Förordning om ändring i förordningen (Läroplaner 1985:7) om läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna

------ Denna förordning skall kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS). Förordningen träder i kraft två veckor efter den dag då förordningen enligt uppgift på den utkom från trycket i SKOLFS och tillämpas från och med läsåret 1991/92.

På regeringens vägnar

GÖRAN PERSSON

Barbro Wickberg (Utbildningsdepartementet)

Bilaga

LÄROPLAN FÖR KOMMUNAL OCH STATLIG UTBILDNING FÖR VUXNA

INLEDNING

1 Kommunal och statlig utbildning för vuxna

Landstingskommunerna får sedan 1988 anordna särvux. Ansvaret får också under vissa förutsättningar överlåtas på en kommun. Utbildningen vänder sig till vuxna som inte kan delta i grundvux och komvux, därför att de är psykiskt utvecklingsstörda. Genom särvux kan de få utbildning som svarar mot den som ungdomar får i grundsärskolan. Fr.o.m. den 1 juli 1991 får utbildning anordnas även på träningsskolenivå. För dem som vill skaffa sig kompetens i ett ämne på grundsärskolans högstadium anordnas undervisningen som fristående kurser. För svenskundervisning för invandrare (sfi) gäller en särskild läroplan, läroplan för grundläggande svenskundervisning för vuxna invandrare (Läroplaner 1991:1). Statens skolverk har tillsyn över det offentliga skolväsendet för vuxna och över statens skolor för vuxna. Kommunen och landstingskommunen utser en eller flera nämnder som styrelse för sin kommunala vuxenutbildning. Härnösands och Norrköpings kommuner utser en sådan nämnd att också vara styrelse för SSV i kommunen. I läroplanen används genomgående uttrycket skolstyrelsen för att beteckna den eller de nämnder som har utsetts till styrelse.

2 Grundläggande bestämmelser

Verksamheten inom den kommunala och statliga utbildningen för vuxna utformas lokalt enligt de mål och riktlinjer och efter de föreskrifter som fastställs av riksdag och regering. De grundläggande bestämmelserna om grundvux, komvux och särvux finns i skollagen. Enligt ikraftträdandeoch övergångsbestämmelser till lagen om ändring av skollagen gäller under läsåret 1991/92 fortfarande stora delar av vuxenutbildningslagen. För SSV gäller lagen om statens skolor för vuxna. Dessutom finns förordningar som regeringen utfärdar. Den grundläggande förordningen är vuxenutbildningsförordningen. Om bl.a. vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, inbyggd utbildning och uppdragsutbildning finns särskilda förordningar.

3 Läroplanen och dess delar

I vuxenutbildningsförordningen finns föreskrifter om att det skall finnas en särskild läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82). Den innehåller mål och riktlinjer för verksamheten samt timplaner och kursplaner. Det finns också kommentarmaterial. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Timplanerna fastställs av skolverket och anger det högsta antalet lektioner för de olika kurserna. Kursplanerna fastställs också av skolverket. De är indelade i mål och huvudmoment som beskriver undervisningens inriktning och innehåll i de olika kurserna. För grundskolekurserna anges också vad som krävs för betyget Godkänd. Som stöd för undervisningen och för det lokala utvecklingsarbetet finns kommentarmaterial. Det innehåller inga föreskrifter. Kommentarmaterialet belyser aktuella frågor och problem. Där diskuteras alternativa metoder att bemästra svårigheter och arbeta i den riktning som målen för utbildningen anger.

4 Skolplan och lokala arbetsplaner

Enligt skollagen skall det finnas en skolplan i alla kommuner. Den antas av kommunfullmäktige. Skolplanen skall visa hur bl.a. vuxenutbildningen skall gestaltas och utvecklas. Där skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen tänker vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för vuxenutbildningen. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

MÅL OCH RIKTLINJER

1 Mål och målgrupper

1.1 Allmänna mål för vuxenutbildningen

Grundvux, komvux, särvux och sfi bildar det offentliga skolväsendet för vuxna. Andra former av den samhällsstödda vuxenutbildningen är SSV, folkhögskola, studiecirkelverksamhet och arbetsmarknadsutbildning. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

1.7 Särskilda mål för särvux

Särvux skall medverka till att förverkliga vuxenutbildningens allmänna mål genom att erbjuda grundläggande och kompetensinriktad utbildning som 1. utifrån den studerandes förutsättningar förmedlar kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för den enskilde i samhället och som kan utgöra grund för yrkesutövning, 2. ger såväl kompetens i enstaka ämnen som fullständig kompetens motsvarande den som ges i grundsärskolan.

1.8 Målgrupper för särvux

Särvux vänder sig till psykiskt utvecklingsstörda och barndomspsykotiska vuxna som har behov av utbildning på träningsskolans eller grundsärskolans nivå. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

2 Komvux uppbyggnad

2.1 Beslut om utbildning

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Skolstyrelsen bör också samverka med kringliggande kommuner. Samverkan mellan komvux i olika kommuner och mellan komvux och SSV bör kunna underlätta för kommunerna att erbjuda en större bredd i vuxenutbildningen än vad varje kommun själv kan åstadkomma. Deltagarunderlaget kan ibland vara litet, t.ex. i ovanliga ämnen. I sådana fall kan en flerårsplanering underlätta. Det är också möjligt att bedriva samläsning mellan närbesläktade ämnen eller olika etapper av ett ämne eller med motsvarande utbildning i gymnasieskolan. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

2.3 Kursernas uppbyggnad

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- För att möta bl.a. den tekniska utvecklingen och förändringar på arbetsmarknaden kompletteras utbildning motsvarande den som ges i gymnasieskolan inom komvux med särskilda yrkesinriktade kurser. Kursplaner för

dessa fastställs av skolverket efter samråd med arbetsmarknadens parter. För varje sådan kurs anges utbildningens mål, innehåll och omfattning. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

2.5 Lokala arbetsplaaer

För varje skolenhet skall en lokal arbetsplan finnas. Arbetsplanen fastställs av rektor för skolenheten. Den utarbetas av skolledningen under medverkan av lärare, syofunktionärer, övrig personal och representanter för de studerande. Det finns inga närmare föreskrifter om hur en lokal arbetsplan skall utformas eller vad den skall innehålla. Det bestämmer varje skolenhet själv. Arbetsplanen utgör en konkretisering av läroplanens mål, av kommunens skolplan och av de riktlinjer som skolstyrelsen har gett för vuxenutbildningen i kommunen. Vid utarbetandet bör man också ta till vara de forskningsresultat, erfarenheter och synpunkter som publiceras i kommentarmaterialet till läroplanen. Genom att arbetsplanerna utarbetas lokalt kan de anpassas till de lokala förutsättningarna, komvux organisation och skolstyrelsens beslut om vilka kurser som skall anordnas i kommunen. Man bör också ta till vara de möjligheter till kontakt med samhällsinstitutioner, näringsliv och kulturaktiviteter som finns i kommunen. Möjligheterna till samverkan mellan olika ämnen skall också beaktas. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

2.6 Stödjande och elevvårdande insatser

Det schablontillägg som tidigare fanns för bl.a. stödjande och elevvårdande insatser ingår nu i sektorsbidraget.

3 Allmänna riktlinjer för verksamheten

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

3.7 Ämnesövergripande frågor

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Många vuxenstuderande läser dock bara ett ämne i taget eller deltar i en enda yrkesinriktad kurs och åtskilliga lärare undervisar på deltid i komvux eller i ett enda ämne. Dessa förhållanden och det begränsade antalet lektioner i komvux innebär en risk för att undervisningen begränsas till kursinnehållet i resp. ämne. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

3.8 Vuxenstuderande med särskilda behov

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

Stödundervisning

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- När man upptäcker att vissa studerande har brister i sina kunskaper eller färdigheter, som gör det svårt för dem att följa undervisningen, bör man erbjuda stödundervisning och sätta av tid för extra handledning för dessa studerande. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Om möjligt bör en invandrare, som önskar det, få stödundervisning på sitt eget språk. Man bör också observera handikappade studerandes behov av stödundervisning. Det är viktigt att de resurser som har avsatts för stödundervisning används för dem som bäst behöver stöd och inte för hela gruppen. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

Utökad timplan

Om många eller kanske alla studerande i en kurs har särskilda svårigheter att följa undervisningen, kan skolstyrelsen utöka timantalet i kursen utöver vad som anges i timplanen.

Kurser för studerande med särskilda behov

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- För nyanlända invandrare finns svenskundervisning för invandrare (sfi). Invandrare, som av olika anledningar har hamnat utanför sfi-systemet, har rätt till grundläggande utbildning i svenska som andraspråk inom komvux. Invandrare kan, även om de har deltagit i en sådan kurs eller har genomgått sfi, ha svårigheter att delta i den reguljära undervisningen i svenska. De kan i stället delta i en grundskolekurs i svenska som andraspråk. En sådan kurs inriktas betydligt mera på de svårigheter med språket som invandrare har. Det kan dessutom vara nödvändigt att erbjuda stödundervisning för att invandrare skall kunna följa undervisningen. Detta är särskilt viktigt när kurser i hemspråk och i svenska som andraspråk inte anordnas.

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

4 Metoder och arbetsformer

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

4.3 Studieplanering. Urval av stoff

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Läraren ansvarar för att undervisningen anpassas till de studerandes olika förutsättningar och behov. Vid planeringen måste man utgå både från målen och huvudmomenten. Även kommentarmaterialet till läroplanen och den lokala arbetsplanen bör beaktas vid planeringen av undervisningen i den enskilda kursen. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

4.7 Läromedel

(Ändringen innebär att andra och tredje styckena utgår.) -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

4.8 Redovisningsformer, betygsättning och annan utvärdering

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Betyg skall sättas vid slutet av varje kurs utom orienteringskurs för vuxenstuderande. Betyget skall utgöra en bedömning av den studerandes kunskaper och färdigheter i ämnet. I grundskolekurser ges betyget Godkänd eller Icke godkänd. I gymnasieskolekurser ges betyg i en femgradig skala, där högsta betyget är fem. Någon given procentsats för olika betygsgrader finns inte. För särskilda yrkesinriktade kurser anges i tim- och kursplanen eller i vuxenutbildningsförordningen om tvågradig eller femgradig betygsskala skall användas.

5 Grundskolekurser inom komvux

(En ny grundläggande vuxenutbildning införs fr.o.m. läsåret 1992/93.)

5.1 Ämnen

Grundskolekurserna svarar mot den utbildning som ges på grundskolans högstadium. I ämnet engelska omfattar grundskolekursen även låg- och mellanstadiets kurs. Grundskolekurserna utgör etapp 1 i resp. ämne. I ämnet svenska som andraspråk finns dessutom en kurs för grundläggande utbildning i svenska som andraspråk. Den riktar sig till invandrare som av någon anledning har hamnat utanför sfi-systemet. Grundskolekurserna studeras separat eller kombineras så att de ger en fullständig kompetens motsvarande grundskolan. En vuxenstuderande i komvux kan också kombinera en eller flera grundskolekurser med gymnasieskolekurser eller särskilda yrkesinriktade kurser. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- För varje ämne finns en kursplan bestående av mål och huvudmoment. I kursplanen anges också vad som krävs för betyget Godkänd. Det finns också kommentarmaterial som ytterligare belyser undervisningens innehåll och uppläggning. Mål och riktlinjer, kursplanerna, kommentarmaterialet och den lokala arbetsplanen som skall finnas vid varje skolenhet utgör underlag för studieplaneringen i varje kurs. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

5.2 Antalet lektioner

Enligt riktlinjer i vuxenutbildningsförordningen fastställer skolverket genom timplanerna det högsta antalet lektioner för grundskolekurserna. Skolstyrelsen får vid behov utöka timplanen.

5.3 Delning i undervisningsgrupper

Antalet deltagare i grundskolekurser och delning av en kurs i flera undervisningsgrupper beslutas lokalt.

5.4 Slutbetyg

Slutbetyg från komvux, som motsvarar fullständig kompetens från grundskolan, skall utfärdas när en studerande har slutfört grundskolekurser med betyget Godkänd i följande ämnen: svenska etapp 1 eller svenska som andraspråk etapp 1 matematik etapp 1 engelska etapp 1

religionskunskap etapp 1 samhällskunskap etapp 1 historia etapp 1 geografi biologi etapp 1 kemi etapp 1 fysik etapp 1 I slutbetyget får alltså ingå betyg i ettdera svenska etapp 1 eller svenska som andraspråk etapp 1. Den studerande väljer själv vilket av betygen som skall ingå. Ett slutbetyg får också omfatta betyg i hemspråk. I slutbetyget skall tas in betyg från komvux eller SSV och motsvarande betyg från någon annan skola som står under tillsyn av skolverket. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget får bara tas in, om det finns särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan vara t.ex. att en studerande, trots att studierna har bedrivits kontinuerligt, inte har hunnit bli färdig inom åtta år med de sista ämnena som krävs för slutbetyget. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

6 Gymnasieskolekurser och särskilda yrkesinriktade kurser

6.1 Ämnen

Gymnasieskolekurserna inom komvux svarar mot den utbildning som ges i gymnasieskolan. Dessutom finns särskilda yrkesinriktade kurser, som saknar motsvarighet i gymnasieskolan. De betraktas som gymnasieskolekurser i komvux. I varje gymnasieskolekurs ingår i regel bara ett ämne. I de särskilda yrkesinriktade kurserna och vissa specialkurser kan flera ämnen ingå i samma kurs. Särskilda yrkesinriktade kurser får endast anordnas i sin helhet. Det framgår av tim- och kursplanen för varje specialkurs om de ingående ämnena får anordnas som separata kurser eller inte. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Gymnasieskolekurser får anordnas i praktiskt taget alla ämnen som finns i gymnasieskolan. Undantagna är ämnena bild, musik, konst- och musikhistoria och andra estetiska ämnen, eftersom dessa hör till folkbildningens ansvarsområde. Undantagna är också hemspråk, idrott och specialidrott. Ämnet arbetslivsorientering är integrerat med ämnet samhällskunskap. Gymnasieskolekurser får förekomma i svenska som andraspråk och i teckenspråk. För varje ämne resp. varje särskild yrkesinriktad kurs finns en kursplan bestående av mål och huvudmoment. Det finns också kommentarmaterial som ytterligare belyser undervisningens innehåll och uppläggning. Mål och riktlinjer, kursplanerna, kommentarmaterialet och den lokala arbetsplanen som skall finnas vid varje skolenhet utgör underlag för studieplaneringen i varje kurs.

6.2 Antalet lektioner

Enligt riktlinjer i vuxenutbildningsförordningen fastställer skolverket genom timplanerna det högsta antalet lektioner för gymnasieskolekurserna och de särskilda yrkesinriktade kurserna. Skolstyrelsen får vid behov utöka timplanen. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

6.3 Indelning i etapper och delmoment

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Gymnasieskolans skolverkstäder har vanligen inte tillräcklig utrustning för att en delmomentskurs, som innehåller arbetsteknik, skall kunna anordnas inom komvux med en stor grupp studerande. Därför får delmomenten inom vissa yrkesämnen alternativt delas upp i s.k. moduler, som kan läggas samman till modulkurser enligt föreskrifter i vuxenutbildningsförordningen. De studerande kan då placeras ut på olika studieplatser (stationer) i verkstaden och arbeta med olika delmoment samtidigt. De byter sedan stationer efter ett uppgjort cirkulationsschema.

6.4 Särskilda yrkesinriktade kurser

De särskilda yrkesinriktade kurserna har ingen motsvarighet i gymnasieskolan. Tim- och kursplanerna fastställs av skolverket efter samråd med arbetsmarknadens parter. De särskilda yrkesinriktade kurserna tillgodoser främst behov av fortbildning eller vidareutbildning i ett yrke. Några avser grundutbildning för yrkesgrupper som hittills har saknat egentlig yrkesutbildning.

Inventering av utbildningsbehov

(Ändringen innebär att andra stycket utgår.) -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

Utveckling av tim- och kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser

Framställning om tim- och kursplan för en ny särskild yrkesinriktad kurs kan göras av någon av arbetsmarknadens parter, skolstyrelsen i en kommun eller annan kommunal eller statlig myndighet. Nya kursplaner fastställs efter centralt samråd med arbetsmarknadens parter. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

6.6 Delning i undervisningsgrupper

Antalet deltagare i gymnasieskolekurser och särskilda yrkesinriktade kurser samt delning av en kurs i flera undervisningsgrupper beslutas lokalt.

6.7 Betygsättning

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

Betygsättning i särskilda yrkesinriktade kurser

Tvågradig eller femgradig betygsskala används i särskilda yrkesinriktade kurser. Betyg sätts i varje ämne, om kursen omfattar flera ämnen. Det framgår i regel av kursplanen vilken betygsskala som skall tillämpas. Ytterligare föreskrifter finns i vuxenutbildningsförordningen.

6.8 Avgångsbetyg av olika slag

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

Beräkning av utbildningsvolymenför avgångsbetyg 2 och 3

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Antalet lektioner enligt timplanen används vid beräkningen även när ett lägre timtal än i timplanen har tillämpats i en kurs och när timplanen i en kurs har utökats. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

Avgångsbetygfrån årskurs 4 av teknisk linje

Avgångsbetyg från årskurs 4 av teknisk linje får utfärdas i komvux när en studerande 1. har uppfyllt kraven för avgångsbetyg 3 från teknisk sektor, 2. har betyg i ämnen enligt närmare föreskrifter från regeringen. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

Betyg som skall tas in i avgångsbetyg

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- I avgångsbetyg skall tas in betyg från komvux eller SSV och motsvarande betyg från gymnasieskolan eller någon annan skola som står under tillsyn av skolverket. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Ett betyg som har satts mer än åtta år före avgångsbetyget får bara tas in, om det finns särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan vara t.ex. att en studerande, trots att studierna har bedrivits kontinuerligt, inte har hunnit bli färdig inom åtta år med de sista ämnena som krävs för avgångsbetyget. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

7 Grundutbildning för vuxna

(En ny grundläggande vuxenutbildning införs fr.o.m. läsåret 1992/93.)

7.1 Inledning

De mål och riktlinjer som gäller för verksamheten inom komvux gäller i tillämpliga delar också för grundvux. Utbildningen i grundvux skall vara målinriktad. Några timplaner och kursplaner finns dock inte för grundvux. Det finns kommentarmaterial även för grundvux. Lokala arbetsplaner skall också finnas för grundvux. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

7.2 Grundvux uppbyggnad

Utbildningens innehåll

Grundvux omfattar grundläggande utbildning i läsning, skrivning och räkning upp till en nivå som motsvarar vad som normalt uppnås i dessa avseenden på grundskolans mellanstadium. Samhällsorienterande och naturorienterande moment ingår också i utbildningen i grundvux. För icke svensktalande studerande ingår träning i svenska språket. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

Undervisningens organisation

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

Begränsning av studietiden

Den totala studietiden för en studerande i grundvux är begränsad till högst 1 000 lektioner. Skolstyrelsen kan besluta om förlängning av studietiden enligt föreskrifter i vuxenutbildningsförordningen. Beslut om förlängning skall fattas i varje särskilt fall på grundval av en individuell bedömning.

7.3 Allmänna riktlinjer för verksamheten

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

7.4 Metoder och arbetsformer

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

Utvärdering

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- I grundvux sätts inte betyg. Däremot kan den studerande som så önskar få ett av rektor eller annan skolledare utfärdat intyg över genomgången utbildning i grundvux.

8 Särvux

8.1 Inledning

De mål och riktlinjer som gäller för verksamheten inom komvux och grundvux gäller i tillämpliga delar också för särvux. Utbildningen i särvux skall vara målinriktad. Timplaner och kursplaner finns bara för de fristående kurserna, som svarar mot grundsärskolans högstadium. Lokala arbetsplaner skall finnas även för särvux. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

8.2 Särvux uppbyggnad

Utbildningens innehåll

Alla utvecklingsstörda vuxna har, oavsett grad av utvecklingsstörning, möjlighet att utvecklas genom vuxenutbildning. Eftersom särvux vänder sig till en mycket heterogen grupp vuxna, omfattar utbildningen olika delar. I särvux ges utbildning på en nivå som svarar mot träningsskolan. Denna del av särvux omfattar kommunikation samt verklighetsuppfattning och omvärldskunskap från träningsskolans kursplan. Det finns också en grundläggande del av särvux som ger utbildning i läsning, skrivning och räkning upp till en nivå som motsvarar vad som normalt uppnås i dessa avseenden på grundsärskolans mellanstadium. Samhällsorienterande och naturorienterande moment ingår i utbildningen. För icke svensktalande studerande ingår träning i svenska språket. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- För de fristående kurserna gäller kursplaner och timplaner som fastställs av skolverket. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

Undervisningens organisation

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Begränsning av studietiden

Den totala studietiden för en studerande i särvux är begränsad till högst 1 000 lektioner. Skolstyrelsen kan besluta om en förlängning av studietiden enligt föreskrifter i förordningen om vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda. Beslut om förlängning skall fattas i varje särskilt fall på grundval av en individuell bedömning.

Stödjande och elevvårdande insatser

Det schablontillägg som tidigare fanns för bl.a. stödjande och elevvårdande insatser ingår nu i det schabloniserade statsbidraget till särvux.

8.3 Allmänna riktlinjer för verksamheten

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

8.4 Metoder och arbetsformer

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

Läromedel

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Läromedlen skall vara kostnadsfria för dem som deltar i särvux på träningsskolenivå och i den grundläggande delen av särvux. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

Intyg, betyg och betygsdokument

I utbildning som motsvarar träningsskolan och i den grundläggande delen av särvux sätts inte betyg. Däremot kan den studerande som så önskar få ett av rektor eller annan skolledare utfärdat intyg över genomgången utbildning. Vid slutet av varje ämneskurs ges betyget Godkänd eller Icke godkänd. Om det finns särskilda skäl får rektor besluta att betyg skall bytas ut mot ett intyg även efter en avslutad ämneskurs. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --

9 Statens skolor för vuxna (SSV)

9.1 Inledning

-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- SSV utvecklar också nya timplaner och kursplaner samt undervisningsmaterial för sådana utbildningar som ligger i linje med målen för SSV. Detta arbete sker i samråd med skolverket, som ansvarar för samrådet med arbetsmarknadens parter centralt.

9.2 Distansundervisningens uppbyggnad

Utbildningens innehåll och organisation

SSV anordnar kurser i såväl allmänna ämnen som yrkesämnen. Utbildningen följer de kursplaner som har fastställts för komvux. För SSV gäller dock särskilda timplaner. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --