SOU 1923:31

Den svenska mekaniska verkstadsindustriens utveckling intill krigsutbrottet : utredning

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

UTREDNINGVERKSIÄLlD BA UPPDRAG AV TULL: o-c-H' w-TRAK _TATKOMMI—TTEN'

v > _ , 4.

AV . _

x ' , » ERIK LINDER

STOCKHOLM 1923

med förslag angående—magistraternas

upbbörden m. m. Norstedt. 57 s. FL

slag till lag om lösdrivares behandling m. fl. atppingar. "Del 5 av fattigvårdslagstiftningskom- unitténs betänkanden. Palmquist. xi. 423 s. $U Sgannmålsmarknadssakkunnigas betänkande. Nor- ”!tedL' 4-1 S. Jo. ' ande med förslag till lag om församlings- ;samt till bestämmelser om ,folkskoleären- has överflyttning från den kyrkliga till den bor- ge liga kommunen m. m. Palmquist. vi. 304 5. & lkommissionens betänkande 5. Organisatoriska och ekonomiska utredningar. Norstedt. 236 5. E," tredning» angående vissa spörsmål rörande städer- ;do'mstolsväsen. Av N. Herlitz. Norstedt. ll'; ällning till järnvägarna i olika främmande änder: ”Av A." Lilienberg. Tullberg. 411 5. K. s.Folkomröstningskommitténs utredningar angående eferendurn' i främmande länder 4. Folkomröst- in'g'sinstitutet i Nordamerikas förenta stater—. Av Tingsten. Tullberg. iv, 399 s. Ju.

orslag till strafflag. allmänna delen, till de angående villkorlig" frigivning jämte motiv. niin: _ xifj, 534 s. Jil. , Folk mröstningskommitténs utredningar angående erendum i främmande länder 3. Folkomröstnings- 'lhå'titutet'i den schweiziska demokratien_,.dess för- utsättningar. former och ”funktioner. Av A. Burse- Nwi .' Tullberg. 381 s. Ju. . edning._rörande ombytmnad av Strömsholms ka- såmt'uts'träckning av kanalen från Smedjebac- Iiudvi—ka. Meddelande från Kungl. Kanal- _ _ innen. Nr 5. Häggström. 133 s. 2 kart. K- ta _ande och förslag angående det ecklesiastika endeväsen'det. Beckman. xij, 23!) s. E. ågkommissionens betänkanden. 4. Förslag till lag , mfenskilda vägar m. _m. Marcus. 147 s. K. Betänkande med förslag till: avtal rörande Stock: holms bangårdsfråga. Beckman. 46 s. 10 kart. K. '7.—F,örsvarsrevisionens betänkande 3. Betänkande ' ' rslag rörande revision av Sveriges försvars- ' ' Dell. Inledande avdelning. lantförsvaret. Del 2. Sjöförsvaret, sammanfattning av

samt förslag

sdepartementet.

. befriande i visst avseende från ansvar för krom-'

18. Kommunalför-fatmingssakkunnigas betänkande 4 med' revisionens försla . särskilda yttranden. (2). 741 5. Del 3. Bilagor. (2 . 90. 33. 211. 19. 53. 85. 4. 30. 2. 48, 30; 36. 6 s. Beckman. Fo. "förslag till lag om landsting m. m. 235 5. S '

Beckman.

'19. Betänkande angående deeisiv folkomröstning. avgi-

20. Folkomröstningskommitténs utredningar angående _ referendum 1 främmande länder 5. Folkomröst- nmgstnstttutet utanför Schweiz och 'örenta sta-

21.

vet av folkomröstningskommittén. Tullberg. 40 s. Ju.-

ter-na. Tullberg. 71 s. Ju. Betänkande angående ordnandet av Stockholms för- ortsbanefräga. Blom. 126 s. 11 kart. K-

22. Betänkande och förslag i fråga om kvinnors tillträde "till statstjänster 3. Kvinnas behörighet att innehava -— prästerlig och annan kyrklig tjänst. Marcus. -51 5. J 11. 23. Betänkande med förslag till lag om ändring i vissa

24.

25.

26.

27.

28.

delar av lagen den 25 maj 1894 angående jordfästning m. m. Norstedt. 56 5. J!!- Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 6. Utredning angående lämpliga distributionssystem för landsbygdselektrifiering. Beckman. viii. 192 s. Jo- Inventering av odlingsjord längs Inlandsbanan från Ströms södra sockengräns till Storuman. Tullberg. 30 s. 2 kart. JO. 1921 års pensionskommittés betänkande 2. Betän- kande angående avveckling av den stärbhus efter ' präst tillförsäkrade förmånen av tjänst— och nädår samt beredande i' samanhang därmed av för- bättrad pensionering från prästerskapets änke- och pupillkassa. Tullberg. 100 s. E- Underdånigt betänkande med förslag till löneregle- ring för befattningshavare i domsagorna m. m. Beckman. 85 s. Ju. . _ _ Underdänigt betänkande med'förslag till forordntng angåetlzdle tillverkning av brännvm m. m. Blom. 67 s. . - 29—30. Den industriella demokratiens problem 1. Be-

31.

tänkande'jämte förslag till lag om driftsnämnder. 240 s. 2. Den industriella demokratien i utlandet. 267 s. Tullberg. 5- _ Tull— och traktatkommitténs utredningar och be-

verkstads- Av Erik

tänkanden 18. Den svenska mekaniska industriens utveckling intill krigsutbrottet. Linder. Tullberg. iv. 435 s. Fl-

. Om särskild tryckort ej angivas, är trycket-ten stockholm. Bokstäverna. med fetstil utgöra begynnelse- ltverm. till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = eeklesiastikd'epartementet, Jo. =jord-

Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98.) . Jia-utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

'i ! l ;

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1923:31 FINANSDEPARTEMENTET

TULL; OCH TRAKTATKOMMITTENS UTREDNINGAR OCH BETANKANDEN XVIII

DEN SVENSKA MEKANISKA

VERKSTADSINDUSTRIENS UTVECKLING INTILL KRIGSUTBROTTET

UTREDNING VERKSTÄLLD PA UPPDRAG AV TULL: OCH TRAKTATKOMMITTEN

AV

ERIK LINDER

A.:B. HASSE W. TULLBERGS BOKTRYCKERI STOCKHOLM 1923

Till KONUNGEN.

Tull- och traktatkommittén får härmed i underdånighet överlämna en på dess förutvarande tullavdelnings uppdrag av filosofie licentiaten Erik Linder verkställd utredning rörande Den mekaniska verkstadsindu—

striens utveckling intill krigsutbrottet. För arbetets innehåll samt däri uttalade uppfattningar är författaren ensam ansvarig.

Stockholm den 4 april 1923.

Underdånigst H. THEMPTANDER.

Karl Amark.

DEN MEKANISKA VERKSTADSINDUSTRIENS UTVECKLING UNDER ÅRTIONDENA NÄRMAST FÖRE

VÅRLDSKRIGET

UTREDNING VERKSTÄLLD PÅ UPPDRAG AV TULL: OCH TRAKTATKOMMITTEN

AV

ERIK LINDER

Förord.

Den så när fullständiga bristen på litteratur över den mekaniska verk- stadsindustriens organisation och tillverkningsförhållanden har hänvisat författaren till att vid utarbetandet av föreliggande utredning väsentligen bygga på. officiell statistik och de upplysningar som kunnat inhämtas från industriens representanter och andra sakkunniga personer.

I den speciella delen förekommande historiska data över tillverknin- gens och konkurrensförhållandenas utveckling liksom därstädes utförda undersökningar av verkstadsindustriens tillverkningsekonomi hava i viktiga stycken baserats på en av Sveriges Maskinindustriförenings tull— och traktatkommittén överlämnad utredning.

Grundmaterialet till tabellerna i del II—III över tillverkning samt in- och utförsel har till större delen sammanställts inom tull- och traktat— kommitténs statistiska avdelning under ledning av tjänstemännen där— städes aktuarien K. A. Törnell och e. o. kammarskrivaren F. Hilgerdt. Amanuensen Gr. Delling har enligt förfzs plan och anvisningar biträtt med komplettering av undersökningarna över vissa maskingruppers tillverkningsekonomi samt jämväl till specialmonografier samman- ställt och delvis kompletterat författarens undersökningsresultat med avseende å lantbruksmaskiner och lantbruksredskap. I samråd med förf. har slutligen undersökningen av ekonomisk ställning och räntabi— litet för ett antal aktiebolag verkställts av amanuensen E. Lemberg med ledning av i patent— och registreringsverket tillgängliga balans- samt vinst- och förlusträkningar.

Stockholm i april 1923. Erik Linder.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Förord ...................................................................

DEL I.

Allmän översikt av den mekaniska verkstadsindustrien.

I. Den mekaniska verkstadsindustriens tilluerkningar ......................

II. Den mekaniska verkstadsindustriens allmänna förutsättningar i Sverige .. Råvaror . .......................................................... Drag ur maskinindustriens tekniska utveckling ...................... Reformsträvandena inom maskinindustrien ..........................

III. Den tullpolitiska utvecklingen sedan mitten av 1800-talet ..................

IV. Den mekaniska verkstadsindustriens kvantitativa utveckling .............. Inledande anmärkningar ............................................ Antal verkstäder, arbetare och tillverkningens värde .................. Antalet verkstäder .................................................. Antalet arbetare . .................................................. Tillverkningens storlek . ............................................ Maskintullens inflytande på tillverkningens utveckling ................ Verkstadsindustrien i förhållande till landets hela industri ............ Verkstadsindustriens tillverkningsvärde i utlandet .................... Tillverkningens storlek inom skilda maskingruppcr ..................

V. In— och utförsel ........................................................ Införseln .......................................................... Införseln i förhållande till förbrukningen ............................ Införselns sammansättning .......................................... Inför-sein inom maskingrupperna i förhållande till förbrukningen ...... Införselns fördelning på ursprungsländer . .......................... Utförseln . ........................................................ Utförseln i förhållande till tillverkningen ............................ Utförselns sammansättning ........................................ Utförseln inom maskingrupperna i förhållande till tillverkningen ...... Utförselns fördelning på. skilda länder .............................. Utförseln inom viktigare maskingrupper fördelade på skilda länder . . . .

VI. Driftkoncentrationen inom den mekaniska verkstadsindustrien ............

VII. Tillverkningens specialisering . ..........................................

Sid .

11

14 14 17 25

27

31 31 35 35 36 36 38 40 40 40

43 43 44 44 46 48 50 51 51 54 54 55

57 65

Sid. VIII. Tillverkningsekonomi .................................. . ............... 71 Inledande anmärkningar . .......................................... 71 Råvarorna och deras priser ........................................ 72 Fraktkostnaderna .................................................. 76 Arbetslöner i Sverige och utlandet .................................. 81 Kraft- och bränslekostnader . ........................................ 86 Standardisering och specialisering .................................. 89 IX. Ekonomisk ställning ................................................... 91 Anläggningarnas värde och kapitalförhållanden ...................... 92 Räntabilitet ........................................................ 92 Utdelningspolitik .................................................. 94 BILAGOR TILL DEL I.

I. Förbrukning vid vissa specialverkstäder av nedan angivna råvaror och halvfabrikat jämte fördelning efter ursprung år 1913 ................ 99 II. Procentuell fördelning av råvaru- och halvfabrikatförbrukningen vid skilda specialverkstäder år 1913 .......................................... 101 III. Antal verkstäder och arbetare 1880—1912 ................................ 102

IV. Tillverkningarnas fördelning på. skilda storleksgrupper i proc. av resp. till- verkningars hela värde, samt antal företag per tillverkningsgren inom resp. storleksgrupper åren 1897, 1904 och 1912 ...................... 104

V. Olika tillverkningars andel i proc. av det totala tillverkningsvärdet inom skilda storleksgrupper samt antalet verkstäder inom resp. grupper åren 1897, 1904 och 1912 ................................................ 108 VI. Den specialiserade tillverkningen av vissa maskiner och redskap åren 1897, 1904 och 1912, fördelad på. fem storleksgrupper ........................ 112 VII. Data rörande värdeuppgifterna vid in— och utförseln m. m. .................. 118 VIII. Diagram över den mekaniska verkstadsindustriens räntabilitet 1911—1914 120 IX. Balansräkningar samt vinst- och förlustkonti för ett antal aktiebolag inom

den svenska mekaniska verkstadsindustrien. Samtliga undersökta. bolag 122

X. Dito. Specialverkstäder . ............................................... 124 XI. Dito. Verkstäder med blandad tillverkning .............................. 126

DEL II.

Speciell undersökning av egentlig maskinindustri och viss redskapstillverkning.

Grupp 1. Angpannor, ångmaskiner, ångturbiner och lokomobiler m. m. . 131 ,, II. Lokomotiv . .................................................... 148 ,, III. Andra motorer (ej elektriska) .................................. 155 ,, IV. Maskiner för uppfordring och pressning ........................ 173 ,. ' V. Metallbearbetningsmaskiner .................................... 190 ,, VI. Träbearbetningsmaskiner . ...................................... 205 ,, VII. Maskiner för trämasse-, pappers-, boktryckeri-, bokbinderi- och

tändsticksindustri .......................................... 217

,, VIII. Maskiner för sten-, ler-, cement- och glasindustri samt torvberedning 234

Grupp IX. Maskiner för sädeskvarns-, oljepressning-, choklad-, bageri- och konfityrindustrien .......................................... 242

,, X. Maskiner för socker-, stärkelse-, jäst-, sprit-, maltdryck-, mineral-, vatten- och margarintillverkning ............................ 247 ,, XI. Maskiner för textilindustrien . .................................. 254 ,, XII. Maskiner för läder-, kautschuk- och limindustri samt hattmakeri .. 262 .. XIII—XVI. Lantbruksmaskinindustrien ............................... 267 ,, XVII. Mejerimaskiner och redskap .................................... 318 ,. XVIII. Sy- och stickmaskiner .......................................... 327 ,, XIX. Gevär, revolvrar och pistoler .................................... 334 ,, XX. Vågar ........................................................ 340 ,, XXI. Brand— och trädgårdssprutor ................................... 348 ,, XXII. Liar m. fl. ej specificerade handredskap samt skyfflar, spadar, gre- par och högafflar .......................................... 356 ,, XXIII. Kassaskåp och kassakistor .................................... 366 ,, XXIV. Järnsängar .................................................... 372 ,, XXV. J ärnkonstruktioner ............................................ 379 .. XXVI. Maskiner för andra ändamål samt reparationsarbeten ............ 383

DEL III. Vagnar och fordon.

I. Järnvägs— och spårvägsvagnar . .......................................... 405 II. Velocipeder ............................................................ 414 III. Andra. vagnar och fordon . .............................................. 424

DEL I

ALLMÄN ÖVERSIKT AV DEN MEKANISKA VERKSTADSINDUSTRIEN

I. Den mekaniska verkstadsindustriens tillverkningar.

Den stora grupp av skilda mekaniska tillverkningar, som samman- fattas under begreppet mekanisk verkstadsindustri synes lämpligen i en utredning som den föreliggande böra behandlas så., att verkstadsindu- stricn i sin helhet göres till föremål för en allmän översikt, varefter de skilda tillverkningarna, indelade i ett flertal grupper, bearbetas i fri- stående avdelningar.

Mekanisk verkstadsindustri begränsas i denna utredning till följande tillverkningar : Grupp. Nr 2" stat. varuförteckning, 1. Angpannor, ångmaskiner, ångturbi- ner och lokomobiler m.m. 1907/11: 735 B., b, c, d.

1912/—-: ur 979, nr 980. 982, nr 983, ur 984 A, B; 1034 N, O, P, Q.

2. Lokomotiv. 1907/11: 252. 1912/—: 1033 A, B.

3. Andra motorer (ej elektriska). 1907/11: 378 a.*, a', a”, a', aP, a'. 1912/—: 992—996, 1 034 R, MM, ur 1 034 ZZ.

4. Maskiner för uppfordring och press— ning. 1907/11: 378 tl—t". 1912/—: 997 B, nr 998 B, ur 999 C, ur 1 000 C, ur 1001 C, 1003, 1004, 1027 C, 1 034 L, S, T, U, FF, ur 1034 AA, ur 1056—1059 m. fl.

5. Metallbearbetm'ngsmaskiner. 1907/11: 378 c. 1912/—: 998 A, C, 999 A, B, D, 1000 A, B, D, 1001 A, B, D, 1002, 1005— 1 011, 1 034 I.

6. Träbearbetningsmaskiner. 1907/11: 378 dl—di'. 1912/—: 1012—1016; nr 807, ur 808.

7. Maskiner för trämasse-, pappers-, boktryckeri-, bokbinderi- och tänd- sticksindustri. 1907/11: 378 e, f*, i”, gl—o, h, i. 1912/—: 809, ur 810 B, nr 981, ur 998 B, nr 999 C, ur 1000 C, ur 1001 C, 1017, 1018, ur 1034 A—E, 1 034 CC, ur 1 034 LL, ur 1 046.

Grupp. 8. Maskiner för sten-, ler-, cement- och glasind. samt torvberedning. 1907/11: 378 r, s. 1912/—: ur 998 B, ur 999 C, ur 1000 C, ur

1 001 C, ur 1 025 H, 1 034 X, XX, ur 1034 Y, ur 1034 LL.

9. Maskiner för sädeskvarns-, olje- pressn.-, choklad-, bageri och kon- fityrindustrien. 1907/11: 378 m. 1912/—: ur 997 A, nr 998 B, ur 999 C, ur 1 000 C, ur 1001 C, ur 1 023 C, ur 1 034 K, ur 1 034 Y, ur 1 034 LL, ur 1034 UU, 1043 in. fl. 10. Maskiner för socker-, stärkelse-, jäst-, sprit-, maltdryck-, mineral- vatten- och margarintillverkning. 1907/11: 378 11, o, p. 1912/—: ur 981, ur 983, ur 984, ur 1029 B, ur 1030 B, ur 1034 Y, ur 1034 AA, 1 034 DD, 1 034 NN, ur 1 034 PP, 1034 TT, ur 1034 ZZ m. fl.

11. Maskiner för textilindustrien. 1907/11: 378 11, 1”, 13, 15, 1". 1912/—: 245 B, ur 330 A, ut 810 B. 853,

854, 855, nr 981, ur 983, nr 984, nr 998 B, ur 999 C, ur 1000 C, ur 1001 C, 1034 F, G, YY, ur 1 034 B, ur 1034 BB.

12. Maskiner för läder-, kautschuk— och limindustri samt hattmakeri. 1907/11: 378 k. 1912/—-: nr 998 B, ur 999 C, ur 1000 C, ur

1001 C, ur 1034 AA, 1034 VV, ur 1034 ZZ m. fl.

13. Maskiner för jordens beredning så.- som plogar, årder, plogskivor och billar samt harvar. 1907/11: 378 ql—q'. 1912/—: 802, 803 A, ur 803 B, 1 024, 1 025 A, B.

14. Maskiner för sådd och skörd. 1907/11: 378 qD—q", 1912/—: ur 803 B, ur 810 A, 1025 C, D,

E, F, 1026 A, B. 1027 D. 1028.

15. Maskiner för rening av säd eller frö, såsom tröskverk, harpor m.m. 1907/11: 378 qu—q". 1912/—: 1025 G, 1, 1027 A, B.

16. Maskiner för skördens tillgodogö- rande såsom rotfruktskärare, sä- deskrossare m. m. 1907/11: 378 qis—q". 1912/—: nr 810 A, 811, ur 1025 H, 1043. 17. Mejerimaskiner och redskap. 1907/11: 378 qfl—q”.

1912/—: 1029 A, ur 1029 B, 1030 A, ur 1030 B, 1031, 1032, 1034 Z.

Grupp. Nr : stat. varuförteckning. 18. Sy— och stickmaskiner. 1907/11: 630 a, b, c. 1912/—: 245 C, 857 C, D, 1 019 A, B, 1 020 A, B, C, 1021. 19. Gevär, revolvrar och pistoler. 1907/11: 172 a—e. 1912/—: 871 A—C, E. 20. Vågar. 1907/11: 239 h, 584 a, m. fl. 1912/——: 1280—1284. 21. Brand- och trädgårdssprutor. 1907/11: 607 &, b, c.

1912/—: 1034 V. 22. Liar, skyfflar, spadar, grepar och högafflar m. fl. ej spec. hand- redskap. 1907/11: 378 qN—q”, 582 a, b.

1912/—: 812, 814 A, B, 1034 RR, SS.

23. Kassaskåp och kassakistor. 1907/11: 423 a, b. 1912/—: 860, 862 B.

24. Järnsängar. 1907/11: 427 &, 428 h, 0. 1912/—: 773, 869, 870. 25. Järnkonstruktioner. 1907/11: 428 11. 1912/—: 797 m. fl.

26. Maskiner för andra ändamål. 1907/11: 378 11, vi, v', v”, via, v", v”. V".

V", 421 d, e, f, g.

1912/—: 25 B, 215 C, 244 A, 800, 801, 922, 925, 926, ur 979—980, ut 981— 991, ur 997 A, 1022, 1023 A, B, ur 1023 C,1034 H, ur 1034 K, ur 1034 EE, ur 1034 00, ur 1034 ZZ, ur 1035—1042, ur 1 044—1 055.

Råvaror.

II. Den mekaniska verkstadsindustriens allmänna förut— sättningar i Sverige.

De naturliga förutsättningarna för den mekaniska verkstadsindustrien röra främst förekomsten av de tunga och svårtransportabla råvarorna samt möjligheten av att på ett ekonomiskt sätt tillgodose det relativt stora kraftbehovet. Av speciell betydelse för verkstadsindustrien är även den för Sverige utmärkande goda tillgången på yrkesskickliga arbetare. En medverkande orsak härtill är givetvis de svenska arbetarnas i regel jämförelsevis höga fysiska och sociala standard, men den väsentliga förklaringsgrunden synes böra sökas i en för vårt folk säregen begåv- ning för mekaniskt arbete.

Verkstadsindustriens viktigaste råvaror äro gjutjärn (tackjärn), smitt och valsat järn samt vissa metallegeringar; i mindre utsträckning för— brukas även koppar.

Av den inhemska tillverkningen av järn och stål tillgodogör sig verk- stadsindustrien huvudsakligen valsat järn och stål av götmetall och välljärn (i mindre grad) men även betydande mängder tackjärn och ferrolegeringar samt göt och smidbart gjutgods. Införseln av järn och stål för maskinindustriens räkning består av kokstackjärn, valsat järn och vissa stålsorter (specialstål).

Den inom kommerskollegium för tull- och traktatkommittén verk- ställda industristatistiska specialundersökningen för åren 1913 och 1918 avsåg jämte annat att giva en redovisning av förbrukade råvaror och halvfabrikat. Det insamlade materialet visade sig emellertid mycket ofullständigt och otillförlitligt på denna punkt, varför i här föreliggande utredning endast uppgifter från vissa specialverkstäder rörande förbruk- ningen av järn och metaller samt inköpta arbeten därav, dock ej färdiga verkstadsprodukter såsom kullager m. m., år 1913 kommit till använd- ning. I bil. I hava de skilda varuslagen för vinnande av större över- skådlighet sammanförts i 6 grupper, varjämte en fördelning efter in- och utländskt ursprung genomförts. Redovisningen gäller i övrigt förbruk- ningen inom flertalet specialföretagl) tillhörande 12 olika maskingrup-

1) Med specialföretag förstås sådana företag, vars produktion till minst 75 % tillhör en viss maskingrupp. '

per. Dessa grupper omfatta, som framgår av bil. I, ej alla av verkstads- industriens mest betydande tillverkningar, men dock flertalet härav. Ty- värr kan ej heller detta begränsade resultat göra anspråk på absolut tillförlitlighet, men det torde dock kunna betraktas som tämligen repre- sentativt för förbrukningen av nämnda slag av material.

Följande tabell utgör ett utdrag av bil. I och avser att giva en bild av materialets ursprung. Frågan om förbrukningens fördelning på. skilda slag av material beröres i kapitlet om tillverkningsekonomien och i spe- cialmonografierna.

TABELL I. FÖRBRUKNING VID VISSA SPECIALVERKSTÄDER AV VIKTIGARE RÅVAROR OCH HALVFABRIKAT AR 1913 MED ANGIVANDE AV DERAS FÖRDELNING EFTER URSPRUNG.

________———-_——_-—————

Av in- Inhemskt Av ut- Utländskt hemskt materiali ländskt materiali

Varugrupper ursprung % av hela ursprung % av hela förbruk- förbruk- Kr. ningen Kr. ningen

___—___—

Tackjärn, skrot och järnlegeringar samt arbeten härav, icke smidbara, ävensom aducerade, jämte gjutna rör .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2541579 66 1314 910 34 Stålgjutgods, verktygs- och snabbsvarvstål samt smitt och kallvalsat järn resp. stål, ävensom

kalldragna rör av järn eller stål .. .. .. .. .. 1188 170 99 11 940 1 ; Balk-, hörn— och annat varmvalsat järn samt 1

varmdragna rör .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2101447 99 27 832 1 Järnplåt samt arbeten därav .. .. .. .. .. .. .. .. 1788 304 73 670 883 27 Andra järnvaror, dock ej färdiga verkstads-

produkter .. .. . .. 377 633 88 . 49 879 12

Koppar jämte andra metallia; och metallegefinli gar samt arbeten därav.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1 064 724 1 67 528 314 33 _! Summa 9 061 857 78 2 603 758 22 %

Vad närmast tackjärnet beträffar förbrukade, som synes av ta— bellen, verkstadsindustrien efter värde räknat c:a 66 % svenskt och c:a 34 % utländskt; kvantitativt sett torde motsvarande relationstal utgöra c:a 56 resp. 44 %. Det utländska tackjärnet var inom denna industri huvudsakligen av engelskt ursprung. Fördelen av att använda det engelska kokstackjärnet framför det svenska träkolstackjärnet för ett flertal gjuteriändamål hänför sig icke endast till dess oftast lägre pris; på grund av högre kisel- och fosforhalt är detta järn därjämte mera lättflytande samt giver ett med skärverktyg mera lättarbetat gjutgods. Ställas högre anspråk med avseende å hållfasthet och slitstyrka på ett gjutgodsstycke, måste dock det svenska järnet tillgripas.

Det förnämsta skälet till att de svenska järnbruken ej före kriget till- verkade ett tackjärn, jämförligt med det engelska, torde ej hava varit av teknisk utan fastmer av ekonomisk art. Frånvaron av fossilt bränsle samt den mellansvenska malmens renhet predestinerade nämligen de svenska järnbruken att inrikta sig på högre järnkvaliteter med mycket ringa svavel- och fosforhalt. Nämnas bör kanske också, att en växling i

tillverkningen av högre och lägre tackjärnskvaliteter av tekniska skäl ej lär kunna komma ifråga?)

Försök gjordes redan före kriget att ersätta det importerade kokstack— järnet med ett lämpligt svenskt järn. Sålunda har sedan omkring sekel— skiftet en mindre tillverkning av tackjärn med träkol och koks i bland- ning och sedan 1906 även med enbart koks, förekommit, men någon be- tydelse för vår självförsörjning med lämpligt gjuteritackjärn torde denna produktion ej komma att få. Det i Sverige sedan 1908 i elektrisk mas- ugn framställda tackjärnet har ej heller visat sig kunna ersätta koks- tackjärnet. I kvalitativt hänseende skiljer det sig nämligen oväsentligt från det vanliga svenska tackjärnet.

Om den svenska maskinindustrien i motsats till den tyska, engelska och amerikanska vid konkurrens på världsmarknaden belastas med en viss extrakostnad, bestående av frakten till Sverige å det i den expor- terade maskinen ingående utländska järnet, så äger den åter med avseende å. kvalitetsjärnet och stålet en om än obetydlig fördel framför sina ut— ländska medtävlare i synnerhet Tyskland och England som till nå— gon del täcka sina behov av kvalitetsjärn med svensk råvara. Av ovan återgivna siffror över råvaruförbrukningen framgår, att stålgjutgods, verktygs- och snabbsvarvstål samt smitt och kallvalsat järn och stål samt kalldragna rör av järn eller stål till 99 % var av inhemskt ursprung; mot- svarande procenttal för balk-, hörn- och annat varmvalsat järn samt varmdragna rör var likaledes 99. Men även järnplåt och arbeten därav samt andra järnvaror, som ej närmare kunnat specificeras, infördes för verkstadsindustriens räkning i relativt obetydliga kvantiteter.

Med avseende å förbrukningen av metaller och metallegeringar ger tabellen vid handen, att 67 % av behovet täcktes av inhemsk vara och 33 av utländsk.

Frånvaron av billigt bränsle i tillräcklig mängd inom landet belastar vår verkstadsindustri med en kostnad, som våra främsta utländska kon- kurrenter Tyskland, England och Förenta Staterna ej behöva räkna med. Då vi i regel kunna betinga oss samma priser å kol och koks vid produktionsorten, som de stora konsumenterna i produktionslandet, be- stod nämnda merkostnad före kriget huvudsakligen endast 'av frakterna inklusive försäkringskostnaderna från England och Tyskland och i vissa fall, då verkstaden ej själv importerade, importörens lagringskostnad m. m. och vinst (engelsk och tysk industri har även i vissa fall att räkna med grossistens lagringskostnad och vinst), men den representerar icke desto mindre anmärkningsvärda belopp. Enligt uppgift i kommerskol- legii undersökning över industriens bränslebehov”) uppgick verkstads- industriens totala förbrukning av stenkol och koks 1913 till 140 165 ton, av vilka sannolikt minst 130000 ton voro av engelskt ursprung. Sättes den genomsnittliga fraktkostnaden från Englands östkust till svensk

1) Den sedan några år i stor skala bedrivna kokstackjärnstillverkningen vid Oxelö- sund giver vissa förhoppningar om att tackjärnsimporten skulle kunna betydligt ned- bringas. Under och efter världskriget var driften givetvis inskränkt på grund av brist och ytterligt uppdrivna priser på stenkol.

Den svenska verkstadsindustriens behov av utländskt tackjärn kunde under krigets senare hälft, men även senare, icke till fullo täckas, varför det svenska järnet i betydande utsträckning kommit till användning i gjuterierna.

*) Kommerskollegium: Bränsleförbrukningen åren 1913—1917 vid industriella anlägg— ningar, kommunikationsanstalter samt allmänna verk och inrättningar.

västkusthamn detta år till 5 sh. 52% d., så betalade vår verkstadsindustri i kolfrakter närmare 600000 kr. eller c:a 0.4 % av dess totala produk- tionsvärde 1913. Samtidigt förbrukade denna industri c:a 1.8 miljoner kg. råolja och c:a 265 000 kg. petroleum, de förra av galiziskt och de se- nare av amerikanskt ursprung. Fraktkostnaderna för stenkolen utgjorde visserligen ingen stor merkostnad för svensk verkstadsindustri gent emot tysk, engelsk och amerikansk, men äro dock värda att nämnas, när det gäller att undersöka förutsättningarna för densamma. Oljefrakterna torde icke hava spelat någon nämnvärd roll. Vid undersökningen av tillverkningsekonomien skola fraktkostnaderna ytterligare beröras.

Elektrifieringen av våra vattenfall och kraftöverföringen på långa av- stånd har för verkstadsindustriens kraftekonomi varit av revolutione- rande betydelse, och rika möjligheter föreligga till en ytterligare ut- veckling på detta område. Vi återkomma till denna fråga vid behand- lingen av maskinindustriens tekniska utveckling och tillverkningseko— nomien. Med avseende å kraftfrågan bör dessutom erinras om att de betydande framstegen under de två sista decennierna på motorteknikens område möjliggjort en relativt billig kraftgenerering ur råolja.

Försök hava även gjorts att ersätta koksen vid tackjärnsmältningen i gjuterierna med torv och elektricitet; resultaten härav synas dock ännu icke giva några löften om oberoende av det utländska bränslet.

Vår självständiga mekaniska verkstadsindustris första tillverkningar utgjordes av ångbåtar, ångmaskiner, tröskverk och boktryckarpressar. Den första ångmaskinen byggdes år 1807 vid Bergsund. År 1845 tillver- kade Motala verkstad den första ånghammaren i Sverige.

Det är emellertid först under 1850-talet, som maskinindustrien tager fart. Under detta decennium upptogs tillverkningen av gasverk, mud- derverk, flyttbara tröskverk, lokomobiler och lokomotiv. Upphävandet av den vid denna tid tillämpade värdetullen av 5 % å maskiner och redskap (år 1858) lämnade verkstadsindustrien synbarligen oberörd, ty tack vare det livliga järnvägsbyggandet och det ökade behovet av lant— bruksmaskiner, upplevde densamma även under de två följande årtion- dena en blomstringsperiod.

Men en maskinindustri i mera modern mening existerade ännu icke för ett fyrtiotal år sedan. Man sysslade i huvudsak med reparations— arbeten och tillverkning av grövre gjutgods för lantbruks- och fabriks- behov. För att kunna uppehålla en oavbruten drift året om sågo sig reparationsverkstäderna så småningom nödgade att upptaga specialtill— verkningar. Med denna omläggning var emellertid marken beredd för den specialiserade massfabrikationen. Uppfinnandet av de moderna verktygsmaskinerna och genomförandet av en rationell arbetsfördelning inom industriföretagen måste dock sägas hava utgjort de verksammaste hävstängerna i utvecklingen till moderna förhållanden. Denna utveck- ling innebar icke blott, att man sökte mekanisera så många arbetsope- rationer som möjligt. uppfinnararbetet inriktade sig även på att skapa maskiner, som i möjligast snabba tempo upprepade respektive opera- tioner. Så uppstodo specialmaskinerna.

Ända inemot mitten av föregående sekel dominerade mejseln och filen inom den högre järnförädlingsindustrien. Under sådana omständigheter betecknade den vid denna tid mera allmänt uppträdande maskinsvarven

Drag ur maskinindu— striens tek- niska utveck-

ling.

ett utomordentligt framsteg. Samtidigt levererade järnverken en bättre produkt än förr. England var härvid föregångslandet. Jämte svarven började snart även hyvelmaskinen och kipphyveln att användas. Från senare hälften av 1800-talet daterar sig fräsmaskinens framträdande. Denna maskin behärskar numera hela järnförädlingsindustrien och har även införlivats med det grövre maskinbyggeriet.

Betecknande för utvecklingen på arbetsmaskinernas område är till- komsten av automatiskt arbetande maskiner. Under det att till en början endast fräsmaskinens arbete var helt och hållet automatiskt, frånslag— ningen inberäknad, användas bl. a. numera också svarvar, ”automater”, som utföra en hel serie operationer fullständigt utan varje ingrepp från arbetarens sida. Ursprungligen och ännu i dag för vissa slag av ar— beten —- tog en svarv helt en man i anspråk. Numera kan en arbetare be- tjäna ett flertal automatiskt arbetande svarvar, som så tillvida äro lika arbetsbesparande som fräsmaskinen. Detsamma gäller ju även flera an- dra verktygsmaskiner.

Av stor betydelse för mekanisk industri har slipmaskinen blivit genom sin förmåga att med utomordentlig noggrannhet bearbeta såväl runda som plana ytor (kullager- och separatorsindustrien m. fl.).

Arbetsmaskinernas allt mera fulländade konstruktion har möjliggjort en massfabrikation i modern mening av utbytbara maskindelar. Inom ge- värstillverkningen exempelvis är det av särskild vikt, att samtliga delar i ett gevär kunna utbytas mot motsvarande delar i ett annat av samma konstruktion. Dessa delar måste därför vara gjorda med en ännu för få årtionden sedan okänd noggrannhet.

Genom den moderna elektriska kraftöverföringsteknikens utveckling inleddes, som tidigare nämnts, under 1890—talet en fullständig revolution i industriens tillgodoseende med energi.

Totalanordm'ngen av maskinverkstäderna har under inflytande härav genomgått en grundlig omläggning. I stället för att direkt överföra kraften från den centrala ångmaskinen eller den hydrauliska kraftkällan till en central transmissionsaxel, från vilken kraften vidare överföres till de olika maskinerna medelst ett vidlyftigt system av transmissionsaxlar och drivremmar, inskjutes en eller flera elektriska motorer mellan den ursprungliga kraftkällan och resp. lokala transmissionsaxlar. I vissa fall drivas dock maskinerna direkt av elektrisk motor.

Införandet av den elektriska motorn betydde icke endast i så måtto en kraftbesparing som man befriades från långa axelledningar, vilka ofta togo 25 % av hela kraftbeloppet i anspråk endast för att hållas i gång utan belastning från arbetsmaskinerna, utan en kraftbesparing vanns även, på grund av att en arbetsmaskin för olika arbeten erfordrar olika kraft. Den elektriska motorn tager nämligen ej till sig mera kraft, än vad arbetsmaskinen kräver för varje arbetsprocess, resten överföres auto- matiskt till andra motorer, som för tillfället kanske draga mera energi, eller avlastas hos generatorn. Man finner därför i regel, att antalet häst- krafter, som generatorn behöver utveckla, är betydligt mindre än sam- manlagda nominella styrkan hos de elektromotorer, den driver. Anmärkas bör dock, att 15 a 20 % av kraftkällans effekt går förlorad vid genere— ring och överföring av elektrisk kraft, vilket dock icke kan upphäva det nya systemets fördelar vid verkstadsdrift framför det gamla.

För denna undersöknings syfte torde ovanstående orienterande antyd- ningar över teknikens utveckling inom verkstadsindustrien vara tillfyllest. Med avseende å den tekniska utrustningen synes denna industri i Sverige i stort sett hava följt med utvecklingen, i den mån tillverkningens om- fattning inom ett företag kunnat ekonomiskt motivera detta.

Detta sakförhållande bekräftas icke blott av de framgångar svensk ma— skinindustri vunnit vid stora in— och utländska industriutställningar, utan även i viss grad av längre fram återgivna uppgifter över art och kvan- titet av använd drivkraft, över antalet hästkrafter per arbetare och över maskinvärde per arbetare under olika perioder inom ett par typiska ma- skinverkstäder.

Å andra sidan torde icke kunna förnekas, att de svenska verkstäderna i mindre utsträckning än maskinfabrikerna i de främsta maskinindu- striländerna varit i stånd att begagna moderna automatiska spe- cialmaskiner eller genomföra en långt gående rationell arbetsför- delning i tillverkningsprocessen. Orsaken härtill ligger i att tillverk- ningen i allmänhet sker i mindre skala inom varje enskilt företag. Säkerligen bär den svenska maskinindustriens i vissa hänseenden efter- blivna organisation en dryg del av skulden härtill. Denna svaghet fram- träder i en allt för ringa driftkoncentration, och, delvis som följd härav, i ett i stor utsträckning drivet mångsyssleri. Huru mången fabrikant mot— tager icke ännu i dag beställningar på för hans egentliga tillverkning främmande artiklar. Han sätter ofta en ära i att kunna tillverka "allt vad till branschen hörer”. Vi återkomma längre fram till dessa frågor. I själva verket hava vi att i nämnda ekonomiska och organisatoriska svagheter söka de viktigaste orsakerna till brister i den tekniska utrust- ningen och därmed också till de svenska maskinfabrikatens oförmåga i många fall att konkurrera med utländska tillverkningar.

Att giva ett fullt tillförlitligt siffermässigt uttryck för graden av teknisk modernitet i maskinindustriens tillverkningsprocesser är ej möjligt. Vi måste inskränka oss till att skärskåda vissa nyss berörda exponenter på den tekniska nivån i driften.

Tabell II ger en bild av den använda drivkraften inom verkstadsindu- strien under ett antal år. Siffrorna, som särskilt före år 1909 äro mycket osäkra, gälla även företag för tillverkning av fordon, krigsmateriel, visst järnvägsmateriel, ventilations— och värmeledningsmateriel, samt rörled- nings— och sanitetsarbeten, vilka tillverkningar i denna utredning ej an- setts tillhöra mekanisk verkstadsindustri.

Av tabellen framgår, att den använda totala drivkraften inom den på detta sätt begränsade mekaniska verkstadsindustrien år 1897 uppgick till 8 468 hkr. och år 1913 till 47 098 hkr. Drivkraften var sålunda år 1913 mer än 5 ggr. större än är 1897. De återgivna siffrorna äro dock för höga som mått på den av arbetsmaskinerna faktiskt förbrukade energien, enär, som nämnts, 15 å 20 % av de ursprungliga kraftkällornas energi går förlorad vid genereringen och överföringen av kraften, och siffrorna där— jämte icke ange det förbrukade hästkraftantalet utan motorernas no— minella styrka.

Samtidigt med den starka ökningen i kraftförbrukningen har, som ta— bellen visar, en förskjutning ägt rum dels med avseende å arten av be- gagnade primärmotorer, dels beträffande deras användning för omedelbar fabriksdrift och för drift av elektriska generatorer.

TABELL II.

för omedel— . bar- fabriks- drift. Med uppgiven styrka

för drivande av elektrici- tetsgenerato- rer. Med upp- given styrka

Vattenhjul o. vattenturbiner Ångmaskiner o. ångturbiner

ANVÄND DRIVKRAFT INOM MEKANISKA VERKSTADSINDUSTRIEN.

Oljemotorer, gasmotorer m. fl.

för

omedelbar febr.-drift

för drivande

av elektr. generatorer

för omedelbar febr.-d rift

för drivande av elektr. generatorer

Ant. Hkr.

1897 1900 1903 1906 1909 157 1912 188 1913 ' 1914

182 191 198 173

3 625 3 223 3 656 3 179

3287 3 910 4 144 3 957

Ant. | Hkr. Ant.

11 465 18 435 19 864 26 2 555 23 1 021 31 2 132 ' 7 674 9 445

229 220 199 187 170 114

Hkr.

. 3 772 5 656 5 739 5 841 6 295 3 969 3 571 3 052

Ant.

19 42 40 42 48

Hkr.

468 1 324 2 626 3 181 5 000 7 321

8 152 8 652

Et. Hkr.

21 138 ' ' 66 585 ' ' 67 616 ' ' 104 1 703 ' ' 116 1 821 18 1 120 118 1 996 21 1 187 ' 2 816 ' 2 887 ' 2 770 4 227

En punkt i kolumnen (') betyder att materialet ej medgivit beräkning av resp. tal. Anm. Siffrorna för tiden före 1906 äro ej fullt tillförlitliga, på. grund av att företagen delvis lämnat ofullständiga uppgifter.

Et. | Hkr.

Summa mo- torer för dri- vande av elektr. gene- ratorer

Ant. | Hkr.

383 758 83 7 141 1 359 100 10 640 954 ' 18 713 ' ' 22 324 '

Elektriska motorer för omedelbar febr.—drift

En. | Hkr.

Summa mo- torer för omedelbar febr.-drift

Ant. Hkr.

8 632 14 476 1 802 19 040 1 374 36 567 ' 41 852 ' 1 222 19 355 25 879 28 915 47 098

51 631

Betrakta vi till att börja med arten av de kraftkällor verkstadsindu- strien begagnat, finna vi i tab. 11 för år 1897 att ångmaskiner pre- sterade 50 % av den redovisade primärkraften, vattenhjul och vatten- turbiner 48 % och olje- och gasmotorer endast 2 %. År 1909 kul- minerade ångkraftens andel med 61 %; år 1913 hade denna andel sjunkit till 40 %. Användningen av hydraulisk primärkraft hade år 1909 gått relativt tillbaka i jämförelse med år 1897. Dess andel av den totala redovisade primärkraften utgjorde förstnämnda är endast 23 %. År 1913 hade motsvarande tal stigit till 40. Olje— och gasmotorer vunno snabbt terräng, men deras betydelse har, åtminstone vad antalet levere-

rade hästkrafter beträffar, varit tämligen begränsad; år 1909 deltogo de med 16 % och 1913 med 20 %.

Utvecklingen under perioden 1897—1913 karaktäriseras alltså framför allt av den hydrauliska kraftens, vilket inom verkstadsindustrien är lik- tydigt med elektricitetens, starkt ökade användning. Vid sidan av elek— triciteten har även förbrukningen av flytande bränsle och gas anmärk- ningsvärt ökats. Denna utveckling har försiggått på bekostnad av ång— kraften, som visserligen under periodens första hälft ytterligare ökade sin andel, så att den 1909 levererade inemot 2/3 av det totala kraftbehovet, men som sedan alltmera fått lämna rum för övriga kraftkällor.

Fästa vi åter uppmärksamheten på primärkraftens fördelning mellan omedelbar fabriksdrift och drift av generatorer, finna vi huru utomor— dentligt snabbt elektrifieringen av den mekaniska verkstadsindustrien fortskridit. Det sammanlagda inom företagen själva för generatorsdrift disponerade hästkraftantalet steg från 933 år 1897 till 18 713 år 1913. Man finner vidare, att nämnda hästkraftantal år 1897 utgjorde 11 % av primärmotorernas kraftbelopp, 1909 39 %, och 1913 64 %.

Exakta uppgifter om huru mycket elektrisk kraft mekaniska verkstads- industrien vid skilda tidpunkter disponerat återgivas i den kolumn, som rubricerats ”elektriska motorer för omedelbar fabriksdrift”. Talen i denna kolumn ange alltså summan av de installerade elektriska motorernas hästkrafttal, vare sig de drivas med förhyrd eller inom verkstäderna själva genererad kraft. Emedan de elektriska motorerna under arbetets gång erhålla en starkt varierande belastning, kunna de med fördel givas en sådan styrka, att deras sammanlagda prestationsförmåga överstiger det totala hästkraftantalet hos de generatorer, som driva dem. Talen i nyssnämnda kolumn äro därför för höga som mått på det i genomsnitt faktiskt förbrukade hästkraftantalet pr tidsenhet. De giva dock ett gott begrepp om, huru enorm användningen av elektriska motorer blivit se— dan år 1906. Nämnda år levererade de elektriska motorerna 45 % av den mekaniska verkstadsindustriens totala kraftbelopp, år 1913 hade motsvarande procenttal stigit till 78. De elektriska motorernas sam- manlagda hästkraftantal ökades från 8632 år 1906 till 41852 är 1913.

Som ovan antytts bör antalet hästkrafter per arbetare giva ett om än mycket summariskt mått på maskinkraftens landvinningar. En jämfö- relse mellan skilda länder är härvid i någon mån möjlig. Tabell III inne- håller ifrågavarande tal för ett antal länder under vissa år. Av densamma framgår att Förenta Staterna under hela den studerade perioden använt relativt mera maskinell kraft per arbetare än något annat land. Möjligen skulle Tyskland kunna göra dem rangen stridig. Med säkerhet torde man emellertid kunna påstå, att Sverige för närvarande intager tredje platsen

TABELL III. ANTAL HÄSTKRAFTER PER ARBETARE INOM MEKANISKA VERKSTADSINDUSTRIEN I ETT ANTAL LÄNDER.

Land 1895 1899 1900 1903 1904]1906|1907t1909å191211913l1914 1915 | ,

Sverige .. .. .. .. ' I 0.5 0.5 0.7 ' ' 1.1 1.2 1.3 1.2 1.2 1.3 Danmark .. .. .. ' ' ' ' ' 0.51) 0.91) Finland .. .. .. .. ' ' ' ' ' 1 ' I 1.1 1.3 1.0 0.8 England .. .. .. .. ' ' ' ' ' ' 0.72) Tyskland .. .. .. 0.3 ' ' ' ' ' ' 1.5 i U. s. A. .. .. .. .. ' 0.8 - - 0.9 - 1.4 I 1.6 |

bland de undersökta länderna och i allmänhet gott kunnat försvara den. Bortsett från Förenta Staterna och Tyskland kan endast Finland för ett enda är nämligen 1912 uppvisa lika hög siffra som Sverige. Givetvis säga dessa tal i och för sig intet om driftens ekonomiska effektivitet, enär en räntabel användning av ett visst antal hästkrafter per arbetare bl. a. är beroende av produktionsskalans storlek och marknadsläget. Strängt taget giva de i och för sig ej heller något entydigt utslag ifråga om driftens modernitet; då emellertid anpassningen efter teknikens fram- steg försiggår snabbt inom kulturländer, har man starka skäl antaga att en hög siffra innebär långt driven mekanisering av driften.

Den otvetydiga utveckling mot ökad specialisering och massproduktion, som sedan några årtionden pågår inom svensk maskinindustri, har en- dast kunnat försiggå genom en växande anhopning av fast kapital. Så— som exempel på hur utvecklingen beträffande maskinvärdet per arbe- tare kan ställa sig må följande siffror anföras?) Talen ifråga härstamma från styrelseberättelserna för tvenne av våra större mekaniska verkstä— der, A. en större, mera mångsysslande verkstad, samt B. en typisk spe- cialverkstad. Siffrorna, som i styrelseberättelserna återfinnas under rubrikerna ”Arbetsmaskiner m. m." och ”Maskiner och inventarier” torde nämligen tvivelsutan i övervägande grad uttrycka maskinvärdet.

A. B.

Arbets- Maskinvär- Maskiner _ Maskinvär-

År maskiner såikgfi det per ar- År och såll-lät: i det per ar— m. m. ms; d elt al betare inventarier mye (! elt al betare

kr. kr. | kr. kr.

1903 1 152 040 1 043 1 105 1889 288 544 337 856 1904 —— —— — 1890 388 444 337 1 153 1905 1 359 809 454 2 995 1891 437 520 350 1 250 1906 1 368 622 1 008 1 358 1892 454 940 363 1 253 1907 1 350 090 1 069 1 263 1907 2 222 096 1 064 2 088 1908 1 331 586 1 056 1 261 1908 2 263 874 1 118 2 025 1909 1 301 232 742 1 725 1909 2 586 248 876 2 952 1910 1 267 797 811 1 563 1910 2 588 732 725 3 571

1) Järnskeppsbyggerier ingå. 2) Den jämförelsevis obetydliga elektriska industrien ingår.

3) Karl Petander: Arbetsintensiteten inom Sveriges mekaniska verkstadsindustri, P. A. Norstedt &. Söner, Stockholm 1916.

Av tablån framgår tydligt, att den specialiserade och massproduce- rande verkstaden arbetar med ett högre maskinvärde per arbetare än den mångsysslande.

Den väsentliga orsaken härtill torde ligga i att specialverkstaden pro- ducerar för världsmarknaden, varigenom dess oftast dyra Specialmaskiner kunna utnyttjas effektivare och relativt konstant. Världsmarknaden är nämligen i sin helhet i mindre grad än den nationella marknaden utsatt för kastningar, emedan de nationella rubbningarna i det ekonomiska jäm- viktsläget världen runt i allmänhet ej hava samma riktning samtidigt utan i stället mer eller mindre utjämna varandra. Exportindustrier, som söka köpare över hela världen, ernå sålunda en stabilare avsättning för sina alster än industrier, som blott äro hänvisade till den nationella mark- naden.

Kan den moderna specialverkstaden sålunda ekonomiskt utnyttja spe- cialmaskiner och s. k. automater, vilka dag efter dag utan tidsödande omställningar och med stor snabbhet utföra var och en sin del av arbets- processen, är detta uteslutet i den mångsysslande verkstaden, emedan där icke endast tillgången på arbete varierar starkare än i specialverk- staden, utan även tillverkningens art är underkastad ständiga växlingar. En specialmaskin kan sålunda i allmänhet ej utnyttjas på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt i den mångsysslande verkstaden, varför denna, som nämnts, i allmänhet ej heller uppvisar lika högt maskinvärde per arbetare som specialverkstaden. Men tydligt är att i samma mån som en mång— sysslande verkstad växer, blir möjligheten att räntabelt kunna begagna en viss special- eller automatmaskin större. '

En viss specialisering är emellertid ej främmande för större mång- sysslande verkstäder. Samtidigt som de mottaga beställningar av de mest skilda slag, specialisera de sig på ett eller flera fabrikat. Antingen nu specialmaskinerna begagnas både för specialtillverkningen och för den övriga tillverkningen eller enbart för den förra, så blir följden, att verk— staden kan uppvisa ett relativt högre maskinvärde per arbetare, än en mångsysslande verkstad, som ej äger en specialtillverkning utan lever så att säga ur hand i mun. Detta sistnämnda gäller ju i all synnerhet de mindre verkstäderna.

De ovan återgivna siffrorna för maskinvärdet per arbetare bekräfta det kända sakförhållandet, att de modernaste tekniska hjälpmedlen endast kunna komma till full användning Vid drift i stor skala, och att en spe- cialiserad massproduktion ökar denna möjlighet. Ser man till huru de faktiska förhållandena utvecklat sig i detta hänseende inom svensk verk- stadsindustri, torde man med stöd av ett flertal utlåtanden, som kommit Tull- och traktatkommittén tillhanda från industrierna själva, kunna våga påståendet, att densamma i stort sett ej ägt eller äger samma möjlighet att ekonomiskt tillgodogöra sig tekniska och arbetsorganisatoriska framsteg som de ledande maskinindustriländerna.

Icke ens våra efter svenska förhållanden specialiserade storföretag anse sig, med undantag kanske för de ledande inom separators- och kullagerin- dustrien och möjligen någon annan tillverkningsgren, kunna avstå från att framställa ett otal skilda typer av varje maskin. En verkstad, som nått så långt i specialisering, att den exempelvis endast tillverkar råoljemoto- rer, lär dock i allmänhet föra i marknaden 50 a 75 st. olika slag av denna maskin. Givetvis måste dock i flertalet fall skillnaden endast bestå i olika

monteringar och andra detaljförändringar, de väsentliga maskindelarna torde blott tillverkas i ett mindre antal typer och dimensioner.

Belysande för tillverkningens splittring inom vår verkstadsindustri äro de uppgifter, som erhållits från en av landets största mångsysslande verk-— städer. Där tillverkades 98 olika slag av motorer, c:a 40 olika slag av lokomobiler, c:a 100 olika slag av arbetsmaskiner och 8 olika slag av tröskverk. Olikheterna bestodo i flertalet fall även här i olika storlekar och ej i skilda maskinkonstruktioner, men svagheten i vår verkstads- industri framträder icke förty bjärt inför sådana siffror, då man tager i betraktande, att ifrågavarande företag anses vara ett efter svenska för- hållanden modernt skött. En ingenjör vid verkstaden belyser innebörden av siffrorna med anmärkningen, att verkstaden exempelvis icke kunde ”lägga upp” en större tillverkning än 15 a 20 svarvar per år, medan kon- kurrerande tyska och amerikanska verkstäder, som specialiserat sin svarvtillverkning, lade upp något hundratal eller flera. Den svenska verk- staden förmådde sålunda ofullständigt utnyttja specialmaskiner, fixturer och specialverktyg, under det att de utländska tillvaratogo deras fulla kapacitet.

Man skulle kunna angiva flera orsaker till nämnda splittring i till- verkningshänseende, såsom höga råvaru— och regikostnader, varigenom avsättningsmöjligheterna bli mindre, så att industriens utveckling för- dröjes, den relativt sena tidpunkten för vårt deltagande i konkurrensen på världsmarknaden, det solidariska tullskyddet, nationalekonomiskt och privatekonomiskt planlös företagsamhet o. s. v., men vi måste avstå från att här ingå på desamma. I det föreliggande sammanhanget må erinras om att deras verkan att dels medföra en begränsning av i syn- nerhet den internationella marknaden, dels befordra mångsyssleriet inom verkstäderna och dels locka "till produktionens splittring på ett alltför stort antal företag, varit av utslagsgivande betydelse. Mellan orsak och verkan äger för övrigt på det området en växelverkan rum, som gör det svårt att fixera orsakssammanhanget, när det gäller att förklara verk- stadsindustriens läge.

Nyssnämnda trenne med vår maskinindustris liv intimt förknippade om- ständigheter finna sin statistiska verifiering på annat ställe.

Sammanfatta vi de notiser, som här kunnat lämnas om den svenska verk- stadsindustriens tekniska utveckling, så kan för visso icke förnekas, att en längre driven specialisering och därmed förenad massproduktion av icke sällan standardiserade maskintyper framför allt givit Amerika, Tyskland och England tillfälle att utveckla en produktionsteknik, med vilken vi gi- vetvis hava svårt att tävla. Å andra sidan framstår dock som sannolikt att vår egentliga verkstadsindustri så långt det ekonomiskt varit möjligt under rådande förhållanden på ett tillfredsställande sätt följt med i tekni- kens utveckling.

En höjning av vår verkstadsindustris produktionsteknik upp till genom- snittlig amerikansk och tysk nivå skulle icke kunna försiggå utan djup- gående förändringar i vår maskinindustris arbets- och försäljningsorga- nisation. Det skulle bl. a. icke endast krävas en koncentration och spe- cialisering i tillverkningen av en mängd maskinslag med uppgivande av en del tämligen oväsentliga skiljaktigheter i typer, som nu tillskrivas en ofta oproportionerligt stor betydelse, utan också ett radikalt uppgivande av fa- brikat, för vilkas produktion ekonomiska förutsättningar saknas.

Med avseende å kraftbehovets tillgodoseende torde vår verkstadsindustri tekniskt och även ekonomiskt intaga en anmärkningsvärt hög nivå även i jämförelse med de i detta avseende bäst gynnade bland våra utländska konkurrenter.

Under trycket av den brydsamma situation, som följde efter den 1907 kulminerande högkonjunkturen, synes en om än sporadisk förståelse för en industripolitik med vidare vyer hava trängt sig mera allmänt fram inom fackmännens krets. I den tekniska fackpressen diskuterades ivrigare än förut vådorna av mångsyssleriet, produktionens splittring och bristen på effektiva försäljningsorganisationer för utlandet. Resultatet av dessa diskussioner har ej helt uteblivit. Inom flera tillverkningsgrenar (kulla- ger, separatorer, lokomotiv, lokomobiler m. fl.) har man lyckats bibehålla eller åstadkomma en starkt koncentrerad tillverkning. Under åren när— mast före och i början av kriget har därjämte i ett antal fall sammanslut- ningar mellan större företag kommit till stånd.

Tager man i betraktande att den mekaniska verkstadsindustrien år 1912 enligt den officiella statistiken omfattade 502 verkstäder och 1917 708 1) och att av dessa högst ett 20-tal under senare år sammanslutits till större företag eller i truster och karteller inses, att vi i Sverige med avseende å tidsenlig organisation av maskinindustrien endast gjort en blygsam början.

Vid sidan av betydande fördelar av finansiell art hava nyssnämnda sammanslutningar lett till en arbetsfördelning mellan de förenade verk- städerna, som satt dem i stånd att i åtskilliga fall övergå till en i viss grad specialiserad masstillverkning av standardtyper.

I detta sammanhang bör därjämte uppmärksammas, att standardiserin- gen av vissa enklare maskindelar såsom muttrar och skruvar m. m. för maskinindustrien i sin helhet särskilt i Tyskland och Förenta Staterna varit föremål för grundliga undersökningar under senare år. Även i Sverige har emellertid ett livligt intresse försports för denna sak. Målet har här liksom i andra länder begränsats till skapandet av ett nationellt standardsystem, och goda utsikter finnas för en enig anslutning till ett sådant system från de mera betydande maskinverkstädernas sida.

En organiserad försäljning på utlandet äger endast ett relativt fåtal le- dande verkstäder. Bland dessa intaga en del så till vida en särställning, som de äga egna verkstäder i ett eller flera länder. (Svenska Kullager- fabriken, A.—B. Separator m. fl.) I övrigt torde den högsta organisa- tionsformen bestå av det egna handelsbolaget i utlandet eller det av flera verkstadsföretag gemensamt bildade försäljningsbolaget, som helt övertagit delägarnes utlandsförsäljning av med varandra icke konkur— rerande tillverkningar. Sistnämnda form har, såvitt bekant, endast tilläm- pats i ett enda fall, men bland bolagets delägare återfinnas flera av våra största och modernaste verkstäder (Svenska Verktygsmaskinfabrikers

1) Antalet verkstäder 1917 gäller sådana, som huvudsakligen tillverkade mekaniska verkstadsprodukter. Antalet verkstäder som överhuvud bedrevo den tillverkning, var- om här är fråga, uppgick detta år till 769.

”) En detaljerad skildring över trust- och kartellbildningen inom verkstadsindustrien återfinnes i en inom tull- och traktatkommittén verkställd utredning över samman- slutningsrörelsen inom svensk industri, till vilken här må hänvisas. Utredningen, som utarbetats av sekreterare Adolf Ljunggren, hade vid tryckningen av föreliggande ar- bete ännu ej publicerats.

Rejormsträ-

vanden inom

maskinindu— strien.

Export A.-B., bildat 1917). I flertalet av de fall, där man sökt skapa ord- nade handelsförbindelser med utlandet, har antingen försäljningen över- låtits på en svensk handelsfirma, eller också har denna mellanhand för- bigåtts och verkstadsföretaget själv skaffat sig representation i utlandet genom utländska handelsfirmor. Givetvis äro dessa representationsfor- mer de billigaste och riskfriaste, men befogade anmärkningar hava rik- tats mot deras effektivitet.

Som allmänt omdöme gäller, att vår verkstadsindustri vid tiden för krigsutbrottet i stort sett ännu icke skapat tidsenliga representationsfor- mer på skilda utlandsmarknader.

III. Den tullpolitiska utvecklingen sedan mitten av 1800-talet.

Vid mitten av 1800-talet voro ”redskap och machinerier” enligt då gäl- lande tulltariff belagda med en tull av 25 % å värdet, med undantag för ångmaskiner och ångpannor, som förtullades efter resp. 10 och 20 % (före 1841 15 och 20 %). Större delen av de införda maskinerna drogo dock enligt särskilda bestämmelser lägre tull. Sålunda fingo enligt be- stämmelse i 1851 års taxa vartill i vissa avseenden motsvarigheter även funnits i tidigare taxor —— efter kommerskollegii prövning för nya fabriksanläggningar erforderliga maskiner tullfritt införas ”i de fall, då sådana alldeles icke, eller ej till full godhet vid inhemska Machinfa- briker tillwerkas, eller ock från dem icke kunna inom lämplig tid er- hållas”. I övrigt kunde efter ansökan hos kommerskollegium redskap och maskiner, som ”för inhemska näringar erfordras”, samt till deras förfärdigande behövliga råämnen införas mot en tull "av 5 % av värdet.

Vid den revision av tulltaxan i frihandelsvänlig riktning, som vidtogs av 1853—54 års riksdag, sänktes tullen å maskiner och redskap (även ångmaskiner och ångpannor) till 5 %. Detta skydd borttogs emellertid av riksdagen 1856—58, vilket vad den grövre maskinindustrien beträffar motiverades därmed att densamma vore stadd i sådan utveckling, att tull- skydd vore onödigt. Ifråga om tillverkningen av finare maskiner förme- nade ständerna, att fördelen av tullfrihet för maskindelar, med vars sam- mansättning dessa verkstäder till stor del voro sysselsatta, eller varav de voro i behov för verkställande av reparationer, fullt uppvägde det i alla fall kraftlösa skydd, som den gällande tullen på 5 % innebar. Slut- ligen sammanhängde tullskyddets borttagande jämväl med de lättnader ifråga om den mekaniska industriens råvaruförsörjning, som vid sagda riksdag åvägabragtes genom den då genomförda tullfriheten å bl. a. tack— järn, stångjärn, järnplåt, järn- och ståltråd.

År 1865, då verktyg, som förut varit tullbelagda, sammanfördes med maskiner och redskap, bands den förut genomförda tullfriheten å ma- skiner och redskap genom handelstraktaten med Frankrike.

Nämnda traktat bestod —— efter att redan 1876 hava uppsagts av Frank— rike, men därefter förlängts i flera repriser — till år 1881. Den enda väsentliga förändring med avseende å maskiner, som företogs under ifrå— gavarande period, var borttagandet vid 1873 års riksdag av den inskränk— ning i tullfriheten, enligt vilken till den tullfria rubriken maskiner etc. endast räknades maskiner för fabriker och hantverk, för jordbruket samt för järnvägarnas behov. Maskiner för andra näringar, t. ex. bergshan— teringen, upptogos sålunda nu bland de tullfria maskinerna.

Mot slutet av 1870—talet blevo de protektionistiska strömningarna allt starkare inom landet. I 1876 års tullkommittés betänkande, som avgavs 1882, kom detta till uttryck i reservanternas yrkande att maskiner, red- skap och verktyg skulle beläggas med en tull av 5 % å värdet. Genom riksdagens godkännande samma år av den nya handelstraktaten med Frankrike bands emellertid tullfriheten å maskiner och redskap för yt- terligare 10 år framåt.

Kraven på skydd för maskinindustrien vunno emellertid allt flera an- hängare, och 1886 hemställde riksdagen, att K. Maj:t måtte söka utverka sådan ändring av den franska traktaten, att bl. a. maskiner, redskap, verktyg, ångmaskiner och ångpannor kunde tullbeläggas. Regeringen var emellertid ej benägen härför.

Riksdagarna 1887 och 1888 präglades av häftiga tullstrider. I detta sammanhang må särskilt erinras om att järnproducenternas krav på tullskydd för järn kom i motsättning till verkstadsindustriens behov av tullfria råvaror, så länge maskiner saknade tullskydd. Det kunde emel- lertid ej förhindras, att tull år 1888 återinfördes på bl. a. stångjärn. I någon mån vann emellertid verkstadsindustrien ersättning, genom att tull samtidigt infördes på fartyg av järn, ångfartyg av trä samt järn- vägsmateriel och vissa andra verkstadsprodukter.

Då den franska traktaten 1892 utlöpte, antogs av riksdagen — ehuru med svag majoritet och emot bevillningsutskottets förslag att gällande tullfrihet måtte bibehållas — i enlighet med K. Maj:ts och den dåvarande tullkommitténs förslag 10 % värdetull å maskiner (även ångmaskiner och ångpannor), redskap och verktyg. Samtidigt fick emellertid verkstads- industrien vidkännas, att tullen å tackjärn återinfördes. Tackjärnstullen borttogs emellertid redan 1896.

Någon ändring av tullsatsen å maskiner företogs sedan icke förrän år 1904, då elektriska maskiner (dynamomaskiner, elektromotorer och transformatorer) utbrötos ur tulltaxans rubrik för maskiner och åsattes ett till 15 % av värdet förhöjt tullskydd.

Genom den år 1906 ingångna handelstraktaten med Tyskland bundos maskintullarna i viss utsträckning till och med 1910, då traktaten skulle utlöpa.

De med förtullningen efter värde förbundna olägenheterna hade emel- lertid redan 1906 givit anledning till en motion i riksdagen, vari före- slogs, att värdetullsatsen å maskiner och verktyg skulle ersättas av vikt- tullar, i den mån detta lämpligen läte sig göra, samt att vissa uppgivna maskiner och verktyg skulle åsättas vissa angivna vikttullar. I anled- ning av denna motion hemställde bevillningsutskottet om skrivelse till K. Maj:t med begäran om utredning och förslag angående lämpligaste sättet för sådan förändring av gällande tulltaxa, att maskiner, redskap och verktyg, såväl specificerade som ej specificerade, bleve åsatta vikttull istället för värdetull. Sedan riksdagen i båda kamrarna uttalat sig för en fullständig revision av tulltaxan, bifölls i båda kamrarna med ovä- sentlig ändring bevillningsutskottets hemställan.

Den med anledning av nämnda beslut av K. Maj:t tillsatta kom- mittén hade slutfört sitt arbete 1909, och vid samma års riksdag före- lade K. Maj:t riksdagen förslag till ny tulltaxa.

Huvuddragen av innehållet i kommitténs och K. Maj:ts förslag liksom av riksdagsbehandlingen hava återgivits i tull- och traktatkommitténs ut-

redningar och betänkanden I, A. Montgomery, Svensk Tullpolitik 1816 ——1911, varför här endast några korta antydningar skola göras. I den gamla tulltaxan hade, som nämnts,”maskiner, redskap och verktyg eller de- lar därav, ej specificerade”, sammanförts under en rubrik och dragit en tull av 10 %. I förslaget splittrades nu rubriken så att maskiner, apparater och redskap 1) ej elektriska, samt elektriska maskiner och apparater m. m. bildade var sin grupp. Taxan specialiserades i detalj och en ingående gradering av tullsatserna med hänsyn till varornas Vikt och förädlings— grad genomfördes. Med undantag för ett flertal maskiner, som ansågos sakna större betydelse för den inhemska maskinindustrien och vilkas mångfald och vitt skilda beskaffenhet enligt kommitténs mening ej gjorde det möjligt att bestämma tullsatsen efter vikt, hade vikttullar föreslagits. I sin helhet omfattade maskingruppen elektriska maskiner undan- tagna i kommitténs förslag ej mindre än 117 rubriker med särskilda tullsatser, medan i nu gällande taxa deras antal uppgår till 81.

I ett gemensamt utlåtande över förslaget gåvo kommerskollegium och generaltullstyrelsen uttryck åt vissa betänkligheter ej mindre över de tulltekniska svårigheter, som voro förenade med förslagets praktiska tillämpning på grund av den långt drivna specialiseringen än över de nedsättningar av verkstadsindustriens tullskydd, som vid övergången till vikttullar ej kunnat undvikas. I utlåtandet föreslogs därför bl. a. att kombinera de föreslagna vikttullarna med bestämmelse om att tull- beloppet för ifrågavarande maskiner i varje fall skulle motsvara, för icke elektriska maskiner och apparater samt delar därtill, minst 11 % och för de elektriska och delar därtill minst 15 % av varans värde. Härvid hade hänsyn särskilt tagits till den förhöjning i tillverknings— kostnaderna, som kunde bliva en följd av vissa föreslagna förhöjningar å åtskilliga av verkstadsindustriens råvaror, såsom t. ex. plåt och tack- järn, vilken senare vara i utlåtandet föreslogs ånyo skola tullbeskattas. I övrigt yrkades i utlåtandet —— förutom på vissa smärre jämkningar i tullkommitténs förslag ifråga om speciella varuslag på införandet av en bestämmelse, att för sådana maskiner och maskindelar, för vilka olika tullsatser stadgats efter olika vikt per stycke, tullen skulle utgå med minst samma belopp som för högst tullbeskattade varor i närmast lägre viktsgrupp.

Regeringen biträdde i åtskilliga avseenden ämbetsverkens förslag. Avvikelsen bestod särskilt i att regeringen sänkte den föreslagna minimi- tullen å icke elektriska maskiner från 11 till 10 % av värdet, Vilket bl. a. motiverades därmed, att ämbetsverkens yrkande om tull å tack- järn icke upptagits av regeringen. Den långt drivna specialiseringen av maskingruppen, mot vilken anmärkning riktats, ansågs av regeringen ofrånkomlig med hänsyn till den inhemska maskinindustriens relativt svaga ställning och utbredning över maskintillverkningens hela område. I regeringsförslagets motivering ifrågasattes, huruvida icke förslaget i vissa delar innebure ett större skydd för maskinindustrien, än som vore nödigt och nyttigt. Det överlämnades emellertid åt bevillningsutskottet att med ledning av en inom tullverket igångsatt utredning rörande till— lämpningen av kommitténs förslag till vikttullar å maskiner taga under övervägande, i vad mån nedsättningar kunde ske.

1) Handredskap upptagas i allmänhet icke i denna avdelning.

De jämkningar, som riksdagen — delvis med stöd av nyssnämnda ut-. utredningsresultat vidtog, gingo till övervägande del i frihandelsvän- lig riktning. Med hänsyn till de praktiska svårigheterna vid användandet av vikttullar antogos dylika endast i fall, där de befunnos särskilt önsk- värda, såsom ifråga om elektriska maskiner, lantbruksmaskiner, me- tall- och träbearbetningsmaskiner samt ångpannor. De föreslagna mi- nimitullarna av 15 och 10 % av värdet för sådana elektriska resp. andra maskiner, som skulle förtullas efter vikt, sänktes vidare av riks- dagen till 10 resp. 5 %, varigenom verkliga nedsättningar av tullarna å vissa maskiner i förhållande till då gällande taxa åstadkommos.

Den nya tulltaxan, som var avsedd att träda i kraft, då den tyska förlängda traktaten utlöpte eller den 1 dec. 1911, tjänade som grundval för underhandlingarna om det nya tyska handelsavtalet, som antogs av 1911 års riksdag. Avtalet medförde reduktioner av vikttullarna å vissa maskiner i den av 1910 års riksdag antagna taxan. Nedsättningarna voro dock obetydliga och som motvikt mot de konsekvenser tillvilka eftergifterna kunde leda, betingade man sig från svensk sida rätt dels att i större eller mindre omfattning återgå till värdetullarna enligt den äldre taxan, dels att ifråga om ”slumprubriken” för maskiner i 1910 års taxa — vil- ken rubrik omfattade de maskiner, som fortfarande skulle förtullas efter 10 % av värdet —— eventuellt höja tullen till 12 % .

Av sistnämnda bestämmelser gjordes emellertid icke något bruk under den tid traktaten ägde giltighet (t. o. m. 16 mars 1921), liksom ej heller några ändringar av tullsatserna å maskiner och apparater vidtogos under sagda tid. De nya vikttullarna motsvarade före 1914 nära de för- utvarande värdetullarna. ”När de nya tullarna mera avsevärt under— stego de gamla, gällde det i stor utsträckning Specialmaskiner, auto- mater och patentskyddade maskiner, beträffande vilka den inhemska industrien hade intresse av att de ej blevo alltför högt tullbeskattade. När å andra sidan de nya tullarna i enstaka fall blivit anmärkningsvärt högre än de gamla, hade det i allmänhet varit fråga om enklare ma- skiräer, s)om voro föremål för tillverkning vid många verkstäder inom lan et”.1

Den nu berörda utvecklingen avser endast egentliga maskiner, appa— rater och redskap, ej elektriska. Föreliggande utredning över verkstads- industrien omfattar emellertid ett flertal varuslag, som enligt tulltaxan icke äro hänförliga till maskiner, apparater och redskap utan ingå i andra grupper i tulltaxan, särskilt gruppen ”järn och järnlegeringar samt arbeten därav”, såsom förhållandet är bl. a. med plogar, liar, skyfflar med flera handredskap, kassa-skåp och kassakistor, järnsängar, järnkon- struktioner, vagnar och fordon. Vid studiet i specialutredningarna av den tullpolitiska utvecklingen, med avseende å de särskilda tillverk- ningarna, bör särskilt ihågkommas, att den år 1911 införda bestämmel- sen om en generell minimitull av 5 % av värdet å sådana ej elektriska maskiner, apparater och redskap, för vilka tullen i första hand utgår efter vikt, endast gäller sistnämnda varuslag, omfattande stat. nr 979—1059 samt å andra nummer upptagna ”ej särskilt nämnda” maskindelar. För övriga varuslag stadgas ingen minimitull, vilket ej ansetts nödigt om- nämna i resp. specialutredningar.

1) Montgomery: Svensk Tullpolitik 1816—1911, sid. 232.

IV. Den mekaniska verkstadsindustriens kvantitativa utveckling.

Söker man bilda sig en uppfattning om verkstadsindustriens ställning inom vårt näringsliv vid skilda tidpunkter, hänvisas man främst till den officiella statistikens siffror över antalet företag, arbetareantal och till- verkning.

Innan vi övergå till den statistiska redogörelsen torde dock några in- ledande anmärkningar böra göras.

Den mekaniska verkstadsindustriens läge har i hög grad varit be— tingat av den allmänna industriella utvecklingen i Sverige, enär den i betydande utsträckning varit övriga industriers leverantör av maski- ner och verktyg. Den nya uppsvingsperiod för verkstadsindustrien, som daterar sig från 1890-talets mitt, var visserligen i framträdande grad en följd av ökad utförsel av maskiner och andra verkstadsindustriens pro- dukter, men kanske främst dock ett resultat av den allmänna höjning hela vårt näringsliv undergick, sedan vi under 80—talet i större omfatt— ning börjat deltaga i världshandeln.

Det sammanhang som naturnödvändigt normalt måste råda mellan konjunkturrörelser inom skilda industrier blir med avseende å verk— stadsindustriens förhållande till det övriga näringslivet särskilt ut- präglat. Den reagerar senare än andra industrier för högkonjunkturens stimulerande inflytande, men träffas starkt och. brådstörtat av lågkon- junkturen.

Men i än högre grad har denna industrigrens utveckling bestämts av de säregna betingelser, under vilka den arbetar i Sverige. Ursprungligen sysselsatta med tillfälliga maskinbeställningar och reparationer upp- togo verkstäderna särskilt under förra seklets två sista årtionden så småningom en maskintillverkning i större stil för den öppna marknaden. I mycket var denna tillverkning, som bekant, frukten av ett flertal ge- niala uppfinningar, men därjämte har tillgången på en överlägsen rå- vara och den hos svensken påtagliga fallenheten för mekaniskt preci- sionsarbete medverkat till det anmärkningsvärda uppsving, som särskilt produktionen av kraft- och verktygsmaskiner samt arbetsmaskiner inom lantbruket erfarit. För dessa tillverkningar fanns jämväl den grund- läggande merkantila förutsättningen i en tillräckligt stor hemmark- nad, och med dess stöd tillkämpade sig dessa våra viktigaste maskinella tillverkningar snart en marknad utanför landets gränser. Vår tongi-

Inledande an- märkningar.

vande maskintillverknings signatur är kvalitetsarbete, och det är i kraft härav och i mindre grad på grund av billiga priser, som den kunnat arbeta sig fram till en tryggad ställning.

En ytterligare omständighet, som kanske är mera säregen för Sverige än för flertalet andra maskinproducerande länder, synes i högre grad, än man i allmänhet är beredd att antaga, hava satt spår i verkstadsin- dustriens utveckling. I vårt stora och folkfattiga land har bristen på goda kommunikationsleder alltid varit kännbar. Industrien har betun- gats av höga fraktkostnader. Före järnvägarnas tid och under de första decennierna av deras tillvaro var därför en viss grad av självförsörjning en ekonomisk nödvändighet inom tämligen begränsade rayoner landet runt. Inom ett visst område saknade flera industrier, men särskilt verk- stadsindustrien, varje påträngande konkurrens, och i kraft av denna monopolställning förde de länge en tryggad tillvaro. Mycket talar för att man häri har att söka en av förklaringsgrunderna till uppkomsten av ett anmärkningsvärt stort antal små mångsysslande över hela landet spridda mekaniska verkstäder, som med seg uthållighet uppe- hållit driften inom ett flertal områden ända in i nuvarande tid. Med kommunikationsväsendets utveckling ändrades dock de ekonomiska be- tingelserna för dessa verkstäder. En mängd gingo under i kampen mot en allt mera övermäktig konkurrens, under det att de övriga mer eller mindre lyckades anpassa sin verksamhet efter senare tiders krav.

Verkstadsindustriens läge åren närmast före krigsutbrottet var i stort sett ej gott.

Orsakerna härtill äro flera. I anmärkningsvärd grad har en viss ofruktbar självtillräcklighet härskat hos företagarna själva, som ute- slutit nämnvärt samarbete i syfte att ernå en koncentration av driften och försäljningsväsendet. Samma omständighet förklarar delvis också den efterblivenhet i fråga om rationella tillverkningsmetoder, som enligt vittnesbörd från fackmännen själva ännu för 10 a 15 år sedan var en starkt bidragande orsak till vår verkstadsindustris oförmåga att ifråga om en mängd viktiga tillverkningar effektivt upptaga tävlan med de utländska konkurrenterna på den svenska marknaden. Möjligheten att genom billigare produktionsmetoder kompensera de snabbt stigan- de arbetslönerna utnyttjades ej lika snabbt som i utlandet såväl av ovannämnda skäl som på grund av de allt för talrika företa- gens bristande kapitalstyrka. Å andra sidan lär dock icke heller kunna förnekas, att de stigande arbetslönerna, samtidigt som de utgjorde ett incitament till en ökad användning av maskinkraft, också fördyrade maskinerna och i förening med 'den i Sverige dyrbara kapitalanskaff— ningen till en del försvårade företagarnas möjlighet att vidtaga kost- sammare förbättringar i driften. Orsaken till det onda må nu ligga på ena eller andra punkten, säkert är dock att stora delar av vår verkstads- industri i anmärkningsvärd grad varit utsatta för en följd av växel- verkningar mellan brister hos ledningen, varav den tekniska och administrativa organisationen lidit, och bristande konkurrensförmåga, orsakad av omständigheter, varöver företagen själva ej ägt något in— flytande. ; ' i ' l ? IW ”rimlig

Man skulle dock icke göra verkstadsindustrien full rättvisa, om icke nämnda förhållande såges i belysningen av vissa förklarande ”fakta. För det första bör uppmärksammas, att de senaste 40 åren utmärkts av en

febril skapareverksamhet på det mekaniskt-tekniska området. Det är tillräckligt att härvid erinra om det mycket stora komplex av uppfin- ningar, som knyter sig till användningen av explosionsmotorn. Själv varierad i en ofantlig mängd typer, som ständigt förbättras, har den öppnat oanade tekniska möjligheter. I alldeles särskild grad synes detta tidsskede hava berett det lilla företaget ett ekonomiskt existensberät- tigande, i den mån det tagit upp tillverkningen av en ny maskin, som genom större prestationsförmåga eller mindre kraftförbrukning eller ge- nom bägge dessa eller andra egenskaper, utträngt en äldre maskinkon- ' struktion från marknaden. Den nya maskinens tekniska och framför allt ekonomiska företräden ha tillfälligt skjutit frågan om dess pris i bak- grunden och därigenom öppnat en väg till marknaden för det mera oekonomiskt arbetande företaget. Men dock endast till en tid. Erfaren- heten visar tydligt nog, att en sinnrik maskinkonstruktion, vare sig den är patentskyddad eller icke, ytterst sällan varaktigt förmår monopolisera marknaden. Den översvämmas i regel snart nog av en mängd varianter av den ursprungliga uppfinningen, och det lilla eller medelstora företaget, som byggde sin ställning på en överlägsen tillverkning, ser sig i följd av den allt livligare konkurrensen ofta ställd inför stora svårigheter att anskaffa kapital för att ernå en billigare drift i större skala och organi- sera en därefter anpassad försäljningsorganisation. Det hinner med andra ord allt för ofta ej växa ut till ett konkurrenskraftigt storföretag, emedan de i rask följd framträdande konkurrentverkstäderna reducera de i början redan knappa avsättningsutsikterna. I viss mån är härvid av betydelse att såväl staten som den enskilde hava visat en benägenhet att vid bedömande av maskinofferter endast uppmärksamma priserna med bortseende från olikheter i kvalitet. Härigenom beredes mark för nya företag, som ofta föra undermåliga tillverkningar i marknaden till pri- ser, vilka äldre omsorgsfullt arbetande företag ej kunna konkurrera med utan att göra förluster. Under ständig kamp om den otillräckliga inländska marknaden den utländska saknar för varje företag för sig nämnvärd betydelse i det ojämförligt övervägande antalet fall pressas på så sätt verkstäderna in i en situation, som nödgar dem att upptaga tillverkningar av snart sagt allt, som kan erbjuda sig inom verkstadsbranschen.

Belysande för läget under åren närmast före krigsutbrottet är resul- tatet av den undersökning av överproduktionen inom svensk mekanisk verkstadsindustri, som anställdes av Sveriges Allmänna Exportförening år 1911?) Ett av föreningen utsänt frågeformulär besvarades av 90 verk- städer, bland vilka den egentliga maskinindustrien i all huvudsak var företrädd. Av dessa 90 firmor uppgåvo 42 bestämt, att överproduktion förelåge, under det att 32, av vilka de flesta endast voro reparations- verkstäder, ställde sig indifferenta och de 16 återstående —— huvudsak- ligen sysselsatta med cykeltillverkning, reparationer och båtbyggeri — ansågo att någon överprodukton ej förekom inom deras tillverknings- grenar. En betydande del av den egentliga maskinindustrien var sålunda icke i stånd att nämnda år utnyttja sin produktionskapacitet under er- nående av skäliga priser på sina tillverkningar, ja, enligt vad förfråg-

1) Se ”Svensk Export” årg. 1911.

ningarna gåvo vid handen, mången gång icke ens till priser som täckte tillverkningskostnaderna.

Ett begrepp om situationens betydelse giva följande siffror. De 42 verkstäder, som uppgåvo sig lida av överproduktionen inom sina resp. till- verkningar, hade 1910 en sammanlagd tillverkning av c:a 27 milj. kr. Sättes detta belopp i relation till verkstadsindustriens totala tillverk- ningsvärde, varvid för ernående av jämförbarhet posten diverse verk- stadsarbeten och reparationer samt tillverkningen av separatorer böra fråndragas men tillverkningen av järnvägs— och spårvagnar läggas till, finner man, att nämnda tillverkningsvärde representerade 49 % av det totala tillverkningsvärdet år 1910. Det var särskilt tillverkningen av träbearbetningsmaskiner, järnvägsvagnar, turbiner, pumpar, torvmaski- ner, vissa lantbruksredskap och lantbruksmaskiner samt armatur, som uppgavs hava drabbats svårast av överproduktionen.

Det lär icke givas någon antagligare förklaring till resultatet av Ex- portföreningens undersökning än de förhållanden med avseende å till— verkningens organisation, som ovan påpekats. Denna uppfattning de- lades även av Exportföreningen i dess till undersökningen knutna re- flektioner. Vi citera: ”Att vinna lättnad i de ovannämnda förhållandena (d. v. s. de med överproduktionen sammanhängande) genom en ökad av- sättning å den inhemska marknaden är naturligtvis omöjligt, då de svenska mekaniska verkstäderna täcka det inhemska behovet flera gånger om. Detta visar sig även däri, att man i det stora hela ej klagar på den utländska konkurrensen här i landet utan i stället på den in- hemska konkurrensen, framför allt på det stora antalet mindre fabriker, som upptaga tillverkning av snart sagt vad som helst —— även de stora specialverkstädernas, varigenom de förskaffa dessa en ruinerande kon- kurrens”.

De karaktäristiska dragen i denna situation äro alltså att kapitaltill- flödet till ,detta industriområde lett till ,en omotiverat stor och "ofta illa kalkylerad företagsbildning, som utgjort ett allvarligt hinder för en rationell arbetsfördelning emellan verkstäderna. En följd härav åter har blivit, att räntabiliteten inom verkstadsindustrien i sin helhet drivits ned till en nivå, som synes allt för låg för att uppmuntra till organisa— toriska reformer på lång sikt. Med hänsyn till det allmänna läget är en utveckling till mångsyssleri naturlig och kanske i de flesta fall den enda lösning, som privatekonomiskt sett erbjuder sig, men det lär icke kunna bestridas, och erfarenheten besannar det till fullo, att den inneburit en relativ sänkning av verkstädernas produktivitet, och ytterligare minskat utsikterna att för svensk tillverkning reservera den inländska markna- den och behålla vad som erövrats av den utländska.

Lyckligtvis syntes redan före krigsutbrottet en sådan utveckling icke vara allenarådande. Tecken funnos. som tydde på att den snart i stort sett skulle tillhöra en förgången tid. Å andra sidan har det kunnat hända, att ett företag av andra än nyss anförda skäl övergått från strängt spe— cialiserad tillverkning till mångsyssleri. Orsaken härtill har då kanske oftast varit, att en lyckad specialtillverkning skapat de nödiga ekono- miska förutsättningarna för upptagande av nya tillverkningar vid sidan av de gamla. Man har därvid föredragit att begagna sig av utsikterna till en mera omedelbar Vinst framför att binda kapital i den långsikts- spekulation, som en massproduktion för världsmarknaden av en enda

specialtillverkning skulle innebära med avseende å maskinella förbätt- ringar i driften och skapandet av en effektiv försäljningsorganisation.

Den nu skisserade utvecklingen är emellertid typisk ej endast för svensk verkstadsindustri; vi återfinna den i alla kulturländer, som del- tagit i det sista halvseklets intensiva maskintekniska arbete. Skillnaden har dock varit, att verkstäderna i de maskinindustriellt ledande länderna i betydande omfattning förmått arbeta sig fram till mer eller mindre specialiserade storföretag, när uppehållandet 'av ”en tillfredsställande räntabilitet hos företagen krävt en sådan utveckling.

De maskintekniska framstegen inom industrien i allmänhet hava vis- serligen fördelat sig tämligen ojämnt på verkstadsindustriens skilda till- verkningsgrenar, men dock, som tidigare antytts, otvivelaktigt verkat starkt stimulerande på denna industri i dess helhet, särskilt emedan upp— finningar och förbättringar på maskinindustriens område givit verk- städerna tillverkningsobjekt, varigenom de blivit mera oberoende av pris- konkurrens och sålunda satts i tillfälle att hembära större vinster än som annars skulle hava blivit fallet. Föga troligt är dock att mång- syssleriet och tillkomsten av små och medelstora företag härigenom ytterligare befordrats.

De maskinella uppfinningarna förklara dock endast delvis vår verk— stadsindustris struktur. I förening med de förklaringsgrunder, vi tidi— gare anfört, synas de emellertid utgöra moment av väsentligt intresse till belysande av den statistiska redogörelse över verkstadsindustriens utveckling, vi nu övergå till.

På grund av brister i vår officiella statistik över industri och utrikes— handel kan i allmänhet verkstadsindustriens produktion, införsel och utförsel icke tillförlitligt redovisas före år 1896 resp. 1894. Med avseende å antalet mekaniska verkstäder och antalet sysselsatta arbetare stå vis- serligen ej goda men dock något så när användbara siffror till förfo- gande för betydligt längre period. Som bekant sammanhänger bristen i det statistiska materialet särskilt med det förändrade redovisnings- sättet fr. o. m. 1896 inom industristatistiken och fr. o. m. 1894 inom han- delstatistiken men också med en mindre noggrann redovisning under tidigare år. Statistiska uppgifter rörande antalet verkstäder och ar- betare 1880—1912 hava sammanställts i bil. III.

Överblicka vi perioden 1880—1912 med avseende å antalet företag och arbetare, finna vi, att antalet företag ökades från 215 till 502 eller med 1335 % och antalet arbetare från 9 357 till 23 864 eller med 155 %. Härvid hava även järnvägs- och spårvägsvagnsverkstäder, som i övrigt ej tagits i betraktande i denna allmänna del av utredningen, medräknats. Fr. o. m. 1896 redovisas emellertid dessa verkstäder särskilt, varför siff- ror för den övriga ej elektriska verkstadsindustrien kunna erhållas från nämnda år. Man finner efter sådan reduktion av siffrorna, att antalet företag och arbetare år 1896 utgjorde 296 resp. 16 239 och år 1912 482 resp. 22 373, motsvarande en stegring i antalet företag av 62.8 % och i antalet arbetare av 37.8 %.

I den mekaniska verkstadsindustriens utveckling betecknar 1890-talets mitt övergången till ett nytt skede. I bil. III kommer detta till synes i ett tämligen stationärt antal företag före år 1891. Stegringen i deras

Antal verk— atäde'r, ar- betare och till- verkningens värde.

Antalet verk- städer.

antal sistnämnda år torde helt och hållet bero på att de statistiska upp- gifterna från och med detta år infordrades med större noggrannhet. År 1893 ökas antalet verkstäder med ej mindre än 30 den starkaste steg- ringen sedan 1880. Sedan fortgår en jämn ökning t. o. m. 1912, endast under enstaka år kan en svag återgång iakttagas. Belysande är att den procentuella ökningen i antalet verkstäder från 1880—1895 var 326 % men från 1895—1912 76.1 %.

Antalet ar» Arbetareantalet i verkstadsindustrien visar redan under de relativt beta” goda åren 1881—1883 en stegring av ej mindre än 25 % eller från 11 655 t. o. m. 14 570, under det att företagens antal samtidigt ökades från 228 till 238. En lika stark ökning kan även iakttagas under år 1889, då ar- betareantalet steg från 13 848 t. o. m. 17 339. Siffrorna äro emellertid ej fullt säkra.

Uppsvinget i verkstadsindustrien omkring mitten av 1890—talet fram' träder mindre skarpt i antalet sysselsatta arbetare, men är dock påvis- bart. Till en början var ökningen tämligen svag, men från 1897 t. o. m. 1900 uppgick den till ej mindre än 32.9 %, 17 351 till 23 061; samtidigt tillkommo 68 nya verkstäder. Under den kraftiga ”Griinder”—perioden 1901—1904, då ytterligare 64 nya verkstadsföretag trädde i verksamhet, sjunker däremot arbetareantalet svagt med undantag för det sista året. Förklaringen härtill är väl sannolikt, att en del av den personal, som blev arbetslös under lågkonjunkturen efter 1900 års kris, bildade egna verkstadsföretag. Med hänsyn till att de nytillkomna företagen under sistnämnda epok i all huvudsak måste hava varit mindre sådana, synas förhoppningarna på vinst hava ägt ett visst reellt underlag. Småföre— tagen syssla nämligen väsentligen med reparationsarbeten, varför låg- konjunkturens verkningar bland dessa äro långt mindre kännbara än bland de större, som endast mottaga dyrbarare maskinbeställningar och i övrigt arbeta på lager för den öppna marknaden. I allmänhet torde såväl uppåtgående som fallande konjunkturer hava utgjort kraftiga drivfjädrar till företagsbildning inom verkstadsindustrien under de sista årtiondena, kanske dock mest de fallande, då god tillgång på fackkun- nigt folk funnits. Som kapitalplaceringsobjekt har verkstadsindustrien i Sverige aldrig utövat någon större lockelse.

Nyssnämnda starka ökning i arbetarantalet under åren 1897—1900 efterföljdes under inflytande av uppåtgående konjunkturer av en ny an- svällning av arbetarstocken under åren 1906 och 1907. Ökningen upp- gick till 23.1 %. Tillkomsten av ytterligare 26 verkstäder under de två följande åren kunde i likhet med förloppet åren 1901—1904 icke för- hindra en nedgång i verkstadsindustriens arbetarantal år 1909. Till stor del torde dock denna nedgång hava berott på att en del yngre arbetare ej återtogos av verkstäderna efter storstrejken nämnda år. Under de följande åren är arbetarantalet tämligen konstant sannolikt ett uttryck för en fortgående substitution av fast kapital för arbetskraft.

.Tillverk- Tillverkningens värde, erhållet genom summering av skilda fabrikats "mygg; ”for" värde åren 1896—1912, utgjorde: År Kr. Ar Kr. 1896 31 519 727 1898 44 396 138 1897 34 083 077 1899 49 108 816

År Kr. Ar Kr. 1900 51 317 419 1907 83 293 669 1901 50 539 841 1908 81 215 702 1902 50 317 856 1909 73 973 7192) 1903 51 898 338 1910 82 571 782 1904 55 022 972 1911 85 440 142 1905 49 698 6101) 1912 101 118 753

1906 82 571 782

TILLVERKNINGENS VÄRDE 1899—1912.

MILJ . KR. 150mib

... 120 ,, . .. ... . .. ... 110 I... I.. .... .... 100 ,, ...... .... .. ...-I. I.." 90 ,, ...-..... ...." .. ...... I..!” 80 ,, .. l...-...i...- I...-...lluluull 70 ,, ...-......Illlll l...-...lllllllll eo ,, ...-...IIIIIIIIII ...-....lllllllll 50 ., ...!!!E'IB'IIIIIII ...-...lllllllll 40 , I'll-. : :...-... I"... ...-... SOmilj. '-

0 11 17.

1896 97 98 99 1900 01 02 03 04 05 06 07 08 09 191

Under hela perioden har sålunda tillverkningens värde ungefär tre— dubblats. Som mått på den verkliga kvantitativa ökningen i verkstadsin— dustriens tillverkning är denna siffra dock för hög, emedan penning- värdet under perioden ifråga undergick en successiv sänkning. Antages prisstegringen på verkstadsprodukter under perioden hava hållit jämna steg med uppgången i den allmänna prisnivån, skulle denna hava uppgått

1) Sänkningen från föregående år hänför sig till den stora verkstadslockout, som pågick i fem månader. ' ”) Sänkningen från föregående år förklaras av storstrejken.

till 38 %, om Åmarks prisindex begagnas som måttstockl). Med nämnda ökningsprocent bör alltså verkstadsindustriens tillverkningsvärde redu- ceras för att den verkliga ungefärliga kvantitativa stegringen skall erhållas. Efter denna korrigering skulle tillväxten belöpa sig till 132 %. Till jämförelse kan nämnas att tillverkningsvärdet för landets hela fa- briksindustri ökades med 84 % (korrigerad siffra) under samma tid.

Produktionsvärdenas ökning försiggick tämligen ojämnt, som synes av följande sammanställning, där uppgång— och nedgångsperioderna markerats. 1896—1900 steg tillverkningsvärdet från 31.5 till 51.3 milj. kr. 1901—1904 ,, ,, ,, 51.3 ,, 55.0 ,, ,, 1905—1907 ,, u ,, 55.0 ,, 83.3 ,, ., 1908—1909 sjönk ,, ,, 83.3 ,, 74.0 ,, ,, 1910—1912 steg ,, ,, 74.0 ,, 101.1 _,_,_ ,, Uppgångsåren framträda tydligt, i synnerhet den högkonjunktur, som kulminerade 1907.

Mammans Givetvis måste tillverkningens kraftiga utveckling under 1890-talets inflytande pd senare hälft även sättas i samband med att en tull av 10 % pålades in-_ .””W'k' t förseln av maskiner, redskap och verktyg den 21 juni 1892. "%$"; . Den omedelbara betydelsen härav undandrager sig dock ett närmare bedömande med hänsyn till andra kraftigt influerande faktorers infly- tande på tillverkningens kvantitativa och kvalitativa gestaltning.

Det kan sålunda erinras om att en samtidig höjning av ett stort antal tullar och tillkomsten av nya icke förfelade sin stimulerande verkan på industrien i allmänhet, vilket återverkade befordrande på verkstadsindu- strien. Såväl denna omständighet som uppgående konjunkturer inom nä- ringslivet i sin helhet över hela världen skapade särskilt gynnsamma för- utsättningar för ett mera intensivt utnyttjande av tullskyddet å ma— skiner. Det torde därför icke vara möjligt att isolera maskintullens in- verkan på tillverkningen. De tecken på stimulerad verksamhet, som göra sig gällande inom verkstadsindustrien efter 1892, måste därför betraktas som ett resultat av bl. a. samtliga tullpolitiska åtgärder nämnda år. Bland symptomen på denna ökade verksamhet är särskilt den stegrade före— tagsamhet, som redan kan iakttagas 1893, fastän läget inom närings— livet i övrigt var tämligen tryckt, värd att uppmärksammas. Den offi- ciella statistikens siffror över antalet företag resp. arbetsställen (fr. o. m. 1896) äro visserligen mycket osäkra, men kunna dock icke frånkän- nas värde som exponenter på företagsamhetens utveckling. Ifrågava- rande siffror (bil. III) visa sålunda, att 30 nya företag tillkommo 1892. Under år 1894 inträder en tillbakagång, men år 1896 tillkomma 29 före- tag antagligen under det dubbla inflytandet av uppåtgående konjunkturer och den nya tullen, även om det ej är uteslutet, att en korrektare redovis- ning delvis kan vara orsaken.

Den nya tulltaxan av den 9 juni 1911 innebar, som nämnts, för verk- stadsindustriens vidkommande dels en uppdelning av tulltaxerubrikerna i 1906 års taxa i ett stort antal nya rubriker, dels en differentiering av tullsatserna och en omläggning av desamma för de flesta rubriker från

1) Karl Amark: En svensk prisindex för åren 1860—1913. Kommersiella meddelan- den häft. 18, 1921.

värdetullsatser till vikttullsatser. Därjämte upptogos ”ej särskilt nämnda maskindelar”, som tidigare förts till maskiner, i olika rubriker inom grupperna XII A och B i tulltaxan.

Omläggningen från värdetullar till vikttullar syftade närmast till att förhindra bedrägerier vid varornas förtullning och ej att öka tullskyddet, men rreformen torde dock för vissa grupper hava inneburit en om än obetydlig höjning av den genomsnittliga tullhöjden. För vissa av de med avseende å införseln viktigaste maskingrupperna kan dock en sänk— ning av tullskyddet konstateras. Beräknas medeltullhöjden år 1913 för sju av dessa grupper, tillsamman representerande 66 % av den totala införseln av verkstadsprodukter, erhålles följande översikt:

____________._————_—————

, . | i Införsel Debltmt Tull i % av % Kr. tulläiålopp värdet (

Maskiner för: i. ) uppfordring och pressning.. .. .. .. .. .. .. .. .. 1398120 1 143 810 ! 10.3 metallbearbetningl) .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 4323101 ' 352156 8.0 pappersmasse- m. fl. industrier?) .. .. .. _. .. .. ' | ' 10.0 textilindustri .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2317 448 1 223806 9.7 sådd och skörd .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1547 903 ! 193538 12.5

Sy- och stickmaskiner.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2338162 '! 238115 1 10.2 Kraftmaskiner3) .. .. .. .. .. .. .. .. ., .. .. .. .. .. 1733359 3 181940 105

Den fortgående stegringen i tillverkningsvärdet från 1910 till världs- krigets utbrott torde dock hava föga sammanhang med de små föränd- ringar, som tullskyddet i stort sett undergick genom övergången till den nya tulltaxan. I alla händelser lär ett sådant inflytande icke exakt kunna påvisas, då nämnda period utmärktes av goda tider inom alla industriländer.

Med avseende å maskindelar, ej särskilt nämnda, visade sig 1911 års tulltaxa hava medfört i stort sett följande tullar i procent av värdet, ut- görande medeltal för åren 1912—1914. Beräkningarna äro baserade på införselvärden och debiterade tullbelopp under nämnda år.

Införsel— . ,,

Varuslag värde Tullbelopp Tull äl dAt av Kr. Kr. v r e

I

Maskindelar av: i l | 1 icke smidbart gjutgods .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 140673 13 882 9.9 smidbart järn och gjutgods .. .. .. .. .. .. ., ut 707 613 49147 7.0 plåt och bleck .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 121870 , 12719 10.; koppar och mässing.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..! 96162 » 8906 9.3 zink .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2199 i 120 5.5

1) Stansmaskiner m. m., ingående under rubriken 1002 i gällande tulltaxa, äro ej tull- belagda. De ingå därför ej i införselvärdet.

2) Tryckpressar m. m., ingående under rubriken 1017 i gällande tulltaxa, äro ej tull- belagda. Huvudparten av övriga hithörande maskiner draga en tull av 10 % å värdet.

3) Kraftmaskiner omfatta lokomotiv, ångmaskiner, ångturbiner och ångpannor, loko- mobiler, motorer och vattenturbiner.

Verkstads- industrien i förhållande till landets hela industri.

Verkstads- industriens tillverknings- värde i ut- landet.

Tillverk- ningens stor- lek inom skilda maskin- grupper.

Samtliga slag av i tablån å föregående sida anförda maskindelar utom sådana av plåt och bleck drogo sålunda åren 1912—1914 i genomsnitt lägre tull än den före 1911 gällande tullen av 10 %. I och för sig utgör visserligen beräkningen ifråga ej något bevis för att den nya tulltaxan innebar en sänkning av skyddet å nämnda artiklar, ty tullen kan hava hållit tillbaka införseln av sådana varor, som den drabbade hårdast. Emellertid torde dock ej någon nämnvärd förskjutning i införselns sam— mansättning hava ägt rum, denna bestod nämligen i all huvudsak av reservdelar, vilka i regel införas till betydligt lägre kostnader, än om de skulle framställts inom landet.

Tullskyddets inflytande på de skilda maskingrupperna behandlas" ne- dan i specialmonografierna.

Det torde vara av visst intresse att se, i vad mån verkstadsindustrien med avseende å ovan berörda exponenter på dess utveckling förmått be— hålla sin betydelse i jämförelse med industrien i sin helhet (fabriker och bergverk). I följande tablå återges de mekaniska verkstädernas an- tal, arbetare och tillverkningsvärde åren 1896 och 1912 i % av hela indu- striens antal fabriker och arbetare samt tillverkningsvärde.

Antal verkstäder ............ 1896 3.0 1912 3.9 Antal arbetare 1) ............ 1896 6.8 1912 6.5 Tillverkning ................ 1896 3.8 1912 4.9

År 1912 utgjorde de mekaniska verkstäderna alltså en relativt större andel av landets samtliga fabriker än år 1896, förhållandet var analogt beträffande tillverkningen, men motsatt vad arbetarantalet angår.

I jämförelse med verkstadsindustriens omfattning i de ledande maskin— industriländerna har vår egen skäligen blygsamma dimensioner.

Enligt en uppskattning på basen av en privat produktionsstatistik, som upplagts av Verein Deutscher Maschinenbau—Anstalten —— den enda tillgängliga källan —— skulle de tyska maskinfabrikernas sammanlagda tillverkningsvärde uppgå till i runt tal 1.8 miljarder kr. år 1907, och till 2.2 miljarder år 1912. Beloppet betecknas emellertid från sakkunnigt håll som betydligt för lågt.

Den engelska maskinindustriens produktion uppgick enligt officiell källa år 1907 till ett värde av 1.9 miljarder kr.

Vi övergå nu att närmare granska de skilda tillverkningsgruppernas andel av hela verkstadsindustriens tillverkningsvärde åren 1896 och 1912, för att klargöra huru tillverkningens art förskjutit sig.

1) 1896 års arbetarantal är så till vida. beräknat som träkolsarbetarna, vilka ingå i 1912 års siffror, skattats till 7400.

TABELL IV. DE OLIKA MASKINGRUPPERNAS TILLVERKNINGSVÄRDE I ABSOLUTA TAL OCH I % AV HELA VERKSTADSINDUSTRIENS TILL- VERKNINGSVÄRDE ÅREN 1896 OCH 1912.

Tillverknings-

. . .. värde i % Storleks- Varuslag . Tillverkningsvarde av samtliga ordn. 1 tillv.-varden

1896 1912 1896 1912 1896 1912

Ångpannor -....- N....” -..- _ 1723533 1283477 53 13 3 Angmaskiner in. fl. .. .. .. .. .. .. .. .. 1279 937 2552 318 4.1 2.5 6 Lokomotiv .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1566 900 2814 534 50 28 4 Andra motorer .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 516 944 16082 850 16 159 2 Maskiner för:

uppfordring och pressning .. .. .. .. 375 959 4558 201 1.2 4.5 5

metallbearbetning .. .. .. .. .. .. .. .. 816283 2543122 2.6 2.5 träbearbetning .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1310 270 3625 753 4.3 3.6 5 8

pappersmasse- m. fl. industrier.. .. 914 439 4056 348 2.9 4.0 7 sten-, ler-, cement-, glas- och torvind. 420 984 4 281 126 1.3 4.2 6 kvarn-, olje-, bageri- m. fl. industrier 199 753 676 403 0.6 0.7 socker-, stärkelse-, jäst-, sprit— m. fl.

industrier.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1258127 699 833 4.0 0.7 7 textilindustri .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 174 975 152 688 0.6 0.1 läder-, kautschuk— m. fl. ind. .. .. .. 5 198 26 765 0.0 0.0 Skyfflar, Spadar m.m. .. .. .. .. .. .. .. 232176 1269 884 1.7 1.3 Liar, gräsklippningsmaskiner m. m. .. 290281 354810 0.9 0.3 Plogar, harvar o. d. .. .. .. .. .. .. .. .. 658152 2198 216 2.1 2.2 Maskiner för sådd och skörd .. .. .. 1 210087 6581759 3.8 6.5 8 4 Tröskverk, harpor o. d. .. .. .. .. .. .. 694 548 2731486 2.2 2.7 Rotfruktskärare och hackelsemaskiner 154 014 509 990 0.5 0.5 Mejerimaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 4675 314 13 914 246 14.3 13.7 2 3 Sy- och stickmaskiner .. .. .. .. .. .. .. 863 591 2208 906 2.7 2.2 Gevär, revolvrar m. m. .. .. .. .. .. .. 992 238 1269 890 3.1 1.3 Vågar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 122 675 567028 0.4 0.6 Brand- och trädgårdssprutor .. .. .. .. 210 265 409 112 0.7 0.4 Kassaskåp och kassakistor .. .. .. . .. 145 796 904 855 0.5 0.9 Järnsängar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 158600 678544 0.5 0.7 Div. maskingods och reparationer .. 10 248 683 24 166 609 32.5 23.9 1 1

MmmmmmmmeMW |

Förändringar i det statistiska materialets gruppering liksom dess bristande tillförlitlighet nödvändiggör periodens begränsning till den nyssnämnda.

Förskjutningarna i tillverkningen före 1896 synas emellertid för de närmast föregående 10 a 15 åren hava varit helt obetydliga; först under det expansiva skedet efter 1890-talets mitt torde mera anmärkningsvärda förändringar hava förekommit.

Av tab. IV, där varje grupps tillverkningsvärde i absoluta tal och i % av verkstadsindustriens hela tillverkningsvärde finnes återgivet, fram- går bl. a. följande.

Under bägge de jämförda åren representerar gruppen diverse maskin— gods och reparationer den ojämförligt största andelen av det totala till- verkningsvärdet, men dess procentandel sjönk från 32.5 år 1896 till 23.9

år 1912 1). Se vi till övriga grupper, finna vi, att under år 1896 mjölk- skumningsmaskiner intogo främsta rummet bland de rena maskintill- verkningarna med en andel av 14.8 %, närmast följda av ångpannor med 5.5 %, lokomotiv med 5.0 %, träbearbetningsmaskiner med 4.2 % och ång— maskiner med 4.1 % . Tillsamman utgöra dessa fem största grupper 66 % av verkstadsindustriens hela tillverkning.

År 1912 är läget förändrat. Platsen närmast efter diverse verkstads- arbeten och reparationer intages nu av ”andra motorer”, vilkas relativa betydelse stigit från 1.6 % år 1896 till ej mindre än 15.9 % år 1912. Därnäst följa mejerimaskiner, vilkas andel av det totala tillverknings- värdet i det närmaste var oförändrad vid de bägge tidpunkterna; den procentuella andelen sjönk från periodens början till dess slut med en- dast 1.1 % till 13.8 %. Sånings- och skördemaskiner samt maskiner för uppfordring och pressning intaga slutligen de bägge följande platserna med 6.5 resp. 4.5 %. De fem största grupperna tillsammantagna repre- sentera 64.6 % av hela tillverkningen.

Helt naturligt är det verkstadsindustriens stora exportartiklar, nämli— gen separatorer, motorer samt sånings- och skördemaskiner, som särskilt tillvunnit sig ökad ekonomisk betydelse under perioden. Tillverkningen av dessa artiklar har också i största utsträckning blivit föremål för standardiserad och specialiserad massproduktion. Den ojämförligt över- vägande delen av dessa tillverkningar framställdes år 1912 vid ett an— märkningsvärt litet antal mera specialiserade storföretag. Vi återkomma till denna fråga i kapitlen om driftkoncentrationen och specialiseringen.

1) Förutom reparationer består denna grupps huvudsakliga tillverkningar av axellager och transmissioner (kullager), järnkonstruktioner, varjehanda maskindelar, propellrar av järn samt under senare år mjölkningsmaskiner, fyrapparater, gasackumulatorer, gasfjärrtändare, dammsugare, dörrstängare, kylmaskiner, mudderverk m. m.

V. In- och utförsel.

Införseln av mekaniska verkstadsprodukter under perioden 1896—1913, I'döfscln- framgår av följande översikt. Serien har erhållits genom summering av införselvärdena för de olika maskingrupperna.

1894 8 792 092 kr?) 1904 18 253 863 kr. 1895 8 759 417 ,, 1905 18 554 956 ,, 1896 13 296 653 ,, 1906 20 446 591 ,, 1897 14 805 394 ,, 1907 26 945 382 ,, 1898 17 999 045 ,, 1908 21 263 071 ,, 1899 22 099 816 ,, 1909 17 972 327 ,, 1900 17 453 966 ,, 1910 18 798 449 ,, 1901 14 075 785 ,, 1911 20 064 300 ,, 1902 13 580 513 ,, 1912 18 743 479 ,, 1903 14 168 179 ,, 1913 23 862 915 ,,

INFÖRSELNS VÄRDE 1894—1913. MILJ. KR.

30milj. 25 ,, 20 "

15 ..

10 ,,

Smilj. 189495 96 97 98 99190001 07. 03 04 05 06 07 08 09 191011 12 13

Som diagrammet över införseln klart visar, företer densamma en tyd- lig känslighet för konjunktursvängningarna. Bortsett från dessa kan

1) På grund av handelsstatistikens mindre utförliga varuspecifikation åren 1894—1906 hava införselvärdena för textilmaskiner och ”maskiner för andra. ändamål” delvis be- räknats. Se härom specialmonograiierna över dessa grupper. I ovanstående siffror hava vågar icke kunnat medtagas, enär dessa. före 1912 redovisas under rubriken järnvaror ej särskilt nämnda. Rörande införselvärdets fastställande i övrigt se bil. VII.

Införseln i

förhållande till förbruk- ningen.

Införselns sammansätt-

ning.

en svag stegring konstateras. Som nedan skall visas, höll denna stegring dock ej jämna steg med den inhemska maskinförbrukningens ökning.

En blick på den inhemska verkstadsindustriens tillverkningsvärde un- der uppgångsperioderna ger vid handen, att den starka ökningen i in- förseln under samma år ej berodde på försämrad konkurrensförmåga hos vår egen verkstadsindustri gent emot utlandet utan på en starkt ökad efterfrågan på maskiner i följd av det allmänna uppsvinget i närings- livet en efterfrågan, som sporadiskt gav vår egen verkstadsindustri tillfälle att utnyttja sin fulla produktionskapacitet.

Den procentiska ökningen under perioden uppgick till c:a 170 %. På grund av den samtidigt fortgående försämringen av penningvärdet är nämnda siffra dock för hög. En summarisk korrigering på grundval av Åmarks prisindex (se sid. 38) ger till resultat en kvantitativ ökning av 96 %. Hela införseln till riket tillväxte samtidigt med 77 % (korrigerad siffra).

Förhållandet mellan införseln och förbrukningen inom landet visar, som synes av nedanstående översikt, att vårt behov av mekaniska verk- stadsprodukter tillgodosågs från år till år i relativt minskad utsträck- ning genom införseln och att alltså verkstadsindustriens ställning om ock svagt stärktes i konkurrenshänseende. Detta innebär med andra ord, att ökningen i den del av vår verkstadsindustris tillverkning, som stannat inom landet, varit starkare än ökningen i införseln av mekaniska verk- stadsprodukter. Införseln, som år 1896 uppgick till c:a 1/3 av förbruk- ningen, utgjorde år 1912 omkring 1/4 av denna.

Införseln i Införseln i % av för- % av för- År brukningen År brukningen 1896 34.5 1905 33.9 1897 35.1 1906 28.0 1898 32.6 1907 30.3 1899 35.2 1908 26.5 1900 29.7 1909 26.5 1901 26.2 1910 26.1 1902 26.1 1911 28.9 1903 26.7 1912 24.1 1904 30.7

De relativt höga procenttalen för år 1897, 1899 och 1907 synas kunna förklaras av vår verkstadsindustris oförmåga att motsvara högkonjunk- turens starkt stegrade efterfrågan på maskiner; anmärkningsvärd är dock den förbättring i dess anpassningsförmåga, som kan iakttagas un- der den särskilt starka högkonjunktur, som kulminerade 1907. Steg— ringen år 1905 torde närmast finna sin förklaring i då pågående omfat— tande arbetsstrider, vilka starkt nedsatte produktionen.

Den år från år tämligen oförändrade uppdelningen av den svenska ma- skinmarknaden på införda och i Sverige tillverkade maskiner har dock icke hindrat vissa förändringar i införselns sammansättning. I tabell V har de skilda maskingruppernas införselvärde i absoluta tal och i % av den sammanlagda införseln återgivits för åren 1894 och 1913.

TABELL V. INFÖRSELNS SAMMANSÄTTNING.

Gruppernas ; Varuslag Kr. . Kr. 1894: 1913 storleksordn- 1894 1913 l % % 1894 | 1913 Ångmaskiner, ångpannor och 10- l komobiler .................... 280 730 1 065 010 3.2 4.1 Lokomotiv ...................... 80 407 190 705 0.9 0.8 Motorer, ej elektriska . .......... 143 220 477 644 1.6 2.0 Maskiner för: uppfordring och pressning . . . . 273 949 1 398 120 3.1 6.2 7 metallbearbetning . ............ 498 664 4 381 271 5.7 18.8 6 1 träbearbetning ................ 159 757 240 669 1.8 1.3 pappersmasse- m. fl. industrier 1 082 079 2478 2101) 12.3 10.6 3 3 sten-, ler-, cement-, glas- 0. torv- industri .................... 40 266 412 0701) 0.5 1.8 kvarn-, olje-, bageri-, m. fl. ind. 125 091 718 6391) 1.4 3.1 '; socker-, stärkelse-, jäst-, sprit-, : m. fl. industrier . ............ 2 171 242 308 3971) 24.7 1.5 1 * textilindustri .................. 1 254 250 2 317 448 14.3 9.9 2 5 ' läder-, kautschuk-, lim— och hatt- ! industri .................... 94 994 765 4811) 1.1 3.8 Maskåner får: du 1 h or ens ere ! ar, ar- 1 var 0. d.) ..!ng i??? ........ 46 780 223872 0.5 1.0 sådd och skörd . ... . .— ...... 413 014 1 547 903 4-7 6.6 7 6 rening av säd eller frö, såsom _ tröskverk m. m. . ............ 92 245 166 490 1.0 0.7 skördens tillgodogörande, såsom rotfruktskärare m. m. ........ 9 227 106 990 0.1 0.5 Mejerimaskiner .................. 44 571 101 426 0.5 0.4 Sy- och stickmaskiner ............ 808 104 2 338 162 9.2 10.0 5 4 Gevär, revolvrar, pistoler ........ 62 160 241 032 0.7 1.0 Vågar .......................... ' 2) 221 702 ' 0.9 Liar m. fl. ej spec. handredskap samt skyfflar, spadar och grepar 49 729 114 549 0.6 0.5 Brand- och trädgårdssprutor ...... 1 40 6363) 34 711 0.5 0.1 Kassaskåp och kassakistor ....... 11 976 4 534 0.1 0.0 Järnsängar . .................... —— 4971 0.0 Maskiner för andra ändamål . . .. . 1009 001 3 511 170') 11.5 15.11) 4 2 Summa 8792 092 23 371 176 | — | _ | [

Siffrorna i ovanstående tabell brista så tillvida i jämförbarhet som ma— skindelar före år 1912 redovisades under resp. maskingrupper men fr. o. m. nämnda år fördes till järn- och stålvaror utan att specificeras med avseende å användningen, varför de i tabellen ej kunnat redovisas för år 1913. (Se bil. VII.)

År 1894 intager gruppen maskiner för socker— och stärkelseindustri m. fl. främsta rummet bland införda verkstadsprodukter med 24.7 % , närmast följer gruppen maskiner för textilindustri med 14.3 %, för pappersmasse- m. fl. industrier med 12.3 %, för ”andra ändamål” med 11.5 %, sy- och stickmaskiner med 9.2 % , metallbearbetningsmaskiner med 5.7 % och ma- skiner för sådd och skörd med 4.7 %. Tillsammans representerade dessa

1) Uppgiften gäller är 1911. 2) Specifikation saknas. 3) I siffrorna ingå även till sprutor apterade slangar och tillbehör. 4

Införseln inom maskin- grupperna 1. förhållande till förbruk-

ningen.

7 grupper 82.4 % av hela införseln. År 1913 har gruppen metallbearbet- ningsmaskiner, som 1894 intog 6:te plats, belagt den 1:sta med 18.8 %; liksom under år 1894 följer sedan maskiner för ”andra ändamål" med 15.1 % (år 1911); maskiner för pappersmasse— m. fl. industrier intaga såväl 1894 som 1913 3zdje platsen, sistnämnda år med 10.6 %. Närmast följa sy- och stickmaskiner med 10 %, textilmaskiner med 9.9 %, maski- ner för sådd och skörd med 6.6 %, och maskiner för uppfordring och pressning med 6 %. Sistnämnda tre gruppers ordningsföljd 1894 var 2, 7 och 9. De 7 grupperna hade tillsammans en införsel som uppgick till 77 % av införseln i sin helhet.

Bland de kvantitativt mest betydande grupperna ägde de starkaste för- skjutningarna rum inom gruppen maskiner för socker— och stärkelse-, jäst—, sprit- m. fl. industrier, vars andel av införseln år 1894 utgjorde 24.7 % men år 1911 endast 1.3 % samt inom gruppen metallbearbetningsma- skiner, vars andel av införseln åren 1894 och 1913 uppgick till 5.7 resp. 18.8 %.

Söker man bilda sig ett omdöme om i vilken utsträckning vår verk- stadsindustri vid olika tidpunkter förmått tillgodose landets behov av mekaniska verkstadsprodukter, är man främst hänvisad till att under- ' söka införseln i förhållande till förbrukningen inom skilda maskin- grupper. Då ofta ett stort antal maskiner ingå i varje grupp och rela— tionen mellan införseln och förbrukningen starkt variera, kan givetvis nämnda undersökning vad flertalet maskingrupper rör endast giva ett mycket summariskt resultat. I specialutredningarna hava de enskilda varuslagen närmare uppmärksammats, i den mån detta varit möjligt. En ytterligare svaghet vidlåder nämnda beräkningssätt, på grund av att införselvärdena, som gälla priserna vid tullgränsen, och utförselvärdena, som gälla priserna vid exportorten, ej äro fullt jämförbara med till- verkningsvärdena, vilka avse försäljningspriset vid fabriken. Vid jämförelser mellan de två här undersökta tidpunkternas relationstal saknar dock, som lätt inses, sistnämnda omständighet betydelse.

En undersökning av införseln i förhållande till förbrukningen inom varje maskingrupp åren 1896 och 1913 (tab. VI) visar att vår självför— sörjning med avseende å verkstadsprodukter är synnerligen växlande från grupp till grupp. Under det att införseln av maskiner för läder-, kautschuk— m. fl. industrier bägge de nämnda åren uppgick till c:a 98 % av förbrukningen och av textilmaskiner till c:a 95 resp.96 %,voro vi prak- tiskt taget självförsörjande beträffande kassaskåp, kassakistor och järn- sängar år 1913. En jämförelsevis obetydlig införsel i förhållande till förbrukningen förete även grupperna lokomotiv, träbearbetningsmaski- ner, skyfflar och spadar, liar och gräsklippningsmaskiner samt sprutor, för vilka grupper införselns procentiska andel varierande inom grän— serna 5.7—8.9 år 1913. I allmänhet voro förskjutningarna i införselns andel av förbrukningen avsevärda. Samtliga grupper utom ångpannor och ångmaskiner, maskiner för kvarn- olje-, bageri— m. fl. industrier, textilmaskiner, mejerimaskiner samt gevär, revolvrar och pistoler före- tedde sålunda en mindre införsel i förhållande till förbrukningen år 1913 än är 1896. Särskilt framträdande är denna nedgång beträffande kassa- skåp och kassakistor, motorer, sprutor, maskiner för uppfordring och pressning, maskiner för socker-, stärkelse—, jäst-, sprit- m. fl. industrier samt maskiner för sten-, ler-, cement-, glas- och torvindustri. I de fall

åter, där en relativt ökad införsel kunde konstateras, var stegringen anmärkningsvärt stor för gruppen mejerimaskiner. Med säkerhet är dock den verkliga stegringen i sistnämnda fall mindre än vad tabellen nedan utvisar. Den i och för sig i förhållande till produktionen obetydliga förbrukningen erhöll nämligen 1913 på grund av det stora belopp em— ballage- och fraktkostnader, som ingingo i utförselvärdet, ett betyd-

TABELL VI. FÖRBRUKNING OCH INFÖRSEL 1896 OCH 1913 3).

I fö l

Förbrukning Införsel lil Ägg?

Kr. Kr. förbruk-

Varuslag ningen 1896 1913 1896 1913 1896 1913

Ångpannor, ångmaskiner

och lokomobiler .. .. .. .. 2718 600 4324 486 171 669 1065 010 6.3 24.6 Lokomotiv .. .. .. .. .. .. .. .. 1586 536 3365150 139 636 190705 8.8 5.7 Andra motorer .. .. .. .. .. .. 607730 8989 981 148 899 477 644 24.5 5.3

Maskiner för: uppfordring och pressning 728 331 6 610 632 395 842 1 398 120 54.3 21.1 metallbearbetning .. .. .. 2 243 358 7 516 060 1 549 044 4 381 27] 69.1 58.3 träbearbetningu .. 1 145 072 2 695 088 135 791 240 669 11.9 8.9 pappersmasse- m. fl. indu- strier .. .. .. 1 790 963 5 035 003 999 304 2 478 2101] 55.5 49.2 sten, ler—, cement-. glas— och torvindustri .. .. .. 329 893 2513 9631) 94 021 412 0701) 28.5 16.4 kvarn- ,olje. bageri— m.fl. industrier .. .. .. 485 872 1 062 7441) 303 392 718 6391) 62.4 67.6 socker—, stärkelse-, jäst-, sprit- m.fl. industrier .. 4 120 010 718 5971) 2 889 824 308 3971) 70.1 42.9 textilindustri. .. .. 2 691 548 2 422 980 2 567 028 2 317 448 95.4 95.6 läder, kautschuk- m.fl industrier .. .. .. .. .. 115558 783 5561) 113 450 765 4811) 98.2 97.7 Skyfflar, spadar m.m. .. .. I Liar, gräsklippningsmaskiner 842 796 1 489 856 92 966 114 549 11.0 7.7 m.m. .. .. Maskiner för jordens bered- ning (plogar, harvar o.d.) 669 842 146 891 21.9 Sånings- och skördemaskiner 1 731 494 647 074 37.4 Maskiner för säd eller frö (tröskverk och harpor o. d.) 772 824 106 768 Maskiner för skördens tillgo— dogörande (rotfruktsskä- rare och hackelsemaski-

10 112 111 2 045 255 13-8 20.2 20 553 l ]

ner).. . .. .. .. .. .. .. 166176 12.4 Mejerimaskiner .. .. .. .. .. 1 022 499 239 249 41 516 101 426 4.1 42. 4 Sy- och stickmaskiner .. .. 1 779 926 4 446 297 1 014 968 2 338 162 57. 0 52.6 Gevär, revolvrar m.m. .. 1 094 958 1 105 096 110 120 241 032 10.1 21. 8 Vågar .. .. . ' 2) 773 052 ' 2) 221 702 28.7 Brand- och trädgårdssprutor 236 132 506 420 47 182 34 711 20.0 6.9 Kassaskåp och kassakistor.. 157 414 582 951 22 836 4 534 14.5 0.8 Järnsängar .. .. .. .. .. .. .. .. ' 2) 543 092 ' 2) 4 971 0.9

1) Uppgiften gäller är 1911. 2) 1896 ars import-o och exportsiffror för väg ar och järnsängar kunna ej erhållas. 3) Gruppen maskiner för andra ändamål” har uteslutits, enär i tillverkningen även ingår reparationer till stort belopp, varigenom jämförelse med 1n— och utförseln ej är möjlig.

lig t mindre värde än det verkliga, vilket åter hade till följd att in- förselns andel av förbrukningen blev för stor. Men även gruppen ång— pannor och ångmaskiner samt gevär, revolvra1 och pistoler uppvisade avsevärt ökade procentsiffror år 1913. I förra fallet gäller ökningen, särskilt förvärmare, kokare och gasgeneratorer, i senare fallet jakt- och salongsgevär.

Införselns Införselns fördelning på skilda ursprungsländer återgives för åren fördelning P4 1907 och 1913 i tab. VII. Tillnärmelsevis jämförbara siffror från ti-

”fång-gs— digare år stå ej till buds, på grund av att uppgifterna före 1905

gälla sista lastningsort i utlandet och icke de verkliga inköpsländerna. Mot valet av år 1907 som det ena jämförelseåret kan anmärkas, att dess siffror präglats av en stark högkonjunktur, vilket icke i fullt samma grad är fallet med 1913 års siffror. På grund av importörernas brist— fälliga redovisning av importgodsets ursprung under de första två åren efter den ovannämnda reformen hava siffrorna från 1907, 1 trots av deras nyss berörda svaghet, dock ansetts lämpligast.

TABELL VII. INFÖRSELNS FÖRDELNING MED HÄNSYN TILL

URSPRUNGSLAND. — Införsel i % av Införsel ] kr. hela införseln Inköpsland 1907 1913 1907 1913 % %

Norge .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 741951 274579 2.4 0.6 Danmark .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1686127 1089 272 5.5 5.4

Finland .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 86 525 —— 0.2

Tyska riket .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 13 935 806 11 994 434 51.7 50.2 Frankrike .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 227581 187386 0.8 0.8

Belgien .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 404070 314610 1.5 1.3 Nederländerna .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 233647 106127 0.9 0.4

Storbritannien .. .. .. .. .. .. .. .. .. 5015 290 4682 482 18.6 19.6 Amerikas Förenta Stater .. .. .. .. .. .. .. 4332 690 4691362 16.1 19.6

Österrike .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 187258 0.7 0.7 Schweiz .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 66 983 0.2 0.9 Övriga länder .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 84 510 56 450 03 0.2 '

Summa 26945382 | 23862 915 10011 | 1001)

Såväl 1907 som 1913 voro Tyskland, Förenta Staterna, Storbritan- nien och Danmark våra främsta iynköpsländer för mekaniska verkstads— fabrikat. Vår införsel från sistnämnda land torde dock till stor del hava bestått av särskilt amerikanska och tyska maskiner. Tillhopa utgjorde importen från de fyra nämnda länderna ej mindre än 91.9 % år 1907 och 94.8 % år 1913 av den totala. Den allmänna nedgången i införseln från 1907 till 1913 är delvis ett utslag av vårt ökade oberoende av utländsk maskinproduktion, men tro- lig en ghar skillnaden mellan de bägge årens siffror blivit större än nor- malt under detta skede i vår verkstadsindustris utveckling, emedan som nämnts en utpräglad högkonjunktur gynnade införseln år 1907.

Undersökningen om införselns sammansättning gav bl. a. till resultat, att den sammanlagda införseln år 1913 (i vissa fall är 1911) av 7 grup- per, nämligen metallbearbctningsmaskiner, maskiner för textilindustrien, maskiner för pappersmasse- m. fl. industrier,maskinerför såddochskörd, maskiner för uppfordring och pressning, sy- och stickmaskiner, samt ma- skiner för ”andra ändamål”, uppgick till 98 % av hela maskininförseln.

TABELL VIII. INFÖRSELN AV VISSA VIKTIGARE MASKINER ÅR 1911 FRÅN SKILDA LÄNDER.

Maski- Maski- . Metall- Maski- ner för Maski- ner för Sy- och Maski- bearbet— ner för pappers- ner för uppford- stick- nerför Summa

Inköpsland »andra

ningsma- textilin- masse- sådd och ring och maski- ända- införsel skiner dustrien m. fl. in- skörd press- ner ”1 | dustrier ning ma » i 1 Norge .. .. .. 65 589J 9 820 75 994 66 77 878 630 79 653 310 630, Danmark .. .. 49 806 4 193 31 891 36 889 99 111 5 384 257 191 484 465 Tyska riket .. 1 207 591 1 280 615 1 849 192 133 719 640 529 852 554 1 886 567 7 850 767 Frankrike .. .. 5 610 28 358 62 732 2 631 27 026 707 53 830 180 894 Belgien .. .. .. 12 114 36 371 6 518 6 114 85 16 669 77 871

Nederländerna 5 632 1 531 14 536 475 —— 80 478 102 652 Storbritannien 341 213 800 999 290 198 47 668 224 803 425 502 826 720 2 957 103 Österrike .. .. 112 23 818 2 663 174 196 12133 118 20 707 233 747 Amerikas För- _ enta. Stater 389 119 7 983 115 377 1 005 247 58 112 818 795 192 366 2 586 999 Övriga. länder 16 688 19 374 29 109 22 731 24 040 3 037 96 989 211 968 1

Summa. 2 094 474 2 213 062 2 478 210 1 423 147 1 170 221|2 106 812l3 511 170 14 997 0961

I tab. VII hava dessa 7 gruppers införselsiffror från år 1911 förde- lats med hänsyn till ursprungsland. Tabellen giver vid handen, att me- tallbearbetningsmaskiner infördes huvudsakligen från Tyskland, För- enta Staterna och Storbritannien i nu nämnd ordning; textilmaskiner från Tyskland och Storbritannien; maskiner för pappersmasse- m. fl. in— dustrier i ojämförligt största utsträckning från Tyskland och till jämförel- sevis obetydliga belopp från Förenta Staterna och Storbritannien; maski- ner för sådd och skörd huvudsakligen från Förenta Staterna men även, om ock till mindre belopp, från Österrike och Tyskland; maskiner för upp- fordring och pressning från Tyskland, Storbritannien, Danmark och Norge; sy- och stickmaskiner från TySkland, Förenta Staterna och Stor- britannien samt maskiner för ”andra ändamål” från Tyskland, Storbri- tannien, Danmark och Förenta Staterna.

Tyskland var sålunda år 1911 vår främste leverantör: av metall- bearbetningsmaskiner, textilmaskiner, maskiner för pappersmasse- m. fl. industrier, maskiner för uppfordring och pressning, sy- och stickma- skiner samt maskiner för ”andra ändamål”. Förenta Staterna intogo samma år främsta rummet med avseende å införda sånings— och skörde- maskiner. Slutligen bör nämnas att Storbritannien under hård konkur- rens med Tyskland i det närmaste levererade textilmaskiner till samma belopp som detta land, ja, 1913 överflyglade detsamma.

Utförseln.

Utförseln under perioden 1894—1913 hade följande värde?)

År Kr. År Kr. 1894 3 880 724 1904 13 834 292 1895 4 806 268 1905 13 501 190 1896 6 273 243 1906 17 868 326 1897 6 750 930 1907 21 512 753 1898 7 256 215 1908 22 098 897 1899 8 365 083 1909 24 210 710 1900 10 011 610 1910 29 502 712 1901 10 965 051 1911 36 124 732 1902 11 803 062 1912 42 158 502 1903 13 023 116 1913 47 316 311

Utförselkurvan företer som synes av diagrammet, en anmärkningsvärt jämn och kraftig stegring, och den giver en yttelligare bekräftelse på den starka expansion vår verkstadsindustii undergick från 1890- talets

UTFÖRSELN'S VÄRDE 1894—1913.

MILJ . KR. 50milj.. 45 |, 40 " 35 ,, . "I-... :=. ll.- 'IEHIV'

30

" III-ml 25 , "I .."-I 20 " 15 _ 10 ,,

1694-5196 97 98 99190001 02 03 04 05 05 07 08 091910 11 19. 13

mitt intill världskrigets utbrott. De ovan återgivna siffroina för pe- rioden 1894—1913 visa, att utförselns värde vid dess slut var nära 10

1) Utförselv ärdet har fastställts efter samma grunder, som gälla för införselvärdet. Se i övrigt noten å sid. 43.

gånger större än vid dess början. Märkligt nog kan icke ens en till— fällig tillbakagång efter högkonjunkturerna påvisas men väl en stag- nation under år 1908.

Önskar man liksom för införseln och tillverkningen erhålla ett mått på utförselns kvantitativa ökning, bör den ur de nyss återgivna siffrorna erhållna procentiska stegringen —— c:a 800 % reduceras med hänsyn till penningvärdets fall. Enligt Åmarks prisindex kan prisstegringen under perioden 1894—1913 approximativt beräknas hava uppgått till 38 % med vilka ovan erhållna procentiska stegring bör reduceras. Utförselns kvan- titativa stegring skulle sålunda belöpa sig till c:a 550 %. I betraktande av att landets totala utförsel under den nämnda perioden visade en kvantita- tiv tillväxt på 98 % (korrigerad siffra) måste vår verkstadsindustris ex- porthandel anses hava utvecklat sig med exceptionell snabbhet och styrka. Förhållandet vittnar gott om de svenska tillverkningarnas höga kvalitet, då från svenskt håll någon intensivare priskonkurrens på världsmarkna- den knappast kommit ifråga, och vår verkstadsindustri dessutom i mot- sats till de ledande industriländernas endast ägt en ofullständig och svagt organiserad försåljningsorganisation för utlandet.

För åren 1896—1912 kan utförseln i % av tillverkningen fastställas. Som uttryck för vår verkstadsindustris konkurrensförmåga i utlandet äro dessa relationstal behäftade med samma svagheter som motsva- rande tal för införselns andel av förbrukningen, då, som nämnts, i utför- selvärdena i motsats till tillverkningsvärdena även ingå frakt— och em- ballagekostnader. Beräkningen gav följande resultat:

Ar % Ar % 1896 19.9 1905 27.2 1897 19.8 1906 25.3 ' 1898 16.3 1907 25.8 1899 17.0 1908 27.2 1900 19.5 1909 32.7 1901 21.7 1910 35.7 1902 23.5 1911 42.3 1903 25.1 1912 41.7 1904 25.1

Ökningen i tillverkningen har intill sekelskiftet i stort sett varit re- lativt starkare än ökningen i utförseln, men efter nämnda tidpunkt går en från år till år ökad andel av produktionen till utlandet. Från att hava varit tämligen svagt markerad t. o. m. 1908 kan en accelererad stegring iakttagas intill år 1912, då en återgång inträder. De olika maskingrup- pernas inflytande på gestaltningen av den nu skildrade utvecklingen undersökas närmare nedan, sedan utförselns sammansättning behandlats.

Vår verkstadsindustris främsta utförselvara åren 1894 och 1913 är me- ierimaskiner. Av tabell IX framgår, att deras andel förstnämnda år uppgick till 59.3 % och år 1913 till 34.7 %. Vad de övriga maskingrup- perna beträffar kan nämnas, att slumpgruppen maskiner för ”andra ändamål” är 1894 intog 2zdra platsen med 8.1 %, metallbearbetningsma— skiner 3zdje platsen med 7 %, ångmaskiner och ångpannor 4:de med 5.7 %, sånings- och skördemaskiner inte med 2.3 %, gevär, revolvrar och

Utförseln i förhållande till tillverk— ningen.

Utförselns sammansätt— ning.

TABELL IX. UTFÖRSELNS SAMMANSÄTTNING.

' Kr. Kr. ; % % ] grupper- ”mm?-' 1894 . 1913 ' 1894 1913 pålägg" | ___—___...— Ångmaskiner och ångpannor .. .. .. 222 277 1196 456 5.7 , 2.7 ' 4 Lokomotiv .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 146 219 0.0 i 0.3 Motorer, ej elektriska .. .. .. .. .. .. 37388 9595134 10 11.8 i 2 Maskiner för: t ' uppfordring och pressning .. .. .. 21728 2069144 0.6 , 4.7 5 metallbearbetning .. .. .. .. .. .. .. 270456 990 280 7.0 ! 2.2 l 3 träbearbetning .. .. .. .. .. .. .. .. 70506 1675 010 1.8 3.8 6 pappersmasse- m. fl. industrier.. 52 395 684 3031) 1.4 1.5 sten-, ler-, cement-, glas- och torv— ' i industri .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 56 444 1367 3991) 1.5 3.1 7 kvarn-, olje-, bageri- m. fl. indu— strier.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 13 790 12 2661) 0.4 0.0 socker-, stärkelse-, jäst-, sprit- ; m. fl. industrier.. .. .. .. .. .. .. 5372 70 2131) 0.1 _ 0.2 textilindustri .. .. .. .. .. .. .. .. .. 46 283 79796 1.2 0.2 läder-, kautschuk-, lim- och hatt- , ; industri .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 4105 | 15 3621) 0.1 0.0 ' ' jordens beredning (plogar, har- ' var 0. d.) .. .. .. . .. .. .. .. .. .. 70455 416062 1.8 0.9 * 5 3 ' sådd och skörd .. .. .. .. .. .. .. .. 87 753 ! 5941904 2.3 13.4 rening av säd eller frö, såsom tröskverk m. m. .. .. .. .. .. .. 63 469 778 884 1.6 1.8 ; skördens tillgodogörande, såsom & ' rotfruktsskärare m. m. .. .. .. 6489 64123 0.2 0.1 : Mejerimaskiner . .. .. .. .. .. .. .. .. 2304 522 15 198 392 59.3 34.3 : 1 1 * Sy- och stickmaskiner .. .. .. .. .. .. 77548 174862 2.0 0.4 | 7 Gevär, revolvrar, pistoler .. .. .. .. 81670 190335 2.1 0.4 6 Vågar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ' 2) 92 555 ' 0.2 Liar m. fl. ej spec. handredskap . samt skyfflar. spadar och grepar 49 832 338584 1.3 0.8 ; Brand— och trädgårdssprutor .. .. .. 19 2913) 137021 .5 0.3 | i Kassaskåp och kassakistor .. .. .. .. 770 61347 0.0 0.1 : Järnsängar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ' — 5412 ' 0.0 j ' Maskiner för andra ändamål .. .. .. 318181 3003 7531) 8.1 6.8 | 2 4__j 1 Summa 3 880 724 44 304816 100.0 1000 i *

pistoler 6zte med 2.1 % och sy— och stickmaskiner 7:de med 2.0 %. Till- sammans representera nu nämnda 7 maskingrupper 86.5 % av verkstads- industriens totala export, och mjölkskumningsmaskiner, metallbearbet- ningsmaskiner samt ångmaskiner och ångpannor härav 72 %. År 1913 hade utförseln av motorer, ej elektriska, som år 1894 endast uppgick till 1.0 %, ryckt upp till näst främsta platsen efter mejerimaskiner med en procentsats av 21.8. Närmast följde sånings— och skördemaskiner med 13.4 % och maskiner för ”andra ändamål” med 6.8 %, vilka grupper år 1894 kommo i 5zte resp. 2:dra rummet. Gruppen maskiner för uppfor- dring och pressning erhöll under perioden en starkt ökad betydelse; det— samma gäller om ock i mindre grad maskiner för träbearbetning och för

1) Uppgiften gäller är 1911. '; Specifikation saknas. 3 I siffrorna ingå. även till sprutor apterade slangar och tillbehör.

sten-. ler-, cement—, glas- och torvindustri. Dessa maskingrupper intogo nämligen år 1913 resp. özte, 6:te och 7:de plats och deras procentiska andelar utgjorde 4.7, 3.8 och 3.1. De 7 maskingrupperna representerade 1913 tillsamman ej mindre än 87.9 % av verkstadsindustriens hela ut- försel, och av dessa 87.9 % representera mejerimaskiner, motorer samt sånings— och skördemaskiner 69.5 %.

TABELL X. PRODUKTION OCH UTFÖRSEL 1896 OCH 19133)

Utförsel Produktion Utförsel i % av Kr. . Kr. produk- Varuslag tionen 1 1896 1913 1896 1913 1896 1913 _ l 1 , ! Ångmaskiner och ångpannor 3 003 475 * 4 455 932 ' 456 544 1 196 456 15.2 29.9 :* Lokomotiv .. .. .. .. .. .. .. .. 1566 900 3320 664 | 120000 146 219 7.7 4.43 Motorer, ej elektriska .. .. 516 944 18 107 471 58 113 9 595 134 11.2 53.0 Maskiner för:

uppfordring och pressning 375 959 7 281 656 43 470 2 069 144 11.6 28.4

metallbearbetning .. .. .. 816283 4 125 069 121 969 990280 14.9 24.0 i träbearbetning .. .. .. .. .. 1 310270 4 129 429 300989 1 675010 23.0 40.6 ? pappersmassa m. fl. in- .

dustrier .. .. .. .. .. .. .. 914 439 5273 586 122780 684 3032) 13.4 13.0 '

sten-, ler-, cement-, glas- 1

och torvindustri .. .. .. 420 984 3 469 2925) 185 112 1 367 3992) 44.0* 39.4 kvarn-, olje-, bageri- m. fl. industrier .. .. .. .. .. .. 199753 356 3715) 17 273 12 2662) 8.6 3.4 socker-, stärkelse-, jäst- sprit- m. fl. industrier 1258127 480 4132) 27 941 702132) 2.2 14.6 textilindustri .. .. .. .. .. .. 174975 185 328 50 455 79796 28.8 43.1 läder-, kautschuk—, lim- och hattindustri .. .. .. 5198 33 4372) 3090 15 3622) 59.4 45.9 jordens beredning (plo- gar, harvar o. d.) .. .. .. 658152 135201 20.5 sådd och skörd.. .. .. .. .. 1 210 087 125 667 10.4 säd eller frö, såsom trösk— verk m. m. .. .. .. .. .. .. 694548 15267 729 28 492 7200 973 4.1 47.2 skördens tillgodogörande såsom rotfruktsskäran- de 111. m. .. .. .. .. .. .. 154014 8391 5.4 Mejerimaskiner .. .. .. .. .. .. 4 675 314 15 330 651 3 694 331 15 198 392 79.0 99.1 Sy- och stickmaskiner .. .. 863591 2282 997 98 633 174862 11.4 7.7 Gevär, revolvrar m. m. . .. 992238 1054 399 7400 190335 0.7 18.1 . Vågar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 122675 643 905 ' 3) 92555 '2) 14.4 Lian LI]. fl. ej spec. hand-

redskap samt skyfflar,

Spadar och grepar .. .. .. 822 457 1 713891 72 627 338584 8.8 19.8 Brand- och trädgårdsspruto 210 265 608 730 21 315 137 021 10.1 22.5 Kassaskåp och kassakistor 145 796 639 764 11 218 61 347 7.7 9.6 Järnsängar.. .. .. .. .. .. .. .. 158600 543 533 " 3) 5412 1.0

1) Gruppen maskiner för ”andra ändamål" har uteslutits, enär jämförbarhet mellan tillverkning och utförsel ej kan erhållas, emedan reparationer till stort belopp ingå i den förra. ”) Uppgiften gäller är 1911. 3) Exportsiffrorna för 1896 kunna ej erhållas.

Utförseln inom maskin— grupperna i förhållande till tillverk-

ningen.

Utförselns fördelning på skilda länder.

Utförseln i förhållande till produktionen inom de olika maskingrup- perna åren 1896 och 1913 återgives i tab. X. De erhållna relationstalen äro något för höga emedan, som nyss nämnts, tillverknings- och utförsel- värdena ej äro fullt jämförbara med varandra, men böra så tillvida vara av intresse, som de visa, vilka av vår verkstadsindustris produkter, som allt sedan dess genombrottsår haft en relativt betydande utlandsmarknad och huru landvinningar och tillbakagång i exporthänseende fördelat sig på tillverkningar av skilda slag under perioden 1896—1913.

Verkstadsindustriens mest utpräglade exportartikel är separatorer, vars utförsel de nämnda åren utgjorde 79 och 99.1 % av produktionen. En stark utförsel i förhållande till produktionen företedde även gruppen maskiner för läder-, kautschuk- m. fl. industrier. Relationstalen voro här 59.4 och 45.9 %. Anmärkas bör dock, att tillverkningen bägge åren var obetydlig; ej mindre än 98 % av det inhemska behovet täcktes där- jämte genom införsel (se tab. VI). Av övriga maskingrupper med jäm- förelsevis höga relationstal kan nämnas lantbruksmaskiner (11 och 47.2 %), maskiner för sten-, ler-, glas-, cement- och torvindustri (44 och 39.4 %), maskiner för textilindustri (28.8 och 43.1 %) och träbearbetnings- maskiner (23 och 40.6 %). Lägst på skalan stå järnsängar, vars utförsel år 1913 endast belöpte sig till 1 % av tillverkningen. En obetydlig ut- landsmarknad i förhållande till inlandsmarknaden ägde därjämte loko- motiv, maskiner för kvarn-, olje-, bageri- m. fl. industrier samt sy- och stickmaskiner såväl 1896 som 1913. .

Förskjutningarna i utförselns andel av tillverkningen inneburo för samtliga grupper utom fem en ökning. De fem grupper, för vilka en re- lativ tillbakagång kunde konstateras voro: lokomotiv, maskiner för sten-, ler-, cement-, glas- och torvindustri, maskiner för kvarn-, olje-, bageri- m. fl. industrier, maskiner för läder-, kautschuk— m fl. industrier samt sy- och stickmaskiner tillverkningar, som bortsett från maskiner för sten—, ler-, glas-, cement- och torvindustrier samt maskiner för läder-, kautschuk m. fl. industrier överhuvud hade en obetydlig utlandsmarknad i förhållande till produktionen. Vad åter grupperna med ökade rela- tionstal 1913 beträffar, kan den starkaste stegringen konstateras för gruppen skjutvapen, maskiner för socker-, stärkelse— m. fl. industrier, motorer, lantbruksmaskiner samt kassaskåp och kassakistor.

Utförselns fördelning på skilda länder åren 1907 och 1913 återfinnes i tabell XI. Jämförbara siffror från tiden före och efter 1905 kunna ej erhållas, emedan uppgifterna före 1905, i motsats till de som stå till buds efter denna tidpunkt, ej gälla försäljningsland utan första loss- ningsort i utlandet.

De största posterna i tabellen ovan gälla våra närmaste grannländer, särskilt Ryssland. År 1907 utgjorde sålunda den sammanlagda utförseln till Ryssland, Tyska riket, Finland, Norge och Danmark c:a 75 % av utförseln i sin helhet. Motsvarande tal för samma länder år 1913 var c:a 64 %. Bortsett från Danmark, vars plats år 1907 som den 5:te i ordningen bland vår maskinindustris utländska avnämare intagits av Frankrike år 1913, voro nämnda länder ännu sistnämnda år våra främ- sta exportmarknader. Vår maskinexport till utomeuropeiska länder hade under perioden undergått en ej obetydlig ökning från 9.3 % 1907 till 15.4 % 1913.

TABELL XI. UTFÖRSELNS FÖRDELNING MED HÄNSYN TILL

FÖRSÄLJNINGSLAND. .. . Utförsel i % av & Utforsel 1 kr. hela utförseln Försäljningsland ' > 1907 1913 1907 1913 l i Norge .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1831220 5047 972 8.5 10.7 5 Finland .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 3682 303 3380 695 17.1 7.1 ! Ryssland .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 5073 417 14 475 875 23.7 30.6 * Danmark .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1533 974 2401798 7.1 5.1 ; Tyska riket . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 4027 909 5077 706 - 18.8 10.7 i Nederländerna .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 209 436 949 735 1.0 2.0 Belgien .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 460 684 545 760 2.1 1.2 ; Storbritannien .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 852309 2497 572 4.0 5.8 Frankrike .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 759723 3287 784 3.5 6.9 ; Italien .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 114 932 599114 0.5 1.3 Schweiz .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 43 330 108491 0.2 0.2 ; Osterrike .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 470634 1468 924 2.2 3.1 , Rumänien .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2404 174027 0.0 0.4 ;, Brittiska Sydafrika .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 135562 199013 0.6 0.4 3_ Kina .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 26340 373188 0.1 0.8 , Japan .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 26306 305085 0.1 0.6' 1 Amerikas Förenta Stater .. .. .. .. .. .. .. 220759 1374 916 1.0 2.9 j Mexiko .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 350 198188 0.0 0.4 . Brasilien.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 50515 147 649 0.2 0.3 å Argentina .. .. .. .. ,. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 362051 1042 238 1.7 2.2 Australien .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1200593 2212338 5.6 4.7 ' Övriga länder .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 428042 1448 243 2.0 3.1

Summa 21512753 | 47 316311 | 1000 | 1000

Ovan har visats att den sammanlagda utförseln år 1913 av 7 maskin- grupper, nämligen mejerimaskiner, motorer, sånings- och skördema— skiner, maskiner för ”andra ändamål” maskiner för uppfordring och pressning, träbearbetningsmaskiner och maskiner för sten-, ler-, ce- ment-, glas- och torvindustri, uppgick till 98 % av utförseln i sin helhet. En blick på tab. XII visar, att den största utförselposten inom var och en av dessa maskingrupper med undantag av gruppen maskiner för andra än- damål gällde Ryssland. För maskiner hörande till sistnämnda grupp var Tyskland vår största avnämare.

Uppmärksammas utförselns fördelning på skilda länder för de ma- skingrupper som med de största andelarna ingå i utförseln nämligen mejerimaskiner, motorer samt sånings- och skördemaskiner, visar ta- bellen, att Tyskland, Australien, Frankrike och Österrike närmast efter Ryssland äro de största köparna av separatorer, att vår motorexport gäller, förutom Ryssland, främst Norge, Storbritannien, Tyskland och Frankrike samt att sånings- och skördemaskiner funnit sina främsta utländska marknader i Ryssland, Norge, Finland och Danmark. An— märkningsvärt är därjämte, att vår motorindustri år 1913 kunde uppvisa en ej föraktlig export på de för svensk företagsamhet helt nya markna- derna i Ostasien samt Central- och Sydamerika.

Ulförseln inom viktigare maskingrup— per fördelade på skilda län- der.

TABELL XII. UTFÖRSELN AV VISSA VIKTIGARE MASKINSLAG ÅR 1913, MED HÄNSYN TILL FÖRSÄLJNINGSLAND.

_———————————_——__——____—_—

Försälj nin gsland

Norge .. .. .. Finland Ryssland Danmark .. .. .. Tyska riket .. .. Nederländerna Belgien .. .. .. Storbritannien Frankrike .. .. Italien .. .. .. .. Österrike Rumänien .. .. .. .. .. .. .. Brittiska Sydafrika Kina . Japan .. .. .. .. .. .. .. .. Amerikas Förenta Stater Mexiko .. .. .. .. .. Västindiska öarna Argentina .. Australien .. .. .. .. .. .. .. .. Övriga länder ..

1) Siffrorna gälla. år 1911.

Summa

Mejeri- maskiner

612 047 652 964 4 346 756 202 490 2 828 833 192 752 168 264 569 274 1 403 554 213 128 1 051 622 141 154

4568 396 447

_ | 122 153 202 246

1 897 419 192 722

15 198 392

Motorer, ej elektriska

Kr.

1 150 896 368 930 3 099 598 295 408 532 715 383 816 100 684 790 393 448 366 196 880 185 723 155 569 17 563 330 023 213 457 93 753 162 855 122 153 301 816 130 849 513 687 9 595 134

Maskiner för sådd

och skörd

Kr. 943 894 852 652 2 866 533 720 464 188 024 14 625 500

2 920

25 979

132 1 735

324446 5 941 904

l

Maskiner för uppfor- dring och pressning

Kr. 418 742 241 824 ' 666 384 177 764 34 342 20 487 38 072 64 014 77 417 46 115 31 720 450

8 729

12 910 50 1 787

167 289 4 168 56 880 '

Maskiner för träbear-

2 069 144

Maskiner för sten-, ler-, cement-, glas— och torvindustri Kr. 1) Maskiner för andra

betning ändamål

Kr. Kr. 1)

222 159 241 182 515 511 27 885 ; 208 711 112 748 13 989 141 796 64 492 | 130 625 86 281 438 466 223 891 169 873 6 365 34 124 53 645 29 843 14 575 l 9 675

1 493 '

3 450

230 102

82 508 215 874 138 190 566 917 70 070 107 696

466 110

5 970 23 418

160 5 — 41 327 48 073 182 048

10470 , 4 891 ?

2 865

46 742 91 751 26 829 82 839

43 971 101660 l 162159 1675 010 . 1367 399 | 3003 753;

388 974 153 588 i

_180 ,

]. 45294171 l 800863

Summa l utförsel

3708 465 * 2526 341 3 12149122 5 * 1786092

463 329 2 011 016 , 2 515 760 1 624 286 , 1 308 260 . 157 512 172 971 ? 330 023 & 272 262 ; 723 236 , 175 112 . 244306 . 814 734 2 142 104 l 1 395 525

38 850 736 ?

VI. Driftkoncentrationen inom den mekaniska verkstads— industrien.

I den numera mycket livliga diskussionen om höjandet av var industris konkurrensförmåga intager problemet om driftkoncentrationen en central plats. I synnerhet torde denna fråga vara av betydelse för verkstads- industrien i Sverige, som i särskild grad lider av en starkt splittrad och svagt finansierad tillverkning. Bland verkstadsindustriens egna måls— män hava de framträdande bristerna härutinnan för svensk industris vidkommande länge uppmärksammats, men dock utan att avsätta anmärk- ningsvärda resultat. Visserligen hava sammanslagningar av företag sär— skilt under senare år förekommit, men de hava icke alltid varit förenade med en koncentration av driften. Den mera smidiga utväg, som utbyte av tillverkningar mellan företag erbjuder, har man därjämte i ett fåtal fall begagnat, men intresset härför synes i allmänhet icke vara stort.

Det statistiska material över driftkoncentrationen inom svensk verk- stadsindustri, som förebringas i det följande, återfinnes i huvudsak i pro— fessor N. Wohlins undersökning över driftkoncentrationen inom svensk fabriksindustrif) Jämförande översikter över koncentrationen inom dansk, tysk och amerikansk verkstadsindustri hava tillfogats.

I enlighet med den i svensk officiell industristatistik brukliga metoden under nedan studerade tidsskede äro i de följande tabellerna företagen ej behandlade såsom enheter utan uppdelade på fabriksklasser efter till- verkningens art.

Driftkoncentrationen har beräknats på så sätt, att verkstäderna åren 1896 och 1912 indelats i storleksgrupper dels efter tillverkningsvärde, dels efter arbetareantal. Förskjutningen från det ena året till det andra i dessa gruppers tillverkningsvärde. antal företag och antal arbetare varvid i sista fallet arbetarantalet varit indelningsgrund -— har ansetts utgöra ett mått på driftens koncentration.

Varken tillverkningsvärdet eller arbetarantalet äro emellertid oklan- derliga mätare av driftkoncentrationen. I tider av fallande penningevärde blir sålunda tillverkningsvärdet olämpligt som grund för gruppindelning och som mätare av driftkoncentrationen en i föreliggande undersök- ning framträdande olägenhet, enär penningevärdet från mitten av 1890-

1) Nils Wohlin: Driftkoncentrationen i svensk fabriksindustri, Stockholm 1915.

talet intill världskrigets utbrott undergick en ganska betydlig ändring. En reell tillbakagång i en verkstads tillverkning redovisas därför ej i sin fulla omfattning eller maskeras helt och en stegring av produktionen framstår som större, än den i verkligheten varit. Begagnar man åter arbetarantalet som mått på driftkoncentrationen, leder detta såtillvida till missvisande resultat som en produktionsökning inom en större verkstad i stor utsträckning åstadkommes genom en fortgående modernisering av de maskinella anordningarna och förbättringar i arbetets organisation, men icke i första hand genom en ökning av arbetarantalet, under det att inom de små vanligen med reparationsarbeten sysselsatta verkstä- derna en produktionsökning oftast är resultatet av ett ökat antal arbe- tare. Har en driftkoncentration ägt rum, framstår denna under sådana omständigheter såsom mindre, än den i verkligheten varit, emedan de medelstora och mindre verkstäderna statistiskt erhållit en relativt ökad betydelse eller förete en relativt mindre tillbakagång, än som motsvarar det verkliga förloppet. Oberoende av indelningsgrund vidlåder emellertid ännu en svaghet den bild som på angivet sätt erhålles av driftkoncentra— tionen. Det låter nämligen tänka sig, att en del av de större verkstäderna äro starkt mångsysslande vilket även faktiskt varit fallet i betydande utsträckning i Sverige och därför tillverka varje varuslag i mindre skala än en mindre verkstad, som strängt specialiserat sin tillverkning. En större eller mindre ansvällning av det procentiska tillverkningsvärdet eller det procentiska arbetarantalet inom de storleksgrupper, som omfatta de största verkstäderna, utsäger därför strängt taget föga eller intet om driftens utveckling ur produktivitetssynpunkt, vilket dock ett studium av driftkoncentrationen i första hand åsyftar. En fullständig bild av drif- tens koncentration kan för verkstadsindustriens vidkommande därför endast erhållas genom en kompletterande undersökning av specialise— ringens utveckling. En sådan undersökning har även gjorts i det följande.

I nedanstående tablå äro de mekaniska verkstädernas tillverknings- värden åren 1896 och 1912 grupperade i storleksklasser med tillverk— ningsvärdet som indelningsgrund. Översikten återger resp. gruppers till- verkningsvärde i absoluta tal och i % av verkstadsindustriens hela till— verkningsvärde.

Ett studium av tablån ger vid handen, att de större verkstäderna, till vilka lämpligen kunna räknas sådana, vilkas tillverkning översteg 500 000 kr., under de ifrågavarande åren bidrogo med avsevärt olika procentan- delar till verkstadsindustriens totala produktionsresultat. År 1896 uppgick dessa verkstäders produktion till 49.1 %, år 1912 hade den stigit till 65.2 %. I betraktande av att penningevärdet avsevärt sjönk under perioden, vittna dessa siffror om att driftkoncentrationen var skäligen svag. Stor— driftens ökade relativa betydelse sistnämnda år kom till stånd på be- kostnad såväl av den medelstora driften som smådriften. Räknas till den förra kategorien sådana verkstäder, vilkas produktion översteg 50000 kr. men ej 500000 kr., och till den senare alltså verkstäder med en till- verkning under 50 000 kronors värde, framgår att dessa grupper är 1896 hade en tillverkning, som uppgick till 41.7 resp. 9.1 % av den totala, men år 1912 till 29 resp. 5.9 %.

De nyss återgivna siffrorna giva dock en ofullständig bild av huru driften koncentrerats under perioden. Ökningen i storverkstädernas pro- duktionsandel från 1896 till 1912 kan nämligen hava försiggått såväl

År

1896 1912

TABELL XIII. TILLVERKNINGENS STORLEK INOM OLIKA STORLEKSGRUPPER AV VERKSTÄDER.

10

t. o. m.

Tillverkningsvärde 1

10—25

25—50

50—100

100—250 250—500

Absoluta tal

390 498 423 634

1 004 013 1 651 990 1 493 693 3 757 459

1896 1912

1.2 0.4 3.2 1.7

i !

2 171 632 5 127 029 6 507 715 11 598 933

4533 917 11 739 113

Procentta

6.9 5.2

20.5 11.8 14.3 12.0

1

1000-tal kronor

500—750 750—1000 1000 ;

1 027 516 3 561 974 11 003 180 I 7 049 291 3 397 841 53 633 466 |

!

————_=——_____—_—__—____—_———_

Summa

tillverknings-

värde

31 694 138 98 378 756

3.2 11.2 34.7 7.2 3.5 54.5 100 100

under en minskning som en ökning-av dessa verkstäders antal. Voro nämnda verkstäder under det senare året färre än under det förra, måste givetvis driftkoncentrationen hava varit mera utpräglad, än om förhål— landet varit omvänt. Till belysande av denna fråga har nedan sammanställts antalet verk- städer inom varje grupp och deras fördelning på grupperna i % av hela antalet under åren 1896 och 1912.

ANTAL VERKSTÄDER 1896 OCH 1912.

Verkstäder med tillverkningsvärde i 1 OOO-tal kronor av

Summa

År fabriker t. 0. 111. -. ' 50— 100— 250— 500— 750— över 10 10"2”25_50' 100 250 500 750 1000 1000

___—___—

Antal verkstäder: Absoluta tal

1896 95 59 42 30 45 131 2 4 6 296 1912 64 95 103 71 73 34 [ml 4 26| 482

Antal verkstäder: Procenttal

1896 32.1 19.9 14.2 10.1 15.2 4.4 0.7 1.4 2.0 100 1912 13.3 19.7 21.4 14.7 15.1 7.1 2.5 0.8 5.4 100

|

Av tablån framgår, att förhållandet mellan antalet små, medelstora och stora verkstäder, såsom dessa tidigare begränsats, under perioden för- skjutit sig så att de medelstora och stora verkstäderna relativt stego i antal på bekostnad av de små. De sistnämnda utgjorde sålunda 1896 66.2 % men 1912 54.4 % av samtliga. Procenttalen för de medelstora verkstäderna voro i nyss nämnd ordning 29.7 och 36.9 samt för de stora 4.1 och 8.7.

I detta sammanhang synes en fråga, vars besvarande har en viss betydelse vid bedömandet av driftkoncentrationens omfång böra något beröras. Har tillkomsten av 194 nya verkstäder under perioden minskat tillverkningsvärdet per verkstad?

I den mån medeltillverkningsvärdet per verkstad inom var och en av de tre verkstadskategorierna kan giva en bild av verkligheten har, som synes av nedanstående sammanställning, tillverkningens fördelning på

Medeltillverkning per verkstad Storleksgrupper i kronor Tillverkning i 1000-tal kr. _

1896 1912 _________________________—-— i 'r. o. m. 50 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 14735 22263

510—500 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. 151287 159916 l Över 500 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1299389 1520210

ett större antal företag är 1912 än år 1896 icke medfört nämnda resultat; inom alla storleksgrupperna kan i stället en stegring i tillverknings— värdet per verkstad konstateras, dock obetydlig inom de medelstora och större.

Sammanfattas det sagda, kan sålunda konstateras, att den tidigare på- visade ansvällningen i de stora verkstädernas andel av det totala till- verkningsvärdet på bekostnad av de medelstoras och mindres framför allt kommit till stånd genom att verkstädernas antal inom denna storleks- kategori starkt ökats. Jämfört med verkstadsantalets relativa ökning inom övriga storleksgrupper visade sig stegringen störst inom denna grupp. Visserligen gick denna ökning av de stora verkstädernas antal jämsides med en tillväxt i deras medelstorlek, men denna tillväxt var dock ej större än att varje särskild verkstads genomsnittliga andel i det totala tillverkningsvärdet 1912 hade nedgått till 1/3 av motsvarande andel 1896.

Slutsatsen med avseende å driftkoncentrationens utveckling under den studerade perioden blir, att densamma i belysning av antalet verkstäder och deras fördelning på skilda storlekskategorier framstår svagare, än vad siffrorna över tillverkningsvärdets förskjutning inom storleksgrup- perna kunna giva anledning att förmoda.

Väljes arbetarantalet till grund för gruppsindelningen, framgår drift- koncentrationens utveckling, i den mån denna kommer till synes i ar— betarantalet i varje grupp, av följande översikt.

ANTAL ARBETARE 1896 OCH 1912.

Verkstäder med ett arbetarantal av

År __an,"f1m , , ___—_Ä Summa * ' - .. betare . t.o.m. 51— 101— *1 201— 601— over " * 10 1140 ”#50 100 200 : 500 1000 1000! | 1 , Antal arbetare: Absoluta antalet & 3 i.

| 1

1896 338 565 1 886 2 981 3 159 3 913 3 487 16 239 i 1912 I 963 1 362 2 839 3 612 3 520 4 464 4 585 1 028 22 373 ? Antal arbetare: Procenttal ! 1896 2.1 3.4 11.6 ! 18.4 19.4 1 24.1 21.5 —— ! 100 .» 1912 4.3 6.1 ' 12.7 ;] 16.1 15.7 ; 20.0 20.5 4.6 ! 100 ' 1 l

Man finner, att de mindre verkstäderna — t. o. m. 50 arbetare —-— sys- selsatte proportionsvis färre arbetare år 1896 än år 1912. Förstnämnda år arbetade inom dessa verkstäder 17.1 % av verkstadsindustriens hela arbetarestook, sistnämnda år hade motsvarande procenttal stigit till 23.1 %. Första gruppen i tablån och antagligen de flesta verkstäderna i föl- jande grupp torde vara rena reparationsverkstäder och sålunda av un- derordnad betydelse för vår maskinindustri. Den tredje gruppens verk- städer torde i regel hava en tämligen kontinuerlig tillverkning av ma- skiner. Dessa minsta bland maskinproducerande verkstäder i egentlig

mening uppvisa en relativt mindre procentuell ökning i arbetarantalet än de bägge förstnämnda grupperna, nämligen från 11.6 % år 1896 till 12.7 % år 1912.

Begränsas de medelstora verkstäderna till sådana som sysselsatte 50— 200 arbetare, framgår att deras procentuella andel av hela arbetaran- talet år 1896 utgjorde 37.8 % och år 1912 31.8 %. En relativ tillbakagång kan även konstateras för än större verkstäder med ett arbetarantal från 201—500. Mot en procentandel av 24.1 år 1896 svarade år 1912 en andel av 20 %. Verkstäder med över 500 arbetare sysselsatte 1896 21.5 % av samtliga arbetare, år 1912 hade denna andel stigit till 25.1.

Enligt de nyss anförda siffrorna skulle sålunda någon nämnvärd kon— centration av driften under perioden 1896—1912 ej hava förekommit. Verkstäder med 50—500 arbetare sysselsatte nämligen ett relativt färre antal arbetare år 1912 än år 1896, samtidigt ökades relativt anspråken på arbetskraft från de mindre verkstädernas och storverkstädernas sida, och den största andelen av de medelstoras förlust gick därvid till den lilla industrien.

I överensstämmelse med detta resultat bör verkstadsantalets fördelning på skilda storleksgrupper hava undergått en motsvarande förskjutning eller med andra ord de minsta verkstäderna utgöra en större andel av hela verkstadsantalet och de medelstora en mindre är 1912 än är 1896. Följande översikt, där antalet verkstäder åren 1896 och 1912 indelats ef— ter arbetarantal, bekräftar att detta i stort sett var förhållandet.

ANTAL VERKSTÄDER 1896 OCH 1912.

Verkstäder med ett arbetarantal av 51

År Summa t.o.m. 11_20 21_50 51— 101— 201 501— över fabnker 10 100 200 500— 1000 1000 , . 1 H ___—___— Absoluta antalet & 1896 84 44 70 | 46 25 19 8 _ '1 296 i | . 1912 168 94 | 100 | 57 31 E; 24 7 1 482 ; . . - __ - _.--_ -.L,.---..-__.,..-_. . ., i F 3 r (1 e 1 n i n g i % * ! :* 1 - , 1 1896 28.4 14.9 23.5 ;: 15.4 3.4 3! 6.4 2.7 i _ lf 100 1912 34.9 19.5 4 20.7 4” 11.3 6.4 6 5.0 ' 1.5 f 03 f 100

l |

Den enda avvikelse som förekommer, förete verkstäder med 21—50 arbetare, i det att deras antal gick relativt tillbaka är 1912, under det att antalet sysselsatta arbetare relativt ökades.

Den bild av driftkoncentrationens utveckling från 1896 till 1912, som erhålles när arbetarantalet väljes till indelningsgrund, är sålunda en helt annan, än den som framkommer, då tillverkningsvärdet lägges till grund. Som tidigare antytts förklaras förhållandet av att produktions— ökningen inom småverkstäderna i stor utsträckning måste försiggå ge-

nom en ökning av arbetarantalet. på grund av driftens begränsade om- fattning och den blandade tillverkningens natur, under det att produk- tionsökningen inom de medelstora och större verkstäderna bäst kommer till stånd genom en ökad användning av kapital i form av maskiner m. m. och först i andra hand genom anställande av nya arbetare. En relativ stegring i de medelstora och större verkstädernas tillverkning och en re- lativ minskning i småverkstädernas kan sålunda väl stå tillsamman med en relativ ansvällning av de sistnämnda resp. minskning av de först- nämndas arbetareantal.

Uppmärksammas bör även att de s. k. hopsättningsverkstäderna med all sannolikhet ökats i antal under undersökningsperioden. Dessa verk- städer uppvisa ett mycket högt tillverkningsvärde i förhållande till ar- betarantalet. Tages arbetarantalet till indelningsgrund faller en sådan verkstad i flesta fall inom de mindre verkstädernas grupper, utgår man däremot från tillverkningsvärdet vid gruppindelningen, återfinnas dessa verkstäder högre upp på storleksskalan.

I viss mån bekräftar det erhållna resultatet, att driftkoncentrationen under perioden var obetydlig, ty även med hänsyn tagen till att medel- stora och större verkstäder begagna jämförelsevis färre arbetare och mera kapital per enhet tillverkad vara än de små verkstäderna, tyder dock den relativa ökningen av antalet arbetare inom de minsta verk- städerna på att den relativa produktionsökningen inom de medelstora och större verkstäderna dock var proportionsvis obetydlig, så mycket mer som de större verkstädernas antal ökades betydligt, och således produktionsökningen icke skedde under iakttagande av den möjlighet till besparing av arbetskraft som faktiskt förelåg. Det bör dock anmärkas, att en relativ tillbakagång i arbetarantal ej torde hava förekommit bland de allra största verkstäderna.

Till belysning av driftkoncentrationens utveckling i utlandet må föl— jande uppgifter över arbetarantalets procentiska fördelning på skilda storleksgrupper av verkstäder anföras. Antalet sysselsatta arbetare har härvid valts till indelningsgrund. För att underlätta jämförbarheten upp- repas motsvarande tal för de svenska verkstäderna. Läget i Danmark framgår av följande tablå.

1—20 arb. 21410 arb. 131—100 arb. Över 100 arb. 1896 ! 1912 1896 1912 | 1896 ! 1912 1896 ! 1912 I Sverige .. .. .. 5.5 ! 10.4 ! 11.6 ! 12.7 ! 18.4 ! 16.1 65.0 ! 60.3 | Danmark _. __| 22.: ! 29.5 11" 17.0 ! 14.1 1)! 28.2 ! 14.8 1) 32.0 , 41.3 i)!

De danska siffrorna giva intryck av en starkt splittrad verkstadsin- dustri, vars utveckling karaktäriseras av smådriftens och den större driftens ökade betydelse på den medelstora driftens (51—100 arb.) be- kostnad. De stora verkstäderna ökade sin betydelse, efter arbetarantal räknat, mera än småföretagen. De svenska siffrorna innebära icke en utveckling mot ökad splittring av produktionen, 1 trots av att det pro-

i) Gäller år 1914.

centiska arbetareantalet sjunkit inom företag med mer än 100 arbetare; faktiskt hade en om än obetydlig koncentration av driften försiggått. Då de danska siffrorna. kunna antagas gälla under samma förutsättningar som de svenska, bör driftkoncentrationen i den organisatoriskt sett fort- farande svaga danska verkstadsindustrien dock hava varit anmärknings— värt stark.

Arbetarantalets procentiska fördelning på skilda storleksgrupper i Sverige 1912, i Tyskland 1907 och Förenta Staterna 1910 de enda upp-

gifter av intresse som kunnat erhållas —— har sammanställts i följande tablå.

! 501; Över

År 1—20 21—50 51—100 !101—500 1000 1000

Sverige .. .. .. .. .. 1912 10.4 ! 12.7 16.1 ! 35.7 ! 20.0 ! 4.6 Tysklandi) .. .. .. .. 1907 4.8 2) 10.1 11.6 ' 36.4 16.9 ! 20.3 ! Förenta Staterna3) .. 1910 2.0 3.0 4.7 ! 33.4 26.2 ! 30.6

Tydligen har man i Sverige icke lyckats koncentrera driften i samma- omfattning som i Förenta Staterna och Tyskland. Sålunda sysselsatte verkstäder med högst 50 arbetare i Sverige 23.1 % av verkstadsindustriens hela arbetarstam, i Tyskland 14.9 % och i Förenta Staterna 5 %. Upp- märksammas verkstäder med 500 arbetare och därutöver återfinnas inom dessa i Sverige 25.1 %, i Tyskland 37.2 % och i Förenta Staterna 56.8 % av samtliga arbetare.

*) Uppgifterna gälla grupperna: Maschinen und Apparate, Mählenbau, Wagenbau och Verfärtigung von Schusswaffen.

') Siffran gäller fabriker med 11—20 arbetare. :) Uppgifterna gälla verkstäder för tillverkning av Agricultural implements, Cars and general shop construction, Firearms, Iron and steel, bolts, nuts, washers, Iron and steel, doors and shutters, Lokomotives, Pumps, Sewing machines.

VII. Tillverkningens specialisering.

I föregående kapitel har framhållits, att ett studium av enbart driftkon— centrationen inom verkstadsindustrien, i den betydelse begreppet här fattats, icke kan giva en fullständig bild av»tillverkningens koncentration. Anledningen härtill är, att arbetsmaskinernas art möjliggör en produk— tion inom ett mycket vidsträckt fält av fabrikat, varav följer att en ut- veckling i riktning mot större verkstadsenheter icke nödvändigtvis be- höver innebära en koncentration i tillverkningen av de särskilda varu— slagen. Vår verkstadsindustri erbjuder talrika exempel på verkstäder, som vuxit i storlek, därför att ständigt nya tillverkningar upptagits, var och en i relativt liten skala. I den mån den ökade tillverkningen inom ett företag fördelas på oförändrade eller relativt svagt stegrade allmänna omkostnader, har visserligen en driftkoncentration av detta slag inne- burit en stegring i tillverkningens produktivitet, men denna omstän- dighet torde vara av föga betydelse och kan inom verkstadsindustrien i regel ej uppväga nackdelarna av mångsyssleriet (se sid. 24).

Det bör dock kanske anmärkas, att i en del fall en tillverkning av en mängd olika slag av maskiner vid samma verkstad både ur ekonomiska och andra synpunkter är önskvärd och ofta nödvändig. Den moderna framställningen av vissa varor sker nämligen icke sällan medelst ett system av specialmaskiner, baserade på en viss patenterad tillverknings- metod av varan ifråga (t. ex. skotillverkning efter Goodyear-systemet). Dessa Specialmaskiner inom ett system tillverkas ofta fördelaktigast av samma företag, emedan de till sin konstruktion äro beroende av var- andra. Som bekant förekomma även fall, då ett företag åtager sig be- ställningar å ett industriföretags hela tekniska utrustning (exempelvis den maskinella delen av en pappersbruksanläggning, gasverksanlägg- ningar, elektricitetsverk och vattenverk), emedan kunden finner det be- kvämare att överlåta beställningen till en enda firma, och denna där- jämte är i stånd att lämna bättre garanti för att systemet funktionerar tillfyllest på alla punkter än flera för varandra främmande firmor, som delat beställningen mellan sig, skulle kunnat.

I den statistiska överblicken av tillverkningens specialisering avviker gruppindelningen från den gängse, så till vida som gruppen ångpannor och ångmaskiner uppdelats i ångpannor, lokomobiler, ångmaskiner inkl. ångturbiner och grupperna kassaskåp, järnsängar, järnkonstruktioner och diverse maskingods och reparationer ej medtagits, på grund av bl. a. det tillgängliga primärmaterialets beskaffenhet. I statistiken över de olika grader av mångsyssleri som förekomma inom verkstadsindustrien, ingår dock gruppen diverse maskingods och reparationer. Med avseende

å begreppet specialföretag gäller därjämte att ett sådant ansetts föreligga, försåvitt 75 proc. eller mera av dess tillverkning fallit inom en enda ma- skingrupp.

Icke desto mindre torde en del betydande specialtillverkningar inom storföretag här ej hava medtagits, enär nämnda minimiandel ej uppnåtts. Exempel på sådana företag utgöra J. & C. G. Bolinders mekaniska verk- stadsaktiebolag, Stockholm, A.-B. Huskvarna vapenfabriker, Munktells mekaniska verkstadsaktiebolag, Eskilstuna, som äga stora moderna spe— cialverkstäder, vilkas produktion torde vara större än någon av special— företagens i motsvarande branscher (se vidare noten på sid. 134 i del II). Å andra sidan kunna dock icke alltid verkstäder med en tillverkning, som huvudsakligen faller inom en enda maskingrupp, betraktas som spe— cialverkstäder. Det visar sig nämligen att 1897 hade 61 och 1912 114 av dessa verkstäder tillverkningar, som sorterade under gruppen ”Diverse maskingods och reparationen]; 44 resp. 68 av dessa nådde ett tillverk- ningsvärde av högst 50000 kr. per år och torde sannolikt vara rena re- parationsverkstäder, under det att de återstående 17 resp. 46 sysslade med såväl reparationer som tillverkning av diverse maskiner och ma— skindelar. En tillförlitligare uppgift på verkstäder med något så när specialiserad tillverkning erhålles därför, om samtliga verkstäder med en tillverkning fallande inom gruppen ”Diverse maskingods och re- parationer” ej betraktas som specialverkstäder. Vid fastställandet av specialtillverkningens omfång har därför bortsetts från nämnda grupp.

I bil. VI belyses utvecklingen genom en jämförelse mellan ställningen år 1897, det första år för vilket användbart primärmaterial finnes till— gängligt, samt 1904 och 1912. Siffrorna omfatta de skilda maskingrupper— nas specialiserade tillverkning och antalet företag, varjämte fördelning på fem storleksgrupper genomförts och maskingruppernas tillverkning pro- centiskt fördelats på storleksgrupperna.

För vinnande av bättre överblick beröra kommentarerna i det följande dock endast läget vid undersökningsperiodens början och slut.

En första överblick av siffermaterialet ger vid handen, att år 1897 39 företag) av 236 eller 16.5 % och år 1912 150 av 472 eller 31.8 % kunde betraktas som specialföretag, om man därmed förstår företag, vilkas till- verkning till tre fjärdedelar eller mera förlagts inom en av de i tabellen angivna grupperna. Övriga, icke så långt specialiserade företag med till- verkningar fallande inom ytterligare en maskingrupp voro 1897 27 och 1912 70 eller 11.4 resp. 14.8 % av samtliga. Motsvarande relativtal för sådana företag med 3, 4, 5, 6 eller flera tillverkningar utgjorde:

3 4 5 1 6 Mer än 6 År tillverk- tillverk- tillverk- , tillverk— tillverk— ningar ningar ningar | ningar ningar 1897 .. .. .. .. .. .. .. 11.0 8.5 I 9.8 i 3.8 ! 13.1 1912 .. .. 8.5 7.8 I 4.2 | 4.2 1 4.5

Den tämligen kraftiga "absoluta och relativa ökningen i specialverk— städernas antal motsvaras av en betydlig stegring i deras sammanlagda tillverkningsvärde. Detta belöpte sig nämligen 1897 till 7.9 milj. kr.,

1) I motsats till förfarandet i den officiella industristatistiken vid nämnda tidpunkt hava företagen här behandlats som enheter, på grund av primärmaterialets beskaffenhet.

eller 34.7 % av hela verkstadsindustriens tillverkningsvärde, men år 1912 till 46.8 milj. kr. eller 64.6 %. De kraftigaste bidragen till denna stegring lämnade den under tiden till stor-industriella dimensioner ut— vecklade tillverkningen av separatorer och explosionsmotorer samt den starkt ökade produktionen av sånings- och skördemaskiner.

Vad specialverkstädernas storlek och utvecklingen i detta avseende från 1897 t. o. m. 1912 beträffar, kan en förskjutning i gynnsam riktning iakttagas. År 1897 hade sålunda 35 av de 39 specialföretagen tillverk- ningsvärden, som understego 250 tusen kr., och 4 som överstego detta belopp. År 1912 åter hade 115 av 150 företag tillverkningsvärden mindre än 250 tusen kr., under det att av de 85 återstående dessa lågo för 19 mellan 250 och 750 tusen kr. och för 16 över 750 tusen kr.

Specialtillverkningens fördelning nyssnämnda år efter värde räknat framgår av följande sammanställning.

___—+, .._.. ", ,._.I._ . Å t. o. m. 50 000 > 50 000—250 000 250 000—750 000! Over 750000 ” Summa 1" , Kr. % Kr. % Kr. % Kr. % Kr. % 1897 223 141 2.8 1 507 223 19.2 727 920 | 9.3 5 395 828 68.7 7 854 112 100 1912 1 475 556 3.2 5 765 679 12.3 7 853 134 | 168 31 680 377 67.7 46 774 746 100 ,

Specialtillverkningen år 1897 var visserligen i jämförelse med den— sammas omfattning år 1912 obetydlig, men dock relativt koncentrerad, i det att de 68.7 % av tillverkningen, som falla inom storleksgruppen över 750 000 kr., voro fördelade på endast 2 företag, varav ett tillverkade se— paratorer (4.5 milj. kr.) och ett lokomotiv (0.88 milj. kr.) Den återstående delen av produktionen härstammade alltså från 37 verkstäder. Läget är 1912 representerade att enbart döma efter siffrorna näppeligen ett framsteg med avseende å driftens koncentration. Antalet specialföre- tag med ett tillverkningsvärde över 750000 voro nämligen 16 med ett sammanlagt tillverkningsvärde av 67.7 % av hela specialtillverkningen. Man får dock ej glömma, att övergången till denna inom det stora fler— talet tillverkningar just försiggick under perioden 1897—1912, och så till vida är ju ett framsteg att notera, även om den specialiserade till- verkningens ökning ej höll fullt jämna steg med stegringen i verkstads- industriens totala tillverkningsvärde. Verkstadsantalet inom övriga stor- leksgrupper utgjorde, räknat från de mindre verkstädernas grupp till de störres, 71, 44 och 19 och deras andel av specialtillverkningens värde var 32.3 %.

Det nu vunna resultatet kompletterar den bild vi i föregående kapitel erhållit av driftkoncentrationen inom verkstadsindustrien i allmänhet. Jämföres specialtillverkningens storlek är 1897 inom storleksgruppen ”över 750 000”, till vilken grupp, som nämnts, 68.7 % av nämnda till- verkning var koncentrerad, med den totala tillverkningen inom samma grupp och år, finner man, att densamma endast uppgick till 37.9 % av sistnämnda tillverkning. T. 0. m. är 1912 hade en så kraftig förskjut- ning från detta läge försiggått, att specialtillverkningen inom samma storleksgrupp, vilken uppgick till 67.7 % av hela specialproduktionen, ökat sin andel av gruppens totala tillverkning till 55.5 %. Ett utmär-

kande drag för stordriften inom verkstadsindustrien skulle sålunda vara att densamma år 1912 i övervägande grad var specialiserad, enligt den något vida innebörd, vi här giva detta begrepp.

Tabell XIII utvisar, med vilka belopp och andelar specialverkstä- derna deltaga i de olika maskingruppernas totala tillverkningsvärden åren 1897 och 1912.

TABELL XIV. SPECIALTILLVERKNINGARNAS STORLEK OCH PROCENTISKA ANDEL AV DEN TOTALA TILLVERKNINGEN INOM RESP. MASKINGRUPPER AREN 1897 OCH 1912.

'_'—__M— i Specialverkstädernas Tillverkningsvärde

k tillverkning i % av den r. totala 1897 1912 1897 1912 3 M

'Ångpannor .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 28 645 27 054 1.7 21 Lokomotiv .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 939750 — 61.2 _ Lokomobiler .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. —— — —

ngmaskiner och ångturbiner .. . —— _— — Andra motorer.. .. .. .. .. .. .. . .. — 13350139 78.7 Uppfordring och pressning .. .. .. 69 268 211500 13.1 9.2 Metallbearbetningsmaskiner .. .. .. 254119 1 620 658 29.8 63.7 Trähearbetningsmaskiner . .. .. .. 420200 1357 782 22.4 37.4 Maskiner för tramasse—, pappers—,

boktryckeri, bokbinderi- och

tändsticksindustri . .. .. .. .. 41457 2581059 4.4 74.7 Maskiner för sten—, ler-, cement-

och glasindustri samt för torv-

beredning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. -— 1632025 —— 38.1 Maskiner för sades—, kvarne, olje-,

choklad-, bageri- och konfityr-

industri .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. — 223135 — 35.0 Sy- och stickmaskiner .. .. .. .. .. 51000 2200 268 5.7 99.6 Textilmaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. 115244 77820 60.4 51.0 Plogar och harvar m. m. .. .. .. .. 217 993 1 335051 27.8 617 Sånings- och skördemaskiner .. .. 378300 5697131 30.9 86.7 Tröskverk och harpor m. m. .. .. 151967 721 374 20.2 31.9 Mejerimaskiner .. .. .. .. .. .. .. 4511428 13131004 866 94.4 Gevär, revolvrar, pistoler .. .. .. .. 461920 720000 65.5 61.6 Vågar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 60000 304838 28.7 53.8 Brand- och trädgårdsspruzor .. .. 19 970 276 867 11.4 67.7 Skyfflar m. m. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 109200 1071036 20.9 84.3 Liar m. m. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. 23 351 236010 7.5 66.5 Samtliga maskingrupper med un-

dantag av diverse maskingods

och reparationer .. .. .. .. .. .. .. 7854112 46 774 746 34.7 64.6

Följande utdrag ur bil. VI belyser driftkoncentrationen inom special— tillverkningen för de maskingrupper, vars specialiserande produktion år 1912 utgjorde minst 20 7 av resp. gruppers totala tillverkningsvärde (Tab. XIV). ”

TABELL XV. DRIFTKONCENTRATIONEN UNDER PERIODEN 1897—1912 INOM DEN SPECIALISERADE TILLVERKNINGEN.

Verkstäder med tillverkningsvärde av kr.

T. 0. rn. 50 000— 250 000—— Över Maskingrupper 50 000 250 000 750 000 750 000 Antal Antal Antal Antal verk- % 1) verk- % verk- % verk— % städer städer städer städer Motorer, ej elektriska .. .. 1897 — —— — —— __ __ _ 1912 15 2.9 8 5.7 2 5.0 6 86.4 Metallbearbetningsmaskiner 1897 1 2.0 1 98.0 1 — _— _ 1912 7 9.4 6 59.5 1 31.1 —- — | Träbearbetningsmaskiner .. 1897 2 4.6 1 32.1 1 63.3 -— 1912 1 2.6 4 34.1 2 63.3 — Maskiner för trämasse-, pap— pers-, boktryckeri-, bok- binderi- och tändsticks- industri .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 1 1000 _— _— — _ 1912 2 3.2 1 2.1 1 21.6 1 73.1 Maskiner för sten—. ler-, ce— ment- och glasindustri samt torvberedning .. 1897 — _— —- —— —— 1912 1 0.6 3 30.1 1 17.2 1 52.1 Maskiner för sädeskvarns-, olje-, choklad-, bageri— och konfektyrindustri .. 1897 _ — —— — — — -— — 1912 4 73.1 1 26.9 — _— _ _ Symaskiner och stickma- skiner .. 1897 _ 1 1000 -— — —— | 1912 2 1.9 2 15.0 1 83.1 Textilmaskiner.. .. .. .. .. .. 1897 _ — 1 100-0 -— —— —— 1912 1 4.7 1 95.8 — — -— _ Plogar och harvar m. m. .. 1897 _ — 1 1000 —— —- — — 1912 6 7.2 5 50.1 1 42.7 _— Sånings- och skördemaski- ner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 2 7.2 2 92.8 — — — 1912 1 0.1 2 2.3 3 27.3 2 69.8 Tröskverk och harpor m.m. 1897 5 13-6 1 81-4 _ —— — — 1912 2 3.6 2 32.5 1 63.9 _— — Mejerimaskiner och redskap 1897 _ _ _ — _ _ 1 100-0 1912 3 0.5 3 4.2 3 6.9 5 88.4 Gevär.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 _ _ _ _ 1 100-0 _ _ 1912 _ _ 1 8.3 1 91.7 —- Vågar.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 _ _ 1 100-0 — —— — 1912 5 21.1 1 78.9 _ __ _ Brand- och trädgårdsspru- tor .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 1 1000 — — -— _— _ 1912 3 15.4 1 84.6 — — —- Skyfflar m. m. .. 1897 2 26.6 1 73.4 — — 1912 7 15.9 1 4.9 3 79.2 —— Liar m. m. .. 1897 7 1000 —— —— _— _ _- 1912 5 23.7 1 76.3 -— — — ——

1) Procenttalen angiva specialtillverkningens fördelning på skilda storleksgrupper.

Den starkaste driftkoncentrationen företer specialfabrikationen av me- jerimaskiner. Ej mindre än 88.4 % av densamma återfinnes inom 5 företag med ett tillverkningsvärde över 750000 kr. I betraktande av att 94.4 % av den totala produktionen av dessa maskiner härstamma från specialföretag (se tab. XIII) måste denna tillverkning anses som syn- nerligen starkt specialiserad och koncentrerad.

En starkt koncentrerad specialtillverkning kan jämväl konstateras för motorer år 1912, i det att 86.4 % av produktionen föll på 6 företag inom gruppen ”över 750000 kr.” Som ovan visats var 78.7 % av den totala tillverkningen förlagd till specialverkstäder. Man kan härav sluta till att vår mycket betydande motortillverkning till huvudsaklig del bedrevs av en starkt koncentrerad och specialiserad storindustri.

Ett motstycke närmast till mejerimaskintillverkningen med avseende å specialiserad och koncentrerad drift erbjuder tillverkningen av sy— och stickmaskiner. Specialtillverkningen var år 1912 till 83.1 % förlagd till 1 företag inom gruppen över 750 000 kr. och hela specialtillverkningen uppgick till 99.6 % av den totala.

Anmärkningsvärt höga siffror för år 1912 uppvisar även gruppen ma— skiner för trämasse-, pappers-, boktryckeri—, bokbinderi- och tändsticks— industri. Specialtillverkningens driftkoncentration representeras av de 73.1 % som hänföra sig till 1 företag inom gruppen över 750 000 kr. och hela specialtillverkningens andel av totala produktionen belöpte sig till 74.7 %.

Uppmärksammas bör slutligen också grupperna sånings- och skörde- maskiner samt den mera obetydliga tillverkningen av sprutor, skyfflar och spadar m. m. samt liar m. 111. Vad den först nämnda gruppen angår, så var specialtillverkningen år 1912 nästan helt koncentrerad till grup- perna 250 000—750 000 kr. och över 750000 kr. Inom den förra fram- ställdes 27.3 % inom 3 företag, inom den senare 69.8 % inom 2. Spe- cialtillverkningen i sin helhet omfattade 86.7 % av den totala. Den gynn- samma ställning i organisationshänseende, som även kan konstateras för Övriga nyss angivna maskingrupper, synes onödigt att här när— mare kommentera, då läget med lätthet låter sig avläsa genom en jäm- förelse mellan resp. siffror i de två senast återgivna tablåerna.

Bland verkstadsindustriens mest specialiserade och inom specialpro- duktionen mest koncentrerade tillverkningar återfinna vi sålunda denna industris främsta exportartiklar, nämligen separatorer, motorer samt sånings- och skördemaskiner. Otvivelaktigt måste tillverkningsorganisa- tionens höga nivå inom dessa tillverkningsgrenar, som bl. a. kommit till uttryck i en specialiserad massproduktion och en långt driven stan- dardisering av tillverkningen, i hög grad hava bidragit till de betydande framgångar, nämnda fabrikat vunnit på världsmarknaden. Visserligen kan icke den likaledes starkt specialiserade tillverkningen av liar, skyff- lar, spadar och sprutor uppvisa liknande resultat utförseln av dessa artiklar är jämförelsevis obetydlig men anmärkningsvärt är dock, att den nästan fullständigt behärskar hemmarknaden.

VIII. Tillverkningsekonomi.

Vid ett jämförande studium av en industris produktionsbetingelser i in- och utlandet erbjuda oftast jämförbara produktionskostnadsberäkningar för identiskt lika varor en lämplig utgångspunkt. Särskilt gäller ju detta industrier med schablonmässig tillverkning, enhetliga råvaror, vilkas pri- ser föga influeras av spekulation, och enhetliga fabrikat. Till bely- sande av den mekaniska verkstadsindustriens tillverkningsekonomi är denna utväg dock föga användbar. Redan de utomordentligt talrika va- riationerna i konstruktionen av maskiner för samma ändamål i förening med stora olikheter i storlek och kapacitet lägga i regel oöverstigliga hinder i vägen för erhållandet av kalkyler för två identiskt lika maskiner. Utsträcker man identiteten till materialet i de skilda maskindelarna och utförandets kvalitet, torde nämnda svårigheter få anses oövervinnerliga. Härtill kommer att, även om jämförbara produktionskostnadsuppgifter över enskilda maskinfabrikat kunde erhållas från olika länder, vore de dock endast representativa, om för en viss maskin ett flertal kostnadsbe- räkningar, var och en representerande typiska storleksgr'ader av verkstä- der, kunde erhållas från resp. länder. Lika nödvändigt vore, att upp- gifterna förskreve sig från såväl speeialverkstäder som verkstäder med blandad tillverkning, om produktionen av en maskin, vars tillverknings- ekonomi är föremål för undersökning, bedrives inom bägge de nämnda

Väflästädstyperna. Ett så fullständigt uppgiftsmaterial står givetvis icke ti 11 8.

I viss män skulle bristen på ett sådant material kunna ersättas av produktionskostnadsuppgifter över den totala produktionen av represen- tativa tillverkningar eller grupper av sådana. Sådana uppgifter skulle visserligen bliva skäligen summariska, men baserades de på ett tillförlit- ligt primärmaterial vilket dock vore svårt att anskaffa — skulle de likväl kunna användas för denna utrednings syfte att erhålla ett mått på eventuella merkostnader eller motsatsen inom inhemsk maskin- industri i jämförelse med särskilt konkurrenskraftig utländsk. För en- staka maskingrupper finnas lyckligtvis tämligen jämförbara uppgifter av detta slag från Sverige, Förenta Staterna, Tyskland och England tillgängliga. De återgivas och kommenteras i de följande specialmono— grafiern'a.

Det återstår då endast att i detta kapitel mera allmänt belysa verk- stadsindustriens produktionsförhållanden genom komparativa uppgifter

Inledande an- m ärkningar.

Råvarorna ovh deras priser.

över råvaru—, kraft- och bränslepriser samt arbetslöner i Sverige och vissa andra länder. Frakternas, verkstadsorganisationens och standardi— seringens betydelse skola jämväl i korthet diskuteras.

Den tidigare omnämnda av kommerskollegium för tull- och traktat- kommittén verkställda utredningen rörande vissa industriella förhållan— den avsåg även att giva en redovisning av förbrukningen av råvaror och halvfabrikat inom verkstadsindustrien åren 1913 och 1918. För un— dersökningens resultat på denna punkt har närmare redogjorts ovan sid. 15. Följande översikt utgör ett sammandrag från bil. I av den pro— centiska förbrukningen år 1913, beräknad på värdet.

Tackjärn, skrot och järnlegeringar samt arbeten därav, icke smidbara, ävensom aducerade, jämte gjutna rör ............ 33.1 % Stålgjutgods, verktygs- och snabbsvarvstål samt smitt och kall- valsat järn och stål, ävensom kalldragna rör av järn eller stål 10.3 ,. Balk-, hörn- och annat varmvalsat järn samt varmdragna rör. . 18.3 ,. Järnplåt samt arbeten därav ................................ 21.1 Andra järnvaror, dock ej färdiga verkstadsprodukter ........ 3.6 Koppar jämte andra metaller och metallegeringar samt arbeten

därav .................................................. 13.6 ,,

Summa 100.0 %

För ett nämare studium av huru råvaruförbrukningen gestaltar sig inom skilda maskingrupper hänvisas till specialmonografierna. I bil. II återfinnes en översikt av olika råvarors och halvfabrikats andel i proc. av deras sammanlagda förbrukning vid skilda specialfabriker år 1913.

I betraktande av att materialförbrukningen för så betydande tillverk— ningar som vattenturbiner och maskiner för uppfordring och pressning ej ingå i ovan återgivna siffror, torde kunna antagas, att procentsiffran för tackjärn, skrot o. s. v. blivit för låg och alltså övriga siffror i mot— svarande grad för höga. Ett närmare studium av råvaruförbrukningen måste emellertid reserveras för specialmonografierna i det följande, här kan endast konstateras, att den i svensk verkstadsindustri särskilt domi- nerande produktionen av grövre maskiner tydligt kommer till uttryck i den relativt stora förbrukningen av tackjärn m. m., järnplåt och arbeten därav samt balk-, hörn- och annat varmvalsat järn samt arbeten därav.

Betraktas tablån över de förbrukade råvarorna och halvfabrikatens fördelning. med avseende å in- och utländskt ursprung (se sid. 15), finner man, att det utländska materialet var av anmärkningsvärt stor betydelse inom de för vår verkstadsindustri så betydelsefulla grupperna tackjärn m. m. och järnplåt (34 resp. 27 %). Detsamma gäller även gruppen kop- par m. m., vars motsvarande siffra var 33 %. Faktiskt hänförde sig rå- varuinförseln för verkstadsindustriens behov i all huvudsak till sistnämn- da tre grupper och, om än i mindre grad, till slumprubriken ”andra järn— varor”.

Med avseende å råvarukostnaden ligger utom allt tvivel, 'att den sven- ska verkstadsindustrien i regel arbetar med högre råvarukostnader än de större utländska konkurrenterna. Några belysande siffror från år 1913 rörande noteringarna å järn och vissa andra metaller må här återgivas._

Genomsnittspris

på svensk eller utländsk vara i Stockholm

Genomsnittspris på utländsk vara i resp. produktionsländer Kr. per 1 000 kg.

Kr. per 1 000 kg.

' Tackjärn: Cleveland III .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 52.24, fob engelsk hamn West Coast Hematitel) 6960, feb engelsk hamn Tyskt gjuteritackjärn IE.. . .. 69.42 2) 69 Svenskt » (Åminne) .. .. .. .. .. .. 97 » » (Storå) .. .. .. .. .. .. .. 84.30 Svenskt medelpris.. .. .. .. .. .. 85.2 Balkar: Tyska 101 2) 170 5) , Vinbål-, balk— och fasonjäm: Svenskt 146 3) Plåt: Tysk grovplåt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 107 2) Grov— och mediumplät, svensk .. .. .. .. .. .. .. 163 3) Engelsk pannplåt av stål 157 Koppar: Engelsk .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1253—14534) [ _ 4 5 f Tysk .. .. .. .. .. .. .. .. _. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1210—12994) ; 1400 14203 ) ! Tenn: Standard .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 3046—41504) 1 Australiskt och banca .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 3989—41 1414) 3400—41804)5) Engelskt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 4032—41864) ] ; Bly: 3 Engelskt mjukt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 329—388 4) : _ _, 5 ! Vanligt ..' .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 300—338 4) 330 400 ) ) Zink: Schlesisk raff. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 425 6) 420—490 ")5)

Av tabellen framgår dels att verkstadsindustriens råvaror i regel ställa sig dyrare i Sverige än i Tyskland och England, dels att denna skillnad är störst vad sådana råvaror beträffar, vilka även framställas i Sverige och efterfrågas av verkstadsindustrien för samma ändamål som motsva- rande utländska. I viss utsträckning uppvägas visserligen de högre kost— naderna för svensk vara av dess bättre kvalitet, men importerade råvaror undantränga icke desto mindre särskilt med avseende å gjuteritackjärn

1) Närmast motsvarande det svenska gjuteritackjärnet. 2) Handelspris i årsgenomsnitt ur facktidskriften Stahl und Eisen. ” Kommerskollegii berättelse över bergshanteringen. ') Minimi- och maximinoteringar under året. - f" 5)å Gigååhandelspris i Stockholm enligt Stockholms Handelskammares årsberättelse or r . 6) Miniminotering i London.

och järnlegeringar samt arbeten därav, järnplåt och arbeten därav samt balkar allt ingående med stora viktandelar, i våra viktigaste verk— stadsprodukter -—— i betydande omfattning svenska fabrikat. Antoge man. att prisskillnaden mellan konkurrerande in- och utländska råvaror och halvfabrikat endast hänförde sig till högre kvalitet hos svensk vara, som motsvarades av ett högre maskinpris, och att eventuellt återstående pris- skillnad utjämnades av fraktkostnaden för utländsk råvara till Sverige. skulle en väsentlig del av råvaruimporten knappast vara ekonomiskt mo- tiverad och säkerligen ej förekomma. Detta är emellertid, som visats, ej fallet, varför med säkerhet kan antagas, att de svenska råvarorna. även med hänsyn tagen till maskinmarknadens värdering av den högre kvaliteten, draga högre produktionskostnader än motsvarande engelska och tyska. Som i tull- och traktatkommitténs utredning rörande den grövre järnindustrien närmare belysts, är härvid den mindre produk— tionsskalan och de högre bränslekostnaderna av utslagsgivande bety— delse för de högre produktionskostnader maskinindustriens viktigaste rå- varor betinga i Sverige, jämfört med motsvarande kostnader i exem- pelvis England och Tyskland.

Råvaruförbrukningens fördelning på in— och utländskt materiel in- flueras emellertid icke enbart av råvarornas tillverkningspriser i in— och utlandet; ett flertal andra faktorer öva därjämte inflytande i riktning att såväl befordra som motverka användningen av utländskt material.

Uppehålla vi oss till att börja med vid omständigheter, som befordra användningen av utländskt material framför konkurrerande svenskt, torde, bortsett från en faktisk prisskillnad, särskilt den svenska verk- stadsindustriens avsättningsförhållanden böra uppmärksammas. Åren närmast före kriget kan verkstadsindustrien antagas hava försålt i runt tal 60 % av sin tillverkning inom Sverige. Härigenom var större delen av industriens avsättning undandragen en i konkurrenshänseende tyngande belastning av de införda råvarornas transportkostnader, eme- dan samma råvaror införda i förädlat skick som delar i en utländsk maskin, skulle dragit än högre fraktkostnader. Förutsättas måste gi- vetvis härvid, att införseln av råvarorna sker från orter belägna på. mindre eller samma avstånd som dem, från vilka vår maskininförsel härstammar. Detta är ju, som bekant, i stor utsträckning fallet, då rå— varuinförseln väsentligen sker från Tyskland och Storbritannien, och maskininförseln främst från samma länder och Amerika. Givetvis kunna sådana extrema fall förekomma, att en mekanisk verkstad i exempelvis Östersund, som för tillverkning av en viss maskin begag- nar relativt stor kvantitet engelskt järn, ej är i stånd att i Göteborg utbjuda denna maskin till samma pris som en engelsk firma skulle kunna —— förutsatt lika manufaktureringskostnader hos bägge fabrikanterna —— på grund av skillnaden i fraktkostnader. Icke förty kan det nyss förda resonemanget antagas äga en betydande räckvidd, då marginalen mellan råvarornas och det färdiga fabrikatets fraktkostnader för lika sträckor är tämligen vid (se nedan).

Vad särskilt en så viktig importvara som gjuteritackjärn angår bör jämväl erinras om att det engelska gjutjärnet (införseln består huvud— sakligen av sådant) icke endast är billigare än det svenska utan även är detta överlägset för vissa gjuteriändamål på grund av dess högre kisel- och fosforhalt. Ett sådant järn blir, som tidigare nämnts, mera

lättflutet i smält tillstånd, ”sugning” (blåsbildning m. m.) förekommer mindre, det låter sig lättare bearbetas i kallt tillstånd och genom den högre kiselhalten kan tackjärnet tåla flera omsmältningar utan att bliva hårt, en omständighet av särskild vikt för gjuterierna, som i kasserat gods, ”göt” och ”överjärn” får ett avfall, som måste användas?) I vissa fall åter är det svenska järnet lika användbart som det engelska, men dess högre pris fäller därvid i regel utslag till det senares förmånf).

Uppmärksammas åter faktorer som motverka användningen av med svenskt material konkurrerande utländskt må, i anslutning till vad som nyss sagts om gjutjärn, erinras om, att det svenska järnet framgångs— rikt försvarar sin plats, då ett slitstarkt och mindre sprött gjutgods samt aduceringsgods skall framställas.

Som allmän regel gäller därjämte, att användningen av svensk råvara framför utländsk befordras vid maskintillverkning för export, även om, som senare skall visas, denna omständighet ingalunda kan vara av större betydelse för maskinindustriens konkurrensförhållanden. Det kan sålunda inträffa, att, om utländska råvaror i större kvantiteter ingå i sådan tillverkning, den dubbla transporten av råvarorna — i obear- betat skick från utlandet till Sverige och i förädlat skick från Sverige till utlandet —— mången gång innebär en kostnad, som tenderar göra det likgiltigt, huruvida svensk eller utländsk råvara kommer till an- vändning, när det icke rent utav kan påvisas vara en ekonomisk fördel att begagna svenskt material.

Bland ytterligare omständigheter som, oberoende av om tillverkningen sker för in- eller utlandet, befordra användningen av svenskt material, må erinras om att den i stor utsträckning på beställning arbetande svenska verkstadsindustrien mer eller mindre är beroende av att kunna erhålla speciella dimensioner och kvaliteter å från järnverken inköpta halvfabrikat (valsade och smidda produkter samt stålgjutgods) och av att dessa kunna erhållas snabbt och i små partier. De utländska halv- fabrikattillverkarna, som dels endast vid stora beställningar äro benägna frångå sin ofta standardiserade tillverkning, dels ej sällan kräva långa leveranstider och ofta avvisa småorder från utländska mindre förbru- kare, sakna därför, särskilt vad den mindre verkstadsindustrien rör, betydelse som leverantörer för svensk maskinindustri.

Ett i svensk verkstadsindustri ofta uppmärksammat drag med avseende å förbrukningen av råvaror är, som ovan antytts, att dessa ingå till större vikt i den färdiga maskinen eller, vad svenskt material beträffar, äro av högre kvalitet än som är brukligt inom särskilt amerikansk men även tysk och engelsk industri. Ej sällan torde kunna påvisas, att använt ma- terial äro av onödigt hög kvalitet, men väsentligen försvarar sig ju för— brukningen av dyrare råvaror ekonomiskt med att den svenska verkstads— industrien i stor utsträckning inriktat sig på kvalitetsproduktion. Sist— nämnda faktum förklarar också den relativt större förbrukningen av rå— material, även om också här någon gång kan påvisas, att slöseri bedrives. Traditionens makt är på detta område en betydelsefull faktor: man av—

1) Se Sixten Nilsson: Det svenska gjuteritackjärnct, Linkoln Bloms boktryckeri, Stockholm, 1921.

2) Genom tillsats i ”beskickningen” av lämpligt skrot, innehållande utländskt koks— tackjärn, ersätta gjuterierna i viss grad importtackjärnet (se amn. bil. I).

Fraktkost- moderna.

står många gånger från de noggranna hållfasthetsberäkningarna och bygger på gammal erfarenhet, vilket ofta leder till att maskingodset gö- res onödigt solitt. Intill en viss gräns behöver tydligen användningen inom svensk verkstadsindustri av råmaterial i rikligare mängd och av högre kvalitet, än vad som i allmänhet är fallet inom utländsk, ej inne- bära en försämring i konkurrensbetingelserna, men en klar uppfattning om var nämnda gräns för den ekonomiska användningen av råmaterial går synes, som nämnts, särskilt under tidigare år icke alltid hava före— funnits. Som lätt inses, kunna bestämda eller siffermässigt verifierade uppgifter av något så när generell giltighet för belysande av dessa för- hållanden ej förebringas utan synnerligen omfattande, tekniskt sakkun- niga undersökningar; det saknas dock ej uttalanden från sakkunnigt håll, som giva vid handen, att vi i en bristande ekonomisk användning av råvarorna i många fall hava att söka en av de om än mindre bety— dande anledningarna till konkurrenssvårigheter gent emot utländsk pro- duktion.

Utöver vad som redan sagts om frakternas betydelse skall ett försök göras att med det knapphändiga material som står till buds, söka belysa dels råvarufrakterna och deras förhållande till maskinfrakterna vid in_ försel till Sverige, dels rå- och färdigfabrikatfrakternas betydelse för verkstadsindustriens konkurrensförmåga med andra länder på våra vik- tigaste utländska avsättningsmarknader.

Upptaga vi till att börja med frågan huru maskinindustriens kon-. kurrensförhållanden influeras av fraktkostnaderna mellan in- och ut— landet för den färdiga maskinen, föreligga för dess belysande dels upp— gifter från ett antal rederier över genomsnittsfrakten från England för maskiner i allmänhet, dels siffror över faktiskt erlagda belopp för frakt, försäkring och spedition för ett flertal olika slag av maskiner, införda från England och Tyskland, i senare fallet via tysk östersjöhamn, till Stockholm. Sistnämnda uppgifter äro hämtade ur Packhusinspektionens i Stockholm tulljournalcr för år 1913 och omfatta c:a 450 olika fall. Med ledning härav kunna genomsnittliga transportkostnaderna (inklusive försäkrings— och speditionskostnaderna) för de maskinslag, varav inför- seln från Tyskland och England huvudsakligen består, angivas.

De i följande tablå erhållna Värdena hava erhållits på så sätt, att transportkostnaderna per ton och i proc. av varuvärdet för ett flertal maskiner av dels samma, dels olika slag uträknats. De erhållna stick- proven på fraktkostnaderna hava sorterats under resp. maskingrupper, varefter för varje tullrubrik minimum och maximum samt medeltal härav beräknats. Ur dessa tal hava sedermera i tablån återgivna siffror er- hållits genom fastställande av medeltalen å resp. gruppers medeltal, mi- nima och maxima. Endast viktigare maskingrupper hava angivits i ta- blån. Ett fullständigare återgivande av beräkningarnas resultat skulle emellertid icke väsentligen förändra den bild av läget tablån giver.

Frakt, försäkrings- och speditions-

kostnader Varuslag och transportsträcka Kr. per ton % av varuvärdet medel- min. max. medel- min. max. tal tal Metallbearbetningsmaskiner : Tyskland via Östersjöhamn—Stockholm .. 55 38 95 4.8 2.9 9.1 England—Stockholm .. .. .. .. .. .. . .. .. 31 27 37 1.9 1.6 2.3 Maskiner för uppfordring och pressning: Tyskland via Östersjöhamn—Stockholm .. 41 33 72 4.1 2.5 7.5 England—Stockholm .. .. .. .. .. .. .. .. .. 34 ' ' 2.9 ' ' Maskiner för trämasse-, papper—, boktryckeri-, bokbinderi- och tändsticksind-ush'i: Tyskland via. Östersjöhamn—Stockholm .. 65 36 126 4.6 2.3 12.7 Sy- och stickmaskiner: Tyskland via. Östersjöhamn—Stockholm .. 47 29 107 2.1 1.4 4.5 England—Stockholm 1) .. .. .. .. .. .. . .. . 43 40 46 1.4 1.1 2.8 Motorer, ej elektriska (stat. n:r 992, 993): Tyskland via. Östersjöhamn—Stockholm .. 103 56 139 2.7 0.9 7.5 Div. maskingods (25 maskinslag): Tyskland via Östersjohamn—Stockholm .. 46 29 78 4.1 2.4 6.7 England—Stockholm .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 30 28 31 3.3 2.9 3.5

Det mest iögonfallande resultatet av denna undersökning är att trans- portkostnaderna från Tyskland genomgående visa sig vara högre än samma från England både per ton och i proc. av varuvärdet. Medel- kostnaden för de olika maskingrupperna rörde sig i förra fallet inom gränserna 41 och 103 kr. per ton, i det senare från 30 till 43 kr. per ton. Se vi på transportkostnaden i proc. av varuvärdet visar sig denna vid in- försel från Tyskland i genomsnitt hava dragit c:a 4.5 %, utom vad grup- perna sy— och stickmaskiner samt motorer beträffar, för vilka en kost- nad av c:a 2.4 % kunde fastställas. Motsvarande tal för fraktkostna- derna från England i medeltal för i tablån berörda grupper uppgick till 2.7 %. Härvid har dock icke hänsyn tagits till sy- och stickmaskiner, för vilka frakten i genomsnitt endast belöpte sig till 1.4 %.

Det är givetvis ej möjligt att med säkerhet generellt angiva, i vad mån den svenska maskinindustrien vid konkurrens med utländsk på den in— hemska marknaden får sina egna fraktkostnader från verkstaden till kunden kompenserade, på grund av att de införda maskinerna också draga fraktkostnader inom landet. Sannolikt är dock detta praktiskt ta- get i regel förhållandet åtminstone gent emot den mest betydande ut- ländska konkurrensen, nämligen den tyska, men ofta även gent emot den engelska.

1) Frakten i proc. av varuvärdet gäller ej ställningar till symaskiner. Motsvarande värden för dessa voro 10.3, 8.1 och 13.8 %. 6

Tydligt är emellertid, att, vare sig fråga är om import eller export, sakna i nu berörda fall fraktkostnaderna större betydelse i konkurrens- hänseende. Detsamma gäller vid försäljningar till avlägsna transoceana marknader. Skillnaden i fraktkostnaderna från England och Tyskland å ena sidan och Sverige å den "andra torde nämligen i dessa fall sakna betydelse, även om en sådan skillnad icke endast hänför sig till olikhet i avstånd utan också till lägre frakttaxor för de tyska och engelska exportörerna.

Betydelsen såväl av de importerade maskinernas fraktkostnad vid kon— kurrens på svensk marknad och av motsvarande kostnad för de svenska maskinfabrikaten vid konkurrens på utländsk, kan emellertid ej fast— ställas, med mindre än att råvarufrakterna ställas i relation till frak- terna å den färdiga varan.

Vi äro därmed inne på den andra av de fraktkostnadsfrågor vi inled- ningsvis berörde.

Genomsnittsfrakterna å några av verkstadsindustriens viktigaste råva- ror från vissa utländska exporthamnar utgjorde 1913:

Per eng. ton

(1016 kg.)

sh. d.

Tackjärn (smärre poster) London—Stockholm ............ 9 6 Plåt och balkar ,, ,, ............ 12 6 Koppar i plattor ,, ,, ............ 17 6 ,, ,, stänger ., ., ............ 15 Zink London—Stockholm ................................ 12 6

En jämförelse mellan här angivna fraktsatser och fobpriserna i London å resp. varor ger vid handen, att fraktkostnaderna endast voro av nämn- värd betydelse för tackjärn, plåt och balkar. För sträckan London— Stockholm utgjorde nämligen dessa år 1913 vad tackjärn angår 12 å 16 % och beträffande nyssnämnda halvfabrikat 10 å 15 proc. Transportkost- naderna för den särskilt från Tyskland betydande införseln av balkar torde icke mycket hava skiljt sig från motsvarande frakter från engelska hamnar. Frakten inkl. spedition från det tyska järnverket till Stock- holm av balkar utgjorde nämnda år c:a 12 kr., motsvarande c:a 12 % av priset vid verket.

Det har redan tidigare antytts, att fraktkostnaderna för i verkstads- industrien använda utländska råvaror, i den mån de förskriva sig från Tyskland och England, och detta är ju fallet med praktiskt taget samt- liga införda råvaror, ej nedsätta de svenska maskinfabrikatens konkur- rensförmåga gent emot viktigare utländska fabrikat av samma slag, för såvitt konkurrenskampen utspelas på den svenska marknaden. Skälet är tydligen, att det i en maskin ingående materialet drager mindre frakt- kostnad, när det införes i oarbetat skick, förädlingsavfall inräknat, än i form av färdig maskin. Låt oss med ett exempel belysa saken. För fram— ställning av det i en snabbsvarv av 2200 kgzs vikt ingående gjutgodset åtgår 2 235 kg. obearbetat gjutgods. Antagas de extrema fallen, att å ena sidan allt tackjärn och å den andra svarven infördes från England, skulle år 1913 den senare betingat en frakt av c:a 2 kr. per 100 kg. (London— Stockholm) och tackjärnet, som erfordras för att framställa gjutgodset i

denna kvantitet färdig vara, 1.04 kr. (från försäkrings- och spe— ditionskostnader bortses i bägge fallen). Hade svarven tagits från Tyskland och tackjärnet från England, hade skillnaden, som man av tablån kan sluta till, blivit än större. Motsvarande tal för en excen- terpress vägande 900 kg. och i vilken gjutgodset likaledes utgör den ojämförligt största delen av maskinens vikt, voro i runt tal 2 kr. resp. 1.02 kr?)

Helt motsatt är givetvis förhållandet, om svenska fabrikat, vari ut- ländska råvaror ingå, konkurrera på de råvaruexporterande ländernas hemmarknad. Fasthålla vi vid de nyss begagnade exemplen, skulle en svensk snabbsvarv, skeppad från Stockholm och utbjuden i London, i motsats till en likadan engelsk svarv på samma marknad belastas med transportkostnader till ett belopp av 2+1.04=3.04 kr. per 100 kg. och en excenterpress med 2.02 kr. eller 2.2 resp. 3.2 % av svenskt till- verkningsvärde (exportmedelpris minus 10 %). Skatta vi för säkerhets skull den svenska exportörens merkostnad framför den engelska fa- brikantens för försäkring och spedition så högt som till 25 % av nyss— nämnda procentiska fraktkostnader skulle alltså den totala fraktkostnad som belastar den svenska exportvaran, men ej den motsvarande engel- ska, uppgå till 2.7 resp. 4.0 %.

Uppmärksammas bör slutligen, att de angivna maskinerna så till vida representera samma ytterlighetsfall som tackjärnsgjutgods ingår i bägge till i det närmaste maskinernas hela vikt, men därjämte inom detta fall belysa motsatta ytterligheter, emedan snabbsvarven har ett relativt myc- ket högt manufaktureringsvärde, under det att excenterpressens är lågt. Det låter sig därför icke gärna tänka, att transportkostnaderna Stock- holm—London eller annan engelsk ostkusthamn i något fall skola mycket överstiga 4 % av tillverkningsvärdet. Å andra sidan torde de icke heller i det extrema fallet, att råvaran är helt engelsk, nämnvärt un— derstiga 2.7 %.

Hade exporten av de bägge maskinerna gällt Tyskland, kunde fra-kt- kostnaderna enligt tablån å sid. 78, antagas hava belastat vår verkstads- industri med relativt högre belopp, allt efter destinationsortens avstånd från importhamnen. En jämförelse mellan för England och Tyskland gällande fraktkostnadsuppgifter ger vid handen, att denna höjning för i exemplen berörda maskiner kan uppskattas till minimum c:a 50 %.

Resultatet av det knapphändiga överslag av fraktkostnadernas bety- delse vid cxport av maskiner under de ogynnsammaste förutsättningar som i verkligheten kunna tänkas förekomma, nämligen att råvaran helt var av engelskt ursprung (förbrukningen av tyskt tackjärn var relativt obetydlig) och den färdiga varan avsättes i Tyskland, visar, vad två ty— piska maskintillverkningar beträffar, att de totala transportkostnaderna uppgå till högst 4.1 resp. 6.0 % av tillverkningsvärdet. I betraktande av att de erhållna värdena representera ett maximum, vartill verkligheten i regel ej äger motstycke, torde man kunna våga antagandet, att trans- portbelastningen vid export till våra mest betydande utländska markna— der åren närmast före kriget, nämligen Ryssland och Norge, var av un-

1) I verkligheten består gjutgodset oftast av en blandning av utländskt och svenskt järn samt skrot, men proportionerna växla givetvis efter gjutgodsets ändamål. I exemplen ovan antages att 16 % av tackjärnet går förlorat vid gjutningen (”avbränning” och ”av- skrotning”) .

derordnad betydelse i konkurrenshänseende. Uppmärksammas bör i detta sammanhang, att vår betydande maskinexport på Tyskland (c:a 10 proc. av den totala åren före kriget) ej i och för sig förklaras av att fraktkost— naderna i regel saknade betydelse i konkurrenshänseende. Vår export till detta land bestod nämligen 1913 till 77 % av separatorer och till 15 % av motorer, bägge väsentligen tillverkade av svenska kvalitetsråvaror och ej föremål för starkare konkurrens i Tyskland vid denna tid.

De för verkstadsindustriens exporthandel ofta betungande frakterna å verkstadsprodukter inom Sverige undergingo en i vissa fall avsevärd lindring genom de år 1912 införda ewporttarz'fferna vid statens och vissa enskilda järnvägar. Tarifferna tillämpas vid transport till svensk hamn för export sjöledes, under villkor att frakt erlägges för minst 5 resp. 10 ton per sändning och med beräkning av minst denna Vikt för varje an- vänd vagn. Frakt skall därjämte erläggas för minst 200 km. och ”till- lämpas i samtrafik med enskilda järnvägar, som medgivit motsvarande nedsättning, ävensom i samtrafik med annan enskild järnväg, i den mån transporten berör statens järnvägar.”)

En summarisk bild av den lindring i transportkostnaderna, som ex- porttariffens tillämpning innebar år 1913, giver följande sammanställ— ning. Beräkningen av de vanliga tarifferna vid försändelser av högst 5 tons vikt borde strängt taget hava baserats på fraktgodstarifferna 2—4 och 6, enär samtliga dessa tillämpas, allt efter som maskinerna äro fi- nare, grövre eller söndertagna och helt eller delvis emballerade. I sam- manställningen nedan har för översiktlighetens skull taxa 4, den lägsta för grövre ej specificerade maskiner, kompletta eller söndertagna och helt eller delvis emballerade, tillämpats. Frakten har härvid beräknats på 5 resp. 10 ton. Procenttalen angiva sålunda ett minimum i skillnad mellan fraktkostnader efter exporttariff och vanlig tariff för maskiner av nyss angivet slag.

200 km. 1 300 km. 500 km. 800 km. 5 ton |10 tonl 5 ton hot?; 5 ton |10 ton 5 ton llO ton Exporttariff, kr. .. .. .. .. .. .. .. 51.5 | 87.0 57.5 97.0 69.5 117.0 90.5 152.0 Vanlig tariff, kr. .. .. .. .. .. .. .. 69.5 139.0 91.0 1820 118.0 236.0 154.0 308.0 Skillnad i % av vanlig tariff .. 25.9 ' 37.4 36.8 46.7 41.1 50.4 41.2 50.6

Översikten visar, att skillnaden mellan exporttariffens och den vanliga tariffens taxor variera inom sträckan 200—800 km. för försändelser om 5 ton mellan 25.9 och 41.2 % och för försändelser om 10 ton mellan 37.4 och 50.6 %.

Som ovan nämnts förutsätter tillämpningen av exporttariffen, att frakt erlägges för hel 5— resp. 10—tonsvagn. Det bör emellertid ej förbises, att vinsten vid exporttariffens tillämpning medger inom en tämligen vid mar- ginal ett ofullständigt utnyttjande av resp. vagnar. Det visar sig så- lunda förmånligare att för sträckan 200 km. tillämpa vanlig tariff, om försändelsens vikt understiger 2 500 kg., vare sig fraktberäkningen sker efter den ena eller "andra av de i detta fall tillämpliga taxorna 2 och 3.

1) Kungl. Järnvägsstyrelsens ordersamling Ser. B, Nr 1362.

Vid högre vikter intill 5 ton ställer det sig fördelaktigare att begagna sig av den vanliga tariffen intill viktgränserna 3 323 resp. 3 708 kg., allt efter som taxa 3 eller 4 tillämpas, och vid vikter mellan 5 och 10 ton, då endast taxa 4 kan tillämpas, går gränsen vid 6 259 kg. Analoga beräk- ningar, avseende såväl 5— som 10-tonsvagnar, för övriga i exemplen ovan angivna sträckor, giva följande resultat.

________.——————————_———

Försändelsens vikt Sträcker ! 510115”? lo'tonsvagn ton km' ] Taxa 2 l Taxa 3 [ Taxa 4 Taxa 4

2.5 % ) 2 178 > 2 500 _ 2 5—5.0 . 300 2 833 3 214

5 0—10.0 — _ 5 330 ( 2.5 2 026 > 2 500 — — 2.5 5.0 500 2 633 2 945

> i'm—10.0 — — ( 5 000 ( 2.5 | 2 011 > 2 500 — 2.5—5.o .. .. .. .. .. 800 2 623 2 938

> 50—1001 1 ll | — | (5000

Tablåns siffror innebära sålunda, att försändelser vägande högst 2 178 kg. transporteras med mindre kostnad, om den vanliga tariffen, taxa 2, tillämpas, än om exporttariffen kommit till användning. Är maskinför- sändelsen av sådant slag, att frakten beräknas efter taxa 3, kommer till- lämpandet av exporttariffen överhuvud taget icke ifråga, vilket utmärkts med ” > 2 500”. Betydelsen av de övriga siffrorna torde härav vara klar.

Till belysande av verkstadsindustriens löneförhållanden i allmänhet under en längre period står icke ett enhetligt material till förfogande. I sammanställningen nedan angiva sålunda siffrorna för 1885—1898 me- deltimförtjänsten, beräknad på grundvalen av samtliga anställda arbetares inkomster vid ett större företag, under det att uppgifterna för åren 1910 ——1914 samt 1904 och 1908 det enda är, med vilka luckan mellan åren 1898 och 1910 kunnat utfyllas —— avse medeltimförtjänsten för viktigare yrkeskategorier och grovarbetare. I detta fall baseras siffrorna på upp- gifter från ett flertal företag. Siffrorna torde dock serien igenom vara tämligen jämförbara med varandra. Rörande deras ursprung i övrigt bör nämnas, att de för den äldre perioden återfinnas ikommerskollegii un- dersökning av den mekaniska verkstadsindustrien i Sverige (Arbetssta- tistik III, 1. Större egentliga mekaniska verkstäder) och de för den yngre i Verkstadsföreningens lönerapporter. Uppgifterna från 1904 och 1908 ha- va erhållits från ett större företagi Göteborg och gälla endast vid detta be- talade löner. Med hänsyn till att timförtjänsten ställer sig avsevärt olika i skilda delar av landet har utvecklingen följts såväl å den ort, där lö- nerna varit högst som å orter där de varit lägst. Vad de tidigare årens timförtjänster angå, är det givetvis föga troligt, att de i tablån anförda uppgifterna från Stockholm och Skövde beteckna minimi- och maximi- gränserna för de inom landet betalade lönerna (kommerskollegii mate- rial var med avseende å dessa uppgifter starkt begränsat); däremot torde uppgifterna från Verkstadsföreningen över de senare åren gäl- lande minimilönegrupperna I och III (Stockholm med omnejd resp. ett flertal av de billigaste orterna i landsorten) mera närma sig nämnda gränser.

Arbetslöner i in— och ut- landet.

Verkstad

Verkstad Verkstad Verkstad i Stockholm. i Skövde. i Stockholm. i Skövde. År Medeltimför- Medeltimför- Är Medeltimför- Medeltimför- tjänst för samt- tjänst för samt- tjänst för samt— tjänst för samt- liga arbetare liga arbetare liga arbetare liga arbetare Öre Öre Ore Öre ( 1885 22.6 15.2 1897 26.7 ' 17.4 1886 22.6 15.7 1898 28.4 18.3 1887 23.0 14.9 — _ —— 1888 23.2 14.5 1904 34.5 f 1889 23.6 15.4 — 1890 24.4 15.0 1908 42.9 1891 24.4 15.8 .- —— , _ _ 1892 24.9 15.9 ( 1910 53.5 1) 42.7 '!) 1893 25.3 15.9 i 1911 53.1 42.3 | 1894 25.5 16.1 1912 55.0 43.0 ' 1895 25.6 16.3 1913 60.1 3 46.0 | 1896 25.6 ] 16.5 ! 1914 61.1 1 47.1

Ökningen i medeltimförtjänsten för perioden i sin helhet i Stockholm från 22.6 öre till 61.1 öre och i Skövde resp. minimilöneklass III från 15.2 öre till 47.1 öre innebär en ökning av 170 resp. 210 %. Siffrorna giva vidare vid handen, att lönestegringen, naturligt nog, först tog fart, sedan verkstadsindustrien efter 1890—talets mitt inträtt i sitt expansiva skede. I stort sett försiggick ökningen i accelererat tempo, som framgår av föl- jande sammanställning.

Lönestegringi%

Skövde (1885—

År Stockholm 18338) 0011 mini- milöneklass III ] (1910—1914) 1885—1894 .. .. .. .. .. .. .. ..l 12.3 5.5 i 1894—1904 .. .. .. .. .. .. .. .. 34.0 1904—1914 .. .. .. .. .. .. .. .! 78.11139'6 l 15”

Skillnaden mellan timförtjänsten i Stockholm och Skövde uppgick 1885 till c:a 33 % av Stockholmslönerna. Enligt de siffror, som här kunnat förebringas, hade denna skillnad 1914 sjunkit till 23 %. I och för sig förefaller en sådan utveckling icke otrolig, i betraktande av att Sveriges industrialisering fortgick i raskt tempo under perioden 1885—1914, vilket icke gärna kunnat ske utan att utlösa en tendens till utjämning av lö— nerna inom olika landsändar; tyvärr kan den ovan återgivna lönestati- stiken icke göra anspråk på att med säkerhet utgöra bevis för att så faktiskt varit fallet.

Verkstadsindustriens löneförhållanden i Tyskland, Frankrike, Belgien. England, Förenta Staterna och Sverige under en följd av år belysas i tab. XVI och i diagrammet på följande sida. Siffrorna äro medeltal av tim— förtjänst för maskinuppsättare, svarvare, gjutare, smeder, plåtslagare

1) Siffrorna för 1910—1914 gälla minimilönegrupp I Stockholm med omnejd. * Siffrorna för 1910—1914 gälla minimilönegrupp III. '

och hantlangare. Visserligen ingå ej alltid samma yrkeskategorier i se- rierna, men avvikelserna äro dock, som synes av anmärkningarna till tabellen, ej större än att siffrorna kunna anses vara jämförbara och an— giva huvuddragen av löneutvecklingen?)

Det är särskilt två drag i dessa löneserier, som äro av dominerande in- tresse: 1. de svenska lönerna voro intill sekelskiftet genomgående lägre än i de övriga länderna; 2. efter sekelskiftet framträder tydligt den redan under 1890-talets brytningsår påbörjade utjämningen mellan de in— och utländska lönerna. Vid världskrigets utbrott hade sistnämnda utveckling lett till att vi i Sverige i regel betalade fullt lika höga men sannolikt högre arbetslöner än i Tyskland och troligen Belgien och åtminstone i Stock— holm med omnejd högre än i Frankrike är 1911 (medeltal för samtliga provinshuvudstäder ) och lika höga som i Englands förnämsta industri— distrikt. Särskilt värt att uppmärksammas är, att den på vår inhemska marknad skarpt konkurrerande tyska verkstadsindustrien antagligen be- talade genomsnittligt lägre löner år 1914 än våra egna verkstäder. Den tyska siffran från nämnda år är nämligen medeltimförtjänsten i ett vik- tigt industridistrikt (Dessau i Anhalt), men icke förty understego de med 30 resp. 7 % de i Stockholm och den svenska landsorten betalade. Upp- märksammas bör att ingen hänsyn tagits till lönernas köpkraft i resp. länder eller den s. k. reallönen. Sannolikt skulle en beräkning av real- lsönen giva till resultat, att denna åtminstone i England vore högre än i verlge.

Lönestegringi% l__sve'ige T k l F L Fö t

» ___ ys - ran '- . ren a

Ar Stock— Lands- | land . rike Belgien England Staterna holm orten | l

Från 1885 t. o. m. 1898 23.7 19.2 50.9 14.9 10.1 7.42) ! 0.13)

Från 1898 t. o. m. 1914 1465; 1327 1.0 0.83) ' 0.5 '

Utjämningen mellan de svenska och de i de stora industriländerna gäl- lande arbetslönerna framträdde som nämnts strax efter sekelskiftet. En jämförande beräkning av den procentiska lönestegringen under förra och senare hälften av perioden 1885—1914 ger en god bild av nämnda pro- cess, enär nyssnämnda tidpunkt för dess framträdande ungefär samman- faller med periodens mittår. *

1) De utländska lönesiffrorna äro hämtade dels från Kuczynskis ”Arbeitslohn und Arbeitszeit in Europa und Amerika", dels från C. von Tyszkas arbete ”Löhne und Le- benskosten in Westeuropa im 19. Jahrhundert"; dessutom hava kompletterande uppgifter erhållits ur tidskrifter såsom Reichsarbeitsblatt, Labour Gazette m. fl. De svenska siff— rerna härstamma för perioden 1885—1898 från kommerskollegii ovannämnda utredning över mekaniska verkstadsindustrien, för åren 1899—1909 från Lindholmens mek. verk- stad, Göteborg och för åren 1910—1914 från Sveriges Verkstadsförening.

2) 1890—1898. 3) 1898—1911.

MEDELTAL AV TIMFÖRTJÄNSTER FÖR MASKINUPPSÄTTARE, SVARVARE, GJUTARE, SMEDER, PLATSLAGARE OCH HANTLANGARE I ETT ANTAL LÄNDER.

Öre 100 90 80 70 m I 50 40 1 , x , _ _ I 30 ,' _ ___ I _ " f [_ I N _ / 1 ' 20 , —— - — ' _ 10.. Isesaemeeee 90 915193 9495 9597 959919000102 03 0405 0607 06 09191011121314 Stockholm ————— Svenska landsorten (lägsta löner) ------------ Tyskland _. ------ Frankrike Sverige = Sv. _o—o—o—o-Belgien Frankrike = Fr. —o——--o---o England England = Engl.

H—n—n—u—u- Amerika Tyskland = T.

TABELL XVI. MEDELTAL A TIMFÖRTJÄNST I ÖRE FÖR MASKINUPPSÄTTARE, SVARVARE, GJUTARE, SMEDER, PLATSLAGARE OCH HANTLANGARE I NEDANSTAENDE LÄNDER.

Sverige År Stock- Lands— holm orten 1885 21.9 17.7 1886 22.3 18.1 1887 22.7 18.1 1888 22.9 17.9 1889 23.4 17.8 1890 23.7 18.9 1891 24.0 19.2 1892 24.1 19.8 1893 24.1 19.6 1894 24.4 19.8 1895 24.7 19.7 1896 24.9 19.9 1897 25.3 20.5 1898 27.1 21.1 1899 -— 24.4 9) 1900 —— 24.9 1901 — 24.7 1902 —- 27.6 _ 1903 29.0 1904 34.9 29.9 1905 —— 24.7 1906 29.9 1907 34.1

Tysk- land

27.7 1) 26.1 28.5 30.1 30.2 37.4 2) 37.1 37.4 35.8 32.9 35.9 38.1 38.8 3) 41.8 44.1 46.8 44.2 43.9 44.0

Frank- rike

40.9 4) 41.2 40.8 41.6 42.0 44.5 4) 44.8 44.6 45.1 45.6 45.7 45.9 46.6

Bel- gien

27 .4 6) 27.6 26.7 27.3 26.8 27.3 27.8 28.1 28.5 29.1 28.9 29.5 29.1 7) 29.2 7) 28.9 29.1 29.2 29.3 29.7

Eng- land ”)

63.5

65.7

65.7 66.5

64.2

Ameri- kas Förenta Stater

86.8

l—————————______

Tyskland. 1) Maskinuppsättare ingå ej. 2) Gjutare ingå fr. o. m. 1890.

3) Smeder ingå. fr. o. m. 1897.

Frankrike.

4) Plåtslagare ingå fr. o. m. 1890. 5) Endast smeder och svar- vare ingå.

Belgien.

87.8 90.7 92.9 95.7 99.0

6) Svarvare och hantlanga- re ingå ej. 7) Plåtslagare ingå ej 1897—98.

England.

3) Hantlangare ingå ej. Fr. o. m. 1904 ingå en- dast svarvare, gjutare och maskinuppsättare.

Sverige.

9) I siffrorna för 1899— 1909 ingå. maskinarbe- tare, kopparslagare och gjutare.

Kra ft— och bränslekost- nader.

En inom Kommerskollegium verkställd specialundersökningl) faststäl- ler förbrukningen av bränsle reducerat till stenkol inom verkstadsindu- strien år 1913 till 168 581 ton med ett värde av 3 250 242 kr. (medelvärde per ton=kr. 19.28). Siffrorna äro av intresse, emedan verkstadsindu— striens eventuella merkostnader med avseende å kraft och bränsle gent emot konkurrerande utländsk industri innehållas, som senare skall visas, i denna post. Att denna merkostnad, om den överhuvud taget existerar, måste vara av mycket ringa betydelse för verkstadsindustrien betraktad som ett helt framgår dels av att ovan angivna del av kraft- och bränsle- kostnaderna endast utgör 1.4 % av industriens totala tillverkningsvärde. dels av att, som tidigare visats (tab. II), förbrukningen av kraft och lyse till betydande del täckes genom den i Sverige jämförelsevis billiga vatten- kraften.

Vid en jämförande undersökning av kraftkostnaderna i Sverige och ut- landet knyter sig i föreliggande fall det största intresset till kostnaderna per hästkraft resp. kilowatt-timme vid ångkraftverk och vattenkraftverk.

Till att börja med torde utan vidare kunna antagas som givet, att en jämförelse mellan kraftkostnaderna vid ångkraftverk i Sverige å ena sidan och i Tyskland, England och Amerika å den andra i regel utfaller till Sveriges nackdel. Under i övrigt lika omständigheter belastas näm- ligen, som känt, det svenska verket med högre kolkostnader på grund av transporter och omlastningar (se nedan). Inom verkstadsindustrien hän— förde sig år 1913 c:a 25 % av den installerade kraften till ångmaskiner. och ångturbiner, belägna inom företagen själva.

Enligt uppgift från Mellersta och Norra Sveriges ångpanneförening gi- ver en jämförelse mellan bränsle- och ängpriser i Sverige och Tyskland 1913—1914 följande resultat.

| Bränslepris Ångpris Bränslets användningsort | Bränsleslag per 1000 kg. per lkOOO kg. kr. r. Sverige Stora prima ängkol 23.00 3.00 Småkol 19.00 3.00 Sågverkshack 0.90 2) 1 .80 Tyskland : Bayern .. _. .. .. .. .. .. Oberbayr. Kohle 14.15 2.92 Ruhrkohle 24.21 3.18 Saarkohle 22.25 2.70 Schlesische Kohle 22.78 3.49 S 0 h ] e s i e n Schlesische Kohle 809—11.57 I.42—l.78 S 9. 0 h a e n Steinkohle 1068—1602 196—2.67 Böhm. Braunkohle 14.24 1.87—2.85 Briketts 8.68—12.10 135—2.67 R h e 11 p r 0 v. (Köln) .. .. Ruhrkoble 16.913) 2.40

1) Bränsleförbrukningen åren 1913—1917 vid industriella anläggningar, kommunika- tionganstalter samt allmänna verk och inrättningar. Undersökningen publiceades 1918. 3 Per kbm. 3) Beräknat bränslepris.

Bortsett från de fall, då bränslepriserna belastats med stora transport- kostnader, såsom när Ruhrkol och schlesiska kol användas i Bayern (fraktkostnaderna c:a 30 resp. 55 % av priset vid förbrukningsorten), vi- sar sig ångpriset i Tyskland genomgående lägre än i Sverige. Särskilt framträder denna skillnad vid en jämförelse med Tysklands kanske allra viktigaste maskinindustridistrikt, nämligen Sachsen. Visserligen är ång— priset där, när det år som lägst, högre än i Sverige, då ångframställningen sker med sågverkshack som bränsle, men då detta bränsle har för lågt kalorivärde för att tåla längre transporter (1 kbm. motsvarar 0.12 ton stenkol) och sålunda endast kan komma till kontinuerlig användning vid verkstäder inom de mest betydande sågverksdistrikten, saknar nämnda lägre ångpris praktisk betydelse för verkstadsindustrien i sin helhet.

För en jämförelse mellan kraftkostnaderna vid svenska vattenkraft- verk och utländska stå, vad de senare angår, endast uppgifter från Tysk- land till buds. Dessa torde dock vara tämligen belysande för kostnaderna i övriga kolproducerande länder, enär kolpriserna tämligen noggrannt justeras efter sitt bränslevärde och skillnaden i övriga kostnader saknar. nämnvärd betydelse.

Medelförsäljningspriset för energi från svenska s. k. A-kraftverk (de större direkt distribuerande) har av Enström för år 1914 angivits till 1.67 öre per kwt. och av Rossander till 1.9 öre per kwt.; i Norge var mot- svarande pris ungefär lika med det svenska och i Tyskland 11.22 öre. Det höga priset i Tyskland kan möjligen förklaras av att den hydro- elektriska kraften där nästan uteslutande användes för mindre för— brukning och borgerliga ändamål.

Sverige Tyskland Använd- Vid en användningstid av 3000 tim. Öre per ningsåid per år och ett kolpris av r. - kWt' ?" 16 Mk. 20 Mk. I_ 24 Mk. Timmar öre per kwt. öre per kwt. , öre per kwt. Kommunala företag, huvud- sakligen för industridistri— bution .. .. .. .. .. .. .. .. 0.95 3881 Enskilda distributionsföre- tag: under 1000 hkr .. .. .. .. 4.19 2572 1000—4 999 » .. .. .. .. 2.31 3603 5000 hkr och däröver .. 1.82 4012 Industriföretag : under 1000 hkr .. .. .. ..) 2.43 3488 4.42 4.94 5.46 ” 1000—4 999 > .. .. .. .. 1.50 3568 2.121)å2.622) 2.421)ä2.952) 2.721)å3.45—) 5000 hkr och däröver ..] 0.77 4865 1.81 3) 2.09 8) 2.37 3)

En mera detaljerad överblick giver nu återgivna tablå, där genom- snittliga produktionskostnader per kwt. vid svenska vattenkraftverk jämförts med motsvarande kostnader för ångkraftverk vid olika sten- kolsPriser. Anmärkas bör, att de tyska priserna äro 10 8. 20 % för

1) 1000—6000 hkr:s ångturbinanläggningar. 2) 1000—3000 hkr:s ångmaskinanläggningar. ” GOOD—10000 hkr:s ångturbinanläggningar.

låga, då ingen hänsyn tagits till kostnaderna för kraftens överföring till elektrisk energi. Jämförbarheten är jämväl i så måtto ofullstän— dig, som de svenska siffrorna hänföra sig till år 1916, medan de tyska gälla åren närmast före krigsutbrottet. I viss mån utjämnas dock detta genom de svenska verkens längre användningstid. De svenska uppgifterna återfinnas i kommerskollegii specialundersökning: Sveri- ges monterade vattenkraft, de tyska hos Saitzew: Steinkohlenpreise

und) Dampfkraftkosten. (Schriften des Vereins fiir Sozialpolitik. Bd. 143 .

I betraktande av att stenkolspriset i Tyskland är 1913 icke torde un- derstigit 16 Mk. skulle det tyska självkostnadspriset härav kunna be- räknas ligga minst 50 % högre än det svenska vid jämförelser mellan verk av ungefär samma storlek. Det sagda gäller även England, vars kol- priser efter kalorivärde räknat torde legat på ungefär samma nivå. I be- traktande av vattenkraftens stora användning som kraftkälla för vår verkstadsindustri hava vi här att räkna med en om än obetydlig faktor för utjämnande av de merkostnader av flera slag, som tynga vår verk- stadsindustri vid konkurrens med särskilt tysk och engelsk industri. Någon större vikt kan den, som sagt, ej tillmätas, som synes av följande överslagsberäkning. Antaga vi att verkstadsindustrien 1914 förbrukade 20 000 medelst vattenkraft genererade hkr. (se tab. II), vilket motsvarade 36 800 000 kwt efter en utnyttjningstid av 2 500 tim. per år, och sätta vi vidare priset per kwt. till 2.5 öre, erhålles en årskostnad av 920 000 kr. En merkostnad av 50 % i det konkurrerande utlandet för motsvarande kraft- belopp skulle, som nu lätt inses, sakna nämnvärd betydelse för utjäm- nande av de väsentliga merkostnader vår verkstadsindustri hade att bära på grund av produktionens splittring, bristande specialisering och stan- dardisering. Däremot torde den börda svensk verkstadsindustri måste vidkännas i jämförelse med särskilt tysk, engelsk och belgisk industri i form av stenkolsfrakter —— vi hava tidigare skattat dessa till c:a 600 000 kr. -— ungefär uppvägas av den till minst 400000 ä 500 000 uppgående skillnaden i priset på nyss angivna medelst vattenkraft genererade kvanti- tet elektrisk energi i Sverige och det pris som motsvarande kvantitet ång— genererad energi drager i Tyskland och England. Trots Siffrornas osä- kerhet torde dock de summariska beräkningar, som här kunnat göras, giva stöd för antagandet, att den svenska industrien åtminstone med av- seende å kraftkostnaderna ej intog en sämre ställning än sina utländska konkurrenter åren närmast före krigsutbrottet.

Det återstår att något granska den ojämförligt viktigaste av de poster, som ingå i ovan (sid. 86) angivna stenkolsförbrukning, nämligen bränsle för gjuteriändamål.

Som känt användes praktiskt taget endast koks i gjuterierna. Utgår man från att de svenska verkstäderna nödgas betala ett kokspris, som överstiger priset hos våra huvudsakliga leverantörer av detta bränsle, England och Tyskland, med fraktkostnaderna, vilka uppgå ungefär till samma höjd från bägge länderna, kunna vissa hållpunkter för ifråga- varande merkostnad å bränsle erhållas. För omsmältning av 1 ton tack— järn åtgå c:a 200 kg. koks. Skattas genomsnittsfrakten för år 1913 till 5 kr. per engelskt ton (1016 kg.) frakten från Englands väst- kust till Stockholm fluktuerade mellan 4 sh. 9 d. och 6 sh. 6 d. skulle alltså merkostnaden för omsmältningen av 1 ton tackjärn uppgå till c:a

1 kr., vilket vid ett medelpris å gjutgods av 200 kr. per ton motsvarar c:a 0.59 å 0.81 % av värdet allt efter ”avbrännings”- och ”avskrotningspro- centens” höjd?) Någon betydande merkostnadspost synes man emellertid ej heller i detta fall behöva räkna med. Beräkna vi merkostnaden för gjutgodset i en maskin, som praktiskt taget till hela sin vikt består av sådant, nämligen en stationär råoljemotor, finner man att merkostnaden för gjutgodsets omsmältning år 1913 endast utgjorde c:a 0.08 % av motorns tillverkningsvärde. Förhållandet är icke minst anmärkningsvärt med hänsyn till att denna maskin utgör en av verkstadsindustriens förnämsta exportartiklar.

Standardiseringen innebär inom verkstadsindustrien dels fastställandet av normer med avseende å mått och konstruktion av vissa enklare ma— skindetaljer, såsom skruvar, muttrar, Sprintar, kugghjul o. d., dels upp-, läggande av vissa typer av maskiner och mera komplicerade delar till sådana (växellådor, cylindrar och kannor o. s. v.) som ingå i olika maskintyper.

Fördelarna av en sådan standardisering ligga i öppen dag. Arbets- kostnaderna nedbringas avsevärt genom den mera kontinuerliga pro— duktion, som blir följden av att vissa detaljer kunna reduceras till ett färre antal typer och storlekar samt göras gemensamma för ett företags hela tillverkning. Konstruktionskostnaderna bliva mindre, sedan ett fåtal en gång för alla standardiserade typer upplagts, och arbetsintensiteten stiger genom den färdighet och rytm i arbetet, som en specialisering har till följd. Ett ytterligare steg mot arbetskostnadernas nedbringande tages, när standardiseringen åtföljes av en inskränkning i antalet till- verkade maskinslag och typer d. v. s. går hand i hand med en speciali- sering i tillverkningen av färdigfabrikaten. Som lätt inses måste det se- nare i viss mån bliva en följd av det förra.

Vid tiden för krigsutbrottet voro allmänt antagna standardnormer för enklare delar okända 1 Sverige, däremot torde enskilda moderna verkä städer hava upplagt standardiserade maskindelar (kugghjul, remskivor, kopplingar o. s. v.) och någon gång hela maskinenheter. I stort sett tillhöra dock de större framsteg, som i in- och utlandet gjorts på detta område, de sista åren, och, som naturligt är, hava de ledande länderna på verkstadsindustriens område, särskilt Förenta Staterna, gått i täten.

En detalj av det resultat, som i detta hänseende vunnits i Tyskland under senare är, må här återgivas?) Efter ett mer än 10-årigt arbete avgav en tysk kommitté för standardisering av gångsystem under sista krigsåret ett förslag, som gick ut på att de stora antal gångsystem, som under de senaste årtiondena varit i bruk i Tyskland skulle ersättas av de två oftast tillämpade (S. I.— och Whitworthsystemet). Vinsten av en sådan omläggning belyses av kommittén med följande siffror:

1) Med ”avbränningsprocenten” avses den förlust, som uppstår vid gjutningen genom att en del av järnet oxideras. Denna förlust varierar med järnets sammansättning. Med "avskrotningsprocenten” åter förstås den del av gjutgodsets vikt, som bortmejslas för att befria detsamma från "göt" och "överjärn" och som går förlorad genom kassation. Givetvis ingår detta järn i senare gjutningsprocesser. Antaga vi, att "beskickningen" består till hälften av tackjärn och till hälften av skrot, kan avbränningen skattas till 5 proc. och avskrotningen till c:a 35 proc. för mindre gjutgodsstycken och till c:a 11 proc. för större.

2) Uppgifterna återfinnas i ingenjör O. Hallströms i Industriförbundets anförda publi- kation återgivna föredrag över standardiseringen inom den mekaniska verkstadsindustrien.

Standardise- ring och spe- cialisering.

nu i framtiden Antal gångsystem . .......................... 10 2 ,, gängsorter . ........................... 274 72 Antal verktyg: mätinstrument ................................ 548 144 borrar . ...................................... 822 226 gängverktyg .................................. 548 144

Summa verktyg 1 918 514

Det försprång, som dessa länder redan vunnit med avseende å standar- disering framför Sverige, hava de behållit, och utsikterna att taga igen detsamma synas icke stora. En övergång till standardiserad och speciali- serad tillverkning fordrar nämligen antingen betydande kapitaltillgångar för inarbetande av de nya standardartiklarna eller en egen skyddad marknad. I själva verket torde förekomsten av dessa betingelser vara utslagsgivande för graden av tillverkningens standardisering och spe- cialisering. Som bekant, saknas dock icke alldeles inom vår egen me— kaniska storindustri exempel på den stora kapitaltillgångens betydelse för upparbetandet av en stor ochstabilavsättningpå världsmarknadenavstan- dardiserade verkstadsprodukter (kullager, separatorer, fotogenmotorer).

Inom svensk verkstadsindustri fanns vid krigsutbrottet och finnes ännu uttalanden från industriens målsmän vittna enstämmigt häromi) —— en ej obetydlig marginal för tillverkningskostnadernas nedbringande genom standardisering även med vederbörlig hänsyn tagen till de hinder, som knapphet på kapital och en liten hemmarknad utgöra för en omläggning av tillverkningen i denna riktning. Följande överslag bör i någon mån belysa denna sak.

Arbetskostnaderna inom den mekaniska, ej elektriska, verkstadsindu- strien kunde under det normala året 1913 antagas uppgå till i genomsnitt c:a 33 % och omkostnaderna, till vilka räknas allt, som icke utgör direkta arbetslöner och i varan ingående material, till ungefär lika mycket. Enligt uppgift från en erfaren fackman bör en standardisering, som minskar ar- betskostnaderna med 25 % och omkostnaderna med 15 %, vara ett för de flesta av våra större verkstäder uppnåeligt mål. Som lätt inses, skulle härigenom ernås c:a 13 % lägre tillverkningskostnader, vilket före kri- get ungefär motsvarade verkstadsindustriens genomsnittliga tullskydd.

Tyvärr erbjuder det material över den svenska verkstadsindustriens produktionsförhållanden, som kunnat hopbringas, icke några på direkt erfarenhet grundade exakta beräkningar av standardiseringen och spe- cialiseringens betydelse för produktionskostnadernas höjd, men av de talrika mera allmänna uttalanden från industriens målsmän, som före- ligga i denna fråga, torde man våga påstå att bristen på standardisering och specialisering —— i förening med den tidigare utförligt berörda splitt- ringen av produktionen på ett allt för stort antal företag — utgör den väsentliga orsaken till vår verkstadsindustris underlägsenhet i konkur- renshänseende gent emot utländsk industri.

1) Se bl. &. "Standardisering inom svensk industri” utgiven av Sveriges Industriförbund.

IX. Ekonomisk ställning.

Verkstadsindustriens ekonomiska ställning undersökes i det följande för åren 1911—1914 med ledning av balans- samt vinst— och förlusträk- ningar från 88 större bolag med ett sammanlagt aktiekapital vid 1911 års slut av 61.3 milj. kr. och vid 1914 års slut av 78.9 milj. kr. Som känt, avlämnas sedan 1912 sådana räkningar till patent- och registrerings- verket över föregående års räkenskaper och nedan återgivna uppgifter härstamma från detta material.

I avsikt att erhålla ett begrepp om huru den ekonomiska ställningen utvecklat sig för bolag med specialtillverkningar och bolag med blandad tillverkning hava nödiga grupperingar företagits. Såsom specialföretag hava räknats sådana bolag, vilkas tillverkning till minst 75 % av värdet kunnat hänföras till någon av de maskingrupper, som fixerats i inled- ningen till denna utredning, övriga bolag hava tillförts den andra grup— pen. Bolag med specialtillverkningar hava därjämte uppdelats i sex grupper efter tillverkningens art och bolag med blandad tillverkning i fyra efter det egna kapitalets storlek, varefter varje grupp gjorts till föremål för särskild undersökning.

Schemat för gruppindelningen har i överensstämmelse härmed följande utseende:

A. Bolag med specialtillverkningar:

1. Bolag för tillverkning av separatorer.

2 :s 37 79 eXplosionsmOtOI'er. 3- ,, ,, ,, ,, metall— och träbearbetningsmaskiner. 4— ,, ,, ,, ,, kraftmaskiner, andra

5. ,, ,, ,, ,, lantbruksmaskiner. 6 ,, ,, ,, ,, vissa specialmaskinerl).

B. Bolag med blandad tillverkning:

1. Bolag med eget kapital intill 200000 kr. 2- ,, ,, ,, ,, av 200 000— 500000 ,, 3- ,, ,, ,, 500 000—1 000 000 ,, 4- ,, ,, ,, ,, över 1 000 000 ,,

1) Till denna grupp har sammanförts olika specialverkstäder, som på grund av för ringa. antal ej kunnat bilda egna grupper. Tillverkningarna utgöras av: värmeled- ningsmaterial, kassaskåp, toxtilmaskiner, sprutor, precisionsmått, vågar och tänd- sticksmaskiner.

Anläggningar-

Till belysning av storleksförhållandena inom de två huvudgrupperna kan nämnas, att bolagen med specialtillverkningar voro 36 till antalet och 1914 hade ett aktiekapital av 55.5 milj. kr., under det att bolagen med blandad tillverkning samma år voro 52 med ett aktiekapital av 23.4 milj. kr.

Vinst- och förlust- samt balansräkningar för verkstadsindustrien i dess

"as Värde OCh helhet från åren 1911—1914 hava sammanställts i bil. X.

kapitalförhål-

landen.

Räntabilitet.

De viktigaste uppgifterna angående anläggningarnas värde och kapital- förhållandena 1911—1914 framgå av följande sammanställning, där de procentiska värdena redovisats.

Tillgångar; 1911 1912 1913 1914 Anläggningar . ............................ 36.7 35.0 35.7 32.2 Aktier .................................... 20.6 18.6 18.6 19.3 Lager . .................................... 20.4 19.5 20.3 21.3 Fordringar & kassa ........................ 22.3 26.9 25.4 27.2 Summa 100.0 100.0 100.0 100.0 Skulder: Aktiekapital . .............................. 42.1 39.4 38.5 39.9 Övrigt eget kapital . ........................ 23.9 22.8 23.1 22.9 Välgörenhetsfonder ........................ 1.6 1.5 1.4 1.2 Främmande långt kapital ................... 17.5 21.3 20.6 19.7 Främmande kort kapital .................... 14.9 15.0 16.4 16.3

Summa 100.0 100.0 100.0 100.0

Granskas anläggningarnas värde i förhållande till samtliga tillgångar, finner man, att detta tenderade att sjunka under perioden. Möjligen kan detta förklaras av aktiebolagslagens stadganden, att de fasta anläggnin- garna ej få upptagas över sitt anskaffningsvärde, och av att de stigande konjunkturerna medförde högre priser och ökad omsättning, varigenom lager samt fordringar och kassa undergingo en stegring. Dess absoluta belopp steg dock samtidigt med i genomsnitt 6 % per år. Av övriga poster visade aktier och varulager tämligen konstanta relativsiffror, samtidigt som fordringar och kassa företedde en stigande andel.

Ser man på det i bolagen placerade totala kapitalet, d. v. s. eget ka- pital, banklån och skulder till diverse personer, utgjorde detta 1911 1457 milj. kr. och 1914 1975 milj. kr., vilket innebär en ökning av 35.5 %. Ökningsprocenten per år befann sig i svag stegring; i genomsnitt utgjorde den 10.2 %. Proportionen mellan eget och främmande kapital undergick så till vida en förskjutning som det senare i någon mån ökade sin andel. Aktiekapitalet, som vid slutet av 1911 uppgick till 61.3 milj. kr., hade vid 1914 års utgång stigit till 78.9 milj. kr., väsentligen på grund av nyemissioner. I medeltal kan detta sägas hava uppgått till c:a 40 % av det totala kapitalet. Reserverna utgjorde samtidigt c:a 23 %. Vad slutligen förhållandet mellan kortfristiga och långfristiga lån be- träffar, erhöllo de förra en om än svagt ökad betydelse.

För verkstadsindustrien i dess helhet var avkastningen bortsett från vissa specialverkstäder under åren 1911—1914 knappast tillfredsställande. Av bil. X framgår att nettovinsterna i procent av det egna kapitalet under

de fyra åren utgjorde 7.1, 8.3, 8.6 och 7.5 %. Avkastningen på det egna kapitalet översteg alltså endast obetydligt normal kapitalränta, och dock utmärktes dessa år av ”goda tider” inom verkstadsindustrien.

De ”blandade” och specialiserade verkstädernas räntabilitet, beräknad på det egna kapitalet, ställde sig dock ganska olika, som synes av föl— jande översikt :1) 1911 1912 1913 1914

% % % %

Verkstäder med blandad tillverkning ............ 5.2 6.7 6.3 7.7 Specialverkstäder. ............................ 8.1 9.2 9.8 7.5

Det var alltså verkstäder med blandad tillverkning, i synnerhet de mindre bland dessa, som drogo ned räntabiliteten för verkstadsindustrien i sin helhet. Undersökes avkastningen för dessa verkstäder inom ovan angivna storleksgrupper, visar det sig nämligen, att denna stiger med storleksgraden hos företagen (se bilaga VIII). Räntabiliteten, fortfa- rande beräknad i % av det egna kapitalet, under åren 1911—1914 inom skilda storleksgrupper, var sålunda:

Tillverkningsgrupper 1911 1912 1913 1914 Eget kapital t. o. 111. 200000 . ................ 2.9 2.7 4.4 7.4 ,, ,, 200 000— 500000 . ................ 3.8 3.7 5.3 5.6 ,, ,, 500 OOO—1 000 000 . ................ 5.7 5.2 5.3 3.1 ,, ,, över 1 000 000 . ................ 5.7 8.0 6.9 8.8

Under de relativt goda åren 1911—1913 synes alltså de två första grup- pernas företag i stort sett icke hava avkastat den för perioden normala kapitalräntan. Endast företag med över 1 milj. kr. eget kapital kunna sägas hava nått över denna nivå. Uppmärksammas bör dock att sist- nämnda grupp representerade 61 % av de blandade verkstädernas hela egna kapital.

Den bättre genomsnittliga räntabiliteten inom specialindustrien uteslöt icke att vissa tillverkningsgrupper arbetade under föga tillfredsställande förhållanden. Avkastningen på det egna kapitalet utgjorde inom olika specialtillverkningar :

Tillverkningsgrupper 1911 1912 1913 1914 Separatorer . .................................. 9.9 10.4 11.1 8.1 Lantbruksmaskiner ............................ 6.5 8.2 8.9 9.0 Metall- och träbearbetningsmaskinerl) .......... 4.9 4.5 1.3 4.4 Motorer ...................................... 4.0 7.7 9.4 7.1 Diverse specialmaskiner . ...................... 1.5 6.5 6.5 8.6 Kraftmaskiner, andra (ångturbiner) ............ ——8.3 —2.9 —0.3 —1.3 Hela specialindustrien . ........................ 8.1 9.2 9.8 7.5

Av tablån synes, att endast separators- och lantbruksmaskinindustrien lyckades uppehålla en tillfredsställande räntabilitet under hela perioden. Bortsett från år 1911 skulle detta också kunna sägas vara fallet med mo— torindustrien och, om ock i mindre grad, med tillverkningen av diverse

1) De i gruppen metall- och träbearbetningsmaskiner ingående företagen voro i all— mänhet små och knappast representativa för ifrågavarande tillverkningar, som väsent- ligen bedrevos inom några större företag med blandad tillverkning.

Utdelnings- politik.

specialmaskiner. Sämst ställda voro ångturbin- och verktygsmaskinin— dustrierna, som i stort sett ej buro sig, av siffrorna att döma. De rän- tabla specialtillverkningarna bundo dock ojämförligt mycket mera ka- pital än de övriga. Det egna kapitalet inom separatorsi och lantbruks- maskintillverkningen uppgick nämligen till 84 % av specialindustriens egna kapital år 1914 och räknas också motorindustrien och special— maskintillverkningen med, kunna 92 % av detta kapital sägas hava haft en räntabel placering.

Den i genomsnitt högre avkastningen inom specialverkstäderna än inom de övriga medförde också högre utdelningar hos de förra, som synes av följande översikt, där utdelningen beräknats såväl i % av hela det egna kapitalet som av aktiekapitalet.

1911 1912 1913 1914 utdelning å utdelning å utdelning å utdelning å eget aktie- eget aktie- eget aktie- eget aktie- kapital kapital kapital kapital kapital kapital kapital kapital Verkstäder med blandad till- verkning .. .. 3.6 6.1 3.7 6.4 3.8 6.5 4.6 7.7 Specialverkstä— der .. .. .. ..l 7.3 11.1 7.3 11.0 7.3 11.3 6.9 10.5

Skillnaden mellan utdelningarna inom de bägge verkstadskategorierna var betydande och större, än vad man av de ovan återgivna räntabilitets— siffrorna vore benägen att antaga. Det är härav tydligt, att specialverk- städerna använde större del av nettovinsterna till utdelningar och mindre till fonderingsändamål än vad de blandade verkstäderna gjorde. Att så. var förhållandet framgår också av bil. XI.

En låg räntabilitet inom verkstadsindustrien var vid tiden före kriget utmärkande ej endast för vår egen industri. Såväl i Tyskland som Eng- land förekommo livliga klagomål häröver. Följande siffror över läget inom den tyska maskinindustrien (T) äro ganska belysandel). Till jämförelse återgivas motsvarande svenska siffror.

| Nettovinst i % av Utdelningar i % av

Industrigren i eget kapital aktiekapital | eget kapital 1

|1910|1911|1912|1913 1910|1911P1912 1913|1910|191131912 1913

| I 1 l i

Verkstäder med blan- [ | . dad tillverkning-.. T. 6.5 8.4 7.4 8.0 5.9 6.9 7.5 7.3 51 5.4 5.7 5.2 Sv. _ 5.7 6.7 6.3 ed 6.4 6.5 _ 3.4 3.7 3.8

! Lantbruksmaskiner .. T. 8.4 6.2 9.9 10.7 10.7 9.0I10.1 10.0 9.5 8.9 8.4l 9.2 Sv. 6.5 8.2 8.9 —— 10.0, 9.3 11.0 —— 8.0 8.0 6.8

1) Technik und Wirtschaft; häfte 6, 1921.

Invändningar kunna möjligen göras mot jämförbarheten mellan de tyska och svenska siffrorna för maskiner med blandad tillverkning, då. den tyska källan ej tydligt angiver, vilka tillverkningar, som ingå, under nämnda rubrik. Sålunda torde stora delar av specialindustrien hava med- tagits bland det tyska materialet. Till väsentlig del torde de dock täcka varandra. En blick på tabellen visar att den tyska maskinindustrien un- der åren närmast före kriget genomgående lämnade högre nettovinster och större utdelningar än den svenska.

BILAGOR

BILAGA I. FÖRBRUKNING VID VISSA SPECIALVERKSTÄDER AV NEDAN ANGIVNA RÅVAROR OCH HALVFABRIKAT JÄMTE FÖRDELNING EFTER URSPRUNG ÅR 1913.

___—___———————-—'——_———Tr__-—_

Stälgjutgods, verktygs- och .. ? Tackjärn, skrot och järnlege— snabbsvarvstäl samt smitt Bulk-, horn- och annat i .lärnplät samt arbeten

ringar samt arbeten därav, och kallvalsatjltrn och stål, varmvalsat järn samt därav

icke smidbara ävensom adu- 'en ka " a .. cerade, jam'te gjutna rör m ”051,11 531353”, "" V varmdragna ror

Specialfabriker för till- verkning av

av inhemskt av utländskt av inhemskt av utländskt av inhemskt av utländskt av inhemskt av utländskt ursprung ursprung ursprung ursprung ursprung ursprung ursprung ursprung

Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % ___—___—

___'________._—_————

Ångpannor, ångmaskiner, ång- ; ' turbiner m. m.1) .. .. .. .. . 24 799 21. 4 91193 78.6 61 762 100 —— — 37 957 100 1 —— 129 585 100 —— — Gas-, fotogen- och oljemotorerg) 194 971 64. 6 107 000 35.4 100 392 100 —— —— 41 453 100 » —— 6 000 100 — —— Maskiner för bearbetning av me- j ' a) taller .. .. . .. .. 349 449 66.0 180 384 34.0 107 594 100 —— * -— 192 196 100 — : _ 29 182 16.2 150 556 83.8 Maskiner för bearbetning av trä 36 435 43. 8 46 780 56.2 26 145 100 —— 20 986 98.9 230; 1.11 — _ — -— Maskiner för pappers— och pap- ': persmasseindustri m.m. .. . 158 200 48.7 166 470 51.3 63 285 84.2 11 860 15.8 244 900 100 —— ! — 91 850 100 _ '— Maskiner för sten- och mineral-1 bearbetning .. .. .. 27 487 100 —- 58 607 100 —— 12 580 100 — — — —— . '— Maskiner för livsmedelsindustri 13 300 89.3 1 600 10.7 3 540 100 -— —— 12 680 90.1 1 400 9.9 7 080 100 — Lantbruksmaskiner och redskap 805 574 61.4 507 473 38.6 83 621 100 — — 1 514 371 99. 0 15 516 1.0 86 536 100 Mejerimaskiner och -redska.p .. 410 225 65.7 214 000 34. 3 -— -— -— 4 120 73. 9 1 453 26.1 1 390 720 72.9 517 197 27.1

Vapen.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 427 397 100 — —— 656 094 100 — — — — — — Vågar .. .. .. .. . . .. .. .. .. 93 462 100 —— 23480 100 -—— —— 13 054 61.6 8 153384 20 111 100 —— Kassaskåp och kassakistor .. .. 280 96.6 10 3 4 3 650 97.9 80 2.1 7 150 86.9 1 0801 13.1 27 240 89.7 3130 10.5

Summa. 2 541 579 65.9 1 314 910 34.1 1 188 170 99.0 11 940 1.0 2 101 447 98.7 27 832| 1.3 1 788 304 72.7 670 883| 27.3 (Forts. & sid. 100.)

Andra järnvaror, dock ej Koppar jämte andra me- S u m m & färdiga verkstads— taller och metallegeringar förbrukat järn och andra metaller

. . rodnkter samt arbeten därav samt arbeten därav Specmlverkstäder för t1ll- p

verkning av:

av inhemskt av utländskt av inhemskt av utländskt av inhemskt av utländskt ursprung ursprung ursprung ursprung ursprung ursprung Tillsammans

kronor

kronor % kronor | % kronor I % kronor I % kronor % kronor I%

Ångpannor, ångmaskiner, äng

turbiner m.m. I).. .. 9 511 100 55 970 74.9 18 752 25.19584 74.4 109 945 25. 6 429 529 Gas-, fotogen— och oljemotorer -) 191 100 — 152 828 70.8 63 115 29.2 495 835 74.46 170 115 25.54 665 950 Maskiner för bearbetning av me-

1 091 283

taller .. .. 8 354 100 56 691 77.1 16 877 229 743466 68.1 347 817 31.9 Maskiner för bearbetning av trä 2 950 100 ; — 10 300 67.5 4 970 32.5 96 816 65. 07 51 980 34. 93 148 796 Maskiner för pappers- och pap-

persmasseindustri m.m. .. .. 31 700 100 —— -— 143 064 64.3 79 550 35.7 732 999 73.97 257 880 26.03 Maskiner för sten- och mineral

bearbetning .. .. 45 644 100 68 020 100 -— 2338 100 Maskiner för livsmedelsindustri — — — 30 250 100 — 6850 95.71 3— 000 4. 29 Lantbruksmaskiner och -redskap 4) 275— 656 85.5 46 579 14.5 23 806 100 — — 2 789 564 83. 04 569 568 16. 96 Mejerimaskiner och -redskap .. — — 442 149 56.3 343 400 43.7 2274 214 67.6 1 076 050 32. 4 Vapen.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. -— — — 70276 100 -— 1153 767 100 Vägar,. .. .. .. .. — — — 9 557100 —-— 9664 95.1 8 153 4. 9 167 817 Kassaskåp och kassakistor .. .. 3 627 52.4 3 300 47.6 1 813 52.4 1 650 47.615?) 760 82.6 9 250 17.4 53 010

Summa 377 633 88.3 49 879 11.7 1 064 724 66.8 528 314 33.2| 9 061 857 77.7 2 603 758 22.8 11 665 615

990 879 212 338 69 850

3 359 132 3 323 264 1 153 7 67

1) I de för denna grupp upptagna siffrorna ingå ångpannor 1111 endast obetydlig del ”) Vattenturbiner ingå. ej.

3) Av detta belopp avse 147000 kr. dynamoplåt, mförbrukats av ett till maskingruppen hörande företag vid tillverkning av ej hit hänförliga maskiner.

') Därav bult, mutter, skruv stift o. dyl. till ettv .

Anm. Siffrorna omfatta endast järn och andra a1111etaller samt sådana arbeten därav, som ej utgöras av inköpta färdigfabrikat, vilka själva äro produkter av verkstadsindustri (kulla ager . . .

På. grund av primärmaterialets ofullständigheth uppgifter från samliga specialföretag inom ovan berörda maskingrupper ej kommit till användning vid beräkningen av tabellens siffror. I vissa fall hava råvarornas fördelning inom olika grupper beräknats, dock endast i mindre omfattning.

Uppmärksammas bör i övrigt att de verkstäder för vilka angivits en förbrukning av inhem Sktit tackjärn, skrot o. s v. av 90 a 100 %, köpt större delen av föibrukat tackjärnsgjutg ods från svenska gjuterier och därför uppgiv tdetta vara av inhemskt ursprung, ehuru i detsamma utländskt tackjärn säkert ingår till betydande del. Även skrotet redovisas i tegel som svenskt fastän utländskt

tackjärn ingår i detsamma i betydlig mängd. Bortse tfrån nu berörda fall torde uppgifterna öve rförbrukningen av tackjärn o. s. v. kunna göra anspråk på tillförlitlighet, emedan re eidov isningen i regel hänför sig till större specialverkstäder med egna gjuterier.

___—#

.__ ___ _

BILAGA H. PROCENTUELL FÖRDELNING AV RÅVARU- OCH HALVFABRIKATFÖRBRUKNINGEN VID SKILDA SPECIALVERKSTÄDER AR 1913.

Stålgjutgods, verk- Tackjärn, skrot tygs- och snabb-

och järnlegermgar svarvstål samt Balk—, horn-

Andra järnvaror specialverkstäder för till- samt ”beten smitt och kallval- "Ch ”"”" ""” Järnplåt samt (ej färdiga

verknmg aVI därav, icke smid sat järn resp. stål va sat Järn arbeten därav verkstadspro— ?Ch metallege bara, ävensom ,. samt varmdragna ringar ävensom avensom kall- .. dukter) aducerade, samt __ ror arbeten därav . .. dragna ror av gjutna ror

järn och stål

!

Koppar samt andra metaller

Ångpannor, ångmaskiner, ångturbi—

ner 111. m. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 27.0 14.4 8.8 30.2 2.2 17.4 Gas-, fotogen— och oljemotorer .. .. 454 15.1 6.2 0.9 0.0 32.4 Maskiner för bearbetning av me—

taller .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 48.5 9.9 17.6 16.5 0.8 6.7 Maskiner för bearbetning av trä. .. 55.9 17.6 14.3 — 2.0 10.2 Maskiner för pappers— och pappers-

masseindustri m. m. .. .. .. .. .. 32.7 7.6 24.7 9.3 3.2 22.5

Maskiner för sten— och mineralbe—

arbetning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 13.0 27.6 5.9 21.5 32.0 * Maskiner för livsmedelsindustri .. 21.3 5.1 20.2 10.1 _— 43.3 ' Lantbruksmaskiner och —redskap .. 39.1 2.5 45.5 2.6 9.6 0.7 Mejerimaskiner och -redskap .. .. 18.8 — 0.2 57.4 — 23.6 Vapen .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 37.0 56.9 -— ? —— 6.1 Vågar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 55.7 14.0 12.6 12.0 . 5.7 Kassaskåp och kassakistor.. .. .. .. 0.6 7.0 15.5 57.3 13.1 6.5

Anm. Procentsiffrorna äro uträknade 9. resp. råvarors värde. På grund av primäruppgifternas ofullständighet hava endast uppgifter från en del dock flertalet av specialföretagen inom resp. maskingrupper kunnat användas vid beräkningen av tabellens siffror. Jfr. anm, till bil. I.

BILAGA III. ANTAL VERKSTÄDER OCH ARBETARE 1880—1912.

Är Antal verkstäder Antal arbetare 1880 215 9 357 1881 228 11 655 1882 232 13 606 1883 238 14 570 ' 1884 227 13 628 1885 230 | 13 526 1886 231 13 230 , 1887 224 11 687 1888 232 13 848 1889 234 17 339 1890 221 16 708 1891 265 17 039 1892 260 15 148 1893 290 15 348 1894 276 16 324 1895 285 17 642 1896 314 16 457 1897 313 17 351 1898 348 19 767 1899 380 21 667 1900 381 23 061 1901 393 21 750 1902 409 21 205 1903 427 20 757 1904 445 21 246 1905 447 20 932 1906 451 23 452 1907 455 25 762 1908 484 25 595 1909 481 23 001 1910 482 23 667 1911 491 22 550 1912 502 23 864

NOT TILL BIL. III.

Åren 1880—1891 räknas till mekaniska verkstadsindustrien aduce- ringsfabriker, gjuterier och mekaniska verkstäder, verkstäder för till- verkning av mudderverk, kard-, kulsprute—, sprut-, stick— och symaskins- fabriker.

Efter år 1891 räknas ovannämnda fabriker med undantag av sådana för tillverkning av mudderverk samt kardfabriker antingen till gjuterier eller till mekaniska verkstäder. I kommerskollegii berättelse över indu- strier och hantverk för år 1892 anges gjuterier och mekaniska verkstäder omfatta antingen uteslutande gjuterier eller enbart mekaniska verkstäder eller också gjuterier förenade med vare sig mekaniska verkstäder eller med mindre betydande järn— och stålvarufabriker. Före år 1891 hava gevärsfabriker uteslutits, enär uppgift om arbetareantal ej kunnat er- hållas.

Till och med 1895 ingår järnvägsmaterial under rubriken mekaniska verkstäder; efter nämnda år redovisas detsamma särskilt under ”järn— vägs- och spårvägsvagnfabriker”; vilka medtagits i Bil. III 1).

Från och med år 1907 hava kassakontrollapparater, skriv- och räkne- maskiner uteslutits.

1) Antalet järnvägs- och spårvagnsverkstäder utgjorde i genomsnitt under femårs— perioder och en tvåårsperiod.

Antal verkstäder Antal arbetare

1896—1900 24 925 1901—1905 23 1 629 1906—1910 27 1 615 1911—1912 21 1 428

BILAGA IV. TILLVERKNINGARNAS FÖRDELNING PA SKILDA STORLEKSGRUPPER I PROC. AV RESP. TILLVERKNIN- GARS HELA VÄRDE, SAMT ANTAL FÖRETAG PER TILLVER KNINGSGREN INOM RESP.

STORLEKSGRUPPER AREN 1897, 1904 0. 1912.

Tillverkningar

T. 0. 111. 10000

10 000— 25 000 25 000—

50 000 100 000

50 000——

250 000

100 000— 250 000—

500000

toret

";» = ."

ag % Ant. företag foretag

:> 53% :>

.. 9, s?. ,. an N— o: retag :» ?.

Angpannor .. .

Ångmaskiner och ångturbiner ..

Lokomobiler .

Lokomotiv .

Motorer, ej elektriska

Maskiner för pressning Maskiner för metaller .. .

uppfordring och

bearbetning av

1897 1904 1912 1897 1904 1912 1897 1904 1912 1897 1904 1912 1897 1904 1912 1897 1904 1912 1897 1904 1912

QNED

Höll!)

0.4 1.1

ll"

l—Oäl— 0103]

HH

)QLOQ

2.7 5.9 6.2

(DIGI—

11 13

[*Om CONCN | H

"00 01000 H

9.1 12.1

11.1 11.1 5.9

9.0 5.6 0.9

20.0 22.0 18.4 25.0 82.8

como mmm v-4r-4l HHI Q'CDv—d H

www

22.3 53.4 18.8 42.5 40.1 15.1

COQ!— com.-4 lll-1 | Ol'-(CQ Hmv—l

HIN

(Naiv—1 ”"! G= v—t

(NHF-l aa xo

HHH o [» 01

v—lv—(H 92 #

HCG

BILAGA IV (FORTS.) . ___—___—

T. 0. m. 10 000— 25 000— 50 000— 100 000— 250 000— 500 000— 750 000— Över 10 000 25 000 50 000 100 000 250 000 500 000 750 000 1 000 000 1 000 000

Tillverkningar

toret

%

%

;> g%

Ant. företag & Ant. foretag- Ant. företag Ant. företag

ag Ant. företag & Ant. foretag

? '>' 0 " o 6 5.5 A 09

21.8 22.1 8.0 35.8 17.1 33.5 35.9 42.3 28.8

Maskiner för bearbetning av trä 1897 9 0.6 4 1.2 5 2.3 7 2.3 1904 16 1.1 11 1.9 11 2.3 14 9.1 1912 8 0.4 12 1.3 22 5.8 13 8.8 1

3.1 13.5

(N'-ICO ”. H G] Ith-t vccooo nnan-|

Maskiner för trämasse-, pappers- masse-, boktryckeri—, bokbin- deri- och tändsticksindustri .. 1897

1904 1912

21.8 16.6 1.8

. 22.3 23.6 —

H [60 "a o IQ [Hv—4 01 .. It) 0156? IQCDCO ., H mm:—— se N Ilon se :> 607-(CQ H. 0 CONI

60.7

Maskiner för sten-, ler—, cement— och glasindustri samt torv- beredning .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 1904 1912

0.7 0.6 0.2 7.2 1.5 6.1 10.6 6 14.2 2 61.5 3.1 10 75.3 1.5 12 14. 4 11.7 5.6 19.9 0.1 45.2

Iv-(CQ |(Nv-1 Ftv-HN * "! |D ('N'—OCD ". AG VNDOÄ 0. BO (NCDI mmm

Maskiner för sadeskvarns—, olje- pressnings—, chokolad-, bageri— och konfektyrindustri .. .. .. .. 1897 1904 1912

32.5 30.3 23.0 43.4 28.3 7.1

3.1 0.5 1.2

1.1 0.6

(N'—MN m v-i |"I | v—G IF! .*5 ä' =O HCDGW (DNI— wood: h v-i cf) en .—i Hm— mmm

Maskiner för socker—, stärkelse-, jäst-, sprit-, maltdryck-, mine- ralvatten- o. margarintillverkn. 1897

1904 1912 —

3.5 9.2

31.7 21.6 47.7 — — 54.1

| | '”. oo CD HMI **. 05 (N u-(w ": 0 "|

46.2

6.5 14.0 4.1

12.2 10.2 14. — — 74.3

Textilmaskiner och symaskiner 1897 1904 1912

| I |

ce % I"”I "? eoi "II 71 _: l—IH

77.4

män:; mmm Hm,-1 maud! ”. v—I CDi—(co H&m "! O riv-ICO Hänt:

'D. 0 Iv-n-c

BILAGA IV (FORTSJ.

T. 0. m. 10 000— 25 000— 50 000— 100 000— 250 000— 500 000— 10 000 25 000 50 000 100 000 250 000 500 000 750 000

Lt av > 0 o o 10 NH

1 000 000 W

4 l

T illverknin gar

866 %

% % % %

Ant. Ant. Ant. Ant.

Ant företag

Ant företag företag ? "' : o: 9 "> 9 ”' A 251 A i?. :n- rn nu nu företag Ant. företag & företag företag

Maskiner för läder-, kautschnk- , ' l l . och limindustri samt hatt— ; . , _ ; ? . ; makeri .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 1 , 2.2 l '

l l . l l ."”! enl CN HH (div-4 '”. LD v—l ". . oo Hae—4 o..—us 1.1—le v-(v—MN _. (». v—1v—1H ;; _; v—4 *" C 05 H

l Maskiner för jordens beredning: l * plogar, årder samt hanar.. .. 1897l 10 1 1.4 . 1 0.2 13 524 :

17.2 -—

12.0 11 30.7 32.4

11 58.8

| H IH l I N O Gli—101 m 0 (—

Maskiner för sådd och skörd .. 18973 42.6

0 :o oer— oomt— &! .— av av P4 cr; v—1

”*! o co (Nb-(N Noam

2!

v—l cor—t— 1101!—

*!

... , sur—no como:

vi

"l"l l al..

;; 2 01.5

Maskiner för säd eller frö, så; l i * : 1

som tröskverk, harpor m. m. 1897' 16 5.9 7 6.6 13 42.2 4.8 10 10.5 7 18.1 2.7 11 6.0 11 27.0

. 21.2 28.0 21.4 l v-1 IH '! oo CN] H ". 1.4 wenn-n

l

l

*: v—l

_. (N

381

Maskiner för skördens tillgodo- ! . l 1 ' | l görande, såsom rotfruktskä- _ * l rare, sådeskrossare m. m. .. ' 44.3 '

15.4 . 21.5 ;

.— m. %*

"I O')

cc Hmm www

.—

(H H co—en—

QD b— H

9. 0

l

Mejerimaskiner och redskap 75.2 . 80.1

"? ,—4 10 v—l

l l

**. |».

MHN (Q'—lv—

:?:" CD

th mmm ol NOJ-G Ono IHH

">. **

m

01 v—1 Pim—91 "Ja?". 010!” CDQLQ

co

v—l iom—24

0. C

_13

33.4 % 81.3 37.3 l

Gevär, revolvrar och pistoler ..

l

|

I "' l

l

l 3

l

I

JL"; |H— l l l l l l l | l 1—4 I'— .;

O v—OIO

1.1—l—t1 5.1— —1——'—-'—-l—

BILAGA IV (F ORTS.)

L- 0 > 0 l 8 O 0 ut: D- I O O xo l O 8 0 in Gl l O O O 8 v-4

T. 0. m. l10 000— 25 000— 50 000——

25000 . 50000 100000 2500001 500000 750000 1000000 1000000'

8 'O O v—1

A ut | företag &

Tillverkningar

före A nt

Ant

%

& Ant

%

Ant. företa

Ant företag . & Ant. fm etag & företag & Ant före

tag

l " l

Ant. företar; företag

tag

m _— l l l | 5

b 1 74.7 45.3

; 20.1 1.9

Vågar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1894 1904 1912 | | "3 O v—d &! . CO (Nm—4 mmm .; =D NHI nn v-4 0102?! o:: C: _CICCÖ _. 'N IAQCQ

11.5

Brand- och trädgårdssprutor .. 1897 3.5

1904 1912

.c. 05 ("O

HH

49.4 57.8 — —l

(0 CD (NH—1 | l l :o 0 HHv—l l :a __| HN!—

125 *

0. 9 37.4 5.2

Liar m. fl. ej spec. handredskap 1897 1 84.1

1904 1912

49.4 15.5

& O |"l I l l

51.2

IMCD (”v-(CO Ol'—JF! Nav—( 5 01 se 0 v—llCO (NCOÄQ ens: om v—4 QCQQ'

IHH en 0 V'! (N

HNv—t ”3 b-

Skyfflar, spadar, grepar och hö- : . " gafflar med eller utan skaft 1897 15.1 2 13.5 13.93 1904 . 22.3 2 43.9 21.9 :

1912 4 124. 811 _ _ _ _

(QC-Väl HSO— ao *” NNO] o C co.-nn ...se— Hm (NAF

Maskiner för andra ändamål .. 1897 47 1.2 32 3.6 30 7.1 26 10.7 29 18.0 17 30.3 4.0 0.1, 6 25.0

Tillverkningar

Ångpannor .. .

Angmaskiner och ångturbiner ..

Lokomobiler .

Lokomotiv .. .

Motorer, ej elektriska Maskiner för uppfordring och pressning Maskiner för bearbetning av metaller .. .. .. .. .

1897 1904 1912 1897 1904 1912 1897 1904 1912 1897 1904 1912 1897 1904 1912 1897 1904 1912

10 000— 25 000

To.m

. . 25 000—— 10 000

50 000— 50 000 100 000

100 000—— 250 000

m 0 mm

750 000—— 1 000 000

8

10000002

BILAGA V. OLIKA TILLVERKNINGARS ANDEL I PROC. AV DET TOTALA TILLVERKNINGSVÄRDET INOM SKILDA STORLEKSGRUPPER SAMT ANTALET VERKSTÄDER INOM RESP. GRUPPER AREN 1897, 1904 0. 1912.

Över

toret toret toret Ant. företag företag

ng ag ag

v—1

coon mmm san—- orca

nav-(co sth-AH v—d

H

l"l HIM COQ!—

GDI—Qi

11 13

H

r—dCO mooo H

foret

E%

Ant företag Ant. företag

ag

(NNH GO!—lv—d somm mmm HH

v—i HH

r—t HHv—l (Nr-dm ww:

HHv—l

Hm—

017—41— H

%

|.qu HCG

. neuen? ess! sez:: v—l qooo m=new cam QQ!”- LOCDKQ WHO! memo 602000

55 O ameo

BILAGA V (FORTS).

T. 0. m. 10 000— 25 000— 50 000— 100 000— 250 000— 500 000— 750 0 . 10 000 25 000 50 000 100 000 250 000 500 000 750 000 1 Tillverkningar f . . . _

%

"| ":> 5

."

% Ant.

for-et

oret Ant.

:=:

% % E Ant.

% _företag Ant. företag

företag Ant. företag & Ant. företag förctug

ag ag

9.5 —— _ —— 3.5 10.2.

Maskiner för bearbetning av trä 1897 9 3.9 4 3.1 5 3.8 6 1.6 1904 16 4.2 11 4.0 11 3.4 14 6.1 1912 8 2.2 12 : 2.9 22 5.6 13 6.2 1

"& #! (Nr-lm

f”. 0

(N

0”. ,... (N'-4 wrioooo

"'i en man-(

Maskiner för trämasse—, pappers- masse, boktryckeri-, bokbin— . - deri- och tändsticksindustri.. 1897

1904 1912

2.5 10.7 7.9

&_ H '"'l l ooo und-Q'

.::

==.” . #* (N iv—(r—l CNN—

3.6 3 0.0

"7. "' CC eo (N Olle—Ch ==! CO mo "& 0 10035- ':. r—d lucia "41 O TDI—CCC :a_ 0 com

Maskiner för sten-, ler-, cement- * . ' och glasindustri samt torv- l beredning .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 3 1.1 1.2 2

1904 * 0.4 10 1912 2 2.7 _ 5.2 4

1.5 ——l ' ! 0.4 2 ' 3.7

'? H

CN & &: v—4 :*: C: 011-# Hv—l warm www—s (OQO!

::

r—i man:

***-. Halv-1 $$$

__ . ”. ...

h

;; CQ |”m (— H*” ;!

Maskiner för sädeskvarns-, olje- pressnings-, chokolad-, bageri- : _ l '. . och konfektyrindustri.. .. .. .. 1897 1.1 4 2.5 '

1904 0.4 3 2.4 * 1912

0.0 0.0

”*I 0

0.1

(Nr—101 l"! l v—i lv—l "". O HCG! o_ v—t nowr— wood: csn-a_n mot» Hm.—. .*3. 0 800161

Maskiner för socker-, stärkelse-, : » ' . " 5 jäst-, sprit-, maltdryck, mine- * , ! ralvatten- och margarintill- , ; l l ' verkning. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 1 0.1 0.7 - .7 | '

1904 _ —— 1912 ——

Han ": ..; MH

1.1 0.0

Hm— 0. O

wav—490

'—'1 o 01

l l l | I

Textilmaskiner och symaskiner 1897 i —— 2.9

7 2 2 3 4.4 3 4

l 33 en cow—o cooler:

o' ca l"'l l 4. O v—dr—(I Hmm Hänt:

109 52 -w |? l ;

Tillverkningar

Maskiner för läder-, kautschuk- och limindustri samt hatt— makeri .. .. .. .. .. .. .. .. . Maskiner för jordens beredning:

Maskiner för sådd och skörd .. Maskiner för säd eller frö, så.- som tröskverk, harpor m. rn.

Maskiner för skördens tillgodo— görande, såsom rotfruktskä- rare, sadeskrossare m. m. .. _ Mejerimaskiner och redskap.. ..

Gevär, revolvrar och pistoler

plogar, årder samt harvar m. m.

1897 1904 1912 1897 1904 1912 1897 1904 1912 1897 1904 1912 1897 1904 1912 1897 1904 1912 1897

10 11

(9le

16 14 10 10 11

FCC-WN

1 Om

v—(HH oan— v—l

wwb

15 11 10

Fil:—CD (Nt-"ON

000 5000

BILAGA V (FORTSJ . ___—___—

25 000— 50 000 50 000— 100 000

100 000—

250 000

250 000— 500 000 500 000— 750 000

o nn [».-4

Över 1 000 000

Ant. företag

% företag

Ftv-((N dikta CDCOCN

Ant.

%

)” gå

toret ag

"' "2 0 H mah-4 mhn—-

--| 0 QNP

ODF-(H

13 11

Ant. företag

%

(NNO) !?le surna HIOCO

Ant. företag

,....

Hm!!!

% Ant företag

HH (Nr-1:31 Ol'!”

Iv—lm

HHN

Ant företa g

l"*l l"*l

IHH

&

Ant företag

v—lIv—i

IIO] Hv—i

ll"1

010!!!)

%

BILAGA V (FORTSJ .

T. 0. m. 10 000— 25 000— 50 000— 100 000— 250 000— 500 000— 750 000— Över 10 000 25 000 50 000 100 000 250 000 500 000 750 000 1

Tillverkningar

foret foret foret % Ant

;> 0 o 0 0 5 5, % % % /o %; GQ

Ant. företag

;> .>_ ;; U 0 3/o 5145

GQ

Ant företag företag

86 ag ag

Vågar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 5 —— 0.1 0.4

1904 1.5 1912 ; 3.6

I!) 01

O] v-d &: O thNv—t OILQCVJ

eg 0

:e 0 '.NCNQ'

v.—

CG Hmm

0.3

Brand- och trädgårdssprutor .. 1897 0.1

1904 1912

0.5

Ol'—'v-I | | l l HH [mce N o NHv—l _q o HHH l H Im '”. o Inom Facit";—

Liar, skyfflar, spadar, grepar och I högafflar in. fl. ej spec. hand— redskap med eller utan skaft 1897 16 12.6 5 0.7 3 3 4 . . 1

1904 8 6.0 4 2.2 4 2.0 8 6.6 3 4.3 ' 2.6 — —— — — 3 0.2 1912 8 10.0 10 8.0 3 2 3 . . ——

Maskiner för andra ändamål och ' ' reparationer .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 47 43.0 32 52.4 29 60.3 27 48.3 29 33.8 I 17 45.1 18.2 0.4 22.3 60.0 34.7

BILAGA VI. DEN SPECIALISERADE TILLVERKNINGEN AV FÖRDELAD PÅ FEM

i Företag me_d It. 0. m. 10000 kr. 10 000—50 0le kr.

(

,, tillverknings- ” tillverknings- Tillverkningar ;; värde 5 varde = * * ”** ”-"—..."? = _..* _ _ _ _ 4, -: l " n n ' . ::. kr. 5.55 5 kr. 5.55 | = ' = :! ' 2:

Angpannor och ångmaskiner:

28 645 1000 31 100 25.2 17 554 64.9

ångpannor .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 — — 1904I _ . — 1912 2 9500, 35.1

. y—n-u-A

lokomobiler .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 —— — H —' -— -— 1904 1912 — l — _ __ »

andra .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. 1897 — _— —— — 1904 — — — — — -—

1912— __ — _

lokomotiv .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 - 1904 | 1912 _; — _—

Motorer, ej elektriska .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 — —— 1904 10900 1.1 —— 1912 1 5925 0.0 14 391479 2.9

l

e: l

Maskiner för: 618 0.9

uppfordring och pressning .. .. .. .. .. .. .. 1897 1 — —— 1904 —— — — 1 18 000 1.9 1912 2] 16 100 7.6 1 17 400 8.2 bearbetning av metaller .. .. .. .. .. .. .. .. 1897” 1 50001 2.0 —» —— —— 1904 — — — 1 33085 12.0 1912 3 18 700 1.1 4 134 955 8.3 bearbetning av trä .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 1 1200 0.3 1 18000 4.3 1904 2 8 100- 1.7 2 29 400 6.2 1912 -— i _ 1 34800 2.6 trämasse—, pappers-, boktryckeri-, bokbin- deri— och tändsticksindustri.. .. .. .. .. .. 1897 —— _ 1 41757 1000 1904 1912 — — » 2 82 859 3.2 läder—, kautschuk- och limindustri samt , hattmakeri .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 —— — — — — 1904 —— —— — — —— _

1912— __ _

VISSA MASKINER OCH REDSKAP AREN 1897, 1904 OCH 1912,

STORLEKSGRUPPER. egnytillvevrkninga-v: - — ——-- _ S 11 m m 2 S 50 000—250 000 kr. 250 OOO—750000 kr. över 750000 kr. "Pam.” l specialtill— tillverknings- tillverknings— tillverknings- : tillverknings- verkning å; , värde ä varde så värde 5 värde i % av E i"” ' ISA'ÅQ &: "" än: ?. ”'” äg"? & "gä; hela till- '"! ”5.2” "”? ”1200 **; Sax E'? "oo verk- ;, I ki 5.55, 52, kr. 5.55 %, kr. äå'ä %. kr. 555 ningen & ; ;: p = = .: ”l 555 ”| "565 " ":E-Z- '" ":="? I | . i . —' _ — _ _ — _ _ 1 28 645 100”! 1.7 ' 1; 92 515 74.8 2 123615 100.0 6.8 . fl — . _ _ — — — _— 3 27 054 100.o| 2.1 1 l ; _ _ _ i _ _ _ _ . 1 57886 100.0 __ _ _ _ : _ 1 57886 10011 2.5 ! __ __ _ _ __ _ _ __ _ _ __ __ _ 1 55 350: 5.9 — — 1 884400 94.1 2 939 750 100.1J 61.2 : : 3 : Z Z : : i : I I : : _ _ % _ _ _ _ . _ _ _ _ _ _ _ 2 416 069 41.9 ll 565000 57.0 — — — 6 991 969 100.0 47.5 8 759 933 5.7 2 660426 5.0 6 11 532 376 86.41 31 13 350 139 100.0 78.7 l 1 68 650 99.1 —- _ _— _ I 2 69 268 100.0 13.1 3| 325350 35.2 2 .' 82 571 62.9 _— I _ 6 925 807 100.0 54.0 1 178 000 84.2 — — — __ | 4 211 500 100.0 9.2 1 249119 98.0 — — — — — — 2 254 119 100. 29.8 1 230 273 87.4 — -— — — 2 263 358 100.0 34.8 6 963 516 59.5 1 503 487 31.1 — — — 14 1 620658 100.0 63.7 1 135000 32.1 1 266000 63.3 —— —— 4 420200 100. 22.4 3 440034 92.1 —— —— — _ — — 7 477 534 100.0 20.3 4 463 164 34.1 2 859 818 63.9 — — —— 7. 1 357 782 100.0 37.4 — — — — — —— 1 41 757 100. 4.4 1 174050 16.8 — — _ 1 861 672 83.2 2 1 035 722 100. 60.7 1 55 000 2.1 1 558 200 21.6 1 1 885 000 73.1 5 2 581 059 100. 74.7

(FORTS. BIL. VI.)

F ö r e t 3. g m ed t. o. ru. 10000 kr. 10000—50000 kr,

p tillverknings— ,, tillverknings— Tillverkningar 5 värde & värde

5- 4 m '" E- :: .., *"

»: $'%—»Nu "': 53332

3. 59.9 & ”E.:

% kr. Faq % kr ägd

en: om-

"$ 53 ” "å Es

= ' so :: ' &

sten—, ler-, cement- och glasindustri samt torvberedning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 1904

_ 2 40212 11.2 1912 _

ull '_D osl %

C

|

sädeskvarns-, oljepressnings—, choklad-, ba-

geri- och konfektyrindustri .. .. .. .. .. .. 1897 _ _ — — _ 1904 _ _ _ 1 50000 100.0 1912 _ _ 4 163130 73.1

socker—, stärkelse-, jäst-, sprit-, maltdrycke-

och mineralvattentillverkning .. .. .. .. .. 1897 _ _ _ _ _ 1904 _ _ _ _ 1912 _ _ _ _ textilindustri: sy- och stickmaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 _ _ _ _ _ 1904 1 10 000 6.3 1 50 000 31.2 1912 _! _ 2 42500 1.9 I andra textilmaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 _i _ _ _ _ 1904 1 5 131 20.4 1 20 000 79.6 1912 1 3620 4.7 _ — — jordens beredning: plogar, årder samt harvar m. m. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 _ _ —— _ — — 1904 1 700 0.1 1 30 000 5.6 1912 2 11 400 0.9 4 84 641 6.3 sådd eller skörd .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. 1897 _ 2 27300 7.2 1904 1 10000 0.9 _ _ 1912 1 4000 0.1 _ — rening av säd eller frö, såsom tröskverk harpor m. m. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 5 28300 18.6 _ — — 1904 1 2 000 0.4 3 64 500 12.1 1912 1 10 000 1.4 1 15 900. 2.2

skördens tillgodogörande, såsom rotfrukts-

skärare, sädeskrossare m. m. .. .. .. .. .. 1897 _ —— — _ — _ 1904 1 000 1912 _ _ — — . —

p—A .— o .o o i

I |

(FORTS. BIL. VI.)

en tillverkning av:

Summa

| 50 000—250 000 kr. 250 000—750 000 kr. över 750 000 kr. &!me _ _ pecraltill- tillverknings- tillverknings- tillverknings— tillverkninge- verkning ;; värde på värde å värde & värde i % av & så? &. 3.5; E!. 133-%:; &. 3.5.5; hela till- 3? "(n' "; ”'n' *, "m= ": ”'n' verk- % kr ååå (5, kr ååå % kr ååå ä kr ååå ningen .. ggg åå 5555 a': 655 ;; råa—g :a 7”; :: ""; få ""? :: ""E _ _ _ 1 318 002 88.8 —- _ _ 3 358 214 100.0 35.7 3 492 281 30.1 1 280 444 17.2 1 850 000 52.1 6 1 632 025 100. 38.1 i _ _ _ — _ — — _ _ 1 50000 100. 17.7 1 60 000 26.9 _ _ _ 5 223 130 100. 33.0 1 51 000 100.0 _ _ _ _l _ _ 1 51 000 100. 5.7 1 100 000 62.5 _ — — _| _ _ 3 160 000 100. 17.1 2 328 947 15.0 — — _ 1 1 828 821 83.1 5 2 200 268 100.0 99.6 1 115 244 100.0 _ _ _ _ _ 1 115 244 100.0| 60.4 _ _ _ _ _ _ _ _ 2 25 131 100.0 14.8 1 74 200 95.3 — — _ _ _ 2 77 820 100.0 51.0 1 217 993 100.0 _| _ _ _ _ 1 217 993 100.0! 27.5 1 150 000 28.3 1 350 000 66.0 _ 4 530 700 100. 44.9 5 669 610 50.1 1 569 400 42.7 _ _ 12 1 335 051 100.0 61.7 2 351 000 92.5 _ _ _ _ _ _ 4 378 300 100. 30.9 2 345 628 31.0 _ _ 1 760 000 68.1 4 1 115 628 100. 54.2 | 2 159 775 2.8 3 1 553 966 27.3 2 3 979 390 69.8 8 5 697 131 100. 86.7 1 123 667 81.4 _ _ _ _ _ _ 6 151 967 100.0 20.2 2 183 500 34.3 1 284 322 53.2 _ _ _ 7 534 322 100.0 43.8 2 234 535 32.5 1 460 939 63.9 _ _ _ 5 721 374 100.0 31.9

(FORTS. BIL. vr.)

_ | Företag'med lt. o. 111. 10000 kr. 10 ooo—50000 kr.

| tillverknings- tillverknings- Tillverkningar å värde ; värde

& .. ,, - :=. ., _ »-

"; 53332 *: Elbe.?

& kr 55: & kr ååå

& &: än så sås

6 Ta: få *:

Mejerimaskiner och redskap .. .. .. .. .. .. .. 1897 _ — — _ _ 1904 1 8600 0.1 _ _ _

1912 1 5 075 0.0 2 63 339 0 5

Gevär, revolvrar och pistoler .. .. .. .. .. .. .. 1897 _ _ _ _ _ _ 1904 1 8000 07 _ _ _

1912 _ _ _ _ _

Vågar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 _ _ _ _ _ » 1904 _ 2 35000 10.5 1912 2 12 656 4.1 3 51 698 17.0

Brand— och trädgårdssprutor .. .. .. .. .. .. .. 1897 _ _ _ 1 19970 100.0 1904 1 2500 2.3 _ _

1912 1 6 000 2.2 2' 36 673 13.2 Liar, m. 11. ej snec. handredskap .. .. .. .. .. 1897 7 23 351 100.0 _ _ _ . 1904 3 8 104 6.9 1 20 000 16.91 1912 3 19 400 8.2 2 36 610 15.5i Skyfflar, spadar, grepar och liögafflar med . eller utan skaft .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1897 1 6000 5.5 1 23000 21.1 1904 3 15 320 3.4 1 36 790 8.1

1912 2 15 200 1.4 5 155 142 14.5

Summa 1897 16 64469 0.8 7 158672 2.0

1904 20 90355 0.5 18 458087 2.7 1912 23 146876 0.3 481328 680 2.9

Anm. Till specialföretag have. räknats sådana. företag som under verkning, uppgående till 75 % eller mera av företagets hela. tillverk maskingods och reparationer" med den omfattning denna hade i in

(FORTS. BIL. VI.)

en till-verkning av: ' ; _ _ S 11 m m a i 50 000—250 000 kr. 250000_750 000 kr. över 750 000 kr. Sugnmp _ ;specialtill- tillverknings- tillverknings— tillverknings- tillverknings- verkning & värde ? värde & värde % värde i % av ' & nu,—' ?— »:g: ?. '" n...: 2. ' 4%_" hela till-_ 5". 957395 '": 5 605 ”; 3895 '"'; = 035 verk- :1 kr 22: i n.. ii.-:= %. 1... 5-2 .. kn E%: ningen . 52 5355 5.3. 355 då 553 då 555 3 r ; % _.- s 8 * 5 I 2 * : _ _ _ _ _ 1 4 511 428 100.0 1 4 511 428 100.0! 86.6 4 543 296 6.7 2 901 089 11.1 2 6 667 414 82.1 9 8 120 399 100.0' 90.9 3 559 540' 4.2 3 898 260 6.9 5 11 604 790 88.4— 14 13 131 004 100.0' 94.4 _ _ _ 1 461 920 100.0 _ _ 1 461 920 100. ' 65.5 _ _ _ _ _ 1 1 098 625 99.3 2 1 106 625 1003] 81.9 1 60 000 8.3 1 660 000 91.7 _ _ _ 2 720 000 100.0 61.6 | 1 60 000 100.0 _ _ . _ _ _ '; 1 60 000 100.0 28.7 ' 2 296 800 89.5 _ _ _ _ " 4 331 800 100.0 79.0 ' 1 240484 78.9 _ _ _ _ _ 6 304 838 100.0 53.8 _ _ _ _ _ _ _ _ 1 19970 100.0 11.4 1 107 760 97.7 _ — _ _ _ 2 110 260 100.0 47.8 1 234 194 84.6 _ _ _ _ _ _ 4 276 867 100.0! 67.7 _ _ _ _ _ _ _ 7 23 351 100.0 7.5 i 1 90 000 76.2 _ _ _ _ _ _ 5 118 104 100.0 35.6 '; 1 180000 76.3 _ _ — _ _ 6 236010 100.0 66.5 ; | ' ' ; l 1 80200 73.4 _ _ _ _ _ — 3 109 200 100.0 20.9 ; 3; 404 832 88.5 _ _ _ _ _ 7 456 942 100.0. 64.8 1 52 500 4.9 3 848 194 79.2 _ _ _ 11 1 071 036 100.0 84.8 12| 1 507 223 19.2 2 727 920 9.3 2 5 395 828 68.7 39 7 854 112; 100.0| 34.7 29 3 957 993 23.4 8 3 000 870 17.8 5 9 387 711 55.6 80 16 895 016 100.0 46.4 44 5 765 679 12.3 19 7 853 134 16.8 16 31 680 377 67.7 150 46 774 746 100.0, 64.6

resp. år inom någon av ovan upptagna varugrupper redovisat en till- ning av samtliga här upptagna. varuslag inklusive gruppen ”diverse dustriberättelserna före 1913.

Värdmppgifi terna vid in- förseln.

l'ärdeuppgiji ferm vid ut- förseln.

Redovisningen av maskin- delar.

BILAGA VII. DATA RÖRANDE VÄRDEUPPGIFTERNA VID IN- OCH UTFÖR- SELN AV TILL DEN MEKANISKA, EJ ELEKTRISKA, VERKSTADSINDUSTRIEN HÄNFÖRLIGA VARUSLAG.

1896—1911 äro värdeuppgifterna verkliga cifpriser (styrkta vid tull- behandlingen genom fakturor och fraktbrev) med undantag för de i rubrikerna 172, 427, 428 ingående varuslagens värden, vilka beräknats inom kommerskollegi um:

1912—1913 äro värdena likaledes baserade på styrkta cifpriser med undantag för de under rubrikerna 245 B, C, 752, 773, 797, 802, 803, 807 —812, 814, 853—855, 857 C,860,869—871, 1280—1284 ingående varusla- gens värden, vilka beräknats inom kommerskollegium;

1914—1917 äro samma värdeberäkningsprinciper gällande som under åren 1912—1913 med den skillnaden, att värdena för de till rubrikerna 752, 773, 797, 802, 803, 809, 810 A, 811, 812 A, B, 854, 855, 860, 869, 870, 1 280—1 284 hänförliga varuslagen deklarerats av importörerna.

1896—1911 äro värdena deklarerade av exportörerna med undantag för varuslag, hänförliga till rubiken 172, 427, 428,

1912—1913 äro värdena deklarerade av exportörerna med undantag för de under rubrikerna 245 B, C, 752, 773, 797, 802, 803, 807—812, 814, 853—855, 857 C, 860, 869—871, 1 280—1 284 ingående varuslagen, vilkas värden beräknats inom kommerskollegium;

fr. o. m. 1914 äro samtliga värden deklarerade av exportörerna.

Före 1912 hänfördes lösa, ej specificerade maskindelar vid såväl im- port som export till rubrikerna för de maskiner, redskap eller verktyg, vartill de hörde.

Fr.o.m. 1912 redovisas maskindelarna vid export under motsvarande rubriker för maskiner och vid import under rubrikerna 750 A, C, 751 A, 753A, 754A, .810B, 880A, 881A, 8823, D, 883B, D, 884B, D, 891 A, 892A, 893A, 894B, D, 89513, D, 8963, D, 931A, B, C, 952A.

Då det icke framgår av handelsstatistiken, till Vilka specialrubriker de importerade maskindelarna bort hänföras, därest de deklarerats en- ligt samma norm som vid export, måste vid jämförelse mellan import- siffrorna hållas i sikte, att motsvarande maskindelar endast under tids— perioden 1896—1911 ingå i de olika maskingrupperna.

I sammanhang härmed kan omnämnas, att importvärdet av de så— lunda fr. o. m. 1912 särskilt specificerade maskindelarna uppgick till 1 164000 kronor år 1913 och till 1 017 000 kronor år 1914.

Den från år 1912 gällande statistiska varuförteckningen är uppställd Bri-”im!!!" efter helt andra principer än föregående års. På grund därav kan man i de flesta fall icke erhålla exakt jämförbarhet i sifferserierna före och efter nämnda år, även om man bortser från det förut relaterade för- hållandet beträffande maskindelarna. I vissa fall blevo förändringarna 1912 inom en del maskingrupper så omfattande, att sifferserierna icke kunna fullföljas efter 1911.

jämförbar/tet mellan stl/hr— serierna 18.96 —1911 och 1.912.

BILAGA VIII. MASKININDUSTRIENS RÄNTABILITET. Nettovinsten ?! % av eget kapital.

Hela maskinind.

Blandad tillverkn.

1911 1912 1913 1914

RÄNTABILITETEN HOS VERKSTÄDER MED SPECIALISERAD Tll..LVERKNlNG. Nettovinsten i % av eget kapital.

Separatorer Hela specialind. . Lantbruksmaskiner

Verktygsmaskiner

Motorer

Specialmaskiner

HÄNTABILITETEN HOS VERKSTÄDER MED BLANDAD TILLVERKNING. Nettovinsten i % av eget kapital.

BILAGA IX. BALANSRÄKNINGAR SAMT VINST- OCH DEN SVENSKA MEKANISKA

A. SAMTLIGA UNDER- Tillgångar och skulder (1 OOO-tal kr.).

Tillgångar:

Patent.. .. .. .. .. .. .. .. Fast egendom .. .. .. .. Maskiner

Summa Avskrivn. fond (_).. ..

S:a anläggn. Aktier .. .. .. .. .. .. .. .. Lager .. .. .. .. .. .. .. .. Fordr. och kassa .. .. ..

S:a tillgångar

Skulder:

Aktiekapital .. .. .. .. .. Reservfond Dispositionsfond .. .. .. Övriga reserver

Årets vinet

S:a eget kapital Skattefond .. .. .. .. .. .. Välgörenhetsfond. .. .. Långa skulder!) Korta » 2)

S:a skulder

Nyemission Genom Överkurs .. .. ..

Gratisaktier .. .. .. .. .. Nedskrivning. .. .. .. ..

l

l 1911 % 1912 / 1913 % 1914 % ' : 1 768 2 084 2 396 2 433 ' 34 425 35 925 40 273 40 363 ' 22 149 24 181 27 142 29 386 i 58 342 62 190 69 811 | 72 182 4 895 5 718 6 500 , 8 580 i 53 447 36.7 56 472 35.0 63 311 35.7 63 602 32.2 ; 29 956 20.5 29 981 18.5 32 974 18.5 38 100 19.3 29 712 20.4 31 440 19.5 36 103 20.5 42 110 21.5 32 535 22.5 43 506 29.9 45 090 25.4 53 683 27.2 145 650 100 161 399 100 177 478 100 197 495 100 61 257 42.1 63 545 39.4 68 381 38.5 78 862 39.9 17 294 17 527 18 908 24 726 7 547 8 104 9 520 7 747 2 114 1 733 1 674 1 700 7 973 9 464 10 884 , 11 080 96 185 66.0 100 373 62.2 109 367 61.5 124 115 62.8 2 321 1.5 2 378 1.5 2 446 1.4 2 438 1.2 25 491 17.5 34 396 21.5 36 561 20.5 38 863 19.7 .. 21653 14.9 24 279 15.0 29100 16.4 32 075 16.5 145 650 100 161 399 100 177 478 100 197 495 100 _ 1 913 3 511 9 585 _ 690 2 600 — 375 1 500 1 050 _ _ _ 175 | _ 154

1) I huvudsak obligations- och banklån. Detsamma gäller motsvarande post & bil. X och XI.

2) I huvudsak varuskulder. Detsamma gäller motsvarande post i bil. X och XI.

FÖRLUSTKONTI FÖR ETT ANTAL AKTIEBOLAG INOM VERKSTADSINDUSTRIEN.

SÖKTA BOLAG.

Inkomster, utgifter och vinstdisposition (1 OOO-tal kr.).

1911 | 1912 1913 1914 Inkomster: Tillverkning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 23 955 27852 27966 28 765 Räntor 7 1 22 177 154 Utdelning å aktier .. .. .. .. .. .. .. 3538 i 3474 3551 3635 Övriga inkomster.. .. .. .. .. .. .. .. 477 i 302 361 291 S:a inkomster 27 977 I 31 650 32055 32 845 Utgifter: ' Allmänna omkostnader .. .. .. .. .. 16 558 18 524 17532 18022 Räntor .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1665 1763 1769 1872 Skatter .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 533 534 645 763 Avskrivning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2428 2461 2689 2848 Årets vinst 7477 8579 9623 9598 » förlust (—).. .. .. .. .. .. .. .. -—684 —251 -—203 258 S:a utgifter + netto 27 977 31 650 32 055 32 845 Vlnstdlspositlon :

Utdelning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 5798 6064 6700 7665 Reservfond 163 260 383 555 Dispositionsfond .. .. .. .. . .. .. .. 1099 1286 1396 674 Övriga. reserver 485 477 859 408 Vinstbalans .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. _—68 492 285 296 Summa 7 477 8 579 9 623 9 598

Årets vinst (— förlust) i % av Aktiekapital .. .. .. .. . . .. .. 11.1 13.1 13.8 11.8 Eget kapital .. .. .. .. .. .. .. .. . .. 7.1 8.3 8.6 7.5

Utdelningi % av

Aktiekapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9.5 8.5 9.8 9.7 Eget kapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 6.0 6.0 6.1 6.2 Årets vinst 85.4 72.s 71.1 82.1

Avskrivning i % av anläggnings- medel .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 4.5 4.4 4.2 4.5 Anm. Av de undersökta. 88 företagen redovisa 65 räntesaldo, 79 avskrivningar på. patent och anläggningar och 23 skatteutbetalningar. Avskrivningar å osäkra fordringar torde icke i nämnvärd omfattning ingå. i ovan återgivna siffror.

BILAGA X. BALANSRÄKNINGAR SAMT VINST- OCH DEN SVENSKA MEKANISKA

B. FÖRETAG MED SPE- Ttllgångar och skulder (1 OOO-tal kr.).

; 1911 % 1912 % ; 1913 % 1914 L % Tillgångar: ; ; * Patent.. .. .. .. .. .. .. .. 1645 1965 2238 2322 : Fast egendom .. .. .. .. 14 847 15341 17 702 16 837 ' Maskiner .. .. .. .. .. .. 8606 9231 11052 12 624 Summa 25 098 26 537 30 992 31 783 ; Avskrivn. fond (—).. .. 2385 2882 3144 _ , 4442 * S:a anläggu. 22 713 28.6 23 655 26.4 27 848 27.3 27 341 23.2 Aktier .. .. .. .. .. .. .. .. 26 895 33.9 26 628 29.7 29 597 29.0 , 34 309 29.1 ; Lager .. .. .. .. .. .. .. .. 13 565 17.1 13687 15.3 16 955 16.3 20 478 17.3 ? Fordr. och kassa .. .. 16171 20.4 25658 28.6 27 574 27.1 35 965 30.4

S:a tillgångar 79844 100 89 628 100 101974 100 118093 100

Skulder: Aktiekapital .. .. .. .. .. 41424 52.2 43161 48.2 46567 45.7 55 477 47.0 3 Reservfond .. .. .. .. .. 13 461 13 583 14 737 18 053 Dispositionsfond .. .. .. 1811 1931 2889 3768 Övriga. reserver .. .. . 754 436 625 679 Disponibel vinst .. .. .. 5389 6 176 7 411 6 922 S:a eget kapital 62 839 79.3 65 287 72.8 72 229 70.8 84 899 71.9 Skattefond .. .. .. .. .. .. —— —— —- Välgörenhetsfond .. .. .. 1 626 2.0 1 682 1.9 1 748 .7 1 806 1.5 Långa skulder .. .. .. .. 10 503 13.2 15 928 17.8 16 987 16.7 18 392 15.6 Korta » .. .. .. .. 4376 5.5 6731 .5 11010 10.8 12996 11.0

S:a skulder 79 344 100 89 628 1100 101 974 100 118093 100

Nyemission .. .. .. .. .. -— 1362 2081 8910 1 Genom överkurs .. .. .. — — 690 2600 ' Gratisaktier .. .. .. .. .. _ 375 1500

. Nedskrivning .. .. .. .. _ ; — —— 175 |

FÖRLUSTKONTI FÖR ETT ANTAL AKTIEBOLAG INOM VERKSTADSINDUSTRIEN.

CIALTILLVERKNIN G.

Inkomster, utgifter och vinstdisposition (1 OOO-tal kr. ).

Inkomster:

Tillverkning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Räntor .. .. .. .. .. . .. .. .. Utdelning å aktier .. .. .. .. .. .. .. Övriga inkomster

S:a inkomster

Utgifter:

; Allmänna omkostnader .. .. .. .. .. 1 Räntor

Skatter

Avskrivning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. | Årets vinst

* » förlust (_)

S:a utgifter + netto

Vinstdisposition:

; Reservfond l 1

Övriga reserver Vinstbalans

. Summa Årets vinst (_ förlust) i % av

Aktiekapital . .. .. .. .. .. .. .. .. .. Eget kapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

Utdelningari % av

Aktiekapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ; Eget kapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Årets vinst

Avskrivningar i % av anläggnings—

medel .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

Utdelning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

Dispositionsfond .. .. .. .. .. .. .. ..

1911 1912 1913 1914 11 586 12 692 14 386 14 631 4 5 175 142 3 456 3 360 3 389 3 427 334 138 128 115 15 380 16 195 18 078 18 315 |

8 051 8 078 8 556 9 182 626 609 818 1 022 500 506 593 668 1 148 1 024 1 046 1 115 5 540 6 123 7 177 6 511 485 145 —— 112 183 15 380 16 195 18 078 18 135 4 591 4 765 5 284 5 869 84 204 185 282 734 781 993 382 368 160 654 211 — 237 213 61 233 5 540 6 123 7 177 6 511

! 12.2 13.9 15.2 11.4 8.1 9.2 9.8 7.5 11.1 11.0 11.3 10.5 7.3 7 .3 7.3 6.9 90.9 79.7 74.8 92.6 5.1 4.3 3.8 4.1

Anm. Av hithörande 86 företag redovisa 25 räntesaldon, 33 avskrivningar på det fasta kapitalet och 10 skattebetalningar. Avskrivningar å. osäkra fordringar torde icke i nämn- vä'rd omfattning ingå. i ovan återgivna siffror.

BILAGA XI. BALANSRÄKNINGAR SAMT VINST- OCH

DEN SVENSKA MEKANISKA c. BOLAG MED BLAN-

Tillgångar:

Patent... .. .. .. .. .. .. .. Fast egendom .. .. .. ..

Maskiner

Summa

Avskrivn. fond (_) .. ..

S:a anlägga.

Aktier .. .. .. .. .. .. .. .. Lager .. .. .. .. .. .. .. .. Fordr. och kassa .. .. ..

S:a tillgångar

Skulder:

Aktiekapital .. .. .. .. ..

Reservfond Dispositionsfond Övriga reserver | Årets vinet

S:a eget kapital

Skattefond .. .. .. .. .. ..

Välgörenhetsfond .. ..

Långa skulder .. .. .. ..

Korta »

S:a skulder

Nyemission

Gratisaktier .. .. .. .. ..

Nedskrivning

Tillgångar och skulder (1 OOO—tal kr. ).

1911 % 1912 % 1913 % 1914 % | 123 119 158 111 19 578 20 584 22 571 24 526 13 543 14 950 16 090 16 762 33 244 ; 35 653 ; 38 819 ; 40 399 2 510 2 836 3 356 4138 30 734 46.3 32 817 45.7 35 463 47.0 36 261 45.7 3 061 4.6 3 353 4.7 3 377 4.4 3 791 4.8 16 147 24.4 17 753 24.7 19 148 25.4 21 632 27.2 16 364 24.7 17848 24.9 17516 23.2 17 718 22.3 66 306 100 71 771 100 75 504 100 79 402 100 19 833 30.0 20 384 28.4 21 814 28.9 23 385 29. 5 3 833 3 944 4 171 6 673 5 736 6 173 6 631 3 979 1 360 1 297 1 049 1 021 2 584 ___3_____________ 288 3 473 4 158 33 346 50.3 35 086 49.0 37 138 49. 2 39 216 49.4 _ _ 4 _ 4 _ 695 0.1 696 0.9 698 0. 9 632 0. s 14 988 22.6 18 441 25.7 19 574 26.0 20 471 25. s 17 _2____—__72 26.0 17 548 24.4 18 090 23. 9 19 079 24. 0 66 306 100 71 771 100 75 504 100 79 402 100 — 551 1 430 675 1 050 — — 154

FÖRLUSTKONTI FÖR ETT ANTAL AKTIEBOLAG INOM VERKSTADSINDUSTRIEN.

DAD TILLVERKNING.

Inkomster, utgifter och vinstdisposition (1 OOO—tal kr. ).

Inkomster:

Tillverkning . . Räntor Utdelning å aktier .. .. .. .. .. ..

Övriga inkomster.. .. .. .. .. .. .. ..

S:a inkomster

Utgifter :

Allmänna omkostnader .. .. .. .. ..

Räntor

Skatter

Avskrivning .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

Årets vinst . .. .. .. .. .. .. .. ) förlust (—).. .. .. .. .. .. .. ..

S:a utgifter + netto

Vinstdisposition:

Utdelning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Reservfond

Dispositionsfond .. .. .. .. .. .. .. .. Övriga reserver

Vinstbalans

Summa.

Årets vinst (— förlust) i % av Aktiekapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Eget kapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

Utdelningar i % av

Aktiekapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Eget kapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Årets vinst

Avskrivningar i % av anläggninga— medel . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

| 1911 1912 1913 ' 1914 12 396 15 160 13 580 14 134 3 17 2 12 82 114 162 208 143 164 233 176 12 597 15 455 13 977 14 530 i 8 507 10 446 8 976 8 840 1 039 1 154 951 850 j 33 68 52 95 i 1 280 1 437 1 643 1 733 1 937 2 456 2 446 3 087 199 106 —— 91 —— 75 12 597 15 455 13 977 14 530 1 207 1 299 1 416 1 796 79 56 198 273 365 505 403 292 117 317 205 197 169 279 . 224 529 1 937 2 456 2 446 3 087 8.8 11.5 10.8 12 .9 5.2 6.7 6.3 7.7 6.1 6.4 6.5 7.7 3.6 3.7 3.8 4.6 69.5 55.3 60.2 59.7 4.2 4.4 4.6 4.8

Anm. Av hithörande 52 företag redovisa 40 räntesaldon, 46 avskrivningar på det fasta kapitalet och 13 skatteutbetalningar. Avskrivningar på. osäkra fordringar torde icke i nämnvärd omfattning ingå i ovan återgivna. siffror.

DEL II

SPECIELL UNDERSÖKNING AV EGENTLIG MASKININDUSTRI OCH VISS REDSKAPS: TILLVERKNING

I. Ångmaskiner, ångpannor, ångturbiner samt lokomobiler m. m.

Stat. nr 1907—1911: 735 a, b, c, d; fr. o. m. 1912: ur 979, nr 980, 982, ur 983, ur 984 A, B, 1034 N, O, P, Q.

Det nu gällande tullskyddet å till denna maskingrupp hörande artiklar utgör:

Ångpannor, stationära eller avsedda för transport m. III.: ångpannor och förvärmare med tuber eller rör av annan me- tall än järn:

979 vägande per stycke netto högst 1 500 kg. 100 kg. kr. 30: 980 av större vikt 100 ,, ,, 20: -— andra slag: 982 mångtubiga (med mer än 3 tuber) med rör av högst 250 mm. diameter och vä— gande per stycke netto högst 5 000 kg. 100 ,. ., 9: andra, härunder inbegripna alla utan tu- ber och rör: 983 nitade 100 6: —- 984 pressade eller svetsade 100 7: 50 1034N Angturbiner samt särskilt inkommande

(resp. utgående) inre roterande delar därtill 100 kr. ,, 10:

O Ångmaskiner 100 ,, ,, 10: —— P Anglokomobiler 100 ,, ,, 10: _— Q Landsvägslokomotiv och ångvältar 100 ., ,, 10:

År 1892 belades ”Maskiner, redskap och verktyg eller delar därav, ej specificerade” med en tull av 10 % av värdet. Tullkommittén av år 1906 hade i sitt år 1909 avgivna förslag till ny tulltaxa genomfört en detaljerad specialisering och ingående graderat tullsatserna med hänsyn till va- rornas vikt och beskaffenhet även för här ifrågakommande artiklar. Kommitténs förslag bifölls vad dessa artiklar angår i all väsentlighet av 1910 års riksdag. Avvikelserna från detsamma bestodo i:

att viktgränsen för nr 982, gällande taxa, sattes till 5000 kg. i stället för föreslagna 3 000 kg.;

Tullpalitiska data.

Historiska data rörande tillverkningen.

Tillverkning.

att tullsatsen för nr 983 i nu gällande taxa höjdes från 6 kr. till 7 kr. per 100 kg.;

att den detaljerade viktspecifikationen å ångmaskiner och ångturbiner och de i samband härmed föreslagna olika vikttullsatserna slopades och en generell tullsats av 10 % av värdet pålades dessa;

att tullsatsen för ånglokomobiler på hjul, ävensom landsvägslokomo- tiv och ångvältar ändrades från 9 kr. pr 100 kg. till 10 % av värdet;

att tullbeloppet för sådana maskiner och apparater samt delar därav, för vilka tullbeloppet utgår efter vikt, i varje fall skall motsvara minst 5 % K. M:t hade föreslagit minst 10 % — av varans värde samt att tullsatserna för de olika viktgrupperna i intet fall få utgå med lägre belopp än för högst tullbeskattade varor i närmast lägre viktgrupp. Ifrågavarande bestämmelser gälla hela den ej elektriska maskinindu- striens vikttullskydd (se del 1, sid. 29 och 30), varför desamma ej upp— repas i redogörelsen för den tullpolitiska utvecklingen i de följande spe— cialutredningarnaf)

Med dessa ändringar hade dock icke den del av tulltaxan, varom här är fråga, erhållit sin definitiva, nu gällande form. År 1911 beslutade nämligen riksdagen en nedsättning av tullsatserna för nr 983 och 984 i gällande taxa från 7 och 8 kr. till 6 kr. resp. 7.50 per 100 kg.

Tillverkningen av ångmaskiner, ångpannor och lokomobiler upptogs i Sverige under 1800-talets förra hälft, under det att fabrikationen av ång- turbiner daterar sig från 1890-talets början. De äldre tillverkningarna hava bedrivits vid ett stort antal större och mindre verkstäder, särskilt gäller detta ångmaskiner och ångpannor. Angturbintillverkningen torde intill 1914 huvudsakligen hava varit koncentrerad till två företag: A.—B. de Lavals Ångturbin, Stockholm, och Svenska Turbinfabriksaktiebolaget Ljungström, Finspång. Banbrytande genom den de Lavallska uppfin- ningen har den svenska tillverkningen av ångturbiner under ständiga framsteg med avseende å konstruktion och kvalitet i övrigt lyckats för- värva en stark och aktad ställning även i utlandet.

Tillverkningens utveckling åren 1896—1912 framgår av tab. 1. Till— verkningsvärdena i medeltal under vissa perioder för gruppen i dess hel- het och för dess viktigaste maskinslag liksom antalet företag, sysselsatta med hithörande fabrikation under vissa år, framgår av följande sam— manställning:

Tillverkning i 1 OOO-tal kr. av

År fAntal öretag _ _ d å _ h 1

] ångpannor lokomobiler ångturbiner agarsåldngå gruggen | ___—___— 1 1896—1900 | 97 1 933 I 501 ] 2 358 4 792 ! 1901—1905 106 1 622 893 2 186 4 701 ! 1906—1907 - 1 990 1 206 | 3 117 6 313 , 1908—1912 74 1 590 1 075 1 070 ] 931 4 666 ;

1) Det bör dock uppmärksammas, att bestämmelserna endast gälla sådana i special- utredningarna behandlade varuslag, som tillhöra tulltaxans grupp maskiner, ej elektriska (tulltaxerubrikerna 979—1059).

Tillverkningens kvantitativa utveckling ställde sig mycket olika för de tre huvudtillverkningarna. T. 0. m. är 1906 kan i stort sett en tämligen kraftig stegring i värdena iakttagas, men sedan högkonjunkturen kulmi- nerat, återspegla siffrorna så småningom allt tydligare en tillbakagång i ångpanne- och ångmaskinstillverkningen. Förloppet synes endast kunna förklaras av att ångturbinerna och explosionsmotorerna jämte den elek- triska kraftöverföringen på långa avstånd successivt undanträn'gt ång— maskinen som industriell kraftkälla. År 1912 utgjorde tillverkningen av denna kraftmaskin endast 50 % av samma 1896; ångpannetillverk- ningen sjönk samtidigt med 26 %. Lokomobiltillverkningen uppehöll däremot sin tillverkning även efter nämnda högkonjunktur, och år

1912 hade den ett värde, som med ej mindre än 210 % översteg dess värde 1896.

Utvecklingen i riktning mot driftens koncentration framgår av föl- jande sammanställning, där för de tre huvudtillverkningarna inom grup- pen ångmaskiner, ångpannor och lokomobiler antalet företag och tillverkningens procentuella andel inom fyra storleksgrupper (tillverk- ningsvärdet indelningsgrund) återgivits åren 1897, 1904 och 1912. I del I, bil. IV hava företagen uppdelats på 9 storleksgrupper och motsvarande uppgifter beräknats.

T. 0. m. 50 000 50 000—250 000 250 000—750 000 Över 750000 V 1 Å . _ . _ . _ . _ arus ag r Antal ha??? Antal ”&?!ka Antal nu??? Antal Tll'llåegrk företag i % företag i % företag i % företag i % _ 1897 7 1.3 12 17.5 8 20.5 7 60.6 Angmaskiner' 1904 10 2.5 19 17.2 9 8.3 7 72.1 11912 2 1.6 8 15.4 3 17.6 6 65.3 _ 1897 16 5.5 21 24.9 11 47.6 6 21.9 Angpannor.. 1904 12 5.6 21 15.2 17 37.5 6 41.8 I1912 16 6.9 18 17.6 7 14.0 8 64.6 [1897 3 2.2 3 9.0 1 0.9 2 87.9 Lokomobiler 1904 —— —— 3 7.3 1 0.6 1 92.2 hem 2 0.4 2 0.9 _ 2 98.7

Tillverkningen av ångmaskiner förekom under alla de undersökta åren vid verkstäder av alla storleksgrader. Efter värde räknat var redan 1897 inemot 2/3 av tillverkningen koncentrerad till gruppen över 750 000 kr., vid de bägge senare tidpunkterna var läget än gynnsammare.

Ångmaskintillverkningens betydelse för verkstäder med en tillverk- ning överstigande 750000 kr. gick emellertid under perioden starkt till- baka. Undersöker man dess andel av verkstadsindustriens totala till- verkningsvärde inom nämnda storleksgrupp, kan konstateras att den- samma under år 1897 representerade 8.8 % av gruppens sammanlagda tillverkningsvärde, år 1904 7.6 % och år 1912 0.5 %. Ångmaskintill- verkningens starkt minskade betydelse under perioden vittnar tydligt om

Driftkoncm- tratten m. m.

Specialise— ring.

den djupgående omläggning, som försiggick inom vår verkstadsindustri under denna tid som följd av motorteknikens utveckling och den övriga industriens progressivt ökade efterfrågan på allehanda arbetsmaskiner.

Ångpannettllverkntngen var likaledes under alla tre åren spridd över verkstäder av alla storlekskategorier. Tillverkningen koncentrerades dock påfallande under perioden. I storleksgruppen över 750 000 kr. pro- ducerades sålunda 1897 vid 6 verkstäder 21.9 %, 1904 vid 6 verkstäder 41.8 % och 1912 vid 8 verkstäder 64.6 %. I själva verket var koncentra- tionen än starkare än dessa mera summariska siffror angiva (se del I, bil. IV). I återstoden av tillverkningen deltogo även de minsta verkstä- derna med anmärkningsvärt stora andelar. År 1912 visar sig därför ångpannetillverkningen vara mindre koncentrerad än tillverkningen av ångmaskiner och lokomobiler. Det torde dock vara förhastat att enbart på grundval av ångpanneproduktionens underlägsenhet i koncentrations- hänseende, särskilt under tidigare år, döma densamma som mindre produktivt organiserad än nyssnämnda tillverkningar. Uppmärksammas bör nämligen, att de enklare artiklarna inom denna tillverkningsgrupp förete en jämförelsevis låg förädlingsgrad och små råvarukostnader, vil- ket förskjuter gränsen för den ekonomiskt optimala företagsstorleken för dessa artiklar längre ned än i fråga om större och mera komplicerade produkter.

Ångpannetillverkningen representerade särskilt åren 1904 och 1912 en obetydlig andel av det sammanlagda tillverkningsvärdet inom de stor- leksgrupper, dit produktionens tyngdpunkt var förlagd. År 1897 finna vi denna tyngdpunkt inom gruppen 250 000—750 000 kr., i vars tillverkning ångpannor ingingo med omkr. 8.5 %, men vid de bägge övriga tidpunk— terna, då omkring 1/2 resp. 2], av dessa artiklar föllo inom gruppen över 750000 kr., utgjorde de endast 3.0 resp. 1.5 % av dess totala tillverkning. Även inom övriga storleksgrupper intog denna fabrikation en mycket obetydlig plats (se del I, bil. V).

Lokomobtltillverkm'ngen var under alla tre åren synnerligen starkt koncentrerad och bedrevs praktiskt taget endast av en verkstad 1904 och två 1897 och 1912, i samtliga fall med ett tillverkningsvärde över 1 000 000 kr. Dess andel av gruppens tillverkningsvärde var icke förty obetydlig, i tidsföljd 3.4, 4.4 och 2.2 %.

Rena specialföretag i den mening, vi här fatta detta begrepp, förekomma icke inom denna maskingrupp vare sig 1896 eller 1912, om man bortser från enstaka småföretag, tillverkande ångpannor med ett sammanlagt värde är 1912 av 27 054 kr. samt A.-B. de Lavals ångturbinl). Beaktas bör dock, att vissa storföretag ägde specialverkstäder för ifrågavarande tillverknin gar. En betydande lokomobil- och ångpannetillverkning bedrevs sålunda. sedan lång tid före krigsutbrottet i specialverkstad hos ett företag med s. k. blandad tillverkning (Munktells Verkstadsaktiebolag, Eskilstuna) .

1) Med specialföretag avses här liksom i följande utredningar sådana företag vilkas produktion till 75 % eller mera faller inom en enda av de maskingrupper, som såirskiljts i detta arbete. Såsom begreppet specialföretag här måst fattas på grund av det förelig— gande statistiska. primärmaterialets natur erhålles med avseende d. vissa grupper en bild av specialtillverkningens omfattning, som icke ger en tillförlitlig bild av verkligheten. Som redan anmärkts är detta särskilt fallet med här behandlade grupp. Detsamma gäller även motor- och lantbruksmaskingruppen.

Införselns värde åren 1893—1911 framgår av tab. 2. Fem- och sex— årsmedeltal för gruppen i des-s helhet och tvåårsmedeltal för dess olika varukategorier, vilka först fr. o. m. 1907 kunna särskiljas, återgivas i följande översikt. Delar till ångmaskiner och ångpannor ingå icke.

> Införsel i 1 000- tal kr. av Summa 1 År ___—___"— År 1 OOO-tal lokomo- ångtur- andra ång- ångpannor biler biner maskiner kr. 1907— 1908 | 342 | 335 | 165 77 H 1893 —1895 204 1909—1910 l 241 | 101 [ 277 1896—1900 551 1911 110 107 163 1901—1905 410 1906—1911 722

i

De kraftiga förskjutningar, som komma till synes i de i tab. 2 åter- givna införselsiffrorna sammanfalla i stort sett med den allmänna kon- junkturrörelsen och förklaras av att hithörande tillverkningar enbart äro s. k. kapitalvaror och ej konsumtionsvaror. Överblickas hela perio- den, synes en svag stegring kunna iakttagas; under varje ny konjunk- turperiod ligga nämligen såväl topp- som bottensiffrorna något högre än under den föregående. I allmänhet torde denna stegring hänföra sig till en ökad införsel av lokomobiler, ångturbiner och de plåtarbeten som upp— tagits under rubriken ångpannor. Införseln av ångmaskiner visar åt— minstone för perioden 1907— 1911 en tydlig minskning.

På grund av de starka växlingarna i gruppens totala införsel later sig någon bestämd tendens i dess förhållande till förbrukningen inom lan- det ej fastställas. Uppmärksammas de olika tillverkningar-na, företer även där införseln i förhållande till förbrukningen betydande ojämn— heter. Beräkningen av relationstalen ger följande resultat:

= Lokomo- = . Andra ång- Hela

År ' Ångpannor biler Angturbmer maskiner År ' gruppen

1907 16.0 23.7 ' '

1908 13.3 31.5 22.1 2.6 1909 9.7 17.5 24.4 7.4 1896—1900 11. s 1910 16.2 9.7 10.4 12.6 1901—1905 , 1911 9.4 23.7 16.3 7.0 1906—1911 13.4 |

Medeltal 12.s | 22.1 1 20.1 | 7.0 || 1

Av översikten framgår, att av gruppens tillverkningar tillgodosågs be— hovet av ångmaskiner i relativt minst utsträckning genom införsel. Nå— gon bestämd utvecklingstendens kan ej heller här iakttagas under den korta period, för vilken siffror kunna erhållas.

Till belysande av införselns fördelning på skilda inköpsländer anföras nedan den officiella statistikens siffror för åren 1907, 1911 och 1913. Vid studiet av siffrorna i denna, liksom i alla följande tabeller av detta slag, bör observeras, att inköpsland i enlighet med bestämmelserna för den officiella handelsstatistiken före 1905 betecknar det land, där varorna senast inlastats, under det att fr. o. m. nämnda år det verkliga inköps- landet alltid anges. Enär tillförlitliga deklarationer enligt den nya ord—

Införsel.

ningen av införselvarornas ursprung först så småningom kunde erhållas, har synts lämpligt begagna 1907 års siffror.

Av nedanstående tabell över införselns fördelning efter inköpsländer i 1 OOO—tal kr. framgår, att Tyskland, närmast följt av Storbritannien, så- väl 1907 och 1911 som 1913, var vår främsta leverantör av maskiner till- hörande här behandlade grupp. En framskjuten plats intog år 1913 även Schweiz. Tillsamman representerade införseln från nämnda länder 86 % av den totala. Den jämförelsevis betydliga införseln från Dan- mark under högkonjunkturåret 1907 kunde ej uppehållas 1911 och 1913.

Lokomobiler I Ångturbiner Andra ångmaskiner ! Inköpsland . . , 1907 | 1911 1913_' 1907 | 1911 ] 1913 1907 1911 | 1913 I Danmark .. .. 78 ' 14 4 1 [I 88 5 2 Tyskland .. . 160 77 70 161 154 27 0 ., 6 -.- Storbritannien | 82 16 123 0 _ 0.4 26 59 47 Norge .. .. .. .. 6 — —— — —- — 5 04 0.6 Belgien .. .. .. -— — — —- —- l _ _ Österrike .. .. —— — — _ __ _ __ __ __ Schweiz . .. .. —— —— —— 9 106 — — Ijörenta Stat. .. _ —— -— —— | —— 0.4 0.3 9 1 Ovriga länder _ -— —— _— — — — * Summa 1 OOO-tal kr. .. .. .. .. .. 326 107 197 ] 162 163 133 119 70 58 | Ångpannor Hela gruppen Inköpsland , .. _..- 1907 | 1911 1907 [ 1911 | 1913 Danmark.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 29 15 || 195 I 34 27 Tyskland .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 107 68 428 - 305 540 Storbritannien .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 174 26 281 100 268 Norge .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 71 1 83 1 23 Belgien .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 12 12 62 Österrike.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 22 — 22 6 Schweiz .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. _- —— _— 10 106 Förenta Staterna .. .. .. .. .. .. .. .. .. 0.4 -— 0.7 0.2 24 Övriga länder .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. —— — — —— 9_ Summa 1000-tal kr. 415 | 100 II 1022 | 450 | 1065

Vad de olika artiklarna beträffar levererade Tyskland lokomobiler och ångturbiner till högre värde än något annat land åren 1907 och 1911. För år 1911 gällde detta även ångpannor. År 1913 infördes de största posterna av de två förstnämnda tillverkningarna från Storbritan- nien resp. Schweiz. Storbritannien var därjämte vår främste leverantör av ångmaskiner åren 1911 och 1913, av ångpannor år 1907 och av loko- mobiler år 1913. Tillfälligt intager slutligen Danmark år 1907 främsta platsen som leverantör av ångmaskiner.

Av ledande svenska tillverkare har gjorts gällande, att lokomobiltill— verkningen hade att kämpa med ökad utländsk konkurrens under sista åren före krigsutbrottet. Med avseende å ångturbiner åter har fram- hållits, att den tyska konkurrensen icke vållat särskilda svårigheter vad

mindre ångturbinenheter beträffar, men att detta däremot varit fallet med större enheter (över 500 hkr.), som i Tyskland gjorts till föremål för massproduktion, vilket icke varit möjligt i Sverige. Ångmaskintill- verkningen hade vid nyssnämnda tidpunkt föga känning av utländsk konkurrens. Vad ångpannor beträffar, speciellt vattenrörpannor, har en av landets större tillverkare av sådana anfört, att den utländska kon- kurrensen var ganska stor och att utländska fabrikat med lätthet skulle kunnat än mera intränga på den svenska marknaden. Den väsentliga för— klaringen härtill torde ligga i att de utländska ångpannorna (tyska och engelska) tillverkas av avsevärt billigare material. ?":

Utförselns utveckling åren 1893—1911 framgår av tab. 3. Fem- och sexårsmedeltal för gruppen i sin helhet och tvåårsmedeltal för skilda vnrukategorier från 1893 resp. 1907 återgivas i följande sammanställning:

i Utförsel i 1 OOO-tal kr. av Summa | t . . . . Ar åog- lokomo- ång- andra ång- År 1 1030ta1 pannor biler turbiner maskiner ' i 1907—1908 ! 31 t 288 197 126 1893—1895 , 157 1909—1910 38 l 375 266 70 1896—1900 667 1911 52 l 453 254 46 1901—1905 545 , 7 1906—1911 700

Före år 1905 erhåller utförseln sin karaktär av högkonjunkturen om- kring sekelskiftet, då en kvantitativ stegring av utförseln i förening med ökade priser åstadkom en betydande höjning av utförselns värde. Den härefter följande avmattningen övergick i en kraftig ökning under år 1904, förnämligast på grund av tillfälligt ökad efterfrågan från det i krig invecklade Ryssland. Samma höga utförselsiffra kunde ej uppnås under det följande året, men med detta inleddes dock en ny stadig stegring av såväl kvantitets— som värdesiffrorna, endast avbruten av en svag tillba— kagång under storstrejksåret 1909.

Utförseln av gruppens särskilda varuslag företedde fr. o. m. 1907 (se tab. 3) stigande siffror både med avseende å kvantitet och värde utom vad ångmaskiner beträffar, varav utförseln i stort sett var stadd i sjunkande. Anmärkas bör dock, att den för övrigt obetydliga tillbaka— gången i utförseln av ångturbiner först inträffade fr. o. m. 1910; tillgäng- liga siffror visa emellertid att 1912 och 1913 års utförsel av sistnämnda maskiner, som uppgick till omkring det dubbla av samma år 1911, var större än under något föregående år.

l - .. Lokomo ' Än ” - g— Andra ang- - Hela : Ar Angpannor biler | turbiner maskiner Ar gruppen 1_—'——'——_.—'———-— ! 1907 1.3 15.7 - - 1896—1900 13.9 5 1908 1.0 33.7 26.1 7.2 . 1909 1.8 34.1 18.1 8.4 1901—1905 11.6 _ 1910 2.8 38.1 23 5 6.6

1911 4.7 64.3 2312 4.8 1906—1911 13.1

U t/ iir-sel.

Gruppens betydelsefullaste utförselvara under de år en specifikation av utförseln är möjlig var t. o. m. 1911 lokomobiler. Dess andel av gruppens hela export utgjorde nämnda år 47 % . Andra rummet intogs av ångturbiner med en andel 1911 av 31 %. Fr. o. m. 1912 intill världs- krigets utbrott torde dock ordningen varit omvänd. I tredje rummet följa t. o. m. 1910 andra ångmaskiner och ångpannor; under det följande året är ordningen även här omvänd.

Utförselns utveckling i förhållande till produktionen var, som synes av ovanstående översikt, gynnsam särskilt för lokomobiler och ångpan- nor. Beträffande ångturbiner är dock att märka, att utförseln härav år 1912 steg till det dubbla i jämförelse med 1911, varför det synes antag- ligt, att tillbakagången i utförselns andel av tillverkningen åren 1909—11 var tillfällig. Av visst intresse är att jämföra utförseln i procent av till— verkningen med införseln i procent av förbrukningen. Man finner vid en sådan jämförelse, att den relativt starka utförseln av lokomobiler motsva- ras 1910 och 1911 av jämförelsevis låga siffror för införseln (38.1 och 9.7 resp. 64.3 och 23.7). Ingen av de övriga tillverkningarna inom gruppen intager en lika förmånlig ställning i konkurrenshänseende. Anmärk— ningsvärd är därjämte den svaga relativa ut- och införseln av ångpan— nor. Sannolikt torde hithörande artiklars i allmänhet låga värde i för- hållande till fraktkostnaderna liksom kundernas starkt varierande behov med avseende å konstruktion och storlek, vilket hänvisar dem till de på beställning arbetande inhemska verkstäderna, väsentligen förklara för- hållandet.

Utförselns geografiska fördelning år 1907, 1911 och 1913 belyses i tablån sid. 139. Före 1905 förstås, i överensstämmelse med bestämmel— serna för officiell statistik, med utförselland det land, i vilket godset först lossades, under det att efter detta år nämnda begrepp innebär det land. till vilket godset försålts. Deklarationerna enligt det fr. o. m. 1905 till— lämpade systemet torde först för år 1907 kunna anses fullt tillförlitliga. varför det synts lämpligt att ej undersöka utförselns fördelning under något tidigare år.

Vända vi oss nu till siffrorna i tablån hör till att börja med uppmärk- sammas, att dessa för år 1913 ej äro fullt jämförbara med de bägge öv- riga årens, men bortsett från uppgifterna över utförseln av ångpannor, vilka utelämnats, torde de dock kunna begagnas i föreliggande fall.

Den ryska marknadens utomordentliga betydelse för vår maskinexport framträder särskilt starkt inom denna maskingrupp. Till Ryssland för- såldes sålunda åren 1911 och 1913 ej mindre än 78 resp. 67 % av grup- pens totala utförsel. I jämförelse härmed vunno skäligen obetydliga kvantiteter avsättning i andra länder. Finland var, innan vi själva i större utsträckning öppnade förbindelse med den ryska marknaden, en betydande avnämare, men intog även sedermera efter Ryssland den främsta platsen. Åren närmast före världskriget torde Finland i hu- vudsak endast hava köpt för egen förbrukning. Följa vi fördelningen vidare varje särskilt år, finna vi 1907, att Spanien, Norge och Tyskland i nu nämnd ordning intogo platserna efter de bägge förstnämnda län- derna; 1911 ägde endast Italien och Danmark nämnvärd betydelse vid si— dan av de dominerande försäljningsländerna; 1913 gällde detsamma Norge, Danmark, Nederländerna och Frankrike.

Granskar man de olika tillverkningarnas utförsel, finner man, att

UTFÖRSELNS FÖRDELNING PÅ FÖRSÄLJNINGSLÄNDER 1907, 1911 OCH 1913 I 1000-TAL KR.

, _ Ångpannor Lokomobiler Ångturbiner Andra ångmaskiner Hela gruppen Försäljnmgsland .

1907 1911 1907 1911 1913 1907 1911 1913 1907 1911 1913 1907 1911 1913

(D 0!

Finland .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 27 9 97 36 25 0 29 111 0 8 235 . 74 71 Ryssland.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. — 34 , 51 493 328 16 184 406 43 45 ! 67 i 754 797 Danmark 1 31 27 26 2 5 25 1 —- -— 37 33 56 Tyskland 10 —— 29 4 ' 3 —- — -— 41 5 14 Nederländerna .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. _ —— —- 14 11 49 — — -— 14 11 50 Storbritannien .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. —— — — —— 18 6 28 4 — 4 22 6 32 Spanien .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. — — —- —— —— 48 : 0.8 4 —— -— _— 48 1 4 Förenta Staterna .. .. .. .. .. .. .. .. .. — —— — — — 37 0.2 — — —- 37 0 1 1 5 17 10 _ 19 Norge .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 5 38 2 27 47 9 65 Italien .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. -—— — 56 — — — —— — — _ 56 8 Frankrike .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. — — — — — — 46 — — —— ' ——- — 46 Österrike .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. — — — ' -— -— 13 l —— , —— 2 29 Övriga länder .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 3 2 9 _ 9 3 2 _ — 1 _ 15 12 4

H COQ]

Argentina .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 3 —— — —- 17 6 4

01

denna med avseende å lokomobiler i all huvudsak var koncentrerad till Ryssland åren 1911 och 1913. År 1907 dominerar Finland som försälj- ningsland, men i verkligheten torde dock även detta år Ryssland varit vår förnämsta definitiva avnämare av lokomobiler i utlandet. Vår export av ångturbiner sträckte sig över ett betydligt vidare fält, men även här var Ryssland åren 1911 och 1913 den största kunden. År 1907 når ut- förseln till Spanien högst i värde, följt av Förenta Staterna och Tysk- land. År 1911 intogo Finland och Nederländerna 2 dm och 3: dje platsen med obetydliga siffror och 1913 Nederländerna och Frankrike med lika— ledes relativt små värden. Med avseende å ångmaskiner var 1907 utför— seln till Finland påfallande stor, återstoden gick nästan helt till Norge; är 1911 och 1913 är Ryssland den störste utländske köparen, förstnämnda år praktiskt taget också den enda. Utförseln av ångpannor skedde huvud- sakligen till Finland år 1907 och Ryssland är 1911.

Tillverkninw- Till belysande av råvaruförbrukningen vid här ifrågavarande tillverk— ek'mom'. ningar är i nedan återgivna sammanställning för vissa maskintyper brut— toåtgången av de viktigaste råvarorna beräknad per 100 kg. färdig vara.

Ångpanna Lokomobil Ångvält Tackjärnsgjutgods .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 19.3 t 38.3 ! 40.6 Stålgjutgods och aducerat gods .. .. .. .. .. .. .. 11.6 ' 0.6 38.6 Metallgjutgods .. .. .. . .. . .. .. .. .. .. .. .. .. 0.3 0.7 0.7 Smitt järn och stål.. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2.8 2.9 Valsat järn i stänger .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 5.3 23.3 24.0 Järnplåt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 61.8 33.3 23.8 ' Summa 98.3 | 1021 | 1306

Vid samtliga här ifrågavarande tillverkningar ingår tackjärn som den kvantitativt viktigaste råvaran utom beträffande ångpannetillverkningen, där denna plats intages av plåt. Vid sistnämnda tillverkning liksom vid tillverkningen av vältar finner därjämte stålgjutgods vidsträckt använd- ning. Annat valsjärn än plåt finner åter sin största användning vid loko- mobil— och ångvälttillverkningen. Andra metaller än järn användas däremot endast sparsamt.

En från de nyss anförda siffrorna något avvikande bild av material- förbrukningens sammansättning erhålles om värdesiffror användas. Med stöd av de till kommerskollegii specialutredning lämnade uppgifterna har en dylik undersökning kunnat företagas för år 1913, varvid även fördelningen på in— och utländska råvaror kunnat utrönas. Siff- rorna hänföra sig till samtliga hithörande tillverkningar. Inom de un— dersökta företagen är dock ångpannetillverkningen endast obetydligt re— presenterad, varemot de sifferresultat som anföras här nedan, starkt in- fluerats av ångturbintillverkningen.

Av råvarorna importerades sålunda huvudparten av gjuteritackjärnet jämte en bety dande del av andra metaller än järn, under det att halv- fabrikat av smidbart järn helt tagits från svenska verk. Översikten ovan ger dock, som antytts, i viss mån en skev bild av verkligheten, på grund av att tillverkningen av ångpannor och kokare o. d. blivit allt för svagt

_ Därav

Total f_Ö" inhemska utländska bTUkmng varor varor % % % Tackjärni) .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 27.0 21.4 78.6 Stålgjutgods, smitt, kallvalsat och draget järn 14.4 100.0 — Varmvalsat järn i stänger och rör m. m. .. .. 8.3 100.0 —— Järnplåt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 30.2 100.0 — Andra järnvaror .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2.2 100.0 — Andra metaller och arbeten därav.. .. .. .. .. .. 17.4 74.9 25.1 Summa 100.0 | 74.1 [ 25.6

representerad. Hade så ej varit fallet, skulle även den betydande inför- seln av cistern- och ångpanneplåt särskilt från Tyskland avspeglat sig i siffrorna ovan. En av våra största tillverkare av dessa artiklar använde exempelvis år 1913 tysk plåt till närmare 40 % av hela sitt behov. Från Tyskland hava därjämte importerats eldrör och gavlar till ångpannor samt från England vissa helpressade arbeten, vilka vid denna tid ännu ej gjorts till föremål för inhemsk tillverkning.

Råvarornas betydelse som kostnadselement jämte arbetslönernas och driftkostnadernas relativa höjd vid 1913 års prisläge framgår, vad ång— pannor och ångturbiner beträffar, av följande kostnadsberäkningar?)

Ångpannor Angturbiner

Råvarukostnader . ............ 53 % 30 % Arbetskostnader .............. 19 ,, 35 ,, Driftkostnader .. . . . .......... 28 ,, 35 ,,

Summa 100 % 100 %

De ovan valda exemplen utvisa, huru starkt kostnadsposternas inbör- des storlek varierar för skilda fabrikat, hänförliga till denna grupp. För ångpannor, som i huvudsak utgöras av grovt plåtarbete, uppgå sålunda råvarukostnaderna till en höjd, som endast undantagsvis uppnås av verk- stadsindustriens övriga produkter, under det att ångturbiner återfinnas bland industriens högst förädlade fabrikat. En mellanställning intaga ångmaskiner, vilka tillverkningstekniskt nära sammanfalla med explo- sionsmotorer, varför här endast hänvisas till den utredning av kostna- derna vid sistnämnda tillverkning, som återfinnes å sid. 164.

Uppgifter rörande utländska produktionskostnader för motsvarande artiklar hava ej kunnat erhållas, men ovan anförda siffror lämna dock någon hjälp vid bedömandet av den svenska industriens konkurrensbe- tingelser. Vid ångpannetillverkningen torde sålunda den förnämsta an— ledningen till svårigheten att konkurrera med främmande fabrikat

1) I här återgivna översikt av materialförbrukningen torde siffran över förbruk— ningen av utländskt tackjärn vara för låg. Gjuterierna använda nämligen mycket tack— järnsskrot av huvudsakligen utländskt ursprung. Detta skrot inblandas i mängder upp till 50 % vid gjutningen, resten utgöres av såväl svenskt som importerat järn. Sanno— likt har tackjärnsskrot många gånger redovisats som svenskt järn i de uppgifter från industrien, som ligga till grund för kommerskollegii specialundersökning och över— sikten ovan. Anmärkningen gäller även 11 pgifter i de följande specialutredningarna över tackjärnets och gjutgodsets ursprung. e amn. del I, bil. I.

*) Enligt utredning verkställd av Sveriges Maskinindustriförening. 10

Tullskyddets höjd och rå-

varutullens betydelse.

sannolikt böra sökas i våra högre materialpriser, särskilt å plåt, enär materialkostnaderna dominera vid denna tillverkning. Detta gällde icke allenast gentemot den tyska industrien, som genom exportpremier”) kunde kalkylera med ett lägre pris vid export än vid avsättning på den in- hemska marknaden, utan jämväl gentemot den engelska, enär motsva- rande materialpriser på den oskyddade engelska marknaden höllos nere av den dumping, som otvivelaktigt utövades från de tyska järnverkens sida under de sista åren före kriget.

Som förut påpekats, gällde 1911 års övergång från värdetullar till specifika tullar endast ångpannor, under det att för övriga hit hänförliga fabrikat den förut gällande värdetullen på 10 % bibehölls. Vad ång- pannor beträffar, framgår skyddets relativa höjd vid 1914 års prisläge av tabell 4, som utvisar det erlagda tullbeloppet dels i procent av import— medelpriset och dels i procent av exportmedelpriset minskat med 10 %, vil- ket sistnämnda värde närmast torde motsvara det svenska tillverk- ningspriset. Av siffrorna ifråga framgår, att rubrikerna 979—80, som huvudsakligen torde omfatta s. k. rapidpannor för ångsprutor, samt rubr. 982 (andra mångtubiga ångpannor), erhållit avsevärt förhöjt skydd. För de artiklar åter, som vid denna tid mest voro föremål för införsel, nämligen vattenrörpannor (rubr. 983—84), och eldrörpannor (rubr. 983), synes skyddet hava undergått endast obetydlig förändring.

Det effektiva tullskyddets höjd, d. v. 3. den nominella tullen med av- drag av råvarutullen, kan fastställas under den förenklande förutsättnin- gen, att råvarornas resp. halvfabrikatens och färdigfabrikatets tullar fullt utnyttjats. Med avseende å nedan utförda beräkningar bör där- jämte uppmärksammas, att det effektiva tullskyddet framkommit, sedan tullarna å tämligen högt förädlade halvfabrikat fråndragits. Ett sådant förfaringssätt kan möjligen hava till följd, att det mått på skyddets storlek, som erhållits, är för lågt för en verkstad, som genom egen till— verkning täcker sitt behov av halvfabrikat, vilket ju oftast är fallet med en större sådan. Det kan nämligen tänkas, att halvfabrikat av egen till- verkning framställts billigare än till marknadspris. Men säkerligen sak- nas ej heller exempel på att ett företag under liknande omständigheter får vidkännas produktionskostnader, som överstiga marknadspriset å varorna ifråga. Beställning av halvfabrikat från främmande verkstäder är emellertid inom verkstadsindustrien ofta förenat med tidspillan och besvär, så snart fråga är om ej standardiserade eller enklare sådana, enär det bjuder svårigheter att från början fullständigt tillgodose be- ställarens krav. En ekonomisk värdering av dessa olägenheter ställer därför ofta i tvivelsmål, huruvida det dock icke slutligt är förmånligare att betala de ”högre” framställningskostnader, som kunna uppstå vid tillverkning av halvfabrikat inom egen verkstad. Men vare sig nu en vinst eller en merkostnad uppstår vid egen produktion av nämnda varu— slag, variera dessa från ett företag till ett annat, och det har därför synts lämpligt att liksom i övriga specialutredningar helt avstå från att i detta sammanhang söka utreda, i vilken grad råvarutullarna utnyttjats. Det må därför endast erinras om att de nedan och i tab. 5 erhållna värdena å råvarutullarna äro något höga och den effektiva tullen så- lunda något för låg för sådana fall, då dessa ej utnyttjats.

1) Från Grobblechsyndikat, senare Stahlwerksverband.

Frågan i vad mån råvarutullarna tagas i anspråk är i regel av störst intresse beträffande gjutgodstullen, som ej sällan representerar den stör— sta posten, och med avseende å vilken utnyttjningsgraden synes vara mycket växlande. Vid beräkningen av materialtullens storlek har i följd härav denna såväl i föreliggande utredning som i de övriga beräknats dels med, dels utan gjutgodstullen.

Övergå vi efter dessa inledande anmärkningar till våra siffror i tablån nedan, som vad råvarutullen angår utgör ett sammandrag av tab. 5, finna vi, att den effektiva tullen för ångpannor i procent av varuvärdet är lägre än för de två övriga för gruppen representativa varuslagen, vare sig gjutgodstullen medräknas i råvarutullen eller icke och den effek- tiva tullen för ångvältar under samma förhållanden lägre än motsva- rande för lokomobiler.

Bortser man från tullen å tackjärnsgjutgods (alternativ II), vars ut- nyttjande ej med visshet torde kunna avgöras, så finner man, att beträf- fande ångpannor nära hälften av den nominella tullen måste anses som kompensation enbart för råvarutullen. Dennas höjd förklaras huvud- sakligen av tullen å erforderlig plåt, vilken tull med all sannolikhet fullt utnyttjades. Även vid lokomobiltillverkningen intager plåttullen den främsta platsen, under det att, vad ångvältar beträffar, tullen å stålgjutgods främst är bestämmande för råvarutullens höjd. Denna var i övrigt av relativt mindre betydelse för lokomobiler än för de bägge andra varuslagen; mest betungande var den för ångvältar. Rik- tigheten av de tre tillverkningarnas priser kan möjligen diskuteras, var- förhdet erhållna resultatet av beräkningarna bör bedömas med försik- tig et.

' Ångpanna Lokomobil Ångvält stat. nr 983 stat. nr 1034 P stat. nr 1034 Q Kr. per 100 kg. | % | Kr. per 100 kg. | % | Kr. per 100 kg. | %

Varuvärde .. .. .. .. 99.901) 100.0 69.301) 100.0 68.002) 100.0 Nominell tull .. .. .. 6.00 6.0 6.93 10.0 6.30 10.0 Råvarutull IB) .. .. 3.07 3.1 2.37 4.1 4.19 6.2 » II 4) .. .. 2.59 2.6 1.91 2.8 3.17 4.7 Effektiv tull I .. .. 2.93 2.9 4.06 5.0 2.61 3.8 » : II .. .. 3.49 3.5 5.02 7.2 3.63 5.3

En fråga som i samband härmed äger ett visst intresse är tullen å delar till ångpannor. Från fabrikanthåll har nämligen å ena sidan fram- hållits, att material till ångpannor i huvudsakligen slutbearbetat skick, skulle inkomma till Sverige, där endast hopsättningen sålunda skulle verkställas. Beträffande fraktkostnaderna torde detta förfaringssätt vis— serligen medföra fördelar, men knappast i tullbehandlingsavseende. En verkställd utrednings) visar nämligen, att en separat förtullning av ifrå-

1) Exportmedelpris minskat med 10 %. 2) Importmedelpris. 3) Gjutgodstullen ingår i råvarutullen. ') Gjutgodstullen ingår ej i råvarutullen. 5) Betänkande angående maskintullarna avgivet av den år 1912 (”la) tillsatta kom- missionen, bil. 6.

gavarande maskindelar ingalunda ställer sig obetingat fördelaktigare än förtullning efter samma grunder som den hopsatta varan. Ett stöd för samma slutsats ger dessutom den omständigheten, att den genomsnittliga tullhöjden (relativt varuvärdet) för sådana delar av valsad järnplåt till ångpannor m. m., som i'handelsstatistiken separat redovisas (rubr. 985—86), synes ligga betydligt högre än tullen för de färdiga ångpan- nor, som bilda den huvudsakliga införseln. De nyssnämnda maskinde- larna bildade visserligen en betydande införselpost, men vid tiden ifråga förekom ej heller någon ordnad inhemsk tillverkning av svetsade och pressade panndelar.

TABELL 1. TILLVERKNINGSVÄRDET 1896—1912 FÖR ANGPANNOR, LOKO- MOBILER, ÅNGTURBINER OCH ANDRA ÅNGMASKINER.

År Ångpannor Lokomobiler Ångturbiner Aåggiigåf Summa _ Kr. Kr. | Kr. | Kr. | Kr. 1896 1 723 538 393 597 886 340 3 003 475 1897 1 703 876 422 120 1 690 216 3 816 212 1898 2 101 510 455 261 2 711 369 5 268 140 1899 1 998 388 529 634 3 199 953 5 727 975 1900 2 138 896 704 500 3 301 891 6 145 287 1901 1 724 566 747 950 2 686 431 5 158 947 1902 1 839 286 848 347 2 442 615 5 130 248 1903 1 483 346 1 083 155 1 641 533 4 208 034 1904 1 820 909 962 326 2 488 575 5 271 810 1905 1 242 312 821 316 1 670 910 3 734 538 1906 1 763 210 1 167 630 3 709 733 6 640 573 1907 2 216 933 1 243 529 2 524 075 5 984 537 1908 2 133 666 1 130 105 761 500 1 376 236 5 401 507 1909 1 967 920 873 220 1 486 600 1 008 417 5 336 157 1910 1 456 752 1 187 947 1 121 300 851 316 4 617 315 1911 1 107 142 964 950 1 093 400 972 356 4 137 848 1912 1 283 477 1 218 667 889 000 444 651 3 835 795

TABELL 2. INFÖRSELN AV ANGPANNOR, LOKOMOBILER, ANDRA ANGMA- SKINER OCH ANGTURBINER 1893—1911.

Andra ång- År Ångpannor Lokomobiler Ångturbiner maskiner Summa Kg. ] Kr. Kg. Kr. Kg. | Kr. Kg. Kr. ! Kg. | Kr. 1893 95 548 1894 280 730 1895 237 051 1896 171 669 1897 498 352 1898 784 775 1899 903 393 1900 398 019 1901 467 983 1902 329 098 1903 254 664 1904 353 425 1905 644 021 1906 630 481 1907 603 182i 415 301 438 136 325 613 115 485 161 677 150 966 118 913 1 307 769 1 021 504 1908 548 962 269 291 401 478 343 769 73 433 158 554 64 292 35 139 1 088 165 806 753 1909 287 609 208 525 165 950 122 393 239 506 392 769 118 000 74 318 811 065 798 005 1910 570 728 272 827 163 700 78 735 45 712 160 978 129 213 114 52 909 353 627 064 1911 255 475 109 824 186 988 106 891 57 364 163 367 110 047 69 926 609 874 450 008 Stat. nr 1907— Stat. nr 1907—_ Stat. nr 1907— Stat. nr 1907— 1 1911: 735 d. 1911: 735 3. 1911: 735 b. 1911: 735 c.

Anm. I siffrorna ingå icke särskilt inkommande delar till ångpannor eller ångma- skiner. Se rörande dessa specialutredningen över "maskiner för andra ändamål".

TABELL "3. UTFÖRSELN AV ANGPANNOR, LOKOMOBILER, ANGMASKINER OCH ANGTURBINER 1893—1911.

Ar Angpannor Lokomobiler Ångturbiner Aåggziååg' Summa Kg. | Kr. Kg. | Kr. Kg. Kr. Kg. | Kr. | Kg. ) Kr.

. 1893 91 319 1894 222 277 1895 279 199 1896 456 544 1897 489 195 1898 690 294 1899 ' 638 291 1900 1 058 507 1901 533 876 " 1902 599 234 * 1903 432 027 _ 1904 723 889 _ 1905 436 461 1906 . 444 819 1907 60 512 40 135 326 080 194 760 56 114 189 569 180 764 153 840 623 470 578 364 1908 52 480 22 174 456 370 381 217 95 343 203 811 45 786 98 763 649 979 705 965 1909 36 761 35 035 414 684 297 588 112 475 268 876 41 092 84 869 605 012 686 368 1910 65 658 41 141 662 949 452 955 107 726 263 310 42 454 55 949 878 787 813 355 19171 87 697 51 690 886 497 620 7 7 0 108 853 254 077 39 982 46 387 1 123 029 972 924

Stat. nr 1907— Stat. nr 1907— Stat. nr 1907— Stat. nr 1907-— 1911: 735 d. 1911: 735 B.. 1911: 735 b. 1911: 735 e.

Anm. I siffrorna ingå icke särskilt utgående delar till ångpannor och ångmaskiner. Se rörande dessa specialutredningen över "maskiner för andra ändamål".

TABELL 4. VISSA VARUPRISER OCH TULLAR 1914.

Imp. Tull '_ Tull (be- Stat Tull medel- (debit) fifi räknad) ' Varuslag kr. per pris i % av Pm 7 1 % av nr 100 kg. kr. per föregå- kr på" föregå , . 100 kg. ende ) 100 kg. ende Ångpannor och förvärmare: med tuber av annan metall än järn 979 under 1500 kg. .. .. .. .. .. .. 30.00 203.00 14.8 208.80 144 980 över 1 500 » 20.00 81.00 29.9 137.70 14.5 andra slag: 982 med flera än 3 rör under 250 mm. diam. och vägande un- der 5000 kg. .. .. .. .. .. .. .. 9.00 57.00 15.8 172.80 5.2 andra?) 983 nitade .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 6.00 59.00 10.5 99.90 6.0 984 A pressade .. .. .. .. .. .. .. .. .. 7.50 117.00 7.0 74.70 100 B svetsade .. .. .. .. .. .. .. .. .. 7.50 66.00 11.3 91.80 8.2 TABELL 5. MATERIALFÖRBRUKNING OCH RÅVARUTULL PER 100 KG. FÄR- DIG VARA FÖR ANGPANNA, LOKOMOBIL OCH ANGVÄLT. Ångpanna Lokomobil Angvält Varuslag Kg. Kr. Kg. Kr. Kg. | Kr. Tackjärnsgjutgods .. .. .. .. 19.3 0.48 38.8 0.96 40.6 1.02 Stålgjutgods och aducera gods .. .. .. .. .. .. .. . 11.6 0.58 0.6 0.05 38.6 1.57 Metallgjutgod .. .. .. .. .. 0.3 0.03 0.7 0.07 0.7 0.07 Smitt järn och stål .. .. .. 2.8 0.21 2.9 0.22 Valsat järn i stänger .. .. 5.3 1.85 23.3 0.58 24.0 0.60 Järnplåt 61.8 0.13 33.3 1.00 23.8 0.71 Trä — 3.1 Summa 98.3 3.07 102.1 2.87 1306 4.19 Rävarutull exklusive gjut- godstull 2.59 1.91 3.17

Anm. Endast de viktigaste råvarorna äro medtagna.

1) De angivna vikttullsatserna ligga ej alltid till grund för den debiterade tullen, som i varje fall skall utgå med minst 5 % av värdet samt med minst samma belopp som för högst tullbeskattade varor i närmast lägre viktgrupp.

2) De angivna priserna avse ej endast ångpannor och förvärmare utan samtliga i ru- brik 983—984 ingående varuslag, såsom behållare, maischor, kokare, diffusörer m. m.

hllpolitiaka data.

Historiska data rörande tillverkningen.

II. Lokomotiv.

Stat. nr 1907—1911: 252; fr. o. m. 1912: 1033.

I kungl. proposition föreslogs år 1892, att lokomotiv, som hade varit tullfria sedan 1 jan. 1858, för framtiden skulle beläggas med en tull av 10 % av värdet. Bevillningsutskottet hemställde, att tullfrihet skulle bi— behållas, men riksdagen biföll i gemensam votering K. M:ts förslag.

Någon ändring i denna tullsats har senare icke vidtagits. Till belysning av tullpolitikens utveckling med avseende å lokomotiv må. därjämte följande anföras. Den är 1906 tillsatta tullkommittén hade i sitt år 1909 avgivna betänkande frångått värdetullprincipen och före- slagit olika vikttullar för tre skilda viktgrupper av lokomotiv. I den på kommitténs betänkande baserade propositionen angående ny tulltaxa, som förelades 1910 års riksdag, bibehölls kommitténs förslag oförändrat. Viktgrupper och tullsatser voro följande:

Lokomotiv: vägande per stycke högst 12000 kg. 100 kg. kr. 18: —— vägande per stycke mer än 12 000 kg. men ej mer än 20 000 kg. 100 ,, ,, 16: — vägande per stycke mer än 20 000 kg. 100 ,, ,, 14: _

Bevillningsutskottet biträdde dock icke detta förslag utan hemställde om återgång till värdetull, som fixerades till 10 %. Riksdagen beslutade i enlighet med bevillningsutskottets förslag, och ändring av detta beslut har, som nämnts, sedermera icke vidtagits.

År 1911 infördes en traktatenligt fastställd bestämmelse, upptagen i anmärkning under tulltaxans rubrik för lokomotiv, av innehåll att till lokomotiv hörande och samtidigt med dem inkommande tendrar tullbe- handlas som lokomotiv. Övriga tendrar, vilka i likhet med lokomotiv under tiden 1892—1911 hänfördes under rubriken järnvägsmaterial och Sålunda drogo 10 % värdetull, äro numera upptagna under särskild ru— brik i taxan (1097) och belagda med tull av 12 kr. per 100 kg.

Tillverkningen av lokomotiv upptogs i Sverige år 1847 av Munktells mekaniska verkstadsaktiebolag i Eskilstuna, där den bedrevs som till- fällighetsarbete till 1893, då tillverkningen definitivt nedlades. Dess exempel följdes på 1860-talet av Nyköpings mekaniska verkstad, Motala verkstad och Nydqvist och Holm i Trollhättan. Under det att de bägge förstnämnda verkstäderna några år senare nedlade lokomotivtillverknin- gen har den sistnämnda oavbrutet uppehållit densamma i för svenska förhållanden betydande omfattning. Den egentliga lokomotivfabrikatio-

nen'i Sverige daterar sig därför från 1860-talet. Vårt järnvägsväsens kraftiga utveckling under 1800-ta1ets senare hälft verkade starkt stimu- lerande på lokomotivtillverkningen, som så småningom åter upptogs av ett flertal verkstäder. I konkurrenshänseende medförde denna splittring av tillverkningen dock så kännbara nackdelar i form av höga produktions- kostnader och ojämn drift omständigheter som stodo i en viss växel- verkan med varandra att en konsolidering av tillverkningen blev nöd- vändig och även kom till stånd. År 1912 bedrevs lokomotivtillverkningen av 10 företag. Till jämförelse kan nämnas, att år 1920 endast följande svenska firmor voro sysselsatta därmed, nämligen Nydqvist och Holm A.—B., Trollhättan, Motala Verkstads Nya A.-B. och A.-B. Svenska J ärn- vägsverkstädernas avdelning i Falun.

Tillverkningens utveckling åren 1896—1914 framgår av tab. 6. Ur den- samma må följande årliga medeltillverkningsvärden, vilka samman- ställts med antalet företag åren 1897, 1904 och 1912, anges.

År | 1 OOO-tal kr. Antal företag 1896—1900 I 2 340 7 1901—1905 3 504 6 1906—1910 3 867 ' 1911—1914 3 559 10

Trots den tämligen kraftiga utveckling nyss återgivna siffror vittna om gick lokomotivtillverkningens relativa betydelse tillbaka. År 1896 ut- gjorde nämligen denna tillverkning 5 % av verkstadsindustriens hela tillverkningsvärde, men år 1912, då lokomotivtillverkningen var 80 % större än 1896, endast 2.8 %. Den ojämna efterfrågan avspeglar sig emellertid i en ganska starkt varierande årstillverkning.

Följande sammanställning, där tillverkningen i % och antalet företag fördelats på 4 storleksgrupper av företag (tillverkningsvärdet indelnings- grund), belyser driftkoncentrationens utveckling sedan 1897 (se i öv- rigt del I, bil. IV).

___T. 0. m. 50 000 50 OOO—250000 2_50 OOO—750000 Över 750000 Är Antal Tåg:”? Antal Tlllllverk- Antal Till]? verk- Antal Tillverk- företag og företag 15% 1 företag 15,23 1 företag mä? ! 1897 1 i 0.0 2 , 3.8 1 3.4 | 3 ) 92.8 1904 —— —— 1 2.8 2 8.8 3 88.4 1912 2 0.5 3 3.6 _ — 5 95.9 I

Efter svenska förhållanden företer lokomotivtillverkningen en långt driven koncentration. Så gott som hela produktionen föll inom storleks- gruppen över 750 000 kr. I trots härav ägde den efter sekelskiftet i stort sett dock ej någon större betydelse för dessa verkstäders produktion. År 1897 var nämligen lokomotivtillverkningens andel av nämnda storleks- grupps totala tillverkningsvärde visserligen ej mindre än 61 %, men 1904 har siffran sjunkit till 13.4 och 1912 till 5 %. Dess andel av övriga stor- leksgruppers produktion saknar nämnvärd betydelse (se del I, bil. V).

Tillverkning.

Driftkomm- tration m. m.

Specialisering.

Införsel.

Utförsel.

Rena lokomotivverkstäder förekommo ej. Anledningen torde hava varit de för denna tillverkning karaktäristiska växlingarna i efterfrågan på den begränsade svenska marknaden.

Införselns utveckling åren 1894—1914 framgår av tab. 7. Dess me— delvärde per år för vissa perioder utgjorde:

År 1 OOO-tal kr. 1894—1895 101 1896—1900 465 1901—1905 100 1906—1910 150 1911—1914 172

Studeras införselsiffrorna från år till år, framträder en än mera marke— rad oregelbundenhet än ovanstående siffror uppvisa. Givetvis samman- hänga dessa växlingar icke med förskjutningar i industriens konkur- rensförmåga gent emot utländska medtävlare, de förklaras helt av att de svenska järnvägarnas nyanskaffningar av lokomotiv äro underkastade starka årliga växlingar. Införseln torde i övrigt i all huvudsak hava bestått av mindre lokomotiv.

I förhållande till förbrukningen inom landet saknade införseln efter sekelskiftet nämnvärd betydelse, vilket framgår av följande översikt, där det genomsnittliga procentiska förhållandet för femårsperioder be- räknats:

Ar % 1896—1900 17.3 1901—1905 2.8 1906—1911 3.8 1911—1914 4.7

Införselns fördelning redovisas i följande tablå för åren 1901, 1907 och 1913. Av densamma framgår. att Storbritannien, som var vår huvudsak- lige leverantör av lokomotiv intill åren närmast efter sekelskiftet, numera fullständigt utslagits av Tyskland. Införseln från Danmark är 1901 torde väl delvis hava varit av tyskt ursprung.

Införsel i 1 OOO-tal kr.

Inköpsland 1901 | 1907 ] 1913 Danmark .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 48 — — Tyska riket .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 192 1831) Storbritannien.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 162 — Övriga länder .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 5 14 7 Summa 215 | 206 I 190

Utförselns utveckling åren 1896—1914 framgår av tab. 8. Dess me— delvärde per år för vissa perioder utgjorde:

1) I denna summa ingå. elektriska lokomotiv med ett värde av 34270 kr.

År' 1 OOO-tal kr. 1896—1900 120 1901—1905 23 1906—1910 99 1911—1914 73

Liksom införseln företer även utförseln genomgående starka växlingar. I förhållande till den stora tillverkningen saknar den, särskilt efter år 1900, nämnvärd betydelse. Dess andel av tillverkningen, beräknad på ovan återgivna medelvärden för femårsperioder, utgjorde:

Ar % 1896—1900 5.1 1901—1905 0.7 1906—1910 2.6 1911—1914 2.0

Utförselns geografiska fördelning åren 1907 och 1913 belyses av föl- jande sammanställning.

___-___—

Utförsel i 1000-tal kr. Försäljningsland 1907 i 1913 Danmark .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 119 i 80 Norge .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 581) Övriga. länder.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 15 82) Summa 134 | 146

Liksom under de i tablån angivna åren avsåg lokomotivutförseln i all- mänhet under perioden 1908—1912 de nordiska länderna.

Om än lokomotivtillverkningens storlek från år till år visar större Taizerknifygr C 09307)”. jämnhet än in- och utförseln, voro dock växlingarna tillräckligt stora i verkstädernas produktion för att åstadkomma avsevärda förskjutningar i tillverkningskostnaderna. En än så summarisk produktionskalkyl med mera generell giltighet låter sig därför ej upprättas. Söker man med stöd av in- och utförselsiffrorna erhålla ett begrepp om vår lokomotivtill- verknings konkurrensförmåga, synes fog finnas för påståendet, att denna vid världskrigets utbrott var stor nog för att behärska den in- hemska marknaden med hjälp av då gällande tullskydd av 10 % å vär- det. Uppmärksammas bör dock, att en så betydande förbrukare som sta- tens järnvägar placerade sina lokomotivbeställningar hos inhemska verk- städer, även om deras pris lågo något över de utländska konkurrenter- nas. Man torde dock icke av denna omständighet vara berättigad an- taga, att ren statlig subvention förelåg. De svenska lokomotiven torde nämligen överträffa de kraftigt konkurrerande tyska tillverkningarna i kvalitativt hänseende.

1) Därav elektriska lokomotiv med ett värde av 46 000 kr. 2) Hela värdet representerar elektriska lokomotiv.

Tullskydd.

Den mest iögonfallande svagheten inom denna tillverkningsgren är marknadens begränsning, varigenom en kontinuerlig och standardiserad tillverkning ej kan bedrivas i samma omfattning som exempelvis i För- enta Staterna och Tyskland. Såväl den starkt koncentrerade driften som en numera genomförd rationell arbetsfördelning i förening med modern maskinutrustning berättigar dock till det omdömet, att de svenska loko— motivverkstäderna redan åren närmast före kriget motsvarade skäligen högt ställda krav på en under rådande avsättningsförhållanden ekono— miskt effektiv produktion.

I syfte att erhålla ett begrepp om det effektiva tullskyddets storlek, under förutsättning av att såväl råvarornas som färdigfabrikatets tullar utnyttjas, har i tab. 9 en beräkning av materialtullarnas storlek utförts för ett ordinärt lokomotiv. Enligt denna beräkning representera råvaru- tullarna ett belopp av 6 kr. 57 öre per 100 kg. färdig vara, vid en mate- rialtillgång av 121.9 kg. Den färdiga varans pris utgjorde år 1913 115 kr. per -100 kg. och den nominella tullen alltså 11 kr. 50 öre. Fråndrages råvarutullens belopp erhålles en effektiv tull av 4 kr. 93 öre, motsvarande 4.3 % av lokomotivets pris.

Den ovan antydda fördel, som de inhemska lokomotivverkstäderna åt— njöto genom att statens järnvägar, med förbigående av de ofta lägre ut- ländska anbuden, i betydande utsträckning lämnade sina beställningar till de förstnämnda, utesluter möjligheten att med stöd av införselsiff- rorna draga några som helst slutsatser om nyss beräknade tullskydds tillräcklighet eller otillräcklighet eller om den omfattning, i vilket det ut- nyttjats. Då därjämte produktionskostnadsuppgifter från svenska verk, avseende tiden före kriget, som nämnts, hava en begränsad giltighet, sy- nes frågan om tullskyddets betydelse för vår lokomotivtillverkning endast kunna besvaras så, att de ovan delgivna statistiska uppgifterna giva vid handen, att detsamma i förening med det stöd, tillverkningen till äventyrs erhållit från statens järnvägar, anmärkningsvärt stimulerat företagsamheten inom denna tillverkningsgren och medverkat till upp- komsten av en betydande och välorganiserad industri. Det behöver knap— past påpekas, att lokomotivtillverkningens tullfråga ej i samma grad som övriga maskintillverkningars är av ekonomisk art, då denna produk- tions upprätthållande inom landet både ur försvars- och andra synpunk- ter är av eminent intresse.

TABELL 6. TILLVERKNINGSVÄRDET AV LOKOMOTIV AREN 1896—1914.

l År | Kr. " Är ' Kr. År & Kr. 1896 | 1 566 900 1903 3 111 975 1910 3 787 673 1897 1 536 765 1904 3 062 879 1911 2 671 337 1898 2 566 575 1905 2 619 874 1912 2 814 534 1899 2 774 295 1906 3 231 027 1913 3 320 664 1900 3 254 200 1907 4 577 812 1914 5 431 440 1901 4 475 731 1908 4 919 919

| 1902 4 248 835 1909 2 820 899

TABELL 7. INFÖRSELN AV LOKOMOTIV AREN 1894—1914. År St. Kr. 1894 80 407 1895 121 547 1896 139 636 1897 28 347 1898 164 789 1899 1 441 275 1900 553 235 1901 214 546 1902 80099 1903 7 744 1904 77 895 1905 113 416 1906 93 665 1907 23 206 597 1908 27 297 889 1909 11 87 127 1910 10 64 936 1911 21 156 522 1912 19 146 991 1913 34 190 705 1914 25 195 365

År St. Kr. 1894 1895 1896 120 000 1897 387 000 1898 80 000 1899 1900 11 000 1901 _ 1902 25 000 1903 7 950 1904 '— 1905 82 500 1906 22 074 1907 6 134 000 1908 8 337 550 1909 — — 1910 -— 1911 1 25 000 1912 3 12 935 1913 7 146 219 1914 5 107 265

TABELL 9. MATERIALFÖRBRUKNING VID TILLVERKNING AV ETT ORDINÄRT LOKOMOTIV.

Råvaror och halvfabrikat

Tulltaxe- rubrik

Material- åtgäng per Tullsats 100 kg. per kg. färdig vara kr.

Tullbelopp kr.

Gjutjärn .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. » ..

Gulmetallloch. 5555. II I II II I Smidesjärn och stålgjutgods.. .. ..

) > )

, ) )

) I I )

) I J .. .. .- Järnplåt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

, n " ov -- aa Iv " nu '. nu .. ..

Varmvalsat järn (inkl. hjulringar)

) l ) ) Tuber .. .. .. ..

Järnrör, varmvalsade .. .. .. .. .. .. » kalldragna... .. .. .. .. .. .. Kopparrör och stagbult .. .. .. .. ..

Fyrboxplåtar av koppar

Summa

875 876 877 878 897 885 886 887 888 889 734 735 726 727 755 756 757 906 900

fria 0.04 0.05

0.08 0.10 0.03 0.045 0.015 0.025 0.04 0.05 0.06 0.15 0.20 0.025 0.04 0.06 0.10

0.18 0.09 0.12 0.01

0.09 1.25 0.76 0.70 0.30 0.81 0.86 0.13 0.15 0.16 0.13 0.01 0.21 0.58

6.57

III. Förbränningsmotorer samt vind- och vattenturbiner.

Stat. nr 1907—1911: 378 ai, az, aa, a.*, ar”, a”; fr.o.m. 1912: 992—996, 1034 R, 1034 MM, 1034 ZZ.

Det nu gällande tullskyddet för ej elektriska motorer utgör: Tulägtiska

Gas-, fotogen-, bensin- samt andra förbrännings- och explo- sionsmotorer; ävensom varmluftsmotorer:

992 vägande per stycke netto högst 500 kg. 100 kr. kr. 10: —— 993 vägande per stycke netto mer än 500 kg. men ej mer än 1 500 kg. 100 kg. ,, 20: 994 vägande per stycke netto mer än 1 500 kg. men ej mer än 5000 kg. 100 ,, ,, 12: — 995 vägande per stycke netto mer än 5 000 kg. men ej mer än 25 000 kg. 100 ,, ,, 9: 996 vägande per stycke netto mer än 25000 kg. 100 ,, ,, 6: —— 1034 R Vattenturbiner och särskilt inkommande löphjul därtill samt vattenhjul 100 kr. ,, 10: —— 1034 MM Regulatorer till vattenturbiner 100 ,, ,, 10: 1034 ZZ Maskiner för andra ändamål (vindturbi- ner m. fl.) 100 ,, ,, 10:

Till belysande av tullpolitikens utveckling med avseende å förbrän- ningsmotorer, vind- och vattenturbiner må följande anföras.

År 1892 belades nämnda tillverkningar med en tull av 10 % av värdet. Den grundliga nydaning av tulltaxan, som blev resultatet av 1906 års tullkommittés arbete, innebar vad motorer och vattenturbiner angår en uppdelning i viktklasser, var och en dragande viss vikttull. Med avse— ende å motorer tillhörande nr 992 i gällande taxa hade kommittén dock föreslagit värdetull. K. M:t följde i all väsentlighet kommitténs för— slag. Den viktigaste avvikelsen från detsamma bestod i att regulato- rer till vattenturbiner, som i förslaget hänfördes till armatur och inom viktklasserna mer än 5 kg.—50 kg. och mer än 50 kg. belagts med 15 resp. 10 kr. per 100 kg., av K. M:t föreslogs draga 10 % av värdet. se-

Historiska data rörande tillverkningen.

dan artikeln ifråga överförts till en slumprubrik, som i nu gällande taxa motsvarar nr 1034. Riksdagen godkände denna ändring, men beslöt där— jämte att överflytta även vattenturbiner och särskilt inkommande löp— hjul därtill samt vattenhjul till nyss nämnda slumprubrik, varigenom ifrågavarande artiklar belades med en tull av 10 % av värdet. I kom- mittéförslaget liksom i propositionen hade vattenturbiner fördelats på två viktklasser, den ena omfattande turbiner vägande högst 1 000 kg. och den andra sådana av större vikt. Tullsatsen inom den lägre vikt- klassen hade av såväl kommittén som K. M:t föreslagits till 15 kr. och inom den högre till 10 kr. per 100 kg.

Med avseende å förtullningen av svänghjul till hithörande maskiner, liksom till ångmaskiner och ånglokomobiler, hade kommittén föreslagit, att dessa skulle förtullas särskilt för sig efter beskaffenheten, försåvitt de ej voro fastsittande vid maskinerna. Med ändring av K. M:ts förslag beslöt riksdagen giva bestämmelsen följande form: ”Svänghjul till mo- torer skola, försåvitt de ej äro fastsittande vid maskiner, ej inberäknas i maskinens vikt vid dess hänförande under viss viktgrupp. Sådana ?vänghjul förtullas, därest maskinen är underkastad vikttull, särskilt ör sig.”1

De tyska traktatunderhandlingarnas resultat gåvo emellertid anled— ning till ytterligare ändringar vid 1911 års riksdag, i det att förbrän- ningsmotorer vägande mer än 5 000 kg., vilka är 1910 sammanförts un— der en rubrik, uppdelades på två viktgrupper, den ena omfattande 5 000 t. o. m. 25 000 kg. och den andra över 25000 kg., varjämte följande tull-

nedsättningar vidtogos:

Nuv. rubr. 993 från 25 till 20 kr. per 100 kg.

,! ” 994 77 15 7, 12 7, 9, 100 ,, 9! 7, 995 ,? 10 ,) 9 77 ,, 100 9, i, 996 79 10 97 6 77 ,, 100 27

De första explosionsmotorerna konstruerades under 1860— och 1870— talet. I Sverige upptogs tillverkningen av s. k. fyrtaktsmotorer dock först 1894 av J. & C. G. Bolinders Mek. Verkstadsaktiebolag i Stock- holm. Denna motortyp led emellertid av vissa svagheter och kunde knap- past göra sig gällande i konkurrens med andra kraftmaskiner, varför tillverkningen av densamma rönte föga uppmuntran. Vår motorindustris uppsving grundar sig på den s. k. tvåtaktsoljemotorn (tändkulemotorn), som år 1900 fördes i marknaden 'av J . V. Svenssons motorfabrik i Stock- holm. Under ständig förbättring i konstruktionerna upptogo snart ett flertal företag tillverkningen av_ denna motortyp, som vid krigsutbrottet och ännu i dag väl torde vara vår verkstadsindustris mest betydande tillverkning. För Sverige betydde uppfinningen av tvåtaktsmotorn ett stort framsteg i strävandena att nedbringa kraftkostnaderna, och det dröjde ej länge, förrän en vidsträckt inhemsk användning av dessa mo- torer möjliggjorde en tillverkning i sådan omfattning, att våra verkstä- der med stor framgång kunde uppträda på världsmarknaden som de stora industriländernas konkurrenter. Tillverkningen av dieselmotorer upptogs i Sverige år 1900, men en mera tryggad avsättning vanns först

1) De tullsatser, som kunna komma ifråga, äro 6 och 4 kr. per 100 kg. (likväl minst 5 % av värdet) enligt tulltaxerubrikerna 1052—53 (se sid. 387).

efter år 1903, sedan den svenska typen blivit utexperimenterad. Givetvis hava våra motortillverkningars överlägsna kvalitet i hög grad medver- kat till nämnda framgångar på världsmarknaden.

En annan betydande tillverkning inom denna maskingrupp är vatten— turbiner. Produktionen daterar sig från 1840-talet, men först under 1890-talet nådde man fram till den moderna typen av turbiner. En mäk- tig hävstång i den snabba utveckling, som sedan ägt rum, utgjorde gi— vetVis det omfattande utbyggandet av våra vattenfall i och för elektrisk kraftgenerering. Icke förty bedrevs tillverkningen av vattenturbiner mycket ojämnt under decennierna närmast före krigsutbrottet, varför en specialiserad kontinuerlig drift endast i ringa utsträckning kommit till stånd. Detta är så mycket mer att beklaga, som dyrbara provstationer och i ett fall en fullständig hydromekanisk försöksanstalt anlagts av de ledande företagen inom denna tillverkningsgren. I viss mån måste orsaken till den ojämna ordertillgången hos varje enskild verkstad, vad vattenturbiner angår, sökas i det ojämnt försiggående utbyggandet av våra vattenfall, men väsentligen synes förhållandet böra tillskrivas tillverk- ningens splittring på ett allt för stort antal verkstäder (se nedan tablån över tillverkningen). Anmärkas bör dock, att vattenturbiner ej kunna göras till föremål för massproduktion i samma mening som motorer, emedan deras konstruktion i varje särskilt fall måste anpassas efter de lokala förhållandena.

I trots av att produktionen sålunda icke bedrevs under särskilt gynn- samma förhållanden, intogo de svenska fabrikaten en anmärkningsvärt stark ställning på hemmarknaden. Förklaringen härtill ligger väl fram- för allt i att det ställde sig lättare för de svenska än de utländska verk- städerna att tillgodose anspråken på maskinkonstruktionernas anpass— ning efter de växlande lokala förhållandena. I avseende å kvalitet och konstruktion stodo redan före kriget de svenska vattenturbinerna högt, men det kan dock ifrågasättas, om icke de bästa tyska och schweiziska fabrikaten tidigare voro de svenska överlägsna.

Tillverkningens utveckling med avseende å värde åren 1896—1913 återfinnes i tab. 10.

Dess värde i medeltal för vissa perioder jämte antalet företag åren 1897, 1904 och 1912 utgjorde:

År | Antal företag Tillverkning i

1 000511 kr. 1896—1900 I 24 803 1901—1905 ' 46 1 636 1906—1910 - 6 882 1911—1913 97 15 388

Följes utvecklingen med ledning av tab. 10, visar det sig, att tillverk- ningen befann sig i svag tillväxt intill år 1905, då en kraftig och jämn stegring, som endast obetydligt hejdas under år 1909, inträdde. Den utomordentliga omfattning motortillverkningen vann under perioden 1896—1913 tillförsäkrade densamma sistnämnda år främsta platsen efter värde räknat bland verkstadsindustriens samtliga speciella tillverknings- grenar. Dess andel av verkstadsindustriens totala tillverkning utgjorde

Tillverkning.

Driftkoncen- tretton m. m.

Specialise- ring.

detta år 16 %. Vissa av gruppens artiklar, nämligen förbränningsmo- torer, vattenturbiner och vindturbiner redovisas särskilt fr. o. m. är 1913, då tillverkningsvärdet för de förstnämnda uppgick till 15.5 milj. kr. och för de övriga i nyss nämnd ordning till 2.5 milj. resp. 66 tusen kr.

Utvecklingen med avseende å driftkoncentration belyses av följande sammanställning, där antalet företag och tillverkningens procentuella andel inom fyra storleksgrupper (tillverkningsvärdet indelningsgrund) återgivits för åren 1897, 1904 och 1912. I del I bil. IV hava företagen uppdelats på 9 storleksgrupper och motsvarande uppgifter beräknats.

T. 0. m. 50 000 50 000—250 000 250 000—750 000 Över 750 000 År . . . Antal Tåg:??? Antal två???" Antal Tål???" Antal Tåg??- företag % företag % företag % företag % 1897 8 i 2.6 I 6 14.9 6 56.3 4 26.3 I 1904 23 6.5 10 18.0 7 43.4 6 32.1 1912 45 3.9 24 8.1 14 10.2 14 77.8

Tillverkningen av motorer förekom de undersökta åren vid företag inom alla storleksgrader (se del I, bil. IV). Efter värde räknat har till— verkningen icke förty starkt koncentrerats till de större företagen från 26.3 % 1897 till 77.8 % 1912 inom gruppen över 750 000 kr. En sam- tidig ökning av nämnda grupps företag från 4 till 14 hindrade icke att tillverkningen per företag i genomsnitt starkt ökades.

Tack vare den betydande koncentrationen intog tillverkningen av mo- torer år 1912 en av de främsta platserna i storverkstädernas produktion, men lämnade icke förty betydande bidrag till produktionsresultatet vid företag av övriga storleksgrader. Inom ovannämnda fyra storleksgrup- per utgjorde nämligen densamma nämnda år, räknat från de mindre verkstädernas grupp till de störres, 11.4, 8.3, 9.2 och 23.1 % av de totala tillverkningsvärdena.

Motorindustrien utgjorde vid tiden närmast före kriget en av verk- stadsindustriens mest specialiserade tillverkningsgrenar. Vid sidan av de rena motorverkstäderna arbetade nämligen även flera av landets största verkstadsföretag med särskilda specialavdelningar för motortill- verkning, och mången gång voro dessa större än de fristående special- verkstäderna.

År 1897 hade den svenska motorindustrien ännu ej helt lämnat expe- rimentstadiet, varför förklarligt nog rena specialföretag ännu ej före- kommo inom denna tillverkningsgren. År 1912 funnos 31 sådana, av vilka 15 tillhörde gruppen t. o. 111. 50000 kr., 8 gruppen 50—250 000 kr., 2 gruppen 250—750 000 kr. och 6 gruppen över 750000 kr. I sin helhet hade specialtillverkningen nämnda år ett värde av 13 milj. kr. eller 78.7 % av den totala motortillverkningen. Huvudparten härav föll på grup- pen över 750000 kr., inom vilken ej mindre än 86.4 % producerades. Återstoden fördelade sig på gruppen 250—750 000 kr. med 5 % , på gruppen 50—250 000 kr. med 5.7 % och på gruppen t. o. 111. 50000 kr. med 2.9 %.

Värdet åren 1894—1906 samt kvantiteten och värdet 1907—1913 av in- förda motorer återgives i tab. 11. Årsmedeltalen av värdesiffrorna un- der vissa perioder för gruppen i sin helhet och för dess två varukatego- rier, vilka först fr. o. m. 1907 kunna särskiljas, framgå av översikten nedan. Delar till motorer ingå icke efter år 1911.

Införsel i 1 000tal kr. av Summa

' 1 kt ' k

År förbrännings- vind- och vatten- År ejmeOteorå;sia

motorer turbiner 1 OOO—tal kr. 1907—1908 591 69 1894—1895 144 1909—1910 391 85 1896—1900 265 1911—1912 480 39 1901—1905 253 1913 474- 4 1906—1910 562 1911—1913 505

Införseln förhöll sig överraskande konstant under hela perioden, vil— ket i belysning av vår motorindustris starka utveckling och konkurrens- kraft bekräftar det kända förhållandet, att vår motorinförsel numera hu- vudsakligen omfattar typer, som i relativt obetydlig grad tilldragit sig våra motorverkstäders intresse, nämligen vissa slag av bensin— och foto- genmotorer.

Följa vi införselns fördelning på skilda varuslag, visar det sig, att för- bränningsmotorer representerade c:a 47 % av gruppens hela införsel. Införseln samma år av vind- och vattenturbiner uppgick till c:a 10 % av den totala. Under de följande åren övergår införseln allt mer till för— bränningsmotorer: mot en andel år 1913 av 95 % för dessa svarade 0.7 % för vind- och vattenturbiner. Införseln av bensinmotorer torde un- der åren närmast före krigets utbrott huvudsakligen hava bestått av små båtmotorer — till största delen s. k. utombordsmotorer och enklare mo- torer (Harvester) av högre vikt. Den svenska tillverkningen av först— nämnda motortyper, särskilt av utombordsmotorer, hade emellertid re- dan vid krigsutbrottet nått en styrka och omfattning, som gav löfte om de utländska fabrikatens tillbakaträngande på den svenska marknaden. Vad den för svensk verkstadsindustri särskilt viktiga tillverkningen av s. k. tändkulemotorer angår, giva uttalanden från industriellt håll vid handen, att den svenska sterindustriella kvalitetsproduktionen på detta område icke intill tiden för krigsutbrottet erfarit nämnvärda olägenheter av utländsk konkurrens.

För gruppen i sin helhet kan en tydlig utveckling mot ökat oberoende av utlandet iakttagas under perioden 1896—1913. Införselns andel i för- brukningen utgjorde nämligen 1896 25, 1904 14 och 1913 5 %. Motsva- rande siffra för de olika tillverkningarna kan endast erhållas för för- bränningsmotorer och vattenturbiner år 1913; för de förstnämnda maski- nerna var nämnda relationstal 7 % och för de senare 0.4 %.

Införselns fördelning med hänsyn till ursprung har genomförts i föl- jande tabellariska översikt; på grund av de olika motortypernas ganska utpräglade uppdelning på skilda länder hava fyra maskinkategorier särskiljts.

Såväl 1911 som 1913 intogo Förenta Staterna främsta platsen som in» köpsland för införda motorer. År 1907 tillkom detta rum Tyskland, som under de följande åren var vår näst största leverantör av motorer. Dess

Införul.

r-.l",.

INFÖRSELNS FÖRDELNING PÅ INKÖPSLÄNDER 1907, 1911 OCH 1913 I 1000-TAL KR.

Förbränningsmotorer 1) Summa.

ej elektriska motorer

Vind- och vatten- turbiner 2)

Inköpsland andra

bensin- och fotogen- gas- (dies el- m fl) Summa

1907'1911i1913 1907 1911 1907 1911 1907 1911 1913 1907 1911 1913 1907 1911 1913

Danmark .. .. .. .. .. .. 27 42 11 8 1 7 0 42 43 12 1 2 _ 43 45 12 Tyskland .. .. .. .. .. .. 113 95 37 124 12 7 244 109 58 42 32 2 286 141 60 Belgien .. .. .. .. .. .. .. 13 3 1 _ _ _ 13 4 1 _ _ _ 13 4 1 Storbritannien .. .. .. .. 18 28 18 135 154 35 48 1 2 _ 155 37 48 Frankrike .. .. .. .. .. .. 28 39 12 0 39 44 12 _ _ 39 44 12 Förenta Staterna .. .. 83 192 259 19 2 104 198 276 10 28 _ 114 226 276 Norge.. .. .. .. .. .. .. .. 5 4 0 _ _ _ _ 5 4 1 14 5 2 19 9 3 Schweiz .. .. .. .. .. .. .. _ 16 58 _ 0 _ _ 16 58 _ _ _ 16 58 Övriga länder .. .. .. .. 1 | 11 8 7 1 _ _ 8 12 8 _ _ _ , 8 12 . 8

(N om

Ftv-1

H väl—OCD

Summa 1000-tal kr. 288 | 430 |404 |293 | 28 | 28 | 7 609 | 465 [474 i 68 69 4 677 534 478

1) I siffrorna för 1913 ingå icke delar till förbränningsmotorer. ') I 1913 års siffror ingå endast vattenturbiner.

ställning hotades dock är 1913 starkt av Schweiz. Storbritannien, som år 1907 närmast följde Tyskland, kunde ej bjuda samma konkurrens under de följande åren; 1911 kom dess införselsumma i femte rummet och 1913 i fjärde. År 1913 utgjorde Förenta Staternas andel av införseln c:a 58 %, Tysklands c:a 13 %, Schweiz c:a 12 % och Storbritanniens c:a 10 %; tillhopa representerade denna införsel 93 % av den totala.

Ett studium av införselns ursprungsfördelning med avseende å skilda varukategorier ger vid handen, att bensin- och fotogenmotorer år 1907 och 1911 huvudsakligen infördes från Tyskland och Förenta Staterna och är 1913 från Förenta Staterna, Schweiz och Tyskland. Gasmotorer levererade Storbritannien och Tyskland, andra förbränningsmotorer Frankrike, Danmark och Tyskland samt vind— och vattenturbiner Tysk- land, Norge och Förenta Staterna. Siffrorna för gasmotorer och "andra förbränningsmotorer” äro sannolikt dock för låga, enär dessa maskiner i ej ringa utsträckning redovisas som bensin- och fotogenmotorer. De anförda siffrorna torde dock tillnärmelsevis riktigt angiva inköpslän- dernas inbördes betydelse.

I tab. 12 återfinnes värdet av utförda motorer för åren 1894—1906 och kvantiteten och värdet för åren 1907—1913. Den årliga medelutför- seln under vissa perioder för gruppen i sin helhet och för två. varuka- tegorier utgjorde:

Utförsel i 1000-tal kr. av

Summa ej . elektriska År förbrännings- vaikifh År motorer i motorer turbiner 1 OOO-tal kr. 1907—1908 1 472 63 1894—1895 46 1909—1910 4 207 227 1896—1900 114 I 1911—1912 7 247 462 1) 1901—1905 181

1913 9 232 363 1906—1910 2 496 1911—1913 8 338

Granskas tab. 12, finner man, att utförseln före 1905 företedde en tyd- lig känslighet för konjunkturförändringarna, men i övrigt förhöll sig tämligen konstant. Fr. 0. m. sistnämnda år visar den en i stort sett obru- ten och mycket skarpt markerad stegring. Bland gruppens skilda varu- kategorier kommo förbränningsmotorer så småningom att intaga den ojämförligt främsta platsen. Under perioden 1907—1913 är deras domi- nerande ställning sålunda starkt markerad. Siffrorna från periodens slutår visa exempelvis, att utförseln fördelade sig med c:a 96 % på, nämnda maskiner och med 4 % på vind- och vattenmotorer.

Utförselvärdena visa tydligt nog, att motortillverkningen i Sverige är en utpräglad exportindustri. Inom de större verkstäderna spåras detta i en i betydande utsträckning standardiserad produktion. Utför- selns andel av produktionen visade efter år 1904 en oavbruten stegring; år 1896 uppgick den för hela gruppen till 11 %, år 1904 till 6 och 1913 till 53 %. Motsvarande siffra för förbränningsmotorer år 1913 var 59 % och för vind- och vattenturbiner 14 % .

1) I 1913 års siffror ingå. endast vattenturbiner, enär vindturbiner ej kunna särskiljas från andra ej hithörande maskiner.

Utfönd.

Utförselns geografiska fördelning 1907, 1911 och 1913 framgår av föl— jande sammanställning (värde i 1 OOO-tal kr.).

Förbrännings- Vind- och vatten- Summa ej elek- Försäljningsland motorer turbiner triska motorer

1907 ] 1911 1913 1907 ] 1911 | 1913 1907 1911 1913

Norge .. .. .. .. .. .. .. .. ..] 175 884 1108 21 68 43 ]] 196 952 1151 Finland .. .. .. .. .. .. .. .. 294 249 339 32 12 30 326 261 369 Ryssland.. .. .. .. .. .. .. .] 667 2308 3093 15 7 682 2308 3100 Danmark .. .. .. 24 133 288 0 4 7 24 137 295 Tyskland .. .. .. .. .. .. .. 119 651 533 _ 2 _ 119 653 533 Storbritannien .. .. .. .. .. 12 291 764 8 104 26 20 395 790 Österrike .. .. .. .. .. .. .. 11 291 186 _ _ 11 291 186 Ungern .. .. .. .. .. .. .. .. 13 225 79 -— —— 13 225 79 Japan .. .. .. .. .. .. .. .. .. 18 161 112 _ 117 91 18 278 203 Australien .. .. .. .. .. .. .. 11 68 60 _ 58 71 11 126 131 Argentina .. .. .. .. .. .. .. 12 56 301 _ _ 1 12 56 302 Nederländerna .. .. .. .. .. 11 206 383 _ 1 11 206 384 Belgien .. .. .. .. .. .. .. .. 3 223 100 _ 48 1 3 271 101 Frankrike .. .. .. .. .. .. .. 4 16 448 _ 1 _ 4 17 448 Italien .. .. .. .. .. .. .. .. .. _ 103 197 _ _ _ _ 103 197 Rumänien .. .. .. .. .. .. .. _ 161 156 _ _ _ _ 161 156 Serbien .. .. .. .. .. .. .. .. 0 10 26 _ —— _ 0 10 26 Egypten .. .. .. .. .. .. .. .. _ 13 56 _ _ _ 13 56 Brasilien .. .. .. .. .. .. .. .. _ 19 6 _ _ 73 _ 19 79 Övriga Sydamerika .. .. .. 11 14 _ 5 11 19 Mexiko . .. .. .. .. _ 11 160 _ 3 _ 11 163 Kina .. .. .. .. .. .. .. .. .. _ 11 330 _ _ _ _ 11 330 Brittiska Nordamerika .. 1 _ 12 _ 111 1 1 111 13 Portugal .. .. .. .. .. .. .. .. _ _ 18 _ _ 2 _ _ 20 Förenta staterna .. .. .. .. 1 _ 94 1 1 _ 1 1 94 Chile .. .. .. .. .. .. .. .. .. _ _ 25 _ _ _ _ 25 Brittiska Ostindien .. .. .. 4 3 28 _ _ _ 4 3 28 Sundaöarna .. .. .. .. .. .. _ 8 22 _ _ _ _ 8 22 Västindien .. .. .. .. .. .. .. _ _ 122 _ _ _ _ 122 Uruguay .. .. .. .. .. .. .. .. _ _ ] 51] —— ] — | — __ 51 övriga länder .. .. .. .. .. _ 40 139] 4 | 1 4 | 40 122 Summa 1000-tal kr. 1380 6152] 9232] 80 ] 526 ] 363 ]]1460 6678 9595

Vid alla tre tidpunkterna var utförseln till Ryssland starkt domine- rande med resp. 47, 35 och 32 % av' den totala. År 1907 intog Finland andra rummet, Norge tredje och Tyskland fjärde. År 1911 var ordnings- följden en annan; Norge hade ryckt fram till platsen närmast Ryssland, Tyskland kom i' tredje rummet, Storbritannien i fjärde och Österrike i femte. Finland kunde numera endast hävda åttonde platsen bland våra utländska avnämare av motorer på grund av såväl den ovan" berörda förändringen i exportens redovisning från och med år 1905 som en fak- tisk minskning av köp i ”fast räkning” från finsk sida av motorer av- sedda för den ryska marknaden. År 1913 kommer Norge fortfarande i andra rummet, Storbritannien i tredje, Tyskland i fjärde och Frankrike i femte. Tillhopa mottogo de' nämnda fyra länderna ungefär lika stor andel av vår motorexport som Ryssland eller c:a 31 %. Den utomeuro- peiska expdrten befann sig före kriget i'en lovande utveckling, men hade ännu ej nått större omfattning. De största marknaderna erbjödo år

1913 Syd- och Centralamerika samt Västindiska öarna, till vilka skeppa— des tillsamman omkring 8 % av den totala utförseln samt Ostasien, Brit— tiska Indien och Sundaöarna, som mottogo omkring 6 %. Av de skilda tillverkningarna ansluter sig förbränningsmotorernas utförsel, vad de största posterna beträffa, till fördelningen för gruppen i sin helhet. Vind- och vattenturbiner funno 1907 huvudsakligen köpare i Finland, Norge och Ryssland, 1911 i Japan, Storbritannien, Brittiska Nordamerika och Norge och 1913 i Japan, Brasilien, Australien och Norge.

Det inom motorindustrien använda materialet utgöres huvudsakligen av tackjärn (resp. tackjärnsgjutgods), smitt järn och stål samt valsjärn, varjämte ej obetydliga kvantiteter koppar och kopparlegeringar komma till användning, särskilt vid tillverkning av smärre bensin- och utom— bordsmotorer. Vid tillverkningen av vattenturbiner åter förbrukas för- utom tackjärn huvudsakligen plåt. I tab. 14 redovisas aproximativt den huvudsakliga råvaruförbrukningen för ett antal motortyper. Dessutom hava de till kommerskollegii specialutredning lämnade uppgifterna möj- liggjort en summarisk sammanställning av de förbrukade råvarornas sammansättning efter värde räknat liksom fördelningen på in- och ut- ländska råvaror för motorindustrien. Siffrorna ifråga omfatta landets flesta specialföretag år 1913. Sammanställningen har följande utseende:

Total för- __Ä brukning inhemska utländska % varor varor % % Tackjärn och tackjärnsgjutgods .. .. .. .. .. .. .. 45.4 64.6 35.4 Stålgjutgods, smitt samt kallvalsat och draget järn och stål.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 15.1 100.0 _ Varmvalsat järn i stänger, rör m. m. .. .. .. .. 6.2 100.0 _ Jarnplåt och arbeten därav .. .. .. .. .. .. .. .. .. 0.9 100.0 _ Andra järnvaror .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. _ Andra metaller och arbeten därav.. .. .. .. .. .. 32.4 70.8 29.2 Summa 100.0 74.5 ] 25.5

Som synes, förbrukades av smidbart järn endast svenskt sådant, un- der det att av tackjärn liksom koppar och andra metaller utländsk vara i avsevärd omfattning kom till användning. Av det utländska mate- rialet spelar det engelska gjuteritackjärnet den avgjort förnämsta rollen. De dubbla fraktkostnader, som den exporterande motorindustrien här- igenom får vidkännas, måste tillmätas en viss betydelse. Detta oaktat har, som redan påvisats, vår export kraftigast utvecklats just beträf— fande grövre och tyngre maskiner, för vilka gjutgodset är av särskilt stor betydelse (upp till 85 % .av totalvikten), vilket förhållande tyder på en avsevärd konkurrenskraft hos denna tillverkning.

Som redan påvisats, hava ifrågavarande tillverkningar undergått en jämförelsevis kraftig koncentration, så att vid tiden närmast före kriget större delen av produktionen bedrevs under rätt typiska storindustriella förhållanden. Följande uppskattningar av de relativa tillverkningskost- naderna år 1913, som ställts till förfogande av Sveriges Maskinindustri-

Tillverknings- ekonomi.

förening, torde närmast representera den under mera storindustriella former bedrivna tillverkningen.

Två-takts- Diesel Vatten- motorer motorer turbiner % % % Råvarukostnader .. .. .. .. 38.0 40.0 40.0 Arbetskostnader .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. 33.0 28.5 23.0 Driftkostnader .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 29.0 31.5 37.0 Summa 100.0 | 100.0 ] 100.0

I samtliga dessa beräkningar ingå endast rena fabrikationskostna- der. Sålunda äro skatter, försäljnings— och lagringskostnader uteslutna. Vidare har tackjärn antagits som utgångsmaterial, varför kalkylerna omfatta jämväl gjuteriprocessen.

Medelst uppgifter ur primärmaterialet till kommerskollegii specialut— redning hava vissa med föregående uppgifter i det närmaste jämförbara produktionskostnadsberäkningar för tvåtaktsmotorer (tändkulemotorer) och bensinmotorer kunnat verkställas. Kalkylerna, som återfinnas nedan, avse dels ett specialföretag för tillverkning av mindre bensinmotorer (huvudsakligen s. k. utombordsmotorer) och dels den av talrika små- verkstäder representerade tillverkningen av smärre tändkulemotorer. I bägge fallen täckes behovet av gjutgods i all huvudsak genom inköp. I motsats till siffrorna i föregående produktionskostnadsberäkningar äro de här nedan återgivna beräknade på basis av nettoförsäljningsvär- det och inbegripa sålunda samtliga kostnadselement.

Bensinmotorer Tändkulemotorer % % Materiulkostnader .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 22.3 26.5 Arbetskostnader .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 32.6 38.5 Driftkostnader :

Bränslekostnsder .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 3.4 5.6 Tjänstemannalöner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 11.0 5.8 Övriga kostnader.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 30_.7 &

Szma driftkostnader 45.1 35.0

Summa ] 100.0 | 100.0

Närmast i ögonen fallande äro de höga arbetskostnaderna för tänd- kulemotorer i jämförelse med samma för bensinmotorer. Förhållandet för- klaras sannolikt av att de företag, från vilka ovan återgivna siffror er- hållits, bedrevo sin tillverkning i liten skala och under mera hantverks- mässiga former, under det att kostnadsberäkningen för bensinmotorerna bygger på uppgifter från en större verkstad. I övrigt bör uppmärksam— mas, att förutnämnda verkstäder saknade egna gjuterier, vadan gjuteri— processens kostnader belasta råvaruposten, medan de senare hade egna gjuterier.

Till belysande av tullskyddets relativa höjd vid det närmast före kriget 134.qu#er rådande prisläget återges i tab. 13 de deklarerade medelvärdena 1914 av ha” $$$" in- och utförda motorer och vattenturbiner, specificerade enligt gällande ”gZ/dcm. stat. varuförteckning, jämte den erlagda tullen i proc. av införselvärdet. En jämförelse mellan medelvärdena per viktenhet för in- och utförsel visar, att importmedelpriset för såväl större som mindre bensin- och fo- togenmotorer, som i handelsstatistiken ej särskiljas, väsentligt översti- ger exportmedelpriset. Beträffande övriga motorer råder ett motsatt för- hållande vad de högre viktsklasserna angå (dock ej dieselmotorer, varav ingen import förekom). Dessa förhållanden förklaras ju av att impor- ten huvudsakligen utgjorts av smärre och dyrare bensinmotorer, utför- seln åter av tyngre och billigare tändkule— och dieselmotorer. Det skydd, som den faktiskt förhandenvarande svenska tillverkningen åtnjutit, borde därför lämpligast kunna avläsas av exportmedelprisen. Dessa hava i tab. 13 minskats med 10 % för ernående av approximativa siffror för svenskt nettotillverkningsvärde, och på detta värde har tullens pro- centuella höjd beräknats, varvid följande resultat erhållits:

___—ä Tull i % av värdet å

Maskinens vikt d' 1_ fotogen- och andra måg?” bensin- förbrännings- motorer motorer ___—___— högst 500 kg. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ' 10.0 1) 10.0 ') 500— 1500 > .. .. .. .. .. 8.1 11.3 9.5 1500— 5000 » .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . . .. 5.7 8.5 6.8 5000—25000 » .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 5.8 6.7 6.4 över 25000 » .. .. .. .. .. .. .. .. .. 4.6 '

I jämförelse med tullhöjden i allmänhet för maskiner äro dessa tull- satser, särskilt vad de större maskinerna beträffar, låga. Uppmärksam- mas bör dock, att råvarutullen spelar en jämförelsevis underordnad roll för dessa tillverkningar, bortsett från tullen å tackjärnsgjutgods. I tab. 14 har nämligen medelst uppgifter över materialförbrukningen vid tillverk- ningen av vissa motortyper råvarutullen kunnat beräknas. Beräknas den effektiva tullen med hjälp av dessa resultat, erhållas de i tablån här nedan återgivna tullarna, uttryckta i procent av de på exportmedel- priserna beräknade genomsnittsvärdena.

i ——___—_____ Tull i % av exportmedelpris 1914

Stat. nr Varuslag Nominell Effektiv tull tull 12) I II &) ___—___— 992 A Bensinmotor .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10.0 9.3 8.3 993 C Stat. motor .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9.5 8.7 7.5 994 C Marinmotor.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 6.8 5.6 4.3 994 C Råoljemotor .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 6.8 6.2 4.7 | 995 A Dieselmotor .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 5.8 5.0 3.5

1) Värdetull. 2) I. I råvarutullen ingår ej gjutgodstullen. 3) II. I råvarutullen ingår gjutgodstullen.

Av tabellen framgår, att tullen å gjutgods i samtliga fall represente- rade ett större belopp än tullkostnaderna å övriga järnprodukter till hopa. Det torde vara svårt att avgöra, vilketdera av ovan erhållna vär- den å den effektiva tullen, som kommer de verkliga förhållandena när- mast. De stora motorverkstäderna äro nämligen vanligtvis utrustade med egna gjuterier, under det att de smärre vanligen bearbeta inköpt gjutgods. Driva de med gjuterier försedda verkstäderna gjutgodstillverk- ning för avsalu i större skala vilket dock i flertalet fall ej torde vara fallet —- kan tänkas att gjutgodstullen ej till fullo utnyttjas; sker produk- tionen åter endast för eget behov, torde produktionskostnaderna på grund av den mindre produktionsskalan ligga så högt, att man som regel måste räkna med att tullen utnyttjas. Vad åter det inköpta gjutgodset angår anses konkurrensen mellan de gjuterier, som arbeta för öppna markna— den, vara så stark, att man icke kan förutsätta att gjutgodstullen alltid till fullo kan utnyttjas.

flhllskgddets I motorindustriens utveckling i vårt land kunna näppeligen några be— '???”de stämda utslag av tullskyddets inverkan spåras. Visserligen upptogs ”betyda?!” denna tillverkning kort efter tullskyddets införande (1892), men först ' de tekniska framstegen omkring sekelskiftet medförde en kraftigare ut— veckling. Under denna tid befann sig i övrigt motortekniken ännu i så stark utveckling, att resultatet av det tekniskt konstruktiva arbetet och i viss mån det skydd, detta åtnjöt av patenträtten, torde böra tillmätas större betydelse än det skydd, som tullen erbjöd. Hårför talar också den raska stegring exporten undergått och den utveckling mot ökad själv- försörjning, som förut påvisats. Uppmärksammas bör dock, att tillverk- ningen av vissa slag av motorer, såsom större bensinmotorer, trots tull- skyddet ej nått nämnvärd omfattning vid tiden för krigsutbrottet. Vanskligheten av att bedöma tullskyddets betydelse för den inom lan- det bedrivna tillverkningen av hithörande maskiner ökas ytterligare där- igenom, att det visar sig hart när ogörligt att konstatera, i vilken grad skyddet utnyttjats. Även om tillförlitliga prisuppgifter vore tillgängliga, spelar ju nämligen konstruktion och kvalitet för dessa maskiner så stor roll, att fullt jämförbara priser knappast kunna erhållas.

Motorindu- För bedömande av motorindustriens ekonomiska läge vid tiden när- 85222” 815950" mast före krigsutbrottet äro i tab. 15 och 16 vissa uppgifter ur balans— m—n; årin- samt vinst- och förlusträkningarna för 7 specialföretag sammanställda. 1911—1914, Största intresset erbjuder härvid det ekonomiska resultatet, och till bely-

sande av detta må här följande siffror anföras: ___—___

1911 1912 I 1913 1914 Årsvinsti % av: aktiekapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 5.4 10.0 13.1 10.0 eget kapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 4.0 7.7 9.4 7.1 Utdelningi % av: aktiekapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 4.7 4.8 6.7 5.4

Avskrivningar i % av: anläggningsmedel.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 4.5 7.0 5.2 6.6

Siffrorna utvisa ett jämförelsevis gott ekonomiskt utbyte för ifrågava- rande företag, ehuru genomsnittet åren 1911—1912 ligger något lägre än under följande år, på grund av att ett företag dessa år redovisade förlust. Efter avskrivningar, som förefalla betryggande, och en tydligen ganska försiktig utdelning kunde dessutom under ifrågavarande år nå- gon fondering äga rum om än av obetydlig omfattning.

TABELL 10. TILLVERKNINGSVÄRDET AV FÖRBRÄNNINGSMOTORER SAMT VIND- OCH VATTENTURBINER 1896—1913.

| År | Kr. || År | Kr. || År | Kr. 1896 516 944 1902 1 403 302 1908 7 243 748 1897 784 080 1903 1 667 768 1909 7 625 253 1898 670 453 1904 2 086 753 1910 9 897 964 1899 966 897 1905 1 761 684 1911 11 973 358 1900 1 077 897 1906 3 505 381 1912 16 082 850 1901 1 261 905 1907 6 137 741 1913 18 107 471

TABELL 11. INFÖRSELN AV FÖRBRÄNNINGSMOTORER SAMT VIND— OCH VATTENTURBINER 1894—1913.

. . Vind- och vatten- Summa ej elektriska År Förbrännmgsmotorer 1) turbin erg) ' motorer Kg. Kr. Kg. Kr. [ Kg. Kr. 1894 143 220 1895 144 172 1896 148 899 1897 231 139 1898 375 381 1899 304 754 1900 266 591 1901 149 783 1902 232 419 1903 231 920 1904 323 076 1905 | 328 032 1906 . 539 719 1907 485 782 609 529 107 871 67 814 593 653 677 343 1908 594 690 571 563 65 938 70 953 660 628 642 516 1909 305 093 37 3 051 177 483 128 793 482 576 501 844 1910 242 329 408 455 66 085 40 902 308 414 449 357 1911 199 845 | 465 122 131 897 69 263 331 742 534 385 1912 145 299 ' 495 753 12 637 8 473 157 936 504 226 1913 125 432 474 123 3 688 3 521 129120 477 644 Stat. nr 1907—11: a1'2, a5'6. Stat. nr 1907—11: a3'4. 1912—: 992—996. 1912—: 1034 R. ' 1034 MM, 1034 ZZ.

1) I siffrorna för 1912—13 ingå icke delar till förbränningsmotorer. 2) n n ,, 1912—13 ,, endast vattenturbiner.

TABELL 12. UTFÖRSELN AV FÖRBRÄNNINGSMOTORER SAMT VIND- OCH VATTENTURBBINER 1894—1913.

___—___

. Vind- och vatten- Summa ej elektriska År Förbrännmgsmotorer ') turbiner 2) !— motorer __| Kg. i Kr. Kg. Kr. Kg. Kr. ___—___

1894 37 388 1895 54 073 1896 58 113 1897 57 658 1898 108 599 1899 155 310 1900 188 115 1901 62 7 90 1902 41 653 1903 78 455 1904 130 138 1905 592 240 1906 540 062 1907 870 632 1 379 580 108 204 80 386 978 836 1 459 966 1908 953 082 1 564 744 56 588 46 193 1 009 67 0 1 610 937 1909 1 910 564 3 232 297 98 556 71 759 2 009 120 3 304 056 1910 3 008 785 5 181 198 695 762 381 460 3 704 547 5 562 658 1911 3 915 854 6 152 138 975 998 526 234 4 891 852 6 678 372 1912 4 905 738 8 341 889 671 020 398 167 5 576 7 58 8 740 056 1913 5 288 233 9 232 449 428 124 362 685 5 716 357 9 595 134

Stat. nr 1907—11:31—2,a5— 6. Stat. nr 1907—11: a3—4. 1912—: 992—996. 1912—: 1034 R, 1034MM, 1034 ZZ.

*; I siffrorna för 1912—13 ingå icke delar till förbränningsmotorer. .. ,. ,, 1912—13 ,, endast vattenturbiner.

TABELL 13. VISSA VARUPRISER OCH TULLAR 1914. ___—___—

Tull Export- Tull

Import (debit) medel ' ' . . pris (beräknJ Stat. Varuslag Tulliats niedelpris i % av minus 10 i % av nr pr g. rkper föregåen- % kr. föregåen- & de per kg. de ___—___— Förbränningsmotorer 992 högst 500 kg.: A totogen- och bensin- .. 10 % 5.01 10.0 3.54 10.0 B andra .. .. .. .. .. .. .. 10 % 4.40 10.0 1.90 10.0 993 500—1500 kg.: A diesel- .. .. .. .. .. .. .. 0.20 ' 2.17 8.1 B fotogen- och bensin— .. 0.20 3.15 7.1 1.77 11.5 0 andra .. .. .. .. .. .. .. 0.20 1.05 19.0 2.10 9.5 994 1500—5 000 kg.: A diesel- .. .. .. .. .. .. .. 0.12 ' 2.12 5.7 B fotogen- och bensin- .. 0.12 4.11 5.0 1.11 8.5 0 andra .. .. .. .. .. .. .. 0.12 0.93 12.2 1.77 6.8 995 5000—25 000 kg.: A diesel- .. .. .. .. .. .. .. 0.09 ' ' 1.56 5.8 B fotogen-pch bensin- .. 0.09 2.24 5.0 1.34 6.7 0 andra. .. .. .. .. .. .. .. 0.09 0.58 15.4 1.40 6.4 996 över 25000 kg.: A diesel— .. .. .. .. .. .. .. 0.06 ' ' 1.31 4.0 B fotogen- och bensin- .. 0.06 ' ' ' ' 0 andra .. .. .. .. .. .. .. 0.06 1034 R Vattenturbiner .. .. .. .. .. 10% 1.06 10.0 0.63 10.0

TABELL 14.

Material

Tulltaxa—

rubrik

727 728 7 34 875 876 877 887 888 889 886 888 902 906 931

Varuslag

Valsjäm: Valsjärn .. .. .. .. .. .. ..

Smitt järn .. .. .. .. .. .. Plåt .. .. .. .. .. .

Gjutgods: Tackjärns- .. .. .. .. .. ..

Aducerat .. .. .. .

Stål .. .. .. .. .. Stål .. .. .. .. .. .. .. .. ..

Mässing och koppar: Bult .. .. .. .. .. .

Rör .. .. .. .. ... . .. .. Gjutgods .. .. .. .. .. ..

E?" spec. metaller .. . Summa I Summa 11 | Tull å färdig vara 2) Eff. tull I » » Il

Tull kr. per kg. 0.025 0.075 0.03 0.025

M ATERIALFÖRBRUKNING

Stationär motor

993. C

Material kg.

4.7 9.6

(1035)

2.0 0.8

Anm. Tullbeloppen för gjutgods äro ej inräknade

1) Siffrorna hava erhållits ur primärmaterialet till kommerskollegii ') I undersökta fall (rub. 223—995) har enbart vikttullen antagits tillämplig (d

Tull kr.

0.12 0.72 0.16 0.06 4.90 1.71

för högst tullbeskattade varor i närmast lägre viktgrupp).

|-|_ . __ I

Per 100

(2.59) 20.00 15.70 1 18.29 1

1 "Summa 11”, varför ”Ef

Marinmotor 994 C

Material kg.

Material kg.

13.0 17.9 4.9 13.5 0.5

(92.0) (1020) 1.9

3.4 1.5

( . ! | > ' l i

; 9.92 ]

Råoljemotor 994 C

Tull kr.

1.01 0.02

(2.55)

0.08 3.56 1.11 12.00 5 10.89

pecialundersökning. . v. s. hava överstigit såväl 5 % av värdet som tullen

M ATERIALTULLAR.

ardig vara

Dieselmotor 995 A

Material kg.

19.5 8.0

(95.0)

2.0

Per 1 000 krm tillverkningsvärde

Bensinmotor 1) 992 A

Tull kr.

Tull kr.

Material kg.

0.49

0.60 20.8 1 .56

2. ( 38) (1.02) (1.54)

(25.6) (25.6)

11.9 11.9 0.95 1.19 0.10

11 .9 11.8 (14.6)

1.19 1.77 (7 .30)

1340 16.51

6.55

100.00 83.49 93.35

3.57 1.19 9.00 5.45 7.81

f. tull II" är kalkylerad utan hänsyn till gjutgodstullen.

Tillgångar:

Patent .. .. .. .. .. .. .. .. .. Fast egendom .. .. .. .. .. Maskiner

Summa Avskrivn. fond

S:a. anläggn. Aktier .. .. .. .. .. .. .. .. .. Lager .. .. .. .. .. .. .. .. .. Fordr. och kassa .. .. .. ..

S:a tillgångar

Skulder:

Aktiekapital .. .. .. .. .. .. Reservfond DispOsitionsfond .. .. .. .. Övriga reserver Disponibel vinst .. .. .. ..

S:a eget kapital Skattefond .. .. .. .. .. .. .. Välgörenhetsfond.. .. .. .. Långa skulder .. .. .. .. .. Korta »

S:a skulder

Nyemission Gratisaktier .. .. .. .. .. ..

TABELL 15. TILLGÅNGAR OCH SKULDER FÖR 7 SPECIALVERKSTÄDER FÖR TILLVERKNING AV FÖRBRÄNNINGSMOTORER 1911—14 I 1000-TAL KR.

1911 % 1912 % 1913 % 1914 % 68 70 78 64 1 472 1 746 2 580 2 589 1 023 1 255 1 849 2 288 2 563 | 3 071 4 507 | 4 941 3 34 13 125 2 560 50.6 3 037 45.7 4 494 47 s 4 816 43.1 17 0.4 1 0.0 1 0.0 208 1.9 1 594 31. 5 1 866 28.1 3 014 31.9 4 307 38.6 886 17.5 1 731 26.1 1 930 20.5 1 818 16.3 5 057 100 5 635 100 9 439 100 11 149 100 2 079 41.1 2 927 44.7 3 047 32.3 3 201 28.7 351 365 394 596 154 190 315 260 24 _ _- 50 199 353 462 387 2 807 55.5 3 835 57.3 4 218 44.7 4 494 40.1 40 0.8 41 0.6 48 0.7 50 0.5 1 029 20.3 1 133 17.1 1 361 14.1 1 396 12.5 1 181 23.4 1 626 24.5 3 812 40.4 5 209 46.7 5 057 100 6 635 100 9 439 100 11 149 100 848 120 154

1 72 TABELL 16. INKOMSTER, UTGIFTER OCH VINSTDISPOSITION M. M. FÖR 7

SPECIALVERKSTÄDER FÖR TILLVERKNING AV FÖRBRÄNNINGS- MOTORER 1911—14 I 1000-TAL KR.

___—___—

lnkomster:

Tillverkning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Räntor .. .. .. .. .. .. .. Utdelning å aktier .. .. .. .. . Övriga inkomster.. .. .. .. .. .. .. ..

Summa inkomster

Utgifter:

Allmänna omkostnader .. .. .. .. ..

Räntor .. ..

Skatter . .. .. .. ..

Avskrivningar 1) .. .. .. .. .. .. .. ..

Årets vinst .. .. .. .. .. .. ..

Årets förlust (_) .. .. .. .. .. .. .. .. Summa utgifter + netto

Vlnstdisposltlon:

Utdelning .. .. ..

Reservfond

Dispositionsfond .. .. .. .. .. .. .. .. Övriga reserver

Vinstbalans

Summa

Årets vinst (— förl.) i % av Aktiekapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Eget kapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

Utdelningari % av

Aktiekapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Eget kapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Årets vinst

Avskrivningar i % av anläggnings- medel .. .. .. .. .. .. .. .. ..

1911 | 1912

1 061 1 373 1 700 — —— 66 18 60 I 21 7 8 3 ___—___ 905 | 1 082 1 446 1 726 ' 558 448 628 747 99 107 164 298 20 20 24 46 116 212 232 315 142 324 398 320 _ 30 _ 29 _ — _ 905 1 082 1 446 1 726 98 140 204 173 14 28 32 30 41 17 26 12 11 16 4 1 — 22 123 132 104 142 324 398 320 5.4 10.0 13.1 10.0 4 0 7.7 9 4 7 1 4.7 4.8 6.7 5.4 3.5 3.7 4.8 3.8 87 5 47.5 51.3 54.1 4.5 7.0 5.2 6.6

Anm. Av de undersökta. företagen redovisa fem räntesaldon, sex avskrivningar och fyra skatteutbetalningar. Avskrivningarns avse endast det fasta kapitalet.

IV. Maskiner för uppfordring och pressning.

hitar. nr 1907—1911: 378 tl—t”; fr.o.111.1912: 997 B, nr 998 B, ur 999 C, ur 1000 C, ur 1001 C, 1003, 1004, 1027 C, 1034 L, S. T. U, FF, ur 1034 AA, ur 1056 —1059 m. fl.

Det nu gällande tullskyddet för maskiner för uppfordring och press- Tulgizäfwka ning utgör: 997 B Smidesässjor o. blåsbälgar 100 kg. kr. 5:

Pressar, ej särskilt nämnda, såsom pack- pressar m. fl.:

998 B för hand- eller fotkral't 100 ,, ,, 7: andra slag:

999 C vägande per stycke netto högst

1000 kg. 100 ,, 10:— 1000 C vägande per stycke mer än 1000 kg.

men ej mer än 5000 kg. 100 ,. ., 8: 1001 C vägande per stycke netto mer än

5000 kg. 100 ,, ,, 4;— Anm. till nr 998—1001. lIit hänföras även hydrauliska maskiner av här nämnda slag.

1003 Lyftblock o. blockvagnar, alla slag, med eller utan kätting 100 ,, ,, 12:— 1004 Elevatorer och transportörer, ej till—

hörande samtidigt införda maskiner, förtullas efter vad taxan stadgar för de särskilda delar, varav elevatorn be— stårl), dock att därvid, därest skopor och kedjor äro sammanhängande, den högsta tullsatsen för dessa tillämpas.

1) Elevatorskopor av järnplåt, vägande per stycke 1—20 kg., finnas särskilt upptagna i rubr. 752 med en tull av 10 öre per kg. 12

1027 C Halm- och höpressar 100 kg. kr. 7: 1034 L Hissmaskinerier, ej till annan rubrik hän-

förliga, samt lyftkranar, vinschar 0. spel 100 kr. ,, 10:

,, S Pumpar 100 ,, ,, 10:

T Fläktar o. ventilatorer 100 ,, ,, 10:

Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska mo— torer, draga den för dessa senare bestämda tull.

U Kompressorer, blås— o. kylmaskiner 100 ,, .. 10:—— ,, AA Centrifuger, ej särskilt nämnda 100 ., ,, 10: _ ,, FF Pneumatiska maskiner 0. verktyg 100 ,. ,, 10: —— Pulsometrar och vädurar, injektorer och ejektorer: till huvudsaklig del av järn: 1056 B vägande per styck netto högst 5 kg. 100 kg. ,, 25: 1057 B vägande per stycke netto mer än 5 kg. men ej mer än 50 kg. 100 ,, ,, 15: _— 1058 B vägande per stycke netto mer än 50 kg. TOO ,, ,, 10: —- 1059 B andra slag 100 ,, ,, 50:

Anm. till nr 1056—1059.

1. flit hänföras även delar till här avsedda, fullfärdiga artiklar. 2. Ar en till någon av berörda rubriker hänförlig vara helt eller delvis förnicklad, höjes tullsatsen med 50 %.

Till belysning av den tullpolitiska utvecklingen under de sista decen- nierna med avseende å angivna maskiner må följande anföras.

Åå 1892 belades hithörande tillverkningar med en tull av 10 % av vår et.

Liksom i fråga om flertalet maskintillverkningar övergav den för revision av tulltaxan år 1906 tillsatta tullkommittén också. med avseende å maskiner för uppfordring och pressning i all huvudsak värdetullprin- cipen för ett system av specifika tullar. I överensstämmelse härmed hade en vidlyftig specialisering i varuslag och viktgrupper föreslagits. K. M:ts förslag, som förelades 1910 års riksdag, överensstämde för hit- hörande maskiner fullständigt med kommitténs. Då bevillningsutskottet fullständigt omarbetade K. M:ts förslag och riksdagen biföll utskottets hetrnställan, torde ett återgivande av kommitté-regeringsförslaget vara av m resse.

Nr i kommit- tens förslag

936 937

938

939 940

941 942

943

946 948

950

956 957 958

991

Nr 1 pro-

positio- nen

948 949

950

951 952

953 954

955

958 934

962

963 964 965 967

968 969 970

1002

Maskiner etc., ej elektriska

Centrifugal— och rotationspumpar samt fläktar, ventilatorer och roterande blåsmaskiner; även- som yttre omhöljen och inre roterande delar till sådana maskiner:

vägande per stycke netto högst 150 kg. .. .. vägande per stycke netto mer än 150 kg. men ej mer än 1000 kg. .. .. .

vägande per stycke netto mer 92.11.1000 kg. Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer, draga den för dessa senare bestämda tull.

Andra maskindrivna pumpar av järn eller annan metall, ångpumpar och hydrauliska pumpar här- under inbegripna; ävensom kompressorer samt blås- och kylmaskiner, ej särskilt nämnda:

vägande per stycke netto högst 100 kg. .. .. vägande per stycke netto mer än 100 kg. men ej mer än 1 000 kg..

vägande per stycke netto mer än 1000 kg. men ej mer än 5000 kg.. vägande per stycke netto mer än 5000 kg. och ej hänförliga till nästföljande rubrik.

Anm. till m' 948—954. Pumpar, tydligen av— sedda att användas som sprutor, hänföras till sprutor.

Kompressorer och kylmaskiner, vägande per stycke mer än 10000 kg. Sug-, lyft- och tryckpumpar för handkraft. Smidesässjor och blåsbälgar.. .. .. Pressar, ej särskilt nämnda: för hand- eller fotkraft .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

andra slag:

vägande per stycke netto hög st 1 000 kg. vägande per stycke netto mer än 1000 kg. men ej mer än 5000 kg. . vägande per stycke netto mer än 5 000 kg. . Ly ftblock, alla slag g, med eller utan kätting; ävensom blockvagnar.. Anm. till nr 962— 965. Hit hänföres ävenhy- drauliska maskiner av här nämnda slag. Hissmaskinerier, ej till nästföregående rubrik hänförliga. samt lyftkranar, vinschar och spel: avsedda att drivas med handkraft.. .. .. .. .. andra slag .. .. .. .. ..

Elevatorer och transportörer, ej tillhörande sam- tidigt införda maskiner, förtullas efter vad taxan stadgar för de särskilda delar, varav elevatorn består, dock att därvid, därest skopor och ked- jor äro sammanhängande, den högsta tullsatsen för dessa tillämpas.

Centrifuger, ej särskilt nämnda .. .. .. .. .. .. ..

Kvantitet

för tull- beräknin-

gen kg.

100

100 100

100 100 100 100

100 100 100

100

100

100 100

100

100 100

Tullsats kr. öre

30:

15: 10:

40: 20: 15: -—- 10: ——

6:50

N'r i - _ . Kvantitet kommit- här "1 pro- för tull- Tullsats . t' _ positio- Maskiner etc., ej elektriska beräknin- k __ 'i ens , r. one . förslag nen gen . kg. . ________________.___——————_———-———5 1002 1013 Pneumatiska verktyg .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1001) 10:— Pulsometrar, vädur-ar, injektorer och ejektorer ; 1022 1035 av järn, vägande per stycke netto högst 5 kg.; & ävensom till huvudsaklig del av annan me- I tall, oavsett vikten .. .. .. .. .. .. .. .. .. _. .._ 100 50;— andra slag: l 1023 1030 _ vägande per stycke netto merän 5 kg. _ men ej mer än 50 kg. .. .. .. .. .. .. .. .. 100 ' 15: »— 1024 1037 ' vägande per stycke netto mer än 50 kg. .. 100 * w.— _ : Anm. till nr 1035—1037. ' ' 1. Hit hänföras även delar till här avsedda fullfärdiga artiklar. 2. Ar en till någon av . K" berörda rubriker hänförlig vara. helt eller del- , [

; ;. vis för-nicklad, höjes tullsatsen med 50 %. 5 . Som tidigare nämnts, företog riksdagen betydande ändringar i nu återgivna del av K. M:ts tulltaxeförslag. Rubrikerna nr 948—955 samt 958 jämte anmärkningen till nr 948—954 utgingo, och de under förstnämnda rubriker upptagna artiklarna hänfördes till rubrik nr 970 med. en tullsats av 10 % av värdet, varjämte anmärkningen rörande tullbehandlingen av fläktar, fast förenade med elektriska motorer, över— flyttades till sistnämnda rubrik. Samma öde rönte rubrikerna nr 968 och 969; vilkas artiklar likaledes överflyttades till förenämnda rubrik, varigenom de kommo att draga en tull av 10 % av värdet. Slutligen erhöllo rubrikerna nr 1035—1037 följande ändrade lydelse (numreringen enligt den av 1910 års riksdag beslutade taxan): - ”. . . till huvudsaklig del av järn:

992 'vägande per stycke högst 5 kg. 100 kg. kr. 25: 993 vägande per stycke netto mer än 5 kg. men ej

' mer än 50 kg. 100 ,, ,, 1.5: 994 ._vägande per stycke mer än 50 kg. 100 ,, ,, 10: — 995 andra-Slag " 100 ,, ., 50:

Anmärkningarna under nr 1035—1037 bibehöllos lika med förslaget. Tulltaxan erhöll i nu berörda del genom beslutet vid 1910 års riksdag sin ännu (1921) gällande form utom med avseende å rubrik 997 B (smides- ässjor och blåsbälgar) i nuvarande taxa, som så till Vida ändrades, att den av 1910 års riksdag beslutade tullen ä 6 kr. per 100 kg. genom han— delstraktaten med Tyskland nedsattes (1911) till 5 kr. per 100 kg.

Slutligen bör anmärkas, att uppgifter rörande utvecklingen av tull- skyddet å halmelev'atorer och andra stackningsmaskiner (stat. nr 1025 1) samt halm— och höpressar (stat. nr 1027 C) upptagits i specialmono- grafien över lantbruksmaskiner.

1) Avser 100 kr.

Av maskingruppens olika tillverkningar intogo lyftanordningar, så- som hissmaskinerier, lyftkranar, lyftblock, blockvagnar och domkrafter främsta rummet intill ären närmast före krigsutbrottet. Dessa tillverk- ningars uppblomstring i Sverige sammanhänger med landets allmänna industriella uppsving under 1800-talets två. sista decennier, som med- förde en ökad efterfrågan på. tekniska hjälpmedel av mera allmän an- vändning.

Behovet inom landet av nämnda verkstadsprodukter täcktes intill bör- jan av 1890—talet i ökad omfattning genom införsel; vid nämnda tid upp- togs emellertid konkurrensen med utländska fabrikat efter mera—ratio- nella linjer av A.-B. Malous Holmqvist i Halmstad. Sedan jämvälzandra verkstäder börjat tillverka ifrågavarande maskiner har införseln ej oväsentligt sjunkit, och en ej obetydlig utförsel, särskilt till grannlän- derna, kommit till stånd.

En framstående plats intager även tillverkningen av pumpar. Den bedrevs vid tiden närmast före kriget av ett flertal firmor, vars fabrikat i alltjämt ökad utsträckning hade lyckats undantränga utländska tillverk- ningar pä den svenska marknaden och även vunnit avsättning utom landets gränser. I ej ringa grad hava dessa framgångar berott på. det stöd, som särskilt tillverkningen av centrifugalpumpar erhållit genom den vidsträckta inhemska användning av nämnda pumpar, som kommit till stånd, sedan vår industri i stor utsträckning elektrifierats.

Åren närmast efter sekelskiftet upptogs även tillverkningen av pneu- matiska verktyg av Nya A.-B. Atlas (numera A.-B. Atlas-Diesel). Till en början omfattade denna tillverkning huvudsakligen nit— och mejsel- hammare, men sedan pneumatiska verktyg och maskiner även "funnit användning inom bergshanteringen, upptogs tillverkningen av pneuma— tiska borrmaskiner. De svenska tillverkningarna äro av överlägsen kvalitet och hade vid krigsutbrottet tillkämpat sig huvudparten av den inhemska marknaden och med ej ringa framgång upptagit konkurren- sen i utlandet. Den stora och jämna avsättningen på. hemmamarknaden har möjliggjort en fullt rationell tillverkningsmetod inom ovannämnda ledande verkstad.

Tillverkningens utveckling 1896—1912 framgår av tab. 17; Fr. o. m. 1907 redovisar den officiella statistiken även kvantiteterna. Tillverk- ningsvärdena i genomsnitt under vissa perioder för gruppen i dess hel— het samt antalet företag, sysselsatta med hithörande fabrikation, åren 1897, 1904 och 1912 framgår av följande sammanställning.

” .. Tillverkning i

A* 1 Antal foreta'å ! 1 OOO-tal kr. 1896—1900 * 48 ! 645 1901—1905 73 1 213 i 1906—1910 | - 3 436 ! 1911—1912 , 63 , 4 231 :

Siffrorna ovan Vittna om en anmärkningsvärt kraftig stegring i pro- duktionen. Utvecklingen torde dock bäst kunna överblickas i tab. 17.

H istorislm dam rörande riktigare till-

rerlrninga r.

Tillverkning.

Driftkoncen- tration m. m.

Man finner av denna, att det egentliga uppsvinget tog sin början efter sekelskiftet, isynnerhet efter 1905, då de pneumatiska maskinerna och verktygen fördes ut i marknaden. Siffrorna bära i övrigt tydliga spår av de allbekanta konjunkturskiftningarna under perioden 1896—1912. Vad tillverkningens andel av verkstadsindustriens hela tillverknings- värde angår steg denna från 1.2 % år 1896 till 4.5 % år 1912.

Uppgifter över de skilda varuslagens tillverkningsvärden kunna ej erhållas före år 1913. Nämnda år redovisas i den officiella industri- berättelsen pumpar, fläktar, ventilatorer, blåsmaskiner, kompressorer och exhaustorer med 224 milj. kr., kylmaskiner med 213 000 kr. och lyft-, hiss-, uppfordrings-, lastnings-, lossnings-, spel- och transport- anordningar med 4.82 milj. kr.

Driftkoncentrationens utveckling åskådliggöres i följande samman- ställning, där inom fyra storleksgrupper tillverkningens andel i procent av den totala tillverkningen återgivits (tillverkningsvärdet indelnings- grund) åren 1897, 1904 och 1912. I del I, bil. IV hava företagen upp- delats pä nio storleksgrupper och motsvarande uppgifter beräknats.

| T. 0. 111. 50000 50 000—250 000 250 OOO—750000 Över 750000 År Antal Tillverkn. Antal Tillverkn. Antal Tillverkn. Antal Tillverkn. företag i % företag i % företag i % företag i % i 1897 24 8.6 i 18 | 41.4 4 26.1 [ 2 ! 24.0 | 1904 29 7.9 27 29.0 14 58.3 3 4.7 ' 1912 | 25 1 4.7 | 21 I 23.0 8 ] 19.4 | 9 | 52.8

Liksom förbränningsmotorer tillverkades maskiner för uppfordring och pressning inom företag av alla storleksgrader vid de tre undersökta tidpunkterna. Tillverkningens tyngdpunkt visade emellertid en tydlig förskjutning från mindre företag till större. År 1897 producerades 41.4, 26.1 och 24 % inom grupperna 50—250 tusen, 250—750 tusen och över 750 tusen, år 1904 voro dessa storleksgruppers andelar i nämnd ordning 29, 58.3 och 4.7 % och 1912 deltog gruppen 50—250 tusen med 23 %, gruppen 250—750 tusen med 19.4 %, men gruppen över 750 tusen med 52.8 %. Det årligen ökade antalet företag kan dock i vissa fall ge anledning till ovisshet, huruvida en verklig driftkoncentra- tion ägt rum. I föreliggande fall kan sålunda ifrågasättas om icke 26.1 % härledande sig från 4 företag inom gruppen 50—250 tusen år 1897 innebära en större driftkoncentration än 58.3 % härstammande från 14 företag inom samma storleksgrupp år 1904. I den mån medeltillverk- ningsvärdet per företag kan belysa frågan, skulle driften inom berörda storleksgrupp förete en betydligt mera utpräglad koncentration år 1904 än är 1897. Detta uppgick nämligen 1897 till c:a 34 500 kr., men 1904 till c:a 71 900 kr.

Tillverkningens storlek i förhållande till den totala produktionen inom skilda storleksgrader är så till vida anmärkningsvärd som densamma vid de undersökta tidpunkterna var störst inom de små och medelstora före- tagen och minst inom de större (del I, bil. V). Den betydande ökning

i tillverkningens betydelse inom de största företagen (över 1 milj. kr.), som kommit till uttryck i 1912 års siffror torde sammanhänga med att en tillverkning av pneumatiska maskiner och verktyg upptagits inom särskilt ett storföretag.

För storleksgrupperna t. 0. in. 50 tusen kr. och 530—250 tusen kr. va- riera andelarna inom gränserna 1.1 och 4.7 % och inom gruppen över 750000 kr. mellan 0.3 och 2.1 % under de tre undersökta åren. Se vi till maskingruppens andelar av tillverkningen inom de storleksgrup- per, där dess tygndpunkt var förlagd, sålunda år 1897 inom storleks- grupperna 50—250 tusen och 250—750 tusen och över 750 tusen, finna vi dessa belöpa sig till 2.7, 1.5 och 0.9 %. År 1904, då endast de två förstnämnda storleksgrupperna komma ifråga, äro motsvarande siffror 4.3 och 6.3, och 1912 voro ifrågavarande siffror för de tre grupperna 3.3, 2.5 och 2.0.

Av rena specialföretag förekommo inom denna maskingrupp år 1897 2 och 1912 4, vilka samtliga återfunnos inom de mindre storleksgrup- perna. Deras tillverkning vid nämnda tidpunkter representerade ej mera än 13.1 resp. 9.2 % av gruppens totala tillverkningsvärde. Lik- som inom andra av verkstadsindustriens tillverkningsgrenar funnos emellertid under de sista åren av den period, vår undersökning omspän- ner, modernt inrättade specialavdelningar för tillverkning av maskiner för uppfordring och pressning inom ett flertal storföretag. Sålunda torde tillverkningen av pneumatiska maskiner och verktyg, kompres- sorer och pumpar i betydande utsträckning vid nämnda tidpunkt varit föremål för kontinuerlig specialtillverkning i särskilda verkstadsavdel- ningar hos A.-B. Atlas-Diesel, Ludwigsbergs verkstad, A.—B. de Lavals Ångturbin (alla i Stockholm) m. fl.

Införselns utveckling åren 1894—1913 återgives i tab. 18. Redovis— ningen kan fr. o. m. 1907 fullständigas med kvantitetsuppgifter och en fördelning på skilda varukategorier. I översikten nedan hava vissa års- medeltal av införselsiffrorna för gruppens hela tillverkning och för 8 varukategorier sammanställts.

; Införsel i 1 OOO—tal kr. av

; :: E%?— :=-' 't: & H. 1 = g & ca E' & 5 _: P? E,; (1 m oå 7553??? Sååå ;: S S' 5 Summa

_ 53.99 & feg.—gm "EET! .., 5233 en?" 65 _ - i. =" 2 sseåå sära .. s är %% Ar '

, se & 5353!» av; & Sgåaq 59. ota 1000-tal %% e vhf-smsa .. ga ss aa. kr =.o as ross-5 gå?; %? FAS "ås ' 535 "- sig-52015. was—: : vg % ** . s a as %& 5535 "=*- 9.— ? å

! & & g.? " »; ä ." ' "? =:

i i . 1896—1900 758

51907—1908 442 112 606 255 59 28 18 9 1901—1905 753 I1909—1910 395 124 283 204 57 33 5 9 1906—1910 1259 11911—1912 359 381) 436 187 77 35. 31 6 1911—1912 1 122

1913 469 ' 482 235 104 99 3 5 1913 1 398

1) Avser år 1911.

Specialise- ring.

Införsel.

Ur sifferserierna kan avläsas en i stort sett svag stegring av inför- selns värde ochen viss känslighet för periodens allmänna konjunktur- rörelser. De skilda varuslagens införsel 1907—1913 visar utom med avseende å fläktar, centrifuger och elevatorer i stort sett samma för- ändringar, som kunde konstateras för gruppen i dess helhet, nämligen en markerad avmattning åren närmast efter högkonjunkturäret 1907, som dock 1913 byttes i tydlig stegring. Den för övrigt obetydliga in- förseln av fläktar och ventilatorer företer sjunkande värden 1907—1909, varefter en tydlig ökning inträder; med avseende å elevatorer medförde däremot lågkonjunkturen ej någon nedgång i införseln, såvida icke det skarpa fallet i densamma år 1910 får hänföras till denna orsak. Det otill- räckliga siffermaterialet tillåter härvid inga bestämda slutsatser.

I det stora hela giver införselstatistiken från den undersökta perioden intryck av att svensk verkstadsindustri inom nu ifrågavarande tillverk- ningsgrenar lyckats tillkämpa sig en allt starkare ställning. En ytter— ligare bekräftelse härpå utgör den successiva minskningen i införselns andel av förbrukningen. Åren 1896—1900 var denna andel i genomsnitt 55.8 %, åren 1901—1905 39.6 % , åren 1906—1910 29.3 % och år 1911—1912 26.4 %. Motsvarande siffror för gruppens skilda varukategorier kunna ej erhållas.

Vad slutligen införselns fördelning på inköpsländer angår, så har i följande tablå gjorts en sammanställning häröver för åren 1907, 1911 och 1913 (värde i 1 OOO—tal kr.). Man finner av densamma, att Tyskland under dessa år var vår främste leverantör av maskiner för uppfordring och pressning med resp. 45, 58 och 51 %. Närmast följer under alla tre åren Storbritannien med siffror, som 1907 och 1913 röra sig omkring hälften och 1911 omkring tredjedelen av Tysklands. Tredje rummet in- tages av Förenta Staterna åren 1907 och 1913, under det att Danmark belade denna plats 1911. År 1907 levererade de tre viktigaste inköpslän— derna tillhopa 82 % av införseln å. hithörande maskiner, år 1911 82 % och 1913 89 %.

rier, hisakra- ligamål " har . ' ' Pumpar, pnl- "”' ”"se . drauliska ma— .. sometrar Eleva— OChkiåäåom skiner, pneu- Flgäåar 1 och torer ' matiska ma- . _ , Inköpsland vädurar skruvpressar skiner och ventilatmer och hlssb.ock kt (utan ååå y g samt __ kättingar) smas mer | : '1907 1911|1913 1907ål9111907 1911i1913 190711911 1913190751911 1913, . _ i Norge .. .. 87 25 32 0 _ 23 46 28 5 3] 1 4 3 1 Danmark .. .. .. .. 45 29 28 13 10 18 46 26 4 11 13 3 2 1 Tyska riket .. .. .. 293 177 311 65, 19 226 267 132 91 96 114 24 48 73 Storbritannien 73 39| 65 22 4 197 133 209 32 32 66 26 16 27 Förenta Staterna 50 39 23 3 5 i 120 5 87 72 8 37 2 1 2 Osterrike .. .. .. ... 2 3 () oi _ _ _| _ 20 9 _ _ _ 0 Nederländerna 1 _ 4 _! _ 49 _— _ 5 _ _ o _ Erankrike . . 1 — , () —! —- _ 1 (l — 26 — 1 0 0 Ovriga länder.. o 10; 6 :;I _ 3 2 _ _ 18 4 1 1 o ; S:a 1000—tal kr.; 552322; 469! 106j 38.636 5001482 2291203 235 61 171 ha; .

Hissmaskine-

- . Injektorer . .. . i Centnfuger (andra S1n1desa5810r . -. .. och . ,, Summa Inköpsland an mJOIk') ejektorer och blåsbälgar 1 "1 . ! . 1907 1911 11913 1907 i 1911 1907 191111913 1907 19116 1913 I Norge .. .. .. .. .. 0 () —— l) 1 1 1 120' 78! 63 Danmark. .. .. 0 0 () 1 1 (l 0 0 84 99| 71 Tyska riket .. .. 30 26 81 10 4 4 3 742 641l 714 ;Storbritannien .. 0 — 16 10 (| 2 1 1 362 225' 384 'Förenta Staterna 2 — 1 0 0 3 , 4 0 ' 252 58i 1505 Österrike. .. .. .. —— —— — —- . —— ' — '; 22' 12' 05 Nederländerna .. ; -V— , —— ;” 55 4” Frankrike .. .. .. _ _ * _ _ — 1 0 i 2 27 1. Övriga länder .. —— —— ________i___ —— —— , 7 31 10, , Sa 10001111 kr. 2] 26 | 99 21 ! 5 9 63 5 j1645 117011397,

Granskas de olika varugruppernas kolumner, finner man vad pum- par, pulsometra-r och vädurar beträffar, att Tyskland var vår främste leverantör med c:a 50 % 1907 och 1911 och c:a 66 % år 1913 av hela denna införsel. Storbritannien intager åren 1911 och 1913 platsen närmast Tyskland, men överflyglades 1907 av Norge, ehuru en del av införseln härifrån sannolikt torde varit av engelskt ursprung. I tredje rummet kom 1907 Storbritannien, 1911 Förenta Staterna och 1913 Norge. Den sammanlagda införseln från nämnda tre viktigaste inköpsländer utgjorde år 1907 82, 1911 79 och 1913 87 % av den totala. Ledande fir- mor inom pumptillverkningen hålla före, att den främsta utländska kon— kurrenten på svensk marknad, nämligen Tyskland, icke förmådde åsamka de svenska tillverkarna nämnvärda olägenheter åren närmast före krigs— utbrottet. Särskilt vitsordas detta ifråga om centrifugal- och kolmpumpar.

Tillförlitliga siffror över införseln av elevaiorer kunna ej lämnas efter 1911 (jfr not 2 sid. 188). Liksom i förra fallet intager Tyskland främsta platsen 1907 och 1911 med 61 och 51 %. År 1907 följer Storbritannien närmast, men införseln härifrån belöper sig endast till c:a 1/3 av Tysk- lands; Danmark intager tredje rummet. Införseln år 1911 är allt för obe- tydlig för att giva någon tillförlitlig bild av införselns tendens med av- seende å fördelningen på skilda inköpsländer. Det relativt betydande be.- lopp, som kommer på Tysklands lott, lämnar dock utom allt tvivel, att Tyskland ännu 1911 lyckades hävda sin ledareställning. Dess andel av hela införseln av elevatorer var detta år 51 %; i övrigt deltogo endast Danmark, Storbritannien och Förenta Staterna med obetydliga belopp.

Hissmaskinen'er och hisskranar m. m. infördes i första rummet från Tyskland såväl 1907 som 1911 och från Storbritannien 1913 med resp. 36, 53 och 43 % av hela införseln. Huvudparten av den återstående införseln delade Storbritannien och Förenta Staterna år 1907,St01b11- tannien och Danmark år 1911 samt Tyskland och Förenta Statei na 1913. Nämnda viktigare inför selländer levererade 1907 tillhopa 86 %. 1911 89 % och 1913 89 /j av hela införseln ifråga.

Kompressorer hydrauliska maskiner 111.111. Införseln från Tysk- land var under allay de unde1 sökta åren större än från något annat land Dess andel av hela införseln utgjorde i tidsföljd under dessa år 40, 47 och 48 %. De jämförelsevis små och växlande belopp. varmed andia

Utförsel.

länder bidrogo, tillåta inga slutsatser med avseende på ordningen mellan de länder, som komma Tyskland närmast i betydelse. Vår tablå ger dock tydligt vid handen, att Storbritannien och Förenta Staterna här- vidlag främst komma ifråga. En anmärkningsvärt stor införsel från Frankrike kan dock noteras för år 1911. Den sammanlagda införseln från förstnämnda tre länder 1907 och 1913 och från Tyskland, Stor- britannien och Frankrike 1911 utgjorde i tidsföljd 83, 76 och 92 % av hela införseln ifråga. Enligt uttalande från svenska industriidkare vållade den främsta utländska konkurrenten, Tyskland, åren närmast före krigsutbrottet icke några större svårigheter för den svenska till- verkningen av högtryckskompressorer för luft och kompressorer för amoniak och kolsyra för kyländamål.

Fläktar. År 1907 infördes fläktar huvudsakligen från Storbritannien och Tyskland med ungefär lika stora belopp, tillhopa representerande 83 % av hela införseln. Vid de bägge följande tidpunkterna tager Tyskland avgjort ledningen med en andel av 68 resp. 70 %. Siffrorna för Storbritan- nien nå under dessa år endast upp till omkring en tredjedel av Tysklands.

Centrifuger infördes nästan enbart från Tyskland. Storbritannien bidrog dock därjämte 1913 med en jämförelsevis stor post. Tyskland dominerade även med avseende å injektorer, ejektorer, smidesässjor och blåsbälgar under alla de redovisade åren. Införseln år 1907 från Stor— britannien av injektorer och ejektorer översteg dock obetydligt impor- ten från Tyskland av samma artiklar. I allmänhet torde den utländ- ska konkurrensen, i synnerhet från Tyskland, varit kännbar och in- förseln relativt betydande.

Utförselns utveckling åren 1894—1913 återgives i tab. 19. Fr. o. m. 1907 hava värdesiffrorna kompletterats med kvantitetssiffror och en för- delning på skilda varukategorier genomförts. I översikten å följande sida redovisas införselns genomsnittliga storlek under vissa perioder för gruppen i dess helhet liksom för de skilda varukategorierna.

Ett studium av tab. 19 ger vid handen, att utförseln förhöll sig täm- ligen konstant intill år 1905, efter vilket år ett synnerligen kraftigt uppsving, som endast tillfälligt avbrytes 1909 och 1911, inträdde.

Den starka stegringen kan åtminstone fr. 0. m. 1907 återföras på den framgångsrikt bedrivna utförseln av hissmaskinerier, hisskranar och andra lyftredskap samt de under varugruppen kompressorer m. m. fallande tillverkningarna. År 1913 representerade sistnämnda varuka- tegori maskingruppens förnämsta utförselvaror med en andel av 41 %. Hissmaskinerier m. m. nådde samtidigt upp till 40 % av gruppens totala utförsel. En ej obetydlig utförsel förekom även av pumpar. I gruppens hela utförsel deltogo de med 17 %. I viss mån samman- hänger detta med att vår verkstadsindustris styrka, kvalitets- och preci- sionsarbete, ej kommer till sin rätt inom pumptillverkningen i samma grad som inom produktionen av kompressorer och pneumatiska maski- ner och verktyg. Hisskranar och vinschar skulle under sådana om-, ständigheter också väntas möta stora konkurrenssvårigheter; att så ej synes vara fallet förklaras av att dessa tillverkningar huvudsakligen utföras till våra närmaste grannländer, som nedan skall visas. För— dyrande exportfrakter äro av föga betydelse vid utförsel till sistnämnda länder, vars verkstadsindustrier dessutom ej äro starka nog att mera

-_——_—_—__——_-—____._______

Utförsel i 1 OOO-tal kr. av Pål ”5 när! m'a , : As a "" = :??? Å . E Egååg 5220 g "" & iSumma 8'5 o saw—15 __B—B 4” Cho 3- "" ' . r?: a' f*n—a dess fbs-=: w am $% _ 1 Ar * 4 055.327 _awo gä” ”== 05 tim Ar g'v av pigga; $'”-*När; =S ==? Eo c-äf; 1000-tal . :; ev- " m ro .., :; --- _, p, &; & ev— :* o 91 E 90 5 2 8 E' 2 Q __.5 k ':'0 o FEI—m?" ”0 så Bon 5" "QQ ! r. *1 .., a: 91 o m (: m ... 0 u-o ..., m >—1 , PB agua—531 5:35— __,9' O”, 8 "o " få. ": E.; 11) v;- L'J W:! ':' E :* 0 | .. ro av 5' se; av e ' = 5 | | 2- ' 5340? en ' | . ___—___— 1896—1900 45 1907—1908 173 4 102 72 7 9 1 4 1901—1905 62 1909—1910 158 5 209 96 8 35 3 1 1906—1910 398 1911—1912 176 72 365 532 13 0.5 0.51) 3 1911—1912 1109 1913 336 98 779 815 38 1 ' 3 1913 1 971

effektivt möta konkurrens från svenska eller andra utländska maskin- producenter av betydenhet. Övriga tillverkningar såsom elevatorer, fläktar, centrifuger, injektorer, ejektorer, smidesässjor och blåsbälgar saknade nämnvärd betydelse i exporthänseende.

Belysande för maskingruppens ställning på världsmarknaden under nu berörda period är, att utförselns andel av tillverkningen under pe— rioden 1901—1905 sjönk till en genomsnittlig höjd av 5.1 % från 7.1 % under föregående femårsperiod. Åren 1906—1910 inträdde visser- ligen någon stegring, nämligen till 11.6 %, men först under de sista åren före kriget nådde utförseln så stor omfattning, att den något översteg 1/4 av tillverkningen.

Utförselns geografiska fördelning belyses av följande tablå, där han- delsstatistikens värdesiffror för 1907, 1911 och 1913 återgivitsil OOO-tal kr.

Hissmaskinerier, Kompressorer,

hisskranar, hydrauliska Pumpar, El _ vinschar och spel, maskiner,pneu- Fläktar __ " _ _ pulsometrar teva domkrafter, matiska maski- och

Fcrsaljmngsland och vädurar orer skruvpressar och ner och verktyg ventilatorer

hissblock (utan samt bläs—

kättingar) maskiner 19071911 19131907 1911 1907 1911 1913 1907 1911 1913 1907 19111913 ___—___— Norge .. .. .. .. 26 22 59 1 0 45 31 79 4 50, 234 2 6 8 Finland .. .. .. .. 49 23 29 4 24 14 47 170' () 3 17 4 0 4 EurOp.Ryssland 17 47 112 —— 17 1 92 199 57 332 0 0 6 Danmark .. .. .. 23 241 42 —— 1 4 4 113 3 18 0 0 0 Tyskland .. .. .. 4 6 2 1 29 25 4 2 1 12 0 —— Storbritannien .. 4 7 14 — — 0 1 33 —— 1 16 0 — I Österrike .. .. _. 0 O — — 1. | 8 31 —— 1 — Belgien .. .. .. .. 2 35 -— —— 3 1 — l 0 3 —— — Frankrike.. .. .. 9 2 1 — — — 3 _ 2 59 2 15 Italien — — 0 — _ —— 0 —— 60 46' —- — !Argentinau .. .. 8 2 8 —— —— 150 — 9 — — Uruguay .. .. .. — —— —— -— 22 —— —— — Ovriga länder .. 9 9 33 — 0 6 5 4 10 38 —— — 4 58:11 1000-1:11 kr. 1511142 336, 6 42 96| 207! 779: 19' 195. 815 s 7 38 * 1) Avser år 1911.

En blick på tablåns tre sista kolumner ger vid handen, att utförseln åren 1907 och 1911 förnämligast avsåg våra grannländer, förstnämnda år i främsta rummet Finland, Norge, Tyskland och Danmark och det senare Ryssland, Norge, Finland och Italien. År 1913 intages de tre främsta platserna av samma länder, som belade dem 1911, och fjärde platsen av Danmark, men betydande poster gingo därjämte till Frank- rike och Argentina. Den sammanlagda utförseln till de fyra största utländska avnämarna respektive år utgjorde i tidsföljd 77, 81 och 73 % .

Av de tre varukategorier, som ägde betydelse i exporthänseende näm- ligen pumpar, hissmaskinerier m. m. och kompressorer m. m. funno pumpar år 1907 huvudsakligen köpare i Finland, Norge, Danmark och Ryssland, som tillsamman erhöllo 76 % av hela utförseln. Samma län— der voro också 1911 våra främsta kunder om ock med något omkastad ordning; sammanlagt mottogo dessa länder 82 % av hela utförseln. År 1913 voro fortfarande Ryssland, Norge och Danmark i nu nämnd ord- ning av största betydelse; Belgien intog fjärde platsen och den samman- lagda exporten belöpte sig till 74 %.

Hissmaskinerier m. m. I stort sett hade utförseln samma riktning med avseende å dessa maskiner som de nyss berörda. År 1907 komma i huvudsak endast Norge, Finland och Tyskland ifråga med tillsamman 91 % av hela utförseln, 1911 Ryssland, Finland, Norge och Tyskland med tillhopa 95 % och 1913 Ryssland-, Finland, Argentina och Danmark med 81 %.

Kompressorer m.. 111. Av intresse är här endast åren 1911 och 1913. Förstnämnda år redovisas Italien som vår störste avnämare, närmast följt av Ryssland och Norge. År 1913 intaga de två sistnämnda län- derna främsta platsen bland våra utländska köpare av hithörande till- verkningar, därjämte förekom en ej ringa utförsel till Frankrike och Italien. Den sammanlagda utförseln år 1911 till nämnda tre viktigare länder uppgick till 86 %, under det att år 1913 de fyra mest betydande utförselländerna tillsamman mottogo 82 % av hela utförseln. , l . Injektorer 5 'd -- ' h Centr1fuger (andra m1 esassmr 00 1 .. och - Hela f_Försäljningsland an mlolkv) ejektorer blåSbålgal' , ngpe"

, . . , 1907 1911 [1913 1907 1911 1907 1911 1913 1907 1911 1 1913 . ,. _ Norge .. .. .. ..! -— 1 —— 0 0 0 1 1 78 111 ! 419 Finland .. .. .. 8 _ _ () 1 4 2 1 93 100 242 Europ.Ryssland _ t -— _ , _ _ 1 0 ' 1 ,l 19 213 | 667 Danmark .. .. .. o o _. ' _ o —— _ o : 27 32 178 'Tyskland .. .. .. _ i _ _ ' 0 — _ _ _ ' 36 , 32 34 _ Storbritannien . 0 ' _ — _ | — _ _ , — 4 | 9 64 gOsterrike.. .. ..' _ * — — -— l _ o 9 32 Belgien .. .. .. 9 0 f, 14 1 38 Frankrike .. .. _ , * » , » ' 11 4 77 Italien .. .. .. .. _ _ — — _ _ _ _ 1' _ 60 46 'Argentina .. _. — . , — , — —— _, — _ 8 2 167 Uruguay .. .. .. _ _ _ _ _ _ . _ _ , _ _ 22 Ovriga länder .. _ | _ 1. ' 1 13 2.5 83 S:a 1000-talkr. 17 1 . 1 1 1 5 i 3 3 ,. 303 598 ! 2069

Upptaga vi granskningen av maskingruppens tillverkningsekonomi ”lillJ'w/mwl» med ett studium av materialförbrukningen, så. kunna uppgifter häröver "tom"" endast erhållas för maskiner fallande unde1 stat. nr 1034 U (kompr esso— rer m. m.) samt nr 1034 FF (pneumatiska verktyg). I 100 kg. färdig xara ingar följande material 1 kg. räknat.

| 1034 U E 1054 FF 1 I I | | Tackjärnsgjutgods .. .. . 96.0 1 _ Varmvalsat järn och stål i stänger 11. o * 325,11 ' Järnplåt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . 1.6 l Koppar och mässing .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. , l 1 Summa % 110» 1 3250 |

Det stora antal helt olika tillverkningar, som ingå i denna magkin— grupp, visa stora variationer i materialförbrukningens sammansättning. Följande exempel må. anföras:

hissanläggningar, ] plåt, balkar, profiler. gjutjärn och kranar och block m. m. ] stålgjutgods pumpar gjutjärn och koppar

fläktar och ventilatorer gjutjärn och plåt.

I likhet med förhållandena inom verkstadsindustrien i öv1igt använ- das för ifrågavarande tillverkningar till stor del gjuteritackjärn av en- gelskt ursp1ung, varemot det smidbara järnet huvudsakligen leverera— des av svenska verk. Undantag i detta avseende bildade endast balkar och vissa profiler, som importerades från Tyskland. För kylanlägg— ningar erforderliga rör (till kondensorer) hämtades likaledes ännu vid tiden närmast före kriget så gott som uteslutande fran tyska verk, vilka för detta ändamal 1eve1 erade helvalsade smidesjärnrör fär digbockade till rörspiraler.

En bild av de olika kostnadselementens relativa höjd år 1913 lämnar följande sammanställning upptagande vissa exempel å svenska produk- tionskostnader. 1)

! ' Räv aru— ( Arbets Drift- ' & Stat. nr Vai-uslag kostnad | kostnad kostnad | ' ”o "o % ! | ! 1 ! i l * 1003 Läders block.. .. .. .. .. .. .. .. .. ..1 55 22 "23 l | 1034 L Svängkranar .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..1 52 20 28 ; i 1034 1. Hissmaskinerier .. .. .. .. .. .. .. .. 42 30 28 1 | 1034 s Pumpar .. .. .)3 | 19 1 28 | | T Fläktar och ventilatorer ; 70 15 & 15 U Kompressorer m.m. ; 46 | 17 , 37 l

Siffrorna ifråga omfatta endast egentliga tillverkningskostnader, så— lunda ej försäljnings, reklam—, lagrings- och vissa allmänna omkost- nader.

1) Siffrorna beräknade och ställda till tullkommitténs förfogande av Sveriges Maskinindustriförening.

T ul lskyddcts skydd.

Jämförbara siffror för utländska produktionskostnader stå tyvärr ej till buds, men enbart vad ovan anförts ger stöd åt vissa slutsatser rö- rande den inhemska tillverkningens konkurrenssvårigheter. Beträf- fande vissa artiklar fallande under rubrikerna 1003, 1034 S och 1034 T. såsom lyftblock och blockvagnar, pumpar samt fläktar och ventilato— rer, torde sålunda anledningen till den främmande industriens försprång huvudsakligen få sökas i den större produktionsskalan och de bättre möjligheter att utnyttja produktionskapaciteten, som en större marknad medför. Därjämte torde våra högre tackjärnspriser och bränslekost- nader för gjutgodsframställningen spela en viss om än underordnad roll. Större hissanläggningar, kranar och och kylanläggningar torde där- emot även utomlands framställas som rent beställningsarbete och en— bart monteringsarbetet upptager därför ofta en betydande andel av an— läggningskostnaden. Enär skillnaden i materialkostnaden för exempel— vis ett tyskt fabrikat och ett svenskt var av underordnad betydelse vid konkurrens på svensk marknad, emedan de svenska verkstäderna i stor utsträckning begagna sig av utländska halvfabrikat, särskilt av smidesjärn (balkar till fackkonstruktioner, stålrör m. m.), torde en för vår verkstadsindustri ofta beaktansvärd anledning till konkurrenssvå— righeter hava varit avsevärt reducerad. Till belysande härav må exem- pelvis nämnas, att 56 % av materialkostnaderna i en fullständig kyl- anläggning utgjordes av kostnaderna för helvalsade rör, vilka uteslu— tande importerades från Tyskland. Vid konkurrens på utlandsmarkna— den lågo förhållandena i vissa fall helt annorlunda. (Se härom bl. a. del I, sid. 75).

Som redan påpekats har för flertalet här ifrågavarande tillverkningar värdetullen på 10 % bibehållits. Beträffande de artiklar, som numera draga vikttullar, framgår skyddets relativa höjd vid tiden närmast före kriget av följande sammanställning:

' IExpOrt- '

Import- Tull . Tull

medelpris (debit) lagfäst; (beräkn) Stat. nr Varuslag 1914 i % 10 7 i %

kr. per av före- " av före-

100 kg. gående ') 11130 ;;?ng gående

997 B Smidesässjor och blåsbälgar .. .. 40.00 12.6 58.50 8.5 | 1003 Lyftblock och blockvagnar .. .. 84.00 14.2 170.10 7.1 1004 Elevatorer och transportörer .. 51.00 14.9 1 6430 ' !

Tabellens exportmedelpris minskat med 10 % avser att vara ett approximativt uttryck för svensk tillverkningskostnad, vilken, som sy- nes, ligger avsevärt över importmedelpriset. Jämförbarheten kan givet— vis ifrågasättas, enär de svenska varornas kvalitet kan hava varit högre än importvarornas och sammansättningen av de varumängder, varpå priserna beräknats, olika. En ej ringa prisskillnad mellan svensk och importerad vara rådde nämnda år även ifråga om samtliga med värdetull belagda artiklar utom fläktar och ventilatorer, varför den å import-

1) Jfr not 1 till tab. 4 å sid. 147.

varan utgående tullen också i dessa fall i regel understeg 10 % av de svenska priserna.

Vad råvarutullen beträffar, så kan denna med större tillförlitlighet beräknas endast för de artiklar, för vilka materialförbrukning angivits å sid. 185. Dess betydelse för nämnda tillverkningar framgår av följande siffror:

! Kompressorer Pneumatiska verktyg I (stat. nr 1034 U) (stat. nr 1034 FF) | kr. per 100 ,y kr. per 100 0/ | kg. '" | kg. (0 ; | ' Tillverkningsprisl) .. .. .. .. _. .. _| 21600 | 100.0 | 49550 | 100.0 Nominell tull.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 21.60 10.0 | 49.59 10.0 | | Råvarutull .. .. .. .. .. __ .. _. .. _. .. 2.75 1.3 8.13 | 1.6 | | Effektiv tull .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 18.85 8.7 1 41.46 , 8.4 |

Som synes spelar råvarutullen i ovan anförda exempel en jämförelse- vis underordnad roll. Kompressorer belastades nästan enbart av gjut- godstullen, enär tullen å övrigt material endast utgjorde c:a 35 öre per 100 kg. Vad pneumatiska verktyg beträffa torde råvarutullens belast- ning sakna nämnvärd betydelse, då det svenska materialet på grund av sin överlägsna kvalitet kan betinga sig ett pris på världsmarknaden även i förädlat skick som delar av dessa verktyg, vilket med mer än nyss an— givna råvarutulls belopp överstiger priset på utländskt järn. Som känt, kunna pneumatiska verktyg i eminent grad betraktas som en kvalitets- produkt, i vilken endast bästa råmaterial användes.

Vid tillverkningen av hiss- och kylanläggningar, kranar m. m., där utländska halvfabrikat i större utsträckning komma till användning, hade tullen å material helt säkert vida större betydelse vid export, än i nyss berörda fall.

TABELL 17. TILLVERKNINGSVÄRDET AV MASKINER FÖR UPPFORDRING OCH PRESSNING AREN 1896—1912.

År : Kr. ” År 1 Kr. 1896 375 959 1 1905 1 243 566 1997 530 356 1906 2 688 909 1898 644 266 1907 3 552 223 1899 922 398 1908 3 934 801 1900 751 860 1909 3 424 534 1901 916 730 1910 3 578 335 1902 798 006 1911 3 904 590 1903 1 391 211 1912 4 558 201 | 1904 | 1 715 533 || .

1) 1914 års exportmedelpris minskat med 10 %.

TABELL 18. INFÖRSELN AV MASKINER FÖR UPPFORDRING OCH PRESSNING AREN 1894—1913.

Rinmaskinerier, ' Kompressorer, »

hisskranar. vin- hydrauliska mn- ! Pumpar, pulso- , scher och spe1,dom- skiner. pneum. 1 Summa. ! Ä _ menar "(ih Elevatorer ) krafter, skruvpres- maskiner och & införsel ' ** I ""de ) sar och hissblock verktyg samt. * r (utan kattungar?) blåsmuskiner') | __ [ kg. [ kr. kg. | kr. kg. | kr. kg. | kr. ,, kg. . kr.

228 879-1894 273 949 281 1131895 301 585 117 191

1907 525 725 551 844113? 871 106 38971 183 972 635 653 308 004 1908 303 840 332 536188 896 117 026 875 714 577 207 300 374 1909-388 859 440 405344 359 197 733 466 587 281 061 156 760 1910 322 544 350 585 67 144 51 129 51?) 493 285 842 339 146i291 514. 1891" 395 84”) 1911 297 718 321 961 42 079 37 559 924 173,499 674 195 742203 476 183; 4572 326 1912 355 690l396 454 23 284 23 583 591 463 371 342 110 900 109 65311838 635 770 1913 388 758/469 010 2 589 2 840 746 652 482 475 143 586235 111 18391 | 9'95 019 Stat. nr Stat. nr Stat nr Stat. nr [1900 1 290 045 * , 1907—1911: 1907f1911: 1907—1911: 1907—51911: it '

378 tl; 378 12. 378 13 14 17; 378 t , tl"; * 1912 _: 1912—: 1912—,: 1912—: 1385 222 få , 1034 S. 1004. 1003, 1034 L. 1034 U. FF. 1903 626 445 ' , 1904 816 176 , Fläktar och Centrifugcr Injektorer och Smidcsiissjor 1905 ) 786 629 Är ventilatorer (RågåTkgn ejektorers) och blåsbnlgar 1

- _ 4 1906 . 1 011 170 kg. | kr. kg. [ kr. kg. [ kr. kg. f kr. 1907'2 264 784 1 645 319

190811 780 678471 413 485

' . .. . 19093 452 718112? 596 1907 61 994 61 269 31 048 31 744 3 987 20 826 16 683 8 7151910 1 370 207 1 100 925?

'%988 57 664 56 769 27 928 24 226 5 322 14 427 20 940 10181; ; 9 9 41 563 46 107 31 822 24 392 1 200 6 270 21 568 9 437 _ ..

:1910 66 945 68 383 40 663 41 080 806 3 558 17 466 8 884515 335 ååå å åå? ååå 11911 60 943 70 822 26 398 25 606 1 521 5 251 13 607 5 872 1913 1 473 407 1 398 1.20. 11912 72 466 84 009 43 966' 45 011 - - 11 817 6 985» * '

l1913 86 114 104 210 96 182[ 99 335 ' ' 9 526 5 13911 & Stat. nr Stat. nr Stat. nr | Stat. nr 1 2 1907—1911: 1907—1911: 1907—1911: 1907—1911: f % 378 L”; 378 t”; 378 ts. 378 |:”; ; ! ; 1912—; 1912—: 1912—: 1 _ 1 E 1034 T. 1034 AA. 997 B. * l

') 1912 och 1913 ingå, endast pumpar. Pulsometrar och vädurar hänföras till arma- tur ej 5. n.

2) Siffrorna för åren 1912 och 1913 äro för låga, enär införseln dessa år till större delen upptagits under andra rubriker.

3) 1912 och 1913 ingå även lyftblock med kätting samt blockvagnar men däremot icke. skruvpressar.

'”) I 1912 och 1913 års siffror ingå icke vissa hydrauliska maskiner. 5) Fr. o. m. 1912 hänföras injektorer och ejektorer till armatur ej 5. n.

Anm. 1. På grund av vad som framgår av ovanstående anmärkningar samt den om— ständigheten, att maskindelar vid införseln fr. o. m. 1912 i regel hänföras under resp. ålmnesrubriker, äro 1912 och 1913 års siffror ej fullt jämförliga med de tidigare årens.

Anm. 2. I siffrorna ingå icke goffreringsmaskiner och vissa pressar, såsom prägel-, för- gyllnings-, glätt- och packpressar samt tegelpressar. Dylika maskiner äro fr. o. m. 1912 sammanförda med form-, delnings- och knådningsmaskiner i stat. rubr. 998 B, 999 (3. 1000 C och 1001 C och torde före 1912 merendels hava rubricerats som maskiner för den industri, inom vilken de avsetts att användas (t. ex. som maskiner för pappersindu- strien, stat. nr 378 P). Detta gäller även utförselsiffrorna (tab. 19).

TABELL 19. UTFÖRSELN AV MASKINER FÖR UPPFORDRING OCH PRESSNING AREN 1894—1913.

Higsmaskfnefier. _ kompressorer, hisskranar. vin- hydrauliska. ma-

! . 963225; Blåso- Elevatorer scher och spel.dom- skiner. pneum. . Summa

w ......) *::33933353 "325335”.2232 C... M.....

i _ (utan känningar-)!) blåsmaskiner 9) | ! kg. 1 kr. kg. ! kr. kg. | kr. kg. | kr. kg. kr. | 1907 103 993 151 405 11 376 6 048 127 933 96 459 15 075? 18 5841894 21 728 51908 146 485 194 217 2 259 1 817 142 525 106 931 141 204 126 145 1895. 50 262 ;1909 132 226 145 649 3 893 4 081 99 344 102 514 25 334 19 0061 » 11910 144 859 170 380 2 878 6 553 291 468 314 820 132 951 172 0041896 43 470. 11911 135 954 141 928 40 751 41 907 213 880 206 525 125 085 195 349 1897 40757 11912 208 475;209 425 96 790 100 454 580 118 523 182 263 549 868 2311 18% 39 433 11913 295 356336 095134 205 98 416 828 491 778 580 378 603.814 690 1859 '55 320. i Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr 1900 48 1741 1 1907—1911: 1907—1211: 1907—1911.- 1907—1911: |

'. 378 11; 378 t ; 378 ta, 14, U; 378 15 tl”; . L 1912,: 1912—: 1912—: 1912—: ägg?, &? åå)? ; 1034 s. 1004. 10031034 L. 1034 U. FF. 1908 41 051 , 119041 i 38 906 , Fläktar och Centärllugcr Injektorer och Smldesässjor 1905 118 056. = År ventilatorer (531314? ejektorer') och blåsbälgar

* 1906 __ 219 615 1 | kg. 1 kr. kg. 1 kr. kg. | kr. kg. ! kr. 1333. ååå 33% 22% 222 1907 8 1481 1909 275 119 287 002 11908 4 290 5 540 1 435 1 185 309 1 597 1 365 2 000 1910 607 049 741 054 11909 9 946 11 768 1 820 1 605 331 1 076 2 225 1 303 1911 526 705 597 324

1910 2437. 3566 30140 68660 662 1911 7140! 7177 913 1089 81 .1912 12808 18283 — 1913 32 974 37550 30| 950

3 969 1 654 1 102 547 2 901 2 802 ' 3 586 2 431 ' 4 290 2 863

1912 1 165 326 1 722 005

7 837 10 831 17 260 143 3 1 085 3 940 5 305 = 1913 1 673 949 2 069 144

. ' Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr ? 1907—1911: 1907—1911: 1907—1911: 1907—1911: *. 378 t”; 378 t9; 378 ta. 378 t”; 1912—: 1912—: 1912—: | 1034 T. 1034 AA. 997 B. 1 1

1) 1912 och 1913 ingå endast pumpar. Pulsometrar och vädurar hänföras till arma- tur ej 8. n.

2) 1912 och 1913 ingå. även lyftblock med kätting samt blockvagnar .men däremot icke skruvpressar.

3) I 1912 och 1913 års siffror ingå icke vissa hydrauliska maskiner. 4) Fr. o. m. 1912 hänföras injektorer och ejektorer till armatur ej 8. n. Anm. På grund av vad som framgår av ovanstående anmärkningar äro 1912 och 1913 års siffror ej fullt jämförbara med de tidigare årens. Rörande redovisningen av vissa ma- skiner se tab. 18 anm. 2.

V. Metallbearbetningsmaskiner.

Stat. nr 1907—1911: 378 e;

fr.o.m. 1912: 998 A, C, 999 A, B, D, 1000 A, B, D, 1001 A, B, D. 1002, 1005—1011, 1034 I.

Tullskydd- Metallbearbetningsmaskiner draga för närvarande följande tullsatser:

998

999

1000

1001 '

1002

1005

Valsverk för metallindustrien, ånghammare och lufthammare (ej verktyg) utan stabbe och därtill hörande bottenplåt; fjä— derhammare, hejare, nitnings—, tråddragnings-, spik-, hästsko- och smidesmaskiner; press-, stans-, klipp-, bocknings- och riktningsmaskiner samt plåtslageri-, kopparslageri- och bleck- slagerimaskiner, alla slag, ej här förut nämnda:

för hand- eller fotkraft 100 kg. kr. 7: — andra slag: vägande per stycke netto högst 1 000 kg. 100 ,, ,, 10: vägande per stycke netto mer än 1 000 kg. men ej mer än 5 000 kg. 100 ,, ,, 8: — vägande per stycke netto mer än 5 000 kg. och ej till nästföljande rubrik hänförliga 100 ,, ,, 4: —

Anm. till nr 998—1001.

1. Hit hänföras även hydrauliska maskiner av här nämnda slag.

2. Stabbar med tillhörande bottenplåtar till ång- och lufthammare förtullas särskilt efter vad för gjutgods är stadgat.

Stansmaskiner, fasonjärnsaxar samt bock- nings- och riktningsmaskiner för plåt och rör (även hydrauliska), försåvitt sådana maskiner väga per stycke netto mer än 8 000 kg. fria Borrmaskiner för metaller, för såvitt de väga per stycke netto högst 500 kg. 100 kg. kr. 7:

Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än 500 kg., samt svarvar, fräs-, hyvel-, gäng— och slipmaskiner för bearbetning av metaller, andra maskiner, avsedda att skära metaller, dock ej klippmaskiner; ävensom särskilt inkommande dockor (spindel-, pinol- och stöd-) samt suppor- ter, växellådor och indelningsapparater:

1006 vägande per stycke netto högst 250 kg. 100 kg. kr. 20: —— 1007 vägande per stycke netto mer än 250 kg.

men ej mer än 1000 kg. 100 ,, ,, 16: — 1008 vägande per stycke netto mer än 1000

kg. men ej mer än 2 000 kg. 100 ,, ,, 14: — 1009 vägande per stycke netto mer än 2000

kg. men ej mer än 5 000 kg. 100 ,, ,, 10: —— 1010 vägande per stycke netto mer än 5000

kg. men ej mer än 10 000 kg. 100 ,, ,, 7: 50 1011 vägande per stycke netto mer än

10000 kg. 100 ,, ,, 5: _ 1034 I Kapsylmaskiner 100 kr. ,, 10:——

Den tullpolitiska utvecklingen med avseende å angivna maskiner var under de tre sista decennierna i korthet följande. År 1892 belades de- samma med en tull av 10 % å värdet efter att hava varit tullfria sedan 1858. Tulltaxan av 1892 befanns emellertid snart bristfällig såväl ur tullteknisk synpunkt som med hänsyn till förestående traktatunderhand- lingar med Tyskland, vilket föranledde tillsättandet av 1906 års tullkom- mitté. I dess år 1909 avgivna förslag till ny tulltaxa hade värdetull- principen i all väsentlighet övergivits och metallbearbetningsmaskinerna uppdelats i skilda varuslag och viktgrupper, vilka belagts med speci- fika tullar. Bortsett från en betydelselös formell ändring anslöt sig K. M:ts förslag fullständigt till kommitténs. I riksdagen (1910) vann tullpropositionen i vidkommande del dock icke odelat gillande; på. bevill- ningsutskottets förslag sänktes nämligen tullsatserna för de i nu gäl- lande tulltaxa under nr 1006—1009 upptagna maskinerna, vilket framgår av följande tablå:

Rubrik i Av kommittén och Av 1910 års nu K. M:t föreslagen riksdao beslutad

gällande Varuslag tullsats tucllsats

tulltaxa kr. per 100 kg. kr. per 100 kg.

___—___—_————_—

Borrmaskiner m. m. :

1006 vägande per stycke netto högst 250 kg. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1007 vägande per stycke netto mer än 250 kg. men ej mer än 1000 kg. 1008 vägande per stycke netto mer än 1000 kg. men ej mer än 2000 kg. 1009 vägande per stycke netto mer än

2 000 kg. men ej mer än 5 000 kg.

Historiska data rörande viktigare till-

verlm ingar.

Tillverkning.

Förhandlingarna med Tyskland om ny handelstraktat ledde till ytter- ligare ändringar, som godkändes av 1911 års riksdag. I enlighet med dessa sänktes sålunda tullsatsen för rubrik 1006 i nu gällande taxa från 25 till 20 kr., för rubrik 1007 från 18 till 16 kr. och för rubrik 1010 från 8 kr. till 7 kr. och 50 öre.

Vid 1800-talets mitt fanns i Sverige ännu ingen tillverkning av vikti- gare till denna grupp hörande maskiner såsom borr-, svarv-, fräs—, hy— vel-, gäng— och slipmaskiner, valsverk, hejare och pressar. I allmänhet infördes de från England och Tyskland. Redan på 1850—talet lära emel- lertid vissa av nämnda maskiner hava tillverkats för avsalu vid Köpings mekaniska verkstad och Munktells verkstadsaktiebolag och på 1880-talet upptogo även andra företag samma tillverkningar. De ledande svenska verkstädernas fabrikat av verktygsmaskiner hava med avseende å kvali- tet tillfredsställande förmått följa med den snabba utveckling, som ka- raktäriserat isynnerhet den amerikanska men även den tyska framställ- ningen av verktygsmaskiner. Konkurrensen med nämnda utländska fa— brikat har dock alltid varit hård, enär de svenska verkstäderna, trots en i vissa fall rationellt driven specialtillverkning, ej kunnat tävla i pris- hänseende. Som oftast, när det gäller att förklara de svenska till— verkningarnas underlägsenhet i konkurrenskampen, är orsaken även här att tillverkningen bedrives i för liten skala inom varje verkstads- enhet, varigenom massproduktionens alla ekonomiska fördelar ej komma dem till godo. Som senare skall Visas var dock utförseln av vissa metall— bearbetningsmaskiner ej obetydlig.

Tillverkningens utveckling fr. o. m. 1896—1912 framgår av tab. 20. Till— verkningsvärdena i medeltal för femårsperioder samt antalet företag sysselsatta med hithörande fabrikation åren 1897, 1904 och 1912 fram- gå av följande sammanställning:

___—___"..—

_. Tillverkning År ' Antal företag i 1 OOO-tal kr. ___—___— 1896—1900 28 ( 1 149 1901—1905 36 661 1906—1910 " 1 322 1911—1912 60 2 320

Följa vi den fullständigare översikt av utvecklingen, som gives i tab. 20, framträder till en början en kraftig stegring t. o. m. är 1900; ned— gången under året därpå är starkt markerad. År 1906 är emellertid åter- hämtningen i full gång, och under de följande åren fortgår en pro— gressiv produktionsstegring, som endast avbrytes under depressionsåret 1908. Ett påfallande drag i denna tillverkning är dess känslighet för kon— junktursvängningar. Liksom den sent, men därför så mycket starkare. erhåller känning av uppåtgående konjunkturer, träffas den tidigt av de nedåtgående.

Dess andel av hela verkstadsindustriens tillverkningsvärde var vid periodens begynnelse och slutår densamma nämligen 2.5 %.

Driftkoncentrationens utveckling åskådliggöres i följande samman- !)*%/"'komm— ställning, där inom fyra storleksgrupper tillverkningens procentiska an- "”t”” "" "" del av den totala tillverkningen återgivits (tillverkningsvärdet indel- ningsgrund) åren 1897, 1904 och 1912. I del I, bil. IV hava företagen uppdelats på nio storleksgrupper och motsvarande uppgifter beräknats:

| .. T. 0. m. 50 000 50 000—250 000 & 250 000—750 000 Over 750 000

l l

1 År |__- ,... .. . . . _. ' '! Antal 1 11:16”; Antal i 12319": Antal Tåg:"? Antal Tågåeri i företag %% företag , 725 företag %% företag ? o/g 1897 ! s i 4.0 i 11 16.7 i 5 | 55.3 i 4 1 24.2 1 1904 , 11 8.1 13 26.9 6 40.1 (; , 24.9 1 1912 | 26 9.7 20 40.5 1 10 36.5 4 1 13.3 I

Metallbearbetningsmaskiner tillverkades ovan angivna år vid företag av alla storleksgrader. I motsats till förhållandet inom de allra flesta maskingrupper förlorade storföretagen och de större bland de medelstora företagen i betydelse, under det att de små och de mindre bland de medel- stora vunno under perioden. Så säkert är dock icke, att tillverkningen för den skull förlorade i koncentration. Sedan 1897 torde nämligen de större verkstäderna allt mer hava övergivit den för övrigt till stora vär- den uppgående tillverkningen av små borrmaskiner, svarvar och hyvlar och istället specialiserat sig på stora metallbearbetningsmaskiner. Små- maskinernas mindre anspråk på kapitalförskottering vid tillverkningen hava åter gjort de mindre verkstäderna benägna att övertaga fabrikatio- nen av dessa. Uppdelades metallbearbetningsmaskiner på två grupper, en omfattande de större och en de mindre, skulle sannolikt en driftkon- centration kunnat konstateras inom den förra, under det att utveck- lingen inom den senare undandrager sig ett bestämt omdöme.

Tillverkningens storlek inom skilda storleksgrupper i förhållande till deras hela tillverkning belyses av följande sammanställning:

___—________—-—-———————————

Tillverkningen i % av respektive storleksgruppers hela tillverkning

ll.

| T. 0. nu. 50000 50 000—250 000 250 000—750 000 ! Över 750000 _________________.____________ | 1 | ! 1897 1 1.5 2.1 4.8 | 1.4 , 1904 1.6 ' 1.8 2.0 0.8 [ 1912 i 4.3 i 6.1 4.9 | 0.0 ;

Det inom näringslivet i sin helhet föga livaktiga året 1904 utmärkes i tablån här ovan av en relativ tillbakagång i tillverkningen av metall- bearbetningsmaskiner inom tre av grupperna. Anmärkningsvärt är där- jämte att under år 1912 de små och medelstora företagen voro av större betydelse för denna tillverkning än de största.

Tillverkningen av metallbearbetningsmaskiner tillhörde år 1912 vis— Sl'ijliäise' serligen ej de grenar av verktygsindustrien, som kunna räknas till de

Införsel.

mest specialiserade, men i jämförelse med år 1897 synes läget i detta avseende hava undergått en avgjord förbättring. Under denna tidrymd hade nämligen specialföretagens antal vuxit från 2 till 14 och deras an- del av den totala tillverkningen från 29.8 till 63.7 %. Inom specialföre— tagen har emellertid koncentrationsrörelsen gjort endast obetydliga framsteg. År 1912 hade sålunda endast ett av dessa företag ett tillverk— ningsvärde av 1/2 milj. kr., motsvarande 31.1 % av hela specialtillverk— ningen. Av de övriga specialföretagen föllo 6 på gruppen 50—250 000 kr., representerande 59.5 % av specialtillverkningen och de återstående 7 företagen, vilka tillsammans representerade endast 9.4 %, voro alla rena småföretag (under 50000 krzs tillverkningsvärde). Det bör dock upp— märksammas, att de ledande företagen inom denna tillverkningsgren, sär- skilt med avseende å större maskiner, såsom exempelvis Köpings me— kaniska verkstad och Munktells mekaniska verkstadsaktiebolag icke in— gingo bland specialföretagen, fastän de 1912 drevo en specialtillverk— ning, som torde varit större än flertalet specialföretags.

Införseln av metallbearbetningsmaskiner kan följas från 1894, och återgives i tab. 21 fram till 1914. Fr. o. m. 1907 ingå kvantitetsuppgifter. I tab. 23 redovisas därjämte medelinförseln under åren 1912—1914 för olika maskinslagi enlighet med uppdelningen i stat. varuförteckning. In— förselns medelvärde utgjorde:

År 1 OOO-tal kr. 1894—1895 605 1896—1900 2 494 1901—1905 1 492 1906—1910 2 161 1911—1912 2 570 1913—1914 4 419

Följes införselns utveckling med ledning av tab. 21 kan dess utpräg— lade känslighet för konjunktursvängningarna tydligt iakttagas. I övrigt låter sig icke någon bestämd tendens till minskning i införseln påvisa men ej heller någon varaktig ökning, såvida icke den kraftiga stegringen under sista åren före krigsutbrottet bör betraktas som en sådan. Sättes medelinförseln i relation till medelförbrukningen under femårsperioder, framträder ännu tydligare en viss stabilitet i vårt beroende av utlandet ifråga om denna maskingrupp:

År % 1896—1900 63.6 1901—1905 81.8 1906—1910 70.6 1911—1912 63.8

Nu återgivna anmärkningsvärt höga siffror bära vittnesbörd om att denna tillverkningsgren under perioden ifråga var en av verk— stadsindustriens svaga punkter. Betrakta vi de skilda varuslagen kan dock genom en jämförelse mellan in- och utförselsiffrorna under åren 1912—1914 (tab. 23) införseln i förhållande till förbruk—

ningen kan här ej fastställas —— anmärkningsvärda olikheter i vårt be- roende av utländsk produktion konstateras. En betydligt större utförsel än införsel kan sålunda fastställas för maskindrivna valsverk, äng-, luft- och fjäderhammare samt hejare vägande netto högst 1000 kg. (999 A); detsamma gäller hyvelmaskiner vägande upp till 2000 kg. (1006 C, 1007 D och 1008 D) — maskiner genomgående tillhörande de lägsta viktklasserna. En relativt konkurrenskraftig ställning synes även ma— skindrivna valsverk, äng—, luft- och fjäderhammare samt hejare vägande netto över 1 000 kg. men ej mer än 5 000 kg., borrmaskiner vägande netto högst 500 kg. (1005) och svarvar vägande högst 250 kg. (1006 A) intaga; införseln var dock nämnda år efter värde räknat större än utförseln. Med avseende å övriga metallbearbetningsmaskiner var införseln starkt övervägande, där icke utförsel helt saknades, såsom med avseende å stansmaskincr av mer än 8 000 kgzs vikt, borrmaskiner och svarvar vä- gande netto mer än 10000 kr. samt fräs— och hyvelmaskiner vägande netto mer än 5 000 kg. Åren närmast före krigsutbrottet synes det re- lativt kraftigaste motståndet mot utländsk konkurrens hava bjudits av hyvelmaskinstillverkningen, under det att tillverkningen av fräsmaski— ncr, nitnings- och riktmaskiner samt plåtslageri-, kopparslageri- och bleckslagerimaskiner i stort sett varit minst i stånd att upptaga tävlan med utlandet. '

Införselns fördelning på inköpsländer belyses medelst följande sam- magställning omfattande åren 1907, 1911 och 1913. Siffrorna avse 1 0 0-ta1 kr.

___—___—

Intörsel i 1 OOO—tal kr. Inköpsland

. 1907 , 1911 1913 __________-————-————

' Norge .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 26 66 34

Danmark.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 105 50 80

, Tyskland.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2041 1207 2544 ' Storbritannien .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 307 341 503

U. S. A. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 666 389 1174

, Nederländerna .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 21 6 16 » Ovriga länder .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 31 35 30 Summa 1000-tal kr. 3197 I 2094 | 4381 i

Införseln från Tyskland dominerade starkt vid alla tre tidpunkterna. Andra rummet intog Förenta Staterna och tredje Storbritannien. I tids- följd deltogo nämnda länder tillhopa med 94, 93 och 96 % av hela in- förseln.

Utförseln av metallbearbetningsmaskiner redovisas i officiell statistik från 1894 och återgives i tab. 22 t. o. 111. år 1913. Fr. o. m. 1907 ingå kvan- titetsuppgifter. En detaljerad redovisning av utförselns fördelning på skilda varuslag åren 1912—1914 (medeltal) återfinnes i tab. 23. Ut- förselns värde för gruppen i dess helhet utgjorde i genomsnitt.

U tjörsel.

Tillverlm fnys- ekonomi.

År 1 OOO-tal kr.

1894—1895 209 1896—1900 293 1901—1905 180 1906—1910 420 1911—1912 865 1913—1914 1 321

Siffrorna i tab. 22 förete, särskilt under perioden 1896—1904. starka oregelbundenheter under inflytande av konjunkturrörelserna. Fr. o. m. 1904 inträder en i stort sett progressiv stegring, som endast tillfälligt hejdas 1906 och 1908—1910, en stegring som även avspeglade sig i ut- förselns förhållande till tillverkningen. Den procentiska relationen ut- gjorde i medeltal för femårsperioder:

År % 1896—1900 25.5 1901—1905 27.2 1906—1910 31.7 1911—1912 37.3

Tillgängliga uppgifter över de skilda maskinslagens utförsel hava dis- kuterats i samband med behandlingen av införseln, varför denna fråga här förbigås.

Utförselns fördelning på försäljningsländer åren 1907, 1911 och 1913 framgår av följande översikt. Siffrorna avse 1 OOO-tal kr.

Utförsel i 1 OOO—tal kr. :

Försäljningsland ? 1907 1 1911 1913

Norge .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 25 75 103 ; Finland .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 47 93 33 Europeiska Ryssland .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 23 187 287 Danmark.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 98 73 189 Tyskland.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 208 144 | 71 Belgien .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 27 30 17 Storbritannien .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. 36 23 3 59 1 Frankrike .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. 11 59 133 Ovriga länder .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 49 I 69 | 98 , Summa 1 OOO—tal kr. 524 | 753 I 990

I allmänhet uppträda våra grannländer vid de undersökta tidpunkterna som våra främsta utländska avnämare av metallbearbetningsmaskiner. År 1907 intogo sålunda Tyskland, Danmark och Finland i nu nämnd ordning de första platserna med tillsammans 68 % av hela utförseln, år 1911 Ryssland, Tyskland, Finland och Norge med 66 % och 1913 Ryss— land, Danmark, Frankrike och Norge med 72 %.

Det ojämförligt viktigaste råmaterialet vid tillverkningen av metall- bearbetningsmaskiner utgöres av gjuteritackjärn och smidesjärn. Bland övriga råvaror må nämnas koppar och tenn.

l l ! l l l

Rörande materialförbrukningens sammansättning och fördelning på in— och utländska råvaror och halvfabrikat hänvisas till nedanstående sammanställning. Siffrorna, som avse år 1913, äro beräknade på basis av uppgifter från kommerskollegii specialutredning och avse flertalet specialverkstäder inom branschen, varför de kunna anses vara fullt re- presentativa för tillverkningen av metallbearbetningsmaskiner (se dock anni. till bil. I i del I).

Totalförbmk—l.T..f_-jl35*L, ,, ! ning inhemska utländska

& % varor varor i l _ t % % & 1 | ' ' * Tackjiirn och gjutgods .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. __| 4.8.5 ) 66,0 34.0 [ Stålgjutgods, smitt och kallvalsat (draget) järn 9.9 [ 100.0 — ' Varnivalsat järn .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..l 17.6 100.0 —— [ Plåt och arbeten därav .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 16.5 ' 16.2 83.8 1) ] Andra. järnvaror .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 0.8 100.0 — ! Koppar och andra metaller .. .. .. .. .. .. .. .. .. 6.7 ! 77.1 22.9 ?

( Summa 100.0 , 68.2 . 31.8 !

Som synes användes av valsjärn och smidesjärn uteslutande svenska produkter, varemot tackjärn och andra metaller till avsevärd del voro av främmande ursprung.

Till belysande av olika kostnadselements genomsnittliga relativa bety— delse år 1913 må följande av Sveriges Maskinindustriförening beräknade siffror anföras:

Råvarukostnader .................. 28 % Arbetskostnader . .................. 32 ,, Driftkostnader . .................... 40

39

_silmma 100 %

Dessa siffror omfatta endast de rena självkostnaderna och utgå från tackjärn (ej gjutgods) som råvara; de torde därjämte särskilt represen— tera den storindustriella tillverkningen och kunna sålunda ej göra an- språk på att belysa förhållandena inom de små och medelstora företagen, vilka (särskilt de senare) för denna tillverkning varit av avsevärd betydelse. Tillgängligt material tillåter tyvärr ej ett bedöman- de av dessa företags produktionskostnader. Approximativa be- räkningar baserade å primärmaterialet till kommerskollegii speeialun- dersökning tyda emellertid på att dessa företag arbeta med avsevärt högre arbetskostnader, oaktat i dessa fall tillverkningen ofta grundar sig på inköpt gjutgods och manufaktureringskostnaden sålunda i och för sig borde vara lägre. Ett utmärkande drag för denna maskingrupp är i öv- rigt, att nämnda kostnad når en höjd, vartill endast ett fåtal verkstads- produkter uppvisa motstycke.

1) Den utländska plåten utgjordes i all huvudsak av dynamoplåt, avsedd för tillverk- ning av till denna grupp ej hänförliga maskiner. Att uppgiften i trots härav kommit med i översikten beror på att även verkstäder med en tillverkning, som intill 25 % av värdet tillhör en annan maskingrupp än den här behandlade, räknats till special- verkstäder.

Tullskyddets höjd .

Tullskyddets relativa höjd för ifrågavarande maskiner framgår av tab. 24, vari importmedelpriserna för år 1914 angivits jämte debiterad tull i procent av importvärdet. För att erhålla en jämförelse med priserna å. motsvarande svenska produkter äro i tabellen även exportmedelspriserna sammanställda, dock minskade med 10 % för ernående av ett approxi— mativt tillverkningsvärde.

Vad egentliga verktygsmaskiner (stat. nr 1005—1011) beträffar uppta- ger den stat. varuförteckningen en jämförelsevis långt gående specifi- kation, varför dessa priser torde få anses som relativt representativa. Det stora antal högst skiljaktiga metallbearbetningsmaskiner, som in— rymmas i rubr. 998—1001, göra åter dessa medeltal mindre belysande. Som exempel på tullskyddets variation för maskiner fallande under dessa rubriker, må följande siffror, som basera sig på importmedelpriser under tiden 1 april—31 dec. 1912 för de dyraste och billigaste maskinerna inom resp. tullrubriker, anföras?)

* Tull- Max. medelpris Min. medelpris | taxa." . Frun i % _ . Iran i % rubrik 14 aruslag av var det Yaruslag åav värdet 998 Nitningsmaskiner .. .. .. .. .. 5.0 | Smidesmaskiner .. .. .. .. .. 20.6 999 Tråddragningsmaskiner .. .. 5.7 Klippmaskiner .. .. .. .. .. .. 8.9 1000 Smidesmaskiner .. .. .. .. .. 5.0 Pressmaskiner .. .. .. .. .. .. 11.7 1001 Valsverk.. .. .. .. .. .. .. .. .. 3.9 Lufthammare . .. .. .. .. .. 11.7

Ett par exempel till belysande av råvarutullens betydelse lämnas i föl- jande sammanställning, upptagande materialförbrukningen vid tillverk— ning av vissa metallbearbetningsmaskiner jämte de å ifrågavarande ma- terial belöpande tullbeloppen. Siffrorna äro beräknade per 100 kg. fär- dig vara:

Materialförbrukning i kg. och råvarutull i kr.

Tull- Excenterpress Hejare Snabbsvarv taxa (Stat. nr 999 B) (Stat. nr 1001 A) (Stat. nr 1009 B)

rubrik ___—__ ___—__ ___—_. kg. kr. kg. kr. kg. kr. Gjutgods: tackjärn 875 100.0 2.50 93.4 2.34 101.G 2.54 aducerat 889 — -— 1.4 0.14 stål- 888 _ — -— 0.4 0.03 Varmvalsat järn .. 727 17.0 0.43 7.0 0.18 15.3 0.38 Andra metaller .. .. 897 — — 0.3 0.3 ——- Summa | 117.0 l 2.93 l 100.7 1 2.52 l 1193 | 3.09

Jämföras de i tablån erhållna råvarutullarna för resp. maskiner med de i tab. 24 angivna värdena på den nominella tullens höjd, uttryckt i procent av svenskt exportpris minus 10 %, erhålles följande resultat:

1) Se betänkande av kommissionen för undersökning angående vikt- eller värdetull- systemets företräde ifråga om tull å. maskiner m. m. (tillsatt den 4 mars 1912).

l 1 * hxcenter- ' Hejare Snabbsvarv . press l Nominell tull .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9.7 ( 6.6 7.1 tåvarutull .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2.5 . 4.1 2.2 , Därav: gjutgodstull .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2.4 5 3.8 1.8 ' tull å smidbart jär! .. .. .. .. ., ., .. .. ..l 0.4 l 0.3 0.4

[ betraktande av att bränslekostnaderna för gjuteriprocessen år 1913 voro c:a 0.59 å 0.81 % högrei Sverige än i England och Tysk— land, vilka merkostnader motsvarade för exempelvis en hejare c:a 5 a 6 ?,; av gjutgodstullen, synes föga antagligt, att tullen utnyttjats å större maskingjutgods på grund av merkostnaderna å bränsle, vare sig verk— städerna själva framställa det för tillverkningen behövliga gjutgodset eller inköpa detsamma?) Detta gäller i ännu högre grad maskingjut- gods under 25 kg. vikt. Tullen för sådant mindre gjutgods uppgick nämligen 1914 till i genomsnitt 24, 37 och 41 % av värdet resp. för vikt- klasserna 25—3 kg., 3—0.5 kg. och mindre än 0.5 kg.

Som redan påvisats innebar 1911 års tulltaxa en övergång från förut gällande värdetull till vikttullar. Trots differentieringen av olika vikt- klasser i den nya taxan medförde denna dock avsevärda variationer i tullskyddet relativt varuvärdet. Av intresse hade därför varit att kunna undersöka i vad mån produktionens sammansättning härav påverkats. För detta ändamål är emellertid statistiken, framför allt produktionssta- tistiken, alltför summarisk, vartill kommer, att krigsårens revolutione— rande förhållanden inom kort inträdde. Med hänsyn till den lätthet, var- med det stora flertalet verkstäder, som sakna en utpräglad specialiserad och standardiserad tillverkning, kunnat omlägga sin produktion, torde man emellertid kunna förutsätta, att produktionen av mindre verktygs— maskiner ökades i förhållande till maskingruppens övriga tillverkningar, på grund av att tullskyddet å förstnämnda maskiner, avsedda för indu- striellt bruk, i allmänhet höjdes genom den nya tulltaxans antagande.

TABELL 20. TILLVERKNINGSVÄRDET AV MASKINER FÖR BEARBETNING AV METALLER AREN 1896—1912. ___—___—

Är | Kr. H År ' Kr. (l Är & Kr. |

1896 816 283 1902 703 7 25 1908 1 341 163 1897 853 528 1903 638 955 1909 1 242 527

1898 1 236 512 1904 756 154 1910 1 573 999 1 _ 1899 1 398 293 1905 595 819 1911 2 097 811 , 1900 1 440 260 ; 1906 1 009 311 1912 2 543 122 * I 1901 1 -612 638 | 1907 | 1 441 361 |

1) Vid beräkning av merkostnaderna för bränsle i gjuteriprocessen har ingen hänsyn tagits till att gjuterierna i Tyskland och England ofta drivas i större skala än i Sverige, vilket är ägnat att något höja merkostnadsprocenten.

TABELL 21. INFÖRSELN AV METALLBEARBETNINUSMASKlNER

AREN 1894—1914?)

1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904

u Kr. |! År Kg ,. €: 498 664 li 1905 , 712 292 ;? 1906 . _ _; 1 549 044 i 1907 4 136 010 1 964 825 i 1908 2 313 323 2 361 544 i 1909 1 526 262 3 674. 133 i 1910 2 146 810 2 919 448 l 1911 2 281 601 1 308 631 l 1912 2 823 003 1 375 016 el 1913 3 84.3 246 1 305 442 !] 1914 » 3 172 276 1 705 300 l

1 765 456 2 274 512 3 196 568 2 063 141 1 373 918 1 897 316 2 094 474 3 044 855 4 381 271 3 455 827

TABELL 22. UTFÖRSELN AV METALLBEARBETNINGSMASKINER.

AREN 1894—1913.

År | Kr. År Kg. Kr. !

1894 270 456 ,. 1905 227 159 1895 147 565 ' 1906 ___— 215 966 1896 121 969 1907 442 756 523 727 1897 404 570 | 1908 317 426 421 378 1898 350 006 | 1909 310 456 489 002 1899 247 162 1910 329 512 448 275 1900 339 804 1911 648 313 753 485 1901 238 032 1912 979 196 975 951 1902 196 888 1913 1 037 292 990 280 1903 135 402 1914 1 343 946 ”1 667 761 1904 101 378

1) Åren 1912—1914 ingå. alla slags goffreringsmaskiner, pressar, form— och dehiings- maskiner samt knådningsmnskiner, användas.

oavsett inom vilken industri rie äro avsedda att

TABELL 23. IN— OCH UTFÖRSELN AREN 1912—1914 AV METALL- BEARBETNINGSMASKINER.

Medeltal åren 1912—1914

*m- '" ”me'” Införsel Utförsel

kg. , kr. , kg. kr. » ___—___ |

| Valsverk m. m. för hand- eller fotkraft: 1498 A - valsverk, hejare, nitnings, tråd- dragnings—,spik—,hästsko, smides, press-, stans-, klipp-. bocknings—

och riktningsmaskiner .. .. .. .. .. 51631 49077 20 947 22 334 998 Bl) goffreringsmaskiner och pressar, l ävensom form- och delnings- samt - knådningsmaskiner .. .. .. .. .. .. 59 434 62 961 10 328 11926 , 998 C plåtslageri—,_ kopparslageri- och _ . bleekslagerimaskiner.. .. .. .. .. .. 26478 28 611 920 1123

'. ' 1 v

5 Summa 137543 140 649 32 200 ' 35383

1 valsverk-, äng-, luft- och fjäder» & hammare samt hejare för 1119.-

skinkraft: i 999 A vägande högst 1 000 kg. per st. 1 688 3 922 93 050 63 935 ; 1000 A vägande 1 001—5 000 kg. per st. 58 295 46 907 32 758 20 524 *. 1001 A vägande över 5 000 kg. per st. 131852 100 557 13 254 8 640

; Summa 191 835 151 386 139 062 93 099 '

Nitnings-, tråddragnings-, spik—, häst— sko— och smidesmaskiner; press—, stans-, klipp-, bocknings- och rikt- ningsmaskiner för maskinkraft:

999 vägande högst 1 000 kg. per st. 60 953 90 341 15 487 17 947 1000 vägande 1001—5 000 kg. per st. 201 545 , 194 928 25 955 19 263 : 1001 B vägande över 5 000 kg. per st. och

ej hänförliga till rubriken 1002 253 156 172356 21 123 22 896 ' Summa. ' 515 654 457 625 62 565 60 106

hdtv

Goffreringsmnskiner och pressar-, även- som form- och delnings- samt knåd- ningsmaskiner för maskinkraft:

999 C 1) vägande högst 1 000 kg. per st. 40 785 56 429 21 859 20 672 1000 01). vägande 1 001—5 000 kg. per st. 95615 86 247 60 493 37480 ' . 1001 C 1); vägande Över 5000 kg. per st,. .. 147996 91651 ; 37 590 14877

%

Summa 284 396 234 327 , 119 942 73 029

: Plåtslageri, kopparslageri- och bleck- ' slagerimaskiner för maskinkraft,:

: 999 D vägande högst 1000 kg. per st. 11008 , 19331 208 50 ". 1000 D i 1001 D vägande över 5 000 kg. per st... —— —

' ___—__...—

Summa 16 823 23 165 221 533

| |

1

|

5 0

| vägande 1001—5 000 kg. per st. 5315 3834 | 13 33 l i _ __ I

1) Till övervägande del andra maskiner än metallbearbetningsmaskiner.

TABELL 23. (FORTS.)

Medeltal åren 1912—1914 Stat. nr Varuslag Införsel Utförsel kg. , kr. _ kg. _ kr.” i 1002 Stansmaskiner, fasonjärnsaxar samt bocknings- och riktningsmaskiner för plåt och rör (även hydrauliska), försåvitt sådana maskiner vaga mer än 8000 kg. per st. .. .. .. .. .. .. .. 163322 61329 _, __ & Borrmaskiner: % 1005 vägande högst 500 kg. per st. .. .. 40 329 50 311 46 939 36700 1007 A vägande 501—1 000 kg. per st. .. .. 19 342 26177 6508 10514 1008 A vägande 1 001—2 000 kg. per st. .. 48 348 61 893 7 289 9 970 1009 A vägande 2 001—5 000 kg. per st. .. 69 623 79 210 9 004 13 338 1010 A vägande 5 001—10 000 kg. per st. .. 38 937 36 275 2 153 2 338 1011 A vägande över 10000 kg. per st. .. 72 714 52944 _— _ Summa 289 293 306 810 71 893 72 860 Svarvar: 1006 A vägande högst 250 kg. per st. .. .. 10 009 25 131 13 758 20 312 1007 B vägande 251—1000 kg. per st. .. .. 94 532 189955 62 283 86485 1008 B vägande 1 001—2 000 kg. per st. .. 130 302 231 767 134 283 217 000 1009 B vägande 2001—5 000 kg. per st. _. 222 923 351 808 65 268 92 541 1010 B vägande 5 001—10 000 kg. per st. .. 143 134 149 314 70 088 66 308 1011 B vägande över 10000 kg. per st. .. 281 394 202 924 _ _ Summa 882 294 1 150 899 345 680 482 626 Fräsmaskiner : 1006 B vägande högst 250 kg. per st. .. .. 2836 8435 1 483 3237 1007 C vägande 251—1000 kg. per st. .. .. 34 387 71490 14020 30 565 1008 C vägande 1 001—2 000 kg. per st. .. 70 140 133915 7 196 19 424 1009 C vägande 2 001—5 000 kg. per st. .. 97 574 143 789 5 416 8 933 1010 C vägande 5 001—10 000 kg. per st. .. 30 205 30 271 —- _— 1011 C vägande över 10000 kg. per st. .. 36500 25 057 —— _— Summa 271 642 412 957 28 115 62 159 Hyvelmaskiner: ' 1006 C vägande högst 250 kg. per st. .. .. 809 1 652 6492 7 772 1007 D vägande 251—1 000 kg. per st. .. .. 6 525 8 901 110248 102622 1008 D vägande 1 001—2 000 kg. per st. .. 19 756 27 174 116 002 83 372 1009 D vägande 2 001—5 000 kg. per st. .. 13 060 13 055 8 904 9 046 1010 D vägande 5 001—10 000 kg. per st. .. 21 057 13 688 — 1011 D vägande över 10000 kg. per st. .. 101 491 57 627 —— -—— Summa 162698 ! 122 097 | 241646 202812 .

Stat. nr

———.—____—__— '

1006 D 1007 E 1008 E 1009 E 1010 E 1011 E

Varuslag

TABELL 23.

___—___.—

Gäng— och slipmaskiner, andra maski- ner; avsedda att skära metaller, dock ej klippmaskiner; ävensom sarskilt ink. resp. utg. dockor (spindel-, pi- nol- och stöd-) samt supporter, växel- lådor och indelningsapparater:

vägande högst 250 kg.

per st. ..

vägande 251—1 000 kg. per st. .. 1 001—2 000 kg. per st. 2001—5000 kg. per st.. vägande 5 001—10 000 kg. per st. över 10 000 kg. per st. ..

vägande vägande

vägande

Summa

Kapsylmaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

(FORTS)

Medeltal åren 1912—1914

Införsel

kg. kr.

Utförsel kg. kr.

28 607 64 786 28 737 48 651 ; 75 668 132 540 29 024 54 442 113 102 192 986 8 752 15 335 91 717 122 257 348 317 . 17 272 19 312 6 820 7 300 36 119 29 832 4 537 780 362 485 561 713 78 218 126 825

1 522 4 363 601 1 898

TABELL 24. TULLSATSER OCH TULL I PROC. AV PRISET Å METALLBEAP- BETNINGSMASKINER ÅR 1914.

l . Export- .. Import- Tull (debrtJ _. Tull (bel-alm.» Stat. nr Tulloåniåaper medelpris kr. i % av mäålägs i % av | ”' per ILO kg. föregående 1) 10 7 föregående ! 0 I i 998 A 7.00 99.00 7.6 108.90 ) 6.4 0 B 7.00 101.00 .0 105.30 ' 6.7 , 0 7.00 108.00 7.0 89.10 1 7.0 1 I * 999 A 10.00 190.00 6.2 79.20 1 12.7 B 10.00 145.00 7.2 102.60 [ 9.7 0 10.00 159.00 6.9 95.40 j 10.5 D 10.00 184.00 6.2 207.90 1, 5.0 | 1 ' 1000 A 8.00 84.00 .. 0 . 54.00 14.6 B 8.00 101.00 8.0 64.90 ; 12.3 C 8.00 86.00 , 9.4 , 58.50 ; 13.6 D 8.00 43.00 | 18.7 ' g ' , 1001 A 4.00 _ 74.00 i 5.8 60.30 i 6.0 B 4.00 73.00 6.5 58.50 1 6.5 , 0 4.00 56.00 9.0 36.00 11.1 * D 4.00 " ' ' ': ' ' 1002 fria 46.00 * _ - * 1005 7.00 129.00 6.3 94.50 . 7.4 1006 A 20.00 253.00 8.9 199.80 . 10.0 B 20.00 236.00 _ 11.6 209.70 , 9.5 G 20.00 293.00 7.4 174.60 ; 11.4 D 20.00 258.00 8.3 171.00 1 11.7 1007 A 16.00 125.00 12.7 116.10 1 13.8 13 16.00 209.00 8.1 124.550 1 12.8 1 _ 0 16.00 221.00 » 7.3 257,00 6.2 i ! D 16.00 162.00 10.0 88.20 18.2 ' E 16.00 165.00 9.9 . 200.70 8.0 1008 A 14.00 125.00 11.2 153.90 9.1 B 14.00 174.00 8.3 * 148.50 9.3 i C 14.00 191.00 7.4 260.10 5.4 D 14.00 167.00 8.0 74.70 , 18.? E 14.00 174.00 8.1 131,40 10.7 1009 A 10.00 116.00 8.0 139.50 0 7.1 1 B 10.00 160.00 7 .1 13950 7.1 ' 0 10.00 150.00 7.9 ' 252.00 5.1 D 10.00 136.00 8.2 ! 88.20 11.4: 1 E 10.00 153.00 7.2 7 51.30 19.6 * 1010 A 7.50 90.00 9.0 ' 99.10 7.7 B 7.50 93.00 8.7 ' ” ' 1 0 7.50 84.00 9.5 | ! D 7.50 63.00 13.2 % E 7.50 130.00 5.7 ' 1011 A 5.00 71.00 7.0 3 B 5.00 1 73.00 7.0 1 0 5.00 68.00 9.5 ; . ' D 5.00 75.00 8.6 ' '; E 5.00 88.00 6.2 * & 1034 1 10 % 29000 ' 10.0 _ - i - .

—1) Jfr not 1 till tab. 4 & sid. 147.

VI. Träbearbetningsmaskiner.

Stat. nr 1907—1911: 378 (11-0; fr. om 1912: 1012—1016, nr 807, ur 808,

Träbearbetningsmaskiner draga för närvarande följande tullsatser: 1012 Sågramar och delar därtill, andra än Sågblad 100 kg. kr. 9: -— 1013 Svarvar samt borr-, stäm-, fräs- och sågma- skiner för fot— eller handkraft, avsedda för bearbetning av trä, även om de äro försedda med remskiva, allt dock endast försåvitt de väga per stycke netto högst 500 kg. 100 ,, ,, 10: Svarvar samt fräs—, hyvel-, såg-, borr- och stämmaskiner avsedda för bearbetning av trä, ej hänförliga till nästföregående rubrik; ävensom alla andra, ej särskilt nämnda trä- bearbetningsmaskiner samt maskiner, alla slag, för bearbetning av kork:

1014 vägande per stycke netto högst 250 kg. 100 ,, ,, 25:— 1015 vägande per stycke netto mer än 250 kg. men ej mer än 5 000 kg. 100 ,, ,, 12: — 1016 vägande per stycke netto mer än 5 000 kg. 100 ,, ,, 8: — Maskinhyvelj ärn : 807 av 7 mm. tjocklek eller däröver 1 ,, ,, 0:25 808 av mindre tjocklek 1 ,, ,, 0:50

Den tullpolitiska utvecklingen under de tre sista decennierna företer med avseende ä träbearbetningsmaskiner föga komplicerade drag. Lik- som flertalet övriga maskiner belades de 1892 med. en värdetull av 10 % efter att hava varit tullfria sedan 1858. Denna tullsats bibehölls till i december 1911, då nu gällande tullsatser trädde i kraft.

I alla delar ansluta sig dessa tullsatser till 1906 års tullkommittés för- slag. Detta har i allt prägel av denna kommittés principiella ståndpunkt, för vilken tidigare redogjorts. Förslaget utmärktes därjämte av att sär— skild hänsyn tagits till hantverkets behov av billiga arbetsmaskiner. De smärre träbearbetningsmaskinerna, avsedda för hand- eller fotkraft och i gällande taxa ingående under rubriken 1013, hade nämligen belagts ullied något lägre tull än de för industriellt bruk avsedda mindre ma- s merna.

Tullpolitiska data.

Anmärk- ningar röran- de tillverk- ningen.

Tillverkning.

De svenska träbearbetningsmaskinernas konstruktioner äro väsentli- gen betingade av träslagen i våra skogar och deras användning. Liksom de första träbearbetningsmaskinerna infördes från Tyskland, vars skogs- bestånd företer stora likheter med vårt eget, söker sig vår utförsel av träbearbetningsmaskiner framför allt väg till länder liknande vårt eget land i nämnda hänseende.

Införseln från Tyskland av träbearbetningsmaskiner hann dock ej taga större omfattning innan en så småningom mycket framgångsrik inhemsk tillverkning upptogs. Initiativet togs redan omkring år 1850 av J. & C. G. Bolinders Mek. Verkstadsaktiebolag i Stockholm. Under— stödda av de under 1800-talets senare hälft kraftigt uppblomstrande såg- vcrks— och träförädlingsindustrierna upparbetade snart ett flertal före- tag en kvalitativt högt stående tillverkning av träbearbetningsmaskincr. speciellt anpassad efter den svenska efterfrågans krav. Vid krigsut- brottet behärskade de svenska träbearbetningsmaskinerna fullständigt den svenska marknaden, och en betydande export hade kommit till stånd. Enligt omdömen från fackmän tillämpades redan vid denna tid fullt ra- tionella arbetsmetoder, och företagens produktionskapacitet utnyttjades i allmänhet fullständigt.

I tab. 25 har det sammanlagda tillverkningsvärdet av hithörande maski- ner för perioden 1896—1912 återgivits. Vissa års medeltal av tillverk- ningsvärdet samt antalet företag sysselsatta med hithörande tillverk— ningar under åren 1897, 1904 och 1912 hava sammanställts i följande översikt.

. . wi

År * Antal företag $'% 212111 11?ng J 1896—1900 [ 36 || 2 005 I 1901—1905 , 74 , 1 981 I 1906—1911 ; ' g 2 840 1 1912 78 . 3 626 1

Som närmare framgår av tab. 25 präglas tillverkningens utveckling av kraftigt markerade konjunktursvängningar under en i stort sett tydligt framträdande stegring av tillverkningens värde. Ojämnheten i tillverk- ningen från år till år är emellertid anmärkningsvärt stor, och man torde väl icke allt för mycket misstaga sig, om man sammanställer detta med att tillverkningen bedrives av ett relativt mycket stort antal verkstäder med s. k. blandad tillverkning. Lättheten att övergå från annan tillverk- ning till denna och maskinernas i många fall jämförelsevis enkla kon- struktion synes i goda tider lockat allt för många verkstäder att till- fälligt upptaga tillverkningen ifråga och bidraga till en överproduktion, som, så snart den blivit konstaterad, lett till en allmän inskränkning i produktionen och delvis återgång till andra fabrikationsområden.

Den redan tidigt starka ställning tillverkningen av träbearbetningsma- skiner intog på marknaden hade till följd, att densamma år 1896 repre— senterade en större andel av verkstadsindustriens hela. tillverkningsvärde än är 1912. Förstnämnda år uppgick nämligen denna andel till 4.2 %, men sistnämnda år till 3.6 %.

Driftkoncentrationens utveckling framgår av följande sammanställ- ning, där inom fyra storleksgrupper av företag tillverkningens procen— tiska andel av den totala produktionen återgivits (tillverkningsvärdet indelningsgrund) för åren 1897, 1904 och 1912. I del. I, bil. IV, hava företagen uppdelats på nio storleksgrupper och motsvarande uppgifter beräknats.

__________.—_—————-————-— ' ' ' _ ' * " | l i 1 T. 0. m. 50 000 50 000—250 000 250 000—750 000 Över 750 000

Ar - . __ _ — . _ — . _ _ _

Antal Tillizerl; Antal Tåg”? Antal Trigger? Antal Tågen; ,

företag 11 %g företag ?g företag 75 företag %g ll ___—___” 1897 i 18 i 4.1 | 12 1 24.1 35.8 2 35.9 i 1904 38 5.3 | 23 & 31.2 - 10 20.2 3 43.5 ' 1912 42 7.5 , 24 1 16.8 9 47.0 3 28.8 |

Tillverkningen av träbearbetningsmaskiner förekom vid de undersökta tidpunkterna inom alla i del I, bil. IV särlagda storleksgrupper utom grupperna 500—750 000 och 750 OOO—1 milj. kr. år 1897 och gruppen 750 000—1 milj. kr. år 1912. Utvecklingen från 1897 t. o. m. 1904 ut— märkes att döma av siffrorna i sammanställningen ovan icke av en sä- kert påvisbar driftkoncentration, enär de större verkstädernas ökade andel motsvaras av en ökning i andelen för verkstäder med en tillverkning av högst 250000 kr. Läget 1912 innebär i jämförelse härmed knappast någon förbättring. Visserligen steg andelen för gruppen 250 000—750 000 med 26.8 %, men samtidigt minskades andelen för gruppen över 750 000 med 14.7 %.

Träbearbetningsmaskinernas andel av hela tillverkningen inom olika storleksgrupper utgjorde åren 1897, 1904 och 1912 resp. 3, 6, 3.1 och 4.6 % för verkstäder med ett tillverkningsvärde intill 50000 samt 5.6, 6.4 och 3.6 för gruppen 50 000—250 000 kr. Inom gruppen 250 000—750 000 utgjorde andelarna i tidsföljd 7.1, 3.0 och 9.1 % och inom storverkstädernas grupp — över 750000 kr. —— endast 4.7, 4.3 och 1.8 %. Det är sålun'da framför allt medelstora verkstäder, som särskilt sysselsatte sig med denna tillverkningsgren. Samtidigt hade emellertid dess betydelse för små- verkstäderna ökats, varemot dess bidrag till storföretagens totala pro— duktionsresultat oavbrutet var statt i sjunkande.

Den specialiserade tillverkningen visar under perioden 1897—1912 en tämligen obetydlig relativ ökning. Förstnämnda är representerade den nämligen 22.4 % och sistnämnda år 37.4 % av hela tillverkningen. Spe- cialföretagen voro år 1912 till antalet 7 och av dessa tillhörde de tvenne största, vilka tillsammans representerade 63.3 % av hela den speciali- serade tillverkningen, gruppen 250 000—750 000 kr. De övriga återfunnos bland mindre och medelstora verkstäder (grupperna t. o. m. 50 000 samt 50 000—250 000 kr.). En specialtillverkning förekom dessutom inom verk- städer med blandad tillverkning, ehuru denna endast inom ett fåtal före— tag torde hava varit av betydenhet.

Liksom i fråga om metallbearbetningsmaskiner synes så småningom en arbetsfördelning mellan de större och mindre verkstäderna hava ut— bildat sig i så måtto, att de förra allt mer övergivit vissa mindre ma- skintillverkningar och koncentrerat sig på en större mera kapitalkrä—

Drift/emman- tmtion m. m.

Specialise- ring.

Införsel.

vande produktion. Har denna omständighet befordrat en specialisering, så verka åter andra krafter i motsatt riktning. Träet är ett ömtåligt material vid bearbetning, och träförädlingsfabrikanterna uppställa där— för ofta en mängd varierande krav på maskinernas utrustning. Vid ny- anläggningar finna de under sådana förhållanden oftast fördelaktigt att beställa hela sin maskinella utrustning hos samma fabrikant, som därför nödgas uppehålla tillverkningen av ett stort antal maskiner och endast i ringa omfattning beredes möjlighet att specialisera sig på vissa typer och standardisera sina fabrikat.

Införsel av träbearbetningsmaskiner redovisas från 1894 och återgi- ves i tab. 26 fram till 1912. Fr. o. m. 1907 ingå kvantitetsuppgifter. var— jämte en fördelning på tre varugrupper låter sig genomföra från samma år. Införselns medelvärde under vissa perioder för gruppen i sin helhet jämte de skilda varugrupperna äro sammanförda nedan:

| """""""" »! Införsel i 1000-tal kr. av i Summa, 1 (

i _ ,,_.._____ ___... . M. .; _ träbearbet- ' Ar sågverk, säg- hyvel- slip— svarv— i År nings— haerrlluföxo'mli?å'5ki_ borr-. 'stäml, fras.: maskin- *, maskiner i s: ing, _- _ . _— _ " . - huggning och! åläggssååukggää- hyveljarn 1000 till kr. klyvning uv tra .: | 1907—1908 I 77 109 i 3 ” 1894—1895 142 1909—1910 36 83 3 ;, 1896 —1900 | 225 1911 62 99 1 4 : 1901—1905 , 104 ; 3, 1906—1911 153

Den mera detaljerade framställningen av införseln i tab. 26 visar, att denna liksom tillverkningen starkt ökades under de för näringslivet i sin helhet så gynnsamma åren 1896—1899. Krisåret 1900 medförde emel— lertid en stark nedgång, som fortgick i samma omfattning 1901. Efter en svag återhämtning 1902—1905, som tillfälligt avbröts 1906, nådde in- förseln sin andra toppunkt år 1907. Reaktionen under det följande året var liksom vid sekelskiftet häftig, och först under år 1911 kan en nämn- värd ansats till ökning iakttagas som första tecken på den uppgångs— period, som nu inträdde och ännu 1913 ej hade förlorat något av sin kraft.

De särskilda varuslagen ingå med tämligen konstanta andelar i inför- seln fr. o. m. 1907. Av ovanstående tabells siffror framgår, att sågverk och sågramar m. m. i genomsnitt representerade c:a 36 % av hela in- förseln, hyvel- och slipmaskiner m. m. c:a 63 % och maskinhyveljärn c:a 1 % av densamma.

I belysning av utförselsiffrorna och den i vårt land stora förbruk- ningen av träbearbetningsmaskiner torde med säkerhet kunna antagas, att den svaga införseln beror på de svenska tillverkningarnas överlägsna konkurrensförmåga och ej på ett obetydligt inhemskt behov av ifrågava— rande maskiner. Relativt minst betydande torde införseln av maskinhy- veljärn vara, men vårt oberoende av utländska tillverkningar är även skarpt markerat med avseende å sågverk och sågramar m. m. samt om än i något mindre grad —— vad hyvel- och slipmaskiner m. m. beträffar.

För maskingruppen i sin helhet kunna exakta uppgifter över inför- selns förhållande till förbrukningen erhållas för perioden 1896—1911. En beräkning av nämnda relationstal i medeltal för perioderna 1896—1900,

1901—05 och 1906—11 ger de om en tämligen blygsam införsel vittnande procenttalen 12.7, 7.4 och 10.3. I förhållande till förbrukningen hade in- förseln under sista decenniet före krigsutbrottet sålunda i stort sett stagnerat.

Införselns fördelning på inköpsländer redovisas för åren 1907 och 1911 i följande sammanställning (värde i 1 OOO-tal kr.).

Sågverksågramar Hyvel-,slip-,svarv-, ' Summa ' (äch .masllåiner för befr-, enim-,k friis—, Maskiu- träbearbet- I | .: , ' . 't.- - , .. . ; lnköpsland äl gååiigklyizååféng såtilråinsgrxmtasgner hy * eljärn nlngs- & av trä m. n. ; maskiner 1907 | 1911 ' 1907 | 1911 1907 | 1911 11907 | 1911 1 | . Danmark .. .. .. .. .. .. .. 0 i 1 3 I 2 _ ' 0 3 3 | Tyska riket 24 30 52 16 0 1 76 47 ' Norge ,. .. .. .. .. .. .. .. .. 21 i 10 28 1 3 2 52 13 " Amerikas Förenta Stater 47 l 6 : 54 58 0 — 101 64 1 storbritannien .. .. .. .. .. 3 | 2 1 6 11 _ > 1 9 14 1 Övriga länder _ 3 1 13 , 9 I 11 — — 17 24 1 Summa 1000-tal kr. 103 i 62 ; 152 I 99 3 I 4 258 | 165 ,

Träbearbetningsmaskiner i allmänhet infördes 1907 och 1911 i främsta rummet från Förenta Staterna. Tyskland hävdade samma år utan svå— righet ställningen närmast nyssnämnda land, och Norge intog tredje rummet. Tillhopa infördes från nämnda länder under de angivna åren i tidsföljd 89 och 75 % av hela införseln. Se vi till införseln av sågverk och sågramar m. m. visar det sig, att de tre främsta platserna år 1907 intogos av Förenta Staterna, Tyskland och Norge med tillsamman 90 % av den totala och 1911 av Tyskland, Norge och Förenta Staterna med sammanlagt 74 %. Hyvel— och slipmaskiner m. m. infördes 1907 till un- gefär samma värde från Förenta Staterna och Tyskland, tredje platsen intogs av Norge; 1911 dominerar införseln från Förenta Staterna, i jäm- förelse med vilket land Tyskland och Storbritannien, som därnäst voro våra största leverantörer, endast kunde placera tämligen obetydliga par— tier på den svenska marknaden. Nämnda länders andel av hela inför- seln resp. år utgjorde 88 och 86 %. Den knappt nämnvärda införseln av maskinhyveljärn var såväl 1907 som 1911 särskilt av norskt ursprung.

Utförseln av träbearbetningsmaskiner för perioden 1894—1911 har sammanförts i tab. 27. Fr. o. m. 1907 äro kvantitetssiffror och varuslag specificerade. I sammanställningen nedan återgivas därjämte medelvär— den för vissa perioder.

| 1

Utförsel i 1000-tal kr. av Summa ]

Å ] _ _, träbearbet- j . T sågverk, sågramar bug., 31- _ . ._ Ar nings- ; 92.02.32833331133, ...:g:_s=.::_f._; mast.... . maskiner .

- finnarna me...... ) 1000-tal vi

av trä, : ___—___; |

. 1907—1908 639 i 557 ' 76 i 1894—1895 116 ! 1909—1910 * 696 1 706 113 1896—1900 457 : 1911 | 1 102 | 914 * 151 1901—1905 | 666 ;

- , 1906—1911 ! 1500 1

U tjöt-sel.

De nyss återgivna medelvärdena liksom siffrorna i tab. 27 ger bilden av en mycket kraftigt stegrad export. Utvecklingen karaktäriseras i övrigt av ett starkt uppsving åren 1898 och 1899, som efterträddes av en avmatt- ning under krisåret 1900; återhämtningen försiggick emellertid raskt och 1904 nådde utförseln en ny toppunkt; arbetskonflikterna 1905 med— förde ett tillfälligt nytt bakslag, men redan året därpå började den utom- ordentligt kraftiga uppgång i utförseln, som ännu 1912 ej torde hava företett några tecken till avmattning. Av de olika varuslagen utfördes sågverk och sågramar m. m. samt hyvel- och slipmaskiner m. m. till un- gefär samma värden med någon övervikt för förstnämnda kategori av maskiner. Utförselvärdet av maskinhyveljärn utgjorde i genomsnitt un— der perioden 1907—11 c:a 7 % av gruppens totala utförsel.

Betrakta vi utförseln i förhållande till produktionen, visar det sig, att en allt större del av denna fann köpare utanför landets gränser under här behandlade tidsskede. Utförselns procentiska andel av produktionen ut— gjorde sålunda under perioden 1896—1900 22.8, 1901—05 33.6 och 1906—11 52.8 %.

Utförselns geografiska fördelning åren 1907 och 1911 återgives i föl- jande översikt, angivande värde i 1 OOO—tal kr.

! Sågverk, sågramar Hyvel-, slip-, svarv—, Summa | och maskiner för borr—. Ställt-,kglfåSy Maskin— träbearbet- Försäljningsland nilhåålbbnhgklggggng sågffiiåglmaskiner hyveljarn ning?!”

av trä m. fl. maskiner

1907 | 1911 1907 | 1911 1907 |1911 1907|1911 Finland .. .. .. .. .. .. .. .. 236 226 83 83 4 3 323 312 Ryssland .. .. .. .. .. .. .. 148 694 46 66 1 5 195 766 Danmark .. .. .. .. .. .. .. 20 4 38 21 1 17 59 42 l Tyska riket .. .. .. .. .. .. 60 8 120 143 16 50 196 201 Storbritannien .. .. .. .. .. 7 13 16 34 4 12 26 59 ' Norge .. .. .. .. .. .. .. .. .. 153 68 64 120 18 24 235 212 ' Nederländerna .. .. .. .. .. 23 19 18 34 2 15 43 68 Frankrike .. .. .. .. .. .. .. 0.2 5 33 62 4 14 37 81 . Spanien .. .. .. .. .. .. .. .. 10 0 24 11 3 . 1 37 12 Österrike .. .. .. .. .. .. .. — 39 25 12 0.4 4 1 25 52 ' Argentina .. .. .. .. .. .. .. 40 7 47 181 —— 87 188 Övriga länder .. .. .. .. .. 10 | 19 | 24 147 2 | 8 36| 174 Summa. 1000-tal kr. 707 | 1122 I 537 914 | 55 | 151 1299| 2167

Utförseln gick, som synes, i främsta rummet till våra skogrika grann- länder, 1907 sålunda till Finland, Norge, Tyskland och Ryssland och 1911 till Ryssland, Finland, Norge och Tyskland. Den sammanlagda utförseln till nämnda länder belöpte sig 1907 till 73 % och 1911 till 69 % av gruppens hela utförsel. Anmärkningsvärd är även den ej ringa ex- porten till Argentina såväl 1907 som 1911. Granskas kolumnerna för de skilda varugrupperna, finner man, att sågverk och sågramar m. m. 1907 framför allt utfördes till Finland, Norge och Ryssland. År 1911 gäller den huvudsakliga utförseln samma länder, men rangordningen var en annan; vår ojämförligt största avnämare av nämnda maskinslag detta år var Ryssland, närmast följt av Finland och Norge. Försäljning- arna till dessa länder representerade tillhopa 76 resp. 90 % av hela ut- förseln. Hyvel- och slipmaskiner m. m. fördelade sig jämnare på ett större

antal länder. År 1907 komma särskilt Tyskland, Finland, Norge, Ar- gentina och Ryssland ifråga, 1911 Argentina, Tyskland, Norge, Finland och Ryssland. Av hela utförseln mottogo nämnda länder 1907 67 % och 1911 65 %. Vad slutligen maskinhyveljärn angår utfördes dessa 1907 i f1ämsta rummet till Norge, Tyskland och Storbritannien och 1911 till Tyskland, Norge, Danmark, Nederländerna och Frankrike. Andelspro- ceynten var 1907 69 och 1911 80.

Bland det vid tillverkningen av träbearbetningsmaskiner erforderliga materialet intager gjuteritackjärn en dominerande ställning. Stålgjutgods och smidesjärn finna därjämte betydande användning, varemot andra metaller än järn endast obetydligt förbrukas. Enligt kommerskollegii specialutredning utvisade nämligen materialförbrukningen inom ifråga- varande verkstadsgrupp ål 1913 följande sammansättning.

' Mi Tot alför- D_ärav _ ; brukning inhemska utländska ; I % varor varor 1 * :| Tackjärn och gjutgods. .. . .. 55.9 43.8 01 56.2 Stålgjutgods, smitt och kallvalsat järn .. .. 17. G 100.0 Varmvaleat järn .. .. .. . 14.3 98.9 ' 1.1 Andra järnvaror 100.0 & .Andra metaller och arbeten därav .. .. .. .. 10.2 i 6.7 5 325 i ! Summa 100.0 | 65.1 i 34. 9

Siffroma ifiäga omfatta flertalet specialverkstäder med en samman- lagd produktion av träbearbetningsmaskiner, som uppgick till omkring 20g % av landets totala tillverkning enligt industristatistiken för samma år.

Som av tabellen framgår, förbrukades nästan uteslutande svenska halv- fabrikat av järn, varemot gjuteritackjärnet övervägande var av främ- mande ursprung (engelskt).

För belysande av materialkostnadernas liksom övriga kostnadsele- ments relativa höjd återgives här nedan dels en av Sveri es Maskinindu- striförening överlämnad produktionskostnadsberäkning ör en träbear- betningsmaskin (I) och dels en analys av de totala tillverkningskostna- derna vid ett specialföretag år 1913 (II) :1)

I II Råvarukostnader . ................ 26 % 30 % Arbetskostnader .................. 34 ,, 38 ,, Driftkostnader . .................. 40 ,, 32 ,,

Summa 100 % 100 %

Som synes äga ifrågavarande tillverkningar ett högt manufakturerings- värde och äro i detta avseende närmast jämförbara med metallbearbet- ningsmaskiner, under det att samtliga övriga verkstadsprodukter utom tändsticksmaskiner av tillgängliga kalkyler att döma kräva avsevärt lägre manufaktureringskostnader. Detta förhållande medför också, att

1) Företaget ifråga redovisade för nämnda år ett nettotillverkningsvärde av 176643 kr. och sysselsatte 57 arbetare. Primärmaterialet ur frågeformulären till kommerskollegii specialutredning.

Tillverknings- ekcm omz' .

Tullskyddets höjd och rd-

varutullens betydelse.

de merkostnader, som drabba den inhemska tillverkningen på. grund av de i jämförelse med utlandet högre råvarupriserna spela en jämförelsevis blygsam roll i relation till varuvärdet. Utgående från de i tab. 29 an- förda exemplen på materialförbrukningen vid vissa tillverkningar, kan man approximativt beräkna merkostnaderna å den förnämsta råvaran. tackjärn. Antages därvid merkostnaden ä utländskt tackjärn samman- falla med genomsnittliga fraktkostnaden från England samt merkostna— den å inhemskt järn motsvara skillnaden mellan genomsnittliga gross- handelspriser i Sverige och Tysklandl), och antages slutligen svenskt och engelskt tackjärn ingå i lika proportioner, så erhålles en total mer- kostnad, som vid ifrågavarande exempel växlar mellan 0.9 och 1.1 % av varuvärde): eller efter ett gjutgodspris av 20 kr. per 100 kg., omkring 5.9 % av gjutgodsvärdet. Härtill komma givetvis merkostnader å smidesjärn. Dylikt ingår emellertid med jämförelsevis obetydliga kvantiteter och prisskillnaden torde för övrigt delvis uppvägas av det svenska ma- terialets högre kvalitet.

En bild av tullskyddets relativa höjd vid 1914 års prisläge lämnar ta— bell 28, där tullen satts i relation dels till exportmedclpriset för samma år, det senare dock minskat med 10 % för erhållande av ett approximativt nettotillverkningspris är svensk vara. Av dessa prisuppgifter att döma synes 1911 års taxa för mindre och medelstora maskiner endast hava medfört en evalvering av den förut gällande värdetullen. För de största maskinerna åter liksom för de minsta, närmast för hantverket avsedda. synes skyddet något sänkt, vilket också, som av tulltaxckommitténs mo- tivering framgår, gjordes fullt avsiktligt.

För bedömande av den betydelse, som råvarutullen äger för ifrågava— rande tillverkningar, är i tabell 29, som nämnts, materialförbrukningen för vissa maskintyper angiven och i samband därmed tullen å ifrågava— rande material beräknad. De erhållna tullbeloppen återfinnas här nedan (I), där dessutom motsvarande siffror exklusive tullen å tackjärnsgjut-

gods anges (II).

i Tull å Råvarntull l

Stat. nr Varuslag ; färdig vara i ] 11 i

I j kr. per 100 kg. 'i

! ' * i

1015 A Hyvelmaskin .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 12.00 3.25 | 1.31 ; 1015 B Sågmaskin . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 12.00 2.27 ' 0.31 ! ' 1015 0 Andra .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 12.00 2.96 i 0.84 5 1015 c » 12.00 1 2.55 , 0.67 ,

Med hjälp av i tab. 28 erhållna svenska tillverkningspriser och här ovan beräknade tullsatser låter sig den effektiva tullen fastställas.

_1) Genomsnittlig fraktsats England—Stockholm år 1914 sh. 9/6 per eng. ton; genom- snittlig skillnad mellan tyskt och svenskt grosshandelspris kr. 14.88 per ton.

Effektiv tull i % 1

| 1 i Nominell tull i 1

s . , _w_._-_g_, W,, .— .., ' tat nr % 1 & H % 1015 .1 i 125 ? 9.0 = 11.0 1015 B 1 10.6 ' 8.0 . 9.9 1015 o % 13.3 ' 10.0 ; 12.1 , 1015 C 13.3 , 10.4 1 12.6 |

Ofta torde ej tullen å tackjärnsgjutgods helt belasta tillverkningen, isynnerhet ej i sådana fall, då verkstäder med egna gjuterier driva dessa i stor skala, så att en större produktion för öppna marknaden kan uppe- hållas. Huvudparten av verkstäderna framställa dock gjutgods endast för eget behov, och man synes i sådana fall böra räkna med ett fullt ut- nyttjande av tullen. Vid inköp av gjutgods åter torde, i betraktande av den onekligen jämförelsevis höga tullen å oarbetat sådant —— åtminstone vad lättare maskingods beträffar ett fullt utnyttjande av tullen ej alltid kunna förutsättas. Räknar man emellertid med hela gjutgodstullen som belastning (alternativ 1), bör uppmärksammas, att denna belastning in— kluderar fulla beloppet av de svenska merkostnaderna å tackjärnet och det för gjuteriprocessen erforderliga bränslet. Merkostnaderna å det senare har nämligen tidigare (del 1, sid. 88—89) beräknats till omkr. 0.6 å 0.8 % av gjutgodsets pris, som upptogs till 20 kr. per 100 kg. Vad åter merkostnaderna å tackjärn beträffar, hava dessa å sid. 212 beräknats till 5.9 % av gjutgodspriset. Den sammanlagda belastningen av dessa bägge merkostnadsposter skulle sålunda utgöra 6.5 år 6.7 %. Gent emot denna procentsats svarar en gjutgodstull av 12.5 %, beräknad på ett varupris av 20 kr., samt den lägsta tullsatsen för gjutgods, nämligen 2.5 öre per kg. (tullrubrik 875). Det bör kanske tilläggas, att merkostnaderna å bränsle i förhållande till den färdiga maskinens tillverkningsvärde växlade för de exempel som anförts i tab. 29, mellan 0.08 och 0.15 %.

Övergå vi till frågan om möjligheten att utnyttja tullskyddet för ifråga- varande maskiner bör särskilt den växande betydelse exporten erhållit för omsättningen uppmärksammas. År 1911 avsattes sålunda c:a 70 % av tillverkningen på främmande marknader, och denna del av produktio- nen drog ingen direkt fördel av tullskyddet. Med avseende å de åter- stående 30 procenten talar förekomsten av en visserligen liten men dock regelbunden införsel för att tullen skulle kunna utnyttjas. Ett studium av priserna. på hemmarknaden med ledning av tab. 28 ger emellertid vid handen, att de maskiner, som bildade huvudparten av införseln, hade ett högre medelvärde än motsvarande maskiner, som exporterades. Detta tyder närmast på att införseln till stor del utgjordes av helt andra tre— ligen ej i Sverige standardiserade maskiner än huvudparten av landets tillverkning._ Under sådana omständigheter giva dessa priser givetvis icke stöd för direkta slutsatser rörande skyddets utnyttjande på hem— marknaden.

Söka vi åter att med ledning av den svenska tillverkningens merkost- nader få ett begrepp om i vad mån skyddets utnyttjande är nödvändigt för produktionens uppehållande, må erinras om att de merkostnader, som i det föregående med någorlunda tillförlitlighet kunnat siffermässigt fast- ställas, endast motsvara en mindre del av tullen. Efter avdrag av en fullt

utnyttjad råvarutull å annat material än gjutgods jämte de förut beräk— nade merkostnaderna å för dettas framställning erforderligt tackjärn och bränsle kvarstår ett effektivt skydd av 9—11 %. Härmed måste gi- vetvis de å råvarorna och halvfabrikaten fallande merkostnaderna i allt väsentligt anses vara täckta, men de av organisatoriska förhållanden föranledda merkostnaderna, Vilka dock undandraga sig ett närmare be— dömande, äro antagligen så stora, att det väsentliga av nyss angivna effektiva skydd måste utnyttjas på hemmarknaden.

TABELL 25. TILLVERKNINGSVÄRDET AV TRÄBEARBETNINGS- MASKINER 1896—1912.

1 År Kr. |. År 4 Kr. ” År ! Kr. 1 1 1896 1 310 270 1902 1 692 434 1908 2 354 633 1897 1 878 715 1903 | 2 191 088 1909 2 308 153 1898 1 965 287 ' 1904 | 2 346 734 1910 3 148 058 1899 2 395 193 1905 ' 1 919 141 1911 3 064 487 1900 2 477 759 1906 I 3 006 401 i 1912 3 625 753 1901 1 754 234 1907 3 158191 1 |

TABELL 26. INFÖRSELN AV TRÄBEARBETNINGSMASKINER AREN 1894—1913.

Sågverk, sågramar-pch Hyvel—, slip—, svarv-. Summa 1 vagnarna? nätägare: Maskinhyveu'm träbearbetnings- 1' ning av trä. ningsmaskiner m. fl. maskiner 1) _kg. | kr. kg. kr. kg. | kr. _kg. r kr. 1894 _ | 159 757 1895 E 124 941 1896 1 135 791 1897 237 365 1898 219 151 1899 324 176 1900 211 337 1901 , 76 980 1902 1 ' 79 279 1903 101 579 1904 ! 116 787 1905 147 800 1906 133 682 1907 132 007 102 606 156 293 152 211 562 2 882 288 862 257 699 1908 57 876 50 962 55 862 65 738 817 3 006 114 555 119 706 1909 41 080 36 460 | 72 363 90 453 291 1 509 113 734 128 422 1910 33 167 34 793 53 207 75 677 1 269 3 791 87 643 114 261 1911 52 967 62 096 62 449 99 266 1 500 3 882 116 916 165 244 1912 ' " ' ' ' ' 131 288 150 621 1913 ' ' ' ' ' ' 199 260 240 669 Stat. nr 378 d 1 Stat. nr 378 d * Stat. nr 378 d 3

1) I siffrorna för 1912 och 1913 ingå ej maskinhyveljärn.

TABELL 27. UTFÖRSELN AV TRÄBEARBETNINGSMASKINER AREN 1894—1913.

% Sågverk, sågramar och Hyvel-, slip-, svarv-, Summa 1 . mangaåren?- årgr'..3a;;..f.r;;z Maskinhyveh'äm träbearbetnings- » Ar ning av trä ningsmaskiner m. fl. maskiner ; _kg. | kr. kg. kr. kg. i _ kr. kg. i kr. ? 1894 i . ' 70 506 1 1895 , 1 , . 161 151 i 1896 - | | , . 300 989 ! 1897 ! * ;! 1 230 614 1 1898 ; | . 1 . 482 755 13 1399 : » i 832 178 1900 - * 439 692 ' 1 1 1901 * , 592 277 1 1902 | 637 148 i 1903 _ 647 984 | 1904 . 1 ; 821 351 ? 1.905 % 5 630 119 1 i i ; 1906 __ i _ 1 256 681 1 1907 717 260; 706 743 491 634 537 037 | 19 755 55 374 1 223 649 1 299 154 i 1908 597 722 570 685 566 091 576 605 25 811 96 096 1 189 624 1 243 386 1 1909 449 550 417 390 529 282 575 355 19 354 101 324 998 186 1 094 069 = 1910 1 035 149I 975 555 737 008 836 610 30 715 124 752 1 802 872 1 936 917 1 1911 1 169 966 1 102 347 795 844 914 022 33 283 150 390 1 999 093 2167 259 1912 - , - - - - | - 1 680 239 1 834 045 ; 1913 ' ' - - 1 - 1 560 848 1 675 010 Stat. nr 373 d 1 1 sm. nr 378 d = Stat. nr 373 d 3

TABELL 28. TULLSATSER OCH TULL I PROC. AV PRISET Å VISSA TRÄBEAR- BETNINGSMASKINER ÅR 1914.

Export- 1 Tull Import- Tull (de- medelpris Tull (be 1 medelpris bit.)i % minus räkn. )i 0/ Stat. nr Varuelag 10011?!» kr. per av före- 1 10 % av före-01 100 kg. gående | kr. per gående I 1 100 kg. ' 1 | . 1012 ' Sågramar .. .. . 9.00 97.00 9.5 1 79.20 11.4 , 1013 Svarvar etc. för fot- eller ' 1 handkraft väg. högst” 500 1 kg.. .. . 10.00 127.00 8.2 | 10530 1 9.5 1014 Svarvar etc. för maskin- | i kraft väg. högst 250 kg.:l) ' 1 A hyvelmaskiner .. 1 25.00 205.00 11.8 1 166.50 15.0 1 B sågmaskiner 25.00 249.00 ' 10.1 1 114.30 219 C andra 25.00 238.00 10.6 1 169.20 14.3 1 1015 250—5 000 kg.: 1 _ A hyvelmaskiner 12. 00 111. 00 11.6 1 97.20 12.3 1 B sågmaskiner 12. 00 77.00 - 15.1—1 113.40 10.6 1 C andra 12.00 119.00 1 10.4 1 90.00 13.3 : I . 1 1 ' 1016 mer än 5000 kg.: * : A hyvelmaskiner 8.00 1 10430 7.7 1 B sågmaskiner 8.00 ' ' 1 92.70 8.6 1 C andra 8.00 99.00 8.0 1 111.60 ' 7.1 1 1 ! Maskinhyveljärn : | 1 1 1 807 av 7 mm. tjocklek och . i därövei .. .. . 25.00 260.00'—') 9.6 . 237.60 ' 10.5 | 808 under 7 mm. tjocklek 50.00 310.002) 16.1 1 29640 * 16.9 5 1) Även dylika för fot- eller handkraft, vägande över 500 kg. per stycke. 2) Av kommerskollegium beräknat värde. TABELL 29. MATERIALFÖRBRUKNING OCH RÅVARUTULLAR FÖR VISSA TRÄBEARBETNINGSMASKINER. Materialförbrukning i kg och råvaiutull 1 kr. 1 per 100 kg. färdig vara : Stat. Hyvel- . 1 nr Material maskiner Sågmaskiner Andra maskiner , Sta Stat. nr .. , t. nr 1015 B Stat. nr 1015 G 1015 A 1 kg. 1 kr. _kg 1 kr. kg. 1 kr. 1 kg. 1 kr. 1 1 1 1 1 875 Gjutgods: tackjärns— .. .. .. .. 77.4 1.94 86.4 1 2.16 84.7 1 2.12 79.0 i 1.93 1 889 stål— .. .. .. .. .. .. 2.4 0.24 0.4 0.04 1.0 1 0.10 0.9 0.03 1 728 Järn ochstål:smitt.. .. .. .. .. 11.6 0.87 8.6 1 0.65 7.8 1 0.59 7.1 0.53 1 727 varmvalsat .. .. 8.0 0.20 4.6 1 0.12 5.0 0.15 3.4 0.09 1 734 plåt .. .. .. .. .. — _ — _ — 0.8 0.02 » 897 Koppar-.. .. .. .. .. 0.6 —— _ 1 —— 0.6 —— 1.4 1 Övriga materialier" — — —— _ — 8.0 —- | Summa 100.0 3.95 100.0 | 29, 1000 1 2.90 11000 1 2.05 »

VII. Maskiner för trämasse-, pappers-, boktryckeri-, bok- binderi— och tändsticksindustri.

Stat. nr 1907—1911: 378 e, f***, gl—B, h, i; fr. 0. m. 1912: 809, nr 810 B, ur 981, nr 998 B, nr 999 C, ur 1000 C, ur 1001 C, 1017, 1018, ur 1034 A—E, 1034 CC, ur 1034 LL, ur 1046.

Maskiner för trämasse-, pappers-, boktryckeri-, bokbinderi- och tänd- sticksindustri draga för närvarande i huvudsak följande tullsatser:

Knivar för användning i papperstill-

verkningen: 809 holländarknivar utan egg 1 kg. kr. 0:05 810 B andra slag 1 ,, ,, 0:20 981 Roterande kokare 100 ,, ,, 8:— Tryckpressar : 1017 snällpressar, även tvåturs- och rota-

tionspressar, med tillbehör, samt litografiska pressar alla slag, ljus- tryckspressar härunder inbegripna; ävensom stilgjuteri- och sättmaski- ner samt till sådana maskiner av- sedda matriser fria 1018 digelpressar, härunder inbegripna även handpressar (icke litografi— ska) och korrekturpressar 100 kg. kr. 12:— 1034 A—E. För tramasseindustrien avsedda bark-, klyv- och huggmaskiner samt slip- verk; raffinörer, holländare och gar- nityr till sådana samt defibrörer; torkcylindrar och pressvalsar med stativ för textil- eller pappersindu- strien samt kalandrar, även hydrau— liska, oavsett för vilken industri de äro avsedda; pappers—, papp-, tork— och våtmaskiner med sibcylindrar el-

Mpolitisk utveckling.

ler viror; fals- och häftmaskiner för bokbinderi— och pappersindustrierna, kuvert- och påsmaskiner, bestryk- nings-, bronserings- och klistrings- maskiner, kartong- och kartonnage— maskiner, fuktmaskiner, skär- och rullmaskiner; maskiner för tillverk- ning av tändsticksaskar samt för så- dana eller andra dylika askars hop— skjutning, etikettering, plåning och fyllning; ramiläggnings- och ramur— tagningsmaskiner för tändstickstill- verkningen 100 kr. kr. 10:

1034 CC Iläggningsmaskiner för tryckpressar 100 ,, 10:——

1034 LL Sil- och siktapparater, massafångare, urvattnare, sibcylindrar samt perfo— rerade eller annorledes med hål för- sedda eller med duk beklädda cylin— drar för sil-, sikt- eller sorteringsma- skiner 100 ,, ,, 10: —— Valsar och valscylindrar, ej särskilt nämnda:

bearbetade :

1046 andra slag än med överdrag av kautschuk eller av järn i före— ning med annan oädel metall 100 kg. ,, 8:—

Fullständigt uttömmande är icke den föregående uppräkningen. Sä- lunda finna vissa i stat. nr 998 B, 999 C, 1000 C och 1001 C upptagna goffreringsmaskiner och pressar (t. ex. prägel- och förgyllningspressar) användning mom pappers- och bokbinderiinduStrien. Beträffande stor- leken och tillkomsten av tullskyddet å. dessa maskiner hänvisas till upp- gifter, som lämnats rörande pressar, ej särskilt nämnda, i specialutred- ningen över maskiner för läder-, kautschuk- och limindustri. Vissa ko— kare, andra än roterande, behållare och torkskåp, som jämväl användas inom förevarande industrier, draga tull av 6 kr. per 100 kg., om de äro nitade, samt 7 kr. per 100 kg., om de äro pressade eller svetsade, enligt tulltaxerubrikerna 983—984. För detta tullskydds tillkomst redogöres i utredningen över maskiner för textilindustrien under till samma ru- briker hänförliga dekaterpannor, uppvärmningsskåp och roterande tork- apparater.

Den tullpolitiska utvecklingen under de tre sista decennierna karak— täriseras i nu föreliggande fall till en början av övergång är 1892 från tullfrihet till en skyddstull av 10 %. Nästa förändring var ett resultat av 1906 års tullkommittés förslag, som med Vissa ändringar antogs av riksdagen 1910 och trädde i kraft följande år, sedan samma års riksdag nedsatt den föreslagna tullen å holländarknivar från 25 till 5 öre per kg. och å andra knivar från 25 till 20 öre per kg. Dessa tullsatser hava sedan varit gällande. Med avseende å förändringarna i tullskyddet är olika varu- kategorier må. följande anföras.

För trämasseindustrien avsedda bark-, klyv- och huggmaskiner samt Slipverk; raffinörer, holländare och garnityr till sådana samt defibrörer; torkcylindrar och pressvalsar med stativ för textil- eller pappersindu- strien samt kalendrar, även hydrauliska, oavsett för vilken industri de äro avsedda. Tullkommittén av år 1906 föreslog en tull av 7 kr. per 100 kg. I motiveringen anmärkes, att priset å ifrågavarande maskiner visserligen är ganska växlande men att de ansetts böra sammanföras på grund av likartad användning eller konstruktion. I betraktande av att flertalet av dessa maskiner tillverkas vid samma verkstäder gjordes gäl- lande, att med den av kommittén föreslagna tullsatsen, den inhemska tillverkningen i stort sett skulle beredas samma tullskydd, som den dit- tills ägt, nämligen 10 %. I proposition till 1910 års riksdag hade K. M:t biträtt kommitténs förslag. I bevillningsutskottet vann dock denna mening icke bifall, utan de angivna maskinerna överfördes till en slumprubrik, motsvarande nr 1034 i gällande taxa, varigenom desamma kommo att draga den dittills gällande värdetullen av 10 %. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Roterande kokare. Den till 8 kr. per 100 kg. uppgående tullsatsen för denna rubrik — som även omfattar roterande kokare för andra indu- strier överensstämmer med 1906 års tullkommittés förslag, vilket på denna punkt återkom oförändrat i tullpropositionen till 1910 års riksdag och även vann dess bifall.

Pappers-, papp—, tork- och våtmaskiner med sibcylindrar eller viror. I 1906 års tullkommittés förslag hade dessa maskiner belagts med en tull av 10 kr. per 100 kg. Till förslaget anmärktes, att angivna maskiner äro till sin konstruktion likartade, varför det synts lämpligt att sam— manföra dem i en rubrik. Visserligen var värdet å hithörande maskiner ganska växlande, men vid tullsatsernas bestämmande hade hänsyn 'an- setts endast böra tagas till de dyrbarare slagen, enär införseln så gott som uteslutande omfattade dylika. K. M:t biträdde emellertid icke kom- mitténs förslag utan överförde maskinerna ifråga till den slumpru- brik, som i gällande taxa motsvarar nr 1034 och drager en tullsats av 10 % å värdet. Bevillningsutskottet fann icke skäl frångå regerings- förslaget, som också biträddes av riksdagen.

Fals— och häftmaskiner för bokbinderi- och pappersindustrierna, ku- vert— och påsmaskiner, bestryknings—, bronserings- och klistringsmaski— ner, kartong— och kartonnagemaskiner, fuktmaskiner, skär- och rullma- skiner. Tullkommittén hänförde angivna maskiner till nyss omnämnda slumprubrik (ur 1034), varigenom de kommo att draga en tull av 10 % . å värdet. Såväl K. M:t som riksdagen biträdde kommitténs förslag.

Massafångare, urvattnare och sibcylindrar. Tullkommittén upptog dessa maskiner under slumprubriken (nuv. 1034) och föreslog sålunda en tull av 10 % å värdet. Förslaget vann K. M:ts och riksdagens bifall.

Tryckpressar: snällpressar, även tvåturs— och rotationspressar, med tillbehör, samt litografiska pressar, alla slag, ljustryckspressar härun- der inbegripna, ävensom stilgjuteri- och sättmaskiner samt till sådana maskiner avsedda matriser. Den 1892 införda tullen av 10 % å värdet gav vid 1905 års riksdag anledning till en motion om tullfrihet å bok- tryckarpressar och sättmaskiner. Motionen avslogs emellertid i bägge kamrarna. Tullkommittén av år 1906 uppdelade tryckpressar och andra boktryckerimaskiner i två grupper, av vilka den ena omfattade ovan an— givna tillverkningar och den andra de i det följande nämnda. Vad den

Historiska data rörande tal/verkningen.

förra gruppen rör framhöll kommittén, att till denna hänförliga maski- ner representera den ojämförligt största delen av i bruk varande tryck- pressar och icke voro föremål för inhemsk tillverkning samt att utsik- terna för en dylik tillverkning, som vid ett par tillfällen utan framgång hade upptagits, ej voro stora. Kommittén föreslog på. grund härav tull- frihet för ifrågavarande slag av tryckpressar liksom för slilgjuteri- och sättmaskiner jämte därtill avsedda matriser. Förslaget återkom oför- ändrat i regeringspropositionen och vann riksdagens bifall.

Tryckpressar: digelpressar, härunder inbegripna även handpressar (icke litografiska) och korrekturpressar. Som nyss nämnts motionera- des vid 1905 års riksdag utan framgång om tullfrihet å tryckpressar. Tullkommittén hade till nu angivna grupp även fört iläggningsmaskiner och föreslagit för samtliga en tullsats av 12 kr. per 100 kg. under fram- hållande av att ifrågavarande maskiner i någon mån voro föremål för tillverkning inom landet och förutsättningar syntes finnas för att denna tillverkning skulle kunna utvecklas. K. M:t biträdde detta förslag, un- der det att bevillningsutskottet förmenade, att iläggningsmaskiner borde utgå och hänföras till en slumprubrik, motsvarande nr 1034 i gällande tulltaxa. Med denna ändring godkändes förslaget av riksdagen.

Maskiner för tillverkning av tändsticksaskar samt för sådana eller andra dylika askars hopskjutning, etikettering, plåning och fyllning; ävensom ramiläggnings- och ramurtagningsmaskiner för tändsticks— tillverkningen. Tullkommittén av år 1906 frångick den sedan 1892 till— lämpade tullsatsen av 10 % å värdet och föreslog en tullsats av 30 kr. per 100 kg. K. M:t biträdde dock icke detta förslag utan förordade bibe- hållandet av värdetullen. Riksdagen beslutade också i enlighet härmed.

Pappersmasse— och pappersindustriernas genombrottstid i Sverige till- hör 1870- och 1880-talen. Till en början köptes dessa industriers maski- ner från England och Tyskland, men den svenska maskinindustrien lyckades mycket snart upptaga en framgångsrik konkurrens med de vik— tigaste utländska tillverkningarna. I synnerhet gällde detta maskiner för cellulosa- och papperstillverkningen, mindre ifråga om maskiner för olika former av pappersförädling. Redan på 1880-talet kom sålunda en mindre utförsel till stånd, förnämligast till de nordiska länderna. Kon- kurrensen har emellertid alltid varit synnerligen hård, och de svenska pappersmaskinfabrikanterna hava tvungits till en koncentration av drif- ten, uppdelning av tillverkningsområdet och övergång till delvis stan- dardiserad kvalitetsproduktion för att hålla stånd mot särskilt den tyska konkurrensen. Tillverkningen av kompletta anläggningar för pappers— masse- och pappersindustrien var starkt koncentrerad redan vid krigets utbrott. Enligt uppgift från vidkommande fabrikanter kunde produk- tionskapaciteten under den period föreliggande undersökning omfattar i regel fullt utnyttjas och även betydande utvidgningar företagas. I mot— sats till denna utveckling har tillverkningen av pappersförädlings— maskiner av skilda slag alltid varit helt obetydlig i Sverige, och vårt behov har huvudsakligen tillgodosetts genom införsel från Tyskland. Detsamma gäller tryckpressar, av vilka egentligen endast digelpressar tillverkas, vilket sker inom ett enda företag (A.-B. Princeps, Göteborg).

Liksom Sverige varit banbrytande på tändsticksindustriens område, har det också gått i spetsen för tillverkningen av för tändsticksindu-

strien erforderliga maskiner. I stort sett äro alla dessa uppfunna och utexperimenterade här i landet.

Till en början var denna tillverkning lokaliserad till tändsticksfabri— kerna och avsåg endast att täcka deras egna behov. Omkring början av 1890-talet upptogs emellertid en självständig tillverkning av det för än- damålet bildade A.—B. Gerh. Arehns mek. verkstad i Stockholm. Firman hade vid tiden för krigsutbrottet utvecklat sig till ett betydande export- företag inom sin bransch och behärskade i förening med ett mindre an- tal andra företag, som så småningom upptagit hithörande tillverkningar, till fullo den inhemska marknaden. Framför allt måste detta resultat tillskrivas de svenska tändsticksmaskinernas höga kvalitet, som ifråga om vissa specialmaskiner tillförsäkrat dem en även på utlandsmarkna- den dominerande ställning. De svenska tillverkningarna hade emellertid särskilt under decenniet närmast före krigsutbrottet en alltmera skärpt konkurrens att kämpa med, isynnerhet sedan tyska och andra utländska fabrikanter börjat kopiera de svenska maskinkonstruktionerna.

Tillverkningsvärdet av hithörande maskiner återgives i tab. 30 för perioden 1896—1913. På grund av brister i det statistiska materialet kan jämförelsen ej utsträckas över nämnda gränsår. Arsmedeltalen för fem- årsperioder samt antalet företag sysselsatta med hithörande tillverk- ningar åren 1897, 1904 och 1912 hava sammanställts i följande översikt.

' År | Antal Tillverkning

1 | företag i 1 OOO-tal kr.

I 1896— 1900 | 21 ! 1 188 |

| 1901—1905 ' 26 = 1 418

I 1906—1911 & - [ 3435 N 1912—1913 | 32 4 665

Fr. 0. m. 1913 kunna tillverkningsvärdena för vissa varukategorier erhållas ur den officiella industriberättelsen. Av dessa framgår, att till- verkningen av maskiner för pappersmasse-, papp- och papperstillverk- ningen nämnda år uppgick till 4396 795 kr., boktryckeri—, bokbinderi- och kartongmaskiner till 311 760 kr. och tändsticksmaskiner till 565 031 kr.

Överblickas tab. 30, omfattande perioden 1896—1913, finner man, att tillverkningen, efter att hava företett en i stort sett svag ökning under perioden 1896—1905, undergick en kraftig stegring de följande tre av upp- åtgående konjunkturer präglade åren. Ett tillfälligt bakslag de följande två åren under inflytande av de tryckta tider, som följde på högkonjunk- turen, byttes 1911 i en ny kraftig uppgång, som först hejdades 1914.

Det anmärkningsvärt stora antal företag, som redovisas i vår översikt, synes föga överensstämma med vad som tidigare yttrats rörande till- verkningens koncentration. Förhållandet är emellertid, att tillverknin- gen av kompletta maskiner kan sägas enbart hava förekommit inom verkstäder med ett tillverkningsvärde överstigande 500000 kr. år 1897 och 1904 samt 750000 kr. år 1912. Detta år funnos endast 4 verkstäder med sistnämnda minimitillverkningsvärde, som sysslade med ifrågava- rande tillverkning. Övriga verkstäder, som angivits syssla med hithö-

Tillverkning.

Driftkoncen- tration m. m..

Specialise- ringen.

rande fabrikation, voro endast sysselsatta med reparationer, tillverk— ning av maskindelar och mindre delmaskiner för pappersbrukens räkning.

Tillverkningens andel av verkstadsindustriens hela tillverkningsvärde utgjorde 1896 2.9 % och 1912 4 %.

Till belysande av driftkoncentrationen har i följande sammanställning tillverkningen fördelats på fyra storleksgrupper av företag och dess pro- centiska andel av den totala tillverkningen återgivits (tillverkningsvär- det indelningsgrund) för åren 1897, 1904 och 1912. I del I, bil. IV hava åöretlagen uppdelats på nio storleksgrupper och motsvarande uppgifter erä nats.

.. 1 T. 0. m. 50 000 50 000—250 000 | 250 000—750 000 ! Over 750 000 i [

| i. —- . . . . , , _ Antal Tilly”; Antal Tåg:”? Antal Tågen; I Antal Tmi”? företag %g företag %g företag of I företag 7: | 1897 6 2.2 | 10 l 32.0 l 4 I 43.4 ) 1 22.3 1904 8 2.5 8 17.7 ' 9 29.3 i 1 50.5 .! | 1912 8 1.2 10 6.4 i 10 29.6 | 4 62.9 ;

Maskingruppens tillverkningar sysselsätta företag inom snart sagt alla storleksgrader (Del I, bil. IV). Företag med lägre tillverkningsvärde än 100000 kr. sakna dock nämnvärd betydelse. Av sammanställningen ovan framgår, att driftkoncentrationen under perioden var anmärknings- värt stark. År 1897 voro 22.3 % av gruppens hela tillverkning förlagda till verkstäder med ett tillverkningsvärde över 750000 kr., åren 1904 och 1912 resp. 50.5 och 62.9 %. I viss mån torde detta ur produktivitete- synpunkt goda utvecklingsresultat hava motverkats av att företagens antal inom nämnda grupp samtidigt ökades från 1 åren 1897 och 1904 till 4 år 1912.

Maskingruppens procentiska andel av hela tillverkningen inom olika storleksgrupper belyses av följande översikt.

" J

År T. 0. m. 50 000 50 000—250 000 250 000—750 000 ' Över 750 000 ;

1897 | 1.0 aa [ 4.4 i 1.5 !

1904 1.1 2.6 3.1 | 3.2 * 1912 0.8 1.6 6.3 , 4.5

Anmärkningsvärd är hithörande tillverkningars kraftigt stegrade be- tydelse för de största verkstäderna på bekostnad av de mindre verkstä- dernas insats.

Specialtillverkningen var år 1897 endast obetydligt företrädd inom nu behandlade tillverkningsgrenar, i det att endast 1 specialföretag förekom med ett tillverkningsvärde motsvarande 4.4 % av maskingruppens hela tillverkning.

År 1912 hade specialverkstäderna ökats till 5 och representerade ej mindre än 2 481 000 kr. eller 74.7 % av totalproduktionen. Stegringen för-

klaras av att ett av maskingruppens fyra storföretag för tillverkning av pappers- och cellulosamaskiner vid nyssnämnda tidpunkt kunde hänfö- ras till specialverkstäderna. På nämnda företag föllo ej mindre än 88 % av hela specialtillverkningen. Den specialiserade tillverkningen av de i gruppen även ingående boktryckeri- och tändsticksmaskinerna bedrevs. som tidigare antytts, inom ett fåtal mindre och medelstora företag. Vad tryckpressar beträffar torde hela tillverkningen inom landet åren när- mast före krigsutbrottet hava varit förlagd till ett enda företag.

Maskingruppens införsel redovisas för perioden 1894—1911 (1913) och återgives i tab. 31. Fr. o. m. 1907 ingå kvantitetsuppgifter; en fördelning på skilda varuslag låter sig därjämte genomföras från sistnämnda år.

Följa vi med ledning av tab. 31 införselns utveckling 1896—1911, återfinna vi att börja med den inom de flesta maskingrupper återkom— mande stegringen under åren 1897—1899, efter vilket år stagnation inträder till 1904. Den kraftiga stegring, som inträder fr. o. m. sistnämnda år, sträckte sig dock endast över detta; de följande åren förete med ett mindre avbrott 1907 sjunkande siffror t. o. m. 1909, varefter åter en steg- ring äger rum de följande två åren, under inflytande av de förbättrade konjunkturerna.

Införsel i 1000-tal kr. av

maskiner etc. för trämasse- maski- stereo- maski- _ _Summa År industri, såsom ner etc. _ type- bok- ner för År info:-sel slipverk, trä- för pap- tryck- satt-_ rings- binderi- tänd- 1 1 000" massekokare, pers- pressar magkl' maskl- maski- sticks- tal kr. sil- och rensma- indu- ner ner och ner indu-

skiner, hollän- strien andra strien

dare

1907—1908 844 585 642 299 79 i 115 i 126 1894—1895 989 1909—1910 439 465 429 281 55 106 85 1896—1900 1 635 1911—1912 548 1) 9611) 511 228 29 126 1) 52 1901—1905 2 296 1913 ' ' 634 243 42) ' 1302) 1906—1911 2 371

Med avseende å de skilda varuslagen torde det vara tillfyllest att erinra om att maskiner etc. för pappersmasse— och papperstillverkningen domi- nerade införseln; närmast följde tryckpressar och sättmaskiner.

I förhållande till förbrukningen inom landet visade införseln under decenniet före krigsutbrottet en avsevärd tillbakagång, om gruppen i sin helhet tages i betraktande. Åren 1896—1900 utgjorde införseln i medel- tal 60.8 % av förbrukningen, åren 1901—1905 67.2 % men tiden 1906— 1911 endast 46.3 %. I och för sig vittnar icke denna relation om en kon- kurrenskraftig inhemsk tillverkning. Sett i belysning av de skilda varu- slagens in- och utförsel — införseln i förhållande till förbrukningen kan här ej beräknas företer emellertid läget en ljusare bild. Som ovan antytts tillgodosågs behovet inom landet av tryckpressar, stilgjuteri- och sättmaskiner, kuvert-, pås- och bokbinderimaskiner samt andra mindre betydande pappersförädlingsmaskiner nästan fullständigt genom införsel. I överensstämmelse härmed finner man, att utförseln av nämnda maski- ner år 1912 endast utgjorde 6 % av införseln. Med avseende å. gruppens

1) Siffrorna gälla år 1911. ') Jfr not 1 och 2 till tab. 31 å sid. 232.

Införsel.

INFÖRSELNS FÖRDELNING PA INKÖPSLÄNDER VISSA ÅR I 1000-TAL KR.

! | Maskiner etc.

för trämassein- - - .. . Summa dllstrien,säsom Maskiner Masklner för boktryckerunduetrlen tramasse-,

i slipverk, trä— etc. för __ ___—___ Bokbindel—i- Liäilägåzkfår.) appears—, bok- Inköpsland ; massekokm'e- pappers- stereotype- maskiner ”ake"" bak" i

:.

511- och - - . . . industrien binderi- och Tensmaskmerl lndustrlen tryckpressar sattmaskmer rlngsmasklner tändsticka.

holländare och andra industri

1907119115557 1911 1907 1911 1913 1907 191111913 1907 1911 1907|1911 1907191111913|1907 1911 Norge .. .. .. .. 264 68 Eli 7* o _ 16 . o o o — Finland.........." 1 4 o 10 5 1 1 07 2 11 _ _ _ _ Danmark .. .. .. .. l 2 2 1 40 21 16 2 2 3 ' 1 3 5 , _ — Tyskland .. .. .. 466 421 375 683 501 299 475 297 224 Storbritannien.. 129 20 110 . 173 71 ' 66 52 76 G , Frankrike.. .. .. .. 12 19 26 40 19 4 _ _— 0 Nederländerna ., 27 3 2 12 — ! _ _ _ _— l _ Förenta Staterna 16 G 24 281 113 65 74 40 8 " 6 i 11

Schweiz .. .. .. —— _ —— 2* 15 12 —— —

|G (_ C) | | | ( !

AQCN HCG

& r—d (» [10 å

TN

l ': i i Österrike .. .. .. 2 1 —— —— —— -— —— l —— i 0 Övriga länder .. 0 3 — 4 6 — — — [ 1 Summa , 915 i 543 548 961

468 i 634 , 415 ! 240 ! 243

övriga varukategorier, cellulosa- och pappersmaskiner samt tändsticks- maskiner, var förhållandet samma år omvänt, i det att utförseln i förra fallet var nära 3 gånger större än införseln och i senare fallet nära 6 gånger större.

Införselns fördelning på inköpsländer 1907 och 1911 (1913) redovisas i tabellen å föregående sida.

Översikten visar, att Tyskland var det ojämförligt mest betydande in- köpslandet såväl 1907 som 1911 för gruppens samtliga här specificerade varuslag. Storbritannien hävdade vid samma tidpunkter platsen närmast Tyskland, under det att tredje och fjärde rummet intogos 1907 av Norge och Förenta Staterna och 1911 av samma länder men i omvänd ordning. 1 sin helhet utgjorde nu berörda införsel bägge åren 94 % av den totala.

En granskning av de olika varuslagens kolumner giver vid handen, att maskiner etc. för trämasseindustrien bägge åren huvudsakligen in- fördes från Tyskland, Norge och Storbritannien med tillhopa 94 % resp. 9?- %. Maskiner etc. för pappersindustrien levererades nästan uteslu- tande från Tyskland, Storbritannien och Frankrike såväl 1907 som 1911, och den sammanlagda införseln från dessa länder utgjorde bägge åren 93 % av den totala.

I trots av den betydande införseln från Tyskland gjorde sig den tyska konkurrensen ifråga om maskiner för sulfit- och sulfatfabriker mindre gällande intill 1912, enär denna tillverkningsgren ditintills ej ådragit sig större uppmärksamhet från den tyska industriens sida. Sistnämnda år inträdde emellertid en skärpning i konkurrensen. Med avseende å pap- persmaskiner visade det sig i de fall, då prisfrågan var avgörande, svårt för den svenska industrien att konkurrera med de tyska specialföreta- gens tillverkningar. De tyska maskinerna voro dock av lägre kvalitet än de svenska. Enligt uppgift från ledande svenska firmor torde även dumping tillfälligtvis varit en bidragande orsak till den hårda tyska konkurrensen.

Av maskiner för boktryckeriindustrien infördes tryckpressar under de nyssnämnda åren och år 1913 huvudsakligen från Tyskland, Förenta Staterna och Storbritannien, sättmaskiner 1907 från Tyskland, Storbri- tannien och Förenta Staterna samt 1911 och 1913 nästan enbart från Tyskland samt stereotyperingsmaskiner m. m. 1907 från Tyskland och Förenta Staterna och 1911 från Tyskland och England. Den samman- lagda införseln av de olika boktryckerimaskinerna från ovan för resp. år angivna inköpsländer utgjorde i procent av hela införseln:

1907 1911 1913

tryckpressar . ...................... 89 92 95 sättmaskiner . ...................... 97 93 97 stereotyperingsmaskiner m. m. . . . . . . . 86 95

Vad bokbinderimaskiner och tändsticksmaskiner rör kom endast in- försel från Tyskland ifråga 1907 och 1911. För de förra utgjorde denna införsel 94 % år 1907 och 83 % 1911 och för de senare 97 resp. 95 %. Tändstieksmaskiner redovisas särskilt även år 1913. Hela införseln var detta år av tyskt och österrikiskt ursprung.

Utförsel.

Utförseln under perioden 1894—1911 (1913) återgives i tab. 32. Fr m.1907 äro kvantitetssiffror återgivna och en speeificer' lng i varuslag ge— nomförd. Liksom i övriga utredningar hava här även vissa genomsnitts- siffror av utförselvärdena beräknats i sammanställningen nedan.

' Utförsel i 1000—tal kr. av | I i

maskiner etc. för trämasse- maski- stereo- maski- _ Summa

År industri, såsom ner etc. type- bok— ner förl Ar utförsel

slipverk, trä- för pap- tryck- sätt rlngs- binderi- tänd- 1 1 000 massekokare pers- pressar mi)—51" maskl- maski- sticks- ,tal kf sil- och indu ner ner och ner indu- ! ; rcnsmaskincr, strien andra strien | | holländare

I 1907—1908 ' 78 38 24 6 15 I 3 444 1894—1895 | 75 1 1909—1910 . 50 32 19 6 20 2 446 1896—1900 132 i 1911—1912 53 1) 110 1) 52 16 25 l) 2 1) 537 1901—1905 296 1 1913 - 114 3 - =) 4 =) 553 1906— 1911 680 l

Som i allmänhet, då fråga är om dyra maskiner och maskinaggregat. företer utrikeshandeln starkt växlande värden från år till år. T. 0. m. 1901 äro utförselvärdena likväl tämligen konstanta, men under de föl- jande åren begynner en kraftig stegring, som med ett tillfälligt avbrott 1904 fortgår till 1907, då trots högkonjunkturen en stark tillbakagång in- träder. Först 1910 inträffar omslaget, och stegringen synes hava fortgått ännu 1913. Av gruppens olika tillverkningar intogo tändsticksmaskiner under hela perioden den ledande platsen, närmast följde t. o. m. 1909 ma- skiner m. m. för trämasseindustrien och sedermera pappersmaskiner. Utförseln av tryckpressar steg anmärkningsvärt efter 1911 och torde i all huvudsak hava bestått av digelpressar (s. k. Lagermanspressar) och ut- rangerade pressar av utländska fabrikat.

De otvetydiga framsteg i konkurrensförmåga på utländska markna— der, som hithörande tillverkningar gjorde intill krigsutbrottet, kommer även till uttryck i utförselns förhållande till tillverkningen. Beräknas det procentiska förhållandet i medeltal för perioderna 1896—1900, 1901 —1905 och 1906—1911 erhållas talen 11.1, 20.9 och 19.8. Motsvarande tal för skilda varuslag kunna ej erhållas, varför här måste hänvisas till det tidigare berörda förhållandet mellan in— och utförselns storlek (sid. 223).

Utförselns geografiska fördelning 1907 och 1911 (1913) belyses av sammanställningen på nästa sida.

Som synes bestämmas siffrorna för gruppen i sin helhet väsentligen av utförseln av tändsticksmaskiner samt maskiner för pappers- och pap- persmassetillverkningen, av vilka de förstnämnda äro av ojämförligt störst betydelse. Granskas kolumnen för tändsticksmaskiner, finner man isynnerhet åren 1907 och 1911 en ganska obetydlig skillnad mellan för- säljningarna till de huvudsakligen ifrågakommande exportländerna. År 1907 voro dessa Ryssland, Österrike, Tyskland, Belgien, Danmark och Argentina, är 1911yStorbritannien, Ryssland, Belgien, Tyskland, Öster- rike och Brittiska Sy dafrika i nu nämnd ordning. År 1913 dominerar utförseln till Ryssland starkt, Belgien intagel andra rummet, följt av

1) Siffrorna gälla år 1911. =') Jfr not 1—2 till tab. 32 å sid. 233.

UTFÖRSELNS FÖRDELNING PA FÖRSÄLJNINGSLÄNDER VISSA AR I 1 OOO-TAL KR.

___—___—

I_Maskiner etlc. Summa dtååiååutffåoå Maskiner Maskiner för boktryckeriindustrien Maskiner för för trämasse-, slipverk, na- etc. för _ Bokbinderi- tändsticks— ' Bageri-.. ga? Försäljningsland magsekOkare' pappers- "eteOtYPe' "199ka industrien ?lndeerll ocoh

sil- och - - . . . . . talmannen industrlen tryckpressar sättmasklner r1ngsmask1ner tummen.

holländare och andra industri 1907 1911 1907|1911 1907|1911 1913 1907 1911 1913 1907 | 1911 [1907 1911 190719111913i 1907 1911

Norge .. .. .. .. .. 17 47 4 30 —— 22 0 —- 3 1 3 0 —— 26 7 10 51 87 Danmark .. .. .. .. 6 —— 7 62 0 5 15 — 0

2 7

8 0 0 39 5 3 57 80 10 81 46 28 95 10 4 2 19 6 31' 82 61 — —- —- — — 93 72 288 102 75 10 —— —- 0 62 37 24. 83 39 Nederländerna .. 2 —— 34 —- —— —— 3 —- — 9 17 3 17 Belgien .. .. .. .. .. _ — 40 63 52 40 Italien .. .. .. .. .. —- — — —— — -—— —- -— —— ' — —— —- 17 24 4: 17 24 Österrike .. .. .. .. — 0 —- — — 7 — — —— — = —— -—— 73 35 17 73 35 Britt. Syd—Afrika .. —— -— —— O ——- —-— —— —— — — '— —— — 1 34 5 1 34 Förenta Staterna — —— — — —— —— -— — — —— — -— 10 —— 10 |

_2_____

Storbritannien.. .. 1 — 12 13 Finland.. .. .. .. .. 32 6 10 3 Ryssland .. .. .. .. 6 — — —— Tyskland .. .. .. .. 11

11 24 8 23 _ l [ H 601360me coon |!!!) (NO ("Öv-4

% I | | | I I | l | | | |

Brasilien .. .. .. .. __ — -— _ '— — — — _— —- —— — — 4 26 -— 4 26 ! Argentina.. .. .. —— _— — _ — _ -— — -—— — -—- — 38 23 19' 38 23 * Övriga länder .. .. —— — — — — — — —- — 30 38 26 30 38

Summa 75 53 37 110! ml 24I114 8 23 3, 18 25 4, 2 464l 447 553" 621! 684

Bilverknings - ekonomi .

Storbritannien och Finland. Nämnda länders andel av hela utförseln belöpte sig 1907 till 77, 1911 till 67 och 1913 till 78 %.

Den obetydliga utförseln av pappersmaskiner fördelade sig 1907 hu- vudsakligen på Storbritannien, Finland och Danmark med tillhopa 80 % och 1911 på Danmark, Norge och Storbritannien med 95 % av hela ut- förseln. Maskiner för pappersmassetillverkning funno 1907 köpare sär- skilt i Finland, Norge och Tyskland, 1911 förekommo nämnvärda leve- ranser endast till Norge, som mottog 88 % av hela utförseln. Motsva— rande tal 1907 var 80 %.

Med avseende å övriga varuslag torde vara tillräckligt att erinra om att en mera regelbunden utförsel av tryckpressar först kom till stånd under de sista åren före kriget. År 1913 avsåg denna särskilt Neder- länderna, Finland, Norge och Danmark, vilka tillsamman mottogo 84 % av hela utförseln.

För flertalet här ifrågavarande maskintyper utgör tackjärn den vik— tigaste råvaran. I pappersmaskinaggregaten ingå även vissa kokare och andra plåtarbeten, varför också plåt bör nämnas bland de mera bety- delsefulla råvarorna. En bild av dessa förhållanden ger följande sam- manställning, utvisande materialförbrukningen i kg. per 100 kg. färdig vara vid vissa tillverkningar:

Kglcråre Pappers- och cellulosa- 53:11 behållare maskmer maskiner ; Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr ! 983 1034 B 1034 C 1034 LL 1034 E Gjutgods: tackjärn .. .. .. .. .. .. .. — 54.2 73.0 62.0 76.5 martin .. .. .. .. .. .. .. .. .. 6.8 24.5 1.1 —- 5.7 Järnplåt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 82.1 _ l ._ _ Järn och stål, varmvalsat .. .. .. .. .. 5.0 ; 20” I 16'1 23'9 i 6.2 Smiden (bult och nit m. m.).. .. .. .. 6.1 _ | 1.4 Andra metaller .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. — _ 1 1.4 I 3.0 5.3 Övrigt material .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 0.6 8.4 9.7 6.5 Summa 100.0 1000 | 1000 l 100.o | 1000 :

I jämförelse med nyssnämnda råvaror är som synes förbrukningen av andra valsverksprodukter och smiden rätt obetydlig. Däremot visar an- vändningen av andra metaller än järn jämförelsevis höga siffror. Detta gäller såväl vissa pappers- och cellulosamaskiner som tändsticksmaski— ner, Vilka vid användningen utsättas för fuktighet, varför vissa maskin- delar måste tillverkas av ej rostande metaller och metallegeringar.

Beträffande materialförbrukningens fördelning på in- och utländskt fabrikat har denna på basis av uppgifterna till kommerskollegii special- utredning kunnat undersökas för flertalet specialverkstäder inom bran— schen. Denna undersökning, som baserar sig å värdesiffror, ger för 1913 följande resultat (siffrorna omfatta ej tändsticksmaskiner):

' Total ______ Därav

l förbrukning inhemska utländska

| 00 varor varor

! % % l Tackjärn och tackjärnsgjutgods .. . .. .. .. ..| 32.8 48.7 51.3 Stålgjutgods, smitt och kallvalsat järn .. .. .. .. i 7.5 84.2 15.8 1 Varmvalsat järn .. .. .. .. .. . 24.8 100.0 — i Plåt av järn 1 9.2 100.0 — * Andra järnvaror . .. .. .. .. .. .. .. 1 3.2 100.0 — ] Andra metaller .. .. .. .. .. .. .. .. .. . ) 22.5. 64.3 35.7 [

Summa l 100.o ; 74.0 1 26.0 l

De utländska råvarorna företräddes främst av gjuteritackjärn samt koppar och metallegeringar. Valsverksprodukterna åter voro till huvud— saklig del av svenskt ursprung. För tillverkningen av maskiner för trä- masse- och pappersindustrien importerades emellertid behovet av grövre balkar och profiler ävensom vissa andra halvfabrikat, särskilt kokill- gods (glättvalsar) och vissa slag av rör, vilka produkter ej tillverkades vid svenska järnverk.

Beträffande råvarukostnadernas liksom övriga kostnadselements rela— tiva höj d år 1913 hänvisas till följande kostnadsuppgifter, som meddelats av Sveriges Maskinindustriförening' 1 dess till tull- och traktatkommittén ingivna utredning över maskinindustriens läge:

' 1 l Råvaru- Arbets- Drift-

Stat. nr kostnad kostnad kostnad

% % %

' ! Sulfatkokare .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 981, 983. 984 56 16 i 28

Sulfitkokare.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9.81 983, 984 74 11 15 | Diffusör .. .. .. .. . .. .. 981, 983, 984 68 12 l 20 Maskiner för trämasse- och pappersindustrien 1034 A 40 21 ! 39 1034 B 76 8 16 1034 C 43 20 I 37 1034 LL 4.5 20 35

Tändsticksmaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .i 1034 E 27 28 ' 45 |

Siffrorna avse endast ”rena självkostnader” (sålunda icke försälj- nings-, reklam- och lagerkostnader m.m.) och representera närmast den storindustriella tillverkningen, vilken också, som förut påvisats, inom denna maskingrupp intog den ojämförligt främsta platsen.

Med undantag av grövre plåtarbeten såsom kokare m. m. represen- tera ifrågavarande maskiner en jämförelsevis långt driven förädling, isynnerhet gäller detta tändsticksmaskiner, vilkas manufaktureringskost— nader föga understego / av den totala självkostnaden.

Som redan påvisats, bibehölls jämväl i 1911 års tulltaxa en värdetull av 10 % för flertalet hithörande3 artiklar. För de varuslag åter, som i nyssnämnda taxa erhöllo specifika tullar, framgår skyddets relativa höjd vid 1914 års prisläge av följande siffror. Tullen har beräknats på

Tidlskyddefs höjd.

medeltal av in- och utförselpriser, de senare minskade med 10 % för er— hållande av ett approximativt nettotillverkningsvärde å svenska fabrikat:

l 1 ' Import- Tull (debit.) nitlglri'is Tull (beräkn) Stat. nr] medelpris i % av minus 1p0 % i % av

kr. per 100 kg.| föregående?) kr. per 100 kg. föregående

Holländarknivar .. .. .. .. 809 ' 42.00 ( 11.9 ] 41.10 & 12.1 Andra maskinknivar .. .. 810 B 100.00 _ 20.0 248.40 8.1 Digelpressar . .. .. .. 1018 [ 140.00 * 8.8 1 219.60 ] 5.5 ' Valsar och valscylindrar 1046 | 90.00 1 10.6 63.90 | 12.5

Som exempel på råvarutullens betydelse må vidare anföras följande siffror, beräknade med stöd av de tidigare anförda uppgifter å material- förbrukningen vid tillverkning av ett antal hithörande maskintyper. Rå— varutullen är här beräknad dels inklusive tullen å tackjärnsgjutgods (I), dels med bortseende från denna tull (II).

p?; Rå- Rå- Effek- Effek- varu- varu- tiv tiv Stat. nr Varualag medel- Tull tull tull tull tull P” 1 11 1 11 1914 983 Kokare och behållare kr.per100kg.*3) 59.00 6.00 3) 3.30 3) 3.30 2.70 2.70 % 100.0 10.5 5.6 5.6 4.9 4.9 1034 B "kr. per 100 kg., 69.00 6.90 3.10 1.74 3.60 5.16 0 |- ,” - . Maskiner för pappers-] A 100.0 10.0 4.5 2.5 . .).5 7.5 1034 C och cellulosatillverk- kr.per100 kg. 65.00 6.50 2.50 0.671 4.0 5.83 ningen .. .. .. .. .. .. % , 100.0 10.0 3.8 1.0 6.2 9.0 1034 LL kr.per100 kg; 85.00 8.50 2.68 1.13 5.82 7.37 | % 100.0 10.0 3.2 1.3 6.8 8.7 1034 E Tändsticksmaskiner .. kr.per100kg. 226.00 22.60 3.67 0.62 18.98 21.98 % 100.0 10.0 1.6 0.3 8.4 9.7

Den enhetliga värdetullen å angivna maskiner betydde sålunda strängt taget icke, att dessa åtnjöto samma reala skydd. Bortsett från den ovan påvisade inverkan, som råvarutullen i detta avseende medför, så väx- lade därjämte manufaktureringskostnadens andel i de totala tillverk- ningskostnaderna. avsevärt för olika maskiner. Sättes tullen i rela- tion till denna, erhålles otvivelaktigt en bättre uppfattning om tullens betydelse. En dylik beräkning är utförd här nedan på basis av de i produktionskostnadsuppgifterna å. sid. 230 uppgivna manufakturerings- kostnaderna, dels för den nominella tullen och dels för den effektiva tul- len. Då manufaktureringskostnaden även omfattar gjutgodsframställ- ningen har den nominella tullen ej ansetts böra minskas med gjutgods- tullen men väl med övriga råvarutullar (råvarutull II).

1) Jfr not 1 till tab. 4 5. sid. 147. ') Importmedelpris. 8) Tackjärnsgjutgods användes icke.

___—_______.—_—-———-——-—-——______-———

Nom. tull i Efi. tull i % av manu— % av manu-

Stat. '" fakturkost- fakturkost—

1 nader nader

___—___- 1. I i 1 '] 1034 A 16.7 ' %Maskiner för pappers och trämasseindustri .. ..) ågäg %; ååå;

ll 1034 LL 18.2 15.6 Tändsticksmaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..i 1034 E 13.7 13.3

Man finner redan av dessa exempel, att tullhöjden, beräknad på nyss— nämnda sätt, växlar betydligt mera än tullen i procent av hela varuvärdet.

Vad slutligen tullskyddets allmänna betydelse angår må först påpe- Tullskyddets kas, att den åren 1892—1911 gällande tullen å tryckpressar m. m. ej för- allmänna bc— mådde framkalla inhemsk tillverkning av större betydelse. För tillverk— tyda”- ningen av tändsticksmaskiner torde däremot tullskyddet fått ökad bety- delse, i den mån en självständig tillverkningsindustri på detta område uppstod, och det ej kunde förhindras, att de svenska maskinkonstruktio- nerna kopierades av den spirande tyska konkurrensen.

Tillverkningen av cellulosa- och pappersmaskiner uppväxte däremot i vårt land under skarp utländsk konkurrens. Ett kraftigt incitament till dess utveckling utgjorde säkerligen cellulosa- och pappersindustriens starka tillväxt, men givetvis har också det i början av 1890-talet införda tullskyddet verkat befordrande på tillverkningens utveckling.

TABELL 30. TILLVERKNINGSVÄRDET AV MASKINER FÖR TRÄMASSE-. PAP- PERS-, BOKTRYCKERI-, BOKBINDERI— OCH TÄNDSTICKS- INDUSTRI AREN 1896—1913.

Är i Kr ti Ar 1 Kr I 1 1896 ! 914 439 i 1902 1 356 393 4 194 553 1897 | 956 130 ' 1903 1 207 077 3 259 922 1898 1 710 229 1904 1 705 400 2 885 202 1899 I 1 230 805 1905 1 416 333 3 241 096 1900 1 1 122 097 1906 3 122 350 4 056 348

1901 | 1405497 1907 1 3911552 [ 5273586

TABELL 31. INFÖRSELN AV MASKINER FÖR TRÄMASSE-, PAPPERS-, BOKTRYCKERI-, BOKBINDERI- OCH TÄND—

STICKSINDUSTRIEN AREN 1894—1913. ___—___— W

Maskiner etc. för ;

trämusseindmmem, Maskiner etc. Maskmer för boktryckernndustnen

såsom sllpverk, _ ___. Är "massemkawy ”"' för pappers stereotyps- maskiner och rensmasklner, Industrien

holländare tryckpressar sättmaskiner ringsmaskinler och andra )

kg. kr. kg. kr. kg. kr. kg. kr.

'1

_ . Maskiner , BOkbmden' för tändsticka-Ii Summa

industrien 2)

kg. | kr. kg.| kr. kg. kr. , kg. kr.

1894 | i 1 082 079 1895 i

l 895 614 1896 1 1 f ; ' * 999 904 1897 '

| l

1 488 727 1898 . 1 838 072 1899 2 000 583 1900 1 l 1 850 180 . ' . . 1 1901 " , . , 1

, . 1 809 003 1902 : 1 1 821 762 1903 : ; 1 799 329 1904 I , 3 101 902 1905 f - 2 948 022 1906

1 2 654 272 1907 1 193 208 916 1253 464 146 547 736 678 021 770 225 56 606 415 449 51 077 96 216 63 262 110 544 66 095 98 365 2 572 415 2 954 660

1908 785 523 771 886 671 401 621 985 394 591 513 241 21 872 181 765 19 867 61 453 57 304 119 470 91 508 153 757 2 042 066 2 423 557, 1909 493 371 455 327 274 030 352 999 396 253 463 638 37 243 275 780 25 604 68 217 88 811 106 437 46 729 65 927 1 362 041 1 788 3251 1910 429 668 422 360 868 421 576 680 309 899 393 739 34 446 286 073 13 505 41 025 57 911 105 726 72 159 103 888 1 786 009 1 929 491 1911 526 721 547 621 1 307 095 960 844 381 492 467 618 43 873 239 998 16 724 57 998 74 194 126 460 39 362 77 671 2 389 461 2 478 210 1912 ' ' ' ' 409 584 554 268 28 619 216 589 385 523 ' ' 11 324 26 188 ' ' 1913 ' ' ' ' 506 881 633 637 32 962 242 594 2 284, 4 207 ' ' 56 377 129 939 ' ' ' Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr 1

1907—1911: 1 1907—1911: 1907—1911: | 1907—1911: 1907—1911: 1907—1911: , 1907—1911: 378 e. ? 378 f', i?. 378 gl, gz, gav 378 gä; 378 ga ge; 378 h. ' 378 i; 1912—1913: 1912—1913: 1912—1913: 1912—1913; !

, 1017 A, B, C, 1017 E. 1017 1). 1034 E. ' 1018, 1034 cc.

1) Fr. o.—m. 1912 ingå endast stilgjuterimaskiner.

_”) Fr. o. m. 1912 ingå endast ”maskiner för tillverkning av tändsticksaskar samt för sådana eller andra. dylika askars hopskjut— ning, ct1ketter1ng, plåning och fyllning; ramiläggnings— och ramurlngningsmaskiuer för tändstickstillvcrkningen".

'l'ÅliELL 32. lF'l'FÖHSELN AV MASKINER Föll 'l'llÄMASSE-, PAPPEHS-, BOli'l'llYLJKI-le[-, BUKBINDEHI— O("Il TÄND- STICKSINDUSTRIEN AREN 1894—1913. ___—___.—

1 Maskiner etc. ! l 1

för trämasscln- . .. . l; ' dustrien, Såsom Maskiner etc. Maskiner för boktryckerundustnen ,

sllpverk, trä- för pappers- ; Bokbinderi- Maskiner för I | I , År massekokarc. , in dustrien stereotype- - maskiner . tändsticks— 3' Summa

sil om tryckpressar , sättmaskmer rmgsmaskmer industrien )

rensmnskiner, 1 holländare och andra ) ' 1

kg. . kr. kg. | kr. kg. 1 kr. kg. kr. kg. kr. * kg. kr. ,

kg. 4 kr. kg. kr.

1894 ' * ' ' ' ? * ' ! 52 395 1895 . ' . . ; i . 97 223

1896 * . r | 122 780 1897 . . : 129 282 1898 . , ; = ; , ; 128 793 1899 a 5 , 109 706 1900 5 ' , . . 168 829 1901 . : . 130 166 1902 ' * a , 284 283 1903 ' 363 817 1904 * 1 . i 251 134 1905 . . 3 1 449 199 1906 i i ' 1 035 607 1907 98 842 75 004 41 665 36 907 11 150 15 072 3 902 7 517 7 355 18 014 2 050 4 270' 227 449' 463 698 392 413 620 482 1908 99 711 78 586 42 196 39 710 14 117 32 117 1 787 4 978 5 617 12 187 494 1 112 152 297 424 865 316 219 593 555 1909 163 711 91 009 22 640 20 546 2 214 4 617 721 2 687 5 480 15 464. 549' 1 322 142 505 363 524 337 820 499 169 1910 _ 6 777 9 448 58 910 42 519 27 946 33 072 2 031 8 711 8 759 24 594 1 905 2 940 233 229 528 188 339 557 649 472

1911 79 005 52 614 348 930 110 400 33 129 24 215 2 875 23 159 8 544 25 360: 1 041 2 0081 212 902 446 5521 686 426 684 303 1912 ' 3 ' ' ' 24 221 79 495 1 050 8 000 — ' ' 251 308 628 166 _. ' ' 1913 ' i ' ' ' 52 424 114 401 575 2 500. —— ' ' 235 780 553 075 ;'

Stat. nr Stat. nr ' låg?-211931: Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr

1907—1911: 1907—1911: '378 gl, g2, ga. 1907—1911: 1907—1911: 1907—1911: 1907—1911:

378 9. 378 f*, Eg. , 1912_1913: 378 gå; 378 gi, g”; 378 h. * 378 i;

1017. A, B, C, 1912—1913: 1912—1913: 1912—1913: 1018, 1034 CC. 1017 E. 1017 D. : 1034 E. ' ?

1) Fr. o. m. 1912 ingå. endast stilgjuterimaskiner. 2) Fr. o. m. 1912 ingå endast "maskiner för tillverkning av tän dsticksaskar samt för sådana eller andra. dylika askars hopskjut- ning, etikettering, plåning och fyllning; ramiläggnings— och ram urtagningsmaskiner för tändstickstillverkningen".

Tullpolitiska data.

Historiska data rörande tillverkningen.

VIII. Maskiner för sten-, ler-, cement- och glasindustrier samt torvberedning.

Stat. nr 1907—1911: 378 r, s; fr. o. m. 1912: ur 998 B, ur 999 C, ur 1000 C, ur 1001 C, ur 1025 H. 1034 X, XX, ur 1034 Y, ur 1034 LL.

Maskiner för sten-, ler-, cement- och glasindustrier samt torvbered— ning draga —— med vissa nedan angivna undantag fr. o. m. 1912 — sedan 1892 en tull av 10 % å värdet.

I det betänkande som avgavs av 1906 års tullkommitté, hade visser— ligen tuggare, stampverk, desintegratorer, desaggregatorer, stenkrossar, maskiner för blandning av betong, lera, sand eller dylikt samt torvriv- ningsmaskiner belagts med en tullsats av 6 kr. per 100 kg., vilket förslag i oförändrad form återkom i regeringens tulltaxeförslag till 1910 års rilfisdag, men denna ändring av gällande tullsats vann icke riksdagens bi all.

Vissa till förevarande industrier hörande maskiner, såsom pressar, ej särskilt nämnda (t. ex. tegelpressar) samt form-, delnings- och knåd— ningsmaskiner, upptagas emellertid i enlighet med 1906 års tulltaxa— kommittés förslag fr. 0. m. 1912 i särskilda rubriker (998 B, 999 C, 1000 C och 1001 C), sammanförda med övriga dylika maskiner. oavsett inom vilken industri de användas. Ifråga om tillkomsten och storleken av tullskyddet å dessa maskiner hänvisas till de uppgifter, som lämnats rörande pressar, ej särskilt nämnda, i specialmonografien över maskiner för läder-, kautschuk- och limindustri. Härvid är att märka, att form-, delnings- och knådningsmaskiner i tulltaxan upptagas i samma rubriker som pressar och följaktligen draga samma tull som dessa.

Mineralindustrierna tillgodosågo ursprungligen sina behov av ma- skiner genom att införa modellmaskiner och kopiera dessa; isynnerhet var detta fallet, så länge bristen på järnvägar föranledde stora frakt- kostnader. För c:a 30 år sedan hade man emellertid nästan fullständigt övergått till maskiner av utländskt ursprung. De utländska fabrikatens monopolställning begynte dock brytas på 1890—talet, då ett antal verk- städer specialiserade sig på detta tillverkningsområde. I stort sett har denna produktion varit framgångsrik, och en ej obetydlig export kom så småningom till stånd. En fortsatt uppdelning av tillverkningarna verk- städerna emellan torde i icke ringa mån hava bidragit till detta resultat.

Tillverkningsvärdet av hithörande maskiner för perioden 1896—1912 Tillverkning- återfinnes i tab. 33. Medeltillverkningen per år under vissa perioder och "" Storlek- antalet företag, sysselsatta med hithörande tillverkningar åren 1897, 1904 och 1912, hava sammanställts i följande översikt.

Tillverkning l - Ar Antal företa - l ' g | 1 1 000-151 kr. 1 ' i ; 1896—1900 | 20 | 662 g 1 1901—1905 39 766 ! 1 1906—1911 1 - 2 214 3 J 1912 ; 39 4 281 :

Fr. o. m. 1913 stå tillverkningsuppgifter för två varukategorier, vilka dock ej täcka gruppens samtliga tillverkningar, till buds. Den ena av dessa, omfattande maskiner och maskindelar för sten- och mineralbear- betning, hade sagda år ett tillverkningsvärde av 2884 350 kr.; motsva- rande tal för den andra, bestående av maskiner och maskindelar för te- gel-, cement-, ler-, glas— och porslinsfabriker, utgjorde samma år 1 954 328 kr. '

Följes tillverkningens utveckling under perioden med hjälp av tab. 33, finner man, att de goda tiderna under 1890—talets senare hälft också. be- rörde hithörande tillverkningar. Åren närmast efter sekelskiftet prägla- des av en kännbar depression, som först gav vika 1904, från vilket år det definitiva uppsvinget daterar sig. Visserligen kan en betydande till— bakagång konstateras efter de mycket gynnsamma konjunkturer, som kulminerade 1907, men 1909 det svåraste året under denna depres- sionsperiod — var dock tillverkningen mer än 1/2 milj. kr. större än 1904. År 1910 är efterfrågan äter i stigande, och den följande tiden intill krigs- utbrottet utmärkes av en produktionsökning, som dittills saknat mot- stycke. Den sammanlagda tillverkningen 1913 och 1914 av de ovan an- givna varukategorier, vilkas tillverkningsvärde kunde redovisas efter 1912, översteg hela maskingruppens tillverkning sistnämnda år.

Ökningen i tillverkningsvärdet kom även till uttryck i att gruppens an- del av hela maskinindustriens tillverkningsvärde steg från 1.3 % 1896 till 4.2 % 1912.

Driftkoncentrationens utveckling belyses av följande sammanställning, där, som vanligt, tillverkningens procentiska andel av den totala tillverk- ningen ätergivits inom fyra storleksgrupper — tillverkningsvärdet in- delningsgrund — för åren 1897, 1904 och 1912. Analoga uppgifter för nio storleksgrupper återfinnes i del I, bil. IV.

T. 0. m. 50000 50 000—250 000 I 250 000—750 000 , Över 750000 *

Å. ,. _ . _» _ — . - . : Antal [ligger? Antal Tfllilffel?_ Antal Tåget? Antal Tåliga—ik. ' företag 75 företag %% företag %% företag %g | 1897 9 ' 6.5 t 8 24.8 [ 3 | 68.7 I _ 1904 15 9.3 10 8.2 11 ! 76.5 3 5.7 1912 1 11 l 1.7 18 15.5 ' 6 ! 17.8 ' 4 65.1

Drzftkoncen- tration m. m.

Införsel.

Som framgår av bil. IV i del I förekommo här behandlade tillverk— ningar under alla tre åren inom verkstäder av de nio storleksgrader, som där särlagts, dock icke år 1897 inom sådana, vilka hade ett tillverk- ningsvärde överstigande 750 000 kr., eller 1912 inom sådana, vilkas till- verkningsvärde rörde sig inom gränserna 10—25 000 kr.

Av översikten ovan framgår, att tillverkningens tyngdpunkt undergick en avsevärd förskjutning från mindre företag till större under perioden 1897—1912. Under det att 68.7 % av ifrågavarande maskiner tillver- kades 1897 inom 3 verkstäder med ett tillverkningsvärde varierande mel- lan 250000 och 750000 kr. finner man att år 1904 76.8 % tillverkades inom 11 verkstäder av samma storlek och ytterligare 5.7 inom 3 med ett tillverkningsvärde över 750000 kr. År 1912 kommo på sistnämnda stor- leksgrupp 4 verkstäder med 65.1 % och på den förra 6 med 17.8 %.

Tillverkningens andel av hela produktionen inom skilda storleksgrup- per belyses av följande tablå, där siffrorna ange den procentiska andelen under åren 1897, 1904 och 1912.

I 1.— T. 0. [11. 50000 50 000—250 000 250 000—750 000 I Över 750000 I i I ' 1

1897 I 14 I 1... * a:. I _ I 1904 = 2 3 » 0.7 4.8 0.9 1912 1 1 3 | 4... 4.0 4.0 |

Ifrågavarande maskiner voro, som synes av översikten, icke av nämn- värd betydelse inom någon storleksgrupp.

Införseln redovisas från 1894 och återgives i tab. 34 fram till 1912. Fr. o. m. 1907 ingå kvantitetsuppgifter, varjämte en fördelning på två varugrupper låter sig genomföras från samma år. Införselns värde i medeltal per år för gruppens hela tillverkning och för varugrupperna utgjorde under vissa perioder i 1 OOO-tal kr.

(

| Införsel i 1000-tal kr. av II I.

. _ I Å & . , .. E . Summa

I r "lärs—lkllclåyxnäll 813615, maskiner för II Ar Ilnförtsål 111-1 000— I ', I ' . | I . I glasindustri torvberednmg II I

I _ | lå I | I I II 1894—1896 I 38 I 1907 —1908 I 936 i 23 , 1897 —1900 I 187 :” I 1901—1905 199

I 1909—1911 3 375 I 4 II 1906—1911 I 577 I

Den anmärkningsvärt stora införseln 1907 var tillfällig och saknar motstycke övriga är. Den för flertalet maskingrupper konstaterade steg- ringen i införseln under senare hälften av 1890-talet är i föreliggande fall särskilt starkt framträdande. Krisären 1900 och 1901 medföra en lika häftig nedgång i införseln, men 1905 är den åter i stigande och når 1907 tillfälligt en abnorm höjd för att åter 1909 och 1910 sjunka till 1905 års nivå. År 1911 kunna de första tecknen till en ny uppgångsperiod skönjas. I stort sett peka siffrorna på en fortgående stegring fr. o. m. 1902.

införselns stegring innebar dock i det stora hela icke ett ökat beroende av utlandet ifråga om här behandlade maskiner, vilket bl. a. framgår av att införseln i allmänhet stod i ett tämligen konstant förhållande till förbrukningen. Den utgjorde sålunda i genomsnitt för femårsperioden 1896—1900 30.1, för perioden 1901—1905 25.9 och för perioden 1906—1911 28.4 %.

Införselns fördelning på inköpsländer redovisas i 1 OOO-tal kr. för åren 1907 och 1911 i följande sammanställning:

Maskiner för sten—,

Maskiner för torv— ler- cement- och . . Summa Inköpsland glasindustri oeredning

1901 | ' 1911 * 1507 | 1911 1907 I 1911

! Norge .. .. .. .. .. .. .. .. .. 15 1 0 — I 15 1 Danmark .. .. .. 106 42 — — 1 106 42 Tyskland .. .. .. 815 220 "..8 0 I 843 220 Belgien.. .. .. .. 6 1 —— —- I 6 I Storbritannien . 44 88 0 44 88 Österrike .. .. .. .. .. .. .. .. 12 0 — —— 12 0 Amerikas Förenta Stater .. 125 57 —- 2 125 59 I Ovriga länder .. .. .. .. .. .. O 1 —- — 0 I 1 Summa 1000-tal kr. 1123 i 410 28 | 2 1151 | 412

Under bägge i tablån redovisade år kommer huvudsakligen endast in- försel av maskiner för sten—, ler-, cement- och glasindustri ifråga. Vår främste leverantör av dessa var Tyskland såväl 1907 som 1911, men också från Förenta Staterna, Danmark och Storbritannien infördes nämnda är relativt betydande poster. Den sammanlagda införseln från dessa länder utgjorde 1907 97 % och 1911 99 %. Maskiner för torvbered— ning infördes under dessa år praktiskt taget endast 1907 från Tyskland.

Utförseln har sammanställts i tab. 35 för perioden 1894—1911. Fr. o. m. 1907 äro kvantitetssiffror återgivna och specifikation i varuslag ge- nomförd. I översikten nedan återgives införselns värde i årsmedeltal för gruppen i sin helhet och för de skilda varuslagen under vissa perioder i 1 OOO—tal kr.

___—___— I Utförsel i 1 OOO-tal kr. av

Summa År maskiner för sten— . . År utförsel i ler-, cement- och, maskiner för 1 OOO-tal kr.

glasindustri torvberedning

I . i————.———————-——1 ;

I I I 1894—1896 72" ' I 1897—1900 228 1907—1908 I 571 15 I 1901—1905 198 1909—1911 944 24 , 1906—1911 757

Utförseln företer icke lika våldsamma kastningar som införseln un- der samma tid. T. 0. m. 1905 är den tämligen konstant. De goda tiderna 16

.ftfih'sel.

före sekelskiftet och den därefter under några år rådande depressionen spåras dock även här. Under år 1906 gör den emellertid betydande landvinningar — de första ansatserna till det anmärkningsvärt kraftiga uppsving, som med ett mindre avbrott 1908 fortgick i ökad omfattning ännu 1911.

Av de två varugrupper, som kunna särskiljas, äro, som synes av tablån ovan, maskiner för sten-, ler-, cement- och glasindustri av ojämförligt störst betydelse, och inom denna grupp komma i detta sammanhang särskilt artiklar tillhörande rubriken maskiner, ej särskilt nämnda, för malning och sönderdelning (1034 Y) i fråga?) År 1913 uppgick utför- seln av dessa till 1 002 211 kr.

Utförselns gynnsamma utveckling under perioden kom även till synes i att en allt större andel av den kraftigt stegrade tillverkningen vann av- sättning i utlandet. Ar 1896 utgjorde utförseln 13.4 % av denna, 1904 25.5 % och 1911 39.4 %.

Utförselns geografiska fördelning åren 1907 och 1911 återgives i föl— jande översikt i 1 OOO—tal kr.

| . Maskiner för sten-, - .. _ _ ler-. cement— och Maslgner f?r torv- Summa. Försäljningsland glasindustri eredmng 1907 | 1911 1907 | 1911 1907 | 1911 I

Norge .. .. .. .. .. .. .. .. .. 74 126 3 4 77 130 Finland.. .. .. .. .. .. .. .. .. 15 65 2 21 17 86 Ryssland .. .. .. .. .. .. .. .. 31 436 — 2 31 438 Danmark .. .. .. .. .. .. .. .. 188 224 — 0 188 224 Tyskland .. .. .. .. .. .. .. .. 58 170 — 58 170 Belgien .. .. . .. .. .. .. .. .. 8 34 —— —— 8 34 Storbritannien.. .. .. .. .. .. 47 54 — _ 47 54 Frankrike.. .. .. .. .. .. .. .. 17 30 —— 17 30 Spanien .. .. .. .. .. .. .. .. 0 22 — — 0 22 Italien .. .. .. .. .. .. .. .. .. 48 15 — — 48 15 Turkiet .. .. .. .. .. .. .. .. .. —— 30 — — 30 Algeriet .. .. .. .. .. .. .. .. — 23 — _ — 23 Kina .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 26 — —— —— 26 Sundaöarna .. .. .. .. .. .. .. 8 2 8 2 amerikas Förenta Slater.. 74 48 — 74 48 Ovriga länder.. .. .. .. .. .. 16 58 — 3 16 61 Summa 610 I 1 337 5 | 30 615 I 1 367

Som nyss nämnts äro huvudsakligen endast maskiner, avsedda för sten-, ler—, cement— och glasindustri, föremål för utförsel. År 1907 avsåg utförseln av dessa i främsta rummet Danmark, Norge, Förenta Staterna, Tyskland, Italien och Storbritannien, som tillsamman togo 80 % av hela exporten, år 1911 särskilt Ryssland, Danmark, Tyskland och Norge, men också, fastän i mindre omfattning, Finland, Storbritannien och Förenta Staterna, till vilka sju länder 84 % vunno avsättning. Utförseln av torv-

1) Maskiner, ej 5. n., för sönderdelning avse sådana, vari varan krossas i till formen oregelbundna stycken och korn. De böra ej förväxlas med de till rubr. 998/1001 hän-

förliga delningsmaskinerna.

beredningsmaskiner nådde under ovan angivna är endast 1911 nämn— värd storlek. Detta år gingo 85 % av densamma till Finland och Norge.

Inledningsvis har framhållits att hithörande maskiner i allmänhet draga en tullsats av 10 % å värdet.

I vilken utsträckning tullar å råvaror och halvfabrikat reducera detta skydd —— under förutsättning att samtliga tullar fullt utnyttjas —— torde vara omöjligt att ange med en generellt giltig siffra, då ett stort antal med avseende å ingående material vitt skilda tillverkningar ingå i ma— skingruppen. Det tillgängliga materialet tillåter oss endast att återgiva siffror för en stenkrossningsmaskin, som dock torde vara ganska repre— sentativ för en betydelsefull kategori av gruppens tillverkningar, näm- ligen grövre maskiner för malning och sönderdelning. Materialåtgången per 100 kg. färdig vara och motsvarande materialtullar utgjorde:

Material I Stat. nr I Kg. I Tull kr. Tackjärnsgjutgods .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 875 I 90.7 I 2.27 Smidbart gjutgods .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 887 2.6 0.16 Smitt järn i stänger .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 728 2.0 0.15 Balkjärn .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 725 5.8 Summa 100.o 2.58

Stenkrossens vikt utgjorde c:a 5 000 kg. och tillverkningsvärdet år 1913 1 456 kr. Antaga vi, att priset på en importerad stenkross samma år var lika med det svenska tillverkningspriset, erhålla vi ett nominellt tull— skydd av 2 kr. 90 öre per 100 kg. Råvarutullen utgjorde enligt ovan åter— givna beräkning 2 kr. 58 öre per 100 kg. eller 8.9 % av den färdiga varans värde, vadan det effektiva tullskyddet endast belöpte sig till 1.1 %. Detta skydd förefaller mycket lågt vid en ytlig betraktelse. Uppmärksammas bör emellertid, att detsamma endast avser de jämförelsevis obetydliga manufaktureringskostnader, som återstå, sedan gjutningsprocesserna av- slutats. Det effektiva skyddet bör därför lämpligen sättas i relation till detta. En approximativ beräkning av kostnaderna för förädlingen t. o. m. sistnämnda led i tillverkningen ger till resultat 20 kr. 60 öre per 100 kg.; den färdiga varans pris var 29 kr. per 100 kg., manufaktureringskost- naderna sålunda 8 kr. 40 öre och det effektiva tullskyddet för manufak- tureringen 3.8 %.

Föredrager man att inkludera gjutningsprocesserna i manufakture- ringen, vilket synes befogat med hänsyn till att maskinen ifråga Vä- sentligen är en gjuteriprodukt, bör det ovan erhållna värdet på material- tullen minskas med tullen å tackjärns- och stålgjutgods. Efter denna subtraktion uppgår råvarutullen till endast 15 öre per 100 kg. färdig vara eller 0.6 % och den effektiva tullen till 9.4 %.

Tullskyddets höj d.

TABELL 33. TILLVERKNINGSVÄRDET AV MASKINER FÖR STEN-, LER-, OE- MENT- OCH GLASINDUSTRI SAMT TORVBEREDNING ÅREN 1896—1912.

År I Kr. II Är I Kr. II Ar I Kr.

! 1896 420 984 1902 667 842 1908 1 938 680 1897 487 500 1903 646 520 1909 1 563 993 1898 840 172 1904 1 003 472 1910 2 133 464 1899 681 613 1905 883 809 1911 3 469 202 1900 880 586 1906 1 580 516 1912 , 4 281 126

I 1901 629 371 1907 2 599 634 *

TABELL 34. INFÖRSELN AV MASKINER FÖR STEN-, LEE—, CEMENT— OCH GLASINDUSTRI SAMT TORVBEREDNING AREN 1894—1911.

Maskiner för sten-, ler- Maskiner för torv— I Summa Å,. cement— och glasindustri beredning I * kg,." " kr. kg. I kr. _ kg. I-" ' krI. | ' i 1894 I 40 266 1895 I I 32 691 I , 1896 I ' ; 04 021 1897 . , : 68 412 1898 I = 174663 1899 | ' I 426 053 1900 I 171 011 1901 I 74 439 1902 , 195 632 1903 187 590 1904 183 070 1905 354 903 1906 , _ ,___ 405 669 1907 1 731 588 1 122 859 36 940 27 774 ; 1 768 528 1 150 633 . 1908 1 074 838 749 360 21 421 17 622 . 1 096 259 766 982 | 1909 459 469 351 073 14 405 10 889 I 473 874 361 362 1910 411 111 363 771 323 508 I 411 440 364 279 ,, 1911 586 357 410 274 1 630 1 796 ' 587 987 412 070 I S=at. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: 378 r. 378 s.

TABELL 35. UTFÖRSELN AV MASKINER FÖR STEN-, LBB-, CEMENT- OCH GLASINDUSTRI SAMT TORVBEREDNING AREN 1894—1911.

_, ___—___—

Maskiner för sten-, ler-, Maskiner för torv- År cement- och glasindustri beredning Summa kg. kr. I Wkgi—W I kr. I 1894 I I 56 444 1895 1 86 720 1896 I I 185 112 1897 ' I 247 203 1898 I 241 378 1809 : :* 182 088 1900 | ' 283 898 1901 ' 182 695 1902 1 ' 169 351 1903 I 152 726 1904 255 787 1905 228 252 1906 _ 461 510 1907 1 427 849 610 122 7 536 5 015 1 435 385 615 137 1908 1 070 562 532 285 55 016 27 043 1 125 578 559 328 1909 1 271 381 583 374 50 698 28 323 1 322 079 611 697 1910 1 918 937 912 431 14 048 12 202 1 932 985 924 633 1911 2 800 367 1 336 979 52 380 30 420 2 852 747 1 367 399 Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: I _ 378 r. 378 s.

Tullpalz'tiska data.

IX. Maskiner för sädeskvarn-, oljepressnings-, choklad—, bageri— och konfityrindustri.

Stat. nr 1907—1911: 378 m; fr. o. m. 1912: ur 997 A, ur 998 B, nr 999 C, ur 1000 C, ur 1001 C, ur 1023 C, ur 1034 K, ur 1034 Y, ur 1034 LL, ur 1034 UU, 1043 m. fl.

Maskiner för sädeskvarn-, oljepressnings—, choklad-, bageri— och kon- fityrindustri draga för närvarande en tull av 10 % å värdet, dock med undantag av ugnar för industriella ändamål, såsom rostning, bak- ning etc. (stat. nr 997 A), vilka förtullas efter 5 kr. per 100 kg., pressar samt formdelnings— och knådningsmaskiner (stat. nr 998 B, 999 C, 1000 C och 1001 C), vilka allt efter som de äro avsedda för hand- eller fotkraft samt efter vikten per stycke draga olika vikttullar (närmare uppgifter återfinnas i utredningen över maskiner för läder-, kautschuk- och lim— industri) samt vissa för beredning av matvaror avsedda, ej särskilt nämnda maskiner och apparater, vägande över 15 kg. per stycke (stat. nr 1023 C), vilka draga tull av 12 kr. per 100 kg.

Med avseende å den tullpolitiska utvecklingen må nämnas, att hit— hörande maskiner 1892 belades med en värdetull av 10 %. Tulltaxe- kommittén av år 1906 föreslog så till vida en ändring häri, som den belade skilda slag av kvarnar och andra sönderdelningsmaskiner, sär- skilt för chokladindustrien, med en tull av 6 kr. per 100 kg. Försla- get återkom i tulltaxepropositionen till 1910 års riksdag, men vann ej dess bifall. I stället bibehölls den gällande värdetullen.

Uppgifter rörande tillkomsten av tullskyddet å pressar varmed form-, delnings- och knådningsmaskiner i tullhänseende äro likställda _ hava lämnats i utredningen över maskiner för läder—, kautschuk- och lim- industri. De ovannämnda maskinerna ”för beredning av matvaror” (stat. nr 1023 C) voro ej särskilt upptagna i kommitténs förslag men in- rycktes av K. M:t i rubriken för vissa hushållsmaskiner (kaffe-, krydd- och köttkvarnar), som av kommittén belagts med en tull av 12 kr. per 100 kg. Denna tullsats ändrades varken av K. M:t eller riks- dagen. Vad slutligen angår ugnar för industriella ändamål (rostning, bakning etc.) är att märka, att desamma före 1912 i regel torde hava hänförts till särskild rubrik under arbeten av järn, varvid de drogo en

tull av 4 öre per kg. Då de emellertid fr. o. m. 1912 upptagits i grup- pen maskiner etc. i taxan, må här nämnas, att tulltaxekommittén före- slog en tull av 4.50 kr. per 100 kg. för fasta ugnar utan rörelsemeka— nism och 6 kr. per 100 kg. för andra hithörande ugnar. Samma tull- satser återkommo i tullpropositionen till 1910 års riksdag. Riksdagen beslöt emellertid för båda nu angivna slag av ugnar en gemensam tull- sats om 6 kr. per 100 kg., vilken påföljande år traktatsenligt nedsattes till 5 kr.

I övrigt voro till denna grupp hänförliga maskiner såväl i tulltaxe— kommitténs förslag som i följande instanser upptagna med en tullsats av 10 % å värdet, och några ändringar hava sedermera icke vid— tagits.

Tillverkningen av hithörande maskiner intaga en mycket blygsam plats inom vår verkstadsindustri. Dess andel av det totala produk- tionsvärdet var 1896 0,6 % och 1912 0,7 % .

Tillverkningens värde åren 1896—1912 redovisas i tab. 36. Följande medeltillverkningsvärden samt antalet företag, sysselsatta med hithö— rande produktion under nedan angivna år, torde i stora drag belysa utvecklingen.

. rn k ' ' Å, Antal företag 1) 103.511? 1896—1900 i 22 I 228 1901—1905 31 296 1906—1911 352 | 1912 37 676

Ett framträdande drag i tillverkningssiffrorna (se tab. 36) är deras känslighet för konjunkturrörelserna. Anmärkningsvärt i övrigt är, att en varaktig stegring av produktionen först låter sig påvisas fr. o. m. 1906.

I förhållande till produktionens storlek var antalet företag anmärk— ningsvärt stort, vilket tyder på att dessa i allmänhet endast tillfäl— ligt och i liten omfattning sysselsatte sig med ifrågavarande fabrika— tion. Denna omständighet sammanhänger givetvis med att tillverkning huvudsakligen endast skedde på beställning.

Driftkoncentrationens utveckling framgår av följande sammanställ- ning, där inom fyra storleksgrupper av företag tillverkningens procen- tiska andel av den totala tillverkningen återgivits tillverknings- värdets indelningsgrund för åren 1897, 1904 och 1912. I del I bil. IV hava företagen uppdelats på nio storleksgrupper och motsvarande uppgifter beräknats.

Tillverkningen var under alla tre åren huvudsakligen koncentrerad till verkstäder med ett tillverkningsvärde från 50—500 000 kr., större verkstäder sysselsatte sig i allmänhet icke alls med densamma. Någon nämnvärd driftkoncentration kan icke sägas hava ägt rum under de 15 år tablån omspänner.

1) Uppgifterna gälla år 1897, 1904 och 1912.

Tillverkning.

Driftkoncen— tratitm m. m .

Specialise- ringen.

Införsel.

Utförsel.

T. 0. m. 50000 i 50 000—250 000 250 000—750 000 ! Över 750000

Ar . ——— , . .. . * www—,. — Antal 1 Tillverk- Antal Tillverk- Antal | 'lililåerk- * Antal ! mm!? företag nu;/g ] företag nu;/g ] företag [ n 75 1 företag ! nin-g ] o 1 "1 | 1897 8 12.7 l 10 1 75.9 l 2 ! 8.4 | 2 | 3.1 1904 8 4.6 l 15 * 58.5 i 6 34.4 | 2 1 2.4 1912 17 i 29.7 | 15 | 30 1 ' 3 i 39 1 , 2 1.2

I en så pass utpräglad beställningsindustri, som här är fråga om, finnes föga rum för större specialföretag.

En närmare undersökning av specialiseringens utveckling erbjuder här intet intresse, enär denna maskingrupp innehåller ett mycket stort antal olika maskiner. En lämplig uppdelning i mindre grupper av hithörande tillverkningar låter sig ej genomföras med till buds stående statistiskt material.

Införseln återfinnes redovisad i tab. 37 för perioden 1894—1911. Fr. o. m. 1907 ingå kvantitetsuppgifter. Medelinförseln för vissa pe- rioder utgjorde:

År ] OOO-tal kr. 1894—1895 202 1896—1900 343 1901—1905 425 1906—1911 630

Siffrorna visa att införseln under perioden undergick en för verk- stadsprodukter mindre vanlig stegring. Liksom tillverkningen in- fluerades införseln starkt av de allmänna konjunkturrörelserna. Trots ökningen förhöll den sig dock i förhållande till förbrukningen täm- ligen konstant. År 1896 var dess procentiska andel av densamma 62, 1904 71 och 1911 68. Tillverkningens splittring på ett anmärknings— värt stort antal företag liksom de ojämna tillverkningssiffrorna gåvo intryck av att hithörande maskiner i stort sett ej voro föremål för regelbunden tillverkning här i landet före kriget. Införselns stegring och dess tämligen konstanta andel av förbrukningen är en ytterligare bekräftelse härpå.

Såväl 1907 som 1911 var Tyskland den ojämförligt mest betydande utländska leverantören av hithörande maskiner; särskilt gäller detta 1907, då ej mindre än 88 % av införseln härledde sig från detta land. År 1911 intogo Tyskland och Storbritannien en särställning i förhållande till andra länder på. den svenska marknaden med en andel av tillhopa 90 % av den totala införseln.

Utförseln var under den period, för vilken uppgifter kunna erhål- las, nämligen 1894—1911, mycket liten och saknade varje betydelse för denna tillverkningsgrens avsättningsförhållanden. I tab. 38 återfinv

nas värdesiffror för nämnda period; fr. o. m. 1907 även kvantitetssiff- ror. Medelutförseln för nedan angivna perioder utgjorde:

År 1 OOO—tal kr. 1894—1895 14 1896—1900 13 1901—1905 11 1906—1911 18

Utförselsiffrorna i tab. 38 vittna icke om en gynnsam utveckling. Från 1896—1901 sjunka värdena från år till år, 1903 och 1905 upp- visa tillfälligt något bättre siffror, men 1906 inträffar åter en stark tillbakagång. Den kraftiga stegringen under de följande tre åren förmådde dock under kulminationsåret 1909 endast höja exportvärdet med c:a 50 % över 1896 års värde, en vinst som redan de följande två åren gick fullständigt förlorad. Ej heller i förhållande till pro- duktionen visade utf01seln i st01t sett någon stegring. Beräknas dess procentiska andel av produktionen för åren 1896,1904 och 1911 erhål- les ielationstalen 9, 3 och 3.

Med avseende å utförselns fördelning på försäljningsländer för åren 1907 och 1911 gäller, att en eller annan maskin fann köpare 1 Dan— mark, Norge och Finland.

TABELL 36. TILLVERKNINGSVÄRDET AV MASKINER FÖR SÄDESKVARNw OLJEPRESSNINGS-, CHOKLAD-, BAGERI— OCH KONFITYRINDUSTRI AREN 1896—1912.

Ar ; Kr. |; iK r|| Är ' Kr. 1 i l 1 | . I! | i ! 1 , 1896 199 753 .! 1902 , 297 258 , 1908 1 395 406 , , 1897 187 831 ,'5 1903 : 229 553 ,l 1909 ; 309 968 ', , 1898 | 217 205 1904 285 241 ;: 1910 , 378 813 ; ' 1899 260 723 1, 1905 164162 ,, 1911 i 356 371 , ; 1900 1 272 402 ll 1906 328 511 ;, 1912 , 676 403 | 1901 505 299 ll 1907 345 630 11 %

TABELL 31 INFÖRSELN AV MASKINER FÖR SÄDESKVARNq OLJEPRESS NINGS-, CHOKLAD-, BAGERI— O(Fll KONFITYRINDUSTRI ÅREN 1894—1911.

År Kg. , Kr.

___—___,

1894 125 091 1895 279 531

1896 - 303 392 , 1897 , 322 447 , 1898 500 252

1899 377 410 1900 210 831

1901 364 098 1902 291 620 1903 380 740 1904 660 780 1905 426 009

1906 470 109 1907 628 023 483 807 1908 632 300 474 963 1909 595 711 512 667 . 1910 1 324 922 1 121979

1911 844 946 718 639

TABELL && UTFÖRSELN AV MASKINER FÖR SÄDESKVARNn OLJEPRESS NINGS-, CHOKLAD-, BAGERI- OCH KONFITYRINDUSTRI ÅREN 1894—1911.

___—___—

År Kg. Kn _________________________________________________________________

1894 13790 i 1895

1896 1897 1898 1899 1900

1901 1902 1903 1904 1905

1906 1907 1908 1909 1910

1911

X. Maskiner för socker-, stärkelse-, jäst—, sprit-, malt— dryck-, mineralvatten— och margarintillverkning.

Stat. nr 1907—1911: 378 11, o, p; fr.o.m. 1912: nr 981, ur 983, ur 984, ur 1029 B, ur 1030 B, ur 1034 Y, ur 1034 AA, 1034 DD, 1034 NN, ur 1034 PP, 1034 TT, ur 1034 ZZ m. fl.

Allt sedan 7'maskiner och redskap, ej särskilt nämnda”, år 1892 bela— des med tull, hava maskiner för socker—, stärkelse-, jäst-, sprit—, malt— dryck-, mineralvatten- och margarintillverkning dragit en tull av 10 % å värdet.

Undantag utgöra dock vissa maskiner, som i enlighet med 1906 års tulltaxekommittés förslag draga vikttull. Roterande kokare (981) draga sålunda i enlighet med tulltaxekommitténs förslag tull av 8 kr. per 100 kg. Vatten— och andra behållare samt cylindrar för bryggerier, brännerier och vissa andra fabriker, maisehor, andra kokare än roterande, diffusö— rer samt avdunstnings- och vakuumpannor draga tull av 6 kr. per 100 kg., om de äro nitade (983), samt 7 kr. 50 öre per 100 kg., om de äro pressade eller svetsade (984). Beträffande tillkomsten av dessa tullsatser hänvisas till vad i specialutredningen över maskiner för textilindustrien uppgivits ifråga om dekaterpannor samt uppvärmnings- och torkskåp. Emulsorer, fettbestämningsapparater och jästcentrifuger draga tull av 15 kr. per 100 kg., om de äro avsedda för maskinkraft (1029), samt 25 kr. per 100 kg., om de äro avsedda för hand— eller fotkraft (1030), allt i överensstäm- melse med 1906 års tulltaxekommittés förslag, vilket biträddes av såväl K. M:t som riksdagen år 1910.

I den av 1906 års tulltaxekommitté uppgjorda taxan hade dock före- slagits en ännu vidsträcktare användning av vikttullar. Sålunda hade för maskiner, som i gällande varuförteckning tillhöra nr 1034 Y (ma- skiner, ej särskilt nämnda för malning och sönderdelning m. m., vals- stolar för oljeslageri—, stärkelse-, choklad- och dylika industrier), 1034 DD (apparater för tillverkning av kolsyrade drycker etc.) och 1034 NN (maskiner för tvättning av sockerbetor etc.), yrkats på tull av 6 resp. 22 och 5 kr. per 100 kg. I tulltaxepropositionen till 1910 års riksdag hade endast det förstnämnda av dessa förslag upptagits; med avseende å de till de senare rubrikerna hänförliga apparaterna och maskinerna fann K.

Tullpolitiska data.

Tillverkning.

Driftkmzcm "ation m. m.

M:t den gamla värdetullens bibehållande lämpligare. Denna mening de- lades också av riksdagen, som därjämte beslöt, att även den andra. (1034 Y) av ovannämnda i kommitté- och regeringsförslaget med vikttull belagda maskingruppen i fortsättningen skulle draga en tull av 10 % å värdet.

Tillverkningen av hithörande maskiner intog 1896 en obemärkt plats inom verkstadsindustrien, och dess betydelse har sedermera i stort sett befunnit sig i tillbakagång. Dess andel av verkstadsindustriens totala tillverkningsvärde uppgick 1896 till 4 %, men 1912 till blott 0.7 %. Till- verkningen var emellertid osedvanligt stor förstnämnda är. I följande översikt angivas tillverkningsvärdena i medeltal för femårsperioder. An— talet företag sysselsatta med ifrågavarande tillverkningar åren 1897, 1904 och 1912 hava tillfogats.

, 1. Antal företag , H&m? , , 1896—1900 , 12 , 586 , ! 1901—1905 18 442

, 1906—1911 - 490 , , 1912 14 700 ,

Studeras tillverkningssiffrorna i tab. 39 finner man, att dessa visa en för verkstadsindustriens artiklar ovanlig stabilitet efter år 1897. För- hållandet förklaras av att hithörande maskiner avse en tillverkning av varor, vilkas konsumtion är synnerligen konstant år efter år. Upp- och nedgångsperioderna i det ekonomiska livet hava dock även i någon mån influerat denna tillverkning, så till vida som den omkring sekelskiftet för”- siggående konjunkturrörelsen gav en stöt till en ökad mekanisering av de tidigare i stor utsträckning med enbart handkraft bedrivna industrier, vilka hava användning för nämnda maskiner. Vid nästa högkonjunktur, som kulminerade 1907, är denna mekanisering så pass genomförd, att tillverkningsvärdena, trots kraftigare incitament till produktions— och prisstegring än under åren före sekelskiftet. influeras svagare än under denna uppgångsperiod.

Till belysande av driftkoncentrationens utveckling har antalet företag och tillverkningens procentiska fördelning på fyra storleksgrupper —— tillverkningsvärdet indelningsgrund —- återgivits för åren 1897, 1904 och 1912. I del I, bil. IV hava företagen uppdelats på nio storleksgrupper och motsvarande uppgifter beräknats.

Tillverkningen var i allmänhet starkt koncentrerad. År 1897 produ- cerades sålunda tillhopa 86 % av den totala tillverkningen inom 3 före- tag tillhörande gruppen 100—250 tusen och inom 1 företag tillhö- rande gruppen över 1 milj. År 1904 hade så till vida en tillbakagång inträtt som 90 % av hela tillverkningen återfanns inom ej mindre än 13 företag tillhörande grupperna 100—250, 250—500 och 500—750 tusen samtidigt som tillverkningen hade ett något lägre värde än 1897.

T. 0. m. 50 000 50 000—250 000 250 000—750 000 Över 750 000

! l

,

, Antal får???" Antal Tillgår,” Antal WE,???" Antal Tillgår?

, företag % företag % företag , % företag % i I

' 1897 5 6.1 4 35.3 , 2 4.6 1 54.1 , 1904 2 , 1.3 7 30.3 9 67.9 — — 1912 6 , 6.1 6 47.8 , _— 2 46.2

Ett avgjort framsteg i koncentrationshänseende företer däremot år 1912, i det att den i förhållande till 1904 nästan fördubblade produktionen till 93.9 % härledde sig från 5 företag tillhörande gruppen 100—250 tusen och 2 tillhörande gruppen över 1 milj. (se del I, bil. IV). Nu skisserade utveckling överensstämmer i all huvudsak med den bild, som med till- lämpande av en grövre gruppindelning givits i tablån ovan.

I trots av tillverkningens ej ringa koncentration till vissa storleks- grupper utgjorde den en mycket ringa andel av dessa gruppers hela till- verkningsvärde (del I, bil. V).

Införseln under perioden 1894—1911 återgives i tab. 40. Fr. 0. m. 1907 har en uppdelning på fabrikatgrupper kunnat genomföras. Från samma år ingå jämväl kvantitetsuppgifter. Följande översikt ange medel- värden för vissa perioder i 1 OOO-tal kr.

maskiner för

Införsel i 1 OOO-tal kr. av ,

' ki fö -, it;—, , .. = Summa Ar 122813?ch f:?dtdäfäks— muslimer for Ar i 1 OOO-tal kr. stärkelsetill- och mineral— margarin- verkning | vattentillverk- tillverkning ' ' 1 , ning | , , . . , , , , 1894—1895 , 1462 , , , 1896—1900 1 664 , 1907—1908 * 647 , 446 , 40 1901—1905 1299 1 1909—1911 _ 171 ; 215 29 , 1906—1911 721

Införseln har i stort sett fallit under perioden, men företer i övrigt ganska små variationer. I den mån införseln av de särskilda artiklarna kan följas framträder nämnda tillbakagång särskilt starkt ifråga om ma— skiner för socker- och stärkelsetillverkning. Egendomligt nog synes den sjunkande införseln först efter 1907 motsvaras av en ökad inhemsk till— verkning, men endast delvis, ty samtidigt försiggick även under lågkon— junkturens tryck en avsevärd tillbakagång i efterfrågan. Sistnämnda omständighet torde även förklara det samtidiga fallet i införseln och till— verkningen under åren 1901—1905. Utförselns förändringar voro, som man lätt kan övertyga sig om, utan nämnvärt inflytande. I överensstäm- melse härmed bör medelinförseln vara större i förhållande till medelför— brukningen före 1907 än efter, vilket också följande relationstal, utgö— rande medeltal för femårsperioder, bekräfta:

Ar % 1896—1900 75.0 1901—1905 75.5 1906—1911 62.3

[n försel.

Utförsel.

Införselns fördelning med avseende å inköpsländer under åren 1907, 1911 och 1913 —— sistnämnda är endast med avseende å maskiner för jäst, sprit m. fl. tillverkningar — hade i korthet följande karaktär.

Uppmärksammas till att börja med maskiner för socker- och stärkelse— tillverkning, finner man, att siffrorna giva ett talande vittnesbörd om Tysklands dominerande ställning i jämförelse med andra länders på den svenska marknaden även ifråga om dessa maskiner. Av hela införseln 1907 och 1911 härstammade nämligen ej mindre än 82 resp. 94 % här- ifrån. I stort sett torde Tyskland under decennierna närmast före kriget även hava varit vår främsta utländska leverantör av maskiner för jäst-, sprit-, maltdrycks— och mineralvattentillverkningen. Danmark bjöd dock en ej obetydlig konkurrens, ja, intog 1913, om än tillfälligt, främsta platsen som inköpsland för dessa maskiner. Tillhopa levererade de bägge länderna under åren 1907, 1911 och 1913 93, 86 och 99 % av hela inför— seln. Den i och för sig obetydliga men i förhållande till behovet stora in- förseln av maskiner för margarinberedning härledde sig 1907 och 1911 till resp. 73 och 53 % från den stora, exporterande margarinindustriens hemland Holland. Men även från Danmark förekom en ej ringa införsel. särskilt 1911, då detta land levererade de 43 %, som återstodo utöver importen från Holland.

För gruppen i sin helhet var sålunda år 1907 Tyskland det ojämförligt mest betydande inköpslandet. Danmark följer närmast med c:a 1/6 av införseln från Tyskland, avsevärt distanserande Österrike och Förenta Staterna, som i nu nämnd ordning intogo tredje och fjärde rummet.

Utförseln av hithörande maskiner var mycket obetydlig under hela perioden 1894—1911. Värdesiffrorna för nämnda år, kompletterade med kvantitetssiffror fr. o. m. 1907, återfinnas i tab. 41. Genomsnittsutför— seln per år för nedan angivna perioder utgjorde:

___—__—____._.__——_—————-———

Utförsel i 1000-tal kr. av

maskiner för

' *k' f" "a t-, lt-, . .. " Summa Ar Tååkt'f'ocoh' ]mältdrs'gdks- maskmef. for A* i 1 OOO—tal kr. stärkelsetill- och mineral- _marxzann- verkuing vattentillverk- tillverkning ning , ,, 1894—1895 7 1896—1900 34 1907—1908 22 28 0 1901—1905 21 1909—1911 9 , 42 1 1906—1911 , 43

Ställes medelutförseln för femårsperioder, från 1896 räknat, i pro— centisk relation till medeltillverkningen under motsvarande perioder. erhållas följande siffror.

År % 1896—1900 5.8 1901—1905 4.8 1906—1911 9.1.

Utförseln torde av dess siffror att döma sakna större betydelse för denna tillverkningsgrens avsättningsförhållande. Dess uppehållande sy-

nes sålunda i huvudsak hava varit betingad av dess förmåga att hävda sig i konkurrensen med utlandet på den svenska marknaden. Som ovan visats vid behandlingen av införseln tillgodosågo dock de svenska till- verkarna exempelvis under perioden 1906—1911 i genomsnitt endast c:a 38 % av förbrukningen om på grund av bristande konkurrensförmåga eller bristande intresse att i större omfattning bedriva denna fabrikation må lämnas osagt. Sannolikt rådde väl som ofta inom verkstadsindustrien en växelverkan mellan dessa faktorer.

Av utförselns tillfälliga och växlande karaktär följer, att fasta ut— ländska avsättnigsmarknader saknades för hithörande maskiner. Det ena året är utförseln störst till ett land. det andra året till ett annat. Dock torde kunna sägas, att här, liksom i allmänhet beträffande konkurrens— svaga och ej regelbundet bedrivna tillverkningar, den huvudsakliga ut- förseln avsåg de skandinaviska länderna.

TABELL 39. TILLVERKNINGSVÄRDET AV MASKINER FÖR SOCKER—, STÅR- KELSE-, JÄST-, SPRIT-, MALTDRYCK-, MINERALVATTEN- OCH HARGARINTILLVERKNING AREN 1896—1912.

r, Kr ,, År , Kr. ,,Ä Kr. , ,

1896 , 1 258 127 , 1902 , 465 953 ,, 1908 467 643 1897 417 715 1903 388 209 1, 1909 555 233 1898 320 741 ' 1904 , 408 948 ,' 1910 464 661 1899 466 837 , 1905 257 095 ,, 1911 480 413 1900 479 290 , 1906 , 442 738 , 1912 699 833 1901 , 688 980 ,, 1907 526 981 |, ,

TABELL 40. INFÖRSELN AV MASKINER FÖR SOCKER—, STÄRKELSE-, JÄST-, SPRIT-, MALTDRYCKS-, MINERALVATTEN- OCH MARGARINTILL— VERKNING ÅREN 1894—1911.

Maskiner för socker- Maskiner för jäst-, Maskiner för , .. och stärkelse- Sprä'i'nglräåäååääfm margarin- , Summa Ar tillverkning verkning tillverkning , kg. 7 kr. kg. kr. kg,—m, kr. _kg kr. » 1894 _ | , _ 2 171 242 1895 | , 753 103 1896 . 2 889 824 1897 , 1 312 641 1898 1 558 344 1899 1 184 263 1900 1 374 394 1901 I 1 1 646 327 1902 , , 1 271 251 1903 ' 1 263 958 1904 ' 1 137 129 1905 , 1 176 015 1906 ! _ 816 765 1907 998 149 773 285 346 107 463 368 37 339 , 29 493 1 381 5951266 146 1908 965 678 , 520 535 365 352 428 669 77 722 50 852 1 408 752 ' 1 000 056 1909 381 428 ' 264 257 181 264 207 659 10 833 14 520 573 525 - 486 436 , 1910 119 983 , 128 830 195 578 272 774 , 66 222 , 45 925 , 381 783 447 529 |

: ! 4

, 1911 115 251 118 521 136 935 163 949 30 368 , 25 927 , 282 554 . 308 397 Stat. nr Stat. nr Stat. nr 1907—1911: 378 11. 1907—1911: 378 0. 1907—1911: 378 p.

TABELL 41. UTFÖRSELN AV MASKINER FÖR SOCKER-, STÄRKELSE-, JÄST—, SPRIT—, MALTDRYCKS-, MINERALVATTEN- OCH MARGARINTILL- VERKNING ÅREN 1894—1911.

Maskiner för socker- Mil—*kiner för 1538!- Maskiner för , . och stärkelse- Spr'giååggääåi "Ch margarin Summa , AT tillverkning tillverkning tillverkning _ ng kr. , kr. | ,, kr. 1894 g, g-k, Il,,kg 5 372 1895 , 7 836 1896 , 27 941 1897 , 28 497 1898 , 20 581 1899 35 315 1900 57 668 1901 , 22 439 1902 , 18 757 1903 17 728 1904 15 671 1905 , 32 050 1906 , 70, 12 775 1907 31 972 39 878 26 043 29 779 35 58 085 69 692 1908 6 867 3 435 18 722 25 481 65 25 599 28 981 1909 35 40 10 546 22 607 2 880 1 960 13 461 24 607 1910 27 909 8 127 53 215 52 090 500 1 500 81 624 61 777 1911 5 840 18 718 27 557 51 495 -— -— 33 397 | 70 213 Stat. nr Stat. nr Stat. nr

1907——1911: 378 11. 1907—1911: 378 0. 1907-4911: 378 p.

Tullpolitiska da ta.

XI. Maskiner för textilindustrien.

Stat. nr 1907—1911: 37811—8; fr. o. m. 1912: 245 B, ur 330 A, nr 810 B, 853—855, nr 981, ur 983, ur 984, ur 998 B, ur 999 C, ur 1000 C, ur 1001 C, ur 1034 B, 1034 F, G, YY, ur 1034 BB.

Textilmaskiner drogo under tiden 1892—1911 en tull av 10 %. Tulltaxekommittén av år 1906 hade emellertid ifråga om vissa tex— tilmaskiner föreslagit andra tullsatser. För pressar, ej särskilt

nämnda, vilka i förslaget sammanförts med dylika pressar för an-

vändning inom andra industrier, yrkades särskilda vikttullar, varom uppgifter återfinnas i utredningen över maskiner för läder-, kaut-

schuk- och limindustri. Dekaterpannor, uppvärmnings— och torkskåp

samt roterande torkapparter, som samtliga finna användning inom textilindustrien, hade i kommittéförslaget upptagits med en tull av 6 kr. per 100 kg., om de voro nitade, samt 8 kr. per 100 kg., om de voro pressade eller svetsade. Av dessa tullsatser höjdes dock den

förstnämnda i propositionen till 1910 års riksdag från 6 till 7 kr.

per 100 kg. Propositionens tullsatser godtogos av riksdagen; i en- lighet med utgången av traktatförhandlingarna med Tyskland ned- sattes emellertid de bägge tullsatserna till 6 resp. 7.50 kr. per 100 kg. För torkcylindrar och pressvalsar med stativ samt kalendrar, även- som manglar, hade kommittén föreslagit en tull av 7 kr. per 100 kg. I propositionen till 1910 års riksdag hade denna sats bibehållits oför- ändrad, vilket dock icke vann riksdagens gillande. Denna beslöt nämligen överföra ifrågavarande artiklar till en rubrik, motsvarande 1034 i gällande tulltaxa, varigenom tullen bestämdes till 10 % av värdet. Övriga egentliga textilmaskiner hade av kommittén upp- tagits med sin förutvarande värdetull av 10 %. K. M:t följde på denna punkt kommittén, och riksdagens beslut gick i samma riktning.

Till maskiner för textilindustrien hänfördes emellertid före 1912 åtskilliga varuslag, vilka numera icke tillhöra maskingruppen utan återfinnas under olika ämnesgrupper i tulltaxan, Nu gällande tull- satser å dessa artiklar utgöra: 245 B Spindlar, Spolpipor, skyttlar m. fl. maskin- delar av trä 1 kg. kr. 0:20

330 A Spolpipor av papp eller papper 1 ,, ., 0:08

810B Maskinknivar 1 kg. kr. 0:20 853 Handkardor (andra än frisérkardor), även-

som handkardläder 1 ,, ,, 0: 30 854 Kardbeslag fria 855 Spindlar, särskilt inkommande, till spinneri-

maskiner 1 kg. kr. 0:10

Med avseende å dessa artiklar överensstämde regeringsförslaget till 1910 års riksdag med 1906 års tulltaxekommittés förslag. Riksdagen biträdde detsamma, i vad det avsåg spindlar, Spolpipor etc. och handkar— dor, men beslöt med avseende å kardbeslag, som belagts med 25 öre per kg., tullfrihet, samt med avseende å maskinknivar nedsättning till 25 öre av den föreslagna tullsatsen om 30 öre per kg. Genom handelstraktaten med Tyskland sänktes denna tull med ytterligare 5 öre vid följande års riksdag. Ännu en ändring i kommitté-regeringsförslaget — dock endast av formell natur —— vidtogs jämväl ifråga om rubriken till nr 855 i gäl- lande taxa, som i förslaget hade lydelsen ”Spindlar till spinnerimaski— ner”, men av riksdagen erhöll formuleringen ”Spindlar, särskilt inkom— mande, till spinnerimaskiner”.

Tillverkningsvärdet av maskiner för textilindustrien redovisas i tab. 42 för åren 1896—1914. I följande översikt återgivas vissa genom- snittsvärden. Antalet företag vid olika tidpunkter, sysselsatta med hit- hörande tillverkningar, kan ej med säkerhet uppgivas (se dock nedan).

År 1 OOO-tal kr. 1896—1900 188 1901—1905 192 1906—1910 201 1911—1914 197

Såväl ovan återgivna siffror som den fullständiga serien i tab. 42 vi— sar, att tillverkningen förhöll sig tämligen konstant under perioden. Endast under högkonjunkturen 1907 steg värdet anmärkningsvärt över medelnivån.

Tillverkningen i Sverige av maskiner för textilindustrien omfattar flertalet brukliga maskiner med undantag av spinnerimaskiner och mekaniska vävstolar, avsedda för industriellt bruk, vilka, såvitt känt, icke tillverkas inom landet.

I förhållande till verkstadsindustriens hela produktion var tillverk- ningen av maskiner för textilindustrien obetydlig. År 1896 utgjorde dess andel 0.6 % och 1912 0.2 %. Antalet företag torde 1912 hava uppgått till 11.

Fabrikationens ställning med avseende å driftens koncentration låter sig icke fastställas. I betraktande av dess obetydliga omfatt- ning torde frågan vara av underordnad betydelse för tillverkningens ekonomi. Detsamma gäller specialiseringen, ty även om eventuella specialföretag endast syssla med tillverkning av textilmaskiner torde dessa dock i regel omfatta ett så stort antal olika slag av maskiner, att specialiseringen saknar ekonomisk betydelse.

Tillverkning.

])r iftkoncen- tratz'on och specialisering.

In försel .

Införseln redovisas i tab. 43 för perioden 1894—1911 —- för vävstolar återgivas även siffror för åren 1912 och 1913 — varjämte kvantitets- och värdeuppgifter för fem maskinkategorier redovisas från år 1907. Under perioden 1894—1906 överensstämma siffrorna dock ej med den officiella handelsstatistikens, emedan bobiner i denna sammanförts med textilmaskiner men i tab. 43 frånräknats, varigenom ett approxi- mativt riktigt mått på textilmaskinimporten och jämförbarhet med till- verkningssiffrorna vunnits. Bobininförselns storlek har därvid skat- tats till 100 000 kr. Följande utdrag ur tab. 43 omfattar vissa genomsnitts- värden av införseln dels för gruppen i dess helhet, dels för de skilda

maskinslagen.

, Införsel i 1 OOO-tal kr: av ,,

"| _ några. måa- , S , År . . kardor 8 ml? Sd: År . dumma , vävstolar spinnerl- mangel- och kard- fåå__ 271112 1 1 OOO-tal kr. . maskiner maskiner .. och appre— lader mp , , , maskiner . . 1907—1908 , 1 000 767 , 31 125 707 ,, 1894—1896 1 658 1909—1911 668 670 33 113 869 1897—1900 2 965 1912—1913 515 ' , ' ' 1901—1905 2 164 | , 1906—1911 2 446

Granskas införselvärdena visa dessa för gruppen i dess helhet gan- ska stora oregelbundenheter fram till 1907, efter vilket år en tydlig minskning kan iakttagas. Huruvida denna nedgång bör tillskrivas minskad förbrukning eller minskad utländsk konkurrensförmåga lå- ter sig icke med säkerhet avgöras. En beräkning av medelinförselns andel av medelförbrukningen för femårsperioder ger tämligen konstanta relationstal. Dessa utgjorde:

År % 1896—1900 96 1901—1905 95 1906—1911 97

Siffrorna vittna jämväl om, vilken blygsam plats de svenska fabri- katen intaga i förbrukningen inom landet.

Nedgången i den totala införseln hänför sig, i den mån den fram- träder efter 1907, till den minskade införseln av vävstolar och spin- nerimaskiner. Av övriga tillverkningar visade kategorien kard-, rens-, valk-, appreturmaskiner m. fl. i det stora hela en stegring ef- ter 1908, under det att införseln av mangelmaskiner samt kardor och kardläder med undantag för något år undergick relativt obetydliga va- riationer.

Vad slutligen införselns ursprung angår visar följande samman- ställning, att Storbritannien och Tyskland praktiskt taget fullstän— digt behärskade den svenska marknaden ifråga om hithörande ma- skiner. I regel har Storbritannien levererat huvudparten av vävsto— lar och spinnerimaskiner, under det att Tyskland intagit främsta

platsen med avseende ä mangelmaskiner, kardor och kardläder samt kard-, rens-, valk- och appreturmaskiner m. m.

l , Införsel i 1 OOO-tal kr. av | in.. _.f- , ___-_. ._ _ Summa , mangel- andra maski— textil- I -» .. spinneri- maskiner, 1161" såsom maskiner nkopsland vavstolar maskiner kardor och valjåfgghrägzr'a i 1 OOO-tal kr. kardläder turmaskiner www | . Norge.. .. .. 2 1 2 0 0 | 6 2 30 7 38 10 ! Danmark .. 3 2 4 0 — 0 O 3 2 6 4 Tyskland .. 438 299 240 155 242 94 107 449 633 | 1136 1281 Belgien .. .. 1 2 —— 5 5 7 15 1 14 14 36 Storbritan- nien .. .. 592 229 463 630 401 63 14 216 157 1501 801 Amerikas Förenta Stater .. .. 23 —— 2 4 —— 4 13 0 38 8 Irland.. .. .. — -— —— 21 — —— —— —— 0 21 0 Övriga län- der .. .. .., 18 17 | 6 ] 14 6 1 4 13 46 46 73 Summa , , 1 0001111 kr. 1 077 550 , 715 827 658 171 146 | 725 859 2 800 ,2 213

Liksom införselns värde kan utförselns redOVisas fullständigt för perioden 1894—1911. Fr. o. m. 1907 är en specificering i förut nämnda maskingrupper genomförd. För vävstolar kan denna serie fullföljas även för åren 1912 och 1913. Samtliga sifferserier återgivas i tab. 44. Liksom vid angivandet av införseln hava de i officiell handelsstati- stik t. o. m. 1906 tillsamman med textilmaskiner upptagna bobinerna ej medtagits i tab. 44. Bobinutförselns storlek har därvid skattats till 90 % av den i handelsstatistiken uppgivna textilmaskinutför- seln. Beräkningen grundar sig på bobinutförselns andel (dessa ar- tiklar redovisas särskilt fr. o. m. 1907) av sammanlagda utförseln av textilmaskiner och bobiner under tiden 1907—1911. Denna andel va- rierade under de mera normala åren 1909—1911 mellan 86—91.2 (siff- rorna för åren 1907 och 1908 voro 73.7 och 83), och i betraktande av att textilmaskinutförseln under de tidigare åren av perioden 1896—1911 sannolikt var relativt mindre än under åren 1909—1911, synes icke något större fel begås, om bobinutförseln före 1907 angives till nyss- nämnda 90 % av den i handelsstatistiken redovisade totala utförseln.

Följande tablå återger grupp- och totalvärdena i medeltal för vissa perioder.

Sammanställningen visar, att utförseln väsentligen bestod av kard—, rens—, valk-, appretur- och dylika maskiner och till mindre del av vävstolar (av trä för hemslöjd), spinnerimaskiner och manglar. Un- der rubriken spinnerimaskiner ingå. även delar därtill, till vilka också spindlar och Spolpipor hänföras. Utförseln torde i sistnämnda fall i all huvudsak hava bestått av dessa artiklar. Den relativt betydande ex- porten av kardor och kardläder 1909—1911 torde hava varit tillfällig (se tab. 44).

Utförsel.

258 M , Utförsel i 1 OOO-tal kr. av , , , 1

suffix-a in;.- , S Å . . kardor S ”i? Så:, ' År . "mma r vävstolar Spmåen' manglar och Sååå-.:;k' ] 1000—tal kr.

111 _, .

as mer kardlader ochtåppre

maskiner ,, 1907—1908 73 60 2 , 3 , 66 , 1894—1896 , 41 1909—1911 8 30 1 14 41 1896—1900 61 1912—1913 7 - - - , - |,1901—1905 73 . 1906—1911 127

I sin helhet har denna maskingrupp ej visat sig mäktig några an- märkningsvärda framsteg i exporthänseende. Det tillfälliga upp- svinget under år 1907 träffade samtliga maskinslag utom mangelmaski- ner; isynnerhet sprang vävstolsutförseln starkt i höjden.

Söka vi ett mått på utförselns utveckling i dess förhållande till tillverkningar, erhålles följande relationstal av i tabellerna 42 och 44 åter- givna siffror: Ar W

1896—1900 32 1901—1905 88 1906—1911 60

Stegringen under sista perioden är, som framgår av det föregående, bestämd av det tillfälliga uppsvinget under högkonjunkturen 1907—- 1909. Utförselns geografiska fördelning belyses av följande översikt.

Utförsel i 1000-tal kr. av

: ___. . Summa _. _ , , mangel- andra maski— , teXtil' Försäljnings .. t 1 spinneri— maskiner, nef såsom ,, maskiner land va” 0 ar maskiner kardor och vågdgjgåns" _, i 1 OOO-tal kr. . . ppre ! kardläder tnrmaskiner ' 1907 1911 1913 1907 1911 , 1907 1911 1907 1911 1907 1911 Danmark .. 15 0 1 5 0 0 * 2 0 22 0 Tyskland .. 8 0 0 5 _ () —— 33 1 46 , 1 Nederlän- , derna .. .. 0 0 O 4 —— -— = _ 1 0 5 * 0 Belgien .. .. 1 — —— 1 —— _ : — 9 8 11 8 Storbritan- , ' nien .. .. 1 — 0 21 3 —— . 7 11 29 i 14 Frankrike .. 0 0 9 , 9 , _ Finland .. .. 44 0 — — —— 5 2 15 1 64 ' 3 Övriga län- der .. .. .. 43 9 8 3 4 0 25 14 19 60 57 Summa. , 1000-talkr.| 112 9 9 48 7 5 _ 27 81 40 ,, 247 83

I ögonenfallande äro de relativt betydande poster, som utförts till ”övriga länder”, vilket liksom tabellens siffror i övrigt framhäver expor- tens sporadiska karaktär. För gruppen i sin helhet voro 1907 Finland,

Tyskland och Storbritannien samt 1911 Storbritannien, Belgien och Fin— land i nu nämnd ordning de förnämsta avnämarna.

Tullskyddets höjd i % av varuvärdet utgjorde, som i inledningen anförts, före år 1911 genomgående 10 % av varuvärdet. en tullhöjd, som även efter nämnda år i allmänhet bibehållits. Undantag härifrån ut- gjorde spindlar, spolpipor, skyttlar och andra för textilindustrien av- sedda, ej särskilt nämnda, maskindelar eller redskap samt ämnen därtill av trä, vilka 1913 drogo en tull, som kan beräknas uppgå till 20 % å vär- det; vidare handkardor för ull och kardläder likaså belastade med en tull, vars höjd 1913 uppgick till ungefär 20 % av värdet, kardbeslag, tullfria sedan 1911, och spindlar, särskilt inkommande, till spinnerima- skiner, vars tullskydd nedsattes till c:a 2.6 % av varuvärdet.

Den utländska konkurrensen gestaltar sig helt olika för gruppens skilda varuslag. Tillverkningen av spindlar, Spolpipor och skyttlar av trä intager sålunda i motsats till övrig produktion en särskilt stark ställning gent emot utländsk konkurrens; uppmärksammas bör dock att förstnämnda produktion i betydande omfattning består av ämnen till nämnda artiklar, som exporteras.

Trots en ej ringa införsel har dock en produktion kunnat uppehål- las och stabilisera sig inom landet för de tillverkningar, som i hu- vudsak bedrivits, nämligen kard-, rens-, valk-, rugg—, appreturmaski- ner 0. d., varav man torde kunna sluta till att tullskyddet varit till- räckligt. Med avseende å vävstolar och spinnerimaskiner för indu- striell drift behärskas den svenska marknaden helt av engelsk och tysk produktion, då någon tillverkning av dessa maskiner ej kunnat uppehållas, fastän försök ej saknats.

Såväl den tämligen konstanta införseln som de otvivelaktigt sämre produktionsbetingelserna i Sverige än i England och Tyskland för denna fabrikation —— framför allt på grund av den mindre skala, i vilken produktionen här drives —— giver stöd för antagandet, att tull- skyddet till fullo utnyttjats. Man skulle kunna tillägga, att det ej heller synes hava varit onödigt högt tilltaget, då de viktigaste ma— skinslagen under hela den period, som här undersökts, endast frestat ett fåtal verkstäder till produktion.

TABELL 42. TILLVERKNINGSVÄRDET AV MASKINER FÖR TEXTIL- INDUSTRIEN AREN 1896—1914.

|

, År , Kr. ,, År , Kr. ,, År , Kr. 1896 174 975 1903 196 788 1910 221 834 1897 190 811 1904 169 643 1911 197 140 1898 194 108 1905 222 746 1912 152 688

, 1899 172 592 1906 170 915 1913 185 328 , 1900 205 675 1907 276 110 1914 252 865 , 1901 182 167 1908 231 236 | | 1902 189 617 1909 161 349

Ticllskyddets höjd och betydelse.

TABELL 43. INFÖRSELN AV MASKINER M. M. FÖR TEXTILINDUSTRIEN AREN 1894—1913.

Andra maskiner, ' Kardor såsom kard-, rens-, och kardläder valk- och appre-

turmaskiner

') =] 5 E :=

ca

Å Våvstolar S pinnerimaskiner Mangelmaskiner r

kg. kr. kg. kr. kg. kg. , kr.

1894 1 254 250 1895 " 2 060 969 1896 2 567 028 1897 3 374 364 1898 3 299 317 1899 ' 3 883 506 1900 2 198 933 1901 1 646 573 1902 , ”= 1 758 842 1903 * ' 2 075 284 1904 2 783 394 1905 i 2 558 236

1906 ! 2 359 660 1907 1 557 745 1 076 705 1 162 299 827 923 100 509 48 718 1 91 411 122 374 810 004 724 939 ' 3 721 962 2 800 059 1908 1 302 409 924 117. 941 624 706 677 40 812 14 127 63 385 127 405 691 194 688 235 3 039 424 2 460 561 1909 1 351 556 872 409 901 606 682 008 74 990 31 342 39 248 103 121 860 983 828 526 3 228 383 2 517 406 1910 875 293 581 211 856 608. 671 948 52 428 35 951 22 991 118 898 985 994 919 072 2 792 714 2 327 080

1911 718 805 550 429 856 3334 657 652 55 343 30 637 23 004 115 725 924 973 858 619 1912 E 568 381 316 270 ' ' ' ' ' ' ' ' 1913 1 338 835 714 572! ' ' ' ' ' ' ' ' '

| , i ' ,

Stat. nr ! Stat. nr ' Stat. nr Stat. nr Stat. nr

' 1907—1911: 378 11;'1907—-]911: 37812. 1907—1911:378 13. 1907—1911: 37815. 1907—1911z378 16. 1912—1913: 1034 G.

2 578 458 2 213 062

Anm. I den officiella handelsstatistiken hava bobiner (inkl. trådrullar) sammanförts med textilmaskiner t. o m. är 1906. Bobin-

införseln kan under nämnda period beräknas till ett värde av c:a 100000 kr. årligen. I tabellen har införseln under nämnda period minskats med detta belopp.

TABELL 44. UTFÖRSELN AV MASKINER M. M. FÖR TEXTILINDUSTRIEN AREN 1894—1913.

. a, ' Andra maskiner, 1,

_ . . . . Kardor såsom kard- rens- 7 v ; X avstolar Spinneriinaskiiier Mangelmaskmer ocl kardläder valk- ocl appre- '

turmaskiner

kr. kg. kr. kg. kr. kg. kr. kg. kr.

Summa

År

kg. kg. kr.

1894 ? 46283 1895 , 35673

1896 , , 50 455 1897 ' . 45 084 1898 55 138 1899 * 80 885 1900 , 72 128

1901 ' 72 236 1902 i | , 85 452 1903 ' ” 75 742 1904 69 452 1905 59 809

1906 . ___. _. _ 70 428 1907 109 350 112 135 50 071 47 984 4 512 2 785 1 279 2 654 99 822 81 035 265 034 246 583 1908 34 246 33 182 90 283 | 71 734 4 725 1 697 1 445 2 579 47 135 51 319 177 834 160 711 1909 10 292 8 860 49 191 50 833 3 995 1 660 13 889 14 052 62 075 52 896 139 442 128 801 1910 4 497 6 027 53 542 31 975 1 438 605 1 212 1 904 26 694 30 009 ' 87 383 70 520

1911 6 523 9 261 31 083 7 033 2 260 787 35 597 26 130 35 345 40 309 ; 110 808 83 520 1912 8 396 4 455 - - - - — — - .. - - 1913 7 904 8 886 - - - - - - - - , - ' -

' , l

Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr , ,

1907—1911:378 11; 1907—19111378 12. 1907—1911:378 13. 1907—1911:378 l”. 1907—1911:378 16. 1912—1913:1034 G. N)

Anm. I den officiella handelsstatistiken hava bobiner (inkl. trådrullar) sammanförts med textilmaskiner t. o. m. är 1906. På grun- aa der som närmare angivas å sid. 257 kan bobinutförseln beräknas till c:a 90 % av handelsstatistikens utförselsiffror. I denna tabell ** återgivas handelsstatistikens siffror minskade med nämnda procentsats.

XII. Maskiner för läder-, kautschuk— och limindustri samt hattmakeri.

Stat. nr 1907—1911: 378 k; fr. o. m.1912: ur 998 B, ur 999 C, ur 1000 C, ur 1001 C, ur 1034 AA, 1034 VV, ur 1034 ZZ m. fl.

T*”glitism De nu gällande tullsatserna å i tulltaxan specificerade maskiner för m' läder-, kautschuk— och limindustri samt hattmakeri utgörazl)

Press—, stans— och klippmaskiner, goffre— ringsmaskiner samt pressar, ej särskilt nämnda, såsom prägel-, förgyllnings- och glättpressar m. m.:

998 för hand- eller fotkraft 100 kg. kr. 7 : andra slag: 999 vägande per stycke netto högst 1000 kg. 100 ,, ,, 10:— 1000 vägande per stycke netto mer än 1000 kg. men ej mer än 5000 kg. 100 ,, ,, 8: —— 1001 vägande per stycke netto mer än 5000 kg. 100 ,, ,, 4:— 1034 VV Maskiner, ej särskilt nämnda, för läder— industrien 100 kr. ,, 10:

Bortsett från en obetydlig formell ändring i rubriken till nr 998—1 001 återfinner man i såväl 1906 års tulltaxekommittés förslag som i den här— pä grundade regeringspropositionen till 1910 års riksdag nu gällande och ovan återgivna bestämmelser över tullbeskattningen å hithörande

artiklar.

Tillverkning. Tillverkningens värde åren 1896—1912 redovisas i tab. 45. Ur den— samma återgives medelvärdena per år för vissa perioder i följande tablå,

1) Uppgifter rörande tullskyddet å. övriga till gruppen hörande maskiner återfinnas i huvudsak a Sld. 385—396 (ugnar, valsar och till stat. nr 1034 ZZ hänförliga maskiner) samt så. srd. 249 (kokare m. m.).

varjämte tillfogats antalet företag, sysselsatta med hithörande fabrika- tion åren 1897, 1904 och 1912.

! År Antal Tillverkning i 1 företag 1 OOO-tal kr. 1896—1900 | 8 48 1901—1905 12 35 1906—1911 ' 56 ' 1912 6 27 !

Tillverkningen av hithörande maskiner var ganska växlande från år till år, en naturlig följd av att fabrikanterna i all huvudsak äro hänvisade till en liten och växlande efterfrågan från förbrukare enbart inom landet. Förhållandet belyses klart för perioden i sin helhet av tab. 45.

I betraktande av tillverkningens obetydliga omfattning och i stort sett tillfälliga karaktär inom varje enskilt företag är ett studium av driftkon- centrationen av föga intresse ur ekonomisk synpunkt. Anmärkas skall endast, att driften visade en ej ringa grad av koncentration år 1912, då ej mindre än 60 % av tillverkningen föll inom 2 företag. En bidragande orsak härtill var, att flera verkstäder så småningom nedlade sin fabri- kation av hithörande maskiner. Det är i synnerhet inom mindre och medelstora verkstäder (25—500 000 krzs tillverkningsvärde), ifrågava- rande tillverkningar bedrivas.

Tillverkningens andel inom skilda storleksgrupper var genomgående rande tillverkningar bedrivas.

Införseln kan följas för perioden 1894—1911 och_återgives i tab. 46. Från 1907 ingå kvantitetsuppgifter, vilka för hithörande liksom för övriga slag av maskiner i allmänhet ej kunna erhållas före nämnda år. Inför- selns medelvärde per år under vissa perioder utgjorde i 1 OOO—tal kr.:

År 1 OOO—tal kr. 1894—1895 83 1896—1900 253 1901—1905 263 1906—1911 649

Bortsett från stegringen och tillbakagången omkring periodens skarpt markerade krisår företer införseln, som synes av tab. 46, en ganska jämn ökning. En beräkning av dess andel av förbrukningen visar, att beho- vet i allt större utsträckning tillgodosågs med maskiner av utländskt ursprung. Beräkningen gav för femårsperioden följande relationstal:

Ar % 1896—1900 85.6 1901—1905 90.0 1906—1911 95.3

Undersökes vilka länder som främst konkurrera på den svenska marknaden, finner man av översikten nedan, att Tyskland och Danmark nästan fullständigt behärskade densamma.

Införsel.

Utförsel.

Inköpsländer

Införsel i 1000 tal kr. 1907 1911 Norge .. .. .. 14 0 Danmark. 176 359 Tyskland. 377 358 Storbritannien .. .. 31 15 Amerikas Förenta Stater 25 26 Övriga länder. .] 7 7 _] ] Summa 1 000731 kr. | 990 ___—|— 765 |

År 1907 infördes nämligen från nyssnämnda två länder, i första rum- met Tyskland, 92 % av hela införseln och 1911 93 %.

av -— Utförseln kan likaledes redovisas för åren 1894—1911 med kvantitets— uppgifter från 1907. Siffrorna återfinnas i tab. 47. Utförselns medel-

värde per år under vissa perioder utgjorde i 1000-tal kr.:

År 1 OOO-tal kr. 1894—1895 3 1896—1900 5 1901—1905 5 1906—1911 24

Tab. 47 visar, att en mera varaktig ökning av utförseln inträdde fr. o. m.1905. Den relativt mycket kraftiga vinst, som kan konstateras för år 1907, gick dock förlorad åren 1909 och 1910. I allmänhet torde utför- seln hava omfattat andra slag av maskiner än införseln och med all san- nolikhet sådana av enklare slag, emedan medelpriset per kg. för utförda maskiner i allmänhet var avsevärt lägre än medelpriset per kg. för in— förda. I förhållande till produktionen visade den i stort sett en ökning. Dess procentiska andel av densamma utgjorde i genomsnitt för femårs— perioder:

År % 1896—1900 10.5 1901—1905 15.5 1906—1911 42.8

Bland utländska köpare av hithörande maskiner hava endast Tysk— land, Danmark och Norge nämnvärd betydelse.

TABELL 45. TILLVERKNINGSVÄRDET AV MASKINER FÖR LÄDER-, KAUT- SCHUK- OCH LIMINDUSTRI SAMT HATTMAKERI AREN 1896—1912.

]_____________________ År ] Kr. År ] Kr. ]] Är ] Kr. ] 1896 5 198 1902 50 358 ] 1908 48 640 ] 1897 64 220 1903 27 530 1909 67 224 ; 1898 76 846 1904 51 100 1910 ' 78 145 i ] 1899 54 814 1905 26 475 1911 33 437 | | 1900 36 824 1906 50 680 |] 1912 26 765 ]

1901 17 976 1907 57 391

TABELL 46. INFÖRSELN AV MASKINER FÖR LÄDER-, KAUTSCHUK- OCH LIMINDUSTRI SAMT HATTMAKERI ÅREN 1894—1911.

År Kg. Kr. 1894 94 994 1895 , 70 454 1896 ] 113 450 1897 265 157 1898 392 917 1899 333 549 1900 159 725 1901 ' 176 622 1902 203 987 , 1903 218 619 ' 1904 353 855 1905 361 440 1906 505 372 1907 474 167 989 322 1908 183 015 411 550 1909 268 695 451 115 | 1910 536 623 768 855 1911 415 625 765 481

'l'ABELL 47. UTFÖRSELN AV MASKINER FÖR LÄDER-, KAUTSCHUK- OCH LIMINDUSTRI SAMT HATTMAKERI AREN 1894—4911.

Ar Kg. Kr. 1894 ] 4 105 1895 1 990 1896 3 090 1897 2 350 1898 13 395 1899 1 160 1900 5065 1901 4 725 1902 6 720 1903 3 640 1904 3 801 1905 8 021 1906 7 247 . 1907 48 844 43 985 , 1908 35 788 44 193 1909 16 865 20 122 1910 7 421 12 581 1911 ] 8 911 15 362

XIII, XIV, XV, XVI. Lantbruksmaskinindustrien.

INNEHÅLLSFÖRTE CKNING.

Sid.

Industriens omfattning och gruppering ......................................... 269 Tullpolitiska data .............................................................. 259 Historisk-statistisk översikt av de olika tillverkningsgrenarnas utveckling åren

1896—1913: ................................................................ 271

XIII. Maskiner för jordens beredning ....................................... 271

Historiska data rörande tillverkningen . .............................. 271 Tillverkning ...................................................... 272 Specialisering ...................................................... 273 Driftkoncentration m. m. . .......................................... 273 Införsel ........................................................... 274 Utförsel ........................................................... 276

XIV. Maskiner för sådd och skörd .......................................... 278

Historiska och tekniska data rörande tillverkningen .................. 278

Tillverkning . ...................................................... 278 Driftkoncentration m. m. ............................................ 279

Specialisering ...................................................... 279 Införsel ............................................................ 279

Utförsel ............................................................ 282

Konkurrensförhållanden på den internationella exportmarknaden ...... 284

XV. Maskiner för säd eller frö ............................................ 285

Historiska och tekniska data rörande tillverkningen .................. 285 Tillverkning ...................................................... 285 Driftkoncentration m. m. ............................................ 286

Specialisering ...................................................... 286 Införsel ............................................................ 286 Utförsel ............................................................ 288

XVI. Maskiner för skördens tillgodogörande . ................................ 289

Tillverkning ........................................................ 289 Driftkoncentration m. m. ............................................ 289 Specialisering ...................................................... 290

Införsel ............................................................ 290 Utförsel ............................................................ 291

fl'illverkningsekonomi . Råmaterial . ................................................................ Löner ...................................................................... Kosmadselementens relativa höjd i Sverige och U. S. A. ........................ Svenska produktionskostnader vid skilda tillverkningar ........................ Försäljnings- och distributionskostnader ...................................... Närmare studium av material- och bränslekostnadernas betydelse ................

Tullskyddets höjd samt råvarutullens betydelse . ..................................

Industriens ekonomiska läge vid tiden närmast före kriget ........................

TABELLER. 48. Tillverkningsvärdet av lantbruksmaskiner och redskap åren 1896—1912 ........ 49. Införseln av lantbruksmaskiner och redskap åren 1894—1913 ................ 50. Utförseln av lantbruksmaskiner och redskap åren 1894—1913 .................. 51. Förbrukning av råvaror m. m. vid verkstäder för tillverkning av lantbruksma- skiner och -redskap (ej handredskap) år 1913 ............................ 52. Beräknat tullskydd å. förbrukade tullpliktiga råvaror m. in. vid verkstäder

293 295 296 296

297 300

302 303 307

311

för tillverkning av lantbruksmaskiner och -redskap (ej handredskap) år 1913 312

53. Tullsatserna å. lantbruksmaskiner i proc. av varuvärdet år 1914 .............. 54. Materialförbrukning och råvarutull för vissa. lantbruksmaskiner .............. 55. Balans- samt vinst- och iörlusträkningar för ett antal specialföretag för lant- bruksmaskiner ..........................................................

313 314

316

XIII, XIV, XV, XVI. Lantbruksmaskinindustrien.

Industriens omfattning och gruppering.

Till 1antbruksmaskinindustrien hava hänförts följande produkter, som för statistisk behandling fördelats på fyra skilda grupper:

Maskiner och redskap (ej handredskap) för jordens beredning, såsom plogar, årder, vältar, sladdar och harvar m. m.

Stat. nr 1907—1911: 378 ql— *, fr. o. m. 1912: 802, 803 A, ur 803 B, 1024, 1025 A, B. Maskiner och redskap (ej handredskap) för sådd eller skörd, såsom skörde- och slåttermaskiner, hästräfsor och hövändare, ogräsrensare, hästhackor, såningsmaskiner och gödselspridare m. m.

Stat. nr 1907—1911: 378 (fs—q”;

fr. o. m. 1912: ur 803 B, ur 810 A, 1025 C—F, 1026 A, B, 1027 D, 1028.

Maskiner och redskap (ej handredskap) för rening av säd eller frö, så.- som harpor, kastmaskiner, triörer, sädessorterare, halmelevatorer och tröskverk m. m.

Stat. nr 1907—1911: 378 (114—q"; fr.o.m. 1912: 1025 G, 1, 1027 A, B. Maskiner och redskap (ej handredskap) för skördens tillgodogörande, såsom potatis— och torvrivningsmaskiner, rotfruktskärare, sädes— och oljekakskrossare, gr öpkvarnar och hackelsemaskiner m. m.

Stat. nr 1907—1911.378 (118—q” fr.o.m. 1912. ur 810 A, 811, ur 1025 H, 1043.

Tullpolitiska data.

Lantbruksmaskiner och delar därtill draga för närvarande följande tullsatser:

802 Plogv'andskivor (plogfjölar) och plogbill— spetsar 100 kg. kr. 10: 803 Plogbillar och landsidor, hästräfs-, fjäder-

harvs— och kultivatorspinnar samt kulti- vatorsfjadrar 100

77 1) 6 '

810A Hackelsemaskinknivar samt lösa blad till

skörde— och slåttermaskiner 1 kg. kr. 0:20 811 Knivar till betrivningsmaskiner (schnitzel- knivar) 1 ” ” 1; _ 1024 Vältar, sladdar och andra för jordens be- redning avsedda, ej särskilt nämnda red- skap, andra än handredskap 100 ,, ,, 4: — 1025 Plogar, även ångplogar, årder och alvluck- rare; harvar och andra harvliknande åker— bruksredskap; skörde— och slåttermaski- ner; hästräfsor, hövändare, ogräsrensare, hästhackor och andra för sådd eller skörd avsedda, ej särskilt nämnda apparater; harpor, kastmaskiner, triörer, sädessorte— rare och andra, ej särskilt nämnda, för sortering. rening och rensning av säd, frö eller andra frukter avsedda apparater; po- tatisrivnings- och torvrivningsmaskiner, rotfruktskärare, roterande krossar (även sädes- och oljekakskrossar) samt gröp- kvarnar, hackelsemaskiner och andra för fodervarors sönderdelning avsedda maski- ner; ävensom halmelevatorer och andra

stackningsmaskiner 100 ,, ,, 6: 1026 Delar, ej särskilt nämnda, till skörde- och

slåttermaskiner 100 ,, ,, 12: 1027 Tröskverk, halm— och höpressar samt så-

ningsmaskiner 100 ,, ,, 7: —— 1028 Gödselspridare 100 ,, ,, 6:

Samtliga ovan upptagna artiklar hänfördes före 1911 till rubriken maskiner, redskap och verktyg, ej spec. och åtnjöto åren 1858—1892 tullfrihet men belades sistnämnda år med en värdetull av 10 %, vilken tillämpades till dess 1911 års tulltaxa trädde i kraft.

Den omläggning till vikttullar, som då skedde, baserar sig i allt vä- sentligt på 1906 års tulltaxekommittés förslag. Av motiveringen till de föreslagna nya vikttullarna framgår, att kommittén i huvudsak önskat bibehålla tullskyddet för egentliga maskiner vid sin förutvarande höjd; för maskindelar, särskilt dylika fallande under den nu gällande taxans avdelning XII A (järn och järnlegeringar samt arbeten därav), innebar förslaget däremot väsentliga förhöjningar, motiverade av utlandskon— kurrensen. Den med övergången till vikttullar oundvikliga ojämnheten i tullskyddet för olika varuslag, fallande under samma tullrubrik, med— förde dock enligt förslaget, att åtskilliga slag av maskiner kommo i åtnjutande av ett väsentligt förhöjt skydd. Kommittén förmenade dock, att dessa höjningar, i de fall de ej voro motiverade redan som kompen- sation för höjda råvarutullar, ej kunde föranleda nämnvärda olägenhe- ter, enär ifrågavarande maskiner tillverkades inom landet i tillräcklig omfattning och den inhemska konkurrensen vore tillräckligt kraftig att förhindra en obehörig prisstegring.

De av kommittén föreslagna tullsatserna återfinnas i följande sam— manställning:

Av kommittén före-

Nr i kommit- Nr 1 propo- Närmast motsva— slagen tullsats téns förslag sitionen rande nuv. nr

744 754 i 802 | 100 kg 12 kr.

745 755 803 100 6 » 750 760 810 1 » 30 öre 751 761 811 1 . 1 kr. 984 993 1024 100 » 5 »

985 994 1025 fjog » I; » saknas 1) 995 . 0 >> »

» 996) 1026 1100 » 12 » 986 997 1027—28 100 » 8 » |

Som synes, innebar propositionen endast den förändringen, att nr 995 —96, omfattande delar, ej särskilt nämnda, till skörde- och slåttermaski- ner och åtskilda av en viktgräns av 5 kg., tillkommo. I övrigt överflyt- tades i propositionen hästhackor från kommittéförslagets nr 984 till den med högre tull belagda rubriken 985.

Av 1910 års riksdag antogs detta förslag med den förändringen, att propositionens rubrik 994 utökades till sin nuvarande omfattning (1025), genom att diverse maskiner och redskap fö1 skördens tillgodogörande (nuvarande nr 1025 H) införlivades med rubriken ifråga, därjämte bort- föll Viktgränsen mellan propositionens nr 995—96, vilka rubriker så— lunda sammanslogos och belades med den lägre tullsatsen (12 kr. ) Tull- satsen för propositionens rubrik 760 sänktes dessutom från 30 till 25 öre per kg.

Därmed hade taxan erhållit sin nu gällande form, utom beträffande nuvarande rubriker 1027—28, vilka skildes från varandra först i den taxa, som fastställdes år 1911 efter avslutande av handelstraktaten med Tyskland. Som framgår av en jämförelse mellan den av 1910 års riksdag antagna tulltaxan och den nu gällande, nödvändiggjorde traktatförhand- lingarna därjämte en sänkning av tullsatserna för samtliga rubriker utom nuvarande 803, 811 och 1026. I motsats till samtliga övriga rubri- ker, som genom handelstraktaten bundos, förblevo de tre nyssnämnda fria; nuvarande rubrik 803 bands dock delvis.

Historisk-statistisk översikt av de olika tillverkningsgrenarnas utveckling åren 1896—1913.

XIII. Maskiner och redskap för jordens beredning, såsom plogar, drder, vältar, sladdar och harvar m.m.

De moderna typerna av de tvenne viktigaste artiklar, som falla inom ifrågavarande grupp, nämligen plogar och harvar, hava utvecklats ur uråldriga redskap. Den fabriksmässiga tillverkningen av dessa artiklar är emellertid av relativt sent datum, enär lantmännens behov ännu långt in på 1800-ta1ets senare hälft tillgodosågs dels genom hemslöjd och dels genom bysmedernas hantverksmässigt bedrivna tillverkning. Agrikul-

1) Kommittén hade ansett, att till nuv. rubrik 1026 hänförliga delar skulle förtullas som maskindelar, ej s. 11., av det ämne varav de bestå.

Historiska data rörande tillverkningen.

turens snabba utveckling under 1800-talet medförde emellertid krav på bättre konstruktioner och högre kvalitet å de vanligast använda redska- pen och befordrade uppkomsten av en mängd nya specialtyper. Dessa nya fordringar förmådde de gamla framställningsmetoderna i allmänhet ej tillfredsställa. Uppslagen till förbättrade typer härledde sig framför allt från Amerika men även från England och Tyskland. Sedan den fabriksmässiga tillverkningen väl vunnit rotfäste i vårt land, lämnade även den svenska tekniken ej obetydliga bidrag till de moderna typernas utexperimenterande.

Intresset för rationell tillverkning av dylika redskap inriktades i vårt land först på plogar, och redan omkring 1850 kunde Öfverums bruk ut- släppa de första fabriksmässigt tillverkade plogarna i marknaden. Ett flertal verk upptogo sedermera samma tillverkning, men någon större betydelse nådde den ej förrän på 1870—talet, då Norrahammars bruk och i mitten av 1890-talet Arvikaverken upptogo densamma. Dessa trenne verk äro alltjämt de främsta tillverkarna av plogar i vårt land.

Industriell framställning av harvar tog sin början först i slutet av 1880-talet med tillverkningen av fjäderharvar. Sedermera har emellertid med tillkomsten av allt flera företag inom branschen tillverkning uppta- gits av flertalet hithörande specialredskap, såsom vältar, sladdar, kultiva— torer m. m.

Den i de stora jordbruksländerna samtidigt begynnande användningen av maskindrivna redskap för jordens bearbetning, hade emellertid vid tiden närmast före krigsutbrottet föga eller intet inverkat på utvecklin- gen i vårt land. År 1913 hade visserligen tillverkningen av motorplogar av s. k. bärplogtyp upptagits, men denna typ visade sig dock föga läm— pad för svenska förhållanden. Först det s. k. traktor-systemet med dess mångsidigare användning synes hava erbjudit en för våra mindre för— hållanden lämpad utvecklingslinje, att döma av det intresse, detta väckt hos såväl producenter som konsumenter under senare år.

Tillverkning. Värdesiffror för tillverkningen åren 1896—1912 återfinnas i tab. 48 A. Vissa årsmedeltal av dessa siffror, kombinerade med antalet företag för vissa år, äro sammanförda här nedan.

År Antal Tillverkning i företag 1) 1 OOO-tal kr. 1896—1900 45 911 1901—1905 48 1 115 1906—1912 44 1 812

Med ledning av sifferserien i tab. 48 A kunna tvenne uppgångsperioder urskiljas, den första infallande under 1890-talets senare hälft, den andra åren 1905—1912 med ett mindre avbrott år 1910. Under den mellanlig— gande tiden hade tillverkningen visserligen ej fullt stagnerat, men den nådde endast sporadiskt samma höjd som under föregående högkon—

junktur. Produktionsökningen under perioden höll ungefär jämna steg med ök— ningen för verkstadsindustrien i sin helhet; såväl 1896 som 1912 repre—

1) Avser åren 1897. 1904 och 1912.

senterade nämligen maskingruppen c:a 2 % av industriens totala till— verkningsvärde.

Redan år 1896 representerade specialtillverkningen av lantbruksma- Speqialiu- skiner 28 % av den totala tillverkningen av dessa maskiner, år 1912 ""g- hade denna andel stigit till 62 %. Sistnämnda år voro specialföretagen 12 till antalet, och av dessa representerade det största med ett tillverk- ningsvärde av 569 000 kr. ej mindre än omkring 43 % av hela special- tillverkningen samt de fem i närmast lägre storleksklass (50—250 000 kr.) tillsammans omkring 50 %.

J ämförd med verkstadsindustriens övriga tillverkningar företedde nu behandlade gren en anmärkningsvärt stark specialisering både vid perio— dens början och dess slut. Specialtillverkningens starka koncentration till mindre och medelstora i stället för till större företag betecknade ej i samma grad som inom ett flertal andra tillverkningsgrenar en orga— nisatorisk svaghet. Ifrågavarande fabrikats föga komplicerade beskaf— fenhet och tillverkningens relativt mindre kapitalkrävande natur kan nämligen i viss mån sägas predestinera densamma att koncentreras till särskilt de medelstora företagen, till vilka då räknas sådana med ett till- verkningsvärde liggande inom gränserna 100—500 000 kr.

Driftkoncentrationen belyses i följande översikt, där inom fyra stor- Driftkoncen- leksgrupper (tillverkningsvärdet indelningsgrund) samtliga företag och "ation m— 7”- specialföretagen samt tillverkningens fördelning på storleksgrupperna angivis för åren 1897, 1904 och 1912. Översikten är ett utdrag ur bil. IV och VI till del I.

T. 0. m. 50 000 ] 50 000—250 000 | 250000—7500001)| Över 10000001)

År

Antal Tillverkn. Antal Tillverkn. Antal Tillverkn. Antal Tillverkn. företag i % företag i % företag i % företag i % Samtliga företag 1897 24 9.0 16 52.6 4 ' 24.3 1 14.0 1904 27 8.2 13 21.4 8 ' 70.5 — _ 1912 21 7.9 18 42.7 4 36.0 1 13.9 Därav specialföretag 19.2 el4..lslao..lllge.al_|_

Man finner av tabellen, att produktionens tyngdpunkt år 1912 var förlagd till företag med tillverkningsvärden inom gränserna 50—250 000. Så var emellertid fallet även 1897, och då både de minsta och de största företagens relativa betydelse endast obetydligt minskats sedan denna tid, erbjuder tydligen förskjutningen mellan företag med en till- verkning mellan 50—750 000 kr. det största intresset. Granskar man de detaljsiffror (se del I, bil. IV), som ligga till grund för ovanstående ta—

1) Ifrågavarande tillverkning orepresenterad inom gruppen 750000—1000000 kr. till- verkningsvärde.

Införsel.

bell, så finner man år 1897 52 % förlagda till gruppen 100—250 tusen, 1904 70 % till gruppen 250—500 och 1912 31 resp. 32 till grupperna 100—250 och 500—750 tusen. I jämförelse med läget år 1897 betecknar ställningen under bägge de övriga åren en utveckling i riktning mot ökad driftkoncentration.

AV tablån framgår i övrigt, att den specialiserade produktionen helt gominerar tillverkningen inom grupperna 50—250 och 250—750 tusen

r 1912.

Indelas verkstadsindustrien i sin helhet i motsvarande storleksgrup- per, så finner man, att den här ifrågavarande produktionsgrenen något förlorat i betydelse vad storföretagens totala produktionsresultat be- träffar, under det att den för övriga grupper vunnit ökad betydelse. Inom de å sid. 273 fastställda storleksgrupperna uppgick denna tillverkning år 1912 till resp. 2.7, 5.5, 4.1 samt 0.6 % av resp. gruppers totala tillverk- ningsvärde (jämför del I, bil. V).

Värdet av införseln åren 1894—1913 jämte motsvarande kvantitetssiff- ror för åren 1907—1913 återfinnas i tabell 49 A. Medeltal av ifrågava— rande värdesiffror, vilka fr. o. m. 1907 återgivits för olika varuslag, äro för vissa perioder beräknade i följande översikt:

Införsel i 1000-tal kr. av

År År Summa i plogar plogskivor harvar övriga 1 OOO—tal kr. och årder och billar redskap 1) 1907—1908 277 19 41 58.0 1896—1900 158 1909—1910 261 44 14 24.0 1901—1905 269 1911—1912 329 41 64 23.0 ( 1906—1912 402 1913 140 25 59 0.9 1913 ' , 225

Totalinförselns utveckling framgår emellertid .klarast av tab. 49 A. Som synes var införseln fram till år 1907 underkastad en obetydlig men jämn stegring; de följande åren utvisa däremot med undantag av 1911 lägre siffror. Under nämnda tillväxt av införseln distanserades t. o. m. konsumtionsökningen, varemot de följande åren utvisa en i stort sett jämnlöpande ökning hos såväl införsel som förbrukning. I proc. av för- brukningen uppgick nämligen införseln till följande värden:

Ar % 1896—1900 17.8 1901—1905 22.0 1906—1912 22.9

Med avseende å införselns sammansättning finner man, att gruppen plo- gar och årder representerade lejonparten. Av övriga redskap kunna ett flertal på grund av sin i förhållande till värdet höga vikt ej göras till före- mål för någon omfattande utrikeshandel, vilket givetvis berett den in— hemska tillverkningen ett visst naturligt skydd. Av viss betydelse var emellertid införseln av delar till plogar, främst plogvändskivor av com-

1) Omfattar alvluckrare, grubber och kultivatorer (t. o. m. 1911) samt vältar, sladdar och andra för jordens beredning avsedda redskap.

INFÖRSELNS FÖRDELNING PA INKÖPSLÄNDER 1907, 1911 OCH 1913 I 1000-TAL KR.

Alvluckrare, grnbber, _ kultivatorer, vältar, Summa masklner

Plogar, även sladdar och andra för för jordens '

Inköpsland ångplogar samt Plogskivor och Harvar jordens beredning ”_

årder ngbmar sedda ei spec. redskap beredning (ej handredskap)

___—___—

1907 1911 19131) 1907 1911 19132)1907 1911 1913 1907 1911 19133)1907 1911 1913

Danmark .. .. .. .. .. .. .. .. .. 11 19 6 3 2 2 4 2 1 36 1 —— 54 24 9 Tyska riket .. .. .. .. .. .. .. .. 87 177 41 1 10 7 14 10 9 5 24 0 107 221 57 Storbritannien .. .. .. .. .. .. .. 10 1 0 1 o 1 _ _ 3 6 1 15 7 1 Amerikas Förenta Stater .. .. 198 328 87 6 ' 56 16 22 82 28 33 15 _ 259 431 131 Övriga länder .. .. .. .. .. .. .. 1 0 6 0 0 0 1 2 | 21 1 0 _ 3 2 27

Summa 1 OOO-tal kr. 307 525 140 11 68 25 42 46 59 78 46 1 438 685 225

1) 1913 ingå. även alvluckrare. ') 1913 års siffror omfatta plogbillar, landsidor. plogbillskivor och plogbillspetsar. *) 1913 ingå icke alvluckrare.

Utförsel.

poundstål (s. k. softcenter-steel), vilka ännu vid tiden närmast före kri— get ej tillverkades inom landet.

Införselns fördelning på inköpsländer framgår av tablån på föregående sida. Som synes var endast införseln från U. S. A. samt Tyskland av större betydelse. Dessa tvenne länder representerade år 1911 62.9 och 32.4 % av totalinförseln, Vilket innebär en avsevärd ökning gentemot år 1907, då motsvarande siffror voro 59.3 resp. 24.4 %.

Detaljerade utförselsiffror återfinnas i tabell 50 A, varav översikten nedan utgör ett sammandrag, utvisande vissa års medeltal av exportens värde.

Utförsel i 1 OOO-tal kr. av *

Ar År Summa 1 plogar plogskivor I övriga 1 000494 kr. och årder och billar larvar redskap * 1907—1908 119 36 336 | 26 1896—1900 183 1909—1910 154 23 216 46 1901—1905 160 1911—1912 219 25 163 56 1906—1912 459 1913 182 29 185 20 1913 416

Av tab. 50 A framgår, att utförseln efter högkonjunkturen under 1890— talets senare hälft stadigt avtog fram till omkring 1904. Vid denna tid inträdde ett kraftigt uppsving, som kulminerade år 1907, varefter åter någon tillbakagång kan iakttagas.

Exportens andel av tillverkningen uppgick till:

Ar % 1896—1900 20.1 1901—1905 14.8 1906—1912 25.3

Vad exportens sammansättning beträffar, finner man, att de tvenne vik- tigaste grupperna, plogar och harvar, omedelbart före kriget utfördes till i det närmaste lika värden. Fr. o. m. är 1907, då dessa grupper först kunna särskiljas i statistiken, utvisade de emellertid helt olika utveck- lingstendens: fram till år 1912 hade nämligen utförseln av harvar sjunkit till under hälften mot 1907, varemot plogexporten utvisade en kontinuerlig stegring.

De olika ländernas betydelse som exportmarknader åren 1907, 1911 och 1913 framgår av tablån å sid. 277.

Som synes utgjorde de närliggande skandinaviska länderna jämte Fin- land och Ryssland våra huvudsakliga exportmarknader. Av dessa in- tog Finland år 1907 det ojämförligt främsta rummet närmast följt av Norge, Danmark och Ryssland. Under de sista fredsåren gick exporten på Finland däremot väsentligt tillbaka, medan Ryssland samtidigt upp- trädde som allt större avnämare av plogar och harvar och intog som så- dan främsta platsen åren närmast före kriget.

UTFÖRSELNS FÖRDELNING PA FÖRSÄLJNINGSLÄNDER 1907, 1911 OCH 1913 I 1000-TAL KR.

Alvluckrare, grubber, _ Plogar, även Plog k' or och kultivatorer, vältar, Summa maskiner . . & lv sladdar och andra för .. - Försäljningsland ångplogar samt 10 billar Harvar jordens beredning "_ for jordens årder P % sedda ei spec. redskap beredning (ej handredskap)

1907 1911 1913 '

1907 1911 19131) 1907 1911 19132)1907 1911 1913 1907 1911 19133)

Norge .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 15 55 77 1 1 3 49 34 28 0 2 4 65 92 112 Danmark .. .. .. .. .. .. .. .. .. 15 15 14 4 12 9 27

33 11 37 4 57 73 60 Finland .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 69 53 50 33 8 16 248 72 17 13 9 11 362 142 95 Ryssland .. .. .. .. .. .. .. .. .. 12 104 40 — 1 0 21 37 98 —— 44 1 34 186 140

Övriga länder .. .. .. .. .. .. .. 10 2 1 3 0 0 3 i 9 8 1 2 _ 17 13 9

Summa 1000-tal kr. 121 | 229 i 182 | 41 22 | 29 348 [ 161 184 25 94 20 535 506 416

1) 1913 ingå även alvluckrare. 2) 1913 års siffror omfatta plogbillar, landsidor, plogbillskivor och plogbillspetsar. 3) 1913 ingå. ej alvluckrare.

Historiska och tekniska data rörande

tillverkningen.

Tillverkning.

XIV. Maskiner för sådd och skörd.

Stat. nr 1907—1911; 378 qö—q"; fr. o.m.1912: ur 803 B,ur810 A, 1025 C—F, 1026 A, B, 1027 D, 1028.

Ifrågavarande maskintyper konstruerades samtliga först i utlandet, men redan på 1870—talet började den inhemska företagarverksamheten in— tressera sig för denna tillverkning, om än under blygsamma omständig- heter. Den inhemska tillverkningen Var emellertid från början inriktad på hög kvalité och fabrikanterna kunde trots den kraftiga amerikanska kon- kurrensen vinna ökad inhemsk avsättning för sina produkter. Denna ut- veckling befordrades kraftigt av det år 1892 grundade stora specialföreta- get Arvikaverken. Från 1900—talets första årtionde daterar sig den andra stora specialfabriken, International Harvester Co., Norrköping, vilken emellertid uppstod som en avläggare av den stora amerikanska skördema- skintrusten med samma namn och sålunda i Visst avseende endast beteck— nade ett nytt led i den amerikanska konkurrensen. Förutom tillverknin- gen av de tidigare mest kända amerikanska märkena (Deerings, Mc.Cor- mick) upptog denna firma även försäljningen av moderbolagets öv- riga märken (Osborne, Champion, Milwaukee m. fl.). Av här behand- lade olika maskintyper tillverkade detta bolag vid Norrköpingsfabriken emellertid endast slåttermaskiner och hästräfsor samt på sista tiden rad- såningsmaskiner, under det att samtliga märken av övriga maskintyper importerades, främst självavläggande och självbindande skördemaski- ner samt hövändare.

Vid de rent svenska verken hade däremot vid tiden närmast före kri— get samtliga här ifrågakommande maskintyper upptagits till tillverkning. Fabrikationen av gödselspridare för konstgödning var dock helt ny och obetydlig, och beträffande självbindande skördemaskiner hade därjämte tillverkningen vid sagda tid ej fullt lämnat experimentstadiet. Att de svenska verkstäderna först så sent gripit sig an sistnämnda tillverk- ning, torde finna sin förklaring i den omständigheten, att den inhemska marknaden ej varit tillräckligt omfattande att ensam bära upp en storin- dustriell tillverkning.

Värdesiffror för ifrågavarande tillverkning åren 1896—1912 återfinnas i tabell 48 B. Härnedan äro vissa årsmedeltal av dessa siffror jämte an- talet företag åren 1897, 1904 och 1912 sammanställda:

Tillverkning År ' Antal företag I 1 OOO—tal kr. | I 1896—1900 36 1 271 1901—1905 31 1 746 1906—1912 38 5 056

Ett framträdande drag i sifferserien i tab. 48 B är produktionens ringa känslighet för de allmänna konjunkturväxlingarna. Så var produktions— stegringen under 1890-talets senare är jämförelsevis obetydlig, och följ- derna av krisen vid sekelskiftet voro föga markerade och av snart över— gående art. Under den därpå följande utvecklingen var visserligen pro- duktionsstegringen fram till år 1905 betydande, men från sagda år date- rar sig en exceptionellt hastig utveckling, som år 1912 resulterade i ett i jämförelse med år 1896 mer än femdubblat produktvärde.

För verkstadsindustrien i sin helhet har denna tillverkningsgren sedan 1896 väsentligt ökat i betydelse. Sagda år utgjorde gruppen nämligen den åttonde i ordningen, representerande 3.8 % av verkstadsindustriens totala produktionsresultat; 1912 åter intog den fjärde rummet med 6.5 % av tillverkningsvärdet.

En bild av koncentrationsrörelsen under tiden 1897—1912 ger följande Driftkomen- sammanställning, där det absoluta antalet företag med ifrågavarande till- "ation m- m- verkning samt dessa företags procentuella andel av maskingruppens totala produktionsvärde angivits för fyra olika storleksgrupper.

T. 0. m. 100 000 100 000—500 000 500 000—750 000 Över 750 000

Ä r Antal Tillverkn. Antal Tillverkn. Antal Tillverkn. Antal Tillverkn. företag i % företag i % företag i % företag i % l l | 1897 21 7.1 13 89.2 2 3.7 — 1904 17 2.6 13 60.6 — — 1 36.9 1912 21 2.7 11 1 15.2 4 20.6 | 2 61.5 |

Tabellen är ett sammandrag "av bil. IV till del I, där detaljsiffror för 9 storleksgrupper återfinnas.

Tydligen hade denna produktion år 1912 en utpräglat storindustriell karaktär, i det att företag med över 1/2 milj. kronors tillverkningsvärde representerade över 82 % av den totala tillverkningen, och av dessa 82 % härledde sig 61.5 % från 2 företag med vardera ett tillverkningsvärde av över 1 milj. kr. I jämförelse med år 1897 innebar detta en kraftig ut- veckling mot större produktionsenheter; nämnda år föll nämligen prak— tiskt taget hela tillverkningen på företag under 1/2 milj. kronors till— verkningsvärde.

På grund av den starka koncentrationen spelar numera denna tillverk- ning en viktig roll inom den mekaniska storindustrien. År 1912 repre— senterade den nämligen 19.2 resp. 7.5 % av totala tillverkningsvärdet inom de båda högsta ovan angivna storleksgrupperna. För de tvenne övriga voro däremot motsvarande siffror endast 1.6 resp. 4.3 %.

I likhet med förhållandena inom föregående grupp (plogar, harvar etc.) Specialise- hade företag, som specialiserat sig på tillverkningen av här ifrågavarande ”"9' artiklar, redan 1897 nått en viss betydelse. De representerade nämligen nämnda år 30.9 % av den totala tillverkningen. År 1912 hade denna an— del vuxit till ej mindre än-86.7 %. Antalet specialverkstäder ökades sam- tidigt från 4 till 12, men specialtillverkningens tillväxt förklaras mindre härav än av att två storföretag specialiserade sin tillverkning. Det först- nämnda året återfinnes nämligen specialtillverkningen väsentligen inom storleksgruppen 50—250 000 kronor, det senare åter kunna maskin- gruppens tvenne storföretag, vilka vardera, som nämnts, hade en tillverk— ning på över 1 miljon kronor, räknas till specialverkstäderna. Med ett sammanlagt tillverkningsvärde av omkring 4 milj. kr. representerade de nära 70 % av hela specialtillverkningen.

Införselns utveckling under perioden 1894—1913 återfinnes i tab. 49 B. Införsel- Fr. o. m. 1907 anges kvantitetssiffror. Ur tabellen hava nedanstående årsmedeltal beräknats:

År 1 OOO-tal kr. 1896—1900 1 045 1901—1905 1 091 1906—1912 1 388

1913 1 548

Av tabellen framgår, huru införseln i sin helhet efter en kraftig steg— ring under 1890-talets senare år stadigt minskades fram t. o. m. är 1904. Därpå följde ånyo en hastig stegring med kulmination 1907, varefter siff— rorna t. o. m. 1912 visade en nedåtgående tendens.

Betydelsen av denna utveckling ur självförsörjningssynpunkt framgår av följande siffror utvisande importens procentuella andel av förbruk- nmgen:

Ar % 1896—1900 48.1 1901—1905 45.4 1906—1912 39.9

En tendens mot ökad självförsörjning kan lätt spåras, men den var av oväsentlig betydelse fram till 1905. Under samma tid hade inlandsför— brukningen endast svagt ökats, varför produktionsutvecklingen denna tid framför allt förklaras av en ökning i exporten. Under de följande sju åren (1906—1912) utvisade däremot förbrukningen en synnerligen kraf- tig stegring, vilken till övervägande del tillgodosågs av den inhemska till- verkningen.

Importens sammansättning kan följas först fr. o. m. är 1907, från vil- ken tid vissa års medeltal i 1 OOO-tal kr. äro sammanförda här nedan.

1907—1908 1909—1910 1911—1912 1913 |

Såningsmaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 188 131 192 182 Skördemaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 909 673 553 995 Skörde- och slåttermaskinknivar .. .. .. .. .. 55 53 62 201) Slåttermaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 309 332 2161) 88 Hästräfsor och hövändare .. .. .. .. .. .. .. 61 44 15 34 Hästräfspinnar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 0 1 61) 471)

Ogräsrensare, hästhackor m. m. ., .. .. .. .. 62 46 26 45

Gödselspridare .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 135 43 25 52

Delar, ej &. n.,till skörde- och slåttermaskiner ' ' ' 86

Summa. 1 OOO-tal kr. 1719 | 1323 | 1095 | 1549

Som synes utgjorde skördemaskiner den viktigaste importartikeln med ett värde, som Vissa år närmade sig en miljon kr. Häri ingår både själv— bindande skördemaskiner och s. k. självavläggare liksom även de kon- struktivt betydligt enklare s. k. skördeapparaterna, avsedda att anbringas å vanliga slåttermaskiner, varigenom dessa göras användbara för skör- dande av säd. Av de tvenne sistnämnda lär emellertid ingen avsevärd införsel förekomma, varför anförda siffror i huvudsak torde represen- tera självbindare.

Införseln av slåttermaskiner företedde fr. o. m. 1912 en väsentlig ned- gång, även om hänsyn tages till den omständigheten, att lösa delar förut

1) Siffrorna ej fullt jämförbara med föregående års.

redovisades tillsammans med färdiga maskiner. Den är 1911 företagna tullförhöjningen för ifrågavarande maskiner från 10 till cirka 15 % måste helt säkert tillskrivas en viss betydelse för sagda utveckling, vilken dessutom givetvis underlättades av att tillverkning inom landet upptagits av de tidigare mest populära amerikanska märkena.

Delar till skörde- och slåttermaskiner voro tidigare föremål för en rätt omfattande införsel, som emellertid synes hastigt hava nedgått efter den kraftiga tullförhöjning, som 1911 års taxa medförde för dessa ar— tiklar. Särskilt synes detta hava varit fallet med maskinknivar, varav de svenska fabrikanterna tidigare i avsevärd omfattning använt utländska fabrikat. I övrigt torde införseln av maskindelar huvudsakligen hava ägt rum för direkt förbrukning, d. v. s. för ersättande av förslitna ma- skindelar.

En av de i förhållande till tillverkningen viktigare införselposterna bildades av såningsmaskiner. Av relativt mindre betydelse var importen av såväl hästräfsor och hövändare som gödselspridare, vilken införsel

Införsel i 1000-tal kr. av 1) lösa kniv-

. bl d till hästrävsor Inköpsland sånings- skörde- skär de- 0 slåtter— och maskiner maskiner slåtter- ' maskmer hövän dare

1907 | 1913 1907 | 1913 1907 | 1913 1907 | 1913 1907 | 1913

___—___—

to ,.a o

maskiner Danmark .. .. .. .. 15 7 130 57 3 1 4 o Tyska riket .. .. .. 171 47 33 1 1 1 8 o 17 Storbritannien.. .. 1 2 6 58 14 6 3 0 0 —— Osterrike .. .. .. .. 21 102 — — — — — Ungern.. .. .. .. .. 15 — — — — — — — n. s. A. .. .. .. .. 6 | 9 | 753 863 28 12 342 84 22 17 Övriga länder .. .. () | 0 0 16 — 0 0 4 —- 0 SummalOOO-tal kr. 214 | 182 | 922 | 995 | 46 | 20 | 374 | 88 | 26 | 34

&) delar, $$$?an ' hästrävs-, e] sär- s fjäder-, harvs— ogräsrensare nähä för sådd

' .. m ' .. I”Impala!” ”eh kim” hästhackor, 569391" du, till 9011 Sko'd mmm”? spridare k" 6 . 1 1000-tal

samt kultiva- m_ m. 5 Mme 4

tcrsfj'adrar (gångna?- kr. )

skiner

1907 | 1913 | 1907 | 1913 |1907 | 1913| 1913 |1907 |1913

___—___—

Införsel i 1000-tal kr. av

Danmark .. .. .. .. 0 1 16 20 2 1 3 191 90 Tyska riket .. _. .. _ 46 4 16 52 36 11 269 175 Storbritannien .. .. — 0 8 5 O —- .. 1 32 72 Österrike .. .. .. .. — — 0 _ 4 0 25 102 Ungern .. .. .. .. .. — —— —— — —— — —— 15 U. 8. A. .. .. .. .. — 0 43 4 48 15 71 | 1242 1075 Övriga länder .. .. 0 0 0 O 0 0 0 20 SummalOOO-talkr. 0 | 47 | 71 | 45 | 106 | 52 | 86 || 1759 | 1549

1) Siffrorna för 1913 omfatta även hackelsemaskinknivar. ') Siffrorna för 1907 avse endast hästräfspinnar. :) 1907 hänfördes delar, ej spec., till skörde- och slåttermaskiner till resp. maskiner. .) Inkl. gödselspridare.

U t/örsel.

även absolut sett visade nedåtgående tendens. Till de absolut och relativt sett mindre betydelsefulla införselartiklarna hörde därjämte gruppen ogräsrensare och hästhacker, i vilken även ett antal ej specificerade red- skap, såsom betlossare, petatisupptagningsmaskiner och andra rotfrukt- upptagare ingingo.

Införselns fördelning på inköpsländer åren 1907 och 1913 framgår av sammanställningen å sid. 281.

Det ojämförligt viktigaste tillskottet till totalinförseln lämnades av U. S. A., från vilket land största delen av införda skörde- och slåtter- maskiner jämte delar därtill samt tidigare även hästräfsor och hövändare jämte ogräsrensare och hästhackor härstammade. År 1913 intogs dock främsta rummet av Tyskland vad de tvenne sistnämnda grupperna samt gödselspridare beträffar. Med "avseende å såningsmaskiner intog Tysk- land främsta platsen 1907 men hade 1913 avsevärt distanserats av Öster- rike. De relativt höga siffrorna för Danmark torde åtminstone i viss grad förklaras av transitehandel.

Utförseln av här behandlade lantbruksmaskiner redovisas i tab. 50 B för perioden 1894—1913. Följande årsmedeltal för totalexportens värde må här återgivas:

Årligen 1 OOO-tal kr. 1896—1900 145 1901—1905 433 1906—1912 2 970

Ett anmärkningsvärt drag i expertens utveckling är dess oberördhet av krisen vid sekelskiftet, i det att en fullt kontinuerlig stegring gjorde sig gällande åren 1898—1904. Efter ett kortare avbrott åren 1905—1906 vid— tog åter en stegring, som avbruten under år 1909, fortsatte fram till världskrigets utbrott och kvantitativt ställde den föregående utvecklingen helt i skuggan. Dess betydelse för produktionsutvecklingen framgår av följande siffror, utvisande expertens procentiska andel i det totala till- verkningsvärdet :

Ar % 1896—1900 11.4 1901—1905 24.8 1906—1912 58.7

Expertens utveckling hade sålunda vid tiden närmast före kriget för- länat industrien en ganska utpräglad karaktär av exportindustri; ehuru samtidigt, som förut påvisats, utvecklingen kännetecknats av ökad själv- försörjning på den inhemska marknaden.

Uppgifter å utförselns närmare sammansättning föreligga först fr. o. m. 1907. Från denna tid äro värdesiffror återgivna å nästa sida i 1 OOO-tal kr.

Den viktigaste posten i utförseln bildades av slåttermaskiner; närmast i betydelse vore hästräfsor och hövändare. En avsevärd utförsel förekom även av skördemaskiner, vilka till övervägande del torde hava utgjorts av ”självavläggare”, enär någon betydande export av självbindare ej lär hava förefunnits. Utförseln av såningsmaskiner visade slutligen de sista fredsåren ett avsevärt uppsving.

I 1907—1908 1909—1910 1911—1912 1913 Såningsmaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 186 153 358 601 Skördemaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 278 292 671 797 Skörde- och slåttermaskinknivar.. .. .. .. .. 2 2 9 6 Slåttermaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1478 1866 2237 2829 Hästräfsor och hövändare .. .. .. .. .. .. .. 411 683 1292 1339 Hästräfspinnar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10 20 401) 861) Ogräsrensare, hästhackor m. m. .. .. .. .. .. 9 4 391) 691) Gödselspridare .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1 1 2 2 Dellar ej 5. n. till skörde- och slåttermaskiner ' ' ' 214 Summa 2 374 3 021 | 4 648 5 943

___—___— Utförsel i 1000-tal kr. av

2) lösa kniv— . ' h t " Försäljningsland sånings- skörde- slllifiet—llb slåtter- äilrävÖs—or

maskiner maskirer slåtter- ' maskiner vän dare

_ maskiner 1907 | 1913 1907 | 1913 1907 | 1913 1907 1913 1907 | 1913 Norge .. .. .. .. .. 103 202 3 8 —— 2 15 519 12 150 Finland.. .. .. .. .. 66 174 5 1 — 1 323 444 97 141 Europ. Ryssland .. 0 212 401 653 —— 1 119 1 148 15 722 Danmark .. .. .. .. 10 13 20 95 4 2 291 426 19 146 Tyska riket .. .. .. — 0 5 28 0 0 12 138 2 7 Storbritannien .. .. —— 6 — — 39 2 12 eriga Asien 6) .. —— —— — 6 — —— 115 —— 173 Övriga länder .. .. 0 _ 6 6 — _ 6 37 0 0

SummalOOO—tal kr. 179] 601| 446 | 797 | 4 | 6 | 805 [2829] 15711339

Utförsel i 1000-tal kr. av

4) delar, Summa . ' ej sär- maskiner ..) hmm" ogräs- skm för sådd _ fjäder-. harvs- nam- Försäljningsland o. kultivators- rensare, gödsel- (la till _o. skörd vinn?!" samt hästhackor spridare skörde- 1 1 OOO-tal kultivators- 0_ slåt- kr 5) fjädrar m' m' terma- . skiner

1907 ( 1913 1907 | 1913 1907] 1913 1913 1907| 1913

Norge .. .. .. .. .. 1 18 1 29 0 1 15 135 944 Finland.. .. .. .. .. 3 32 1 8 0 1 51 495 853 Europ. Ryssland .. — 18 —— 25 — 88 535 2 867 Danmark .. .. .. .. 3 8 7 4 —- 0 26 354 720 Tyska riket .. .. .. —— —— — 1 0 — 14 19 188 Storbritannien.. .. — _ — 1 -— — 0 57 3 eriga Asien 6) .. — — — — —— 18 312 Ovriga länder .. .. 10 — 1 —— — 1 12 55 SummalOOO-tal kr. 7 | 86 | 9 | 69 | 0 | 2 | 213 | 1607 | 5942

1) Osäkra siffror på grund av bristande överensstämmelse med 1907 års varugruppering. 2) Siffrorna för 1913 omfatta även hackelsemaskinknivar. "") ,, ,, 1907 avse endast hästräfspinnar. ') 1907 hänfördes delar, ej spec., till skörde- och slåttermaskiner till resp. maskiner. 5) Inkl. gödselspridare. ”) Angående omfattningen av ”Övriga Asien” se den officiella handelsstatistiken 1905, textavdelningen sid. XIII—XIV.

Konkurrens- förhållanden på den inter- nationella em- portmark- naden.

Utförselns fördelning på viktigare exportmarknader åren 1907 och 1913 framgår av översikten å föregående sida.

En blick på tabellen ger vid handen, att avsättningen österut på Ryss- land, Finland och Asien varit av ojämförligt störst betydelse. Enbart ex- porten till Ryssland representerade sålunda år 1913 över 48 % av total— utförseln. Ett annat viktigt avsättningsområde bildade grannländerna Norge och Danmark, som samma år tillsamman upptogo över 28 % av totalutförseln.

En närmare granskning av de olika utförselposternas sammansättning utvisar, att exporten på Ryssland så gott som uteslutande bestod av slåt- ter- och skördemaskiner med lösa delar samt hästräfsor och hövändare. För de övriga i och för sig mindre betydande exportartiklarna var det i de närliggande grannländerna förlagda avsättningsområdet av större vikt.

Med hänsyn till utförselns stora betydelse för ifrågavarande industri torde vår ställning på den internationella exportmarknaden förtjäna att något beröras.

Ifrågavarande maskiner utgöra en varugrupp, för vars produktion den internationella arbetsfördelningen är synnerligen utpräglad i det att de stora agrikulturstaterna till övervägande del förses med erforderlig ma- skinell utrustning av de stora industriländerna. Undantag i detta avse— ende bilda U. S. A. och Canada, i vilka länder en högt utvecklad tillverk- ning av lantbruksmaskiner vuxit upp under skydd av höga tullar. Ett stort avsättningsområde bildas av de engelska kolonierna (särskilt Australien och Nya Zeeland), områden som i huvudsak behärskades av moderlandets industri fram mot slutet av 1800—talet. Från denna tid bör- jade de engelska fabrikaten emellertid alltmera undanträngas av de arne rikanska och kanadensiska, vilka numera även dominera i Sydamerika (Argentina och Chile). På europeiska kontinenten uppträdde visserligen de amerikanska fabrikaten redan på världsutställningen i Paris 1878, men de visade sig då i allmänhet vara av alltför lätt konstruktion för de tunga skördar, som alstrades i gamla världens intensiva jordbruk. De amerikanska maskinerna blevo dock efter vidtagna konstruktiva för— ändringar snart konkurrensdugliga. Av stor betydelse för den ameri- kanska konkurrensens effektivitet visade sig dessutom den i början av århundradet företagna sammanslutningen mellan de sex största konkur- rerande amerikanska företagen till världens största lantbruksmaskin- trust, The International Harvester Co., Chicago?) Först härigenom kunde nämligen tullskyddet för den stora inhemska marknaden mera effektivt utnyttjas.

De hittills behandlade avsättningsområdena hava emellertid, som re- dan påvisats, saknat betydelse för den svenska industrien, vars natur- liga marknad givetvis bildas av de stora jordbruksdistrikten öster och sydost om Östersjön. Om än den svenska utförseln i förhållande till detta områdes totala importbehov av lantbruksmaskiner var av under- ordnad betydelse, så hade den dock för vissa här behandlade artiklar nått en ingalunda föraktlig omfattning. I Rysslands totala import år 1913 av dessa lantbruksmaskiner deltogo nämligen Sverige, Tyskland, U. S. A. och England med följande belopp i procent räknat:

1) Fusionen ägde rum är 1902 mellan Mc. Cormick Co., Deering Co., Milwaukee Co., samt Warden, Bushnell & Glessner, med vilka. sedermera förenade sig Osborne & Co.

Sverige Tyskland England 813125; Slåttermaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. 19.4 16.7 6.7 28.7 Såningsmaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2.8 12.0 5.2 67.1 Självbindare .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 6.9 16.4 23.7 43.7 Sjalvavläggare .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 4.7 4.4 16.0 51.3 Gödselspridare .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 0.1 82.4 6.5 8.9 Hästräfsor och hövändare .. .. .. .. .. .. .. .. .. 41.0 11.3 15.4 22.1 |

Beträffande hästräfsor och hövändare levererade Sverige sålunda mer än något annat land samt intog beträffande slåttermaskiner platsen närmast efter U. 8. A., under det att dess ställning med avseende å öv- riga maskiner var svag.

XV. Maskiner för rening av säd eller frö, såsom tröskverk, harpor, kast- maskiner, triörer, sädessorterare, halmelevatorer och stackningsma- skiner m. m.

Stat. nr 1907—1911: 378 (114—q"; 1912—1913: 1025 G, 1, 1027 A. B. De moderna formerna av ifrågavarande maskiner hava först relativt sent utvecklats ur uråldriga handredskap för sädens urtröskning och rensning. Som maskiner torde de först hava tagit formen av en enkel ur- tröskningscylinder, som emellertid sedermera kombinerades med skak- verk, och ur denna kombination har den moderna tröskmaskinen uppstått.

De först framträdande enkla maskintyperna voro till en början i vid— sträckt omfattning hemslöjdsalster, och denna hemslöjd lär beträffande enklare harpor och kastmaskiner i vissa delar av landet hava bibehållit sig fram till våra dagar. Den fabriksmässiga tillverkningen daterar sig från 1860-talet, då Munktells mek. verkstad fabricerade sitt första ång— tröskverk, och redan några år senare (1868) tillkom den andra av våra numera viktigaste anläggningar för tröskmaskintillverkning, nämligen Thermaenius verkstäder i Hallsberg. Bland de äldsta tillverkarna av blåsmaskiner och harpor märkes A.-B. Walla Tröskmaskiner, som date- rar sig från 1887 och fortfarande är en av de förnämsta tillverkarna av dessa maskiner.

Värdesiffror för den inhemska tillverkningen åren 1896—1912 återfin— nes i tabell 48 C, varur följande siffror över produktionens medelvärde under vissa perioder äro beräknade. Antalet företag under vissa år hava tillfogats. De samtidigt återgivna siffrorna för tillverkningen av enbart tröskverk äro beräknade av Sveriges Maskinindustriförening och torde huvudsakligen omfatta den storindustriella tillverkningen.

Tillverkningsvärde i

År Antal 1 OOO-tal kr. företag 1) totalt därav trösk— verk 1) 1896—1900 | 65 887 300 1901—1905 56 1 292 650 1906—1912 61 2 514 1 500 l

1) Avser åren 1897. 1904 och 1912. 19

Historiska och tekniska data rörande

tillverkningen.

Tillverkning.

Driftkoncen— tration m. m.

Specialise- ring.

Införsel.

Karaktäristiskt för tillverkningens utveckling är, att produktionsök- ningen fram till omkring år 1905 var relativt obetydlig. De följande åren kunde däremot uppvisa ett synnerligen kraftigt uppsving med kulmina- tion år 1908, efter vilket är någon avmattning inträdde. Av ovanstående siffror att döma föll huvudparten av denna ökning på tröskmaskincr.

I relation till verkstadsindustriens totala produktionsvärde är denna tillverkning mindre betydande; i % räknat utgjorde den endast 2.2 resp. 2.7 åren 1896 och 1912.

Detaljerade siffror över koncentrationsrörelsen återfinnas i bil. IV till del I. Ett extrakt härur med företagen fördelade på fyra storleksklasser återges här nedan. Ur bil. VI till del I hava därjämte driftkoncentratio— nen inom specialtillverkningen beräknats på enahanda sätt.

I T. 0. m. 50 000 50 000—250 000 250 000—750 000 Över 750000 År . . . » . Antal Tillgår? Antal Tåg??— Antal Tillgår?- Antal Tålilåår? företag % företag % foretag % företag % 1897 40 22.4 20 48.8 4 7.6 1 21.2 1904 32 13.6 17 28.6 6 29.7 1 28.1 1912 31 6.2 22 33.0 7 22.8 1 38.1 Därav specialföretag 1912 | 2 | 1.1 2 10.4 l 1 20.4 | —— |

Under hela den undersökta perioden förekom denna tillverkning endast vid ett enda storföretag, vars andel i det totala produktionsresultatet emel- lertid avsevärt stegrats. Än starkare ökades de medelstora (250 000— 750 000) företagens relativa betydelse, vartill dock en ökning av antalet företag inom denna grupp bidrog. Däremot hade samtliga företag under 250000 kr. tillverkningsvärde avsevärt förlorat i betydelse, vilket sär- skilt gäller den lägsta gruppen (t. o. 111. 50000 kr.).

Ett studium av specialtillverkningen inom ifrågavarande grupp (del I, bil. VI) ger till resultat, att ökningen var jämförelsevis obetydlig under tiden 1897—1912, i det att nämnda tillverknings andel i den totala till— verkningen vid sistnämnda tidpunkt endast steg från 21 till omkring 32 %. Man torde emellertid även kunna hänföra gruppens enda storföretag till specialverkstäderna, i vilket fall dessas andel i totalproduktionen höjes till 70 %. Av siffersammanställningen ovan framgår därjämte, att den tillverkning, som föll på gruppens medelstora företag (250 000—— 750 000 kr.) , nästan uteslutande representerades av specialverkstäder. Det skulle sålunda endast vara hos de allra minsta företagen, som organisa- toriska brister i specialiseringsavseende särskilt framträda.

Införseln redovisas i tab. 49 C för åren 1894—1913 med kvantitetsupp— gifter och specifikation i fyra varugrupper fr. o. m. 1907. Vissa årsmedel- tal av införseln för perioden 1894—1913 äro sammanställda här nedan.

Införsel i 1 OOO-tal kr. av

halmeleva-

. Summa År torer och ång— andra bagge? kast År 1 1 OOO-tal kr. stacknings— tröskverk tröskverk t 5 mer, maskiner rlorer m. 111. 1907—1908 135 95 7 41 1894—1895 92 1909—1910 34 36 12 45 1896—1900 127 1911—1912 17 63 9 104 1901—1905 106 1913 -—— 81 1 85 1906—1912 184 1913 166

Av tabell 49 C framgår, att införseln efter en nedgång under 1800—talets sista år förhöll sig tämligen konstant ända fram till år 1907, under vilket år den allmänna högkonjunkturen medförde en tillfällig ökning. År 1910 hade nämligen importvärdet åter nedgått till 1906 års nivå, som dock över- skreds under de följande åren. Införselvärdet i procent av den inhemska förbrukningen visade under denna tid sjunkande genomsnittssiffror, nämligen:

Ar % 1896—1900 13.0 1901—1905 8.4 1906—1912 8.2

Den viktigaste importvaran utgjordes tidigare av halmelevatorer och stackningsmaskiner. Dessa redskap hava emellertid alltmera ersatts av halm- och höpressar, varav det inhemska behovet vid tiden närmast före kriget nästan helt täcktes av landets egen tillverkning. Införseln av ång- tröskverk var relativt betydande under hela perioden; under dess sista år voro dessa maskiner gruppens främsta importartikel. Däremot nådde in- förseln av andra slags tröskverk ej någon betydelse. Gruppen harpor, kastmaskiner etc. visade de sista fredsåren visserligen stigande siffror, men de brukliga typerna av dylika maskiner lära icke hava införts i nämnvärd omfattning, varför ökningen torde få. tillskrivas vissa under dessa tullrubriker fallande specialmaskiner, såsom inom kvarn- och cho- kladindustrien använda rensnings- och sorteringsmaskiner.

Införselns fördelning med hänsyn till inköpsländer åren 1907 och 1913 framgår av följande sammanställning:

Införsel i 1000—tal kr. av Summa halmelevatorer harpor, kast- maskiner för Inköpsland och andra ång- andra maskiner, säd ene,- frö 522513??— tröskverk tröskverk såägpesgfiä i 1000-tal kr. 1907 | 1913 1907 | 1913 | 1907 | 1913 | 1907 | 1913 1907 | 1913 Norge .. .. .. —— -— O —- 1 0 — — 1 0 Danmark .. .. .. .. — 20 5 0 1 1 2 28 8 Tyska riket .. .. .. 107 3 — 4 34 78 148 78 Storbritannien.. .. 61 75 0 — 2 5 78 80 Övriga länder .. .. —— 0 — —- — 1 0 1 0 SummalOOO-talkr. 129 | _ | 84 | 80 | 5 | 1 | 40 | 85 | 258 | 166

l Belgien .. .. .. .. ..

Till totalinförseln bidrogo år 1913 England och Tyskland med ungefär lika stora summor. Införseln från England utgjordes emellertid praktiskt taget enbart av ångtröskverk, under det att Tyskland dominerade beträf- fande övriga varuslag.

Utförsel. Utförseln under tiden 1894—1913 återfinnes i tab. 50 C, varur här ne- dan sammanförda årsmedeltal beräknats.

Utförsel i 1 OOO-tal kr. av

halmeleva-

maskiner

. Summa ÅT torer och ång- andra häggéånkåu Är i 1 OOO-tal kr. . . - , I stacknmgs— tröskverk tröskverk triörer m. m_l

1907—1908 3 168 284 28 1894—1895 45 1909—1910 19 272 150 25 1896—1900 40 1911—1912 8 402 166 28 1901—1905 128 1913 1 448 278 52 1906 —1912 462 1913 779

Den kraftiga ökning i utförseln för gruppen i dess helhet, som framträ— der i sammanställningen ovan, begynte vid sekelskiftet (se tab. 50 C) och fortsatte med tillfälliga avbrott fram till krigsutbrottet.

Redan år 1903 medförde visserligen denna utveckling ett exportöver- skott, men först senare uppnådde utförseln någon större betydelse för in- dustriens avsättning.

Expertens procentiska andel av produktionen utgjorde:

Ar % 1896—1900 4.5 1901—1905 9.9 1906—1912 18.4

Av ovan anförda siffror framgår, att utförseln i huvudsak utgjordes av tröskmaskiner och att av dessa ångtröskverk visade den kraftigaste ut- vecklingen. År 1912 uppgick sålunda utförseln av tröskverk till ej mindre än 36.4 % av tillverkningen.

Utförselns geografiska fördelning framgår av följande sammanställ- ning. Utförsel i 1 OOO-tal kr. av Summa maskiner halmelevatorer harpor, kast- för Säd_ Försäljningsland och andra än? andra. t Pääkuläv eller frö stacknynss' tröskverk tröskverk "men sa 85" i 1000-tal maskiner sorterare _ o. dyl. kr. 1907 ] 1913 1907 | 1913 1907 i 1913 1907 | 1913 1 1907 ] 1913 I Norge .. .. .. .. .. 2 1 0 24 200 22 37 48 238 Danmark .. .. .. .. — — 23 31 24 65 1 8 48 104 Finland.. .. .. .. .. —— 26 33 152 6 6 5 184 44 Europeiska Ryss— land .. .. .. .. .. — 86 364 5 5 0 2 91 371 Övriga länder.. .. — _ — 20 1 | 2 1 | 0 2 | 22 SummalOOO-talkr. 2 | 1 | 135 | 448 | 206 | 278 I 30 | 52 | 373 | 779

De ojämförligt viktigaste avsättningsmarknaderna voro Finland och Ryssland, vilka år 1913 tillsammans mottogo över 53 % av totala exporten. Denna utförsel bestod huvudsakligast av ångtröskverk; för övriga artik— lar bildade Norge och Danmark de viktigaste avsättningsfälten.

XVI. Maskiner för skördens tillgodogörande, såsom potatis— och torv- rivnz'ngsmaskz'ner, rotfruktskärare, sädes— och oljekakskrossare, gröpkvarnar och hackelsemaskiner m. m.

Stat. nr 1907—1911; 378 (118—q”; fr. o. m. 1912. 811, 1025 H.

Tillverkningen av hithörande maskiner under tiden 1896—1912 återfin- Tillverkning. nes i tab. 48 D. Vissa årsmedeltal härur jämte antalet företag vissa år äro sammanförda här nedan:

.. Tillverkning

År ' Antal företag 1) | i 1000-tal kr. 1896—1900 43 182 1901—1905 40 169 1906—1912 40 391

Av tab. 48 D framgår, att tillverkningen sedan 1902 undergått en kraftig och relativt jämn stegring, dock med någon avmattning åren 1906—1910. I förhållande till verkstadsindustrien i dess helhet var denna tillverkning alltjämt en av de obetydligaste och representerade såväl år 1896 som 1912 enilast omkring 0.5 % av verkstadsindustriens totala produktionsre— su tat.

Koncentrationsrörelsen inom denna tillverkning under tiden 1897—1912 Drijikoncm - belyses av följande tabell. För mera detaljerade siffror hänvisas till del. I, "am” m- '”- bil. IV.

T. 0. m. 50 000 50 000—250 000 250 000—750 000 Över 750 000 År

1 Antal Tillval?- Antal Tillverk- Antal Tillverk- Antal Tillverk- 3 företag m;? 1 företag m;? 1 företag m;? 1 företag m;? I 1897 27 41.6 14 47.6 ' 3 I 10.8 — —— 1904 22 31.4 12 29.5 6 39.2 _— _ | 1912 15 8.4 19 29.4 5 11.0 1 51.2

Ar 1912 föll sålunda på det största företaget mera än halva tillverknin- gen. I jämförelse med år 1897 innebar detta en synnerligen stark kon- centration av driften, enär tillverkningen vid sistnämnda tidpunkt väsent- ligen uppehölls av ett stort antal smärre företag, av vilka intet hade ett tillverkningsvärde överstigande 250 000 kr.

1) Avser år 1897, 1904 och 1912.

Specialise-

ring.

Införsel.

Ifrågavarande tillverkning hade så sent som 1912 ännu ej nått den om— fattning, att specialverkstäder uppstått, utan den bedrevs undantagslöst i förening med annan tillverkning, huvudsakligen andra lantbruksmaski— ner och redskap.

Införseln för åren 1894—1913 redovisas i tab. 49 D. Medelinförseln för vissa perioder hava sammanställts i följande översikt. Siffrorna avse 1 OOO-tal kr.

År Total införsel 111 ”112312; var 1894—1895 13 1896—1900 27 1901—1905 28 ' 1906—1912 54 12 1) 1913 (107) 2) (17) 2)

De starka fluktuationerna (se tab. 49 D) försvåra ett tillförlitligt bedö— mande av utvecklingen. Att döma av följande genomsnittssiffror, utvi- sande införseln i procent av förbrukningen, synes emellertid införseln i stort sett hava bibehållit sin relativa betydelse.

År % 1896—1900 14.2 1901—1905 15.5 1906—1910 13.2

Beträffande införselns närmare sammansättning hava endast knivar till betrivnings- och hackelsemaskiner kunnat redovisas separat. Siffrorna för åren 1912 och 1913 omfatta emellertid ej haekelsemaskinknivar. Den jämförelsevis obetydliga förändring värdena undergingo nämnda år i förhållande till närmast föregående visar, att införseln i huvudsak utgjor- des av knivar till betrivningsmaskiner (schnitzelknivar). Vad siffrorna i kolumnen för rotfruktskärare m. m. angår, ingå i dessa fr. o. m. 1912 även potatis- och torvrivningsmaskiner, varför den avsevärda importsteg- ringen från nämnda år tyder på att ifrågavarande maskiner utgjorde en- ej alldeles betydelselös införselvara.

Av följande yöversikt framgår, att de importerade maskinerna så gott som uteslutande voro av tyskt och engelskt ursprung. Siffrorna avse;

1 000- tal kr. »

Rotfruktskärare, sädes- och '

oljekakskrossare, hackelse- Betrlvmngs- Summa

' ' maskiner och andra för och hackelsema- maskiner för skördens Inköpsland fodervarors sönderdelning skinknivar tillgodogörande avsedda maskiner och redskap 1907 | 1913 1907 | 1913 1907 km 1913 , Danmark .. .. .. 2 7 0 -—- 7 Tyska riket .. .. 11 61 13 16 77 Storbritannien .. 19 22 0 — 22 Förenta Staterna 1 O 0 — 0 Övriga länder .. 0 0 0 1 1 818. 1000-tal kr. 33 90 13 17 107

1) Medeltal för åren 1907—12. ”) Siffrorna ej fullt jämförbara med föregående års. Se not 2 till tab, 49 D.

Utförseln sedan 1894 återfinnes redovisad i tabell 50 D. Vissa årsme- deltal ur tabellens siffror äro sammanställda här nedan:

Därav maskin-

År Total utförsel knivar i 1 1 OOO-tal kr. 1000-tal kr. 1896—1900 20 1901—1905 15 ' 1906—1912 37 5 1) 1913 64 1) 2 2)

Exporten förhöll sig från sekelskiftet tämligen konstant i förhållande till produktionen, som synes av följande procentiska relationstal:

År % 1896—1900 11.0 1901—1905 9.0 1906—1912 9.4

Liksom i tabellerna över införseln brista också vid redovisningen av utförseln 1912 och 1913 års siffror i jämförbarhet med föregående års. En närmare analys av exportens sammansättning medger ej den officiella statistiken, men enligt vad från sakkunnigt håll påpekats, bildade hac- kelsemaskiner huvudparen av vår utförsel. Utförseln av maskinknivar synes till största delen hava bestått av sådana till betrivningsmaskiner.

Som av följande översikt framgår, utgjorde Norge åren 1907 och 1913 den ojämförligt viktigaste av de främmande avsättningsmarknaderna, var- efter följde Danmark och Finland med ungefär lika siffror.

Utförsel i 1 OOO-tal kr. av

Summa _ _ , . rotfruktskärare sädes— och - » maSkineT för Skörd—ens Försäljnings- oljekakskrossatfe, hackelse- betrrvmngs- tillgodogörande land maskiner och andra för OCh hackelsema- i 1 000.131 kr fodervarors sönderdelning kinkn' ' _ s iver avsedda maskmer och redskap

1913 1907 1913

1907 | 1913 1907

Norge . .. .. .. .. .. 34 Finland .. .. .. .. .. 10 Europeiska Ryssland .. .. .. 7 1 Danmark . .. .. .. 11 0 Övriga länder .. . 1 1 SummalOOO-tal kr. 62 | 5 | 2 || 30 64 Tillverkningsekonomi.

Siffermaterialet till följande framställning är i huvudsak hämtat ur kommerskollegiums för tull- och traktatkommitténs räkning verkställda

1) Medeltal för åren 1907—1912. 2) Siffrorna ej fullt jämförbara med föregående års. Se anm. till tab. 50 D.

Utförsel.

Råmaterial.

statistiska undersökning av den svenska industrien, avseende åren 1913 och 1918. Denna upptager under grupprubriken ”fabriker för tillverkning av lantbruksmaskiner och redskap” 33 företag med sammanlagt 2 136 ar- betare och ett tillverkningsvärde av 12 034 981 kr. år 1913. Den officiella industristatistiken redovisar samtidigt en total tillverkning av 15 267 729 kr. I förstnämnda summa ingå emellertid i avsevärd omfattning halvfabrikat, särskilt gjutgods. Frånräknas värdet av dylika produkter, avsedda för egen förbrukning, det i kommerskollegii specialundersökning erhållna tillverkningsvärdet, trhålles ett nettotillverkningsvärde, fritt från dubbelräkningar, av 10 126 713 kr.

Förbrukningen av råvaror inom lantbruksmaskinindustrien år 1913 återgives i tabell 51. Sammanlagt redovisades en materialförbrukning till ett värde av 4693 012 kr., i vilken summa dock uppgifter saknas från tvenne företag. Ovannämnda siffra motsvarade därför ett tillverknings- värde av 9 440 827 kr., varav den utgjorde 49.6 %.

De viktigaste materialierna utgöras av tackjärn, valsjärn samt diverse järnmanufaktur och trä. Om hänsyn tages allenast till metallerna jämte deras halvfabrikat, vilka torde vara mest fullständigt redovisade, erhålles följande bild av råvaruförbrukningens sammansättning och fördelning på. in- och utländskt fabrikat. Beräkningen är baserad på värdet.

Total Därav förbruk- __ ning inhemska utländska Å varor varor % %_ Tackj ärn och tackjärnsgjutgods .. .. .. .. .. .. .. 39.1 61.4 38.6 Smitt samt kallvalsat och draget järn och stål" .. .. 2.5 100.0 Varmvalsat järn i stänger och rör m.m. .. .. .. .. .. .. .. 45.5 99.0 1.0 Jarnplåt och arbeten därav .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2.6 100.o Andra järnvaror (manufaktur).. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9.6 85.5 14.5 Andra metaller.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. _0.7 100.o | —— Summa |_100.o | 83.0 | 17.0

Frånsett vissa smärre företag, framställde verkstäderna ifråga själva så gott som undantagslöst erforderligt tackjärnsgjutgods och använde för detta ändamål huvudsakligast engelskt och tyskt tackjärn. Aducerat gjutgods, som inom denna industri användes i betydande utsträckning, synes däremot till övervägande del hava erhållits från utomstående sven— ska gjuterier.

Av valsverksprodukter användes redan vid denna tid huvudsakligen svenskt fabrikat. Dock infördes s. k. plogplåt av specialstål i övervägande omfattning från U. S. A., liksom vissa grövre produkter, särskilt balkar, voro av tyskt ursprung. Av inköpt järnmanufaktur synas har'vfjädrar i huvudsak hava importerats, under det att övriga fabrikat voro av svenskt ursprung. Så var även fallet med förbrukade trävaror.

Den i tab. 51 verkställda fördelningen av råvarorna med avseende å

in— och utländskt ursprung kräver emellertid en reservation. Vid besva- rande av de till grund för denna fördelning liggande frågeformulären torde det nämligen någon gång hava mött svårigheter att konstatera, hu- ruvida en från grosshandelsfirmor inköpt vara haft svenskt eller främ- mande ursprung.

Den totala lönesumman inom de i specialundersökningen ingående före— tagen år 1913 uppgick till 2 243 237 kr., motsvarande 1 073 kr. per arbe— tare. Uppgifter å utbetalta löner saknas emellertid för tvenne företag med 47 arbetare, varför totala lönesumman på basis av ovannämnda genom- snittssiffra per arbetare kan beräknas till 2 293 715 kr., vilket motsvarar 22.65 % av tillverkningsvärdet. I löner till förvaltningspersonalen utbeta- lades samtidigt 488 825 kr., utgörande 4.83 % av tillverkningsvärdet.

En kostnadsberäkning för den svenska industrien med ledning av det ovan behandlade materialet jämte motsvarande siffror för den amerikan- ska specialindustrien för lantbruksmaskiner från åren 1909 och 1914 återfinnes i nedanstående sammanställning. De svenska relativtalen för industrien i dess helhet avvika något om än obetydligt från de förut an- givna, beroende på att de företag, för vilka ofullständiga uppgifter före- legat, frånräknats. De svenska siffrorna i tablån äro sålunda fullt jäm- förbara med varandra. För att kunna konstatera de svenska bränsle- och kraftkostnadernas relativa betydelse återgivas därjämte genomsnittssiff- rOIk från trenne större specialföretag, vilka underkastats särskild under- so ning.

Sverige 1913 U. S. A.”) Hela lant- . bruksmaskin- Tåg???" 1909 1914 industrien (, g % % o A= Material .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Arbetslöner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. Tjänstemannalöner .. .. .. .. .. .. ..

Bränsle och kraft .. .. .. .. .. .. .. Övriga kostnader.. .. .. .. .. .. .. ..

Summa 100.o [ 100.o | 100.o ! 100.o

Närmast i ögonen fallande är skillnaden mellan de relativa råvarukost- naderna i Sverige resp. U. S. A. Fullt korrekt är givetvis icke denna jäm- förelse, då produktionens sammansättning, som för ifrågavarande länder ej låter sig närmare undersökas, är av betydelse för materialkostnadernas höjd. Redan siffran för de tre svenska specialföretagen i jämförelse med

1) Trenne företag med ett sammanlagt arbetareantal av 1046 och ett tillverknings— värde av 5.7 milj. kr.

2) Siffrorna avse: 1909 640 företag med 50 551 arbetare och ett tillverkningsvärde av omkr. 146 milj. dollars; 1914 601 företag, 48459 arbetare, 164 milj. doll. tillverkningsvärde.

Löner.

Kostnads- elementen: relativa höjd i Sverige och U. S. A.

genomsnittssiffran för hela svenska lantbruksmaskinindustrien visar nämligen, att materialkostnaderna högst avsevärt variera med tillverk- ningens art, vilket förhållande å sid. 295 ytterligare belyses. Dock är skillnaden mellan de svenska och amerikanska genomsnittssiffrorna så stor, att denna i väsentlig grad eller kanske i sin helhet måste tillskrivas den amerikanska industriens billigare materialinköp (framför allt av tackjärn och valsverksprodukter).

Den stora skillnaden mellan svensk och amerikansk industri med av- seende å materialkostnader förrycker jämförbarheten mellan relations- talen för de övriga kostnadselementen. Lämpligt torde därför vara att också jämföra "manufaktureringsvärdets” sammansättning inom resp. in- dustrier. Därvid erhålles följande resultat.

Sverige 1913 U. S. A. Tre special- H 1 1909 1914 9 a gåuppen &,ng % % A Arbetslöner .. -. .. .. .. .. .. .. .. .. 45.2 45.3 32.5 37.8 Tjänstemannalöner .. .. .. .. .. .. .. 9.0 8.0 11.5 114.0 Bränsle och kraft .. . .. .. .. .. .. 5.4 2.31 2.7 Övriga kostnader.. .. .. .. .. .. .. .. _ )45'8 41.3)46'7 53.7]56'O 46.1148'8 Summa | 100.o | 100.o | 100.o | 100.o

Dessa siffror framhäva tydligt nog den amerikanska tillverkningens av— gjort mera storindustriella struktur i jämförelse med den svenska. Trots en lönenivå, som till sin absoluta höjd låg ungefär dubbelt över den sven- skal), hade nämligen, som av ovanstående framgår, den amerikanska in- dustrien förmått nedbringa arbetskostnaden per produktenhet väsentligt under den svenska nivån. Förklaringen härtill måste sökas i en mera me- kaniserad drift, möjliggjord av en större produktionsskala. I överens- stämmelse härmed äro de ”övriga kostnaderna”, som till väsentlig del torde utgöras av kapitalkostnader, högre inom den amerikanska in- dustrien än inom den svenska.

Särskilt bör uppmärksammas att den mekaniserade stordriften och den för vissa betydande avsättningsmarknaden (Ryssland) stora och lång- variga krediten kräver en betydande kapitalanvändning inom ameri— kansk industri, vartill vi i Sverige ej hava full motsvarighet. Redan av dessa skäl torde vara klart att ingenting med visshet kan utsägas om de övriga kostnadernas förhållande till varandra i Sverige och Amerika. Härtill kommer, att det visat sig omöjligt att konstatera, i vad mån ifrå- gavarande siffror i övrigt äro jämförbara, exempelvis i vad mån de inne- fatta administrationskostnader för försäljning och reklam.

Vad övriga kostnadselement beträffar, utvisar den amerikanska kal- kylen lägre bränsle— och kraftkostnader men högre kostnader för för— valtningspersonal än motsvarande svenska. Det förstnämnda förhål-

1) Den genomsnittliga lönesumman per arbetare i resp. länder uppgick till följande

belopp: U. S. A. 1909: .................... 2111 kr.; 1914: 2663 kr. Sverige 1913: hela. industrien ...... 1073 kr. tre spec. företag . 1107 kr.

landet är sannolikt en följd av de lägre amerikanska bränslepriserna, varemot det sistnämnda är ägnat att ingiva förvåning, då administra- tionskostnaderna i förhållande till övriga kostnadsposter borde vara lägre inom den amerikanska än inom den svenska industrien, emedan den förra drives i ojämförligt större skala än den senare. Endast ett jäm- förande detaljstudium av svenska och amerikanska organisationsförhål- landen inom industrien kan giva förklaring på förhållandet; en sådan un- dersökning torde emellertid falla utom ramen för de kortfattade över- sikter, vartill vi här måste inskränka oss.

De slutsatser rörande den amerikanska industriens överlägsenhet, som av ovanstående jämförelse kunnat dragas, låta sig sålunda sam- manfattas i följande punkter: lägre material- och bränslekostnader samt lägre arbetskostnader, möjliggjorda av en mera mekaniserad och storindustriell produktion. Att denna produktionsform ställer sig avgjort mera ekonomisk torde finna sin förklaring i, att ifrågavarande produkter skäligen lätt låta sig standardiseras och sålunda särskilt lämpa sig för massfabrikation enligt systemet ”repetition of work”.

För denna driftsform är emellertid tillverkningskapacitetens utnytt- jande av väsentlig betydelse, enär större delen av kapitalkostnaderna otvivelaktigt kunna betraktas som fasta, varjämte de ”allmänna om- kostnaderna” äro om ej fullt fasta dock långt ifrån proportionella mot omsättningen. I detta avseende intager givetvis den amerikanska indu— strien med sin stora och högt skyddade hemmarknad en väsentligt tryggare ställning än den svenska. Berörda förhållanden torde emel- lertid före kriget hava spelat en underordnad roll för den svenska in- dustrien, då produktionskapacitet i allmänhet lär hava kunnat ut-

nyttjas.

Till komplettering av förut anförda svenska produktionskalkyler meddelas i nedanstående sammanställning relativa tal för tillverk- ningskostnaderna inom ett antal viktigare tillverkningsgrenar. Siffror- na, som endast avse rena fabrikationskostnader, äro medeltal för resp. tillverkningar år 1913 och hava beräknats av Sveriges Maskinindu- striförening.

Råvaror Arbets- Driftkost-

Varuslag 7 kostnader nader " % %

Plog ar .. .. .. .. .. .. .. .. 56.5 16.9 26.6

Hargvar, sladdar. vältar och gödselsprldare .. .. 65.0 17.0 18.0 Skörde- och slåttermaskiner, hästräfsor, hövändare och

såningsmaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 47.0 18.0 35.0

Tröskverk, .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 41.0 32.0 27.0 Halm- och höpressar” .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 48.0 28.0 24.0

Som synes företer råvarukostnadernas relativa höjd väsentliga va- riationer från ett maximum av 65 % för grova och konstruktivt enkla redskap såsom harvar, sladdar etc. ned till 41 % för tröskverk. Arbets— kostnaderna åter hålla sig för de trenne första grupperna på ungefär samma höjd men äro för tröskverk och pressar av avsevärt större be- tydelse.

Svenska pro- duktionskost— nader vid skilda tillverk- ningar.

Försäljnings- och distri- butiomkost-

nader.

Närmare stu— dium av ma- terial- och bränslekost- nadernas be-

tydelae.

I vad mån försäljnings- och reklamkostnader ingå i de med ledning av materialet från kommerskollegii specialundersökning och den ame- rikanska censusen uppgjorda kostnadsberäkningarna är tyvärr omöj- ligt att konstatera. Företagen följa i detta hänseende olika principer allt efter försäljningsväsendets organisation. Med visshet torde dock kunna påstås att ifrågavarande kostnader för denna utpräglade export- industri spela en betydande roll. Förhållandet finner sin förklaring i att de stora industriländernas lantbruksmaskinindustri liksom vår egen äger en betydande marknad i länder, vilkas lantbruk arbetar un- der så primitiva ekonomiska förhållanden, att en kreditgivning till kun- den på 6—18 månader är regel. För att nå den från yttervärlden starkt isolerade och föga initi'ativkraftiga lantbrukaren i dessa länder nöd— gas maskinfirmorna därjämte upprätthålla ett vidlyftigt och dyrbart system av filialer och kommissionärer. Det är amerikanska, kanaden- siska och tyska exportörer som främst utvecklat detta försäljningssy— stem, särskilt de amerikanska, sedan en stor fusion mellan de främsta tillverkarna kommit till stånd 1902.

Gentemot den amerikanska konkurrensen på vår främsta export- marknad Ryssland liksom på vår hemmarknad verkade givetvis över— sjöfrakterna som ett naturligt skydd. Den amerikanska exportorgani— sationen hade emellertid förmått nedbringa dessa till ett minimum me— delst direkta linjer från Chicago genom de stora sjöarna till Hamburg, Odessa m. fl. europeiska hamnar, varvid den amerikanska jätteorgani- sationens starka ställning gintemot rederierna möjliggjorde särskilt gynnsamma fraktavtal. Det behöver ej nämnas, att den kanadensiska och amerikanska konkurrensen på den ryska marknaden ställt stora krav på vår egen lantbruksmaskinindustris kapitaltillgångar.

Att ens tillnärmelsevis med absoluta siffror belysa betydelsen av den främmande industriens överlägsenhet, m. a. o. att fixera våra egna merkostnader, stöter på oöverstigliga svårigheter, då allt för många inverkande faktorer till sin styrka äro okända. Endast vad material och bränsle beträffar kunna vissa approximativa siffror beräknas, un- der förutsättning av att dessa kostnader enbart bestämmas av resp. varors prisläge i olika länder. Ifrågavarande siffror, som, sedda i re- lation till tullskyddets höjd, äga ett visst intresse, äro här nedan beräk— nade för ett specialföretag samt delvis med användande av därvid vun- na resultat, för industrien i dess helhet. I de efter tabellen följande kom— mentarerna är närmare redogjort för den därvid använda beräknings-

metoden.

Ett specialföretag Hela lättpålågiååzgmskin- 1000-tal kr.| % 1 OOO-tal laj %

Tillverkningsvärde .. .. .. .. .. .. .. 2230 | 100.0 | 9441 ' 100.0 Merkastnader: [

å tackjärn .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 6 0.3 33 0.8

valsjärn, plåt och träd .. .. .. .. 62 2.8 298 3.2 stenkol och koks .. .. .. .. .. .. .. 16 0.7 61 0.6

Summa 1 OOO-tal kr. 84 3.5 | 392 4.1

För tackjärn har som merkostnad beräknats skillnaden mellan ge- nomsnittspriset vid svenskt verk å svenskt och utländskt tackjärn samt det engelska exportmedelpriset. De amerikanska tackjärnsnote- ringarna lågo emellertid avsevärt lägre, varför ovanstående siffra är att betrakta som ett minimum.

Vida större roll spela emellertid, som av ovanstående framgår, pris- skillnaden å valsverksprodukter. Denna beräkning är baserad på an- tagandet, att uteslutande svenskt material kommit till användning och att detta ställt sig 3 kr. per 100 kg. dyrare än främmande material, vil- ken sistnämnda siffra uppgivits som representativ för ovanstående spe- cialföretag. Som nedan skall påvisas, motsvaras denna merkostnad i det allra närmaste av tullen å ifrågavarande mellanprodukter (2.5— 2.7 %), varför om hänsyn jämväl tages till kvalitetsskillnaden, använ— dandet av svenskt och utländskt material vid ifrågavarande prisläge ekonomiskt sett torde hava ställt sig ungefär lika.

Vad bränslekostnaderna beträffa, har för det undersökta specialföre- tagets del i föregående beräkning antagits att merkostnaden bestämts av skillnaden mellan priset vid svenskt verk och det engelska exportmedel- priset. För industrien i dess helhet har denna metod ej varit användbar, varför i detta fall räknats med dubbla översjöfrakterf) vilket belopp i det närmaste torde motsvara ifrågavarande prisdifferens.

Tullskyddets höjd samt råvarutullens betydelse.

Med stöd av uppgifterna över materialförbrukningen har i tabell 52 en beräkning av råvarutullens ungefärliga betydelse för tillverkningen av lantbruksmaskiner verkställts. Beräkningen, som avser år 1913, ger till resultat en belastning av kr. 567737 på en tillverkningssumma av 9440 827, vilket motsvarade omkring 6 % av tillverkningsvärdet.

Som emellertid uppgifterna över den totala materialförbrukningen äro bristfälliga, torde dessa siffror endast giva en ungefärlig bild av verkligheten. Med ledning av primärmaterialet till kommerskollegii specialundersökning hava för den skull trenne representativa företag underkastats en närmare undersökning, vars resultat föreligger i föl- jande siffror:

Företag I Företag II Företag III

] 000 kr. I % ] 000 kr. ' % 1 000 kr. %

] Tillverkningsvärde.. .. .. .. 2230 | 100.o 2593 100.0 | 865 100.o Tullskydd & tillverkningen 330 14.8 - - 142 16.4 Tullå råvaror.. .. .. .. .. .. 100 4.5 209 8.1 66 7.7

Effektivt tullskydd 230 | 10.3 | - | | 75 | 8.7

Av de tre företagen representerade nr I huvudsakligen tillverknin- gen av skörde— och slåttermaskiner jämte plogar, nr II åter nästan ute- slutande skördemaskiner och räfsor, under det att nr III hade tyngd-

1) Genomsnittliga fraktsatsen Englands ostkust—Stockholm sh. 5/5/—— = kr. 4.92 per metr. ton.

punkten av sin tillverkning förlagd till såningsmaskiner jämte slåtter- och skördemaskiner. Tullen har här endast kunnat beräknas å samtliga inköpta råvaror, och som de undersökta företagen själva framställa erfor- derligt tackjärnsgjutgods, ingår ej tullen på detta halvfabrikat i råvaru- tullen. I viss mån gäller detta dock ej företagen II och III, som saknade egna aduceringsgjuterier, medan däremot företag I var försett med så- dant. Råvarutullarna för företagen II och III omfatta sålunda även tul- len å aducerat gjutgods, vilken utgjorde en kännbar belastning. Denna omständighet i förening med berörda olikheter i produktionens sam- mansättning torde förklara, att siffrorna för de olika företagen visa så stora skiljaktigheter.

I övrigt bestämmes råvarutullens höjd väsentligen av valsverkspro- dukterna (valsjärn och plåt).- Det torde emellertid vara förhastat att utan vidare betrakta tullen å dessa såsom helt belastande tillverknin— gen. Som redan framhållits, komma nämligen företrädesvis svenska valsverksprodukter till användning, vilka giva en produkt, som är kvalitativt överlägsen de av billigt utländskt handelsjärn framställda utländska fabrikaten. För nu nämnda liksom övriga ingående råva- ror utgår beräkningen i övrigt från att tullen till fullo utnyttjats. Huru- vida detta även varit fallet i verkligheten, låter sig icke med säkerhet avgöra; dock synes kunna betvivlas, att det skäligen rundliga tull— skydd, som det i ifrågavarande fabrikat ingående aducerade gjutgod- set åtnjöt —— c:a 21 % av 1913 års pris — kunde till fullo utnyttjas.

En bild av variationerna i tullskyddets höjd för skilda tillverkningar lämnar tabell 53, där tullen beräknats i procent av importmedelpriset år 1914, liksom av samma års exportmedelpris, minskat med 10 %. Detta senare värde lär nämligen enligt vad från sakkunnigt håll fram- hållits, i det närmaste motsvara det svenska tillverkningspriset.

Med stöd av de i tabell 54 sammanförda uppgifterna över förbruk— ningen av rå- och hjälpmaterial vid skilda tillverkningar har därjämte för de viktigaste av dessa råvarutullens storlek och därmed den effek- tiva tullen kunnat fastställas?) Beräkningarna giva följande resultat och gälla kr. per 100 kg. färdig vara.

Tull . . . . Stat. . Råvaru- Effektiv G utgods- Effektiv nr V"”hg å färd"? mu?) tull 13) ] mn mu 114) vara I 1025 A Plogar .. .. .. .. .. .. 6.00 2.64 3.36 2.30 1.06 0 Skördemaskiner .. 6.00 1.82 4.18 2.33 1.80 D Slåttermaskiner .. 6.00 1.92 4.03 2.45 1.63 E Hästräfsor .. .. .. .. 6.00 3.42 2.51 0.88 1.63 102713 Tröskverk .. .. .. .. 7.00 1.03 5.97 1.60 4.37 C Halmpressar .. .. .. 7.00 1.74 5.26 1.12 4.14

Som synes av ovanstående, har råvarutullen beräknats efter tven- ne skilda metoder, nämligen dels utan, dels med gjutgodstullen. Det

1) I tabell 54 har förutom vikten å i resp. maskiner ingående gjutgods även brutto- förbrukningen av tackjärn (inklusive avbrännings— och kassationsprocent) angivits, och av dessa siffror kan betydelsen av en eventuell tackjärnstull lätt beräknas.

') Exklusive tull å gjutgods. =') Gjutgodstullen ej fråndragen.

') ,, fråndragen.

förstnämnda alternativet synes med avseende å hithörande tillverknin— gen närmast motsvara det verkliga förhållandet, då största delen av ifrågavarande gjutgods framställes av resp. verkstäder själva till pri— ser, som antagligen ej tillåta ett fullständigt utnyttjande av den ganska högt tillmätta gjutgodstullen (22—33 % av 1913 års pris). Resultatet enligt den sista beräkningsmetoden åter har sitt teoretiska intresse genom att utvisa det skydd, som de efter gjutningen följande tillverk- ningsprocesserna i ogynnsammaste fall åtnjuta.

Sättas dessa resultat i relation till det svenska tillverkningspriset på nyss angivna slag av lantbruksmaskiner, erhållas följande procentuella siffror för skyddets höjd vid 1913—1914 års prisläge (som svenskt till- verkningspris har antagits exportmedelpriset 1914 minskat med 10 %).

Rörande betydelsen av begreppen effektiv tull I och II hänvisas till nästföregående framställning.

___—___—

Nominell . . . .. . Eftektlv tull Effektiv tull Stat. Varuslag tull å färdig I II nr vara. 7 7 % O 0 ___—___— 1025 A Plogar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9.8 5.5 1.7 G Skördemaskiner.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 13.5 9.3 4.0 D Slåttermaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. 14.0 9.5 3.8 E Hästräfsor .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 15.8 6.6 4.3 1027 B Tröskverk .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 15.2 13.0 9.5 G | Halmpressar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 11.1 8.3 | 6.6

Det torde förtjäna påpekas, att de nu angivna siffrorna ej utan vi- dare kunna jämföras med motsvarande genomsnittssiffror å sid. 297. Dels har nämligen tullen å aducerat gjutgods vid de båda beräkningarna be- handlats olika och dels inbegripa nämnda genomsnittssiffror tullen å åtskilliga förbrukningsartiklar och hjälpmaterial, vilka svårligen låta fördela sig på de skilda maskintyperna.

Huruvida detta tullskydd Visat sig tillräckligt att skydda den inhem- ska marknaden samt i vad mån detsamma utnyttjats, möter stora svå- righeter att generellt avgöra. Den förstnämnda frågan synes visserli- gen bejakad av det förhållandet, att en utveckling mot ökad självför- sörjning inom samtliga grupper tydligt kan iakttagas med avseende å nästan alla slag av inom landet tillverkade lantbruksmaskiner, samti- digt som tillverkningen i sin helhet, åtminstone vid tiden närmast före kriget, lämnade ett relativt gott ekonomiskt resultat, varom närmare i det följande kapitlet. Detta torde emellertid till avsevärd del vara att tillskriva den växande avsättningen på exportmarknaden, där högre priser än inom landet lära hava ernåtts. I allmänhet torde emellertid möjlighet hava förelegat att på den inhemska marknaden fullt utnyttja skyddet. Härför talar ju den omständigheten, att en regelbunden im- port förekom av samtliga artiklar, och att man i intet fall har skäl att antaga, att denna införsel uppehölls genom systematisk dumping från utlandet.

Kapital- placering.

Finansiering.

Räntabilitet.

Lantbruksmaskinindustriens ekonomiska läge vid tiden närmast före kriget.

En undersökning av lantbruksmaskinindustriens ekonomiska ställ- ning är förenad med avsevärda svårigheter på grund av att tillverk- ningen är splittrad på ett stort antal företag med blandad tillverkning. Dock hava ett mindre antal företag, vilkas rörelse i allt väsentligt spe- cialiserats till lantbruksmaskiner, kunnat särskiljas. För dessa före- tag, fem till antalet, hava balans- samt vinst- och förlusträkningarna årgn551911—1914 bearbetats, och resultatet därav sammanställts i ta . .

Balansräkningarnas tillgångssida visar för ifrågavarande år föl- jande sammansättning i procent av omslutningen:

1911 1912 | 1913 > 1914 Anläggningsmedel .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 34.8 34.4 36.6 35.3 Aktier. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 0.7 0.5 0.5 0.5 Lager .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 40.2 29.2 30.3 33.4 Fordringar och kassa.... .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 24.3 35.9 32.6 30.8

Summa 100.o | 100.0 ! 100.0 ! 100.o

Anmärkningsvärt är, att anläggningsmedlen uppgingo till endast cirka 35 %, beroende på de ovanligt höga siffrorna för lager och for- dringar, vilka åter förklaras av att dessa specialföretag i huvudsak bedrevo tillverkning på lager” och för sin försäljning nödgades bevilja relativt lång kredit.

Balansens passivsida företer i sammandrag följande procentuella tal:

1911 > 1912 I 1913 1914

Eget kapital.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 77.7 69.4 63.5 60.4 Långfristiga skulder .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 12.4 11.8 19.8 24.0 Kortfristiga skulder .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9.9 18.8 i 17.2 15.6

Summa 100.o | 100.o | 100.o | 1000

Tar man i betraktande de relativt låga anläggningsmedlen, erhåller man onekligen bilden av en stark finansiell ställning. Den utveckling rörelsen under dessa år undergick, finansierades emellertid tydligen genom ökning av det främmande kapitalet.

Vinstresultaten medgåvo under den undersökta perioden en relativt god utdelning jämte någon ehuru obetydlig fondering. Räntabilitets- talen återfinnas i följande sammanställning, där dessutom jämförelse— tal med den tyska industrien återgivas:

1911 | 1912 = 1913 | 1914

Vinst i % av eget kapital.

Sverige .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 65. ! 8.2 8.9 9.0 Ty.skland1). . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 8.4 ! 6.2 9.9 16.7 Utdelning i %. av aktiekapital: ! Sverige .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10.8 10.8 9.3 11.0 Tyskland 1).. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10.7 10.1 10.0

I såväl Sverige som Tyskland är denna tillverkningsgren en av ma- skinindustriens mest räntabla.

1) Siffrorna ä1o hämtade ur en i tidskriften Technik u. Wirtschaft (1921, p. 349) pu— blicerad undersökning av den tyska maskinindustriens räntabilitet.

TABELL 48. TILLVERKNINGSVÄRDET AV LANTBRUKSMASKINER AREN 1896—1912.

A. Tillverkningsvärdet av maskiner för jordens beredning.

Ar

Kr.

År

Kr.

...!

___—_____———————

1896 1897 1898 1899 1900 1901

658 152 848 729 951 843 1 221 821 875 772 838 755

!

1902 1903 1904 1905 1906 1907

1 220 452 1 082 214 1 256 813 1 178 592 1 558 729 1 654 053

1909 1 767 937 1910 1 656 660 1911 2 176 457 1912 2 198 216

1908 ! 1 673 784

B. Tillverkningsvärdet av maskiner för sådd eller skörd.

Ar

1896 1897 1898 1899 1900 1 901

Ar

Kr.

1 210 087 1 224 120 1 322 883 1 400 967 1 199 314 | 1 344 466

1902 1903 1904 1905 1906 1907

Kr.

1 658 243 1 784 060 2 ()61 413 1 883 847 2 686 097 3 804 952

1908 4 903 519 1909 5 152 519 1910 6 630 663 1911 5 635 890 1912 6 581 759

!

C. Tillverkningsvärdet av maskiner för säd eller frö.

Kr.

År

Kr.

Å ! K rl r.

________—————-—————-——

1896 1897 1898 1899 1900 1901

694 548 782 170 991 815 923 035 1 043 401 1 226 347

1902 1903 1904 1905 1906 1907

1 227 278 1 437 810 1 303 015 1 267 2l9 1 598 049 2 414 898

1908 ! 3097271

1909 2 696 818 1910 2 796 141 1911 2 264 866 1912 ! 2 731 486 !

D. Tillverkningsvärdet av maskiner för skördens tillgodogörande.

___—___——-———————_

År

Kr.

Kr.

Ar Kr.

___—___—

1896 1897 1898 1899 1900 1901

154 014 163 710 203 903 205 417 180 815 157 913

109 000 165 605 211 588 199 114 299 271 323 827

1908 305 544 1909 355 711 1910 357 940 1911 583 869 1912 509 990

TABELL 49. INFÖRSELN AV LANTBRUKSMASKINER AREN 1894—1913.

A. Införseln av maskiner och redskap (ej handredskap) för

jordens beredning.

Plogar, även ångplogar Plogskivor och Å, och årderl) plogbillar 2) Å, summa kg. ! kr. kg. ! kr. kg. kr. 1907 683 851 307 747 25 338 11 236 1894 46 780 1908 530 481 246 169 46 307 26 650 1895 58 325 1909 743 780 309 230 157 545 74 671 1910 469 480 212 818 25 727 13 758 1896 146 891 1897 132 158 1911 1 252 421 524 806 159 657 67 724 1898 175 192 1912 289 034 133 520 32 920 13 612 1899 161 826 1913 290 820 , 136 "16 57 734 24 556 1900 174 852 Stat. nr 19071—1911: Stat. nr 19072—1911: 1901 192 964 878 q . 378 (1 - 1902 202 325 Stat. nr 1912—1913: Stat. nr 1912—1913: 1903 276 884 1025 A. 802, 803 A. 1904 276 296 1905 396 886 A 1 k , bb , k 1- 63153er ex.-äär, 344524 1906 __ 424 411 År Harvar 3) ocg endre. fgdjordens be- 1907 951 943 438 665 N mg avs "' e] SW" 1908 744 796 350 845 , - redskap (e] handredskap) 4) 1909 978 096 416 965 kg. ! kr. kg. [ kr. 1910 578 854 268 991 1907 70 778 42 055 171 976 77 900 1911 1 645 872 683 982 1908 86 202 39 498 81 806 38 528 1912 501 088 229 695 1909 24 457 11 141 52 314 21 923 1913 493 061 223 872 1910 31 777 ! 16 774 51 870 25 641 1911 115576 45842 118 218 45610 1912 176 711 81 584 2 423 979 1913 142 550 58 766 1 957 834 Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: 378 q 3. 378 q 4. Stat. nr 1212—1913: Stat. nr 1912—1913: 1025 B. 1024.

1) 1912 och 1913 ingå. även alvluckrare och grubber (: skumplogar). 2) Siffrorna för 1912 och 1913 avse plogvändskivor, plogbillspetsar, plogbillar och landsidor.

3) 1912 och 1913 hänföras kultivatorer till harvar. 4') 1912 och 1913 ingå. icke alvluckrare, grubber och kultivatorer; jfr. 1) och 3).

B. Införseln av maskiner för sådd eller skörd.

——_——_——-—_—_____—_______

Skördo- OCh Slåttermaekiner 2) 'v . Summa 6) !

. Såningsmaskiner Skördemaskiner 1) slåttermaskinknivar _ A » r

. Ar .

kg. ! kr. ! kg. ! kr. kg. ! kr. ' _ kg. ! kr. kg. kr. !

1908 282 148 161 996 1 993 856 895 658 81 440 64 439 563 431 243 506 1 1895 4 600 067 1909 228 324 129 711 1 611 214 790 777 ' 41 134 41 209 743 618 338 995 1910 228 755 131 532 1 050 844 556 007 74 018 65 950 862 983 325 309 1896 647 074

! 1897 ! 765 484 1911 533 311 280 042 1 067 622 571 379 109 829 98 944 903 075 391 510 1898 ' 1 031 871 1912 188 992 104 168 1 069 548 534 366 21 220 25 464 93 045 41 402 1899 1 586 692 ! 1913 329 898 182 045 1 875 642 995 249 16 255 19 506 214 056 88 490 1900 1 195 115

Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: 1901 1 143 ..3 5 6 7 9 8 * 0 378 q . 378 q . 378 q , q . 378 q . 1902 1240 391

Stat. nr 1912—1913: Stat. nr 1912—1913: Stat. nr 1912—1913: ' Stat. nr 1912—1913:

. 1903 966044 1027 D. 1025 C.. 810 A. » 1025 D. 1904 959 156

1905 1 145 664 1907 353 624 213 745 1 844 298 921 584 65 251 ! 46 080 747 647 374 215 1894 413 014 ! !

Ogräsreåisnrie. häålgacåor! , 1906 1 354 169

h .. , __

_ Hnmmmom HämäWmmq! äääååfååå owmmmnmn mm 3Qnm 1mw& hövändare maskiner och redsku -

; _ (ej handredskap) .,) P 1908 3 599 497 1 677 030

_____.______________. , ; 4 ! ! 1909 2951027 1453384

kg. ! kr. ka. kr. ; kg. ! kr. . kg. kr. !: 1910 2 493 635 1 194 152

D

1907 77 714 26 202 ' 99 139 125 631 !

1908 234 225 95 626 649 538 97 321 * 1909 101 587 42 501 898 843 91 801 ! 48 553 ! 1910 134 650 46 246 463 383 90 710 ! 44 131 ! 52 152 346 427 163 115 1912 1 678 167 852 547 60 795 1913 2 987 017 _ 1547 903 25 494

132 451

! ! 71 154 209 915 ! 106 165 1911 2 791268 1 423 147 51 212 !

1911 59 543 21 742 , -— — ! 74 499 1912 21 950 7 544 ' 41 069 ' 12 321 . 33 503 1913 90 135 33 600 156 838 ! 47 051 91 287

Stat. 111' 1907—1911: 378 q ”1. Stat. nr 1912—1913: 1025 E.

16 021 56 183 27 667 44 760 110421 51576

Stat. nr 1907—1911: Stat. 111' 1907—1911: ! Stat. nr 1907—1911: 378 q”. 378 (112. ; 378 (113. Stat. nr 1912—1913: ! Stat. nr 1912—1913: ! Stat. 111'1912—1913: 803 B. ! 1025 F. ; 1028.

36801 ; 43389 ! 22729

1) 1912 och 1913 ingå ej delar till skördemaskiner. 2") 1912 och 1913ing1'1 ej delar ej 9. 11. till slåttermaskiner. &) 1912 och 19131ngå även fjäderharvs- och kultivatorspinnar samt kultivatorsfjädrar. .) 1912 och 1913 osäkra siffror på. grund av bristande jämförbarhet med 1907 års varuförteckning. 5 ) Gödselspridnre hava. medtagits i denna grupp, enär de före 1907 på grund av likhet i konstruktion med såningsmaskiner i regel torde hava rubricerats som maskiner för sådd eller skörd. |!) 1912 och 1913 ingå. därjämte delar ej 8. 11. till DLD—150.255 J.- nn 10.4 I._ J.- snun._1nn.jnz _L- . _m

C. Införseln av maskiner och redskap (ej handredskap) för säd eller frö.

! ! Halmelevatorer och ! _ . å andra stacknings- . Angtröskverk . Summa Ar ! maskiner ! ! Ar . | ! ___,__ . ,. ..! ,,,,, .__!' . _4__ ___..— . ! kg. ! kr. ! kg. ! kr. kg. ! kr. ! ! 1907 | 215 747 ! 129 423 159 750 ! 34 086 1894 ! 92 245 1908 ; 227 317 140 372 187 768 104 968 ; 1895 92 572 1909 ! 71 424 42 731 74112 ! 40 931 ! , 1910 _ 49 230 ! 25973 . 62 539 ' 31476 " 1896 106768 1 ! = ! ! 1897 ' 137283 1911 : 59782 ! 32 472 134642 ! 70144 !, 1898 171379 1912 865 ! 749 | 115700 , 55096 i; 1899 ' 155996 1913 ; ! — 161 168 ! 80 773 ! 1900 63 366 ! 8tat.nf_190'714—1911. ! Stat. nr 1902—1911. 1901 116418 ' 318 q . 378 q ”. ' 1902 105985 Stat. nr 1912—1913: Stat. nr 1912—1913: , 10251 1027 4 ! 1903 129005 ' * ' 1! 1904 98753 E_n—__ & ! 1905 81 703 51353) Okädkezssknrläesrläiigeldch ! 4 7 6 Andra tröskverk än n t ' _ km r ! 1905 ___. 9 5 ir ! ångtröskverk 363 ?adåiååeiäråiimåg ! 1907 424245 257 729 * ! och rensning !av säd ! 1908 472 873 295 923 _ 9119fo > -. -..! 1909 220254 143738 kg. ! kr. kg. | kr. ! 1910 167966 107897 1907 11824 5185 36924 39035 ! 1911 263 416 161 514 1908 17 994 8 230 39 794 42 353 1912 283 871 222 970 1909 27 020 12 669 47 698 47 407 ! 1913 236 252 166 490 1910 15 245 8 470 40 952 41 978 ! ! 1911 31 497 15 304 37 495 43 594 ! 1912 4 800 2 388 162 506 164 737. ; 1913 _ 832 535 74 252 85182 ! _ ' Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: ! 378 ql”. 378 q". ! - Stat. nr 1912—1013: Stat. nr 1912—1913: !, I , 1027 B. 1025 G. ,! ! ,

1) Fr. o. m..1912 ingå även andra än inom jordbruket använda maskiner och apparater för rening och rensning av säd, frö eller andra frukter. vilka. tidigare redovisats under

stat. nr 378 m.

D. Införseln av maskiner och redskap (ej handredskap) för skördens tillgodogörande.

mig??!!kmue' sådeå-l och K Il b 01e_a & rossare. 119 e se- nivar ti etrivnings- 1. 33333333331.333; och hackelsemaskiner9 Summa

maskiner och redskap 1)

kg. ! kr. kg. ! kr. kg. ! kr. 1894 9 227 ! 1895 17 566 |

1896 ' 20 553 1897 18 715 1898 31 953 1899 28 971 1900 34 053 1901 17 588 1902 14 684 1903 68 734 1904 18 010 1905 21 455 1906 _ _" _ , 39 152 1907 60 639 32 940 4 008 13 239 64 647 46 179 1908 77 820 41 070 2 786 4 894 80 606 45 964 1909 76 502 42 571 7 351 17 788 83 853 60 359 1910 57 591 31 267 3 242 9 147 60 833 40 414 1911 100 738 52 032 3 723 13 890 104 461 65 922 1912 92 624 69 794 3 155 10 538 95 779 80 332 1913 116 860 90 411 4 363 ! 16 579 121 223 106 990

Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: I

378 q 13. * 378 q 19, q 20. Stat. nr 1912—1913: Stat. nr 1912—1913: 1025 H, 1043. , 811. .

1) 1912 och 1913 ingå även potatis- och torvrivningsmaskiner. ') 1912 och 1913 ingå. endast knivar till betrivningsmaskiner.

TABELL 50. UTFÖRSELN AV LANTBRUKSMASKINER AREN 1894—1913.

A. Utförseln av maskiner och redskap (ej handredskap) för

jordens beredning.

Plogar, även ångplo— Plogskivor och

1) 1912 och 1913 ingå. även alvluckrare och grubber (: skumplogar). 2) Siffrorna för 1912 och 1913 avse plogvändskivor, plogbillspetsar, plogbillar och lnndsidor.

'") 1912 och 1913 hänföras kultivatorer till harvar. ') 1912 och 1913 ingå icke alvluckrare, grubber och kultivatorer; jfr. 1) och ').

! ! År gar, och årder 1) plogbillarg) Å,. Summa ! kg. i ! . kr. kg. ! kr. "m _ kg. ! kr. ! 1907 238 889 121 419 48 140 40 748 1894 70 455 . 1908 277 776 116 278 41 845 30 851 1895 92 921 1909 320 836 134 564 63 477 24 891 1910 403 190 173 661 52 739 21 271 1896 135 201 ! 1897 188 964 ! 1911 535 566 229 000 46 973 21 845 1898 269 784 » 1912 528 608 208 512 68 451 29 063 1899 169 784 1913 401 645 182 475 62 319 28 749 1900 150 982 Stat. nröggOÄI—mll: Stat. n3718991751911: 1901 145 385 , Stat. nr 1912—1913.- Stat. nr 1912—1913; ägg?, 2213 få 1025 A. 802, 803 A. 1904 100 820 ___—___! 1905 253 481 1 1 k , bb , kul '- ! Öaiäår,r'$å*ita€f"snåäar så!. 1906 ___ 372 170 Å Harvar 3) andra för jordens beredning 1907 1 088 671 534 270 * avseåahådfåägfgskap 1908 1 188 559 499 545 _ . ._ 1909 1 152 681 466 973 ! kg. ! kr. kg. ! kr. 1910 1 013 813 412 731 . 1907 757 967 347 599 43 675 24 504 1911 1 223 362 506 315 * 1908 807 565 325 110 61 373 27 306 1912 1 091 986 418 700 1909 671 434 267 973 96 934 39 545 1913 1 031 521 416 062 1910 434 045 164 757 123 839 53 042 1911 418 519 161 416 222 304 94 054 . 1912 424 817 163 596 69 810 17529 1913 495 600 184 684 71 757 20 154 .! Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: ! 378 q 3. 378 (1 4. Stat. nr 1912—1913; Stat. nr 1912—1913; 1025 B. 1024.

B. Utförseln av maskiner m. m. för sddd eller skörd. ___—___!

. . . k (1 - . . ! År ! Sånmgsmaekiner Skördem askmer 1) slåttgråraekiåkgivar Slåttermaakmer 2) År Summa 5)

! ! kg. ! kr. kg. ! kr. kg. kr. kg. ! kr. kg. kr. ! 1907 266 574 178 776 945 400 446 336 5 789 4 455 1 518 341 804 366 1894 87 753

1908 252 783 193 476 154 692 108 733 150 ! 186 4 326 267 2 151 459 1895 46 493 1909 213 426 136 364 394 957 216 645 1 407 ! 921 3 171 583 1 576 718 i ! !

! 1910 243 933 169 004 616 461 366 867 3 600 2 547 4 260 892 2 154 885 1896 125 667 !

1897 135 710 1911 508 018 279 939 1 196 848 647 634 7 966 11 022 4 130 461 2 157 850 1898 105 069 1912 801 110 436 813 1 101 960 694 914 5 920 7 696 4 737 976 2 315 860 1899 ' 147 062

1913 1 073 042 601 168 1 422 832 796 529 4 746 6 170 5 568 135 2 828 902 1900 210 399

Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: 5 5 7 9 3 1901 267 859 378 q . 378 q . 378 q , q . 378 q . 1902 438235

! Stat. nr 1912—1913: Stat. nr 1912—1913: Stat. nr 1912—1913: Stat. nr 1912—1913:

- , 1903 457 885 ' 1027 D. 1025 (4. 810 A. 1025 D. 1904 599829 ! 1905 ! 399 850 !

Ogräsrensnre, hnsthnckor och ,

Hästrafspinnara) 335533! gggggggkggggdegg; Gödselspridarei!) 1906 566388

redskap (ej handredskap) 4) 1907 3 226 å48 1 62; 542 ' __ ' __ 19 6 7 96 , 3 1 363 ' ; kg. ! kr. kg. ! kr. kg. ! kr. kg. ! kr. 1933 4 753 373 ! 2 343 417 !

Hästräfeor och År hövändare

1910 7 575 050 3 695 206

! 1908 1 481 683 665 367 38 761 12 641 22 140 9 678 1 020 ! 823 1911 . 8 480 809 4 201 102 1909 946 718 401 283 18 147 7 324 6 035 3 643 ' 1 100 ! 519 . 1912 10 806 099 5 235 482

I 1907 290 168 157 483 20 032 7 363 9 354 ! 8 381 490 | 1910 2 320 347 964 415 121 106 32 263 6 148 ! 3 720 2 563 1 505 ' 1913 11 867 164 5 941 904 1911 2 520 315 1 067 943 102 128 26 974 12 647 7 997 2 426 _ 1912 3 673 609 1 516 141 173 646 52 094 147 561 69 956 2 456 1 479 ! . ; 1913 3 093 119 1 338 934 285 924 85 777 114 885 ! 68 777 2 584 ! 1 510 .f

! Stat. nr 1907—1911: Stat. nr1907—1911: smc. nr 1907—1911: Stat. nr1907—1911:!! ! i 378 qw. ! 378 qu. 378 q". 378 qla. ! Stat. nr 1912—1913: 8151.1111912—1913: Stat. nr 1912—1913: Stat.nr1912—1913'!' _ 1025 E. = 803 B. , 1025 F. ! 1028. !

CO #4 1— H

1) 1912 och 1913 ingå ej delar ej 8. 11. till skördemaskiner. ') 1912 och 1913 ingå ej delar ej 8. 11. till slåttermaskiner. 3) 1912 och 1913 ingå. även fjäderharvs- och kultivatorspinnar samt kultivatorsfjädrar. ') 1912 och 1913 osäkra siffror pågrund av bristande jäm- förbarhet med 1907 års varuförteckning. 6) Jfr anm. 5 sid. 304. ') 1912 och 1913 ingå. därjämte delar ej 8. 11. till skörde- och slåtter- maskiner med följande belopp: år 1912 161861 kg., 140529 kr., år 1913 301897 kg., 214137 kr.

C. Utförseln av maskiner och redskap ( ej handredskap) för säd eller frö.

Halmelevatorer och _ . i andra stacknings- Angtröskverk ' ' Summa Ar maskiner År | 2 I; * *] ' "145. * _ A&M!" kr. _ 1907 6 911 M! 2 046 213 981 | 134 532 1894 63 469 1908 5 069 . 3 316 252 731 ! 202 270 1895 26 290 1909 5.0 393 36 180 329 372 182 172 . 1 1910 4 914 2 521 569 275 362 365 1896 28 492 | 1897 31 296 1911 14 947 ! 7 64.5 746 699 441 725 1896 ; | 36 966 1912 . : _ ! 585 375 362127 , 1899 1 1 35 345 1913 1430 ; 575 1 592119 448 402 . 1900 66 840 Stat-. nå'7å98'ärl911: Stat. 1157ä9g7lgj1911: 1905) | 26 521 Stat. nr 1912—1913: Stat. nr 1912—1913: ägg; 122 ägg) 1025 1 1027 A. 1 ' ' ' 1904 256 899 ___—___ 1905 122 174 ! _gai'poräåcastmreskiråeg, h norer B essor 111! C 1 Andra tröskverk än d " - . . k- 1906 , __ 131 625 Å, ångtröskverk ååhrieaåim? 6511 31633; 1907 722 537 372 870 och rensning 1mr sm 1908 906 507 592 840 , ______ _, ,,,,,,, _ . eller..?ro ) _ 1909 751 596 418 147 kg. ! kr. kg. | kr. 1910 889 717 514 790 1907 408 803 206 361 92 842 29 931 1911 1 085 167 921 016 1908 566 831 360 846 81 876 26 408 1912 1 021 986 079 611 1909 295 266 176 898 76 545 22 897 1913 1 256 155 778 884 1910 225 904 123 516 89 624 26 388 1911 253 160 148 361 70 361 23 285 1912 327 316 133 889 109 215 33 595 1913 509 764 278 181 152 842 51 726 ; Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911.- 1 373 (1 16. 378 q ". " Stat. nr 1912—1913: Stat. nr 1912—1913: 1027 B. ; 1025 G. ;! :

1) Jfr anm. 1 å sid. 305.

D. Utförseln av maskiner och redskap ( ej handredskap) för skördens tillgodogörande.

___-_——-——————____—_-———————_r———_—_

Rotituktskärare, sädes- och olj ekakskrossare. hackelse— Knivar till betrivnings- ! S 1. 52225329333352222 och hackelsemaskiner5 ”mma maskiner och redskap *) kg. ink! kr. !! kg. ! kr. ! 1894 6 489 1895 11 774 1896 8 391 1897 26 365 1898 33 639 1899 14 749 1900 16 467 1901 ' 16 480 ! 1902 ' 17 560 1903 9 728 1904 17 979 1905 ! 14 384 1906 _ ,,,,,,, 14 996 1907 56 044 25 392 9 880 | 4 575 65 924 29 967 1908 96 481 32 081 3 780 ' 3 127 100 261 35 208 1909 80 088 27 778 2 500 _ 2 953 82 588 . 30 731 | 1910 84 211 23 933 1 724 | 2 641 85 935 26 574 | 1911 121 348 37 552 1 779 2 387 123 127 39 939 1912 163 805 67 628 3 811 12 729 167 616 80 357 1913 162 202 62 523 421 1 600 162 623 64 123 Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: 378 q 19. 378 (1 19, q 20. Stat. nr 1912—1913: Stat. nr 1912—1913: 1025 H, 1043. 811.

1) 1912 och 1913 ingå även potatis- och torvrivningsmaskiner. 2) 1912 och 1913 ingå endast knivar till betrivningsmaskiner.

TABELL 51. FÖRBRUKNING AV RÅVAROR M. M. VID VERKSTÄDER FÖR TILLVERKNING AV LANTBRUKSMASKINER OCH -REDSKAP ! (EJ HANDREDSKAP) ÅR 1913.

År 1913 KVM” Varor av inhemskt Varor av utländskt Varuslag tets- ursprung ursprung grund - _. ! kvantitet vägde kvantitet vigde ! Lantbruksmaskiner etc. 1) 'Tackjärn .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ton 2026 155994 6184 507473

Kiseljärn .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. » 27 2793 — — Tackjärnsskrot . .. > 1715 83413 —— — Koppar och mässing .. .. .. .. .. .. .. kg. 10 528 13700 — Bly.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . » -— — 673 216 !Tenn. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. » —- 903 2868 Zink .. .. . .. .. .. .. » — — 1228 655 !Tackjärnsgjutgods, aducerat .. .. .. ton 1 145 434159 — —

: ej aducerat. » 649 129215 — !Smidesjärn och stål.. » 4597 678419 36 5400 Valsat järn och stål. .. .. .. .. > 1 2 150 330546 —— 5Varmvalsat järn i stänger .. .. .. .. .. » 165 26000 [Balkar och stångjärn » 2505 467500 19 3000 Kallvalsat järn » 94 19000 — Verktyg sstål .. .. » 4 7784 — —— !Plåt, klippt och Oklippt .. .. .. .. .. » ' 416 86 536! — — !Tråd, valsat band— och fasonjärn .. » 22 5500 30 6000 !Div. järmanufaktui » 35 8750 — !Skruvar, bultar, muttrar och nagel .. » 375 223981 — — !Kättingar och kedjor .. .. .. .. .. .. .. —— — 2308 -— — .Komprimerade axlar .. .. .. .. .. .. .. ton 245 50432

Järn- och stålrör .. .. .. .. .. .. .. .. .. » 20 12811 — 1116 !Spiralborr.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. kg. 1216 10640 —— —— f-Harv och rätspinnar .. .. .. .. .. .. .. ton 20 3400 —— —0 , a 9 13 000 15 11 00 !Harvfjädrar.. _. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. % st. 15623 13 577 47 215 35 579 !Div. halvfabrikat av metaller .. .. .. kg. 9081 10106 —— — Trävirke .. .. . .. .. .. .. kbm. 11433 411058 130 10000 !Läder- och bomullsremmar.. .. .. .. .. kg. — 5000 600 2400 !Färger och fernissor" .. .. .. .. .. .. .. 1 23418 20566 225000 121213 Gj utsand. ton 245 30 500 — —— Div. råvaror, halvfabrikat och material —— 313475 -— 2 058 Div. hjälpmedel och förbruknings- ' artiklar. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . -—— —— 385356 —— 28515 ! Summa. 3 955 519 737 493

1) Uppgift om råvaruförbrukning saknas från 3 företag är 1913 med ett tillverknings- värde av 685 886 kr.

TABELL 52. BERÄKNAT TULLSKYDD A FÖRBRUKADE TULLPLIKTIGA RÅ- VAROR M. M. VlD VERKSTÄDER FÖR TILLVERKNING AV LANTBRUKS- MASKINER OCH REDSKAP (EJ HANDREDSKAP) ÅR 1913.

___ . ' i ' Beräknat Tulltaxc- Tull 1 kr. Kvantitet ! , rubrik Varuslag per 100 kg. i kg. ! muiå—ldd ! ! 709 Kiseljärn 1) .. .. .. .. .. .. .. .. .. 7.00 13500 ! 945 | ! Tackj ärnsgjutgods : : 889 aducerat 2) .. .. .. .. .. .. .. .. 10.00 1 145000 ! 114 500 877 ! ej aducerata) .. .. .. .. .. .. .. 6.00 _ 649000 : 389-10 727 Smidesjärn och -stål.. .. .. .. .. 2.50 ! 4633 000 115 825 _ Valsat järn och stål .. .. .. .. .. ] , i ' 727 ' Varmvalsat järn i stänger .. .. » 2.50 4839 000 '; 120 975 Balkar och stångjärn .. .. .. _. J ; 732 Kallvalsat järn .. .. .. .. .. .. .. 4.00 94000 * 3760 728 Verktygsstål .. .. .. .. .. .. .. 7.50 4000 ! 6226 734 .. . . 3.00 208 000 .. 735 ;Platar, klippta och okllpptaå : 450 208000 9360 ? 761 Tråd, valsat band- och fasonjarn 5.00 ' 52 000 i 2 600 ! 896 Diverse järnmanufaktur . .. .. 20.00 35 000 ! 7000 * 779—_783 Skruvar, bultar, muttrar och , nagel e) .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 20.00 ! 375000 75000 ! 784—787 Kättingar och kedjor 7) .. .. .. 8.00 ' 6000 480 : 732 Komprimerade axlar .. .. .. .. 4.00 245000 9800 ! 755 Järn- och stålrör 8) .. .. .. .. .. 4.00 24 450 978 828 Spiralborrar.. .. .. .. .. .. .. .. .. 15 % av värdet 11) 1 1596 803 Harv- och räfspinna .. .. .. .. 6.00 20000 ! 1200 | 803 Harvfjädrar.. .. .. .. .. .. .. .. .. 6.00 22000 1320 ! c 1 985853”?! !Div. halvfabrikat av metaller 9) 10.00 9080 908 ! 215 Laderremmar .. .. .. .. .. .. .. .. 60.00 450 270 ! 542 Bomullsremmar .. .. .. .. .. .. .. 35.00 900 , 315 ! 1203 och 1119 Färger och fernissor 10) .. .. .. ggg; _ 248 400 , 55425 Summa kr. 567737 '

1) Hälften av den förbrukade kvantiteten kiseljärn har antagits vara tullbar. ”) Gjutgodset har antagits väga under 3 kg. per st. 3) Gjutgodset har antagits väga mellan 3 och 25 kg. per st., enär denitabellen angivna kvantiteten avser inköpt gjutgods för mindre verkstäder, vilka i regel tillverka lantbruks- maskiner och redskap, vari gjutgodsdelaruas vikt i allmänhet ligger inom nyss angivna viktgränser.

') Järnets vikt har antagits understiga 20 kg. per löp. meter. |5) Hälften av den förbrukade kvantiteten har antagits vara plåt av 3 mm. tjocklek eller däröver och hälften plåt av mindre än 3 mm. tjocklek.

') Skruvarnas etc. diameter har antagits variera mellan 8 och 12 mm. 7) Länkjärnets tjocklek har antagits variera mellan 6 och 25 mm. 5) Rören hava antagits vara valsade eller varmdragna, icke bearbetade. |') Plåt, rör, tråd o. dyl. av annan metall än järn. 10) Av den förbrukade kvantiteten har hälften antagits vara färger (beredda med olja) och hälften fernissor (lackfernissor).

11) Värde 10640 kr.

TABELL 53. TULLSATSERNA A LANTBRUKSMASKINER I PROCENT AV VARUVÄRDET ÅR 1914.

. Exportmedelpris ' Stat Importmedelpris minus 10 % nr Varuslag * -—- - Kr. Tull i Kr. Tull i ! per 100 kg. % per 100 kg. % ___—___— 802 Plog vändskivor etc.. .. .. .. .. .. 62 16.1 59.40 ' 16.8 803A Plogbillar och landsidor.. .. .. .. 37 16.2 41.40 14.6 B Hästräfs- och kultivatorspinnar 38 15.7 26.10 23.1 810A Hackelsemaskinknivar etc. .. .. 122 16.3 137.70 14.5 811 Schnitzelknivar.. .. .. .. .. .. .. .. 439 22.7 441.00 22.7 ! 1024 Valtar, sladdar etc... .. .. .. .. .. 30 | 13.5 37.80 10.5 1025A Plogaru . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 43 14.0 61.20 9.8 ! B Harvar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 37 16.0 32.40 188 : C Skördemaskiner .. .. .. .. .. .. .. 54 11.1 45.36 13.3 D Slåttermaskiner .. .. .. .. .. .. .. 39 15.2 43.20 14.0 ; E Hästräfsor. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 36 16.6 38.16 15.8 ; F Ogräsrensare etc. .. .. . .. .. .. 48 12.5 46.80 12.8 ! G Harpor, kastmaskiner etc .. .. 110 5.8 36.00 16.7 ; H Potatis- ochtorvrivningsmaskiner . m.m. .. . .. .. .. .. .. .. 89 7.0 ' 34.20 17.6 I Halmelevatorer etc. .. —— 55.80 10.7 . 1026 A Delar till 1025 C— D av smidbart ! gjutgods" .. .. .. .. .. .. .. .. .. 96 12.6 54.00 22.2 B . andra .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 87 13.8 65.70 18.2 ! 102711 Angtröskverk .. .. .. .. .. .. .. .. 54 13.0 63.90 10.!) . B Andra tröskverk .. .. .. .. .. .. .. 57 12.3 45.90 15.2 1 C Halm- och höpressar .. .. .. .. .. 61 11.4 63.00 11.1 D Såningsmaskiner .. .. .. .. .. .. .. 55 12.8 . 47.70 14.6 . 1028 : Gödselspridare .. .. .. .. _. .. .. .. 48 12.3 ! 49.50 _ 12.1

TABELL 54. MATERIALFÖRBRUKNING OCH

______________——-————————_———_—

Material Materialåtgång i kg. och Tull """" ""' kr. Plogar ! Skägg? ! . Tulltaxe— 100 k . lnas mer ; V 1 v. _ arus ag rubrik = 1025—£ ,, 1025 C.”! ! kg. kr. kg. kr. ! ___—_______________. ! ! Råmaterial. ! ! Tra .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 234 fritt 2.85 _ ! 26.80 _- Tackjarn .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 707 fritt 45.70 W 60.50 » .! Valsjärn, mindre än 20 kg. per meter 727 2.50 50.80 1.27 24.20 0.61 .: Kallvaleat järn .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 732 4.00 0.16 0.01 2.35 0.09 ! Plåt, över 3 m/m. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 734 3.00 17.70 0.53 — ! D:o 3—0.6 m/m. .. .. . .. .. .. .. .. .. 735 4.50 _ 4.25 0.19 ! Rör, oarhetade .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 755 4.00 0.05 -—— 0.15 0.01 , Dragen tråd, över 1.5 mim... .. .. .. .. 764 4.50 0.10 — 0.67 0.03 Spik, mindre än 45 m/m. .. .. .. .. .. 776 15.00 _— 1 0.52 0.06 Dzo Över 45 m/m. .. .. .. .. .. .. .. .. 777 6.50 _ _ [ Bult, skruv och nitar .. .. .. .. .. .. .. 780 20.00 3.30 0.66 2.62 2.52 Hästräfspinnar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 803 6.00 — — —— ! Gjutgods, över 100 kg. .. .. .. .. .. .. 875 2.50 _— »— Dzo 100—25 kg. .. .. .. .. .. .. .. 876 4.00 —— # (29.65) (1.24) Dzo 25—3 kg. .. .. . .. .. .. .. .. 877 6.00 (22.10) (1.31) ! Aduc. gjutgods, 25—3 kg. .. .. .. .. .. 888 8.00 —— 2_ D:o mindre än 3 kg. .. .. 889 10.00 (9.59) (0.96) !(1 "D) (L”) Koppar, oarbetad .. .. .. .. .. .. .. .. .. 897 fri — 0.18 —— ! Transmissioner, kugghjul m. m. .. .. 1052 6.00 — _ — — . Jordfärger m. m. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1186m.fl. fria Linolja, kokt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1103 10.00 0.46 0.06 1.51 0.20 ! Fernissa .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1119 30.00

Summa I 121.12 ' 2.53 123.75 1.71 Summa II 107.11 4.83 105.60 4.09 Hjälpmaterial. Kol och koks .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 41 fritt 58.50 64.60 —— Ved .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 231 fri 26.00 27.20 Spiralborrar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 828 10 % 0.12 0.11 0.12 0.11 Mineralolja .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1099 fri 0.38 — 0.39 — ___—___— Summa råvarutull exklusive gjutgodstull .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. » » inklusive »

RAVARUTULL FÖR VISSA LANTBRUKSMASKINER.

råvarutull 1 kr. per 100 kg. färdig vara

Slåtter- .. . f .. . maskiner Hastra sor Troskverk Halm pressar Anmärkningar 1025 D. 1025 E. 1027 B. 1026 C. kg. kr. kg. kr. kg. kr. kg. kr. Siffrorna inom parentes avse 12.95 -— 10.00 —— 73.89 _— 8.70 — halvfabrikat (gjutgodst som till 62.50 __ 22.10 _ 36.70 _ 54 70 __ större delen framställas av ifrå- , gavarande företag själva. 35.00 0.88 60.80 1.52 32.30 0.81 52.40 1.31 I tabellen äro tvenne alten!!!" tiva beräkningar utförda, näm- 6'30 0'25 _ _ _ _ ligen dels med tackjärn (alter- _ _ _ _ _ _ 14-30 0.43 nativ I) och dels med gjutgods 1.47 0.07 1.82 ! 0.08 4.91 0.22 _ _ (alternativ II) som utgångsma- terial. Viktsiffrorna för tack— 0.25 0.01 —— — — _ järnsgjutgods hava erhållits ge- 1.12 005 0.88 0.04 _ _ _ _ nom att från bruttoförbrukning- en av tackjärn avräkna 30 proc. 003 __ .l _" _ -' _ för avbränning och kassation. ' I I förstnämnda fall (Summa 1) - _ _ '— # ingår alltsa bmttoåtgångm av 2-08 0-42 3-28 0-56 _ '— _ _ tackjärn. Som lätt inses, kan — 15.30 0.92 — — _- _ ur dessa siffror betydelsen av ' en eventuell tackjärnstull avlä— —— (35.30) (0.88) sas. I detta alternativ är givet— (3053) (127) (10.83) (0.46) _ _ _ _ vis tullen ä motsvarande halv- __ fabrikat (gjutgods) icke medräk- — _ _ nad i rävarntullarnas slutsum— ma, vilket däremot är falleti (13.12) (1.18) (4.64) (0.42)! (2.70) (0.22) (3'00) (034) alternativ H— Giutgodset för- "' '— _ _ utsättes nämligen i detta fall 0.29 —— — — _— — — vara inköpt, och dess tullar hava därför antagits belasta till- _ _ _ —— (23.00) (1.38) —- verkningen, vadan sålunda gjut- __ _ _ _ godstullarna här ingdi rävarn— tullarnas slutsumma. 1'00 0'13 1'19 0'16 _ "' _ _ Där material tillhörande olika _ _ _ _ tullrubriker redovisas i en sum- _ ma. har tullen beräknats på 122.99 1.81 115.37 3.38 147.80 1.03 130.10 1.14 basis av aritmetiska mediet 104.24 4.26 108.71 4.26 136.80 2.63 113.70 2.86 mena,. resp, tullsatser. Värde- tullen har räknatsädet av upp- giftslämnaren redovisade medel- värdet för ifrågavarande varu— 60.70 _ 40.40 —- Slag' 27.00 —— 25.40 —— 0.12 0.11 0.12 0.11 0.38 0.30 — _________.____ 1.92 3.19 1.03 1.74 4.37 4.37 2.63 2.86

TABELL 55. BALANS- SAMT VINST- OCH FÖRLUSTRÄKNINGAR

1911—_ Tillgångar och skulder (1 OOO—tal kr. ) i _, , _ _ ,, , , , 1911 % 1912 % 1913 % 1914 % l ; Tillgångar: | ; Fast egendom .. .. .. .. 1905 1947 2240 2477 3 Maskiner 1417 1755 2158 2596 1 Summa 3 322 3 702 4 398 5 073 4 Avskrivn.—fond .. .. .. .. 138 163 250 744 3 8:71. anlägga. 3184 34.8 3539 34.4 4148 36.6 4329 ' 35.3 i Aktier .. .. .. .. .. .. .. .. 69 ; .7 55 0.5 55 .5 55 0.5 ! Lager .. .. .. .. .. .. .. .. 3675 40.2 3003 29.2 3434 30.3 4097 [ 33.4 ? Fordr. och kassa .. .. ..», 2225 24.3 3686 | 35.» 3695 32.6 3775 ' 30.8 * S:a tillgångar 9153 100.o 10283 100.o, 11332 100.o 12 256 100.o 4 ( l _ Skulder: , * Aktiekapital .. .. .. .. 5.253 57.4 5.253 51.1 5253 46.4: 5253 42.9 ; Reservfond * 493 565 ' 592 601 ; Dispositionsfond f 663 621 ! 645 | 722 Övriga reserver 206 70 g 39 139 * Disponibel vinst .. .. .. ._ 498 625 ' 671 689 . S:a eget kapital 17 113 . 77.7 , 7 134 69.4 7200 63.5 ' 7404 60.4 ' Långa skulder .. .. .. 1132 . 12.4. 1215 * 11.5 2191 19.3 2939 24.0 Korta » 908 9.9 1934 18.8 1941 17.2 1913 15.6 : S:a skulder * 9153 100.o & 10283 100.0; 11. 332 100.0 ' 12 256 100.0 l ! Nyemission ' i — —— —— ! Gratisaktier .. .. .. .. .. — 1 — » —-

Anm.: Ovanstående siffror inbegripa följande 5 företag: A.—B. Västeråsmaskiner, A.-B. Arvika-Verken, A.-B. International Harvester C:o, A.-B. Gevle Åkerredskap, A.-B. Johan Termmnius & Son.

FÖR ETT ANTAL SPECIALFÖRETAG FÖR LANTBRUKSMASKINER.

1914. Inkomster, utgifter och vinstdisposition. 1911 1912 1913 1914 Inkomster: * Tillverkning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 4092 4735 5017 5585 i Räntor .. .. .. .. .. — — — _ Utdelning å aktier .. .. .. .. .. .. .. 8 2 2 2 1 Övriga inkomster.. .. .. .. .. .. .. .. 22 15 3 1 '. s :a inkomster 4 122 4 752 5 022 5 588 Utgifter: Allmänna omkostnader .. .. .. .. .. 3403 3967 4150 4638 Räntor 81 52 103 127 ' Skatter —— ' Avskrivning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 174 148 127 158 Årets vinst 464 585 642 665 S:a utgifter + netto 4122 , 4752 5022 5588 Vinstdisposition: . Utdelning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 569 569 489 579 i Reservfond 22 27 — 21 i Dispositionsfond 8 38 77 118 i Övriga reserver 1 7 7 28 ? Vinstbalans —136 —56 69 -—81 Summa. 464 585 642 665 Årets vinst i % av ; Aktiekapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 8.8 11.1 12.2 12.9 ; Eget kapital .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 6.5 8.2 8.9 9.0 l l i Utdelningar 7" % av ?; Aktiekapital . .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10.8 10.8 9.3 11.0 Eget kapital .. .. .. .. .. .. .. .. . .. 8.0 8.0 6.8 7.8 i Årets vinst 1189 97.3 76.2 87.1 i l l Avukrivn. i % av anläggningsmedel 5.5 4.2 3.1 3.6 Anm. Av de fem undersökta företagen redovisa endast två rälltesaldon och alla fem avskrivningar. Avskrivningarna avse endast det fasta. kapitalet. 21

XVII. Mejerimaskiner och redskap.

Stat. nr 1907—1911. 378 (121—q”; fr.o.m. 1912: 1029 A, ur 1029 B, 1030 A, ur 1030 B, 1031, 1032. 1034 Z.

Tullpalitiska Mejerimaskiner och redskap äro för närvarande belagda med följande tia-fa. tullsatser:

Mjölkskumningsmaskiner, alla. system, så— som mjölkseparatorer7 mjölkcentrifuger och radiatorer; ävensom emulsorer, fett- bestämningscentrifuger samt jäst— och

slamcentrifuger : 1029 för maskinkraft 100 kg. kr. 15: — 1030 för hand- eller fotkraft, även försedda med remskiva 100 ., ,, 25: — Kulor till separatorer och fettbestämnings— centrifuger: 1031 vägande per stycke netto högst 10 kg.; ävensom färdigarbetade delar till så- dana kulor, alla slag 100 .. 150 :— 1032 av högre vikt 100 .. 100:—

1034. Z Mjölkkylare. mjölkförvärmare, pastörer, kärnor, smörältningsmaskiner, ostpressar och ostkvarnar 100 kr. 10: ——

År 1892 belades nu anförda maskiner med en tull av 10 % är värdet. Tulltaxekommittén av år 1906 fann emellertid skäl frångå denna. tull och föreslog i sitt 1909 avgivna betänkande övergång till vikttullar för samt- liga hithörande maskinslag. Dess förslag återkom i oförändrat skick i propositionen till 1910 års riksdag rörande ny tulltaxa, utom med av— seende å nuvarande tulltaxerubrik 1031, i vilken uttrycket ”alla delar" ersattes med ”färdigarbetade delar” (se ovan). Regeringsförslaget vann riksdagens bifall, utom med avseende å artiklar tillhörande nr 1034 i nu gällande tulltaxa, vilka ansågos fortfarande böra. draga en tull av 10 % å värdet.

Ur tullpolitisk synpunkt torde endast tillverkningen av mjölkkylare, mjölkförvärmare, pastörer, kärnor, smörältningsmaskiner, ostpressar och ostkvarnar påkalla intresse. Den ledande separatorstillverkningen i Sverige intager, som känt, en utomordentligt stark ställning på världs- marknaden och är enligt uttalanden från de stör-sta företagarna ej i behov av en tullskyddad hemmarknad. Vad de övriga tillverkningarna angår, torde under här avhandlade period och även för närvarande mot— satsen vara förhållandet.

Bortsett från separatorstillverkningen, som snarast är en betingelse för den moderna mejerihandteringen, kan tillverkningens utveckling i öv- rigt sägas vara en direkt följd av nämnda hanterings uppblomstring inom landet. Den åtnjuter därför normalt en ganska betydande och stabil hemmarknad, med vars stöd fabrikationen drivits upp till en nivå, som ställer ifrågavarande maskiner av svensk tillverkning fullt i jämnhöjd med de bästa utländska, vad kvaliteten angår. Tack vare den goda-hem— marknaden har en mera kontinuerlig och rationell drift blivit möjlig, vilket åter bidragit till att nedbringa framställningskostnaderna. En ej oväsentlig utförsel har så småningom kommit till stånd. Samtidigt vunno docåc, som senare skall visas, utländska maskiner avsättning inom lan et.

Tillverkningens värde åren 1896—1912 redovisas i tab. 56. I följande tablå återgives årsgenomsnitten för vissa perioder, varjämte antalet före- tag, sysselsatta med hithörande fabrikation, tillfogats.

] . . ., Tillverkning

* Ar ( Antal företag 1) 1 i 1 000_ tal kr. i '; 1896—1900 23 ' 6 436 ! 1901—1905 24 ' 9 347 * 1906—1910 * - 10 656

1911—1912 27 13415

Den ojämförligt största delen av i tab. 56 redovisade årsvärden hänför sig till separatorer. Deras tillverkningsvärde 1913 det första år detta redovisas särskilt i officiell statistik — uppgick till 15.3 milj. kr., vilket värde, som synes, avsevärt översteg hela gruppens tillverkningsvärde 1912. Endast en mycket ringa del av hithörande produktion kan sålunda hava utgjort fabrikat, som kunna förväntas vara i behov av tullskydd.

Tillverkningsvärdena äro sålunda väsentligen bestämda av separators- tillverkningens utveckling. De förete en jämn och kraftig stegring, som endast avbröts åren 1904 och 1905 samt under krisåret 1908.

Driften är vad separatorer angår synnerligen starkt koncentrerad. År 1897 härledde sig 89 % av gruppens hela tillverkning från två företag, 1904 75 % från 3 företag och 1912 87 % från 6 företag (del I, bil. IV). Produktionen av gruppens övriga tillverkningar tillhörde huvudsakligen små och medelstora företag och synes hava lämnat mycket övrigt att

1) Uppgifterna gälla 1897, 1904 och 1912.

Data rörande tillverk- ningens ut- veckling.

Tillverkning

Driftkoncen- tratten m. m.

Specialise— ring.

Införsel.

önska med avseende å driftens koncentration. Se vi till produktionens andel av storföretagens sammanlagda tillverkningsvärde, framgår av del I, bil. V, att densamma åren 1897 och 1904 utgjorde c:a 1/3 och 1912 c:a 1/5 av sammanlagda produktionsvärdet för samtliga företag med över 1 000 000 kr. tillverkningsvärde.

Separatorer äro egentligen de enda maskiner inom denna grupp, som äro föremål för specialtillverkning. Exakta uppgifter rörande dessa för— hållanden stå emellertid icke till buds. Betraktas gruppen i sin helhet, finner man, att 86 % av dess tillverkningsvärde 1912 härstammade från specialfabriker. Av dessa saknade dock sådana med en tillverkning mindre än 750 000 kr. per år nämnvärd betydelse (se del I, bil. VI).

Införseln av mejerimaskiner var, som framgår av tab. 57, mycket obe— tydlig under perioden 1894—1913. Fr. o. m. 1907 kan densamma för— delas på fyra varugrupper och värdesiffrorna kompletteras med kvan- titetsuppgifter. Dess värde i medeltal för vissa perioder utgjorde:

___—___...

| * kärnor, mjölk- : I _ kylare.pastörer. t andra ej | , År Willem—täta? exsickatorer, speciii— | År _ Summa ..,... gata:", | artar?— ' [1000—tal kr- . s : g - — mugg" maskiner, ost- ! ]ner och * maskiner pressar och [ redskap ostkvarnar * | & * ! 1894—1895 53 * 1907—1908 23 75 23 I 1896—1900 63 * 1909—1910 94 61 6 1901—1905 | 110 1911—1913 11 93 ' 1906—1910 i 118 i l 1 1911—1913 ; 107

Översikten visar att införseln till största delen bestod av i kol. 2 redo- visade kärnor, mjölkkylare m. m. Siffrorna äro emellertid före 1911 ej fullt säkra, då gränserna mellan grupperna kärnor, mjölkkylare m. m. och ”andra ej specificerade mejerimaskiner och redskap” ej alltid uppe- höllos så strängt vid varornas tullbehandling. Den för Sverige anmärk- ningsvärt stora införseln av separatorer före 1912 förklaras av att delar till sådana maskiner, som t. o. 111. år 1911 ingingo under samma rubrik som de färdiga maskinerna, efter detta år redovisades som det ämne, arbetat, varav de voro förfärdigade. Från rubriken avskildes samtidigt färdigarbetade kulor till separatorer, som erhöllo egen rubrik. Någon separatorsinförsel förekom praktiskt taget icke under åren närmast före Kriget och troligen ej heller tidigare. Följa vi införseln för gruppen i sin helhet under åren 1896—1913 med ledning av tab. 57, visar den betydande ojämnheter, som icke alltid låta förklara sig av de vanliga konjunktur- rörelserna. Säkerligen har mejerihanteringens utveckling och de fakto- rer, som övat inflytande härpå, varit av betydelse härvid. I stort sett vi— sade införseln en ej ringa stegring.

Den sedvanliga beräkningen av införselns andel av förbrukningen har endast intresse vad andra mejerimaskiner än separatorer beträffar. Materialet tillåter emellertid endast fastställandet av en ungefärlig siffra. Rörande förfaringssättet vid denna beräkning bör anmärkas, att till-

verkningen av ifrågavarande maskiner redovisas sammanslagen med separatorer t. o. m. 1912, men fr. o. m. 1913 förenad med gruppen sädes- kvarnar och maskiner för bagerier o. s. v., som dittills redovisats sär- , skilt. Ett approximativt värde på tillverkningen av mejerimaskiner er- 1 hålles alltså om sistnämnda grupps värde år 1913 subtraheras med dess ? värde 1912. Det härvid erhållna värdet utgjorde 932 171 kr. Motsvarande 111- och utförselvärden 1913 erhållas ur tab. 57 och 58, kol. 4, och in- förselns andel av förbrukningen kan ur de sålunda erhållna talen fast- ställas till 12.9 %. Den inhemska produktionen synes härav att döma intaga en ganska stark ställning på den svenska marknaden. Införselns fördelning på skilda inköpsländer belyses av följande över- sikt, omfattande åren 1907, 1911 och 1913.

Införsel i 1 000- tal kr. av . *

separatorer mjölkkylare, kärnor, undgå ej Summa __ och andra pastorer, exsickatorer spec" ieern- —' _ ' InkC'PSland mjölkskum— emulsorer. smörält- ' de mejeri- ] 1000 tal kr. nings- ningsmaskiner. ost- maskiner maskiner pressar och ostkvarnar och redskap

1907|1911|1913 1907 | 1911 | 1913 1907|1911 1907 | 1911 | 1913

Tyska riket .. .. .. .. 4 28 0 | 34 34 53 12 5 50 I 67 | 58 Danmark .. .. .. .. .. 3 2 — 43 38 16 8 4 54 44 16 Nederländerna .. .. .. —— — — 28 0 -— 0 28 Övriga länder .. .. .. 1 1 O 1 3 4 9 j 0 21 4 4 Summa 1000—ta kr. 8 [ 31] 01 88 | 75 | 101 129) 9 125 | 115 | 107

I regel härrör införseln, som synes, nästan uteslutande från Tysk- land och Danmark. År 1913 överflyglades dock sistnämnda land av Nedeiländerna med avseende å kärnor, mjölkkylare m.m.

Utförselns värde redovisas i tab. 58 för åren 1894—1913. Fr. o. m. 1907 har en specialisering i ovan angivna varugrupper genomförts och

kvantitetsuppgifter angivits. I följande översikt återgives utförseln i årsgenomsnitt för vissa perioder.

Utförsel i 1000-tal kr. av _

kärnor, mjölk- ; kylare, pastörer,

Å r sepårutoirer exsick atorer, anldfra ej d Är _ Summ a

åt.-511123. ,ggålgggggs. ”83.333? & 11000-tal kr. nings- maskiner, ost- maskiner och maskiner pressar och ost- redskap k varn ar

1894—1895 2 658

1907 -—1908 10 743 147 1896—1900 4 202 1909—1910 11 850 158 1901—1905 8091 1911—1913 13 893 192 1906— 1910 11 374

” 1911—1913 14 114

1 I jämförelse med den stora utförseln av separatorer är exporten av ! gruppens övriga tillverkningar betydelselös. Vad värdena för dessa an- går förete de ifråga om kategorien kärnor, mjölkkylare o. s. v. en om än svag stegring under perioden 1907—1913, under det att siffrorna för

Utförsel.

de under rubriken ”andra ej specificerade maskiner och redskap” (fett— bestämnings- och vissa andra centrifuger m. m.) redovisade tillverk— ningarna knappast visade någon tendens i ena eller andra riktningen. Uppgifterna äro dock före 1911 ganska otillförlitliga, enär, som nämnts, någon sträng praxis ej följts ifråga om artiklarnas fördelning på de bägge nämnda rubrikerna.

En blick på tab. 58 visar, att den i dessa monografier brukliga metoden att mäta utförselns betydelse genom att beräkna dess andel av tillverk- ningen ej är tillämplig för här behandlade maskingrupp, emedan den of— ficiella statistiken ger till resultat, att den totala utförseln vissa är över- stigit den totala tillverkningen. Förhållandet förklaras dels av att ut- förseln under dessa år också omfattat någon del av tidigare års tillverk— ningar, som förut ej vunnit avsättning, dels av att produktionsvärdena avse försäljningspriset vid fabriken, under det att utförselvärdena avse varans pris vid tullgränsen och sålunda även inkludera frakten inom landet.

Enligt uppgift lär emellertid en lagring av tillverkningen endast före- komma i nämnvärd omfattning ifråga om separatorer på grund av de svårigheter, som möta denna massproducerande specialindustri att vid minskad efterfrågan övergå till annan tillverkning. Av gruppens övriga fabrikat kan utförselns andel av tillverkningen approximativt beräknas för år 1913 beträffande kärnor, mjölkkylare o. s. v. Beräkningen giver en relation av 27 % till resultat.

Av intresse är att i detta sammanhang göra en jämförelse med den danska industrien, som i likhet med den svenska äger en relativt bety- dande hemmarknad. Det danska statistiska materialet tillåter dock en- dast en jämförelse mellan in— och utförseln i de bägge länderna. Denna giver vid handen, att den svenska utförseln år 1913 av kärnor, mjölk- kylare o. s. v. -— separatorstillverkningen saknar i detta sammanhang intresse — var c:a 2.5 ggr. större än införseln, medan den i Danmark samma tid var c:a 41 ggr. större (650000 kr.), oaktat införseltullen där var 5 % av värdet och i Sverige för de varor, varav införseln väsent— ligen bestod (1034 Z), 10 % av värdet.

Utförselns geografiska fördelning återgives i översikten å sid. 323. Betecknande för vår separatorsindustris utomordentligt starka ställ- ning är expertens spridning över så när samtliga kultiverade länder. Av vår verkstadsindustris övriga tillverkningar kan i detta hänseende endast motorindustrien uppvisa något motsvarande. De tre största avnämarna under åren 1907, 1911 och 1913 voro Ryssland, Tyskland och Australien. Närmast följde år 1907 Finland, Frankrike, Norge, Storbritannien och Österrike samt 1911 och 1913 Frankrike, Österrike, Finland, Norge och Storbritannien. Tillhopa representerade utförseln till dessa länder un- der nämnda år 89, 88 och 91 % av den totala separatorsutförseln.

Överblicka vi utförselns fördelning med avseende å övriga mejerima- skiner, som i all väsentlighet ingå i gruppen kärnor, mjölkkylare, pa- störer o. s. v., framträder här denna experts kända sammanhang med separatorutförseln. Med leveranser av större maskindrivna separatorer följer nämligen ej så sällan en mer eller mindre fullständig mejeriupp- sättning. Till viss grad uppbär därför separatorindustrien utförseln av nämnda maskiner, vilka utan detta stöd knappast skulle vunnit nämn— värd avsättning utanför de nordiska ländernas gränser. De förnämsta

UTFÖRSELNS FÖRDELNING EFTER FÖRSÄLJNINGSLAND 1907, 1911 OCH 1913 I 1000-tal KR.

___—___— 1 5 [ Mjölkkylare, kärnor, pastörer,

Separatorer och andra exsickatorer, emulsorer, Försäljningsland mjölkskumningsmaskiner smörältningsmaskiner, ost- . pressar och ostkvarnar

Andra ej specifice rade mejerimaski- ner och redskap

1907_ 1911 ! 1913 1907 1911 " 1913 1907 i 1911 H 1907

___—___”—

1 i Norge .. .. .. .. .. .. ..1 513 , 635 570 * ,, 526 662 612 Finland.. .. .. .. .. .. 897 ! 730 630 *! 943 755 653 Ryssland .. .. .. .. .. .. 3091 ; 4081 4223 3160 4138 4334 Danmark .. .. .. .. .. .. 186 189 188 ” 201 193 202 Tyska riket .. .. .. .. .. 3010 2494 2803 3025 2498 2829 Belgien .. .. .. .. .. .. .. 300 205 167 300 206 168 Storbritannien .. .. .., 383 309 552 i 414 324 569 Frankrike .. .. .. .. .. 634 946 1383 |; 634 948 1404 Nederländerna .. .. .. 79 181 193 1 33 82 187 193 Kanarie Öarna .. .. .. 82 _ — — 82 , — ' Italien .. .. .. .. .. .. .. 30 85 213 *; 30 85 213 Schweiz .. .. .. .. .. .. 21 ( 40 59 '|' 21 . 40 59 Österrike .. .. .. .. .. .. 359 732 1051 359 733 , 1052 Ungern .. .. .. .. .. . 54 94 — , 54 94 -— Brittiska Syd Afrika 111 207 133 :! 122 217 * 141 Övriga Asien .. .. .. .. 20 —— — E 20 —— Australien .. .. .. .. .. 1 172 1 883 1 879 l- 1 179 1898 1 898 ,1 45 103 61 162 176 202

(Nolut- (NCO

QD (N xDOILQv—CQHIQCNQ v—1 (DGCOKNwOCDOOI | ] loco II.—HG)

lol"lml

QHH v—c

Brasilien .. .. .. .. .. .. 44 102 61 , Argentina.. .. .. .. .. .. 140 169 197

Amerikas Förenta. Sta- ter .. .. .. .. .. .. .. .. 107 187 396

Chile .. .. .. .. . 31 23 31 Brittiska Nord Amerika —— 64 58 Övriga länder .. .. .. .. 44 90 123

NCOQImOI IOI [OI | [11]!le

GäOlQ

107 187 396 " 31 23 31

lc'liN I

lll" lllH

46 93 123

___—___—

Summa 1 OOO-tal kr. 11 308 13 446 14 910 148 157 288 87 21 | 11 543 13 624 15 198

köparna voro 1907 Ryssland, Finland, Storbritannien och Brittiska Syd— afrika med 77 %, 1911 Ryssland, Norge, Finland, Storbritannien och Australien med 84 % och 1913 Ryssland, Norge, Tyskland och Finland med 71 % av gruppens totala utförsel. Om övriga hithörande maskiner och redskap, i tabellen ovan sammanförda under benämningen ”andra ej specificerade mejerimaskiner och redskap”, gäller med avseende å exportens omfattning i någon mån, vad som nämnts om gruppen kärnor, mjölkkylare m. m. Avsättningen till utlandet avsåg 1907 särskilt Stor- britannien, Finland, Danmark och Argentina, som mottogo 74 % och 1911 Argentina, Finland, Danmark och Norge, vilkas andelar tillsamman utgjorde 64 % av hela utförseln.

TABELL 56. TILLVERKNINGSVÄRDET AV MEJERIMASKINER OCH REDSKAP ÅREN 1896—1912.

År Kr. Ar Kr. |! År Kr. 1896 4 675 314 1902 9 444 976 1908 9 413 260 1897 5 210 289 1903 10 424 517 1909 10 386 567 1898 6 556 651 1904 8 930 747 1910 11 404 023 1899 7 717 838 1905 9 048 819 1911 12 916 457 1900 8 019 693 1906 10 337 104 1912 13 914 246 1901 8 886 292 1907 11 736 747

TABELL 57. INFÖRSELN AV MASKINER OCH REDSKAP FÖR MEJERIHAND— TERINGEN AREN 1894—1913.

Separatorer och andra Kärnor. mjölkkylare, pastörer. Andra ej specificerade

mjölkskumnings— eåååfåg'iåzsfnnåäsiåä? mejerimaskiner och

År maskiner 1) ' ostpressar och ostkvarnar ') redSka-p *

kg. I kr. kg. kr. kg. | kr. . kg.

1894 1895

1896 i 41 516 1897 37 424 44 571 61 506 *

1898 | 72 559 1899 91 388 1900 69 734

1901 1902 1 903 1904 1905

50 327 97 516 159 633 144 389 97 050

1906 365 348 1907 8 983 7 982 61 092 88 275 33 858 29 118 103 927 125 375

1908 22 625 37 318 67 144 62 641 21 514 17 869 111283 117 828 1909 10 150 18 910 49 399 52 483 3 191 4 327 62 740 75 720 1910 15 458 28 459 62 690 68 590 5 480 7 748 =' 83 628 104 797

1911 18 156 30 904 72 750 74 513 7 198 9 475 » 98 104 114 892 1912 682 2 154 98 920 102 778 ' 99 602 104 932 1913 132 408 115 259 101 018 115 391 _ 101 426

Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: 378 (121. 378q22. 378 q”. »

Stat. nr 1912—1913: Stat. nr 1912—1913: 1029 A, 1031, 1030 A, 1032. I 1029 B, 1 030 B, 1034 Z.

1) 1912 och 1913 ingå icke kulor, ej färdigarbetade, till separatorer. Den fr. o. m. 1912 särskilt redovisade införseln av i'ärdigar- betade kulor till separatorer och fettbestämningscentrifuger uppgick till endast 31 resp. 10 kg. (värdet 271 resp. 78 kr.) under åren 1912 och 1913. Icke färdigarbetade delar till sådana kulor, såsom huvar och bottnar av helpressad järnplåt, tullbehandlas som det ämne, arbetat, varav de bestå..

2) Fr. o. m. 1912 ingå även jäst- och slamcentrifuger.

TABELL 58. UTFÖRSELN AV MASKINER OCH REDSKAP FÖR MEJERIHAND- TERINGEN AREN 1894—1913.

Separatorer och andra pa .ååinlnsiiiiåfkåmränm Andra ej specificerade Kulor till separatorer ' - ' 8 x 1 or r, - . . . _ _

Ar mjölkskummiigs- smet, sniörältningsmasklner, mejerlmaskmer och och fettbestämnmgs Summa maskmer ) ostpressar och ostkvarnar') redskap centrifuger

kg. | kr. _| kg. ] kr. kg. kr. _ kg. kr. kg. kr. ! i I i l l l 1 i l

___—— ! l

? !: 2 304 522 3 012 136

3 694 331 3 309 019 3 692 082 ,1 4 4 53 863 ' 5 862 387

l 7 427 025 i " 7 280 610 i 8 634 854 8 652 058 1905 8 460 311

1906 . 10 724 494 1907 3 088 157 11 307 895 72 651 148 336 62 051 87 217 | 3 222 859 11 543 448 1908 2 514 907 10 177 850 71 099 145 434 53 424 1 73 152 2 639 430 10 396 436 1909 2 990 997 12 318 199 65 761 137 699 48 815 90 231 3 105 573 12 546 129 1910 2 857 687 11 393 885 82 350 178 624 65 454 87 528 . 3 005 491 11 660 037

1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900

? 1901 1902 1903 1904

1911 3 327 049 13 446 166 68 657 156 830 17 272 21 424 3 412 978 13 624 420 ' 1912 3 354 406 13 323 790 70 533 167 846 24 206 26 486 3 449 145 13 518 122 1913 3 928 076 14 910 347 116 885 252 542 35 925 35 503 4 080 886 1 15 198 392

sm. nr 1907—1911.- Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: sm. nr 1912—1913: 378 (121. 378 q22. 378 q23. 1031, 1032.

Stat. nr 1912—1913; Stat. nr 1912—1913: , .

1029 A, 1030 A. 1029 B, 1030 B, 1034 2. , : ,å ,

1; 1912 och 1913 ingå. icke kulor till separatorer. " Fr. o. m. 1912 ingå även jäst- och slamcentrifuger.

XVIII. Sy— och stickmaskiner.

Stat. nr 1907—1911: 630, a, b, c; fr.o.m.1912: 245 C, 857 C, D, 1019 A, B, 1020 A, B, C, 1021.

Gällande tullskydd för sy-, stick- och nåtlingsmaskiner samt delar 'l'ullgnlifiskrl ata. därtill utgör:

245 C Bordskivor och huvar samt andra delar av trä till sy-, stick— och nåtlingsma- skiner 1 kg. kr. 0:20 857 C Stickmaskinsnålar 1 ,, ,, 0: 40 857 D Symaskinsnälar 1 .. ,, 0: 40 1019 A, B Sy- och stickmaskiner, fast förenade med ställningar eller för motordrift, nät- lingsmaskiner härunder inbegripna 100 ,, ,, 18: —— 1020 A, B Sy- och stickmaskiner för handkraft, utan ställningar-, ävensom överdelar till sy-, . stick- och nätlingsmaskiner samt delar

därtill, ej särskilt nämnda 100 , 32: — 1021 Ställningar för sy-, stick- och nätlings- maskiner samt delar därtill av järn 100 ,, ,, 5: —

Därjämte märkes, att för varor, hänförliga till rubr. 1019, 1 020 och 1021, tullen —— enligt särskild bestämmelse i tulltaxan —— i varje fall skall motsvara minst 10 % av varans värde, detta till skillnad från öv- riga i taxan med vikttullar belagda maskiner, ifråga om vilka minimi- tullen utgör 5 %.

Samtliga nu berörda varuslag med undantag av symaskinsnålar voro tullfria sedan 1858, men belades 1892 med en värdetull av 10 %. Syma- skinsnälar drogo från 1880 en tull av 40 öre per kg., men tullen sänktes 1906 till 30 öre per kg. Tulltaxekommittén av år 1906 hade i sitt är 1909 avgivna förslag till ny tulltaxa utarbetat ett system av vikttullar, vars väsentliga drag återfinnas i den nu gällande taxan. I propositio- nen till 1910 års riksdag återfanns kommitténs förslag oförändrat, och riksdagen fann ej anledning vidtaga ändringar i de föreslagna tull- satserna utom med avseende å. symaskinsnälar, för vilka tullen nedsattes

Data rti-ran— de tillverk- ningens ut- veckling.

Tillverkning.

från föreslagna 5 kr. till 40 öre per kg. De är 1910 upptagna traktatun— derhandlingarna med Tyskland ledde emellertid till ytterligare ändringar. Enligt beslut vid 1911 års riksdag sänktes nämligen tullen för nr 1019 från 20 till 18 kr., för nr 1020 från 40 till 32 kr. och för nr 1021 från 8 till 5 kr. Samtidigt tillkom den ovan omnämnda, traktatsenligt fastställda bestämmelsen, att tullen å sy- och stickmaskiner, ställningar till sådana samt delar därtill (nr 1019—1921) skulle uppgå till minst 10 % av varuvärdet. Med dessa ändringar erhöll tulltaxan i nu berörda delar sin ännu gällande form.

Tillverkningen av hithörande maskiner omfattar huvudsakligen sy- maskiner; därjämte har under senare tid, men i betydligt mindre skala, även produktion av-stick- och nåtlingsmaskiner bedrivits.

Symaskinsfabrikationen upptogs år 1874 av Huskvarna Vapenfabriks A.—B., som sedermera ensamt i vårt land bedrivit denna tillverkning. Konkurrensen från utländska tillverkare, särskilt amerikanska och tyska, har varit mycket livlig. Så har exempelvis det kända amerikanska Singerbolaget bl. a. infört ett för den svenska tillverkaren ganska be- tungande kreditsystem genom direkt försäljning till allmänheten på av- betalning. Huskvarnafabriken, som nödgats tillämpa samma system, säl— jer numera knappt 5 % av sin tillverkning mot kontant likvid. Detta för- säljningssystem är visserligen mycket effektivt, men binder kapital i form av utestående fordringar, som för nämnda svenska firma uppgick till flera miljoner kronor före kriget. De svenska symaskinerna äga emel- lertid i sin utomordentligt goda kvalitet ett starkt stöd gent emot den utländska konkurrensen. I synnerhet gör sig denna överlägsenhet gäl- lande gent emot tyska fabrikat.

Tillverkningen av stickmaskiner torde år 1913 hava bedrivits inom 2

företag.

Tillverkningsvärdet av sy- och stickmaskiner redovisas i tab. 59 för åren 1896—1913. Medeltillverkningen per år under vissa perioder ut-

gjorde:

År 1 OOO-tal kr. 1896—1900 906 1901—1905 860 1906—1910 1 334 1911—1913 2 118

T. 0. 111. år 1905 förhöll sig tillverkningen tämligen konstant, men un- der de följande åren skönjas de första ansatserna till den kraftiga steg- ring, som inträdde 1910 och ännu fortgick vid krigsutbrottet. Såvitt det kan utrönas, belöpte sig symaskinstillverkningen år 1913 till 1958 500 kr., varav på Huskvarna Vapenfabriks A.-B. kom 94 %. Stickmaskins- tillverkningen skulle sålunda samma år uppgått till 324 497 kr. eller 14 % av sammanlagda tillverkningen av sy- och stickmaskiner. Någon större betydelse för vår verkstadsindustri äga dock icke dessa tillverk- ningar. Deras värde i förhållande till verkstadsindustriens totala pro- duktion uppgick 1896 endast till 2.7 % och 1912 till 2.2 %.

Som redan antytts är denna fabrikation starkt koncentrerad, och likaså torde tillverkningen med avseende å specialisering och standardisering

motsvara de krav som rimligtvis kunna ställas på en svensk industri av detta slag. I särskild grad gäller detta symaskinstillverkningen. Anmär- kas bör, att en s. k. hopsättningsverkstad —— Nornans symaskinsverk- stadsaktiebolag i Göteborg likaledes arbetar inom denna gren med särskilt från Tyskland och Amerika införskrivna färdiga maskindelar. Företagets tillverkning av symaskiner uppgick 1913 dock endast till c:a 6 % av dessa maskiners totala tillverkningsvärde.

Införseln redovisas i tab. 60 för åren 1894—1913. Som vanligt har en uppdelning i varugrupper, här tre, kunnat genomföras fr. o. m. 1907— 1911; från förstnämnda är stå jämväl kvantitetsuppgifter till buds. Föl- jande sammanställning utgör ett utdrag ur nämnda tabell.

Införsel i 1000—Tal kr. av H _ i

1 i

l Å, symaskiner stick— nålar till Är _ Summa.

! och delar maskiner och stick— 1 1 000431 kr.

i därtill delar därtill maskiner | V 1894—1896 808 1896—1900 1 309

i 1901—1905 1 400

; 1907 — 1908 1 883 174 40 1906—1910 1 996 1 1909 —1911 1 764 149 49 1911—1913 2 290

Den ojämförligt mest betydande införseln består av symaskiner (c:a 90 %). Vill man räkna symaskinsnålar till symaskinsdelar, kunna några siffror för dessa försvaras i detta sammanhang. Införseln, som redovi- sas särskilt fr. o. m. 1907, utgjorde detta år 111 060 kr., 1909 64109 kr. och för 1911 153 317 kr.

Den amerikanska och tyska exporten av symaskiner till vissa länder lär i betydande omfattning hava uppehållits genom dumping. Följa vi införselsiffrorna för hela maskingruppen, vilka även kunna anses repre- sentativa för symaskinsimportens utveckling, visar det sig, att införseln undergick en ej obetydlig ökning under perioden, även om utvecklingen förlöpte ganska ojämnt. Särskilt starkt framträdde denna under de hög- konjunkturer, som kulminerade omkring sekelskiftet och år 1907.

Den inhemska tillverkningen av sy- och stickmaskiner kunde endast tillgodose en mindre del av hemmarknadens behov. Införselns andel av förbrukningen utgjorde nämligen

Ar % 1896—1900 62.7 1901—1905 67.1 1906—1910 69.9 1911—1913 53.8

Vad särskilt symaskiner angår, torde Huskvarnafabriken under åren närmast före krigsutbrottet hava täckt omkring hälften av landets års- behov eller c:a 25 000 maskiner. '

Införseln härledde sig särskilt från Tyskland. Förenta Staterna och Storbritannien.

In/örscl.

Utförsel.

Tullskyddets

Med avseende å symaskiner uppvisade de tre länderna är 1907 ungefär lika stora andelar av införseln, år 1911 hade Förenta Staterna till synes definitivt ryckt fram till första platsen, följda av Tyskland; Storbritannien trängdes samtidigt betydligt tillbaka. Vad stickmaskiner och nålar till sy- och stickmaskiner beträffar, kommer egentligen endast införseln från Tyskland i betraktande.

Utförseln redovisas -i tab. 61 för åren 1894—1913. För perioden 1907 ——1911 angivas kvantiteterna, varjämte en uppdelning i tre varugrupper kunnat genomföras. Ur tabellen hava följande medelvärden beräknats.

Utförseli 1 000tal kr. av

| M ; Å,- symaskiner stick- nålar till i År , Summa 5 och delar maskiner och stick- i? 1 1 000131 kT- ': I därtill delar därtill maskiner 11 i i : '( £ 1894—1895 79 I 1896—1900 128 1901—1905 173 1907—1908 202 55 1 ' 1906—1910 195 '- 1909—1911 | 94 37 _ _! 1911—1913 148 !

Symaskiner intaga även med avseende å. utförseln främsta platsen bland hithörande artiklar. Symaskinsnålar tillverkas ej inom landet. De ka- raktäristiska dragen i utförselns utveckling framträda särskilt i en kraf- tig ökning av densamma under perioden 1901—1907 och en lika markerad tillbakagång 1908—1910, varefter åter en uppgångsperiod inträder. I konkurrens med särskilt amerikanska och tyska symaskiner hava de svenska ej förmått vinna någon större avsättning utomlands.

Belysande i detta hänseende är utförselns andel av tillverkningen, som utgjorde:

Ar % 1896—1900 14.1 1901—1905 20.2 1906—1910 18.5 1911—1913 7.0

Under normala förhållanden exporteras hithörande maskiner huvud- sakligen endast till de nordiska länderna och Ryssland.

År 1907, som dock ej kan anses hava varit ett normalt är, utfördes så— lunda symaskiner främst till Danmark, Finland, Holland och Portugal: år 1911 särskilt till Danmark, Finland och Norge. Stickmaskiner funno såväl 1907 som 1911 endast marknad i Finland och Ryssland.

Frågan om tullskyddets höjd och dess utnyttjande torde särskilt vara

hö?! (;;-lv näe-% av intresse vad symaskiner beträffar; vi skola i det följande inskränka u ny Jan! ?.

oss till att beröra sådana, avsedda för handkraft. Den nominella tullen å en vanlig s. k. familjemaskin, vägande c:a 40 kg., utgjorde kr. 6.20 enligt följande beräkning?)

1) De olika maskindelarnas vikt hava fastställts med ledning av uppgifter från Sve- riges Maskinindustriförening.

Överdelen, vägande 12.5 kg. å k1. 32 per 100 kg. .............. Kr. 4.00 Ställningen, ,, 22 ., ,, ,, 5 ,, ,, ,, .............. ,, 1.10 Träaibetet, ,, 5.5 ,, ,, ,, 20 ,, ,, ,, .............. ,, 1.10

Summa Kr. 6.20

Mot den anförda tullkostnadsberäkningen kan anmärkas, att införda symaskiner någon gång deklareras och tullbehandlas såsom avsedda för motordrift, fastän detta i verkligheten ej är förhållandet. Tullkostnaderna skulle under sådana omständigheter utgöra omkring kr. 4.50. Verkställd undersökning inom generaltullstyrelsen av saken har dock givit vid han- den, att denna form av bedräglig införseldeklaration icke synes vara av nämnvärd betydelse.

I följande sammanställning har en beräkning av tullen å de i en syma— skin av nyssnämnda slag huvudsakligen ingående råvarorna genomförts. Uppgifterna gälla 100 kg färdig vara.

Varuslag Stat. nr ;å V ikt kg. Tull kr. ; Plåt. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 735' | 0.05 | » .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 739 0.14 ; Stänger .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 727 0.08 ; 729 0.08 Tackjärnsgjutgods .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 877 85.2 5.11 Trå d.. .. . . .. .. .. .. .. .. .. 764 0.23 Smidbart järn", icke bearbetat. .. .. .. ., .. .. _8________90 0.12 Summa — ; 99.2 ___—|__— 5.81

Ur ovan erhållna värde å den nominella tullen på en ordinär symaskin framgår att 100 kg. färdig vara drager en tull av kr. 15.5 eller 9. 7 % vid ett tillverkningsvärde av 160 kr. per 100 kg. Fråndrages råvarutullen erhålles en effektiv tull av kr. 9. 69, vilket ar 1913 vid ett tillverkningsvärde av 160 kr. per 100 kg. innebär ett effektivt sky dd av 6.1 %.

Med hänsyn till att Huskvarnafabriken framställde det i symaskiner ingående gjutgodset inom eget modernt arbetande gjuteri torde tullen å detta halvfabrikat ar 1913 ej till hela sitt belopp hava belastat sy maskins— tillvelkningen. Ett fullständigt bortseende från gjutgodstullen nämnda år skulle innebära att nyss beräknade effektiva skydd på symaskiner finge höjas till 9. 2 %. Man torde på grund av det anförda kunna antaga, att det effektiva tullskyddet å en symaskin av angivna typ varierade, un- der förutsättning att detsamma fullt utnyttjades, inom gränserna 6. 2 och 9. 2 %.

Hu1uvida producenten verkligen kunde tillgodogöra sig detta sky dd kan icke generellt avgöras. Tillverkningspriset per 100 kg. kan, som nämnts, för år 1913 sättas till c:a 160 kr. per 100 kg. för deng brukligaste maskintypen. Samma maskins minutpris (avbetalningspris) per 100 kg. var samtidigt 3375 kr., vilket innebär en marginal för försäljningskost— nader, frakter, vinst m. m. på 47 % av tillverkningsvärdet. Denna margi- nal kan möjligen synas hög; försäljningskostnaderna äro emellertid inom denna bransch osedvanligt höga, på grund av att distributionen sker från ett stort antal över hela landet spridda specialförsäljningsställen och kre- ditgivning till kunderna i stor utsträckning måste tillämpas.

TABELL 59. TILLVERKNINGSVÄRDET AV SY— OCH STICKMASKINER AREN 1896—1913.

1896 1897 1898 1899 1900 1901

| Kr.

863 591 898 699 897 910 948 000 923 500 ; 851 459

;; År ; Kr. |; År 1902 789 090 ; 1908 1903 867 676 1909 1904 934 906 1910 1905 854 721 1911 1906 1 007 265 1912 1907 1 031 856 | 1913

; K..

997 267 965 392 1 264 492 1 861 612 2 208 906

| 2 282 997

TABELL 60. INFÖRSELN AV SY— OCH STICKMASKINER AREN 1894—1913.

Symaskiner; Stickmaskiner ; . . ävensom delar ävensom delar _Nålar till Summa Ar därtill därtill Bt'CkmaSkme' kg. | kr. kg. | kr. kg. kr. kg. _kr. I 1894 1 808 104 1895 | 981 453 1896 1 014 968 1897 1 142 952 1898 1 408 162 1899 1 567 096 1900 1 409 822 1901 1 300 482 1902 1 274 511, 1903 1 262 870 1904 1 685 057 1905 1 478 825 1906 2 011 306 1907 1 806 857 2 125 585 68 842 198 446 2 711 39 976 1 878 410 2 359 007 1908 1 391 409 1 644 095 50 882 149 137 1 704 39 529 1 443 995 1 833 761 1909 1 402 297 1 708 910 33 770 113 827 1 854 42 654 1 437 921 1 865 391 1910 1 365 970 1 721 230 39 761 139 384 2 423 51 217 1 408 154 1 911 831 1911 1 436 460 1 861 530 62 342 193 478 2 258 51 804 1 501 060 2 106 812 1912 1 205 527 2 425 112 1913 1 211 376 2 338 162 Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1912—1913: 630 &. 630 b. 630 (>. 245 C, 857 C, 1019 A, B, 1020 A, B, C, 1021.

TABELL 61.

Ål"

1894 l895

1896 1897 1898 1899 1900

1 901 1 902 1 903 1904 1905

1906 1907 1908 1909 1910

1911 1912 1913

;

Symaskiner; ävensom delar därtill

kg. kr.

Stickmaskiner; ävensom delar därtill

kcr

n'

kr.

Nålar till stickmaskine r

kg. kr.

UTFÖRSELN AV SY— OCH STICKMASKINER AREN 1894—1913.

Summa

kr.

77 548 80 986

98 633 132 544 161 475 135 506 111 902

109 002 127 660 193 964 202 197 233 592

192 114

124 040 230 150 118 298 174 365 66 637 111 857 68 873 89 020

52 322 80 598

Stat. nr 1907—1911: 630 &.

20 176 10 742 5 258 6 120

54 405 54 836 30 707 36 512

8 209 44 905

Stat. nr 1907—1911: 630 b.

903 1 990

| 1

| !

Stat. nr 1907—1911: 630 0.

144 216 129 943 71 895 74 993

60 531 65 698 80 995 |

284 555 231 191 142 564 125 532

125 503 143 811 174 862

Stat. nr 1912—1913: 245 C, 857 C, 1019

A, B, 1020 A, B, C, 1021.

XIX. Gevär, revolvrar, pistoler.

Stat. nr 1907—1911: 172 a—e; fr. o. m. 1912: 871 A—C, E.

Mimolitiska ' Nu gällande tullsats å skjutgevär av alla slag och färdigarbetade delar data- till sådana utgör kr. 1: 50 per kg.

År 1880, då tullarna omräknades efter metersystemet fastställdes tullen till 50 öre per kg.; den höjdes emellertid den 1/7 1888 till kr. 1: 50 per kg., vilken tull sedermera varit gällande. Vad färdigarbetade delar till gevär angår, förtullas dessa fr. o. m. 1/7 1888 som gevär, under det att de tidigare hänfördes till det ämne, arbetat, varav de bestodo. På förslag av 1906 års tulltaxekommitté och genom beslut vid 1910 års riksdag er- höll ifrågavarande tullrubrik en formulering, som bättre överensstämde med de gällande bestämmelsernas tillämpning vid tullbehandlingen. Ändringen avsåg dels att förtydliga rubrikens omfattning genom anfö- rande av några exempel på hithörande skjutvapen, dels att av tulltekniska skäl sammanföra maskingevär och kulsprutor, som dittills tullbehand- lats som ”andra, ej specificerade järnvaror”, med gevär.

Data Tillverkningen av skjutgevär för den öppna marknaden bedrives inom rörande till- landet sedan lång tid tillbaka praktiskt taget endast av Huskvarna va- ”?Imtyms penfabriks A.-B. och Karl Gustavs stads gevärsfaktori. Det senare äges, " ”80 "'g' som bekant, av staten och bedriver enbart tillverkning av gevär och re- volvrar för arméns räkning, medan det förra numera i regel endast till— verkar jakt— och målskjutningsgevär samt revolvrar för privatbruk. Huskvarnafabrikens vapentillverkningar, vilka här närmast äro av in- tresse, utmärka sig för hög kvalitet, vilket tillförsäkrat dem en bety- dande avsättning inom landet, ehuru införda gevär i allmänhet betinga avsevärt lägre priser. Prisskillnaden torde visserligen till ej ringa del hava berott på de utländska gevärens underlägsenhet i kvalitet, men kon- kurrensen på. den svenska marknaden har icke förty varit stark. I vilken utsträckning de utländska fabrikaten besitta en reell överlägsenhet, om prisskillnaden tages med i beräkning, är svårt att avgöra. Säkert är emellertid, att utlandets ledande vapenfabriker genom tillverkningi större skala, billigare bränsle m. m., besitta en viss överlägsenhet i produktions- kostnadshänseende, i trots av att Huskvarna vapenfabriker motsvara högt ställda krav med avseende å modern maskinutrustning och rationell produktion i övrigt. Införseln består normalt dock icke enbart av gevär av samma typer, som tillverkas i Sverige, utan även av vissa moderna repeter- och automatvapen för jakt och målskjutning samt s. k. drilling- gevär för jakt med två. hagel- och en kulpipa.

;

; ;

Tillverkningsvärdet av gevär, revolvrar och pistoler redovisas för Tillm-Iming. 1894—1913 i tab. 62. I följande översikt återgives det årliga medeltillverk- ningsvärdet för vissa perioder och antalet företag sysselsatta med ifråga- varande tillverkning åren 1897, 1904 och 1912.

_ Tillverkning

Ar Antal företag i 1 OOO-tal kr. ; 1991—1900 4 ; 894 ; 1901—1905 3 1 396 ' 1906—1910 I ' 1 558 ; 1911—1913 | 4 1 181 '

En ej obetydlig ökning av tillverkningen kan konstateras, men den hän- för sig nästan helt till åren 1894—1900. Bortsett från åren 1905—1908, då produktionen visade en stegring under inflytande av allmänt förbättrade konjunkturer, förhöll den sig från sekelskiftet tämligen konstant. De sista åren före kriget kännetecknas dock av sjunkande siffror.

I förhållande till verkstadsindustriens hela tillverkningsvärde är ifrå- gavarande produktion icke stor — hela gruppens procentiska andel ut- gjorde 1896 3.2 och 1912 1.3 nämnas bör dock att den likväl undergick en kraftig stegring, åtminstone t. o. m. 1908.

Införselns utveckling under åren 1894—1913 återgives i tab. 63. Fr. o. 111. år 1907 kan en specialisering i två grupper, pistoler och revolvrar samt gevär, genomföras, varjämte värdesiffrorna kunnat kompletteras med kvantitetsuppgifter. Följande översikt anger införselns medelvärde per år under vissa perioder:

; , Införsel i 1000-tal kr. av ;

Å, . gevär och Summa plåt)]?rrågh färdiga delar År 1000-tal kr. vo V till skjutvapen 1894—1900 ; 130 1907—1908 110 407 1900—1905 199 1909—1910 ; 134 138 1906—1910 385 1911—1913 48 183 1911—1913 231

Införselns egenartade utveckling under perioden belyses närmare av tab. 63. Efter en i stort sett svag ökning från 1894 inträder med år 1904 under inflytande av de uppåtgående konjunkturerna en kraftig ökning, som kulminerar 1907. Atergången är i det närmaste lika markerad, och 1911 har införseln sjunkit till ungefär samma värde, som den hade 1904, varefter en mindre stegring ånyo vidtager. Av översikten ovan synes, att huvudparten av införseln bestod av gevär; är 1913 utgjorde denna varugrupps andel 4/5 av hela införseln.

Medelinförselns andel av medelförbrukningen under följande perioder utgjorde:

År % 1894—1900 1 1901—1905 13 1906—1910 21

1911—1913 20

Införsel.

Utförsel.

De införda skjutvapnens ursprung redovisas för åren 1907 och 1913 i nedanstående översikt. Siffrorna avse 1 OOO-tal kr.

; Pistoler och revolv- Skjutgevär samt ; ; " rar samt färdiga färdiga delar Summa . , Inkopsland delar därtill därtill ; ; 1907 | 1913 1907 ; 1913 1907 ; 1913 ; Danmark .. .. .. .. .. .. .. .. 9 2 61 ; 33 70 ; 35 ; Tyska riket. .. .. .. .. 57 27 106 63 163 90 ; Nederländerna .. .. .. .. .. 5 0 4 1 9 ; 1 | Belgien .. .. .. .. .. .. .. .. .. 42 14 256 75 298 89 : Frankrike.. .. .. .. .. .. .. .. 12 1 34 10 46 11 11. s. A. .. .. .. .. .. .. .. .. 5 1 61 7 66 ; 8 Ovriga länder .. .. .. .. .. .. 2 1 9 6 11 ; 7 ; Summa 1000-tal kr. 132 | 46 ; 531 | 195 |

Se vi till gruppen i sin helhet voro Belgien, Tyskland och Danmark våra främsta leverantörer. Med avseende å pistoler och revolvrar intogo Tyskland och Belgien i nu nämnd ordning såväl 1907 som 1913 de främsta platserna; vad skjutgevär beträffar var förhållandet detsamma men i omvänd ordning. En anmärkningsvärt stor införsel ägde även rum från Danmark.

Utförseln redovisas i tab. 64 för åren 1894—1913. Tabellen överens- stämmer med tab. 63 i avseende å gruppindelning och kvantitetsuppgifter. Medelutförselns värde för vissa perioder utgjorde:

"Utförsel i 1 OOO-tal kr. av

;

;

" Å pistoler och re- gevär och fär- Å _ Summa

; r volvrar samt fär- diga delar ; r 1 1 000131 kr.

; diga delar därtill därtill ;

; 1894—1900 27 ;

1907—1908 ; 16 57 1901—1905 27 ; 1909—1910 0 126 1906—1910 91 1911—1913 1 240 ; 1911—1913 241 ;

De karaktäristiska dragen i den huvudsakligen av gevär bestående ut- förseln äro dess ringa omfattning under elvaårsperioden 1894—1905 och det starkt markerade uppsving, som inträder efter sistnämnda år och kulminerar 1912. Det följande året utmärkes av en stark nedgång.

Utförselns förhållande till produktionen belyses av följande procen- tiska relationstal:

År % 1894—1900 3.0 1901—1905 1.9 1906—1910 5.8 1911—1913 20.4

Siffrorna vittna om att konkurrensen med framgång upptagits på världsmarknaden även om utförselns relativa stegring under sista perio—

den sannolikt till större delen var tillfällig och alltså ej belysande för normala år. Vad utförselns geografiska fördelning beträffar intogo, som synes av följande översikt, där värdesiffror i 1 OOO-tal kr. angivits, år 1907 Norge ; och Finland och 1913 Finland, Ryssland och Norge främsta rummen % bland vår gevärsindustris utländska avnämare.

Pistoler och revolv- Skjutgevär samt

hl

| |

__ _ _ rar samt färdiga färdiga d_elar Summa ;

ForSällmngsland delar därtill därtill ; 1907 | 1913 1907 | 1913 ' 21907 | 1913 Norge .. .. .. .. .. .. .. .. .. 5 0.2 27 42 32 42 Finland .. .. .. .. .. .. .. .. .. 9 _— 9 79 18 79 Europ. Ryssland.. .. .. .. .. — — 55 —— 55 Danmark .. .. .. .. .. .. .. .. 0.0 3 5 3 5 Tyska riket .. .. .. .. .. .. .. — 0.0 3 2 3 2 Schweiz.. .. .. .. .. .. .. .. .. -— 1 —- 1 —— Brit. Sydafrika .. .. .. .. .. _— _— 3 _ 3 Övriga länder .. .. .. .. .. .. -— _— 1 7 . l 7

Summa 1 OOO-tal kr. 14 ; 0.2 47 | 190 || 61 | 190 ;

Under förutsättning av att tullskyddet på råvaror, halvfabrikat och den färdiga varan fullt utnyttjas, kan ett mått erhållas på det effektiva tullskyddet. I följande sammanställning återgives för ett hammerless- gevär och ett salongsgevär vikten av ingående råvaror och deras tullskydd.

Hammerlessgevär Salongsgevär ; Råvaror Tullta_xe- Stat. nr 871 A— _Stat. nr 871 E rubrik Vikt Tull Vikt Tull kg. kr. kg. kr. Järn i stänger-.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .; 727 2.3 0.07 ; 4.29 0.11 Specialstål .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 728 6.75 0.51 Järnplåt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 735 — — 0.6 0.03 Summa ; 11.04 ; 0.62 ; 3.4 ; 0.1

Det färdiga hammerlessgevärets vikt uppgår till 3 kg., vadan det no- minella tullskyddet utgör kr. 4.50 och det effektiva 4.50—0.62=kr. 3.88 eller 86 % av det nominella. Gevärets tillverkningsvärde torde 1913 i Sverige utgjort c:a 110 kr. Den effektiva tullen i procent av varuvärdet var alltså detta år 3.5 %.

Salongsgeväret väger 2 kg., det nominella tullskyddet utgör 3 kr. och det effektiva kr. 2.9 eller 97 % av det nominella. Tillverkningsvärdet ut- gjorde 1913 c:a 11 kr. och den effektiva tullen detta år sålunda 26 %. Den erhållna effektiva tullen representerar visserligen i bägge fallen ett minimivärde, enär ytterligare en del tullbelagda råvaror av mindre be- tydelse ingå. men tydligt är, att råvarutullar endast obetydligt belastade denna fabrikation. Beräkningarna visa därjämte, att tullskyddet är ganska ojämnt fördelat på vapen av skilda slag.

Med avseende å jaktgevär torde emellertid det låga tullskyddet ej i den utsträckning, man skulle hava anledning att förvänta, influera konkur-

T ullskydrlefs höjd.

rensförhållandena mellan in- och utländska fabrikat på den svenska marknaden. Den bättre eller i vissa fall den förmenta bättre kvaliteten hos de svenska gevären tillförsäkrar nämligen dessa normalt ett betyd- ligt högre pris, än vad motsvarande utländska fabrikat kunna ernå. År 1913 såldes sålunda en god svensk dubbelbössa till ett pris som med c:a 30 kr. översteg en tysk bössa av motsvarande kvalitet.

TABELL 62. TILLVERKNINGSVÄRDET AV GEVÄR, REVOLVRAR OCH PISTOLER AREN 1894—1913.

År ; Kr. ;; År ; Kr. ;; År ; Kr. 1894 | 662 220 1901 1 409 942 1908 ; 1 717 166 1895 ; 656 700 1902 1 417 406 1909 1 439 601 1896 713 288 1903 1 423 505 1910 1 354 711 1897 ; 704 882 1904 1 350 725 1911 1 318 970 1898 _ 871 626 1905 1 376 285 1912 1 169 567 1899 ; 1 246 449 1906 1 560 956 1913 1 054 399 1900 1 400 463 1907 1 715 950

TABELL 63. INFÖRSELN AV GEVÄR, REVOLVRAR OCH PISTOLER AREN 1894—1913.

Pistoler, revolvrar samt Gevär och färdiga Summa År färdiga delar därtill delar därtill kg. ; kr. kg. ; kr. kg. kr. 1894 62 160 1895 73 950 1896 110 120 1897 ' 139 870 1898 179 580 1899 174 690 1900 168 850 1901 182 060 1902 168 670 1903 148 120 1904 205 500 1905 290 540 1906 347 630 1907 6 011 132 242 35 912 531 096 41 923 663 338 1908 4 896 88 128 21 021 282 450 25 917 370 578 1909 7 845 172 590 16 333 127 155 24 17 8 299 745 1910 4 320 95 040 18 973 147 883 23 293 242 923 1911 3 380 54 080 19 370 150 077 22 750 204 157 1912 4 440 44 400 27 054 204 026 31 494 248 426 1913 4 560 45 600 25 938 195 432 30 498 241 032 Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: 172 a.. 172 b, c, d, e. Stat. nr 1912—1913: Stat. nr 1912—1913: 871 B. 871 A, C, E.

TABELL 64. UTFÖRSELN AV GEVÄR, REVOLVRAR OCH PISTOLER

AREN 1894—1913.

; ; Pistoler, revolvrar samt Gevär och färdiga Summa. ' ; År färdiga delar därtill delar därtill

;

; kg. ; kr. kg. ; kr. kg. ; kr.

; 1894 81 670 ; 1895 9 330 1896 ; 7 400 1897 16 060 1898 22 780 1899 21 440 1900 28 520 1901 21 410 ; 1902 53 870

| 1903 17 340 1904 17 140 1905 23 920 1906 54 540 1907 657 14 454 3 166 47 426 3 823 61 880 1908 934 16 812 2 757 67 146 3 691 83 958 1909 19 418 8 478 117 499 8 497 117 917 1910 — — 9 305 134 725 9 305 134 725 1911 12 192 8 848 142 911 8 860 143 103 | 1912 27 2 2 720 21 189 385 924 21 461 388 644 . 1913 22 220 8 512 190 115 8 534 190 335 ;

Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: 172 s.. 172 b, c, d, e. Stat. nr 1912—1913: Stat. nr 1912—1913: | 871 B. 871 A, C, E.

Tullpolitiska data.

XX. Vågar.

Stat. nr 239 h, 584 a, m fl.; fr. 0. m. 1912: 1280—1284.

Vågar tillhörande tulltaxerubrikerna 1280—12841) draga för närva- rande följande tullsatser:

Balansvågar, ej särskilt nämnda: 1280 av mässing 1 kg. kr. 0:75 1281 andra slag; ävensom taffel- och hushållsvågar 1 ., ,, 0: 25

1282 Vågar för lokomotiv och järnvägsvagnar; även-

som andra vagnsvågar, vägande per stycke mer än 500 kg. 1 ,, ,, 0:10

1283 Deeimalvågar, bestående huvudsakligen av trä och järn 1 ,, ,, 0:15

1284 Gods-, bagage-, person-, kran— och kreatursvå- gar; vagnsvågar, vägande per stycke högst 500 kg., samt vågar, ej särskilt nämnda; ävensom vågbalanser av järn 1 ,, ,. 0:20

Nu refererade bestämmelser trädde i kraft den 1 dec. 1911. Före denna tidpunkt tullbehandlades vågar såsom ”slöjdvaror eller fabriks—, hant— verkeri- och manufakturvaror, i taxan ej nämnda, lika med det ämne, ar- betat, varav de huvudsakligen bestå”. Kunde detta ämne ej bestämt ur- skiljas, gällde från år 1868 en tullsats av 10 % och från 1/7 1888 15 % av värdet. Vid tullbehandling av decimalvågar av trä och järn torde nämnda värdetullar hava tillämpats, under det att sådana huvudsakligen av järn eller mässing drogo följande tullsatser:

1) D. v. s. andra vägar än analys-, apoteks- och brevvågar, vilka ej torde vara att anse som produkter av verkstadsindustri.

TULLSATSER I ÖRE PER KG.

_________.____——————-——— * . . Vå ar h ndsakli en ; Tidpunkt Vagar huvudsakllgen av Jam g av 211355ng g 4 ; ' (1 d 1 in , _ _ för ;fågänas siiråegeåoä geilclk Sinagoga få kånåegpsli; försedda trådade översteg 10 föiinicklaåle, medkytbe— andra slag o ., ., ; kg. per stycke blij'onsflllåckJ) andra slag tac mng | | ; 16/5 1882 ; ; ; 30/6 1888 2 35 15 35 ; 35 ; 1/7 1888 ; "=O/o 1892 ; 4 35 15 35 35 ; ; 211'6 1892 , ; ; 30/11 1911 4 50 ; 20 75 50

I 1906 års tullkommittés förslag till ny tulltaxa hade vågar erhållit särskilda rubriker, vilka oförändrade återkommo i tullpropositionen till 1910 års riksdag.

Förslaget vann emellertid icke odelat riksdagens gillande, utan under- gick så tillvida en omarbetning som vissa decimalvågar, vilka förts till rubriken 1284 i gällande taxa, erhöllo egen rubrik (1283) med hänsyn till sitt lägre värde per kg. än rubrikens övriga artiklar.

Den fabriksmässiga tillverkningen i större omfattning av här ifråga- Tillverkning. kommande vågar upptogs först, sedan decimalsystemet börjat tillämpas i Sverige. Den statistiska redovisningen över tillverkningens utveckling kan dock ej föras längre tillbaka än t. o. 111. år 1896, och från denna tid— punkt fram till 1915 hava värdesiffrorna sammanförts i tab. 65. I föl- jande sammanställning återgives antalet företag för åren 1897, 1904 och 1912 samt årliga medelvärden för vissa perioder i 1 OOO-tal kr.

' Tillverkning

Ar ; Antal företag i 1 000”; kr. 1896—1900 11 ; 222 1901—1905 ' 399 1906—1910 22 484 1911—1914 14 601

I förhållande till verkstadsindustriens hela produktion var denna till- verkning helt obetydlig; år 1896 uppgick den nämligen endast till 0.3 % av__densamma och 1912 till 0.6 %.

Overblickas tillverkningens utveckling med hjälp av tab. 65, återfinner man de för flertalet av verkstadsindustriens tillverkningsgrenar typiska dragen: en kraftig stegring från 1890-talets mitt fram till krisåret 1900, en viss avmattning under de följande fem åren och en ny uppgångsperiod, som kulminerade 1906 och avlöstes av en depression, vars tryck på pro- duktionen först bröts 1910, då en ny gynnsam konjunktur inleddes.

Utvecklingen med avseende å driftens koncentration under de femton Drifikmcml år, som följande översikt omspänner, karaktäriseras särskilt av att pro- mmm duktionen graviterar mot det medelstora företaget. I sammanställningen

1) Före 1892 ej bronserade eller emaljerade.

Införsel.

hava företag, sysselsatta med hithörande produktion åren 1897, 1904 och 1912, uppdelats efter tillverkningsvärdenas storlek på fyra grupper och vågtillverkningens procentiska andel av den totala inom varje stor- leksgrupp återgivits. I del I, bil. IV hava företagen uppdelats på nio stor- leksgrupper och motsvarande uppgifter beräknats.

Å T. 0. m. 50000 50 000—250 000 250 000—750 000 Över 750000 r Antal Tillverkn. Antal Tillverkn. Antal Tillverkn. Antal Tillverkn. företag i % företag i % företag i % företag i % | 1897 3 1.7 4 35.2 2 43.2 2 20.1 1904 12 13.4 6 81.0 3 3.7 1 1.9 ; 1912 10 15.0 3 45.3 1 39.7 — —— ]

Översikten giver tydligt vid handen, att en viss driftkoncentration ägde rum såväl från 1897 t. o. m. 1904 som från 1905 t. o. m. 1912. Inom storleksgrupperna 50 000—250 000 kr. och 250 000—750 000 kr. framställdes sålunda 1897 tillhopa 78.4 %, 1904 81 % och 1912 85 % av hela vågproduktionen. I trots av driftens starka koncentration till nämnda storleksgrupper utgjorde ifrågavarande tillverkning en mycket obetydlig del av dessa gruppers totala produktion. (Se del I, bil. V.).

Specialtillverkning i den mening begreppet fattats i dessa utredningar, nämligen att ett företag i kontinuerlig drift producerar maskiner, som till minst 75 % av sammanlagda årstillverkningen tillhöra en enda ma- skingrupp, förekom inom nu behandlade tillverkningsgren endast i ringa omfattning. Undersökes sålunda specialiseringen åren 1897 och 1912, kan en sådan konstateras endast för det senare året, då den uppgick till 11.3 % av den totala tillverkningen och var fördelad på 5 företag inom storleksgruppen 10 000—50 000 kr.

Införseln av vägar kan ej uppgivas tidigare än år 1912. Kvantitets- och värdesiffror för åtta skilda kategorier av vägar från åren 1912— 1914 återgivas i tab. 66.

Införselns värde för gruppen i dess helhet utgjorde nämnda år i 1 OOO-tal kr.

År 1 OOO-tal kr. 1912 282 1913 222 1914 218

Av tab. 66 framgår, att den huvudsakliga införseln består av balans- vågar och, om än i betydligt mindre omfattning, av vägar för lokomotiv och järnvägsvagnar samt gods-, bagage—, person—, kran- och kre'atursvå- gar. Bristen på uppgifter över tillverkningens fördelning på olika slag av vägar omöjliggör ett närmare studium av huru konkurrensförhållan- dena gestaltade sig för skilda tillverkningar. En jämförelse mellan in— och utförselvärdena giver dock stöd för antagandet, att, i den mån vårt behov täcktes genom införsel, detta särskilt gällde balansvågar, under det att de tunga vägarna av enklare konstruktion i all huvudsak voro av svenskt ursprung. Se vi till gruppen i dess helhet, visar det sig, att i ge- nomsnitt c:a 31 % av det inhemska behovet täcktes genom införsel under perioden 1912—1914.

Av de utländska konkurrenterna var Tyskland den ojämförligt mest betydande. Ej mindre än 80 % av den totala införseln av vägar 1913

härledde sig från detta land. I mindre omfattning kommo därjämte Dan- mark och Förenta Staterna i fråga.

Liksom införseln kan ej heller utförseln uppgivas tidigare år än (”föna- 1912. I tab. 67 återgives densamma i kvantitet och värde för perioden 1912—1914, specificerad i åtta varuslag.

Den totala utförselns värde nämnda år utgjorde i 1 OOO-tal kr.:

År 1 OOO-tal kr. 1912 76 1913 93 1914 49

Specifikationen i tab. 67 visar, att utförseln huvudsakligen bestod av grövre fabrikat, såsom decimalvågar av trä och järn samt gods-, bagage-, person-, kran— och kreatursvågar jämte vissa ej närmare specificerade vågar (kol-, spannmåls- och mejerivågar m. fl.), ävensom vågbalanser av järn. '

Utförselns storlek i förhållande till produktionen, vilken relation en- dast kan beräknas för gruppen i dess helhet, uppgick i genomsnitt åren 1912—1914 till 11.7 %. Bland försäljningsländerna intogo år 1913 Nederländerna och Storbritannien främsta rummen med poster på sam- manlagt 77.8 % av hela utförseln.

Tillverkningen av vågar tillhör i Sverige huvudsakligen den mindre ”WWW”??? och medelstora verkstadsindustrien med blandad tillverkning. Den rela- &%%'" tivt betydande införseln av mindre och mera förädlade artiklar av detta slag tillverkningen av enklare och tyngre ägde i de relativt betydande fraktkostnaderna från utlandet ett naturligt skydd på den inländska marknaden —- tyder på att denna tillverkningsgren med avseende å dessa specialiteter ej intog en i konkurrenshänseende tillfredsställande ställning.

Sannolikt torde den obetydliga tillverkningen inom varje enskilt före- tag härvid vara av störst betydelse, även om andra faktorer såsom dy- rare råvaror och större kapitalkostnader ej kunna lämnas ur räkningen. Däremot torde den för en räntabel produktion inom verkstadsindustrien betydelsefulla standardiseringen vara av mindre betydelse för hithörande fabrikation än för flertalet andra inom verkstadsindustrien, då den sär- skilt vad de mindre hushålls- och handelsvågarna angår, i stor utsträck- ning åtminstone före kriget bestod av sedan gammalt brukliga typer. En anmärkningsvärd svaghet gent emot tysk och amerikansk storindustri är emellertid, att den begränsade marknad, som står våra fabrikanter öp- pen, oftast ger anledning till att produktionen inom varje företag splitt- ras på snart sagt alla förekommande vågtyper.

De största kostnadsposterna vid tillverkningen av vägar äro givetvis råmaterialkostnaderna och arbetslönerna. Vid en summarisk produk- tionskostnadsberäkning på grundvalen av två specialfabrikers hela till- verkning år 1913 erhållas följande procentiska andelar för de nämnda posterna och för ”övriga kostnader”. I råvarorna ingå även hjälpmedel och förbrukningsartiklar men ej kraft- och bränslekostnader, och arbete- kostnaderna omfatta jämväl de som hänföra sig till förvaltningspersonal i form av fast lön och tantieme.

Råvarukostnader .................. 30.2 % Arbetskostnader .................. 41.3 % Övriga kostnader .................. 28.5 %

Summa 10 %

Variationerna i kostnadselementens inbördes storlek kunna bliva be- tydande allt efter tillverkningens art. Vid ett av de ledande företagen inom hithörande tillverkningsområde fördelade sig tillverkningskostna- derna för exempelvis en spårväg i skjutviktskonstruktion (8 000 kgzs max. belastning) på följande sätt är 1913:

Råvarukostnader .................. 38.7 % Arbetskostnader . .................. 26.3 ,, Driftskostnader .................... 35.0 .

Summa 100 %

Tyvärr är det studiematerial, som kunnat hopbringas, alltför torftigt för att tillåta en närmare analys av produktionskostnadselementens variatio- ner med varans förädlingsgrad, med den högre eller lägre graden av specialisering i tillverkningen och med växlingarna i företagsstorleken.

Ur tullpolitisk synpunkt torde dock en jämförelse mellan produktions— kostnaderna i Sverige och utlandet erbjuda störst intresse. Av uppgifter från utlandet stå dock endast summariska uppgifter från Förenta Sta— ternas specialföretag över vissa kostnadselements storlek till buds. I föl- jande sammanställning har för jämförelse angivits motsvarande procent- tal från en ledande svensk specialverkstad. ___—___;

; ; U. S. AJ) Sverige?) ; Produktionskostnadselement ;W— 1914 __ 1913 ; , % % % ; ___—___— Råvaror (exkl. bränsle och kraft) .. .. .. .. .. .. 29.9 31.-! ; 37.9 ; Bränsle och kraft .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1.0 1.6 2.5 Arbetslöner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 24.9 30.1 _35.7 Förvaltningspersonalens löner .. .. .. .. .. .. .. .. 9.3 12.7 10.1 Övriga omkostnader, inkl. vinst .. .. .. .. .. .. .. 34.9 ; 24.2 13.8 ; ! Tillverkningskostnad 100.o | 100.o | 100.o

De amerikanska siffrorna äro präglade av storindustriella produk- tionsförhållanden. Vid en jämförelse med de svenska siffrorna kommer detta till uttryck i samtliga kostnadsposter, möjligen med undantag för råvarukostnaderna. Differensen på denna punkt torde bero på att den svenska industrien faktiskt arbetade med dyrare råvaror än den ame- rikanska. Så tillvida torde dock stordriften även här hava varit av be- tydelse som de amerikanska företagen säkerligen kunde göra större rå— varuinköp på en gång och därigenom erhålla förmånligare priser. Den anmärkningsvärt stora skillnaden mellan ”övriga omkostnader” vid den svenska och de amerikanska fabrikerna torde förklaras av bl. a. de i senare fallet relativt större kapitalkostnader och avskrivningar, som följa med en mera mekaniserad drift; möjligen hava också relativt högre reklamkostnader influerat resultatet. Vad åter arbetslönerna angår, så framträder här klart den större tillverkningsskalans liksom specialise- ringens betydelse för arbetskostnadernas nedbringande. De genomsnitt— ligt relativt lägre kraft- och bränslekostnaderna vid de amerikanska fabrikerna verka möjligen överraskande i betraktande av att den elek- triska kraften ställer sig anmärkningsvärt billig i Sverige (se del I,

1) Siffrorna. gälla 1909 87 företag med sammanlagt 3 559 arbetare och ett tillverknings- värde av omkring 31.8 milj. kr.; 1914 83 företag, 4467 arbetare och 35.3 milj. kr. till-

verkningsvärde. 2) Siffrorna avse ett specialföretag med 53 arbetare och 224 000 kr. tillverkningsvärde.

sid.. 86) .1) Det bör dock icke förbises dels att kolkostnaderna, som även inom elektrifierade företag ej helt bortfallit, i regel voro lägre i Amerika än i Sverige, dels att den svenska fabriken antagligen ej förmådde ut- nyttja sin kraft ekonomiskt sett lika intensivt som de amerikanska mass— producerande storföretagen.

Uppställes en kostnadsberäkning omfattande endast själva tillverk- ningen och administrationen (manufaktureringskostnaderna), erhålles följande tablå: ; U S A Svensk spe— ; ; Produktionskostnadselement I ' . — cialtabrik

* 1909 1914 1913

% % % |

; Arbetslöner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 35.5 43.9 57.5

; Förvaltningspersonalens löner .. .. .. .. .. .. .. ..; 13.2 18.5 16.3

; Bränsle och kraft 1.4 2.4 4.0 ; Ovriga omkostnader 49.9 35.2 22.2

; 100.o | 100.o ; 100.0 ;

De återgivna siffrorna giva ett riktigare begrepp om förhållandet mel- lan manufaktureringskostnaderna i Sverige och Förenta Staterna. Vid en jämförelse mellan denna tabell och den nyss återgivna jämförelseta- bellen visar det sig, att skillnaden mellan de bägge ländernas siffror ökas år 1909 för samtliga kostnadselement utom "övriga omkostnader”. År 1914 är förhållandet analogt; utom för övriga omkostnader är skillnaden dock även mindre detta år mellan förvaltningspersonalens löner.

Försöker man ge en generell bild av tullskyddets relativa höjd för våg- tillverkningen, möter genast svårigheten att erhålla representativa me- delvärden för vågar, tillhörande de olika tullrubrikerna. Trots den jäm- förelsevis utförliga specificering, som 1911 års tulltaxa medförde, variera nämligen priserna inom de olika tullrubrikerna avsevärt allt efter stor- lek och utförande m. m. Det vill emellertid synas, som om de av impor— törerna deklarerade importmedelpriser, som återgivas i den officiella han- delsstatistiken, vore relativt tillförlitliga, enär för de viktigaste rubri- kerna överensstämmelsen mellan dessa och exportmedelpriserna är jäm- förelsevis god. Här nedan anföras därför dessa medelpriser för år 1914 jämte tullen i procent av varuvärdet.

; - .. ; . Stat Tull Medelpns for Tull'i % ; Waruslag mf export ; import av lmp. _— medelpris Kr. per kg. I Balansvågar av mässing .. .. .. .. .. .. 1280 0.75 ' ; 7.99 9.4 Andra jämte taffel- och hushållsvågar 1281 0.25 1.90 2.60 9.6 Vågar för lok och järnvägsvagnar .. 1282 A 0.10 ' 0.31 ; 0.62 16.1 Andra vagnsvågar, över 500 kg. .. .. 1282 B 0.10 1.08 ' 9.3'3) ; » » under 500 kg. .. .. 1284 B 0.20 1.84 1.31 15.2 * Decimalvågar, huvuds. av järn och trä 1283 0.15 0.77 0.66 22.7 ; Gods-, bagage-, person-, kran- och krea- tursvågar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1284 A 0.20 1.23 1.27 15.7

1) Se även Sven K. Stockman, Den svenska järnhanteringens utveckling, sid. 28. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden. 1') Tull i % av exportmedelpris.

Tullskyddets höjd.

En jämförelse mellan ovanstående export- och importmedelpriser tyder emellertid på att införseln av vissa slags vägar i allmänhet utgjordes av lättare och dyrare vara än den inhemska industriens fabrikat. Särskilt gäller detta den viktigaste införselposten, stat. nr 1281.

För bedömande av i vad mån detta skydd kan anses inbegripa kompen- sation för råvarutullen, har med stöd av kommerskollegii specialunder- sökning tullbelastningen å den totala förbrukningen av råvaror och halvfabrikat är 1913 vid ett av våra större specialföretag beräknats med följande resultat:

Kr. % Tillverkningsvärde .......... 223 292 100.0 Råvarutull .................. 7 358 3.3

Det torde emellertid observeras, att denna kalkyl utgår från det anta- gandet, att råvarutullen fullt utnyttjats. Vidare varierar givetvis denna belastning betydligt för skilda tillverkningar och torde nå sin största höjd för grövre och tyngre arbeten, såsom vagnsvågar m. m. Beräknas exempelvis tullen ä ingående material för en större spårväg i skjutvikts- konstruktion, fallande under stat. nr 1282 B, erhållas följande siffror:

Kr. per 100 kg. % Tillverkningskostnad ............ 63.37 100.o Tull å färdig vara .............. 10.00 15.8 Rävarutull . .................... 2.87 4.5 Effektiv tull .................... 7.13 11.3

TABELL 65. TILLVERKNINGSVÄRDET AV VÅGAR (UTOM ANALYS—, APO- TEKS- OCH BREVVAGAR) AREN 1896—1914.

___—___.—

1909 384 387

År ; Kr. ;; År ; Kr. ;; År ; Kr. ___—___— 1896 122 675 ;; 1903 433 100 ; 1910 ; 448 725 1897 209 059 1904 419 919 1911 553 261 1898 149 993 1905 369 344 1912 567 028 1899 237 430 1906 619 924 1913 643 905 1900 388 527 1907 549 624 1914 640 531

| 1901 373 004 1908 416 599 1 | 1902 401 780

TABELL 66. INFÖRSELN AV VÅGAR (UTOM ANALYS-, APOTEKS- OCH BREV- VAGAR) AREN 1912—1914.

1 ' ' "lt ä (1 W” Andra vagns— Decimalvagar, Gods-, bagage—, ;

andra slag, _ Vägar fö; loko vägar vägande huvudsakligen person-, kran- År , ävensom taffel- motiv OC järn- per sty cke mer bestående av och kreaturs- av massmg och hushålls- vagsvagnur än 500 kg. trä och järn vägar _ vägar _ kg. ; kr. kg. | kr. kg. ; kr. kg. ; kr. kg. ; kr. kg. ; kr. | 1912 629 3 082 58 666 161 332 16 604 19 095 3 177 3 654; 12 269 7 361 15 604 29 336 1913 863 4 220 65 215 130 430 12 227 14 061 1 759 2 023 9 347 5 608 11 378 21 391 1914 476 3 801 57 208 148 702 26 749 16 685 — ; 4 751 1 148 8 781 11 124

Stat. nr 1283 Stat. nr 1284 A

Stat. nr 1280 Stat. nr 1281 Stat.nr 1282A Stat. nr 1282 B

Vagnsvågar, vägande Vägar, ej särskilt . per stycke högst nämnda, ävensom väg- Summa Ar 500 kg. balanser av järn kg. | kr. ; kg. kr. 1912 442 774 28 803 57 606 ; 136 194 282 240 1913 — 21 980 43 960 122 769 221 702 1914 361 474 14 549 33 623 112 875 217 557 Stat. nr 1284 B Stat. nr 1284 C

TABELL 67. UTFÖRSELN AV VÅGAR (UTOM ANALYS-, APOTEKS- OCH BREVVÅGAR) AREN 1912—1914.

Vågar för ; Andra vagns— Decimalvågar, Gods-, bagage-,

Balansvägar, ej särskilt nämnda andra slag; lokomotiv och vägar, vägande huvudsakligen person-, kran— År . i ., ävensom tatiel- järnvägs- per stycke mer bestående av och kreaturs- av mass ":> och hushålls- vagnar än 500 kg. trä och järn vågar vägar _ kg. kr. kg. ; kr. kg. ; kr. kg. ; kr. kg. ; kr. kg. ; kr. I 1912 685 3357 1 873 5 151 — — ; —— -— 37 692 22615 21824 41 029 1913 — — 1 001 2 002 — 670 771 91 828 55 097 5 112 9 611 1914 _— — 3 164 6 010 3 713 ; 3 000 8 419 9 130 6 659 5 143 10 787 13 230

Stat. nr 1280 Stat. nr 1281 Stat.nr 1282 A Stat. nr 1282 B Stat. nr 1283 Stat.nr 1284 A

Vagnsvågar, vägande Vågar, ej särskilt Å per stycke högst nämnda; ävensom våg- Summa 1' 500 kg. balanser av järn kg. ; kr. kg. | kr. ; kg. ; kr. 1912 — 1 723 3 446 63 797 75 598 1913 — — 12 537 25 074 111 148 92 555 1914 461 ; 850 ; 7 978 11 230 41 181 48 593

Stat. nr 1284 B Stat. nr 1284 C

Tullpalit-iska data.

Drag ur till- verkningens utveckling.

XXI. Brand- och trädgårdssprutor.

Stat. nr 1907—1911: 607 a, b, c; fr. o.m.1912: 1034 V.

Tullfria sedan 1858 upptogos sprutor i tulltaxan fr. o. m. 1864 med 'en tull av 5 % å värdet. Denna tullsats gällde till 1888, då den höjdes till 10 %, vilken tull sedermera bibehållits. Tullkommittén av år 1906 hade visserligen i sitt 1909 avgivna förslag belagt ”brand- och trädgårdssprutor för maskinkraft” med en tullsats av 50 kr. per 100 kg., ”andra slag, vä- gande netto mer än 50 kg.”, med 30 kr. per 100 kg. samt sådana av mindre vikt med 20 kr. per 100 kg., vilket förslag återkom oförändrat i tullpro— positionen till 1910 års riksdag, men utskottsbehandlingen av frågan vid nämnda riksdag gav till resultat, att den gällande värdetullen ansågs böra bibehållas dels emedan sprutornas särskiljande från pumpar, som förmenades fortfarande böra draga den gällande värdetullen, skulle möta stora tulltekniska svårigheter, dels på grund av att varuvärdet växlade starkt för tillverkningar av ifrågavarande slag. Riksdagen biträdde ut- skottets förslag.

Till belysande av tullpraxis må nämnas, att till rubrik nr 1034 V icke hänföras små desinfektionssprutor, kolsyresprutor för eldsläckning eller vattenkastare för bevattning av gräsmattor, vilka artiklar liksom förut tullbehandlas såsom det ämne, arbetat, varav de bestå.

Tillverkningen av brand- och trädgårdssprutor av modernare typer har i vårt land anor från 1860-talet. En mera ordnad tillverkning upptogs emellertid 1883 av Ludwigsbergs Verkstads A.-B., numera införlivat med Nya Luth & Roséns Elektriska A.-B. Tillverkningen bestod ursprungli- gen av ångsprutor i flera storlekar, sedermera även av motorsprutor och brandsprutor för handkraft. Ett flertal andra firmor, bland vilka A.-B. S. Henrikssons Sprutfabrik & Mek. Verkstad i Stockholm intager en framskjuten plats, upptogo jämväl tidigt tillverkningen av olika slag av sprutor efter egna konstruktioner. Under årtiondet före kriget vann därjämte tillverkningen av s. k. kolsyresprutor en ej ringa omfattning. Efterfrågan har varit i raskt stigande särskilt från jordbrukets sida i samband med landsbygdens elektrifiering och den härav förmenade fa- ran för eldsvådor genom kortslutning.

I tekniskt hänseende motsvara de ledande verkstädernas fabrikat högt ställda anspråk, och tillverkningarnas kvalitet torde i regel överträffa utländska fabrikat. De svenska sprutorna äga emellertid en skäligen

begränsad marknad, som under åren närmast före kriget till c:a 75 %, efter tillverkningens värde räknat, föll inom det egna landets gränser.

Den huvudsakligen till hemlandet och de nordiska grannländerna be- gränsade avsättningen växlar emellertid betydligt under året, varför till- verkningen under ”den tysta säsongen” lagras, där den icke helt nedläg- ges, och bitillverkningar tillgripas i syfte att skaffa sysselsättning åt den för huvudtillverkningen oundgängliga yrkesspecialiserade arbetar- stammen. Givetvis medföra dessa omständigheter avsevärda uppoff- ringar, vilka utlandets stora över hela världen exporterande producenter ej behöva räkna med i ens tillnärmelsevis samma grad.

Tillverkningens värde under åren 1896—1912 återgives i tab. 68. I föl- jande sammanställning återgives medeltillverkningen för Vissa perioder samt antal företag under åren 1897, 1904 och 1912.

Ar

; ” . . .

| Antal företag Turfmgåsgde

; 1896—1900 ; 10 ; 271 190141905 9 | 246

; 1906—1910 320 | 1911—1912 10 385

Tillverkningen av brand- och trädgårdssprutor intog under nu berörda period en blygsam plats bland verkstadsindustriens olika tillverknings- grenar. Dess andel av den totala produktionen uppgick nämligen 1896 till endast 0.7 % och 1912 till 0.4 %.

Tillverkningssiffrorna vittna emellertid om att fabrikationen av sprutor undergått en tydligt markerad stegring under den redovisade perioden.

Indelas de med denna fabrikation sysselsatta företagen i'fyra storleks- klasser efter produktionsvärdet, erhålles följande fördelning på företagen och den totala tillverkningen. I del I, bil. IV har en liknande fördelning i nio storleksgrupper genomförts.

T. 0. m. 50 000 50 000—250 000 250 OOO—7 50 000 Över 750 000

, i. A..... ngerg- in... Tåliga;- in... Taggar;- l..... Tyger;- ; företag %% företag (75 företag n %% företag | %g ? |

31897 3 ; 12.9 2 11.5 3 53.0 2 22.7 11904 3 ; 1.6 4 52.9 1 39.0 1 6.6 1912 5 ; 13.3 4 ' 58.0 —— ; — 1 28.2

Översikten visar, att de minsta verkstäderna voro av föga betydelse, medan de medelstora och större hade den huvudsakliga tillverkningen omhand. Någon utveckling i riktning mot driftens koncentration kan ej pav1sas.

Däremot har driftens specialisering kraftigt fortskridit. Ar 1897 fanns endast 1 specialföretag inom denna gren med en produktion av 11.4 %

Tillverkning.

Driftkoncen—

tratitm m. m.

Specialise- ring.

Införsel.

av hela spruttillverkningen; 1912 funnos 4, som framställde 68 % av den totala produktionen. Ej mindre än 85 % av specialfabrikationen här- rörde sig från ett enda företag inom storleksgruppen 50—250 tusen kr. (se del I, bil. VI).

Införseln av brand- och trädgårdssprutor redovisas i tab. 69 för åren 1894—1913. Fr. 0. m. 1907 är densamma specificerad i tre slag av spru— tor; från samma år äro därjämte värdeuppgifterna kompletterade med kvantitetsuppgifter. Följande sammanställning återger införselvärdena i medeltal för vissa perioder:

Införsel i 1 OOO-tal kr. av _ h d t h d _ ; Summa i Ar ran spru or ran spru- . _ A 1 OOO—tal för ång— och tor för hand- "”gå"? r ; kr. motorkraft kraft sp ru 0 1907—1908 ; 39 39 ; 6 ;; 1894—1896 ; 47 1909—1911 77 18 12 1896—1900 49 1901—1905 ; 72 1906—1911 95 ;

I ovanstående siffror ingå t. o. m. 1911 även delar och tillbehör, sär- skilt slangar av spånadsvara. Dessa redovisas emellertid särskilt fr. o. m. 1912, varför siffrorna detta och följande år giva en riktigare bild av den utländska konkurrensens betydelse för själva spruttillverkningen. Som synes av tab. 69 uppgick införseln 1912 till 12845 kr. och 1913 till 34 711 kr. Ett exakt mått på införseln av delar till sprutor före 1912 kan ej angivas, men tydligen har den ojämförligt största delen av densamma bestått härav.

Bortsett från delarna bestod införseln huvudsakligen av brandsprutor för ång- och motorkraft samt trädgårdssprutor, d. v. s. mindre sprutor avsedda att skötas av en person. I detta sammanhang bör också nämnas, att en växande införsel av s. k. kolsyresprutor förekommit sedan omkring sekelskiftet. Denna artikel (nr 749 i 1911 års tulltaxa) ingår dock ej i här återgivna siffror.

Siffrorna från 1912 och 1913 för den egentliga sprutinförseln visa, att konkurrensen före kriget ej var särskilt svår. Detta bekräftas även i uttalanden av representanter för spruttillverkningen, som framhållit, att den svenska industriens konkurrensförmåga successivt stegrats. sedan den fört i marknaden specialtyper av brandsprutor, lämpade för olika slag av byggnader såsom kyrkor, bostadshus och ladugårdar och fabri- katen anpassats efter de inom landet gällande brandskyddsbestämmel- serna. De utländska sprutorna äro däremot föga specialiserade för olika användningar och efterfrågas därför mindre i Sverige, fastän de ofta be- tinga lägre priser. Om 1 trots av dessa omständigheter införseln från sekelskiftet t. o. m. 1911 visat sig i runt tal hava täckt 25 % av förbruk- ningen, berodde detta på att införselsiffrorna av ovan anförda skäl ej voro jämförbara med tillverkningssiffrorna, emedan i de förra även delar och tillbehör ingingo. Utföres motsvarande beräkning för år 1912 er— hålles tydligen ett riktigare mått på den utländska konkurrensens bety- delse under åren närmast före kriget. Medelinförseln i procent av medel- förbrukningen under femårsperioder och för år 1912 utgjorde:

År % 1896—1900 17.5 1901—1905 25.3 1906—1911 28.8

1912 4.4

Vår ojämförligt främsta utländska leverantör av sprutor var Tyskland,

3 men en om än obetydlig införsel förekom även från Storbritannien och Danmark.

Utförseln redovisas i tabell 70 för åren 1894—1913. Liksom i tabellen över införseln kan fr. o. m. 1907 en fördelning i tre varugrupper ge— nomföras och värdeuppgifterna kompletteras med kvantitetsuppgifter. Sammanställas för gruppen i sin helhet och för de olika tillverkningarna medelvärden för vissa perioder, erhålles följande översikt.

!" Utförsel i 1 OOO-tal kr. av

S ma i Å,. brandsprutor brandspru- .. År f&otM för ång— och tor för tradgitrds- kr. motor-kraft handkraft spru or ; ; ; 1894—1806 17 1896—1900 40 1907—1908 29 35 1 1901—1905 35 1908—1911 78 36 2 1906—1911 91

Utförseln var visserligen ej av större omfattning men företer docken livskraftig utveckling under de två decennier, den statistiska redovis- ningen ovan omspänner. Som synes av tab. 70 hänför sig utförselns stegring t. o. m. 1910 helt till den ökade avsättningen av ång- och motor- sprutor. Brandsprutor för handkraft exporterades visserligen åren 1907 och 1908 till större belopp än de förstnämnda men förlorade starkt i be- tydelse under de följande två åren. En ökad export av desamma 1911 för- mådde ej återställa relationen från år 1907. Trädgårdssprutor saknade nämnvärd betydelse i exporthänseende.

Utförselns storlek i förhållande till produktionen framgår av följande siffror, baserade på medeltal för femårsperioder och på 1912 års siffror:

År % 1896—1900 14.9 1901—1905 14.1 1906—1911 28.0

1912 31.4

Bland utländska avnämare av svenska sprutfabrikat kommo endast Ryssland och Finland i betraktande.

Tillverkningen av brand- och trädgårdssprutor intog under åren när— mast före krigsutbrottet så till vida en gynnsam ställning med avseende å tillverkningsekonomien som driften var anmärkningsvärt koncentrerad och specialiserad. En i detta hänseende förmånligare ställning än de le- dande företagen i Tyskland — vilka främst kommo i betraktande bland de utländska konkurrenterna på den svenska marknaden —— lär dock den svenska fabrikationen näppeligen hava intagit.

Utförsel.

Tillverknings- ekonomi.

Yidlskyddets höjd.

Snarare synes en viss underlägsenhet, särskilt i jämförelse med till- verkningsekonomien inom konkurrerande tysk industri, kunna konsta- teras med avseende å råvaru— och bränslekostnader och möjligen även beträffande arbetskostnaderna. De dyrare råvarorna kunna i detta fall dock icke förklaras av höga fraktkostnader från utlandet, då råva— rorna huvudsakligen voro av inhemskt ursprung. Det för denna tillverk- ning erforderliga materialet utgjordes nämligen väsentligen av smidbart järn, plåt, gjutgods, koppar och mässing samt slangar, och endast de sistnämnda äro i allmänhet importerade. Ur siffermaterialet från kom- merskollegii specialundersökning kan fastställas, att år 1913 c:a 9 % av förbrukade råvaror voro av svenskt ursprung. Med användningen av svenskt järn och svenska metaller följer emellertid högre råvarukost- nader, som närmare belysts i kapitlet över tillverkningsekonomien i del I. Med avseende å bränsle— och arbetskostnaderna må här hänvisas till del I, där uppgifter lämnats dels över bränsle- och ångpriser i Sverige och Tyskland (sid. 86) samt över kolfrakterna till Sverige från England (sid. 17), dels över arbetslönerna för vissa yrkeskategorier i Sverige och Tyskland (sid. 85).

Till belysande av produktionskostnadselementens inbördes storlek hava endast mycket summariska uppgifter avseende den svenska indu- strien år 1913 kunnat erhållas. Kostnaderna, som beräknats av Sveriges Maskinindustriförening fördelade sig på följande sätt:

Råvarukostnader . .......... 34 % Arbetslöner ................ 33 ,, Driftkostnader . ............ 33 ,,

Det effektiva tullskyddets höjd kan fastställas under den förenklande förutsättningen, att råvarornas resp. halvfabrikatens och färdigfabrika- tets tullar fullt utnyttjats (se sid. 142).

I följande tablå återgives för en motorspruta vikter och tullar å in- gående råvaror och halvfabrikat per 100 kg. färdig vara.

Tulltaxe- Vikt per 100 kg. Tull per 100 kg." | Råvaror och halvfabrikat ; rubrik färdikg vara färdig vara 2 kr. Kautachuk .. ., .. .. .. .. .. .. .. .. ..; 637 2.5 0.75 Järn

Plåt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 735 2.6 0.12

Tackjärnsgjutgods .. .. .. .. .. .. 875 45.0 1.33 Specialstål .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 728 37.4 2.81 Smidbart gjutgods .. .. .. .. .. .. 888 2.4 0.19 * Koppar ; Rör .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 898 ; 10.1 1.01 . Summa 100.0 ; 6.01 ;

Enligt vad som kunnat inhämtas från ledande svenska tillverkare av motorsprutor, kunde tillverkningskostnaderna år 1913 för ordinära så- dana med kapaciteter växlande mellan 700 och 1 000 minutliter antagas variera inom gränserna 317 och 564 kr. per 100 kg. Det ovan erhållna approximativa värdet på råvarutullen kan utan att större fel begås be- gagnas vid beräkning av den effektiva tullen. Då den nominella tullen i

allmänhet varierade inom gränserna kr. 31.7 och 56.4 per 100 kg. skulle sålunda den effektiva tullen uppgå till lägst 25.7 kr. och till högst 50.4 kr., vilket i procent av ovan angivna varuvärden motsvarar 8.1 resp. 8.9 % eller i genomsnitt 8.7 %.

I betraktande av att den svenska spruttillverkningen före kriget nor—

3 malt visade sig synnerligen konkurrenskraftig på hemmarknaden och , att huvudsakligen svenskt material kom till användning vid fabrikatio-

nen, torde det vara av intresse att undersöka betydelsen av fraktkostna- derna för de på svensk marknad konkurrerande tyska motorsprutorna.

Väljes sträckan Berlin—Trälleborg utgjorde frakten år 1913 3 kr. per 100 kg. och utökas distansen till Stockholm tillkommer ytterligare kr. 2.74 per 100 kg)) I de fall, då en tysk motorspruta infördes med järn- väg över Trälleborg, kunde alltså den svenska fabrikanten upptaga kon- kurrensen på hemmarknaden med ett försprång motsvarande frakten Ber— lin—Trälleborg eller med hälften av de kostnader som råvarutullarna drogo.

Utföras analoga beräkningar för en s. k. assuransspruta av enklaste typ och vägande c:a 4 kg., finner man, att den nominella tullen vid ett tillverkningspris av kr. 5.07 per st. uppgick till c:a 51 öre per st. Råvaru— tullen utgjorde samtidigt c:a 46 öre och den effektiva tullen sålunda c:a 5 öre per spruta eller 1 % av tillverkningsvärdet. Det obetydliga skyddet förstärktes något genom fraktkostnaderna från utlandet. Sålunda belöpte sig dessa för exempelvis sträckan Berlin—Trälleborg till kr. 3.40 per 100 kg. och för distansen Berlin—Stockholm till kr. 6.53 per 100 kg. En tysk assuransspruta, som införes över Trälleborg, hade sålunda 1913, om dess tillverkningspris var lika med det svenska —— en förutsättning som kanske ej äger exakt motsvarighet i verkligheten — vid tullgränsen fördyrats med 2.7 % på grund av fraktkostnaderna. Den faktiska från- varon av utländsk konkurrens under normala förhållanden ifråga om assuranssprutor kan alltså knappast enbart bero på det åtnjutna tull- skyddet i förening med nyss berörda del av fraktkostnaderna. De sist- nämnda omfatta emellertid ofta även annat såsom omlastningar och kost- naden för de ej sällan förekommande skador, som ifrågavarande artiklar utsättas för under transport o. s. v. Det synes troligt, att man i samtliga dessa omständigheter i förening med den svenska spruttillverkningens större urval av spruttyper för olika ändamål har att söka den väsentliga anledningen till importens uteblivande.

1) Uppgifterna hava erhållits från Kungl. Järnvägsstyrelsen.

TABELL 68. TILLVERKNINGSVÄRDET AV BRAND- OCH TRÄDGÅRDS-

SPRUTOR AREN 1896—1912.

Ar Kr. ;; År ; Kr. ;; År ; Kr. 1896 210 265 1902 254 593 1908 276 720 1897 174 805 1903 224 445 1909 354 035 1898 237 833 1904 230 710 1910 315 572 1899 292 566 1905 224 308 1911 360 024 1900 438 951 1906 341 044 1912 409 112 1901 297 873 1907 310 411

TABELL 69. INFÖRSELN AV BRAND- OCH TRÄDGÅRDSSPRUTOR

AREN 1894—1913.

.. .. Summa Brangspgtgz lör Bragdsåliiutä for Trädgårdssprutor brand- och träd- Ål' ng 9. an ra gårdssprutor kg. | kr. kg. | kr. kg. | kr. kg. | kr.

1894 40 636 1895 53 652 1896 47 182 1897 34 868 1898 * 32 986 1899 ' 55 548 1900 74 535 1901 71 259 1902 57 341 1903 55 167 1904 80 967 1905 93 348 1906 82 380 1907 15 845 34 917 15 477 36 660 2 882 5 233 33 604 76 810 1908 16 689 42 272 16 126 40 803 2 380 6 824 35 195 89 899 1909 30 126 63 208 7 613 17 436 3 678 11 885 41 417 92 529 1910 33 149 72 826 6 625 14 522 3 184 9 336 42 958 96 684 1911 40 280 95 711 10 041 22 522 4 570 13 302 54 891 131 535 1912 5 565 12 845 1913 9 889 34 711

Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: 607 a. 607 b. 607 c.

Anm. Före 1912 ingå även delar och tillbehör, säskilt slangar av spånadsvara, vilket förklarar nedgången i importsiffrorna nämnda och följande år.

TABELL 70. UTFÖRSELN AV BRAND— OCH TRÄDGÅRDSSPRUTOR AREN 1894—1913.

Brandsprutor för Brandsprutor för

Summa

Träd gårdssprutor brand- och träd- Å, ångkraft handkraft gårdssprutor kg. kr. kg. | kr. kg. ; kr. kg. kr. 1894 | 19 291 1895 14 400 1896 21 315 1897 22 807 1898 25 523 1899 71 098 1900 60 503 1901 51 869 1902 28 949 1903 23 325 1904 37 261 1905 32 508 1906 65 933 1907 5 306 22 950 16 112 30 619 384 7 69 —21 802 54 338 1908 10 229 35 455 20 803 39 061 702 1 920 31 734 76 436 1909 19 991 70 102 16 206 29 225 1 577 3 556 37 774 102 883 1910 23 578 84 257 16 005 28 120 536 1 132 40 119 113 509 1911 22 091 79 527 33 031 50 795 1 630 2 797 56 752 133 119 1912 53 828 128 577 1913 44 143 137 021

Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911:

607 a.

607 b.

607 c.

Anm. Fr. o. m. är 1912 redovisas delar och tillbehör, som tidigare förts samman med sprutor, under andra rubriker. Någon nämnvärd utförsel av dylika delar och tillbehör förekom dock ej, varför siffrorna ovan för 1912 och 1913 föga influerats av omläggningen.

Tullpolitiska. data.

Historiska data rörande tillve'rblingm.

XXII. Liar, gräsklippningsmaskiner, skyfflar, spadar, grepar och högafflar m. fl. handredskap för lantbruk och trädgårdsskötsel.

Stat. nr 1907—1911: 378 (124—q”, 582 a, b; 1912—: 812, 814, A, B, 1034 RR, SS.

Handredskap för jordbruket draga för närvarande följande tullar?) 812 Spadar, skyfflar, ej hänförliga till husgeråd, och bladhackor, grepar, högafflar och liknande större gaffelformiga handredskap samt handräfsor och krattor, allt med eller utan skaft; ävensom andra, ej s. n. handredskap för lantbruk eller trädgårds- skötsel, gräsklippningsmaskiner härunder inbe- gripna 1 kg. kr. 0:08

814 Liar, skäror och halmknivar, med eller utan skaft 1 ,, 0: 15

Ifrågavarande tillverkningar belades 1892 med en värdetull av 10 %. I 1906 års tulltaxekommittés förslag ersattes emellertid värdetullen med vikttullar, vilka avpassades så, att skyddet för nuvarande nr 814 er- höll samma höjd i förhållande till varuvärdet som förut, under det att den för nuvarande nr 812 föreslagna tullsatsen (10 öre per kg.) även avsåg att giva kompensation för de föreslagna tullförhöjningarna å plåt. Vid traktatförhandlingarna med Tyskland bands emellertid tull- satsen för nr 812 vid 8 öre. I övrigt överensstämde den slutligt fastställda taxan i nu berörda delar med kommittéförslaget.

Tillverkningen av flertalet hithörande handredskap för jordbruk m. m. bedrevs länge under skäligen primitiva former företrädesvis såsom hem— slöjd men även vid våra järnbruk och äldre manufakturverk. Särskilt liar tillverkades i avsevärda kvantiteter som hemslöjd, varvid varje ort hade sin modell med namn efter hemsocknarna. Vad materialet angår kan nämnas, att spadar och skyfflar liksom grepar och högafflar smid— des ännu för cirka 50 år sedan av vanligt mjukt välljärn, vilket material krävde tunga och grova modeller.

1) Tullskyddet å ”andra ej särskilt nämnda maskiner och apparater för lantbruket” (stat. nr 1034 RR och SS) utgör 10 % av värdet. Enär dylika maskiner äro av ringa betydelse och väsentligt skilja sig från övriga i denna grupp medtagna varuslag (de äro ej handredskap och till dels ej att betrakta som produkter av mekanisk verkstadsindustri). hava de ej behandlats i texten.

Omläggniugen av dessa tillverkningsmetoder föranleddes främst av götmetallens införande, varigenom spadar och skyfflar kunde framstäl- las av valsad stålplåt i lättare och mera praktiska modeller. Även för grepar och högafflar medförde användningen av götmetallen ändring i modellerna. Liar tillverkas dock alltjämt i vårt land efter en för de skandinaviska länderna specifik metod, nämligen med stommen av järn men eggen av stål, under det att övriga europeiska länder huvudsakligen begagna helt av stål framställda liar. Enligt vad som uppgivits lära liar, framställda efter andra än svenska metoder, vara osäljbara för inhemsk konsumtion. Tillverkning av stålliar upptogs dock under krigsåren i större omfattning vid svenska verk.

De nya modeller, som tillkommo efter götmetallens införande, här- stammade, vad liar angår, från Förenta Staterna, som redan på 1860 och 1870-talet lyckades vinna en ej ringa avsättning av lantbruksredskap på den svenska marknaden. De vid denna tid rådande höga priserna loc- kade emellertid snart de svenska manufakturverken till införande av samma typer och tillverkningsmetoder.

Egentliga specialfabriker äro dock, frånsett sådana för tillverkning av liar, i vårt land av relativt sent datum. Den största producenten var vid krigsutbrottet Wedevåg-Koppom A.-B. med en kapacitet av halvannan miljon redskap. Genom att nämnda bolag år 1913 inköpte aktiemajorite- ten i Grep— och Skyffelfabriken i Arvika (grundlagd 1909) och Liljekvists Sågblads- och Redskapsfabrik i Eskilstuna (grundlagd 1877) samlades den ledande redskapsindustrien under gemensam ledning, som torde hava övat ett betydande inflytande på marknadens utveckling. Ett inti- mare samarbete har sedermera kommit till stånd, i det att de ovannämnda bolagen år 1919 helt uppgått i moderbolaget. Hithörande tillverkningar bedrivas jämväl vid ett par smärre företag, såsom Wiksfors aktiebolag, bildat 1908, och Barrsätra Fabriksaktiebolag, grundat 1909.

Liefabrikationen var, som nämnts, tidigare än tillverkningen av grup- pens övriga varuslag i stor utsträckning föremål för specialtillverkning. Den första specialfabriken torde hava anlagts redan 1878 (Eriksfors, Västernorrlands län), och den största anläggningen inom branschen da- terar sig från 1891 (Igelfors, Östergötlands län). Av övriga företag till- kommo de tvenne förnämsta år 1898 (Gislaved) och år 1911 (Sörfors).

Tillverkningens värde åren 1896—1912 framgår av tabell 71. Vissa års- medeltal jämte antalet företag åren 1897, 1904 och 1912 återgivas i föl- jande översikt:

Tillverkning i 1 OOO-tal kronor av

» .. liar gräsklipp— Summa *"" Antal foretag 82232???” ningsmaskiner i 1000-tal kr. högafflar m. fl. hand- * redskap | 18964900 | 36 ! 556 * 330 M 886 - 1901—1905 33 624 , 297 921 1 1906—1911 * - 906 389 1295 1912 31 1 270 355 1 625

Tillverkningen av skyfflar etc. undergick, som tablån visar, en kraftig utveckling, under det att produktionen av liar etc. förhöll sig tämligen

Tillverkning.

Driftkoncen- tra tion.

konstant. År 1912 var värdet av sistnämnda tillverkning endast c:a 25 % av den förras. Granskas utvecklingen närmare med ledning av tab. 71 finner man, att högkonjunkturen under 1890-talets sista år med- förde en ökad tillverkning åren 1899 och 1900. Efter en ganska kraftig nedgång år 1901 stegras tillverkningen stadigt under de följande åren fram till 1913. De tryckta tiderna under åren 1908 och 1909 utmärktes dock av en tillfällig tillbakagång. I förhållande till verkstadsindustriens totalproduktion visade emellertid ifrågavarande tillverkningar under samma tid en tillbakagång, nämligen för skyfflar och spadar från 1.7 till 1.3 % och för liar, gräsklippningsmaskiner etc. från 0.9 till 0.4 %.

Koncentrationsrörelsen inom ifrågavarande industrigrupp framgår av följande sammanställning, utvisande antalet företag samt tillverknings- värdets procentiska fördelning på fyra storleksgrupper, begränsade efter värdet av tillverkningen. En längre gående differentiering av motsva— rande uppgifter, nämligen på nio storleksgrupper, återfinnes i del I, bil. IV.

T. 0. m. 50 O00__| 50 000—250 000 250 OOO—750000 Över 750000 Är Antal Tillverk- ränta] Tillverk- Antal Tillverk— Antal Tillverk- . ' ' .. ' ' . ' i . i i företag måg 1 företag nu;/5 1 företag nu;/g företag 11 ag Liar m. fl. ej specificerade handredskap 1897 17 13.2 i 5 85.0 | 1 1.8 |! — 1 1904 8 11.7 7 38.0 1 49.4 1 0.8 1912 10 27.4 | 4 57.1 | 1 15.5 __ | —____,,__. |_ Skyfflar, spadar, grepar och högafflar 1897 7 i 7.3 2 | 28.6 3 44.7 1 ! 19 3 1904 8 ' 8.2 4 66.2 2 21.9 2 3.8 1912 11 | 14.7 1 | 4.1 4 81.1 — _

År 1912 förekom tillverkningen av Har inom samtliga storleksgrupper under 500000 kr., vilket även var fallet med gruppen skyfflar, spadar etc., som dock var orepresenterad i gruppen 100 000—250 000 kr. (jämför del I, bil. IV). Tidigare återfunnos däremot båda tillverkningsgrenarna inom företag med en tillverkning över 500000 kr. värde om ock, sär- skilt vad liar angår, i mycket obetydlig omfattning. Småföretagens bety- delse har visserligen inom båda grupperna väsentligt ökats sedan 1897, men produktionens tyngdpunkt är fortfarande förlagd till de medelstora företagen 100—500 000 kr. tillverkningsvärde —— inom vilka en för- skjutning mot en företagsstorlek av högre grad lätt kan iakttagas; sär- skilt gäller detta gruppen spadar, skyfflar etc. Av visst intresse är i detta avseende jämförelseåret 1904, vilket år liefabrikationens tyngd— punkt synes hava varit förlagd till en högre storleksklass av medelstora företag än är 1912. Därjämte hade småföretagen under tiden 1904—1912 avsevärt ökat i betydelse på de medelstoras bekostnad. Denna tillbaka— gång i koncentrationsavseende var dock, som i behandlingen av speciali- seringen skall visas, endast skenbar. Inom gruppen spadar, skyfflar etc.

visar år 1904 en väsentligt svagare ställning än 1897, under det att läget år 1912 företedde en förbättring.

På grund av vad som redan framhållits är tydligt, att ifrågavarande verlkstäder helt saknade betydelse för det totala produktionsresultatet inorn samtliga verkstäder av högsta storleksordning. Inom de minsta storleksgrupperna intogo de däremot enligt ovan använda indelning en relativt betydelsefull plats.

Vid tiden för krigsutbrottet intog specialtillverkningen en framträ- dande plats inom denna tillverkningsgren. Av samtliga 38 företag, som 189'7 bedrevo dylik produktion, utgjorde specialföretagen endast 10; 1912 åter voro siffrorna 31 respektive 17. På liefabrikationens område var denna specialisering redan 1897 genomförd, enär från denna tid intet nytt specialföretag tillkommit utan tvärtom antalet dylika företag minskats med ett; beträffande gruppen skyfflar, spadar etc. har under samma tid specialföretagens antal ökats från 3 till 11. Specialtillverkningens andel av totalproduktionens värde hade inom båda grupperna ökats enormt se— dan 1897, som synes av följande procentiska relationstal:

1897 1904, 1912 Liar etc ................ 7.5 35.6 66.5 Spadar, skyfflar etc. 20.9 64.8 84.3

I samband med den ovan diskuterade koncentrationsrörelsen erbjuda storleksförhållandena inom specialföretagen ett visst intresse och hava. därför åskådliggjorts i följande tablå.

Företag med en tillverkning av

Ä 10 000—50 000 kr. 50 000—250 000 kr. 250 000—750 000 kr.

- 1' _ ___—___" ___—___ Antal Tillverkning Antal Tillverkning Antal Tillverkning företag i % företag i % företag i %

Liar m. fl. ej specificerade handredskap 1897 7 ' 100.o _ __ _ __ 1912 ___5 . 23.7 1 76.3 —— -— Skyfflar, spadar, grepar och högafflar 1897 2 | 26.6 | 1 73.4 — —— 1912 | 7 15.9 1 4.9 3 79.2

Av nyss återgivna översikter av specialiseringens utveckling framgår, att specialtillverkningen av liar undergick en kraftig ökning under perio- den 1897—1912, så att sistnämnda år ej mindre än 50.7 % av den totala produktionen föllo på ett enda specialföretag. Detta specialföretag till- hörde emellertid storleksgruppen 50—250 000 kr., varför tillverkningens tyngdpunkt överflyttades till denna grupp efter att år 1904 hava varit för- lagd till gruppen 250—750 000 kr. Förhållandet är icke minst anmärk- ningsvärt, emedan man härav kan sluta, att den i tablån å föregående sida konstaterade tillbakagången i driftkoncentrationen endast var sken- bar. I sin helhet torde utvecklingen inom bägge tillverkningsgrenarna kunna karaktäriseras sålunda: tillverkningen vid de större mångsyss—

Specialise- ring.

Införsel.

lande företagen har i stort sett upphört, och produktionens tyngdpunkt förflyttats till små och medelstora specialverkstäder, bland vilka åter en utveckling mot större produktionsenheter ägt rum. I stort sett torde detta betyda en väsentligt stärkt teknisk-organisatorisk ställning, då en spe- cialverkstad givetvis på ett långt tidigare storleksstadium än en ”blandad” verkstad kan utnyttja fördelarna av en mera rationell tillverkningsteknik.

Värdesiffror för införseln av ifrågavarande produkter för åren 1885 ———1911 återfinnas i tab. 72; viktuppgifter föreligga först fr. o. m. 1913. För vinnande av överskådlighet äro i följande sammanställning vissa årsmedeltal av ifrågavarande värdesiffror angivna, varjämte specifice- ring i varuslag genomförts så långt den officiella statistiken före 1907 medgiver.

' Införseli 1000-tal kr. av iI

& Summa £

ÅT skyfflar, spadar, liar m. fl. hand- i 1 OOO-tal kr. grepar och dska högafflar re p | 1885—1890 - - 'I 109 1891—1895 - - | 68 1896—1900 78 19 [ 98 1901—1905 70 24 Ii 94 1906—1911 123 55 179

I överensstämmelse med den större förbrukningen av skyfflar etc. än av liar och gräsklippningsmaskiner visa de förra genomgående ett högre införselvärde än de senare.

Först fr. o. m. 1907 är en mera detaljerad statistik tillgänglig; enligt denna kan införseln specificeras på följande sätt:

Införsel i 1 OOO-tal kr. av

Ar skyfflar och grepar och liar div. ej spec. | spadar högafflar handredskap I

1907 73 58 1.0 49 ' 1908 56 59 2.0 65

1909 52 79 0.8 60 1910 65 93 0.5 49 i 1911 74 54 0.7 54 t

Denna uppdelning av införseln på skilda varuslag ger alltså vid han- den, att skyfflar och spadar infördes till ungefär samma belopp som gre- par och högafflar, och att inom gruppen liar och ”div. ej specificerade handredskap” praktiskt endast de sistnämnda voro föremål för import.

För gruppen i dess helhet kan införseln bäst avläsas ur tab. 72. I stort sett visar den samma utvecklingsförlopp som tillverkningen. Liksom denna företer den nämligen efter sekelskiftet en ganska jämn stegring till år 1907, då en mera markerad ökning inträdde. Försvagad fortfor denna även under de följande tre åren. Sedd i förhållande till förbruk- ningen visade sig importen av skyfflar etc. tämligen konstant, under det att den företedde en kraftig ökning med avseende å liar etc. Den pro- centiska relationen beräknad på fem- och sexårsmedeltal utgjorde:

' " Skyfflar, spadar Liar m. m. Genomsnitt ! ] Ar m. m. 7 ? ._ % 0 0 ! 1896—1900 13.3 I 6.2 1 10.3 ] , 190141905 11.7 ' 10.7 ( 11.4 ! 1906—1911 13.8 ' 17.0 , 14.9 |

Till sin absoluta höjd äro emellertid dessa genomsnittssiffror missvi- sande, då in— och utförselvärdena t. o. 111. år 1911 inneslöto en del ar- tiklar, vilka ej ingingo i produktionssiffrorna. En beräkning för grup- pen i dess helhet, baserad på 1913 års siffror, mellan vilka full motsva- righet råder, ger därför ett väsentligt lägre resultat, nämligen 7.1 %.

Som ovan visats, förekom praktiskt taget ingen införsel av liar. Dy- lika verktyg av utländsk tillverkning uppfylla nämligen, som redan på- pekats, ej de svenska konsumenternas fordringar i kvalitetshänseende. Därtill kommer, att den svenska tillverkningen i viss mån åtnjuter ett naturligt skydd i den obenägenhet att frångå gamla hävdvunna modeller, som så ofta återfinnes hos lantmännen, en omständighet, som berett vår järnhantering ett Visst stöd.

Med avseende å införselns fördelning på ursprungsländer gäller för bägge de år, som undersökts, nämligen 1907 och 1911, att Förenta Staterna intogo främsta platsen som inköpsland för ”div. ej specificerade hand- redskap” samt för grepar och högafflar-, närmast följde för båda dessa grupper England. För gruppen skyfflar och spadar var däremot den tyska införseln den ojämförligt mest betydelsefulla. Den amerikanska, som 1907 intog tredje platsen, hade 1911 praktiskt taget upphört, varemot England ytterligare befäst sin ställning som den näst största leveran— tören. Anmärkas bör dock, att siffrorna för Tyskland äro för höga, om hänsyn endast tages till de artiklar, som ingå i förut anförda produk— tionssiffror. Undersökes införselns fördelning år 1913, då en viss del av bleckvaruindustriens alster i handelsstatistiken utrensats ur ifrågava— rande rubrik, finner man nämligen införseln från Tyskland vara av vida miåidre betydelse utan att därför ordningsföljden mellan länderna rub- ba es.

Utförseln av ifrågavarande handredskap återfinnes i tab. 73 fr. o. m. 1885, kvantitetsuppgifter dock först fr. o. m. 1907. Vissa årsmedeltal av värdesiffror äro sammanförda till följande översikt:

! Utförsel i 1 OOO-tal kr. av . . . Su ] Ar skyfflar och grepar och liar då?;åfgåfz' i 1 ooätlällakn spadar högafflar skap ; 1896—1900 45 34 79 1901—1905 94 93 187 i 1906—1911 136 136 271 1 1907 111 55 155 4 32.5 1 1908 114 46 134 6 300 | 1909 57 42 123 3 225 1910 60 ] 40 116 3 218 F 1911 88 ; 63 112 6 269

Utförsel.

För gruppen i dess helhet framgår exportens utveckling fullständigare av tab. 73. Dess mest iögonfallande drag är en utomordentligt marke- rad stegring under åren 1901—1907. De följande två åren företer den en nedgång, men är år 1911 åter stadd i stigande. Exportens utveckling ut- gjorde tydligen under denna tid en viktig hävstång för produktionens hö— jande; beräknas förhållandet mellan medelutförselns och medeltillverk- ningens värde under nedan angivna perioder, erhållas följande siffror:

Spadar, skyfflar Liar m. m. Genomsnitt |

Är m. m. 0 ,,

| % A ,6

I |

, 1896—1900 | 8.0 10.3 8.9 , 1901—1905 15.1 31.3 20.3

| 1906—1911 15.1 1 34.6 20.9 1

För produktionens stegring under de senaste åren före världskriget synes exporten däremot ej spela en så betydande roll. Räknat i procent av tillverkningen låg den nämligen redan 1911 under föregående fem- årsmedeltal, nämligen vid 18.2 % och 1912 vid 17.0 %.

Ett studium av utförselns sammansättning ger vid handen, att samt— liga grupper bidragit till exportens utveckling, varvid spadar, skyfflar, grepar och högafflar tillsammans visat de högsta absoluta siffrorna. Lie— exporten visade sig emellertid intaga en vida betydelsefullare ställning än de övriga artiklarna. Av totalproduktionen av liar, gräsklippnings- maskiner m. m. exporterades nämligen år 1911 ej mindre än 27.2 %, un- der det att motsvarande siffra för gruppen spadar, skyfflar, grepar och högafflar endast uppgick till 14.2 %.

Utförsel i 100014]? kr.)?! _, ._,

* div. ej spe-

Försäljningsland Skytt]? OCh g?sjpaafCh liar | cificerade

spa ar ga ar -.., *hahllredskap

1907 | 1911 1907 I 1911 1907 | 1911 | 1907 | 1911

Norge .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 61 50 23 32 57 76 2 2 Finland .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 33 16 31 16 56 17 1 1 Europeiska Ryssland .. .. .. .. .. —— —— 8 22 10 1 —— 0 Danmark .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 0 1 1 1 20 * 0 , »— O Tyska riket .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10 10 — —- —— —— , 0 2 Storbritannien .. .. .. .. .. .. .. .. 3 —— —— -— — —— , 0 Argentina .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1 2 —— , , — l —— -—

Övriga länder .. .. .. .. .. .. .. ”| 3 9 _ | 6 20 1 9 , 1 _1_

. ! Summa! 111 I 88 | 55 1 63 155 * 112 e 4 | 6

Exportens fördelning på avsättningsländer framgår av sammanställ- ningen ovan. För samtliga redovisade fabrikat Var Norge bägge de un- dersökta åren den förnämsta exportmarknaden. Grepar och högafflar vunno dock större avsättning i Finland är 1907, som i övrigt intog andra rummet bägge åren. Dess betydelse som exportmarknad hade emeller— tid något reducerats under 1911.

TABELL 71. TILLVERKNINGSVÄRDET AV HANDREDSKAP FÖR LANTBRUKET AREN 1896—1912.

, _ Emir Därav .Tom'l' liar, gräsklipp- T Otal- liar, gräsklipp- År tillverk- skyfflar, spadar, ningsmaskiner År tillverk— skyfflar, spadar, ningsmaskiner, ning grepar och och andra ej ning grepar och och andra. ej kr hogafflar specificerade kr högafflar specificerade ' kr. handredskap | ' kr. handredskap kr. | kr. 1896 822 457 ' 532 176 290 281 1905 1 052 982 2 737 400 315 582 1897 835 146 522 693 312 453 1906 1 244 225 850 392 393 833 1898 839 930 496 568 343 362 1907 1 344 524 971 895 372 629 1899 997 079 624 818 372 261 1908 1 268 591 854 731 413 860 1900 933 282 601 360 331 922 1909 1 152 638 805 458 347 180 1901 767 490 498 495 268 995 1910 1 279 795 911 137 368 658 1902 846 061 567 932 278 129 1911 ,1 477 559 1 039 833 437 626 1903 900 662 610 036 290 626 1912 ' 1 624 694 1 269 884 354 810 1904 1 037 390 705 410 _ 331 980 ,

TABELL 72. INFÖRSELN AV HANDREDSKAP FÖR LANTBRUKET AREN 1885—1911.

Skyfflar, spadar, grepar, Liar, gräsklippningsma- Summa handredskap År och högafflar skiner m. fl. handredskap för lantbruket ___, .- _ kg. | kr. kg. kr. kg. kr. | 1885 179 364 1886 117 176 1887 78 379 1888 71 040 1889 ! 105 343 1890 f 102 203 1891 , 96 520 1892 . : 81 592 1893 28 384 15 624 , 44 008 1894 40 428 9 301 * ' 49 729 1895 52 877 14 958 1 67 835 1896 63 326 29 640 92 966 1897 89 407 14 388 ' 103 795 1898 80 996 22 276 ' 103 272 1899 94 500 15 314 109 814 1900 62 726 15 872 78 598 1901 64 986 16 153 81 139 1902 69 101 21 109 90 210 1903 63 667 27 332 3 90 999 1904 79 811 21 884 111 695 1905 61 715 35 144 96 859 1906 _ 75 944 50 345 126 289 1907 250 458 130 972 75 397 49 618 325 855 180 590 1908 219 212 115 268 89 958 67 331 309 170 182 599 1909 241 443 130 968 87 471 60 699 328 914 191 667 1910 281 334 158 784 67 155 49 377 348 489 208 161 1911 252 633 128 019 78 844 55 029 331 47 7 183 048 Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: i 582 a., b. 378 q 24, q 25.

dAnm. En närmare specifikation av införseln åren 1907—1911 återfinnes i texten 3. si . 360.

Observeras bör, att införselsiffrorna i motsats till produktionssiffrorna jämväl inbe— gripa skyfflar och spadar, hänförliga till husgeråd, samt dylika av trä.

TABELL 73. UTFÖRSELN AV HANDREDSKAP FÖR LANTBRUKET AREN 1885—1911.

Skyfflar, spadar, grepar, Liar, gräsklippningsma- Summa handredskap

År och högafflar skiner, m. fl. handredskap för lantbruket kg. ' kr. kg. | kr. kg. | kr. 18815 87 335 1886 52 297 1887 79 930 1888 53 155 1889 112 132 1890 118 342 1891 80 644 1892 64 181 1893 24 162 20 682 44 844 1894 22 156 27 676 49 832 1895 44 552 23 110 67 662 1896 46 100 26 527 72 627 1897 50 563 38 745 89 308 1898 51 798 51 243 103 041 1899 51 177 34 783 85 960 1900 23 771 19 115 42 886 1901 22 302 27 7 47 50 049 1902 97 091 68 139 165 230 1903 99 148 102 919 202 067 1904 115 304 111 585 226 889 1905 137 820 154 731 292 551 1906 141 536 146 558 288 094 1907 241 446 166 292 120 880 158 788 362 326 325 080 1908 261 329 160 728 105 588 139 632 366 917 300 360 1909 159 298 99 620 97 727 125 356 257 025 224 976 1910 171 165 99 076 92 095 118 942 263 260 218 018 1911 269 839 150 730 91 800 117 788 361 639 268 518

Anm. En närmare specifikation av utförseln åren 1907—1911 återfinnes i texten

Stat. nr 1907—1911: 582 &, b.

å sid. 361.

Observer-as bör, att utförselsiffrorna i motsats till produktionssiffrorna jämväl inbe-

Stat. nr 1907—1911: 378 q”, (1 25.

gripa skyfflar och spadar, hänförliga till husgeråd, samt dylika av trä..

T ullpolitiska data..

Tillverkning.

XXIII. Kassaskåp, kassakistor och dokumentskåp.

Stat. nr 1907—1911: 423 a, b; fr. 0. m. 1912: 860, 862 B.

Gällande tullsatser å kassaskåp, kassakistor och dokumentskåp utgöra för närvarande:

860 Kassaskåp, kassakistor och dokumentskåp samt dörrar till kassavalv eller arkiv 1 kg. kr. 0: 25 862 Kassa- eller förvaringsfack samt skåp för nycklar till kassavalv, kassaskåp eller kassafack 1 ,, ,, 0:50 År 1882 voro kassaskåp, kassakistor och dokumentskåp belagda med en tull av 10 % å Värdet; 1892 höjdes densamma till 15 %. Dörrar till kassavalv eller arkiv, liksom kassafack och skåp för nycklar till kassa— valv, kassaskåp eller kassafack, tullbehandlades som ”andra ej specifi— cerade järnvaror” och drogo från 1880 15 öre och från 1892 20 öre per kg. i tull, om de ej voro försedda med lackering, förnickling eller dylik ytbehandling, i vilket fall tullen utgick med högre belopp (35 resp. 50 öre per kg.). I överensstämmelse med sin principiella ståndpunkt i frågan om vikt- eller värdetullar hade 1906 års tullkommitté i sitt förslag till ny taxa med avseende å kassaskåp m. m. frångått värdetullen och föreslagit en tullsats av 25 öre per kg. samt sammanfört kassaskåp m. m. och dörrar till kassavalv eller arkiv under samma rubrik. Kassafack och skåp till kassavalv, kassaskåp eller kassafack åter förenades med vissa slag av lås och dörrstängare till en rubrik samt belades med en tull av 50 öre per kg. K. M:t upptog kommitténs förslag som sitt eget i propositionen till 1910 års riksdag, och riksdagen biföll detsamma utan ändring. Några förändringar i dessa tullsatser hava sedermera icke vidtagits.

Tillverkningsvärdet av hithörande verkstadsprodukter redovisas för perioden 1896—1914 i tab. 74. Medeltillverkningsvärdet för vissa perio- der utgjorde i 1 OOO-tal kr.

Ar . 1 OOO-tal kr. 1896—1900 259 1901—1905 395 1906—1911 710

1912—1914 782

Endast ett fåtal tillverkningsgrenar inom verkstadsindustrien uppvisa en motsvarande stegring i produktionsvärdena. Uppsvinget daterar sig från 1890—talets senare hälft och fortfor, sedan de dåliga åren efter se-

, kelskiftet övervunnits, fr. o. m. 1906 till 1909, då en markerad tillbaka- ' gång inträder. De följande åren förete betydande kastningar i värdena.

Tillverkningens fördelning på skilda varuslag kan icke exakt uppgi— vas. Uppgifter härom föreligga dock för år 1913 från företag repre- senterande en tillverkning av 451000 kr. eller 71 % av den totala produktionen. Enligt dessa skulle tillverkningen till 44 % bestått av kassaskåp, till 25 % av kassavalvsdörrar och till 31 % av deposi- tionsfack.

I motsats till det stora flertalet av verkstadsindustriens tillverknings- grenar var denna produktion helt specialiserad vid tiden för krigsut— brottet. År 1913 bedrevs nämligen fabrikationen vid 6 specialverkstäder och 1 verkstad med blandad tillverkning, men sistnämnda verkstad fram- ställde endast kassaskåp till ett värde av c:a 6 % av den totala tillverk— ningen nämnda år.

Införseln för perioden 1893—1914 återfinnes i tab. 75. Fr. o. m. 1907 kan en uppdelning i kassaskåp och kassakistor genomföras, och fr. om. 1912 stå uppgifter över kassa- och förvaringsfack samt skåp för nycklar till kassavalv, kassaskåp och kassafack till buds. Från samma tidpunkt

äro därjämte kvantitetsuppgifter tillgängliga. Till belysande av utveck- lingen må följande sammanställning över den årliga medelinförseln un- der vissa perioder återgivas.

Införsel i 1 000 tal kr. av

_ _ Å Summa Ar kassaskåp och _ r i 1 OOO-tal dokumentskåp kassakistor kr. 1893—1895 13 1896—1900 21 1907—1908 11 0.1 1901—1905 10 1909—1911 6 0.4 1906—1910 12 1911—1914 14

Den obetydliga införseln av kassafack och förvaringsfack m. m., som ej redovisats ovan eller i tab. 75, uppgick 1913 till 1 048 och 1914 till 424 kr. Den totala medelinförseln 1913—1914 bör sålunda angivas till 23 000 kr. Av översikten framgår, att införseln praktiskt taget endast bestod av kassa— och dokumentskåp.

Överblickas införseln ytterligare med hjälp av tab. 75, finner man, att den kraftiga ökningen i tillverkningen här motsvaras av i stort sett kon— stanta eller fallande införselvärden. Detta framträder även om införseln Sättes i relation till förbrukningen. Följande siffror erhållas vid en sådan beräkning.

År % 1896—1900 7.7 1901—1905 2.6 1906—1911 1.4 1912—1914 2.3

Införsel.

Förändringen av tullskyddet genom 1911 års tulltaxa synes icke hava influerat införselns omfattning. Under decenniet närmast före krigsutbrottet torde densamma varit av övervägande tyskt ursprung.

Utfö'sd— Utförseln under perioden 1893—1914 återfinnes i tab. 76, som med av- seende å siffermaterialets omfattning helt överensstämmer med motsva- rande tabell över införseln. Följande översikt omfattar medelutförseln under vissa perioder.

. Utförsel i 1 OOO-tal kr. av Å Summa ÅT kassaskåp och . r i 1 OOO-tal dokumentskåp kassakistor kr. , 1893—1895 2 1896—1900 4 1907—1908 34 — 1901— 1905 2 1909—1911 16 —— 1906—1910 19 1911—1914 35

Utförseln av i denna översikt eller i tab. ej inräknade kassa- och för- varingsfack samt skåp för nycklar till kassavalv, kassaskåp och kassa- fack utgjorde 1913 89 911 kr. och 1914 86 827 kr., vadan den totala medel- utförseln 1913—1914 rätteligen uppgick till 135 000 kr.

En blick på tab. 76 visar, att exporten var synnerligen ojämn. An- märkningsvärda äro de starka stegringar, som kulminerade 1908 och 1913 för att under de följande åren övergå i en lika markerad till— bakagång.

Den sedvanliga beräkningen av utförseln i procent av tillverkningen giver följande resultat.

Är % 1896—1900 1.5 1901—1905 0.5 1906—1911 2.9 1912—1914 4.9

Liksom införseln i förhållande till förbrukningen visar sig också ut- förseln i förhållande till produktionen vara obetydlig. Den viktigaste förklaringsgrunden härtill torde vara, att transportkostnaderna äro allt för höga i förhållande till varuvärdet för att ett regelbundet utbyte av de tyngre bland hithörande tillverkningar skulle komma till stånd mellan länder, som äga något så när drägliga betingelser för att själva bedriva en produktion av dessa varor. Förhållandet bekräftas av att utrikeshan- deln endast gäller grannländerna. Man finner sålunda, att utförseln un- der periodens sista år huvudsakligen hade Finland, Ryssland och Dan- mark till mål.

Tillverknipgs— Med avseende å tillverkningsekonomi kan här, utöver vad som redan ””M”"- anförts rörande produktionens specialisering, endast jämförande upp- gifter över vissa kostnadselements inbördes storlek inom svensk och amerikansk (U. S. A.) industri angivas. I betraktande av att använd- bara svenska uppgifter endast kunnat erhållas från ett enda medelstort företag, äro de nedan återgivna siffrorna ej generellt giltiga. Det ame-

rikanska materialet återfinnes i de 13 :de och 14:de censusberättelserna' över industrien och de här återgivna procenttalen äro medelvärden för hela specialindustrien inom ifrågavarande tillverkningsgren.

Sverige Förenta Staterna K t d le e 1; 1913

os na se m n % 1909 1914

% % Råvarukostnader .. .. .. .. .. .. .. .. .. 36.0 t 50.6 47.0 Bränsle och kraftkostnader .. .. .. .. 2.1 1.4 1.8 Arbetskostnader.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 43.5 32.0 35.0 Förvaltningapersonalens löner .. .. .. 18.4 16.0 16.2 Summa 100 | 100 | 100

Jämförelsen visar, att råvaru- och arbetskostnaderna i Förenta Sta- terna äro relativt högre resp. lägre än vid det svenska företaget. I regel torde detta också motsvaras av det verkliga förhållandet. I tablån fram— träder dock denna skillnad som väl stor, på grund av det svenska företa- gets föga mekaniserade drift och obetydliga produktion (c:a 35000 kr.).

Under de förenklade förutsättningar, som genomgående antagits vid beräkning av det effektiva tullskyddet (se sid. 142), kan detta beräknas för hithörande tillverkningar. För huvudtillverkningen kassaskåp er— hålles följande ungefärliga Värde på råvarutullen per 100 kg. färdig vara.

Tulltaxe- Vikt Tull

Råvaror | rubrik ! kg. kr.

Plåt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 734 50 1.50 Stänger och vinkeljärn .. .. .. .. .. .. 727 15 0.38 Isolermassa .. .. .. .. .. .. _. .. .. .. .. .. — 35 fri Summa | 100 | 1.88

Tullen å den färdiga varan utgör 25 kr. per 100 kg. och den effektiva tullen alltså 23 kr. och 12 öre. Nettoförsäljningsvärdet vid fabriken ut- gjorde år 1913 för ett kassaskåp enligt uppgift från skilda företag c:a 1 kr. per kg. Sättes tillverkningsvärdet 10 % lägre erhålles alltså en effektiv tull å detta av 25.7 %.

Med hänsyn till att denna tillverkning äger ett naturligt skydd i de relativt höga transportkostnaderna från utlandet, måste detta tullskydd beåraktas som osedvanligt högt för en tillverkning tillhörande verkstads- in ustrien.

TABELL 74. TILLVERKNINGSVÄRDET AV KASSASKAP OCH KASSAKISTOR AREN 1896—1914.

___—___—

År | Kr. ” År ' Kr. År 1 Kr. ___—___— 1896 145 796 1903 432 555 1909 851 576 1897 154 159 1904 463 584 1910 7 40 937 1898 299 963 1905 295 751 1911 675 146 1899 376 609 1906 450 535 1912 904 855 1900 318 855 1907 668 673 1913 639 764 1901 426 594 1908 873 967 1914 801 474

1902 357 876

Anm. Varuslaget är fr. o. m. 1913 i industristatistiken redovisat som ”kassaskåp och kassavalvsdörrar”.

TABELL 75. INFÖRSELN AV KASSA- OCH DOKUMENTSKAP SAMT KASSAKISTOR AREN 1893—1914.

Kassaskåp och . År dokumen tsk åp Kassakrstor ' Summa kg. [ kr. kg. | kr. __h kg. l kr

1893 16 802 1894 11 976 1895 9 038 1896 22 836 1897 11 952 1898 12 323 1899 50 193 1900 9 021 1901 8 433 1902 11 944 1903 12 050 1904 10 298 1905 8 891 1906 16 687 1907 18 370 14 747 27 33 18 397 14 780 1908 15 021 7 443 128 173 15 149 7 616 1909 26 468 13 777 418 826 26 886 14 603 1910 9 016 4 083 150 286 9 166 4 369 1911 2 136 1 047 150 80 2 286 1 127 1912 6 815 7 837 1913 3 943 4 534 1914 40 155 40 789

Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1907—1911: Stat. nr 1912—1914:

423 a. 423 b. 860.

Fr. o. m. 1912 ingå i summan även dörrar till kassavalv eller arkiv (tidigare hänförde till järnvaror ej spec.)

Siffrorna omfatta ej kassa- och förvaringsfack samt skåp för nycklar till kassavalv, kassaskåp eller kassafack.

TABELL 76. UTFÖRSELN AV KASSA- OCH DOKUMENTSKÅP

SAMT KASSAKISTOR AREN 1893—1914.

Kassaskåp och

Är dokumen tsk åp Kassakistor Summa _1_

kg. | kr. kg. kr. kg. | kr. 1893 2 103 1894 77 0 1895 3 557 1896 11 218 1897 2 909 1898 2 873 1899 2 150 1900 700 1901 — 1902 — 1903 —— 1904 6 17 0 1905 4 485 1906 6 535 1907 27 225 20 176 — 27 225 20 176 1908 41 146 48 339 _ —— 41 146 48 339 1909 5 670 3 885 5 670 3 885 1910 24 507 18 187 — 24 507 18 187 1911 23 305 25 330 —— 23 305 25 330 1912 19 587 22 525 1913 40 898 61 347 1914 24 244 31 962

Fr. o. m. 1912 ingå i summan även dörrar till kassavalv eller arkiv (tidigare hänförda

423 a.

till järnvaror ej spec.)

Siffrorna omfatta ej kassa- och förvaringsfack samt skåp för nycklar till kassavalv.

Stat. nr 1907—1911:

kassaskåp eller kassafack.

Stat. nr 1907—1911: 423 b.

Stat. nr 1912—1914:

860.

Tullpolitiska data.

XXIV. Järnsängar.

Stat. nr 1907—1911: 427 a, 428 h, 0; fr. o. m. 1912: 773, 869, 870.

Nu gällande tullsatser för sängar och sängbottnar av järntråd utgöra:

773 Sängbottnar av järntråd med ramar av trä 1 kg. kr. 0: 15

Sängar; ävensom gavlar, bottnar, ej särskilt nämnda, och sidostöd därtill:

869 helt och hållet av järn, även med knoppar av mässing 1 ,, ,, 0: 30 870 andra slag 1 ,, ,, 0: 50

Anm. till nr 869 och 870. Vid tullbehandling av sängar må, om varuägare sådant begär. de i överrubriken nämnda särskilda delarna förtullas var för sig.

Med avseende å rubrik 870 bör uppmärksammas, att till densamma ej föras sådana i överrubriken nämnda artiklar, som till följd av sin sam— mansättning med annan metall förlorat karaktären av järnvara. Dess ka— raktär av järnvara betraktas som förlorad, om varan är på mekanisk väg överdragen med nickel, koppar eller kopparlegeringar samt om va- ran till huvudsaklig del består av annat ämne än järn t. ex. mässing.

Åren 1868—1891 drogo järnsängar en tull av 10 % å värdet. Sångbott- nar, som hänfördes till andra ej specificerade järnvaror, förtullades 1881 -—1891 efter 15 öre per kg. I 1892 års taxa voro sängar i egenskap av ej specificerade järnvaror belagda med en tull av 50 öre per kg., om de voro helt eller delvis förnicklade, polerade, bronserade, emaljerade eller lacke- rade, under det att andra sängar av järn drogo 20 öre per kg. Dessa tull— satser gällde under förutsättning, att vikten å varan i den form den in— fördes ej översteg 10 kg. per stycke; för den överskjutande vikten belades densamma med en tull av endast 4 öre per kg. Anmärkas bör dock, att sådana delar, som till övervägande del bestodo av mässing, förtullades som k0ppar, arbetad, och efter beskaffenhet i övrigt drogo en tull av 50 eller 75 öre per kg. I regel utgjorde dock den gällande tullavgiften för järndelar till sängar 50 öre per kg.

Dessa tullar voro så gott som fullständigt prohibitiva. Det av 1906 års tullkommitté avgivna förslaget till tullsatser å hithö— rande artiklar återkom i tullpropositionen till 1910 års riksdag och bi-

fölls av denna utan ändring. I vidkommande delar har tulltaxan seder- mera bibehållits oförändrad.

Genom övergången till nu gällande tullsatser dels sänktes tullen på. sängbottnar med ramar av trä med 5 öre per kg., dels bereddes impor- törerna möjlighet, att få de huvudsakliga delar av sängen, som angivits i överrubriken till nr 869 och 870, under förutsättning, att andra mäs- singsbeslag än knoppar ej förekomma å desamma, förtullade efter den för sängar, som äro helt och hållet av järn, föreslagna lägre tullsatsen. Sist- nämnda anordning möjliggöres genom den för nr 869 och 870 gällande anmärkningen (se ovan).

Tillverkningsvärdet av järnsängar redovisas för åren 1896—1914 i tab. 77. Ur tabellen må här följande siffror återgivas.

Ar Tillverkning i 1 OOO-tal kr. 1896—1900 359 1901—1905 696 1906—1910 787 1911—1914 662

J ärnsängsindustrien företer en ganska kraftig utveckling under den period, för vilken en statistisk redovisning är möjlig. Granskas tab. 77 framträder en oavbruten skarpt markerad stegring t. o. m. är 1903 (388 %), efter vilket år utvecklingen blir mera ojämn. De lägsta års- värdena understiga dock föga 1903 års siffra.

Någon nämnvärd betydelse för verkstadsindustrien i sin helhet äger dock icke denna tillverkningsgren, ty dess produktionsvärde utgjorde år 1896 endast 0.5 och 1912 0.7 % av verkstadsindustriens totala.

Antalet företag uppgick till 7 år 1913, och av dessa voro 6 specialföre- tag med en produktion representerande 96 % av den totala. Specialin- dustrien var därjämte starkt koncentrerad, ty icke mindre än 80 % av tillverkningen i sin helhet hänförde sig till 3 företag. Så till vida före— ligger dock en brist på specialisering, som tillverkningen omfattar en överflödande rikedom på modeller. Onekligen innebär detta en ekono- misk svaghet, även om den i viss mån elimineras, genom att det ingående materialet i stor utsträckning standardiserats med avseende å art och dimensioner.

I denna relativt billiga och föga kapitalkrävande tillverknings natur ligger, att en fullt ekonomisk drift kan nås även vid en efter verkstads— industriens förhållanden liten företagsstorlek. Nyssnämnda tre special- företag hade sålunda år 1913 tillverlmingsvärden, som föllo inom grän- serna 100—200 tusen kr., vilket på grund av nyss anförda skäl dock efter svenska förhållanden torde få betraktas som tillfredsställande i kon- centrationshänseende.

Införseln av järnsängar och sängbottnar redovisas separat i officiell statistik först fr. o. m. 1907. I tab. 78 återgivas siffrorna fram till 1915.

Tillverkning.

Införsel.

U tförsel.

Tillverknings- ekonomi.

För erhållande av jämförbarhet med tillverkningssiffrorna ingå ej säng- bottnar i slutsummorna.

Av tabellen framgår, att införseln genomgående var mycket obetyd- lig. Den tillgodosåg också endast en bråkdel av den inhemska för- brukningen 0.3 % i genomsnitt under perioden 1907—1911 och 1.2 under perioden 1912—1914. De införda järnsängarna voro oftast helt och hållet av järn, men införsel av sådana delvis bestående av annan metall förekom dock och kan anses hava befordrats av de liberalare in- förselvillkor, som trädde i kraft genom 1911 års tulltaxa. Den obe- tydliga införseln förklaras dels av att tillverkningen, som nyss visats, i stort sett torde vara väl organiserad och därför konkurrenskraftig, dels och isynnerhet av att tullskyddet, vilket senare skall beröras, var och alltjämt är osedvanligt högt samt slutligen av att de engelska sängmodel- lerna något avvika från i Sverige brukligaoch därför ej efterfrågas i nämnvärd grad. Fraktkostnaderna från utlandet torde hava saknat nämn- värd betydelse för söndertagbara sängar, men även för andra sådana synes denna kostnadspost icke kunna tillmätas större vikt.

Siffror över utförseln kunna erhållas fr. 0. m. 1907 och återgivas i tab. 80 fram till 1915. För vinnande av jämförbarhet mellan utförsel- och tillverkningssiffrorna har utförseln av sängbottnar av järntråd ej med- tagits i slutsummorna.

Liksom införseln var även utförseln obetydlig. Något nämnvärt in- tresse för utlandsmarknaden torde ej hava förefunnits; tillverkningen har för övrigt varit inriktad på typer, som ej alltid motsvara utländska förbrukares smak.

En jämförelse mellan tillverkningen och utförseln visar, att den senare var utan betydelse för industriens avsättningsförhållanden. Utförselns andel av tillverkningen utgjorde nämligen i genomsnitt för perioden 1907—1911 3.7 % och för perioden 1912—1914 0.9 %.

Av utländska avnämare voro endast de närmaste grannländerna av betydelse.

Som ovan antytts kan järnsängstillverkningen anses vara en ren spe- cialindustri. Tillverkningens natur är sådan, att en jämförelsevis obe- tydlig maskinell utrustning är behövlig. Den optimala driftkoncentra- tionen är därför, som tidigare antytts, nådd vid lägre tillverkningsvärden per verkstad än inom större delen av den övriga verkstadsindustrien. Det synes icke med fog kunna hävdas, att den svenska järnsängsfabrikatio- nen, om dessa omständigheter jämte marknadens begränsning tages i betraktande, brister i avseende å driftkoncentration.

Av råvaror förbrukas inom denna tillverkning huvudsakligen järnrör, valsjärn i stänger, fasonjärn, mässingsrör och mässingsornament samt färger. Hälften av dessa materialier efter värde räknat äro i regel av ut- ländskt ursprung; särskilt importeras järnrör, mässing och färger.

Tillverkningskostnadernas fördelning på skilda kostnadselement be- lyses för år 1913 av följande uppgifter från två olika specialföretag med ett tillverkningsvärde vardera nämnda år av något över 100 000 kr.

Bränsle- Förvaltnings- Övriga 1 Summa kRåtvarål' och kraft- ågbletls— personalens omkost- tillverknings- os na er kostnader e löner nader kostnader Företag I.. .. 65.0 2.0 24.1 2.6 6.3 N 100 Företag II.. .. 50.5 1.7 25.8 6.1 15.9 109

Av tablån framgår, att råvarukostnaderna utgjorde en osedvanligt stor andel av tillverkningskostnaderna. Skillnaden i de relativa råvarukost- naderna hos de bägge företagen förklaras möjligen helt av att företag I inköpte sitt gjutgods, under det att företag II utgick från tackjärn och skrot, som göts i eget gjuteri. I överensstämmelse härmed har sist- nämnda företag högre relativa kostnader för arbets— och förvaltnings- personal, och man hade haft skäl förvänta, att så också varit fallet med bränsle- och kraftkostnaderna. Företaget ifråga tog emellertid ut 20 hkr. från eget vattenfall, och värdet av dessa har ej inräknats i kraftkost- naderna.

Priset på järnsängar varierar betydligt allt efter material, storlek och utförande, särskilt torde mängden av ingående mässing vara av bety- delse. Sängar för barn, huvudsakligen av järn, enkla resårbottensängar, s. k. kasernsängar och sjukhussängar, de tre sistnämnda helt av järn, be— tingade år 1913 engrospriser, som varierade mellan kr. 5.50 och kr. 19 vid fabriken. Andra järnsängar med eller utan knoppar eller ornament av mässing såldes till 7 a 81 kr. och sängar med gavlarna helt av mässing till 140 a 172 kr. Enligt uppgift vägde sängar för barn c:a 20 kg. och de övriga 40 a 45 kg.

Som synes av de mycket varierande priserna och den tämligen kon- stanta vikten inom resp. grupper av sängar, växlade tullskyddet osed- vanligt starkt. Det procentiska maximi— och minimitullbeloppet för olika sängtyper år 1913 är beräknat i följande tablå.

Tullrubrik Tullrubrik Tullrubrik Tullrubrik 869 870 930 och 869 930 och 894 varuslag Tull- Tullbelo TUH' Tull- Tull- p Tullbelo p Tullbelopp Tullbelopp baggy? ik. .? bägge? 11% .? *”;ng 19./. .. begge!) 19./. ., var ' , VBI' _ TU" varu- stlyncke vardlet Stig? väl-diet ”åke gått-det stågke värdet Sängar för barn .. .. 6 38—109 10 53—91 — —— Andra sängar av järn eller mässing.. .. .. 12.601);16—180 21 26—140 23.30 14—35 26.35 15—39

Uppmärksamma vi till att börja med de två kolumner, som hänföra sig till tullrubrik 869 och 870, d. v. s. järnsängar med eller utan knoppar av mässing och järnsängar med ornament av mässing, som dock icke äro av större mängd än att sängen bibehåller sin karaktär av järn— vara, visar det sig, att tullen i vissa fall var så högt tilltagen, att varje möjlighet att helt utnyttja densamma var utesluten, eftersom tullbeloppet

1) Beräkningen är baserad på en medelvikt hos sängarna av 42 kg.

Tullskyddet: höjd.

kunde överstiga varuvärdet med 9—80 %. Det lägsta nominella tullskydd, som kunde ifrågakomma för dessa sängtyper, var 16 % , och det torde för den mest brukliga typen (målad eller fernissad järnsäng med mässings— knoppar) hava utgjort c:a 50 % ett osedvanligt högt skydd för en verkstadsprodukt med anmärkningsvärt lågt manufaktureringsvärde. Ifråga om sängar med gavlarna helt av mässing och ram med (stat. nr 930 och 869) eller utan (stat. nr 930 och 894) botten av bandjärn eller kätting företer det nominella skyddet endast växling inom gränserna 14 och 39 %. De mest brukliga typerna av dessa sängar drogo dock ett tullskydd, som starkt närmade sig den övre gränsen. Till ledning för bedömandet av materialtullarnas betydelse meddelas i följande tablå en beräkning av dessa för en barnsäng (vikt 25 kg.) och en säng av mässing med järnram (vikt 42 kg.).

Järnsäng för barn Annan sång av järn

Tull— Varuslag taxe- _ Tull- Tull- . Tull— Tull- Tllbl'ik Vlkt sats belopp Vikt sats belopp kg. öre kr. kg. öre kr. Stäng-, rund-, platt- och annat 1 varmvalsat järn .. .. .. .. .. .. .. 727 21.0 2.5 0.53 12 2.5 0.30 Kalldragna rör .. .. .. .. .. .. .. .. .. 758 5.0 8.0 0.40 Tackjärnsgjutgods .. .. .. .. .. .. .. 884 — —— — 12 12.0 1.4-4 Mässingsrör .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 906 0.5 15.0 0.08 | 18 15.0 2.70 Kneppar och ornament av mässing 931 0.5 50.0 | 0.25 12 50.0 6.00 Summa — | 27 | — | 1.25 l 54 l — , 10.44

För en barnsäng utgöra alltså materialtullarna tillhopa 1 kr. 25 öre, den nominella tullen å den färdiga varan 7 kr. 50 öre och den effektiva tullen sålunda 6 kr. 25 öre. Motsvarande tal för den andra sängen voro 10 kr. 44 öre, 21 kr. och 10 kr. 56 öre. Råvarutullarna reducera alltså den nominella tullen å färdigfabrikatet i förra fallet med 17 % i det senare med 49.7 %. De valda exemplen hänföra sig till två ytterlighets— fall, enär förekomsten av mässing fäller utslaget för råvarutullens liksom den nominella tullens höjd. Den relativt mycket ringa förekomsten i han- deln av sängar, väsentligen bestående av mässing, innebär emellertid, att råvarutullens höjd i verkligheten ligger betydligt närmare minimi— än maximigränsen.

TABELL 77. TILLVERKNINGSVÄRDET AV JÄRNSÄNGAR AREN 1896—1914.

År ! Kl”. ” Är f Kr. H År ; Kr. 1

158 600 1903 773 883 1910 677 762 281 500 1904 766 857 1911 842 641 416 374 1905 707 464 1912 678 544 443 954 1906 895 457 1913 543 533 496 725 1907 857 851 1914 581 881 604 121 1908 817 211 629 724 1909 684 451

TABELL 78. INFÖRSELN AV JÄRNSÄNGAR AREN 1907—1914.

J ärnsängar _ förnicklade. polerade, _ Summa Ar bronserade, emaljerade andra eller lackerade kg. kr. kg. kr. kg. kr.

1907 3 238 3 238 1 304 587 4 542 3 825 1908 1 329 1 329 33 15 1 362 1 344 1909 2 249 2 249 1 318 593 3 567 2 842 1910 574 574 299 120 873 694 1911 964 1 041 179 72 1 143 1 113

helt och hållet av järn, även med knoppar av mässing

1912 2 202 1 652 538 1 076 2 740 2 728 1913 3 088 2 316 515 1 030 3 603 3 346 1914 13 661 11 757 671 3 393 14 332 15 150 Stat. nr 1907—1911: 427 a; Stat. nr 1907—1911: 428 0; 1912—1914: 869. 1912—1914: 870.

Fr. o. m. 1912 omfatta siffrorna jämväl särskilt inkommande gavlar, bottnar (dock ej bottnar av järntråd med ramar av trä) och sidostöd till järnsängar. Värdesiffrorna torde före 1914 vara mycket osäkra, enär kilopriset är ett medeltal, beräknat av Kommerskol- legiil1im. Som tidigare visats varierade priset på järnsängar av olika kvalitet osedvanligt star t.

TABELL 79. INFÖRSELN AV SÄNGBOTTNAR AV JÄRNTRAD AREN 1907—1914.

År Införsel kg. kr. 1907 1 868 2 242 1908 551 661 1909 4 843 5 812 1910 1 533 1 840 1911 576 749 1912 2 631 2 236 1913 2 500 1 625 | 1914 3 283 2 051 ]

Siffrorna 1912—1914 omfatta endast sängbottnar av järntråd med ramar av trä.

TABELL 80. UTFÖRSELN AV JÄRNSÄNGAR AREN 1907—1914.

Järnsängar förnicklade, polerade, Summa Ar bronserade, emaljerade andra eller lackerade kg. kr. kg. kr. kg. kr.

1907 53 611 85 778 5 411 3 788 59 022 89 566 1908 17 945 28 712 825 578 18 7 70 29 290 1909 8 340 13 344 162 113 8 502 13 457 1910 3 000 4 800 — —- 3 000 4 800 1911 2 798 4 477 278 181 3 076 4 658

helt och hållet av järn,

även med knoppar av mässing

1912 4 528 3 396 410 820 4 938 4 216 1913 5 829 4 372 520 1 040 6 349 5 412 1914 7 577 5 712 659 793 8 236 6 505

Stat. nr 1907—1911: 427 a; Stat. nr 1907—1911: 4280; 1912—1914: 869. 1912—1914: 870.

Fr. o. m. 1912 omfatta siffrorna jämväl särskilt utgående gavlar, bottnar (dock ej bott— nar av järntråd med ramar av trä) och sidostöd till järnsängar.

TABELL 81. UTFÖRSELN AV SÄNGBOTTNAR AV JÄRNTRAD AREN 1907—1914.

Utförsel År kg. kr 1907 21 065 42 130 1908 330 660 1909 — -— 1910 218 480 1911 39 86 1912 318 270 1913 1 173 762 1914 1 266 1 114

XXV. Fackverk och andra dylika järnkonstruktioner.

Stat. nr 1907—1911: 428 11; fr. o. m. 1912: 797 m. fl.

Gällande tull för ”fackverk och andra dylika järnkonstruktioner, så- som broar (även av plåt), takstolar och stolpar, ävensom nitade master”, utgör kr. 4.50 per 100 kg. Enligt anmärkning under nr 797 i tulltaxan hänföras hit även valsade stänger försedda med hål. J ärnbalkar eller annat varmvalsat stångjärn, som ej är försett med hål, tullbehandlas däremot enligt rubrikerna 726—727.

I 1882 års tulltaxa hänfördes fackverk och andra i ovan angivna rubrik ingående artiklar till ”andra ej specificerade järnvaror, andra slag” och drogo för den del av vikten, som översteg 10 kg. per stycke, 2 öre per kg. i tull, medan tullen för vikten t. o. m. 10 kg. utgjorde 15 öre per kg. Den 1/7 1888 höjdes tullskyddet för vikten över 10 kg. från 2 till 4 öre och den ”/,, 1892 höjdes jämväl tullen å de första 10 kg. av varje stycke från 15 till 20 öre per kg.

Vikten av ifrågavarande artiklar, liksom särskilt införda delar härav, översteg i allmänhet 10 kg., vadan införseln före den Zl/u 1892 till över- vägande del drog en tull av 2 öre per kg. och efter denna tidpunkt 4 öre per kg.

I 1906 års tullkommittés förslag hade hithörande varuslag erhållit egen rubrik, som till sin lydelse överensstämde med nu gällande formu- lering. I den på förslaget baserade tullpropositionen till 1910 års riks— dag hade endast en obetydlig ändring gjorts, i det att ordet ”stänger” i den till rubriken fogade anmärkningen utbytts mot uttrycket ”valsade stänger” (se ovan). Riksdagen biföll regeringsförslaget i oförändrat skick, och någon ändring har sedermera icke vidtagits.

Tillverkningen, som t. o. m. är 1912 redovisade under slumprubriken "diverse järnmanufaktur och reparationer”, kan endast uppgivas fr. o. 111. år 1913. Dess värde för detta och det följande året utgjorde 6.85 resp. 8.74 milj. kr. eller 5 resp. 6 % av verkstadsindustriens totala tillverknings- värde. Produktionssiffrorna äro emellertid ganska otillförlitliga och om- fatta endast den mera fabriksmässigt organiserade driften.

Antalet företag utgjorde 90 år 1913, flertalet av dessa torde dock böra rubriceras som plåtslagerier.

Mlpolitiska data.

Tillverkning.

Införsel.

Utförsel.

Tillverknings- ekonomi.

Givetvis måste en så utpräglad beställningsindustri som den, varom här är fråga, vara föga koncentrerad, varav följer, att de specialföretag som funnos voro relativt få och av föga betydelse År 1913 funnos 10, som dock väsentligen voro grovplåtslagerier.

Införseln redovisas ej tidigare än år 1907. I tab. 82 återgivas kvan- titets- och värdesiffror fram till 1915. Uppmärksammas bör, att siffrorna före och efter 1911 ej äro fullt jämförbara med varandra dels emedan de skilda varornas fördelning vid införseln på resp. rubriker i vissa fall synes hava varit ganska godtycklig före 1912, varigenom än för mycket, än för litet upptagits under rubriken järnkonstruktioner, dels emedan efter nämnda år en strängare praxis tillämpades (hithörande varor er— höllo särskild tullsats) och rubriken utvidgades till att även omfatta nitade master.

Införselns medelvärde för perioden 1907—1911 utgjorde 6700 kr. och för åren 1912—1914 128000 kr. Som framgår av tab. 82 företedde in- förseln betydande växlingar, emedan beställningarna på dyra bro- byggnader och andra fackverksarbeten fördelade sig ojämnt på olika år. En beräkning av införselns andel av förbrukningen erbjuder därför ej något större intresse; de siffror, som kunnat erhållas, må dock åter- givas. Ar 1913 belöpte sig denna andel till 0.9 % och 1914 till 3.2 % .

De införda järnkonstruktionerna härstammade till allra största delen från Tyskland, men även Storbritannien levererade sådana produkter till ej obetydliga värden åren närmast före kriget. Tysklands överlägsenhet framför andra utländska och svenska konkurrenter på den svenska mark— naden gäller särskilt större fackverksarbeten såsom broar, takstolskon- struktioner o. d. Väsentligen torde denna överlägsenhet hava sin grund i en långt driven materialbesparing, baserad på noggranna hållfasthet- beräkningar, standardiserade konstruktioner och ett stort urval av för skilda användningar lämpade balkdimensioner. Härtill kommer, att de tyska fabrikanterna ej tvekade att offerera till ”dumpingpriser”, om kon- kurrensen så. fordrade. I förbigående kan nämnas, att isynnerhet den en- gelska marknaden utsattes härför under åren närmast före kriget?)

Liksom i fråga om införseln kan ej utförseln uppgivas tidigare än för år 1907. Kvantitets- och värdesiffror hava sammanförts i tab. 83 och sif- ferserien har förts fram till 1915, fastän full jämförbarhet ej råder mellan uppgifterna före och efter 1911 (se härom införseln). Utförselns medelvärde för perioden 1907—1911 utgjorde 395 kr. och för åren 1911—1914 12 380 kr. Som synes av tab. 83, förekom praktiskt taget ingen utförsel före 1913, men även fr. o. m. detta år har den mycket blygsamma dimensioner. Dess andel av tillverkningen var 1913 0.4 och 1914 0.1 %. -— I regel förekom endast utförsel till Finland och, om än i mycket ringa omfattning, till de övriga nordiska länderna; år 1914 även

till Ryssland.

Den i allmänhet obetydliga införseln i förhållande till behovet för- klaras icke av egentlig produktionsteknisk överlägsenhet gent emot ut- landet utan av de utomordentligt skiftande behov, denna tillverkning avser att täcka. Knappast inom någon av verkstadsindustriens tillverk-

1) Report of the Tariff commission. The Engineering industries. London 1909.

ningsgrenar äro kundernas fordringar på. grund av hithörande varors stora användningsområde mera skiftande. Oftast är ett studium av de lokala förhållandena hos kunden nödvändigt för ett riktigt utförande av | en beställning på ett fackverksarbete. Klart är, att under sådana omstän- | digheter en kostnadsbesparande standardisering av balkar och vinkel— järn endast i ringa utsträckning kan ifrågakomma, och i de fall en sådan vore möjlig, såsom i fråga om större brobyggnadsarbeten o. d., är mark— naden, delvis på grund av den påträngande tyska konkurrensen, allt för begränsad. Den relativt obetydliga införseln av fackverksarbeten synes visserligen motsäga sistnämnda påstående; uppmärksammas bör emel- lertid, att sannolikt den större delen av införseln i fråga redovisas under andra rubriker (725, 726, 727 m. fl.). Ett ungefärligt begrepp om vissa kostnadselements andel av tillverk- ningsvärdet giva följande uppgifter, härstammande från ett medelstort företag med c:a 250000 kr:s tillverkningsvärde år 1913:

% av Kostnadselement tillverknings-

värde

Råvarukostnader .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 72.6 Bränsle- och kraftkostnader .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1.6 Arbetslöner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ' 18.3 Eörvaltningspersonalens löner.. .. .. .. .. .. .. .. .. 3.7 Övriga omkostnader .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 3.8 Summa 100

Till belysande av det effektiva tullskyddet för fackverkskonstruktioner skall i det följande en beräkning av råvarutullen för en bro återgivas. Följande tabellariska sammanställning anger åtgången av råvaror och halvfabrikat samt tullkostnaderna å dessa för 100 kg. färdig vara. Rö- rande beräkningarnas förutsättningar gäller vad som tidigare anförts i samband med dessa frågors behandling.

- Tulltaxe- . Råvaror och halvfabrikat rubrik Vikt kg. Tull kr.

Järnplåt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 735 44.7 1.34 Balkar och vinkeljärn, 20—60 kg. per löpande

meter .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 726 36.1 0.54 Balkar och vinkeljärn under 20 kg. per löpande

meter .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 727 12.3 0.03

Nit och skruv .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 779 4.3 0.20 Tackjärnsgjutgods .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 880 0.2 0.01

Stålgjutgods 100—1000 kg. per stycke .. .. .. .. 892 1.2 0.07 Stålgjutgods 25—100 kg. per stycke .. .. .. .. .. 893 0.7 0.07

Summa | 100.0 | 2.55

1 betraktande av att en från utlandet levererad bro i regel inkommer i avpassade delar, ej försedda med hål, och hopsättes på byggnadsplatsen, är den effektiva tullen = 0.

Tullskyddets höjd.

TABELL 82. INFÖRSELN AV JÄRNKONSTRUKTIONER 1907—1913.

Järnkonstruktioner till brobyggnader Å,. m. m. kg. | kr. 1907 49 632 4 715 1908 153 477 14 580 1909 40 775 3 874 1910 17 714.- 1 683 1911 88 623 8 419 1912 169 254 38 928 1913 268 859 61 838 1914 565 847 | 283 851

Anm. Siffrorna för 1912 och 1913 äro icke fullt jämförbara med de för 1907—1911 uppgivna.

TABELL 83. UTFÖRSELN AV JÄRNKONSTRUKTIONER 1907—1913.

Jårnkonstruktioner till brobyggnader År 711. m. I kg. | kr. 1907 1 300 182 1908 4 417 618 1909 1 288 180 1910 3 940 552 1911 3 167 443 1912 1 108 288 1913 100 283 26 074 1914 23 309 10 779

Anm. Siffrorna för 1912 och 1913 äro icke fullt jämförbara med de för 1907—1911 uppgivna.

XXVI. Maskiner för andra ändamål samt reparations- arbeten.

Stat. nr 1907—1911: 378 11, vl—z, vi”—16, v", 421 d—g; fr. o. m. 1912: 25 B, 215 C, 244 A, 800, 801, 922, 925, 926, ur 979—980, ur 981—991, ur 997 A, 1022, 1023 A, B, ur 1023 C, 1034 H, ur 1034 KK, ur 1034 EE, ur 1034 00, ur 1034 ZZ, ur 1035—1042, nr 1044—1055.

Under rubriken ”arbetsmaskiner och redskap för andra ändamål” upptogs i handelsstatistiken före 1912 ett stort antal olikartade ma- skiner och redskap, vilka delvis ej äro produkter av mekanisk verk- stadsindustri. Vissa av dessa senare varuslag, vilka på grund av den utförligare specifikationen av statistiken över utrikeshandeln fr. o. m. 1907 under en följd av år kunnat särskiljas från övriga hit hän— förliga varuslag, hava, enär de mer eller mindre falla utom ramen för föreliggande undersökning, i det följande helt uteslutits?) Så har emellertid ej kunnat ske med vissa andra varuslag, vilka tidigare be- traktats som redskap och här ej kunnat utskiljas ur de statistiska upp- gifterna över in- och utförselns omfång före 1912, men efter den ge- nomgripande förändringen av tulltaxans uppställning den 1 dec. 1911 upptagits under olika ämnesgrupper i taxan. Dessa varuslag -—- varpå stenarbeten för tekniskt bruk (stat. nr 25 B), tekniska lädervaror (stat. nr 215 C), remskivor av trä (stat. nr 244 A) m. fl. erbjuda exempel _ hava i det följande i korthet behandlats endast i den mån så alnsetts erforderligt till belysande av det handelsstatistiska ma- teria et.

Slutligen har det ansetts lämpligt att här beröra vissa till mekanisk verkstadsindustri hänförliga fabrikat, som antingen ej alls eller ock endast delvis ingått i handelsstatistikens rubrik ”arbetsmaskiner och redskap för andra ändamål”, nämligen kaffe-, krydd- och köttkvarnar, glassmaskiner, klädvridningsmaskiner och andra hushållsmaskiner, vilka numera tillhöra tulltaxans grupp XIII A: maskin-er, apparater och redskap, ej elektriska, men före 1912 hänfördes under järnvaror. Detsamma gäller särskilt inkommande cylindrar och slidskåp, kolvar, valsar, transmissioner m. fl. maskindelar, vilka numera upptagits i tulltaxan och handelsstatistiken under särskilda rubriker, men tidi- gare i regel torde hava hänförts till de maskiner, för vilka de varit avsedda.

I detta sammanhang förtjänar anmärkas, att omfattningen av en varugrupp sådan som den förevarande nödvändigt måste bliva till viss

1) De sålunda uteslutna varuslagen äro: armatur, karborundum- och smärgelskivor m. fl. för slipning avsedda redskap, maskinpackning, korkformstycken, fiskredskap, for- mar för industriens behov, kassakontrollapparater, skriv- och räknemaskiner, skaft av trä till skyfflar m. fl. handredskap samt vulkaniserad fiber.

Mpolitiska data.

grad obestämd. Gränsen mellan de olika maskinrubrikerna i statis- ' tiska varuförteckningen är i vissa fall svävande. Särskilt torde detta hava gällt före 1912, då alla maskiner voro belagda med gemensam tull- sats och rubriceringen, som följaktligen endast var av statistiskt in— tresse, kan antagas hava skett med mindre noggrannhet. Maskiner och maskindelar, rörande vilkas användning vederbörande tulltjänste- man varit tveksam, torde sålunda i många fall oriktigt hava hänförts till gruppen ”maskiner och redskap för andra ändamål”. Även vad industristatistikens siffror för motsvarande grupp av maskiner an- går hava med säkerhet liknande misstag påverkat siffrorna; tillverk- ningssiffrorna förryckas f. ö. även därav, att de omfatta den bety- dande post, som representeras av reparationer.

Med hänsyn till den radikala omgestaltning av tulltaxan, som skedde år 1911, låter det sig knappast göra att fullständigt angiva gällande tullsatser för alla hithörande artiklar. I stort torde emellertid föl— jande uppräkning giva en bild av gruppens omfattning samt tullskyd- dets storlek sedan den 1 dec. 1911.

25 B Stenarbeten, ej särskilt nämnda, för tek-

niskt bruk, såsom plattor till jäskar

m. m. 100 kg. kr. 1:— 215 C Tekniska lädervaror, såsom överdrag

till valsar, samt råhudskolvar och

packningar 1 ,, ,, 0:60 244A Remskivor av trä 1 ,, ,, 0:10 Propellrar (färdigarbetade) av järn; ävensom färdiga, lösa propellerblad: 800 vägande per stycke netto 100 kg. eller däröver 100 ,, ,, 7:— 801 av mindre vikt 100 ,, ,, 10:—— 922 Vatten- och andra behållare av koppar eller kopparlegering, utan rör och maskinella anordningar samt vägande per stycke netto mer än 100 kg. 1 ,, ,, 0:25 Propellrar av koppar eller kopparle- gering: 925 vägande per stycke netto högst 50 kg. 1 ,, ,, 0:20 926 av större vikt 1 ,, ,, 0:40 Förvärmare, ej särskilt nämnda, med rör av annan metall än järn: ur 979 vägande per stycke netto högst 1500 kg. 100 ,, ,, 30:— ur 980 av större vikt 100 ,, ,, 20:——

Förvärmare, ej särskilt nämnda, andra slag, vatten- och andra behållare samt cylindrar för fabriker etc., gasgenera— torer, gasbehållare, gasreningsappa- rater, bojar samt behållare för sand- blästrar, allt försåvitt de huvudsakli- gen bestå av smidbart järn:

ur 982 mångtubiga (med mer än 3 tuber) med rör av högst 250 mm. diameter och vägande per stycke netto högst 5000 kg. 100 kg. kr. 9: —- andra, härunder inbegripna alla utan

tuber och rör:

ur 983 nitade 100 ur 984 pressade eller svetsade 100

Anm. till nr 979—984. Består varan huvudsak- ligen av annat ämne än smidbart järn, förtullas densamma, såvitt annorlunda ej är särskilt be- stämt, efter vad för huvudbeståndsdelen är stad- gat. Angöverhettare tullbehandlas, om de in- komma sammansatta, såsom rör, bearbetade, av smidbart järn. Inkomma de i söndertaget skick, tullbehandlas de olika delarna var för sig efter beskaffenheten.

Arbeten av valsad järnplåt till ångpan- nor, kokare och behållare, såsom ång- panneeldstäder (korrugerade eller släta, med eller utan flänsar), ång- pannegavlar, gallowaytuber, domar,

manhålsluckor, manhålsbyglar och dylikt :

985 nitade 100 986 pressade eller svetsade 100 987 Eldningsapparater för ångpannor och

gasverk; ävensom rörliga eldstads- roster 100

988 Rökgasförvärmare (economisers), hela eller i delar 100 Kondensorer : 989 utan tuber 100 ,, ,, 8:— 990 med järntuber 100 ,, ,, 15:— 991 med tuber av annan metall 100 ,, ,, 25: — 997A Ugnar för industriella ändamål, såsom kolning, torkning, rostning etc. 100 Kaffe-, krydd- och köttkvarnar, frukt- skalnings-, glass- och andra dylika för hushållsbehov eller eljest för be- redning av matvaror avsedda, ej sär- skilt nämnda maskiner eller appara- ter; ävensom klädvridningsmaskiner: 1022 vägande per stycke netto högst 15 kg. 100 1023 av större vikt (A: kaffe-, krydd- och köttkvarnar, B: glassmaskiner, C: andra) 100 ,, ,, 12:— 1034 H Cigarrettmaskiner 100 kr. ,, 10:— 1034 EE Materialprovningsmaskiner 100 ,, ,, 10: ——

n ” 6:— ,, ,. 7:50

,! ,,

77 ” 8: "— ,, .. 2:50

1034 KK Axelkopplingar 100 ,, ,, 10: 1034 00 Filterpressar 100 ,, ,, 10:

1034 ZZ Andra, ej särskilt nämnda maskiner och

apparater för i stat. varuförteckningen ej upptagna ändamål 100 kr. kr. 10:— Särskilt inkommande bearbetade cylin— drar och slidskåp för maskiner, alla slag, såsom ångmaskiner, kondenso— rer, kompressorer, kyl- och blåsma— skiner, pumpar, sprutor, lokomobiler, lokomotiv, ång- och lufthammare för smidning samt förbrännings- och explosionsmotorer m. fl.:

1035 vägande per stycke netto högst 50 kg. 100 kg. ,, 50: 1036 vägande per stycke netto mer än 50 kg.

men ej mer än 200 kg. 100 ,, ,, 30: -— 1037 vägande per stycke netto mer än

200 kg. 100 ,, ,, 16: —

Särskilt inkommande bearbetade kol— var, med eller utan kolvstänger, för maskiner, alla slag:

1038 vägande per stycke netto högst 25 kg. 100 ,, ,, 50: 1039 vägande per stycke netto mer än 25 kg. men ej mer än 50 kg. 100 ,, ,, 30: — 1040 vägande per stycke netto mer än 50 kg. 100 ,, ,, 16:— Vevaxlar och vevstakar, alla slag: 1041 blanksvarvade eller eljest finarbetade 100 ,, ,, 10: 1042 andra 100 ,, ,, 6:— Valsar och valscylindrar, ej särskilt nämnda: 1044 icke bearbetade 100 ,, ,, 2:50 bearbetade: 1045 med överdrag av kautschuk; även- som av järn i förening med an- nan oädel metall 100 ,, ,, 10:—— 1046 andra slag 100 ,, ,, 8:— Rull— och kullager: finarbetade : 1047 vägande per stycke netto högstlkg. 100 ,, ,, 150: 1048 vägande per stycke netto mer än 1 kg. men ej mer än 15 kg. 100 ,, ,, 75: — 1049 vägande per stycke netto mer än 15 kg. 100 ,, ,, 60:— andra slag: 1050 vägande per stycke netto högst 15 kg. 100 ,, ,, 40:— 1051 av större vikt — 100 ,, ,, 20:—

Transmissioner, härunder innefattade släta axlar (försedda med kilspår el-

ler annorledes apterade), lager, ej särskilt nämnda, och lagerboxar, svänghjul (utan regulator), rem- och linskivor, ej särskilt nämnda, samt kugghjul med oarbetade kuggar:

1052 vägande per stycke netto högst 500 kg. 100 kg. kr. 6: 1053 av större vikt 100 ,, ,, 4: —

Anm. till nr 1052—1053.

1. Två. eller flera samtidigt inkommande delar till en transmission skola anses såsom ett stycke, för såvitt delarna utgöras av en axel med andra därå monterade transmissionsdelar.

2. Mellantransmissioner, inkommande tillsam- mans med den maskin, för vilken de äro avsedda, förtullas efter vad för maskiner är stadgat.

3. Remskivor av plåt hänföras till plåt- och bleckvaror, ej särskilt nämnda.

Skruvväxlar samt kugghjul med bearbe- tade kuggar:

1054 vägande per stycke netto högst 500 kg. 100 ,, ,, 12: —— 1055 av större vikt 100 ,, ,, 9: ——

Den under åren 1892—1911 gällande 10-procentstullen å maskiner och redskap utgick icke för vissa av de här ovan under tulltaxerubri- kerna 1022—1023 upptagna maskinerna, nämligen kaffe- och kött- kvarnar, fruktskalnings- och andra dylika för hushållsbehov avsedda maskiner (huvudsakligen glassmaskiner samt tvätt- och vridmaskiner för hushållsbruk). Dessa upptogos nämligen år 1882, då. de för första gången nämnas i tulltaxan, tillsammans med vissa andra järnvaror under huvudrubriken ”järn och stål" med en tull av 15 öre per kg., som år 1892 höjdes till 20 öre. Sistnämnda tullsats gällde därefter oförändrad intill den 1 dec. 1911.

Åtskilliga av de ovan angivna tullsatserna upptogos vid tulltaxans tillkomst oförändrade från 1906 års tulltaxekommittés förslag. Så är förhållandet med tullsatserna å stenarbeten för tekniskt bruk (stat. nr 25 B), remskivor av trä (stat. nr 244 A), propellrar av järn, kop- par eller kopparlegering etc. (stat. nr 800—801, 925—926), vatten- och andra behållare av koppar etc., utan rör och maskinella anord— ningar samt vägande mer än 100 kg. (stat. nr 922), förvärmare med rör av annan metall än järn (stat. nr 979—980), andra förvärmare m. m., mångtubiga, med rör av högst 250 mm. diameter och vägande per stycke högst 5000 kg. (stat. nr 982), arbeten av valsad järnplåt till ångpannor, kokare och behållare, nitade (stat. nr 985), kondensorer (stat. nr 989—991), kaffekvarnar m. fl. hushållsmaskiner (stat. nr 1022—23”) Cigarrettmaskiner (stat. nr 1034 H), materialprovnings- maskiner (stat. nr 1034 EE), filterpressar (stat. nr 1034 00), ”andra, * 1) Rubi-. 1022—23 omfattade enligt kommitténs förslag endast maskiner för hushålls- behov. Genom prop. till 1910 års riksdag tillkommo nu ingående ”eljest för berednmg l av matvaror avsedda, ej särskilt nämnda maskiner” samt klädvridningsmaskiner.

Tillverkning.

ej särskilt nämnda maskiner och apparater" (stat. nr 1034 ZZ), sär- skilt inkommande cylindrar och slidskåp, vägande per stycke mer än 200 kg. (stat. nr 1037), särskilt inkommande kolvar, vägande per stycke mer än 25 kg. (stat. nr 1039—40), vevaxlar och vevstakar (stat. nr 1041—42), valsar och valscylindrar (stat. nr 1044—46) samt trans- missioner, lager, lagerboxar, svänghjul, rem- och linskivor, kugghjul och skruvväxlar (stat. nr 1052—1055).

Tullsatserna å övriga hithörande varuslag hade av 1906 års tulltaxe— kommitté föreslagits skola utgå med andra belopp än de nu gällande. För överskådlighetens skull hava beträffande dessa varuslag de olika förslagen vid tullskyddets tillkomst upptagits i en tablå å följande sida.

På grund av bristande jämförbarhet mellan å ena sidan rubriken ”diverse maskingods och reparationer” i 1912 och föregående års in- dustriberättelser samt å andra sidan de tre närmast motsvarande rubrikerna i 1913 och följande års berättelser, nämligen ”maskiner för andra ändamål", ”diverse ej specificerat maskingods” och ”repara- tionsarbeten”, kunna jämförbara siffror över tillverkningens värde en- dast erhållas för åren 1896—1912 (tab. 84). Medeltillverkningsvärdet under vissa perioder utgjorde:

År 1 OOO—tal kr. 1896—1900 13 742 1901—1905 16 067 1906—1912 21 818

Reparationsarbetenas andel av dessa summor kan ej exakt angivas; år 1913 redovisas de emellertid med ett belopp av 13.2 milj. kr. Som känt, tillhöra dessa arbeten framför allt den mindre och medelstora industrien. Av verkstäder med tillverkningar, som här sammanfat- tats under benämningen ”maskiner för andra ändamål”, torde sådana med ett tillverkningsvärde av 50000 kr. och därunder praktiskt taget helt hava sysslat med reparationsarbeten. Arbeten av detta slag inom storverkstäderna avse i regel endast det egna behovet. Tyngdpunk- ten i sistnämnda verkstäders produktion ligger sålunda i tillverk— ningen av de talrika maskiner och andra verkstadsprodukter, som ovan uppräknats. Skattas reparationsarbetena till 13 milj. kr. år 1912, skulle gruppens övriga tillverkningar belöpa sig till ungefär 11 milj. kr. samma år. I detta belopp ingå Aktiebolaget Gasaccumulators till- verkningar av apparater och material för fyrbelysning etc. samt appa— rater för svetsning och skärning av metaller?) Anmärkas bör, att den be- tydande tillverkningen av transmissioner och kullager först. fr. o. m. 1913 statistiskt redovisas bland hithörande tillverkningar.

Fastställes för olika storleksgrupper av verkstäder de procentiska andelar av deras tillverkningsvärde, som kunna hänföras till gruppen maskiner för andra ändamål, erhålles följande översikt, gällande åren 1897 och 1912.

1) Fyrapparater ingå dock ej i handelssiffrorna.

K. M:ts proposition till 1910 års

Staf» nr 1906 års tulltaxa-

i gällande taxa

215. C

983 984 986 987 989

997. A

1034 KK

_Varuslag

Tekniska lädervaror .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

Vissa förvärmare, behållare, cylindrar för fabriker etc., gasgeneratorer, gasbe- hållare, gasreningsapparater, bojar samt behållare för sandblästrar, allt huvud- sakligen av smidbart järn:

nitade .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. pressade eller svetsade .. .. .. .. .. ..

Arbeten av valsad järnplåt till ångpannor

m. m.: pressade eller svetsade

gasverk :

[Eldningsapparater 2) för ångpannor och

___—' nitade .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. pressade .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

Rörliga eldstadsroster .. .. .. .. .. .. .. .. . Rökgasförvärmare (economisers) .. .. ..

Ugnar för industriella ändamål: fasta ugnar utan rörelsemekanism

andra slag .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

Axelkopplingar : fasta: vägande per stycke högst 500 kg. .. .. av större vikt.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

rörliga: vägande per stycke högst 500 kg. av större vikt.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..

kommittés förslag

1 kg.

100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg.

.. 100 kg.

100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg.

0.65 kr. 6.00," kr. 8.00 kr. 8.00 kr. 6.00 kr. 8.00 kr. 2.50 kr. 5.00 kr. 4.50 kr. 6.00 kr. 6.00 kr. 4.00 kr.

12.00 kr.

9.00 kr.

riksdag

1 kg.

100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kr.

0.65 kr. 7.00 kr. 8.00 kr. 8.00 kr. 8.00 kr. 5.00 kr. 4.50 kr. 6.00 kr.

1910 års riksdag

1 ka. &

100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg.

;100 kg.

10.00 kr. 100 kg.

0.65 kr. 7.00 kr. 8.00 kr. 8.00 kr. 8.00 kr. 2.50 kr. 6.00 kr.

10.00 kr.

19111) års riksdag

1 kg.

100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg. 100 kg.

0.60 kr. 6.00 kr. 7.50 kr. 7.50 kr. 8.00 kr. 2.50 kr. 5.00 kr.

10.00 kr.

Stat nr i gällande taxa

Varuslag

skåp för maskiner:

1036 ( ' *

) ) )

Rull- och kullager: finarbetade: 3)

1048 > , , 1049 » »

andra slag:

) ' )

1050 %

Särskilt inkommande cylindrar och slid-

1035 vägande per stycke högst 50 kg. 50—100 100—200

Särskilt inkommande kolvar för maskiner: 1038 vägande per stycke högst 25 kg. .. .. 100 kg.

1047 vägande per stycke högst 1 kg. 1—15 .. .. > mer än 15 .. .. 100 kg. vägande per stycke högst 1 kg. 1—15 1051 ' av större vikt.. .. .. .. .

.. .. 100 kg. . .. .. .. .. 100 kg.

1906 års tulltaxe- K. M:ts proposition

kommittés förslag tllåifååggårs

55.00 kr. 100 kg. 30.00 kr. 100 kg. 55.00 kr. 30.00 kr.

")100 kg. 100 kg.

55.00 kr. 100 kg. 55.00 kr. 100 kg. 200.00 kr. 100 kg. 200,00 kr. 100 kg. 40.00 kr. 100 kg. 100,00 kr. 20.00 kr. 100 kg. 80.00 kr. 40.00 kr. 20.00 kr. 40.00 kr. 100 kg' 20.00 kr. 100 kg.

100 kg. 200.00 kr.)

ll) Nedsättningarna voro en följd av handelstraktaten med Tyskland.

2) Här upptagna eldningsapparater skulle enl. tulltaxekommitténs förslag utgöras avsmidbart järn. Denna inskränkning borttogs i

propositionen till 1910 års riksdag. 3

Tulltaxekommittén hade, som av ovanstående siffror framgår, icke föreslagit samma tullsatser för finarbetade kullager och andra slag. Nuvarande uppdelning av rubriken kullager företogs av K. M:t i prop. till 1910 års riksdag i enlighet med Kommerskollegii och

generaltullstyrelsens utlåtande över kommitténs taxeförslag.

1910 års riksdag 1911 1) års riksdag

100 kg. 50.00 kr.

100 kg. 55.00 kr.

100 kg. 30.00 kr.>100 kg. 30.00 kr.

100 kg. 55.00 kr. 100 kg. 50.00 kr. 100 kg. 20000 kr. 100 kg. 150.00 kr. 100 kg. 100.00 kr. 100 kg. 75.00 kr. 100 kg. 80.00 kr. 100 kg. 60.00 kr.

100 kg. 100 kg.

40.00 kr. 100 kg. 20.00 kr. 100 kg. 40.00 kr. 20.00 kr.

1897 1912 Tillverkning Tillverkning St lek u er i % av stor- i % av stor- or sgr pp fällt? leksgruppens får?: leksgruppens e ag totala 0111- 9 % totala till— verkning verkning T. 0. m. 50000 kr. .. .. .. .. .. .. __| 109 55.6 198 51.4 50 OOO—250 000 kr. .. .. .. .. .. .. .. 55 38.2 84 41.7 250 000—750 000 kr. .. .. .. .. .. .. 21 34.4 36 29.1 | Över 750000 kr. .. .. .. .. .. .. .. .. 7 25.1 11 28.6

Det stora antalet företag liksom de höga procentsiffrorna framhäva hithörande tillverkningars stora betydelse för de små och medelstora verkstäderna. Man torde knappast kunna misstaga sig om att repa- rationsarbetena härvid varit av utslagsgivande betydelse.

Som i den tullpolitiska översikten redan nämnts, äro, även med bortseende från den i tillverkningsvärdet ingående posten reparatio- ner, tillverkningssiffrorna ej jämförliga med siffrorna över utrikes- handeln. Införseln kan med jämförbara siffror redovisas för åren 1894—1911; fr. o. m. 1907 låter sig en uppdelning genomföras i sju varu- grupper, varjämte kvantitetsuppgifter kunna angivas.

Dess värde i medeltal för vissa perioder utgjorde:

Införsel i 1000-tal kr. av andra

i sten- . _ förvar- över- Summa ' Ar mig:): 152;— 2:59. åååh & mare hetta- 015350 År i 1 OOO-tal gas- torv- ådstä- änglpaå'nnor b elleli råa till och kr. _ 00 P? räns e- ng- _ i verk ååå; der masmner besparare pannor 32 p 1907—19081 6 | 248 | 10 | 198 i 192 79 3 073 '1894—1898 2 299 1909—1911 3 110 35 263 104 63 2 797 1899—1903 3 463 1904—1908 4 469 1909—1911 3 375

Den ojämförligt största införseln utgjordes av de under rubriken ”andra maskiner och redskap” sammanförda tillverkningarna, men en ej obetydlig sådan kan även konstateras för delar till ångpannor och ångmaskiner, stenkols- och torvgasverk samt förvärmare eller bränsle- besparare.

De höga införselvärdena för ”andra maskiner och redskap” torde vara föga upplysande, enär de omfatta en mångfald maskiner och apparater, som varken med avseende på framställning eller användning bilda en en- hetlig grupp. Gruppen motsvarar två nr 1 den stat. varuförteckningen 1907—11 (378 11, 378 v”), det ena omfattande gjuterimaskiner, varav in- förseln under perioden var obetydlig — omkring 45 000 kr. —, det andra den ”slumprubrik”, som kom till användning, då ingen av varuförteck- ningens övriga rubriker kunde komma ifråga. I gruppen ingå sålunda bl. a. följande i den nu gällande varuförteckningen specificerade varuslag, av vilka åtskilliga nu hänföras till tulltaxans grupp maskiner, andra åter

Införsel.

till resp. ämnesgrupper. Exempel utgöra följande rubriker: Tekniska lädervaror (stat. nr 215 C), propellrar (stat. nr 800, 801, 925, 926), cigarrettmaskiner (stat. nr 1034 H) materialprovningsmaskiner (stat. nr 1034 EE), vevaxlar och vevstakar (stat. nr 1041—1042), valsar och vals- cylindrar, ej särskilt nämnda (stat. nr 1044—1046), rull- och kullager (stat. nr 1047—1051) transmissioner (stat. nr 1052—1053) skruvväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar (stat. nr 1054—1055) och ”andra, ej särskilt nämnda maskiner och apparater” (stat. nr 1034 ZZ).

Emellertid torde i många fall axelkopplingar, cylindrar och slidskåp, kolvar, vevaxlar och vevstakar, valsar och valscylindrar, lager, trans— missioner, skruvväxlar, kugghjul etc., före 1912 icke hava hänförts till 378 v" utan till resp. nr för de maskiner, vartill de varit avsedda att an- vändas.

Av övriga i den nyss återgivna statistiska översikten av införseln förekommande rubriker bibehöllos ångpanneeldstäder ( eldstadsrör) oförändrade till sitt innehåll efter 1911 under nr 986 B i nu gäl- lande statistiska varuförteckning; detsamma gäller praktiskt taget även förvärma're eller bränslebesparare. I tab. 85 hava därför införsel- siffrorna för dessa varuslag kunnat framföras t. o. m. 1914. De åter— stående rubrikerna upplöstes med den nu gällande varuförteckningens ikraftträdande. Acetyléngasverk samt stenkols- och torvgasverk sam- manfördes sålunda under namn av gasgeneratorer, gasbehållare och gasreningsapparater med den grupp av verkstadsprodukter, som upp- tagits under rubrikerna 983 och 984 i gällande varuförteckning; delar, ej specificerade, till ångpannor ingå till väsentlig del i rubri- kerna 985, 986 A och 986 C och överhettare till ångpannor hänföras till rubrik 756. Då de förekomma i söndertaget skick rubriceras de efter delarnas beskaffenhet. Överhettare till ångpannor hänföras så- lunda numera i intet fall till den avdelning i varuförteckningen, som benämnes ”maskiner, apparater och redskap, ej elektriska”. (XIII A).

Den nu givna översikten av de i införseltabellens rubriker ingående varuslagen visar, att siffror över utrikeshandeln fr. o. m. 1912 kunna er- hållas separat för åtskilliga av dessa. Medeltalssiffror för åren 1912— 1914 återgivas i tab. 87. Tabellen innehåller därjämte en slumprubrik 1034 ZZ motsvarande slumprubriken ”andra maskiner och redskap” i ta— bellerna 85 och 86, men givetvis icke jämförbar med denna. Siffrorna kommenteras å sid. 394—395 vid behandlingen av konkurrensförhål- landena.

Härtill komma emellertid vissa hushållsmaskiner, såsom kaffe-, krydd- och köttkvarnar samt glassmaskiner eller eljest för beredning av matvaror avsedda, ej särskilt nämnda maskiner och apparater, även- som klädvridningsmaskiner, som före 1912 i tullhänseende betraktades såsom järnvaror och därför ej medtagits i in- och utförseltabellerna varken före eller efter nämnda år. Då ifrågavarande maskiner ej gärna kunna behandlas under annan maskingrupp än den, varmed vi nu sysselsätta oss, har den genomsnittliga in- och utförseln under åren 1907—1914 redovisats i tab. 88 och 89.

Fixera vi det statistiska materialet, som det grupperats i tab. 85 och 86, och undersöka införselns fördelning efter ursprung i enlig- het med nämnda varugruppering, visar det sig att acetyléngasverk samt

stenkol- och torvgasverk levererades år 1907 i ojämförligt störst ut- sträckning av Tyskland och till mindre del av Storbritannien; är 1911 var förhållandet omvänt. Ångpanneeldstäder ( eldstadsror ), såväl korru- gerade som släta och flänsade, infördes likaledes huvudsakligen från Tyskland och till mindre del från Storbritannien. Uppmärksammas de- lar, ej specificerade, till ångpannor och ångmaskiner, visar det sig, att Storbritannien är 1907 intog främsta platsen närmast följt av Tyskland och Amerikas Förenta Stater; år 1911 hade emellertid Tyskland ökat sin andel på Storbritanniens bekostnad, så att de bägge länderna bidrogo till importen med lika stora belopp; införseln från övriga länder var helt obetydlig. Med avseende å förvärmare eller bränslebesparare ( econo— misers ) bibehöll Storbritannien däremot utan svårighet sin ledande ställning under bägge de undersökta åren, men förlorade densamma, vad överhettare till ångpannor beträffar, under det senare året till för- män för Tyskland. Betrakta vi slutligen den stora slumpgruppen ”andra maskiner och redskap”, finna vi, att under åren 1907 och 1911 ej mindre än 60 resp. 57 % efter värde räknat av införda maskiner tillhö- rande denna kategori härledde sig från Tyskland. Av återstående 40 resp. 43 % levererade Storbritannien, Amerikas Förenta Stater och Dan- mark bägge åren 33 % .

I stort sett framstår Tyskland som den ojämförligt främsta leve- rantören av i denna utredning behandlade maskiner. En beräkning för gruppen i sin helhet ger sålunda till resultat, att såväl 1907 som 1911 c:a 50 % av införseln var av tyskt ursprung, under det att c:a 23 % härledde sig från Storbritannien och c:a 13 % från Amerikas Förenta Stater och Danmark.

Liksom införselsiffrorna äro ej heller utförselsiffrorna jämförbara med tillverkningssiffrorna, särskilt på grund av den i de senare in— gåede posten reparationer. Däremot äro in- och utförselsiffrorna praktiskt taget jämförbara med varandra, dock i mindre grad fr. o. m 1912, då maskindelar ingå i exportsiffrorna men ej i importsiff- rorna (se del I, bil. VII). Den statistiska redovisningen har i bägge fallen samma omfattning, vadan utförseln redovisas dels för gruppen i dess helhet under åren 1894—1911 med angivande av kvantitetssiffror och Värden för undergrupper av tillverkningar fr. o.m.1907 (tab. 86), dels för Vissa tillverkningar under perioderna 1907—1911 och 1912—1914. Sistnämnda tillverkningar hava redan vid behandlingen av införseln närmare specificerats. Utförselns värde t. o. m. 1911 i en- lighet med tab. 86 utgjorde i medeltal för vissa perioder:

Utförsel i 1 OOO-tal kr. av

sten— . andra .. _ _ förvär- över- _ . Summa. Ar afåål' 153,11? på:?åe- 53:10”,th mare hettare ellliaerl Ar i 1000-tal gas- torv- eldstä- "gå?”” 911" tl” och kr. fras:. verk [) e på 0 skap '1907— —21908l 8; 1,0 1909 1911 0.7

1904—1908 1 046

0! 137 3 0 1 461H1894—1898 663 2 1909—1911 1 656

—761 ! 1 566 |11899—1903 1 270

Utförsel.

Konkurrens- förhållanden.

Utförseln var väsentligen koncentrerad till gruppen ”andra maski- ner och redskap” och torde i huvudsak hava bestått av vår bekanta ex— portartikel rull- och kullager, som hänföras till nämnda rubrik. En jämförelsevis betydande export förekom även av ej spec. delar till ångpannor och ångmaskiner. Utförseln av maskingruppens övriga fabrikat uppgick till knappt nämnvärda belopp.

I samband med studiet av införseln har närmare redogjorts för vilka slag av tillverkningar, som sammanförts under rubriken ”andra ma- skiner och redskap” (378 11, 378 V"). Samtidigt visades, att ett fler- tal av dessa fabrikat fr. o. m. 1912, då nu gällande stat. varuför- teckning trädde i kraft, erhöllo särskilda rubriker. Den genomsnitt- liga utförseln av dessa åren 1912—1914 redovisas i tab. 87. För de i nyssnämnda undergrupp ingående gjuterimaskinerna (378 11) kunna emellertid siffror erhållas för åren 1907—1911 men ej senare; genom- snittsutförseln under perioden hade ett värde av 13 000 kr.

I analogi med redovisningen av införseln kunna vissa av de fabri- kat, som ingå i övriga tillverkningsgrupper i tab. 86 (acetyléngas- verk 0. s. v. redovisas med avseende å utförseln under åren 1912— 1914. Detsamma gäller de tidigare under införseln angivna hushålls- maskinerna (kaffe-, krydd- och köttkvarnar m. fl.), som före 1912 redovisades såsom järnvaror men ansetts böra upptagas i här behand- lade maskingrupp. Medelutförseln för perioderna 1907—1911 och 1912— 1914 angives i tab. 88.

Det torde vara onödigt att här ingå på, huru införseln gestaltat sig för i tabellerna 87 och 88 upptagna tillverkningar.

Utförselns fördelning efter försäljningsland gestaltade sig i kort— het på följande sätt. Av intresse är härvid endast grupperna andra maskiner och redskap samt delar, ej specificerade, till ångpannor och ångmaskiner. Vad den förra gruppen beträffar var utförseln ganska splittrad under de två år, nämligen 1907 och 1911, som undersökts. Under det förstnämnda året uppträdde särskilt Storbritannien, Dan- mark, Tyskland, Norge och Finland i nu nämnd ordning såsom de största avnämarna. Tillhopa upptogo dessa länder 86 % av den totala utförseln; år 1911 kommo främst Tyskland, Frankrike och Stor- britannien ifråga, men även Norge, Förenta Staterna och Ryssland uppträdde som relativt stora köpare av hithörande artiklar. Den sam- manlagda exporten till dessa länder är 1911 uppgick till c:a 63 % av den totala. Se vi åter till ej specificerade delar till ångpannor och ångmaskiner funno dessa 1907 huvudsakligen avsättning i Ryssland, Tyskland och Danmark, under det att exporten 1911 nästan enbart avsåg Ryssland.

I den mån in- och utförselstatistiken giver ledning för bedömandet av huru konkurrensförhållandena för maskingruppens viktigare fabri- kat gestaltade sig under åren närmast före kriget, skulle läget i över- ensstämmelse med de i tab. 87 anförda siffrorna i korthet kunna ka— raktäriseras på följande sätt.

Med avseende å arbeten av valsad järnplåt till ångpannor, kokare och behållare torde den svenska tillverkningen vid nämnda tidpunkt hava intagit en tämligen stark ställning, särskilt vad pressade arbe- ten beträffar. Avgjort underlägsna de främsta utländska konkurren-

terna synas de däremot vara vad eldningsapparater för ångpannor och gasverk ävensom rörliga eldstadsroster angår, detsamma torde även gälla rökgasförvärmare (economisers), Cigarrettmaskiner, som icke torde hava tillverkats inom landet, bearbetade valsar och valscylind- rar, skruvväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar av mer än 500 kg. vikt samt slutligen andra, ej särskilt nämnda, maskiner och apparater för i nu gällande stat. varuförteckning ej upptagna ända- mål. Se vi slutligen till sådana viktigare fabrikat, med avseende å vilka en lika avgjord överlägsenhet gent emot utländsk konkurrens framträdde, bör särskilt uppmärksammas vissa slag av ugnar för in- dustriella ändamål, såsom ugnar för cementfabrikation och för sint- ringsanläggningar samt rull— och kullager, vägande 1—15 kg. per stycke.

Den i förhållande till införseln ganska stora utförseln av transmis- sioner, lager, ej särskilt nämnda, lagerboxar, svänghjul (utan regu- lator), rem- och linskivor, ej särskilt nämnda, samt kugghjul med oarbetade kuggar och vägande högst 500 kg. per stycke lär i ej ringa ut- sträckning hava hört samman med samtidigt utförda maskiner, vartill nämnda artiklar utgjort tillbehör.

Vad slutligen de även hit hänförliga hushållsmaskinerna angår in- tog tillverkningen av kaffe— och köttkvarnar av högst 15 kg. vikt en stark ställning även på världsmarknaden. Detsamma gällde, om än i mindre utsträckning, också glassmaskiner av högst 15 kg. vikt. Med avseende å andra hushållsmaskiner, såsom vridmaskiner — före 1912 även tvättmaskiner — fruktskalningsmaskiner, vissa charkuteri— maskiner m. m. synes de utländska konkurrenterna på svensk mark- nad1 gott förmått hävda sina fabrikat gent emot de svenska med- täv arna.

TABELL 84. TILLVERKNINGSVÄRDET AV MASKINER FÖR ANDRA ÄNDAMÅL AREN 1896—1912.

År 4 Kr. ” År | Kr. År ' Kr. | 1896 10 248 683 ' 1902 14 957 406 1908 22 982 874 1897 10 670 946 1903 16 043 598 1909 19 072 915 1898 14 795 150 1904 17 191 638 1910 20 821 538 1899 16 041 260 1905 16 394 922 1911 19 132 886 1900 16 953 984 1906 22 138 576 1912 24 166 609

1901 _? 15 746 110 1907 24 311140

TABELL 85. INFÖRSELN AV MASKINER

__________.———————_—————

Acetyléngas- Stenkols— och torv- Angpanneeldstäder (eldstadsrör)

År verk gasverk korrugerade släta, ilänsade Summa. kg. kr. kg. kr. kg. | kr. kg. | kr. kg. kr. 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 4851 5173 517191 174143 147785 69312 55650 20441 203435 89753 1908 3819 7021 1067 788 321 818 113646 39 031 16636 10386 130282 49417 1909 1 047 3096 208093 58729 84 775 30491 25 908 9280 110683 39771 1910 847 2291 125757 57078 101745 36335 13358 4582 115103 40917 1911 1 624 4363 902557 215388 55046 21047 6354 3255 61400 24302 1912 104 118 43 359 1913 ' 115 791 51 555 1914 67 752 23040 Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr 1907—19011: 1907—1911: 1907—1911: 1907—1911: 1907—1911: 378 v1. 378 v2. 378 V”. 378”. 378 V”, V”. Stat. nr 1912—1914: 986 B.

1) Siffrorna 1912—1914 avse endast rökgasförvärmare (economisers). 2) Handelsstatistikens grupp rmaskiner för andra ändamål» omfattar även armatur, kassakontrollapparater, skriv— och räknemaskiner, skaft av trä till div. handredskap samt specificerad har denna uppskattats till 30 % av gruppens totalvärde resp. är.

FÖR ANDRA ÄNDAMÅL AREN 1894—1911.

Delar, ej spec., Förvärmare Överhettare Andra maskiner och till ångpannor eller bränsle— till ång- redskap, ej i föreg. Summa 2) o. ångmaskiner besparare 1) pannor tabeller upptagna kg. kr. kg. | kr. kg. kr. kg. kr. kg. kr. 994 000 . 1 000 000 1 537 000 2 028 000 2 474 000 2 818 000 2 581 000 2 021 000 2 139 000 2 557 000 3 061 000 3 262 000 3 906 000 497 213 301 172 1 079 589 266 552 159 790 79 093 4 055 989 3 422 638 6 518 058 4 338 524 213 055 95 543 501 078 117 847 120 618 78 362 2 919 056 2 723 276 4 955 696 3 393 284 903 182 415 697 667 007 155 768 147 007 81 834 2 431 387 2 460 980 4 468 406 3 215 875 329 003 228 301 447 227 107 367 53 556 34 481 3 245 434 2 930 506 4 316 927 3 400 941 251 447 146 115 194 461 49 186 79 110 72 619 3 109 484 2 999 197 4 600 083 3 511 170 207 345 42 764 454 636 96 452

Stat. nr 1907—1911: 378 V".

607 400 133 856

Stat. nr 1907—1911: 378 v 15.

Stat. nr 1912—1914: 988.

Stat. nr

1907—1911:

378 V”.

Stat. nr 1907—1911: 378 V”, 378 11.

slipskivor, maskinpackning, korkformstycken, fiskredskap, formar för industriens behov,

26 vulkaniserad fiber. Enär införseln av nyssnämnda varuslag åren 1894—1906 ej är särskilt

TABELL 86. UTFÖRSELN AV MASKINER

Acetyl éngas- Stenkols' och Ångpanneeldstäder (eldstadsrör) År verk torvgasverk korru|gerade släta, f|änsade Summa kg. kr. kg. | kr. kg. kr. g. kr. kg. | kr. 1894 I 1895 | 1896 | 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1 263 2 910 2 935 1 352 210 115 310 365 1908 468 770 1 118 1 563 — — 4 6 4 6 1909 605 2573 15 50 — —— — —-— —— — 1910 144 757 8 25 — — — — —— — 1911 10988 22043 2426 2050 — — — — — — 1912 — — 1913 _ __ 1914 197 190 Stat nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr 1907—1911: 1907—1911: 1907—1911: 1907—1911: 1907—1911: 378 vi. 378 v'. 378 vi?. 378 V”. 378 iii, Stat. nr | [ 1912—14: 986 B.

1) Siffrorna 1912—1914 omfatta endast rökgastörvärmare (economisers). 2) Handelsstatistikens grupp »maskiner för andra ändamål» omfatta även armatur, kassakontrollapparater, skriv- och räknemaskiner, skaft av trä till div. handredskap samt specificerad har denna uppskattats till 19 % av gruppens totalvärde resp. år.

1FÖR ANDRA ÄNDAMÅL AREN 1894—1911.

Delar, ej spec., Förvärmare Överhettare Andra maskiner och till ångpannor 0. eller bränsle- till ång- redskap, ej iföreg. Summa?) ångmaskiner besparare 1) pannor tabeller upptagna

kg. kr. 1 165 000 99 076 101 944 3 583 1 896 800 657 461 525 857 765 428 634 924 132 472 171 611 4 436 3 398 18 25 301 841 395 670 440 357 573 043 13 554 57 498 4 219 3 850 -— 343 045 565 509 361 438 629 480 31 859 98 541 3 834 3 068 4 624 4 800 483 236 1 226 010 523 705 1 333 201

24 149 71 587 1 222 892 372 387 1 310 887 2 906 794 1 350 044 3 003 753 4 731 2 970 23 964 9 891

20 281 11 371

kg. [ kr. 1.3. | kr. kg. . kg. | kr.

318 000

504 000

562 000

719 000

582 000 600

881 000 779 000

959 000 1 244 000 1 279 000 1 302 000 790 000

Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr 1907—1911: 1907—1911: 1907—1911: 1907— 1911: 878 v". 378 V”. 378 vi”. 378 11, 378 V".

Stat. nr

1912—14: 988.

slipskivor, maskinpackning, korkformstycken, fiskredskap, formar för industriens behov, vulkaniserad fiber. Enar utförseln av nyssnämnda varuslag åren 1894—1906 ej är särskilt

TABELL 87. GENOMSNITTLIG IN- OCH UTFÖRSEL 1912—1914 AV SADANA "MASKINER OCH REDSKAP FÖR ANDRA ÄNDAMÅL”, SOM FR. 0. M. 1912 REDOVISAS UNDER EGNA RUBRIKER I HANDELSSTATISTIKEN.

Ärlig Årlig Stat. Varuslag införsel utförsel nr kr. kr. 25 B Stenarbeten, ej |...n för tekniskt bruk, sdsomplattor till jäskar m.m. 1). .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 11633 32 2150 Tekniska lädervaror, sdsom överdrag till valsar, samt råhudskolvar och packningar2) .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 116550 4111 244A Remskivor av trä. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 554 2317 800—801 Propellrar av järn ( fardigarbetade) ävensom fdidiga, lösa propellerblad.. .. .. .. .. .. .. .. .. 10045 20605 Därav: 800 vägande per stycke minst 100 kg. . .. .. .. .. 9916 19678 801 » under 100 > .. .. .. .. . .. .. 129 927 922 Vatten- och andia behållare av hwar eller koppar- legering, utan rör och maskinella anordningar samt vägande mer än 100 kg. per stycke &) .. .. .. .. .. .. .. 33228 406 925—926 Propellrar av koppar eller kopparlegering .. .. .. .. .. .. 25 492 1 588 Därav: 925 vägande per stycke högst 50 kg. .. .. .. .. .. .. .. 4038 1121 926 » mer än 50 kg. .. .. .. .. .. 21454 467 985—986 Arbeten av valsad järnplåt till ångpannor, kokare och behållare, såsom dngpanneeldstäder, dngpannegavlar, gallowaytuber, domar, manhdlsluckor, manhålsbyglar o d.4) .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 239101 188762 Därav: 985 nitade .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 13107 33205 986A pressade .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 174935 144645 svetsade: 9863 ångpanneeldstäder .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 39318 63 986 C annat .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 11741 10848 987 Eldningsapparater för ångpannor och gasverk; ävensom rörliga eldstadsroster” .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 98641 3122 988 Rökgasförvärmare (economisers), hela eller i delar .. .. 91 024 8077 989—991 Kondensorer .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 23529 27 513 Därav: 989 utan tuber" .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 17248 2448 990 med järntuber .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2990 108 991 med tuber av annan metall.. .. .. .. .. .. .. .. .. 3291 24957 997A Ugnar för industriella ändamdla) .. .. .. .. .. .. .. .. .. 65684 252543

1) Vissa hithörande varuslag (såsom formar) ingå. ej i siffrorna 1 tab. 85 och 86 före 1912. f" ') 195251». hithörande varuslag (såsom packningar) ingå. ej i siffrorna i tab. 85 och 86 ore 1 1

3) Vissa. hithörande varuslag ingå. ej i siffrorna i tab. 85 och 86 före 1912. .) Vissa hithörande varuslag ingå. ej i siffrorna i tab. 85 och 86 före 1912 (hänfördes till järngruppen).

5) Rörliga eldstadsroster ingå. ej i siffrorna i tab. 85 och 86 före 1912 (hänfördes till järngrupp en). Införseln av gjutna eldstadsroster (även andra än rörliga) uppgick 1907— 1911 till i medeltal 16 673 kr. och utförseln till 1 284 kr. per år.

TABELL 87. (FORTS.)

St t Årlig Årlig a ' Varuslag införsel utförsel nr kr. kr. 1034 H Cigarettmaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 96299 6383 1034 EE Materialprovningsmaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 30272 93165 1034 KK Axelkopplingar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 33 977 4154 103400 Filterpressar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 48 552 1128 1034 ZZ Andra, ej särskilt nämnda maskiner och apparater för i stat. varuförteckningen ej upptagna ändamål . 1362 646 555873 1035-1037 Särskilt inkommande (resp. utgående) bearbetade neg./lindrar och slidskdp för maskineri) .. .. .. .. .. .. .. 22609 3674 Därav: 1035 vägande per stycke högst 50 kg. 12811 1 024 1036 » » 50— 200 - . .. .. .. .. .. .. 3111 797 1037 1 > » mer än 200 kg. . 6687 1 853 1038-1040 Särskilt inkommande (resp. utgående) bearbetade kolvar, med eller utan kolostänger, för maskineri) .. .. .. .. .. 5433 1 560 Därav: 1038 vägande per stycke högst 25 kg. 2323 810 1039 » , 25— 50 » .. .. .. .. .. .. .. 614 231 1040 » » » mer än 200 kg. .. .. .. .. .. .. 2496 519 1041-1042 Vevaaclar och vevstakarl)" .. .. .. .. .. .. .. .. . 63 993 92365 Därav: 1041 blanksvarvade eller eljest tinar-betade . .. 45791 41 447 1042 andra .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 18202 50 918 1044-1046 Valsar och valscylindrar, ej särskilt nämndal) .. .. .. .. 330843 33354 Därav: 1044: icke bearbetade 13836 622 bearbetade: 1045 med överdrag av kautschuk; ävensom av järn i förening med annan oädel metall 45 783 11 756 1046 andra slag .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 271224 20976 1047-1051 Rull- och kullager .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 45 234 3342 957 Därav: finarbetade: 1047 vägande per stycke högst 1 kg. 22891 573283 1048 ' » 1 1—15 ' . .. .. .. .. .. 4613 2632 839 1049 » , » mer än 15 kg. .. .. .. .. .. .. 429 131602 andra slag: 1050 vägande per stycke högst 15 kg.. 16254 3033 1051 » » mer än 15 kg. 1047 2201 1052-1053 Transmissioner, härunder innefattade släta axlar (apte- rade), lager, ej särskilt nämnda, och lagerbaa'ar, svänghjul (utan regulator), rem— och linskivor, ej sär- skilt nämnda, samt kugghjul med oarbetade kuggarl) 275 844 221 904 Därav: 1052 vägande per stycke högst 500 kg. 68808 204412 1053 = » mer än 500 kg 207037 17 492 1054-1055 Skruvvämlar samt kugghjul med bearbetade kuggarl) .. .. 152 593 6 125 Därav: * 1054 vägande per stycke högst 500 kg. 13418 5484 * 1055 » » mer än 500 kg 139175 642

1) Vissa hithörande varuslag ingå. ej i siffrorna 1 tab. 85 och 86 före 1912.

TABELL 88. GENOMSNITTLIG IN- OCH UTFÖRSEL 1907—1911 AV VISSA

HUSHÅLLSMASKINER. Stat. Ärlig Ärlig nr Varuslag införsel utförsel 1907—1911 1907151911 1907kT1911

421 d-g Kafe- och köttkvarnar, frnktskalnings- och andra dylika .

för hushållsbehov avsedda maskiner .. .. .. .. .. .. .. .. 122332 839684 Därav: 421 d Kaffe- och köttkvarnar .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. 13583 514909 e glassmaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 351 152010 f tvätt— och vridmaskinar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 48756 1286 g fruktskalnings- och andra hushållsmaskiner .. .. 59 643 171 479

Anm. I tabellen berörda tillverkningar betraktades i tullhänseende före 1912 såsom järnvaror och ingå. ej i siffrorna i tab. 85 och 86.

TABELL 89. GENOMSNITTLIG IN- OCH UTFÖRSEL 1912—1914 AV OVANSTÅ- ENDE HUSHÅLLSMASKINER J ÄMTE VISSA ANDRA FÖR BEREDNING AV MAT- VAROR AVSEDDA, EJ SÄRSKILT NÄMNDA MASKINER OCH APPARATER.

Stat. Årlig Årlig V | införsel utförsel 19 15519” ”u” ”8 1912—1914 1912—1914 kr. kr. För hushållsbehov eller eljest för beredning avmatvaror matvaror avsedda, ej a_n. maskiner och amarater, ävensom klädvridningsmaskiner: 1022 vägande per stycke högst 15 kg. 91385 871504 Därav: 1022A kaffe-, krydd- och köttkvarnar .. .. .. .. .. .. .. .. 22971 678183 B glassmaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 485 156296 0 andra .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 67 929 37024 1023 vägande per stycke mer än 15 kg. 137948 24711 Därav: 1023A kaffe-, krydd- och köttkvarnar .. .. .. .. .. .. .. .. 38761 18825 B glassmaskiner .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1987 1101 C andra .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 97200 4785

Anm. Före 1912 torde till hushållsmaskiner enl. dåvarande stat. nr 421 d—g huvud- sakligen hava hänförts smärre maskiner av ovan angivna slag. Närmast motsvaras därför dessa maskiner fr. o. m. 1912 av i rubr. 1022 upptagna maskiner med en vikt per stycke av högst 15 kg. Vissa i rubr. 1023 upptagna maskiner (särskilt de till 1023 C hänförliga) hava före 1912 hänförts till stat. nr 378 m (maskiner för sädes— kvarns-, oljepressnings-, choklad-, bageri- och konfityrindustrier).

DEL III

VAGNAR OCH FORDON

I. Järnvägs- och spårvagnar.

Stat. nr 1907—1911: 253 a—f; fr. o. m. 1912: 1095, 1097, 1098 A, B.

För )fårdiga järnvägs- och spårvagnar gälla för närvarande följande tullar1 :

Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:

1095 personvagnar; ävensom postvagnar 100 kg. kr. 15: -— 1096 godsvagnar, alla slag 100 ,, ,, 8: —— 1097 Tendrar, ej särskilt nämnda?) 100 ,, ,, 12: -— 1098 Järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med

motorer- eller ångmaskiner 100 kr. ,, 15: —

År 1888 utbyttes den förutvarande i regel efter stycketal utgående tullen på järnvägsvagnar mot en vårdetull av 15 %, och 1892 tillkom en bestäm- melse, att denna tullsats skulle gälla, oavsett om vagnarna voro försedda med maskineri eller icke. Även tendrar förtullades från den ”I, 1892 efter 15 % av värdet. Boggier och underreden till järnvägs— och spårvagnar voro tullfria den 1/7 1888, då de belades med en tull av 10 % å värdet.

Nu nämnda tullsatser voro ännu gällande, när tulltaxekommittén av år 1906 upptog arbetet med tulltaxans modernisering. I överensstäm— melse med kommitténs principiella anslutning till grundsatsen, att vårde— tullarna, då så vore lämpligt, borde ersättas med vikttullar, hade den- samma i sitt förslag genomfört en ganska ingående specificering i vikt- grupper och varuslag. Sålunda indelades järnvägs— och spårvagnar försedda med ångmaskiner eller motorer, även elektriska, i tre viktgrup- per med gränserna. vid 12000 och 20000 kg. Räknat från den lägsta viktgruppen föreslogos tullsatserna 18, 16 och 14 kr. per 100 kg. Vagnar utan motorer specificerades i dels personvagnar, ävensom postvagnar, dels g0d5vagnar alla slag, ävensom boggier och underreden med eller utan tillbehör, och tullsatserna för dessa sattes till 15 resp. 8 kr. per 100 kg. Tendrar erhöllo särskild rubrik och belades med 12 kr. per 100 kg.

I tullpropositionen till 1910 års riksdag återkommo de av kommittén föreslagna tullsatserna i oförändrat skick. Riksdagen biföll dock icke regeringens förslag i sin helhet, utan vidtog ändringar, varigenom taxan i vidkommande delar erhöll sin nu gällande lydelse. Järnvägs- och spår- vagnar, försedda med ångmaskin eller motor, även elektrisk, över- fördes sålunda till rubriken åkdon och fordon, ej särskilt nämnda,

1) Särskilt inkommande boggier och underreden till järnvägs- och spårvagnar förtullas efter 8 kr. per 100 kg. enligt tulltaxerubrik 792. Särskilt inkommande överreden till tipp- vagnar draga i tull 8 eller 6 kr. per 100 kg. enligt rubrikerna 750 eller 751 (plåtva- ror ej s. 11. .

2) Till ett lokomotiv hörande och samtidigt med detta inkommande tender tullbehandlas som lokomotiv.

Wlpolitiska data.

Drag ur till- verkningens utveckling.

Tillverkning

Införsel.

varigenom den gamla tullsatsen av 15 % å värdet bibehölls. Vad åter övriga järnvägs- och spårvagnar samt tendrar beträffa antogos de av regeringen föreslagna satserna, men boggier och underreden hänför- des till varugrupp XII A, järn och järnlegeringar samt arbeten därav, och övriga artiklar till varugrupp XIII C, fartyg och fordon. I för- slaget återfunnos samtliga nu nämnda varuslag i gruppen XIII A, maski- ner, apparater och redskap, ej elektriska.

Tillverkningen av järnvägsvagnar upptogs i Sverige på 1860—talet av Kockums mekaniska verkstad i Malmö i samband med det begynnande järnvägsbyggandet. Ett flertal andra verkstäder följde snart exemplet, och verkstäderna hade full sysselsättning, så länge nya järnvägar i raskt tempo anlades. Med inskränkningen av järnvägsbyggandet inträdde emel- lertid en stagnation i ordertillgången. I trots av att flera verkstäder nedlade tillverkningen av järnvägsvagnar år 1913, kunde dock de tio, som ännu vid krigsutbrottet fortsatte att driva denna fabrikation, endast i undan— tagsfall utnyttja sin produktionskapacitet. Ingen av dessa tio verkstä— der har därför kunnat uppehålla en kontinuerlig specialfabrikation, vil- ket varit en svaghet i konkurrenshänseende. Anmärkas bör dock, att an- strängningar gjorts under de sista åren att genom rationell drift i form av arbetsfördelning mellan vissa ledande verkstäder få. fram en konkurrens- duglig produktl).

Vid tiden för krigsutbrottet behärskade våra egna verkstäder prak— tiskt taget fullständigt den inhemska marknaden. Till detta resultat tord dock främst tullskyddet hava bidragit, men säkerligen har även framträdandet av speciellt svenska vagnstyper försvagat de utländska tillverkarnas konkurrensförmåga.

I den officiella industristatistiken är tillverkningen av järnvägs- och spårvägsvagnar samt hjul och hjulsatser till sådana redovisad i en summa. Värdesiffrorna återgivas för åren 1893—1914 i tab. 90, varav följande medeltal för vissa perioder utgöra ett utdrag.

År 1 OOO-tal kr. 1893—1895 2 534 1896—1900 6 133 1901—1905 5 921 1906—1910 7 209 1911—1914 8 605

I stort sett företer produktionen en ökning även om, som framgår av tab. 90, den växlade betydligt från år till år, emedan järnvägarnas ny- anskaffningar fördelade sig ojämnt på olika år. Enligt uppgift från de 11 verkstäder, som 1913 bedrevo hithörande tillverkningar, uppgick pro- duktionen av enbart järnvägsvagnar samma år till 7.7 milj. kr. eller till 77 % av det i tab. 90 redovisade beloppet.

I tab. 91 redovisas införseln för åren 1893—1914 med uppdelning i fem varugrupper fr. 0. m. 1907. Följande översikt innehåller medelvär- den för vissa perioder. På grund av siffrornas ojämnhet ingå dock här

1) År 1918 inköpte A.-B. Svenska järnvägsverkstäderna dels Vagn- och maskinfabriken i Falun, dels A.-B. Arlövs mek. verkstad & waggonfabrik, varigenom en fullständigare specialisering kunnat genomföras.

& l l !

endaist gruppsumman och siffrorna för tippvagnar samt järnvägsgods- ! vagniar och spårvagnar?)

Införsel i 1 OOO-tal kr. av Summa

Är ___—f_— Är för hela. gruppen t. Jämvm" 1000m kr. ippvagnar godsvagnar och spårvagnar

1893—1895 41 11907—1908 113 32 1896—1900 145 11909—1910 93 100 1901—1905 120 11911—1912 97 28 1906—1910 171 | 11913—1914 64 43 1911—1914 120

Tijppvagnar voro i allmänhet gruppens mest betydande importvara. Bland övriga artiklar saknade införseln av järnvägspersonvagnar och dresssiner utan motor varje betydelse; detsamma gällde även tendrar. Inföirseln av järnvägs- och spårvagnar i förening med motorer eller ång- maslkiner förekom endast under fyra år av perioden 1907—1914. Medel- infölrseln under dessa fyra år utgjorde 14225 kr.

Umdersökes införselns andel av förbrukningen inom landet erhålles för ggzruppen i sin helhet följande siffror:

År % 1893—1895 1.6 1896—1900 2.8 1901—1905 2.0 1906—1910 2.4 1911—1914 1.5

I fförhållande till förbrukningen var införseln sålunda helt obetydlig. Vid tiden för sekelskiftet härstammade den i all huvudsak från Tysk- landl och England, som bidrogo med ungefär lika stora andelar, samt till minddre del från Belgien. En undersökning av dess ursprung åren 1907 och 1913 visar, att Tyskland praktiskt taget fullständigt undanträngt öv- riga. utländska leverantörer till den svenska marknaden.

Liiksom införseln kan även utförseln uppgivas för åren 1893—1914 och (en uppdelning i fem varugrupper genomföras. Siffrorna återgivas i tab. 531, varav följande översikt utgör ett sammandrag.

Utförsel i 1 OOGtal kr. av

Summa .. _ järnvägs- och för År järnvägs— tipp- åååyåggåa, spårvagnar i År hela gruppen personvagnar vagnar och förening med 1 000- 1 k och dressiner spårvagnar motorer eller ta l'- ångmaskiner 1893—1895 51 19077—1908 1 2) 7 39 137 9) 1896—1900 2 19099—1910 18 3 62 —— 1901—1905 3 19111—1912 514 8 158 273 1906—1910 98 19133—1914 37 13 250 97 1911—1914 675

1) :Siffrorna omfatta ej underreden till järnvägsgodsvagnar och spårvagnar eller över- redenn till tippvagnar, vilka, då de inkomma för sig, förtullas enligt särskilda rubriker. Impoon'ten av underreden utgjorde i medeltal under perioden 1912—1914 c:a 48 000 kr. 2) Utförseln år 1908.

Utförsel.

Bägge sifferserierna visa ganska starkt växlande värden för samtliga varuslag. Det låter sig därför ej med bestämdhet avgöra, på vilket varu- slag exportens tyngdpunkt faller. I sammandraget upptages ej utförseln av tendrar, emedan sådan endast förekom år 1908 till ett belopp av 76 000 kr.

I förhållande till produktionen visar sig utförseln mycket obetydlig?) Relationstalen, beräknade på medeltal från nedan angivna perioder, ut-

gjorde: År % 1893—1895 2.0 1896—1900 0.0 1901—1905 0.0 1906—1910 1.4 1911—1914 7.8

En stegring i utförselns andel kan visserligen iakttagas från sekelskif- tet, men i det stora hela saknade den betydelse för produktionens utveck- ling. Utförselns riktning växlade starkt från år till år; 1913 intogo Bul- garien och Danmark främsta platserna med 44 resp. 36 % ; av återstående 20 % gick huvudparten till Finland och Ryssland med ungefär lika be- lopp, tillhopa representerande 14 % av den totala utförseln.

Muuknings- Trots den tidigare omnämnda koncentration i tillverkningen av järn- ekonomi. vägsvagnar, som kom till stånd 1913, led densamma dock alltjämt av för stor splittring. Huruvida en ytterligare koncentration skulle säk- rat en kontinuerlig tillverkning året om av järnvägsvagnar vid de olika verkstäderna — produktionen uppehölls 1914 av 10 verkstäder — kan ifrågasättas, då efterfrågan på den svenska marknaden å dessa verk- stadsprodukter fördelade sig tämligen ojämnt på skilda år och en kom- pletterande export knappast var att räkna med. Bortsett från den svag- het i konkurrenshänseende, som alltid vidlåder ett verkstadsföretag, som måste splittra sin tillverkning på flera olika slag av fabrikat, torde kunna påstås, att våra vagnverkstäder med avseende å mekanisk utrust— ning och tillverkningsorganisation vid krigsutbrottet motsvarade så höga—anspråk, som med hänsyn till marknadens begränsning rimligtvis kunde ställas på dem. Till belysande av produktionskostnadselementens inbördes storlek hava endast uppgifter kunnat erhållas från två specialföretag år 19132), det ena (I) tillverkande såväl gods- som personvagnar, det andra (II) enbart personvagnar.

I II Råvarukostnader .................................... 28 % 86 % Bränslekostnader .................................... 11 ,, 3 ., Arbetslöner ........................................ 29 ,, 21 ,, Förvaltningspersonalens löner . ...................... 9 ,, 5 ,, Övriga omkostnader . ................................ 23 ,, 35 ,,

Summa 100 % 100 %

1) Jfr not till tablån över införseln, som gäller för utförseln. Exporten av underreden till järnvägsvagnar och spårvagnar var obetydlig.

') Med specialföretag förstås sådana företag, vilkas tillverkningsvärde till minst 75 %. gällde järnvägs- eller spårvagnar.

Den vanliga jämförelsen med amerikanska förhållanden låter sig här icke genomföras, emedan de amerikanska vagnverkstäderna vid sidan om sin egentliga tillverkning även bedrevo en betydande produktion av annan järnvägsmaterial och halvfabrikat.

Tullskyddets storlek i förhållande till importvärdet (A) och tillverk- ningsvärdet (exportpriset minskat med 10 %) (B) utgjorde 1914 för

A B % %

nr 1095 personvagnar, ävensom postvagnar .......... 13—171) 1096 A, godsvagnar, s. k. tippvagnar ............ 31 25 1096 B, godsvagnar, andra ...................... 31 13

Till belysande av råvarutullens storlek må följande sammanställning, gällande en godsvagn (litt. Nu 3 (Os) S. J., 1898 års modell) meddelas. Vikterna angiva bruttoförbrukningen av råmaterial.

Tulltaxe- V 1 Vikt Tullsats Tullbelop p rubrik arus ag kg. kr. per kg. kr. öre 726 U-balkar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 7420 0.015 11 13 727 » vinkel-,T, rund-, platt-, fyrkantjärn 1 9320 0.025 48 30 722 Billets .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 234.o 002 4 68 734 Järnplåt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 190.o 0.08 5 70 741 Förtent järnplåt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 3.0 —- — _— 765 Järntråd. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 0.5 0.07 0 4 877 Tackjärnsgjutgods .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. 45.0 0.06 2 70 887 Stålgjutgods .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1050 0.06 6 30 888 .. .. .. .. .. .. 1060 008 8 48 796 Bär-, buffert- och dragfjådrar .. .. .. .. .. .. 415.o 0.06 24 90 755 Varmvalsade stålrör .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2390 0.04 9 56 786 Kätting .. . .. .. .. .. .. .. .. 38.0 0.08 3 4 779 Bultar,g muttrar, brickor, nitar .. .. .. .. .. .. 1300 0.06 7 80 781 Traskruv" .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 0.2 0.30 0 6 896 Saxpinnar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 0.8 0.20 0 16 932 Hårt bly, mjukt bly .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 14.2 —— — -— 234 Furuplank, 52 kbfoyt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 700.0 —— — 1177 Trätjära .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 12.0 — -— -— 1118 Linolja .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 7.0 0.10 0 70 1181 Terpentinolja .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2.0 0.07 0 14 1187 Blymönja .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 6.0 -— —— — 1119 Lackfärg .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 2.0 0.30 0 60 —— Diverse .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1.0 —- — — 1292 Smörjolja .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 6.0 — — — 1 Tätningsrin ar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 416 Smörjfiltar g.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. > 0'7 035 0 25 796 Axlar med hjul.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 20340 0.06 122 4 Summa 6965; I | 256 | 58

1) Varuvärdet grundar sig i detta fall på uppgift i 1906 års tullkommittés betänkande och torde vara något lägre än motsvarande pris 1914.

Tullskyddet: höjd.

Ekonomisk ställning.

Godsvagnens nettovikt var 6300 kg., vadan de sammanlagda råvaru- tullarna uppgingo till 4 kr. 7 öre per 100 kg. färdig vara. Då den no- minella tullen å en godsvagn utgjorde 8 kr. per 100 kg. erhålles alltså en effektiv tull av 3 kr. 93 öre, motsvarande 49.1 % av den nominella tullen och c:a 6 a 7 % av tillverkningsvärdet vid svensk verkstad. Dessa 6 a 7 % skulle alltså. väsentligen utgöra arbetets skydd mot utländsk konkurrens, under förutsättning att såväl råvarutullarna som tullen å det färdiga fabrikatet till fullo utnyttjades.

I syfte att erhålla ett begrepp om järnvägsvagnverkstädernas ekono- miska ställning åren närmast före krigsutbrottet hava balans- samt vinst— och förlusträkningar från fyra tämligen specialiserade företag granskats för perioden 1911—1914. Bolagen redovisade tillsamman ett anläggningskapital av 4.62 milj. och ett aktiekapital av 2.01 milj. kr. år 1914. Tillgångar och skulder balanserade samma år på 7.65 milj. kr. Anläggningarnas värde och kapitalförhållandena i övrigt, angivna i relativa tal och beräknade på basis av ett sammandrag av de fyra bola- gens balansräkningar, framgå av följande översikt.

Tillgångar:

1911 1912 1913 1914 Anläggningar och maskiner ............ 61.9 66.5 61.4 60.5 Aktier ................................ 1.8 1.4 1.2 1.2 Lager .................................. 28.2 22.3 27.1 24.7 Fordringar och kassa .................. 8.1 9.8 10.3 13.6 Skulder: Aktiekapital ............................ 27.5 28.3 26.2 26.3 Diverse fonder .......................... 0.3 0.2 0.1 0.1 Övrigt eget kapital ...................... 9.2 7.0 8.6 10.4 Främmande kapital ...................... 62.7 64.5 65.1 63.2

Den ekonomiska ställningen visar sig vara ganska tung. Granska vi posterna på aktivsidan falla genast de höga siffrorna för anläggnin- gar och maskiner i ögonen. Likviditeten förefaller ej heller vara till- fredsställande, ty de mest likvida tillgångarna, fordringar och kassa samt aktier, överstiga tillsamman ej något år 15 %. Passivsidan vitt- nar om en ogynnsam proportion mellan eget och främmande kapital. Den fara för uppehållandet av en god likviditet, tablåns siffror inne- bära, mildras något av att främmande långt kapital i allmänhet uppgick till större belopp än främmande kort kapital.

Medelräntabiliteten för de fyra bolagen kan icke sägas hava varit till- fredsställande under något år. En beräkning av nettovinsten och ut- delnilngen i procent av aktiekapitalet och det egna kapitalet ger följande resu tat:

Nettovinst i procent av 1911 1912 1913 1914 aktiekapitalet ............................ ——0.5 —28.6 9.9 6.5 det egna kapitalet . ...................... —O.3 ——-22.9 7.5 4.7

Utdelning i procent av

1911 1912 1913 1914 aktiekapitalet .......................... 1.5 1.7 1.7 1.7 , det egna kapitalet ...................... 1.1 1.4 1.8 1.2

Tablån ger vid handen, att tillverkningen gick med förlust 1911 och 1912. Undersökes varje bolag för sig visade sig endast ett företag —— det största och mest specialiserade -— lämna tillfredsställande avkast- ning.

TABELL 90. TILLVERKNINGEN AV JÄRNVÄGS- OCH SPÅRVAGNAR SAMT TENDRAR AREN 1893—1914.

År ! Kr. ” År | Kr. ” År | Kr. |

1893 2 383 289 1901 7 325 637 1909 5 680 601 1894 2 863 636 1902 6 498 442 1910 5 274 582 1895 2 353 640 1903 4 916 968 1911 5 800 854 1896 2 572 698 1904 7 494 214 1912 8 744 709 1897 3 784 797 1905 3 370 970 1913 9 950 358 1898 5 557 764 1906 8 116 754 1914 9 924 619 1899 7 974 715 1907 8 801 546 1900 10 775 801 1908 8 169 995

Anm. Tillverkningssiffrorna omfatta även hjul och hjulsatser till järnvägs- och spår- vagnar.

År

1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914

TABELL 91.

järnvägsperson- vagnar ävensom dressiner 1)

st. kg. | kr.

790

H

230 202

HN

Stat. nr 1907—1911: 253 &; 1912—1914: 1095 A, B.

INFÖRSELN AV JÄRNVÄGS- OCH SPARVAGNAR SAMT TENDRAR AREN 1893—1914.

s. k. tippvagnar

st. |

1 318 976 986 995 1 786 518 546 606

kg- |

' 134 548 ' 103 238

209 723 227 432 260 346 Stat. nr 1907—1911: 253 b; 1912—1914: 1096 A. 143 246

Utan motorer

jirnvägsgodsvagnar

kr. st. |

90 565 21 184

83 102 3 65 59 73 58

50 235 60 973 67 019

(ej tippvagnar) ävensom

spårvagnar 2)

kg. |

kr.

31 399 32 738 ' 193 366

101 133 66 871 229 803 Stat. nr 1907—1911: 253 c, 9; 1912—1914:

7 623

18 746 38 036 24 986 60 647 1095 C, 1096 B, 0.

1) Före 1912 ingå även personvagnar med motorer. 2) Handelsstatistiken skiljer mellan järnvägsgodsvagnar och spårvagnar, men då attesteringen i stor utsträckning varit felaktig, hava dessa. här sammanslagits. ') Fr. o. m. 1912 ingå. icke tendrar, tillhörande samtidigt inkommande lokomotiv. ' Före 1912 in & endast & ärva. nar.

tendrar a)

st. i kg. | kr.

Stat. nr 1907—1911: 253 f; 1912—1914: 1097.

I förening med motorer eller ångmaskiner 4)

st. kg. kr.

' 5 360” ' 17 680

- 165—640

|

50 339 17 231

Stat. nr 1907—1911: 253 d; 1912—1914:

1098 A, B, 0.

361 477 294 303 490 149

kr.

65 814 32 616 24 353

131 277

47 200 128 705 303 285 114 994 67 684 107 994 199 275 81 351 142 083

126 405 177 986 147 658 297 394 107 365 162 222 105 704

85 959 127 666

År

TABELL 92.

järnvägspersonvagnar ävensom dressiner 1)

UTFORSELN AV J ARN V AUB-

_—————-———

Utan motorer

s. k. tippvagnar

järnvägsgodsvagnar (ej tippvagnar) även-

tendrar 3)

UUH ÖI'ANVAU'NAD imnuuoivm innuunu .ma ___—___—

st. | kg. kr. st. | kg.

kr.

som spårvagnar 2) st. | kg. kr.

st. i kg. | kr.

st.

I förening med motorer eller ångmaskiner 4)

kg- i

u—xvn-x. .v

kr.

___—_————————_————————

1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914

1 114 24 117 ' 11 507

lag:»

133 203 895 194 68 402 6 412

128 1 314 056 72 83 603 ' 6 146

Stat. nr 1907—1911: 253 a; 1912—1914: 1095 A, B.

32 ' 48 ' 18 ' 21 '

10 755 3 225 4 275 1 265

25 27 60 44

' 6 678 17 654 8 328 66 034 17 595 23 721 8 573

Stat. nr 1907—1911: 253 b; 1912—1914: 1096 A.

8 175 69 688 69 160 53 900

197 802 118 417 486 785

12 485

14 10 ' 58 35 204 86

224 865 1 316 214 18 722 Stat. nr 1907—1911: 253 0, 9; 1912—1914: 1095 C, 1096 B, C.

!) Före 1912 ingå. även personvagnar med motorer.

2) Handelsstatistiken skiljer mellan järnvägsgodsvagnar och spårvagnar. men då. attesteringen i stor utsträckning

hava. här dessa. sammanslagits. ') Fr. o. m. 1912 ingå icke tendrar, tillhörande samtidigt utgående lokomotiv. ') Före 1912 ingå endast spårvagnar.

Stat. nr 1907—1911: 253 i; 1912—1914: 1097.

10 18 21

137 308

' 246 105 192 300 300 000 54 305 86 800 67 725 107 250

Stat. nr 1907—1911: 253 d; 1912—1914: 1098 A, B, C.

151 700 525 300 2 173 1 915 2 075 1 700

3 980 5 500 6 800 540

22 000 8 930 287 335 97 552 66 672

583 788 1 321 939 659 582 134 720

1 748 875 1 520 156 116 314_

varit felaktig,

II. Velocipeder.

Stat. nr 1907—1911: 693, 694; 1912—: 642 A, B, 1090, 1091.

Tullpoläiska Velocipeder och delar därtill, andra än sådana av kautschuk, äro för

M- närvarande belagda med följande tullsatser?) Velocipeder : 1090 färdiga 1 st. kr. 20:— 1091 avpassade kedjor och andra delar, ej sär- skilt nämnda 1 kg. ,, 1: 60 . Till belysande av den tullpolitiska utvecklingen må följande data an— givas.

Före 1890 tullbehandlades velocipeder såsom det ämne, arbetat, varav de huvudsakligen bestodo, d. v. s. som andra ej specificerade järn— och stål— varor, förnicklade, polerade eller lackerade, varvid de drogo en tull av 35 öre per kg. vid en vikt av högst 10 kg. samt 4 öre per kg. för den över- skjutande vikten; före den 1/7 1888 utgjorde dock tullen för vikten över 10 kg. endast 2 öre per kg. Från den 1/1 1890 tillämpades en särskild tullsats av 15 % av värdet; veloci eddelar tullbehandlades liksom förut efter huvudbeståndsdelens art. r 1892 utsträcktes 15—procentstullen att gälla även delar av velocipeder. Dessa bestämmelser ägde emellertid endast giltighet till den 1/1 1899, då en tull av 25 kr. per st. för färdiga velocipeder och av 2 kr. per kg. för delar därav trädde i kraft.

Tullkommittén av år 1906 fann ej anledning att i sak föreslå. någon ändring i bestämmelserna från 1899, vilken ståndpunkt även intogs av regeringen och 1910 års riksdag, som hade förelagts det på nämnda kom- mittés arbete baserade tulltaxeförslaget. Däremot medförde den år 1911 med Tyskland avslutade handelstraktaten en nedsättning av tullen på. färdiga velocipeder till 20 kr. per st. och på avpassade kedjor och andra delar till 1 kr. 60 öre per kg. Någon ändring har sedermera icke vidtagits.

Drag är till- Tillverkningen av velocipeder började i Sverige bedrivas i mitten av ”';/:”?” 1880-talet. Vid denna tid hade detta fordon emellertid endast intresse som " "'g' sportartikel, varför tillverkningen här endast bedrevs i begränsad, närmast

1) Kautschukdelar, såsom yttergummi, innerslangar, pedal- och bronsgummi, draga kr. 1.80 per kg. i tull enl. tulltaxerubrik 642.

l l 1

hantverksmässig, skala. Importerade velocipeder från huvudsakligen England, Tyskland och Förenta Staterna behärskade åtskilliga år framåt fullständigt den inhemska marknaden.

Sedan velocipeden på. 1890-talet blivit en modeartikel, ökades emeller- tid efterfrågan starkt, och de utsikter att upptaga en tillverkning i större fabriksmässig skala, som härigenom uppstodo i Sverige, utnyttjades av ett antal företag, bland vilka särskilt må. nämnas A.-B. A. Wiklunds Maskin- &; Velocipedfabrik, Stockholm, Huskvarna Vapenfabriks A.-B., A.-B. Nymans Verkstäder, Uppsala, Velociped A.-B. Aug. Lindblad, Stockholm, och A.-B. Josef Eriksson, Uppsala. Visserligen led tillverk- ningen ett tillfälligt avbräck genom att velocipeden förlorade sin ka— raktär av modesak omkring sekelskiftet, men dess ökade användning i praktiska livet drev så småningom äter upp efterfrågan i oanad grad. Velocipedindustrien ingick därmed i en stark uppsvingsperiod och lycka- des genom förbättrade tillverkningsmetoder och utvecklandet av en svensk velocipedmodell, som snart ingick i det allmänna medvetandet så.- som den bästa av inom landet utbjudna typer, fullständigt erövra hem- marknaden. Givetvis bidrog härtill det i regel utmärkta materialet i de svenska velocipederna.

Den stigande efterfrågan under första decenniet efter sekelskiftet upp- ammade ett stort antal mindre verkstäder, som endast hopsatte velociped- delar, inköpta från in- och utlandet. I allmänhet lämnade fabrikat från dessa verkstäder mycket övrigt att önska med avseende å kvalitet; de framställdes emellertid till låga priser, vilket dock icke hindrade, att sam- tidigt ett ohållbart kreditsystem utvecklade sig under trycket av den allt mera skärpta konkurrensen. Det lär icke kunna bestridas, att detta sy- stem innebar en allvarlig fara för en affärsmässigt sund utveckling av industrien. Vid tiden för krigsutbrottet hade dock ännu föga kunnat gö- ras för ernående av sundare förhållanden?)

I den officiella industristatistiken redovisas velocipeder, motorvelocipe- der samt delar sammanförda i en grupp. Tillverkningen av motorveloci— peder upptogs emellertid inom landet först år 1912, varför siffrorna för de flesta är av det tidsskede, denna undersökning omfattar, enbart gälla ve- locipeder och delar därtill. Enär ”'hopsättningsverkstäderna” till stor del täcka sitt behov av velocipeddelar genom köp från de större velociped— fabrikcrna kan ej undvikas, att dubbelräkningar förekomma i betydande omfattning. Den officiella industristatistikens siffror äro alltså i detta fall allt för höga. En av de största företagen inom denna tillverknings— gren hade exempelvis år 1913 en tillverkning av 1217 000 kr., varav 400 000 kr. eller c:a 30 % representerade velocipeddelar till avsalu.

Tillverkningsvärdet för perioden 1896—1914 återgives i tab. 93. I föl— jande tablå har det årliga medeltillverkningsvärdet under vissa perioder angivits i 1 OOO-tal kr.

År 1 OOO-tal kr. 1896—1900 1 872 1901—1905 1 913 1906—1911 4 621 1912—1914 7 108

1) En sammanslutning i syfte att åstadkomma sundare affärsmetoder vid försälj— råiingerå2 av velocipeder kom sedermera till stånd, men upplöstes under första halv- ret 1 2.

Tillverkning.

Införsel.

Utförsel.

I tab. 93 framträder den i inledningen berörda tillbakagången i till— verkningen åren närmast efter sekelskiftet skarpt markerad. Med ut— gången av 1905 var emellertid denna stagnationsperiod övervunnen, och ett kraftigt uppsving, som endast tillfälligt avbröts år 1909, inträdde och fortgick ännu vid krigsutbrottet.

Med tillverkningens starka ökning följde en stadig tillbakagångi in- förseln av färdiga velocipeder, samtidigt som velocipeddelar i stort sett företedde stigande siffror. Den redovisas i tab. 94 från olika år under 1890-talet fram till 1915 för färdiga velocipeder och delar därtill. Medel- ilnågösflflkrav färdiga velocipeder under följande perioder utgjorde i

- a .:

År 1 OOO-tal kr. 1899—1903 1 037 1904—1908 495 1909—1914 209

Med avseende å velocipeddelar av kautschuk bör anmärkas, att dessa före 1911 redovisas sammanförda med andra delar. Ur konkurrenssyn- punkt är givetvis endast införseln av förstnämnda delar till fördel för vår större velocipedindustri, som själv tillverkar de viktigaste av metal- liska velocipeddelar. Att sistnämnda införsel beredde en ej föraktlig kon- kurrens framgår av att densamma under åren 1912—1914 hade ett me— delvärde av 427 000 kr.

Söker man erhålla ett siffermässigt uttryck för den totala utländska konkurrensens betydelse på den svenska marknaden genom att beräkna införselns andel av förbrukningen, bör importen av kautschukdelar tyd- ligen ej medräknas. Beräkningen kan därför endast genomföras för pe- rioden 1912—1914. Den erhållna procentandelen, beräknad på medelvär- den för nämnda tre år, uppgick till 8.5. Strängt taget ger dock denna siffra ej ett riktigt begrepp om det utländska konkurrenstrycket, då in- förseln av velocipeddelar, andra än av kautschuk, omfattar dels kedjor i avpassade längder för samtliga verkstäder, dels andra delar, som endast de mindre hopsättningsverkstäderna använda. För de större verkstä- derna, som i konkurrens med utlandet sälja sistnämnda delar till små- verkstäderna, innebär införsel av sådana en nackdel, för småverkstäder- na däremot en fördel, som stärker deras konkurrensförmåga. Alla fabri— ker hava däremot olägenhet av att färdiga velocipeder införas. Den i kon- kurrenshänseende betydelsefulla införseln kan sålunda antagas hava ut- gjort mindre än 8.5 % av förbrukningen, huru mycket mindre kan ej med tillgängligt material avgöras.

Enligt den officiella handelsstatistiken voro Tyskland och Danmark våra främsta leverantörer av velocipeder och velocipeddelar. Av sist- nämnda artiklar erhöllos även betydande kvantiteter från Förenta Sta- terna. Införseln av velocipeddelar från Danmark bestod i sin helhet av i Köpenhamns frihamn lagrade sådana av tyskt och amerikanskt ur- sprung. En mycket betydande del av denna import bestod av frihjulsnav.

Utförseln redovisas i tab. 95, som med avseende å siffermaterialets om- fattning och uppdelning i skilda varuslag helt ansluter sig till motsva— rande tabell över införseln. I följande översikt ätergives i årsmedeltal för vissa perioder utförseln av velocipeder och velocipeddelar. Bland

» de semare ingå t. o. m. 1911 även den för velocipedindustrien främmande

utförseln av kautschukdelar. Under tidigare år torde dock icke någon sådam utförsel hava förekommit, och de värden härav, som eventuellt ingå underc- ären närmast före 1911, äro med all sannolikhet utan nämnvärd betydtelse. Då sålunda den redovisade utförseln av velocipeddelar prak- tiskt taget endast omfattade andra sådana än av kautschuk, har, för er- nåendle av i möjligaste mån jämförbara siffror i översikten här nedan, värdezt av kautschukdelar ej medtagits efter 1911.

Velocipeddelar,

År Velocipeder i andra än av 1 OOO-tal kr. kautschuk 1 OOO-tal kr. 1899—1903 * 39 12 1904—1908 | 41 70 1909—1914 80 314

Sifffrorna vittna om att utförseln av velocipeddelar utvecklat sig långt kraftiigare än utförseln av färdiga velocipeder.

Grcanskas den totala utförseln enligt tab. 95, visar det sig, att densam- ma fförst fr. o. m. 1907 vinner en alltjämt ökad omfattning, och denna stegrting framträder även om utförseln sättes i förhållande till produk- tioneen, i trots av att också denna undergick en kraftig utveckling under perio>den. Det procentiska förhållandet, beräknat på tidigare återgivna medealvärden, utgjorde:

År % 1896—1900 3.9 1901—1905 2.7 1906—1911 4.9 1912—1914 6.6

Blland utländska avnämare av färdiga velocipeder intogo intill omkring är 1910 Danmark och Finland främsta platsen; under de sista åren före krigcet upphörde dock praktiskt taget utförseln till Danmark, men ersätt— ning: för denna marknad vanns särskilt i Finland. Vad velocipeddelar rör Ikommo vid sekelskiftet främst Danmark och Finland i fråga som avsätttningsländer, men 1907 hade den norska marknaden vunnit samma betyrdelse som den finska, och 1913 översteg utförseln till Norge de sam- manllagda försäljningarna till de bägge förstnämnda länderna. Utförseln av ssåväl velocipeder som velocipeddelar var sålunda huvudsakligen kon- centrrerad till de nordiska länderna.

Deen stora velocipedindustrien, representerad av dei inledningen nämn- da fföretagen, tillverkar i motsats till ”hopsättningsverkstäderna” själv, somw. nämnts, de flesta av i velocipeden ingående delar. De använda rå- varoarna, som i huvudsak bestå av valsverksprodukter och stål, äro nästan utesllutande av inhemskt ursprung; endast 1 kg. råvara för gummirin- garma och 1 kg. färdiga maskindelar (särskilt kedjan) av utländskt ur- spruing förbrukas vid tillverkning av en vanlig velociped (vikt 14 kg.).

Ernligt beräkningar av Sveriges Maskinindustriförening skulle råvaru—, arbeets- och driftkostnaderna ingå med följande andelar i tillverknings- kosttnaderna år 1913.

Tillverlm inga- ekonom-i.

Råvarukostnader ................ 60 % Arbetskostnader ................ 24 % Driftkostnader .................. 16 %

Råvarukostnaderna kunna synas anmärkningsvärt höga, mem förhål- landet förklaras av att tillverkningen bedrives som standardiserad mass- produktion, vilket är ägnat att driva ned de relativa arbets- och driftkost- naderna. J ämförbara siffror för utländsk velocipedindustri stå ej till buds.

EPU/tydelse Exportmedelpriset på färdiga velocipeder år 1913 anges i handelssta- hon ?czdut' tistiken till 80 kr. per st., en av landets största tillverkare uppger för

”””-7” 8' samma år ett lägsta grosshandelspris för sin billigaste velociped av 90 kr. per st. Beräknad på sistnämnda pris utgjorde tullskyddet 22 %.

Fastställa vi råvarutullen till 9 kr. 23 öre enligt i tab. 96 utförda be- räkningar, skulle det effektiva tullskyddet utgöra kr. 20—9.23 eller kr. 10.77, vilket motsvarar 12 % av varuvärdet (90 kr.).

Det torde icke vara möjligt att med någon större grad av säkerhet an- giva, i vad mån tullskyddet kunde utnyttjas vid tiden närmast före kri— get. Införselsiffrorna giva i fråga om dessa tillverkningar ingen ledning, då de svenska fabrikanterna i viss grad åtnjöto en monopolställning gent emot de utländska, på grund av att de lyckats inarbeta en speciellt svensk velocipedtyp, som trots sitt högre pris föredrogs av allmänheten. Konkurrensen mellan landets egna velocipedverkstäder var emellertid mycket intensiv före kriget, varför det starkt kan ifrågasättas, om från- varon av utländsk konkurrens hade någon betydelse för ett bättre utnytt- jande av tullskyddet.

Ekonomisk Till belysande av den ledande velocipedindustriens ekonomiska ställning ställning. hava fyra av de största bolagens balansräkningar undersökts för åren 1911—1914?) Det måste emellertid från början betonas, att materialet är behäftat med vissa svagheter, så till vida som två av bolagen vid sidan av sin velocipedtillverkning bedrevo en omfattande agenturverksamhet för automobiler och motorcyklar, medan i årsberättelserna de bägge verk- samheterna ej bokföringsmässigt skilts åt. Det är sålunda omöjligt att avgöra, huruvida vinsterna till huvudsaklig del härrörde sig från den egna fabrikationen eller från agenturverksamheten. Med hänsyn till materialets beskaffenhet torde de bägge nu berörda bolagen böra behandlas för sig (grupp 1) under det att de två. övriga bilda en andra grupp (grupp II). Tablån ä sid. 419 innehåller ett sammandrag av balansräkningarna i absoluta och relativa tal, de förra avseende 1 OOO-tal kr. Proportionen mellan aktivposterna är fullt tillfredsställande, den stäl- ler sig dock gynnsammare i grupp I än i grupp II. Detsamma gäller å passivsidan grupp I men näppeligen grupp II. I grupp I är, som synes, det egna kapitalet c:a 3 gånger större än det främmande, i det senare är förhållandet ungefär omvänt. Även med avseende å de likvida tillgån- garna av första ordningen (fordringar och kassa samt aktier) är ställ— ningen ojämförligt gynnsammare för grupp I än för grupp II.

1) De undersökta bolagen äro A..-B. Wiklunds Maskin- och Velocipedfabrik, Stock— holm, Velocipedaktiebolaget Aug. Lindblad, Stockholm (sammanförda till grupp I i, det följande), A.-B. Nymans Verkstäder, Uppsala, och A.—B. Josef Eriksson, Uppsala (sam- manförda till grupp II).

SAMMANDRAG AV BALANSRÄKNINGAR FRÅN FYRA BOLAG.

_____________________________-—-——————-—'—— GruppI Grupp II I

___—___!—

1912 1913 1914 1911 | 1912 N 1913 | 1914 1 OOO-tal U 1 OOO-tal , 1 OOOrtal 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal ,, kr. 4 kr. A kr. % kr. % kr. % | kr. A

Tillgångar: Anläggningsmedel 450 20.9 614 24.0 750 27.7

Maskiner och in- - ventarier .. .. .. 178 8.3 168 6.6 225 8.8

Aktier .. .. .. .. .. 7 0.5 3 0.1 3 0.1 -— —— —- — 1 0.1 1 0.1 Lager .. .. .. .. .. .. 990 45.8 1114 43.6 1310 48.4 746 53.1 727 52.1 727 50.3 878 52.5

Fordringar och kassa .. .. .. .. .. 532 24.7| 657 25.7 418 15.5 210 15.0 223 16.0 240 16.6 319 19.0

Summa 2 157 100.0 2 556 100.o 2 706 100.0 1 403 100.0 1 396 100.o 1 445 100.0 1 677 100.0

147 31.9 446 31.9 477 33.0 479 28.6

Skulder: Aktiekapital .. .. .. 930 43.1 930 36.4 1 180 43.6

Fonder .. .. .. .. .. 368 17.1 400 15.7 445 16.4

Övriga reserver och årsvinst .. .. .. .. 438 20.3 576 22.5 397 14.7 46 3.8 52 3.7 80 5.5 88 5.8

Främmande kapi- tal .. .. .. .. .. .. 421 19.5 650 25.4 684 25.5 1028 73.2 1014 72.6 1030 71.8 1220 72.7

Summa 2157 |100.o| 2556 110001 2706 [100.o 1403 |100.ol 1396 11001)! 1445 100.o 1677 100.o

304 21.7 304 21.0 304 21.0 304 18.1 25 1.8 26 1.9 31 2.2 65 3.9

Räntabiliteten framgår av följande tablå. ___—___—

GruppI _Grupp II

Å Netto— Netto— Netto- Utdelning Netto- Netto- Netto- Utdelning ' vinst vinst i % vinsti % i % av vinst vinst i % vinst i % i % _av 1 OOO-tal av eget av aktie- aktie— 1 OOO-tal av eget av aktie- aktie-

kr. kapital kapital kapital kr. kapital kapital kapital 1911 ' ' ' ' 46 ' 12.3 15.1 i 3.9 1912 267 15.4 28.7 10.0 47 12.3 15.5 5.3 1913 299 15.7 32.2 10-6 70 16.9 23.0 6.3 1914 264 13.1 22.4 10.5 84 18.4 27.6 6.3

Bägge grupperna ernådde tillfredsställande resultat, men särskilt gäl- ler detta grupp I. Delvis hänför sig skillnaden i gruppernas räntabilitet till att I arbetade med stort eget kapital i förhållande till det främmande, _vadanli'äntekostnaderna voro små, under det att förhållandet var motsatt inom . . . ;

TABELL 93. TILLVERKNINGSVÄRDET AV VELOCIPEDER (FR. 0. M. 1913 ÄVEN MOTORVELOCIPEDER) SAMT VELOCIPEDDELAR AREN 1894—1914.

___—___

1. | K. i. ! K.. " 1. | K..

|._ !

1894 1901 1 864 200 1908 5 171 306 1895 ' 1) 1902 1 872 540 1909 4 365 807 1896 531 860 1903 1 701 020 1910 4 804 650 1897 1 398 142 1904 1 985 995 1911 5 278 459 1898 2 545 813 1905 2 140 335 1912 5 642 365 I 1899 3 120 726 1906 3 357 623 1913 7 504 248 1900 1 764 025 1907 4 750 165 1914 8 177 889

1) 1894 tillverkades 814 st. velocipeder, 1895 1263 st. (värde finnes ej upptaget i industristatistiken) .

! TABEELL 94. INFÖRSELN AV VELOCIPEDER (EJ MOTORVELOCIPEDER) OCH

VELOCIPEDDELAR. ___—___ Summa Färdiga veloci- Velocipedelar 1) velocipe- __ delar st. | kr. kg. | kr. kg. | kr. kr kr

| 1890l - 25 971 1891 * - 82 826 | i ' 1892 & - - ' 1893 | - - 579 612

kg. | . .

1894 l 844 756 1895 1 871 633 1896' | 1 337 274 1897 ' 2 361 403 1898 i 7 611 602 1899) 8224 904640 73 657 235 762 1 140 342 1900 1 14 277 1 570 470 86 349 276 317 1 846 787

19011 * 12 618 1 387 980 1902 ' 7 673 844 030 1903 i 4 324 475 640 1904 l 4 323 475 530

104 676 334 963 1 722 943 109 637 350 838 1 194 868 103 617 331 574 807 214 119 339 381 885 857 415

1905 ) 5 316 584 760 132 915 425 328 1 010 088

1906' 1 6 322 568 980 145 680 582 720 1 151 700 1907 ' 7 024 491 680 194 998 837 716 1 329 396 19083 5 916 354 960 145 216 687 252 1 042 212

1910) 4 114 246 840 202 021 1 075 203 1 322 043

219 259 1 235 527 1 422 007 400 296 230 431 1 233 305 1 473 365 436 168 251 711 1 335 888 1 478 688 444 072 252 909 1 329 838 1 511 561

1909) 4 240 254 400 | 157 166 761 911 1 016 311

1911 i 3 108 186 480 1912 ) 4 001 240 060 130 357 19133 2 380 142 800 142 669 19144 | 2 916 181 723 141 891

833 009 | 100 074 899 720 109 042 885 766 111 018

Stat. nr. iStat. nr. Stat. nr. 1907—1911:693. 1912—1914: 1912—1914: 1091. 1912—1914:1090. 642 A, B.

År peder _ der _och- av kautschuk 2) andra ! Summa velom ped

)?Till velocipeddelar räknas även velocipedkedjor i avpassade längder. I siffrorna

ingåennde hj ulskenor av trä upptagas särskilt i handelsstatistiken 1907—1911 (stat. nr 6944 a). Införseln därav utgjorde:

1907 ............ 13 210 kg. med ett värde av 39 630 kronor 1908 ............ 7 616 ,, ,, ,, ,, ,, 22 848 ,, 1909 ............ 3 908 ,, ,, ,, ,, ,, 11 724 ,, 1910 ............ 5 308 ,, ,, ,, ,, ,, 15 924 ,, 1911 ............ 1 894 ,, ,, ,, ,, ,, 5 682 ,,

2) Häri ingå. även motorvelocipeddelar av kautschuk.

Annm. Värdeuppgifterna äro å importen t. o.m.1898 styrkta cifvärden. Därefter äro värdenna beräknade av kommerskollegium med undantag av yrvärdena & färdiga velocipe- der frr.o.m.1913,vi1ka deklarerats av importörerna.

TABELL 95. UTFÖRSELN AV VELOCIPEDER (EJ MOTORVELOCIPEDER) OCH VELOCIPEDDELAR.

.

- Summa Färdiga. veloci- Veloc1peddelar 1) velocipg- År peder —— det och av kautschuk andra Summa veloci ped- kg. | kr. kg. ' kr. delar 1890 ' 2 537 > 1891 - 1 135 i 1892 ' ' 1893 1894 1895 25 265 1896 58 225 1897 106 976 1898 54 799

1899 598 65 780 1900 477 52 470

1901 245 26 950 1902 255 28 050 1903 201 22 110 1904 275 30 250 1905 317 34 870

1906 265 23 850 1907 467 46 700 1908 799 67 915 1909 754 64 090 1910 518 44 030

1911 867 73 695 1912 1 938 155 040 2 545 1913 702 56 160 8 924 1914 922 84 694 8 340

3 589 11 485 63 955

4490. I 14 368 80 148 1 824 5 837 32 787 3 456 11 059 39 109 5 513 17 642 39 752 3 495 11 184 41 434 20 883 66 826 101 696

15 216 60 864 84 714 17 971 74 393 121 093 32 760 138 131 206 046 44 072 191 977 256 067 44 810 202 774 246 804

st. | kr. kg. | kr.

2 344 18 238

93 813 376 092 449 787 15 808 91 079 364 316 93 624 380 124 535 164 56 025 116 622 466 488 125 546 522 513 57 8 67 3 50 718 117 601 279 987 125 941 330 705 415 399

Stat. nr. Stat. nr. Stat. nr. 1907—1911: 693. 1912—1914: 1912—1914: 1091. 1912—1914:1090. 642 A, B.

1) Till velocipeddelar räknas även velocipedkedjor i avpassade längder. I siffrorna ingående hjulskenor av trä upptagas särskilt i handelsstatistiken 1907—1911 (stat. nr 694 e.); utförseln därav utgjorde:

1907 ............ 99 kg. med ett värde av 322 kronor 1908 ............ 103 ,, ,, ,, ,, ,, 335 ,, 1909 ............ 5 " n ” n 71 16 1910 ............ 4 414 ,, ,, ,, ., ,, 14 346 ,, 1911 ........... .. 19 365 ,. ., ., ., ., 62 936 ,,

Anm. Värdeuppgifterna äro ä exporten t. o. m. 1912 beräknade av kommerskolle- gium men därefter deklarerade av exportörerna.

IABIELL 96. RAMATERIAL, HALV- OCH HELFABRIKAT I EN VELOCIPED.

Nr i tull- Tune” V'kt Tun"

. ]

taxan örigper kg. begå? p

Stål,, blamkt och varmvalsat .. .. .. . .. .. .. .. .. 1) 6.0 18.500 111.00 Stahrör, heldragna .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 758 60 4.100 26.10 Stålttråd för ekrar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 765 7.0 0.150 3.15 Mässsingsrör för pumpar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 906 15.0 0.200 3.00 Rumdmässing för nipplar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 908 10.0 0.100 1.00 2 stt stålrin gar. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1091 160.o 2.175 34800 1 par skyddiskärmar av stål .. .. .. .. .. .. .. .. 1091 160.0 0.510 81.60 2 st:. yttergummi.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 643 120.o 1.330 159.60 1 » verktygsväska av läder .. .. .. .. .. .. .. .. 221 1200 0.155 18.60 2 » ventillappar av gummi .. .. .. .. 642 160.0 0.010 1.60 2 >- skyddsband av bomull för luftröret .. .. 1091 1600 0.050 6.25 4 » pedalgummiu .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 642 160.o 0.095 15.20 2 » ventiler av mässing .. .. 1091 160.0 0.050 8.00 1 » sadel av läder med f_jäder av ståltråd: 1091 1600 0.565 90.40 2 >> luftslangar av gummi .. .. .. .. .. .. .. .. .. 639 50.0 0.570 18.50 1 »» dragkedja av stål .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 787 10.0 0.170 4.70 1 swts stålkulor .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 719 50.0 0.095 4.75 4 stt. smörjkoppar .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1056 37.5 0.006 0.20 1 par pumpfasten av mässing. .. .. .. .. .. .. 931 50.0 0.050 2.50 1 stt. Oljekanna... .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..I 754 20.0 0.010 0.20 1 » reparationsask .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 632 15.0 0.050 0.75 1 » ringklocka .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 896 55.0 0.160 8.80 1 paar handtag av celliiloid .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1091 160.0 0.045 7.20 Summa —— 29.846 923.411

1) Stål, blankt och varmvalsat hänför sig till ett flertal tullrubriker såsom 727, 728, 734, 888, 889 m. fl. En medeltullsats av 6g öre per kg. har ansetts närmast motsvara. tullslkyddet.

Tullpolitiska data.

III. Vagnar och fordon utom järnvägs- och spårvagnar samt velocipeder.

Stat. nr 1907—1911: 683 c—h. 1912—: 241, 1092, 1093, 1094, 1098 D—K.

Vagnar och fordon utom järnvägs- och spårvagnar samt velocipeder draga för närvarande följande tullsatser:

Motorvelocipeder: 1092 färdiga 1 st. kr. 60:— 1093 delar därtill, ej särskilt nämndal) 1 kg. ,, 1: 60 1094 Barnvagnar 1 ,, ,, 0:20

1098 Åkdon och fordon, ej särskilt nämnda, även med motor försedda, samt underreden där- till; ävensom med gummiringar försedda hjul till sådana åkdon eller fordon 100 kr. kr. 15:—”) Under perioden 1/1 1875—30/6 1888 voro hithörande varuslag specifi- cerade i tulltaxan på. följande sätt och belagda med följande tullsatser: Arbetsfordon och lastvagnar 1 st. kr. 5:— Tvåhjuliga och slädar 1 ., ,. 15: _ Fyrhjuliga: trillor 1 ,, ,, 15: hah/täckta mindre 1 19 79 50: _ Vagnmakararbeten 100 kr. ,, 10: — Fr. o. m. 1/7 1888 ingingo samtliga här berörda slag av vagnar och åkdon under rubriken vagnar och åkdon, ej specificerade, samt vagn- makararbeten med en tullsats av 15 % av värdet. Beträffande motor- velocipeder och motorvagnar markerades detta tydligare genom en är 1906 tillkommen, traktatsenligt grundad anmärkning, enligt vilken dessa tillverkningar voro hänförliga till rubriken vagnmakararbeten. År 1910 beslöt riksdagen förtydliga nämnda anmärkning genom att i densamma inrycka automobiler. Tulltaxekommittén av år 1906 återgick till specifika tullsatser för vissa hithörande varuslag i sitt år 1909 avgivna förslag. Detta överensstämde fullständigt med nu gällande och ovan återgivna bestämmelser med 11111- dantag för motorvelocipeddelar och barnvagnar. För dessa hade kom- mittén föreslagit tullsatser av 2 kr. resp. 25 öre per kg., Vilka förslag

1) Motorvelocipeddelar av kautschuk draga kr. 1.60 per kg. i tull enligt tulltaxerulnrik 642; yttergummi och innerslangar till automobiler kr. 1.20 enligt rubrik 643; särskilt in- kommande vagnshjul av trä, utan gummiringar, och delar därtill samt skaklar av trä, med eller utan beslag, ävensom ämnen av trä till hjuldelar eller skaklar 20 öre per kg. enligt rubrik 241.

2) Ang. dispositionsrätt under viss tid för av resande, som icke är bosatt imom riket, medförd automobil. se närmare föreskrifter 1 K. kung. den 10 nov. 1911 (Sv. fiörf. saml. nr 115) och den 22 nov. 1918 (nr 949).

, ävenn återkommo i tullpropositionen till 1910 års riksdag, som biföll de- samnma. Den sedermera vidtagna sänkningen av ifrågavarande tullsatser medl 40 resp. 5 öre per kg. föranleddes av det år 1911 träffade handels- avtahlet med Tyskland.

Automobiler och motorvelocipeder.

Tilillverkningen av automobiler i Sverige utvecklade sig under åren närnmast efter sekelskiftet. Från början hade den en synnerligen hård konhkurrens att utkämpa, i huvudsak från Förenta Staterna, Tyskland, Frannkrike och England, men tack vare tullskyddet och ett mycket mål- meddvetet arbete i syfte att ernå hög kvalitet delvis i motsats till den amenrikanska automobilindustrien, som i stor utsträckning inriktat sig på ppriskonkurrens med avkall på. kvalitet hade tillverkningen intill kriggsutbrottet undergått en efter svenska förhållanden lovande utveck- ling;. En sammanslagning av de bägge största tillverkarna inom landet och1 utvidgningar av det nya företaget genom ett flertal integrationer befoordrade ytterligare fabrikationens konkurrensförmåga.

Tilillverkningen av automobiler betecknar en hög grad av råvaruför- ädliling och sätter betydande krav på noggrannhet i arbetet. Ernåendet av ( en hög tillverkningsstandard kräver därjämte betydande kostnader för : anskaffandet av förstklassiga arbetsmaskiner liksom en väl inarbe- tad arbetarstam och en vaken kår av tekniker, som förmå följa med och1 utnyttja 'de tekniska förbättringarna på detta område. Det kan utan över=rdrift påstås, att de svenska automobiltillverkarna även i detta hän- seennde fyllt högt ställda krav.

Friabrikationen av motorvelocipeder upptogs här i landet är 1912 av A.-EB. Huskvarna Vapenfabriker. Under några år omfattade tillverk- ninggen endast själva velocipeden, under det att motorn importerades; numnera är även motorn svensk. Endast en obetydlig del av behovet täckktes emellertid genom den inhemska tillverkningen under åren före krigget. Huskvarnafabrikatets kvalitet står numera fullt i nivå med de bästita utländska tillverkningarna.

Tfillverkningen av automobiler redovisas separat först år 1913 (tab. 97) medd ett värde av 1 732 000 kr., varav 1 370 000 utgjordes av färdiga auto- mobbiler och resten av karosserier och andra delar till automobiler; år 19144 utgjorde totaltillverknincnn 1 712 000 kr. Motorvelocipedtillverknin- gen 1 vid Huskvarna Vapenfabriker hade 1913 ett nettoförsäljningsvärde av oomkring 130 000 kr.

I i stort sett visade den svenska automobilindustriens avsättning en fortgtgående ökning intill krigsutbrottet, och denna utveckling var möjlig tI'OtitS en anmärkningsvärt stor prisskillnad mellan de svenska och ut- länodska fabrikaten. Så vitt kunnat inhämtas intog tillverkningen av lastatautomobiler vid nämnda tidpunkter en gynnsammare ställning än fabnrikationen av personautomobiler, enär de utländska tillverkarna av desssa fordon icke nämnvärt synas hava intresserat sig för den svenska manrknaden före kriget.

Ilinförseln av automobiler och motorvelocipeder samt delar därtill kan reddovisas i två summor (för personbefordran och för godsbefordran)

Drag m' till- verkningens utveckling.

Tillverkning.

Införsel.

med angivande av såväl kvantitet som värde fr. o. m. 1907 och i mera detaljerad uppdelning fr. o. m. 1910 och 1912. Siffrorna återgivas i tab. 98. Följande tablå utgör ett sammandrag av tabellens siffror till tre- eller femårsmedeltal.

Medelinförsel 1 A V"” ag ! r 1000tal kr. Automobiler, person .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. __| 1910—1914 2233 » gods.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1912—1914 48 Underreden till automobiler .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1912—1914 677 Motorvelocipeder .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1910—1914 224 Delar till motorvelocipeder (ej av kautschuk) .. .. .. .. 1912—1914 29 I 1907—1911 1) 1347 summa inan—1913 3743 |

Den ojämförligt största posten utgöres, som synes, av personautomo- biler, men även införseln av underreden (huvudsakligen till lastautomo- biler) var betydande.”) Med avseende å delar till motorvelocipeder bör kanske anmärkas, att dessa av allt att döma till större delen utgjordes av

ersättningsdelar. En beräkning av införselns andel av förbrukningen kan endast ge—

nomföras för automobiler 1912 och 1913 och motorcyklar 1913.”) I förra fallet erhålles ett resultat av 71.6 resp. 68.4 % i det senare 69 %.

I följande tabell belyses införselns ursprung 1907 och 1913 eller en- bart 1913 allt efter siffermaterialets beskaffenhet. Värdena angivas i 1 OOO-tal kr.

Åkdon och fordon försedda med motor:

Motor- För personbefordran 4) För godebefordran 4) velpci ped- ———————————— elai- Inköpsland Motor- (riff? Fär- Un- (ej av veloci— mgbiler Summa , der- Summa kaut- peder etc.) diga reden schuk) 1913 | 1913 | 1907 | 1913 1913 | 1913 | 1907 | 1913 1913 Danmark .. .. .. .. 7 81 134 88 —— 0 2 0 41 Tyskland .. .. .. .. 143 1255 354 1397 29 218 212 248 9 Belgien .. .. .. .. .. 67 9 27 76 248 248 I. Storbritannien.. .. 37 238 134 275 23 19 12 42 & Frankrike.. .. .. .. 258 375 258 5 242 8 247 34 Italien .. .. .. .. .. —— 25 126 25 45 12 45 Schweiz .. .. .. .. 1 — 0 1 — 24 -— 3; Amerikas Förenta | _Stater .. .. .. .. .. 22 1095 178 1117 — 84 84 : Övriga länder .. .. — | 30 10 30 i —— — —— 0)

N *!

Summa 1000-tal kr. 277 | 2991 11338 | 3267i 57 | 857 | 270 | 914

1) Delar till motorvelocipeder ingå ej. 2) Underreden till lastautomobiler bestå av kompletta vagnar med undantag av "'fla- ket" och ofta gummiringarna på hjulen.

3) Beräkningen baseras i sistnämnda fall med avseende å tillverkningen på en jpro- duktion av motorcyklar hos landets enda. tillverkare vid denna tid, A.-B. Huskvarna Va— penfabriker, av 130000 kr. ') Delar till motorvelocipeder ingå ej. Jfr not 1) och ') till tabell 98.

! 427 ! Maan finner av tabellen, att 86 % av de år 1913 införda motorveloci- ! pederr och delar därtill voro av tyskt, belgiskt och engelskt ursprung. ! Förennta Staterna hade vid denna tid ännu ej förvärvat sin numera do- ' minenrande ställning på den svenska marknaden. Vad personautomo- biler ' angår levererade Tyskland och Förenta Staterna 1913 ej mindre än 79 %% av hela införseln; närmast följde Frankrike och Storbritannien med ftillsammans 17 %. Se vi till kompletta godsautomobiler och un- derreeden, finna vi, att Belgien, Frankrike och Tyskland hade nästan exaktt lika stor export till Sverige år 1913. Tillsammans infördes från dessaa länder 81 % av den totala införseln.

Deen betydande andel av förbrukningen, som tillgodosågs genom in- försebl från Tyskland, Amerika, Frankrike och Storbritannien har sin grunod i skilda orsaker. Den framgångsrika konkurrensen från den ut- ländsska europeiska automobilindustrien hänför sig sålunda delvis till lägree priser, men förklaras kanske främst dock av att denna industri är av tidigaare dato än den svenska, varigenom den erhållit ett visst försprång; av boetydelse har givetvis också varit, att den utvecklat sig under de gynnnsamma förhållanden, som stora tullskyddade hemmamarknader skapoa. Vad den amerikanska automobilindustrien angår undergick den- sammna åren 1907—1913 ett utomordentligt uppsving, karaktäriserat av tillveterkningens utveckling till standardiserad massproduktion. Härige- nom _ möjliggjordes priser, vilka vår egen industri icke ens tillnärmelse- vis kkunde och ej heller i framtiden torde kunna erbjuda. Belysande för den amerikanska industriens konkurrensförmåga är exempelvis, att en 25 hkkrzs bil av märket Overland och en 30 hkr :s av märket Hupmobile här lbetingade c:a 6000 kr. år 1913, medan A.-B. Scania-Vabis sam- tidigtct noterade för sina personautomobiler om 22 resp. 30 hkr, kr. 6 900 och lkr. 9 600.

Utitförseln redovisas på samma sätt som införseln. Den officiella han- delssstatistikens siffror återfinnas i tab. 99, varav följande översikt åter- giverr årsmedeltal för fem— och treårsperioder.

! ! Medelutförsel

V”"SIag | År | 1000-tal kr. Autoomöbiler, person .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1912—1914 | 36 » gods .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1912—1914 98 Undderreden till godsautomobiler .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1912—1914 12 Motcorvelocipeder .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1912—1914 4 Delanr till motorvelocipeder .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 1912—1914 1 1907—1911 1) 71 summa ! i1912—1914 150 1

Uttförseln bestod sålunda i all huvudsak av gods- och personautomo- bilerr. Utvecklingen kan visserligen endast överblickas från 1907, men det fframgår dock tydligt av siffrorna i tab. 99, att utförseln av person— autonmobiler, som väl väsentligen bestått av begagnade sådana, tenderade att gå tillbaka under åren närmast före kriget, medan godsautomobiler utförrdes till stigande värden. Endast under år 1914 kan en tillbakagång

1) lDelar till motorvelocipeder ingå ej. Jfr not 1) och *) till tabell 99.

Utförsel.

Tillverknings- eko'n om i .

Tullskyddets höjd.

iakttagas, på grund av dels vikande konjunkturer, dels exportförbud, som utfärdades strax efter krigsutbrottet.

Utförselns andel av produktionen kan beräknas för automobiler år 1913 och 1914. Förstnämnda år utgjorde densamma 10.6 % och sist- nämnda år 4.7 %. Samma beräkning för motorcyklar år 1913 (till- verkningen : den av A.—B. Huskvarna Vapenfabriker redovisade) ger 4.6 % till resultat.

Utländska avnämare fann denna industri endast i våra närmaste grannländer, särskilt Ryssland och Danmark, som mottogo den ojäm- förligt största delen av utförda godsautomobiler. Utförseln till det först- nämnda landet var dock är 1913 dubbelt så stor som till det] senare.

Redan i det föregående har framhållits att skillnaden i de produk- tionsekonomiska förhållandena mellan å ena sidan svensk och å andra sidan amerikansk, tysk, fransk, italiensk och engelsk storindustri ka— raktäriseras av att den förra på grund av marknadens begränsning är urståndsatt att driva en standardiserad massproduktion. Råvarukost- naderna äro visserligen relativt höga, på grund av att endast material av hög kvalitet kommer till användning, men merkostnaderna på denna punkt vid svensk tillverkning äro dock av underordnad betydelse i kon- kurrenshänseende. Tyvärr kan den betydande olikhet i produktions- kostnader, som under sådana omständigheter måste förefinnas mellan en svensk och utländsk automobil, ej siffermässigt belysas med uppgifter över produktionskostnadselementens relativa storlek.

För fastställande av tullskyddets höjd har i följande tablå en beräk— ning av de i en personautomobil av ordinär typ (Scania-Vabis” tillverk- ning) ingående råvarorna och deras tullskydd utförts. Uppgifterna gälla endast chassis, då tillförlitliga uppgifter angående karosseriet ej kunnat erhållas.

Priset å automobilen utgjorde c:a 15 000 kr. Tullen var 15 % av vår- det, vadan det nominella skyddet skulle uppgå till 2250 kr. Med lhän- syn till att införda bilar av motsvarande kvalitet ställde sig något lägre i pris torde det erhållna tullbeloppet dock vara något för högt.

Råvarutullen uppgick, under förutsättning att det till fullo utnyttja- des, till 134 kr. 20 öre eller 0.9 % av den färdiga varans pris och det effektiva tullskyddet sålunda till c:a 14 %.

I vilken grad detta skydd kunde utnyttjas är ej möjligt att med så— kerhet avgöra. Den regelbundna införseln, som i många fall är ett tec- ken på att den inhemska producenten förmår tillgodogöra sig tullslkyd- det, ger här ingen ledning för ett omdöme, ty dels ligga produktions— kostnaderna för en införd utländsk automobil av svensk kvalitetstyp i regel så avsevärt under det svenska tillverkningspriset, att importörerna förmå konkurrera, även om de svenska fabrikanterna ej inkluderat tul- lens hela belopp i försäljningspriset, och dels omfattar införseln i stor utsträckning mycket billiga vagnar av lägre kvalitet, som i viss mån söka en helt annan kundkrets, än den vars behov de svenska kvalittets- vagnarna avse att täcka. Å andra sidan synes ej heller helt böra blOI't' ses ifrån att en svensk vagn, just emedan den är svensk, i vissa fall kan säljas till ett något högre pris än en lika god utländsk.

, Tulltaxe- . , ] Tullsats Tull & aruslag rubrik . kg. ! Kr. Kr. ! l

Gjutggods, tackjärns- .. .. .. .. .. .. .. .. .. .! 876 174 0.04 6.96 ! »» martin- _. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 888 226 0.03 18.08 ! Stål lo. järn, smitt .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 888 229 0.03 18.32 '

» valsat i stänger .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 727 241 0.25 6.03 » plåt.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 734 106 0.03 3.18

! > .. 735 41 0.045 1.85 Kopmar 898 15 0.10 1 50 3 . » .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 906 2 0.15 0.30 | * Mässsing .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 897 57 fritt . * _ » _. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 898 40 0.10 4.00 ; ! Övrigga materialier .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 757 33 0.06 1.98 f ? » > 953 41 — — 1 » » 643 60 1.20 72.00 ! Summa ; 1 265 134.20 :

Andra vagnar och fordon.

Incdustristatistiken redovisar under rubriken åkdon och fordon även autmmobiler t. o. 111. år 1912. Fr. o. m. är 1905, då en affärsmässig till— verkming av automobiler kan sägas hava kommit till stånd inom landet, äro (de nedan och i tab. 97 anförda tillverkningssiffrorna sålunda ej be— lysamde för tillverkningen av de ej motordrivna fordon, som här äro förennål för behandling. De officiella tillverkningssiffrorna lida där- jämtce av den svagheten, att de före år 1905 äro för låga på grund av dels att en obetydlig tillverkning redovisades under hantverkerier, dels att dlelar till åkdon sammanfördes med andra varuslag, särskilt före 189633) De i tab. 97 återgivna tillverkningsvärdena äro sålunda av tvi- velalktigt värde. Fr. 0. m. 1913 äro siffrorna dock riktigare, enär auto- mobiiler frånskiljas detta år och redovisas särskilt. Medeltillverkningen per får under vissa perioder samt antalet företag åren 1897, 1904 och 1912 utgjmrde:

! ___ _ _

| i.

Antal företag 1 OOO-tal kr. | 1896—1900 25 ; 534 . 1901—1905 49 1060 1912—1913 70 3 425

Ull' tillverkningssiffrorna torde endast kunna avläsas, att ökningen i storrt sett var anmärkningsvärt kraftig under perioden. Huru de perio- diskca variationerna ställde sig kan på grund av siffermaterialets opå- litligghet icke med säkerhet avgöras.

I denna utredning hava även barnvagnar medtagits. Det kan visser- ligem ifrågasättas, om sistnämnda artiklar bort ingå i densamma, då de åtmiinstone förr i stor utsträckning voro att betrakta som korgarbeten;

*)) Det iahantverksstatistiken redovisade antalet vagnmakare och deras arbetare ut- gjorcde i medeltal 1896—1900 756, 1901—1905 938 och 1906—1910 961. Tillverknings- värdiet redovisas icke i officiell statistik. 28

Tillverkning.

Införsel.

den senare utvecklingen av barnvagnstyperna har emellertid i viss mån överfört denna artikel till en mekanisk verkstadsprodukt, och denna omständighet har varit avgörande för dess behandling i samband med andra slag av vagnar. Tillverkningen av barnvagnar var under de två sista decennierna före krigsutbrottet koncentrerad till en enda fabrik (A.-B. A. W. Nilssons Fabriker, Malmö). vars produktion i medeltal under vissa perioder utgjorde:

År 1 OOO-tal kr. 1898—1900 125 1901—1905 140 1906—1910 200 1911—1914 263

Även inom denna tillverkningsgren visar tillverkningen en ej ringa stegring. Under de sista fem åren före krigsutbrottet torde landet så- lunda i genomsnitt till c:a 67 % efter värde räknat hava täckt behovet genom egen tillverkning.

Införseln av vagnar och fordon, alla slag, utom järnvägs— och spår- vagnar, barnvagnar och velocipeder, redovisas fr. o. m. 1894 i en summa. Genom att automobilinförseln tillkom strax efter sekelskiftet och först fr. o. m. 1907 kan särskiljas, äro siffrorna fullständigt otillförlitliga åren 1903—1906, varför införseln återgives först från 1907 i tab. 100, där även en uppdelning i fem varuslag genomförts.

En ungefärlig bild av införselns storlek erhålles av följande s.am- manställningar, där vissa årsmedeltal beräknats.

Medelinförseln : Medelinförseln per år Är ävökgåäirggålåtl Varuslag i 1 OOO-tal kr. _ | ————————-— 1 1000-tal kr— 1907—1910 I 1911—1914 * !! ! 1893—1895 65 .* Vagnar för personbefordran, ! 1896—1900 142 !; andra än barnvagnar ! 1907—1910 175 hel- eller halvtäckta .. .. .. 35 ! 14 1911—1912 186 ; öppna .. .. .. .. .. .. .. .. .. 34 46 1913—1914 197 ? Barnvagnar .. .. .. .. .. .. .. _. .. 52 102 | ” Vagnar för godsbefordran .. .. 26 20 | ) Vagnshjul utan gummiringar ! '; och delar därtill samt skaklar, ! ; ! ävensom ämnen till hjuldelar ! eller skaklar, allt av trä .. .. 27 ! 10 Summa 175 i 191

Överblickas perioden 1894—1914 visar sig införseln av alla slag av vagnar och vagndelar tillsammantagna hava undergått en ganska kiraf— tig ökning. Den var dock under åren 1893—1900 betydligt större i fför- hållande till förbrukningen än under de följande åren, även om fönst— nämnda periods relationstal äro något för höga, på grund av att tillveark-

j ninggssiffrorna, som tidigare nämnt, äro något för låga. Särskilt bör * uppmärksammas, att barnvagnar ingå i nämnda siffror först fr. o. 111. 18985, medan de under hela perioden kunnat medtagas i siffrorna över' utrikeshandeln. Däremot torde nedan återgivna relationstal icke hava-a. influerats av att motorvelocipeder ingå före 1913, då varken någon tillitfeerkning eller utrikeshandel med denna artikel ägde rum före sekel- ski titet.

Ar Införsel i % av förbrukningen 1893—1895 34.5 1896—1900 19.3 1913—1914 ! 3.6

Innförseln fördelade sig ganska ojämnt på olika varuslag. Främsta platasen intogo barnvagnar, vars införselsiffror dessutom voro betydligt högnre under perioden 1911—1914 än under tiden 1907—1910. Närmast följdde de bägge slagen av personvagnar med ungefär lika siffror för peritioden 1907—1910, vilken jämvikt dock gick förlorad under perioden 19111—1914, då införseln av öppna vagnar ökades, medan den sjönk för hel— och halvtäckta. Övriga varukategorier, nämligen vagnar för godssbefordran och diverse vagnsdelar, av vilka införseln var obetydlig, förldorade i betydelse såväl absolut som relativt under den senare pe- riodden.

leed avseende å införselns ursprung karaktäriserades läget av att Tysskland intog en dominerande ställning och lyckades förstärka denna gennem att undantränga den tidigare ganska betydande införseln från Dannmark och Storbritannien. Granska vi siffrorna från åren 1907 och 19123 för gruppen i dess helhet, visar det sig, att importen från Tyskland undder förstnämnda är var drygt lika stor som den sammanlagda inför- selnn från Danmark och Storbritannien, medan den under det senare året var? fyra gånger större. Den sammanlagda införseln från de nämnda länoderna uppgick år 1907 till 90 % och 1913 till 96 %.

DDet skulle leda för långt att här närmare ingå på införselns ursprung ifråäga om gruppens skilda varuslag. Nämnas må dock, att Tysklands förssteg såväl 1907 som 1913 framför allt gällde barnvagnar och vagnar för' godsbefordran; sin dominerande ställning med avseende å vagns- delaar år 1907 hade detta land förlorat till Danmark 1913, som åter vad vaggnar för personbefordran (barnvagnar naturligtvis undantagna) an- gårr fick avstå denna plats till Tyskland är 1913, efter att år 1907 hava hävvdat densamma med betydligt högre värden än något annat land.

[Utförseln av vagnar och fordon återgives i tab. 101 på samma sätt som infförseln. Följande översikt utgör ett sammandrag av tabellen i form av meedeltal för vissa perioder.

lUtförseln visar en överraskande kraftig stegring under perioden 18994—1914 för gruppen i dess helhet, en stegring, som i stort sett synes hawa varit kraftigare än tillverkningens ökning, oavsett de tidigare om- näimnda brister med avseende å jämförbarhet, som vidlåda siffermate- riaalet. Utförseln i procent av produktionen uppgick nämligen under åren

Utförsel.

, årgång???” ; Medelutförsel pr ir | = : v - _ . , År 117 de vagnar och Varuslag , l 1 000181 kr. i ' fordon ___—___l ; i1000-ml kr- - 1 1907—1910 | 1911—1914 ! l ! %? | [ 1893—1895 9 ? vagnar för personbefordran,f | ; 1896—1900 16 andra än barnvagnar i * 1907—1910 92 hel- eller halvtäckta .. .. .. 2.0 ' 11.. 1910—1912 186 öppna .. .. .. .. .. .. .. .. .. 7.1» i 113.) 1913—1914 223 _; Barnvagnar .. .. .. .. .. .. .. ., .. o.: I c.a ', Vagnar för godsbefordran .. .. 9.0 ( ll.v : Vagnshjnl utan gummiringar' ; och delar därtill samt skaklar, l ! ävensom ämnen till hjuldelar eller skaklar, allt av trä .. .. 73 0 1763 [ Summa ! 91.7 ' 201-.a '

1893—1895 till i genomsnitt 6.8 %. 1896—1900 till 2.7 och 1913—1914 till 4.1 %.

Den ojämförligt betydelsefullaste utförselvaran inom denna grupp ut- göres av diverse vagnsdelar. I övrigt förekom endast en obetydlig ex- port av vagnar för godsbefordran samt öppna vagnar för personbeford- ran. Samtliga dessa varuslag visade stigande utförselsiffror fr. o. m. 1907, detta gällde dock i mindre grad vagnar för godsbefordran än de ovriga.

Uppmärksammas utförselns geografiska fördelning, finner man, att Storbritannien var den väsentliga avnämaren av dessa artiklar, men även till Danmark exporterades för betydande värden. Under åren 1907 och 1913, som här närmare undersökts, var utförseln till Storbri— tannien sålunda större än till alla andra länder tillhopa. Danmark in- tog andra rummet och Norge tredje. Den sammanlagda utförseln till dessa länder uppgick 1907 till 83 % och 1913 till 93 % av den totala.

Se vi till de enskilda varuslagen, framgår redan av det föregående, att huvudutförseln, diverse vagnsdelar, främst avsåg Storbritannien och Danmark såväl 1907 som 1913. Av övriga tillverkningar må nämnas öppna personvagnar, som år 1907 endast funno köpare i Danmark, Fin- land och Norge och 1913 väsentligen i Norge samt godsvagnar, som främst avsattes, 1907 i Storbritannien, Danmark, Tyskland och Norge och 1913 i de tre sistnämnda länderna och Ryssland.

Tillverknings- Inom denna tillverkningsgren förete produktionskostnadselementen ekonomi. inbördes mycket stora växlingar på grund av olikheter i företagens storlek och den starkt växlande grad av förädling, som hithörande pro- dukter representera. Det knapphändiga och delvis sannolikt otillförlit- liga material, som föreligger för denna frågas belysande, utesluter ett mera detaljerat studium av densamma. Vi inskränka oss därför till att återgiva en beräkning, som är baserad på uppgifter från ett av landets största företag med tillverkning av såväl fordon för godsbefordran som finare personvagnar (dock ej barnvagnar) och avser år 1913. Beräk- ningen gäller företagets totala tillverkning.

% av tillverk-

, ningsvärde . i Råvan'ukostnader ...................................... 34 Brämslekostnader ...................................... 3 Arbeetskostnader ........................................ 23 Kosttnader för förvaltningspersonal ...................... 7 Övriga omkostnader .................................... 33 100

J ätmförbara uppgifter från utlandet hava icke kunnat erhållas.

Deet & hithörande färdiga vagnar och fordon utom barnvagnar gällande Tullskydd. tullsskyddet ä 15 % av värdet torde endast obetydligt reduceras av råvaru- tullarrna, enär det viktigaste materialet, trä, är tullfritt. I den mån barn- vagmskorgarna äro tillverkade av rotting eller andra liknande vegetabi- ', liskza ämnen gäller detsamma, emedan dessa materialier i obearbetat skick ; äro tullfria. Angående tullskyddet å barnvagnar må i övrigt anmärkas, att (detta år 1913 vid ett genomsnittligt lägsta engrospris vid fabriken av 1 kr?. 17 öre per kg. utgjorde i medeltal 17 %.

TABBELL 97. TILLVERKNINGEN AV ANDRA FORDON ÄN JÄRNVÄGS- OCH SPÅRVAGNAR SAMT VELOCIPEDER.

1 | l * = . Andra vagnar . 1 Summa 5 Ar ! Automobiler och vagns delar l Barnvagnar 5 kronor E , 1 l » ___—___——————-———-————-——'! , 1898 ! 517 054 140 000 % 657 054 , 1899 ! 696 367 l 100 000 ' 796 367 3 15400 , i 709 786 i 134 000 843 786 ; 1901 1 . 863 770 ' 128 000 ' 991 770 * 1902 , i 941 702 i 120 000 1 061 702 . ( : 1 ' , 8888 & 1448351J8665') % 888888 , låååååi . 1905 , 1 524 304 * 160 000 i 1 684 304 ; mos ? 1 932 840 , 180 000 [ 2 018 840 * 333 . 333333; ! 333333 ; 333333 150?) 2 387 667 ! 200 000 ; 2 587 667 1910 1 3 274 591 200 000 3 474 591 1911 1 4 230 416 230 000 . 4 460 416 1912 . 5 081 151 260 000 i 5 341 151 ; 1913 i 1 732 313 [ 3 633 378 273 550 l 5 638 241 & 1914 , 1 711 581 ! 3 217 439 289 000 l 5 218 020

Atnm. Tillverkningssiffrorna 1881—1895, enligt industristatistiken avseende åkdons- fablriker, torde vara för låga, sannolikt beroende på att delar till åkdon i stor utsträck- ningg redovisats under annan rubrik (i mindre grad torde detta hava varit fallet även eften' 1895).

Mfotorvelocipeder ingä t. o. m. 1912 (fr. o. m. 1913 redovisade bland velocipeder),

TABELL 98. INFÖRSEL AV ÅKDON OCH FORDON, ANDRA ÄN JÄRNVÄGS- OCH SPÅRVAGNAR, FÖRSEDDA MED MOTOR (MOTORVELOCIPEDER, AUTOMOBILER M. M.), AREN 1907—1914.

För personbefordran 1) För godsbefordran 2) MOtPT' | ._ __ _ veloc1ped-

' - motor— andra I . delar Ar veloci- :(automobiler Summa färdiga , 5232: Summa (e] av kaut- peder etc.) _ _ ' 4 . schuk) _ st. ! kr. st.| kr. st. | kr. st. ] kr. st. ' kr. [ sai kr. kg. l kr. I ! ' l » 1 1 » ; 1907i ? 1 333 1 333 152: | ! 241-239771; : »

1908 ; l_l_ __ __ 175 530 000 l ; 11 82 856 ' 1909 100 . *207 . 307 978 578 3 I 16 91231 1 i 1910 119 58 477 343 1 601 690 462 1 660 167 " . . 16 I 82 302 I .» 1911 186 89 533 346 1 570 190 53251 659 723 _; l__l__ 7 43 152 __ _l 1912 226 135 600 539 2 333 849 765 2 469 449 7 23 350 . 374 814 . 398 104 2 540 15 240 1913 461 276 600 684 2 990 620 1 145 3 267 220 9 56 845 . 856 804 . 913 6494 429 26 574 1914 739 561 080 713 2 669 668 1 452 3 230 748 16 62 760 . (799 945 . 1862 705 7 588l45 528i

Stat nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr Stat. nr

' , 1909—1911: , 1909—1911: 1912—: 1912—; 1912—:

, 683 a; 683 11; 1098 H. 1098 I. 1093. ur 1912—: ur 1912—: 1092. 1098 G.

1) Samtliga införda motorvelocipeder åren 1912—1914 hava ansetts vara avsedda för personbefordran. 2) Samtliga införda underreden åren 1912—1914 hava ansetts vara försedda med motor samt avsedda för godsbefordran.

Anm. Värdena äro deklarerade av importörerna med undantag för motorvelocipeder 1912—1913 samt motorvelocipeddelar 1912—1914, vilkas värden nämnda år beräknats av kommerskollegium.

TABELL 99. UTFÖRSEL AV AKDON OCH FORDON, ANDRA ÄN JÄRNVÄGS— OCH SPÅRVAGNAR, FÖRSEDDA MED MOTOR (MOTORVELOCIPEDER, AUTOMOBILER M. M.), AREN 1907—1914.

___—_1_.—

1 personbefordran.

| För personbefordranl) För godsbefordran?) MOÄOY' ! _ _ velocrped-t motor- andra 1 delar (ej År velocipe- (automobi- Summa färdiga 222112; ' Summa av kaut- * ' der ler etc.) l.-_ " ___ __ _ schuk) st. | kr. st. ' kr. | st. | kr stl kr. st.] kr St'l ki |kg.| kr. i l . ' | * 1907 | i (| 13 1 62 090 j » 7 7 240 S 1908 4 _ 3 2 700 ' 1 1 14 000 1909 1 7 8 59 200 , l 2» ; 14150 1910 . . 7 49 326 4 . ; 4 43 000 1911 . . . . 19 56 400 ___L -.___._ ! .; 6 46 300 --m___ 1912 4 2 400 7 71 848 11 76 248 1 ! 82 512 ' 14 288 . 96 800 205 1 230 ; 1913 10 6000 5 21 500 15 27 500 12 151122 | 11 771 162 893 438 2 628; 1914 5 4 505 3 16 000 8 20 505 5 I 59 353 » 5 913 , 65 266 87 291 ' ' 133233. 1351—133, stat. nr Stat. nr , Stat. nr nr 683 &; nr683 a; 1912— 1912—: ' 1912—: * 1912—: 1912—: 1098 H 1098 I. ' 1093. | 1092. 1098 G.

) Samtliga utförda motorvelocipeder åren 1912—1914 hava ansetts vara avsedda för

2) Samtliga utförda underreden åren 1912—1914 hava ansetts vara försedda med motor samt avsedda för godsbefordran.

Anm. Värdena äro deklarerade av exportörerna med undantag för motorvelocipeder och motorvelocipeddelar 1912—1913, vilkas värden nämnda år beräknats av kommerskollegium.

'l'ABEELL 100. lNFÖRSELN AV AliDON OCH FORDON. ANDRA ÄN JÄRNVÄGS- OCCH SPÅRVAGNAR SAMT VELOCIPEDER, ICKE FÖRSEDDA MED MOTOR, ÄVENSOM VAGNSHJUL UTAN GUMMIRINGAR SAMT SKAKLAR.

___—___—_——————————

! l lVagnshjul utan I För personbefordran (andra i gummirlnuar . , . _ och delar därtill l i am barnvagnar) Barnvagnar .FÖI' gods- . samt skam”, Summa - Å,. . '. . ...,... _, .- _ i _) befordran äiä'xlsålglgrgnm införsel & hel- eller 5 i & eller Jalal-fl:: ' * halvtäcktay ögnna bum")? _ __ . allt av tra1)' l», , _l; st. | kr. st ' kr st | kr kr. : st. kr. kg. kr. [ kr . . | 1 | ( 1907 7 I 92 66 874 173 44 902 265 111 776 st 3 325 35 603 415 36 004 31 019 70 131 253 514 19088 ; 29 32 341 164 35 598193 67 939 » 3 516 46 237 296 28 778 6 104 12 195 155 149 1 190919 ! 27 19 902 138 24 970 165 44 872 » 4 565 60 457 113 13 040 7 183 8 703 127 072 ., 19100 33 21 222 131 31 677 164 52 899 » 4 440 64 454 137 27 385 8 255 18 532 163 250 1911 1 '! 33 21 943 152 35 600 185 57 543 » 6 479 86 007 201 31 078 12 437 23 828 198 456 ' 19122 i 22 13 428 255 35 267 277 48 695 kg. 42 560 106 400 53 14 358 3 214 3 214 172 667 1913 3 17 10 058 297 36 515 314 46 573 » 57 144 142 860 48 12 694 10 122 10 122 212 249 19144 23 10 645 525 74 937 548 85 582 » 67 823 72 436, 65 20 212 2 795 2 712 180 942 ', . Stat. nr , Stat. nr stat. nr Stat. nr Stat. nr 3 1907—1911; 1907—1911: 1907—mu: 683 e; 1907—1911: 1907—1911: *, 683 C; 683 d; 1912_: 1094. 683 f; 683 g, 11; | 1912—: 1912—; ; 1912—: 1912—; 241. l,, ; 1095 D. 1098 E. . 1098 F. 1; !

1) l Före 1912 ingå. även hjul med gummiringar samt vissa andra delar. Införseln av hjul . och gummiringar (stat. rubr. 1098 K) fordoon, åtminstone vad införseln angår —— utgjorde: 1912: 11750 kr., 1913: 7963 kr., 1914: 829 kr.

TABBELL 101. UTFÖRSELN AV ÅKDON OCH FORDON, ANDRA ÄN JÄRNVÄGS- OOCH SPARVAGNAR SAMT VELOCIPEDER, ICKE FÖRSEDDA MED MOTOR, ÄVENSOM VAGNSHJUL UTAN GUMMIRINGAR SAMT SKAKLAR.

___—___—

—— i stor utsträckning avsedda för motor-

l % Vagnshjul utan i ' För personbefordran (andra gummiringar ? .. __ och delar därtill _ ; an barnvagnar) Barnvagnar For gods- samt ekarna Summa *, Änr & _ befordran Öiåli'sgäålååfn utförsel l hel- eller . en k kl lhalvtackta öppna Summa allesr Svanå? . , ' i st. | kr. | etui kr. * sa' kr. ] kr. | st. kr. kg. kr. kr. l ___—___— . : l ' . . 19007 4 2 200 571 6 830 575 9 030 st. 36! 253 180 17 798 27 452 24 317 51 398

190108 1 500 25 9 229 26 9 729 » 15 275 29 2 992 96 881 864678 99 674 * 19009 2 1 300 54 6 369 56 7 669 » 6 66 40 2 561 122 584 92 189 102 485 l 191l10 !» 3 2900 66 4625 69 7 525 » 124 2 182 113 12889 131 786 89959 112555 l 191I11 L 2 1 200 93 8 564 95 8 764 > 44 676 50 6 550 202 967 136 661 153 651 . 191112 ', 1 500 168 13 462 169 13 962 kg. 161 403 55 5 064 199 7491199 749 219 178 1 191113 ; 1 k 300 324 24 008 325 24 308 » 129 323 164 21 109 223 942 223 942 269 682 1 19014 .! » | _— .807 17 490 807 17 490 . > 246 551 158 12 129 286 204145 533: 175 703 * * Stat. nr Stat. nr * Stat. nr Stat. nr Stat. nr 1

i 1907—1911: 1907—1911: , 1907—1011: 1907—1911; 1907—1911: ,» , 683 0; 683 d; , 683 €; 683 f; 683 g, h; » | 1912—: 1012—; 1912—: 1912—: 1012—: 241. 1098 D. i 1098 E. 1094. 1098 F.

"A 1)) Före 1912 ingå även hjul med gummiringar samt vissa andra delar. Utförseln av

hjuhl med gummiringar (stat. rubr. 1098 K) ford-don, åtminstone vad utförseln angår — utgjorde: 1912: 1876 kr., 1913: 3661 kr., 1914: 1 419 kr.

—- i stor utsträckning avsedda för motor-

Intilll den 15 juni 1923 offentliggjorda delar av Tulll- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden:

I. II. 1111.

IV.

V.

VI. XVII. VIIII. IX.

X:

XI. )XII.

XiIII.

XIV. XV.

XKVI.

xzvn. xwm.

)XIX. XX. )XXI.

& Svensk tullpolitik 1816—1911 av A. Montgomery. Bomullsindustriens produktionsförhållanden av K.-G. Hagström.

Utredning angående det. svenska jordbrukets produktion samt saluöve'rskott av spannmål av E. Höijer. Jämförelse mellan jordbrukets utveckling i vissa. delar av Sverige samt Danmark och Norge av E. Höijer. - . Tabeller tlll' belysning av det svenska jordbrukets utveckling 1871—1919 jämte '

anmärkningar av E. Höijer. Svensk traktatpolitik 1816—1914 av A. Montgomery. Utlåtande angående frågan om differentialtullar till skydd mot valutadumping. Utlåtande i valutafrågan. Utlåtande angående järnvägsfrakternas reglering. Utlåtande med förslag till förordning om åtgärder till skydd mot så. kallad ' valutadumping. . Pappersindustriens produktionsförhållanden av E. Bosaeus. Margarinindustriens utveckling med särskild hänsyn till förhållandena före världskriget av J. Lublin. Den svenska kautschukindustriens utveckling 1890—1913 med särskild hänsyn " till dess ställning ären närmast före världskriget av B. Ohlin. Huvuddragen av det svenska jordbruket! utveckling 1871—1919 av A. Sjöström. Översikt av jordbrukets utveckling i vissa främmande länder 1871—1913. av E. Höijer. - Den svenska järnhanteringens utveckling med särskild hänsyn till åren 1890— 1913 av S. K. Stockman. Den svenska glasindustriens utveckling med särskild hänsyn till dess ställning, ären närmast före världskriget av B. Ohlin. Den svenska mekaniska verkstadsindustriens utveckling intill krigsutbrottet av ' Erik Linder. ' ' Sveriges bryggeriindustri av A. Lilienberg. Garveriindustriens produktionsförhållanden av William Smith. livalitetsfrågan hos det svenska vetet av H. Nilsson-Ehle.