med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

Regeringens skrivelse = 1986/87: 70 [2

med redogörelse för svenska företags Skr

verksamhet i Sydafrika och Namibia 1986/87: 70

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 11 december 1986.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Anita Gradin

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia under verksamhetsåret 1985.

Vidare redovisas sådana uppgifter som svenska juridiska personer skall lämna om dels överlåtelser och upplåtelser av patent och tillverkningsrätter till sydafrikanska eller namibiska företag, dels förvärv av utländska företag som äger aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska före-

tag (indirekta företagsförvärv). Redovisningen avser perioden den 1 juli

1985—den 30 juni 1986.

Slutligen lämnas för första gången uppgifter om löner och anställnings-

villkor samt sociala förhållanden för anställda vid dotterbolagen i Sydafri-

ka och Namibia.

I Riksdagen 1986187.1 saml. Nr 70

Utrikesdepartementet Skr. 1986/87: 70

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Holmberg, Hellström, . Wickbom, Johansson, Hulterström, G. Andersson

Föredragande: statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

1¶Inledning

Den 1 april 1985 trädde den nya lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (Sydafrikalagen) i kraft (SFS 1985: 98, prop. 1984/ 85:56, UU 6, rskr. 127). Lagen ersatte 1979 års lag i samma ämne. I 1985 års Sydafrikalag har den uppgiftsskyldighet som redan tidigare fanns för svenska moderföretag med dotterföretag i Sydafrika utvidgats till att omfatta även uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i dotterföretagen. Härutöver infördes i 1985 års Sydafrikalag en skyldighet för svenska juridiska personer att lämna uppgifter om dels överlåtelser och upplåtelser av patent och tilliverkningsrätter till sydafrikanska och namibiska företag, dels förvärv av utländska företag som äger aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska företag.

Sedan den 1 juli 1986 gäller förbud för svenska juridiska personer att överlåta eller upplåta patent eller tillverkningsrätter till sydafrikanska eller namibiska företag utan tillstånd av regeringen (SFS 1986: 257).

Kommerskollegium skall, enligt 12 § förordningen (1985: 99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia, varje år före den 1 oktober till utrikesdepartementet lämna en redogörelse för de redovisningar som har

avgetts av berörda företag under det senaste budgetåret. En sådan redogörelse avseende verksamhetsåret 1985 eller motsvarande verksamhetsår har nu lämnats. Till grund för kollegiets redogörelse ligger förutom de svenska

moderföretagens redovisningar även årsredovisningar avseende de sydaf-

rikanska och namibiska dotterföretagen samt upplysningar inhämtade från de svenska moderföretagen. Min redogörelse i föreliggande skrivelse bygger i allt väsentligt på de

uppgifter som kommerskollegium har lämnat.

Jag kommer att i avsnitt 2 redogöra för de svenska företagens verksamhet i Sydafrika och Namibia.

Vidare kommer jag att i avsnitt 3 redovisa sådana uppgifter som svenska juridiska personer, i enlighet med vad jag nyss har sagt, skall lämna om viss tekniköverföring och indirekta företagsförvärv.

2¶Redogörelse för företagens verksamhet Skr. 1986/87:70

2.1¶Ekonomisk redovisning

Enligt 5 § Sydafrikalagen är svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia skyldig att årligen till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer redovisa hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse produktion, omsättning, antal anställda, företagna investeringar och andra sådana förhållanden som har betydelse för kontroll av lagens efterlevnad. Närmare föreskrifter om innehållet i årsredovisningarna har getts i förord-

ningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia.

Redovisningen skall avse det räkenskapsår som tillämpas av den svenska

juridiska personen. Den skall ges in till kommerskollegium senast sex

månader efter räkenskapsårets slut. Utöver de uppgifter som nyss nämnts skall i redovisningen även anges rörelsens resultat samt lämnas uppgift om

hur gjorda investeringar har finansierats. Om rörelse har drivits genom

utländskt dotterföretag, skall uppgift lämnas om storleken av det egna kapitalet hos dotterföretaget. Slutligen skall uppgift lämnas om innehav av dels aktier eller andelar i sydafrikanskt företag, dels obligationer eller andra skuldförbindelser utfärdade av sådant företag, dels ock fordringar på grund av penninglån eller annan kredit eller ställda säkerheter för sydafrikanskt företags skulder.

Skyldighet att lämna årsredovisning till kommerskollegium gäller mo-

derföretaget i en svenskstyrd koncern med egen rörelse eller dotterbolag i Sydafrika eller Namibia.

Följande företag har lämnat redovisning till kommerskollegium.

7. Secoroc AB

Av kollegiets redogörelse framgår att vissa förändringar i förhållande till föregående redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen och utvecklingen av svensk näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia.

Antalet svenska företag med redovisningsskyldighet för dotterbolag i

Sydafrika och Namibia uppgick under år 1985 till tio. Antalet har således minskat jämfört med år 1984 genom att AB Bahco under verksamhetsåret

avyttrat sina två sydafrikanska dotterföretag.

11 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 70

De tio svenska moderföretag som omfattas av redovisningsskyldigheten Skr. 1986/87: 70 ägde vid utgången av år 1985 tillsammans 31 bolag i Sydafrika och Namibia, varav 16 kan betecknas som rörelsedrivande.

För de svenska företag som har dotterbolag i Sydafrika och Namibia lämnas följande uppgifter.

De svenska dotterföretagen har, redovisat på koncernnivå, ett aktiekapi-

tal som sammanlagt uppgår till ca 9,5 milj. rand (ca 27 milj. kr.). Bolagens

sammanlagda egna kapital ökade något under år 1985 och uppgår till ca 84 milj. rand (ca 246 milj. kr.). Ökningen förklaras av att vinstmedel balanserats.

Omsättningen hos de rörelsedrivande företagen uppgick år 1985 till

omkring 355 milj. rand (ca 1040 milj. kr.) vilket innebär en ökning i

löpande penningvärde med ca 147 jämfört med föregående verksamhets-

period. Om hänsyn tas till inflationen i Sydafrika, som under år 1985 läg på

18,5 96, har omsättningen i realiteten minskat med 4 96.

Det totala värdet av bolagens tillgångar ökade under perioden från ca 195 milj. rand till ca 197 milj. rand (ca 577 milj. kr.). Anläggningstillgångarnas värde uppgick till ca 23 milj. rand (ca 67 milj. kr.) jämfört med

ca 25 milj. rand (ca 73 milj. kr.) året innan.

Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till drygt 13,5 milj. rand (ca 39 milj. kr.) vilket innebär en viss minskning jämfört med föregående år. Ett par av företagen redovisade förlust.

Antalet anställda vid de svenska dotterbolagen minskade under perioden

från 2705 till 2374 personer.

Utvecklingen i de svenska företagen i Sydafrika och Namibia vad avser

företagens sammanlagda omsättning, resultat före skatt m.m. under de år

redovisningsskyldighet enligt Sydafrikalagstiftningen förelegat framgår av

följande uppställning.

Svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia åren 1980—1985.

Värden i milj. rand"

1980 1981 1982 1983 1984 1985 Aktiekapital 8,7 8,8 9,1 9,5 9.5 9,5 Sammanlagda egna kapital 53 55 65 65 81 84 Värdet av totala tillgångar 158 188 184 164 198 197 Värdet av anläggningstillgångar 25 25 29 25 25 23 Omsättning 238 275 287 268 315 355 Sammanlagt resultat före skatt 23 13 9 H 14 13.5 Investeringar 0,8 2.0 1.5 1,5 0,8 1.5 Antalet anställda 3355 3369 3143 2880 = 2705 2374

+ I rand 5,86 kr. år 1980

5,82 kr. år 1981

82 kr. är 1982

.60 kr. är 1983

RAA ,56 kr. år 1984

tv 93 kr. år 1985

Närmare uppgifter om företagens verksamhet under åren 1984 och 1985 Skr. 1986/87: 70 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Sydafrikalagen föreskriver förbud för svensk juridisk person att företa

eller bidra till att investeringar görs i Sydafrika och Namibia. Lagen innehåller dock bestämmelser enligt vilka regeringen kan medge undantag från förbudet. Undantag får endast medges sådan juridisk person som sedan den 1 juli 1979 själv eller genom utländskt dotterföretag driver

rörelse i Sydafrika eller Namibia. Undantag från investeringsförbudet får inte ge utrymme för en utvidgning av företagens verksamhet. Exempel på

investeringar för vilka undantag i princip medgivits är sådana som är

nödvändiga för att ersätta försliten utrustning samt sådana som direkt

syftar till en förbättring av de sociala villkoren för de anställda, t.cx.

investeringar i en hälsocentral.

Undantagsmöjligheten innebär emellertid inte någon garanterad rätt för företagen att få företa ersättningsinvesteringar. Regeringen har självfallet

alltid möjlighet att avslå en investeringsansökan efter prövning av alla

omständigheter i ärendet.

I mars 1985 avgjorde regeringen tre ansökningar om undantag från investeringsförbudet. Närmare uppgifter härom framgår av en särskild

redogörelse som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. I 1985 års Sydafrikalag infördes en bestämmelse (8 §) enligt vilken regeringen kan medge rätt för ett företag som sedan den 1 juli 1979 själv

eller genom dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia att tills

vidare ersätta anläggningstillgångar och hyrd egendom samt göra sådana

investeringar och hyra sådan egendom som förbättrar arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de anställda. Ett villkor för ett sådant beslut är dock

att företaget åtar sig att se till att detta inte leder till en utvidgning av

verksamheten i Sydafrika och Namibia. Medgivandet kan återkallas om

verksamheten i Sydafrika eller Namibia utvidgas eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl. Regeringen har hittills inte lämnat något företag

medgivande enligt 8 § Sydafrikalagen.

Av de tio företag som lämnat redovisning har fem angett att anskaffning av anläggningstillgångar förekommit under verksamhetsåret. Dessa fem är Esselte AB, Sandvik AB, Secoroc AB, AB SKF och Skega AB. För de investeringar som gjorts i Sandvik, Secoroc och SKF har regeringen under åren 1982—1985 medgett undantag från investeringsförbudet. Samtliga investeringar har avsett ersättningsanskaffningar för förslitna maskiner och fordon samt nyinvesteringar i byggnader och utrustning för att förbättra arbetsmiljön för de anställda. Sandvik har till viss del utnyttjat beviljat investeringstillstånd för leasing av utrustning. De båda andra företagen, Esselte och Skega, har utnyttjat den rättighet som anges i 2 & Sydafrikala-

gen att anskaffa tillgångar till ett värde av högst 100 000 kr. Anskaffningarna har avsett kontorsutrustning samt i ett fall fordon. Investeringarna har

inte möjliggjort någon utvidgning av de berörda företagens verksamhet.

Av tidigare redogörelser som lämnats till riksdagen har framgått att i vissa fall de slutliga kostnaderna för genomförda investeringar blivit större än vad som förutsatts i företagens ansökningar. Samtidigt har konstaterats att kostnadsöverskridandena i huvudsak orsakats av omständigheter som

berörda företag inte kunnat råda över och att det med hänsyn därtill Skr. 1986/87: 70 saknats grund för vidare åtgärder. Också av den nu aktuella redovisningen framgår att i något fall kostnadsöverskridanden ägt rum. Kostnadsökningarna förklaras med valutakursförändringar och den långa tid som förflutit

från tiden för ansökan fram till investeringens faktiska genomförande. Jag finner med hänsyn härtill inte skäl för några vidare åtgärder.

2.2¶Social redovisning

Enligt 5 § Sydafrikalagen skall företagen lämna redovisning om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda vid dotterföretagen i Sydafrika och Namibia. Uppgifter skall också lämnas om planerade och vidtagna förändringar för de anställda i nu angivna avseenden. Sådan redovisning har lämnats av samtliga företag utom tre — Esselte AB,

A. Johnson & Co HAB och SAS. Esselte AB, som avvecklat sin verksam-

het i Sydafrika, har som skäl uppgivit svårigheter att från dotterföretagens

nya ägare erhålla begärd information. Jag har full förståelse för att företa-

get av detta skäl inte kunnat fullgöra sin redovisningsskyldighet i denna

del. A. Johnson & Co HAB och SAS, med totalt tolv resp. fyra anställda,

har, med hänvisning till att man endast har vita anställda, inte heller lämnat någon redovisning. Jag godtar de skäl som anförts från berörda företag att inte ge in redovisning.

De av övriga företag lämnade uppgifterna är inte till alla delar enhetliga och därför inte till fullo jämförbara. Detta kan bero på att regeringen har valt att inte ge detaljerade föreskrifter utan velat avvakta första årets

redovisningar. På basis av dessa och efter samråd med berörda fackföreningar i Sverige kan närmare föreskrifter senare komma att utarbetas. Med utgångspunkt från ett av utrikesdepartementets handelsavdelning

upprättat frågeformulär har företagen lämnat följande information.

Tillsammans har företagen 2 191 anställda, varav ca hälften (1127) är svarta, färgade och asiater.

Vita Svarta Färgade Tot. anställda

m.fl.

Vid två av företagen förekommer fortfarande viss segregering av matsa-

lar, toaletter och omklädningsrum, vilket i det ena fallet avses åtgärdas under verksamhetsåret 1986. Från det andra företaget har anförts att

företaget erbjudit iordningställande av gemensamma utrymmen men att detta tills vidare ännu inte accepterats av företrädare för de svarta anställ-

da.

Vid samtliga företag. med undantag för Skega AB och Rederiaktiebola- Skr. 1986/87: 70 get Transatlantic, är de anställda organiserade i olika fackföreningar, och

fackligt arbete tillåts bedrivas på arbetsplatsen och på betald arbetstid.

Villkoren regleras vanligtvis i överenskommelser mellan företaget och berörda fackföreningar. Transatlantic, med 40 anställda, har uppgivit att fackföreningar för handelsföretag saknas. Skega, med totalt 57 anställda.

har anfört bristande intresse från de anställdas sida som skäl för att fackföreningar och fackligt arbete inte finns vid dotterföretaget. Vad avser löner har samtliga företag uppgivit sig tillämpa principen om

lika lön för lika arbete. De stora skillnaderna i utbildningsnivå mellan olika anställda medför dock att de vita anställda i genomsnitt uppbär högre lön än andra, ibland upp till tre gånger högre än vad färgade anställda uppbär.

Flertalet företag tillämpar en minimilön om 3,50 rand i timmen, vilket i

jämförelse med löneläget i stort i Sydafrika ligger över det normala. Den genomsnittliga lönehöjningen under år 1985 uppgick för de svarta anställda till mellan 11 och 154.

Utöver löner utbetalas av företagen olika sociala förmåner såsom pen-

sioner, sjuk- och olycksfallsförsäkringar, semester och sjukvård, i vissa

fall också för de anställdas familjer. Därutöver bidrar flertalet företag med stöd för utbildning till de svarta anställdas barn i form av skolavgifter, kostnader för böcker, stipendier m.m. Även lån för anskaffning eller

reparationer till bostäder tillhandahålls. I vissa fall ges också subventionerade eller fria måltider liksom transporter eller kontantbidrag därtill för

resor till och från arbetsplatsen.

Flertalet företag satsar på utbildning av sina svarta anställda i form av yrkesutbildning men även basutbildning. Årliga budgetar för utbildnings-

program anslås och all yrkesutbildning sker på betald arbetstid.

3¶Redovisning av uppgifter om tekniköverföring och indirekta företagsförvärv

Fram till utgången av juni 1986 var svenska juridiska personer enligt 9 8 Sydafrikalagen skyldiga att lämna uppgifter om överlåtelser eller upplåtelser av patent eller tillverkningsrätter till sydafrikanska eller namibiska företag. Den 1 juli infördes förbud mot sådana överlåtelser eller upplåtelser utan regeringens tillstånd.

Av kommerskollegiets redogörelse framgår att uppgift om tekniköverföring lämnats av ett företag, Sundins Fabriker AB. Uppgifterna avser ett i

juni 1986 ingånget avtal om upplåtelse av tillverkningsrätt till ett sydafrikanskt företag, Six Hundred Manufacturing (Pty) Ltd. Upplåtelsen ger det

sydafrikanska företaget rätt att utnyttja en metod att tillverka hydraulpumpar samt ensamförsäljningsrätt i Sydafrika och flera andra afrikanska länder.

Svenska juridiska personer är enligt 9 § Sydafrikalagen också skyldiga

att lämna uppgifter om förvärv av utländska företag som äger aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska företag.

Enligt kollegiets redogörelse har ingen sådan uppgift lämnats.

Skr. 1986/87: 70

4¶Sammanfattning

Kommerskollegium har i sin redogörelse avslutningsvis konstaterat att efterlevnaden av Sydafrikalagen varit god under den aktuella perioden. Jag

delar denna uppfattning.

I september 1985 uttalade regeringen sin avsikt att under årets återstående månader inte bevilja några undantag från investeringsförbudet. Orsaken härtill var i första hand den alltmer förvärrade situationen i Sydafrika med bl. a. införande av undantagstillstånd i vissa delar av landet. Vid behandlingen i december 1985 av regeringens proposition (1985/86: 52) om förbud mot införsel av jordbruksvaror från Sydafrika m. m. förutsatte riksdagen att regeringen, i varje fall under den tid undantagstillstånd råder i någon del av Sydafrika, inte skulle komma att medge dispenser från det

gällande investeringsförbudet eller sådan rätt till särskilda åtaganden som stadgas i 8 § Sydafrikalagen utom i undantagsfall då t.ex. uppenbara sociala eller humanitära motiv förelåg (UU 1985/86: 12, rskr. 87). Riksdagen gjorde ett liknande uttalande i april 1986 (UU 1985/86: 18,

rskr. 242) i samband med behandlingen av regeringens föregående skrivelse om svenska företags verksamhet i Sydafrika.

Regeringen har inte medgivit några undantag sedan mars 1985.

Avslutningsvis kan anföras att Esselte AB numera avvecklat sin verk-

samhet i Sydafrika. SAS, som bibehållit sitt försäljningskontor i Sydafrika

trots nedläggningen av flygförbindelserna under hösten 1985, har förklarat sin avsikt att lägga ned verksamheten där.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag

anfört i det föregående.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i

enlighet med hennes hemställan.

Bilaga I Skr. 1986/87: 70

LEE

BUruNESWC) (Pure I

=

"Mu Lu v'c8 ru TT €'£9 90 5'19 I'6p O'tI SLET b861

5861 0€I 015 21 be 685 0 6EF 881 Ebz OpTT

-ue eps Je]Uy OST L8S 901 ve s0L 0 ssp 207 T8z 9957 P861

1'0 S861 008 £9p [ LL9 050 z 001 6T1

[eNdeYanyV (PuerQ00 I £ €

'0 P86I 007 £9v ol LLI Os0£ å 001 601

1) I £

— — MSUJAS -anye [2pue 21 001 ut 001 001 001 001 001 001 001

— — -ajqura -sBuu 0261 9r6I 861 1861 8r61 8561 bl6I 9961

18 ;S861 pIT (Ald) PITT 18 (Ad) PY EYLJEPAS (Ad) SIINpOsd ($861) PITT I (Ad) 02

LIV Ataunpen (Äld) £6'T 03d03 2 Ly I FejogsZurufjes10J PITT PÅ PITT YINOS PILYV HIS PYTAAD Syden) seny (Ad) Sejoqs3uufjes.ioj Bejog (Ad) LUoOdS (Kd) 430 [PART UINOS 2» 18seN27 APUES mstaBed 0d3steg (p86N) ULYOT soja Massa EJIV py yr INS

Ya0 9C'r -SZuruNsdAjj HAS Yo tv -S3uruyuAL AV = 02do) AV AV IeAeT-eJIV av Purr HAPUES dJ01033g ANS MPssg EASUIAS seny | Fejd104 ISInH AV

"Vv "I 'z 'y 'G 19

Skr. 1986/87: 70

YI L'L T'9 ST OL LEE LOSE LE s'0 Tv L'0sE 6'vsE S86I . -

FUIUPPSWUO (pure.

"fjiu) +861 €'T L'v SG SI O'tI SLOTT SE I'E £'0 vE SITE 6'ble . .

5861 rå! r ss [4 Hu OpzT ISE [4 z €tT IS€Z pLET

TZ

UR IRIUV epljers bR6I au A Sy 6t eu 995 £897 0c få ul €£897 S0LT

T

+$00'0 +$00'0 T00'0

S861 007 OSE I

fendeyauyyv (Pues

+00'0 §00'0 c00'0 "0£-60-$861—10-01-$861 000 +861 007 Ost I 1)

— YSuaAS -2Nye pure (SVS)

ag 001 001 001 001 001 001 ENIJEPAS EyLJepAS I

-HAYLIA -SZuu LP6 450 sol zL6l Lz61

Ae I I BejogsFurufjesioj I Bejogs3urufjesi0j Or-60-T861

"SYS

10)

FelUEpPuN —10-01-£861

PITT (41d) Yd0 430 PITT (Ad) PW (23LJV -sBuuyraAjD 5861 UInog -s3wuyraajn 02 nuepesuesj £dua3y (Ad) Butaportad PITT eIQuueN pg6] 2 IV BLOG 0ado) uosuyof YINOS) PILJV BIQUUEN PITT OA) 131B13pPUSJEY FJurddiyS HLAOT BIIAS du seny e32yS dn IasAR SYS täld) ISM SyL pr 'y + + I SeJ0GS3urufjesIoJ

SYS — ISAR "ZUIUSTAOPIIUIJdUOY Bejoqsåwufjesiof AGVH 103

av UIJUIUSIAOPIA UIFUIUSIAOPIY 00 Snuepesue.j 05d07) uosuyof av NEMIPIA 128ejogan tv Be3d0d EYSUdAS e32NS BIS ULIOL seny SvS "4 "y

ne mm

Bilaga 2 Skr. 1986/87 70

18 JB

-HSAUJ wWe1301d -2SSAU[ utes3old

I8LAQ -SBULI -SBuL

€861 v86l

ddojaq uo AR

puel -SJAUI -SJAUI

UN 3 ddojay 13 ddojaq PUelI

SUJJULIIZIY ut puelipgr

Je3ULIIISIA 000 [NU HN

e1s3oy 1OJ 10

OJ 1e3UuLI3) 000

seu]

[S8 e1s3oy e1s3oy

Inj[sag [EJra HEJA HEJIG O9-

113 WO ter

PIQNUEN I

J0SSa3IdwWoyyn] 430 la3eIuepun SSIA 1a3e)uepun

SpurnNA -SBULIIPNIYN?I

40] BYLJEPAS JUULS

WII

Jurunsnuyn

UTYSBLU

SMI [[esA JUdA,, Nea []LJA

ua I IPJULID)SJAUI |

IPA

Puel JOW pues

"nu

SUPYOSUYV Pnyqloj] 000

0YS +c6 9

Wo I

(/8p:6461)

"JJESSOSYUBÅSAJBAS -HPAI "salynposduogqsagq

"FAPJIIA

”UNpsSewdHsNjo.d

"Wu "Ww

JeSSaIdsapnus

"Urysewsajod UJJUDNSEW 'Ul UD8e]

SUEYOSUY IPUBIeYS I01e13U38

Heyauur $ + 13Njua

UIpuale

pl-t0S861 §1-£0-S861 ti-tO0-S861

-SIN[SIg

wmn)ep epIOfdAr

SGI

AV TV

IE ANS elssa3ed

Felao0d HIAPUeS IapuN

IV

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986