Skolverkets föreskrifter om kursplaner för anpassade grundskolans ämnen och ämnesområden

KurSpLaner För grundSärSKOLanS ämnen

Bild

Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla sin kreativitet och bildskapande förmåga.

Syfte

Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder kan skapas och tolkas. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att framställa egna bilder med olika uttrycksformer, tekniker och material. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna stärker tilltron till sin egen förmåga att arbeta kreativt på ett undersökande och problemlösande sätt. Därigenom ska elevernas förmåga att ta egna initiativ uppmuntras. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna får erfarenheter av film, foto, design, konst, arkitektur och olika miljöer. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper i att undersöka och jämföra bilder. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar en förståelse för konst och bilder från olika genrer, kulturer och tidsepoker. Genom undervisningen ska eleverna utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur bildbudskap utformas i olika medier. Därigenom ska eleverna ges kunskaper om olika sätt att tolka och förhålla sig till bilder. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om bilder och presentera och utvärdera arbetsprocesser. Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• skapa bilder med olika verktyg, tekniker och material,
• jämföra och reflektera över bilder,
• undersöka bilder och värdera deras syften, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Bildframställning

• Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.
• Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av digital teknik. 2
• Presentation och utvärdering av eget bildskapande.

Redskap för bildframställning

• Några verktyg och tekniker för bildframställning.
• Material som kan användas vid framställning av två- och tredimensionella bilder, till exempel papper, lera och naturmaterial.
• Bildkomposition med hjälp av färg, form och yta.

Bildanalys

• Bilder från olika genrer, kulturer och tidsepoker. Hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
• Reklam- och nyhetsbilder. Vilket budskap de förmedlar och vilken påverkan de kan ha.
• Informativa bilder, till exempel läromedelsbilder. Vilka budskap de förmedlar och vilken påverkan de kan ha.
• Några inhemska konstnärer och deras verk.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnet bild, till exempel för att samtala om bilder och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Bildframställning

• Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel seriebilder och illustrationer till text.
• Kombinationer av bild, ljud och text, till exempel serier och film.
• Fotografering och filmande. Hur foto och film kan redigeras med hjälp av digital teknik.
• Presentationer och utvärderingar av eget bildskapande.

Redskap för bildframställning

• Material, verktyg och tekniker. Hur dessa kan användas för bestämda syften i två- och tredimensionella bilder.
• Bildkomposition. Skapa rumslighet med hjälp av linjer, för- och bakgrund.

Bildanalys

• Bilder som behandlar frågor om identitet, kön, sexualitet, etnicitet och maktrelationer. Vilket budskap de förmedlar och vilken påverkan de kan ha.
• Konst- och dokumentärbilder samt arkitektur. Några historiska och samtida bilduttryck och stilar.
• Några internationella konstnärer och deras verk.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnet bild, till exempel för att samtala om bilder och utvärdera arbetsprocesser. 3

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv.

Syfte

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på engelska och en tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att förstå talad och skriven engelska och formulera sig och samspela med andra i tal och skrift. I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Genom undervisningen ska eleverna få förutsättningar att utveckla sina kunskaper om kulturer och samhällen där engelska används. På så sätt ska undervisningen stimulera elevernas intresse för språk och engelsktalande kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper. Eleverna ska även ges möjlighet att använda olika verktyg för lärande, förståelse och kommunikation. Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• tala och samtala i olika sammanhang,
• förstå innehållet i talad engelska och i olika texter,
• skriva text för olika syften, och
• reflektera över livsvillkor och kulturella företeelser i områden där engelska används.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Tala och samtala

• Vardagliga hälsnings-, avskeds- och artighetsfraser.
• Frågeord, frågor och svar.
• Korta fraser om vardagliga ämnen.
• Presentation av den egna personen, vardagen och närmiljön.
• Sånger, ramsor, lekar, spel och dramatiseringar.

Lyssna och läsa

• Berättelser, sånger och ramsor.
• Filmer och dramatiserade berättelser för barn.

• Instruktioner och beskrivningar.
• Ord och ordbilder, till exempel på skyltar och i reklam.

Skriva

• Ord och ordbilder.

Kultur och samhälle

• Familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska språket används.

I årskurs 7–9

Tala och samtala

• Samtal om vardagshändelser och bekanta och aktuella ämnen.
• Dramatiseringar och rollspel med dialogen i centrum.
• Samtal om egna tankar och upplevelser.
• Presentationer som är berättande, beskrivande och informerande.

Lyssna och läsa

• Talad engelska och texter från olika medier.
• Filmer och dramatiserade berättelser för unga.
• Beskrivande och informerande texter som förekommer i vardagen, till exempel instruktioner och nyhetsartiklar.
• Berättande texter.

Skriva

• Beskrivningar och meddelanden.

Kultur och samhälle

• Människors livsvillkor, familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska språket används.

Hem- och konsumentkunskap

Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.

Syfte

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar tilltron till sin

egen förmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet. Därigenom ska elevernas förmåga att ta egna initiativ uppmuntras. Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjlighet att reflektera över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om konsumentfrågor och arbetet i hemmet och presentera och utvärdera arbetsprocesser. Genom undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• planera måltider och tillaga mat för olika situationer och sammanhang,
• hantera och lösa praktiska situationer i hemmet,
• värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Mat, måltider och hälsa

• Recept och instruktioner samt hur de kan läsas och följas.
• Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
• Redskap och teknisk utrustning vid bakning, matlagning och måltider.
• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
• Samband mellan mat och hälsa.
• Planering av varierade och balanserade måltider, till exempel hur måltiderna kan fördelas över en dag.

Konsumtion och ekonomi

• Rutiner vid inköp. Planering och genomförande.
• Ungas ekonomi, sparande och konsumtion.
• Skillnaden mellan reklam och konsumentinformation.
• Jämförelser av några varor, till exempel utifrån jämförpris.

Miljö och livsstil

• Återvinning. Miljösymboler och lokala regler.
• Olika mattraditioner som är betydelsefulla för eleven, till exempel vid 6 firande av högtider.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnet hem- och konsumentkunskap för att till exempel samtala om konsumentfrågor och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Mat, måltider och hälsa

• Recept och instruktioner samt hur de kan läsas och följas.
• Matlagning och bakning. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet.
• Planering och organisering av arbetet vid matlagning och av andra uppgifter i hemmet.
• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid matlagning och andra uppgifter i hemmet. Hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
• Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande. Hur måltider kan komponeras efter olika behov.
• Hur man kan arrangera måltider för att skapa gemenskap och välbefinnande.

Konsumtion och ekonomi

• Handla över internet, låna pengar, handla på kredit och teckna abonnemang. Kostnadsberäkningar för boende, mat och fritid.
• Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
• Reklamens och mediers påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
• Jämförelser av produkter utifrån kvalitet, miljömärkning och ursprungsmärkning.

Miljö och livsstil

• Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras. Hur det påverkar miljö och hälsa.
• Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.
• Tvätt och rengöring och olika rutiner och metoder för detta.
• Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.
• Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.
• Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnet hem- och konsumentkunskap för att till exempel samtala om konsumentfrågor och utvärdera arbetsprocesser.

Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.

Syfte

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få prova många olika slags fysiska aktiviteter. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka hälsan. Därigenom ska eleverna utveckla kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att vistas i olika utemiljöer under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla sin samarbetsförmåga och sin respekt för andra. Eleverna ska också få kännedom om risker och säkerhet vid fysiska aktiviteter och hur man handlar i nödsituationer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om idrott och hälsa och presentera och utvärdera arbetsprocesser. Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
• reflektera över samband mellan rörelse, hälsa och livsstil,
• genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer,
• förebygga risker vid fysisk aktivitet och hantera nödsituationer på land och i vatten, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Rörelse

• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.

• Lekar, danser och idrotter och deras regler.
• Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.
• Rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge.

Hälsa och livsstil

• Samband mellan rörelse, hälsa och livsstil.
• Klädsel för olika aktiviteter och betydelsen av omklädning och dusch.
• Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.
• Samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter.

Friluftsliv och utevistelse

• Att orientera sig i närmiljön. Hur man ger och följer vägbeskrivningar.
• Lekar och rörelseaktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Allemansrättens grunder.
• Hänsynstagande och säkerhet i samband med fysiska aktiviteter.
• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hur man kan hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnet idrott och hälsa för att till exempel samtala om rörelseaktiviteter och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Rörelse

• Rörelseförmågor och hur de utvecklas av varierande aktiviteter.
• Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
• Lekar, spel och idrotter och deras regler.
• Traditionella och moderna danser. Rörelse- och träningsprogram till musik.
• Olika simsätt i mag- och ryggläge.

Hälsa och livsstil

• Att sätta upp mål för välbefinnande, till exempel förbättring av konditionen. Samband mellan hälsa, rörelse, kost och hygien.
• Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön.
• Samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, kroppsuppfattning och självbild.
• Kroppsideal inom idrotten och samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.
• Arbetsställningar och belastningar vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning och allsidig träning.
• Första hjälpen och hjärt-lungräddning.

Friluftsliv och utevistelse

• Att orientera sig i kända miljöer. Enkla kartors uppbyggnad.
• Hur olika friluftsaktiviteter kan planeras och genomföras.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
• Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.
• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hur man kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnet idrott och hälsa för att till exempel samtala om rörelseaktiviteter och utvärdera arbetsprocesser.

matematik

Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.

Syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen. Den ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och en tilltro till sin egen förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om grundläggande matematiska metoder och hur dessa kan användas för att besvara frågor i vardagliga situationer. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får uppleva matematiken som en estetisk och kreativ aktivitet som kan användas vid problemlösning och matematiska undersökningar. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt i situationer där det finns behov av att göra överväganden om matematisk rimlighet. Eleverna ska genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka resultat. Vidare ska undervisningen i matematik bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om matematik och presentera och utvärdera arbetsprocesser. Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• lösa matematiska problem,
• använda matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

• reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.

Taluppfattning och tals användning

• Naturliga tal mellan 1 och 1 000 och hur de storleksordnas, jämförs och delas upp. Hur de används för att ange antal och ordning.
• Naturliga tal och hur de uttrycks och visas med ord, konkret material, symboler, bilder och på tallinje.
• De fyra räknesätten och hur de kan uttryckas och visas med ord, konkreta material, bilder och symboler. Likhetstecknets innebörd.
• Centrala metoder för addition och subtraktion vid huvudräkning, skriftliga metoder och med hjälp av digital teknik.
• Tal i bråkform.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer.

Tid och pengar

• Enheter och uttryck för tid, till exempel minut, igår och vecka.
• Mäta och uttrycka tid, till exempel med klocka.
• Sedlars och mynts namn och värde i relation till varandra.

Sannolikhet och statistik

• Begreppet slump och slumpmässiga händelser i experiment och spel.
• Undersökningar i för eleven bekanta situationer, till exempel prisjämförelser och temperaturmätningar.

Geometri

• Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel över, under, framför och bakom.
• De geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Hur de benämns och hur de ser ut.
• Geometriska begrepp, till exempel längd, bredd och höjd.
• Mätning av längd, volym och massa samt vanliga måttenheter.
• Geometriska mönster.
• Proportionella samband, däribland begreppen dubbelt och hälften.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnet matematik för att till exempel beskriva matematiska problem och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.

Taluppfattning och tals användning

• Naturliga tal och hur de storleksordnas, jämförs och delas upp. Hur de används för att ange antal och ordning.
• Naturliga tal och enkla tal i decimal- och bråkform. Hur de uttrycks och visas med ord, konkreta material, symboler och bilder samt på tallinje.
• Hur de fyra räknesätten uttrycks och visas med hjälp av ord, konkreta material, bilder och symboler.
• Centrala metoder för de fyra räknesätten vid överslagsberäkning, huvudräkning, skriftliga metoder och digital teknik.
• Tal i decimal- och bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• Negativa tal och deras användning i konkreta och vardagliga situationer, till exempel vid mätning av temperatur.
• Begreppet procent och hur det används och uttrycks.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer.

Tid och pengar

• Enheter för tid, till exempel timmar och minuter och hur de förhåller sig till varandra.
• Olika sätt att uppskatta och mäta tidsskillnader, till exempel med klocka.
• Pengars värde och användning och hur de kan växlas.

Sannolikhet och statistik

• Begreppen chans, risk och slump i vardagliga situationer.
• Undersökningar i för eleven bekanta situationer. Hur information kan föras in i och avläsas ur tabeller och diagram, till exempel busstidtabeller samt stapel- och cirkeldiagram.

Geometri

• De geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Hur de avbildas och beskrivs.
• Geometriska begrepp, till exempel hörn, sida, sträcka och vinkel.
• Mätning och uppskattning av längd, volym och massa med vanliga måttenheter.
• Proportionella samband samt enkel förstoring och förminskning.
• Geometriska mönster och hur de kan konstrueras.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnet matematik för att till exempel beskriva matematiska problem och utvärdera arbetsprocesser.

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutvecklingen och lärandet inom olika områden.

Syfte

Undervisningen i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om sitt modersmål. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och anpassa sitt språk till olika sammanhang och för olika syften. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar tal, skrift och andra kommunikationsformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin läsförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva på modersmålet. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om och tilltro till sin förmåga att formulera och uttrycka egna åsikter och tankar. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk, sin identitet och sin förståelse för omvärlden. Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur modersmålet är uppbyggt. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att utveckla och fördjupa sin ord- och begreppsförståelse på modersmålet. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om kulturer och samhällen där modersmålet talas. Undervisningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga. Genom undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att

• tala och samtala i olika sammanhang,
• läsa och förstå texter,
• skriva för olika syften, och
• reflektera över traditioner och kulturella företeelser i områden där modersmålet talas.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Tala och samtala

• Hur man kan använda omskrivningar, växlingar mellan språk och visuell förstärkning, till exempel bilder, tecken och kroppsspråk, för att förstå och göra sig förstådd.
• Kommunikation i olika sammanhang. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor.
• Muntligt berättande i olika sammanhang.
• Uttal, betoning och satsmelodi.

Läsa och skriva

• Lässtrategier, till exempel ordbilder, för att avkoda och förstå texter.
• Läsriktning samt skrivteckens form och ljud i jämförelse med svenskan.
• Strategier för att skriva elevnära texter.

Berättande texter och faktatexter

• Berättande texter och poetiska texter för barn: rim, ramsor, sånger och skönlitteratur från områden där modersmålet talas.
• Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, med anknytning till traditioner och företeelser i områden där modersmålet talas.

Kultur och samhälle

• Lekar och sånger från områden där modersmålet talas.
• Högtider och traditioner som eleven möter i olika sammanhang.

I årskurs 7–9

Tala och samtala

• Hur man kan använda omskrivningar, växlingar mellan språk och visuell förstärkning, till exempel bilder, tecken och kroppsspråk, för att förstå och göra sig förstådd.
• Kommunikation i olika sammanhang och för olika syften. Hur åsikter, intresse och argument kan uttryckas.
• Muntliga presentationer i olika sammanhang.
• Uttal, betoning och satsmelodi. Modersmålets uttal i jämförelse med svenskan.

Läsa och skriva

• Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter och hur man anpassar innehållet till olika mottagare.
• Modersmålets uppbyggnad. Ordbildning och meningsbyggnad på modersmålet i jämförelse med svenskan.

Berättande texter och faktatexter

• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från områden där modersmålet talas.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel nyhetsartiklar, med anknytning till traditioner och företeelser i områden där modersmålet talas.

Kultur och samhälle

• Seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas.
• Barn och ungdomars vardagsliv i områden där modersmålet talas i jämförelse med vardagsliv i Sverige.

Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.

Syfte

Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att använda sin röst, musikinstrument och digitala verktyg. Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om hur musik kan kombineras med andra uttrycksformer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att musicera, röra sig och dramatisera enskilt och i grupp. Genom att på detta sätt bearbeta och skapa musik ska eleverna få möjlighet att utveckla sin kreativitet, musikalitet och tilltro till sin förmåga att sjunga och spela. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att lyssna till, reflektera över och samtala om musik från olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Syftet är att elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. På så sätt ska undervisningen i musik bidra till att eleverna får kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp, termer och symboler. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om musik och presentera och utvärdera arbetsprocesser. Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges möjlighet att utveckla sin förmåga att

• sjunga, spela och skapa musik i olika sammanhang,
• kombinera musik med andra uttrycksformer,
• jämföra och reflektera över musik från olika genrer, tidsepoker och kulturer, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Musicerande och musikskapande

• Sång och spel i olika former och genrer: unison sång, kanon och ensemblespel.
• Imitation med röst, rörelser, rytmer och toner.

• Skapande av egen musik, till exempel till text eller bild.
• Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

Musikens verktyg

• Rösten som instrument, till exempel i sång och rap.
• Musikaliska symboler med bild, färg, siffer- eller bokstavsstöd, till exempel noter och ackord.
• Blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument. Hur instrumenten låter och ser ut och exempel på ensemblespel.
• Röst- och hörselvård i samband med musikutövning och musiklyssning, till exempel uppvärmningsövningar och användning av hörselskydd.
• Musikens byggstenar, till exempel rytm, tempo och melodier.
• Musikens formelement, till exempel intro, vers och refräng.

Musikens sammanhang och funktioner

• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, bland annat nationalsången och några av de vanligaste psalmerna.
• Sång- och danslekar.
• Musik i olika kulturer och från olika epoker, till exempel folkmusik och populärmusik.
• Musikassociationer: bilder och känslor som kan uppstå när man lyssnar på musik.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnet musik för att till exempel samtala om musik och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Musicerande och musikskapande

• Sång i enkla stämmor, ackord- och melodispel i enkla tonarter och ensemblespel i olika genrer.
• Improvisation med sång, dans, rytmik, melodier och instrument.
• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, till exempel ackord i ett par tonarter.
• Komposition av egen musik, rytmer och rörelser.
• Musik i kombination med andra uttrycksformer, till exempel film, drama, dans och rörelse.
• Framförande av egen och andras musik.

Musikens verktyg

• Rösten som instrument i unison och enklare flerstämmig sång.
• Melodi-, ackord- och digitala instrument, bas och trumset samt verktyg för musikproduktion.
• Musikaliska symboler med bild, färg, siffer- eller bokstavsstöd, till exem- 16 pel noter och ackord.

• Röst- och hörselvård. Sångteknik och ljudnivåanpassning i musikaliska sammanhang.
• Musikens byggstenar och formelement. Hur de används för att musicera och komponera musik.

Musikens sammanhang och funktioner

• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang.
• Musikens funktion i samtida medier, till exempel film, reklam och datorspel.
• Ljud och funktioner hos instrument i olika sammanhang, till exempel i en symfoniorkester och i ett rockband.
• Musik och dans som uttryck i några olika kulturer förr och nu, till exempel klassisk musik, folkmusik och rockmusik. Några betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.
• Musikassociationer: bilder, känslor, åsikter och berättelser som kan uppstå när man lyssnar på musik.
• Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnet musik för att till exempel samtala om musik och utvärdera arbetsprocesser.

naturorienterande ämnen

Biologi, fysik och kemi

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk, energiförsörjning, materialutveckling och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Syfte

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och mönster. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för de sammanhang och fenomen i naturen som hela tiden påverkar miljön och allt levande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om människokroppen och om olika faktorer som påverkar hälsan. På så sätt ska eleverna stimuleras att reflektera över samband mellan olika val och deras konsekvenser. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna får möta etiska, estetiska och existentiella perspektiv på frågor som rör människa och natur. Därigenom syftar undervisningen till att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till såväl sina egna åsikter och andras argument som till information från 17

olika källor. Eleverna ska på så sätt stärka tilltron till sin förmåga att vara delaktiga i samtal om aktuella samhällsfrågor. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskap om hur naturvetenskapliga undersökningar kan göras. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att ställa frågor om och undersöka ekosystem, fysikaliska företeelser och vardagliga kemiska processer utifrån personliga upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika naturvetenskapliga begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om naturvetenskap och presentera och utvärdera arbetsprocesser. Genom undervisningen i de naturorienterande ämnena ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• jämföra och reflektera över mönster och strukturer i naturen,
• jämföra och reflektera över samband mellan livsstil, miljö och hälsa,
• söka, granska och värdera information från olika källor och göra egna överväganden,
• genomföra undersökningar med naturvetenskaplig anknytning, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Mönster och strukturer i naturen

• Sol, måne och planeter. Månens faser och några stjärnbilder.
• Olika vädertyper och väderfenomen. Hur de kan observeras och mätas över tid.
• Årstidsväxlingar och kännetecken för de olika årstiderna. Vilka konsekvenser årstidsväxlingarna får för människan.
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras.
• Livscykler hos några växter och djur.
• Överlevnadsstrategier hos några växter och djur beroende på årstid.
• Vattnets olika former; fast, flytande och gas. Vattnets betydelse för liv på jorden.

Naturvetenskap i vardagen

• Materials egenskaper och hur de kan sorteras och delas in efter till exempel hårdhet, struktur, färg, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
• Källsortering och återvinning av vardagliga föremål. Kompostering av organiskt material.
• Energianvändning i hemmet, till exempel av förnybara och fossila bränslen.
• Verksamheter i närsamhället som rör naturvetenskap, till exempel odling, djurhållning och olika former av tillverkningsindustri. Deras betydelse för elevens dagliga liv.
• Aktuella samhällsfrågor som rör naturvetenskap.

• Berättelser, myter, sagor och konst med naturvetenskaplig anknytning.

Kropp och hälsa

• Människokroppen och kroppsdelarnas namn och funktion.
• Hur hälsan påverkas av kost, motion, sömn, sociala relationer och beroendeframkallande medel.
• Pubertet och hur den inverkar på individen. Sexualitet, reproduktion och olika slags relationer.
• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Metoder och arbetssätt

• Fältstudier, experiment och sorteringar. Hur de genomförs och används för att undersöka närmiljön.
• Dokumentation och redovisning av undersökningar och sorteringar med hjälp av skrift, bild och andra uttrycksformer.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom de naturorienterande ämnena, till exempel för att samtala om människa, djur och natur och för att utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Mönster och strukturer i naturen

• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och deras betydelse för dygn, månader, år och årstider. Universums uppkomst, utveckling och uppbyggnad.
• Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald enligt evolutionsteorin.
• Näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
• Ekosystem i närmiljön och hur växter och djur samspelar med varandra och med miljön. Fotosyntes och förbränning.
• Vattnets kretslopp i naturen och samhällets vattenanvändning.
• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Naturvetenskap i vardagen

• Materialutveckling och hur människan har använt och utvecklat nya material genom historien.
• Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas. Hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
• Magneters egenskaper och användning i hemmet och i samhället.
• Kärnkraft, fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för vår energianvändning i samhället och deras för- och nackdelar när det gäller miljön.

• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsmedel, kosmetika och färger. Hur de används och hanteras på ett säkert sätt samt hur de påverkar hälsa och miljö.
• Verksamheter i närsamhället som rör naturvetenskap, till exempel vattenverk, värmeverk och tillverkningsindustri.
• Människan i rymden och användningen av satelliter.
• Aktuella samhällsfrågor som rör naturvetenskap.
• Berättelser om naturvetenskapliga upptäckter och framsteg genom tiderna.

Kropp och hälsa

• Människokroppens organ, deras namn, placering, utseende och funktion.
• Hur hälsan påverkas av kost, motion, sömn, sociala relationer och beroendeframkallande medel.
• Virus, bakterier, smittspridning och infektioner samt förebyggande hälsovård.
• Människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Frågor om identitet, relationer, kärlek och ansvar.
• Preventivmetoder och sexuellt överförbara sjukdomar.
• Hur ljud uppstår, hur örat uppfattar ljud och hur ljudmiljöer påverkar hälsan.
• Ljusets utbredning och hur ögat uppfattar ljus.

Metoder och arbetssätt

• Fältstudier, experiment och sorteringar. Hur de genomförs och används för att undersöka närmiljön.
• Dokumentation och redovisning av undersökningar och sorteringar med hjälp av skrift, bild och andra uttrycksformer.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom de naturorienterande ämnena, till exempel för att samtala om människa, djur och natur och för att utvärdera arbetsprocesser.

Samhällsorienterande ämnen

geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap

Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Det är alla människors ansvar att utveckla ett samhälle som präglas av demokratiska värden och att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Kunskaper i de samhällsorienterande ämnena ger människor förutsättningar att orientera sig i världen och ta ansvar för sitt handlande.

Syfte

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om historiska sammanhang och om hur människor har skapat och förändrat samhällen och kulturer. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla sitt historiemedvetande och få perspektiv på det förflutna, nutiden och framtiden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar. Vidare ska undervisningen stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om geografiska förhållanden, olika platser, regioner och levnadsvillkor i världen. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett rumsligt medvetande och kunskaper om mänskliga verksamheter och processer i naturen som påverkar jordytans former och mönster. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människans levnadsvillkor. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer, värden och arbetssätt. Undervisningen syftar också till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ett kritiskt förhållningssätt till, hur man kan hantera information i vardagsliv och studier. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och uttrycka sig i olika sammanhang för att på så sätt stärka tilltron till sin förmåga att delta i samtal om samhällsfrågor. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om samhällsfrågor och presentera och utvärdera arbetsprocesser. Genom undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• jämföra och reflektera över olika historiska händelser, gestalter och tidsperioder,
• jämföra och reflektera över kristendomen, andra religioner och andra livsåskådningar,
• jämföra och reflektera över olika geografiska förhållanden, platser, regioner och levnadsvillkor,
• reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt,
• söka, granska och värdera information från olika källor och göra egna överväganden, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Att leva tillsammans

• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Konsekvenser av egna och andras handlingar och ställningstaganden.
• Normer och regler i elevens vardag, till exempel i skola, sportsammanhang och sociala medier.
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas i skolan. Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Att leva i Sverige

• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer.
• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
• Forntiden och hur den kan iakttas i vår tid genom spår i naturen. Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under forntiden.
• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi.
• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Några kristna högtider och några av de vanligaste psalmerna.
• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
• Samhällsfunktioner och samhällsservice i närsamhället, till exempel räddningstjänst, sjukvård, fritids- och kulturutbud.

Att leva i världen

• Religiöst motiverade levnadsregler, ritualer, högtider, symboler och berättelser inom kristendom, judendom och islam.
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel transportmedel. Hur egna val och prioriteringar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Aktuella samhällsfrågor som är betydelsefulla för eleven.

Att undersöka verkligheten

• Tidslinjer. Begreppen dåtid, nutid och framtid.
• Orientera sig i närmiljön med hjälp av vägbeskrivningar och kartor. Namn och läge på platser i närmiljön. Storleksrelationer och väderstreck.
• Jordgloben. Namn på världsdelarna samt på länder och platser som är bety- 22 delsefulla för eleven.

• Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap.
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom de samhällsorienterande ämnena för att till exempel samtala om samhällsfrågor och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Att leva tillsammans

• Livsfrågor som är betydelsefulla för eleven. Identitet och identitetsskapande i relation till kön, sexualitet och livsstil.
• Konfliktlösning och vardagliga moraliska dilemman, till exempel hur man kan hantera olika åsikter.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Hur livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i olika religioner och andra livsåskådningar.
• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Sveriges grundlagar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
• Olika slags medier, till exempel dagstidningar och tv, samt hur individer och grupper framställs i medier, till exempel utifrån kön och etnicitet.

Att leva i Sverige

• Skildringar av livet förr och nu i litteratur, sånger och filmer.
• Vikingatid, medeltid, stormaktstid och frihetstid. Några historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl den XII och häxprocesserna.
• Sveriges historia från cirka 1850 till nutid. Några centrala händelser och gestalter samt barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
• Samerna och de nationella minoriteterna i Sverige, till exempel deras rättigheter, kultur och historia.
• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Immigration till Sverige förr och nu, samt dess betydelse för kulturer och samhällen.
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdag och regering och deras olika uppdrag. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling.
• Yrken och verksamheter i samhället. Entreprenörskap.

Att leva i världen

• Historiska gestalter, händelser och tidsperioder i världen med betydelse för vår egen tid. De båda världskrigen, deras orsaker och följder samt Förintelsen, folkfördrivningar, folkmord och Gulag.
• Religiöst motiverade levnadsregler, ritualer, högtider, symboler och berättelser inom buddhism och hinduism.
• Vilken betydelse religioner och andra livsåskådningar kan ha för människors identiteter och livsstilar.
• Klimatförändringar och olika förklaringar till dessa.
• Jordytan och på vilket sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel skogsavverkning, jordbävning och vulkanutbrott. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
• Jordens klimat- och vegetationszoner. Hur klimatförhållanden påverkar människors levnadsvillkor.
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Att undersöka verkligheten

• Kartan och dess uppbyggnad med färger och symboler.
• Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på länder och platser i Europa och övriga världen som är betydelsefulla för eleven.
• Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap.
• Metoder för att söka information från olika källor. Hur man kan värdera, bearbeta och presentera information.
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur man kan urskilja budskap, avsändare och syfte.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom de samhällsorienterande ämnena för att till exempel samtala om samhällsfrågor och utvärdera arbetsprocesser.

Slöjd

Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling.

Syfte

Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och tekniker. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sitt handlag i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat och kombinera dessa kunskaper med medvetna val av material och teknik. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar nyfikenhet och kreativitet och uppmuntra eleverna till att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar en medvetenhet om estetiska traditioner och förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor och om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om slöjd, hantverk och design samt presentera och utvärdera arbetsprocesser. Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formge och framställa föremål i olika material med lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
• välja och planera tillvägagångssätt för slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
• undersöka och reflektera över slöjdföremål utifrån kvalitet, form och funktion, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden.
• Handverktyg, redskap och maskiner. Hur de benämns och används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltrådsarbete, tovning och sågning.
• Enkla skisser och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas och följas.

Slöjdens arbetsprocesser

• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.

• Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter.
• Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

• Föremål och berättelser som inspirationskällor och förebilder för eget skapande.
• Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.

Slöjden i samhället

• Slöjdföremålens funktion och betydelse, till exempel som bruks- och prydnadsföremål.
• Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnet slöjd, för att till exempel beskriva slöjdföremål och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter.
• Handverktyg, redskap och maskiner. Hur de benämns och används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning.
• Ergonomi och arbetsmiljö, till exempel lämplig arbetshöjd och ljudnivå.
• Skisser, mönster och arbetsbeskrivningar.

Slöjdens arbetsprocesser

• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
• Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.
• Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

• Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder för eget skapande.
• Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
• Mode och trender i ungdomskulturer, vad de signalerar och hur de kan påverka individen.
• Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.

Slöjden i samhället

• Slöjd historiskt och i nutid, till exempel lokala hantverkstraditioner och aktuella trender.
• Materialens ursprung, tillverkning, användning och miljöpåverkan.
• Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnet slöjd för att till exempel beskriva slöjdföremål och utvärdera arbetsprocesser.

Svenska

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och anpassa sitt språk till olika sammanhang och för olika syften. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar tal, skrift och andra kommunikationsformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin läsförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna få möta, utveckla kunskaper om och ges möjligheter att uttrycka sig genom litteratur, bilder, film, teater, drama, rörelse och andra kommunikationsformer. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om och tilltro till sin förmåga att formulera och uttrycka egna åsikter och tankar. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk, sin identitet och sin förståelse för omvärlden. Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur det svenska språket är uppbyggt. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att utveckla och fördjupa sin ord- och begreppsförståelse. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om digitala kommunikationsverktyg. Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• tala och samtala i olika sammanhang,
• läsa, förstå och reflektera över olika texter,
• skriva texter för olika syften och mottagare,

• bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, och
• söka och värdera information från olika källor.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Tala, lyssna och samtala

• Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder och tecken, för att förstå och göra sig förstådd.
• Kommunikation för olika syften. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor.
• Kommunikations- och samtalsregler. Turtagning, talutrymme, kroppsspråk och mimik.
• Muntliga presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder och andra verktyg som kan stödja presentationer.

Läsa och skriva

• Lässtrategier för att avkoda och förstå texter.
• Ordbilder i närmiljön samt utifrån elevens erfarenhet och intresse.
• Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden.
• Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Sambandet mellan ljud och bokstav.
• Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt.
• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd och talsyntes kan användas när man skriver.
• Handstil och att skriva på dator.

Berättande texter och faktatexter

• Berättande texter och poetiska texter för barn: rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
• Några barnboksförfattare.
• Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, och hur deras innehåll kan organiseras.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Språkbruk

• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man talar till och med vilket syfte.
• Ord, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Informationssökning

• Informationssökning i böcker och på webbsidor för barn.

I årskurs 7–9

Tala, lyssna och samtala

• Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder och tecken, för att förstå och göra sig förstådd.
• Kommunikation för olika syften. Hur åsikter, intresse och argument kan uttryckas.
• Hur man kan anpassa sin kommunikation till olika situationer och sammanhang.
• Muntliga presentationer. Stödord, bilder och digitala medier som verktyg för att planera och genomföra en presentation.

Läsa och skriva

• Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter och hur man anpassar innehållet till olika mottagare. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Skriftspråkets uppbyggnad. Skiljetecken och stavningsregler.
• Alfabetisk ordning. Hur man hittar i innehållsförteckningar och ordböcker.
• Handstil och att skriva på dator.
• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med stavningskontroll kan användas när man skriver.
• Digitala kommunikationsverktyg.

Berättande texter och faktatexter

• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Berättande texters budskap och uppbyggnad med miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några barn- och ungdomsförfattare.
• Beskrivande, förklarande och instruerande texter, till exempel nyhetsartiklar, spelinstruktioner och recept. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk

• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte. 29

• Ord, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka budskap.
• Variationer i det svenska språket, till exempel slanguttryck och dialekter.
• Ordspråks och metaforers betydelse i texter och dagligt tal.

Informationssökning

• Informationssökning i olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Källkritik. Hur man bedömer informationens rimlighet och hur texters avsändare påverkar innehållet.

Svenska som andraspråk

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Syfte

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och anpassa sitt språk till olika sammanhang och för olika syften. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar tal, skrift och andra kommunikationsformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin läsförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva på svenska. Undervisningen ska också ge eleverna många möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. Genom undervisningen ska eleverna få möta, utveckla kunskaper om och ges möjligheter att uttrycka sig genom litteratur, bilder, film, teater, drama, rörelse och andra kommunikationsformer. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om och tilltro till sin förmåga att formulera och uttrycka egna åsikter och tankar. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk, sin identitet och sin förståelse för omvärlden. Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur det svenska språket är uppbyggt och om dess uttal. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att utveckla och fördjupa sin ord- och begreppsförståelse. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om digitala kommunikationsverktyg. Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• tala och samtala i olika sammanhang,
• läsa, förstå och reflektera över olika texter, 30
• skriva texter för olika syften och mottagare,

• bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, och
• söka och värdera information från olika källor.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Tala, lyssna och samtala

• Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder och tecken, för att förstå och göra sig förstådd.
• Kommunikation för olika syften. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor.
• Kommunikations- och samtalsregler. Turtagning, talutrymme, kroppsspråk och mimik.
• Muntliga presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder och andra verktyg som kan stödja presentationer.
• Uttal, betoning och satsmelodi. Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets.

Läsa och skriva

• Lässtrategier för att avkoda och förstå texter.
• Ordbilder i närmiljön samt utifrån elevens erfarenhet och intresse.
• Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden.
• Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Sambandet mellan ljud och bokstav. Bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet.
• Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt.
• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd och talsyntes kan användas när man skriver.
• Handstil och att skriva på dator.

Berättande texter och faktatexter

• Berättande texter och poetiska texter för barn: rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
• Några barnboksförfattare.
• Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, och hur deras innehåll kan organiseras.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Språkbruk

• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man talar till och med vilket syfte.

• Ord, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Informationssökning

• Informationssökning i böcker och på webbsidor för barn.

I årskurs 7–9

Tala, lyssna och samtala

• Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder och tecken, för att förstå och göra sig förstådd.
• Kommunikation för olika syften. Hur åsikter, intresse och argument kan uttryckas.
• Hur man kan anpassa sin kommunikation till olika situationer och sammanhang.
• Muntliga presentationer. Stödord, bilder och digitala medier som verktyg för att planera och genomföra en presentation.
• Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse.

Läsa och skriva

• Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter och hur man anpassar innehållet till olika mottagare. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Skriftspråkets uppbyggnad. Skiljetecken och stavningsregler.
• Alfabetisk ordning. Hur man hittar i innehållsförteckningar och ordböcker.
• Handstil och att skriva på dator.
• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med stavningskontroll kan användas när man skriver.
• Digitala kommunikationsverktyg.

Berättande texter och faktatexter

• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Berättande texters budskap och uppbyggnad med miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några barn- och ungdomsförfattare.
• Beskrivande, förklarande och instruerande texter, till exempel nyhetsartiklar, spelinstruktioner och recept. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk

• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte.
• Ord, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka budskap.
• Variationer i det svenska språket, till exempel slanguttryck och dialekter.
• Ordspråks och metaforers betydelse i texter och dagligt tal.

Informationssökning

• Informationssökning i olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Källkritik. Hur man bedömer informationens rimlighet och hur texters avsändare påverkar innehållet.

Teknik

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

Syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om tekniska lösningar i vardagen, hur de fungerar och kan användas. Undervisningen syftar också till att stimulera elevernas intresse för teknik. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kan lösa problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att pröva egna tekniska idéer och hitta lösningar. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om och erfarenheter av hur redskap och teknisk utrustning används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att stärka tilltron till sin förmåga att använda teknik och att med teknikens hjälp lösa vardagliga problem och tillfredsställa olika behov. I teknikundervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla medvetenhet om att teknisk verksamhet har betydelse för och påverkar människan, samhället och miljön. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till tekniska lösningar. Eleverna ska även ges möjlighet att få en orientering om teknikens historiska utveckling för att bättre förstå framväxten av dagens teknik. Vidare ska undervisningen i teknik bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att samtala om teknik och presentera och utvärdera arbetsprocesser.

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• jämföra och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• hantera redskap och teknisk utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Tekniska lösningar

• Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatsen och husgeråd av olika slag.
• Tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel kardborren som förebild för kardborrebandet.
• Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.

Strategier för att hantera och utveckla tekniska lösningar

• Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda, utformade och fungerar.
• Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
• Dokumentation, till exempel i form av skisser och bilder.
• Redskap och teknisk utrustning i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.
• Instruktioner, till exempel till enkla byggsatser.

Teknik, människa, samhälle och miljö

• Föremål i elevens vardag. Hur de är anpassade efter människans behov och har förändrats över tid.
• Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnet teknik för att till exempel samtala om teknik och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 7–9

Tekniska lösningar

• Föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att uppnå en viss funktion, till exempel handbromsen eller tramporna på cykeln.
• Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
• Material som används till exempel i hållfasta och stabila konstruktioner, samt deras egenskaper.
• Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.

Strategier för att hantera och utveckla tekniska lösningar

• Tillvägagångssätt för att lösa tekniska vardagsproblem och behov, till exempel om lampan slocknar och att inreda ett rum.
• Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
• Dokumentation med förklarande ord och begrepp, till exempel i form av enkla skisser, bilder och med fysiska eller digitala modeller.
• Användning av redskap och teknisk utrustning för kommunikation, informationssökning och tjänster av olika slag i samhället. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.
• Manualer för redskap och teknisk utrustning i närmiljön.

Teknik, människa, samhälle och miljö

• Tekniska system i hemmet och samhället, till exempel vatten- och avloppssystem och system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. Systemens förändringar över tid och några orsaker till det.
• Säkerhet vid användning av kommunikations- och informationsteknik, till exempel mobiltelefoni och internet.
• Olika sätt att hushålla med resurser i närmiljön, till exempel energi och vatten.
• Konsekvenser av teknikval, för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnet teknik för att till exempel samtala om teknik och utvärdera arbetsprocesser.

Bilaga 2

KurSpLaner För grundSärSKOLanS ämneSOmråden

estetisk verksamhet

Estetisk verksamhet är viktig för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av olika estetiska uttrycksformer som ger oss olika estetiska och känslomässiga upplevelser. Genom att arbeta med skapande verksamhet kan människor bearbeta intryck och utveckla sin kreativitet, nyfikenhet och skapande förmåga. Kunskaper om och i estetisk verksamhet ökar människors möjlighet att delta i samhällets kulturliv och i annan social gemenskap.

Syfte

Undervisningen inom ämnesområdet estetisk verksamhet ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan skapa och gestalta med de olika estetiska uttrycksformerna bild, slöjd, musik, rytmik, lek och drama. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att uttrycka och kommunicera intryck och erfarenheter på ett mångsidigt sätt. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas tilltro till sin förmåga att skapa med kreativitet och fantasi. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om färg, form och struktur samt om ljud, rytm och musik. Undervisningen ska även bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om olika hantverk och deras material, redskap och tekniker. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt handlag och sin nyfikenhet på att utforska och experimentera inom det estetiska området. Undervisningen ska syfta till att ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om olika sätt att skapa både förr och nu och ett intresse för estetiska uttrycksformer i olika traditioner och kulturer. Genom undervisningen ska eleverna även stimuleras att använda samhällets kulturella utbud för att därigenom öka delaktigheten i sociala sammanhang. Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att bli delaktiga i samtal om bild, musik, slöjd, rytmik, lek och drama. Genom undervisningen inom ämnesområdet estetisk verksamhet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• skapa genom bild, musik och slöjd,
• välja och använda olika material, tekniker, redskap, verktyg, instrument, ljud och rörelser,
• undersöka estetiska uttryck i olika konstformer, tidsepoker, traditioner och kulturer, och
• använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet.

Centralt innehåll

I årskurs 1–9

Estetisk framställning

• Olika sätt att skapa, till exempel imiterande och fritt.
• Färg, form och struktur. Deras betydelse för bilders och föremåls uttryck.
• Fotografering och filmande.
• Rytmik, rim och ramsor. Sång- och danslekar.
• Spel på musik- och rytminstrument.
• Rollspel, till exempel utifrån sagor, händelser och känslor.
• Dramatisering av sånger och berättelser med ljud, musik och rörelse.
• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden och framställning. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
• Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.
• Presentationer, framträdanden och redovisningar.

Material, redskap och tekniker

• Material som kan användas vid framställning av bilder och föremål, till exempel textil, trä och metall.
• Verktyg, redskap, instrument och maskiner som kan användas i estetisk verksamhet.
• Bildtekniker, till exempel teckning, målning och modellering.
• Bildhantering, till exempel med digitalkamera och dator.
• Hantverkstekniker med olika material, handverktyg och redskap, till exempel tovning och urholkning.
• Arbetsbeskrivningar, till exempel muntliga eller illustrerade.

Estetisk verksamhet i samhället

• Bilder, film, musik, sång, dans och hantverksföremål från olika genrer, kulturer, traditioner och tidsperioder.
• Reklam- och nyhetsbilder och andra för eleven aktuella bilder. Hur de är uppbyggda och vilket budskap de förmedlar.
• Några slöjdmaterials ursprung och användning, till exempel ull och trä.
• Konst, arkitektur och design i samhället.
• Mode och trender i ungdomskulturen. Vad de kan signalera och hur de kan påverka individen.
• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet estetisk verksamhet för att till exempel kommunicera om bilder, musik och slöjd och för att utvärdera arbetsprocesser.

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Kommunikation ökar förutsättningarna för delaktighet i vardagen och i samhället.

Syfte

Undervisningen inom ämnesområdet kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i att samspela med andra och en tilltro till sin förmåga att aktivt påverka sin situation. Eleverna ska ges förutsättningar att kommunicera i olika sammanhang och kunna uttrycka sig med tydlig avsikt i tal och andra kommunikationsformer. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk och sin identitet. Vidare ska undervisningen stimulera elevernas vilja att ta emot och tolka kommunikation. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla sin förmåga att lyssna, samtala och förstå. Genom undervisningen ska eleverna möta och uppleva olika former av kommunikation såsom bilder, litteratur, film, teater, drama och rörelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förståelse för omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna stimuleras att utveckla kunskaper om hur man söker information i olika källor och hur digitala kommunikationsverktyg kan användas. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar för ökad självständighet. Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar för ökad delaktighet i sociala sammanhang. För elever med annat modersmål än svenska ska undervisningen bidra till att eleverna stärks i sin utveckling till att bli flerspråkiga. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin ord- och begreppsförståelse både på svenska och modersmålet. Undervisningen ska på så sätt bidra till att eleverna utvecklar såväl sitt modersmål som sin identitet. Genom undervisningen inom ämnesområdet kommunikation ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• samspela med andra,
• tolka olika former av kommunikativa uttryck,
• söka information från olika källor, och
• använda ord, begrepp, symboler och andra uttryckssätt för kommunikation.

Centralt innehåll

I årskurs 1–9

Samspela, tala och samtala

• Grundläggande kommunikativa mönster och strukturer: turtagning, hur man initierar, upprätthåller och avslutar samspel eller samtal.
• Kommunikation i olika sammanhang och miljöer, till exempel under rasten, i affären eller genom digitala kommunikationsverktyg. 38
• Känslor, hur de kan uttryckas och tolkas.

• Kroppsspråk, tecken eller tal. Hur man kan uttrycka sin avsikt på olika sätt.
• Språkets struktur, ordföljd och meningsbyggnad.
• Kommunikationsverktyg. Hur de kan användas för att förstärka elevens kommunikation.

Tolka och förstå

• Bok- och bildsamtal. Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Tolka kommunikativa uttryck, till exempel kroppsspråk, tecken eller tal.
• Ordbilder utifrån elevens erfarenhet och intresse.
• Bokstavsformer och ljud utifrån elevens erfarenhet och intresse.
• Skriva för hand eller på dator, till exempel elevens namn.

Informationssökning

• Information i vardagssituationer, till exempel scheman, symboler och instruktioner.
• Informationssökning i olika medier och källor, till exempel tidningar, uppslagsböcker, bibliotek och sökmotorer på internet.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet kommunikation, till exempel för att samspela med andra.

motorik

Fysiska aktiviteter, rörlighet och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Genom rörelse skapas förutsättningar för nya erfarenheter och nytt lärande. Kropp, känslor och sinnen samverkar i den motoriska utvecklingen, som i sin tur främjar självständigheten och hälsan.

Syfte

Undervisningen inom ämnesområdet motorik ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga att påverka sin omgivning. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att prova många olika slags rörelseaktiviteter. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om sambanden mellan rörelse, hälsa och livsstil. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Därigenom syftar undervisningen till att främja elevernas självständighet och delaktighet i samhället. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt 39

friluftsliv. Eleverna ska också få kännedom om risker och säkerhet vid fysiska aktiviteter och få kunskaper om hur man handlar i nödsituationer. Vidare syftar undervisningen till att eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att bli delaktiga i samtal om idrott, hälsa och livsstil. Genom undervisningen inom ämnesområdet motorik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kroppens förmåga att röra sig allsidigt i olika sammanhang,
• se samband mellan rörelse, hälsa och livsstil,
• genomföra olika aktiviteter i utemiljö och i naturen, och
• använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet.

Centralt innehåll

I årskurs 1–9

Rörelse

• Grundläggande motoriska rörelser. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
• Finmotorik, till exempel handgrepp och ansiktsmotorik.
• Lekar, danser och andra rörelseaktiviteter och deras regler.
• Rörelser i vatten, till exempel balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge.

Hälsa och livsstil

• Olika träningsformer och hur de utvecklar kondition, styrka och smidighet.
• Samband mellan rörelse, hälsa och livsstil.
• Klädsel för olika aktiviteter samt betydelsen av omklädning och dusch.
• Arbetsställningar och belastningar vid fysiska aktiviteter. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning och allsidig träning.
• Samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, kroppsuppfattning och självbild.

Friluftsliv och utevistelse

• Undersöka och orientera sig i närmiljön.
• Rörelseaktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Allemansrättens grunder.
• Hänsynstagande och säkerhet i samband med fysiska aktiviteter.
• Planera och genomföra olika friluftsaktiviteter.

Ämnesspecifika begrepp

Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet motorik för att till exempel kommunicera om rörelse, hälsa och livsstil.

Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig och att utveckla ett samhälle som präglas av demokratiska värden är ett gemensamt ansvar. Kunskaper om hem och samhälle ger människor förutsättningar att orientera sig i världen och ta ansvar för sitt handlande.

Syfte

Undervisningen inom ämnesområdet vardagsaktiviteter ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om mönster och rutiner som ingår i vardagen. Eleverna ska ges förutsättningar att ta initiativ till, planera och genomföra aktiviteter som har betydelse för praktiska situationer i hemmet. På så sätt ska undervisningen bidra till ökad självständighet hos eleven och tilltro till den egna förmågan att agera. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om sin närmiljö och dess historia för att på så sätt få perspektiv på det förflutna, nutiden och framtiden. Genom undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika geografiska platser och en rumslig medvetenhet för att på så sätt få en ökad förståelse för sin omvärld. Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om olika religioner, en förståelse för olika livsfrågor samt perspektiv på sig själva i relation till andra människor. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om de mänskliga rättigheterna och om demokratiska processer. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika servicefunktioner i samhället samt om närområdets kultur- och fritidsutbud. Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att bli delaktiga i samtal om vardagsliv och samhälle. Genom undervisningen inom ämnesområdet vardagsaktiviteter ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• välja, planera och genomföra aktiviteter i vardagsmiljön,
• undersöka närmiljön, dess natur, historia och traditioner,
• undersöka kristendomen, andra religioner och andra livsåskådningar,
• reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt,
• söka information om service- och kulturutbud, och
• använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet.

Centralt innehåll

I årskurs 1–9

Vardagsrutiner och vardagsmiljö

• Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas.
• Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
• Rutiner för måltider och hur måltider kan arrangeras för att skapa gemenskap och välbefinnande. 41

• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
• Samband mellan mat och hälsa.
• Rutiner vid inköp. Planering och genomförande.
• Konsumentkunskap, till exempel kvalitet och jämförpris.
• Återvinning och hur den fungerar.
• Tvätt, rengöring och vård av olika material och ytor i hemmet. Miljövänliga metoder för detta.
• Redskap, verktyg och teknisk utrustning som används i hemmet.
• Olycksrisker i hemmet och hur de kan förebyggas.
• Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.

Omvärld

• Närmiljön och dess historia, kulturarv, traditioner och högtider.
• Sverige och världen, platser som har betydelse för eleven.
• Kristendomen i det svenska samhället förr och nu. Några högtider och några av de vanligaste psalmerna.
• Några religiöst motiverade levnadsregler och berättelser från kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Samhällsfunktioner och samhällsservice, till exempel räddningstjänst och sjukvård samt fritids- och kulturutbud i närsamhället. Metoder för att söka information.
• Utbildningsvägar, yrken och verksamheter i samhället samt entreprenörskap.
• Aktuella frågor och debatter i samhället.
• Reklam och information i olika medier.

Leva tillsammans

• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Värdegrund, demokrati och alla människors lika värde, till exempel barnkonventionen, elevråd och klassråd.
• Regler och lagar med betydelse för eleven. Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet vardagsaktiviteter för att till exempel kommunicera om vardagsliv och samhälle.

Verklighetsuppfattning

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är en förutsättning för att verkligheten ska vara begriplig. Med kunskaper om människan och naturen får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar 42 utveckling.

Syfte

Undervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om människa och natur och om samband mellan dem. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna ges förutsättningar att samspela med naturen och sin omgivning. Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar en matematisk förståelse och därigenom en förmåga att strukturera vardagen och lösa praktiska problem. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper i att ordna sina erfarenheter utifrån rum, tid, kvalitet och kvantitet. Undervisningen bidrar därigenom till att eleverna ges förutsättningar att tolka, beskriva och påverka sin verklighet. Undervisningen ska bidra till att eleverna stimuleras till en utforskande hållning och en förmåga att använda sina kunskaper i olika situationer. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att se konsekvenserna av eget och andras handlande samt uppfatta samband mellan orsak och verkan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga företeelser och teknik. På så sätt ska eleverna få en ökad förståelse för omvärlden och en tilltro till den egna förmågan att hantera vardagliga situationer. Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp, symboler och uttrycksformer. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att bli delaktiga i samtal om naturvetenskap, matematik och teknik. Genom undervisningen inom ämnesområdet verklighetsuppfattning ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper om människa och natur,
• ordna händelser och upplevelser i tid och rum,
• sortera föremål utifrån kvalitet och kvantitet,
• reflektera över samband mellan orsak och verkan,
• identifiera och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån funktion, och
• använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet.

Centralt innehåll

I årskurs 1–9

Människa, djur och natur

• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
• Människokroppen och kroppsdelars namn och funktioner.
• Pubertet och hur den inverkar på individen. Sexualitet, reproduktion, kärlek och olika slags relationer samt preventivmetoder.
• Växter och djur, deras namn, livsvillkor och levnadsmiljöer.
• Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och vädertyper. Hur detta kan påverka människor, djur och växter.
• Vattnets olika former och kretslopp i naturen.

Tid

• Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax.
• Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid.
• Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter.

Rum

• Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här, under och framför.
• Avstånd, riktning, riktmärken och kännemärken och hur de används vid förflyttning.
• Avbildningar av verkligheten och förhållandet mellan original och till exempel bild, foto och film.

Kvalitet

• Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras, sorteras och kategoriseras utifrån sina egenskaper.
• Strukturer och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt.
• Geometriska figurer och namn på några av dessa, till exempel cirkel, kvadrat och triangel.

Kvantitet

• Längd, volym och massa och hur de kan mätas, storleksordnas och jämföras.
• Heltal. Hur de benämns, storleksordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning.
• Sedlar och mynt. Hur de kan sorteras efter värde.
• Pengars användning. Vad några vanliga varor kan kosta.
• De fyra räknesätten i praktiska situationer.

Orsak och verkan

• Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem, till exempel ta på jacka när det är kallt och tända ljuset när det är mörkt.
• Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen.
• Hur människans olika val och handlingar kan påverka naturen och miljön och vad detta innebär för en hållbar utveckling, till exempel källsortering och val av färdmedel.
• Risker i närmiljön, till exempel kemikalier och elektricitet.

Tekniska lösningar

• Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar.
• Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger används för att uppnå en viss funktion, till exempel på lekplatsen och i hemmet.

• Redskap och teknisk utrustning i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

Ämnesspecifika begrepp

• Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människa, djur och natur.