Svenska aktiebolags balansräkningar åren 1911-1925 undersökning

F O R O R D. Socialiseringsnämnden överlämnar härmed till offentligheten en bearbetning av patent- och registreringsverkets samling av de svenska aktiebolagens balansräkningar, vars verkställande nämnden ansett erforderligt såsom ett led i förarbetena till utförandet av det uppdrag, som givits nämnden genom dess direktiv. Denna bearbetning påbörjades, såsom närmare framgår av de å sid. 24 meddelade uppgifter, inom tull- och traktatkommittén och fortsattes av socialiseringsnämnden. Inom tull- och traktatkommittén handhades arbetet med bearbetningen av amanuenserna Harald Hörlin och Erik Lenberg. För socialiseringsnämndens räkning fullföljdes detta arbete av amanuensen Lenberg, som härunder sammanställde de huvudtabeller över bolagens balanser, som ingå i de olika monografierna. Den i utredningen ingående särskilda skatteundersökningen har letts av fil. lic. Erik Linder, som även utarbetat de i monografierna intagna skattetabellerna. Redogörelsen har redigerats och dess text utarbetats av fil. dr M. Marcus. Flertalet monografier ha i korrektur benäget genomlästs av med resp. näringsgrenars förhållanden förtrogna personer. Principerna för undersökningarna och för materialets bearbetning ha fastställts av nämnden. Stockholm i december 1928. SOCIALISERINGSNÄMNDEN.

INNEHALL. Kap. I. Materialet och dess bearbetning.

Undersökningens

huvudresultat. Sid.

Några utländska undersökningar 13 Svenska undersökningar 19 M a t e r i a l e t och d e s s b e a r b e t n i n g i s o c i a l i s e r i n g s n ä m n d e n s undersökning 24 Den s ä r s k i l d a s k a t t e u n d e r s ö k n i n g e n 45 U n d e r s ö k n i n g s p e r i o d e n s a l l m ä n n a e k o n o m i s k a f ö r h å l l a n d e n . . . 50 Undersökningens huvudresultat 58 Tab. A. Anläggningar och främmande kapital i förhållande till omslutningen 77 Tab. B. Årsvinst (med avdrag av förlust) i förhållande till eget kapital 93 Tab. C. På årsvinsten belöpande skatter 109 Det egna kapitalets räntabilitet (grafisk framställning) 120

Kap. II. Monografier. J ä r n g r u v o r och m e t a l l i n d u s t r i Järngruvor Järnverk Metallverk Järn- och stålmanufaktur Metallmanufaktur a. Metallmanufaktur 1 (halvfabrikat) b. Metallmanufaktur II (helfabrikat) Skeppsvarv Mekaniska verkstäder a. Separatorfabriker b. Kullagerfabriker c. Div. verkstäder med specialtillverkning d. Blandad verkstadsindustri Elektrisk verkstadsindustri

123 123 137 148 lo2 160 162 163 171 178 180 182 188 197 202

8 Sid.

J o r d - och s t e n i n d u s t r i Höganäsgruppen : Stenhuggerier Kalkbrännerier och kritbruk Cementfabriker Tegelbruk Porslinsfabriker Glasbruk Div. jord- och stenindustri

209 215 220 225 230 235 240 245 251

T r ä - och p a p p e r s i n d u s t r i Sågverk Snickeri- och möbelfabriker Pappersmassefabriker Pappersbruk a. Grovpappersbruk b. Finpappersbruk Tapetfabriker

25G 258 265 272 280 283 285 294

K o m b i n e r a d j ä r n - och t r ä i n d u s t r i

300¶Livsmedelsindustri Kvarnar Jästfabriker Bagerier och kexfabiiker Sockerfabriker Chokladfabriker Bryggerier Margarinfabriker Charkuterifabriker

308 309 323 328 334 341 347 363 369

T e x t i l - och b e k l ä d n a d s i n d u s t r i Bomullsfabriker Yllefabriker Trikåfabriker Konfektionsindustri Div. textilindustri

373 377 384 390 395 401

L ä d e r - , hår- och g u m m i v a r u i n d u s t r i Garverier Skofabriker Gummifabriker Pälsvarufabriker

407 411 417 423 429

Kemisk-teknisk industri Tvättmedelsfabriker Oljeslagerier

433 435 441

9 Sid.

Konstgödningsfabriker Sprängämnesfabriker Tändsticksfabriker

447 454 461

Diverse industrigrenar Guldsmedsbolag Pianofabriker Tryckeriindustri a. Boktryckerier b. Tidningar c. Litografiska tryckerier

467 467 472 477 478 479 487

Kraftverk

492¶Kommunikationsföretag

499¶Spårvägar Rederier

499 504

Handelsföretag

511¶E m i s s i o n s - och m ä k l e r i f ö r e t a g

518¶Fastighetsföretag

I MATERIALET OCH DESS BEARBETNING UNDERSÖKNINGENS HUVUDRESULTAT

Några utländska undersökningar. 1. Ä r 1909 framlade Tysklands statistiska centralbyrå för första gången en utförlig statistik över "aktiebolagens affärsresultat för år 1907—1908"} Såsom material för denna undersökning tjänade dels de i den officiella tidningen publicerade balansoch vinst- och förlusträkningarna, dels för ett stort antal bolag deras förvaltningsberättelse och dels slutligen i viss utsträckning hos bolagen direkt inhämtade uppgifter. I redogörelsen lämnas vissa upplysningar av intresse rörande utredningsledningens principiella ståndpunktstagande till vissa för räntabilitetsstatistiken viktiga frågor. V a d först nettovinsten beträffar så anses i denna böra medräknas alla tantiemer, gratifikationer o. d. Räntabilitetsstatistiken bör, 'framhålles det, i främsta rummet bereda möjlighet att genom fastställande av årliga nettovinster eller förluster statistiskt belysa marknadslägets växlingar. Dessa skulle emellertid felaktigt framträda i allt för ringa utsträckning om man avkortade den under ett gott år intjänade vinsten med de i motsvarande m å n höga tantiemerna. De tantiemberättigade personerna och de tantiembetalande företagen betrakta dessa belopp såsom utbetalningar av nettovinsten •— till en möjligast gynnsam gestaltning av denna vinst skall ett livligt intresse väckas och bibehållas genom tantiemförmånen. A t t dylika tantiemer icke äro handelsomkostnader framgår indirekt även 1 Die Geschäftsergebnisse der deutschen Aktiengesellschaften im Jahre 1907—08. Bearbeitet im Kaiserlichen Statistischen Amte. Vierteljahrshefte zur Statistik des Deutschen Reichs, Ergänzungsheft zu

1909, II, Berlin 1909.

14 därav att därest nettovinst uteblir under ett år, tantiem icke heller utbetalas ur andra till förfogande stående fonder. På samma sätt som tantiemer behandlas i utredningen avsättningar till välgörenhetsfonder. Alla avskrivningar, såväl de regelbundna som de extraordinära, avdragas från nettovinsten, likaså avsättningar till förnyelsefonder. Däremot göres icke någon korrektion för tillfälliga realisationsvinster, härflytande av affärer, som äro främmande för ett företags reguljära rörelse och anföres såsom skäl härtill att dylika vinster endast sällan kunna utläsas ur boksluten och att ett borträknande därav skulle som konsekvens kräva motsvarande hänsynstagande jämväl till tillfälliga förluster (förskingringar etc), vilka äro ännu svårare att fastställa. Till det egna kapitalet räknas i utredningen ur räntabilitetssynpunkt det utdelningsberättigade aktiekapitalet jämte "äkta" reserver, varmed förstås alla fonder utom välgörenhets fonder samt avskrivningsfonder. Det egna kapitalet i denna mening, i vilket årsvinsten ej inräknas, kallas för "företagskapitalet". Vid beräkning av utdelningen ökas detta i förekommande fall med beloppet av utgivna gratisaktier. Utredningens resultat redovisas i fyra huvudtabeller. Den första av dessa redogör för balansernas huvudposter, varvid emellertid endast passiva upptagits (aktiekapital, "äkta" reserver, hypoteksskulder, andra skuldförbindelser, välgörenhetsfonder, övriga passiva). Den andra tabellen ger en översikt av nettovinstens, resp. förlustens samt utdelningens storlek, dels. absolut och dels i förhållande till kapitalet. Den tredje och fjärde tabellen redovisa företagens resp. antal och kapital efter utdelningens storlek. I samtliga tabeller äro företagen — som tillsamman uppgå till omkr. 4,600 — uppdelade i yrkesgrupper. Den sålunda för år 1907—08 påbörjade tyska aktiebolagsstatistiken fortlöpte sedan utan avbrott t. o. m. år 1918—19 *, men låg sedan nere på grund därav att inflationen omöjlig1

Vierteljahrshefte zur Statistik des Deutschen Reichs, 1921, III,

sid. 1—22.

15 gjorde en jämförelse mellan balanserna. Ar 1927 publicerades emellertid ånyo en redogörelse av detta slag, avseende år 1924—25.1 Uppställningen av tabellerna är i huvudsak densamma som i den äldre statistiken och detta gäller även grunderna för materialets bearbetning.

2. En synnerligen grundligt bearbetad och i sitt slag i litteraturen antagligen enastående undersökning har framlagts i ett arbete rörande amerikanska förhållanden av J a m e s C. B l i s s . 2 Arbetet innehåller en teoretisk och en statistisk del. I den förra behandlas utförligt grunderna för olika serier eller system av "ratios", d. v. s. relationer eller förhållandetal mellan skilda poster i balans- och vinst- och förlusträkningen, avsedda att belysa ett företags ekonomiska struktur och rörelse. De statistiska undersökningarna, som utförts av Bliss med biträde av studenter vid den handelshögskola, där han är lärare, omfatta en rad av Förenta staternas viktigaste storföretag, valda bland olika näringsgrenar, och bygga på företagens förvaltningsberättelser under åren 1914—21. Antalet av undersökningen berörda företag uppgår till 350, varav för hela åttaårsperioden 230. Av dessa ha uppgifter rörande omsättningen meddelats för 94, resp. 56 företag. Visserligen räknade Förenta staterna enligt den offentliga industristatistiken exempelvis år 1919 omkring 290,000 företag, men av det för dessa redovisade totala kapitalet om 44,7 miljarder dollar omfattade de i Bliss' arbete berörda 170 industriföretagen 12 miljarder eller 27 %. På grundval av de ingående bearbetade och till likformighet bragta balanserna sammanställas följande relationstal såsom utredningens huvudresultat, nämligen: 1

Vierteljahrshefte etc, 1926, IV, sid. 124—144. Financial and Operating Ratios in Management, New York 1923.

16 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

Nettovinst i % av eget kapital. „ ,, ,, „ omsättning. Förråd ,, ,, „ ,, Fordringar ,, ,, ,, ,, Anläggningar „ ,, ,, „ Totalkapital (omslutning) i % av omsättning. Förhållande mellan olika slag av kapital. „ „ rörelsekapital (förråd, fordringar, kassa) och k o r t a skulder. 9. Förhållande mellan odisponerad vinst och totalvinst. Den u n d e r 1. angivna relationen, d. v. s. det egna kapitalets räntabilitet, betraktar Bliss såsom den utan jämförelse viktigaste siffran i alla undersökningar av denna art. "Den är måttstocken för ett företags kommersiella framgång." H a n beräknar det egna kapitalet till det belopp, med vilket det angives vid årets slut och h ä n f ö r sålunda dit även årets vinst. A n d r a amerikanska undersökningar bygga på vida mindre omfattande statistiskt material och avse ofta allenast att belysa enstaka grupper av balans- eller företagsekonomiska problem. E t t av de viktigaste bland de mera teoretiskt betonade hith ö r a n d e arbetena, som till författare h a r S t e p h e n G i 1 m a n, 1 beräknar, i motsats till Bliss, det egna kapitalets räntabilitet på grundval antingen av detta kapitals belopp vid årets början eller ock av genomsnittet vid årets början och slut. 2

3. Danmarks statistiska departement utarbetade år 1926 en undersökning rörande "avkastningens fördelning mellan arbete, kapital m, m. i dansk förvärvsverksamhet"'.3 Utredningen verkställdes på hemställan av arbetskommissionen. 1 2

Analyzing Financial Statements, New York 1925. En allmän översikt av den amerikanska litteraturen och dess innehåll gives i Kurt Schmaltz, Bilanz- und Betriebsanalyse in Amerika, Stuttgart 1927. 3 Udbyttets Fordeling mellem Arbejde, Kapital m. m. indenfor danske Erhvervsvirksomheder. En Undersögelse foretaget af Det Statistiske Departement. Köpenhamn, 1926.

17 Rörande aktiebolagen innehåller undersökningen dels vissa uppgifter, sammanställda ur skattestatistiken och tillgängliga handböcker, dels upplysningar inhämtade på grundval av hos aktiebolagsregistret förefintligt material samt angående börsnoterade aktiebolags utdelningar, dels slutligen en specialutredning för åren 1922—24 rörande industriella aktiebolag och rederiföretag med aktiekapital av minst 100,000 kr. Sistnämnda utredning, som är arbetets huvudinnehåll, anger såsom dess föremål "den verksamhet som genom samverkan mellan arbete och kapital förekommer i själva de i frågakommande industriella aktiebolagen, under det att de delar av aktiebolagens kapital, som icke arbeta med här och avkastningen därav (t. ex. avkastningen av aktier i främmande bolag) lämnas helt -utanför". Materialet har hämtats från aktiebolagsregistrets uppgifter (balansräkningar o. d.), från olika källor angående arbetares och tjänstemäns löner samt från skattestatistiken. Undersökningen har begränsats till de företag, vilkas balansräkningar varit tillgängliga, men även sådana företag ha medräknats, för vilka dylikt material förelegat endast för ett enstaka av de behandlade tre åren. Antalet medräknade företag är därför ej konstant för periodens alla år. Företagen ha uppdelats i överskotts- och underskottsbolag, varvid man till den förra gruppen räknat de företag som under de tre åren haft "aktionärsöverskott" (se härom nedan) och till den senare dem som haft motsvarande brist. Bolagens aktiva ha uppdelats i två huvudgrupper, de som arbeta med i verksamheten och de som icke arbeta med. Till de förra räknas fastigheter (utom för annat syfte uthyrda), maskiner och andra inventarier, fartyg och andra transportmedel, råvaror, halv- och helfabrikat, kontant kassa, organisationskostnader, good-will, patenträtter o. s. v. Såsom en negativ post bland aktiva ha uppförts avskrivningsfonder. Till aktiva, som icke arbeta med, räknas uthyrda fastigheter, aktier och andra intressen i annan verksamhet, obligationer och andra värdepapper, växlar, banktillgodohavanden. Företagens passiva ha Balansräkningar.

o

18 delats i eget kapital, pensionsfonder o. d., samt långa och korta skulder. Det egna kapitalet sammansättes av aktiekapital, reservfond o. d. (dispositionsfond, vinstregleringsfond o. s. v. r men icke avskrivnings fond, delcrederefond o. d.) samt vinstbalans, vartill räknas även skattereserv. Till korta skulder räknas även vinst och tantiem. Utdelning, fondavsättning och tantiem utgöra tillsammans, vad som i utredningen kallas aktionärsöverskott. Till utdelningen räknas icke gratisaktier, vilka däremot hänföras till fondavsättningen, som eljest framgår såsom skillnaden mellan reservfond -f vinstbalans vid årets början och motsvarande belopp vid årets slut. Nedsättning av aktiekapitalet räknas som minuspost. Den totala årsvinsten utgöres av aktionärsöverskottet jämte de inkomstskatter till stat och kommun som under året betalats för föregående års överskott och som sålunda belastat omkostnadskontot. Det främmande kapitalets förräntning har ansetts utgöra 5 % och genom att lägga denna räntesumma till den totala årsvinsten har man fått ett belopp som angiver "vad det samlade i företaget nedlagda kapitalet erhållit i gottgörelse (varvid även betalda inkomstskatter och tantiemer medräknats)".

Svenska undersökningar. 1. Det statistiska material rörande de svenska aktiebolagens ekonomiska förhållanden, som hittills offentliggjorts, har väsentligen varit av skattestatistisk natur. År 1911 utkom i serien "Finansstatistiska utredningar, utgivna genom Kungl. Finansdepartementet" ett arbete under titeln "Inländska aktiebolag och solidariska banker. Kapital, vinst och utdelning för åren 1906, 1907 och 1908.. ." Materialet för denna utredning utgjordes av enligt särskilda frågeformulär från samtliga inom riket förefintliga aktiebolag och solidariska bankbolag inhämtade uppgifter rörande kapital, vinst, utdelning och utskylder för de angivna åren. Utredningens huvudresultat framgår av följande siffror: Antal bolag Kapital, milj. kr Vinst (utan avdrag av förlust), milj. kr. Vinst i % av kapital Utdelning i % av kapital

1906 4,106 1,644 197 12,0 7,0

1907 4,542 i,79i 215 12,0 7,4

1908 4,937 2,151 196 9,1 6,1

Med kapital förstods i utredningen i enlighet med skattelagstiftningens mening det verkligt inbetalta kapitalet, således utan tillägg för gratisaktier eller fonder av något slag. Vinsten redovisades enligt frågeformulärets definition såsom "bokförd vinst för resp. år av fast egendom, kapital och arbete, utan avdrag för avsättning till reserv- eller annan bolagets egen fond, för avbetalning av lån eller för utgifter till egendomens eller driftens utvidgning".

20 I ett tilläggskapitel till huvudutredningen redogöres för en specialundersökning rörande storleken av bolagens reserv- och övriga egna fonder vid 1908 års slut och förekomma där även uppgifter angående det nominella kapitalet (d. v. s. med inräknande av gratisaktier). Denna undersökning som avsåg 4,671 bolag, visade, att vinsten, redovisad på samma sätt som i huvudutredningen, d. v. s. utan avdrag av förluster, utgjorde 9,3 % av det inbetalta kapitalet, 9,0 % av det nominella kapitalet och 6,9 % av sistnämnda kapital med tillägg av samtliga fonder (utom välgörenhetsfonder). Utdelningen uppgick till 6 % av det nominella kapitalet samt 4,6 % av detta kapital med inräkning av fonderna. Det h a r h ä r framhållits, att vinsten i d e n n a utredning upptagits utan avdrag för förluster.

Det meddelas härom att upp-

gifter angående förekommande förluster icke begärts, enär det varit obehövligt för utredningens närmaste, skattetekniska syfte, ty ur beskattningssynpunkt vore årsresultatet för ett bolag, som gått u t a n vinst eller med positiv förlust, i båda fallen lika med noll.

De angivna vinstsiffrorna hade sålunda "blivit något för

höga".

2. Vissa uppgifter angående aktiebolagens kapital och inkomst redovisas även i de särskilda bearbetningar av taxeringsmaterialet som tid efter annan utgivits på offentligt uppdrag. I den ovannämnda serien "Finansstatistiska utredningar, utgivna genom Kungl. Finansdepartementet" ha publicerats utredningar rörande taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1912 2 och 1913 3 , avseende driftsåren 1911 och 1 Bertil Nyström, Om serien "Finansstatistiska utredningar, utgivna genom Kungl. Finansdepartementet", Ekonomisk Tidskrift, 1919, h. 4, sid. 153. 2 Taxeringen till inkomst och förmögenhetsskatt år 1912, Sthlm 1914. * Taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt år 1913, Sthlm 1915.

21 1912. För samtliga skattskyldiga aktiebolag och solidariska banker ha i dessa utredningar redovisats "kapital" och "taxerat inkomstbelopp". I det förra inräknades av skattetekniska grunder utom aktie- eller lottkapital även reservfonden, under det att det taxerade inkomstbeloppet givetvis skilde sig från den bokförda vinsten i alla de hänseenden, i vilka skattelagstiftningen föreskrivit särskilda taxeringsgrunder, sålunda bl. a. ifråga om reglerna för avskrivningar på anläggningsmedel, kronoutskyldernas medräknande o. s. v., varigenom den taxerade inkomsten i regel kom att bli högre än den bokförda nettovinsten. Motsvarande undersökningar ha sedan verkställts rörande taxeringarna åren 1917 1 1920 2 och 1921, avseende driftsåren 1916, 1919 och 1920. En sammanställning av dessa utredningars huvudresultat finnes regelbundet publicerad i Statistisk årsbok, vilken förutsattes vara så allmänt känd och tillgänglig att ett återgivande av denna tabell i föreliggande arbete ej ansetts av behovet påkallat. För ett bedömande av räntabiliteten äro dessa redogörelser icke användbara på annat sätt än såsom en vägledning rörande de olikheter, som i detta avseende framträda mellan olika industrigrupper och mellan olika år.

3.

Några försök att åstadkomma en för belysande av bolagens vinstresultat mera rättvisande statistik ha verkställts av Skandinaviska Kr cditaktiebolaget och publicerats i den av dess statistiska avdelning utgivna kvartalsskriften. År 1921 offentliggjordes i denna en redogörelse för de av 864 aktiebolag och enskilda banker redovisade vinsterna för verksamhetsåren 1919 och 1920, utvisande en nettovinst i pro1 Taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt år 1917, utgiven av K. Statistiska Centralbyrån, Sthlm 1921. " Taxeringen till inkemst- och förmögenhetsskatt år 1920, utgiven av K. Statistiska Centralbyrån, Sthlm 1923.

cent av aktiekapitalet av 14,5 % för det förra och av 8,1 % för det senare året. En motsvarande undersökning verkställdes år 1923 och publicerades i kvartalsskriften (sid. 33—36). Den omfattade 714 större bolag och avsåg de fyra åren 1919—22. Det framhålles i redogörelsen att utredningen ägde "ett begränsat upplysningsvärde". För att erhålla sinsemellan fullt jämförbara siffror hade nämligen icke medtagits andra bolag än de, för vilka balansräkningar för alla undersökningsåren förelågo, varigenom de under denna tid likviderade bolagen uteslutits. Vidare förekommo vissa dubbelräkningar för vinster och förluster i sådana bolag, som ägde aktier i andra. Enär bankernas avskrivningar även omfattade aktielån, utgjorde de förluster, som sammanhängde med aktiekursernas fall en del av dem, som uppkommit för de bolag som de belånade aktierna avsåge. Men därigenom att siffrorna för de olika åren gällde identiskt samma bolag, finge man i varje fall "ett slags konjunkturstatistik ifråga om bolagens vinst förhållanden". Materialet omfattade bolag med ett sammanlagt aktiekapital år 1922 av 3,4 miljarder kr., enligt utredningens uppgift motsvarande mer än hälften av samtliga svenska bolags aktiekapital. Eikvisst är materialet inom de olika företagsgrupperna ej på samma sätt representativt, i det att särskilt inom de olika industrigrupperna urvalet av olika skäl måst bliva ojämnt. 93 % av bolagen redovisade vinst år 1919, 89 % år 1920, 63 % år 1921 och 70 % år 1922. Utredningens huvudresultat redovisas i tab. 1. #

De uppgifter angående svenska aktiebolags ekonomiska förhållanden och särskilt deras balansställning eller räntabilitet, som eljest förekomma i litteraturen, ha i den utsträckning som ansetts erforderlig för åvägabringande av en någorlunda fullständig, inom föreliggande framställning samlad redogörelse, berörts i de olika monografierna.

23¶Tab. i.

714- svenska bolags vinstförhållanden åren

Nettovinst med avdrag av förlust Förlustsiffror kursiv.

Aktiekapital Milj. kr.

Antal Näringsverksamhet

IQIQ—22.

bolag

I % av aktiekapitalet 1919 1920 1921 1922 1919 1920 1921 1922

Malmbrytning

o.

metall

industri J o r d - o c h stenindustri

...

125 29

8,8

4,4

S4

84 io,5

7,<

245 266

273 271

7-6

6,5 1,9

Trä-, pappersmasse-, pap pers- och grafisk indus tri Livsmedelsindustri

1,9 17, l 18,8 5,3\ 13,3 16,3 *3,4 12,9

Textil- och beklädnadsindustri Läder-,

hår-

o.

industri Kemisk-teknisk

3 L 1 12,3

2,3

5,6

55,8 3 i , 7 10,0 14,9 7,c 12,3

8,7

gummi17 iSS

industri

17 187

18 233

5,2

Industrirörelse, som faller inom två eller flera av 176 207 207 T 2,2 I3,i 29,7 IO grupper industribobag 372 1,838 1,946 1,984 2,005 13,0 9,!' 6,4

ovan n ä m n d a Samtliga

24¶Fastighetsförvaltning Kraft-,

belysnings-

2,7

63 19,1 1 [,6 19,1 17,0

35 116 219

35 117

36 7,8 8,2 n o 17,-1 19,9

och

vattenverk Handel

111¶Järnvägsdrift

207¶Rederirörelse

2,(5

4,3

7,2

5,5

1 lotell- o. restaurangrörelse

143 6

144¶Försäkringsrörelse

5o

52¶ISankrörelse

3,2 5, 7,5 6,0 138 35,8 12,0 20,1 20,S 6 16,7 1 r 3,3 5,0 53 28,4 32,8 31,0 34,4 27,3 556 17,< 17,

125 44

6,1

0,1

44 I,G

7,-"

9,6 2,5

2,1

industribolag 342 1 , 3 " 1,361 L387 L 3 5 6 16,6 13,5 7 1 4 3,149 3,307 3,371 3,361 14,r 11,4 bolag

4,9 S,8

ro,q

Annan

handel med pen-

ningar och värdepapper Annan verksamhet Samtliga

icke

Samtliga

...

0,9

4,6

Materialet och dess bearbetning i socialiseringsnämndens undersökning. 1. Tanken på en bearbetning av patent- och registreringsverkets samling av aktiebolagens balansräkningar och övrigt dithörande material väcktes, såsom inledningsvis framhållits, ursprungligen inom tull- och traktatkommittén. Då det visade sig, att även finansdepartementet för sina taxerings- och skatteutredningar samt socialiseringsnämnden för vissa planerade undersökningar hade intresse för åvägabringande av en dylik bearbetning, utarbetades år 1921 efter samarbete mellan representanter för dessa tre intressenter en plan för utredningen, varvid bl. a. upprättades ett sedermera i kartolinform uppställt formulär för extrahering av råmaterialets viktigaste uppgifter. Bearbetningen utfördes till en början inom tull- och traktatkommittén och handhades där närmast av amanuenserna H a r a l d H ö r l i n och E r i k L e n b e r g . År 1924 överlämnade kommittén till Kungl. Maj :t i serien av sina utredningar och betänkanden (n:r XXXV) under titeln "Den svenska industriens räntabilitet åren 1911—1914" den av Hörlin och Lenberg verkställda utredningen. Denna, vilken, såsom titeln angiver, i huvudsak begränsades till tiden till och med 1914, och som ej befordrats till trycket, innehåller dels en inledande textöversikt (författad av H ö r l i n ) , vari redogöres för undersökningens metod och materialets beskaffenhet, varjämte lämnas en sammanfattning av huvudresultaten under jämförelse med resultaten av tyska räntabilitetsundersökningar, dels en tabellavdelning (till vissa delar författad av H ö r 1 i n, till andra av L e n-

25 b e r g ) , omfattande balans- och räntabilitetssammandrag för ett flertal av de viktigare industrierna jämte korta notiser rörande varje särskild industri. Bearbetningen av råmaterialet hade inom kommittén för vissa industrier fullföljts fram till år 1920. Socialiseringsnämnden, som omhändertog det för vidare bearbetning, lät därvid extraheringen från de i patentverket förvarade handlingarna utsträckas till och med år 1925.

2.

Det material, som förelegat för nämndens undersökning, omfattar sålunda de femton åren 1911—1925. Det grundar sig, såsom av det ovan anförda framgår, på aktiebolagens till patentverket ingivna balans- samt vinst- och förlusträkningar jämte förvaltningsberättelserna. Enligt 1910 års aktiebolagslag ( § 8 5 ) åligger det styrelsen i aktiebolag att sist en månad efter det balansräkningen av bolagsstämma fastställts översända de nämnda handlingarna till patentverket. För tiden från och med 1911 är sålunda detta material tillgängligt hos myndigheten. Rörande grunderna för balansräkningens upprättande innehåller aktiebolagslagen (i § 56) vissa föreskrifter, som särskilt gälla tillgångarna. Det stadgas sålunda, att dessa ej må "upptagas vare sig över sina verkliga värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning". Från denna generella regel medgivas dock undantag. Tillgångar, avsedda till stadigvarande brak för bolaget (d. v. s. i huvudsak anläggningar), må upptagas till belopp, motsvarande kostnaderna för tillgångarnas anskaffning eller tillverkning, ehuru verkliga värdet är lägre än detta belopp, men får detta ske endast under förutsättning, att årligen avskrives det belopp, som motsvarar värdeminskning på grund av ålder, nyttjande e. d. I stället för sådan avskrivning kan motsvarande avsättning göras till en särskild förnyelsefond (i ba-

26 lanserna ofta benämnd avskrivningsfond), vilken sedan ej får minskas på annat sätt än genom avskrivning med samma belopp på motsvarande tillgångar. Till stadigvarande bruk upptagna tillgångar få ej i vidare mån än som betingas av därå nedlagda förbättringar upptagas till högre värde än det, vartill de varit uppförda i närmast föregående balansräkning. Vad åter beträffar andra tillgångar än de nu nämnda (sålunda t. ex. varulager), så få de upptagas till högre belopp än som motsvarar kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning, så framt särskilda omständigheter kunna motivera det och i balansräkningen angivas. Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, varmed de beräknas komma att inflyta och värdelösa fordringar avskrivas. Om bolaget äger aktier i andra bolag, skola dessa i balansräkningen särskilt redovisas. Aktier i det egna bolaget, som av detta förvärvats, få däremot icke upptagas som tillgång (liksom ej heller kostnader för bolagets bildande samt organisations- eller förvaltningskostnader). Rörande balansräkningens skuldsida innehåller lagen endast den föreskriften, att där var för sig skola upptagas de belopp, vartill aktiekapitalet, reserv- och förnyelsefonder samt andra fonder uppgå. Liksom rörande förnyelsefonden särskilt föreskrivits, att den får minskas endast för visst syfte, så gäller om reservfonden (§ 53), att denna får nedsättas endast för täckande av på rörelsen uppkommen förlust, vilken icke kan ersättas av andra för ändamålet disponibla medel (t. ex. dispositionsfond). Till reservfonden skola av årsvinsten avsättas minst 10 %, efter avdrag för täckning av eventuell balanserad förlust, men kan dylik avsättning upphöra sedan fonden uppgått till 10 % av aktiekapitalet. Slutligen föreskrives, att till reservfonden skall läggas det belopp, som vid nyemissioner erlagts i överkurs. Lagen innehåller sålunda åtskilliga bestämmelser för åstadkommande av en viss enhetlighet i balansräkningarnas uppställning och i värderingen av tillgångsposterna. Givetvis har emellertid en stor rörelsefrihet i detta avseende måst lämnas de enskilda bolagen. En lagstiftning, som gäller företagare

27 inom hela det ekonomiska livet med dess snart sagt oändliga växlingar i verksamhetens innehåll och förutsättningar, kan icke nå längre än till angivande av konturerna för den yttre formen. Härav följer ock, att de balansräkningar, bolagen upprätta, förete en mångfald skiftningar och olikheter av ofta djupgående art såväl i den principiella uppläggningen som i grunderna för värdering och vinstberäkning. Detta material kräver därför en ingående bearbetning på grundval av enhetliga principer och efter noggrant studium av i stort sett varje enskilt företags särskilda metod för balansens uppgörande och vinstens beräkning. En sådan bearbetning, i den mån den med användning av tillgängliga uppgifter överhuvud varit möjlig, har ägnats det här ifrågavarande materialet och det ä r de därvid framkomna siffrorna, som i redogörelsen redovisats. Med några ord skall här beröras det huvudsakliga i de grunder, som tillämpats vid bearbetningen.1

3.

De svenska aktiebolagens balanser omfatta alltid ett års verksamhet och avse i regel ställningen den 31 december. Understundom förekomma emellertid räkenskapsår, som ej sammanfalla med kalenderåret, utan avslutas vid ett annat kvartalsskifte (i undantagsfall till och med vid ett månadsskifte, som ej sammanfaller med något kvartal). De oftast förekommande räkenskapsåren av detta slag avslutas den 30 juni eller den 30 september. Då undersökningen av praktiska skäl måst räkna med kalenderåret såsom utgångspunkt, ha de bokslut, som avslutats under tiden 30 juni—31 december visst år, hänförts till detta år, under det att tidigare under året verkställda bokslut räknats till närmast föregående års siffra. 1 Framställningen ansluter sig i denna del i vissa avseenden nära till den motsvarande redogörelse, som av H ö r l i n lämnats i det tidigare omnämnda, allenast i manuskript föreliggande arbetet.

28 De olika posterna på balansräkningarnas tillgångssida (aktiva) ha i undersökningen upptagits under följande rubriker: Anläggningar, Aktier, Förråd, Fordringar. Under rubriken anläggningar ha sammanförts huvudposterna fastigheter, maskiner och inventarier samt patent- eller firmakonton. Av balansernas uppställning kan i stor utsträckning icke någon säker slutsats dragas rörande gränsen mellan fastigheters och maskiners värden, vadan det ansetts riktigast att ej heller i undersökningen söka skilja mellan dessa båda poster, vilka dessutom representera för företagen ur vissa synpunkter likvärdiga produktionsmedel. Under rubriken "patent", "firmanamn" eller dylikt finnas någon gång i balansen upptagna särskilda poster. I regel saknas de emellertid helt och hållet, antingen emedan de aldrig förekommit eller på grund av att de så snart som möjligt helt av sk rivits. Ehuru de ej ha något materiellt värde — de betecknas ofta med det gemensamma namnet "immateriella värden" — pläga de på grund av sin särskilda bundenhet till företaget jämställas med anläggningarna. Anläggningarna redovisas i undersökningen med ett belopp, som minskats med förnyelse- eller avskrivningsfondens summa, där en dylik fond upptagits i balansens skuldsida. Denna fond representerar nämligen värden, med vilka anläggningarna genom avskrivningar minskats. Det bör framhållas, att det här ej är fråga om en "fond" i vanlig bemärkelse, utan om ett värderegleringskonto, som ej motsvaras av några tillgångar på aktivsidan. En rationellt upplagd förnyelse fond bör täcka det övervärde, som de på aktivsidan upptagna anläggningarna bokföringsmässigt utvisa, och den kan således ej användas för att täcka förluster på rörelsen, något som likväl i vissa företagtorde ha skett. Det enda riktiga sättet för disposition av denna fond är att minska den men samtidigt göra en motsvarande

sänkning av anläggningsvärdena. Det är ur saklig synpunkt likgiltigt om avskrivningarna verkställas direkt på anläggningskontona eller om de föras till ett särskilt passivkonto, medan anläggningarna i balansen kvarstå med sina ursprungliga värden. Att den senare metoden särskilt inom större företag ofta kommit till användning beror på att man därmed erhåller en bättre överblick över anläggningsvärdenas utveckling och har lättare att följa avskrivningspolitiken.1 Tillika må framhållas att, även för år med stabilt penningvärde, för en betydande del av materialet en bestämd tendens kunnat skönjas att jämka avskrivningarnas storlek efter de av taxeringsmyndigheterna tilllämpade reglerna, även om därigenom icke det föreliggande avskrivningsbehovet skulle riktigt tillgodoses. Genom att upptaga anläggningarna med avdrag av avskrivningsfonden vinnes för undersökningens tabellsammanställningar den fördelen, att omslutningssiffran för balanser med dylika fonder blir jämförlig med motsvarande summa för de företag, där avskrivningarna ske direkt på tillgångarna. Sannolikt äro de på anläggningarna verkställda avskrivningarna ofta större än som torde motsvara årets skäliga värdeminskning. Men ej sällan torde förhållandet vara motsatt, särskilt under år med svag eller ingen avkastning, då avskrivningarna varit obetydliga eller helt uteblivit. Stora avskrivningar följa oftast goda år i spåren och äro en gärna anlitad konsolideringsåtgärd. Givetvis påverka de det i balansen framvisade vinstresultatet, så att detta blir lägre, än om avskrivningen begränsats. Ett särskilt omnämnande förtjänar även den omständigheten, att då anläggningar, såsom under undersökningsperioden förekommit, tillkommit under tider med starkt växlande penningvärde, denna tillgångspost i balansen ofta fått en synnerligen heterogen inre sammansättning. Detta förhållande gör det än svårare och i flertalet fall omöjligt att bedöma skäligheten av verkställda avskriv1 Det förekommer även fall, där en viss del av avskrivningen — i regel den av taxeringsmyndigheterna medgivna — sker direkt på anläggningarna, medan återstoden föres till avskrivningsfonden.

30 ningar liksom överhuvud därigenom en mycket irrationell faktor införes vid räntabilitetens beräknande. Såsom en andra post i undersökningens balanssammandrag redovisas under aktier bolagens innehav av främmande aktier, vilka enligt lagen måste angivas för sig, varjämte en specifikation över aktieportföljen måste bifogas. En närmare granskning av dessa förteckningar visar, att de viktigare aktieposterna utgöras av intressen i dotterbolag eller andra samarbetande företag. På gestaltningen av avkastningen ha dylika aktieinnehav oftast icke någon missvisande inverkan. Detta är däremot fallet med aktier i bolag, som icke ha någon industriell gemenskap med det företag, i vars portfölj de förekomma — såsom då exempelvis en textilfabrik innehar aktier i en mekanisk verkstad till belopp, som uppgår till nära nog det förra företagets hela egna kapital. Utdelningen på dessa aktier kan bli en inkomst av den betydelse, att dess medräknande bland driftsinkomsterna ger en felaktig föreställning om rörelsens resultat. Förekomsten av avsevärda poster sådana aktier har därför i vissa fall föranlett utmönstrandet ur undersökningen av eljest betydande industriföretag. Under förråd ha sammanförts företagens lagerbehållningar av olika slag. Här har av lätt insedda skäl någon kritik av de angivna värdena icke varit möjlig, ehuru vinstens storlek ofta och särskilt under krisåren med deras häftiga förskjutningar i penningvärdet kan i betydande grad påverkas av de grunder, enligt vilka lagertillgångarna inventeras och ned- eller uppskrivas. Emellertid sker här i än högre grad än ifråga om de fasta tillgångarna en utjämning under en så lång undersökningsperiod som den här ifrågavarande. Rubriken fordringar sammanfattar slutligen dels varufordringar, dels andra fordringar, banktillgodohavanden, reverser, inteckningar, obligationer och kassa. I stort sett torde denna post sålunda motsvara vad som bör betecknas som företagets likvida medel till skillnad från det i anläggningar, aktier och förråd bundna kapitalet. Felkällan här torde huvudsakligen ligga i upptagandet av osäkra fordringar till för högt belopp, d. v. s.

31 med för ringa avskrivning. Någon större betydelse torde dock icke kunna tillmätas denna omständighet. De på balansens skuldsida (passiva) förekommande olika posterna ha i utredningen sammanställts under följande rubriker : Aktiekapital, Reservfond, Övriga reserver, Personalfonder, Främmande kapital. Utom i de mindre ofta förekommande fall, där för aktiekapitalet eller viss del därav givits valuta i andra tillgångar, såsom anläggningar, patent, good-will o. d., har denna del av det i företaget investerade kapitalet ursprungligen inbetalats kontant. Det är emellertid en vanlig företeelse, att den summa, med vilken aktiekapitalet redovisas i balansen, ingalunda motsvarar allt vad aktieägarna i verkligheten inbetalat. När aktier utgivas till överkurs, d. v. s. till ett belopp, som överskjuter parivärdet, skall, såsom i den förut citerade aktiebolagslagen föreskrives, detta belopp tillföras reservfonden. Efter förlustår förekommer det vidare understundom, och har särskilt ofta skett under perioden efter fredskrisen, att aktiekapitalet till större eller mindre del nedskrivits. När däremot gratisaktier utdelats, sker aktiekapitalets ökning utan kontant vederlag genom överförande från bolagets andra fonder ("övriga reserver"). I de båda förra fallen representerar sålunda balansens siffra för aktiekapitalet ett lägre, i det senare fallet ett högre belopp, än vad aktieägarna kontant inbetalat. Dessa omständigheter böra mana till försiktighet, om man söker bedöma ett företags räntabilitet uteslutande på grundval av aktiekapitalets förräntning. Till den uppdelning av aktierna i preferens- och stamaktier, som förekommer inom vissa bolag, har i undersökningen endast undantagsvis särskild hänsyn tagits, utan har aktiekapitalet även i sådana fall räknats som en helhet. Frågan har

32 betydelse huvudsakligen ur utdelningens synpunkt, varvid preferensaktierna åtnjuta viss, i bolagsordningen närmare bestämd förmånsrätt. För förräntningsproblemet i dess helhet är detta av underordnad vikt. Bland reserverna har reservfonden redovisats särskilt, enär den intager en särställning såväl skattetekniskt som juridiskt. I förra hänseendet gäller bl. a., att bolagens kapital ur skattesynpunkt räknas såsom summan av aktiekapital och reservfond, i det senare avseendet är, såsom tidigare nämnts, föreskrivet, att till reservfonden skall föras, utom överkursen vid aktieemissioner, 10 % av vinsten, tills dess fonden uppgår till 10 % av aktiekapitalet, varjämte reservfonden får disponeras endast för täckande av på rörelsen uppkommen förlust. Under övriga reserver ha sammanförts till en början alla övriga reserver såsom dispositionsfond, vinstregleringsfond o. d., vilka kunna av aktieägarna disponeras efter behag: för kontant utdelning, för gratisaktier, för täckande av förluster, för extra avskrivningar o. s. v. Under denna rubrik ingå även årsvinst och vinstbalans, i förekommande fall — vid summeringen av siffrorna för de till samma grupp förda bolagen -— minskade med årets förlust eller .förlustbalans.1 Jämväl skattefonden har räknats hit, där en dylik post förekommit i balansen och ansetts utgöra en verklig reserv. Medan avskrivningsfonden, i enlighet med vad som förut påpekats, avförts från balansens skuldsida för att i stället minska tillgångarnas anläggningssaldo, så ha under en särskild rubrik redovisats personalfonderna eller, såsom de även pläga kallas "välgörenhetsfonderna". Dylika fonder avsättas till tjänstemännens eller arbetarnas bästa, i regel för pensioneringsändamål, understundom för sjukunderstöd, bostadshjälp e. d. Erfarenheten har visserligen visat, att, där dessa fonder ej omgärdas med föreskrifter, som trygga dem eller deras avkastning till förmån för den personalgrupp, vars intressen de skola tjäna, eller helst under fristående förvaltning placeras i sär1 Understundom har förlustsiffran varit så betydande, att hela posten "övriga reserver" blir negativ.

skilda värdehandlingar, vilkas räntor gå till avsett ändamål, medlen icke äro mera avstängda från aktieägarnas eller, vid likvidation eller konkurs, företagsborgenärernas förfogande än övriga reserver, om de också endast undantagsvis kommit att disponeras för andra syften än de avsedda. Då det emellertid i regel ej framgått av materialet, i vilka fall en personalfond är en sålunda säkerställd fond, har vid bearbetningen det antagandet måst göras, att den intager en särställning och i varje fall ej bör räknas till det egna kapitalet. Det främmande kapitalet, vilket utgöres av företagets skulder till utomstående, har sammanställts under en gemensam rubrik. Materialet har icke medgivit någon systematisk uppdelning av skulderna i långa och korta, hur värdefullt ett dylikt särskiljande än eljest skulle ha varit. Då obligationslånen oftast i balanserna redovisas för sig, hade det visserligen varit möjligt att angiva storleken av denna post, men dylik upplåningar endast en del av långtidskrediterna och när dessa i övrigt icke kunnat särskilt sammanställas, har det förefallit jämförelsevis betydelselöst att fördela det främmande kapitalet på obligationslån och andra skulder. Dessa senare omsluta alla olika former av upplåning, såsom reverslån, inteckningslån, kreditiv, växlar, kontokurantskulder o. s. v. Ifråga om det egna kapitalets beräkning, så har redan påpekats, att personalfonderna icke gärna kunna föras dit, enär man ifråga om dessa i varje fall måste antaga, att de avsetts för tredje man och sålunda icke böra disponeras för företagets räkning. De räknas ej heller någonsin i undersökningar av detta slag till det egna kapitalet vid räntabilitetens bedömande. H ö r l i n för i sin utredning till det egna kapitalet aktiekapital, reservfond samt övriga reserver med undantag av skattefonden, men med inräknande av årets vinst. Vad först skattefonden beträffar, så anföres om denna, att den intager ett slags mellanställning, i det att den understundom representerar en på förhand gjord avsättning för en utgift, som därmed verkligen verkställes, medan i andra fall en dylik avsättning ej alls disponeras för sitt ändamål, utan kvarstår år efter år och Balansräkningar.

34 sålunda i intet avseende skiljer sig från det egna kapitalet. För perioden 1911—14, som den Hörlinska utredningen omfattar, spelade denna fråga emellertid ingen som helst roll och hade därför den metoden valts, att avskilja förekommande fonder av detta slag från det egna kapitalet. Visserligen ha avsättningar av denna art ej heller för åren efter 1914 fått någon alltför framträdande betydelse, men de förekomma likväl i viss utsträckning. I de fall där det visat sig, att dessa fonder, åtminstone till sin huvuddel, kvarstått i balans efter balans utan att användas för det ursprungligen angivna syftet, så har deras karaktär av eget kapital synts omisskännlig och ha de därför i denna undersökning under dylik förutsättning räknats dit. Ifråga om årsvinsten, vilken H ö r l i n , som nämnts, för till det egna kapitalet, anmärker förf., att denna i olikhet mot fonderna "ej kan sägas ha arbetat med i företaget sedan verksamhetsårets 'början, utan först småningom framträtt. Det rättaste skulle vara att endast räkna halva årsvinsten till det egna kapitalet". För att undvika ökat arbete vid materialets bearbetning hade man emellertid avstått från en dylik sönderdelning.. Otvivelaktigt vore det teoretiskt riktigast ur räntabilitetssynpunkt att räkna med halva årsvinsten. 1 En verkställd analys 2 av årsvinstbeloppet, sådant detta beräknats i undersökningen — där balansens siffra minskats med de avskrivningar, avsättningar o. s. v., som skäligen kunna betraktas såsom omkostnader (härom närmare i det följande) — visar emellertid, att man på grund av materialets tekniska beskaffenhet uppnår ett praktiskt mera rättvisande resultat genom att alls icke medräkna denna vinstsiffra. Då härtill kommer, att det för ett vanligt betraktelsesätt torde te sig mera naturligt att ställa nettovinsten i förhållande till det vid verksamhetsårets början förefintliga, i företaget arbetande egna kapitalet än att i detta kapital medräkna det belopp, som framkommer först i bokslutsuppgörel1 Jfr i den teoretiska litteraturen bl. a. O t t o H u m m e l , Das Rentabilitäts- und Wirtschaftlichkeitsproblem, Stuttgart 1927, sid. 91 ff. 2 Närmare utförd av amanuensen E r i k b e n b e r g .

35 sen vid räkenskapsårets utgång, så ha övervägande skäl ansetts tala för att vid räntabilitetsberäkningen i denna undersökning icke räkna årsvinsten till det egna kapitalet. Detta sammansättes sålunda av de under rubrikerna "aktiekapital", "reservfond" och "övriga reserver" upptagna beloppen med undantag av den eljest i sistnämnda rubrik medräknade årsvinsten. Utom balansräkningarna ha även vinst- och förlusträkningarna varit föremål för bearbetning. I motsats till vad som gäller för de förra ha bolagen ifråga om de senares uppställning icke att följa några i lagen givna direktiv. Det framgick också under loppet av bearbetningen, och särskilt när det sedermera gällde det tabellariska sammanställandet för ett flertal företag av de i vinst- och förlusträkningarna upptagna posterna. att så utomordentligt stora olikheter förekommo i de för räkningarnas uppgörande använda metoderna, att deras siffror varken i och för sig eller vid jämförelse företagen sinsemellan kunde tillmätas större värde, ja, att varje sådan sammanställning löpte risken att ge ett i grunden missvisande resultat. Ibland redovisas på vinst- och förlustkontot bruttosiffran för årets utgifter och inkomster, men oftare avföras stora grupper omkostnader och avskrivningar i böckerna, innan sammandraget för den offentliggjorda vinst- och förlusträkningen verkställts. I regel är det därför omöjligt att bedöma, vad inkomstsidans "inkomst av rörelsen" och utgiftssidans "driftskostnader" innebära, då snart sagt varje företag i detta fall följer sin särskilda metod. Av samma anledning framgår det också endast av en del bolags balanser, huru stora belopp som åtgått för räntor, avskrivningar, skattelikvider, pensionsutbetalningar o. s. v. Då sålunda med ledning av vinst- och förlusträkningarna endast undantagsvis några slutsatser kunna dragas angående rörelsens verkliga inkomst- och utgiftsstat — annat än för de enstaka företagen var för sig, därest räkningarna under en följd av år förts enligt likformiga principer — och sammanställningar av där redovisade siffror måste ge en ofta helt oriktig föreställning, har undersökningen ansett

36 sig böra avstå från ett publicerande av denna del av materialet. Endast slutsiffrorna för förlust och vinst ha kommit till användning. Rörande bolagens skatteutgifter har en specialutredning verkställts, vars resultat meddelas inom ramen av denna undersökning och för vars metod särskild redogörelse lämnas i det följande. Det belopp för årsvinsten, som redovisas i undersökningen och som ligger till grund för dess räntabilitetsberäkningar, skiljer sig ofta från den i balans- samt vinst- och förlusträkningen redovisade. Liksom det vid beräkningen av vad som ur räntabilitetssynpunkt borde gälla som eget kapital var av vikt att söka följa möjligast enhetliga principer, så har ett motsvarande krav framträtt även vid angivandet av årsvinsten, som tillsammans med det egna kapitalet bildar utgångspunkten för bestämmandet av undersökningens centrala räntabilitetssiffra. Den i bokslutet angivna nettovinsten användes, olika i olika fall, utom för utdelning, till fondavsättning, avskrivning och tantiembetalning. Vad först beträffar fondavsättningen, så torde endast avsättning till sådana fonder som reserv-, dispositions- eller vinstregleringsfond böra betraktas såsom en verklig vinstdisposilion. Detta gäller däremot oftast icke avsättning till skatt eoch personalfonder. Flertalet bolag ha ingen skattefond, utan låta varje års rörelse bära därunder förfallande skatter. I de fall, där en avsättning till en skattefond har samma karaktär som en dylik utgift, synes den böra räknas som omkostnad. Ehuru det kan vara mera ovisst, om jämväl avsättning till personalfonder bör räknas såsom omkostnad, har man vid undersökningens bearbetning av materialet likväl ansett detta vara riktigast, bl. a. med hänsyn till att pensioner och andra utgifter för personalens bästa i mycket stor utsträckning direkt påföras omkostnadskontot under året, samt att vidare dylika kostnader, särskilt för pensionering, icke utan skäl kunna betraktas såsom en del av avlöningen. De avskrivningar, som verkställas ur den till förfogande ställda nettovinsten, ha i vissa fall till syfte en ytterligare

37 konsolidering av företaget och åvägabringande av dolda reserver. Detta gäller särskilt, då ordinarie avskrivningar företagits redan före bokslutet eller redovisas i vinst- och förlusträkningen. I sådana fall borde de förra, s. k. oäkta avskrivningarna inräknas i årets vinst. Det har emellertid icke varit möjligt att med ledning av undersökningens material avgöra, när eller till vilka belopp avskrivningar bort betraktas såsom oäkta eller icke, och av denna anledning ha jämväl alla vid vinstdispositionen verkställda avskrivningar räknats såsom utgift. Därest avskrivningarna härigenom i en del fall blivit större än den faktiska värdeminskningen, så torde detta motvägas av det härnedan berörda förhållandet, att under undersökningsperioden förekommit ett relativt stort antal fall avlikvidation och upplösning av bolag, vid vilka konstaterats förefintligheten av ackumulerade förluster, som rätteligen bort öka de under de förutgående åren i böckerna gjorda avskrivningarna. Vad slutligen angår tantiem till styrelse och tjänstemän — vilket överhuvud inom det här undersökta området av det ekonomiska livet varit en ej allt för ofta förekommande företeelse — så ha visserligen fall förelegat, där dylika utbetalningar synts ha haft karaktären av vinstutdelning (t. ex. i familjebolag). Oftare torde de emellertid ha utgjort en del av arvodet eller lönen och det har därför ansetts riktigast att i denna undersökning räkna dem som omkostnad. I de fall, då materialet tydligen givit vid handen, att i vinstock förlustkontots nettovinst ingått inkomsten av en tillfällig, helt utanför bolagets regelbundna rörelse fallande affärstransaktion, har en dylik inkomst icke inräknats i vinsten, liksom i motsatt fall en motsvarande förlust ej ansetts böra minska vinstresultatet. 1 *. * d e n ^ k a teorin skiljes numera i regel konsekvent mellan "drifts-" och "konjunkturvinst", mellan "ordinarie organiska affärsvinster" och "extraordinarie eller tillfällighetsvinster", o. s. v. {Schmaltz, a. st, sid. 32, noten). På liknande sätt skiljes i amerikansk litteratur mellan sådana vinster, som härflyta av företagets huvudsakliga verksamhet, och dem, som icke ha närmare gemenskap med denna: värdepappersavkastning, realisationsvinster o. d. (Kester, Accounting, Theory and Practice, Bd I, New York 1922, sid. 44.)

38 Från det såsom nettovinst i bokslutet redovisade beloppet ha sålunda, under iakttagande av vad nyss nämnts om tillfälliga vinster och förluster, i undersökningen avdragits de i samband med vinstdispositionen förekommande avsättningar till personalfonder, avskrivningar och tantiemutbetalningar samt i vissa fall avsättningar till skattefond. Återstoden representerar undersökningens årsvinstsumma. Relationen mellan den på detta sätt framkomna årsvinsten — minskad med den års förlust, som vid sammanställningen i grupper kan förekomma hos andra företag — och det egna kapitalet, sådant detta tidigare angivits, utgör i denna undersökning materialets viktigaste räntabilitetssiffra. Avkastningen belyses därigenom i förhållande till vad som kan betraktas såsom aktieägarnas andel av företaget. Huruvida denna i och för sig är till siffran riktigt angiven genom sammanförande under det egna kapitalets rubrik av vissa i balansens skuldsida förekommande poster, beror givetvis på exaktheten i värderingen av bolagets tillgångar. En undersökning av här ifrågavarande art kan emellertid på grund av materialets beskaffenhet aldrig komma till fastställande av ur varje synpunkt oklanderligt riktiga siffror, utan måste man åtnöjas med att erhålla en approximativt riktig föreställning om de skilda företagsgruppernas räntabilitet. Huvudvikten vid tabellmaterialets studium bör läggas vid räntetalens rörelse och relationer, men näppeligen vid deras storlek i och för sig. Något absolut rättvisande resultat i detta sistnämnda avseende har icke eftersträvats och torde överhuvud icke kunna ernås inom ramen av en undersökning, byggd på ett material, sådant som det här föreliggande, icke minst med hänsyn till att det omfattar år med ytterligt starkt växlande penningvärde. Av dessa skäl torde det ock vara av underordnat intresse att till närmare granskning upptaga frågan, i vad mån den vid undersökningen följda metoden skiljer sig från den vid utländska motsvarande utredningar tillämpade för att därtill anknyta en diskussion rörande den teoretiskt riktigaste metoden. Såsom framgår av de rörande några dylika undersökningar i

39 det föregående meddelade uppgifterna, torde metoderna visserligen i vissa huvudsakliga hänseenden överensstämma med varandra, ehuru i enskildheter olikheter föreligga. Men dessa olikheter betingas oftare av skilda egenskaper hos materialet än av mera djupgående teoretiska meningsskiljaktigheter. Därmed skall ej vara sagt, att icke andra metoder för räntabilitetens beräknande kunna väl motiveras och giva upplysningar av betydelse. En dylik beräkning, som syftar att fastställa räntabiliteten hos exempelvis hela det i företaget investerade kapitalet, således hos det egna jämte det främmande kapitalet, skulle utan tvivel kunna giva värdefulla bidrag till belysande av kapitalräntans allmänna höjd. Då emellertid i det för undersökningen föreliggande materialet uppgifterna rörande ränteutgifterna äro ytterligt bristfälliga, har en dylik beräkning ej varit möjlig. En annan uppgift kunde vara att söka jämställa aktiernas kursvärde i fondmarknaden med avkastningen, något som emellertid skulle förutsätta, att åtminstone det övervägande antalet aktier vore föremål för börsnotering, vilket som bekant ingalunda är fallet i vårt land. En tredje metod åter kunde avse att söka bestämma räntabiliteten i förhållande till det av aktieägarna i verkligheten inbetalade kapitalet, således aktiekapitalet med frånräknande av gratisemissioner, men med tillägg av ny tecknade belopp (inkl. överkurs). En sådan bearbetning erfordrar emellertid, bortsett från att den är mycket tidskrävande, en synnerligen ingående kännedom om de enskilda företagens utveckling. Några exempel på de resultat, vilka denna metod visar, ha meddelats i undersökningens monografier rörande gruvor, grovpappersbruk och bryggerier. Det må i detta sammanhang påpekas att när ett bolag likviderar och upplöses, det, särskilt under de sista åren av undersökningsperioden, förekommit att hela eller större delen av aktiekapitalet visat sig vara förlorat. Den förlust, som vid dylika tillfällen uppkommer för aktieägarna, är i viss mening att betrakta såsom en ackumulerad förlust, vilken bort minska under föregående år redovisade vinster (resp. öka årsförlus-

40 terna). Vid räntabilitetsberäkningarna i denna utredning har det emellertid varit omöjligt att taga hänsyn till denna omständighet, lika litet som till det motsatta, även förekommande fallet, att likvidationen lämnat överskott utöver aktiekapitalet, enär det skulle ha mött betydande svårigheter att i varje särskilt fall fastställa storleken av här ifrågavarande under- eller överskott och, även om detta varit möjligt., att fastställa fördelningen av dessa summor på olika år. Vid läsningen av räntabilitetstabellerna och den komplettering därav, som innehålles i tabellerna rörande "bolag med vinst och med förlust" bör ihågkommas att ett företag ett år kan tillhöra den ena, ett annat år den andra sidan och att sålunda vinst-, resp. förlustkolumnernas siffror ingalunda alltid representera samma bolag. Såsom ett tillägg till undersökningens uppgifter angående räntabiliteten, belyst genom relationen mellan årsvinst och eget kapital, har regelbundet redovisats, utom årsvinstens förhållande till det i balansräkningen upptagna aktiekapitalet, även utdelningens storlek såväl absolut som i procent av aktiekapitalet. I det allmänna föreställningssättet torde denna siffra oftast vara den, med vilken ett företags avkastning angives och det övervägande flertalet aktieägare identifierar sannolikt utdelningsprocenten med företagets räntabilitet Utdelningssiffran försvarar därför sin plats i en undersökning av denna art, så mycket mer som den i likhet med aktiekapitalet alltid avser belopp, som icke tarva någon justering, utan besitta en relativt hög grad av såväl absolut som relativ exakthet. 4. Det är allmänt känt att aktiebolagsformen i Sverige har en i jämförelse med andra länder mycket betydande utbredning. Sålunda utgjorde år 1908 antalet aktiebolag i Sverige 4,937 mot 5,222 i Tyskland eller per 1 milj. invånare 909 aktiebolag hos oss mot 81 i Tyskland. Räknas till de tyska aktiebolagen även "Gesellschaften mit beschränkter Haftung" och de gamla

41 gruvbolagen ("Gewerkschaften"), blir den tyska siffran 344 per en miljon invånare, d. v. s. föga mer än en tredjedel av den svenska. Det genomsnittliga aktiekapitalet för ett tyskt bolag utgjorde år 1908 2,5 milj. kr., medan motsvarande siffra hos oss utgjorde 436,000 kr. Per invånare var aktiekapitalet i de tyska aktiebolagen 207 kr. eller, om de förutnämnda "Gesellschaften ra. b. H." medräknas, 257 kr. mot 378 kr. i Sverige. Av samtliga svenska bolag hade år 1908 51,4 % ett kapital under 100,000 kr. (små bolag), 40,o % ägde kapital fr. o. m. 100,000 till 1 milj. kr. (medelstora), medan endast 8,6 % hade ett aktie- (eller lott-) kapital om 1 milj. kr. och däröver (stora). Av bolagens samlade kapital, utgörande 2,151 milj. kr., kommo däremot blott 87 milj. kr. eller 4,1 % på de små bolagen, 582 milj. kr. eller 27,o % på de medelstora och 1,482 milj. kr. eller 68,9 % på de stora företagen.1 Några senare uppgifter angående totalsiffrorna för svenska aktiebolag torde icke finnas. En viss ledning erhålles emellertid av de i den officiella finansstatistiken meddelade siffrorna, vilka gälla samtliga till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade bolag. År 1908 utgjorde dessa 3,400 och därefter för vart och ett av åren 1912, 1916, 1919 och 1920, resp. 4,736, 6,353, 7,582 och 6,833. Bolag, som gått utan taxeringsbar vinst eller med förlust, inräknas icke i dessa siffror. Utgår man emellertid, givetvis helt och hållet hypotetiskt, från att förhållandet mellan taxerade och icke taxerade bolag var ungefärligen detsamma åren 1908 och 1912, så skulle, enär, såsom av ovan åberopade siffror framgår, hela bolagsantalet år 1908 uppgick till 4,937 och de taxerade bolagens antal samma år utgjorde 3,400 eller omkr. 70 % härav, totalantalet bolag år 1912 ha uppgått till omkring 6,800. En bearbetning i detalj av ett så betydande antal bolag som det här för hela näringslivet approximativt angivna, skulle, särskilt när undersökningen gällt en femtonårsperiod, ha krävt ett 1

De här citerade siffrorna rörande Tyskland ha hämtats ur Bli F. Heckscher, Svenska produktionsproblem, Sthlm 1918, sid. 169 f. Källan för de svenska sifferuppgifterna är den tidigare citerade utredningen om Inländska aktiebolag etc. i Finansstatistiska utredningar IV.

42 arbete av synnerligen omfattande och kostsam art och likväl, med hänsyn till beskaffenheten av ett mycket stort antal av bolagen, näppeligen ha givit resultat som svarat mot mödan eller kostnaden. Därför har det varit nödvändigt att begränsa undersökningen till att omfatta de ur olika ekonomiska synpunkter mera betydelsefulla bolagen. Ett dylikt urval har skett med ledning delvis av det material, som ligger till grund för de finansstatistiska utredningarna och under hänsynstagande till önskemålet att varje näringsgrupp bleve så vitt möjligt representativt och likformigt företrädd. De av undersökningen berörda bolagen ha på sådant sätt kommit att för periodens olika år uppgå till följande antal: Antal

Antal

Antal

År

bolag

Ar

bolag

Ar

bolag

i,3<H

1.513 i,56S

1,484

1.365 1,407

1916 1917

1,588

1,436 1,410

I9I3 1914 I9I5

i,443

i,574

1923 1924

1,478

1,534

'1925

i,377 i,33i

Representativiteten belyses i någon mån av följande uppgifter angående summan av aktiekapital och reservfond i de av finansstatistiken berörda (taxerade) och de av undersökningen omfattade, till motsvarande grupper hänförliga bolagen, varibland givetvis förekomma såväl taxerade som icke taxerade företag: Aktiekapital

och reservfond

T a x e r a d e bolag

År 1912

Industrin

i,353 1,816 3,261

3,i59

1916 Övriga grupper Samtliga

(milj. kr.) hos

Und ^rsökta jolag Industrin

Övriga grupper Samtliga

Undersökta bolag i % av taxerade lndustrin

Övriga

—

99,3

grupper

—

—

95,1 99,8

23,1

50,2 65,9

—

—

3,026

4,842

1.343 1,727

2,427

3,684 3,388

6,945 6,547

3,254 3,430

1,320 1,396

4,574 4,826

108,6

s amtliga

35,8 41,2

73,7

Då det får antagas, att åtminstone under åren 1919 och 1920 en mycket väsentlig del av det i svenska bolag placerade aktie-

kapitalet gav taxeringsbar inkomst och att sålunda det i ovanstående siffror för taxerade bolag redovisade kapitalet representerar den övervägande delen av allt på dylikt sätt disponerat kapital, så torde av tablån den slutsatsen kunna dragas, att för industrins vidkommande undersökningens material måste betecknas såsom synnerligen representativt och att övriga grupper av näringslivet synas vara företrädda med ett visserligen mindre men dock relativt stort material. I möjligaste mån har eftersträvats att representativiteten inom varje särskild av undersökningens grupper skulle gestaltas någorlunda likformigt. Vad gruppindelningen beträffar må anmärkas, att enligt utredningens plan bank- och försäkringsföretagen uteslutits med hänsyn till att för dessa en särskild, fortlöpande officiell statistik föreligger, vilken icke ansetts böra i här förevarande sammanhang ytterligare bearbetas. Dessutom ha emellertid jämväl vissa andra grupper aktiebolag undantagits från undersökningen. Detta gäller elektricitets- samt gas- och vattenledningsverken, vilka, ofta starkt kommunalt betonade, i regel icke arbeta enligt samma ekonomiska förutsättningar som flertalet andra företag. Av liknande anledning har tobaksindustrin samt spritindustrin och systembolagen uteslutits ur undersökningen. Visserligen arbetade de nämnda industrierna under en större eller mindre del av periodens förra hälft såsom privatekonomiskt organiserade företag, men efter tillkomsten av Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet år 1915 och av Aktiebolaget Vin& Spritcentralen år 1917 ha dessa båda näringsgrenars enskilda utövare försvunnit och verksamheten ordnats på sådant sätt, att dess vinstresultat icke möjliggöra någon jämförelse med andra näringars räntabilitet. Systembolagen kunna enligt rusdryckslagstiftningen icke utdela mera än 5 % på sina i förhållande till rörelsens omfattning synnerligen obetydliga aktiekapital, medan de mycket stora vinsterna väsentligen härröra av i fiskaliskt syfte uttagna pristillägg. Slutligen ha jämväl lantbruks- och trädgårdsodlingsbolag samt hotell- och restaurantbolag undantagits från undersökningen, enär aktiebolagsformen förekommer

44 mycket sparsamt inom dessa näringsgrenar och bolagen sålunda icke kunna giva någon tillfredsställande bild av dessas räntabilitet. För kommunikationsföretagen omfattar undersökningens material endast rederier och spårvägar, medan statsjärnvägarna alldeles uteslutits och de enskilda järnvägarna redovisats allenast i de sammanfattande huvudtabellerna, där siffrorna hämtats från den officiella järnvägsstatistikens mycket detaljerade material. Undersökningens tyngdpunkt ligger helt naturligt hos industrin och inom denna ha alla grenar av någon betydelse medtagits. Grupperingen har verkställts i nära anslutning till industristatistikens, ehuru en och annan industri, som ekonomiskt ägt allt för ringa samhörighet med gruppen i övrigt, frånskilts och upptagits i en särskild diversegrupp. Likaså ha de ofta mycket betydande företag, vilka såsom huvudnäring bedriva såväl järnhantering som trävaruindustri icke räknats till endera av dessa stora industrigrenar utan förts till en specialgrupp. Å andra sidan ha de i industristatistiken skilda grenarna trä- och pappersindustri, med hänsyn till den inom dessa industrier förekommande starka integrationen, sammanförts under en gemensam huvudgrupp, från vilken emellertid till diversegruppen avskilts den väsentligen olikartade tryckeriindustrin. Utom industrins olika grenar redovisas i undersökningen såsom särskilda huvudgrupper: kraftverk, kommunikations-, handels-, emissions- och mäkleri- samt fastighetsföretag. Den ytterligare uppdelningen av bolagen inom varje grupp har verkställts under hänsynstagande till det huvudsakliga föremålet för verksamheten, varvid emellertid ej kunnat undvikas, att gränserna mellan de smärre grupperna understundom blivit mindre starkt framträdande samt att ofta stor tvekan rått huruvida visst företag bort föras till den ena eller andra gruppen.

Den särskilda skatteundersökningen. Bland posterna på omkostnadskontot ha skatteutgifterna under den här ifrågavarande undersökningsperioden varit av särskilt framträdande betydelse. Dels karakteriserades perioden av nya skatter, dels förändrades de gamla skatterna till formen och skärptes till beloppen. Då nu, såsom tidigare nämnts, ur bolagens vinst- och förlustkonto inga som helst tillförlitliga uppgifter rörande skattesummornas storlek kunnat hämtas men å andra sidan ett mera ingående studium av denna post ansågs kunna erbjuda mycket av intresse för belysande av bolagens ekonomiska verksamhet, beslöt sig socialiseringsnämnden för en särskild undersökning av bolagens skatteutgifter, syftande till att fastställa de på årsvinsterna under åren 1911—1923 belöpande skatterna (d. v. s. den under år 1912 betalade statsskatten jämte den år 1913 betalade kommunalskatten i förhållande till 1911 års vinst, stats- och kommunalskatt, betalade resp. åren 1913 och 1914 i förhållande till 1912 års vinst o. s. v. 1 ). Under år 1925 utsändes med anledning därav ett frågeformulär till de omkring 1,900 bolag, vilkas balansräkningar bearbetats i den föreliggande undersökningen. Den första i formuläret framställda frågan gällde de av bolagen betalade skatterna. Att begära uppgift om den betalade skatten kunde visserligen ha till följd, att för ett visst" år det angivna skattebeloppet antingen kunde komma att innehålla skatterester, som rätteligen borde betalats ett tidigare år, eller ock att ett mindre belopp upptoges än den skatt som debiterats bolaget för året. 1

Tfr närmare härom noten å sid. 46—47.

40¶Då det emellertid sannolikt i många fall skulle ha berett bolagen stora, kanske oöverstigliga, svårigheter att alltid riktigt ange de debiterade skatterna, valdes alternativet att bygga undersökningen på de betalade skatterna, så mycket hellre, som de möjliga ofullständigheterna i uppgifterna utan större besvär skulle kunna avlägsnas med hjälp av finansdepartementets skattestatistiska material, vilket ställts till undersökningens förfogande. Detta material, som sammanförts från taxeringslängderna, omfattar alla statsskatter av olika slag (med undantag av bevillning av fast egendom ooh av inkomst), som debiterats bolagen från och med år 1914. Med hänsyn till att detta material var tillgängligt begärdes ifråga om statsskatterna endast uppgift om den sammanräknade totala statsskatten samt om bevillningen. En separat redovisning av denna sistnämnda skatt ansågs nödvändig, emedan den, fastän till formen en statsskatt, i verkligheten torde vara att betrakta som en kommunalskatt, vilken numera fördelas på landstingen och de städer, som ej deltaga i landsting. Ytterligare begärdes upplysning om kommunalskatten till primärkommunen inklusive de s. k. församlingsavgifterna, skatterna till landstinget och vägdistriktet samt den under åren 1921 och 1922 till staten betalade byggnadsskatten. Frågan rörande beviljade restitutioner av skatter behandlades så, att uppgifter begärdes rörande dessa med fördelning på olika slag av skatter. Därjämte anhölls om upplysning huruvida bolagen hade något ännu oavgjort skattemål i kammarrätten. Rörande mål i regeringsrätten kunde direkta uppgifter införskaffas och de med ledning därav meddelade upplysningarna beaktas vid materialets bearbetning. 1 En kort redogörelse för arten av de under perioden i frågakommande och sålunda av undersökningen berörda skatterna meddelas här. Statsskatterna. Inkomst- och förmögenhetsskatt utgår från och med IQIO. Belöper på föregående års inkomst. 1918 års extra inkomst- och förmögenhetsskatt träffade aktiebolag, vilkas inkomst översteg 5 % av kapitalet. Belöpte på föregående årsinkomst.

47 Av de bolag, till vilka frågeformuläret utsändes, erhöllos efter särskild an-maning och sedan undersökningens ledning varit i tillfälle att meddela vissa anvisningar rörande formulärets ifyl1918 års tilläggsskatt för inkomst och förmögenhet betalades 1918 och utgick utöver den nyssnämnda extra skatten. Belöpte på föregående års inkomst. 1919 års extra inkomstoch förmögenhetsskatt träffade aktiebolag vilkas inkomst översteg 5 % av kapitalet. Belöpte på föregående års inkomst. F r å n och med 1920 tillämpas den nuvarande skatteskalan för aktiebolag. B-skatt betalades första gången 1921 och belöpte på den två år tidigare intjänta vinsten (1919 o. s. v.). Värnskatt erlades av aktiebolag, vilkas år 1914 till inkomstskatt taxerade inkomst översteg 5 % av kapitalet. Skatten utgick i förhållande till den taxerade inkomsten efter progressiv skatteskala samt betalades antingen helt år 1915 eller med en tredjedel under vart och ett av åren 1915, 1916 och 1917. Krigskonjunkturskatt betalades första gången 1915 och belöpte på 1914 års inkomst. Ä r 1916 utgick krigskonjunkturskatten enligt en ny »förordning, som medförde en skärpning i skatteskalan, varjämte skatten från och med detta år bl. a. även utgick för inkomst av egendom samt av tantiem. 1916 års skatt erlades 1917 och belöpte på 1915 års inkomst. Under de följande åren gällde detsamma, d. v. s. krigskonjunkturskatteu belöpte på den två år tidigare intjänta vinsten. Under vartdera avåren 1917 och 1918 utgick skatten efter i jämförelse med föregående år skärpta skatteskalor. Genom nya bestämmelser, som trädde i kraft 1 jan. 1920, inträdde däremot avsevärda lindringar i krigskonjunkturskatten. Enligt förordning av 1920 skall taxering till krigskonjunkturskatt icke äga rum beträffande vinst, som uppkommit efter 1919 års utgång. Den sista inbetalningen av skatten ifråga skedde alltså 1921. Byggnadsskatten betalades åren 1921 och 1922 och belöpte på föregående års vinst. Kommunalskatterna. Skatterna till den borgerliga primärkommunen, utgörande kommunalskatt, progressiv kommunalskatt och skogsaccis, belöpa på den två år tidigare intjänta vinsten. Progressiv kommunalskatt erlades första gången 1921, skogsaccis har utgått under hela perioden. Skatterna till sekundärkommunerna, bevillningen av fast egendom och av inkomst, landstingsskatteli och vägskatten belöpa på föregående års vinst.

48 lande användbara svar endast från 558 företag. Därjämte meddelade 55 bolag, att de icke vore i tillfälle att lämna de önskade siffrorna, på grund av att räkenskaperna helt eller delvis gått förlorade eller ej längre vore disponibla. De insända uppgifterna ha underkastats en ingående granskning, varvid nödiga kompletteringar och korrigeringar verkställts. I de få fall, då uppenbart felaktiga siffror, isynnerhet rörande kommunalskatter av olika slag, meddelats, ha riktiga uppgifter i regel kunnat erhållas genom en hänvändelse till uppgiftslämnarna. Därjämte ha statsskatteuppgifterna genomgående jämförts med finansdepartementets ovannämnda material, varigenom för statsskatterna förekommande felaktigheter i allmänhet kunnat utrensas för åren från och med år 1914. Siffrorna för åren 1912 och 1913, som icke kunnat underkastas en motsvarande granskning, torde därför icke äga samma grad av tillförlitlighet som de övriga, ehuru erforderliga justeringar i möjligaste mån verkställts. En liknande kritisk granskning av kommunalskatteuppgifterna har ej kunnat ske. Denna felkälla torde emellertid icke vara av större betydelse. Sannolikheten för att fel begåtts vid formulärens ifyllande är långt mindre ifråga om kommunalskatterna än för den totala statsskattens vidkommande. Beloppet för skatten till primärkommunen erhålles nämligen direkt från kommunaldebetsedelns slutsumma, och de övriga kommunalskatterna ha egna rubriker på kronodebetsedeln, vilka särskilt återgivits i frågeformuläret. I kronodebetsedelns slutsumma äro däremot utom landstings- och vägskatt inräknade jämväl diverse försäkringsavgifter, skogsvårdsavgift ni. fl., vilka avgälder icke rätteligen böra räknas såsom skatter utan närmast äro att betrakta såsom omkostnader för rörelsen. Bearbetningen av materialet i tabeller har, såsom ovan nämnts, avsett att fastställa den på varje års vinst belöpande statsskatten, kommunalskatten och sammanräknade stats- och kommunalskatten, dels i absoluta tal och dels i procent av årsvinsten, sådan denna senare framgått av undersökningens balansräkningsmaterial. Beräkningarna ha kunnat verkställas för flertalet i rän-

49 tabilitetsundersökningen ingående grupper. Vissa av dessa ha emellertid varit allt för svagt representerade i skattematerialet för att bilda egen grupp. I regel har då förfarits på så sätt, att då två eller flera av bolagsundersökningens undergrupper i skatteundersökningen varit representerade med färre än tre företag, dessa sammanslagits till en särskild grupp, medan åter i de fall, då i en huvudgrupp ingått endast en undergrupp av nämnda slag, denna tillagts närmast besläktade undergrupp. 1 Vad slutligen den tekniska bearbetningen av själva skatteuppgifterna beträffar, må endast nämnas, att värnskatten, som enligt värnskatteförordningen kunde betalas antingen i sin helhet år 1915, eller med en tredjedel under vart och ett av åren 1915, 1916 och 1917, genomgående betraktas såsom erlagd enligt det senare alternativet och belöpande på de tre närmast föregående årens inkomst. Denna behandling av värnskattesiffrorna står i överensstämmelse med den praxis som i flertalet fall tillämpats vid uppgiftlämnarnas inbetalning av skatten. Det bör därjämte erinras om, att Bskatten, som första gången betalades år 1921 och belöpte på 1919 års inkomst, utgår på fonderad vinst och restitueras allt efter som det fonderade beloppet utdelas. Ha fonderingar skett under mer än ett år, vilket vanligen är fallet, och i följd därav B-skatt erlagts, kan tydligen icke avgöras från vilket års B-skatt en restituerad skatt av detta slag skall avdragas vid beräknande av den definitiva skatteutgiften under ett år. Vid bearbetningen har därför förfarits så, att återgående belopp avräknats på den senast erlagda B-skatten och, om denna därvid helt tagits i anspråk, den närmast föregående år betalade o. s. v., till dess hela det restituerade beloppet utslagits. I övrigt ha restituerade skatter avdragits från de skattebelopp, å vilka de utgjort återbetalning. 1

Sådana grupper, som upptagit endast ett, hela gruppen behärskande företag, ha även i skatteundcrsökningcn redovisats särskilt.

Balansräkningar.

Undersökningsperiodens allmänna ekonomiska förhållanden. 1. Undersökningens material omsluter, såsom ofta nämnts, åren 1911—25, således sammanlagt femton år. Det behövs icke någon annan motivering än en blick på vidstående siffror för att styrka, att sannolikt ingen tidigare period av dylik korthet lymt så mycket av häftiga omvälvningar av penningvärdet. Allbekant är ju ock att dessa år över huvud karakteriserats av utpräglade undantagsförhållanden ifråga om en mångfald för det ekonomiska livets gestaltning grundläggande faktorer. Fyra av periodens år omfattas helt av världskriget med dess även för Sveriges näringsliv starka skakningar och djupgripande verkningar. De fyra efter fredsslutet närmast följande åren kännetecknas för vårt lands vidkommande av inflation och deflation i omedelbar följd och av en serie andra svårigheter för det ekonomiska livets återhämtning. Minst åtta av denna tidrymds femton år präglas sålunda av i högsta grad onormala förhållanden, och dessa år bryta årsperioden, lämnande de lugnare, för en ekonomisk undersökning eljest tillgängligare åren i början och slutet. Av dessa framträda nu de tre åren 1911—13 såsom avslutningen på en tid, under vilken den ekonomiska världskulturen nådde sin hittillsvarande höjdpunkt, medan de tre åren 1923—25 representera begynnelsen av en ny tid efter världskrigets och fredskrisens revolutioner.

51 Xr 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925

Partipris index ' 94 98 IO ° lI 4 I

5I 193 254 353 34 1 359 222 x

73 3

1D

1D2

161¶Det är i själva verket tvivelaktigt, huruvida ur bolagens balansoch vinst- och förlusträkningar under krisåren kunna utläsas några siffror av värde för bedömande av industrikapitalets förräntningsmöjligheter eller av industrins ekonomiska struktur i övrigt. Såväl inköps- som avsättningsområdena för väsentliga delar av den ekonomiska verksamheten förändrades radikalt genom avspärrningsåtgärder för både den internationella och den inhemska råvaruanskaffningen, för produktionen och handeln. Vissa grupper av industrier eller företag lamslogos härigenom helt eller delvis, åt andra skapades tillfälliga, rikt givande monopol. Den hastigt och till tidigare okänd höjd stegrade prisnivån skapade balanser utan inre sammanhållning. På aktivsidan bokfördes vissa poster till förkrigstidens och andra till kristidens sins emellan vitt skilda penningvärden. På skuldsidan kunde aktiekapitalet ofta tillföras belopp, på samma sätt anskaffade vid tider med helt olika valutanivå. Penningvärdets försämring minskade starkt det främmande kapitalets realvärde och därmed även realvärdet av låneräntorna, innebärande en avgörande avbelastning av omkostnadskontot och sålunda en på 1 Kommerskollegiets index fr. o. m. 1920, för föregående år interpolerad med hjälp av Silverstolpes index 1914—19 och Åmarks 1911—12.

52 bekostnad av långivaren vunnen ökning av vinsten, utan sammanhang med företagets verkliga avkastning. Den guldålder, som dessa år innebar för många företagsgrupper, var djupare sett vida mera sken än verklighet och dess rikt flödande vinster till mycket stor del chimärer. Det är tänkbart, att en ingående kännedom om ett visst företags utveckling under varje år av kristiden kunnat skapa möjligheter för en sådan justering av balanskontot, att de här berörda felkällorna eliminerats. Ett teoretiskt intressant resultat skulle därigenom ha vunnits, även om det praktiska värdet varit diskutabelt. En dylik kännedom ligger emellertid utom det möjligas gräns, redan när det gäller ett flertal företag, och än mer, när bearbetningen avser hela industrier. Undersökningens material måste sålunda även för kristiden tagas i huvudsak så som bolagens balanskonton ger det och därmed följer, att åtminstone vinstsiffrorna för dessa år närmast ha värde endast för belysandet av en ofta nominell räntabilitet under en ekonomiskt abnorm period. Statistiken må därför gälla som ett bidrag till skildringen av ett undantagsskede i vårt lands ekonomiska historia — vad den har att säga om det svenska bolagskapitalets verkliga avkastning måste bedömas med stor försiktighet. Av större intresse torde huvudsakligen vara dess bidrag till belysningen av förändringarna i bolagens finansiering. Bolagens hushållning under krigsperioden återverkade i hög grad på den ekonomiska gestaltningen av verksamheten även under de första efterkrigsåren, som sålunda hade att bekämpa icke blott de svårigheter, som dessa års konjunkturer i och för sig erbjödo, utan dessutom måste bära följderna av under krigsperioden vidtagna dispositioner. Efterkrigsårens finansiering och räntabilitet ha därför i stor utsträckning påverkats av sådana tidigare åtgärder som exempelvis utvidgningar av anläggningar, vilka, bedömda efter normala tiders måttstock, ej varit ekonomiskt betingade och där tillräckliga avskrivningar sedermera icke verkställts eller kunnat verkställas. Den närmast kriget följande periodens uppgift har i sådana fall blivit att icke

53 endast fylla de luckor, som de förut för små avskrivningarna lämnat kvar, utan att därjämte förränta anläggningar av ofta avsevärt för stor omfattning. Ehuru sålunda många skäl skulle tala för att ur femtonårsperioden utbryta krigs- och fredskrisåren och göra dessa till föremål för en fristående behandling — ja, deras fullständiga uteslutande ur en undersökning av denna art kan även motiveras — så vinnas emellertid ur statistiska och tekniska synpunkter betydande fördelar av att låta hela perioden i tablåerna framträda i ett fortlöpande sammanhang. Därigenom beredes i varje fall möjligheten till en viss överblick av utvecklingens gång och sannolikt måste det i åtskilliga hänseenden betecknas såsom värdefullare att kunna följa åtminstone de relativa talens skiftningar under en obruten årsperiod än att ställas inför ett siffermaterial, som endast redovisar några år i början och slutet av en årsserie, men lämnar ett tomrum för mer än hälften av perioden. En bättre insikt kan ock vinnas i de efterföljande årens utveckling genom kännedomen om krigs- och krisårens balanser. Det bör emellertid understrykas, att en jämförelse av material eller resultat för åren 1914—22 med årsserierna närmast före och efteråt ingalunda utan vidare kan ske — komparativa betraktelser kunna i stort sett anknytas endast mellan siffrorna före 1914 och efter 1922.

2. Den svenska industrin befann sig under åren före kriget i en snabb frammarsch, såsom bl. a. framgår av omstående indextal för produktionsstegringen under tioårsserien 1904— 1913.1 1

Siffrorna ha citerats efter Olof Bdström, Industrien och dess reglering 1914—1923, i Bidrag till Sveriges ekonomiska och sociala historia under och efter världskriget. Sthlm 1926, Del I, sid. 213. Edströms avhandling har i övrigt i flere hänseenden tjänat till ledning för den här i detta sammanhang givna framställningen.

1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913

Industriproduktionens värde iooo = ioo

Den allmänna prisnivån 1900 = 100

109 ii2 128 138 133 125 148 153 165 194

97 98 104 109 I0 4 I0 5 Io8 n i II6 II8

Denna snabba utveckling bröts av världskriget. I kommerskollegium ha verkställts beräkningar rörande industriproduktionens volymförändringar sedan 1913, byggda på tillverkningens kvantitet samt prisläget år 1913.1 Resultatet av denna undersökning ter sig på följande sätt (tablån sid. 55). Efter någon produktionsökning för åren 1915—16 följde en stark nedgång under de båda sista krigsåren, förorsakad av råvarubrist och hinder för avsättningen. De första fredsåren kännetecknas visserligen av uppåtgång men därpå följer ånyo under åren 1921—22 en väsentlig avmattning. Först med år 1923, då produktionsvärdet ånyo når ungefärligen — dock ej fullt — till förkrigsårets nivå börjar en förbättring, som bringar 1924—25 års produktionsvolym över 1913 års läge. 1 Rörande metoden för dessa beräkningar meddelar kommerskollegium (Kommersiella meddelanden, 1925, sid. 197 f.) följande: " E t t sätt att verkställa en dylik omräkning är att dividera värdesummorna med allmänna prisindextal. Genom denna metod vinnes tydligen en korrigering för den allmänna penningvärdeförändringens inverkan. Då emellertid prisförskjutningen haft helt olika omfattning för olika varugrupper, kan en sådan metod komma att giva ett ganska missvisande uttryck för den försiggångna volymutvecklingen. Ett vida sannare uttryck härför erhåller man, om man år för år omräknar de i statistiken redovisade produktvärdena för varje särskild varugrupp efter de i 1913 års statistik för motsvarande varugrupp uppgivna medelpriserna . . . Omräkningen har tillgått så, att för de tillverkningar, vilka i årsstatistiken redovisas till såväl kvantitet som värde, medelprisen år 1913 per kvantitetenhet uträknats, varefter de följande årens kvantiteter multiplicerats med resp. medelpris."

55¶Industriproduktionens värdeförändringar 1913 års prisläge. Industrigrupp

1913—1925x, omräknade efter (1913=100.)

1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925

Malmbrytning o. metallindustri 94 104 i n 104 93 88 9i 63 68 75 97 104 ord- och stenindustri 89 86 87 80 72 75 78 54 67 85 87 94 ["räindustri 94 95 104 9i 83 93 102 62 83 101 105 101 'appersmasse-, pappers- och grafisk 104 112 industri 73 110 120 140 147 94 87 86' 111 98 104 104 "3 117 101 80 oi 103 108 livsmedelsindustri... 59 79 95 rextil- och beklädnadsindustri 98 n i 113 85 46 71 91 68 93 106 109 102 ^äder-, hår- och gummivaruindustri ... 103 121 114 90 86 87 115 79 95 " 9 120 113 temisk-teknisk industri 94 109 115 95 76 89 101 75 87 101 118 133 Samtliga grupper ... 97 104 109 91 76 84 96 75 87 96 109 112 Produktionens totalvärde, milj. kr. (1913 årsprisl.) ... 2,303 2,470 2,601 2,177 1,817 2,004 2,289 i,777 2 >°8i 2,292 2,597 2,680

Såsom följande siffror visa, utmärktes hela perioden 1914—25 av en produktionsminskning i det att produktionsvärdets årliga genomsnitt uppgick till endast 95 % av värdet för 1913. Fredskrisens år 1919—22 voro i detta avseende vida sämre än krigsåren, medan perioden 1923—25 betecknar en avgjord, förnyad uppåtgång. Gränslinjen mellan kristid och ny någorlunda normal tideräkning för industrin synes sålunda med dessa siffror som utgångspunkt kunna sättas så, att år 1922 utgör den förstnämnda periodens sista år. År 1913 1914—18 1919—22 1923—25 1914—25

Industriproduktionens volym årsmedeltal 100 95 86 106 95

1¶Tabellen sammanställd efter uppgifter i Kommersiella meddelanden 1927, sid. 183 och 186.

56 De växlingar, som utmärka de olika industrigrupperna beröras närmare i den senare framställningen. Industriprodukternas prisförändringar under femtonårsperioden förtjäna även att jämföras med de förskjutningar som ägt rum i prisen på råvaror och arbetslöner, de viktigaste elementen i produktionskostnaderna. En dylik jämförelse har försökts i efterföljande tablå. Indexserien för industriprodukternas pris har hämtats ur kommerskollegiets förenämnda utredning och för belysande av råvarukostnadernas växlingar har valts Silverstolpes index, vilken väsentligen gäller råvaror och halvfabrikat samt livsmedel i företrädesvis obearbetad form. De båda övriga serierna äro allmänt bekanta från socialstyrelsens fortlöpande statistik. L öneinkomst Partipris för råLevnadskostpr år 0. arbe- varor och halvnader ikspris tare fabrikat m. m. erskolleg.) (Socialstyrelsen) (Socialstyrelsen) (Sil verstolpe) Stripro-

ternas

1913 1914

IOO

IOO

IOO 1

—

104 IOO

Il62

IOO 3

1915 1916

107 120

145 185

"5

1917 1918 1919 1920 1921 1922

317 308

144 205 260

339 330

159 224

188 176

193 176

1923 1924 1925

157 I30

26o

174 I76

En jämförelse mellan industriprodukternas pris och arbetslönerna visar, att de senare under hela kriget och ända t. o. m. år 1920 stigit i saktare takt, ja, ända till 1919 i väsentligt långsammare tempo än de förra. Efter 1920 blir utvecklingsgången omvänd, i det att produktprisen sjunka vida hastigare än lönerna, 1 2 3

Juli 1913—juni 1914. Juli—dec. 1914. 1 juli 1914.

57 vilka vid periodens slut stanna i ett avsevärt högre läge än de förra. Den ekonomiska fördel industrin sålunda otvivelaktigt torde ha haft under kriget av de i förhållande till varuprisen lägre lönerna brytes efter fredskrisen i sin motsats, samtidigt som industrin under den senare perioden mycket ogynnsamt influeras av deflationen. Dessa olägenheter gälla särskilt exportindustrin, medan en del av hemmaindustrin kunnat utjämna differensen genom höjningar i varuprisen. Råvarukostnaden har företett en utveckling mera liknande industriprodukternas, ehuru såväl uppåtgången fram till 1920 som kurvans fall för tiden därefter varit något starkare accentuerade för råvaruprisen. I någon mån ha härigenom verkningarna av arbetslönens motsatta utveckling neutraliserats. Dock torde den på grund av lägre penningvärde relativa minskningen av arbetskostnaderna samt sänkningen av låneräntorna ofta ha betytt mera än råvarukostnadernas ökning för utgiftskontots gestaltning under kriget och sålunda ha bidragit till den åtminstone siffermässigt så gott som genomgående goda räntabiliteten under kriget, under det att en motsatt utvecklingsrörelse av dessa faktorer efter 1920 medverkat till det svaga resultat som kännetecknar de närmast följande åren.

Undersökningens huvudresultat. 1. Redogörelsen för den verkställda utredningen meddelas, såsom tidigare angivits, i en serie monografier, behandlande varje industrigrupp och gren av näringslivet var för sig. Emellertid har det synts lämpligt att i ett särskilt kapitel sammanfatta utredningens huvudsakliga resultat, varigenom kan beredas en någorlunda överskådlig bild av monografiernas viktigaste innehåll ävensom givas tillfälle till vissa jämförelser av intresse. I sådant syfte ha utarbetats sammanställningar av siffrorna rörande: Anläggningar och främmande kapital i förhållande till omslutningen (tab. A., sid. 77—92). Årsvinst (med avdrag av förlust) i förhållande till eget kapital (tab. B., sid. 93—108). På årsvinsten belöpande skatter (tab. C, sid. 109—120). Det har i det föregående framhållits, att de resultat av utredningen, vilka närmast borde uppmärksammas, vore de som avsåge åren 1911—13 och 1923—25, d. v. s. de tre åren närmast före världskriget samt de tre sista av undersökningsperiodens år, vilka utmärktes av i olika hänseenden, efter krigs- och efterkrigsårens omvälvningar, ånyo någorlunda stabiliserade förhållanden. Vid läsandet av de nu berörda huvudtabellerna rörande finansiering och årsvinst bör därför det egentliga intresset ägnas siffrorna för dessa sex år, medan skattetabellens material torde äga betydelse för hela den period, som därav omspännes, d. v. s. åren 1911—23.

59 2. I nedanstående tablå (tab. 2) ha sammanställts genomsnittssiffror för åren 1911—13 och 1923—25 rörande de i tab. A. redovisade relationstalen för anläggningar och främmande kapital. Tab. 2. Anläggningar och främmande kapital i förhållande till omslutningen i genomsnitt för åren 1911—13 och 1923—25. Anläggningar 1911—13

1923—25

Främmande kapital 1911—13

1923—25

'c a v o m s l u t n i n g e n

Järngruvor & metallindustri. Norrländska gruvbolag Mellansv. gruvbolag Järnverk Metallverk Järn- och stålmanufaktur Metallmanufaktur I II Skeppsvarv Separatorfabriker Kullagerfabriker Div. verkst. m. specialtillv Blandad verkstadsindustri Elektrisk verkstadsindustri

87,3 72,9 54.3 66,1 53,8 284 1 53,5 56. 1 16,0 39,7 45,7 47,8 28,5

87,3 88,0

Jord- och stenindustri. Höganäsgruppen Stenhuggerier Kalkbrännerier och kritbruk . . . Cementfabriker Tegelbruk Porslinsfabriker Glasbruk Div. jord- och stenindustri . . . . Trä- och pappersindustri. Sågverk Snickeri- och möbelfabriker . . . . Pappersmassefabriker Grovpappersbruk Finpappersbruk Tapetfabriker Kombinerad

järn- o. träindustri

Avser åren 1912—13.

n,9

31,2

22,4

44,1

83,5 50,0

51,7 44,8 38,2

53,5 54,0 30,8

59,7

34.6 1

24,7

54,3 60,5

28,5

34,4

65,2 12,6

24,3

58,9

13,7 26,1

5i,7

18,0

8,4

48,1

42,7 46,9

42,9 47,8

24,0

40,3

33,i

71,9 45,3 65,1 59,2 78,1 54,4 53,8 89,9

81,3 46,0

38,9 41,6

29,4

87,5 60,9

30,4

49,1 53,2

45,i 42,9

45,3 40,2

28,7 52,6

46,6

44,3 65,3

15,6

52,1 47,3 66,5 74,7 69,6 52,8

48,7 48,1 64,8

55,8

56,5

40,1

72,7 44,1

54,4

55,2 23,6

64,7 62,8 57,4

74,8

46,3 55,o

65,4

40,9

52,3 37,8

35,4

52,7

48,4

69,1

39,1

5i,o

60 Anläggningar Främmande kapital 1911—13 1923—25 1911—13 1923—25 i % av omslutningen Livsmedelsindustri. Mjölkvarnar Grynkvarnar Jästfabriker Bagerier och kexfabriker Sockerfabriker Chokladfabriker Bryggerier Margarinfabriker Charkuterifabriker

37,4 45,9 70,2 67,7 49,8' 44,2 75,3 32,1 52,1

37,6 36,5 58,6 59,1 46,6 32,9 47,9 32,4 67,5

48,4 52,6 12,5 33,9 n.21 54,9 26,8 42,9 30,9

39,1 44,7 6,2 25,9 22,3 29,3 18,7 39,2 38,0

46,7 49,4 43,8 18,8 59,1

33,8 35,9 46,3 36,0 48,1

50,9 52,7 44,2 49,7 40,4

44,1 38,3 17,8 49,1 33,4

29,7 27,8 40,3 8,3

23,7 20,7 27,7 3,2

53,6 47,9 34,9 61,7

27,8 27,8 4,5 20,7

53,7 29,9 54,4 43,9 56,1

50,0 30,1 47,8 42,8 17,7

25,2 32,9 39,3 34,6 35,1

30,2 20,1 48,9 26,7 20,5

19,4 29,4 35,5 73,8 41, r

34,7 3,3 30,3 51,8 56,3

58,8 46,5 46,8 20,9 35,2"

54,3 32,8 25,9 20,3 36,5

89,6

83,1

65,1

64,6

Textilindustri. Bomullsfabriker Yllefabriker Trikåfabriker Konfektionsindustri Diverse textilindustri Läder-, hår- o.

gummivaruindustri.

Garverier Skofabriker Gummivarufabriker Pälsvarufabriker Kemisk-tcknisk

industri.

Oljeslagerier Tvättmedelsfabriker Konstgödningsfabriker Sprängämnesfabriker Tänsticksfabriker Diverse

industrigrenar.

Guldsmedsbolag Pianofabriker Boktryckerier Tidningar Litografiska tryckerier Kraftverk 1 Avser åren 1912—13. " Avser år 1913.

(»1 Anläggningar Främmande kapital 1911—13 1923—25 1911—13 1923—25 i % av omslutningen Kommunikationsföretag. Normalspåriga järnvägar Smalspåriga „ Spårvägar Rederier

— — 68,4 85,6

82,8 91,0 92,8 67,2

— — 26,5 23,1

48,3 55,5 31,2 27,3

Handelsföretag

17,8

23,1

49,4

47,2

Ilmissions-

3,0

0,4

60,1

66,2

77,1

66,8

55,9

53,7

och makter if öretag

Fastighetsföretag

Vad först anläggningarna beträffar, så framgår av tablån, att endast ett fåtal företagsgrupper redovisade denna post med mindre än en fjärdedel eller mer än tre fjärdedelar av omslutningen. I genomsnitt för åren 1911—13 hade sålunda endast 6 grupper sina anläggningar upptagna till högst 25 % av tillgångarna, medan 7 grupper kommo över 75 %. Alla övriga 49 grupper redovisade sina anläggningar med belopp liggande mellan 25 och 75 % av aktiva, varvid 26 grupper kommo upp till 50—75 % och 23 grupper till 25—50 %. Situationen hade icke väsentligt förändrats vid periodens slut. Antalet av de grupper, som då redovisade sina anläggningar med högst 25 % av tillgångarna voro 9, under det att lika många grupper hade anläggningsvärden, som utgjorde över 75 % av omslutningen. Av övriga 46 grupper redovisade 20 st. anläggningarna med 50—75 % och 26 med 25—50 % av tillgångarna. En summarisk jämförelse mellan de båda årsperioderna ter sig sålunda på följande sätt: Anläggningar i % av omslutningen. A n t a l S • J Årsperiod

1911 —13 1923—25

g r u p p e r

Högst 25 o/o

, 25—50 o/ 0

5°—75 °/°

Over 75 °/o

Summa grupper

6 9

23 26

26 20

7 9

62 De grupper, som representerade tablåns första och sista kolumner, voro: Högst 25 % 1911—13 Separatorfabriker Konfektionsind. Pälsfabriker Guldsmedsbolag Handelsföretag Emissionsföretag

1923—25 Separatorfabriker Elektrisk ind. Garverier Skofabriker Pälsfabriker Tändsticksfabriker Pianofabriker Handelsföretag Emissionsföretag

Över 75 % 1911 —13

1923—25

Norrl. gruvbolag Norrl. gruvbolag Tegelbruk Mellansv. » Diverse jord- och Metallverk stenindustri Höganäsgruppen Bryggerier Kalkbruk Kraftverk Kraftverk Rederier Normalsp. järnv. Fastighetsföretag Smalsp. » Spårvägar

Det främmande kapitalet översteg icke för någon grupp två tredjedelar av det investerade kapitalets summa. Endast ett fåtal grupper redovisade i detta fall en högre siffra än 60 %. De voro 4 till antalet under de båda perioderna: kraftverk och emissionsföretag såväl åren 1911—13 som 1923—25, dessutom under den förra treårsperioden skeppsvarv och pälsfabriker samt under den senare sågverk och snickerier. Ett främmande kapital, uppgående till 50—60 % av omslutningen, redovisades åren 1911—13 av 13 och åren 1923—25 av 11 företagsgrupper, medan 36 eller över hälften av samtliga grupper — lika många båda gångerna — kommo till en motsvarande siffra av 25—50 %. En relativt ringa anpart av främmande kapital eller högst 25 % av omslutningen visade åren 1911—13 följande 9 grupper, nämligen norrländska och mellansvenska gruvor, separatorfabriker, kullager fabriker, div. jord- och stenindustri, jäst fabriker, sockerfabriker, tidningsföretag och rederier, samt åren 1923—25 sammanlagt 13 grupper, bland vilka återfinnas de nyssnämnda utom gruvföretagen och rederierna, varemot tillkommit: metallmanufaktur I, bryggerier, trikåfabriker, gummifabriker, pälsfabriker, tvättmedelsfabriker och tändsticksfabriker. En sammanfattning av dessa siffror bereder följande tablå:

63¶Främmande kapital i % av omslutningen. A n t a l Högst

Årsperiod

191 II923

r u p p e r 50—60 0/0

9 13

36 36

62 I I

13 25

60—66 0/0

Summa grupper

25 0/0

25—50 0/0

Tab. 3 utgör en sammanställning av genomsnittssiffror för åren 1911—13 och 1923—25 rörande de ur tab. B. hämtade uppgifterna angående det egna kapitalets räntabilitet. (Jfr den grafiska framställningen av tabellens material vid sid. 120.) Tab. 3. Årsvinst (med avdrag av förlust) i förhållande till det egna kapitalet i genomsnitt för åren 1911—13 och 1923—25. Årsvinst

Järngruvor

1923—25

1911—13

1923—25

%

%

%

%

och me-

Kalkbrännerier och

tallindustri 22,1

19,7

Mellansv.

io,3

— 2,2

7,i — 0,2

— 2,7 — 0,1

5,2

7,c J

4,7 4,0

11,7

— 3,6

»

Metallverk Järn- och stålmanuf. I II

— 0,2

Skeppsvarv Separatorfabriker... Kullagerfabriker ...

11,1 13,6

—

I,G

4,5 6,3

Div. verkstäder med specialtillverkn...

5,7 6,2

0,2

Elektrisk

»

12,4

1,8

Jord-

stenin-

1,2

Stenhuggerier 1

— 0,1

7,7

4,7 5,2

...

3,4 4,7

Porslinsfabriker

3,7

0,7

1,7

— 0,7

7,3

— 1,3

5,7 6,8

— 1,8

5,6 7,8

2,3

5,-i

H,l

6,5

0,5

Div. jord- och sten—

Trä- och

pappers-

industri Sågverk och

mö-

belfabriker Pappersmassefabr. Grovpappersbruk... Finpappersbruk

...

Tapetfabriker

dustri H ö g a n ä s g r u p p e n ...

Cementfabriker

Snickeri-

Bland, verkstadsind.

och

7,o ...

kritbruk

Norrl. g r u v b o l a g . . .

Metallmanufaktur

Årsvinst

1911—13

5,3 6,2

Avser åren 1912—13.

2,8 2,4

Kombinerad och

5,1 3,6

järn-

träindustri

64¶A r s\ inst

Ar s v i n s l

L ii ismcdelsindust)

1911—1 3

1923—25

1911 — 1 3

1923-2

%

%

/O

%

10,8

1,7

Konstgödningsfa-

i

Mjölkvarnar

6,5

7,1

Grynkvarnar Jästfabriker

6,8

5,9

Sprängämnesfabri-

7,7

5,o

ker Tändsticksfabriker

Bagerier

och

kex-

Sockerfabriker Chokladfabriker

...

Margarinfabriker... Charkuterifabriker..

Bomullsfabriker

...

0,7

5,i

6,6J

3,«

6,8

6,1

10,8

13,8

10,6

5,3

10,5

9,1

7/'

4,7

4,3

3,8

Trikåfabriker

8,1

8,7

Konfektionsindustri

13,7

4,6

Div. textilindustri...

6, G

2,7

5,0

6,1

S,3

industri-

grenar Guldsmedsbolag ...

5,2

Pianofabrikcr

7,6

Boktryckerier

5,8

6,1

7,8

18,5

8,;V2

6,1

4,1

4,2

—

3,3

—

1,2 0,5

Litografiska trycke-

Kraftverk Kommunikations' företag

Läder-, hår- och gumiuivaruindustri 8,1

Skofabriker Gummivarufabriker

9,3

5,i 7,o

12,2

18,5

Pälsvarufabriker

19,5

3,6

...

Diverse

6,7

Norrmalsp.

järnv.

Smalspåriga

»

Spårvägar

2,2

9, G

3,2

mäkleriföretag.

9,7

0,G

Fastighetsföretag

2,8

4,9

Handelsföretag... Kemisk-teknisk

amissions-

industri Oljeslagerier

5,«

3,9

Tvättmedel sfabriker

7,7

3,9

1,1 9,6 II,G

1,6

och

Det må här påpekas, att om dessa siffror icke utan vidare kan sägas, att de inom varje grupp äro ett exakt uttryck för resp. näringsgrens absoluta räntabilitet. Slutsatser av denna art medgiva, såsom tidigare nämnts, det behandlade materialet icke. Däremot bör kunna antagas, att talen giva en god föreställning om det egna kapitalets ungefärliga avkastning under ifrågavarande år och i all synnerhet, att de jämförelser, som med ledning därav kunna verkställas mellan olika grupper samt mellan tiden före kriget och undersökningsperiodens trenne 1 Avser åren 1912—13. - Avser år 1913.

65 Tab. 4. Det egna kapitalets räntabilitet. X utmärker den förräntningsgrupp, till vilken resp. näringsgren räknas. 1911—13 CT X

o,

-SI

0 £ 0

Norrl.

1 9 2 3 - 25

<

gruvbolag

X

»

X

Mellansv.

v

Järnverk Metallverk

01 x

1911—13

t-i 0 ft 0 5- "

X

Sockerfabriker Choklad fabriker

X*

X ...

v*

Margarinfabriker

X

X

Charkuterifabriker...

X

X

Bomullsfabriker

Skeppsvarv

X X*

Separatorfabriker ...

X

Kullagerfabriker

X

...

Yllefabriker

X*

Trikåfabriker

X

Konfektionsindustri

X

Diverse verkst. med specialtillverkning Bland,

verkst.

Elektrisk

»

Höganäsgruppen

ind.

..

X

Gummifabriker

X

Pälsvarufabriker

X X

X

X X

X

X

X

X X

X

Garverier Skofabriker

X

X

Div. textilindustri...

X

X

X

X

X

»

X

X

X*

X X X X X

X ...

X

X

X

X

Oljeslagerier

Y

Y

Stenhuggerier

X

X

Tvättmedelsfabriker

X

X

Kalkbränn. 0. kritbr.

X

X*

Konstgödningsfabr.

Cementfabriker

X

X

Sprängämnes fabr....

X v

X

Guldsmedsbolag

X

X*

X

X

Porslinsfabriker

v X

X

Glasbruk

X

X

Div. jord- 0. stenind. X *

X*

Tegelbruk

Sågverk

X

X*

Snickeri- 0. möbelf.

X

X*

Pappers masse fabr....

Y

Grovpappersbruk. ...

X

X

Finpappersbruk

X

X

Tapetfabriker

v v

Mjölkvarnar

v v X

Balansräkningar.

X

X

Y

Y X

X Litograf. y

tryckerier

X

Kraftverk

v

— — X —— — X

Smalsp.

»

v v

X

Normalsp. järnv. ...

v

v

Y

Rederier

industri

Bagerier ochkexfabr. X

...

Boktryckerier

K o m b . järn- 0. trä-

Grynkvarnar

X

v

X

Handelsföretag

v v X

Summa

grupper

10 X

v

X

v

v

v

X

c n

X

X

...

Metallmanufaktur

Il

< O

V

Järn- och stålmanuf.

»

1923—25

SO: < „ 0 : -S 0 f» 0 * | °~ 3 °

v*

V *

* betecknar förlust.

X 38

rj

s

66 sista år, i stort sett giva en riktig bild av räntabilitetens skiftningar. Om en uppdelning verkställes i vissa förräntningsgrupper framträda en del utpräglade skiljaktigheter, såsom förestående sammanställning (tab. 4) angiver. Till en början visar denna tablå, att väsentligt fler företagsgrupper redovisade en medelgod eller synnerligen god räntabilitet under åren före kriget än under periodens sista år. Av samtliga för åren 1911—13 medräknade 62 grupper tillhörde endast 10 eller 16 % den kategori, där det egna kapitalets räntabilitet uppgick till högst 5 %, medan 38 eller 61 % redovisade 5—10 % och återstående 14 grupper eller 23 % av samtliga hade en räntabilitet uppgående till mer än 10 %. Åren 1923—25 var bilden avsevärt förändrad. Då tillhörde det övervägande flertalet — 44 eller 69 % av samtliga 64 grupper a — dem, som redovisade högst 5 % i avkastning på det egna kapitalet, medan 15 eller 23 % kommo på grupper med 5—10 % och endast 5 grupper eller 8 % av hela antalet hade över 10 %. En förbättrad räntabilitet vid jämförelse mellan de båda årsserierna hade endast följande elva grupper: Tegelbruk, Tapetfabriker, Mjölkvarnar, Bagerier, Bryggerier, Trikåfabriker, Gummivarufabriker, Tändsticksfabriker, Boktryckerier, Tidningar, Fastighetsföretag.

Samtliga övriga förete försämring, i några fall — norrländska gruvbolag, järn- och stålmanufaktur, chokladfabriker, kraftverk —obetydliga, men oftast relativt mycket väsentliga. 1 Antalet här liksom i övriga tablåer i detta kapitel för åren 1914—25 utökat med normal- och smalspåriga enskilda järnvägar.

(>7 En god räntabilitet — omkr. 8 % och däröver — såväl före som efter kriget visa norrländska gruvbolag, bryggerier, charkuterifabriker, trikåfabriker, gummivarufabriker och tidningar, således, med undantag för den första gruppen, huvudsakligen för hemmamarknaden arbetande näringar. Däremot var räntabiliteten under båda de berörda perioderna svag — lägre än 4 % — för metallverk, skeppsvarv, glasbruk och diverse jord- och stenindustri. Relativt svaga (omkr. 4 %) voro även porslinsfabriker, sockerfabriker och yllefabriker. Inom exportindustrin visa gruvbolag, metallmanufaktur för hel fabrikat, separator fabriker, kullagerfabriker och elektrisk verkstadsindustri en god räntabilitet före kriget, en ställning, som för periodens sista treårsskede hävdats endast av de norrländska gruvorna. Stora omkastningar till det sämre visade i detta avseende de mellansvenska gruvorna, järnverken, metallmanufakturen och den elektriska industrin. Även sågverken samt den kombinerade järnoch trävaruindustrin förete bland exportnäringarna en väsentlig nedgång, liksom ock separator- och kullagerindustrierna. Däremot präglas flertalet av livsmedelsindustrins grupper av en viss jämnhet i räntabilitetssiffrornas läge vid en jämförelse mellan periodens början och slut. Sammanställes materialet för de större industrigrenarna var för sig, ernås den allmänna överblick av räntabilitetssiffrornas Yåge åren 1911—13 och 1923—25, som visas av tab. 5 och 6. De av utredningen omfattade industribolagens sammanlagda egna kapital uppgick, såsom dessa tablåer visa, till följande belopp:

Är 1911 1912 1913

Antal bolag 910 947 970

Miljoner kr. 1,158 1,377 1,460

1923 1924

Antal bolag 808 878

854 Ar

Miljoner kr. 3,084 3,104 3,057

68 CO

"B

"

5"

w

• *

o

CJ5

CO

o

>et

<ri

i i

•**

c

^

oo''

»O

CM

<N

t -

t -

t o

^ ,_

l Ö

11 -1 tn 3

-c2

4-1

Si ej

c

C

CM O N

nJ3 °<!

M ON

CO

.O

.22

1 w O N

03¶NO NO

NO" ,—I

CO a s

00 ici

vO

vO

NO CM

NO"

CM NO 00

00 CM CN

o

t o

CO 11-1

N oo' r^ CO

rt

O

•*

rH

NO'

r~-

r ^

CM M

CO

o

co

NO"

VO

O N

—

i H

t o CO t o

ON CM

in

TH

>o

i—i

q

CO

NO"

O

CO

rt

ec oo

O

i-~.

l O

O N

oo"

H

,—1

"£

i-i

LO

r—

-* t ^

CO

rH

oo'

C5

r^

©^ ON NO

"*•

rH

o" r H

O N

o

NO" CM

*C O

CM'

CM"

CO

'•

ed *•

CO •

ON

P- b

M

'-•

OS

" "

-*

O

to

t~-

oo'

oc co

O

o

CO

i^.

r ^

• *

0 0 O OO

O N

O N

•H

CO

LO

O N

f-'

— ,1-1

NO

oo"

I-I

CN

•>3-

CO

r* »-H

'""l

O

C»

"^

t^

5 CM CO

•^l O l O

O N

c-l t o CO

O 00

O NO CM

CM

t o

co

r^

oo

CM

• *

CO

o o

c o

c o

t o

-"d-

CN O N

ON t--

O t—

oo

CO 00

0 ~

CM"

CO

i-i

o"

_

O

l O

NO

o

CM"

oo

M

M

*"•

CO

N O

CM

t o i-i t o

v o

t c1

CM

Tj«

CO CO

NO CO r ^

c o

CO i n

o

CM t o

T T

M

c o

r—

CO

TJ-

«

CO

O

r-~

Tj-

H

CO

i-i

CNl T f

NO ON Tl-

• * O" 00 o r-^ p* oo" N C LO oc LO CM

oo o -«do

co

CO - T ON O N oo^ VO 00* of M- 1—1 CM L O

CO r t o

oo NO t-i

CO O

CM r-^

I O

CM

O

O

o 00

00^

t o

i-i

TJ-

t ^

NO Tt" CM

c c

CM

t-

CO NO CM

O N

O N

CO

•-

NO

CJ5 00

CM CO CM

rjO

CO CM

' + ' * • -3" TT

co"

ON

T t

ON rtr-~

ON CO CN!

N O

CN

o'

NO NO 00

O N

• *

oo

o

T-H

rt"

oo U 1

o

t o

CM

O t"~

CO CO

NO'

-^

o

CM CM

CO

ON

NO"

a

t»

^ , O N

M

00 l O

•*P

-4

Tj N

C

O N

O

d'

oo

H-l

CM

O

O CO

CM

C

00¶O M oo i n O

o CO

1-1 w

ON

HNO

O N

NO^

• * Th

NC CO

oo'

CM"

NO NO

*fr

co

W M

n-

co

r-~

U-)

oo"

t o CO

ON

**

NO

t"% O

t O

00 t o

CO

"t ^ CNT

C

r—

t o

C

H

h

u

d

3 T3 C

T) C

-= a

a •n c

"C

o

u c

>

b0 c t

> —

p P 0 <

c

-f M

NO

ON CO ,-H

NO"

O

.a o

>•

s «J

-l

C

C

O N

CM

00 ON O0

5" o" ON

O •—i

:rt u

x; o o

:c3 ••—i

•a S

o t4

CM"

CO

TT NO

r r

O

u T

_fl

O

c • i-

^ c •-

'Z

o

C

>

'C

"

^

£ 1 '3 T

:es

'3 — ' ^

CM

to *t"~ CJ5

LO T f

aT LO

•**

r^.

c

1* Q

M

—"

CO 00

rt»" LO

03 03

EH

o

°2

-3 E

—" OJ

c Ocd P-

O TT t o

-d

._

to" 00

—' o> co"

CM t o

rr

CN

00 CM

T

o

CO

co

rf J*

r^

C - f 10

-t

o

t o t o

-^ r>.

LO I-»

T—1

O

rf H

00 CM

i—i

CNI

,£3

ci

o

*o

3 -O C

o> .- r^" SO

NO'

CM

,_, OJ O ** r--^ (^ t o >*

CM t/1

O "OX)

co O

ä

:« C

ON

CS

£

i n

<?l

LO CO

O

,-,

a»

O N

I

ON

o

CM

ro u

NO"

r~~

ON

^ - v

GO

LO

t o CM

M H

t-

CO

oo''

O

.s

'> '<

-# t_ o ^ vo"

CM

s

g 9

OO

69 to CM

rf 'o.

CO CM

rf

M

O

<N

co

ir

O

OJ

o OJ

31 NO T—1

CO

C

•«

cr

c

C

• *

"*

C

r>

^j*

-*

e CO

<?

-^

to

to

«* •o

o Is-

ON i-"

a

te >

to CM ON

Il

t-

o

rH

NO"

CNT

CO

CO

"*

o

O

«

CM"

CM

Öv

oc

a

^ -

T*

er

^ H

CM CN

H

•4

CM"

CM"

o

o

ON

NJ.

•-1

CN

CM >H CO

, .o o l-« O

,~ SI r— "*"

cc C

o

GC

t?

r-

OO"

co

C

NC

-c C

t-

IT

te

l.O

r^

O

C

vO

00'

CO

LT ON

cö Ov

ir

LT OJ

C 0 r>-

LO 00

O

CO CN 00 CN O

C CO CM ON

to CM

u •*

<£•

CO

O

> rf C t-

CN

•- > >«

CM ON

to CM

*JJ O

4^

-

ON

OJ

ON

-s-

O

o s

o co

00 OJ

ON

r->

I LO

t

NO

C

1-1

oo 00

t~-

O

H r> LO

CM

oc

CO 00

-d"

CM CM

*4

fjCM

l-H

in

TJ-

O

•i-

NO to

o^

>*

>o >o

"* *~* CO

r-»

'o

OO O

O»

O

•>*•

CO -H-

ON CO

co

0C

<r

o Tf

V

LO

to CM ON

o

OO r^

O^

CM

NO

CN in

CM CN M

Is-

r^

r-~ 0 OJ

<•" LO 00

M

• *

lO

to

CN CN

o

vO

9. r-fo to r^

1~-

0C

ON

ON

to

NO

CM r~-

vO C

r^ 'Hr 00

i**•

ON

ON

00¶Tt CN

NO

NO vO CM

<Z OC 1^

^dOC

to

NO

C

1--

C

00 rf

ON

r-~

**•

OC

C

*

co

• *

OJ

O) CO

°C cv-j C< >N

1-1 Tj-

CO

oo too r-

O oc

NO

in

NO

o>

o

CN I-~

NC

o\ ON

O OJ

LO O

C o p«

-rf co

LT

c

O

-<t

LT OJ

1 —

<—

OC CO CO

r^ O CNl

t /1 CO CO

NO

ON

ON

NO CO

CO

0C oc

NC

ON CN!

C

O NO OJ

t—

T-H

ON

-*• ON

to NO

CS to

CO ON lO

ON

CN

CM 00 NO

r--

CO

CO

c

CO <* ^ 4

o_ CO

CNl

CM

O

oo

r-

CM

,-H

O

00 O

ON

-d00 Is-dco CM to

NO

rf< 00 0

fj-

1-1

r—1

r-

*dco co

to

1-4 0

•* c

ON

co

~H

c

Ov 1

ON

c c

co

C c

r0

o> Tt> •*" CN

a> 00 CO CO I s -" LO

co"

rf

-*

O NO NO

VO

CO CM CN

rf

00 NO w

cv

rf

c < "

,-H

NO

•H

~ v-t

4-.

NO LO

CO

CM

ON

g "C O p w

t—

03 CM

TfCM

r~

ON

O

CO

CN

co

to

oo"

•H

o

OJO

NO

TdCM 00

1 CO CM

r-~

O 00 to

CO

ON

CM

0 to CO

T}" I~-

O CO

v0

I--

Tt-

i--

C

CO

O 1^. CO

Cv CO CM

NO cc

• H

CO 00 to

1-4

r^

oo

r-~

ON

ro

ON

rh

n-

TdC

to CM

O

^r q >4 o"

to

NO

CO

NO

M

O CO NO

k,

t-

C

3 Td C

•n c

oo r-

•*

r~-

q

Cl

W

C

CO

i-i

CN

tO ON

CM 00 "T

00 OS O)

NO 00

co" 0

CO CO

r-~

CN

co

vO T)-

to NO CO

fj-

CNl

oc

CS

"*• CN

1-*

ON

I— NO 00

co

co" CO

<o co" 00 0

co"

^ C

"rf OJ

C

a

z. 6 cC

rf

B

V. V

i

O

:d

3 X) C

.C o

"Sä

§

,_H-0

:rf -A

,o ^

.i-

-é 2 i •O

h M

A

3 S3

C

u

'-*

rfCOJ

^3 0

°

Orf

:

c

i-, :ri

t/} 3

h

'C

3 VJ

>

^

u

te

^7

!a orf

C

-C

-

A

><1

•-

a i Q ^

"äj 4J

:rf

i -5

t/5 3

.3

cd

S E 3

cn

70 Av de här berörda företagens totala egna kapital kom på de olika industrigrupperna i genomsnitt för åren 1911—13 och 1923—25: 1911—13

Järngruvor

1923—25

Antal Eget kapital Antal Eget ka bolag bolag % % 7 7,8 6 3,7 6,2 70 5,8 • 78 . 126

12,8

• 55 Trä- och pappersindustri . 248 Komb. järn- och träindustri .. • 33 Livsmedelsindustri . 108

5,7

3,8

25,4 12,4

19,3

24 104

12,0

7,8 12,1

700,0

. 148

14,0

7,2 i,8 3,5

Läder-, hår- och gummiindustri 55 Kemisk-teknisk industri • 35 • 49

3,2

59 34 46

Summa 942

100,0

20,0

9,9

2,8 2,8

De största relativa förskjutningarna kommo sålunda på kemisk-teknisk industri (tändsticksbolaget!), mek. verkstadsindustri samt järngruvor, av vilka de båda förstnämnda starkt ökat, men den sistnämnda avsevärt minskat sin anpart av hela industrins samlade egna kapital. Totalsiffrorna för räntabiliteten visa åren före kriget en stadigt fortskridande förbättring: från 7,4 % år 1911 till 9,1 % år 1913. På samma sätt förete även siffrorna för periodens sista år en stigande kurva: från 3,5 % år 1923 till 5,4 % år 1925. Genomsnittssiffran för den förra perioden utgjorde 8,2 % — betecknande en i stort sett god räntabilitet — medan siffran för åren 1923—25 fallit till nära hälften eller 4,4 %. Den högsta avkastningen visade under båda- årsserierna järngruvorna med 21,4 % åren 1911—13 och 16,6 % åren 1923—25. Det sistnämnda årets siffra — 26,2 % — är den högsta som redovisats för någon grupp under de här berörda sex åren. Näst efter gruvorna kommer såväl åren 1911—13 som 1923—25 läder-, hår- och gummiindustrin med resp. 10,1 och 10,0 %. Därnäst följa åren 1911—13 mek. verkstadsindustri och åren

71 1923—25 div. industrigrenar (tidningar, boktryckerier m. fl.) samt under båda årsperioderna i samma ordning efter toppgrupperna: kemisk-teknisk industri, livsmedelsindustri och textilindustri. Längst ned på listan komma 1911—13 diversegruppen och jord- och stenindustri samt 1923—25 järn- och metallindustri och komb. järn- och träindustri. Ungefär oförändrad räntabilitet under de båda årsserierna visa läder-, håroch gummiindustri och livsmedelsindustri, en högre siffra åren 1923—25 än 1911—13 endast diversegruppen, medan alla övriga grupper förete försämring, varvid den relativt största nedgången utmärker järn- och metallindustri, komb. järn- och träindustri och mek. verkstadsindustri, medan minskningen är föga betydande för den kemisk-tekniska industrin. Av ett visst intresse är att jämföra de i denna undersökning redovisade räntabilitetssiffrorna med. dem, som erhållits i den enda tidigare svenska utredning av denna art, som erbjuder ett jämförligt material, nämligen den å sid. 23 citerade, inom Skand. Kreditaktiebolaget utförda. Denna redovisar för åren 1919—22 nettovinsten i procent av aktiekapitalet för bl. a. industribolag med ett sammanlagt aktiekapital år 1919 av 1,8 och år 1922 av 2,o miljarder kr. De av föreliggande undersökning omfattade industribolagen ägde såväl år 1919 som år 1922 ett aktiekapital av omkr. 2,5 miljarder kr. En jämförelse mellan de båda utredningarnas siffror rörande vinstens storlek ter sig på följande sätt: 1919

1922 Skand. Skand. Nämnden Kredit A.-B. Nämnden Kredit A.-B. Antal industribolag 986 372 912 372 Aktiekapital, miljoner kr. 2,487 1,838 2,553 2,005 Årsvinst i % av aktiekapitalet 12,7 13,0 —0,1 —2,7 Trots en tämligen stor olikhet i materialet och dess omfattning komma sålunda siffrorna för år 1919 varandra mycket nära. Skillnaden för år 1922 är däremot något större.

72 Cl Cl

NO

-

-

1 U

av a'

. ban

OJ

4-4

apital

u

'O

ttovin

IQ 4-1

#C

:0

u o C 3 C

akti ekapita et

rsvin st i %

p *

G<

. nå mnden

'5

<

rf

o

^

^

CD

e

rf

•2

^ -=? .O

,-

00 C

CO

•t

C) C-l

H

r^.

C

(N n

NO OO

O

c

.

T")

enl

nämn

-^

milj.

S

Akti

_ "t? <U

i-~

r>

"o

CN

»L

i-^

LO

O

^ <

1 1 ro

M

M

ro m

>H

LO

^f

_

oc

c

•^

r4

s

LO

ON

CO

ro

O

—

CN

c

c-

C

cc

r^

T)-

CO co

Ov co

VO i-

O

tv)

NO CO CO

ici

CO <N

LO

NC

Tj-

NO c

zr Ov LO

<

or

o

ON

c

c

0 ON

I-^ V-

CM

CO OC

LO L£

CO CO

f ^

n

"*

NO r^

TJ-

LO

-

C/.

CS

CS co CN

n

t^ CM

LO

co

i /1

LO

• r

•r

P-

-z C

"rf

<6

/

S .a

c C

C

O

C

O.

be

c

£ = | P-

c PQ

o O

c. C

rf -, :ri H r-~

cIN

IN

LO

^

T

O

"c SJ

Tf CNl

r> NC

-

NC

NO IN

(*-

i-i

ch c

ON C)

.-

J^'

c

^> N

Pl

rf rf C OJ

t

h

p-

u

I i-1 »iT

c t\ P

C/ C

fl

e <u

O C OJ

{£, :rt O- C 3

rf

O

:0

IH

r

p

p

C•v

-5

<

cC

C

« *

u

s

"C

CN

CNl

O

s

>

pj

It

LO

CNl

:e

i

p-

O

t^

ii

'f "E É E« 1

- fc

S

CN) CNl

M

CJ

c

c

«* h'0

orf

o

rf

s~ °o

vU

C

ef S T3 2 c

<\l

oo

CNl

CS

PH

1-5

TJ-

r-~ OC

IH

-4

3 ef w | ?* c < 2~2 § ^ ö <

O

<N)

r

r-^ LO ON

-

C

S

o

«

5 ON

-C

•3

0 CM

>r

C

-Q

P^J

UJ

M

CO

vO

• *

V

—

PS

oc

t-^

Th

OO r-~

—> O

LO

1 O o

"

r CNl

cc

CN)

o

H aj

kapi

•ofl

cc

a-

rr-

PC

o O

c^

I-~

i C

CT

4-1

> rf IH

"2 CS rf o w

>N s.

'^ r

c

T 1. ~>

T tCN•)

Th

fvl

NC

CNl

s Ov

cy uI

^ c

M cT

NO CN]

NCl NO

VN

*•*

<3

2 a

il

73 En jämförelse av siffrorna för de olika industrigrupperna blir icke av samma intresse, enär bankens material i detta avseende ifråga om representativiteten är väsentligt ojämnare än nämndens. Skiljaktigheterna äro emellertid, såsom tab. 7 visar, i stort sett mindre talrika än likheterna. De tabeller rörande bolagens avkastning, som förekomma i monografierna, redovisa utom årsvinsten även utdelningen samt dennas förhållande till aktiekapitalet. Av dessa tabeller kan för varje i undersökningen särskilt behandlad grupp utläsas förhållandet mellan utdelning och årsvinst, d. v. s. huru mycket av den sistnämnda som disponerats för utdelning till aktieägarna. En sammanställning av dessa siffror för samtliga av undersökningen berörda industribolag har verkställts i nedanstående tablå: Årsvinst och utdelning inom

industribolagen.

Utdelning i % av årsvinst

År

81,0

1919..

316,0 209,8

255,6

80,8

79J 73,c

1920..

188,3

89,8

132,1

69,7 88,3 97.2

1921..

— 282,4

93,9

128,1

91,7

71,G

1922..

— 2,8

100,2

— —

196,2

106,5

107,G

117,8

109,1

372,0

146,0

1924..

IOO,7

191,4

131,1 164,1

132,0

395,9

152,2

92,8

319,0

241,0

54,3 39,3 48,4 75,4

1923..

1916 1917

2,384,6

2,OJI,S

86,g

År 1911 1912 I9I3 1914

Årsvinst Utdelning milj. kr. milj. kr.

86,0 110,8

Årsvinst Utdelning milj. kr. milj. kr.

1925.. ign—

2j

Utdelnin i % av årsvinst

Vid läsandet av denna tablå bör ihågkommas, att dess siffror hänföra sig till alla de i undersökningen ingående industribolagen, således både till dem som gått med vinst och dem som redovisat förlust. I regel förekommer emellertid utdelning endast hos de förstnämnda, vadan om utdelningssiffrorna ställts i förhållande till årsvinstbeloppen allenast hos de företag, där utdelning verkställts och sålunda icke till de i tablån angivna, med förlustsummorna minskade årsvinsterna, relationstalen blivit genomgående lägre. Detta förhållande förklarar ock att

74 under åren 1921—22, då industribolagen, tagna som helhet, redovisade förlust, utdelning likväl förekommit, — ett betydande antal bolag gingo även nämnda år med vinst, vilket närmare belyses av de i monografierna i detta hänseende regelbundet angivna uppgifterna — ävensom att under åren 1923—24 utdelningen något överstigit tablåns årsvinstsummor. I övrigt framgår av tablån, att utdelningen under åren före kriget utgjorde i genomsnitt 77,6 % av årsvinsten, varefter siffran sjunker, så att den under åren 1916—17 med dess rekordvinstsummor faller under 50 % för att sedan ånyo gå uppåt. I stort sett ge siffrorna intrycket av en särskilt under de bästa vinståren framträdande försiktighet i utdelningspolitiken, varigenom i företagen kvarhållits betydande delar av de bokförda vinsterna. 4. Tab. C. utgör en sammanställning av den särskilda skatteundersökningens viktigaste siffror. Vid dess läsande bör till en början uppmärksammas, att skatten utgår efter den taxerade inkomsten, vilken oftast är högre än balansräkningens årsvinst, sådan denna framgått ur föreliggande undersökning. När därför skattebeloppet angives i förhållande till årsvinsten, blir den sålunda beräknade procentsiffran högre än om relationen uträknats mellan skatt och taxerad inkomst. Det kan, såsom av tabellen framgår, t. o. m. någon gång inträffa att dess relationstal överstiger 100 %, d. v. s. att skattens belopp varit högre än hela årsvinsten för det år, vars taxerade inkomst lagts till grund för skattens beräkning. Ett viktigt skäl till olikhet mellan taxerad inkomst och redovisad årsvinst är, att avskrivningar såväl av anläggningar som av lager vid taxeringen ofta icke medgivas i den utsträckning, i vilken de förekommit i bokslutet. Denna omständighet medför skiljaktigheter såväl mellan det i balansen upptagna och det beskattade kapitalet som mellan den redovisade och den taxerade vinsten. I samma riktning, d. v. s. till

75 en höjning av skatteprocenten, där denna beräknas i förhållande till boksluts- och ej till den beskattade vinsten, verkar det förhållandet, att skatter på bolagens fastigheter utgå oberoende av rörelsevinstens gestaltning, vilket förklarar bl. a. att höga relationstal kunna förekomma även för sådana år, då den bokförda årsvinsten varit ringa eller ingen. Den svenska bolagsbeskattningen drabbar progressivt efter årsvinstens förhållande till kapitalet och är sålunda i stor utsträckning en konjunkturbeskattning. Härav blir en följd, att där i någon grupp i tabellen ingå företag med en vid jämförelse med kapitalet hög vinst, det för dylika bolag uträknade relationstalet mellan skatt och årsvinst blir högt och sålunda i större eller mindre utsträckning — allt efter den dominerande ställning bolaget intager inom gruppen — påverkar gruppens totala, i tabellen angivna relationstal, vilket ofta blir väsentligt högre än om förhållandet mellan vinst och kapital varit ungefärligen likformigt för gruppens alla företag. Även må framhållas, att representativiteten i skatteundersökningens material nästan genomgående icke blott är väsentligt sämre utan även ifråga om proportionen mellan större och mindre, mellan viktiga och mindre betydelsefulla företag är en annan än i undersökningen av balansräkningarna. Dessutom äro skillnaderna mellan grupperna inbördes i detta hänseende ofta avsevärda. Dessa omständigheter föranleda att en mera ingående jämförelse mellan de olika grupperna — såsom i det föregående skett beträffande finansiering och räntabilitet — ifråga om skattebelastningen näppeligen kan lämna något resultat av större intresse. Däremot torde en för hela industrin beräknad totalsiffra, sådan den angives i tab. 8, vara av visst värde. Denna tablå visar att skattekurvan, som före kriget låg vid en siffra, motsvarande en skattebelastning av omkr. 14 % av årsvinsten, därefter steg oavbrutet till år 1917, då den med 63 % nådde sitt maximum* för att därefter år för år sjunka och 1

1917 års vinst belastades av följande statsskatter: 1) inkomst- och förmögenhetsskatt, 2) 1918 års extra inkomst- och förmögenhetsskatt, 3) 1918 års tilläggsskatt på inkomst och förmögenhet, 4) skärpt krigskonjunkturskatt.

7o under periodens sista år nå ned till 22 %. Kurvans starka stegring under åren 1915—19 beror i allt väsentligt på statsskatternas uppåtgång. Från att under åren före kriget ha uppgått till Tab. 8. Industribolagens År

på årsvinsten belöpande skatter. i

X

/O

il V i l l S V U

Antal

Aktie-

industri-

kapital

bolag

1,000 kr.

Statsskatter

Kommunalskatter

4,8

9,8 9,6

14,6 14,2

Stats- och kommunalskatter

359,413 538,460

4,3

1913 1914

592,789

4,3

9,1

I9I5 1916

630,403 674,166

9,9 10,4

19,8

11,2

31,0

717,729

41,2

14,3

972,109 1,273,268

30,4 49,0

IO,8

1,411,704

15,G 14,9

63,3 55,'

39,3 25,3

1,309,153 713,125

15,2

15,0 12,6

1,073,J4i 1,290,292

13,3 10,2 8,6

14,1 19,5

40,2

3°,2

15,9

25,9 , 26,1

13,6

22,2

endast hälften av kommunalskatterna, nådde statsskatterna år 1914 ungefär samma höjd, men stego sedan för att under toppåret uppgå till mer än de tredubbla kommunalskatterna. Därefter kommer regressen. Medan kommunalskatterna föga förändras, sjunka statsskatterna år för år, nå år 1920 till samma nivå som de förra och äro år 1923 ånyo nere i en proportion som närmar sig förkrigsårens. 1 1 Erik Lindahl har i "Jämförande undersökning av industriens beskattning i Sverige och utlandet" (Stockholm 1927), redogjort för en speciell, åtta bolags beskattning år 1924 avseende utredning av mycket ingående karaktär. Jfr även samma förf., " N å g r a siffror till belysande av de svenska industribolagens skattebelastning 1912 och 1924", Ekonomisk Tidskrift, 1928, sid. 27 ff.

77 oo

bX)

O

C5

rf

*

NO CO

OJ

CO

00 CO

OO

CO

ro

CO

CO

»I

O

CS

LO

CN|

o

o

LO

CNl

ND CO

NO CNl

co

c -5

LO

-*

CO LO

CO LT.

CN) U")

00 CO

Ni-

LO

CO

ts

- -

O

i-

-ef-

00 CO

00 LO

LO

LO

LO

NO

O o

LO

< a

i-i

NO

O0

NO

O 1-1

i-l 1-1

LO 1-1

vo

LO

00 CM

NO CN

ro

CO

CO

CO

00 00

ON

LO

CN)

CN)

CN)

CN) CN)

LO

< a LO

fe s CX 13 te Hn

•TjLO

1-i

CN) LO

i-i NO'" ON

LO LO

NO LO

vt r?

m O"

00 O"

ON

ON

OV

1-1 LO

co l^. ro

co

co

CO 00 CO CN)

00 00

* O Ov

ON

ON

00 CO

CO

ii

CO

CN)

bJO

o

O

&

C S H 3

I-I

o ro

O 01

co

00 CO

CO

CN

O

NO CN)

CN)

• o Cl

CN)

CN)

CN)

o

Ml

CO

r^i-i 00

ON 00 i-c

*4 iON

i-i

i-i

LO

LO

LO

W oo co

W -ef co

M

CO O CO

LO

in

<*

CO

o

CO

CO

co

NO

NO

NO

NO

ONCN)

30 CM

Ii")

NO

Tlr-»

'.o

ro

O

N*

CO

•*

o

o

ia

1-4 00

NO 00

00 00

^O I-I

CO

L O L O N O O O O O V O

ro

co

co

co

co

cvi

t-

< £ ;

B "2 .5

rf 5 O-

fe B ^ te is :SfSl

11 •

e

o

•*

NO

ON

— n *-*

O

CN

00 00

t~^

l O

00 CN

•*

CO

t -

CN

CO

t-

o

o

CN) CN)

NO CS

I-CN|

ro

i n CN|

CA,

T f

NO

CNl

co

K ro

1-^

n

N

ro

CO

o

CO

co

^i

rt

•<*

oo

ro r-~

oo

NO O0

r~00

00 00

(.

LO

-+

°J3

c g c O

CN)

O

oo

O

-#

Tf

co OO

r-4. 00

00¶ON I I NO

CN) O

NO

CO

O

00 ON

ON

CNI

o

o -+- C/J

r-~

00 CO

£ °'a g b

L

•&

c-i

O

I-I N O

00 N

O

oo O

O

N

O

N

i-i

00¶ON O N

O0 O

CO V

O

r o c o c o r o c o r o c o c o c o c o r o r o c o c o c o

°<

O

N

O

N

O

N

O

N

C

N

O

N

O

N

O

N

O

N

O

N

O

N

O

N

O

V

O

N

O

N

78 C

s

:B V

g rf g-

> fe

>

S ^

te

i

OJO

rf c

—i

PX

i

"O

c J3

u 09

9 T3 C

a ii o t?

c

s a :03 til

J3

o O v03

•B) #C "S , M *c -.08

t—<

_l

• 0

F -C

c o u O

>

te 5?

:rf ~

c

OXI C

«# oe ro ro

r-^

ro

oo ro ro

i -

ro ro

•^

— ro

o

co

o

en

t -

ro

l O

LO LO

O

>*

ON ri

LO

LO

LO LO

t-^

NO

^.

CO NO

CN

r^

ro

o

o

vO

LO

CN

O l O

ro

NO

rf

r-~ oo

O oo ro

r~ Tf

CN

C OJ OJO

|

rf B

•ttj .•N

"cO

g

|

O

NO

M

*

LO

1/1

00 Ov

1-1

LO

00 CN)

>o ro

•* N+

o

t-~

r^

r-~

l O

"* -*

o

CO

CO

•0

os

l O

vO

Cl

•+

CM l O

LO

co

co NO

o

•<fr

LO

-

CO

^h

•* «*

^)-

co

TJI

CO

ro

LO LO

M ri

CM

CM

M

ro

CN)

i ^

O

O

Ov

oo

ONO

NO

ro 0

*

ON

NO NO NO

«+ v-t NO•* ao

i o

•

C

NM

O

C

=

C

O

É

en

tel

3 &/>

rh ro

„~

i n

•*

ro

ro ro

ro ro

ro

CO

ro

M

i n CM

CO

o

ri N

NO CM

o o

ri

CO

o

LO

o

0 CN (N

Tf-

l-~

1-^

vO

NO

ro

oo

i/i

o

o o ON

00 N:-

•rl-

ro

CN) CN|

o

t-L;

H

CO

NO

CM r^

NO O

C\N

CN]

CO l-O

r^

CO

*

•* t j - *

N+

1-1

CN

n

ri

M

ri

CM

ri

CM

CM

M

CM

CO

CO

O

00 O

Os

co

ro

Ov CO

00 CO

ro ro

o

O

•* ro

LO

LO

O

CN

LO

CO

ro

ro

r4

1-4

ro ro

00 CO

LO

O

ro

ro

o

"+

0 ro

i.O

O

OO

oc

OC

CT5

O

CN

ro ro

CM

ro

vn <* •* Ov ,_ 00m

>* 5-

CO

O co

N+ ro

I».

vO O

CO

ro

X

CO

O

O

CN

co

LO

CN) CNl

CM

ro

N-t-

O

ON

ri

co

LO

W

m

<1 -Q

i n

ro

NO

r^

— ro

O _T

rf "o

b/)

T4-

CM CO

CO

«+

LO

ro

N-i-

l-O

CO

NO

OJ

NO

ri

"i

> rf te c

ro

CN)

C5

LO

r-ro 00 00

M

NO LO

CM

*rf » |e g°--3H

c <

CO

— rr oi

o

CO

H

LO

ro

00 CM

o* te £?-

|—i

c:

CM

ro

CNl

orf

O

co rf

CM

Cl

>

§*&• 6 ^

J2 °

0)

o->

I I

< -o "-» a g x) B <-. :

CO

sO

ro

rQ C 3 w — i—i CL) •—'

O

NO

o

•of

:rt

o

00 Sc g

2 5

*•••

OO

c

o

i n

r-^

LO

o

^

5!

LO

o

1-4

CO LO

"o

o)

o

w

n

o

S

rf |

oo ro ro

vr, oo

1-1

o

rf

3 c

CM CO

OO

l O

1-1

LO LO

<

2 O

O rt

oo

'O CM

M

• * LO

a

-2 fe

oe

O ro

CN

ro

ro O

CO

?

rf :rf te

t «

*

<* r^O

LO

la

la

Tf-

w

r^

O

a

e

CN)

O

CO

"3

M 3 C

HH

• o Oin

NO

..4

s § a-

1*4

oo

Ov

O N

O

I-I

E^

_

CM

i n

ro

CO

< £ fe

O

NO NO

NO 00

g T3 B 3

O

•*

O

o m OO

•Q

5 c g 3

CN i n

5" <*

LO

NO CN)

s

C

ro

bjo

jo

:

CO

CO

C

rf

bl

O

ro

rf

rf o • - o ,• -3 co £ O.J2

s

O CN) LO

ro

00 CS

t_

B

S

0>

co

*

o

CM

CO

00 CN

ro

t_

M

>

4! "a

3 C

LO

o

6^5 hl 'C 3 23 fe B2

M

o

3! •«

~M

O

NO

c;

r-~ ro

v

co O

1 ^

1—( 4-1

t*

CO

M

O

o

en

LO

i n i n

i.-V

° c o H

^ &°

•*

vO

•& n-

CN

co LO

NO

CN

•—i

i n

l-O

o

O LO

LO

CD

I—i

(,

H4

LO

TI

CO

m C 0 M

CO

•X

00¶LO LO

M n

^

n

CO CM vO-

t-

NO

a

i

O

O

"• >* vO or i

CO

NO

NO

o

^•a e

OJ

Tj-

I

rf te V. <o 09

CO

vO

•0

ro

O N

CN. N-t

o

o

LO

i n

ON

co

i n i-i

ro

CM 00

ri O-

-+

CNl

M

n

LO

r-~ O r-^

O

l O

o

i-l

CM

CM

CM

r*. r-^ N

oo

I-I

*"*

ON

ON

O

^

r-~

O

CM

ri

CN

t

• *

•*

ro

r^ co

i n

•& -+

CM rf

*& r o

O ri O

M

CM CM

ro

n-

CM ON

CM

O

O

CM ON

NO

NO l O CN

o

I-I

CO

^f

M LO

C)

f)

rf

n

ON

0 CO

M

CN)

CO

•t-

LO

NO

1^.

00 O

O

ON

Ov

Ov

O-

Ov

o>

ON

CN

ro

I

-

CO

ro

i n CM CN

79 1

OJ

ta 3 -C C •r:

-c

> rf

fe 6 ^

*i

2 &

l-i

>0

rf

^ ° 'B § ^ U " s -^ n g £ H

rf 3

CO

c

it

te

<

JO

B

8*2.1 £ B *

»9

^H

rf

C

y

te a M

K/1

> ox

ftl >f*

B

B O

' 3 G g ^ B n°

3 si!:-* 93

*-i

' ** l o

•

"rf &> <

•>*

l-O

OS

t.

O LO

I-,

r^

0 0

i n

*

O

lO

SS

t-^

M

fe B å

4*

te S

A

>•

N-.

0 bt,

1 C

-

la

w

'

*3 KO

kl

.-4

£

rt ° "5 g u

rf CM

U

lO

L-

LO

*

>*

ro

ro

N^J-

*

O

1 0

r^

ro

LO

ro

0 N O

• *

CM

v-t-

ri

N+ NO

co

NO

•O O0

r^ O

NO

CM "Nt NO

ro

O

m ro

0 CM

1•iri

O

00 Cl

ON 00 CM

*

O

O M

r--.

•*1\D

0 NO

00 LO

O LO

LO CN

"cr

~

fe E ^ te a te

• *

T f

CO

O

en

-*

CO

X

CN

O-

CM

ro

ro

NO

rf

0 0 LO

O

ro

O

L n

- 4 "

*

ro

t_

CO

rt

i-1

c.

cn

c-.

-?

CM CO

CN

CM

rlCM

ON CO

CM

ro

CO CO

r—

n

r-~ ro

T f 00

Tt" CM

r-^

N O

*" ro * •+

CO N-J-

ro

O

O

ro

CM O0

CM NO

m

0O

r^ O

1 ^

M

•+

LO

OO LO

NO

NO

O0

O

ro

r^ ro

00 CO

ro

ro

*

-1

-

ro CM

1-1

i n

•+ r-

1-1 O M-

CO

•^

1-1

vO CM

O0

ri

_ «+ r-^ 0 01

0 -

T f

ro ri

1-4

OO

ro

00 CM

m

i n

Ov

t» •- 1

O NO

Ov I-~

CM

ro

CM

CN

ON

NO

N O

N-T

ro

CO

ro

CO

ro

CM

CO

co

C-

CO

0 O N

0 O N

00 X NO

M

1-1

b"

00 L—

X

CO

01 O

ro ro

C)

CN

r^

NO

ro

ro

• *

CM

1-1

CO

1-

CM

ro ro

M ro

CN

rM

CO

aa

0 CM

00 CM

l-O

CM

v-tCM

_ _

r^ 00

«* r-~

vO ro

NO

ro ro

v-tCN

0 CN

LO

r-^

i n

CM

LO

00 NO

ro

N+

ro

co

•"*

00 NO 00

ro

NO

ro

NO

LO

Cl

00¶O ri r—

L O

O CM

LO

O

ON

NO

O

O

LO

ro

9)

CM LO

r—

*

1-1

X

<+

ro t--.

LO

M

0 C l

O

l-O

O

-1

ro

LO

O N

-+

r^

00 Ov

- 4

NO

00 ro vO

NTf 0 0

CO

ON

ON

ON LO

T f

C5

l

vO T f

i n

M

ro ""* t -+

LO "Ct

00 CO

rt

O

l-O

«t

r-»

O

i-O

N *

^t-

00 NO

M T f

LO NO

00 Ov

M

O

ON Ti-

0 CO

co m

> ex

O N

n

(NI CN

NO LO

ON

O

«f

r>

Ov

rt

-+

CM

r^

O

ro

•-i

CM

ro

NO

O

i n

0 0 1^-

CM t-^.

CM

I-I

1-1

Cv)

CM

«N|

CM

CM

CN

K4

ri

CM

CN

CO

c»

co

X

H

co

^4

tO

X

cv

0 M

X

CM

-*-1 1

CO CM

C) CM

O

Li">

M

1-1

ro

r-» CM

0 CM

CM

CO CM

CO Cl

NO CM

CO

X

co

rH

TH

rH

CN

co

O

CO

CN

ON

O

O

> t0

Tj-

ro

•*

NO

O

00 NO

00 N+

CN LO

Ov

ro ro

>*

ON

m

t ^

LO IH

M

ri

» | •M

CO

B

O

co

i n

• *

LO

Ov

0 0

*

11 Sc g

rf w £ .3 "

LO

00" i-n

»* Tt"*

•<40 0

O

l-O

NO

l ^

ro NO

ro

1-0

§f

•M00 LO LO|

O0

0.

<!

CM

CM CM

CM

-0>

r^

ro O

CO

3 'O 5

c

r^

r^

O N

N.O

M

*"*

CJ

0¶Cl OO

a

-^

NO

i-i

C/J

>* >*

ro

3c "3^

c

-* <*

^ rn-

en

NO

rf

X

LO

c0O C

"rf g 1 °-J2

:cj

X

NO

N+

ro

CO

E 0

Cj

K,

O

ON

N-t

< Jo M

O

ro. LO

X

ri

*i

3 fa C g

•-I

0 IN.

B OJ

^•a

BS

I--.

Tj"

> te

•S C

m

CO

r|-

OO

-O

g TJ .3

t i

t.

:«

co

_

•+

>

Q

-c Q

0 I—

>

E

*tf)

•? «

^•a

CO

OJ

^ <* >+ *

CN NO

«

B rf -S 2

CL)

T3

OX B

• 3 B 3 &0 B n g

•

u

B

2 11

3-a

•T:

* • •

-—

:B "? -

0 ON

O N

CM ON

ON 00 LO

ro

O"

O

CM CM

ON

oxf

ro

ro

rf

0 0

r~.

rh

LO

i/l

m

_,

N

ro

••

i n

CM ON

CM O

CM O

CM Ov

O-

1-1

-*-1 1

M

CM CN)

00 O0

O0

ro

*

LO

NO

r^

O0

Ov

0 Ov

CN

CN

O N

CN

Ov

ON

ON

0 0

M

CN O N

CO

O"

~

M

80 ^ :B -a 3 3

2 rf'§-

^

B

c

,M

o c

CJ

'S

la

en

l ^

CO

O

CN

o

CN

X

CO

CO

t-

i-* ro

r^ NTf

i n

OCM

00 ro

•N+

ro

00 ro

0¶Ov ro

O

B

-t ro

oro

CO

LO

LO

LO NO

O

***

00 00

ro ro ri

""

g O

3 B c°o

NO

-t

O

NO LO

CN

LO

Ov

ro

NO

NO

t^.

B

b

CO

J2

Ii O

-C u

09 B

O

ej

03 O

C/3

ii

•a

c

O

1-9

:

r ro o

C'

d > 0—1 C/) w

:03

u

•

'5

'C 09

3 "O

fl

'C ! 3 -c

rf

v

E

.fl o o la

L. OJ

> ^ O

•ex

ce

:«

5-

Ij

fe

B

O

O0

N

00 01

CM

l) 01

0 01

r^

^

r-^

r^

NO

O

NO

• -

X

O

CN

CO

C»

o

co

o

X

T1-

O

CN LO

LO

m in

in

o

NO

oo in

r--

*t

C/0 m

M

NO

t—

o

X

H

• *

co

CN

i H

CO

co

•>* co

,H

LO

in •*

in

M

00 O ro

00 CO

1^.

CN t-^ ro

O v+

ro

t^. N+

^-c; •«*•

•+ »J-

ri -f

ro in ri

vO vO O

in ON

01 ro O

Ln r^ NO

i n

o

ro

_

Ol

NO LO

00 O

-

in

in

o

oo

oo

OJ

CO

oo

o

o

X

O ro

Ov

O0 01

B

> teB vev

T *

"* ^

°X

<+ "* CO Ov

v+

oo in

NO

co

N-t"

NO

NO

r-

o

o

ro

r^-

<*

ON

O

o

LO

NO

NO

O

IQ

ON

co

o

CO

X

o

..0

in

CO

CO

OO

00 O

oo ro

VO ro

CM CO

oo

O CM

ro CM

ri CM

CM ro

ro

N-1-

vO

CO

1-4

in

<*

Tj-

C

£ o ^

SM

CO

CO

K .

„

CM r-~

CM r^

O t--.

00 ro ri

ND

ro

r-~

ro

co

T-l

CN

X

co

e.

o

o in

1 ^

CM r^

•o r-«

Ov r^

> i

I-I

i i

NO

C/J

OO

oo r^ in

Tt

rf

NO CO

in O oo

CM 00

_

ON

o 0

t^. CM ro

00 NO

O

NO

o

NO

0)

CN

r-^

O

NQ

ro

NO

OO

NO ro

ro

O i n

LO

•+

r-~ ro

00 ro

O

M

ri

NO

"*

N+

"t

*

**

*cr

rj-

<q-

rr

*

co

eo

ro

rf

vrT CO

O

LO

O

1-^. in

LO

•"i,

o

X

o

*

CO in

00 LO

in

in

">

CJ

rf fl

B * <=x 3

^tefas,^ bX

B o

1'a 5 c g

13 co £

°

a £ £ H

13 °x

^

CN

CO

ON

X

CO

o

X

NO"

oo"

CM"

ro

ro ro

N+ ro

o"

CM

CN CO

T?

ro

,_, co

co

CO

C9

T H

CO

CO

-*

CO

ON

CM CM

ro CM

CM M

i n

«*

ro 01

<*•

N-f ro

ro

r^ ro

o

co

co

r.

c

O ro

ON

in CM

01 01

CN

U 1

un CN in

ro -tro

O*

t-. vO

NO I ^

CM

ro

CO

ro

NO

O

v+

LO

LO

• *

co

TT

C Tv

ON

1-1

CO in co

c> ro

L O i

n

o

H

CM co r^

C"..

M

M

oo r^

NO CN

O

r-^ 00

o> in ro

r-^

O

OO

co

ro

*

CO

CM

CM 01

ro ol

CN

CN

ON

ro ro 01

r^ r^ co

v+

•

NO CO

LO

Ov

ON

CO

CM

ro

-t

in

NO

1—

00 CN

O

- 4

01 O

O

O

Ov

ON

Ov

Ov

O

CM ON

00 OO

M

CM

CN

ON

CM

- 4

1-1

CM ro

CM

ro

Ov

OO

.5 ° »<

r^

ro

u,

<4

Th ro

Ov vO ro

i n

co

> ex

c

CM

o in

CO

3 -O S

:rf

CN

1-1

ON O 01

_ *t * *

P g ft

£

CM

M

\D in CM

"<H

3 S,

CO

C

co

ON

oo

> ~~ o oo

O

cg co J3 ° 'c o ^ tr. rf M g-5 " ••o 3 M fe -5 o

JH

N

0 co

CO

03 •OB

r-~ in co

LO

00 X

C/J

CM "ct-

rf

< °

:rt

o o

CN

Ov

lO 1-^ C/J

**

^

w

9G ef 'G

bx

f^

CO

os

B

T 4 -

"S B -ö -3

3 I-.

-a

tpi

2 §'& fe E ^

S

r-~ t^-

o •+ O

a o

00 OX B

o

J—1

ex ex

O o

t -

13 3° 3 o

"O

VTf NO

t^.

CM

1¶ON LO

LO

3 É B*g

J3

CO

ro O

LO

E

l-a

OX

CN)

NO

LO

-*

ex 3 ex bX J?o :ä

ox

JG

> rf

% s '§• fe E ^

V

CN

rO r—

JO

• CJ -a

a

1-1

o

CN

M

-5 'o <4

o03

ro

»fr

• *

•rf

«- rf

*

«|

3 H

oo

ro ro

:rf m g l ~

•o

•OC •OC :03

CN

O ro

ex 3

9 So

so

s

-#

l— CM

o

s

&

rf

>.o

-Ki

^

C

4-1

o

B

G

i - -

ro

CN

-t 01

O

O O

i n

01 O

r^

CN

Ol

CM

01 O

CO

idol CN

in 01 CN

JO

81 -

^

r

4 C

N

O

t

-

C

N

l

X

O

T

H

C

T

5 T

H

C

-

• H C M O O O N C M i - i C N I - ^ i - i - i i - i C M L O L r N - ^ - T J - C O L n i g - U O V O N O lO 1/1

r

4 C

O l

o

T j - L o r - ^ i - 4 ^ t w o

Oi

N

C

N

N

t

CO

-

X

e

rf

O m

ro

C

O

O

O o o f i v

C

O

i

C M N O L O T f c o v t ^ ^ *

1-4

O

00 C

N

C

N

4¶C O N O

j

l

- 1

O

r^ 00 L o r o r - ^ v o r o c M r o O M X rO NO O O N O N N O ro O NO O v i - i CM L O T j - r - ^ O r ^ i - 4 i n ro ro ro TtC M C M C M C M T j - T t r O C M C M C M C M C M

C

M

L

-

C

M

C

C

C

O

-

#

C

vO n r

r^.vO o t o

t

rjO i

-

i

C

O

^

O

M

H

O

M

C

X

i n

C

X

C

M

C

N

i

i

-

-

I

i

O

O

i

r f r ^ r - ^ v o l - \ t \ t N t

v

N

M

C

O

i

-

l

i

O

O

O

O

O

-

I

O

X

v

in f \

N t \

t

t

-

C

O

O

C

X

X

p j M M O N i - i O O O O C M ' d - C i O C M O

v i - m ^ o i n v l - v t i n i n v j - v t v t NO

•ct 00

fl CM

X COCM O N - d - O

Oo"

Ov

M

M

NO

VO

O

ON M

i n

NO

O

O

-

M

O

C

NO

C

t

CM

M

l

CM

I-»

00¶O N C O O N N O

O V O O N O V O O O r ^ n rCO O N CM T J - L O O

CNT C

I-I" M

CM" O N C M M

ON M

OO" OO" M M M

tv

LO

in

in

in

Ln

in

O

t

-

X

LO

O

C

N

-

in

*

O

C

N

r l - N O r ^ - v t O O -i "d-CM O N O I-I m v j - v J - v i - v f - t N t ^ T t r d v t i ) -

-

#

C

N

C

O

O

X

C

O

I

-

I

X

C

O

I ^ N O N O ro r-~ NO tv Ci r - ^ r ^ r ^ r ^ N O O N O N O

T

vt r--

H

X

^ r--

C

O

W r^.

n r—

Ov x C M O O O CM T j - i n i j - L o i n O c o o O i - i O O O O O N - ^ C M O c M r ^ i - i co rjii i n n c o o o vt i n vO i n v o i n tC r C oo" oo" oo" oo" oo" oo" oo" oo"

LO

c o c o c o c o c o c o c o c o c o c o c o r o

C

co

N

X

L

i n

-

C

O

C

O

X

O

0 C

Ö N Ö V I - I V O

O

O

C

O

1 N

-

rj-

4 C

O

X

4 X

I

ro

r t - T j - T j - r J - i n r f L O ' i - T t - i c l - T t - T j -

l - C O X - # r - I C 0 C 0 C 0 i - I O 0 " # L r ) iv in

ox i n

i f i n

1 - ^ . r o O O I~-.NO CM ro i n

M"

M "

i n

i n

i n i n

O NO

O" NO

•>*• vt

O «) O

r o r o i - i N O i n o o vo vo r ^ O N O O i n CO r ~ NO r-^ ro

NO

ON

r o i n c x T r o o " o v ' ^ TJTJ* T1* i n NO i n

0 0 0 0 0 0

Balansräkningar.

i-i

CM

CO

ON

ON

ON

i n i n

:

o" NO

N " NO

M" NO

i - < " o N O " " - i NO i n NO NO

NO

ro ro ON i n

O N O N O N O N O N O N O N O V O V

• C J - L O N O t-^OO O v O _ , _ _ , _ i _ i . 4 C M C M ON ON ON ON ON ON ON

I-I C M ON

CM C O ^ d - L n C M C M C M ON ON ON O N

C

82 G NO

VO

«*

CO

»H

CNT

ON

I-T

M"

in

vt

x

X

in

LO

CM in

in in

CM NO

ro O

in o NO NO

1^ ON

NO ON

O0 00

00 00

r o r o r o r o c o r o c M in in in in in in in

n in

CO

r4

in

NO

NO

00 CM

ro CM 00

co

rt NO

LO

NO

in 00 NO

00 in Ov

00¶ON Ov

00 in

o

•OX)

t»

O

NO

NO

CN

CO

ro Ov K4

-4 r)-

in

G

'5 B B o

ja

o

co

"35

• -

c

o

L-

° b

C G ~ CJ T ?

e

ON

ON

co NO

o

O M in

I-.NO in in

o -o LO in

LO in

ro in

-o in in

m

CO

o

t -

TH

CO

o

G

X

ro

O0

O ro m

NO "Ct

H

CO

oo3

.fl v-

O

ro

S B g o

• -

O

NO r

* £ ° J2

O. 03

O" co

«" co

«" co

ON

CO CM

O

"O G

ON

s :03 <+H

.fl o

:rf

<a c

u

-5

r«

X

i.o

o

O

ro NO

ro

in

~

CO

O

X

lO in

LO in

CM LO

NO

-

c.

H

LO

VO

i—

co

co

Tt-

NO NO

ro

in

CM

C M O O N O

I-I

v t

CO

ON ro

O

LO

LO

IV

CN

VO

NO

NO

NO

NO

NO

NO

NO

NO

NO

CO

X

Cl

LO in

O0

O

LO

m

•o

NO

N O

CO

Cl

X

-C

-1

rH

ro

co

ro

ro

o

o

NO LO

01 LO

o

i n

X

CN

01 CO

CO

o

in

in

in

1-4 O

CO

3 X in

ro

NO

LO

I O

o

NO

00 I-I

O « O 0 N O O - C M T t O NO T t l - 4 O v v t - O N l - 1 M O O O i - i O 0 > - i i - i i n r ~ 0 0 - H

c

O CM

CM

CM

r rammande kapital -

ON

Ov

*

i~-

i n

X

~

X

ON

ON

00 CM

co -4

2 43 "LM G 3 «

Ov

CO LO CN

M

M

CM

CM

CM

CO

CO

ON

ON

ON

Ov

K4

ro ro

co

Ov

00 ON

ro Ol

ro CM

NO CM

n

X

co

LO

T)

in 00 -et-

I-I iv i-i

00 NO O0

1-4

ON

Ov

ON

i n

Ol 01

NO

O

CM

CM

01 X

CO

Til

lO

CO

CO

O

i-i

in 00

NO

K4

ro NO

CN

O CO

LO

in

NO

vo

LO

LO

m

in

in

in

Ov

CN

ON

ON

ON

ON

ON

ON

ON

ri

<a

co

CM

CM

:Sf ex •a -5

<

lO NO

O0

LO in

.5 '3

bX

01 NO

00 LO

rf 5° •-go

03 •OO

•OC •OC :03

r-.

bX

"B -2

O

rC ro

i-i

o

NO

O

-#

CM CO

oj •—i

H

Ov

Ov

Fram mand kapita

8.3 vf

o

o

co

•M

i -

te

te

TI

O

CO

LO

—

00 ro

r->

Oro

O ro

i n

in ro

NO

ro

-t ro

LO

rO

i n i n

i n

01 i n

i n

"*

- -*

CO

o

-?

CO

-

TH

X

co

VH

T.

X

t -

oo

oo

in

in

in in

CM

in

in

LO

in

in

NO

-4 t^.

CN NO

CN NO

r--. vO

Ov

i-i

ON 00

1-4

in

in

oo

O

NO

w

o" C N

00 O0

ro

00 NO

NO

ro

00 oo O0 NO

NO

rj- vO

X

• *

OX H

te J? :rf ex

^c* S3 *J B . r •*

C

O

ro <" "3

I

co

bX bX

H

bX

r

O

C

ro

O

C

OO

M

0 O C M

co

co

co

co

i-4

CO

o

i-O

oi

00 Ov

ro

co

>*

NO

o NO

K 4 O 0 N O

oi

CM

— LO

CO

e-

T.

o

o

X

co

M

CN i n

1-1

CM

i n

i n

01 m

ro

i n

i n i n

i n

i n

—

-t

LO

l O

l O

-t

<t

ro •*

CO ro

•

o

X

CN

CO

-

o

«e

oo

H

oo

t -

TH

CO

CO in

CM in

i-i in

OO

O

Vt ro

H4 ro

lO co

t co

VO ro

HH

OO i n

:ri rf

LO

CM

hH OJ •—'

B "2 å

CO

* * <•

-t

in

co

CO

— -t

00 O •*

in NO i- O

r o r o r o c o c o r o c o r o r o

NO

fe E j

&

** 4

vO

ro

o

co Ov

vt

in

O

00 -t

ro vt

•t

CN

o

<-

CO

co

~ CO

CO

LO

ON

01 •t

B -3 < 0

vt

ON

c o .3 o

<*

NO

NO

O

vt

NO ro

ro

ri vt

Hl

co

t -

ro

CM NO

in

NO

NO

NO

ro

CM

CO

co NO

co NO

NO r^ CO

O

NO

LO

vO O

NO O

ro

co

« t * v t v t v t N - V t v t ^ ^ v t N - T l - v t

< 1

OJ

X

-"J

a-2.1

l-O

i -

CO

1-

CN

-f

iO

-1

- i

CO

vt

vt l O

i n

r-~ in

r^ vt

ON

i n

in io

r-~

fy I-H

ro

IO ro

CM -t

ro •t

o

CO-

CO

io

CO

CO

X

t -

G " G _>>

^ 3

•a -9

13 <2 3

°--

C^

^

C

ro

oo

l O

HH

\0

ii")

\n

^

O

N

^

C

io

>

C

m

>

C

frit

t -

CO

t -

o

i n

in

Ol LO

01 i n

m

t -

_

rH

*

co

oo

CO

OS

-t

CN

CO

LO

i n

i n

o

ro ro

0¶CM Ov 00

ro ro

CO in

OO NO

ro 1--

00 i_n

OO vo

OO i-o

r^ in

N

O

CN

ON

QN

"*

i-O

>

N

^

O

N

C

84 i

oj

- 3

B

d

B -3 B jj

G <U

-O

"OC

o

.rfM

G

'c j3

o

o

11 OJ

£

'C o

o

rf fe

OJ

,—

:rt

:03

o O u. 03 •oc C "G

V

E

o

IH

rf B (H

fl

B IH

rn l-H

C^

O CO

ro

- i

0 V *

oo NO

r-*

_

O r~

O

01 NO

ro vt m

i n

oo vt

O

o vt NO

ON 1-CM

ON

oo

CO

i n

i n CM

NO

CM

o

iO

X

CO

o

m

i n

t -

O

t -

O

CO CO

LO

O N

ro

CM

i n CM

NO CM

H

ON

O

v*

t -

O

i n i n

CO NO

CO NO

i-i

M

NO

NO

vt vt

CM

LO

Ov I O

i n NO

ON Ov

O

O N

NO i n

CO

CM

O

oo

ON

CO NO OO

i n

i n

O N

vt ro

NO

H co-

-t

1-1

H

ON

NO

i n

i n

i n

i n

VO

i n

CM

i n

NO

NO

CN

H4

I-I

CM

CM

CM

CM

CM

O

O

H4

X

t -

l.O

i-O

ON

L-

CO

o

M

i n

r—

1-4

0 0

o

r—

CM

O

vt

NO

i ^

i n

co

CN

t -

X

CO

o

CO

O

oo

o

i n

LO

i n i n

rn

vt

CO V t

O

i n

i n

00 i n

vt 00 O

O

vt

O

CO NO

0 0 CM

C)

CO IN r|

H

r ^

CN

CM

NO CM

CM

CM

v t CM

vt M

ro CM

co

CO

CO

ro

CM

CM

CM

o vt ro

CO

LO

O

I-I

co

CO

LO

i n

co m

o O r^

o

N O

n

CM

CM

O

ro

NO

NO i n

Ov

o

O

I-I

,-,

vf

LO

O

r^ i n

M

i n

i n

J*i

^

B

LO

O-

0 o

vt 00

O N

OO 0 0

i n

CM

ro

M

O N

_ 01

a

Oi

B IH

> :0 I_I

i n

CN

o O

t -

V *

i.O

CO

t -

m

oo

vt

i n

CO

CO

vt

0 0 CO

Ov

i n

ro

CO CM

CN

o •4? ro

O

LO-

o

CM CO

O N

CO

1-4

1-1

CM CM

CM

Ov

co O

Cl

vH

vO

NO

i n

-t

O vt

- 4

O

o

o

o

i n

vt

r^

ro

O

ON

LO

o

•«

Frä man kapi

'fl

ex 3

1 HIV

:rf bX

'B -s < q

i n

O vt

B

-* - 4

1^.

vt

vt

vt

00 v t CO

i--.

LO

ro

N O

0 0

O r^

ro

N O

N O

CM

ro

CO

CO

ro

ro

X

t -

oo

X

ON

-#

NO

00 vt

Ov

r-~ ro

ro M

vt

te t-» ro

o

ro

N O

CO LO CO

LO

oo" CO

vt

0 0

co O vt

r-~

i n CO CN

oo CM

r^

vt O

ro

CO

X

o r-~

NO

CM

**

SM

t .

o

t -

ro

NO CO

t"H

l O

- 4

CN

O

O O N

CM r-~

0 0

*\

r^

oo

CM

ON

CO

v t

co

CO

ro

CM

CM

o-l

CM

c

LO

v*

CO

CO

X

CM

v t V t

vt vt

0 0 CO

r^. ro

vt

ol

CO

vt

O vt

CN

CN

LO NO CM

O

NO CM

NO

r-~ O vt

vt ro

ro vt

v t

NO"

CNT

vt

vt

vt

v t v t

ON

i n

vt

o" vt

ro

ro

ro

vt

CM

Ol

CM

N.O CM

NO CM

CM

CM

CM

0 0 CM

CM

ro

vt

LO

NO

r^

OO

ON

O

ON

O-

Ov

ON

O N

Ov

ON

ON

CI ON

v t

v t v t Ol

i n

i n CM

O N

ro

CO

vt 00

O N

CM

NO i n NO

CO

vt

_

O ro

vt vt

i n

,_

CM

l-O

Ov

ro

-t

o vt

o

o>

CM"

r^

oo

X ro

00 Ov

CO

ro

00 i n

0 0

CO

vt

o

CJ

CO

CM

CO NO

i n NO

oo"

r-~

r--

r^

p .

^

CM

CM

CM

01 Ol

M CM

CM CM CN

ro

vt

m

CN

CM ON

CO

OO

ON CO

ro

^

NO

ex CO CM

oo

<! J= c <

3-!

i n

t - . i n NO^

ON NO

< "

5c; "o rf

H

i n

vf

G 3 i-" o j -—i co ^

CO

i n

r^ vt

b£ > rf

r*,

LO

3 B -3 B

OX

i n

CM

Balanens omlutning I,ooo

IH

i n

'^ s

•00

:ea

LO

G

13 °x i3 rf <5 "3 .O

•OC

<

CO

ro

ro

L,

tr, > rf G

Ä

^x b

> > < fe

o

NO

ro

•—i

T)

09 H

OM

ro

CO

i

"3 'B

4>

N ^

Främmande kapital

s e

o

i n

O

O N IH

v«

fl

lanv omning

G 03

ro ro

C

.fl <: c rf CO

_

ro ro

a 'S fl

tx > rf c

te 3

<u

-o

I,OOO

fl

IH

CO

bil

OOO

•o

M

°x rf

<

Balanens omlutning

u

S

o.

13 i2

Frä man kapi

ki

C

G

' u "3 B -3 2

-2 -G u •o

te 3

:rf te 1-3 <! e

b/

T3 G

oOJ

r-

ed

Balanens om lutning I,ooo

'E

K,

ON

ON

CM O N

Främmande kapital

85 >

oo

o

t»

o

CO

co

te

co

O

vi

t -

co

—i

CO

-4

I-I

-t

o

i n

CM vt

M

-t

00 LO

I-I

co

i n i n

ro

vt

NO CO

t-»

vt

vt

vt

00 ro

r^ rO

X

lO

CO

o

CO

-

M

l.O

CO

,_

CN

o

CN

v*

l-O

fe ro

I O 01

r-~

I-I

CM CM

vt

ro ro

•t ro

ri

ro

ro

co

ON

CO

-i

ro

NO

•H

i-i

CM

co

vt ro

O ro

O ro

ro

co

co

ro

co

in

in

in

in

NO

vo

vO

ro O ON

ro

in

ro

Ov

CM

LO in io

ro oo in

O O i-

oo CM r^

— O oo

O

I-I 00

»-i 00

00 O0

co

ro

ro

LO ro

in ro

in co

ox

f | «* g 11 te 3

~ 5c g

O

in

rO

1-1 H

CM

NO 00^ LO

ro

ro

co

M NO

Vt

in

in

in

ro

i-i

vt

NO

NO

NO

in CN 1-4

X

F rammande kapital

<

ro

éx 3 ex fl.

:rf fe

bX 3

ON

B B O O '3 g ico £ q j2

in

in

PQ Zxl

te b

ON CM

X

Främmande kapital

<

ON

>

bx

ON 01

01¶OO co

O ro

CO

CN 01

CN 01

O

ro

LO

H

co

t .

l-O

ON

v4

l-O

M

M

i n

r^

CM

CM

CM

ro

ro ro

ro

Ol

ro ro

vt

ro

to

_

r^ r-»

O

OO

vt

vt ro r^

00 O

CN 1-^ i n

ro

r ^

O ro

i n

NO

i n i n

O

o to

CM

CM

CM

CM

i n i n v o

in

in

in

CM

CM

CM

CM

ON

ON

io

ro

co

io vt

co vt

in ro

in CM

vt I-I

NO i n

vt

ro

vt

i n

LO

i n

-t vt

vt

ro ro

CN

X

LO

co

cc

CO

vt vt

ro vt

vt vt

O

i n

ro

ro

O vt

NO

O

i n

O ro

00 O

^ 3

fi

O

O

i n i n 01

CN

ON

CN

00 N O

00¶C O N O N O V O N O

>

bx

in i-i

ro CM

in I-I

NO

r^ i-i

^ 3

r^.00

CM

I-I

i n C N i n o o

vf v t c O N o " L O i - C r o m o o O N O N O N O N C N O N O "-i *"*

<

X O ^ O ^ O ^ O ^ O ^ C ^ O ^ O ^ O ^ O ^ O ^ C ^ O ^ O ^ O ^

86 vt vt

ro vt

vt

C) ro

vt co

ro CM

CO CM

v t CM

i n 01

vt CM

r-~

vt

CO

X

CC

t .

co

o

o

O

o

4 *

ON

vt vt

ro

01 v t

1-4

0 H

vt

ro

ul

vt

v t

vt ro

01¶CM ro

I-CO

r-~

CM

I-I

vO

L

O

r—

•—i

CM

LO

CM O O O 1 - - H 4 O N O v t o o o

<2 -5 - - *

O

L

O

o-

V t O N C O t - ~ O 0 I-I i n m O i n

r-«

M

1-1

H

CO

CO

Ol

CO

r^

Vt

vt

vt

vt

i-H

CM

fO

^

LO H i n oo

o

O - I O O r~•—• r o

fe CM" CM" I~^ CM" CM" v t ON o" NO" v t vt r o ro i H h H ^ C M i - i C M C M M O l r O C M C M C M C M C M M

V O 0 0

O

v

v

t

L

O

v

t

W

X

v

t

v

t

v

t

l

O

v

t

v

t

C

M

CM

O

X

M

M

< -5 o

l

CJ - 3 C

E fe 3

G

-

CM i n

O i

O

X

C

O

v t i - 4 n i n

l

v

o t

v

N t

O

O

C

v

v

f

X

to t r

N o r

M " c i o v t c

C

O

C

O

C

x " o c

rf o c

v

x " o o

l

l

i n o v

t

H

o " orT t r o

fe E 3 oo3 -G U ;P

O

-3 B O 1 13 i£ 3 - • *

C

X

C

O

O

C

N

O

—

OO

r~- o

Cv O

IN

Ov

O v v t r ^ i - i o o

NO O

O N OC M O m r o r ^ 00 r-~ r-~ r o O r-^1-4 f ) vO O v t ^ i ~ ^ r - - o " v t v t 00" r-C fe vo" fe

N

O

N

O

V

O

N

O

v

I

-

^

NO i-4

C

N

C

oo" M

C O O C O r H C O

O N O O O O v t v t v t

N

i n r - - r ^ N O t r o r o r o c

C

O L O

CM" i n N O " N O " i n r o r o r o r o r o

O N i n r ^ i n O

N

CONO

O

to

COCM

N

I-I

i-"

NO" r o

~F^ o o

N

N

in

O

Ol

OM CM

a 03

i - i C M C M v t N D r - C N O i - i i - i i - i i - i i - i i - i O vt vt vt vt vt vt vt L O i n i n i n i n 10 i n 10

-a

<

o T> G 03

.S

G 13 B

C

O

t

=2 gg. > bx

fe L n

O" L O

O O CM" 0 0 " L O L n v t c o

c

LO

t-

CO

C5

X

Cl

t—

t-

CO

CO

v*

CO

CN

t—

LO

vt

fe

o"

i n co

co co

co ro

NO" 00"

fe ro

CM"

ro

co co

ro ro

vt co

r o NO i n

ro

i n NO

CN

in

ro

I-H

00 o r

o

o

O ro

CM ro

00 00

ro vt

co

vK

fe B -cc

e e

te fl

:o3 ti-

OX

:rf —i

bX C

O

v

H

X

C

O

C

N

3 '3

<°

A

'S •OC

kapital

Främ-

mande

éx 3 :rf ex

°x fl

CJ

•a

<

0)

fel cd

CO

h

11 •

B

B

v

f

l

01 1-4 NO

01 NO

CO

t-

vK

01 CN

X

l-O

O

O ro

n

O ro

10 ro

00 ro

O vt

ro vt

NO ro

i n ro

vK

-

X

-«

vH

vX

H

co

t -

l-O

VO

0 l-O1 0

•t

01 in

O in

01 in

CM 10

ro

vt ro

vO

ro

vt vt

CM 10 ro

O in

NO ON

ro i n 1 0 i n NO o r o r o r o r o

in O in

b

> •" fe

H

CM co

o

VO

N 1-1

r

X

B B C rf O • -

CM O0 Ov O

O

r

o

Ov O0

C

1-4 r o

M

r

— 1

O

1 0

tH,

ro

r

C

O

X

C

N

fe 00" NO" 00" i n v? r o v t c o r o v t v t v t v t v t v t

w 00

S-

0 C

o

LO N

O 03 •ofl G

<H3

-

M"

in i n 00 CO NO 1-1 is ON X

O

•OC :03

X

o

O N 1-4

c

ro ro o r o c

00 o r

ro o r

i n

0 NO

0 0^

r

co

01 00 ON

0^ O

*-*

i-O vO IO VO vO vo vo vO vO vo vO vo vO

vO

O ^ O ^ O ^ O ^ O ^ C ^ C ^ C ^ C ^ C ^ O ^ O ^ O ^ O ^ O ^

F rammande kapital

u

B

> ef «s 5

u 09

CJ

bX

CO

3 B

fe f 8> fl fe

ÖR3 '" E

9 T3

9 u

é

S

> yj

iB

o

•B

co

^

vfl

13 °x c -o •

•oe

oj

'fl

:rf

B '3

B

r^H

B

-

OJ bX

•>

£ S rf

kl

* .B

fe

CJ

<4

>

-

fe

•3

•fl £J

•u~ CJ

5 3

rf o

<4

-O

ex 3 ox fl

< ft

3¶B OJ OX

>

5 B

»i "" B o

B

J

1 3

TJ

vU

H

B

o CM

lO

lO

CO

CO

CO

ro

vt

CO

00 O 01

01¶NO rs.

in O in

vt ro oo^

CM

rf CM

r-~ CO

vt

NO

NO

-^

ro

ro

ro

CO

v

q

rf vt

CS

X

•t

IO

oi"

o" CO

NO^

CN

NO^

in

vt O vO

1/1 in 00

in

NO

NO

vt in

LO

in

r^ ro

NO

NO

NO

ro

LO ro

vt

co

in CO

in

CO

CO

tN

v"

ro

o

ro in

Ov

O 00

to in

ro

in

r-»

fe rf

in

v4

CO

CN

CO

X

v«

t-

LO in

Vt vt

ON CO

oo CM

ro

CM

CM CO

-> CO

in CM

o

CO

o

v*

CO

rH

in

NO

n in

LO

ro

ri

i-~

ro

CM

rH 00

CM

CM

rf

01 CO

en

ro 01

01 CO

in in

CJ^

ro

ii

CM

CM

in ro

r-~

r-~

r-

OO

r^

Ov

O

o vt

in vt

r— ro

CO

o" ro

ro

NO

NO

vO

NO

O

NO

oo

<#

CO vt CM

00 vt CM

oo" ro

NO

vt

tv~.

r-~

Ol in

1-4

vH

•*

X

ON

v*

v«

O

OO CO

NO CO

NO CO

ro

00 CM

O CO

NO CO

vt CO

ro ro

in ro

ev

CN

CO

o

M

X

C-

O

CO

rH

t.

rH

o

rH

LO

in

in

in

r^ vt

(ON ro

CM vt

t-CO

00 CO

NO vt

I~« vt

VO vt

vt

vt

ON

CM NO

oo vt

OO in 00-,

Tt NO 00 r--. OO

OO l^. in

H vt U^

CM

CM

00 OO"

in

r~.

r^

r-^

ro Vt

CO vt

ro vt

ro vt

I-I vt

O vt

o

CO

H in

OO"

co oo"

O

vt

in

t»

NO

O Ov CM vo r-~

vt

vt

in vt

O vt

in vt

vt vt

o

O

t-

LO

M

t-

t-

CN

o

M"

oo"

NO"

in

ro in

NO"

in

rf LO

CM"

in

rf vt

CO

in

in

vt

vt

vf fe rf vt vt in

CD

CO

CO

X

CO

co

CO

o

CO

CO

O

X

fC

LO

NO"

NO

IO

r-~

CO CM

o"

rf

NO"

rn. -t

ro

vf

vt

•t

vt

vt

-t vt

vt

t-

«*

vt

vt

l-> ON

vf

H3

B oj

'3

B

^ 1 '" E o

fa a

ox c

? 1

CO

CO

vt

O

B

• 3

CO

o ro

o" vt

bX

1 CO

vt

">

3"

t4 c<

NO f>

co

ex 3 ox fl

B O

O in

vt "t oo"

O O CO

fe E -3 :rt -H 3

in

q

CM

C "K

14 Ov

qv

vO

a£ "o rf

:rf

^

O^

B

fe

X

vt

B -fl 5

•fl

Tl NO

OX

<J

3¶CO NO

ON

ro

o"

oo

c C

fe g ~

fl

X

00 01

a ° B

fe IH

ro

CO

G

CO

>

CM CO

vO

00^

t-^

a

CJ

CO vt

ex

2 g 'B. ^ * rf fe E fe

u

CO

w

B -3 B

CJ

O

CM vt

ON

vt

vt

3 c O

CO

:

rH

(H.

: ca-

"O

CO

CM

in

t—

rf § ° ' B 0g ~ 13 S s - ^ o

OJ

O

00 vt

B

O

.c

L-

vO in

^

ox 3 :cf OX

OJ

O

in

CM

n

CM

CO

X

JO

3 -o 5

o o

CM

ri

°X B

,„

<J

in

in

X