Regeringens proposition om godkännande av en överenskommelse om grundande av Organisationen för järnmalmsexporterande länder

Nr 24

Regeringens proposition om godkännande av en överenskommelse om grundande av Organisationen för järnmalmsexporterande länder; beslutad den 16 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. på regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse om grundande av Organisationen för järnmalmsexporterande länder.

| Riksdagen 1975. I saml. Nr 24

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1975-10-16

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, An-

dersson, Johansson, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om godkännande av en överenskommelse om grundande av Organisationen för järnmalmsexporterande länder

Inledning

På initiativ av ett antal utvecklingsländer hölls i Genéve i november 1974 ett möte mellan ministrar från ett antal järnmalmsexporterande länder. Sverige deltog i mötet. Vid ministermötet tillsattes en kommitté som skulle utreda formen och reglerna för en organisation för järnmalmsexporterande länder. Inom kommittén utarbetades en rapport om grundandet av en sådan organisation. Rapporten lämnades i april 1975 till ett nytt ministermöte. Detta godkände texten till en överenskommelse. Slutakten från ministermötet och överenskommelsen i engelsk orginaltext med översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Överenskommelsen träder i kraft under oktober månad 1975 sedan det

föreskrivna minimiantalet länder har undertecknat denna. För land som

efter ikraftträdandet undertecknar överenskommelsen träder den i kraft 30

dagar efter undertecknandet.

Översikt över järnmalmsmarknaden

Ännu omkring år 1960 svarade Västeuropa, Nordamerika och Sovjetunionen tillsammans för nära 75 5 av världsproduktionen av järnmalm. Se-

dan mitten av 1960-talet har dock antalet länder med mer betydande järn-

malmsbrytning ökat avsevärt. Således har en rad afrikanska och latiname-

rikanska länder liksom Australien och Indien fått ökande betydelse som järnmalmsproducenter. Produktionen i Västeuropa har under de senaste

15 åren stagnerat. Detta gäller dock inte Sverige. År 1974 var produktionen 37 miljoner ton vilket innebär en ökning med 30 "a i förhållande till slutet av 1960-talet. Sveriges andel av världsproduktionen har sedan slutet av 1960-talet uppgått till ca 4,5 fö. |

Världsproduktionen av råstål var år 1974 mer än dubbelt så stor som

år 1960 och närmare fyra gånger så stor som år 1950. Denna kraftiga pro-

duktionsökning har krävt betydligt ökade kvantiteter järnmalm. Detta har

lett till en successiv stegring av den internationella handeln med järnmalm.

Sovjetunionen, EG-länderna, USA och Japan svarade år 1974 för drygt

70 "a av världens stålproduktion. Av dessa länder är numera endast Sov-

jetunionen självförsörjande med järnmalm. EG-ländernas egen järnmalmsproduktion har av kostnads- och kvalitetsskäl successivt skurits ned. USA täcker ännu två tredjedelar av sitt malmbehov från egna gruvor men måste på grund av sin stora stålproduktion ändå importera betydande kvantiteter. Japan har knappast några egna malmreserver och är därför så gou som

helt beroende av importerad järnmalm för sin stålproduktion.

De traditionella malmexportörerna från 1950-talets början har inte möjligheter att bygga ut sin järnmalmsindustri i någon större omfattning. Endast de svenska lapplandsgruvorna och Rio Doce-koncernens gruvor i Brasilien förfogar Över malmreserver som har tillåtit en väsentlig ökning av pro-

duktionen. Övriga tillskott till malmmarknaden har sålunda huvudsakligen

kommit från nya gruvor, där produktionen har tagits upp under de senaste decennierna, först i områdena runt Atlanten — Västafrika, Latinamerika och östra delen av Canada — och senare, sedan slutet av 1960-talet. också i Australien.

Världens fem största järnmalmsexportörer är I dag Australien. Brasilien, Sovjetunionen, Canada och Sverige. Deras betydelse som malmexportörer framgår av följande tabell.

1950 1960 1973

Ho av o av 20 av

Milj. världs- Milj. världs- Milj. världs-

Av tabellen framgår, att Sveriges andet av världshandeln trots betydande kvantitetsökning sjunkit från närmare 39 "6 år 1950 till 10 6 år 1973.

Utveeklingsländerna svarade år 1973 för 44 "5 av den internationella handeln med järnmalm. Brasilien är den överlägset största exportören inom denna ländergrupp. Liberia. Indien och Venezuela exporterar var och en

kvantiteter på mellan 20 och 25 miljoner ton medan Mauretanien, Chile och Peru alla redovisar en export på runt 10 miljoner ton malm vardera.

Järnmalmsexporten riktas i dag tull två huvudmarknader, Västeuropa och

Japan, och två sekundära marknader, Östeuropa och USA. De båda hu-

vudmarknaderna mottar vardera en tredjedel av världsexporten medan de båda andra marknaderna tar emot omkring 12 4 vardera. Japan har sedan år 1960 tredubblat sin andel av världsimporten.

Även om järnmalmsexporten fortfarande till övervägande delen söker sig till geografiskt näraliggande avnämare har utvecklingen inom sjötransportområdet möjliggjort malmskeppningar över betydande avstånd. Exem-

pelvis går nu mer än hälften av den brasilianska malmen till Västeuropa

och så mycket som 30 ?> till den japanska marknaden. Indiens och Australiens export går dock fortfarande huvudsakligen till Japan.

Den svenska järnmalmsexporten visar ett stabilt mönster. Ungefär 90 2; säljs till länder i Västeuropa och resterande del huvudsakligen till Östeuropa. Värdet av den svenska järnmalmsexporten låg i stutet av 1960-talet kring en miljard kronor per år men har sedan år 1970 stigit kraftigt och uppgick under åren 1972-1974 ull respektive 1376, 1537 och 1900 miljoner kronor. Sett till den totala svenska exporten har samtidigt järnmalmens betydelse värdemässigt minskat och dess andel utgör nu mindre än 3 2.

Eftersom den svenska malmen i ökad omfattning kommer att förbrukas inom landet kommer den svenska exporten av järnmalm sannolikt att stagnera. De länder som i dag planerar för stora utbyggnader inom järnmalmsindustrin både för inhemsk konsumtion och, inte minst, för export är främst Australien, Brasilien, Svdafrika och Canada. Allt talar för att det ökade behovet av järnmalm I de traditionella malmimportområdena kommer att kunna tullfredsställas från nya stora gruvprojekt i nämnda länder och från planerad nyproduktion även på andra håll t.ex: Västafrika.

Något världsprisindex för järnmalm finns inte, men de svenska exportpriserna har i stort sett följt utvecklingen på marknaden i sin helhet. Svensk malm har traditionellt sålts huvudsakligen på ettåriga kontrakt. En mycket stor del av 1960- och 1970-talens nva gruvor arbetar däremot med kontrakt vars giltigshetstid omspänner längre perioder. Kvantiteterna i dessa kontrakt kan vara bundna så linge som 12-15 år, i några fall ännu längre. Priserna är i allmänhet fixerade för kortare tid. men fast avtalade priser för upp till fem-sju år kan förekomma. Sådana långsiktiga bindningar har ofta varit förutsättningen för att projektörerna för en ny gruva skall kunna uppbringa erforderligt kapital. Finansinstiuten kräver nämligen garantier för en säker uvsättning innan de ställer kapital till förfogande.

Sädana långtidskontrakt har många gånger visat sig ha en prispressande effekt på marknaden och har därför tillskrivits en del av orsakerna till att malmmarknaden under i synnerhet 1960-talet uppvisade en fallande priskurva. Huvudorsaken härtill var dock den obalans mellan utbud och efterfrågan som följde på vågen av nyexploateringar och kapacitetsutbyggnader

inom järnmalmsindustrin under särskilt 1960-talets förra hälft. Sedan till

följd av en mer gynnsam konjunkturutveckling balansen på marknaden har kunnat återställas, har exportörerna särskilt under de senaste två åren fått väsentligt höjda malmpriser. Dessa prishöjningar måste emellertid ses mot bakgrunden av de starkt höjda kostnaderna inom järnmalmsindustrin.

Det ofördelaktiga utbytet av järnmalmsexporten, de ökande finansieringsbehoven vid nya gruvprojekt och önskemål om starkare kontroll över gruvnäringen har fått allt fler regeringar att engagera sig direkt i ländernas järnmalmsindustri. Nationalisering av gruvor, licenstvång vid export och införande av minimigränser för priser är exempel på regeringarnas hiuills vidtagna åtgärder. Bland länder i vilka regeringarna har övertagit hela ansvaret för järnmalmsindustrin märks Algeriet, Mauretanien, Peru och Venezuela. I Indien och Brasilien är järnmalmsindustrin till ungefär hälften statsägd. I Australien och Canada är järnmalmssektorn helt privatägd. All järnmalmsexport från Australien är emellertid föremål för licensförfarande.

Mellanstatliga överläggningar om järnmalm

I och med tillkomsten år 1964 av UNCTAD (FN:s konferens för handels-

och utvecklingsfrågor) ökade möjligheterna att på bred länderbas behandla

problemen inom världshandeln med råvaror. Förhållandena på järnmalms-

marknaden kom på initiativ av malmproducerande utvecklingsländer att

ägnas uppmärksamhet inom UNCTAD. Ursprungligen krävde dessa länder att en studiegrupp för järnmalm skulle upprättas. Det var dock först i januari 1970. som UNCTAD:s generalsekreterare under åberopande av beslut vid den andra världshandelskonferensen (1968) om ett aktionsprogram på råvaruområdet kunde kalla till ett möte om järnmalm. Ett andra möte följde 1 februari 1972. I mötena delhog ett tjugofemtal länder, såväl malmproducerande länder som konsumentländer, bland dem Sverige.

Utvecklingsländerna framförde vid dessa möten krav på särskilda åtgärder för att stabilisera priserna. Industriländerna å andra sidan förespråkade in-

dividuela lösningar anpassade efter resp. lands behov. Någon enighet om

specifika rekommendationer till de deltagande länderna kunde därför inte uppnås.

Utvecklingsländernas agerande i detta UNCTAD-arbete har grundats på det producentsamråd på järnmalmsområdet som dessa tänder inledde vid tidpunkten för den andra världshandelskonferensen. Det första mötet med gruppen som har kommit att benämnas ”de järnmalmsproducerande ländernas informella grupp” ägde rum i Caracas. Gruppen har haft till syfte att söka utforma en för medlemmarna gemensam prispolitik liksom ett produktions- och cexportsamarbete. En inbjudan utgick år 1973 till Australien, Canada och Sverige att delta i gruppens möten. Som följd härav har dessa tre länder under åren 1973 och 1974 deltagit som observatörer.

Sedan strävandena att inom UNCTAD:s ram etablera ett bredare sam-

arbete på järnmalmsområdet inte hade gett resultat. beslöt gruppen att uppdra ät en expertgrupp bestående av Algeriet, Indien och Venezuela att utarbeta

ett program för prisåtgärder och förslag till fastare institutionalisering av gruppen. En ministerkonferens samlades i Geneve den 4-6 november 1974

under ordförandeskap av den indiske handelsministern. I konferensen deltog Algeriet, Australien, Brasilien, Filippinerna, Indien, Liberia. Mauretanien,

Peru, Tunisien och Venezuela samt som observatörer Bolivia. Chile, Canada och Sverige, vilka dock inte företräddes på ministernivå. Konferensen förelades ett utkast till stadga för en mellanstatlig organisation med huvud-

sakliga uppgifter att samordna medlemsländernas nationella exportpolitik, harmonisera prispolitiken, skapa garantier för stabila, rättvisa och lönsamma priser och främja vidarebearbetning av malmen i produktionsländerna.

Enighet kunde inte nås om en organisation med de långtgående målsättningar som hade föreslagits. Australien, Brasilien, Canada och Sverige tog avstånd från en samordning av beslut i frågor angående produktion,

priser och exportpolitik. Dessa fyra länder motsatte sig däremot inte bildandet

av en särskild organisation för järnmalm för informationsutbyte om järnmalmsfrågor. De underströk också att konsumentländerna borde beredas

tillfälle at dela.

Ministerkonferensen beslöt att tillsätta cen kommitté på tjänstemannanivå, öppen för samtliga deltagande länder, med uppdrag att på grundval av de redovisade ståndpunkterna till en ny ministerkonferens ytterligare utreda formen och detaljerade regler för en organisation för järnmalmsexporterande länder.

Det nya stadgeförslag, som blev resultatet av kommitténs arbete, kom alt I sina huvuddrag avse en organisation med den inriktning som hade förespråkats av i första hand Australien med stöd av Brasilien, Canada och Sverige. Förslaget godkändes som jag tidigare nämnt av en ny ministerkonferens i Geneve den 2-3 april 1975.

Överenskommelsen

I det inledande avsnittet av överenskommelsen betonas järnmalmens betydelse för världsekonomin i allmänhet och för de avtalsslutande parterna

i synnerhet. Önskviärdheten av att ökande resurser blir tillgängliga för med-

lemsländernas ckonomiska och sociala utveckling inom ramen för världsekonomins fortsatta tillväxt. och särskilt i förhållande till utvecklingskindernas behov, understryks. Vidare betonas behovet av ländernas permanenta suveränitet över naturtillgångarna liksom önskvärdheten av effektiv nationell kontroll över utvinningen av järnmalm inom medlemsländerna. Allmänt erkänns också behovet av att i varje form av samarbete mellan medlemsländerna thågkomma importländernas intressen.

Bland mer preciserade syften med överenskommelsen (artikel 5) nämns först främjandet av ett nära samarbete för att tillvarata medlemsländernas

intressen beträffande den järnmalmsexporterande industrin. Exporthandeln med järnmalm skall tillförsäkras en ordnad och sund tillväxt och över-

enskommelsen skall hjälpa länderna att erhålla rättvisa och lönsamma in-

komster från produktion, bearbetning och försäljning av järnmalm och därmed förbättrade exportintäkter och bytesförhållanden. Särskild tonvikt läggs vid vidarebearbetningen av malmen i medlemsländerna. För att möjliggöra

för länderna att vidta lämpliga åtgärder skall för informationsutbyte och

konsultationer om problemen inom järnmalmsindustrin en särskild organisation — Organisationen för järnmalmsexporterande länder — upprättas. Organisationen skall ha sitt säte i London. Medlemskap är öppet för de

länder som har deltagit i förberedelsearbetet, dvs. Algeriet, Australien, Bra-

silien, Canada, Chile, Filippinerna, Indien, Liberia, Mauretanien, Peru, Sierra Leone, Swaziland, Sverige, Tunisien och Venezuela.

Andra länder, som exporterar järnmalm eller har betydande järnmalms-

reserver och har liknande intresseinriktning som medlemsländerna, kan efter

ansökan bli medlemmar under förutsättning att samtliga medlemsländer lämnar sitt godkännande. Genom särskilda arrangemang skall organisationen kunna samarbeta med och konsultera andra organisationer. Sådana organisationer och länder, som inte är medlemmar av organisationen, skall kunna inbjudas delta i särskilda möten inom organisationen. I överenskommelsen har särskilt innefattats möjlighet för organisationen att arrangera konsultationer med importländer.

I organisationens högsta instanser, ministerkonferensen och styrelsen, deltar samtliga medlemsländer. Medan konferensen sammanträder en gång vartannat år har styrelsen två sammanträden årligen. Möjlighet finns dock

att hålla extraordinära sammanträden med konferensen. För beslutsfattande

krävs inom såväl ministerkonferens som styrelse enhällighet. Ministerkonferensen kan emellertid besluta att vissa frågor skall kunna avgöras på annat sätt än enhälligt.

Förberedelsearbete inför ministerkonferenserna och verkställande av deras beslut blir styrelsens huvuduppgifter vid sidan av överinseendet över organisationens allmänna funktioner. Det är också styrelsen som föranstaltar om konsultationer och samarbete med andra organisationer och ickemedlemsländer.

Sekretariatet skall förutom från styrelsen motta uppdrag också dirckt från ministerkonferensen. Jämte regelbundna funktioner som insamlande och bearbetning av uppgifter om järnmalm för spridning till medlemsländerna förutses sekretariatet utföra ekonomiska och tekniska studier om bl. a. marknadsfrågor, transportproblem, teknologiska framsteg och deras effekter på järnmalmsförbrukningen och vidarebearbetningen. För att möjliggöra för

sekretariatet att fullgöra dessa uppgifter skall medlemsländerna lämna all

tillgänglig information.

I ledningen för sekretariatet skall stå en gencralsekreterare. som utses av ministerkonferensen för en fyraårsperiod. Sekretariatets personal skall

ha så bred nationell sammansättning som möjligt och rekryteras uteslutande från medlemstkinderna. Högre tjänstemän skall tillsättas av styrelsen.

Överenskommelsen skall deponeras hos den indiska regeringen och skall

undertecknas i New Delhi. Den träder i kraft trettio dagar efter det att sju länder har undertecknat den. Därefter skall den träda i kraft för varje

ny signatärstat trettio dagar efter undertecknandet.

Styrelsen kan med enhällighet rekommendera en ändring av överenskommelsen. Sådan ändring skall träda i kraft trettio dagar efter det aut den indiska regeringen har mottagit meddelande från samtliga medlemsländer om att ändringen har godkänts.

Ett medlemsland kan begära utträde ur organisationen. Utträde kan ske tidigast tolv månader efter en sådan begäran. Överenskommelsen kan också upphöra efter enhälligt beslut av medlemsländerna.

Föredraganden

Inom Förenta nationernas ram har under de två senaste årtiondena ctt stort antal mellanstatliga organ för olika råvaror upprättats. I några fall har samarbetssträvandena lett fram till råvaruavtal där de deltagande länderna har gjort åtaganden om prispolitik och andra marknadsreglerande åtgärder. I andra fall har samarbetet tagit sig mer anspråklösa former. På mineralområdet existerar et råvaruavtal för tenn medan frågor angående volfram

behandlas inom en kommitté under UNCTAD och bly- och zinkfrågor inom

en fristående studiegrupp. Deltagandet i de inom FN tillkomna organen är öppet för samtliga medlemsländer. I dessa organ är således både producentoch konsumentintressen företrädda.

De råvaruproducerande utvecklingsländerna har särskilt under de senaste ären utvidgat sitt samarbete. Det främsta målet har varit att skapa förutsättningar för cen gynnsammare prisutveckling för resp. råvara. Mot bakgrund av de begränsade resultat, som producenterna hittills har uppnått 1 förhandlingar med konsumenterna I olika internationella organ är det naturligt, att producenterna har kommit till slutsatsen att deras intressen bäst tillvaratas genom samarbete inom den egna kretsen. Den svenska regeringen har inom FN uttalat sympati för producentsamarbete mellan utvecklingsländerna med hänsyn till dessa länders speciella förhållanden. Samtidigt har den svenska regeringen betonat. att producentsamarbetet måste ske med beaktande av andra länders och folks legiuma intressen.

Ett samarbete mellan u-landsproducenter av järnmalm etablerades i lösa

former redan år 1968. Samtidigt sökte dessa länder få till stånd en allmän

genomgång inom UNCTAD:s ram av problemen på järnmalmsområdet.

Som en följd härav hölls åren 1970 och 1972 möten inom UNCTAD med

intresserade länder, bland dem Sverige. Bl. a. mot bakgrund av en långvarig ogynnsam prisutveckling för järnmalm önskade utvecklingsländerna att arbetet skulle inriktas på konkreta åtgärder i marknadshänsecende. Dessa möten

,

resulterade emeltleruid endast i en analys av marknaden och ett uppdrag åt UNCTA D-sekretariatet alt genomföra vissa studier.

Efter UNCTAD-mötena beslöt u-landsproducenterna att intensifiera sitt samarbete. Med hänsyn till Australiens, Canadas och Sveriges stora betydelse i världshandeln med järnmalm befanns det dock önskvärt att utsträcka samarbetet till dessa länder. Australien, Canada och Sverige var inte beredda att medverka i ett långtgående samarbete av det stag som u-linderna syntes eftersträva men beslöt år 1973 att delta som observatörer i gruppen. De tre kinderna ställde sig positiva till ett informationsutbyte, företrädesvis inom UNCTAD, där samtliga intresserade länder kunde delta.

I november 1974, då utvecklingsländerna samlades till en ministerkonferens för att fastställa ett aktionsprogram inriktat på en harmonisering av

marknadspolitiken inom ramen för en särskild organisation för järnmalms-

exporterande länder deltog Australien och som observatörer Canada och Sverige. Samtidigt som flertalet utvecklingsländer slöt upp bakom ett av Algeriet. Indien och Venezuela utarbetat förslag till aktionsprogram intog industriländerna med stöd av Brasilien samma ståndpunkt som tidigare. Man kunde dock enas om att tillsätta en kommitté med uppgift att utreda formen och reglerna för en organisation.

I kommittén, i vilken samtliga vid ministerkonferensen företrädda länder

deltog, utarbetades en stadga för en järnmalmsorganisation vilken tillgodosåg de synpunkter som hade förts fram av de tre industriländerna och Brasilien. Därmed kunde Sverige vid ministerkonferensen i Genéve den 2-3 april 1975 godta texten till en överenskommelse om grundande av en sådan Organisation.

Sverige har under kommittéarbetet verkat för att organisationen skulle bli enbart ett forum för informationsutbyte och konsultationer. Sverige har sålunda tagit klart avstånd från en organisation av kartellkaraktär med möjlighet att ingripa I marknadsreglerande syfte. Avgörande har härvid varit principinställningen att internationellt råvarusamarbete bör bygga på samverkan mellan konsumenter och producenter. Ett samarbete mellan producenter kan inte ersätta en sådan bredare samverkan men kan utgöra ett steg mot en sådan och kan på detta sätt bli konstruktivt. Härtill kommer att järnmalmsmarknaden har en så speciell karaktär att målet för organisationen måste bli begränsat. Det räcker i det sammanhanget att peka på det komplicerade handelsmönstret, integrationen med stålindustrin och den stora spridningen av naturtillgångarna.

Den överenskommelse som nu har träffats anger — i enlighet med den

svenska inställningen — att organisationens huvuduppgift är att främja en

balanserad global utveckling av järnmalmsindustrin genom att skapa bättre förutsättningar för varje enskilt medlemsland att vidta lämpliga åtgärder avpassade till de cgna problemen.

Från svensk sida har vid flera tillfällen understrukiis att det är nödvändigt att producentländerna utvecklar nära kontakter med konsumentländerna.

Detta har särskilt beaktats vid utformandet av organisationens stadgar och avspeglar sig i att styrelsen skall ta initiativ till särskilda överläggningar med konsumenterna. Det är från svensk synpunkt av stor betydelse alt organisationen för en Öppen och generös politik i detta avseende vilket också skulle stärka organisationens roll inom det internationella samarbetet.

Sverige deltar aktivt i ett stort antal mellanstatliga råvaruorgan. Detta skall i första hand ses som ett uttryck för viljan att stödja utvecklingsländerna. Mot bakgrund av de betydande svenska erfarenheterna på järnmalmsområdet är det naturligt att de järnmalmsexporterande utvecklingsländerna har varit angelägna om Sveriges medverkan i en järnmalmsorganisation. Det är uppenbart att utvecklingsländerna i betydande omfattning modiflierat sina ursprungliga önskemål beträffande organisationens uppgifter

i en önskan att förmå länder som Australien, Canada och Sverige att ansluta

sig. De har även gått med på att enhällighetsprincipen skall gälla för alla beslut.

För att organisationen skall kunna inleda sitt arbete krävs att överenskommelsen slutligt godkänns av sju länder. Den har nu godkänts av Al-

geriet, Chile, Indien, Mauretanien, Venezuela, Australien, Peru, Sierra Leone

och Tunisien. En konstituerande ministerkonferens är planerad till den 23-24 oktober 1975.

Under det förberedande arbetet har enighet rått om att organisationen. åtminstone inte till en början påfordrar några mer omfattande sckretariatsresurser. Det är viktigt att resurserna koncentreras till vissa grundläggande uppgifter såsom att klarlägga skilda aspekter av järnmalmsmarknaden. Organisationen kan härigenom bygga upp ett allmänt förtroende för sin verksamhet. För organisationens första verksamhetsår har kostnaderna preliminärt beräknats uppgå till eu belopp motsvarande omkring 500 000 USS som skall delas lika mellan medlemsländerna.

Frågan om ett svenskt medlemskap i organisationen har varit föremål för överläggningar med företrädare för berörda branschintressen. Några invändningar mot svensk medverkan har därvid inte anförts under förut-

sättning att verksamheten inte gäller marknadsreglerande åtgärder. Från

branschens sida har särskilt understrukits betydelsen av att organisationen snarast möjligt skapar former för nära kontakter med importländerna.

De svenska synpunkterna på vilka uppgifter som en organisation för järnmalmsexporterande länder bör ha har tllgodosetts. Efter samråd med industriministern som har att handligga frågor om svensk minceralpolitik vill jag därför förorda att Sverige bör bli medlem av organisationen. Jag bedömer det som värdefullt för Sverige att dela i ett mellanstatligt informationsutbyte på järnmalmsområdet. Med den inriktning som organisationen har fått. bör den kunna bli till nytta för alla parter, inte minst utvecklingsländerna. Jag vill särskilt peka på att en förbättrad information om mark nadsförhållandena skapar förutsättningar för en bättre anpassning av investeringsplaner till långsiktiga eftorfrågetendenser och därmed för en mer balanserad utveckling

av handeln med järnmalm. Det är min förhoppning att Sverige utifrån erfarenheterna på området skall kunna göra konstruktiva insatser i organistionens arbete.

Sveriges finansiella förpliktelser inskränker sig tull bidraget ull organisationens administrativa budget. Storleken av detta bidrag kan inte anges

nu. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1966:1 bil. 12 s. 169, SU 1966:10, rskr 1966:10) torde utgifterna under budgetåret 1975/76 för Sveriges del-

tagande i organisationen få betalas från tionde huvudtitelns förslagsanslag C 2 Bidrag till vissa internationella byråer m. m., anslagsposten Övrigt.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att godkänna överenskommelsen om grundande av Organisatio-

nen för järnmalmsexporterande länder.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som före-

draganden har lagt fram.

Bilava

Final Act of the Ministerial Slutakt från ministermötet för Meeting järnmalmsexporterande länder

of Iron Ore Exporting Countries

The first Ministerial Meeting of Iron Ore Det första ministermötet för järnmalmsex- Exporting Countries held in Geneva 4-6 No- porterande länder, vilket ägde rum i Geneve vember 1974 had established a Preparatory den 4-6 november 1974, hade tillsatt en för-

Committee of Senior Officials to examine, in beredande kommitté av högre tjänstemän i depth, the form and detailed provisions for an syfte att utreda formen och reglerna för en or-

Association of Iron Ore Exporting Countries ganisation för järnmalmsexporterande länder and 10 report to a Ministerial Meeting to be och att avge rapport till ett ministermöte som held in March/April 1975. The Ministerial skulle hållas i mars eller april 1975. Minister- Meeting was held in Geneva 2-3 April 1975 mötet ägde rum i Genéve den 2-3 aprit 1975

under the Chairmanship of Professor D. P. under ordförandeskap av professorn D. P.

Chattopadhyaya, Minister of Commerce, In- Chattopadhyaya, handelsminister i Indien. dia.

2. The following countries were represen- 2. Följande länder var representerade: ted:

Algeriet Mauretanien Algeria Mauritania Australien Peru Australia Peru Brasilien Filippinerna” Brazil Philippines? Canada” Sierra Leone

Canada” Sierra Leone Chile Sverige

Chile Sweden Indien Tunisien” India Tunisia” Liberia Venezuela Liberia Venezuela

3. The Ministerial Meeting approved the 3. Ministermötet godkände texten till en text of an Agreement, providing for the es- överenskommelse om grundandet av en ortablishment of an association to be known as ganisation under benämningen Organisattothe Association of Iron Ore Exporting Coun- nen för järnmalmsexporterande länder. Texten tries, which reads as follows: lyder sålunda:

Överenskommelse Agreement om Establishing

grundande av Organisationen

the Association of Iron Ore för järnmalmsexporterande Exporting Countries länder

PREAMBLE INLEDNING

The Contraciing Parties De fördragsslutande parterna

Conscious of the importance of iron ore, som ir medvetna om hur betydelsefull järn-

which is a non-renewable resource, to the malmen, vilken utgör en resurs som icke kan world economy in general and 10 their own förnyas, är för världsekonomin i allmänhet och national economics in particular; för deras egna nationella ekonomier i synner-

het;

"Observer "Observatör

Convinced of the need for close co-operation som är övertygade om behovet av ett nära among Member countries with a view to sa- samarbete mellan medlemsländerna i syfte att feguarding their interests in relation to the iron tillvarata deras intressen beträffande den järnore export industry; malmsexporterande industrin;

Believing that such co-operation will con- som utgår från att ett sådant samarbete komtribute to the improvement of international mer att bidra till en förbättring av de intermarket conditions for iron ore; nationella marknadsförhållandena för järn-

malm;

Recognising that in any co-operative effort som erkänner att de importerande ländernas of this nature the interests of importing co- intressen bör ihågkommas vid varje samarbete untries would need to be borne in mind; av denna natur;

Recognising further the desirability of inc- som vidare erkänner önskvärdheten av att

reasing resources available for the economic ökande resurser görs tillgängliga för medlems-

and social development of Member countries, ländernas ekonomiska och sociala utveckling

consistent with the sustained growth of the i förenlighet med världsekonomins fortsatta world economy and, in particular, with the de- tillväxt och, särskilt, med utvecklingsläindervelopment needs of the developing countries; nas utvecklingsbehov:

Conscious of the need to safeguard their per- som är medvetna om behovet att trygga sin

manent sovereignty over their natural resour- ständiga suveränitet över sina naturtillgångar; Cesi

Recognising the desirability of effective na- som erkänner önskvärdheten av effektiv na-

tional control over the exploitation of iron ore tionell kontroll över utvinningen av järnmalm within Member countries; inom medlemsländerna;

Have agreed as follows: har för detta ändamål överenskommit föl-

jande:

CHAPTER I KAPITEL I

Establishment Grundande

Article I Artikel I

The Association of Iron Ore Exporting Co- Organisationen för järnmalmsexporterande untries (hereinafter referred to as the Asso- länder (härefter kallad organisationen) grundas ciation) is hereby established. härmed.

CHAPTER II KAPITEL II

Membership Medlemskap

Article 2 Artikel 2

Membership of the Association shall be Följande länder kan bli medlemmar i oropen to: ganisationen

(a) Algeria. Austratia, Brazil, Canada, Chile, (a) Algeriet. Australien. Brasilien. Canada,

India, Liberia. Mauritania, Philippines, Chile, Indien. Liberia, Mauretanien, Fi-

Peru, Sierra Leone, Swaziland, Sweden. lippinerna, Peru, Sierra Leone, Swaziland.

Tunisia and Venezuela: Sverige, Tunisien och Venezuela:

(b) Any other country exporting, or holding (b) Andra länder som exporterar järnmalm el-

substantial reserves of, iron ore and with ler har betydande järnmalmsreserver och similar interests to those of the Member som har liknande intressen som medlems-

countries; länderna:

Article 3 Artikel 3

Countries which sign this Agreement in ac- Länder som undertecknar denna överen-

cordance with Article 35 shall become Member skommelse i enlighet med artikel 35 blir med-

countries of the Association. lemmar i organisationen.

Article 4 Artikel 4

A country referred to in Article 2 (b) may, Land som åsyftas i artikel 2 (b) får efter det

after the Agreement enters into force, apply att överenskommelsen trätt i kraft ansöka om for membership of the Association and may medlemskap i organisationen och kan bli med-

become a Member country upon the unani- lem efter enhälligt godkännande av medlems-

mous acceptance of the existing Member co- länderna och efter undertecknande av denna

untries and signature of this Agreement in ac- överenskommelse i enlighet med artikel 36.

cordance with Article 36.

CHAPTER Hi KAPITEL Il

Objectives Syften

Article 5 Artikel >

The objectives of the Association are: Organisationens syften är:

(a) To promote close co-operation among (a) att främja ett nära samarbete mellan med-

Member countries with a view to safegu- lemsländerna i syfte att trygga deras in-

arding their interests in relation to the iron tressen beträffande den järnmalmsexpor-

ore export industry; terande industrin; (b) To ensure the orderly and healthy growth (b) att säkra en ordnad och sund tillväxt av

of export trade in iron ore: Järnmalmscexporten; (c) To assist Member countries to secure fair (c) att bistå medlemsländerna att erhålla en

and remunerative returns from the exploi- rättvis och lönsam avkastning från utvin-

tation, processing and marketing of iron ningen, bearbetningen och försäljningen

orce with a view to improving their export av järnmalm i syfte att förbättra deras ex-

earnings and terms of trade; portinkomster och bytesförhållanden; (d) To contribute to the economic and social (d) att bidra till medlemsländernas ekono-

development of Member countries and in miska och sociala utveckling och särskilt

particular to encourage further processing att främja vidarebearbetning av järnmalm

of iron ore in Member countries including 1 medlemsländerna till bl. a. järn och stål:

into iron and steet; and samt

(e) To provide a forum for the exchange of (e) att utgöra ett forum för informationsut-

information and effective and meaningful byte samt effektiva och mceningsfyllda

consultations on problems relating to the konsultationer om problem beträffande

iron ore export industry with a view to den järnmalmsexporterande industrin i

enabling Member countries to take appro- syfte att möjliggöra för medlemsländerna

priate action. att vidta lämpliga åtgärder.

CHAPTER IV KAPITEL IV

Organisation Organisation

Årticle 6 Artikel 6

The association shall consist of the following Organisationen skall bestå av följande organ: organs:

(a) The Conference of Ministers: (a) ministerkonterensen, (b) The Board, and (b) styrelsen och (c) The Secretariat (c) sekretariatet.

CHAPTER V KAPITEL Vv

The Conference of Ministers Ministerkonferensen

Årticle 7 Artikel 7

The Conference of Ministers shall be the Ministerkonferensen skall vara organisatiosupreme authority of the Association and shall nens högsta myndighet och skall sträva efter concern itself with the attainment of the ob- att uppnå dess syften. jectives of the Association.

Article 8 Artikel &

The Conference of Ministers shall consist Ministerkonferensen består av delegationer of delegations representing the Member coun- från samtliga medlemsländer. Den skall nortries. It will ordinarily meet once in two ycars. malt sammanträda en gång vartannat år. Extra Extraordinary sessions may also be held at the sammanträden kan hållas på begäran av medrequest of a Member country supported by lemsland om två tredjedelar av medlomslän-

two-thirds of the Member countries. derna stödjer en sådan begäran.

Article 9 Artikel 9

All decisions of the Conference of Ministers Alla beslut av ministerkonferensen kräver shall require unanimous agreement of the Re- enhälligt godkännande av närvarande ombud presentatives of Member countries present. från medlemskinderna. Varje medlemsland Fach Member country shall be entitled to once har en röst. Konferensen kan emellertid be-

vote. The Conference may. however, deter- stämma från fall till fall. genom enhällighet, mine from time to time, by unanimous agree- vilka frågor som kan avgöras på annat sätt och ment, the matters which may be decided ot- formerna härför. herwise and the manner of doing so.

Article 10 Artikel 10

Sessions of the Conference of Ministers shall Ministerkonferensens sammanträden skall normally be held at the headquarters of the normalt hållas där organisationen har sitt säte. Association.

CHAPTER VI KAPITEL VI

The Board Styrelsen

Article 11 Artikel 11

The Board shall consist of representatives Styrelsen består av ombud från samtliga of Member countries. It shall meet twice a year medlemsländer. Den skall sammanträda två at the headquarters of the Association with gånger om året där organisationen har sitt säte, the same voting requirements as the Confe- varvid samma röstningsregler skall gälla som rence of Ministers. Extraordinary sessions may för ministerkonferensen. Extra sammanträden

also be held at the request of a Member country kan hållas på begäran av ett medlemsland om

supported by two-thirds of the Member co- två tredjedelar av medlemsländerna stödjer en untries. sådan begäran.

Article 12 Artikel 12

The Board shall: Styrelsen skall

(a) direct the management of the affairs of (a) leda verksamheten inom organisationen the Association and implement the de- samt verkställa ministerkonferensens be-

cisions of ihe Conference of Ministers; slut; (b) submit reports and make recommenda- (b) framlägga rapporter och avge rekommen-

tions to the Conference of Ministers: dationer till ministerkonferensen;

(c) approve the annual budget of the Asso- (c) godkänna organisationens årliga budget;

ciation;

(d) consider the annual report of the Secre- (d) granska gencralsekreterarens årsredogö-

tary-Genceral on the activities of the As- relse för organisationens verksamhet: sociation; and

(C) prepare the agenda for sessions of the Con- (ec) utarbeta dagordningen för ministerkonfe-

ference of Ministers. rensens sammanträden.

Article 13 Artikel 13

The Board mav make any suitable arran- Styrelsen kan vidta lämpliga åtgärder för gements for consultation and co-operation konsultationer och samarbete med andra or-

with other organisations. To this end, the Bo- ganisationer. I detta syfte kan styrelsen inbjuda ard may inter alia invite such organisations or bl.a. sådana organisationer eller icke-mednon-Member countries to attend particular lemsländer att som särskilt inbjudna delta i meetings held under the auspices of the As- särskilda sammanträden inom organisationen. sociation as special invitees.

Article 14 Artikel I4

The Board shall make mutually acceptable Styrelsen skall vidta ömsesidiga godtagbara arrangements for consultation with importing åtgärder för konsultationer med importländer. countries.

Article I5 Artikel 15

The Board shall be responsible for the su- Styrelsen skall vara ansvarig för tillsyn och pervision and evaluation of the technical, con- granskning av sekretariatets tekniska, konsul-

sultative and executive functions of the Sec- tativa och verkställande uppgifter och kan

retariat and may direct the Secretariat to pre- uppdra åt sekretariatet att göra utredningar om pare studies relating to the iron ore industry, järnmalmsindustrin, varvid skall beaktas arhaving due regard to the work being under- betet inom andra organisationer. taken by other organisations.

Article 16 Artikel 16

The Board may appoint technical commit- Styrelsen kan tillsätta tekniska kommittéer tees to study and report on various aspects för att utreda och avge rapport om olika aspekof the iron ore industry. ter av järnmalmsindustrin.

CHAPTER VII KAPITEL VII

The Secretariat Sekretariatet

Article 17 Artikel 17

The Secretariat shall receive instructions Sckretariatet skall motta instruktioner från from the Conference of Ministers and the Bo- ministerkonferensen och styrelsen samt handard and act according to their decisions. la i enlighet med deras beslut.

Article I8 Artikel I8

The main functions of the Secretariat shall Sckretariatetes huvuduppgifter skall vara be:

|

(a) 10 request, collect. centralise and process (a) att begära, insamla, centralisera och be-

information related to iron ore and provide arbeta information beträffande järnmalm

such information comprehensively to samt att förse medlemsländerna med så-

Member countries; dan omfattande information:

(b) toadvise on relevant matters upon request (b) att på begäran av medlemsländerna ge råd

by Member countries; and i tillämpliga ärenden: samt

(c) to undertake economic and technical stu- (c) att utföra ekonomiska och tekniska utred-

dies on, inter alia, the demand and supply ningar om bl. a. efterfrågan och utbud på

position for iron ore, trends in prices, scrap järnmalm, pristrender, tillgång på järn-

availability, marketing, transportation skrot, försäljning, transportproblem, tek-

problems, technological advances and the- niska framsteg och deras effekter på kon-

ir impact on the consumption of iron ore sumtionen av järnmalm samt bearbet-

and processing. ningen.

Article I9 Artikel 19

In order to enable the Secretariat 10 carry För att möjliggöra för sekretariatet aut out the above functions, the Member countries genomföra ovanstående uppgifter skall medshall give it all possible information. lemsländerna lämna all tillgänglig informa-

tion.

Article 20 Artikel 20

The Secretariat shall consist of the Secre- Sekretariatet består av generalsekreteraren

tary-General and such administrative, research och sådan administrativ, teknisk samt utreand other technical staff as may be required dande personal som erfordras för att det skall for the discharge of its functions. kunna fullgöra sina uppgifter.

Article 21 Artikel 21

The Secretary-General shall be appointed by Generalsekreteraren skall utses av ministerthe Conference of Ministers for a term of four konferensen för en period av fyra år och skall years and shall be eligible for reappointment. kunna återväljas.

Article 22 Artikel 22

Members of the staff of the Secretariat, ex- Sekretariatets personal. med undantag av cept staff engaged in a temporary or consul- personal som anställs ullfälligt eller på kontative capacity, shall be nationals of a Member sultativ basis, skall vara medborgare i medcountry. Senior administrative and technical lemsland. Högre tjänstemän och tcknisk perstaff shall be appointed by the Board on the sonal skall tillsättas av styrelsen på rekommenrecommendation of the Secretary-General. In dation av generalsekreteraren. Vid tillsättanthe appointment of such staff. the Board shall det av sådan personal skall styrelsen söka tillendeavour 10 secure the widest possible repre- försäkra bredast möjliga nationella sammansentation of nationals of Member countries sättning som är förenlig med effektiviteten. which is consistent with efficiency.

Article 23 Artikel 23

The Secretary-General shall co-ordinate the Generalsekreteraren skall samordna sekre-

functions of the Secretariat and carry out such tariatets funktioner samt utföra de uppgifter

functions as are assigned to him by the Con- som föreläggs honom av ministerkonferensen

ference of Ministers and the Board. In par- och styrelsen. Generalsekreteraren skall siärticular the Secretary-General shall: skilt: (a) actas the representative of the Secretariat; (a) företräda sekretariatet: (b) supervise the work of the Secretariat; (b) leda sekretariatets arbete: (c) make recommendations to the Board; (c) avge rekommendationer till styrelsen: (d) engage technical and administrative per- (d) anställa teknisk och administrativ perso-

sonnel for the Secretariat according to the nal till sekretariatet I enlighet med sty-

instructions of the Board; relsens instruktioner; (e) before the beginning of the financial year, (e) före räkenskapsårets början underställa

submit a draft annual budget of the As- styrelsen ett förslag till årsbudget:

sociation to the Board;

(f) where necessary, submit a supplementary (f) vid behov förelägga styrelsen en tilläggs-

budget to the Board after the beginning budget efter räkenskapsårets början:

of the financial year;

(g) authorise expenditure within the approved (g) lämna bemyndigande till utbetalningar

budget; inom ramen för den godkända budgeten; (h) as soon as possible after the close of each (h) Snarast möjligt efter varje räkenskapsårs

financial vear, but not later than sixty days slut, dock icke senare än sextio dagar där-

thereafter, submit to the Board an annual efter, förelägga styrelsen en årsredogörelse

report of the activities of the Association, för organisationens verksamhet med cen

including an audited statement of receipts granskad räkenskapsberättelse. and expenditure in respect of that year.

Article 24 Artikel 24

The officials of the Secretariat shall neither Sekretariatets tjänstemän skall varken be-

seek nor accept instructions from any Member gära eller motta instruktioner från medlemscountry or from any source outside the As- land eller från något annat häll än från orgasocialion. nisationen.

Article 25 Artikel 25

The Governments of Member countries Medlemsländernas regeringar skall respekshall respect the international character of the tera den internationella karaktären på sekrefunctions of the officials of the Secretariat and tlariattjänstemännens uppgifter och icke söka shall not endeavour to influence them in the påverka dem i utövandet av deras åligganden. performance of their duties.

Article 26 Artikel 26

The officials of the Secretariat shall not have Sckretariatets tjänstemän skall inte ha några any financial interest in the iron ore or related ekonomiska intressen i järnmalmsindustrin elindustries. ler angränsande industrier.

CHAPTER VII KAPITEL VIII

Institutional matters Institutionella frågor

Årticle 27 Artikel 27

The Conference of Ministers shall draw up Ministerkonferensen skall uppställa regler

rules and regulations for the conduct of the och föreskrifter för ledningen av organisatiobusiness of the Association consistent with the nens verksamhet i enlighet med bestämmel-

provisions of this Agreement. serna I denna överenskommelse.

Article 28 Artikel 28

The official languages of the Association Organisationens officiella språk skall vara shall be English. Spanish and French. engelska, franska och spanska.

Article 29 Artikel 29

The headquarters of the Association shall Organisationen skall ha sitt säte i London. be located in London.

Article 30 Artikel 30

The Association shall conclude with the Go- Organisationen skall med den brittiska re-

vernment of the United Kingdom an agree- geringen ingå en överenskommelse om orgament relating to the status of the Association nisationens ställning och de privilegier och imand to the privileges and immunities to be muniteter som skall tillerkännas sekretariatet recognised and garanted in respect of the Sec- och dess personal. retariat and its staff.

Article 31 Artikel 31

The Association shall have in the territory Organisationen skall inom varje medlemsof each Member country such legal capacity lands område ha den rättsliga handlingsföras may be necessary for the exercise of its func- måga som kan vara erforderlig för utövandet tions under this Agreement. In any legal pro- av dess funktioner enligt denna överenskomceedings, the Association shall be represented melse. I rättegångar och vid andra rättsliga förby the Secretary-General. faranden skall organisationen representeras av

generalscekreteraren.

Article 32 Artikel 32

The expenses of the Association shall be met Organisationens utgifter skall bestridas

by equal annual contributions from Member genom lika stora årliga bidrag från medlems-

countries. The financial year of the Association länderna. Organisationens räkenskapsår skall shall commence on 1 January and end on 31 börja den I januari och sluta den 31 december

December cach ycar. varje år.

Article 33 Artikel 33

Contributions to the budget shall be paid Bidrag till budgeten skall under januari måin freely convertible currency into the ASso- nad årligen inbetalas i fritt konvertibel valuta

ciation's banking account in one instalment, på organisationens bankkonto. which shall become due in January of each year.

Article 34 Artikel 34

The representative of a country whose con- Ombud för land vars bidrag uteblivit över tributions are in arrears by more than twelve tolv månader skall icke vara berättigat att rösta

months shall not be entitled to vote in mee- vid styrelsesammanträden förrän bidraget intings of the Board while the payments remain betalats.

in arrears.

CHAPTER IX KAPITEL IX

Final Clauses Avslutande bestämmelser

Article 35 Artikel 35

This Agreement shall remain open at New Överenskommelsen skall i New Delhi vara Delhi for signature by the duly accredited re- öppen för undertecknande av vederbörligen

presentatives of the countries listed in Article befullmäktigade ombud från de i artikel 2 (a) 2 (a) of this Agreement. i denna överenskommelse uppräknade länder-

na.

Article 36 Artikel 36

This Agreement shall enter into force thirty Överenskommelsen skall träda i kraft trettio

days after signature by seven countries. The- dagar efter undertecknande av sju länder. Där-

reafter it shall enter into force for each new efter skall den för varje nytt signatärland träda

signatory country thirty days after signature. i kraft trettio dagar efter undertecknandet.

Article 37 Artikel 37

The Board may by unanimous vote recom- Stvrelsen kan med enhällighet rekommenmend to Member countries an amendment to dera medlemsländerna en ändring av denna this Agreement. Such amendment shall enter överenskommelse. Sådan ändring skall träda

into force thirty days after reccipt by the Go- i kraft trettio dagar efter det att Indiens revernment of India of the last notification of gering erhållit meddelande om att alla med-

acceptance of the amendment by Member co- lemsländer godkänt ändringen. untries.

Article 38 Artikel 38

This Agreement and any amendments the- Överenskommelsen och ändringar av den-

reto shall be registered with the United Na- samma skall inregistreras hos Förenta Natiotions. nerna.

Article 39 Artikel 39

A Member country may withdraw from the Medlemsland kan utträda ur organisationen

Association by lodging a written notice of in- genom att inge ett skriftligt meddelande härtention to withdraw with the Government of om till Indiens regering, som skall översända

India which shall transmit certified copies of bestyrkta avskrifter av meddelandet ull varje the notice to each Member country. Unless medlemstland. Om meddelandet icke återtas this notice is revoked or modified the with- eller ändras. skall utträdet träda i kraft tolv

drawal shall take effect twelve months after månader efter den dag då meddelandet mot-

the date on which the notice was received by togs av Indiens regering.

the Government of India.

Article 40 Artikel 40

A Member country which withdraws from Medlemstand som utträder ur organisatiothe Association shall honour any financial ob- nen skall betala de skulder det ådragit sig under ligations incurred during its membership of the medlemskapet. Association.

Article 41 Artikel 41

This Agreement may be terminated by the Denna överenskommelse kan upphöra affirmative votes of all Member countries. genom enhälligt beslut av medlemsländerna.

Article 42 Artikel 42

The original of this Agreement, of which the Originalet till denna överenskommelse, var-

English, Spanish and French texts are equally av de engelska, franska och spanska texterna authoritative, shall be deposited with the Go- äger lika vitsord. skall deponeras hos Indiens

vernment of India which shall transmit cer- regering, som skall översända bestyrkta av-

tified copies thereof to each signatory country. skrifter därav till varje signatärland.

In witness whereof the undersigned, being Till bekräftelse härav har undertecknade,

duly authorised 10 this effect by their respec- därtill vederbörligen bemyndigade av sina retive governments, have signed this Agreement spektive regeringar, undertecknat denna över-

on the dates opposite their respective signa- enskommelse vid den tidpunkt som anges in-

tures. till deras respektive namnteckningar.

In witness whereof'the Representatives of the Till bekräftelse härav har ombuden för nedan undermentioned countries have signed this Fi- nämnda länder undertecknat denna slutakt. nal Act. Som skedde i Geneve den 3 april 1975 i ett

Done at Geneva on the third day of April originalexemplar på engelska, franska och One Thousand Nine Hundred and Seventy- spanska språken, vilket skall deponeras hos In-

diens regering och varav en bestyrkt avskrift

five in one original in the English, French and

Spanish languages which shall be deposited skall överlämnas till de i ministermötet delwith the Government of India, and a certified tagande delegaterna. copy of which shall be delivered to the Delegates having participated in the Ministerial Meeting.

For Algeria För Algeriet

Sd: B Abdessclam underteckn: B. Abdesselam

For Australia För Australien Sd: D.R. Willesee underteckn: D.R. Willesee For Brazil | För Brasilien Sd:Aecio Ronald Gomes da Costa with the underteckn: Aecio Ronald Gomes da Costa

reservation made in the afternoon meeting med det vid eftermiddagsmötet den 2 april

in the second of April 1975 1975 gjorda förbehållet

For Chile | För Chile

Sd: A. Toro underteckn: A. Toro For India För Indien Sd:D.P. Chattopadhyaya undeneckn: D.P. Chattopadhyava For Mauritania För Mauretanien Sd: SM. Ould Cheikh Abdallahi underteckn: SM. Ould Cheikh Abdallahi For Peru För Peru Sd: A. Tord underteckn: A. Tord For Sierra Leone För Sierra Leone Sd: S.B. Kawusu-Konteh underteckn: S.B. Kawusu-Konteh For Sweden För Sverige Sd: K-O. Feldt underteckn: K-O. Feldt For Tunisia För Tunisien Sd: M.S. Lejri underteckn: M.S. Ecejri For Venezuela För Venezuela Sd: M. Perez-Guerrero underteckn: M. Perez-Gucerrero

Innehåll PrOpPOSILIONCA oosoooeererererserrerer reser rr rer rer reser rer ers rm Propositionens huvudsakliga innehåll sosse sees ss rer errors Utdrag av protokoll den 16 oktober 1975 sosssssosssss isso ess

INICdNINg sosoororeererereerreeer re er ers rr reses era sp oresans. NINA

Översikt över järnmalmsmarknaden MN

Mellanstatliga överläggningar om järnmalm «.sssssisssssss ses

Överenskommelsen ..ssoooorersrsresssrsrs sasse rss ess rss sa

Bilaga

Slutakt från ministermötet med järnmalmsexporterande länder och överenskommelse om grundande av Organisationen för järnmalmsexporterande länder.

Göteborgs Offsettryckeri AB, Stockholm 75.11745