Anslutning till Launchers Exploitation Declaration Paris den 30 mars 2007, SÖ 2015:23
Sveriges internationella överenskommelser
ISSN 1102-3716
Utgiven av utrikesdepartementet
Nr 23 Anslutning till Launchers Exploitation Declaration Paris den 30 mars 2007
Regeringen beslutade den 3 september 2015 att ansluta sig till Launchers Exploitation Declaration. Den 22 september 2015 deponerade Sverige sitt anslutningsinstrument hos den Europeiska rymdstyrelsen, ESA. Deklarationen trädde i kraft den 26 november 2009 och för Sverige den 3 september 2015.
Slutdokument från sammanträdet mellan regeringsföreträdare om förklaringen från vissa europeiska regeringar om driftsfasen för bärraketerna Ariane, Vega och Sojuz från Guiana Space Centre
(slutfört den 30 mars 2007)
Regeringarna i Republiken Österrike, Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Republiken Finland, Republiken Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Grekland, Irland, Republiken Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Konungariket Norge, Republiken Portugal, Konungariket Spanien, Konungariket Sverige, Schweiziska Edsförbundet samt Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland,
medlemsstater i Europeiska rymdorganisationen (nedan kallad ESA),
erinrar om det system som upprättades i enlighet med förklaringen från vissa europeiska regeringar om produktionsfasen för bärraketen Ariane, som ursprungligen trädde i kraft den 14 april 1980 och har förnyats eller förlängts fram till slutet av 2008, för produktion, marknadsföring och uppskjutning av Ariane-bärraketer, på grundval av den centrala produktionsdokumentationen från ESA:s utvecklingsprogram, samt erinrar om att de undertecknande regeringarna i nämnda förklaring överlät åt företaget Arianespace, via ESA, att genomföra produktionsfasen för Ariane-bärraketerna,
erkänner behovet av att utarbeta ett gemensamt ramverk för bärraketernas driftsfas efter 2008 som innefattar en enhetlig strategi för europeiska bärraketer och som ersätter det system som upprättades genom ovannämnda förklaring om produktionsfasen för bärraketen Ariane,
fastslår att det arbete som inleddes den 18 januari 2006 har slutförts och välkomnar det enhälliga antagandet av den bifogade texten i förklaringen från vissa europeiska staters regeringar om driftsfasen för bärraketerna Ariane, Vega och Sojuz från Guiana Space Centre (nedan kallad förklaringen om bärraketers drift), som ersätter den förklaring om produktionsfasen för bärraketen Ariane som avses ovan, samtidigt som den upprätthåller kontinuiteten med densamma,
uppmanar ESA-rådet att bemyndiga ESA:s generaldirektör att utöva uppdraget som depositarie för förklaringen om bärraketers drift, tillsammans med de övriga uppdrag som anges i avsnitt V i förklaringen,
uppmanar regeringarna i ESA:s medlemsstater att snarast möjligt förmedla sitt skriftliga godkännande av villkoren i förklaringen om bärraketers drift till ESA:s generaldirektör,
har enats om att förklaringen om bärraketers drift ska gälla från den 1 januari 2009, förutsatt att villkoret i avsnitt V.1 i förklaringen har uppfyllts före detta
datum, och är vidare eniga om att de som inte har anslutit sig till förklaringen senast den 1 januari 2009 åtar sig att, i största möjliga utsträckning med hänsyn till nationella lagar och andra författningar, följa villkoren i förklaringen om bärraketers drift från och med den 1 januari 2009,
har enats om att de, om villkoret i avsnitt V.1 i förklaringen om bärraketers drift inte är uppfyllt senast den 30 juni 2008, ska sammanträda för att utvärdera situationen och möjliga åtgärder.
FÖRKLARING
FRÅN VISSA EUROPEISKA REGERINGAR OM DRIFTSFASEN FÖR
BÄRRAKETERNA ARIANE, VEGA OCH SOJUZ FRÅN GUIANA
SPACE CENTRE Regeringarna i de stater som är parter i denna förklaring, nedan kallade parterna,
som beaktar den överenskommelse mellan vissa europeiska regeringar och Organisationen för europeisk rymdforskning som undertecknades den 21 september 1973 om genomförandet av bärraketsprogrammet Ariane, i synnerhet artiklarna I, III.1 och V, med bestämmelser om en ny uppgörelse som fastslår innehållet i Arianeprogrammets produktionsfas,
som beaktar konventionen om upprättandet av en europeisk rymdorganisation (nedan kallad ESA), som öppnades för undertecknande den 30 maj 1975 och trädde i kraft den 30 oktober 1980 (nedan kallad ESA-konventionen),
som beaktar att ESA:s bärraketsprogram främst är inriktade på forskning och utveckling och att bärraketsystemen Ariane och Vega, som utvecklats inom ESA:s ramar (nedan kallade ESA-utvecklade bärraketer) fortsatt bidrar till att säkra Europas tillträde till rymden,
som beaktar att ESA-rådet genom sin resolution ESA/C/XXXIII/res.3 av den 26 juli 1979 enades om att produktionen skulle överlåtas åt en industristruktur,
som erinrar om att vissa europeiska regeringar, sedan den 14 april 1980 och fram till slutet av 2008, genom förklaringen om produktionsfasen för bärraketen Ariane och genom förnyanden och förlängningar av denna förklaring (nedan kallad förklaringen om produktionen av Ariane-bärraketer), enats om att produktionsfasen för bärraketen Ariane ska genomföras av en industristruktur och att ESA, i enlighet med artikel V.2 i ESA-konventionen, ska bedriva den operativa verksamhet som är kopplad till produktionsfasen för bärraketen Ariane,
som beaktar att ESA, genom antagandet av flera rådsresolutioner, har gått med på att fullgöra det uppdraget,
som erinrar om att ESA för utförandet av nämnda uppdrag har ingått en konvention med tillhörande tillägg med Arianespace som definieras i den efterföljande punkten, och som senare har förnyats och förlängts, och genom vil- 53
ket Arianespace har åtagit sig att utföra tillverkningen, marknadsföringen och uppskjutningen av Ariane-bärraketer för fredliga syften, i enlighet med bestämmelserna i ESA-konventionen,
som beaktar att Arianespace-koncernen för närvarande utgörs av företagen Arianespace Participation S.A. och Arianespace S.A., båda med säte i Frankrike (nedan gemensamt kallade Arianespace), och att Arianespaces aktier innehas av europeiska företag, bland annat industriföretag som deltar i tillverkningen av ESA-utvecklade bärraketer enligt definitionen ovan,
som vidare beaktar att ESA, i syfte att göra de bärraketstjänster som Arianespace erbjuder mer flexibla, har slutit avtal med Frankrike och Ryssland för driften av bärraketssystemet Sojuz (nedan kallad bärraketen Sojuz) från Guiana Space Centre (nedan kallat CSG) och även har slutit ett motsvarande tilllägg till konventionen med Arianespace,
som konstaterar att ESA-rådet vid sitt sammanträde på ministernivå den 5 och 6 december 2005 antog en resolution om den europeiska bärraketssektorns utveckling (nedan kallad bärraketsresolutionen från 2005), i vilken man erkänner behovet av att utarbeta ett gemensamt ramverk för bärraketers driftsfas efter 2008 som omfattar genomförandet av en enhetlig strategi för bärraketer och som ersätter systemet i förklaringen om produktionen av Ariane-bärraketer från och med den 1 januari 2009,
som konstaterar att i enlighet med bärraketsresolutionen från 2005 ska de av ESA:s medlemsstater som deltar i de berörda programmen för utveckling av bärraketer, så snart som möjligt och i tid för ikraftträdandet av denna förklaring, sluta, inom ramen för ESA, ett relevant driftsavtal för var och en av de ESA-utvecklade bärraketerna där de specifika principerna för varje berörd bärrakets driftsfas fastställs i enlighet med bestämmelserna i denna förklaring,
som beaktar dokumentet med titeln ”Reference Framework for a coherent implementation, as from 2007, of decisions related to the restructuring of the European launcher sector” (ESA/PB-ARIA NE (2005)3, rev. 3) (nedan kallad referensramen), som avses i punkt 16 d i bärraketsresolutionen från 2005,
som beaktar att de regeringar som deltar i förklaringen om produktionen av Ariane-bärraketer har bidragit till finansieringen av CSG:s uppskjutningsbas i enlighet med de tillämpliga resolutioner som antagits av ESA-rådet,
som beaktar avtalen mellan Frankrikes regering och ESA om Guiana Space Centre (CSG) (2002–2006) som undertecknades den 11 april 2002 (nedan kallat CSG-avtalet), om ESA:s uppskjutningsbaser och tillhörande anläggningar vid CSG som undertecknades den 11 april 2002 (nedan kallat ELAavtalet), om uppskjutningsbasen för Sojuz-raketer som undertecknades den 21 mars 2005 (nedan kallat ELS-avtalet) samt senare ändringar av dessa avtal,
som beaktar bestämmelserna i fördraget om principer för staters verksamhet i samband med utforskandet och användningen av yttre rymden, inklusive månen och andra himlakroppar av den 27 januari 1967 (nedan kallat fördraget 54 om yttre rymden),
som beaktar att ESA har godtagit bestämmelsen i konventionen om internationellt ansvar för skada som orsakas av rymdföremål av den 29 mars 1972 och bestämmelserna i konventionen om registrering av föremål som har sänts ut i yttre rymden av den 14 januari 1975,
som beaktar resolutionen om ESA:s rättsliga ansvar (ESA/C/XXII/res. 3), som antogs av ESA-rådet den 13 december 1977,
har kommit överens om följande.
I. SYFTE OCH PARTERNAS ÅTAGANDEN 1. Med denna förklaring överenskommer parterna härtill om ett gemensamt ramverk för driftsfasen för ESA-utvecklade bärraketer och för Sojuz-bärraketen som drivs från CSG, som ska gälla efter 2008. Detta ramverk ersätter systemet i förklaringen om produktionen av Ariane-bärraketer, som beskrivs i inledningen. Driftsfasen för bärraketer, som efterföljer kvalificeringsprocessen som beskrivs i den referensram som nämns i inledningen, inbegriper relevant tillverkning, integration, uppskjutning och marknadsföring av bärraketer.
2. Säkerställandet om ett åtkomligt, tillförlitligt och oberoende europeiskt tillträde till rymden på ekonomiskt överkomliga villkor har varit och kommer att fortsätta vara ett centralt mål för parterna i denna förklaring.
3. Ett säkerställt tillträde till rymden ska genom i) bärraketer som utvecklas och tillverkas av den europeiska industrin, och som främst är utformade för att tillgodose behoven inom ramen för Europas institutionella uppdrag, ii) en fungerande europeisk uppskjutningsbas och iii) en europeisk industrikapacitet.
4. Bärraketernas driftsfas ska genomföras för fredliga ändamål i enlighet med fördraget om yttre rymden och ESA-konventionen.
5. Parterna beslutar härmed att överlåta genomförandet av driftsfasen för ESA-utvecklade bärraketer och för Sojuz-bärraketen som drivs från CSG till Arianespace (nedan kallad leverantören av bärraketstjänster), i överensstämmelse med de roller och ansvarsområden som anges i den referensram som avses i inledningen. För detta syfte ingår ESA överenskommelser med leverantören av bärraketstjänster i enlighet med de riktlinjer som anges i avsnitt III nedan. Sådana överenskommelser ersätter den konvention mellan ESA och Arianespace som avses i inledningen, samtidigt som de säkerställer kontinuitet med denna konvention.
6. Driften av ESA-utvecklade bärraketer ska följa den industriella och geografiska arbetsfördelning som härrör från ESA:s relevanta utvecklingsprogram, med förbehåll för de specifika bestämmelser i de relevanta driftsavtal för var och en av de ESA-utvecklade bärraketerna som ska slutas mellan de stater som deltar i de berörda ESA-programmen för utveckling av bärraketer som nämns i inledningen, och de bestämmelser som förutses i överenskommelserna mellan ESA och leverantören av bärraketstjänster i avsnitt III nedan.
7. Den europeiska uppskjutningsbasen ska hållas i driftklart skick så att parterna i denna förklaring enkelt kan få tillträde till rymden. Parterna åtar sig å sin sida att bidra till finansieringen av CSG:s uppskjutningsbas i enlighet med särskilda överenskommelser.
8. Parterna kommer att ta ESA-utvecklade bärraketer och Sojuz-bärraketen som drivs från CSG i beaktande vid utarbetandet och genomförandet av sina nationella program, samt de europeiska och andra internationella program som de deltar i, förutom när användning av dessa medför orimliga nackdelar i fråga om kostnader, tillförlitlighet eller lämplighet för uppdraget i jämförelse med användning av andra bärraketer eller rymdtransportmedel som finns tillgängliga vid det aktuella tillfället. ·
Parterna ska välja bärraketer enligt följande prioriteringsordning: ESA-utvecklade bärraketer.
Sojuz-bärraketen som drivs från CSG vid jämförelse av alternativ för rymduppdrag med bärraketer som inte är utvecklade av ESA.
Övriga bärraketer.
9. Parterna kommer härmed överens om att kollektivt stödja upprättandet av ett ramverk som styr upphandlingen av bärraketstjänster för europeiska institutionella program och säkerställa likvärdiga förutsättningar för Europa på den globala marknaden för bärraketstjänster.
10. När det gäller försäljning av bärraketstjänster som tillhandahålls genom ett av de bärraketssystem som omfattas av denna förklaring till en stat som inte är medlem i ESA eller till en kund som inte faller inom en ESA-medlemsstats jurisdiktion ska följande gälla:
(a) Parterna kommer överens om att upprätta en kommitté, nedan kallad kommittén för försäljningskontroll, som ersätter den kommitté för försäljningskontroll som upprättades inom ramen för förklaringen om produktionen av Ariane-bärraketer som omnämns i inledningen. Kommittén kommer att ansvara för att avgöra huruvida en planerad försäljning av en bärraket utgör användning som strider mot bestämmelserna i avsnitt I.4 ovan.
Kommittén för försäljningskontroll ska utgöras av en representant från vardera parten i förklaringen. Medlemmarna i kommittén för försäljningskontroll ska hållas underrättade av ESA:s generaldirektör om planerade försäljningar av bärraketstjänster av leverantören av bärraketstjänster till stater som inte är medlemmar i ESA och till kunder som faller inom dessa staters jurisdiktion.
Kommittén för försäljningskontroll sammankallas genom att en tredjedel av medlemmarna begär ett möte med motiveringen att användningen av en bärraket skulle strida mot bestämmelserna i avsnitt I.4 ovan.
En sådan begäran måste göras senast fyra veckor efter det att medlemmarna i kommittén för försäljningskontroll har underrättats om det föreslagna avtalet. Kommittén för försäljningskontroll måste därefter sammanträda inom två veckor. Inom som längst fyra veckor kan kommittén med två tredjedelars majoritet besluta att förbjuda den planerade bärraketsförsäljningen med moti- 56 veringen att den är oförenlig med bestämmelserna i avsnitt I.4 ovan.
Beslutet ska vara bindande för leverantören av bärraketstjänster. Frankrike åtar sig att, vid utövandet av sina befogenheter genom fördraget om yttre rymden, vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett korrekt verkställande av de beslut om förbud som fattas av kommittén för försäljningskontroll.
(b) Alla parter förbehåller sig rätten att förklara att de av egna skäl inte vill associera sig med en viss bärraket, utan att det påverkar de skyldigheter som åläggs dem i denna förklaring.
(c) Om en part anser att försäljningen av en uppskjutning är oförenlig med partens anslutning till denna förklaring måste denne, efter att ha genomfört de samråd den bedömer nödvändiga, underrätta ESA:s generaldirektör.
Om försäljningen går igenom efter att generaldirektören har underrättat leverantören av bärraketstjänster, kan parten omedelbart avbryta sin anslutning till denna förklaring när det gäller försäljningen i fråga, på villkor att parten formellt underrättar ESA och de övriga parterna om detta inom en månad och att parten respekterar de åtaganden den gjort i fråga om andra försäljningar. Parten ska tillgängliggöra nationella tillgångar och immateriella rättigheter enligt definitionen i avsnitt I.11 nedan, som används för driften av bärraketen, och inte motsätta sig att de används.
Om den berörda parten är ovillig att för driften av den berörda bärraketen tillgängliggöra utrustning och delsystem som tillverkas av partens nationella industri ska den, inom ramen för sina befogenheter, vara skyldig att underlätta förflyttningen av den relevanta utrustningens tillverkning till de andra parterna, och får under inga omständigheter motsätta sig att utrustningen i fråga tillverkas av partnerländernas industrier.
(d) Kommittén för försäljningskontroll ska själv fastställa sin arbetsordning.
11. Parterna åtar sig härmed att tillgängliggöra följande för leverantören av bärraketstjänster, när det behövs för driften av ESA-utvecklade bärraketer och av Sojuz-bärraketen som drivs från CSG:
Mot ekonomisk ersättning som är begränsad till de utgifter som uppstått i det avseendet: tillgångar som ägs av vissa parter i denna förklaring och som har använts för utvecklingsprogrammen för ESA-utvecklade bärraketer och Sojuz-programmet på CSG, med undantag för CSG:s uppskjutningsbas, för vilken de särskilda bestämmelserna i avsnitt I.7 ovan ska gälla.
Kostnadsfritt, de immateriella rättigheter som tillhör dem och som härrör från utvecklingsprogrammen för ESA-utvecklade bärraketer och Sojuz inom CSG-programmet; leverantören av bärraketstjänster ska ha kostnadsfri tillgång till tekniska uppgifter i parternas ägo som är ett resultat av ovannämnda program.
12. Parterna ska göra sitt yttersta för att ge ESA och leverantören av bärraketstjänster tillräckligt stöd vid industriell kvalitetskontroll och prisundersökningar.
13. Om det i samband med en exportförsäljning visar sig vara önskvärt att upprätta särskilda överenskommelser om garantier och exportfinansiering ska parterna samråda med varandra för att bestämma hur en sådan begäran kan tillgodoses på grundval av en princip om rättvis fördelning av risker och 57
finansiering som står i proportion till deltagandet i driften som definierats i de driftsavtal som avses i inledningen.
14. Parterna är överens om att de ska samråda med varandra om vilka åtgärder som ska vidtas om större förändringar sker hos leverantören av bärraketstjänster eller vid händelser som har en stor inverkan på leverantörens verksamhet eller påverkar framtiden för ESA-utvecklade bärraketer och Sojuzbärraketen från CSG.
II. ESA:s MANDAT
Parterna i denna förklaring
1. uppmanar ESA att säkerställa att bestämmelserna i denna förklaring efterlevs och tillämpas och att deras rättigheter skyddas, samt att övervaka att den verksamhet som bedrivs av leverantören av bärraketstjänster och industrin under driftsfasen inte kan påverka kvalificeringen av bärraketssystem, inbegripet de tillhörande anläggningarna,
2. uppmanar ESA att genom ett rådsbeslut acceptera det mandat det tilldelas i villkoren till denna förklaring, i enlighet med artikel V.2 i ESA-konventionen,
3. uppmanar ESA att sluta specifika avtal med leverantören av bärraketstjänster enligt bestämmelserna i avsnitt III nedan, i enlighet med principerna i denna förklaring,
4. uppmanar ESA att godkänna att rapporteringen till parterna i frågor som rör det mandat som tilldelats ESA genom denna förklaring sker i samband med att ESA-rådet eller dess underordnade organ med ansvar för bärraketsfrågor sammanträder; denna rapportering ska ske minst en gång om året och ska i synnerhet inbegripa följande:
(a) Rapporter om CSG:s finansiella behov och finansiering.
(b) Rapporter från ESA:s generaldirektör eller dennes företrädare om den globala marknaden för bärraketstjänster och tillhörande kritiska analyser.
(c) Detaljerade rapporter från ESA:s generaldirektör eller dennes företrädare om den övergripande geografiska fördelningen av driftsrelaterat arbete mellan parterna i denna förklaring.
(d) Rapporter från ESA:s generaldirektör om fördelningen av driftsrelaterat industriarbete.
(e) Detaljerade rapporter från ESA:s generaldirektör som bygger på uppgifter som erhållits i enlighet med bestämmelserna i avsnitt III.1 n nedan samt rapporter om den årliga verksamhetsplanen som presenteras av företrädaren för leverantören av bärraketstjänster. Vid detta tillfälle kan rådet eller dess underordnade organ ge leverantören av bärraketstjänster rekommendationer om dessa anses kunna bidra till uppfyllandet av målen i denna förklaring. Rådet kan begära att leverantören av bärraketstjänster tillhandahåller ytterligare rapporter.
(f) Rapporter från ESA:s generaldirektör om den verksamhet som bedrivs av leverantören av bärraketstjänster, inbegripet all utveckling av strukturen
och/eller fördelningen av aktieinnehavet i leverantörens företag och dess koncern.
(g) Rapporter från ordföranden för kommittén för försäljningskontroll.
5. uppmanar ESA att behandla ovan nämnda rapporter och uppgifter, som kan vara konfidentiella, som konfidentiell information,
6. föreskriver att företrädarna för parterna i denna förklaring utnyttjar sammanträdena i ESA-rådet eller dess underordnade organ med ansvar för bärraketsfrågor till att uppnå enighet i frågor som rör denna förklarings tillämpning,
7. uppmanar ESA-rådet att ge ESA:s generaldirektör befogenhet att utöva sitt uppdrag som depositarie för denna förklaring och de uppdrag som beskrivs i avsnitt V nedan,
8. uppmanar ESA att bistå leverantören av bärraketstjänster med att främja exporten av bärraketer, i synnerhet när det gäller att ta kontakt med internationella organisationer,
9. uppmanar ESA att ge leverantören av bärraketstjänster tillräckligt stöd vid industriell kvalitetskontroll och prisundersökningar.
III. ÅTAGANDEN SOM SKA GÖRAS AV LEVERANTÖREN AV BÄRRAKETSTJÄNSTER – ÖVERENSKOMMELSER MELLAN ESA OCH LEVERANTÖREN AV BÄRRAKETSTJÄNSTER 1. I genomförandet av det uppdrag som anförtrotts ESA i denna förklaring och i överensstämmelse med bärraketsresolutionen från 2005 ska ESA ingå överenskommelser med leverantören av bärraketstjänster, vilka ska följa konventionen mellan ESA och Arianespace och efterföljande tillägg som nämns i inledningen och samtidigt säkerställa kontinuitet med densamma. Sådana överenskommelser, som kommer att inbegripa bestämmelser som gäller för varje ESA-utvecklad bärraket och Sojuz-bärraketen som drivs från CSG, kommer att innehålla åtagandet från leverantören av bärraketstjänster, utifrån de tilldelade uppgifterna, att
(a) genomföra den anförtrodda verksamheten i enlighet med ESA-konventionen, bestämmelserna i fördraget om yttre rymden och tillämpliga nationella lagar och förordningar,
(b) efterleva de beslut som tagits av kommittén för försäljningskontroll som upprättas enligt avsnitt I.10 ovan,
(c) instämma i att: Huvudföretagets syfte är drift av ESA-utvecklade bärraketer.
Driften av Sojuz-bärraketen vid CSG genomförs inom ramen för huvudföretagets syfte.
Drift av andra bärraketer kan genomföras vid CSG, efter överenskommelse mellan ESA-rådet och den franska regeringen, inom ramen för huvudföretagets syfte.
Andra aktiviteter kan utföras efter samråd med ESA-rådet och dessa får inte negativt inverka på huvudföretagets syfte.
Alla ovanstående aktiviteter ska genomföras med efterlevnad av relevanta ESA-rådsbeslut, och, som tillämpligt, med överenskommelser som slutits mellan ESA och Frankrike.
Den prioritetsordning som angetts i avsnitt I.8 ovan ska respekteras.
(d) genomföra en fördelningspolicy för nyttolast med målsättningen att säkerställa en lägsta uppskjutningstakt för varje ESA-utvecklad bärraket som bidrar till att bevara en europeisk industriell kapacitet som krävs för at säkerställa ett europeiskt tillträde till rymden, med hänsyn till respektives räckvidd,
(e) upprätta en verksamhetsplan, inklusive en riskbedömning, som utgår från överenskomna åtaganden med ESA, såsom kostnad, tillförlitlighet, uppskjutningskapacitet och -schema och med gemensamt överenskomna, i fråga om ESA-utvecklade bärraketer, huvudentreprenörer för respektive bärraketsystem,
(f) respektera, för berörda ESA-utvecklade bärraketer, det industriella fördelningsarbete som härrör från alla relevanta bärraketutvecklingsprogram som bedrivs av ESA i enlighet med bestämmelserna i de driftsavtal som nämns i inledningen utifrån följande bestämmelser:
Om leverantören av bärraketstjänster anser att denna fördelning inte kan upprätthållas på grund av att förslagen är orimliga i fråga om pris, kvalitet eller leveransdatum ska arbetet erbjudas i en konkurrensutsatt upphandling.
Innan sådana åtgärder vidtas ska leverantören av bärraketstjänster meddela den berörda parten och ESA:s generaldirektör om denna avsikt och ange rimliga skäl så att en gemensam lösning kan tas fram inom rimlig tid. ESA ska följa förfarandet som medför ändringar i fördelningen av det industriella arbetet från alla ESA-utvecklade bärraketprogram som bedrivs av ESA. Förfarandena ska detaljeras i de särskilda överenskommelser som sluts mellan ESA och Arianespace i enlighet med bestämmelserna i avsnitt II.3 ovan.
Den tidigare leverantören ska ges möjlighet att matcha det ekonomiskt mest fördelaktiga erbjudandet och vara prioriterad vad gäller alla industriella förslag som är jämförbara i fråga om pris, leveransdatum och kvalitet.
(g) använda rättigheter och uppgifter som tillgängliggjorts enligt avsnitten I.11 ovan och III.2 nedan endast för genomförandet av driften av de ESAutvecklade bärraketerna och Sojuz-bärraketen vid CSG och inte röja sådana rättigheter och uppgifter, eller bemyndiga användning av sådana, till tredjeparter utan ägarens samtycke; efterleva gällande nationella regler och förordningar om exportkontroll samt ESA:s förfaranden gällande tekniköverföring utanför ESA:s medlemsstater; beakta restriktionerna ovan i kontakter med kunder och leverantörer,
(h) ersätta den franska regeringen med, som högst 60 miljoner euro per uppskjutning, det eventuella skadeståndsbelopp som kan behöva betalas i enlighet med villkoren i avsnitt IV a och c i denna förklaring i händelse av att rättsliga åtgärder vidtas av offer som lidit skada av en Ariane- eller en Sojuzuppskjutning som genomförts från CSG av leverantören av bärraketstjänster under driftsfasen,
(i) ersätta den franska regeringen och ESA, i proportion till deras respektive ansvar enligt definitionen i avsnitt IV b i denna förklaring och inom den övre gränsen på 60 miljoner euro per uppskjutning, med det eventuella skadeståndsbelopp som kan behöva betalas i händelse av att rättsliga åtgärder vidtas av ett offer som lidit skada av en Vega-uppskjutning som genomförts från CSG av leverantören av bärraketstjänster under driftsfasen,
(j) hantera och förvalta tillgångar och uppgifter som tillgängliggjorts av parterna och av ESA och hålla ägarna skadeslösa för alla skador som orsakats dessa av denna, dess anställda eller personer i dess tjänst eller av tredje parter,
(k) teckna lämpligt försäkringsskydd eller på motsvarande sätt garantera den ansvarsskyldighet som beskrivs i avsnitt III.1 h, i och j ovan och andra skyldigheter och risker som är förknippade med utförandet av aktiviteterna som beskrivs i överenskommelserna i avsnitt III.1; ESA och den franska regeringen ska komma överens om villkoren för ett sådant försäkringsskydd eller en sådan garanti,
(l) garantera att de aktiviteter som genomförs av leverantören och dess leverantörer under driftsfasen inte påverkar kvalifikationsstatus för bärraketssystemet och berörda produktionstillgångar samt ha tekniskt och ekonomiskt ansvar för att se till att tillgängliggjorda tillgångar hålls i gott skick i enlighet med villkoren i avsnitt I.11 ovan och III.2 nedan, i enlighet med överenskommelser slutna med ägarna; med förbehåll för ovan kan leverantören av bärraketstjänster, i överenskommelse med ägarna, göra ändringar i dessa tillgångar på ett sådant sätt som anses nödvändigt för aktiviteterna; i frånvaro av överenskommelse kan leverantören av bärraketstjänster genomföra sådana ändringar utifrån en garanti att tillgångarna kan återställas till ursprungligt skick före återlämnandet,
(m) bidra till finansiering av kostnaderna för användning av CSG-uppskjutningsbasen i enlighet med bestämmelserna i bärraketsresolutionen från 2005 som nämns i inledningen,
(n) förplikta sig att ge ESA:s generaldirektör nödvändiga insyns- och granskningsrättigheter gentemot leverantören av bärraketstjänster och dess leverantörer, och i synnerhet gällande de årliga driftskostnaderna och -intäkterna för respektive bärraketer och utveckling av verksamhetsplanen, för att genomföra det mandat som tilldelas i denna förklaring och i ESA-konventionen samt att tillhandahålla den information och de rapporter som förväntas enligt avsnitt II.4 ovan,
(o) förplikta sig att, vid uppfyllandet av ansvaret att marknadsföra bärraketerna, i kontakter med utomstående parter, med kunder och med allmänheten, betona det europeiska och multilaterala omständigheterna för utveckling och drift av de ESA-utvecklade bärraketerna, genom att nämna, i synnerhet på tryckt och i audiovisuellt material, att de relevanta utvecklingsprogrammen har genomförts av ESA och genom att rikta uppmärksamhet på den roll som parterna i denna förklaring har haft i utvecklingen,
(p) stödja ESA och parterna i detta och prioritera dem framför tredjepartskunder vid uppskjutningstjänster och -tider, i enlighet med följande villkor:
ESA och parterna ska kommunicera behov av tjänster till leverantören av bärraketstjänster när dessa uppstår och ta upp kostnadsfria alternativ; om det uppstår en konflikt gällande prioritering mellan ESA och en part ska ESA prioriteras; om det uppstår en konflikt gällande prioritering mellan parter ska de som ingår i tillämplig ESA-bärrakets utvecklingsprogram prioriteras.
När en tredjepartskund begär ett avgiftsbelagt alternativ, eller önskar lägga en beställning, gällande en tid som reserverats kostnadsfritt av ESA eller en part, kan ESA eller ifrågavarande part omvandla det kostnadsfria alternativet till ett avgiftsbelagt alternativ eller en beställning och därigenom behålla sin prioritet.
Överenskommelsen mellan ESA och Arianespace ska innehålla en typklausul som ska ingå i alla säljavtal om uppskjutning och som anger förfarandet vid uppskjutna uppskjutningstider.
(q) förplikta sig att genomföra andra nödvändiga åtaganden för att utföra anförtrodda uppgifter; ingen bestämmelse i denna förklaring ska tolkas som en begäran att leverantören av bärraketstjänster ska genomföra aktiviteter som skulle resultera i fortlöpande ekonomiska förluster.
2. Parterna noterar att ESA ska tillgängliggöra för leverantören av bärraketstjänster, där så behövs för driftsfasen för bärraketerna:
Produktionshuvudfilerna från utvecklingsprogrammet, utan kostnad, som gäller för respektive ESA-utvecklad bärraket, som utgångspunkt för den aktuella driftsfasen.
Anläggningar, utrustning och verktyg, utan kostnad, som anskaffats inom ramen för utvecklingsprogrammet för respektive ESA-utvecklad bärraket och Sojuz-bärraketen som drivs från CSG och som ESA äger. Dessa tillgångar kan även, efter överenskommelse med leverantören av bärraketstjänster, göras tillgängliga för dess leverantörer:
Immateriella rättigheter, utan kostnad, som härrör från det utvecklingsprogram som gäller för respektive ESA-utvecklad bärraket och från programmet som gäller för Sojuz-bärraketen som drivs från CSG. Leverantören av bärraketstjänster ska utan kostnad ges tillgång till all teknisk information som innehas av ESA som är ett resultat av sagda program.
3. ESA och leverantören av bärraketstjänster ska upprätthålla en aktiv dialog för att följa att målsättningarna för utvecklingsprogrammen för bärraketer som genomförs inom ESA:s ram beaktar förutsebara trender på marknaden för bärraketer.
IV SKADESTÅNDSANSVAR FÖR SKADOR ORSAKADE AV EN UPPSKJUTNING
Med hänsyn till de förpliktelser som föreskrivs leverantören av bärraketstjänster i avsnitt III ovan, ska parterna i denna förklaring
(a) vara överens om att ansvaret för att betala eventuella utdömda skadestånd i händelse av rättsliga förfaranden som inletts av någon som lidit skada på grund av en Ariane-uppskjutning som genomförts av leverantören av bärraketstjänster från CSG under driftsfasen, ska ligga hos den franska regeringen,
(b) notera de principer vad gäller skadeståndsansvar som definierats i bärraketsresolutionen från 2005 för alla bärraketer, annat än Ariane, som utvecklats av ESA och vara överens om att ansvaret för att betala eventuella utdömda skadestånd i händelse av rättsliga förfaranden som inletts av någon som lidit skada på grund av en Vega-uppskjutning som genomförts av leverantören av bärraketstjänster från CSG under driftsfasen, ska den franska regeringen vara ansvarig för en tredjedel och övriga två tredjedelar ska betalas av ESA; för sådan bärraket ska ESA:s medlemsstater som är deltagande stater i ESA:s tillämpliga utvecklingsprogram sluta motsvarande driftsöverenskommelse som nämns i inledningen som ska reglera fördelningen av ESA:s skadeståndsansvar i enlighet med bärraketsresolutionen från 2005; det
ska vara givet att ingen annan av ESA:s medlemsstater ska kunna hållas ansvariga för att betala någon den av dessa två tredjedelar,
(c) vara överens om att i händelse av rättsliga förfaranden som inletts av någon som lidit skada på grund av en Sojuz-uppskjutning som genomförts av leverantören av bärraketstjänster under driftsfasen, ska den franska regeringen vara ansvarig inför ESA och parterna i denna förklaring för eventuella utdömda skadestånd,
(d) notera resolutionen om ESA:s rättsliga ansvar som nämns i inledningen och vara överens om att avsnitt IV a, b och c inte ska vara tillämpliga i fall där ESA är kund till leverantören av bärraketstjänster och det visar sig att orsaken till skadan är en ESA-satellit,
(e) vara överens om att det ansvar som åligger den franska regeringen enligt avsnitt IV a, b och c ovan inte ska vara tillämpligt om skadan orsakats av en medveten handling eller underlåtenhet av ESA, personer anställda vid ESA eller dess medlemsstater (med undantag av den franska staten och offentliga organ som lyder under densamma) och att det ansvar som åligger ESA enligt avsnitt IV b ovan inte ska vara tillämpligt om skadan orsakats av en medveten handling eller underlåtenhet av den franska staten eller ett offentligt organ som lyder under densamma.
V. IKRAFTTRÄDANDE, VARAKTIGHET, ÄNDRINGAR, GILTIGHET
1. Republiken Österrike, Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Republiken Finland, Republiken Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Grekland, Irland, Republiken Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna, Konungariket Norge, Republiken Portugal, Konungariket Spanien, Konungariket Sverige, Schweiziska edsförbundet, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland som är medlemsstater i Europeiska rymdorganisationen kan bli part i denna förklaring från och med den 30 mars 2007 genom att skriftligen meddela ESA:s generaldirektör om avsikten att bli part. Denna förklaring ska träda i kraft när två tredjedelar av ESA:s medlemsstater skriftligen meddelat ESA:s generaldirektör om avsikten att bli part. Efter förklaringens ikraftträdande kan alla de ESA-medlemsstater som nämns ovan bli part i förklaringen genom att meddela ESA:s generaldirektör om avsikten att bli part. Denna förklaring ska träda i kraft för en sådan medlemsstat 30 dagar efter meddelandet till ESA:s generaldirektör och avsikten att bli part.
2. Efter förklaringens ikraftträdande ska den vara öppen för anslutning för nya medlemsstater i europeiska rymdorganisationen, om en stat så önskar. Alla sådana önskemål om anslutning ska adresseras till ESA:s generaldirektör och kräva samtycke från alla parter i förklaringen. Förklaringen ska träda i kraft för en medlemsstat som har anslutit sig 30 dagar efter det datum då den meddelade ESA:s generaldirektör om avsikten att ansluta sig.
3. Under förutsättning att villkoret i avsnitt V.1 ovan inträffar är denna förklaring tillämplig från 1 januari 2009 till slutet av 2020. Bestämmelserna i denna förklaring ska fortsätta att vara tillämpliga efter utgångsdatumet ovan för att möjliggöra, där så är lämpligt, genomförandet av uppskjutningsavtal som slutits av leverantören av bärraketstjänster fram till och med slutet av 2020. Parterna härtill inbjuder ESA:s generaldirektör att sammankalla till ett 63
partsmöte under 2014 för att utvärdera genomförandet och lämpliga åtgärder som kan behöva vidtas.
4. Parterna i denna förklaring ska i god tid samråda gällande villkoren för förnyelse och inte senare än två år innan förklaringen går ut.
5. Parterna i denna förklaring ska träffas, om minst fyra parter såg begär, med syftet att ompröva bestämmelserna i förklaringen och dess genomförande. I samband med dessa omprövningar kan ESA:s generaldirektör eller annan part formulera förslag till parterna i förklaringen om att ändra förklaringens innehåll. Ändringar i förklaringens bestämmelser ska antas genom enhälligt godkännande av parterna.
6. Bestämmelserna i denna förklaring är endast avsedda att reglera förhållandena mellan parterna; de inverkar inte på eller ändrar inte överenskommelser som parterna i denna förklaring har ingått med tredjeparter före denna förklarings ikraftträdande som föreskrivs i avsnitt V.1 ovan; de påverkas inte av och ändras inte av överenskommelser som någon av parterna i denna förklaring ingår med tredjeparter efter denna förklarings ikraftträdande.
VI. TVISTER Eventuella tvister som uppstår mellan två eller flera parter om tolkningen eller genomförandet av förklaringen och som inte kan lösas med hjälp av ESA:s råd ska lösas i enlighet med bestämmelserna i artikel XVII i ESA-konventionen.
Originalet av denna förklaring, utfärdad i Paris den 30 mars 2007, vars engelska, franska och tyska texter är lika giltiga, ska deponeras i ESA:s arkiv, och ESA ska överlämna bestyrkta kopior till alla parter.
Elanders Sverige AB, 2018