Föreskrifter om kontroll av utsläpp av kväveoxider och svaveloxider till luft från förbränning i fasta anordningar

Tillämpningsområde 18 Dessa föreskrifter omfattar kontroll av utsläpp av kväveoxider och svaveloxider till luft från pannor, ugnar eller andra typer av fasta anordningar, där förbränning sker av flytande, fasta eller gasformiga bränslen. Utsläpp från anordning med separat skorsten skall kontrolleras om anordningens maximala tillförda effekt är minst 50 megawatt (MW) och dess planerade tillförda energi är minst 50 gigawattimmar (GWh) per kalenderår. Utsläpp från flera anordningar anslutna till en gemensam skorsten skall kontrolleras om anordningarnas sammanlagda maximala tillförda effekt är minst 50 megawatt och deras planerade tillförda energi är minst 50 gigawattimmar per anordning och kalenderår. ” Skyldighet att utöva kontroll av miljöfarlig verksamhet kan även följa av föreläggande om kontroll enligt kontrollprogram enligt 39 a $ och 43 $ miljöskyddslagen (1969: 387) och av föreläggande att utföra undersökningar enligt 43 $ miljöskyddslagen. Statens naturvårdsverk kommer under år 1991 att utfärda en kungörelse med föreskrifter om krav på utrustning för mätning och registrering enligt lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.

Definitioner

MS: 36

2 8 I dessa föreskrifter används följande beteckningar med angiven betydelse.

Beredning Betydelse Kväveoxider (NO,) Summa kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO>).

Mätvärdesdrift Skillnaden i instrumentets kalibrervärdesutslag från

ett kontrolltillfälle till nästa (kalibrervärde = instrumentets mätutslag då referensgas passerar genom systemet).

Nollpunkt Instrumentets mätutslag då ren luft (utan den kom-

ponent som skall mätas) passerar genom systemet.

Nollpunktsdrift Skillnaden i instrumentets nollpunktsutslag från ett

kontrolltillfälle till nästa.

Svarstid Den tid som mätsystemet behöver för att från noll-

punkten uppnå 90946 av kalibrervärdet. Svaveloxider (SO,) Summa svaveldioxid (SO3) och svaveltrioxid ($O3). Tillförd effekt Förbränningsanordningens maximala = tillförda bränsleeffekt (effekt vid full last).

Tillgänglighet Med ett mätinstruments tillgänglighet menas den

andel av den avsedda mätperioden som instrumentet har givit rimliga mätdata. Verksamhetsutövare Den eller de fysiska eller juridiska person(er), som är ansvarig(a) för den miljöfarliga verksamheten (för verksamheter med tillstånd enligt miljöskyddslagen är huvudmannen/verksamhetsutövaren den som har fått eller har övertagit tillståndet).

Kontrollparametrar och kontrollmetoder 3 & Kontrollen skall avse: 1. tillförd energi under kalenderåret 2. utsläppt mängd kväveoxider (NO,) under kalenderåret från förbrän-

ning av alla typer av bränslen samt

3. utsläppt mängd svaveloxider (SO,) under kalenderåret från förbränning av olja, kol och torv.

4 $ Den tillförda energin skall kontrolleras antingen genom att 1. bestämma den nyttiggjorda energin och dividera denna med förbränningsanordningens verkningsgrad, eller genom att 2. multiplicera mängden tillfört bränsle med bränslets effektiva värmevärde vid konstant tryck, Vid bestämning av det effektiva värmevärdet enligt punkt 2 för olja, stenkol, trädbränslen och torvbränslen skall provtagning och provbered-

ning av bränslet ske enligt bestämmelserna i bilagan till denna kungörelse.

Utsläppta mängder NO, och SO, skall kontrolleras på sätt som anges i 5—17 8.

MS: 36

5 $ Rökgasflödet skall i första hand kontrolleras med hjälp av bestäm-

ning av tillförd mängd bränsle, bränslets elementarsammansättning och effektiva värmevärde vid konstant tryck samt rökgasens syrgas- (O>) eller koldioxidhalt (CO3) i mätplanet. Vid förbränning av olja, stenkol, trädbränslen och torvbränslen skall provtagning och provberedning av bränslet, för bestämning av elementarsammansättning och effektiva värmevärde, ske enligt bestämmelserna i bilagan. Bestämning av rökgasens Oy- eller CO»,-halt enligt första stycket skall ske med hjälp av kontinuerlig mätning. Vid samtidig eldning med olika bränslen eller bränslekvaliteter, eller i andra fall då bränsleanalys inte låter sig göras, får rökgasflödet i stället bestämmas med hjälp av direkta mätningar i rökgaskanalen.

6 $ Rökgasernas halt av NO, skall bestämmas enligt punkt 1 eller punkt

2. 1. Halten kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO>) bestäms genom kontinuerlig mätning och registrering. 2. Om verksamhetsutövaren genom kontrollmätningar visar att halten NO; är mindre än fem volymprocent av den totala koncentrationen av NO,, räcker det att mäta koncentrationen av kväveoxid (NO) kontinuerligt och göra ett schablonpåslag för andelen NO. Mätning av andelen NO; skall ske minst en gång per år, utom för förbränningsanordning med en planerad årlig drifttid på 2000 drifttimmar eller mindre, där mätning i stället får ske minst en gång per 2000 drifttimmar, dock minst en gång vart tredje år. Mätning skall också ske efter sådana förändringar i anläggningen som kan förändra utsläppssituationen.

7 8 Rökgasernas halt av SO, skall bestämmas enligt nedan. 1. Halten svaveldioxid (SO,) bestäms genom kontinuerlig mätning och registrering. 2. Halten svaveltrioxid (SO3) skall mätas minst en gång per år, utom vid kontroll av förbränningsanordning med en planerad årlig drifttid på 2000 drifttimmar eller mindre, där mätning i stället får ske minst en gång per 2000 drifttimmar, dock minst en gång vart tredje år. Mätning av halten SO; skall också ske efter sådana förändringar i anläggningen, som kan förändra utsläppssituationen. 3. Halten SO, beräknas genom att till den uppmätta SO,halten göra ett schablonpåslag med den uppmätta andelen SO3.

8$ Vid förbränning av 'olja i anordningar som saknar utrustning för svavelrening och där utsläppet av SO, direkt kan relateras till oljans svavelinnehåll kan utsläppet av SO,, i stället för enligt 7 $, kontrolleras med hjälp av bestämning av oljeförbrukning och oljans 'svavelhalt. Oljans svavelhalt skall bestämmas genom provtagning och analys enligt bestämmelserna i bilagan.

TI —SNFS 1991:4

MS: 36 kungörelse har trätt i kraft skall svavelinnehållet i den olja som finns i verksamhetens lager även bestämmas enligt bestämmelserna i bilagan. Den totala mängden SO, som släppts ut under året skall beräknas och redovisas som svavel (S) genom att multiplicera den mängd olja som har förbrukats under året från respektive parti olja med svavelhalten i respektive parti och därefter summera de på så sätt uträknade svavelmängderna i respektive parti.

Mätställen

9 & Mätställe för uttag av rökgasprov och för direkta mätningar av

rökgaser skall vara placerat i rökgaskanalen efter eventuell reningsutrustning. Mätstället skall väljas på sådant sätt att representativa mätvärden erhålles. Koncentrationsfördelningen och/eller flödesprofilen i rökgaskanalen skall därvid bestämmas under olika driftbetingelser i anläggningen före installation av mätutrustning. Vid mätning av rökgasflödet skall det finnas tillräckligt långa störningsfria raksträckor i rökgaskanalen före och efter mätstället.

Mätutrustning 10 & Utrustning för mätning av SO,, NO,, O>, CO; och rökgasflöde skall uppfylla minst nedanstående prestandakrav. Prestandakraven omfattar hela mätsystemet.

1. Vid kontinuerlig mätning av SO,, NO,, O> och CO>:

Parameter Prestandakrav

Nedre detektionsgräns =24

Nollpunktsdrift =+2960 per kontrollintervall Mätvärdesdrift = +4960 per kontrollintervall

Inverkan av interfererande ämnen =+494

Svarstid =200 sekunder

2. Vid kontinuerlig mätning av rökgasflöde enligt 5 $ fjärde stycket:

Parameter Prestandakrav

Nedre detektionsgräns =1094

Nollpunktsdrift =>290 per kontrollintervall Mätvärdesdrift = +4960 per kontrollintervall Svarstid =30 sekunder

De procentsatser som anges under punkterna 1 och 2 avser andelen av

fullt mätutslag. Mätområdet skall väljas så att fullt mätutslag motsvarar en

och en halv till två gånger högsta förväntade mätvärde. Verksamhetsutövaren skall svara för och kunna uppvisa dokumentation på att mätutrustningen uppfyller kraven enligt punkterna 1 och 2.

Underhåll och funktionskontroll av mätutrustning

11 & Utrustning för mätning av rökgasflöden skall kontrolleras löpande MS: 36

under året med hjälp av samtidig mätning med en referensmetod. Kont-

rollintervallen skall väljas så att prestandakravet för mätvärdesdrift enligt 10 $ uppfylls. Kalibrering genom samtidig mätning med en manuell referensmetod skall utföras av en oberoende och sakkunnig besiktningsman minst en gång

per år. Om förbränningsanordningens planerade årliga drifttid är 2 000

drifttimmar eller mindre får denna kalibrering i stället utföras minst en gång per 2 000 drifttimmar, dock minst en gång vart tredje år.

— 12 & Hela mätsystemet för SO>, NO,, O> och CO; skall kalibreras genom samtidig mätning med ett automatiskt mätsystem, vilket uppfyller prestandakraven i 108 och om möjligt mäter enligt en annan mätprincip;

alternativt genom samtidig mätning med hjälp av en manuell referensme-

tod. Manuell mätning av SO; skall i förekommande fall ske enligt bestämmelserna i bilagan. Kalibreringen skall utföras av en oberoende och sakkunnig besiktningsman minst en gång per år. Om förbränningsanordningens planerade årliga

drifttid är 2000 drifttimmar eller mindre får kalibrering i stället utföras

minst en gång per 2000 drifttimmar, dock minst en gång vart tredje år.

13 $ Nollpunkts- och mätvärdesdriften hos mätutrustning för SO, NO,,

OO; och CO; skall kontrolleras löpande under året, genom mätning mot ren och torr luft eller kvävgas respektive kalibrergas. Kalibrergasens halt får avvika med högst 2960 från den halt som har angivits av leverantören av gasen. Kontrollintervallen skall väljas så att prestandakraven enligt 10 3 uppfylls. Kontroll skall dessutom utföras av en oberoende och sakkunnig besiktningsman minst en gång per år. Om förbränningsanordningens planerade årliga drifttid är 2.000 drifttimmar eller mindre får denna kontroll i stället

utföras minst en gång per 2000 drifttimmar, dock minst en gång vart

tredje år.

14 $& Feli mätutrustningen skall åtgärdas snarast, dock senast inom en

”'N

månad om det inte finns särskilda skäl. Kan inte felen eller felet åtgärdas inom denna tid skall annan mätutrustning installeras.

15 8 Alla underhållsåtgärder och funktionskontroller skall journalföras.

16 $ I övrigt skall mätutrustningen skötas i enlighet med tillverkarens

eller leverantörens rekommendationer.

Datainsamling och databehandling

17 & Insamling, bearbetning och lagring av mätdata skall ske med hjälp

av en dator enligt nedan: 1. Mätsignalen skall integreras under en integrationstid av sextio minuter per timme, såvida inte samma utrustning används för alternerande

MS: 36 gaskanaler. I de två senare fallen skall timmedelvärdet baseras på minst fem integrationsperioder per timme. Integrationsperioderna skall vara jämt fördelade under respektive timme. Integrationstiden för varje period får inte vara mindre än en minut. 2. Mätvärden för NO, och SO, skall omräknas till NO; respektive S. 3. Tillförd energi (MJ) samt timmedelvärden av NO,- och SO,-halt, omräknat till NO» respektive S-halt, och rökgasflöde skall lagras i separata filer. 4. Innan insamlade medelvärden används för vidare beräkningar skall det kontrolleras att förbränningsanordning och instrument har varit i drift under mätperioden. Det skall även göras en bedömning av om erhållna medelvärden är rimliga eller ej. 5. Massflödet (kg) under dygnet av NO, och SO,, omräknat till NO, respektive S, skall beräknas från dygnets timmedelvärden av halt och flöde. Dessa värden lagras i separata filer. 6. Vid bortfall av mätdata på grund av fel i mätutrustningen skall massflödena av NO, och SO,, omräknat till NO; respektive S, uppskattas med hjälp av de värden för massflöden, som har uppmätts under tidigare perioder med motsvarande energitillförsel. 7. Den totala mängd NO, och SO, som har släppts ut under året beräknas genom att summera samtliga tim- eller dygnsvärden för respektive massflöden.

8. Årsmedelvärdet av de specifika utsläppen (mg/MJ tillförd energi) av

NO, och SO,, omräknat till NO; respektive S, beräknas genom att dividera massflödet under året med den tillförda energin under året. Denna beräkning får göras manuellt. 9. Använda beräkningskonstanter skall lagras i anslutning till timmedelvärdena. 10. Antalet timmedelvärden av massflöden av NO, och SO, omräknat till NO); respektive S, som baserar sig på mätningar tespektive uppskattningar skall registreras separat och anges vid rapporteringen enligt 198.

18 $ Beräkningsunderlag, datautskrifter och andra handlingar som behövs för kontrollen och resultatredovisningen skall bevaras under minst

tre år efter utgången av aktuellt kalenderår.

Rapportering

19 $& Resultatet av kontrollen enligt denna kungörelse skall rapporteras

till länsstyrelsen eller miljö- och hälsoskyddsnämnden, om nämnden är tillsynsmyndighet, minst en gång per kalenderår och vara tillsynsmyndigheten tillhanda senast den 31 mars följande år. Om verksamheten är av sådant slag som har beteckningen A i bilagan till miljöskyddsförordningen (1989:364), skall kontrollresultatet även rapporteras till statens naturvårdsverk, I rapporten skall verksamhetsutövaren redovisa följande uppgifter för aktuellt kalenderår:

1. Förbränningsanordningens eller -anordningarnas tillförda effekt, redo- SNES 1991:4 visat som megawatt (MW). MS: 36 2. Förbränningsanordningens eller -anordningarnas tillförda energi under året, redovisat som gigawattimmar (GWh) för varje bränsleslag. 3. Mätinstrumentens tillgänglighet, redovisat som procent av förbränningsanordningens eller förbränningsanordningarnas drifttid. 4. Utsläppt mängd NO, under året, redovisat som ton NO,/år. 5. Från anordningar för förbränning av olja, kol och torv dessutom utsläppt mängd av svaveloxider under året, redovisat som ton S/år. Om kontrollen av utsläppet av svaveloxider har skett genom beräkning utgående från oljans svavelinnehåll enligt 8 $, skall detta anges i rapporten.

6. Årsmedelvärdet av specifika utsläppet av kväveoxider, redovisat som

mg NO,/MJIJ tillförd energi.

7. Årsmedelvärdet av specifika utsläppet av SOx, redovisat som mg S/MJ

tillförd energi. 8. Antalet timmedelvärden av massflödet av NO, och SO,, som baserar sig på mätningar respektive uppskattningar. I de fall som uppskattningar har gjorts skall anledningen till detta anges. Uppgifter på utsläpp enligt punkterna 4—7 skall redovisas för varje förbränningsanordning. I de fall som rökgaser från flera förbränningsanordningar leds samman till en gemensam rökgaskanal fär redovisningen i stället avse det samlade utsläppet från rökgaskanalen. Rapporteras ovanstående uppgifter enligt ett kontrollprogram eller i en miljörapport enligt 38 b $ miljöskyddslagen (1969: 387) behöver ytterligare rapportering enligt ovan inte ske.

Ansvar 20 & Bestämmelser om ansvar på grund av överträdelser av dessa föreskrifter finns i miljöskyddslagen (1969: 387).

Undantag 21 $& Statens naturvårdsverk kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. Ansökan om undantag görs skriftligen till statens naturvårdsverk.

Ailmänna råd 22 $ Statens naturvårdsverk meddelar under år 1991 allmänna råd om mätning av utsläpp av kväveoxider och svaveloxider, som kan användas till vägledning vid tillämpningen av dessa föreskrifter.

Bilaga MS:36

Metoder som skall användas vid mätning, analys och kalibrering enligt 4, 5, 8 och 12 $$

Para- Föreskriven metod graf

4 och 5 $$ Provtagning och provberedning av olja skall ske enligt 1. Svensk standard SIS 15 51 02, ISO 3170 Petroleumprodukter, Flytande kolväten, Manuell provtagning, eller 2. Svensk standard SS-ISO 3171, utgåva 1, 1990-06-06 Flytande petroleumprodukter — Automatisk provtagning av olja ur rörledning. Provtagning och provberedning av stenkol skall ske enligt 1. Svensk standard SS 18 71 33, utgåva 1, 1988-06-25 Stenkol — Provberedning, samt 2. Svensk standard SS 18 71 21, utgåva I, 1990-03-14 Stenkol — Provtagning från transportband, eller 3. Svensk standard SS 18 71 22, utgåva 1, 1990-03-14 Stenkol — Provtagning från bilar och järnvägsvagnar. Provtagning och provberedning av trädbränslen och torvbränslen skall ske enligt Svensk standard SS 18 71 12, utgåva 1, 1984-12-25 Biobränslen — Provtagning av trädbränslen och torvbränslen

8$ Provtagning av olja skall ske enligt 1. Svensk standard SIS 15 51 02, ISO 3170 Petroleumprodukter, Flytande kolväten, Manuell provtagning, eller 2. Svensk standard SS-ISO 3171, utgåva 1, 1990-06-06 Flytande petroleumprodukter — Automatisk provtagning av olja ur rörledning.

Analys av olja med avseende på svavelhalt skall ske enligt 1. ASTM D 4294-83 Standard Test Method for Sulfur in Petroleum Products by Non-Dispersive X-Ray Fluorescence Spectrometry, 2. ASTM D 1552-83 Standard Test Method for Sulfur in Petroleum Products (High- Temperature Method) 3. ASTM D 2622-87 Standard Test Method for Sulfur in Petroleum Products by X-Ray Spectrometry, eller 4. IP 336/86 Sulfur in Petroleum Products by Energy- Disperive X-Ray Fluorescence (Non-Dispersive X-Ray Fluorescence Spectrometry).

128 Kalibrering av SO; med manuell referensmetod skall ske enligt svensk standard SS 02 84 21, utgåva I, 1990-03-14, Luftundersökningar — Utsläpp till luft — Bestämning av svaveldioxidhalten med väteperoxid — bariumperklorat/thorinmetod.

Som alternativ till de föreskrivna mät-, provtagnings- och analysmetoderna får andra likvärdiga metoder användas. Dessa likvärdiga metoder MS: 36

får användas under förutsättning att de ger likvärdiga mätresultat vid

bestämning av aktuell typ av bränsle eller utsläpp. Verksamhetsutövaren skall kunna visa att den likvärdiga metoden ger samma resultatnivå och har minst lika god repeterbarhet som den föreskrivna metoden.

Anmärkning ASTM = = American Society for Testing Materials IP = Institute of Petroleum ISO = International Organization for Standardization Metodbeskrivningarna säljs av SIS — Standardiseringskommissionen i Sverige, Box 3295, 103 66 STOCKHOLM, telefon 08—613 52 00.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1992.

STATENS NATURVÅRDSVERK

VALFRID PAULSSON

Henrik Tideström (Enheten för anläggningskontroll)

Libergraf 158 1007/Norstedts Tryckeri AB, 1991