Allmänna råd och kommentarer om länsstyrelsens planläggning av sin räddningstjänst

Länsstyrelsen i län med kärnkrä t länsstyrelserna i Södermanlands

Meddelandet

Socialstyrels i stitut, Statens kämkraftsinspektion, Kustbevakörbundet, Landstingsförbundet, Kärnkrafts-

NILS OLOF SANDBERG

Tommy Häggroth

Innehållsförteckning LÄNSSTYRELSENS UPPGIFTER «ss sosooooss sasson rea 4 Allmänt oooooooree sr serer ere reses esse rss rss ess 4

RÄDDNINGSLEDARE

3.2.3 Informationsgrupp och upplysni 3.2.5 Räddningsledare med stab 33 Beredskap och alarmering =

Bilagor

Bilaga I ExempeFpå alendér för vakthavande tjänstedningsinsatser (kommunal 16 Bilaga 2

17 gärdskalender vid övertagande av anmunal räddningstjänst ...cccccco0 so o0 oo. 18

20

styfelsens basorganisatiOf ...ssssssssssssesrs rss res 21 Exempel på beslut om länsstyrelsens övertagande av

Exempel på beslut om länsstyrelsens frånträde av

1 LÄNSSTYRELSENS UPPGIFTER

1.1 Allmänt

När länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänsten skall den utse en rädd-

ningsledare för varje räddningsinsats.”

Vid alla typer av räddningsinsatser där länsstyrelsen har ansvarä räddningstjänsten bör uppgiftsfördelningen mellan länsstyrelsen och" av länsstyrelsen utsedda räddningsledararen i princip vara densamma som mellan en räddningschef ”(som inte är räddnt räddningsledare vid en normal kommunal räddni

Länsstyrelsen bör vidare

- följa utvecklingen av räddningsinsatsern ingar - stödja räddningsledarna och eventu - förbereda ianspråktagande av ytterk erfordras vid insatserna,

- initiera och samordna ann

men som inte är räddningstjäi - besluta i frågor som inte är räd tjänst men där ansvaret ligger

på länsstyrelsen,

- bistå räddningsledaren ie

berörda myndigheter och oi

erfordras för insatserna,

irda kommuner har eller får svårighet att samordna verksam-

31 -33 $$ RÄL

Jfr 3 & RÄF punkt 2

En förutsättning för ett eventuellt övertagande är att behovet av en räddningsinsats kommer att föreligga under så lång tid att de åtgärder länsstyrelsen kan vidta får effekt på räddningsinsatsen.

Ett beslut om övertagande bör dokumenteras och delges samtliga be-

rörda räddningstjänstorgan och övriga berörda myndigheter..Beslut om att ansvaret skall återgå till respektive kommun bör även dök

och delges berörda.

Länsstyrelsens beslut att överta ansvaret innebär att de för hela den kommunala räddningstjänsten i de berört således inte bara ansvaret för den insats eller di

övertagandet.” Länsstyrelsen ansvarar alltså fö;

rätthålls inom berörda kommuner.

Om räddningsinsatserna även innefattar s länsstyrelsen svara för att insatserna resurserna utnyttjas effektivt.

Övertagandet av ansvaret inägbär

utan det regleras i särskild ordni

2.

öva både den övergripande och den direkta led-

2) Prop. 1985/86:170, sid 81 9) 34 S RÄF 3) Se 36-37 $$ RÄL

Den övergripande ledningen avser långsiktiga beslut om bl a

insatsens inriktning och prioriteringar, å resursfördelning, samverkan, - underhåll, - personal, - information.

ärenden.

Inom ett större skadeområde där avstån skadeplatserna är stort kan räddningsl platschefer). kan på skadeplatsen. Räddningsledaren svarar för den övergri j én. Hans viktigaste uppgift blir att samordna verksamhe

are för en räddningsinsats enligt 28 $ RÄL får endast

om uppfyller kompetenskraven enligt 48 a $ RÄF.

kelsens plan för sin räddningstjänst bör namnen på de presumngsledarna framgå samt hur alarmering av dem skall ske.

6-7 $$ RÄF

De presumtiva räddningsledarna bör delta i planläggningen och i öv-

ningar.

I fråga om kommunal räddningstjänst bör det även framgå av länsstyrelsens plan hur räddningsledare utses för övriga insatser än de som föranlett länsstyrelsens övertagandet av ansvaret för räddi

Vid insatser från såväl kommunal som statlig räddningstjänst utsé normalt en räddningsledare för respektive räddningstjänstgren. En g sam räddningsledare kan dock utses vid sådana in

mer överens om detta.”

59 & RÄF skall räddningsledarna komma överens om vem som skall leda räddfiingsinsatsen om en olyckshändelse eller en överhängande fara för en olyckshändelse påkallar en gemensam räddningsinsats från två eller flera statliga lyndigheter med ansvar för räddningstjänst. 47 8& RÄF Räddningsverket lämnar i särskild ordning underlag för planläggningen av

sanering.

35 $ RÄF

Planen för länsstyrelsens räddningstjänst bör behandla följande!”

IM organisation och ledning, beredskap och alarmering, RN samband, strålningsmätning,

saneringsmetoder,'!”

information till allmänheten, personella och materiella resurser, ONAMA andra frågor av betydelse för beredskapen.

De planer som upprättas av länsstyrelserna i Uppsa och Hallands län skali dessutom behandla frågor

gifter om bistånd skall även behandlas i den P ö

Länsstyrelsen i Västerbottens län.!?

3.2 — Länsstyrelsens organisation. för

ara densamma för räddtill den del av länsstyrelsens onen "Befolkningsskydd och

a 1 och 3-8 är obligatorisk uppgifter enligt 48 $ RÄF vad avser planer ningstjänsten och saneringen enligt 28 $ RÄL. 11) Avser endast sanering enligt 28 $ 2 st RÄL

12) 48 $ 2 st RÄF

13) ge även Räddningsverkets räddningstjänsthandbok del 2 - Ledning med stabstjänst.

LARM- FUNKTION LÄNS- LEDNING med SAMORDNINGS- CHEF

&

LEDNINGS- INFORMATION: GRUPP GRUPP

Själva räddningsinsatserf hingsledare med hjälp av en stab. Den övriga verksamhe nknytning till räddningsinsatsen kan ledas av länslegninge:

sträva efter att ha sådan tillgång till personal att a under lång tid.

ambandssynpunkt.

Om det är lämpligt kan räddningsledaren med stab gruppera sig på

annan plats där kravet på övergripande ledning tillgodoses.

3.2.1 Samordningschef

Länsledningen bör biträdas av en samordningschef.

Samordningschefen bör samordna basorganisationens verksamhet samt se till att länsledningens beslut verkställs.

3.2.2 Ledningsgrupp

En ledningsgrupp bör finnas för att bereda och verkstäi beslut.

Ledningsgruppen bör även samordna verksamhe

andra myndigheter och övriga organisationer.

Gruppen bör bestå av personal från länsstyrelsen. samverkände personal från berörda regionala och lokala myndigheter (inkl. kommuner) i länet samt erforderliga experter. Ett brandbefäl me

räddningschef? bör alltid ingå i'gruppen.

Eftersom räddningsledä ningsinsatsen bör ningsledaren.

myndigheter i ich räddningsledaren under hela räddningsinsatsen.

Informationsgruppen bör bl a !?

- förbereda myndighetsmeddelanden, - informera allmänhet, massmedia och berörda myndigheter, - planera och genomföra presskonferenser,

- följa upp nyhetsförmedlingen,

- Svara för dokumentation och sammanställning. Särskilda insatser bör riktas mot informationssvaga grupper.

3.2.4 Servicegrupp Servicegruppen bör utföra erforderlig servi bestå av personal från länsstyrelsen. 3.2.5 Räddningsledare med stab Räddningsledaren bör best öm sammansättningen av sin stab samt vilka rådgivande experter amråd kan behöva tas med länsledningen. Personal ur ledningsgruppen och införmationsgruppen kan om så är

lämpligt förstärka räddri

Följande funktione kan in

15) Se även Räddningsverkets "Informationshandbok för information till allmänheten".

1

Exempel på fristående expertfunktioner är

- Juridisk funktion, - Polisfunktion, - Meteorologisk funktion, - Strålskyddsfunktion, - Geoteknisk funktion, - Kemisk funktion, - Ekonomisk funktion.

Vid komplicerade transportolyckor kan expertis ino vattensteknologi m m behövas.

Expertfunktionerna kan knytas till räddningsle organ. S

3.3 — Beredskap och alarmering

För att länsstyrelsen skall kunna lgöra sina uppgifter enligt räddningstjänstlagstiftningen behövs en um. tillgodoser kravet på att länsstyrelsen snabbt skall kunna vid som kan bli erforderliga.

Länsstyrelsen bör ha en organs kap med en vakthavande tjänsteman som har ständig bers

För den ingående alärm och för alarmering av den vakthavande

knas med en alarmeringscentral.

heras och utformas så att det även klarar

ed mindre kompletteringar.

ingen bör det klart och tydligt framgå hur sambandssystemet r uppbyggt och tillämpas. En övningsrutin bör även finnas.

15) er beredskapen i kärnkraftslänen ) Se även Räddningsverkets räddningstjänsthandbok del 3 - Samband.

Länsstyrelsen bör upprätta en särskild telefonkatalog för länsstyrelsens räddningstjänst. 3.5 — Strålningsmätning Vid utsläpp av radioaktiva ämnen behövs mätvärden som underlag för beslut om åtgärder till allmänhetens skydd. Åtgärder för strålningsmätning bör därför planläggas i samverkan kommunerna så att mätningar kan påbörjas snabbt rapporterin till länsstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut k am väl

inövade rutiner.

I planläggningen bör det även framgå vilka disponeras. Länsstyrelsen bör utse en sakkunnig strålskydäsfrågor som stöd till länsstyrelsen.

3.6 Resursförteckning!?

I planen för länsstyrelsens räddningstjänst bör det ingå en resursförteck-

18) $e även avsnitt 3.7 rörande bistånd.

3.7 — Bistånd

Länsstyrelsen i Uppsala, Kalmar, Malmöhus, Hallands och Västerbottens län bör i planläggningen för att lämna bistånd till övriga län i samband med utsläpp av radioaktiva ämnen

- förteckna de resurser som finns inom länet och som eventue

lämnas som bistånd, S - I förteckningen ange hur resurserna kan ställas till den mottagande

länsstyrelsens förfogande, - sända förteckningen till Rikspolisstyrelsen, Staten, Hinspektion,

Statens räddningsverk, Statens strålskyddsinstit.

styrelser.

Samtliga länsstyrelser bör i sin planläggning

- förvara mottagna resursförteckningai till den egna planen

för åtgärder vid utsläpp av radioak

- ange hur biståndsresurser s emot från en ännhan länsstyrelse.

Biståndet kan bestå av personella esurser som finns i kärnkraftslänen och Västerbottens lärt soni normalt inte finns i övriga

Resurser som tillh kan också behöv.

a kan ifinehålla uppgifter om respektive läns-

storganisation i dess helhet samt särskilda upp-

tråiningsmätning, information och samband.

a bör ses som nationella resurser som får fördelas efter ändamålsenligt i det konkreta fallet när en ofycka

4 UTBILDNING OCH ÖVNING

Länsstyrelsen bör

- Öva sin räddningstjänstorganisation för alla typer av räddningsinsatser, »- initiera motsvarande utbildnings- och övningsverksamhet $i räddningstjänstorgan och kommuner inom länet, - behandla biståndsförfarandet i samband med utbildning och övn

Bilaga I Exempel på åtgärdskalender för vakthavande tjänsteman vid omfattande räddningsinsatser (kommunal räddningstjänst)

Vakthavande tjänsteman skall ta reda på

Vem som rapporterar olyckan jr Olyckans art och omfattning IN Aktuell vädersituation Bj Vilka åtgärder som är vidtagna

Silje

Vakthavai

Bilaga 2 Exempel på åtgärdskalender för vakthavande tjänsteman vid larm om utsläpp eller överhängande fara för utsläpp av radioaktiva ämnen

Vakthavande tjänsteman skall

1. Kontrollera larmuppgifterna 2. Bedöma utsläppets risker 3. Informera länsledningen 4, Sammankalla basorganisationen (enligt länsledningens direkti 5. Orientera larmad/berö

Vakthavande tjänstemannens ansv ledningsgruppen övertagit ansvaret.

Bilaga 3 Exempel på åtgärdskalender vid övertagande av ansvaret för kommunal räddningstjänst

När ledningsgruppen larmats

ÅTGÄRDER

Ledningsgruppen informeras Länsledningen informeras Beslut om att basorganisationen skall sammankallas Basorganisationen sammankallas och

ledningsplatsen iordningställs

När basorganisation

ÅTGÄRDER ANSVAR

Ledningsgruppen Ledningsgruppen

relsen skall överta Länsledningen jänsten

När länsstyrelsen övertagit ansvaret

ÅTGÄRDER ANSVAR

Utse räddningsledare för räddningsinsatsen Underrätta regering och berörda myndig- Ledningsgruppen

heter

Följa utvecklingen av räddningsinsatsen och dess verkningar

Stödja räddningsledaren

Förbereda ianspråktagande av ytterligare resurser som kan komma att erfordras vid insatsen Initiera och samordna annan som nödläget kan kräva me; räddningstjänst Bistå räddningsledaren med info nformationsgruppen till allmänheten samt till

Länsledningen tjänst men där a styrelsen Besluta om träde av Länsledningen ansvaret Samma; kumentera Ledningsgruppen och räddningsledaren

Bilaga 4 Exempel på disposition av plan för länsstyrelsens räddningstjänst

Länsstyrelsens ansvar N Länsstyrelsens räddningstjänstorganisation med angivand sonal och uppgifter samt avtal med presumtiva räddningsleda;

mm Beredskap och alarmering av personal

RR Samband - materiel och sambandstablå Särskilda åtgärder vid olika typer av olyckor Sc Information till allmänheten, kontaktvägar myndighetsmeddelanden m m Resursförteckning

Åtgärdskalendrar (kan även i Övrigt

Bilaga 5 Exempel på innehåll i en arbetsinstruktion för länsstyrelsens basorganisation

H Arbetsuppgifter och arbetsfördelning NN Beslutsbemyndiganden WW Samverkan med övriga myndigheter och organisationer RB Lokalfördelning MM Indelning och arbete i skift AA Lägespresentation på tavlor och tablåer NN Regelbunden lägessammanfattning RR Lednings- och informationsverksa DO Myndighetsmeddelanden -— SoS . Sambandstjänst pank -— . Förande och delgivning av dag

[Sr Na . Registrering av handli meddelanden

”— ww - Post och distribution [ + . Skrivservice -— bredd » Personaltjäns — NN . Uppföjning:

Bilaga 6 Exempel på beslut om länsstyrelsens övertagande av ansvaret för kommunal räddningstjänst

BESLUT 1990-00-00

Länsstyrelsen i NN län beslutar med stöd av 34$ för räddningstjänsten i NN kommun(er) och utse för räddningsinsatsen i NN fr o m 1990-00-00

NN

Sändlista NN kommun(er) Räddningschefen i NN kommu För kännedom

Bilaga 7 Exempel på beslut om länsstyrelsens frånträde av ansvaret för kommunal räddningstjänst

BESLUT 1900-00-00

Länsstyrelsen i NN län frånträder sig det ansv NN kommun(er) som övertogs enligt beslut 19: Beslutet om frånträde av ansvaret skall gällä

NN

Sändlista

NN kommun(er)

Räddningschefen

För kännedont

Försvarsdep Statens i