Allmänna råd och kommentarer om kommunal räddningstjänstplan
Upprättande och revidering av räddningstjänstplanen
Den aktuella hot- och riskbilden inom kommunen - såväl under no; It fredsläge som under höjd beredskap - är ett väsentligt ingångsvärd räddningstjänstplanen upprättas eller ändras. Kommunen bör därför identifiera och värdera de hot och risker som har betydelse för räddningstjänsten i kommunen. Detta kan ski
e avtal med andra kommuner e annat material från andra komm
länsstyrelsens planerings
Samråd
Regionalt underlag om de hot och risker som länsstyrelsen i samråd med berörda ganisationer och myndigheter bedömt att kommunen kan utsättas för i krig.
Kommunen bör också samråda med andra, t.ex. e ägare och innehavare av anläggningar som omfattas av 43 $ räddningstjänstlagen 9 organisationer som har personal eller egendom som kan användas i rädd-
ningstjänsten
Kustkommuner och kommuner med gräns i Vänern, Vättern ell samråda med Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Kustbevakningen.
Kommuner inom vars område fjällräddningstjänst är organiserad bör sam
med berörd polismyndighet. Kommuner med flygplatser som är godkända av. med chefen för respektive flygplats.
Kommunens redovisning till m
parter
När räddningstjänstplanen eller ändi 32 $ räddningstjänstförordningen öv änsstyrelsen, Räddnings-
samverkan kan bli aktuell.
Planen bör överlämnas till län: eh Räddningsverket snarast efter det
att kommunfullmäktiges besk ga kraft och senast när planen eller ändringen skall börj
Innehåll och utformning av räddningstjänstplanen
Räddningstjänstplanen kan innehålla fler uppgifter än vad räddningstjänstlagen
föreskriver. Sådana uppgifter bör vara av särskild betydelse för räddningstjänsten eller för allmänheten.
1 Riskanalys
En redovisning av hur kommunen identifierat och värderat
(riskanalys) som har betydelse för räddningstjänsten bör
platser bör vara styrande när kommunen bestämmer
och sammansättning under höjd beredskap. &dömer att kemiska
stridsmedel kan komma att användas under ap bör det framgå av
planen.
2 Målen för kommunens före! erksamhet samt
räddningskårens verksamh
Målen för både kommunens förel e verksamhet och räddningskårens
verksamhet bör framgå av.ölane äddningskårens verksamhet bör
organisationen för och inriktningen av brandsyne- Srebyggande verksamhet bör finnas i planen. Det
v planen bör också framgå hur den förebyggande verksamheten samordnas äddningskårens insatsplanering, utbildning och övning.
definitioner i slutet av meddelandet
4 Räddningskårens organisation
4.1 Allmänt Räddningskårens ledningsförhållanden och organisationsstruktur bör redovisas
inom räddningskåren bör framgå av planen. Planen bör även visa hur räddningskåren är inordnad i kommunens organisation, liksom vilken nämnd eller vilka nämnder i kommunen som sv.
för verksamheten. |
Personalresurser som finns hos andra organ, inom tanför deti:kommunala
förvaltningen, bör beskrivas separat om dessa öring efler samverkar med räddningskåren.
Kommunens materiella resurser och den di däremot inte redovisas.
Räddningskårens organisation enligt följande e personal i ledningsorganis e antalet befäl e antalet brandmän
e antalet räddningsmärt! e personal med särs! tsuppgifter såsom ammunitionsröjning och
sanering?
e räddningsstyrk
eller delar av en räddningsstyrka ska kunna utföra under ge och under höjd beredskap. Om det krävs samverkan mellan
från kommunens riskinventering och riskanalys. Särskilda risker bör belysas.
4 Personal som fullgör sin tjänstgöring med civilplikt. 5 — Ett särskilt samråd med länsstyrelsen krävs av praktiska skäl när det gäller ammunitionsröjning och sanering (resursfördelning).
4.3 Räddningskårens beredskap
Varje personalkategoriS bör redovisas för sig. Anspänningstid? bör bara anges för den personal, som finns på brand-/räddningsstationen vid larm eller som skall inställa sig på stationen. Villkoren för beredskapen för personal med övergripande uppgift
inte omedelbart behöver inställa sig på brand-/räddningsstationen bör framg; planen såsom inom vilken tid de skall e svara på anrop
kommun som inte har tillräcklig tillgång till
insatsstyrkorna, kan få tillgång till d med annan kommun. Tillgängligh
4.4 Högre befäl Kommunen bör ha tillgång tili
dingenjörskompetens bör det
hållas vid behov.
Utbildningskategorier enligt räddningstjänstförordningen. Se definitioner i slutet av meddelandet Om kommunen stödjer sig på övergångsbestämmelserna i räddningstjänstförordningen etta anges i planen.
5 Insatstider till kommunens olika delar
Redan vid kommunens planering av markanvändningen bör nödvändiga
åtgärder vidtas så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.
SJ Redovisning av insatstider utifrån bebyggelsetyp och vissa it typer Insatstiderna? bör redovisas för de mest väsentliga insatstyperna. med utgångspunkt från de olika uppgifter som räddningskåren eller d : skall kunna utföra enligt kommunens mål för kåren.
Varje område bör redovisas med uppgift om bebygg:
innan en räddningsinsats och i förekommande fa i påbörjas.
Insatstiderna kan redovisas på en eller flera
På kartan bör kommunen indelas
lämpligen utformas så att den geografis
och 30 minuter framgår. Mellanliggand anges om det ställs
särskilda krav på räddningskår: ndra orsaker är lämpligt.
i avsevärt längre beroende på ning eller särskilda arrangemang örjas. Försådana insatser - med väsentligt längre anger - bör insatstiderna redovisas särskilt.
der bör man utgå från en lokalt anpassad riskanalys samt kommunens mål för räddningskåren.
Aefinitioner i slutet av meddelandet
5.3 Bebyggelsens karaktär
: . id jer 10 mi
a = Koncentrerad centrumbebyggelse eller sluten kvartersbebyggelse med bostäder, butiker, varuhus, kontor och samlingslokaler. b Särskilt brandfarlig bebyggelse. Större vårdanläggning, elevhem, hotell eller anläggning med pers krävande utrymning. d Industriområde eller industrier med speciellt farlig verl Större brandfarlig eller miljöfarlig verksamhet. Hamn avsedd för yrkestrafik med olje- och bensigBantering med hantering av miljöfarligt ämne. g « Bostadsbebyggelse - 4 våningar och högre > där speciella räddningsvägar finns anordnade. h — Samlingslokal avsedd för fler än 300 p
» Bostadsområde och flerfamiljshus h lägre (friliggande). mr Villa-, radhus-, kedjehus-, fritids- ebyggelse. Större byar och gårdssam Ae Enstaka större industrier
I planen bör anges hur övningarna med personalen i räddningskåren skall planeras och vad de skall omfatta sarnt vilken personal som skall delta.
För deltidsanställd personal bör övningsverksamheten omfatta minst 50 timmar per år.
Personal som ingår i räddningskåren endast under höjd beredskap bör övas i
sådan omfattning att deras kompetens bibehålls.
8 Vattenreservoarer och brandposter
Det bör framgå av planen inom vilka områden det skall finnas brandpostsyste
Av planen bör framgå hur kommuttén ämnar lösa särskilda behov av vatten för
insatser under höjd beredskap. Fi g av befintliga och planerade krigsbranddammar bör finnas med i plä
9 Anläggningar sont ayvses i 4 räddningstjänstlagen samt vattentäkter och a mråden där en olyckshändelse kan medföra allvärliga iljön
Grunderna för kom mning, dvs hotbilden för och konsekvenser vid en eventuell oly' eller område.
utanför kommunen som kan beröra kommunen vid en
else.
nast ändrad SFS 1995:904 (omtryck: SFS 1992:1474)
9.2 Vattentäkter Enbart vattentäkter av väsentlig betydelse såsom kommunala vattentäkter och deras reservtäkter bör redovisas i planen.
9.3 Andra områden Områden av särskilt naturintresse såsom nationalparker och andra ekologt: känsliga områden bör redovisas.
10 Verkskydd
Planen kan innehålla uppgifter om antalet verkskydd!!
1 Hamnar och deras gränser i vattnet
I förekommande fall skall hamnar och deras g serna bör redovisas på en karta. Om kommunen
ningsområdet, flygräddningsområd bör samtliga gränser framgå av plan en. tillsatt gränserna är olika.
Begreppet hamn avser både en h som innehas av någon annan. H; tern.Hör bestämmas efter samråd
med Luftfartsverket, Sjöfartsverket (SJött: ävdelning) samt Kustbevakningen (berörd regional ledning iF öd, St olm, Karlskrona eller Göteborg).
ir särskilda skäl föreligger t.ex. starkt
11 Enligt 5 kap. I $ lagen (1994:1720) om civilt försvar är verkskyddet en beredskapsganisation som under höjd beredskap har till uppgift att, vid den anläggning där det Hiserats, medverka vid skydd av verksamheten och personalen samt i räddningstjänst.
Avtalen bör återges i form av korta referat och kan i särskilda fall bifogas i sin helhet som bilaga till planen.
13 Varning, information och alarmering
13.1 Varning och information
Hur allmänheten skall varnas och informeras vid allvarliga olyckor skall
av planen. Det kan även gälla olyckor utanför kommunen som kan påverka kommunen och dess invånare. Exempel på olyckor där allmänheten kan behöva varr e utsläpp av giftiga eller brännbara kondenserade gå e spridning av giftiga gaser från bränder
e utsläpp av radioaktiva ämnen
e dammbrott och översvämningar e ras och skred e skogsbränder e luftanfall och markstrider
inom kommunen anges i planen. Om rdningar kommer att användas bör de
Systemen för utomhusvarning kan bestå av transportabla eller fasta varningsaggregat för ösning av signalen viktigt meddelande.
Om det i kommunen finns sådana anläggningar som avses i 438 räddningstjänstlagen och som har kommunens medgivande att själva utlösa
varningssystemet bör detta anges.!3 Det bör också anges vid vilken typ av
händelse inom anläggningen varningssystemet får användas.
Planen skall också innehålla uppgifter om hur allmänheten ges upplyg
vad planen innehåller om varning och information vid allvarliga
olyckshändelser, Av informationen kan t.ex. framgå hur ofta informatio;
ges, i vilken omfattning, på vilket sätt samt på vilka platser.
13.2 Ålarmering
Hur den in- och utgående alarmeringen är organisera redovisningen bör bl.a. framgå + hur kravet på två av varandra oberoende samba uppfylls
e hur alarmeringen skall organiseras vid st
telenätet
+ vem som svarar för underhållet
+ vilka kompletterande åtgärder för al beredskap
Det bör även anges på vilka pl; i och i vilken omfattning det skall finnas särskilda anordni alarmering. Exempel på särskilda anordningar är s. Vid fritidsanläggningar, inom glesbygdsområden och vi fafikerade vägar.
13.3 Andra angräniggar som behövs för räddningstjänsten
Exempel på and ngar som kan redovisas är särskild sambandsutrustning, helikopterlan latser och utrustning för nödströmsförsörjning för viktiga an
13 Jfr 75 $ räddningstjänstförordningen: För varning enligt 39 $ räddningstjänstlagen får den som äger eller innehar en anläggning som avses i 43 8 räddningstjänstlagen efter kommunens medgivande använda de varningsanordningar som installerats enligt tämmelserna i 7 kap. 1 $ lagen (1994:1720) om civilt försvar.
Förkortningar och definitioner
Förkortningar
Nedanstående förkortningar bör användas i räddningstjänstplanen.
| Rceh | Räddningschef |
| Stf Reh BI | Ställföreträdande räddningschef Brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993 och Räddningsverkets påbyggnadsutbildning, dningstjänst för brandingenjörer | |
| BMFF | Brandmästarexamen och Räddnings ningskunskap samt förebyggande åtg? mästare |
| BMFV | Brandmästarexamen och Räddn ningskunskap : |
| BMFB BM | Brandmästarexamen och utbildning i företare |
| BfHFB | ningsverkets utbildning i randförmän |
BfH BD
BmH
BmD tällda brandmän
Rm gen med civilplikt och utbildad för att under sås räddningskåren
Definitione
Insatstid ön från alarmering av insatsstyrkan till dess räddnings-
t kan påbörjas, dvs summan av anspänningstid,
körfid och angreppstid. » Tiden från alarmering av personalen till dess räddningsstyrkans första fordon kan utgå. Tiden det tar att med räddningsfordon förflytta sig från brand-/räddningsstation till skadeplats. Tiden från det att fordonen placerats vid skadeplats till dess att räddningsarbetet kan påbörjas.
andra stycket punkt 4 räddningstjänstlagen
Höjd beredskap Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.!5 Regeringen får besluta om höjd beredskap när + Sverige är i krig!6
e Sverige är i krigsfara e det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att
e det är krig utomlands e Sverige har varit i krig e Sverige har varit i krigsfar Strategiskt överfall Ett angrepp som genomför: nyttjar den militära överra:
Angrepp över kust
alternativt land-
gräns
Typskada
ångerna och reservutgångarna till underliggande rum blockeras av rasmassorna
människorna i skyddsrummen överlever dock explo-
sionen (skyddsrummet intakt)
ventilationen i skyddsrummen måste stängas på grund att av brand utbryter i rasmassorna
Lagen (1992:1403) om höjd beredskap Sverige i krig råder det automatiskt högsta beredskap.