Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för samiska i grundskolan
Bemyndigande
Upphävs eller ersätts av
Då samiska läses som modersmål i grundskolan gäller de betygskriterier som anges i bilagan till dessa föreskrifter. Betygskriterierna i bilagan ersätter de betygskriterier som annars gäller för ämnet modersmål i grundskolan.
Vid tillämpningen av betygskriterierna gäller följande: För att erhålla betyget Väl godkänt skall, om inte annat framgår nedan, eleven ha kunskaper enligt samtliga kriterier som gäller för betyget. För att erhålla betyget Mycket väl godkänt skall eleven förutom de kunskaper som gäller för Väl godkänt ha kunskaper enligt kriterierna som gäller för Mycket väl godkänt. För dessa betygssteg gäller dock att särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier. Om det finns särskilda skäl får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka kriterier. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven skall kunna uppfylla ett visst kriterium.
Bilaga
Ämne: Samiska
Bedömningens inriktning
Bedömningen i ämnet samiska gäller den allsidiga kommunikativa förmågan. I en allsidig kommunikativ förmåga ingår att behärska receptiva, interaktiva och produktiva färdigheter, på vilka olika bedömningsaspekter kan läggas. Vad beträffar elevens receptiva färdigheter inriktas bedömningen på elevens förmåga att förstå talad och skriven samiska. Hänsyn skall tas till förmågan att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser om en framställnings syfte. I vilken utsträckning eleven vid avlyssning kan följa med i naturligt taltempo och förstå regionala skillnader av samiska är andra delar av bedömningen. När det gäller läsning läggs vikt vid elevens förmåga att förstå och tillgodogöra sig texter av olika slag och svårighetsgrad. Elevens förmåga att genom läsning av skönlitteratur och andra texter samt upplevelser via andra medier vidga sina erfarenheter ingår i bedömningen. Likaså ingår förmågan att med hjälp av olika strategier anpassa läsningen efter textens art och syfte. Ett centralt inslag vid all språklig kommunikation är att växelvis kunna fungera som lyssnare och talare, alternativt läsare och skrivare. Bedömningen av sådana interaktiva färdigheter inriktas på elevens förmåga att inleda, bidra till att utveckla och avsluta ett samtal eller en skriftväxling. Härvid bedöms förmågan att tolka olika situationer och att anpassa sitt språk till situation och mottagare, liksom förmågan att använda strategier för att lösa språkliga problem. Bedömningen av de produktiva färdigheterna skall inriktas på hur klart och sammanhängande samt med vilken ledighet, variation och språklig säkerhet eleven kan uttrycka och förmedla ett budskap. Förmågan att nyanserat och preciserat uttrycka sina
åsikter, känslor, kunskaper och idéer med den variation som varje situation kräver ingår i bedömningen. Andra bedömningsgrunder är medvetenhet om hur den egna språkinlärningen går till, liksom förmågan att planera, genomföra och utvärdera det egna språkliga arbetet. Elevens kunskaper om det samiska kulturarvet och samiska språkets historia samt insikter om likheter och skillnader mellan den samiska och andra kulturers villkor och förhållanden skall också vägas in i bedömningen.
Kriterier för betyget Väl godkänt i samiska som andraspråk
Eleven tillgodogör sig, sammanfattar och kommenterar innehållet i tydligt talad samiska. Eleven talar tydligt, med sammanhang och anpassar sitt språk till olika situationer. Eleven använder olika strategier för att kommunikationen i vardagliga samtal skall fungera. Eleven läser och tillgodogör sig helheten i enklare texter och visar förståelse av innehållet. Eleven skriver varierat och med sammanhang samt använder skrivandet för kommunikation. Eleven beskriver viktiga delar av det samiska kulturarvet och jämför levnadssätt och villkor mellan den samiska kulturen och andra kulturer.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt i samiska som andraspråk
Eleven tillgodogör sig såväl huvuddrag som detaljer i tydligt, talat språk. Eleven uttrycker sig muntligt med sammanhang, variation och flyt. Eleven medverkar i olika slags vardagliga samtal och löser språkliga problem på ett effektivt sätt. Eleven tillgodogör sig innehållet i texter av olika slag, kommenterar dem och drar slutsatser. Eleven skriver varierat och med sammanhang samt kommunicerar skriftligt i olika situationer. Eleven beskriver huvuddragen i utvecklingen av det samiska språket, dess släktskap och indelning.
Kriterier för betyget Väl godkänt i samiska som förstaspråk
Eleven arbetar medvetet med sitt språk för att göra det uttrycksfullt, korrekt och tydligt i både tal och skrift. Eleven använder samiskan på ett varierat sätt i olika sammanhang samt uttrycker också mer abstrakta tankegångar. Eleven använder ett ledigt, säkert och relativt korrekt språk i samtal, diskussioner, eget berättande och egna redovisningar. Eleven följer i stort sett skriftspråkets normer och använder skrivandet för att ge uttryck för tankar, åsikter och känslor samt som redskap för kommunikation. Eleven läser och förstår till åldern anpassad skönlitteratur, tidningsartiklar och saklitteratur, reflekterar utifrån det lästa och relaterar det till egna erfarenheter. Eleven använder sig av olika källor för att bilda kunskap, tolkar, granskar och värderar dem samt sammanställer sina resultat. Eleven ger exempel på samhälls- och kulturella förhållanden inom olika delar av Sápmi, beskriver viktiga delar av det samiska kulturarvet samt jämför levnadssätt och villkor mellan den samiska kulturen och andra kulturer. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt i samiska som förstaspråk Eleven talar och skriver ledigt, säkert och korrekt i olika sammanhang. Eleven gör jämförelser mellan samiskan, svenskan och andra språk samt belyser strukturer som är vanliga för samiska språket.
Elevens läsrepertoar innefattar texter av olika slag och svårighetsgrad och eleven reflekterar över sina läsupplevelser både muntligt och skriftligt samt visar ett personligt förhållningssätt till texterna. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2003.
EVA BRANDORF HELSING Jan-Erik Östmar