Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändrade beskattningsregler för vissa äldre tjäns- tepensionsförsäkringar och för temporär efterlevandepension till make och därmed jämställd person.

För att undanröja vissa problem i samband med övergången till de nya regler för beskattning av pensionsförsäkringar som antogs år 1975 föreslås sålunda en ändring i ikraftträdandebestämmelserna. Ändringen berör äldre tjänstepensionsförsäkringar för arbetstagare i aktiebolag och ekonomisk. för- ening som har bestämmande inflytande över företaget. llar sådan försäkring tagits på grund av ansökan som inkommit till försäkringsgivarens huvud- kontor senast den 19 november 1975, får arbetsgivaren enligt förslaget avdrag för premie som erlagts under år 1976 med belopp motsvarande 30 % av arbetstagarens lön från företaget. dock högst med 60000 kr.

Beträffande temporär efterlevandepension till make föreslås att den s. k. femårsregeln, som innebär att efterlevandepension till make i princip måste utgå under minst fem år, modifieras så att pensionsutbetalningarna skall kunna upphöra vid en i försäkringsavtalet angiven tidpunkt, oavsett vilken tid som förflutit från dödsfallet.

De nya bestämmelserna avses i princip gälla fr. o. m. 1977 års taxering.

] Riksdagen I 975/ 76. I sam/. Nr 208

• Sida 2
•  Original

Prop. 1975/76:208 . 2

1. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370)

Härigenom föreskrives att punkt 1 av anvisningarna till 31 % kommu- nalskattelagen (19281370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Anvisningar till 31 ä

1.1 Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av försäkring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp, som på grund av lagen om allmän försäkring utgår i form av folkpension eller tilläggs- pension, dels ock belopp som utgår på grund av pensionsförsäkring. Med pe n s i 0 n s fö r s ä klri n g förstås försäkring, som meddelas i här i landet bedriven försäkringsrörelse, om andra försäkringsbelopp icke skola utgå än ålderspension, invalidpension eller efterlevandepension. Med för- säkrad avses den på vars liv försäkringen tagits eller, i fråga om invalid- pension, den vars arbetsoförmåga försäkringen avser. Med tjänstepensions- försäkring förstås pensionsförsäkring, som har samband med tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften. ] fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden barn under 16 år, får han taga försäkring avseende efterle- vandepension på sin makes eller nyss avsedd persons liv, om sådant barn insättes som förmånstagare. - Ålderspension får icke börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Om särskilda skäl föreligga, får dock regeringen eller, efter regeringens förordnande, riks- skatteverket efter ansökan besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder. Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre år. Pensionen får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas icke utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfalle eller med stigande pensionsbelopp. För ålderspension, som utgår enligt allmän pensionsplan gäller, om den skall upphöra innan den försäkrade avlider, vad därom utfästs enligt planen. Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår av 28 ä 1 mom. sjunde stycket. Förmånstagare får ej insättas till annan ålderspensionsförsäkring än tjäns- tepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende ålderspension skall anställd vara förmånstagare. Med invalidpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst

lSenaste lydelse 197511347.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1975/ 76: 208 3

Nuvarande [lide/se Föreslagen liv/else

så länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga. lnva- lidpension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet träffades. I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.

Med efterlevandepension förstås pension, som efter den försäkrades död utgår till

1. den försäkrades make, varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden, eller

2. barn till den försäkrade eller till person som angivits under 1. Efterlevandepension får utgå Efterlevantlepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och får under den första femårspe- riod under vilken den utbetalas icke utgå med annat än samma be- lopp vid varje utbetalningstillfälle el- ler med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke ]. får upp- höra när denne/vilar 65 är eller ingår nytt äktenskap, men i annat fall un- der dennes livstid ej förrän fem år förflutit efter den försäkrades död. Efterlevandepension till barn, som avses i föregående stycke 2., skall upphöra senast när barnet fyller 20 år. Är barnet varaktigt oförmöget till arbete, får pension utgå så länge bar- net lever. Har försäkring avseende efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i fö- regående stycke 1., skall pensionen upphöra senast när barnet fyller 16 år.

högst så länge den efterlevande lever och får under den första femårspe- riod under vilken den utbetalas icke utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp. Efter- levandepension till person som avses i föregående stycke ]. får upphöra när denne ingår nytt äktenskap. men i annat fall under dennes livstid ej förrän fem år förflutit efter den för- säkrades död. Har den, försäkrade av— lidil mindre än _lbm år,/öre den tid- punkt däförsäkringan elias! skulle ha upphört. _ /2ir dock sådan (filer/evande— pension som nyss sagts upphöra vid sistnämnda lldpllllkl. Efterlevande- pension till barn. som avses i före- , gående stycke Z.. skall upphöra se- nast när barnet fyller 20 år. Är barnet varaktigt oförmöget till arbete, får pension utgå så länge barnet lever. l—lar försäkring avseende efterlevan- depension till barn tagits på sådan persons liv som avses i föregående stycke l., skall pensionen upphöra senast när barnet fyller 16 år.

Såsom efterlevandepension skall även anses pension. som utgår efter den försäkrades död oberoende av viss pensionstagares liv (försörjningsränta), under förutsättning

a) att försörjningsräntan är förenad med livsvarig ålderspension eller med sådan livsvarig efterlevandcpension till make, som skall börja utgå ome-

l* Riksdagen 1975/76. 1 sam/. .=N"'r208

• Sida 4
•  Original

Prop. 1975/76: 208 4

Nuvarande lydelse föreslagen lydelse

delbart efter den försäkrades död, samt att försörjningsräntans årsbelopp icke överstiger den livsvariga pensionens årsbelopp,

b) att försörjningsränta skall kunna utgå endast till person som avses i nionde stycket.

c) att försörjningsräntan skall utgå under lägst fem och högst tjugo år, dock med den inskränkningen att, då räntan är förenad med livsvarig ål- derspension, räntan dock ej får utgå längre än till den tidpunkt, då den försäkrade skulle ha fyllt 90 år, och ej heller, vid pensionsålder över 70 år. under längre tid än som motsvarar skillnaden mellan 90 år och pen- sionsåldern,

d) att premier för försörjningsräntan och den med denna förenade livs- variga pensionen skola erläggas under tid, som icke med mera än fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan enligt avtalet längst skall utgå, samt att icke vid utgången av något kalenderår under förstnämnda tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier överstiger det be10pp, som vid samma tidpunkt skulle fia erlagts. om premiebetalningen jämnt fördelats på tid, som med fem år understiger den tid under vilken för- sörjningsräntan längst skall utgå.

Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) i nästföregående stycke skall efterlevandepension anses såsom livsvarig, även om pension skall upp- höra vid omgifte.

Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får in- sättas endast person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt nionde och tionde styckena eller, vid försörjningsränta, person som angivits i nionde stycket.

Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är avgörande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensionsför- säkring, skall intagas i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla villkor att försäkringen icke får pantsättas eller belånas och ej heller ändras på sådant sätt att den ej längre uppfyller de föreskrifter, som angivas för pensionslörsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan föreskrives över- låtas eller återköpas. Avtalet får icke innehålla annat villkor än sådant som är förenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.

Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas

1. till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,

2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller

3. genom bodelning. Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäkrings- givaren om förvärvet av försäkringen. Återköp av pensionsförsäkring får utan hinder av bestämmelserna i denna lag ske, om det tekniska återköps- värdet uppgår till högst 10 000 kronor eller om särskilda skäl föreligga och

• Sida 5
•  Original

Pr0p. 1975/76:208 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

riksskatteverket på särskild ansökan medger det.

Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i ärende enligt denna anvis- ningspunkt, får talan icke föras.

Med k a p i t a l fö rsäk ri n g förstås annan livförsäkring än pensions- försäkring. Till kapitalförsäkring hänföres mot statens grupplivförsäkring svarande förmån från kommun, även om förmånen icke utgår på grund av försäkring.

Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring får anses såsom kapitalförsäkring. om förbehåll härom intagits i avtalet vid dess ingående.

Premiebefrielselörsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring som huvudlörsäkringcn.

För att sjuk- eller olycksfallslörsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst erfordras, att enligt anställningsavtalet skyldighet föreligger för arbetstagare att ha sådan försäkring eller att, om sådan skyldighet icke föreligger, premier för försäkringen skola gäldas av arbetsgivaren eller av denne jämte arbetstagaren. Härutöver fordras att till försäkringsanstalten anmäles att försäkringen har tagits i samband med tjänst.

Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1975/76: 208 6

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (l975:1348) om ikraftträdande av lagen (1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928z370)

Härigenom föreskrives att 8 & lagen ( 1975: 1 348) om ikraftträdande av lagen (197511347) om ändring i kommunalskattelagen (19281370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen [Vt/else

8.5

De nya bestämmelsernai 19 å, 28 & 1 mom. samt punkt 1 av anvisningarna till 22 &, punkt 6 av anvisningarna till 25 å och punkt 2 av anvisningarna lill 29.5 kOmmunalskattelagen (1928z370) tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 och tidigare år. Vidare får arbetsgivare tillämpa äldre bestämmelser jämväl beträffande utfästelse om pension som lämnats skriftligen senast den 31 december 1975.

1 fråga om pensionsutfästelse till arbetstagare med sådant bestäm- mande inllytande i aktiebolag eller ekonomisk förening som avses i de nya bestämmelserna i punkt 2 c av anvisningarna till 29% kommunal- skattelagen gäller dock följande. De nya bestämmelserna i punkt 1 av an- visningarna till 22 &, punkt 6 av an- visningarna till 255 och punkt 2c av anvisningarna till 2955" tillämpas första gången vid 1977 års taxering samt i det fall pensionsförsäkring ta- gits på grund av ansökan, som in- kommit till försäkringsgivarens hu- vudkontor efter den 24 april 1975, re- dan vid 1976 års taxering. För räken- skapsår. SOm avslutats efter den 30 juni 1975, får avdrag för medel, som avsatts till pensionsstiftelse en- ligt lagen (l967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.. endast ske för att uppbringa stiftelsens till- gångar i vad de är hänförliga till så- dan arbetstagare till vad som mot- svarar arbetsgivarens pensionsreserv

l fråga om pcnsionsutfästelse till arbetstagare med sådant bestäm- mande inllytande i aktiebolag eller ekonomisk förening som avses i de nya bestämmelserna i punkt 2 c av anvisningarna till 29% kommunal- skattelagen gäller dock följande. De nya bestämmelserna i punkt 1 av an— visningarna till 22 &, punkt 6 av an- visningarna till 25; och punkt 2c av anvisningarna till 29,5 tillämpas första gången vid 1977 års taxering samt i det fall pensionslörsäkring ta- gits på grund av ansökan, som in- kommit till försäkringsgivarens hu- vudkontor efter den 24 april 1975. re- dan vid 1976 års taxering. Har pett- sions/örsäkring tagits pao grund av an- sökan, som inkommit til/försäkringsgi— varens huvudkontor senast den 19 no- vember I 975. _ [är dock i stället,/("ir vad som angivits i punkt 2 ('(11' anvisningar- na till 29 Q' kommun(ilska/telagen av- tIr(g_/ör premie som erlägges/örför- säkringen under år 1976 (ilnitttas med högst 30 procent av den lön som under

• Sida 7
•  Original

Prop. 1975/76:208

Nuvarande lydelse

enligt allmän pensionsplan. Redovi- sas för sådant räkenskapsår enligt be- stämmelserna i nämnda lag pen- sionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i balansräkningen, får av- drag åtnjutas för ökad avsättning en- dast i den mån ökningen är erfor- derlig för att trygga pensionsåtagan- de enligt allmän pensionsplan. 1 öv- rigt tillämpas i fråga om räkenskaps- år som här avses de nya bestämmel- serna i 28; 1 mom. sjunde stycket tredje punkten för arbetstagare var- om fråga är i detta stycke.

Föreslagen lydelse

detta år utgivits till arbetstagaren. dock högst med 60 000 krattor. För räken- skapsår. som avslutats efter den 30 juni 1975, får avdrag för medel, som avsatts till pensionsstiftelse enligt |a- gen ( l967:531)om tryggande av pen- sionsutfastelse m. m., endast ske för att uppbringa stiftelsens tillgångar i vad de är hänförliga till sådan arbets- tagare till vad som motsvarar arbets- givarens pensionsreserv enligt all- män pensionsplan. Redovisas för så- dant räkenskapsår enligt bestämmel- serna i nämnda lag pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i balansräkningen, får avdrag åtnju- tas för ökad avsättning endast i den mån ökningen är erforderlig för att trygga pensionsåtagande enligt all- män pensionsplan. 1 övrigt tillämpas i fråga om räkenskapsår som här av- ses de nya bestämmelserna i 28ä ] mom. sjunde stycket tredje punk- ten för arbetstagare varom fråga är i detta stycke.

Föreligger särskilda skäl får riksskatteverket besluta att avdrag för kostnad. som hänför sig till tid före ikraftträdandet, får medgivas med högre belopp än som följer av bestämmelserna i denna paragraf. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1975/761208 8

Utdrag FlNANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL .

vid regeringssammanträde 1976-05-26

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, An- dersson, Johansson, Holmqvist, Aspling. Lundkvist, Geijer, Lidbom, Carls- son, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén. Pe- terson

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om ändrade beskattningsregler för vissa äldre tjänste- pensionsförsäkringar m. m.

2.2. Temporär efterlevandepension till make

Som efterlevandepension anses pension, som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make eller till hans eller hans makes barn. Med make avses i detta sammanhang även person med vilken den försäkrade har varit gift eller har sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden. Efterlevandepension kan vara antingen livsvarig, dvs. utgå så länge den efterlevande lever, eller temporär. vilket innebär att den utgår under en begränsad del av den efterlevandes livstid. Temporär efterlevandepension till make får upphöra när den efterlevande maken fyller 65 år eller ingår nytt äktenskap men skall annars utgå under minst 5 år. Varken livsvarig eller temporär efterlevandepension får utgå med sjunkande belopp under den första femårsperioden (nionde och tionde styckena av punkt 1 av an- visningarna till 3lä KL).

3. Delegationens framställning 3.1 Avdrag för premier för vissa äldre tjänstepensionsförsäkringar

Delegationen utgår ifrån att den under våren 1976 tillsatta utredningen (Fi l976:02) kommer att ta sikte främst på pensionsåtaganden som görs från och med år 1976. I fråga om äldre åtaganden skall de nya reglerna

• Sida 12
•  Original

Prop. 1975/76:208 12

tillämpas fullt ut vid 1977 års taxering och i vissa fall redan vid 1976 års taxering. Det är de nya skattereglernas verkan i fråga om redan tecknade tjänstepensionsförsäkringar för anställda med bestämmande inflytande som nu skapar problem för en mycket stor grupp av lörsäkringstagare. Förnyelse- premier avseende sådana försäkringar — mestadels tecknade år 1974 eller tidi- gare — förfaller i stort antal under hela år 1976. Även om premien inte är större än vad avgiften för en fullständig ITP-försäkring skulle vara, är det med hän- syn till försäkringens utformning i de flesta fall ovisst om avdrag kommer att kunna medges. En fullständig anpassning till de försäkringsförmåner som fö- rekommer i allmän pensionplan — vilket de nya reglerna kräver — är i regel inte möjlig, eftersom f1ertalet av ifrågavarande försäkringsgivare saknar grunder för kollektiv tjänstepensionsförsäkring (an- nat än i fråga om försäkring av egen personal). Om försäkringarna skulle ändras så att förmånerna med säkerhet rymdes inom vad som gäller enligt allmän pensionsplan skulle pensionsförmånerna därför på väsentliga punkter bli sämre än enligt planen. Om försäkringsgivaren i detta läge efter eget skön föreslår sådana ändringar av försäkringarna att förmånerna någorlunda kommer att likna [TP-planens riskerar man å ena sidan att avdrag ändå inte kan medges och å andra sidan att det — sedan den pågående översynen (Fi l976:02) av bestämmelserna genomförts — visar sig att försäkringsför- månerna inskränkts onödigt mycket. Dessutom pågår f. n. förhandlingar om ändring av ITP-planen med anledning av att pensionsåldern inom den allmänna försäkringen sänkts. och det är därför ovisst vilken omfattning ITP-planen kommer att ha under de närmaste åren. 1 de få fall då för- säkringstrmåncrna som sådana är av samma slag som inom allmän pen- sionsplan (ren ålderspcnsionsförsäkring samt temporär barnpensionsförsäk- ring avseende visst barn) kan försäkringsgivaren likväl i praktiken inte be- döma huruvida försäkringen uppfyller den tillämpliga pensionsplanens be- stämmelser om pensionsbeloppets storlek och om intjänandetid. Delegationen påpekar att ett likande problem tidigare har förelegat be- träffande avdragsrätten för begynnelse- eller engångspremie för tjänstepen- sionsförsäkring som tecknats under tiden den 25 april—den 19 november 1975. men att detta problem lösts genom RSV:s anvisningar i ämnet (RSV Dt 1975252). Enligt delegationens uppfattning skulle ytterligare ett över- gångsproblem kunna lösas inom ramen för gällande dispensregler. nämligen frågan om avdrag vid 1977 eller 1978 års taxering för andra premier som före den 1 januari 1976 har betalats för tjänstepensionsförsäkringar för an- ställda med bestämmande inflytande. Delegationen syftar här på begynnelse- eller engångspremier för försäkringar tecknade senast den 24 april 1975 samt förnyelsepremier erlagda före den ljanuari 1976. Generella anvisningar borde enligt delegationens mening med stöd av Så tredje stycket ikraftträdan- delagen kunna utfärdas av RSV i fråga om avdrag även för sådana premier. Problemet rörande avdragsrätt för under år 1976 erlagda förnyelsepremier synes däremot inte kunna lösas utan en lagändring eftersom nyssnämnda dispensregel endast avser kostnad som hänför sig till tid före den 1 januari

• Sida 13
•  Original

Prop. 1975/76:208 13

1976 och dispensregeln i punkt 2 e av anvisningarna till 29.5 KL inte torde kunna läggas till grund för generella anvisningar av den art som det här gäller. Försäkringsbolagen kommer därför — om ingen lagändring sker — att bli nödsakade att i stor omfattning uppmana försäkringstagarna att för säkerhets skull söka individuell dispens med stöd av sistnämnda regel. Detta skulle medföra ytterligare svårigheter för såväl försäkringstagarna som myn- digheterna.

Av nu anförda skäl hemställer delegationen om ändring i dispensregeln i 8 ;S tredje stycket ikraftträdandelagen. Delegationens förslag innebär i hu- vudsak följande. I fråga om pensionsförsäkring för anställda med bestäm- mande inflytande som tagits på grund av ansökan. som inkommit till för- säkringsgivarens huvudkontor senast den 19 november 1975, föreslås RSV få besluta att sådant avdrag får medges även för kostnad som hänför sig till tid efter utgången av år 1975. 1 sistnämnda fall bör dock avdraget inte få överstiga 30 % av lön eller annan kontant ersättning som under beskatt- ningsåret har utgivits till arbetstagaren och inte heller sex gånger det bas- belopp som enligt lagen ( l 962:381)om allmän försäkring bestämts förjanuari månad det kalenderår varunder beskattningsåret gått till ända. Om beskatt- ningsåret omfattar annan tid än tolv månader bör nämnda begränsning jäm- kas med hänsyn härtill.

Delegationen anför att frågan om avdragsrätt för under år 1976 erlagda förnyelsepremier brådskar och att det därför vore önskvärt att en proposition om ändring av 83% tredje stycket ikraftträdandelagen kunde föreläggas riks- dagen redan under våren 1976.

3.2. Temporär efterlevandepension till make

Under perioden 1951—1975 gällde enligt åttonde stycket av punkt 1 av anvisningarna till 31 & KL att om annan efterlevandepension ätt försörj- ningsränta skulle "upphöra eller nedsättas viss tid efter den försäkrades död". denna tid inte fick understiga fem år. En motsvarande bestämmelse gällde för ålderspension. På förfrågan från försäkringsbolagen hade bevill- ningsutskottet (BeU 195049 5. 69) meddelat att bestämmelsen i fråga enligt utskottets mening inte borde hindra att försäkring avseende efterlevande- pension avtaladcs så, att pensionen skulle upphöra då pensionstagaren upp- nådde viss ålder.

Pension som upphör vid viss ålder är enligt delegationen den traditionella formen för efterlevandepension till förmån för barn. Delegationen framhåller emellertid att sådan pension i åtskilliga fall även kan vara en lämplig för- säkringsform till förmån för make och att sådana pensioneringsbehov under perioden 1951—1975 har kunnat tillgodoses till lägsta möjliga kostnad för den försäkrade.

1 de nya bestämmelserna i punkt 1 i tionde stycket av anvisningarna

• Sida 14
•  Original

Prop. 1975/76:208 14

till 31 & KL görs skillnad mellan efterlevandepension till förmån för make och efterlevandepension till förmån för barn. Femårsregeln gäller endast i fråga om makepension; sådan pension fåri regel inte upphöra eller minskas förrän "fem år förflutit efter den försäkrades död". Undantag görs (frånsett omgifte)endast för det fall att pensionen skall upphöra exakt vid den tidpunkt då maken fyller 65 år. Jämfört med bevillningsutskottets tolkning av den tidigare gällande bestämmelsen innebär detta en skärpning. eftersom ingen annan upphörandeålder än 65 år tillåts som alternativ till den femåriga ut- betalningen. Bortsett från det fall då 65-årsregeln tillämpas är det således numera omöjligt att till förmån för make eller därmed jämställd person teckna försäkring av temporär efterlevandepension med bestämd sluttid- punkt för utbetalningarna. För att tillgodose behovet av temporär efter- levandepension intill en viss tidpunkt måste en försäkringstagare därför f.n. teckna en försäkring som kan ge pensionsutbetalningar även sedan behovet upphört. Detta förefaller ologiskt och fördyrar efterlevandeskyddet i onödan. Möjligheterna att tillgodose berättigade pensioneringsbehov skulle ökas. om femårsregeln modifierades på så sätt att pensionsutbetalningarna — oavsett den efterlevandes ålder — finge upphöra senast vid en i försäk- ringavtalet angiven tidpunkt, även om' den försäkrades död har inträffat mindre än fem år dessförinnan. En sådan ändring skulle även göra 65- årsregcln överflödig. Lämpligen kunde föreskrivas. att pensionsutbetalning- arna skulle kunna upphöra vidjönsc'ikrings/idens slut. dvs. vid den tidpunkt då försäkringen skulle ha upphört om den försäkrade inte hade avlidit.

Enligt delegationens uppfattning är det önskvärt att proposition även i denna fråga föreläggs riksdagen redan under våren 1976.

4. Remissyttrandena 4.1 Avdrag för premier för vissa äldre tjänstepensionsförsäkringar

RSI-'" vitsordar delegationens uppfattning att det nu är svårt att fullständigt anpassa de äldre pensionsåtagandena för arbetstagare med bestämmande inflytande till ITP-planen. Det är därför mycket som talar för att avdrags- rätten beträffande de äldre pensionsåtagandena nu inte generellt bör in- skränkas genom den nya bestämmelsen i punkt 2c av anvisningarna till 29% KL. RSV har visserligen enligt punkt 2 e av anvisningarna till samma paragraf möjlighet att i enskilda fall pröva om högre avdrag än enligt dessa bestämmelser bör medges. Antalet dispensärenden i den nu aktuella ka- tegorin kan dock väntas bli mycket stort. Redan i dag är antalet dispens- ärenden i anledning av de ändrade reglerna om beskattningen av pensions- _ försäkringar så stort att en betydande ökning av dessa ärenden inte kan bemästras. RSV kan därför inte finna att möjligheten till individuell dispens utgör någon lämplig lösning i den situation som uppkommit i och med att den berörda utredningen (Fi 1976102) tillsatts.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1975/76:208 15

Delegationens förslag innebär. att RSV genom en lagändring skulle be- myndigas att meddela föreskrifter om avdragsrätt. Att RSV får möjlighet att meddela föreskrifter eller anvisningar är emellertid enligt verkets mening inte något lämpligt sätt att tillmötesgå delegationen. RSV anser att frågan skulle kunna lösas bättre genom att 835 andra stycket ikraftträdandelagen ändrades så, att arbetsgivare i fråga om pensionsförsäkring för anställda med bestämmande inflytande sätts i ungefärligen samma situation som egenföretagarna såvitt gäller premier som betalas under år 1976.

Även,förtränings/”spaktionen tillstyrker med en smärre inskränkning dele- gationens förslag om ändring av 8 ?; tredje stycket ikraftträdandelagen. ln- spektionen tillstyrker även att RSV utfärdar sådana kompletterande anvis- ningar som tillgodoser delegationens önskemål beträffande avdrag för pre- mier som betalats under år 1975.

4.2. Temporär efterlevandepension till make

RSI-"' anför att verket från skatterättsliga synpunkter inte vill motsätta sig bifall till framställningen. RSV påpekar att delegationens förslag egent- ligen bara är ett uttryck för önskemålet att nu åter knyta an till den tolkning av femårsregeln som 1950 års bevillningsutskott hade ställt sig bakom. Enligt RSV:s mening kan förslaget inte på något avgörande sätt sägas rubba de av riksdagen år 1975 antagna nya principerna för beskattning av försäk- ringstagare.

Förså"/t'ringsaspekt/mim avstyrker däremot framställningen och anför att några nya synpunkter i ämnet inte har framkommit sedan inspektionen i sitt remissyttrande över livförsäkringsskattekommitténs delbetänkande (SOU 1975:21) uttalat Sig för att temporär efterlevandepension till make godtas endast under de förutsättningar som nu gäller.

5. Föredraganden 5.1 Inledning

Hösten 1975 beslutade statsmakterna om nya beskattningsregler för pen- sionsförsäkringar m. m. (prop. 1975/76:31, SkU 1975/76:20. rskr 1975/76:132, SFS 1975zl347—1354). Avsikten med denna lagstiftning var att motverka att pensionsförsäkringar utnyttjas i annat syfte tin-pensionering. Den nya lagstiftningen innebär genomgripande ändringar på ett komplicerat beskattningsområde. Det är därför naturligt att det efter någon tids praktisk tillämpning av reglerna visar sig att det behövsjusteringar i olika avseenden. Redan under lagstiftningsarbetet uppmärksammades vissa frågor som be- hövde ytterligare övervägas. Med stöd av regeringens bemyndigande till- kallade jag under våren 1976 en särskild sakkunnig för att utreda dessa frågor (Fi 1976202). Den sakkunnige är enligt sina direktiv oförhindrad att

• Sida 16
•  Original

Prop. 1975/76: 208 16

ta upp även andra problem som kan ha uppstått vid genomförandet av den nya lagstiftningen. Avsikten är att utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt så att utredningen beträffande vissa i direktiven angivna frågor kan lägga fram förslag till lagstiftning vid en sådan tidpunkt att lagstiftningen kan tillämpas redan fr.o.m. 1977 års taxering.

Efter det att den sakkunnige tillkallades har Personförsäkringsdelegatio- nen inom Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag (delegationen) hemställt att två andra frågor som sammanhänger nted de nya beskattningsreglerna för pensionsförsäkringar blir föremål för proposition redan till 1975/76 års riksmöte. Frågorna avser dels arbetsgivares avdrag för under år 1976 erlagda prenticr för äldre tjänstepensionsförsäkringar för anställda med bestämman- de inflytandc i företaget och dels de krav som har uppställts beträffande temporär efterlevandepettsion till make. Den förra frågan gäller närmast ett övergångsproblem i samband nted genomförandet av den nya lagstift- ningen och den senare i princip en anpassning av de nya reglerna i ett visst avseende till vad som tidigare har gällt. Båda dessa frågor faller i och för sig inom den allmänna ramen för den sakkunniges uppdrag. Den ont- ständigheten att jag nu tar upp dem innebär givetvis inte att den sakkunnige är förhindrad att sedermera ånyo gå in på samma frågor.

5.2. Avdrag för premier för vissa äldre tjänstepensionsförsäkringar

Med tjänstepensionsförsäkring avses pensionsförsäkring som har samband med tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare har åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften. Försäkrad är den på vars liv för- säkringen har tagits eller den vars arbetsoförmåga försäkringen avser.

Avdragsrätten för kostnad för pensionering begränsas i den nya lagstift- ningen dels genom dc kvalitativa villkor som måste vara uppfyllda för att pensionsförsäkring skall anses föreligga och dels genom kvantitativa be- gränsningar i själva avdragsrätten. Beträffande tjänstepcnsionsförsäkringar har den kvantitativa begränsningen utformats så att arbetsgivare får avdrag endast för så stor del av kostnaderna för pensionsförsäkring som behövs för att helt eller delvis trygga pensionsåtagande enligt s.k. allmän pen- sionsplan. Riksskatteverket (RSV) kan dock enligt en dispensregel medge att avdrag får göras med högre belopp.

De nya bestämmelserna om arbetsgivares avdrag tillämpas i regel första gången vid 1977 års taxering. Har skriftlig pensionsutfästelse lämnats före utgången av år 1975 får dock äldre bestäntntelscr tillämpas även i fort- sättningen. Dessa övergångsbestämntelser gäller dock inte beträffande tjäns- tepensionsförsäkring avseende anställd hos aktiebolag eller ekonomisk för- ening som har ett bestämmande inflytande över företaget. I fråga om sådana försäkringar tillämpas de nya reglerna vid 1977 års taxering även om pen- sionsutfästelserna har lämnats före utgången av år 1975. Har försäkringen tagits på grund av ansökan som har kontmit in till försäkringsgivarens hu-

• Sida 17
•  Original

Prop. 1975/76:208 ”

vudkontor efter den 24 april 1975 gäller de nya bestämmelserna redan vid 1976 års taxering. RSV kan dock om särskilda skäl föreligger besluta att avdrag för kostnad som hänför sig till tid före utgången av år 1975 får medges nted högre belopp än som följer av de nya bestänttnelserna. Med stöd av denna dispensregel har RSV utfärdat anvisningar om avdrag för begynnelse- eller engångspremie som under år 1975 har betalats för tjän- stepensionsförsäkringar tecknade under tiden den 25 april—den 19 november 1975. Anvisningarna innebär i princip att arbetsgivaren kan få avdrag med belopp motsvarande 30 9-6 av den försäkrades A-inkomst. dock högst med 54 000 kr.

Delegationen framhåller i sin framställning att de nya skattereglerna på detta område skapar problem i fråga om redan tecknade tjänstepensions- försäkringar för anställda med bestämmande inflytande i sina företag. Ont lagändring inte sker kommer försäkringsbolagen enligt delegationen att bli tvungna att i stor utsträckning uppmana försäkringstagarna att söka in- dividuell dispens hos RSV beträffande avdragsrätten för förnyelsepremier som har erlagts under år 1976. Delegationen föreslåri princip att problemet löses genom att Sä tredje stycket ikraftträdandelagen ändras så att RSV får möjlighet att utfärda generella anvisningar om att avdrag för kostnad som hänför sig till tid efter utgången av år 1975 får medges med högst 30 f).-'i av till arbetstagaren utgiven lön. dock högst sex gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381)om allmän försäkring bestämts förjanuari månad under det kalenderår då beskattningsåret utgått.

Såväl RSV som försäkringsinspektionen tillstyrker i sak delegationens framställning. RSV framhåller dock att anvisningar från verket inte är något lämpligt sätt att lösa frågan. Enligt RSV:s mening är det lämpligare att direkt ändra ikraftträdandelagen så att berörda försäkringstagare i fråga om avgifter som erläggs under år 1976 sätts i ungefär samma situation som egenföretagare. Försäkringsinspektionen godtar att frågan löses genom an- visningar från RSV, men föreslår att dessa får en något snävare utformning än delegationen har förordat.

För egen del får jag anföra följande. Den begränsning i avdragsrätten för premier för tjänstepensionsförsäkringar för anställda med bestämmande inflytande som enligt den nya lagstiftningen gäller från 1977 års taxering innebär att dessa försäkringar under år 1976 måste anpassas så att de över- ensstämnter med allmän pensionsplan, Detta kan medföra stora svårigheter för berörda försäkringsbolag dels därför att antalet försäkringar är mycket stort och dels därför att det nted hänsyn till pågående förhandlingar om ändring i ITP-planen är ovisst vilken omfattning dettna komtner att ha under de närmaste åren. Vidare kan den pågående översynen genom en särskild sakkunnig medföra att avdragsfrågan sedermera kommer i ett an- norlunda läge. Nämnda omständigheter medför att många arbetsgivare har svårt att bedöma i vilken omfattning de är berättigade till avdrag vid ink- omsttaxeringen för under år 1976 erlagda premier för sådana försäkringar.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1975/76:208 ' l8

RSV har visserligen möjlighet att genom dispens i enskilda fall undanröja dessa svårigheter, men som verket har framhållit torde antalet dispensä- renden av detta slag bli mycket stort. Jag delar därför RSV:s uppfattning att möjligheterna till individuell dispens inte utgör någon lämplig lösning och anser det samtidigt angeläget att det här aktuella övergångsproblemet får en snar lösning. För egenföretagare gäller f. n. att de får göra avdrag för premie för pensionsförsäkring med högst 30 % av inkomsten av rörelse. beräknat på en sammanlagd inkomst av högst tjugo gånger det basbelopp som har bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret. Det är enligt min mening lämpligt att knyta an till denna regel. Jag föreslår därför att arbetsgivare beträffande tjänstepensionsförsäkring som har för- anletts av ansökan som har kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor senast den 19 november 1975 får göra avdrag för under år l976 erlagd premie med högst 30 % av den lön som utgivits till arbetstagaren under år 1976. dock med begränsning motsvarande den som gäller för egenföretagare. Detta skulle innebära ett högsta avdragsbelopp av 58 200 kr. (=30 % av 20 bas- belopp). Av praktiska skäl föreslårjag dock att högsta tillåtna avdragsbelopp avrundas till 60000 kr. lkraftträdandelagen bör ändras i enlighet härmed. Genom den här föreslagna lösningen torde delegationens önskemål beträf- fande avdrag för premier under 1976 vara tillgodosedda. Delegationen har uttalat önskemål om att RSV — inom ramen för nu-

varande dispensregel — därutöver lämnar vissa kompletterande generella anvisningar angående premier som har betalats under år 1975. Det är en uppgift för RSV att bedöma om behov föreligger av sådana anvisningar eller om de av delegationen åsyftade fallen bör lösas genom individuell dispens.

5.3. Temporär efterlevandepension till make

Efterlevandepension kan vara antingen temporär eller livsvarig. Temporär efterlevandepension till make och därmed jämställd person kan upphöra när den efterlevande uppnår 65 års ålder eller ingår nytt äktenskap. [ övriga fall skall pensionen utgå under minst fem år. Pensionen får inte utgå med sjunkande belopp under den första femårsperioden.

Delegationen hemställer att kravet på att efterlevandepension till make inte får upphöra eller ändras förrän fem år förflutit efter den försäkrades död (femårsregeln) modifieras på så sätt att pensionsutbetalningarna — oavsett den efterlevandes ålder — får upphöra vid en i Rårsäkringsavtalet angiven tidpunkt även om dödsfallet har inträffat mindre än fem år dessförinnan.

RSV anser att ett genomförande av förslaget inte skulle få några oac- ceptabla skattemässiga konsekvenser och tillstyrker därför framställningen. Försäkringsinspektionen däremot avstyrker bifall och framhåller att några nya synpunkter i ämnet inte har framkommit sedan nuvarande regel genom- fördes.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1975/76:208 19

För egen del får jag anföra följande. En femårsregel av i huvudsak mot- svarande utformning som den nu gällande fanns även före 1975 års lag- stiftning. Beträffande den regeln uttalade bevillningsutskottet år 1950 (BeU 1950149) att regeln enligt utskottets mening inte utgjorde något hinder för att efterlevandepension upphörde då den försäkrade uppnådde viss ålder. Med stöd av detta uttalande torde sådana arrangemang ha godtagits som pensonsförsäkringar under tiden 1951—1975. Även om pensioneringssyftet i 1975 års lagstiftning är mera uttalat, vill jag inte motsätta mig att fem- årsregeln nu får en utfomning motsvarande den innebärd som den äldre regeln tillades efter bevillningsutskottets uttalande år 1950. Jag tillstyrker alltså delegationens hemställan i denna del. Mitt förslag föranleder ändring i punkt 1 tionde stycket av anvisningarna till 31 så KL. Förslaget innebär bl.a. att försäkringen skall ha tecknats vid sådan tidpunkt och på sådana villkor att efterlevandepension utgår under minst fem år om försäkrings- tagaren avlider omedelbart efter det att försäkringsavtalet har ingåtts.

6. Ikraftträdande

De nya bestämmelserna om avdragsrätt för premier för vissa tjänstepen- sionsförsäkringar skall som framgår av det tidigare anförda tillämpas be- träffande premiebetalningar som görs under år 1976. De nya reglerna om temporär efterlevandepension till make bör tillämpas första gången vid 1977 års taxering. '

7. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom ftnansdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370).

2. lag om ändring i lagen (l975:1348) om ikraftträdande av lagen (1975zl347) om ändring i kommunalskattelagen (19281370).

8. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 20
•  Original

GOTAB 52046 Stockholm 1976