med överlämnande av årsredovisning för Svenska Varv AB

Skr. 1980/81: 12

Regeringens skrivelse

1980/81: 12

med överlämnande av

årsredovisning för Svenska Varv AB:

beslutad den 24 juli 1980

Regeringen överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, årsredovisning för är 1979 för Svenska Varv AB. På regeringens vägnar

JAN-ERIK WIKSTRÖM

NILS G. ÅSLING

L Riksdagen 198081. 1 saml. Nr 12

Skr. 1980/81: 12 2

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-07-24

Närvarande: statsrådet Wikström, ordförande, och statsråden Mogård. Dahlgren, Åsling. Johansson. Wirtén, Boo

Föredragande: statsrådet Åsling

Skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Svenska Varv AB

Med anledning av propositionen 1976/77: 139 om vissa varvsfrågor gav riksdagen sin mening till känna beträffande redogörelse till riksdagen för den statliga varvskoncernen innebärande att samma regler bör gälla för sådan redogörelse som för Statsföretag AB (NU 1976/77:53, rskr 1976/ 77: 343). I enlighet härmed bör årsredovisningen för Svenska Varv AB varje är överlämnas till riksdagen. Redovisningen för tiden t. o. m. den 31 december 1979 fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att regeringen överlämnar redovisningen för år 1979 för Svenska Varv AB till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1980/81: 12 3

Koncernens verksamhet i sammandrag Bilaga

Mkr 1975 1976 1977 1978 = 1979

Fakturerad försäljning 4607 H35S4 4843 4544 4997

Varav export 2898 4169 +206 2670 2155

Rörelseresultat före finansiella poster -219 o4 7 -11I82 1201 —- 32

Rörelseresultat före ägartillskott. bok-

slutsdispositioner och skatt - 80-243 2488 2351 —867

Balansomslutning | 17214 18670 ISS 20505 21156

I tabellen ovan ingår Kockums varvsoch rederiverksamhet. Uppgfterna för 1975-1978 är tagna ur arsredovisningarna för respektive bolag utan beaktande av koncernredovisningsaspekter.

Strukturplanen

Under 1979 utarbetades en strukturplan för Svenska Varvkoncernen, vilken godkändes av Svenska Varvs styrelse 1980-01-10.

Planen bildar underlag för regeringens proposition 1979/80: 165. Riksdagen fattar i början av juni 1980 sina beslut med anledning av propositionen.

1970-talets varvsutredningar

Den svenska varvsindustrin har under 1970-talet varit föremål för ett

stort antal utredningar och riksdagen har vid ett flertal tillfällen beslutat om

särskilda åtgärder för varvsindustrin. I samband härmed har framhållits att

näringspolitiska åtgärder föratt överbrygga tillfälliga svårigheter är berätti-

gade endast om de framtida konkurrensförutsättningarna och branschens inneboende anpassningsförmåga kan bedömas som goda.

Framtidsbilden för såväl varven som sjöfartsnäringen förändrades radi-

kalt genom händelser på den internationella oljemarknaden hösten 1973. Utsikterna för de svenska varven att erhålla nya lönsamma order i nämnvärd omfattning under 1975-1976 bedömdes som mycket små. Mot denna bakgrund beslutade statsmakterna om en anpassning till en väsentligt lägre produktionsnivå. Denna neddragning av produktionen åstadkoms genom

en kombination av strukturella åtgärder och finansiella åtaganden. Det statliga övertagandet av Eriksberg 1975 och det därpå följande beslutet om

en avveckling av verksamheten där låg i linje med detta synsätt.

Hösten 1976 förutsågs stora förluster i främst Götaverkenkoncernen till följd av bl.a. förd valutapolitik och beslutad lagerproduktion. Samtidigt

: 4 Skr. 1980/81: 12

bedömde staten att de strukturella problemen inom överskådlig framtid var avsevärda varför Svenska Varv-koncernen bildades. Hi fördes alla stat-

liga intressen inom varvsområdet. Ytterligare medel tillsköts under 1978

kombinerat med krav på kortsiktiga kapacitetsreduktioner.

Som en följd av den akuta ekonomiska krisen i Kockums 1978 beslutade

riksdagen att staten skulle överta Kockums rörelsedrivande verksamhet

och att varvs- och rederirörelserna skulle överföras till Svenska Varv.

Föregående strukturutredning rörande den svenska varvsindustrin

gjordes i Industridepartementets regi årsskiftet 1977/78. Det beslut som

därefter följde i riksdagen omfattade tiden t. o. m. 1980.

Denna gång har strukturplanen gjorts i Svenska Varvs regi. Detta föll sig

naturligt sedan koncernen under 1979 tillförts Kockums och därmed kom-

mit att omfatta samtliga svenska storvarv.

Strukturplanen omfattar denna gång koncernens samtliga verksamhets-

grenar.

Strukturplanens innebörd

Strukturplanen beskriver koncernens inriktning och omfattning i mitten av 1980-talet. Den innehåller såväl en beskrivning av hur koncernen kan

tänkas se ut vid denna tidpunkt som hur planen skall förverkligas.

En ny övergripande strukturplan kan bli aktuell om 3 å 4 år sedan de

åtgärder som nu initieras genomförts och fått effekt.

Planen skall inte uppfattas statiskt så att styrningen sker ovillkorligt efter planen. Styrningen måste i stället anpassas efter verkligheten. Dagens beslutssituation karaktäriseras av en hög grad av osäkerhet. Denna

får dock inte tas till intäkt för att beslut ej fattas, eftersom det står klart att

en kraftig omstrukturering av flertalet varv är nödvändig.

Graden av osäkerhet samt kravet på. | Jämförelse nm med annan svensk

vara dynamisk i i den mening att såväl den framtida verksamhetsinriktning-

en som förverkligandet av denna successivt mäste anpassas under genomförandet av omstruktureringen. Planen måste således betraktas som ett arbetsdokument för koncernledningen i dess uppgift att förändra och utveckla koncernen.

- en beskrivning av koncernens målsättning för 1980-talet och av dess styrningsfilosofi — en beskrivning av vilka konsekvenser målsättning och aktuella prognoser har för koncernens verksamheter medio 1980-talet

— ett handlingsprogram för genomförande av omstruktureringen samt — förslag till ett antal åtgärder för omedelbara beslut.

Skr. 1980/81: 12 5

Ägarens krav och koncernens målsättning

Svenska Varv bildades 1977 med primär uppgift att finna en acceptabel lösning på de omfattande strukturproblemen inom varvsindustrin. Ägarenstaten ansåg att en gemensam ledning effektivast skulle skapa en överblick

över och hantera de svåra problem som under flera år bedömdes som ofrånkomliga.

Genom koncernbildningen har ägaren givit koncernen ett totalt ansvar

för erforderlig omstrukturering. Grundidén är att koncernen skall styras

utifrån samma företagsansvar som gäller för övriga företag.

Ägarens ekonomiska krav kan sammanfattas enligt följande:

— Långsiktigt

Uthållig lönsamhet i samtliga verksamhetsgrenar. Detta innebär att verksamheter med bibehållen soliditet skall kunna lämna rimlig avkastning

(utdelning).

— Kortsiktigt

Effektivt agerande inom angivna riktlinjer och anslagna ekonomiska

ramar.

Ägaren har mot bakgrund av koncernens kraftiga förändringsbehov samt därmed förknippade konsekvenser för stora grupper av anställda principiellt förklarat sig beredd att som inslag i omstruktureringsprocessen stödja även mer riskfyllda projekt än vad som annars hade varit motiverat. Detta ökade risktagande kan endast ses som temporärt och görs för att öka

möjligheten för flera verksamheter att nå uthållig lönsamhet. Det åvilar koncernledningen att avbryta satsningar när dessa ej längre kan bedömas leda till framgång. Strukturplanens övergripande målsättning är att samtliga verksamhets-

grenar skall vara lönsamma 1985.

Framtagande av strukturplanen

Strukturplanen omfattar således hela koncernens verksamhet även om

tyngdpunkten lagts på koncernens varvsverksamhet dit de stora problemen är koncentrerade. Inom strukturplanens ram definierades ett antal delprojekt. Dessa utfördes av utomstående konsultföretag. I strukturutredningen ingick delprojekten — Storvarv

— prefabricerade fabriksanläggningar — reparationsverksamheten — industriverksamheten — nya verksamheter

— rederiverksamheten

Delprojektet storvarv utfördes av Boston Consulting Group, rederiverksamheten av Andresen, Finne & Co och övriga av Scandinavian Institute

of Administrative Research (STAR).

Skr. 1980/81: 12 6

I strukturplanen beaktades även de synpunkter som framkom i den utredning som gjordes av kommissionen för mindre och medelstora varv.

Dessa utredningar utgjorde underlag för den samlade värdering som slutligen gjordes av koncernledningen.

Detprojekten diskuterades fortlöpande i en speciell referensgrupp i vilken ingick koncernledningen, ett antal experter samt företrädare för

svensk industri och fackliga organisationer. Referensgruppen diskuterade

även den hethetsbedömning som gjordes av koncernledningen.

Framtida struktur Storvarven

Produktionsvolymen vid de fyra storvarven uppgår 1980 till ca 10 milj. timmar. Som framgår av avsnittet 80-talets fartygsmarknad, sidan 9—10, beräknas den lönsamma tillgängliga marknaden inom valda affärsområden

uppgå till endast ca 5 milj timmar per år under första hälften av 1980-talet

och ca 6,5 milj. timmar under senare hälften. En kraftig reduktion av

kapaciteten vid storvarven är därför nödvändig. Identifierade intressanta framtida affärsområden ställer mycket olika krav på såväl ”hårdvaruresurser”, av typ anläggningar, som ”mjukvarure-

surser”', av typ affärskompetens. Inget varv har idag erfarenhet av samtli-

ga affärsområden. Varven har dock sammantaget erfarenhet från vart och

ett av identifierade områden. Därför är det väsentligt att söka den varvs-

struktur som effektivast tillvaratar möjligheten att snabbt nå framgång

inom valda affärsområden. Ett gemensamt drag är att affärsgenombrott

måste ske tidigare än för flertalet konkurrenter för att bli framgångsrikt

samt att ytterligare proportionella kapacitetsreduktioner omöjliggör nöd-

vändig effektivitetsförbättring vid storvarven.

Vald struktur blev därför:

Varv Pruduktions- = Affärsområden Prognostiserad marknads-

volym 1980 volym 1980-84

(milj. tim) (milj. tim/år) Uddevallavarvet = 2,2 Tank/bulk/enhetslastfartyg 22 Götaverken 2,5 Offshore (offshore service) Arendal prefabricerade fabriksanläggningar

Nya verksamheter 1.5 Kockums 3,5 Tank/bulk/enhetslastfartyg

med gradvis förskjutning mot

gas/kemikaliefartyg, prefabrice-

rade fabriksanläggningar, (färjor),

reparation. lego

Nya verksamheter 2,4 Öresundsvarvet = 2.2 Avvecklas =

För Götaverkan Arendal och Kockums gäller att produktionsvolymen skall orienteras mot bedömd framtida marknadsvolym. Om uthållig lön-

Skr. 1980/81: 12 7

samhet inom angivna affärsområden uppnås kan denna dock få motivera en större produktionsvolym. Volymen skall under perioden ej överstiga

1980 års produktionsvolym.

Övriga enheter

Götaverken Cityvarvet omstruktureras till ett reparationsvarv med in-

riktning mot den regionala marknaden, där varvet kan erhålla bättre priser och därmed få möjlighet att uppnå lönsamhet. Under 1980 skall pågående

ansträngningar för att reducera omkostnader och höja produktiviteten

fullföljas. Vid slutet av 1980, då effekten av genomförd omkostnadsreduktion samt resultat av beslutade produktivitetsförbättrande åtgärder kan

bedömas, skall beslut rörande framtida verksamhetsvolym fattas.

Karlskronavarvet inriktas mot marin nybyggnation och underhållsverk- . samhet för svenska marinen samt export av marina fartyg. Satsningarna på

plastteknologi och vindkraft fullföljs. Götaverken Sölvesborg fullföljer pågående omstruktureringsarbete.

Verksamheten vid Finnboda Varf avvecklas.

Befraktningskunnandet samlas centralt i Zenit-koncernen. Här skall

även resurser hållas i beredskap för att hantera eventuella kundfallisemang. Resurser skall även finnas om ett centralt fartygsägande skulle bli aktuellt.

För industriverksamheten bedöms goda expansionsmöjligheter föreligga inom existerande produktområden. Strukturplanen innebär därför att industriföretagen ges möjlighet till fortsatt sådan expansion.

Kapitalbehov

För genomförande av strukturplanen fordras ett omfattande ekonomiskt

stöd från ägaren—staten för att dels täcka förluster under omstrukture-

ringsperioden och dels öka koncernens för närvarande mycket låga solidi-

tet.

När Svenska Varv bildades erhöll koncernen en soliditet om ca 10 Zz. De tillskott som därefter erhållits har endast inneburit att uppkomna förluster

ca 102. Den låga soliditeten samt det förhållandet att en del av kapitaltillskotten utgått i form av icke räntebärande värdegarantier har medfört att koncer-

nen tvingats bära mycket stora negativa räntenetton och en fortsatt mycket kraftig valutaexponering. Efter omstrukturingsperioden bör därför koncernen ges en soliditet jämförbar med övrig svensk verkstadsindustri. Struk-

turplanen förutsätter sålunda en ökning av det egna kapitalet så att soliditeten vid ingången av 1985 uppgår till 25 Z.

Strukturplanens krav på kapitaltillskott kan sammanfattas enligt följande

Skr. 1980/81: 12 8

— utveckling 800 Mkr — avveckling av Öresundsvarvet och Finnboda Varf samt nedskrivning av

anläggningstillgångar 1350 Mkr.

— förlusttäckning omstrukturerade enheter 1200 Mkr

— ökning av soliditeten till 25 2 2 800 Mkr

— täckande av kostnader för anställningsgarantin 260 Mkr

Styrningsfilosofi

Svenska Varv-koncernen består idag av företag med olika inriktning, problem och utvecklingssituation. För styrning och omstrukturering av verksamheterna bör bland annat följande principer vara vägledande. — Kommersiellt sunda verksamheter måste utvecklas och stödjas. — Koncernen skall i likhet med övrig industri endast driva sådana verk-

samheter som är företagsekonomiskt motiverade eller som genom om-

strukturering kan förväntas bli detta. — Verksamheternas omfattning skall styras utifrån förväntad lönsamhet.

En omstrukturering får således aldrig fixeras till given verksamhetsvo-

lym.

- En omstrukturering skall avbrytas när underlag finns som visar att

denna ej kan bli framgångsrik.

— Verksamheter med likartade affärsidéer och utvecklingssituation bör värderas och styras utifrån gemensamma principer.

— I samtliga verksamheter, även sådana som drivs med stora stödinsater,

måste incitament för effektivitet skapas.

— Koncernen skall ej driva verksamheter av sysselsättningspolitiska skäl

annat än på ägarens direkta uppdrag.

Utifrån dessa principer indelas koncernens verksamheter i tre sektorer

enligt nedanstäende figur.

| Kommersiell sektor | Omstruktureringssektor Sysselsättnings politisk | — sektor. -

I re ) LI — I |

Defimerande avkast- | Positiv cash-flow Positiv cash-flow ningskrav (utdelning). (inkl. stöd). Unkl. stod) Frihet att kopa/avyttra Omstruktureras för att Kostnadstacks entigt toretag. bli företagsekonomiskt särskild överenskomlLönsamhets- ! motiverade. i melse eller "löpande motiverade — Avvecklas senast när räkning". Investeringar investeringar. Z anslagna ramar för enligt överenskommel-

NL, fespektive verksamhet se med ägaren over

är slut. Investeringar speciella anslag. |

. inom program. | : : Förvaltas endast på

Programstyrd tids- direkt uppdrag av begränsad satsning. ägaren och i den H I omfattning stoden

tillåter. | FO I L. I l FN |

Skr. 1980/81: 12 9

I den kommersiella sektorn samlas de företag vilkas verksamhet i nuläget är företagsekonomiskt motiverade. Verksamheterna uppvisar normalt en balans mellan olika verksamhetsgrenars utvecklingssituationer, där dock stora inbördes skillnader i lönsamhet kan föreligga. Givetvis kan företag i denna sektor under kortare tidsperioder visa förlust. På företagen

ställs gängse ekonomiska krav och accepteras i huvudsak endast investeringar motiverade av lönsamhetsskäl. Koncernen har frihet att avyttra och köpa företag inom denna sektor.

I omstruktureringssektorn samlas verksamheter vilka efter en omstruk-

turering bedöms kunna bli företagsekonomiskt motiverade. Företagen

skall under omstruktureringsperioden inklusive stöd visa en positiv cash-

flow. Investeringar görs endast inom för omstruktureringen beslutade program. Koncernen skall avveckla verksamheter så snart det visar sig att

omstruktureringen ej lyckas eller när anslagna ekonomiska ramar för re-

spektive bolag är förbrukade. Dessa krav skall tillämpas på varje enskilt

bolag inom sektorn. Satsningarna är tidsbegränsade och styrda genom i

strukturplanen uppgjorda program. Samtliga företag som nu befinner sig i

omstruktureringssektorn skall antingen vara avvecklade/avyttrade eller

överförda till den kommersiella sektorn senast vid utgången av 1984.

I den sysselsättningspolitiska sektorn samlas de företag som koncernen

begärt få avveckla, men där ägaren av något skäl beslutat att koncernen

tillsvidare skall fortsätta med verksamheten. Företag kan således endast hamna i denna sektor efter direkt beslut från ägaren. För samtliga företag gäller här att de skall uppvisa en positiv cash-flow efter erhållet stöd samt att investeringar endast görs efter överenskommelse med ägaren och med

speciella anslag. Kostnader för driften av företagen skall täckas enligt särskild överenskommelse eller enligt ”löpande räkning”. Längden på det

driftsansvar ägaren pålagt koncernen för företag i den sysselsättningspoli-

tiska sektorn avgörs 1 varje enskilt fall av ägaren.

80-talets fartygsmarknad

Bakgrund

Efter andra världskriget skedde en mycket snabb ekonomisk tillväxt. Denna resulterade i en kraftig ökning av transportvolymen för främst

råolja, Järnmalm, kol och en del andra bulkvaror. Den ökade transportvo-

lymen medförde en successivt stegrad efterfrågan på nytt fartygstonnage.

En omfattande utbyggnad av den japanska varvsindustrin under 1960-talet

resulterade dock i att ett mindre kapacitetsöverskott uppkom på marknaden och andra konkurrensmedel än produkten som sådan började öka i

betydelse. Speciellt blev kreditgivningen i samband med fartygsförsälj-

ningar snabbt ett av de avgörande konkurrensmedlen.

Under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet fortsatte utbyggnaden

Skr. 1980/81: 12 10

av den japanska varvskapaciteten. Vidare satsade flera lågkostnadsländer,

exempelvis Syd-korea, målmedvetet på en exportinriktad varvsindustri. Skillnader i produktionskostnader mellan olika fartygsproducerande

länder började nu bli märkbar och för den svenska, liksom för övrig

västeuropeisk varvsindustri, blev under hela 1970-talet en väsentlig kostnadsnackdel bestående gentemot bl. a. den japanska. Prissättningen kom nu att bli ett betydelsefullt konkurrensmedel.

Läget för de svenska storvarven förvärrades ytterligare av den kraftiga

kapacitetsutbygnad som skedde under mitten av 1970-talet. I den högkonjunktur som då rådde inom rederinäringen tycktes läget skenbart ljusna för

varvsindustrin. Efterfrågan på tonnage ökade mycket snabbt och orderingången till varven steg kraftigt. Mot bakgrund av denna efterfrågeökning på tonnage fattades beslut om stora kapacitetshöjande investeringar i såväl

gamla som nya varv.

Oljekrisen och den därefter svaga utvecklingen av den internationella handeln förändrade dock den förväntade utvecklingen på ett avgörande

sätt. Inneliggande orderstockar reducerades snabbt och en kraftig internationell överkapacitet inom varvsindustrin uppkom under andra hälften av

1970-talet. Överkapaciteten har dessutom genom kraftig subventionering konserverats och på så vis förstärkt obalansen mellan utbud och efterfrå-

gan i marknaden. Lönsamheten i världens varvsindustri har generellt varit mycket svag under de senaste åren även om skillnaderna varit stora mellan

olika länder.

Den svenska varvsindustrins problem kan inte ses isolerat från den kris som kännetecknar branschen totalt sett. Så länge den internationella över-

kapaciteten består är det utomordentligt svårt att nå en tillfredsställande lönsamhet för den inhemska varvsindustrin, även med en beskuren kapaci-

tet.

Sannolikt kommer marknaden totalt sett först vid mitten av 1980-talet att vara i någorlunda balans. Flera skäl talar för detta:

— En fortsatt svag internationell ekonomisk tillväxt inverkar negativt på

fraktmarknaden och därmed på behovet av nytt tonnage.

— Rederierna behöver konsolideras ekonomiskt innan beställningar på nytt tonnage sker.

— Neddragningen av varvskapaciteten i de industrialiserade länderna mot-

verkas av fortsatta statliga subventioner. Dessutom kommer sannolikt

en reaktivering av vissa varv att ske.

— Fortsatt kapacitetsutbyggnad kommer sannolikt att ske i nya varvsna-

tioner, som därigenom får en effektivare anläggningsstruktur jämfört

med traditionella varvsnationer.

Skr. 1980/81: 12 M

Konkurrenskraft

De svenska storvarvens internationella konkurrenskraft har analyserats vid ett flertal tillfällen. Stora skillnader i produktionskostnader har därvid konstaterats, inte minst gentemot japanska och sydkoreanska varv.

Den analys som gjorts i samband med Svenska Varvs strukturutredning

visar att kostnadsnackdelen idag uppgår till ca 25 96 jämfört med Japan och att den under 1980-talet kan väntas bestå om än något reducerad. Motsvarande analys har även gjorts vad avser Sydkorea och även här uppvisar de svenska storvarven ungefär samma kostnadsnackdel. Analyserna har avsett större tankfartyg och övriga motsvarande standardfartyg, dvs. sådana fartyg som utgjort varvens huvudsakliga beläggning under större delen av 1970-talet.

Under senare år har emellertid till följd av minskad konkurrenskraft på

detta traditionella sortiment varvens produktprogram vidgats betydligt.

kaliefartyg, färjor och offshoreprodukter. Även för dessa fartygstyper, vilka tidigare ofta benämnts specialfartyg, föreligger emellertid motsvaran-

de kostnadsnackdel som för standardfartygen.

Framtida marknader

En bedömning av storvarvens marknad under 1980-talet är mycket svår att göra. Stor osäkerhet föreligger såväl vad avser värdering av efterfråge-

volymer som av varvens möjliga marknadsandelar inom olika marknadssegment. Speciellt svår att värdera är den framtida marknaden för ännu

inte etablerade produkter av typ prefabricerade fabriksanläggningar samt för sådana produkter vars framtida marknad är starkt beroende av beslut

på det energipolitiska området.

Den marknadsbedömning för fartyg, som har redovisats i Svenska Varvs strukturplan, har skett med utgångspunkt i AWES' (Association of West

European Shipbuilders) senaste prognoser. I nedanstående tabell I. visas

de prognostiserade teveranserna för vissa intressanta fartygstyper.

Tabell 1. Fartygsleveranser 1980-talet (milj. KBRT per år) Fartygstyp Leveranser

1980-84 1985-90 Tankfartyg (70 000 dwt) VW

to Bulkfartyg (40 000 dwt) IC RV Enhetslastfartyg VW Gas/kemikaliefartyg nos — lv -D

Prognoserna anger en fortsatt mycket svag efterfrågan under 1980-talets första hälft. Mot slutet av 1980-talet förväntas dock efterfrågan öka. Denna

ökning består till stor del av ersättningsbehov för tank- och bulkfartyg

Skr. 1980/81: 12 12

byggda It början av 1970-talet. Specialfartygen, dvs. enhetslast-. gas- och kemikaliefartyg, representerar cn mycket betydande och relativt stabil andel av leveranserna under perioden.

Prognosens känslighet för ändrade förutsättningar på tank- respektive

bulksidan har varit föremål för en särskild analys. Av denna framgår bl. a. att en höjning av oljepriserna kraftigt påverkar utvecklingen, men att såväl

positiva som negativa effekter i efterfrågehänseende uppstår vilka tenderar

att neutralisera varandra. På lång sikt bedöms emellertid att oljans minska-

de betydelse som primär energikälla kommer att innebära en kraftigt minskad efterfrågan på tankfartyg. En sådan kommer endast delvis att

kunna kompenseras av en ökad efterfrågan på bulkfartyg för transport av kol.

Inom offshorcområdet har på ett likartat sätt marknadsmöjligheterna bedömts för i första hand semi-submersibel-plattformar för såväl bostadsoch serviceändamål som borrning.

Bedömningar har vidare gjorts för prefabricerade fabriksanläggningar

inom följande huvudområden:

— Ammoniak/urea-anläggningar

— Metanolanläggningar

— Pappers- och pappersmasseanläggningar

Största marknadspotentialen har ammoniak/urea-anläggningar. Här för-

väntas ett stort antal nya anläggningar och här finns också stora möjligheter för prämbaserade applikationer. Samarbetet med Haldor Topsée A/S

har inneburit att positionen inom ammoniak/urea-området förbättrats ge-

nom tillgången till unik teknisk och marknadsmässig kompetens.

Bedömningar för metanolområdet har varit svårare att göra pga att utvecklingen där till stor del bestäms av i vilken utsträckning metanol i

framtiden kommer att användas för uppblandning i bilbensin. Vidare påverkas även möjligheterna att nå marknadsgenombrott inom metanolområ-

det av om en order på en ammoniak/urea-anläggning först kan erhållas. Pappers- och pappersmasscanläggningar har också visat sig klart intres-

santa, huvudsakligen mot bakgrund av Götaverken Ångtekniks erfarenhet och position inom detta område.

Prisfördelar

Prognoserna visar således att efterfråga finns inom vissa marknadssegment men att olika metoder för att eliminera storvarvens grundläggande

kostnadsnackdelar gentemot Japan och lågkostnadsländerna måste identifieras. Flera sådana möjligheter har analyserats och inom intressanta marknadssegment bör främst följande vara användbara.

Produktkomplexitet

En ökande produktkomplexitet i form av ett högt teknologiinnehåll

Skr. 1980/81: 12 13

minskar möjligheterna för lågkostnadsländerna att konkurrera. Sådant högt teknologiinnehåll finns exempelvis i prefabricerade fabriksanlägg-

ningar och i LNG-fartyg. Den ökade produktkomplexiteten har vidare den

effekten att den direkta lönens andet i förädlingsvärdet minskar. Eftersom lönekostnadsskillnader förklarar merparten av kostnadsnackdelen gent-

emot lågkostnadsländerna blir det därmed även rimligt att anta att en ökad produktkomplexitet i sig bör minska kostnadsnackdelen.

Intensifierad marknads- och produktutveckling

Härmed avses den för konkurrenskraften väsentliga egenskapen att kunna utveckla såväl marknad som produkt för att erhålla erforderligt försprång framför konkurrenterna. Detta kan ske i form av nya koncept

och i form av utveckling av nästa generations fartyg. Sannolikt sker det

inledningsvis med hjälp av olika samarbetspartners men senare måste det egna kunnandet utvecklas till att bli ledande inom affärsområdet. Speciellt inom offshoreområdet bör en sådan strategi kunna tillämpas.

Systemförsäljning

Kostnadsnackdelen kan även reduceras genom att varven säljer en hel

transportlösning i stället för endast produkter i transportkedjan. Denna strategi bör främst kunna tillämpas för olika typer av enhetslastfartyg.

De prisfördelar som enligt ovan kan uppnås kan förmodligen inte helt eliminera kostnadsnackdelen. En avsevärd ökning av varvens inre effektivitet kommer därför att krävas.

Vidare kommer stora krav att ställas på affärsförmåga och marknads-

kunskap för att kunna utnyttja branschens även i fortsättningen cykliska

efterfrågemönster så att ett relativt högre pris kan erhållas genom försäljning vid rätt tidpunkt.

Slutsatser

Mot bakgrund av den bedömda framtida efterfrågan och den framtida konkurrenskraften har ett antal affärsområden bedömts intressanta för de svenska storvarven. För respektive affärsområde har dessutom en bedöm-

ning gjorts av den volym som en framgångsrik satsning på respektive

marknad skulle kunna ge. Slutsatserna sammanfattas i nedanstående tabell

2 PA Tabell 2. Storvarvens framtida marknad (milj. tim/år)

Anm. Med storvarv avses Götaverken Arendal, Uddevallavarvet, Kockums och Öresundsvarvet.

Skr. 1980/81: 12 14

Utöver dessa affärsområden bör även utvecklingen inom offshore-service och färjor följas. Dessa områden kan under senare deten av 1980-talet bli intressanta för storvarven.

Den möjliga lönsamma marknadsvolymen. givet en framgångsrik satsning med åtföljande marknadsgenombrott, skulle då i början av 1980-talet kunna uppgå till ca 5 miljoner timmar och mot slutet av 1980-talet 6—7 miljoner timmar. Detta skall jämföras med 1979 års produktionsvolym, vilken uppgick till ca 12 miljoner timmar. Även vid en maximalt lyckad satsning behöver därför kapaciteten kraftig minskas.

För koncernen är prefabricerade fabriksanläggningar, gas/kemikaliefartyg och offshoreprodukter de mest utvecklingsbara områdena inom vilka en stark konkurrensposition kan skapas. Verksamheten inom dessa områden bör lättare än konventionell fartygsproduktion kunna försvaras mot konkurrens från lågkostnadsländer.

Totalt sett är risken stor för att koncernen inte förmår nå angiven totalvolym. Lägsta risken att inte nå angiven volym bör finnas inom segmenten tank-, bulk- och enhetslastfartyg. För övriga segment av mer högteknologisk karaktär kommer med stor sannolikhet en framtida marknad att finnas. Om svensk varvsindustri kan bli framgångsrik inom dessa segment är beroende av den förmåga varven har att utnyttja tidigare nämnda strategier för att nå prisfördelar. Noteras måste dock att samma strategier även tillämpas av konkurrenterna. varför konkurrensen om de tillgängliga marknadssegmenten kommer att bli mycket hård.

Frågor till koncernchefen

Vad är det för skillnad mellan strukturplanen och tidigare planer som tagits fram rörande varvsindustrin? |

Personligen tycker jag att det här är den första egentliga strukturplanen för varvsindustrin. Genom Kockums inträde i Svenska Varv 1979 blev det naturligt att planen utarbetades inom koncernen i motsats till tidigare utredningar som pga. varvens olika ägarförhållanden utarbetats under industridepartementets ledning.

Tidigare planer har mera genomsyrats av försöken att övervintra med så många enheter som möjligt än att reellt angripa strukturproblematiken. Visserligen har stora kapcitetsreduktioner skett men dessa har mera följt en ”osthyvelprincip” där varvsenheterna reducerats proportionellt snara-

Tidigare utredningar har dessutom varit bundna i ett sysselsättningsorienterat synsätt, där strukturen beskrivits i termer av framtida verksamhetsvolymer — arbetstillfällen — vid respektive varvsföretag. I vår strukturplan är den övergripande målsättningen att skapa företag som baserat på våra marknadsbedömningar är uthälligt lönsamma senast 1985.

Skr. 1980/81: 12 15

Vi är väl medvetna om att framtiden är synnerligen osäker och vi har därför lagt en plan som tillåter anpassning till den verklighet som vi kommer att möta. Detta kallar vi för planens dynamik och den betyder

bl.a. att framtida verksamhetsnivåer blir beroende på vår förmåga att

skapa lönsam verksamhet.

I planen anlägger vi också ett betydligt mer långsiktigt synsätt än i tidigare utredningar. Styrande för vårt strukturförslag är vår bedömning av framtida marknader under första hälften av 80-talet samt den utblick vi

försöker göra för andra hälften av 80-talet. Detta mer långsiktiga synsätt är

nödvändigt för att skapa den arbetsro vi nu behöver för att genomföra

planen. I detta avseende har tidigare utredningar misslyckats eftersom dessa medfört ett antal kortsiktiga beslut om varvsindustrin.

Ett nytt inslag är vidare att vi beskrivit en ”styrfilosifi” för de olika verksamheterna. Vi tycker det är väsentligt att styra kommersiellt sunda företag på ett annat sätt än företag under omstrukturering som är i behov av omfattande ekonomiskt stöd från moderbolaget. Därför har vi valt att indela företagen i två sektorer, en kommersiell och en omstruktureringssektor. Skulle vi dessutom av ägaren åläggas att bedriva verksamhet som ur koncernens synvinkel borde avvecklas vill vi placera sådana företag i en tredje sektor — en sysselsättningspolitisk sektor.

Är inte planen väl defensiv? Det enda som görs är reduktioner. Var finns det offensiva inslaget? :

Inledningsvis måste vi komma ihåg att de problem vi står inför är mycket

stora och svåra att lösa. Många bedömare gör i. o. m. gällande att varvsindustrin blir 1980-talets största industripolitiska fråga.

Personligen tycker jag att planen är utpräglat offensiv, i själva verket är den en av de största satsningar på en bransch som föreslagits i Sverige.

Härigenom blir planen också riskbetonad. Vi är beredda till satsningar

som knappast något enskilt företag skulle föreslå ur risksynpunkt eller orka med ur finansiell synpunkt. Om satsningarna lyckas kommer de dock att skapa ett konkurrenskraftigt produktprogram och därmed trygga många arbetstillfällen. Detta gör vi efter samråd med ägare och styrelse.

De offensiva satsningarna innebär bl. a. att vi i planen föreslår att 800 Mkr satsas på utveckling av nya verksamheter, att två stora varvsföretag

med sammanlagt mer än 7000 anställda ställs om till ny produktion samt

att vi satsar på fortsatt expansion av våra industriföretag.

Planen resulterar i en väsentlig krympning av den svenska varvsindustrin men den innebär en rejäl chans att skapa långsiktig överlevnadsför-

måga för en avsevärd del av denna problemtyngda industri.

Skr. 1980/81: 12 16

Vilka risker resp möjligheter ser Du i planen?

Möjligheterna hgger i de mycket stora utvecklingssatsningar som vi

avser göra inom ett antal definierade områden. Dessa möjliggörs av den

syn som ägaren — staten — har, att i detta fall tillåta högriskbetonade satsningar under förutsättning att de kan leda till en långsiktig lönsamhet. Därigenom skapas möjligheter till de marknadsgenombrott som krävs för

att vi skall nå sådana marknader/produkter där vi har långsiktiga möjlighe-

ter. |

Riskerna ligger i de stora krav planen ställer på genomförandet av förslagen. Planen bygger på att vi skall lyckas

— att bli ledande på ett antal affärsområden där vi idag i mänga fall endast

har begränsad erfarenhet. Detta ställer höga krav på såväl produktut-

veckling som marknadsföring. — att öka vår effektivitet så att vi kan minska de kostnadsnackdelar vi har

mot våra huvudkonkurrenter.

Under utredningens gång kom information om konsulternas rekommendationer. Strukturplanen tycks inte överensstämma med dessa. Vad beror det

på?

I strukturutredningen definierades ett antal delprojekt som utfördes med

hjälp av olika konsulter. I konsulternas uppdrag låg därför naturligen ej att göra en helhetsvärdering. Denna gjordes av koncernledningen efter flera

diskussioner i såväl styrelsen som i en speciellt tillsatt referensgrupp där

bl. a. representanter för de anställda ingick. Olyckligtvis kom konsulternas delresultat att debatteras offentligt innan koncernledningen gjort sin helhetsbedömning. Jag tänker då speciellt på de delprojekt rörande storvarven som Boston Consulting Group svarade för.

I detta specifika fall fann vi när den totala sammanvägningen gjordes att det framlagda delförslaget skulle kräva en omfattande och krävande flyttning mellan enheterna av befintligt kunnande och resurser bl.a. inom offshore och prefabricerade fabriksanläggningar. Vi bedömde att en sådan förflyttning av ”mjukvara” skulle ge så stora tempoförluster att ett framgångsrikt marknadsgenombrott sannolikt skulle äventyras inom dessa af-

färsområden. Vi tvingades därför göra visst avkall på kravet på högt

kapacitetsutnyttjande på samtliga kvarvarande varv.

Bl. a. därför kom vårt strukturförslag att innebära en trevarvslösning i

stället för den av BCG förordade tvåvarvsstrukturen.

Borde inte en sådan här omfattande utredning ha baserats på en samhällsekonomisk bedömning?

Svenska Varv har inte ålagts att styra koncernen utifrån samhällsekono-

miska värderingar. Sådana bedömningar måste göras på departements-

Skr. 1980/81: 12 17

nivå. Industridepartementet lät därför en fristående konsult göra en samhällsekonomisk värdering av vårt strukturförslag. Det intressanta med denna värdering tycker jag personligen är att den på samhällsekonomiska meriter effektivt avlivar ett strukturförslag där samtliga storvarv bibe-

hålles. Jag vill dock ännu en gång påpeka att de satsningar som rekommenderas i planen inte hade kunnat motiveras utifrån ett traditionellt företagsekonomiskt synsätt. Bakom ägarens vilja att genomföra de satsningar som re-

kommenderas i planen ligger med all säkerhet ett samhällsekonomiskt hänsynstagande.

Ni har fått kritik för Ert sätt att sköta MBL-frågorna i samband med planen

Fackföreningarna på Öresundsvarvet har kritiserat vårt agerande i sam-

band med strukturplanen. Vår MBL-hantering av strukturplanen kommer

därför eventuellt att prövas i central förhandling. När vi startade strukturutredningen gick vi noga igenom samtliga MBL-

frågor som var aktuella. De fackliga organisationerna involverades i ett mycket tidigt skede och de ingick bl. a. i den referensgrupp som tillsattes

för utredningen. Samtliga MBL-frågor har hanterats på överenskommet

sätt med den fackliga referensgruppens arbetsutskott och samtliga fackliga

organisationer exkl Öresundsvarvets har funnit vårt agerande korrekt. Vi har därför mycket svårt att se på vilka grunder kritik kan riktas mot vår MBL-hantering av strukturplanen. Det är nog istället tyvärr så att man kan misstänka ett samband mellan vårt förslag till avveckling av Öresunds-

varvet och varvets fackliga representanters kritik av MBL-hanteringen.

Varför vill Ni inte ge Öresundsvarvet en ärlig chans att leva vidare?

Det är givetvis inte frågan om att ge Öresundsvarvet en chans eller ej. En sådan fråga hade varit motiverad om vårt problem till sin karaktär hade varit ett effektivitetsproblem.

Vad vi istället står inför är ett omfattande branschproblem där den lönsamma marknad vi ser framför oss i mitten av 80-talet endast motsvarar ca hälften av dagens verksamhetsvolym på de fyra storvarven. Vid bedömning av den framtida marknadsvolymen har jag då ändå räknat med de

genombrott på bl. a. prefabricerade fabriksanläggningar och gasfartyg som

strukturplanen bygger på.

Vår avsikt med utredningen har varit att finna bästa möjliga struktur, d. v.s. i detta fall kombination av varvsenheter samt deras inriktning och dimensionering. Med den marknad vi ser framför oss är samtliga strukturer

där Öresundsvarvet ingår sämre än den struktur vi föreslagit. Detta gäller

såväl om Öresundsvarvet ersätter något av de varv som ingår i vårt förslag

som om varvet adderas till den föreslagna strukturen. 2 Riksdagen V980/81. 1 saml. Nr 12

Skr. 1980/81: 12 18

Ett strukturförslag där samtliga fyra storvarv ingär omöjliggör den nödvändiga anpassningen av den totala varvskapaciteten och kommer att äventyra den satsning som strukturplanen innebär. Jag vill dessutom tillfoga, även om det ligger utanför Svenska Varvs ansvarsområde, att ett bevarande av Öresundsvarvet allvarligt kan äventyra de svenska mindre och medelstora varvens överlevnadsförmåga.

Vad skall egentligen ske med Öresundsvarvet när ni avvecklar verksamheten? I propositionen anges att verksamheten inte får konkurrera med vare sig andra varvsföretag eller med annan industri. Vad återstår då att göra?

För det första skulle jag tro att man avsett en med hjälp av subventioner baserad skadlig konkurrens. Om det vidare funnits ett enkelt svar på frågan hade vi inte tvingats föreslå en avveckling av Öresundsvarvet.

I regeringens proposition förutsätts en långsammare avveckling av Öresundsvarvet än den vi föreslagit. I detta fall vill därför regeringen lägga på oss ett ansvar att under avvecklingen på billigast möjliga sätt ansvara för verksamheten. Ett sådant åtagande stämmer väl med vad som gäller i den sysselsättningspolitiska sektorn. Vilken sysselsättning det blir fråga om under avvecklingsperioden kommer att bero på våra och andras möjligheter att finna nya sysselsättningstillfällen, hur snabb avgången från varvet blir samt den allmänna konjunkturutvecklingen.

Innan vi fått ett bättre grepp om utvecklingen vid Öresundsvarvet samt om riksdagens beslut i frågan är det därför svårt att ha färdiga lösningar.

Kommer Finnboda Varf att läggas ned den här gången?

Marknaden för Finnboda Varfs reparationsverksamhet har de senaste åren minskat kraftigt. Detta i kombination med cen på grund av säsongsvariationer mycket ojämn beläggning samt Finnbodas höga kostnadsläge gjorde att vi 1978 fattade beslut om nedläggning av verksamheten. I avvaktan på rekommendationer från den kommission för utredning av de mindre och medelstora varven som riksdagen tillsatte drevs verksamheten emellertid vidare. Kommissionen fann dock att en nedläggning av Finnboda var väl motiverad.

Nu har Stockholmsregionen visat intresse för att på olika sätt stötta en mycket begränsad verksamhet vid Finnboda Varf. En nedläggning av verksamheten är givetvis inget självändamål och vi diskuterar därför för närvarande om ett stöd från regionen kan innebära att förutsättningar skapas för en framtida men mycket begränsad verksamhet vid Finnboda Varf.

Skr. 1980/81: 12 19

Vissa bedömare tycker uppenbarligen att Kockums i planen getts ett så lågt kapacitetsutnyttjande att ett genomförande endast innebär första steget mot

nedläggning. Är det sant?

Det förtjänar att än en gång poängteras att vår strukturplan inte utgår

från fastlagda framtida verksamhetsvolymer för de olika företagen. Voly-

men får istället anpassas till den lönsamma verksamhet som kan skapas vid

företagen. Härvid gäller samma syn för Kockums som för övriga företag.

Kockums utgör i sig ett stort problem därför att marknadsgenombrott

ligger senare i tiden för det primära affärsområdet — gas/kemikaliefartyg —

än för övriga affärsområden i planen. En mycket omfattande satsning

måste därför göras för att överbrygga tiden fram till ett genombrott. Kapa-

citetsutnyttjandet under denna period är beroende av vilka ekonomiska resurser som kan satsas på omstruktureringen. Vi måste dock ha klart för oss att Kockums representerar den utan tvekan största enskilda satsningen som görs i hela strukturplanen.

Ni ges i propositionen möjligheter att fortsätta rederiverksamheten. Vad har

Ni för planer för denna verksamhet?

Som bekant är kombinationen rederi och varv mycket vanlig bland mindre och medelstora svenska varv. Tidigare har även storvarven haft liknande relationer. Detta beror bl. a. på att det kunnande om fartygs- och fraktmarknaderna som byggs upp i rederiverksamheter positivt kan bidra

till varvens produktval och produktutveckling. Vår rederiverksamhet bygger på nära samarbete med rederier och befraktare i vår kundkrets. Genom sådant samarbete skaffar vi oss ett kun-

nande som vi bl. a. kan utnyttja för utveckling av nya produkter och nya marknader. Denna form av rederiverksamhet är därför ett naturligt led i vår marknadsföringsstrategi och vi ser här möjligheter att på vissa områden skaffa oss ett försteg gentemot konkurrenterna.

Vad finns det för skäl att Svenska Varv skall ha industriföretag -- har Ni inte nog med andra problem?

Det är ett säreget synsätt att ifrågasätta koncernens kommersiellt sunda

stora problem. Bakom koncerntanken ligger ju att olika delar skall kunna stödja varandra. Primärt gäller det därför istället att se hur industriföreta-

gen kan stödja den omstrukturering av varvsverksamheten som beskrivs i

strukturplanen. Den väsentliga koppling vi här kan se är inom affärsområdet prefabricerade fabriksanläggningar där exempelvis Calor-Celsius och Götaverken Ångteknik aktivt kommer att kunna stödja varvsföretagen så

alt sannolikheten för ett marknadsgenombrott ökar.

Skr. 1980/81: 12 20

Vad har Ni gjort av de 12 miljarder kronor som satsats på varvsindustrin och

vad säger att de 6 miljarder som Ni begär skall ge ett bättre resultat? : Det statliga stödet till den svenska varvsindustrin är synnerligen komplicerat att tränga in i. Tyvärr har därför debatten kommit att kretsa kring de 12 miljarderna utan att dessa ordentligt analyserats.

Det är riktigt att riksdagen under perioden 1977-1979 beslutade om stöd

till svensk varvsindustri uppgående till drygt 12 miljarder kronor. Av dessa

avsåg ca 10 miljarder Svenska Varv-koncernen.

Merparten härav eller drygt 7 miljarder kronor. avsåg åtaganden som

varvsföretagen hade gjort under första hälften av 1970-talet och som om

inte staten hade övertagit företagen hade iett till att de svenska storvarven gått i konkurs. I och med att företagen övertogs förband sig staten också

att täcka dessa kostnader. Dessa 7 miljarder kronor har således inget att

göra med den löpande verksamheten vid varven under perioden 1977—-

1979. Vi måste också ha klart för oss att nära 3 miljarder kronor av detta

stöd består av förlusttäckningsgarantier som ännu ej infriats och därmed

inte inneburit någon utbetalning för staten. För att täcka förluster i den löpande verksamheten har stöd utgått med drygt 2 miljarder kronor under perioden. Återstående ca I miljard kronor

av de 10 som utgått till Svenska Varvkoncernen har använts för att höja det egna kapitalet i koncernen.

De 6 miljarder kronor vi begär i strukturplanen kan således inte jämföras

med de 12 jag beskrivit ovan. Det är viktigt att komma ihåg att hälften av

det belopp vi begär skall användas för en uppkapitalisering av koncernen

och därför inte kan betraktas som en kostnad för staten. Resterande del. d. v.s. drygt 3 miljarder kronor. behövs för avveckling av Öresundsvarvet

och Finnboda Varf samt omstrukturering och utveckling av resterande verksamhet.

Vi kan givetvis inte garantera att de pengar som nu skall satsas i varvsindustrin kommer att ge förväntat resutat. Det nya är dock att vi nu betydligt

mer konkret än tidigare kunnat arbeta fram ett program för att med hjälp av

begärda ekonomiska resurser nå längsiktig lönsamhet i koncernen.

I strukturplanen framför Ni stark kritik mot den statliga stödpolitiken. Har

ändå inte stöden inneburit en möjlighet för varvsindustrin att övervintra?

Det är givetvis riktigt att den svenska varvsindustrin idag inte hade existerat utan de statliga stödinsatserna. Vad vi emellertid kritiserat är utformningen av de generella stödåtgärderna. Jag tänker då främst på

beställarstödet till svenska rederier vilket inneburit att våra varv förlorat den inriktning mot den internationella marknaden som är nödvändig för att överleva på längre sikt. Vidare har stödet i sig kommit att innebära mins-

kad affärsmässighet.

Vi har även kritiserat stödets kortsiktiga natur vilken omöjliggjort en meningsfull långsiktig planering av verksamheten.

Skr. 1980/81: 12 | 21

Ni trycker i Er plan mycket hårt på att Svenska Varv måste ges en soliditet

jämförbar med andra svenska företags. Spelar verkligen soliditeten någon roll för ett statsägt företag?

När det gäller soliditeten vill jag för det första peka på resultatmätningsaspekten. Med den soliditet om ca 10 26 som vi idag har, får vi en oproportionerligt stor skuldbörda vilken medför att vårt räntenetto kraftigt

belastar resultatet. 1979 uppgår detta räntenetto till nära — 550 Mkr. Med en så kraftig räntebelastning finns en uppenbar risk att koncernen aldrig når en långsiktig lönsamhet. I så fall skulle istället krävas kontinuerligt stöd från ägaren — staten. Visserligen kan man invända att staten genom

att inte uppkapitalisera Svenska Varv kan förränta motsvarande kapital

och på så vis ”ha råd” att ge ett kontinuerligt stöd till koncernen. Vad man då frånser är de negativa psykologiska effekter som uppstår i en organisa-

tion som dras med kontinuerliga förluster.

För det andra måste man komma ihåg att Svenska Varv är en stor låntagare internationellt. Här spelar koncernens soliditet en stor roll. Om

vi inte får en kapitalisering till en nivå som är jämförbar med övrig svensk industri kan vi aldrig av egen kraft låna pengar internationellt. Vi kommer

då ständigt att bli beroende av speciella kreditgarantier vilket för vår ägare måste vara en mycket sämre metod än att med en uppkapitalisering marke-

ra tilltron till koncernen.

Vad är det som borgar för att Er utredning markerar slut på varvsindustrins problem och innebär att en livskraftig varvsindustri kan skapas?

För första gången tror jag att vi har en möjlighet att få ett långsiktigt beslut som ger oss den arbetsro som är nödvändig för att genomföra erforderliga förändringar. Dessutom tycker jag att vi denna gång mycket konkret har arbetat igenom intressanta framtida marknader och funnit metoder att förändra vår verksamhet i överensstämmelse därmed.

Man får naturligtvis inte inbilla sig att det vi ser framför oss är en enkel process med ett bergsäkert recept till lösning av samtliga problem. Varvsindustrin kommer även framgent att ha problem men vi hoppas och tror att vi genom denna strukturomvandling skall så att såga ”normalisera” problemen till en för övrig industri normal nivä.

Vilka är de tre viktigaste uppgifterna för 1980? — att påbörja genomförandet av den strukturplan vi arbetat fram under

1979 och början av 1980. — att skapa möjligheter till affärsgeenombrott för flera av våra nya pro-

dukter. — att öka den inre effektiviteten på främst varvsföretagen och få bort den osäkerhetskänsla som krisåren skapat i dessa organisationer.

Skr. 1980/81: 12 22

Förvaltningsberättelse Koncernöversikt

Fartygsmarknaden

Fraktmarknaden förbättrades under 1979 jämfört med den svaga marknad som rådde 1977 och 1978. Genom de stigande fraktraterna. illustrerade i nedanstående diagram för produkttank-. obo- och tankfartyg, kunde största delen av tonnaget lämna bidrag till täckande av kapitalkostnader och I vissa fall täcka dessa helt. Upplagt tonnage minskades därmed markant.

Som en följd av den förbättrade fraktmarknaden ökade intresset för fartygsreparationer. Reparationsvolymen vid koncernens reparationsvarv minskade visserligen men den förbättrade marknaden medförde höjda priser. Dessa ligger dock fortfarande ca 20 76 under varvens självkostnad.

Även andrahandsmarknaden för fartyg förbättrades avsevärt genom traktmarknadsförbättringen. Den förbättrade andrahandsmarknaden påverkar koncernen direkt genom en värdestegring på det egna furtygsenga-

gemanget. Under året har också denna värdeuppgång till viss del realise-

rats genom att ett antal fartygsförsäljningar skett vilket påverkat resultatet

med ca 200 Mkr.

Även indirekt påverkas koncernen av den förbättrade andrahandsmarknaden genom att värdet av de fartygsinteckningar som ligger till säkerhet för äldre kundkrediter ökar i värde samtidigt som kundernas egen betal-

ningsförmåga stärks. Härigenom har det varit möjligt att upplösa delar av

de omfattande reseveringar som i tidigare bokslut gjorts för kundfordrings-

risker. På detta sätt har värdeuppgängen på andrahandsmarknaden påverkat koncernens resultat med ca 500 Mkr.

Som cen följd av den förbättrade sjöfartskonjunkturen har även priserna

på nybyggt tonnage ökat något. Förändringen har här varit betydligt måttligare än vad gäller fraktmarknad och andrahandsmarknad. Orderingången

till varvsindustrin har koncentrerats till produkttank-, bulk- och mindre tankfartyg. Det är fortfarande endast i undantagsfall kontrakt kan tecknas till priser som täcker fartygens självkostnad. Under året har det varit möjligt att teckna sådana vid försäljning av fartyg där den ursprungliga beställaren varit tvungen att annullera kontraktet och där varvet således kunnat erbjuda en ny beställare direkt leverans.

I övriga fall har priserna med avdrag av eventuellt beställarstöd endast täckt 65—85 424 av självkostnaden. Merparten av försäljningarna under året har emellertid skett till svenska redare som utnyttjat det svenska beställar-

stödet. Detta får därigenom indirekt en avsevärd positiv påverkan på

koncernens resultat. Om de försäljningar som påverkat årets resultat skett

till nettopriser. d.v.s. med avdrag för till redarna lämnade avskrivnings-

lån, skulle resultatet för koncernen ha varit ca 560 Mkr sämre.

Skr. 1980/81: 12 23

Den fortsatt mycket svaga nybyggnadsmarknaden har nödvändiggjort en i historiskt perspektiv mycket kort orderstock. Orderstocken vid årsskiftet täckte för de stora nybyggnadsvarven beläggningen 1. 0. m. drygt halvårs-

skiftet 1981.

För 1980 förutses en relativt god fraktmarknad för bulkfartyg medan

fraktraterna för tankfartyg förutses bli otillfredsställande. Prisnivån för nybyggt tonnage bör något förbättras jämfört med läget vid årsskiftet 1979/ 80.

Omstrukturering av varvsverksamheten

Det tidigare inledda omstruktureringsarbetet av varvsverksamheten vid främst Götaverken Arendal och Öresundsvarvet samt i viss mån Götaverken Cityvarvet och Karlskronavarvet har fortsatt under året.

På Kockums har under de senaste åren en successiv minskning av verksamheten skett. Anpassning av organisation och styrsystem till en delvis förändrad verksamhetsinriktning har kommit igång senare. Kockums har därför inte kommit lika långt som övriga nybyggnadsvarv i sin omstrukturering.

Under slutet av 1979 samt början av 1980 uppnåddes marknadsgenombrott inom offshore. Det på grund av stigande oljepriser ökade intresset att

utvinna olja har skapat en expansiv marknad, där Götaverken Arendal

kunnat teckna order på såväl bostadsplattformar för Nordsjön som jack-

up-riggar till svenska beställare. Även internationellt har en inbrytning kunnat göras genom försäljning av jack-up-riggar till Mexico i början av

1980. De order som tecknats i slutet av 1979 samt i böran av 1980 täcker

varvets självkostnader. Totalt har koncernen de senaste två åren tecknat

order på offshoreprodukter för ca 2000 Mkr.

I slutet av 1978 tecknade koncernen ett preliminärt kontrakt på en

prefabricerad ammoniak/urea-fabrik till Pakistan. Ambitionen att snabbt

kunna erhålla ett definitivt kontrakt var hög. Denna ambition har i efter-

hand visat sig orcalistisk och trots att hög prioritet givits åt projektet har

ännu inget definitivt kontrakt kunnat tecknas. Under året har dock ägarkonstellationen och andra finansieringsfrågor kommit närmare en lösning men det politiska läget i området innebär ett osäkerhetsmoment i det fortsatta arbetet. Slutligt kontrakt bör dock vara möjligt att uppnå under

1980.

Arbetet med att slutföra kontraktsförhandlingar avseende ordern till Pakistan har bedrivits parallellt med att ett flertal andra potientiella köpare av ammoniak/urea-fabriker bearbetats under året. Ett stort intresse för såväl konceptet prefabricerade fabriker som själva anläggningstypen finns.

Produktprogrammet har under året breddats med prefabricerade meta-

nolanläggningar. Även dessa har mött stort intresse i främst sådana länder som planerar att utnyttja egna gasförekomster för tillverkning av metanol

att användas som komponent i bilbränsle.

Skr. 1980/81: 12 24

Utveckling av övriga nya verksamheter — ofta under benämningen

alternativ produktion — har fortgått under året. De förväntningar som kan

ställas på möjligheterna till sådan utveckling har blivit alltmer realistiska såväl vad gäller erforderlig tid som den sysselsättningsvolym en fram-

gångsrik utveckling kan medföra. Under året genomfördes den förändring

av utvecklingsverksamhetens organisation som redogjordes för i föregåen-

de årsredovisning. Respektive dotterbolag har därmed fått huvudansvar

att driva sin egen verksamhetsutveckling.

De resurser bolagen tidigare satsat på utveckling var ofta splittrade på

många små projekt utan egentligt sammanhang med befintlig verksamhet och baserades ibland på relativt vaga affärsidéer. Under året har en koncentration på ett fåtal projekt med kunskapsmässig koppling till befintlig

verksamhet genomförts. Hittills har resultatet av den bedrivna utveck-

lingsverksamheten av naturliga skäl varit begränsat. Några intressanta produkter kommer dock att introduceras under 1980. Omstruktureringsarbetet har emellertid medfört en övergång från serieproduktion med långa ledtider av kända produkter till enstycksproduktion

med korta ledtider av delvis nya produkter. Detta har medfört en ökad osäkerhet i kalkylunderlaget och därmed stora delvis oförutsedda kost-

nadsökningar vid produktionen.

Industriverksamheten

Industriföretagen fortsatte under 1979 utvecklingen av nya produkter och marknader med huvudinriktningen mot branscherna energi, cellulosa och

petrokemi.

På energiområdet kännetecknades den svenska marknaden av en avvak-

tande attityd med hänsyn till utgången av folkomröstningen om kärnkraft. Samgående med Svenska Maskinverken stärkte koncernens ställning inför de kommande årens utveckling. På det internationella planet markerade

leveransen till Liberia av två motorer till en dieselkraftanläggning under

början av 1980 en inbrytning på ett nytt verksamhetsområde.

Trots en positiv prisutveckling på massa och papper har investerings-

benägenheten i Sverige på cellulosaområdet varit låg och huvudsakligen

inriktats mot ombyggnad och reparation av befintliga anläggningar. I Sydoch Nordamerika har däremot en ökning av investeringsaktiviteten kunnat

noteras.

På petrokemisidan har vissa komponentleveranser skett till de svenska

raffinaderierna. Ett större kvalificerat montagearbete har under året slut-

förts i Stenungsund.

Förvärv av Kockums varvs- och rederiverksamheter Efter beslut i riksdagen våren 1979 förvärvades Kockums varvs- och rederiverksamheter. Samtidigt erhöll Svenska Varv AB ett ägartillskott

om 2586 Mkr. Härav avsåg

Skr. 1980/81: 12 [5 'n

— 575 Mkr att täcka förluster i Kockums varvs- och rederiverksamhet

— 11 Mkr att täcka diverse förluster i övriga förvärvade enheter

— 500 Mkr att förstärka koncernens egna kapital så att soliditeten ej

försämrades av förvärvet

— 1500 Mkr i form av värdegarantier att täcka nödvändig omvärdering av övertagna verksamheters balansräkningar. De förvärvade Kockumsverksamheternas resultat för 1979 ingår i sin

helhet i koncernresultaträkningen. För att möjliggöra kontinuitet redovisas även en ingångsbalansräkning per 1979-01-01 vari förvärvade verksam-

heters balansräkning ingår.

Den omvärdering av kundfordringsrisker, eget fartygsinnehav och på-

gående produktion till vilken värdegarantier om 1500 Mkr erhölls vid förvärvet har ej påverkat årets resultat utan gjorts direkt i ingångsbalans-

räkningen. Resultateffekten i koncernen av förvärvade Kockumsverksamheter uppgår till — 874 Mkr, varav Kockums AB — 773 Mkr och Rederi AB Malmoil — 101 Mkr.

Kockums och Malmoils resultat 1979 belastas kraftigt av åtaganden gjorda före 1979. Sålunda belastas resultatet med ca 117 Mkr avseende

ökade reserveringar för kundfordringsrisker och fartygsengagemang samt med räntekostnader om ca 100 Mkr avseende den produktion av två gasfartyg för egen räkning som för närvarande pågår.

Resultatet i Kockums AB har dessutom belastats med extraordinär nedskrivning av anläggningstillgångarna om 254 Mkr. För övriga varvsenheter i koncernen definierades erforderligt nedskrivningsbehov för att anpassa anläggningstillgångarna till framtida verksamhetsvolym redan

1978. Nedskrivningen skulle göras med lika belopp under åren 1978 t. o. m.

1980. Eftersom Kockums ej ingick i koncernen 1978 omfattar årets nedskrivning där 2/3 av totalt erforderlig nedskrivning.

Frånsett medskrivningen av anläggningstillgångarna uppgår förlusten

1979 i förvärvade Kockumsverksamheter till ungefär den storlek som förutsattes vid förvärvet och vilken speglas av det kapitaltillskott Svenska

Varv AB erhöll.

Resultat och kapitalbehov

Koncernens omsättning 1979 inklusive förvärvade Kockumsverksam-

heter uppgick till 4997 Mkr och resultatet före ägartillskott, bokslutsdispo-

sitioner och skatt till — 867 Mkr.

För att möjliggöra en jämförelse med föregående år avser den följande

resultatkommentaren koncernen exklusive Kockums.

Omsättningen 1979 uppgick då till 4630 (3871) Mkr och resultatet före ägartillskott, bokslutsdispositioner och skatt som framgår av tabell I nedan

till + 7 (— 2149) Mkr.

Skr. 1980/81: 12 26

Rörelseresultatet efter avskrivningar men före reserveringar uppgår till

— 458 (— 494) Mkr. Den förbättrade fraktmarknaden och åtföljande förbättrade priser på

andrahandstonnage har som ovan beskrivits möjliggjort upplösningar av

tidigare gjorde reserveringar för kundfordringsrisker och eget fartygsinne-

hav.

Resultatet har tillgodogjorts + 552 (— 619) Mkr genom upplösningar av

tidigare gjorda reserveringar för kundfordringsrisker och borgensåtaganden samt + 89 (— 91) Mkr genom upplösning av tidigare gjorda reserveringar för eget fartygsinnehav.

Valutakursernas fluktuationer minskade under 1969. Dollarn försvagades successivt och nådde sitt bottenläge i slutet av året. Under 1980 har en

återhämtning skett. Sfr försvagades i början av 1979 något men förstärktes åter under årets sista månader varför förändringen mellan årsskiftena blev

försumbar. Den obetydliga förändringen av Sfr under året samt nedgången

i Us$ med ca 3 Z medförde att koncernen exklusive Kockums kunde resovisa en valutavinst uppgående till + 16 ( — 219) Mkr.

Sfr-skuldens avveckling fortsatte planenligt under året. Koncernens

utestående Sfr-skuld nedbringades med ca 200 milj Sfr till ca 500 milj. Sfr.

Dessutom 'säkerställdes genom terminsköp amorteringar och räntor upp-

gående till 192 milj. Sfr. som förfaller under 1980. Lånestocken i US$ har ökat i takt med amorteringen av Sfr-skulderna.

Genom de omfattande amorteringar av utlandsupplåningen som skett

under året har en stor del av de reserveringar för valutaförluster som gjorts i tidigare års bokslut realiserats. Totalt realiserades under året valutaför-

luster uppgående till 247 (490) Mkr.

Räntenettot fortsatte att försämras. Totalt belastades koncernen, exkl. Kockumsverksamheterna, med ett räntenetto uppgående till — 322 (— 2 66) Mkr. Den negativa utvecklingen av räntenettot beror på den under året

ökande upplåningskostnaden samt på att det kapitaltillskott koncernen fått för att täcka tidigare förluster ej utbetalats.

De värdegarantier som utfärdats av ägaren — svenska staten — för att

täcka förlustrisker i pågående produktion, kundfordringar och eget fartygs-

innehav utbetalas exempelvis först när respektive förlust realiseras. Vi-

dare har endast delar av det kapitaltillskott koncernen erhöll enligt riksdagsbesliut i juni 1978 utbetalats.

Under 1979 träffades emellertid en överenskommelse med ägaren om

utbetalning till ett spärrat konto i Riksgäldskontoret av de medelstillskott

som beslutades av riksdagen i december 1978 samt i samband med Kock-

ums-förvärvet våren 1979. Behållningen på detta konto är räntebärande

och kan lyftas efter beslut av regeringen när likviditetssituationen så kräver. Totalt har under året 3 171 Mkr utbetalats till detta konto, varav 2371

Mkr kvarstod spärrat vid årsskiftet. Genom kopplingen mellan likviditets-

Skr. 1980/81: 12 27

utvecklingen och utbetalning från detta spärrade konto är koncernens likviditet för närvarande tillfredsställande.

Den kraftiga kapacitetsneddragning som pågår vid koncernens varv har

inneburit att dessa fått ett oproportionerligt stort anläggningskapital, vilket inte ens i en normal marknadssituation kan förräntas. I samband med föregående bokslut beslöts därför att 1978, 1979 och 1980 göra erforderliga

nedskrivningar av anläggningskapitalet.

Årets resultat belastas därför med en extraordinär kostnad för nedskrivning av anläggningstillgångarna om —216 (235) Mkr. Resterande erforderlig nedskrivning av anläggningstillgångarna 340 Mkr. kommer att göras i bokslutet 1980.

Som framgått ovan har årets resultat till skillnad från 1977 och 1978

positivt påverkats av händelser som ej kan relateras till årets verksamhet. Ett grovt försök till uppdelning av resultatet i den del som kan hänföras till årets verksamhet respektive tidigare åtaganden framgår av tabell 1.

Koncernens ovissa framtidsutsikter samt extremt riskfyllda situation har

givit styrelsen och verkställande direktören anledning att liksom i föregående bokslut använda jämförelsevis försiktiga värderingar. En i viss ut-

ringsrisker och eget fartygsinnehav. I korthet har följande väsentliga vär-

deringsprinciper tillämpats.

Produkter i arbete har förlustreserverats med den bedömda totala slut-

liga förlusten för resp. objekt värderat till marknadspris — dock har reser-

veringen begränsats till upparbetade kostnader. Detta innebär att en stor

del av väntade förluster på order som färdigställs under 1980 tagits i årets bokslut.

Förutom de förlustreserveringar som sålunda gjorts i årets bokslut innehåller orderstocken förlustrisker om ca 179 Mkr.

Eget innehav av skepp resp. andelar i skepp — redovisade som anläggningstillgängar — har värderats till ett försiktigt bedömt marknadspris.

I jämförelse med föregående år har en försiktigare marknadsvärdering gjorts. Den kraftiga uppgången på andrahandsmarknaden som ovan noterats baseras endast på ett fåtal avslut. En större utförsäljning av fartyg

skulle därför kraftigt kunna pressa priserna nedåt. Detta har motiverat en

skillnad på 15—20 2 mellan de värden som ligger till grund för bokslutet

och de högre priser som noterats vid årsskiftet.

Fluktuationer vad gäller prissättning på andrahandstonnage kan även framgent förväntas bli kraftiga. Om en strikt marknadsvärdering av eget fartygsinnehav och de säkerheter som hgger till grund för värdering av osäkra fordringar görs kommer koncernens resultat kraftigt att fluktuera i

takt med förändringar av andrahandsmarknaden. En generell prisförändring på andrahandstonnage om 10 Z innebär exempelvis en resultatförändring med +ca 360 Mkr om hänsyn tas till reserv för fordringar.

För samtliga osäkra fordringar har reserveringar gjorts med skillnaden

Skr. 1980/81: 12 28

mellan utestående fordran och säkerhetens värde, värderat till ett på

samma sätt som för eget fartygsinnehav försiktigt uppskattat marknadspris. so

Fordringar och skulder i ffrämmande valutor har värderats till den lägsta resp. högsta av anskaffningsdagens och balansdagens kurser, utan någon form av periodisering. Kvittning av kursvinster och kursförluster har skett i den mån amortering av fordringar och skulder i samma valuta ligger inom samma kvartal.

Tabell I Resultatanalys (Mkr) 1977 1978 1979 Årets verksamhet, exkl. Kockums Rörelseresultat före reservering . + 242 - 494 —455 Förändring av förlustreserv för

Tidigare åtaganden, exkl. Kockums

Förändring av reserv för kundrisker

Resultat före ägartillskott, boksluts-

dispositioner och skatt -2242 —2 149 -—867

Tabell 2

Göta- Udde- Öre-

verken valla- sunds- Mkr Arendal varvet varvet Kockums

Fakturering! 1002 763 716 273

Rörelseresultat före reserveringar

för kundfordringsrisker och

Nedskrivning av anläggningstillgångar - 55 - 83 - 18 —254 Övrigt extraordinärt . - + 31 - + 10 Resultat före bokslutsdispositioner

och skatt + I +117 - 83 —-773 Resultatpåverkan av statligt

beställarstöd? +229 + 66 +138 +148

! Faktureringen är ett dåligt mått på verksamhetsvolymen vid varven. Under året upparbetade intäkter, dvs. faktueringen, eller för osåld produktion, marknadsvärdet periodiserat efter upparbetade direkta timmar, uppgår till I 020 Mkr vid Götaverken Arendal, 707 Mkr vid Uddevallavarvet, 592 Mkr vid Öresundsvarvet och 624 Mkr vid Kockums. " Liksom för koncernen i dess helhet är denna beräknad som den resultateffekt, vilken hade erhållits om under året resultatpåverkande fartyg sälts till nettopriser, dvs. med avdrag för av redaren utnyttjat avskrivningslån.

Skr. 1980/81: 12 29

Tabell 3

! Moderbolagets resultat består i huvudsak av finansiella kostnader. Dotterbolagens upplåning i moderbolaget sker mot marknadsmässig ränta.

Av koncernens resultat före boksluts dispositioner och skatt inkl Kockums, —867 Mkr, svarar de stora nybyggnadsvarven för —-738 Mkr enligt

tabell 2.

Resterande del av resultatet, — 129 Mkr, fördelar sig enligt tabell 3.

Kommentar till resp bolag återfinns i den följande redovisningen av

dotterbolagen. Dessa kommentarer omfattar dock ej den inverkan lämnade avskrivningslån haft på respektive varvsföretags resultat.

Huvuddelen av Svenska Varvs rederiverksamhet har samlats i Rederi AB Zenit. Efter förvärvet av Kockums rederiverksamhet har dessutom tillkommit Rederi AB Malmoil. I några fall har det även av olika skäl

befunnits lämpligt att varven behållit vissa fartygsinnehav. Omfattningen av dessa framgår av avsnittet om koncernens rederi- och fartygsengagemang.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt av koncernens samlade rederiverksamhet under 1979 var O Mkr och fördelas på

0 Härav utgör 146 Mkr återföring av tidigare gjorda reserveringar avseende eget skeppsinnehav till ett försiktigt bedömt marknadspris. Denna återföring redovisas som en extraordinär intäkt.

Delägda rederiers ställning har beaktats i värderingen av koncernens fordringar, andelsinnehav m. m. De reserveringar som härvidlag befunnits nödvändiga är inräknade i koncernens rederiresultat i ovanstående tabell.

Skr. 1980/81: 12 30

Investeringar exkl skepp och företagsförvärv, 170 Mkr ligger liksom

föregående år på en mycket låg nivå och omfattar i stort sett endast oundgängliga ersättningsinvesteringar.

Personal

Avvecklingen av Eriksberg skedde planenligt vid halvårsskiftet 1979 i

och med leveransen av det sista fartyget. Denna avveckling har berört

omkring 4 750 personer och är den största som skett i Sverige. Stora reduktioner av antalet anställda vid varven speciellt i Göteborg har

fortgått under 1970-talets senare hälft som framgår av vidstående diagram.

Merparten av reduktionen har skett genom s.k. naturlig avgång även om vissa varsel fått tillgripas i samband med Eriksbergsavvecklingen. Genom

de anställningsstopp som samtliga varv tillämpat de senaste åren har åldersstrukturen kraftigt förändrats.

Fortsatta reduktioner genom naturlig avgång skulle därför allvarligt kunna begränsa varvsföretagens överlevnadsmöjligheter. De reduktioner som

ligheterna säkerställs.

Riksdagens beslut i december 1978 om anställningsgaranti för de anställ-

da vid storvarven t. o. m. 1980 medförde i Göteborg att Projekt 80 bildades

i maj 1979. Omfattande förhandlingar med de fackliga organisationerna

samt samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna föregick skapandet av

P 80.

Målet för denna verksamhet är att inom ramen för anställningsgarantin underlätta övergången till nya och varaktiga arbeten för den personal som

blivit övertalig i de ordinarie verksamheterna. I väntan på nya anställningar sysselsätts personalen i P 80 med arbete eller utbildning. Ett nära

samarbete med arbetsförmedlingen är nödvändigt. Därför har kontorslokaler för arbetsförmedlingen ställs till förfogande i omedelbar anslutning till Projekt 80:s personalfunktion.

Totalt berörs ca I 700 personer i Göteborg av P 80. I april 1980 har av dessa ca 600 slutat. ca 250 placerats i sådan riktad utbildning eller praktikanttjänstgöring som + stor utsträckning beräknas övergå till fast anställning hos nya arbetsgivare samt ca 250 bedömts ej kunna återkomma till arbete på grund av sjukdom. Av kvarvarande ca 600 personer är ca 250 över 55 år och ca 175 villkorligt arbetsföra eller har socialmedicinska besvär. För dessa senare två grupper kommer det sannolikt ej att vara

möjligt att före 1980 års utgång finna nya varaktiga anställningar. Arbete pågår för att individuellt för var och en av dessa finna så goda lösningar som möjligt.

Kostnaden för Projekt 80, vilken 1979 uppgick till ca 1S Mkr har cj belastat årets resultat. Ersättning kommer att utgå ur den förlusttäckning för anställningsgarantin som föreslås i regeringsproposition 1979/80: 165.

Skr. 1980/81: 12 31

Projekt 80 har för berörda varvsföretag i Göteborg inneburit att personalreduktioner kunnat göras utan försämring av ålders- och kompetensstruktur. Vidare har det för berörda människor inneburit en ökad möjlighet till hjälp med att finna annan sysselsättning.

Genomsnittligt antal årsanställda 1979

Skr. 1980/81: 12 32

Löner och ersättningar 1979 Mkr Styrelsen och Övriga

verkställande direktör anställda

Dessutom har de sociala kostnaderna uppgått till 767,4 Mkr.

Framtidsutsikter

Av koncernens strukturplan framgår att omfattande såväl ekonomiska som personella insatser måste göras främst inom varvsverksamheten för

att få koncernen lönsam. Krav på snabba förändringar måste ställas. Dessa

avser såväl den yttre effektiviteten där varven måste bli bland de ledande

inom sina affärsområden som den inre effektiviteten där varvens kostnadsnivå måste sänkas. Det program som anges i planen innebär en koncentrerad satsning av nybyggnadsvarven på affärsområdena

— Tank/bulk/enhetslastfartyg — Offshore

— Gas/kemikaliefartyg — Prefabricerade fabriksanläggningar

Götaverken Cityvarvet orienteras mot den regionala reparationsmarkna-

den, Karlskronavarvet koncentreras på militära eller halvmilitära fartygs-

applikationer och industriverksamheten utvecklas inom i stort sett nuva-

rande verksamhetsområden.

Under omstruktureringen kommer koncernen att generera avsevärda förluster. Perioden 1980-84 väntas innebära totala förluster uppgående till

inemot 3000 Mkr. Från och med 1985 bedöms koncernen kunna vara

lönsam.

Stora risker är förknippade med planens genomförande och av synnerlig

vikt är att sådana förhållanden skapas att ett effektivt omstruktureringsarbete kan bedrivas. Detta kräver bl. a. att långsiktiga beslut nu fattas så att

arbetsro skapas med möjlighet att koncentrera arbetsinsatserna på omstruktureringen.

Omorientering av nybyggnadsvarven förväntas även 1980 ge vissa merkostnader. Dessa kommer dock att minska avsevärt jämfört med 1978 och

1979 samtidigt som kostnadstäckningen på orderstocken något förbättras.

Skr. 1980/81: 12 33

För 1980 förutses därför för dessa enheter ett något förbättrat resultat även om förlusterna kommer att vara betydande, speciellt med beaktande av att merparten av resultatavräknade order är tecknade av svenska redare vilka kunnat utnyttja det statliga beställarstödet.

Reparationsverksamheten bör positivt påverkas av en stabiliserad sjöfartskonjunktur samt av de effektiviseringsprogram som är under genomförande. Fortsatta men minskade förluster förutses därför i denna verksamhet. .

Fraktmarknadsutvecklingen samt resultatet av de fartygsförsäljningar som kommer att bli aktuella 1980 är svåra att prognostisera. Totalt sett bör rederiverksamheten ge ett i stort sett oförändrat resultat.

Den kompetens för industribyggande, som representeras av industriföretagen kommer att ytterligare inriktas mot kvalificerade industriprojekt och paketleveranser. Den internationella marknaden kommer att bli ett alltmer betydelsefullt arbetsfält. Den förbättrade prisnivån på företagens produkter, effektivitetshöjande åtgärder jämte sanering av verksamheter med otillfredsställande resultat, som vidtagits under 1979 och början av 1980, förutses för industribolagen ge ett överlag förbättrat resultat under 1980.

Hanteringen av strukturplanens genomförande kommer att påverka 1980 främst genom arbete med att förbättra den inre effektiviteten. Under förutsättning att erforderliga strukturbeslut fattas samt att nödvändig arbetsro skapas förutses för koncernen ett i stort sett oförändrat resultat 1980 jämfört med 1979.

Götaverken Arendal

Götaverken Arendal har under 1979 fortsatt den 1976-77 inledda omorienteringen mot nya produkter och marknader. Marknads- och utvecklingsarbetet inriktas främst på offshoreområdet där satsningen under året har lett till nya order.

Företagets leveranser under året omfattade sex fartyg om tillsammans 358 100 dwt: — M/S ”Bullaren” (19 000/28 000 dwt ro/ro-fartyg) ull Rederi AB Transatlantic — M/S "Winter Moon” (14800 dwt kylfartyg) till Salénrederierna AB — M/S ”Winter Star” (14 800 dwt kylfartyg) till Salénrederierna AB — M/S ”Winter Sun” (14 800 dwt kylfartyg) till Salénrederierna AB —- M/S "Norrland ” (97 000/130 700 dwt PROBO-fartyg) till Rederi AB Zenit - M/T ”Wilnora” (155 000 dwt tankfartyg) till Anders Wilhelmsen & Co.

Under året avvecklade Götaverken Arendal sitt engagemang i ett ore/oilfartyg och fyra tankfartyg. Bland dessa ingick M/T ”Malmros Merrimac” . och M/T "Malmros Monitor”, båda på 155 [00 dwt och ägda av Rederi AB 3 Riksdagen I[YSO8E. TF stonl. Nr 12

Skr. 1980/81: 12 34

Malmros. Fartygen färdigställdes redan 1977 och ingick ursprungligen i en serie om 32 tankers av denna storlek. Efter ombyggnad vid Götaverken Cityvarvet till 79 900 dwt levererades fartygen till amerikanska Getty Marine Corp. under namnen ”Kansas Getty” och ”Texas Getty”. Även M/T

”Wilnora” färdigställdes 1977 och ingick i nämnda 155 000 dwt-serie.

I augusti färdigställdes en flytdocka som byggts på beställning av Sudoimport, Sovjetunionen. Under bogsering mot Murmansk inträffade till

följd av hårt väder ett allvarligt haveri, varför leveransen inte kunde ske på utsatt tid. Dockan bogserades till Stord Verft i Norge, där den skall repareras.

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till I Mkr (—606 Mkr). Den förbättrade fartygsmarknaden har medfört att 200 Mkr kunnat återvinnas av tidigare nedskrivna kundfordringar. Extraordinära kostnader för nedskrivning av anläggningarna har belastat resultatet med 55 Mkr (55 Mkr).

Årets investeringar uppgick till 4 Mkr (3 Mkr) och avsåg miljö- och ersättningsinvesteringar.

Orderingång

Under året tecknade Götaverken Arendal order på sammanlagt 1050

Mkr. Två passagerarfärjor med leverans 1981 kontrakterades för Rederi

AB Göteborg—Frederikshavn-Linjen. Med Rederi AB Zenit tecknades kontrakt om försäljning av ett lagerproducerat probo-fartyg och med Salén Energy AB kontrakt på två oljeborriggar av jack up-typ för leverans i slutet av 1980 och början av 1981.

Slutligen slöts ett kontrakt med det norska rederiet Anders Wilhelmsen & Co om leverans av ett tidigare byggt 155 000 dwt tankfartyg som skall användas inom offshore-industrin på Nordsjön.

I början av 1980 slöt Götaverken Arendal avtal med Consafe Offshore

AB om ytterligare två bostads- och serviceriggar för leverans senast i

slutet av 1981 och början av 1982. I februari fick företaget sin första exportorder på otffshoreprodukter då kontrakt slöts med Construcciones Protexa S.A. de C.V., Mexico, om två oljeborriggar av jack up-typ för leverans 1981.

Offshoremarknaden

Oljeutvinningen till havs bedöms under den kommande tioårsperioden

bli en av världens mest expansiva industrier. Mer än hälften av oljebolagens offshoreresurser sätts under början av 1980-talet in på Nordsjön.

Den teknologiska utvecklingen går snabbt. Under 1970-talet ansågs ex-

Skr. 1980/81: 12 35

ploatering på 70 meters vattendjup (Ekofisk) kräva utnyttjande av tekniken till dess yttersta gräns. Idag är detta ”konventionell teknik”. Kraven på hög säkerhet och pålitlighet i system och konstruktion accelererar. Stör-

ningar i prospekterings- och produktionsprocessen får enorma ekonomiska

och miljömässiga konsekvenser. Oljeprisutvecklingen medför att exploatering av tidigare marginella, icke kommersiella fält genomförs. Vidare sker

prospektering på större vattendjup och i riktning mot arktiska förhållanden. Götaverken Arendals konkurrensmöjligheter inom offshoreområdet bedöms som tillfredsställande genom hög tillförlitlighet i produkterna, god

tillverkningskapacitet och erkänd leveranssäkerhet. De största riskerna bedöms vara att den marknadsmässiga konkurrensen rubbas genom omfat-

tande protektionistiska åtgärder.

De bostadsriggar och oljeborriggar som är under byggnad är betydelsefulla referensanläggningar. Ordern från den mexikanska industrigruppen Protexa stärker Arendals internationella position.

Produktutveckling

Primärt bedrivs fortsatt utveckling inom offshoreområdet för att bredda produktprogrammet. Tillsammans med Svenska Varv Utveckling och Kockums bedrivs även utveckling avseende prefabricerade processanläggningar inom gas- och petrokemiområdena, för Götaverken Arendals del speciellt ammoniak/urea-anläggningar.

Personal

Vid årsskiftet 1979—80 uppgick antalet anställda till 3332. Överföringen av personal från Eriksberg avslutades under året — totalt har I 278 personer överförts varav 275 under 1979.

753 personer i Götaverken Arendals organisation fick i september erbjudande om anställning i projekt 80, den organisation som bildats för att ta hand om övertalig personal vid Svenska Varvs Göteborgsbolag. 316 av dessa har förts över under året.

Som ett led i Arendals nya inriktning infördes under 1979 en projektorienterad organisation. Den nya organisationen utgör ett steg i pågående effektiviseringsarbete och är en förutsättning för en förbättrad produktivi-

tet såväl på tjänstemannasidan som bland de kollektivanställda.

Framtidsutsikter

Resultatet av verksamheten, dvs. exklusive förlustreservförändringar, förutses bli oförändrat jämfört med 1979.

Skr. 1980/81: 12 36

Kockums

Kockums AB i Malmö — tidigare Kockums Varv (Shipyard) AB — ingär i Svenska Varv-koncernen sedan den 15 juni 1979. Företagets anläggningar

är anpassade till produktion av fartyg på upp till 600 000 dwt.

Företagets verksamhet har traditionellt varit inriktad på produktion av

mycket stora tekniskt avancerade handelsfartyg. Verksamheten inriktas

nu även mot produktion av prefabricerade processanläggningar inom gas-

och petrokemiområdet.

Kockums har en hög teknisk kompetens vad avser avancerade fartygs-

konstruktioner. Fartyg för flytande naturgas kan offereras konkurrenskraf-

tigt i förhållande till vad utländska varv kan erbjuda. Ordertidpunkter på sådana fartyg är emellertid beroende av starttidpunkter för de olika projekt som för närvarande bearbetas.

Utvecklingsarbete pågår avseende flera intressanta projekt inom verk-

samhetsområdena prefabricerade anläggningar och energiteknik. De första

anläggningarna offereras under 1980. En ökande del av varvets resurser inriktas mot dessa områden.

Företaget bedriver även verkstadsproduktion samt utveckling av anläggningar och komponenter inom cnergiområdet. I begränsad omfattning utföres också fartygsreparationer.

Under året levererades två civila fartyg

— "Seament V” (16 000 dwt cementterminal) till Libexim SA, Panama

— ”Zenobia” (10000 dwt ro-ro-fartyg) till Rederi AB Nordö, Malmö Dessutom fortgick produktionen av två gasfartyg för egen räkning.

Årets resultat

Årets resultat före bokslutsdisposttioner och skatt uppgick till —-773

Mkr. Resultatet har belastats med en extraordinär nedskrivning av an-

läggningstillgångarna med 255 Mkr, med 46 Mkr avscende reserveringar för kundfordringsrisker samt med 64 Mkr avseende fartygsengagemanget.

Orderingång

Under 1979 tecknades kontrakt med svenska beställare på sex fartyg för

leverans 1980-81. Rederi AB Nordstjernan har beställt två 38000 dwt kemikaliefartyg och Johansson-gruppen, Skärhamn, två 20000 dwt ro-ro-

fartyg. Kontrakt på ett tredje fartyg av samma typ och storlek tecknades i februari 1980 med samma beställare. Två stora biltransporttartyg, vardera med kapacitet för 6 000 fordon, har beställts av Rederi AB Soya (Walleniusrederierna).

Förutom dessa fartyg ingick vid årsskiftet 1979—80 i orderstocken två

10000 dwt ro-ro-fartyg, som byggs för Rederi AB Nordö samt två 133 000

Skr. 1980/81: 12 37

m” LNG-fartyg, som byggs för egen räkning. Varvet har vidare i order från Försvarets Materielverk för leverans under 1980-81 tre ubåtar av typ Näcken samt en ubåtsräddningsfarkost (URF).

Produktutveckling

Som en följd av det långvariga samarbetet med Försvarets Materielverk

bedrivs utveckling inom området undervattensteknologi med bl. a. inrikt-

ning på militära tillämpningar och underhåll av gas- och oljefältsutrustning-

ar till havs.

Vidare bedrivs utveckling inom gas/kemikaliefartygsområdet utifrån de erfarenheter som vunnits bl. a. vid tillverkning av de två senaste gasfarty-

gen.

Tillsammans med Svenska Varv Utveckling AB och Götaverken Arendal AB bedrivs utveckling avseende prefabricerade processanläggningar inom gas- och petrokemiområdena, för Kockums del speciellt metanolanläggningar.

Personal

Antalet anställda vid ärsskiftet 1979—80 var 4632, vilket innebär en minskning under året med ca 300 personer. Neddragningen av produk-

tionskapaciteten jämte anställningsstopp under flera år har lett till en

obalans i företagets personalstyrka. Olika åtgärder har vidtagits för att

råda bot på detta förhållande, bl. a. har åtskilliga arbetare och tjänstemän efter utbildning fått nya arbetsuppgifter. Därtill har under året 135 tjänste-

män antagil ett erbjudande om förtidspension.

Framtidsutsikter

Tidigare tagna förlustorder avseende mindre specialfartyg och den nödvändiga omstruktureringen av bolaget medför att resultatbelastningen 1980 väntas bli betydande, dock väsentligt lägre än 1979.

Uddevallavarvet

Uddevallavarvet AB har kapacitet för fartygsbyggen på upp till 650 000 dwt. Företagets anläggningar och organisation är väl anpassade för en rationell fartygsproduktion, främst inom tank- och bulkområdet. Uddevallavarvet strävar efter att även i framtiden lägga tyngdpunkten i sin verk-

samhet på sådan fartygsproduktion.

Skr. 1980/81: 12 38

Under 1979 levererade Uddevallavarvet fem fartyg på tillsammans 410250 dwt: — M/T ”Polytraveller” (127 700 dwt) till K/S Rasmussen Teamship A/S HI, Kristianstad

— M/S ”Sibofir” (54 600 dwt OBO-fartyg) till K/S Ships A/S Avanti & Co,

Oslo — M/S ”Abbey” (118750 dwt bulkfartyg) till Grosvenor Leasing Co, London — M/S ”Thorhild” (54600 dwt OBO-fartyg) till Tönnewolds Tankrederi A/S, Grimstad — M/S ”Viking Head” (54600 dwt OBO-fartyg) till Norse Shipping Co (Pte) Ltd, Singapore

I M/T "”Polytraveller”, som är en s.k. Nordsjötanker, har varvet en

andel på 35 Z. Fartyget är chartrat på fem år till norska Statoil för att

transportera olja från Statfjordfältet till olika hamnar runt Nordsjön. Genom att lastningen sker från en obemannad boj i öppen sjö, har fartyget utrustats med speciella arrangemang vad gäller såväl lastningsanordningar

som manöverförmåga.

Årets resultat

Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 117 Mkr (—169 Mkr). Resultatet har positivt påverkats med 84 Mkr till följd av upplösning av tidigare gjorda reserveringar för förlustrisker i pågående

produktion. Detta beror på att förluster på fartygen kunnat undvikas

genom att de priser som uppnåtts vid försäljning täckt hela produktionskostnaden. Vidare har resultatet påverkats positivt med 106 Mkr genom upplösning av tidigare gjorda reserveringar för kundfordringsrisker.

Resultatet har belastats med en extraordinär nedskrivning av anlägg-

ningstillgångarna på 83 Mkr (90 Mkr).

Även resultatet för rederirörelsen förbättrades och uppgick till —7 Mkr (—52 Mkr). Resultatet är trots uppgången på fraktmarknaden otillfredsställande.

Årets investeringar omfattade 6 Mkr (15 Mkr) och har huvudsakligen utgjorts av reinvesteringar i befintlig produktionsutrustning.

Orderingång

Under året tecknades order på tre fartyg med ett sammanlagt tonnage på ca 125 000 dwt. Två av dessa fartyg avser produkttankers på 35 000 dwt för svensk beställare, medan det tredje är ett 55 000 dwt OBO-fartyg av samma typ som de tre OBO-fartyg som levererades under 1979. Leveranserna skall ske under 1981 och 1982. Med nuvarande orderstock är varvet fullt belagt under 1981 och en del av 1982.

Skr. 1980/81: 12 39

Produktutveckling

Uddevallavarvets framtida verksamhet kommer att ligga inom området fartygsproduktion. För att framgångsrikt kunna konkurrera på denna, in-

ternationellt sett, hårt konkurrensutsatta marknad måste varvet bli ledan-

de på att utveckla nästa generations fartyg av den typ som exemplifieras av

Nordsjötankers och Aframaxfartyg. M/T Polytraveller, som levererats under 1979, är ett exempel på en s.k. Nordsjötanker. Fartygstypen är specialutrustad för att fungera optimalt vid lastning i öppen sjö i Nordsjön. Av Aframaxfartygstypen har varvet sju enheter i order. De första kommer att levereras under 1980. Fartygen är på 80000 dwt och utmärks av sitt

relativt sett ringa djupgående. Varvets resurser för forskning och utveck-

ling koncentreras till att vidmakthålla och bredda kunnandet inom det

primära affärsområdet.

Personal

Uddevallavarvets personalstyrka uppgick vid årsskiftet till 3009 perso-

ner. Detta innebär en minskning under året med 146 personer. En viss

ersättningsrekrytering äger rum och vidare har på nytt viss lärlingsutbildning startats.

Vid dotterbolaget Skandiaverken avvecklades vid årsskiftet 1979—80 driften vid gjuteriet. Den personal — ett trettiotal — som berördes härav. har omplacerats till andra delar av företaget.

Framtidsutsikter

För 1980 förutses en fortsatt stabil utveckling. Resultatet av verksamhe-

ten, dvs, exklusive förlustreservförändringar, förutses bli oförändrat jäm-

fört med 1979.

Öresundsvarvet

Nybyggnadsverksamheten vid Öresundsvarvet AB i Landskrona omfat-

tade under 1979 huvudsakligen mindre specialfartyg. Vidare utför varvet såväl fartygsreparationer som ombyggnader. Industriella produkter marknadsförs genom dotterbolaget Bruces Mek. Verkstads AB och genom varvets industriavdelning

Leveranserna under [979 omfattade sex fartyg om totalt 93 750 dwt: — M/S ”Moordrecht” (44710 dwt bulkfartyg) till NY Maatschappij Mo-

torship ”YSLIEDRECHT” (van Ommeren Group). Rotterdam — M/S ”Vinter Water” (15 100 dwt kylfartyg) till Partrederiet för skepps-

byggnad 266 (Salénrederierna AB och Rederi AB Zenit)

Skr. 1980/81: 12 40

— M/S ”Winter Wave” (15 100 dwt kylfartyg) till Partrederiet för skeppsbyggnad 267 (Salénrederierna AB och Rederi AB Zenit)

- M/S ”Anna Oden” (6950 dwt ro-ro-fartyg) till Partrederiet för M/S

Anna Oden, Skärhamn — M/S ”Eva Oden” (6950 dwt ro-ro-fartyg) till Partrederiet för M/S Eva

Oden, Skärhamn — M/S/V ”Stena Constructor” (4940 dwt försörjningsfartyg) till Rederi

AB Concordia, Göteborg

Årets resultat

Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —83 Mkr

(-118 Mkr). Resultatet har påverkats positivt med 175 Mkr genom upplösning av tidigare gjorda reserveringar för kundfordringsrisker. Resultatet har belastats med 18 Mkr utgörande extraordinär nedskrivning av anläggningstillgångarna.

Den under året pågående omorienteringen av nybyggnadsverksamheten har inneburit stora påfrestningar på organisation och anställda. I samband med övergången till ny produktion uppstod en osäkerhet i konstruktion, kalkyler och produktion, vilket medförde oförutsedda produktionskostnadsökningar. Vidare påverkades verksamheten negativt av de diskussioner som föregick strukturutredningens rekommendation om nedläggning av varvet. Detta medförde sammantaget det starkt försämrade resultatet.

Investeringarna uppgick till 9 Mkr (14 Mkr) och var i huvudsak av

ersättningskaraktär.

Orderingång

Under året har kontrakt tecknats med Statens Järnvägar (SJ) om en kombinerad tåg- och passagerarfärja för leverans i slutet av 1981. Med denna order är varvets nybyggnadskapacitet belagd t. o. m. första kvartalet 1981.

Personal

Antalet anställda, som vid 1979 års ingång var 3 122 minskade under året till 2999 varav 79 i dotterbolag. Reduktionen har skett genom naturlig avgång. Under året har endast personal av specialistkaraktär till konstruk-

tionskontor och försäljningsorganisation rekryterats externt.

Framtidsutsikter

Enligt regeringens proposition 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor m. m.

skall verksamheten vid Öresundsvarvet avvecklas i en takt som bestäms

av möjligheterna för de anställda att få nya arbeten.

Resultatet för 1980 kommer att försämras jämfört med 1979.

Skr. 1980/81: 12 41

Svenska Varv Utveckling

Svenska Varv Utveckling AB — även benämnt Swedyards Development Corp. — svarar inom koncernen för projektering och internationell marknadsföring av prefabricerade processanläggningar, främst inom petroke-

miområdet. Dotterbolaget MariTerm utvecklar och marknadsför utrust-

ningar och system för sjö- och hamntransporter.

I samband med att bolagets resurser under 1979 koncentrerades på

affärsområdet prefabricerade anläggningar överfördes övriga utvecklingsprojekt till andra koncernföretag och till den i moderbolaget nyinrättade koncernstaben Koncernutveckling. Ansvaret för fördelningen av anslag för utveckling av nya verksamheter (alternativ produktion”) överfördes

till ett inom koncernen nyinrättat utvecklingsråd.

Utveckling och marknadsföring av prefabricerade processanläggningar sker i nära samarbete med det danska ingenjörsföretaget Haldor Topsge A/S. Verksamheten har under året bedrivits enligt planerna och flera projekt avseende produktion av ammoniak/urea och metanol har bearbetats. Marknadsföringen har hittills varit inriktad på länder med naturgas-

förekomst inom de tropiska och torra bältena.

Organisationsförändringar har genomförts med hänsyn till den ändrade verksamhetsinriktningen och antalet anställda har under året ökat från 41

till 57. Dotterbolag har bildats i Houston, USA och i Singapore. Vidare har

ett regionkontor inrättats i Dubai.

De totala kostnaderna för verksamheten under 1979 uppgick till ca 44

Mkr.

Ammoniak/urea

Preliminärkontrakt tecknades under 1978 med Pakistan Ajman Fertilizer Corp. om leverans av en ammoniak/urea-anläggning till Pakistan. Den totala ordersumman uppgår till drygt I 500 Mkr och slutligt kontrakt väntas kunna tecknas under 1980.

Ett flertal liknande projekt på olika håll i världen bearbetas. Behovet av

gödselmedel förutses öka kraftigt, främst i utvecklingsländerna. På många håll har man funnit naturgas, som man snabbt vill utnyttja för produktion

av ammoniak och urea. Samtidigt har råvaran till de ammoniak/urea-

fabriker, som baseras på nafta, avsevärt fördyrats.

Metanol

Till följd av oljekrisen har intresset ökat för plattformsbaserade prefabricerade metanolfabriker. Förfrågningar på metanolanläggningar har under

året kommit från bl. a. Sydamerika, Mellersta Östern, Asien och Australi-

en.

Skr. 1980/81: 12 42

Anläggningstyper

Under första hälften av 1980-talet bedöms prefabricerade plattformsba-

serade fabriker för invallning vid stranden i mottagarlandet bli de mest efterfrågade. Flytande anläggningar kan bli aktuella för metanolframställ-

ning i vissa fall.

Verksamheten 1980

Under 1980 fortsätter resurs- och kompetensförstärkningen inom organisationen. framför allt när det gäller marknadsföring och teknik. Som ett led

i förstärkningen av den tekniska kompetensen förvärvades 5092 av ak-

tierna i konsultföretaget Viking Enginecring i början av 1980.

Den internationella satsningen kommer att fortgå genom sökande efter nya produkter och samarbetspartners med anknytning till prefabricerade processanläggningar. Ytterligare utlandskontor planeras.

Med hänsyn till den förväntade, successivt ökande efterfrågan på metanol bl. a. som drivmedel liksom på ammoniak/urea, kommer företaget att ha ett gott utgångsläge för att möta förväntad efterfrågan.

MariTerm

Dotterbolaget MariTerm har under året förstärkt sin organisation. Anta-

let anställda ökade till 17. Försäljningsbolag har bildats i Singapore och London.

Marknadsföringen av LUF (Lift Unit Fraåme)-systemet har fortsatt under äret. nägot som väntas ge order under 1980. Under året erhölls en större order avseende projektering av hamnterminaler.

Viss agenturverksamhet bedrivs utomlands. MariTerms internationalisering kommer att fortsätta genom etablering av nya kontor och agenturer. Marknadsföringen av de nya produkterna intensifieras.

Karlskronavarvet

Karlskronavarvet AB har en 300-årig historia som marint nybyggnads-

och underhålisvarv. Fortfarande är den svenska marinen den största kun-

den. Efter omfattande investeringar i produktionsanläggningarna under

1970-talet är Karlskronavarvet nu ett modernt, medelstort varv med far-

tygstillverkning i stål, aluminium och glasfiberarmerad plast. På det sist-

nämnda området har företaget ett uppmärksammat specialkunnande då det

gäller fartyg på upp till 50 meter — bl. a. minsvepare, kustövervakningsfartyg och fiskefartyg.

Skr. 1980/81: 12 43

Verksamheten är i första hand inriktad på marina fartyg för både den svenska örlogsflottan och för export. Produktionsprogrammet omfattar

såväl patrullbåtar, u-båtar, minfartyg och kustbevakningssystem som handels- och fiskefartyg. Vidare arbetar företaget med utveckling av anlägg-

ningar inom energi- och miljövårdsområdena.

Den 1 januari 1979 blev Götaverken Sölvesborg AB dotterbolag till

Karlskronavarvet. Götaverken Sölvesborg arbetar dels som underleverantör till Karlskronavarvet och dels med utrustning av mindre fartyg, stålproduktion och legoarbeten samt produkter inom miljövårdsområdet, t. ex.

reningsverk. Beslut har fattats om att varvets egentliga nybyggnadsverksamhet skall upphöra under 1980.

Leveranser

Under 1979 levererade Karlskronavarvet

— fyra patrullbåtar av modifierad Spica-typ till Malaysia — sektioner till u-båtar typ ”Näcken” — tre handelsfartyg: — M/S ”Baltic Press” (3400 dwt ro-ro) till Partrederiet för M/S Baltic

Press, Skärhamn — M/S ”Baltic Print” (3400 dwt ro-ro) till Partrederiet för M/S Baltic

Print. Skärhamn — M/S ”Breant” (3400 dwt ro-ro) till Partrederiet för M/S Breant, Göte-

borg

Vid Götaverken Sölvesborg färdigställdes två 5400 dwt torrlastfartyg,

vilka emellertid ej levererats under året. De är de sista enheterna i en serie om fem torrlastfartyg som varvet byggt för svenska beställare. I fråga om

dessa fartyg har tvist förelegat med beställarna. Handläggningen av denna fråga och det ekonomiska ansvaret för fartygen har övertagits av Svenska Varv AB.

Årets resultat

Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —25S Mkr. Därav utgjorde moderbolagets resultat —-17 Mkr. Huvudparten av det negativa resultatet avser de ro-ro-fartyg, som Karlskronavarvet byggt.

Götaverken Sölvesborg AB:s resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —9 Mkr. Resultatet har belastats med extraordinära

nedskrivningar av anläggningstillgångarna med 2 Mkr och är i övrigt till huvudsaklig del hänförligt till ovannämnda torrlastfartyg.

Order

Kontrakt har under året tecknats med ett svenskt partrederi om två 8 200 dwt produkttankfartyg. Fartygen skall levereras i början av 1981. Företa-

Skr. 1989/81: 12 44

gets satsning på kustbevakningssystem har resulterat i att kontrakt teck-

nats på tre kustbevakningsfartyg i aluminium till Liberias Coast Guard. I ordern ingår utbildning liksom reservdelar och underhåll. Leverans sker under 1980.

Generaltullstyrelsens beställning 1978 av ett fiskeriövervakningsfartyg i glasfiberarmerad plast följdes hösten 1979 av beställning på ytterligare ett

sådant fartyg. Dessa beställningar kan komma att öppna möjligheter att på export sälja liknande fartyg i plast, byggda enligt den av varvet utvecklade

sandwichmetoden. Kontrakt har även tecknats med ett svenskt partrederi

på ett fiskefartyg av ny typ. Det byggs i glasfiberarmerad plast och blir en

kombinerad ringnotbåt och häcktrålare.

Företagets arbete inom energiområdet ledde under året till en order från Nämnden för Energiproduktionsforskning (NE) på tillverkning och installation av ett vindkraftaggregat. Detta skall placeras vid Maglarp i Skåne.

Götaverken Sölvesborg har under året tecknat kontrakt på ett Container

Oil Bulk (COB)-fartyg på 3300 dwt för leverans 1980 till ett svenskt partrederi.

Personal

Antalet anställda var vid årsskiftet I S11 vid Karlskronavarvet och 222 vid Götaverken Sölvesborg. Under året har antalet minskat med ca 30 resp 60 personer genom naturlig avgång. Vissa nyckelbefattningar har tillsatts

genom extern rekrytering, men i övrigt har rått anställningsstopp.

Framtidsutsikter

Karlskronavarvets ansträngningar att marknadsföra sina marina produkter inklusive kustbevakningssystem på exportmarknaden fortsätter

och kommer särskilt att gälla patrullbåtar och fullständiga system med

underhålls-, reservdels- och utbildningspaket samt teknisk assistans. Vi-

dare förväntas pågående satsningar på plastfartygs- och vindkraftområdena kunna skapa viss ersättning för den nuvarande olönsamma civila produktionen även om viss minskning av nuvarande kapacitet torde bli ofrånkomlig.

För Götaverken Sölvesborg kommer byggandet av handelsfartyg att upphöra och verksamheten inriktas mot reparationer, mindre kustbevaknings- och fiskefartyg samt mot nya produkter, företrädesvis inom mil-

jöomrädet. En viss minskning av kapaciteten blir nödvändig. Företagsgruppen förutses 1980 visa ett bättre resultat än 1979.

Skr. 1980/81: 12 45

Götaverken Cityvarvet

Götaverken Cityvarvet AB är ett av Europas största och modernaste reparationsvarv. I företagets anläggningar ingår fyra flytdockor, en torrdocka och välutrustade verkstäder. Fartyg på upp till 250000 dwt kan dockas vid varvet.

Företaget har under 1979 inriktat sin verksamhet främst på konventionella reparationer av fartyg som besöker Östersjön och Nordeuropas ham-

nar. Denna inriktning kommer att fortsätta.

Av varvets totala omsättning svarar fartygsreparationer för nära 60 och under året har mer än 200 fartyg reparerats. Resten av verksamheten

utgörs av allmänna verkstadsprodukter och produktion för andra företag

inom koncernen.

Cityvarvet genomförde under året en omfattande delleverans till den

flytdocka som Götaverken Arendal byggt för sovietisk räkning. Konvertering gjordes vidare av två 155 000 dwt tankfartyg, som efter avkortning

levererades till Götaverken Arendal. Under hösten dockades det största fartyget någonsin på Cityvarvet — M/T ”Wilhelmine Essberger” på

240 000 dwt.

Årets resultat

Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —92 Mkr.

Resultatet har belastats med extraordinära nedskrivningar av anläggnings-

tillgångarna med 47 Mkr.

Investeringarna uppgick till 9 Mkr och omfattade förutom vissa investe-

ringar orsakade av pågående nedskärning av verksamheten endast mindre

ersättningsinvesteringar. Vidare har med stöd av speciella anslag från Naturvårdsverket och regeringen första steget av en mottagningsstation för förorenat ballastvatten färdigställts.

Marknad

Marknadsutvecklingen inom företagets huvudsakliga produktområde.

konventionella reparationer, har under året varit positiv, vilket främst beror på den förbättrade fraktmarknaden. Intresset för ombyggnader och

underhåll av gamla fartyg har ökat. Dessutom har ett flertal redare nu beslutat möta de nya IMCO-reglerna. Intresset för förbättrad bränsleeko-

nomi innebär också ökad efterfrågan för reparationsvarven.

Prisledande internationella varv, bl. a. i Singapore och Portugal, har höjt sina priser avsevärt och haft fullt kapacitetsutnyttjande. Detta har tillsammans med en successivt minskad reparationskapacitet i Västeuropa haft en

gynnsam inverkan på Cityvarvets prisnivå jämfört med 1977 och 1978. Fortfarande är dock avståndet till varvets självkostnad stort.

Skr. 1980/81: 12 46

Verksamheten

Cityvarvet skapades ursprungligen för att i internationell konkurrens utgöra fartygsreparationer och omfattande ombyggnadsarbeten. Varvet dimensionerades för en personalstyrka på drygt 3000 personer. Marknaden har dock varken volym- eller prismässigt blivit den förväntade och under året har därför beslut fattats att kraftigt reducera varvets kapacitet. Denna anpassning har komplicerats av att Cityvarvet under året fullföljt sina åtaganden att ta över personal från Eriksberg i samband med att verksamheten där avvecklats.

Under året har också en ändring av företagsstrukturen påbörjats för att åstadkomma ökad flexibilitet. Exempel härpå är den under namnet CISERV startade resereparations- och serviceverksamheten liksom samgåendet mellan varvets elavdelning och det hälftenägda bolaget El-Marin som kommer att flytta in på varvsområdet.

Beslut har fattats att under 1980 avveckla bolagets engagemang i Götaverken Reparation Zäta AB samt i det norska bolaget Samson Diver A/S.

Personal

Överföringen av personal från Eriksberg fortsatte under året enligt tidigare åtaganden. Målsättningen var samtidigt att avsevärt reducera varvets kapacitet. Detta har i stora drag genomförts och anpassning har kontinuerligt skett av organisation och anläggningar. Till P80 överfördes 248 personer och antalet anställda minskade under året med 475 till 2 303.

Framtidsutsikter

Fraktmarknaden väntas 1980 vara fortsatt stabil med viss ökning av reparationsbehovet. Omstruktureringen av företaget kommer att fortsätta även 1980. En omprövning av framtida verksamhetsvolym kommer att göras i slutet av 1980 när effekterna av pågående effektivitetshöjande program kan utvärderas.

Cityvarvets program för kostnadssänkningar, ökad produktivitet och ett bättre kapacitetsutnyttjande väntas medverka till att förlusten 1980 blir avsevärt lägre än 1979,

Eriksberg

Eriksbergs Mek. Verkstads AB färdigställde sitt sista fartygsbygge under 1979. Därmed upphörde den egentliga produktionen och organisationen anpassades till den nivå som erfordras för förvaltning och underhåll av bolagets anläggningar.

Skr. 1980/81: 12 47

Den sista fartygsleveransen avsåg produkttankfartyget M/T ”Åtland” på 31500 dwt. Överlämnandet skedde den 15 juni till Partrederiet för M/T Åtland, som till lika delar ägs av Broströms Rederi AB och Zcnit Produkt-

tank AB. |

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 67 Mkr (—224

Mkr). Resultatet påverkades positivt med 126 Mkr genom upplösning av tidigare gjorda reserveringar för kundfordringsrisker.

Verksamhet och avveckling

Under 1979 har bolagets tidigare huvudkontor rustats upp och delvis

byggts om. Kontorslokaler hyrs därefter ut till fyra andra bolag inom

Svenska Varv-koncernen, varför kontoret nu till fullo utnyttjas.

Under januari—maj användes varvets byggdocka jämte anslutande område och verkstäder av Götaverken Arendal för produktion av ändsektio-

nerna till den sovjetiska flytdockan.

I övrigt har verkstads- och kontorslokaler under året i den mån det varit möjligt hyrts ut till verksamheter inom och utom koncernen.

Den tidigare inledda överföringen av personal till andra Svenska Varv-

bolag i Göteborg fortsatte och avslutades under året. Därefter finns i

bolaget den personalstyrka som bedömts nödvändig för kvarvarande verksamhet.

Götaverken Modul AB

Dotterbolaget Götaverken Modul AB, tidigare trä- och plåtverkstäderna vid Eriksberg, startade sin verksamhet den I januari 1979 och producerar bl.a. moduluppbyggda, transportabla förläggningsenheter främst för offshoreindustrin. Vidare arbetar företaget med inredning och möbler för den marina sektorn och har på detta område under utveckling ett obrännbart material. Antalet anställda är 270.

Projekt Lindholmen AB

Projektet skall fungera som ett industriellt utbildnings- och forskningscentrum främst för den tunga industrins behov. Efter uppbyggnadsfasen, vilken beräknats vara avslutad under 1981. kommer Projekt Lindholmen AB att överlämnas till Göteborgs kommun.

Skr. 1980/81: 12 48

Projekt 80 AB

Under 1979 och 1980 ingår Projekt 80 AB som dotterbolag till Projekt

Lindholmen AB. Bolaget bildades under 1979 med syfte att omhänderta

det personalöverskott som uppstår genom den av riksdagen beslutade

neddragningen av kapaciteten vid Svenska Varv-bolagen i Göteborg. Pro-

jekt 80 har getts resurser för att genom olika åtgärder, bl. a. utbildningsinsatser, underlätta berörd personals möjligheter till anställningar utanför Svenska Varv.

Finnboda Varf

AB Finnboda Varf i Stockholm med fem flytdockor och tre torrdockor

är främst inriktat på fartygsreparationer. Fartyg på upp till 35 000 dwt kan

dockas vid varvet. Produktprogrammet upptar även tillverkning av stålpontoner, tunga stålkonstruktioner och allmän verkstadsproduktion.

Företagets leveranser under 1979 omfattade — tre akterskepp till ro-ro-fartyg

— transportpontonen "Balder Scapa” (9500 dwt) — transportpontonen Bison” (4500 dwt)

— elva mindre, specialutrustade pontoner för oljesancering.

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 4 Mkr. Resul-

tatet har påverkats positivt med 22 Mkr genom upplösning av tidigare

gjorda reserveringar för förlustrisker i pågående produktion. Förlusten i årets verksamhet, ca 18 Mkr, kan främst hänföras till de levererade akterskeppen.

Marknaden

Någon väsentlig förändring av marknadsbilden skedde inte under 1979. Reparationsmarknaden var fortsatt pressad. Detta i kombination med den svaga isvintern och avsaknaden av större haverier medförde att volymen speciellt under första halvåret sjönk jämfört med 1978. Prisnivån på fartygsreparationer förbättrades dock under året. Den allmänna uppgången inom verkstadsindustrin påverkade positivt företagets industriproduktion.

Under året kontrakterades för svenska beställare en 4 500 dwt transportponton och ett 6 500 dwt ro-ro-fartyg.

Skr. 1980/81: 12 49

Verksamheten

Beslut om nedläggning av verksamheten togs 1978. Till följd av ett

riksdagsbeslut tillsattes emellertid en speciell statlig kommission för att

utreda de mindre och medelstora varvens framtida struktur. I avvaktan på denna kommissions rekommendationer ålades företaget att upprätthålla

befintlig verksamhet. Den totala produktionsvolymen sjönk under året med ca 2096 jämfört

med 1978. Nedgången skedde inom produktgrupperna fartygsnybyggen

och fartygsreparationer, medan industriproduktionen ökade. Den senare omfattar nu ca 1076 av den totala volymen mot ca 2 Ze föregående år.

Under andra halvåret kunde produktionskapaciteten inte beläggas i erforderlig omfattning. Övertalig personal fick därför genomgå utbildning eller sysselsattes med underhållsarbeten i enlighet med intentionerna i 1978 års riksdagsbeslut.

Personal

Antalet anställda var vid 1979 ärs utgång 430. Under året har antalet minskat med 70 personer främst genom naturlig avgång.

Förslag om nedläggning av verksamheten

Under året har en statlig kommission utarbetat en strukturplan för de mindre och medelstora varven. I denna föreslås bl. a. att varvsverksamheten vid Finnboda skall upphöra. Sedan dess har förhandlingar inletts mellan lokala intressenter och Svenska Varv AB om förutsättningarna för en av de lokala intressenterna stödd mindre reparations- och industriverksamhet. I koncernens under januari 1980 framlagda strukturplan föreslås en nedläggning av företaget om förhandlingarna inte leder till annat resultat.

Koncernens rederiverksamhet

Sedan 1977 handhas huvuddelen av Svenska Varvs rederiverksamhet av

Rederi AB Zenit. Därutöver har Uddevallavarvet rederi- och fartygsengagemang. I samband med övertagandet av Kockums varvs- och rederiverk-

samheter under 1979 samordnades det övertagna Rederi AB Malmoils verksamhet med Zenit.

Zenit

Rederi AB Zenits verksamhet är inriktad på att ekonomiskt och tekniskt

kontrollera drift och befraktning av de fartyg som bolaget har intressen i. 4 Riksdagen 198081. 1 saml. Nr 12

Skr. 1980/81: 12 50

Det är också bolagets uppgift att kontinuerligt följa utvecklingen på fraktmarknaden och andrahandsmarknaden för fartyg. Befraktning och marknadsföring av OBO-fartygen handhas av samseglingen SeaTeam OBOS som administreras av A/S SeaTeam, Oslo. För

engagemanget i produkttankfartyg deltar Zenit i en samsegling som admi-

nistreras av Olé Schröder & Co A/S. Oslo — Osco Carriers — samt

tillsammans med Broströms Rederi AB och Rederi AB Transatlantic i en

nybildad samsegling, administrerad av Broströms Rederi AB — Crown Carriers.

Dotterbolaget Zenit O. B. O. AB tog i april 1979 leverans av PROBO-

fartyget ”Norrland” på ca 130000 dwt från Götaverken Arendal, Zenit

Produkttank AB — dotterbolag till Zenit — och Broströms förvärvade

vidare i juni 1979 gemensamt (50 36 vardera) produkttankern ”Åtland” om ca 31000 dwt från Eriksbergs Mek. Verkstads AB. Samtidigt har Zenit. O. B. O. AB förvärvat en tredjedel av det Broströmsägda OBO-fartyget

"”Silverland” om ca 102 000 dwt. Dessa tre fartyg drivs och bemannas av Broströms Rederi AB.

Under februari —- mars tog dotterbolaget Zenit Kylfinans AB tillsammans med Saléninvest leverans av fyra kylfartyg. Ytterligare två enheter i denna serie levererades i november 1979 resp. januari 1980. Fyra av kylfartygen har byggts vid Götaverken Arendal och två vid Örcesundsvarvet.

Det engagemang avseende A/S Havtor (majoritetsägare i A/S Havprins). som tidigare tillhört Öresundsvarvet, har under året överförts till Zenit.

Engagemanget består av fordringar och aktier. Under året har Zenit vidare

övertagit ansvaret för Öresundsvarvet AB:s fordringar i M/S ”Björgholm”

samt Eriksbergs fordringar i M/T ”Kolbris” och M/T ”Kolskegg”. Dessa

tre fartyg ägs av Björge Shipping Co A/S.

Mot bakgrund av de ökade priserna på andrahandsmarknaden har Zenit under 1979 avyttrat delar av fartygsengagemanget.

I juni 1979 såldes M/T ” Nordic Brecze” till ett partrederi ägt av Rederi

AB Transatlantic och Rederi AB Transmark med 25 Zz vardera samt Zenit Produkttank Ab med 5074. Fartyget ägdes tidigare av Nordic Breeze

Shipping Ltd, dotterbolag till Zenit. I jui såldes M/S ”Anglia Team”, ägt

av intressebolaget Team-Ship II Ltd och vidare såldes i oktober M/T

"Nordic Aurora”, ägt av Zenits dotterbolag Nordic Aurora Shipping Ltd. Under hösten avyttrades också andelar i tre norska intressentskap ägda av Zenit Produkttank AB, två andelar i sin helhet och en andel delvis.

Årets resultat

Zenits resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 184 Mkr (—-119 Mkr). Det förbättrade resultatet beror på såväl den positiva utveck-

lingen av fraktmarknaden som på resultatet vid försäljning av fartyg. ca 60 Mkr, samt omvärdering av fartygsvärden med 71 Mkr.

Skr. 1980/81: 12 51

Marknaden

Den uppgång i fraktmarknaden som kunde noteras under hösten 1978 fortsatte under 1979. Detta har främst påverkat Zenits intressen i produkttankfartyg som under 1979 gett tillfredsställande avkastning. Även för

OBO-fartygen har fraktmarknaden varit positiv med stadigt stigande fraktrater, som vid årets slut täckt hela kapitalkostnaden. Andrahandsmarknaden för fartyg har till följd av förbättringen på frakt-

marknaden utvecklats positivt och starkt påverkat värdena på det tonnage

som Zenit har intressen i.

Framtidsutsikter

Den normalisering av fraktmarknaden som pågått under 1979 förväntas

fortsätta under 1980. Produkttankfartygen som under 1979 gett full täck-

Zenitkoncernens fartygsengagemang

' Ägs av dotterbolag till Team-Ship Holding Co Lid, Guernsey. i vilka Zenit äger ca

48 Se. De två 124000 tons-fartygen levererades 1978 från Öresundsvarvet. " Ägs av de norska kommanditbolagen K/S A/S Varvara-Viscaya & Co I och K/S AS Varvara-Viscaya & Co IH. Oslo. Zenit äger sammanlagt ca 40 4 i dessa bolag.

"Ägs av A/S Havprins. Oslo, vari Zenit äger 40 6

i Ägs av Nordic Sky Shipping Ltd. London, helägt av Zenit.

" Ägs av Zenit OBO AB. Andelen har förvärvats från Broströms Rederi AB. som

äger resterande ca 67 &

" Fartyget levererades från Götaverken Arendal i april 1979 till Zenit OBO AB.

(PROBO=kombinationsfartyg för räolia eller oljeprodukter och bulklaster inkl. malm).

7 Andelar i dessa fartyg ägs av Zenit Produkttank AB. Resterande 80/65 resp. 39 <c ägs av Ole Schröder-bolagen, Oslo resp. Brostöms Rederi AB.

"Ett av fartygen levererades i juni 1979 från Eriksberg till ett partrederi vari

Broströms Rederi AB och Zenit Produkttank AB deltar med 50 <z vardera. Det

andra fartyget ägs via ett partrederi av Rederi AB Transatlantic (25 ££), Rederi AB

Transmark (25 £6) och Zenit Produkttank AB (50 70). Detta fartyg levererades från

Nordic Breeze Shipping Etd, London i november 1979. ? Ägs av Zenit Kylfinans AB, Göteborg tillsammans med Salénrederierna. Stock-

holm. Zenit Kylfinans är helägt av Zenit. Fem fartyg levererades under 1979 från

Götaverken Arendal och Öresundsvarvet och ett av fartygen levererades i januari

1980.

!" Ägarbolagen till dessa fartyg ingår inte i koncernredovisningen. De två OBO-

fartygen ( Dö ägs av Team-Ship VII Ltd och detta bolag ingår i koncernredovisningen beroende på mellanvarande avtal.

Skr. 1980/81: 12 52

ning för kapitalkostnaderna kan under 1980 komma att ge ett fortsatt gott driftsresultat. Även resultatet för OBO-fartygen bedöms komma att ut-

vecklas positivt under 1980 och fortsatt ge ett väsentligt bidrag till täckning av kapitalkostnaderna. Vissa fartygsförsäljningar kan bli aktuella också under 1980 om nuvarande marknadsförhållanden består. På sikt bedöms efterfrågan på de tonna-

gekategorier som Zenit har intressen i vara god.

Malmoil

I Rederi AB Malmoil ingår den rederiverksamhet som tillförts Svenska Varv i samband med övertagandet av vissa Kockumsverksamheter enligt regeringens proposition 1978/79:124. Aktierna i Malmoil ägdes t.o.m. 1979 av Svenska Varv AB medan Rederi AB Zenit skött den löpande verksamheten. 1980-01-01 överfördes bolaget som dotterbolag till Rederi

AB Zenit. Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —- 100 Mkr (—-134 Mkr). Det förbättrade resultatet beror på den positiva

utvecklingen av fraktmarknaden under året.

Malmoilkoncernen äger två tankfartyg — 355 000 respektive 255 000 dwt

— vilka befraktas och drivs under svensk flagg av Salén Tanker AB. Vidare äger koncernen minoritetsandelar i fyra norska tankfartyg av vilka

tre (355 000 dwt vardera) befraktas och drivs av Lars Krogh & Co A/S och

ett (255000 dwt) har A/S Havtor som huvudredare. Dessutom ägde kon-

cernen under 1979 ett tankfartyg om 97000 dwt. M/T ”Kredy”, som

befraktats och drivits av Lars Krogh & Co A/S. Detta fartyg har sålts

under januari 1980.

Fraktmarknaden för denna typ av fartyg har förbättrats under 1979. De ökade fraktintäkterna har dock motverkats av ökade bunkerkostnader. Frakterna har i stort sett endast täckt driftskostnaderna under 1979. Ton-

nageöverskottet har successivt minskat och så småningom bör balans mellan utbud och efterfrågan inträffa. Osäkerheten rörande världens olje-

försörjning är emellertid stor och det är ytterst vanskligt att bedöma utvecklingen. Resultatet för 1980 bedöms bli bättre än för 1979. Malmoilkoncernens fartygsengagemang

! Ägs av Rederi AB Malmoil.

" Andelarna i dessa fartyg ägs via partrederiet för Wind Tankers, övriga andelar ägs

av K/S Comnor A/S & Co.

" Ägs av Rederi A/S Alba via partrederiet Bang Tank. Rederi A/S Alba är helägt dotterbolag till Rederi AB Malmoil. " Ägdes av Skips A/S Afrodite, helägt av Rederi AB Malmoil. Fartyget har sålts under januari 1980.

Skr. 1980/81: 12 53

Kockums

I resultatet av Kockums rederiverksamheter ingår de båda norska bolagen Ditlev — Simonsens Rederi I och II A/S över vilka Kockums genom avtal har ett bestämmande inflytande. Rederierna äger vardera ett från varvet levererat 350000 dwt tankfartyg.

Uddevallavarvet

Uddevallavarvet har andelar i ett antal fartyg som byggts vid varvet.

Detta innebär att varvet äger och finansierar sin andel i fartygen medan huvudredaren enligt särskilt avtal sköter befraktning och drift.

Resultatet av fartygsengagemanget ingår i Uddevallavarvets resultat och

har under året uppgått till —7 Mkr.

Uddevallavarvets fartygsengagemang

' Ägs av Partrederiet för T/T Nanny. ” Ägs av VS Norse Mountain. " Ägs av Jörgen P Jensen Rederi A/S, Arendal. Ett av fartygen övertogs 1979. Dessutom äger rederiet 5 26 i ett lika stort motortankfartyg. + Ägs av K/S Rasmussen Teamship A/S, Kristiansand.

Calor-Celsius

Calor-Celsius är ett av Europas största installationsföretag med 60 filialer i Sverige samt dotterbolag i Danmark, Norge, Finland, Västtyskland och Förenade Arabemiraten. Produktprogrammet omfattar främst rörinstallationer av alla slag i såväl bostäder och sjukhus som industri-

anläggningar. Under 1979 har Calor-Celsius ytterligare stärkt sin ledande ställning i Sverige såväl när det gäller VVS- som industriinstallationer. Även utlands-

verksamheten har varit mycket expansiv med en i det närmaste fördubblad verksamhetsvolym.

Celsius Vent AB, som tillverkar och marknadsför system för utsugning

av bil- och svetsavgaser, befinner sig i ett expansivt skede. Under 1979

etablerades försäljningsbolag i Västtyskland.

Skr. 1980/81: 12 54

Leveranser

Av årets verksamhetsvolym avsåg ca 902 rörinstallationer medan elinstallationer respektive avgasutsug och sopsug vardera svarade för ca 5 6. Bland under året pågående större installationsuppdrag kan nämnas — Petrokemisk anläggning för Beroxo AB i Stenungsund (industrirör)

Komplett mejeriinstallation vid Ersboda mejeri, Umeå (industrirör) Rörinstallation i kartongfabrik för Enso Gutzeit, Pankakoski, Finland

Petrokemiska anläggningar för Gulf Oil och Danska Esso i Danmark (industrirör)

— Karlshamns lasarett (VVS) — Rörinstallation i Kungapalatsen i Jeddah, Saudi Arabien (VVS) — Färdigställande av verkstadshallar i Förenade Arabemiraten för Al Ba-

har (VVS) — Hotellbygge i Polen (VVS) — Stadsdelscenter i Military City. Tabuk, Saudi Arabien (sop- och damm-

Sug)

— General Motors (Vauxhall) ny lastvagnsfabrik i Luton, England (bilav-

gasutsugning)

Årets resultat

Resultatet före boksltutsdispositioner och skatt uppgick till 13 Mkr (—2

Mkr). Resultatförbättringen är främst hänförlig till de utländska dotterbolagen samt den sanering av eldivisionen som skedde 1978.

Den svenska rörverksamheten har liksom under 1978 uppnått ett tillfredsställande resultat medan elverksamheten trots påtaglig resultatförbättring gav ett mindre underskott. För de utländska verksamheterna var

resultatet i huvudsak tillfredsställande. |

Centralsuggruppens resultat har ej förbättrats jämfört med 1978 utan visade även för 1979 en förlust. Celsius Vent uppnådde däremot ctt tillfredsställande resultat.

Den fakturerade försäljningen inklusive dellikvider uppgick till 919 Mkr, ca 15 20 mer än föregående år. Av denna svarar utlandsfaktureringen inkl.

exporten från Sverige för ca 20 2.

Årets investeringar uppgick till 23 Mkr, fördelade på fastigheter 5 Mkr, maskiner och verktyg 14 Mkr, samt aktier och andelar etc. 4 Mkr.

Verksamheten

En måttlig ökning av byggmarknaden i Sverige skedde under 1979. Bostadsbyggande förblev fortsatt svagt. medan framför allt stat och kommun ökade sin byggverksamhet. Industriinvesteringarna sjönk dock för fjärde året i rad till en lägsta nivå 50 Z6 under toppåret 1975. Trots detta kunde produktionsvolymen ökas ca 15.

Skr. 1980/81: 12 SS

Orderingången ökade med 260 Mkr och uppgick till 870 Mkr exkl indextillägg och vissa extra arbeten. Av denna ökning bidrog den svenska rörverksamheten med 60 § och dotterbolagen med ca 40 20.

På den svenska marknaden stärkte företaget, delvis genom företagsförvärv, sina marknadspositioner i storstadsområdena. Verkstadsvolymen reducerades dock genom nedläggning av verkstaden i Lidköping.

Eldivisionens lönsamhetsproblem bedömdes bli långsiktigt bestående,

varför beslut om avyttring av denna fattades under året. Beslutet genom-

fördes i mars 1980. Som en del av uppgörelsen om avyttring av eldivisionen förvärvades samtidigt rörinstallationsföretaget Vanadis Entreprenad AB med 280 anställda.

Företagsförvärv och upprättande av nya filialkontor har möjliggjort en fortsatt gynnsam utveckling av utlandsverksamheten.

Antalet anställda ökade med 300 till 3 550. Av ökningen hänförde sig 200

till nyförvärv av företag och 100 till ökad verksamhetsvolym.

Framtidsutsikter

Den f.n. relativt goda byggkonjunkturen i Sverige förväntas bestå under första hälften av 1980. För den svenska verksamheten kommer en viss

nedgång i industriinstallationer att ske, eftersom det stora projeketet i

Stenungsund för Beroxo AB avslutats under 1979. Denna nedgång bedöms mer än väl uppvägas av en ökad VVS-produktion.

Den under 1979 goda orderingången medförde att sysselsättningsläget inför 1980 är tillfredsställande och en i stort oförändrad produktionsvolym

förutses.

Ytterligare företagsförvärv väntas bli aktuella under 1980 för att stärka och utöka marknadsandelarna i Sverige. Samtidigt satsas ytterligare resurser på att expandera utlandsverksamheten.

Resultatet för 1980 bedöms bli bättre än för 1979.

Götaverken Ångteknik

Götaverken Ångteknik AB tillverkar och monterar återvinningsanläggningar för cellulosaindustrin, kraftverkspannor, industriångpannor för olika bränslen, hetvattenpannor, marinpannor och värmeväxlare. Produktprogrammet omfattar även service och underhållsarbeten inom kärnkrafts-

och petrokemisektorerna samt kompletta pråmbaserade cellulosa- och pappersfabriker. Götaverken Ångteknik har huvudkontor i Göteborg, kontor för division Maskinverken i Kallhäll samt verkstäder i Göteborg, Gävle och Karlshamn. Bolaget har också verksamhet i Brasilien. Svenska Maskinverkens rörelse förvärvades 1979-04-01. Företagets satsning på paketleveranser, export och breddning av pro-

Skr. 1980/81: 12 56

duktprogrammet har ytterligare stärkts under året. Stora resurser har tagits i anspråk för förvärvet av Maskinverken och etablering i Brasilien.

Bland 1979 års leveranser kan nämnas

— sodapannepaket till Södra Skogsägarna, Mönsterås — sodapannepaket till Eds Cellulosafabrik, Edsbruk — sodapanna och barkpanna till Alto Parana, Argentina — sodapanna till Natron Maglaj. Jugoslavien

— sulfitpanna till Mazandaran, Iran — ombyggnad av sodapanna för Mo och Domsjö, Husum — ombyggnad av sodapanna för Kopparfors, Norrsundet

— hetvattenpanna till Lunds kraftvärmeverk, Lund — ombyggnad av ångpanna till Philippine Wallbord, Filipinerna

— ett antal Sunrodpannor

Årets resultat

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —8 Mkr (8 Mkr). Svag lönsamhet på order tagna under lågkonjunkturen samt betydande kostnader för omstrukturering av Svenska Maskinverkens rörelse

har påverkat resultatet.

Årets investeringar uppgick till 13 Mkr och utgörs huvudsakligen av maskiner och utrustning övertagna från Svenska Maskinverken.

Marknaden

Den svenska marknaden för anläggningar till cellulosaindustrin och

energisektorn har under de senaste åren varit svag. Investeringarna inom

cellulosaindustrin i Skandinavien begränsas av bristen på råvara samt otillfredsställande lönsamhet för flera företag. Ökade energipriser samt en

förbättrad prisnivå för cellulosaindustrins produkter under 1979 kan för-

väntas något öka benägenheten att investera i bl.a. ombyggnader och i barkpannor. Huvuddelen av projekten inom cellulosaindustrin förväntas dock komma på exportmarknaderna, där främst Syd- och Nordamerika samt Bortre Asien är intressanta.

Marknaden för medelstora pannor till kraftvärmeverk 'i Sverige har förbättrats under 1979. En fortsatt inriktning mot kraftvärmeverk samt

större kraftverkspannor för alternativa bränslen, främst kol, bedöms som nödvändig om beroendet av olja och kärnkraft skall kunna minskas. Göta-

verken Ångteknik har för denna typ av pannor licens från Combustion

Engineering och Sulzer Brothers, Schweiz. För större kraftverkspannor

väntas den utländska konkurrensen bli hård.

Marknaden för marina hjälpång- och avgaspannor av typ Sunrod har

avsevärt förbättrats jämfört med närmast föregående år. Marknaden förväntas bestå och Sunrodprodukterna bedöms som konkurrenskraftiga.

Skr. 1980/81: 12 57

Order

Orderingången under 1979 uppgick till 357 Mkr. Order har bl. a. erhållits

på kraftvärmeverk till Sundsvalls kommun, sodapanna till Mo och

Domsjö, Alfredshem, barkpannor till ASSI/Karlsborgs Bruk, Norske

Skogindustrier/Norge och Cellulosa Puerto Piray/Argentina samt pannor

till bl.a. Voxnan/Spännarhyttan, Borlänge kommun, Follum/Norge och

Eskilstuna kommun. Vidare har order på flera Sunrodpannor erhållits. I början av 1980 erhölls en order på ett sodahuspaket för leverans till

SCA/Östrand.

Verksamheten

Götaverken Ångteknik förvärvade 1979-04-01 Svenska Maskinverkens

rörelse. Avsikten med förvärvet är att bredda produktprogrammet inom skogs- och energisektorerna med möjligheter till effektivare marknadsfö-

ring, produktutveckling och produktion. Detta kommer att innebära större möjligheter bl. a. på den internationella marknaden. Svenska Maskinverkens rörelse drivs i en separat division med i huvud-

sak oförändrat produktprogram omfattande bl. a. bark- och övriga industriångpannor, avfalls- och hetvattenpannor, Sunrodpannor, värmeväxlare, samt service och reservdelar. Tillverkningen i Kallhäll har avvecklats under 1979 och koncentrerats till Göteborg, Gävle och Karlshamn. Förvär-

vet innebär att antalet anställda i företaget ökat med 400 personer. Vid årsskiftet 1979—80 hade Götaverken Ångteknik totalt 1300 anställda.

Brasilien-verksamheten

Det av Götaverken Ångteknik delägda bolaget Götaverken Industria e

Comercio har under 1979 erhållit order för 40 Mkr bl. a. från FNP/Uruguay

och Squario/Brasilien. Marknaden i Brasilien har förbättrats under senare hälften av 1979. Flera projekt är aktuella för upphandling under 1980.

Verksamheten är under utveckling. Antalet anställda var vid årsskiftet 133. För 1979 redovisas ett nollresultat sedan igångkörningskostnader aktiverats.

Företaget har främst resurser att sälja och tillverka återvinningsanlägg-

ningar för cellulosaindustrin jämte olika typer av ångpannor. Konstruktionsarbetet kommer delvis att ske i Sverige. Avtal finns dessutom för

kvalificerad legotillverkning av vissa produkter.

Produktutveckling

En kontinuerlig utveckling av produktprogrammet bedrivs, bl. a. i fråga

om pannor för förbränning av fasta bränslen. En försöksanläggning för fluid-bed vid Öresundsverket har provkörts under året med positiva resul-

Skr. 1980/81: 12 58

tat. Ett fortsatt omfattande utvecklingsarbete avseende förbränning av

inhemska fasta bränslen och kol kommer att bedrivas.

Under året har utvecklingsarbete också pågått när det gäller dels platt-

formsbaserade kemiska massafabriker och dels plattformsbaserade termomekaniska massafabriker. En intensifierad marknadsföring har inletts

inom dessa områden.

Under 1980 kommer företagets serviceverksamhet för kärnkraftsanläggningar att ytterligare utvecklas.

Framtidsutsikter

Orderingången under 1979 ger full basbeläggning under första halvåret 1980. Den neddragning av kapaciteten som skett i Kallhäll jämte förväntad orderingång innebär ett ökat utnyttjande av verkstädernas kapacitet.

Ångtekniks framtidsutsikter bedöms som goda, då efterfrågan på anlägg-

ningar för energiproduktion och återvinning förväntas öka vid stigande energipriser och försök att minska beroendet av olja. Förvärvet av Maskinverkens rörelse innebär bl. a. ett breddat produktprogram med främst industriångpannor samt kraftverks- och Sunrodpannor.

Resultatet för 1980 väntas bli positivt.

Götaverken Motor

Verksamheten vid Götaverken Motor AB har traditionellt varit inriktad på tillverkning av huvudmotorer för fartyg byggda inom koncernen. Försäljning av reservdelar för dieselmotorer jämte teknisk service är andra

viktiga områden liksom nya industriprodukter, 1. ex. värmeväxlare och processkomponenter. Strävan är att successivt minska beroendet av den

marina marknaden.

Långsamtgående dieselmotorer för marina ändamål svarar alltjämt för

den största enskilda delen av företagets produktionsvolym. Under året levererades till koncernens varv sju huvudmotorer med en sammanlagd effekt av 62,45 MW (83 000 BHP). Dessutom färdigställdes i verkstäderna två motorer på totalt 28 MW för ett dieselkraftverk i Liberia. Efter montage och inkörning levererades dessa motorer i början av 1980.

Verksamheten under året avseende nya produkter omfattade förutom dieselkraftverk även värmeväxlare och avsaltningsutrustning. En avsaltningsanläggning har färdigställts på Käringön i Bohuslän. Anläggningen ersätter tidigare tankfartygstransporter av färskvatten till ön. En licenserad verktygsmaskin (Extrude Honce) har introducerats i Västeuropa och

visar god försäljningstillväxt.

Skr. 1980/81: 12 59

Årets resultat

Efter belastning med en extraordinär kostnad för nedskrivning av anläggningstillgångar med 12 Mkr uppgick årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt till —20 Mkr (—8). Resultatet har påverkats negativt av den snabba volymnedgången för motorer till koncernens varv. Det härigenom uppkomna personalöverskottet kunde dock successivt elimineras under andra halvåret genom överföring av personal till Projekt 80.

Årets investeringar uppgick till 4 Mkr.

Marknaden

Under 1979 lanserade Götaverken Motors licensgivare Burmeister & Wain nya versioner av sina lågvarviga dieselmotorer med avsevärt lägre bränsleförbrukning än konkurrenternas. Detta har väsentligt förbättrat konkurrenskraften, något som ytterligare accentuerats av stigande bunkeroljepriser. I en totalt sett svag marknad har intresset för B & W-motorer ökat så mycket, att exportförsäljning blivit möjlig för Götaverken Motor i samråd med licensgivaren. Genom allmänt ökad shippingaktivitet, högre fraktrater och åtföljande bättre utnyttjande av fartygens maskineffekter

har efterfrågan på motorreservdelar och service ökat. Under året har order erhållits på nio dieselmotorer om sammanlagt 98.16 MW (133 500 BHP). För första gången sedan tillverkningen av den egna

Götaverken-motorn lades ned 1972 finns nu i orderstocken fartygsmotorer på export. Inte mindre än sju av de nio beställda motorerna har utländska köpare.

Framtidsutsikter

Den framtida efterfrågan på dieselmotorer av den typ företaget tillverkar

beräknas bli relativt låg i Sverige. Genom motorkonstruktionens goda konkurrenskraft förväntas det dock bli möjligt att avsätta ett antal motorer

på export. Genom sin bränslesnålhet och robusthet röner motorn också ett

ökande intresse för användning inom dieselkraftområdet.

Bolagets ställning inför 1980 är väsentligt bättre än läget inför föregående år. En relativt lång orderstock finns, de nya produkterna är introducera-

de och organisationen har förändrats och anpassats till den nya verksamhetsinriktningen. Ett förbättrat resultat förväntas därför 1980. Götaverken Motor förvärvade i mars 1980 en tredjedel av det nybildade Burmeister & Wain Scandinavian Contractor A/S, ett marknadsförings-

och projektbolag för stationära dieselkraftsanläggningar. Företaget har 140

anställda. Förvärvet ger intressanta utvecklingsmöjligheter speciellt då

den av B & W konstruerade bränslesnåla 2-taktsmotorn blir ett intressant

alternativ för landbaserade dieselkraftverk.

Skr. 1980/81: 12 60

Götaverken Aluminium

Götverken Aluminium AB (GÖTAL), som bearbetar aluminium från göt

till färdiga produkter, har sitt huvudkontor i Göteborg och fabriker i Robertsfors och Virserum. Bolaget har också försäljningskontor i Stock-

holm. Verksamheten är organiserad i två divisioner — Profil Aluminium,

som pressar, anodiserar och bearbetar aluminiumprofiler samt Bygg Aluminium, som tillverkar dörrar samt fasta och öppningsbara fönsterkonstruktioner i såväl isolerat som oisolerat utförande. I produktprogrammet

ingår vidare ett fönsterbeklädnadssystem och ett väggsystem.

Årets resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —3 Mkr (—4

Mkr). Trots att profildivisionens utnyttjande av anläggningarna förbättrats under 1979 motsvarar produktionsvolymen inte förväntningarna. Detta har

starkt påverkat årets resultat. Faktureringen, som steg med 35 2 till ca 57 Mkr, fördelades på profil-

divisionen med 52 Ze, byggdivisionen 44 Z och den under 1979 etablerade

tradingverksamheten 42.

Årets investeringar på ca 1,8 Mkr avser i huvudsak utbyggnad av reningsanläggning i pressverket i Robertsfors.

Marknaden

Den goda konjunkturen under 1979 har inneburit av avsättningen av företagets produkter har varit god. Den totala orderingången ökade med ca 30 Z jämfört med 1978. Vid årets utgång uppgick orderstocken till 25 Mkr.

Den svenska profilmarknaden beräknas efter ett par års stagnation ha

ökat från 26000 ton till ca 31000 ton. Profildivisionen ökade under sitt tredje verksamhetsår marknadsandelen i Sverige till 796 motsvarande

2 100 ton. Stigande priser på aluminiumgöt kunde under året kompenseras av ökande försäljningspriser på profiler.

Den svenska marknaden för aluminiumfasader ökade under året, men

överetableringen i branschen innebär en hård priskonkurrens.

Planverkets nya krav på isolering och täthet i fönster- och dörrkonstruktioner började alltmera slå igenom, vilket medförde en kraftigt ökad leve-

ransvolym för företagets isolerade byggsystem.

Bland pågående och färdigställda leveranser kan nämnas — sport- och rekreationsanläggning i Östberlin (FASIAL-isolerade fa-

sader) — kontorshus i Borlänge (VENTAL-fönster)

— industrihall i Pfäffikon, Schweiz (ARCOY-väggsystem).

Skr. 1980/81: 12

Framtidsutsikter

Erfarenheten visar att produkter ofta kan göras bättre och billigare av strängpressad aluminium än av konventionella material. Materialets

underhållsfrihet och längre livslängd bidrar till den goda konkurrenskraften. Ur energisynpunkt kompenseras energiåtgången i råvaruledet

mer än väl av möjligheten till lätta och varaktiga konstruktioner. En fortsatt ökad aluminumförbrukning förutses långsiktigt även om marknadstillväxten under 1980 torde bli något svagare än under 1979. Framför allt väntas aluminiumförbrukningen öka inom bygg- och transportbranschen.

Företagets marknadsföring av färdig-produkter är inriktad mot bygg- ' branschen och produktutvecklingen kommer även under 1980 att kon-

centreras till denna marknad.

För 1980 förväntas Götaverken Aluminiums resultat bli positivt genom bl. a. högre kapacitetsutnyttjande och effektivisering inom profildivisionen.

Koncernens resultaträkning

Mkr 1979 1978

Rörelseresultat före planenliga avskrivningar — 322,0 — 268,9 Planenliga avskrivningar Not 3 — 343,9 — 225,6

Rörelseresultat efter avskrivningar > 665,9 — 494,5

Förändring av förlustreserv för pågående produktion Not I + 138,0 - SL6 Förändring av reserv för kund-

fordringsrisker Not 5 + 495,7 — 619,4 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader = 32,2 —-1165,5

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter i + 821,0 + 615,7

Räntekostnader —1366,7 —- 881,9 Kursdifferenser. netto Not 5 = 21,9 - 218,5

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader — 599,8 —- 1 650,2

Extraordinära intäkter och kostnader Not 7 Intäkter + 246,0 + 166,6

Kostnader — 513,1 - 665,7 Resultat före ägartillskott, boksluts-

Skr. 1980/81: 12 62

Koncernens balansräkning

Mkr 1979-12-31 = 1979-01-01” 1978-12-31 Tillgångar Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar Långfristiga fordringar samt aktier och andelar

"inklusive Kockums

Skr. 1980/81: 12 63

1979-12-31 = 1979-01-01” 1978-12-31

Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder

Avsatt för förlustrisker och borgensåtaganden

Långfristiga skulder

Obeskattade reserver

Bundet eget kapital

Fritt eget kapital

> inklusive Kockums

Skr. 1980/81: 12 64

Koncernens finansieringsanalys

Mkr 1979 1978 Kapitaltillskott från svenska staten Avskrivning av lån i samband med övertagandet av Kockums + 340,0 Kontanttillskott +1 163,5 +561.1 Tillskott för förlusttäckning Eriksberg - +1 503,5 +409,0 + 970.1 Efterleveransfinansiering — externförsäljning

Efterleveransfinansiering — egna fartyg och andelar

Fartyg till eget rederi, netto —- 433,0 —-400.6

Refinansiering egna fartyg + 466,9 + 33,9 +592,2 + 191,6

Finansiering av pågående produktion

Investeringsfinansiering Investeringar, netto - 99,6 —-151,0 Investeringslån + 70,6 - 29,0 —-463,2 - 6142

Övrig externfinansiering

Övriga lån — 261,5 +422.0

Övriga fordringar och skulder — 155,9 = — 417,4 +432.8 + 854,8 Summa +1096,3 + 848,3

Internfinansiering

> Exklusive spärrade likvida medel som uppgår till 475,4 Mkr vid periodens början och 320.1 Mkr vid periodens slut.

Skr. 1980/81: 12 65

Värderingsprinciper

Material

Generellt värderas materialet till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet. Olika metoder för värdering av material förekommer inom koncernen beroende på typ av verksamhet, olika redovisningssystem m.m.

Produkter i arbete

Produkter i arbete värderas generellt till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet. Tillverkningsorder som inte beräknas ge full kostnadstäckning värderas till försäljningsvärde eller bedömt marknadsvärde varvid reservering sker för total förlustrisk maximerad till på balansdagen nedlagda kostnader.

Fordringar

Fordringar värderas individuellt varvid erforderliga reserveringar görs. Vid bedömning av fordringar jämte borgensåtaganden avseende levererade fartyg har berörda rederiers finansiella situation analyserats. För kunder som ej bedöms kunna fullgöra sina betalningar beräknas risker utifrån panternas — mestadels inteckningar i fartyg — marknadsvärde.

I jämförelse med föregående år har en försiktigare sådan marknadsvärdering gjorts. Den kraftiga uppgången på andrahandsmarknaden baseras endast på ett fåtal avslut. En större utförsäljning av fartyg skulle därför kraftigt kunna pressa priserna nedåt. Detta har motiverat en skillnad på 15—20 2 mellan de värden som ligger till grund för bokslutet och de priser som noterats vid årsskiftet. En generell prisförbättring på andrahandstonnage om 10 92 jämfört med de i bokslutet tillämpade värdena skulle innebära ett med ca 360 Mkr reducerat reservbehov för fordringar samt egna skepp och andelar i skepp.

Anläggningar

Vid beräkning av de planenliga avskrivningarna indelas anläggningstillgångarna i grupper med olika procentsatser anpassade till den livslängd som anläggningarna beräknas ha. Avskrivningen beräknas på anskaffningsvärdena på samtliga anläggningstillgångar som inte är helt avskrivna. I samband med boksluten 1978, 1979 och 1980 nedskrives anläggningarna i koncernens varvsföretag och Götaverken Motor AB till en nivå, vilken bedöms kunna förräntas i en normal marknadssituation. I konsekvens med detta har avskrivningsplanerna ändrats.

5 Riksdagen 1980/81. I saml. NF 12

Skr. 1980/81: 12 66

Egna skepp och andelar i skepp samt rederiverksamhet

Eget skeppsinnehav resp. andelar i skepp har ej anskaffats för stadigvarande bruk och värderas som konsekvens härav till marknadsvärde. På samma sätt som vid värderingen av fordringar ovan har till skillnad från

föregående år i årets bokslut en försiktigare marknadsvärdering gjorts.

Skillnaden mellan bedömt och planenligt restvärde återfinns som en

reserv på passivsidan. Förlustrisker för minoritetsägda rederibolag är beaktade på bokslutsdagen.

Räntemellanskillnad

Diskonterade värdet av de ränteförluster, som under åren 1980-1988 kan uppkomma på grund av att lämnade redarkrediter löper med lägre ränta än refinansieringslånen, är ej beaktat i bokslutet. Förlusterna belastar resultatet det år de förfaller till betalning. Räntenivån på krediter till

rederier avseende fartyg levererade under perioden 1969—1977 uppgår till 5,75—12,492. Värdet av de ränteförluster som kan uppstå på grund härav är beroende av framtida räntenivå. Vid bedömd framtida räntenivå är

nuvärdet av ränteförlusten 171,5 Mkr.

Fordringar och skulder i utländska valutor

Fordringar och skulder i utländska valutor värderas till den lägsta re-

spektive högsta av anskaffningsdagens och balansdagens kurser. Därvid

kvittas kursvinster och kursförluster i den mån amorteringar av fordringar

och skulder i samma valuta ligger inom samma kvartal.

Valutakurser Land Valuta Valutakod 1978-12-31 1979-12-31 Storbritannien 1£ GBP 8,73 9,24 USA IS USD 4,30 4,15 Västtyskland 100 DM DEM 235,25 241,40 Frankrike 100 FF FRF 102.60 103,20 Belgien 100 BF BEC 14,90 14,84 Schweiz 100 Sfr CHF 264,25 262,40

Skr. 1980/81: 12 67

Koncernredovisning Omfattning

Koncernredovisningen omfattar bolag som Svenska Varv AB kontrollerar direkt eller indirekt till mer än 50 26. Beträffande bolag där andelen är mindre än 50 Z, men där likväl ett väsentligt ekonomiskt beroende föreligger i förhållande till i koncernredovisningen ingående bolag, lämnas särskild redogörelse i koncernöversikten. Bolag ingående i koncernredovisningen framgår av not 20. Under året förvärvade Kockums-verksamheter ingår i Koncernredovisningen fr om 1979-01-01.

Metoder

Vid upprättande av koncernbalansräkningen har förvärvsmetoden tilllämpats. Utländska dotterbolags resultat- och balansräkningar omräknas enligt monetary/nonmonetary metoden.

Noter till koncernens resultat- och balansräkningar, Mkr

Not I Fakturerad försäljning och bruttoresultat per produktgrupp

Fakturerad Rörelseresultat

försäljning — före planenliga

avskrivningar

I bruttoresultatet ingår inte förändring av förlustreservering för pågående produktion uppgående till 138,0 Mkr som i huvudsak avser fartygs-

nybyggen.

Not 2

Förlusttäckningsreserv

Reserven är avsedd att täcka framtida kostnader för avveckling av Eriksbergs Mek. Verkstads AB.

Jämfört med 1978 års bokslut har avvecklingen inneburit minskade

Skr. 1980/81: 12 68

kostnader. Detta motiverar upplösning av en del av reserven i årets bok-

slut.

Not 3

I värderingsprinciperna anges hur de planenliga avskrivningarna beräknas. Utöver planenlig avskrivning har en extra nedskrivning av anläggning-

arna företagits i koncernens varvsföretag och Götaverken Motor AB för

att anpassa anläggningskapitalet till den omfattning som den enligt riks-

dagsbeslut skall ha vid utgången av år 1980. Denna nedskrivning redovisas som extraordinär kostnad. I konsekvens härmed har även avskrivningsplanen ändrats.

Anläggningarnas värden jämte avskrivningar t.o.m. 1978-12-31 Anläggningar Ansk.- Årets Årets Ack. Netto- Netto-

värde plan- = extra totala värde värde

enliga nedskr. avskr. Kock-

44924 224,6 235,0 1829,8 2198,3 4860,9

Avskrivning av im-

materiella tillgångar 1,0 225,6

Anläggningarnas värden jämte avskrivningar t.o.m. 1979-12-31 Anläggningar Ansk.- Årets Årets Ack. = Ack. Netto-

värde plan- = extra = extra avskr. = värde enliga nedskr. nedskr. och

343,9

Som framgår av värderingsprinciperna ovan beträffande egna skepp och

andelar i skepp görs särskild reservering med ledning av bedömda marknadsvärden. Reserven redovisas i särskild post i balansräkningen. Föränd-

ring i denna reserv har positivt påverkat årets resultat med 146,0 Mkr. Vid årsskiftet uppgick reserven till 678,1 Mkr.

Skr. 1980/81: 12 . 69

Taxeringsvärden |

Koncernens taxeringsvärden uppgår för mark till 333,6 Mkr och för byggnader till 1 880,0 Mkr.

Investeringarna under året uppgick till 713,8 Mkr varav skepp 543,6 Mkr.

Not 4

I produkter i arbete ingår 529,9 Mkr avseende färdigställda ej levererade fartyg, beroende på att beställaren vägrat acceptera leverans eller att fartyg byggts i egen regi.

Not 5 Värdering av fordringar avseende levererade skepp

Värdering sker enligt tidigare omnämnda värderingsprinciper. Därvid framkomna återföringar av tidigare gjorda förlustreserveringar har påverkat årets resultat samt kvarvarande förlustrisker dragits från varje berörd balanspost enligt nedan. Av återföringar uppgående till 495,7 Mkr avser 386,1 förändring av reserv för kundfordringar och 109,6 förändring av reserv för borgensåtaganden.

Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta

Värdering sker enligt tidigare omnämnda värderingsprinciper. Den efter kvittning kvarvarande kursrisken har belastat resultatet samt dragits ifrån respektive lagts till varje berörd balanspost enligt nedan.

Kvarvarande kursvinster påverkar resultatet först när de realiseras. Av i resultaträkningen redovisade kursdifferenser är 246,9 realiserade kursförluster och 225,0 utgör upplösning av reserv för orealiserade kursrisker.

Omsättningstillgångar

Växel- — Kund- Förutbetalda = Övriga

fordr. fordr. kostnader fordr.

och upplupna

intäkter

Anläggningstillgångar

A Riksdasen 198081. 1 saml. Nr 12

Skr. 1980/81: 12 70

Kortfristiga skulder

Växel- Leverantör- = Revers- Övriga

skulder skulder lån kortfristiga

skulder

Långfristiga skulder

Växel- Revers- - Obliga- Andra

skulder län tions- långlån — fristiga

skulder

Om samtliga fordringar och skulder värderats till balansdagens kurs, dvs. även icke realiserade kursvinster beaktats skulle resultatet ha förbättrats med 164,8 Mkr.

Utöver ovan redovisade kursdifferenser påverkas rörelsens intäkter och

kostnader löpande under året av skillnader mellan de i redovisningssyste-

men använda standardkurserna och betalningskurserna.

Upplåning med hjälp av statlig kreditgaranti har skett med 9 552,4 Mkr. Not 6 Fordran på svenska staten Värdegarantier Fordran per 1978-12-31 1666.8 Utfärdade värdegarantier i samband med förvärv av vissa Kockumsverksamheter : 1500,0 Fordran per 1979-01-01 3 166,8 Under året utbetalt — 343,5 Fordran per 1979-12-31 2823,3 Medelstillskott

Av under året utbetalda värdegarantier och medelstillskott, 3 516,3 Mkr

var vid årsskiftet 2371,3 Mkr innestående hos Riksgäldskontoret. Dessa

medel kan lyftas efter beslut av regeringen när likviditetssituationen så kräver.

Av under året utbetalt medelstillskott har 300,0 Mkr använts för direkt

amortering av från Kockums övertagna lån.

Skr. 1980/81: 12 7

Not 7 Specifikation av extraordinära intäkter och kostnader Intäkter Värdereglering skepp +146,0 Upplösning av förlusttäckningsreserv Eriksberg +100,0

+246,0 Kostnader Nedskrivning av anläggningstillgångar —-470,6 Kostnader i samband med förvärv av Kockumsverksamheter - 42,5

-S13,1

Not 8

Specifikation av bokslutsdispositioner

Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och

+ 19,3

Not 9 Kassa och bank

Av de likvida medlen var 320,1 Mkr spärrade på balansdagen.

Dessutom fanns på balansdagen beviljade, ej utnyttjade checkräkningsoch fakturakrediter på 438,5 Mkr.

Outnyttjade, mot statsgaranti belåningsbara säkerheter uppgick på balansdagen till 208,7 Mkr.

Not 10

Före förfallodagen inlösta egna obligationer för kommande amorteringar av obligationslån.

Not 11 Produkter i arbete | 4314,3 Avgår förlustreservering (se värderingsprinciper) —1275,0

3039,3

I förlustreserveringen ingår nedskrivning med 550 Mkr av värdet på de LNG-fartyg som produceras i egen regi. Not 12

Huvudparten av dessa fordringar utgörs av krediter till rederier. Krediterna sträcker sig ofta över 7 år. Långfristig del redovisas som anläggningstillgång.

Skr. 1980/81: 12 72 Not 13

Koncernens upplåning hos banker och finansieringsinstitut fördelade sig på balansdagen på följande sätt Kortfristiga lån, resterande löptid under 1 år

Långfristiga lån, resterande löptid över 5 år

— svenska kronor 1 026,0 — utländsk valuta 1525.0

Not 14

Utöver här redovisade kontanta förskott lämnar beställarna s.k. för-

skottsväxlar, som redovisats inom linjen. Växlarna används till övervä-

gande del som säkerhet för av svenska staten lämnade kreditgarantier. De på detta sätt ianspråktagna förskottsväxlarna redovisas som ställda panter. Mottagna förskottsväxlar uppgår till 2 567,6 Mkr.

Efter inskrivning av fartygskontrakten i rätten har beställarna panträtt i

produkter i arbete till högst summan av inbetalda förskott.

Not 15

Pensionsskuld utöver avsatt till pensioner uppgår till 10,3 Mkr varav 9,5 täcks av kapital i pensionsstiftelser och 0,8 Mkr av livförsäkringar.

Not 16

'Ackumulerade avskrivningar utöver plan avser byggnader.

Skr. 1980/81: 12 73 Not 17 Förändring av eget kapital

Bundet eget kapital vid årets början efter förvärv av

Not 18

Ställda panter

Inteckningar i

13 941,8

Not 19 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser (för vilka primärt lämnats

2003,9

Skr. 1980/81: 12 74

Not 20 .

Moderbolagets aktier och andelar i dotterbolag

Antal Nom. Bokf.-

värde värde Kockums AB å nom. 100 1000 000 160,0 94,1 Götaverken Arendal AB å nom. 10 20 000 000 200,0

Moderbolagets aktier och andelar i utomstående bolag

Koncernägda bolag

Svensk Fartygsmotor AB å nom 100 400 Götaverken Japan Swedyards Corp. å nom JPY 1000 30000 JPY 30.0

Skr. 1980/81: 12 75

Koncernföretags aktier och andelar i utomstående bolag

Nom. Bokf.

Antal värde värde Lisnave Estaleiros Navais de

Varvsindustrins Datacentral AB å nom 1 000 40 - =

Jörgen P Jensen Rederi A/S

Ingenjörsfirma El-Marin AB å nom 100 500 0.1 - Uni Yards AB å nom 100 25 - = Varuägarnas Intresse AB å nom 100 1.000 0.1 - A/S Sea Team å nom NOK 100 425 NOK — = A/S Havprins å nom NOK 1000 4 NOK - - A/S Havtor å nom NOK 10 9130 NOK 0.! - Team-Ship Holding Co Ltd å nom USD I 3585000 USD 3.6 - A/S Varvara-Viscaya ä nom NOK 50 400 NOK —- = K/S A/S Varvara-Viscaya & Co I å nom NOK 38 000 NOK -—- = K/S A/S Varvara-Viscaya & Co II

Kuntek do Brasil Isolamentos

Industrias Limitada å nom BCR 1 447 328 BCR 0,5 0.1

Isobras Isolamentos Brasileiros S/A å nom BCR 1 . 176000 BCR 0.2 -

Götaverken Industria e Comerico Ltda

Näringslivets Utbildnings AB å nom 1 000 170 0,2 0.2 Övrigt 0.9

14,6

I koncernredovisningen har dessutom medtagits följande företag där

genom avtal ett bestämmande inflytande existerar

Ditlev-Simonsen Rederi I A/S Ditlev-Simonsen Rederi II A/S Team-Ship VII Ltd, Guernsey

Skr. 1980/81: 12 76

Moderbolaget

Under året träffade staten ett avtal med Kockums AB, vilket innebar att Kockumskoncernens varvs- och rederiverksamhet övertogs av Svenska -

Varvkoncernen, varefter Kockums Varv (Shipyard) AB, numera Kockums AB, Rederi AB Malmoil, Kockums Computer Systems AB och Kock-

ums Energisystem AB ingår som dotterföretag till Svenska Varv AB.

Götaverken Sölvesborg AB överfördes 1979-01-01 som dotterföretag till Karlskronavarvet AB.

Resultatet är i huvudsak hänförbart till den centrala finansförvaltningen.

Personal 1979 1978 Medeltal anställda i bolaget har varit i Göteborgs kommun 63 67 Löner och ersättningar har uppgått till (tkr)

För uppgifter rörande koncernen hänvisas till koncernöversikten i för-

valtningsberättelsen.

Moderbolagets resultaträkning

Tkr 1979 1978 Intäkter Not I + 65 + 341

Extraordinära intäkter och kostnader

Intäkter Not 5 + 75000 + 485286 Kostnader - - 469228

Resultat före ägartillskott m. m. — 166879 = — 311354

Ågartillskott m.m. Ågartillskott från svenska staten Not 6 +1286 250 +3 150 000 Värdegarantier från svenska staten Not 7 = +1450000 Värdegarantier till dotterföretag Not 7 — 634734 - 1081 208

Koncernbidrag från/till dotterföretag Not 8 + 44638 1715 824

Agartillskott till dotterföretag Not 9 — 662646 +-— 100295

Nedskrivning av aktier i dotterföretag Not 10 — 121981 -

Årets resultat 255352 — +1391319

Skr. 1980/81: 12 77

Moderbolagets balansräkning

Tkr 1979-12-31 = 1979-01-01 1978-12-31 Tillgångar Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar Aktier i dotterföretag Not 12 1023 723 1096904 =. 880702 Andra aktier och andelar Not 12 577 61 61 Långfristiga fordringar hos dotterföretag 2252748 3497 590 2388 964 Aktiverade uppläggningskostnader för lån - 6256 =

Kortfristiga skulder

Långfristiga skulder

Eget kapital Bundet eget kapital

Skillnaden mellan balansräkningarna per 1978-12-31 och 1979-01-01 utgörs av balansposter som tillfördes bolaget i samband med övertagandet av Kockumskoncernens varvs- och rederiverksamhet. 7? Riksdagen 198081. I saml. Nr I2

Skr. 1980/81: 1

Moderbolagets finansieringsanalys

Tkr 1979 1978 Tillförda medel

Använda medel

Specifikation av rörelsekapitalförändring

Finansieringsanalysen för 1979 är baserad på ingångsbalansräkningen 1979-01-01

Noter till moderbolagets resultat- och balansräkning, tkr.

Not 1 Intäkter

Intäkterna består i huvudsak av till dotterföretagen fakturerade omkost-

nader.

Not 2 Rörelsens kostnader

I rörelsens kostnader ingår bidrag till dotterföretagens utvecklingskostnader med 29 Mkr.

Not 3

Anläggningar

Den planenliga avskrivningen baseras på de olika tillgångarnas förväntade ekonomiska livslängd.

Skr. 1980/81: 12 79

Anläggningarnas värden jämte planenliga avskrivningar t.o.m. 1978-12-31 Anlägg- Anskaffnings- Årets planenl. — Ack. planenl. Nettoningar värde avskrivningar avskrivningar värde Maskiner och : | inventarier 194 36 36 158 Anläggningarnas värden jämte planenliga avskrivningar t.o.m. 1979-12-31 Anlägg- Anskaffnings- Årets planenl. — Ack. planenl. Nettoningar värde avskrivningar avskrivningar värde Maskiner och inventarier 798 103 139 659 Årets nettoinvestringar uppgår till 604 tkr.

Not 4 Finansiella intäkter och kostnader

Vid värdering av fordringar och skulder i utländska valutor har fordringar upptagits till den lägsta av anskaffningsdagens och bokslutsdagens kur-

ser samt skulderna till den högsta av dessa kurser.

Därvid kvittas kursvinster och kursförluster i den mån amorteringar av fordringar och skulder i samma valuta ligger inom samma kvartal.

Kursdifferenser netto har därvid framkommit enligt nedan

Skr. 1980/81: 12 80

Den beräknade reserven för kursförluster uppgår totalt till 561 708 tkr och har fördelats på följande balansposter

Brutto- Kursrisk- Värde enligt

värde reservering balans-

räkning Omsättningstillgångar Kassa, bank 380 102 1463 378 639 Övriga fordringar 2731 155 2576 Långfristiga fordringar Andra långfristiga fordringar 58 709 38 708 20001 Kortfristiga skulder Reverslån 2440 194 386914 2827 108 Övriga kortfristiga skulder 196 024 568 196 592 Långfristiga skulder Reverslån 1927 720 133 288 2061 008 Andra långfristiga skulder 134 750 612 135 362

561 708

I moderbolaget finns koncernens centrala finansförvaltning. Genom ett kurssäkringssystem kan dotterbolagens kursrisker säkras hos moderbolaget.

I kursriskreservering ingår därför 57 176 tkr för dotterbolags kurssäk-

rade kundfordringar. Obligationslånen redovisades per 1978-12-31 i Götaverken Arendal AB.

Not 5 Extraordinära intäkter och kostnader Intäkter

Upplösning av förlusttäckningsreserv Eriksberg NS 75 000

Not 6

Ägartillskott

Ägartillskott från svenska staten

— i samband med förvärv av Kockums verksamhet 1 086 250

— för alternativ produktion enligt proposition 1978/79: 49 200 000 1286 250

Not 7 Värdegarantier

I de 1977 och 1978 av riksdagen antagna s.k. varvspropositionerna förbinder sig staten att täcka viss del av de förluster som uppstår på varvens fartygsproduktion och kundfordringsrisker. Förlusterna täcks ge-

Skr. 1980/81: 12 8r

nom att staten till Svenska Varv AB utfärdar s. k. värdegarantier, innebärande att staten förbinder sig att täcka i framtiden realiserad förlust mot- | svarande värdegarantin. Huvuddelen av värdegarantierna kommer sannolikt att infrias först efter 1980.

Svenska Varv utfärdar på motsvarande sätt erforderliga värdegarantier till dotterföretagen.

Under året har moderbolaget utfärdat värdegarantier till dotterföretag för förlust på fartygsproduktion med 325 428 tkr netto och för kundförluster med 309 306 tkr netto, dvs totalt 634 734 tkr netto.

I samband med övertagandet av Kockums AB erhöll moderbolaget värdegarantier om 1500000 tkr från svenska staten. Därvid utfärdade moderbolaget värdegarantier uppgående till I 181200 tkr gentemot Kockums AB. Dessutom gjordes nedskrivning i Rederi AB Malmoil med resterande 318 800 tkr, vilka täcktes med ägartillskott från moderbolaget. Beloppen har beaktats i förvärvsbalansräkningen och således ej påverkat årets resultat.

Under året har i samband med realiserandet av förluster på fartygsproduktion och kundförluster hänförbara till fartyg värdegarantier om 834 705 tkr internt infriats (utbetalats). Moderbolagets utfärdade värdegarantier uppgår därefter till Utfärdade värdegarantier per 1979-01-01 1298 069 Utfärdade värdegarantier 1979 till Kockums AB enligt ovan 1181 200

Not 8 Koncernbidrag Lämnade koncernbidrag till

Erhållna koncernbidrag från

Skr. 1980/81: 12 82 Not 9 Ägartillskott

Ägartillskott har lämnats till

662 646

Not 10 Nedskrivning av aktier i dotterföretag Avser nedskrivning av aktier i Kockums AB med 121 981 tkr

Not 11 Fordran på svenska staten Värdegarantier Fordran per 1978-12-31 1666 861 Värdegarantier i samband med förvärv av vissa

Medelstillskott från ägaren

Av under året utbetalda värdegarantier och medelstillskott, 3516 296

tkr. var vid årsskiftet 2371 298 tkr innestående hos Riksgäldskontoret.

Av under året utbetalt medelstillskott har 300 000 tkr använts för direkt

amortering av från Kockums övertagna lån.

Skr. 1980/81: 12 83

Not 12 Aktier och andelar

Specifikation av moderbolagets aktier och andelar, se koncernnot nr 20.

Not 13

Förlusttäckningsreserv

Reserven är avsedd att täcka framtida kostnader för avveckling av Eriksbergs Mek. Verkstads AB.

Jämfört med 1978 års bokslut har avvecklingen inneburit minskade

kostnader. Detta motiverar upplösning av en del av reserven i årets bok-

slut.

Not 14 Fritt eget kapital

1979 1978 Resultat vid föregående års slut +1004918 -— 761401

Tillkommer från för särskilda ändamål

Not 15 Ställda panter Inteckningar i

4743 089

Samtliga panter utom depositioner och spärrade medel på 280 168 tkr

utgörs av från dotterföretag överlämnade och av Svenska Varv AB pantsatta säkerheter.

Outnyttjade mot statsgaranti belåningsbara säkerheter uppgår till 154

Mkr.

Skr. 1980/81: 12 84

Not 16 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser (för vilka primärt lämnats fartygseller fastighetsinteckningar med 663 534 tkr samt för

1797 489

Förslag till vinstdisposition

Koncernen

Periodens resultat uppgår efter erhållna ägartillskott till +423,2 Mkr.

Fritt eget kapital uppgår enligt upprättad koncernbalansräkning till

1624,4 Mkr.

Till föreslagen överföring till bundet eget kapital åtgår 1,0 Mkr. Fritt eget kapital uppgår därefter till 1 623,4 Mkr.

Moderbolaget

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att 18049 tkr överföres från för särskilda ändamål avsedda medel till balanserad vinst. Denna uppgår därefter till 1047 418 tkr, vilken tillsammans med årets förlust 255 352 tkr föreslås överföras i ny räkning. Resterande för särskilda ändamål avsedda medel, 17 500 tkr, föreslås överföras i ny räkning.

Göteborg i aril 1980

Per Ekström, ordf Sven G Andrén Nils-Hugo Hallenborg Sven Olving Per Fritzson Carl-Olof Ohlsson Nore Sundberg Stig Malm . Erland Wessberg, VD

Skr. 1980/81: 12 85

Revisionsberättelse

Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning och koncernredovisning har avgivits 1980-04-22.

Lars Elvstad Göran Tidström

Auktoriserade revisorer

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år 1979. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Moderbolaget

Årsredovisningen är uppgjord enligt aktiebolagslagen.

Värderingen av fordringar på dotterbolag baseras på antagande om fortsatt verksamhet för dessa. Detta antagande förutsätter att staten tillskjuter medel för täckning av de förluster som väntas för kommande år till dess koncernen i sin helhet uppnår lönsamhet. Regeringen har i propositionen 1979/80:165 föreslagit sådana tillskott.

Under förutsättning att riksdagen beslutar om erforderliga kapitaltillskott tillstyrker vi att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Vi tillstyrker vidare att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfri-

het för deras förvaltning under räkenskapsåret. Koncernen

Koncernredovisningen är uppgjord enligt aktiebolagslagen.

Som framgår av årsredovisningen har fordringsrisker och eget fartygsinnehav värderats med ledning av bedömda marknadsvärden på fartyg. Jämfört med föregående år har dock utgångspunkten varit, i förhållande till noteringar på marknaden, mer försiktigt beräknade värden på andrahandstonnage. Då varaktigheten av den ökning i marknadsvärden som skett under 1979 är förknippad med viss osäkerhet anser vi att den tillämpade principen kan godtas. . |

Värderingen av koncernens tillgångar och skulder baseras på antagande om fortsatt verksamhet för de i koncernen ingående bolagen. Detta antagande förutsätter att staten tillskjuter medel för täckning av de förluster som väntas för kommande år till dess koncernen i sin helhet uppnår lönsamhet. Regeringen har i propositionen 1979/80:165 föreslagit sådana tillskott.

Under samma förutsättning som för moderbolaget tillstyrker vi att bolagsstämman fastställer koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen.

1980-04-22

Lars Elvstad Göran Tidström

Auktoriserade revisorer

Skr. 1980/81: 12 86

Resultat- och balansräkningar i sammandrag Mkr

v

= Z

Mm = ss >

< vo vo 3 > 2

2 < Ez Zz s CU

5 c > sc S & 3 3 c

> a vu 3 3 c v

- = Y = 3 > <<

2 å 3 o 2 > g & = 2 vi ov v

>< ov CZ Sc 3 z = 5 = s

Resultaträkningar i sammandrag A Å Ö 3 ÖS 2 3

Fakturerad försäljning = 273 1002 1763 716 557 309

Resultat före ägartillskott, värdegar., boksl.disp. o skatt — 166 —773 + 1 +l17 — 83 — 25 — 92

Statligt ägartillskott +1286 - + 17 - + 4 - - Bokslutsdispositioner —-1375 = +830 —- 16 -—-IHS + 80 + 27 + 93 Skatt = -—4- 2 -—2 - Il - 1 - 1

Årets resultat — 255 + 53 0 0 0 + 1 0

Balansräkningar i sammandrag

Kassa och bank | 2750 1 - 87 5 1 2 Kortfristiga fordringar 1638 1779 742 558 291 101 129 Material och produkter i arbete - 270 1057 400 216 262 37 Fordran på svenska staten 3369 - = - = - = Summa omsättningstillgångar 7757 2750 = 1799 1045 SI2 364 — 168 Långfristiga fordringar 3297 1244 730 1217 1000 41 2 Anläggningar exkl skepp 1 608 259 379 162 116 266 Skepp - 525 - 223 = = = Summa anläggningstillgångar 3298 2377 989 1819 1162 157 268 Summa tillgångar 11055 5127 2788 2864 1674 521 436

Kortfristiga skulder | 6426 2800 1218 599 315 330 = 242

Skr. 1980/81: 12 87

mn [an

ee an E . =

2 E = 3

EE = rs un

= 2

2 - &£ Sd mn

> IS EE 3 C -

2 o 3 2 ö =

T a och = 72 2 , Rn :

> - = c = So 8 dd =

Ds sx po 5 = [6 TS 32 [= Rv rn £ pe > ol £ o - kv vg aj

fe] 2 S v v v + S = Er) E An - £ hn z Zz 2 2 dd = SG = 2 - = S 3 S s o ET E £

= fd vu SS S :Q :O :O > > = eo

R mn N = Ö [6] Ö Ö AA fd a

104 130 208 94 879 349 203 57 4 S6 — 707 4997 —143 —233 + 5 -102 — 846 —347 -194 —56 -—-50 —SI + 742 -5319 —- 2 - 40 -— 35 — 55 - P2 - 8 - 6 -2 - -3 —- 5 —- 344 —- 41 —143 +178 — 63 + 21 —- 6 + 3 —-1 -—-46 +2 + 30 — 666

+ 50 + 74 - - - - - = - - - IS + 138 - 4 +126 + 43 —- 10 - - - - - - = 90 + 496 —- 1 + 10 - 48 - 43 - 8 - 2 = Ho 2 -1 +1 + 75 - S68 - - + li + 15 - - - 12 - - - + 02 - 267

+ 4 + 67 +184 —101I + 13 —- 8 -= 20 —-3 47 +3 + 2 — 867

- - - - - - - - - - 0 +1286 - 4 +803 —-181 + 79 - 5 + 3 +20 +3 +47 —-3 — 288 + 19 - - 1 - - - 2 = - - - - - I - IS

0 +860 + 3 —2 + 6 —- 5 0 0 0 0 -27 + 43

8 35 12 4 5 2 - ] 1 - - 2914 44 1224 920 7 222 206 49 18 13 20 -5005 2190 13 26 1 11 45 249 145 20 I - = 4 3449 - - = - — = = = - - - 3369 65 1285 103 86 272 457 194 39 15 20 -5 009 11922 52 997 210 410 28 125 2 I I — —-4 707 4650 21 157 - - 70 71 66 23 2 S - 1 2211 - - 847 701 — - - - - - + 76 2372 73 1154 1057 I tll 98 202 68 24 3 5 -4632 9233

138 2439 1160 1197 370 659 262 63 18 28 —9 641 21155

34 470 73 229 179 321 185 30 14 12 —-4254 9223 - - 114 304 > - - - - > - 16 858 102 944 999 662 120 282 76 27 4 13 -4 487 8492

138 2439 1160 1197 370 659 262 63 18 25 —-9 641 21155

Skr. 1980/81: 12 88

Styrelse Ordinarie ledamöter Per Ekström, ordförande

Sven G Andrén, vice ordförande

Per Fritzson, arbetstagarledamot

Stig Malm, arbetstagarledamot Nils-Hugo Hallenborg Carl-Olof Ohlsson Sven Olving

Nore Sundberg

Erland Wessberg, VD, koncernchef

Suppleanter

Sture Johansson, arbetstagarledamot Holger Olsson, arbetstagarledamot

Revisorer Lars Elvstad, auktoriserad revisor Göran Tidström, auktoriserad revisor

Suppleanter Harry Ahlman, auktoriserad revisor Nils Brehmer, auktoriserad revisor

Koncernledning Erland Wessberg, VD, koncernchef Lars Forsberg, vVD, vice koncernchef Per Sandberg Torsten Söderström

Bengt Tengroth

Koncernstaber Ekonomi . Finans

Juridik Koncernutveckling

Marknad/Fartyg

Personal

Skr. 1980/81: 12 89

Innehåll

Strukturplanen osoosooserrerseererersreresrerr ste rr rest srt ae es 2

80-talets fartygsmarknad oossosoosseresees ers rss rer tres rr rr rss

Några frågor till koncernchefen s.ssosessssesrererer rare reser res & KoncernÖversikt s.ssoososssseserssrsererer reser rests rr ers ses rsee sa [5 I

Dotterbolagens verksamhet

Götaverken Arendal soososososesesresserssrsr rer eter rr ere re rs ra KOCKUMS oosoooeseeserssrresssers rss rer rr rr str rr rese rss Uddevallavarvet sososoosssrsssseree rs rs sr rst rer ers erste ess

Öresundsvarvet ...ssoosssessessresssserer esse s rss esse resta Svenska Varv Utveckling —oossosocssesersrerererere ser ere rs sa

Karlskronavarvet sosssosserssesererrrsrrersrstser rer rss ersatt Götaverken Cityvarvet ..soosssereesererrrsererere rr rer er ers ra

Eriksberg ooooooseresrererreeerreere rss ere rr tr reser ers reset

Finnboda Varf sooooosssoseeessrrrrsssr ss re rer rr rss ser er ss sa Koncernens rederiverksamhet s.sssososssessreersress ser ere res Calor-CelsiUS sooooseesessrerssrsrrer esse rss ser restresa

Götaverken Aluminium ooosssssssserssrrsrsrerrrrr rss rr rer arsa

Koncernen

Resultaträkning oooosoosseoserereresererssrerr ere rese ser res sa

Balansräkning oossossosorsrererseeerrrrrerererrr rer re rer srt Finansieringsanaly$ ..sssssssseosssrerssseses reser e rr rs ers esse VärderingsprinCiper cososssesseererrererrerr ert reser ere ss sa Noter till resultat- och balansräkning oossossssseeersrs ser ers es

Moderbolaget

Förvaltningsberättelse = ..sosososssrsessserr rese reser error sans

Resultaträkning osossoossssssessssersrerrsr reser ere s se rss ess

Balansräkning oosssoosossesesesereerssesr rs reser rss sr ss s sea

Finansieringsanalys .ossssocsssserseeressererrereres reser rr et

Noter till resultat- och balansräkning s.soooosssosssssssss soon Förslag till vinstdisposition o.ssssossesseserrererrrrse rer ers ss Revisionsberättelse = ososoosssosssesrsrrsererereer ere sera ss es

Resultat- och balansräkningar i sammandrag = oosssossersrsresse ra

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980