1981/82:36

Skr. 1981/82:36

Regeringens skrivelse

1981/82:36

om investeringar på Arlanda flygplats: beslutad den 15 oktober 1981.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att tå del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

CLAES ELMSTEDT

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redovisas ett modifierat förslag av luftfartsverket och flygbolagen till de investeringar på Arlanda flygplats som behöver genomföras för att jettrafiken skall kunna överföras från Bromma till Arlanda. Det konstateras att det modifierade förslaget ryms inom de av riksdagen tidigare fastlagda kostnads- och tidsramarna och därför bör kunna läggas till grund för den fortsatta planeringen för ett samlat inrikesflyg på Arlanda flygplats.

| Riksdagen [981821 saml. Nr 36

Skr. 1981/82:36 ta

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTIET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-10-15

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Wikström. Friggebo, Asling. Söder. Johansson. Wirtén. Andersson, Boo. Petri, Eliasson, Gustafsson. Flmstedt. Tilläander. Ahrtland. Molin.

Föredragande: statsrädet Flmstedt

Skrivelse om investeringar på Arlanda flygplats

Bakgrund

Med anledning av prop. 1980:81:30 om Bromma och Arlanda flygplatser m.m. jämte motioner beslutade riksdagen den 17 december 1980 att jettrafiken på Bromma flygplats snarast möjligt skall flyttas till Arlanda, dock senast under andra halvåret 1982 (TU [980781:S. rskr 1980/81:105).

L proposition 19SO0/NT: 134 den 26 februari 19ST om imvesteringar på Arlanda flygplats m. m. föreslogs att medel anvisas för investeringar på Arlanda så att en utflyttning av Linjeflvgs verksamhet 1 enlighet med riksdagens beslut skall kunna genomföras. Med anledning av propositionen och framlagda motioner noterade trafikutskottet CPU T9N0/N1:28) att överläggningar förevarit mellan luftfartsverket. Scandinavian Airlines System (SAS) och LTinjeflve AB (LIN) om den lämpligaste lösningen av terminalfrägorna på Arlanda. I en skrivelse till utskottet den 27 april 1981 hade verket imnat en redovisning för desså överläggningar.

Utskottet konstaterade att utredninegsarbetet kommit så länsat att en till synes tillfredsställande lösning av terminalfrågan kunnat presenteras. Hikhet med luftfartsverket och flvebolagen fann också utskottet att det s.k. T3-alternativet (det nuvarande inrikesområdet) av saväl trafikala och ekonomiska som andra skäl borde avvisas samt att det s.k. A70-alternativet (Arlanda International) med en minipir för chartertratfiken framstod som den bästa lösningen för utvecklingen av inrikesflyget på längre sikt. Med sistnämnda alternativ skulte turtätheten i bussförbindelserna med city kunna förbättras. vilket i realiteten skulle innebära kortare restid.

Utskottet ansåg att luttfaärtsverkets och flygbolagens förslag var väl ägnat att tillgodose de önskemål och behov som föreligger från såväl luftfartsver-

Skr. 1981/82:36 3

kets som flygbolagens sida samt att förslaget kunde godtas också från | ekonomiska och investeringsmässiga synpunkter. Utskottet föreslog därför alt luftfartsverkets förslag skulle läggas till grund för beslut i frågan. Behovet av en minipir borde dock enligt utskottet utredas viterligare.

Utskottet tillstyrkte att regeringen — inom ramen för de för budgetåren 1YSO/ST och [98S1/82 heräknade investeringsmedlen 21.5 milj. kr. — gav luftfartsverket i uppdrag att påbörja arbetena med den av utskottet förordade inrikesternunalen på Arlanda flygplats. Vidare fann utskottet att det borde ankomma på regeringen att fatta de beslut eller i övrigt vidta de åtgärder som befinns påkallade för förslagets genomförande samt att till riksdagen återkomma med en redovisning härför.

Atten fösning enligt A70-alternativet skulle innebära en senare utflyttning av LIN än vad riksdagen tidigare beslutat om göodtogs av utskottet med hänvisning till att totallösningen därigenom skulle bli bättre. Utskottet betonade «dock vikten av att projektet genomförs med största möjliga skyndsamhet och att målsättningen såsom luftfartsverket framhällit bör vara att verksamheten skall vara i operativ drift under andra halvåret 1983,

Ett genomförande av de förordade investeringarna förutsätter enligt utskottets uppfattning att Stockholms läns landsting i överensstämmelse med tidigare riksdagsbeslut och uttalanden i proposition 1980/81:134 fullgör sin bidragsskyldighet och bidrar med 37.5 27 av kostnaderna för investeringarna.

Trafikutskottet hemställde att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört beträffande lösningen av terminalfrågan på Arlanda m. m.. och riksdagen beslöt senare i enlighet med vad traäfikutskottet hade anfört (rskr 1980/81:397).

Ffter riksdagens beslut har luftfartsverket tillsammans med SAS och LIN ytterligare studerat alternativa lösningar av terminaltrågan. Fen skrivelse till regeringen den 21 september 1981 föreslår luftfartsverket i samråd med SAS. LIN och Scanair med ändring av vad verket tidigare framfört bl.a.

att inrikestlygets lokalisering skall ske i en ny inrikesterminal placerad söder om Arlanda International (A 70), C-läge

att utrikesverksamheten (linjefart och charter) skall bedrivas i Arlanda International som hittills. varvid en C-pir för charter inte behövs.

Luftfartsverkets skrivelse bör fogas som bilaga till regeringsprotokollet i detta ärende.

Av luftfartsverkets skrivelse framgar att det nya förslaget till lösning av terminalfrågan ryms inom den köstnadsram — 150 milj. kr. — som riksdagen tidigare godtagit. För innevarande budgetår beräknar verket att det erfordras 21 milj. kr... vilket belopp riksdagen tidigare har anvisat. I uftfartsverket förutsätter att de merkostnader som föranleds av ökad standard och av att inrikesflygets specifika krav tillgodoses täcks av de intressenter som rest krav i dessa avseenden. Uuftfartsverket har därför träffat en överenskommelse med SAS om finansiering av den merutgift som

Skr. 1981/82:36 4

kan bli aktuell utöver en grundinvestering om 150 milj. kr.

Enligt luftfartsverket bör båda alternativen till terminallösning medge att riksdagens beslut om utflyttning under andra halvåret 1983 kan genomföras. Det senaste förslaget är dock ti detta avseende enligt verket det säkraste.

Överenskommelse har den I september 1981 träffats mellan företrädare för staten samt Stockholms och Uppsala läns tfandsting om att avtal skall träffas mellan staten och AB Stockholmsregionens flygplatsinvesteringar om investeringar på Arlanda flygplats inom en köstnadsram av totalt 167.9 milj. kr. Vid överläggningarna var parterna införstådda medatt terminallösningen kunde komma att förändras.

Föredraganden

Jettrafiken på Bromma skall enligt beslut av riksdagen överföras till Arlanda. Mälsättningen är att verksamheten skall vara i operativ drift på Arlanda under andra halväret 1953. Riksdagen har också med hänvisning till utredningar som överlämnats av luftfartsverket och flygbolagen till traftkutskottet tagit ställning för en viss lösning av inrikesflygets lokalisering på Arlanda. Luftfartsverket har därefter i samråd med tlygbotagen ten skrivelse till regeringen föreslagit en viss modifiering av sitt tidigare förslag. Det senaste förslaget rvms inom de av riksdagen fastställda kostnads- och tidsramarna. Medelsbehovet för innevarande budgetår tillgodoses av de medel = 21.5 milj. kr. — som riksdagen tidigare anvisat för ändamålet. Mot bakgrund härav har jag inget att erinra mot att luftfartsverkets och flygbolagens senaste förslag till terminallösping Kiggs till grund för den förtsatta planeringen för ett samlat inrikesflyg på Arlanda flygplats. Jag avser senare föresla regeringen att uppdra åt luftfartsverket att påbörja de erforderliga arbetena. De inledande arbetena är oberoende av vilken terminallösning som väljs.

Jag har för avsikt att återkomma till regeringen med en slutlig redovisning av åtgärder och totalkostnader för jettrafikens överföring från Bromma till Arlanda. Denna redovisning kommer att lämnas I anslutning till mina förslag till nya luftfartspolitiska riktlinjer.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det föregående om investeringar på Arlanda flygplats.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans hemställan.

Skr. 1981/82:36 5

Daturn Beteckning Ör 1981-09-21 F 33/80-0401

Er: datam Er neteckrina

Hest angav te ttelefisr

Till Regeringen

(Kommunixationsdepartementet) KOMMUNIKATIONSDEP.

Registratorn

ink 1981-09 20 4

ililda DL HETT

Ändrad terminallösning på Stockholm-Arlanda flygplats

Med anledning av vad luftfartsverket (Lfv) framförde i skrivelse 1981-06-09 redovisar verket härmed fortsatta överväganden och förslag till vissa ändringar av terminallösning på Arlandga flygplats.

L. Bakgrund

Med anledning av riksdagens beslut 1980-12-17 att flytta jottrafikon på Bromma flygolats till Arlanda Slygolats har olika alternativa lokaliseringar för inrikesflyget på Arlanda studerats.

I samarbote med SAS och LIN har Lfv under våren 1981 studäerat följande terminalalternativ, nämligen

Inrikes i vir A, utrikes linjefart i pir B, charter i ny mindre pir (vir C)

Inrikes i pir A, utrikes linjefart i pir B, charter i gamla cnaarterhallen

Inrikes i pir B, utrikes linjefart i pir A, charter i gamla charterhallen

Inrikes i pir A, utrikes linjefart i pir B, charter i T3

Inrikes i pir B, utrikes linjefart i pir A, charter i 'T3

Inrikes i pir C, utrikes linjefart i pir A, charter i pir B

Med de förutsättningar som då gällde visade sig det första alternativet med inrikestrafiken i pir A osv mest fördelaktigt. Lfv redovisade detta bl a i skrivelse till riksdagens trafikutskott 1981-04-27.

Postadress Gatuadress Teletanvaäxel Te caram ele> Posig ro A-551 29 NORRKÖPING Vikboolar 11 011-13 2000 Civ'la r 64250 156 26 [BA]

Skr. 1981/82:36 6

TUFTFARTSVERKET 1981-09-21 ro33/80-0401 | sida 2

Samtidigt har SAS och LIN i semensam skrivelse till trafikutskottet förklarat att SAS/LIN tveklöst förordar Pir A för inrikosflyget.

Riksdaqen beslutade 1981-06-03 i enlichet med detta förslag. Behov av en C-pir skulle dock utredas vidare. Målsättningen bör enligt beslutet vara att verksamheten skall vara i overativ drift under andra halvåret 1983. I beslutet förutsattes vidare att landstingel fullgör sin betalningsskyldighet enligt tidigare riksdaqsbeslut. :

Lfv har tillsammans med SAS och LIN ytterligare studerat alternativen och i skrivelsen till regeringen 1981-06-09 redovisat förslag till terminatllösning, : vilken i korthot innebar

att linjefart lokaliseras till :pir A i A70

att utrikos linjefart slyttas från -pir A till pir B i A70

att utrikes charterverksambet Törläggs till on nyuppförd pir söder om A70 (pir C) samt i mån av ledia kapacitet även dolvis till sir B och

att LIN:s utflvttning kan i slutet av 1983.

I skrivelsen angavs att investerinqsutgifter för fram till utflyttningstillfället till ca 150 milj kr i prisläce 1981-01-01. Vorket framhöll! också att investeringar i den stor!oksoråningen som här är fråga om inte inrymmes i verkets l0-årsolan för resuttatutjämning. För att denna skall kunna innehålls krävs sannolikt viss justering av verkets taxor, avgifter e&ler andra åtgärder utövar vad som redan är inlagt i olanen.

2. Fortsatta överväganden

Lfv har under sommaren utarbetat program för den föreslagna läsnincen. Verket har i olika sammanhang redan tidigare uttryckt oro bl a för den underskattning av driftkostnaden som flydabolagen kan ha gjort. SAS, LIN, verket och övriga har därför ytterligare analyserat vilka driftkostnadsmässiga konsekvenser som uppstår. Även de olika intressenternas investeringsbehov har närmare kartlagts inte minst mot bakgrund av att SAS nya strategi börjat ta form. Under sommarens arbete har

bl a framkommit |

att inrikestrafikens ytbehov m m har reducerats sedan i våras, vilket väsentligt förändrat dimensionerinqsförutsättningar och därmed också minskat tidigare antagna investeringsvolymer och

Skr. 1981/82:36

LUFT TFARTSVERKET 1981-09-21 F 33/80-0401

sida 3

att nyttjarnas driftkostnader kan befaras bli avsevärt högre än vad man tidigare räknat med.

Synpunkter har framförts till Lfv i skrivelser från Airline Operators' Committee (AOC) på Arlanda och flera charterflygföretag samt vid möte med Researrangörsföreningen i Sverige (RIS). Samtliga har reserverat sig mot beslutet att bygga om Arlanda International för delvis inrikestrafik. T stället förordas att en separat inrikesterminal anläggs.

Även från SAS' nuvarande företagsledning har framförts tveksamhet mot förslaget.

Mot bakgrund framför allt av förändringar i förutsättningar men i viss mån även framförda synpunkter beslutade sig SAS, LIN och Lfv för att gerensamt åter jämföra alternativa terminallösningar.

3. Alternativa terminallösningar

Med de nya förutsättningarna som bakgrund har två huvudalternativ jämförts, nämligen

Alt 1. Gällande förslag enligt tidigare med

bl a utbyggnad av en charterpir.

Alt 2. Anläggandet av en ny inrikesterminal.

Här finns det i princip två olika lokali-

seringsalternativ

a) söder om A70 (läge C) b) omedelbart öster om A70 (läge 0)

Det senare alternativet (läge 0) har behandlats översiktligt på grund av att bl a investeringsvolymen bedömts bli väsentligt högre samt att trafikavvecklingen till och

från rampområdet inte kan ske på ett accep-

tabelt sätt.

3.1 Investeringsskillnader

Vid tidigare kalkylmässiga jämförelser har totala investeringsbehovet redovisats för perioden 1983-2000. För de nu studerade alternativen har följande sammanställning av investeringsutgifter gjorts.

LUFTFARTSVERKET 1981-09-21 F 33/80-0401.

sida 4

Beloppen i tabellen skall endast användas vid en kalkylmässig jämförelse. Alternativen är räknade på samma sätt men innefattar inte samtliga kostnader. Således tillkommer byggherrens administrativa kostnader, räntor under byggnadstiden, moms, anslutningsavgifter, avgifter till myndigheter och oförutsett. Som exempel kan nämnas att Lfv på grundval av det framtagna programmet beräknat totalkostnaden för alt 1 (charterpir) till ca 158 milj kr fram till

år 1983.

Investeringsutgifter vå Arlanda 1983-2000

(Milj kr i prisnivå 1981-01-01)

Charterpir Inrikestorminal LÉEv SAS LIN Övr Totalt Liv LTN sotelt

2000 HO Sa 11,0 ILO oo ILO

TOTALT 280,6 9,4 33,0 1,5 324, un 255,4 61,0 316,4

För alt 1 (charterpir) har LfÉfv proaoranmn använts som underlag. Expansion sker efter hand som behov uvpstår.

Som grund för alt 2 (inrikesterminal) har en lösning med en tvåplansterminal och passagorarbryggor använts vid den kalkylmässiga jämförelsen. De totala investeringsutgifterna under aktuell tidsperiod är således likvärdiga.

En lösning med enplansbyggnad utan bryggor har beräknats kunna inrymmas inom de ca 158 milj kr,

som Lfv tidigare redovisat. Här ingår då utrymmen

för de operativa verksamheten medan lokaler för LIN flygavdelning osv inte ingår. Utrymmen för rampgarage förutsätts inrymmas i den tillsynshangar som LIN avser uppföra invid inrikesterminalen.

Kostnader som bedöms vara lika stora i båda alternativen har inte tagits med vid kalkyljämförelsen.

Exempel på sådana är vinklade avfarter, åtgärder för

KAT II-standard, flyttningskostnader för inrikestrafiken, inrikes fraktbyggnad, utrikes fraktbyggnad och LIN huvudkontor.

LUFTFARTSVERKET 1981-09-21 F 33/80-0401

sida 5

3.2 Driftkostnadsskillnader De skillnader i driftkostnader som redovisas i följande sammanställning består dels av poster som är väl beräknade och definierade, dels av poster som har karaktär av uppskattning.

1983 1985 1950 990 2000

LÉv. -4,3 -2,1 Utrikes linjefart taxnirng -1,0 -1,0 1,0 -2,0

sanrdning m invikoes + (1,0/2,0)+11,0/2,0)+ (1,0/2,0)+(1,0/2,0)

Utrikes charter taxning = 2,5 -2,0 -1,5 -1,5 Scanair - (1,9/4,0)41,90/2,0) - - Övriga - (1,0/4,0)41,0/2,0) - -

Inrikes

Hangar tekn urvlerhåll

Suma flygtrafiksecktorn = -(19 — 24) —-(14 — 17) —-(9 — 11) -(9 — 11)

Övriga

tullverket -1,6 -1,6 -1,6 -1,6 SL +0,5 +0,5 +0,5 10,5 polisen +(0,5-1,0)+(0,5-1,0)+(0,5-1,0)+(0,5-1,0)

Summa övriga =(0 - 0,5)-(0 — 0,5)-(0 - 0,5)-(0 - 0,5)

LUFTFARTSVERKET 1981-09-21 F 33/80-0401

sida 6

Ingen analys har hunnit göras i vilken utsträckning driftkostnaderna kan minskas genom att t ex tidigarelägga vissa investeringar (t ex förbindelsegång, rampytor) eller genom andra åtgärder som kan reducera de förväntade driftkostnadsökningarna. I några fall har dock en grov bedömning yjorts och i dessa fall har därför intervall angivits. Detta gäller bl a de kostnader som charterflygföretagen uppgivit.

I takt med att charterpiren byggs ut och kan ta en allt större del av chartertrafiken så minskar också driftkostnadsskillnaderna. Detta Gäller såväl för charterflygföretagen som för Lfv.

Trots viss osäkerhet i materialet bodömer LEfv att driftkostnaderna är åtminstone 10-15 milj kr lägre i alternativet inrikesterminal under de första åren efter utflyttningen.

3.3 Kvalitetsbedömning

Fördelen med en inrikesterminal är att anläggningen kan anpassas direkt för inrikestrafik med dess speciella behov och krav, t ex snabb passageraroch bagagehantering. Detta gäller oavsett om enplanseller tvåplansterminal väljs. I det andra alternativet avses inrikesflyget använda anläggningar ursprungligen utformade för utrikostrafik.

Charterpiralternativet har stora kvaliteter om särskild hänsyn tas till ett långsiktigt perspektiv. Expansionsutrymme finns inom överskådlig tid för såväl inrikes- som för utrikestrafiken. En inrikesterminal i C-läge ger mer begränsade expansionsmöjligheter. En charterpir kan också expandera ocfter behov medan en inrikesterminal måste dimensioneras för visst framtida behov redan i inledningsskedet.

Driftekonomiskt skiljer sig alternativen främst under de första åren efter utflyttningstillfället, vilket redovisats under avsnitt 3.2.

Störningskostnaderna är olika för de båda förslagen från våren 1983 till vintern 1983/84. Vid val av charterpir sker under denna tid omfattande stegvisa

ombyggnader i A70 samtidigt som den normala driften

pågår i byggnaden. Chartertrafiken kommer att få vid-

kännas vissa störningar från april till augusti 1983.

Utrikes linjetrafik får från juni till augusti 1983 vissa störningar i och med att ombyggnadsarbetena i A-piren pågår samtidigt som verksamheten är av

1 LUFTFARTSVERKET 1981-09-21 F 33/380-0401

sida 7

normal omfattning. Problem kan förutses med bagagehanteringen för hela A70, åels under tiden när systemet byggs om, dels under intrimningstiden. De störnings- och engångskostnader som kommer att

uppstå är inte möjligt att ange.

Väljs en inrikesterminal blir det inga störningar för utrikestrafiken eftersom ombyggnaderna i A70 inte blir aktuella.

3.4 Tidplan

Båda lösningarna, charterpir och inrikesterminal, bör medge att riksdagens beslut om utflyttning under andra halvåret 1983 kan innehållas. Inrikesterminalalternativet innebär dock i detta avscende den största säkerheten av de båda alternativen.

För att klara denna tidpunkt måste programarbete, projektering, upphandling, produktion och driftsättning genomföras på sådant sätt att aktiviteterna

sker samtidigt.

En C-terminal fordrar att nuvarande personalparkering måste flyttas. Anläggningsarbetena för detta måste påbörjas omkring 1981-10-01.

För att de av lfv angivna tiderna skall kunna innehållas krävs att erforderliga beslut fattas omgående. Den tid som förloras i starten kan inte inarbetas senare.

4, Finansiering

4.1 Statens överenskommelse med landstings-

kommun

Staten har förhandlat med Stockholms läns landsting och Uppsala läns landsting angående investeringsbidrag för investeringar på Arlanda flygplats. Överenskommelse har därvid träffats mellan parterna i protokoll 1981-09-01 om ett totalbelopp på 169 milj kr, varav 161 milj kr avser investeringar för terminallösning (inkl vinklade avfarter).

Vid förhandlingen var parterna införstådda med att terminallösningen kan komma att förändras.

4.2 Lfv överenskommelse med SAS om finansiell

medverkan

För utförande av terminalanläggning på Arlanda kommer lfv enligt ovan att disponera ca 150 milj kr (exkl vinklade avfarter). För den ökade standard och tillgodoseendet av inrikesflygets specifika krav i övrigt på terminallösning förutsätts att den därav föranledda merkostnaden täcks av de intressenter som ställt dessa krav.

PD

LUEFTPARTSVERKET 1981-09-21 F 33/80-0401

sida 8

En överensko 1lse har därför 1981-09-18 träffats mod SAS, som även företräder TIN och Scanair, om finansiering av den merutqgift som blir aktuell utöver ovan angivna arundinvestering. Genom denna lösnine av finansicringsfrågan finns nu förutsättnine att lösa irrikesflvygets terminalbenov på ett sätt SO eliminerar de olägenheter som fanns med tidiqare förslag.

5. Förslag

Lfv får härmed med anledning av som ovan anförts och i samråd med SAS, LIN och Scanair med ändring av vad verkot tidicare framfört i skrivelsen 1981-06-09 föreslå regeringen

att inrikosiflvgets lokalisering skall ske i en

ny inarikesterminal pl ad söder ox Arlanda International (A70), C-läge,

att utrikesverksamheten (linicfart och charter) an-

vänder Arlanda International hiltills, varvid en C-pir för charter inte

att utflyttning av LIN kan ske enlicst tidigare bosltut,

ä v s scnast under andra halvåret 1983,

att statons och landsti sommuneans andel av inve

rinqsulgiften i pris. 1981-01-01 anges till ca 150 milj kr enligt serenskaommolsen i pro kollet 1981-09-01.

Samråd har underhand förovarit mod Stock landsting och Uppsala läns lanAstin av Stockholmsregionens flvyaplatsinrv

b. liemställar

Lfv hemställer alt redacrina

dels codkännar förslaget till terninallö sning på

Arlanda flycvolats som anges i av snitt 5 ovan i anledning av att jetltrafiken på Bromma flycplats skall zunna flyttas till Arlarda flygplats i slutet av år 1983 och

dels ställer 21 milj kr till verkots förfogande för

budgetåret 1981/82 för uppförande av en ny

inrikosterminal bå Arlanda flygplats.

"2

LUFTFARTSVERKET 1981-09-21 F 33/80-0401

sida 9

Beslut i detta ärendåce har fattats av gencraldirektören Jan Eriksson och styrelselcdamöterna Anitha Bondestam, "vert Båge, Nils Hjorth, Torsten Lindström och Sture Palrqren i närvaro av personalreproasentanten Alf Månsson. Föredragande har varit driftdirektören Folke Görs, varjämte administrative direktören Jan Danielsson, t f trafikåirektören Åke Custafsson, flygsäkerhetsdirektören hars-Erik Nordström, ekonomidirektören Georq Westlund och planeringsdirektören lians Wigardt har deltagit i ärendets handläggning.

För generaldäirektören - -

"er tee NY

frolke Görs PN

J