Överenskommelse med Norge angående luftfart

1923. SVERI GES Na- 10.

Öv e r e n s k o m m e l s e r m e d f r ä m m a n d e m a r t e r .

N:r 10.

Överenskommelse med Norge angående luftfart. Stockholm den 26 maj 1926.

Ratificerad, av Sverige den 1 ju n i 1923. Ratifikationerna utväxlades i Stockholm den 30 ju li 1923.

Ö verensko m melse. Överenskom st.

H ans Majestät Konungen av Hans Majestet Norges Konge Sverige och Hans Majestät K o­ og H ans Majestet Kongen av nungen av Norge, som hava enats Sverige, som er b litt enig om å om att avsluta en överenskom­ avslu tte en overenskomst om lu ft­ melse angående luftfart mellan fart raellem Norge og Sverige Sverige och Norge, hava för detta har i dette piemed utnevnt til ändamål t i l l sina fullm äktige befullmektigede: utsett: H ans Majestät Konungen av Hans Majestet Norges Konge: Sverige: Sin minister för utrikes ären­ Hans Majestets overordentlige dena, Hans Excellens Carl Fred­ sendemann i Stockholm Johan rik W ilhelm Hederstierna; Herman W ollebsek; Hans M ajestät Konungen av Hans M ajestet Kongen av Sve­ Norge: rige: Sin envoyé extraordinaire och Hans Majestets ntenriksminim inister plénipotentiaire i Stock­ ster Hans E xcellence Carl Fredrik holm, Johan Herman W ollebsek: W ilhelm Hederstierna, vilka, därtill behörigen befull h vilke behörig befullmektigede mäktigade, överenskommit om er kommet overens om fplgende: följande: Art. 1. A rtik k el 1. De för dragsslutande staterna De kontraherende stater anererkänna öm sesidigt varandras kjenner gjensidig hinannens hpihöghetsrätt i luftrummet över sitt h etsrett över luftrummet över land- och sjöterritorium. deres land- og sjöterritorium.

Art. 2. A rtikkel 2. E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende staterna förpliktar sig a tt i freds­ stater forplikter sig t il i freds­ tid medgiva privata luftfartyg, tid å tilstå private luftfartpier,

1— 2 3 1 8 4 8

hemmahörande i den andra sta­ hjemmebörende i den annen stat, ten, rätt att på ofarligt sä tt fär­ rett til uskadelig fart över s itt das över förstnämnda stats om­ område på de i denne overensråde på i denna överenskommelse komst fastsatte betingelser samt bestämda villk or samt göra den å gjöre den annen sta t delaktig andra staten delaktig i varje i enhver begunstigelse, som den förmån, som rörande tillträd et m åtte innromme nogen ikke-kontill området medgives någon icke traherende stat med hensyn til fördragsslutande stat. adgangen til sitt område.

Art. 3. A rtikk el 3. D e av en fördragsslutande stat De betingelser, som den ene beträffande luftfartyg, hemma­ kontraherende stat har fastsatt hörande i sagda stat, fastställd a for tillå telse t il luftfart for dens villkor, under v ilk a luftfart kan egne luftfartöier, skal også g je l­ äga rum, skola också gälla be­ de for den annen stats luftfar­ träffande den andra statens lu ft­ töier, som önsker adgang til dens fartyg, som önska tillträde till område, dersom annet ikke fremförstnämnda stats område, såvida går av denne overenskomst. annat ej framgår av denna över­ enskommelse. D e fördragsslutande staterna De kontraherende stater v il skola eftersträva största möjliga spke å opnå störst m ulig ensaröverensstämmelse vid fastställan­ tethet ved fastsettelsen av disse det av dessa villkor. betingelser.

A rt. 4. A rtikk el 4. E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende staterna förpliktar sig att utfärda stater forplikter sig til å utferbestämmelser, som på ett efter dige bestemmelser, som på en omständigheterna betryggande efter omstendighetene betryggensätt säkerställa, att om e tt lu ft­ de mäte sikrer, at der, såfremt fartyg, hemmahörande i den sta ­ et luftfartöi, hjemmehörende i ten, befinner sig inom den andra staten, befinner s ig innenfor den statens område, försäkring före­ annen stats område, föreligger ligger till täckande av skadeer- forsikring t il dekning av skadessättningsanspråk, v ilk e t på grund erstatningskrav, som i henhold av lagstiftn ingen i sistnämnda til lovgivningen i den sistnevnte stat kan tillkom m a den, som i stat måtte tilkomme den, der som följd av luftfartygets brukande fölge av luftfartöiets benyttelse lider skada till person eller egen­ lider skade på person eller eiendom utanför luftfartyget. dom utenfor luftfartöiet. Försäkringen sk a li vara av den Forsikringen skal vsere av art och storlek, som den stat, samme art og störrelse som den där luftfarten äger rum, fordrar stat, hvor flyvningen finner sted, i fråga om där hemmahörande krever med hensyn til de der luftfartyg vid färd i hemlandet. hjemmehörende luftfartöier ved flyvning i hjemlandet.

Om någon av de fördragsslu- Selv om nogen av de kontrahetande staterna icke fordrar föri rende stater ikke krever forsiksäkring av där hemmahörande ring av de der hjemmehorende lu ftfa r ty g vid färd i hemlandet, luftfartoier ved flyvning i hjemskall lik vä l för luftfartyg, hem­ landet, skal der för luftfartoier, mahörande i den andra staten, hjemmehprende i den annen stat; vid färd över förstnämnda stats allikevel ved flyvning över forstområde hava tecknats samma för­ nevnte stats område vrere tegnet säkring som vid färd i dess hem­ samme forsikring, som ved fly v­ land. ning i deres hjemland. De fördragsslutande staterna D e kontraherende stater anererkänna öm sesidigt såsom g iltig kjenner gj ensidig som gyld ig for­ försäkring, som i nämnda syfte sikring, som i det an gitte oietecknats i hemlandet i därstädes med er tegn et i hjemlandet i forav staten godkänd försäkrings­ sikringsanstalt, som er godkjent anstalt, under förutsättning, a tt av vedkommende stat, forutsatt anstalten i förekommande fall at anstalten i tilfelle avgjor erprövar ersättningsanspråk genom statningskrav gjennem represen­ representant i den andra staten. tant i den annen stat.

A rt. 5. A rtikk el 5. E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende staterna är berättigad att av m i­ stater har rett til av m ilitere litära skäl eller av hänsyn t i l l grunner eller av hensyn til den allmän säkerhet förbjuda eller offentlige sikkerhet å forby eller begränsa möjligheten av luftfärd begrense adgangen t il flyvning över v issa områden inom s itt över visse områder av dens ter­ territorium vid äventyr av i la g ­ ritorium under det i dens lovstiftnin g bestämt straff, men med givnin g fastsatte straffeansvar förbehåll, att i detta hänseende men med det forbehold, at der i samma bestämmelser skola gälla denne henseende skal gjelde sam­ beträffande privata luftfartyg, me bestemmelser for private lufthemmahörande i den andra för­ fartpier, hjemmehorende i den dragsslutande staten, som beträf­ annen kontraherende stat, som fande dess egna privata lu ft­ for dens egne private luftfartpier. fartyg. Sålunda utfärdade bestämmel­ D e bestemmelser, som således ser skola meddelas den andra fastsettes, skal meddeles den an­ staten. nen stat.

A rt. 6. A rtikk el 6. E tt i den ena fördragsslutande E t i den ene kontraherende staten hemmahörande luftfartyg, sta t hjemmehorende luftfartoi, som befinner sig över ett för­ som befinner sig över et forbudt bjudet område i den andra staten, område i den annen stat, skal skall genast giva den nödsignal, straks avgi d e t . nödsignal, sorn som är föreskriven i luftfärds- er foreskrevet i luftfartsreglene reglerna (reglemente D), och skall (reglem ent D). og skal snarest

snarast m öjligt landa utanför det m ulig lande utenfor det forbudte förbjudna området på en av fly g­ område på en av landingsplasplatserna i denna stat. Statens sene i denne stat. S tatens myn­ m yndigheter må dock fordra oför» digheter kan dog forlange oiedröjlig landning på annan plats, blikkelig landing et annet sted, om sådan landning kan ske utan dersom sådan landing kan skje fåra. uten färe.

Art. 7. A rtikkel 7. L u ftfartyg har den stats na­ E t luftfartoi har den stats nationalitet, i vars luftfartygsre­ sjonalitet, i hvis luftfartoisregisgister det är infört i överens­ ter det er innfort overensstemstämmelse med reglemente A Ic. mende med reglem ent A I c . A v vederbörlig m yndighet i D et av vedbommende m yndig­ lu ftfartygets hemland utfärdat het i luftfartoiets hjemland utregistreringsbevis erkännes som ferdigede registreringsbevis anerg iltig t bevis om fartygets natio­ kj ennes som g y ld ig bevis for farnalitet. toiets nasjonalitet.

A rt. 8. A rtikkel 8. För att kunna införas i e tt av For at et luftfartoi kan inn-

de fördragsslutande staternas f0res i et av de kontraherende

luftfartygsregister skall luftfar­ staters luftfartoisregistre må det ty g hava inländsk ägare. Ä r ha innenlandsk eier. E r eieren ägaren ett i staten hemmahörande et i staten hjemmehorende aktieaktiebolag, skall dettas styrelse selskap, skal dettes styre ha stete där hava sitt säte och m inst 2/3 der og minst 2/s av dets medav dess ledamöter vara där bo­ lemmer vtere der bosatte perso­ satta personer, som äga inhemsk ner, som har statsborgerrett i ri­ n ationalitet och äro aktieägare, k et og er aktieeier, likesom aktievarjäm te bolaget skall uppfylla selskapet skal op fylle de i hjemi hemlandet i övrigt gällande landet forovrig gjeldende regler. bestämmelser. Luftfartyg, som icke längre E t luftfartpi, som ikke lenger uppfyller dessa villkor, skall opfyller disse betingelser, skal ofördröjligen avföras ur registret. straks slettes av registret.

A rt. 9. A rtik k el 9. E tt lu ftfa rty g kan icke med E t luftfartoi kan ikke med rättslig verkan vara registrerat retsvirkning vsere registrert i i mer än en av de fördragsslu­ mere enn en av de kontraheren­ tande staterna. de stater.

A rt. 10. A rtikkel 10. D e fördragsslutande staterna D e kontraherende stater skal skola genom vederbörliga regi­ månedlig gjennem vedkommende strerings myndigheter m ånatligen registreringsmyndigheter utvekutväxla utdrag av lu ftfa rtyg s- sle utdrag av luftfartoisregist-

registren, innehållande förteck­ rene, inneholdende fortegnelse ning å de fartyg, som införts i över de fartöier, som er innfört eller avförts ur registren. i eller u tslettet av registret.

Art. 11. A rtikkel 11. L uftfartyg, som användes vid Luftfartpi, som benyttes til fart färd m ellan de fördragsslutande mellem de kontraherende stater, staterna, skall vara försett med skal vsere försynt med de til för identifiering under färden identifisering under farten forerforderliga nationalitets- och nödne nasjonalitets- og registreregistreringsmärken samt andra ringsmerker samt andre merker märken och anslag i överens­ eller opslag overensstemmende stämm else med reglemente A. med reglement A .

Art. 12. A rtikk el 12. Luftfartyg, som användes vid Luftfartöi, som benyttes til färd mellan de fördragsslutande fart mellem de kontraherende staterna, skall vara försett med stater, skal vsere försynt med luftvärdighetsbevis, utställt eller et luftdyktighetsbevis, u tsted t godkänt av den stat, vars natio- eller anerkjent av den stat, hvis nalitetsmärke lu ftfartyget för, i nasjonalitetsmerke luftfartöiet överensstämmelse med regle­ förer, overensstemmende med reg­ mente B. lement B.

A rt. 13. A rtik k el 13. B esättningen å luftfartyg, som Besetningen på et luftfartöi, användes vid färd mellan de för­ som benyttes til fart mellem de dragsslutande staterna, sk all i kontraherende stater, skal over­ överensstämmelse med reglemente ensstemmende med reglem ent E E vara försedd med certifikat, vsere försynt med certifikater, utställda eller godkända av den u tsted t eller anerkjent av den stat, vars nationalitetsmärke lu ft­ stat, hvis nasjonalitetsmerke lu ft­ fa rty g et för. fartöiet förer.

Art. 14. A rtikkel 14. B e av den ena av de fördrags­ B e luftdyktighetsbeviser og beslutande staterna i överensstäm­ setningscertifikater, som er u t­ melse med reglementena B och E stedt av den ene av de kontra­ u tställd a luftvärdighetsbevisen herende stater overensstemmende och besättningscertifikaten erkän­ med reglementene B og E , anernas som g iltig a av den andra kjennes som gy ld ig e av den anstaten. nen stat. Bock må envar av staterna, B og kan enhver av statene när fråga är om luftfärd över nekte å anerkjenne et til en av dess eget område, vägra att er­ dens egne undersåtter av den känna ett för en av dess egna ann en sta t utstedt eller anerkjent undersåtar av den andra staten certifikat, når det gj elder lu ft­ u tstä llt eller godkänt certifikat. fart över dens eget område.

Art. 15. A rtikkel 15. In tet luftfartyg, hemmahörande In te t luftfartoi, hjemmeboreni en av de fördragsslutande sta­ de i en av de kontraherende sta­ terna, må hava radioinstallation ter, må ha radioinstallasjon uten utan särskilt tillstånd från den efter sserlig tillåtelse fra den stat, där det är hemmahörande. stat, hvor det hörer hjemme. Ra- Radioinstallationen må endast dioinstallasjonen må kun benyt­ begagnas av medlem av besätt­ tes av medlem av besetningen, ningen, som är i besittning av som er i besittelse av et sfer lig särsk ilt certifikat, utställt av den certifikat, utstedt av den stat, Stat, där lu ftfartyget är hemma­ hvor luftfartoiet hörer hjemme. hörande. L uftfartyg, som upp­ E t luftfartoi, som opfyller disse fy ller dessa bestämmelser, må betingelser, kan medfore o g be­ medföra och begagna radioinstal­ nytte radioinstallasjon ved fart lation vid färd över den andra över den annen kontraherende fördragsslutande statens område. stats område. E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende staterna äger bestämma, a tt vissa stater kan bestemme, at visse sla g av luftfartyg skola medföra arter av luftfartoier skal med­ radioinstallation. Härom utfär­ fore radioinstallasjon. D e herom dade bestämmelser skola vara g itte bestemmelser skal vfere de desamma för luftfartyg, hemma­ samme for luftfartoier, bjemmehörande i sagda stat och för horende i vedkommende stat, og luftfartyg, hemmahörande i den for luftfartoier, hjemmehorende i andra fördragsslutande staten. den annen kontraherende stat. Reglerna för begagnandet av Reglene for benyttelse av ra­ radioinstallation skola såvitt möj­ dioinstallasjon skal såvidt m ulig lig t vara desamma i de fördrags­ veere ensartede i de kontrahe­ slutande staterna. rende stater. Luftfartsm yndigheterna i de Luftfartsadministrasjonene i de fördragsslutande staterna kunna kontraherende stater kan treffe sluta avtal om gemensammaregler avtale om felles regler herom. härom.

Art. 16. A rtikkel 16. L uftfartyg, hemmahörande i en Luftfartoi, hjemmehorende i en av de fördragsslutande staterna, av de kontraherende stater, kan må färdas utan att landa över uten å lande flyve över den an­ den andra statens område. F ar­ nen stats område. Fartoiet skal ty g et skall därvid följa den väg, da folge den rute, som måtte som må vara anvisad av den vsere a n g itt av den stat, över stat, över vars område färden hvis område flyvningen finner äger rum. Om det kräves av sted. H vis det kreves av henhänsyn till allmän säkerhet eller syn til den offentlige sikerhet om grundad misstanke föreligger eller der föreligger begrunnet om överträdelse av lagstiftningen mistanke om overtredelse av lovi den stat, över vars område fär­ givningen i den stat, över hvis den äger rum, må luftfartyget område farten finner sted, kan

m edelst de i luftfärdsreglerna luftfartoiet ved hjelp av de i luft- (reglemente D ) föreskrivna s ig ­ veisreglene (reglement D ) forenaler beordras att landa på flyg ­ skrevne signaler beordres til å plats eller, om det kan ske utan lande på landingsplass eller, derfara, jäm väl annorstädes. som det kan skje uten färe, også annetsteds. L uftfartyg, som färdas från E t luftfartoi, som Syver fra den ena fördragsslutande statens den ene kontraherende stats om­ område till den andras, skall lik a ­ råde til den annen stats område, ledes följa den väg som må vara skal likeledes fölge den rute, som anvisad av vederbörande stat, m åtte vrere an gitt av vedkomoch skall landa på en av de fly g ­ mende stat, og lande på en av platser, som angivas i den till de landingsplasser, som angis i denna överenskommelse fogade det til denne overenskomst knyttullbilagan. tede tollb ilag. Utm ärkandet genom anord­ Avm erkning ved anlegg på jor­ ningar på marken av internatio­ den av internasjonale luttveier nella luftvägar, kräver m edgi­ krever sam tykke fra den stats vande från den stats sida, över side, över hvis område flyvninvars område luftfarten skall äga gen skal finne sted. For benytrum. För begagnande utan land­ telsen av en gang oprettede interning av en gång anordnade in ­ nasjonale luftveier uten landing ternationella luftvägar må a v gift kan avgift ikke avkreves faricke krävas av något fartyg, som tpier, som er hjemmehörende i är hemmahörande i den andra den annen kontraherende stat. fördragsslutande staten.

A rt. 17. A rtikkel 17.

För upprättande av fast luft- T il oprettelse av fast luftfartsfartsförbindelse för yrkesm ässig forbindelse for erhvervsmessig be­ befordran av personer eller gods fordring av personer eller gods mellan de fördragsslutande sta­ mellem de kontraherende stater terna kräves tillstå n d från den kreves tillå telse fra den stat, med stat, med vilken förbindelse är h vilken förbindelsen påtenkes avsedd att anordnas. oprettet. De fördragsslutande staterna D e kontraherende stater for­ förplikta sig dock öm sesidigt att plikter sig dog til gjensidig å gi m eddela sådant tillstånd till var­ hinannens luftfartöier sådan tillå ­ andras luftfartyg, under förut­ telse på betingelse av, at der gis sättning, att åt båda staternas begge staters luftfartpier adgang luftfartyg lämnas tillfä lle att t il deltagelse på like fot i den under jäm ställdhet deltaga i den oprettede luftfartsforbindelse. upprättade luftfartsförbindelsen. Befordran av post ordnas g e­ Postfprsel ordnes ved s e r s k ilt nom särskilt avtal m ellan de för­ avtale mellem de kontraherende dragsslutande staterna. stater.

A rt. 18. A rtikkel 18. E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende staterna har rätt att åt där hem­ stater har rett t il å forbeholde mahörande luftfartyg förbehålla de i den hjemmehorende luftfaryrkesm ässig befordran av perso­ toier den erhvervsmessige beford­ ner och gods mellan två punkter ring av personer og gods melinom eget område. Medgives rätt lem to punkter innenfor dens eget till sådan befordran åt luftfartyg, område. T illstå s luftfartoier, hemmahörande i annat land, t i l l ­ hjemmehprende i noget annet försäkra de fördragsslutande sta­ land, rett til sådan befordring terna varandra behandling som tilsier de kontraherende stater mest gynnad i nämnda hänse­ hverandre m estbegunstiget be­ ende. handling i nevnte benseende. Om den ena fördragsslutande H vis den ene kontraherende staten vidtager inskränkningar stat innfprer innskrenkninger av av ifrågavarande art, vilka också den her omhandlede art, som ogdrabba den andra staten, må dess så rammer den annen stat, kan egna lu ftfa rty g underkastas dens egne luftfartoier underkassamma inskränkningar i den tes de samme innskrenkninger i andra staten, även om denna icke den annen stat, selv om denne pålägger andra främmande fartyg ikke måtte pålegge andre fremmotsvarande inskränkningar. mede fartpier tilsvarende inn­ skrenkninger. Inskränkningar och förbehåll Innskrenkninger og forbehold av här nämnd, art skola offent­ av den heromhandlede art skal liggöras och meddelas den andra offentliggjpres og meddeles den staten. annen stat.

A rt. 19. A rtikkel 19. Under transitofärd, därunder Yed gjennemfart, derunder inbegripet landningar och av för­ landinger og de efter forholdene hållandena nödvändiggjorda uppe­ npdvendige ophold innenfor den h åll inom den ena fördragsslu­ ene kontraherende sta ts område, tande statens område, skall varje kan ethvert luftfartpi, hjemmeluftfarttyg, hemmahörande i den hprende i den annen kontrahe­ andra fördragsslutande staten, rende stat, undgå beslagleggelse kunna undgå beslag på grund av på grunn av krenkelse av patentintrång i patenträtt genom att rettigheter ved en sikkerhetssäkerhet ställes, vars storlek i stillelse, hvis stprrelse i mangel brist på g o d villig uppgörelse av mindelig overenskomst sna­ snarast m öjligt bestämmes av rest m ulig fastsettes av vedkomvederbörande m yndighet på ifrå­ mende m yndighet på det pågjelgavarande ort. dende sted.

A rt. 20. A rtikkel 20. Luftfartyg, hemmahörande i Luftfartoier, hjemmehprende i någon av de fördragsslutande nogen av de kontraherende sta-

staterna, skall vid färd mellan ter, skal ved fart mellem lanländerna vara försett med: dene vsere försynt med: a) registreringsbevis en ligt reg­ a. R egistreringsbevis overenslemente A ; stemmende med reglem ent A . b) luftvärdigbetsbevis en ligt b. L uftd yktigh etsbevis overreglem ente B; ensstemmende med reglement B. c) certifikat för besättningen c. Besetningscertifikater overenligt reglem ente E; ensstemmende med reglement E. d) nam nlista å passagerare; d. N avneliste över passasjerer. ej godslista över medfört gods e. Ladningsfortegnelse över m. m. enligt till denna överens­ medfört gods m. m., overensstemkommelse fogad tullbilaga; mende med det til denne overenskomst k nyttede tollbilag. f) dagböcker m. m. enligt reg­ f. Dagboker m. m. overensstemlemente C; mende med reglem ent C. g) ett av luftfartsm yndigheten g. E n av luftfartsadm inistrai hemlandet utfärdat in tyg, att sjonen i hjemlandet utferdiget försäkring är tagen i överens­ attest for, a t der er stille t forstämmelse med art. 4; sikring overensstemmende med artikkel 4. h) eventuellt särskilt tillstånd h. E ventuelt sserlig tillåtelse a tt medföra radioinstallation. til å medfore radioinstallasjon. A v fartygshandlingarna skall D et skal fremgå av fartoiets framgå, vem som för befälet om­ dokumenter, hvem der förer kom­ bord. mandoen ombord.

Art. 21. A rtik k el 21. Dagböckerna skola bevaras Dagbokene skal opbevares i 2 under tv å år efter senaste an­ år efter siste innforsel. teckning.

A rt. 22. A rtik k el 22. Vid lu ftfartyg s avgång eller Yed et luftfartois avreise eller landning äro vederbörande m yn­ landing skal vedkommende m yn­ digheter i de fördragsslutande digheter i de kontraherende sta­ staterna berättigade att visitera ter ha rett til å undersoke farfa r ty g et och pröva de handlingar toiet og kontrollere de dokumen­ med vilka det skall vara försett. ter, som det skal vmre försynt med.

A rt. 23. A rtik k el 23. L uftfartyg, hemmahörande i Luftfartoi, hjemmehorende i den ena fördragsslutande staten, den ene kontraherende stat, har äger i den andra anspråk på i den annen stat krav på de sam­ samma hjälpmedel vid landning me hjelpemidler ved landing og i och i fall av nöd som där hem­ tilfelle av nöd som der hjemme­ mahörande luftfartyg. horende fartoier. I fråga om bärgning å sjön av Med hensyn til bjergning på

luftfartyg, som gjort haveri, skola sjpen av et havarert luftfartpi, de fördragsslutande staterna i skal de kontraherende stater i största möjliga utsträckning till- storst m ulig utstrekning anvenlämpa de för bärgning av fartyg de de for bjergning a v s k ib g je lgällande bestämmelserna. dende bestemmelser.

A rt. 24. A rtikkel 24. Varje flygp lats i de fördrags­ E nhver landingsplass i de kon­ slutande staterna, som står till traherende stater, som mot beoffentligt bruk för där hemma­ ta lin g står til alm indelig benythörande lu ftfarty g mot betalning, telse for der hjemmehprende luftskall likaledes vara öppen för fartpier, skal likeledes stå åpen lu ftfartyg, hemmahörande i den for luftfartpier hjemmehprende i andra fördragsslutande staten. den annen kontraherende stat. Tarifftaxor såväl som andra Tarifftakster såvel som andre villk or för begagnandet av varje betingelser for benyttelsen av en­ sådan flygp lats skola vara de­ hver sådan landingsplass skal samma för hemlandets luftfartyg vsere de samme for landets egne och för luftfartyg, hemmahörande luftfartpier og for luftfartpier, i den andra fördragsslutande hjemmehprende i den annen kon­ staten. traherende stat.

Art. 25. A rtikkel 25. Envar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende staterna förpliktar sig att träffa stater forplikter sig til å treffe anstalter för att säkerställa, att foranstaltninger for å sikre, at varje luftfartyg, som färdas inom ethvert luftfartpi, som fly r indess område, och varje luftfartyg, nenfor deus område, og ethvert som för dess nationalitetsmärke, luftfartpi, som fprer dens nasjovare sig det beiinner sig inom nalitetsmerke, hvadenten det be­ den andra statens eller å inter­ finner sig på den annen stats el­ n ationellt område, iakttager luft- ler på internasjonalt område,overfärdsreglerna (reglemente D) även­ holder luftveisreglene (reglement som för att överträdelser göras D), og til å gjpre overtredelser till föremål för åtal. til gjenstand för retsforfplgning.

A rt. 26. A rtikkel 26. Befordran å lu ftfa rty g av ex- Befordring med luftfartpi av losiva varor, krigsvapen eller eksplosive stoffer, krigsvåben eller rigsammunition mellan de för­ krigsammunisjon er forbudt meldragsslutande staterna är för­ lem de kontraherende stater. bjuden. Art. 27. A rtikkel 27. E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende staterna kan förbjuda eller när­ stater kan forby eller g i nsermare reglera medförandet eller mere regler om adgang til å begagnandet av fotografiapparater medfpre eller benytte fotografi­ å luftfartyg. apparater fra luftfartpi.

D e fördragsslutande staterna De kontraherende stater gir giva varandra meddelande om hverandre meddelelse om sådansådana bestämmelser. ne bestemmelser.

Art. 28. A rtikkel 28. E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende staterna kan av hänsyn t i l l a ll­ stater kan av hensyn t il den män säkerhet underkasta beford­ offentlige sikkerhet underkaste ran av andra föremål än som befordringen av andre gjenstande nämnts i art. 26 och 27 inskrän­ enn de i artiklene 26 og 27 om­ kande bestämmelser. talte innskrenkende bestemmelser. D e fördragsslutande staterna De kontraherende stater g ir giva varandra meddelande om hverandre meddelelse om sådansådana bestämmelser. ne bestemmelser.

Art. 29. A rtikk el 29. A lla inskränkande bestämmel­ A lle inskrenkende bestemmel­ ser av i art. 28 nämnd art skola ser av den i artikkel 28 omhandgälla i samma om fattning be­ lede art skal vaere gjeldende i träffande i landet hemmahörande samme utstrekning overfor de i privata lu ftfartyg och privata landet hjemmehorende private luftfartyg, hemmahörande i den luftfartoier og private luftfartoier, andra fördragsslutande staten. hjemmehorende i den annen kon­ traherende stat.

A rt. 30. A rtikk el 30. A lla andra luftfartyg än m ili­ A lle andre luftfartoier enn mitära och sådana, som uteslutande litaere og sådanne som utelukkenanvändas i statens tjänst som de anvendes i statens tjenste som tull-, post- eller polisfartyg, anses toll-, post- eller politifartoier, som privata luftfartyg och äro behandles som private fartoier og sålunda underkastade alla bestäm­ er således underkastet alle be­ melser i denna överenskommelse. stem m elser i denne overenskomst.

Art. 31. A rtikk el 31. Yarje luftfartyg, sorn står un­ E th vert luftfartoi, som er un­ der befäl av d ärtill beordrad m ili­ der kommando av en dertil betärperson, anses såsom militärt. ordret militaerperson, betraktes som militaert.

A rt. 32. A rtikkel 32. Den ena fördragsslutande sta­ Den ene kontraherende stats tens m ilitära luftfartyg må varken militaere luftfartoier må hverken färdas över eller landa på den flyv e över eller lande på den an­ andra fördragsslutande statens nen kontraherende stats område område utan särskilt tillstånd. uten sserlig tillåtelse. F örelig­ E öreligger sådant tillstånd, åt­ ger en sådan tillåtelse, nyter det njuter det m ilitära fartyget i militaere fartoi i mangel av an-

frånvaro av annat stadgande den nen bestemmelse den eksterritoexterritorialitetsrätt, som va n li­ rialitetsrett, som sedvanlig tilgen tillkommer främmande k rigs­ kommer fremmede krigsskiber. fartyg. E tt m ilitärt luftfartyg, E t militaert luftfartoi, som ikke som icke har sådant tillstån d och har sådan tillå telse og som er som är nödsakat att landa eller nodsaget til å lande eller som som uppfordras eller beordras opfordres eller beordres til å lan­ att landa, kan icke till följd härav de, kan ikke som folge herav göra anspråk på exterritorialitets­ gjore krav på eksterritorialitetsrätt. rett.

Art. 33. A rtik k el 33. Närmare avtal skola trälfas Der skal treffes nsermere avmellan de fördragsslutande sta­ tale mellem de kontraherende terna inbördes angående frågan, stater innbyrdes angående spörs­ när tull- och polisfartyg må er­ m ålet om i hvilke tilfelle tollhålla tillstånd att överskrida og politifartoier kan erholde til­ gränsern a. E xterritoriali tetsrätt låtelse til å overskride grensene. tillkommer icke i något fa ll så­ Der tilkommer ikke i noe tilfelle dana luftfartyg. sådanne fartoier eksterritorialitetsrett.

A rt. 34. A rtikkel 34. Denna överenskommelses be­ Denne overenskomsts bestemstämmelser fullständigas av reg­ melser u tfylles av reglementene lementena A —E , vilka skola träda A —E, som trer ikraft sam tidig i kraft sam tidigt med överens­ med overenskomsten og har gylkommelsen och hava samma g il­ dighet i samme tidsrum som tigh etstid som denna. denne. Nämnda reglementen kunna D isse reglementer kan forand­ ändras eller fullständigas genom res eller suppleres ved avtale avtal mellan de fördragsslutande mellem de kontraherende staters staternas luftfartsmyndigheter. luftfartsadm inistrasj oner.

A r t 35. A rtikkel 35. De fördragsslutande staterna D e kontraherende stater v il i skola i den omfattning, som efter den utstrekning det efter forholförhållandena är möjlig, söka dene er m ulig samarbeide med samverka med hänsyn t i l l : hensyn til: a) meteorologiska undersöknin­ a. Meteorologiske undersokelgar; ser. b) offentliggörandet av likar­ b. Offentliggjorelsen av ensartade luftfartskartor och genom­ tede luftfartskarter og gjennemförandet av en gemensam princip forelsen av e t felles prinsipp for för orienteringsmärkeni terrängen; ter renga vmerkn in g. c) begagnandet av radioför­ c. B enyttelse av radioförbin­ bindelse i luftfartens tjänst och delse i luftfartens tjeneste og

upprättandet av nödvändiga radio­ oprettelse av de fornodne radiostationer. stasjoner. Luftfartsm yndigheterna i de Luftfartsadm inistrasjonene i de fördragsslutande staterna kunna kontraherende stater kan treffe träffa avtal om gemensamma reg­ avtale om felles regler vedkomler rörande under a) och b) nämn­ mende de under a og b nevnte da ämnen. forhold.

A rt. 36. A rtikkel 36. De fördragsslutande staternas D e kontraherende staters luftluftfartsm yndigheter skola, där fartsadm inistrasjoner skal utende icke på grund av denna överens­ for de tilfelle, i hvilke de har kommelse hava beslutande m yn­ besluttende m yndighet ifplge n;erdighet, m ottaga och bearbeta för­ vserende overenskomst, motta og slag till förändringar i denna bearbeide förslag til forandringer överenskommelse och i övrigt be­ i denne overenskomst og forovrig handla spörsmål rörande lu ft­ behandle spörsmål vedkommende farten mellan de fördragsslutan­ luftfarten mellem de kontrahe­ de staterna. rende stater.

A rt. 37. A rtik k el 37. E nvar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende staterna förpliktar sig a tt be­ stater forplikter sig til å behand­ handla i den andra fördragsslu­ le luftfartoier, hjemmehorende i tande staten hemmahörande lu ft­ den annen stat, når de ankom­ fartyg, som anlända till, avgå mer til, avreiser fra eller befin­ från eller befinna sig på färd inom ner sig på gjennemfart innen dens dess område, i varje hänseende på område, i enhver henseende på samma sä tt som egna luftfartyg samme mäte som egne luftfar­ och den last, de lovligen med­ toier, og den ladning, de lovlig föra, på samma sätt som om den medforer, på samme måte som om vore förd av egna luftfartyg. den var medfört av egne luftfartoier. Envar av de fördragsslutande Enhver av de kontraherende staterna förpliktar sig att göra stater forplikter sig t il å gjore den andra staten delaktig i varje den annen stat delaktig i enhver förmån, som den i nämnda av­ begunstigelse, som den måtte innseende kan komma att medgiva romme nogen tredje stat i den någon tredje stat. her nevnte henseende. A llm änna regler rörande tu ll­ A lm indelige regler angående väsendets förhållande t ill lu ft­ tollvesenets forhold til luftfarfartygen upptagas i en till den­ toier optas i et t il denne over­ na överenskommelse hörande bi­ enskomst hörende bilag, som blir laga, som skall anses utgöra en å betrakte som en del av selve del av själva överenskommelsen. overenskomsten.

A rt. 38. A rtikk el 38. L uftfartyg, dess besättning, Luftfartoi, dets besetning, paspassagerare, gods, förnödenheter sasjerer, varer, förnödenheter og och provision, skola, under iakt­ proviant skal — under iaktta­ tagande av bestämmelserna i den­ gelse av denne overenskomsts na överenskommelse, vara under­ bestemmelser — v cere underkastet kastade de i det land, där far­ gjeldende lovér og andre forskrif­ ty g e t befinner sig, gällande lagar ter om luftfart, toll- og andre och författningar rörande lu ft­ avgifter, varefprsel og person­ trafik, t u ll och andra avgifter transport i det land, hvor luftsamt transport av gods eller fartoiet befinner sig, sam t andre passagerare, ävensom andra där der gjeldende lovér og forskrif­ gällande tilläm pliga lagar och ter, som vedkommende forhold författningar. går inn under.

Art. 39. A rtikk el 39. Under krig skola bestämmel­ I tilfelle av krig skal denne serna i denna överenskommelse overenskomsts bestemmelser ikke icke inskränka de fördragsslutan- gjore nogen innskrenkning i de de staternas handlingsfrihet som kontraherende staters hanalefrikrigförande eller neutrala. het som krigforende eller noitrale.

A rt. 40. A rtikkel 40. T vist mellan de fördragsslutande T vistigheter mellem de kontra­ staterna angående tolkningen eller herende stater om förståelsen eller tilläm pningen av denna överens­ anvendelsen av denne overenskommelse och de därtill hörande komst og de dertil hörende regreglementena skall, om den icke lementer skal, hvis de ikke har kan slitas genom direkta under­ kunnet loses ved direkte forhandhandlingar, avgöras av den av linger, henvises til avgjorelse av Nationernas Förbund upprättade den av Folkenes Förbund opretfästa domstolen för internationell tede faste domstol til mellemfolkerättsskipning. lig retspleie.

Art. 41. A rtik k el 41. Denna överenskommelse skall Denne overenskomst skal ratiratificeras och ratifikationerna fiseres og ratifikasjonene skal utsnarast m öjligt utväxlas i Stock­ veksles snarest m ulig i Stock­ holm. holm. Överenskommelsen skall träda Overenskomsten skal tre i kraft i kraft från dagen för ratifika­ fra dagen for ratifikasjonenes uttionernas utväxling. D enkanupp- veksling. Den kan opsies med sägas med sex månaders uppsäg­ seks mäneders varsel av hver av ningstid, av envar av de fördrags­ de kontraherende stater. slutande staterna.

A rt. 42. A rtikk el 42. T ill bekräftelse härav hava ve- T il bekreftigelse herav har de derbörande befullmäktigade un- respektive befnllm egtigede underdertecknat denna överenskommel- tegn et nservserende overenskomst se och försett den med sina sigill, og försynt den med sine segl. ’ ar i Utferdiget i Stockholm i to eksemplarer den 26 mai 1923.

Ca r l H e d e r s t i e r n a. J . H . W oL L E B iE K .

(L. S.) (L. S.)

Tullbilaga. Tollbilag.

§ I- § 1.

Såvida ej annat är medgivet Med de undtagelser, som blir på grund av § 8, skall varje tilstå tt i henhold til § 8, skal lu ftfartyg, som är hemmahörande ethvert luftfartöi, som er hjemi en av de två fördragsslutande mehorende i en av de to kontrastaterna, vid ankomst till den herende stater, ved ankomst til andra staten landa på och vid den annen sta t lande på og ved avgång från denna stat uppstiga avgang fra denne stat opstige från någon av nedannämnaa plat­ fra nogen av neden nevnte lanser, kallade tu llflygp latser.1 dingsplasser, som kalles toll-landingsplasser.*) I) A lla lu ftfartyg med undan­ I. A lle luftfartöier undtagen tag av vattenflygplan: vannfly vemaskin er: a) i Sverige: Stockholm, Öster­ a. i Norge: K jeller flyveplass sund, K arlstad, Göteborg, Malmö; og Veernes ekserserplass. b) i Norge: K jellers flygplats, b. i Sverige: Stockholm, Öster­ Vernes’ exercisplats. sund, K arlstad, Göteborg, Malmö. II) Vattenflygplan: II. Vannfly vemaskiner: a) i Sverige: Stockholm, ö ste r­ a. i Norge: A lle havner, hvor sund, Karlstad, Strömstad, Göte­ der er tollsteder, dog med de innborg, H älsingborg, Malmö; skrenkninger, som folger av bestemmelser om forbudte områder. b) i Norge: alla hamnar, där b. i Sverige: Stockholm, ö s te r ­ tullförvaltning finnes, med de in­ sund, Karlstad, Strömstad, Göte­ skränkningar, som följa av bestäm­ borg, Hälsingborg, Malmö. melser om förbjudna områden.

§ 2. § 2.

Gränsen till Sverige skall Grensen til Norge kan av luftav luftfartyg, hemmahörande i fartoi, hjemmehorende i S verig

1 Tullflygplatsernas användbarhet för *) Toll-landingsplassenes anvendelighet olika typer av luftfartyg och under olika for forskjellige typer av luftfartoier og årstider ävensom andra särskilda upplys­ for de forskjellige årstider samt andre ningar för luftfart framgår av de under­ serskilte oplysninger for luftfart v il fremrättelser för luftfarande, som i båda län­ gå av de meddelelser för luftfarende, som derna må utgivas. måtte bli utgit i begge land.

Norge, passeras i närheten av nå­ asseres på ethvert punkt, hvor gon av de i § 1 nämnda svenska estemmelser om forbudte områ­ tullflygplatserna med de inskränk­ der ikke derför er til hinder. ningar, som betingas av bestäm­ Luftfartoiet skal innen Norge melser om förbjudna områden. folge den rute, som m åtte bli Sedan gränsen överskridits, skall bestemt. luftfartyget, på sådan höjd, att Grensen til Sverige skal av signalering kan uppfattas, vid luftfartoi, hjemmehorende i Nor­ ankomst västerifrån passera den ge, passeres i nserheten av nogen närmast belägna av orterna ö ste r ­ av de i § 1 nevnte svenske tollsund, K arlstad, Strömstad, G öte­ landingsplasser med deinnskrenkborg, H älsingborg eller Malmö ninger, som betinges av bestemoch vid ankomst österifrån Stock­ melser om forbudte områder. holm samt om landning ej där E fteråt grensen er passeret, skal sker, vidare följa den väg, som luftfartoiet passere i saadan må vara anvisad. hoide, at signalisering kan op- Gränsen till Norge kan av fattes, ved ankomst vestenfra det luftfartyg, hemmahörande i S veri­ nsermest beliggende av stedene: ge, passeras på varje punkt, där östersund, Karlstad, Strömstad, bestämmelser om förbi udna om­ Göteborg, H älsingborg eller Mal­ råden icke utgöra hinder härför. mö, og ved ankomst ostenfra L u ftfarty get skall inom Norge Stockholm, samt om landing ikke följa den väg, som må bliva be­ der Ander sted, videre folge den stämd. vei, som måtte vsere anvist.

§ 3. § 3. Envar av de fördragsslutande Enhver av de to kontraherenstaterna förbehåller sig rätt att de stater forbeholder sig å endre ändra eller fullständiga de i §§ eller supplere de i §§ 1 og 2

1 och 2 givna bestämmelserna, gitte bestemmelser med förplik­ med förpliktelse att minst tre telse t il minst 3 måneder i formånader i förväg giva den andra veien å gi den annen sta t medstaten meddelande därom. delelse herom.

§ 4. § 4.

När luftfartyg på grund av N år et luftfartoi i nodstilfelle nöd överstiger gränsen på annat överskrider grensen på annet sted ställe än föreskrivet är, skall det enn de fastsa tte, skal det lande landa på närmaste tu llflygp lats paa den nermeste toll-landingspå dess väg. plass på dets rute. Måste ett luftfartyg på grund Må et luftfartoi i nodstilfelle av nöd landa, innan det når en lande, forenn det når en toll-lantullflygplats, skall föraren ome­ dingsplass, skal foreren straks delbart efter landningen under­ efter landingen underrette nserrätta närmaste tullm yndighet an­ meste tollm yn digh et enten direk­ tingen direkt eller genom anmä­ te eller gjennem anmeldelse til lan till närmaste polism yndig­ nmrmeste politim yndighet. het.

2 — 2 3 1 8 4 8

D et åligger föraren att nöjak­ Foreren må på tilfredsstillende tig t förklara nödvändigheten av måte godtgjöre nödvendigheten den sålunda företagna infarten av den således foretatte innpaseller landningen. sering eller landing. L uftfartyget må åter avgå en­ Luftfartöiet kan kun fortsette dast med samtycke av vederbö­ med sam tykke av vedkommende rande tullm yndighet. Sedan den­ tollm yndighet. E fteråt denne na företagit eller genom polis­ enten sel v eller gjennem ved­ m yndighet lå tit företaga nödig kommende politim yndighet har visitation, skall den stämpla eller foretatt förnöden undersökelse låta stämpla resedagboken och skal han stemple eller la stemple den i § 6 nämnda godslistan, reisedagboken o g den i § 6 omsom förses med påteckning om handlede ladningsfortegnelse, som möjligen förefintliga sk ilja k tig ­ gis påtegning om m ulig forefunne heter. Föraren skall i förekom­ uoverensstemmelser. Föreren skal mande fall underrättas om den i tilfelle underrettes om den tolltullflygplats, dit han har att landingsplass, hvor han v il ha å hänvända sig för tullbehandling. henvende sig for tollklarering.

§ 5- § 5. Före avgång till och omedel­ För avreisen til og umiddelbart efter ankomst från främ­ bart efter ankomsten fra fremmande land skall föraren förevi­ med land skal föreren forevise sa sin resedagbok för flygplatsens sin reisedagbok for landingsplasm yndigheter och likaledes den i sens myndigheter og likeledes § 6 omnämnda godslistan. den i § 6 omhandlede ladnings­ fortegnelse. § 6. § 6. ö v er gods, förnödenheter och Över gods, förnödenheter og rovision, som skall medföras, provisioner, som skal medbringes, ar förare att upprätta specifi­ utferdiger föreren en specifiseret cerad godslista enligt bifogade ladningsfortegnelse overensstemformulär n:r 1. mende med vedföide formulär n:r 1. Varuavsändare skall utfärda Vareavsender utferdiger detaldetaljerad godsanmälan enligt bi­ jert tollangivelse över varene fogade formulär n:r 2. Godslis­ overensstemmende med vedföiede tan skall överensstämma med formulär n:r 2. Ladningsforteggodsanmälan. nelsen skal stemme mea tollangivelsen. För övrigt skola iakttagas de Forövrig iagtas de i hvert land i varje land gällande särskilda gjeldende saerlige bestemmelser bestämmelser om utfärdande av om utferdigelse av tollpapirer for tullhandlingar för lu ftfa rtyget luftfartöier og deres last. och dess last.

§ 7. § 7. Innan luftfartyg avgår, skall För avreisen undersöker ved­ vederbörande tullm yndighet un- kommende tollfunksjonajr lad-

dersöka godslistan jäm te gods­ ningsfortegnelsen og tollangivelanmälningarna, utföra föreskriv­ sene. företar de foreskrevne bena visitationer samt påteckna siktigelser samt paategner reiseresedagboken och godslistan. På- dagboken og ladningsfortegnelteckningen skall bestyrkas med sen. Paategningen bekreftes med stämpel. Varor eller varupar­ stempel. Varer eller varepartier, tier, för vilka sådant påfordras, for h vilk et sådant er påkrevet, skola förseglas, och bevis därom forsegles, og attest derom påfoåtecknas godslistan. res fortegnelsen. A v avsändare upprättad gods­ De av vareavsendere utferdianmälan skall hos vederbörande gede vareangivelser skal opbemyndighet i avsändningslandet vares hos vedkommende m yndig­ bevaras till möjligen erforderlig het til m ulig förnöden frem tidig framtida kontroll å godslistan. kontroll med ladningsfortegnelsen. Vid fartygets ankomst skall Ved luftfartoiets ankomst skal tullm yndigheten förvissa sig om, tollfunksjonseren forvisse sig om, att försegling är obruten, mot­ at forseglingen er ubrutt, motta taga de till orten bestämda va­ de til stedet bestemte varer til rorna t i l l tullbehandling samt tollbehandling og paategne reisepåteckna resedagboken. Vidare dagboken. Ennvidere skal tollskall tullm yndigheten, där fa rty­ funksjongeren, hvis fartoiet ikke g et icke under samma resa skall under samme reise skal fortsette fortsätta till annan inländsk eller til annet innenlandsk eller utenutländsk ort, behålla godslistan, landsk sted, beholde ladningsformen eljest till fartygets förare tegnelsen, men i annet fald tilåterställa densamma, sedan därå bakelevere den til fartoiets förer, antecknats i anloppsorten lossa­ efteråt derpå er gjort fornoden de eller lastade varor m. m. anmerkning om de på anlopsste- Visas förseglingen vara bruten, det lossede eller lastede varer. skall förhållandet närmare un­ H vis försegling er brutt, underdersökas, och om det finnes an­ sokes forholdet nsermere, og an­ ledning antaga, a tt det skett i tas den brutt i det annet land, det andra landet, dess tu llm yn ­ underrettes de dervserende tolldighet underrättas därom. myndigheter derom. Pör ombordvarande förnöden­ Ombordvaerende förnödenheter heter för luftfartyget och provi­ for luftfartoiet og provisioner for sion för besättning och medföl­ besetning og medfolgende passajande resande skall, i den mån sjerer er fritatt for to ll i den ut­ de av vederbörande tu llm yn d ig­ s ta k n in g tollvesenet anser dem het prövas erforderliga för den nodvendig for den i reisedagboi resedagboken angivna resan och ken angitte reise og de förblir kvarbliva ombord å luftfartyget, ombord i fartoiet. tullfrihet- åtnjutas. Varor eller andra föremål må Ingen vare eller gjenstand må ej inlastas i eller lossas från inniastes i eller utlästes fra lu ft­ luftfartyg utan vederbörande tu ll­ fartoiet uten tillå telse fra ved­ m yndighets tillstånd. kommende tollm yndighet.

§ 8. § 8. Med undantag från allmänna Som undtagelse fra de alminregler skola vissa lu ftfartyg sär­ delige regler skal visse luftfart-

sk ilt postförande luftfartyg ock 0ier, sserlig postforende luftfartluftfartyg, som tillhör lufttran- 0ier og luftfartqier, som tiihqrer

sportboiag, samt luftfartyg, som lufttransportselskaper samt lufttillhör medlem av en i hemlan­ fartoier, som tilhqrer medlemmene det erkänd luftfartsförening eller av en i hjemlandet anerkjent föreningen själv och icke delta­ luftfartsklubb eller klubben selv ger i allmän person- och varu­ og ikke deltar i alm indelig per­ transport, kunna fritagas från son- og varetransport, kunne bli förpliktelsen att landa vid tu ll­ fritatt for förpliktelsen til å lan ­ flygplats, och givas tillstånd att de ved tollanaingsplasser og gis börja eller sluta sin resa vid viss tillå telse til å begynne eller av­ annan flygplats, som anvisas av slu tte sin reise ved visse andre vederbörande luftfartsm yndighet, landingsplasser, som anvises av och där tullbehandlingen skall vedkom mende luftfartsadministraäga rum. sjon, og hvor da tollforretningene utfores. För sådana luftfartyg må v e­ För sådanne luftfartoier kan derbörande luftfartsm vndighet vedkommende luftfartsadm inibestämma vissa områden, där strasjon fastsette visse områder, gränsen skall passeras, och på­ hvor grensen skal passeres, og bjuda, att de vid färden över påby, at de under farten över gränsen skola giva sig tillkänna grensen gir sig tilkjende ved dergenom överenskommen signal. til bestemte signaler.

§ 9. § 9. L uftfartyg, som är hemmahö­ Luftfartqier, som er hjemmerande i den ena fördragsslutan- horende i den ene kontraherende de staten och som landar på den stat, og som lander på den anandra statens område, är i prin­ nen stats område, er i prinsippet cip tu llp lik tig t, om i ifrågava­ tollpliktige, h vis der i vedkom­ rande land lu ftfa rty g äro belag­ mende land er toll på luftfartoier. da med tu ll. Om luftfartyget skall åter u t­ Såfremt et luftfartoi er bestemt föras, skall det i fråga om befri­ til atter å utfores, behandles det else från eller återbetalning av med hensyn til fritagelse för eller tu ll behandlas efter de i landet tilbakebetaling av to ll efter de gällande föreskrifterna. derom i vedkommende land gjeldende forskrifter. Så snart mellan de fördrags- Er der mellem de kontraheren­ slutande staterna bildats en sam­ de stater dannet sammenslutning m anslutning av luftfartsförenin- av luftfartsklubber, skal disses gar, skola dessas luftfartyg hava luftfartoier ha fördelen av ellers förmånen av förefintliga stadgan- gj eldend e bestemmelser om beden om begagnande av särskilda n yttelse av passersedler (tripty­ passersedlar (Triptyques). ques).

§ 10. § 10.

Varor, förnödenheter och pro­ Varer, förnödenheter og provivision, som medföras av luftfar­ sjoner, som ankommer med luftty g , skola i fråga om ursprung tärtoi, skal med hensyn til oprinoch särskilda gällande tullföre­ delse og de forskjellige tollforskrifter eller andra stadganden skrifter eller andre bestemmelom in- och utförsel vara under­ ser om inn- og utförsel vmre un­ kastade samma regler, som gälla derkastet de samme regler, som för varor, förnödenheter och pro­ gjelder for varer, förnödenheter vision, befordrade annorledes än og provisioner, som fores på anmed luftfartyg. nen måte enn med luftfartoi.

§ l i ­ § 11ll tföras varor med luftfartyg Utfores med luftfartoi varer från tullager eller under anspråk fra tolloplag eller med begjtering på restitution av eller befrielse om restitution av eller fritagelse från tu ll eller annan införselav­ for toll eller annen innforselsav, g ift eller inländsk avgift, skall g ift eller innenlandske avgifteravsändaren, om så erfordras, skal avsenderne når sådant for­ styrka, att varorna behörigen ian ges godtgjore, at varene er framkommit tili det andra lan­ fremkommet til det annet land det, genom att förete in ty g där­ ved å frem legge attest derom fra om från tullm yndighet å bestäm­ bestem m elsesstedets tollvesen. melseorten. Dock skola de lä tt­ D og skal de lempelser, som gjel­ nader häri, som gälla för utför­ der for utförsel med jernbane sel med järnväg eller sjöledes eller skib mellem de to land, ogmellan de två länderna, också så så vidt mulig gjelde for utför­ såvitt m öjligt gälla för utförsel sel med luftfartoi. H vis varene med luftfartyg. Om varorna vid ved ankomsten ikke stemmer med ankomsten icKe överensstämma ladningsfortegnelsen, underretter med godslistan, skall vederböran­ tollm yndighetene i ankomstlan­ de tullm yndighet i ankomstlan­ det tollm yndighetene i utforselsdet härom underrätta tu llm yn ­ landet herom. dighet i utförsellandet.

§ 12- § 12. Måste ett i den ena fördrags- H vis et luftfartoi, hjemmehoslutande staten hemmahörande rende i den ene kontraherende luftfartyg för att nå sin bestäm­ stat, for å nå s itt bestemmelsesmelseort färdas över den andra sted må flyve över den annen statens område och avser det icke stats område og der ikke skal att landa där, må det utan hinder lande, kan det uansett de ellers av eljest gällande bestämmelser gjeldende bestemmelser om anlop om anlöpande av tu llflygplats fär­ av landingsplass flyve över landet, das över landet, därest det följer hvis det holder den i medfor av den en lig t överenskommelsen art. overenskomstens a rtik k ellö förste

16 mom. 1 föreskrivna luftvägen avsnitt foreskrevne rute og, om så och, om så erfordras, giver sig till- kreves, gir sig tilkjenne ved sig-

känna med signaler vid färd över naler, når det passerer över ste­ de i sådant syfte bestämda plat­ der, som er bestemt for sådant serna. formål. A vser fartyget däremot att Skal fartöiet derimot under under sådan resa landa i den saaden reise lande i den stat, stat, över vars område det skall över hvis område det skal pasfärdas, är det p lik tig t att landa sere, er det forplik tet til å lande vid tu llflygp lats eller annan på ved en tollandingsplass eller angrund av § 8 bestämd flygplats. nen i henhold til § 8 fastsatt Namnet på denna flygplats skall landingsplass. Navnet på denne införas i resedagboken före avre­ landingsplass skal innfores i reisan. För övrigt skall tillämpas sedagboken för avreisen. Forpvvad angående trafik till och från rig kommer til anvendelse de landet med luftfartyg i allmän­ bestemmelser som ellers gjelder het är överenskommet. for trafik til og fra landet med luftfartoi.

§ 13. § 13. När straff ådömts för överträ­ Når straff idommes for overdelse av förestående regler, skall tredelser av foranstående regler, meddelande om överträdelsen läm ­ skal meddelelse derom gis vednas till vederbörande tullm yn­ kommende tolImyndigheter i det dighet i det land, där lu ftfarty­ land, hvor fartpiet er hjemmeget är hemmahörande. horende.

§ 14. § 14- Föreskrifterna i denna bilaga Forskriftene i dette bilag gjelgälla icke för militära luftfartyg, ler ikke for milit;ere luftfarta ier, som besöka den andra fördrags- som bespker den annen kontraslutande staten på grund av sär­ herende stat i henhold til spesk ilt tillstånd (art. 32 i överens­ siell tillå telse (artikkel 32 i overkommelsen), och ej heller för enskomsten), og heller ikke for tull- eller polisfartyg (art. 33 i toll- og politiluftfartaier (artik­ överenskommelsen). kel 33 i overenskomsten).

R eg le m e n te A1). R e g le m e n t A 1)-

Märkning och registrering. Märkning og registrering.

I. I.

Allmänna bestämmelser. Alm indelige bestemmelser.

a) Nationalitetsm ärket för S ve­ a) Nasjonalitetsm erket skal for rige utgöres av ett S och för Norge bestå av et T, for Sverige N orge av ett T. av et S. Registreringsm ärket utgöres av Registreringsm erket skal béen grupp om fyra stora bokstä­ tegnes ved en gruppe av fire store ver, varje grupp innehållande bokstaver, hver gruppe skal inminst en vokal. neholde minst en vokal. Registreringsm ärket börjar Registreringsm erket skal

» Norge » N » Sverige » » . . . A

H ela gruppen om fem bokstäver Den fullstendige gruppe av fem användes som anrops-, respektive bokstaver skal brukes som kjenstationssignal vid avsändande ningssignal for det spesielle lufteller mottagande av meddelande fartoi når det sender eller mottar förm edelst radio eller andra för­ radiosignaler eller ved andre medbindelsemedel, härifrån dock un­ delelsesmåter, undtagen når det dantaget optisk signalering, då åpner förbindelse ved hjelp av därvid vanliga signalmetoder syn lige signaler — her skal de skola användas. vanlige metoder benyttes. b) registreringsm ärket skall b) På luftfartoi, som ikke er vara understruket med en svart stats eller handelslärtoi, skal re­ linje på alla luftfartyg, med un­ gistreringsm erket understrekes dantag av stats- och handels­ med en sort strek. f a r t y g c) R egister och registrerings­ c) R egistret og registreringsbevis skola innehålla en beskriv­ certifikatet skal inneholde en bening på luftfartyget och angiva: skrivelse av luftfartöiet og skal Tillverkare och av denne upp- angi fabrikanten og av denne opivet nummer eller annat identi- g it t nummer eller annet identifieringsmärke. kasjonsmerke, det tidligere nevnte Ovannämnda nationalitets- och nasjonalitets- og registreringsregistreriDgsmärken. merke, luftfartoiets vanlige sta-

1) Genom särskild notväxling har reglemente A för Norges vidkommande tills vidare satts ur tilläm pning, på grund varav de för närvarande gällande norska bestämmelserna angående märkning och registrering av luftfartyg alltjämt och tills vidare skola gälla.

Luftfartygets vanliga hemort. sjon, eierens fulle navn, natio­ Ägarens fullständiga namn, nalitet og bopel, samt datum för nationalitet och bostad. registrering. Registreringsdatum. d) På alla luftfartyg skall å d) E thvert luftfartöi skal, fesgondol, flygkropp eller förarhytt tet til gondolen eller skroget og å en iögonenfallande plats an- på en fremtredende plass, bsere ringas en m etallplåt, å vilken en metallplate, hvorpå skal stå ingraveras ägarens namn och bo­ eierens fulle navn og bopel samt stad samt luftfartygets nationa­ luftfartöiets nasionaiitets og re­ litets- och registreringsmärken. gistrerings merke.

II. II.

Märkenas anbringande. Merkenes anbringelse.

Nationalitets- och registrerings­ Nasjonalitets- og registreringsmärken målas i svart på v it bot­ merket skal males med sort på ten på följande sätt: hvit bunn på fölgende måte;

a) flygplan. a) Flyvemaskiner. Märkena målas en gång dels Merkene skal males en gang på undersidan av det understa på undersiden av de nederste vingparet, dels på översidan av hovedflater og en gang på overdet översta vingparet, bokstäver­ siden av de överste hovedflater; nas översta del vänd mot vingar­ toppen av bokstavene skal vsere nas framkant. Dessutom målas mot forkanten. D e skal også de på ömse sidor om flygkroppen males på begge sider av skroget mellan v in gställ och stjärtplan. mellem hovedflatene og halefla- Därest flygplanet ej har någon ten. I tilfelle hvor maskinen egentlig flygkropp, målas mär­ ikke er försynt med skrog, skal kena på förarhytten. merkene males på gondolen.

b) luftskepp och ballonger. b) Luftskiber og ballonger. På luftskepp målas märkena P å luftskiber skal merkene å båda sidor, där luftskeppets males naer det störste tversnitt iameter är störst. Dessutom på begge sider og på oversiden målas de på översidan med lika i like avstand fra bokstavene på stora avstånd till bokstäverna på sidéne. ömse sidor. På ballonger målas märkena på På ballonger skal merkene ma­ två ställen på ömse sidor om les to ganger nser den störste höljet, där deras diameter är horisontale periferi så lån gt som störst, så långt som m öjligt från m ulig fra hinannen. varandra. Å både luftskepp och ballonger P å både luftskiber og ballonger skola sidomärkena vara syn liga skal sidemerkene vsere syn lig e såväl från marken som från sidan. både fra sidéne og nedenfra.

III. ell.

Tilläggsbestäm melser för nationali- Ekstra anbringelse av nasjonalitetstetsmärkenas anbringande. merker.

a) Flygplan och luftskepp. a) Flyvemaskiner og luftskiber. Nationalitetsm ärket målas dess­ Nasjonalitetsm erket skal også utom på vänster och höger under­ males på venstre og beire side sida av nedersta stjärtplan eller av undersiden av de laveste halehöjdroder samt å översidan av flater eller heideroret, og også översta stjärtplan eller höjdroder, på oversiden av de överste haleå det som är störst. nater eller heideroret, på den av D et målas även på sidorodret disse som er storst D et skal eller på y ttre sidan av de y tter­ også males på begge sider av sidesta sidorodren, om luftfartyget roret, eller på yttersiden av de har mer än ett sidoroder. yttre ror, hvis mere enn ett side­ ror er anbragt. b) Ballonger. b) Ballonger. Nationalitetsm ärket målas på N asjonalitetsm erket skal males gondolen. på kurven.

IV. IV .

Nationalitets* och registreriugsinär- Nasjonalitets- og registreringsm erkekenas storlek. nes storrelse.

a) Flygplan. a) Flyvemaskiner. Märkenas höjd å vingar och Heiden av merkene på de res­ stjärtplan skali vara 4/e av v in ­ pektive hoveiflater og naleflater garnas, respektive stjärtplanens, skal vaere lik 4/s av korden og bredd. P å sidoroder göras de så på siderorene så store som mulig. stora som m öjligt. Märkenas Heiden av merkene på skroget höjd å flygkropp eller förarhytt eller gondolen skal vaere 4/s av skall vara */b av höjden av den dybden av den smaleste del av smalaste delen av den del av flyg­ den del av skroget eller gondo­ kroppen eller förarhytten, varest len, hvor merkene er malt. märkena äro målade. b) Luftskepp och ballonger. b) Luftskiber og ballonger. A luftskepp skall nationalitets­ P å luftskiber skal heiden av märket å stjärtplanet vara 4/& av nasjonalitetsmerkene, hvis disse lanens bredd, på sidoroder skall er malt på haleflaten, vaere lik Set vara så stort som möjligt. 4/ä av korden på haleplanet; er

De andra märkenas höjd skall de malt på sideroret, skal heiden vara l/u av omkretsen vid lu ft­ vaere så stor som mulig. Heiden skeppets största diameter. av de andre merker skal vaere

1/i2 av omkredsen av luftskibets

sterste tversnitt. På ballonger göres nationali­ På ballonger skal heiden av tetsmärket å gondolen 4/s av gon­ nasjonalitetsmerket vaere 4/s av

dolens höjd; de andra märkenas kurvens hoide, og h0iden äv de

höjd göres ,/is av ballongens om­ ovrige merker 1/n av ballongens krets. omkreds. c) För alla luftfartyg. c) For alle luftfartoier N ationalitets-och registrerings- gjeld er at n åsjön ali tets- og regimärkenas bokstäver behöva ej streringsmerkenes bokstaver ikke vara högre än 2,5 m. beh0ver vsere h0iere enn 2,5 m.

Y. V.

Mått, bokstavstyp m. m. Storrelse, bokstavtyper m. m.

a) Bokstävernas bredd skall a) Bredden av bokstavene skal

vara */s av deras höjd och stapel­ vaere */* av deres h0ide og tyktjockleken V6 av höjden. Bok­ kelsen 7« av deres h0 ide.

stäverna målas som blockbok­ Bokstavene skal males med stäver och skola vara lika till ty d elig e blokktyper og skal vaere form och storlek. E tt mellanrum, ens av form og storrelse. E t rum lik a med hälften av bokstävernas lik V* av bokstavenes bredde skal bredd, lämnas mellan desamma. lates åpent mellem hvert bokstav. b) På understrukna bokstäver b) I tilfelle av at bokstavene skall streckets tjocklek vara lika er understreket, skal strekens med bokstävernas stapeltjocklek tykkelse vaere lik bokstavenes sam t mellanrummet mellan bok­ tykkelse. flum m et mellem bok­ stävernas nederkant och streckets stavenes bunn og linjen skal vmre överkant vara lik a med streckets lik linjens tykkelse. tjocklek.

YL VI.

Avstånd m ellan nationalitets- och Avstånden mellem nasjonatitets- og registreringsm ärken. registrerlngsm erkene.

Där nationalitets- och registre- Hvor nasjonalitets- og regiringsmärken stå bredvid varandra, streringsmerket kommer ved si­ skall ett bindestreck med en den av hinannen, skal der mellem längd, lika med en bokstavs bredd, nasjonalitets- og registreringsmålas mellan nationalitets- och merket males en bindestrek av registreringsm ärke. len g de lik en av bokstavenes bredde. V II. V II.

Underhäll. Vedlikehold.

N ationalitets- och registrerings- Nasjonalitets- og regist reringsmärken anbringas så ändamåls­ merkene skal an bringes på foren lig t som m öjligt, med hänsyn delaktigste måte, når man tar i tagen till luftfartygets konstruk­ betraktning luftfart0iets kontion. struksjon. Märkena skola hållas rena och Merkene skal holdes rene og tydliga. tydelige.

R e g le m e n te B. R e g le m e n t B.

L uftvftrdighetsbevis. L u ftd y k tig h etsb ev is.

För utfärdande av luftvärdig- For utstedelse av lu ftd y k tig ­ hetsbevis erfordras följande: hetsbevis kreves: 1. Med hänsyn till säkerheten 1. Luftfartoiets konstruksjon skall lu ftfartygets konstruktion med hen syn til sikkerheten skal uppfylla vissa minimikrav. tilfred sstille visse minimumskrav. 2. Yarje lu ftfartygs byggnad 2. B yggningen av ethvert luftskall vara godkänd med avseende fartoi skal vsere godkjent med på arbetets utförande och mate­ hensyn til arbeidets utföre 1 se og rialets beskaffenhet. Kontroll av materialets godhet. Kontrollen tillverkningen samt materialprov med fabrikasjon og materialpro­ skola ådagalägga, att vissa mi­ ver skal godtgjore, at visse minimikrav uppfyllas. nimumskrav er tilfredsstillet. 3. Flygegenskaperna hos första 3. E n n y typ es flyveegenskaluftfartyget av en ny typ (»typ- per skal på tilfredsstillende mäte fartyg») skola på ett tillfreds­ godtgjores ved praktiske flyveställande sätt ådagaläggas genom forsok. Luftfartoier av en god­ praktiska flygförsök. L u ftfartyg kjent typ e behover ikke å unav förut godkänd typ behöva ej derkastes samme prover som et underkastas samma prov som ett typefartoi. Proverne skal godttyp fartyg. Proven skola visa, gjore, at visse minimumskrav er att vissa minimikrav uppfyllas. tilfred sstillet. 4. L uftfartyget skall vara u t­ 4. Luftfartoiet skal va:re utrustat med för säker navigering rustet med de til en sikker na­ erforderliga instrument. vigering nodvendige instrumen­ ter. 5. T ill grund för de i 1—4 5. T il grunn for de i p k t.l— omnämnda kraven skola, då det 4 omhandlede krav blir a legge gäller flygplan, läggas de be­ de i medfolgende »Regler for stämmelser, som finnas angivna godkjennelse av flyvemaskiner» i följande »Regler för godkän­ anforte bestemmelser m. v., idet nande av flygplan», dock att det det forbeholdes hver av de konförbehålles varje fördragsslutande traherende stater å omredigere stat rätt att omredigera och kom­ og komplettere disse. plettera dessa. 6. Beträffande luftskepps lu ft­ 6. For luftskibe skal lignende värdighet skola liknande »regler regler fastsettes for utstedelse av för godkännande» uppställas, så luftdyktighetsbevis såsnart tilsnart tillrä ck lig erfarenhet för strekkelig erfaring er innvundet. fastställande av sådana vunnits.

R e g l e r R e g l e r

för för

g o d k ä n n a n d e av flyg­ G o d k je n n else av flyvemaplan. skiner.

(Gälla ej för skolflygplan.) (Gjelder ikke for skolemaskiner.)

I. I.

B estäm m elser för konstruktion B estem m elser for konstruksjon o ch fabrikation av flygplan. og fab rik asjon av flyvem askiner.

A. R egler för beräkning. A. R egler for beregning.

a. H å l l f a s t h e t s b e r ä k n i n g . a. S t y r k e b e r e g n i n g e r . Hållfasthetsberäkningarna sko­ Styrkeberegningene skal utfola utföras på grundval av den res på grunnlag av den storste största tillåtn a nygvikten. tillatte vekt.

1. Tingstället. 1. Plankonstruksjonen. Med en belastningsfaktor n för Med en sikkerhetskoeffisient, n, vingstället menas i det följande, for plankonstruksjonen menes i a tt brottbelastningen är = n x det folgende, at bruddbelast- (P — p), där P är maskinens stör­ ningen er = n (P p), hvor P er sta tillåtn a flygvik t och p ving- maskinens storste tilla tte vekt og ställets vikt. p plankonstruksjonens vekt. V id bållfasthetsberäkningen Ved styrkeberegningene skal sk all tagas nödig hänsyn till der tas fornodent hen syn til krefojämn fördelning av vikten längs ter, der er ujevnt fordelt långs vingarna. planerne. Hållfasthetsberäkningen skall Styrkeberegningene skal utfoutföras på grundval av vingpro- res på grunnlag av plankonstruk­ filens och vinganordningens aero- sjonens aerodynamiske egenska­ dynamiska egenskaper, fastställ­ per, fastsatt ved et godkjent aeroda vid ett godkänt aerodynamiskt dynam isk laboratorium. laboratorium. Vid olika flygplantyper er­ Sikkerhetskoefficienten retter fordras olika belastningsfaktorer: sig efter m askintypen; inntil vitillsvidare användes flygplanets dere anvendes maskinens storste största tillåtna flygvik t som in­ tillatte vekt som inndelingsgrunndelningsgrund i överensstämmelse lag i overensstemmelse med nemed nedanstående schema: denstående skjema:

a S n ved st m

ö m b > 31 r

o in V I VI y

-t Största v rs v 0 Stars te ™ n g

ta sta d 09 < B

a tillå tn a flygvikt in in tillatte vekt : i in g

*3 k k £-09 < & 2 .5 ' g fl ■3 e e fl ® B » y

l fl l 09 V j : v

y y 09 W a S-i- -

g g i a O

­ -

A in till 800 kg. 6,0 5,0 4,0 A in n til 800 kg. 6,0 5,0 4,0

B 800— 1 5 0 0 > 5,5 4,5 3,5 B 800—1 5 0 0 » 5,5 4.5 3,5

C 1 5 0 0 —2 500 . 5,0 4,0 3,0 C 1 5 0 0 —2 500 » 5,0 4,0 3,0

D 2 500—5 000 » 4,5 3,6 2,5 D 2 5 0 0 - 5 000 » 4,5 3,6 2,5

E över 5 000 > 4,0 3,2 — E över 5 000 > 4,0 3,2 —

V in g stä llet skall kunna tåla Plankonstruksjonen skal kunne en frontal belastning, sorn för tåle en frontal belastning som grupperna A och B är minst for gruppe A og B er minst 2,3 x (P — p), för grupperna C 2,3 (P-^p), for gruppe C og D och D minst 2,o x (P — p) och m inst 2,o (P : p), og for gruppe E för grupp E minst 1,5 x ( P — p). m inst 1,5 (P-^p). Vid beräkning av vingbalkarna Ved beregning av planbjelkene skall, såvida icke noggranna för­ skal, så fr ernt der ikke föreligger söksresultat över belastningens noiaktige forsoksresultater över fördelning i längdriktningen före­ belastningens fordeling i lengdeligga, vid vingar av i stort sett retningen ved planer, hvis bredde konstant djup förutsättas, att en- ikke vesentlig varierer, forutsethetsbelastningen vid vingarnas tes, at enhetsbelastningen ved yttre ändar på en sträcka, som planenes ytterste ender på et är lika med vingdjupet, konti­ stykke, der er lik planbredden, nuerligt sjunker till hälften av kontinuerlig synker til halvdelen

enhetsbelastningen på den öv­ av enhetsbelastningen på de 0 v-

riga delen av vingen. Denna rige del av planet. Denne bebestämmelse får dock endast an­ stemmelse må dog kun anvendes vändas vid beräkning av de inre ved beregning av de indre felfälten; vid beräkning av fältet ter; ved beregning av feltet utenutanför de y ttre stöttorna skall for de ytterste stivere skal midmedelenhetsbelastningen läggas delenhetsbelastningen legges til till grund; detta skall också ske grunn; dette skal også vsere tilvid beräkning av stöttor och felle ved beregning av stivere stag. og barduner. Vid beräkning av tryck, böj- Ved beregning av trykk, boiningsmoment samt spänningar i ningsmoment samt spenningen i balkar och stag få inga överslags­ bjelker og barduner, må ingen beräkningar användas, utan en overslagsberegning komme til annoggrann fackverksberäkning vendelse, men en noiaktig gitterskall företagas (Clapeyrons form­ konstruksjonsberegning må före­ ler). tas (Clapeyrons formler).

V id beräkning av stödmoment Yed beregning av stotmoment tages hänsyn till eventuell ex­ tas hensyn til eventuell eksencentricitet i krafternas anbrin­ trisitet i krefternes anbringelse. gande. Beräkning av stöttor och bal­ Beregning av stendere og bjel­ kar, som äro utsatta för tryck, ker, som er utsatt for trykk, före­ företages inom det elastiska om­ tas innenfor det elastiske område rådet efter Eulers formler och efter Eulers formler og innenfor inom det oelastiska området efter det uelastiske område efter T et­ Tetmajers metod. in avers formel. För balkar, som äro utsatta För bjelker, som er utsatt for för både böjning och tryck, be­ boining og trykk, bestemmes stämmes brottsäkerheten efter bruddsikkerheten efter Vianellos Vianellos formel eller någon an­ formel eller en annen, hvis tilnan, vars tillfö rlitligh et kan på­ forlatelighet kan påvises. visas. Balkbeslag, förbindningar och Bjelkebeslag, forbindelsesledd anslutningar skola dimensioneras og sammenkoblinger skal dimen-

20 % starkare än beräkningen sjoneres 20 % sterkere enn beregkräver. ningene krever. Landningsstag skola, om icke L anding-stag skal, hvis ikke ovannämnda krav medför större ovennevnte krav medforer större säkerhet, av hänsyn till påkän- sikkerhet, av hensyn til landingsningar vid landning dimensio­ »åvirkninger dimensjoneres såneras så, att de tåla 6 gånger {edes, at de kan opta et trekk,

den belastning, de utsättas för, der er 6 gange den belastning, då flygplanet i flygläge vilar på de utsettes for, når flyvemaskinen marken. i flyvestilling hviler på marken. Stöttor, stag och stagsträckare Stendere, kubler, pianotråd og skola dimensioneras så, att de bardunstrammere skal dimensjo­ hava ett hållfasthetsöverskott av neres således, at de har et over-

200 kg. skudd av styrke på 200 kg.

2. Stabilisatorer och roder. 2. Stabilisatorer og ror. F asta stabilisatorer beräknas Faste stabilisatorer skal beför samma enhetsbelastning som regnes for samme enhetsbelast­ vingarna och med den belast- ning som planene og med den ningsfaktor, ökad med 25 %, som sikkerhetskoeffisient som gjelder gäller för ifrågavarande typs for den pågjeldende types planvingställ. Belastningen förut- konstruksjon foroket med 25 %. sättes jämnt fördelad. Belastningen skal forutsettes jevnt fordelt. Roder beräknas för en jämnt Ror skal beregnes for en jevnt fördelad belastning, som är lika fordelt belastning, der er lik med

med 0,05 v 2 kg/m 2, 0 , o 5 v2 kg/m 2, (v = st0 r ste flyve-

(v = största flyghastighet i hastighet i m/sek.), hvilken be­ m/sek.) lastning rorene skal kunne tåle vilken belastning roderna skola med dobbelt sikkerhet.

kunna tåla med dubbel säkerhet. Rorene må dog altid kunne Roderna skola dock alltid kunna tåle en belastning på minst 150 tå la en belastning av m inst 150 kg/m 2. kg/m 2.

3. Styranordningar. 3. S ty reanordning er. R a tt eller spak för manövre­ R att eller styrepinne for hoiring av böjdroder och skevnings- deror og balansevm ger skal beroder beräknas för en vid hand­ regnes for en ved håndtaket an­ ta get anbragt största kraft av bragt storstekraft på 100 kg.

100 kg. A lla till förenämnda styrorgan A lle til styreorganene hörende hörande konstruktionsdelar skola konstruksjonsdeler skal beregnes beräknas för en mot denna kraft for en tilsvarende påvirkning. svarande påkänning. Fotspak med infästning beräk­ Siderorsstyre med befestigelser nas för ett tryck medelst lötterna skal beregnes for et trykk gjenav 150 kg. för var fot. nem fotterne på 150 kg. for hver fot. 4. Underställ. 4. Understell. Flygplankonstruktionen sk all Flyvem askinkonstruksjonen må även beräknas för depåkänningar, vsere beregnet for de påvirksom genom understället vid nor­ ninger, der gjennem understellet mal start och landning överföras ved normale start og landinger å v in g stä ll och kropp. H ela överföres på planer og skrog. onstruktionen skall kunna upp­ H ele konstruksjonen skal derför taga en vertikal belastning på kunne opta: hjulen, som är 6 gånger — 1) en vertikal belastning på vid vattenflygplan 10 gånger — hjulene (flottorene), der er 6 gange så stor som den belastning, som sa stor for landflyvemaskine og uppkommer, då flygplanet vilar 10 gange så stor for vannflyvepå understället med sin fulla vikt. maskine som den belastning, der Dessutom skall antagas, fremkommer, når maskinen hviler att en frontal bakåtriktad be­ på understellet med sin fu lle lastning på hjulaxeln kan upp­ vek t. D essuten skal det antas, träda, vilken är 3 gånger så stor at der som flygplanets vik t och som för­ 2) kan optre en frontal bakutdelas på de olika hjulen a llt efter rettet belastning på hjulakslen deras belastning, när flygplanet (flottorakslen), der er 3 gange så står stilla, stor som maskinens vekt, og som eller en åt sidan riktad belast­ er fordelt på de forskjellige hjul ning på hjulens underkant, som (flottorer) efter deres belastning, är lika med den vilande h ju l­ når maskinen står stille, eller en lasten. Konstruktionen skall side-(lateral) belastning på hjulekunna tå la ett sam tidigt upp­ nes (flottorenes) underkant, der trädande av två av dessa belast­ er lik med den hvilende hjullast ningar. (flottorlast).

3 — 2 3 1 8 4 8

D essa fordringar skola, vid Konstruksjonen skal kunne tåle motsvarande kraftplacering och en sam tidig påvirkning av to av med ovanstående modifikation, disse belastninger. även g ä lla för vattenflygplan, D isse fordringer skal, ved tilävensom för lantflygplan med svarende kraftplasering, også skid-underställ. gjelde for ski-understell. Underställets avfjädringar sko­ Understellets avfjseringer skal la vara så avpassade, att spän­ for landfly verna skiner veere såle­ ningen i dem, då flygplanet faller des avpasset, at spenningen i dem på hjulen mot ett fast underlag ikke överstiger 6 gange den stafrån en höjd av 0,5 m., icke över­ tiske belastning ved hvile, når stiger 6 gånger den statiska be­ maskinen faller på hjulene på et lastningen vid vila. För flygplan, fast underlag fra en heide av bestämda för nattflygning, skall 0,5 m. For maskiner, der er bemotsvarande fallhöjd vara 1 m. stemt til nattflyvning skal tilsvarende fallhoide vsere 1 m.

5. Kroppen. 5. Skroget.

Kroppen skall hava tillräck lig Skroget skal ha tilstrekkelig styrka för att kunna m otstå de styrke til å kunne motstå de boiböjningar och vridningar, som ninger og vridninger, som kan kunna uppstå under flygning och opstå under flukt og ved lanvid landning. dinger. Vid flygplan av »traktor»-typ Ved maskiner av traktortype, med i stort sett strömlinjeformad hvis skrog i hovedsaken er stromkropp, vars bakre del har i det linjeformet og hvis bakerste del närmaste pyramid- eller kägel­ tilnterm elsevis har pyratnide- el­ form, utföres beräkningen av ler kjegledannet form, skal bekroppen under följande förut­ regninger av skroget utfores un­ sättningar: der fplgende forutsetninger: 1) Med hänsyn till kroppens 1) Den for den pågjeldende statiska belastning tilläm pas sam­ types plankonstruksjon fastsatte ma belastningsfaktor som vid sikkernetskoeffisient skal an ven­ vingstället. des ved skrogets beregning for statiske belastninger. 2) Förutom den på kroppen 2) Foruten de på skroget hvivilande statiska belastningen lende statiske belastninger skal (n-fald i g) skola följande belast­ saHntidig folgende belastninger ningar förutsättas sam tidigt på­ forutsettes å påvirke stabilisato­ verka stabilisatorer och roder: rer og ror:

Belastning: Belastning: kg./m s . . . . 200 200 180 150 120 kg./m» . . . . 200 200 180 150 120

Y id avvikelser från ovannämn­ Ved avvikelser fra ovennevnte da normaltyp fordras en mot- normaltype skal tilsvarende sik­

svarande säkerhet med hänsyns­ kérhét förefinnes under hensyntagande vid beräkningen tili de tagen til de kraftpåvirkninger, kraftpåverkningar, som följa av der fölger av luftm otstånden på luftm otståndet mot kropp, stabi­ skrog, stabilisatorer og ror. lisatorer och roder. V id flygplan med stag- eller I maskiner med planbukk skal vingbock skola denna och dess denne og dens befestigelse til infästning i kroppen av hänsyn skroget av hensyn til kapotering till kapotering Deräknas för en beregnes för en vertikal belast­ vertikal belastning av 6 gånger ning av 6 gange den fullastede det fullastade flygplanets vikt. maskines vekt. Vid flygplan utan stagbock skola finnas anordningar av med Yed andre maskiner skal före­ hänsyn till de ombordvarandes finnes tilsvarende styrke av hen­ säkerhet vid kapotering m otsva­ syn til de ombord-vserendes sikrande styrka. kerhet ved kapotering. Bensintankar skola inbyggas Bensintanke skal innbygges så­ så, att konstruktionen kan motstå ledes, at konstruksjonen kan mot­ en vertikal och horisontal på­ stå en vertikal og horisontal påverkan av: virkning av:

vid grupp A: 20 gånger den fyllda tan­ ved gruppe A: 20 gange den fy ltc tanks kens vikt; vekt; vid grupp B; 15 gånger den fyllda tan­ ved gruppe B: 15 gange den fylte tanks kens vikt; vekt; vid grupp C: 10 gånger den fylld a tan­ ved gruppe C: 10 gange den fylte tanks kens v ik t; v e k t; vid grupp D—E; 8 gånger den fylld a tan­ ved gruppe D—E : 8 (for vannflyvemaskine kens v ik t (för vattenflygplan 6). B) gange den fylte tanks vekt.

Motorfundamentet skall hava Motorfundamentet skal ha tiltillräck lig styrka med hänsyn strekkelig styrke under hensyntagen till motorns vikt samt pro­ tagen til motorens vekt samt pellerns dragning och vridnings- propellens trekk og vridningsmoment (se avdelning II C, Prov). moment. (Se II. C. Prover.) A v hänsyn till tröghetskraf- A v hensyn t il tregbetskreftene terna skola sittplatserna tåla en skal sitteplassene tale en belast­ b elastning av: ning av:

vid grupp A —B . . . . . . . 400 kg. Ved gruppe A—B 400 kg.

Anm. Avvikelser från dessa regler Anm . Avvikelser fra disse regler kan kunna tillåtas, så framt genom försök och tillätes, såfrem t det gjennem forsek og beräkningar i in - eller utlandet konsta­ beregninger i inn- eller utlandet er godtterats, att ifrågavarande flygplankon­ gjort, at en flyvemuskinkonstrnksjon må struktion kan anses betryggande i värjo ansees for betryggende i enhver henseavseende. ende.

b. S t a b i l i t e t s b e r ä k n i n g . b. S t a b i l i t e t s b e r e g n i n g . Stabilitetsberäkningen skall Stabilitetsberegningen må omomfatta flygplanet med såväl fatte flyvemaskinen med såvel

fu lla som tomma tankar samt fylte som tomme tanker samt de vid de olika belastningsförhål­ forskjellige belastningsforhold, landen, för vilka konstruktören for hvilke konstruktören kan gagaranterar stabiliteten. rantere stabiliteten. Konstruktören sk all angiva den Konstruktören skal angi den variabla n y ttig a 1 lastens place­ variable n y tte la sts1 anbnngelse ring i flygplanet. i flyvemaskinen. Beräkningarna skola visa an­ Beregningene skal vise angreppspunkt och storlek av ty n g ­ repspunkt og störrelse av tyn gden samt angreppslinje och stor­ ekraften sam t angrepslinje og lek av luftmotståndskraften och störrelse av luftmotstandskraften dragkraften. og trekk-kraften. Dessa krafter skola hålla var­ D isse krefter skal holde hverandra i stab il jäm vikt, såväl vid andre i stabil lik evek t såvel ved flygplanets största och minsta maskinens störste og minste has­ flyghastighet, som vid glidflykt tig h et som ved glideflukt med med stoppad motor. stoppet motor. F lygp lan ets stab ilitet får dock 1 lyvemaskinens stabilitet må ej vara större, än att detsamma dog ikke vrnre större, enn at ma­ lä tt kan manövreras. skinen lett kan manövreres. V id flygplan med flera moto­ Ved maskiner med flere moto­ rer får stabiliteten icke även­ rer skal maskinen kunne styres tyras, om en eller flera motorer selv om en eller flere motorer stoppas. stoppes.

B. Övriga konstruktions- oell fabri- B. Ovrige konstruksjons- og fabrikationsbestäinmelser. kasjonsbestemmelser.

a) A l l m ä n n a b e s t ä m m e l s e r a) A l m i n d e l i g e b e s t e m m e l s e r b e t r ä f f a n d e r å m a t e r i a l, h a l v ­ f o r r å s t o f f er, h a l v f a b r i k a t a f a b r i k a t och e n s k i l d a k o n ­ og e n k e l t e k o n s t r u k s j o n s d e l e . s t r u k t i o n s d e l ar. International Aircraft Stan ­ I. A. S. B.'s (International dard Board’s (I. A . S. B.) normer Aircraft Standard Board) normer godkännas. A vvikelser därifrån godkjennes. A vvikelser herfra kunna tillåtas, när det berätti­ kan tillätes, når berettigelsen gade däri påvisas. dertil påvises. b) K o n s t r u k t i o n s d e l a r av b) K o n s t r u k s j o n s d e l e a v tr ä . tr e .

1 Med ett flygplans nyttiga last förstås 1 Ved en maskines nyttelast forståes skillnaden mellan flygplanets totala flyg­ differanscn mellem maskinens storste tilv ik t och dess tomvikt. lattelige samlede vekt og dens tomvekt. Med ett flygplans tomvikt förstås v ik ­ Ved en maskines tomvekt forståes vekten av själva flygplanet med fasta inven­ ten av selve maskinen med fast inventar tarier och tillhörande motoranläggning og tilborende motoranlegg (heri indbe- (häri inbegripet kylvatten och den olja, fattet kjolevann og den olje, der til enhver som rymmes i vevhusets oljerum), elekt­ tid smorer motorens enkelte dele), elckriska installationer samt fasta strålkastare triske installasjoner samt faste projek­ och lanternor. torer og lanterner.

1. Materialets egenskaper. 1. Materialets egenskaper. Träet skall hava tillfred sstä l­ Treet skal ha tilfredsstillende lande mekaniska (tryck, sträck­ mekaniske (trykk, strekk, böining, böjning etc.) och fysiska ning o. s. v.) og fysiske (tetthet, (täthet, hårdhet etc.) egenskaper. hårdhet o. s. v.) egenskaper. Tvärträ får ej användas. Träet Tvertre må ikke anvendes. Treet skall vara torrt. F u k tigh ets- skal vrnre tort. Yanninnholdet halten i bearbetade delar får ej i bearbeidede dele må ikke overöverstiga 15 % av vikten av det stige 15 % av vekten av det ved vid 100 gr. C. fullständigt u t­ 100° C. fullstendig uttorrede tre, torkade träet. D etta gäller icke Dette gjelder ikke bpiede dele. böjda delar. Träet skall vara normalt vuxet, Treet skal vrere normalt vokfriskt och felfritt. D et skall set, sundt og feilfritt. D et skal vara homogent, d. v. s. det får vsere homogent, d. v. s. det må i den bearbetade delen endast i den bearbeidede del kun fremby förete små olikheter i struktur, små forskjelligheter i struktur, i årslagrens tjocklek och i färg. i tykkelse av de enkelte lag og i farve. Träet skall hava normal färg Treet skei ha normal farve og och icke utvisa färgskiftningar, ikke u tvise farveovergange, der som ty d a på ändringar i fysisk a tyder på endringer i fysiske egen­ egenskaper eller på struktur­ skaper eller på strukturanoma­ anomalier eller på närvaron av lier eller på tilstedevserelse av kemiska föreningar, som kunna kemiske förbindelser, som kan försvaga träet. svekke treet. Träet sk all hava normal lukt. Treet skal ha normal lukt. D et D et får ej lukta mögel eller må ikke ha muggen eller annen annat, som kan tyda på sjuk­ lukt, som kan tyd e på sykdom. dom. Träet i bearbetade delar får Treet i de bearbeidede dele må ej innehålla kvistar eller hartsan­ ikke inneholde knaster eller harsamlingar, som kunna försvaga piksansamlinger, som kan svekke konstruktionsdelarna. konstruksjonsdelene.

2. Fordringar p å konstraktions- 2. Fordringer til konstruksjonsdelar av trä. dele av tre. >

A llm ä n n a b e s t ä m m e ls e r . A l m i n d e l ig e b e s t e m m e ls e r . Övergångar i träets dimen­ övergånge i tredeles dimensjosioner skola ske gradvis. ner skal skje gradvis.

B a lk a r . B j e lk e r . Förstärkingar skola anbringas, Der skäl an bringes forsterkom bulthål eller d ylik t försvaga ninger, hvis boltehuller eli. lign. balkarna i högre grad, än den svekker bjelken i hoiere grad fordrade säkerheten medgiver. enn den fordrede sikkerhet Kre-

Skruvar och stift få ej förorsaka ver. Skruer og stifter må ikke sprickor i träet. forårsake sprekker i treet. Skarvning sk all utföras så, att Samlingen skal utferes således, balkarna ej försvagas. Skarvarna at bjelkene ikke svekkes. De skola anbringas på sådana ställen, skal anbringes på sådanne steder, där påkänningarna äro relativt hvor påvirkningeDe er forholdsvis små. små.

S p r y g la r . T v e r r ib b e r . Spryglarnas konstruktion även­ Tverribbenes konstruksjon og som det sätt, varpå de mönterås den måte, på hvilken' de er mon-

iå vingbalkarna, skall kontrol- tert til bjelkene, skal pr0 ves ved

feras genom provbelastning. belastning.

L im n in g . L im in g . Limningen skall utföras myc­ L im ing skal utfpres om hyggeket om sorgsfullt med använ­ lig under anvendelse av sterk dande av starkt lim. Vid lim ­ lim. Ved limede bjelker og stimade balkar eller stöttor skall vere skal lim ingen sikres ved lim ningen säkras genom omlind- om vikling med bånd eller på anning av band eller på annat sätt. nen måte. Sammanlimning av urholkade Sammenliming av hule dele delar skall förstärkas genom in- skal forsterkes ved innbyggning fälln in g av minst två lister av av minst 2 lister av hardt tre. hårt trä.

, F e r n i s s n i n g , l a c k e r in g etc. F e r n i s s e r i n g , l a k k e r i n g o. s v. A lla trädelar skola lackeras A lle tredele skal lakkeres eller eller på annat sätt skyddas på annen vis beskyttes mot fuk­ mot fukt och väderlekens infly­ tig h et og vserets innflytelse. tande.

F a n é r . K r y s s f i n é r . Fanér skall för att få använ­ Kryssfinér skal vcere av goddas vara av godkänd kvalitet. kjent kvalitet. V id skjuvningsprov måste Ved forsky vningspröve skal limningen visa sig vara starkare lim ingen vise sig å vcere sterän träet, så att ej vid använd­ kere enn treet så man ikke risining riskeras, a tt de olika skik­ kerer at de forskjellige skikter ten skilja sig från varandra till sk iller s ig fra hinannen under följd av kraftpåverkningar. bruk på grunn av de påkjennin- „• Fanéret skall vara motstånds­ ger hvorfor den utsettes. Finéren kraftigt mot fukt, v ilk et kontrol­ skal vsere m otstandsdyktig mot leras genom följande prov: fuktighet, hvilket kontrolleres

ved fplgendp pr0 ve.

E tt provstycke nedsänkes fu ll­ E t provestykke neddykkes fullständigt i vatten av cirka 40 gr. stendig i vann av ca. 40" C. i C. under 24 timmar. När prov­ 24 timer. stycket därpå torkas, får det ej Når provestykket derefter tor­ utvisa klyvningar mellan de res, må det ikke utvise spaltolika skikten. ninger mellem de forskjellige lag.

c) M e t a l l k o n s t r u k t i o n e r . c. M e t a l l k o n s t r u k s j o n e r .

1. Allmänna bestämmelser. 1. Almindelige bestemmelser.

L ö d n in g och s v e t s n i n g . L o d n in g o g s v e i s n in g . V id lödning och svetsning skall Ved lodning og sveisning skal (löd-)svetsm etallen vara jämnt sveisem etallet vmre jevnt fordelt. fördelad. Bruk av fil skall in ­ Bruk av fil må innskrenkes til skränkas t i l l borttagning av borttagning av ujevnheter. ojämnheter. V ik tiga konstruktionsdelar få V iktigere konstruksjonsdele må icke fram ställas genom samman- ikke frem stilles ved sammenlodlödning eller sammansvetsning ning eller sammensveisning av av tunn p låt i flera lag. Smidda tvnn plate i flere lag. Smidde eller pressade eller av m assivt eller pressede eller av fu llt gods gods utarbetade stycken skola i utarbeidede stykker skal her tre stället h ärtill användas. i stedet. V ik tiga konstruktionsdelar av V ik tige konstruksjonsdele av p lå t eller rör under 1 mm:s gods­ plate eller ror under 1 mm. godstjocklek få icke svetsas. tykkelse må ikke sveises. Delar, som utsättas för drag­ Deler, .sorn utsettes for trekk ning eller böjning, få icke för­ eller boining, må ikke bäre forbindas enbart genom lödning bindes ved lodning eller sv eis­ eller svetsning. ning.

T e r m is k b e h a n d lin g . T e r m is k b e h a n d lin g . N är det kan befaras, att på N år det kan befryktes, at der grund av fram ställningssättet å grunn av fremstillingsmåten farliga spänningar eller struktur­ an opstå farlige spennin^er eller förändringar kunna uppstå i v ik ­ strukturforandringer i vigtigere tigare delar, skola dessa verk­ deler, skal disse virkninger opningar upphävas genom passande heves gjennem passende värm e­ värmebehandling. behandling.

2. Bestämmelser för metalldelars 2. Betingelser for metalldeles ananvändning. vendelse.

A llm ä n n a b e s tä m m e ls e r . A l m i n d e l i g e b e s t e m m e ls e r . t Skarpa övergångar i m aterial­ Skarpe övergånge i materialdimensioner skola undvikas och dimensjoner skal undgås, og pas­ passande avrundningar användas. sende avrundinger skal an vendes.

S t a g f ä s t e n . B a r d u n h e s la g . B eslag för infästning av stag Bardunbeslag skal ha nöiaktig skola hava noggrant samma samme retning som bardunene riktning som stagen och få ej og må ikke bpies i skarpe vink ­ böjas i skarpa vinklar. Den inre ler. radien av böjningen skall vara Den indre radius i hörningen m inst lika med plåtens tjocklek. skal m inst vsere lik tykkelsen Inga ojämnheter få förekomma av platen. Ingen ujevnheter kan på den y ttre avrundningen. tillätes på den yttre avrunding. Stagbeslag av tunn stålplåt, u t­ Bardunbeslag av tynde stålplater, satta för dragning genom en utsatt for trekk gjennem en pia­ pianotråd eller en bult, skola vara notråd eller bolt, må vsere såle­ så förstärkta, att man ej riskerar des forsterket, at man ikke risiT avskjuvning. kerer overklipning. Den för stagbeslagen använda Den for bardunbeslag anvendte belastningsfaktorn skall vara sikkerbetskoeffisient * skal vsere större än den för stagen tilläm ­ större enn den for bardunene bepade (m inst 20 #). nyttede (minst 20 %).

S tå lr ö r . S t å lr ö r . Användning av rör, som i och Bruk av rör, som for befestiför infästning tillp la tta s i än­ gelse er u tflatet i enderne, er darna, är förbjuden med mindre forbutt, med mindre man forsterman förstärker den tillplattade ker den utflatede del således, a t delen så, a tt förstärkning och forsterkning og rör danner ett rör bilda ett sammanhängande sammenhengende stykke. stycke.

B u l t a r och m u ttr a r . B ö lt e r o g m p tr ik e r . Sam tliga bultar och muttrar Sam tlige bolte og mötriker skal skola på det omsorgsfullaste sikres på det om byggeligste. säkras.

S t a g s t r ä c k a r e . B a r d u n s tr a m m ere. Den gängade delen av skruven Den skrueskårne del av stilken skall vara inskruvad i hylsan skal vsere skrudd inn i hylseD ett stycke, som är m inst lika på et stykke, der minst er lik med två gånger gängans diame­ 2 gange stilkens diameter. Barter. Sträckare skola effektivt dunstrammere skal vrnre behörig säkras. sikret.

S t a g . B a r d u n er. S tag med tillhörande sträckare Barduner med tilhörende baroch beslag skola prövas för en dunstrammere og beslag skal pröbelastning, som är lika med hälf­ ves for en belastning, som er lik ten av stagens brottbelastning. halvdelen av bardunenes brudd- Om proven ej kunna utföras med belastning. H vis pröven ikke

de t ill stagen hörande beslagen, kan utföres med de til bardunene kanna analoga beslag användas. hörende beslag, kan analoge be­ slag anvendes. V id brottbelastningsförsök Ved bruddbelastningsforsök skall staget brista före strftckaren skal barduner briste för bardunoch denna före beslagen. strammere og disse atter for be­ slag. K abelöglor skola vara försedda Kabelöine skal v aire försynt med kauser av sådan styrka, att med kaus av en sådan styrke, at de ej deformeras, innan kabeln de ikke deformeres, för kabelen brister. brister. V id lödning av splitsar få ej Ved lodning av spleisninger sådana lödningsmedel användas, må der ikke anvendes loddemidsom kunna förorsaka, att kabelns ler, sorn kan bevirke, at kabelens styrka nedsättes. styrke nedsettes. Varandra korsande stag skola Efter den förstnevnte pröve säkras mot nötning. skal kabler og profilerte bardu­ Särsk ilt skall initialspännin­ ner forsynes med kontrollmerke, gen i alla stag kontrolleras. I som angir bruddgrensen. samband härmed erinras, att en K ryssen de barduner skal sikres för stor monteringsspänning min­ mot skamfiling. skar flygplanets säkerhetskoeffi- Man må spesielt kontrollere opcient. spenningen i a lle barduner, idet Vid dubbla eller flerdubbla det erindres, at en for hård opstag skall spänningen vara jäm nt spenning forminsker flyvem askifördelad på de enskilda stagen. nenes sikkerhetskoeffisient. E fter i första stycket nämnda Ved dobbelte eller flerdobbelte prov skola kablar och profilerade barduner må spenningen veere stag förses med kontrollmärke, jev n t fordelt på de enkelte bar­ som angiver brottgränsen. duner.

S t y r lin o r . S t y r e l i n e r . Höjd- och sidoroderstyrlinor Höide- og sidestyreliner skal skola vara dubbla. Var lina för vsere dobbelte. H ver line for sig sig skall direkt fästas vid rod­ skal vrnre befestet til ror, ham­ rets hävartn och styrspaken. mel eller styrepinne. Linerne Linorna t i l l skevningsrodren til balansevinger skal vaere fört skola ledas så, att de ej kunna således, at de ikke kan sno sig sno sig om varandra, vare sig örn hinannen hverken ved mon­ vid monterade eller omonterade terte eller umonterte planer. vingar. Styrtrissor skola hava en dia­ V eiviseruller skal ha en dia­ meter av m inst 12 gånger s ty r li­ meter på minst 12 gange styrenans diameter. Om riktnings­ linens diameter. H vis retningsändringen är över 20°, skall tris- forandringen er över 20°, skal sans diameter vara m inst 16 rullens diameter vsere minst 16 gånger lindiametern. gange kabeldiameteren. 1

A lla styrtrissor skola lä tt A lle veiviseruller må lettkunne kunna undersökas. eftersees. Styrledningar skola vara så Styreledninger må vsere ananbragta, att de ej kunna ut­ bragt således, at de ikke er u t­ sättas för skada genom oakt- sa tt for å beskadiges ved uaktsamhet. somhet.

L a c k e r in g , f ö r n i c k l i n g , fe r - L a k k e r in g , f o r n i k l i n g , fern is s n i n g , m å ln in g o. s. v. n is s e r in g , m a l i n g o. s. v. av a v m e t a lld e la r . m e t a lld e le .

Metalldelar skola i nödig ut­ M etalliske dele skal i fornoden sträckning och på ett betryg­ u tstrekning og på betryggende gande sä tt skyddas mot fukt mäte beskyttes mot fu k tighet och väderlekens inverkan. og veirets innflytelse.

d) V i n g d u k och i m p r e g n e - d) D u k og i m p r e g n e r i n g . r i n g . V in g d u k . D u k . Duken skall fästas omsorgs­ Duken skal festes om hyggelig fu llt vid sprygellisterna, helst til ribbene, fortrinsvis ved s y ­ genom sömnad. A ll sömnad ning. A l syn in g må vsere siksk all säkras så, att den ej kan ret således, at den ikke kan gå löpa upp. op. Användes stiftning, skall duken Anvendes stiftning, skal du­ skyddas mot förstöring genom ken beskyttes mot odeleggelse stiften. av stiftene. Nödiga anstalter skola träffas Der skal vsere truffet fornoden för a tt hindra deformation av föranstaltning til å undgå deprofilen på grund av spänning i formasjon av planprofilet som ty g e t. folge av spenningen i duken. Vingarnas kantlister skola Planenes k antlister må vsere vara så starka eller stagade, således avstivet, at de kan mot­ a tt de kunna m otstå spänningen stå stramningen i duken. i tyget. A n stalter skola träffas för att D er må vsere truffet foranhindra vattensam ling i vingens staltninger til å forhindre vanninre. ansamlinger i planenes indre. Polering av duken genom A vpussning av duken ved sm ärgling får ej äga rum. sm ergling må ikke finne sted. Sömmarna skola i varje rik t­ Sommene må i enhver retning ning hava större styrka än ha större styrke enn duken. duken.

I m p r e g n e r in g och la c k e r in g . I m p r e g n e r in g og l a k k e r in g . T ill impregnering av vingar, T il impregnering av planer, fenor, stabilisatorer och roder finner, stabilisatorer og ror må

får endast användas material, kun anvendes materialer, der som ej sk adligt inverkar på ingen skadelig innfiytelse har på duken. duken. Impregneringsämnena skola Impregneringsm aterialene skal förstärka ty get, spänna det samt forsterke duken, stramme den og öra det lu fttätt och motstånds- gjore den lufttett og motstands-

fraftigt 'mot vatten, olja och a y k tig overfor vänn, olje og ben­

bensin, utan att i väsentlig sin uten dog i vesentlig grad å grad öka dess eldfarlighet. foroke dens brandfarlighet.

e) M o n t e r i n g m. m. e) M o n t e r i n g m . m.

1. F ly gkr opp. 1. S krog et.

A llm ä n n a b e s tä m m e ls e r . A l m i n d e l i g e b e s te m m e ls e r . Kroppen skall i sig själv vara Skroget skal i sig selv vaere en s ty v konstruktion, oberoende en s tiv konstruksjon uavhengig av vingställets. av plankonstruksjonen.

K o n t r o l l a v k r o p p e n s m o n ­ K o n t r o l l a v s k r o g e t s m o n ­ te r in g . t e r i n g . Kroppen, anbragt i fly g stä ll­ Skroget anbragt i fly vestillin g ning, sk all kontrolleras i hori­ skal kontrolleres i horisontal prosontal projektion och vertikal jeksjon og vertik al projeksjon projektion, parallell med vin g ­ parallel med planenes sym m etri­ ställets symmetriplan. plan. H ärvid kontrolleras noga, a tt Det må noie kontrolleres, at kroppen är monterad i överens­ skroget er montert i overensstäm m else med föreliggande stemmelse med de foreliggende monteringsritningar. monteringstegninger.

2. Vingställ. 2. Plankonstruksjonen.

A l l m ä n n a b e s tä m m e ls e r . A l m i n d e l i g e b e s te m m e ls e r . Vingarnas infästning kontrol­ Planenes forsvarlige befestileras omsorgsfullt. gelse skal kontrolleres.

K o n t r o l l av m o n te r in g e n . K o n t r o l l a v m o n te r in g e n . Genom avstånds- och v in k el­ Ved avstands- og vinkelm ålinmätningar kontrolleras, a tt v in ­ ger kontrolleres, at planene er garna äro monterade i överens­ montert overensstemmende med de stämmelse med av konstruktören av konstruktören fastsatte for­ givna föreskrifter. skrifter. Härvid beaktas speciellt: Herander påsees spesielt: Planens inbördes ställning; planenes innbyrdes stillin g, Planens flygvin klar på olika planenes flyvevinkler måles på ställen alltefter konstruktionen; forskjellige steder, a lt efter konstruksjonen.

Planens riktiga ställning i för­ lanenes riktige stillin g i forhållande t ill maskinens symme- Si til maskinens symmetri­

triplan. plan.

3. Montering av stjärten. 3. Montering av halen. Yridningsaxeln för stabilisator Omdreiningsaksen for det faste och höjdroder skall stå vinkel­ haleplan og heideroret må stå rätt mot kroppens vertikala vinkelrett på skrogets vertikale symmetriplan. symmetriplan. Begleringen av stjärtplanets R eguleringen av haleplanets flygvin kel sk all ske medelst av flyvevinkel skal skje ved av luftluftfartsm yndigheten godkänd an­ fartskontrollen godkjente anord­ ordning. ninger. Sidorodrets vridningsaxel skall Siderorets omdreiningsakse skal vara parallell med kroppens ver­ vsere parallell med skrogets ver­ tikala symmetriplan. Ä lla roder tikale symmetriplan. A lle ror ber böra hava minst tre gångjärn. ha m inst 3 hengsler. V id fulla roderutslag skola höjd- N år rorene legges i borde skal och sidor oder gå fria för var­ heide og sideror gå klar av hinandra. annen.

4. Underställ. 4. Understell. A llm ä n n a b e s tä m m e ls e r . A l m i n d e l i g e b e s te m m e ls e r . Underställets olika delar böra Understellets forskjellige dele lä tt kunna demonteras och u t­ må le tt kunne demonteres og utbytas. skiftes. Understället sk all i allmänhet Understellet skal i alm indelighava en sådan höjd, att propeller­ het ha en sådan heide, at probladets yttersta spets under kör­ ellbladets ytterste spiss under ning på marken ej kommer när­ jersel på jorden ikke kommer mare denna än 30 cm. Härvid denne neermere enn 30 cm. Her­ skall rörelsen i avfjädringen ej ved skal bevegelsen i avfjseringen tagas i betraktande. ikke tas i betraktning. Vid vattenflygplan skall pro­ For vannflyvemaskiner må propellerbladets spets vid vridning pellbladets spiss under omdreirunt vara minst 20 cm. från alla ningen vrere minst 20 cm. fjernet fly gp lan ets konstruktionsdelar. fra maskinens konstruksjonsdele. Avfjädringen skall vara så säk­ AvfjBeringen skal v a re således rad genom en särskild stoppanord­ sikret ved sserlig stopinnretning, ning, a tt lä gsta punkten av den at laveste punkt av den konstrukkonstruktion, som bär axelläget, sjon, som bserer akselleiet, ikke icke kan nå marken, även om kan nå jorden, selv om avfjseavfjädringsanordningen brister. ringsinretningen brister. H j u l u n d e r s t ä l l . H j u l u n d e r s t e l l. H jul och axlar skola vara av H jul og aksler skal veere av standarddimension. de til enhver tid anvendte standarddimensjoner.

Vid konstruktioner, där pro­ Ved konstruksjoner, hvor propeller kan utsättas för skada av pellen kan vsere u tsatt for å bestänk från hjulen, skola hjulen skadiges ved spröit fra hjulene, förses med stänkskärmar. skal disse vsere forsynet med skvettskjermer. H julaxlarna skola i normal IJjulakslene skal i normal s til­ ställn in g stå vinkelrätt mot fly g ­ lin g stå vinkelrett på flyvemaplanets symmetriplan. skinens symmetriplan.

Snös*kidor. S n e s k i. Snöskidor skola förfärdigas av Sneski skal forferdiges av ask ask eller av material av mot­ eller av materiale av tilsvarende svarande k valitet. kvalitet. D e skola anbringas så, att de De skal v®re montert således, under fly g n in g ej kunna störa at de ikke under flyvningen kan flygp lan ets flygegenskaper. skadelig innvirke på maskinens flyveegenskaper.

F l o t t ö r e r o ch b å ta r. F l o t t ö r e r o g b å ter . E tt vattenflygplans flottörer En vannflyvem askins flottörer eller båt skola hava en samman­ eller båt skal ha en samlet oplagd bärighet, som är minst lika drift, der minst er lik det dobmed dubbla vikten av det full- belte av den full-lastede maskins lastade flygplanet. dödvekt. Flottör skall hava m inst 4 Hver flottör skal ha minst 4 vattentäta rum. vanntette rum. Maskiner med F lo ttö r å enflottörflygplan en flottör minst 6 vanntette rum. skall dock hava minst 6 vatten­ Flyvebåtenes vanntette inndetäta rum. ling, fribord og stab ilitet på vän ­ F ly g b å ts vattentäta indelning, net skal godkjennes for hver fribord och stab ilitet på vattnet type. skola godkännas för varje typ. L antflygplan, avsett för passa­ Landflyvem askiner, som er begerarebefordran, skall, då routen stem t til å transportere passatill väsentlig del går över vatten, sjerer, skal, når ruten for en vevara så konstruerat eller utrustat, sen tlig del går över vann, vaere a tt det vid nödlandning på v a tt­ således konstruert eller utstyrt, net kan hålla sig flytande. at de ved nödlanding på vännet kan holde sig flytende.

S t j ä r t s p o r r e n . H a le s le p e r e n . Stjärtsporren skall lätt kunna Halesleperen skal lett kunne demonteras och utbytas. demonteres og utskiftes. Den sk all vara sä konstruerad Den skal vcere således kon­ och monterad, att kroppens ba­ struert og montert, at skrogets kersta del ej kommer att beröra bakerste del ikke kommer t il å marken ens i mindre gynnsam beröre jorden selv i mindre gun­ terräng. stig terreng.

På horisontal terräng få sido- På horisortalt terreng må sideoch höjdroder ej komma närmare og hoideror ikke kunne komme marken än 20 cm., när flygplanet jorden nsermere enn 20 cm., når står stilla. maskinen holder stille. Sporren skall vara fjädrande H alesleperen skal vsere fjseanbragt. _ • rende anbragt. Sporrens infästning får ej an­ H alesleperens befestigelse skal vändas som fäste för stabilisa­ ikke danne feste for stab ilisa­ torns eller höjdrodrets stagning. torens stag. *

f) M o t o r m e d t i l l b e h ö r . f) M o t o r m e d t i lb e h o r .

1. Motorns installation. 1. Motor ens installasjon. Motorn sk a ll vara så monterad, Motoren skal vsere således monatt den lätt kan besiktigas. tert, at den lett kan eftersees. Man skall lä tt knnna kontrol­ Man må lett kunne kontrollere lera förgasare (med munstycken), forgasser, flottor og filtre, vannflottör och filter, vatten- och olje- og oljefiltre, kraner for tömning filter, kranar för töm ning av av vann og olje, magneter med vatten och olja, magneter med tilhorende ledninger og tennplugtillhörande ledningar, tändstift ger. Man må le tt kunne kon­ m. m. trollere og utskifte tennplugger. V attenflygplans motor skall Vannflyvemaskiner bor kunne kunna igångssättas från förare­ startes fra forerplassen. platsen. K onstruktiva förändringar få K onstruktive forandringer må ej utan särskild tillå telse företa­ ikke företas ved en av Luftfartsgas på av luftfartsm yndighet administrasjonen godkjent motor godkänd motorinstallation. uten approbasjon.

2. Brandfara. 2. Brandfare.

Ändam ålsenliga anstalter skola D er skal vsere truffet hensiktsforefinnas för att undvika brand messige foranstaltninger til å und­ och för att hindra ansamlingar av gå brand og för å hindre ansam­ spilld olja och bensin. linger av spillolje og bensin. Motorrummet skall vara åtsk ilt Motorrummet skal veere adskilt från de övriga rummen i flygpla­ fra de ovrige rum i flyvem askinet och skall vara tillfredsstäl­ nen og skal vsere tilstrekk elig lande ventilerat. ventilert. Utblåsningsrörens mynning Utblesningsrorenes munning skall i sido-ellerhöjdriktningvara skal i side- eller hoideretning m inst 1 m. avlägsen från fallben­ vsere fjernet minst 1 m. fra fallsintanken samt dessutom vid bensintanken, samt dessuten ved »pushen-typ ligga på betryggande »pusbers» i betryggende avstand avstånd från propellerplanet. fra propellplanet. Träkonstruktioner i närheten Trekonstruksjoner i närheten

av avgasröret skola i nödig u t­ av exbaustrpr skal i nodvendig sträckning värmeisoleras. utrekning vtere isolert. V id installation av bensintan­ Der skal ved installasjon av kar sk all nödig hänsyn tagas till bensintanke vrnre tä tt fornodent brandfaran. hensyn til brandfaren.

3. Kontroll av smörjningen. 3. Kontroll med smgringen. Motorn sk all vara försedd med Motoren skal veere u tstyrt med en för flygaren sy n lig anordning en for flyveren sy n lig anordning för kontroll av smörjningen. t il kontroll av smoringen. Denne Denna anordning skall vara för­ anordning skal vsere försynt med sedd med avstängningskran. stoppekran.

4. Förgasare. 4. Forgassere. Förgasaren skall kunna fun­ Forgasseren skal kunne funkgera tillfredsställande, oberoende sjonere tilfredsstillende uansett av flygplanets ställnin g under maskinens stillin g under flyvning. flygning.

5. Kylare. 5. K jo le r e. K ylarna skola hava ett finmas- Kjolerne skal ha et fint filter k ig t filter i påfyllningsstutsen. i fyllehullet. D ette skal vaere D etta sk all lä tt kunna rengöras. lett å efterse. E tt filter med större hål bör E t filter med större huller bor dessutom vara anbragt i den ne­ dessuten voere anbragt i den ne­ dersta delen av kylaren i och för derste del av kjoler en t il opsamuppsamling av smuts. lin g av urenheter. Den högsta punkten av vatten- D et hoieste punkt av vanncirkulationssystem et skall ligga cirkulasjonssystem et skal lig g e högre än cylindrarnas vattenrum. boiere enn cy undernes Arannkappe. Kunna iuftsam lingar (»luftfic­ K an luftansam linger finne sted i kor») uppstå i vattencirkulations- vanncirkulasjonssystem et må tilsystemet, skola därstädes luftkra­ svarende luftkraner anbringes. nar anbringas. Cirkulationssystem et skall vara Cirkulasjonssystemet skal vsere så anordnat, a tt det säkerställer således anordnet, at det sikrer en tillfredsställande och p ålitlig en tilfredsstillende o g p ålitelig cirkulation av vattnet. cirkulåsjön av vännet. För en fullständig avtappning De for en fullständig avtapning erforderliga kranar skola finnas. fornodne kraner skal förefinnes. K ylarens k ylsystem får ej Kjolerens ror må ikke males. målas. K ylaren skall monteras så, att Kjoleren skal monteres således, den så lite t som m öjligt utsättes at den er minst m ulig utsatt for för skakningar. rystelser. K ylaren bör vara försedd med Kjoleren bor vrnre försynt med en anordning, som tillåter reg- en anordning, som tillå ter å re-

Jering av vattnets temperatur från gulere kjolevannets temperatur. förareplatsen. Temperaturen skall Denne skal kunne måles ved et kunna mätas med en termometer, termometer, sorn bekvemt kan avsom bekvämt kan avläsas från leses fra forerens plass. Kjoförareplatsen. leren skal vaere således dimen- K ylaren skall vara så dimen­ sjonert, at vännet på hete somsionerad, att vattnets temperatur merdage ikke får hoiere tempera­ en varm sommardag ej översti­ tur enn + 80" C. ger 80 gr. C. K ylaren skall vara tryckpro- Kjol eren skal vaere trykkprovet vad för 0,3 atmosfärer. for 0 ,3 kg. pr cm2.

6. Tankar och ledningar för 6. Tanker og ledninger for ben­ bensin och olja. sin og olje.

B e n s in t a n k a r o ch b e n s in ­ B e n s in t a n k e r o g b e n s in le d n in g a r . le d n in g e r . Större tankar skola av hänsyn Större tanker skal av bensyn t ill skvalpning vara delade g e­ til slingringen vaere delt ved nom längd och tvärväggar, som lengde- og tvervegge, der ikke dock ej få hindra bensinens över­ hindrer bensinens utstrom ning. strömning. Ledningar och kranar skola Ledningers og kraners befestelfästas vid tanken på ett betryg­ se t il tanken skal utfores på begande sä tt och vara så anbragta, tryggende mäte og vaere således att motorns bensintillförsel är anbragt, at motorens bensintilsäkrad. Luftförbindelsen på öpp­ forsel er sikret. Overlopet på na tankar skall anordnas så, att åpne tanker skal vaere innrettet onödig sp illn in g av bensin und- således, at unodig bensinspill vikes. undgåes. Huvudtank, som står i direkt Hovedtanker, som står i direkte förbindelse med förgasaren, sk all förbindelse med forgasser, skal vara försedd med en vattensamlare, vaere u tstyrt med vannsamler, som lä tt kan tömmas. som lett kan tömmes. Om motorn icke är försedd Forsåvidt motoren ikke er för­ med inb yggt bensinfilter, skall syn t med innbyggede bensinett sam tidigt som vattensamlare filtre, skal der inns bytes et sam­ verkande benzinfilter inskjutas tid ig som vannutskiller virkende mellan tank och förgasare. bensinfilter mellem tank og for­ gasser. F iltret skall lä tt kunna ren­ F iltre t skal le tt kunne renses. göras. Gummiförbindningar i bensin­ Gummiforbindelser i bensinledledningar böra undvikas och få ningene er ikke önskelig og må under inga förhållanden förekom­ under ingen om stendighet forema mellan filter och förgasare. komme mellem filter og forgasser. Öppna tankar med tillhörande Åpne tanker med tilhorende rörledningar skola i driftfärdigt rorledninger skal i driftsferdig

tillstån d prövas med luft under stand pröves med luft under et ett tryck av 0,3 kg/cm 2, tryck ­ trykk av 0,3 kg/cm2, trykktanke tankar med 0,6 kg/cm2. Trycket 0,6 kg/cm2; trykk et skal ved den­ skall vid detta prov hålla sig. ne prpve holde sig godt. F lygp lan , avsett för passage­ E nhver maskine bestemt for rarebefordran, skall hava fallben­ passasjerfart skal ha fallbensin­ sintank eller, där sådan ej kan tank, eller hvor denne ikke kan anordnas, en annan reservtank anbringes, en annen reservbensin­ för minst en halvtimmes flygning. tank for m inst Vs time. F all- Tillförseln av sådan bensin skall bensintankers bund må ligg e så lätt kunna öppnas. F allb en sin ­ höit över forgasseren, at bensinen tankens botten skall ligga så med sikkerhet strömmer til un ­ högt över förgasaren, att bensin der alle almindelige flyvevinkler. med säkerhet strömmar till under Fallbensinen sk al le tt kunne set­ alla van liga flyglägen. tes til. Trycktank, utrustad med auto­ Trykktanker med autom atisk m atiskt verkande pump, skall virkende pumpe skal dessuten dessutom vara utrustad med hand­ vsere u tsty rt med håndpumpe. pump.

O lj e t a n k a r och o l j e l e d - O lj e t a n k e r o g o l j e l e d n in g a r . n in g e r . A vloppet skall utmynna minst Avlöpet skal vsere minst 2 cm.

2 cm. över tankens botten, så att över tankens bund, således at smuts kan uppsamlas och av­ smuss kan opsamles og avtappes. tappas. Anordningene for oljetilförselen Anordningarna för oljetillför- skal sikre motorens funksjonering seln skola säkerställa motorns ved fu ll gang av motoren i den funktionering vid högsta varvan­ tid, dette er garantert. ta l under den tid detta är ga­ ranterat. Tankar och oljeledningar, av- Tanker og oljeledninger, avkylnings- och uppvärmningsan- kjölings- og opvarmningsanordordningar skola vara så konstru­ ninger skal vsere således konerade, att oljans temperatur i vev­ struer t, at oijens temperatur i huset håller sig vid 40 t i l l 80 krumtappkassen holder sig på gr. C. under hela den garante­ 40°—80° C. under hele den garade flygtiden, oberoende av lu ft­ ranterte flyvetid, uansett den temperaturen ( + 30° till — 40° C.). y ttre temperatur ( + 30"---- h40’C.) Oljan i tanken skall alltid kunna Man må sörge för, at öijen i tan­ h ållas så varm, att den är t ill­ ken altid er så varm, at den er räckligt lättflytande. Tankar och tilstrek k elig lettflytende (varrörledningar skola därför vara mere enn + 5° C. for alm indelig läm pligt isolerade eller automa­ olje og -r- 5° C. for risinusolje). tiskt uppvärmda respektive av­ Tanker og rörledninger må der­ kylda. för vsere passende isolert eller automatisk opvarmet eller avkjölet.

4— 2318-18

A llm ä n n a b e s tä m m e ls e r . A l m i n d e l i g e b e s te m m e ls e r . A lla kranar skola vara försedda A lle kraner skal vsere försynt med säkring. med sikring. På sam tliga tankar skall rymd­ Sam tlige tanker skal vsere påinnehållet vara påstämplat. stem plet ruminnholdet. Innehållet i sam tliga tankar Innholdet i sam tlige tanker må sk all i varje ögonblick lä tt och til enhver tid le tt og bekvemt bekvämt kunna avläsas. kunne avleses. Ståndglasrör skall anbringas Standglass skal vsere beskyttet. skyddat. Bensinståndglas skall genom Bensinstandglass skal ved lett lä tt tillg ä n g lig kran kunna a v ­ tilgjengelige kraner vsere adskilt stängas från tanken. fra tanken. A lla trycktankar skola vara A lle trykktanker skal vsere försedda med manometrar och försynt med manometre og siksäkerhetsventiler. kerhetsventiler. Bensin- och oljeledningar skola Bensin- og oljeledninger skal bestå av mjuka kopparrör eller bestå av blöte kobberör eller te t­ täta, dragna stålrör. D e skola an­ te, trukne stålrör. De må an. bringas så enkelt som m öjligt och bringes så enkelt som m ulig og tillfö rlitlig t säkras mot brott på vsere fulstendig sikret mot brudd grund av skakning, särskilt i ved rystelser, sserlig i nserheten närheten av förbindningar. Nipp- av förbindelser. N ipler og rör­ lar och rörskoningar skola pålö- sko skal påloddes ved slaglodd, das med slaglod, då ej andra av når ikke andre av luftfartsadluftfartsm yndigheten godkända ministrasjonen godkjente förbin­ förbindningar användas. delser benyttes. Förbindande av rör vid rör Förbindelser av rör med rör genom svetsning eller lödning är ved sveisning eller lodning er ej tillå tet. ikke tilla tt. Böjningar av rör skola utföras Böininger av rör skal vsere med en inre radie av minst 5 utfört med en radius av minst gånger rörets y ttre diameter. fem gange rörets ytre diameter. A lla rörledningar skola märkas, A lle rörledninger skal vsere så a tt de ty d lig t skilja sig från merket således, at de tyd elig varandra. skiller sig u t fra hverandre.

P r o p e lle r . 7. Propellen. Propeller sk all vara av god­ Propellen skal vsere av en for känd, prövad konstruktion. Den vedkommende maskintype godskall vara försedd med fabrikan­ kjent, prövet konstruksjon. Den tens märke samt med angivande skal vsere försynt med fabrikan­ av diameter och stigning. tens merke samt med angivelse V id vattenflygplan skola pro­ av diameter og stigning. Yed pellerns framkant och spets vara vannflyvemaskiner skal propelskyddade av plåtskoning. lens yttre förende kant og spiss vsere beslått med metall.

g) K r o p p e n s i n r e d n i n g ochg) S k r o g e t s i n n r e t n i n g og u t ­ u t r u s t n i n g . s t y r .

1. Flygplanets styrorgan. 1. Styreorganer for flyvemaskiner. Höj drodrets styranordning skall Hoideroret. Styreinnretningen betjänas för hand och vara så skal betjenes med händen og anordnad, att man genom att vsere således anordnet, at man skjuta styrspaken från sig tvingar ved å skyve styrepinnen fra sig, flygplanet att gå ned och genom bringer maskinen til å gå nea, a tt draga den till sig tvingar og ved å trekke den t i l sig brin­ flygplanet att stiga. ger maskinen til å stige. Sidrodrets styranordning sk all Sideroret. Styreinnretningen betjänas med fotterna och skall skal betjenes med fptterne og vara så anordnad, att man genom skal vsere således anordnet, at a tt röra höger fot framåt åstad­ man ved å bevege hpire fot för­ kommer en svängning åt höger. över opnår en svingning til hpire. D et är önskvärt att styran ­ D et ber tilstrebes, at styreinn ­ ordningen även kan betjänas med retningen kan betjenes med én en fot. Anordning skall finnas, fot. Der skal vsere tätt hensyn så att foten ej kan glida ut. til, at foten ikke kan g li ut. Skevningsrodrens (gauchisse- Balansering er. Styreinnretnin­ mentets) styranordning skall be­ gen skal betjenes med händen og tjänas för hand och vara så an­ vsere således innrettet, at man ordnad, a tt man genom a tt vrida ved å dreie rattet med uret eller ratten i samma riktning som v i­ före styrepinnen t ill hpire legger saren på e tt ur eller föra sty r­ maskinen til hpire. spaken till höger, lägger flygpla­ net t ill höger.

2. Motorns regleringsorgan. 2. Begulering sorg aner for mo­ toren. A lla regleringshandtag skola A lle reguleringshåndtak skal anbringas så, a tt deras rörelse beveges i planer parallelle med försiggår i plan, parallella med flyvem askinens lengdeakse. R e­ flygplanets längdaxel. Regle- guleringshåndtak for bensin- og ringshandtag för bensin- och lu ft­ lufttilfprsel skal vsere således an­ tillförsel skall vara så anordnat, ordnet, at tilfprselen forpkes, når att tillförseln ökas, när handta­ håndtaket fpres forover. get föres framåt. A vvikelser härifrån må m edgi­ A vvikelser fra ovennevnte bevas av luftfartsm yndigheten, när stemmelser kan tilstedes av luftå instrum enteringen ty d lig t an- fartsadministrasjonen, når virk­ gives verkan av de olika hand- ningen av håndtakenes stillin g tagslägena. er ty d elig avmerket. Regleringen av gastillförseln R eguleringen av gasstilfprselen skall ske säkert i båda riktnin­ må skje sikkert i begge retninger garna och ej vara beroende av og ikke vsere avhengig av anfjädrar. vendelsen av fjserer.

Tändningsregleringen skall vara Tendingsreguleringen skal vseså anordnad, att dess främre läge re således anordnet, a t forreste svarar mot hög tändning. stillin g av hån dtaket svarer til Vid flygplan med flera moto­ tid lig tending. Ved flyvem äskirer skola gasregleringshandtagen ner med flere motorer skal gassvara så placerade, att de sam ti­ håndtakene lig g e således, at de d ig t kunna betjänas med en hand. sam tidig kan betjenes med én händ. Å passagerareflygplan med två Ved passasjerflvvemaskiner, förare skall hjälpföraren hava till med to fcrere, skal hjelpeforeren sitt förfogande en fullständig ha et sett gasshåndtak og kon­ uppsättning gasregleringshand- takter til sin rådighet. tag och kontakter. Kontakter skola anordnas så, Kontakter skal vsere anordnet att alla magn eter kunna brytas således, at tendningen kan avå en gång medelst ett enda brytes for alle magneter ved beandtag. vegelse av et enkelt håndtak. Yarje magnet skall kunna bry­ H ver magnet ber brytes for tas för sig. sig. Kranar för om ställning och av­ Kraner for om stilling av ben­ stängning av bensintillförseln si ntilforsel skal vsere lett tilskola vara lä tt tillgän g liga för gjengelig for foreren. . föraren. 3. A llm än utrustning. 3. Almindelig udstyr. Vid varje sittplats skall vara T il hver sitteplass skal der anordnat ett starkt fastspännings- vsere anordnet et sterkt fastspenbälte, som fästes vid flygkrop­ ningsbelte, som festes t il skropens solida delar. Bältena skola gets solide dele. Beltene skal vara fjädrande samt lätta att lösa. vaere fjserende og lette å löse. De skola tåla en belastning av 300 D e skal tåle en belastning av kg. V id provning av bältets 300 kg. Under pr0ven av belstyrka skall detsamma fastspän­ tets styrke skal dette fastspennes nas vid de beslag, som användas til de beslag, som anvendes i flyvei flygplanet, och beslagen skola maskinen, og beslagene skal ha hava samma inbördes avstånd samme innbyrdes avstand som i som i flygplanet. maskinen. Dynor skola vara fästade så, Puter- skal vsere befestet så­ att ae ej kunna glida på sätena. ledes, at de ikke kan g li på setene. Sådana anordningar skola fin­ Der skal vsere trnffet sådanne nas, a tt lasten m. m. ej kan för­ anordninger, att last m. v. ikke skjuta sig. kan forskyve sig. F ly gp lan et skall vara försett Maskinen skal vsere försynt med elasläckningsapparat av god­ med et ildslukningsapparat av känd konstruktion ävensom med anerkjent konstruksjon samt med i luftfärdsreglerna omnämnda s ig ­ de i luftveisreglene omhandlede nalmedel. signalmidler.

F lygplan, som skall användas Maskiner, som skal benyttes til för nattflygning, skall dessutom nattflyvning, skal dessuten vsere vara försett med i luftfärdsreg- försynt mea de i luftveisreglene lerna påbjudna fartygslanternor, påbudte posisjonslanterner, der vilka skola kunna tändas under skal kunne tendes under flyvflygning. Lanternorna skola vara ningen. Lanternerne skal vsere godkända av vederbörande, kon­ godkjendt av vedkommende kontrollmyndighet. trolleringsm yndighet. V attenflygplan samt lantflyg- Vannflyvemaskiner og landplan, som skall användas på lin ­ flyvemaskiner, der skal anvendes jer, som t ill väsentlig del gå över å ruter, der for en vesentlig vatten, skola vara utrustade med el går över vann, skal vsere u t­ en räddningsväst eller ett rädd- sty r t med en redningsvest eller ningsbälte för var och en av de e t redningsbelte til hver av de ombordvarande. ombordvserende personer. Vattenflygplan skall vidare Vannflyvemaskiner skal ennhava drivankare med tillbehör videre ha drivanker med tilbehpr och anordning för dämpning av og anordning til bplgedempning. sjögång. D å så erfordras kan påbjudas, Det kan påbydes, a tt visse att vissa flygplan skola förses maskiner skal forsynes med fallmed fallskärmar, dricksvatten skjerme, drikkevann og proviant. och proviant.

4. Instrument. 4. Instrumenter. F ly gp la n sk all vara utrustat Flyvem askiner skal vsere för­ med följande fast monterade in ­ sy n t med fplgende fast mon­ strument: terte instrumenter: Hastighetsmätare, Fartmåler, höjdmätare, Hpidemåler, krängningsmätare, Krengningsmåler, kompass, Kompass, klocka, Ur, varvräknare, Slagteller, kylvattentermometer, Kjplevannstermometer, bensinståndmätare, Bensinstandsviser, oljeståndmätare, Oljestandsviser, för motorns betjäning i övrigt de for motorens betjening ipvrig nödvändiga instrument och mano­ npdvendige instrumenter og mametrar, samt nometre, eventuellt andre instru ­ eventuellt andra instrument menter eller radioinstallasjon, ef­ eller radioinstallation efter när­ ter nsermere bestemmelse av luftmare bestämmelser av vederbö­ fartsadministrasjonen. Instrurande m yndighet. mentene skal vsere av anerkjent Instrumenten skola vara av konstruksjon og vsere anordnet odkänd konstruktion och an- på sådan mäte, at de bekvemt

fragta på ett sådant sätt a tt de kan avleses.

bekvämt kunna avläsas.

Instrumenten skola monteras Instrumentene skal vrnre monså, att de så litet som m öjligt tert på sådan mäte, a t de påpåverkas av flygplanets skak- virkes så litet som m ulig av ma­ ningar. skinens rystelser. Kompassen skall vara så långt Kompasset skal fjernes så meavlägsen som m öjligt från motor g et som m ulig fra motor og mag­ och magneter. önskvärt är, att neter. D et er önskelig at större större rörliga delar i kompassens bevegelige dele i kompassetsoumidomedelbara närhet tillverkas av delbare naerbet er konstruert av icke-m agnetiskt material. Kom ­ ikke-m agnetisk materiale. Der passen sk all vara kompenserad. må förefinnes de fornodne anord­ ninger for kompensasjon av kom­ passet. Förarrummet skall kunna upp­ Forerrummet skal kunne be­ ly sa s av fasta lampor, så att ly ses ved faste lamper således, betjäning (avläsning) av alla vik­ at betjening (avlesning) av alle tig a regleringshandtag (instru­ vik tig e reguleringshåndtak og ment) är möjlig. instrumenter er mulig. E lektriska installationer skola Elektriske installasjoner skal vara så utförda, att de ej inverka veere således utfort at de ikke på brandsäkerheten ombord. innvirker på brandsikkerbeten ombord.

II. H .

B estäm m elser fö r lu ftvärd igh ets- B e stem m e lser for lu ftd y k tig b evis och. m otorcertiflkat. h etsb evis.

A. Allmänna bestämmelser. A. Alm indelige bestem melser för luftdyktighetsbevis.

Ansökan om erhållande av luft- Ansökning om opnåelse av värdighetsbevis ävensom om god­ luftdyktighetsbevis såvelsom om kännande av motorer sk all s tä l­ godkjennelse av motorer skal las till luftfartsm yndigheten på stiles til luftfartsadministrasjonen därför bestämda ansökningsblan­ å dertil bestemte ansokningsketter. lanketter.

a) F l y g p l a n a v n y t y p . a) F l y v e m a s k i n e r av n y t y p e . 1) Med ansökan om luftvärdig- 1) Med ansökning om lu ftd yk ­ hetsbevis skola följa översikts- tighetsbevis skal folge oversiktsritningar och sådana upplysnin­ tegninger og sådanne oplysgar om belastning, bränsle, moto­ ninger om belastning, brennstoff, rer m. m., att luftfartsm yndig­ motorer etc., at kontrollm yndigheten kan bilda sig en uppfatt­ hetene kan gjore sig et forelobig ning om flygplanets allmänna sä­ skjonn över flyvemaskinens alkerhet. mene sikkerhet.

2) Den sökande skall sedermera 2) Anspkeren skal derefter inninsända sådana ritningar, beräk­ sende sådanne tegninger, beregningar och övriga upplysningar, ninger og pvrige oplysninger, som som äro nödvändiga för a tt när­ er npdvendige for neermere å kon­ mare kontrollera flygplanets sä­ trollera flyvem askinens sikkerkerhet. het. o) Den sökande får ej inbygga 3) Anspkeren må ikke innbygge enskilda delar i flygplanet, förrän de enkelte deler i flyvem askinen konstruktion, material och arbe­ för konstruksjon, materiale og tets utförande äro godkända av arbeidets utfprelse er godkjent luftfartsm yndigheten i överens­ av besiktigelsesm ann i overensstämmelse med därför gällande stemmelse med de derför gjelbestämmelser. dende bestemm elser. 4) E fter flygplanets färdigbyg­ 4) E fteråt flyvem askinen er gande och inflygning skola offici­ fserdigbygget og innflpiet skal der ella provflygningar utföras av den utfpres offisielle flyveforspk av sökandes eller fabrikantens fly ­ anspkerens eller fabrikantens flygare i närvaro av representant ver i overvser av representanter för luftfartsm yndigheten (besikt­ for luftfartsadministrasjonen. ningsmannen). 5) SedaD kontrollberäkning, be­ 5) Efteråt kontrollberegningen, siktnin g och den sökandes för- besiktigelse og anspkerens forsöksflygningar fullgjorts och g i­ spksflyvninger er fullfprt og har v it tillfredsställande resultat, ;itt tilfredsstillende resultat, el­ eller sedan eventuella ändringar, fer efter at eventuelle endringer,

som visat sig nödvändiga, utförts som måtte ha v ist sig npdvenoch godkänts, skall den sökande, dige, er utfprt og godkjent av om så påfordras av luftfarts­ besiktigelsesmann, skal anspkem yndigheten, avlämna flygplanet ren, om så forlanges av lu ftfarts­ t ill officiella prov, utförda genom administrasjonen, avgi flyvem a­ m yndighetens försorg. skinen til offisielle prpver utfprt ved dennes forsorg. 6) Om luftfartsm yndigheten på 6) H vis luftfartsadm inistrasjo­ grundval av resultaten från de nen på grunnlag av resultatene officiella provflygningarna anser fra de offisielle prpveflyvninger ändringar i konstruktionen nöd­ anser endringer i konstruksjonen vändiga med hänsyn till flygp la­ npdvendige av hensyn til farnets säkerhet, skola dessa utföras tpiets sikkerhet, skal disse utav den sökande, och kan det be­ fpres av anspkeren, og det kan stämmas, a tt därefter n ya offici­ forlanges, at der derefter igjen ella provflygningar skola utföras. utfpres offisielle prpveflyvninger med flyvemaskinen. 7) Den sökande har rätt att 7) Anspkeren har rett til å få erhålla meddelande om de av utlevert rapport över de av lu ft­ luftfartsm yndigheten utförda be­ fartsadministrasjonen utfprte beräkningarna, besiktningen och regninger, kontrollprpver og prp­ provflygningarna. veflyvninger.

8) Sedan de officiella proven 8) E fteråt de offisielle pröver utförts med tillfredsställande re­ er utfört med tilfredsstillende re­ sultat, oell sedan de eventuella sultat, og efteråt eventuelle endändringar, som av luftfartsm yn­ ringer, som er forlangt foretatt digheten krävts med hänsyn till av luftfartsadm inistrasjonen av flygplanets säkerhet, utförts och hensyn til fartöiets sikkerhet, er godkänts, skall luftvärdighetsbe- utfört og godkjent, skal luftdykv is utfärdas. Dessförinnan skall tigh ets beviset utstedes. Forinnen dock den sökande hava inläm nat utstedelsen av luftdyktighetsbeen fullständig om gång arbetsrit- viset skal ansökeren innlevere ningar samt ett karaktäristiskt et fu llsten dig sett arbeidstegfotografi av flygplanet i två exem­ ninger samt et karakteristisk fo­ plar till luftfartsm yndigheten. tografi i 2 eksemplarer av flyvemaskinen t i l luftfartsadm inistasjonen.

b) F l y g p l a n av f ö r u t g o d ­ b) F l y v e m a s k i n e r a v f ö r u t k ä n d t y p . g o d k j e n t t y p e . 1) Luftvärdighetsbe vis för flyg­ 1) L uftd yktigh etsbevis for fly­ plan, som i alla väsentliga avse­ vem askiner som i alle vesentlige enden äro i överensstämmelse med henseender er i overensstemmelse förut godkänt typ-flygplan, u t­ med förut godkjent type-flyvefärdas en ligt nedanstående: maskiner utfserdiges under iakt­ tagelse av nedenstående: 2) Den sökande har rätt att 2) Ansokeren har rett til å företaga ändringar (inklusive in- foreta endringer (inkl. innbyggbyggm ng av annan motortyp) i ning av en annen motortype) i flygplanets konstruktion, vilka flyvem askinens konstruksjon og kunna avvika från den kom pletta kan avvike fra de arbeidstegomgång arbetsritningar, som fin­ ninger av typemaskinen, som fin­ nes i luftfartsm yndighetens ägo. nes i luftfartsadministrasjonens Dock skall han först till lu ft­ besiddelse. D og skal der först fartsm yndigheten insända fu ll­ til denne innsendes fullstendige ständiga upplysningar och rit­ oplysninger og tegninger över ningar över de påtänkta ändrin­ de påtenkte endringer, og disse garna, och skola dessa, såvitt skal, såfrem t de angår flyve­ det gäller flygplanets säkerhet, maskinens sikkerhet, approberes odkännas av luftfartsm yndig- av luftfartsadm inistrasjonen. eten. 3) Under flygplanets byggnad 3) Under flyvem askinens b ygg­ skola arbetets utförande och det ning skal arbeidets utförelse og använda m aterialet kontrolleras de anvendte materialier kontrolav besiktningsmannen i enlighet leres av besiktigelsesmannen i med härför gällande föreskrifter. overensstemmelse med de herfor gjeldende forskrifter. 4) Om flygplanet efter lu ft­ 4) Dersom flyvemaskinen efter fartsmyndighetens uppfattning luftfartsadm inistrasjonens anskuavsevärt avviker från typ-flyg- else avviker betydelig fra type-

planet, eller om flygplanet b yg­ flyvem askinen, eller hvis flyveges av en fabrikant, som icke är maskinen er h ygget av en fabri­ förtrogen med denna ty p s b y g g ­ kant, som ikke er fortrolig med nad, kan luftfartsm yndigheten denne types byggning, kan luftfordra, att officiella provflygnin- fartsadministrasjonen forlange, at ar företagas, utförda av den sö- der företas offisielle pröveflyv-

f andes eller fabrikantens flygare ninger utfört av ansökerens eiler

i besiktningsmans närvaro, och fabrikantens flyver i kontrollens kan dessutom påfordra, a tt fly g ­ nservser, og dessuten kan det forplanet avlämnas till officiella prov langes, at maskinen avlevereres såsom för nya typer. t i l offisiell prövefly vning som for nye typer. 5) Sedan flygplanet på t i l l ­ 5) E fteråt flyvem askinen er fredsställande sätt färdigbyggts fcErdigbygget på tilfredsstillende och influgits och sedan föreskriv­ måte og innflpiet og efteråt de na provflygningar utförts med foreskrevne prövefly vninger er u t­ tillfredsställande resultat samt fört med tilfredsstillende resul­ eventuella ändringar, som ansetts ta t samt efteråt eventuelle endnödvändiga med hänsyn t ill sä ­ ringer, som er ansett nödvendige kerheten, utförts och godkänts, av hensyn til sikkerheten, er u t­ skall luftvärdighetsbevis utfär­ fört og godkjent, skal luftdykdas. Innan beviset utfärdas, skall tigh etsb evis utstedes, når anseden sökande till luftfartsm yndig­ keren til luftfartsadm inistrasjoheten inläm na ett karakteristiskt nen har innlevert et karakteris­ fotografi av flygplanet i två exem­ tisk fotografi i 2 eksemplarer av plar. flyvemaskinen.

> c) F ö r s ö k s f l y g p l a n . c) F o r s g k s f l y v e m a s k i n e r .

1) F lygp lan , som byggts för 1) Flyvem askiner, som er b y g ­ försök, äro fritagna från ovan g et t i l försök, er fritatt for å under a) och b) nämnd besiktning underkastes de ovenfor under a och prov; dock få sådana fly g ­ og b an gitte besiktigelser og plan icke flyga utanför det för prov pröver. D og må sådanne m aski­ och försök bestämda området och ner ikke flyve utenfor de til prö­ få icke medtaga flera personer, ver og försök bestemte områder, än den för proven nödvändiga og de må kun medta det til pröpersonalen. vene fornödne personale. 2) Önskas luftvärdighetsbevis 2) 0n sk es luftd yktigh etsbevis för sådant färdigbyggt försöks- for sådanne fserdigbyggede forflygplan, skall ansökan härom söksmaskiner, skal ansökning ingivas t ill luftfartsm yndigheten. beröm inusendes t il luftfartsadministrasj onen. lie d ansökan skola följa över- Med ansökningen skal fölge siktsritningar och fullständiga översikts- og fullstendige arbeidsarbetsritningar, beräkningar samt tegninger, beregninger sam t at­ in tyg , utvisande, dels att an­ tester, utvisende dels, at de använt m aterials egenskaper mot- vendte materialers egenskaper

svara de i beräkningar och rit­ svarer til det i beregninger og ningar antagna, dels att för de tegninger anförte og dels at de enskilda konstruktionsdelarna för de enkelte konstruksjonsdeler föreskrivna prov utförts med till­ foreskrevne prover er utfört med fredsställande resultat. tilfredsstillende resultat. Dessutom skall medfölja bevis Dessuten skal medfölge attest om att de enskilda delarna och for, at de enkelte deler og deres deras montering kontrollerats på montering er kontrollert på ef­ effektivt sätt. fektiv mate. 3) Sedan insända ritningar, be­ 3) E fteråt de innsendte teg­ räkningar, bevis m. m. undersökts ninger, beregninger, attester m. m. och godkänts, underkastas fly g ­ er undersökt og godkjendt, underplanet besiktning i enlighet med kastes flyvemaskinen besiktigelse för sådana flygplan gällande före­ i overensstemmelse med de for skrifter ävensom provflygning så­ sådanne maskiner gjeldende for­ som för flygplan av ny typ. skrifter samt prpvenyvning som anfort for flyvem askiner av ny type. 4) Sedan flygplanet godkänts 4) E fteråt maskinen er godoch den sökande till luftfarts­ kjent, utstedes lu ftd yktigh etsmyndigheten insänt karaktäris­ bevis som anfört under pkt. 2, tisk t fotografi av flygplanet i två når ansökeren t il luftfartsadm iexemplar, utställes luftvärdighets- nistrasjonen har innlevert et ka­ bevis. rakteristisk fotografi i 2 eksemplarer av flyvemaskinen.

d) F l y g p l a n , b y g g d a i u t ­ d) F l y v e m a s l c i n e r b y g g e t i l a n d e t . u t l a n d e t . 1) Förestående bestämmelser 1) Foranstående bestemm elser för erhållande av luftvärdighets- for erhvervelse av luftdyktighetsbevis kunna finna användning på bevis kan finne anvendelse på flygplan, som bygges i utlandet, flyvemaskiner. som bygges i u t­ för inregistrering i Sverige. landet til innregistrering i Norge. 2) Ansökan om luftväraighets- 2) Ansökning om luftd yktigbevis för flygplan, infört från hetsbevis for flyvemaskiner innutlandet i färdigbyggt skick, skall fört fra utlandet i ferdigbygget ledsagas av luftvärdighetsbevis stand, skal ledsages av luftdykfrån det land, där det är byggt, tighetsbevis fra det land, hvori samt bevittnad avskrift av jour­ de er bygget, samt attestert u t­ naler för flygplan och motorer, skrift av journaler for flyv e­ utvisande driftstid, reparationer maskiner og motorer utvisende och efterbesiktningar. E tt ka­ driftstid, reparasjoner og efter­ rak täristisk t fotografi av fly g­ syn. E t karakteristisk fotografi planet i tv å exemplar skall bifo­ i 2 eksemplarer av flyvemaskinen gas ansökan. skal vedlegges. Vidare kan fordras uppvisan­ Der kan ennvidere forlanges det av in ty g från det land, där frem lagt attest fra det land, hvor flygplanet senast varit inregistre- flyvemaskinene sist har vsert inn-

rat, utvisande, att det fortfaran­ registrert, visende, at de fremde kan anses luftvärdigt. deles må ansees for luftdyktige. F lygp lan kan godkännas, så­ Maskinene kan godkjennes, såv itt fordringarna för utfärdande fremt bestemmelsen for utferdiav luftvärdighetsbevis i ifråga­ gelse av luftd yktigh etsbevis i det varande land i det väsen tliga pågjeldende land i det vesentlige överensstämma med i Sverige er i overensstemmelse med de i gällande fordringar. Norge gieldende bestemmelser. Dock sk a ll flygplanet före u t­ D og skal maskinene innen utfärdandet av svenskt luftvärdig- stedelse av norsk luftd yk tigh ets­ hetsbevis med tillfredsställande bevis vsere besiktiget med tilresultat besiktigas, och, om så fredsstillende resultat og kan om påfordras, provflygas efter för npdvendig forlanges prpveflpiet ifrågavarande flygplan gällande efter de for sådanne maskiner bestämmelser. gjeldende bestemmelser.

B. Besiktning av flygplan oell B. B esik tigelse. motorer. ’

Fabriken sk all ställa nödig Fabrikken skal stille fornpdent lokal till besiktningsm ans fria lokale til fri og utelukkende rå­ och ostörda disposition under be­ dighet for kontrollen under besiktningens utförande. B esik t­ siktigelsens utfprelse. Kontrollen ningsm an skall hava nödigt t ill­ skal ha fornoden adgang til fabträde till fabrikslokaler, prov- rikk-lokalene, forspksrum og lager. ningsrum och lager. A lla delar, som framläggas för A lle deler, der frem legges for besiktningsman, skola dessförin­ luftfartskontrollen, skal forinnen nan hava passerat fabrikens kon­ ha passert fabrikkens kontroll. troll. Om det material, som framläg- H vis det materiell, der frem­ ges för besiktningsmannen, visar leg g es for luftfartskontrollen, v i­ s ig särskilt bristfälligt, kan be­ ser sig sserlig m angelfullt, kan siktningsm annen avbryta sina kontrollen stanse sine underspundersökningar och hänvisa hela kelser og henvise hele det på­ det ifrågavarande partiet till för­ gjeldende parti t i l fornyet kon­ nyad fabrikskontroll. troll av fabrikken. KonstruktionsdeL, som kasse­ Konstruksjonsdeler, kassert av ras av besiktningsmannen, sk all luftfartskontrollen, skal straks genast på ty d lig t sätt förses med på ty d elig måte forsynes med märke, som angiver, att ifråga­ merke, der angir, at vedkommenvarande del ej får användas i de del ikke må anvendes i flyveflygplan. maskiner. Fordras kan, att statiska prov D e t kan forlanges, at der med företagas med flygplanet eller flyvemaskinen eller med enkelte med dess enskilda delar, vilka deler av denne företas statiske prov skola ådagalägga, att kon­ prpver, som godtgjpr, at konstruktionen utan att lida varak­ struksjonen uten ä lide varige tig deformation kan tåla påkän- deformasjoner kan tåle påvirk-

ningar, motsvarande 60 % av den ninger svarende t i l 60 % av den föreskrivna styrkan. foreskrevne styrke. Dessa prov utföras på fabri­ D isse prover utfores for fab­ kantens räkning och risli och av rikantens regning og risiko og av fabrikantens personal, men under fabrikkens personale, men under besiktningsmannens tillsy n . luftfartsadm inistrasjonens tilsyn. Bedömandet av de statiska pro­ Bedommelsen av resultatene av vens resultat göres av besikt­ de statiske forsek avgjores av ningsmannen. luftfartsadm inistrasjonen. Ingen av flygplanets konstruk­ Ingen av flyvemaskinens kon­ tiva delar får vid belastnings- struktive deler må ved belastförsöken deformeras i så hög ningsforsokene deformeres i så grad, att flygplanet ej kan fly ­ hoi grad, a t maskinen ikke kan gas omedelbart efter proven. De flyve straks efter forsokene. D e olika konstruktionsdelarnas de­ forskjellige konstruksjonsdeles formation under belastningen och deformasjon under belastningen efter dess upphörande sk all mätas. og efter dennes ophor måles. Luftfartsm yndigheten kanford- Luftfartsadm inistrasjonen kan ra provbelastningens genomföran­ forlange provene gjennem&rt innde ända t i l l brott; dock skall til brudd; dog må det offentlig» staten i så fall ersätta fabrikan­ i så fall godtgjore fabrikanten ten härigenom uppkommen ökning forokelsen av utgifterne herved, i utgifter, därest flygplanet mot­ hvis den forlangte bruddgrense svarar fordringarna å hållfasthet. nåes. De anförda statiska proven D e anforte statiske prover kan kunna icke endast finna använd­ ikke alene finne anvendelse på ning på typflygplan, utan också, typemaskiner, men også når s e r ­ när särskild anledning föreligger, lig anledning föreligger, på serie­ på serieflygplan. maskiner. Fabrikanten sk all ställa erfor­ Fabrikanten skal stille de nodderliga ritningar till besiktnings­ vendige tegninger til disposisjon mannens disposition efter dennes for kontrollen efter dennes naernärmare bestämmelser. mere bestemmelse. Besiktningsm an kan för fabri­ Luftfartsadministrasjonen kan kens räkning företaga alla de ma­ for fabrikantens regning företa terialprov, som han finner nöd­ alle de materialprover, som den vändiga, för att förvissa sig om, finner nodvendig för å forvisse a tt vid varje tid gällande före­ sig om, at de til enhver tid gjelskrifter äro iakttagna. dende förskrifter er iakttatt.

a) F l y v e m a s k i n e r av n y a) F l y g p l a n av n y t y p . t y p e . 1) Besiktningen av typ -flyg­ 1) B esiktigelse av type-flyveplan skall utföras genom lu ft­ maskiner skal utfores av repre­ fartsmyndigheten. sentanter for luftfartsadm inistra­ sjonen. 2) L uftfartsm yndigheten kan, 2) D isse godkj enner, såfrem t så framt den anser det försvarligt, det ansees for försvarlig, at be-

.godkänna, att besiktningen av siktigelsen av de enkelte deler enskilda delar och material till og materialer t il type-flyvem askitypflygplan ntföres av fabrikan­ ner utfores av fabrikantens per­ tens personal under behörig t ill­ sonell under behörig tilsy n av sy n av luftfartsm yndighetens re­ luftfartsadm inistrasjonens repre­ presentant. sentant. Fabrikanten skall i god tid Fabrikanten må i god tid medmeddela luftfartsm yndigheten, dele luftfartsadm inistrasjonen, at när delar äro färdiga för besikt­ deler er fe r d ig til besiktigelse. ning. 3) Fabrikanten skall dessutom 3) Fabrikanten må dessuten fullgöra nedan angivna bestäm­ opfylle de nedenfor an gitte bemelser för flygp lan av förut god­ stemmelser for flyvemaskiner av känd typ. förut godkjendt type.

b) F l y g p l a n a v f ö r u t g o d ­ b) F l y v e m a s k i n e r a v f ö r u t k ä n d t yp. g o a k j e n t t ype.

1) Fabrikanten skall inför lu ft­ 1) Fabrikanten må overfor lu ft­ fartsm yndigheten ådagalägga, att fartsadministrasjonen godtgjore, hans kontrollpersonal är av den at hans kontrollpersonale yder k valitet, att man har garanti för sikkerhet for, at en flyvem askine, a tt ett flygplan, kontrollerat kontrollert av samme i enhver av densamma, i a llt v äsen tligt vesentlig henseende er i overensär i överensstämmelse med ty p ­ stem m else med type-flyvem askiflygplanet. ner. 2) Fabrikanten skall inköpa 2) Fabrikanten skal innkjope m aterial efter de för typ -flygp la­ materiale efter de for type-flyvenen godkända specifikationerna maskiner godkjente spesifikasjo- ■och skall sörja för att genom pas­ ner og skal sorge for, at der er sande undersökningar och u tta ­ sikkerhet for, at hvert parti ma­ gande av stickprov säkerhet er- teriale ved passende undersokelse nålles för, att materialet svarar og uttagelse av stikkprover sva­ mot specifikationerna. rer til spesifikasjonene. 3) Fabrikanten sk all vidtaga 3) Fabrikanten skal foreta såsådana anordningar vid sina verk­ danne anordninger ved sine verkstäder, att användande av annat steder, at anvendelse av annet material än det en ligt punkt 2 m ateriale eDn det i pkt. 2 apgodkända icke genom m isstag kan proberte ikke ved en feiltagelse äga rum. kan finne sted. 4) Fabrikantens kontrollperso­ 4) Fabrikantens kontrollperso­ nal skall stämpla eller annorledes nale skal stem ple eller på annen möjliggöra identifiering av varje mäte muliggjore identifisering av en sk ild del på ett sådant sätt, hver enkelt del på en sådan mäte, a tt därav framgår, vilken person, at den person, som har ansvaret som bär ansvaret för godkännan­ for approberingen av den pågjeldet. dende del, senere kan eftervises. Stickprov för a tt kontrollera Stikkprove företas for såvidt

fabrikens kontroll företages så­ mulig å kontrollere fabrikkens v itt m öjligt. kontroll.

5) Fabrikanten får ej inbygga 5) Fabrikanten kan f0rst inn-

enskilda delar förrän de godkänts, bygge de enkelte deler, efteråt och skall hålla effektiv kontroll de er godkjent, o g skal holde ef­ över sam ling och montering av fek tiv kontroll ved sam ling o g delarna sam t genom arbetskort montering av delene samt gjenoch stäm pling av huvuddelarna nem arbeidskort og stem pling av sörja för, att den för samlingen hoveddelene sorge for, at den for och monteringen ansvariga kon­ sam ling og montering ansvarlige trollanten senare kan identifieras. kontrollant senere kan identifiseres. 6) Fabrikanten skall övertyga 6. Fabrikanten skal forvisse sig om, att alla delar, som inkö­ sig om, at alle deler, som er pas från underleverantörer, äro kjopt fra underleverand0rer, er besiktigade och godkända i enlig­ besiktiget og godkjent i overenshet med dessa bestämmelser. In ­ stemmelse med disse bestemmelser. strument av v ik t för flygningens Instrumenter av vik tigh et för utförande skola vara försedda flyvningens utforelse skal vaere med in ty g från godkänd kontroll- försynt med certifikat fra god­ eller prövningsanstalt. kjent kontroll- eller pro vean stalt. 7) Fabrikanter av flygplan 7. Fabrikanter av flyvem askiskola förvissa sig om, a tt de an­ ner skal forvisse sig om, at de vända motorerna äro provade och anvendte motorer er provet og försedda med certifikat, enligt försynt med provecertifikat, anernedanstående. kjent av luftfartsadm inistrasjonen. 8) Flygplanfabrikanten skall 8. Flyvem askinfabrikanten skal utöva effektiv kontroll över mo­ utföre en effektiv kontroll med torinstallationen samt installatio­ motorinstallasjon samt installanen av instrument och delar, som sjon av instrumenter og deler, av honom inbyggas i flygplanen, der av han er innbygget i flyveför att därigenom få säkerhet för maskinen for derigjennem a ha att de fungera korrekt; den här­ sikkerhet for, at de fungerer kor­ för ansvariga personen skall un­ rekt; den derför ansvarlige per­ derteckna arbetsrapporten härom. son skal undertegne arbeidsrapporten herover. 9) D et färdiga flygplanet skall 9. Den ferdige maskin skal besiktigas av besiktningsman, besiktiges av luftfartsadm inistravarvid denne skall övertyga sig sjonen, hvorved man overbeviser om, att flygplanet är kontrollmärkt sig om, at maskinen er kontrollsamt inrett och utrustat i en lig­ merket, innrettet og u tsty rt i het med gällande bestämmelser. overensstemmelse med de gjeldende bestemmelser.

c) F ö r s ö k s f l y g p l a n . c. F o r s g k s f l y v e m a s k i n e r . Försöksflygplan, för vilka luft- Forsoksflyvem askiner, for hvilvärdighetsbevis sökes, skola be- ke der ansokes om lu ftd yk tig-

sik tig a s av besiktningsman i hetsbevis, skal besiktiges av luftöverensstämmelse med under a) fartsadministrasjonen i overensoch b) givna föreskrifter. stemmelse med de under a) o g b) givne forskrifter.

d) F l y g p l a n , b y g g d a i u t ­ d) F l y v e m a s l c i n e r , b y g g e t i l a n d e t . u t l a n d e t . F lygp lan , införda från utlan­ Flyvem askiner, innfort fra u t­ det i färdigb yggt skick, skola landet i fä r d ig b y g g et stand, skal beträffande de delar och anord­ for de deler og anordninger, for ningar, för vilka en besiktning hvilke en b esiktigelse er m ulig, är möjlig, besiktigas av besikt­ besiktiges av luftfartsadm inistraningsman, som därvid skall kon­ sjonen, som derigjennem skal kontrollera, att de för utfärdande av trollere, at de för utstedelsen av luftvärdighetsbevis gällande v ill­ luftd yk tigh etsb evis gjeldende be­ koren fortfarande uppfyllas. tingelser fremdeles er opfylt.

e) M o t o r e r av n y t yp. e) M o t o r e r av n y t y p e . Om luftfartsm yndigheten så Dersom luftfartsadm inistrasjofordrar, skall ansökan om god­ nen fordrer det skal ansökning kännande av en n y motortyp å t­ om godkjennelse av en n y moföljas av ritningar, beräkningar tortype ledsages av tegninger, och övriga upplysningar, som äro beregninger og övrige oplysninnödvändiga för att Funna när­ ger som er nödvendige for nsermare kontrollera motorns säker­ mere å kunne kontrollere moto­ het. rens sikkerhet. 1. För att en motortyp skall 1. Forat en motortype skal kunna godkännas för användning kunne godkj ennes t il anvendelse i flygplan fordras, antingen a tt i flyvem askiner fordres enten, at den redan vid praktiskt bruk har den allerede ved praktisk bruk v isa t sig äga tillräck lig drift­ har v is t sig i besiddelse av tilsäkerhet, eller a tt den med t i l l ­ strekkelig driftssikkerhet, eller fredsställande resultat och i när­ at den med tilfredsstillende re­ varo av representant för lu ft­ su ltat og i overvaer av en repre­ fartsm yndigheten har genomgått sentant for luftfartsadm inistrade bänkprov, som vid varje tid ­ sjonen har gjennem gått de pro­ punkt äro fastställda av lu ft­ ver på provebenk, som til enhver fartsmyndigheten. tid fastsettes av luftfartsadm inistrasjonen. 2. D essa prov skola hava till 2. D isse prover skal ha til uppgift att bestämma motorns formål å bestemme motorens ef­ elfekt och förbrukning samt a tt fekt og forbruk og å kontrollere, kontrollera, dels a tt m aterialet i dels at m aterialet i motoren tå ­ motorn tå l längre tids gång utan ler lengere tid s gang uten å u t­ att utm attas eller slitas abnormt, mättes eller slites abnormt, dels dels att motorn fungerar säkert at motoren funksjonerer sikkert såväl i norm alställning som i såvel i norm alstilling som i andre

andra ställningar, sorn kunna stillinger, der kan fremkomme uppkomma under flygning. Mo­ under flyvningen. Motoren skal torn skall därför i normalställ­ derför i norm alstilling underkasning underkastas ett uthållig- tes en varighetsprove på 50 timer hetsprov på 50 timmar under en under en effektutvikling på 80 % effektutveckling av 80% av m axi­ av maksimaleffekten, hvilken pro­ maleffekten, v ilk e t prov vid ve ved vannkjolede motorer skal vattenkylda motorer skall ske skje uavbrutt, mens den ved luftutan avbrott, medan det vid luft- kjolede motorer kan av bry tes 4 k y ld a motorer får avbrytas 4 gange. Under proven kan der gånger. Under provet må sådana treffes sådanne anordninger for anordningar vidtagas för motorns motorens kjöling, at denne siste kylning, att densamma kommer kommer til å svare t il kjolingen att motsvara kylningen under under flyvn ing ved alm indelig flygning vid vanlig sommartem­ sommertemperatur. peratur. Under provet få inga störnin­ Under provene må der ikke gar i motorns gång förekomma, forekomme forstyrrelser i moto­ och vid därpå följande demon te­ rens gang, o g ved den påfolgenring få inga delar visa abnorm de demontering må ingen av deeller för motorns fortsatta gång lene vise abnormt eller for mo­ farlig slitning. torens fortsatte d rift farlig slit. E fter 50 timmars-provet skall Efter 50 timers prove skal mo­ motorn provas en h alv timme toren proves i 1/t tim e med full vid fu ll effekt. effekt. 3. Motorn skall dessutom pro­ 3. Motoren skal dessuten pro­ vas med axeln lutande 30 grader ves med aksén heldende minst framåt och bakåt, och skall här­ 30° forover og bakover og skal under visa jämn gång såväl vid herunder vise jevn gang, såvel långsam gång som vid fu ll effekt. ved langsom fart som ved maksi- D etta sista prov kan ersättas mumseffekt. Denne siste prove med ett prov under flygning, var- kan erstattes med en prove un­ %7id sk all konstateras, a tt motorn der flyvning, hvorunder skal godtfungerar tillfredsställande såväl gjores, a t motoren funksjonerer -under stigning som under och tilfredsstillende såvel under stig ­ efter en relativt brant glidflykt. ning som under og efter en forh olasvis steil glidning.

f) S e r i e m o t o r e r . f) S e r i e m o t o r e r . 1. Motorer av redan godkänd 1. Motorer av allerede godtyp skola provköras av fabri­ kjent type skal provekjores av kanten. fabrikanten. ö v er provet sk all föras proto­ ö v e r proven skal der fores en koll, som sk all undertecknas av protokoll, som skal underskrives den ansvarige kontrollanten. av den ansvarlige kontrollant. Provningsprotokollet skall in­ Proveprotokollen skal inneholnehålla ty d lig t identifierings- de ty d elig identifiseringsmerke märke på motorn, rapport över av motoren, rapport över moto-

motorns gång under provet, re­ rens gang under proven, resulta­ sultat av undersökningen efter tet av undersokelsen efter proveprovkörningen, uppgift om effekt kjorselen, angivelse av effekt og och varvantal samt om bensin- omdreiningstall samt av bensinoch oljeförbrukning. og oljeforbruk. B estyrk t avskrift av protokol­ B ekreftet u tsk rift av proto­ le t — motorcertifikatet — skall kollen (motorcertifikat) skal folge följa motorn, när denna lämnar motoren, når denne utgår av fafabrikens lager. brikkens beholdninger. 2. Motorn skall under provet 2. Motoren skal under proven köras med fu ll effekt i två tim ­ kjores med fu ll effekt i 2 timer, mar och får ej, om den skall og må ikke — hvis den skal kunna godkännas, under denna kunne godkjennes — i denne tid tid visa några driftstörningar, vise nogen driftsforstyrrelser, liksom den vid därpå följande likesom den ved den derpå foldemontering icke får u tvisa tec­ gende demontering ikke må utken t ill abnorm slitning eller vise tegn på abnormt slit eller andra abnormiteter. på andre abnormiteter. 3. Fabrikant får ej företaga 3. Fabrikanten må ikke foreta sådana materialändringar eller sådanne materialforandringer el­ sådana ändringar i värmebehand­ ler sådanne endringer i varmelingsmetoder, att seriemotorernas behandlingsmetodene, at seriehållfasthet blir mindre än den motorenes styrke blir ringere enn godkända typmotorns. den godkjente typemotors. Fabrikanten skall kontrollera Fabrikanten skal undersoke varje motordel och genom läm p­ hver enkelt motordel og ved en lig stäm pling angiva, a tt den är passende stem pling angi, at den godkänd. er godkjent. 4. Luftfartsm yndigheten skall 4. Luftfartsadministrasjonen förvissa sig om, att de föreskrivna skal forvisse sig om, att de foreproven äro utförda med tillfreds­ skrevne prover er utfort med tilställande resultat, samt genom fredsstillende resultat samt ved stickprov undersöka, att ae en­ stikkprover undersoke, at de en­ skilda delarna äro behörigen kelte deler er behörig stemplet. stämplade. H ärefter stämplas H erefter stemples motorcertifika­ motorcertifikatet av lu ftfarts­ tet av luftfartsadm inistrasjonen. m yndighetens representant. 5. Förnyade prov av en eller 5. Fornyede prover av en eller flera av luftfartsm yndigheten u t­ flere av luftfartsadministrasjonen tagna motorer kunna äga rum utpekte motorer kan finne sted efter luftfartsm yndighetens när­ efter dennes neermere bestemmare bestämmelser. melse. Om luftfartsm yndigheten där­ H vis luftfartsadm inistrasjonen efter finner anledning därtill, kan derefter finner anledning aertil, den skärpa bestämmelserna för kan den skjerpe bestemmelsene den fortsatta kontrollen vid fa­ for den fortsatte kontroll ved fabriken. brikken.

5—2 3 1 8 4 8

6. In tet utbyte av delar hos 6. Ingen u tsk iftn in g av deler en i bruk varande motor får ske, av en i bruk vserende motor må med mindre den inmonterade de­ Anne sted,medmindre den innmonlen är försedd med motorfabri­ terte del er försynt med motor­ kantens kontrollstämpel eller med fabrikantens kontrollstempel eller annan godkänd stämpel. med annet anerkjent stempel.

g) M o t o r e r, i n f ö r d a f r å n g) M o t o r e r i n n f o r t f r a u t ­ u t l a n d e t . l a n d e t . 1. För att kunna få tillstånd 1. For å kunne få tillåtelse att i inrikes flygning använda en t il i innenriksfart å anvende en motor, som är införd från utlan­ motor, der er innfort fra utlan­ det, skall sökande visa, att typen det, skal ansokeren av luftdykmed hänsyn till driftsäkerhet tigh etsb eviset godtgjore, at ty tillfredsställer de fordringar, som en med hensyn til driftssikkerställas här i landet, samt a tt Eet tilfredsstiller de fordringer,

motorn har genomgått ett prov, der stilles her i landet, samt at som motsvarar vad som fordras motoren har gjennemgått en pro­ i landet. ve, der svarer til, hvad der forlanges her i landet. Om motorn är använd, skall H vis motoren er brukt, skal genom bestyrkt avskrift av mo­ det gjennem bekreftet avskrift torjournalen visas, att den fort­ av motorjournalen vises, at den farande är i driftsäkert skick. fremdeles er i driftssikker stand. 2. Med avseende på reserv­ 2. Med hensyn til reservededelar gäller vad ovan är anfört ler gjelder, hvad der ovenfor er under f) 6. anfort under f. 6.

C. Prov. C. Prever.

Om ej annorlunda bestämmes Såfremt intet annet er bestemt av luftfartsm yndigheten, skola av luftfartsadministrasjonen, utproven utföras med fu ll belast­ fores provene ved fu ll belastning n in g av flygplanet och belast­ av maskinen og belastningen unningens v ik t kontrolleras före dersokes förut for provene. proven. F lyg p lan av ny typ underkas­ Flyvemaslciner av ny type untas de nedan under a), b) och c) derkastes de under a, b og c ananförda proven. forte prover. F lyg p lan av förut godkänd ty p Flyvemaslciner av förut godunderkastas de under b), 1 an­ kjent type underkastes kun de förda proven. under b. 1. anforte prover. Flygplan, införda från utlandet Flyvemaslciner innfort f ra ut­ i färdigbyggt skick, kunna, om landet, i ferdigbygget stand, kan så anses erforderligt, underkastas om så ansees fornodent, under­ samma prov, som fordras för kastes samme prover som forlangt flygplan av förut godkänd typ. for flyvem askiner av förut godkjent type.

a.) M o t o r s y s t e m e t s p å l i t l i g ­ a) M o t o r s y s t e m e t s p å l i t e het och f l y g p l a n e t s m o t s t å n d s ­ l i g h e t og f l y v e m a s k i n e n s m o t ­ k r a f t m o t v i b r a t i o n e r f r å n s t å n d s k r a f t m o t v i b r a s j o n e r m o t o r n . f r a mo to r en .

1. Grenom ett prov på marken 1. D et undersökes ved en prö­ med stillastående flygplan under- ve på jorden med stillestående sökes, att motorn är solitt inbyggd, flyvemaskine under hvilken mo­ och a tt ej otillbörligt stora vibra­ toren skal gå en kortere tid med tioner uppstå i flygplanet. Här­ fu llt omdreiningstall og dessuten vid skall motorn gå en kortare en kortere tid med det omdrei­ tid med fu llt varvantal och dess­ ningstall, der g ir de störste v i­ utom en kortare tid med det brasjoner, at motoren er försvar­ varvantal, som giver de starkaste lig innbygget, og at der ikke i vibrationerna. Vid detta prov flyvem askinen opstår utilbörlig kunna läm pliga anstalter för store vibrasjoner. Ved denne motorns k yln in g träffas. prove kan der treffes sådanne foranstaltninger, at motoren kjöles på passende mäte. Provet sk all utföras med den Pröven skal utföres med den til till flygplanet hörande propellern. flyvem askinen hörende propell. 2. Likaledes undersökes genom 2. D et undersökes likeledes prov på marken, att tillförseln ved pröve på jorden, at tilförsel av olja och bensin till motorn av olje og bensin til motoren fra från sam tliga tankar försiggår på sam tlige tanker föregår på tilett tillfredsställande sätt och att fredsstillende mäte, og at forgasförgasaren fungerar väl vid olika seren virker godt ved forskjelvarvantal. Under proven skall lig e om dreiningstall. Under forflygplanets stjärtparti lyftas, re­ sökene skal flyvemaskinens halespektive sänkas, så att propeller­ parti senkes, henholdsvis löftes, axeln bildar en vinkel av cirka således at propellaksen danner 15° med horisonten. Vidare skall en vinkel av ca. 15° med horison­ motorn upprepade gånger slås till talen. Ennvidere skal man stopoch från. pe og sette motoren igang flere ganger. 3. F ör ä tt visa, att motor­ 3. Der skal utföres en flyvsystem et fungerar väl, skall en ning av 3 timers varighet med flygning om 3 timmar med fu ll fu ll la st (eller hvis maskinen har last utföras, eller, om flygplanet en mindre brennstoff-kapasitet da har en mindre bränslekapacitet, den flyvetid, som svarer til fulle den flygtid , som svarar mot fulla tanker) for å godtgjöre, at motankar. Motorns varvantal skall toranlegget virker godt. Mc tö ­ under detta prov vara det för rens omdreiningstall skal under motorn vid längre tids gång fast­ denne pröve vsere det för motoren ställda fu lla varvantalet. Ned- för lengere tids gang fastsatte stigningen skall försiggå i g lid ­ fu lle omdreiningstall. Nedstigflykt. Under glidflykten skall ningen skal föregå i glideflukt. undersökas, a tt ej k ylvattnets Under glideflukten skal det un-

temperatur sjunker för mycket. dersokes, at kjolevannets tempe­ Temperaturen hos oljan i motorn ratur ikke synker for meget. får omedelbart efter landningen Temperaturen av öijen i moto­ icke vara så hög, att oljans smörj - ren skal, umiddelbart efter lan­ förmåga är otillräcklig; oljetem- dingen, ikke vsere hoiere enn peraturen i tanken får under vin ­ tilla te lig for oijens smpreevne. terförhållanden icke vara så låg, Oljetemperaturen i tanken må a tt oljan blir alltför tjockflytande. under vinterforhold ikke vsere så Undersökas skall, att kylvatten ­ la v at öijen blir for tyk tflyten de. förbrukningen ej varit otillbör­ D et skal undersökes, at kjolelig t stor. vannsforbruket ikke har vsert Under uthållighetsprovet skall utilbörlig stort. Under denne godkänd barograf medföras. varighetsprove skal godkjent ba­ rograf medfores.

b) F l y g p l a n e t s s t a b i l i t e t b) F l y v e m a s h i n e n s s t a b i l i ­ och m a n ö v r e r i n g s f ö r m å g a t e t og m a n o v r e d y h t i g h e t u n ­ u n d e r f l y g n i n g s a m t v i d s t a r t d e r f l y v n i n g og v e d s t a r t og och l a n d n i n g . l a n d i n g . 1. Under en flygning om en 1. D et undersökes ved fly v ­ halv timme undersökes, a tt fly g ­ n in g av V2 times varighet, at planet lyder höjdroder, skevnings- flyvemaskinen lystrer hoideror, roder och sidoroder vid olika flyg- balansevinger og sideror ved forhastigheter, såväl vid horisontell skjellige tiyvehastigheter, såvel flygning som under stign in g samt under horisontal flyvning som nedgång, rakt och i spiral. S tyr­ under stign in g, nedgång og spiorganen skola tillå ta en säker ralflukt. Styreorganene skal t il­ styrning av flygplanet vid nor­ läte en sikker styring av flyve­ mala landningsnastigheter och maskinen ved normale landingshava tillräck lig verkan för att hastigheter og ha tilstrekkelig säkra en god start. Proven skola virkning t il ä sikre en hurtig visa, att stabiliteten i längd- och stign in g fra jorden. Provene sidoriktning är tillfredsställande, skal vise, at stabiliteten i lengded. v. s. a tt flygplanet av sig og sideretning er tilfredsstillensjälvt intager det normala flyg­ de, d. v. s. at flyvemaskinen av läget, sedan mindre svängningar sig selv inntar den normale flyhärifrån utförts. D et är i a ll­ vestilling, efteråt mindre svingmänhet önskligt, att flygplanet ninger herfra er utfört. D et er har benägenhet att gå på näsan, i almindelighet önskelig, at fly ­ när motorns varvantal minskas, vem askinen har tilboielighet til och att stiga, när varvantalet å gå på nesen, når motorens omökas. Om automatiska styrnings- dreiningstall forminskes og til å och stabilisationsanordningar äro stige, når om dreiningstallet forinstallerade i flygplanet, skola okes. E r der installert automadessa prövas. Vidare utföres en tiske styre- eller stabilitetsanlandning i glidflykt från i>00 ordninger i maskinen, skal disse meters nöjd med stoppad motor. proves. Der skal utfores en lan-

ding i glideflukt fra 500 m’s höide med stoppet motor. 2. För passagerareflygplan 2. For passagerflyvemaskiner skall konstateras, a tt detsamma skal der godtgjöres, at maskinen kan flyga säkert under olika för kan flyve sikkert under de forifrågavarande flygplan angivna sk ellige for maskinen angivne belastningsförhållanden. belastningsforhold. Vid flygplan med flera motorer Ved flyvem askiner med flere skall undersökas, att detsammas motorer skal det undersökes, at stab ilitet ej äventyras, om en maskinen beholder förnöden sta­ eller flera motorer stanna. b ilitet selv om en eller flere mo­ torer er stanset. 3. F ly g p la n et skall kunna 3. Maskinen skal kunne stärte starta och landa 3 gånger under o g lande 3 gange i löpet av V» loppet av en halv timme. Land­ time. Landingen företas fra en ningen företages från en höjd av höide av m inst 50 meter över minst 50 m. över startplatsen och startplassen, og skal skie innenskall ske på startplatsen. Start- for plassen. Start- og iandingsoch landningssträcka mätas. L i­ lengde måles. L ikeledes bestemkaså bestämmes landningshastig- mes landingshastigheten. heten. V attenflygplan skola kunna Vannflyvemaskiner skal kunne starta och landa i sjöhävning stärte og lande i sjö 3—4 (Beau­ 3—4 (Beaufort) och i en vind­ fort) og i en vind pä ca. 10 m/sek., styrka av c:a 10 m/sek., liksom likesom de under disse forhold de ock under dessa förhållanden må kunne lig g e til ankers eller skola kunna lig ga till ankars eller befinne sig i drift uten färe for befinna sig i drift utan fara för å kantre. N år flyvem askinen er kantring. Under gång på vattnet under gang på vännet, må den skall flygplanet kunna manövre­ kunne manövreres med letthet. ras mea lätthet.

c) F l y g p l a n e t s h a s t i g h e t c) F l y v e m a s h i n e n s h a s t i g ­ och s t i g f ö r m å g a . het og s t i g e e v n e . 1. F ly gp la n ets maximifart med 1. Maskinens maksimumshasfu ll la st bestämmes genom tid ­ tigh et med fu ll la st bestemmes tagn ing under en flygning över ved flyvning över m ålt basis (2 uppmätt bas (2—10 amts längd), — 10 km’s lengde) i ikke över på omkring 200 meters höjd eller 200 m’s höide eller ved hjelp av med tillh jä lp av godkända has- godkjent hastighetsmåler. Under tighetsmätare. pröven skal maskinen flyve ho­ under provet skall flygplanet risontalt, hvilket kontrolleres ved flyga horisontellt, v ilk et kontrol­ hjelp av barograf. leras med tillhjälp av barograf. 2. F lyg p la n ets stigförmåga 2. Maskinens stigeevne med med fu ll last t ill 1,000 meters fu ll last til 1 000 m’s höide be­ höjd bestämmes medelst godkänd stemmes ved hjelp av godkjent barograf. barograf.

Lantflygplan skola kunna stiga L andflyvem askiner skal kunne till 1,000 meters höjd på högst stige til en heide av 1 000 m. på

15 minuter. Denna fordran skall hoist 15 minutter. Denne ford­ också ställas på vattenflygplan, ring skal også stilles til vanndå dessa skola användas på rou­ flyvem askiner, når disse skal anter, som på längre sträckor gå vendes på ruter, der på större över land. För övriga vatten­ strekninger går över land. For flygplan fordras, att desamma Ovrige vannfiyvem askiner fordkunna stiga till 1,000 meters höjd res, at maskinen kan stige til på högst 20 minuter. 1 000 m. på hoist 20 minutter. För flygplan, avsedda för spe­ For flyvem askiner bestemt for ciella ändamål, för vilka ovan­ spesielle formål, for hvilke fornämnda stigförm åga ej är erfor­ anståénde stigningsevne ikke er derlig, kunna undantag medgivas. nodvendig, kan undtagelser gjores.

III. l l i .

F ortlöp an d e och p erio d isk b e ­ F ortlo p en d e og p er io d isk e e fter­ sik tn in g . syn .

1. Luftfartsmyndigheten be­ 1. Luftfartsadm inistrasjonen stämmer det antal timmar, en fastsetter det antall tim er mo­ motor av bestämd typ kan t i l l ­ torer av bestemt type kan til­ låtas gå, innan den skall nedtagas lätes å gå forinnen de tas inn för besiktning med fu ll demon­ til eftersyn med fu ll demontetering. ring. 2. A v luftfartsm yndigheten 2. A v luftfartsadm inistrasjo­ företages besiktning på obe­ nen företas eftersyn til ubestemstämda tider för att kontrollera, te tider for å kontrollere, at flya tt flygplan och motor äro i ve­ vemaskine og motor er i försvar­ derbörlig ordning. Härvid skola lig orden. Herander skal de forede förda dagböckerna m. m. före­ skrevne dagböker m. v. fremlegtes för granskning och påteck­ ges til gjennemsyn og påtegning. ning om godkännande. 3. Utöver ovanstående besikt­ 3. Utover ovenstående efter­ ning skall, på passagerareflyg­ syn av motorer og flyvemaskine plan vart halvår och på andra skal der på passagermaskiner flygplan vart år, företagas en hvert halve år og på andre flyve­ grundlig efterbesiktning av mo­ maskiner hvert år företas et torer och flygplan under tillsyn grundig eftersyn under tilsy n av av statens besiktningsman, så offentlig kontrollant, medmindre framt icke luftvärdighetsbeviset luftdyktighetsbeviset er deponert deponerats hos luftfartsm yndig­ i luftfartsadministrasjonen. heten. 4. Efter ett större haveri får 4. Efter et vesentlig havari flygplanet ej användas, förrän be­ kan flyvemaskinen, först benyt-

siktningsmannen granskat och tes, efteråt luftfartsadm inistragodkänt reparationen av haveriet. sjonen har kontrollert og godkjent reparasjonen av havariet. 5. Luftvärdighetsbeviset för­ 5. L uftd yktigh etsbeviset gis ses med nödig påteckning om i fornoden påtegning om de i pkt. punkt 3— 4 avhandlade efterbe- 3 og 4 omhandlede eftersyn. siktningar. 6. I passasjerflyvemaskiner, 6. I passagerareflygplan, som anvendt i erhvervsmessig trafikk, går i yrkesm ässig trafik, skall skal der hver dag forinnen da­ varje dag före flygning företagas gens förste flyvning foretages ef­ besiktning av såväl motor som tersyn av såvel motor som selve själva flygplanet av auktoriserad flyvemaskinen av en autorisert flygmekaniker, därest sådan fin­ flyvem ekaniker for det tilfeld e nes på platsen. E fter utförd be­ der på vedkommende sted er an­ siktnin g u tfyller och underskri­ sa tt en sådan. E fter utfort efter­ ver denne därför avsedda for­ syn u tfyller og underskriver denne mulär. de dertil bestemte skjemaer.

R e g le m e n te C. R e g le m e n t C.

Dagböcker ni. m.

I. I.

R esedagbok. R eisedagbok. Resedagbok sk all föras ombord Denne skal fpres i alle luftå alla luftfartyg och skall inne­ fartpier og skal inneholde fplhålla följande uppgifter: gende: a) L uftfartygets typ, dess na­ a) Den type, hvortil luftfartionalitets- och registreringsmär- tpiet hprer, dets nasjonalitets- og ken; ägarens fullständiga namn, registreringsmerke, eierens fulle nationalitet och bostad; fabri­ navn, nasjonalitet og bopel, fa­ kantens namn samt luftfartygets brikantens navn og luftfartpiets lastförm åga (n yttiga last). lasteevne (nyttelast). b) För varje resa: b) H ertil kommer för hver reise: Namn, nationalitet och bostad Navn, nasjonalitet og bopel for för envar ombordvarande. hver enkelt av mannskapet. Avgångsort, datum och tid; Sted, datum og tid for avreise, den väg, som följes; alla händel­ den fu lg te rute og alle hendelser, som inträffa under vägen, ser underveis inklusive landinger. inklusive landningen.

II. II.

F artygsj ournal. F ly ved agb ok . Fartygsjournal behöver endast Denne er kun obligatorisk for föras, då luftfartyg medför pas­ luftfartpier som fprer passasjerer sagerare eller gods mot betalning. eller gods mot betaling. Den Den skall innehålla följande: skal inneholde fplgende: a) L uftfartygets typ ; dess na­ a) Den type, hvortil luftfartpiet tionalitets- och registreringsmär- hprer, dets nasjonalitets- og re­ ken; ägarens fullständiga namn, gistreringsmerke, eierens fulle nationalitet och bostad; fabri­ navn, nasjonalitet og bopel, fa­ kantens namn och lu ftfartygets brikantens navn samt fartpiets lastförmåga (n y ttig a last). lasteevne (nyttelast). b) Motortyp, motorns tillverk­ b) Motortype og motorens num­ ningsnummer; propellertyp, pro- mer, propelltype, propellens num-

pellerns nummer, stigning, dia­ mer, stigning, diameter og fabri­ meter och fabrikantens namn. kantens navn. c) Radioapparatens typ, därest c) Type av de installerte ra­ sådan apparat medföres. dioapparater. d) E n sam m anställning av de d) Tabell över de nodvendige vik tiga ste uppgifterna beträffan­ reguleringsdata til oplysning for de regleringen, t ill vägledning de personer, som er ansvarlig for för de personer, som äro ansva­ luftfartoiet og dets vedlikehold. riga för luftfartygets använd­ ning och underhåll. e) fullständiga tekniska upp­ e) F ullstendige oplysninger av gifter angående lu ftfa rty gets t i ­ teknisk art om luftfartoiets tiddigare tillstånd, häri inbegripet ligere tilstand, heri innbefattet