Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter och allmänna råd om gruv- och borrhålskartor

Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om hur kartor över gruvor och motsvarande anläggningar samt borrhål enligt 14 kap. 4 § minerallagen (1991:45) ska upprättas och kompletteras samt hur och när dessa kartor ska ges in till bergmästaren.

Med gruvkarta avses den karta som koncessionshavaren enligt 14 kap. 4 § minerallagen (1991:45) ska upprätta över gruvor och motsvarande anlägg­ ningar som är under arbete. En gruvkarta ska ge en ur gruvrättslig, geometrisk och geologisk synpunkt noggrann och aktuell bild av gruvan och motsvarande anläggningar i tre dimensioner.

På gruvkartan ska följande information finnas med: 1. samtliga gruvrum, 2. borrhål av bestående värde enligt 5 kap. 1 §, 3. de anläggningar och gränser som är väsentliga för gruvbrytningen, 4. gruvområdets geologiska beskaffenhet och förekomst av utvinnings­ bara mineraliska ämnen, och 5. särskilda stabilitetsförhållanden. Om det har betydelse för gruvans bestånd och allmänna säkerhet ska infor­ mation enligt första stycket utanför gruvan men inom bearbetningskoncessions­

området också återges på gruvkartan. Även närliggande gruvor och annan in­ formation som kan vara av betydelse ska läggas in på kartan.

Bergmästaren får begära att vissa särskilda informationsmängder ska ingå i gruvkartan för att visa den information som krävs enligt 2 kap. 2 §. Bergmäs­ taren får även begära att vissa särskilda informationsmängder utöver vad som framgår av 2 kap. 2 § ska ingå i gruvkartan. Koncessionshavaren bedömer vilka särskilda informationsmängder som behövs i övrigt.

En gruvkarta eller en kopia av gruvkartan ska hållas tillgänglig vid gruvan för bergmästaren samt för berörda fastighetsägare och innehavare av särskild rätt att ta del av.

Utdrag av gruvkartan ska ges in till bergmästaren i form av säkringsmaterial i enlighet med 3 kap. eller slutkarta i enlighet med 4 kap. Bergmästaren får även begära in annat utdrag.

Säkringsmaterial utgörs av sådana utdrag av gruvkartan som gör att denna kan återskapas om den har förstörts eller på annat sätt gått förlorad.

Säkringsmaterialet och dess enskilda delar ska vara tydligt märkta med datum och angivelse att det är säkringsmaterial. Ovidkommande material, arbetsfiler och dylikt ska vara bortredigerat vid inlämnande. En separat innehållsförteckning över säkringsmaterialet, dess uppbyggnad och övrig information som är nödvändig för gruvkartans upprättande, ska bifogas när säkringsmaterialet ges in till bergmästaren. En förteckning över eventuella stompunkter ska också bifogas.

Säkringsmaterial ska ges in till bergmästaren före utgången av det andra året efter det år då gruvarbetet påbörjades. Därefter ska säkringsmaterial sändas in till bergmästaren vartannat år.

Om gruvdriften avbryts under sex månader eller längre ska koncessions­ havaren på begäran av bergmästaren omgående ge in säkringsmaterial eller slutkarta.

Säkringsmaterial ska kompletteras av rådata. I de fall säkringsmaterialet lämnas in digitalt ska det lämnas i ett format som kan läsas in i öppna program­ varor (exempelvis PDF, 3D­PDF). Säkringsmaterial som lämnas in digitalt ska även kompletteras av digitala rådata.

En slutkarta ska visa hur och var gruvverksamheten pågått. Slutkartan utgörs av arkivbeständigt utdrag från gruvkartan med de särskilda informa­ tionsmängder som behövs för att ge en komplett bild av de förhållanden som anges i 2 kap. 2–3 §§.

Slutkartan ska utföras minst i skala 1:2 000 och format A3. Om skalan är en för minskning i förhållande till gruvkartans skala ska det vara möjligt att rekonstruera slutkartan till originalskalan. I områden där malm kvarstår i väsentlig mängd ska omfattningen av slutkartan motsvara en gruvkarta. Grund information enligt bilaga 1 ska alltid ingå.

En utförlig beskrivning som kompletterar slutkartans information ska bifogas till slutkartan. I beskrivningen ska följande ingå: 1. innehållsförteckning, 2. lägesbeskrivning, 3. beskrivning av kartornas och mätsystemets uppläggning, 4. förteckning över stompunkter, 5. geologisk beskrivning, 6. historisk beskrivning, 7. gruvrättslig beskrivning, 8. områden med risk för sättningar och/eller ras, 9. kvarstående obrutna och kvarlämnade brutna malmer, halter och kvantiteter, 10. brytningstekniska erfarenheter inklusive kommentarer, 11. anrikningstekniska erfarenheter inklusive kommentarer, och 12. teckenförklaring för använda beteckningar.

Borrhål som märks ut på slutkartan ska innehålla information om malm­ läget. Om protokoll som visar borrhålens geologi och malmanalyser bifogas behöver borrhålens geologi inte redovisas på kartan.

En arkivbeständig slutkarta ska upprättas och ges in till bergmästaren. Detta ska göras inom två år räknat från det datum när anmälan enligt 57 § mineralförordningen (1992:285) om gruvans nedläggning kommit in till berg­ mästaren. Vid samma tillfälle ska även en digital kopia av slutkartan lämnas in.

En borrhålskarta ska ge en beskrivning av borrhål av bestående värde inom ett koncessionsområde där gruvdrift inte påbörjats. Med borrhål av bestående värde avses sådana undersökningsborrhål som ger väsentliga upplysningar om områdets geologi under markytan.

På en borrhålskarta ska läge för borrhålspåhugg anges med sådan noggrannhet att det säkert kan påträffas. Därutöver ska följande redovisas på borrhålskartan: 1. borrhålets dimension, 2. borrhålets sträckning (strykning och stupning) inkluderat avvikelse­ mätning, 3. den geologiska information som observerats i samband med uppta­ gandet av borrhålet, och 4. fastighetsgränser och andra gränser av betydelse för tolkningen av kartan. Om protokoll som visar borrhålens geologi och malmanalyser bifo­ gas behöver borrhålens geologi inte redovisas på kartan.

En arkivbeständig borrhålskarta ska ges in till bergmästaren senast 18 månader efter det att undersökningsarbete avslutats eller avbrutits utan att där­ efter ha återupptagits om borrhål av bestående värde upptagits inom konces­ sionsområdet. Vid samma tillfälle ska även en digital kopia av borrhålskartan lämnas in.

Mätningsarbetet ovan och under jord ska kopplas till ett referenssystem. I första hand ska nationella referenssystem i plan och höjd användas. Om lokala system används så ska ett transformationssamband till något nationellt referenssystem anges. Det referenssystem i plan och höjd som används ska anges på kartorna.

Bergmästaren får medge undantag från dessa föreskrifter om det finns sär­ skilda skäl och förutsatt att syftet med bestämmelsen ändå uppnås.