1984/85:106

Skr. 1984/85: 106

Regeringens skrivelse

1984/85: 106

med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia;

beslutad den 20 december 1984.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll samt överlämnar en i utdraget angiven redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia. På regeringens vägnar

OLOF PALME

MATS HELLSTRÖM

I Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 106

Skr. 1984/85: 106 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssaraimanträde

1984-12-20

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carls-

son, Lundkvist, Feldt. Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Hellström

Skrivelse med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

Lagen (1979: 487) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (Sydafrikalagen) trädde i kraft den 1 juli 1979. Dess primåra syfte är att genom en begränsning av svensk näringsverksamhet i Sydafrika och Nami-

bia öka det politiska trycket på den sydafrikanska regimen och härigenom

medverka till en förändring av Sydafrikas samhällssystem och till ett avskaffande av apartheid.

Lagstiftningen avser att förhindra nyetablering av svenska företag i de båda länderna liksom att hindra där redan etablerade svenska företag att

utvidga den verksamhet de bedrev vid tiden för Sydafrikalagens ikraftträ-

dande.

Möjligheterna att utvidga de svenska sanktionerna mot Sydafrika har. utretts och ett betänkande (SOU 1984:52) Svensk Sydafrikapoliuk avläm-

nades i juni 1984. På grundval av betänkandet har regeringen den I novem-

ber 1984 till riksdagen överlämnat en proposition med förslag till ny lag om

förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (prop. 1984/85:56). Uppgifter om bl.a. den ekonomiska utvecklingen i Sydafrika återfinns i propositionen och utelämnas därför här.

Föreliggande skrivelse redogör för svenska företags verksamhet i Syd-

afrika och Namibia under verksamhetsåret 1983 eller motsvarande verksamhetsår. Enligt 3 § i gällande Sydafrikalag är svensk juridisk person som själv

eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia

skyldig att årligen till regeringen eller myndighet som regeringen bestäm-

mer redovisa hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen

skall avse produktion, omsättning, antal anställda, företagna investeringar

och andra sådana förhållanden som har betydelse för kontrell av lagens

efterlevnad. Närmare föreskrifter om innehållet i årsredovisningarna har getts i förordningen (1979:488) om förbud mot investeringar i Sydafrika

Skr. 1984/85: 106 3

och Namibia samt i kommerskollegiets kungörelse (KFS 1979: 20). Redovisningen skall avse det räkenskapsår som tillämpas av den svenska juridiska personen. Den skall inges till kommerskollegiet senast sex månader efter räkenskapsårets slut. Utöver de uppgifter som nyss nämnts skall i redovisningen även anges rörelsens resultat samt lämnas uppgift om hur gjorda investeringar har finansierats. Om rörelse har drivits genom utländskt dotterföretag, skal! uppgift lämnas om storleken av det egna kapitalet hos dotterföretaget. Slutligen skall uppgift lämnas om innehav av dels aktier eller andelar i sydafrikanskt företag, dels obligationer eller andra skuldförbindelser utfärdade av sådant företag dels ock fordringar på grund av penninglån eller annan kredit eller ställda säkerheter för sydafrikanskt företags skulder.

Skyldigheten att lämna årsredovisning till kommerskollegium gäller moderföretaget i en svenskstyrd koncern med egen rörelse eller dotterbolag i Sydafrika eller Namibia. Sydafrikalagens koncerndefinition överensstämmer i stort med den som återfinns i aktiebolagslagen (1975: 1385). Ett koncernförhällande föreligger om ett företag, moderföretaget, kan utöva ett bestämmande inflytande över ett annat, dotterföretaget.

Kommerskollegium skall varje år före den 15 oktober till utrikesdepartementet lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgetts av berörda företag under det senaste budgetåret. En sådan redogörelse avseende verksamhetsåret 1983 har nu lämnats. Till grund för kollegiets redogörelse ligger förutom de svenska moderföretagens redovisningar även årsredovisningar avseende de sydafrikanska och namibiska dotterföretagen samt upplysningar inhämtade från de svenska moderföretagen.

Inom utrikesdepartementet har, I likhet med vad som skett under de närmast föregående åren, utarbetats en redogörelse för de berörda företagens verksamhet i dessa länder. Redogörelsen, som i allt väsentligt bygger på de uppgifter som kommerskollegium har lämnat, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Följande företag har lämnat redovisning till kommerskollegium.

och

1983-04-01 —-1983-12-31

Skr. 1984/85: 106 4

Av kollegiets redogörelse framgar att vissa förändringar i forhällande till föregående redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen och utvecklingen av svensk näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia.

Antalet svenska företag med redovisningsskyldighet för dotterbolag i Sydafrika och Namibia minskade under år 1983 frän tolv till elva genom att Alvenius AB sålde sin sydafrikanska rörelse. Eikaså minsxade antalet dotterbolag i Sydafrika på grund av att Esselte AB under sommaren 1982 avvecklade ett av sina rörelsedrivande sydafrikanska dotterföretag. Vidare har Alfa Laval AB under år 1983 avvecklat ett vilande dotterbolag. Fagerstå AB och Sandvik AB har avyttrat så stora delar av var sitt dotterbolag att dessa inte längre kan anses ingå i koncernerna. Sålunda har en viss begränsning skett av svenska företags representation på den sydafrikanska marknaden.

De av redovisningsskyldigheten omfattade elva svenska moderföretagen ägde vid utgången av år 1983 tillsammans 32 bolag i Sydafrika och Namibia, varav 17 kan betecknas som rörelsedrivande. Övriga bolag är i flertalet fall vilande.

För de svenska företag som har dotterbolag i Sydafrika och Namibia kan följande totaluppgifter lämnas. Härvid skall dock beaktas att för de av Alvenius AB och Essehe AB avyttrade dotterbolagen endast begränsade uppgifter kunnat lämnas. Vidare omfattar det svenska verksamhetsåret för ett av Esseltes dotterbolag endast nio månader. Jämförbarheien påverkas dock ej i någon betydande mån härav.

De svenskägda dotterföretagen har, redovisat på koncernnivå, ett aktiekapital som sammanlagt uppgår till ca 9,5 milj. rand (ca 63 milj.kr.). Detta är en ökning med ca 400 000 rand jämfört med föregående redovisningsperiod och kan tillskrivas kapitalisering av vinstmedel. Bolagens sammanlagda egna kapital ökade obetydligt (ca 300000 rand) under perioden och uppgår i dag till ca 65 milj. rand (ca 429 milj.kr.). Ökningen förklaras av att vinstmedel balanserats.

' Omsättningen hos de rörelsedrivande företagen uppgick år 1983 till omkring 268 milj. rand (ca I 769 milj.kr.) vilket innebär en minskning med ca 796 jämfört med föregående verksamhetsperiod. Om hänsyn tas till inflationen i Sydafrika som under år 1983 låg på 1096, har ornsättningen i realiteten minskat med 1596.

Det totala värdet av bolagens tillgångar minskade under perioden från 184 till ca 164 milj. rand (ca 1 214 milj.kr. resp. I 082 milj.kr.). Anläggningstillgångarnas värde minskade från ca 29 till ca 25 milj. rand (ca 175 resp. 165 milj.kr.).

Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till knappt Hl milj. rand (ca 69 milj.kr.).Ett par av företagen redovisade förlust.

Antalet anställda vid de svenska dotterbolagen minskade ur.der perioden från 3 143 till 2 880.

Skr. 1984/85: 106 5

Utvecklingen i de svenska företagen i Sydafrika och Namibia vad avser

företagens sammanlagda omsättning, resultat före skatt m. m. under de år

redovisningsskyldighet enligt Sydafrikalagen förelegat framgår av följande

uppställning.

Svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia åren 1980-1983. Värden i milj. rand"

1980 1981 1982 1983

Aktiekapital R.7 LI 9.1 9.5 Sammanlagda egna

kapital 53 55 AS 6S

Värdet av totala

Sammanlagt resul-

"I rand = 5.86 kr. år 1980

5,82 kr. är 1981

6.82 kr. år 1982

6,60 kr. är 1983

Sydafrikalagen föreskriver förbud för svenska juridiska personer att företa eller bidra till att investeringar görs i Sydafrika och Namibia. Lagen innehåller dock en bestämmelse (4 §) enligt vilken regeringen kan medge

undantag från förbudet. Medgivandet får avse viss investering eller investeringar 1 visst företag under ett år. Undantag får endast beviljas sådan

Juridisk person som vid ikraftträdandet av lagen själv eller genom ut-

ländskt dotterföretag drev rörelse i Sydafrika eller Namibia. Undantaget

från investeringsförbudet får inte ge utrymme för en utvidgning av företagens verksamhet. Som exempel på investeringar för vilka i princip undantag borde kunna medges angavs i lagens förarbeten (prop. 1978/79: 196 s. 38 ff) sådana investeringar som är nödvändiga för att ersätta försliten utrustning samt sådana som direkt syftar till en förbättring av de sociala villkoren för de svarta. t.ex. investeringar i en hälsocentral.

Undantagsmöjligheten enligt 4 § innebär emellertid inte någon garanterad rätt för företagen att få företa ersättningsinvesteringar. Regeringen har alltid möjlighet att avslå en investeringsansökan efter prövning av alla omständigheter i ärendet.

Regeringen har sedan Sydafrikalagens ikraftträdande avgjort 15 ansökningar om undantag från investeringsförbudet, varav tolv bifallits helt eller delvis. Det sammanlagda beloppet för beviljade ansökningar uppgår till omkring 5 milj. rand (ca 30 milj.kr.). Ärendena anges i följande förteck-

ning.

Närmare uppgifter om de ärenden avseende undantag från Sydafrikalagen som regeringen avgjort sedan föregående redovisning till riksdagen anges I hilaga 2, som bör fogas till protokollet i detta ärende.

Av de elva företag som lämnat redovisning anger fyra, Atlas Copco AB, Fagersta AB, Sandvik AB och AB SKF, att anskaffning av anläggningstill-

gångar förekommit under verksamhetsåret. För samtliga dessa investe-

ringar har regeringen under åren 1981-1983 medgivit undantag från investeringsförbudet. Anskaffningarna har avsett ersättningsinvesteringar och

investeringar för att förbättra arbetsmiljön för de anställda.

Den granskningsverksamhet som bedrivits sedan år 1980 av investering-

ar för vilka undantag från investeringsförbudet beviljats har visat att de

slutliga kostnaderna i flera fall blivit större än vad som förutsatts i företagens ansökningar. Dessa kostnadsfördyringar har oftast förklarats med att

lång tid förflutit från tiden för ansökan fram till dess investeringarna

faktiskt genomförts. Inflation och valutakursförändringar m. m. har därför kraftigt påverkat de beräknade kostnaderna. Inflationen i Sydafrika har

under de senaste åren legat på 10-147, vilket också påverkat den upp-

handling som skett lokalt. Vidare har den sydafrikanska randens värde i

förhållande till US-doliarn fallit med ca 6096 under de senaste fyra åren.

Dess köpkraft gentemot flertalet andra industriländers valutor har också

kraftigt försämrats. I propositionen med förslag till ny Sydafrikalag före-

slås (prop. 1984/85: 56 s. 66) att investeringar, för vilka undentag medpgi-

vits, skall påbörjas under det aktuella verksamhetsåret. Jag förutser att de

problem, som jag nu har berört, härigenom skall minska.

Vad gäller SKF framgår att flera av investeringarna blivit betydligt dyrare än vad som angivits i ansökningarna om undantag från investeringsförbudet. Detta har föranlett först kommerskollegium och därefter utrikes-

departementet att inhämta kompletterande uppgifter från företaget. Av

uppgifterna framgår att flertalet kostnadsöverskridanden orsakats av prishöjningar och valutakursförändringar. I något fall har företaget, vid inves-

Skr. 1984/85: 106 7

teringar avsedda att förbättra arbetsmiljön för de anställda, valt en högre

standard än vad som var avsett vid tiden för ansökan.

I några fall kan konstateras att SKF i sina ansökningar om undantag från

investeringsförbudet inte uppgivit de totala anskaffningskostnaderna för

investeringarna I fråga utan endast inköpskostnaderna för maskinerna

m. m. Detta har bidragit till att en inte helt rättvisande bild av de planerade investeringarnas omfattning lagts som underlag för kommerskollegiets och regeringens ställningstagande i ärendet. SKF har uppgivit att de sydafri-

kanska dotterbolagen i sina investeringsplaner. när det gäller mindre inves-

teringar, i regel anger endast inköpskostnader för maskiner, verktyg o.d. För större projekt bifogas däremot detaljerade beräkningar som inkluderar även kostnader för nödvändiga installationer, montagearbeten m.m. SKF

har vidare pekat på svårigheterna att göra exakta kostnadsberäkningar.

I eu fall har SKF:s dotterbolag också anskaffat en videokamera och videobandspelare till ett sammanlagt värde av ca 4000 rand. För denna anskaffning har inte undantag från investeringsförbudet medgivits. Enligt lämnade uppgifter har anskaffningen tillkommit till följd av en rundskrivelse från SKF till samtliga dotterbolag runt om i världen att anskaffa sådan utrustning för utbildningsändamål.

I ett annat fall har SKF genomfört ombyggnads- och förbättringsarbeten istället för att anskaffa den utrustning som angivits I dispensansökan och regeringsbeslut. Tillståndet avsåg anskaffning av viss utrustning för att

minska förekomsten av oljedimma och vattenånga i arbetslokalerna. Efter-

som det avsedda resultatet inte kunde uppnås genom den planerade utrustningen företog dotterbolaget i stället ombyggnads- och förbättringsarbeten av lokalerna.

De ökningar av kostnaderna för gjorda investeringar som skett och övriga avvikelser från regeringens tillståndsbeslut. för vilka jag nyss har redogjort, är otillfredsställande. Den kompletterande utredning som gjorts har dock visat att merparten av kostnadsöverskridandena i huvudsak orsakats av omständigheter som SKF inte kunnat råda över. Vidare har det främst gällt investeringar som bidragit tull att förbättra arbetsvillkoren för de anställda. Med hänsyn härtill finns det inte fog för att misstänka att

de påtalade investeringarna skett under förhållanden som skulle kunna föranleda straffansvar. Vid sådant förhållande saknas grund för vidare

åtgärder.

Jag vill i detta sammanhang tillägga att den mycket noggranna granskning som har kunnat göras av kommerskollegium och i regeringskansliet till följd av de uppgifter som lämnats och de utredningar som har gjorts på

ett påtagligt och åskådligt sätt visat att kontrollen över svenska företags

investeringsverksamhet i Sydafrika fungerar väl.

Av kommerskollegiets redogörelse framgår vidare följande.

Ett av Esselte AB:s sydafrikanska dotterbolag har lämnat ett långfristigt lån till ett utomstående sydafrikanskt företag. Detta uppges ha skett utan det svenska moderföretagets kännedom eller godkännande.

Skr. 198:4/85: 106 8

Det inträffade utgör en överträdelse av Sydafrikalagen. Av inhämtade uppgifter framgår emellertid att dotterbolaget ålagts av Esselte att vidta erforderliga åtgärder för att bringa förhållandet till upphörande. Jag har

inte funnit anledning att ifrågasätta Esseltes uppgifter härvidlag. Med

hänsyn härtill samt till att lånet uppgått endast till ett mindre belopp har jag

stannat för att inte gå vidare I detta ärende.

Alfa Lavals doverföretag i Sydafrika, Alfa Laval South Africa (Pty) Ltd,

har under verksamhetsåret eftergivit en mindre skuld som dess dotterbolag Alcape Milking Machines (Pty) Ltd haft till moderföretaget. Alcape Milking Machines (Pty) Ltd är ett vilande bolag. I och för sig synes det i detta fall röra sig om en transaktion som inte är tillåten enligt I & Sydafrikalagen som föreskriver förbud att ge tillskott av pengar eller annan egendom till ett sydafrikanskt eller namibiskt företag.

Av lagtexten framgår emellertid också att tillskottet skall vara avsett att

användas i vederbörande företags verksamhet. Eftersom Alcape Milking Machines (Pty) Ltd inte bedriver någon verksamhet kan inte transaktionen

anses stå i strid mot Sydafrikalagen.

Av redovisningen för Fagersta AB framgår att en större långfristig skuld till moderföretaget uppkommit i dess sydafrikanska dotterföretag under verksamhetsåret 1983. Denna skuld avser huvudsakligen utdelning till moderbolaget men även betalning för import av varor från moderföretaget. Dotterbolagets skuld kan — med hänsyn till gällande sydafrikanska bestämmelser — regleras endast i delposter vilket medför att skulden blir att

beteckna som långfristig. Jag finner inte att detta förhållande står i strid

mot Sydafrikalagen. AB Bahcos företag i Sydafrika, Record Tools (Pty) Lid, som varit

dotterbolag till det engelska bolaget Record Ridgway överläts under år

1982 till det senare företagets dotterbolag, det engelska företaget Bahco Record Tools Ltd.

Sandvik AB driver verksamhet i Sydafrika genom det helägda dotterbolaget Sandvik (Pty) Lid och The Spooner Machinery Co (Pty) Ltd. I

januari 1983 överläts en del av verksamheten vid The Spooner Machinery

till Sandvik (Pty) Ltd. Tillverkningen vid The Spooner Machinery lades i

samband härmed ned och maskiner m. m. såldes till utomstående. I dessa båda sistnämnda fall gäller det transaktioner mellan olika dotterföretag inom kopcernerna. Sydafrikalagen syftar till att begränsa svensk näringsverksamhet genom att förhindra nyetablering av svenskdominerade företag och hindra de företag, som fanns etablerade vid lagens ikraftträdande, att utvidga sin verksamhet. De nämnda överlåtelserna inom Bahco och Sandvik påverkar inte verksamheten vid de aktuella dotterbolagen i Sydafrika. Överlåtelserna utgör enligt min mening inte någon överträdelse av Sydafrikalagen. Fagersta AB har i skrivelse till regeringen den 14 augusti 1984 informerat

om en planerad överföring av aktier i det helägda sydafrikanska dotterbo-

Skr. 1984/85: 106 9

laget Fagersta Steels (Pty) Ltd till Fagersta AB:s helägda dotterbolag Secoroc AB samt hemställt om regeringens uttalande om transaktionens förenlighet med Sydafrikalagen. Fagersta har uppgivit att Secoroc AB i realiteten uppträtt som moderbolag i förhållande till det sydafrikanska dotterbolaget trots att Fagersta AB formellt ägt aktierna i detsamma. Jag

har funnit det lämpligt att också ta upp denna fråga i förevarande skrivelse eftersom den i princip rymmer samma frågeställning som redovisats i de avsnitt som avser AB Bahco och Sandvik AB.

Det rör sig även här om en ren koncernintern transaktion som inte

påverkar omfattningen av verksamheten vid det sydafrikanska dotterbola-

get. I likhet med vad jag nyss anfört kan jag inte finna att den planerade

överföringen av aktierna till Secoroc AB skulle stå i strid mot Sydafrikalagen.

Avslutningsvis vill jag anföra följande. Kommerskollegium har konstaterat att efterlevnaden av Sydafrikalagen varit god under den aktuella perioden. Som framgått av vad jag anfört har några investeringar visat sig inte helt stå i överensstämmelse med regeringens beslut. Dessa investeringar

har dock varit av social karaktär, och de har inte i något fall lett till en utvidgning av berörda företags verksamhet i Sydafrika. Även om jag i

princip kan dela kommerskollegiets bedömning anser jag att företagen nu haft så lång erfarenhet av lagens tillämpning att sådana avvikelser bör kunna undvikas i fortsättningen. De förslag som återfinns i propositionen

med förslag till ny Sydafrikalag bör också underlätta en sådan utveckling.

Jag hemställer att regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i det föregåen-

de,

dels till riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet upprätta-

de redogörelsen för de svenska företagens verksamhet i Sydafrika och Namibia.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans hemställan.

Skr. 1984/85: 106 10

Bilaga I

Redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

Allmän bakgrund Kommerskollegium har i enlighet med 7 § förordningen (1979: 488) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia i skrivelse den 10 oktober 1984 till utrikesdepartementet lämnat en redogörelse för de redovisningar som svenska företag med verksamhet i Sydafrika och Namibia avgett tll kollegiet. Redogörelsen avser huvudsakligen pericden den 1 januari-den 31 december 1983. Enligt 3 § lagen (1979: 487) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia skall redovisning lämnas av svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika elle: Namibia. Redovisning skall enligt 6 § förordningen (1979:488) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia upprättas med iakttagande av de all-

männa redovisningsprinciper som skall tillämpas av den svenska juridiska personen. |

Svenska företag i Sydafrika och Namibia

Antalet svenska företag med dotterbolag i Sydafrika och Namibia uppgår till elva sedan Alvenius AB numera avyttrat sin sydafrikanska rörelse.

Företagen är Alfa Laval AB, Atlas Copco AB, AB Bahco, Esselte AB,

Fagersta AB, A. Johnson & Co HAB, Sandvik AB, SAS, AB SKF, Skega

AB och Rederiaktiebolaget Transatlantic. Esselte AB har under sommaren 1982 avyttrat ett av sina rörelsedrivande sydafrikanska dotterbolag och Alfa Laval har under 1983 sålt ett

vilande dotterbolag. Fagersta AB och Sandvik AB har under verksamhets-

året avyttrat så stora delar av var sitt dotterbolag att dessa inte längre kan

anses ingå i resp. koncern. De av redovisningsskyldigheten omfattade elva svenska företagen ägde

vid utgången av år 1983 tillsammans 32 bolag i Sydafrika och Namibia. Av

dessa kan 17 betecknas som rörelsedrivande.

Redovisningsskyldigheten Kollegiet har till sin redogörelse fogat redovisningar från Alfa Laval AB,

Atlas Copco AB, AB Bahco, Esselte AB. Fagersta AB, A. Johnson & Co HAB, Sandvik AB, SAS, AB SKF, Skega AB och Rederiaktiebolaget Transatlantic.

Skr. 1984/85: 106 11

Samtliga redovisningar utom de för Esselte AB och SAS avser verksam-

hetsåret 1983. Esselte AB har avgett redovisning som avser verksamhetsåret 1982-04-01-—-1983-03-31 och perioden 1983-04-01- 1983-12-31. SAS re-

dovisning avser verksamhetsåret 1982-10-01- 1983-09-30.

Verksamhetens utveckling

Av de redovisningar som företagen lämnat till kommerskollegium fram-

går att de rörelsedrivande dotterbolagen totalt omsatte omkring 268 milj. rand (ca 1 769 milj.kr.) under den senaste verksamhetsperioden. Detta

innebär en minskning med ca 74: sedan föregående period. Med hänsyn tagen till inflationen på 1092 :i Sydafrika har omsättningen minskat med ca [57Z. Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till knappt It milj.

rand (ca 69 milj.kr.). Jämfört med året innan innebär detta en viss ökning. Ett par av företagen redovisade dock förlust. Redovisat på koncernnivå

har de svenskägda dotterbolagen ett aktiekapital på ca 9,5 milj. rand (ca 63

milj.kr.). Bolagens sammanlagda egna kapital ökade obetydligt under perioden och uppgår till 65 milj. rand (ca 429 milj.kr.). Det totala värdet av

bolagens tillgångar minskade under verksamhetsperioden från ca 184 till ca 164 milj. rand (ca I 214 resp. I 082 milj.kr.). Anläggningstillgångarnas värde minskade från ca 29 till ca 25 milj. rand (ca 175 resp. 165 milj.kr.). Antalet anställda minskade från 3 143 tilt 2 880.

Den svenska näringsverksamhetens omfattning och utveckling i Sydafri-

ka och Namibia under åren 1982 och 1983 framgår av bifogade tabell.

Efterlevnaden av lagen

Av kommerskollegiets redogörelse framgår att fyra av de elva företag som lämnat redovisning anger att anskaffningar av anläggningstillgångar

förekommit under verksamhetsåret. I samtliga fall är det fråga om investe-

ringar som medgivits av regeringen under åren 1981-1983. Undantag från investeringsförbudet har beviljats för investeringar avsedda att ersätta förslitna maskiner samt investeringar i byggnader och utrustning som bedömts kunna förbättra arbetsmiljön för de anställda. I några fall har utgifterna för investeringarna blivit större än vad som angivits i berörda ansökningar om undantag och regeringsbeslut.

Vad gäller AB SKF har flera investeringar blivit väsentligt dyrare än vad företaget uppgivit i de dispensansökningar som legat till grund för rege-

ringsbesluten. I flera fall beror detta på att installationskostnader tillkom-

mit som inte medtagits i ansökningarna. Övriga kostnadsöverskridanden är

i alit väsentligt av sådant slag som företaget inte kunnat råda över. I ett fall konstaterar kollegiet att SKF utnyttjat ett tillstånd till att anskaffa annan utrustning än vad som angivits i dispensansökan och i regeringens beslut. Vidare har i ett fall gjorts investeringar för vilket tillstånd inte meddelats.

Skr. 1984/85: 106 12

Av kommerskollegiets redogörelse framgår vidare följande. Ett av Esselte AB:s sydafrikanska dotterbolag har lämnat ett fångfristigt lån till ett utomstående sydafrikanskt företag.

Alfa Lavals dotterföretag i Sydafrika, Alfa Laval South Africa (Pty) Ltd,

har eftergivit en mindre skuld som dess dotterföretag haft till moderföreta-

get.

Hos Fagersta AB har under år 1983 uppkommit en större långfristig

fordran utan bestämd betalningstid gentemot dess sydafrikanska dotterbolag. Denna fordran, som avser utdelning från dotterbolaget samt ersättning för produkter som importerats till Sydafrika, kan p.g.a. sydafrikanska bestämmelser regleras endast i delposter och bör därför, enligt kollegiets

uppfattning, betecknas som långfristig.

AB Bahcos företag it Sydafrika, Record Tools (Pty) Ltd, som varit dotterföretag till det engelska bolaget Record Ridgway överläts under år

1982 till det senare företagets dotterbolag, det engelska företaget Bahco

Record Tools Ltd.

Sandviks dotterbolag, Sandvik (Pty) Ltd, har under verksamhetsåret förvärvat en del av rörelsen från ett annat av Sandviks sydafrikanska dotterbolag. .

Beträffande AB Bahco, Alfa Laval AB och Sandvik AB konstaterar kommerskollegiet att det i samtliga fall rör sig om koncerninterra transaktioner som inte påverkar verksamheten vid dotterföretagen i Sydafrika.

Sammanfattningsvis konstaterar kollegiet att efterlevnaden av Sydafrikalagen, som den framgår av ingivna redovisningar, är god. De överträ-

delser som trots detta synes ha förekommit under verksamhetsperioden, har varit av liten omfattning och inte ägnad att utöka företagens verksamhet i Sydafrika och Namibia.

Skr. 1984/85 106 13

£86I SSI 0'89 L't 9'9 g'I Ses T'85 90 8'0p 9'8 O'SSe

ZuruPeswWwO (pues

"fu z86I 8'ri L'89 tt SL SI $'0 TSV 1'£9 LäS I'Er ru 1'897

£86I1 651 8c9 £9 bol 9z c0S LSL Op s8I 9LT ObLT |

-Uue eps [P1Uy 891 OIL T8 s0I 07 t I67 6EL £6 07 91 0667 T86I

1'0 £861 007 €9p 08 Ol LL9 001 050 rå 61

[eudexanyyv I € € (PUPI

TI 1'0 0001) 007 €9P 08 [0 OST 001 050 T 61 2861

I € €

-311YE

241 HSUIAG [pure 001 hå 001 001 001 001 001 001 001 97

;£861

-2/Qe1 JesBuu 19 ENLIJEPAS 07261 9p6I I86I 8L6I 1861 I[86I 8b6I 8b6I vel 9961 (£861)

09'9

I 3ejoqs3uruftesa0g (414) MAS eauJy P1 åpjogsäurmuljnsiwäf YInOS PITT atydesg) "EW PITT suoqq!iD (04) 420 seny SJ231S IPjOQ SJOO], (00) SIInpold (41d) 13u00dS (Od) (Ad) (414) (2861) PART 02 YINnosS P3 PITT PITT » 13sen27T eIS1aI3e4 PITT Aajuers HAPUES A1auya 033steg ULAOT PILJY sojlad 02d09 PIODSY ISSA (410) PITT (Ad) PI (Od) PITT AYS (410) qYdo 28'9 PJIV Uv yr pi

-s3umuyuaAj HIS Yo

-sSJumMYysApp = o3do09 dv HV oyeg HV PUes dy erslo8rd YIAPUeS AMS NPSSA [PALT seny EYSUJAS | Be1aOd ejV av dv GV SINA Vv "I 'z p 'G '9 L

Skr. 1984/85 106 14

t86I Iz LT Lv 9'0 röl [UPSTA ES9c 87 r'0 ct 1597 €'89c

FuuPeswWwO (pure

"fun pI gr Sv o'r 9'0 6'tI 1'892 0'c8c vr T0 o'r 0'T8Z 9'982 T86I

£861 bi [44 [0 of 8 Opiz 8c87 0c c cc 8s8T 0887

'1€-€0-28—-10-11-18 -ue

eps [B]Uy 9c 91 95 [UA 6cI 066 6Ilt 611 c861 i . cc t $c tyll

C £

000 +$00'0 z00'0

t86l 007 Oct l [eHdeyanyyv UIpoLIad (PUeJ

$000 §00'0 z00'0 0000) c861 13pun 07 00c Ost I "I€-TI-E8-10-0-E8

"0£-60-£8—uJuaduoYI

"SVS -311Ye

21 (SVS) 430 eyuJepAS PeYLUJEPAS 10-01-78 YSUIAS [2pUue AV SST 001 001 00I 001 001 001 00 430 2PSSJ 420 I 13ISSEWSFJUUSIAOpar [E-£0-€8—- I 3elogsJuiufjesi0j I Sejoqsäuuffesioj 0£-60-78—-

-219213 J1eS3uLu 10J

+$s6l Ly6I cs6l cL6I LT61 Jeluepun 10-50-78

10-01-18

YO yY30 paw BWSpOMad (04) Frdurt "UJUIIJUOYIUOUIH 143 €861 PITT 02 (414) EUIaPOIad (BauJY (41) -sZumuyuaAaln uyrnog -sZurugtaayn E86[ RJUL[IESVLIL Aua3y (Ad) 3 18 Y3O 'E861 IYBIT/SNIUSA[Y eIQUUEN uosuyof IUOUSA BIQUUEN 12IBI3pUajeEY Fejog 03do) PILIJY IasAR UINOS) Tg61 SPIT 1 JZurddiys tasAR

YLYOT Iapun PINS di 23349 dn SUIssY luUnf [axXy SVS (Od) PITT seny ISM UL pi I 3ejoqsäuuljestoj SYS PIIAG + + LISAE "FUIUSIAOPIIUIJJUOM i Sapenl)AAR SåpennAAe äpjogsämuhvsiwj 10J 10) av INULPeSULIT UJFUIUSIAOPIY UFZUIUSIAOPaIA UJFUIUSIAOPaY I ILZUI o3do7) uosugof HV HV sniusajy "NEHSpod 1a8ejogan 128812104 133e13404 133L1J104 B30yS e32Ng ULIOL SvS seny FL12104 EYSuUdAS av Vv I 8 '6 Ol "HH "TI "I T nn LC: SE EE i nd

Skr. 1984/85 106

Bilaga 2

-SJULISJAUJ z861

wWes3old I3LAO

PUel Pure. IB3ULIIISAAUI 000 USFULIISAAUI sua3uua3doy apteA Ut SpIRA -IBA 1e3uLID)ISaA 548 004 000 20J 103 JOJ

mn]sagq 333 13 L68 13 001 [EJ AR Iejra [[eJ1A4 HeJIA pure PIQNUEN [N ap Nn Ar [Nn Ar

— 133e1uepun 430 IPUBNIA -AB]S3ULI -3uejd S'NNY -Heha leta eta leJA EYLIJEPAS JO] €

I Je3UM3)SaAUI

3paRA CI (CY CY (CY PUBL PUPBI

PuF. 000 Pure 000 SUPYNOSUY JOW 009 002 sg 079 s01 000 Tf 000 PRgtoJ 6FC 691 BI) P2) ed) 23) 06 §1I I I

Wo

(/8§:6461)

-TO1OW -31SJAUI -ISTAIA "ww "IUSWnAsSUNEW "AJA "ww 10) AR -JOJ -4B 420 -JP -ISNNNS401003 AJBASIELUOINE

-40J 420

uar] ZUtWISAAN UONYNpolId AP AP sSUPYOSUVy 10] 1e3gs ”JII8eNY OfMfnwusI2g SPURteYNS offrusIag RGSUuur "UOpPIOJ SUL) 'FAIYLIIA 10f JULNeQ -UNNSEWN & Je3ULI p '3A) BUU Iuwu

I31jua

— — —

udpuase OI-0-E861 91-60-€861 91-60-t861 St-cI-t861

-SInIs3g wuniep

epaofåae

EG) dv av tv IeaeT Je ANS PIs1a3ed 3R13104 AA Japuf) pues AV ejly

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985