Skolverkets föreskrifter om kursplaner för sameskolan

Bilaga

SAMISKA

Det övergripande syftet med undervisningen i samiska är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling och att öka deras kunskaper om samisk kultur. Undervisningen syftar till att eleverna ska få sådana kunskaper att de kan förstå och använda språket i tal och skrift. Den skall också stärka alla elevers vilja och tilltro till sin förmåga att aktivt använda samiska. Syftet är också att eleverna skall få kunskaper om samernas historia, religion, traditioner och livsvillkor samt få kännedom om den egna kulturens normer och värderingar och utifrån det kunna göra jämförelser med förhållanden i Sverige i övrigt. Språket har en viktig kulturskapande och kulturbevarande funktion. I språket finns den samiska bakgrunden och kulturella identiteten. Språkets funktion som kommunikationsmedel och dess grundläggande betydelse för lärandet och personlighetsutvecklingen gör det nödvändigt att skolan ger eleverna möjlighet att utveckla färdigheter i samiska. Eleverna skaffar sig därmed beredskap för ett livslångt lärande och förberedelse som medlemmmar i ett samhälle med kulturell pluralism. Samiska är ett minoritetsspråk som talas av ett mindre antal samer. Många samer har övergått till att nästan enbart tala majoritetsspråket svenska. En naturlig följd av det är att de flesta samebarn är svenskspråkiga, när de börjar skolan. En mindre del av dem är tvåspråkiga och talar både samiska och svenska. Det finns också elever som enbart talar samiska vid skolstarten. Språkets betydelse för den personliga identiteten kräver att varje enskild elev bemöts med respekt och också lär sig att acceptera och tolerera andras språk. Kursplanen för samiska är utformad med hänsyn till att ämnet skall läsas som ett profilämne i sameskolan, inom ramen för skolans val, och att det också skall kunna väljas inom ramen för språkval respektive elevens val. Tillämpningen av kursplanen skall vara flexibel och kunna anpassas till enskilda elevers studietid i ämnet och till olika elevers förkunskaper och språkförhållanden.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i samiska sträva efter att eleven  utvecklar tvåspråkighet i samiska och svenska,  kan, vill och vågar använda det samiska språket i olika sammanhang,  utvecklar sin förmåga att förstå och uttrycka sig både muntligt och skriftligt på samiska,  kan läsa och förstå texter av olika slag med god behållning och samtidigt självständigt ta ställning till innehållet,  får kunskaper om samiska språket, dess ursprung, historia och ständigt pågående utveckling,  lär sig skriftspråkets normer för stavning, meningsbyggnad och bruk av skiljetecken,  skaffar sig ord- och begreppsförråd inom olika områden,  utvecklar en stärkt självkänsla, identitet och kulturtillhörighet,  får kunskaper om samernas historia och levnadssätt, både det traditionella och det nuvarande,

 lär sig att söka information genom samiska kulturbärare i sin omgivning och andra samiska kunskapskällor,  får kunskaper om andra samiska dialekter än den egna.

Ämnets uppbyggnad och karaktär

Språkfärdigheter och kunskaper om samisk kultur utgör de centrala delarna av studierna. Olika språkliga aktiviteter med utgångspunkt från det samiska språket som det talas, läses och skrivs samt delaktigheten i två kulturer ger undervisningen dess struktur. Med hänsyn till elevernas olika språkliga bakgrund har denna kursplan skilda mål för samiska som förstaspråk och samiska som andraspråk. Dessa benämningar används här något annorlunda än vad som är vanligt och är också en markering av olika ambitionsnivåer. Målen för samiska som förstaspråk är satta på en sådan nivå, att det förutsätter att eleverna redan vid skolstarten kan tala språket. Undervisningen i samiska som andraspråk kan däremot starta på nybörjarnivå, men är också avsedd för elever som redan kan litet samiska. I Sverige indelas samiskan i tre dialekter: nord-, lule- och sydsamiska. På samma sätt som mellan närbesläktade språk finns mellan dialekterna både skillnader och likheter. Varje dialekt har en egen ortografi. Inom dialekterna finns ytterligare dialekter med varierande skillnader. Nordsamiskan finns inom hela sameområdet, medan sydsamiskan främst finns i de sydligaste delarna av området och lulesamiskan i Jokkmokksområdet.

Språket

Språket utvecklas i ett socialt samspel med andra. Eleverna utvecklar sin språkförmåga då de använder språket. Detta sker med utgångspunkt från personlig bakgrund och egna erfarenheter. De individuella förutsättningarna i form av språklig miljö skapar villkoren för arbetet med språkutvecklingen. Även begränsade kunskaper i språket är viktiga för elevens självtillit. Värdefullt är att eleverna försöker att göra sig förstådda även om den egna språkförmågan är begränsad. Eget skapande stimulerar och stödjer språkutvecklingen och ökar tilltron till den egna förmågan att använda språket. Genom användning av språket lär sig eleverna att behärska situationer som ställer olika krav på språklig förmåga. Språkutvecklingen främjas av att språket används i meningsfulla sammanhang och med ett meningsfullt innehåll då eleverna talar, läser, skriver och tänker. Kunskaper om språkets struktur och uppbyggnad liksom dess historiska utveckling är av stort värde för den personliga utvecklingen av språket. Genom samisk berättartradition och litteraturläsning får eleverna kunskaper och värderingar förankrade i det samiska kulturarvet. Elevernas språkfärdigheter i samiska och svenska utvecklas parallellt och språken stödjer ömsesidigt varandra. Många färdigheter tränas på enbart det ena språket för att sedan omsättas till det andra. Den parallella utvecklingen av de båda språken bör ge sådana färdigheter att det leder till att eleverna blir tvåspråkiga.

Språket och kulturen

I den samiska kulturen finns ett rikt och nyanserat språk inom flera olika områden. Naturen, väderleks- och klimatförhållanden samt andra fenomen i närmiljön kan exakt beskrivas med hjälp av den rika terminologin. Inom näringsutövning som jakt, fiske och renskötsel har också ett rikt och nyanserat språk skapats. När man levde i den traditionella samiska storfamiljen var det viktigt att exakt kunna ange släktförhållanden, därför utvecklades ett stort ordförråd på detta område. De samiska hantverkarna har under en mycket lång tid skapat och utvecklat sameslöjden och av det följer också ord och benämningar för varje del inom området. En önskan är att eleverna känner tillhörighet till den samiska kulturen och vill arbeta för ett bevarande och en utveckling av det egna språket och kulturen vid sidan om majoritetskulturen.

Mål för undervisning i samiska som förstaspråk

Vid slutet av femte skolåret skall eleven  kunna muntligt berätta och redogöra så att innehåll blir begripligt för åhöraren samt att kunna läsa en text högt inför klassen,  kunna läsa texter, både skönlitteratur och faktatexter, skrivna för barn och ungdom med god förståelse och flyt i läsningen,  kunna skriva berättelser, brev, anteckningar och redogörelser så att mottagaren förstår innehållet,  känna till och kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket och de vanligaste reglerna för stavning,  kunna själv söka enkel information och kunskap om samiska språket och kulturen i sin omgivning, i ordlistor och uppslagsverk,  kunna något om samiska språkets ursprung,  känna till den samiska berättartraditionen och jojken,

 känna till samiskt levnadssätt i historien och nutiden.

Mål för undervisning i samiska som andraspråk

Vid slutet av femte skolåret skall eleven  förstå vårdat och tydligt talspråk,  kunna delta i vardagliga samtal,  kunna läsa och förstå enkla texter,  kunna formulera sig skriftligt i enkla former,  kunna själv söka enkel information och kunskap om samiska språket och kulturen i sin omgivning, i ordlistor och uppslagsverk,  kunna något om samiska språkets ursprung,  känna till något om den samiska berättartraditionen och jojken, känna till något om samiskt levnadssätt i historien och nutiden.