Allmänna råd och kommentarer om alarmering av högre befäl vid kommunal räddningstjänst
beslutade den 26 februari 1988.
Enligt 4 $ räddningstjänstlagen (1986:1102) skall räddningstjänsten planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.
Kommittén (Kn 1981:02) för undersökning av allvarliga olyckshändelser har i sin rapport nr 4:1985 om oleumläckaget i Karlskoga 1985 framhållit vikten av att det vid den kommunala räddningstjänsten finns en larmplan som klart anger när och under vilka omständigheter högre befäl skall larmas.
Regeringen har uppdragit åt statens räddni allmänna råd om alarmering av högre b
Räddningsverket meddelar härmed följ tarer om alarmering av högre befä.
John Ingman (enheten för ledning och samband >
Distribution: Allmänna Förlaget, Kundtjänst, 106 47 Stockholm telefon 08-739 96 30 Svenskt Tryck Stockholm 1988 808089
1. Befäl- Högre befäl
Enligt 6 $ andra stycket räddningstjänstförordningen (1986:1107) kan den vara befäl som
1. har genomgått högskolans brandingenjörslinje och statens räddningsverks praktiska utbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 2. har avlagt brandmästarexamen, 3. har avlagt brandförmansexamen heltid eller 4. har avlagt brandförmansexamen deltid.
Punkt 9 i övergångsbestämmelserna till räddningstjänstförordningen behandlar äldre utbildning.
I detta meddelande räknas befäl med lägst brari tarexamen som högre befäl.
2. Räddningsledare
Enligt 31 $ räddningstjänstlagen kadet vid varje räddningsinsats finnas en räddningsledare. En 6 $ tredjé stycket räddningstjänst-
Räddningsledaren i den kori Sräddningstjänsten är i normala fall räddningschefen eller der e har utsett (32 $ räddningstjänstlagen).
Samverkar två eller ddningskårer i en räddningsinsats som berör mer än en kommu de inom samma län, skall länsstyrelsen enligt 32 $ andra stycki dningstjänstlagen bestämma vem av räddningsledarna som si insatsen, om inte räddningsledarna själva har bestämt d
3. Behov av högre befäl vid en insats
Vid varje räddningsinsats bör det finnas ett befäl med lägst brandmästarexamen som antingen är räddningsledare eller som kan ta över ansvaret som räddningsledare för insatsen.
För att tillgose behovet av högre befäl eller befäl med särskild kompetens kan kommunen sluta avtal med grannkommunerna om befälshjälp.
Räddningschefen i kommunen bör vidta sådana förberedande åtgärder att befäl med högre eller särskild kompetens snabbt kan ta över ansvaret som räddningsledare för insatsen.
Erfarenheten visar att en olycka snabbt kan förvärras och att räddningsledaren i den första insatsstyrkan kan behöva stöd av ett högre befäl i sin verksamhet eller att ansvaret som räddningsledare bör övertas av ett befäl med högre kompetens, längre erfarenhet eller särskild kompetens.
Vid vissa olyckor kan högre kompetens än brandmästarexamen eller annan speciell kompetens krävas för ledningen gVänsatsen eller för rådgivning under räddningsarbetet. Exempel på sådana olyckor är översvämningar, större skogsbränder, störresttjeutsläpp: giftiga gaser och kemikaler, olyckor vid spöoväder, stormskador, skred eller ras.
Exempel på omständigheter som tyg att det finns ett behov av personal med högre eller speciek Re räddningsinsatserna kräver s räddningsinsatserna tar lå WIN
IROR FA samverkan sker me industrier.
av 32 $ räddningstjänstlagen beslutar länsstyrelsen i vissa fall öm skall vara räddningsledare. Därutöver gäller följande.
I fråga om omfattande räddningsinsatser får regeringen enligt 33 $ räddningstjänstlagen föreskriva eller i särskilt fall bestämma att länsstyrelsen eller någon annan statlig myndighet skall ta över ansvaret för räddningstjänsten inom en eller flera kommuner.
I 34 $ räddningstjänstförordningen har regeringen föreskrivit att länsstyrelsen - om det fordras omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst - skall ta över ansvaret för räddningstjänsten i de
kommuner som berörs av insatsen. Om räddningsinsatsen även innefattar statlig räddningstjänst skall länsstyrelsen också svara för att räddningsinsatserna samordnas.
För de fall länsstyrelsen skall ta över ansvaret för räddningstjänsten bör länsstyrelsen - förbereda val av räddningsledare, - upprätta en ändamålsenlig räddningstjänstorganisation och till den knyta lämpliga resurser, - säkerställa att alarmering kan ske till länsstyrelsen.
Länsstyrelsens planering bör ske i samråd med berörda kommuner.
5. När bör det högre befälet. larmä;
Grundläggande är förtroendet mellan d igre befälet och räddningsledaren. Det är viktigt att tillgången p högre Pefäl alltid är säkrad. Det är därför bättre att det högre befäle en gång för mycket än en gång för litet.
Det högre befälet bör larmas s mtidigt som räddningsstyrkan ur räddningskåren larmas. befälet bör ha befogenhet att själv avgöra om han skall g; m räddningsledare.
t som möjligt få närmare information om olyckshändelsé : yrlopp så att han bättre kan bedöma om han skall gå in som gsledare.