Beräkning av beskattningsunderlaget vid privat användning av en annan tillgång än en personbil som hör till verksamheten, mervärdesskatt
1 Sammanfattning
Skatteverket anser att som utgångspunkt för beräkning av beskattningsunderlaget vid privat användning av en annan tillgång än en personbil som hör till verksamheten ska följande tas med.
Samtliga kostnader som är direkt hänförliga till tillgången och användningen av tillgången under förutsättning att avdrag skett för den ingående skatt som belöper på kostnaderna.
Den planenliga avskrivning som företaget i överensstämmelse med gällande lagstiftning och rekommendationer på redovisningsområdet beaktar i sin redovisning ska ses som den värdeminskning som ska tas med.
Detta ställningstagande ersätter två ställningstaganden ”Beskattningsunderlag vid uttagsbeskattning för mervärdesskatt avseende privat användning av båt som tillhör en verksamhet” daterat den 17 mars 2005, dnr 130 653043-04/111 och ”Uttagsbeskattning för mervärdesskatt vid privat användning av en tillgång som hör till verksamheten” daterat den 5 februari 2009, dnr 131 127722-09/111 . Ställningstagandet har kortats ner med hänsyn till RÅ 2008 ref. 72. Att det ska vara användningen som avgör om det ska bli uttagsbeskattning och att det är ett delat ansvar för bevisningen mellan den betalningsskyldige och Skatteverket är sådan information som kan framgå direkt på vägledningssida. Det nya ställningstagandet gäller därför endast vad som ska ingå i beskattningsunderlaget när det är klarlagt att uttagsbeskattning ska ske vid privat användning av en tillgång som hör till verksamheten. Ställningstagandet innebär ingen ändring i sak.
2 Frågeställning
Den faktiska privata användningen av en tillgång som ingår i verksamheten omfattas av uttagsbeskattning. Om den faktiska privata användningen inte kan klarläggas är det ett delat ansvar för bevisningen mellan den betalningsskyldige och Skatteverket. Om användningen omfattas av uttagsbeskattning enligt 5 kap. 30–31 §§ ML ska beskattningsunderlaget utgöras av kostnaden.
För personbilar finns en specialbestämmelse för beräkning av beskattningsunderlaget vid uttagsbeskattning (8 kap. 7 § först stycket ML).
Vilka kostnader ska ingå i beskattningsunderlaget vid privat användning av en annan tillgång än personbil som hör till verksamheten?
3 Gällande rätt m.m.
Vid uttag av tjänster utgörs beskattningsunderlaget av kostnaden vid tidpunkten för uttaget för att utföra eller på annat sätt tillhandahålla tjänsterna, om inte annat följer av 7, 8 eller 9 §. Med kostnad för att utföra eller på annat sätt tillhandahålla tjänsterna avses den del av de fasta och löpande kostnaderna i rörelsen som hör till tjänsterna (8 kap. 6 § mervärdesskattelagen [2023:200], ML, jämför artikel 75 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet).
Om den ingående skatten på en rörelsetillgång helt eller delvis kan dras av, ska användning av tillgången för den skattskyldiges eller hans anställdas privata behov eller för rörelsefrämmande ändamål jämställas med tillhandahållande av tjänst mot ersättning. Skatt ska i dessa fall tas ut på hela kostnaden för tillhandahållandet av tjänsten (C-269/00, Seeling, punkt 42).
Vid bestämmandet av beskattningsunderlaget för en transaktion som enligt artikel 75 i mervärdesskattedirektivet ska behandlas som tillhandahållande av tjänst ska man beakta även de perioder under vilka en tillgång står till den skattskyldiges förfogande på ett sådant sätt att denna under hela tiden har möjlighet att faktiskt utnyttja densamma för sitt privata behov. Först och främst begränsas beaktandet av dessa perioder vid bestämmandet av beskattningsunderlaget för mervärdesskatten av skyldigheten att endast beakta kostnader som har samband med själva tillgången, såsom avskrivningar med hänsyn till tillgångens värdeminskning eller kostnader som den skattskyldige haft och som givit denne rätt till avdrag för mervärdesskatt. Vidare ska beskattningsunderlaget inte omfatta alla kostnader av det slaget. Man ska beakta en del av kostnaderna som är proportionell till förhållandet mellan, å ena sidan, den sammanlagda tid under vilken tillgången faktiskt sett har utnyttjats och, å andra sidan, den tid under vilken tillgången har utnyttjats för ändamål som inte har något samband med rörelsen (C-230/94, Enkler, punkterna 35–37).
4 Bedömning
Skatteverket anser att som utgångspunkt för beräkning av beskattningsunderlaget vid privat användning av en annan tillgång än en personbil som hör till verksamheten ska följande tas med.
Samtliga kostnader som är direkt hänförliga till tillgången och användningen av tillgången under förutsättning att avdrag skett för den ingående skatt som belöper på kostnaderna.
Den planenliga avskrivning som företaget i överensstämmelse med gällande lagstiftning och rekommendationer på redovisningsområdet beaktar i sin redovisning ska ses som den värdeminskning som ska tas med.
Med samtliga kostnader som är direkt hänförliga till tillgången och användningen av tillgången avses förutom själva tillgången även kostnader för den löpande användningen t.ex. drivmedel om tillgången är ett fordon. Vidare omfattas även kostnader för utrustning samt underhåll och drift av tillgången t.ex. kostnader för reparationer eller förvaring.
Kostnader för värdeminskning ska beaktas när det gäller sådana tillgångar som typiskt sett minskar i värde.
De avskrivningar som redovisas som rörelsens kostnader i ett företags resultaträkning grundar sig på de specifika tillgångarnas avskrivningsbara belopp och deras användningsperiod. Det är sådana avskrivningar som fastställts enligt gällande lagstiftning och rekommendationer på redovisningsområdet. Det är denna värdeminskning som är knuten till den enskilda tillgången och som ska beaktas vid beräkning av beskattningsunderlaget för uttagsbeskattning.
Utöver de planenliga avskrivningarna kan ett företags resultaträkning också innehålla avskrivningar under rubriken bokslutsdispositioner. Sådana avskrivningar grundar sig på en kollektiv syn på inventarierna och har en skattemässig bakgrund. De ska inte ingå i beskattningsunderlaget även om sådana avskrivningar kan vara skattemässigt tillåtna.
Kostnaderna som beskattningsunderlaget ska beräknas utifrån avser normalt en längre period t.ex. ett år. Även om samtliga kostnader för ett år ska ingå ska beräkningen av beskattningsunderlaget endast utgå från de månader som tillgången använts, antingen i företaget eller privat. Om tillgången under året använts fyra månader av företaget och fyra månader privat ska hela årets kostnader fördelas på användningen d.v.s. beskattningsunderlaget för den privata användningen blir 4/8 av kostnaden.
5 Ställningstagandet ersätter ett annat ställningstagande
Detta ställningstagande ersätter två ställningstaganden ”Beskattningsunderlag vid uttagsbeskattning för mervärdesskatt avseende privat användning av båt som tillhör en verksamhet” daterat den 17 mars 2005, dnr 130 653043-04/111 och ”Uttagsbeskattning för mervärdesskatt vid privat användning av en tillgång som hör till verksamheten” daterat den 5 februari 2009, dnr 131 127722-09/111. Ställningstagandet har kortats ner med hänsyn till RÅ 2008 ref. 72. Att det ska vara användningen som avgör om det ska bli uttagsbeskattning och att det är ett delat ansvar för bevisningen mellan den betalningsskyldige och Skatteverket är sådan information som kan framgå direkt på vägledningssida. Det nya ställningstagandet gäller därför endast vad som ska ingå i beskattningsunderlaget när det är klarlagt att uttagsbeskattning ska ske vid privat användning av en tillgång som hör till verksamheten. Ställningstagandet innebär ingen ändring i sak.