1979/80:11

Skr. 1979/80: 11

Regeringens skrivelse

1979/80: 11

med överlämnande av årsredovisning för Svenska Varv AB;

beslutad den 9 augusti 1979.

Regeringen överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av rege-

ringsprotokoll. årsredovisning för år 1978 för Svenska Varv AB. På regeringens vägnar

INGEMAR MUNDEBO

ROLF WIRTÉN

I Riksdagen 1979/80. I saml Nr Il

Skr. 1979/80: 11 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-08-09

Närvarande: statsrädet Mundebo, ordförande, och statsråden Friggebo. Wirtén, Hansson, Lindahl, Winther, Blix, Gabriel Romanus

Föredragande: statsrådet Wirtén

Skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Svenska Varv AB

Med anledning av propositionen 1976/77: 139 om vissa varvsfrågor gav

riksdagen sin mening till känna beträffande redogörelse till riksdagen för den statliga varvskoncernen innebärande att samma regler bör gälla för sådan redogörelse som för Statsföretag AB (NU 1976/77: 53, rskr 1976/

77:343). I enlighet härmed bör årsredovisningen för Svenska Varv AB varje är överlämnas till riksdagen. Redovisningen för tiden t. o. m. den 31 december 1978 fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att regeringen överlämnar redovisningen för år 1978 för Svenska Varv AB till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1979/80: 11 | 3 Koncernens verksamhet i sammandrag

Resultat före ägartillskott. boksluts-

! Investeringarna är exkl. företagsförvärv. Inklusive företagsförvärv uppgick investeringarna till 151 Mkr 1978. 2 Svenska Varv AB började sin verksamhet 1977-07-01 som moderbolag för de tre varvsföretagen AB Götaverken, Uddevallavarvet AB och Karlskronavarvet AB. Hela 1977 års verksamhet ingår emellertid i koncernens siffror. Siffrorna för 1976 och tidigare år är tagna ur årsredovisningarna för respektive bolag utan beaktande av koncernredovisningsaspekter. Calor-Celsius förvärvades 1976-01-01 av AB Götaverken och ingår från detta datum i koncernens siffror. Staten anvisade till dåvarande Götaverkenkoncernen 1023 Mkr inklusive ränteeffekt för täckande av kostnader vid avveckling av Eriksbergs Mek. Verktads AB. Eftersom förlusttäckningsmedlen i boksluten redovisas som extraordinär intäkt är koncernens resultat före ägartillskott bokslutsdisposittoner och skatt opåverkat av Eriksbergs resultat 1974— 1976. Under 1977 och 1978 belastar Eriksberg koncernens resultat med totalt 490 Mkr avseende kundfordringsreserveringar och kursförluster samt med 300 Mkr i reservering för merkostnader vid Eriksberg som ej täcktes av statliga förlusttäckningsmedel.

Några frågor till koncernchefen

Svenska Varv visar för andra året i följd rekordförlust — hur är det möjligt och kan Ni fortsätta på det sättet?

Förlusterna 1977 och 1978 var mycket stora. Man mäste dock ha klart för sig att förlusten 1977 till hela sin omfattning och 1978 till stora delar inte var hänförbar till respektive års verksamhet. Av en total förlust för båda åren på drygt 4 miljarder kronor är mer än 3 miljarder hänförliga till ”historiska” åtaganden. Totalförlusten blir därför ett mycket däligt mått på årets verksamhet.

Jag vill härmed inte ha sagt att vi inte genererar stora, på lång sikt

påverkbara, förluster i vår verksamhet. Vi måste ta krafttag för att reducera dessa, främst genom att förändra verksamhetens inriktning och omfatt-

ning, reducera fartygsberoendet samt effektivisera verksamheten totalt.

För 1979 förutser jag avsevärt reducerade förluster.

Är strukturen för koncernen klar nu efter riksdagens beslut i december

1978?

Riksdagen fattade i december inget strukturbeslut utan endast ett temporärt kapacitetsbeslut. Vi kommer att under 1979 utarbeta Svenska Vurvs strukturplan för 1980-talet. Denna plan utgör vårt förslag till verksamhe-

Skr. 1979/80:11 4

tens framtida inriktning och omfattning. Planen avses också komma att vara underlag för en varvsproposition vären 1980. Vi kommer att anstränga oss att få uppslutning runt planen i våra dotterbolag klart medvetna om att detta kan bli mycket svårt. Hur snabbt vi sedan skall genomföra nödvändiga strukturförändringar blir en fråga för politikerna att ta ställning till eftersom det på kort sikt kan bli fråga om att väga ökade kostnader mot

förlust av sysselsättningstillfällen.

Koncernen är fortfarande starkt beroende av fartygsmarknaden — hur ser den ut för närvarande?

Marknaden är fortfarande mycket pressad för flertalet fartygstyper främst tll följd av situationen inom sjöfarten och varvens överkapacitet.

Vi och flertalet experter tror dock att vi nu har det värsta bakom oss.

Nybyggnadspriserna har från en urusel nivå trots allt stigit under den

senaste niomånadersperioden. Fortfarande är emellertid priserna mycket låga och täcker långt ifrån svensk självkostnad. Vår tidigare bedömning, att vi inte kan fortsätta att vara så beroende av tank- och bulkmarknaden som vi hittills varit, kvarstår. Därför har vi under 1978 påbörjat en snabb omorientering mot andra fartygstyper och offshoreprodukter. Vi har inom koncernen under äret fått order på bl. a. en självförsörjande flytdocka, två bostadsplattformar. fyra service/underhållsfartyg för offshore-industrin samt sist men inte minst ett preliminärt kontrakt på en stor prefabricerad ammoniuk/urea-fabrik. På detta sätt har vi relativt sett minskat våra förluster jämfört med om vi fortsatt med den produktion som tidigare planerats.

Den snabba omorienteringen har dock inte gått problemfritt. Varven har

värt ökade kostnader.

Är begreppet "alternativ produktion” bara ett slagord?

Tidigare blev i den allmänna debatten ”alternativ produktion” en symbol för en verksamhet som inte fanns och inte kunde preciseras och på vilken man ställde orealistiskt höga förväntningar. Jag tror att debattnivån och förväntningarna har blivit mer realistiska idag. Alla parter inser nu att utveckling av nya verksamheter kräver tid och stora resurser i form av kunnande och kapital. Samtidigt bör dessa nya produkter/verksamheter inte osunt konkurrera med redan befintlig svensk industri. Dessa förutsättningar gör — och det har jag sagt många gänger tidigare — att vi aldrig får ha en förväntan att nva verksamheter i volym helt skall kunna ersätta nödvändig minskning av fartygsproduktion.

Men är inte den preliminära ordern på den prefabricerade fabriken ett väldigt framsteg?

Den känns som ett rejält genombrott för en idé vi på kort tid tagit fram,

utvecklat och lyckats marknadsföra. Vi har i konkurrens med bl.a. japanska, koreanska och europeiska företag sålt denna anläggning till ett pris som väl täcker kostnaderna. Att vi lyckats beror främst på värt samarbete med Haldor Topsee, som har ett välkänt processkunnande och ett utomordentligt gott rykte i branschen, samt en kombination av befintligt kunnande inom koncernen.

Genom ordern samt den efterfrågan på liknande produkter som finns har

vi beslutat att koncentrera Utvecklingsbolagets resurser på att enbart

syssla med projektering och försäljning av prefabricerade anläggningar.

Detta är den enda av våra alternativa produkter som vi på kort sikt

Skr. 1979/80: 11 oo 5

bedömer kunna ge lönsam sysselsättning av betydande omfattning. Om vi lyckas bra I marknadsföringen av denna affärsidé kan den ge en volym motsvarande ungefär produktionskapaciteten hos ett av våra storvarv.

Vårt sökande efter ytterligare nya verksamhetsområden får givetvis inte avstanna med detta. Jag tror att vi genom vår order på den prefabricerade fabriken fått ökad stimulans att arbeta vidare ute på vära olika dotterbolag. Vi kommer att från moderbolaget ange utvecklingsriktningen och såväl ekonomiskt som på annat sätt stödja verksamheten.

Innebär inte byggandet av fabriken stora ekonomiska risker och stora omställningsproblem på varven?

För det första måste vi komma ihåg att det inte bara är varven som skall

bygga fabriken. Det skall ske i samarbete med flera av koncernens industriföretag. När det gäller de ekonomiska riskerna vill jag framhålla att den svårbedömbara delen av tillverkningskalkylen — arbetskostnaden — är relativt liten i förhållande till totala faktureringsvärdet. Materialkostnadsandelen är hög och vi har genom vår partner Haldor Topsece förhållande vis god kunskap om den. Dessutom baseras kostnaden för flertalet komponenter i anläggningen på offerter från vära underleverantörer. Det är självklart alt vi för att vara långsiktigt framgängsrika i att bygga fabriker internationellt måste vara organiserade som ett effektivt industribyggnadsföretag och inte som ett varv. Denna omställning kommer givetvis att ställa stora krav på såväl administration som produktion. Jämfört med fartygsproduktion kommer dessutom behovet av olika yrkeskategorier att vara annorlunda. Vi kommer därför att I likhet med andra industribyggare få utnyttja olika entreprenadföretag för att erhålla tillräckliga resurser för att genomföra projekten inom utsatt tid. Det är därför viktigt att vi förändrar vår syn på entreprenader. Vi får ta bort den dåliga klangen i ordet och Jäta entreprenaden bli en naturlig resurs.

Uppstår inte med de stora kapitaltillskotten från ägaren en risk att Ni konkurrerar ut andra företag, exempelvis mindre svenska privatägda varv och verkstadsföretag?

En av våra angelägnaste uppuifter är att se till att våra dotterbolag inte illojalt konkurrerar med de pengar vi får från vår ägare. Merparten av pengarna är som de flesta vet avsedda att täcka redan gjorda förluster i storvarven och dessa konkurrerar ju inte med annan svensk industn. Att i en besvärlig marknadssituation sälja till läga priser får dock inte betraktas som illojal konkurrens. Även våra konkurrenter redovisar förhållande vis

dåliga resultat detta år.

När det gäller konkurrensen med verkstadsföretag vill jag framhålla att

denna verksamhet inom Svenska Varv-koncernen bedrivs på samma vill-

kor som gäller för övrig svensk industri. Våra industriföretag har inte behövt få förluster täckta av statliga stöd och vi är mycket noga med utt deras agerande är sådant att vi inte blir beskyllda för ”illojal konkurrens”. Ett aktuellt exempel utgör debatten i samband med Götaverken Ångtekniks köp av Svenska Maskinverkens rörelse. Götaverken Angteknik har

inte erhållit något kapaitaltillskott från moderbolaget utan haft högre lön-

samhet än flera av konkurrenterna. Det är ju ingen självklarhet att statliga företag har lägre effektivitet än privatägda, vilket ibland tycks förutsättas i debatten.

Skr. 1979/80: 11 6

Skall Svenska Varv ha rena industriföretag? Är det inte en risk att dessa kommer så mycket ij skuggan av varvysproblemen att styrningen blir dålig?

Som jag tidigare sagt är målsättningen med våra industribolag att de skall

ha lika god lönsamhet som jämförbara företag i sina branscher. De mälsättningar vi ställer upp för industriföretagen har naturligtvis inget samband med varvens dåliga lönsamhet utan formuleras utifrån respektive bolags förutsättningar. Vi har som de flesta andra företag för avsikt att söka expandera de verksamheter där vi är relativt framgångsrika. Vi tror också att våra industriföretag kan stödja oss i och kanske till och med är en

förutsättning för en framgångsrik förändring av Svenska Varvkoncernens

struktur.

Vilka är konsekvenserna av den unika anställningsgaranti som riksdagen gav till de anställda vid storvarven?

Anställningsgarantin är inte unik för Svenska Varv utan tillämpas redan inom Svenskt Stäl. Den största svårigheten med anställningsgarantin som

sådan är att dess innebörd missuppfattas I debatten och kanske också i en

del fall av våra anställda. Innebörden är att statsmakterna har valt att inte

avskeda folk i en besvärlig arbetsmarknadssituation. I stället har man valt

att behålla övertalig personal inom företaget och där ge den utbildning som

skall kunna leda till anställning i ett annat företag så snart alternativ finns.

Vi har alltså inte öppnat en med AMS konkurrerande verksamhet.

Tvärtom, utbildningen i ”poolerna” kommer att ske i mycket nära samar-

bete med AMS och andra arbetsmarknadsorgan. Vi förväntar dessutom att vi med anställningsgarantin som ”skyddsnät” skall kunna bemanna den kvarvarande organisationen på ett sådant sätt att den blir effektiv och kan ge företaget och de kvarvarande anställda en bra chans att utveckla och

förändra företaget för långsiktig överlevnad.

För våra dotterbolag i Göteborg är situationen något mera komplicerad än för övriga företag i koncernen eftersom man I Göteborg för ett par år sedan, I samband med att de tidigare resultatenheterna i AB Götaverken ombildades till aktiebolag, fick ett avtal om gemensam personalturordning. Detta skulle exempelvis kunna innebära att en senare anställd vid Götaverken Ångteknik skulle få sluta för att låta en anställd med flera anställningsår vid exempelvis Götaverken Cityvarvet överta hans arbete, trots att dessa verksamheter inte har med varandra att göra och trots att kraven på befattningarna kan vara mycket ohka. För att personalreduktionen skall kunna genomföras så att företagen efter denna för alla inblandade besvärliga process trots allt skall ha överlevandekraft mäste stora avvikelser från gemensam turordning tillåtas.

Hur är det med ordningen i ledet — har det inte funnits starka inslag av bypolitik i debatten?

Massmedia har förstorat den ganska naturliga interna debatten. I en situation där nedläggningar eller drastiska personalreduktioner diskuteras är det inte onaturligt att de berörda har starka invändningar. Så länge man i en strukturomvandlingsprocess har möjlighet att hjälpa den övertaliga personalen till nya arbetstillfällen kan omvandlingen trots allt bli socialt

acceptabel. Ett exempel på detta från Svenska Varv-koncernen utgör

nedläggningen av Eriksberg. Från och med 1976 till och med våren 1979 har närmare 5000 eriksbergsanställda lämnat den tidigare arbetsplatsen. Huvuddelen har övergått till våra övriga verksamheter i Göteborg eller skaffat sig andra arbeten. Jag tror att vi nu efteråt kun konstatera att denna

Skr. 1979/80: 11 vel 2

företagsnedläggning har kunnat genomföras på ett acceptabelt sätt även

mycket påfrestande.

Däremot blir protesterna mer högljudda när problem uppkommer vart de drabbade skall ta vägen i en strukturomvandlingsprocess och alternativet är arbetslöshet eller flyttning från orten. Det är naivt att tro att vi som genomför en av Sveriges största företagsomvandlingar skall kunna klara

detta utan problem och utan att inblandade människor känner sig ”orätt-

vist” behandlade.

Denna svåra situation för de anställda har massmedia varit klart mottagliga för men i flera fall vinklat som motsättningar mellan anställda. dotterbolagsledningar och koncernledning. Vi i koncernledningen har förståelse

för situationen och det agerande den medför även om det kan vara påfres-

tande, eftersom den ibland framställs som dålig ordning i ledet.

Riksdagen beslutade att Svenska Varv skulle avveckla sitt fartygsinnehav inom en treårsperiod — hur kommer det att ske?

Det är olyckligt att avvecklingsformerna inte uttrycks på så sätt att ekonomiska mål uppställs. Om man alltför strikt skulle avveckla fartygsengagemanget inom en treårsperiod finns stor risk att ett väsentligt sämre ekonomiskt resultat erhålles jämfört med en kontrollerad avveckling med normala ekonomiska hänsyn. Förklaringen till detta är att vi bedömer att fartygspriserna för stora delar av det tonnage vi har intresse i kommer att siga bortom treärsperioden. Vi följer givetvis marknadsutvecklingen noga för att kontrollera vära bedömningar och hoppas få utrymme för ett affärsmässigt agerande.

Ni ville lägga ned Götaverken Finnboda hösten 1978 — har koncernledningen mindre intrese för företag utanför Göteborg?

En nedläggning av Götaverken Finnboda diskuterades redan 1976. Man

beslöt då att ge varvet en kortare respittid och försöka en omorientering

mot enbart reparationsverksamhet. Det har dock visat sig att förlustniväerna vid Götaverken Finnboda fortfarande är oacceptabelt höga och inte kan motivera en fortsatt verksamhet. Den lokala marknaden i Stockholm kan för en oinitierad synas stor nog att motivera ett varv. Tyvärr är det så att efterfrågan tidsmässigt är ojämnt fördelad över året och att kunderna i regionen inte vill betala sädana priser som täcker vår kostnad att driva verksamheten under dessa förhållanden. Vi har stor förståelse för att lokala intressenter ur miljöskydds- och försvarsskäl vill behälla verksamheten vid Götaverken Finnboda men vi kan dock inte utan ersättning stå för sådan service. Förutom dessa skäl måste man även beakta den förestäående omstruktureringen av mindre och medelstora varv t Sverige. Vi

anser, vilket även framgick av den utredning som gjordes av Industridepartementet våren 1978, att Götaverken Finnboda är ett av de mindre konkurrenskraftiga varven i denna grupp. Riksdagen har nu beslutat tillsätta en ny kommission för att utreda de mindre och medelstora varvens förutsättning-

ar och i avvaktan på kommissionens utlåtande fortsätter givetvis driften vid företaget.

Nu skall Kockums in i koncernen -— hur kommer det att gå?

Kockums varv har tyvärr samma svåra läge som övriga nybyggnadsvarv inom Svenska Varv-koncernen. I samband med övertagande av Kockums kommer vi att få ett betydande kapitaltillskott baserat på industrideparte-

Skr. 1979/80: 11 8

mentets beräkningar av förluster och förlustrisker. Härutöver kan finnas

ytterligare förlustrisker som i så fall kommer att belasta Svenska Varv-

koncernen. Liksom för de övriga varven finns behov av bl. a. nedskrivning

av anläggningstillgångarna och dessutom osäkerhet om tidpunkten för försäljning av LNG-fartygen.

Vi ser I övrigt positivt på inlemmandet av Kockums 1 Svenska Varvkoncernen. Eftersom de anställda i Kockumsföretagen är vana att arbeta i en koncern-gemenskap tror vi, och detta har vi redan sett bevis på, att integreringen kommer att gå smidigt. Rätt hanterad kommer dessutom den breda kompetensen hos Kockumspersonalen att utgöra ett värdefullt tillskott till Svenska Varvs totala resurser.

Vilka är koncernens viktigaste uppgifter och beslut under 1979?

Bland de många uppgifter och beslut vi har framför oss 1979 skulle jag vilja framhålla följande Ö att ta frum och få stöd för en strukturplan som kan visa rätt riktning för framtiden

e att lyckligt föra i hamn den första preliminära ordern på ammoniak/

urea-fabriken och att med denna som bas lägga oss i läge för att ta hem

flera liknande order Ö att vidtaga åtgärder som kraftigt minskar våra förluster, dock beaktande det faktum att vi i flera fall på grund av den svåra personalsituationen

genom riksdagsbeslut är förhindrade att anpassa kapaciteten till efterfrå-

gan

0 att på ett för alla parter vettigt sätt hantera den anställningsgaranti som

riksdagen givit oss i upprag att tillämpa så att resultatet blir att vi i berörda dotterbolag får en för framtiden effektiv organisation som ger goda överlevandemöjligheter och också så att de anställda som överförs till ”poolerna” får en bra chans till en meningsfull framtid inom andra verksam-

hetsområden.

Förvaltningsberättelse

Koncernöversikt

Svenska Varvkoncernen bildades den 1 juli 1977 i samband med att

staten övertog Saléninvests aktier i AB Götaverken som tillsammans med

de redan tidigare helstatliga varven Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB kom att ingå i den nybildade koncernen. Under 1977 förbered-

des en omstrukturering av koncernorganisationen i syfte att ombilda de tidigare resultatenheterna i Götaverkenkoncernen till självständiga aktie-

bolag. Fr.o.m. 1 januari 1978 består därför koncernen av fjorton större dotterbolag. Dessa bedriver sin verksamhet självständigt inom de ramar som givits av moderbolagets styrelse och koncernledningen. Styrning av koncernen sker främst genom att mål, långsiktsplaner och budgetar för dotterbolagen fastställs och kontrolleras. Som en konsekvens av detta har under året fattats beslut att fr.o.m. 1979 överföra försäljningsansvaret till

samtliga varv. Dotterbolagens ansvar för produkt- och affärsutveckling har

även förstärkts.

Sjöfartskonjunkturen har under året varit fortsatt svag och någon nykon-

traktering av fartyg på den internationella marknaden har ej varit möjlig att

Skr. 1979/80: 11 ne 9

göra utan mycket stora förluster för varven. Flertalet av de svenska varvens fartygsförsäljningar har därför skett till svenska beställare, vilka utnyttjat det statliga beställarstödet. Härigenom har årets resultat förbättrats. Om order tagits till nettopriser — dvs. priser med avdrag för givna avskrivningslån — skulle årets resultat ha försämrats med ca 480 Mkr. Merparten av tidigare beslutade och producerade lagerfartyg har under

året försålts och omorienteringen av koncernens fartygsproduktion från serieprodukton av konventionella tank- och bulkfartyg till enstyckspro-

duktion av specialtonnage har fortsatt. Genom dessa åtgärder har förlusterna i fartygsproduktionen kunnat begränsas även om de problem som följt av den snabba förändringen av produktinriktningen i vissa fall underskattats. Omstruktureringen har medfört stora omställningskostnader och kalkylavvikelser.

Utvecklingsverksamhet

En viktig uppgift för koncernen är att minska beroendet av den framtida

fartygsmarknaden. Detta sker såväl genom minskning av produktionsvoly-

men på nybyggnadsvarven som genom att varven styrs mot nya produkter

och marknader — det som vanligtvis brukar kallas alternativ produktion.

Allt större resurser har avsatts för utvecklingsarbete i syfte att finna produkter med långsiktig lönsamhet som kan ersätta nuvarande förlust-

bringande produktion vid varvsenheterna. Denna satsning har hittills lett till att ett antal större order erhållits inom nya verksamhetsområden exempelvis — tre bostadsplattformar, varav en levererades under 1978

— en självförsörjande flytdocka med bostäder

—- en prefabricerad petrokemianläggning (preliminär order)

— ett landbaserat dieselkraftverk. Den totala ordersumman för dessa objekt uppgår till ca 2600 Mkr.

Av speciell betydelse är den preliminära ordern på den prefabricerade

petrokemianläggningen. Denna order innebär tillverkning och leverans av

en komplett industrianläggning för produktion av urea. Hela anläggningen byggs driftsklar i Göteborg och bogseras på pråmar till Pakistan. där den vallas in vid strand. Svenska Varv är det första företag i världen som fått

order på en stor pråmbaserad prefabricerad petrokemianläggning.

Utvecklingsverksamhet bedrivs inom hela Svenska Varvkoncernen. Koncernledningen fastlägger mål och inriktning för verksamheten samt beslutar om prioriteringar och resurstilldelning för olika projekt. Inom

moderbolagets organisation finns fr.o.m. 1979 en koncernstab för

koncernutveckling, vars uppgift är att identifiera och utveckla nya affärs-

idéer samt att planera koncernens framtida struktur. Staben skall även samordna insatserna 1 större projekt där flera dotterbolag deltar samt fördela utvecklingsbidrag på dotterbolagen.

Dotterbolagen driver ett stort antal projekt inom sina befintliga eller närliggande kompetensområden. Exempel på sådana projekt är —- sjötransportsystem för arktiska förhållanden —- offshoreprojekt. exempelvis bostadsplattformar och arbetsplattformar —- flytdockor

- reningsverk

— avsaltningsanläggningar

— vindkraftverk

— pråmbaserade massa- och pappersfabriker.

Utvecklingsbolaget skall från 1979 koncentrera sina resurser på att ut-

veckla. projektera och marknadsföra större prefabricerade anläggningar.

Kostnaderna för utvecklingsverksamheten är betydande och koncernen

saknar egna medel för ändamålet. Staten har därför anvisat särskilda medel för verksamheten, 35 Mkr för 1977—78 samt 200 Mkr för 1979— 80.

Av dessa belopp har koncernledningen hittills fördelat ca 25 Mkr till pågående projekt inom koncernen.

Statlig varvsutredning och riksdagsbeslut

I slutet av 1977 tillsatte regeringen en utredning för att kartlägga den

svenska varvsindustrins situation och framtid. Av olika skäl kom utredningen att dra ut på tiden. Eftersom koncernens egna kapital vid utgången

av 1977 var förbrukat, måste riksdagen besluta om ett kapitaltillskott under våren 1978 i avvaktan på det strukturbeslut som skulle fattas under hösten.

Sålunda tillfördes koncernen totalt 2000 Mkr genom beslut under vårriksdagen. Härav utgjordes 1050 Mkr av värdegarantier för kundfordrings-

risker och lagerproduktion.

En lång period av ovisshet och intensiv pressdebatt t avvaktan på

riksdagens beslut angående framtida varvsstruktur och neddragning/nedläggning av vissa varvsenheter påverkade negativt effektiviteten i berörda

dotterbolag.

Genom regeringsombildningen och behandlingen i riksdagen kom det

ursprungliga strukturförslag som regeringen presenterade 1 juni 1978 att förändras samt bli mer kortsiktigt. I december 1978 beslutade sedan riks-

dagen att verksamheten vid koncernens storvarv, förutom beslutad nedläggning av verksamheten vid Eriksberg, skulle minska med ytterligare ca

2097-1.0.m. utgången av 1980, utöver av riksdagen tidigare beslutad neddragning.

De anställda vid storvarven gavs samtidigt genom riksdagsbeslutet en form av anställningsgaranti, vilken innebar att avskedanden ej skulle ske under neddragningsperioden.

För de mindre och medelstora varven tillsattes en speciell varvskommission för att utreda framtida struktur inom denna grupp av såväl statliga som privata varv.

För att täcka prognostiserade förluster t.o.m. 1979 och återställa det egna kapitalet till ursprunglig nivå beslutade riksdagen ge Svenska Varv AB ett tillskott uppgående till 2200 Mkr.

En ny proposition rörande svensk varvsindustris framtida struktur pla-

neras till våren 1980.

Resultat och kapitalbehov

Koncernens omsättning 1978 uppgick till 3 871 (4660) Mkr och resultatet före ägartillskott, bokslutsdispositioner och skatt till —2 149 (—2 242) Mkr.

Rörelseresultatet efter avskrivningar men före reserveringar uppgår till —494 (+242) Mkr.

Den fortsatt svaga fraktmarknaden samt fluktuerande valutakurser har

nödvändiggjort stora reserveringar för kund- och valutarisker.

Resuhatet har således belastats med 619 (915) Mkr avseende reser-

veringar för kundfordringsrisker och borgensåtaganden. Reserveringarna

Skr. 1979/80: 11 11

har gjorts mot bakgrund av att ett antal kunder p.g.a. fortsatt dålig fraktkonjunktur inte kunnat, och inte heller beräknas kunna, fullfölja sina betalningar av räntor och amorteringar på erhållna krediter. Rådande läga priser på andrahandsmarknaden för fartyg har vidare minskat värdet av erhållna säkerheter i form av skeppsinteckningar.

Liksom under 1977 fluktuerade valutakurserna kraftigt under 1978. Dollarn försvagades successivt under året och nådde sitt bottenläge i slutet av

oktober, varefter en viss återhämtning skedde, bl.a. till följd av omfat-

tande centralbanksinterventioner. Schweizerfrancen förstärktes för att nå sin kulmen under september—-oktober, varefter den föll något ullbaka. Den

totala uppgången under året i schweizerfranc med ca 1324, delvis motver-

kad av nedgång i US dollar med ca 822, har förorsakat valutaförluster

uppgående till 219 (846) Mkr.

Schweizerfrancskuldens avveckling fortsatte planenligt under året. På så vis nedbringades koncernens utestående schweizerfrancskuld med ca 450 milj. Sfr till ca 700 milj. Sfr. Dessutom säkerstältdes genom terminsköp amorteringar och räntor uppgående till 180 miljoner Sfr som förfaller under

1979.

Länestocken i US dollar har ökat i takt med inlösning av schweizer-

francskulderna. Bl.a. för att möjliggöra den snabba återbetalningen av

schweizerfrancslånen upptogs under året ett lån om 200 miljoner dollar på den internationella kapitalmarknaden.

Genom de stora förändringarna av lånestocken under året har en stor del

av de reserveringar för valutaförluster som gjorts i tidigare års bokslut

realiserats. Totalt realiserades under året 490 (96) Mkr.

De kraftiga kapacitetsneddragningar som beslutats av riksdagen och som skall vara genomförda 1980 har inneburit att koncernens varv fått ett oproportionerligt stort anläggningskapital, vilket inte ens i en normal marknadssituation kan förräntas. I samband med boksluten 1978, 1979 och 1980 gör därför dessa varv erforderliga nedskrivningar av anläggningskapitalet.

Årets resultat belastas därför med en extraordinär kostnad för nedskrivning av anläggningstillgångar om 235 Mkr. Resterande erforderlig nedskrivning av anläggningstillgångarna, 442 Mkr, kommer att göras med

lika belopp i boksluten 1979 och 1980.

Årets resultat har vidare belastats med en reservering för framtida kostnader för avvecklingen av Eriksbergs Mek Verkstads AB. Dessa kostnader är hänförliga till det åtagande dåvarande Götaverkenkoncernen gjorde vid övertagandet av Eriksberg den 1 juli 1976. I samband härmed gjordes en prognos av framtida förluster I Eriksberg samt av övriga merkostnader i Götaverkenkoncernen. Pronostiserade kostnader exkl. eventuella förlustrisker avseende kundfordringar och valutor uppgick till 1323

Mkr. Som ersättning för avvecklingen erhöll Götaverkenkoncernen kon-

tanta ersättningar som med hänsyn till ränteeffekten hade ett värde om ca

1023 Mkr. Utöver framtida kundfordringsrisker och valutarisker översteg

därför de bedömda kostnaderna ersättningen med ca 300 Mkr.

Under 1978 har en ny bedömning gjorts av den totala avvecklingskostnaden för Eriksbergsengagemanget. Därvid har framgått att den ursprungliga uppskattningen fortfarande är giltig. Den avsättning som görs i årets bokslut följer därför den ursprungliga prognosen och avser att täcka samtliga kvarvarande avvecklingskostnader hänförliga till Eriksberg exkl. eventuella ytterligare kundfordrings- och valutarisker.

Som framgår av det ovanstående kan årets resultat till stor del hänföras

Skr. 1979/80: 11 12

till händelser som ej relateras till ärets verksamhet utan i stället till tidigare åtaganden. Ett grovt försök till uppdelning av resultatet i den del som kan

hänföras till årets verksamhet respektive tidigare åtaganden framgår av

tabell 1.

Den extremt dåliga marknaden för fartygsnybyggnad påverkar som sy-

nes bokslutet 1977 som förlustreservering för pågående produktion (lagerfartyg) och årets bokslut som försämrat rörelseresultat. Koncernens ovissa framtidsutsikter samt extremt riskfyllda situationer

har givit styrelsen och verkställande direktören anledning att liksom i föregående bokslut använda jämförelsevis försiktiga värderingar. I korthet

har följande väsentliga värderingsprinciper tillämpats.

— Produkter i arbete har förlustreserverats med den bedömda totala slut-

liga förlusten för respektive objekt värderat till marknadspris - dock

har reserveringen begränsats till upparbetade kostnader. Detta innebär

att en stor del av väntade förluster på order som färdigställs under 1979 tagits i årets bokslut.

—- Eget innehav av skepp respektive andelar i skepp — redovisade som

anläggningstillgångar — har värderats till bedömt marknadspris. Detta motiveras av att koncernen mot bakgrund av bedömd framtida kapitalförbrukning kan tvingas realisera de förlustrisker som beaktats vid värderingen av skeppsinnehavet.

— För samtliga osäkra fordringar har reserveringar gjorts med skillnaden

mellan utestående fordran och säkerhetens värde, värderad till marknadspris. —- Fordringar och skulder i ffämmande valutor har värderats till den lägsta

repektive högsta av anskaffningsdagens, och balansdagens kurser, utan

någon form av periodisering. Kvittning av kursvinster och kursförluster

har skett i den mån amorteringar av fordringar och skulder i samma

valuta ligger inom samma kvartal.

Av koncernens resultat före ägartillskott, bokslutsdispositioner och skatt, —2 149 Mkr, svarar de stora nybyggnadsvarven för —893 Mkr enligt tabell 2.

Tabell 1

Mkr 1978 1977

Årets verksamhet

Tidigare åtaganden Reservering för kundfordringsrisker - 619 = 915 Kursdifferenser - 219 - 846 Slutreservering för avveckling av

Skr. 1979/80: 11 13

Tabell 2

Mkr Götaverken Uddevalla- Götaverken

Arendal varvet Öresunds-

varvet

Fakturering! 245 545 795 Rörelseresultat före reserveningar för kundfordringsrisker och finansiella poster - 308 920 54 Reservering för kundfordringsrisker -178 — 146 -113 Finansiella poster - 65 - 11 = 41 Nedskrivning av anläggningstillgångar — 55 - 90 -— 18 Övrigt extraordinärt - - 12 = Resultat före bokslutsdispositioner och skatt - 606 —- 169 -118

! Faktureringen är ett dåligt mått på verksamhetsvolymen vid varven. Under året upparbetade intäkter uppgår till 645 Mkr vid Götaverken Arendal, 644 Mkr vid Uddevallavarvet och 605 Mkr vid Götaverken Öresundsvarvet.

Resterande del av resultatet före ägartillskott, bokslutsdispositioner och skatt. — 1256 Mkr fördelar sig enligt tabell 3.

Kommentar till respektive bolag återfinns i den följande redovisningen av dotterbolagen.

Huvuddelen av Svenska Varvs rederiverksamhet har samlats i Rederi AB Zenit. I några fall har det av olika skäl dock befunnits lämpligt att varven behållit vissa fartygsinnehav. Omfattningen av dessa framgår av avsnittet om koncernens övriga rederi- och fartygsengagemang.

Resultatet av koncernens samlade rederiverksamhet under 1978 var — 167 Mkr och fördelas;

—- 167

Härav utgör 91 (43) Mkr nedskrivning av värdet av det egna skeppsinnehavet till marknadspris. Denna nedskrivning redovisas som extraordinär kostnad.

Resultatet i delägda rederier, som inte ingår i koncernbokslutet, uppgår

till — 136 Mkr. Rederiernas ställning har beaktats vid värderingen av koncernens fordringar, andelsinnehav m. m. rörande dessa rederier. De reser-

veringar som härvidlag befunnits nödvändiga är inräknade i koncernens

rederiresultat t ovanstående tabell.

Investeringar exkl. skepp och företagsförvärv, 126 Mkr. ligger liksom föregående år på en mycket läg nivå och omfattar i stort sett endast oundgänpgliga ersättningsinvesteringar samt fullföljande av tidigare besluta-

de investeringsprojekt.

Skr. 1979/80:11 14

Tabell 3

Mkr Fakturering Resultat före

bokslutsdisp.

och skatt

Slutreservering för avveckling av Eriksberg - - 300 Elimineringar -— 591 7 Summa 2286 -1256

! Statliga förlusttäckningsmedel har förbättrat Eriksbergs resultat med 167 Mkr. 2 Moderbolagets resultat består i huvudsak av finansiella kostnader. Dotterbolagens upplåning i moderbolaget sker mot marknadsmässig ränta. Större valutaförluster och effekter av den icke räntebärande fordran på svenska staten genererar moderbolagets stora negativa finansnetto.

Personal

Personalfrågorna har under året fortsatt att spela en viktig roll inom koncernen. Nedläggningen av Eriksberg har fortsatt planenligt och vid halvårsskiftet 1979 beräknas denna företagsnedläggning — den största som skett i Sverige — vara avslutad.

Eriksbergs nedläggning har berört omkring 4750 personer, varav ca

3 000 överförts till andra enheter inom koncernen. Totalt i Göteborg har

under de senare åren antalet anställda inom varvsnäringen minskat med ca 5000 personer. Mindre minskningar har även skett på övriga varvsorter.

Merparten av denna reduktion har skett genom s.k. naturlig avgång även om vissa varsel fått tillgripas i Göteborg i samband med avvecklingen av Eriksberg. Genom de anställningsstopp som samtliga varv tillämpat de

dragning genom s.k. naturlig avgång kommer att ge stora negativa effek-

ter.

Under 1979 kommer personalproblematiken att koncentreras kring den av riksdagen beslutade anställningsgarantin för storvarven. Som en effekt

av denna kommer ett stort antal anställda att sysselsättas med omskolning

och vidareutbildning. Vidare måste avsevärda resurser avsättas för att i

största möjliga utsträckning finna nya sysselsättningstillfällen för den per-

sonal som berörs av beslutade volymneddragningar vid varven.

Sammanlagt har under året antalet anställda inom koncernen minskat med ca 2 100 personer. Endast en mycket måttlig nyrekrytering har skett. På tjänstemannasidan har externrekrytering varit aktuell endast i undan-

tagsfall och avsett vissa specialistbefattningar.

Skr. 1979/80: 11 IS

Genomsnittligt antal årsanställda

Arbetsställen med mindre än 20 anställda 165 Summa anställda i Sverige 21223

Skr. 1979/80: 11 16

Brasilien 10 Danmark 360 Finland 128

Löner och ersättningar

Mkr Styrelser och Övriga

verkställande anställda

direktörer

Dessutom har de sociala kostnaderna uppgått till 603,3 Mkr.

Övertagande av Kockums

I början av 1979 träffade staten ett avtal med Kockums AB, som förutsatt riksdagens godkännande, bl.a. innebär att Kockumskoncernens varvsoch rederiverksamhet kommer att övertas av Svenska Varvkoncernen i juni 1979. Kockums varvsverksamhet kommer att ingå som ett självständigt dotterbolag under Svenska Varv AB, medan rederiverksamheten pla-

neras att inordnas i Rederi AB Zenit.

Framtidsutsikter

Koncernen, exklusive övertagna verksamheter från Kockums AB, kommer 1979 att redovisa avsevärt minskade förluster. Resultateffekten av

tidigare åtaganden har till stor del eliminerats genom förändringar i valutapolitiken samt genom den stabilisering av fraktmarknaden som skett.

Koncernens beroende av fartygsnybyggnation kommer att bestå ett

antal år framöver. Kapacitetsöverskottet inom världens varvsindustri är

dock fortfarande så stort att kostnadstäckning endast i undantagsfall kan

uppnås. Olika typer av statliga stödinsatser kommer därför även de när-

maste åren att vara nödvändiga.

Under 1979 förväntas den omorientering av nybyggnadsvarvens verksamhet som inleddes 1978 ge positiv resultateffekt, vilket kommer att minska dessa varvs förluster.

Skr. 1979/80:11 17

Reparationsverksamheten påverkas i likhet med nybyggnadsvarven av den svaga men sannolikt något förbättrade sjöfartskonjunkturen. Fortsatta

men begränsade förluster förutses i denna verksamhet.

Fraktmarknadsutvecklingen i rederirörelsen är svårt att prognostusera. Nuvarande fraktrater täcker i flera fall fartygens kapitalkostnader, varför en avsevärd resultatförbättring för rederiverksamheten förväntas.

För industribolagen har konjunkturen fortsatt att förbättras och positiva

resultat förutses för dessa bolag.

För att fastlägga koncernens framtida struktur startas under vären 1979 en större utredning, vilken avses bilda underlag för den proposition som planeras till våren 1980.

Fartygsmarknaden

Vid årsskiftet omfattade världens handelsflotta totalt 633 milj. dwt. Härav svarade tankfartyg för 52 procent, kombinationsfartyg för 8, bulkfartyg för 21 samt övriga lastfartyg för 19 procent. Flottan ökade under 1978 med endast 8 milj. dwt.. vilket är den minsta ökningen på de senaste femton åren. Under året skrotades fartyg på totalt 18 milj. dwt. För första gången under efterkrigstiden minskude tanktonnaget eftersom skrotningarna inom denna sektor översteg leveranserna med 5 milj. dwt.

Fartygsleveranserna under året uppgick till sammanlagt 27 milj. dwt.,

den lägsta noteringen sedan 1968. Orderingången till världens varv har kontinuerligt sjunkit sedan 1973 och var 1978 endast 10 milj. dwt., varav ca

fyra milj. dwt. avsåg tank- och bulkfartyg. Rekordåret 1973 var motsvaran-

de siffror 130 respektive 121 milj. dwt. Med 1978 års produktionstakt ger varvens nuvarande orderstock omkring ett års sysselsättning -- normalt motsvarar inneliggande beställningar ca två års produktion.

Efter shipping-boomen 1973-74 har priserna för såväl nytt som begagnat tonnage sjunkit kontinuerligt för att nå sin hittills lägsta nivå under

sommaren 1978. Polen har under året fört den mest aggressiva prispolitken — polska varv uppges ha tagit kontrakt på 80000 dwt. tankfartyg till 18—19 milj. dollar. Japanska varv har för motsvarande tonnage indikerat en prisnivå på ca 26 milj. och varv i Sydkorea drygt 20 milj. dollar. En grov uppskattning av produktionskostnaderna i Japan för en 80.000 dwt. tanker pekar på 26—30 milj. dollar, vilket är lägre än de svenska produktionskostnaderna.

Det allt kärvare klimatet för världens varvsindustri har sedan 1975 medfört en reduktion av antalet varvsanställda med omkring 10 procent (50000 personer) i de tio främsta varvsländerna. Den största procentuella minskningen har skett i Sverige, Danmark och Holland. .

Totalt sett låg behovet av transporter under 1978 på i stort sett samma

nivå som 1977. På tankmarknaden, som svarar för drygt hälften av världens sjötransporter, täckte fraktraterna under första halvåret knappt

driftskostnaderna.

Under slutet av 1977 och första halvåret 1978 skapades dock förutsättningar för en förbättring. Efter sommaren var oljelagren mycket låga i förhållande till konsumtionen. Dessutom fanns det anledning vänta högre oljepriser efter årsskiftet 1978-79. Under hösten steg fraktraterna för större tonnage som mest till WS 66 efter att under våren och sommaren ha legat under WS 20. För t. ex. en tanker på 225 000 dwt. innebar detta att en resa från Arabiska Viken till Europa betalades med ca 11.0 milj. Skr. på 2 Riksdagen 1979j80. I saml Nr Il

Skr. 1979/80: 11 18

hösten mot 3,5 milj. på våren, vilket endast räckte till att täcka ca 70 Z- av driftskostnaderna. Höstens fraktnivåer innebar som bäst att drifts- och kapitalkostnaden mer än täcktes. Förbättringen gjorde också att andra-

handsvärdet på tankfartyg steg markant.

Överskottet av tanktonnage sjönk samtidigt från ca 100 till 50 milj. dwt.

Från juli till slutet av novmeber minskade det upplagda tanktonnaget med 26 milj. dwt. till 22 milj. dwt. Resterande överskottsreduktion 24 milj. dwt. svarade minskat utnyttjande av reducerad fart för.

Också när det gäller bulktransporter förbättrades marknaden mot slutet av 1978 så att även fartyg under högkostnadsflagg lämnade bidrag till kapitalkostnaderna. Delvis berodde denna förbättring på att tankmarknaden sysselsatte en del kombinationstonnage, som annars skulle ha sökt sig till bulkmarknaden. Omkring hälften av världens bulkfartygsflotta arbetar med malm- och koltransporter till stålverken — den femprocentiga produk-

tionsökningen inom denna sektor bidrog liksom ökade spannmålstrans-

porter till den förbättrade marknaden.

För roll on/roll off-tonnaget sjönk fraktraterna under andra halvåret 1978. Detta berodde främst på ökad effektivisering av hamnarna i Mellers-

ta Östern, där också tillväxten i transportvolymen avtagit. Ett fåtal mindre

ro/ro-fartyg har lagts upp och priserna för denna fartygstyp har stadigt sjunkit.

På marknaden för gasfartyg har inte noterats några bestående förbättringar. Förväntningarna när det gäller gasimporten till USA förefaller ha varit alltför optimistiska. F.n. är 20 LPG- och LNG-fartyg upplagda.

För produkt- och kemikalietankers har fraktraterna stigit väsentligt med

bättre resultat än för övriga fartygstyper som följd.

Utveckling av fartygspriserna

Av den totala produktionskostnaden för ett tankfartyg uppgår normalt lönekostnaderna och materialkostnaderna till ca 40 resp. 50 procent.

Under 1960-talet låg den svenska lönekostnaden väsentligt högre än den

japanska. Totalkostnaden för ett fartyg byggt i Sverige eller i Japan var dock ungefär densamma som följd av den högre svenska produktiviteten.

Effektiva rationaliseringsinsatser i samband med kapacitetsexpansion i Japan gjorde dock att produktiviteten där snabbt närmade sig svensk nivå.

Rationaliseringsvinsterna omsattes inte i motsvarande högre lönekost-

nader, varför ett kostnadsgap kom att uppstå mellan svensk och japansk produktionskostnad. Skillnaden var störst 1973—75 med som mest 30-40 procent. Genom sin kapacitetsexpansion kom den japanska varvsindustrin att uppnå ca 40 procent av världens varvskapacitet.

Förändrade konkurrenssituationer brukar regleras långsiktigt genom förändrade valutakursrelationer. Under 1960- och början av 1970-talet drev emellertid Japan en medveten valutapolitik med syfte att hålla yenen

kraftigt undervärderad gentemot dollarn. Den senaste tidens uppgång för

yenen och nedgång för dollarn är följaktligen en reaktion mot den obalans i

den internationella konkurrenssituationen som byggts upp under en längre

tid. Kostnadsutvecklingen i Japan jämte yenens uppvärdering beräknas ha halverat skillnaden mellan svenska och japanska byggkostnader till 15—20

procent. Med nuvarande låga orderingång blir emellertid varven i Sydkorea och

Polen prisledande. Kostnaderna för ett fartyg producerat i Sydkorea torde i dag ligga på 60-70 procent av svensk självkostnad för samma fartyg.

Skr. 1979/80: 11 19

Men Sydkorea har, till skillnad från Japan under 1960-talet, en mycket kraftig inflation. Merparten av materialet importeras dessutom från Japan

och Västeuropa. Sydkorea har moderna varvsanläggningar med relativt

hög produktivitet, och därigenom Hitet utrymme för rationaliseringsvinster.

Detta i kombination med kostandsutvecklingen tyder på att avståndet mellan svenska och sydkoreanska produktionskostnader kommer att krympa under de närmaste åren.

I början av 1980-talet beräknas Polen och Sydkorea representera 10-15 procent av världens totala varvskapacitet.

Med hänsyn till dagens stora kostnadsskillnader mellan olika varvsländer finns det skäl att vänta väsentliga prisökningar när — en bit in på 80talet — en mera normal orderingång till världens varv blir aktuell. Prisuppgången kan ytterligare accentueras av en gynnsam ekonomisk tillväxt med ökade transportbehov samt begränsade möjligheter att snabbt anpassa varvskapaciteten ull efterfrågan.

På lång sikt är fraktraternas utveckling beroende av byggkostnaderna i ledande varvsnationer. Tillfälliga underskott av tonnage höjer fraktraterna över de nivåer som krävs för att motivera nyanskaffning av tonnage.

Värdet på andrahandstonnage är beroende av främst fraktrater och fartygsålder. Andrahandspriserna är följaktligen också beroende av kostnadsutvecklingen för nytt tonnage.

När det nuvarande överskottet på tonnage absorberats kommer fraktraterna att motivera nyinvesteringar och utnyttjande av dyrare varvskapacitet än den sydkoreanska och polska. Eftersom andrahandspriserna följer

fraktraternas utveckling kommer prisförbättringar snabbare på detta områ-

de och blir förhållandevis större än för nybyggnadstonnage.

Sjöfarten under de närmaste åren

När man försöker förutse den framtida utvecklingen på främst tank-

marknaden bör man beakta att faktorer som lagersituation, politiska för-

ändringar, olika förväntingar, etc. på några månader drastiskt kan förändra efterfrågan på tonnage. En förändring i storleksordningen 50 milj. dwt. mätt på årsbasis är inte otänkbar. Med nuvarande trend mot ett minskat tonnageöverskott kan kortsiktiga förbättringar av fraktraterna därför bli allt vanligare.

För tankmarknaden under 1979 och inledningen av 1980 är nuvarande situation med hög oljekonsumtion, låga lagernivåer och Irankrisen betydelsefulla faktorer vid bedömningen av fraktsats- och prisutvecklingen.

Iran producerade som mest i september 1978 i en takt som motsvarade

300 milj. ton olja per år. I januari 1979 var produktionen nere i 25 milj. ton.

Detta innebar problem med den inhemska försörjningen. Minskningen i Iran har till viss del kompenserats av ökad produktion i Saudi-Arabien, där volymen nu återgått till tidigare nivå sedan den iranska produktionen återupptagits.

Förväntningarna om höjda priser utöver de av OPEC tidigare beslutade höjningarna jämte rykten om råoljeknapphet bidrar till ökade tradingaktiviteter, försämrad transporteffektivitet och stigande efterfrågan på tankfartyg.

De nämnda faktorerna medför att fraktraterna liksom andrahandspri-

serna på tanktonnage pressas uppät. Utöver effekter av förändringar i tillgång och efterfrågan påverkar nuvarande marknadsförväntningar till-

Skr. 1979/80: 11 20

gången av tonnage för försäljning. Potentiella säljare tenderar att hålla ut längre. vilket ytterligare bidrar till prishöjningar.

Fortsatt oro på marknaden kan ytterligare driva upp priserna på tankton-

nage. Detta innebär att en prisbild byggts upp utan reell grund i tillgångsoch behovssituationen. Konsekvensen är, så som behovet av tankfartyg

kan förväntas utvecklas under det närmaste året, att risken för prisfall är

uppenbar när förväntningarna inte längre kan uppehållas på marknaden och/eller OPEC verkställer väntad prishöjning.

Bedömningar av tankmarknaden under de närmaste åren bör göras mot bakgrund av USA:s kraftigt ökade behov av oljetransporter. I Västeuropa

har däremot utvecklingen varit negativ, beroende bl.a. på den svaga ekonomiska tillväxten och en högre energiutnyttjandegrad. Oljeproduktionen i Nordsjön, Alaska och Mexico har också stigit kraftigt under senare år — dessa tre regioner svarade under 1978 för ca 175 milj. ton. Nordsjö- och Alaska-oljaun har dock inte längre så stora negativa konse-

kvenser för behovet av oljetransporter. På längre sikt kan emellertid oljan från Mexico komma att spela en negativ roll för tillväxten av transportbe-

hovet.

En mera permanent förbättring av tankmarknaden är ytterst beroende av den ekonomiska utvecklingen under de närmaste ären. Prognoserna vid årsskiftet 1978-79 pekar mot en reducerad tillväxttakt i USA medan Västeuropa synes vara på väg mot en uppgång. Västeuropa har fortfarande

det största behovet av oljetransporter, varför den ekonomiska utvecklingen här är av största betydelse. Det är mot denna bakgrund sannolikt att överskottet på tanktonnage

kommer att minska under de närmaste åren. Därmed skulle tankmarknaden komma att uppvisa en mer permanent förbättrad lönsamhet.

En förbättrad tankmarknad får omedelbart återverkningar på bulkmarknaden, beroende på kombinationsfartygens flexibilitet. Japan svarar för huvuddelen av transportbehovet när det gäller bulkvaror. På grund av de svårigheter Japan har att avsätta industriprodukter såväl i Europa som på den amerikanska marknaden kan något ökat japanskt transportbehov inte förväntas under de närmaste åren. Bulkmarknaden är därför i första hand beroende av spannmålstransporternas utveckling.

För ro/ro- och containertonnaget är utsikterna för de närmaste åren något dystrare. Den tidigare expanderande importen av industrivaror till OPEC-tländer och USA väntas stagnera under 1979—80. Detta kan i kombination med senare års beställningar av nya effektiva ro/ro-fartyg leda till en

överskottssituation på detta område.

När det gäller gastransporter ser utsikterna relativt gynnsamma ut för LPG-fartyg på 4—5 års sikt. Läget är emellertid sämre inom LNG-området, där någon generell marknadsförbättring knappast kan väntas under de närmaste åren.

De allmänna förutsättningarna för sjöfartsnäringen kan bedömas bli

ljusare under de närmaste åren. Detta väntas dock ej medföra någon större ökning av nybeställningar under 1979. Intresset kommer främst att kretsa kring kemikalie- och produkttankfartyg, mindre specialanpassade råoljetankers samt special- och arbetsfartyg.

Under 1979 kommer nybyggnadspriserna sannolikt att ligga något högre än under föregående år. Obalansen på sjöfarts- och varvsmarknaden är

dock så markant att priserna under det närmaste året kommer att ligga

under svensk produktionskostnad.

I och med att tonnageöverskottet väntas fortsätta att minska finns det

Skr. 1979/80:11 21

goda förutsättningar för tillfälliga förbättringar av fraktraterna under de närmaste åren. Detta för i sin tur med sig en trendmässig ökning av

priserna för andrahandstonnage.

Götaverken

Arendal

Vid Götaverken Arendal AB har under 1978 avslutats den 32 enheter långa serie tankfartyg i 150 000-tonsklassen som varvet byggt under senare är. De fyra bulkfartyg på 44 500 dwt. som försålts och levererats under året producerades ursprungligen för egen räkning. Genom leveransen i april

1979 av ett 130000 dwt. PROBO-fartyg har lagerproduktionen helt avslu-

tats.

Företagets modernt utrustade anläggningar ger goda möjligheter till ett mera flexibelt produktprogram med industriell inriktning. Den tidigare

stålintensiva standardfartygsproduktionen har därför successivt kunnat

ersättas med en varierad tillverkning.

Den aktuella produktionen omfattar såväl roll on/roll off-fartyg. avancerade kylfartyg och en självförsörjande flytdocka som stora bostads- och underhållsriggar för offshoreindustrin. Vidare kommer den pråmbaserade petrokemianläggningen för Pakistan, som Svenska Varv tecknat preliminärkontrakt på, att byggas vid Götaverken Arendal. Marknadsföringen

intensifieras nu mot andra områden än de för varvet traditionella.

Leveranser

Under 1978 levererades fyra fartyg på sammanlagt 178 000 dwt. . — M/S ”Meerdrecht” (44 500 dwt., bulk) till N.B. Maatschappij Zeeschip

”Scherpendrecht” (van Ommeren), Rotterdam

— M/S ”Mijdrecht” (44 500 dwt., bulk) till N.V. Maatschappij Motorship

”Mijdrecht” (van Ommeren), Rotterdam, — M/S ”Arlberg” (44500 dwt., bulk) till M/S Arlberg Oesterreichischer

Lloyd GmbH CO (Krohn), Wien, — M/S ”Fruition” (44 500 dwt., bulk) till Fortune Sea Transport Corpora-

tion S.A., (Ocean Tramping), Panama.

Fortfarande vägrar en utländsk beställare att ta leverans av tre tankfartyg i 150 000-tonsklassen trots att enligt skiljedomsutslag 1978 vid internationella handelskammaren i Paris köparen omgående skulle ta emot fartygen. Under tiden belastar fartygen varven med kostnader för uppläggning och räntor.

Order

Under 1978 har Götaverken Arendal fått beställningar för sammanlagt ca

900 Mkr. I mars tecknades kontrakt med Sovjetunionen (Sudoimport) på en av världens största självförsörjande flytdockor med en lyftkapacitet på 80 000 ton. I juni kontrakterade Consafe Offshore AB, Göteborg, två stora

bostads- och underhållsriggar för utnyttjande på oljefälten i Nordsjön.

Sistnämda kontrakt har tagits med hjälp av statligt beställarstöd.

I början av 1979 har företaget träffat överenskommelse med Rederi AB Göteborg-Frederikshavn-linjen, Göteborg om tillverkningen av två bil- och

passagerarfärjor för leverans 1980-81. Vidare har i januari 1979 kontrakt

tecknats med det amerikanska rederiet Getty Marine Corporation om

Skr. 1979/80: 11 22

leverans av två tankfartyg på 79 900 dwt. Det är två från den ursprungliga beställaren ätertagna 154 000-tonnare som mot bakgrund av den större efterfrågan på tankfartyg i 80000 dwt-klassen nu byggs om i nära samarbete med Götaverken Cityvarvet.

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —606 Mkr. Det har belastats med 113 Mkr. avseende reserveringar för förlustrisker i

pägående produktion samt 178 Mkr. avseende reservering för kundfordringsrisker. Extraordinära kostnader för nedskrivning av anläggningar har vidare belastat resultatet med 55 Mkr. Årets investeringar uppgick till 3 Mkr. och avsåg miljö- och ersättnings-

investeringar.

Personal

Antalet anställda vid Götaverken Arendal var 4 120 vid årsskiftet 1978—-

79. Under året har den beslutade överföringen av personal från Eriksberg i

stort slutförts. Totalt har från Eriksberg till Arendal överförts 1044 personer, varav 607 under 1978. Detta tillskott har inneburit en kvalitativ för-

stärkning av flera personalkategorier. Av vissa kategorier har det dock

medfört överskott utöver behovet för en effektiv verksamhet. Vidare har

fullföljandet av Eriksbergs kontrakterade leveranser parallellt med den successiva avvecklingen hårt ansträngt den för Arendal och Eriksberg gemensamma ledningen.

Enligt 1978 års riksdagsbeslut skall antalet anställda vid Götaverken Arendal och Götaverken Cityvarvet vid utgången av år 1980 uppgå till

sammanlagt 5000. Formerna för neddragningen är för närvarande föremål

för diskussioner såväl inom företaget som med de fackliga organisationerna.

Överföringarna i kombination med anställningsstopp sedan 1975 och samtidigt krav på att orgamsationen har kompetens inom nya produktom-

råden och marknader innebär kraftiga påfrestningar på administration och

produktion. Överföringar och anställningsstopp har medfört en ogynnsam utveckling av åldersstruktur, utbildningsbakgrund och genomsnittlig lönenivå.

Framtidsutsikter

Under första halvåret 1979 överförs försäljningsansvaret från Svenska Varv AB till Arendal.

Att uppnå lönsamhet på företagsekonomiska villkor är det primära målet

för verksamheten. Arendal kommer därför att förändras mot en mer marknadsstyrd och flexibel organisation, där marknads-, affärs- och produktutvecklingssidan i

första hand förstärks och organisationen anpassas mot enstycksproduk-

tion.

Den volym verksamheten på Arendal har idag är inte dimensionerad

efter dagens marknadsmöjligheter. En realistisk anpassning vad gäller volym och produktsortiment under de närmaste åren kräver en nedgång i

antal anställda med ca 1400 under 1979-80. Processen att reducera kapacitet och genomföra omorientering mot nya marknader innebär många

Skr. 1979/80: 11 23

påfrestningar på såväl ledning, anställda som fackliga organisationer.

Marknadsutvecklingen och Arendals förmåga att klara omställningen avgör omfattningen på Arendals verksamhet under 1980-talet.

Förlusten år 1979 kommer avsevärt att minska gentemot 1978.

Uddevallavarvet

Udde vallavarvet AB är såväl när det gäller anläggningar som organisato-

risk struktur främst orienterat mot fartygsproduktion. Företagets strävan är därför att utveckla sitt kunnande på detta område för att även framöver kunna lägga tyngdpunkten i verksamheten på skeppsbyggeri.

Produktprogrammet omfattar fartyg på upp till 650000 dwt. För närvarande inriktar sig varvet huvudsakligen på tank-, OBO- och bulkfartyg samt produkt/kemikalietankfartyg och styckegodsfartyg. Under senare år har Uddevallavarvet utvecklat en ny generation av fartygstyper som genom sin goda transportekonomi och mångsidiga användbarhet rönt intresse på marknaden. Dessa fartyg kännetecknas av litet djupgående och stor bredd i förhållande till sin längd. Produktprogrammet omfattar dessutom stora fartygsmotorer och hjälpmotorer.

Leveranser

Under 1978 omfattade Uddevallavarvets leveranser två fartyg på sammanlagt 626 700 dwt

— M/T ”Polytrader” (127 700 dwt) till K/S Rasmussen Teamships A/S II,

Kristiansand — T/T "Nanny" (499 000 dwt) till Partrederiet för T/'T Nanny, Munkedal

Härutöver levererades strax efter årsskiftet 1978-79 ett systerfartyg till ”Polytrader” — M/T ”Polytraveller” — till K/S Rasmussen Teamships A/S HI, Kristiansand.

Uddevallavarvet har en andel på 25 procent i T/T ”Nanny”. Fartyget är

det hittills största som byggts i Skandinavien. Genom sin stora bredd i kombination med mindre djupgäende kan ”Nanny” till flera hamnar föra större last än vad som är möjligt med andra fartyg. Omedelbart efter leveransen i november 1978 avgick fartyget till Persiska Viken och befraktades för sin första resa.

M/T ”Polytrader”, i vilken varvet har en 40-procentig andel, är en nordsjötanker som befraktats på fem år till norska Statoil på goda villkor.

Fartyget skall frakta olja från Statfjordfältet till hamnar runt Nordsjön.

Oljan lastas från boj i öppen sjö och speciella krav ställs på manöverförmåga och lastfunktioner. Av miljöskäl och på grund av de korta resorna

har fartyget försetts med segregerade ballasttankar.

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till — 169 Mkr.

Det har belastasts med 22 Mkr avseende reserveringar för förlustrisker i pågående produktion samt 146 Mkr avseende reserveringar för kundford-

ringsrisker. Av årets resultat hänförde sig —40 Mkr till varvets rederirörelse. Extraordinära kostnader för nedskrivning av anläggningar har belas-

tat resultatet med 90 Mkr.

Skr. 1979/80: 11 24

Det av Uddevallavarvet hälftenägda contractingbolaget PEMCO äsamkades under året betydande förluster genom ett konsortium som bildats för

ett byggnadsprojekt i Mellersta Östern. För att underlätta PEMCO:s av-

veckling, som kommer att äga rum under 1979, har Uddevallavarvet över-

tagit samtliga aktier. Det aktuella byggnadsprojektet fullföljs av Calor Celsius. Årets resultät har belastats med 29 Mkr avseende PEMCO.

Av de totala investeringarna exkl. skepp under året på 15 Mkr avsåg 10 Mkr det nu helt färdigställda Projekt 73 och 5 Mkr övriga mindre investeringar i varvsanläggningarna.

Fartygsorder

Under året tecknade företaget kontrakt på sju fartyg med ett sammanlagt tonnage av ca 560000 dwt. Samtliga beställningar avser tankfartyg av s.k. Aframax-typ på 79999 dwt. Denna fartygstyp har genom sin lämpliga storlek och allmänna användbarhet en god marknadspotential. Tre av årets beställningar har tagits med statligt beställarstöd. Genom den goda orderingången under året är sysselsättningen säkrad en bit in på 1981.

Personal

Vid årsskiftet 1978-79 var antalet anställda vid Uddevallavarvet 3 154. Personalstyrkan minskade under året genom naturlig avgång med 162 personer. Med undantag för vissa nyckelbefattningar har någon extern rekrytering inte skett. Enligt 1978 års riksdagsbeslut om storvarvens framtida kapacitet skall antalet anställda i företaget minskas till sammanlagt 2600 personer fram till utgången av 1980.

Framtidsutsikter

Uddevallavarvet kommer även framöver att lägga tyngdpunkten i verksamheten på fartygsnybyggnader och arbetet med utveckling av för marknaden intressanta fartygstyper fortsätter: Samtidigt bedrivs ett intensivt

utvecklingsarbete för att få fram lämpliga alternativa produkter för dotter-

bolaget Skandiaverken. Avsikten är att där ersätta en del av den varvsinriktade produktionen med annan tillverkning. Målet är att ur sysselsättningssynpunkt minska Skandiaverkens beroende av varvets nybyggnads-

verksamhet. En särskild organisatorisk enhet har bildats för arbetet med

dessa frågor.

Ett exempel på nya produkter är det mobila borraggregat, som Svenska

Varv Utveckling AB presenterade i början av 1979 och som redan väckt internationellt intresse. Dessa utrustningar kommer att monteras vid Skandiaverken. Förlusten för år 1979 kommer att minska.

Götaverken

Öresundsvarvet

Götaverken Öresundsvarvet AB avslutade 1978 den långa serie OBOoch bulkfartyg, som varvet byggt under senare år. Produktionen inriktas nu åter mot tekniskt mera avancerade fartygstyper. Bl.a. har tillverkning

Skr. 1979/80:11 25

av kyl- och roll on/roll off-fartyg påbörjats. Oresundsvarvet utför också reparationer och ombyggnader av fartyg. Genom dotterbolaget Bruces Mekaniska Verkstads AB marknadsförs industriella produkter.

Leveranser

1978 års leveranser omfattade sju fartyg på sammanlagt 592530 dwt. — M/S ”Britanniu Team” (124380 dwt, OBO) till Team Ship VII Ltd.

Guernsey

- M/S ”Gothia Team” (124 380 dwt, OBO) till Team Ship VII Ltd, Guernsey

= M/S ”Maharshi Dayanand” (123685 dwt. OBO) till The Shipping Cor-

poration of India Ltd. Bombay

= M/S ”Maharshi Karve” (123 685 dwt. OBO) till The Shipping Corpora-

tion of India Ltd, Bombay

= M/S ”Unison” (44700 dwt, bulk) till United Freighter Corporation.

S.A., (Ocean Tramping), Panama

- M/S ”Devotion” (44700 dwt, bulk) till Dawn Maritime Corporation,

S.A., (Ocean Tramping), Panama = M/S ”Britta Oden” (7000 dwt, ro/ro) till Partrederiet för M/S Britta

Oden, Skärhamn

De båda OBO-fartygen ”Britannia Team” och ”Gothia Team” hade

färdigställts tidigare men på grund av skiljedomsförhandlingar ej kunnat

levereras. Trots att skiljedomen i alla avseenden utföll till varvets fördel fullföljde den ursprungliga beställaren inte sina åtaganden. Under året har fartygen därför överförts till ett av koncernen kontrollerat rederi. De två bulkfartygen på 44 700 dwt byggdes ursprungligen för varvets egen räkning och såldes under 1978. Också för det tredje fartyget i denna serie teck-

nades under året kontrakt. Leverans sker under 1979.

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till — 118 Mkr. Därvid har 71 Mkr erhållits genom upplösning av reserveringar för förlustrisker i pågående produktion. Resultatet har belastats med 113 Mkr avseende reservering för kundfordringsrisker samt med extraordinära kostnader för nedskrivning av anläggningar på 18 Mkr. Investeringarna under

1978 uppgick till 14 Mkr och omfattade bl.a. en flytande anläggning för

omhändertagande av oljehaltigt ballastvatten från reparenter.

Fartygsorder

Kontrakt har under året tecknats på två passagerarfärjor till Rederi AB

Gotland, Visby. Dessutom har avtal träffats om produktion av fyra försörjnings- och räddningsfartyg av ny typ för användning inom offshoreindu-

strin för Rederi AB Concordia. Kontrakt på dessa fartyg, som skall levereras under 1979 och 1980, tecknas I början av 1979. Samtliga nya kontrakt

förutsätter statligt beställarstöd.

Dessa beställningar innebär att varvets nybyggnadskapacitet är fullt belagd under 1979 och större delen av 1980.

Skr. 1979/80: 11 26

Personal

Antalet anställda var vid 1978 års ingång 3251 och har under året

minskat till 3 122, varav 79 i dotterbolag. Personalreduktionen vid varvet har skett genom naturlig avgång. Extern rekrytering har, utöver lärlingar till verkstadsskolan, under 1978 endast skett av medarbetare till vissa

nyckelbefattningar. Riksdagens beslut 1978 om ytterligare reduktion av antalet varvsan-

ställda innebär för Öresundsvarvet att personalstyrkan i slutet av 1980 skall ha minskat till 2500 personer. Huvuddelen av reduktionen förväntas kunna ske genom naturlig avgång.

Framtidsutsikter

Fartygsproduktionen tog under 1978 i anspråk 90 procent av Öresunds-

varvets totala produktionskapacitet.

Omorienteringen mot teknologiskt mer avancerade fartyg kräver betydligt större utvecklings- och konstruktionsinsatser än den tidigare serieproduktionen. Samtidigt är det nödvändigt att arbeta med utveckling av industriella produkter, som på sikt kan komplettera och delvis ersätta fartygsproduktionen. Omställningen kommer att ställa höga krav på alla medarbetare och omfattande utbildningsinsatser blir nödvändiga liksom förändring-

ar i företagets organisation.

Under året har en speciell industriavdelning inrättats med uppgift att

marknadsföra industriella produkter. Också när det gäller reparation och

ombyggnad av fartyg sker en förstärkning av marknadssidan. Vidare har

under 1979 försäljningsansvaret för fartygsproduktionen överförts till var-

vet, varför egen marknadsfunktion byggs upp.

Ansträngningarna att utveckla alternativa produkter har ytterligare intensifierats och ett stort antal uppslag har utvärderats. Projekt som kan komma att marknadsföras under de närmaste åren är flytande anläggningar för utvinning av metaller ur sot och slagg från oljeeldade kraftverk. prefabricerade cementfabriker och betsockerbruk samt flytande anläggningar för

omhändertagande av oljeförorenat ballastvatten. Också andra produkter inom miljövård och transportteknik är aktuella. Förlusten för år 1979 kommer att öka, huvudsakligen till följd av den

rådande läga prisnivån på fartygsnybyggnader.

Karlskronavarvet

Karlskronavarvet AB är det äldsta företaget inom Svenska Varv. Det

grundades redan 1679 och var från början helt inriktat på att täcka den

svenska flottans behov när det gällde nybyggnad och reparation av örlogs-

fartyg. Efter omfattande investeringar under framför allt 1970-talet kan

Karlskronavarvet i dag betecknas som landets modernaste medelstora varv med kapacitet att bygga fartyg på upp till 10000 dwt. På senare år har

företaget kommit in på exportmarknaden för marina fartyg liksom på den

civila, svenska fartygsmarknaden.

På varvets produktprogram står såväl örlogsfartyg (t. ex. patrullbåtar,

ubåtar och minfartyg) som civila fartyg i stål, aluminium och glasfiberar-

merad plast. Vidare utförs ombyggnads-, reparations- och moderniseringsarbeten på i första hand marinens fartyg. Tillverkning av stålkonstruk-

Skr. 1979/80: 11 27

tioner samt viss entreprenadverksamhet och maskinbearbetning ingår ock-

så i verksamheten.

Huvuddelen av 1978 års produktion, bl. a. en serie på fyra patrullbåtar för Malaysia, levereras först 1979. Årets fakturerade försäljning på 148 Mkr utgör sålunda inte ett mätt på verksamhetsvolymen. Jämfört med 1977

uppgick under året till 333 Mkr.

Årets resultat

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -46 Mkr inklusive förlust vid avveckling av Hvilans Mek. Verkstad med

14¶Mkr. Resultatförsämringen jämfört med 1977 beror ull största del på

otillfredsställande kostnadstäckning på pågående produktion. Resultatet har sålunda belastats med reservering för förluster I pågående produktion med 26 Mkr.

Investeringarna totalt uppgående till 11 Mkr har främst avsett ombygg-

nad av Oscarsdockan, som färdigställts under året. Denna ombyggnad

innebär, att de största svenska isbrytarna nu kan dockas vid varvet.

Verksamheten

Under året har exportansträngningarna intensifierats och varvet lyckades i internationell konkurrens teckna kontrakt på två patrullbåtar till

Trinidad. Marknadsföringen av roll on/roll off-fartyg resulterade i kontrakt på ytterligare tre fartyg av denna typ. Därmed har varvet med hjälp av statligt beställarstöd i order och under produktion fem ro/ro-faryg, samtitga för svenska beställare. Generaltullstyrelsen beställde sommaren 1978 ett fiskeövervakningsfartyg i plast. Det kommer att tillverkas enligt den s.k. sandwichmetoden, som utvecklats av Karlskronavarvet. Samarbetet med kustbevakningen innebär. att företaget nu kan erbjuda ett komplett kustbevakningssystem.

Underhållet av marina fartyg har i stort haft samma omfattning som föregående år. Någon svensk marin nybyggnadsbeställning har varvet ej fått under 1978. Produktion pågår av det tredje minfartyget med leverans under 1981.

Den nuvarande orderstocken innebär full beläggning under 1979.

Produktutveckling

Ansträngningarna att tillföra varvet nya verksamhetsgrenar och produkter har fortsatt med koncentration till områden med hög teknologisk nivå. Inom energiområdet driver Karlskronavarvet i samarbete med andra företag projekt avseende flytande gaskraftverk och vindkraftanläggningar. Karlskronavarvet är ett av de fem företag, som till Nämnden för Energi-

produktionsforskning offererat en prototyp till ett vindkraftaggregat.

Framtidsutsikter

Beställningarna från den svenska marinen kommer med stor sannolikhet att ligga på en fortsatt läg nivå. Detta gäller såväl nybyggnad som underhåll av fartyg. Karlskronavarvet måste således med kraft gå vidare i sitt utvecklingsarbete både när det gäller fartyg och alternativa produkter. De

Skr. 1979/80: 11 28

senaste årens hårda satsning på exportmarknaden kommer att ytterligare intensifieras.

För 1979 förutses en fortsatt otillfredsställande kostnadstäckning för fartygsnybyggen. Resultatet kommer dock jämfört med 1978 utt avsevärt förbättras.

Götaverken

Sölvesborg

Götaverken Sölvesborg AB, som är koncernens minsta nybyggnadsvarv, har på sitt produktprogram såväl specialfartyg som konventionella handelsfartyg i storlekar upp till ca 8000 dwt. Varvet har också kapacitet för reparationer, ombyggnader och klassningar av fartyg upp till 10000 dwt. Företagets industriella verksamhet kommer successivt att utökas.

Leveranser

Under året levererades ytterligare två enheter i den serie på fem torrlast-

fartyg, som varvet bygger för svenska beställare — M/S ”Red Sea” (6450 dwt) till Partrederiet för M/S ”Red Sea”, Kalmar

— M/S ”Black Sea” (6450 dwt) till Partrederiet för M/S ” Black Sea”,

Kalmar

Ett större ombyggnadsarbete utfördes under året på lotsfartyget "Vega".

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —13 Mkr. Resultatet har belastats med reservering för förluster i pågående produktion och reservering för kundfordringsrisker uppgående till 10 Mkr resp. 3 Mkr. Extraordinära nedskrivningar har vidare gjorts på anläggningstillgångarna med 7 Mkr.

Endast smärre ersättningsinvesteringar gjordes under året.

Verksamhetsinriktning

När det gäller varvets traditionella produkter har marknaden under 1978 präglats av fortsatt överkapacitet i förhållande till efterfrågan. Företagets

styrelse har därför beslutat om en förändring av varvets verksamhetsin-

riktning och -volym. Beroendet av fartygsproduktion kommer successivt

att minskas till förmån för annan industriell verksamhet. Det under 1978 inledda arbetet med att utveckla nya produkter kommer att intensifteras. Speciellt intresse ägnas åt produkter inom vattenvårdsområdet, t.ex. reningsverk.

Från och med den 1 januari 1979 har Götaverken Sölvesborg AB inordnäts som dotterbolag till Karlskronavarvet AB. Därmed sker en samordning av koncernens varvsresurser i Blekinge med möjlighet till ett effektivt utnyttjande av de båda anläggningarnas kapacitet såväl när det gäller

fartygsbyggen som annan verksamhet.

Skr. 1979/80: 11 29

Personal

Företagets personalstyrka har under året minskat från 317 personer till 279. Personalminskningen är en konsekvens av under 1978 fattat beslut om

framtida produktionsvolym och inriktning.

Götaverken

Cityvarvet

Götaverken Cityvarvet AB är ett av Europas största och modernaste

reparationsvarv. I företagets anläggningar ingår fyra flytdockor och en torrdocka jämte välutrustade verkstäder. Fartyg på upp till 200000 dwt kan dockas vid varvet.

Varvets dominerande verksamhet har varit fartygsreparationer och

klassningar jämte servicearbeten i fartyg till sjöss eller i hamn. Under 1978 har Götaverken Cityvarvet utfört arbeten på sammanlagt ca 300 fartyg från

30 länder.

Under 1978 har dock betydande om- och nybyggnadsprojekt genomförts

motsvarande ca 302 av produktionsvolymen. Sålunda levererade Götaverken Cityvarvet bostadsplattformen SSV ”Safe Astoria” till Consafe Offshore AB i Göteborg. En omfattande ombyggnad av M/T ”Oswego Star” har även slutförts under året. Fartyget har konverterats till kemikalietanker.

Årets resultat

1978 års resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till — 228 Mkr. Resultatet har belastats med reservering för kundfordringsrisker uppgående till 62 Mkr. Extraordinära nedskrivningar har vidare gjorts på anläggningstillgångarna med 47 Mkr. Prisnivån på den under hela året svaga reparationsmarknaden gjorde det inte möjligt att täcka varvets självkostnad. Ca 3077 av förlusten hänför sig till de under året färdigställda

större projekten ”Safe Astoria” och ”Oswego Star”. Investeringarna har under 1978 uppgått till 17 Mkr, främst avseende ett

pråmsystem för hantering av slop och ballastvatten för att kunna möta IMCO-kraven. Vidare har mindre ersättningsinvesteringar gjorts.

Verksamheten

Trots goda anläggningsresurser har Götaverken Cityvarvet inte kunnat

uppnå priser över genomsnittet. För stor kapacitet jämfört med nuvarande

efterfrågan har förorsakat betydande svårigheter att skaffa kontinuerlig

beläggning vilket ytterligare accenturerats genom fullföljandet av tidigare beslutade överföringar av personal från Eriksberg. Personalstyrkan har genom dessa överföringar ökat till 2 778.

Delägarskapet i fartygsservicen EGGS har under 1978 avvecklats. I

stället har Götaverken Cityvarvet startat service- och reparationsverksam-

het på fartyg under resa eller under deras uppehåll i olika hamnar.

Skr. 1979/80: 11 30

Marknad

Den långvariga obalansen på fraktmarknaden har haft ogynnsamma

effekter på de flesta rederiers ekonomi. Detta gör i sin tur att redarna anser sig tvingade att i görligaste mån vänta med fartygsreparationer. I stället

försöker de underhålla fartygen i egen regi och genom andra åtgärder hålla reparationskostnaderna nere. När fraktmarknaden kommer i balans finns det sannolikt ett stort uppdämt reparationsbehov samtidigt som redarna finner det mindre lönsamt att reparera själva. Reparationsvarvens situation kommer då att förbättras i snabbare takt än nybyggnadsvarvens.

Liksom under 1977 kännetecknades reparationsmarknaden 1978 av svag

efterfrågan och låg anbudsnivå. Den neddragning av reparationskapaciteten som skett i Europa har ännu inte gett några påtagliga effekter. Valutaförändringar har dock successivt medfört en något ökad konkurrenskraft.

Trots riksdagsbeslutet om möjlighet till beställarstöd för ombyggnader

av fartyg har svenska redares intresse för sådana projekt varit lågt. Det har

därför varit naturligt för Götaverken Cityvarvet att styra sina resurser mot andra uppgifter. Så har företaget till exempel åtagit sig väsentliga uppdrag

för Götaverken Arendal AB.

Framtidsutsikter

Under 1979 kommer Götaverken Cityvarvet att koncentrera sig på fartygsreparationer, klassningar och servicearbeten. Någon balans på fraktmarknaden kommer sannolikt ej att inträffa under 1979 varför endast en svag marknadsuppgång förväntas. Även 1979 kommer att medföra bety-

dande förluster, dock ej i samma utsträckning som 1978, eftersom prisnivån inte heller under 1979 förmår täcka varvets självkostnad. Beslut har därför tagits om väsentlig kapacitetsnedskärning.

Götaverken

Finnboda

Götaverken Finnboda AB i Stockholm är främst inriktat på reparation och ombyggnad av fartyg. I varvets anläggningar ingår fem flytdockor och

tre torrdockor. Fartyg på upp till 35 000 dwt kan dockas. Produktprogrammet omfattar även tillverkning av stålpontoner, mindre flytetyg och tunga stålkonstruktioner samt viss allmän verkstadsproduktion.

Leveranser

Under 1978 levererades bl. a. - stålpontonerna ”Global Team” och ”Global Trader” på vardera 5 000 dwt till norsk beställare.

—- M/S ”Vindöga” och M/S ”Solöga”. isgående skärgårdsbåtar med plats

för 250 passagerare, till Waxholms Ångfartygs AB.

Bland reparationsuppdragen under året kan nämnas det omfattande arbetet på det sovjetiska tankfartyget ”Tsesis”, som grundstött i Stockholms

skärgård, och reparationen av det brasilianska lastfartyget ”Itapui”.

Skr. 1979/80: 11 31

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —56 Mkr.

Det belastas med reservering för förluster i pågående produktion med 22

Mkr.

1978 års reparationsmarknad har ytterligare försämrats i jämförelse med 1977. Detta innebar att produktionsvolymen inte kunde beläggas i erfor-

derlig utsträckning. Under andra halvåret kunde dock bortfallet till största

delen kompenseras genom tidigare tagna order på tre akterskepp.

Tre stålpontoner har kontrakterats under året. En av dessa levererades 1978 och de två övriga färdigställs under första halvåret 1979.

Med undantag för pontontillverkning förmådde prisnivån inte täcka varvets självkostnad.

Personal

Personalomsättningen har varit mycket låg under 1978 och i stort sett

endast bestått av pensionsavgångar. Företagets personalstyrka har under året minskat från 554 anställda till 498.

Produktutveckling

I samarbete med andra svenska företag har arbetet med att utveckla en marin miljövårdsanläggning fortsatt. Medel har bl. a. erhållits från STU för tillverkning av en s.k. skimmer för uppsamling av olja från förorenat vatten.

Nedläggning av verksamheten

De senaste årens resultatutveckling har varit mycket ogynnsam. Den lokala reparationsmarknaden är volymmässsigt begränsad och ojämnt fördelad över året.

Möjligheterna att balansera ofrånkomliga beläggningsvariationer med allmän verkstadsproduktion har hittills varit små på grund av konjunkturläget på den inhemska marknaden.

När det gäller nybyggnadsverksamheten kan konstateras att produktionen av tre — efter företagets kapacitet — stora produkttankers samt i mindre omfattning ett antal mindre fartyg starkt bidragit till företagets stora förluster under perioden 1974-78.

Mot denna bakgrund har enligt direktiv från koncernledningen under hösten 1978 MBL-förhandlingar inletts med sikte på en total nedläggning av verksamheten vid Finnboda.

Kommission för mindre och medelstora varv

I samband med behandlingen av varvpropositionen i december 1978 beslöt rikdsdagen att en särskild kommission skulle tillsättas för att utarbeta ett förslag rörande de mindre och medelstora varvens strukturutveck-

ling. Det fastslogs då också att verksamheten vid Götaverken Finnboda AB

liksom vid övriga mindre och medelstora varv bör fortsätta tills statsmakterna har fattat beslut om denna varvsgrupps framtida struktur.

För 1979 förutses en fortsatt otillfredsställande kostnadstäckning. För-

Justen kommer dock avsevärt att minska gentemot 1978.

Skr. 1979/80: 11 32

Eriksberg

Den av riksdagen 1976 beslutade successiva avvecklingen av nybyggnadsverksamheten vid Eriksberg slutfördes till stora delar under 1978. De två under året levererade 409 000-tonnarna var de sista enheterna i orderboken samtidigt som de var de största nybyggena i varvets historia. Vid årsskiftet återstod dock att färdigställa en produkttanker på ca 31 000 dwt, byggd för egen räkning. Detta fartyg sjösattes i februari 1979 och är leveransklart under våren. Därmed avslutas en drygt 105-årig skeppsbyggnadsepok vid Eriksberg. Den inleddes 1873 med bogserbäten ” Aktiv” och

kom att omfatta över 600 fartyg om totalt ca 13 miljoner dwt.

Leveranser

1978 ärs leveranser omfattade fyra fartyg om sammanlagt 986 800 dwt. - M/S ”Columbialand” (31 900 dwt isförstärkt bulkfartyg) till Broströms

Rederi AB, Göteborg. —- M/T ”Houston Getty” (136100 dwt) till Getty Marine Corporation,

Monrovia. - T/T ”Nai Genova” (409400 dwt) till Navigazione Alta Italia S.p.A.,

Genua. - T/T ”Nai Superba” (409400 dwt) till Navigazione Alta Italia S.p.A.,

Genua.

Tankfartyget ” Houston Getty” (varvets nyb.nr 678) hade färdigställts redan 1975. Det kunde emellertid då inte levereras på grund av beställarens insolvens. Sedan det ursprungliga kontraktet hävts levererades fartyget under våren 1978 till ny beställare.

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till — 224 Mkr. Därvid har förlusttäckningsmedel från svenska staten påverkat positivt med 167 Mkr och en positiv effekt om 39 Mkr erhållits genom upplösning av reserveringar för förlustrisker i pågående produktion. Resultatet har belastats med 179 Mkr avseende reservering för kundfordringsrisker samt med 46 Mkr för valutaförluster. Investeringarna på 38 Mkr avser i huvudsak Projekt Lindholmen AB.

Avveckling

Under året överfördes från Eriksberg till koncernens övriga bolag i

Göteborg 1387 personer. Vid årsskiftet 1978-79 var omkring 500 personer

fortfarande verksamma vid företaget. För samtliga är den nya placeringen fastställd och överflyttning sker successivt under första halvåret 1979. En mindre personalstyrka kommer dock även fortsättningsvis att vara kvar i bolaget för att handlägga frågor rörande Eriksbergs affärsverksamhet samt för förvaltning och underhåll av anläggningarna.

Den successiva avvecklingen av Eriksberg utgör den största företags-

nedläggning som hittills förekommit i svenskt näringsliv. I enlighet med

riksdagsbeslut har denna nu i stort slutförts och all nybyggnadsverksamhet i Göteborg koncentrerats till Götaverken Arendal.

Totalt har omkring 4750 personer berörts av den omställningsprocess

som pågått under de senaste tre åren. Av dessa har 2927 personer överförts till andra bolag i Svenska Varv-koncernen t. o. m. mars 1979.

Skr. 1979/80: 11 : 33

Genom naturlig avgång har 1448 personer lämnat Eriksberg, 212 personer har förtidspensionerats och 34 har sagts upp. Ytterligare 240 personer har sagts upp på övriga Svenska Varvenheter i Göteborg.

Överförda från Eriksberg (per 1979-03-31)

! Dotterbolag till Eriksberg.

Under 1979 överföres ytterligare 86 personer, varefter i Eriksbergs förvalt-

ningsorganisation kvarstår 60 personer.

Dotterbolag

Efterhand som nybyggnadsverksamheten minskat har Eriksberg utnyttjat ledig kapacitet, främst inom träverkstad och utrustningsplåtslageri, för produktion till beställare såväl inom som utom koncernen. Bl. a. har verk-

samheten omfattat ett stort antal moduluppbyggda transportabla förläggningsenheter för i första hand offshore-industrin. För att fortsätta och

vidareutveckla denna verksamhet med lämpliga produkter har bildats ett

dotterbolag, Götaverken Modul AB. Detta bolag startade sin verksamhet

den I januari 1979 med ca 275 anställda. Cd

Zenit

Rederi AB Zenit, som bildades 1932 som dotterbolag till AB Götaverken, handhar från 1977 huvuddelen av Svenska Varvs rederiverksamhet.

Sedan 1970 har Zenit ägt aktier i Team-Ship Holding Co Ltd, som nu äger åtta OBO-fartyg, levererade från Götaverken Arendal AB och Götaverken Öresundsvarvet AB. Dotterbolaget Rederi AB Ejdern är delägare i

fem produkttanktfartyg, levererade från Eriksbergs Mek. Verkstads AB.

Senare års fartygsengagemang har huvudsakligen sin grund i den svaga fraktmarknaden, vilken medfört att beställare hävt kontrakt eller inte förmått infria kreditåtaganden.

Årets resultat

Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —119 Mkr. Resultatet speglar den dåliga fraktmarknad som rådde under större delen av året.

Verksamheten

Zenits verksamhet består i att ekonomiskt och tekniskt kontrollera drift och befraktning av de fartyg och fartygsandelar som bolaget har intressen 3 Riksdagen 19791/80. I samt Nr II

Skr. 1979/80: 11 34

1. Det är också bolagets uppgift att kontinuerligt följa utveckligen på fraktmarknaden och andrahandsmarknaden för fartyg för att kunna avyttra ägarintressen vid rätt tidpunkt och på fördeltaktigaste sätt.

Fartygen sköts och bemannas i de flesta fall genom respektive huvudredarens försorg. För fartygens operation, befraktning och marknadsföring har Zenit aktivt verkat för att samtliga de OBO-fartyg som bolaget äger del i sammanförts I en samseglingspool, kallad Sea Team OBOS. Samseglingen omfattar för närvarande 21 fartyg, varav Zenit har ägarintressen i 13. Fartygen sysselsätts såväl på torrlast- som på tankmarknaden, varför ballastresorna kan minskas avsevärt. Samseglingen administreras av A/S

Sea Team, Oslo. Detta företag är sedan starten helt specialiserat på mark-

nadsföring av OBO-fartyg och har därför en särställning för detta speciella

tonnage. Zenit har varit delägare i A/S Sea Team sedan bolaget bildades

1970 och idag är Zenits ägarandel 42,5 procent. För Zenits engagemang i

produkttankfartyg har på motsvarande sätt bildats en samsegling med åtta

fartyg, av vilka Zenit har intressen i sex. Samseglingen administreras av

Ole Schröder & Co A/S, Oslo, som sedan ca 30 år specialiserat sig på drift och marknadsföring av produkttankfartyg.

Beroende på ursprungliga ägarintressen i de fartyg som hittills tillförts

Zenit har det varit naturligt för bolaget att huvudsakligen samarbeta med

norska rederier. Ett utökat samarbete med svenska rederier eftersträvas.

Efter årsskiftet har Zenit tagit leverans av ett PROBO-fartyg på ca

130000 dwt från Götaverken Arendal AB. Fartyget, M/S ” Norrland”,

bemannas och drivs av Broströms Rederi AB. Zenit och Broströms Rederi

AB har vidare i april 1979 träffat preliminärt avtal att gemensamt från Eriksberg Mek. Verkstads AB förvärva en produkttanker om 31000 dwt

med nybyggnadsnummer 708. Nybygget väntas bli levererat under juni och

skall segla under svensk flagg. I avtalet ingår vidare att Zenit förvärvar en

andelidet Broströmsägda OBO-fartyget M/S ”Silverland” om 102 000 dwt.

Enligt principavtalet av den 30 mars 1977 mellan staten, Saléninvest AB och AB Götaverken har Salénrederierna AB tillsammans med Zenit tecknat order på sex kylfartyg. Fartygen levereras från Götaverken Arendal AB

och Götaverken Öresundsvarvet AB under 1979-1980. De kommer att

drivas av Salénrederierna AB och ägas av Salénrederierna till 51 procent

och av Zenit till 49 procent. Option föreligger för båda parter att fem år från respektive fartygs leveranstidpunkt överföra Zenits andelar i fartygen

till Salénrederierna. För att särskilja kylfartygsengagemanget från övriga

fartygsengagemang har bildats ett särskilt dotterbolag — Zenit Kylfinans

AB — som kommer att äga andelarna i kylfartygen. Fyra av fartygen har levererats efter årsskiftet, M/S "Winter Moon” och M/S ” Winter Star”

från Götaverken Arendal AB och M/S ” Winter Water” och M/S ” Winter

Wave” från Götaverken Öresundsvarvet AB.

Under förutsättning att riksdagen beslutar enligt regeringens proposition 1978/79: 124 kommer Kockums rederiverksamhet i juni 1979 att samordnas

med verksamheten i Zenit.

De delägda bolagen Team-Ship Holding Co Ltd, A/S Havprins, partre-

deriet Varvara och partrederiet Viscaya ingår inte i koncernredovisningen

(se tabell). Den ekonomiska ställningen i dessa bolag är dock sådan att ett

väsentligt beroende föreligger i förhållande till Zenit. Finansiella förutsätt-

ningar för verksamheten under 1978 har skapats genom att bolaget lämnat likviditetstillskott. Reserveringar för dessa tillskott har gjorts i Zenits bokslut. Övriga delägare har inte gjort motsvarande tillskott varför Zenit svarat för totala erforderliga likviditetstillskott, varav en stor del återförts

Skr. 1979/80:11 35

till Svenska Varvkoncernen i form av räntor till varven. Bolagens omsättning. resultat och ackumulerade förluster framgår av tabell.

Zenitkoncernens fartygsengagemang via hel- och delägda bolag

Fartygstyp Storlek = Antal Andel Byggnads- = Anm.

dwt ca ca år

OBO-fartyg 105000 6 4856 1972-1974 = (H19) OBO-fartvg 124000 2 485 1976 80) OBO-fartyg 103000 2 4056 1973 (2) 19) OBO-fartyg 124000 1 4096 1975 (3) (9) OBO-fartyg 124000 = I 100: 1975 (4) PROBO- fartyg 130000 = I 100 1979 (5) Produkttankfartyg 34000 4 355 1974-1975 = (0)

Produkttankfartyg 32000 = I 6127 1977 (6) Produkttankfartyg 32000 2 100 2? 1977 (7) Kylfartyg 15000 4 4906 1979 (8)

(1) Ägs av dotterbolag till Team-Ship Holding Co Ltd, Guernsey, i vilka Rederi AB Zenit äger ca 4896. De två 124000 tons-fartygen har levererats under 1978 från

Götaverken Öresundsvarvet AB. (2) Ågs av de norska kommanditbolagen K/S A/S Varvara-Viscaya & Co I och K/S A/S Varvara-Viscaya & Co II, Oslo. Rederi AB Zenit äger sammanlagt ca 409 i dessa bolag.

(3) Ags av A/S Havprins, Oslo, vari Rederi AB Zenit äger 40 7z. (4) Ags av Nordic Sky Shipping Ltd, London, som är helägt av Rederi AB Zenit. (5) Fartyget har levererats från Götaverken Arendal AB den 6 april 1979 till ett

dotterbolag till Rederi AB Zenit, Zenit O.B.O. AB. (PROBO-kombinationsfartyg för

råolja eller oljeprodukter och bulklaster inklusive malm.) (6) Andelarna i dessa fartyg ägs av Rederi AB Ejdern, Göteborg. Resterande 65 respektive 397 ägs av Ole Schröder-bolagen, Oslo, respektive Broströms Rederi

AB, Göteborg. Aktierna i Rederi AB Ejdern har förvärvats från Eriksbergs Mek. Verkstads AB per I januari 1978.

(7) Agsav Nordic Aurora Shipping Ltd, London respektive Nordic Breeze Shipping

Ltd, London. Båda bolagen är helägda av Rederi AB Zenit.

(8) Ags av Zenit Kylfinans AB, Göteborg tillsammans med Salénrederierna AB,

Stockholm. Zenit Kylfinans AB är helägt av Rederi AB Zenit. Fartygen har levererats efter årsskiftet från Götaverken Arendal AB och Götaverken Öresundsvarvet AB. Ytterligare två fartyg kommer att tevereras under 1979— 1980.

(9) Agarbolagen till dessa fartyg ingår inte i koncernredovisningen. De två OBOfartygen (1) ägs av Team-Ship VII Ltd och detta bolag ingår i koncernredovisningen beroende på mellanvarande avtal.

Tkr Omsättning Resultat efter Eget kapital

räntor och

avskrivningar

Team-Ship

Marknaden

Inledningen av 1978 innebar mycket låga fraktrater för OBO-tonnaget —

marknaden för såväl bulk- som tanktonnage var mycket svag. Med början i

april förbättrades bulkmarknaden väsentligt och i augusti sågs de första tecknen till den uppgång i: tankmarknaden som skulle bli utmärkande för

hösten 1978.

Skr. 1979/80: 11 36

Andrahandsmarknaden för fartyg påverkades av fraktmarknaden och av bedömningar om framtiden. Under sommaren 1978 nåddes sannolikt bot-

ten på andrahandsmarknaden för bulk- och tankfartyg. Den markanta

uppgång på tankmarknaden som skedde under hösten päverkade positivt värdena för såväl OBO- som produttanktonnaget.

Framtidsutsikter

Frakterna för bolagets OBO-tonnage beräknas under 1979 ligga på en högre nivå än genomsnittet för 1978. En successiv förbättring under de närmaste tre åren är sannolik. För produkttankfartygen finns det anledning

att anta fraktnivåer under 1979 som ger full täckning för fartygens kapital-

kostnader.

För första kvartalet 1979 har resultatet för OBO-fartygen täckt drifts-

kostnader och räntor medan resultatet för produkttankfartygen täckt såväl

driftskostnader, räntor som avskrivningar.

Förväntningarna på en successivt förbättrad fraktmarknad grundar sig på bedömningar om framtida balans mellan utbud och efterfrågan på denna

marknad — för närvarande karaktäriseras den allmänt av ett tonnageöver-

skott. För produkttankfartyg bedöms dock marknadsbalans vara tämligen

nära förestående. För OBO-tonnage torde balanstidpunkten ligga längre bort men balans inom de närmaste tre åren är fullt möjlig. Avyttringen av ägarintressena kommer att ske med hänsyn bland annat till hur marknaden utvecklas.

Resultatet för 1979 avseende produkttank- och OBO-fartyg bedöms bli avsevärt bättre än 1978.

Koncernens övriga rederi- och fartygsengagemang

Utöver Rederi AB Zenit har också Uddevallavarvet AB och Götaverken Cityvarvet AB rederi- och fartygsengagemang. Uddevallavarvet har andelar i 10 tank- och 1 bulkfartyg. Götaverken Cityvarvet äger ett dykservicefartyg som under året återtagits för att skydda en i samband med ombyggnad av fartyget uppkommen fordran.

Fartygstyp Storlek = Antal Andel Byggnads- = Anm.

dwt ca år Turbintankfartyg 499000 = 1 257 1978 (1) Turbintankfartyg 233000 = I 10076 1974 (2 Turbintankfartyg 232000 = 1 135 1976 QQ) Motortankfartyg 128000 5 407 1975-1977 = (4) Motortankfartyg 128000 I 4096 1978 (5) Motortankfartyg 128000 I 35 1979 (NM Buiklastfartyg 119000 I 25 1977 (5) Dykservicefartyg 13000 I 1007 1976 (6)

(1) Ägs av Partrederiet för T/T Nanny. (2) Fartyget avyttrat under 1979. (3) Ägs av I/S Norse Moutain. (4) Ägs av Jörgen P. Jensen Rederi A/S Arendal. Ett av fartygen övertogs 1979. Dessutom äger rederiet 5 96 i ett lika stort motortankfartyg. (5) Ägs av K/S Rasmussen Teamships A/S. Kristiansand. (6) Fartyget under försäljning.

Skr. 1979/80: 11 37

Calor-Celsius

Calor-Celsius är ett av Europas största installationsföretag med dotter-

bolag i Norge, Danmark, Finland och Västtyskland. Produktprogrammet omfattar rör- och elinstallationer av alla slag i såväl bostäder och sjukhus

som industrianläggningar.

Företaget har under året ytterligare stärkt sin ställning som landets ledande industrirörinstallatör med stora uppdrag för såväl cellulosaindustrin som den petrokemiska sektorn. Också när det gäller sprinklersystem

för brandskydd har Calor-Celsius med de finska och danska dotterbolagen

en ledande position.

Dotterbolaget Celsius Vent AB marknadsför och installerar avgasutsugningssystem för bil- och svetsavgaser. Företaget har under äret haft bety-

dande säljframgångar i Västtyskland.

Genom dotterbolaget AB Centralsug säljs och installeras automatiska

sopsugsystem och dammsugningsanläggningar över hela världen.

Av koncernens totala omsättning på 804 Mkr svarade rörinstallationer i

Sverige för 74 Zz, elinstallationer för 10, utländska dotterbolag för 14 och svenska dotterbolag för 2 procent. Utlandsfaktureringen inkl. exporten från Sverige uppgick totalt till 158 Mkr, dvs 2096.

Bland under året pågående installationsarbeten kan nämnas: — Petrokemisk anläggning för Beroxo AB i Stenungsund (rör) — Bostadsområde i Västerås — 170 villor för AB Skånska Cementgjuteriet

(rör)

— Bostadsområde i Kista, Stockholm — 2465 lägenheter för Platzer Bygg

AB (rör) —- Centrallasarettet I Karlskrona (rör)

— Hotellbygge i Leningrad för AB Skånska Cementgjuteriet (rör)

— Pappersmaskin för Hylte Bruk (el)

- Oljepilattform för Stord Verft A/S, Norge tel) —- Karlstad Centrallasarett (sopsugsystem, rör) —- Olympiabyn i Moskva (dammsugsystem) - Kärnkraftverk för Asea-Atom, Olkiluoto, Finland (rör)

—- Bryggeri i Fredericia för De Forenede Bryggerier A/S, Danmark (rör) - Petrokemisk anläggning för Linde AG i Rönningen, Norge (rör).

Årets resultat

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —2

Mkr. Resultatet försämrades jämfört med föregående år på grund av betydande kostnader i samband med omstrukturering av moderbolagets elverksamhet. Såväl den svenska rörverksamheten som moderbolagets utlands-

verksamhet gav tillfredsställande resultat. Resultatutvecklingen för några

av dotterbolagen var dock under 1978 otillfredsställande.

Det låga bostadsbyggandet i Sverige jämte industrins vikande investe-

ringsvilja innebar att produktionsvolymen i Sverige minskade med 8 pro-

cent. Denna nedgång kompenserades till stor del av ökad produktion i utlandet bl. a. genom förvärv av Danmarks största rörentreprenadföretag

Ludvigsen & Hermann A/S med 370 anställda.

Koncernens orderingång exkl. servicearbeten uppgick till ett värde av 609 Mkr jämfört med 491 Mkr 1977. Av den totala ökningen på 118 Mkr svarade dotterbolagen för 50 procent.

Skr. 1979/80: 11 38

Investeringarna på totalt 29 Mkr, vilka till övervägande del skett genom företagsförvärv fördelades på investeringar i aktier och andelar 8& Mkr. fastigheter 16 Mkr samt I maskiner och verktyg 5 Mkr.

Verksamheten

Elinstallationsverksamheten inom Calor-Celsius har historiskt bidragit

med avsevärda förluster. Under äret har emellertid en koncentration till större filialenheter genomförts och ett stort antal mindre filialer främst i

södra Sverige har avvecklats.

Antalet anställda inom eldivisionen har därigenom minskat med 190. På

rörsidan har samtidigt antalet anställda ökat med 450, främst genom för-

värv av företag. Totalt har antalet anställda ökat med 276 till 3 260.

Genom förvärv av nya företag har möjlighet givits till etablering på nya marknader främst utomlands men även i Sverige. Bearbetningen av utlandsmarknaden har dessutom intensifierats under året för att kompensera produktionsbortfalliet i Sverige. Tyngdpunkten ligger på marknaderna i

Mellanöstern och Öst-Europa.

Centralsug-gruppen, som haft en otillfredsställande utveckling, har delvis omorganiserats och anpassats till en lägre verksamhetsvolym.

Under året har samtidigt ett nytt företag bildats, AB Värme & Energi-

kontroll (ABVEK). vars verksamhet omfattar värme- och energimätning.

Framtidsutsikter

Under 1979 förutses i Sverige en uppgång inom vvs-området medan

endast en svag förbättring är trolig inom industrisektorn. För Calor-Cel-

stuskoncernen förutses en ökning av produktionsvolymen med mer än 1022, beroende dels på några större svenska industriorder och dels på ökad volym i de utländska dotterbolagen.

Koncernens resultat 1979 förväntas genom den ökade produktionsvolymen och den genomförda omstruktureringen av elverksamheten bli klart bättre än 1978.

Götaverken Ångteknik

Götaverken Ångteknik AB med verkstadsanläggningar i Göteborg och Gävle tillverkar och monterar återvinningsanläggningar för cellulosaindu-

strin, kraftverkspannor, industriångpannor och marinpannor. Produktpro-

grammet omfattar också tillverkning och montage av komponenter jämte

revisionsarbeten inom energi- och petrokemiområdena.

Företaget har ökat sin inriktning mot export och leveranser av nyckel-

färdiga anläggningar. En ytterligare breddning av produktprogrammet ef-

tersträvas för att minska beroendet av den skandinaviska cellulosaindustrins investeringar.

Bland leveranserna under 1978 kan nämnas — ett sodahuspaket till MoDoCell AB, Husumfabriken. —- ombyggnad av en sodapanna till barkpanna för Stora Kopparbergs

Bergslags AB, Skutskärsverken.

—- ombyggnad av en sodapanna för Oulu Osakeyhtiö, Finland.

Skr. 1979/80: 11 | 39

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt, 8 Mkr, päverkades av en låg fakturering jämte ett lågt kapacitetsutnyttjande.

Detta har delvis kunnat kompenseras av genomförda besparingsåtgärder.

Årets investeringar uppgick till 6 Mkr och fördelades på aktier 4 Mkr samt ersättningar eller kompletteringar av den maskinella utrustningen 2 Mkr.

Marknad

Investeringarna inom cellulosaindustrin i Skandinavien begränsas av

bristen på råvara. Huvuddelen av investeringarna kommer att avse ombyggnad och kompletteringar av befintliga anläggningar. Den begynnade konjunkturuppgången bedöms dock kunna positivt påverka investeringsbenägenheten.

Huvuddelen av projekten inom cellulosaindustrin kan förväntas komma på exportmarknaderna, där ett flertal aktuella projekt finns. Konkurrensen

om dessa projekt kommer främst från kanadensiska och finländska leverantörer.

Osäkerheten om den framtida energipolitiken i Sverige har medfört en

låg investeringsnivå inom energisektorn. För Götaverken Ångteknik är investeringar i utbyggd kraftvärme och kärnkraft av stort intresse.

Under året har framtagits projekt avseende dels plattformsbaserade

kemiska massafabriker och dels plattformsbaserade termomekaniska pappersfabriker. Sådana anläggningar bedöms ha goda marknadsförutsättningar och under 1979 sker en intensifierad marknadsföring av dessa projekt.

För att intensifiera försäljningsansträngningarna i Nordamerika bildades

under 1978 ett försäljningsbolag I Kanada.

Order

Orderingången uppgick under 1978 till ett värde av 364 Mkr, en ökning

med 231 Mkr jämfört med 1977. Ökningen har uppnåtts genom företagets

exportansträngningar och breddning av verksamheten mot större paketåtaganden. Order har bl.a. erhållits på en sodapanna till Natron Magiaj i

Jugoslavien, en sodapanna och en barkpanna till Alto Parana i Argentina

samt sodahuspaket till Karlsborgs Bruk och Eds Celtulosafabrik. En komplett nyckelfärdig anläggning för destruktion av kemiskt avfall finns i beställning från Svensk Avfallskonvertering AB. I början av 1979 har order

erhållits på ett kraftvärmeverk till Sundsvalls kommun.

Brasilien-verksamheten

Under 1978 flyttades företagets verksamhet i Brasilien över till det nybildade delägda tillverkningsbolaget Götaverken Industria e Comercio Lida. Det helägda dotterbolaget Götaverken Ångteknik do Brasil fungerar i fort-

sättningen som ett holdingbolag. Investeringen i den nya fabriksanläggningen i Resende på totalt 40 Mkr

har i huvudsak färdigställts under 1978. I början av 1979 var ca 90 perso-

Skr. 1979/80: 11 40

ner, varav 10 svenskar sysselsatta i den brasthanska verksamheten. Företaget har främst resurser att sälja och tillverka återvinningsanläggningar för cellulosaindustrin samt olika typer av ångpannor. Konstruktionsarbetet kommer delvis att ske i Sverige. Försäljningsansträngningarna har intensifierats och ett flertal projekt är aktuella för upphandling.

Avtal med AB Svenska Maskinverken

Götaverken Ångteknik har i början av 1979 träffat avtal om förvärv av Svenska Maskinverkens rörelse. Avsikten är att härigenom få ett komplett

produktprogram för skog och energi med möjligheter till effektivare mark-

nadsföring, produktutveckling och produktion. Detta ger företaget bättre möjligheter att hävda sig på den internationella marknaden.

Framtidsutsikter

Orderingången under 1978 ger en basbeläggning under 1979. Den förvän-

tade orderingången medför en ökad beläggning i verkstäderna, varför en ökning av antalet anställda förutses. Faktureringen under 1979 blir låg då resultatavräkning för de flesta projekt sker först under 1980 eller 1981. Detta i kombination med en svag prisnivå på grund av överkapacitet i branschen begränsar den positiva

effekten av ett högre kapacitetsutnyttjande.

1979 års resultat väntas komma att ligga under årets nivå.

Förvärvet av Svenska Maskinverkens rörelse kommer efter genomförd samordning att positivt påverka resultatet. Första året kommer att belastas

av erforderliga struktureringskostnader.

Götaverken Motor

Götaverken Motor AB:s verksamhet har hittills främst varit inriktad på tillverkning av huvudmotorer för fartyg byggda vid Götaverken Arendal

och Götaverken Öresundsvarvet. Därtill kommer försäljning av reservde-

lar och teknisk service för fartygsmotorer. I samband med den successiva avvecklingen av nybyggnadsverksamheten vid Eriksbergs Mek. Verkstads AB övertog Götaverken Motor under 1977 ansvaret för maskinverkstaden där. Under 1977—78 överfördes större

delen av personalen vid Eriksbergs maskinverkstad till Götaverken Motor,

liksom delar av maskinparken. Under 1978 minskade behovet av huvudmotorer vid koncernens nybyggnadsvarv snabbare än vad som förutsägs 1977. Som följd härav hade

företaget under året betydande sysselsättningsproblem, vilka endast delvis

kunde kompenseras med hjälp av andra verksamheter såsom legoarbeten och tillverkning av nya produkter, vilka svarade för ca 202 av årets beläggning. 10 huvudmotorer med en sammanlagd effekt av 119000 kW (160 000 hästkrafter) levererades under året till nybyggnadsvarven.

Årets resultat

Under året minskade verksamhetsvolymen när det gäller marina diesel-

motorer med drygt 304. Efterfrågan blev också lägre än beräknat på

Skr. 1979/80: 11 | 41

reservdelar och teknisk service. På marknaden för underieveranser var prisläget pressat.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -8 Mkr. Resultatet har belastats med en extraordinär nedskrivning av anläggningar med 12 Mkr.

Årets investeringar uppgick till 9 Mkr och avsåg främst maskinutrust-

ning från Eriksberg.

Verksamhet och utveckling

Till följd av de stora investeringar som genomfördes under perioden 1973-76 är företagets maskinpark av hög standard och verkstäderna har stor lyftkapacitet. Därtill kommer att Götaverken Motors personal har god utbildning och stor erfarenhet av såväl lätt som tung bearbetning liksom av komplicerat montage. Inom svetsområdet har under 1978 såväl kompetens

som kapacitet förstärkts.

För att anpassa företaget till en framtida lägre volym har under året en

ny organisation genomförts. Marknadsföringsfunktionen har förstärkts för

att möta kraven i samband med strävandena att bredda verksamheten.

Det tidigare inom koncernen delägda EGGS Singapore Pte Ltd. i Singa-

pore har förvärvats, varigenom en stabilare bas skapats för företagets marknadsföring av reservdelar och teknisk service i Fjärran Östern.

Ansträngningarna att utveckla nya produkter fortgår. Som ett resultat av

denna verksamhet har offert på en prototyp för ett vindkraftverk inlämnats till Nämnden för Energiproduktionsforskning. Ett annat större projekt

avser utveckling av en unik rörkoppling, som avses lanseras under 1979.

I samband med koncernens satsning på prefabricerade fabriksanläggningar har kunnande utvecklats när det gäller värmeväxlare och andra processkomponenter, som nu ingår i Motors produktprogram. Vidare finns på produktprogrammet expansionsbultsystem och andra hydraulikpro-

dukter liksom licenstillverkade verktygsmaskiner.

Order

Beställning har under 1978 erhållits på fem fartygsmotorer om totalt 67 350 kW (91 600 hästkrafter). Vidare har Götaverken Motor i internatio-

nell konkurrens tecknat en order på motorer till ett dieselkraftverk i

Liberia. Anläggningen får en effekt på 27,5 MW. Denna beställning bedöms viktig som referensobjekt vid den fortsatta bearbetningen av marknaden för dieselkraftverk, vilken är under tillväxt. Den aktuella beställningen kommer under 1979 att belägga företagets kapacitet till ca 15 22.

AV stor principiell betydelse är även de serviceavtal som under året tecknats med Broströms Rederi AB. De avser underhållsarbeten och re-

servdelsförsörjning under fem år för huvudmotorerna i sex av rederiets nya fartyg.

Framtidsutsikter

De närmaste åren förutses en fortsatt minskning av produktionsvolymen, vilket får en negativ inverkan på resultatet. Den inledda omorienter-

ingen mot nya produkter och marknader kommer att minska beroendet av

Skr. 1979/80: 11 42

koncernens fartygstillverkning. Ekonomiskt stöd för produktutveckling kommer dock att erfordras under en övergångsperiod.

Götaverken Aluminium

Götaverken Aluminium AB (GÖTAL) bearbetar aluminium från göt till

färdiga produkter. Företaget är organiserat i två divisioner — Profil Aluminium, som pressar, anodiserar och bearbetar aluminiumprofiler samt Bygg Aluminium, som tillverkar fönster, dörrar och fasader. Företaget har fabri-

ker i Virserum och Robertsfors.

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —4 Mkr. Under första kvartalet var kapacitetsutnyttjandet lågt. På årsbasis beräknas 80 7 av tillgänglig kapacitet ha utnyttjats. Resultatet påverkades negativt framför allt av den dåliga beläggningen i början av året samt av

kostnader för intrimning av produktionen på Profil Aluminium. Resultatet för Bygg Aluminium var positivt. Orderstocken var vid årets utgång god.

Årets investeringar på 2 Mkr avser vissa maskininvesteringar i pressver-

ket och en tillverkningsline för isolerade aluminiumfönster, en ny produkt.

Marknad

Den svaga orderingången under slutet av 1977 och början av 1978 har

successivt förbättrats. Den svenska profilmarknaden som 1977 uppskattades till ca 26000 ton beräknas 1978 ha stagnerat på denna nivå. Profil Aluminium uppnådde under sitt andra verksamhetsår en marknadsandel i Sverige på 6 procent och 1600 ton aluminiumprofiler levererades. Dessut-

om exporterades 200 ton profiler. Prisnivån var under året pressad främst

från utländska tillverkare, som har en marknadsandel av ca 30 zz. Bygg Aluminiums konkurrenssituation har under året förbättrats. Detta har sin grund i den reducering av den svenska tillverkningskapaciteten som skett. Ansträngningarna att öka exportandelen har som nämnts intensifie-

rats och flera intressanta projekt är aktuella.

Bland större leveranser kan nämnas ett under 1978 färdigställt fasadarbete på ca 5 Mkr till ett hotellbygge i Leningrad i Skänska Cementgjuteriets regi.

Framtidsutsikter

Aluminiumförbrukningens utveckling framöver kan relateras till materi-

alets användning inom bil-, förpacknings-, el-, och byggindustrin. En ökad

användning av aluminiumprofiler kan förutses både i Sverige och utom-

lands. Materialets egenskaper, framför allt dess lätthet och underhållsfrihet, gör att aluminiumprofiler på ett ekonomiskt sätt kan ersätta andra material.

Inom byggnadsindustrin kommer aluminium att spela en allt större roll

genom de ökade kraven på underhållsfrihet. Götaverken Aluminiums produktutveckling är främst inriktad på denna marknad. Därför läggs stora

ansträngningar och kostnader ned på att fullfölja den under 1977 inledda

Skr. 1979/80:11 43

utvecklingen av isolerade byggprodukter, bland vilka ingår det nya VEN- TAL-fönstret. Vidare lanserar företaget ett nytt isolerat väggsystem för industrihallar.

För 1979 förväntas ett bättre resultat än 1978, till följd av bättre kapacitetsutnyttjunde och lägre produktionskostnader vid Profil Aluminium. Om-

sättningen beräknas öka väsentligt.

Svenska Varv Utveckling

Svenska Varv Utveckling AB, som bildades 1977, koncentrerar nu sin

verksamhet mot projektering och marknadsföring av prefabricerade

processanläggningar. Inom detta omräde har bolaget sedan starten bedrivit

ett intensivt utvecklingsarbete. Under 1979 kommer övriga projekt att

successivt överföras till koncernens producerande bolag. I samband med denna renodling av verksamhetsinriktningen kommer en ny koncernstab, Koncernutveckling, att byggas upp inom Svenska Varv AB. Staben skall

på koncernnivå svara för affärsutvecklings- och strukturutvecklingsfrågor.

Under 1978 har Utvecklingsbolaget arbetat mot de mål, som tidigare fastställts av koncernens styrelse och ledning. Dessa innebar att — utveckla tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga produktgrupper inom nya

branscher och marknader och därmed bidraga till en omstrukturering av

den del av Svenska Varvs verksamhet som är beroende av fartygsmark-

naden

— genom teknisk och kommersiell kraftsamling identifiera och utveckla

nya marknader samt genomföra stora nya projekt — stödja övriga koncernbolags strävanden att diversifiera sin verksamhet.

Under 1978 ansvarade Svenska Varv Utveckling AB:s styrelse för medelsfördelning för alternativ produktion till övriga bolag inom Svenska Varvkoncernen. Detta skedde inom en av Svenska Varv AB:s styrelse fastställd anslagsram som omfattade 49 Mkr.

Antalet anställda har under året ökat från 25 till drygt 40 personer.

Personalen består huvudsakligen av tekniker, ekonomer och marknadsförare som till största delen rekryterats inom koncernen och därför har erfarenheter och kunnande om Svenska Varvs producerande bolag och

resurser. Utvecklingsbolagets verksamhet under 1978 har finansierats av moder-

bolaget. De totala kostnaderna under 1978 uppgick till ca 25 Mkr, varav drygt !5 Mkr använts för utveckling och marknadsföring av prefabricerade petrokemiska industrianläggningar.

Under våren 1978 förvärvade Svenska Varv Utveckling AB den rörelse som tidigare bedrivits av Salén & Wicander Terminalsystem AB och bil-

dade i samband härmed dotterbolaget MariTerm AB för marknadsföring av

hamnterminalsystem, flytande hamnar, ro/ro-ramper, etc.

Petrokemi

Huvuddelen av resurserna har under året ägnats åt vidareutveckling och

marknadsföring av prefabricerade petrokemiska processanläggningar i samarbete med det danska ingenjörsföretaget Haldor Topsee A/S. I mitten

av november tecknades avtal med Pakistan Ajman Fertilizer Corp... om leverans av en ammoniak/urea-anläggning till Pakistan för en total order-

Skr. 1979/80: 11 44

summa om ca I,5 miljarder svenska kronor. Anläggningen kommer att produceras vid Götaverken Arendal AB.

Utöver ammoniak/urea-anläggningar pägår också utvecklingsarbete för metanolfabriker, gasfraktioneringsanläggningar. LPG-anläggningar m. m. Sådana anläggningar bedöms liksom ammoniak/urea ha en växande mark-

nadspotential.

Energi

På energiområdet pågår utveckling av pråmbaserade dieselkraftverk i

samarbete med Götaverken Motor, pråmbaserade avsaltningsanläggningar

i kombination med kraftverk tillsammans med Götaverken Öresundsvar-

vet, containerbaserade mindre avsaltningsanläggningar i samarbete med Götaverken Motor samt ett projekt inom kolhanteringsområde i samarbete

med Götaverken Öresundsvarvet. Dessutom drivs ett antal mindre projekt med externa samarbetspartners inom solenergiområdet.

Livsmedel

Inom livsmedelssektorn marknadsför Utvecklingsbolaget spannmålssi-

los på licens av Ingenjörsfirman Nils Weibull i Hässleholm. Ett projekt för tillverkning och marknadsföring av kompletta sockerfabriker har startats

under 1978 med externa samarbetspartners — och drivs för närvarande av

Götaverken Öresundsvarvet.

Avfallshantering

Inom avfallshanteringsområdet driver Götaverken Sölvesborg i samarbete med Utvecklingsbolaget ett projekt för kompletta kommunala av-

loppsreningsverk. Utvecklingsbolaget är också engagerat i projekt för tillvaratagande av avloppsslam.

Utöver nämnda projekt har under 1978 ett stort antal förslag och idéer

värderats och bearbetats. Vissa produktidéer har omgående vidarebefordrats till andra bolag inom koncernen medan andra projekt drivs med vissa insatser från Utvecklingsbolaget i samarbete med övriga koncernbolag.

Omfattande samarbete

Svenska Varv Utveckling AB har för närvarande samarbete med ett 25tal externa företag för utveckling och exploatering av nya produkter och affärsidéer. Intresset utifrån för samarbete med företaget på affärsmässig

basis är mycket stort. Under året har varvs- och industriföretagen i koncernen successivt

etablerat speciella resurser för utveckling av alternativa produkter. Detta har avsevärt förstärkt kontakterna och samarbetet mellan Utvecklingsbolaget och de producerande företagen.

Verksamhetsinriktning 1979

Under 1979 förstärks bolagets resurser inom området prefabricerade processanläggningar, där avsikten är att bygga upp en renodlad contractingverksamhet. Marknadsföringsansträngningarna kommer att intensi-

Skr. 1979/80: 11 45

fieras och internationaliseringen av verksamheten förstärks genom att regionkontor för bolaget etableras I London, Houston, Singapore och Dubai. En förstärkning av offertorganisationen kommer också att göras I

syfte att kunna tillfredsställa kundernas krav på snabba och kvalitativt väl

genomarbetade offerter.

Under 1979 kommer nya projekt enbart att avse området prefabricerade

anläggningar. Samtidigt kommer vissa av de projekt som nu drivs i bolagets regi att föras över till engagerade koncernbolag. Den verksamhet inom offshoreområdet som Utvecklingsbolaget drev under 1978 överfördes i november till Götaverken Arendal AB. som bildat en speciell grupp med

uppgift att vidareutveckla och marknadsföra produkter inom offshoreom-

rådet.

Det statliga stödet till svensk varvsindustri

Under senare år har det i Sverige liksom i de flesta andra varvsnattoner

varit nödvändigt med ett betydande statligt stöd till varvsindustrin. Detta

har i vårt land haft formen av direkt stöd till varven, indirekt stöd till andra

intressenter och kreditgarantier vilket är en form av lånestöd.

Förutom kontanta medel till varven kan till det direkta stödet också räknas garantier för förlustrisker samt stöd till forskning och utveckling. utveckling av alternativa produkter samt andra speciella ändamål.

Det indirekta stödet avser kontanta medel eller motsvarande som beta-

las ut till andra intressenter än varven. Som en väsentlig del i denna

stödform ingår avskrivningslån till svenska fartygsbeställare för nybyggen vid de svenska varven. Åtgärder för att befrämja export till utvecklingsländer är en annan del av det indirekta stödet, i vilken även ingår statens aktieförvärv i varvsföretagen och de regionalpolitiska åtgärderna på varvsorterna.

Kreditvillkoren är ett av konkurrensmedlen på den internationella far-

tygsmarknaden. Därför krävs det att varven har stor lånepotential. För att

möjliggöra den nödvändiga upplåningen utställer staten kreditgarantier för lån såväl inom som utom landet. Kreditgarantier lämnas även till svenska

beställare då avskrivningslån beviljats.

Dessa garantier innebär visserligen en potentiell förlustrisk för staten men konstruktionen av de direkta stödformerna begränsar denna risk.

För att en förlustrisk skall uppstå för staten krävs att den bakomliggande fartygssäkerhetens värde är lägre än lånet, att beställaren inte förmår infria sina förpliktelser och att varvet. som står borgen, inte har möjlighet att täcka förlusten. Värdet av fartygssäkerheten är beroende av marknadslä-

get. I marknadsmekanismerna finns inbyggt ett lägsta värde, som väsent-

ligt överstiger skrotvärdet för nyare fartyg. Den teoretiska förlustrisken

uppgår följaktligen aldrig till hela garantibeloppet. En försämrad fartygsmarknad får oftast en negativ effekt på många

rederiers ekonomiska ställning. Innan Riksgäldskontoret beviljar kredit-

garantier kontrollerar man beställarens solvens. Denna kontroll jämte kun-

dernas fördelning på olika marknader innebär att statens förlustrisker begränsas.

Varvsföretagen har idag inga möjligheter att på egen hand bära förluster. I de direkta stöden till varven har emellertid avsatts ca 1600 Mkr för detta ändamål, varför större delen av de uppenbara förlustriskerna täcks. Någon förlust har hittills aldrig behövt realiseras utöver vad som täcks av dessa medel.

Skr. 1979/80: 11 46

Historisk utveckling

De första statliga bidragen till svensk varvsindustri daterar sig till 1960. Då inleddes omvandligen av Marinverkstäderna i Karlskrona till ett civilt varvsföretag, Karlskronavarvet AB.

Ekonomiska problem vid Uddevallavarvet AB ledde 1963 till att staten

förvärvade aktierna i bolaget från Gustav B Thordéns stiftelse samtidigt

som ytterligare medel tillsköts. Också 1965 och 1967 fick företaget kapitaltillskott från staten. De aktier (504) som Eriksbergs Mek. Verkstads AB tecknade vid rekonstruktionen av Uddevallavarvet 1963 återköptes av

staten 1971, då även ytterligare medel tillsköts.

Vid Salénrederierna AB:s rekonstruktion av AB Götaverken 1971 bidrog staten med viss räntefrihet på lånat kapital. De fördjupade problemen vid Götaverken fick till följd att lånet ombildades till aktiekapital 1975 och 1976. Salénrederiernas aktieinnehav i Götaverken förvärvades av staten 1976 och 1977.

Fram till 1974 hade visserligen de flesta större varvsföretagen i landet brottats med problem men det var först detta år som man kunde se förelöpare till den nuvarande krisen. Den 1 juli 1975 övertog staten Eriks-

berg. Detta övertagande följdes 1976 av riksdagsbeslutet om sammanläggning av Eriksberg med Götaverken och en successiv avveckling av

varvets nybyggnadsverksamhet. Större delen av kostnaderna härför täcktes av staten genom engångsbelopp 1975 och 1977.

Mot bakgrund av den allt svårare krissituationen för varven bildades

1977 Svenska Varvkoncernen. I samband med bildandet fick koncernen kapitaltillskott, garantier för täckande av förluster vid fartygsproduktion samt bidrag för alternativ produktion och andra ändamål. Under 1978 har Svenska Varv beviljats ytterligare medel och förlustgarantier samt bidrag till alternativ produktion

I regeringens proposition 1978/79: 124, som behandlas av riksdagen i maj

1979, föreslås förvärv av Kockums AB:s rörelse — med undantag av aktierna It Kockums Fastighets AB. Varvs- och rederiverksamheten tillförs enligt förslaget Svenska Varv medan övrig industri tillförs Statsföretag. Det 1978 beviljade lånet efterskänks och ytterligare kontanta medel tillförs liksom värdegarantier.

Riksdagen har vidare under 1970 och 1976 beslutat om stöd till skeppsteknisk forskning och utveckling.

Stödets omfattning

Det direkta stödet till varvsindustrin framgår av tabell 1.

1977 infördes det statliga beställarstödet, vilket utökades 1978, för att ge

varven större möjligheter att få beställningar från svenska rederier. Detta

statliga stöd till fartygsbeställare består i regel dels av avskrivningslån och dels av kreditgarantier. Staten förbehåller sig del av vinsten vid värde-

stegring på fartyget.

I det indirekta stödet ingår också medel till varvsorterna för åtgärder i samband med de kapacitetsminskningar som beslutats av riksdagen i december 1978. Det indirekta stödet till varven har fördelats enligt tabell 2.

Skr. 1979/80: 11 : 47

Kreditgarantier

Det första statliga fartygskreditgarantierna daterar sig till 1958. Det var

Uddevallavarvet som då fick sådana garantier. 1962 fick såväl Eriksberg som Uddevallavarvet garantier och samma år beviljades sådana för fördel-

ning till samtliga svenska varv. Denna generella form av kreditgarantier

har successivt utökats genom åren. Kreditgarantierna är belagda med en

särskild administrationsavgift på 0,25 4 per är för fartyg beställda efter utgången av juni 1976. För garantier som utnyttjats för fartygsproduktion i

varvens egen regi är motsvarande avgift I ce.

Tabell 1

183 617 2494 1978 340

378 S72

Tabell 2

Mkr Köp Avskrivningslån Stöd till Summa

Beslut av aktier”) till svenska be- = varvs-

i varvsföretag = ställare och stöd orterna

för export till

utvecklingsländer

+) Statens köp av aktier i Uddevallavarvet och Karlskronavarvet från Statsföretag AB för totalt 160 Mkr ingår inte i tabellen.

++) Stöd för export till utvecklingsländer.

Skr. 1979/80: 11 48

Värderingsprinciper m. m.

Material

Generellt värderas materialet till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet. Olika metoder för värdering av material förekommer inom koncernen beroende på typ av verksamhet. olika redovisningssystem

m.m.

Produkter i arbete

Produkter i arbete värderas generellt till det lägsta av anskaffnings- och

nettoförsäljningsvärdet. Tillverkningsorder som inte beräknas ge full kostnadstäckning värderas till marknadsvärde varvid reservering sker för total

förlustrisk maximerad till på balansdagen nedlagda kostnader.

Fordringar

Fordringarna värderas individuellt varvid erforderliga reserveringar

görs. Vid bedömningen av fordringar jämte borgensätaganden avseende

levererade fartyg har berörda rederiers finansiella situation analyserats. Vidare har nuvarande marknadsvärde för levererade fartyg. deras befrakt-

ningssituation samt fraktmarknaden i stort bedömts.

Anläggningar

Vid beräkning av de planenliga avskrivningarna indelas anläggningstillgångarna 1 grupper med olika procentsatser anpassade till den livslängd som anläggningarna beräknas ha. Avskrivningen beräknas på anskaffningsvärdena på samtliga anläggningstillgångar som inte är helt avskrivna. I samband med boksluten 1978. 1979 och 1980 nedskrives anläggningarna i koncernens varvsföretag och Götaverken Motor AB till en nivå, vilken bedöms kunna förräntas i en normal marknadssituation. I konsekvens med detta har avskrivningsplanerna ändrats.

Egna skepp och andelar i skepp samt rederiverksamhet

Eget skeppsinnehav respektive andelar i skepp värderas till bedömt

marknadspris eftersom dessa ej anskaffats för stadigvarande bruk och då

framtida kapitalbehov med stor sannolikhet kan medföra att existerande

förlustrisker måste realiseras under de närmaste åren. Skillnaden mellan

bedömt och planenligt restvärde återfinnes som reserv på pussivsidan. Förlustrisker för minorttetsägda rederibolag är beaktade på balansdagen.

Fordringar och skulder i utländska valutor

Fordringar och skulder i utländska valutor värderas till den lägsta re-

spektive högsta av anskaffningsdagens och balansdagens kurser. Därvid kvittas kursvinster och kursförluster i den mån amorteringar av fordringar och skulder i samma valuta ligger inom samma kvartal.

Skr. 1979/80: 11 49

Räntemellanskillnad

Diskonterade värdet av de ränteförluster. som under ären 1979—1988 kan uppkomma på grund av lämnade redarkrediter, är ej beaktade i bokslutet. Förlusterna belastar resultatet det år de förfaller till betalning.

Koncernredovisning 0 omfattning

Koncernredovisningen omfattar bolag som Svenska Varv AB äger direkt eller indirekt till mer än 50 Z. Beträffande bolag där ägarandelen är mindre

än 50Z, men där likväl ett väsentligt ekonomiskt beroende föreligger i

förhållande till de i koncernredovisningen ingående bolagen. lämnas särskild redogörelse i koncernöversikten. Bolag ingående i koncernredovis-

ningen framgår av not 19.

9 metoder

Vid upprättande av koncernbalansräkningen har förvärvsmetoden till-

lämpats. Utländska dotterbolags resultat- och balansräkningar omräknas enligt monetary/nonmonetary metoden.

Koncernens resultaträkning

Rörelseresultat före planenliga avskrivningar —268,9 +462,1 Planenliga avskrivningar Not 3 -—225,6 —-220,0

Rörelseresultat före reserveringar -—494,5 = +242,1 Förlustreservering pågående produktion = Not 4 -5L,6 = —-593,8 Reservering för kundfordringsrisker Not 5 —-619,4 = —915,1 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader —-1165,5 —1266,8 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter +615,7 — +638,4 Räntekostnader —-881,9 = —-732,7 Kursdifferenser, netto Not 5 —-218,5 = - 845,9 Resultat efter finansiella intäkter och

kostnader -1650,2 —-2207,0

Extraordinära intäkter och kostnader Intäkter Not 6 + 166,6 +43,0 Kostnader Not 6 —-665,7 - 78,4

Resultat före ägartillskott,

4¶Riksdagen 1979180. I saml Nr I1

Skr. 1979/80: 11 50

Koncernens

balansräkning

Mkr 1978-12-31 1977-12-31

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa och bank Not 9 975,8 1571,1 Egna obligationer Not 10 72 TA Växelfordringar Not 5, 12 848,3 580,5 Kundfordringar Not 5 414,2 485,0

Fordran på svenska staten Not 7 — Agartillskott 2772,0 = 409,0

— Värdegarantier 1666,9 400,0 Förutbetalda kostnader och upplupna

Anläggningstillgångar Långfristiga fordringar samt aktier och andelar

Summa långfristiga fordringar, aktier och

Skr. 1979/80: 11 S1

Skulder och eget kapital 1978-12-31 1977-12-31 Kortfristiga skulder

Upplupna kostnader och förutbetalda

Avsatt för förlustrisker och

borgensåtaganden

Långfristiga skulder

Obeskattade reserver

Bundet eget kapital

Fritt eget kapital

Skr. 1979/80: 11 s2

Koncernens finansieringsanalys

Mkr 1978 1977 Kapitaltillskott från svenska staten Kontanttillskott från svenska staten +378,0 +835.0 Utbetalda värdegarantier +183,1

Tillskott för förlusttäckning

Eriksberg +409,0 +970,1 +450,0 + 1 285,0 Efterleveransfinansiering — externförsäljning

Efterleveransfinansiering — egna fartyg och andelar Fartyg till eget rederi —-400,6 — 368,4 Refinansiering egna fartyg +592,2 +191,6 +233,3 —-135,1

Finansiering av pågående produktion Produkter i arbete, lager samt

Län för finansiering av fartygsproduktion -232,1 +13,5 Lån för finansiering av övrig produktion +20,3 —-6,3 Leverantörskulder +51,2 —-40,0 +1,7—-1125,8

Investeringsfinansiering Investeringar —151,0 —- 191,5 Investeringslån —463,2 —614,2 +78,3 —-113,2

Övrig externfinansiering

Internfinansiering

2) Exklusive spärrade likvida medel som uppegår till 784,1 Mkr vid periodens början

och 475,4 Mkr vid periodens slut.

Skr. 1979/80: 11 53

Noter till koncernens resultat- och balansräkning Mkr

Not I Fakturerad försäljning och rörelseresultat före planenliga avskrivningar per produktgrupp

Rörelseresultat

Fakturerad = före planenliga

försäljning avskrivningar

I rörelseresultatet före planenliga avskrivningar ingår inte förlustreservering för pågående produktion eller reservering för kundfordringsrisker.

Not 2

Staten har enligt proposition 1976/77: 139 beslutat tillföra AB Götaver-

ken (Svenska Varv AB) 859 Mkr för förlusttäckning I Eriksberg och merkostnader vid sammanläggningen av Eriksberg med Götaverken. Hela

beloppet har utbetalats och delvis använts för att täcka Eriksbergs förluster för 1976, 1977 och 1978.

De merkostnader, som uppkommit på grund av sammanläggningen av Eriksberg med bolagen i Göteborg. vilka ingår i Svenska Varvkoncernen, har ökat rörelsens kostnader.

Motsvarande belopp av statens förlusttäckning har tillgodoräknats re-

spektive bolag och minskat rörelsens kostnader.

Eriksbergs förluster t.o.m. 1978 har täckts dels av förlusttäckningsmedel från svenska staten och dels av koncernbidrag från moderbolag. Koncernbidragen motsvarar uppkomna valutaförluster och kundriskreserveringar, vilka avsågs täckas på annat sätt än genom ovan omtalade förlusttäckning från svenska staten. Förlusttäckningsreserven i koncernen uppgår till: reserv i moderbolaget 353,9 reserver I dotterföretagen 121,7

475,6

Not 3

I värderingsprinciperna anges hur de planenliga avskrivningarna beräknas. Utöver planenlig avskrivning har nedskrivning av anläggningarna

företagits i koncernens varvsföretag och Götaverken Motor AB för att anpassa anläggningskapitalet till den verksamhetsomfattning resp företag

enligt riksdagsbeslut skall ha vid utgången av år 1980. I konsekvens härmed har även avskrivningsplanen ändrats. 5 Riksdagen 1979/80. I samt Nr I1

Skr. 1979/80: 11 54

Anläggningarnas värden jämte planenliga avskrivningar t.o.m. 1977-12-

Avskrivningar av immateriella tillgångar - 13,8 - -

220,0

Anläggningarnas värden jämte avskrivningar t.o.m. 1978-12-31

Anläggningar Anskaff- Årets Extra Ackumu- = Netto-

nings- plan- ned- lerade värde värde enliga skrivn. totala

avskrivn. avskrivn.

Ofullbordade anläggningar 55,0 - - - 55,0 Maskiner och inventarier 1692,4 98.1 126,5 956,6 735,8 Byggnader 1439,6 46,2 108,5 620,0 819,6 Tomter och

Avskrivningar av immateriella tillgångar - 1,0 - -

225,6

Koncernens taxeringsvärden uppgår för mark till 362 Mkr och för byggnader till 1188 Mkr.

Investeringarna under äret, exkl företagsförvärv, uppgick till 526,6 Mkr varav skepp 400,6 Mkr.

Not 4

I produkter i arbete ingår 533 Mkr avseende 5 färdiga skepp, varav 3 där beställaren vägrat acceptera leverans, 1 där beställaren genom kontraktsförändring senarelagt leveransen samt I som byggts i egen regi.

Not 5 Värdering av fordringar avseende levererude skepp

Vid bedömningen av fordringar avseende levererade skepp har berörda rederiers finansiella situation analyserats. Vidare har nuvarande marknadsvärde och erhållna säkerheter för levererade skepp, deras befraktningssituation samt fraktmarknaden i stort bedömts. Därvid framkomna

förlustrisker har belastat årets resultat samt dragits från varje berörd

Skr. 1979/80: 11

balanspost enligt nedan. Av de 619 Mkr avser 496 Mkr reserveringar för kundfordringar och 123 Mkr reserveringar för borgensåtaganden.

Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta

Kvarvarande kursvinster påverkar resultatet först när de realiseras. Avi

resultaträkningen redovisade kursdifferenser är —490 Mkr realiserade me-

dan resterande +271 utgör upplösning av tidigare lagd kursreserv för orcaliserade kursrisker.

Omvsättningstillgångaur

Växel- — Kund- Förutbetalda Övriga

fordr. fordr. kostnader fordr.

och upplupna

intäkter

Bruttovärde 998,4 602,9 130,2 166.0 Förlustreservering för fordringar 141,5 188,7 40,0 1,9 Kursriskreservering 8.6 - - 2,0 Värde enligt balansräkning 848,3 414,2 90.2 162.1

Anläggningstillgångar

Växelfordringar Övriga fordringar Bruttovärde 4615.1 194,7 Förlustreservering

Kortfristiga skulder

Växel- = Leveran- Revers- Övriga

Långfristiga skulder

Växel- — Revers- Obliga- - Övriga

Om samtliga fordringar och skulder värderats till balansdagens kurs, dvs. även icke realiserade kursvinster beaktats, skulle resultatet ha förbättrats med 109 Mkr.

Utöver ovan redovisade kursdifferenser påverkas rörelsens intäkter och kostnader löpande under året av skillnader mellan de i redovisningssystemen använda standardkurserna och betulningskurserna.

Skr. 1979/80: 11

Not 6

Specifikation av extraordinära intäkter och kostnader Intäkter Upplösning av förlusttäckningsreserv Eriksberg Kostnader

Neuskrivning av anläggningstillgångar

Avsatt för täckande av framtida förluster i samband

Koncernförlust vid avyttring av Hviluns Mekaniska

Verkstads AB 7,8

Övrigt

— 665,7

Not 7

Ägartillskott enligt riksdagens beslut:

juni 1978

dec. 1978 2200,0 3 150,0 Utbetalt — 378,0 Fordran på svenska staten 2772,0 Värdegarantier:

Bokfört 1977

Not 8

Specifikation av bokslutsdispositioner Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och bokföringsmässiga avskrivningar +1,0 Avsättning till investeringsfond -0.4

+0.6

Not 9 Kassa och bank 975,8 Av de likvida medlen var 475.4 Mkr spärrade på balansdagen.

Dessutom fanns på balansdagen beviljade, ej utnyttjade checkräknings-

och fakturakrediter på 222,4 Mkr.

Öutnyttjude, mot statsgaranti belåningsbara säkerheter uppgick på balansdagen till 555,3 Mkr.

Not 10

Före förfallodagen inlösta egna obligationer för kommande amortering av obligationslån.

Skr. 1979/80: 11 57

Not 11 Produkter i arbete 3 172,9 Avgår förlustreservering, (se värderingsprinciper) —-794.7

23782 Not 12

Huvudparten av dessa fordringar utgörs av krediter till rederier. Krediterna sträcker sig ofta över 7 år. Långfristig del redovisas som anläggnings-

tillgång.

Not 13 Koncernens upplåning hos banker och finansieringsinstitut fördelade sig

på balansdagen på följunde sätt texklusive kursriskreservering) Kortfristiga lån. resterande löptid under I år — svenska kronor 877.0

— utländsk valuta 1421.0

Medelfristiga lån, resterande löptid 1—5 år

- svenska kronor 1041.0 — utländsk valuta 2 794,0 Långfristiga lån, resterande löptid över 5 år — svenska kronor 244,0 — utländsk valuta I 567.0 Upplåning med hjälp av statlig kreditgaranti uppgår till 7 111,2 Mkr.

Not 14

Utöver här redovisade kontanta förskott lämnar beställarna s.k. för-

skottsväxlar. som redovisas inom linjen. Växlarna används till övervä-

gande del som säkerhet för av svenska staten lämnade kreditgarantier. De på detta sätt ianspråktagna förskottsväxlarna redovisas som ställda panter. Mottagna förskottsväxlar uppgår till 1708 Mkr.

Efter inskrivning av fartygskontrakten i rätten har beställarna panträtt i produkter i arbete till högst summan av inbetalda förskott.

Not 15

Pensionsskuld utöver avsatt till pensioner uppgår till 11,9 Mkr varav 9,5

Mkr täcks av kapital i pensionsstiftelser och 0,8 Mkr av livförsäkringar.

Not 16

Förändring av eget kapital

Bundet eget kapital 1978-01-01 +1088.1 Avsatt till reservfond + 0,3 Förändring av underkoncerners kon-

Skr. 1979/80: 11 58

Not 17 Ansvaärsförbindelser Borgensförbindelser (för vilka primärt lämnats

1171,6

Not 18

Ställda punter

Not 19

Moderbolagets uktier i dotterbolag

Antal Nom. Bokf.

värde värde

Götaverken Arendal AB å nom 10 20000 000 200,0

Uddevallavarvet AB a nom 19000 220000 220,03 500,0

Karlskronavarvet AB å nom I 000 32000 32.0

Götaverken Cityvarvet AB å nom 100 10 000 1,0 1,0 Götaverken Motor AB å nom 100 10000 1,0 1.0

Svenska Varv Utveckling AB

äå nom 100 500 0,1 0,1

Götaverken Öresundsvarvet AB

ä nom I 000 12000 12,0 12.0 Eriksbergs Mek. Verkstads AB ä nom 1000 100000 100,0 318,7

Götaverken Sölvesborg AB

Götaverken Företagshälsovård AB

åa nom 100 2000 0,2 0.2 880.7

Moderbolagets aktier i utomstående bolag

Göteborg— Säve Flygplats AB å nom 100 50 - - Albatross Golf AB å nom 100 560 0.1 0.1

880,8

Koncernägt bolag

Svensk Fartygsmotor AB å nom 100 375 - -

Skr. 1979/80: 11 59

Koncernföretags aktier och andelar i utomstående bolag

Antal Nom. Bokf.

värde värde

AB Tekniska Röntgencentralen a nom 500 720 0,4 - Jörgen P Jensen Rederi AB

å nom NOK 1000 4 = -

Varvsindustrins Datacentral AB å nom 1 000 40 - =

A/S Havtor äå nom NOK 10 9130 NOK 0.1 = AIMS AB å nom 100 1000 0.1 0.1

Lisnave å nom PTE 1000 49313 PTE 49,3 - Shipknow AG äå nom CHF I 000 60 CHF 0,1 0.1 Varuägarnas intresse AB å nom 100 1000 0.1 - Lips Nordic AB å nom 100 600 0,1 0.1

Ingenjörsfirma El-Marin AB

å nom 100 500 0,1 -

Götaverkens Daros Gjuteri AB ä nom 100 15000 1,5 1,0

Lindholmen Motor AB å nom 100 10000 1,0 1.0 Kuntek do Brasil Isolamentos

Industrias Ltda å nom BRC i 447328 BRC 0,5 0,1

Isobras Isolamentos Brasilieros

S/A å nom BRC I 176000 BRC 0,2 -

Näringslivets Utbilänings AB

ä nom 1 000 170 0,2 0,2 Putkiala Oy Finland å nom FIM 100 100 - 0,9 Bella Centret A/S å nom DKK 55 000 10 DKK 0,6 0,3

A/S AF 9-2-1951 44 = 0,1

Andelar i Ejendoms 1/S DKK 8,6 6,9

A/S Havprins äå nom NOK 1000 4 - =

Team Ship Holding Co Utd å nom USD I 1950000 USD 2,0 - Team Ship Holding Co Lid a nom USD I 937500 USD 0,9 -

Team Ship Holding Co Ltd

å nom USD I 697500 USD 0,7 -

A/S Varvara- Viscaya

Götaverken Industria e Comercio Ltda å nom BRC I 17207642 BRC 17,2 3,8 Byggcentrum i Jönköping AB ä nom 500 | = = Calor-Celsius-Skarpenord A/S NOK 0,1 = AB Stockholms Rörjour ä nom 100 525 0,1 - Övrigt 0,8

15.4¶Moderbolagets förvaltningsberättelse

Svenska Varv AB är sedan den 1 juli 1977 moderbolag i den statliga

varvskoncernen vari ingår: Götaverken Arendal AB

Götaverken Öresundsvarvet AB

Skr. 1979/80: 11 60

Eriksbergs Mek. Verkstads AB

Uddevallavarvet AB

Götaverken Cityvarvet AB

Karlskronavarvet AB Götaverken Finnboda AB Götaverken Sölvesborg AB Rederi AB Zenit Calor-Celsius AB Götaverken Ångteknik AB

Götaverken Motor AB

Götaverken Aluminium AB Svenska Varv Utveckling AB S. V. Data AB Götaverken Företagshälsovård AB med till dessa bolag hörande dotterbolag.

Aktierna i S. V. Data AB samt Götaverken Företagshälsovård AB har förvärvats under året.

Vid bildandet av Svenska Varvkoncernen och omstruktureringen av AB Götaverkens resultatenheter till aktiebolag fördelades AB Götaverkens tillgångar och skulder till de nya bolagen respektive Svenska Varv AB. Skillnaden mellan balansräkningen per 1977-12-31 och 1978-01-01 utgörs

av sådana balansposter.

Resultatet är hänförbart till den centrala finansförvaltningen samt till

personal- och administrationskostnader.

Personal 1978 1977

Medeltal anställda i bolaget har varit följande

Göteborgs kommun 67 -

Löner och ersättningar har uppgått till (tkr)

För uppgifter rörande koncernen hänvisas till koncernavsnittet i förvaltningsberättelsen.

Moderbolagets resultaträkning

Ägartillskott m. m.

Agartillskott från svenska staten Not 6 +3 150 000 = Värdegarantier från svenska staten Not 7, !0 +1450 000 = Värdegarantier till dotterföretag Not 7 —1081 208 - Koncernbidrag till dotterföretag Not 8 —-1715 824 - Agartillskott till dotterföretag Not 9 > 100295 -—-775 000

Årets resultat +1391319 —761402

Moderbolagets balansräkning

Tkr 1978-12-31 — 1978-01-01 1977-12-31

Tillgångar Omsättningstillgångar Kassa, bank och postgiro Not 4 574729 936 100 455187 Fordringar hos dotterföretag 585 983 - - Kundfordringar 75 - = Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 323 32 624 27015 Fordran på svenska staten Not 10 —- Agartillskott 2772 000 409 000 - — Värdegarantier 1666 861 = = Övriga fordringar Not 4 661 24045 20043

Summa omsättningstillgångar 5600 632 1401 769 502 245

Anläggningstillgångar

Långfristiga fordringar och aktier Aktier i dotterföretag = Not H 880702 882 826 502 050 Andra aktier Not 11 61 - - Långfristiga fordringar hos dotterföretag 2388 964 3 000 588 152338 Övriga fordringar 3558 56 56 Summa långfristiga fordringar och aktier 3273 285 3 883 470 654 444

Anläggningar Maskiner och inventarier Not 3 158 - -

Summa anläggningstillgångar 3 273443 3883 470 -

Summa tillgångar 8874 075 5285239 1 156689

6 Riksdagen 1979/80. I saml Nr I1

Skr. 1979/80: 11 62

Tkr 1978-12-31 = 1978-01-01 — 1977-12-31

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Skuld till dotterföretag 681 188 8528 18 528

Leverantörskulder 935 1445 38 Reverslån Not 4 1501 053 - - Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter 87 130 17037 1449 Övriga kortfristiga

skulder Not 4 35415 3131 -

Förlusttäckningsreserv Not 12 353870 377 516 -

Värdegarantier till dotterföretag Not 7 1298 069 - - Summa kortfristiga

skuider 3957 660 417 657 20015

Långfristiga skulder Skuld till dotterföretag 5770 3 963 693 400 000

Reverslån Not 4 2739 167 314255 163 100

Andra långfristiga skulder Not 4 188 871 - - Avsatt till PRI-pensioner 3881 - -

Avsatt till övriga pensioner 13833 16 060 -

Summa långfristiga skulder 2951 522 4294 008 563 100

Eget kapital

Bundet eget kapital Aktiekapital 6 000 000 st aktier äå nom 100 kr 600 000 600 000 600 000 Reservfond 299975 299975 299975

Fritt eget kapital Not 13

För särskilda ändamål

Skr. 1979/80: 11 63 Moderbolagets finansierinsanalys Tkr 1978 1977 Tillförda medel

Använda medel

Specifikation av rörelsekapitalförändring

Finansieringsanalysen för 1978 är baserad på ingångsbalansräkningen 1978-01-01

Noter till moderbolagets resultat- och balansräkning

Tkr

Beträffande värderingsprinciper hänvisas till beskrivning i koncernavsnittet.

Not 1

Intäkter

Intäkterna består i huvudsak av till dotterföretagen fakturerade omkostnader.

Not 2

Rörelsens kostnader I rörelsens kostnader ingår utbetalt bidrag till tankrengöringsstation med 6 Mkr. Där

ingår även utvecklingskostnader med 2 Mkr. Förutom detta har genom koncernbidrag och ägartillskott med 23 Mkr täckts utvecklingskostnader i Svenska Varv Utveckling AB. Totala utvecklingskostnaden uppgående till 24 Mkr föreslås disponerad genom ianspråktagande av för särskilda ändamål avsedda medel. Se förslag

till vinstdisposition.

Not 3 Anläggningar | . | | Den planenliga avskrivningen baseras på de olika tillgångarnas ekonomiska livs-

längd.

Skr. 1979/80: 11 64

Årets nettoinvesteringar uppgår till 194 tkr och avser bilar och kontorsmaskiner. Not 4 Finansiella intäkter och kostnader

Vid värdering av fordringar och skulder i utländska valutor har fordringar upptagits till den lägsta av anskaffningsdagens och bokslutsdagens kurser samt skulderna till den högsta av dessa kurser. Därvid kvittas kursvinster och kursförluster i den mån amorteringar av fordringar och skulder i samma valuta ligger inom samma kvartal.

Den beräknade reserven för kursförluster uppgår totalt till 655 569 tkr och har fördelats på följande balansposter

Värde enligt

Bruttovärde Kursrisk- balans-

reservering räkning

Omsättningstillgångar Kassa, bank 579 286 4557 S74 729 Övriga fordringar 1283 622 661

Kortfristiga skulder Reverslån 1383 028 118025 1501 053 Övriga kortfristiga skulder 35214 201 35415 Långfristiga skulder Reverslån 2221257 517 910 2739 167 Andra långfristiga skulder 174 617 14254 188 871

655 569

Årets resultat har belastats med realiserade kursförluster jämte förändring av reservering för orealiserade kursförluster med avdrag för realiserade kursvinster enligt följande Kursförlust och reservering 347 570 Realiserade kursvinster — 90249

Varav som rörelsekostnad - 631 Kursdifferenser netto enligt resultaträkning 256 690

I kursriskreservering ingår 13 822 tkr för dotterbolags kurssäkrade kundfordringar.

Not 5 Extraordinära intäkter och kostnader Intäkter Uppkommen realisationsvinst i Götaverken Arendal AB vid försäljning av aktierna i Eriksbergs Mek. Verkstads AB till Svenska Varv AB har överförts genom koncernbidrag till Svenska Varv AB 318675

I moderbolaget gjord upplösning av förlusttäckningsreserv vilken genom koncernbidrag överförts till Eriksbergs Mek. Verkstads AB för täckande av förluster (se not 12) 166611

485 286

Skr. 1979/80: 11 65

Kostnader Avsatt för täckande av framtida förluster i samband med avvecklingen av Eriksbergs Mek. Verkstads AB (se not 12) 300 000 Koncernbidrag till Eriksbergs Mek. Verkstads AB enligt ovan 166611

Nedskrivning av aktier i dotterföretag Rederi AB Zenit 1217

Götaverken Finnboda AB 1400

469228 Not 6

Agartillskott från svenska staten

Resterande belopp har bokförts som fordran på svenska staten (se not 10) 2772 000

Not 7 Värdegarantier

I de 1977 och 1978 av riksdagen antagna s.k. varvspropositionerna förbinder sig

staten att täcka viss del av de förluster som uppstår på varvens fartygsproduktion

och kundfordringsrisker. Förlusterna täcks genom att staten till Svenska Varv AB

utfärdar s.k. värdegarantier, innebärande att staten förbinder sig att täcka i framti-

den realiserad förlust motsvarande värdegarantin. Värdegarantierna kommer därför till stor del ej att infrias under 1979.

Värdegarantier har påverkat årets resultat enligt följande

Förlust på Kund- Totalt

fartygs- förluster

produktion

Värdegarantier från svenska staten 491358 958 642 1450 000 Utfärdade värdegarantier till dotterföretag — 122 566 —958642 = —-1081208

Återstår 368 792 0 368 792

I 1977 års bokslut intäktsfördes 400 Mkr värdegarantier från svenska staten. Dessa

har under 1978 samlats i moderbolaget som utfärdat motsvarande värdegaranti gentemot dotterföretagen.

Under året har dessutom i samband med realiserandet av förluster på fartygsproduktion och kundförluster hänförbara till fartyg värdegarantier om 183 139 tkr infriats (utbetalats). Moderbolagets avlämnade värdegarantier uppgår därefter till

1298 069

Not 8 Koncernbidrag

Lämnade koncernbidrag till

2020 839

Skr. 1979/80: 11 66

Erhållna koncernbidrag från

Utöver ovanstående har koncernbidrag lämnats till Eriksbergs Mek. Verkstads AB med 166611 tkr samt koncernbidrag erhållits från Götaverken Arendal AB med 318675 tkr.

Dessa koncernbidrag redovisas som extraordinär kostnad resp. intäkt. (Se not 5)

Not 9 Agartillskott Agartillskott har lämnats till

100295 För ägantillskott. till skillnad från koncernbidrag, yrkas ej avdrag vid taxeringen. Not 10

Fordran på svenska staten

Värdegarantier (varav 400 Mkr intäktsfördes av dotterföretag 1977 och har överförts 1978 till Svenska Varv AB) 1850 000 varav infriade —- 183 139 1666 861

4438 861

Not 11 Akuer Specifikation av moderbolagets aktier, se koncernnot ar 19.

Not 12 Förlusttäckningsreserv

Eriksbergs förlust exklusive valutaförlust och kundriskreserveringar har för 1978 liksom 1977 i samband med bokslutet täckts genom upplösning av förlusttäckningsreserven.

Valutaförlusten liksom kundriskreserveringen, vilka poster ej ingick i statens

ersättning för avveckling av Eriksbergs Mek. Verkstads AB. har däremot täckts med

koncernbidrag från moderbolaget. I följande tabell redovisas hur förlusttäckningsreserven bokförts hos moderbolaget.

Skr. 1979/80: 11 67

Not 13 Fritt eget kapital

Not 14 Ställda panter

5247 198

Samtliga panter utom spärrade likvida medel på 363 814 tkr utgörs av från dotter-

företag överlämnade och av Svenska Varv AB pantsatta säkerheter.

Outnyttjade mot statsgaranti belåningsbara säkerheter uppgår till 555.3 Mkr.

Not 15 Ansvarsförbindelser

Borgensförbindelser (för vilka primärt lämnats skepps- eller

fastighetsinteckningar med 204 862 tkr samt för dotterföretags

885 914

Skr. 1979/80: 11

Innehåll

Koncernens verksamhet i sammandrag Några frågor till koncernchefen Koncernöversikt Fartygsmarknaden Dotterbolagens verksamhet:

Götaverken Arendal Uddevallavarvet

Götaverken Öresundsvarvet

Karlskronavarvet Götaverken Sölvesborg

Götaverken Cityvarvet

Götaverken Finnboda Eriksberg Zenit

Koncernens övriga rederi- och

fartygsengagemang

Calor-Celsius

Götaverken Ångteknik

Götaverken Motor

Götaverken Aluminium Svenska Varv Utveckling Det statliga stödet till svensk varvsindustri

Koncernen

Värderingsprinciper

Resultaträkning

Balansräkning

Finansieringsanalys Noter till resultat- och balansräkning Moderbolaget Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning, Finansieringsanalys Noter till resultat- och balansräkning

Förslag till vinstdisposition

Revisionsberättelse

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

Styrelse. revisorer och koncernledning Organisation och verksamhet i sammandrag, adresser

Skr. 1979/80: 11 69

Förslag till vinstdisposition

Koncernen

Koncernen redovisar för perioden en vinst med 2445 428 tkr.

Koncernens fria egna kapital uppgår enligt upprättad koncernbalansräkning till 1022 458 tkr.

Styrelsen och verkställande direktören avser att upplösa koncernreser-

ven med 188285 tkr. Fill föreslagen överföring till bundet eget kapital åtgår

7650 tkr. Därefter uppgår det fria egna kapitalet till 1203 093 tkr.

Moderbolaget

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årets vinst

1391 319 tkr, 24451 tkr överföres från för särskilda ändamål avsedda medel och att summan 1415 770 tkr överföres I ny räkning.

Göteborg i april 1979 Per Ekström, ordf

Sven G Andrén Stig Malm Sven Olving

Per Fritzson Carl-Olof Ohlsson Nore Sundberg

Erland Wessberg, VD

Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning och koncernredovisning har avgivits 1979.04.20.

Lars Elvstad Göran Tidström

Auktoriserade revisorer

Revisionsberättelse

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenska-

perna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år

1978. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

Moderbolaget

Årsredovisningen är uppgjord enligt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen

disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet

för deras förvaltning under räkenskapsåret.

Koncernen

Koncernredovisningen är uppgjord enligt aktiebolagslagen.

Vid värderingen av kundfordringar, egna skepp samt andelar i egna skepp har betydande reserveringar för förlustrisker verkställts varav merparten kvarstår från föregående år. Bedömningen av dessa riskers storlek är alltjämt i hög grad beroende av antagen utveckling på fraktmarknaden samt för fartygens marknadsvärden. Även om föreliggande marknadsprog-

Skr. 1979/80: 11 70

noser pekar på en successiv återhämtning av fartygsvärdena finner vi koncernens värdering realistisk mot bakgrund av den osäkerhet som är förknippad med marknadsutvecklingen.

Värderingen av koncernens tillgångar och skulder baseras på antagande om fortsatt verksamhet för de i koncernen ingående bolagen. Detta antagande förutsätter att staten utöver de kapitaltillskott som beslutats av

riksdagen avseende åren 1978 och 1979 kommer att, direkt eller indirekt

genom generella stödåtgärder, kompensera koncernen för de mycket stora förluster som alltjämt förutses för de härefter närmast följande åren.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer koncernresultaträkningen

och koncernbalansräkningen.

1979.04.20 Lars Elvstad Göran Tidström

Auktoriserade revisorer

Skr. 1979/80: 11 71

Skr. 1979/80: 11 72

Resultat- och balansräkningar i sammandrag Mkr

2 > Ö 2 re 2 =

> å 5 sö z Ge gå

Zz Zz = 7 3 & I

» 5 S 3 2 3 35

2 > 5 SS BB 8 Do

> & & ö å : <

w 2 Eg - & <

e& = MA 5

= 2 €< [el 2 -

E

Resultaträkningar i sammandrag

Fakturerad försäljning - 245 545 795 148 63 349 Rörelsens kostnader - 43 —-415 -—39S -798 -161 +=—47 =—433

Planenliga avskrivningar - - 25 - 38 - 14 —- 12 - 2 —- 31

Rörelseresultat före reserveringar - 43 — 195 112 — 17 — 2S 14 —-115

Förlustreservering pågående produktion - - 113 - 22 71 —- 26 -—-I0 20

Reservering för kundfordringsrisker - - 178 —146 -113 - -3 —- 2

Finansiella poster, netto - 284 - 65 - HN — 41 7 -7I —- 24

Extraordinära poster, netto 16 - SS —-102 - 18 -—- 2 —-7 —- 47

Resultat före ägartillskott, värdegar., boksl.

Balansräkningar i sammandrag

Skr. 1979/80: 11 73

= S ET S S 3 SS ss ? £ = Ä

;, o& Rb bm & fb bb I F ä å 2

TT å A & 3 EE 5 &- F a 3

= eQ 5 z v 2 Zz ö z < 2 3 3 3 E 3 2 > Bo MR E 8

z "or cf of c

2 Z

TFT 3 e Mm ö = 3 = & <€ 2 7

& 3 2 2 - » = 3 = z 3 = al 2 3

869 53 8 o8M 17 264 4 - IH 442 - 59 = 3871 -92 4 BM 78 156 —-245 —-42 23 29 4725 + 585 4140 -4 -—3 —-35 —6 — 5 —6 -2 - —-3 —-26 + 1I —- 25

- 167 —-24 - 35 10 10 13 - 3 -23 —- 1 — 489 - 5 — 494

39 -—22 - - - - - - - - 63 + HN - 2 -179 = —- 50 - - - = 2 - 733 + NM - 619 -59 -3 —-48 —6 -—2 -—9 AI - —- 553 + 68 — 485

1077 68 92 190 61 41 1 5 10 4186 -—2 598 1588

65 36 - 40 151 114 18 1 - 2650 - I8 2632

- - - - - - = - or 4439 = 4439

1203 104 96 302 214 1S5 31 6 10 12251 -2616 9635 1154 154 323 35 91 3 1 2 - 8021 —4245 3776

154 23 - 61 7n 81 2 - 5 1869 - I 1868

- = 555 - = - SS oo oc 82 - 8 794 1308 177 88 96 163 84 23 2 5 10692 4254 — 6438

2541 281 974 398 377 239 54 8 15 22943 —-6 870 16.073 893 65 34 — 169 83 149 20 6 9 808 2576 — SSA

56 = 337 - - - - o- oc 669 — — 177 492 1231 214 631 = 165 = 279 85 2 2 5 HMM 3304 — 7918

2511 281 94 398 37 239 s4 8 15 22943 +—6870 16073

24 Skr. 1979/80: 11

Styrelse Ordinarie ledamöter Per Ekström, ordförande Sven G Andrén, vice ordförande Per Fritzson, arbetstagarledamot Stig Malm, arbetstagarledamot

Carl-Olof Ohlsson

Sven Olving Nore Sundberg

Erland Wessberg, VD, koncernchef

Suppleanter Sture Johansson, arbetstagarledamot

Holger Olsson, arbetstagarledamot

Revisorer Lars Elvstad, auktoriserad revisor Göran Tidström, auktoriserad revisor

Suppleanter Harry Ahlman, auktoriserad revisor

Nils Brehmer, auktoriserad revisor

Koncernledning Erland Wessberg, VD, koncernchef Lars Forsberg, vVD, vice koncernchef Per Sandberg Torsten Söderström Bengt Tengroth

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1975