1983/84:87

Skr. 1983/84: 87

Regeringens skrivelse

1983/84: 87

med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia;

beslutad den 15 december 1983.

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll en redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

MATS HELLSTRÖM

I Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 87

Skr. 1983/84: 87 | 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regéringssammanträde 1983-12-15

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt. Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén, Peterson. S. Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin. Dahl, R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Thunborg. Wickbom

Föredragande: statsrådet Hellström

Skrivelse till riksdagen med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

Lagen (1979: 487) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (Sydafrikalagen) trädde i kraft den 1 juli 1979 (prop. 1978/79: 196, UU 33, rskr 360). Genom lagen begränsas den svenska näringsverksamheten i

Sydafrika och Namibia i syfte bl.a. att såsom ett exempel för andra länder

med fredliga medel öka det internationella trycket gentemot apartheidregi-

men I Sydafrika. Den sydafrikanska apartheidpolitiken har fördömts av

världssamfundet eftersom regimen är ett hot mot FN-stadgans grundläggande principer. Den utgör även ett hot mot internationell fred och säkerhet. Detta hot har under det gångna året ökat genom Sydafrikas fortsatta illegala ockupation av Namibia och den allt aggressivare destabiliseringspolitik som bedrivs mot övriga länder i södra Afrika.

Enligt 3 § Sydafrikalagen är svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterbolag driver rörelse I Sydafrika eller Namibia skyldig att årligen till regeringen eller till myndighet som regeringen bestämmer redovisa hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall

avse produktion, omsättning, antal anställda, företagna investeringar och

andra sådana förhållanden som har betydelse för kontroll av efterlevnaden av lagen.

Regeringen har i förordningen (1979: 488) om förbud mot investeringar i

Sydafrika och Namibia föreskrivit att sådan redovisning skall ges in till

kommerskollegium och vara kollegiet tillhanda senast sex månader efter räkenskapsårets slut. Kommerskollegium skall varje år före den 15 oktober till utrikesdepartementet lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgetts. En sådan redogörelse avseende år 1982 har nu lämnats.

I enlighet med vad som uttalades i förarbetena till lagen (prop. 1978/

19: 196, s. 42) i fråga om publicering av uppgifter angående utvecklingen av

Skr. 1983/84: 87 3

de svenska företagen i Sydafrika och Namibia har inom utrikesdepartementet utarbetats en redogörelse för de berörda företugens verksamhet i dessa länder. Redogörelsen, som i allt väsentligt bygger på de uppgifter som kommerskollegium har lämnat, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Skyldigheten att lämna redovisning till kommerskollegium gäller moderföretaget i en svenskstyrd koncern med egen rörelse eller dotterbolag i Sydafrika eller Namibia. Det koncernbegrepp som lagen därvid utgår från bygger på motsvarande begrepp i aktiebolagslagen (1975: 1385). Det utmär- :kande för en koncern enligt denna är bl. a. att ett bestämmande inflytande kan utövas av ett företag, moderföretaget, över ett annat, dotterföretaget.

Följande företag har lämnat redovisningar.

förhållande till föregående redovisningsperiod skett vad gäller omfatuningen och utvecklingen av den svenska näringsverksamheten i Sydafrika och Namibia. Härutöver har uppgift lämnats om att Alvenius AB under hösten

1983 har sålt sitt sydafrikanska dotterföretag.

Omsättningen hos de rörelsedrivande dotterbolagen ökade under verk-

samhetsperioden nominellt med 476. Med hänsyn till att inflationen i

Sydafrika under perioden låg på 1422 innebär den angivna siffran att

omsättningen i realiteten har minskat med ca 1096 sedan föregående peri-

od. Redovisat på koncernnivå har de svenskägda dotterbolagen ett aktie-

kapital på ca 9,1 milj. rand (ca 64 milj. kr.), vilket innebär en uppgång med

ca 250000 rand (ca 1,8 milj. kr.) jämfört med föregående redovisningsperiod. Orsaken till denna uppgång är att redovisningsskyldighet enligt Sydafrikalagen för första gången föreligger för bolagen Letraset Graphic Art Products (Pty) Ltd samt Stanley Gibbons (Pty) Ltd. Bolagens samman-

lagda egna kapital ökade under perioden från ca 55 till ca 65 milj. rand (ca

+ Riksdagen 198384. 1 suml. Nr 87

Skr. [983/84: 87 4

385 resp. ca 455 milj. kr.). Det totala värdet av bolagens tillgångar minskude under verksamhetsperioden från ca 188 till cu 184 milj. rand (ca 1310 milj. kr. resp. ca 1290 milj. kr). Anläggningstillgångarnas värde ökade under samma tid från ca 25 till ca 29 milj. rand (ca 175 resp. ca 203 milj.

kr). Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till ca 9 milj. rand (ca

91 milj. kr.). Perioden innan uppgick det till ca 13 milj. rand (ca 63 milj. kr.). Antalet anställda minskade under perioden från 3 569 till 3 143 perso-

ner.

Under år 1982 avstannade tillväxten i den sydafrikanska ekonomin. Den ekonomiska utvecklingen drabbade de flesta industribolag, vilket lett till

att åtskilliga företag skurit ner produktionen och friställt arbetskraft. Det

förefaller emellertid som om den utländska företagsamheten i Sydafrika — dock inte den svenska — ökat sin verksamhet nägot under året.

Lagen innebär ett generellt förbud för svenska företag att investera i Sydafrika och Namibia. Det finns dock möjlighet enligt 4 §& att medge undantag från investeringsförbudet. Medgivande får avse Investeringar i visst företag under ett år. Undantaget gäller dock endast för företag som var etablerade i Sydafrika eller Namibia före lagens tillkomst. Av förarbetena till lagen framgår bl.a. (prop. 1978/79: 196, s. 38 ff) att man i princip

bör godta att företagen får fortsätta att investera i sådan utsträckning som

är absolut nödvändig för att de efter hand skall kunna ersätta försliten

utrustning. Undantaget får inte göra det möjligt för företagen att utvidga

sin verksamhet i Sydafrika eller Namibia.

Av de tolv företag som lämnat redovisning anger sju att anskaffning av

anläggningstillgångar förekommit under verksamhetsåret.

I tre av fallen, avseende Atlas Copco AB, Fagersta AB och AB SKF, har anskaffningarna rört investeringar under ären [981 och 1982 för vilka

undantag från investeringsförbudet har medgivits. Fråga har därvid varit

om ersättningsinvesteringar och investeringar för att förbättra arbetsmiljön. Vissa av investeringarna har dock blivit större än vad som angivits i ansökningarna om undantag. För de ärenden avseende undantag enligt 4 § Sydafrikalagen som regeringen behandlat sedan föregående redovisning till

riksdagen lämnas en förteckning i bilaga 2. I två andra fall, avseende Alfa Laval AB och SAS, har det uppgivits att gjorda investeringar enligt svensk god redovisningssed har kunnat omkost-

nadsföras under året såsom korttidsinventarier eller inventarier av mindre

värde. Alvenius AB:s numera avyttrade dotterbolag Alvenius Piping (Pty) Lid har under äret införskaffat bl.a. en tjänstebil och en lastbil. Enligt den

bedömning som kommerskollegium har gjort torde bilinköpen vara att anse

som sådana investeringar som får anses strida mot investeringsförbudet i

Sydafrikalagen. Bolaget har inte sökt och erhållit dispens för dessa inves-

teringar. Kollegiet har erinrat om att Alvenius AB under de två tidigare år,

för vilka redovisning lämnats till kollegiet, utan tillständ gjort investeringar

Skr. 1983/84: 87 5

som omfattas av investeringsförbudet. Jag delar kommerskollegiets uppfattning att de nu ifrågavarande investeringarna avseende bilinköpen torde stå I strid mot investeringsförbudet i lagen. Mot bakgrund av bolagets tidigare agerande har jag sett mycket allvarligt på det som nu har inträffat. Emellertid har jag vid en samlad bedömning av alla omständigheterna stannat för att förorda att inte gå vidare i detta ärende. Jag har därvid särskilt beaktat att Alvenius AB under hösten 1983 har avyttrat det sydafrikanska dotterbolaget och således numera inte har några ägarintressen i Sydafrika. Försäljningen har, enligt vad som uppgivits till utrikesdepartementet, orsakats bl.a. av det rådande investeringsförbudet.

Som framgår av regeringens redogörelse till riksdagen för föregående verksamhetsperiod (Skr. 1982/83: 80). förvärvade AB Bahco under är 1981 det brittiska företaget Record Ridgwav Ltd., som i sin tur är ägare till dotterbolaget Record Tools (Pty) lid i Sydafrika. Sistnämnda bolag har under redovisningsäret dels gjort byggnadsinvesteringar vilka enligt uppgift beslutats och påbörjats före Baheos förvärv av företaget. dels investerat i viss maskinutrustning. Enligt kommerskolegiets uppfattning synes det som om en mindre del av dessa senare investeringar strider mot förbudet. Företaget har därefter inkommit med kompletterande uppgifter av vilka det framgår att investeringar inte gjorts vilka skulle strida mot investeringsförbudet. Jag vill här poängtera att någon möjlighet att medge undantag från investeringsförbudet för AB Bahco inte föreligger eftersom bolaget förvärvade det sydafrikanska dotterbolaget efter lagens tillkomst.

Utöver vad som här redovisats kan noteras att Esselte AB. som redan tidigare hade ett dotterbolag i Sydafrika. under hösten 1981 förvärvat ett brittiskt bolag, vilket i sin tur ägde två dotterbolag i Sydafrika. Det ena av dessa dotterbolag har sedermera avyttrats. Investeringar i de sydafrikanska bolagen har förekommit under verksamhetsåret men, enligt vad företaget har uppgivit, före det svenska övertagandet.

Den typ av förvärv som AB Bahco och Esselte AB gjort beaktades inte vid utarbetandet av lagen. För det svenska företaget kan ett sådant förvärv innebära en form av nyetablering på den sydafrikanska eHer namibiska marknaden. Detta strider mot lagens syfte att åstadkomma en begränsning av den svenska näringsverksamheten i dessa länder. Denna fråga kommer att tas upp av Sydafrikakommittén (H 1980: 04) som bl. a. har ull uppgift att se över lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia. Kommittén skall enligt sina direktiv göra en genomgång av lagens tillämpning samt med utgångspunkt från denna genomgång kartlägga möjligheter-

na för Sverige alt vidta åtgärder riktade mot Sydafrika även på andra

områden. Enligt vad jag har erfarit kommer kommittén också att bl.a. belysa frågan om svenska dotterbolags ersättning åt sina anställda under deras militärtjänstgöring samt ta upp frågan om kostnadsöverskridanden vid medgivna undantag från investeringsförbudet. Inom kommitténs uppdrag ligger också att se över möjligheterna till att ytterligare förkorta hand-

Skr. 1983/84: 87 6

läggningstiden när det gäller företagens redovisning till kommerskolle-

gium. Utredningen avses vara avslutad under första halvåret 1984. Möjligheten till undantag från investeringsförbudet medför svåra avvägningar I handläggningen. I avvaktan på Sydafrikakommitténs betänkande

kommer regeringen även fortsättningsvis att inta en restriktiv tillämpning

som förhindrar de i Sydafrika och Namibia etablerade dotterföretagen att expandera men som innebär att deras verksamhet där tillåts att fortsätta. Principiella ärenden om undantag från investeringsförbudet kommer även framledes att anmälas i utrikesnämnden. Avslutningsvis får jag med utgångspunkt från lagens politiska syften konstatera följande. Kommerskollegium har bedömt efterlevnaden av Syd-

afrikalagen som god. Jag delar i princip denna uppfattning. Den sydafrikanska regeringen har funnit anledning att varna för ett ökat internationellt hot för sanktionsåtgärder och bl.a. hänvisat till utvecklingen i Europa.

Den svenska lagen har således i enlighet med dess syfte medverkat till att

fungera som en politisk signal till apartheidregimen.

Vidare har den svenska lagen åberopats i vissa andra länder som ett : exempel på önskvärda åtgärder. I Europaparlamentet, i Nederländerna och i representanthuset i USA har sålunda hänvisningar gjorts till den

svenska lagen. Jag måste emellertid konstatera att inget annat land hittills

vidtagit en lagstiftningsåtgärd motsvarande den svenska.

I FN har Sverige bl.a. under åberopande av den svenska lagen fortsatt att vara medförslagsställare till en resolution som uppmanar säkerhetsrådet att vidta bindande sanktioner mot nyinvesteringar och finansiella lån.

Resolutionen har fått ett allt bredare stöd.

Ett syfte med lagen har varit att visa ett konkret uttryck för vår solidaritet med apartheidmotståndet i Sydafrika, Namibia och i närmast berörda länder. Jag noterar med tillfredsställelse att under den gångna perioden flera berörda länder och befrielserörelser har uttryckt sin uppskattning över lagen som ett betydelsefullt inslag i internationella åtgärder mot apartheidregimen i Sydafrika.

Jag hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet upprättade redogörelsen för de svenska företagens verksamhet i Sydafrika och Namibia.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1983/84: 87 7

Bilaga I

Redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

Allmän bakgrund

Kommerskollegium har i enlighet med 7 § förordningen (1979: 488) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia i skrivelse den 11 oktober 1983 till utrikesdepartementet lämnat en redogörelse för de redovisningar som svenska företag med verksamhet i Sydafrika och Namibia avgett till kollegiet. Redogörelsen avser huvudsakligen perioden den 1 januari-den 31 december 1982.

Enligt 3 § lagen (1979: 487) om förbud mot investeringar 1 Sydafrika och

Namibia skall redovisningarna inlämnas av svenska juridiska personer som själva eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika elter Namibia. Redovisningen skall enligt 6 § upprättas med iakttagande av de allmänna redovisningsprinciper som skall tillämpas av den svenska Juridiska personen.

Informationsskyldigheten

Kollegiet har till sin redogörelse fogat redovisningar från Alfa Laval AB, Alvenius AB. Atlas Copco AB, AB Bahco, Esselte AB, Fagersta AB, A.

Johnson & Co. HAB, Sandvik AB, Scandinavian Airlines System, Aktiebolaget SKF, Skega AB och Rederiaktiebolaget Transatlantic.

Samtliga redovisningar utom de för Esselte AB och SAS avser verksam-

hetsåret 1982. Esselte AB har avgett redovisning som avser verksamhets-

året den 1 april 1981—-den 31 mars 1982 och SAS har avgett redovisning avseende verksamhetsåret den I oktober 1981—den 30 september 1982.

Svenska företag i Sydafrika och Namibia

Av de 36 bolag som ägs av svenska företag eller som svenska företag under år 1982 hade ett avgörande inflytande över, torde 20 få betecknas

som rörelsedrivande.

Av de redovisningar som företagen lämnat till kommerskollegium fram-

går att de rörelsedrivande dotterbolagen totalt omsatte omkring 287 milj.

rand (ca 2000 milj. kr.) under den senaste verksamhetsperioden. Detta

innebär en ökning med ca 474 sedan föregående period. Med hänsyn tagen

till inflationen i Sydafrika på 147 har dock omsättningen minskat med ca

1056. Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till ca 9 milj. rand (ca

63 milj. kr.). Jämfört med året innan innebär detta en relativt stor minskning. Ett par av företagen redovisade förlust. Redovisat på koncernnivå

Skr. 1983/84: 87 8"

har de svenskägda dotterbolagen ett aktiekapital på i runda tal 9.1 milj. rand (ca 64 milj. kr.). Bolagens sammanlagda egna kapital ökade under

perioden från ca 55 till 65 milj. rand (ca 385 milj. kr. resp. 455 milj. kr.). Det

totala värdet av bolagens tillgångar minskade under verksamhetsperioden

från ca 188 till ca 184 milj. rand (ca I 310 milj. resp. ca 1290 milj. kr.).

Anläggningstillgångarnas värde ökade från ca 25 till ca 29 milj. rand (ca 175

resp. ca 203 milj. kr). Antalet anställda minskade från 3569 till 3143 personer.

AB Bahco förvärvade i början av år 1981 det brittiska bolaget Record Ridgway Ltd. Detta bolag äger i sin tur det sydafrikanska bolaget Record Tools (Piy) Ltd.

Esselte AB köpte hösten 1981 det brittiska företaget Letraset Lid. vilket

i sin ägo hade två dotterbolag i Sydafrika. Dessa två bolag har tillkommit i redovisningen. Det ena bolaget såldes är 1982 medan det andra alltjämt

ingår i Esseltekoncernen.

Av de redovisningar som företagen lämnat till kommerskollegium framgår att två svenska företag är etablerade med dotterbolag i Namibia,

nämligen Atlas Copco AB och Skega AB. som båda bedriver försäljningsverksamhet i Namibia. SKF har inte något dotterbolag i Namibia men har del i ett där verksamt bolag som är exklusiv distributör inom Namibia av SKF:s produkter.

Den svenska näringsverksamhetens omfattning och utveckling i Sydafri-

ka och Namibia åren 1980, 1981 och 1982 framgår av bifogade tabell.

Enligt kommerskollegiets redogörelse framgår att av de tolv företag som lämnat redovisning sju företag anger att anskaffningar av anläggningstillgångar förekommit under verksamhetsåret. I tre av fallen, Atlas Copco AB. Fagersta AB och AB SKF var det fråga om investeringar som genom undantag från investeringsförbudet medgivits av regeringen under åren 1981 och 1982. Det rörde sig här om ersättningsinvesteringar för förslitna maskiner samt nyinvesteringar i byggnader och annan utrustning som bedömdes kunna förbättra arbetsmiljön för de anställda. I vissa fall har utgifterna för de genomförda investeringarna blivit mer kostsamma än vad som angivits I berörda ansökningar om undantag.

I två andra fall. Alfa Laval AB och SAS. rörde det sig om investeringar som uppges ha. enligt svensk god redovisningssed, kunnat omkostnadsföras under året såsom korttidsinventarier eller inventarier av mindre värde.

Alvenius AB har inte ansökt om undantag från investeringsförbudet. Under året har emellertid investerats i inventarier. Enligt kollegiet torde

huvuddelen av de företagna investeringarna få anses strida mot Sydafrika-

lagen. Det kan tilläggas att Alvenius även under de två tidigare åren för vilka redovisning inlämnats till kollegiet gjort sådana investeringar som omfattas av investeringsförbudet.

Det sydafrikanska dotterbolaget till AB Bahco har under året gjort

Skr. 1983/84: 87

byggnadsinvesteringar, vilka enligt uppgift beslutats och päbörjats före Bahcos förvärv. Vidare har mindre investeringar gjorts i viss maskinutrustning. Enligt kollegiet förefaller det som om en del av dessa senare strider mot investeringsförbudet. Företaget har därefter till departementet inkommit med kompletterande uppgifter av vilka det framgår att nägra investeringar inte gjorts vilka skulle strida mot investeringsförbudet. Det kan konstateras att eftersom Bahco förvärvat det sydafrikanska dotterbolaget efter lagens tillkomst kan bolaget ej medges undantag från investeringsförbudet.

Esselte AB, som redan tidigare hade ett dotterbolag i Sydafrika, förvärvade under hösten 1981 ett brittiskt bolag, vilket i sin tur äger två dotterbo-

lag i Sydafrika. Det ena av dotterbolagen har sedermera avyttrats. Investe-

ringar i de sydafrikanska bolagen har förekommit under verksamhetsäret, men enligt vad företaget uppgivit, före det svenska övertagandet.

Sammanfattningsvis konstaterar kollegiet att efterlevnaden av Sydafrikalagen, som den framgår av ingivna redovisningar, är god. De överträdelser som trots detta synes ha förekommit under verksamhetsperioden, har varit av liten omfattning och huvudsakligen gällt anskaffningar av

tillgångar som inte i någon nämnvärd mening inverkat på företagens produktionskapacitet.

Skr. 1983/84 87 10

gtr SSL Sd 350 csp 0'€t9 c86I L89 Ert Vs Utp Pa I'89c

o

€E 85 009 (PU fEl SOL CHE 8 OSS SÅ Y'8s:T JUuIUPNESW() 1861 |

"MArun) 0861 I 819 It Fer 8 TLlv FM tl

sSOl vOC RE GL c86I KA OM c8 C6P £6 TOT 9Lt 0667

= 091 995 08 +68 098 I861 198 §6 O6F Lov LIVE

-UPe

eps [R1Uy 8tI 9856 pc cP8 06 tt tt ISTE O861

cT861 s001--- 2001 2001 001 cc 001 001 001 001 001 9c

-SNYE I86T 001 001 001 001 001 cc 00I 001 9c 2 YSUJAS I J92pur O86I

001 cc 001 001 001 001 9c -JÄNSSBUIUSITAOPII I -JÄNSSBUIUSIAOP2 I

TI 1CJUL NB3Ur sO1 205 0 TBO6l 00-85 Cb 08 00I 0S0€ oc 6ctt

13ISSRWSBUIUSTAOPAI 1IISSBWUSFUIUSIAOPIE — 1'0 I2NdeYFInNy (PULA DOF 08 +01 00IT OS0€f 6ctt 1861 TRI c

000 Fö I3YfA Lay]A

1861 0O86I 00f VII 001 Os0Ort c 6clt

D) IA "SVS JOJ 1OJ OJ

EYLJEPAS JESdBYSUIYEI JESdEYNSUIYEI tsPY SBSÄPYSUINGI JPY

-3[QP1 420 18S3UN

0c6I Irp6I 1861 BLI 8r6l 8r6l §Il61 3961 1a8R1aI04 138R13104

fy

NISST

I Fejoqsdurufjesioj

PITT EISIOd PISIOA BISLOJ

Jejoqsäuwwufjes10] 'taB3I[JL10J "JaBBIaIOJ "I3IHIIVJ

(OM) 1IIRJURPUN

PIN Äueduwo3J BoNJV YInos PITT SYdBIL) suogqyuir) "101118 "1[OTTT8 PITT

seny S[331G9 "TETI18—-100108 "[EE0T8— "I "BTTOTY-LÖEOI8 "8TTOTR-

SJOOL STINpPOLd (00 J3u00dg Er0T8—10r018 3ej0g (14) (Ad) (ÄÖD YImoS [RAeT PITT PITT or922SIPG & P1 PITT PYTT UIIK[RYLJEPAS UadejeYLJeLPAS UIBL[EYLJEPÅG 12SeN137T PIS10BR4 MIAPUPS "WU "WO yo PrODD4 AUISSd ÄJJuPis A1auya TH] HLYOT PILJY soja 03do09N

'IY (Ad) (Ad) (Ad) (Ald) AMS (Ald) 10008 top "HES 105018

ENV PI au "BUIUSIAOPSIUIIDUON -säuruquaAaj Yo UV uj

Z 1IIBISPUIPY PI USurSduoy-I[IassT BAdWMuU UJUIadUnY-d43ss7 -SJuruyuraAiL udporrad UIPOiIad Uaporrad UIpotrad UIponrad

= GVv HV av Ode HV

PUPY Av

PISLIBRA aMS 18443 13ifua IIjUd

55 NAPUPS 138013104

[PART 0dd09 EYsuass BPJJOJ seny

| FHV IISAY 1asay JasAy tasay IISAy sasay

Av GV 13Y3ip ray3Ip ldyFp

SINA

"Vv I 'z rt Pb 'G "9 CZ

| > mm ;

Skr. 1983/84 87

a8T St c861 Fi Gr 90 &€l 1'897 078Z Fb c0 or O'T8c 9987

|

260 Ht FWUUNPSWO (purd 66 ch Ida Y9'8sc L'OLT E+ 1'0 ort LOL U'SLT 1861 ST

KV 6 ”fnu) O861 Lcd €'0 861 TITT 0'9fT LT 1'0 gt OT B'BET

GIT Kl cCR6I 9c 95 Oc 6 0667 GI cc c Fc GIT ERIC

RTR HI 1861 te 09 81 81 LIFE SPSE cc c Fc SPSt 69S€

-UP eps VASS Fl — [F]UV Oc 91 6L1 OISIE

24 YSVIAG

-1,001 ISVSI,

1 [2pur 0861

001 OM 00: 001 001 SpurPNrJjauur -dng FULTIG (Ad) UOSUYOf

TG 3 FO00-1F000 FUD'O cO0'0 Buurag PILJYV

Oc OM: Ost6o I

JMS JaXY

EH

IPUdeYyYanyv (PUBY FODD zO0'O FIngsavuegogf ÄuRduWo) 1861 aandag IPUPNFJaUur 138RJOQIINOP

0c 00 Osti I PNLIJPPAS

APO

000 7,08 o cO0MO O86I Oc 007 Oct I

pur

1) Fejogqsäurmfjesioj 'piT BejogsFurufjesi0]

"PITT "aZLYUudUjY uosuyof "pd AR (N4) -3/Yv14 ”ULUPU JPSFUN (Od) FurufhjnsIoJ

tS61 LF61 TS61 461 LT61 (Äld)

stanposd Jaxy FULSJUIBUJ BWUWEPS BILJV "PY y30 - T861. T 138r]04saN0p YO 1313 (Äld) 07 [erradgs FO1SAQ

(PINJV -s3uuysaAjn YINoS -ua8y PIQuuDN BILLJY -s3uuyraAjn PITT WOS

22 PITT -UB[ESUBIL 033SITg "0£6008—- "0£6018—-100108 eIQHUEN INS UTVULD uOsuyOf IUOUIG BLOG PI 03d07 JMS 49Ns FL[Og-13HOP-12NOP PITT

IBM (Ad) (Äld) YIMOS) Jurddiys ISIM

snIuaAly PYTT PITT NURS EP[ESIOJ

PYTT PITT

(£1d) I 8Djogsöuluflvsiof 10] 10] (Lid) —

UENOT Burdig BILJV PINS "PITT 100162 IVUI

YT J[2xXV (Ad) (Md) da seny UYINOS e89YS dn HLIOL

SVS Uk (Ad) (Ad) FUruSTAOPIIsUISdUOY OAJINS FUIUSIAOPIIUIJdUOY

BejoqsBurufjesaod an 43 (14) Buy 18

+ + 1861

UIPOLAad Uapouad FeEpuev

dv 2 = INurePesurIL

"PITT "SJJINIIRJNUPIA IP vOsuygOf dv -YJELIIPaY 133RjOgaN sJuuvag AURPdwo) Ssnrunaaiy HV Fv 13P aVH 113 BIS (LÅNA) BLJAIOJ SvS PySUasS seny o03d07) e3oy5 JaSAY J3SAY I2SAY 13sAy 49say

00 Vv JMS sand "PYTT

"Ol TI "TI pure

'A 8 '6 "I ol a ;, 'c 6 u

Skr. 1983/84 87

Bilaga 2

-SZULIIISIAU] T861

wWes8old IIUAO

SUaBuULIAFIN

BejsAV BejSAV Injsag urea [ena

233e1urpun 1a3ruepun -NPEIPAG -JUOY 'ssald JJUTYSeLU SpPUENA — — "NAOI 13 SNMN UrJa fena [eng Heja SSIA ysi BAI ud

eIQHUEN

CY CIY 430 CITY CAN PURI puel EYLIJEPÅS Pure nu pPurl MU SUPYOSUYV 000-092 MN Q0TOTSI 000 000679 g'g 000 TT SPIRA £88 1 ra) CHI P3) EI RI) I JE3ULID)SJAUL I

NUPS -13d -BUIIAG urysewdys BIpue AR PRISYAAPIEY urysewdiys JUaAOUaI 'uasany 13pruB3AGQ '"IaUrysSew "JOUIYSPU JOW "UI PRG10J ysnAJjonyaja apueje3 ua UF

Y3O urystusesj IOLIEJUSAUT YO 430 JIPJPSTEW[LUOS i IP3UUSIAU] I SPRUNSISJAU]

WO pruF3Aquo IauejuadAUI SULRNOSUY EfPaLuS uarqundpn

((8F:6L61) Neyavut ua

yq5o "Jap ÅN ug

eaniye

UTE

11-£0-7861 0£-90-786]1 91-60-T861 91-60-7861 -S1N1SIG uap p 13ua wniep praA

uap uapuadlar Vv HN 03d00) Av av RuyelNuQ

epsoföavy PISIo3ed ANS BE1J104 HApues

seny - IV

,

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983