SOU 1922:54

Förslag om upprättande av ett under Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse lydande statsapotek

N 4-0 %

oå (—

- CUL"

&( 4. 101?!

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket är 2012

FÖRSLAG ."

UPPRÄTTANDE AV ETT UNDER KUNGL. ARMEFÖRVALTNINGENS ' ' SJUKVÅRDSSTYRELSE LYDANDE STATSAPOTEK

AVGIVET AV MILITÅRAPOTEKSSAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1922

-v. Heidenstam, Nomtedt. 20 s. Ju. 'sarbetarsakkunnigas betänkande. 2. Ar- s'éb'aihstisk undersökning rörande liustggnads- ksamheten i Sveriges städer och stadsliknande learnhänen. Av B. _Nyström. Norstedt. 208 s. 5. åtnfa'gsstyrelsens skrivelser- till Kungl. Maj. t den 1922 med förslag till taxeändring samt den 22 med vttiande över tull- och traktatkom- snida—tande m. 111. Sv. Tr.-aktieb. 22 5. K. atbfgs inverkan på. byggnader vid västkusten. åyggnadsstyrelsens meddelande nr 1. Marcus.

och organisation inom' de till "Kristianstads öhus län hörande delarna. av Lunds stift. += gs m. 392 &. E.

9. ten vid marinen. Tullberg. vi, 92 s.. 136. _ de rörande fiskerinäringens främjande. agg tröm. 95 s. Jo.

. ng angående statsunderstöd för idrottens . Tullberg. v, 124 8.1 kart. E.

[tlagstiftmngskommitténs betänkande. 7. För- eg till lag om rätt till tidnings eller tidskrifts titel gin-.— Marcms. 54 5. H.

pskattelandsinstitutet och dess historiska.

Av Åke Holmbiick. Almqvist & Wik-

. etänkande med förslag tilllag angående kultur- . nu (15305de samt organisation av kulturminnes- en,- -.1. Historik, memorial ang. niinnesvardcns nämda standpimkt, utländsk lagstiftning samt i_ op. v . ,483. s. 3 kart.2 Förslag och motiv. Eli—3113. 1797 s. Centraltr. E. gskolornas löneregleringskommittés betänkan- 2 Faekhögskolor och övriga vetenskapliga

er. Haeggström. vi, 193 3. E. _ maktei'na och bränsleauskaffningen under äran.. Av briinslekommissionen avgiven berät- e över dess verksamhet åren 1917—1921. Marcus.

stiksakkunnigas betänkande. Utredning och slag till åtgärder för minskning av kostnaderna 1: den officiella statistiken samt åstadkommande (en permanent kontroll över det statistiska ar- m. _m. Beckman. x, 367 s. _Fi. de jakt och fågelskydd. 2. Ändringar' 1 jaktlag-en, dlysningsbestämmclser m. m. Marcus. 317 s. jo. etankande "och förslag rörande det akademiska Lund Belling. 268 s. E. et svenska lantbrukets produktionskostnader. 1. (såret 1919—1920. Av L. Nanneson. Med- , . ån Kungl. Lantbrukssty relsen nr 210 (Nr 0 922) Norstedt'. vij, 125 s. jo. . Befänkande med förslag angående arrendators rätt 11 ;siittiiing för elektrisk anläggning. Tullberg. s. .u. 41111111.11.11-111-1andssakkunniges betänkande ang. olägen- Åheiierna. .vid mellanhandssystemet inom livsmedels- Vindeln. Eklund 295 s. Jo. gum röstsammanriikuing vid kommunala val enligt eden 9 juni 1922. Av E. v. Heidenstam. eekmn (4), 51 s. S. €elmiisfiti(mskomnnttt'zns betänkande 1922. För- agtill olonisation ii. kronoparker i Norrland och m_s. L'mte förslag dels till utsträckt tillämpande ) .W 11 betänkande och förslag betr. förräns-.

"31.

kunnat.—Mars. Atertimnes å. omslagen. till utredningarna 1—17-.

23.

25

26.

27.

28.

29.

30.

32.

33.

. Utredning rörande den s.

April—;December.

av intensivt skogsbruk å. de norrländska krone" parkerna dels till kraftigare befrämjande av egna" hemsbi-ldning 1'1. enskild jord i Norrland; Centralt"!- (2), xvij, 433, 133, 112 s. 1 kart. JJ. Betänkande och förslag ang-fiende utbildningskurser, inom tullverket. Tullberg. viij, 113 s. Fi.

Meddelande från Kungl. Kannlkonnnissioneu. Engström. 69 s. 3 pl. K. 4 Förslag till författningar angående handel med och import av utsiidesfrö ävensom till omorganisation av frökontrollverksamheten m. 111. Beckman. iv", _131 s. Jo. Utkast till lag om visst tryggande av byggnads- borgenärers iordringar m. 111. Tullberg. 51 s. ]11.' _ Redogörelse för de eeklesiastika boställena. 5. Värm— lands län. 692 8. E. Betänkande och förslag rörande brandskyddsföre- skrifter och ordnandet av brandväsendet inom-ri-

Av 11. Skoglund. Beckman. xlvij.

ket. 7. Betänkande med förslag till Kungl. Maj:ts nådiga stadga. angående skydd för människor brandfara inom industriella arbetslokaler.Beeln11an. 15 5. K. . Flottans skolsakknnnigas betänkande 3 angående skolrcglemente för flottan. 1. Skolor och kurser för. 1-17 s;

sjömanskärens manskap. 1 bil. Fö.

Tullberg. vii.

Åtgärder mot godsunhopning i tullpackhus 111. m»— Generaltullstyrelsens underdåniga utlåtanden över 1314 år; tullkomnnssions betänkanden. 3. Marcus. 1 s i. Supplement nr 1 till Sveriges familjenamn. Stat. repr -a'nst 12 s. . Bilaga- till Kolonisationskommitténs betänkande. Redogörelser för inventering av odlingsjmd. Av E. Haglund. (*entraltr. (2), 278 5.11 kart. Jo. , Förslag till reviderad lag om arbetstidens begräns— ning jamte utredningar rörande nrbetstidslngstltt- ningens verkningar och 11.rbetstidstö1hallandena . inom vissa yrken. Norstedt. (2), 186, 109” s. 5, 34.

36.

37.

38.

39.

Betänkande och förslag avgiv na av den av Kung . Maj. t den 31 augusti 1920 tillsatta kommitté för verkställande av utredning, huruvida krigsdqm- stolarna i fredstid kunna avskaffas. Marcus. vii. 224 s. 111. . 1921 års fastighetskreditsakkunniga. Betänkande 1_*.

Utredning och förslag angående höjning av maximi- griinsen för den primära jordbmksfastighetskre- diten. Marcus. 26 s. jo. Tull- och traktatkommittéus utredningar och be- tänkanden. 11.1)appersindustriens produktions- förhållanden. Av la. Bosmus. Tullberg. iv, 101 5.171; Underdånigt utlåtande med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av malt- drycker m. 111. Marcus. 143 s. Fi. Tull- och traktatkommitté-ns utredningar och be— tänkanden. 13. Den svenska kautschukindustriens ilt- veckling 1890—1913 med särskild hänsyn till dess ställning aren närmast före världskriget. Av 31 Ohlin. Marcus. iv, 38 5.1. ' Betänkande med förslagF till förbrdning om motor- iordon jämte därmed sammanhängande författ- ningar samt till stadga. om trafiken 111 vägar och gator. V. Petterson. viij. 254 s. 4 bil. K. Tull-' och t1aktntkomn1jttens utredningar och bot—än- kanden. skild hänsyn till förhallandona före vänldskriget. Av J. Lublin. Tullberg. 11,184 s. Fi.

1 11

Fortsättning"

a onzklageis .Ircdjc sida.

k. Nyköpings kanal. .. Nr 6'. -

. n.."u ..

.-_._ A.,.

12. Min garinindustriens utveckling med BÄT— Ä

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1922:54 FÖRSVARSDEPARTEMENTET

FÖRSLAG

OM

UPPRÄTTANDE AV ETT UNDER KUNGL. ARMEFORVALTNINGENS SJUKVÅRDSSTYRELSE _LYDANDE STATSAPOTEK

AVGIVET AV MILITÄRAPOTEKSSAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1922 v1croa PETTERSONS BOKINDUSTRIAKTIEBOLAG

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Skrivelse till Chefen för Försvarsdepartementet ." ....................... Betänkande och förslag,

I. II. III.

IV.

V.

VI.

Liikoniodelsanskuffuiugen vid armén och marinen under tidigare år .....

Nuvarande ordning för 1äkt.-medclsanskaffning vid armén och marinen ...... ' ......... I.;"iko1110dvlsnuskaffningen vid civila stats- eller statsunderstodda institutioner ...... Anskaffningrn av kemikalier m. 111. vid stats- eller statsunderstödda institutioner Brisin- i nuvarande ordning för liikcmedelsanskaffning vid armén och marinen Behovet av ett stat.—apotek samt fördelarna därav .......................................... Förslag om uppriitlmuie av ett under arméförvaltuinguus sjukviu'dsstyrelse lydande slulsnpotuk. Apotekets uppgift, organisation 111. 111. .......................................

Bilagor.

Förslag till reglemente för det under arméförvalmingens sjukvårdsstyrclse lydande stutsapotekct För.—"lag till ändrad lydelse av 55 6, 13 och 17 i Kungl. Maj:ts instruktion för armé- förvaltningen den 31 december 1921 ............................................................ Det militära apoil-ksväsendct i vissa främmande länder .................................... Trausumt av avtal mellan Sv:—riges apotekareförbund och Sveriges farmaceutförbund

Tabellbilagor.

[ .

Uppgifter rörande liikomedelskostnaden 111. 111. vid arméns och marinens forma— tioner (utom garnisonssjukhusct i Stockholm) :ir 1920. Manskap ..................... Uppgifter rörande liikcmcdelskostnadrn111. 111. vid arméns och marinens forma- tioner 511' 1920. Djur Uppgifter rörande läkeniedelslmstnaden m. 111. vid statens hospital och asyler är 1920 Uppgifter rörande läkemedelskostnuden m. 111. vid statens fimgvårdsanstalter (utom kronohiikirnn) :11' 1920

18 31 38 10

ol

J 13? 1193 ari) llii galv,—hia Wäinö? duo ubnszlnsiatl

.ti .!

nalledagen . "unity—ppi ,l * ror-111- tom-t.! hihi-rm | 'U- Vilt it.: i'llltguli'l'i

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Försvarsdepartementet.

Pa grund av nadigt bemyndigande uppdrog dåvarande Statsrådet och Che- fen för Kungl. ILantförsvarsclepartementet den 18 september 1919 åt under— tecknade att såsom sakkunniga inom departementet biträda med verkstäl— lande av utredning och utarbetande av förslag rörande militärapoteksväsen- dets ordnande i fredstid samt därvid taga under övervägande, huruvida den redan befintliga apoteksinrättningen vid garnisonssjukhuset i Stockholm kunde. utvidgas sa, att densamma bleve i stånd att tillgodose hela arméns och ma- rinens behov av läkemedel m. m., vare sig genom anordningar i den till garnisonssjukhuset hörande fastigheten Hantverkaregatan 27 eller, om lämp- ligen så ej läte sig göra, annorstädes eventuellt genom nybyggnad.

De sakkunniga höllo sitt första sammanträde den 6 oktober 1919. Den 12 april 1920 ingåvo de sakkunniga, på given anledning, till Chefen för Lant—

försvarsdepartementet framställning om sådan utvidgning av de. sakkunnigas uppdrag, att dessa finge sig ålagt att utreda, i vad mån statens civila verk och inrättningar respektive av staten understödda institutioner kunde. lämp- ligen anskaffa sitt behov av läkemedel och därmed jämförliga artiklar fran det ifrågasatta militärapoteket.

Efter det berörda framställning ingivits. anmodades de sakkunniga under hand att låta arbetet vila. till dess framställningen behandlats.

Den 31 december 1920 biföll Kungl. Maj:t de sakkunnigas framställning. Sedan de sakkunniga den 25 januari 1921 delgivits detta Kungl. Maj:ts beslut, återupptogs arbetet omedelbart.

Undertecknad Bergendorff har, med stöd av kungl. brev den 25 februari 1921, under tiden 16 maj—15 juni 1921 uppehållit. sig i Tyskland och Frank— rike föristudier av det militära apoteksväsendet i dessa länder.

Arbetet är nu slutfört. och få de sakkunniga härmed överlämna betänkande med förslag om upprättande av ett under Kungl. Arméförvaltningens sjuk— vårdsstyrelse lydande statsapotek.

Jämlikt bemyndigande har undertecknad Hult i egenskap av ordfi'uramle lett de sakkunnigas arbete och undertecknad Elieeson tjänstgjort såsom sek— reterare.

Stockholm den 12 december 1922.

0. T. HULT.

FR. BERGENDORFF. AXEL PALM. ÅKE ELIESUX.

BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG

J. 'll'll. »

jul—'

.lLlIll |"

l. Läkemedelsanskaffningen vid armén och marinen under tidigare årl.

Läkemedel för truppernas behov anskaffades tidigare av regementsfält- skärerna. År 1685 vidtogs en ändring häri, i det Kungl. Maj:ts livmedikus Gustaf Lohreman och assessorn i collegium medicum Urban Hjärne då erhöllo uppdrag att förse arméns fältkistor med nödiga medicinalier. Mot slutet av Karl XII:s regering hade den bekante regementsfältskären och »Öfwer— Directeuren wid Chirurgien» Melchior Neuman Vården om fältkistornas fyl- lande vid såväl armén som flottan. Fältapotekare omtalas vid flera tillfällen under Karl XII:s krig.

I en den 25 oktober 1717 utfärdad instruktion för »Öfwer-Directeuren wid Chirurgien» stadgades, att det skulle åligga överdirektören att hava ett nog- grant inseende över, att varken vid regementena eller vid örlogsflottan flera eller kostsammare läkemedel upphandlades, än nödvändigt vore, samt att apotekarnas räkningar icke godkändes och betalades, innan de av överdirek— tören blivit gillade och verificerade. De regementskistor, som fylldes i Stock- holm, borde fördelas mellan apotekarna därstädes, så att den äldsta apotekaren komme att fylla den första kistan och så vidare, så framt alla apotekarna vore försedda med goda läkemedel; dock borde ingen kista fyllas, förrän regements- fältskären vore tillstädes och tillsäge, att läkemedlen med hänsyn till deras vikt och godhet bleve rätteligen inlagda, varöver regementsfältskären borde avgiva sitt vittnesbörd; denne hade därefter att taga kistan i förvar och låta föra densamma till regementet. På samma sätt borde jämväl regements- kistorna uti rikets övriga städer fyllas, så att, där flera apotek i en stad vore inrättade, det tillkomma den äldsta apotekaren att fylla den första kistan och sedan de övriga efter åldern. Men för livdrabanterna och gardet borde. läkemedlen tagas från hovapoteket, d. v. s. apoteket Lejonet. Så småningom beslöt man att utarbeta en fullständig läkemedelsförteckning, som skulle tjäna till efterrättelse vid kistornas fyllande.

År 1720 anvisades en viss summa på regementenas stat till medikamentpen— ningar, vilken summa ställdes under krigskollegiets förvaltning; ett kungl. brev av den 26 oktober 1756 fastställde denna summa till 62/3 öre silvermynt om året för varje man.

Under 1741 års krig förordnades en fältapotekare; Stockholms apotekare levererade nödiga läkemedel till fältapoteket, varjämte collegium medicum

* Vissa uppgifter i detta kapitel hava hämtats från den redogörelse i ämnet, som med- delas i apotekskounnitléns betänkande. den "21 november 1919 del. I sid. 433 ff.

Armén.

Bestämmelser före år 1812.

Bestämmelser år 1812 och senare.

ålades att granska recept och apoteksräkningar samt att besiktiga läkemedels- leveranserna för såväl armén som flottan.

I P. Zetzels reglemente för sjukvården i fält, utfärdat under det pommerska kriget och med vissa förändringar ånyo utgivet år 1789. förordnades, att läkemedelsleveransen skulle utbjudas på entreprenad. Förste fältläkaren borde utarbeta förteckning över nödvändiga droger och läkemedel, och vid entreprenadauktionen skulle vederbörande apotekare uppgiva det pris.- vartill han kunde leverera varorna, samt huru högt han ville beräkna till— redningsarbetet. Den apotekare, vars anbud sålunda antogs. förordnades till fältapotekare och var berättigad att fylla fältkistorna. Under kriget 1808—1809 åsidosattes nästan alla dessa bestämmelser. Vid de flesta trupp- förbanden var den föreskrivna utrustningen antingen ofullständig eller sak— nades helt och hållet. I saknad av ett verkligt fältapotek synas läkemedlen, åtminstone tidvis, hava hämtats från närmast belägna stadsapotek.

I reglementet för fältläkarkåren den 9 juni 1812 ålades det. regements- läkare, bland annat, att noggrant vårda allt, vad till medicinalförrådet hörde, samt att i god tid genom regementschefen till sundhetskollegium anmäla vad som bruste i medicinalutrustningen för regementet och rekvirera fyllnaden, så att förrådet alltid måtte vara i komplett skick. För det fall, att läkemedel icke funnes i förråd, ägde regementsläkare, eller den hans ställe företrädde, vid tillfälle av anbefallt uppbrott rekvirera läkemedel för fältkistan från mästa» apotek. Regementschefen skulle styrka rekvisitionernas nödvändighet och apotekarens räkning attesteras av regementsläkaren i avseende å såväl de emottagna läkemedlen som priset.

I ett följande reglemente den 15 juli 1817 angående vården och redogörelsen av arméns medicinal- och instrumentalattiralj m. m. föreskrevs, att en var av ett regementes ständiga bataljoner skulle på stat i regel erhålla en medicinal- kista, en medicinalpackkista och en kartusch av mindre modell med närmare angivet innehåll. Truppförbandens läkemedelsrekvisitioner borde i hemorten ske på sådana villkor, att apotekaren förbunde sig antingen att mot en rabatt av omkring 25 procent å det pris, vartill läkemedlen levererats, atertaga vad efter kommenderingens slut kunde vara i behåll av dugliga och användbara läkemedel, eller ock att till nästa kommendering förvara dessa mot skälig avskrivning. Bestämmelsen om rabatt å returvaror torde emellertid snart hava upphävts, enär i kungörelse den 23 januari 1827 angående ändringar och tillägg i 1819 års medicinaltaxa intet nämndes om förpliktelse för apotekare att _mot returrabatt återtaga levererade varor, medan däremot bestämmelser däri gåvos om en armén och flottan tillkommande rabatt vid läkemedelsrek- visitioner.

Sistnämnda rabattbestämmelser torde hava tillkommit av den anledning. att i 1819 års allmänna medicinaltaxa stadgats, bland annat, att vid större rekvisitioner av medicinalier, som av allmänna medel skulle betalas. prisen borde »modereras») och leveranserna helst ske genom entreprenadauktion mot

»vissa procents rabatt». Föreskriften om entreprenadauktion väckte snart missnöje och inbördes splittring, särskilt bland Stockholms apotekare, vilka vid auktionerna sökte underbjuda varandra; härav föranleddes Kungl. Maj:t att, på apotekarsocietetens anhållan, genom ovannämnda kungörelse den 23 januari 1827 —— med upphävande av stadgandet rörande entreprenad- auktion _ föreskriva, att leverans av läkemedel till allmänna sjukinrätt- ningar samt för arméns och flottans behov alltid skulle verkställas med 10 procents rabatt å gällande medicinaltaxa, då leveransen för ett är icke över— stege 125 rdr, samt till 15 procents rabatt, när leveransen överstege nämnda belopp. Beträffande sättet för anskaffning av läkemedel stadgades i övrigt: »När fraga uppstår om anskaffandet av större medikamentsförråd för lant- och sjöförsvaret, vele Vi i varje särskilt fall, huru därmed förhållas skall, i nåder förordna».

De genom 1827 års kungörelse fastställda rabatterna bibehöllos till år 1870, då en ny edition (den 7:de) av Pharmacopaea suecica utkom. I denna edition hänfördes en mängd preparanda till köpvaror, varigenom för dem en sänkning ägde rum i taxeprisen. Härav föranleddes Kungl. Maj:t att genom brev den 25 februari 1870 föreskriva, att vad kungörelsen den 23 januari 1827 inne- hållit om rabatt av dels 10 och _dels 15 procent å priset vid leverans av läke- medel, som av allmänna medel betalades, skulle från och med den 1 april 1870 upphöra att gälla.

Någon armén och marinen särskilt medgiven rabatt har sedermera icke lagstadgats.

Garnisonssjukhuset i Stockholm öppnades år 1811, till en början i en provi- (_rocäglt; i sorisk lokal, vilken är 1834 utbyttes mot dess nuvarande för ändamålet sär- * skilt uppförda byggnad. Sjukhuset har, enligt gällande reglemente, till ändamål att från de i Stockholm eller dess närhet förlagda eller dit kommen- derade truppförband, militära skolor eller utbildningskurser, tillhörande armén, samt från marinen i mån av utrymme mottaga och vårda sjuk personal, som ej lämpligen kan behandlas vid eget truppförband, officerare och under- officerare samt, vederlikar likväl blott såvida de insjuknat under tjänstgöring. Sjukhuset har därjämte till uppgift att vara en utbildningsanstalt för militär- läkare och annan sjukvårdspersonal vid armén.

År 1828 ingav överfältläkaren vid garnisonssjukhuset en skrivelse till sjukhusets direktion, vari "han _ till vinnande av största möjliga besparing i den årligen tilltagande medikamentskostnaden för garnisonen iStockholm— föreslog, att antingen drogerna till läkemedlen måtte införskrivas direkt genom direktionens försorg eller, vad lämpligare vore, överenskommelse av direk- tionen träffas med någon apotekare i Stockholm, som förbunde sig att mot 10 procents rabatt, utöver det årligen av sundhetskollegium uppgjorda grund- priset i medicinaltaxan, förse garnisonssjukhuset med det erforderliga behovet av läkemedel i större partier, samt slutligen att av direktionen måtte antagas en examinerad provisor, vilken med biträde av en farmaceut kunde tillreda

alla sådana läkemedel, för vilka laboratorium icke oundgängligen erfordrades, och utdela dem enligt vederbörande läkares förordnande. Då dessutom, i anseende till det stora avståndet mellan garnisonssjukhuset och regementenas kaserner, hämtningen från sjukhuset av de läkemedel, som erfordrades för sjuka, vilka vårdades inom kasernerna, förmenades komma att medföra flerfaldiga olägenheter och ofta skadlig tidsutdräkt, ansåg överfältläkaren, att med samme apotekare, som åtoge sig garnisonssjukhusets förseende med läkemedel och vars apotek borde hava ett för såväl sjukhuset som regementena fördelaktigt läge, sådan överenskommelse borde träffas, att apotekaren enligt . dittills bruklig receptur försåge även regementena med nödiga läkemedel mot ersättning av 162/3 procent utöver grundpriset i medicinaltaxan.

Detta överfältläkarens förslag förelade direktionen Kungl. Maj:t med anmä- lan tillika, att innehavaren av hovapoteket Lejonet — vars apotek uppgavs vara för ändamålet fördelaktigt beläget —— erbjudit sig att på förenämnda grunder förse såväl garnisonssjukhuset som garnisonsregementena med nödiga läkemedel, varjämte direktionen hemställde, att Kungl. Maj:t ville tillåta direktionen att ombesörja garnisonssjukhusets och regementenas förseende med läkemedel, på sätt överfältläkaren förordat, samt att för sådant ändamål på dennes förslag antaga en provisor och en farmaceut med årliga arvoden av för den förre 533 rdr 16 sk. och för den senare 266 rdr 32 sk.

Kungl. Maj:t fann i anledning härav skäligt genom brev den 13 december 1828 förordna, att direktionen ägde på det av överfältläkaren föreslagna sätt, ombesörja ifrågavarande läkemedelsanskaffning, samt att för sadzint ändamål årliga arvoden till av direktionen uppgivna belopp finge av garnisonssjuk- husfonden utbetalas för en provisor och en farmaceut, vilka 'pä överfältläka- rens förslag antoges av_direktionen.

I maj 1892 erinrade chefen för lantförsvarsdepartementet i skrivelse till överfältläkaren om, huru enligt då gällande reglemente för sjukvården i fält de mobiliserade truppavd'clningarnas behov av läkemedel och förbands- artiklar skulle fyllas, samt påpekade, att de nödvändiga artiklarna antag— ligen endast undantagsvis skulle komma trupperna i fullt färdig form till handa; den slutliga tillredningen och beredningen komme i regel att ombesörjas av truppernas sjukvårdspersonal. Sagda personal borde fördenskull redan i fred erhålla kännedom om och erfarenhet i de viktiga göromål, som måste komma att under krig anförtros åt densamma. I anledning härav ifrågasatte 'departementschefen, huruvida icke anskaffningen under fred av de för armén erforderliga läkemedel och förbandsartiklar borde lämpligen ordnas så, att nödiga materialier i parti inköptes av en eller flera centralanstalter, vilka där- efter hade att på rekvisition till truppförbanden utsända de olika artiklarna. en anordning, varigenom icke oväsentliga besparingar i de för inköp avläke— medel och förbandsartiklar avsedda medlen borde kunna vinnas. Ett försök i sådant syfte borde enligt departementschefens mening anställas på det sätt, att garnisonssjukhuset i Stockholm komme att utgöra en dylik centralanstalt. Överfältläkaren anmodades att inkomma med yttrande såväl angående lämplig-

heten i allmänhet av den ifrågasatta anordningen som ock därom, huruvida hinder mötte för att låta genom garnisonssjukhuset förse till en början de i Stockholm och trakten däromkring förlagda truppavdelningarna med för— bandsartiklar ävensom materialier till mera allmänt begagnade läkemedel, samt, om hinder icke mötte, vilka särskilda anordningar kunde vara för ända- målet av nöden.

I anledning av sagda skrivelse hänvände sig direktionen för garnisons— sjukhuset till medicinalstyrelsen, därvid direktionen uttalade, att den väl ansåge fördelen för armén av den ifrågasatta depoten vara ganska betydlig, om ock kostnaden för det första anordnandet av en sådan ej bleve ringa, men att direktionen funnit sig ej kunna biträda förslaget utan att. dessförinnan av medicinalstyrelsen erhålla visshet, huruvida den omfattande förändringen av sjukhusets apotek kunde vidtagas med dess innehavande ställning och rättigheter enligt reglementet för sjukhuset samt direktionens instruktion, båda av den 18 maj 1832, utan att komma i strid med av Kungl. Maj:t åt rikets övriga apotek medgivna privilegier, eller i motsatt fall vilka åtgärder borde vidtagas för att bereda apoteket vid sjukhuset behörig rättighet härut- innan.

l&ledieinalstyrelsen, som infordrat yttrande i ärendet från apotekarsociete— tens direktion, uttalade i sitt svar till garnisonssjukhusets direktion den 7 augusti 1893, att anordnandet av den ifrågasatta centrala läkemedelsdepoten vid garnisonssjukhuset syntes stå i strid med gällande författningar angående apoteksväsendet, samt att, då sjukhuset ej ägde rätt att införskriva apoteks— varor från utlandet, någon fördel i ekonomiskt avseende av läkemedelsdepoten ej heller torde vara att förvänta, så mycket mindre som betydliga utgifter ej kunde undvikas såväl för beredande av nödiga lokaler som för anskaffande av tillräcklig och behörig apotekspersonal, men att en centraldepot för på stäl- ' let beredda förbandsartiklar skulle kunna med fördel upprättas vid sjukhuset, till en början måhända lämpligast försöksvis för närmast liggande armé- fördelningar; depoten syntes böra ställas under överinseende av arméförvalt- ningens intendentsdepartements sjukvårdsbyrå.

Frågan om inrättandet av en centraldepot vid garnisonssjukhuset i Stock- holm fick för denna 'gång förfalla.

Några år senare väcktes ett nytt, ehuru modifierat förslag till utvidgning av verksamheten vid garnisonssjukhusets apotek, 1 det att arméförvaltningen år 1895 ingick till Kungl. Maj:t med hemställan, att från apoteket måtte få levereras medicin även till i Stockholm eller dess omedelbara närhet för- lagda skolor och truppförband ävensom till Upplands regemente.

Sedan medicinalstyrelsen jämväl i denna fråga inhämtat apotekarsocietetens mening, anförde styrelsen i sitt utlåtande till Kungl. Maj: t huvudsakligen följande.

>>Medicinalstyrelsen _ hyser visserligen den mening, att något in- trång i gällande privilegier för apotekare icke kan med fog anses vara gjort genom inrättande av en lokal inom sjukhuset för förvaring och tillredande av

.Uurincn. Föl-ordnande av amiralitets- apotekare.

medicin åt sjukhusets'patienter, samt att icke heller amorteringsfondens för apoteksprivilegier intressen under nuvarande förhållande i något avseende beröras av samma s. k. apotek, enär detsamma inrättats och funnits till många år före amorteringsfondens tillkomst. Men då de av chefen för Upplands regemente och arméförvaltningens intendentsdepartement gjorda framställ- ningar synas medicinalstyrelsen avse att utsträcka här ifrågavarande s. k. apoteks rättigheter till leverans av medikamenter utöver de gränser, som från början härför uppställts, och' då en dylik utsträckt rättighet synes styrelsen i någon mån ingripa i gällande apoteksprivilegier, får styrelsen i betraktande dessutom av den omständigheten, att den föreslagna medikamentsanskaff— ningen från garnisonssjukhuset icke synes medföra någon avsevärd besparing för statsverket, i underdånighet avstyrka såväl arméförvaltningens å inten- dentsdepartementet som chefens för Upplands regemente förslag angående utlämnande av medikamenter från garnisonssjukhusets s. k. apotek. an- seende styrelsen beträffande inköpen av förbandsartiklar, att någon ute- slutande rätt för apotekare att försälja dylika icke förefinnes, utan att denna sjukvårdsmateriel lagligen kan på härför lämpligaste sätt var som helst inköpas».

På grund av detta medicinalstyrelsens utlåtande avslog Kungl. Maj:t framställningen den 1 maj 1896.

Sjukvården ombord å flottans fartyg synes ursprungligen hava handhafts av barberare (fältskärer); varje barberare skulle medföra en medikaments- kista. År 1655 fick amiralitetet sin egen apotekare, stationerad vid örlogs- flottan i Stockholm. Amiralitetsapotekaren, som anställdes och avskedades av amiralitetskollegium, åtnjöt fast lön, och kronan bekostade själv inköpen av nödiga läkemedel. Amiralitetsapotekaren hade att tillreda läkemedlen enligt amiralitetsmedici recepter och anvisningar. Han fick ej utlämna läke- medel till någon utom sjöstaten och skulle årligen avgiva redovisning till amiralitetskollegium för de läkemedel och den materiel, som han hade om hän- der. Han skulle även göra exkursioner i trakten av Stockholm för att insamla nyttiga kryddor, blomster och rötter för apotekets räkning, varvid han ägde att få några båtsmän till biträden; övriga droger för apoteket upphandlades * från Amsterdam. Slutligen skulle apotekaren tillverka diverse skrivmaterialier

för amiralitetet såsom vax, bläck och lack.

Sedan Karlskrona örlogsstation kommit till stånd, inrättades i början av 1690-talet ett amiralitetsapotek därstädes. Amiralitetsapotekaren ägde till en början Kungl. Maj:ts fullmakt på tjänsten och lön på amiralitetets stat. En kungl. resolution av den 30 maj 1700 införde häri den ändring, att amirali- tetsapotekarens ställning av löntagare upphörde, och att denne själv fick bekosta inköpen av sina varor. Det stadgades nämligen i resolutionen, att »)amiralitetsapotekaren skall av egna medel providera och förse apoteket så med materialier av simplicibus som med compositis medicamentis, samt att han och ingen annan skall fournera Convoj och Fältkistorne». Meningen här—

med var sålunda, att för flottan behövliga läkemedel skulle levereras uteslutande från det apotek, vars innehavare utnämnts till amiralitets- apotekare.

För den i Stockholm förlagda delen av flottan blev apoteket Morianen utsett till amiralitetsapotek. Genom kungl. brev den 17 mars 1719 förordna- des nämligen dåvarande innehavaren av nämnda apotek Joh. Jul. Salberg »att vara apotekare vid amiralitetet i Stockholm, dock att han därvid icke skulle atnjuta någon enskild lön, utan allenast den förmånen, att han allena och utan intrång av de andra här i staden varande apotekare finge för skäligt pris leverera alla de medikamenter, som på berörda amiralitet både till stun- dande expedition oeh framdeles kunde behövas»). De följande innehavarna av apoteket Morianen synas hava fått ostört utöva denna uteslutande rättighet att leverera medicin för amiralitetet i Stockholm, ända till dess inemot år— hundradets slut innehavaren av apöteket Vita Björn ingav en underdånig ansökan att få leverera läkemedel till Stockholms eskader. l kungl. resolu- tion den 21 februari 1798 resolverades emellertid på denna ansökan, att, som innehavaren av apoteket Morianen i anledning av erhållna nådiga resolutioner en längre tid levererat läkemedel till Stockholms eskader, Kungl. Maj:t ej funnit skäl betaga honom denna förmån, och att ansökningen på den grund ej kunde bifallas.

Ett ytterligare försök till ändring i förhållandena gjordes senare av chefs— ämbetet vid eskadern, som skilde' apoteket Morianen från vidare leverering till >>Stockholms Escader af Arméens flotta», men åtgärden gav Kungl. Maj:t anledning att i brev den 9 juli 1816 till förvaltningen för sjöärendena förklara. att för Stockholms eskader läkemedel framgent borde levereras från apoteket Morianen.

Härefter synas angreppen mot ifrågavarande leveransrätt hava vilat ända till början av innevarande århundrade, då innehavaren av det å Djurgården befintliga apoteket Vasen ingick till Kungl. Maj:t med hemställan, att Kungl. Maj:t täcktes förklara något uteslutande privilegium för innehavaren av apote- ket Morianen att sälja läkemdel till flottans avdelning i Stockholm numera icke förefinnas, samt att följaktligen hinder ej mötte att från apoteket Vasen tillhandahålla medicin åt flottan, därest vederbörande därstädes skulle finna sådant vara förmånligare för personalen.

Innehavaren av apoteket Morianen bestred bifall till framställningen under åberopande av ovannämnda kungl. brev och resolutioner.

Marinförvaltningen tillstyrkte i infordrat yttrande ansökningen och fram— höll, att det under dåvarande förhållanden vore en stor olägenhet för flottans station i Stockholm att ej äga fria händer vid upphandling av för dess behov erforderliga läkemedel, samt att det av Morianen åberopade privilegiet föga överensstämde med grunderna för gällande lagstiftning rörande näringsfrihet. Marinförvaltningen hemställde därför, att ansökningen skulle i så måtto vinna avseende, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga de åtgärder, som kunde

Flottans sta- tion i Stock- holm.

Flottans stu- tion i Karls- krona.

erfordras, på det att upphandling av läkemedel för flottans station i huvud- staden måtte kunna verkställas å jämväl andra apotek än Morianen.

Medicinalstyrelsen, ävenledes hörd i ärendet, uttalade, att vilken betydelse än kunde tillmätas den förmån, som ditintills faktiskt tillkommit innehavaren av apoteket Morianen att med uteslutande av andra apotekare få leverera läkemedel för flottans station i Stockholm, det torde vara ostridigt, att denna förmån icke kunde såsom privilegium bestå efter utgången av år 1920, då enligt kungörelsen den 9 september 1873 angående avskaffandet av de s. k. sälj- bara apoteksprivilegierna rättigheten till apoteksrörelse komme att under alla förhållanden vara beroende allenast av de föreskrifter, som i fråga om sådan näring i allmänhet meddelades.

Handlingarna i ärendet remitterades slutligen till justitiekanslerså'unbetet, som i avgivet utlåtande anförde, att ämbetet efter granskning av de utav Morianens innehavare åberopade kungl. breven och reselutionerna funnit innebörden av dem vara, att Kungl. Maj :t i anseende till apotekaren Salbergs skicklighet och erfarenhet funnit för flottan fördelaktigt att bevilja honom personligen uteslutande rätt att leverera läkemedel till flottans station i Stockholm, samt att Kungl. Maj:t vidare funnit med flottans fördel överens— stämmande att vid nämnda förmån bibehålla respektive innehavare. av apote- ket Morianen, men att enligt ämbetets uppfattning härigenom innehavaren av nämnda apotek icke tillagts något all framtid avseende monopol, utan att, då på grund av förändrade förhållanden det icke längre kunde anses vara med flottans eller dess personals intressen överensstämmande att vid ovannämnda förmån bibehålla innehavaren av samma apotek, Kungl. Maj:t vore oför- hindrad besluta, att denna förmån skulle upphöra.

Kungl. Maj:t avgjorde frågan genom brev till medicinalstyrelsen den 7 februari 1902, däri Kungl. Maj:t, som icke ansåg de åberopade breven och reselutionerna innefatta något för all framtid gällande privilegium för inne- havaren av apoteket Morianen, fann gott att, med upphävande av den för- valtningen för sjöärendena genom kungl. brev den 9 juli 1816 givna före- skrift rörande läkemedelsleveransen till Stockholms eskader, förklara, det jämväl andra apotekän Morianen må kunna anlitas för leverans av läke- medel till flottans station i Stockholm.

I fråga om apoteksförhållandena vid flottans station i Karlskrona är det antagligt, att det vid tiden för tillkomsten av ovannämnda resolution den 30 maj 1700 funnits två personer med titeln amiralitetsapotekare i Karlskrona, ehuru osäkert synes vara, om någondera innehade apotek. År 1701 förordnades ' emellertid av amiralitetskollegium Johan Eberhard Ferber till amiralitets-

apotekare, och erhöll denne sedermera privilegium att ensam vara amirali- tets- och stadsapotekare i Karlskrona. Det apotek, Ferber ägde, benämndes »Amiralitets- och Stadsapoteket» till år 1832, då i sammanhang med tillkomsten av ytterligareett apotek i staden benämningen ändrades till Göta Lejon.

I samband med inrättandet av det nya apoteket torde överenskommelse

huva träffats om en uppdelning mellan de båda apoteken av läkemedels-leveran- sen till flottans station, ty i kungl. reglementet den 28 september 1836 för styrelsen och ekonomieu vid stationerna i Kungl. Maj:ts flotta säges, att »medikamentsleveranserna vid flottans station i Karlskrona utgöras av där— varande fvenne apotek till lika andel och efter den fördelning, som av befäl— havande amiralen i grund av över-fäl[läkarens förslag årligen fastställes». Apoteken visiterades pa denna tid en gång årligen av flottans läkare i närvaro av en utav befälhavande amiralen förordnad officer av högre grad och advokat- fiskalen. Berättelse skulle inlämnas till såväl befälhavande amiralen som sundhelskollegiuni.

Angående de 'ahatter, som skulle utga vid leverans av läkemedel till flottan, har talats i det föregåendel.

Beträffande tillgodoseendc av lfllx'ClDOdCleCilUVBt å flottans fartyg under expedition stadgades i kungl. reglemente den 19 juli 1841, att under flottans klargöring expeditionsläkaren ägde bestämma den kvantitet läkemedel m. ni., som borde rekvireras, samt upprätta fördelning därav till uppbördsläkarna på varje fartyg. läxpeditionsläkaren ålåg att vara närvarande vid läkemedlens ei'nottagande på apoteket, och var han ansvarig för att endast goda läkemedel och full kvantitet mottoges av uppbörsläkarna. Alla rekvisitioner av läke— medel och övriga medicinalförnödenheter. som avgavos av uppbördsläkarna under expedition. skulle bestyrkas av expeditionsläkaren, som därefter över- lämnade dem till expeditionens chef för att genom hans försorg fadeerforder- liga persedlarna anskaffade. Efter expeditionensslut ägde förste läkaren inventera ot'll besiktiga läkemedelsbehållningen. De läkemedel, som befunnos fullgoda, borde levereras till flottans sjukhus att där begagnas; de odugliga borde förstöras.

'Sinl. ll.

Fart _vg under expedition.

ll. Nuvarande ordning för läkemedelsanskaffning' vid armén och marinen.

Armén. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse utövar under Kungl. Maj:t högsta ui'lhrédildlfiiilll uppsikten över och ledningen av anskaffningen, underhallet och värden av

sjukvårds- och veterinärmaterielen vid arméns tnippförband saint äger att utfärda de närmare föreskrifter därom. som erfordras utöver de i gällande reglementen eller eljest av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

Vederbörande, fördelningsläkare tillkommer jämlikt sjukvardsstvrelsens cirkulär den 1 augusti 1917, angående vid arméns truppförband tjänst— görande läkares åligganden, bland annat »att övervaka, att vid truppförbanden nödig sparsamhet med läkemedel och förbandsmateriel iakttages->. lichlnCHt—S— läkare, bataljonsläkarc eller annan läkare, som är anställd eller tjänstgör vid truppförband, har enligt samma cirkulär alagts »att iakttaga nödig spar— samhet med medicin och förbandsmaterielé. Nu nämnda läkare hava jäm— väl ålagts att vaka över den vid truppförbanden tjänstgt'irande sjukvards— personalens utbildning, så att densamma väl fyller sina aligganden och vidare förkovrar sina kunskaper och färdigheter, särskilt med hänsyn till krigets krav.

Vad salunda anförts beträffande läkarkareu gäller i tillämpliga delar även arméns veterinärer.

Genom kungörelse den 2 juni 1911 med tillägg och äi'idringar den 16 maj 1918 och /1 april 1922 hava bestämmelser utfärdats angaende den rätt till fri sjukvård och fria läkemedel, som under fredstid i allmänhet "tillkommer arméns personal. Sjuknar officer, underofficer eller vederlike under tjänst- göring, lämnas honom jämlikt dessa bestämmelser fri sjukvard och fria läke— medel vid sjukvårdsinrättning, avsedd för det truppförlumd han tillhör, i den mån plats där kan beredas honom och vederbörande läkare finner sådant erforderligt. Sjuknar någon av manskapsklassen antingen under tjänstgöring eller under tjänstledighet, beredes honom sjukvård, allt efter omständig- heterna, å sjukhus eller annan sjukvårdsinrättning, avsedd för det trupp- förband han tillhör, eller i hans kvarter inom kasernen; i sjukvarden inga fria läkemedel:

Enligt avlöningsreglementet för officerare m. fl. vid armen och marinen den 29 juni 1921 med tilläggsbestämmelser den 31 december samma ar erhål— ler officer, underofficer eller vederlike vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på statsverkets bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt vid vård å sjukhus tillika underhåll ävensom, där olycksfallet medfört förlust- eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmagans höjande nödiga hjälpmedel.

Slutligen mä framhållas, att enligt kungörelse den 2 juni 1911, angående rätt i Vissa fall under fredstid till fri veterinärvård och fria läkemedel för vid armen använda, kronan icke tillhöriga hästar, officerare med vederlikar vid beridet truppförband åtnjuta fri veterinärvård för sina på stat upptagna tjänstehästar, då dessa äro uppställda i truppförbandets stall eller inställas vid vederbörlig hästsjukvisitation vid truppförbandet. Vad sålunda gäller beträffande fri veterinärvård gäller även vid sådan vård föreskrivna läkemedel.

Läkemedlen rekvireras i fred av vederbörande vid truppförbandct tjänst- görande läkare eller veterinär, därvid gällande militärfarmakopé (av år 1903) bör landa till efterrättelse. Rekvisitionerna ske för de utom Stockholm för- lagda truppförbanden och formationerna med få undantag, om vilka mera nedan, fran ortens apotek. Såsom i föregående kapitel omnämnts, finnes ingen för armén särskilt lagstadgad rabatt, utan gälla vid rekvisitionerna medicinaltaxans vanliga pris med,'i förekommande fall, dess stipulerade rabatt— pris. Någon extra rabattering å läkemedelsprisen hava arméns truppförband och övriga formationer i intet fall utverkat.

Enligt medicinalstyrelsens kungörelse den 18juni1921, angående apoteks- författningar, äger apoteksföreståndare rättighet att vid utskrivning av apoteks- räkning, som helt eller delvis betalas av statsmedel, s. k. kollegialräkning använda ettdera av två vid kungörelsen fogade formulär. Jämlikt formulär I, som innebär en förenklad form vid räkningsutskrivningen, behöver å räkningen utsättas endast läkemedlets namn jämte pris; jämlikt formulär II skola, på sätt tidigare skett., alla de i visst läkemedel ingående beståndsdelarna var för sig uppgivas till mängd och pris Samt likaledes i detalj den arbetsersättning, som utgår för läkemedlets färdigställande. För att bereda möjlighet till detaljgranskning skola räkningarna, då de insändas till medicinalstyrelsen, i vartdera fallet åtföljas av recepter och rekvisitioner. Anlitas formulär I, är apoteksföreståndaren skyldig att såsom ersättning för det ökade arbete, vilket kommer att pavila vederbörande granskare inom medicinalstyrelsen, utbetala 1 procent av räkningsbeloppet, för den händelse räkningens slutsumma uppgår till lägst '30 kronor. Användandet av formulär 1 vid räkningsut- skrivning innebär för staten den fördel, att siffergranskningen av räkningarna kan utföras på avsevärt kortare tid än vid användandet av formulär II.

På grund av sagda kungörelse utfärdade arméförvaltningens sjukvårds— styrelse, sedan militärapotekssakkunniga beretts tillfälle att yttre sig i ärendet och i huvudsaklig ("iverensstämmelse med av dem avgivet förslag, den 24 januari 1922 ett cirkulär med bestämmelser rörande granskning av apoteks- räkningar m. m. I detta cirkulär fäste styrelsen »vederbörande läkares och veterinärers uppmärksamhet därpå, dels att apoteksräkningar icke må för- ses med utbetalningsorder, förrän bevis om taxationsgranskningen blivit åsatta desamma, dock att detta icke gäller räkningar från garnisonssjuk- husets i Stockholm apotek, dels att apoteksräkningar, avseende tiden från och med den 1 januari 1922, skola vara avfattade enligt formulär I i kap. V

Sättet för re» kvisition av läkemedel m. m.

av ovan anförda kungörelse, dels ock att till dessa räkningar hörande recepter och rekvisitioner skola biläggas räkningarna i månadsredovisniingen->.

Räkningar från apoteket vid garnisonssjukhuset i Stockholm behöva salunda icke insändas till medicinalstyrelsen för taxationsgranskning. Då ifrågavarande granskning åsyftar en kontroll över, att det enskilda affärsintresset icke otill- börligt gynnas, syntes nämligen för sjukvårdsstyrelsen skäl icke föreligga, varför de från garnisonssjukhusets apotek —— som är en statsinstitutiön och vars föreståndare icke erhåller någon vinst av apotekets rörelse — utskrivna räkningar skulle insändas till medicinalstyrelsen för här förevarandebehandling.

Icirkuläret den 24 januari 1922 föreskrev sjukvårdsstyrelsen dessutom. »att vid granskningen av truppförbandens månadsredovisningar vederbörande fördelningsläkare, fördelningsveterinär eller likställd skall beträffande apoteks— räkningarna noggrant tillse: att bruket av onödigt komplicerade beredningar undvikes, att. billigast möjliga ingredienser komma till användning, att för- skrivningen sker i ekonomiskt mest lämpliga form. samt att den totala läke- medelskostnaden står i rätt förhållande till såväl antalet sjukdagar som sjuk— domstillståndet vid truppförbandet o. s. v».

I meranänmda cirkulär meddelade sjukvårdsstyrelscn slutligen. att själv- kopierande rekvisitionsböcker för läkemedel tillhandahållas av styrelsen. I dessa rekvisitionsböcker äro intagna vissa anvisningar angående formen för förskrivning av läkemedel. Då förskrivning, som är att hänföra till recept eller därmed jämförlig läkemedelsformel, drager högre expeditionsavgift och viss annan arbetsersättning än förskrivning i form av rekvisition. hava vederbörande läkare anmodats iakttaga, att rekvisitionsformen (icke receptformen) i största möjliga utsträckning kommer till användning vid armén.

Sedermera har sjukvårdsstyrelsen den 10 mars 1922 utfärdat ytterligare anvisningar, innefattande mera ingående direktiv angående förskrivnings- sättet, varjämte i desamma självberedning respektive dispensering av läke- medel anbefallts i de fall, där sådan finnes kunna lämpligen äga rum.

S.S. apoteki Ett särskilt apotek för militärt behov finnes inrättat 'vid garnisonssjuk- StOCkhOIm' huset i Stockholm. De åligganden och rättigheter, vilka tillkomma apoteks- föreståndaren ——som tillsättes genom förordnande av medicinalstyrelsen efter sjukvårdsstyrelscns hörande framgå av Kungl. Maj:ts reglemente för garnisonssjukhuset den 13 december 1918 & 9, som lyder: >>1. Apotekaren är inför chefläkaren ansvarig för apotekets skötsel och apoteksinventariernas noggranna vård. Han skall i övrigt ställa sig till efterrättelse vad i gällande författningar stadgas beträffande apotekares skyldighet att föra böcker och åligganden i andra avseenden. ' Han äger rättighet att till riket införa apoteksvaror. 2. Honom åligger att bereda och utlämna läkemedel icke blott för sjuk— husets eget behov utan även, efter rekvisition av vederbörande läkare, tand-

läkare eller veterinär, till de i Stockholm förlagda truppförbanden av armén och marinen ävensom. el'ter särskilt beslut a * arméförvaltningens sjukvards- styrelse, för annat arméns behov.

Det åligger honom därjämte att åt sjukvårdselever samt till apoteket beordrad läkar- och farmaceutisk personal meddela undervisning i läkemedels beredning, dispensering m. m. enligt av chefläkarcngivna bestämmelser.

Apotekaren skall på framställning av sjuklmsintendenten utan särskild ersättning verkställa kemiska undersökningar och yttra sig över beskaffen- heten av de för leve *ans till sjukhuset erbjudna varor.

(i. Beträffande ansvarighet för och redovisning av materiel samt föredrag- ning av apoteksärenden gäller vad iå 6 mom. 3 är stadgat föröverläkare, som icke tillika är chefläkare».

lfragavarainle & 6 mom. :i innehåller i de delar, som här äga betydelse, föl- jande föreskrifter: Överläkare, som icke tillika är chefläkare, åligger att hålla chefläkaren underrättad om allt av vikt, som förekommer på hans avdelning; att inför chefläkaren ansvara för all till avdelningen utlämnad sjukvards— eller 1indervisningsmateriel samt årligen inom januari månads utgång till chefläkaren inlämna redovisning och inventeringsbesked över densamma; att, i den mån chefläkaren så bestämmer, deltaga i de vid sjuk- huset. förekommande besiktningar å förnödenheter, materiel, byggnader m. m. ävensom vid inventeringar. Han är för chefläkaren föredragande i ärenden inom sin avdelning och ställer sig härutinnan i tillämpliga delar till efter- rättelse de föreskrifter, som i sådant avseende gälla för regementsläkare vid truppförbandl. .

Apoteksföreståndaren uppbär, enligt riksdagens detta år fattade beslut, från och med den 1 januari 1923 på garnisonssjukhusets stat ett arvode 'av 7 500 kronor för år jämte. dyrtidstillägg efter allmänna grunder.

1 sin frainställning'angäende sjukhusets medelsbehov för år 1920 hade chef- läkaren föreslagit, att a sjukhusets stat måtte uppföras ett arvode om 4 000 kronor för ytterligare en apotekare, vilken skulle anställas såsom biträde å apoteket. l häröver avgivet yttrande anförde arméförvaltningen, att ämbets- verket icke bestrede behovet av biträde. Men då den nya härordningens verk- ningar beträffande värnpliktiga apotekare syntes böra först avvaktas —— enär

1Ajiolrksförestandarens aliggandcn enligt det för garnisonssjukhuset förut gällande regle- nn-ntc av den 8 juni 1906 S 10 voro:

>>I. Apotekaren är inför chcfläkarcn ansvarig för apotekets behöriga skötsel och apoteks- invcnlarirrnas noggranna vard.

Han ställer sig' i övrigt till efterrättclse, vad författningarna iavseende & apotekares skyldigheter i allmänhet stadga.

'2. llonom nligger att bereda och utlämna medicin icke blott för sjukhusets eget behov utan även, efter rekvisition av vederböramle läkare, åt icke avpollettcradc sjuka vid de i Stockholm förlagda truppförbanden av armén.

3. Det åligger honom att ät sjukvårdscleverna meddela undervisning i läkemedels bered- ning, dispensen-ing lll. in. enligt av chefläkarcn givna bestämmelser».

arméförvaltningen liölle före, att erforderligt biträde kunde erhållas genom värnpliktiga apotekare—ansäge sig ämbetsverket icke kunna för det dåvarande tillstyrka uppförande å garnisonssjukhusets stat av det föreslagna arvodet. Med anledning härav blev något d_vlikt arvode icke a staten uppfört.

Påföljande ar förnyade chcfläkaren sin fran'iställning och åberopade därvid. att verksamheten vid apoteket genom det nya reglementet för sjukhuset, den 13 december 1918 väsentligt utvidgats, vadan anställandet av ett examinerat apoteksbiträde vore. av behovet påkallat.

Arméförvaltningen anförde härtill, att det munera visat sig. att biträde av värnpliktig apotekare knappast vore att påräkna. lfnder fackutbildnings— tiden vore nämligen de värnpliktiga apotekarnas tjänstgöring förlagd till de. truppförband, där faekutbildningen påginge, och först under l'acktjänst- göringen kunde sålunda biträde av desamma vara att paräkna. L'nder alla förhållanden skulle emellertid apotekaren under en del av året vara utan biträde, vilket icke vore lämpligt.

Det nu gällande reglementet för garnisonssjukhuset ålade. anförde armé- förvaltningen vidare, apotekaren att bereda och utlämna läkemedel i avsevärt större omfattning än vad tidigare varit fallet. Det läte sig dock icke göra att. såsom önskvärt vore, utnyttja de möjligheter till minskning i utgifterna för läkemedel av alla slag, som en fullständig tillämpning av reglementets bestäm- ' melser med all sannolikhet skulle medföra och som vore med desamma avsedd. Apoteksföreståndaren kunde icke ensam utan farmaceutiskt utbildat biträde fullgöra det arbete, som reglementets bestämmelser innebure. Arméförvalt- ningen ansåg det därför nödvändigt för tjänstens behöriga skötande och för att reglementets föreskrifter skulle kunna tillämpas, att a garnisanissjukhusets apotek anställdes ett farmaceutiskt utbildat biträde. Den kostnad, som därige- nom uppstode för statsverket, komme med största sannolikhet att uppvägas av minskade utgifter för läkemedel därigenom, att sådana kunde tillhanda— hållas till lägre pris än som betalades till andra apotek. Enligt vad arme- förvaltningen inhämtat, vore ä apotek med en omsättning av den storlek, som garnisonssjukhusets apotek nu hade, i allmänhet anställt minst ett farmaceu- tiskt biträde jämte föreståndaren. Av dessa skäl ansåg arméförvaltningen sig numera böra hemställa, att å garnisonssjukhuscts stat måtte uppföras en biträdande apotekare med ett arvode av 4 000 kronor jämte d_vrtidstillägg efter allmänna grunder.

Arméförvaltningens hemställan tillstyrktes av departementschefen. och i statförslaget för år 1921 uppfördes ett examinerat apoteksbiträde med nyss angivet arvode. Förslaget biträddes av riksdagen. Från och med den 1 januari 1921 finnes sålunda å garnisonssjukhusets apotek anställt] en biträdande apotekarel. Denne åligger att deltaga i det arbete, som i gällande reglemente för garnisonssjukhuset i Stockholm samt i tjänstgöringsinstruktionen för samma sjukhus åligger apotekaren, att biträda vid bokföring. jtnirnalföring.

1Dennes arvode utgår från och med är 1923 med i 800 kronor för :ir jämte d_vi-tittstillägu' efter allmänna grunder.

utskrivning av räkningar m. m., att vid ledighet för apotekaren utan särskild ersättning uppehålla dennes befattning samt att i övrigt ställa sig till efter- rättelse de föreskrifter, som gälla för garnisonssjukhuset i allmänhet eller särskilt för dess apotek.

Den 123 november 1920 ingav ehcfläkaren vid garnisonssjukhuset i Stock- holm en framställning till sjukvårdsstyrelsen av innehåll, att de i Stockholm förlagda trnppl'örbanden av armén måtte förständigas att från ingången av år lfl21 helt fylla sitt behov av läkemedel för manskap och djur från garnisons- sjukhusets apotek, samt att styrelsen ville genom hänvändelse till vederbörande myndigheter söka utverka, att. liknande föreskrifter utfärdades beträffande. de i Stockholm förlagda delarna av marinen.

Ifra'igavarande framställning remitterades till chefen för fjärde arméför— delningen för yttrande och delgavs tillika marinöverläkaren. Chefen för fjärde arméfördelningen förklarade i sitt svar den 22 januari 1921, att från hans sida intet vore att, erinra mot den gjorda framställningen. Marinöverläkaren åter genmalde i sitt svar den 5 januari 1921. att en uppgörelse i förevarande fråga »icke synes medföra nagon fördel för flottans station i Stockholm, annat än om garnisonssjukhusets apotek lämnar medicin billigare än stadens apotek».

Samtliga handlingar remitterades den 5 augusti 1921 till militärapoteks- sakkunniga för avgivande'av yttrande. I sitt utlåtande den 16 september 1921 tillstyrktc de sakkunniga chefläkarcns framställning med hänsyn till så få] statens ekonomiska fördel som ock den omständigheten, att chefläkarens framställning ägde stöd i ett riksdagens beslut.

Da emellertid, enligt vad de sakkunniga under hand erfarit, någon ändringi läkemedelsrckvisitionerna för arméns och marinens formationeriStockholm icke bragts till stånd, ingåvo militärapotekssakkunniga den 21 januari 1922 en skri- velse till chefen för försvarsdepartementet av huvudsakligen följande innehåll:

Vid den det aljgranskning av arméns och marinens läkemedelsräkningar, som verkställts av de sakkunniga, hade framgått, att arméns i Stockholm förlagda truppförband visserligen anlitade garnisonssjukhusets apotek för erhållande av medicin till manskapet, men att samma truppförband så gott som undantagslöst rekvirerade erforderlig d jurmediein från olika enskilda apotek i Stockholm, samt att all medicin för sjukrummet vid flottans station iStock- holm ävensom för fartygen rekvirerades från enskilda apotek i huVudstaden.

De belopp, om vilka det här rörde sig, vore icke obetydliga, såsom fram- ginge av efterföljande (huvudsakligen) för år 1920 gällande sammanställning:

Kr. A) Djni'medicin till truppförbanden i Stockholm ______________________________________________________ 7 387 B) Medicin till sjukrnn'imet vid flottans stationi Stockholm ....................................... 5 371 L".) Medicin, inköpt fran enskilda apotek i Stockholm för fartyg, tillhörande flottans station i Stockholm ....................................................................................... 3 033 D) Medicin inköpt från enskilda apotek i Stockholm för fartyg, tillhörande flottans

station i Ixt'sut krona ”2 385

Summa 18 176

Ökat anlitande av G. 5. apo- tek i Steel—r

holm.

Det syntes de sakkunniga föga ändamålsenligt, att. då i Stockholm funnes ett militärt apotek, arméns myndigheter därstädes anlitade detsamma för tillgodoseende av allenast en del av sitt läkemedelsbehov. och att marinens myndigheter alldeles förbiginge detsamma vid sin läkemedelsanskal'fning. Staten tillskyndades därigenom en avsevärd förlust arligen. l'nder förutsätt— ning, att läkemedelsåtgången under år 1920 kunde anses täcka ett normalt arsbehov, vilken förutsättning finge anses vara för handen. skulle statsverket, om de i tablån omhandlade läkemedlen levererades från garnisonssjuklmsets apotek, enligt av de sakkunniga verkställda detaljerade beräkningar göra en arlig besparing av lägst följande belopp]:

lx'r [för djur-medicin enligt .X) ___________________________________________________ Stud-.") » medicin enligt BJ ......................................................... lill?) ' ' » l.)- ......................................................... ! TW ., i, ., [it | Quo

Sununu N 154!

Det borde fasthållas, att ingen Som helst ökad kostnad tillskyndades stats— verket genom rekvisitionernas överflyttande på garnisonssjukhusets apotek, alldenstund dess personal och därvarande lokala l'örhallanden medgave en utökning i nu avsedd omfattning av apotekets drift.

Vid sådant förhållande syntes det de sakkunniga önskvärt. att en ändring av ditintills rådande praxis, samtidigt ägnad att i högre grad motsvara inne,- börden iå 9 av reglementet för garnisonssjukhuset, snarast möjligt konune till stånd.

ra grund av det anförda hemställde de sakkunniga. att statsradet ville taga under övervägande lämpligheten av, att föreskrifter meddelades av innehall: ,

»att arméns truppförband i Stockholm skola rekvirera erforderlig djur- medicin från garnisonssjuklulsets i Stockholm apotek,

att all medicin till sjukrummet vid flottans station i Stockholm skall rekvi- reras från garnisonssjukhusets i Stockholm apotek,

att all medicin för flottans station i Stockholm tillhörande fartyg saväl vid utrustning som ock vid komplettering, då fartygen befinna sig i eller i närheten av Stockholm, skall rekvireras från garnisonssjukhusets i Stock— holm apotek, samt

att fartyg, tillhörande Karlskrona station, skola, då de befinna sig i eller i närheten av Stockholm, rekvirera erforderlig medicin från garnisonssjuk- husets i Stockholm apotek».

' Med anledning av nu anförda skrivelse har sjukvårdsstyrelsen. enligt. till försvarsdepartementet gjord anmälan. »genom anmaning till i Stoeklmlm

1 Sedan :ir 102!) hava läkemmletsjpri—'en nedgntl. Se liiirom sid. Gil i det följande.

förlagda truppförband att från garnisons'sjukhusets i Stockholm apotek rekvirera erforderlig djurmediein» vidtagit åtgärder till förverkligande av de sakkunnigas förslag i detta avseende. h*larinförvaltningen har den 31 maj 1922 föreskrivit, dels »att från garnistmssjukhusets i Stockholm apotek skall rekvireras medicin för tillgodoseende av behovet för Stockholms stations kaser— ner ocli Stockholms station tillhörande fartyg vid deras utrustning->, dels ock att. då för flottans pa expeditiim varande fartyg behov föreligger att i Stock- holm anskaffa medicin, sadan skall likaledes rekvireras fran nämnda apotek, »mär sa kan ske utan att därigenom tidsutdräkt eller annan olägenhet vallas».

Omsättningen m. m. vid garnisonssjukhusets i Stockholm apotek under senare ar framgär av följande tabla:

l'llngfl'l' taga

summa. summa. ning.

Kr. Kr. Kr.

År lållT ...................................................... 1” 3139 ”33 (*”-l? 16 477 lille” ...................................................... 77 ööö "29 Titt 47 961 Hilti ...................................................... 713>l (;o 17; 21207 lU'Jll ....................................... ' .............. 108 178 -l7 843 lit) 33?)

,. lfl'll ...................................................... 85 "lll" 33701” (H 905 Medeltal :'ir _, -n ltlIT [WII TG öilll 37 723 38 817

('Jkningen under är 1918 beror väsentligen därpå. att- ganska avsevärda leveranser av lälwmedel detta är verkställdes dels till Ålandsexpeditionen dels ock. i följd av medieinbrist vid vissa landsortsapotek, till ett antal |,truppför-band utom Stockholm efter framställning av vederbörande läkare. 'De för ur 1920 framträdai'ide höga talen hava sin grund i dels utrust- iningcn av X'ilnaexpeditiimen sagda är dels den stegring av läkemedelsleveran- iSt'l'lltl till lamlsortens truppförband, som sa smaningi'nn rent automatiskt *kommit till stånd. (llmsättningen under är 1921 var faktiskt större än under ar 1920: att talen för är 1921 ändock äro lägre, beror # med hortseende från den tillfälliga ökning av omsättningen, som under ar 1920 åstadkoms genom Yilnaexpeditioncn pa de sänkningar av medicinaltaxan, som trädde i kraft _den 1 januari respektive 1 juni 1921. i Det. ovan för åren 1917—1921 angivna medeltalet för bruttolmhällningen, 135517 kronor. har, sasom av tablån framgår, vunnits därigenom, att från *vmedeltalet för försäljningsbeloppen under anförda ar dragits den genomsnitt- ijiga kostnaden för läkcmedclsinköpen. Vid beräkning av medeltalet för brutto— thehällningen har däremot hänsyn icke tagits till varubehållningens storlek [vid respektive arsslut, *adan detsamma icke fullständigt sammanfaller med medeltalet för den'verkliga bruttobehållningen. Da emellertid beräkningen grundar sig på en tidrymd av fem år, lärer ovan angivna medeltal kunna anses komma det verkliga ganska nära.

Under år 1920 inköpte sjukvårdsstyrelsen av medicinalstyrelsen en del utav det lager av läkemedel, som medicinalstyrelsen på sin tid upplagt för att tjäna armén och marinen som reservlager vid eventuell mobilisering. Det

Sjukvårds— styrelsen upp- handlar till— fälligt ett, lager av läkemedel.

inköpta, som var dispenserat dels i förpackningar enligt planen i »)FL'irteek- ning över arméns sjukvårdsmateriel»> dels i emballage tillhörande sjukvårds— styrelsen, övertogs av sjukvårdsstyrelsen till gällande engrospris. motsvarande ett belopp av tillhopa 72 335: 61 kronor. Inköpet skedde i avsikt att ät armén bevara den yttre ram för en läkemedelsorganisation, som förhållandena fram— tvungit.

Innan köpet avslutades, bereddes militärapotekssakkunniga tillfälle att yttra sig angående, bland annat, det sätt varpå distributiom—n av lagret s_vn- tes böra äga rum.

I enlighet med de sakkunnigas förslag härutinnan beslöt sjukvardsstyrelsen. dels att lagret skulle emottagas av chefläkaren vid garnisonssjukliuset i Stockholm och av honom överlämnas till sjukhusets apotek för att genom apotekets försorg förvaras, förvaltas och redovisas såsom sjukvardsst_vrelsens depositum, därvid föreskrifterna i sjukvårdsstyrelsens cirkulär den 3 april 1908, rörande förvaltningen av sjulwårdsmaterielen vid armén, borde i till— lämpliga delar lända till efterrättelse rörande lägrets redovisning. dels att truppförbanden skulle tills vidare, mot ersättning enligt gällande medicinal- taxa, från garnisonssjukhusets apotek rekvirera de i lagret ingaendeläkemed— len enligt närmare angivna bestämmelser.

Mot lägrets försäljning till truppförbanden förklarade. sig apotekarmeiete- tens direktion, i infordrat yttrande, ieke hava något att erinra.

Sjukvårdsstyrelsens eirkulärskrivelse i ämnet den 24 augusti 1920 hade följande lydelse:

»Kungl. arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har härigenom velat före— skriva, att uti bifogade förteckning1 upptagna läkemedel skola tills vidare. mot ersättning enligt gällande medicinaltaxa, rekvireras fran garnisons— sjukhusets i Stockholm apotek.

Beträffande sättet för rekvisitionernas verkställande in. 111. har sjukvards— styrelsen funnit gott föreskriva,

att rekvisitionerna skola verkställas på det för läkemedelsrekvisitiener eljest föreskrivna sätt, dock att de rekvirerade kvantiteterna böra så vitt möjligt ansluta sig till de i Förteckning över arméns sjukvårdsmateriel' upptagna; skulle avvikelser härifrån förekomma i ingående rekvisitioner. äger apotekaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm att vidtaga därav pa- kallade avrundningar uppåt eller nedåt;

att läkemedlen skola utlämnas från nämnda garnisonssjukhus apotek. som utfärdar räkning, vilken i författningsenlig ordning likvideras kontant "till garnisonssjukhusets kassaförvaltning; '

att rekvisition å läkemedel må insändas, närhelst så erfordras. men att rekvisition bör omfatta så stora mängder, som skäligen kunna beräknas åtga under åtminstone ett kvartal eller i fråga om läkemedel, vilkas liallbarhet icke äventyras genom längre förvaring, under längre tid;

1 Här ej återgiven.

att läkemedlen skola levereras från garnisonssjukhusets apotek frakt— och emballagefritt till förbrukande myndighets närmaste järnvägs— eller post— station:

att allt emballage (lådor och glaskärl) ovillkorligen skall, så snart ske kan, återställas till garnisonssjukhusets apotek; samt

att fraktkostnaden för återgående emballage icke heller behöver bestridas av den förbrukande myndigheten.

Da allt emballage (lådor och glaskärl) till nu ifrågavarande läkemedel till- hör svenska arméns mobiliseringsförråd av läkemedel och är av särskild modell samt avsett att insättas på bestämd plats i ränslar, förbimlerivagnar m. m., har sjukvårdsstyrelsen härigenom även velat föreskriva, att största möjliga varsamhet bör iakttagas med det mottagna emballaget, så att lådor eller glaskärl varken taga skada eller vid återsändandet utbytas mot andra.

Enär i anledning av detta cirkulär större mängder av läkemedel än vanligt torde komma att på en gång rekvireras, har sjukvårdsstyrelsen velat fram- hålla vikten av, att åtgången av läkemedlen så noggrant som möjligt kontrol— leras, på det att icke större mängder, än för den _dagliga sjukvården ound- gängligen erfordras, varda på en gång utlämnade».

Vid ingången av år 1922 hade genom garnisonssjukhusets apotek distribuerats cirka två femtedelar av lagret, och uppgick försäljningspriset för det då distribuerade till sammanlagt cirka 40 000 kronor.

Vid garnisonssjukhusen i Karlsborg och Boden äro apotek icke inrättade. l Karlsborg är emellertid det civila apoteket inrymt i fästningen tillhörig lägenhet-, som hyresfritt upplåtes.

Något särskilt upplag av läkemedel finnes icke vid armén. I stället hava truppförbandscheferna i stor utsträckning anlitat utvägen att genom kontrakt med apoteksinnehavare söka tillförsäkra truppförbanden behövliga läkemedel vid utomordentliga tillfällen.

Marinöverläkaren, som är chef för marinläkarkåren, utövar under marin— förvaltningen och i ärenden, som tillhöra medicinalstyrelsens handläggning, under denna styrelse inseendet över hälso— och sjukvården vid flottan och kustartilleriet. Såsom chef för marinförvaltningens sanitetsavdelning ålig- ger det honom att inom marinförvaltningen bereda och föredraga ärenden, som angå:

hälso- och sjukvården vid sjöförsvaret ävensom därför avsedda inventarier och utredning;

granskning av inkommande persedelsredogörelser angående sjukvårds- materielen; samt

granskning i tekniskt hänseende av inkommande medelsredogörelser, i vad avdelningen angår, samt utarbetande av statistik däröver.

Avtal med apoteksinne— hava re.

Marinen.

Flottans stationer.

Enligt gällande reglemente för marinen, del. ], åligger det förste läkaren vid vardera stationen att närmast under stationsbefälhavaren utöva tillsyn över hälso- och sjukvården vid stationen jämte allt, som hör till utredningen av stationens fartyg och sjöpositioner i dessa hänseenden.

Förste läkaren tillkommer sålunda att omhänderhava stationens medicinal— ' och läkaruppbörd, innefattande instrument-, medikament- och bandagekistor

samt medicinal- och läkarkartuscher jämte för särskilda ändamål anskaffade instrument m. m., likaså att till läkare å utgående fartyg och sjöpositionor an— ordna behövlig instrumentu medikament— och bandageu[redning. ävensom att tillhandahålla fartygsintendent (redogörare eller uppbördsmau) a fartyg eller sjöposition, varå läkare icke finnes kommenderad, erforderlig medikament- och bandageutredning jämte anvisning för läkemedlens användande.

För sjögående fartyg finnas tre olika förteckningar a utredning för fartygs- apotek, uppgjorda av marinförvaltningens sanitetsavdelning och reviderade senast är 19.18. Tva av dessa förteckningar avse större och mindre fartyg. å vilka läkare medföljer, och den tredje, benämnd »medicinal— och förbinderi- kista modell Ill»), fartyg_utan läkare.

Den speciella sjukvården saväl å sjukhus. kaserner och varv som i kvarter bcstrides av övriga vid stationen anställda läkare efter fördelning, som bestäm— mes i kommandoväg.

Fri sjukvård och fria läkemedel erhåller å stationerna en var av marinens personal; dock undantages härifrån officer eller vederlike. som icke vårdas å flottans sjukhus eller i Stockholm å allmänna garnisonssjukhuset eller stadens epidemisjukhus. Har han blivit i kronans tjänst. skadad, är även han berätti- gad till fria läkemedel, varhelst han vårdas under sjukdom, som uppkommit genom sådan skada (reglemente för marinen del. l & 15/1: jfr i övrigt avlönings— reglemente för officerare m. fl. vid armen och marinen den 29 juni 1.931 med tilläggsbestämmelser den 31 december samma år).

Apoteksräkningarna år för stationerna levererade läkemedel skola för varje kvartal granskas av förste läkaren och bestyrkas av vederbörande läkare i avseende å deras överensstämmelse med avgivna rekvisitioner.

Angående Stockholms station är bestämt, att för de åt stationens sjukrum vårdade lindrigt sjuka, som vederbörande läkare ej anse behöva avpolletteras till sjukhus, skall i fråga om rekvisition av utredningsarliklar och läkemedel gälla, vad i jämförliga fall finnes föreskrivet beträffande Karlskrona station.

I det föregående har omnämnts den leverans av läkemedel, som numera äger rum från garnisonssjuklmsets i Stockholm apotek till sjukrummet vid flottans station därstädes. Beträffande de i kvarter boende. stationen till- hörande funktionärer m. fl., vilka hava rätt till fria läkemedel, gäller däremot fortfarande, att dessa äga utfå sådana från det apotek, de önska, vilket givet— vis i regel sammanfaller med det apotek, som är beläget närmast veder- börandes bostad.

För Karlskrona station är särskilt föreskrivet, att för sjukvården erforder- liga läkemedel och förbrukningsartiklar skola rekvireras av vederbörande

sjukhus-, kasern- och distriktsläkare, läkemedel från apoteken och förbruk— ningsartiklar fran sjukhusets uppbörder. Rekvirerade läkemedel och förbruk- ningsartiklar skola redovisas av vederbörande läkare i ärlig journal, som prövas av förste läkaren. Fran hemkomna fartyg avlämnade läkemedel och för- brukningsart'iklar redovisas på samma sätt av den sjukhusläkare, förste läkaren bestämmer.

Läkemedelslcveransen till flottans station i Karlskrona är uppdelad på där befintliga "tre apotek, på sätt stationens förste läkare bestämmer. .

Yid flottans sjuklms i Karlskrona finnes anordnad en förbandsfabrik. lförhuuds- Sasom föreståndarinna och arbetslederska vid förbandstillverkningen, sommm'ilfrgnfwlr sker under överinseende av förste. läkaren, tjänstgör en sjuksköterska. Arbetet utföres av sjukvårdare, tillhörande stam eller beväring, samt av de konvalescen— ter av manskapet. som prövas kunna sysselsätta sig härmed under någon del av dagen.

Priset på de olika förbandsartiklarna fastställes av marinförvaltningen på förslag av stationsbefälhavaren, vilket förslag efter förste läkarens hörande avgives årligen i januari för det löpande året. '

De tillverkade förbandsartiklarna äro avsedda att utlämnas till bruk ej mindre a flottans sjukhus än även å marinens övriga sjukvårdsanstalter. Mye— kenheten förbandsartiklar i förråd vid flottans sjukhus beräknas med hänsyn härtill; förbandsartiklarna utlämnas på rekvisition och översändes, där så erfordras, till vederbörande rekvirent. '

Angående redovisningen och bokföringen av förbandsartiklarna äro sär- skilda föreskrifter meddelade.

Enligt reglemente för marinen, del. II, åligger det stabsläkare att hava 1"u1't>'=ll_luh-1' inscende över allt», som hör till hälso- och sjukvården inom den sjöstyrka, cwv'lmon' vara han är kommenderad, bland annat att verkställa inspektion av sjukrum och apotek m. m. samt att granska och bestyrka från fartygen till flaggen ingangna rekvisitioner för sjukvården.

Fartygsläkare åligger, bland annat, dels att från förste läkaren vid stationen mottaga och under uppbördsmans ansvar handhava fartygets läkaruppbörd, omfattande instrument-. medikament- och bandageutredning, dels att, om komplettering eller ersättning anses nödig, gå i författning därom efter av fartygschefen inhämtat medgivande.

Ä fartyg under expedition erhåller all personal fri sjukvård och fria läke- medel. För sjuk. som ej kan behörigen vårdas ombord, gälla särskilda bestäm— melser.

Läkemedlen förvaras i för ändamålet inredd apotekshytt med låsbart gift— skäp, vartill nyckeln förvaras av fartygsläkaren.

Efter slutad expedition återlevereras uppbörden till förste läkaren vid stationen.

Avtal med- apoteksinne- hava re .

Beträffande hälso- och sjukvården vid kustartilleriet innehaller reglemente för marinen, del. III, följande bestämmelser.

Vid regemente (kår) skall finnas en medicinal- och läkaruppbörd, inne- fattande instrument-7 medikament- och bandageutrustning för nämnda truppförbands och av detsamma bemannade befästningars behov.

Medicinal- och läkaruppbörden skall omhänderliavas av äldste (kår—) läkaren, som i avseende & redovisningen av uppbörden lyder närmast under regements (kår-) chefen.

Den, som omhänderhar medicinal- och läkaruppbörd. åligger: att med de medel, som av regements— (kar-) chef för ändamalet ställa.—'. till hans förfogande. verkställa erforderlig komplettering av uppbörden, isländ- sättning av instrument m. m.: samt

att till sjukhusläkare, biträdande läkare. eller materialuppbördsman ut— anordna behövlig instrument—, medikament- och bandageutrustning samt tillhandahålla materialuppbördsman anvisning för läkemedlens användande.

Erforderliga effekter för komplettering av instrument-, medikament— och handageutrustning erhållas på vederbörlig rekvisition från medicinal- och läkaruppbörden vid regementet (kåren).

Beträffande fri sjukvård och fria läkemedel för officerare. underofficerare och vederlikar samt manskap vid kustartilleriet gälla enahanda bestämmelser som vid armén. .

Apoteksräkningarna & levererade läkemedel skola av vederbörande äldste (kår-) läkare granskas och bestyrkas i avseende in deras överensstämmelse med avgivna rekvisitioner.

Något särskilt upplag av läkemedel finnes icke vid marinen. Jämväl marinens myndigheter hava träffat avtal med apoteksinnehavare angående tillhanda- hållande av läkemedel vid utomordentliga tillfällen.

lll. Läkemedelsanskaffningen vid civila stats- eller stats-

understödda institutioner.

Enligt de av Kungl. Maj:t den 30 oktober 1914 för veterinärhögskolan ut- färdade stadgar & 66 skall vid högskolan »finnas ett för veterinärbehov full- ständigt medikamentsförräd, varifrån läkemedel må utlämnas för de djur, för vilka vid högslmlan sökes vård». Ifrågavarande förråd hade tidigare, enligt stadgan av år 1824 för dåvarande veterinärinrättningen i Stockholm, en självstämligare ställning såsom en av inrättningen själv omhänderhavd ii'istitution. Förradet lyder för närvarande under apoteket Mården i Stock- holm. Den 20 februari 1914 uppdrog nämligen medicinalstyrelsen, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 november 1913, åt innehavaren av an- förda apotek G. F. Y. Schimmelpfennig att under iakttagande av gällande fi'ureskrifter angående medikamentshandel och under den särskilda kontroll, som styrelsen kunde finna skäl ytterligare föreskriva, inrätta och genom

en av styrelsen. efter direktionens för dåvarande veterinärinstitutet hörande, '

godkänd ftfmiistandare tills vidare tillhandahålla ett medikamentsförråd vid institutet, under förutsättning att institutet mot hyra tillhandahölle för medi- kamentsförrädet erforderliga lokaler. Förrädet förestås enligt åtagande av laboratorn i kemi vid högskolan, leg. apotekaren N. O. Engfeldt, som där— jämte meddelar undervisning i, bland annat, farmaceutisk kemi vid hög— skolan. _

I sin skrivelse den 20 februari 1914 förklarade medicinalstyrelsen, att sty— relsen vid det förhållande, att medikamentsförrådet uteslutande vore avsett att fylla högskolans och dess klinikers behov av medicin, ville »medgiva, att vid medikan'ientsförrådet ej må erfordras samma vidlyftiga och dyrbara an- ordningar som vid vanliga apoteksinrättningar, och att detsamma alltså ej behöver vara försett med torkskåp och destillationsapparat för beredande av destillerat vatten och kryddvatten, men att förrådet i varje fall skall för— ses med redskap och fullgoda läkemedel i den utsträckning, som erfordras för att vederbörandes recept och rekvisitioner må kunna nöjaktigt expedieras»). Äfedikamentsförrådet är tillgängligt för allmänheten varje dag kl. 1—2 e. m. i samband med klinikernas öppethållande.

Med apotekaren Schimmelpfennig har dåvarande direktionen förveterinär— institutet den 10 mars 1914 träffat avtal icke blott om viss hyra för de upp- låtna apotekslokalerna, utan även om vissa rabatter å de från medikaments—

Veterinär- högskolan.

förrådet till högskolan levererade läkemedel och kemisk-tekniska preparat. lfrågavarande avtal har följande lydelse:

»? 1. Apotekaren Schimmelpfennig övertager efter inventering medika— men'tsförrådets varulager samt farn'iaceutiska redskap till ("ivereiiskoiniia pris enligt bifogade förteckningar. Bilaga 11.

& 2. För hyra av medikamentsförradets lokaler _— officin. skrivrum och laboratorium jämte en glaskällarc och tvenne närbelägna källare med in— redning och inventarier enligt bilaga 111 inbegripet värme, lyse, gas och vatten betalar apotekaren Schimmelpfennig till veterinärinstitutets kassa en årlig hyra av femhundra (500) kronor att med en fjärdedel (l,/,) erläggas i förskott kvartalsvis.

& 3. De av apotekaren Schimmelpl'ennig förhyrda lokalerna äro avsedda att användas såsom medikamentsförrad och få ej användas till nagot annat ändamål. Ej heller få utan direktionens hörande i lokalerna förvaras andra varor än sådana, som äro avsedda för medikamentsförradets drift.

& 4. De enligt bilaga 111 uppräknade och av veterinärinstitutet uthyrda inventarierna få ej från lokalerna avlägsnas samt äger direktionen pa lämp- ligt sätt övertyga sig om deras noggranna vård och befintlighet. Almtekareu Schimmelpfennig eller hans rättsinnehavare är skyldig att i oskadat skick återställa de förhyrda inventarierna vid ett eventuellt franträdande från sitt uppdrag.

& 5. Apotekaren Schimmelpfennig förbinder sig att upplåta medikaments— förrådet för den undervisning i farmaceutisk teknik at eleverna vid veterinär- institutet, som skall meddelas dem av medikamentsförrädets föreståndare till den utsträckning, som bestämmes av' direktionen, och är apotekaren Schimmelpfennig härför ej berättigad tillgodoräkna sig annan ersättning än den, som bör utgå på grund av för ändamålet förbrukad materiel.

& 6. a) För medicin, utlämnad pä rekvisition av klinikerna och försöks— ladugården, betalas enligt medicinaltaxans rabatterade *partipris'. även om varans mängd skulle understiga de för dessa rabattpris erhållande föreskrivna mängderna.

För dessa varor utgår ingen ersättning pro labore och lämnas dessutom 10 % rabatt".

b) För medicin., utlämnad till institutets kliniker att" av djurägarna betalas, beräknas medicinaltaxans pris.

c) Kemisk-tekniska preparat: För mindre artiklar: i allmänhet 20 ?,, tillägg till iuköpspriset sasoln ersätt- ning för omkostnader. För större artiklar: enligt överenskommelse i varje särskilt fall,

Minsta pris för debiterade varor dock 5 öre. & 7. Detta kontrakt är gällande för återstående delen av innevaramle är samt därefter i ett är, räknat från den '1 januari 1915. Sker ej uppsägning av

1llär ej återgiven.

kontraktet minst tre (3) manader före kontraktstidens utgång, anses kon- traktet förlängt pa ett är för varje gång».

Fifirsäljningen av läkemedel m. m. fran medikamentsförrädet uppgick under är 1920, enligt räkenskaperna, till följande belopp:

Kr. Till högskolans olika institutioner ....................... c:a 7250:— » klinikerna ((ljurägarua) ................................. » 4550:— veterinärhakteriolog. anstalten ..................... :> 1 500: _ lx"olitautförsi'iljning ............................................. :> 1000:

Summa c:a 14 300: ——

Yid sei-alimerlasarettet. som ursprungligen grundades genom enskild offer— villighet, men numera åtnjuter säväl statsunderstöd som bidrag av Stockholms stad och Stockhohns läns landsting, finnes sedan är 1865 inrättat ett sjuk— husapotek med uppgift att förse lasarettets olika avdelningar med läkemedel llt. ni. Apotekshallningen har sedan apotekets tillkomst, på grund av avtal. alegat innehavaren av apoteket Lejonet i Stockholm.

Nu gällande kontrakt, som avslöts i juni 1915 mellan lasarettsdirektionen och davarande innehavareu av apoteket Lejonet W. Sebardt, innehåller föl- jande bestämmelser:

»lzo) Expeditionen av medikamenter skall äga rum varje dag på överens— kommen tid i för ändamålet upplåten lokal inom serafimerlasarettet; och skall lasarettet bekosta lokalens uppvärmning och belysning ävensom kokgas samt. tillhandahålla sil— och handdukar, vågar, vikter, mortlar och all övrig för ex— peditionen nödig materiel.

2zo) Ånställande och avlönande av behövlig apotekspersonal åligger mig, Sebardt. .

Låzo) Följande artiklar: Auestile, Digalen, Digitotal, Digitotalampuller, Aether pro names., Formalin, .lodkalium, Jodoform, Chloroform. pro nareos., Kreo- lin. Lysol, lten salpetersyra, Sublimat, Vaselin. alb. amerie., 8 % Vätesuper- oxid. Bariumsulfat för Röntgen och lleosalvarsan skola taxeras efter vid varje ars början genom överenskommelse bestämda, modifierade pris. De olika posterna sammanräknas för varje månad och upptagas på särskild räkning.

lizo) För alla medikamentstillreduingar, vilka skola under expeditionstiden ”ex tempore, beredas, utgår ingen" ersättning ,pro labore' enligt recepturtaxan.

:Bzo) Å följande artiklar skall medicinaltaxans 1 000 gram pris alltid be- räknas (d. v. s. 30 % gottgöras) oavsett kvantiteten: Acetum, Acet. Saba— dillae, Acid. aeetyl.-'salieyl., Acid, hydrochlor. IX, Aether, Alcohol abs., Aleo- hol metylie., Amyl.Tritie.pulv., Auroform., Benzin. petrolei IX, Biearb.natrie. pulv., Bromét.kalic., Bromet.natric., Calx chlorat., Collodium, Glycerin., Lano- lin., Liq.oxid.ferr.alb., Ol.Olivae, OLRicini, Ol.Sesami, Oxid.zinc., Pastoxid. zine., Pil.ferrat.Blaud., Pil.Tereb.eps., Pulv.Glye.cps., Sal.carlsbad.fact., Sali- eyl.natrie., Sol.subacet.plumb.dil., Spir.eonc., Tabl.aeid.acet.-salieyl., Tabl. bicarb.natric., Tabl.salieyl.natrie., -Tinet.Glyc.op., Taleum, Toluol., Ung. aeid.boric., Ung.oxid.zine. och Xylol.

Sera/im: r— lasarettet.

På alla medikamenter utom de i punkt 320 upptagna lämnas lt) ()(, rabatt, sedan räkningarna blivit av medicinalstyrelsen granskade oeh godkända.

6:o) Nya läkemedel, som ej finnas upptagna i läxorna, skall jag, Sebardt, efter rekvisition leverera utan högre nettobehallning än 10 %, men med skyldighet för serafimerlasarettet att vidkännas kostnaden för hela den av lasarettet rekvirerade kvantiteten, även om denna ej kommer till användning.

7:o) Då lasarettet tillhandahåller steriliserat vatten, vilket i allmänhet får användas för beredning av lösningar, dekokter, infusioner in. 111.. sa be- räknas ingen ersättning för erforderligt behov av destillerat vatten. Skulle dock förbrukningen härav _under ett år komma att överstiga 121 N) kg., be— stämmes priset för den (".iverskjutande kvantiteten till 6 öre pr kg.

8:0) Kapslar, påsar, papper vid dispensering av pulver. salvor. salter etc-. debiteras med 1 öre pr paket, oavsett storleken eller om vaxat eller färgat papper användes.

Askar, flaskor och burkar kunna, om sa önskas tillhandahallas genom sera- fime1lasa1ettets kommissaiie. Om de levereras av mig, Sebaidt lämnas (111151 200 /0 rabatt. Dessa artiklar upptagas på särskild läkning.

Ozo) Likvid för levererade apoteksv aioi m. m . skall äga rum månadsvis.

10:e) Detta kontrakt _; —— gäller — — med sex månaders ömse— sidig uppsägning». .

I kontraktet vidtogs den 14 december 1917 den jämkning, att —— utan hinder av vad i punkt 710 stadgats —— betalning för destillerat vatten skulle från och med den 1 juni 1918 tills Vidare, så länge av medieinalstyrelsen fastställt pris vore gällande, debiteras lasarettet med 15 öre för kg. jämte vederbörlig rabatt.

Den i punkt 1:o omförmälda tid för apotekets öppethållande har bestämts till kl. 10 f. In.—2 e. m. vardagar samt kl. 11 f. in.—l e. 111. sön- och helgdagar.

Under åren 1920 och 1921 levererades från lasarettets apotek läkemedel m. m. till följande belopp:

År 1920. År 1921. Kr. Kr. Till sjnkavdelningarna ........................... 59 546: — 58 428: _ » laboratorierna ................................. 7 123: »— 8 263: _ Summa 66 669: f— 66 691: f '—

Vid beräkning av ovan angivna belopp hava de i kontraktet stipulerade rabatterna avdragits.

Siatcns hospi- De läkemedel, som förbrukas vid statens hospital och asyler samt fångwirds— laéagftl'åffjfer anstalter och därmed jämförliga inrättningar ävensom vid slatsunderstödda wrdsanslalter instztutioner såsom lungsotssanatorier m. fl., tillhandahållas av enskilda apo- m' m' tekå eller 1 närheten av den ort, däl vederbörande institution är belägen.

Enligt vad apotekskommittén upplyser i sitt betänkandel, har den mellan

1 Del I sid. 408.

apoteken rådande konkurrensen att förvärva de större sjukvårdsinrättning- arna såsom kunder medfört, att dessa kunnat genom muntliga eller skriftliga uppgörelser förskaffa sig en vida större rabat-t och andra förmåner än de i gällande medicinaltaxa angivna, allt efter konkurrensens styrka, sjukhus- direktionernas energi eller apotekarnas medgörlighet. Särskilt gör sig givet- vis detta förhållande gällande på trakter, där ett flertal apotek finnas. Enligt de upplysningar, som kommittén införskaffat, finnes det exempel på, att sjuk- hus 11 orter, där flera apotek konkurrera om leveransen, genom kontrakt till- försäkrats betydligt lägre pris än taxan bestämmer, under det att 121 andra orter. där endast ett apotek kunnat ifrågakomma såsom leverantör. sjuk— vardsinrättningarna fatt atnöjas med de rabatter, som gällande medicinal- taxa stipulerar. '

En del sjukvårdsanstalter, såsom hospitalen, inköpa särskilt pulver i större partier för dispensering å anstalten. Dock äro dessa åtgärder helt beroende av vederbörande läkares initiativ. Några föreskrifter i ämnet för statens civila institutioner finnas icke meddelade, och någon regelmässig praxis har icke utbildat sig.

Kostnaden för läkemedel och för sjukvården använda tekniska artiklar under år 1920 vid statens hospital och fångvårdsanstalter belyses närmare av de vid detta betänkande fogade tabellbilagorna 3 och 4. Slutsummorna för respektive förvaltningsgrenar te sig som följer:

Egentliga Tekn. artiklar läkemedel. för sjukvård. Tiltliopa. Kr. Kr, Kr. Hospital och a.sylcr .......................................... 99 6961— 31 511: —— 131 207: —— tfangvärdsanstalter' .......................................... 23 507: —— 5 023: __ 28 530: _

Summa 123 203: _ 36 534: —— 159 737:

Enligt det för tjänstemän vid postverket, telegrafeerket, statens järnvägar och Statens affärs- statens eattenfallseerk den 19 juni 1919 utfärdade avlöningsreglemente 26 åtl"i”fl'l'_df,,_vmc samt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för domänverket 23 & erhåller tjänsteman på vederbörande verks bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, som medfört för- lust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser, som Kungl. ' Maj:t meddelar.

Med tjänsteman avses här dels ordinarie befattningshavare, som tillsättes genom konstitutorial, dels extra ordinarie befattningshavare.

l verkens räkenskaper åtskiljes icke mellan utgifter för läkarvård och medi- kamentskostnader. En på de sakkunnigas anhållan företagen undersökning

1Till dessa hava hänförts även statens tvangsarbetsanstalter, vilka från ingången av är 1921 lyda direkt under j11stitiedeparten1entet.

rörande kostnaden för läkemedel m. 111. vid statens järnvägars olika distrikt under år 1921 har emellertid givit följande resultat. Kostnad för Antal tjänste-

läkemedel och män, oerättigade sjulu'ärdsartiklar. till fri sjukvård.

Kr. St.

I distriktet 61010: 2-1 8100

II » 34-156: St) 5 635

111 » 311111:(15 52411 lv :.» ........................ 33 (109: 115 4035 V :: ........................ 24 538: 68 3 Tilt)

Summa 184 233: 213 215801)

Ovan anförda kostnad avser säsom rubriken angiver _ endast. utgif—

terna för läkemedel och sjukvårdsartiklar. icke läkararvode samt utgifter för sanatorievård eller annan speeialbehandling. Enligt, talen i tablan utgjorde alltså kostnaden för läkemedel och sjukvardsartiklar vid statens järnvägars distrikt under är 1921 i medeltal 6: 87 kronor pr tjänsteman. Det lärer kunna förutsättas, att kostnaden ställde sig ungefär lika vid de övriga at'fa'irsdrivande verken. Härför talar den omständigheten, att den genomsnittliga läkemedels- kostnaden för hela riket anses kunna beräknas till eirka 7 kronor pr indi— vid. Det är knappast troligt att denna medelkostnad bliver lägre för de rikets innebyggare, vilka hava tillgång till fria läkemedel.

Antalet tjänstemän och andra vid de affärsdrivande verken. som atnjuta fria läkemedel, utgjorde vid slutet av är 1921:

vid postverket .......................................... c:a 5675 personer telegrafverket ....................................... :: 12 rue » » statens järnvägar ................................. >> 133 (W) statens vattenfallsverk ........................ :: 3150 ' domänverket ....................................... =: 1350

Summa c:a 55975 personer

Utgår man från en årlig genomsnitts-kostnad av 7 kronor pr tjänsteman vid de affärsdrivande verken, stiga statens utgifter för läkemedel till perso— nalen vid dessa verk till det ansenliga beloppet av cirka 400 000 kronor för är. Till jämförelse mä anföras, att kostnaden för läkarvard och läkemedel vid statens järnvägar utom järnvägsbyggnaderna — enligt den officiella stati— stiken under år 1921 utgjorde 911000 kronor.

De läkemedel, som utskrivas av verksläkarna, fä avhämtas 51 det apotek. vederbörande tjänsteman önskar.

Tjänstemän vid statsdepartement och övriga civila verk hava, jämlikt av— löningsreglementet den 22 juni 1921 25 &. rätt till fria läkemedel endast vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, i den man ej en utvidgad rätt i detta hänseende varder för personalen vid vissa verk av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutad.

1 Därav cirka 22.50 personer vid statens jarnvägsbyggnader.

För mötande av olycksfall hal inom vissa verk beretts tillgång till läke- medels— ()tll lo1bandslad0r av olika storlek och sammansättning.

Vid letseerket tillhörande fyr- och lotsplatser, livräddningsstationer, fartyg och båtar. gasstation och förråd funnos vid utgången av år 1921 tillhopa 86 medikamentslådor och 119 samaritlådor. Utgifterna för nyanskaffning och komplettering av sådana lådor uppgingo under år 1920 till 6 152: 15 kronor.

Vid arbetslag och stationer inom telegrafuerket användes som första hjälp vid kroppsskada förbandslådor av mindre typ (samaritlådor). Innehållet i en dylik lada betingade vid styrelsens senaste inköp (år 1922) en kostnad av ungefär 7 kronor pr uppsättning. Tillverkningen av lådorna sker vanligen vid telegrafverkets verkstad. Man beräknar en nyanskaffning för cirka 50 lådor arligen.

Vid statens järnvägar finnas cirka 700 bandage- och medikamentslådor, placerade huvudsakligen & stationerna. lnköpspriset för dylik låda uppgick år 192l till omkring 20.kronor pr styck. Kostnaden för komplettering av lådorna utgjorde samma år tillhopa C 254 kronor, varjämte 130 nya lådor då anskaffades. )

Sta/ens eatten/allsverk har cirka 200 förbandslådor av olika typer 'och stor- lekar utplacerade vid kraftverken och arbetsplatserna i övrigt. Lådorna kom— pletteras. mera eller mindre fullständigt, åtminstone en gång årligen. Kost— naden härför kan, enligt de, sakkunniga tillställda uppgifter, beräknas till cirka 15 kronor pr låda och år.

inom (Imnänuer/fet finnas at de revir, där arbetare äro anställda, tillgängliga dels första förband med jodsprit för användning vid mindre skador dels för användning vid större skador förbandspaket av två olika typer. Ifrågava- rande l'örbandsartiklar inköpas, enligt de sakkunniga meddelad uppgift, een— tralt av doniänstyrelsen; styrelsen utsänder på rekvisition förbandsartiklarna till vederbörande förvaltningsmyndigheter genom vilka desamma tillhanda- hållas a de olika arbetsplatserna. Det ärliga behovet av förbandsartiklar uppskattas till ett värde avi runt tal 1.000 kronor. Den direkta förbruk— ningen av artiklarna är visserligen icke så stor, som nämnda summa antyder, men därigenom att förbandsartiklarna ofta medtagas till avlägset belägna arbetsplatser och såväl under transporten som efter framkomsten icke alltid kunna förvaras på fullt nöjaktigt sätt, måste räknas med en större avgång än den direkta förbrukningen medför.

Statsverkets kostnad för nyanskaffning och komplett-ering av förbands— lador och dylik materiel för ovan angivna verk kan, med ledning av de erhallna uppgifterna, beräknas till cirka 20 000 kronor årligen. För tele- giafveiket och domänverket sker upphandlingen centralt genom respektive styielseis försorg

I (t/cemedels— och förbands- lådor.

IV. Anskaffningen av kemikalier m. m. vid stats- eller statsunderstödda institutioner.

De statliga respektive statsunderstödda institutionerna förbruka i avse— värd utsträckning tekniska artiklar samt fin- och grovkemikalier ävensom utensilier av olika slag för andra ändamål än sjukvård t. ex. för desinfi— cering, analyser och andra undersökningar m. 111.

Vad först angår de tekniska artiklarna, utgöres den övervägande delen av dessa utavirengöringsmaterialier såsom soda, Sapa, tvål o. s. v. I sitt betänkande III, avgivet den 21 januari 19211, hava centralupphamllings- sakkunniga meddelat uppgifter angående den årliga förbrukningen av. bland annat, soda, såpa och s. k. hushållstvål vid statsinstitutionerna och i sam- band därmed föreslagit vissa ändringar i anskaffningssättet beträffande dessa artiklar, åsyftande besparingar för statsverket.

Angående åtgången av fin- och grovkemikalier samt utensilier för kemiskt, fysikaliskt m. fl. ändamål hava militärapotekssakkunniga infordrat upp- gifter från ett antal stats— och statsunderstödda institutioner, belägna före- trädesvis i huvudstaden men även åt andra orter. I det följande lämnas ett sammandrag av dessa uppgifter, därvid märkes, att hänsyn i allmänhet tagits endast till sådana artiklar, som plåga saluföras å apotek respektive hos kemikaliehandlande.

Ungefärlig ärlig: kustnnd för: utmsilier f. kuin. in. fl. ändamål.

kemikalier, fin - och _Q'I'l >v-.

Kr. Kr. Inom Stockholm:

Art.- och ingenjörhögskolan ............................ 300 250 Stockholms tygstation ................................ 2000 # Ammunitionsfabriken... ' 3 500 — — Flottans varv .................................................................. 6000 ,. Sjökrigshögskulan ............................................................ 150 125 Sjökarteverket .................................................................. 700 *- Statens järnvägars I distr. ................................................ 4000 ,, Statens bakteriolog. laborat. ............................................. 7000 25 000 Statens rättskem. laborat. ................................................ 500 500 Statens farmaceut. laborat._ ............................................... (500 800 "Statens vet.-baliteriolog. anstalt .......................................... 2000 8000 Mynt— o'ch justeringsverket ................................................ 2500 100

Transport 2!) 250 24 775

1 Sid. 412 ff.

Ungefärlig ärlig kostnad för: utensilier [. kem. lll. fl. ändamål. Kr. Kr. 'In-ausport 29 250 34 775 Kentrollistyrelsrn ............................................................... 400 400 Karol. metliko-kirurg. inst. S 000 8000 Tamlläkareinslitutet 1 1 Stockholms högskola ......................................................... 4000 8500 'l'ekniska högskolan 13 000 10 800 Statens prtn'ningsanstalt ................................................... 4 000 8 000 Fax-maeealislm institutet 6 000 6000

Allmänna läroverk m. fl. ........................................ 3300 4500 1

kemikalier, fin- och grov-.

Naturhistoriska riksmuseum ................................................ 2 500 'l'ekniska skolan ............................................................... 300 300 'Sveriges geologiska undersökning' ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 450 700 Staten—' slwgsiörsöksanslall ................................................ 500 850 ('.entralansl. f. försöksväszt pa jordln'uksomradet .................. 1 700 1700 Skog—:hiigskolan 450 150

Summa 74 450 84 75

L'lmn Slask/ialla:

Åkers krutbruk ............................................................... 2 600 Karlsborgs lygstation 650 Aminunitionslahrikeu a Ix'ai'lsl.|oi';.r ....................................... 19500 Bodens lygslation ............................................................ 150 Flottans station i Karlskrona .............................. , ..... . ........ 48 000 Uppsala universitet 10 700 7500 Lunds universitet 10 000 9 000 Chalmers tekn. institut. ...................................................... 3 500 3 500 Ultuna lantln'uksinslitut 900 900 l.:inlluruks- o. im'jeriinst. vid Alnarp -2900 1200

Summa 98 900 22 100

Flera av de hörda myndigheterna hava betonat,'att vid inköpen stor vikt måste läggas vid kvaliteten, på det att de analyser och andra under- sökningar. som institutionerna hava att verkställa, eller de tillverkningar, som vid vissa av dem bedrivas, må bliva fullt tillfredsställande.

Nu omhandlade varor inköpas i stor utsträckning från kemikalieaffärer oeh droghandlande inom eller, särskilt beträffande vissa artiklar, utom landet. Under senare tid lärer den låga utländska valutan hava medfört en stegring av köpen utifrån. De inhemska civila apoteken torde endast i mindre omfattning tjäna som leverantörer.

' Uppgift ej erhallen.

Bris-ler ur ermiisalorislr xynpuu kl.

V. Brister i nuvarande ordning för läkemedelsanskaffning vid armén och marinen.

Ivärt land finnes blott ett statsapotek, garnisonssjukhusels i Stockholm apotek. Apoteket åligger dels att bereda oeh utlämna läkemedel för sjuk- husets behov samt till de i Stockholm förlagda truppförbanden av armén och marinen ävensom, efter särskilt beslut av arméförvaltningens sjukvårds- styrelse, för annat arméns behov, dels o ek att verkställa kemiska under- sökningar och yttra sig över beskaffenheten av de för leverans till sjukhuset erbjudna varor; därjämte skall ä apoteket åt sjukvårdselever samt till apote- ket beordrad läkar- oeh farmaceutisk personal meddelas undervisning i läke- medels beredning, dispensering m. m?

Under de sista fem åren har apotekets rörelse mer än fördubblats, vilket belyses av följande tal:

Försäljningssuinmu. Inköpssumma . lin-utt obeha llning. Kr. Ökning. Kr. Ökning. Kr. Ölming. % % % År 1917 ........................... .lo 359 - _ 23 sai _ _ , ltt—177 ——— » 1921 ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 85200 lll'l 37001 510 .frt 205 19203

Apotekets bruttobehållning utgjorde under åren 1917—1021 i medeltal 38 817 kronor årligen. Omkostnaderna för avlöningar samt hyra, värme, belysning oeh vatten m. ni. kunna, jämlikt årsredogörelserna för apoteket, under samma tid beräknas till ett årligt belopp av 12 200 kronor, varav framgår, att nettobehållningen av rörelsen kan under ifrågavarande femårsperiod uppskattas till i runt tal 26 600 kronor för år.

Ovan anförda tal angående rörelsen vid garnisonssjukhusets apotek taga icke hänsyn till den särskilda försäljning av läkemedel. som därifrån ägt rum sedan slutet av år 1920. Enligt vad förut omnämnts'z, uppdrog nämligen arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse den 24 augusti 1920 åt apoteket att för- medla distributionen av det läkemedelslager till ett sammanlagt värde av 72 335: 61 kronor, som sjukvårdsstyrelsen under år 1920 inköpt av medicinal- styrelsen. Beloppet av de under år 1921 genom apoteket fran nämnda lager försålda läkemedel uppgick till inemot hälften av apotekets ordinarie för- säljningssumma samma år. Någon förstärkning av apotekets arbetskrafteri och för denna försäljning har icke ägt rum, liksom ej heller någon särskild er- sättning anvisats apotekspersonalen för sagda bestyr.

Om man bortser från denna tillfälliga utvidgning av rörelsen. kan apoteket vid garnisonssjukhuset i Stockholm —— elmru det enda militärapoteket i

lJfr sid. "20 f. 2 Sid. 20.

Sverige _ sägas vara av allenast lokal betydelse. Endast undantagsvis sker nämligen från apoteket, efter vederbörlig rekvisition, försäljning av läkemedel till truppförbanden i landsorten. Häri ligger givetvis en organisa- torisk svaghet. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse erhåller icke genom militärapoteket en överblick av arméns läkemedelsbehov vare'sig kvantita- tivt eller i avseende ä vilka läkemedel företrädesvis komma till användning. Samma gäller marinförvaltningen beträffande marinens formationer. Man torde måhända invända, att en sådan överblick kan hämtas ur de räkningar från de civila apoteken, vilka i samband med räkenskaperna i övrigt ingå till arméförvaltningen respektive marinförvaltningen. Bestridas kan dock ej, att. denna utväg. om den anlitas. är ganska obekväm och endast så att säga indirekt leder till målet. De militära centralmyndigheterna sakna genom frånvaron av en militär apoteksorganisation möjlighet att snabbt och tillför— litligt hållas under-kunniga om den tillgäng till olika slags läkemedel respek- tive ersättningsmedel för sådana. vilkeni allmänhet eller för särskilda fall måste nr militär synpunkt. finnas beredd inom landet.

De betänkandet åtföljande tabellbilagorna 1 och 2 meddela, enligt en av de sakkunniga verkställd utredning, uppgifter rörande läkemedelskostnaden m. in. vid arméns och marinens formationer —— med undantag för garnisonssjuk— huset 1 Stockholm — under är 1920. Tabellbilagan 1 avser läkemedelskost- naden m. m. för manskap (inkl. i förekommande fall officerare, underoffice- rare. nrll civil personal). tabellbilagan 2 läkemedelskostnaden 111. m. för djur. I och för sagda utredning hava de sakkunniga i detalj genomgått alla räk- ningar a läkemedel samt för sjukvården använda tekniska artiklar, vilka rekvirerats för armen och marinen under anförda år. Såsom pro labore— ersättning har i tabellbilagorna upptagits det belopp, som motsvarar skill— naden mellan räkningarnas slutsumma i varje fall och priset 51 ingredien- serna till de å räkningarna debiterade läkemedlen. I tabellbilagorna har vidare åtskillnad gjorts mellan kostnaden för läkemedel, å vilka ingen rabatt utgått. samt för läkemedel, å vilka beviljats 20 respektive?-30 procents rabatt. Förstnämnda kostnad har erhållits sålunda, att från varje räknings total- belopp dragits summan av pro laborc-ersättningen samt kostnaden för de läkenudel, varå rabatt beviljats.

Gällande medicinaltaxa föreskriver en rabatt av 20 procent vid rekvisition av läget 500 gram och 30 procent vid rekvisition av lägst 1 000 gram utav en oth samma vara.

Beträffande tabellbilagornas sista kolumn >>pro labore-ersättning pr recept>> må aninärkas, dels att vid beräkning av där angivet medeltal icke medtagits de recept, som genom garnisonssjukhusets i Stockholm apotek expedierats från sjukvårdsstyrelsens läkemedelsförråd, alldenstund för dessa recept icke utgått någon pro labore-ersättning, dels ock att de i tabellbilagan 1 för i Stockholm förlagda truppförband redovisade medeltal ställa sig för— hållandevis lägre än för övriga truppförband, enär den s. k. extra expedi-

Brislcr ur ekonomisk synpunkt.

tionsavgiften, som under år 1920 utgick med 25 öre pr recept., icke debiteras för läkemedel, utlämnade från garnisonssjukhusets apotek; arméns trupp- förband i Stockholm tillgodosågo under år 1920 hela sitt behov av läkemedel för manskapet från sagda apotek.

Kostnaden för läkemedel m. m. för arméns och marinens formationer för— delade sig under år 1920, enligt tabellbilagorna 1 och 2, på sätt efterföljande

sammanställningar utvisa: .X r lll t'. 11.

För manskap. För djur. Kr. % Kr. % Pro labore—ersättning _____________________________________________ 17 541 1015 5 313 171 Kostnaden för läkemedel, vara beviljats: ingen rabatt .................................................... GJ 395 :ss-e 111 4438 461; "30 (ln ” ................................................... 531211 l'l'ti 3 (374 U'!) 30 ?,, » (35 174 381; 7 586 2—1'4 Summa läkemedelskostnad 168 624 1000 31 046 100'0 Kostnaden för tekn. artiklar, avsedda för sjukvård ......... 25 817 - » -1 35.3 - Summa kostnader 191 441 ., 35 4111 #— M a r i 11 c 11. För manskap. För djur. Kr. % Kr. % Pro laborc-ersältning ............................................. 124099 22'5 513 22'4 Kostnaden för läkemedel, vara beviljats: ingen rabatt ................................................... 43 333 om iso (:o-5 20 % » ................................................... (; sas s.; 13 fre 30 % » ................... 121135 lö's & 31 Summa läkemedclskostnad 81 964 lUU'U 259 1000 Kostnaden för tekn. artiklar, avsedda för sjukväid ______ 12 899 ”_ 299 — — Summa kostnader 9-1 863 , 5518 »—

Den i tabellbilagan 1 redovisade läkemedelskostnaden för arméns och mari- nens manskap omfattar, såsom förut nämnts, icke kostnaden för de'läke— medel respektive för sjukvården använda tekniska artiklar, vilka under år 1920 tillhandahöllos garnisonssjukhuset i Stockholm från dess apotek. Sist anförda kostnad belöpte sig till sammanlagt 73 325 kronor. Den totala kost— naden för läkemedel m. m. för armén och marinen under år 1920 utgjorde alltså 398 588 kronor eller i det närmaste två femtedels miljon kronor.

Antalet recept samt den på varje sådant i genomsnitt fallande pro labore— ersättningen voro jämlikt tabellbilagorna 1 och 2 under år 1920 följande:

Pro labore-

ersättn. Antal pr recept. recept. ()rc. Armén: För manskap ................................................... 2-2 574 mn » djur ......................................................... 5 511 91531 Marinen: ' För liian—skap ................................................... 17 033 ion-s

» djur ......................................................... (if) 39"?

För att vinna en närmare kännedom om de i samband med kostnadsfrågan stående förhållanden är det emellertid nödvändigt att beträffande läkemedels- utgifterna för manskapet göra en åtskillnad mellan sådana, som falla på den individuella recepturen —— d. v. s. avse fall, då recept utskrives för särskild person. som äger att på det apotek, han önskar, utfå medicinen _ och sådana för sjukhusen, truppförbandens sjukrum o. s. v. Utgifterna ställa sig väsent— ligt olika i dessa fall dels med hänsyn till den pro-labore-ersättning, som utgår för varje recept, dels och huvudsakligen på grund av den olika möjligheten att tillgodogöra sig de i medicinaltaxan föreskrivna rabatter. För sjukhus, sjukrum o. s. v. kunna större. rekvisitioner göras och i samma mån på grund av rabatterna besparingar ske. Pro labore—ersättningen spelar emellertid även en roll. Vid expedition av läkemedel enligt recept eller därmed jämför- lig läkemedelsformel utgå nämligen dels en expeditionsavgift av 30 öre dels en extra expeditionsavgift, för närvarande bestämd till 35 öre, eller tillhopa 65 öre, medan vid expedition i handköp (enligt rekvisition) expeditionsavgiften utgör allenast 5 öre. Vid expedition enligt recept tillkommer dessutom avgift för vägning, mätning eller uppräkning, vilken avgift utgår för ämnen, som icke äro försedda med giftmärke, med 5 öre för varje vägning etc. samt med 10 öre för två eller flera. Vägning o. s. v. av med giftm'ärke försedda ämnen ersättes med 25 öre för varje vägning etc. samt med 50 öre för två eller flera. Rekvisitionsformen kan givetvis lättare användas a sjukhusen o. s. v. än vid den individuella sjukbehandlingen.

Vid sammanställandet av uppgifterna i tabellbilagan 1 har skillnad ej gjorts mellan individuell receptur och annan förskrivning. En bearbetning av materialet har emellertid av de sakkunniga verkställts även i sådant. hän— seende.

Av arméns 22 574 recept kommo endast 1268 eller 36 procent på den individuella recepturen, medan 21306 eller 911 procent avsågo annan för- skrivning.

Kostnadsbeloppen fördelade sig på sätt framgår av nedanstående samman— ställning: '

Individuell Annan receptor. förskrivning. Kr. % Kr. % l'ro labore—ersättuing ...... _ ....................................... 1 749 35'2 IG 093 9” Kostnaden för läkemedel, vara beviljats: ingen rabatt ...................................................... 5 '1 61459 4" 20 992 1 65 116 Summa läkemedelskostnad 4 061 1000 163 660

Av marinens 17 033 recept avsågo 7577 eller 415 procent individuell receptur och 9 456 eller 555 procent annan förskrivning. Kostnadsbeloppens fördelning var här följande:

44 . M a r i n e n. Individuell Annan receptur. förskrivning. Kr. % KP. % Prolabore-ersättning ............................................. 3417 39'7 10281 109 Kostnaden för läkemedel, vara beviljats:

ingen rabatt .................................. 12 ölnl 59'5 30 719 501”- "20% » ...................................................... 115 m; assa 11-:-. 30% » ...................................................... 45 o-z msec 21-2

Summa läkemedelskostnad ”Zl 191 1000 (30 773 100 o

Utgifterna för läkemedel vid armén ochmarinen stiga, såsom av de i det föregående införda sammanställningarna framgår, till så avsevärda belopp årligen, att sättet för förskrivningen av dessa läkemedel bliver av stor ekono- misk betydelse för statsverket. Avreeeptets formella avfattning beror i större eller mindre grad den expeditionsavgift samt de rabatter m. in., som utgå för läkemedlet; sättet för förskrivningen i övrigt inverkar på den pro labore-ersättning, som kommer att debiteras; därtill kommer betydelsen av val utav läkemedel med ungefär enahanda terapeutiska verkan men olika dyrhet på grund av namnskydd, patent eller av andra orsaker.

Vid den detaljgranskning av arméns och marinens läkemedelsräkningar för år 1920, som verkställts av de sakkunniga, har befunnits, att i flera hänse- enden erinringar kunnat göras mot det sätt, varpå förskrivning ägt rum.

Sålunda hava vederbörande läkare och veterinärer icke i tillräcklig grad tagit hänsyn till den betydelse, formen för föl-skrivningen äger ur kostnads- synpunkt på grund av de expeditions- m. fl. avgifter, som utga och förvilka redogjorts i det föregående. Som exempel mä anföras. att räkningen för ett truppförband under andra halvåret 1920 upptog 109 förskrivningar, vilka samtliga skett i receptforin, ehuru rekvisitionsformen kunnat användas i 43 av dessa fall. Den merutgift, som på grund härav åsamkadcs statsverket, uppgick till 23: 65 kronor, alldenstund expeditions- (vägnings—) ersättningen. som även i dessa 43 fall debiterats med 60 öre, skulle, därest rekvisitionsformen använts, hava utgjort allenast 5 öre. För ett annat truppförband uppgick merutgiften under tredje kvartalet 1920 till 55 kronor, i det att rekvisitions- formen skulle hava kunnat anlitas vid 100 av räkningens 174 förskrivningar: alla förskrivningar hade skett i receptform. Då liknande förhållande kunnat i större eller mindre utsträckning iakttagas beträffande nästan alla arméns och marinens läkemedelsräkningar anförda år, framgår därav ofört—ydbart, att den alltför ringa omfattning, vari rekvisitionsformen användes, 'ållar staten en icke oväsentlig merutgift.

En ännu större sådan tillskyndas stat-sverket därigenom. att vederbörande läkare respektive veterinärer icke i önskvärd utsträckning begagna sig av de möjligheter till besparing. som enligt gällande grunder för läkemedelstarering medgivas i form av rabatter, beviljade vid inköp av större kvantiteter. utav

en och samma varal. Räkningen för ett truppförband under tredje kvartalet 1920 utvisade sex under kvartalet gjorda rekvisitioner av acetvlsalieylsyre- tabletter, varje rekvisition om 800 tabletter a 1 gram. Vid ett annat truppför- band hade under första kvartalet 1920 utskrivits tillhopa 5 600 gram acetyl- salicvlsvrai poster om 100 gram (11 stycken) och 500 gram (9 stycken). Hade i dessa fall rekvisition i stället avlåtits ä 1 000 tabletter respektive 1 000 gram substans för varje gång, skulle en besparing hava gjorts av lagt räknat & tabletterna 15 kronor samt å substansen 25 kronor.

Till ytterligare belysande av, vilken betydelse ett hänsynstagande till gällande rabattsatser äger ur ekonomisk synpunkt, må anföras följande sam- manställning, avseende kostnaden vid rekvisition av acetylsalicylsyretabletter ä 1 gram enligt nu gällande inedicinaltaxa:

100 stycken ......................................................... 3: 95 kronor 400 » 15: 80 » 500 » 15: 80 » GOO » 18: 96 » 700 » 22: 12 » 800 » 25: 28 » Soo », *27: (35 »

1 ooo » 27: 05 »

För ett tredje truppförband hade under första kvartalet 1920 verkställts 44 rekvisitioner av en blandning, vari ingingo Mixt. Camphor. och Spir. vin. gall. med 500 gram varde 'a. Hade de båda ingredienserna i stället utskrivits i kvantiteter om 1 000 gram varje gång, skulle kostnaden för den under kvar- talet rekvirerade totalkvantiteten blivit 46: 86 kronor lägre än den nu debi— terade.

Det har vidare framgått, att vederbörande läkare respektive veterinärer i avsevärd omfattning utskriva onödigt komplicerade beredningar, namn- skyddade eller eljest onödigt dyrbara läkemedel. Såsom typer för onödigt komplicerade beredningar kunna anföras nedanstående tre i räkningarna för år 1920 ej sällan förekommande receptformler:

Linct. pectoral ................... gm 700 Dee. Uvae ins. Emnls. terebintlr, » 300 Inf. Bncco & .................. ,— » 100 Emuls. Camphor. ............... Hydr. chloral.

Dec. Seneg. ..................... gm 500 Emuls. terebinth._

Mixt. Camphor. Chlor. ammon.

Spir. am. anis.

Extr. Glyc. Vin. Glch opiat. &

1 Angående dessa rabatter se sid. 41.

Som exempel på namnskyddade eller onödigt dyrbara läkemedel må tjäna följande i militär praxis allt emellanåt brukade läkemedel: Yeronal., Emuls. Camphor. och Vin. Glycyrrh. opiat.

Enligt gällande medicinaltaxa kosta 10 gram Verona]. 1: 05 kronor och samma kvantitet ersättningsmedel därför, Diaethylmalonylcarbamid. 0:80 kronor, 500 gram Emuls. Camphor. 2: 88 kronor och samma kvantitet ersätt- ningsmedel eller Mixt. Camphor. 1: 18 kronor samt 500 gram Vin. Glycyrrb. opiat. 12: 40 kronor och samma kvantitet ersättningsmedel eller Tinct. Gly- cyrrh. opiat. 5: 60 kronor. Prisskillnaden mellan nu anförda läkemedel i de kvantiteter, som angivits tillika de, vilka ofta utskrivas — bliver alltså respektive 0: 25, 1: 70 och 6: 80 kronor. Härav framgår tydligt, att för staten kan uppstå en avsevärd merutgift, om dyrbarare läkemedel i större utsträck- ning användas i stället för billigare likvärdiga.

Enligt vad räkningarna slutligen givit vid handen, förekommer på sjuk- husen och i sjukrummeu i allt för ringa utsträckning dispensering av läke- medel respektive självberedning av sådana enkla läkemedel, i fråga om vilka självberedning borde kunna utan olägenhet verkställas. För ett fartyg under expedition hade under tiden februari —— april 1920 rekvirerats sammanlagt 2 300 acetylsalicylsyrepulver ä 1 gram i poster om 100 stycken (2 gånger), 200 stycken (8 gånger) och 500 stycken (1 gång) samt 2.900 acetylsalieyl- syretabletter, likaledes ä 1 gram, i poster om 200 stycken (7 gånger) och 500 stycken (3 gånger). Pulvren betingade en sammanlagd kostnad av 193:10 kronor och tabletterna 208 kronor, vilket gör tillhopa 401: 10 kronor. Hade självdispensering förekommit av i poster om 1 000 gram inköpt substans, skulle totalkostnaden hava stannat vid högst 155 kronor. Skillnaden till statens nackdel bliver sålunda i detta fall ej mindre än cirka 245 kronor. Vid ett truppförband (kar) inköptes under tredje kvartalet 1920 1 000 acetyl- salicylsyrepulver ä 1 gram till ett sammanlagt pris av 74: 85 kronor. Vid självdispensering skulle här hava inbesparats minst 45 kronor.

Vid armén och marinen utskrivas 3 % vätesuperoxid och Burow's lös- ning i mycket stora kvantiteter årligen. Även beträffande dessa läkemedel skulle självberedning kunna åstadkommas på så sätt, att vederbörande läkare utskreve koncentrerade lösningar, vilka sedan på sjukhusen eller i sjuk- rummen utspäddes till i varje särskilt fall önskad styrka. Till belysande av den ekonomiska betydelsen härvidlag må anföras, att, medan 1 000 gram 3 % vätesuperoxid betinga ett pris av 2: 10 kronor, 1 000 gram 30 % vätesuperoxid kosta 6: 30 kronor, vadan alltså 1: 47 kronor kunna genom självberedning inbesparas pr 1 000 gram. För Burow,s lösning ställa sig motsvarande kost- nader respektive 1: 75 k1onor (3 %) och 3: 15 kronor (9 %); besparingen vid självberedning bliver salunda här 70 öre pr 1 000 gram.

Även genom själv beredning av enklare lösningar såsom av borsy ra, bromna- trium m. fl. kunna bespa1ingar ernås.

De missförhallanden, för vilka nu redogjorts —— såsom missförhållanden lära nämligen de anförda förfarandena få betraktas — bero givetvis i ej ringa man därpå, att vid läkar- respektive veterinärutbildningen tillräcklig upp— märksamhet hittills icke ägnat-s åt läkemedelsekonomien, till en del även därpå, att vid truppförbanden i stort sett saknas med enklare läkemedelsberedning förtrogen personal ävensom, åtminstone på många ställen, tillräcklig farma- ceutisk utrustning. Auskaffuingskostnaden för den 21 ett truppförband i och för beredning av enklare läkemedel erforderliga farmaceutiska utrustningen behöver emellertid ej överstiga det jämförelsevis ringa beloppet av 100 kronor. Att denna utgift skulle snart nog kunna många gånger 0111 inbesparas, lärer ol'örtydbart framga av de exempel, som ovan anförts.

Även beträffande hygieniska arbeten hava vid granskningen av trupp— ft'n'bandeus räkningar iakttagits åtgärder, som föranlett onödigt stora utgifter för statsverket. Under år 1920 föranstaltades sålunda vid ett truppförband i landsorten om desinfektion mot vägglöss av vissa lokaler till en sammanlagd kostnad av 3 1185: 40 kronor. Desinfektionen verkställdes av enskild firma. Oaktat arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse hänvisat truppförbandschefen till i första hand apotekaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm för arbetets verkställande, blev denne icke tillspord i ärendet. Vid ett truppförband i Stockholm verkställdes under samma år enahanda desinfektion — ävenledes genom enskild firma ,_ till en kostnad av 1793 kronor. I fråga om båda dessa arbeten gäller, att, om desamma utförts under planläggning av apoteka- ren vid garnisonssjukhuset i Stockholm och med användande i övrigt av arméns personal, kostnaden för desamma säkerligen stannat vid ungefär hälften av de belopp, som nu erlades. Genom ovannämnda apotekares försorg verkställdes under oktober 1920 desinfektion av samma art, som ovan sagts, av en utav Norrbottens regementes kaserner i Boden. Statsverkets totalkostnad härför uppgick till 967: 76 kronor.

I juli 1020 uppköpte en marinens myndighet i landsorten, genom civilt apotek, i och för desinfektion 6078 kg. cyankalium till ett pris av 5 kronor pr kg., medan samtidigt vid flottans station i Stockholm fanns ett betydande lager cyannatrium, vars desinfektionsvärde är cirka en tredjedel större än cyankalium, men som det oaktat inköpts —— genom apoteket vid garnisons— sjukhuset i Stockholm — till ett pris av allenast 2: 10 kronor pr kg.

De 1111 uppräknade exemplen torde tydligt nog röja, att den brist på enhetlighet i kontroll— 111. fl. hänseenden, som vidlåder den nuvarande ord- ningen för anskaffning av läkemedel m. in. vid armén och marinen, länder staten till ekonomiskt förläng.

Sedan de sakkunniga beretts tillfälle att inför sjukvårdsstyrelsen framlägga de erfarenheter, som av dem gjorts vid granskningen av apotek'sräkningarna för armén, har sjukvårdsstyrelsen den 10 mars 1922 utfärdat anvisningar för ernående av en mera ekonomisk förskrivning av läkemedel till armén. I dessa

Brister ur säkerhets- synpunkt.

anvisningar, om vilka redan talats i det föregåendel, redogöres för på vad sätt, vederbörande läkare skall kunna avgöra, huruvida receptformen behöver komma "till användning eller om anskaffningen kan ske i form av rekvisition. Anvisningarna inskärpa vidare vikten av, att hänsyn tages till gällande rabatt— satser, att dyrbarare läkemedel utbytas mot billigare likvärdiga, samt att självberedning av enklare läkemedel ävensom dispensering koiumer till stånd i alla de fall, där sådant kan ske utan olägenhet.

I likhet med arméföwaltningens-sjukvårdsstyrelse har marinfön'altningen den 26 januari 1921 anmodat vederbörande myndigheterålägga underlvdai'ide läkare att vid utskrivning av medicin icke onödigtvis använda receptfi'irnn-n utan, när så kan ske utan olägenhet eller fara för missbruk samt du fråga är om s. k. handköpsvaror, giva läkemedelsrekvisitionen sadan form, att expeditionsavgift. icke ma uppbäras av apoteken. Såsom ett förklaraiu'le till- lägg härtill har marinförvaltningen sedermera beslutat föreskriva. att (mö— digt komplicerade beredningar skola undvikas. att billigast möjliga ingre- dienser skola komma till användning, samt att förskrivningen skall ske i ekonomiskt mest lämpliga form, hörande därvid tillika iakttagas, att sadana tillredningar, som kunna verkställas av sjukvårdspersonalen, utföras av denna.

Nödvändigt är emellertid, att efterlevnaden av dessa anvisningar över— vakas. då effekten av desamma kan befaras eljest bliva ringa. Huruvida anvisningarna följas, iakttages givetvis lättast av en faekman pa omradet (apotekare). Da emellertid, såsom förut framhållits, apoteket vid garnison.—a— sjukhuset i Stockholm har en övervägande lokal betydelse. fram'gar därav. att apotekaren därstädes förmår kontrollera rekvisitionssä'ttet egentligen endast beträffande truppförbanden i Stockholm. Frånvaron av en militär apoteksorganisation" gör sig påmind även i detta hänseende.

En granskning av räkningarna från de civila apoteken för utrönande av anvisningarnas efterlevnad vid förskrivningar från dessa s_vnes de sakkun- niga oundgängligen erforderlig. Huruvida en sådan kontroll för närvarnde kan med nödig effektivitet åstadkommas inom vederbörande centrala förvalt— ningsmyndigheter, är för de sakkunniga vanskligt att bedöma; att kontrollen skulle göras mest effektiv, om den överlämnades till en farmaceutiskt utbil- dad person, därom torde olika meningar knappast behöva råda.

En tredje och sista svaghet hos nuvarande ordning för läkemedelsanskaff- ning vid armén och marinen är, att icke på ett i'någon mån tillfredsställande sätt sörjts för tillgången av läkemedel i händelse av blockad eller vid andra utomordentliga tillfällen. Man behöver ej gå så långt som till förutsättande av ett krig för att inse de svårigheter, vilka för ett land, där självförsörjning av läkemedel är i väsentlig mån utesluten, komma att möta vid omöjlig- gjord eller försvårad import från utlandet. '

I slutet av februari och början av mars 1922 inträffade, för att anföra ett nära liggande exempel, att ett så allmänt brukat läkemedel som senegarot

1 Sid. eo.

_ vid denna tid särskilt efterfrågat på grund av rådande influensaepidemi — . icke kunde uppbringas hos de svenska drogengrossisterna, emedan tillför- seln från utlandet under några veekor varit stängd på grund av ishinder. Ifrågavarande läkemedel får visserligen icke anses oundgängligen nödvändigt för sjukvården, alldenstund ersättningsmedel finnas, men det kunde, på sätt förhållandena nu äro ordnade, lika väl hava inträffat, att bristen _vppats a ett läkemedel av större vikt för sjukvården och praktiskt taget oersättligt, såsom morfin, aeetylsalieylsyra m. fl. Vilka svårigheter bristen på ett reserv- lager inom landet utav läkemedel av sist angivna slag skulle under nyss anförda eller liknande förhållanden medföra beträffande såväl den militära som den civila sjuln'ården, är lätt att föreställa sig.

De avtal. som träffats mellan militära myndigheter och civila apoteksföre— ståndare om tillhandahållande av läkemedel åt armén och marinen vid extra- ordinära fällen, torde vara av ringa värde, vilket även framhållits av apoteks— koinmittön. '

-tpotekskommitten anför i detta sammanhang följande: »Vid krigsutbrott eller under krig torde de apotek, med vilka kontrakt slutits, sakna möjlighet att uppfylla kontraktsbestämmelserna och fullgöra däri åtagna leveranser till följd av omöjlighet att då anskaffa de varor, som för ändamålet erfordras. Att innehavarna av de apotek, med vilka avtal träffats, skulle kunna under fredstid städse ligga i förråd med alla de kontraherade ._ varorna och hålla detta lager vid makt till erforderligt omfång genom omsätt- , ning i rörelsen samt behövlig förnyelse, förutsätter, dels att dessa samma varor under normala förhållanden finna den användning i sjukvården, att de kunna vid apoteket till allmänheten omsättas i den myckenhet, som möjliggör nödvändig förnyelse för lagrets hållande i brukbart skick, dels ock att bestäm- melserna om de varor och kvantiteter, som avses, icke under tiden undergå ' några väsentliga förändringar, med mindre än att gottgörelse beredes för det, som genom sådana förändringar kommer att sakna avsättning.

Det lär nämligen hava inträffat, att när giltighetstiden för dylikt kont-rakt .! gått till ända, utan att några varor under kontraktstiden uttagits, apoteks- 1 innehavaren förelagts till godkännande nytt kontrakt, innehållande andra 3 kvantiteter och även delvis andra varor än de i det äldre kontraktet angivna. i Har då, såsom väl i regeln varit förhållandet, apoteksinnehavaren hållit i lager kontraherade varor för att möta rekvisitioner, som emellertid uteblivit, *. råkar sannolikt apotekaren i förlust genom de vidtagna kontraktsändringarna, ' om icke rätt till gottgörelse härför överenskommits.

Men även om de förutsättningar, som kommittén nu förordat till iakttagande vid förnyelser av leveranskontrakt, uppfyllas och de kontraherade varorna verkligen kunna levereras till bestämda myckenhet-er, då kontrakten vid ! krigsutbrott komma i tillämpning, torde apotekens leveransmöjlighet där- med vara uttömd och vederbörande efter förbrukning av den första upp- sättningen varor stå strandsatt på vad, som ytterligare må erfordras i den del,

detta icke genom tillgång till råvara och beredning å apoteket kan ånyo anskaffas->.

I vad apotekskommittén sålunda anfört beträffande de civila apotekens oförmåga att, under nuvarande ordning, vid krigstillfälle förse armén och marinen med nödiga läkemedel kunna de sakkunniga till alla delar instämma. Erfarenheten från de gångna krigsåren talar därvid ett tydligt språk. Trots det att vårt land lyckades upprätthålla sin neutralitet och trots de åtgärder i olika riktningar, vilka vidtogos av medicinalstyrelsens läkemedelskommis— sion för tryggande av landets läkemedelsbehov, visade det sig snart, att till- gången på läkemedel blev allt knappare, att behoven måste till det yttersta inskränkas, samt att möjlighet icke förefanns att ersätta den bristande till— gången i den utsträckning, som erfordrades.

Med dylik erfarenhet för ögonen är det för de sakkunniga uppenbart, att de avtal om tillhandahållande av läkemedel till armén och marinen, som träf- fats med vissa apotek, icke fylla sitt ändamål.

VI. Behovet av ett statsapotek samt fördelarna därav.

Att de brister. som vidläda nuvarande ordning för läkemedelsanskaffning vid armen och marinen och för vilka ovan redogjorts, höra i möjligaste mån avhjälpas, därom torde alla vara ense. Olika meningar lära yppas först, när fraga uppstår om sättet, varpå en reformering av hittills rådande ordning ma lämpligen äga rum.

Det ligger nära till hands att först undersöka, huru förhållandena ställa sig I'Virllällandena i utlandet. Material härför lämnar den redogörelse för det militära apoteks— f "Handel" väsendet i vissa främmande länder, vilken såsom bilaga åtföljer detta be- tänkande. Redogörelsen omfattar 12 europeiska stater samt 2 stater utom Europa. nämligen Amerikas Förenta Stater och Japan.

Av de europeiska stater, som behandlas i redogörelsen, sakna endast Danmark och Norge ett militärt apoteksväsen.

I ])mmmrk är läkemedelsanskaffningen för armén och marinen ordnad på ungefär enahanda sätt som i Sverige. I Köpenhamn finnes sålunda vid där— varande garnisonSsjukhus inrättat ett apotek med i stort sett samma uppgifter som garnisonssjukhusets i Stockholm apotek. Dock förtjänar därvid anmärkas, att den leverans av läkemedel, som i Köpenhamn äger rum från garnisons- sjukhusets apotek till de garnisonerade truppernas sjukrum. till marinens formationer och till de sanitetsavdelningar, vilka tillhandahålla sanitets- materiel vid fälttjänstövningar m. m., är sedan länge fast reglerad, medan nwtsvarande anordningar i Stockholm delvis vidtagits helt nyligen och under väsentligt lösare former. _

Med samtliga apotek i Köpenhamn och i garnisonsstäderna utanför Köpen— hamn har gener-alläkaren genom vederbörande apotekareförening träffat överenskommelse, enligt vilken lämnas '10 procents rabatt på den medicin, som av arméns läkare rekvireras för arméns institutioner respektive för den arméns personal, som har rätt till fri medicin.

1 Norge finnes i fredstid intet militärt apotek ej heller något armén till— hörigt centralt förråd av läkemedel. Armén fyller i fred sitt läkemedelsbehov från de civila apoteken, av vilka ett tillhör staten, nämligen rikshospitalcts apotek i Kristiania. Den norska organisationen för arméns och maiinens förseende med läke- medel är emellertid genomförd med ganska mycken konsekvens. X arje trupp- förband liar ett mindre förråd av läkemedel, förpackat i en låda, märkt M., som föl't?S på trnppförbandcts förbinderivagn. Förnyelsen av detta förråd

sker för samtliga truppförband inom ll divisionen i regel fran statens (riks— hospitalets) apotek i Kristiania. Beträffande vart och ett av övriga truppför- band har avtal träffats med visst civilt apotek, enligt vilket avtal apoteket, har ensamrätten till leverans av läkemedel till truppförbandet, mot det att apoteket förpliktigar sig att föra på lager samtliga de läkemedel, som skola finnas i låda .H., och dessutom tredubbla mängder av de läkemedel, som finnas uppförda å en särskild mobiliseringsförteckning. Avtalens fullgörande kon— trolleras av divisionsläkarna. De i sanitetsutrustningen för marinens större fartyg ingående skeppsapotekcn utrustas, enligt avtal, i regel från ett. av apo- teken i Horten, som i allmänhet även förvarar desamma efter sjöexpedi- tions slut-. Såsom ersättning för sistnämnda bestyr har apoteket ensamrätt till leverans av läkemedel för marinens sjukhus. Vid tillfälle av krig skall sagda apotek i Horten, jämlikt träffat avtal, hålla en'läkemedclsdepot av närmare bestämd storlek uteslutande för marinens behov.

Beträffande granskningen av 'medicinalräkningar äro i Norge, liksom i Danmark, ingående bestämmelser meddelade. Granskningen, som i båda länderna verkställes med anlitande av fackmän (apotekare), av;—cr bland annat att så vitt möjligt kontrollera, att från såväl läkarnas (vctcrinärernas) som apotekens sida tillbörlig sparsamhet iakttages.

För tillgodoseende av den militära sjukvården under säväl freds- som krigs- tid finnes i Finland sedan år 1918 inrättat ett militärapotek med huvudapotek i Hälsingfors och tills vidare ett filialapotek i Viborg. Militärapoteket lyder under krigsministeriets sanitetsdepartement. Dess föreståndare (militär— överapotckaren) föredrager inför chefen för sagda departement alla ärenden rörande militärapotcksväsendet. ll'lilitärapoteket för alla medicinalier, desin- fektionsmedel m. m., vilka finnas upptagna i militärfarmakopen, samt där- utöver annan materiel enligt sanitetsdepartementets bestämmande.Inköpen ske av sagda departement på förslag av militär öv eiapotekaren.

Berättigade att rekvireia läkemedel, desinfektionsmedel m. m. han militär— apoteket äro läkarna vid alme'n, marinen och militärsjukhnsen samt veder- börande veterinärer och tandläkare. Relwisitionerna verkställas från när- mast belägna militärapotek, och läkemedlen expedieras i beredd form eller dispenscrade.

Till militärapoteket kommenderas värnpliktiga farmacie elever och far- maeie studerande för inhämtande av nödig utbildning, på det att de i händelse av mobilisering må kunna användas å under krigstid formerade fältapotek.

Det åligger militärapoteket att föra i lager bestämda kvantiteter av vissa särskilt angivna medicinalier 111. m. för att vid mobilisering kunna utan tids— utdräkt utrusta de vid krigstillfälle bestämda fältformationerna för armén samt motsvarande organisationer vid marinen.

De finska militärapotekarna äro tjänstemän i viss rang. Jämväl Tyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Spanien, Italien och Tjeckoslovakien ävensom Amerikas Förenta Stater och Japan hava organiserat ett militärt apoteksväsen med en kär av militärapotekare.

Mest utvecklat är det militära apoteksväsendet i Frankrike. Högsta inse- endet över den franska arméns sanitetsväsen utövas av VII avdelningen inom krigsministeriet. Avdelningen förestås av en generalläkare, som vid sin sida har en teknisk kommission sammansatt av militärläkare och militär— apotekare.

Militärajmtekarna äro på en gång arméns apotekare och kemister. I sist— nämnda egenskap hava de till uppgift att verkställa kemiska undersökningar av alla artiklar avsedda att levereras till intendentur och sjukvård. Allt, som erfordras för soldaternas beklädnad och underhåll, måstepasscra mili— tärajmtekarnas laboratorier för undersökning rörande de olika artiklarnas beskaffenhet. ,

Centralapoteket i Paris och den farmaceutiska institutionen i Marseille, "vilkas förvaltning är anförtrodd ät militärapotekare, anskaffa erforderlig utrustning av läkemedel och specialmateriel för arméns behov. Institutionerna inköpa råprodukter, kemiska produkter samt apparater. Sådana läkemedel, vilka äro till sin beskaffenhet svåra att kontrollera eller vilkas beredning är ekonomiskt lönande, färdigställas på dessa institutioners laboratorier.

Centralapoteket i Paris förvaltar huvuddelen av arméns mobiliseringsförråd utav läkemedel och därmed jämförliga artiklar samt- distribuerar dessa till armékårsapoteken. Inom varje armékår finnes nämligen inrättat ett kår- apotek i samband med något av de större inilitärsjuklmsen. Kårapoteket bereder och utjämnar läkemedel m. m. till de inom området förlagda sjuk- husen och till truppförbandens sjukrum samt verkställer kemiska undersök- ningar för armékarcns inköpskommission.

Förrådskontrollen vid militärapoteken är mycket detaljerad. varom mera i annat sammanhang.

På stat äro anställda 215 militärapotekare, av vilka 40 äro marinapotekare med tjänstgöring ombord på krigsfartygen samt å örlogshamnarnas sjukhus. lt'larinapotekarna lyda under marinministeriet. Av arméns 175 militärapote- kare tillhöra 60 kolonialtrupperna. *

Det militära apoteksväsendet i Belgien är organiserat efter i stort sett samma principer som i Frankrike. De anställda militärapotekarna tjänst- göra dels å eentralapotekct dels ä sjukhusapoteken dels å arméns institut för hygien, biologi och kemi.

(]entralapoteket lyder direkt under arméns sanitetsstyrelse och inköper under kontroll av samma styrelse läkemedel, förbandsartiklar,instrument, kemiska produkter och vissa övrigaför sanitetsvasendet erforderliga artik- lar. Apoteket tillverkar sterila förbandsartiklar, galeniska läkemedel, piller, tabletter m. m. På grund av de centraliserade inköpen uppgives apoteket vara i stånd att anskaffa varorna cirka 20 procent under i marknaden gäl— lande pris..

Centralapoteket levererar läkemedel m. m. dels till sjukhusapoteken och andra institutioner, tillhörande armén och marinen, dels ock till fängelserna,

statsjärnvägarna samt post- och telegrafverken. Sisti'iämnda grupp av stals— institutioner kunna rekvirera läkemedel jämväl från sjuklmsapoteken.

Militärapoteken utföra kemiska undersökningar av proviantartiklar Ill. lll. för armén och marinen.

Militärapotekarna rekryteras ur en kår av aspiranter. Aspiranterna anstäl- las efter avlagd farmacie kandidatexamenför en tid av 8 år och erhålla vid militärsjukhuset i den imiversittetsstad, där de bedriva sina studier, nödig militär och teknisk utbildning för den militärfarmacentiska tjänstgöringen. Militärapotekarnas antal uppgår enligt lag till 62.

Enligt den nuvarande ordningen i Tyskland utövas högsta inseendet över det militära apoteksväsendet av en överstabsapotekare med säte i försvars- ministeriet. Denne ombesörjer samtliga inköp av för den militära sjukvar— den erforderliga läkemedel, förbandsmateriel, instrument in. in.

Den nuvarande armén är indelad i två grupper vardera om cirka 51thth- man. Gruppstaberna äro förlagda till Berlin respektive Cassel. Inom vardera gruppstaben ledes apoteksväsendet av en gruppstabsapotekare, och för varje grupp finnes en självständigt arbetande sanitetsdepot.

Om förrådskontrollen vid det tyska militä *apoteksväsmulet skall längre fram talas i annat sammanhang.

Den militära apotekarkåren i Nederländerna bestar förutom chefen. som lyder direkt under krigsministern. av militärapotekare och reservmilitär- apotekare samt militärapotekarcassistenter.

Militärapotekarna äro i allmänhet anställda vid de större inilitärapoteken. Föreståndaren för dylikt apotek är för sin förvaltning ansvarig inför chefen för den militära apotekarkären. Militärapotekareassistenterna biträda vid militärapoteken. Ä mycket små garnisonsorter, där militäfapotek ej finnas. anskaffas läkemedlen genom de civila apoteken.

Från en central institution i Amsterdam levereras läkemedel. förbands— artiklar ete. till såväl militärapoteken och formationer, lydande under arme.- oeh marindepartementen, som ock allmänna inrättningar, lydande under andra departement. Vid den centrala institutionen finnes en fabrik för till— verkning av medicinalier samt- ett laboratorium för, bland annat, undersök— ning av de läkemedel, som inköpas genom drogengrossister. Fördelen av en dylik central institution, som i fredstid häller förråd av olika medicinalier, framträdde starkt vid utbrottet av världskriget 1914. Institutionen ledes av en militärapotekare.

Militärapotekarnas antal uppgår till 27 och militärapotekareassistenternas antal till 34.

Italien, vars militära apoteksväsen ledes av en inspektör, som sorterar under chefen för den militära sjukvården. har sitt centralapotek förlagt till Turin. Centralapoteket, som förestås av en militärapotekare—direktör. an- skaffar och tillhandahåller dc medicinalier av större betydenhet eller av mera komplicerad tillredning ävensom de förbandsartiklar, som behövas för det militära sanitetsväsendet i fred och vid mobilisering. Centralajmteket leve—

55 rcrar även kemiska och farmaceutiska apparater och tillbehör till de sjuk- liusapotek, som icke kunna anskaffa sådana på platsen, samt tjänar tillika som teknisk byrå för studier, experiment och kemiska analyser, berörande det militära sanitetm'äsendet samt manskapets hygien och förplägnad.

Ita bemyndigande av försvarsministeriet förser centralapoteket jämväl andra grenar av statsförvaltningen med sådana medicinalier och materialier, varöver det förfogar. De civila institutionerna betala härför en ersättning, motsvarande den för de militära institutionerna av försvarsministeriet fast— ställda med 5 procents förhöjning.

Vid varje militärt sjukhus — 10 större och 9 mindre sådana finnas är inrättat ett apotek med en militärapotekare som chef. Sjukhusapotcken leverera, på rekvisition, för sjukvården och veterinärväsendet erforderliga varor till truppförbanden och övriga militära institutioner.

Antalet militärapotekare, utom inspektören och direktören i Turin, uppgår till 76.

Den marina apotekstjänsten uppehålles i fredstid av en liten kår civila apotekare, som utföra sitt arbete i land vid flottans sjukhus. Apotekstjänsten pä örlogsfartygen är i fredstid anförtrodd åt läkarna ombord. Under utarbe— tande är ett lagförslag, enligt vilket apotekarna vid flottan skola erhålla militär tjänsteställning och inträda i ständig tjänst.

I Spanien. utövas högsta inseendet över det militära sanitetsväsendet, vid saväl-armen som marinen, av en militärläkare med titel generalinspektör. Han är tillika chef för den militära sanitetsstyrelsen.

Militärapotekarna äro samtidigt kemister och hava jämväl att yttra sig i frågor av hygienisk natur.

Det. medicinska centrallaboratoriet i Madrid har till uppgift att centralt inköpa råmateriel, bereda nödiga läkemedel samt framställa vissa kemiska produkter för armen och marinen. Därjämte verkställer laboratoriet analyser av födoämnen och sysslar i övrigt med sådant, som rör sanitetstjänsten och den militära hygienen.

Ä'lililärapotek finnas inrättade dels i samband med de militära sjukhusen dels sasom självständiga institutioner. Å militärapoteken tillhandahållas endast sådana läkemedel, som äro upptagna i militärfarmakopén. För arméns och marinens formationer sker läkemedelsanskaffningen genom rekvisition fran militärapoteken. Endast enkla eller färdigberedda läkemedel, som finnas upptagna i en särskild förteckning, kunna därvid ifrågakomma.

Pa stat äro anställda 161 militärapotekare. Av dessa äro 10 marinapotekare med tjänstgöring ombord på krigsfartygen och i örlogshamnarna. Marin— apotekarna lyda närmast under en farmaceutisk underinspektör. Av arméns militärapotekare äro 46 anställda vid sjukhusen i Marocko, på öarna och i hemlandet. De övriga tjänstgöra vid det medicinska centrallaboratoriet och vid militärapoteken. '

I Tjeckoslovakien befinner sig det militära apoteksv äsendet ännu under oi gamsation. Inom försvarsministeriets sanitetsavdelning är inrättad en

' apotek.—hyra, som har uppsikt över sanitetsmaterielen, (Tuvervakar militär- apotekarna samt i övrigt skall säkerställa tillgången av läkemedel 111. m. i händelse av mobilisering.

Inom varje stort militärsjukhus finnes ett milité'irapotek, som bereder och utlämnar läkemedel till sjukhuset och vissa bestämda truppavdelningar. Militärapoteken hava därjämte till uppgift att underhålla ett lager av läke- medel och farmaceutiska utensilier för sjukvårdsformationerna i fält. Enligt den ännu ej fullföljda planen skola sjukhusapoteken utrustas med laboratorier

, bland annat, undersökning av näringsämnen. Varje armékår har en sanitetsdepot med kemiskt laboratorium. lf)epoter11a underhålla lager av läkemedel och utensilier för farmaceutiskt bruk samt verkställa leveranser härav till militärapoteken och de sanitära etablisse- mcnten. .

Inköp av läkemedel och sanitetsmateriel för armén sker av försvarsministe- riet; sanitetsdepoterna och sjukhusapoteken hava rätt till direkta inköp endast i mindre omfattning.

I England finnas för arméns vidkommande läkemedelsförråd vid' varje sjukhus och vid varje truppförbands sjukvårdsformation. Någon särskild kår av militära apotekare finnes icke. Förråden ståunder överinseende av vederbörande läkare och förestås närmast av underofficerare och korpraler inom sanitetskåren, vilka genomgått särskild utbildningskurs härför. Den engelska armén har för närvarande 400 dylika förrådsföreständare i tjänst- göring. Anskaffningen av läkemedel sker i regel genom krigsministeriet, som avslutar kontrakt med civila leverantörer (apotek). Mindre uppköp ske genom förrådsföreståndarna enligt vederbörande läkares föreskrift och under hans kontroll.

På flottans stat finnas anställda 4 överapotekare, 6 apotekare och 9 bi—' trädande apotekare, fördelade till tjänstgöring på flottans sjukhus i hem- landet och kolonierna. Apotekspersonalen utgör en civil organisatitm i flottans tjänst.

Anskaffningen av samtliga apoteksvaror för flottans behov sker centralt i amiralitetet från drogengrossister inom landet. De firmor, med vilka avtal träffats, ombesörja leveranserna på sjukhusens rekvisitioner. Vid utrust- ningen rekvirera fartygen erforderligt förråd av läkemedel från sjukhus— apotekcn och få endast i trängande fall fylla sitt läkemedelsbehov på annan väg.

Schweiz har i fredstid blott en militärapotekarc, tillika chef för det. militära apoteksväsendet. Han är utbildad näringsmedelskemist, tillhör sanitets- truppernas instruktionskår och deltageri dessas utbildning. Unde1 militär- apotekarens förvaltning stå dels ett sanitetsmagasin med kemiskt och bakterio— logiskt laboratorium dels en depot.

Vid mobilisering tillhör militärapotekaren generalstaben och utövar med' hjälp av biträdande militärapotekare, som då inträda 1 tjänst, ledningen av militärapoteksväsendet i fält

I Amerikas Förenta Stater finnas militärapotekare med officers tjänste— ställning anställda vid bäde armén och marinen. Apotekarna verkställa beredning av läkemedel samt undersökning av proviantartiklar 111. 111. De militära förråden av läkemedel och sjukvårdsartiklar stå under militärapo— tekarnas förvaltning.

I Japan. är det militära apoteksväsendct organiserat efter ungefär enahanda grunder som i de europeiska stater, vilka äga ett ordnat militärt apoteksväsen. Militärapotek finnas sålunda vid både armen och marinen, och apotekstjänsten skötes av en kår militärapotekare, som verkställa inköp av läkemedel och annan sanitetsmateriel, utföra kemiska undersökningar av livsmedel m. m.

Den smnmanfattande redogörelse för det militära apoteksväsendet iutlandet, som nu lämnats, har ådagalagt, att i jämförelse med de länder, som behand- lats, Sverige företer det minsta måttet av organisation på området.. I Danmark och Norge saknas visserligen även ett militärt apoteksväsen, men i dessa länder har man dock åtminstone försökt skapa en fredsorganisation, vilken för Norges del är genomförd med ganska mycken konsekvens.

Apoteket vid garnisonssjukhuset iStockholm har, såsom i föregående kapitel framhållits, praktiskt taget endast lokal betydelse, och till och med denna betydelse var ända till helt nyligen av begränsad omfattning. Att de avtal, som av de militära myndigheterna träffats med civila apoteksinnchavare om "tillhandahållande av läkemedel vid utomordentliga tillfällen åt armén och marinen, äro till ringa eller snarare intet gagn, har likaledes påvisats i det före- gående. De sakkunniga stödja denna sin uppfattning på i ämnet gjorda ut- redningar, bland annat, på vad apotekskommittén i sitt betänkande anfört beträffande dessa avtal.

Ett av de sakkunniga åberopat fall1 ådagalade, hurusom det under mindre normala förhållanden kunde, utan att landet befunne sig i krig, inträffa, att apoteken bruste i sin förmåga att tillhandahålla medicin. I händelse av eller under krig bleve detta givetvis i ännu högre grad fallet. För apoteks- kommittén stod det klart, att staten måste vid dylikt tillfälle ingripa hjälpande för att tillgodose icke allenast militärens, utan hela landet-s behov av läkemedel.

De gångna krigsåren hava bevisat detta. De åtgärder, staten därunder vidtagit. på grund av rådande nödläge, torde emellertid, anför apotekskom— mitten, >>fa anses vara alltför provisoriska för att gälla såsom ett verkligt- ordnande av läkemedelstillgången för militära behov i händelse av krig». Ett sådant ordnande syntes kommittén icke kunna ske, med mindre än att sär- skilda militära läkemedelsdepoter anordnades till erforderligt antal inom lan— det, samt 'att under fredstid särskild personal utbildades i att verkställa farmaceutiskt arbete under militära förhållanden. Utan att framlägga eller anse sig kunna framlägga ett definitivt förslag härutinnan uttalar sig apotekskommittén i ämnet på följande sätt2: _

1 Sill. 48 f. 2 Del 1 sid. 1160 ff.

A poiu/fs- kommittén angående läkemedels- tillgångens ordnande för militärt behov.

»Så länge den militära sjukvarden vid de olika regementena och marinen i landsorten är begränsad både i omfattning och utrymme, sa att svårare sjuk- doms- och olycksfall i regel överlämnas till civil lasarettsvz'ird, torde visserligen särskilt arbetande militärapotek icke vara ovillkorligt behövliga under fred- liga förhållanden', men då allenast planlagda sadana bleve för händelse av krig till alltför ringa gagn, anser sig kommitten, utan att inga i nagot detaljerat. förslag i saken, böra framhålla nödvändigheten av, att något göres för att praktiskt ordna denna angelägenhet redan under fredstid. Till förvaring av militära läkemedels reservförråd under fredliga tider kunde mäliända den utväg anlitas, att inom varje arine'fördelning anordnades en läkemedels— och för— bandsdepot, genom statens försorg och på dess bekostnad försedd med såväl varor som särskild materiel för läkemedlens beredning och dispensering. Sådan fördelningsdepot skulle kanske med minsta omgang och minsta skada a varor kunna komma till stånd därigenom, att med något av de större apoteken inom arméfördelningen med i händelse av krig skyddat läge avtalades om över— tagande till förvar och vård av vissa kvantiteter för militärt behov erforderliga, staten tillhöriga, hållbara medicinvaror och förbandsartiklar. Dessa skulle av apoteket redovisas periodvis, men till vinnande av önskvärd omsättning i lägret borde apoteket under fredstid äga rätt uttaga, vad apoteket kunde i sin rörelse omsätta, med skyldighet att inom viss, i kontraktet bestämd, kort tid åter fylla lagret genom inköp. För det bestyr, apoteket finge med för- varingen och värden av sålunda emottagna varor, skulle innehavaren gott- göras med kontraherad skälig ersättning, vid vars fastställande även borde tagas hänsyn till den förmån, det kunde anses innefatta för apotelwt, att för sin egen omsättning äga tillgång till det för statens räkning där befintliga lagret.

Från dessa depoter kunde också för ytterligare underlijälpande av nödig omsättning i det deponerade lagret få levereras till de militära sjukvards- anstalter, som funnes inom arméfördelningen, vad som erfordrades av sadana läkemedel och förbandsartiklar, som deporterats.

Nu ifrågasatta utväg synes vara den enklaste i syfte att vinna nagon grad av trygghet, att för militära behov erforderlig medicin skall i händelse av krig kunna finnas att tillgå, men den innebär emellertid, sasom synes, icke alls något ordnande på förhand av den hittills åsidosatta viktiga frågan om behöv— lig personal för medicinens beredning och tillhandahällande under krig.

Beträffande personal för arméns och marinens förseende med medicin är nämligen att märka, att i Sverige till skillnad från de flesta övriga europeiska länder någon inom militärväsendet fast anställd apotekare icke finnes med undantag av den, som förestår apoteksavdelningen vid garnisonssjuklmset i Stockholm1 och vilkens verksamhet endast föga berör förhållandena utanför huvudstaden. Läkare och veterinärer vid den militära sjukvården, i krig liksom i fred, hava således vid dispensering eller enklare beredning av medicin för sjuka människor eller djur under hittills träffade anordningar icke annan till dess disposition stående hjälp att påräkna än den. som tilläventvrs kan

] Sedan detta skrevs, har ytterligare en farmaci-ul anställts in garnisoiis—jnktmscts :ipolck.

crhallas genom sjuksköterskor, sjukvårdare och farlnaceutiskt utbildade värn- pliktiga, vilka på platsen fullgöra sin militära tjänstgöring, eller den särskilda grupp, som möjligen vid mobilisering kan astadkommas genom förverkligande av en arméfördelningsvis avsedd uppsättning av sjukvårdsavdelningar.

Det är uppenbart, att den hjälp som härvid kan erhallas från en i farmaceu- tiskt arbete oövad och olärd sjuln'ardspersonal, icke kan bliva palitlig. Det fatal, som fatt nagon undervisning härutinnan under genomgången sjukvårds- kurs vid garnisonssjukhuset i Stockholm, kan naturligtvis icke vara tillfyllest för landet i dess helhet. Säkerligen har icke ens detta fatal hunnit få den för ändamalet nödiga utbildningen.

Denna omständighet synes kommittén vara av den verkligt stora betydelse. att den icke bör lämnas åsido i tanke, att farmaceutiskt utbildade värnpliktiga skola i l'arans stund kunna fylla behovet, utan att ens äga någon ledning frän i _vrket van person, som under fredstid fått ägna sig åt och praktisera det rent militära apoteksväsendet. ————————————————

Det torde icke kunna bestridas, att till sjukvärdsförhållandenas ordnande för krigslillfälle hör såsom en viktig del, att till läkemedels beredande behövlig personal finnes att tillgå, vilken i fredstid fått tillräcklig övning och vana att arbeta med den enklare utrustning, som på fältfot kan stå till buds för göro— målens bedrivande. Såsom förutsättning härför synes det krävas fast upp- sättning redan under fredstid av militärapoteken. vilka få taga hand om farma— ceuterna under dessas beväringslid i särskilt anordnade kurser för läkemedels beredande al. militär.

Det här fördenskull synts kommitten böra ifrägasättas, huruvida icke inom varje arméfördelning, ävensom vid flottans stationer i Stockholm och Karls— krona. borde icke blott finnas militära läkemedelsdept)ter, utan även anställas särskilda militärapotekare, som försåges med lokal, lager och inventarier pa kronans belmstnad. Till deras verksamhet skulle i sådant fall höra att full— göra. vad ovan föreslagits att utföras av viss civil'apotekare inom arméför- delning. Dessa militärapotekare skulle såsom ett mycket viktigt uppdrag fä åt sig anförtrott att meddela farmaceutiskt kunniga värnpliktiga under- visning oeh övning i handhavandet av den militära sjukvårdsutrustningen och de. utensilier, som därvid kunde tarvas, samt i apoteksgöromål upplära ett begränsat antal av sjukvårdspersonalen på förläggningsorten, varjämte pa dem borde vila att utföra de behövliga, men hittills ganska försummade undersökningarna om beskaffenheten av till armén eller marinen levererade livsförnödonheter m. m. lt'lilitärapotekaren skulle också hava hand om den särskilda medikamentösa sjukvårdsutrustningen, så att densamma städse befunnes i fullt ordnat skick med i de minsta detaljer över hela landet lika genomförd placering i förbinderivagnar m. ni. av all den medicin och de för- bandsartiklar, som avsåges för trupper av viss storlek eller flyttande militära sjukvårdsanstalter av viss omfattning. Ett sådant ordnande på förhand skulle säkerligen undanröja många svårigheter, som eljest efter all sannolikhet skulle uppstå vid utövande i krig av militära apoteksgöromål.

Kommittén har inhämtat, att kostnaden för medicinalier under aren lftllål och "1914, upphandlade för armén och marinen, dess civilpersonal inberäknad, uppgått till i runda tal respektive 88 000 kronor och 1100 000 kronor (ökningen beroende på mobiliscringsförhallanden under sistnämnda är)].

Dessa belopp avse för militära ändamål från apoteken levererade läkemedel enligt av dem utställda s. k. kollegialräkningar. som granskats i medicinal- styrelsen. Däri ingå således icke de betydande räkningarna för förhands— artiklar och andra sj ulwårdsartiklar. som icke inköpts a apotek.

Delad på de olika armel'ördelningarna och marinen. är denna omsäl tning icke så stor?, att den, om särskilda där anställda militärapotekäre funnits. skulle hava givit dessa full sysselsättning med tillredande och expedition av det beställda eller kunnat beräknas hava medfört någon penningbesparing för statsverket genom läkemedlens anskaffning och direkta "tiIlhandahällande utan någon medverkan från de för allmänheten avsedda apoteken.

Härvid bör ytterligare erinras, att de nämnda inköpssummorna avse även expeditioner enligt recept. men att de eventuellt armefördelningsvis anordnade militära apoteken skulle under fredstid" icke annorstädes än på förläggnings- orten kunna för den militära sjukvården leverera andra läkemedel än de, som ligga inom den speciella militära recepturen och kunna hällas i förråd å de militära sjukvårdsanstalterna samt där under militärläkares övervakande dispenscras.

Omsättningen å de militära apoteken bleve således antagligen mindre, än de ovan angivna beloppen för armén och marinen i dess helhet utvisa.

Anställandet av särskilda militärapotekare och dessas förseende med apoteksutrustning måste fördenskull uteslutande ses från ni'idvändigheten att. under fredstid på förhand vidtaga sådana anordningar, som under krig äro ovillkorligt behövliga och icke beräknas komma att då tillfredsställande verka, med mindre de redan under fredstid kommit till stånd och fått utövas av behövlig personal, vilken gjorts förtrogen med de krav. som ställas på dem, och de arbetsförhållanden, som personalen måste i krig underkasta sig.

Sådana anordningar, som de nu ifrågasatta eller andra tilläventyrs lämp- ligare befunna, kunna uppenbarligen icke komma till stånd utan miggrant. övervägande och hänsynstagande till militära förhållanden. De bestämmelser, som i denna angelägenhet erfordras, böra fördenskull under militär medverkan utarbetas och torde väl komma att föranleda ändringar eller tillägg såväli tjänstgöringsreglementet för armén som i det särskilda krigssjukvårdsregle- m'entet.

Kommittén har därför med det ovan i saken anförda allenast velat fästa uppmärksamhet på den stora vikten av, att denna angelägenhet i tid ordnas. Huru detta skall definitivt ske, blir visserligen i någon mån beroende av, vilket apotekssystem som skall för framtiden här i landet komma till använd—

1Mifzfiende kostnaden är 1920 se sid. 42. Där anförda kostnad avser säväl egentliga läke- medel som tekniska artiklar för sjukvård. : Jfr annt. ].

ning. Skulle statsnionopolsystemet vinna tillämpning, ankomme det ju på staten att., i allt vad läkemedelstrafiken angär, både skaffa varor och i sin tjänst anställa erforderlig personal samt sörja för dennas avlöning och pen- sionering. Skulle. det fria systemet genomföras, torde detta icke kunna bereda . tillräcklig trygghet, att erforderliga varor och behövlig uppövad personal vid krigstillfällc ställas till förfogande eller under krigets fortgäng kunna erbjudas, utan jämväl i detta fall torde staten fä ingripa ordnande. Och skulle, om konrcssitii'issystemet bihehälles, det, sasom kommitten anser,, befinnas nödigt att redan i fredstid anordna särskilda militärapotek samt där anställa i statens tjänst viss personal, torde rättvisan fordra, att, om i överensstämmelse med kommitténs förslag vissa obligatoriska avgifter för apoteksväsendet och apote- karkärens behov komma att vila på de allmänna apoteksinrättningarna, det även tillses, huruvida och i vad mån motsvarande avgifter böra påläggas de militära apoteken, liksom också vid bestämmande av avlöning och andra förmåner för den & sådana apotek anställda personalen hänsyn måste tagas till, vad som rörande den civila personalen å de vanliga apoteken härutinnan kan vara bestämt eller avtalat». '

De synpunkter beträffande ett militärt- apoteksväsen, som kommit till Militär- uttryck i apotekskommitténs betänkande, kunna de. sakkunniga i flera avse- ”åsså?" enden biträda, ehuru de principiellt sett intaga en i viss mån annan stånd— Behovet a,, en punkt till frågan än kommittén. Enligt de sakkunnigas mening bör nämligen siatsapvivk- frågan om inrättandet av militärapotek (statsapotek) i vårt land bedömas icke, sasom apotekskommitten gjort, uteslutande frän krigsberedskapssvnpunkt, utan även från ekonomisk synpunkt, närmast då under hänsynstagande till god hushållning med statens medel i fredstid, vilken sistnämnda synpunkt ingalunda behöver utesluta krigsberedskapssynpunkten. Den utredning, som verkställts av de sakkunniga, har nämligen ådagalagt _ såsom längre fram skall visas —— att intressena med hänsyn till krigsberedskapen kunna i ganska stor utsträckning tillgodoses jämsides med de ekonomiska. Nuvarande stats- finansiella ställning i värt land torde dessutom nödvändiggöra den synpunkt på problemet, som anlagts av de sakkunniga.

Med bortseende från denna skiljaktighet anse de sakkunniga, i likhet med apotekskoinmitten, att redan i fredstid sådana anordningar mäste träffas, som under krig äro ovillkorligt behövliga och icke kunna på ett tillfredsstäl— , lande sätt verka, med mindre de redan i fred kommit till stånd, eller _ därest nu en modifikation i uppfattningen skall även här göras — sådana anord— ningar, varur i händelse av krig kan direkt framväxa den organisation, som då erfordras. Uppenbart är nämligen, att, om arméns och marinens läkemedels- behov skall kunna på ett nöjaktigt sätt tillgodoses i händelse av krig, man måste äga antingen en fredsorganisation av i huvudsak samma omfattning som den, vilken tarvas under krig, eller ock en organisation, som i sig inne- sluter nägra fackmän, vilka beretts tillfälle att fullständigt sätta sig in i den gren av det militära arbetet, som är nödvändig för en regelrätt läkemedels-

försörjning i krig. Därest. sistnämnda organisatitmsform komme till använd- ning, skulle dessa fackmän vilka mäste förutsättas behärska det militära apoteksväsendets praktik och arbetsförhallanden i övrigt —— kunna vid krigs- tillfälle inträda sasom ledare och instruktörer för den mobiliserade apoteks- personalen och samedelst _upphygga den apoteksorganisation, som erfm'dras i krig. litt förberedande av denna nmhiliseringsdetalj lärer vara av lika vikt som träffandet av atgärder i fraga om snart.- sagt vilken detalj som helst av den militära beredskapen.

Till förberedelserna härvidlag hör även uppläggandet av ett lälo'lm—dels- förråd. Vart land saknar i stort. sett egen läkemedelsindustri oeh är därjämte. på grund av klimatiska och andra förhållanden, hänvisat: till att fran utlan— det införa hela sitt behov av vissa fran naturprodukter härrörande läkemedel (opium. kokain etc.). Bleve landet invecklat i krig och pa (len grund avstängt från de källor, som eljest anlitas för inköp av läkemedel. skulle vid avsaknad av ett på förhand upplagt läkemedelsförråd mycket snart ett verkligt nödläge uppstå. Uppläggandet redan i fredstid av ett sådant förrad är därför ound— gängligen nödvändigt. Förradet mäste vid krigstillfälle anlitas: sasom en första reserv, medan dels inom landet en fabrikation organiseras av de läkemedel, som lämpa sig härför. dels nya förbindelser knytas för inköp utifran av sadana läkemedel, som ieke kunna tillverkas inom landet eller för vilka ersättnings- medel där saknas. i .

För att förrådet skall kunna hållas i fullgott skiek, maste det emellertid stå under sakkunnig vard oeh omsättas i vederbörlig utsträelming. litt organ erfordras salunda för skötseln av förrådet; omsättningen äter torde kunna försiggå på huvudsakligen tvä vägar: antingen så att delar av förradet distri- bueras till de större. apoteksinrättningarna i riket, direkt eller genom förmedling av drogengrossister, fö* användning genom apotekens försorg, eller oek sa att. staten själv ombesörjer förnyelsen av förrådet genom att fran detsamma 'till— handahålla läkemedel ät egna respektive statsunderstödda institutioner genom bemedling av ett statsapotek. l sistnämnda fall skulle det organ, som erfordras för skötseln av förradet, komma att sammanfalla med det organ, som verkställde distrilmtionen. Ju större omsät'tningtj-n bleve vid statsapoteket, desto större bleve också möjligheten att hälla ett förråd av tillräcklig omfattning; da härtill kommer, att ett statsapotek torde erbjuda den enda säkra garantien för en verkligt rationell förnyelse av förradet, framgår därav. att. även da det gäller uppläggandet av ett reservlager utav läkemedel föihanvändning vid krigstillfälle, inrättandet av en statlig (militär) (IPOtGkSOFgalllSZtllOn ter sig såsom ett starkt fran'iträdande behov. [ skrivelse till armeföin'altningens sjukvårdsstyrelse den 24 april 1920. angående ifrågasatt publicering av kostnaderna för läkemedel vid användning av vissa i militär praxis ofta l'örek(_)1m'nande läkemedelsformler. framhöll ehefen för sjätte arméfördelningen lämpligheten av, att truppförbanden kande fran något staten tillhörigt centralt medikamentsförråd rekvirera sadan enkel, hållbar medicin, som förln'ukades i större mängder under ett: ar.

Behovet av ett militärt apoteksväsen är erkänt inom hela världen. Före- komsten därav i snart sagt varje stat av någon betydenhet lämnar bevis härför.

Då i det föregående uppvisats behovet av att i vårt land inrätta ett stats- apotek. har därvid tänkts närmast på ett sådant för militära ändamål, sär- skilt vid tillfälle av krig. Apotekskommitte'n säg, såsom framhållits, hela frågan uteslutande ur denna synpunkt., därtill paverkad av de ekonomiska förutsättningar, under vilka den ifrågasatta organisationen enligt kommitténs utredning kunde komma att verka. Skulle de uppgifter rörande läkemedels- kostnaden för armén och marinen. vilka apotekskommittén anfört för åren 1913 och 1914, avse hela kostnaden för läkemedel och därmed jämförliga artiklar för militära ändamål och skulle dessa uppgifter fortfarande äga giltighet. vore det också uteslutet att med ekonomisk fördel driva ett mili— tärt apoteksväsen i vårt land. Den läkemedelskostnad, som apotekskon'imittén anfört. är emellertid för lågt beräknad, såsom kommitten själv medgiver. De sakkunniga hava kommit till ett vida högre belopp, nämligen cirka 400 000 kronor för år 19201. För det sätt, varpå de sakkunniga erhållit denna siffra, har utförligt redogjorts i det föregående. En detaljerad framställning av utgifternas fördelning på olika truppförband och institutioner lämna tabell— bilagorna ] och 2.

Sedan år 1920 torde emellertid prisen på läkemedel hava nedgått med i genomsnitt cirka 25 procent, vadan den årliga kostnaden för läkemedel m. m. till armén och marinen måste för framtiden sättas i lika mån lägre under för- utsättning av enahanda förbrukningi övrigt. Den omsättning, va'rmed sålunda kan räknas, torde vara för ringa för att därpå grunda en mera vidlyftig organi- sation med utsikt till ekonomisk vinst. Detta är huvudskälet, varför de sak— kunniga anse, att ett statsapotek i vårt land, vars behövlighet ur militär s_vn- punkt torde vara oomtvistlig, bör avse tillgodoseendet av såväl militära som ock vissa civila statsinstitutioners respektive statsunderstödda inrättningars behov av läkemedel och därmed jämförliga artiklar. Den utländska redogörel— sen visar, att i åtminstone några länder militärapoteken betjäna civila stats- institu'tioner såsom fängelser, statsjärnvägar m. fl. Av redogörelsen framgår detta uttryckligen för Belgien, Nederländerna och Italien. Uteslutet är dock icke, att så kan vara förhållandet även i andra länder, fastan uppgift därom icke meddelats. De anförda staterna erbjuda vissa jämförelsepunkter med värt land. Sålunda är ltalien liksom Sverige ett långsträckt land, men detta förhållande har icke ställt sig hindrande i vägen för militärapotekens an- litande av jämväl icke—militära inrättningar. Belgien och Nederländerna äro liksom Sverige sma stater. Här har uppenbarligen behov framträtt att utöka militärapotekens omsättning genom att från desamma tillgodose även civila institutioners läkemedelsbehov.

Vid inhämtandet av uppgifter rörande förbrukningen av läkemedel m. in. vid vissa civila stats- eller sta'tsunderstödda sjukvårdsinrättningar i huvud-

1 Jfr sid. fl'l.

Fördelarna av ett stats- apotek.

staden framställde de sakkunniga till inrättningarnas styrelser den frågan, huruvida _ under förutsättning, att ingen som helst ökad kostnad därigenom tillskyndades anstalterna något hinder kunde anses möta för, att dessa från ett blivande statligt centralapotek i Stockholm anskaffade sitt behov av läkemedel samt kemisk-tekniska artiklar. För de inkomna svaren redogöres här nedan.

Styrelsen för veterinärhögskolan meddelade i skrivelse den 15 december 1921, under åberopande av infordrat yttrande fran högskolans lärarkollegium, »att styrelsen för sin del ej har något att erinra mot av de sakkunniga ifråga— satt ordnande av högskolans medikamentsförråds drift m. m., dock under den uttryckliga förutsättningen att högskolan därvid kan beredas sådana villkor, att högskolan ej bliver ekonomiskt lidande på anordningen». De sakkunniga hade ifrågasatt, att veterinärhögskolans medikamentsförräd skulle handhavas som en filial till statsapoteket.

Direktionen för serafimerlasarettct anförde den 7 mars 1922 följande: »Sä vitt direktionen för närvarande kan se, skulle en dylik anordning kunna god— tagas under förutsättning av, att fullgoda varor städse kunna påräknas, att rekvisitionen och expeditionen av varorna ordnas på ett ur praktisk synpunkt tillfrédsställande sätt, och att lasarettet kommer i åtnjutande av minst samma rabatter & gällande medikamentspris, som genom överenskommelse med enskild apoteksinnehavare kunna ernås». En ledamot av direktionen, professor Åkerman, hade emellertid reserverat sig emot direktionens uttalande under framhållande, att han icke ansåge det lämpligt, »att ett gemensamt apotek för militärmedicinska uppgifter i Stockholm och serafimerlasarettets behov åstadkommes».

Direktionen för allmänna barnbördshuset förklarade den 8 december 1921, »att hinder icke synas föreligga för, att barnbörshusets behov av läkemedel samt kemisk-tekniska artiklar anskaffas från det ifrågasatta apoteket». Direktionen utgick emellertid från den "förutsättningen, att vid ett dylikt stats- apotek prisen & där saluförda varor komme att ställa sig billigare än de är andra apotek tillämpade.

Direktionen för allmänna barnhuset uttalade den 15 december 1921, »att binder ej möter för att därest ett statsapotek i Stockholm kommer till stånd _läkemedel och kemisk-tekniska artiklar för barnhusets behov anskaffas genom ett sådant apotek».

Direktionen för Danviks hospital, som infordrat yttrande i ärendet från hemmets läkare, meddelade den 15 november 1921, »att intet hinder ur sjuk— vårdssynpunkt torde möta för att från ett blivande statsapotek anskaffa läkemedel och i övrigt omförmälda artiklar för hemmet».

Direktionen för kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn förklarade den 21 november 1921, »att något särskilt hinder icke möter för vårdanstalten att, därest ett statsapotek i Stockholm kommer till stånd, genom detta anskaffa erforderliga läkemedel och kemisk-tekniska artiklar, under förutsättning att

uppoffring».

_ Direktionen för drottning/lasa slutligen uttalade den 12 december 1921.

»att. därest ett statsapotek i Stockholm kommer till stånd med förläggning å fran drottninghuset ej alltför avlägsen plats samt med tillhandahållande av * läkemedel och kemisk—tekniska artiklar till pris, som ej bliva högre än å andra apotek intet hinder möter att för drottninghuset erforderliga varor av nämnda slag inköpas å sadant apotek».

De sakkunniga komma att i den blivande utredningen ytterligare ingå på denna del av ämnet. Redan här må emellertid framhållas, att utredningen, enligt de sakkunnigas uppfattning, styrker.ändamålsenligheten av en statlig apoteksorganisation i nu avsedd utsträckning, ehuru denna organisation med hänsyn till förbrukningsbehov och annat” bör i främsta rummet inrikta sig på tillgodoseendet av militära ändamål och därför lyda under militär för- valt-ningsmyndighet.

Upprättandet av en statlig apoteksorganisation i vårt land, avsedd att i första hand betjäna armén och marinen och lydande under central militär förvaltningsmyndighet, skulle medföra vissa organisatoriska fördelar. Med hjälp av en dylik organisation kunde de centrala förvaltningsmyndigheterna direkt och utan omgång erhålla den översikt av läkemedelsförbrukningen vid armén och marinen, som utgör så att säga utgångspunkten och därmed förut- sättningen för en klokt ordnad läkemedelsförsörjning. Denna översikt besvarar

lighet för vidtagandet av åtgärder i olika riktningar.

Exakt kännedom vunnes om, dels vilka läkemedel företrädesvis användas. dels huru stor åtgången i varje fall är både under normala förhållanden och vid allmänt gängse epidemier. Därav framginge åter, vilka läkemedel sär- skilt böra hållas tillgängliga, samt i huru stora kvantiteter inköpen böra ske. Härigenom underlättades väsentligen den militära läkemedelsförsörjningen, vilket bör kunna hava en gynnsam återverkan på landets läkemedelsförsörj—

ning i övrigt.

Den vunna överblicken skulle i sin mål även möjliggöra ett lättare bedömande av, vilka läkemedel och kvantiteter böra inom landet lagras för % händelse av krig eller med tanke på av annan anledning tilläventyrs uppkom- f mande avbrott i införseln. f Den enhetliga ledningen av en statlig apoteksinstitution gåve. ökad möj- lighet till kontroll över läkemedelsförbrukningen hos de inrättningar, som anlitade apoteketf Denna synpunkt har ansetts böra redan här framhållas, alldenstund en ökad möjlighet till kontroll i detta hänseende utgör en nog så viktig faktor vid bedömandet av frågan om upprättandet av ett statsapotek. , Till den ekonomiska betydelsen av en sådan kontroll återkomma de sak- kunniga i det följande. En Viktig uppgift för statsapoteket bleve, såsom apotekskommittén fram—

nämligen ett flertal frågor, som måste uppställas, och öppnar därigenom möj—

Fördelar ur organisa- torisk syn- punkt.

hållit, att verkställa kemiska undersökningar och yttra sig över beskaffenheten av till statsinstitutionerna erbjudna varor såsom _proviantartiklar av olika . slag, vävnader, diverse förbrukningsartiklar m. fl. Garnisonssjukhusets

Fördelar ur ekonomisk synpunkt.

i Stockholm apotek åligger, enligt gällande reglemente, att utföra sådana undersökningar för sjukhusets räkning. l utlandet anlitas militärapoteken regelbundet i dylikt syfte, såsom av den utländska redogörelsen 'framgar. Apotekskommitténs uttalande, att dessa undersökningar hittills hos oss ganska mycket försummats, torde äga sin giltighet; förhållandet lärer väl bero därpå, att de största förbrukarna, såsom armén och marinen. i det hela sakna egna organ för undersökningarnas verkställande. Betydelsen av att varor, som hembjudas staten, underkastas den sorgfälliga granskning, som en laboratorieundersökning innebär, bör icke underskattas; först därigenom bliver det i många fall möjligt att bedöma de för varorna begärda prisen. vare sig till prövning föreligga ett eller flera anbud. Därjämte bör statsapoteket, under fortgången av en leverans, vid behov anlitas för undersökning av levere— rade varors överensstämmelse med avtalade bestämmelser eller godkända prov.

Inrättandet av ett statsapotek skulle slutligen medföra ännu en organisato- risk fördel genom den ökade möjlighet, som därigenom bereddes för utbild- ning av värnpliktiga apotekare vid dessas facktjänstgöring samt för under- visning av den militära sjukvårdspersönalen i beredning av enklare läkemedel, dispensering m. in. För närvarande utgör garnisonssjukhusets i Stockholm apotek den enda utbildningsanstalteni förevarande hänseende. Apoteket kan emellertid icke i önskvärd utsträckning fylla denna sin uppgift, varav följden blivit bristande utbildning av såväl värnpliktiga apotekare som sjukvårds- personal till förfång för det militära sjukvårdsväsendet redan i fredstid. De sakkunniga få i annat sammanhang tillfälle att ytterligare ingå på denna gren av statsapotekets verksamhet.

Nu angivna fördelar kunna givetvis utnyttjas i högre grad, ju större omfatt— ning den statliga apoteksorganisationen når. Gränsen härför bör enligt de sakkunnigas mening bestämmas övervägande av ekonomiska hänsyn. Stats- apotek erfordras i vårt land för tillgodoseendet av vissa krigsmaktens behov redan i fred samt för landets säkerställande i händelse av krig. Skulle av företagen utredning framgå, att ett statsapotek kunde drivas utan ekonomisk uppoffring från statsverkets sida, talade givetvis redan detta förhållande för ett dylikt apoteks inrättande. Skulle åter upprättandet i viss utsträckning av statsapotek —— d. v. s. av ett statsapotek med flera eller färre underavdel- ningar — erbjuda staten ekonomisk fördel, borde detta utgöra ytterligare ett skäl för organisationens åvägabringande. De sakkunniga skola idet. följande söka visa, huru härmed förhåller sig.

Därest ett statsapotek med uppgift, som tidigare anfört-s, inrättades i Stockholm, skulle alltså från detsamma tillhandahållas läkemedel närmast åt i huvudstaden förlagda truppförband och formationer, tillhörande armén och marinen, samt vissa stats— och statsunderstödda inrättningar därstädes.

De i 'tabellbilagorna 1 och 2 meddelade uppgifterna rörande arméns och marinens"läkemedelskostnader för år 1920 avse dels den individuella recep— turen d. v. s. fall, då läkemedel utskrivits för särskilda personer, vilka ägt att själva å apoteken avhämta desamma, dels och huvudsakligen förskrivningen av läkemedel för allmänna inrättningar såsom militärsjukhus, truppför- bandens sjukrum o. s. v. Uppgifterna i tahellbilagorna 3 och 4 rörande hospi- talen och fängvårdsanstalterna hänföra sig praktiskt taget uteslutande till sist anförda slag av förskrivning. De till denna grupp hörande läkemedels— kostnader, så vitt desamma angå i tabellbilagorna 1—4 behandlade, i Stock- holm förlagda statsinstitutioner, belysas närmare av efterföljande tablå. Då för samma myndighet redovisats dubbla läkemedelskostnader, avse första radens uppgifter läkemedel för manskap, andra radens läkemedel för djur.

Pro Läke- Läkemedel med Summa Tek- la bore- medel rabatt läke- niska Till- errätt- utan medel '- i artiklar & ' " ' ' i” ' & *för sjuk-, 11093- ning. rabatt kostnad.

' / / , se 90. 30 %. vård.

Stockholm.

Armén :

Svea livgarde ..................... tl /)) (jota livgarde ,,,,,,, ll » ... ... Livgardet till häst " >> | Livremts llragonel'.... » ))

)) Svea ingenjörlx'ur ...............

>> »

» (in-neralstabcn IV armefdzens stal» ............

Alarinen :

Flottans stat,:n i Sthlm ...... " ' ' . " _ 2094 Fartyg, tillh. Sth. st. ' _ 3 6 762 1) » likr. !)

Haspilalsväsemlct:

Stockholms hospital ............ 1

Fångad/'den :

Centralfzt :l Långholmen ...... Sthlms sti'al'fängelse

Summa

Enligt medicinalstyrelsens kungörelse den 20 maj 1920, angående av Kungl. Maj:t fastställda ändrade grunder för läkemedels taxering å apotek, äro apote- ' ken berättigade till en handelsvinst av 100 procent å läkemedlens inköpspris. Taxeprisen fastställas av medicinalstyrelsen minst en gång årligen med led- ning av de inköpspris, som för sådant ändamål uträknas av två inom styrelsen tillkallade sakkunniga personer.

Handelsvinsten för de större apoteken bliver dock i många fall högre, allden— stund förutnämnda inköpspris beräknas med hänsyn till de mindre apotekens anskaffningskostnader. Ett apotek inköper exempelvis 10 a 15 kg. av en vara till visst pris. För det apotek åter, som har tillfälle att på en gång inköpa 100 kg., ställer sig priset ungefär '10 procent lägre, vartill kommer, att vid inköp av större kvantiteter engrossisterna i allmänhet medgiva fraktfrihct, vilket kan beräknas medföra en ytterligare sänkning av anskaffningskostnaden med minst 8 procent. Skillnaden mellan de större och mindre apotekens handels- vinst kan därför anses utgöra cirka 18 procent till de större apotekens förmån.

I det följande räknas emellertid med en handelsvinst av endast 100 procent i fall, då föreskrivna rabattsatser icke kommit till användning, samt med 80 respektive 70 procents vinst, då rabatter utgått. Pro labore—ersättningen som utgår med de i recepturtaxan för varje särskilt arbete föreskrivna belopp — upptages oavkortad såsom vinst, alldenstund någon materialkost- nad av storlek att räkna med här icke förekommer. För tekniska artiklar beräknas vinsten till 20 procent, en beräkning som icke kan anses vara för hög.

Enligt nu angivna grunder skulle alltså, för den händelse de i tablån här ovan redovisade läkemedlen tillhandahållits genom ett statsapotek, följande han— delsvinst hava uppstått:

lir. 51 pro labore-ersättningen ................ ' ...................................... 5 71!) » läkemedel, utlämnade utan rabatt ,,,,,, ' ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 10785 » » » med 20 % rabatt ........................... 2897 » » » » 30 % » ........................... 4 7'2-1 » tekniska artiklar för sjukvård _____________________________________________ 1 392

Summa "25 520

Då den läkemedelssumma, varå vinsten beräknats, utgjorde 58 520 kronor. uppgår sålunda vinsten till 436 procent av läkemedelskostnaden.

De sakkunniga förutsätta, att garnisonssjukhuset i Stockholm skulle, liksom förut angivna militära myndigheter, hämta sina läkemedel från ett blivande ccntralapotek i huvudstaden. Andra statliga eller statsunderstödda institu- tioner därstädes, som kunna från ett dylikt apotek fylla sitt läkemedelsbehov, och vilka, såsom tidigare anförts, förklarat hinder för en sådan anordning icke möta, äro: veterinärhögskolanl, serafimerlasarettetg, allmänna barn- bördshuseta, allmänna barnhusetf, Danviks hospitalö, kronprinsessan Lovisas

1 Attac. 2 Kungsholmen. 3 Norra Djurgården.

* Vasastaden. 5 Finnboda.

vårdanstalt för sjuka barn1 och drottninghusetz. Nu uppräknade institutioners kostnader för läkemedel och därmed jämförliga artiklar uppgingo under år 1020 till nedanstående belopp: Läkemedel och tekniska artiklar för sjukvård.

Kr.

(;arnisonssjuklmsel., fr. eget apotek __________________________________________ 73 325 X'eterinärhögskolan » » » ....... 14 300 Serafimerla'sarcttet » » » _______ (56 669

» » annat håll __________ T 623 Allmänna barnbördshuset ________________ 17 776 Allmänna barnhuset ............................................................... 1 700 Danviks hospital ,,,,,,,,, ?, 014 lx'ronprinsessan Lovisas x'f'ul'tlaiistalt .................................... ; _____ 8 123 Uret tninfzhuset ..................................................................... 400

Summa 191 930

1 o *anstående belopp för garnisonssjuklmset ingå jämväl kostnaderna för förhands- och sjukvårdsartiklar samt mineralvatten, vin, näringspreparat o. dyl.. medan uppgifterna för övriga institutioner avse blott läkemedel och tekniska artiklar för sjukvård. Hade uppgifterna för samtliga institutioner omfattat även förbands- och sjukvårdsartiklar m. m., skulle beloppen blivit avsevärt högre.

Man lärer kunna utgå från, att inköp av läkemedel m. m. för nu angivna civila institutioner verkställas med hänsyn till kvantiteterna och därav följande rabatter på i huvudsak enahanda sätt som för de militära sjuk- vårdsinrättningarna. Yid sådant förhållande skulle, under förutsättning att samtliga institutioner hämtat sina läkemedel från ett gemensamt central- apotek, detta apoteks handelsvinst å de tillhandahållna läkemedlen hava utgjort i runt tal 40 procent å den erlagda betalningens. För att vara på den säkrare sidan anse sig emellertid de sakkunniga böra i detta fall räkna med en vinst av endast 30 procent. Enligt sådan beräkningsgrund skulle apotekets handelsvinst å de i den senaste tablån redovisade läkemedlen m. m. hava utgjort 57 580 kronor. 0

Enligt järnvägsstyrelsens uppgift till de sakkunniga äro i statens järnvägars egna respektive änke- och pupillkassans hus i Stockholm dels i närheten av centralstationen4 dels å Kungsholmen5 bosatta tillhopa cirka 290 järnvägs- tjänstemän. De av statsmedel bekostade läkemedlen för denna personal torde, med ledning av en tidigare gjord uppskattnings, kunna beräknas till ett värde av omkring 2 000 kronor årligen. Vid individuell reeeptur uppgick pro labore—ersättningen vid armén och marinen under år 1920 till i genom—

1 lx'nngsholmen. 2 Norrmalm. Jfr beräkningen a sid. (38. * [ fastigheterna med adressnimmicr l Vasagatan, "70 och 77 Mäster Samuelsgatan, 70 Klara- bergsgatan, 25 Bryggaregatan och -11 Gamla Knngsholmslnogatan.

5 I fastigheterna med adressnunnner 42, 44, 46, 48, 50 , 52 och 51 lv'nngsholmsgatan, 35 och 37 l—"leminggatan, 15 och 17 Pilgatan samt '2, »t och G Celsinsgatan. " .lfr sid. 36.

snitt. respektive 35'2 och 39"; procent av räkningsbeloppenl. Om man här räknar med den lägre procentsatsen eller 35 procent, skulle av anförda 2 000 kronor cirka 1700 kronor utgöra pro labore-ersättning och resten eller 1 300 kronor kostnad för läkemedel. Av sistnämnda belopp böra 650 kronor beräk- nas såsom handelsvinst, då vid individuell receptur praktiskt taget aldrig ut- skrivas läkemedel i kvantiteter, å vilka rabatt beviljas.

För den händelse ovan angivna järnvägspersonal anlitade statsapotek för läkemedlens utbekommande, skulle alltså cirka 1350 kronor av den ärliga, utav statsverket ersatta läkemedelskostnaden för samma personal återga till staten såsom handelsvinst. Det synes de sakkunniga, som om det övervägande flertalet av nu ifrågavarande tjänstemän borde kunna avhäinta respektive låta avhämta sina läkemedel åt ett blivande eentralapotek i Stockholm. därest detsamma förlades till början av Kungsholmen. I det följande räkna de sak- kunniga dock med en handelsvinst av allenast 800 kronor för läkemedel, bekostade av statsverket till här omförmäld personal.

Även de övriga affärsdrivande verkens tjänstemän i huvudstaden höra, lik- som den armén och marinen tillhöriga i Stockholm stationerade personalen, som åtnjuter fria läkemedel, kunna i viss utsträckning begagna sig av det ifrågasatta eentralapoteket. "Var ett sådant än må förläggas, kan man näm- ligen utgå från, att ett- ej ringa antal tjänstemän komma att bo i relativ när— het av detsamma. De sakkunniga mena icke, att vederbörande tjänstemän och övrig här ifrågakommande personal skola förständigas att anlita stats— apoteket, där ett sådant anlitande är förenat med större tidsutdräkt eller annan olägenhet. Tjänstemännens legitima intressen få i detta avseende icke åsido- sättas, men det bör fasthållas, att även stat-en härvidlag har ett _intresse att tillgodose. Om staten beviljar vissa grupper av sin personal förmånen av fria läkemedel, är det rimligt, att staten genom sina organ tillser. att sättet för läkemedlens tillhandahållande icke medför större utgifter än nödigt. Det synes därför ändamålsenligt, att verksläkarna samt tjänsteläkarna vid armen och marinen åläggas att på recepten anteckna, när dessa skola med hänsyn till de omständigheter, som ovan anförts expedieras från statsapoteket. Enligt en av generalpoststyrelsen verkställd utredning uppgår antalet recept, vilka expedieras å huvudstadens apotek och avse medicin, som gäldas med postmedel, till omkring 2 000 årligen. Den individuella läkemedelsförskriv- ningen vid arméns och marinens formationer i Stockholm mnfattade under år 1920 tillhopa 4 1107 recept.

Att det här rör sig om icke obetydliga värden, framgår av kostnaden för sist omnämnda förskrivningar. Ifrågavarande kostnad har i efterföljande tablå fördelats på rabattsatser m. m. i enlighet med vad tidigare skett i fråga om rekvisitioner för truppförbandens sjukavdelningar o. s. v.

1.1fr sid. 43 f.

Pro Läkc- Läkemedel labore- medel - med rabatt. Tillhopa. . » utan ,Å Cl'sattnlng.' rabatt. 20 0! 30 of , Stockholm. . _w .”0 _ Kr. lxr. , hr. l Ixr. Ixr. l l l * V :ll'nn'a'llzeu— >Lut» .................................... 2 ' 9 —— --— tt 5tt)t'l(lltlllll> tyg—tatiou ,_ 80 170 _ »— ”3543 . .Xinntunitionsfalvriken ................................. 161 , 311 _ —— 472 Armens centr. heklzverkst ............................ l12 *, 239 S _— 359 Nettan—' station ....................................... 4 526 l 6 803 39 313 i '11 104 Summa 4 881 i 7 sas ; 47 , ar. 1-1 äo—z

Hade samtliga de recept, varom här är fråga, expedierats a statsapotek. skulle av totalkostnaden för desamma 8678 kronor eller 694 procent hava :'ttergätt till staten såsom handelsvinst jämlikt den beräkningsgrund, som tidi— gare följts.

Den ("ivervägande delen av utgifterna faller, som synes, på flottans station och avser d ess i kvarter boende personal (underofficerare, manskap, daglönare). Här skulle möjligen särskilda anordningar kunna tänkas ifrågakomma. Sålunda'torde mera allmänt brukade, enkla och hållbara läkemedel kunna åtminstone i viss utsträckning hållas i förråd i färdigdispenserad form av tjänsteläkarna för att vid behov direkt utdelas till patienternal. D_vlika läke- medel skulle du av läkarna rekvireras från statsapotekct. Därjämte synes för den personal, som har bostad å Skepps- och Kastellholmarna, läkemedels- anskaffniugen, när icke särskilt trängande behov föreligger, kunna l'örsiggå på sådant sätt. att recepten efter mottagningstidens slut avhämtades genom statsapoteket, vilket därefter avlämnade de färdiga läkemedlen a stationens sjukrum (eller polisvaktkontor) för att genom personalen därstädes tillhanda- hållas patienterna. Båda dessa anordningar synas verka till personalens be— kvämlighet. Den sist berörda anordningen har en motsvarighet i den s. k." medicinlädetrafiken å järnvägarna.

Om de affärsdrivande verkens personal i Stockholm?. samt den armén eeh marinen tillhöriga personal därstädes, för vilken individuell förskrivning av läkemedel äger rum, anlitade statsapoteket i den utsträckning, som ovan ifrågasatts, lärer man kunna utgå från en handelsvinst för apoteket av lågt räknat. 2 000 kronor årligen på de läkemedel, som genom detsamma tillhanda— hölles personalen.

Enligt tahellhilagorna 1 och 2 anskaffade däri upptagna, armen och marinen tillhöriga myndigheter under år 1920 läkemedel (för människor och djur) till ett belopp av 281893 kronor samt tekniska artiklar för sjukvård till ett belopp av 43 370 kronor, vilket gör tillhopa 325 263 kronor. Av dessa belopp kommo på myndigheterna i Stockholm, Karlskrona och Boden tillsamman- tagna respektive 131 611 (läkemedel), 16 046 (tekniska artiklar) eller tillhopa

1 Detta förfaringssätt har, enligt vad de sakkunniga inhämtat, på senare tid j'uraktiserats vid flottans station i Stockholm. (,'tom statens järnvägars personal, för vilka en beräkning redan verk.—"tällts.

147 657 (läkemedel och tekniska artiklar) kronor. Härav framgår, att arméns och marinens myndigheter i landsorten utom Karlskrona och Boden. vilka orter komma att i det följande särskilt behandlas, under år 1920 rekvirerade läkemedel för i runt tal 150 000 kronor samt i sjukvården använda tekniska artiklar för i runt tal 27 000 kronor, utgörande en sammanlagd kostnad för läkemedel m. in. av i runt tal 177 000 kronor.

Den övervägande delen av sagda kostnad faller på truppförbanden. Någon större svårighet torde knappast möta för dessa att från ett blivande eentral- apotek i Stockholm fylla praktiskt taget hela sitt behov av läkemedel även- som tekniska artiklar för sjukvård. Den distribution av läkemedel till, bland annat, truppförband i landsorten, som sedan år 1920 ombesörjes av garnisons- sjukhusets i Stockholm apotek —— från det av arméförvaltningens sjukvårds— styrelse inköpta förråd, varom talats i det föregående har praktiskt visat utförbarheten av en sådan anordning. Vissa" truppförband (t. ex. Kronobergs regemente) hava tagit nästan all sin medicin genom garnisonssjukhusets apotek. Anordningen kan givetvis lättare genomföras, i den mandrupp- förbanden erhålla tillgång till tekniskt utbildad sjukvårdspersonal, at vilken beredning av enklare läkemedel samt dispensering kunna anförtros. Utbild— ning av sjukvårdspersonalen vid armén och marinen skulle ju också tillkomma statsapoteket såsom en ej oviktig del av dess uppgift.

Såsom exempel på läkemedel, vilka förbrukas i stor myckenhet vid trupp- förbanden och alldeles uppenbart låta sig anskaffas från ett blivande central- apotek, må anföras: acetylsalieylsyra, bromsalter, formalin, jodsalter, piller av olika slag, pulver, enkla och sammansatta, salvor av olika slag, sprit. tabletter av olika slag, tinkturer av olika slag, vätesuperoxid. Överhuvud- taget kunna här ifrågakomma alla hållbara läkemedelsberedningar och dess— utom sådana läkemedel, som bruka köpas i substans.

I Finland, där inköpen för militärapoteken göras centralt av krigsniinisteriets sanitetsdepartement, skall rekvisition av läkemedel för militära ändamål. enligt där gällande bestämmelser, ske från närmast belägna militärapotek. Endast i trängande fall få läkemedel rekvireras från de civila apoteken. [ England. där anskaffningen av samtliga apoteksvaror för flottans behov sker centralt i ' amiralitetet, skola fartygen vid sin utrustning rekvirera erforderligt förråd av läkemedel från de militära sjukhusapoteken. Intet fartyg får annat än i trängande fall rekvirera läkemedel på annat sätt än genom vederbörande sjukhusapotek. Med större eller mindre stränghet är samma ordning genom- förd i alla länder med ett militärt apoteksväsen (Tyskland. Frankrike etc.). såsom framgår av den utländska redogörelsen i ämnet. Därvid gäller ofta, att läkemedlen skola rekvireras och expedieras i beredd form eller dispenserade.

Om sålunda hinder icke kan anses möta för, att arméns och marinens forma— tioner i landsorten från ett blivande centralapotek i Stockholm fylla prak- tiskt taget hela sitt behov av läkemedel och därmed jämförliga artiklar, förut— sätta de sakkunniga likväl icke, att detta skall komma att ske omedelbart efter upprättandet av ett dylikt apotek. De sakkunniga räkna med. att till

en början ungefär halva behovet kommer att fyllas från centralapoteket. Hade så skett under år 1920, skulle enligt de tal, som anförts i det föregående, pa statsapoteket hava kommit en omsättning för arméns och marinens forma- tioner i landsorten, utom Karlskrona och Boden, av i runt tal 75 000 kronor för läkemedel och 13 500 kronor för i sjukvården använda tekniska artiklar eller tillhopa 88 500 kronor. Med en beräknad vinst av i genomsnitt 30 procent på sist anförda belopp1 skulle alltså vid en dylik omsättning hava till stats— verket, såsom handelsvinst återgått en summa av cirka 26 500 kronor.

Vilka läkemedel m. m. skola för nu omhandlade myndigheter rekvireras från ett blivande centralapotek, synes böra tillkomma arméförvaltningens sjukvardsstyrelse respektive marinförvaltningens sanitetsavdelning att be— stämma. Pä samma sätt torde lämpligen —— efter överenskommelse med den myndighet, varunder statsapoteket kommer att lyda — medicinalstyrelsen respektive fångvårdsstyrelsen kunna föreskriva, vilka läkemedel och andra artiklar böra för hospitalens och fängvårdsanstalternas behov i större mängder på en gång rekvireras från eentralapoteket. _

Enligt uppgifterna i tabellbilagorna 3 och 4 inköpte statens hospital och fångvårdsanstalter2 utom Stockholm och Karlskrona under år 1920 läkemedel och därmed jämförliga artiklar till nedanstående belopp:

Tekniska ar-

Landsorten lgåfåltåägå tiklar för Tillhopa. (utom Karlskrona). i ' ' ' sjukvård. Kr. Kr. Kr. Hospital och asyler ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 92 288 30 849 123 137 l—"ångvårdsanstalter'Z ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 17 797 3 901 21 698 Summa 110 085 34 750 144 835

Den övervägande delen (85 procent) av denna kostnad faller, såsom synes. på hospitalen. Någon särskild svårighet torde icke finnas för dem att från ett statligt centralapotek i Stockholm tillgodose snart sagt hela sitt behov av läkemedel. En av de sakkunniga för år 1917 verkställd utredning rörande läkemedelsförbrukningen vid hospitalen giver stöd för denna mening. En väsentlig del av utgifterna avse sådana läkemedel som— acetylsalicylsyra, bromsalter, jodsalter, kloralhydrat, oljor av olika slag, piller av olika slag, pulver, enkla och sammansatta, salvor av olika slag, sprit, tabletter av olika slag, tinkturer, trional, veronal, vätesuperoxid, vilka alla kunna lätt förvaras och tillika låta sig utan svårighet dispenseras eller blandas, på sätt i varje fall finnes erforderligt. Dispensering och beredning av läkemedel torde vid hospitalen kunna i ganska stor omfattning, under läkares överinse- ende. ske av där anställd personal.

Ej heller vid fångvårdsanstalterna torde någon svårighet möta i nu senast omförmälda hänseenden. Förbrukningen av läkemedel är emellertid där, relativt sett, tämligen ringa, vadan dessa anstalter hava mindre betydelse

* Jfr sid. 69. '" Till dessa hava liänförts jämväl statens tvångsarbetsanstalter. Jfr sid. 35 anni. l

för den förevarande utredningen. En av de sakkunniga jämväl beträffande fångvårdsanstalterna för år 1917 företagen undersökning har emellertid visat, att där ungefär enahanda läkemedel komma till användning som vid den militära Sj ukx ar den.

På grund av vad ov an anförts anse sig de sakkunniga böia utgå från att, om ett centralapotek kommer till stånd, statens hospital och fångvarts— anstalter i landsorten (utom Karlskronafskola kunna från detsamma redan från början taga ungefär hälften av sitt läkemedelsbehov. Under förutsättning, att så skett under år 1020, skulle alltså statsapoteket detta år hava till nämnda institutioner levererat läkemedel och i sjukvården använda tekniska artiklar för i runt tal 55 000 respektive 17 400 kronor eller för tillhopa i runt tal 72 400 kronor. Om man räknar med en vinst av i genomsnitt 30 procent även på denna omsättning], skulle statsapotekets handelsvinst pa leveransen i fråga hava utgjort cirka 21 700 kronor.

Icke endast läkemedel och i sjukvården använda tekniska artiklar böra i avsevärd utsträckning kunna från ett blivande centralapotek tillhandahållas statliga och statsunderstödda institutioner. Samma förhållande gäller åtskil— liga tekniska artiklar för andra ändamål än sjukvård ävensom fin- och grov- kemikalier samt utensilier för kemiskt, fysikaliskt m. fl. ändamal (s. k. kemiskt glas). Dylika artiklar köpas av institutionerna i stor utsträckning från kemika- lieaffärer och droghandlande inom eller, särskilt beträffande vissa artiklar, utom landet, medan apoteken endast i mindre omfattning tjäna såsom leveran- törer. Undantag härifrån utgöra i viss mån apoteken i Karlskrona, Karlsborg och Boden, vilka leverera ej obetydliga mängder av dessa artiklar till myndig- heter på platsen. Någon svårighet för apoteken att tillhandahålla även sådana varor finnes icke. i

De sakkunniga hava från ett antal statsinstitutioner inom och utom Stock- holm infordrat uppgifter ,rörande'åtgången av kemikalier (fin— och grov-) samt utensilier för kemiskt m. fl. ändamål. Yid bearbetningen av dessa upp- gifter hava de sakkunniga i allmänhet medtagit endast sadana varor, som pläga saluföras å apotek respektive hos kemikaliehan(llande. ] den cirkulär— skrivelse, genom vilken uppgifterna infordrades, sporde de sakkunniga, huru— vida hinder kunde anses möta för att nu avsedda varor "tillhandahölles åt institutionerna genom ett statligt centralapotek i Stockholm, därest ett sådant komme till stånd och under förutsättning, att ingen som helst ökad kostnad därigenom åsamkades institutionerna. Härtill svarades från flera håll, att något hinder icke ansågs föreligga för en på så sätt ordnad anskaffning, men att institutionerna helst ville hava fria händer att verkställa inköpen, där de bil- ligaste priscn kunde i varje särskilt fall ernås. I de fall, då institutionerna köpa från utlandet, lärer det icke vara tvivel underkastat, att centralapoteket skall kunna med leverantörer därstädes träffa minst lika gynnsamma avtal som de enstaka institutionerna. I själva verket bör apoteket kunna sluta gynn-

lJfr sid. 60.

samma re avtal. alldenstund detsamma kommer att representera ett flertal köpare och i samma mån uppträda såsom större avnämare, detta så mycket mera som apoteket torde redan för eget behov komma att träda i förbindelse med de lm'erantörer, varom det här kan bliva tal. Vad nu sagts i fråga om köp fran utlandet lärer i lika mån gälla beträffande köp från inhemska leve- rantörer. I övrigt. ma framhållas, att det här i stor utsträckning rör sig om varor, som ytterst anskaffas från utlandet. Yid sådant förhållande synes ännu ett skäl föreligga att. samla behoven på en. hand för att såmedelst kunna genom direkt köp utifrån betinga sig förmånligare villkor.

] kap. lk' finnes meddelad en tablå rörande den ungefärliga årliga kostnaden för inköp av kemikalier samt utensilier för kemiskt m. fl. ändamål vid vissa statliga (eller statsunderstödda) institutioner inom och utom Stockholm litt sammandrag av tablån lämnas här nedan; därförinnan må ännu en gång påpekas,- att uppgifterna avse varor. som hos oss tillhandahållas dels är apotek dels i kemikalieaffärer. Utcnsilier för

Fm- O' grov- kemiskt m.fl. Tillhopa.

Insfilulienrr: kennkalier. ändamål. Kr. Kr. Kr. i Stockholm _________________________________________________________ 75 000 85 000 160 000 i landsorten (utom Karlskrona och Boden) ,,,,,,,,,,,,,,,,,, 50 000 522 000 72 000 Summa 1'2-5 000 107 000 5332- 000

Alla dessa varor kunna utan svårighet anskaffas genom ett centralapotek. De sakkunniga hava i det föregående sökt visa, att en på så sätt ordnad anskaff- ning även skulle lända till ekonomisk fördel genom åstadkommandet av bil- ligare pris. Emellertid torde anskaffningcns centralisering till ett statsapotek icke te sig fullt så naturlig för institutionerna i detta fall som i fråga om läke- medel och andra artiklar för sjukvård. Det får väl därför överlåtas at ledningen av statsapoteket att på praktisk väg övertyga institutionerna om ändamåls- enligheten av att genom apotekets bemedling anskaffa här avsedda varor. Innan en dylik anskaffning kan komma att försiggå i mera fullständig utsträck— ning. lärer någon tid gå om. Vid det förhållande emellertid, att en avsevärd del av varorna, motsvarande över två tredjedelar av kostnadsbeloppet, förbrukas av institutioner inom huvudstaden, med vilka underhandlingar från statsapotela'ts sida kunna lättare föras, torde man vara berättigad antaga, att redan i början av apotekets verksamhet en ej ringa del av varorna skall tagas genom detsamma. De sakkunniga anse sig kunna uppskatta denna del. efter värdet räknad, till Cirka en tredjedel av kostnaden för det hela eller till i runt tal 77 000 kronor. Denna siffra får knappast anses för hög. Skulle den i någon man överskrida den, som faktiskt kan komma att framstå, lärer detta utjämuas därav, att vid dess beräknande hänsyn tagits allenast till kemikalier och utensilier, icke till sådana tekniska artiklar för andra ändamål än sjukvård, vilka —— använda inom snart sagt alla statsinstitutioner — äro av beskaffenhet att kunna lämpligen tillhandahållas genom statsapoteket.

Om under år 1920 nu omhandlade artiklar till ett belopp av i runt ta] 77 000

kronor anskaffats genom förmedling av ett da befintligt statsapotek. skulle vid en beräknad vinst av i genomsnitt 20 procent1 på omsättningen cirka 15 400 kronor hava återgått till statsverket såsom apotekets hamlelsvinst.

Såsom i det föregående omnämntsg, har för mötande av olycksfall inom vissa statens verk beretts tillgång till läkemedels— och förbai'idslådor av olika storlek och sammansättning. Statsverkets kostnad för nyanskaffning orh komplettering av d_vlika lådor kan uppskattas "till cirka 20 000 kronor arligen. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till de sakkunniga den 10 februari 1922 förklarat hinder icke möta för, att utrustning och komplettering av d_vlika lådor för statens järnvägar sker genom ett blivande statsapotek. Statens järn— vägars kostnad i förevarande avseende beräknas till cirka 8 000 kronor för år. Vid sådant förhallande anse (le sakkunniga den ökning i_omsättningen, som skulle tillföras statsapoteket därigenom, att vissa statens verk fran stats- apoteket verkställde nyanskaffning och komplettering av läkemedels- och förbandslådor, kunna sättas till lägst '10 000 kronor årligen. Vid en beräk- nad vinst härå av i genomsnitt 20 procent, skulle alltså 12000 kronor ärligen återgå till statsverket såsom apotekets handelsvinst.

I det föregående har förutsatts, att leverans av läkemedel orh andra varor till institutionerna i landsorten utom Karlskrona och Boden skulle försiggå genom ett rentralapotek i Stockholm. Med anledning härav torde måhända invändas, att transporterna i sådant fall stundom bleve väl långa och även kostsamma. Häremot vilja de sakkunniga framhalla, vad först angår transporternas längd. att det här icke är fråga om varor. som skola fylla ett ögonblickligt eller, i regel. ens ett nära liggande behov. Anskaffningen måste givetvis ordnas så. att leveranserna kunna tillgodose behoven för en längre tid framat. I brådskande fall få truppförbanden ovh övriga institu- tioner vända sig till närmast belägna eivila apotek eller annan leverantör. Dessa fall torde emellertid avse en varuanskaffning, som ur ekonomisk s_vn- punkt kan betraktas såsom tämligen betydelselös. Beträffande kostnaden för transporterna må anmärkas, att de varor, som skulle levereras genom stats- apotekct., i allmänhet äro av den dyrbara natur, att frågan om fraktkost- naden bliver av underordnad vikt. I övrigt synes det de sakkunniga lämp— ligt, att dessa kostnader bestridas av statsapoteket; för köparen är det för- delaktigt att vid sin kalkyl kunna räkna med priset a varan, levererad fraktfritt närmaste järnvägsstation (poststation, hamn).

En sammanfattning av den nu förebragta utredningen rörande tmisättningen m. m. vid ett blivande centralapotek 1? Stockholm redan i början av dettas verk- samhet lämnas här nedan. Därvid hava de i det föregående beräknade talen

1 De sakkunniga hava här räknat. med samma handelsvinst som i fråga om tekniska artiklar för sjukvård. Jfr sial. US. '-' Sid. 37.

i förekommande fall avrundats till närmast jämna 100-tal kronor. Såsom förut framhållits, grunda sig uppgifterna i allmänhet på förbrukningen av läkemedel 111. 111. vid institutionerna under år 1920 samt då gällande pris och avse sålunda närmast den omsättning respektive handelsvinst, som under detta år skulle hava kommit ett då förefintligt, jämförelsevis nyinrättat centralapotek i Stockholm till del.

(Jenhalapotekct 17 Stockholm. Omsättning. l—Iandelsvinst. Kr. Kr.

För arméns och marinens formationer i Stockholm (utom garnisonssjukhuset och den individuella recep—

turen). Stockholms hospital och fångvårdsanstal-

terna i Stockholm: hela behovet av läkemedel och tekniska artiklar för sjukvård (sid. 67 f. ............... 58 500 25 500 För garnisonssjukhuset, serafimerlasarettet och vissa andra stats- och statsunderstödda institu- tioner i Stockholm: hela behovet av läkemedel och tekniska artiklar för sjukvård (sid. 69)....... . 191 900 57 600 För viss statens järnvägars i Stockholm statione- rad personal. läkemedel (sid. 69 f. ).. .. . . 2 000 800

För viss i Stockholm stationerad personal, till-

hörande statens övriga affärsdrivande verk samt ar-

méns och marinens formationer (individuell receptor):

läkemedel (sid. 71)... . .. . ] 5 000 2 000 För arméns och malinens formationei i landstuten

(utom Karlskrona och Boden): halva behovet av läke- medel och tekniska artiklar för sjukvård (sid. 73) ...... 88 500 26 500 För hospitalen och fångvårdsanstalterna i lands- orten (utom Karlskrona): halva behovet av läkemedel

och tekniska artiklar för sjukvård (sid. 74). . .. . .. . .. . .. .. 72 400 21 700

l För stats- (eller statsunderstödda) institutioner i * Stockholm och landsorten (utom Karlskrona och Bo-

den): en tredjedel av behovet av kemikalier och uten— silier för kemiskt m. fl. ändamål (sid. 75 f..)........... 77 000 15 400 För utrustning och komplettering av läkemedels- . och förhandslådor (sid. 76) ................................. 10 000 2 000

Summa 505300 151500

Såsom tidigare framhållits, torde prisen å läkemedel och andra här ifråga- kommande varor sedan år 1920 hava nedgått med'i genomsnitt cirka 25 procent. Ovanstående slutsummor måste därför minskas i samma proportion

1 Denna siffra har beräknats i överensstämmclse med den för statens järnvägars personal (jfr sid. 70).

för att kunna anses representera den beräknade omsättningen respektive handelsvinsten under nuvarande j'ii'isförhållanden. Efter en dylik reduktion skulle omsättningen alltsa sättas till i runt tal 379 000 kronor och handels— vinsten till i runt tal 114 000 kronor.

Det torde visserligen vara vanskligt att söka, på sätt. ovan skett. i en procent- sats angiva, i vad man prisnivån för nu förevarande artiklar sjunkit sedan är 1920. litt regulativ mot eventuell felbedi'unning härvidlag i riktning att underskatta prissänkningen föreligger emellertid sa till vida. som under ar 1920 en ej ringa del av artiklarna inköptes fran utlandet till. pa grund av dels valutaförhållandena dels marknadens ifn'erbelastning. mycket laga pris, .vilket särskilt beträffande kemikalier påpekats av ett flertal myndigheter. En stabilisering av marknaden torde redan hava börjat göra sig gällande. När marknaden Eitel-vunnit sin stadga, komma prisen säkerligen att ligga högre än de nuvarande.

Den omsättning för centralapoteket, till vilken de. sakkunniga kommit. är så betydande, att densamma uppnas endast av de största apoteken i vart. land. Redan härav lärer man hava rätt sluta till, att centralapoteket bör icke blott bära sig, utan även lämna ett icke oväsentligt överskott. Det är härvidlag att märka. att omsättningen beräknats för ett nvinrättat apotek. I den mån statsapoteket kommerigång och bliver inarbetat, bör omsättningen. såsom av utredningen framgår, kunna betydligt ökas. Det militära apoteks— väsendet i främmande länder ger stöd för ett sådant antagande.

Centralapotekets handelsvinst har uppskattats till i runt tal 114 000 kronor. Detta belopp representerar givetvis bruttovinsten. Från denna mäste dragas utgifterna för avlöningar, h_vror och driften i övrigt. ] nästföljande. kapitel ingå de sakkunniga på en detaljerad behandling utav denna del av ämnet. Det belopp, till vilket de sakkunniga där komma såsom slutsumma för drift- kostnaderna, motsvarar omkring tre femtedelar av den beräknade handels— vinstcn. En avsevärd marginal står sålunda äter för överskottet.

Vid de kalkyler, som verkställts i det föregående, har icke medtagits för- brukningen av läkemedel m. m. hos statens myndigheter i Karlskrona och Boden. Ä dessa orter äro nämligen så många militära institutioner belägna. att skäl förefinnes till' antagande, att särskilda statliga apotek där kunna motiveras.

Kostnaderna för läkemedel och i sjukvården använda tekniska artiklar vid statsinstitutioner, förlagda i Karlskrona och redovisade i tabellbilagormi 1—4, belysas närmare av efterföljande tablå. Dä för samma myndighet upptagits dubbla läkemedelskostnader, avse första radens 'uppgifter läke- medel för manskap, andra radens läkemedel för djur.

Pro Läke- Läkemedel med ' Summa * T_ek- * labore- medel rabatt. j läke- i 11:15:31 Ti"— ersätt- utan umedels- . . Å . ho a. ning. rabatt. . kostnad fm S'u'v p

' :) 0/ 0/ 1 ' Karlskrona. NO ,0. 30 m.! vald.

Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. Kr.

Flottans station: : sjukrlunmet '" ' 1 152 1008 ; . 5 916 . 26251 ; individuellrecej'vtur ,,,,,,,,, .' ' ' 76 9 ' ' 1'3. * 9 360 utgaende fartyg * . "' ? ' * 484 1 537 ' ' 1 564 11 890 Förut—1wfä1havareu ............ l _ _ . 220 374 Karlskrona kustnrt.-reg. " " L' 156 1 369 . ' ' ; 128 5 517 » » * . ' 3 6 . ' . 115 287 Fartyg, tillh. Sth. statzn ,,,,,, ' ' 19 76 ' . ' g 182 597 Kod—krona m'onmljärl'eg _______ ' .' I . ' I »151 , ' ' 1—14 '. 029 » » ._ . ' 78 _ 4 375 . ("nöta ingenjörkzu' ,,,,,,,,,,,,,,, ' » * ' * 1 67 .' ' 20 384 Centralfängelset ...... 188 ' . * 17 ' ; 157 8114 Slrul'fänu'olsel. ____________________ 217 ' ' ' 10 ; ." 120 623

Summa 11869 ' ' : 7628 49879 8612 58491'

Samtliga de läkemedel m. m., för Vilka kostnaderna här angivits, torde utan olägenhet kunna tagas från ett blivande statligt apotek i Karlskrona. Under förutsättning, att apoteket erhåller ett gynnsamt läge, bör nämligen svårighet ivke möta för den del av personalen, som åtnjuter fria läkemedel (individuell reeeptur), att å apoteket avhämta dessa. Dylik skyldighet skulle . (lä åligga även postverkets och telegrafverkets i Karlskrona stationerade personal.

Enligt de, grunder för beräknande av apotekens handelsvinst, som tilläm-

' pals i det föregåendel, skulle, för den händelse de i tablån redovisade läkemed— , len m. 111. tagits frän ett statligt apotek på platsen, det-tas handelsvinst hava

'. utgjort:

Ix'r.

:] pro lahore-ersättllingcll ...................................................... 11 969 hmmm—del, utlämnade utan rabatt ........... 13 952

» » med 20 % rabatt ___________________________ 929 » |) » 30 96 » '3 179

» tekniska artiklar för sjukvård _____________________________ ., 1 722

Summa 30 (151

Den beräknade handelsvinsten uppgår sålunda till ej mindre än 52'4 procent

' av onisättningsbeloppet. Att Vinsten i detta fall uppnår sådan storlek, beror

väsentligen på att pro labore—ersättningen för de marina institutionernas för- skrivningar utgör en ej ringa del av kostnadsbeloppet. Hela prtilabrirejersätt— ningen har, på förut anförda grunder, upptagits såsom vinst.

Utom nu omhandlade varor böra tekniska artiklar för andra ändamål än sjukvård samt fin- och grovkemikalier för de i Karlskrona förlagda statsinsti- tutionerna kunna i ej obetydlig utsträckning anskaffas genom ett blivande statligt apotek därstädes. Enligt en uppgift från varvsehefen i Karlskrona

1 .lft' >lll. GR.

inköptes under år 1920 tekniska artiklar och kemikalier för varvets behov till ett värde av 137 878: 16 kronor. Av dessa varor böra, jämlikt en av de sak- kunniga företagen undersökning, kemikalier till ett värde av cirka 48 000 kronor, efter 1920 års pris räknat, kunna tagas genom statsapoteketl. 1 upp- giften meddelades av varvsehefen, att _ under förutsättning att ingen som helst ökad kostnad därigenom tillskyndades varvet, och att artiklarna kunde i god tid erhållas av för avsett ändamål fullgod beskaffenhet _ intet hinder från varvets sida mötte för, att fin- och grovkemikalier ävensom andra artik- lar tillhandahölles antingen genom en central institution i Stockholm eller genom en dess underavdelning i Karlskrona. Det bör vid sådant förhållande icke innebära någon överdrift att anslå handelsvinsten å försäljningen av dylika varor genom ett statligt apotek i Karlskrona till 5 000 kronor för är även med iakttagande av den prissänkning, som inträtt efter år 19202.

Om denna prissänkning, på sätt skett i det föregåendes, sattes till i genom- snitt 25 procent, skulle ett statligt apotek i Karlskrona kunna enligt ovan anförda tal räkna med en årlig omsättning av cirka 43 870 kronor för läke- medel m. m. och cirka 36000 kronor för kemikalier, utgörande tillhopa i runt tal 80 000 kronor, samt med en handelsvinst liärå av i runt tal 28 000 kronor.

De skäl, som hittills anförts för ett centralapotek i Stockholm, gälla i väsent- lig mån även, då fråga uppstår om inrättande av ett statligt apotek i Karls- krona. Sistnämnda apotek synes böra ordnas såsom en underavdelning till centralapoteket. Visserligen kunde anskaffningen av läkemedel och därmed jämförliga artiklar för de i Karlskrona förlagda statsinstitutionerna, på sätt föreslagits beträffande myndigheter å andra orter, ordnas så, att behovet av dessa varor till större eller mindre del fylldes direkt från centralapoteket. Men då statsinstitutionernas antal å en plats är så pass stort, som här är fallet, synas redan bekvämlighetsskäl tala för upprättandet av ett särskilt apotek. Därtill kommer, att förbrukningen av läkemedel in. in. vid institu- tionerna nått den omfattning, att ett underapotek i Karlskrona kan icke endast bära sig, utan även inleverera överskott till statsverket. I nästföljande kapitel beräkna de sakkunniga omkostnaderna för ett underapotek i Karls- krona till cirka 15 000 kronor för år. Då handelsvinsten (brutto) a omsätt- ningen vid apoteket. ansetts kunna uppskattas till cirka 28 000 kronor, bör alltså uppstå ett ej oväsentligt netto å rörelsen.

Karlskrona är vårt lands största örlogshamn, och de flesta statsinstitu— tionerna därstädes tillhöra försvaret. Det bör därför redan ur säkerhetssyn- punkt befinnas önskvärt, att ett apotek där inrättas för tillgodoseende av i främsta rummet militära ändamål. Av det läkemedelsförråd, om vars upp- läggande för oförutsedda händelser de sakkunniga talat i det föregående, synes

' 71 Jfr sid. 39.

9 Att handelsvinsten i detta fall satts procentuellt sett lägre än motsvarande vinst för central— apoteket i Stockholm, beror därpå, att varvet i Karlskrona kunnat såsom särskilt stor avnämare betinga sig fördelaktigare pris än övriga institutioner, för vilka undersökning verkställts. 5 Se sid. 77.

en del böra i och för omsättning lagras vid underapoteket i Karlskrona. Denna del av förrådet bör sammansättas med särskild hänsyn till marinens behov.

Därjämte skulle det åligga underapoteket att verkställa kemiska under- sökningar och yttra sig över beskaffenheten av till statsinstitutioner, främst de på platsen, erbjudna varor av olika slag ävensom att i sin mån fungera såsom utbildningsanstalt för värnpliktiga apotekare vid dessas facktjänst— göring samt för sjukvårdspersonalen vid marinen i vad avser beredning av enklare läkemedel, dispensering m. m.

litt statligt apotek i Karlskrona skulle alltså komma att fylla en viktig uppgift inom den militära organisationen.

Samma omdöme kan med icke mindre rätt fällas om ett statligt apotek i Boden, ordnat såsom underavdelning till centralapoteket i Stockholm.

Kostnaderna för läkemedel och i sjukvården använda tekniska artiklar vid arméns truppförband och övriga i tabellbilagorna 1 och 2 upptagna insti- tutioner i Boden belysas av nedanstående tablå. I de fall, då dubblaläkemedels— kostnader redovisats för en och samma myndighet, avse första radens upp- gifter läkemedel för manskap, andra radens läkemedel för djur.

* l Läkemedel med Summa ' T_Ek- | ' rabatt. läke_ niska ' Till- - medels- artiklar

Wi ,- » "" kostnad för sjuk— hopa. 20 %- : 30 %- ' vård.

Boden. '. , Kr. Kr. '. . Kr.

,, Norrbottens regzte » 660 2894 ,

l) » * 15 51 1

' Norrlands artilleriregzte ...... ' a 143 323 ,

» » 65 144

' 845 1286

25 10

' 356 606

, » » - 20 18

lx"ommendantskapet / ' ' 1243 5 313 Bodens tygstation ............... ' * : _— '— lfortifikationsbefälh ............. ' i 12

liitendmiturförrådet ............ l 29 J 58 "363 f 13 Summa f 3487 * 13 217 f 3413 10703 ; 30 820 5 2138 l 32958 ,

Beträffande alla dessa läkemedel m. in. kan utan tvekan göras gällande, att de låta sig med fördel anskaffas från ett underapotek i Boden, lämpligen inrymt i den nya byggnad för garnisonssjukhuset därstädes, som nu är under uppförande. De sakkunniga förutsätta, att den arméns personal, som åtnjuter fria läkemedel, förständigas att låta avhämta sin medicin å underapoteket; på den individuella recepturen faller i övrigt endast en ringa del av ovan anförda kost-nader.

Hade samtliga i tablån redovisade läkemedel under år 1920 anskaffats

från ett underapotek i Boden, skulle. jämlikt den beräkningsgrund för handels- vinsten, som tidigare använtsl, denna vinst hava utgjort:

lir.

:] pro labore-ersättningeu ___________________________________________________ 3.157 » läkemedel, utlämnade utan rabatt ..................... tion.—* » » » med "10 % rabatt 1 280

» » >) » 30 96 » _, ,_ 3 HÖH

» tekniskaartiklar för sjukvård ________________________________________ 427

Summa l—l Stil) Den beräknade handelsvinsten i vilken även här ingar hela pro labore- ersättningen _ motsvarar sålunda 45'1 procent av kostnadsbeloppet. Ena-

handa tal uppgick i Karlskrona, där den individuella receptnren dock är avse— värt större, till 52'4 procent.

De i tablån för kommendantskapet uppförda läkemedelskostnader hava utgått för garnisonssjukluiset. Under år 1020 inrymde detta omkring 100 sängar. På grund av (',iverenskommelse med Norrbottens läns landsting kommer sjukhuset att utvidgas till att omfatta omkring 220 sängar. Da det kan förutsättas, att beläggningen vid det utvidgade sjukhuset ökas i propor- tion till sängantalet, samt att läkemedelsbehovet och kostnaden härför steg— ras i samma förhållande, har i efterföljande sammanställning gjorts en på nämnda förutsättning grundad beräkning dels i fråga om förbrukningen av läkemedel och i sjukvården använda tekniska artiklar vid ett sjukhus om 100 respektive 220 sängar, dels rörande apotekets handelsvinst a leveransen i ena som andra fallet. '

Garnisonssjukhusel i Boden. 100 sånger. 220 sängar.

Kr. Kr.

Förbrukning av läkemedel och tekniska artiklar för sjukvnrd ,,,,,,,,,,,, 13 518 '.!?) 741) Beräknad handelsvinst hära:

a pro latom-ersättningen ...................................................... I 378 3031 » laluunedel, utlämnade utan rabatt ............. ., . '2 343 :"» löt » » » med "20 % rabatt ........................... 4613 1025 ” » 30 % » ........................... 1 ölH 3 339 » tekniska artiklar för sjukvård ______________________________________ 180 396

' Summa :") säs i? 915

Enligt. den gjorda beräkningen skulle alltså utvidgningen av sjukhuset med— föra en ökning av apotekets omsättning med i runt tal 16 000 kronor samt en ökning av apotekets handelsvinst med i runt tal 7 000 kronor. Läkemedlen för det utvidgade sjukhusets civila patienter skulle självfallet tagas från under— apoteket, om ett sådant komme till stånd, så mycket mera som apoteket väl i sådant fall" bleve inrymt i sjukhuset.

Under år 1921 utlämnades, enligt av järnvägsstyrelsen meddelad uppgift, till statens järnvägars personal läkemedel från civilapoteket i Boden till ett belopp av 8102z63 kronor. Det synes de sakkunniga, som om ungefär hälften av detta läkemedelsbehov borde kunna utan olägenhet för personalen

1 Jfr sid. 68 och 79.

tillgodoses genom det ifrågasatta underapoteket. Till underlättande härav kunde möjligen den anordning vidtagas, att underapoteket efter mottag- ningens slut hos järnvägsläkarna avhämtade de recept, som dessa ansåge kunna och höra expedieras a apoteket, varefter de färdigställda läkemedlen genom apotekets försorg avlämnades å järnvägsstationen för att genom dess expedi- tion tillhandahållas åt patienterna, i den mån dessa icke föredroge att själva å apoteket inlämna recepten respektive där hämta sin medicin. Läkemedel at personalen vid angränsande stationer, vilka läkemedel sålunda avsändes pr järnväg, synas kunna i ganska stor utsträckning expedieras av under- apoteket.

Även postve1kets o(h telegrafverkets personal 1 Boden bör från ett statligt apotek därstädes kunna taga en del av sina fria läkemedel. Samtliga nu ifråga- . kommande verksläkare böra _ på sätt föreslagits beträffande verksläkarna samt arméns och marinens tjänsteläkare i Stockholm — åläggas tillse, att det statliga apoteket anlitas i den utsträckning, som är förenlig med personalens intressen.

Om statens järnvägars — och övriga affärsdrivande verks —— personal i och i närheten av Boden anlitade ett statligt apotek därstädes i den utsträck- ning, som här ifrågasatts, skulle alltså, under förutsättning av enahanda förbrukning som under år 1921 och med tillämpning av då gällande pris, apoteket därigenom tillföras en omsättning av cirka 4000 kronor årligen; handelsvinsten härå behöver icke sättas lägre än till 1 600 kronor.

Även tekniska artiklar för andra ändamål än sjukvård samt fin— och grov— kemikalier för arméns institutioner i Boden böra i viss omfattning kunna anskaffas genom ett där inrättat statligt apotek. Om något större belopp lärer det emellertid haivid icke komma att 1öra sig.

Den nu förebiagta utredningen rörande ett under centralapoteket 1 Stock- holm l)dando underapotek i Boden hal givit till resultat en beräknad årlig omsättning och därpå grundad handelsvinst av följande storlek, därvid belop- pen i förekommande fall avrundats till närmast jämna 100-tal kronor.

Unflerapoteket i Boden..

Omsättning. Handelsvlnst. Kr. _ Kr. För truj_)pförbanden m. fl. arméns institutioneri Bo- (len: hel a behovet av läkemedel och tekniska artiklar för sjukvård (sid. 81 f.). . 33000 14 900 Föl ett utvidgat galnlsonssjukhus i Boden: hela det nva behovet av läkemedel och tekniska artiklar för sjukvaid (5111 82) . 16 000 7000 14 (11 viss i och 1 na1 heten av Boden stationerad per- sonal, tillhörande statens affärsd1iv ande verk: läke- medel (sid. 82 f) 4000 1600

Summa 53 000 23 500

lfrågavarande tal grunda sig i huvudsak på 1920 års pris. Efter en re— duktion av dessa tal med 25 procent för vinnande av överensstämmelse. sa vitt möjligt, med nuvarande prisläge pasätt skett vid enahanda kalkyler beträffande de. ifrågasatta apoteken i Stockholm och Karlskrona skulle alltså underapoteket. i Boden hava att uppvisa en omsättning, uppgaende till i runt tal 40 000 kronor årligen, samt en därpå beräknad handelsvinst av i runt tal 18 000 kronor. Då de årliga omkostnaderna för underapoteket i nästföljande kapitel beräknas icke komma att överstiga 12 (100 kronor. hör sålunda även ett underapotek i Boden kunna tillföra statsverket inkomst,.

Denna inkomst representerar icke något högt belopp. men upprättandet av ett statligt apotek i Boden innebär tillika andra fördelar. som äro av synnerlig - vikt. Att en fästning av Bodens storlek och betydelse för vart. land har att för fyllandet av sitt läkemedelsbehov vid utomordentliga tillfällen lita till ' allenast ett enskilt apotek, kan icke anses vara betryggande. En av de första åtgärder, som vid mobilisering vidtoges eller behövde vidtagas, vore väl att förse fästningen med ej mindre ett läkemedelsförråd av lämplig sammansätt— ning och storlek än även anordningar för distributionen av dessa läkemedel. Förtänksamheten synes då bjuda, att anstalter träffas redan under fred i sådan riktning. Såsom de sakkunniga Visat-, kan ett statligt apotek i Bodens fästning icke allenast bära sig, utan även lämna statsverket vinst. Därmed synas tillräckliga skäl vara förebragta för upprättandet av ett sådant. apotek.

Underapoteket i Boden skulle i övrigt komma att fylla enahanda upp- gifter som ett underapotek i Karlskrona.

Även å andra orter än de nu ifrågasatta skulle, med hänsyn till antalet där förlagda statsinstitutioner samt dessas behov av läkemedel eller av andra skäl. inrättandet av statliga apotek kunna tänkas ifrågakomma. De sakkunniga syfta härvid på t. ex. sådana platser som Karlsborg och Visby. Behovet av läkemedel för därvarande statsinrättningar är emellertid ej av den omfatt— ning, att statliga apotek därstädes skulle komma att bära sig. På grund härav och då de redan ifrågasatta apoteken avse "åtgärder från statens sida såväl till fyllandet i viss" omfattning av de militära läkemedelsbehoven ä anförda platser under normala förhållanden som ock till tryggandet, åtminstone i viss mån, av läkemedelstillgången vid utomordentliga tillfällen, hava de sak- kunniga icke ansett sig böra särskilt ingå på frågan om det statliga apoteks— väsendets ordnande åt dessa och liknande orter.

För centralapoteket i Stockholm jämte underapoteken meddelas här efteråt ett sammandrag, utvisande i kronor omsättningens storlek redan på tidigt stadium av apotekens verksamhet samt den därpå belöpande handelsvinsten". sådana beloppen i fråga framgått av den verkställda utredningen samt med hänsyn tagen till nuvarande prisförhållanden:

Omsättning. IIandelsvinst. Kr. Kr. t'Zentralapott—ket i Stockholm ,,,,,,,,,,, ' ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 379 000 114 000 lfnderapotekn't i Karlskrona _____________ 80 000 28 000

» » Boden 18 000 Summa 499 000 160 000

Utöver de ekonomiska fördelar, som skulle för statsverket direkt uppstå därigenom. att detta förmedelst upprättandet av ett antal apotek bleve i viss man sin egen leverantör av läkemedel och därmed jämförliga artiklar, skulle, sasom förut påpekats, besparingar vinnas genom den ökade kontroll över läkemedelsförbrukningen respektive förskrivningen av läkemedel. som förefintligheten av ett statsapotek möjliggjorde eller underlättade.

Pa förbrukningen av läkemedel kan givetvis av vederbörande överordnade myndigheter en viss verkan utövas. Första villkoret härför är. att myndig— heterna lieredas tillfälle att närmare följa förbrukningen vid olika formationer och inrättningar. I detta hänseende kan statsapoteket lämna ett ej ringa biträde genom det jämförelsematerial, som står detsamma till buds. Genom en pa sa sätt genomförd, skärpt kontroll bör den insikten vinna ökad utbred- ning, att medicin är en vara, som kostar penningar och med vilken det bör sparas. Den utredning, som verkställts av de sakkunniga, har ådagalagt, att denna insikt icke överallt i statsförvaltningen trängt tillräckligt igenom.

Den ökade kontroll, som statsapoteket möjliggör, bör vidare verka därhän, att tjänsteläkarna vid förskrivningen av läkemedel för statens räkning vänja sig vid att använda den form för utskrivningen, som är i ekonomiskt hänseende fördelaktigast. 1 kap. V hava de sakkunniga anfört flera exempel på olämp- lig förskrivning, i vad avser såväl de utskrivna läkemedlens natur som kvan- titerna. *En viss normering av läkemedlen bör kunna genomföras. För under- lättande härav vore det givetvis önskvärt, att, då nu gällande militärfarmakopé måste anses vara föräldrad, en för armén och marinen gemensam förteckning över sadana läkemedel (enkla läkemedel respektive beredningar), som böra företrädesvis komma till användning i den militära sjukvården, bleve utarbe- tad. I denna förteckning borde läkemedlen utväljas med hänsyn till icke blott terapeutisk verkan utan även den kostnad, de betinga. Genom statsapoteket kunde sedan övervakas. i vad man förteckningen följdes. Komme en dylik förteckning till användning vid armén och marinen, är det att förvänta, att densamma vunue tillämpning jämväl inom andra förvaltningsområden.

I detta sammanhang vilja de sakkunniga ännu en gångpåpeka betydelsen ur ekonomisk synpunkt av ett statsapotek så tillvida, att detsamma bereder ökad möjlighet för sj ukvårdspersonalens utbildning i vad avser enklare farmaceutiska operationer såsom färdigställande av vanligalösningar, pulverdispensering m. 111.

De besparingar, som skulle på nu antydda vägar ernås, låta sig icke fixeras i siffror. Att de det. oaktat kunna bliva avsevärda, framgår redan av det belopp, vartill arméns och marinens årliga läkemedelskostnader uppgå. Besparingarna behöva icke representera någon hög procent av detta belopp för att ändock utöva inflytande på läkemedelsekonomien.

säkerhets— synpunkt.

I anslutning till vad apotekskommitte'n på sin tid uttalade i fråga om ät- gärder till tryggandet av arméns och marinens läkemedelsförsörjning i krig. hava de sakkunniga tidigare framhållit nödvändigheten av, att redan under fredstid i nämnda hänseende träffas antingen sådana anordningar, som äro i krig ovillkorligt behövliga och icke kunna på ett tillfredsställande sätt verka, med mindre de redan förut kommit till stånd, eller ock sadana anordningar, varur kan i händelse av krig direkt framväxa den organisation. som da erford- ras. De sakkunniga funno det nämligen uppenbart, att, om de militära läke- 1'nedelsbehoven skulle kunna pa ett nöjaktigt sätt tillgodoses i händelse av krig, vårt land maste äga antingen en fredsorganisation av i huvudsak samma omfattning som den. vilken tarvas under krig, eller ock en organisation, som i sig innesluter nägra fackmän, vilka beretts tillfälle att fullständigt sätta sig in i den gren av det militära arbetet, det här gällt-rl.

Därest en statlig apoteksorganisation av den art. och omfattning, som av de sakkunniga i det föregående tecknats, kommer till stånd i värt land, är därmed enligt de sakkunnigas uppfattning den stomme given, kring vilken en för läkemedelsförsörjningen i krig erforderlig, mera vidlyftig apoteksorganisation kan utvecklas. Uppbyggandet av nämnda organisation finge givetvis pävila den vid statsapotcket anställda farmaceutiska personalen, vilken pa grund av sin tjänstgöring måste förutsättas behärska det militära apoteksväsendet i alla dess detaljer.

Nödvändigheten av militärapotek för 'specialutbildning av farmaceutisk personal framhölls på sin tid av apotekskommitten. Militärapotekens upp- gift härvidlag vore enligt kommittén av den verkligt stora betydelse, att denna synpunkt vid bedömandet av frågan om dylika apoteks inrättande icke finge skjutas åt sidan i tanke, att farmaceutiskt utbildade värnpliktiga skulle i farans stund kunna fylla behovet, utan att äga ens ledning av verkliga fack- män. Genom inrättandet av ett statsapotek för tillgodosecnde av i första rummet militära ändamål skulle, såsom de sakkunniga upprepade ganger påpekat, tillfälle beredas värnpliktiga apotekare att erhålla för krigsförhäl— landen ägnad utbildning. Därigenom erhölle även de värnpliktiga apotekarnas facktjänstgöring verkligt värde, samtidigt med att statsapotekct. kunde garantera tillgången av en stab utav farmaceuter. lämpliga att inkallas till tjänstgöring i krig.

Det anförda torde visa, att det. ifrågasatta statsapoteket i ett avseende kan anses säkerställa landet i händelse av krig, nämligen i fråga om anstalter och personal förberedandet av nödiga läkemedel.

Det är emellertid icke nog med att en organisation finnes, jämte därtill hörande personal, för beredandet av läkemedel i krig. .]ämväl tillgången av läkemedel måste, såsom de sakkunniga förut framhållit, vara tryggad åtminstone för någon tid framåt. Vårt land saknar, såsom likaledes förut påpekats, i stort sett egen läkemedelsindustri och är därjämte — oavsett om en inhemsk läkemedelsfabrikation existerar eller icke — fullständigt beroende

1Jfr sid. 61 f.

av import fran utlandet beträffande vissa från naturprodukter härrörande läkemedel. För ett sådant land är uppläggandet redan i fredstid av ett reserv- l'örrad utav läkemedel ovillkorligen nödvändigt. för så vitt det skall bliva möjligt att nagorlunda säkerställa landets läkemedelsförsörjning under nu nämnda förhallanden.

Statsapoteket är pa grund av sin allmänna uppgift i stånd att underlätta bedömandet av, vilka läkemedel och kvantiteter höra för arméns och marinens behov företrädesvis lagras för händelse av krig eller epidemier eller med tanke pa av särskild anledning möjligen uppkommande avbrott i införseln.

Genom statsapoteket vinnes därjämte ett organ för skötseln av ett dylikt reservl'örrad med garanti för dess erforderliga omsättning. Ekonomiskt sett bliver det givetvis fördelaktigare för statsverket, om förrådet förvaltas och omsättes av statens organ än om detta skall ske genom de enskilda apoteken. vilka i sådant fall maste beredas särskild ersättning härför. Överallt i främ- mande länder med militärt apoteksväsen handhava militärapoteken förvalt- ningen av det mobiliseringsförråd av läkemedel, som finnes upplagrat.

Ju större omsättningen är vid statsapoteket. desto lättare kan reservför— radet omsättas, varför reservförrådet i sin ordning kan utan risk att förfaras hallas större i samma mån statsapotekets omsättning ökas. Statsapoteket och läkemedelsförrådet kunna även på annat sätt bringas i nära förhållande till varandra. De sakkunniga vilja ieke underlåta att framhålla, hurusom enligt deras mening apotekets vinst borde kunna användas för ordnandet av den krigsheredskap beträffande läkemedel, för vilken ovan redogjorts. Betydelsen av ett statsapotek framstår, även om man anlägger denna s_vn- punkt på dess verksamhet.

VII. Förslag om upprättande av ett under arméförvalt- ningens sjukvårdsstyrelse lydande statsapotek. Apotekets uppgift, organisation m. m.

Förslag om De. sakkunniga hava i närmast föregående kapitel uppvisat dels lmhovet 282322??? ur militär synpunkt av ett statsapotek i vårt land, dels de fördelar ett apotek. dylikt apotek skulle. i olika hänseenden innebära för statsverket. Därvid voro de sakkunniga i tillfälle att, vad angår behovet av en statlig apoteks- organisation för militära ändamål, aberopa sig på ej mindre vad apotekskom- mitten på sin tid anfört i detta avseende—än även förhållandena i utlandet. där nämnda behov allmänt erkänts och tillgodosetts.

Beträffande omsättningen vid ett blivande statsapotek kunde de sakkun— niga stödja sig pä uttalanden av styrelserna för ett flertal rivila stats- eller statsunderstödda institutioner, vilka förklarat, att — under förutsätt- ning. att ingen som helst ökad kostnad därigenom tillskyndades institu- tionerna —— något hinder fran dessas sida icke mötte att frän ett statsapotek fylla större. eller mindre delar av sitt _behov utav läkemedel och därmed jämförliga artiklar. Den gjorda undersökningen styrkte även i övrigt ända- målsenligheten av en statlig apoteksorganisation av här ifragasatt omfattning d. v. s. en organisation, ägnad att tillvarataga säväl militära som eivila intressen om också organisationen på grund av förbrukningsln-hov och annat måste i främsta rummet inrikta sig på tillgodoseendet av militära ändamål och därför lyda under militär förvaltningsmyndighet.

Den myndighet, som synes de sakkunniga böra framför andra härvid ifrågakoi'nma, är arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Armén bliver näm- ligen utan jämförelse apotekets störste avnämare och kommer därigenom även att ställa de största fordringarna på apoteket beträffande dess organi— satoriska ändamålsenlighet och effektivitet. Med anledning härav och under ytterligare åberopande av den i kap. VI förebragta utredningen föresla de sakkunniga upprättandet av ett statsapotek, lydande under arméförvaltningens sjukvärdsslyrelse.

Sialsopoickcls Huru de sakkunniga tänkt sig apotekets uppgift och organisation, persona- lfpljf'ifS/åjigl'jtl”'lens anställning och arbetsförhållanden m. m.. framgår av dels det förslag m. m. till reglemente för statsapoteket, dels det förslag till ändrad lydelse av Så

6, '13 och 17 i Kungl Maj:ts instruktion för arméförvaltniugen den 31 de- cember 1921, vilka utarbetats av de sakkunniga och såsom bilagor åtfölja

detta betänkande (bil. 1 och 2). De sakkunniga skola härefteråt ingå på de i samband med statsapotekets organisation och verksamhet stående spörsmål, vilka synas kräva en närmare behandling. Hänvisning till veder- börlig bestämmelse i förslaget till reglemente för statsapoteket sker därvid genom inom parentes angivet paragrafnummer m. m.

De varor, vilka höra i första rummet tillhandahållas å eller genom statsapoteket. äro givetvis läkemedel samt sådana tekniska artiklar och utensilier, vilka komma tillanvändning i sjukvården. Även fin— och grov— kemikalier. tekniska artiklar för andra ändamål än sjukvård samt utensilier för kemiskt, fysikaliskt m. fl. ändamål synas emellertid kunna levereras av statsapoteket, åtminstone i den mån dylika varor pläga saluföras å apotek. Dessa driva nämligen i många fall —— särskilt de apotek, som äro belägna a större orter _ vid sidan av sin närmaste verksamhet försäljning i bety- dande omfattning av nu avsedda artiklar.

De sakkunniga vilja i detta sammanhang icke underlåta att beröra ett uttalande av vattenfallsstyrelsen i dess skrivelse till de sakkunniga den 28 december 1921. Styrelsen anför: »)Beträffande kemisk-tekniska artiklar har vattenfallsstyrelsen utgått från, att det icke torde vara de sakkunnigas mening, att blivande statsapotek skulle tillverka och tillhandahålla sådana varuslag som såpa, tvål m. m. eller sådana artiklar, på vilka viss industri specialiserat sig. Under denna förutsättning förbrukas icke vid statens vattenfallsverk några kemisk—tekniska artiklar i så stor omfattning, att denna förbrukning kan öva inflytande. på de sakkunnigas utredning. Något hinder, för att här avsedda artiklar tillhandahållas statens vattenfallsverk genom blivande statsapotek, möter givetvis icke under de förutsättningar, som angivits av de sakkunnigal. Då emellertid ett dylikt arrangemang icke kommer att medföra någon som helst fördel för vattenfallsverket, anser vattenfallsstyrelsen sig i dessa liksom i andra upphandlingsfrågor vara bäst betjänad av att kunna verkställa upphandlingarna på det sätt, styrelsen i varje särskilt fall finner lämpligast. Styrelsen tillåter sig dessutom ifråga- sätta, huruvida staten bör eller kan på föreslaget sätt uppträda som konkurrent till industrien och handelskåren».

Då vattenfallsstyrelsen gör gällande, att det här skulle röra sig om en otill- börlig konkurrens med industrien och handelskåren, måste först och främst ' fasthållas, att enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut de s. k. säljbara apoteksprivilegierna upphört med 1920 års utgång, så att hädanefter rättig- heten till apoteksrörelses idkande kommer att under alla förhållanden vara beroende av allenast de föreskrifter, som i fråga om sådan näring i allmän— het meddelas. Om staten numera upprättar eget apotek för tillgodoseende i viss omfattning av icke endast sitt läkemedelsbehov, utan även behovet av

1 Nämligen att ingen som helst ökad kostnad därigenom tillskyndas vattenfallsverket, samt att artiklarna i kvalitativt hänseende fylla måttet.

Uppgift.

de övriga varor. vilka pläga tillhandahållas a apotek. sker därigenom ingen som helst kränkning av enskilds rätt. Om vidare kemikalier och tekniska artiklar hittills brukat i ej ringa utsträckning saluföras och i viss mån även tillverkas å de enskilda apoteken, utgör det enligt de sakkunnigas uppfattning allenast en naturlig konsekvens av statsapoteks inrättande. att statens organ från ett dylikt apotek fylla större eller mindre delar av behovet utav sådana artiklar, vare sig dessa endast anskaffas genom eller samtidigt möjligen i viss utsträckning även tillverkas a statsapoteket (& 1 mom. 1).

Beträffande de i n s t i t uti o n e r, som skola betjänas av statsajmteket, har det av praktiska skäl befunnits lämpligt, att marinförvaltningen äger utan hörande av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelsc bestämma, i vilken omfattning statsapoteket må anlitas för marinens béhov. Da statsapoteket avser att i första hand tjäna försvarets intressen, kan därur hämtas ett ytter- ligare stöd för denlföreslagna anordningen; en avdelning av statsapoteket, nämligen underapoteket i Karlskrona, komme ju väsentligen att fungera såsom marinapotek. Övriga statliga respektive statsunderstödda institu- tioner böra däremot med sjukvårdsstyrelsen överenskomma om statsapote- kets anlitande (5 1 mom. 1). Såsom tidigare framhållits, synes sådan över— enskommelse böra för hospitalens del träffas av medicinalstyrelsen, för fångvårdsanstalternas del av fångvårdsstyrelsen o. s. v.

Överenskommelsen lärer kunna göras i mycket allmän form och huvud- sakligen avse ett bemyndigande från sjukvårdsstyrelsen till statsapoteket att betjäna här ifrågavarande institutioner. I sådant fall bör dock över— enskommelsen fullständigas genom direktiv från vederbörande centrala förvaltningsmyndighet, där sådan finnes, till underordnade institutioner. I vilken utsträckning statsapotekets tjänst kommer att tagas i anspråk. bliver väl ytterst beroende av det samarbete, som på grundval av träffade överenskommelser etableras mellan statsapoteket och de särskilda institu- tionerna. Åt statsapotekets ledning får överlåtas att göra detta samarbete så förtroendefullt och därigenom så effektivt som möjligt.

Då stegringen av statsapotekets omsättning av skäl. som förut. anförts. är ett militärt intresse, torde det kunna förväntas, att sjukvårdsstvrelsen vid behov själv tager initiativ till träffandet av sådan överenskommelse. varom här är tal (jfr & 5 mom. 1 f).

Vidare skall statsapoteket för de institutioner, som anlita detsamma. samt andra statliga eller statsunderstödda institutioner tjänstgöra såsom sa k - kunnig inrättning beträffande såväl undersökning av varor i och för leverans som ock hygieniska arbeten av olika slag såsom desinfektion, av- lusning m. m. (5 1 mom. 2; jfr i övrigtå 5 inom. 1 e).

Centralupphandlingssakkunniga hemställde i sitt förslag angående ökad centralisering vid upphandling för statens räkning, att. att arméförvaltningens intendentsdepartement måtte uppdragas, bland annat, att låta anställa systematiska försök för utexperimenterande av: lämpligaste medel för skydd mot mal. lämpligaste sammansättning av skosmörja. fullt effektivt men

likväl icke frätande märkbläek samt lämplig stämpelfärgl. Det vill synas, som om statsapoteket—s sakkunskap i nu avsett och liknande fall borde kunna med fördel utnyttjas av myndigheterna. Apotekets biträde härvidlag be— tingas av dess nyss anförda uppgift sasoin sakkunnig institution. Att en eller flera av anförda artiklar inahända även kunna framställas a stats— apoteket. kommer i detta sammanhang icke omedelbart i betraktande. Statsapotekets övriga funktioner falla företrädesvis under åtgärderna för landets säkerställande i händelse av krig. Tva av dessa funktioner hava ingående behandlats i det föregående. nämligen uppläggandet av och värden om ett r e s e r v 1 a g e r utav läkemedel, vars behöriga omsättning stats- apoteket tillika avser att trygga, samt apotekets uppgift att tjäna som 11 t 1) i 1 d ni n g s a n s— t a 1 t för värnpliktiga apotekare och annan sjuk— vardspersonal vid armen och marinen (& 1 inom. 3 och 5). Återstår att erinra om regleinentsförslagets föreskrift, att statsapoteket skall stödja sådana strävanden, som äro ägnade att möjliggöra landets sj ä 1 v f ö r s ö rj nin g . av läkemedel (& 1 inom. 4). Om ekonomiskt understöd kan här icke vara tal. Statsapotekets ledning bör däremot följa de rön på förevarande om- rade, som synas kunna hava framtiden för sig, samt sörja för, att nya in- hemska läkemedel prövas m. m. (jfrå 5 mom. 1 (1). Det kan äga sitt intresse att i detta sammanhang återuppliva minnet av en bestämmelse i konung Karl XI:s medicinalordningar av år 1688. I dessa ställdes till collegium medicum den tillförsikt, att kollegiet verkade för botanikstudiers bedrivande här i landet med syfte, att medikamenter, som med 'omkostnad och risk införskaffades frän främmande länder, men här i landet- växte och kunde fas, måtte inom landet anskaffas och beredas. ävensom att, där så kunde ske, ingredienser, som införskreves ifrån vitt belägna orter, ersattes med andra lättare erhallna, pa det att kostnader måtte besparas och landets egna varor uppdrivas. Den tendens, som gör sig gällande i anförda bestäm- melse, maste allt fortfarande betraktas såsom riktig och bör i man av sin tillämplighet vara vägledande för statsapotekets verksamhet i nu omför— mälda hänseende.

Enligt den organisation av statsapoteket, som de sakkunniga föresla, bestar detta av ett centralapotek i Stockholm samt två underapotek, av vilka ett i Karlskrona och ett i Boden. Med föreständarskapet för central- apoteket är förenat chefskapet för hela statsapoteket. Chefen för detta benämnes chefsapotekare (& 2).

Av den förut lämnade redogörelsen framgår. att tre av de institutioner i huvudstaden. som centralapoteket skulle komma att betjäna garnisons- sjukhuset. serafimerlasarettet och veterinärhögskolan hava eget apotek respektive därmed jämförlig inrättning. Det kan antagas, att, även om ett centralapotek i Stockholm kommer till stånd, någon av nämnda apoteks-

1(.Icntraluppliandlingssnkklmnigas betänkande lll sid. 489.

0 rg'anisation

inrättningar finnes böra bibehållas. Enligt de sakkunnigas mening möter icke heller hinder för en sådan uppdelning av centralapotekets verksamhet, att detsamma i viss utsträckning kommer att arbeta på filialerl. Dylika filialer höra i det hela anordnas såsom medikamentsförråd och kunna icke likställas med de föreslagna underapoteken, vilka komma att fungera för viss ort och utgöra mera självständiga enheter inom organisationen.

Chefsapotekaren tillkommer enligt reglementsförslaget (& 5) det allmänna överinseendet av statsapotekets drift. Bland hans övriga där uppräknade aligganden må här följande framhållas: att verkställa nödiga inköp för såväl centralapoteket som underapoteken samt att i sadant avseende följa varu- marknadens växlingar inom och utom landet: att aktgiva pa den inhemska läkemedelsindustriens utveckling särskilt med hänsyn till landets själv- försörjning av läkemedel: att följa den hygieniska vetenskapens framsteg i de delar, som beröra statsapotekets verksamhet; att ägna sin uppmärksam— het åt sådana kemiska uppgifter, som äro tillämpliga pa sjukvarden i fält, t. ex. undersökning av dricks— och bruksvatten, metoder för vattenrening. saniering av mark efter gasanfall m. m.; att föresta fackutbildningskurserna för värnpliktiga apotekare och inspektera dessas facktjanstgöring samt i övrigt sörja för, att statsapoteket riktigt fullföljer sin uppgift sasom undervisningsanstalt; att till sjukvärdsstyrelsen varje år avgiva berättelse över statsapotekets verksamhet.

Chefsapotekaren skall vidare — jämlikt de sakkunnigas förslag till ändrad lydelse av vissa åå 'i arméförvaltningens instruktion _ vara föredragande i apoteksärenden hos arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Därigenom till- föres sjukvårdsstyrelsen särskild sakkunskap på förevarande omradc. sam- tidigt med att styrelsen och statsapoteket bringas i närmare kontakt med varandra. Ärendena angående arméns apoteksväsen komma alltsa. enligt förslaget, att utgöra en särskild grupp jämte dem angaende arméns sjuk— xfårds— och veterinärväsen, om vilkas handläggning ä fältläkar- respektive fältveterinärbyrån & 13 av instruktionen i sin nuvarande avfattning talar. Vid angivandet av de ärenden angående apoteksväsendet, som falla under sjukvårdsstyrelsens prövning, hava väsentligen samma ordalag kunnat användas, som i instruktionen förekomma till betecknande av ärendena angående sjukvårds- och veterinärväsendet.

Föredraganden i apoteksärenden skulle alltså handlägga ärenden, som angå: arméns apoteksväsen i allmänhet; anskaffning, vård och redovisning av läke— medel och i sjukvården använda tekniska artiklar m. m.; statsapotekets organisation och verksamhet; granskning av ritningar och förslag till apoteks- inredningar eller förändringar av sådana saint förhyrning av lokaler för stats- apoteket; granskning av läroböcker och instruktioner, i vad de beröra arméns apoteksväsen; samt teknisk granskning av läkemedelsrekvisitioner för armén. Beträffande sist anförda uppgift må här erinras om den betydelse, de sak- kunniga, såsom av utredningarna i kap. V och VI framgår, ur besparingssyn—

1 Se vidare härom vid behandlingen av lokalfragan sid. 112.

punkt tillmäta åvägabringandet av en enhetlig kontroll över läkemedels- rekvisitionerna.

I likhet med den befogenhet, som tillerkänt-s cheferna för fältläkar- respek— tive fältveterinärbyran, har det ansetts böra tillkomma föredraganden i apoleksäremlen att. i den omfattning chefen för sjukvårdsstyrelsen bestäm- mer. dels utan föregaende föredragning inhämta förklaringar, upplysningar och yttranden i ärenden. som höra till hans föredragning, samt vidtaga andra liknande atgärder, dels även i övrigt meddela beslut i ärenden av beskaffenhet, att de finnas i varje särskilt fall icke påkalla chefens pröv- ning. —(_')m sjukvårdsstyrelsens beslut avviker från den mening, som utta- lats av föredraganden i apoteksärenden, är denne skyldig att till protokollet anteckna sin mening. '

Yid statsapoteket skall enligt reglementsförslaget vara anställd följande personal, nämligen

vid centralapoteket i Stockholm:1 apoteksföreståndare (tillika chef för stats- apoteket), 1 apotekare och laborator, 1 apotekare och föreståndare för läke- medelsexpeditionen, 1 biträdande apotekare, 1 kvinnligt tekniskt biträde, 1 bokhållare och 1 städerska och sköljerska;

vid underapoteket i Karlskrona.: 1 apoteksförestandare och 1 städerska och sköljerska; samt

vid underapoteket i Boden: 1 apoteksföreståndare (& 3). Enligt vad av den förut lämnade redogörelsen framgår, skulle därutöver till apoteken kommenderas värnpliktiga apotekare i mån av tillgång och behov (jfr & 1 mom. 5). I och för utbildning skulle vidare till centralapoteket i Stock— holm och underapoteken i Karlskrona och Boden successivt beordras sådan personal. som vid de militära sjukhusen å dessa orter genomgår sjukvårds- kurs (jfr & 6 mom. 2 d och 5 8 mom. 2 b). Ifrågavarande personal torde kunna under utbildningstiden vid apoteken påräknas såsom handräckningsbiträde.

Vid garnisonssjukhuset i Stockholm och Svea trängkåri Örebro utbildas årligen tillhopa cirka 100 sjukvårdare. Utbildningstiden varar ett halvt år, därav tre. månader i Stockholm och tre i Örebro. Vid garnisonssjukhuset i Stockholm finnes sålunda ständigt under utbildning en kontingent av cirka 25 sjukvardarc. För att kunna tillförsäkra varje truppförband minst en i enklare farn'iaceutiska operationer skolad sjukvårdare är det sålunda nöd- vändigt, att för varje månad minst 5 sådana kommenderas till centralapoteket.1

Yid flottans sjukhus i Karlskrona utbildas årligen cirka 15 sjukvårdare. t'tbilduingstiden ställer sig ungefär lika som vid armén. Här torde det vara tillräckligt. om till underapoteket i Karlskrona för varje månad kommenderas 1 sjukvardare.

Da de sakkunniga utgå från, att ett blivande underapotek i Boden får lokal

' Sist aniörda tal kan minskas, i den mim sjukvardselcver kommenderas även till under- apoteket i Boden.

Personalens sammansatt - ning och åligganden.

sig anvisad i det nya garnisonssjukhus därstädesl, som är under uppförande. förutsätta de tillika, att städning oeh handräekning för apoteket skola komma att verkställas av samma personal. som har att utföra sadant arbete inom sjukhuset. Pa grund härav hava de sakkunniga ansett sig ieke behöva före- slå anställandet av särskild städerska oeh sköljerska vid un(.lerap(_>teket i Boden.

Den farmaceutiska personalen vid statsapoteket skall ställa sig till efter- rättelse, vad i gällande medieinalförfattningar är stadgat angaende apoteka- res skyldigheter i allmänhet (& 4 1'110111. 2). Beträffande personalens aliggan— den i övrigt stadgar reglementsförslaget följande.

Chefsapotekaren åligger, i sin egenskap av förestandare för centralapo— teketz7 att utöva närmaste tillsyn över detta (& 5 mom. 1 a). Därvid biträda honom dels laboratorn vid centralapoteket (& 7), dels föreständaren för läke— medelsexpeditionen därstädes (& 8), vilka inför honom ansvara för dem under— ställda avdelningars vård och ordningen därinom. De uppgifter. som i övrigt påvila dessa tjänstemän, betingas av eentralapotekets olika funktioner. Sa- lunda har laboratorn att verkställa beredningar av läkemedel och föra jour- naler haröveri enlighet med dels de bestämmelser, som gälla för de enskilda apoteken, dels de särskilda kontrollföreskrifter, som kunna komma att utfärdas för statsapoteket; att verkställa kemiska undersökningar av varor för stats- apoteket oeh andra institutioner; att handhava den tekniska skötseln av een- _ tralapotekets varulager; att utöva lärarverksamhet vid faekutbildningskur- serna för värnpliktiga apotekare; samt att följa den farmaceutiska veten— skapen ävensom den kemiska på de. områden, som beröra hans verksamhet. Föreståndaren för läkemedelsexpeditionen tillkommer dels att leda och över— vaka arbetet å expeditionen, sa att tillredningen av läkemedel sker'under betryggande former och med nödig skyndsamhet, dels att leda umlervisningen av de sjukvårdselever. som kommenderas till centralapoteket.

Den biträdande apotekaren skall- tjänstgöra ä eentralapotekets läkeme- delsexpedition och den eller de filialer till sagda apotek, som kunna komma att upprättas. Därjämte skall han vid semester eller annan ledighet för apo— tekare i överordnad ställning vikariera för dessa. Den föreslagna bokhållare- befattningen har ansetts nödvändig ur flera synpunkter. Nämnda befatt- ningshavare skall tjänstgöra å ehefsapotekarens expedition oeh därvid utföra allt det skriv- och annat arbete, som finnes lämpligen kunna uppdragas åt honom. Vad angår varukontrollen, skall bokhållaren biträda vid journal- föring, inventering m. m. samt vara chefsapotekaren-föreståndaren behjälp— lig vid förvaltningen av varulagret3. Anställandet av ett kvinnligt tekniskt biträde vid centralapoteket har likaledes befunnits erforderligt. Ett vant tekniskt biträde kan under farmaceuts överinseende utföra en mångfald enkla farmaceutiska göromål. Anställandet av teknisk personal möjliggör sålunda

1 Se härom sid. 113. "2 För chefsapotekarens åligganden sasom sadan har redogjorts i det fi'n'egm-nde. 3 Jfr sid. 103 ff. '

en begränsning av den farmaceutiska personalen och nedbringar därigenom driftkostnaderna för apoteket-. För undvikande av överkvalificerad arbets- kraft bör därför, i den mån apotekets rörelse konuner att utvidgas, teknisk personal anställas i den utsträckning sådant finnes lämpligen kunna ske.

Föreståndarna för underapoteken lyda ävenledes under ehefsapotekaren och äro inför honom ansvariga för respektive apoteks skötsel och vård. De skola ensamma eller med biträde av dit kommenderade värnpliktiga apote— kare bereda och utlämna läkemedel, verkställa kemiska undersökningar samt utföra det arbete. som i övrigt. påkallas. De hava att till chefsapotekaren ingiva de förslag angående utvidgning av apoteksrörelsen eller beträffande förändringar i avseende & lokalerna. tiden för öppethållande m. ni., som de finna sig böra framställa. och skola inom viss tid årligen till honom avgiva berättelse över verksamheten under föregående år. De skola därjämte, såsom förut framhållits, meddela undervisning åt den sjukvårdspersonal, som be- ordras till underapoteken (5 6).

Nu anförd och övrig vid statsapoteket biträdande personals åligganden skola närmare regleras genom utfärdad arbetsordning (jfrå 4 mom. 1 ochå 9).

Arbetstiden för statsapotekets personal har i reglementsförslaget bestämts till minst 42 timmar i veckan, motsvarande minst 7 timmar pr söckendag (& 11). Enligt kungörelsen den 19 december 1919 angående förnyat regle— mente för föreningen apotekarkårens ålderstilläggskassaå 13 skall nämligen vid beräkning av tjänsteår full tjänstgöring anses omfatta minst 42 dag- timmar pr vecka.

Da upprättandet av ett statsapotek åsyftar, bland annat, att bereda till- gang —— för händelse av krig — till personal, som lärt sig behärska det mili- tära apoteksväsendet i dess olika detaljer, utgör detta ett särskilt skäl att söka tillförsäkra apoteket. en i möjligaste m_ån_stadigvarande personal. På grund därav har i reglementsförslaget intagits en bestämmelse, att farmaceut, som utses till befattningshavare vid statsapoteket, skall förbinda sig att kvar— sta i apotekets tjänst under en tid av minst fem år (& 22).

Med hänsyn till nyss anförda och andra uppgifter, som åligga statsapoteket, ligger det emellertid även vikt uppå, att de befattningshavare, som anställas, äga särskild yrkesskicklighet. I sådant avseende stadgar reglementsförslaget vissa kompetensvillkor för farmaceutisk befattningshavare vid statsapoteket: sadan befattningshavare skall vara legitimerad apotekare samt hava för- värvat grundliga insikter och framstående praktisk skicklighet i apotekar— vrket, särskilt i de delar av yrket, som äga tillämpning på befattningshava— rens verksamhetsområde. Föreskriften, att nu avsedd befattningshavare skall såsom vapenför hava fullgjort i värnpliktslagen stadgad facktjänst— göring för apotekare eller ock värnpliktsutbildning enligt äldre bestämmelser påkallas av statsapotekets militära uppgifter (& 20).

De viktigaste formella bestämmelserna angående tillsättning av farmaceu- tisk befattning vid statsapoteket äro följande.

Anställning, kompetens- fordringar m. m.

Chefsapotekaren och föreståndaren för centralapoteket, föreståndare för underapotek samt laboratorn och föreståndaren för läkemedelsexpeditionen vid centralapoteket hava på grund av den betydelse, som deras befattningar äga, ansetts böra tillsättas av Kungl. Maj:t (& 19 mom. 1). Beträffande sättet för förslags upprättande meddelar instruktionen för arméförvaltningen & 13 mom. 2 i dess föreslagna nya lydelse detaljerade bestämmelser. Enligt dessa skall förslag till besättande av nu anförda befattningar upprättas i enahanda ordning, som gäller rörande bataljons— och regementsläkarbeställning respek- tive bataljons— och regementsveterinärbeställning. d. v. s. av arméförvalt- ningens sjukvårdsstyrelse, förstärkt med en ledamot av medicinalstyrelsen, eller ock, under viss förutsättning, av båda dessa styrelser vid gemensamt sammanträde. Bestämmelserna avse att tillförsäkra medicinalstyrelsen såsom den myndighet, vilken utövar högsta tillsynen över den allmänna hälso- och sjukvården i riket, nödigt inflytande pa tillsättningen. Enligt mom. 3 i nyss anfördaå skola ärenden, som angå apotekarnas vid statsapoteket farmaceutiska verksamhet, tillhöra medicinalstyrelsen ensam (samma är förhållandet med ärenden, som anga militärläkarnas och militär- veterinärernas medicinska verksamhet).

Biträdande apotekare vid centralapoteket anställes, enligt reglei'nentsför— slaget, av sjukvårdsstyrelsen genom kontrakt med viss uppsägningstid, på sätt sker vid de enskilda apoteken]. I avtalet mellan Sveriges apotekare- förbund och Sveriges farmaceutförbund (se bil. 4) är uppsägningstiden i dylikt fall satt till i regel tre månader. Vid anställandet av biträdande apotekare skola av skäl, som ovan angivits, bestämmelserna angaende in- hämtande av medicinalstyrelsens mening vid upprättandet av förslag till vissa befattningar i tillämpliga delar lända till efterrättelse (& '19 inom. 2).

Anställandet av övrig personal vid statsapoteket (central- och under- apotek) bör tillkomma vederbörande apoteksföreståndare; anställandet före- slås även i detta fall skola ske medelst kontrakt med viss uppsägningstid (& '19 mom. 3). '

Bestämmelserna angående kungörande av ledig tjänst (& 21), semester och annan tjänstledighet (& 23), vikariat (& 24) och entledigande (& 25) över- ensstämma i allt väsentligt med de bestämmelser, som i motsvarande fall gälla på andra förvaltningsområden, och synas därför icke tarva särskild be— handling. Allenast en föreskrift torde behöva här omnämnas. I reglements— förslagetå 24 mom. 4 stipuleras att, då fråga uppstår att till vikarie för farma- ceutisk befattningshavare förordna eller hos Kungl. Maj:t föreslå person ut om statsapoteket, medieinalstyrelsens mening skall därom inhämtas i vederbörlig ordning. Föreskriften har ansetts lämplig på den grund. att det här kan komma att röra sig om förordnande på längre tid. Även om förord— nandet avser endast kort tid, bör det emellertid för sjukvårdsstyrelsen vara

1 I kontraktet bör inrymmas en bestämmelse, att uppsägning fran ajmtekarens sida icke är giltig, förrän ;) ar —— med franräknande dock av stipulerad uppsägningstid _ förflutit fran an- ställningsdagen räknat (jfr instruktionsförslaget & 22).

97 förenat med trygghet att inhämta medicina[styrelsens mening beträffam'le vikaries lämplighet.

Angående tjänstearsberäkning för personalen samt pensionering av (len- samma kommer att talas längre fram i annat sammanhang.

! gällande reglemente för garnisonssjukhsuet i Stockholm & 26 föreskrives hetrz'iffande anskaffningen av läkemedel m. m. följande: »För apotekets behov erforderliga läkemedel, instrument-alutredning. förbandsartiklar, handels— varor m. m. anskaffas efter ehefläkarens bemyndigande av apotekaren pa det för kronan bästa och fördelaktigast-e sätt., och skall härvid, sä längt ske kan. gällande upphandlings- och enlreprenadreglemente lända till efterrät— telse». Motsvarande bestämmelse i de sakkunnigas förslag till reglemente för statsaj'ioteket (& 12) företer en viktig skiljaktighet.

Föreskriften. att upphandlingsförordningen skall lända till efterrättelse, »sä längt ske kan», torde knappast kunna anses för ändamålsenlig. Det synes nämligen de sakkunniga, som om vederbörande myndighet bör antingen med- givas rätt att verkställa upphandlingar, på sätt i varje fall be'finnes lämpligt, utan hinder av gällande upphandlingsförordning dylik frihet har, som be- kant, lämnats flertalet affärsdrivande verk — eller ock vara skyldig att ställa sig upphandlingsförordningens stadganden till ovillkorlig efterrättelse. Mä— hända ['är tillkomsten av omhandlade föreskrift i reglementet för garnisons- sjukhuset i Stockholm anses bero därpå, att upphandlingarna för apoteket väsentligen avse läkemedel, d. v. 5. varor av så exklusiv natur, att upp— handlingsförc)rdningens bestämmelser näppeligen synts vara tillämpliga pa dem. Vid övervägandet av förevarande fråga med hänsyn till statsapo- teket hava de sakkunniga visserligen funnit motivtala för, att apoteket gåves fria händer vid upphandlingen av läkemedel, särskilt som dessa i mycket stor utsträckning köpas utifrån. Då emellertid statsapoteket kommer att i ej ringa omfattning anskaffa även andra varor, delvis från samma leverantörer, dä vidare kontrollen på statlig myndighets upphandlingar synes böra efter- givas, endast om trängande skäl därtill föreligga, och då slutligen nuvarande upphandlingsförordning1 utarbetats med särskild fästat avseende därå att ät statens myndigheter bereda möjlighet till ett affärsmässigt förfarande inom författningsföreskrifternas ram, hava de sakkunniga stannat vid, att upp- handlingsförordningen bör tillämpas jämväl på de av statsapoteket före— tagna anskaffningar av läkemedel och andra artiklar. Vid tiden för utfär- dandet av nuvarande reglemente för garnisonssjukhuset i Stockholm (år 1918) gällde ännu 1893 års förordning angående statens upphandlings— och entre— prenadväsende.

Då alltsa upphandlingsförordningen ansetts böra äga giltighet på stats- apotekets anskaffningar7 har anledning icke förelegat att i reglementsförslaget särskilt omnämna densamma. Vad angår innehållet i övrigt av förslagets

1 Förordning anguende upphandling och arbeten för statens behov samt försäljning av staten tillhörig lös egendom den Hi januari 1920.

Anskaffnin': och utlämning"

av läkemedel ni. m.

'K :| ssu väsen och medels- redovisning.

bestämmelser i denna del, stadgas, att inköpen skola ombesörjas av chefs- apotekaren med den inskränkning, att desamma skola underställas sjukvards— styrelsens prövning, därest inköpskostnaden beräknas överstiga för instru— ment eller inventarier 500 kronor samt för läkemedel, förbandsartiklar eller andra varor 2 000 kronor pr post. lfrågavarande bestämmelse giver at chefs— apotekaren skälig handlingsfrihet, samtidigt med att sjukvardsstyrelsen sä—

.som överordnad myndighet beredes tillfälle att övervaka de större upphand-

lingarna för statsapoteket. Att gränsbeloppet satts olika för instrummwt och inventarier å ena sidan samt läkemedel. förbandsartiklar och övriga varor a andra sidan, beror därpa, att varor, som falla under den senare gruppen, mera direkt avse apotekets drift och pa grund därav maste anskaffas i betyd— ligt större utsträckning än varor, tillhörande den förstnämnda gruppen. lit— trycket =>per post» är liktydigt med: per varuslag.

Att de av chefsapotekaren sålunda verkställda upphandlingarna böra avse hela statsapotekets (centralapotekets och underapote'kens) behov. torde icke fordra särskild argumentering.

Utlämning av läkemedel och andra varor fran statsapoteket skall ske cn- dast på skriftlig rekvisition. Någon kontantförsäljning far salunda icke äga rum. Ofta torde emellertid myndigheterna särskilt a de orter, där avdelning av statsapoteket finnes, vilja rekvirera varor pr telefon, Da det härvid gäller lillgodoseendet av ett praktiskt intresse, bör en sadan rekvisition kunna effek- tueras av statsapoteket. Reglementsförslaget medgiver ocksä detta. men kräver i överensstämmelse med god ordning, att pr telefon gjord rclwisition skall ofördröjligen skriftligen bekräftas. Enahanda gäller beträffande re- kvisition medelst telegram, en form för rekvisition, som visserligen är att isak uppfatta såsom skriftlig (& 13).

Angående behandlingen av telefonledes ingivna recept hör givetvis även för statsapoteket gälla den kungörelse i ämnet, som utfärdats av medicinal- styrelsen den 4 december 1919.

De sakkunniga hava vid utarbetande av reglementsförslaget (& llt) utgatt från, att in- och utbetalningarna samt medelsredovisningen för det, under arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse lydande statsapoteket skola verkställas i enahanda ordning som vid arméns truppförband, formationer och anstalter, d. v. s. i enlighet med dels reglementet för arméns kassaväsende i fred (kassareglementet) den 11 oktober 1907, dels de särskilda föreskrifter i ämnet, som kunna komma att utfärdas av arméförvaltningens civila depar- tement.

Såsom nyss framhållits, bör all upphandling av läkemedel och andra a statsapoteket saluförda varor verkställas av chefsapotekaren, d. v. s. genom centralapoteket i Stockholm. Vid sådant förhållande. anse de sakkunniga lämpligt, att statsapotekets kassaangelägenheter handhavas av en enda kassa- förvaltning, nämligen den, som handhar eentralapotekets kassaväsen. Även inlevereringar och utbetalningar för underapoteken i Karlskrona och Boden

bö*a salunda, enligt de sakkunnigas mening, försigga med anlitande av denna kassaförvalt ni ng.

l-lären'iot torde möjligen invändas, att de. löpande mindre utgifterna för underapoteken borde kunna utan olägenhet bestridas genom kassaförvalt- ning i Karlskrona respektive Boden. Da utgifterna, i den man de verkställas, bokföras ä vederbi'irliga titlar och manadsvis redovisas till arméförvaltningen, skulle nämligen en överblick av statsap(_1tekets affärsställning för varje månad möjliggöras, även om vissa utbetalningar skedde från annan kassaförvalt— ning äu den, där hnvmlparten av statsapotekets kassaangelägenheter hand- lägges. De sakkunniga vidhålla emellertid ändamålsenligheten av, att all in- och utbetalning för statsapoteket sker genom en och samma myndighets försorg. Därigenom underlättas självfallet sammanhällandet av räkenskapen och därmed överblicken av ställningen, vilket här ter sig så mycket nödvän- digare som statsapoteket med den av de sakkunniga föreslagna organisatio— nen maste betraktas sasom ett i viss mån affärsdrivande löretag.

De sakkunniga hava vidare övervägt frågan, huruvida statsapoteket bör hava egen kassaförvaltning eller lämpligen kan hänvisas till annan sådan för— valtning. Då den vid statsapoteket anställda personalen givetvis kommer att verkställa, utom annat till rörelsen hörande arbete, sådan bokföring, som erfordras för redovisningen av apotekets varulager, kunde det ifråga- sättas att pa denna personal överlåta jämväl handhavandet av kassaväsendet. De sakkunniga anse sig emellertid icke kunna förorda en anordning, som på den farmaceutiska personalen eller annan föreslagen personal lägger hestyret med statsapotekets kassav äsen.

Enligt kassareglementet den 11 oktober 1907 skall vid formation eller annan armen tillhörig anstalt kassaväsendet handhavas efter de grunder, som gälla i fråga om kassaväsendet vid regemente, d. v. s. av en på föreskrivet sätt sam- mansatt kassaft'irvaltning. I enlighet härde skulle kassaförvaltningen vid statsapoteket bestå av en redogörare samt en av chefsapotekaren förordnad

kassakontrollant. Chefsapotekaren skulle beträffande kassaväsendet hava enahanda rättigheter och förpliktelser som chef för regemente. Om stats— apoteket försåges med egen kassaförvaltning, innehure detta sannolikt, att till redogörare mäste förordnas en person med kännedom om de författningar, som beröra icke blott-arméns kassaväsen utan även, åtminstone i viss mån, den militära förvaltningeni allmänhet, ”d. v. s. en intendenturofficer. Enligt de sakkunnigas mening kan det emellertid icke vara lämpligt att utöka apo— tekets stat med en dylik redogörare, som även om kassaväsendet komme att lämna honom tid övrig för annat arbete vilket säkerligen bleve fallet likväl icke vore att påräkna för andra till apoteksverksamheten hörande göro— mål. Dessa äro ju nämligen av väsentligen farmaceutisk art. Därtill kommer, att göromål av det slag, som intendenturofficer i regel har att handlägga i egenskap av föredragande i förvaltningsärenden, här icke kunna ifrågakomma för redogöraren, alldenstund alla sådana ärenden skola med de inskränk- ningar, som förut avhandlats — pävila chefsapotekaren. På grund härav

föreslå de sakkunniga, att statsapoteket mätte hänvisas till annan kassaför- valtning, som av arméförvaltningen bestämmes.

Skulle in- och utbetalningarna för statsapoteket i l'ramtiden na den om- fattning. att desamma icke lämpligen kunna längre päläggas annan kassa— förvaltning, bör i sådant fall kunna till redogörare förordnas pensionerad officer. tillhörande intendenturkaren, mot lämpligt arvode.

Själva förfarandet vid in- och utbetalningar för statsapoteket hava de sak— kunniga tänkt sig ordnat på följande sätt.

Alla inbetalningar till statsapoteket verkställas pä enahanda sätt, som gäller beträffande inbetalningar till arméns myndigheter. d. v. s. antingen genom insättning å statsverkets giroräkning i Sveriges riksbank för vederbörande myndighets räkning eller ock genom inleverering ä fastställda kassadagar till *myndighetens kassaförvaltning.

Likvider mellan olika myndigheter. tillhörande lantft'n-svaret, fa icke verkställas genom penningremissor. Dessa likvider verkställas på sätt. som särskilt fastställes av arméförvaltningens civila departement och för vilket närmare upplysningar inhämtas i det cirkulär med anvisningar och föreskrif- ter angående bokföringen och medelsredovisningen samt kassarörelsen vid samtliga regementen, kårer, formationer och anstalter. tillhörande armén. som nämnda departement årligen utfärdar.

Beträffande andra myndigheter, som hava att erlägga likvider till stat—s— apoteket, bör såsom regel gälla att likviderna verkställas genom insättning å giroräkning i riksbanken, vilket givetvis icke hindrar, att likvid undantags— vis kan ske direkt till kassaförvaltningen a ordinarie kassadag. Alla inleve- reringar skola åtföljas av dubbla reversal enligt fastställt formulär.

Beträffande sättet för utskrivning av räkningar och dessas vidare behand- ling anse de sakkunniga lämpligt, att alla räkningar åt från statsapoteket leve- rerade varor utskrivas å respektive apotek. Räkningarna överlämnas där—_ efter genom chefsapotekarens försorg till kassaförvaltningen för inkassering.

Häremot kan möjligen göras den invändningen, att räkningarna dä ännu icke undergått granskning av rekvirenten, varför säkerhet icke finnes för, att räkningarnas slutsiffror äro exakta. Skulle emellertid, som man får för- moda i undantagsfall, anmärkning göras emot räkning, lärer denna fa återgå till apoteket för rättelse, vilket torde innebära mindre omgång, än om räk- ningen först skall gå till den rekvirerande myndigheten för granskning och attest, därefter åter till apoteket, så till kassaförvaltningen och därefter anvo till rekvirenten för likvidering.

Räkningarna böra vid överlämnandet till kassaföwaltningen för inkassering vara åtföljda av specifikation i två exemplar, varav det ena atergär till cen— tralapoteket, sedan alla likvider influtit. Härigenom bliver chefsapotekarcn i stånd att följa, huru likviderna inflyta. en anordning, som kan nr kontroll— _synpunkt anses fördelaktig.

Det ovan sagda berör icke apoteksräkningarnas insändande till medicinal—

styrelsen för granskning i ta_vationshänseendc, varom särskilda föreskrifter gälla.

Yad utbetalningar för statsapoteket angår, skall chefsapotekaren, da fråga är om likvid för vara, som levererats till statsapoteket, förse ingående faktura med bevis om. att varan godkänts och tagits till uppbörd. ävensom med ut- betalningsorder, angivande såväl det armeförvaltningens eller annat beslut. på vilket leveransen grundar sig, som ock den räkenskapstitel, på vilken kost- naden skall avföras. Sedan fakturan försetts med nämnda anteckningar. överlämnas den till kassaförvaltningen för likvidering.

I fråga om de avlöningar. som skola utgå, torde det böra åligga chefsapo- lekaren att låta upprätta vederbörliga avlöningslistor för all till apoteket hörande personal, bestyrka och förse desamma med utbetalningsorder samt därefter överlämna dem till kassaförvaltningen.

Mindre utgifter torde kunna bestridas pa det sätt, att vederbörande apo- teksförestandare (i Stockholm. Karlskrona och Boden) tilldelas ett med hänsyn till förhållandena avpassat förskott. som redovisas i vanlig ordning, därvid utgiftsverifikationerna skola behörigen attesteras och förses med utbetal— ningsorder.

Yid övervägandet av det sätt. på vilket varukontrollen må lämpligen an— ordnas vi'd statsapoteket, har man. om utländska förebilder skola sökas. att välja mellan huvudsakligen fyra system, nämligen det vid militärapcdeken i Tyskland brukade, det system, som tillämpas vid militärapoteken i Frank— rike. det vid kommunala sjukhuset Charité i'Berlin använda och systemet vid rikshospitalets apotek i Kristiania.

3) Det tyska systemet.

Vid de. tyska militärapoteken är (eller var åtminstone tidigare) varukon— trollen ordnad på följande sätt..

Inkomna varor bokföras dels i en förrådsbok, dels medelst kortsystem.

Fran apoteken utlämnade varor redovisas på enahanda sätt, antingen fråga är om utlämning i större partier eller mindre. Mängden av de för varje re- cept åtgångna ingredienser bokföras sålunda i detalj. 'Om recept utskrivits på t. ex. en bröstsaft, innehållande fem blandningsdelar, måste var och en av dessa delar avföras på två ställen: dels i förrådsboken dels på kort; resul— tatet bliver alltså 10 >>bokningar» för detta enda recept. En dylik kontroll kräver för sitt genmnförande stor personal. Å apoteket vid lasarett 2 Tempel- hof i Berlin upptogs år 1919 apoteksföreståndarens tid till en väsentlig del av varukontrollen, varförutom två manliga bokhållare voro uteslutande syssel- satta för samma ändamål. Omsättningen Vid apoteket översteg under anförda år ej synnerligen den vid garnisonssjukhusets i Stockholm apotek.

Inventering av förråden verkställes vid slutet av varje kvartal. Skill- naden mellan den ingående behållningen jämte under kvartalet inkomna varor å ena sidan och avgången å den andra skall då stämma med den vid inventeringen uppvägda behållningen. Viss avskrivningsprocent är medgiven,

Va rnkontroll.

vilken procent bestän'imes med hänsyn till dels varornas natur dels det antal expeditioner, som förekonnnit. Dessutom hava vederbörande eliefer viss avskrivningsrätt för mindre brister samt extraordinära fall.

b) Det franska systemet.

Detta system liknar i huvudsak det tyska. men skiljer sig därifrån i några viktiga detaljer.

Yid expeditionstidens slut varje dag göres ett sammandrag av för dagen åtgångna läkemedelsslag. därvid respektive summor införas saväl i avgångs- bok som å kort-. Här göras alltså ej, som i Tyskland, anteckningar för varje recept. Då alla i militärfarmakopen upptagna läkemedel andra få endast i undantagsfall utskrivas — behöva bokföras allenast i slutet, av varje kvartal. bliver den faktiska följden, att bokföring sker i regel endast en gång i kvar— talet. Dcnna kvartalsredovisning kräver emellertid mycket arbete. Enligt den franska metoden behöver dock blott en persons arbetskraft tagas i an- språk för varulmntrollen vid ett apotek av storlek motsvarande det vid lasa— rett 2 Tempelhof i Berlin.

Inventering äger även vid de franska militärapotelmn rum vid varje kvar- tals utgång. Denna inventering är lika detaljerad som den i Tyskland.

e) Systemet vid Charité i Berlin.

Vid därvarande apotek förrättas inventering en gång årligen. l,)etaljkon— trollen är inskränkt till sprit, näringspreparat samt en del me 'a dyrbara läke— medel, i fråga om vilka en detaljerad kontroll ansetts erforderlig, t. ex. av skäl att de äro begärliga i den allmänna handeln. Övriga varor äro sålunda. icke föremål för detaljkontroll.

Vilka varor skola detaljkontrolleras, fastställes tid efter annan av sj ukhus— direktionen. Inventering av dessa varor sker, när skäl därtill anses föreligga. varvid en representant för sjukhusdirektionen är närva'ande. Alla inven- teringar —— även den årliga, som avser samtliga varor _ verkställas av den ordinarie personalen, d. v. s. utan anlitande av extra arbetskraft.

d) Systemet vid rikshospitalcts apotek i Kristiania.

Detta apotek levererar medicin till, förutom rikshospitalet, privatpersoner och åtskilliga offentliga inrättningar i Kristiania samt tillgodoser även en stor del av arméns och flottans behov. Organisationen har sitt särskilda in- tresse därigenom, att apoteket torde vara det enda i Europa, vid vilket stats— drift är genomförd, oaktat apoteket är tillgängligt även för enskilda.

Över varorna föres varubok enligt kortsy stem. Räkenskapsåret börjar den '1 juli. I början av juli varje år uppvägas och uppräknas alla å apoteket da befintliga varor av en vid detsamma anställd farmaceut samt en farmaceut från medicinalkontoret jämte erforderliga bi— träden; denna inventering uppgives taga ungefär en vecka i anspråk. Efter skedd uppteckning företages taxering av varorna. Med hänsyn därtill. att de båda farmaceuterna härför kunna disponera endast lediga stunder, hinner taxeringen i regel ej avslutas före augusti månads utgång. Skadade varor

och sadana, som anses icke vidare fa nagon användning, äga taxeringsmän— nen, pa förslag av föreståndaren, utesluta ur inventeringslistan.

Vid kontantförsäljning f'an apoteket antecknar den expedierande försälj— ningspriset a ett block, vars blad genom perforering delats i två hälfter, be- haller själv den ena delen av bladet och lämnar den andra at kunden att upp- visas i kassan. Kassörskan uppbär beloppet och antecknar detsamma a en lista. vilken vid slutet av tjänstgöringen för dagen hopadderas och da skall utvisa slutsumman av de till henne under dagen gjorda inbetalningar: listan jämte lapparna överlämnas därpå till föreståndaren. Expedienten å sin sida hopadderar a en lista summan av de försäljningsar, han enligt blocklapparna gjort. under dagen. samt överlämnar lista och lappar till förestandaren. Denne har därefter att kontrollera. att de a ömse sidor avlämnade räkenskaperna överensstå'unma, och avlämnar en gång i veckan sin kassa jämte verifikationer till hospitalets kassör. Samtliga räkenskaper granskas av revisionsdeparte— mentet, där även försäljningslapparna och listorna kollationeras.

Nagra särskilda bestämmelser rörande varukontroll finnas icke meddelade för garnisonssjukhusets i Stockholm apotek. Den enda detaljkontroll, som där äger rum, avser vissa alkoholhaltiga varor i enlighet med de för apoteken i allmänhet gällande, av medicinalstyrelsen utfärdade föreskrifter. Enligt praxis under senare tid har inventering företagits en gång årligen, men denna inventering, som verkställes av apotekaren, åsyftar mindre en kontroll över varuatgangen än fastställandet av det ekonomiska resultatet för året.

Da fråga nu är om upprättandet av en statlig apoteksorganisation i större skala, anse de sakkunniga oundgängligen nödvändigt, att en betryggande varukontroll genomföres.

Kontroll över varorna försiggår huvudsakligen genom bokföring och in- ventering. Bokföringen innefattar anteckningar om »tillkomst» och »avgång» för varje varuslag och bör vara så anordnad, att den möjliggör för chefsapo— lekaren respektive vederbörande apoteksföreståndare samt den inspekterande myndigheten att vid vilken tidpunkt som helst fastställa dels mängden av inneliggande lager, dels huruvida varubehållningen är den riktiga. I vilka fall och beträffande vilka varuslag avgång skall bokföras för varje gång sådan ägt rum (detaljkontroll) eller endast vid periodvis skeende inventering (över- slagskontroll), bör bestämmas av arméförvaltningen.

De sakkunniga hava tagit del av de föreskrifter, som utfärdats angående redovisning av materiel av olika slag för armén, bland annat föreskrifterna i gällande instruktion för intendenturförräden. Föreskrifterna i nämnda in- struktion möjliggöra en fullt effektiv kontroll, men torde icke lämpa sig för användning i fråga om här avsedda varor. Systemen vid de tyska och franska i'nilitärapoteken, för vilka system ovan redogjorts, erbjuda likaledes möjlig— het till en fullt effektiv kontroll och skulle, prövade som de äro inom nu före- varande område, i varje fall ägna sig bättre såsom förebild för ett vid det bli- vande statsapoteket anordnat kontrollsystem. Båda sist anförda system

äro emellertid synnerligen omständliga oeli kräva för sitt genomförande större. eller mindre enkom därför anställd personal. Det lärer kunna starkt, ifraga- sättas, om en pa så sätt anordnad kontroll later sig ur ekonomisk synpunkt försvara, da kostnaden för densamma säkerligen komme att under praktiskt taget alla förhallanden överstiga värdet av de förluster. som en dylik kontroll kunde tänkas förebygga. Man måste därför söka en enklare form av kontroll, som, jämte det att den är lätt utförd, besitter den effektivitet. som skäligen kan anses erforderlig

Enligt de sakkunnigas mening kan ej heller den kontroll, som tillämpas vid rikshospitalets apotek i Kristiania, anses lämplig sasom mönster. Da kontrollen vid nämnda apotek i fräga om samtliga varor inskränker sig till en ärlig inventering, mäste ocksa beträffande samtliga vain-or svarighet möta vid bedömandet, huruvida avgången motsvarar gjorda rekvisitioner eller möjligen är i större eller mindre män beroende av illegitima atgöranden.

Däremot synes det de sakkunniga, som om en kontroll. anordnad i huvud— saklig överensstämmelse med den vid sjukhuset Charite i Berlin tillän'ipade, skulle. vara att åtminstone tills vidare förorda för den avsedda organisatio— nen. Ifrågavarande kontroll besitter pa en gang enkelhet samt det matt. av ' effektivitet, som å ena sidan ieke kan utan risk uppgivas, men a andra sidan lärer, om olika omständigheter tagas i betraktande, kunna anses tillfyllest— görande. Systemet lämnar sasom av den förut givna redogörelsen fram- går tillfälle att, närhelst sådant finnes vara nödigt eller önskligt. i detalj kontrollera avgangen av sådana varor, som äro begärliga i den allmänna hau— deln eller särskilt dyrbara.

De flesta varor på ett. apotek äro irke gangbara i den allmänna handeln och i övrigt för den stora allmänheten tämligen okända. Det bör därför icke vara nödvändigt att i detalj kontrollera avgången av alla varuslag; man kan enligt de sakkunnigas mening i. fråga om flertalet varor begränsa sig till ett slags öv e r sl a g s k 0 n t ro l l, vilken otvivelaktigt skall kunna verkställas på ett sådant sätt, att tillräcklig effektivitet. vinnes. Skulle beträffande en eller flera varor, för vilka detaljkontroll ieke föreskrivits, anledning _vppas till sadan kontroll, möter givetvis intet hinder för att under viss tid anordna detaljkontroll av även dylika varor.

Kontrollen kan försiggä med ledning av fakturor, laborativ»nsjournal och till apoteket ingångna rekvisitioner, vilka senare alltid skola vara skriftliga.

Enligt gällande bestämmelser skall på varje apotek föras en s. k. labora- tionsjournal. Yid laboratorieberedning av läkemedel skall i denna journal införas år och dag, då beredningen verkställts, de vid beredningen använda kvantiteterna samt det utbyte av preparat, som erhållits; ifrågavarande utbyte får icke understiga en i laborationstaxan stipulerad minimikvantitet. Varuavgången kontrolleras på sådant sätt, att, sedan behållningen av viss vara konstaterats, de inköpta respektive beredda kvantiteterna av samma vara jämföras med ingångna rekvisitioner. Skillnaden mellan inköpta respek—

live beredda kvantiteter samt rekvirerade bör stämma med den förefintliga lwlnillningen.

l förslaget till instruktion för statsapoteket (5,5 15—18) hava de sakkun— niga intagit vissa grundläggande bestämmelser rörande varukontrollen. .»Xngaende sättet för densaminas anordnande vilja de sakkunniga här ytter- ligare anföra följande.

Faktura a inköpta varor skall lämnas i tva exemplar. Det ena exemplaret tillställes med pattwknad attest m. m. kassaförvaltningen; det andra exem— plaret kvarstannar a apoteket sasom verifikation till vmlerbörligt varu— konto.

Enligt de sakkunnigas mening böra vid statsapoteket föras dels varnbok, dels lmrtsvsteni. Dessa skola motsvara varandra, sa att varje konto i varu— boken _— d. v. s. varje artikel —har sitt särskilda kort. Kontot skall i ena som andra fallet upptaga saväl tillkomst som avgang: d_vlika konton skola upp- läggas icke blott för inköpta varor, utan även för de olika preparat, som vid laboratturieberedning utvinnas ur raäinnena.

Mängden av inköpt vara införes (uppdebiteras) fran fakturan delsåvarans konto i varuboken, dels a vederbörligt kort. Pa samma sätt förfares med utvunna preparat: fran laboratoriejmirnalen införes (uppdebiteras) alltså preparatet sasom tillkomst a preparatets konto i varuboken och a kort. åokföringen av tillkomst bör ske i den man sadan äger rum och icke för- läggas till viss tidpunkt, sa att den kommer att försiggä manadsvis, kvar- talsvis el. dyl.

Teoretiskt sett vore det önskvärt, att avgangen lmkfördes i enahanda ordning som tillkomsten, d. v. s. sa snart. genom recept, rekvisition eller laboration sadan ägt rum. Sasom de sakkunniga förut visat, later sig emel— lertid en dylik anordning av praktiska skäl icke genomföra.

] vissa fall bör dock, sasoin ovan likaledes visats, avgangen bokföras i den man sadan äger rum, nämligen avgång för laboratorieändamal samt avgång a de varor, vilka finnas böra underkastas detaljkontroll. Till sistnämnda kategori av artiklar höra först och främst vissa alkoholhaltiga varor]; vidare böra, sasom tidigare framhallits, dit föras särskilt dyrbara och i handeln eftersökta varor, t. ex. vissa gifter, näringspreparat in. in.

Avgången a övriga varor torde icke lämpligen kunna bokföras annat än i samband med verkställd inventering, antingen sadan inventering, som regelbundet företages minst en gång ärligen, eller inventering vid inspektion. Den avgang, som salnnda hokföres, kommer att motsvara skillnaden mellan den såsom tillgång uppdebiterade varumängden och den lagerbehållning, som konstateras vid inventeringstillfället. Huruvida denna skillnad mot- svarar den avgång, som bort- äga rum, får avgöras genom granskning av recept, rekvisitioner och laboratoriejournal, därvid granskningen verkställes

1 Jfr inedieinalstyrelsens cirkulär den 0 mars lätt) med ändrade föreskrifter angaende kon— troll över förvaring oeh användning av spritdrycker a apoteksinrättningarna.

Ö vriga bcstitinmcls ( r.

med den grad av stränghet, som olika varor och förhallanden pakallal. Man får härvid naturligtvis lita till den erfarenhet-, som sa smaningom vinnes angående förbrulmingen av särskilda varuslag vid statsapoteket. Beträffande vissa sådana kan ju, säsom förut papekats, detaljkontroll föreskrivas under längre eller kortare tid.

Den inventering, som företages arligen och som torde kunna lämpligen utföras av statsapotekets egen personal, skall omfatta alla varor. luven? tering, företagen i samband med inspektion av antingen chefen för arme- förvaltningens sjukvårdsstyrelse eller, för underapotekens vidkommande. även av chefsapotekaren, verkställes i den omfattning, den inspekterande finner gott bestämma. Jämväl dylik inventering skall. vad angar de varor. som (la bliva föremål för undersökning, avse saväl fastställande av den vid inventeringstillfället förefintliga behållningen som ock utredning, huruvida ifrågavarande beliallning är att anse säsom riktig.

Yppas brist vid inventering eller annat tillfälle, s_vn'es böra i tillämpliga delar förfaras på sätt är stadgat i gällande sjukvardsmaterielreglen'iente för armen beträffande skada eller förlust a sjuln'ardsmateriel. Därvid bör beaktas, att är här avsedda varor förlust mäste uppsta genom vägning eller mätning, liksom ock att varor av "detta slag kunna pa grund av sin natur undergå förändringar till mängd eller beskaffenhet. Avgang, som uppkommer därigenom, att en vara kasseras såsom oduglig, bör bokföras redan vid kassationstillfället, därvid anledningen till kassationen bör uppgivas i varn— boken och bestyrkas av vederbörande apoteksfi'irestandare.

Utom sadan inspektion, varom talats i det föregående, kan sjukvards- styrelsen enligt reglementsförslaget pakalla inspektion av statsapoteket genom medicinalstyrelsens försorg, när särskild anledning därtill _vppas.

Tiden för statsapotekets öppethallande har ansetts böra bestämmas av sjukvårdsstyrelsen (& 10). Vad angår centralapotekets filialer samt under- apoteken, torde styrelsen icke underlåta att inhämta vederbörande myn— digheters och institutioners mening i detta hänseende.

Bestämmelserna angående atal och ansvar för tjänstefel (& 26) samt besvär över sjukvårdsstyrelsens och apoteksföreständares beslut (5 27) ansluta sig väsentligen till innehållet i motsvarande bestämmelser för andra statsin— stitutioncr.

1 Recept och rekvisitioner skola, enligt given föreskrift, i allmänhet ntfölja apoteksräinningarna Sasom verifikationer, (la räkningarna för attestering tillställas vederbt'irande reln'irent. Även om bestämmelse utfärdades, att recepten och relwisitionerna skola, efter verkställd at teslering. äter- sändas till apoteket, erbjuder en dylik bestämmelse knappast full säkerhet för, att sa alltid kom— mer att ske. I varje fall mäste apoteket övervaka, att recepten m. m. vederbörligen aterga, res- pektive infordra desannna, om de utebliva. Yid sadant förhallande kunde mahända en föreskrift vara att föredraga. att till apoteket ingängna recept och rekvisitioner skola därstädes kopieras och kopiorna bestyrkas av vederhöramle expedit-nt.; kopiorna böra i sadant fall förvaras :l

apoteket under en tid av minst tva är.

ha det gäller att pröva, vilka avlöningsbelopp böra utga för närmast den Omhoslnurler. l'ari'naeeutiska personalen vid statsapoteket, d. v. S. för personalen vid en ”löning"?- instilntion. vilken sasom lydande under arméförvaltningens sjukvårdssty— l relse kommer att i viss man tillhöra försvarsverket, kan det ifrågasättas, ) huruvida som norm böra läggas de avlöningar, som tillkomma viss personal vid armen och marinen. För sadant fall borde da fastställas. med vilka j offieers— eller rivilmilitära beställningar de farmaeeutiska befatt'ningshavarna j närmast vore att. jämföra. De sakkunniga anse emellertid, att en sadan j jämförelse här ieke kan ifragakmnma. Den farmaceutiska personalen vid l sta'lsaj'notekel hör av skäl, som härefterat angivas, vara rent civil samt ar- beta under väsentligen samma avlönings- och tjänsteförhållanden, som ! gälla för sadan personal vid de enskilda apoteken, åtnjuta lika tjänstears— ; bm'äkning som denna etr. Nagon eivilmilitär apotekarkar föreslas därför irke. av de sakkunniga.

Med hänsyn till den ifragasatta organisationens omfattning och vikt även-

l som den ekonomiska betydelse, densamma kan komma att erhålla för stats- j verket. maste sasom oavvisligt krav uppställas, att till förevarande befatt- ningar antagas endast de bästa krafterna. Särskilt är det nödvändigt, att till ehefsajmtekare oeh övriga ledande befattningar vid statsapoteket utses personer. som besitta ieke endast framstående skicklighet utan även möj— ligast vidsträckta erfarenhet i sitt yrke. Om det skall bliva möjligt att för

j befattningarna vinna personer med dylik kompetens, måste avlöningarna

* uppenbarligen avpassas med hänsyn härtill. Vid fixera'ndet av avlönings- beloppen bör man därför utgå fran de avlöningar, som gälla för civil— anställda apotekare i jämförlig ställningl. Det lärer nämligen få anses ute— slutet. att den föreslagna organisationen skall kunna fylla med densamma avsett. ändamal, med mindre befattningarna vid statsapoteket bliva i Itmehänseende jämställda med motsvarande befattningar vid de enskilda apoteken. Ett annat förfaringssätt skulle otvivelaktigt äventyra rekry— teringen oeh därmed organisationens syfte.

Ovanstaende synpunkter hava varit vägledande för de sakkunniga vid övervägandet av de avlöningsbelopp, som härefteråt föreslås. Förslagen avse saväl farmaeeutisk som annan personal.

Centralapote/cet lf Stockholm.

I upote/rsföreslåndare, Ulli/fa chef för statsapoteket och föredragande [ apoteks- ärenden hos arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Dennes lönlbör sättas till samma belopp som slutlönen för eivilanställd apotekare i högsta löneklass. Fast anställd farmaceut, som är legitimerad apotekare, uppbär en grund- lön av 6 000 kronor. Härtill komma fem ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter respektive 4, 7. '10, 14 och 18 år; ålderstilläggen uppgå alltsa samman- lagt till 2 500 kronor. Vid 35 levnadsår har flertalet eivilanställda apotekare omkringilt) oeh vid 40 levnadsår omkring 15 tjänsteår. Då det låter sig med största sannolikhet beräkna, att till förevarande befattning kan ifråga-

1 Angaende dessa avlöniningar se bil. 4.

komma endast person med det antal tjänstear, som i eivilanställning skulle berättiga till högsta alderstillägg, föresla de sakkunniga, att i lönen måtte ingå jämväl ett belopp, motsvarande det ålder-stillägg, som tillkommer eivil- anställd apotekare efter 18 tjänstear. Härtill bör läggas ett belopp, inot— svarande'det dyrortstillägg, som utgår till eivilanställd apotekare i Stoek- holm: nämnda dyrortstillägg utgör 25 proeent av grundlönen (6 000 kronor) eller 1 500 kronor. De avlöningsförmaner, vilka skulle utga sasom lön. bleve sålunda enligt de sakkunnigas förslag (6 000 HZ 500+1 500) 10000 kronor.

Jämte lönen bör nu ifrågavarande befattningshavare atnjuta särskilda arvoden dels i egenskap av föreståndare för centralapoteket oeh ehef för statsapoteket dels i egenskap av föredragande i ajmleksärenden hos arme- förvaltningens sjukvardsstyrelse. Vad beträffar arvodet sasom förestamlare erinra de sakkunniga om. att jämlikt avtal mellan Sveriges aju)tekareförbuml och Sveriges farmaceutförbund & 15 skall till dylik befattningsbehavare i enskild apotekstjänst utgå särskild ersättning. högst. 6,000 kronor för är. _i form av provision, lantiem eller fast arvode (se. bil. 1).

Föreståndarearvodet. inkl. arvodet för chefskapet vid statsapoteket, synes de sakkunniga ieke kunna sättas lägre än till 2 400 kronor för ar. Arvode av enahanda storlek synes böra utga såsom ersättning för bestyret såsom föredragande hos sjukvardsstyrelsen. Sistnämnda arvode bör upptagas a arméförvaltningens stat.

Summan av de avlöningsförmaner, ehefsapotekaren skulle äga att upp— bära, bleve alltsä: '

”JH .......................................................................................... 10000 kronor arvode sasoni förestandare för centralapoteket och chef för statsapoteket '.'-100 » alvode sasoin I'i'iredragande hos arlneförvaltningens sjuln'm'dsstyrelse ,,,,,, "3 400 »

Sannuanlagda avlöningen 11800 kronor

] apotekare och laboralor samt ] apotekare och föreståndare för läkemedels- expedz'tzfonen vid centralapoteket. Dessa befattningshavare, vilka komma att ,fungera Såsom avdelningsföreståndare vid centralapoteket. böra atnjuta lika lön. Det lärer även beträffande nu nämnda befattningar kunna antagas, att de komma att besättas med personer, som med hänsyn till tjänstear äro berättigade till högsta avlöning för eivilanställd apotekare. Skulle. möjligen ett eller annat år härutinnan fattas, maste befattningarna anses vara av den betydelse för statsapotekets verksamhet, att den högsta avlöningen, d. v. s. (6 000+2 500) 8 500 kronor, ändock bör för dem utgå. Härtill kommer ett belopp, motsvarande dyrortstillägget för eivilanställd apotekare i Stockholm eller 1 500 kronor. De sakkunniga föreslå alltså för envar av nu ifrågavarande befattningshavare följande avlöningsförmåner:

lön ................................................................................. lo ooo kronor.

] biträdande apotekare. I dennes lön bör ingå dels ett belopp, motsva- rande grundlönen för fast anställd farmaceut, som är legitimerad apotekare, jämte vederbörligt dyrortstillägg eller tillhopa (6 OOO—l—il 500) 7 500 kronor, dels ålderstillägg enligt de för eivilanställd apotekare gällande. grunder (hög-

sta ålderstillägg 2500 kronor). Tjänstetideu bör därvid räknas lika, vare sig fråga är om transport från eivilt apotek till statligt eller tvärtom. Avlö- |iingsförrnånn—rna skulle sålunda här bliva:

”(':'-TYHW'IN'IÖII ..................................................................... 7 500 kronor slutlön 10 000 >.

] kvinnligt tekniskt biträde. Avlöningen till detta biträde bör utgå i form av arvode av enahanda storlek, som i allmänhet tillkommer kvinnligt tek— niskt biträde vid apotek i Stoekholm. lfrågavarande arvode föreslå de sak- kunniga till 2 400 kronor för är jämte tre ålderstillägg a 200 kronor efter respektive 3, 6 oeli 0 är från anställningens början oeh utan rätt till tjänste- arsberakning fran föregående anställning a annat apotek. De föreslagna avlöningsförmanerna bliva alltså här:

lu'gymlelseurvede ............................................................... '3 400 kronor slut—arvode 3 000 »

] bokhållare. Till denna befattning synes böra företrädesvis ifrågakomma pensionerad underofficer. Vid sådant förhållande torde avlöningen kunna lämpligen sättas till ett belopp, motsvarande. skillnaden mellan pensionen (inkl. fyllnadspension) för fanjunkare och avlöningen för sådan i högsta löne- klass vid i Stockholm förlagt truppförband, eller till 2400 kronor för år. Avlöningen bör utgå i form av arvade. De sakkunniga föreslå alltså följande avlöning:

arvode "! 100 kronor

] städerska och sköljerska. Dylik befattningshavare å apoteket vid garnisons- sjukhuset i Stoekholm åtnjuter dels årligt arvode av 815 kronor, dels ersätt- ning för kost med 2 kronor pr dag, motsvarande 730 kronor för är. De sam- manlagda avlöningsförmånerna för henne bliva alltsa 1545 kronor för år. _ Då de göromål, som komma att påvila förevarande befattningshavare vid statsapoteket, bliva av väsentligt större omfattning än de, som åligga stä- derskan oeh ski,'>ljerskan vid garnisonssjukhusets apotek, bör avlöningen, som skall utgå i form av arvode, bestämmas högre än ovan angivna belopp, lämp- ligen till 1800 kronor för år jämte ett ålderstillägg å 200 kroner efter I:) ars anställning. Mera än ett ålderstillägg torde ieke befinnas erforderligt. De sakkunniga föreslå sålunda följande avlöningsbelopp:

Imgynnelsearvode ] 800 kronor

slutarvode ........................................................................ 2 000 »

Linderapoteket [ Karlskrona. ] apoteksföreståndare. Under hänvisning till vad ovan anförts angående avlöningarna till föreståndaren vid centralapoteket, apotekaren oeh labora— torn samt apotekaren och föreståndaren för läkemedelsexpeditionen där- städes. föresla de sakkunniga, dels att. i lönen för apoteksföreståndaren i Karlskrona skola ingå ett belopp. motsvarande högsta avlöning för civil- anställd apotekare. eller 8500 kronor samt ett belopp, motsvarande det dyrortstillägg, som utgår till eivilanställd apotekare i Karlskrona oeh som

Vika riat- ':l'iliffnlllä'.

Pensions— avgifter.

utgör 10 procent av grundlönen eller 600 kronor, dels ork att denne befatt- ningshavare skall atnjuta särskilt föreståndarearvode av 1200 kronor för år. Avlöningsförmånerna skulle alltså bliva:

lön *.) 100 kronor

forestaiularearvode ............................................................... | 200 »

sammanlagda avlöniugen 10300 kronor I städerska oe/z sköljerska. Då levnadskostnaderna i Karlskrona äro lägre än de i Stockholm, anse de sakkunniga, att avlöningen till förevarande be- fattningshavare kan lämpligen sättas till 1 600 kronor för år jämte ett ålders- tillägg å 200 kronor efter (% ars anställning. Såsom avlöning föreslås sålunda:

begynnelsenrvode ] 000 kronor

slutarvode ] soo »

U nderapole/fel [ Boden. ] apoleksföreslandare. Avlöningen för denne bör beräknas efter enahanda grunder, som föreslagits beträffande apoteksföreståndaren i Karlskrona. Da dyrortstillägget i Boden utgår med 20 (i Karlskrona med 10) proeent av grundlönen (6 000 kronor), bör avlöningen för apoteksförestandaren i Boden ökas i lika mån. Lönen för sistnämnde befattningshavare skulle sålunda bliva (8 500—H 200) 9700 kronor. Därtill kommer särskilt. föreståndare- arvode av 1 200 kronor för år. De sakkunniga föreslå alltså följande avlönings— förmåner:

lön 0 700 k ronor

förestöndarearvode ____________________________________________________________ | '300 »

Sammanlagda avlöningen l0000 kronor

Vid beräkning av lönebeloppen har i det föregående hänsyn ieke tagits till de dyrtidstillägg, som kunna komma att utgå.

Under den del av året, då biträdande apotekaren vikarierar för semester— ledig befattningshavare, ävensom då biträdande apotekaren själv åtnjuter semester, måste vikarie för biträdande apotekaren beredas genom anlitande av utomstående farmaceut. Ersättningen till sistnämnda vikarie bör utgå efter enahanda grunder, som gälla vid de enskilda apoteken. Med tillämp— ning av de i avtalet mellan Sveriges apotekareförbund och Sveriges farma- eeutförbund för sådant fall stipulerade ersättningsbelopp skulle en summa av 4000 kronor för år erfordras till vikariatersättning.

Några grunder för apotekarnas pensionering äro ännu icke fastställda. Pensionsfrågan skall emellertid lösas senast i samband med den förestående omorganisationen av apoteksväsendet.

Enligt de sakkunnigas uppfattning böra de grunder rörande pensione— ringen av såväl yrkesutövarna som deras änkor och barn, vilka komma att fastställas för apotekarkåren vid de enskilda apoteken, vinna tillämpning även

på de statsanställda aptit—ekarna. För sådant ändamål böra statsapoteket och den där anställda farmaceutiska personalen ifråga om pensionsavgifter till den institution, som kommer att upprättas för apotekarkaren, åläggas samma förpliktelser som de enskilda apoteken och deras farmaceutiska per— sonal. Med vilka belopp dessa avgifter komma att utgå i ena som andra fallet, kan tills vidare icke ens approximativt uppgivas.

Yid meddelandet av de sakkunnigas uppdrag föreskrevs, att desamma därvid skulle taga i övervägande, huruvida den redan befintliga apoteks- inrättningen vid garnisonssjukhuset i Stockholm kunde utvidgas så, att densamma bleve i stånd att tillgodose hela arméns och marinens behov, ->vare sig genom anordningar i den till garnisonssjukhuset hörande fastig— heten Hantverkaregatan 27 eller, om lämpligen sa ej låter sig göra, annor— städes eventuellt genom nybyggnad». Någon nybyggnad för statsapotekets räkning inom huvudstaden synes de sakkunniga åtminstone för närvarande icke böra ifragakomma. Frågan härom torde böra anstå tills vidare för att helst lösas i samband med den planerade förflyttningen av karolinska mediko- kirurgiska institutet, serafimerlasarettet och garnisonssjukhuset till gemen- sam plats inom huvudstaden.

Den i garnisonssjukhuset befintliga apotekslokalen är redan med hänsyn till apotekets nuvarande verksamhet såväl otillräcklig som ock i övrigt mindre lämplig. Detta bestyrkes av de uttalanden i ämnet. vilka gjorts i protokoll vid genom medicinalstyrelsens försorg, på vederbörlig framställ— ning, företagen visitation av apoteket.

Yad angår fastigheten Hantverkaregatan 27, hava de sakkunniga från byggnadsstyrelsen inhämtat följande upplysningar. Taxeringsvärdet a ifrågavarande fastighet uppgår till 150 000 kronor och utgör enligt styrelsens mening det lägsta värde, som för närvarande bör åsättas densamma. Den i fastigheten befintliga källarens golvyta är 8/1 kvm; den sammanlagda golvytan i lägenheterna utgör i bottenvåningen 155 kvm., i våningen i trappa upp 158 kvm. och i vindsvåningen 126 kvm. eller tillhopa 523 kvm. »Den ungefärliga kostnaden för lägenheternas samt källarens iordningställande för ett statsapotek, dock oberäknat speciella apoteksinredningar, torde enligt inom styrelsen verkställd approximativ beräkning uppgå till 60000 kronor, vilket höga belopp delvis beror på behovet av källare under hela byggnaden med därav förorsakade dyrbara sprängnings— och grundlägg- ningsarbeten. Härtill kommer ett belopp av omkring 15 000 kronor för an- ordnande av värmeledning samt 3 000 kronor förinstallering av vattenklosetter.»

Efter vidtagandet av dylika ändrings- och reparationsarbeten — var— igenom utrymmet komme att ökas till cirka 580 kvm. —— bleve fastig- heten Hantverkaregatan 27 tvivelsutan i flera hänseenden lämplig såsom lokal för statsapotekets avdelning (centralapoteket) i Stockholm. Under de första åren av apotekets verksamhet skulle fastigheten emellertid knappast kunna fullt utnyttjas, varemot densamma, sedan rörelsen utvecklats och

I I yrar. Stockholm.

nått den omfattning, som de sakkunnigas förslag avser. torde komma att visa sig otillräcklig. Lägges till fastighetens nuvarande värde den av bygg- nadsstyrelsen beräknade kostnaden för dess isté'mdssättande, stiger värdet å fastigheten till cirka 225 000 kronor; för förräntning av detta belopp skulle fordras en hyra av 15 000 a 16 000 kronor för år. lin hyra av sådan storlek skulle alltför mycket tynga apotekets stat. Härtill kommer en annan om— ständighet, som även måste, beaktas i detta sammanhang. Skall central- apoteket, såsom de sakkunniga föreslagit, förse serafimerlasarettet med läkemedel och därmed jämförliga artiklar och bliver apoteket förlagt till fastigheten Hantverkaregatan 27. måste en filial till apoteket anordnas inom serafimerlasarettet eller, med andra ord, den nuvarande apotekslokalen där övertagas (förhyras) av statsapoteket. Detta skulle bland annat betyda, att en farmaceut från centralapoteket måste under en väsentlig del av dagen beordras till serafimerlasarettet, vilket i sin ordning inneburc en ökning av eentralapotckets såväl personal som avlöningsstat.

Av dessa skäl har för de sakkunniga framstått såsom ett önskemål. att lokaler för centralapoteket kunde erhållas i någon av de till serafimerlasa- rettet hörande byggnaderl. De sakkunniga hava trätt i förbindelse med direktören för lasarettet och inhämtat, att i den av lasarettet inköpta fastig— heten Hantverkaregatan 4 möjlighet finnes att för centralapoteket förhyra lämpliga lokaler mot ett belopp av cirka 8 000 kronor respektive, värme in- beräknad, cirka 9 500 kronor för år. Det utrymme, som närmast kan ställas till förfogande, utgör cirka 450 kvm., ett utrymme som kan anses tillfreds— ställande under de första åren av apotekets verksamhet. Möjlighet till erhål- lande av ytterligare lokaler står, enligt de sakkunniga lämnad uppgift, längre fram öppen.

Centralapotekets inrymmande i någon av serafimerlasarettets byggnader skulle medföra billigare hyra och därjämte andra ekonomiska fördelar. Dessa vore, attnågot filialapotek i sådant fall icke erfordrades för vare sig sera— fimerlasarettet eller garnisonssjukhuset. Detta senare ligger ju nämligen i grannskapet av serafimerlasarettet och dess läkemedelsbehov är icke större. än att detta behov kan utan olägenhet fyllas från ett så nära beläget. apotek. På grund av det anförda föreslå de sakkunniga, att lokal för centralapoteket måtte förhyras av direktionen för serafimerlasarettet.

Vad det blivande filialapoteket vid veterinärhögskolan ängar. synes det de sakkunniga lämpligt, att statsapoteket övertager den lokal, vari hög- 'skolans nuvarande, under apoteket Mården i Stockholm lydande medika— mentsförråd är inrymt. Därvid lärer' kunna fifirutsättas. att hyran kommer att utgå med enahanda belopp, som erlägges av innehavaren av nämnda apotek, eller 500 kronor för år. Hyresbeloppct omfattar ersättning för icke endast lokal, inkl. inredning och inventarier, utan även värme. belysning, gas och vatten.

' Den nuvarande upotekslokaleu vid scrafimerlasureltet är för liten för här avsett :"iudauml.

("Jnskvärt vore. att underapoteket i Karlskrona inrymdes i en fastighet, där bostad för apoteksföreståndaren tillika kunde erhållas. I sådant fall kunde nämligen apoteket hållas tillgängligt under en längre del av dygnet, vilket bleve av betydelse med hänsyn därtill, att underapoteket enligt för— slaget skall ieke endast tillhandahålla läkemedel åt de militära sjukhusen nt'll övriga statliga institutioneristaden, utan även tillgodose den där sta- tionerade statspersonalens individuella behov av läkemedel, i den man dessa bekostas av statsmedel. .

Till apotekslokal, källare m. m. torde erfordras ett, utrymme av cirka 200 kvm. Två ledamöter av de sakkunniga hava vid besök i Karlskrona undersökt möjligheten att förhyra en för sådant ändamål lämplig fastighet. |)e sakkunniga, som därvid rådgjorde med förste läkaren vid flottans station i Karlskrona, erhöllo den uppfattningen att svårighet härför icke bör möta. Det hyresbelopp, som i sådant fall skulle utgå för själva apotekslokalen, beräknas komma att uppgå till högst 2500 kronor för år.

Här skulle, sasoin tidigare uttalats, underapoteket komma att inrymmas i det nya garnisonssjuklnis, som nu är under. uppförande. Den för detsamma fastställda ritningen upptaget-,apotekslokal inkl. lagwutrymmen till erfor- derlipr omfattning. Hyran för denna lokal torde kunna beräknas till 500 kronor för' är. inkl. värme, belysning och vatten.

Förevarande utgifter torde för centralapoteket kunna uppskattas till följande belopp:

xiirme ........................................................................... c:a ! BUU kronor unau ............. » ! ooo » Juelysnin;r ....................................................................... » 750 » x al ten ....... ' .................................................................... » 250 »

Slunina c:a ll (H)!) kronor.

För filialapoteket vid veterinärhögskolan ingå dessa utgifter i hyres- beloppet.

t'nderapoteken komma ej att förbruka någon ånga, alldenstund dessa apotek ej bliva utrustade med farmaceutiska laboratorier i egentlig mening. (")vriga utgifter av här förevarande slag torde för underapoteket i Karls- krona kunna beräknas till högst 1000 kronor. För underapoteket i Boden inga förevarande utgifter i hyresersättningen.

För bestridandeev rese— och 'traktamentskostnader samt utgifter för frakter vid leveranser från statsapoteket och övriga expenser torde böra beräknas ett belopp av cirka 5000 kronor för år. Detta belopp bör uppföras pa centralapotekets stat.

Boden.

Värme, belys- ning. vatten "lll: lll.

ltese- och traktameuts— kostnader m. m.

Omkostnuds- stat .

Engångskost- nad.

På grund av vad i det” föregående anförts beräkna de sakkunniga om— kostnaderna för statsapoteket under de närmaste åren av dess verksamhet till cirka 96000 kronor enligt följande stat:

Centralapofelcel :" Stockholm. .leöningar:

1 apoteksföreständarc och chcfsapotekare 112 400 l apotekare och laborator ............................................................ 10 000 1 apotekare och föreståndare för läkemedelsexpeditionen _____________________ 10 000

] biträdande apotekare ........................................................ .. ”& 500

1 kvinnligt tekniskt biträde ......................................................... '2 400

l boklisillai'r .............................................................................. ! 4DU

] städerska och sköljcrska ............................................................ 1 800 47 500 X'ikariatersättuing ........................................................................ »1 000 Hyror:

till serafimel-lasarettet. ............................................................... N 000

» veterinärhögskolan ............................................................... 500 3 :,(m

Värme, belysning, vatten lll. m. ______________________________________________________ .1 000 Bese- och traktamcntskostnadcr, expensincdcl lll. in. ........................... 5 000 69 Om)

Underapoleket i Karlskrona. Avlöningar:

! apoteksföreståndare ............................................................... 10 300 l städerska och sköljerska 1 (SOU ll 900 Hyra ..................................... 2500 Värnu', belysning och Vatten ................................................... | 00” 15 400 Under-apoteket i Boden. Avlöningar: ! a|iotrIt.—"föreståndare ........................................................................ ln soo llyra, värme, belysning och vatten ................................................... 50" ll 401!

>" n m m a »El5 801)

När statsapoteket träder i verksamhet, erfordras ett belopp en gång för alla för bestridande av kostnaderna för inredning av:

i Stockholm apoteksrum med tillhörande lokaler, analytiskt. och farmaceu— tiskt laboratorium, lagerlokaler och expedition för föreståndaren:

iKarlskrana apoteksrum, analytiskt laboratorium, lagerlokal och expe— dition för föreståndaren; samt

i Boden apoteksrum, lagerlokal samt kombinerat analys- och expeditions- rum för föreståndaren.

De. sakkunniga hava beräknat kostnaden för nu förevarande inredningar på sätt efterföljande sammanställning utvisar:

1 Utom denna avlöning uppbar chefsapotekaren ä arméförvaltningens stat ett årligt arvode. av 2 400 kronor såsom föredragande i apoteksärenden hos sjukvårdsstyrelsen. "-' De sakkunniga förutsätta, att den biträdande apotekaren vid anställningen intjänat två ;"ilderstillägg.

:upoteksrum ........................................................................ 8 000 analytiskt laboratorium ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 5 000 farmaceutiskt lalmratorinm ___________________________________________________ lö 000 lagerlokaler ........................................................................ 4 000 flirt-standarens expedition ______________________ 3 000 36 000

Underapolekel i Karlskrona.

almtekslolmler S 000

"I'W'lhlekull'l' ........................................................................... 6 000

5 U lll lll & 50 000

Att koslnaden för inredning av apoteksruminet vid centralapoteket upp- tagits till så lågt belopp, beror därpå, att de sakkunniga räknat med, att de nuvarande till garnisonssjukhuset i Stockholm och serafimerlasarettet hörande apoteksinredningarna skola övertagas av statsapoteket.

Det belopp, vartill ovan angivna engångskostnad belöper, hör av stats- apoteket aterbetalas inom ett lämpligt antal år. Sedan nämnda belopp inbetalats, synes statsapoteket böra årligen avsätta medel till en förnyelse- fond för anskaffning och underhåll av inventarier av olika slag.

Vad angar den första uppsättningen av läkemedel, synes denna knappast böra betraktas såsom engångskostnad, då ju läkemedlen skola försäljas och de därav inflytande medlen täcka icke endast inköpskostnaden för de— samma utan även övriga utgifter för apotekets drift. Erforderliga medel måste dock ställas till förfogande, vilket torde kunna ske sålunda, att chefs- apotekaren erhåller vederbörligt bemyndigande att upphandla den första läkeniedelsuppsättningen samt att låta avföra kostnaden för denna på apote— kets varukonto, som därefter gottgöres, i den mån försäljning äger rum.

Den nettobehållning, som statsapoteket enligt de sakkunnigas i det före- gående gjorda utredningar och förslag skulle lämna, framgår av nedan- stående sammanställning:

Handelsvinst Omkostnader Nettobeluxllnlng Kr. Kr. Kr. (lentralapotelu-t i Stockholm ,,,,,,,,,,,,,,,,,, 114 000 (30 000 45 000 linderapoteket i Karlskrona .................. 28 000 15 400 12 (500 | i Boden ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 18 000 11 400 6 600 Summa 160 000 95 800 64 200

Den beräknade nettobehållningen skulle alltså under statsapotekets när— maste verksamhetsår kunna uppskattas till cirka 64 000 kronor.. Då om- sättningen beräknades komma att uppgå till cirka 500000 kronorl, mot- svarar nettobehållningen sålunda cirka 13 procent av omsättningen. Att den procentuella behållningen icke ställer sig högre, beror därpå, att handels- vinsten enligt den beräkningsgrund, som de sakkunniga ansett sig böra följa, blivit lägre än den, som i verkligheten kan komma att ernåsg.

1 Se sid.—85. "3 Jfr vad de sakkunniga ii sid. 68 anfört angående skillnaden i inköpskostnad för större och mindre apotek.

Beräknat netlo.

l omkostnaderna för statsapoteket hava icke medtagits de pensions— och andra avgifter. som vid en blivande omorganisation av apoteksväsendet kunna komma att påläggas statsapoteket, och vilkas storlek för närvarande icke låter sig beräkna. Ej heller ingår i omkostnaderna räntan å det belopp, som erfordras för den första organisationen av apoteket. Denna ränta uppgår emellertid icke till sådan storlek, att den kan tillmätas särskild betydelse vid en beräkning av statsapotekets räntabililel.

Förslag

nu Reglemente

för det under arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse lydande statsapoteket.

S'I'ATSAlttl'lllli'l'ITS UPPGIFT OCH ORGANISATION.

& 1.

:l. Statsapoteket har till uppgift att inköpa, bereda och tillhandahålla läke— Uppgift. medel och i sjukvården använda tekniska artiklar m. m. åt armén och marinen i den utsträckning, som bestämmes av arméförvaltningen respektive marinförvaltningen, samt åt andra statliga eller statsunderstödda institu— tioner. i den man uppgörelse därom kan komma att träffas mellan armé- förvaltningens sjukvårdsstyrelse och vederbörande institution.

2. Statsapotekct skall, efter anmodan av vederbörande myndighet (styrelse), dels verkställa kemiska undersökningar och yttra sig över beskaffenheten av varor, som erbjiulits till stats- eller statsunderstödd institution, dels ock biträda vid planläggning och utförande av hygieniska arbeten för sådan insti- tutions räkning. ' .”l. Statrsajmteket skall upplägga och underhålla ett rescrvlager av sådana läkonmdel, som äro för sjukvården oundgängligen nödvändiga, särskilt sådana som kunna anskaffas endast genom införsel från utlandet.

4. Statsapoteket skall stödja sådana strävanden, som äro ägnade att möj— liggöra landets självförsöi'jning av läkemedel.

5. Statsapotekct skall tjäna såsom utbildningsanstalt för värnpliktiga apotekare och annan till apoteket, kommenderad sjulwårdspersonal vid ar- men och marinen. '

5,2.

1. Statsapoteket lyder under arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och Organisation. består av: ett centralapotek i Stwkholm och två underapotek, nämligen ett i Karlskrona och etti Boden.

2. Chef för statsapoteket, chefsapotekare, är föreståndaren för cent-ral— apoteket i Stockholm.

Personal.

Personalens skyldigheter i allmii nhet .

Chefsapoteka - ren och före-

ståndaren för

centralapote- ket.

å3.

Vid statsapoteket är anställd följande personal, nämligen: vid centralapoteket i Stockholm:

1 apoteksföreståndare, 1 apotekare och laborator,

1 apotekare och föreståndare för läkemedelsexpeditionen, 1 biträdande apotekare, 1 kvinnligt tekniskt biträde, 1 bokhållare och 1 städerska och sköljerska; vid underapoteket i Karlskrona:

1 apoteksföreståndare och '1 städerska och sköljerska; samt vid underapoteket i Boden:

1 apoteksföreståndare.

54.

'1. Det åligger en var av statsapotekets personal att, utöver vad detta reglemente innehåller, i avseende å tjänstgöringen ställa sig till efterrättelse den arbetsordning, som utfärdas, jämte de föreskrifter, som eljest kunna med- delas av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse eller chefsapotekaren, samt att utan avseende ä stadgad arbetsfördelning lämna det biträde, som påkallas av vederbörande förman.

2. Den farmaceutiska personalen skall därjämte ställa sig till efterrättelse vad i gällande medicinalförfattningar är stadgat angående apotekares skyl— digheter i allmänhet.

yn UT

1. Chefsapotekaren åligger:

&) att hava överinseende av statsapotekets drift, att leda och fördela arbetet därå samt att, i egenskap av föreståndare för centralapoteket, utöva närmaste, tillsyn över detta:

b) att verkställa inköp av för statsapoteket erforderliga varor, på sätt få 12 här nedan stadgar; '

c) att följa det militära apoteksväsendets utveckling i främmande länder; _d) att följa den inhemska läkemedelsindustriens utveckling samt varu- marknadens i vad denna berör statsapotekets verksamhet _ växlingar inom och utom landet;

e) att följa den hygieniska vetenskapens framsteg särskilt i de delar. som röra desinfektion och sterilisering, samt ägna sin uppmärksamhet at sadana kemiska uppgifter, som äro tillämpliga på sjukvården i fält:

f) att till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse avgiva förslag å de civila statliga eller statsunderstödda institutioner, till vilka leverans i större eller mindre omfattning av läkemedel m. m. synes kunna lämpligen äga rum från statsapoteket, ävensom å de förändringar i avseende å det tekniska förfarandet vid läkemedelsrekvisitioner m. m., som han kan finna ändamålsenliga;

g) att leda värnpliktiga apotekares fackutbildning samt inspektera dessas facktjänstgöring;

11) att övervaka till statsapoteket kommenderade sjukvårdselevers under- visning i beredning av enklare läkemedel, dispensering m. m.; samt

i) att senast den 1 april varje år till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse avgiva berättelse över statsapotekets verksamhet under föregående år.

2. Chefsapotekaren äger rättighet att för statsapoteket-s räkning införa apoteksvaror från utlandet.

ge.

1. Föreståndare för underapotek är inför chefsapotekaren ansvarig för Föreståndare apotekets skötsel och apoteksinventariernas noggranna vård.

2. Honom åligger i övrigt:

a) att bereda och utlämna läkemedel till de statliga eller statsunderstödda institutioner, som enligt givna bestämmelser eller träffade överenskommelser anlita underapoteket;

b) att utföra kemiska analyser och andra värdebestämningar av varor för stats- eller statsunderstödd institutions räkning samt föra journaler häröver;

() att till ehefsapotekaren ingiva de förslag i avseende å underapotekets rörelse m. in., som han kan finna ändamålsenliga;

d) att leda till underapoteket kommenderade sjukvårdselevers undervis- ning i beredning av enklare läkemedel, dispensering rn. m.; samt

0) att senast den 15 februari varje år till chefsapotekaren avgiva be- rättelse över underapotekets verksamhet under föregående år.

57.

l. Laboratorn vid centralapoteket är inför apoteksföreståndaren ansvarig för laboratoriets skötsel och noggranna vård.

2. Honom åligger i övrigt:

a) att följa den farmaceutiska vetenskapen samt den kemiska i de delar, som beröra hans verksamhetsområde;

b) att verkställa beredningar av läkemedel m.m. samt föra erforderliga journaler häröver; _

e) att utföra kemiska analyser och andra värdebestämningar av varor dels för statsapoteket dels ock för annan statsinstitutions eller statsunder- stödd institutions räkning samt föra journaler häröver;

för under— apotek.

Laborator.

d) att närmast under apoteksföreståndaren handhava skötseln av cen— tralapotekets varulager, samt

8) att i den utsträckning, chefsapotekaren bestämmer, biträda såsom läraie vid värnpliktiga apotekares fackutbildning.

& 8. tkfhj's'flnd=n'e 1. Föreståndaren för läkemedelsexpeditionen vid centralapoteket är inför [Nurmi,],läjils- apoteksföreståndaren ansvarig för inredningens och inventariernas noggranna vård i apoteksrnmmet och därtill hörande lokaler samt för ordningen där- innm. . ' 2. HonOm åligger i övrigt: a) att leda expeditionsarbetet och övervaka, att detsamma försiggår på ett betryggande sätt och med erforderlig skyndsamhet'; samt b) att leda till centralapoteket kommenderade sjukvårdselevers under— visning i beredning av enklare läkemedel, dispensering m. m.

QQ.

Övris rm's'mal- Övrig personals åligganden bestämmas genom utfärdad "arbetsordning och andra av vederbörande förman meddelade föreskrifter.

STATSAPOTEKETS ÖPPETHÅLLANDE OCH PE RSONALENS ARBETS- TID.

g 10.

öppethållande. Centralapoteket och underapoteken hållas tillgängliga för expedition a tider, som bestämmas av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

5 11.

Arlvetstid- Arbetstiden för statsapotekets personal skall utgöra minst 42 timmar i veckan. I fastställd arbetstid äger apoteksföreståndare att vid alla de tillfällen, då göromålen det kräva, påfordra nödig utsträckning.

ANSKAFFNING, OCH UTLÄMNING AV LÄKEMEDEL 11. 11. 5 12.

Amkaffnina av Inköp av för statsapoteket erforderliga instrument-, inventarier, läkemedel, förbandsartiklar och andra varor ombesörjes av chefsapotekaren, dock under iakttagande av att sådant inköp skall underställas prövning av arméförvalt— ningens sjukvårdsstyrelse, därest inköpskostnaden beräknas överstiga för instrument eller inventarier 500 kronor samt för läkemedel, förbandsartiklar eller andra varor 2 000 kronor per post.

läkemedel 111. m.

5 13. ldlämning av läkemedel och andra varor från statsapoteket får äga rum endast på skriftlig rekvisition. Yad 1111 sagts utgör icke hinder för utlämning av läkemedel m. in. efter rekvisition medelst telegram eller telefon. Sådan rekvisition skall dock oför— dröjligen skriftligen bekräftas.

KASSAYÄS LN OCH MEDELSREDOVISNING.

& 14. . 1. Statsapotekcts kassaväsen handhaves av den kassaförvaltning, som armé- förvaltningen bestämmer. ' 2. De särskilda föreskrifter rörande medelsredovisningen, som erfordras för statsapoteket, skola utfärdas av armeförvaltningens civila departement.

VA RU KONTROLL.

% 15. 1. Läkemedel och andra varor må från statsapoteket utlämnas endast i den ordning, som detta reglemente föreskriver. 2. Arméförvaltningen utfärdar de bestämmelser rörande bokföring och redo-

l_'t lämning av läkemedel 111. m.

Kussaförvu lt - ninl: 111. 111.

1—"öri-skril't er i allmänhet.

visning av apoteksvaror och inventarier, som erfordras utöver vad detta

reglemente stadgar.

(I. Befattningsliavare åligger att tillse, att vid beredning av läkemedel i laboratorium eller i reeeptur största möjliga utbyte erhålles av i arbete tagen råvara.

& 16. Inventering av alla & statsapoteket inneliggande varor skall ske mins! en gång varje åri den ordning och å den tid, som arméförvaltningens sjukvårds- styrelse bestämmer. & 17. f. Armeförvaltningens sjukvårdsstyrelse utfärdar de särskilda kontroll- föreskrifter, som styrelsen kan finna erforderliga beträffande vissa varor.

2. I fråga om varor, för vilka medicinalstyrelsen utfärdar kontrollföre— skrifter. skola dessa föreskrifter lända till efterrättelse.

& 18.

l. Chefen för arméförvaltningens sjukvårsstyrelse verkställer inspektion av statsapoteket eller avdelning därav, då han så finner nödigt.

2. Det åligger ehefsapotekaren att, efter föregången anmälan hos chefen för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, förrätta inspektion av underapo- teken en gång årligen eller oftare, om förhållandena sådant påkalla.

inventering.

] leta lj kont roll.

lnspekt ion.

För sådan förrättning utgår rese- och traktamentsersättning enligt resercgle— mentet.

3. Sjukvårdsstyrelsen äger påkalla inspektion av statsapoteket eller någon dess avdelning genom medicinalstyrelsens försorg, när särskild anledning där- till anses föreligga.

TJÄNSTETILLSÄTTNING, KOMPETENSFORDRINGAR, SEMESTER OCH ANNAN LEDIGHET, VIKARIAT OCH ENTLEDIGANDE.

* 19. B Tjänstetillsätt. 1. Chefsapotekaren och föreståndaren för centralapoteket, föreståndare, ”ins" för underapotek samt laboratorn och föreståndaren för läkemedelsexpedi-

tionen vid centralapoteket tillsättas av Kungl. Maj:t genom konstitutorial efter förslag, upprättat, enligt vad särskilt är stadgat, av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, förstärkt med en ledamot av medicinalstyrelsen, eller ock, under Viss förutsättning, av båda dessa styrelser vid gemensamt sammanträde.

2. Biträdande apotekare vid centralapoteket anställes av arméförvalt- ningens sjukvårdsstyrelse genom kontrakt med viss uppsägningstid, därvid bestämmelserna i mom. 1 skola, vad angår inhämtande av medicinalsty— relsens mening, i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

3. Övrig personal vid centralapoteket och underapotek anställes av veder— börande apoteksföreståndare genom kontrakt med viss uppsägningstid.

ä 20. Kompetens- Såsom kompetensvillkor till farmaceutisk befattning vid statsapoteket gälla: fordringar. . . att vara legitlmerad apotekare. att hava förvärvat grundliga insikter och framstående praktisk skieklighet i apotekaryrket, särskilt i de delar av yrket, som äga tillämpning på veder- börande befattningshavares verksamhetsområde, samt att såsom vapenför hava fullgjort i värnpliktslagen stadgad faektjänst— göring för apotekare eller ock värnpliktsutbildning enligt äldre bestämmelser.

& 21.

Kungörandeav 1. Då farmaceutisk befattning, som skall tillsättas av Kungl. Maj:t, bliver ledig bjämt' ledig, utfärdar arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse kungörelse därom i allmänna tidningarna och i farmaceutisk facktidskrift samt genom anslag i styrelsens lokal, med föreläggande av trettio dagars ansökningstid, räknat från den dag kungörandet sker. Efter denna tids förlopp insänder sjukvårds— tyrelsen ansökningshandlingarna till Kungl. Maj:t samt förordar därvid. efter inhämtande av medicinalstyrelsens mening på sätt därom är stadgat, till tjänstens erhållande den bland de sökande, som anses företrädesvis böra ifråga— komma, eller anmäler, att förord icke kan lämnas åt någon bland de sökande. Sedan handlingarna insänts till Kungl. Maj:t, skall tillkännagivande om styrelsens beslut i ärendet ofördröjligen anslås i styrelsens lokal.

2. Bliver farmaceutisk befattning; som tillsättes av arméförvaltningens ' sj u kvårdsstyrelse, ledig, skall tjänsten i allmänna tidningarna ochi farmaceutisk faektidskrift samt genom anslag i styrelsens lokal kungöras ledig till ansök— ning inom trettio dagar, räknat från den dag kungörandet sker.

Sedan utnämning skett, skall tillkännagivande därom ofördröjligen anslås i styrelsens lokal.

3. Bliver' annan befattning vid statsapoteket ledig. sker kungörelse därom på lämpligt sätt.

5 22. Vid ansökning om erhållande av farmaceutisk befattning vid statsapoteket$?”Ski1t__*'ill_kol' .. . . . for anställning. skall sokande foga forbmdelse att kvarstå 1 statsapotekets tjänst under en tid av minst fem ar. ($ 23.

1. Fördelningen av semester mellan befattningshavarna vid statsapoteket Semester och fastställes av chefsapotekaren; och skall denne, då han själv ämnar begagna ”utgår:?”- sig av semester och när han efter åtnjuten semester åter inträder i tjänstgöring, göra anmälan därom hos chefen för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

2. Cliefsapotekaren må, efter anmälan hos sjukvårdsstyrelsen, dessutom begagna sig av tjänstledighet utan ansökning under högst 15 dagar årligen. Annan farmaceutisk befattningshavare må, utöver den 1 mom. 1 omför- mälda ledighet, av chefsapotekaren, efter anmälan hos sjukvårdsstyrelsen, beviljas tjänstledighet under likaledes högst 15 dagar årligen.

3. Erfordras för särskilt fall längre tjänstledighet för farmaceutisk befatt- ningshavare, äger sjukvårdsstyrelsen bevilja sådan under ytterligare högst 30 dagar. Vid behov av tjänstledighet längre tid än nu är sagt, skall ansök— ning om ledighet göras hos Kungl. Maj:t.

4. Åt övriga befattningshavare äger ehefsapotekaren vid förefallande behov bevilja tjänstledighet.

& 211.

1. Erfordras vikarie för annan befattningshavare än ehefsapotekaren, må Vikariat- denne därtill förordna lämplig tjänsteman vid statsapoteket, dåfråga är om semester eller annan tjänstledighet, som chefsapotekaren äger rätt att bevilja.

2. Erfordras vikarie för chefsapotekaren eller för annan befattningshavare under tjänstledighet, som det tillkommer arméförvaltningens sjukvårdssty— relse att bevilja, må sjukvårdsstyrelsen därtill förordna lämplig tjänsteman vid statsapoteket. ,

3. Erfordras vikarie för chefsapotekaren under så lång tid, att ansökning om ledigheten skall, enligt vad i 5 23 mom. 3 sägs, göras hos Kungl. Maj:t, åligger det sjukvårdsstyrelsen att hos Kungl. Maj:t föreslå lämplig person till erhållande av förordnande att uppehålla tjänsten. Erfordras vikarie för annan befattningshavare under tid, som här avses, förordnar sjukvårdssty— relsen lämplig person härtill.

4. Är fråga om att till vikarie för farmaceutisk befattningshavare förordna

Emlcdigandc.

Åtal och an- svar.

Besvär.

eller hos Kungl. Maj:t föreslå person utom statsapotek-1, skall medicinal- styrelsens mening därom inhämtas i stadgad ordning. & 25.

Ansökning om entledigande från befattning vid statsapoteket skall, om sökanden är förordnad av Kungl. Maj:t, genom arméförvaltningens sj ukvårds— styrelsc överlämnas till Kungl. Maj:ts avgörande samt, om sökanden är för— ordnad av sjukvärdsstyrelsen, prövas av samma styrelse. I annat fall prövar vederbörande apoteksföreständare ansökningen.

ÅTAL OCH ANSVAR FÖR TJÄNSTEFICL. & 26. 1. Beträdes chefsapolekaren med fel eller försummelse i tjänsten. skall i

han därför tilltalas inför Svea hovrätt. 2. Om "annan farmaceutisk befattningshavare vid slatsapotelmt. som för— ordnats av Kungl. Maj:t, gör sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten

eller läter klandervärt uppförande komma sig till last eller eljest visar sig olämplig, äger arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse att, efter omständig— heterna, tilldela honom lämplig varning eller ock döma honom till mistning av tjänsten under viss tid, högst tre månader, vilken sistnämnda bestraffning medför förlust för honom under den tid. bestraffningen avser, av de rättig— heter och förmåner, som medfölja tjänsten. Dömes han till mistning av tjänsten undan viss tid, skall beslutet. jämte skälen därför anmälas hos Kungl. Maj:t.

Låter den, som begått tjänstefel, sig icke rätta av sådan bestraffning, som nu är omförmäld, eller är tjänstefelet av svårare beskaffenhet, må sjuln'ards- styrelsen göra framställning hos Kungl. Maj:t om hans avsättning.

3. Därest farmaceutisk befattningshavare, som antagits av sj nkvards- styrelsen, gör sig skyldig till förseelse, varom i mom. 2 sägs, äger styrelsen att, efter omständigheterna, tilldela honom lämplig varning eller ork omedel- bart skilja honom fran befattningen.

BESVÄR ÖVER ARMEFÖRYALTNINGEN'S SJ LTKYÅHDSSTY RELSES OCH APOTEKSFÖRESTÄNDAHES BESLUT. 5 27.

1. Ändring i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses beslut må, därest ej annorlunda är här nedan eller i särskild författning stadgat, sökas genom besvär hos Kungl. Maj:t i försvarsdepartementet före klockan tolv å trettionde dagen efter erhållen del av beslutet: skolande beslut om tjänstetillsätlning eller om förslag därtill anses hava kommit klaganden till del den dag, då beslutet till— kännagivits genom anslag i styrelsens lokal. Beslut om befattningshavares avstängning från tjänstgöring går i verk- ställighet utan hinder av besvärs anförande.

2. Över apoteksföreståndares beslut, varigenom befattningshavare anställts eller utan föregående ansökning entledigats, må klagan icke föras.

3. ("iver tilldelad varning må klagan icke föras.

F ö r s 1 a g till ändrad lydelse av gg 6, 13 och 17 i Kungl. Maj:ts instruktion för arméförvaltningen den 31 december 1921.

& 6. SJUKVÄRDSSTYRELSEN.

]. Chef för sjukvårdsstyrelsen är generalfältläkarcn. Göromålen å sjuk— vårdsstyrelsen handläggas åt två byråer: en fältläkarbyra oeh en fältveterinär- byrå. Till sjukvärdsstyrelsen hör därjämte en föredragande i apoteksärenden.

2. Chef för fältläkarbyrån är överfältläkaren.

3. Chef för fältveterinärbyrån är överfältvetcrinären. l. Föredragande i apoteksärcnden är chefen för det under sjulwårdssty- relsen lydande statsapoteket.

& 13. Stal—mom INOM SJUKVÅRDSSTYRELSEN. 1. A v sjukvardsstyrelsen handläggas följande äremlen, nämligen: a f(illlr'i/mrbyrån. ärenden, som angå: annons _ —-— —— _ _ allmänhet; anskaffning _— _. _ _ _ sjulwårdsmateriel; granskning _ _ —— _— __ erforderlig; granskning _ __ -— _ — armén; granskning ————— portionsstater; upprättande _ —— —— _ _ sjukvården-, garnisonssjukhusens _____ verlv'samlni't: ) granskning _"- _ —— _ _ materiel; utbetalningar ————— överfältläkaren; saint- utarbetande ————— medel; å fällcr'elerinarla/rån. ärenden, som angä: a) arméns _ _- _ __ _ allmänhet; b) anskaffning _— _ _ _ — veterinärmateriel; granskning ______ rationsstater; skoning _ »_ _— _ _ häst-ar;

f) granskning ______ vid armén;

g) granskning ——— — _ _ _ inom armén;

h) upprättande _____ veterinärvården:

i) granskning —————— materiel;

j) utbetalningar _____ överfältveterinären: saint k) utarbetande —- ——- _ _ _ medel.

Föredraganden i apoteksärenden handlägger ärenden, som anga: &) arméns apoteksväsende i allmänhet;

b) anskaffning, vård och redovisning av läkemedel och i sjukvården an- vända tekniska artiklar m. m.;

e) det under sjukvårdsstyrelsen lydande statsapotekets organisation och verksamhet;

(1) granskning av ritningar och förslag till apoteksinredningar eller till förändringar av sådana ävensom förhyrning av lokaler för statsapoteket;

e) granskning av läroböcker och instruktioner, i vad de beröra apoteks— väsendet inom armén; samt

f) teknisk granskning av läkemedelsrekvisitioner för armén.

2. Utöver .de i mom. 1 omförmälda ärenden handlägger sjukvårdsstyrelsen jämväl sådana ärenden, som. angå läkar- och veterinärpersonals anställande vid armén, anställandet av farmaceutisk personal vid ovan omförmälta stats- apotek samt .nu nämnd personals befordran och avsked, ävensom _ enligt vad därom är särskilt stadgat — ärenden rörande veterinärvårdens uppe- hållande vid vakans i militärveterinärbeställning eller då innehavaren av sådan beställning åtnjuter tjänstledighet eller är av laga förfall hindrad att förrätta sin tjänst. Vid handläggande av sådant ärende, som angår tillsättande av bataljons- och regementsläkarbeställning eller bataljons- och regementsveterinärbe- ställning på stat vid truppförband eller apotekarbeställning vid statsapoteket, skall jämväl en ledamot av medicinalstyrelsen deltaga. Är den ledamot av medicinalstyrelsen, som deltagit i sjukvårdsstyrelsens handläggning av dylikt ärende, av skiljaktig mening, hänskjutas ärendet, där denne ledamot anser dess vikt det kräva, till gemensamt sammanträde av sagda styrelser för slutligt avgörande. Vid sammanträde med medicinalstyrelsen skola från sjukvårdsstyrelsen närvara chefen samt, då ärendet rör militärläkare, överfältläkaren och byrå- assistenten å fältläkarbyrån, då ärendet rör militärveterinär, överfältveteri— nären och byråassistenten å fältveterinärbyrån och, då ärendet rör apotekare vid statsapoteket, överfältläkaren, överfältveterinären och föredragandeni apoteksärenden.

3. Ärenden, som angå militärläkarnas och militärveterinärernas medicinska verksamhet eller apotekarnas vid statsapoteket farmaceutiska verksamhet, tillhöra medicinalstyrelsen ensam.

4. Personalfrågor _____ fall.

127 5 17. ÄRENDENAS AVGÖRANDE Å DE SÄRSKILDA DEPARTEMENTEN.

1. Å arméförvaltningens särskilda departement avgöras ärendena av departe- mentschefen uppå föredragning av vederbörande byråchef eller å civila departe- mentet i vissa ärenden, enligt departementets bestämmande, av annan än departementet placerad tjänsteman eller å sjukvårdsstyrelsen i apoteks— ärenden av föredraganden i sådana ärenden. Angående byråchefs rätt att i vissa fall ensam fatta beslut stadgas nedan i 5 28 mom. 2 och 3. Sådan rätt tillkommer även föredraganden i apoteksärenden i sjukvårdsstyrelsen.

2. Föredraganden _____ protokoll. 3. Därest chefen _____ detsamma. 4. Vid handläggning _____ konsulent. U! . Sj ukvårdsstyrelsen _____ frågor.

Det militära apoteksväsendet i vissa främmande länder.

Enligt uppgifter, inhämtade av militärapotckssakkunniga genom de svenska beskickningarna i respektive länder.

DANMARK.

I Köpenhamn finnes vid därvarande garnisonssjukhus inrättat ett apotek i enlighet med de bestämmelser, som gälla för civila sjukhusapotek.

Det militära sjukhusapoteket förestås av en utav konungen, på förslag av generalläkaren, utnämnd civil apotekare, som är ansvarig för apotekets drift i enahanda omfattning som innehavare av apotek i allmänhet, och som bär det fackliga ansvaret för medicinaliernas anskaffning, förvaring, beredning och utlämning. Apotekaren lyder under generalläkaren och närmast under chefen för garnisonssjukhuset.

Sjukhusapotekaren biträdes av 1—2 legitimerade apotekare. Av de varje år till sanitetstrupperna inkallade farmaceutcr beordras dessutom '1—2 till tjänstgöring vid apoteket. Därjämte har apoteket erforderlig teknisk hjälp.

Sjukhusapotekaren för apotekets räkenskaper, medan utbetalningarna ske genom garnisonssjukhuset.

Visitation av sjukhusapoteket kan, efter vederbörlig framställning, verk— ställas av den civile apoteksvisitatorn.

Apoteket vid garnisonssjukhuset levererar medicin till sjukhusets patienter och personal, till de i Köpenhamn garnisonerade truppernas sjukrum samt till de sanitetsavdelningar därstädes, vilka tillhandahålla sanitetsmatmiel vid fälttjänstövningar m.m.

Förskrives på truppernas sjukrum medicin, som icke finnes i deras vanliga läkemedelsförråd, verkställes förskrivningen genom recept, som kan inlämnas till apotek i staden. Samma är förhållandet, om medicin förskrives & annan tid än den, då sjukrummen hållas öppna.

Till underofficerare, som hava rätt till fri medicin för sig, hustru och barn (under 18 år), rekvireras sådan genom recept, som berättigar till utfående" av medicin kostnadsfritt från något av stadens apotek.

Förutom medicin kan till underofficerare och deras familjer rekvireras för- bandsartiklar från de civila apoteken, därest sådan materiel icke utlämnas från truppernas sjukrum.

I garnisonsstäderna utanför Köpenhamn rekvireras den för de militära sjuk— husen, sjukrummen o. s. v. erforderliga medicinen genom recept från de civila apoteken. ' Finnas i garnisonsstaden flera apotek. levererar varje apotek medicinen för ett år i sänder.

ltekvireras medicin för underofficerare och deras familjer, kunna recepten inlämnas för expedition på det apotek, vederbörande önskar. Förbandsartik— lar till underofficerare och deras familjer utlämnas antingen från sjukrum- men eller från militärsjukhusen.

Med samtliga apotek i Köpenhamn och i garnisonsstäderna utanför Köpen- hamn har generalläkaren genom vederbörande apotekareförening träffat överenskommelse., enligt vilken lämnas 10 procent rabatt på den medicin, Som av arméns läkare rekvireras för arméns institutioner respektive för den arméns personal, som har rätt till fri medicin (officerare åtnjuta icke sådan rätt).

I slutet av varje månad överlämna apoteken räkningarna med ty åtföljande recept. till generalkomlnandoläkaren (närmast motsvarande fördelnings- läkare i Sverige), som tekniskt granskar recepten och därefter översänder dem till generalläkaren, som i sin ordning befordrar dem till krigsministeriet, varcst de granskas av arméns medicinalrevisor; denne åligger närmast att tillse, att de på recepten antecknade pris överensstämma med gällande medici— naltaxa. Såväl generalkommandoläkaren som medicinalrevisorn skola vidare tillse. att förskrivning ej skett av arkana, enär användningen av dylika läke- medel är förbjuden.

En särskild militär farmakopé finnes icke. Recepten skola utskrivas på grundval av »den danska farmakopén». Det är dock medgivet att rekvirera medicin i enlighet med en utav kommunehospitalet i Köpenhamn utgiven, for detsamma gällande hospitalsfarmakopé.

Apoteket vid garnisonssjukhuset i Köpenhamn levererar även medicin till marinsjukhuset i Köpenhamn, till marinens kaserner samt till marinens sjukrum i Nyboder, där en marinläkare har daglig mottagning för de i Nyboder bosatta underofficerare och likställda vid marinen. De underofficerare och likställda, som bo utanför Nyboder, kunna erhålla medicin från stadens apotek.

Apoteket vid garnisonssjukhuset i Köpenhamn tillhandahaller medicin at. örlogsfartygen, när dessa utrustas för sjöexpeditioncr.

Läkemedel för djur rekvireras från de civila apoteken i Köpenhamn respek- tive garnisonsstäderna utanför Köpenhamn.

Yid mobilisering fungerar det militära apoteksväsendet ungefär som i fredstid.

Apoteket. vid garnisonssjukhuset i Köpenhamn tillhandahåller erforderlig utrustning för truppförband, ambulanser (sanitetskompanier) och fältlasarett. som mobilisera i Köpenhamn.

1 övrigt räknar man med, att armén skall kunna erhålla nödiga läkemedel från de civila apoteken i landet samt från de fabriker och engrossister, vilka äro leverantörer till apoteken.

Armén har egen depot av förbandsartiklar med fabrik för beredning och förpackning. Därifrån förses även marinen med sitt behov.

&) A rmén.

I fredstid finnes intet militärt apotek ej heller något armén tillhörigt cen- tralt förråd av läkemedel. Armen fyller i fred sitt läkemedelsbehov från de civila apoteken, av vilka ett tillhör staten, nämligen rikslmspitalets apotek i Kristiania.

Varje truppförband har emellertid ett mindre förråd av läkemedel, för— packat i en låda, märkt JL, som föres på truppförbandets förbinderivagn. De läkemedel, tillhörande truppförbandets förråd, som i förrädsförteckningen äro försedda med beteckningen >>för fält», få ej användas under fred. Läke- medlen äro till största delen i tablettform.

Det är vederbörande läkare medgivet att, om han finner sadant nödigt, föreskriva andra läkemedel än de, som finnas i låda 31. Skulle vid revision av apoteksräkningarnä synas framgå, att för mycken medicin kommit till användning, verkställes undersökning.

Beträffande förskrivning av läkemedel gälla i huvudsak nedan angivna av sanitetschefen utfärdade bestämmelser.

>>Om recepters och rekvisitioners form är bestämt följande: 1) Skriften bör vara tydlig. 2) Recepterna skola så vitt möjligt vara av samma format och i varje fall icke mindre än fjärdedelen av ett vanligt på mitten itudelat folioblad.

3) På ett sådant blad må icke skrivas mera än två receptor. 4) Vid större rekvisitioner på samma blad skall mellan varje förskrivning lämnas ett avstånd av minst 3 om.

5) Intet recept och ingen rekvisition må skrivas på mer än en sida. 6) Datera varje recept. , 7) Sänd efter telefonorder omedelbart till apoteket skriftligt recept. Då förrådet av läkemedel och förbandsartiklar är beräknat för ett trupp— förbands vanliga styrka, mä icke mera av dessa artiklar rekvireras än som erfordras för nödvändig komplettering, såvida icke särskilda förhållanden annat påkalla.

Vid ordination av läkemedel måste sträng hänsyn tagas till ekonomien. Var sparsam vid användande av glas och andra utensilier och anteckna alltid på recept-et, om dessa skola anskaffas genom eller medhavas till apoteket.

Var uppmärksam på medicinaltaxans satser för 1 och 10 gr., för 10 och 10()gr.. för glas m. m. och arbetskostnader samt på bestämmelsen öm ”normalpris' och ”rabattpris'.

Utbyt så vitt möjligt dyrare läkemedel med inregistrerat namn mot samma läkemedel med kemiskt namn.

Undvik dyrbara specialiteter, ersätt dem i stället med billigare preparat av liknande beskaffenhet.

Förskrivning av arkana är förbjuden».

Förnyelse av läkemedelsförradet sker i fredstid genom rekvisition av veder- börande läkare. För truppförbanden inom ll divisionen rekvireras läkemedlen i regel fran statens apotek (rikshospitalets apotek) i Kristiania. Beträffande vart och ett av övriga truppförband har avtal träffats med civilt apotek i närheten av vederbörande truppförbands övningsplats, enligt vilket avtal apoteket har ensamrätten till leverans av läkemedel, mot det att apoteket å sin sida förpliktigar sig att föra på lager samtliga de läkemedel. som skola finnas i lada .1/., och dessutom tredubbla mängder av de läkemedel, som finnas uppförda a en särskild mobiliseringsförteckning. Avtalens fullgörande _kon— trolleras av divisionsläkarna. _

Yid vapenih'ningarnas slut sända truppförbanden inom 1 och II divisionen sina lador _II. till sanitetsdcpoten i Kristiania, som i detalj genomgår lådornas innehall och föranstaltar om nödig komplettering genom statens (rikshospita— lets) apotek i Kristiania. Truppförbanden inom lll divisionen sända för samma ändamål sina lador .11. till Kristiansands arsenal, de inom IV divi- sionen till Bergens arsenal, de inom V divisionen till Trondhjelms arsenal och de inom VI divisionen till Harstads apotek. Arsenalerna verkställa komplette- ringen fran apotek i respektive städer. lfrägavarande apotek äro förpliktigade att föra treduhbla mängder av de läkemedel, som ingå i den förut omnämnda mobiliseringsförteckningen. '

Efter vederbörlig revision och komplettering, som ofta äger rum på hösten, sändas alla lador .ll. tillbaka till truppförbanden och stå där färdiga till an— vändning under nästlmmmande års övningar.

Likvid för läkemedel. som av vederbörande läkare för visst truppförband rekvirerats fran apotek, erlägges av truppförbandet. Inkommande räkningar sändas fran truppförbandet till den militäre i'nedicinalrevisorn (en sanitets- offieer med en farmaceut såsom assistent), vilken reviderar räkningarna och gör truppförbaudeii uppmärksamma pa eventuella felräkningar från apotekens sida. Först efter salunda verkställd revision får likvid utbetalas. .

Den militäre medicinalrevisorn anmäler hos sanitetschefen möjligen fel- aktiga eller orimliga rekvisitioner av läkemedel och varje annan överträdelse av givna bestämmelser beträffande läkemedelsrekvisitioner. För den mili— täre medieinalriwisorn gäller följande instruktion.

>>l. Ä'Iedicinalrevis—)rn har att revidera samtliga läkemedelsräkningar jämte bilagor, vilka »— försedda med päteckning eller stämpel till utmärkande av vederbörande truppförband eller institution _frän sadana tillställas honom.

2. Han skall vid revisionen tillse, att prissättningen verkställts i över— ensstämmelse med de vid en var tidpunkt gällande taxebestämmelser och att i övrigt föreskrifterna rörande utlämning av läkemedel följts, samt så vitt möj— ligt kontrollera, att från såväl läkarens (veterinärens) som apotekets sida till- börlig sparsamhet iakttagits. 13. Han skall, när räkningarna slutreviderats, förse dem med vederbörlig päteckning samt återsända dem jämte samtliga bilagor till vederbörande truppförband eller institution.

—'i. Han skall, därest han finner missbruk hava ägt rum vid läkarnas (veteri- närernas) förskrivning av läkemedel eller sjukvårdsartiklar eller vid apotekens expediering därav, därom göra anmälan till sanitetsehefen, "till vilken han för övrigt har att hänvända sig i alla tveksamma fall».

Sanitetschefen har i sin stab en ständigt. tjänstgörande lnilitärapotekare. Denne är sanitetsehefens konsulent i frågor rörande arméns apoteksväsen. Befattningen har uteslutande karaktären av bisyssla.

Alla farmaeie studerande fullgöra sin värnplikt vid sanitetskompanierna.

b) .;l/(lrl'llelt.

För de större fartygen, som hava egen läkare ombord, ingar i sanitets- utrnstningen ett skeppsapotek.

Skeppsapoteken förvaras, då de icke användas ombord eller äro uppställda i någon av kuststäderna (se nedan), på ett av apoteken i Horten, som enligt kontrakt är förpliktigat att förvara och hålla de i bruk. ieke varande skepps— apoteken utrustade med reglementerat förråd. Kontraktet innehåller bland annat följande bestämmelser: Efter varje kommenderings slut undersökes av fartygsläkaren jämte en av apotekets farmaeeuter, i vad man fartygets läkemedelsförråd förbrukats eller förstörts. Nödig komplettering verkställes därpå, och räkning & kompletteringskostnaden, beräknad efter medieinat taxans pris, insändes till sanitetsehefen. Apoteket förvarar skermsapotelwn och utövar sådan tillsyn över desamma, att de när som helst äro i vederbör— ligt skiek och klara att föras ombord. Apoteket för protokoll över, ä vilken dag skeppsapoteken mottagits samt när och i vad man komplettering ägt rum. Skeppsapoteken skola alltid va a tillgängliga för inspektion av sanitets— chefen eller av den sanitetsoffieer, han därtill bem—drar. Yid insjwktionen framlägges protokollet till genomgång, oeh påpekade brister rättas omedelbart.

När ett fartyg med egen läkare och eget skeppsapotek utrustas, hänvänder sig fartygsläkaren till apoteket i Horten, som avlämnar skeppsapt»teket om— bord mot behörigt kvitto.

Om skeppsapotekets förråd under kommenderingen behöver förnyas eller annan medicin erford 'as än den apoteket innehåller, rekvirerar läkaren behöv— lig mediein från vilket apotek som helst i kuststäderna. I de av kuststäderna utanför Horten, där marinfartyg äro förlagda, har sanitetsstyrelsen ävenledes kontrakt med ett apotek i varje stad, av enahanda art som med apoteket i Horten. Möjlighet finnes sålunda att lämna några av skeppsapoteken till förvaring i sådana kuststäder.

De apotek, som äro fasta leverantörer till marinen, kunna efter ansökan ernå befrielse för åt dem anställda värnpliktiga farnmeeuter från inställelse till militärtjänst eller mobilisering, därest farmarenterna ieke kunna nndvaras vid apoteken med hänsyn till dessas militära förpliktelser.

Säsom ersättning för sitt arbete med skeppsapoteken har apoteket i Horten ensamrätt till leverans av medicin för marinens sjukhus.

Mindre fartyg utan läkare ombord hava sanitetslådor, vilka äro avsedda att kunna begagnas av j_)ersoner utan läkarutbildning. De små fartygen måste vid sjukdomsfall söka läkare i land, för den händelse de icke ingå i avdelning eller eskader med egen läkare. lilartygsehefen rekvirerar läkarhjälpen, och den rivile läkaren i land ordinerar för marinens räkning medicin från när- maste apotek.

Om en sanite[sunderoffirer är lwnnnendemd till tjänstgöring-pä fartyg, som icke har egen läkare, kan han med fartygseliefens samtycke från närmaste apotek i land rekvirera sadana läkemedel, som kunna utlämnas utan läkarreeept.

All ombord ljänstgi'n-amle personal har fri medicin. Personalen i land kan, för sa vitt den är berättigad till fri medicin (all per- sonal med undantag för officerare), hänvände sig till vilket apotek som helst för utfaende av medicin. Rätten att ordinera fri medicin är dock begränsad till marinens egna läkare orh de i Horten bosatta eivilläkarna. Om en tjänsteman i marinen söker annan läkare, får han själv betala sin medicin.

Alla medicinalräkningar skola, innan de betalas, vara reviderade av den militäre medieinalrevisorn.

Yid tillfälle av krig skall apoteket i Horten, jämlikt träffat avtal, hålla en läkemedelsdepot av närmare bestämd storlek uteslutande för marinens behov. Härför erhaller apoteket gottgörelse, beräknad efter viss procent av depotens ' Värde.

FINLAND.

För tillgodoseende av den militära sjukvården under såväl freds- som krigs- tid finnas inrättade tva militärapotek, nämligen ett i I—Iälsingfors (huvud— , apotek) och ett i Viborg (filialapotek).

Militärajmteken lyda under krigsministeriets sanitetsdepartement. Före- standaren för apoteket i Hälsingfors (mi'litär-överapotekaren) föredrager inför chefen för sagda departement alla ärenden rörande militärapoteks— väsendet. Militär-apoteken föra alla medicinalier, desinfektionsmedel m. m., vilka finnas upptagna i militärfarmakopén, samt därutöver annan materiel ,enligt sanitetsdepartementets särskilda bestämmande.

Inköpen för militärapoteken ske, på förslag av militär-överapotekaren, av sanitetsdepartementet i krigsministeriets nanm och för dess räkning.

Å militärapoteken föres bok över inkommande och utgående materiel samt redovisas verkställda laborationer och beredningar. Berättigade att rekvirera läkemedel, desinfektionsmedel m. m. från militärapoteken äro läkarna vid armén och marinen samtvederbörande veterinärer och tandläkare. Rekvisi- tionerna verkställas från närmast belägna militärapotek. Endast i trängande fall få läkemedel rekvireras från de civila apoteken, i vilket fall räkning skall godkännas av sanitetsdepartementet. Läkeniedlen rekvireras och expedieras

i beredd form eller dispenseradc. All läkemedelsberedning försiggår sålunda a militärapoteken och utföres där av fullt kvalificerad personal. Tomflaskor och övriga förvaringskärl för läkemedel återsändes enligt uppgjord förteck— ning till militärapoteken en gångi kvartalet (mars, juni, september, december). Återställde flaskor och kärl gottgöras truppförbanden med samma pris, som debiterats desamma vid leveransen.

Utom föreståndarna äro vid militärapoteken anställda ett antal examinerade apotekare och farmaceuter. Dessutom kommenderas, för inhämtande av nödig utbildning, till militärapoteken värnpliktiga farmacie elever och far— macie studerande, på det att dessa mä vid behov och i händelse av mobilise- ring kunna användas vid olika, under krigstid formerade och utrustade fält- apotek.

Militärapoteken böra städse föra i lager bestämda kvantiteter av vissa särskilt angivna läkemedel m. m. för att vid mobilisering kunna utan tids— utdräkt utrusta de vid krigstillfälle bestämda fältformationerna, säsom etapp-, fält-, fältsjukhus- och sanitetskompaniapoteken, samt motsvarande organisa- tioner vid marinen. För tids vinnande ombesörjes sådan utrustning av såväl huvudapoteket som filialapoteket. Större laborationer utföras a huvud- apoteket, som även tillhandahåller filialapoteket alla erforderliga varor. En stor del av läkemedlen expedieras i tablettform; även ampuller användas.

Enär varje trupp, sjukhus etc. hava bestämda årsanslag för sjukvård och läkemedel, taxeras alla från militärapoteken expedierade varor med led- ning av den officiella medicinaltaxan, därvid dock en avsevärd rabatt med- gives. Filialapoteket avlämnar varje månad redovisning till huvudapoteket, som i sin ordning månatligen redovisar till sanitetsdepartementet, dit även vissa månatliga rapporter insändas.

Utöver vad för militärapoteken särskilt är stadgat, gäller för dessa vad om apoteken i riket eljest är förordnat, dock med iakttagande därav, att läke— medelsförsäljning till allmänheten icke får äga rum vid militär-apoteken.

De militära apotekarna och farmaceuterna ävensom till tjänstgöring kom- menderade värnpliktiga äro berättigade till tjänsteårsberäkning efter ena— handa grunder som vid de civila apoteken. Uppsägningstiden är, såsom vid rikets övriga apotek, tre månader för fast anställda.

Militärapotekens föreståndare utnämnas av krigsministern på förslag av chefen för sanitetsdepartementet. Övriga fast anställda apotekare och farma- ceuter utnämnas av chefen för sanitetsdepartementet pa förslag av militär— överapotekaren. Alla vid militärapoteken anställda uppbära lön enligt stat. Militärapotekarna och de vid militärapoteken anställda, som icke fullgöra sin värnplikt, äro militära tjänstemän med den tjänstegrad, som bestämmes av krigsministern. De bära under tjänsteutövningen för dem fastställd uni— form med specialemblem. '

Militärapoteken inspekteras av arméns överläkare och chefen för krigs— ministeriets sanitetsdepartement. Beträffande räkenskapsföringen och kassa- förvaltningen inspekteras militärapoteken av kamreraren vid sanitetsdeparte-

mentet. Därjämte är medicinalstyrelsen berättigad att, när den så finner nödigt, verkställa visitation av militärapoteken särskilt i vad avser det rent farmaceutiska.

Enligt de. för militärapoteken utfärdade stadgar tillkommer det militär— apoteksföreståndare:

a) att handhava och övervaka tillredningen, förvaringen, kontrollen och expedieringen i apoteket av läkemedel-,

b) att tillse. att renlighet och ordning råda i alla till apoteket hörande lokaler:

e) att tillse, att vid apoteket anställd, dit kommenderad eller förflyttad personal förlmvrar sig i yrket, att lämpligt fördela arbetet mellan personalen och att övervaka, att var och en noggrant och ordentligt fullgör sin plikt;

d) alt. om så erfordras, hos chefen för sanitetsdepartementet fi.")resla anstäl- landet av lämpliga personer som biträden vid apoteket;

e) att handhava apotekets ekonomi samt rekvirera och utbetala er- forderliga penningmedel för såväl apoteket som dess personal:

f) att föra journal över expedierade recept samt notera och bokföra till apoteket inkomna och från detsamma utgångna varor;

g) att avgiva rapporter till sanitetsdepartementet och lämna alla av det- samma begärda upplysningar;

11) att övervaka, att alla för apoteket utfärdade förhållningsregler nog- grant efterföljas; samt '

i) att anställa för apoteket nödig personal. Föreståndaren för militärapoteket i Hälsingfors tillkommer dessutom:

a) att hos chefen för sanitetsdepartementet föreslå inköp av för apoteken behövliga läkemedel, arbetsmateriel och annan erforderlig materiel;

b) att anskaffa offerter och ombesörja de beställningar, som chefen för sanitetsdepartementet godkänt eller om vars anskaffande order givits;

e) att förbereda och hos chefen för sanitetsdepartementet föredraga alla ärenden rörande militärapoteken; samt

(1) att i händelse av mobilisering tillse, att de för detta fall fastställda läke- medlen skyndsamt avsändas till etapp- och fältapoteken.

Föreståndaren för militärapoteket i Viborg tillkommer särskilt:

a) att beställa alla nödiga läkemedel från militärapoteketi Hälsingfors; samt

b) att i händelse av mobilisering på order förse fältorganisationerna med läkemedel.

Beslut om militärapotekens inrättande fattades den 29 april 1918. Utom militärapoteken finnes en under krigsministeriets sanitetsdeparte- ment lydande sanitetsdepot, som tillhandahåller truppförbanden och övriga till försvaret hörande inrättningar förbandsmateriel och tillbehör, instru- ment, sjukvårdsartiklar samt för sjuk- och veterinärvården nödiga bekläd- nads- och sängpersedlar ävensom mat- och tvättserviser. I fråga om rek- visition av dylik materiel gälla i huvudsak samma bestämmelser som beträf- fande militärapoteken.

TYSKLAND. a) Organisationen före världskriget.

] den gamla tyska militära-sanitetsorganisationen var det Kaiser Wilhelms Akademien. som hade till uppgift att vetenskapligt utbilda blivande militär- läkare oeh -apotekare samt att vara en vetenskaplig centralanstalt för expe- rimentella och praktiska undersökningar inom alla omraden. som kunde il'rågakomma beträffande arméns hälsovård, underhåll och utrustning.

Yid Kaiser Wilhelms Akademien placerade militärapotekare hade till sitt förfogande synnerligen väl utrustade kemiska och fysikaliska laboratorier. Utom rent vetenskaplig experimentell forskning hade dessa militärapotekare till uppgift att utarbeta för militärt ändamål lämpliga beredningsföresln'ifter för sammansatta läken'iedel och förbrukningsartiklar för medicinskt och kirur- giskt ändamål. Dem ålåg även att i sista instans undersöka och avgiva ytt— rande över för armen behövliga leveranser av snart sagt alla till armehushall— ningen hörande artiklar för manskap och djur.

Det tyska militärapoteksväsendets organisation före världskriget var, i korthet angiven, följande.

Två s. k. Hauptsanitetsdepoter voro inrättade, en i Berlin och en i M önchen. Dessa hade till huvuduppgift dels att inköpa läkemedel m. m. dels ock att tillverka sådana läkemedel och förbrukningsartiklar, vilkas framställning ford- rade särskild sakkunskap eller mera omfattande maskinell utrustning, samt att fördela läkemedlen m. m. på de olika armékårernas sanitetmlepoter.

Sanitetsdepoternas varje armékår hade en sanitetsdepot — huvudsak- liga uppgift var att av det från Hauptsanitetsdepoten mottagna materialet tillverka ampuller, tabletter in. m. för lasarettsapoteken.

I krigsministeriet fanns en militärapotekare (Oberstabsapotheker), som var chef för det militära apoteksväsendet. Han lydde under generalläkaren och var föredragande för apoteksärenden.

Chefen för varje Hauptsanitetsdepot (Stabsapotheker) (_nnhämlerhade förvaltningen av depoten och hade under sig dels Stabsapotheker dels (ilber— apotheker såsom föreståndare för depotens olika avdelningar.

Chefen för varje sanitetsdepot (Stabsapotheker) ledde sanitetsdepotcus förvaltning och verksamhet och hade under sig dels Stabsapotheker dels (.)berapothekcr såsom föreståndare för olika avdelningar.

Lasarettsapotekens chef var en Stabsapotheker (av högre eller lägre grad). Personalen bestod av Oberapotheker och värnpliktiga apotekare. vilkas antal varierade efter apotekens storlek.

Beträffande bokföring, kassa och redovisningsväsen tillämpades vid depo- terna och apoteken i stort sett samma principer, som gälla för garnisons- sjukhusets i Stockholm apotek.

Förrådskontrollen måste emellertid betecknas såsom mycket sträng, och verkställdes inventering för kontroll av behållning varje kvartal. Kortsystem tillämpades samtidigt med användande av förrådsbok, i det varje artikel hade

tva kort av olika färg, ett för avgång och ett för tillkomst, på vilka samtliga förämlringar i uppbörden infördes. För utjämnande av brist i uppbörden var viss avskrivningsproeent medgiven, varierande för de olika artiklarna och varuslagen dels efter varuslagets beskaffenhet dels efter åtgången (antal expeditioner). Dessutom hade vederbörande chefer en viss avskrivningsrätt för mindre brister." Denna kontroll iakttogs i samma stränga form även vid lasarettsapoteken. Vid expedition av recept måste därför vederbörande expe— dient i minsta detalj bokföra de till detta åtgångna olika ingredienser. Vid ett ordinärt lasarettsapotek upptogs på grund härav flera personers tid nästan uteslutande för sådan bokföring. Uppbörds— och utlämningsorder, under— tecknade av vederbörande chefer, användes efter i stort sett samma principer som i vart land.

I)) Nuvarande organisation.

Den nuvarande armén, som benämnes Reiehswehr, är indelad i två grupper vardera om cirka 50000 man med sammanlagt sju infanteridivisioner och tre kavalleridivisioner. Grupperna äro:

grupp 1 med gruppstab och säte i Berlin >> 2 >> >> >> >> » Cassel.

Inom gruppstaben ledes apoteksväsendet av en Gruppstabsapotheker. och för varje grupp finnes en självständigt arbetande sanitetsdepot.

Högsta chefen för inilitärapot-eksväsendet _— en Oberstabsapotheker med säte, i Reichswehrministerium ombesörjer samtliga inköp för båda sanitets— depoterna. De sålunda centraliserade inköpen avse ej endast läke- och för- bandsmedel utan även alla för den militära sjukvården erforderliga instru- ment m. m.

På varje division finnes ett sanitetskoinpani om cirka 20 officerare (läkare Och apotekare) samt 400 man.

En schematisk översikt av militärapoteksväsendet inom Reichswehr mcd- delas här nedan: Heichswehrministerium Berlin. 1 Oberstabsapotheker

Grupp 1 - ' Grupp 2 Gruppstab, Berlin. Gruppstab, Cassel.

1 Gruppstabsapotheker

Läke- Förbands- och medels— instrument- avdelning avdelning

1 Stabsapotheker 1 Stabsapothckcr

För varje division 1 sanitetskompani med 3 a 4 Divisionsapothekcr.

FRANKRIKE.

På stat äro anställda 215 militärapotekare. Bland dessa finnas 40 marin— apotekare med tjänstgöring ombord på krigsfartygcn samt å i.")rlogshamnarnas sjukhus. Dessa lyda under marinministeriet och närmast under Ecole de médecine naval de Bordeaux. I armén äro anställda 175 militärapotekare, av vilka 115 tillhör Armé metropolitain (Frankrike, Algeriet och Tunis) och 60 Troupes coloniales (övriga kolonier).

Högsta inseendet över arméns sanitetsväsen utövas av direktionen för Service dc Sante, som utgör krigsministeriets VII avdelning. I spetsen för direktionen står en läkare med titel directeur du Service de Sante. Denne har vid sin sida en teknisk kommission (Comité technique de Santé), som är sammansatt av en médecin inspecteur general, ordförande, tva médecin inspecteur, en pharmacien inspecteur och tre médecin principal de lzre classc.

'] Pharmacien inspecteur (gem'ralmajor) [1 >> principal de lzre classe (överste)

5 >> » >> 2ze » (överstelöjtnant) 130 » major » lzre » (major)

15 » » » 21e » (kapten)

"20 » aide—major » l:re » (löjtnant) 10 » >> » 12:e >> (underlöjtnant).

För erhållande av anställning som militärapotekare fordras att hava avlagt apotekarexamen vid farmaceutisk högskola. Da avlöningsförhållandena inom militärapadekal—kåren äro goda, kan kåren rekryteras genom urval bland ett stort antal sökande. De antagna genomgå specialutbildning under ett år vid Ecole (f”application militaire du Service de Sante du Yal-de-Grace i Paris. Undervisningen omfattar militärfarmaci. militärfarmaceutisk organisation och räkenskapsväsen, militärhygien samt kemi tillämpad pa hygien, toxikologi och undersölmingar för arméns behov. Efter genomgången prövning och erhållet betyg om lämplighet beordras militärapotekarna till tjänstgöring & militärsjukhusen, förråd tillhörande Service de Sante och centralapoteket- (Pharmacie centrale).

.)"Iilitärapotekarna äro på en gång arméns apotekare och kemister. Som apotekare å sjukhusen hava de att bereda vid sjukhusen erforderliga läkemedel, att utrusta truppförbandens sjukrum med sådana samt att expe- diera för officerare, underofficerare och dessas familjer föreskriven medicin. De hava att övervaka arméns mobiliseringsförräd av läkemedel, att verkställa fysiolt»gisk-keiniska undersökningar samt att analysera födoämnen och medi— kamentösa näringspreparat liksom överhuvud allt, som inköpes direkt av sjukhusen. De äro ekonomiskt ansvariga för sina avdelningars förvaltning.

Som arméns kemister hava de till uppgift att verkställa kemiska undersök- ningar av alla artiklar avsedda att levereras till intendentur och sjukvård. Allt. som erfordras för soldaternas beklädnad och underhåll, måste passera , militärapt)tekarnas laboratorier för undersökning rörande de olika artik- larnas beskaffenhet.

I fält förrätta de aktiva militärapotekarna sin tjänst som apotekare och kemister pä samma sätt- som i fred, med biträde av apotekare i reserven.

Två anstalter, vilkas förvaltning är anförtrodd åt militärapotekare, nämligen Pharmacie centrale i Paris och Réserve de médicaments i Marseille hava till uppgift att anskaffa erforderlig utrustning av läkemedel och specialmateriel för arméns behov. Dessa anstalter inköpa, i enlighet med de för det statliga upphandlingsväscndet gällande grunder, råprodukter. kemiska produkter samt apparater. Sådana läkemedel, vilka äro till sin beskaffenhet svara att kon- trollera eller vilkas beredning är ekonomiskt lönande, färdigställas på dessa anstalters laboratorier.

Centralapoteket i Paris har till sin förnämsta uppgift att förvalta huvud-

delen av arméns nu»l)iliseringsförråd utav läkemedel. förbrukningsartiklar och apparater samt att centralt anskaffade för armén erforderliga läkemedlen m. m. och att distribuera dessa till tll'HlékåI'SäDtftPlien.

lnom varje armekar (Corps (Värme) finnes inrättat ett kal-apotek (Phar- macie regionale) i samband med något av de större militärsjukhnsen. Kar— apoteket- har till uppgift att bereda och utlämna läkemedel m. m. till de inom området förlagda sjukhusen och till truppförbandens sjukrum samt att verkställa kemiska undersökningar för arnuåkärens inköpskommission. l,)cn farmaceutiska personalens storlek (2—8) pa karapotekeu är avpassad eller det antal sängar, som finnes vid vederbörande sjukhus (soo—soo). l)e militära funktionäreri'ias familjer hava *ättighet att, fran karapotekcn erhalla sina läkemedel etc. mot ersättning allenast av anskaffningski»stnaden: expedi— tionerna härav sägas utgö 'a en ej ringa del a ' apotekens arbete. lin särställ- ning intager info-apoteket i Marseille (Réserve de medicamenls de Marseille). Liksom pharmacie centrale fungerar som pharmacie regionale för Paris garni— son, fullgör apoteket i Marseille samma uppgift för l:"):de armekaren. Det tjänar dessutom som centralapotek för n'iilitärapoteken i .tlgeriet. Tunis, Marocko och Syrien.

Pharmacie centrale liksom pharmacics- regionales äro alla utrustade med undersökningslabn»ratoricr samt laboratorier för läkemedelsberwlning och dispensering. De senare hava emellertid ej avse 'ärt större kapacitet än som erfordras för att under normala förhållanden tillfredsställa förbrukningen inom respektive armekarer.

Den franska i'nilitärfarumkopen omfattar två delar, av vilka den första delen avser läkemedel och den andra delen innehaller beskrivning över de undersökningsmetoder, som äro anbefallda till användning vid analys av födoämnen, förbrukningsartiklar m. m. fö' arméns räkning. Läkemedlcn äro uppdelade i tre. grupper: i) läkemedel. som hava större atgang och inga i mobiIiseringsförraden; 2) läkemedel, som hava ringa atgang och ej inga i mobiliseringsförraden; samt 3) läkemedel för veterinärt bruk.

Förrådskontrollen vid militärapotekcn är ganska sträng. och verkställes inventering för kontroll av behållning varje kvartal. 1 l'örradsboken har varje artikel sitt konto, ä vilket tillkomst och avgång införas. Bet =äffande. expedie- ring av recept märkes, att endast sammanlagda mängden av de under en dag för sådant ändamål atgångna enkla ämnena bokföras. l f*aga om samman- satta läkemedel —- av vilka endast undantagsvis andra än de i militärfarma— kopén upptagna få föreskrivas fördelas ingredienserna pa respektive konton efter varje kvartals utgang.

Följande ekonomiska översikt rörande militäiwipoteksväsendct är hämtad ur en officiell redogörelse för ar 19031:

'Nagon senare redogörelse av detta slag "har, enligt de sakkunniga uu'ddclnduppgift. icke

publicerats.

lfres Läkeme dtl tö1biukade pa sjukhusen... ,, . .. . .. . .. .. 410 500 » lev erelade till truppförbanden oc Ii olika tjänstmnehavare kostnadsfritt eller mot betalning 435 500

Summa (inköpspris) 84 6 000

I det e ivila apoteksväsendet räknas med, att försäljningspriset för läkemedel bö1 uppga till en summa ava—410 ggr inköpsprisot. Räk- nas med den lägre siftian, skulle en inköpssumma av 8/ 16 ()()0 hos lämna färdiga läkemedel, i allmänna läkemedelshandeln betingando ett, pris av lägst 4230000

Skillnade'näi .. 3384000

t nder samma a1 utfördes av mihtaiapotekaina ?i0000 kemiska aua— . fiser till ett. medelväido av 15 tres 300000

Bruttobehållning 3 684 000

Omkostnadeina ställde sig under är 1903 salunda: Avlöningai till nnhtaiapotekale 500 000 Diveise titgittei 184000 684000

Statens besparing genom det militära apoteksväseudet utgjorde alltsa ............, 3000000

»Det militära ajmteksväsendet är sålunda», anföres det i förutnämnda officiella redogörelse, >>ordnat på ett för staten även ur ekonomisk synpunkt fi'n'delakt-igt sätt. (_)rganisationen arbetar efter strängt ekonomiska principer oeh fyller arméns läkemedelsbehov pä ett sätt, vars överlägsenhet är obe— stridd. Även den kemiska och hygieniska verksamheten har bidragit till att göra institutionen oumbärlig för armén».

BELGIEN.

Det militära apoteksväsendet har till sitt förfogande dels ett centralapotek dels sjukhusapotek.

Centralapoteket lyder direkt under arméns sanitetsstyrelse (Inspection generale du Service de Sante) och inköper under kontroll av denna styrelse läkemedel, förbandsartiklar, instrument, kemiska produkter och vissa övriga för sanitetsväsendet erforderliga artiklar. Apoteket tillverkar sterila förbands- artiklar, galeniska läkemedel, piller, tabletter m. m.

('lentralapoteket levererar läkemedel m. m. till de militära sjukhusapoteken och andra militära institutioner, till flottan, fängelserna, statsjärnvägarna samt post— och telegrafverken.

På grund av centraliserade inköp är centralapoteket i stånd att anskaffa sina varor cirka 20 procent under i marknaden gällande pris.

Sjukhusapoteken aligger i första hand dels att bereda läkemedel ät de sjuka inom vederbörande sjukvärdsinrättning samt at de militärpersttiner, som äga utfä medicin därifran. dels att verkställa kemiska undersökningar av de för respektive sjukhus erforderliga prt'iviantartiklar. Sjukhusen expediera vidare, läkemedel åt den vid statsjärnvägarna samt post- och telegrafverken anställda personal.

Cheferna för sjukhusapoteken äro ledamöter av de militära inköpskommis- sionerna.

Militärapotekare-aspiranterna anställas efter avlagd farmacie kandidat- examen för en tid av 8 år. De erhålla vid militärsjukhuset i den universitets- stad, där de bedriva sina fortsatta farmaceutiska studier, nödig militär och teknisk utbildning med hänsyn till den militärfarmaceutiska tjänstgöringen. Militärapotekarna rekryteras bland aspiranterna.

Militärapotekarna tjänstgöra dels å centralapoteket dels a sjukhusapoteken dels ä arméns institut för hygien, biologi och kemi.

Militärapotekarnas antal uppgår enligt lag den 24 maj 1914 till 62, av vilka 10 med regementsofficers och 52 med kompanioffieers tjänsteställning. Chefs- apotekaren (Pharmacien en Chef) har överstes tjänsteställning.

NEDERLÄNDERNA.

Personalen i den militära apotekarkåren i Nederländerna består förutom chefen, som lyder direkt under krigsministern, av militärapotekare och reserv- militärapotekare (officerare) samt 1nilitärapotekareassistenter (adjutant— underofficerare).

För att utnämnas till militärapotekare fordras att vara diplomerad apotekare, vartill kräves universitetsutbildning. Vidare gäller såsom antagningsvillkor att hava, efter erhållet diplom, innehaft anställning a apotek under minst två är.

Reservmilitärapotekare uttagas från militärapti1tekai'e, vilka erhallit avsked eller pensionerats med reservjjilikt, ävensom från landstormen tillhörande apotekare, vilka fullgjort värnplikt såsom reservofficerare. '

Militärapotekareassistenter skola hava avlagt apotekareassistentexamen. Särskild vikt lägges vid erfarenhet i fråga om expediering av recept.

Älilitärapotekarna äro i allmänhet anställda vid de större militärapoteken: och innehar därstädes den äldste befattningen såSom chef och är för sin för- valtning ansvarig inför chefen för den militära apotekarkaren.

Älilitärapotekareassistenterna biträda vid militärapoteken och lyda direkt under därvarande militärapotekare.

Å mycket små garnisonsorter, där intet militärapotek finnes, anskaffas läkemedlen genom civila apotek. Läkemedelsleveransen från dessa apotek inspekteras av en militärapotekare.

Läkemedel, förbandsartiklar etc. levereras till alla militärapotek från en centralinstitution i Amsterdam. Vid denna institution finnes en fabrik för

tillverkning av medicinalier samt ett laboratorium, där .de läkemedel, som inköpas från engroshandeln, undersökas beträffande renhet o. dyl. Fördelen av en dylik central institution, som i fredstid håller förråd av olika medici— nalier. framträdde starkt vid utbrottet av världskriget 1914.

Fran centralinstitutionen levereras läkemedel av olika slag ävensom instru— ment till såväl formationer, lydande under armé— ochmarindepartementen, som ock allmänna inrättningar, lydande under andra departement. Läkemedel till kolonierna levereras även från den centrala institutionen i Amsterdam.

Institutet ledes av en högre officer i militärapotekarkåren med titel av direktör.

Militärapotekare inträderi armén med rang av löjtnant, befordras efter 10 är till kaptens och efter 30 är till majors tjänsteställning. En militär— apotekare kan erhålla överstlöjtnants tjänsteställning.

Militärapotekarkårens organisation är följande: 1 militärapotekare, chef för militärapotekarkåren,

1 militärapotekare, direktör för centralinstitutionen i Amsterdam, 25 militärapotekare av 1:a och 2:a klass, samt 34 militärapotekareassisteuter.

E NGLAN D. &) Armén.

Läkemedelsförråd finnas vid varje sjukhus och vid varje truppförbands sj ukvårdsformation. Förräden stå under överinseende av vederbörande läkare. Nagon särskild kar av militära apotekare finnes icke.

Läkemedelsförräden förestäs av underofficerare och korpraler (Dispensers) inom sanitetskåren, vilka genomgått särskild utbildningskurs härför. Helt nyligen har införts en högre grad av förrådsföreståndare, vilka benämnas »superintending dispensers» eller >>pharmasists». Denna grad torde bliva »q'uarter masters» d. v. s. ligga mellan officers och underofficers, närmare den förra.

Inom armen —— fredsstyrkan uppgår till cirka 170 000 man utom Indien finnas 650 »dispensers», av vilka 400 för närvarande äro i tjänstgöring. An- skaffning av läkemedel sker i regel genom krigsministeriet, som avslutar kontrakt med civila leverantörer (apotek). Mindre förrådsuppköp ske genom förrädsfi'irestandarna enligt vederbörande läkares föreskrift och under hans kontroll. '

b) Marinen.

Pa flottans stat finnas anställda 4 överapotekare, 6 apotekare och 9 biträ- dande apotekare, fördelade till tjänstgöring på flottans sjukhus i hemlandet och kolonierna.

Apotekspersonalen utgör en civil organisation i flottans tjänst. )larinapotekarna rekryteras från den civila apotekspersonalen och anstäl- las medelst kontrakt. De kvarstå i regel i flottans tjänst till uppnådda 60 år,

då de inga i pensionsåldern. För att vinna anställning som biträdande apote- kare vid flottan fordras att hava avlagt apotekarexamen vid farmaceutisk högskola och därvid hava erhållit goda betyg.

Anskaffningen av samtliga apoteksvaror för flottans behov sker centralt i amiralitetet salunda, att dess sanitetsdepartement (Medical Department) an- modar chefen för amiralitetets inköpsdepartement (Director of Contracts) att, infordra anbud från drogengrossister inom landet ä leverans av erforderliga varor. Sedan avtal träffats genom inköpsdeparteinentcts försorg, lämnas meddelande därom till sanitetsdepartementet, som med ledning av de olika sjukhusens rekvisitioner beordrar vederbörande firmor att oinbesörja leveran— serna. Sjukhusens rekvisitioner granskas synnerligen noggrant i sanitets— departementet.

Fartygen rekvirera vid utrustningen erforderligt förråd av läkemedel frän sjukhusapoteken. Intet fartyg far annat än i trängande fall rekvirera läke- medel pa annat sätt än genom vederbörande sjukhusapotek.

SCHWEIZ.

I fredstid finnes blott en militärapotekare. chef för det militära apoteks- väsendet. Han är officer av högre grad vid arméns sanitetsväsen, legiti- merad apotekare och utbildad näringsmedelskemist. Han tillhör tillika sanitetstruppernas instruktionskär och deltager i dessas utbildning. Militär- apotekaren har till sitt förfogande för tekniska arbeten och magasinering av arméns förråd dels ett sanitetsmagasin med kemiskt och l,)akteriologiskt labo— ratorium dels en depot.

Vid mobilisering inträda andra militärapotekare i tjänst, vilka fördelas pa sanitetskompanier, ambulanser, sanitetståg eller militära sjukvårdsanstalter. Vid mobilisering tillhör chefen för militärapoteksväsendet generalstaben och utövar därvid högsta ledningen av militärapoteksväsendet samt övervakar inköpen av den för arméns behov erforderliga saniteLsmaterielen. Han har vid sin sida ett antal militärapotekare såsom biträden.

TJECKOSLOVAKIEN.

Läkemedelsförsörjningen i den tjeckoslovakiska armén handhaves av offi— cerare vid sanitetstrupperna. Inom varje 'stort militärsjukhus finnes ett militärapotek med uppgift att bereda och utlämna läkemedel till:

a) sjukhusets patienter,

b) Vissa truppavdelningar (för både manskap och djur) samt

e) truppavdelningarnas officerare (efter framställning).

Militärapot-eken hava därjämte skyldighet att underhålla ett lager av läkemedel och farmaceutiska utensilier för sjukvardsformationerna i fält: militärapotekarna svara för den materiel, som anförtrotts åt dem. De militära sjukhusapoteken skola enligt en ännu ej fullföljd plan utrustas med labora— torier för, bland annat, undersökning av näringsämmm.

Inom varje armékår finnes en sanitetsdepot, som underhåller ett lager av läkemedel och utensilier för farmaceutiskt bruk. Dessa depoter äro ut- rustade med kemiska laboratorier för analysering av läkemedel och födoämnen samt för beredning i stor skala av läkemedel och förbandsartiklar. Före- ståndaren för en sådan depot är en sanitetsofficer. Depoterna verkställa leve- ranser till militärapoteken och de sanitära etablissementen på order av chefen för vederbörande armékår eller av försvarsministern. Inköp av läkemedel och sanitetsmateriel till armén verkställes av försvarsministeriet; depoterna och sjukhusapoteken hava dock rätt till direkta inköp i mindre omfattning.

Inom försvarsministeriets sanitära avdelning finnes en apoteksbyrå, som har uppsikt över sanitetsmaterielen, övervakar militärapotekarna samt i övrigt har till uppgift att säkerställa tillgången av läkemedel m. m. i händelse av mobilisering.

ITALIEN. a) Armén.

Vid försvarsministeriet finnes anställd en inspektör (chimico—farmacista), som sorterar under chefen för den militära sjukvården (generale-medico).

Närmast under inspektören lyder en direktör, som är chef för det militära centralapoteket i Turin. I övrigt lyda under inspektören 36 >>farmacisti capi» — bland vilka 17 av 1:sta och 19 av 21dra graden _ samt 40 »farmacisti».

Vid varje militärt sjukhus, varav finnas 10 större och 9 mindre, är inrättat ett militärapotek med en av dessa >>farmacisti capi» som chef. Militärapotc— ken leverera för sjukvården och veterinärväsendet erforderliga varor till truppförbanden och övriga militära institutioner. Officerare och underoffice— rare äga att till mycket billigt pris utfå varor från apoteken för sigcch sina familjer.

Apotekarna, som i fredstid äro civilklädda, men vid mobilisering bära uniform och lyda under krigslagarna, äro likställda med personer i civil— militär ställning. '

Det centrala militärapoteket anskaffar och tillhandahåller de medicinalier av större betydenhet eller av mera komplicerad tillredning ävensom de för- bandsartiklar, som behövas för det militära sanitetsväsendet i fred samt vid mobilisering. Centralapoteket levererar även kemiska och farmaceutiska apparater och tillbehör till de sjukhusapotek, som icke kunna anskaffa sådana på platsen. .

På bemyndigande av försvarsministeriet förser centralapoteket även andra delar av statsförvaltningen med sådana medicinalier och materialier, var— över det förfogar.

Centralapoteket tjänar tillika som teknisk byrå för studier, experiment och kemiska analyser, berörande det militära sanitetsväsendet samt man- skapets hygien och förplägnad; centralapoteket utför i övrigt de uppdrag. som givas detsamma av försvarsministeriet, militära sanitetsinspektoratet och andra militära myndigheter.

Det centrala militärapoteket har'ett förvaltningsråd, bestående av: direk— tören, ordförande; en >>farmacista capo») (apotekschef), föredragande: samt av(lelningsföreståndarna. _

Förvaltningsrådet och dess fullmäktige äro ansvariga för apotekets penning- medel, lösegendom och material av olika slag.

Förvaltningsrådet behandlar alla frågor, som avse centralapotekets skötsel. Det antager och avskedar underordnad personal; rekvirerar förskott och redovisar därför; föreslår inköp av för etablissementet erforderliga materialier: insänder till försvarsministeriet förslag till prislista å medicinalier, förhands- artiklar, tillbehör etc., som tillhandahållas av apoteket; föreslar ministeriet kassation av sådana materialier, som ej längre kunna användas; verkställer kvartalsvis beräkning över den vinst eller förlust, som uppstått vid beredning av råvaror till apotekspreparat och avgiver rapport därom till ministeriet vid slutet av varje finansår; samt fullgör i övrigt allt, som faller inom etablisse— mentets verksamhetsområde.

Varor tillhandahållas åt myndigheter, som sortera under försvarsministeriet. enligt den fastställda prislistan samt åt andra myndigheter enligt prislistan med en förhöjning av 5 procent.

Prislistan fastställes av försvarsministeriet efter inhämtat utlåtande från det militära sanitetsinspektoratet.

b) Marinen.

I fredstid uppehålles den marina apotekstjänsten av en liten kår civila apotekare, som utföra sitt arbete endast i land vid flottans sjukhus av ilzsta och szra klass. '

Apotekstjänsten på örlogsfartygen är i fredstid anförtrodd åt läkarna om- bord, vilka själva bereda eller på sitt ansvar låta den under dem lydande under— officeren eller sjukvårdaren bereda erforderliga läkemedel.

Apotekarna vid flottan antagas efter ansökan och tävlan, och höra sökan— dena vara promoverade till doktorer i kemi och farmakologi eller hava för- värvat diplom som apotekare vid statsuniversitet samt icke vara äldre än 30 år.

Under utarbetande är ett lagförslag, enligt vilket apotekarna vid flottan skola erhålla officers tjänsteställning och inträda i ständig aktiv tjänst.

SPANIEN.

Högsta inseendet över det militära sanitetsväsendet, vid såväl armén som marinen, utövas av en militärläkare med titel generalinspektör och med divi- sionsgenerals grad. Han är chef för den militära sanitetsstyrelsen.

På stat äro anställda 161 militärapotekare. Av dessa äro 10 marinapotekarc med tjänstgöring ombord på krigsfartygen och i örlogshamnarna. Marin- apotekarna lyda närmast under en farmaceutisk underinspektör med grad, motsvarande kommendörkapten av första klass.

Av arméns militärapotekare äro 46 anställda vid sjukhusen i Marocko, på öarna och i hemlandet. De övriga tjänstgöra vid det medicinska central- laboratoriet och vid militärapoteken. Apotekarnas tjänsteställning vid armén är densamma som officerarnas: general, överste, överstelöjtnant, major, kapten etc. '

Militärapotekarna rekryteras, efter särskild prövning, bland de farmaceuter, som avlagt diplomexamen vid det farmaceutiska institutet, och få efter antagandet genomgå en kurs vid undervisningsanstalten för utbildande av sanitetsofficerare.

Militärapotekarna äro samtidigt kemister och hava jämväl att yttra sig i frågor av hygienisk natur. '

Det medicinska centrallaboratoriet i Madrid har till uppgift att centralt inköpa råmateriel, bereda nödiga läkemedel samt framställa vissa kemiska produkter för såväl armén som marinen. Därjämte verkställer laboratoriet analyser av födoämnen och sysslar i övrigt med sådant, som rör sanitets— tjänsten och den militära hygienen. Inköpen ordnas i regel så, att en huvud- leverantör antages för varje år. '

Den spanska militärfarmakopén fastställes av den militära sanitets- styrelsen i samråd med centrallaboratoriet. Å militärapoteken tillhandahål— las endast sådana läkemedel, som äro upptagna i militärfarmakopén, därvid dock vederbörande läkare eller veterinär kan sammanställa de läkemedel, han finner för gott, när fråga är om förskrivning genom recept.

Militärapotek finnas inrättade dels i samband med de militära sjukhusen dels såsom självständiga institutioner. Rättighet att erhålla läkemedel från militärapoteken tillkommer jämväl officerare och underofficerare vid armén och marinen samt deras vederlikar jämte familjer. Läkemedelsprisen vid försäljning från apoteken fastställas av den militära sanitetsstyrelsen.

För arméns och marinens formationer sker läkemedelsanskaffningen genom rekvisition från militärapoteken. Sådan rekvisition skall vara undertecknad av vederbörande läkare eller veterinär samt försedd med påteckning om god- kännande av formationens chef. Endast enkla eller färdigberedda läkemedel, upptagna i en härför upprättad förteckning, kunna ifrågakomma vid sådan rekvisition.

AME RIKAS FÖRENTA STATER.

Militärapotekarc äro anställda vid både armén och marinen. De anställas först såsom volontärer (med underofficers grad) vid de militära sjukhus- apoteken och befordras efter särskild examen till biträdande apotekare, apote— kare och chefsapotekare (alla med officers grad).

Militärapotekarnas uppgifter äro dels beredning av läkemedel, dels kemiska

undersökningar av proviantartiklar m. m.

Militärapotekarna hava dessutom under sin vård förråden av läkemedel och sjukvårdsartiklar; dessa förråd inventeras en gång årligen. Bokföringssystemet är så ordnat, att storleken av inneliggande förråd alltid kan kontrolleras.

148 JAPAN.

a) Armén.

'Det militära sanitetsväsendet står under ledning av en militärläkare med generals tjänsteställning. Under honom sortera militärläkare och militär- apotekare.

Militärapotekarna hava sin huvudsakliga tjänstgöring vid militärsjukhusen, förråden av sanitetsmateriel samt vissa andra militära förråd. Dessutom finnas militärapotekare anställda vid arméns olika divisioner. Militärapote- karnas åligganden äro följande:

1) inköp, undersökning, förvaring och förvaltning av sanitetsmateriel; 2) beredning av läkemedel och annan sanitetsmateriel; samt 3) utbildning av sanitetsunderofficerare och annan personal för teknisk tjänstgöring ävensom överinseendet av denna personals arbete.

Den tekniska personalen är huvudsakligen sysselsatt med underhåll och reparation av instrumenter.

b) Marinen.

Vid marinens sjukhus finnes ett apotek med en militärapotekare som chef samt under honom lydande militärapotekare. Denna personal åligger:

1) att inköpa den för marinen erforderliga sanitetsmateriel; 2) att förvara sådan materiel och tillhandahålla densamma at de marina myndigheterna;

3) att bereda läkemedel; 4) att undersöka läkemedel och annan sanitetsmateriel; samt 5) att verkställa kemiska undersökningar av livsmedel, kokkärl, vävna- der m. m.

Transumt av avtal mellan

Sveriges apotekareförbund och Sveriges farmaceutförbund

angående tjänstgöringsförhållanden och lönevillkor vid apoteksinrättningarna i riket.

Mellan Sveriges apotekareförbund, här nedan kallat apotekareförbundet, och Sveriges farmaceutförbund, här nedan kallat farmaceutförbundet, träffas härmed följande avtal:

52.

Farmaceut anställes av vederbörande apoteksföreständare. Anställning, som omfattar längre tid än tre månader, utgör fast anställning. Därest anställningen omfattar längre tid än en månad, skall densamma ske genom skriftligt kontrakt, upprättat i enlighet med formulär, som är bilagt detta avtal. Sådant kontrakt får ej äga giltighet utöver detta kollektiva avtals gdltighetstid och får icke stå i strid mot bestäm- melserna i detta avtal.

Bestyrkt avskrift av upprättat kontrakt skall av vardera parten omedelbart insändas till vederbörande förbund.

Vid sökande av anställning år farmaceut pliktig att på apoteksföreståndarens anmodan förete läkarbetyg.

53.

Fast anställning upphör 51 sista dagen i kalendermånad efter det uppsägning ä någondera sidan ägt rum minst tre månader dessförinnan.

Farmaceut, som sedan minst fem år är anställd är samma apoteksinrättning och som innehar minst tio tjänsteär, äger dock att tillgodonjuta en uppsägningstid av ytterligare tre månader.

Uppsägning av kontrakt skall av vardera parten omedelbart anmälas för vederbörande förbund.

Mom. 1. Tjänstgörningen å apoteksinrättning indelas i dagtjänst och nattjänst. Med dagtjänst avses dels tjänstgöring å tid, när apoteksinrättning är öppen, säväl ä vardagar, som a sön- och helgdagar, dels ock den arbetstid efter apoteks stängning, som i de fall, då alter- nerande nattstängning av apoteken ä viss ort genomförts, erfordras ä apotek, som icke har nattvakt. Med nattjänst avses tjänstgöring ä annan tid än ovan sagts.

Mom. 2. Den ordinarie arbetstiden i dagtjänst utgör högst 48 timmar per vecka. Antalet dagtjänsttimmar per vecka skall fixeras i upprättat kontrakt.

Mom. 3. Nattjänsten skall delas lika mellan samtliga ä apoteksinrättningen anställda farmaceuter, dock vare apoteksföreständare berättigad att bereda äldre farmaceut lindring i eller befrielse från nattjänst, sä ock annan farmaceut, som han på grund av svag hälsa eller av annan orsak önskar helt eller delvis fritaga från nattjänst.

Vid apoteksinrättning, där endast en farmaceut är anställd, regleras nattjänsten efter över- enskommelse. Dylik överenskommelse skall intagas i det mellan parterna upprättade kontraktet.

Därest arbetstider] av 48 timmar per vecka visar sig otillräcklig för a|noteksinrällnings boll!")! riga skötsel, är farmaceut skyldig all. underkasta sig det övertidsarbete, som :ipolcksföreslån darcn finner erforderligt.

För ::"idant arbete utgår särskild ersättning på sätt i 5 13 är stadgat.

58.

De i 6 och 7 åå meddelade bestämmelser äro icke tillämpliga ä förestundare för filialapotek eller medikamentsförråd, å vikarie för sådan föreståndare eller a vikarie för föreståndare för apotek,-där ej farmaceut finnes anställd.

59.

Mom. 1. Farmaceut, som innehar fast anställning, är berättigad att utan avdrag a av- löningen per kalenderår åtnjuta semester under trettio dygn ;. tid, som apoteksförestnndarei| eller hans ställföreträdare bestämmer.

Semestern uttages antingen i en sammanhängande tidsföljd eller, om parterna därom ena.—'. fördelad på olika tider.

Lämnar semesterberättigad farmaceut sin anställning under uret, skall han erhålla semester i förhållande till den tid han under året innehar anställningen. Har han, då han lämnar anställ- ningen, redan åtnjutit full semester för året, är föreståndaren berättigad att :] avlöningen avdraga vad som belöper ii den semestertid, som sålunda erhållits för mycket.

il/Iom. 2. .Farmaceut, som innehar minst 10 tjänsteår och 35 levnadsår, äger rätt till en månads extra ledighet per kalenderår, därest tjänstgöring icke hindrar och han utan kostnad för apoteksföreständaren anskaffar av denne godkänd vikarie.

& 10.

Adam. 1. Fast anställd farmaceut, som är legitimerad apotekare,, utnjuler följande avlö- ningsförmäncr:

1) grundlön 6,000 kronor för är; 2) fem ålderstillägg, vartdera a 500 kronor, att utnjutas, det första efter fyra, det andra efter sju, det tredje efter tio, det fjärde efter fjorton och det femte efter aderton tjänstcår.

Mom. 2. Fast anställd farmaceut, som är farmacie kandidat, åtnjuter följande avlönings- förmåner:

l) grundlön 4,200 kronor för år; 2) tre ålderstillägg, vartdera ;] 500 kronor, att åtnjutas. det första efter fem. det andra efter tio och det tredje efter femton tjänstcår.

Mom. 3. För farmaceut, som innehar fast anställning vid apoteksinrättning inom Norr- bottens, Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands län, mä grundlönen kunna förhöjas med högst tio procent. - _

Mom. 4. Utöver dei mom. l.——3 av denna paragraf omförmälda löneförmfmer utgår dyr- ortstilläggltill farmaceut,_.som innehar fast anställning ;"i apoteksinrättning, belägen 51 orl, som i socialstyrelsens gruppering av landets orter och kommuner efter levnadskostnadeinas storlek föres till

grupp -C med _5 90 av, grundlönen—

. 'D »" 10 » » » ,: E' i » , 15 » , » ». » F . »" 20 » » . » », G _» _25 , »; » , _ » .

Med grundlön arseszhiir de i mom. lat—"2 av denna paragraf stadgade beloppen 6,000 respek- tive 4,200 kronor. ' '

Medel till bestridande av de i detta inom. stadgade dyrortstilläggen erhällas genom upp- hörd av progressiva avgifter frän apoteken till apotekarekarens: älderstilläggskassa, som utbe— lalar dvrortstilläggen ifraga. _ . ', . ' '

Mum. 5. Utöver de 1 mom. 1—4 härovanomförmälda avlöningsförmåner skall tillsvidare även ulgä dyrtidstillägg, som enligt nedanstäende skala beräknas procentuellt'_a sammanlagda beloppet av i detta avtal fastställda grundlö'uer (ö,000 kronor respektive 11.200 kronor) jämte i vul'jt' särskilt fall utgående alderstillägg. " ' '

Proeenlsulsm utgör:

Socialstyrelsens levnadskostnadsindex: _ D_vrtidstillägg: ' 200—198 ' ' ' ' 15 (>., ' 197—493 . _ '14 » lEl'Zf—lSS _ l3_ » lS7f183 ' ' '12 » tail—478 _ ' 11 » 177—173 ' 10 »

Vid ytterligare sänkning av index ncdsättes dyrtidstillägget proportionellt enligt ovan angivna grunder.» » — — ' — H— _ f— , . f ,, —-—— »” _ _— aa , — _ f- "_ _—

; 12..

Farmaceut är berättigad att utöver de i 5 10 omförmälda avlöningsförmaner atnjuta sär- skilt arvode för nattjänst. '

Detta arvode utgär: 1) Vid apoteksinrättning, för vilken till apotekaresocietetcns kassa avgift erlägges: a) i högsta klass med 7 kronor för natt; b) i därpä följande klass med (i kronor för natt; e 1)

)

» i. » » l) 5 n » »

.. » » » » l) .i ,. ** » klasser » 3 — » » ,.

2) Vid filialapotek och medikamentsförråd med 3 kronor för natt. Där parterna sä överenskomma, kan det—i denna paragraf omförmälda arvode för nattjänst "ersättas med skälig förkortning av dagtjänsten.

Å apotek i lägre klass ma nattvaktsersättning kunna utgä enligt någon av de högre klasserna. Vid alternerande stängning skall ersättning för nattjänst utgå med det belopp, som är be- stämt i'ör det i alterneringen ingående apotek, som hänföres till högsta klass.

Bestämmelserna i denna paragraf äro icke tillämpliga a föreståndare för filialapotek eller niedikamentsförrz'nl. a vikarie för sadan föreständare eller a vikarie för föreståndare för apotek, där ej farmaceut finnes anställd.

g 13.

För sadant övertidsarbete, som avses i g 7 härovan, ulgär särskild ersättning: i) [ dagtjänst:

för legitimerad apotekare med l krona 50 öre och för farmacie kandidat med 1 krona för varje påbörjad halvtimme övertid. 'I) 1 nattjänst:

för legitimerad apotekare med 'i kronor 50 öre och för farmacie kandidat med 1 krona 75 öre. för varje pabörjad halvtimme övertid.

Vid tillfällig anställning utgå arvoden med följande belopp: till farmacie kandidat 350 kronor per månad, till vid farmaceutiska institutet studerande farmacie kandidat med 450 kronor per månad och till legitimerad apotekare med 550 kronor per månad. Ersättning för partiell tjänstgöring, fast eller tillfällig, skall utgå med samma belopp som för övertidsarbete i dagtjänst. Med partiell tjänstgöring avses i denna paragraf tjänstgöring under kortare tid än 42 dagtjänsttimmar per vecka.

5 15.

De i 5 10 fastställda grundlöner avse fullgod arbetsprestation och kunna, när särskilda skäl därtill föranleda, nedsättas.

Till farmaceut, som innehar anställning såsom apoteksföreståndarens särskilda förtroende— man, må, i form av provision, tantieme eller fast lönetillägg högre grundlön kunna utgå än den i 5 10 fastställda.

Nedsättning eller höjning av grundlön skall i varje särskilt fall underställas den i 5 18 om- förmälda nämndens prövning och godkännande.

Å en och samma apoteksinrättning må förhöjd grundlön godkännas för högst två förtro- endemän och detta endast är större apotek.

Nämnden må icke i något fall godkänna grundlönsförhöjning, som överstiger 6,000 kronor för är.

5 16.

Farmaceut, som under minst tre månader innehaft fast anställning vid den apoteksinrätt- ning, där han tjänstgör, åger'rätt att under ledighet på grund av behörigen styrkt sjukdom åtnjuta den till honom utgående grundlönen oavkortad under sammanlagt högst en månad per tjänste-:ir.

Sädan ratt tillkommer dock icke kvinnlig farmaceut, som åtnjuter ledighet på grund av havandeskap eller nedkomst.

Är farmaceut genom apoteksföreståndarens försorg sjuk- eller olycksfallsförsåkrad eller genomföres under detta'avtals giltighetstid obligatorisk sjukförsäkring, som omfattar farma- ceuter, äger apoteksförestandare rätt att från den grundlön, som utgår under sjukdomstid, avdraga den på nämnda tid belöpande sjuk- eller olycksfallsersättningen.

Farmaceut åtnjuter fri läkarvård för sjukdoms- eller olycksfall, ädragna i tjänsten, samt fri medicin för sig, hustru och minderåriga barn.

Den fria medicin, som enligt denna paragraf tilldelas farmaceut, här på lämpligt sätt an- tecknas.

Med medicin förstäs i_denna paragraf icke näringsmedel, läskedrycker, kosmetiska medel eller hushållsartiklar.

Stockholm den 7 december 1922.

Å centralstyrelsens för Sveriges Å Sveriges farmaceutförbunds

apotekareförbund vägnar : vägnar :

Namn. Namn.

KONTRAKT.

Undertecknad .......... föreståndare för ................................................................................................ anställer härmed

på följande villkor:

1) Grundlön ............... kronor för är, som utbetalas månadsvis i efterskott. I denna grundlön inräknas följande naturaförmåner: ..........................................

vilka av oss uppskattas till kronor ............... för år. 2 Provision: ................................................................................................... 3) Tantieme: ................................................................................................... 4) Fast lönetillägg: .......................................................................................... 5 Särskilt arvode för nattjänst: ........................................................................ 6 Dagtjänsten omfattar ......... timmar per vecka. 7 Nattjänst:

8) Ledighet: (icke semester) .............................................................................. Ersättning för resa till anställningsorten utgår enligt 4 klassen i gällande resereglemente. 1 övrigt gälla bestämmelserna i kollektivavtalet mellan Sveriges apotekareförbund och Sveriges farmaceutförbund.

Med ovanstående villkor och bestämmelser förklara vi oss å ömse sidor nöjda. Detta kontrakt är utfärdat i två exemplar, av vilka vi vardera tagit ett.

.............................. den l9......

Bevittnas:

Tab. 1. Uppgifter rörande läkémedelskostnaden' ni. m. vid arméns och marinens formationer (utom garnisonssjukhuset i Stockholm) år 1920. Manskap.

l Kostnaden för läkemedel, var-Ci beviljats

- , . . Pro Summa Kastrup; labore- ._ luke- Antal den for , ersätt,- 30 % , medels- 'rncept. tekniska mm!. 20 96 . . . ; rabatt. rabatt. rabatt* kostnad. artiklar-123325, Kr. ] Kr. Kr. 4 Kr. Kr. ] St. j Kr. | Örl'. l 1 A) Armén. l Svea livgarde ........................... Stockholm 226 1 730 409

Göta livgarde ........................... ' » 208 l 62'3

: Pro-

labore- '

M y 11 (I i g h n- t. Statiönsort. crsiitt- , ingen ning.

l 1 !

” |—

. 3097 5 462 436 5 * 521) i 740 = 1064 * 2635 285 61 73-11 Livregementets grenadjärer ......... Örebro 176 478 , 216' 711 1581 252 204 734 Linköping 287 j 1155 i 1120 ”1845 . 4407. 490 7115 om

1

Första livgrenadj:'irregementct Andra livgrvnadjiirregvmcntct . » 251 1259 789 1 715 4 014 450 466 501

_ _ Xi'ilnel'sborg 101 , 766 3 135 744 1746 192 394 ' 59'5

Karlskrona grcnadjårregcmente Karlskrona 233 667 534 451 1885 365 144 671 * Upplands infantvrirogemonte _________ Uppsala 335 ' 268 1004 ' 2949 451 3015 74": l Skaraborgs regemente ..... . ............ Skövde - 122 . " 395 218 ' 387 1 122 ms 260 ss-s f Södvi-nmnlamls regoim-nto ............ Sl. ”ingniis 101 W 110 919 . 1614 202 17 81'4 l 144 . 700 117 2 677 3 638 256 324 68”! * Jönköpings rogmnentu ............... Jönköping.' 134 534 322 1043 2033 280 397 522 ! Dalregementet ........................... Falun ' 178 772 1 409 2157 3 516 300 820 ' 60'2 lliilsinge regemente ..................... Gävle 220 ' 660 ' 211 686 1 777 248 341 059 Älvsborgs regemente .................. Boras ' 166 625 276 1 078 2 145 250 38 73'3 ............... Halmstad 426 422 386 1 665 3 890 416 248 1003 Uddevalla 211 677 104 1 408 2 400 323 126 70"! Västmanlands regemente ____________ Västerås 158 941 58 1 304 ' 2 461 W 227 147 817 Norrbottens regonn-nle ............... Boden 658 l 4 203 _ 660 2 894 8 475 705 002 082 Västerbottens regemente ............ Umeå 424 ' ' 1680 ' 737 1 662 4 503 502 1 578 Kalmar regemente ' 720 ] 248 1 675 2872 , 412 Hg

V' *tgöta regemente ................

N —r 7: -—1

w »— *”

Kronobergs regemente

Hallands regi-monte

'—

Bohus ins regemente.

..... .. Eksjö

1'. . ' . ' F ': in an rlregemen C l'lS lans 3

S. skånska inlanteriregementet Lund

Vaxholms grenadjärregemente ..... . Oscar-Fredriksberg Gottlands infanteriregemente ...... ' Visborgs slätt

"ilsternorrlands regemente Sollefteå

Livgardet till häst _. Stockholm

Livregementets dragoner »

Livregementets husarer ............... Skövde Smålands husarregemente ............ EKSJÖ Skånska lmsarregementet .......... .. Hälsingborg Skånska lmsarregementets (letacli. ' Landskrona

Skånska dragonregementet ......... Ystad

Kronprinsens husarregemente Malmö

Norrlands dragonregemente Ume-:|

Stockholm Göteborg

Kristianstad

Svea artilleriregementc ...........

Göta artilleriregemente .. Vendes artilleriregcmentc Östersund Boden

Upplands artilleriregemente ........ 1 Uppsala

Norrlands artilleriregemente

Norrlands artillerlregztes detach.

Smålands artilleriregemente ... ... Jönköping

Gottlands artillerikår ..... . Visby Bodens artilleriregemente ..... . Boden Positionsartillerircgcmcntet Stockholm

Karlsborgs artillerikår .. .. .. ; Karlsborg Svea ingenjörkår .. ..... Stockholm

1 .....4 Vaxholm

» )

. Tra ns port

1 1 _

426 379 296 467 122 118 137 155 292 205 331 127 245

31 7 206 606 334 122 244 265

4 2 497 229 1 19

162 74

12 566

|__-'

1 H! 1 321 984 1 760 673 788 556 460 657 458 1 627 197 744

1 968 848 1 665 1 042 449 1 189 855 107 1 600 762 221

596 336 :

220 353 372 957 138 443 210 597 428

98 251

14 155

111 531 294 287

*143 337 700

96 845 349 111

570 420

485341 17656

1 437 1 322 1 674 2 476

232

_a ». |» i”:

276 811 982 212 588

79 193

v—4

99 1 52511

'. | 35860 :1375 3 326 5666 1165 1725 1179 262; 359 9? 2797

417

01

2 727 2466 2919

2471

1 037 2 403 2 527

351 4 228 2 197 936 131 267

489 . 365 559 :ns 156 303 352 55 563 384 151 314 162 16819 260

80 376 533 213 36 347 314

Ftv—4

_ 85 187

39 s

899

Myndighet.

Stationsort.

1 Pro

1 labore- ersätt- ning.

rabatt. Kr.

Kr.

Kostnaden för Algåkäedel, vara beviljats

inger? 720 % 30 %

rabatt. rabatt.

Kr.

Summa läke- medels-

kostnad.

Kr.

Antal recept.

St.

Kostna- den för tekniska artiklar.

Kr.

Pro labore- ersätt- ning pr recept. Medeltal.

Öre.

Transport 1 Göta ingenjörkår........... ...... . ..... . Karlsborg » » ............. Karlskrona Falttelegralkåren.....1..................7 Stockholm

Bodens ingenjörkår....................., Boden

Örebro Skövde Norrlands trångkår..... ........ Sollefteå Skånska trängkårcn Hässleholm

Svea trängkår .......... ...... *

Göta trängkår

Västmanlands trängkår . .. ...... Sala

Östgöta trängkår....... Linköping

I arméfördelningens stab ............. Hälsingborg II » » .. III » » ........ Skövde 1V » » ............ Stockholm V » >> ...... . ..... »

VI >> » Kommendantskapet i Boden ......... Boden Militärbefälet på Gottland Visby

Kommendantskapct & Karlsborg..._ Karlsborg

. ..... Linköping

............ Östersund

Krigsskolan Ridskolan ..

lnfanterisk'utskolan

Karlberg

......... * Strömsholm

Rosersber

12 566 235 54

127 258

32 191 113 281 81 93

48 534 715 240 803

1 006

4 686 1 114 520 723 114

17 656 52 511

3 303

356

* 68 1 172 . 172 317

38

124

1 243

125 111

i 1 f i 1 i

775

67 259 606

198 1 135 587 159 366 1 311

5 313 1 465 235 21

1

131 267 1 847 364

1 492 2 226

353 .

2 287 1_ 209 1 566

713 2 011

12 620 3 006 979 849 269

16 819 344 97 266 333

62 293 199 322 108 206

1 236

444 151 224

51.2

20 466

20 47 27

114 513 377 1 11 66 122 465 87 272

TX 5111wa _

Bodens lygstalion ..................... Boden 44 154 * - 198 34 12 1299 |"Ol'l.il"ikatimislwl'älh. i Boden ...... » 245 389 12 . ' 646 186 129 131'8 Karl (."-uslavs _leulN' gm slaklori... Eski stunu 452 654 4 - 1106 273 394 1656 .Xmmunitionsratar. :| Äläil'101JDl'g ...... Stockholm 161 311 . 472 144 _— 112"). » : Karlsborg ..... Karlsborg: 331 400 155 -4 - ; 886 183 1 119 180'8 Åkrrs krutbruk ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Åka-rs slyt'kt-hruk -* _... - -— —— —— 578 Arméns int.-förr:"ul i Boden Boden 79 197 29 . 58 1 363 75 ' 13 1055 Rcmontdt'potcn ........... llcrrcx'zuls kloster 9 10 4— - 19 4 * -— 231? 1 » Björnö 34 62 4 __ 100 . 24 | _ 142-9 » ........ . ............ Utnäslöt 94 178 8 _ 280 86 I _ 1 1090 |

_ .N' tygsta non

» ...... ..... . Gudhem ' 37 74 - . _. 111 28 — l 131'6 _, ,, _ . Frösö —— — - - —4 -_—— , —- _ : Arméns contr. bl-kliidnadsvcrkstad Stockholm . 112 239 8 —— , 359 l 107 ; —— i 104'4

Summa 17 841 1 64395 21214 168 624 22 574 25 817 ; 79'0

R

Q' [* _ m ND

B) Marinen.

':" :O O -—(

Flottans station i Stockholm ..

- Fartyg, tillh. flottans station i Sthlm » ' 900 3 610 103 359 4 972 ? 902 1317 99.8 ; Karlskrona * 7 331 1 17107 1 228 . 4 017 29 683 f 6 697 5 928 1095 1 2902 ' 9068 666 ' 1923

Flottans station i Karlskrona ......

14559 2492 19511 1165

. Stockholm 5088 Ä 8088 2 553 4 2822 18 551 4 791 2173 Fartyg, tillh. flottans stat.i Karlskr.3 » .

Fortif.-bofälh. i Vaxholms fästningl Vaxholm

94 175 —— -— * 269 > 68 62 1387 » » Karlskrona » Karlskrona ? 46 108 -— _— ? 154 l 47 220 ' 96'8

Hemsö fästning

l

16 4 : 298 _ 775 | 5861 740 516 93-7 5389 1040 128 . 1226 2510 252 306l 1453

81 964 17 033 12 899 1098

Härnösand 3 l 13 — l _ Vaxholm 693 ' 1 709 I 2 589 '

Vaxholms kustartillcrirogcmcnte 1 534

1 369

Karlskrona » ...l Karlskrona 1 275

866 ; 911 43 333 6 998 I 12 935 |

Älvsborgs ku startillcrikfir . .. .. . . .. .

Göteborg 366

Summa * 18 698 . . Summa för armén och marinen 1 36 539

107 728 28 212 78 109 250 588 39 607 38 716 923

Tab. 2 Uppgifter rörande lå kemedetskostnaden m. m. vid arméns och marinens formationer år 1920. Djur.

Myndighet.

l

» Pro- labore- ersätt-

. ning.

. Kr.

Stationsort.

l l

Kostnaden för läkemedel vara beviljats

ingen 20 % 300 ,0 rabatt rabatt. .

Kr. Kr. 3 Kr.

rabatt.

» Summa liike- medels-

Kr.

kostnad.

Antal recept.

St,

| . ) . lxostna- ”0

den för tekniska

ersätt- ning

. . ' * prreccpt. '" ”klar *Medeltal.

Kr. Ore. "

labore-

A) Armén.

Svea livgarde Göta livgarde

Livregementets grenadjärer Första livgrenadjarregementet ...... Andra livgrenadjärrcgementet ...... Västgöta regemente...... ............... Karlskrona grenadjärregemente

Upplands infanteriregemente..... Skaraborgs regemente. .. .. . Södermanlands regemente Kronobergs regemente Jönköpings regemente ...............

Dalregementet

Hälsinge regemente. ..... .......... Älvsborgs regemente ............ Hallands regemente .....................

Bohusläns regemente.

Västmanlands regemente Västerbottens regemente Norrbottens regemente

Kalmar regemente .....................

Värmlands regemente ..

Stockholm 59 » 16 Örebro Linköping » 28 Vänersborg Karlskrona Uppsala Skövde Strängnäs Växjö 31 Jönköping - - Falun 22 Gävle. '

Borås

Halmstad ' 12 Uddevalla 37 Xr'iistcriis , Umeå * 9 Boden

Eks Ö : Karlstad 16

142 26 l 6 , 5 117 39 —— . — - 66 4 77 203 12 | 113 156 4 113

58 84 f— , - _ 130

. 313

51 147 59 105 122 371

187 215 149 168 107 177 54 190 146 47 196 62

32

-— 802 666 ! (ii)—o ' 871)

746 50 OSS J:r-2 823 1027

D. SKdll._ ha lmanterlregementet

Vaxholms grenadjarregemente

Gottlands infanteriregemente

'ästernorrlands regemente ' ..... . . ..

Livgardet till häst .................

Livregementets dragoner ............ Livregementets husarer ............... Smålands husarregemente ........

Skanska Iiusarregementet

Skånska husarregementcts detach. Skånska dragonregementet Kronprinsens husarregemente ......

Norrlands dragonregemente .........

Svea artilleriregemente . Göta artilleriregemente ..... .

Vendes artilleriregementc . Norrlands artilleriregemente Norrlands artilleriregementes detach.

Upplands artilleriregementc Smålands artilleriregemente Gottlands artillerikår Bodens artilleriregemente . . . . ...

Positionsartillcriregementet .

Karlsborgs artillerikår

Svea ingenjörkar........................

» »

Transport

Lund

Oscar Fredriksberg Yisborgs slätt Sollefteå

Stockholm

» Skövde Eksjö Hälsingborg Landskrona Ystad Malmö

Umeå

Stockholm Göteborg Kristianstad Östersund Boden Uppsala Jönköping Visby

Boden Stockholm

Karlsborg

Stockholm

Vaxholm

390 256 293 174 156 128 179

64 238

192 295 273 165 7 100 143 49 69 175 66 125 7 4 397 540 633 678 316 114 235 467

85 203 419 130

406 36 ] 1 944

327 123 188 217 95 152

&

59 40 250 720 75 65 400 79 25 19 17 22 12 3 107

945 176 462 469 462 217 264

75 212

345 574 516 279 144 612 128

10 351 114 24 6 970

2 456 1 353 1 832 1 089 1 344

968 1 235

514 1 043

1 117 1 752 2 187 835 402 347 765 263 307 964 . 327

v—4

577 55

26418

174 298 270 154 85 145 147 45 75 167 75 116 12

4 549

25 25

9 15

210 138 162

21 110 206 107 308 50

441 689 100 19

14 3 330

77-3 824 1080 965

1067 920 931 109-7 854 1041 98' 5 714 1099 1100 991 1012 107' 922 686 118-1 108-1 922 104'7 87'5

L”)

10758 625

1 M v 11 (l i g h e [. Stationsort. (

Pro- * labore- 1 ersätt- * ning. 1

3 Kr.

Kostnaden för läkemedel, vara beviljats

207% 30 %,!

ingen rabatt.

Kr.

rabatt.

Kr.

rabatt. 1(I'. 1

Summa läke- medels-

kostnad.

Kr.

Antal recept.

St.

|

Kostna-J

den för tekniska

artiklar I Kr.

1 1

Pro- labore- ersätt- ning br recept. Medeltal. Öre.

Transport Göta ingenjörkår ........... Karlsborg Stockholm Bodens ingenjör-kin- ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Boden

Fåilttelcgrafknren ______

Svea trängkår ..... _. ................ Örebro ................. Skövde . ............... Sollefteå

.................. * Hässleholm

Göta trängkår Norrlands trängkår ..... Skånska trängkår-en Västmanlands trängkår ............... Sala

Östgöl a trång

Linköping,r

Gcneralstaben ....................... Stockholm

Ridskolan ................................ * Strömsholm

Bemontdepoten ........................ llerrevads kloster

» Björnö

» ........................ Utnäslöt >: Gudhem

= ........................ ; Frösö

43971 931 32

1 43 ' 39 ! 35 i 58 60

.:

|

11944 i 116

77 135 105 141

126 535 251 94 91 82 101

3 107 96 20 35

2 70 59 49

21 20 48 65

6 970 95 73 18

14 34 46 120 23

26 418 483 502 122

231 235 159 270 257 292 157 628 367 188 247 318 172

4 549 113 108 35 42 44 23 58 59 73 30 122 78 45 59 52 24 3 330 39 35

549

80 88

101'7

892 1548 1000 101'9 100'0

104”! 76-4 ? 104-0 ' 90'0 104-11 1 983 * 145'8

Summ: |

B) Marinen. 1 Vaxholms kustartilleriregemente Vaxholm

Karlskrona

14 468

3 674 7 586

31 046

117 142

5 514 31 34

i 4355

154 145

961 ,

83'9 94'4

i Karlskrona » |

Summa

1 299

89'2

Tab. 3. Uppgifter rörande läkemedelskostnaden m. m. vid statens hospital och asyler år 1920.

Tekniska Egentliga artiklar för 5 11 m m &. A n s t a 1 t . , läkemedel. sjukvård. Kr. Kr. Kr. Stockholms hospital ....................................... 7 408 662 8 070 Uppsala hospital och asyl .............................. 11411 5 304 ' 16 715 [' Nyköpings hospital ....................................... 1 907 878 2 785 Vadstena hospital" och asyl ........................... 10 034 3 992 14 026 Växjö hospital ............................................. 3 500 1 023 4 523 Västerviks hosvital ....................................... 8 790 ' 3 835 . 12 625 Visby hospital ............................................. 737 1 230 967 Malmö asyl ................................................. 906 255 . 1 161 Lunds hospital och asyl ................................. 8734 2 322 . 11 056 Göteborgs hospital ....................................... 4 190 1 001 & 5191 Vänersborgs hespital och asyl ........................ 7 228 2 518 ; 9 746 Kristinehamns hospital ................................. 11 994 2123 14 117 Säters hospital ............................................. 12 140 4 543 16 683 Härnösands hospital ....................................... 2 905 645 3 550 å Östersunds hospital ....................................... 4 393 . 1 006 5 399 Piteå hospital och asyl ................................. | 3 419 | 1 174 4 4593 Samtliga anstalter 99 696 31 511 3 131 207

Tab. 4. Uppgifter rörande läkemedelskostnaden m. m. vid statens fångvårdsam stalter (utom kronohäktena) år 1920. 1 _ _ , . , , l leknlska 4 i ?genlliga artiklar ””' Sllllllna. ' 1 A n s t a 1 t. ]:lkellledel. sjukvård. Kr. kr. kr. 1 Centralfängelset fl L:"lnghollllen ........................ 4,192 :i 829 l 5 021 » i Malmö ................................. 2 1-11 i 265 ; 2400 Slottsfängclset » » ................................. 1 538 | 120 * 1 058 Centralfängelset il Härlanda .............................. 1678 , 209 1887 » i Mariestad .............................. 1-100 ( 872 | 2 272 2 » Härnösand ........................... , 1 403 ', 56 1 459 » » Norrköping ........................... i 546 46 : 592 » » Karlskrona ........................... W 617 157 804 » » Växjö ................................. ; 1233 173 | 1750 Tvångsarbctsanstalten a Svartsjöl) _____________________ 866 I 534 i 1400 ' » 1 Landskronal) ............... 1753 i 214 1907 * 'Straffangelset i Stockholm .............................. 368 16 381 l ' >> » Uppsala ................................. 367 113 480 , » » Linköping .............................. 555 , 210 765 l , » » Jönköping .............................. 251 ? 51 302 [ » » Kalmar .................................... 472 i 32 l 504. ! i » » Karlskrona .............................. 503 1 120 023 i » > Kristianstad ........................... 660 , 07 727 * » » Vänersborg .............................. 436 - * 435 l » ; Karlstad ................................. 243 , 22 205 _ » » Örebro .................................... 022 i 105 517 1 f » » Västerås 513 , 112 ' 625 l » » Falun .................................... 800 1 209 ? 1009 = ' » » Gävle .................................... 570 i 101 , 071 | Samtliga anstalter 23507 5023 28 530 *

1) Från ingången av år 1921 lyda statens tvångsarbetsanstalter direkt under jllstitielle- partementet.