Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier för kurser i ämnet näringskunskap i gymnasieskolan

1 §I bilagan till dessa föreskrifter anges vilka kurser som ingår i ämnet näringskunskap, syfte, karaktär och mål för ämnet och kurserna, den kunskapsnivå som alla elever minst skall ha uppnått vid slutet av respektive kurs samt de betygskriterier som gäller för kursen.

2 §I SKOLFS 2000:134 finns ytterligare föreskrifter om tillämpningen av betygskriterierna.

Bilaga

Ämne: Näringskunskap

Ämnets syfte

Syftet med utbildningen i ämnet näringskunskap är att ge grundläggande kunskaper om matens och därmed matvanornas betydelse för hälsan. Ett syfte med ämnet är även att ge kunskaper om livsmedlens sammansättning och om människokroppens behov av näringsämnen. Näringskunskap syftar också till att ge kunskaper om hur olika former av beredning påverkar livsmedlens näringsinnehåll, utseende och smak. Ämnet syftar också till att ge kunskaper i grundläggande sjukdomslära och praktiska kunskaper i specialkost. Dessutom syftar ämnet till att utveckla förmåga att granska mediernas information i näringsfrågor och hur trender påverkar matvanor och livsstilar.

Ämnets karaktär och uppbyggnad

Människors matvanor är idag olika i olika delar av världen och skiljer sig också från våra förfäders matvanor. Förr i tiden i Sverige var en god skörd grun den till god hälsa och örter användes för att bota sjukdomar och även idag gäller detta i stora delar av världen.

Idag varierar utbudet av livsmedel och matvanor mellan länder och kulturer. I Sverige och andra industriländer har varierad och näringsberikad mat starkt bidragit till att sjukdomar som orsakats av vitamin- och mineralbrist minskat. Samtidigt har tillgången till mat i västerlandet också bidragit till välfärdssjukdomar. Till ämnet näringskunskap hör kunskaper om matvanor och hälsa som ger insikt i sambanden mellan den mat vi äter och olika sjukdomar. De sambanden är idag av mycket stort intresse och är föremål för forskning inom området. Att ha kunskaper om livsmedel och näringsämnen är en förutsättning för att komponera en näringsriktig matsedel med rätt livsmedel i rätt mängd för olika behov. Därför är detta en viktig del i ämnet liksom att följa hur samhällsutveckling och internationalisering påverkar matvanorna. Ytterligare en del i ämnet är kunskaper om och erfarenhet av att tillaga olika typer av specialkost samt frågor om kostoch hälsoupplysning. Till näringskunskap hör även att ge kunskaper om hur näringsämnen bevaras i samband med livsmedelsproduktion och öva förmågan att kritiskt granska förädlade produkter ur näringssynpunkt. Inom hotell- och restaurangprogrammet bidrar ämnet näringskunskap tillsammans med ämnena livsmedelskunskap och matlagningskunskap till en helhetssyn på kost- och näringsfrågor. Ämnet består av två kurser. Kursen Näringslära är en grundläggande kurs om näringsämnenas uppbyggnad och människokroppens behov av näringsämnen. Den är gemensam kurs på hotell- och restaurangprogrammet och på livsmedelsprogrammet. Kursen Dietik och dietmatlagning behandlar näringsvärdesberäkning, grundläggande kunskaper om sjukdomar som kräver specialkost samt praktiska kunskaper i specialkost. Kursen bygger på kunskaper motsvarande kurserna Näringslära och Varmkök. Kursen är valbar.

Ämne: Näringskunskap Kurs: Dietik och dietmatlagning Kurskod: NÄR1201 Poäng: 100

Mål Mål för kursen

Kursen skall ge fördjupade kunskaper om specialkost och grundläggande kunskaper om sjukdomar som kräver specialkost och vilken specialkost som är lämplig vid olika sjukdomstillstånd. Kursen skall även ge kunskaper om användning av modern teknik vid tillagning, kalkylering och

näringsberäkning av matsedlar. Ett mål för kursen är att ge kunskaper i hantering av livsmedel från råvara till färdig produkt så att näring och utseende bevaras samt produkt kännedom om prefabricerade produkter för specialkost. Ytterligare ett mål för kursen är att ge förståelse för såväl etiska och ekonomiska som miljömässiga hänsyn vid val av råvaror och produkter.

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha grundläggande kunskap om sjukdomar som kräver specialkost och vilken specialkost som är lämplig vid olika sjukdomstillstånd, kunna komponera matsedlar för specialkost, beräkna råvaruåtgång och anpassa normalkost till olika typer av specialkost, kunna tillaga olika specialkoster och använda erforderliga maskiner och utrustningar, kunna hantera livsmedel på ett ekonomiskt och näringsmässigt sätt, kunna arbeta ergonomiskt och hygieniskt riktigt.

Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänd

Eleven redogör för vanliga sjukdomar som kräver specialkost. Eleven ger exempel på lämpliga livsmedel för tillagning av olika typer av specialkost och utarbetar med viss handledning matsedlar för såväl normalkost som specialkost samt kostnads- och näringsberäknar dessa. Eleven tillagar med viss handledning flertalet av de vanligaste specialkosterna och använder därvid erforderliga maskiner och lämplig utrustning på ett ergonomiskt riktigt sätt.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven anpassar recept från normalkost till specialkost. Eleven väljer livsmedel och tillagar måltider utifrån olika behov av specialkost. Eleven tillagar de vanligaste specialkosterna på ett hygieniskt och ekonomiskt sätt samt använder moderna hjälpmedel vid kalkylering och näringsberäkning.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven planerar matsedlar, väljer råvaror och tillagar anpassad specialkost för gäster med olika behov på ett ekonomiskt och kvalitativt sätt. Eleven väljer och motiverar specialkoster som är lämpliga vid olika sjukdomstillstånd.

Ämne: Näringskunskap Kurs: Näringslära Kurskod: NÄR1202 Poäng: 50

Mål Mål för kursen

Kursen skall ge kunskap om janfKaatens betydelse för hälsan samt näringsämnens uppbyggnad och deras uppgifter i kroppen. Ett mål för kursen är att ge kunskap om människokroppens behov av näringsämnen och energibehov vid olika aktiviteter samt kännedom om matspjälkningsprocessen. Kursen skall ge kunskap om näringsinnehåll i de vanligaste livsmedlen och om hur näringsämnen bevaras i samband med beredning av livsmedel. Kursen skall ge kunskap om de vanligaste specialkosterna. Kursen skall även ge kunskap om matsedelsplanering. Ett mål för kursen är också att ge kunskap om olika myndigheters kost- och näringsrekommendationer samt om matvanor och kostsituationen i olika länder.

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall ha kunskap om näringsämnen och deras uppgift i kroppen och näringsämnenas betydelse för hälsan, ha kunskap om näringsinnehåll i de vanligaste livsmedlen, kunna kombinera livsmedel till en veckomatsedel så att dagsbehovet av olika näringsämnen tillgodoses, kunna planera matsedel för specialkost utifrån matsedel med normalkost, ha kunskap om grundreglerna för hur näringsämnen i livsmedel bevaras vid förvaring, tillagning och varmhållning, känna till myndigheters kost- och näringsrekommendationer, känna till kostsituationen i Sverige och övriga världen samt hur matvanor i olika länder och kulturer påverkar folkhälsan.

Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänd

Eleven grupperar med stöd av litteratur de vanligaste livsmedlen efter näringsinnehåll och redogör för näringsämnenas betydelse för hälsan. Eleven kombinerar med handledning råvaror till näringsriktiga måltider. Eleven beskriver de vanligaste specialkosterna. Eleven ger med hjälp av litteratur exempel på kost- och näringsrekommendationer samt på kostsituationen i världen.

Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven förklarar näringsämnenas uppbyggnad samt kroppens behov av näringsämnen och energibehov vid olika aktiviteter. Eleven kombinerar livsmedel till en matsedel så att dagsbehovet av olika näringsämnen tillgodoses. Eleven redogör för grundreglerna för näringsämnenas bevarande i livsmedlen vid förvaring och under olika faser i beredningsprocessen.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänd

Eleven använder kost- och näringsrekommendationer vid planering av matsedlar och anpassar dem till människors olika behov av näring och energi. Eleven diskuterar samband mellan livsstil, matvanor och välbefinnande samt kostens betydelse för hälsa.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2000 och skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter detta datum.

MATS EKHOLM

Lisbeth Rudemo