Allmänna råd för betyget MVG i grundskolan

Utkom från trycket den 6 maj 1998

Allmänna råd för betyget MVG i grundskolan

1998-03-30

Till grund för de här allmänna råden ligger föreskrifter om betygskriterier för betyget Väl godkänd samt de tidigare allmänna råden för bedömningens inriktning (SKOLFS 1995:65, omtryck 1998:5).

Inledning

Skolverket har i uppdrag att utarbeta kriterier för betyget Mycket väl godkänd för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Detta uppdrag kommer att slutföras vid årsskiftet 1998/99. I avvaktan på detta utfärdar Skolverket följande allmänna råd för betyget Mycket väl godkänd.

Utgångspunkter för bedömningen

Läroplanen för grundskolan (Lpo 94) innehåller grundläggande bestämmelser för bedömning och betyg. I avsnittet 2.7 sägs bl.a.: "Betyg uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne. - - - Läraren skall vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.” För betygssättningen finns därutöver för närvarande följande bestämmelser och allmänna råd. 1. ”Som betyg skall användas någon av följande beteckningar: Godkänd (G), Väl godkänd (VG), Mycket väl godkänd (MVG)” (Grundskoleförordningen 7 kap. 6 §) 2. Som stöd för betygssättningen för samtliga betygssteg har Skolverket utarbetat allmänna råd om bedömningens inriktning för alla ämnen eller ämnesgrupper (SKOLFS 1995:65, omtryck 1998:5). Här beskrivs de kvaliteter i elevernas kunnande som skall utvecklas enligt kursplanerna och som därmed också skall vara de kvaliteter som bör bedömas. 3. För betyget Godkänd gäller att det skall motsvara de mål som eleverna enligt ämneskursplanerna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret (Grundskoleförordningen 7 kap. 8 §). 4. För betyget Väl godkänd har Skolverket fastställt betygskriterier (SKOLFS 1995:65, omtryck 1998:5). Dessa kriterier är bindande för betygssättningen i slutet av år nio i grundskolan (Grundskoleförordningen 7 kap. 8 §).

Betyget Mycket väl godkänd

Beslut om kriterier för bedömningen vad gäller betyget Mycket väl godkänd fattas lokalt. För detta betyg bör följande förutsättningar vara uppfyllda: A. Eleven bör ha uppfyllt samtliga kriterier för betyget Väl godkänd med de undantag som bestämmelserna i SKOLFS 1995:65 medger. B. Eleven bör utöver detta antingen ha djupare och bredare kunskaper i ämnets samtliga kunskapskvaliteter eller ha betydande djup eller bredd i sina kunskaper när det gäller något eller några väsentliga områden inom ämnet. De allmänna råd som finns för betygssättningen i grundskolan under rubriken Bedömningens inriktning utgör en brygga mellan kursplan och betygskriterier. Där uttrycks de kvaliteter som bedömningen bör inriktas mot för samtliga betygsnivåer, alltså även för betyget MVG.

Exempel

I det följande ges ett antal exempel som kan vara till stöd vid bedömningen om en elev skall erhålla betyget Mycket väl godkänd. Två kunskapsprofiler kan alltså förekomma: antingen en hög och jämn kunskapsnivå eller betydande djup eller bredd inom något eller några mer begränsade men väsentliga områden inom ämnet.

I. En hög och jämn kunskapsnivå

Här ges några exempel på hur en ”hög och jämn” kunskapsnivå, som motsvarar betyget MVG, kan komma till uttryck i några ämnen. Utgångspunkten för exemplen är Bedömningens inriktning och de kvaliteter som där anges. För att tydliggöra skillnader i nivå mellan olika betygssteg exemplifieras även VG-nivån utifrån de nationella kriterierna.

Exempel 1.

I ämnet geografi skall enligt Bedömningens inriktning en bedömning gälla ”elevernas kunskaper om och förmåga att arbeta med globen eller kartor samt dra slutsatser därifrån”. Ett nyckelord i Bedömningens inriktning är ”samspel”: ”samspelet mellan människa och miljö” och ”såväl samspelet i olika delar av världen som sambanden mellan naturgivna och samhälleliga processer”. Till detta kan läggas ”elevens insikter i hur platser och regioner länkas samman” och varför skillnader och beroenden mellan dessa växer fram och förändras. Kunskaper om och förmågan att bedöma förutsättningar och konsekvenser för resurstillgång och resursanvändning är en ytterligare kvalitet som skall ligga till grund för bedömningen. För betyget VG i ämnet kan detta exempelvis komma till uttryck genom att en elev utifrån en given plats eller region någonstans i världen med hjälp av atlas, glob och olika specialkartor, beskriver och analyserar olika levnadsförhållanden på den valda platsen eller inom den valda regionen. Med kartornas hjälp kan eleven även beskriva och förklara t.ex. det rådande

klimatet, vegetationen och naturtypen, ge exempel på ekonomiska och politiska förhållanden samt människors religiösa föreställningar. Att dessutom kunna se samband mellan de förutsättningar som framkommer vid kartanalyserna är en väsentlig förmåga. Med hjälp av sådana fakta kan eleven sedan dra slutsatser om de villkor som människor lever under och bedöma vilka resurs- och miljöproblem som kan finnas eller bli akuta. För betyget MVG i ämnet tillkommer att eleven kan jämföra och se samband mellan förutsättningarna för olika platser som studeras. Det kan gälla såväl likheter som olikheter mellan regioner eller platser. Väsentligt kan också vara att förklara variation i förhållanden och förutsättningar eller kunna studera lokala förhållanden i ett globalt perspektiv, det vill säga att kunna se ”det lilla i det stora” eller tvärtom, med hjälp av de geografiska kunskaperna. Eleven kan dessutom med stöd av sina kunskaper delta i diskussioner om olika villkor för människors materiella liv och kunna förklara sådana skillnader.

Exempel 2.

För naturorienterande ämnen anges tre inriktningar för bedömningen: naturvetenskaplig förståelse av omvärlden, naturvetenskapens karaktär samt naturvetenskapen som mänsklig och social aktivitet. För betyget G i naturorienterande ämnen har eleven grundläggande kunskaper inom skilda områden av ämnet i enlighet med de mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. För betyget VG har eleven kunskaper som kan sammanfattas till en förståelse av ett naturvetenskapligt förhållningssätt till företeelser som är av betydelse för liv, hälsa, miljö och samhälle. För betyget MVG kan gälla att eleven, utöver vad som fordras för betyget VG, har förmåga att identifiera och hantera företeelser på en integrerad nivå, det vill säga han eller hon kan foga samman information och kunskap till helheter som kan innebära handlingsberedskap. Sålunda kan eleven med utgångspunkt från t.ex. att man konstaterat fiskdöd i ett vattendrag genom iakttagelser, experiment och reflektion analysera orsakerna till detta samt ge förslag till åtgärder.

Exempel 3.

Bedömningen i ämnet slöjd skall ta hänsyn till elevens förmåga att utveckla och genomföra egna idéer men också förmågan att dra lärdom av erfarenheter och tillämpa sina kunskaper i nya situationer. Andra väsentliga kvaliteter är elevens förmåga att hantera olika redskap, verktyg, material och metoder för att lösa ett problem och förstå hur material och verktyg är relaterade till varandra. En ytterligare kvalitet är att kunna bedöma det egna arbetet ur bl.a. funktionell, estetisk, miljömässig och ekonomisk synpunkt. För betyget VG skall en elev bland annat kunna presentera egna idéer, känna till olika materials egenskaper, kunna hantera verktyg, förstå arbetsbeskrivningar, ompröva sina val och, om så behövs, fatta nya beslut samt kunna beskriva och bedöma det egna arbetet. En slöjdlärare har berättat om sin elev Erik som i årskurs 9 tillverkade en segelbåt i koppar. Båten skulle utformas som en utstående relief inplacerad i

en bakgrundsplatta, vilken i sin tur skulle användas som tavla att hänga på väggen. Idén var elevens egen och han gjorde arbetsbeskrivning och arbetsskisser helt på egen hand. Erik kunde också utnyttja sitt material, koppar, på ett genomtänkt sätt. Segelbåtens olika delar ritades in på en kopparplatta för att undvika onödigt materialspill. Koppardelarna skars ut och bearbetades till lämplig form med hjälp av plåtsax, kulhammare och fil. Sedan löddes delarna samman och placerades i en mörk plywoodplatta – i stället för det utrotningshotade träslaget mahogny. Resultatet av hans arbete blev en tilltalande och väldisponerad tavla inramad av en furulist. Under arbetet ställdes Erik inför flera tekniska problem, som han själv kunde lösa. Han kunde hantera verktygen på ett skickligt sätt, arbeta självständigt och även skriftligt redogöra för sitt arbete. Erik får betyget MVG.

Exempel 4.

För ämnet matematik finns tre olika kvaliteter för bedömningens inriktning: förmågan att använda, utveckla och uttrycka kunskaper i matematik, förmågan att följa, förstå och pröva matematiska resonemang samt förmågan att reflektera över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv. För betyget VG kan kvaliteterna komma till uttryck exempelvis genom att en elev kan skilja generella metoder och lösningar från sådana som endast gäller i specifika situationer och sammanhang. Eleven visar då sin förmåga att formulera och lösa problem. Dessutom kan eleven ta del av argument och utifrån dessa framföra egna matematiskt grundade idéer. Detta är ett sätt på vilket eleven ger uttryck för förmågan att följa, förstå och kommunicera matematiska idéer och resonemang. Eleven kan även göra matematiska tolkningar av vardagliga händelser eller situationer och kritiskt bedöma deras rimlighet. Eleven visar då sin förmåga att med matematikens hjälp fatta välgrundade beslut i vardagen. För betyget MVG kan förmågan att använda, utveckla och uttrycka kunskaper i matematik uttryckas genom att eleven kan åstadkomma formellt korrekta lösningar och redogöra för dessa både muntligt och skriftligt på ett sätt som går lätt att följa. Eleven kan också använda generella lösningsmetoder och tillämpa några olika strategier vid problemlösning. Vad gäller förmågan att följa, förstå och pröva matematiska resonemang kan eleven exempelvis värdera och kritiskt granska information och olika lösningsmodeller. När det gäller förmågan att reflektera över matematikens betydelse kan eleven kritiskt granska exempelvis en arbetsbeskrivning eller tidningsartikel där det finns matematiska inslag.

Exempel 5.

I ämnet engelska gäller bedömningen graden av språkfärdighet och det mått av kunskaper eleven kan uppvisa. Det gäller exempelvis elevens förmåga att ledigt, varierat och säkert kunna tala och skriva engelska, förmågan att förstå och tillgodogöra sig talat och skrivet språk av olika språklig och innehållslig svårighetsgrad samt i vilken utsträckning eleven kan förstå olika regionala varianter av talad engelska. Ytterligare bedömningsgrunder är dels elevens förmåga att förstå och tillgodogöra sig texter av varierande slag, dels elevens kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i engelsktalande länder.

En elev som erhåller betyget VG kan uttrycka sig muntligt eller skriftligt med en viss variation och deltar i samtal. Eleven har en språkförmåga som gör det möjligt att berätta om något läst eller upplevt så att det återberättade innehållets väsentliga delar framgår. Eleven förstår huvudinnehållet i engelskspråkiga tv- och radioprogram, liksom det väsentliga i t.ex. tidningsartiklar eller berättelser skrivna för ungdomar i jämförbar ålder. Eleven kan även tillgodogöra sig okänd text genom att använda ordböcker. För betyget MVG kan förmågan att tala språket ta sig uttryck i att eleven samtalar på ett situationsanpassat och varierat sätt i vardagliga situationer där engelska talas. Eleven kan också uttrycka sig ledigt och varierat med god säkerhet. Eleven har ett bra ”flyt” i talet och förmåga att hitta alternativa strategier, utan att talrytmen störs påtagligt, när ordförrådet tryter. Eleven kan också förstå innehållet i regionala varianter av språket och har en medvetenhet om de språkliga och kulturella särdrag som finns i några av länderna inom språkområdet. Eleven har en vana att läsa och diskutera tidningstexter och för åldern lämplig litteratur liksom förmåga att på ett medvetet sätt bearbeta och förbättra egna texter med olika hjälpmedel. Den språkliga förmågan kan även komma till uttryck genom att eleven använder engelskspråkiga källor för studier i andra skolämnen och ur sådant material sammanställer fakta samt redovisar och diskuterar dem.

II. Bredd och djup när det gäller några väsentliga områden inom ämnet

Även elever som utvecklar ett betydande djup eller bredd i kunskaperna inom ett mer begränsat område bör kunna erhålla betyget MVG. Dessa elever har uppfyllt kriterierna för betyget Väl godkänd, men har en mer ojämn kunskapsprofil. De områden som eleven har fördjupade kunskaper i får inte vara för smala i förhållande till målen för utbildningen i ämnet och bör klart kunna knytas till centrala kunskapsmål inom respektive ämne.

Exempel 1.

En lärare berättar om två av sina elever i ämnet svenska: ”Motiveringen till att jag ger Johan betyget MVG grundar sig på hans speciella förhållande till skönlitteraturen. Han läser mycket varje vecka. Självklart är det inte kvantiteten i sig som är intressant, men genom sin omfattande och varierade litteraturläsning har Johan erövrat en förmåga att analysera det berättade ordet som ligger på en nivå som prestationsmässigt ligger långt över VG-nivån. Han har utifrån sin omfattande litteraturläsning också utvecklat ett personligt språk och en känsla för vad en god berättelse är, som han lägger till grund när han skriver egna berättelser. Motiveringen till att ge Johanna betyget MVG grundar sig på att hon har bredd i sitt kunskapsregister och prestationsmässigt hela tiden har en marginal till vad som krävs för betyget VG. Johanna utmärker sig speciellt på ett par områden. Hon skriver mycket och gärna och kan redovisa en skriftlig produktion som i stora delar bygger på eget arbete. Det som är

utmärkande för Johannas skrivarbete är en medveten strävan att ständigt utveckla sitt språk och hennes vilja och förmåga att hitta rätt ton i det språkliga uttrycket för det givna tillfället. När Johanna delger oss andra en läsupplevelse har hon också en särskild förmåga att förmedla sin upplevda känsla inför en text, som gör att även en utomstående åhörare låter sig beröras av historien som utspelar sig mellan bokens pärmar.”

Exempel 2.

Birgitta har blivit intresserad av andra världskriget. Hon har läst facklitteratur och ett flertal populärvetenskapliga böcker. Studierna omfattar inte bara världskrigets förlopp och viktigaste vändpunkter utan även vad som ledde fram till krigsutbrottet och konfliktens konsekvenser de närmaste åren efteråt. Birgitta kan också kritiskt bedöma olika källor. Hon reder ut och sammanställer sitt material på ett överskådligt sätt och kan beskriva och sammanfatta olika perspektiv på skeendet. Hon utnyttjar sedan sina kunskaper för ytterligare fördjupning kring förföljelsen av judar och andra befolkningsgrupper före och under kriget. Detta i sin tur använder hon som bakgrund till att fördjupa sig i några litterära skildringar med anknytning till världskrigen. I sina studier utvecklar hon olika sätt att söka kunskaper och ur olika typer av källor sammanföra uppgifter och skapa ett eget sammanhang av en tidsperiod. Hon visar sin förmåga till inlevelse i människors villkor och tankar under extrema förhållanden. I sitt arbete visar hon såväl djup som bredd inom ett väsentligt avsnitt av modern historia, vilket ger henne betyget MVG.

Exempel 3.

En bildlärare har några duktiga tecknare i sin klass. När han motiverar varför han vill ge dessa elever betyget MVG framhäver han främst deras tekniska skicklighet. De kan använda blyerts eller tusch på olika sätt och de har en utpräglad formkänsla. De är på väg mot ett personligt bildspråk och de har en ambition att hitta en egen stil. Eleverna arbetar målinriktat, men de vet inte alltid från början hur de skall lösa ett problem utan arbetar vidare tills en lösning är i sikte. Deras inställning till ett motiv har ett drag av utforskning på så sätt att de gör många skisser och har en utvecklad självkritisk förmåga när de väljer ut de utkast som är utvecklingsbara. De återvänder ibland till en tidigare teckning för att förbättra den även om läraren menar att den redan kan betraktas som klar. De elever som det här är fråga om är nästan helt inriktade mot tecknandet men de behärskar flera stilar och har inte fastnat i endast ett uttryckssätt. De kan arbeta med andra material och når då resultat som motsvarar nivån Väl godkänd. Ett par av eleverna har också en god färgkänsla men deras intresse är teckning och det är på det området de vill utveckla sig. De har specialiserat sig men får betyget MVG eftersom de har förmågan att variera sig och uttrycka sig originellt och också har förmågan att tala om sina bilder.