Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier för kurser i ämnet geografi i gymnasieskolan

1 §I bilagan till dessa föreskrifter anges vilka kurser som ingår i ämnet geografi, syfte, karaktär och mål för ämnet och kurserna, den kunskapsnivå som alla elever minst skall ha uppnått vid slutet av respektive kurs samt de betygskriterier som gäller för kursen.

2 §I SKOLFS 2000:134 finns ytterligare föreskrifter om tillämpningen av betygskriterierna.

Bilaga

Ämne: Geografi

Ämnets syfte

Utbildningen i ämnet geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning, natur- och kulturlandskapets framväxt och förändring samt samband mellan olika geografiska områden. Syftet med ämnet är att utveckla förmågan att se samband, sammanhang och helheter vad gäller överlevnad, resursanvändning och miljöpåverkan och att öva förmågan att uppfatta möjligheter och bedöma konsekvenser av olika handlingsalternativ. Numera är inte några områden på jorden självförsörjande. Människors ömsesidiga beroende i fråga om produktion och konsumtion, transporter och kontakter ökar successivt. Förändringar i levnadsvillkor och näringsliv i en del av världen får konsekvenser på många andra håll och i allt större omfattning. Ämnet geografi syftar till att vidga insikterna om sådana komplexa samband. Ämnet syftar vidare till att ge kunskaper om regionen, insikt om dess möjligheter och förståelse av dess särart, varigenom en regional identitet byggs upp. Kunskaper om andra regioner i världen och insikter om det ömse

sidiga beroendet mellan folk och länder ger som resultat en bättre balans mellan regional identitet och global förståelse och solidaritet. Geografiämnet bidrar därigenom till ökad förståelse och respekt för andras kulturer, värderingar och sätt att leva. Frågor rörande fördelning och användning av resurser liksom andra frågor som rör människan och miljön rymmer en mängd etiska överväganden och ställningstaganden. Utbildningen i geografi skall ge verktyg för analyser av samspelet mellan människa och natur och av samband mellan olika regioner. Ämnet syftar till insikt om det nödvändiga i att ta ansvar för vår gemensamma miljö och för en resursanvändning som möjliggör en långsiktigt hållbar utveckling.

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i geografi sträva efter att eleven utvecklar kunskaper om de processer som formar och förändrar naturlandskapet, ser människans påverkan på dessa processer samt förklarar och värderar konsekvenserna därav, utvecklar kunskaper om hur landskapet långsiktigt har förändrats under olika politiska och ekonomiska betingelser och fördjupar sina insikter om hur landskapet fungerar som resurs och förändras i olika delar av världen, utvecklar förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning och ökar förtrogenheten vad avser ekologiskt tänkande och möjligheterna till långsiktigt hållbar utveckling, vidgar sina kunskaper om människors olika ekonomiska, tekniska, politiska, sociala och kulturella aktiviteter och hur de länkar samman platser och regioner och utvecklar förmågan att analysera komplicerade rumsliga samband och identifiera konsekvenserna av sådana samband, utvecklar förmågan att formulera och analysera problem som avser lokala och globala överlevnads- och miljöfrågor och att identifiera och argumentera för etiska ställningstaganden, utvecklar förmågan att arbeta med kartor och annan geografisk information, samla in, bedöma och bearbeta material, dra slutsatser och generalisera, att muntligt och skriftligt redovisa och förklara samt argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Ämnet geografi har hemort inom både naturvetenskap och samhällsvetenskap och ämnet ger goda möjligheter att ta upp övergripande, komplexa frågor och behandla alternativ för åtgärder. Naturförhållanden ger såväl möjligheter som begränsningar för våra verksamheter och vi människor spelar en alltmer framträdande roll som aktiva brukare och förändrare av jordytan. Flera av dagens stora frågor gäller jordens framtid, så som klimatförändringar, markförstöring och överlevnad i ett allt mer resursförbrukande samhälle. Människors ömsesidiga beroende i fråga om produktion och konsumtion, transporter och kon takter ökar successivt. Geografiämnet ger insikter och kunskaper för den handlingsberedskap som medborgaren behöver för att aktivt delta i beslut om markanvändning, miljö och samhällsförändringar. Under senare år har teori- och metodutvecklingen inom geografin i allt högre grad riktats mot att studera rumsliga processer och samband samt deras förutsättningar och resultat. I sådana process- och konsekvensinriktade geografistudier framträder ämnets teorier och begrepp som är användbara i olika skalor, lokalt, regionalt och globalt. Geografisk teori berör främst frågor om närhet, avstånd och utrymme, och viktiga begrepp är plats, lokalisering, utbredning, flöden, region, rumslig interaktion och rumsliga förändringar. Grundläggande för geografiämnet är att arbeta med en helhetssyn på omvärlden där centrala begrepp och fakta vävs in i ett större sammanhang. För geografisk analys och redovisning är kartan ett nödvändigt hjälpmedel. I skolan omfattar ämnet geografi tre aspekter på förhållandet mellan människan och hennes omgivning. Ämnets beskrivande aspekt innebär att eleven successivt lär känna sin värld och blir förtrogen med likheter, skillnader och samband vad avser levnadsvillkor och miljö i olika områden. Den analyserande aspekten innebär kunskaper om och färdigheter i att använda hjälpmedel för att förklara och förstå förhållanden och förändringar. Successivt utvidgas elevens förmåga att utifrån ämnets teorier, modeller och begrepp analysera förhållanden och förändringar i omvärlden. Därigenom skapas insikter som inte bara är knutna till en unik plats och en speciell tid utan är generella och användbara för kommande tider, i nya situationer och i nya områden. Den konsekvensinriktade aspekten innebär att eleven med de två nämnda aspekterna som grund allt bättre kan förstå och bedöma möjliga konsekvenser av människors påverkan i naturen och konsekvenser av samband mellan olika områden. Hit hör också övning i att bedöma följderna för människor och miljö av olika handlingsalternativ.

Geografiämnet omfattar möjligheter att tillägna sig kunskaper och erfarenheter genom att undersöka, utforska, pröva och skapa, såväl i klassrummet som genom studier ute i fält. Undervisningen i geografi ger också tillfällen till övning i att argumentera för egna ståndpunkter i tal och skrift. I dialoger med andra utmanas etablerade tankemönster, föreställningar och fördomar. Ämnet är indelat i tre kurser. Kursen Geografi A bygger på grundskolans utbildning eller motsvarande kunskaper och skall öka elevernas insikter om den roll som människan spelar som aktiv brukare och förändrare av jordytan och om vårt ömsesidiga beroende på lokal, regional och global nivå. Kursen har inriktning mot naturresurser, resursanvändning och konsekvenserna därav och ger kunskaper och förståelse i frågor som gäller överlevnad, miljöpåverkan, resursknapphet och ekonomiskt handlande i anslutning därtill. Den skall vidare ge fördjupade insikter i vad samspel mellan regioner betyder för att forma människors levnadsvillkor, liksom fördjupad förståelse av människans roll i landskapsförändringar. Kursen skall ge fördjupad förmåga att inhämta och kritiskt granska geografisk information och förmåga att arbeta med geografiska teorier och modeller. Geografi A är gemensam kurs på samhällsvetenskapsprogrammet. Kursen Geografi B innebär en fördjupning av geografistudierna och har inriktning mot samspelet mellan natur-, kultur- och samhällsbetingade processer och konsekvenserna därav för aktuella och framtida levnadsvillkor och för miljön. Kursen utvecklar ytterligare förmågan att arbeta med geografiska teorier, modeller och begrepp och att självständigt arbeta med geografisk informationshantering. Geografi B är en valbar kurs. Kursen Geografiska informationssystem är inriktad mot geografiska informationssystem (GIS), fjärranalys och kartografi och ger kunskaper om hur geografisk information kan samlas in, bearbetas, analyseras och presenteras. Den ger praktiska, grundläggande kunskaper i användningen av GIS och grundläggande kunskaper i kartografi, fjärranalys och flygbildstolkning, med särskild hänsyn till fysisk planering och studier av miljö och naturresurser. Geografiska informationssystem är en valbar kurs.

Ämne: Geografi

Kurs: Geografi A Kurskod: GE1201 Poäng: 100

Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna analysera och förstå rumsliga strukturer och processer med hjälp av geografiska teorier och modeller, ha kunskap om geo-biosfärens olika delar, såsom berggrund och jordar, vatten och luft, vegetation och topografi, som förutsättningar för människans verksamhet, kunna redovisa och förstå endogena och exogena processer och hur dessa processer ger upphov till skilda typer av naturlandskap, kunna redovisa, analysera och förstå lokala, regionala och globala klimatförhållanden, klimatvariationer och klimatförändringar samt beskriva orsaker till och konsekvenser av naturkatastrofer, förstå innebörden av ändliga respektive förnybara naturresurser och kretslopp, kunna jämföra och värdera olika alternativ för resursanvändning och resurshushållning samt förstå konsekvenserna av olika ställningstaganden och sätt att agera, kunna redovisa och analysera faktorer som kan leda till miljöförstöring av mark, luft och vatten, ha kännedom om faktorer som påverkar produktionens och konsumtionens lokalisering och hur detta leder till handel, kommunikationer och kontakter mellan områden, förstå hur tekniska och ekonomiska drivkrafter inom näringslivet påverkat och påverkar lokal, regional och global arbetsfördelning och därmed sysselsättning och levnadsvillkor i olika områden, kunna analysera och diskutera samband mellan befolkningsfördelningar, ökad resursförbrukning och omvandlingen av landskapet och se konsekvenserna därav för miljö och levnadsvillkor i olika områden, kunna samla in, bedöma, bearbeta och presentera geografisk information från kartor, databaser, flyg- och satellitbilder, genom mätningar och iakttagelser i fält, i laboratorier och på exkursioner samt ha kunskaper om geografiska informationssystem (GIS).

Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänd

Eleven redogör för rumsliga strukturer och samband med hjälp av modeller och centrala begrepp. Eleven förklarar bakgrunden till skilda klimat och till olika typer av natur- och kulturlandskap. Eleven visar med exempel på samband mellan ökad resursförbrukning, omvandling av landskapet och miljöpåverkan och reflekterar över långsiktiga konsekvenser därav. Eleven redogör för hur några viktiga faktorer och drivkrafter påverkar näringslivets rumsliga struktur.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven arbetar med modeller och visar på samband i natur och samhälle. Eleven redogör för hur människors verksamheter på olika sätt påverkar naturgivna förhållanden och processer lokalt och globalt. Eleven analyserar lokala eller regionala lokaliserings- och sysselsättningsfrågor med hjälp av geografiska informationssystem. Eleven analyserar och diskuterar samband mellan förhållanden och förändringar lokalt, regionalt och globalt vad gäller resurs- och miljöfrågor.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven använder teorier och modeller i eget arbete, bedömer tillförlitligheten i olika källor och material och formulerar sig på ett vetenskapligt strukturerat sätt. Eleven analyserar samspelet mellan flera faktorer såsom naturgivna förutsättningar, befolkningsförändringar, ekonomiska aktiviteter och resursförbrukning och använder vanliga geografiska begrepp. Eleven redogör för och diskuterar olika tolkningar av bakgrunden till storskaliga miljöproblem. Eleven analyserar olika alternativ för resursanvändning och konsekvenserna därav i olika områden och för olika invånarkategorier.

Ämne: Geografi Kurs: Geografi B Kurskod: GE1202 Poäng: 50

Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall kunna förklara bakgrunden till, samband mellan och förändringar i regionala och globala utbredningsmönster vad avser befolkning, naturresurser, vegetation, näringsliv och infrastruktur och också kunna bedöma hur detta kommer in i lokal och regional planering, känna till viktiga samband vad gäller mark- och vattenvård och kunna arbeta med frågor som är relaterade till fysisk planering, känna till samband mellan befolkningsutveckling och försörjningsmöjligheter och kunna sätta detta i relation till migration och urbanisering, regionalt och globalt, kunna analysera relationer mellan fattigare och rikare områden och känna till olika synsätt vad gäller mål och medel för regional utveckling, kunna självständigt samla in, tolka och bedöma geografisk information från kartor, databaser, flyg- och satellitbilder och från mätningar och iakttagelser i fält, kunna självständigt bearbeta och presentera geografisk information och kunna tillämpa kunskaper om geografiska informationssystem (GIS), modern kartografi och fjärranalys.

Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänd

Eleven visar genom arbete med geografisk information hur förändringar lokalt vad gäller levnadsvillkor och näringsliv har samband med förhållanden och förändringar regionalt, nationellt och internationellt. Eleven konkretiserar utifrån egna undersökningar frågor kring planering och utveckling på lokal och regional nivå.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven granskar, tolkar och värderar grunder och resultat vad gäller förslag och beslut inom fysisk planering eller samhällsplanering och arbetar med frågor relaterade till mark- och vattenvård, visar på deras samband med

verksamheter i samhället samt på förändringar och tänkbara konsekvenser. Eleven arbetar med hjälp av geografiska informationssystem med frågor relaterade till migration och regional förändring.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven analyserar aktuella förslag och förändringar i samhället, bedömer deras konsekvenser på olika platser och för olika invånarkategorier och relaterar dem till ett kretsloppstänkande. Eleven arbetar med olika typer av material, bedömer tillförlitligheten hos olika källor och har ett kritiskt förhållningssätt till fakta och tolkningar.

Ämne: Geografi Kurs: Geografiska informationssystem Kurskod: GE1203 Poäng: 50

Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kunskap om modern kartografi och GIS, förstå flygbildens betydelse i fysisk planering, kunna tillämpa grundläggande kunskaper i strålningsfysik och tolka flyg- och satellitbilder, ha kunskaper om samt kunna tolka och bedöma olika typer av geografisk information och självständigt, såväl manuellt som digitalt, kunna arbeta med sådant material i miljö- och naturresursstudier, kunna göra och praktiskt tillämpa enkla modeller av landskapet och enkla konsekvensbedömningar av ingrepp i den fysiska miljön, kunna genomföra kartografiska presentationer av geografiska data.

Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänd

Eleven redogör för modern kartografi och fjärranalys samt visar praktiskt hur man kartografiskt kan presentera geografiska data. Eleven använder modeller i lokala och regionala miljöstudier.

Eleven arbetar med olika typer av geografisk information och presenterar principerna bakom geografiska informationssystem.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven bedömer egenskaper hos geografiska data och redogör för hur data lagras, bearbetas och analyseras i ett geografiskt informationssystem. Eleven analyserar flyg- och satellitbilder samt andra typer av geografisk information och tillämpar resultaten i miljöoch naturresursstudier. Eleven förklarar hur elektromagnetisk strålning kan samverka med materia och hur denna samverkan utnyttjas inom fjärranalystekniken.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven arbetar självständigt med geografisk information, såväl manuellt som digitalt, och gör enklare konsekvensbedömningar av ingrepp i den fysiska miljön.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2000 och skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter detta datum.

MATS EKHOLM

Lisbeth Rudemo