Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

Inledning

Med nyanlända elever avses elever som anländer till Sverige nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller särskolan och som inte har svenska som modersmål och som bristfälligt eller inte alls behärskar det svenska språket. De allmänna råden syftar till att ge stöd och vägledning vid tillämpningen av gällande bestämmelser. Med några få undantag gäller samma bestämmelser för nyanlända elever som för andra elever. Råden vänder sig till skolhuvudmannen, verksamhetsansvariga och skolpersonalen i grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan. Råden kan också ge vägledning till förskoleklassen och fritidshemmen samt till de fristående skolor som tar emot nyanlända elever.

1. Mottagande

Kommunen bör - ha riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, - se till att riktlinjerna är kända av skolans personal, och - se till att information om hur anmälan till skolan ska ske finns lättillgänglig för eleven och elevens vårdnadshavare. Skolan bör - ha rutiner för hur mottagandet ska gå till, och - så snart som möjligt skapa goda och förtroendefulla relationer med elevens vårdnadshavare.

2. Introduktion

Kommunen bör - verka för att samarbetet mellan olika berörda parter i närsamhället utvecklas. Skolan bör - ha fastställt vilket innehåll skolintroduktionen ska ha, - ha rutiner för nyanlända elevers introduktion i klassen, och - återkommande ge eleven och elevens vårdnadshavare information om skolans värdegrund, mål och arbetssätt.

3. Individuell planering

Skolan bör - kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk,

- kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning, - ha rutiner för hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras, - genomföra kartläggningen fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med eleven och, om möjligt, elevens vårdnadshavare, - överväga vilka för- respektive nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella eleven, och - ha beredskap att förändra sin organisation.

4. Undervisningen

Kommunen bör - inventera behovet av och tillgången på modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk, och - vid behov samordna resurser mellan kommunens skolor. Det är viktigt att skolan - organiserar undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar, - utgår från elevens förmågor, intressen och starka sidor, - tar till vara elevens ämneskunskaper och utvecklar dem vidare, - tillämpar arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande av ämnesinnehåll, och - har en tydlig och känd ansvarsfördelning angående den enskilda elevens undervisning.

5. Uppföljning och utvärdering

Kommunen bör - utvärdera effekterna av de kommunala riktlinjerna, och - följa upp i vilken utsträckning behovet av modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk kunnat tillgodoses inom kommunen. Skolan bör - bedöma i vilken grad de nyanlända elevernas behov av modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk kunnat tillgodoses, - regelbundet se över sina rutiner för mottagning och introduktion, och - utvärdera effekterna av placeringen för den enskilda eleven.

6. Kompetensutveckling

Kommunen bör - identifiera behov av och samordna kompetensutveckling för den personal som har hand om utbildning. Skolan bör - inventera personalens behov av kompetensutveckling, och - bedöma olika personalgruppers behov av särskild kompetensutveckling.

På Skolverkets vägnar

PER THULLBERG Mona Bergman