Skolverkets föreskrifter om kursplaner för vissa ämnen i specialskolan för döva eller hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning

De kursplaner för ämnena engelska, kommunikation, rörelse och drama, svenska och teckenspråk som framgår av bilagan till dessa föreskrifter ska gälla för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning i specialskolan.

Dessa föreskrifter träder i kraft fyra veckor efter den dag då föreskrifterna enligt uppgift på dem utkom från trycket.

På Skolverkets vägnar

ANNA EKSTRÖM Niclas Westin

Bilaga

KURSPLANER

Engelska för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv.

Syfte

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket i skrift och utifrån sina individuella förutsättningar i tal. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på engelska och en tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att förstå engelska och formulera sig och samspela med andra. I mötet med engelska språket ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Genom undervisningen ska eleverna få förutsättningar att utveckla sina kunskaper om kulturer och samhällen där engelska används. På så sätt ska undervisningen stimulera elevernas intresse för språk och kulturella företeelser i områden där språket används och förmedla nyttan av språkkunskaper. Eleverna ska även ges möjlighet att använda olika verktyg för lärande, förståelse och kommunikation. Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• förstå innehållet i språket,
• formulera sig och kommunicera i skrift och utifrån individuella förutsättningar i tal,
• anpassa språket för olika syften och i olika sammanhang, och
• reflektera över livsvillkor och kulturella företeelser i områden där engelska används.

Centralt innehåll

I årskurs 1–7

Tala och/eller skriva och samtala – produktion och interaktion

• Vardagliga hälsnings-, avskeds- och artighetsfraser.
• Frågeord, frågor och svar.
• Korta fraser om vardagliga ämnen.
• Enkla presentationer.
• Sånger, ramsor, lekar, spel och dramatiseringar. 2
• Ord och ordbilder.

Läsa och /eller lyssna – reception

• Berättelser, sånger och ramsor.
• Filmer och dramatiserade berättelser för barn.
• Instruktioner och beskrivningar.
• Ord och ordbilder, till exempel på skyltar och i reklam.

Kultur och samhälle

• Familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska språket används.

I årskurs 8–10

Tala och/eller skriva och samtala – produktion och interaktion

• Samtal om vardagshändelser och bekanta och aktuella ämnen.
• Dramatiseringar och rollspel.
• Samtal om egna tankar och upplevelser.
• Olika former av presentationer.
• Beskrivningar och meddelanden.

Läsa och/eller lyssna – reception

• Engelska från olika medier.
• Filmer och dramatiserade berättelser för unga.
• Beskrivande och informerande texter som förekommer i vardagen, till exempel instruktioner och nyhetsartiklar.
• Berättande texter.

Kultur och samhälle

• Människors livsvillkor, familjeliv och vardag i delar av världen där det engelska språket används.

Kommunikation för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Kommunikation ökar förutsättningarna för delaktighet i vardagen och i samhället.

Syfte

Undervisningen inom ämnesområdet kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i att samspela med andra och en tilltro till sin förmåga att aktivt påverka sin situation. Eleverna ska ges förutsättningar att kommunicera i olika sammanhang och kunna uttrycka sig med tydlig avsikt på teckenspråk och på svenska, i skrift och utifrån sina individuella förutsättningar i tal, samt med andra kommunikationsformer. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin kommunikativa förmåga och sin identitet.

Vidare ska undervisningen stimulera elevernas vilja att ta emot och tolka kommunikation. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla sin förmåga att samtala och förstå. Genom undervisningen ska eleverna möta och uppleva olika former av kommunikation såsom bilder, litteratur, film, teater, drama och rörelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förståelse för omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna stimuleras att utveckla kunskaper om hur man söker information i olika källor och hur digitala kommunikationsverktyg kan användas. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar för ökad självständighet. Vidare syftar undervisningen till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika begrepp. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar för ökad delaktighet i sociala sammanhang. För elever med annat modersmål än teckenspråk eller svenska ska undervisningen bidra till att eleverna stärks i sin utveckling till att bli flerspråkiga. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin tecken-, ord- och begreppsförståelse på såväl teckenspråk och svenska som på modersmålet. Undervisningen ska på så sätt bidra till att eleverna utvecklar såväl sitt modersmål som sin identitet. Genom undervisningen inom ämnesområdet kommunikation ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• samspela med andra,
• tolka teckenspråk och svenska samt andra former av kommunikativa uttryck,
• söka information från olika källor, och
• använda tecken, ord, begrepp, symboler och andra uttryckssätt för kommunikation.

Centralt innehåll

I årskurs 1–10

Samspela och kommunicera

• Grundläggande kommunikativa mönster och strukturer; turtagning, hur man initierar, upprätthåller och avslutar samspel eller samtal.
• Kommunikation i olika sammanhang och miljöer, till exempel under rasten, i affären eller genom digitala kommunikationsverktyg.
• Hur känslor kan uttryckas och hur uttrycken kan tolkas.
• Tecken, ord och kroppsspråk. Hur man kan uttrycka sin avsikt på olika sätt.
• Språkliga strukturer, tecken- och ordföljd samt meningsbyggnad i teckenspråk och svenska.
• Kommunikationsverktyg. Hur de kan användas för att förstärka elevens kommunikation.

Tolka och förstå

• Samtal om teckenspråkig text, böcker och bilder. Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Tolka kommunikativa uttryck som tecken, ord eller kroppsspråk.
• Tecken- och ordlekar.
• Ordbilder utifrån elevens erfarenhet och intresse.
• Bokstäver och handalfabetet, utifrån elevens erfarenhet och intresse.
• Skriva för hand eller på dator, till exempel elevens namn.

Informationssökning

• Information i vardagssituationer, till exempel scheman, symboler och instruktioner.
• Informationssökning i olika medier och källor, till exempel tidningar, uppslagsböcker och sökmotorer på internet.

Ämnesspecifika begrepp

• Tecken, ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet kommunikation för att öka delaktigheten.

Rörelse och drama för elever med utvecklingsstörning

Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används i en mängd sammanhang, har olika funktion och betyder olika saker för var och en av oss. De är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. Att kunna uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer ökar möjligheterna att delta i både skolans och samhällets kulturliv.

Syfte

Undervisningen i ämnet rörelse och drama ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i, och få erfarenhet av, de estetiska uttrycksformerna drama, musik, dans och rörelse. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utifrån egna upplevelser och intryck utveckla medvetenhet om och tilltro till den egna kroppens fysiska uttrycksmöjligheter. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att omsätta sina egna idéer i handling och stimulera dem att utveckla sin kreativitet och improvisationsförmåga. Genom undervisningen ska eleverna också få kunskaper om hur digitala verktyg kan användas i den skapande processen. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att använda drama, musik, rörelse och dans för att samspela och kommunicera med andra. Eleverna ska också ges möjligheter att reflektera över och samtala om olika estetiska uttryck. Syftet är att elevernas erfarenhet av estetiska uttryck ska utmanas och fördjupas i mötet med andra. På så sätt ska undervisningen i rörelse och

drama bidra till att eleverna får kunskaper om och förståelse för de olika estetiska uttrycksformernas ursprung och utveckling. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om ämnesspecifika tecken, ord, begrepp och symboler. På så sätt ska eleven ges förutsättningar att samtala om estetiska uttrycksformer och presentera och utvärdera arbetsprocessen. Genom undervisningen i ämnet rörelse och drama ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• utöva drama, musik, dans och rörelse i olika genrer och sammanhang,
• använda kroppsspråket för att kommunicera,
• uttrycka egna idéer genom de estetiska uttrycksformerna,
• reflektera över estetiska uttryck från olika sociala, kulturella och historiska sammanhang, och
• använda ämnesspecifika tecken, ord, begrepp och symboler.

Centralt innehåll

I årskurs 1–7

Estetiska uttryck och verktyg

• Hur man kan använda kroppen för att berätta genom imitation.
• Kroppens fysiska uttrycksmöjligheter i rytmiska lekar, rörelselekar och rörelsesånger.
• Danslekar.
• Rytm och sång i olika former.
• Teckenspråkspoesi, med betoning på handform och ansiktsuttryck, samt olika sätt att tolka denna.
• Rollspel samt gestaltning av känslor, personer och djur.
• Dramatisering av sagor, berättelser, sånger, rim och ramsor.
• Digitala verktyg som hjälpmedel i den skapande processen.
• Enkla former för bearbetning av dramatiseringar och musikaliska uttryck.

Estetiska sammanhang och funktioner

• Drama och musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, bland annat nationalsången och några av de vanligaste psalmerna.
• Samtida dramer och musik från olika kulturer.

Ämnesspecifika begrepp

• Grundläggande tecken, ord, begrepp och symboler inom ämnet rörelse och drama, för att till exempel samtala om estetiska uttrycksformer och utvärdera arbetsprocesser.

I årskurs 8–10

Estetiska uttryck och verktyg

• Hur man kan använda kroppen för att berätta genom imitation och gestalt- 6 ning.

• Dans och rörelse i olika genrer.

• Rytm och sång i olika genrer.

• Teckenspråkspoesi med betoning på rörelse, rytm och i dikter. Olika sätt att tolka teckenspråkspoesi.
• Rollspel och gestaltning där både aktörer och åskådare medverkar.
• Dramatiseringar av berättelser.
• Digitala verktyg för dramatisk och musikalisk komposition, till exempel verktyg för foto och rörliga bilder.
• Olika sätt att ge och ta emot respons på dramatiseringar och musikaliska uttryck, samt hur man kan bearbeta egna och andras dramatiseringar och musikaliska uttryck.

Estetiska sammanhang och funktioner

• Scenkonst i olika genrer, till exempel teater på teckenspråk.
• Drama och musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang.
• Dramer och musik från samtiden och olika historiska epoker, samt från olika kulturer.

Ämnesspecifika begrepp

• Tecken, ord, begrepp och symboler inom ämnet rörelse och drama för att till exempel samtala om upplevelser och intryck av estetiska uttrycksformer och utvärdera arbetsprocesser.

Svenska för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk och att som döv och hörselskadad behärska både svenska och teckenspråk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att döva och hörselskadade elever, i skrift och utifrån sina individuella förutsättningar i tal, utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska språk och sitt teckenspråk parallellt så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan använda båda språken för att uttrycka sig i olika sammanhang och för olika syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språken för att tänka, kommunicera och lära. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin läs- och skrivförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna få möta och utveckla kunskaper om och ges möjligheter att uttrycka sig genom litteratur, bilder, film, teater, drama och rörelse. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om

och tilltro till sin förmåga att formulera och uttrycka egna åsikter och tankar. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk, sin identitet och sin förståelse för omvärlden. Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur det svenska språket är uppbyggt. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper för att göra jämförelser mellan svenskan och teckenspråket och urskilja likheter och olikheter mellan språken. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att utveckla och fördjupa sin ord- och begreppsförståelse. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om digitala kommunikationsverktyg. Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera sig och kommunicera i skrift och utifrån sina individuella förutsättningar i tal,
• läsa, förstå och reflektera över olika texter,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, och
• söka och värdera information från olika källor.

Centralt innehåll

I årskurser 1–7

Läsa, skriva och samtala

• Lässtrategier för att avkoda och förstå texter.
• Ordbilder i närmiljön samt utifrån elevens erfarenhet och intresse.
• Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden.
• Alfabetet och den alfabetiska ordningen.
• Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt.
• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd kan användas när man skriver.
• Handstil och att skriva på dator. Skrivna bokstävers form i jämförelse med handalfabetet.
• Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning för att förstå och göra sig förstådd.
• Kommunikation för olika syften. Ta del av, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor.
• Samtalsregler, kroppsspråk och mimik.
• Presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder och andra verktyg som kan stödja presentationer.

Berättande texter och faktatexter

• Berättande texter och poetiska texter för barn: rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
• Några barnboksförfattare.
• Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, och hur deras innehåll kan organiseras.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Tvåspråkighet

• Likheter och olikheter mellan skrivet språk, talat språk och teckenspråk.
• Likheter och olikheter i hur texter byggs upp på svenska och på teckenspråk. Hur ord, tecken, fraser och satser ser ut.
• Strategier för att som döv eller hörselskadad hantera vardagliga situationer i skola, familj och närsamhälle.

Språkbruk

• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med och med vilket syfte.
• Ord, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Informationssökning

• Informationssökning i böcker och på webbsidor för barn.

I årskurs 8–10

Läsa, skriva och samtala

• Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter och hur man anpassar innehållet till olika mottagare. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Skriftspråkets uppbyggnad. Skiljetecken och stavningsregler.
• Alfabetisk ordning. Hur man hittar i innehållsförteckningar och ordböcker.
• Handstil och att skriva på dator.
• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med stavningskontroll kan användas när man skriver.
• Digitala kommunikationsverktyg.
• Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning för att förstå och göra sig förstådd.
• Kommunikation för olika syften. Hur åsikter, intresse och argument kan uttryckas.

• Presentationer. Stödord, bilder och digitala medier som verktyg för att planera och genomföra en presentation.

Berättande texter och faktatexter

• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Berättande texters budskap och uppbyggnad med miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några barn- och ungdomsförfattare.
• Beskrivande, förklarande och instruerande texter, till exempel nyhetsartiklar, spelinstruktioner och recept. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Tvåspråkighet

• Likheter och olikheter mellan texter på svenska och på teckenspråk. Texter som belyser skillnaderna mellan språken.
• Likheter och olikheter i uppbyggnad mellan svenskan och teckenspråket.
• Strategier för att som döv eller hörselskadade hantera vardagliga situationer i skola, familj och samhälle.

Språkbruk

• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte.
• Ord, fraser, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka budskap.
• Variationer i det svenska språket, till exempel slanguttryck och dialekter.
• Ordspråks och metaforers betydelse.

Informationssökning

• Informationssökning i olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Källkritik. Hur man bedömer informationens rimlighet och hur texters avsändare påverkar innehållet.

Teckenspråk för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk och att som döv och hörselskadad behärska både teckenspråk och svenska är

betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Syfte

Undervisningen i ämnet teckenspråk ska syfta till att elever utvecklar kunskaper i och om teckenspråket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt teckenspråk och sitt svenska språk parallellt så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan använda båda språken för att uttrycka sig i olika sammanhang och för olika syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språken för att tänka, kommunicera och lära. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att tillgodogöra sig teckenspråkiga texter och sitt intresse för att teckna och lyssna. Genom undervisningen ska eleverna få möta och utveckla kunskaper om, och ges möjligheter att uttrycka sig genom, teckenspråkiga texter, bilder, teater, drama och rörelse. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om och tilltro till sin förmåga att formulera och uttrycka egna åsikter och tankar. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sitt språk, sin identitet och sin förståelse för omvärlden. Vidare ska undervisningen syfta till att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur teckenspråket är uppbyggt och om dess historia och utveckling. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper för att göra jämförelser mellan teckenspråket och svenskan och urskilja likheter och olikheter mellan språken. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att utveckla och fördjupa sin tecken- och begreppsförståelse. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Den ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om digitala kommunikationsverktyg. Genom undervisningen i ämnet teckenspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• uttrycka sig nyanserat på teckenspråk i texter och samtal,
• tillgodogöra sig, förstå och reflektera över olika typer av texter,
• anpassa språket efter olika syften och skilda mottagare,
• bearbeta innehållet i språket, bilder, teater, drama och andra medier,
• använda internet och andra medier för att kommunicera, och
• reflektera över dövas och hörselskadades livsvillkor ur ett historiskt och kulturellt perspektiv.

Centralt innehåll

I årskurs 1–7

Teckna, lyssna och samtala

• Berättande texter om fiktiva eller verkliga händelser utifrån egna intressen, erfarenheter och upplevelser.
• Teckenspråkets struktur i enkla satser. Olika typer av satser och andra icke-manuella grammatiska markörer.
• Samtal med fokus på turtagning. Olika former för att ge och ta ordet, ge och ta emot återkoppling på vad som har sagts, samt för att påkalla och behålla uppmärksamhet.
• Enkla presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder och andra verktyg som kan stödja presentationen.

Språkbruk

• Strategier för att hantera kommunikativa situationer i skolan, familjen och närsamhället, till exempel hur man kan be om hjälp.
• Tecken, fraser och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Teckenspråkstolkning och hur man går till väga vid tolkade samtal, till exempel hur tolk används.

Berättande texter och faktatexter

• Berättande texter för barn. Texternas innehåll och form.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter och andra texter på teckenspråk. Texternas innehåll och form.

Tvåspråkighet

• Likheter och olikheter i hur texter byggs upp på teckenspråk och på svenska. Hur tecken, ord, fraser och satser ser ut.

Informationssökning

• Olika sätt att söka teckenspråkig information, till exempel genom intervjuer och på webbsidor för barn.

Kultur och språk

• Teckenspråkigt beteende i olika kommunikativa situationer.
• Teckenspråk i teater, bildkonst och poesi.
• Skolgång för döva och hörselskadade i Sverige genom tiderna, samt skolans betydelse för teckenspråket.

I årskurs 8–10

Teckna, lyssna och samtala

• Berättande och beskrivande texter med olika syften och i olika sammanhang.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Teckenspråkets uppbyggnad. Teckenbildning, fras- och satskonstruktioner.
• Teckens form och betydelse och hur tecken kan anpassas efter mottagare och situation.
• Samtal och diskussioner med fokus på turtagning och fördelning av ordet. Att ge och ta emot återkoppling på vad som har sagts.
• Presentationer. Bilder och digitala medier som verktyg för att planera och genomföra en presentation.

Språkbruk

• Strategier för att hantera kommunikativa situationer i skolan, familjen och samhället, till exempel hur man ber om hjälp och hur situationen kan anpassas för att kunna delta.
• Språkliga strategier för att minnas, lära och strukturera ett material, till exempel tankekartor.
• Tecken, fraser och begrepp som används för att uttrycka budskap.
• Synonymer och bildspråk. Teckens och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med, till exempel skillnaden mellan att samtala med en kamrat och att kontakta en myndighet.
• Ansvar för och konsekvenser av eget språkbruk i kamratgruppen och i digitala forum.
• Teckenspråkstolkning och hur man går till väga vid tolkade samtal och föredrag, till exempel tolkens uppgift och tystnadsplikt.

Berättande texter och faktatexter

• Berättande texters budskap och uppbyggnad med miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Beskrivande, förklarande och instruerande texter, till exempel nyheter. Texters innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter i till exempel digitala forum som är författade av eller handlar om teckenspråkiga personer.

Tvåspråkighet

• Likheter och olikheter mellan texter på teckenspråk och på svenska. Texter som belyser skillnaderna mellan språken.
• Likheter och olikheter i uppbyggnad mellan teckenspråket och svenskan.

Informationssökning

• Olika sätt att söka teckenspråkig information i olika medier och källor, till exempel genom intervjuer och på internet.
• Källkritik. Hur man bedömer källors tillförlitlighet.

Kultur och språk

• Teckenspråkets betydelse för att känna tillhörighet och få tillgång till information.
• Teckenspråkets uttrycksformer inom poesi, scen- och bildkonst.
• Teckenspråkets ursprung och förändring över tid.
• Dövas och hörselskadades situation i Sverige och olika delar av världen.