1987/88:68

Regeringens skrivelse äs

CY

1987/88: 68 [=

med redogörelse för svenska företags Skr verksamhet i Sydafrika och Namibia 1987/88: 68

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 december 1987.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Anita Gradin

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia under verksamhetsåret 1986.

Vidare redovisas sådana uppgifter som svenska juridiska personer skall lämna om förvärv av utländska företag som äger aktier eller andelar i

sydafrikanska eller namibiska företag (indirekta företagsförvärv). Redovis-

ningen avser perioden den 1 juli 1986—-den 30 juni 1987.

Slutligen lämnas uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för anställda vid dotterbolagen i Sydafrika och Namibia.

I Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 68

Utrikesdepartementet Skr. 1987/88: 68

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 december 1987

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Johansson, Hulterström, Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

I Inledning

Enligt lagen (1985: 98) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (1 det följande benämnd investeringsförbudslagen) skall svenska företag med dotterbolag i Sydafrika eller Namibia, årligen redovisa hur verksamheten utvecklas i dessa länder. Redovisningsskyldigheten omfattar också uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden

för de anställda i dotterföretagen. Slutligen skall uppgifter också lämnas

om förvärv av utländska företag som äger aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska företag (indirekta företagsförvärv).

Den uppgiftsskyldighet som tidigare förelåg om överlåtelser och upplå-

telser av patent och tillverkningsrätter till sydafrikanska eller namibiska företag upphörde i och med att förbud att utan regeringens tillstånd överföra sådan teknik till Sydafrika eller Namibia infördes den 1 juli 1986.

Kommerskollegium skall, enligt 12 § förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia, varje år före den I oktober till utrikesdepartementet lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgelts av berörda företag under det senaste budgetäret. En sådan redogörelse avseende verksamhetsåret 1986 eller motsvarande verksamhetsår har nu lämnats. Till grund för kollegiets redogörelse ligger förutom de svenska moderföretagens redovisningar även årsredovisningar avseende de sydafrikanska och namibiska dotterföretagen samt upplysningar inhämtade från de svenska moderföretagen.

Min redogörelse i det följande bygger i allt väsentligt på de uppgifter som kommerskollegium har lämnat.

Jag kommer att i avsnitt 2 redogöra för de svenska företagens verksamhet i Sydafrika och Namibia. Redogörelsen omfattar även uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda vid dotterbolagen i Sydafrika och Namibia.

Vidare kommer jag att i avsnitt 3 redovisa sådana uppgifter, som svenska juridiska personer, i enlighet vad jag nyss sagt, skall lämna om indirekta företagsförvärv. 2

Skr. 1987/88: 68

2¶Redogörelse för företagens verksamhet

2.1¶Ekonomisk redovisning

Enligt 5 § investeringsförbudslagen är en svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia skyldig att årligen till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer redovisa hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse produktion, omsättning, antal anställda, företagna investeringar och andra sådana förhållanden som har betydelse för kontroll av lagens efterlevnad. Närmare föreskrifter om innehållet i ärsredovisningarna har getts i förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia. Redovisningen skall avse det räkenskapsår som tillämpas av den

svenska juridiska personen. Den skall ges in till kommerskollegiet senast

sex månader efter räkenskapsårets slut. Utöver de uppgifter som nyss nämnts skall i redovisningen även anges rörelsens resultat samt lämnas uppgift om hur gjorda investeringar har finansierats. Om rörelse har drivits genom ett utländskt dotterföretag, skall uppgift lämnas om storleken av det egna kapitalet hos dotterföretaget. Slutligen skall uppgift lämnas om innehav av dels aktier eller andelar i sydafrikanskt företag, dels obligationer eller andra skuldförbindelser utfärdade av sådant företag, dels ock fordringar på grund av penninglån eller annan kredit eller ställda säkerheter för sydafrikanskt företags skulder.

Skyldighet att lämna årsredovisning till kommerskollegium gäller svenska moderföretag i koncerner med egen rörelse eller dotterbolag i Sydafrika eller Namibia.

Följande företag har lämnat redovisning till kommerskollegium.

Företag Verksamhets- Antal rörelse-

år drivande dot-

terbolag i

Sydafrika och

Namibia

Av kollegiets redogörelse framgår att vissa förändringar i förhållande till föregående redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen och utvecklingen av svensk näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia.

Antalet svenska företag med redovisningsskyldighet för dotterbolag i Sydafrika och Namibia uppgick under år 1986 till nio. Antalet har minskat

jämfört med år 1985 genom att Esselte AB i början av år 1986 avyttrat sina två sydafrikanska dotterföretag. I de följande jämförelserna mellan 1985 och 1986 års siffror är Esselte AB:s andel borträknad.

1 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 68

De nio svenska moderföretag som omfattas av redovisningsskyldigheten Skr. 1987/88: 68

ägde vid utgången av år 1986 tillsammans 29 bolag i Sydafrika och Namibia, varav 14 kan betecknas som rörelsedrivande.

För de svenska företag som har dotterbolag i Sydafrika och Namibia

lämnas följande uppgifter. De svenska dotterföretagen har, redovisat på koncernnivå, ett aktiekapi-

tal som sammanlagt uppgår till ca 8.7 milj. rand (ca 27 milj. kr.). Bolagens

sammanlagda egna kapital ökade under år 1986 och uppgår till ca 93 milj. rand (ca 289 milj. kr.). Omsättningen hos de rörelsedrivande företagen uppgick är 1986 till

omkring 411 milj. rand (ca 1278 milj. kr.) vilket innebär en ökning i

löpande penningvärde med ca 2176 jämfört med föregående verksamhetsperiod. Om hänsyn tas till inflationen i Sydafrika, som under år 1986 låg på

18.176, har omsättningen värdemässigt ökat med ca 3 4.

Det totala värdet av bolagens tillgångar ökade under perioden från ca

186 milj. rand till ca 220 milj. rand (ca 684 milj. kr.). Anläggningstillgång-

arnas värde uppgick till ca 25 milj. rand (ca 78 milj. kr.) jämfört med ca 23

milj. rand året innan.

Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till ca 36 milj. rand (ca

112 milj. kr.) vilket innebär en kraftig ökning jämfört med föregående år.

Ett par av företagen redovisade förlust.

Antalet anställda vid de svenska dotterbolagen minskade under perioden från 2 233 till 2216 personer.

Utvecklingen i de svenska företagen i Sydafrika och Namibia vad avser företagens sammanlagda omsättning, resultat före skatt m. m. under de år redovisningsskyldighet enligt investeringsförbudslagen förelegat framgår

av följande uppställning.

Svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia åren 1980-1986. Värden i milj. rand!

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Aktiekapital 8.7 8.8 9.1 9,5 9.5 9.5 8,7 Sammanlagda egna kapital 53 55 65 65 81 84 93 Värdet av totala tillgångar 158 188 184 164 198 197 220 Värdet av anläggningstillgångar 25 25 29 25 25 23 25 Omsättning 238 275 287 268 315 355 411 Sammanlagt resul-

I rand = 5,86 kr. är 1980 5,82 kr. år 1981 6,82 kr. år 1982 6, 60 kr. år 1983 4. 6 kr. är 1984 2 AON3 kr. år 1985 3, — 1 kr. är 1986

Närmare uppgifter om företagens verksamhet under åren 1985 och 1986 Skr. 1987/88: 68 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Investeringsförbudslagen föreskriver förbud för svenska juridiska personer att företa eller bidra till att investeringar görs I Sydafrika och Namibia.

Lagen innehåller dock bestämmelser enligt vilka regeringen kan medge undantag från förbudet. Undantag får endast medges en sådan juridisk

person som sedan den I juli 1979 själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia. Undantag från investeringsförbudet får inte ge utrymme för en utvidgning av företagens verksamhet. Exempel på investeringar för vilka undantag i princip medgivits är sådana

som varit nödvändiga för att ersätta försliten utrustning samt sådana som

direkt syftat till en förbättring av de sociala villkoren för de svarta, t. ex. investeringar i en hälsocentral.

Undantagsmöjligheten innebär emellertid inte någon garanterad rätt för

företagen att få företa ersättningsinvesteringar. Regeringen har alltid möj-

lighet att avslå en investeringsansökan efter prövning av alla omständigheter i ärendet.

Nägra ansökningar om undantag från investeringsförbudet har ej inkommit under nu aktuell redovisningsperiod.

Enligt 8 3 investeringsförbudslagen kan regeringen medge rätt för ett företag som sedan den I juli 1979 själv eller genom dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia att tills vidare ersätta anläggningstillgång-

ar och hyrd egendom samt göra sådana investeringar och hyra sådan

egendom som förbättrar arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de anställ-

da. Ett villkor för ett sådant beslut är dock att företaget åtar sig att se till att detta inte leder till en utvidgning av verksamheten i Sydafrika och Nami-

bia. Medgivandet kan återkallas om verksamheten i Sydafrika eller Namibia utvidgas eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl. Regeringen har hittills inte lämnat något företag medgivande enligt 8 § investeringsförbudslagen.

Av de nio företag som lämnat redovisning har fyra angett att anskaffning

av anläggningstillgångar förekommit under verksamhetsåret. Dessa är At-

las Copco AB, Secoroc AB, AB SKF och Skega AB. För de investeringar som gjorts i AB SKF har regeringen under åren 1983-1985 medgivit undantag från investeringsförbudet. Atlas Copco, Secoroc, Skega och till en del AB SKF har utnyttjat den rättighet som anges i 2 § investeringsförbudslagen att anskaffa tillgångar till ett värde av högst 100000 kr. De investeringar som gjorts avser ersättningsanskaffningar för förslitna maskiner och kontorsutrustning. Såvitt framgår av redovisningarna har investe-

ringarna inte möjliggjort någon utvidgning av de berörda företagens verk-

samhet.

2.2¶Social redovisning

Enligt 5 § investeringsförbudslagen skall företagen lämna redovisning om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda vid dotterföretagen i Sydafrika och Namibia. Uppgifter skall också lämnas om planerade och vidtagna förändringar för de anställda i nu angivna avseen-

den. Sådan redovisning har lämnats av samtliga företag utom två — ÅA. Skr. 1987/88: 68 Johnson & Co HAB och SAS, med totalt tio resp. fyra anställda. Dessa företag har, med hänvisning till att man endast har vita anställda, inte lämnat någon redovisning. Jag godtar de skäl som anförts från berörda företag att inte lämna redovisning.

Med utgångspunkt från ett av utrikesdepartementets handelsavdelning upprättat frågeformulär har företagen lämnat följande information. De

jämförbara.

Tillsammans har företagen 2 166 anställda varav drygt hälften (1 125) är svarta, färgade och asiater.

Vila Svarta Färgade m. fl. Tot. anställda

Alfa Laval 58 (6N 30 (37) 0 (1 98 (112) Atlas Copco 300 (319) 191 (184) 17 CM 508 (523) Sandvik 243 (251) 317 (322) 23 (16) 583 (589) Secoroc 153 (156) 247 (247) 33 (36) 433 (439) SKF 234 (218) 127 (1310) 39 (82) 450 1430) Skega 30 (30) 21 49 I (8) 62 157) Transatlantic 23 (29) 2 12) 7-9) 32 (40) Totalt 1041 (1064) 935 (942) 190 (185) 2166 (2191)

Anm: Siffor inom parentes anger motsvarande siffor för föregående redovisningsperiod.

Vid ett av företagen förekommer fortfarande viss segregering av toaletter och omklädningsrum. Företaget har anfört att man erbjudit iordningställande av gemensamma utrymmen men att detta tills vidare ännu inte accepterats av företrädare för de svarta anställda.

Vid samtliga företag, med undantag för Skegu AB och Rederiaktiebolaget Transatlantic, är de anställda organiserade i olika fackföreningar, och

fackligt arbete tillåts bedrivas på arbetsplatsen och på betald arbetstid.

Villkoren regleras vanligtvis i överenskommelser mellan företaget och berörda fackföreningar. Transatlantic, med 32 anställda, har uppgivit att fackföreningar för handelsföretag saknas. Skega, med totalt 62 anställda, har anfört bristande intresse från de anställdas sida som skäl för att

fackföreningar och fackligt arbete inte finns vid dotterföretaget.

Vad avser löner har samtliga företag uppgivit sig tillämpa principen om lika lön för lika arbete. De stora skillnaderna i utbildningsnivå mellan olika anställda medför dock att de vita anställda I genomsnitt uppbär högre lön än andra, i vissa företag upp till tre gånger högre än vad färgade anställda uppbär. Flertalet företag tillämpar en minimilön om ca 3,50 rand i timmen, vilket i jämförelse med löneläget i stort i Sydafrika ligger över det normala. Den genomsnittliga lönehöjningen under år 1986 uppgick för de svarta anställda till mellan 12 och 40 Zz.

Utöver löner utbetalas av företagen olika sociala förmåner såsom pensioner, sjuk- och olycksfallsförsäkringar, semester och sjukvård, i vissa fall också för de anställdas familjer. Därutöver bidrar flertalet företag med stöd för utbildning till de svarta anställdas barn i form av skolavgifter,

kostnader för böcker, stipendier m.m. Även lån för anskaffning eller

reparationer av bostäder tillhandahålls. I vissa fall ges också subventione- Skr. 1987/88: 68 rade eller fria måltider liksom transporter eller kontantbidrag därtill för resor till och från arbetsplatsen.

Flertalet företag satsar på utbildning av sina svarta anställda i form av

yrkesutbildning men även basutbildning. Årliga budgetar för utbildningsprogram anslås och all yrkesutbildning sker på betald arbetstid.

3¶Redovisning av uppgifter om indirekta företagsförvärv

Av kommerskollegiets redogörelse framgår att uppgift om indirekt före-

tagsförvärv lämnats av ett företag, Arlas Copco AB. Uppgifterna avser

Atlas Copco AB:s helägda dotterbolag Atlas Copco North America Inc., som i juni 1987 förvärvade ett företag i USA, Chicago Pneumatic Inc.. som i sin tur genom dotterbolag innehar aktier i ett sydafrikanskt dotterbolag. Aktiekapitalet i det sydafrikanska bolaget, Consolidated Pneumatic Tool

Co S.A. (Pty) Ltd, uppgår till 100 000 rand.

4¶Sammanfattning

Kommerskollegium har i sin redovisning avslutningsvis konstaterat att efterlevnaden av investeringsförbudslagen varit god under den aktuella perioden. Jag delar denna uppfattning.

Jag vill avslutningsvis endast tillägga att SAS. som hösten 1985 upphörde med flygförbindelserna med Sydafrika. I och med utgången av år 1986 inte heller har kontor eller anställd personal i Sydafrika.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i det föregående om svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hennes hemställan.

Bilaga Skr. 1987/88 68

9861 091 £'901 L'9L I 6'56 V6L Ls I'r6E

FJUIUPPSW() (PUrL

"fi Ya O'F8 019 6'0 VOR 065 St FL s86I

9861 cOI ES 0LS 0 ter €LI LLc 980c

-UP BEPE1IS J[R]Uy OctI 015 685 0 6tF 881 tbc 660 $861

c

LLM 9861 D0F t9P 0s0€ c 001 6cIl

[PNdryanyy I (PURI

1'0 0001) 008 torp 0s0£ z 001 6cIt £861

I

— NSUJAS -20YR J3pure Dl! 001 cc 001 001 001 001 001

— -0Jjqeld JeSJuLI Oc6I Yr61 8r6l 8F61 tI6l 2961

PITT

PI

18 (414)

PI

EYNJEPAS (ARD PT

(Ad) 0D

BOLJV AIduryYdeW (Ad)

(9861) vadoJ I Be|OqsFurufesioj PT PITT LILJY PITT YIROS

ITE seny

(OA) CO) SPejoqs3urufjesIoj BrjOg sdunodg (Ad)033s1e4 YDO(C861) IFART YIMNOS 2 HApPUeS eIsta3rd HENOT sold EHV AMS

dyr

Y30 £6'T

-sJuIuNIJANTN HAS Y3O

Av

-SJUruNIdJATLL tv = 03d09 HV HV IEART PURI HAPUES 5010598 ANS

EYSUIAS FL)ROd seny | PJIV ISINA AV

"Vv "I 'z "ct "PF S

Skr. 1987/88 68

9861 [UA LI NA TI 0'cI I'v6€ 1'907 L'v 9'0 es I'90P rip

FUIUPNPSWO) (pure

"fjuy S861 9 L'L T9 SI O'LI v'LIE LOSE Lt 50 cr L'OSE 6'r$r

9861 0I F 09 ve 801 9807 velz [46 c bc >61 8ITc

-UP

eps [RIUV cl F [UA IT c tc €ter S$86I SS [TT 660 [c 01ZT

c

$t00'0 £00'0 t00'0

00c [UNS I

IPudeyanyy (PURI

$00'0 +$00'0 T00'0 0£-60-9861—-10-01-$861

OO) ST

00C Oct I

— YMSUJAS

-0NYR [2pue (SVS?

2 001 001 001 001 001 001 EYLJEPAS

EYMJEPAS

I — — "SVS -djqerg JYSBULI Y30 Lr6I cS6! TL61 LT6I

BejogsZurufjesi0j I 3e[0qsButufjesIoj 10]

0£-60-5861—10-01-F861 BRIULPUN

PW : PIT

430 430 9861

(14) PITT (Ad)

(eaujy -sBurupaajn yInog -sFuIuysaAjj

0DN INUPPESUPIT, (Ald) YIO AduaBy 9861 PITT IGEN BUTSPOLIIA 2 SR61 FejOg IV 03do'N PILJY uoSuyOf YMmos) (Ad) PT PIQHUEN Fuiddrys UIILIIPUIJLY ULYOT e32yS

B32NS dn seny ISM dn

SVS (Ad JaSAR

JU, pi

"Vv

+ +

AVH I Se[0OqsBuufjesIoJ SYS

IISAR

Bejoqsäurufesiod 002 10J

av -SUPIT UDJUIUSIAOPIAY UIFUIUSIAVPIA

-20NELSPIY 05d02)

u0sug0f'y

Vv HV

1382e]09 anuepe e82Y5 EYSUJAS e3IyS FL1UO4 seny SvS'c YEIOL

'd "I 'I 'c , >

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987