Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier för kurser i ämnet hantverkskunskap i gymnasieskolan
Bemyndigande
Upphävs eller ersätts av
2000-01-03
Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 6 § andra stycket och 7 kap. 4 § andra stycket gymnasieförordningen (1992:394) följande.
1 §I bilagan till dessa föreskrifter anges vilka kurser som ingår i ämnet hantverkskunskap, syfte, karaktär och mål för ämnet och kurserna, den kunskapsnivå som alla elever minst skall ha uppnått vid slutet av respektive kurs samt de betygskriterier som gäller för kursen.
2 §I SKOLFS 2000:134 finns ytterligare föreskrifter om tillämpningen av betygskriterierna.
Bilaga
Ämne: Hantverkskunskap
Ämnets syfte
Utbildningen inom ämnet hantverkskunskap syftar till att ge grundläggande kunskaper om och förståelse för kulturarv, historia och utveckling inom hantverksområdet. Ämnet syftar också till att klargöra hantverkets förutsättningar och betingelser idag. Dessutom skall ämnet ge fördjupade kunskaper om olika material och i materialhantering.
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Ämnet hantverkskunskap handlar om hantverkets ursprung, utveckling och förnyelse. De flesta hantverksyrken är av gammalt ursprung och har på olika sätt spelat betydelsefulla roller i utvecklingen av vår kultur- och stilhistoria. Hantverket har alltid funnits i människors vardag som en naturlig och viktig del av livet. Kunnandet gick ofta i arv från generation till generation, inom en familj eller inom ett hantverksskrå. De första hantverkarna bedrev sin hantverksrörelse hemma på gården, s.k. landshantverkare. Andra tog arbete på nå
got slott och blev slottshantverkare. En tredje kategori arbetade inom armén och kallades arméhantverkare. I och med urbaniseringen tvingades hantverkarna flytta till städerna för att bli stadshantverkare. Här utvecklades skråväsendet, ett auktoritärt system med sträng arbetshierarki mellan mästare, gesäller och lärlingar. All utbildning under den tiden bedrevs som lärlingsutbildning i hantverksföretagen. Det moderna samhällets ständigt ökande krav på snabbhet, säkerhet och funktion har förändrat förutsättningarna för hantverksyrkena. Utvecklingen har även påverkats av ökad miljömedvetenhet. Hänsynen till miljön har bidragit till förändring av material och produktionsprocesser, vilket i sin tur lett till kvalitetsförbättring av många produkter. Kurserna i ämnet hantverkskunskap erbjuder möjlighet till, å ena sidan, fokusering på avgränsade områden, och å andra sidan, helhetssyn och bredd. I ämnet hantverkskunskap ingår tre kurser. Kursen Hantverksorientering behandlar hantverkets historia, utveckling och framtidsmöjligheter. Kursen är en gemensam kurs i hantverksprogrammet. I Kultur- och stilhistoria belyses olika stilarter och tidsepoker och hur olika tillverkningstekniker har utvecklats genom tiderna. Kursen är en gemensam kurs i hantverksprogrammet. Kursen Materialkunskap behandlar de förekommande materialen inom valt hantverk. Kursen är valbar.
Ämne: Hantverkskunskap Kurs: Hantverksorientering Kurskod: HVK1201 Poäng: 50
Mål Mål för kursen
Kursen skall ge kunskap om hantverkets historia, utveckling och framtidsmöjligheter. Kursen skall också ge en översikt av yrkesområden, branschorganisationer och hantverksföreningar. Kunskap om gesäll- och mästarprövningar ingår också i kursen.
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall känna till och kunna beskriva några utvecklingslinjer i hantverkets historia, ha kunskap om gesäll- och mästarprov, känna till branschorganisationer och hantverksföreningar, känna till yrkesområden inom hantverksprogrammet,
ha kunskap om det egna hantverksområdet och de yrken som finns inom detta hantverk samt känna till utvecklingen inom det egna yrkesområdet.
Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänd
Eleven beskriver viktiga steg i hantverkets historia och utvecklingen inom sitt hantverksområde. Eleven beskriver översiktligt de moment som ingår i gesällprovet. Eleven redogör för funktionen hos och sammanhangen mellan hantverksföreningar, branschorganisationer och de yrken som ingår i aktuellt yrkesområde.
Kriterier för betyget Väl godkänd
Eleven redogör för den historiska bakgrunden till det yrkesområde hon eller han utbildas till och gör bedömningar av vad som kan ses som betydelsefulla historiska skeenden. Eleven resonerar om skråväsendets utbildningsvägar och dess för- och nackdelar. Eleven diskuterar olika hantverksyrkens utvecklingsmöjligheter.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänd
Eleven ger med ett urval av händelser en bild av skråväsendet och hantverkets historia i Sverige och jämför med nutida förhållanden. Eleven söker kunskap, diskuterar och drar egna slutsatser om hur svenskt hantverk har påverkats av andra länders hantverkstraditioner. Eleven redogör för de moment som ingår i både gesällprov och mästarprov.
Ämne: Hantverkskunskap
Kurs: Kultur- och stilhistoria Kurskod: HVK1202 Poäng: 50
Mål Mål för kursen
Kursen skall ge grundläggande kunskaper om olika tidsepokers kultur- och stilhistoria. Kursen skall också ge grundläggande kunskaper om och stimulera till ett fördjupat intresse för det egna hantverkets utveckling. Kursen skall dessutom ge kunskaper om hur olika tillverkningstekniker förändrats genom tiderna.
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall ha kunskap om utvecklingen av olika stilar under olika tidsepoker inom det egna hantverket, ha kunskap om den historiska utvecklingen av olika hantverkstekniker och förekomsten av tidstypiska verktyg, kunna påvisa samband mellan olika yrkesområdens utveckling, utifrån kunskaper i kultur- och stilhistoria.
Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänd
Eleven redogör för några olika stilar som är karakteristiska för olika tidsepoker. Eleven beskriver med stöd av handledaren olika handverktyg och hantverkstekniker som använts tidigare i historien. Eleven exemplifierar samband mellan olika yrkesområden.
Kriterier för betyget Väl godkänd
Eleven redogör för vilka betydelsefulla historiska skeenden som påverkat olika tidsepokers kultur- och stilhistoria. Eleven redogör för hur tidstypiska handverktyg och tekniker kan ha använts. Eleven tar egna initiativ till att söka fakta och diskuterar det aktuella hantverkets utveckling i ett sammanhang.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänd
Eleven jämför det egna yrkets kultur- och stilhistoria med den allmänna kultur- och stilhistorien, gör analyser och drar slutsatser. Eleven ger förslag till hur historiska stilar kan användas i moderna hantverksprodukter. Eleven reflekterar och diskuterar gamla teknikers miljöpåverkan i förhållande till nu använda tekniker.
Ämne: Hantverkskunskap Kurs: Materialkunskap Kurskod: HVK1203 Poäng: 50
Mål Mål för kursen
Kursen skall ge fördjupade kunskaper om de förekommande materialen inom valt hantverk. Kursen skall även ge kunskaper om olika processer och metoder för utveckling, framställning och förädling av olika material. Kursen skall dessutom stimulera till analytiskt tänkande om materialval och miljö i förhållande till användningsområden och slutprodukt.
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall ha kunskap om de inom det aktuella hantverket förekommande materialens beskaffenhet och sammansättning, känna till grundläggande skillnader mellan olika material, ha kunskap om olika tillverknings-, bearbetnings- och förädlingsmetoder, kunna analysera och bedöma olika material med avseende på användningsområden, effekter, ekonomi och hänsyn till miljön.
Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänd
Eleven redogör för basfakta om de vanligaste materialens beskaffenhet och sammansättning. Eleven beskriver grunderna i några olika tillverknings-, bearbetnings- och förädlingsmetoder. Eleven bedömer material i förhållande till användningsområde och med hänsyn till miljön.
Kriterier för betyget Väl godkänd
Eleven bedömer olika materials beskaffenhet och sammansättning och väljer material för att uppnå förväntat resultat och med hänsyn till miljöaspekter. Eleven överväger olika alternativ och motiverar sitt val av material i olika situationer. Eleven presenterar idéer för materialanvändning.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänd
Eleven visar förtrogenhet med materialen genom att analysera och göra bedömningar av dem utifrån sina kunskaper om deras beskaffenhet och sammansättning. Eleven väljer material utifrån en helhetssyn med avseende på användningsområde, effekter, ekonomi och hänsyn till miljön.
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2000 och skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter detta datum.
MATS EKHOLM
Lisbeth Rudemo