1987/88:30

Regeringens skrivelse ÄN 1987/88:30 LIE

CY

med bedömning av den ekonomiska Sa

utvecklingen 1987, 1988 och 1989 1987/88: 30

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokollet den 8 oktober 1987 samt överlämnar en i utdraget angiven promemoria med bedömning av den ekonomiska utvecklingen 1987, 1988 och 1989.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

I Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 30

Finansdepartementet Skr. 1987/88:30

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström. Lindqvist, 'G. Andersson, Lönnqvist |

Föredragande: statsrådet Feldt

Skrivelse till riksdagen med bedömning av den ekonomiska utvecklingen 1987, 1988 och 1989

De statliga myndigheterna har till regeringen överlämnat sina anslagsframställningar för budgetåret 1988/89 och konjunkturinstitutet offentliggör i dagarna sin årliga höstrapport med en beskrivning av samhällsekonomins utveckling det närmaste året. Mot denna bakgrund har en promemoria

utarbetats inom finansdepartementet med en bedömning av den internatio-

nella och svenska ekonomiska utvecklingen 1987, 1988 och 1989. Denna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Jag delar bedömningen av den ekonomiska utvecklingen som har kommit till uttryck i finansdepartementets promemoria.

Jag hemställer att regeringen överlämnar promemorian till riksdagen och bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans hemställan.

ra

Bilaga ' Skr. 1987/88:30

Svensk ekonomi

Förord

Den promemoria, som härmed läggs fram, har utarbetats inom finansde-

partementet. Den beskriver den internationella och den svenska ekono-

mins utveckling t.o.m. 1989. I förhållande till den promemoria. som utarbetades för ett år sedan, har prognosperspektivet förlängts från drygt

ett till drygt två år. Avsikten härmed är att täcka in hela den period, som

det kommande förslaget till statsbudget avser. Det huvudsakliga underlaget för beskrivningen av utvecklingen under 1987 och 1988 är konjunkturinstitutets höstrapport. Bedömningarna av utvecklingen under '1989 har gjorts inom finansdepartementet. Kalkylerna avslutades den 8 oktober: Arbetet har letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och departementsrådet

Svante Öberg.

I Sammanfattning Skr. 1987/88:30

Utvecklingen 1987

Både inhemsk efterfrågan och export har utvecklats starkt under senare år. Denna utveckling väntas fortsätta i år, se tabell 1. Den privata konsumtio-

nen beräknas öka med ca 42 1987, vilket är en procentenhet mer än vad

som förväntades i den i april i år redovisade reviderade nationalbudgeten

för 1987 (RNB87). Även investeringarna förutses öka starkt, särskilt inom industrin. Den offentliga konsumtionen uppvisar däremot en mer dämpad utveckling. |

Den starka efterfrågeutvecklingen åtföljs av en pris- och kostnads-

utveckling som är ett par procentenheter snabbare än i omvärlden. Timlönerna beräknas i år öka med drygt 622 och konsumentpriserna förutses stiga med ca 49z mellan årsgenomsnitten 1986 och 1987. Lönesumman beräknas nu öka närmare 2 procentenheter snabbare än enligt prognoserna

i RNB87. Det har bidragit till en betydande ökning av statens skatteintäk-

ter i år och är likaså en faktor bakom upprevideringen av konsumtions-

prognosen.

Kapacitetsutnyttjandet är högt i industrin. Andelen företag i industrin som anger fullt kapacitetsutnyttjande steg i konjunkturinstitutets septemberbarometer till 57 Ze. Särskilt högt är kapacitetsutnyttjandet i skogsindu-

strin och bilindustrin. Den förbättrade industrikonjunkturen tar sig också

uttryck i att andelen företag som uppger brist på yrkesarbetare steg, att leveranstiderna förlängdes och att fler företag uppger brist på produktions-

faktorer som främsta hinder för en ökning av produktionen.

Tabell I Försörjningsbalans

Miljarder = Procentuell volymförändring kr. löpande priser Alt. I Alt.2

Privat konsumtion 477,8 4,1 4,0 2,5 2,5 3,0 2,0 Offentlig konsumtion 258,4 1,7 0.9 1.3 1,3 LI 0,9

Stat 70,4 1,7 -07 —. 03 0,3 —-0,2 —-0,7

Kommuner 188.0 1,7 1,5 1,7 1,7 1.5 1.5 Bruttoinvesteringar 171,3 —0,6 42 3,0 4,7 3,0 0,3

Lagerinvesteringar! -10,3 —09 0 0.9 0 0,9 0,2

Export 308,5 2,6 3,5 27 42 1,7 1,7

Användning 1 205,7 1,7 3,2 3,1 3,0 3,0 1,6

Inhemsk efterfrågan 897.2 1.4 3,2 3,2 2.6 3,4 1.6

Nettoexport! 37.0 -—-0.2 -—-0.3 -—-0,9 0,1 -14 0,5

! Förändring i procent av föregående års BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Kapacitetsutnyttjandet i industrin är emellertid inte så högt att en gene- Skr. 1987/88:30 rell överhettning kan anses råda. Ingen av de variabler som indikerar

överhettning är uppe på de nivåer som förekommit i tidigare högkonjunk-

turer fram till mitten av 1970-talet. Den relativt långsamma ökningen av industriproduktionen de senaste åren och den kraftiga höjningen av investeringsnivån inom industrin är andra faktorer som talar för att kapacitetsbrist inte ännu gäller för industrin som helhet.

I byggsektorn är däremot kapacitetsutnyttjandet mycket högt. Arbetslösheten bland byggnadsarbetare har minskat i nästan hela landet och löneutvecklingen är stark. I storstadsområdena finns klara tendenser till överhettning. De åtgärder som vidtogs i slutet av förra året för att dämpa

överhettningen i storstadsområdena och bereda utrymme för ökat bostads-

byggande har varit framgångsrika i så motto att de har medfört att betydande investeringar i främst Stockholmsområdet har skjutits på framtiden,

ombyggnadsverksamheten minskat och bostadsbyggandet ökat. Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit god det senaste året. Antalet sysselsatta beräknas i år öka med 29000 personer och arbetslösheten

reduceras till 2,0 22, vilket är i enlighet med prognoserna i RNB87. Arbetslösheten har det senaste året minskat i stort sett i hela landet. Det är nu inte bara Stockholmsområdet som uppvisar förhållandevis låga arbetslöshetstal utan även andra delar av södra Sverige. Förbättringen avser i stort sett

alla delar av ekonomin. Bristen på arbetskraft i industrin har exempelvis

ökat markant under det senaste året. Även antalet lediga platser vid

arbetsförmedlingarna har ökat markant, särskilt i den privata tjänstesek-

torn och i byggnadsverksamheten, men även i den offentliga sektorn. Den svenska ekonomin har nu nått en situation med mycket högt utnyttjande av arbetskraften i stora delar av landet.

Bytesbalansen försvagas påtagligt i år trots en betydande neddragning av oljelagren. Liksom i RNB87 förutses dock ett mindre överskott i bytesbalansen 1987. Bakom försvagningen av bytesbalansen ligger främst den starka utvecklingen av inhemsk efterfrågan, vilken beräknas medföra både en kraftig ökning av importen av bearbetade varor och en försämring av

turistnetlot. Någon påtaglig försämring av de svenska företagens konkur-

renskraft förefaller inte ha inträffat eftersom marknadsandelarna på exportmarknaden väntas bli oförändrade i år och andelsförlusterna på hemmamarknaden förutses bli begränsade.

Statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande förbättras mycket kraftigt i år och mer än vad som förutsågs i RNB87. Budgetunderskottet beräknas bli 8 miljarder kr. kalenderåret 1987 mot

tidigare beräknade 32 miljarder kr. Skillnaden beror främst på att företa-

gens inbetalningar av direkt skatt (särskilt fyllnadsbetalningarna i våras avseende skatt för 1986) har blivit väsentligt större än tidigare beräknat och att lönesumman och den privata konsumtionen har ökat mer än tidigare förutsatt. Den offentliga sektorn beräknas i år uppnå ett överskott i det finansiella sparandet på ca 40 miljarder kr., vilket som andel av BNP är i nivå med det offentliga sparandet i början av 1970-talet.

Sedan våren 1987 har det internationella ränteläget tenderat att stiga. De svenska räntorna har däremot legat i stort sett oförändrade på en något

tl Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 30

högre nivå, vilket har medfört att marginalen gentemot eurodollarräntan Skr. 1987/88:30 har minskat till ca I procentenhet i början av oktober. In- och utflödet av valuta har i stort sett balanserat de senaste månaderna. Kreditexpansionen har fortsatt under första halvåret 1987 och särskilt kraftigt tycks utlåningen

till hushåll ha ökat.

De närmaste två åren

Till grund för prognoserna rörande den svenska ckonomin görs bedömningen att BNP-tillväxten i OECD-området liksom i år uppgår till ca

21/2 22 per år 1988 och 1989. En förskjutning av den ekonomiska politiken i mindre restriktiv riktning i främst Japan och Förbundsrepubliken Tyskland samt fortsatta ansträngningar all reducera underskottet i den federala budgeten i Förenta staterna talar för en sådan utveckling. Det kan emeller-

tid inte uteslutas att svårigheterna att rätta till de stora betalningsobalans-

erna mellan de dominerande industriländerna leder till ett mer ogynnsamt konjunkturförlopp där dollarn fortsätter att falla, den amerikanska inflationen och räntenivån stiger och recessionstendenser gör sig gällande i

världsekonomin. Inom ramen för en i stort sett oförändrad tillväxt i OECD-området som

helhet förväntas en betydligt svagare utveckling i de nordiska grannländer-

na, särskilt i Danmark men även i Norge.

Vidare förutses en tendens till något högre inflation i OECD-länderna de närmaste åren och en fortsatt hög arbetslöshet. Till grund för prognoserna

dare förutsätts i stort sett oförändrat oljepris och oförändrad internationell räntenivå. Osäkerheten i dessa förutsättningar måste understrykas.

När det gäller den svenska ekonomins utveckling de närmaste två åren görs prognoser enligt två alternativ. I alternativ I antas timlönerna stiga

med 3 Zz per år och i alternativ 2 med 6 20 per år. Lönealternativen ansluter

sig i stora drag till de förutsättningar 1987 års långtidsutredning arbetade med.

Utfallen i de båda alternativen skiljer sig åt främst med avseende på

konkurrenskraftens och inflationens utveckling. Alternativ I beräknas leda

till en inflation på 2 1/2—3 93 per år de närmaste två åren, medan prisök-

ningarna beräknas bli drygt 5 92 per år i alternativ 2. När det gäller utvecklingen i flera andra avseenden hinner skillnaderna inte bli särskilt stora

under 1988. I alternativ 2 förutses emellertid en betydligt sämre utveckling under 1989 med en klar tendens till ökande obalanser i den svenska ekonomin.

I båda alternativen förutses en fortsatt relativt god BNP-tillväxt 1988,

dock inte fullt så stark som i år. se tabell I. Tillväxten bärs främst upp av

en fortsatt ökning av inhemsk efterfrågan. Den privata konsumtionen förutses öka med 2 1/2—3 92 1988, den offentliga konsumtionen med drygt 172 och investeringarna med ca 3 Ze. Därtill kommer ett lageromslag, som dock beror på att den neddragning av oljelagren som sker i år inte väntas

fortsätta nästa år. Den positiva bilden av produktionsutvecklingen nästa år

får även stöd av den konjunkturbarometer för industrin som konjunktur-

instilutet nyligen redovisade. Den visade bl.a. en stigande orderingång Skr. 1987/88:30

från både hemma- och exportmarknaderna och förväntningar om stigande industriproduktion första halvåret 1988.

BNP-tillväxten 1989 skiljer sig åt väsentligt mellan de båda alternativen. Den högre löneökningstakten i alternativ 2 dämpar främst exportens och investeringarnas ökningstakt. Till följd av den högre inflationen i detta alternativ dämpas emellertid även den privata konsumtionen och sannolikt

även de offentliga myndigheternas expansionstakt.

Den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden förväntas fortsätta 1988. Efterfrågan på arbetskraft är stigande och länsarbetsnämndernas bedömningar av utvecklingen de närmaste 18 månaderna mycket optimistiska. Detta i kombination med en förväntat relativt god tillväxt nästa år

torde medföra cen fortsatt låg arbetslöshet. Svårigheter att få tag i arbetskraft kan komma att utgöra en restriktion för fortsatta efterfråge- och

produktionsökningar och kan medföra förstärkta tendenser till löneglidning. I alternativ 2 finns risk för en försämring av arbetsmarknaden fr. o. m. 1989.

En fortsatt försvagning av bytesbalansen förutses nästa år. Prognoserna innebär ett underskott i bytesbalansen på 4—6 miljarder kr. 1988. Bakom denna utveckling ligger dels den fortsatt relativt starka utvecklingen av den inhemska efterfrågan, dels att nettoimporten av råolja och petroleumprodukter ökar efter lageravvecklingen i år. I alternativ I upphör försvagningen av bytesbalansen 1989, medan den fortsätter i alternativ 2.

Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas ge ett överskott

även 1988. Överskottet väntas emellertid minska med ca 20 miljarder kr. (alt. 1) eller ca 10 miljarder kr. (alt. 2) främst som en följd av att engångsskatten 1987 på livförsäkringsbolagens förmögenheter bortfaller. Engångsskatten beräknas ge 15,8 miljarder kr. i inkomster till staten 1987. I båda alternativen fortsätter den offentliga sektorns finansiella sparande att

minska något 1989. Skattekvoten, som 1987 beräknas bli ca 55 90. förutses

ligga kvar på ungefär samma nivå de närmaste två åren.

2 Internationell utveckling

Utvecklingen hittills under 1987 tyder på att tillväxten i OECD-områädet i dess helhet blir något högre än tidigare förväntat, eller drygt 2 1/20. Detta beror framför allt på utvecklingen i de utomeuropeiska ekonomierna. En

viss förbättring har också kunnat skönjas i Italien, Storbritannien och en

del mindre OECD-länder, men för Västeuropa som helhet väntas fortfa-

rande en tillväxt om endast ca 2 20 i år. För våra nordiska grannländer ser

den samlade tillväxten ut att bli endast I 1/296. De mycket stora betal-

ningsobalanserna mellan framför allt Förenta staterna, Japan och För-

bundsrepubliken Tyskland kvarstår som ett grundläggande problem i världsekonomin. Bilden är fortsatt mörk vad gäller sysselsättningen — i synnerhet för Europa — och någon minskning av andelen arbetslösa är inte i sikte.

Världshandeln väntas öka med endast drygt 326 1987. Denna förhållan-

devis svaga utveckling sammanhänger framför allt med en kraftig dämp- Skr. 1987/88:30 ning av den amerikanska importen, fortsatt anpassning i de oljeexporterande länderna och en minskning av oljeimporten i i-länderna. Draghjälpen från exporten är f.n. liten eller negativ i flertalet OECD-länder utom Förenta staterna. Även investeringsutvecklingen är genomgående mycket

svag, med undantag för framför allt Storbritannien. I stället är det i flertalet länder den privata konsumtionen som bär upp efterfrågetillväxten.

Under 1988 väntas expansionen av den inhemska efterfrågan i Förenta staterna dämpas något, samtidigt som den bedöms fortsätta öka i Japan

och Västeuropa. Finanspolitiken, som sammantaget under 1987 är kontraktiv i industriländerna, väntas bli i stort sett neutral 1988. En förskjut-

ning av politiken i expansiv riktning i framför allt Japan och Storbritannien, men även i Förbundsrepubliken Tyskland, balanseras av viss åtstramning i bl. a. Italien och Canada samt ett flertal av de mindre industriländer-

na.

Tendenser till en något högre inflation i OECD-länderna har noterats i

år. Efter att ha fallit till mycket låga nivåer, har vissa råvarupriser stigit

markant. Omsorgen om prisstabiliteten kan komma att påverka den ekono-

miska politikens utformning och leda till en något stramare penningpolitik i flera OECD-länder.

För åren 1988 och 1989 görs bedömningen att den samlade BNP-tillväx-

ten i OECD-området torde uppgå till ungefär 21/2 76 båda åren, medan Västeuropa ligger kvar på en årlig tillväxt kring 2 20.

Tabell 2 Internationella förutsättningar

1986 1987 1988 1989 BNP, 4 per år

Nyckeltal

I KPI, årsgenomsnitt. Källor: OECD och finansdepartementet

I Förenta staterna väntas BNP-tillväxten i år och nästa år uppgå till mellan 2 1/2 och 3 22 för att 1989 falla tillbaka till ca 2 1/2 2. Den gradvisa dämpningen av tillväxten under prognosperioden är bl.a. en konsekvens

av att de positiva effekterna av den tidigare dollardeprecieringen successivt väntas ebba ut. Utsikterna för utvecklingen i den japanska ekonomin har förbättrats jämfört med bedömningen i den reviderade nationalbudge-

ten. En expansiv inriktning av finanspolitiken väntas leda till en uppgång i

tillväxten, och BNP beräknas öka med inemot 3 1/2 96 under prognosperio-

den. I Förbundsrepubliken Tyskland har förskjutningen från exportledd

mot internt genererad efterfrågan hittills gått långsammare och mindre

smärtfritt än vad som tidigare väntats. BNP-tillväxten i genomsnitt för Skr. 1987/88:30 1987 uppskattas till endast I 1/492. En viss ökning av BNP-tillväxten till ca

295 väntas för återstoden av prognosperioden.

Tillväxten i våra nordiska grannländer sammantagna bromsas upp kraftigt under 1987. Givet den förväntat fortsatt restriktiva ekonomiska politiken i Danmark och Norge förefaller det sannolikt med ytterligare dämpning av aktiviteten i dessa länder under kommande år. 1 Finland — där

tillväxten sköt fart vid mitten av 1986 — ökar BNP förhållandevis kraftigt 1987. Uppskattningsvis kan de tre länderna sammantagna nå en tillväxt på

12 respektive I 1/4 76 åren 1988 och 1989.

Råoljepriserna, som hittills under 1987 huvudsakligen rört sig mellan 17 och 19 dollar per fat, antas under prognosperioden förbli ungefär oförändrade på den nivå kring 19 dollar per fat som rådde i september 1987. Den

rådande situationen med förhållandevis kraftig överproduktion jämfört

med överenskomna produktionskvoter inom OPEC-området styrker en

sådan bedömning. Självfallet kan dock ökad oro kring Persiska viken medverka till en press uppåt på oljepriserna.

Dollarkursen har sedan slutet av 1986 och fram till mitten av september

fallit med ca 1072 mot såväl D-mark som yen. I denna prognos görs det tekniska antagandet att den nu rådande dollarkursen på omkring 6,40

kronor per dollar förblir gällande under resten av prognosperioden.

Valutamarknaderna karakteriseras emellertid f.n. av osäkerhet och ett fortsatt kortsiktigt fall i dollarkursen kan inte uteslutas. Det förefaller dock sannolikt att fortsatta och intensifierade ansträngningar i så fall skulle göras för att undvika en dramatisk utveckling. Det grundläggande problemet i världsekonomin, de mycket stora betalningsobalanserna mellan de största ekonomierna, kvarstår emellertid. Hittills vidtagna åtgärder har ännu inte visat sig tillräckliga för att åstadkomma den erforderliga förskjutningen av tillväxten till andra delar av världsekonomin än Förenta staterna. Därmed kvarstår riskerna för att ett mer dramatiskt förlopp kan utlösas varvid dollarn faller, den amerikanska inflationen stiger och recessionstendenser gör sig gällande i världsekonomin.

Vad gäller ränteutvecklingen slutligen är f.n. realräntorna förhållande-

vis höga. Utrymmet för en allmän och varaktig sänkning av de nominella

räntorna torde likväl vara begränsat, huvudsakligen mot bakgrund av de inflationsimpulser som börjar skönjas. Snarare finns risker för en uppgång i ränteläget utöver vad som redan ägt rum i Förenta staterna.

3 Utrikeshandel

Marknaden för den svenska exporten av bearbetade varor beräknas öka med drygt 3,5 Z under 1987. Det är en avsevärt lägre ökningstakt än under

de närmast föregående åren. Den lägre marknadstillväxten förklaras främst av att såväl den norska som den danska importen — ca 2096 av

Sveriges export går till dessa länder — förutses sjunka med ett par procent i

år. Även den viktiga amerikanska marknaden utvecklas svagt, främst som

följd av att deprecieringen av den amerikanska dollarn förbättrat konkur-

renskraften för den amerikanska hemmamarknadsindustrin och därmed Skr. 1987/88:30

dragit ned importökningen. Förenta staterna är numera den största marknaden för svensk exportindustri.

Om man beaktar den svaga marknadsutvecklingen under första halvåret

1987, så har den svenska exporten av bearbetade varor utvecklats oväntat starkt. Enligt preliminära skattningar har den svenska industrins mark-

nadsandelar ökat med drygt 2 procent jämfört med andra halvåret 1986. Trots att den svenska exportindustrins relativpriser fortsätter att stiga i år beräknas marknadsandelarna för året som helhet bli oförändrade jämfört

med i fjol. Exporten av bearbetade varor beräknas därmed öka i takt med

exportmarknadens tillväxt.

Tabell 3 Export och import av varor

Miljarder kr. Volymutveckling Prisutveckling löpande priser 1986 1987 1988 1989 1987 1988 1989

Varuexport

Bearbetade varor,

alt. 2 3.7 3,4 2,1 2,6 3,5 4 Summa, alt. 2 3,7 1,5 1.6 a 4 4

Varuimport

Bearbetade varor,

alt. 2 9,5 5,5 5,0 2,8 2,7 3,5 Summa, alt. 2 4,0 6,1 3,3 4,1 2,1 3,6 Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

För såväl 1988 som 1989 förutses en något starkare marknadstillväxt, ca 4,5 Ze per år. Den något högre marknadstillväxten dessa år förklaras främst av att de nordiska länderna, trots en fortsatt svag tillväxt, inte beräknas ge

ett negativt bidrag till marknadsutvecklingen för svensk exportindusti. I

alternativ 1 förutses det svenska relativpriset falla med cirka 1/2 procent

båda åren. För 1988 beräknas detta innebära oförändrade marknadsan-

delar, medan kapacitetsutbyggnaden inom industrin i kombination med eu

fallande relativpris och förbättrat vinstläge förväntas medföra att mark-

nadsandelarna ökar något 1989. I alternativ 2 beräknas fortsatt försämrade relativpriser medföra marknadsandelsförluster både 1988 och 1989.

Råvaruexporten beräknas öka med drygt 6 56 1987. Ökningen kan främst

hänföras till att neddragningen av beredskapslagren medför att exporten av 10

petroleumprodukter ökar med drygt 25 procent. För 1988 kommer expor- Skr. 1987/88:30 ten av petroleumprodukter att återgå till en mer normal nivå, vilket innebär en minskning med ca 15 procent mellan 1987 och 1988. Detta i kombination med en fortsatt svag utveckling. för exporten av övriga råvaror medför att den totala varuexporten ökar relativt långsamt 1988. Även för 1989 kan råvaruexporten förväntas utvecklas svagt. Skillnaden mellan alternativen när det gäller exporten av bearbetade varor innebär en betydligt bättre

utveckling av den totala varuexporten 1989 i alternativ 1.

Tabell 4 Bytesbalans Miljarder kr., löpande priser

Alt. I Alt. 2

1986 1987 1988 1989 1988 1989

Tjänster och trans-

fereringar, netto -22,7 —-—-2S9 = —-28,5 -—-30,7 = -28,9 = —32.2 Bytesbalans 8.6 1,9 —3,5 —3,8 6,1 —-11,8 Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet, riksbanken och finansdepartementet.

Den starka inhemska efterfrågan har inneburit en kraftig ökning av importen av bearbetade varor under första halvåret 1987. Främst är det importen av konsumtionsvaror och investeringsvaror som ökat kraftigt.

För helåret 1987 beräknas importen av bearbetade varor öka med 9.5

procent, vilket innebär marknadsandelsförluster med 1,5 procent för den

svenska hemmamarknadsindustrin. Med hänsyn till den starka efterfrågeutvecklingen, importens efterfrågeelasticitet och tidigare relativprisökning

är andelsförlusten anmärkningsvärt låg. Neddragningen av beredskapslagren innebär att importen av råolja och petroleumprodukter förutses minska med nästan 20 procent 1987.

För 1988 väntas den inhemska efterfrågetillväxen avmattas främst som följd av att den privata varukonsumtionen och maskininvesteringarna inte ökar lika mycket som 1987. Marknadsandelsförlusterna förutses bli av

samma storleksordning som i år. Råvaruimporten väntas öka kraftigt 1988

som följd av en uppdragning av oljeimporten efter den tillfälliga neddragningen 1987.

Skillnaden mellan alternativen i importens utveckling 1989 är relativt liten. En svagare efterfrågeutveckling i alternativ 2 dämpar i sig importtillväxten, men motverkas samtidigt av en försämrad konkurrenskraft och större marknadsandelsförluster också på hemmamarknaden.

Bytesbalansen beräknas ge ett överskott på ca 2 miljarder kr. 1987, vilket är 6,5 miljarder kr. mindre än under 1986. Såväl handelsbalansen

som tjänste- och transfereringsnettot försämras med drygt 3 miljarder kr. Försämringen av handelsbalansen kan helt hänföras till att handeln med

bearbetade varor beräknas ge ca 8 miljarder kr. mindre i överskott, vilket Skr. 1987/88:30

motverkas av att oljenotan förutses förbättras med ca 5 miljarder kr. Den

försämrade tjänstebalansen kan främst hänföras till att underskottet i resevaluta ökar från 9 miljarder kr. 1986 till beräknade 11 miljarder kr. 1987.

Bytesbalansen väntas visa ett underskott på 4—6 miljarder kr. 1988. Detta beror främst på den fortsatt relativt starka utvecklingen av den

inhemska efterfrågan, vilken beräknas medföra dels att importen av bear-

betade varor särskilt i alternativ 2 stiger snabbare än exporten, dels att underskottet i resevaluta fortsätter att öka. Vidare beräknas nettoimporten

av oljeprodukter öka med ca 5 miljarder kr. I alternativ 1 hejdas försvag-

ningen av bytesbalansen under 1989 medan den fortsätter i alternativ 2.

4 Arbetsmarknaden

I den bedömning av arbetmarknaden 1987 som gjordes i den reviderade

nationalbudgeten i april fanns en viss osäkerhet beträffande den fortsatta

utvecklingen under året, bl. a. om huruvida den nedgång av arbetslösheten som kunde noteras i början av året skulle visa sig tillfällig. Utvecklingen

hittills i år bekräftar emellertid att läget på arbetsmarknaden har förbättrats jämfört med slutet av förra året och att arbetslösheten har fortsatt att sjunka även under loppet av 1987. Arbetslösheten har det senaste året minskat i stort sett i hela landet. Inte bara i Stockholmsområdet utan även i

andra delar av södra Sverige är arbetslösheten nu förhållandevis låg.

Arbetskraftsundersökningarna tyder på att utbudet av arbetskraft hittills i år ökat långsammare än tidigare beräknat till följd av en oväntat svag utveckling av arbetskraftsdeltagandet. medan sysselsättningstillväxten ligger i linje med prognosen i april. För innevarande år som helhet förutses nu utbudet av arbetskraft öka med 18000 personer och antalet sysselsatta med 29000 personer, vilket skulle reducera arbetslösheten till 2,0 20 1987. En metodomläggning i arbetskraftsundersökningarna gör emellertid att de

Efterfrågan på arbetskraft är nu mycket stark. Nyanmälningen av lediga platser var första halvåret 1987 högre än vid samma period förra året. Ökningen avser såväl industri och byggnadsverksamhet som den privata

och offentliga tjänstesektorn. Konjunkturinstitutets nyligen redovisade konjunkturbarometer för industrin visar en ökad brist på arbetskraft.

Länsarbetsnämndernas nyligen avlämnade rapporter är påtagligt optimist-

iska om utvecklingen av arbetskraftsefterfrågan nästa år och påtalar ökade svårigheter att få tag i arbetskraft. I prognoserna för 1988 och 1989 beräknas näringslivets produktions-

tillväxt i alternativ I bli ungefär lika stor som 1987, medan den successivt avtar I alternativ 2. För näringslivet väntas detta i alternativ I medföra en ökning av antalet sysselsatta med 18—19 000 personer vardera året. Detta är något mindre än 1987 p.g.a. att byggsektorns expansion hämmas av brist på arbetskraft. medan industrisektorn och den privata tjänstesektorn

växer i ungefär oförändrad takt. Den långsammare produktionstillväxten i Skr. 1987/88:30 alternativ 2 väntas 1988 i första hand visa sig i en svagare produktivitetstillväxt, medan en skillnad i utvecklingen av antalet sysselsatta blir markant

först 1989.

Kommunernas verksamhetsplaner för 1988 indikerar en sysselsättningsökning på 8—- 10000 personer. Den högre löneökningstakten i alternativ 2 medför en snabbare kostnadsstegring för kommunerna, medan effekten på

skatteintäkterna blir märkbar först senare år. Detta innebär att kommuner-

nas utrymme för en expansion av sysselsättningen är mer begränsat i alternativ 2 jämfört med i alternativ 1. Denna effekt på den kommunala ekonomin av skillnader i löneökningstakt blir mer påtaglig 1989. Även för den statliga sektorn har den starkare kostnadsutvecklingen i alternativ 2 antagits inverka på sysselsättningen.

Sammantaget beräknas sysselsättningen öka med ca 30000 personer per

år i alternativ I, medan ökningstakten blir betydligt måttligare i alternativ

2. Arbetskraftsdeltagandet väntas fortsätta att öka i alternativ 1. Prognosen förutsätter en viss känslighet i arbetskraftsdeltagandet för efterfrågan på arbetskraft, vilket gör att arbetskraften växer långsammare i alternativ 2. Prognosen för sysselsättning och arbetskraftsutbud medför att arbetslösheten i alternativ I väntas minska något. I alternativ 2 beräknas arbetslösheten minska svagt 1988, men sedan vända uppåt 1989. Det har därvid

antagits att omfattningen på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ligger kvar på samma nivå som under 1987.

Tabell 5 Arbetsmarknad Tusental personer i åldrarna 16—64 år

Nivå = Förändring från föregående år

Alt. I Alt. 2

1986 1986 1987 1988 1989 1988 1989 Sysselsättning:

Jord- och skogsbruk 179 — —-10 -7 -7 =7 -5 —5

Industri 1030 1 4 5 5 4 0 Byggnadsverksamhet 258 1 8 3 2 3 0 Privata tjänster 1476 2 18 18 18 16 1 Kommunal verksamhet 1 121 0 8 li 13 8 8 Statlig verksamhet 205 -4 -2 -I —1 -3 —4

Fo av arbetskraften 2,2 22: 20 1.8 1,7 1.9 2,1

Sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska

åtgärder” 53 —-16 -—-10 0 0 0 0

! Inkl. sysselsatta där uppgift om sektortillhörighet saknas.

” Beredskapsarbete, ungdomslag och rekryteringstöd. Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartementet.

Skr. 1987/88:30

5 Priser och löner

Hittills i år har konsumentpriserna, mätt som förändringen i konsumentprisindex (KPI) mellan december 1986 och augusti 1987, stigit med 3,44. Inflationstakten, beräknad som förändringen i KPI under de senaste 12

månaderna, dvs. från augusti 1986 till augusti 1987, var 5,0. Under

återstoden av 1987 väntas inga kraftigare prisökningar äga rum. De bedömningar som nu kan göras tyder på att KPI under loppet av 1987, (dvs. från december 1986 till december 1987), stiger med 4,9 26, se tabell 6.

Vid månadsskiftet januari—februari 1987 infördes allmänt prisstopp. Det

har sedermera avvecklats i takt med att överenskommelser har träffats om den framtida prisutvecklingen. Prisstoppet omfattar för närvarande endast

ca 52 av den privata konsumtionen. För de varu- och tjänsteområden som

ej längre omfattas av prisstoppet gäller de prisöverenskommelser som slutits mellan branschorganisationer, marknadsledande företag och statens pris- och kartellnämnd. I de allra flesta fall gäller dessa prisöverenskommelser t.o.m. slutet av januari 1988.

Tabell 6 Konsumentpriser Årlig procentuell förändring och bidrag därtill

Alt. I Alt. 2

1986 1987 1988 1989 1988 1989

KPI dec.—-dec. 3,2 4,9 2,9 2,5 5,4 5.2 Därav hänförs till:

Övriga inhemska

kostnader och . vinstmarginaler 2,6 1,3 0,8 0,7 2,4 2,3

KPI, årsgenomsnitt 4,2 4,1 4,0 2,7 5,6 5,3 Implicitprisindex 4,7 4.7 3,8 2,2 5,3 4,9 Källor: Statistiska centralbyrån. konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Någon entydig bild av löneutvecklingen i år finns inte ännu. De beräkningar som kan göras av lönernas förändringar på olika avtalsområden tyder på att timlönerna ökar med drygt 6 96 1987. Detta gäller genomsnittet för samtliga löntagare och inkluderar en uppskattad löneglidning. Tillgäng-

liga uppgifter om skatteunderlagens utveckling tyder dock på något högre

ökningstal. Timlönekostnaden beräknas öka med ytterligare 1/2 procentenhet p. g. a. höjningar av lagstadgade och avtalade sociala avgifter.

För 1988 och 1989 har en beräkning gjorts avseende konsumentprisernas utveckling med utgångspunkt från de antaganden som ligger till grund för alternativ 1 och 2. Timlöneökningen antas vara 396 per år i alternativ 1 resp. 67 per år i alternativ 2. I det senare alternativet tillkommer dessut-

om en timlönekostnadsökning på 0,9 36 1988 p. g. a. beslutade höjningar av 14

lagstadgade sociala avgifter på 1,3 procentenheter. I båda alternativen Skr. 1987/88:30 antas vinstandelarna vara oförändrade.

Skillnaderna i löneutveckling mellan alternativen slår främst igenom i posten övriga inhemska kostnader, se tabell 6. Löneskillnaderna påverkar emellertid även den kostnadsutveckling som ligger till grund för prisutvecklingen när det gäller jordbrukspriser, bostadspriser och diverse taxor.

Vidare förutsätts en viss glidning nedåt av ränteläget i alternativ I och

uppåt i alternativ 2. Skillnaden i räntenivå påverkar i första hand KPI via egnahemslån med rörlig ränta. På sikt påverkas också hyror samt via

jordbruksförhandlingarna priserna på livsmedel som omfattas av jordbruksavtalet. I båda alternativen antas vissa höjningar av indirekta skatter äga rum under 1989. (Motsvarande förändringar har antagits när det gäller t. ex. vissa transfereringar till hushållen, se avsnitt 8).

Även importpriserna antas vara något högre i alternativ 2 än i alternativ 1, eftersom den högre inhemska prisnivån i alternativ 2 möjliggör för företag att ta ut högre priser på importvaror på den svenska marknaden.

I alternativ I beräknas prisökningarna under loppet av 1988 och 1989

uppgå till 2 1/2—3 2 per år. I alternativ 2 beräknas prisökningarna bli högre

av de skäl som redovisats ovan. Prisökningarna beräknas uppgå till drygt

5 per år i alternativ 2.

6 Hushållens ekonomi och privat konsumtion

Den privata konsumtionen ökade med 5,2 70 första halvåret 1987 jämfört

med motsvarande period 1986. Särskilt stark ökning redovisas för bilinköp

(+25 2) och övriga varaktiga varor (+1176). Men även andra delar av den privata konsumtionen ökade relativt starkt. Statistik för juli och augusti visar på en fortsatt hög nivå för omsättningen inom detaljhandeln, vilken svarar för ungefär halva den privata konsumtionen. Ökningstakten för

hushållens bilinköp har däremot avtagit sedan juni då bilaccisen höjdes.

Mellan andra halvåren 1986 och 1987 beräknas den privata konsumtionen öka med ca 3'Z. Den lägre ökningstakten under andra halvåret 1987 förklaras främst av att konsumtionsnivån steg kraftigt mellan första och andra halvåren i fjol, vilket höjer utgångsnivån för jämförelsen och sänker ökningstalet. För helåret 1987 förutses därmed en konsumtionsökning med 4 Zz, vilket är en procentenhet mer än vad som beräknades i den reviderade nationalbudgeten.

Hushållens realt disponibla inkomster beräknas öka med 2,5 52 1987. Det är något mer än vad som förväntades i den reviderade nationalbudgeten. Därvid har både löner och övriga inkomster räknats upp med 1 1/2 å 2 procentenheter, medan skatterna räknats upp med närmare 3 procentenheter. Prognosen över inkomster och konsumtion medför att sparkvoten

väntas minska med 1,5 procentenheter jämfört med i fjol.

År 1988 beräknas de realt disponibla inkomsterna öka med 1,2 96 i alternativ I resp. 1,4 76 i alternativ 2. För 1989 medför den högre inflationstakten och försvagningen av arbetsmarknaden i alternativ 2 att den reala inkomstökningen blir lägre än i alternativ 1. Denna utveckling med sämre

realinkomster vid högre nominell timlöneökning torde bli mer påtaglig åren Skr. 1987/88:30 efter 1989. Prognoserna bygger på de antaganden om löne- och prisutvecklingen som framgår av tidigare avsnitt. Dessutom har vissa bidragsnivåer 1989 kalkylmässigt anpassats till pris- och löneutvecklingen trots att någon formell indexkoppling inte föreligger. Beslutade förändringar av inkomstbeskattningen beräknas minska skatteinbetalningarna med drygt 4 miljarder kr. 1988 jämfört med en tillämpning av 1987 års skatteregler. För 1989 har beräkningstekniskt antagits att inkomstbeskattningen minskar med 3 miljarder kr.

Tabell 7 Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande

Miljarder — Procentuell förändring

kr.

Alt. I Alt. 2

1986 1986 = 1987 1988 1989 1988 1989

Löpande priser Lönesumma 400,0 9.4 8,5 3,8 4,0 6,8 6.6 Inkomstöverföringar från

offentlig sektor 181.6 10,4 9,9 9,5 4,5 10.0 7,5

Övriga inkomster, netto 100.7 — 87 8.1 3,3 0.2 4,4 2.7

Direkta skatter, avgifter

m.m. 203,7 11,6 12,4 5,7 3.7 8,5 7,2 Disponibel inkomst 478,6 8,7 7.3 5.1 3,5 6,8 5,9 1980 års priser Disponibel inkomst 289,8 3,8 2,5 1.2 1,3 1.4 1,0 Privat konsumtion 289,4 41 4.0 2,5 2,5 3,0 2,0 Sparkvot, nivå i 0,2 -1,3 —-2,6 —-3,9 —29 —-40 Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Den privata konsumtionen väntas fortsätta att öka relativt kraftigt 1988.

En ökning med 2,5 resp. 342 förutses i de båda alternativen. De realt disponibla inkomsterna stiger i båda alternativen i lägre takt. Hushållens höga likviditet kombinerad med lättheten att låna pengar talar för en fortsatt nedgång i sparkvoten under prognosperioden. Det gör även hushållens positiva förväntningar om den egna ekonomins framtida utveckling

och de värdestegringsvinster som har gjorts under senare år på både

fastigheter och aktier. Även 1989 förutses den privata konsumtionen öka

snabbare än de realt disponibla inkomsterna.

I ett längre perspektiv finns dock skäl att förvänta en ökning av hushållssparandet: De nuvarande omfattande inköpen av kapitalvaror kan komma

att minska i takt med att behoven att ersätta förslitna kapitalvaror har tillgodosetts: det reala sparandet i egna hem har under senare år sjunkit till en låg nivå, men är nu på väg att öka; liberaliseringen av kreditmarknaden i

slutet av 1985 väntas under en övergångsperiod leda till en höjning av

hushållens skuldsättning, men på längre sikt innebär upplåningen både

ökade amorteringar och ränteutgifter, vilket dämpar konsumtionen: slutli-

gen kan nämnas att en fortsatt hög realränta efter skatt på hushållens upplåning på sikt bör få genomslag i hushållens lånebeteende.

Skr. 1987/88:30

7 Investeringar

Utvecklingen för näringslivets investeringar 1987 ser ut att bli starkare än vad som förväntades i den reviderade nationalbudgeten. Detta kan tillskrivas återhämtningen i näringslivets maskinivesteringar sedan svackan 1986 samt de fortsatt ökande byggnadsinvesteringarna.

År 1988 förväntas präglas av liknande drag, dock med mindre dramatiska svängningar för sektorerna. Expansionen i näringslivets och myndigheternas maskininvesteringar samt spridningen av byggboomen från storstadsområdena till övriga landet väntas fortsätta. Investeringsökningen inom industrin bedöms bli nästan lika kraftig som i år, medan expansionstakten hos de statliga affärsverken väntas fortsätta avta, se tabell 8.

Tabell 8 Bruttoinvesteringar efter näringsgren

Miljarder kr. Årlig procentuell förändring, löpande 1980 års priser priser 1986 1986 1987 1988 1989

Alt. I Alt. 2

Offentliga myndigheter 21,6 -42 -6,8 -2,6 0,5 0.6 Permanenta bostäder 35,6 -3,8 9,3 L7 2,5 1.7 Totalt inkl. diskrepans 171,3 —0,6 4,2 3,0 4,7 0,3 Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

För att minska överhettningstendenserna och bereda utrymme för ett ökat bostadsbyggande i storstadsområdena undantogs genom beslut i slutet av 1986 dessa områden från investeringsfondsfrisläppet för byggnader. Rambegränsningar infördes på byggandet utanför bostadssektorn respektive på statliga bostadslån till ombyggnad och hyresrabatter infördes som en

produktionsstimulans. Minskningen i myndigheternas byggnadsinveste-

ringar, även utanför storstadsområdena, frigjorde också resurser för de Övriga sektorerna. Dessa åtgärder har medfört en omfattande senareläggning av byggande, särskilt i Stockholmsområdet, och en minskning av antalet beslut om lån till ombyggnad av bostäder. De har sannolikt också spelat en roll för ökningen i nybyggandet av bostäder, vilken ligger bakom den prognosticerade ökningen för bostadsinvesteringar totalt. Fr. o. m.

april 1988 utvidgas frisläppsstoppet till övriga landet utanför stödområdet.,

vilket beräknas hålla nere byggandet även utanför storstadsområdena. Medan de statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar väntas dras ned

ännu kraftigare än i år, bedöms minskningstakten för kommunerna avta

som följd av att en del tidigare uppskjutna ombyggnadsprojekt genomförs.

De olika lönekostnadsalternativen väntas inte ge några nämnvärda utslag i skillnader i investeringsnivå 1988. Däremot torde ett andra års

förmånlig nominell löne- och räntekostnadsutveckling (alt. 1) ha en mycket

positiv innebörd för kapacitetsutnyttjande och lönsamhet och medföra en Skr. 1987/88:30 fortsatt stark investeringsökning i näringslivet 1989. Likaså medför realinkomstökningar och fler arbetstillfällen ytterligare ökningar i bostadsefterfrågan. Detta minskar också riskerna för att nyproducerade lägenheter inte kan hyras ut, vilket talar för ett fortsatt högt bostadsbyggande. Medan fortsatta ökningar i myndigheternas maskininvesteringar väntas, torde ett undvikande av överhettningstendenser inom byggnadssektorn nödvändiggöra fortsatt återhållsamhet i myndigheternas byggnadsplaner respektive

ombyggnaden av bostäder. I alternativ 2 förutses däremot en dämpning i

både näringslivets investeringar och byggandet av nya bostäder 1989.

Lagren förutses minska med ca 5,5 miljarder kr. (1980 års priser) 1987

eller med lika mycket som 1986. Så gott som hela lagerneddragningen 1987 kan hänföras till betydande neddragningar av beredskapslagren av råolja och bränslen. För såväl 1988 som 1989 förutses lagerstockarna förbli ungefär oförändrade. För 1988 innebär detta ett positivt lageromslag på nära I procent av BNP.

8 Offentlig sektor

Den offentliga sektorns finansiella sparande blir 1987 positivt för första

gången på tio år. Mellan 1986 och 1987 beräknas en kraftig förbättring på

ca 44 miljarder kr. äga rum. Det finansiella sparandet för hela den offentliga sektorn beräknas 1987 uppgå till ca 40 miljarder kr., vilket motsvarar ca 4 Zz av BNP. Detta är en nivå som gällde under första delen av 1970-talet.

Det är framför allt staten som har svarat för den kraftiga förbättringen. Statens finansiella sparande har vänts från ett underskott på drygt 20 miljarder kr. 1986 till ett beräknat överskott 1987 av nästan samma storlek. Även om engångsskatten på livförsäkringsbolagens förmögenheter (vilken beräknas ge 15,8 miljarder kr.) frånräknas, blir statens finansiella sparande positivt 1987.

Tabell 9 Offentlig sektor

Alt. I Alt. 2

1986 1987 1988 1989 1988 1989 Miljarder kr., löpande priser Finansiellt sparande:

Procentandel av BNP i löpande priser Skattekvot 52.8 55.4 SS5S,5 54,5 56,3 55.4 Utgiftsandel 64.0 62.4 62,9 61,8 62,9 62,4 Finansiellt sparande -0.4 4.0 1,7 1.6 2,8 2,4

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och finansdepartementet.

Statens budgetunderskott beräknas bli ca 8 miljarder kr. 1987. Jämfört Skr. 1987/88:30 med beräkningarna i den reviderade nationalbudgeten har budgetunderskottet minskat med 24 miljarder kr., varav ökade inkomster svarar för den största delen, 17 miljarder kr. Fyllnadsinbetalningarna av skatt har blivit väsentligt större (7,4 miljarder kr. mer) än vad riksrevisionsverket beräknade i underlaget till den reviderade nationalbudgeten. Vidare leder högre lönesumma och högre privat konsumtion till att skatteunderlaget ökar mer än vad som bedömdes i våras. Minskade utgifter bidrar också till det förbättrade budgetsaldot. Statens ränteutgifter bedöms nu ligga nästan 2 miljarder kr. lägre än i den reviderade nationalbudgeten. Även de statliga

transfereringarna till företag bedöms nu ligga på en lägre nivå än i våras.

Nästa år beräknas det finansiella sparandet för hela den offentliga sektorn minska med ca 10 miljarder kr. i alternativ 2 med 6 56 timlöneökning. I alternativ I blir det finansiella sparandet ytterligare ca 10 miljarder kr. lägre. Detta sammanhänger med att löntagarnas inkomstskatter och inkomsterna från arbetsgivaravgifter, vilka direkt bestäms av lönesummans utveckling, blir högre i alternativet med den högre löneökningen. Att det finansiella sparandet blir bättre i det högre lönealternativet är emellertid

bara av tillfällig natur. På längre sikt blir förhållandet det omvända. Orsa-

ken är att den högre löneökningstakten urholkar förutsättningarna för tillväxt. vilket medför lägre BNP-tillväxt och på sikt lägre skatteunderlag. År 1989 förutses en fortsatt minskning av det offentliga sparandet i båda alternativen.

Skillnaden mellan alternativen kommer också till uttryck i skattekvotens och utgiftsandelens storlek. I alternativet med 6 Z£ löneökning ökar skattekvoten ytterligare 1988 till 56,3 96 medan den i det andra alternativet i

stort sett ligger kvar på 1987 års nivå. Differensen mellan skattekvoten i de

båda alternativen ökar 1989 till 0,9 procentenheter. De offentliga utgifter-

nas andel av BNP, som de senaste två åren sjunkit med sammanlagt

närmare 3 26, beräknas ligga kvar på i stort sett samma nivå de närmaste två åren. Dock blir utgiftsandelen 1989 lägre i alternativ I än i alternativ 2.

Det finansiella sparandet i socialförsäkringssektorn motsvarar i stort sett uppbyggnaden av Allmänna Pensionsfonden. Efter en lång period av ökat

sparande i AP-fonden förutses en minskning de närmaste två åren.

Kommunernas finansiella sparande har de senaste tre ären uppvisat ett underskott på ca 3 miljarder kr., motsvarande drygt 1 <& av utgifterna. För 1988 och 1989 innebär alternativet med högre löneökningar ökande sparandeunderskott, medan i det andra alternativet sparandet förbättras och blir positivt 1989. Skillnaden mellan alternativen beror på att kommunernas skatteinkomster baseras på skattcunderlagen två år tidigare, vilket medför att skillnaden mellan inkomstutvecklingen i de båda alternativen blir relativt liten. Utgifterna ökar däremot väsentligt snabbare i det högre lönealternativet — nästan 60 9£ av kommunernas utgifter utgörs av löneutgifter.

Dessa bedömningar rörande kommunernas framtida ekonomi får betraktas

som preliminära i avvaktan på den kommunalekonomiska arbetsgruppens (KEA) beräkningar.

För beräkningarna av den offentliga sektorns inkomster och utgifter de närmaste två åren har vissa beräkningstekniska antaganden gjorts. Beräk- 19

ningarna utgår från de beslut statsmakterna har fattat. Därutöver har i Skr. 1987/88:30 alternativ I antagits att redan beslutade höjningar av arbetsgivaravgifterna 1988 neutraliseras genom en sänkning av den allmänna löneavgiften. Detta har dock inte antagits i alternativ 2. Några ytterligare höjningar av arbetsgivaravgifterna 1989 har inte inräknats i någondera alternativet. Däremot har schablonmässigt antagits att den statliga inkomstskatten sänks med 3 miljarder kr. 1989 och att vissa indirekta skatter (sprit, tobak m. m.) höjs med ca 1 miljard kr. 1989. Schablonmässigt har också antagits en ökning av vissa transfereringar som inte automatiskt följer prisutvecklingen med ca I miljard kr. i alternativ I och ca 2 miljarder kr. i alternativ 2 1989. Vidare har de offentliga myndigheternas konsumtionsutgifter räknats upp med en viss volymökning och den allmänna pris- och löneutvecklingen (dock har konsumtionsvolymen antagits utvecklas svagare i alternativ 2 med högre pris- och löneutveckling) och hänsyn har i viss mån tagits till förväntade men inte beslutade utgifter i tilläggsbudgetar m. m.

Innehåll Skr. 1987/88:30

Internationell utveckling = oososerererrererrerse rs rr rasat

Utrikeshandel = ooosooossererssrerrerersrererer ere rs rer rs er rtt

Priser och lÖNner ososososeresereseeserser rer reser resa sta

NON Investeringar oososseeseerrerereseserr reser ere rer rr rr ere

8 Offentlig sektor = oossosseesesessrtsrs esse ere es ere tre ears

Tabeller

— Försörjningsbalafns .sseseessererererrrerer reser e ser rr rss sta

Internationella förutsättningar = os.ssssseseserserersr ere resa

Export och import av VafOP oosssoserresersrr ere rer ere reser 10

nr Arbetsmarknad = sosorreseesereresrerserrerr rr raster rr sr set 13

KOnsumentPpriser oocosoeseseeeresarrrrter reser e str rr rs st 14

AA Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande 16

0 Bruttoinvesteringar efter näringsgren ossssssessssreser reor a 17 9 Offentlig sektor = sososseressssererererer rt rer res rr rss rss a 18

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987