Förordning om kursplaner i kärnämnen för de delar av vuxenutbildning för utvecklingsstörda som motsvarar grundsärskolan

SVENSKA

Syfte

Språket är ett medel för kontakt och påverkan. Språket är också en väg till kunskap och det är av grundläggande betydelse för lärandet. Med hjälp av språket erövrar eleverna nya begrepp och lär sig se sammanhang. I språket kan eleverna utbyta tankar och känslor med andra och utveckla olika relationer. Språk och kultur är också oupplösligt förenade med varandra. I språket finns våra rötter och vår kulturella identitet. Det är därför skolans viktigaste uppgift att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning skall ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sina färdigheter i att tala och lyssna, läsa och skriva, samt skapa respekt för andras språk och sätt att uttrycka sig i tal och skrift. Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan, arbetslivet och vardagslivet.

Strävan

Skolan skall sträva mot att eleverna * utvecklar en sådan språklig säkerhet i tal och skrift att de med respekt för andra kan, vill och vågar uttrycka sig i skilda sammanhang, * kan läsa och förstå texter av olika slag, * kan utveckla och förbättra sitt språk både självständigt och i samarbete med andra, * utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa och skriva, * gärna läser på egen hand för att stilla sin nyfikenhet och uppnå personlig tillfredsställelse,

* lär känna skönlitteratur från de nordiska länderna och från andra delar av världen och får förståelse för kulturens mångfald, * lär sig använda normer för skriftspråket och utvecklar en tydlig handstil, * vänjer sig vid att utnyttja ett biblioteks möjligheter och att använda hjälpmedel som ordlistor, uppslagsböcker och datorer för att skriva och hämta information.

Karaktär och struktur

Språk och litteratur är ämnets centrala innehåll. Språkutveckling innebär att eleverna med hjälp av språket kan uttrycka en allt komplexare förståelse, att de blir säkrare i att använda språket uttrycksfullt och tydligt i både tal och skrift och att deras förmåga att förstå och tillgodogöra sig litteratur successivt ökar. Ett språk är i grunden socialt. Dess funktion är social -- att meddela sig med andra -- och språket utvecklas i samspel med andra. Centralt begrepp är att uttrycka sig själv och förstå det andra uttrycker. Ämnet svenska skall ge kunskaper av betydelse för att i tal och skrift kunna uttrycka och förstå andras uttryck för känslor, orsakssammanhang, rumsliga, kvalitativa, kvantitativa och tidsmässiga begrepp och sam manhang som motsvarar elevernas förståelse. Det skall ge kunskaper av betydelse för att kunna använda och förstå språket i olika sociala sammanhang och med olika Syften. Amnets sociala karaktär gör att undervisningen bör inriktas på att eleverna aktivt deltar i samtal och diskussioner, gestaltar, berättar och redogör inför andra människor samt skriver för att uttrycka känslor, tankar och idéer. Skönlitteratur öppnar nya världar och förmedlar upplevelser av spänning, humor, tragik och glädje. I undervisningen behandlas skönlitteraturen i myter, i dikter, pjäser och prosaberättelser.

Mål som varje elev skall ha uppnått i slutet av utbildningen

Eleven skall * kunna föra längre samtal med personer i sin omgivning och använda samtal som konflikt- och problemlösningsmetod, * kunna vara aktiv i diskussioner och delta i gemensamt beslutsfattande i gruppen, * kunna återge en berättelse eller redogöra för ett grupparbete så att innehållet framgår klart, * kunna skriva enklare berättelser, brev, sammanfattningar och redogörelser så att innehållet framgår tydligt och därvid tillämpa skriftspråkets viktigaste normer för stavning, * känna till de vanligaste reglerna för skriftspråket, * kunna läsa lättillgänglig skönlitteratur, saklitteratur och tidningsartiklar och i anslutning därtill göra understrykningar eller stolpanteckningar som stöd för att kunna återge innehållet, * känna till några av de stora skönlitterära verken och författarskapen som ingår i vårt kulturarv, * kunna låna böcker på allmänt bibliotek, * ha erfarenhet av att använda ordböcker, datorer och andra hjälpmedel.

Människors liv påverkas också av det samhälle de lever i, den samhällsorganisation de ingår i. Samhällsorganisationen har också vuxit fram och den om prövas och förändras fortlöpande av enskilda och grupper av människor. Samhällsorganisationen är de övergripande strukturerna i samhället, antingen de finns på lokal, nationell eller internationell nivå. Exempel på samhällsorganisation är hur styrelsesätt och rättssystem utformas, hur bostadsområden byggs, hur produktion, handel och ekonomi organiseras, hur socialpolitik utformas samt hur demokratins innebörd tolkas och uttrycks.

Bilaga 2

ENGELSKA

Syfte

Det engelska språket och inslag från engelskspråkig kultur utgör ett alltmer dominerande inslag i det svenska samhället. Engelska ord och uttryck liksom försvenskade sådana möter eleverna dagligen i medier och i vardagsoch arbetslivet. Engelskspråkig och då framförallt amerikansk kultur påverkar det svenska samhället på olika områden och därigenom den vardag eleverna möter. Kursen i engelska skall ge eleverna sådana språkfärdigheter att de kan använda språket i enkla vardagliga situationer och i fortsatta studier.

Strävan

Skolan skall sträva mot att eleverna

* vill och vågar använda engelska ord och uttryck, * utökar sitt engelska ordförråd och utvecklar sin förmåga att förstå och använda enklare engelska utryck i tal och skrift, * får någon kännedom om samhällsförhållanden och kulturliv i engelsk språkiga länder, * utvecklar sin förmåga att använda enklare ordböcker och andra hjälpmedel, * får kunskap om att engelska är ett världsspråk.

Karaktär och struktur

Ämnet skall ha sin utgångspunkt i den engelska och den engelskspråkiga kultur eleverna möter i sin vardag. Syftet med undervisningen är att ge elementära kunskaper i det engelska språket och stimulera elevernas vilja att lära mer.

Mål som varje elev skall ha uppnått i slutet av utbildningen

Eleven skall * kunna förstå och använda enklare engelska ord och uttryck i tal och skrift, * ha viss förmåga att använda enklare ordböcker eller andra hjälpmedel.

Bilaga 3

MATEMATIK

Syfte

Kursen i matematik har till uppgift att ge eleverna sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna fatta beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökande flödet av information. Utbildningen skall utformas så åskådligt att eleverna lär sig behärska grundläggande matematik och får tilltro till sin förmåga att lära sig använda matematik. Den skall ge en god grund för studier i andra ämnen, fortsatt utbildning och lärande samt för deltagande i arbetslivet. Undervisningen i matematik skall utveckla elevernas problemlösningsförmåga. Många problem kan lösas i direkt anslutning till konkreta situationer. Andra problem behöver lyftas ut ur sitt sammanhang, ges en matematisk tolkning och lösas med hjälp av matematiska begrepp och metoder. Resultaten kan sedan tolkas och värderas i förhållande till det ursprungliga sammanhanget. Informationstekniken och spridningen av kraftfulla miniräknare och datorer har vidgat våra möjligheter att snabbt få bättre underlag för att fatta beslut. Användningen av denna teknologi ställer nya krav på matematikkunskaper. Det är skolans uppgift att lägga grunden till sådana kunskaper.

Strävan

Skolan skall sträva mot att eleverna * får tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och använda matematik i olika situationer, * förstår och kan använda grundläggande matematiska begrepp och metoder, * förstår och kan formulera och lösa problem med hjälp av matematik, * kan ställa upp och använda enkla matematiska modeller, * kan utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter. Detta förutsätter att eleverna utvecklar goda kunskaper och färdigheter i grundläggande aritmetik och geometri. Strävan skall vara att eleverna utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt förstår och kan använda * grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, * enkel procenträkning, * olika metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av enheter som används i vardagslivet, * grundläggande geometriska begrepp.

Karaktär och struktur

Matematik, som är en av våra allra äldsta vetenskaper, studerar begrepp med väldefinierade egenskaper. Den utgår från begreppen tal och rum och har i stor utsträckning inspirerats av naturvetenskaperna. All matematik innehåller någon form av abstraktion. Likheter mellan olika företeelser observeras och dessa beskrivs med matematiska objekt. Redan ett naturligt tal är en sådan abstraktion. Tillämpningar av matematik i vardagsliv och samhällsliv ger formuleringar av problem i matematiska modeller vilka studeras med matematiska metoder.

De senaste årens utveckling av kraftfulla datorer har gjort det möjligt att tillämpa allt mera precisa matematiska modeller och metoder i verksamheter där de tidigare inte varit praktiskt användbara. Detta har också lett till utveckling av nya forskningsfält i matematik som i sin tur lett till nya tillämpningar. Matematik är en levande mänsklig konstruktion och en kreativ och undersökande aktivitet som omfattar skapande, utforskande verksamhet och intuition. Undervisningen i matematik skall ge eleverna möjlighet att utöva och kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer i ett aktivt och öppet sökande efter förståelse, nya insikter och lösningar på olika problem. Matematik har nära samband med undervisningen i andra ämnen. Eleverna hämtar erfarenheter från omvärlden, som ger dem underlag för att utvidga sitt matematiska vetande. Begrepp och metoder hämtade från matematik behövs för att nå mål i andra ämnen.

Mål som varje elev skall ha uppnått i slutet av utbildningen

Eleven skall * ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna hantera situationer och lösa problem som vanligen förekommer i hem, arbetsliv och samhälle, * ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal, * kunna förstå och använda begreppen addition och subtraktion, * ha relevanta kunskaper i att räkna med naturliga tal -- i huvudet, med hjälp av laborativt materiel, skriftliga räknemetoder samt med miniräknare och enkla dataprogram, * känna till räknesätten multiplikation och division för användning i praktiska situationer, * kunna med enkla exempel använda metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma längder, volymer, vikter och tid, * förstå klockan och kunna ange tid, * känna igen vanliga geometriska objekt, * kunna förstå och använda olika penningvalörer.

Bilaga 4

SAMHÄLLSKUNSKAP

Syfte

I kursen skall eleverna vidareutveckla sina möjligheter att verka i samhället, orientera sig i en komplex omvärld och fördjupa sina kunskaper om grundläggande demokratiska värden. För det krävs att eleverna får kunskap om nutida samhällsförhållanden och samhällsfrågor och deras bakgrund. Samhällskunskapen skall bidra till detta. Eleverna skall bredda sina kunskaper så att de kan delta aktivt i samhällslivet. Därvid blir både de kunskaper som eleverna utvecklar och processen på väg till kunskaperna av central betydelse. Att formulera frågor, att använda olika kunskapskällor blir viktiga delar av ämnet. Samhällskunskapsämnets uppgift är att levandegöra skilda samhälleliga verksamheter, att ge bilder av människor i skilda sociala sammanhang och skilda delar av Sverige och i andra länder.

Strävan

Skolan skall sträva mot att eleverna * vill omfatta och praktisera demokratins värdegrund och känner till hur olika ideologier och traditioner ger olika sätt att se på samhället, * har vidareutvecklat sin kännedom om hur det svenska samhället är organiserat och har utvecklats samt kan jämföra med andra länder. * utvecklar färdigheter att använda olika kunskapskällor, * får en sådan kunskap om samhällsförhållanden, samhällsfrågor och rättigheter och skyldigheter att de kan delta i samhällslivet, * får en ökad förståelse för den egna utvecklingen så att det bidrar till en trygg identitet, * utvecklar sin förmåga att argumentera och självständigt uttrycka ståndpunkter och därmed ges tilltro till den egna förmågan att påverka sin egen situation i arbete, boende och fritid. * får kunskap om reklamens, tidningars och andra mediers funktion samt reflekterar över budskap i olika medier.

Karaktär och struktur

Samhällskunskapsämnets centrala kunskapsområden är samhällsförhållanden och samhällsfrågor. dvs. verksamheten i samhället samt uppgifter, problem och möjligheter både i ett nationellt och ett internationellt perspektiv.

Livsmönster och samhällsorgan

Människor ingår i olika sociala sammanhang, i familj och andra relationer. i olika grupper i arbete och på fritid. De formar sina liv på olika sätt, de har olika normer och värderingar, kulturer och traditioner. Dessa utgör livsmönster. Livsmönstren har historiska rötter och de förändras över tiden. De påverkas av sociala, ekonomiska, geografiska och kulturella förhållanden och de är delvis olika för kvinnor och män. Människors liv påverkas också av det samhälle de lever i, den samhällsorganisation de ingår i. Samhällsorganisationen har också vuxit fram och den om prövas och förändras fortlöpande av enskilda och grupper av människor. Samhällsorganisationen är de övergripande strukturerna i samhället, antingen de finns på lokal, nationell eller internationell nivå. Exempel på samhällsorganisation är hur styrelsesätt och rättssystem utformas, hur bostadsområden byggs, hur produktion, handel och ekonomi organiseras, hur socialpolitik utformas samt hur demokratins innebörd tolkas och uttrycks. I ämnet samhällskunskap är studie- och yrkesliv viktiga delar. Även könsrollfrågor behandlas. Av vikt är också att eleverna får kunskaper i ekonomiska frågor så att de får bättre förutsättningar att sköta sin privatekonomi. Livsmönster och samhällsorganisation i andra länder och kulturer ingår i samhällskunskapsämnet. Konflikter och konfliktlösning, Sveriges relationer med omvärlden liksom andra internationella relationer, såsom folkrättsliga frågor, nedrustning och FN:s arbete för att förhindra väpnade konflikter, har också en plats i ämnet. Detta innefattar även relationerna mellan rika och fattiga länder liksom kunskaper om det bistånds- och solidaritetsarbete som bedrivs i internationella sammanhang. Frågor om främlingsfientlighet och rasism är ett annat kunskapsområde inom ämnet. Ämnet samhällskunskap är ett av de viktigaste ämnena när det gäller att förstå vikten av att vårda miljön.

Perspektiv

I samhällskunskapsämnet är tre perspektiv särskilt väsentliga, det historiska perspektivet, det pluralistiska perspektivet och det demokratiska perspektivet. Samhällskunskapsämnets kärna är förståelse av nutiden, en förståelse som samtidigt skall ge möjlighet att söka bedöma och påverka framtiden. Men denna förståelse av nutiden sker genom att det historiska perspektivet ständigt är närvarande. Samhälleliga förhållanden i nutiden är resultatet av historiska processer, även om samhälleliga förändringar kan komma snabbt och oväntat och det kan vara svårt att bedöma olika faktorers betydelse. Eleverna skall i undervisningen i samhällskunskap få möta det pluralistiska samhället med dess olika uppfattningar och åsikter. Människor har olika uppfattningar om hur samhället ser ut och fungerar. Undervisningen skall också innefatta ett demokratiskt perspektiv. Studier i samhällskunskap rör ofta för människor centrala frågor, t.ex. om mänskliga rättigheter, makt och förtryck. När dessa och liknande frågor behandlas kommer utbildningens värdegrund ofta att beröras. Det är då viktigt att markera att utbildningen inte är värdeneutral. Undervisningen skall stå för demokratins grundläggande värden. Samhällskunskapsämnet har till uppgift att ta upp den demokratiska värdegrunden. Ett demokratiskt förhållningssätt innebär också att eleverna ges inflytande och får ta personligt ansvar: de skall få praktisera och reflektera över demokratiska arbetssätt och arbetsformer i utbildningen.

Mål som varje elev skall ha uppnått i slutet av utbildningen

Eleven skall * känna till grundläggande mänskliga rättigheter och skyldigheter, * känna till grunddragen i det svenska demokratiska systemet och kunna tillämpa ett demokratiskt arbets- och beslutssätt i vardags- och arbetslivet, * ha kunskaper om miljöfrågor i sin omgivning, * känna till hur information och propaganda har använts förr och används i dag som ett medel för påverkan, * kunna söka information via tidningar, TV, radio och telefon, * känna till hur människor lever och arbetar i några skilda miljöer i världen, * känna till några olika institutioner och yrkesområden i det svenska samhället, * ha kunskaper om funktionshindrades rättigheter i samhället, * känna till vad privatekonomi är, veta hur man sätter in och tar ut pengar samt ha kunskap om olika betalningsformer.

Bilaga 5

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Syfte

Till utbildningen i svenska som andraspråk kommer elever av flera olika kategorier. Det finns en grupp som ännu inte kan läsa och skriva eller har mycket begränsad färdighet och som får lära sig grunderna i läsning och skrivning (på sitt modersmål eller på svenska) så att de kan nå målen för den första delen av utbildningen. I denna grupp finns elever som saknar eller har mycket begränsad färdighet i svenska. De lär sig samtidigt svenska i svenskundervisning för invandrare (sfi). Vidare finns en grupp som genomgått svenskundervisning för invandrare (sfi) eller på annat sätt inhämtat motsvarande kunskaper i svenska som kan gå vidare mot målen i andra delen av utbildningen. I ämnet svenska som andraspråk skall elever som har ett annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på svenska i vardagsliv, samhällsliv, utbildning och arbetsliv. Kunskaper i svenska är i regel en förutsättning för studier i andra ämnen i det svenska utbildningssystemet. Syftet är att eleverna genom denna kurs skall uppnå en funktionell behärskning av språket, som så långt möjligt är i nivå med den som eleverna med svenska som modersmål har. Inlärningen av ett nytt språk är en långsiktig process som fortsätter även efter det att eleven avslutat sina studier. Undervisningen bör därför syfta till att eleven tillägnar sig metoder och verktyg för att så långt som möjligt själv kunna ta ansvar för att vidareutveckla sitt språk.

Strävan

Skolan skall sträva mot att eleverna

* utvecklar en sådan språklig säkerhet i tal och skrift att de med respekt för andra vill, vågar och kan uttrycka sig tydligt och i olika sammanhang,

* kan utveckla och förbättra sitt språk både självständigt och i samarbete med andra,

* kan läsa och förstå texter av olika slag,

* läser på egen hand för att stilla sin nyfikenhet och uppnå personlig tillfredsställelse,

* lär känna skönlitteratur från de nordiska länderna och från andra delar av världen,

* så långt möjligt lär sig använda skriftspråkets normer för stavning och meningsbyggnad,

* vänjer sig vid att utnyttja ett biblioteks möjligheter och att använda hjälpmedel som ordlistor, uppslagsböcker och datorer för att skriva och hämta information.

Karaktär och struktur

Utbildningen i svenska som andraspråk vänder sig till elever med mycket olika utbildningsbakgrund. Den kultur eleverna kommer från kan vara mer muntlig än skriftspråklig, vilket också bör avspegla sig vid ut formningen av undervisningen. Ämnet svenska som andraspråk karaktäriseras av att inlärningen av språket sker i det land där språket talas. Den omgivande svenskspråkiga miljön är en mycket viktig resurs i undervisningen. Med hjälp av omgivningens talade och skrivna svenska skall eleverna få möjligheter att ut veckla sitt sätt att lära så att de fortlöpande kan utveckla sina kunskaper i svenska. Elevernas egna erfarenheter och jämförelser med ursprungslandets kulturella och samhälleliga förhållanden är en av utgångspunkterna i undervisningen. Språkfärdigheten utvecklas när eleven kommunicerar på svenska: lyssnar på eller läser om något som engagerar, talar och skriver. Innehållet är av stor betydelse. Samtidigt arbetar eleven medvetet med språkriktigheten, utvecklar sina kunskaper om språket och vidgar sitt ordförråd.

Mål som varje elev skall ha uppnått efter den del av undervisningen som syftar till att ge grundläggande läs- och skrivfärdigheter

Eleven skall

* förstå hur skrift förmedlar budskap, * kunna skriva enklare meddelanden på svenska, * kunna läsa enkel text på svenska samt förstå och diskutera innehållet, * ha viss erfarenhet av att använda ordböcker, datorer och andra hjälpmedel.

Mål som varje elev skall ha uppnått i slutet av den kurs som motsvarar avslutad grundsärskola

* kunna delta i samtal och diskussioner i vardags-, studie- och yrkessituationer, * förstå sammanhängande tal och skrift och anpassa språket till olika situationer och mottagare, * ha läst texter av några välkända författare, * kunna skriva enkel berättande text på svenska, * känna till och kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket och de vanligaste reglerna för stavning, * kunna praktiskt använda sina läs- och skrivfärdigheter i vardags- och samhällsliv, * kunna låna böcker på allmänt bibliotek.