Förordning om 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna

Bilaga

1994 ÅRS LÄROPLAN för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)

1 Skolans värdegrund och uppgifter

1.1 Grundläggande värden

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. I skollagen (1985:1100) slås det fast att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 och 9 §§). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Förståelse och medmänsklighet

Förståelse och medmänsklighet

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden

som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både möjlighet och skyldighet att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen. En trygg identitet och medvetenhet om det egna kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan ska bidra till att människor får en identitet som kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder ska främjas.

Saklighet och allsidighet

Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Då värderingar redovisas, ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem. Alla som verkar i skolan ska dock alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.

En likvärdig utbildning

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. I skollagen föreskrivs att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 2 och 9 §§). Normerna för likvärdigheten anges genom de riksgiltiga målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med olika funktionshinder. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.

Rättigheter och skyldigheter

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.

1.2 Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna

Skolans uppdrag

Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All verksamhet i skolan ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga

kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Inom gymnasiesärskolan och särvux ska eleverna tillägna sig ett alltmer undersökande sätt att tänka och arbeta. Genom studierna ska eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge gymnasieeleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation. De etiska perspektiven är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Därför ska undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden. Miljöperspektiv i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv i undervisningen är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet och för att förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser.

Kunskaper och lärande

Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former -- såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet -- som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Undervisningen ska ge ett historiskt perspektiv, som bl.a. låter eleverna utveckla beredskapen inför framtiden, förståelsen för kunskapers relativitet och förmågan till dynamiskt tänkande. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang, vilket fordrar särskild uppmärksamhet i en kursutformad skola. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. Skolan kan inte själv förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Därvid ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld eleven möter i skolan och det arbete eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan. Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina

förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro.

Den enskilda skolans utveckling

Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer. Samarbetet med den obligatoriska skolan och med universitet och högskolor ska utvecklas liksom samverkan mellan de frivilliga skolformerna. Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all gymnasial utbildning men av avgörande betydelse för den yrkesförberedande utbildningens kvalitet. När det gäller ungdomar ska skolan samverka med hemmen. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder.

1.3 Särskilda uppgifter och mål för olika skolformer

Utbildning för ungdomar

Uppgifter

Gymnasieskolan ska med den obligatoriska skolan som grund fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som förberedelse för yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor m.m. och som förberedelse för vuxenlivet som samhällsmedborgare och ansvariga för sina egna liv. Gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda och bygger på den obligatoriska särskolan. Gymnasiesärskolan ska utifrån varje elevs förutsättningar fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid (1 kap. 5 § skollagen).

Mål

Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan syftar till att ungdomar ska genomgå en fullständig gymnasieutbildning. Utbildningen ska inom ramen för den utbildningsväg ungdomarna valt ge var och en möjlighet till en harmonisk och allsidig utveckling. De ska få en sådan grund för ett livslångt lärande att de har beredskap för den omställning som krävs när betingelser i arbetsliv och samhällsliv förändras.

Utbildning för vuxna

Uppgifter

Vuxenutbildningen i komvux ska, med elevernas tidigare utbildning och livserfarenhet som utgångspunkt, fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för deltagande i samhällslivet. Komvux ska anordna utbildning såväl i enstaka ämnen som för kompetens som svarar mot fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning. Särvux, som vänder sig till vuxna med utvecklingsstörning, ska – med elevernas tidigare utbildning och erfarenheter som utgångspunkt samt utifrån varje elevs förutsättningar – fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som grund för deltagande i samhällsliv och yrkesliv (12 kap. 1 a § skollagen).

Särvux ska anordna utbildning såväl för kompetens i enstaka ämnen som för fullständig kompetens motsvarande den som ges i den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolans yrkesutbildning.

Mål

Vuxenutbildningen ska, med utgångspunkt i vad som föreskrivs i 1 kap. 9 § skollagen,

• överbrygga utbildningsklyftorna och därigenom verka för ökad jämlikhet och social rättvisa,
• öka elevernas förmåga att förstå, kritiskt granska och medverka i kulturellt, socialt och politiskt liv och därigenom bidra till det demokratiska samhällets utveckling,
• utbilda vuxna för varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets förändring och bidra till full sysselsättning och därigenom främja utveckling och framsteg i samhället, och
• tillgodose de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och utbildningsmöjligheter och ge dem tillfälle att komplettera ungdomsutbildningen.

Vuxna elevers kunskaper ska kompletteras endast i en sådan omfattning att de vid utbildningens slut har kunskaper av samma kvalitet som ungdomarna efter ungdomsutbildningen. Kunskapsmålen är desamma för ungdomar och vuxna, men kursernas innehåll, omfattning och tyngdpunkter behöver inte vara identiska.

2 Mål och riktlinjer

Mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Mål att uppnå uttrycker vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål.

2.1 Kunskaper

Mål

Mål att sträva mot Skolan ska sträva mot att varje elev i gymnasieskolan och komvux samt, så långt det är möjligt, i gymnasiesärskolan och särvux

• tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieprogram,
• kan använda sina kunskaper som redskap för att – formulera och pröva antaganden och lösa problem, – reflektera över erfarenheter, – kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och – lösa praktiska problem och arbetsuppgifter,
• tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas,
• utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande, och
• utvecklar förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.

Skolan ska sträva mot att varje elev i gymnasieskolans nationella och specialutformade program samt den gymnasiala vuxenutbildningen dessutom

• kan överblicka större kunskapsfält och utvecklar en analytisk förmåga och närmar sig ett alltmer vetenskapligt sätt att arbeta och tänka,
• utvecklar kunskaper för ett föränderligt yrkesliv och för att kunna påverka arbetsliv och samhällsliv,

• ökar sin förmåga att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl empirisk kunskap och kritisk analys som förnuftsmässiga och etiska överväganden,
• kan använda kunskaper som redskap för att formulera och pröva hypoteser och lösa problem,
• har god insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet,
• har kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia,
• har kunskaper om internationell samverkan och globala samband, och
• kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv

Skolan ska särskilt sträva mot att varje elev som lämnar utbildning på individuellt program

i gymnasieskolan

• har en planering för och goda möjligheter till fortsatt utbildning eller förvärvsarbete.

Skolan ska särskilt sträva mot att varje elev i gymnasiesärskolan och särvux

• är medveten om sig själv som person och om sina förutsättningar och möjligheter,
• kan kommunicera och behärskar det svenska språket/teckenspråk eller alternativ kommunikation och själv förstår andra,
• kan ge uttryck för erfarenheter, tankar och känslor,
• har insikt i den egna kulturen och känner till och visar förståelse för andra kulturer,
• känner till förutsättningarna för en god miljö, och
• känner till grunderna för samhällets lagar och regler samt sina rättigheter och skyldigheter i skolan och samhället.

Mål att uppnå Det är skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt eller specialutformat

program eller sådant individuellt program som är förenat med yrkesutbildning under

anställning, s.k. lärlingsutbildning inom gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning

• kan uttrycka sig i tal och skrift så väl att elevens språk fungerar i samhälls-, yrkes- och vardagslivet och för fortsatta studier,
• kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje,
• kan använda engelska på ett funktionellt sätt i yrkes- och vardagsliv och för fortsatta studier,
• kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för yrkes- och vardagsliv,
• har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv,
• har förmåga att kritiskt granska och bedöma det eleven ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor, och
• kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört utbildning på gymnasieskolans nationella och specialutformade program dessutom
• har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa, och
• kan hämta stimulans ur estetiskt skapande och kulturella upplevelser.

Varje person som slutfört utbildning för lärlingar ska

• ha för branschen godtagbart yrkeskunnande.

Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört utbildning på ett nationellt eller specialutformat program i gymnasiesärskolan har nått så långt i förhållande till de nyss för gymnasieskolan angivna målen, som de individuella förutsättningarna medger. Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om programmål för gymnasieskolans olika nationella program, för gymnasiesärskolans olika nationella program, för den grundläggande vuxenutbildningen samt för särvux olika delar.

Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska

• hjälpa elever som har behov av särskilt stöd, och
• samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande.

Läraren ska

• utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
• stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära,
• organisera arbetet så att eleven – utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, – upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, – får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, och – successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar,
• i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande,
• tydliggöra vilka värderingar och perspektiv kunskaperna vilar på och låta eleven ta ställning till hur kunskaper kan användas,
• se till att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både manliga och kvinnliga perspektiv,
• stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever med svårigheter,
• samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen,
• i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång,
• se till att eleverna tillägnar sig bok- och bibliotekskunskap, och
• i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och den pedagogiska forskningen.

2.2 Normer och värden

Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Mål att sträva mot Skolan ska sträva mot att varje elev

• vidareutvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde och integritet,
• inte accepterar att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå människor,
• förstår och respekterar andra folk och kulturer,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla

också med deras bästa för ögonen, och

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska

• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
• i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land, och
• aktivt motverka trakasserier mot och förtryck av individer och grupper.

Läraren ska

• klargöra det svenska samhällets grundläggande värden och med eleverna diskutera konflikter mellan dessa värden och faktisk verklighet,
• öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa,
• klargöra skolans normer och hur dessa är en grund för arbetet samt tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen,
• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, och
• visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet ha ett demokratiskt förhållningssätt

2.3 Elevernas ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar ska omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 och 9 §§).

Mål att sträva mot Skolan ska sträva mot att varje elev

• tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• aktivt utövar inflytande över sin utbildning,
• utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former,
• utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och
• stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor.

Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska

• gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.

Läraren ska

• utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,

• se till att alla elever oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen,
• uppmuntra sådana elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det,
• planera undervisningen tillsammans med eleverna,
• låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och
• tillsammans med eleverna utvärdera undervisningen.

2.4 Utbildningsval -- arbete och samhällsliv

De frivilliga skolformerna ska nära samverka med den obligatoriska skolan, med arbetslivet, med universiteten och högskolorna och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser på den utbildning eleven går, vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande utbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolorna och deras elever.

Mål att sträva mot Skolan ska sträva mot att varje elev

• utvecklar sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering,
• medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper samt aktuell information,
• ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha,
• får kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till utbildning, praktik m.m. i Sverige och andra länder, och
• är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket.

Riktlinjer

Personalen ska, efter en av rektor gjord arbetsfördelning,

• bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke,
• informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och därvid motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på kön och på social eller kulturell bakgrund,
• i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan,
• i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång,
• utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för undervisningen nås,
• i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, föreningsoch kulturliv, och
• bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar.

2.5 Bedömning och betyg

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som definieras i betygskriterier.

Mål att sträva mot Skolan ska sträva mot att varje elev

• tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och
• kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i kursplanerna.

Riktlinjer Läraren ska

• fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna,
• i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samverka med hemmen och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och
• redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker.

Läraren ska vid betygssättningen

• utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen,
• beakta även sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen,
• beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper, och
• göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen.

2.6 Rektors ansvar

Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvar för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att

• utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser och så att återvändsgränder i studiegången undviks,
• undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar,
• skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas,
• arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel,
• undervisning, elevvårds- och syoverksamhet utformas så att elever som behöver särskilt stöd och hjälp får detta,
• eleverna får information inför studiernas början, får en väl utformad introduktion i studierna och i ämnet/kursen och får stöd att formulera mål för sina studier,
• varje elev i dialog med skolan gör upp en individuell studieplan och reviderar den vid olika tillfällen under utbildningen, ㆍ lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för

att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter,

• det kommer till stånd samverkan mellan lärare i olika kurser så att eleverna får ett sammanhang i sina studier,
• samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning,
• den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke, ㆍ stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen, och
• skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.

Rektor har när det gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ett särskilt ansvar för att

• föräldrar får insyn i elevernas skolgång,
• skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen ska bidra, samordnas så att de utgör en helhet för eleven, och
• eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.

Rektor har när det gäller gymnasiesärskolan dessutom ett ansvar för att

• varje elev ges stöd vid arbetsplatsförlagd utbildning och senare vid utslussning till arbetslivet.

Rektor har när det gäller komvux och särvux ett särskilt ansvar för att

• utbildningen erbjuds på ett sådant sätt att vuxna kan studera på fritid, deltid eller heltid efter individuella behov och önskemål,
• utbildningen organiseras så att elever kan börja på en nivå i respektive ämne som bestäms av deras förkunskaper och avsluta den efter de studier som svarar mot den enskildes behov, och
• vuxna med kort eller bristfällig utbildning får stöd i att påbörja och genomföra utbildning. ------ 1. Denna förordning skall kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS). Förordningen träder i kraft den 1 juli 1994. 2. Genom förordningen upphävs a) 1970 års läroplan för gymnasieskolan (Lgy 70) sådan den har kungjorts i Skolöverstyrelsens publikationer Aktuellt från Skolöverstyrelsen (ASÖ) och Läroplaner. b) Förordningen (SKOLFS 1992:4) om ändring i beslutet den 14 maj 1970 om läroplan för gymnasieskolan. c) Förordningen (Läroplaner 1985:7) om 1982 års läroplan för vuxenutbildning (omtryckt SKOLFS 1992:6). d) Läroplan för särskolan (Lsä 73). 3. Den upphävda läroplanen för gymnasieskolan skall dock fortfarande tillämpas för undervisning i gymnasieskolan som med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) anordnas i form av linjer och specialkurser i följande delar: a) kursplaner, b) timplaner, c) allmänna bestämmelser till timplanerna.

4. Den upphävda läroplanen för särskolan skall dock fortfarande tillämpas för undervisning i gymnasiesärskolan som med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100) anordnas i form av linjer i följande delar: a) kursplaner, b)timplaner.

På regeringens vägnar

BEATRICE ASK

Sonja Hjorth (Utbildningsdepartementet)