Skatteutjämningsberedningen. 1,

National Library of Sweden

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1932:13 FINANSDEPARTEMENTET

SKATTEUTJÄMNINGSBEREDNINGEN I

STATISTISK UTREDNING A N G Å E N D E D E T KOMMUNALA SKATTETRYCKET På uppdrag utarbetad av E R I K

A H L B E R G

Förste aktuarie i Statistiska Centralbyrån

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1932 Kronologisk 1. Sociala jordutredningens betänkande med förslag till vissa ändringar i den sociala arrendelagstiftningen. Marcus. 121 s. J o . 2. Betänkande rörande erkännande och verkställighet av utländsk civildom. Av E. Marks von WUrtemberg. Marcus. 43 s. J u . 3. Luftförsvarsutredningens betänkande. Utredning beträffande hemortens och civilbefolkningens skyddande vid luftanfall mot Sverige. Norstedt. 139 s. Fö. 4. Dödlighetsantaganden för Iivränteförsäkring. Norstedt. 142 s. II. 5. Bejänkande rörande frivilliga sammanslutningar mellan enskilda järnvägar i Skåne m. m. Beckman. 132 s. 2 bilagor. K. 6. Normalförslag till byggnadsordningar m. m. 1. Byggnadsordning för stad, köping och större municipulsamhälle. Marcus. 37 s. K. 7. Normalförslag till byggnadsordningar m. m. 2. Byggnadsordning för mindre municipalsamhälle. Marcus. 27 s. K.

förteckning Normalförslag till byggnadsordningar m. m. 3. Byggnadsordningar och ntomplansbestämmelser för landsbygden. Marcus. 18 s. K. Normalförslag till byggnadsordningar m. m. 4. Bilagor till normalbyggnadsordningar för städer och för landsbygden. Marcus. 32 s. K. Jordbrnksutredningens betänkanden. 6. Promemoria rörande inkomstntvecklingen inom Sveriges jordbruk i jämförelse med i andra näringsgrenar och dess sammanhang med lönepolitiken. Beckman. 52 s. J o . byggnadsföreskrifter. 11. Normalförslag till provisoriska Marcus. 10 s. K. 12 Jordbruksntredningens betänkanden. 7. Betänkande angående åtgärder för lindrande av jordbrukets kreditsvårigheter. Beckman. 99 s. J o . 13. Skatteutjämningsberedningen 1. Statistisk utredning angående det kommunala skattetrycket. Av E. Ahlberg. Norstedt. 85*, 560 s. F l .

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 8 febr. 1922 ang. statens offentliga ntredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

1 9 3 2 : 13.

SKATTEUTJÄMNINGSBEREDNINGEN

I.

STATISTISK UTREDNING ANGÅENDE DET KOMMUNALA SKATTETRYCKET På uppdrag utarbetad av

ERIK

AHLBERG

Förste aktuarie i Statistiska Centralbyrån

STOCKHOLM 1932 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P. A. NORSTEDT k SÖNER

*

Till Herr Statsrådet

och Chefen för

Finansdepartementet.

Enligt de direktiv, skatteutjämningsberedningen på sin tid erhållit för sitt arbete, borde i första hand av beredningen tagas under omprövning frågan om jämkningar i den nuvarande fördelningen av samhället åliggande uppgifter mellan staten samt kommuner av olika ordning. Därvid borde fastställas, vilka verksamhetsområden i detta sammanhang borde komma under omprövning. Én översiktlig sammanställning av gällande ordning för de ifrågavarande uppgifternas ombesörjande borde åvägabringas, angivande kostnadernas fördelning mellan staten och olika slag av kommuner. Undersökningen borde tillika avse att framvisa de faktiska kostnader, som för uppgifternas handhavande drabbade landsting och primärkommuner, samt att belysa dessa kostnaders betydelse ur skattetryckets synpunkt. Vid sitt utredningsarbete borde beredningen tillika beakta de erfarenheter rörande hithörande frågor, som kunde hämtas från främmande länder, där motsvarande spörsmål vore aktuella. För utförande av undersökningen rörande förhållandena i Sverige hava erfordrats omfattande statistiska utredningar rörande kommunernas finanser m. m. Efter därom av skatteutjämningsberedningen gjord framställning anbefallde Kungl. Maj :t genom beslut den 4 april 1930 Statistiska Centralbyrån att utföra detta arbete. Utredningarna, vilka överlämnats till beredningen i den mån de blivit färdiga, slutfördes sommaren 1931. Resultatet av undersökningarna innefattas i följande aderton tabellariska sammanställningar:

1) Skattetrycket inom de särskilda landskommunerna och köpingarna enligt de utdebiteringar, som beslutats under åren 1925—1929. 2) Skattetrycket inom de särskilda städerna enligt de utdebiteringar, som beslutats under åren 1925—1929. 3) Skattetrycket inom de särskilda municipalsamhällena enligt de utdebiteringar, som beslutats under åren 1925—1929. 4) Utdebitering av vägskatt enligt beslut under åren 1925—1929. 5) Utdebitering av tingshusmedel i kronor per skattekrona enligt beslut under åren 1925—1929. 6) Utdebitering av landstingsskatt i kronor per skattekrona enligt beslut under åren 1925—1929. 7) De skattetyngda primärkommunernas finanser åren 1926—1928: a) komuner med allmän kommunalskatt (något av åren 1926—1928) om minst 10 kronor för 100 kronors inkomst, b) kommuner med allmän kommunalskatt, understigande 10 kronor för 100 kronors inkomst, men med ett sammanlagt skattetryck (å jordbruksfastighet) om minst 20 kronor. 8) Landskommunerna, fördelade efter antalet skattekronor per invånare år 1906, respektive i genomsnitt åren 1925—1929, länsvis. 9) Städer och köpingar, fördelade efter antalet skattekronor per invånare år 1906, respektive i genomsnitt åren 1925—1929. 10) Fördelning av landskommunerna efter kommunalskattens, landstingsskattens, vägskattens och tingshusskattens storlek per skattekrona åren 1906 och 1929. 11) Fördelning av städerna och köpingarna efter kommunalskattens, landstingsskattens, vägskattens och tingshusskattens storlek per skattekrona åren 1906 och 1929. 12) Fördelning av landskommunerna (inräkn. köpingarna) efter kommunalskattens storlek per skattekrona åren 1906 och 1929, länsvis. 13) Fördelning av landskommunerna (inräkn. köpingarna) efter kommunalskattens storlek per skattekrona åren 1906 och 1929, länsvis (forts, av tab. 12). 14) Fördelning av städerna efter kommunalskattens storlek per skattekrona åren 1906 och 1929. 15) Folkmängd, areal, antal skattekronor per invånare, kommunalskatt, landstingsskatt, vägskatt m. m. åren 1906 och 1929 i de landskommuner (inräkn. köpingar), där år 1906 kommunalskatten utgick med minst 10 kronor per skattekrona. 16) Folkmängd, areal, antal skattekronor per invånare, kommunalskatt, landstingsskatt, vägskatt m. m. åren 1906 och 1929 i de landskommuner (inräkn. köpingar), där år 1929 men ej 1906 kommunalskatten utgick med minst 10 kronor per skattekrona. 17) Fördelning av landskommunerna (utom köpingarna) efter kommunalskattens storlek och efter folkmängden åren 1906 och 1929, länsvis. 18) Landskommunernas skuldräntor och kapitalavbetalningar under år 1929 samt låneskulder vid samma års slut.

5* För att åskådliggöra innebörden av de framkomna siffrorna hemställde beredningen i skrivelse till Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet den 18 augusti 1931 om förordnande av en statistiskt utbildad tjänsteman att verkställa en bearbetning av det föreliggande utredningsmaterialet. Därvid borde enligt beredningens uttalade mening särskilt tagas sikte på sådana omständigheter, vilka varit ägnade att framkalla eller skärpa den nu rådande ojämnheten mellan olika kommuner med avseende å de kommunala skattebördorna. Genom beslut den 29 augusti 1931 förordnade därefter Departementschefen med stöd av erhållet nådigt bemyndigande förste aktuarien i Statistiska Centralbyrån E . N. Ahlberg att utföra ifrågavarande arbete. På därom av beredningen gjord framställning har slutligen Departementschefen genom beslut den 23 oktober 1931 medgivit, att de tabellariska sammanställningarna, förutom de under 7) omförmälda, ävensom den åt Ahlberg anförtrodda bearbetningen av materialet finge genom beredningens försorg befordras till trycket i en upplaga av 2,000 exemplar. Vid arbetets tryckning hava emellertid de under 18) här ovan omförmälda tabellerna på grund av deras vidlyftighet ansetts böra tryckas endast i sammandrag länsvis, varjämte de skattetyngda kommunernas skuldräntor, kapitalavbetalningar och låneskulder redovisats i en särskild tabell. Ifrågavarande statistiska arbete är numera avslutat. De av Statistiska Centralbyrån uppgjorda sammanställningarna hava därvid så till vida kompletterats, att i de under punkterna 1—6 angivna tabellerna, där så varit möjligt, av Ahlberg införts siffror avseende de år 1930 beslutade utdebiteringarna. Undersökningen har härigenom erhållit ökad aktualitet, samtidigt som den tidrymd, sifferbearbetningen avser, blivit utsträckt. Den sålunda slutförda delen av utredningen föreligger numera i tryck. Beträffande utredningsarbetet i övrigt får beredningen anmäla, att i en andra del av utredningen kommer att framläggas en kort översikt över förhållandena i vissa främmande länder samt en redogörelse för förvaltningsuppgifternas fördelning här i Sverige mellan staten och olika kommunala förvaltningsenheter m. m. I en tredje del ämnar beredningen därefter avgiva ett principbetänkande beträffande huvudsakligen frågor om kostnadsöverflyttningar till staten eller till större kommunala utdebiteringsområden. Med denna redogörelse för utredningsarbetets planläggning får beredningen härmed vördsamt till Herr Statsrådet överlämna »Skatteutjämningsberedningen I. Statistisk utredning angående det kommunala skattetrycket». Stockholm den 20 maj 1932. För Skatteutjämningsberedningen: ERNST LYBERG. C. A.

Löwenhielm.

Inledning. I tab. 1—6 meddelas för olika kommunala enheter med beskattningsrätt uppgifter om utdebiteringarna enligt beslut åren 1925—1930. Tab. 1 redovisar sålunda utdebiteringen av allmän kommunalskatt i de olika landskommunerna (inräknat köpingarna), varvid tillika lämnas en del andra uppgifter rörande förhållanden, som direkt eller indirekt kunna tänkas hava inverkan på debiteringen. Sålunda meddelas uppgifter om antalet skattekronor och kommunalskatten per skattekrona, fördelad på utdebitering till den borgerliga kommunen, till kyrkan och till skolan, samt uppgifter om den ortsgrupp för taxering till kommunal inkomstskatt, kommunen tillhör, kommunkaraktären, folkmängden, skattekronornas procentuella fördelning på jordbruksfastighet, annan fastighet och inkomst samt antalet skattekronor per invånare. Slutligen lämnas även uppgift om hela det kommunala skattetrycket per skattekrona å jordbruksfastighet, å annan fastighet samt å inkomst. Uppgifterna om ortsgrupper avse indelningen enligt kungörelsen den 15 februari 1930 (Sv. F . S. nr 29), gällande för taxeringarna åren 1930—1934, och hänföra sig sålunda endast till den år 1930 beslutade utdebiteringen. För debiteringarna enligt besluten åren 1925—1929 gällde indelningen enligt kungörelsen den 30 mars 1925 (nr 65), vilken indelning i många fall placerade kommuner i annan ortsgrupp än förstnämnda kungörelse. Det har därför synts lämpligt att fullständiga uppgifterna om ortsgrupperna med en förteckning över de förändringar, som kungörelsen av år 1930 innebär i förhållande till kungörelsen av år 1925. I en anmärkning till tabell 1—3 meddelas en dylik förteckning, avseende såväl landskommuner och städer som municipalsamhällen. Kommunkaraktären angives i tabell 1 med någon av bokstäverna i eller b; med i betecknas industrikommuner, med b blandade kommuner; kommuner utan beteckning äro att anse såsom jordbrukskommuner. Indelningen av kommunerna efter deras karaktär har verkställts av statistiska centralbyrån efter principen att som jordbrukskommuner räknas kommuner, där taxeringsvärdet å kommunalskattepliktig annan fastighet uppgår till högst 15 % av värdet å all kommunalskattepliktig fastighet, som blandade kommuner sådana, där nämnda relation utgör 15—33 1/3 %, samt som industrikommuner sådana med ett ifrågavarande procenttal över 331/3 %, varvid dock i de fall, då en kommun haft högt värde å annan fastighet på grund av en större kraftverksanläggning, slottsanläggning eller större antal sommarvillor, kommunen det oaktat räknats till jordbruksgruppen.

8* I de på jordbruksfastighet och annan fastig-het belöpande procenttalen för skattekronor ingå endast de proportionellt efter fastigheternas taxeringsvärde beräknade skattekronorna, medan inkomst av fastighet utöver 6 % av jordbruksfastighets och 5 % av annan fastighets taxeringsvärde ingår i kolumnen för inkomst. Tab. 2 och 3 lämna för städer, respektive municipalsamhällen motsvarande uppgifter som tab. 1 för landskommunerna, med det undantag att skattekronornas procentuella fördelning på olika beskattningsföremål icke angives, enär en dylik fördelning här icke synts vara av större intresse. I tab. 4 meddelas uppgifter angående utdebitering av vägskatten under ifrågavarande år, varvid vägfyrktalet för varje år och väghållnings distrikt uppdelats i antalet fyrkar, belöpande på jordbruksfastighet med naturaunderhåll, jordbruksfastighet utan naturaunderhåll, annan fastighet samt på inkomst. Utdebiteringen per vägfyrk angives dels för jordbruksfastighet med naturaunderhåll, dels för övriga beskattningsföremål. Dessutom angives motsvarande utdebitering per skattekrona, varvid i förekommande fall de uppskattade inkomsterna för naturaunderhåll inräknats. Enligt för åren 1925—1927 gällande lagbestämmelser motsvarades en utdebitering av 10 öre per vägfyrk av en utdebitering per skattekrona av 1 krona 67 öre i fråga om jordbruksfastighet, 1 krona i fråga om annan fastighet samt 33 öre i fråga om inkomst, medan för åren 1928—1930 utdebiteringen för de två sistnämnda slagen av beskattningsföremål höjts till respektive 1 krona 33 öre och 67 öre. Tabellerna 5 och 6 innehålla uppgifter om utdebiteringen per skattekrona under ifrågavarande år av tingshusmedel och landstingsskatt, varvid ifråga om tingshusmedlem angives, huruvida debiteringen skett i sammanhang med kommunalutskylderna eller med kronoutskylderna. I förstnämnda fall ingår utdebiteringen i den i tab. 1 och 2 (i fråga om fögderistäderna) redovisade allmänna kommunalskatten till den borgerliga kommunen. I vissa hänseenden hava de i tab. 1—6 meddelade uppgifterna sammanförts och bearbetats i de efterföljande tab. 7—16, varvid även motsvarande uppgifter för år 1906 meddelats. Förändringarna från sistnämnda tidpunkt till nuvarande tid bliva härigenom klarlagda. Till belysning av de 6 första tabellerna lämnas emellertid här nedan först några uppgifter om det absoluta skattekrontalet, utdebiteringsbehovet och den av dessa båda faktorer härledda medelutdebiteringen, vilken senare icke behandlas i tab. 7—16, varefter följer en redogörelse för den för bedömandet av utdebiteringssatsens storlek viktiga relationen mellan skattekrontalet och invånareantalet. I vissa fall behandlas i textframställningen endast uppgifterna för år 1927; att detta år utvalts beror däipå att en särskild undersökning utförts rörande de skattetyngda kommunerna för det senaste år, den officiella finansstatistiken är färdigställd, eller för år 1928; de under nämnda år uppburna utskylderna avse sålunda dem, som beslutats under år 1927. I andra fall avser framställningen däremot uppgifterna för år 1929, vilka uppgifter, då beredningen igångsatte det statistiska, arbetet, voro de senast tillgängliga. Här nedan lämnas emellertid därutöver vissa uppgifter för år 1930 för att möjliggöra en överblick av utvecklingen

9* under senaste tid. När så ske kan, lämnas ock motsvarande uppgifter för år 1906. Sistnämnda år har tagits till utgångspunkt för jämförelse med nutida förhållanden med anledning därav, att en undersökning rörande »Landskommunernas och köpingarnas ekonomiska bärkraft» med hänsyn till förhållandena det året på sin sid verkställts av förste aktuarien i statistiska centralbyrån Edv. Söderberg, vadan erforderliga uppgifter varit lättare tillgängliga för detta år än för något annat.

Antalet skattekronor. Skatteunderlagets storlek i ett utdebiteringsområde är givetvis av primär betydelse för bedömande av områdets ekonomiska bärkraft. För landskommunernas, städernas och municipalsamhällenas vidkommande meddelas i tab. 1—3 antalet skattekronor för varje kommunenhet. Beträffande landskommunerna växlar denna siffra år 1927 mellan högst 323 730 i Jukkasjärvi kommun i Norrbottens län och lägst 191 skattekronor i Jällby kommun i Älvsborgs län. Samma kommuner innehade även år 1906 maximum, respektive minimum, men skattekrontalet var då respektive 44 243 och 54. De övriga år, som tab. 1 omfattar, innehades maximum likaledes av Jukkasjärvi åren 1925, 1926, 1928 och 1930, med beloppen 235 361, 332 508, 391 099 och 456 340, medan skattekrontalet år 1929 i Jukkasjärvi nedgick till 160 129 och maximum då tillkom Solna kommun i Stockholms län med 215 705. På minimiplatsen åter faller alla övriga åren Södra Vånga kommun i Älvsborgs län med respektive 149 skattekronor år 1925, 187 år 1926, 168 år 1928, 178 år 1929 och 200 år 1930. E t t för år 1927 för landskommunerna efter landstingsområden och för städer och municipalsamhällen upprättat sammandrag av de i tab. 1—3 meddelade uppgifterna om skattekrontalet meddelas här nedan i tab. A, som ock för nämnda år upplyser om medelantalet skattekronor per kommun. Av de 22 landskommuner, som hade ett skattekrontal överstigande 50 000, tillhörde som synes 7 Stockholms län, nämligen Solna, Nacka, Spånga, Sollentuna, Saltsjöbaden, Huddinge och Stocksund; 1 Uppsala län, Älvkarleby; 1 Göteborgs och Bohus län, Västra Frölunda; 1 Värmlands län, Norra Råda; 1 Örebro län, Karlskoga; 2 Kopparbergs län, Stora Tuna och Grangärde; 3 Gävleborgs län, Söderala, Sandviken och Valbo; 4 Västernorrlands län, Gudmundrå, Skön, Njurunda och Timrå och 2 Norrbottens län, Jukkasjärvi och Gällivare. Samtliga ifrågavarande kommuner äro starkt industriellt betonade eller grannkommuner till storstäder. Av de 58 landskommunerna med ett skattekrontal om högst 500 kommo 1 i Älvsborgs län mellan 100 och 200, 5 i Skaraborgs län och 2 i vartdera av Gotlands och Älvsborgs län mellan 200 och 300, 22, 1 i vart och ett av Östergötlands, Jönköpings, Malmöhus och Hallands län, 4 i Skaraborgs, 6 i Älvsborgs och 8 i Gotlands län, mellan 300 och 400 samt 30, 1 i vart och ett av Kronobergs, Kalmar och Hallands län, 7 i Älvsborgs län samt 10 i vartdera av Gotlands och Skaraborgs län, mellan 400 och 500 skattekronor. Till jämförelse med förhållandena år 1906 lämnas här nedan för detta år och

10* Tab. A. Kommunerna fördelade länsvis efter antalet skattekronor samt skattekronor i medeltal per kommun, år 1927.

antalet

Antal skattekronor i i-»t-* to M - 3 c © t o 0 1 OtO< o» medelt . o g o0 *o0 § 2 © o o2 ©3 per kom^ °,°. o 1 -|1 o | *l o ^ mun, kr. öl O

Antal kommuner med antal skattekronor av Kommuner

enK H-tO*

X O:

of| o f

o°§c* ©

to 00 CO to m t o o 09 o» en© o o 0*0 o o © ^ © ^ s 3 s

° l *l

of

1 l

l °l

Landskommunerna. Stockholms län . . . Uppsala län . . . Södermanlands län Östergötlands län 1 Jönköpings län 1 Kronobergs län . 1 Kalmar län . . . 1 Gotlands län . . 20 | Blekinge län . . . i Kristianstads län Malmöhus län . . 1 Hallands län . . 2 Göteb. o. Bohus län . Älvsborgs län . . 16 Skaraborgs län 15 Värmlands län . . Örebro län . . . Västmanlands län — Kopparbergs län . Gävleborgs län — Västernorrlands län Jämtlands län . . — Västerbottens län — Norrbottens län . Landskommunerna Städerna

. . . .

Municipalsamhällem t . 11

62 I 13144 4 908 ; 5 869 5157 3 859 4 986 4 993 1225 6 605 5 225 5 487 3 552 ! 5 624 3 571 2 098 9 024 12 187 6 901 19 582 16 541 15 312 7 016 18 271 31127 i 6 516 218 402 !

8 929 i

7 i — — — — — — — — — — 1 — — 1 1 — 2 3 4 — — 2 22

7 6 4 9 10 13 18 12 14 6 10 14 15 10 9 5 7 3 2 2 5 8 7 12 20 12 5 8 4 13 12 16 34 28 16 7 6 4 4 15 11 18 18 16 18 8 7 1 — 11 9 7 18 7 13 b 7 4 1 9 13 8 11 16 13 12 9 4 — 8 4 2 3 1 — 1 — — 20 2 2 2 5 11 2 3 3 3 1 12 17 10 26 21 26 13 11 3 2 9 3 15 21 29 40 45 40 15 16 7 16 5 9 16 11 6 2 1 — 9 10 18 10 11 3 6 3 1 10 30 28 18 18 20 11 6 7 10 3 56 48 13 27 14 14 3 4 1 — 7 3 7 7 11 18 8 11 10 5 5 11 8 8 9 8 5 2 4 — 4 4 4 10 14 13 6 4 5 2 — — 1 1 4 5 9 7 14 8 1 1 — 4 4 9 4 8 13 b — 1 2 6 9 8 7 12 8 6 4 — 2 11 10 11 7 8 5 1 — 1 — — 1 3 3 5 9 6 1 — 1 3 2 3 4 4 4 — 235 239 240 188 306 321 282 162 162 132 67 6 15 24 2 4 9 4 12 35 34 22 13 20 7 12 16 6 8 6 5 14 4 9 33 2 4 4 11 5 52 67 1 — — — 1 — 1 1 1

a

år 1927 en sammanställning för samtliga landskommuner och städer av antalet kommuner hörande till de olika grupperna med hänsyn till antalet skattekronor, av vilken sammanställning framgår, huru starkt skattekrontalet inom kommunenheterna ökats under ifrågavarande tidsperiod. Antal kommuner med ett antal skattekronor av Inalles

Landskommunerna

Städer

1906 . i%. . 1927 . i%. . 1906 . i% . . 1927 . i% . .

1001— 1501—12001— 3 501—1 Över 5 000 2 000 3 500 5 000 1500

Högst 500

501— 1000

652 27-1

680 28-2

336 14-0

216 9-0

249 10-3

101 4-2

58 2-4

235 9-7

239 99

240 9-9

494 20-5

1 11

2 2-2

7 7-5

321 133

173 7-2 827 34-3

2 407 100 2 414 100

4 4-3

79 84-9

93 100 113 100

113 100-0

11* Tab. B. Skattekronornas fördelning, i %, på särskilda slag av inkomst landskommunerna, länsvis, och städerna år 1927. Skattekronor i % för

inom

Skattekronor i % för

jord- annan jordannan bruks- fastig- in- Inalles in- Inalles bruks- fastigfastig- het komst fastig- het komst het het LandskommuLandskommunerna i: nerna i: 100 5-8 58-1 100 Skaraborgs län . . 36-1 9-8 161 741 Stockholms län . . 100 61-3 9-9 100 Värmlands län . . 28-8 65-1 Uppsala län . . . 230 11-9 100 71-5 9-3 100 Örebro län . . . . 19-2 67-5 Södermanlands län 23-8 8-7 100 66-6 10-7 100 Västmanlands län . 22-7 61-0 Östergötlands län . 28-9 101 100 66-2 105 100 Kopparbergs län . 23-3 62-3 Jönköpings län . . 29-7 8-0 100 70-8 100 Gävleborgs län . . 19-9 65-5 Kronobergs län . . 24-2 9-3 10-3 100 71-7 100 Västemorrlands län 18-3 61-5 Kalmar län . . . 30-7 100 7-8 100 57-6 100 Jämtlands län . . 37-5 54-9 Gotlands län . . . 36-2 4-9 8-9 100 61-4 100 Västerbottens län . 31-8 63-4 Blekinge län . . . 24-5 6-8 12-1 100 76-8 100 Norrbottens l ä n . . 16-2 64-5 Kristianstads län . 26-0 7-0 9-5 100 62-2 Malmöhus län . . 28-9 8-9 662 100 98 100 Landskommunerna 240 52-6 Hallands län . . . 37-6 9-8 100 67-4 Göteb. o. Bohus län 20-9 85-3 100 143 Städerna 0-4 11-7 100 69-4 Älvsborgs län . . 22-3 8-3

För det totala antalet skattekronor i landskommunerna efter landstingsområden och i städer och municipalsamhällen under vart och ett av åren 1925— 1930 redogöres i tab. D. Under ifrågavarande 6 år har antalet skattekronor i landskommunerna ökats från 15 050' 265 år 1925 till 17 536 833 år 1930 eller med 17 % och i städerna från 23 213 357 till 29 961 102 eller med 29 %. För städer och landsbygd tillsammantagna har alltså ökning skett från 38 263 622 skattekronor till 47 497 935 eller med 24 %. Till jämförelse må nämnas, att år 1906 landsbygdens skattekrontal uppgick till 4 432'144 och städernas till 6 430 442 eller sammanlagt till 10 862 586. För hela rikets vidkommande visa sålunda 1930 års siffror en ökning av 337 % i förhållande till 1906 års siffror. Skattekronornas procentuella fördelning år 1927 på olika beskattningsföremål framgår av förestående tab. B. För samtliga landskommuner belöpte sig 24-0 % av skattekronorna på jordbruksfastighet, 9-8 % på annan fastighet och 66-2 % på inkomst. I 6 län, nämligen Hallands, Jämtlands, Gotlands, Skaraborgs, Västerbottens och Kalmar län, översteg jordbruksfastigheternas andel 30 % av samtliga antalet skattekronor, utan att i något av länen överskrida 40 % av antalet, i 13 län belöpte sig ifrågavarande procenttal till mellan 20 och 30, i 4 län, nämligen G-ävleborgs, Örebro, Västernorrlands och Norrbottens län, till mellan 10 och 20, samt understeg i ett län, Stockholms län, med siffran 9*8 procenttalet 10. År 1906 var för samtliga landskommuner procenttalet för jordbruksfastighet 36-0, för annan fastighet 92 och för inkomst 54-8; i 4 län, Skaraborgs, Hallands, Kalmar och Gotlands, uppgick procenttalet för jordbruksfastighet till mer än halva skattekrontalet. Utsträckes undersökningen till de särskilda landskommunerna, såsom i nedanstående tab. C, blir bilden emellertid en annan. Av rikets samtliga 2 414

12* Tab. C.

Landskommunerna fördelade länsvis åren 1906 och 1927 efter jordbrulcsfastighetsskattekronornas andel i hela skattekrontalet. Jordbruksfastighets skattekrontal i % av hela skattekrontalet

Landstingsområde år 1927 Högst 101 20-1 3 0 1 4 0 1 5 0 i 60-1 7 0 1 80-1 över 10 —20 —30 ^ 4 0 —50 —60 —70 —80 —90 90 Stockholms läns Uppsala läns Södermanlands läns Östergötlands läns Jönköpings läns Kronobergs läns Kalmar läns norra Kalmar läns södra Gotlands läns Blekinge läns Kristianstads läns Malmöhus läns

21 6 5 6 7 8 2 4 2 2 6 11 1 16 16 8 6 6 6 6 9 9

19 21 18 22 11 16 4 23 26 11 14 . . . . 13 25 28 2 2 11 . . . . 10 25 57 28 9 12 13 22 42 27 3 1 17 21 24 9 6 2 12 14 . . . . 3 4 2 21 18 . . . . 2 6 5 12 11 15 7 7 4 14 1 31 11 7 7 9 34 33 14 40 14 4 58 24 17 68 50 10 12 25 22 12 5 9 10 21 11 Göteborgs och Bohus läns . 1 10 12 6 33 70 38 Älvsborgs läns 18 24 20 27 67 88 10 23 35 4 18 23 Värmlands läns 11 0 8 9 9 11 13 Örebro läns 19 2 1 9 15 13 24 Västmanlands läns . . . . 7 1 19 10 Kopparbergs läns 3 2 2 9 15 12 3 4 9 1 20 Västernorrlands läns . . . 12 12 1 9 11 Jämtlands läns 14 5 18 5 6 1 10 Västerbottens läns . . . . 3 5 3 2 6 5 8 3 1 2 2 4 Landskommunerna ( Abs. 168 211 329 484 650 409 142 19 2 år 1927. \ I % 5-9 8-7 13-6 2 0 l 26-9 169 0-1 7-0 0-8 Landskommunerna l 1 Abs. 92 116 152 168 199 255 424 532 376 år 1906. \I % 4-8 3-8 6-3 7-0 8-3 106 17-0 22-1 1 5 G

Inalles

112 86 89 146 127 87 37 68 92 36 145 238 86 87 219 262 89 61 66 51 53 63 60 29 25 2 414 100 93 2 407 3-9 100 j

landskommuner hade år 1927 det relativt största antalet, 650 eller 26"9 %, ett så högt procenttal skattekronor av jordbruksfastighet som mellan 40 och 50.. de därnäst största talen, 484 och 409 eller 2 0 l och 16-9 % av samtliga, uppnåddes av grupperna mellan 30 och 40 % samt mellan 50 och 60^; därefter följde de 3 lägsta grupperna, mellan 20 och 30, mellan 10 och 20 och under 10 %} med respektive 329, 211 och 168, vidare gruppen mellan 60 och 70 % med 142 eller 5'9 % av samtliga, samt slutligen grupperna mellan 70 och 80 och mellan 80 och 90 med respektive 19 och 2 kommuner eller tillsammans ej fullt 1 % av samtliga. Ingen kommun hade över 90 % av skattekronor belöpande på jordbruksfastighet. Ehuru för sammanlagt alla landskommuner endast 24 % av antalet skattekronor belöpte på jordbruksfastighet, uppgingo likväl i över halva antalet av de särskilda kommunerna — nämligen i 1 222 av 2 414 (50-6 %) — skattekronor av jordbruksfastighet till över 40 procent av hela antalet skattekronor. Detta förhållande sammanhänger med att kommuner med hög procentsiffra för jordbruksfastighet hava relativt lågt antal skattekronor.

13* Till jämförelse med förhållandena år 1906 må anföras, att de på jordbruksfastighet belöpande skattekronornas andel av hela skattekrontalet då utgjorde: t. o. m. lO^i i 92 kommuner eller 3'8 % 10i—20 » » 1 1 6 * » 4-8 > 20-1—30 > » 152 » » 6-3 » 30*1—40 » » 1 6 8 » » 7-0 » 4 0 - 1 — 5 0 > > 199 » > 8-3 » 50*1—60 » » 255 » » 10-6 >: 60-1—70 » » 4 2 4 > >, 17-6 » 7 0 . 1 — 8 0 » » 532 >• >, 22-1 » 80-1—90 > » 376 >. » 15-6 > över 90 i » 93 » » 3'9 » I ej mindre än 1 680 eller 698 % av samtliga landskommuner utgjorde alltså år 1906 jordbruksskattekronorna över hälften av samtliga skattekronor. Utsträcker man, såsom i tab. C skett, undersökningen till de särskilda landstingsområdena, befinnes det, att endast i 1 fall, Gotlands läns, mer än halva antalet kommuner, eller 53 av 92, år 1927 hade jordbruksskattekronor överstigande hälften av samtliga skattekronor; nära 50 ^-gränsen kom Skaraborgs läns med 127 av 262 kommuner. Å andra sidan hade Blekinge län ingen och Västernorrlands län endast 1 kommun i grupperna med minst 50 % jordbruksskattekronor. Flertalet landstingsområden hade i likhet med hela landsbygden sitt relativa maximum förlagt till gruppen mellan 40 ooh 50 %, så i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings ooh Kronobergs läns landstingsområden, Kalmar läns norra landstingsområde samt Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Västerbottens läns landstingsområden. I närmast högre grupp, mellan 50 och 60 %, var maximum förlagt i Gotlands, Skaraborgs, Värmlands och Jämtlands läns landstingsområden; av återstående landstingsområden med maxima i de lägre grupperna, var gruppen 30—40 % starkast företrädd i Kalmar läns södra, Blekinge, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens läns samt gruppen 20—30 % i Kopparbergs läns landstingsområde.

Utdebiterade belopp och medelutdebitering. Avgörande för storleken av utdebiteringsprocenten är förutom skatteunderlaget utdebiteringsbehovet, d. v. s. det belopp, som behöver på skattevägen uttagas, för att kommunerna skola kunna sörja för sina behov. Tab. D innehåller för vart och ett av åren 1925—1930 för landskommunerna efter landstingsområden och för städerna tillsammantagna uppgift å den för primärkommunerna utdebiterade allmänna kommunalskatten. En del av denna uttages i vissa fall icke hos de skattskyldiga utan tillskjutes under uppbördsåret av staten (statsbidrag till skattelindring); uppgifterna avse emellertid överallt såväl ä tabellavdelningen som textframställningen utdebiteringsbehovet utan hänsyn till nämnda förhållande. I likhet med skattékrontalet visa rikssiffrorna angående de för landskommunerna utdebiterade beloppen ökning år efter år med undantag för år 1929, då en minskning på inemot 300 000 kronor inträdde. Vid

14* Tab. D.

Utdebitering

av allmän

kommunalskatt

A n t a l 1925

Landskommunerna i:

m. m. i landskommunerna slut åren

s k a t t e k r o n o r

1 Stockholms län 1439 969 1418 770 1 472 101 1477 480 1539 715 1659 852 2 Uppsala län 423 016 416 839 422 067 433 810 430 840 448 658 3 Södermanlands län 491 967 511 595 522 384 536 080 533 838 558 236 737 315 744 142 752 863 775 410 782 802 810 731 4 Östergötlands län 479 435 492 729 490 088 510 820 508 458 518 837 Jönköpings län .

9 158 741 2 685 109 3 377 959 5 019 535 3 201 225 Kronobergs län . 418 405 417 414 433 739 457 100 453 084 465 038; 2 980 096 Kalmar läns norra 216 240 226 840 229 391 239 250 244 035 255 300 1 528 987 Kalmar läns södra 283 791 292 616 294 925 313 300 316 039 324 565 2 485 610 Gotlands län . . 115 237 117 131 112 723 117 130 120 633 125 367| 942 016 Blekinge län . . 243 020 238 582 237 788 249 540 254 025 270 4821 2 359 658 Kristianstads län 707 225 733 167 757 606 789 830 793 096 829 513' 4 845 063 Malmöhus län 1 291859 1 311 728 1305 894 1365 240 1392 636 1354 469! 7 483 446 Hallands län . 313 078 320 096 305 437 325 990 333 213 344 789 2 390 996 Göteb. o. Bohus län 483 370 504 417 489 316 538 670 581400 609 636 4169 276 Älvsborgs län . . 758 288 756 279 782 113 825 270 842 247 873 795 5 002 261 Skaraborgs län . 534 978 533 386 549 758 567 680 585 864 596 284 3 867 833 Värmlands län 775 627 790 634 803131 827 560 823 547 938 436 6 090 941 Örebro län . . . 715 705 735 523 743 385 765 430 763 380 838 302 4 782 645 Västmanlands län 433 991 443 714 455 480 461 670 460 227 491 601 3 383 300 Kopparbergs län 917 072 959 778 998 702 1 029 330 935 702 1091177 5 845 136 Gävleborgs län . 827 323 861321 876 658 931580 945 352 1037 467 6 069 297 Västernorrlands län 874 968 913 538 964 678 979 280 936 715 1036 914 7 556 524 Jämtlands län 415 977 422 353 420 932 405160 376 843 403 834 3 473 924 Västerbottens län 486 648 509 613 529 873 562 740 560 354 601089 4 009 232 Norrbottens län . 665 761 772 167 778 170 854 780 633145 1052 461 6 510 143 Landskommunerna 15 050 26515 444 37215 729 20216 340130 16 147 190 17 536 833 109 218 953 Municipalsamhällena 1 582 268 1 713 309 1 776 856 1762 290 1746 334 2 049 991 1 780 953 Städerna . . . 23 213 35723 878 57924 679 45925 812 12028 126 393 29 961102 .74 665 226 Tingslagsmedel kronodebets.

å

560 439 Inalles 38263 622 39 322 95140 408 66142152 250 44 273 583 47 497 935 §6 225 571

jämförelse med det år 1925 utdébiterade beloppet, 109 218 953 kronor, visar 1930 års siffra, 125 657 202 kronor, en ökning av 15 % eller icke fullt så stark som skattekrontalets ökning under samma period. Undersökes den relativa ökningen (eller minskningen) år för år av såväl skattekrontalet som de utdebiterade beloppen, erhållas följande relationstal:

Skattekrontal . . U t d e b i t e r a t belopp

1926 i % av 1925

1927 i % av 1926

+ 2-6 + 2'8

+ 1-8 + 2-9

1928 i % av 1927 + 3-9 + 4-9

1929 i %' I g- 1930 i % ' av 1929 av 1928 + 8'6 — 1-2 — 0-2 + 3*9

Den relativa ökningen av de utdebiterade beloppen är alltså med undantag för det sista året större, respektive minskningen mindre, än av skattekrontalet. Medelutdebiteringen stiger i följd därav hela tiden utom år 1930, då den sjunker; medelutdebiteringen för de olika åren är, som framgår av tabellen, 7 kronor 2G öre per skattekrona år 1925, 7 kronor 27 öre år 1926, 7 kr. 35 öre år 1927, 7 kr. 42 öre år 1928, 7 kr. 49 öre år 1929 och 7 kronor 17 öre år 1930. Nedgån-

15* landstingsområdesvis 1925—1U30.

samt

i städerna

och municipalsamhällena

Utdebitering i medeltal skattekrona, kr.

U t d e b i t e i a t b e l ö p p, k r.

enligt be-

1925 1926 1927 1928 1929 1930

8 963 436 9 473 269 9 707 998 9 934 121 10 266 465 6-36 2 771402 2 822 218 2 908 611 3 002 703 2 997 168 6-35 3 476 935 3 606 263 3 809 262 3 878 916 3 957 120 6-87 5 275 757 5 607 880 5 799 039 5 922 424 5 925 146 6-81 3 249 142 3 277 596 3 334 517 3 334 657 3 308 726 6-68 2 954 490 3 073 356 3 253 458 3 253 464 3 210 537 7-12 1608476 1 600 647 1 706 657 1 756105 1817 314 7-07 2 542 111 2 592 346 2 717 414 2 720 490 2 711 876 8-76 948 493 977 487 1 025 339 1 071 534 1 025 819 8-17 2 355 260 2 393 793 2 502 812 2 532 928 2 564 746 971 5 021 943 5187 652 5490 683 5 513 379 5 474485 6-85 7 680 899 7 767 950 8 230 651 8 453 426 8 014 227 5-79 2 378 506 2 327 726 2 374 666 2 421 992 2 412 203 7-64 4 364 795 4 354 088 4 776 012 4 943 445 4 835 262 8-63 5 026 417 5 147 418 5 424 913 5 538 006 5 489 591 6-60 3 885 843 4 010 820 4169 228 4 331480 4 264 557 7-23 6 242 495 6 338 723 6 584 409 6 589 804 7 100 510 7-85 4 957 987 5 012 071 5 191 853 5 196 576 5 501112 668 3 462 180 3 512 848 3 602 647 3 584 890 3 628 172 7-80 6 074 722 6 231176 6 661388 6 116 010 6 864 559 6-37 6 222 573 6 473 848 6 846 435 6 931 270 7 378 494 7-34 7 857 973 8 134 075 8 496 951 8 422 194 9 054 210 8-64 3 531 993 3 601 939 3 542 662 3 488 523 3 505 401 8-35 4 321 836 4 610 772 4 831 694 4 837 514 5 042 742 8-24 7 133 547 7 450 687 8 271 604 7 208 668 9 306 760 9-78 112 309 211115 586 648121 260 903120 984 519 125 657 202 7-26 1 924 069 2 188 674 2 441 202 2 204 389 2 529 038 1-13 178 221313 183 889 773188 972 702197 105 896 206 540 685 7-52 691864 615 329 582 518 612 748 602 138 293 037 111302 277 843313 276 945320 910133 335418 789

per

6-44 6-57 6-69 6-70 6-90 7-11 7-45 7-48 669 6-53

6-45 6-97 7-27 7-57 6-56

7-08 7-08 7-12 7-09 6-98 713 8-69 8-79 8-67 8-09 8-67 8-75 9-87 10-07 1003

7-18 7-20 8-61 8-88 9-97

6-32 6-65 6-80 7-09 6-59

619 1 6-68 2 7-09 3 7-31 4 6-38 5 690 6 7-12 7 8-36 8 8-18 9 9-48 10 6-60 11 5-92 12 7-00 13 7-93 14 6-28 15 7-15 16 7-57 17 6-56 18 7-38 19 6-29 20 7-11 21 8-73 22

6-85 5-85 7-43 8-65 6-64

6-85 695 695 5-95 6-03 607 7-62 7-28 7-27 8-90 8-87 8-50 6-58 6-57 6-58

7-28 7-90 6-74 7-80 6-33

7-30 7-89 6-74 7-71 6-24

7-39

7-96 6-78 7-80 6-47

8-oo

7-22 8-60 8-36 8-48 9-24

7-39 8-43 8-56 8-70

7-35 7-33 8-68 8-99 8-74 9-26 8-59 8-63 9-68 11-39

7-27 1-12 7*46

7-35 1-23 7-45

7-42 7-49 1-39 1-26 7-32 701

7-17 26 1-23 27 6-89 28

7-48

7*43 7'25

7-06 30

.

.

7-48

7-45

6-81 7-79 6-54

8-68123 8-39 24 8-84 25

gen år 1930 är således så betydande, att 1930 års siffra är den lägsta under perioden, den är för övrigt, åtminstone delvis beroende på det år 1930 för första gången utgående statsbidraget till skoldistrikten för utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet, som minskade kommunernas utdebiteringsbehov vid uppgörande av staterna för år 1931. Detta framgår vid en jämförelse mellan medelutdebiteringarna för olika ändamål för landskommunerna enligt 'beslut år 1929 och 1930. Förstnämnda år belöpte av den totala medelutdebiteringen, 7 kronor 49 öre per skattekrona, på den borgerliga kommunen 3 kronor 66 öre, på kyrkan 1 krona 21 öre och på skolan 2 kronor 62 öre, medan av 1930 års siffra, 7 kronor 17 öre, belöpte på den borgerliga kommunen 3 kronor 67 öre, på kyrkan 1 krona 19 öre och på skolan 2 kronor 31 öre. Medan utdebiteringarna till den borgerliga kommunen och kyrkan således voro nära nog desamma båda åren, nedgick medelutdebiteringen till skolan med 31 öre, en nedgång, som — varierande från högst 89 öre i Norrbottens län till lägst 17 öre i Stockholms län — återfinnes i samtliga länsmedeltal.

16* För städerna visa siffrorna rörande de utdebiterade beloppen i likhet med skattekrontalen oavbruten ökning och 1930 års siffra, 206 540 685 kronor, överstiger med 18"2 % 1925 års 174 665 226 kronor, ökningen är emellertid för hela perioden liksom för varje särskilt år relativt mindre än ökningen för skattekrontalet, såsom framgår av nedanstående relationstal: 1926 i % av 1925

1927 i % av 1926

1928 i % av 1927

1929 i % av 1928

1930 i % av 1929

+ 2'9

+ 3'4 + 3-2

4'6 2-8

+ 9-0 + 4-3

+ 6-5 + 4-8

Skattekrontal . . U t d e b i t e r a t belopp

+ 2-o

Till följd därav är medelutdebiteringen under hela perioden stadd i sjunkande; under de 3 första åren ligger den med siffrorna 7 kronor 52 öre, 7 kronor 46 öre och 7 kronor 45 öre över motsvarande siffror på landsbygden, men ligger sedan med siffrorna 7 kronor 32 öre, 7 kronor 1 öre och 6 kronor 89 öre under landskommunernas nivå. Till den nedåtgående tendensen bidrager i hög grad, att Stockholm under perioden i fråga årligen minskat sin utdebiteringsprocent, vilket på grund av huvudstadens höga skattekrontal blir av avgörande betydelse för medeltalet för samtliga städer. Utdebiteringsbehovet täckes dock icke uteslutande av den allmänna kommunalskatten utan till en del# även av andra skatter. För att fastslå storleken av det totala utdebiteringsbehovet måste hänsyn tagas även till dessa skatter. De viktigaste av dessa skatter äro: kommunal progressivskatt, skogsaccis, hundskatt, nöjesskatt och personliga avgifter, av vilka de tre förstnämnda äro obligatoriska, de två sistnämnda fakultativa. Till den kommunala progressivskattens utjämningsandel, såsom varande endast formellt av kommunalskatts natur, har hänsyn icke tagits. De utdebiterade beloppen av förenämnda skatter, i den mån de kunnat angivas, eljest de influtna skatterna för de år, den kommunala finansstatistiken hunnit slutföras eller preliminära siffror kunnat erhållas, angivas här nedan (i kronor), varvid årtalssiffrorna avse uppbördsåret, som i vissa fall är detsamma som utdebiteringsåret, i vissa fall det närmast efterföljande: Ar 1926

Ar 1927

Ar 1928 Ar 1929

Ar 1930

Ar 1931

719 835 744 865 737 129 747 638 745 043 364 925 348 959 356 924 361 934 362 645 335 500 Kommunal progressiv- JLk 2 816 945 3 370 047 3 256 182 3 717 164 2 955 388 3 425 127 skatt») \St 13 359 396 13 463 199 13 837110 15 364 934 14 227 341 15 079 605 3 )3 889 874 3 )3 482 537 ILk 2 784 269 2 923 051 3 340 153 Skogsaccis1) . . . 3 10 510 s ) 13 031 ) 13 120 9 618 7 427 8 269 \ St

Personliga avgifter 1 )

fLk \St

Hundskatt2)

||*

Nöjesskatt2)

JLk \St

1 294 907 1 280 395 1 266 734 693 467 671 517 663 972 698 965 638 807 719 507 752 224 4 630 776 4 913 530 5 018 791 5 483 002

l ) Utdebiterade belopp. — 2) Influtna belopp. — 3) Under år 1930, resp. 1931 utdebiterade belopp, oavsett om de uppburits samma eller efterföljande år.

17* Sättas dessa belopp för det sista år, för vilket fullständiga siffror kunna erhållas, i relation till motsvarande skattekrontal, finner man, att för landskommunernas del skattebeloppen motsvara en utdebitering av 60 öre per skattekrona och för städernas del 80 öre, med vilka belopp alltså utdebitering av allmän kommunalskatt kunnat minskas tack vare ifrågavarande skatter. För de enskilda kommunernas del kan givetvis en eller annan av nu ifrågavarande skatter, framför allt progressivskatten, skogsaccisen och nöjesskatten, hava avsevärt större betydelse i budgetärt hänseende. Ur statistiska centralbyråns berättelse för kommunernas finanser år 1928 må anföras, att det utdebiterade beloppet av progressivskattens kommunandel för 12 städer motsvarade en utdebitering av mellan 50 öre och 1 krona per skattekrona och för 1 stad, Djursholm, mellan 1 och 2 kronor; häremot svarande antal landskommuner uppgick till resp. 113 och 39, varjämte för 3 landskommuner ifrågavarande utdebitering motsvarade mer 'än 2 kronors utdebitering per skattekrona (Ska, Stockholms län, 2 kronor 38 öre, Gryt, Kristianstads län, 2 kronor 22 öre, Håtuna, Uppsala län, 2 kronor 18 öre). Skogsaccisens betydelse var icke i någon stad nämnvärd, medan i 249 landskommuner det utdebiterade skogsaccisbeloppet motsvarade en utdebitering per skattekrona av mellan 50 öre och 1 krona, i 79 landskommuner mellan 1 och 2 kronor samt i 8 landskommuner över 2 kronor (Voxna, Gävleborgs län, 3 kronor 15 öre; Bjurholm, Västerbottens län, 2 kronor 85 öre; Ängersjö, Bodsjö, Rätan och Hällesjö, samtliga i Jämtlands län, respektive 2 kronor 59 öre, 2 kronor 18 öre, 2 kronor 13 öre och 2 kronor 5 öre; Junosuando, Norrbottens län, 2 kronor 3 öre samt Tived, Skaraborgs län, 2 kronor 2 öre). ^ Nöjesskatten, som i 52 landskommuner och 1 stad motsvarade en utdebitering per skattekrona av högst 1 öre, steg i 80 landskommuner och 28 städer till belopp, motsvarande en utdebitering av mellan 25 och 50 öre per skattekrona, i 23 landskommuner mellan 50 öre och 1 krona utdebitering samt i 4 landskommuner mellan 1 och 2 kronor. Dessa sistnämnda kommuner voro Törringe och Stora Hammar i Malmöhus län, resp. 1 krona 74 öre och 1 krona 53 öre, Tranås i Kristianstads län, 1 krona 25 öre samt Sölvesborgs landskommun i Blekinge län, 1 krona 2 öre.

Det totala kommunala utdebiteringsbehovet. De i tab. 1—3 för varje kommunenhet meddelade uppgifterna om hela skattetrycket per skattekrona belysas närmare i efterföljande tab. E, upptagande det sammanlagda utdebiterade beloppet samt medelutdebiteringen per skattekrona åren 1925—1929, för landskommunerna dels landstingsområdesvis, dels för hela landsbygden, samt för städerna med särskiljande av Stockholm, övriga i landsting icke deltagande städer samt övriga städer. Härvid har hänsyn tagits allenast till proportionellt efter skattekronorna utgående skatter, alltså allmän kommunalskatt, municipalskatt, tingshusmedel på kronodebetsedlarna (tingshusmedel på kommunaldebetsedlarna ingå i den allmänna kommunalskat'2*—312886

18* Tab. E. Utdebiterade belopp, antal skattekronor och utdebitering per skattekrona å landsbygden landstingsområdesvis samt i städerna enligt beslut åren 1925—1929. U t d e b i t e r a t be Lopp, ki

Landstingsområde och år 1925 Stockholms 1926 läns 1927 1928 1929 Uppsala läns

1925 1926 1927 1928 1929

TingsAllmän Municihuskommu- palskatt i medel på nalskatt kronod. 9 158 741 254146 8 963 436 259 762 9 473 269 299 240 9 707 998 312 928 9 934121 334 550 2 685109 2 771402 2 822 218 2 908 611 3 002 703

2 441 2 629 2106 2 621 2 712

Södermanlands 1925 3 377 959 158 042 1926 3 476 935 165 326 läns 1927 3 606 263 154 467 1928 3 809 262 153 611 1929 3 878 916 144 494

Landstingsskatt

Vägskatt

Summa

Antal skattekronor

Utdebitering per skatte]irona,kr.

62 712 2 447 947 1 540 037 13 463 583 1 439 969 47 022 2 411 909 1 601 635 13 283 764 1418 770 49 036 2 502 572 1 571857 13 895 974 1472101: 48104 2 511 716 1 928 556 14 509 302 1 477 480 71384 2 848 473 2 036 964 15 225 492 1539 715

935 936 944

423 016 416 839 422 067 433 810 430 840

9'27

20 652 27 235 26 718 27110 27 560

655 675 729 468 801 927 932 692 926 306

556114 632 550 627 963 711 212 677 491

3 919 991 4163 284 4 280 932 4 582 246 4 636772

9-82 9-89

999 1014 10-56 10-76

10 792 822 543 916 022 5 285 358 22 629 900 769 941 612 5 507 271 20117 919 339 915 105 5 615 291 21232 941842 ' 941070 5 867 017 20 767 1 049 226 885 138 5 978 541

491 967 10-74 511595 10-76 522 384 10-75 536 080 10-94 533 838 11-20

42 499 1305 046 1462 168 39 257 1 637 112 1 485 429 36 474 1 618 655 1 543 951 45 584 1 667 132 1 608 806 32 444 1 722 164 1568 359

7 905 286 8 518 717 8 897 681 9 220 555 9 351126

737 315 10-72 744142 11-45 752 863 11-82 775 410 11-89 782 802 11-95

Östergötlands läns

1925 1926 1927 1928 1929

5 019 535 76 038 5 275 757 81162 5 607 880 90 721 5 799 039 99 994 5 922 424 105 735

Jönköpings läns

1925 1926 1927 1928 1929

3 201 225 3 249 142 3 277 596 3 334 517 3 334 657

69 427 76 474 80 997 80 702 86 873

23 398 13 998 16 536 22155 20116

815 040 1064 840 837 639 1115 390 882 158 1 054 652 919 476 1 203 694 940 647 1 025 912

5173 930 5 292 643 5 311939 5 560 544 5 408 205

479 435 492 729 490 088 510 820 508 458

1079 10-74 10 84 10-89 1064

Kronobergs läns

1925 1926 1927 1928 1929

2 980 096 2 954 490 3 073 356 3 253 458 3 253 464

78 837 77 704 85 239 93130 95 689

69 644 69 208 76288 59 999 51353

794 970 813 957 824104 845 635 883 514

764 994 780 097 803 306 909 884 965 604

4 688 541 4 695456 4 862 293 5162106 5 249 624

418 405 417 414 433 739 457 100 453 084

11-21 11-25 11-21 11-29 11-59

Kalmar läns norra

1925 1926 1927 1928 1929

1 528 987 1 608 476 1 600 647 1 706 657 1756105

15 962 16150 17 034 20 827 23 486

12 997 12 319 12 074 12 566 12 010

464 916 453 680 481 723 502 425 549 079

559 774 560 877 520 707 547 980 534 476

2 582 636 2 651 502 2 632185 2 790 455 2 875156

216 240 11-94 226 840 11-69 229 391 11-47 239 250 11-66 244 035 11-78

Kalmar läns södra

1925 1926 1927 1928 1929

2 485 610 2 542 111 2 592 346 2 717 414 2 720 490

5 554 6 757 6 605 7 531 8112

6 753 2 847 6 727

595 961 614 494 589 850 657 930 758 494

456 939 478 346 485 164 554 176 487 025

3 544 064 3 648 461 3 676812 3 937 051 3 980 848

283 791 12-49 292 616 12-47 294 925 12-47 313 300 12-57 316 039 1260

Gotlands läns

942 016 1925 948 493 1926 977 487 1927 1928 1025 339 1929 1 071534

4 225 4 075 2 878 2 966 2 827

7 071 3 837 4 236 8 529 14162

219 984 234 262 236 718 254 172 267 805

272 149 304 748 332 501 421 846 235 095

1445445 1495 415 1553 820 1 712 852 1591423

115 237 117 131 112 723 117 130 120 633

12-54 12-77 13-78 1462 13-19

Blekinge läns

1925 1926 1927 1928 1929

2 359 65g 2 355 26C 2 393 793 2 502 812 2 532 928

5 716 6359 6 350 5 827 5 870

52 862 55 361 58 351 60 808 58 904

619 701 629 856 615 871 658 786 670 626

502 908 3 540 843 456 726 3 503 562 442 890 3 517 25S 495 924 3 724 Wt 479 435 3 747 7631

243 020 238 582 237 788 249 540 254 025

14-57 14-68 14-79 14-92 14-75

—

19* U t d e b i t erat belopp, kr.

Landstingsområde och år Kristianstads läns

TingsAllmän LandsMunici- huskommu- palskatt medel på tingsnalskatt skatt kronod.

1925 4 845 063 135 182 1926 5 021 943 124 298 1927 5 187 652 151 611 1928 5 490 683 100405 1929 5 513 379 120 413 Malmöhus 1925 7 483 446 270 340 läns 1926 7 680 899 258 224 1927 7 767 950 276 982 1928 8 230 651 289 502 1929 8 453 426 297 923 Hallands läns 1925 2 390 996 25 479 1926 2 378 506 25 079 1927 2 327 726 12 226 1928 2 374 666 13 937 1929 2 421 992 13 377 Göteborgs och 1925 4 169 276 123 672 Bohus läns 1926 4 364 795 139 402 1927 4 354 088 136 187 1928 4 776 012 131 279 1929 4 943 445 149 140 Älvsborgs läns 1925 5 002 261 14 985 1926 5 026 417 45 547 1927 5 147 418 52 718 1928 5 424 913 57 952 1929 5 538 006 62 896 Skaraborgs 1925 3 867 833 27 798 läns 1926 3 885 843 30 854 1927 4 010 820 31947 1928 4 169 228 36 016 1929 4 331 480 36 631 Värmlands 1925 6 090 941 41317 läns 1926 6 242 495 44 487 1927 6 338 723 44 584 1928 6 584 409 52 589 1929 6 589 804 49 077 Örebro läns 1925 4 782 645 85 848 1926 4 957 987 89 510 1927 5 012 071 118 795 1928 5 191 853 143 114 1929 5 196 576 145 720 Västmanlands 1925 3 383 300 16 771 läns 1926 3 462 180 14 027 1927 3 512 848 14 880 1928 3 602 647 19 953 1929 3 584 890 20 400 Kopparbergs 1925 5 845 136 58 373 läns 1926 6 074 722 59 729 1927 6 231176 62 681 1928 6 661 388 39 378 1929 6 116 010 42 704 Gävleborgs 1925 6 069 297 3 593 läns 1926 6 222 573 3 366 1927 6 473 848 3 411 1928 6 846 435 4 276 1929 6 931 270 4 902

Va<*skatt

Summa

Antal skattekronor

Utdebitering per skattekrona,kr.

919 393 1 524 814 7 424452 707 225 10-50 1 063 092 1457 151 7 666484 733 167 10-46 1174 289 1422 747 7 936 299 757 606 10-48 — 1 303 220 1 725 701 8 620 009 789 830 10-91 1586 192 1 609 411 8829 395 793 096 1113 2 532 044 3 333 972 13 619 802 1 291 859 10-54 2 623 456 3 510 055 14 072 634 1 311 728 10 73 2 611 788 3 514 657 14171 377 1305 894 10-85 2 798 742 3 496 507 14 815 402 1 365 240 10-85 2 994 167 3 239 960 14 985 476 1 392 636 10-76 20 668 626 156 854 179 3 917 478 313 078 12-51 35 038 640 192 969 581 4 048 396 320 096 12-65 35 494 610 874 979 563 3 965 883 305 437 12-98 31310 684 579 1 061 615 4166107 325 990 12-78 33 087 733 069 914 660 4116185 333 213 12-35 — 870 066 1187 270 6 350 284 483 370 1314 857 509 1183 643 6 545 349 504 417 12-98 — 831 837 1148 315 6470 427 489 316 13-22 — 915 739 1304 099 7 127 129 538 670 13-23 — — 1 017 450 1310 424 7 420 459 581 400 12-76 36 339 1364 918 1 578 701 7 997 204 758 288 10-55 35 836 1 361 302 1 657 369 8126471 756 279 10-75 33190 1 407 803 1 626 588 8 267 717 782 113 10-57 31149 1485 486 1 854 146 8 853 646 825 270 10-73 27 673 1 600 269 1 698 979 8927 823 842 247 10-60 54 301 930 862 1541 008 6421802 534 978 1200 54 509 928 092 1445 485 6344 783 533 386 11-90 55137 989 564 1 489 878 6577 346 549 758 11-96 44 417 1 021 824 1 306 751 6578 236 567 680 11-59 41831 1 201 021 1 237 089 6 848 052 585 864 11-69 1 574 523 1 882 363 9 589144 775 627 12-36 — 1581268 1871058 9 739 308 790 634 12-32 — 1686 575 1809 491 9 879 373 803 131 12-30 7 769 1 737 876 1 684 359 10 067 002 827 560 1216 — 1 976 513 1 619 127 10 234 521 823 547 12-43 54 465 1145 128 936 855 7 004 941 715 705 979 59 076 1 265 100 966 984 7 338 657 735 523 9-98 50 242 1 486 770 970 220 7 638 098 743 385 10-27 46 080 1 492 589 1153 766 8 027 402 765 430 10-49 42 678 1 587 830 1123 982 8096 786 763 380 10-61 3 311 867 982 1 237 167 5 508 531 433 991 12-69 4 295 887 428 1 010 615 5 378 545 443 714 12-12 4 488 910 960 900 770 5 343 946 455 480 11-73 10 923 340 930 183 5476133 461 670 11-86 920 454 802 230 5 327 974 460 227 11-58 — 2 017 558 1 838 058 9 759 125 917 072 10-64 — 2 159 501 1 955 648 10 249 600 959 778 10-68 — 2 147 209 1 969 554 10410 620 998 702 10-42 — 2 213 060 1 966 756 10 880 582 1 029 330 10-57 — 2 058 544 1 865 072 10 082 330 935 702 10-78 13 077 1 654 646 1 343 510 9 084123 827 323 10-98 19 489 1 894 906 1 322 218 9 462 552 861 321 10-99 19 822 1 928 648 1 282 621 9 708 350 876 658 11-07 19 511 2 049 476 1 376 202 10 295 900 931 580 1105 13 026 2 079 774 1 239 101 10 268 073 945 352 10-86

20*

Landstingsområde och år Västernorrlands 1925 läns 1926 1927 1928 1929 Jämtlands läns 1925 1926 1927 1928 1929 Västerbottens 1925 1926 läns 1927 1928 1929

Norrbottens läns

Landskommunerna

U t d e b i t e r a t b e l o p p , kr. LandsAllmän Munici- Tingshustingskommu- palskatt skatt medel på skatt nalskatt kronod. 7 556 524 7 857 973 8 134 075 8 496 951 8 422 194 3 473 924 3 531993 3 601 939 3 542 662 3 488 523

58 799 59 249 66 209 65 972 55 769 52 956 52 464

4 009 232 4 321 836 4 610 772 4 831 694 4 837 514

40 968 47 374 30 717 27 003 31211

6 510143 152 077 7 133 547 230 280 7 450 687 393 909 8 271 604 634 391 7 208 668 307 934 1925 109218953 1780 953 1926 112309211 1924 069 1927 115586648 2188 674 1928 121260903 2 441687 1929 120984519 2 204 389

1925 1926 1927 1928 1929

Stockholm

1925 55 537 331 1926 56 306 632 1927 58 546 541 1928 60 041 630 1929 64 396 990

övriga i landsting icke deltagande städer

1925 52 791534 1926 53115 313 1927 54 906 065 1928 56 378 378 1929 57 835 517

övriga städer

1925 66 336 361 j 1926 68 799 368; 1927 70 437167 1928 72 683 429' 1929 74873 389] 1925 174665226 1926 178221313 1927 183889773; 1928 1891034371 1929 197105896

Städerna

47 953 49 522 56 620

Summa

Antal skattekronor

Utdebitering per skattekrona,kr.

33 026 2 143 672 2 303 775 12 084950 37 049 2 238 168 2 252 846 12 435 558 77 998 2 363 461 2 083 545 12 715 699 78 970 2 693 020 2 282 725 13 610 465 97 565 2 669 638 2175 941 13 424 587 884 389 1311 883 5 736405 1 087 630 1 348 597 6034192 1 043 678 1 323 340 6 024 726 1166 559 1449 431 6211608 1159 932 1 270 578 5 971497

874 968 913 538 964 678 979 280 936 715

7 387 430 7 928 278 8 327 226 8925147 9 011617 2103 805 2 250 288 11016313 2 438 192 2 216 868 12 018 887 2 459 017 2 125 963 12 429 576 2 701105 2 056 771 13 663 871 2 000 738 1 645 639 11162 979

486 648 509 613 529 873 562 740 560354

1436 348 1 900 882 1 581193 1 977 875 1 642 793 2 042 944 1 733 847 2 332 603 1 804 730 2 338 162

415 977 422 353 420 932 405 160 376 843

665 761 772 167 778 170 854 780 633 145

517 814 29 813 273 33120 670 17445166315 050 265 542 911 31870175 33 503403 180149 76915 444 372 579 048 32 768183 32 988 292 184110 84515 729 202 565 303 34 812 26835 304 763 194 384924 16 340 130 571287 36 006 655 32 985 854 192 752 704 16147 190 55 537 331 8 874 745 56 306632 9 371 331 58 546 541 9 863 865 60 041630 10 344892 64 396990 11 619159 52 791534 5 861576 53115 313 5 842 557 54 906065 5 998 642 56 378 378 6 343 273 57 835 517 6 904152 42 625 16 098125 39 607 17 009 791 33 700 17 686 563 36 835 18 761 601 44 042 20 860 518 42 625 16098125 39 607 17 009 791 33 700 17 686 563 36835 18 761601 44 042 20 860 518

82 477111 8 477 036 85 848 766 8 664 691 88157 430 8 816 952 91481865 9 148 428 95 777 949 9 603 082 190 805 976 23 213 357 195 270 71123 878 579 201 610 036 24 679 459 207 901873 25 836593 218 010 456 28126 393

len), landstingsskatt och vägskatt. I fråga om tingshusmedlen och landstingsskatten har fördelningen på landsbygd och städer kunnat endast approximativt genomföras. För landsbygdens vidkommande uppgick utdebiteringsbehovet år 1925 till omkring 174.5 miljoner kronor och ökades under de 3 följande åren, så att det år 1928 uppgick till omkring 194-4 miljoner kronor, medan 1929 års siffror vi-

21* sade någon nedgång, eller omkring 192-8 miljoner kronor. För städernas vidkommande är utdebiteringsbehovet hela perioden i stigande, eller från 190-8 miljoner kronor år 1925 till 218-0 miljoner kronor år 1929. I nedanstående tablå hava ifrågavarande för kommunala behov utdebiterade belopp ställts vid sidan av den under samma år för statsverket utdebiterade inkomst- och förmögenhetsskatten, frånräknat bolagens B-skatt åren 1925 och 1926:

Landsbygden 1925 . 1926 . 1927 . 1928 . 1929 . Städerna 1925 . 1926 . 1927 . 1928 . 1929 .

. . . . . . . . . . .

Inkomst och förmögenhetsskatt 35 548 747 34 772 707 35 698 837 34 867 714 35 620 000

Kommunalskatter enligt tab. E. 174 4 5 1 6 6 3 180 149 769 184 110 845 194 384 924 192 752 704

Den senare kolumnen i % av den förra 491 518 516 557 541

114 706 684 113 6 7 1 4 1 1 115 664 029 117 968 055 118 873 634

190 805 976 195 270 711 201 610 036 207 901 873 218 010 456

166 172 174 176 183

För städerna motsvara ifrågavarande kommunalskatter 166 ä 183 % av inkomst- och förmögenhetsskatten, således ej fullt dubbla beloppen, för landskommunerna däremot 491 a 557 %, således 5-dubbla beloppen eller ännu mer. Då skatterna äro uppbyggda efter olika principer, utsäga visserligen anförda jämförelsetal icke, att den kommunala skattetungan är så och så mycket tyngre på landsbygden än i städerna, men giva en antydan om den avsevärt större tyngd, de kommunala utdebiteringsbehoven hava för landskommunerna jämfört med städerna. Det direkta trycket av det kommunala (i vidsträckt betydelse) utdebiteringsbehovet på skatteunderlaget framgår av den sista kolumnen i tab. E, »utdebitering per skattekrona». Beloppen i denna kolumn utsäga, huru stor belastningen är i genomsnitt för samtliga kommunala skatter på en till allmän kommunalskatt skattepliktig skattekrona. Den olika skattetungan på olika slag av beskattningsföremål kommer således icke till synes. För att beräkna denna vore det nödvändigt att för varje utdebiteringsområde beräkna det utdebiterade beloppet av varje särskild skatt på de olika beskattningsföremålen, vilken synnerligen tidsödande kalkyl emellertid icke företagits, då det resultat, som härigenom skulle vunnits, icke ansetts vara av större betydelse. För landsbygden i dess helhet var medelutdebiteringen år 1925 11 kronor 59 öre och steg oavbrutet under hela perioden, så att maximum nåddes år 1929 med 11 kronor 94 öre. För städerna var utvecklingsgången den rakt motsatta: år 1925 var medelutdebiteringen högst med 8 kronor 22 öre per skattekrona, sedan sjönk densamma år efter år, så att minimum nåddes år 1929 med 7 kronor 75 öre. Medan medelutdebiteringen på landsbygden år 1925 översteg medelutdebiteringen i städerna med 3 kronor 37 öre per skattekrona, växte denna

22* differens således år efter år och utgjorde år 1929 icke mindre än 4 kronor 19 öre. Går man till medeltalen för landsbygden, giva även dessa intryck av den stigande tendensen, ehuru många undantag finnas. Vad storleken av medeltalen angår, hade 11 landstingsområden samtliga år lägre medeltal än riksmedeltalet, nämligen Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, Älvsborgs, Örebro, Kopparbergs och Gävleborgs län, av vilka Uppsala län år 1925 och Stockholms län de 4 senare åren innehade minimum med siffror mellan 9 och 10 kronor. Medeltal understigande 10 kronor visade i övrigt endast Stockholms län år 1925, Uppsala län år 1926 samt Örebro län åren 1925 och 1926. över riksmedeltalet lågo siffrorna för följande 10 landstingsområden: Kalmar läns södra, Gotlands, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens läns landstingsområden, med maximum samtliga år förlagt till Norrbottens län (år 1926 tillsammans med Västerbottens län). Utdebiteringsmaximum nåddes av Norrbottens län år 1929 med 17 kronor 63 öre, vilket län samtliga år hinner upp till medeltal över 15 kronor; sistnämnda belopp hanns ock samtliga år av Västerbottens län samt åren 1928 och 1929 av Jämtlands län. Medeltal än under, än över riksmedeltalen utvisade Östergötlands läns och Kalmar läns norra landstingsområden med 3 år under och 2 över riksmedeltalen, samt Skaraborgs och Västmanlands läns landstingsområden med 3 år över och 2 under riksmedeltalen. I fråga om utdebiteringen i städerna framgår av tabellen, att Stockholm hela perioden haft sjunkande utdebitering med debiteringssatser, som ligga omkring 2 kronor under medeltalet för samtliga städer. På grund av det stora skattekrontalet i Stockholm har utvecklingsgången i denna stad blivit avgörande för medeltalssiffran för samtliga städer. För övriga i landsting icke deltagande städer ligga medeltalssiffrorna samtliga år över motsvarande siffra för samtliga städer, resp. 79 öre, 91, 98, 84 och 63 öre per skattekrona; åren 1926 och 1927 visa stegring i förhållande till det närmast föregående, åren 1928 och 1929 däremot nedgång. Medeltalssiffrorna för övriga städer slutligen ligga 1-50 a 2 kronor högre än samtliga städers; år 1925 var medelutdebiteringen 9 kronor 73 öre per skattekrona och höll sig de följande åren nära under eller vid 10 kronor. I fråga om den allmänna kommunalskatten varierade denna år 1906 från ingen utdebitering alls — i några skogssocknar i Kopparbergs län med de kommunala utgifterna helt bestridda av besparingsskogarnas avkastning — till 32 kr. per skattekrona — Ornunga i Älvsborgs län. År 1929 har den övre gränsen stigit något, nämligen till 34 kr. 14 öre per skattekrona i Nedertorneå i Norrbottens län, medan Orsa kommun i Kopparbergs län alltjämt kunde bestrida samtliga kommunala utgifter utan att behöva uttaga någon skatt. Maximum och minimum i fråga om den totala kommunala utdebiteringen innehades likaledes av nämnda kommuner med skattesatserna (på inkomst) av resp. 41-97 och 3*13 kr. per skattekrona. För de särskilda landstingsområdena innehades minimi- och maximiplatserna i

23* f r å g a om dels den a l l m ä n n a k o m m u n a l s k a t t e n , dels den totala k o m m u n a l a u t debiteringen av nedanstående kommuner, v a r v i d n ä r minimiplatsen innehaves a v k ö p i n g även den l ä g s t a debiteringssatsen för annan landskommun a n g i v e s :

Stockholms län: Hammmarby östuna

Allmän kommunalskatt 3*50 19*8 5

Uppsala län: Skäfthammar Dalby

4*00 15'00

Skäfthammar Dalby

7*3 8 19*04

Södermanlands län: Forssa Bergshammar

2*6 8 14'50

Forssa Sättersta

5*58 17*88

Östergötlands Vist Börrum

4'2 5 14'9 o

ödeshög Börrum

7.9 5 18*8 2

2*7 2 12'00

Anderstorp Kävsjö

6*0 5 15*67

3'80 14*50

Hornaryd Uråsa

7*08 17*96

Kalmar läns norra: Lönneberga Västrum

4*2 0 11*65

Lönneberga Västrum

7*7 8 15*6 7

Kalmar läns södra: Mörbylånga Persnäs

4*70 16*3 2

Mörbylånga Persnäs

8*2 o 20*15

Gotlands län: Björke Träkumla

4*00 22*20

Björke Träkumla

7*7 1 25*6 8

Blekinge län: Sölvesborgs ländsk Torhamn

5*60 21*50

Sölvesborgs ländsk Torhamn

10*10 25*51

Kristianstads län: Västra Sönnarslöv Ivö

3*3 7 15*04

Västra Sönnarslöv Ivö

6*5 7 18*57

Malmöhus län: Flädie Lyngby

2*30 17*1 o

Flädie Lyngby

6* 12 20*8 5

Hallands län: övraby Krogsered

2-2 5 15*oo

övraby Krogsered

6*5 2 19*2 0

Jönköpings öreryd Kävsjö

Saltsjöbadens köp Hammarby östuna

Total kommunal utdebitering 6*3 5 6"55 23*50

län:

län:

Kronobergs län: Hornaryd Uråsa

.' .

24*

Göteborgs och Bohus Askim \ Nya Varvet f Lommeland

Total kommunal utdebitering

Allmän kommunalskatt

län:

18*4 0

Askim 1 Nya Varvet) ' ' Lommeland

3*50

Lerum Skallsj

20'00

Karl Gustav

Skaraborgs län: Medelplana Varv

3*0 9 18'oo

Medelplana Varv

5*9 7 21*3 8

Värmlands län: Blomskog Huggenäs

4*6 5 17" 5 0

Nedre Ullerud Huggenäs

8*3 3 20*7 7

Örebro län: Eker Bjurtjärn

4*40 12*55

Eker Bjurtjärn

7*53 15*9 6

Västmanlands län: Gunnilbo . . . Frösthult

3*5 0 14*5 0

Gunnilbo Frösthult

6*57 17*8 3

Kopparbergs län: Orsa Ludvika ländsk

— 11*0o

Orsa . . . . Ludvika ländsk.

3*13 14*20

Gävleborgs län: Harmånger Ilsbo

3*9 0 16*30

Hofors Ilsbo

6*8 7 20-07

1*9 5 16" 9 o

Hemsö Sånga

6*18 21*8 5

Jämtlands län: Näskott Storsjö

5*20 23*14

Lillhärdal Storsjö

10*0 7 28*8 1

Västerbottens Fredrika Tärna

5*8 0 15*80

Fredrika Tärna

10*9 9 22-32

4*7 5 34*14

Jukkasjärvi Nedertorneå

8*7 8 41*97

Älvsborgs län: Lerum \ Skallsjö^ Fritsla J Karl Gustav

3-25

" . . .

Västemorrlands Hemsö Sånga

6*13 23" 15

.}

6*40 .

23-03

län:

län:

Norrbottens län: Jukkasjärvi Nedertorneå

I a l l m ä n h e t innehar alltså s a m m a k o m m u n minimi- resp. m a x i m i p l a t s e n i vederbörande län i fråga om såväl den allmänna k o m m u n a l s k a t t e n som den totala k o m m u n a l a utdebiteringen, e h u r u v ä l u n d a n t a g h ä r i f r å n givas. Med h ä n s y n till den relativt större belastningen p å jordbruksfastighet, som utdebitering per väg-

25* fyrk innebär, hade undantagen säkerligen blivit flera, om debiteringssatserna avsett jordbruksfastighet i stället för inkomst. I ovanstående förteckning ligger den totala kommunala utdebiteringen endast i de tre nordligaste länen mer än 5 kr. högre än den allmänna kommunalskatten, men i fråga om jordbruksfastighet är en sådan skillnad långt ifrån ovanlig, och i själva verket överstiger differensen ej sällan 10 kronor, framför allt i de nordligaste länen, där landstingsskatten alltid och vägskatten ofta är hög. Som exemplifiering må anföras, att i icke mindre än 48 kommuner den totala kommunala utdebiteringen å jordbruksfastighet under något av åren 1927—1929 uppgick till minst 20 kr. per skattekrona utan att den allmänna kommunalskatten uppgick till 10 kr.; av dessa kommuner kom 5 på Älvsborgs län (nämligen Hudene, Norra Säm, Alboga, Molla, Gullered), 10 på Skaraborgs län (nämligen Kälvene, VartoftaÅsaka, Yllestad, Näs, Valstad, Kymbo, Sandhem, Bjurbäck, Habo, Gustav Adolf), 12 på Västmanlands län (Skerike, Skultuna, Fläckebo, Björksta, Tortuna, Sevalla, Kumla, Sala ländsk., Enåker, Västerlövsta, Simtuna, Huddunge), 7 på Västernorrlands län (Skön, Indal, Indals-Liden, Holm, Ullånger, Nordingrå, Fjällsjö), 4 på Jämtlands län (Häggenås, Gåxsjö, Ström, Åre), 9 på Västerbottens län (Nordmaling, Hörnefors, Bjurholm, Vännäs, Vännäs köp., Umeå ländsk., Sävar, Lövånger, Burträsk) och 1 kommun på Norrbottens län (Arjeplog). Skattekrontalet per invånare. Tab. 7 och 8 giva en föreställning om kommunernas ekonomiska bärkraft, mätt med relationen mellan skattekrontalet och invånarantalet. År 1906 hade av 2 388 landskommuner (köpingar icke medräknade) 1 645 eller 68-9 % högst 1 skattekrona och 2 279 eller 95'4 % högst 2 skattekronor per invånare, över sistnämnda gräns men med högst 3 skattekronor per invånare redovisades 84 kommuner (3'5 %), varav ungefär 2/s kommo på Stockholms och Malmöhus län, medan återstoden voro spridda på flertalet andra län, samtliga utom Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Hallands, Jämtlands och Västerbottens. Högre antal skattekronor än 3 kronor per invånare förekom endast i 25 kommuner, de flesta belägna i Stockholms och Malmöhus län. I genomsnitt för åren 1925—1929 hade endast 7 landskommuner (0.3 % av samliga) ett antal skattekronor om högst 1 per invånare. I de två lägsta grupperna, år 1906 omfattande 95-4 % av landskommunerna, föllo åren 1925—1929 i medeltal endast 16-9 %. Maximiantalet kommuner tillhörde sistnämnda år gruppen 2—3 skattekronor med 896 eller 37*7 %, varefter följde närmast högre grupp, 3—4 skattekronor per invånare, med 545 eller 23*0 %. Gruppen 4—6 skattekronor visade i det närmaste samma storlek som gruppen 1—2 skattekronor, eller 385 mot 395, och gruppen 6—8 nådde upp till 102, varav över hälften i Stockholms och Malmöhus län. De högsta grupperna voro däremot fåtaligt besatta, eller med resp. 30, 9 och 5. Vad städer och köpingar angår har motsvarande förskjutning mot ett högre antal skattekronor per invånare ägt rum; under år 1906 hade 114 av 119 dylika

26*

Tab. F. Landskommunerna fördelade landstingsområdesvis efter antalet skattekronor per invånare åren 1906, 1929 och 1930.

Landstingsområde och år

Stockholms läns

Uppsala läns . . .

Södermanlands läns

Östergötlands läns

Jönköpings läns

Kronobergs läns

.

Kalmar läns norra

Kalmar läns södra

Gotlands läns

. .

Blekinge läns

. .

Kristianstads läns

Malmöhus läns . .

Hallands läns

. .

Antal kommuner med ett skattekrontal per invånare av

w

o

*-5

Landstingsområde och år

Antal kommuner med ett skattekrontal per invånare av

w

Cr-

5 1 81 1906 89 19 4 112 Göteborgs och Bohus 1906 44 17 27 1929 1929 1 57 54 112 läns 53 15 19 1930 1930 1 55 56 112 214 6 — 1906 Älvsborgs läns . . . 85 83 2 1906 73 115 1929 1929 — 66 20 86 65 119 1930 1930 1 60 25 86 5 257 1906 — Skaraborgs läns . . 4 90 1906 86 29 210 1929 1929 — 63 26 89 31 205 1930 1930 1 60 28 89 2 1906 86 — — 149 Värmlands läns . . 149 1906 146 3 1929 9 63 146 1929 — 115 31 31 146 1930 6 56 146 1930 — 110 36 36 146 3 55 1906 — 130 1906 127 3 40 1929 24 87 — 17 130 128 Örebro läns . . . . 1929 1930 37 1930 23 86 19 128 63 6 1906 — 86 1906 82 4 47 1929 25 47 15 87 Västmanlands läns . 1929 42 1930 1930 19 52 16 87 5 44 1906 1 36 1906 35 32 1929 1 30 6 37 Kopparbergs läns . . 1929 24 1930 1930 1 29 8 38 3 45 1906 69 1906 66 3 — 5 31 1929 16 45 8 69 Gävleborgs läns . . 1929 3 32 1930 1930 16 46 7 69 4 1906 59 1906 91 1 92 45 2 1929 43 43 6 92 Västernorrlands läns 1929 1930 2 39 1930 39 47 6 92 1906 59 36 1906 36 40 8 1929 16 18 2 36 Jämtlands läns . . . 1929 1930 40 8 1930 14 18 4 36 25 1906 1906 138 7 — 145 5 19 1929 18 90 37 145 Västerbottens läns . 1929 19 3 1930 1930 15 87 43 145 1 19 1906 1906 207 29 8 244 1929 3 55 180 238 Norrbottens läns . , 1929 11 11 11 11 1930 1930 3 50 184 237 1906 279 114 — 86 1906 86 1929 18 55 13 86 Samtliga . . . . 1929 334 1468 1930 297 1433 1930 16 56 14 86

kommuner högst 6 skattekronor per invånare, medan åren 1925—1929 i genomsnitt endast 14 av 158 hade så låg placering. E n synnerligen stark förskjutning i riktning mot högre skattekrontal per invånare har alltså ägt rum mellan ifrågavarande båda tidpunkter. I vilken mån den höjning av skatteunderlaget, som sålunda kommer till synes, är beroende på ändrad skattelagstiftning och större noggrannhet vid taxeringsför-

27* farandet har i detta sammanhang ej kunnat fastställas. I allt fall måste vid bedömandet av dessa siffror vederbörlig hänsyn tagas till penningvärdets fall. I förestående tab. F hava landskommunerna, inräknat köpingarna, efter landstingsområden sammanförts för vart och ett av åren 1906, 1929 och 1930 i 3 grupper efter skattekrontalet per invånare, nämligen i grupperna högst 2, 2-01—4-00 och över 4 skattekronor per invånare, efter nuvarande förhållanden ungefär representerande landskommuner med lågt, medelhögt och högt antal skattekronor. Den även med hänsyn till penningvärdets fall synnerligen betydande ökningen i den ekonomiska bärkraften under senare år jämfört med år 1906 faller tydligt i ögonen. Medan sistnämnda år icke mindre än 2 279 utav 2 414 landskommuner eller 94*4 % av samtliga kommuner kommo i lägsta gruppen med högst 2 skattekronor per invånare samt endast 4*7 % nådde den mellersta gruppen och 0-9 % den högsta, voro år 1929 motsvarande procentsiffror respektive 13-8, 607 och 25-5, och visade siffrorna för år 1930 ytterligare någon förskjutning mot högre skattekrontal, nämligen resp. 12-3, 59'3 och 28*4. I sex landstingsområden tillhörde emellertid år 1929 över fjärdedelen av kommunerna den lägsta gruppen, nämligen i Gotlands (46*7 %), Blekinge (44*4), Norrbottens (44-0), Göteborgs och Bohus (30'7), Älvsborgs (30-3) samt Kronobergs läns landstingsområden (28'7 %). Ännu tydligare framgår ökningen i den ekonomiska bärkraften av nedanstående tablå, där för åren 1906, 1929 och 1930 antalet skattekronor per invånare i medeltal för landskommunerna länsvis och för städerna beräknats: Antal skattekronor per invånare Län

Kalmar Gotlands Kristianstads Malmöhus Göteborgs och Bohus . .

Antal skattekronor per invånare Län

År 1906

År 1929

År 1930

År 1906

År 1929

År 1930

1-90 1-14 I'M 1-08 0-89 0-80 0-76 0-89 0-59 095 1-71 0.72 0-99

7-23 4'19 4-14 3-92 315 3*09 3-02 2-58 2-48 3-58 5-36 309 342

7-78 4-40 436 4-07 332 319 3-13 2-67 2-65 3-75 5-37 3-20 363

0-78 0-79 1-01 1-36 1-28 1-36 1-33 1-17 0-82 067 1-19 1-09 5'06

3-63 2'98 3-68 4-37 4-07 4-22 4-27 3-91 3-14 3-00 3-64 3-89 14-27

3-78 3-06 4-19 4-83 4-38 496 4-68 4-30 3-36 3-20 597 4-24 14-94

Västernorrlands Västerbottens Norrbottens

. . . .

För samtliga landskommuner har således skattekrontalet per invånare stigit från 1-09 kronor år 1906 till 4.24 kronor år 1930 eller i det närmaste 4-dubblats och för städerna från 5'06 kronor till 14*94 kronor eller nära 3-dubblats. I fråga om landskommunerna intogs lägsta platsen samtliga åren av Blekinge län med 0'59 kronor år 1906, 2*48 kronor år 1929 och 2-65 kronor år 1930 samt högsta platsen av Stockholms län med respektive 1'90, 7"23 och 7'78 kronor. I tab. 9—16 hava kommunerna sammanförts efter storleken av utdebite-

28* ringen, såväl beträffande den allmänna kommunalskatten och dennas särskilda faktorer — utdebitering till kyrka, skola och borgerlig kommun — som beträffande den totala kommunala utdebiteringen, alltså allmän kommunalskatt, landstingsskatt, vägskatt och tingshusskatt tillsammantagna. Trots den betydande höjningen i antalet skattekronor per invånare, visa dessa tabeller en stark förskjutning mot högre utdebitering år 1929 i förhållande till år 1906. För ett lättare överblickande av förhållandena hava efterföljande sammanställningar gjorts. I den första, tab. G, hava landskommunerna (inräknat köpingarna) efter landstingsområden sammanförts för vart och ett av åren 1906, 1929 och 1930 i tre större grupper efter storleken av utdebiteringen till allmän kommunalskatt, ungefärligen motsvarande kommuner med låg, medelstor och hög utdebitering, varvid gränserna satts vid 5, respektive 10 kronor, så att gruppen med låg utdebitering omfattar kommuner med en utdebitering av högst 5 kronor, gruppen med medelstor utdebitering en utdebitering från 5-01 kronor t. o. m. 10 kronor samt gruppen med hög utdebitering en utdebitering över 10 kronor. För hela riket visar gruppen med låg utdebitering en nedgång från 515 kommuner år 1906 eller 21-3 % av samtliga till 195 år 1929 eller 8-1 %. Mellangruppen omfattade år 1906 1 529 kommuner eller 634 %, år 1929 1 743 eller 72-0 % av samtliga samt gruppen med hög utdebitering år 1906 370 eller 15-3 % och år 1929 481 eller 19'9 % av samtliga, En betydande förskjutning mot högre utdebiteringsprocent har alltså ägt rum under tiden från 1906 till 1929. Ar 1930 har försämringen i någon mån hämmats, i det de båda lägre grupperna då voro något bättre besatta än år 1929, nämligen i den lägsta gruppen 239 kommuner (9-9 %) och i mellangruppen 1 775 kommuner (73-4 %), medan den högsta gruppen i motsvarande mån nedgick, nämligen till 404 kommuner eller 167 %. Den minskade utdebiteringen år 1930 är, såsom nämnts, åtminstone till större delen beroende på det för år 1930 utgående nya statsbidraget till beredande av utjämning av skoldistriktens kostnader för folkskoleväsendet. Den konstaterade förskjutningen från lägre till högre utdebitering, som ägt rum mellan åren 1906 och 1929, återfinnes i flertalet landstingsområden. Samtliga landstingsområden uppvisade således år 1929 ett mindre antal kommuner i gruppen med låg utdebitering än år 1906 och i flertalet områden är minskningen betydande; endast i 3 landstingsområden uppgingo 1929 års siffror för denna grupp till över hälften av 1906 års, nämligen i Jönköpings län med 15 kommuner år 1929 mot 22 år 1906, Älvsborgs län med resp. 20 och 24 samt Örebro län med respektive 5 och 7. Ökning av antalet kommuner i gruppen med hög utdebitering förekom i 18 av de 25 landstingsområdena; minoriteten utgjordes av Jönköpings län, där antalet nedgått från 19 år 1906 till 9 år 1929, Kronobergs län med motsvarande tal 11, respektive 10, Kalmar läns norra landstingsområde 2, respektive 1, Hallands län 18 respektive 17, Älvsborgs län 84 respektive 54, Värmlands län 22, respektive 17 samt Kopparbergs län 2 respektive 1.

29* Tab. G. Landskommunerna fördelade landstingsområdesvis efter utdebiteringen av allmän kommunalskatt per skattekrona åren 1906, 1929 och 1930.

Landstingsområde och år

Antal kommuner med en utdebitering per skattekrona av

et-

Stockholms läns

. 1906 1929 1930

41 10 12

o m §2

o

pr i

O

63 72 74

8 30 26

i—i

B

Landstingsområde och år

Antal kommuner med en utdebitering per skattekrona av OOi

ö © oo

B

^8

s

© I-»

Uppsala läns . . . . 1906 21 61 3 1929 5 73 8 1930 6 70 10 Södermanlands läns . 1906 18 70 2 1929 7 71 11 1930 8 71 10 Östergötlands läns . 1906 35 113 1 1929 7 117 22 1930 9 116 21 Jönköpings läns . 1906 22 89 19 1929 15 104 9 1930 22 104 2 Kronobergs läns . . 1906 22 53 11 1929 10 67 10 1930 13 66 8 Kalmar läns norra . 1906 4 30 2 1929 2 34 1 1930 2 34 2 Kalmar läns södra . 1906 8 44 17 1929 1 40 28 1930 1 44 24 Gotlands läns . . 1906 10 59 23 1929 2 57 33 1930 4 65 23 Blekinge läns . . . 1906 2 19 15 1929 17 19 1930 19 17 Kristianstads läns 1906 43 96 6 1929 14 117 14 1930 17 117 11 Malmöhus läns . . . 1906 128 114 2 1929 55 176 7 62 168 1930 7 Hallands läns . . . 1906 8 60 18 1929 4 65 17 1930 8 64 14

w

112 Göteborgs och Bohus 1906 9 38 40 87 112 läns 1929 4 42 42 88 112 1930 3 53 31 87 85 Älvsborgs läns . . .1906 24 112 84 220 86 1929 20 145 54 219 86 1930 30 148 41 219 90 Skaraborgs läns 1906 70 170 23 263 89 1929 19 195 48 262 89 1930 20 197 45 262 149 Värmlands läns 1906 6 61 22 89 146 1929 2 70 17 89 146 3 1930 72 14 89 130 Örebro läns . . . 1906 50 1 7 58 128 1929 5 51 5 61 128 1930 4 54 3 61 86 Västmanlands läns 1906 52 10 7 69 87 1929 53 11 66 2 87 1930 2 56 8 66 36 Kopparbergs läns . 1906 12 36 2 50 37 1929 45 6 1 52 38 1930 44 1 52 7 69 Gävleborgs läns . . 1906 6 34 9 49 69 1929 3 38 12 53 69 1930 3 39 11 53 92 Västernorrlands läns 1906 5 41 18 64 92 1929 1 36 26 63 92 1930 1 37 25 63 36 Jämtlands läns . . . 1906 4 36 19 59 36 1929 35 25 60 36 1930 1 38 21 60 145 Västerbottens läns . 1906 1 17 25 7 145 1929 22 8 30 145 1930 24 6 30 244 Norrbottens läns . . 1906 2 11 8 21 238 1929 1 1 23 25 237 1930 1 1 23 25 86 1906 515 1529 370 2414 86 1929 195 1743 481 2419 86 1930 239 1775 404 2 418

Den tendens till lägre utdebitering, som ägt rum år 1930 i förhållande till år 1929, gör sig märkbar i flertalet län; starkast framträder densamma i Jönköpings län, där gruppen med låg utdebitering stigit till 22 från 15 år 1929, medan gruppen med hög utdebitering nedgått till 2 från 9, och Älvsborgs län, där gruppen med låg utdebitering stigit till 30 från 20 och gruppen med hög utdebitering sjunkit till 41 från 54.

30* Huru förhållandena i fråga gestaltat sig under en längre tidrymd framgår av efterföljande sammanställning för 15-årsperioden 1916—1930, där siffrorna för åren 1916—1927 hämtats ur Statistiska centralbyråns officiella berättelser angående kommunernas finanser. Tillika meddelas uppgifter om medelutdebiteringen för åren 1917—1930; för år 1916 och tidigare år kan uppgift om medelutdebiteringen icke erhållas. t 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930

0—5-00 kr. Antal %

5-01—10'00 kr. Antal %

Över 10 kr. Antal %

374 262 225 252 239 538 436 344 308 268 246 232 208 195 239

1553 1 378 1477 1 495 1 548 1599 1581 1663 1672 1696 1 730 1723 1734 1 743 1775

482 769 704 656 619 267 388 401 431 447 436 459 475 481 404

15-5 10-9 9-4 10-5 9*9 22-4 18-1 14-3 12-8 ll'l 10'2 9-6 8-6 8-1 9-9

64.5 57*2 61*4 62*2 64"4 66-5 65*8 69-1 69"3 70*4 71*7 71'4 71*7 72'0 73'4

20'0 31"9 29"3 273 25'7 ll'l 16'1 16.6 179 18"5 18'1 19'0 19'7 19'9 16'7

Medelutdebitering per skattekr. 6*59 7*03 7'05 7'08 6'58 6'95 7'08 7*16 7'26 7"27 7"35 7"42 7*49 7*17

I samband med penningvärdets sjunkande under då rådande kristid höjdes alltså år 1917 antalet kommuner med hög utdebitering med inemot 300, medan gruppen med låg utdebitering minskades med över 100 och gruppen med medelstor utdebitering med 175. Under de närmast följande åren med åtminstone formellt starkt stigande skatteunderlag skedde delvis en utjämning till förhållandena år 1916, i det att gruppen med medelhög utdebitering år 1920 i det allra närmaste återställts till sin storlek år 1916; kommunerna med låg, respektive hög utdebitering lågo dock alltjämt år 1920 betydligt under, respektive över motsvarande kommungrupper år 1916. År 1921 höjdes antalet kommuner med låg utdebitering med inemot 300 och antalet kommuner med medelhög utdebitering med ett 50-tal, vadan alltså gruppen med hög utdebitering avsevärt nedgick, vilken förskjutning åtminstone delvis torde berott på införandet av den kommunala progressivskatten. Under de därpå följande åren t. o. m. år 1929 har gruppen med låg utdebitering oavbrutet nedgått och gruppen med hög utdebitering — med undantag för en obetydlig nedgång år 1926 — uppgått, fast i allmänhet icke lika hastigt, vadan gruppen med medelhög utdebitering i allmänhet också uppgått. År 1930 har någon uppgång i de två lägre grupperna ägt rum på bekostnad av gruppen med hög utdebitering, såsom ovan framhållits sannolikt en följd av det för första gången utgående statsbidraget till skoldistrikten för utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet. Utvecklingsgången för medelutdebiteringen företer motsvaranen bild: en serie stigande siffror, endast två gånger, åren 1921 och 1930, avbruten.

31* Tab. H. Landskommunerna fördelade landstingsområdesvis efter antalet skattekronor per invånare och utdebiteringen av allmän kommunalskatt åren 1906 och 1929.

Landstingsområde, antal skattekronor per invånare samt år

Antal kommuner med en utdebitering per skattekrona av 1-1

M

Por o © er

tr i

0 B*!

Stockholms läns. /1906 •\1929 2-01—4-00 skattekr. (1906 •\1929 Över 4 skattekr. . 11906 M1929 Högst 2 skattekr. .

Samtl. kommuner . (1906 •\1929 CD CD CO CD CO CO co 0 co ocoo CD OS CD (33 CD 03

Uppsala läns. Högst 2 skattekr. . 2-01—4-00 skattekr. över 4 skattekr.

.

6 30

8 1 27

Landstingsområde, antal skattekronor per invånare samt år

Ct>

Kronobergs läns. 89 1 Högst 2 skattekr. . .{Jgjxj 19 57 2-01—4-00 skattekr. .{Jggg 4 Över 4 skattekr. . .(Jj^jj 54

4 10

41 10

63 72

8 112 30 112 Samtl. kommuner . A-iqnq

2 1

2 66 2-01—4-00 skattekr. .{J929

4¶Högst 2 skattekr. . .{J929

20¶Över 4 skattekr. 85 Samtl. kommuner 86

ijg°j

201—4-00 skattekr. - {1929

4 1

— 26 Över 4 skattekr.

18 7

70 71

2 11

Södermanlands läns.

JiyOö •11929 Samtl. kommuner . (1906 •11929

Över 4 skattekr.

.

Samtl. kommuner .

CD CD CD CD CO CO CO O CO (O CO 0 CD 03 CO 03 CD03

2-01—4-00 skattekr.

42 9 53 67

82 25 4 47

11 10

15 86 87

.< 1 Q9Q

29 1

35 l

30 1 6

4 2

29 1 4 30 34

2 1

36 37

17 16

1 33

66 16 3 45

. .{Jggg

90 Samtl. kommuner . .< 1 ^q 89

8 1

44 40

17 28

8 69 69

59 16

23 27

91 43

43 1 6

Gotlands läns.

(1906 •\1929 2-01—4-00 skattekr. 11906 •11929 Över 4 skattekr. . /1906 •\1929 Samtl. kommuner . (1906 • 11929 läns.

. -{Jggg

Högst 2 skattekr. . .{J929 4 63 2-01—4-00 skattekr. -Vj^t

Östergötlands läns. Högst 2 skattekr. .

Jönköpings

11 9

Kalmar läns södra.

.

Högst 2 skattekr. .

4 4

CD CO

Kalmar läns norra.

3 8

över 4 skattekr.

0 h

fri ers

22 10

M

0 ©

O S

CT

16 61 73

Högst 2 skattekr. .

r-1

o* w IT-

21 5

Samtl. kommuner . (1906 •\1929

Antal kommuner med en utdebitering per skattekrona av

il906 •\1929

32 113

1 146

3 1

3 21 115 2 0 1 - 4 0 0 skattekr. .{J929 1 31 Över 4 skattekr. . .{{929

6 24 35 113 7 117 19 3 10 5

89 19 73 12

22 89 15 104

Högst 2 skattekr. . .{J929

1 149 22 146 Samtl. kommuner . .< ^ Q™ Blekinge läns. 19 127 Högst 2 skattekr. . .< ^ QQQ 5 24 3 4 87 201—4-00 skattekr. i j ^ g 17 Över 4 skattekr.

1 2 10 2

59 57

23 33

92 92

15 16

36 16

. • {-tqoq

19 130 9 128 Samtl. kommuner . .-{-iqpq

2 2

19 17

15 19

36 36

32*

Landstingsområde, antal skattekronor per invånare samt år

Antal kommuner med en utdebitering per skattekrona av r-l

a er

Kristianstads

p S3

Éf8

B*l

Antal kommuner med en utdebitering per skattekrona av

Landstingsområde, antal skattekronor per invånare 01 samt år

1-1

0 m

S o 1—1 i • etET > |f3

CD 00

g?

CD

P

Skaraborgs läns.

läns.

30 43 96 14 117

66 168 17 3 2 9 165 1 10 13

23 257 12 29 5 36 210 1 23

6 145 Samtl. kommuner . .< -1 qgq 70 170 19 195 14 145

23 263 48 262

99 106 1 21 8 1 50 8 54 125

2 207 Högst 2 skattekr. . •<IQOQ 2 3 29 2-01—4-00 skattekr. .{J929 4 55 8 över 4 skattekr. . . I..929 1 180

128 114 Samtl. kommuner . .< ^qnq 55 176

2 244 Samtl. kommuner . .<* qgq 7 238

Högst 2 skattekr. . ••{•jqoq 2-01—å-00 skattekr. -jjggg över 4 skattekr.

. . 1 -, qgq

Samtl. kommuner . .•! .• q~q

37 6 7

95 12 1 75

6 138 Högst 2 skattekr. . .< ^qgq 6 18 7 2-01—4-00 skattekr. - l ^ t 8 90 37

2-01—4-00 skattekr. -{^929 Över 4 skattekr.

. -j-jaoq

2-01—å-00 skattekr. -{^929 över 4 skattekr.

. . | .. g 9 g

Samtl. kommuner . ^iqoq

60 7

1 3 8 4

48 10 60 65

18 11 6

86 18

2-01—4-00 skattekr. . ^ 9 2 9 Över 4 skattekr.

. -{-iqoq

Samtl. kommuner . -^i^Q

2-01—å-00 skattekr. .{J929 Över 4 skattekr.

. -\1929

Samtl. kommuner . -Si 929

2-01—4-00 skattekr. .U929

Över 4 skattekr. . .! i 929 13 86 Samtl. kommuner . .< ^ggg 86

60 3 1 52

22 6 11

86 9 2 63 1 17

1 2 6 [2

15 61 70

22 17

89 89

3 1

3 40 21

7 5

50 51

1 5

58 61

81 Högst 2 skattekr. . J -t^Q 27 5 2-01-^-00 skattekr. . ^ 9 2 9 44 1 över 4 skattekr. . . j 1929 17

4 37

6 47 19

7 2

16 52 53

87 Samtl. kommuner . •"{ 1 QQQ 88

10 11

69 66

84 214 Högst 2 skattekr. . J1929 38 73 6 2 - 0 1 ^ - 0 0 skattekr. .{J929 16 115

2 2

1¶Over 4 skattekr.

4 12 6

3 29 1 16 36 45

5 32 1 20

2 1

50 52

18 17

Västmanlands läns. 5 3 1 4 9 4

36 4 2 25

40 23 19

13 38 42

40 42

2¶Kopparbergs läns.

Älvsborgs läns. Högst 2 skattekr. . •'{1929

Högst 2 skattekr. . A -laoo

55¶Göteborgs och Bohus läns. Högst 2 skattekr. . • iq2Q

4 Örebro läns.

Hallands läns. Högst 2 skattekr. . -{iqoq

. -{iqgq

Värmlands läns.

Malmöhus läns. Högst 2 skattekr. . .< -. qgq

över 4 skattekr.

22 108 35 4 2 5 94 15

16 24 112 20 145

. -{1929

84 220 Samtl. kommuner . A -1929 54 219

33*

Landstingsområde, antal skattekronor per invånare samt år

Antal kommuner med en utdebitering per skattekrona av

et-

fri

h-1

So

D

r1 *•*

ct>

i

00¶Öävleborgs läns.

Cf-

5*1 ers

Västerbottens läns.

Högst 2 skattekr. .

fJjjOjj

a

\ 201—400 skattekr.

'JjjPJ

y 5

3 6 3

1 14 34 38

Högst 2 skattekr. . ..|Jjjjj6

18 2

2 0 1 - 4 0 0 skattekr. .j}j$Jj (1929 Över 4 skattekr. . . J906

2 21

| över 4 skattekr.

Antal kommuner med en utdebitering Landstingsområde, antal per skattekrona av skattekronor per invånare samt år So

. .jJJSn

Samtl. kommuner . -{vqpq

— 9 12

Västernorrlands läns.

45 5 3 31 1 17 49 53

Högst 2 skattekr. . .{JojS 2-01—4-00 skattekr. Över 4 skattekr.

'Jj^Jj

. .(Jjjjjjj

Samtl. kommuner . .1 ^ 6

10 1

8 10

19 11 1 11 1 3 21 25

2 1

36 1

19 7

201—4-00 skattekr. . ' J ^ 6

— 22

18¶Över 4 skattekr.

— 12

—

19 25

Samtl. kommuner . .{ |Q2Q

6 25 30

64 63 Samtl. kommuner . .{{qpq

36 35

7 8

18 26

. - {1909 1

41 36

14 17 22

1 1

Jämtlands läns. Högst 2 skattekr. . ./Jjj06

25 5

—

Samtl. kommuner . .' | q ^

7 3

__

Norrbottens läns. 59 Högst 2 skattekr. . jjjjjj6 2 4 45 2-01—4-00 skattekr. .{JjäS 1 16 över 4 skattekr. . .{J009

1 1 5 1

17 ?

11 2

11 1

8 23

Samtliga. 59 Högst 2 skattekr. . .{JjäS 418 1491 370 2279 8 135 199 334 79 35 114 201—4-00 skattekr. J j j j ° J 40 43 1150 275 1468 18 3 21 12 Över 4 skattekr. . . | J ^ 152 458 7 617 59 Samtl. kommuner . ••! jqpq 515 1529 370 2414 601 195 1743 481 2419

I tab: H kombineras för åren 1906 och 1929 skattekrontalet per invånare med utdebiteringsprocenten, varigenom relationen mellan dessa båda faktorer belyses. Som väntat bidrager ett högre antal skattekronor per invånare till att hålla utdebiteringsprocenten nere, men på grund av större skattekrontal och högre utdebitering år 1929 komma sifferserierna för de båda åren att ligga på olika plan. Tagas i stället för de absoluta talen för riket procentsiffrorna för de båda åren, erhållas följande relationstal, avseende antalet kommuner i procent av samtliga, vilka tal tydligt visa såväl skattekrontalets betydelse för utdebiteringen som den nämnda förskjutningen: År 1906: Utdebitering: Högst 5-01- Över 5 kr. 10 kr. 10 kr.

Högst 2 skattekr. 2 - oi—4*oo >

över 4 3*—312886

«

. . 18'4 . 69-3 . 85'7

65'4 30-7 14-3

16-2 — —

År 1929: Utdebitering: Högst 5 0 1 Över

5 kr. 10 kr. 10 kr Högst 2 skattekr. . . — 40'4 59*6 2'0l—4"oo » • 2-9 78-4 18-7 över 4 » . 24-7 74-2 Ii

34* I tab. I slutligen har samma kombination verkställts, men i stället för till utdebiteringen av allmän kommunalskatt tages här hänsyn till hela det kommunala skattetrycket, alltså utom kommunalskatt även landstingsskatt och vägskatt samt tingshusskatt. Utdebiteringsprocennten hänför sig liksom förut till utdebitering å inkomstskattekronor. Till gruppen med låg utdebitering hava här hänförts kommuner med utdebitering av högst 8 kronor per skattekrona, till gruppen med medelhög utdebitering kommuner med 8-01—13-00 kronors utdebitering samt till gruppen med hög utdebitering kommuner med över 13 kronors utdebitering. E t t större skatteunderlags inverkan att hålla utdebiteringsprocenten nere framgår även av denna tabell, varjämte av såväl läns- som rikssiffrorna framgår, att medeltalet för landstingsskatt, vägskatt och tingshusskatt (å kronodebetsedlarna) år 1906 icke uppgick till 3 kronor, medan denna siffra betydligt överstegs år 1929, Rikssiffrorna för gruppen med låg utdebitering hava således år 1906 stigit från 515 i tabell H till 1 099 i tabell I , detta på bekostnad av de båda andra grupperna som nedgå/tt från respektive 1 529 och 370 till 1 073 och 242, medan år 1929 grupperna med låg och medelhög utdebitering nedgått, nämligen från resp. 195 och 1 743 till 101 och 1 619, vadan alltså gruppen med hög utdebitering stigit, eller från 481 till 699. Siffrorna för landsbygden, uträknade i procenttal, bliva i tab. I följande: Ar\1929: Utdebitering: \ Högst 8-01Över 8 kr. 13 kr. 13 kr

År 1906: Utdebitering: Högst 8-01Över 8 kr. 13 kr. 13 kr. H ö g s t 2 skattekr. 2*oi—4-oo » över 4 »

.

. 42-7 . 93-9 . 95-2

46-7 6-1 4'8

10-6 — —

— H ö g s t 2 skattekr. . . . 0*8 2oi—4*00 » . 14-4 över 4 »

29-0 69-2 82-0

71-0 30-0 3'6

Med samma uppdelning beräffande skattekrontalet per invånare som i fråga om landskommunerna skulle, såsom synes av tabellmaterialet, i gruppen med högst 2 skattekronor år 1906 komma allenast 2 städer, år 1929 i de 2 lägre grupperna ingen enda. Med hänsyn till städernas starkare skatteunderlag hava därför följande 3 huvudgrupper valts: högst 4 skattekronor per invånare, 4-01—8-00 skattekronor per invånare och över 8 skattekronor per invånare. Med samma grupper beträffande utdebiteringsprocentens storlek som för landskommunerna skulle städerna beträffande utdebitering av allmän kommunalskatt komma att fördelas på följande sätt:

Högst

4 skattekronor

4-oi—8"oo över 8 Samtliga städer

Högst 5 kronor

5-01—10-00 kronor

Over 10 kronor

Summ

—

18 31

25 36

3 31 3

70 62 101

4 9

77 93 113

35* Tab. I. Landskommunerna fördelade landstingsområdesvis efter antalet skattekronor per invånare och hela skattetrycket per skattekrona åren 1906 och 1929. Antal kommuner med en utdebitering per skattekona av

Landstingsområde, antal skattekronor per invånare samt år co ti! CWCO sr' O:

Landstingsområde, antal skattekronor per invånare samt år

(1906 •\1929 2-01—4-00 skattekr. (1906 •11929 över 4 skattekr. . .1906 •11929

19 4 9

43¶Kronobergs läns. 89 Högst 2 skattekr. . .{JQSQ 1 19 57 2-01—4-00 skattekr. .{J^Jj 4 j 1906 54 över 4 skattekr. '11929

Samtl. kommuner . (1906 •\1929

75 9

37 69

112 112 Samtl. kommuner

37 26

Samtl. kommuner .

(1906 •11929

18 38 67

2-01—4-00 skattekr. . (1906 \1929 (1906 över 4 skattekr 1929

17¶Samtl. kommuner . (1906 •\1929 Östergötlands läns. Högst 2 skattekr. . (1906 •\1929 2-01—4-00 skattekr. /1906 •\ 1929 Över 4 skattekr. . (1906 •11929

(1906 •\1929

65 101

11906 •\1929 201—å-00 skattekr. (1906 •\1929 (1906 över 4 skattekr. . 1 l 9 2 9

61 17

Samtl. kommuner . Jönköpings

14 21

(1906 Samtl. kommuner . •11929 1

Av inkomst.

— —

35 1

30 1 6 36 37!

(1906 '11929 4 2-01—4-00 skattekr. (1906 63 •\1929 (1906 över 4 skattekr. . 26 '11929 90 Samtl. kommuner . (1906 89 '11929 Högst 2 skattekr. .

25 33 3

16 3 45

— 28

33¶Gotlands läns. 65 71

läns.

Högst 2 skattekr. .

4 47

13¶Högst 2 skattekr. . (1906 '11929 2 (1906 66 2-01—4-00 skattekr. •11929 J1906 20 över 4 skattekr. . '11929 85 (1906 86 Samtl. kommuner . '11929 86

21 36 67

25 — 2

Kalmar läns södra.

36 46

s-<1 rl m

40 12

42 40

Södermanlands läns. Högst 2 skattekr. . .{JjjPJ

ST

Kalmar läns norra.

2 49

WC:

(1906 •\1929

Uppsala läns. Högst 2 skattekr. . . (1906 11929 201—4-00 skattekr. . (1906 11929 över 4 skattekr. . . (1906 •11929

WQO

rf

ET I

Stockholms läns. Högst 2 skattekr. .

Antal kommuner med en utdebitering per skattekrona av

80 12 61 109

(1906 '11929 3 (1906 43 115 2-01—4-00 skattekr. •\1929 11906 1 31 över 4 skattekr. . '11929 149 (1906 44 146 Samtl. kommuner . '11929 Högst 2 skattekr. .

Blekinge läns. 127 Högst 2 skattekr. . (1906 24 "11929 3 (1906 2-01—4-00 skattekr. 87 •\1929 11906 17 över 4 skattekr. . •11929 18 130 (1906 Samtl. kommuner 12[ 128 •\1929

21 52 12 32 5 52 49

—

43 1 6 92 92

16 16 10

2 25 12

36* Antal kommuner med en utdebitering per skattekrona av

Landstingsområde, antal skattekronor per invånare 00 £j OS CO w O samt år

Landstingsområde, antal skattekronor per invånare samt år

Antal kommuner med en utdebitering per skattekrona a v

n os

Kristianstads

läns.

(1906 Högst 2 skattekr. . 'i 1929 1906 2-01—4-00 skattekr. i 1929 1906 över 4 skattekr. . • \1929

67 5

(1906 Samtl. kommuner . •\1929

77 67 5 112

73 34

>1

H

10 257 29 5 210 1 23 10 263 67 262

Värmlands läns.

(1906 166 40 Högst 2 skattekr. . •\1929 27 2 (1906 2-01—4-00 skattekr. 11929 47 8 ;1906 över 4 skattekr. . •\1929 23 155 (1906 201 42 Samtl. kommuner . •\1929 23 202

1 207 Högst 2 skattekr. . A ^929 3 - ! 29 2-01—4-00 skattekr. • ^ 9 2 9 55 A 1 ~ 1 (1906 8 * 180 Over 4 skattekr. . . H929 J1906 244 o ., 1 238 Samtl. kommuner . -^929

S6 9 2 63 1 17

23 2

54 59

22! — — 9 30

—

3 1

1 26

89 Örebro läns.

läns.

Högst 2 skattekr. . .< -^29 2-01—4-00 skattekr. -{^929 i - . • . (1906 Over 4 skattekr. . MI 929 (1906 Samtl. kommuner •\1929

2 26 2

48 3

11 48 55

Högst 2 skattekr. . •'{^929 , . „ skattekr. 1 u. 1 -\1929 i 1906 2-01—4-00 i 1906 över 4 skattekr. •11929

86 Högst 2 skattekr. . (1906 •\1929 (1906 18 201—4-00 skattekr. •\1929 55 över 4 skattekr.

.

(1906 •U929

13 i*906 86 o .1 1 Samtl. kommuner . -^929 86

18 33 4

55 3 40

—

25 48

i 58 61

63¶Västmanlands läns.

Göteborgs och Bohus läns. 42 4 1 20 12

TT» . o ,

..1

i1906

Högst 2 skattekr. . - ^ 9 2 9 2-01—4-00 skattekr. - ^ 9 2 9 „ . . • , (1906 Over 4 skattekr. . "^929

(1906 •\1929

43 36

Samtl. kommuner . •^929

(1906 Högst 2 skattekr. \1929 (1906 2-01—400 skattekr. .\1929

107 27

Över 4 skattekr.

i1906 214 TT» 1 o 1 « i 73 Högst 2 skattekr. . -^929 6 2-01—4-00 skattekr. •{^929 115 A A 1 ^ 1 JI906 31 Over 4 skattekr. . . j ^929 59 220 Samtl. kommuner (1906 •\1929 219

Samtl. kommuner

osO

Skaraborgs läns (1906 143 104 138 Högst 2 skattekr. 14 \1929 18 5 7 2-01—400 skattekr. -{-j^g 4 154 90 11906 Över 4 skattekr. 15 •11929 — 37 1 1 /1906 149 104 1 145 o 12 183 28 145 Samtl. kommuner . - ^ 9 2 9

Malmöhus låns.

Hallands

woo r* ro

1 34

6 47

38 50

69 66

4 2 1 4

1 26

5 32 1 20

Kopparbergs läns.

Ålvsborgs läns

. -{1929

(1906 Samtl. kommuner . •\1929

107 139

34 6

16 14 42

50 52

37*

Landstingsområde, antal skattekronor per invånare samt år

Antal kommuner med en utdebitering per skattekrona av "oo

eng 2 © ers

Gävleborgs läns.

Samtl. kommuner . .{JQOQ Västernorrlands läns. 11906 •\1929 2-01—4-00 skattekr. (1906 'i 1929 Över 4 skattekr. . 11906 •11929 Samtl. kommuner . 11906 '»1929 Högst 2 skattekr. .

Jämtlands

/1906

1l929

i-i -t

20 1 14 31 34

49 53 Samtl. kommuner

11906 •(1929

Norrbottens läns.

6 11

Högst 2 skattekr. . .{JjjJJJj

2-01—4-00 skattekr. -{Jgijg

1 1

Över 4 skattekr.

. -(jnog

16 1

Samtl. kommuner . /1906 "11929

läns.

Högst 2 skattekr. .

Landstingsområde, antal skattekronor per invånare samt år ooW woo

Västerbottens läns. 45 (1906 Högst 2 skattekr. 5 •\ 1929 3 31 2-01—4-00 skattekr. .{Jjjjjjj l 17 över 4 skattekr. . .jjjjjj6

11906 i 1929 2-01—4-00 skattekr. 11906 •11929 över 4 skattekr. . /1906 •11929 Högst 2 skattekr. .

Antal kommuner med en utdebitering per skattekrona av

2 - 0 1 ^ 0 0 skattekr. . j j ^

22 31

över 4 skattekr.

i 1906 11929

10¶Samtl. kommuner

11906 •\1929

31 19

2 6 24

19 11 1 11 1 3 21 25

Samtliga. 59 Högst 2 skattekr. . (1906 972 1065 242 2279 8 •11929 97 237 334 (1906 107 114 7 2-01—4-00 skattekr. 40 i 1929 12 1016 440 1468 (1906 20 1 21 12 över 4 skattekr. . •»1929 506 22 617 59 Samtl. kommuner . (190611099(1073 242 2414 2419 11929 1011619

I fråga om den totala kommunala utdebiteringen meddelas i nedanstående tablå motsvarande siffror, varvid emellertid gränserna i fråga om utdebiteringsprocenten satts vid 6 och 11 kronor i stället för vid 8 och 13 beträffande landskommunerna, detta med hänsyn till att särskild vägskatt icke utgår för städernas vidkommande:

(1906 Högst 4 skattekronor (1929 (1906 4 - o i — S •oo \1929 (1906 över 8 \1929 11906 Samtliga städer \1929

. . . . . . . .

Högst 6 kronor 34 — 10 — — 3 44 3

6-01—Hoo kronor 34 — 15 22 — 58 49 80

Over 11 kronor __ — — 14 16 — 30

Sunnn 68 i_

25 36 77 93 113

P å sätt som skett för landskommunerna meddelas här nedan uppgifter för 15-årsperioden 1916—1930 angående antalet städer med en utdebitering av all-

38* m ä n k o m m u n a l s k a t t om h ö g s t 5 kronor, 5 01—10-00 kronor och över 10 k r o n o r , ävensom medelutdebiteringen: MedelutdebiHögst 5 501—1000 Över 10 tering per Ar kronor kronor kronor skattekrona, kr. — • 92 1 1916 — 7-io 95 8 1917 8-57 14 90 3 1918 8-60 7 103 1919 8'64 6 102 2 1920 7*77 13 93 5 1921 6*90 5 102 4 1922 6'90 5 101 5 1923 7*08 7 99 5 1924 7'52 6 101 5 1925 7-46 11 97 1926 5 7'45 10 100 3 1927 7*32 10 100 3 1928 7*01 9 101 3 1929 6'89 8 102 3 1930 N å g o n s å enhetlig u t v e c k l i n g s g å n g som hos m o t s v a r a n d e sifferserier för landskommunerna k a n icke h ä r s k ö n j a s ; medelutdebiteringen v i s a r emellertid även h ä r u p p g å n g t. o. m. 1920 och därefter k r a f t i g n e d g å n g å r 1921 i samband med den k o m m u n a l ^ , p r o g r e s s i v s k a t t e n s införande, vilken n e d g å n g i olikh e t med l a n d s k o m m u n e r n a f o r t s ä t t e r även å r 1922. E f t e r stillastående å r 1923 och u p p g å n g åren 1924 och 1925 följer sedan oavbruten n e d g å n g a v medelutdebiteringen. Såsom förut p å v i s a t s , utövar Stockholms s t a d p å g r u n d a v s i t t stora a n t a l s k a t t e k r o n o r e t t dominerande i n f l y t a n d e p å medeltalssiffrorna för s a m t l i g a s t ä d e r ; i själva v e r k e t s j u n k a och s t i g a medelutdebiteringssiffrorna för s a m t l i g a städer med e t t p a r u n d a n t a g alldeles p å s a m m a s ä t t som u t d e biteringsprocenten för Stockholm. Den s t a r k a variationen i l a n d s k o m m u n e r n a i f r å g a om a n t a l e t s k a t t e k r o n o r p e r i n v å n a r e belyses a v n e d a n s t å e n d e förteckning, d ä r för varje l a n d s t i n g s område enligt förhållandena å r 1929 angives minimi-, resp. m a x i m i a n t a l e t skattekronor, varvid, d ä r m a x i m i t a l e t u t g ö r e s a v köping, j ä m v ä l motsvarande siffra för annan landskommun angives. Skattekronor Skattekronor Östergötlands län: Stockholms län: ^ Väversunda 2'o 8 Gräsö 1*99 Dagsberg 10'6 2 Saltsjöbadens köp 23'2 6 Bo • • 12'99 Jönköpings län: Uppsala lån: Bolmsö I'36 Tuna 2-12 Anderstorp 8'3 4 Söderfors 16'00 Kronobergs län: Södermanlands län: Vrå • • • 1'26 Råby-Rekarne 2"3 0 Aringsås 6" 2 5 Forssa 8'9 7

39* Skattekronor per invan.

Kalmar läns norra: Djursdala Lönneberga Kalmar läns södra: Gullabo Mörbylånga köp Mörbylånga

1*8 8 6*4 0

1*0 7 9*0 1

Blekinge län: Hasslö Nättraby

1*08 4*0 7

Kristianstads län: Nävlinge Tomelilla köp Västra Sönnarslöv

1-2 9 9*0 2 8*9 1

län: . .

Hallands län: Nösslinge övraby Göteborgs och Bohus Sanne Askim

1'63 10*0 7'56

Ed I*i9 8*4 0 5*60

Gotlands län: Tofta Björke

Malmöhus Björka Säby

Skattekronor per invan.

Värmlands län: Eskilsäter . Säffle köp

1-80 16*20

Örebro län: Snavlunda Kopparbergs köp Almby

2* 17 8*8 4 7-i 4

Västmanlands län. Himmeta . . Kungsörs köp. Sura . . . .

7*91 6-30

Kopparbergs län: Våmhus . . . . Morastrands köp Kopparberg Gävleborgs Ilsbo . Hofors

2-23

• . . . .

2*43 11*95 6*11

län: 1-5 7 14*01

To 5 8*39

Västernorrlands Vibyggerå Hemsö

1'19 11*2 8

Jämtlands län: Tännäs Ängersjö

l"i 5 12*2 7

län:

län: 1*5 0 33*8 8

Älvsborgs län: öxabäck Fuxerna

0*8 9 9-7 6

Skaraborgs län: Trökörna Vara köp Karlsborg

Västerbottens län: Tärna Lycksele köp Holmsund

1* i 2 8*19 6*7 7

1*4 6 12*2 7 8*6 3

Norrbottens län: Karesuando Jukkasjärvi

1*13 8*7 5

För hela riket uppgår således skillnaden mellan högsta och lägsta skattekrontalet till i det närmaste 33 kr. (Hemsö 33-88—Öxabäck 0*89), och vad de särskilda landstingsområdena angår, är maximisiffran endast i undantagsfall mindre än 4 gånger minimisiffran. De skattetyngda primärkommunerna. Från statistiska centralbyrån införskaffade skatteutjämningsberedningen vissa uppgifter angående de skattetyngda primärkommunernas finanser åren 1926—1928, varvid de kommuner skulle medtagas, som under något eller några av de nämnda åren hade allmän kommunalskatt uppgående till minst 10 kronor per skattekrona. Dessa uppgifter hava sedermera legat till grundval för den statistiska bearbetning, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 au-

40* gusti 1931 och chefens för finansdepartementet förordnande den 29 samma månad verkställts. Då bearbetningen måst i huvudsak inskränkas till att omfatta endast ett år, nämligen år 1928, har en modifiering av begreppet »skattetyngda kommuner» kunnat vara motiverad, i syfte att utesluta kommuner, där det höga skattetrycket endast varit av mera tillfällig natur, men någon dylik ändring har icke synts nödvändig. Även i sådant fall, att en primärkommun endast under ett av ifrågavarande år haft allmän kommunalskatt om minst 10 kronor per skattekrona, har skatten nämligen även under de båda andra åren som regel legat på så hög nivå, att benämningen »skattetyngd» är motiverad. Beräknas medelutdebiteringen för de tre ifrågavarande åren, blir visserligen denna i enstaka fall lägre för de såsom skattetyngda räknade kommuner än för dit ej hänförda, som samtliga åren haft ett skattetryck, liggande nära under 10 kronorsgränsen, men en dylik olägenhet synes icke kunna undvikas, utan att man riskerar en alltför snäv begränsning av begreppet »skattetyngd» och därigenom av antalet dithörande kommuner. Även om med den definition begreppet »skattetyngd» fått, någon enstaka kommun medräknats, som lämpligen icke bort medtagas, är i varje fall antalet av dessa kommuner så ringa, att de icke kunna i nämnvärd mån påverka undersökningens resultat. De efter ovan relaterade principer utvalda skattetyngda kommunerna uppgå till ett antal av 668, varav 349 samtliga 3 åren hade en allmän kommunalskatt om minst 10 kronor per skattekrona, 144 2 av de 3 åren, nämligen 56 åren 1927 och 1926, 41 åren 1927 och 1925 samt 47 åren 1926 och 1925 och 175 ett år, varav 70 år 1927, 32 år 1926 och 73 år 1925, uppnådde nämnda minimiskatt. Om deras fördelning på landstingsområdena och om storleksgraden med hänsyn till skattekrontalet upplyser tab. J. Att skattetungan har förutsättningar att bliva hårdare i kommuner med ringa skattekrontal, ligger i sakens natur. En ofrånkomlig relativt stor utgift måste i en kommun med litet skattekrontal betyda en förhöjning av skattetrycket, som i en bättre situerad kommun icke behövt ske. Tab. J . visar ock ett relativt större antal skattetyngda kommuner bland kommuner med lågt antal skattekronor, således med mindre ekonomisk bärkraft än bland kommuner med större antal skattekronor, och skillnaden mellan grupperna lägst ner och högst uppe på skalan är ganska betydande. Redan vid ett skattekrontal av cirka 5 000 synes emellertid optimum inträda, grupperna från och med 5 000 skattekronor uppåt visa som synes ingen bestämd tendens. Sammanföras de i tabellen upptagna grupperna till större grupper, befinnes det, att bland kommuner med skattekrontal av högst 1 000 57'3 % äro skattetyngda, mellan 1 000 och 2 000 36-0 %, mellan 2 000 och 5 000 25-6 %, mellan 5 000 och 15 000 144 % och över 15 000 14-5 °/o. Lågt skattekrontal predisponerar alltså till hög skattetunga, men när skattekrontalet uppnått ett belopp av 5 000, visa som nämnt, grupperna ett lika stort antal skattetyngda inom kommuner med lägre och högre skattekrontal, ett förhållande, som sammanhänger med, att i vissa landsändar alla eller så gott som alla kommuner hava högt skattetryck oberoende av skattekrontalet. I tab. C fördelades samtliga landskommuner efter jordbruksfastighetsskatte-

41* Tab. J.

1¶Be skattetyngda landskommunerna fördelade år 1927 efter antalet skattekronor.

Landstingsområde

Antal kommuner med antal skattekronor av CP

So

§r cl-

O H iO HO H 0 | | 0 |

o {

Stockholms läns . Uppsala läns . . i Södermanlands läns Östergötlands läns Jönköpings läns . Kronobergs läns . Kalmar läns norra Kalmar läns södra Gotlands läns . . Blekinge läns . . Kristianstads läns Malmöhus läns Hallands läns . . Göteborgs och Bohu s läns Älvsborgs läns . . Skaraborgs läns . Värmlands läns . Örebro läns . . . Västmanlands läns Kopparbergs läns Gävleborgs läns . . Västernorrlands läns Jämtlands läns . . Västerbottens läns . Norrbottens läns . . Samtliga

landstingsområdesvis

15 1 1 9 8

4 2 4 1 5 1

5 4 1 6 3 3

6 4 3 2 1 5

4 3 3 4 3 1

8 18 2 4

6 8 2 7 2 4 9 8 19 4

4 4 2 5 1 7 8 8 12 1

7 4 37 33 1

"T

1 1 1 3 6 7 2 3

1 1

1 34 134

1 1 77

O H

O H

H (S3 cji O C O H

O»

O c oo o < oo o» o**

°l °l °l o 1 °l °l °l 4 1 4 4 1 1 1 5

5 3 4 4 1 2 1 2

3 5 2 4 15 3 2 3 1 2

10 4 2 4 5 5 2 4 1 3

2 2

2 6 6

3 7 5

1 76

1 M

H~° H C

O Cn O o Oo O H at o

1 1 1

2 1 1 1 1

1 1

2 1 2 1 1 2 5 1 1 6 2

2 1 2 1 3 1 3 1 2

5 3 2 1 2

1 3

1 1 1

2 2 1 1 4 2 3 20

1 1 1 2 4 2 4 4 19

1 1

2 1 4

1 M

a 5" 8 33 18 21 24 15 15 2 34 46 24 30 11 32 57 80 79 29 5 12 2 14 30 23 9 23

3 668

10 De skattetyngda k ammunerna i % av sa mtliga kommuner i resp. grupper 58-6 67-0 39-3, 32-1| 28-a| 24-8 252 142 16-7 12-3| 144 149 136 27-7

krontalets andel i hela skattekrontalet; motsvarande fördelning rörande de skattetyngda kommunerna lämnas i tab. K, där de skattetyngda kommunerna landstingsområdesvis fördelats efter den relativa betydelsen av jordbruksfastighetsskattekrontalet. Samtliga de 9 grupperna, från gruppen där nämnda skattekrontal utgjorde högst 10 % av hela skattekrontalet till gruppen med motsvarande siffror 80 ^—90 %, äro ock representerade i fråga om skattetyngda kommuner, men dessa förekomma icke lika allmänt i alla grupper. Såsom av relativtalen nederst i tabellen framgår, stiger, bortsett från lägsta och högsta grupperna, förekomsten av skattetyngda kommuner jämsides med jordbruksfastighetsskattekrontalets ökade andel i skattekrontalet. Procenttalet för den lägsta gruppen, nämligen 12 5, ligger högre än procenttalet för den nästfoljande gruppen; det är de hårt skattetyngda fiske- och stenhuggarekommunerna i Göteborgs och Bohus län, som höja upp procenttalet. Därefter är serien obruten med talen 16-1, 24-6, 311, 38-6, 56"3 och 63-2, vilket senare procenttal nås av gruppen med 70-1—80 % jordbruksfastighetsskattekrontal, av vars 19 kommuner 12 äro att hänföra till kategorien hårt skattetyngda.

42* Tab. K. De skattetyngda landskommunerna fördelade år 1927 landstingsområdesvis efter jordbruksfastighetsskattekronornas andel i hela skattekrontalet. Jordbruksfastighets skattekrontal i % av hela skattekrontalet Landstingsområde

Högst 10-1 20-1 30-1 40-1 50-1 60-1 70-1 80-1 10 —20 —30 —40 —50 —60 —70 —80 —90

1 5

12 10 11 7 9 7 1 10 6 6 11 5 10 17 34 15 5 1 4

4 12 3 3 8

7 5 3 3 3

6 4 6 4

Stockholms läns . . . . Uppsala läns Södermanlands läns . . Östergötlands läns . . . Jönköpings läns . . . . Kronobergs läns . . . . Kalmar läns norra . . . Kalmar läns södra . . . Gotlands läns Blekinge läns Kristianstads läns . . . Malmöhus läns . . . . Hallands läns Göteborgs och Bohus läns Älvsborgs läns Skaraborgs läns . . . . Värmlands läns . . . . Örebro läns Västmanlands läns . . . Kopparbergs läns . . . Gävleborgs läns . . . . Västernorrlands läns . . Jämtlands läns . . . . Västerbottens läns . . . Norrbottens läns . . . .

3 1 1 2

1 2 4 4 1 1 6 1 4 3 1 2 1 2 5 1 2 5

6 1 9 4 11 7 3 2 8 5 7

3 1 10 4 1

2 2 1

10 17

4 10

6 2 11 8 23 26 13 1 1

6 15 21 4

3¶Samtliga: Abs.

1% De skattetyngda kommunerna i % av samtliga kommuner i resp. grupper . .

3-3

53 119 202 158 7-9 17-8 30-2 23-6

16i

33 18 21 24 15 15 2 34 46 24 30 11 32 57 80 79 29 5 12 2 14 30 23 9 23

1 1 9

3 1 1 38-6

80 12-0

1 12

56-3 6 3 2

över Inal90 les

668 100

27-7

Angivandet av den procentandel av samtliga skattekronor, som innehas av jordbruksfastighetsskattekronorna, utgör ett sätt att mäta kommunernas egenskap av att vara mer eller mindre utpräglade jordbrukskommuner; i likhet med förhållandena år 1906 utvisade alltså siffrorna för år 1927, att det största antalet skattetyngda kommuner var att finna bland utpräglade jordbrukskommuner. Grupperna med ringa antal jordbruksfastighetsskattekronor stå dock ingalunda tomma, det är ju ock ett känt faktum, att bland de allra hårdast skattetyngda, befinna sig starkt industrialiserade kommuner, där på grund av stillastående industriell verksamhet skattekronorna nedgått samtidigt med att arbetslösheten ökats och kommunerna således måst möta ökade utgifter för fattigvård och arbetslöshetens bekämpande med minskat skatteunderlag. E n annan metod än den ovan behandlade att bestämma kommunernas karaktär i näringshänseende är att sätta taxeringsvärdet å annan fastighet än jordbruksfastighet i relation till taxeringsvärdet å all fastighet; för de gränser, som satts för inrangerandet av en kommun i grupperna jordbrukskommuner, blandade kommuner eller industrikommuner har förut redogjorts. I tab. L

43* Tab. L.

Be shattetyngda

landskommunerna fördelade Izommunkar aktar en.

Antal skattetyngda kommuner Län

&2

fre CD

T

Totala antalet kommuner P-W P* g

*P-

•?

i

Kommuner Stockholms län Uppsala » . Södermanlands » . Östergötlands » . Jönköpings » . Kronobergs » . Kalmar » . j Gotlands » . Blekinge » . Kristianstads » . Malmöhus » . Hallands » . Göteborgs o. Bohus » . Älvsborgs » . Skaraborgs » . Värmlands » . Örebro » . Västmanlands » . Kopparbergs » . Gävleborgs » . Västernorrlands » . Jämtlands » . Västerbottens » . Norrbottens » . Summa

20 16 16 20 13 12 28 41 3 20 9 29 28 75 70 23 2 10

9 2 4 3 1 2 8 5 17 8 2 3 14 3 7 3 1 2

—

—

10 16 20 5 10 496

3 8 2 3 10 120

4 1 1 1 1

— — 4 2

— — 15 2 2 3 2

— 2 1

6 1 1 3 52

länsvis

p-

- 03

8» B

Skattetynec la i % av samtliga c

2¶Kommuner 33 18 21 24 15 15 36 46 24 30

35 55 46 102 77

11 32 57 80 79

139 61 37 146 207

29 5 12 2 14

52 24 36 19 19

30 23 9 23

30 44 18 11

46 62 70 5 70

668 1411

38 19 27 27 29

39 12 16 17 21

år 1928 efter

P*W fr a

Pg M

B c

8= g,

Kommuner 112 86 89 146 127

57-1 29-1 34-8 19-6 16-9

23-7 10ö 14-8 11-1 3-4

10-3 29-5 20-9 6-3 23-6 5-9 164 4-8 118 22 19 5-3 17-2 87 26-1 9-1 31 12 105 45-2 25-8 34 3 13 9 92 58-6 38-5 50o 20 11 36 60-0 85-0 36-4 667 53 22 145 28-9 1 5 i 9-1 207 65 34 238 6-5 31 4-6 19 6 86 47-5 15-8 37-2 21 29 87i 75-7 66-7 51-7 655 40 33 219| 51-4 7-5 6-1 36 5 39 16 262 33-8 17-9 12-5 30-2 18 19 89, 44-2 16-7 15-8 32-6 21 16 61 8-3 4-8 12-5 8-2 17 13 66 27-8 11-8 18-2 16 16 51 12-5 3-9 18 16 53 52-6 16-7 6-3 264 17 68 53-3 50-0 35-3 47-6 16 10 6 601 45-5 20-0 16-7 38-3 7 4 29 27-8 42-9 25-0 310 10 4 25 90-9 100-0 75-0 92-0 596 407 2414' 35-2 20-1 12-8 27-7

hava dels samtliga landskommuner, dels de skattetyngda landskommunerna fördelats landstingsområdesvis efter den nu angivna kommunkaraktären. Av tabellen framgår, att mer än var tredje jordbrukskommun i riket, var femte »blandade» kommun och var åttonde industrikommun är skattetyngd. Vad jordbrukskommunerna angår, är i 8 län mera än halva antalet att hänföra till skattetyngda, nämligen Norrbottens (90*9 %), Göteborgs och Bohus (75-7), Blekinge (60-0), Gotlands (58-6), Stockholms ( 5 7 l ) , Västernorrlands (53-3), Gävleborgs (52-6) och Älvsborgs (51-4 %). Å andra sidan är ingen av Kopparbergs läns 19 jordbrukskommuner skattetyngd, och i övrigt äro procenttalen för de skattetyngda lägre än 25 för följande 4 län: Malmöhus (6*6), Örebro (8-3), Jönköpings (16-9) och Östergötlands län (19-6 %). I fyra län höra hälften eller mera än hälften, de s. k. blandade kommunerna, till kategorien skattetyngda, i Norrbottens län (lOOo), Blekinge (85-0), Göteborgs och Bohus (66-7) och Västernorrlands län (50 %), medan i följande 6 län procenttalet skattetyngda understiger 10, nämligen Kopparbergs (inga skattetyngda), Malmöhus (3 : l), Jönköpings (3-4),

w Örebro (4*8), Ä l v s b o r g s (7'5) och K r o n o b e r g s län ( 9 1 %). V a d slutligen ind u s t r i k o m m u n e r n a angår, äro i 4 län mer än tredjedelen s k a t t e t y n g d a , nämligen N o r r b o t t e n s (75'0), Göteborgs och Bohus ( 5 l T ) , B l e k i n g e (36-4) och V ä s t e r n o r r l a n d s län (35'3 %), m e d a n 6 län, U p p s a l a , K a l m a r , G o t l a n d s , Malmöh u s , H a l l a n d s och V ä s t m a n l a n d s äro orepresenterade i k a t e g o r i e n s k a t t e t y n g d a . A v s a m t l i g a k o m m u n e r , oberoende av k a r a k t ä r e n , bef innes m e r än hälften var a s k a t t e t y n g d i N o r r b o t t e n s län med 92 %, Blekinge län 66"7 s a m t Göteborgs och Bohus län 65*5 %, j ä m n t h a l v a a n t a l e t k o m m u n e r i G o t l a n d s län äro s k a t t e t y n g da s a m t inemot h ä l f t e n ( 4 7 6 %) i V ä s t e r n o r r l a n d s l ä n . I 7 l ä n äro mellan 30 och 40 % a v k o m m u n e r n a s k a t t e t y n d a , nämligen i J ä m t l a n d s (38*3), H a l l a n d s (37'2,) Ä l v s b o r g s (36-5), K a l m a r (34-3), V ä r m l a n d s (32-6), V ä s t e r b o t t e n s län (31'0) och S k a r a b o r g s län (30-2), v a r j ä m t e Stockholms län m e d procentsiffran 29'5 överstiger riksmedeltalet 2 7 7 . U n d e r riksmedeltalet befinna sig a l l t s å 11 l ä n : Gävleborgs län (26-4), S ö d e r m a n l a n d s ( 2 3 6 ) , U p p s a l a (20-9), K r i s t i a n s t a d s (20-7), V ä s t m a n l a n d s (18-2), K r o n o b e r g s (17-2), Östergötlands (16-4), J ö n k ö pings (11-8), Örebro (8*2), Malmöhus ( 4 6 ) och K o p p a r b e r g s län (3-9). I nedanstående t a b l å hava landstingsområdena ordnats s å v ä l efter det relat i v a a n t a l e t s k a t t e t y n g d a landskommuner, som efter höjden a v den a l l m ä n n a k o m m u n a l s k a t t e n , b e r ä k n a d i medeltal för områdets s a m t l i g a l a n d s k o m m u n e r enligt beslut år 1 9 2 7 : Utdebitering av Antalet skatteallmän kommutyngda kommunalskatt i Landstingsområde Landstingsområde ner i % av medeltal per samtliga skattekrona 1) Norrbottens . . . . 2) Blekinge 3) Göteborgs och Bohus 4) Gotlands 5) Kalmar läns södra . 6) Västernorrlands . . 7) Jämtlands 8) Hallands 9) Älvsborgs 10) Värmlands 11) Västerbottens . . . 12) Skaraborgs 13) Stockholms . . . . 14) Gävleborgs . . . . 15) Södermanlands . . . 16) Uppsala 17) Kristianstads . . . . 18) Västmanlands . . . 19) Kronobergs . . . . 20) Östergötlands . . . 21) Jönköpings . . . . 22) Örebro . . . . . . 23) Kalmar läns norra 24) Malmöhus 25) Kopparbergs . . .

92'0 66*7 65-5 50-0 49-3 47'6 38-3 37*2 36-5 32-6 31*0 30-2 295 26-4 236 20-9 20-7 18-2 17-2 16'4 11-8 8-2 5-4 4-6 3*9

1) Blekinge 2) Norrbottens . . . . 3) Göteborgs och Bohus 4) Kalmar läns södra . 5) Västerbottens . . . 6) Gotlands 7) Jämtlands 8) Västernorrlands . . . 9) Värmlands 10) Västmanlands . . . 11) Hallands 12) Östergötlands . . . 13) Gävleborgs 14) Skaraborgs 15) Kronobergs . . . . 16) Kalmar läns norra . 17) Södermanlands . . . 18) Kristianstads . . . . 19) Örebro 20) Uppsala 21) Jönköpings 22) Älvsborgs 23) Stockholms . . . . 24) Kopparbergs . . . . 25) Malmöhus

1007 9*57 8-90 879 8-70 8.67 8'56 8'4S 7*89 7-71 7-62 7*45 7\3 9 7'30 7-08 6'98 6-90 6*85 6'74 6.69 6'69 6-58 6-44 6'24 5'95

45* Vid jämförelse mellan de båda serierna måste hållas i minne, att den första serien t a r hänsyn endast till antalet kommuner, oavsett deras storlek, medan medeltalen i den andra serien äro vägda, vadan alltså icke endast utdebiteringens höjd utan även antalet skattekronor i kommunerna ha inflytande på medeltalssiffran. En enda kommun med stort antal skattekronor och mycket låg eller mycket hög utdebitering kan således medföra en förskjutning nedåt eller uppåt i serien. Som exempel må anföras Norrbottens län, som i den första serien kommer som etta med ett stort försprång framför närmast följande län, men i den andra som tvåa, beroende på den låga utdebiteringen i den ena av de två icke skattetyngda kommunerna inom länet, nämligen gruvkommunen Jukkasjärvi, vars skattekrontal utgör omkring 3/7 av hela skattekrontalet i länets landskommuner. Maximitalen i fråga om antalet skattetyngda kommuner innehavas alltså av tre i vitt skilda delar av landet liggande län, Norrbottens, Blekinge samt Göteborgs och Bohus län. Invånarantalets betydelse för storleken av det kommunala skattetrycket belyses av tab. M, där dels samtliga landskommuner dels de skattetyngda länsvis sammanförts efter invånarantalet i 6 grupper, med högst 300 invånare, med 301—500, med 501—1000, med 1001—1500, med 1501—3 000 och över 3 000 invånare. De skattetyngda kommunernas andel i nämnda grupper representeras av procenttalen 36*6, 34-9, 29-0, 27'1, 23*3 och 22-9, en obruten serie, utvisande en med invånarantalet sjunkande frekvens av antalet skattetyngda kommuner. Emellertid äro differenserna relativt små såväl mellan närliggande grupper som mellan de yttre grupperna, vilket tyder på, att det absoluta invånarantalets betydelse för skattetrycket är av mer sekundär art. Om invånarantalets och i viss mån även skattekrontalets absoluta storlek endast äro av mera sekundär betydelse för en kommuns ekonomiska bärkraft, så är däremot det inbördes förhållandet mellan dessa båda faktorer av konstitutiv betydelse för denna bärkraft. . Om samma antal skattekronor finnas i två kommuner med stor skillnad i invånarantal och antalet skattekronor per invånare således företer betydande olikheter, har kommunen med färre invånarantal och således större antal skattekronor per invånare större ekonomisk bärkraft; är med ett ord sagt rikare än den andra. Vissa behov, som kommunerna ha att sörja för, såsom fattig- och barnavård samt folkskoleväsen, måste under i övrigt lika förhållanden absolut taget kosta den folkrikare kommunen mera att tillgodose än den folkfattigare, då antalet vårdbehövande och skolbarn, såsom stående i direkt proportion till folkmängdens storlek, blir större i den förra än i den senare. Härtill kommer, att under nämnda förutsättning den folkrikare och samtidigt fattigare kommunen kan antagas få ett även i förhållande till folkmängden större klientel vårdbehövande att draga försorg om än den rikare kommunen och att således fattigvårdsbördan kommer att tynga densamma relativt mycket hårdare. Om förhållandet mellan skattekrontal per invånare och skattetyngdheten, sådant det i verkligheten ställde sig, ger tab. N upplysning. E t t skattekrontal av högst 1 skattekrona per invånare hade år 1927 inalles 10 landskom-

46*

Tab. M. Landskommunerna fördelade länsvis efter invånarantalet den 1 januari 1928. Antal kommuner med invånareantal av Län

Stockholms län Därav skattetyngda Uppsala län Därav skattetyngda Södermanlands län Därav skattetyngda Östergötlands län Därav skattetyngda Jönköpings län Därav skattetyngda Kronobergs län Därav skattetyngda Kalmar län Därav skattetyngda Gotlands län Därav skattetyngda Blekinge län Därav skattetyngda Kristianstads län Därav skattetyngda Malmöhus län Därav skattetyngda Hallands län Därav skattetyngda Göteborgs och Bohus län Därav skattetyngda Älvsborgs län Därav skattetyngda Skaraborgs län Därav skattetyngda Värmlands län Därav skattetyngda Örebro län Därav skattetyngda Västmanlands län Därav skattetyngda Kopparbergs län Därav skattetyngda Gävleborgs län Därav skattetyngda Västernorrlands län Därav skattetyngda Jämtlands län Därav skattetyngda Västerbottens län Därav skattetyngda Norrbottens län Därav skattetyngda Samtliga Därav skattetyngda D e skattetyngda kommunerna i % av samtliga kommuner i resp. grupper

501— 1001— 1501— 3 000 1500 1000

Högst 300

301— 500

o

7 4 16 5 10 5 19 4 11 2 7 1 10 5 32 13 1 1 13 4 37 1 11 4 3 2 46 28 57 21 2 1 3

3 7 2 2 3 4 2 1 21 15

23 2 2 1

18 7 44 18 1 1

4 1

38 12 29 5 24 8 49 11 42 8 20 2 26 13 35 16 4 2 34 11 82 3 30 14 20 11 75 26 103 33 12 5 7 1 15 3 2 2 1 3 3 6 3

17 6 16 4 25 6 34 6 34 4 22 7 18 9 3 2 5 3 41 5 42 2 18 5 22 19 34 10 38 5 16 5 7 21 3 3 6 2 9 9 13 7 1

134 49

295 103

658 191

2 2 447 121

36 6

34-9

27-1

30 6 14 2 20 2 30 1 31 1 23 4 32 7 1 17 15 44 7 41 2 24 8 30 17 36 9 17 2 30 11 24 2 16 4 23 1 15 6 20 8 28 9 3 1 4 4 553 129 23-3

3 000 15 2 4

11 2 5 13 1 18 2

9 3 13 3 13 1 1 12 8 10

28 6 20 2 10 1 23 1 29 5 30 10 9 3 24 8 19 17 327 75 22-9

25 23 2 414 668 27-7

47* Tab. N.

Landskommunerna fördelade skattekronor per

länsvis är 1927 invånare.

efter

antalet

Antal kommuner med skattekronor per invånare Län

Stockholms län Därav skattetyngda Uppsala län Därav skattetyngda Södermanlands län Därav skattetyngda Östergötlands län Därav skattetyngda Jönköpings län Därav skattetyngda Kronobergs län Därav skattetyngda Kalmar län Därav skattetyngda Gotlands län Därav skattetyngda Blekinge län Därav skattetyngda Kristianstads län Därav skattetyngda Malmöhus län Därav skattetyngda Hallands län Därav skattetyngda Göteborgs och Bohus län Därav skattetyngda Älvsborgs län Därav skattetyngda Skaraborgs län Därav skattetyngda Värmlands län Därav skattetyngda Örebro län Därav skattetyngda Västmanlands län Därav skattetyngda , Kopparbergs län , Därav skattetyngda Gävleborgs län Därav skattetyngda Västernorrlands län Därav skattetyngda Jämtlands län Därav skattetyngda Västerbottens län Därav skattetyngda Norrbottens län Därav skattetyngda Samtliga Därav skattetyngda De skattetyngda kommunerna i % av samtliga kommuner i resp. grupper

Högst l-oi— 2-01— 3 o i 1 2-oo 3-00 4-oo

30 10 27 12 22 20 50 37 17 17 22 18 3 2 23 18 44 40 82 50 59 32 11 9

1 1 1 1 10 10

6 5 5 4 5 5 5 2 12 12 427

35 22 29 9 33 16 61 16 62 4 33 3 55 14 30 7 12 6 53 11 24 5 38 12 24 16 79 22 155 42 33 13 20 3 17 7 7 20 7 19 13 19 10 12 5 7 7 877 270

24 8 37 8 32 4 57 7 20 1 16 17 2 7 1 6 39 1 43 3 15 2 7 1 28 2 29 3 26 4 20 29 5 21 1 13 2 21 9 19 6 6 1 2 1 534 72 135

4oi— 6-oo

över 6

21 1 15 1 16 1 22 1 13 11

30 1 4

61 1 1

7 6 2

6 16 11 1 15 2 16 2 19

387 15

3 2 179 7

89 29 61 5 66 12 51 2 53 14 63 30 60 23 29 9 25 23 2 414 668

3-9

27-7 1

17 1 6 14 3 16

4 1

5 1 6 8 4 1

9.

48* muner och samtliga voro tillika skattetyngda, av 427 kommuner med ett antal skattekronor per invånare av mellan 1 och 2 voro 294 eller 68*9 % skattetyngda, av 877 med mellan 2 och 3 skattekronor per invånare voro 270 eller 30-8 % skattetyngda, av 534 med mellan 3 och 4 skattekronor 72 eller 13*5 % skattetyngda, av 387 med mellan 4 och 6 skattekronor 15 eller 3*9 % skattetyngda och av 179 kommuner med över 6 skattekronor per invånare voro 7 eller likaledes 39 % skattetyngda.. I gruppen med det lägsta antalet skattekronor äro alltså samtliga kommuner skattetyngda och i gruppen med det näst lägsta över 2 /3, medan i de båda grupperna med det högsta antalet skattekronor icke fullt var 25 :te kommun är skattetyngd, Samtidigt som alltså tabellen ger ett kraftigt belägg för det direkta sambandet mellan högt skattetryck och lågt skattekrontal per invånare, visar den emellertid också, att ett högt skattekrontal icke nödvändigtvis utgör ett hinder för att enstaka kommuner kunna drabbas av högt skattetryck; av de i gruppen med över 6 skattekronor per invånare redovisade 7 skattetyngda kommunerna hade 4 ett skattekrontal av mellan 6 och 8, 2 mellan 8 och 10, samt 1 ett så högt skattekrontal som 10-30 kronor per invånare; av de 15 kommuner, som hade ett skattekrontal överstigande 11 kronor per invånare tillhörde emellertid ingen kategorien skattetyngda. Det direkta sambandet mellan en kommuns skattetryck och dess relativa fattigdom eller rikedom, mätt genom antalet skattekronor per invånare, belyses ytterligare av nedanstående tablå, där medelutdebiteringen för de skattetyngda kommunerna uträknats för varje särskild av de i tab. N. upptagna grupperna : Medelutdebitering per skattekrona, i kr., till Antal skattekronor per inv. Högst 1 l'Ol—2*00 2-oi—3-00 3-01__400 4-01—6-00 över 6

de n i

borgerliga kommunen 9-64 6'36 5'57 5-61 5-71 5-02

kyrkan J

3-07 2-20 1-81 1*63 1*03 095

skoian

inalles

4-15 4-29 3'69 3'71 3-53 4'18

16-86 12-85 H'07 10-95 10-27 10*15

Den totala kommunalskatten visar således i fråga om de skattetyngda kommunerna nedgång i skattetrycket allteftersom skattekrontalet per invånare stiger. Detsamma är ock fallet med utdebiteringen till kyrkan och även utdebiteringen till den borgerliga kommunen visar i stort sett samma tendens. Siffrorna för utdebiteringen till skolan gå däremot icke i någon bestämd riktning, medelutdebiteringen i gruppen med högst 1 skattekrona per invånare och i gruppen med över 6 skattekronor är ungefär densamma och i mellangrupperna gå siffrorna än upp, än ned. Medan i det föregående framställningen i allmänhet rört olika faktorers inverkan på skattetrycket med hänsyn till antalet kommuner inom olika grupper har i efterföljande tab. O en medeltalsberäkning länsvis år 1928, med särskiljande av skattetyngda och icke skattetyngda kommuner, gjorts i fråga om dessa faktorer och tillika angivits de absoluta tal, som ligga till grund för

49* Tab. O. Folkmängd, areal och skattekronor år 1927 i landskommunerna, länsvis, med fördelning på skattetyngda och icke skattetyngda kommuner. Antal FolkSkatteAntal mängd Areal land skattekro- Inv. per kr. per Inv. apå skatteden 1 jan. nor enligt komkm den 1 komkronor mUner land Ijan. 1928 1 9 2 8 » k m 2 1927 års per inv, beslut Antal kom-

Län

Stockholms län . . Skattetyngda . . Icke » . . Uppsala län . . . Skattetyngda . . Icke » . . Södermanlands län Skattetyngda . . Icke » . . Östergötlands län . Skattetyngda . . Icke » . . Jönköpings län . . Skattetyngda . . Icke » . . Kronobergs län . . Skattetyngda . . Icke » . . Kalmar län . . . Skattetyngda . . Icke » . . Gotlands län . . . Skattetyngda . . Icke » Blekinge län . . Skattetyngda . Icke » Kristianstads län Skattetyngda . Icke » Malmöhus län . Skattetyngda . Icke » Hallands län . . Skattetyngda . Icke » Göteborgs och Bohus län Skattetyngda . . . . Icke » . . . . Älvsborgs län Skattetyngda Icke » Skaraborgs län Skattetyngda Icke » Värmlands län Skattetyngda Icke » 4*—312886

. . . . . . . .

112 33 79

212 535 38 093 174442 103 544 15 070 88 474

7 30185 1 472 101 1898 13144 2 017-19 138 357 1154 4193 5 284-66 1 333 744 2 208 16 883 86 5 09370 422 067 1204 4 908 18 752-42 44 055' 837 2 448 68 4 341-28 378 012 1301 5 559 89 131 368 6 084-51 522 384 1476 5 869 21 20 569 1 094-04 60 676 979 2 889 68 110 799 4 990-50 461 708; 1629 6 790 146 200 772 9 725-54 752 863 1375 5157 24 29 642 1390-21 98 599 1235 4108 122 171130 8 335-33 654 264 1403 5 363 I 127 162 676 10 51004 1281 3 859 15 14123 1 087-58 490 088 942 2128 31918 1326 112 148 553 9 422-46 4 091 458 170 87 147 799; 8 89771 433 739 1699 4 986 15 22 943! 1671-77 41 787 1530 2 786 72 124 856 7 225-94 391 952: 1734 5444 105 186 930 10 86746 524 316 1780 4 993 36 45 285 2 629-10 92112 1258 2 559 69 141 645 8 238-36 432 204 2 053 6 293 92 46 821 3 093-59 112 723 509 1225 46 21873 1 659-58 38 970 476 847 46 24 948 1 43401 73 753| 542 1603 36 103 042 2 88048 237 788 2 862 6 605 24 55 910 1 912-34 95 4661 2 330 3 978 12 47132 968-14 142 322 3 928 11860 145 221 864 6 211-40 757 606 1530 5 225 30 42 528 1 777-42 90 031 1418 3 001 115 179 336 4 433-98 667 575! 1559 5 805 238 261 053 4 56669 1 305 894 1097 5 487 11 12 570 347-58 36 328 1143 3 303 227 248 483 4 219-11 1269 566 1095 5 593 86 108 570 4 6921 305 437 1262 3 552 32 35 957 1779-35 70195 1124 2194 54 72 613 2 912-83 235 242 1345 4356 87 170 676 4 722-46 489 316 1962 5 624 57 102 696 3 145-47 183 5641 1802 3 220 30 67 980 1 576-99 305 7521 2 266 10192 219 233 634 11 50903 782113 1067 3 571 80 63 876 3 831-83 139 746 798 1747 139 169 758 7 677-20 642 367 1221 4 621 262 199 156 7 96995 549 758 760 2 098 79 43 826 1 925-02 96 764 555 1225 183 155 330 6 044-93 452 994 849 2 475 89 225 004 17 385-51 803 131 2 528 9 024 29 60176 4 286-39 173 274 2 075 5 975 60 164 828 13 099-12 629 857 2 747 10 498

291 18-9 330

693 3-63 7-65

203 20-0 20-4

4-08 2-92 4-27

216 18-8 22-2

3-98 2-95 417

206 21-3 20-5

375 2-33 3-82

15-5 130 15-8

301 2-26 3-08 293 1-82 314

166 13-7 17-3 172 17-2 17-2 151 13-2 17-4

281 2-03 305 241 1-78 2-96

35-8 29-2 48-7

231 1-71 302

35 7 23-9 40-4 57-2 36-2 58-9

341 2-12 3-72 500 2-89

5-n

231 20-2 24-9

281 1-95 3-24

361 32-6 431 20-3 16-7 221 25-0 22-3 25-7

2-87 1-79 4-50

276 2-21 2-92

129 14-0 12-6

357 2-88 3-82

335 2-19 3-78

50*

Län

Antal kommuner

Antal Folk- Areal land skattekro Inv. per Skatte- Inv. på Antal mängd den 1 jan. nor enligt kom- kr. per k m 2 skattekronor komden 1 1928; km2 1927 års land per inv jan.1928 beslut 2 896 12187 3 838 14 317 2 812 11996 6 901 1744 4 386 1507 7 460 1796

211 13-8 22-5 18-5 15-0 19-4

4 21 3-73 4-27 396 291 4-15

79 27-4 7-7 122 7-3 14-3

447 4-14 4-4 8

53 220 219 18 063 15 14 39 708 5 463-79 39 180 511 12 599-36

998 702 4 384 19 582 32 224! 3 889 16 112 966 478| 4 404 19 724 876 658 4155 16 541 100 213 2 836 7158 776 445 4 628 19 909

63 238 527 24 05152 30 88 452 7 365-89 33 150 075 16 685-63

964 678 319 218 645 460

3 786 15 312 2 948 10 641 4 548 19 559 420 932 2 030 7 016 5162 118 733| 1812 8168 302 199; 2165 529 873 6 390 18 271 159 762! 7 989 17 751 370 111 5 670 18 506

99 120 9-0

404 3-61 4-30

26 1-9 31 33 2-8 3-8

778170 6 816 31127 25 170 408 98 57789 23 149 348 72 429-59 441 248 6 493 19185 2 21060 26148-30 336 922 10 530 168461 6 516 2 414 4166973 408164 05 15 729 202 1726 4 083 6681061266167 084 83 2 727 455 1569 7 447 1746 3105 707 241079 22 13 001 747 1779

1-7 2-1 0-8

346 2-85 3-7 7 2-86 222 326 457 295 1600

Örebro län . . . . Skattetyngda . . Icke » . . Västmanlands län . Skattetyngda . . Icke I . . Kopparbergs län . . Skattetyngda . . Icke » . .

61 176 688 8 37848 5 19189 1388-24 56 157 449 6 990-24

Gävleborgs län . . Skattetyngda . . Icke » . . Västernorrlands län Skattetyngda . . Icke » . . Jämtlands län . . Skattetyngda . . Icke » . . Västerbottens län . Skattetyngda . . Icke » . .

60 121772 47 63793 23 41678 22 050-24 37 80 094 25 587-69

Norrbottens län . . Skattetyngda . . Icke » . . Samtliga Skattetyngda . . Icke » . .

66 115 075 12 18 079 54 96 996

6 214 96 1202-58 5 012-38

51 223 587 28 193 0G 2 7 777 283-49 49 215 810 27 909-57

29 185 303 55 534 93 9 71898 25 593-72 20 113 405 29 941-21

743 385 71 584 671801 455 480 52 63l| 402 849|

102 64 12-9

3-9 3 252 4-30

3-77 I 2-57 1 4-19 |

! medeltalsberäkningarna. Enligt rikssiffrorna hade de G68 skattetyngda kommunerna i genomsnitt 1 569 invånare och 4 083 skattekronor per kommun, medan motsvarande siffror för de icke skattetyngda kommunerna utgjorde 1 779 invånare och 7 447 skattekronor. Folktätheten var i de icke skattetyngda ungefär dubbelt så stor som i de skattetyngda, 12-9 invånare på kvkm land mot 6-4. Även skattekrontalet per invånare låg avsevärt högre i de icke skattetyngda kommunerna än i de skattetyngda, resp. 4-19 och 2-57. Ifrågavarande faktorers inverkan på skattetrycket bestyrkes ock, om man går till länssiffrorna, som endast i undantagsfall ge utslag i annan rikning. För samtliga län utom 3 var således invånarantalet per kommun i medeltal större i de icke skattetyngda än i de skattetyngda kommunerna och i åtskilliga län var skillnaden betydande, dock i intet fall uppgående till dubbla invånarantalet. De tre undantagen utgöras av Malmöhus, Örebro och Västerbottens län, samtliga med ett ringa antal skattetyngda kommuner, där förekomsten av någon enstaka kommun med högt invånarantal (Hörby landskommun, Ljusnarsberg, Skellefteå landskommun) varit tillräckligt för att bringa medeltalet för de skattetyngda över länsnivån. Trots det högre medeltalet invånare per kommun för de skattetyngda kommunerna visar skattekrontalet per kommun i

51* 2 av nämnda län, nämligen Malmöhus och Västerbottens län, lägre belopp i de skattetyngda än i de icke skattetyngda kommunerna, vilket betyder, att skattekrontalet per invånare i dessa skattetyngda kommuner måste ligga på lägre nivå än i länens icke skattetyngda kommuner. I Örebro län är emellertid även skattekrontalet per kornmun högre i de skattetyngda än i de icke skattetyngda kommunerna. I åtskilliga län är som synes skillnaden i skattekrontalet per kommun ganska stor; att medeltalet för de skattetyngda kommunerna icke uppnår halva medeltalet för de icke skattetyngda inträffar således i följande 10 län: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kalmar, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Gävleborgs och Norrbottens län. Medeltalet för antalet skattekronor per invånare överstiger i samtliga län i de icke skattetyngda kommunerna motsvarande medeltal för de skattetyngda. Största skillnaden utvisa medeltalen i Norrbottens län med 2 kronor 95 öre för de skattetyngda och 16 kronor för de icke skattetyngda; till sistnämnda grupp hör emellertid endast 2, Arjeplog och Jukkasjärvi, vilken senare med sitt såväl absolut som relativt höga skattekrontal håller länsmedeltalet uppe. Dubbelt högre siffror för de icke skattetyngda än för de skattetyngda visa i övrigt Stockholms län (resp. 765 och 3-63 skattekronor per invånare) och Göteborgs och Bohus län (resp. 450 och 1-79 skattekronor); i båda länen är det storstädernas grannkommuner som höja medeltalssiffran för de icke skattetyngda kommunerna. Differenser på mer än 7« av medeltalssiffran för de skattetyngda kommunerna visa medeltalen för samtliga län utom Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Västernorrlands och Jämtlands län, av vilka dock de 2 förstnämnda och det sistnämnda komma denna differens mycket nära. Vad slutligen angår folktätheten, som nämnt för samtliga icke skattetyngda landskommuner i riket i medeltal dubbelt så stor som för de skattetyngda, konstateras som regel även i länsmedeltalen högre folktäthet i de icke skattetyngda kommunerna, ehuru den icke i något län går upp till det dubbla mot medeltalet för de skattetyngda. Synnerligen stora differenser visa exempelvis Stockholms län (33-0 i de icke skattetyngda mot 18-9 i de skattetyngda), Blekinge (resp. 48-7 och 29-2), Kristianstads (resp. 40"4 och 23-9), Malmöhus (resp. 58-9 och 36-2), Göteborgs och Bohus (resp. 4 3 l och 32-6), Gävleborgs (resp. 14-3 och 7"3) samt Jämtlands län (resp. 3-1 och 1-9). Å andra sidan visa i ett antal län medeltalssiffrorna för de skattetyngda kommunerna högre folktäthet än för de icke skattetyngda, nämligen Östergötlands (20-5 i de icke skattetyngda mot 21-3 i de skattetyngda), Värmlands län (resp. 12-6 och 14-0), Kopparbergs (resp. 77 och 27-4), Västernorrlands (resp. 9-0 och 12-0) samt Norrbottens^ län (resp. 0'8 och 2-l). I de fyra förstnämnda länen beror förhållandet på, att bland de skattetyngda kommunerna ingå enstaka eller flera relativt sett synnerligen tättbebyggda industrikommuner, som kvalitativt van t av den betydenhet, att länsmedeltalen för de skattetyngda kommunerna sprungit i höjden. Bland de skattetyngda kommunerna i Östergötlands län ingår således Motala landskommun med en folktäthet av inemot 100 invånare per kvkm land, i Värmlands län Karlstads landskommun och Säffle köping, vilkas folktäthetssiffror uppgå till resp. Q6 och 1 722. De två skattetyngda°kom-

52* munerna i Kopparbergs län äro båda industrikommuner, Grytnäs och Ludvika landskommun. I Västernorrlands län äro industrikommunerna ävensom de blandade kommunerna relativt talrikt företrädda bland de skattetyngda, nämligen 14 av 30. Vad slutligen Norrbottens län angår, utgöras de icke skattetyngda av den glest bebyggda jordbrukskommunen Arjeplog, som för övrigt med utdebiteringsprocenten 9 kronor 90 öre per skattekrona står kategorien de skattetyngda nära och följande år för övrigt överstiger gränsen, och industrikommunen Jukkasjärvi, som i de delar, där gruvdrift bedrives, är tätt bebyggd men till större delen av sitt vidsträckta område består av ödemarksområden. Det ovan omförmälda pekar på, att folktätheten i mångt och mycket sammanhänger med kommunkaraktären, vilket ju för övrigt ligger i sakens natur. I fråga om de skattetyngda kommunerna redovisas därför i tab. P folktätheten år 1928 i medeltal länsvis för de skattetyngda, med fördelning på jordbrukskommuner och andra kommuner. För samtliga skattetyngda kommuner i riket utgör, som förut nämnts, folktätheten 6-4 invånare på kvkm land, varav för jordbrukskommuner 5-5 invånare och för andra 7-6. I samtliga län, där såväl skattetyngda jordbrukskommuner som skattetyngda andra kommuner förefinnas, gå med 2 undantag medeltalssiffran i samma riktning och detta galler även som synes Östergötlands, Värmlands, Västernorrlands och Norrbottens län, eller de län med skattetyngda kommuner av skilda kategorier, där för samtliga skattetyngda medeltals siffran steg till högre relationstal än för de icke skattetyngda. Differensen är i samtliga dessa fyra län betydande; minst är den i Norrbottens län med relativtalen 17 och 2-3 invånare på kvkm för skattetyngda jordbrukskommuner och andra skattetyngda kommuner, i Östergötlands och Värmlands län är folktätheten ungefär dubbelt så stor i de sistnämnda som i de förstnämnda och i Västernorrlands län 3 a 4 gånger så stor. Även i åtskilliga andra fall utvisa länssiffrorna såsom synes stora differenser (t. ex. Västerbottens, Jämtlands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län). Ä andra sidan ha som nämnts två län, nämligen de utpräglade jordbrukslänen Gotlands och Hallands län, högre relationssiffror i fråga om folktätheten för de skattetyngda jordbrukskommunerna; i båda fallen är det förekomsten bland de fåtaliga skattetyngda av annan kategori än jordbrukskommuner av glest bebyggda men relativt vidsträckta blandade kommuner (Fårö med den obebodda Gotska Sandön, Breared) som sänka medeltalen Det ligger i sakens natur att det för skattedragarna i kommuner med högt skattetryck skall vara svårare att komma ut med skatten än i kommuner med lägre skattetryck, och att således skattetrycket i de hårdast skattetyngda kommunerna med hänsyn till uppbördsresultatet måste ytterligare höjas, for att de erforderliga skattemedlen skola beräknas inflyta. Då primärmaterialet endast lämnar upplysning om storleken av under ett år gjorda avskrivningar och avkortningar samt vid årets slut utestående restantier, men icke huru dessa fördela sig på olika års utdebiteringar, är det icke möjligt att göra några exakta beräkningar, helst som praxis i olika kommuner är helt olika i fråga om den tid, som förflyter innan å restlängder uppförda icke influtna ut-

53* Tab. P.

Folktätheten

Län

år 1928 i de skattetyngda kommunerna, länsvis, fördelade i jordbrukskommuner och andra kommuner.

Antal FolkAreal Inv. kom- mängd land den på mu- den 1 1 Jan., km 2 ner jan. km 2 land

Stockholms län Jordbrukskom. Andra . . .

33¶Uppsala län . . , Jordbrukskom. Andra . . . .

18 15 070 75242 16 12 932 681-77 2138 70-65 2 21 20 569 109404 16 14 064 753-70 5 6 505 340-34

Södermanlands län Jordbrukskom. Andra . . . . Östergötlands län Jordbrukskom. Andra . . . . Jönköpings län Jordbrukskom. Andra . . . Kronobergs län Jordbrukskom. Andra . . . Kalmar län . . Jordbrukskom. Andra . . . Gotlands län . . Jordbrukskom. Andra . . . . Blekinge län . . Jordbrukskom. Andra . . . Kristianstads län Jordbrukskom. Andra . . . , Malmöhus län . Jordbrukskom. Andra . . . Hallands län Jordbrukskom. Andra . . . Göteb. o. Bohus län Jordbrukskom. Andra . . .

38 093 2 01719

Län

Antal Folkkom- mängd mu- den 1 ner jan.

Areal land den 1 jan., km 2

63 876 53 082 10 794

3 83183 3 519-33 312-50

43 826

37 071 6 755

1 925-02 1 767-1.0 157-92

60176 46 667 13 509

4 28639 3 745-46 540-93

19189 3 619 15 570

1 38824 297-18 1 091-06

18 079 15 921 2158

1 20258 1081-10 121-48

18-9 Älvsborgs län . Jordbrukskom. Andra . . . 200 Skaraborgs län 190 Jordbrukskom. 30-3 Andra . . .

20 16 358 1 115-54 14-7 13 21735 901-65 24-1

18 Värmlands län . 18-7 Jordbrukskom. 19-1 Andra . . . 24 29 642 1 39021 213 Örebro län . . 20 17 547 1 025-38 17-1 Jordbrukskom. 4 12 095 364-83 33-2 Andra . . . 15 14123 1087-58 130 Västmanlands län 13 10 597 861-96 12-3 Jordbrukskom. 2 3 526 225-62 15-6 Andra . . . . 15 22 943 167177 137 Kopparbergs län . 12 16 602 1311-69 12-7 Jordbrukskom. 3 6 341 360-08 17-6 Andra . . . . 36 45 285 2 62910 17-2 Gävleborgs län 27 522 1 784-89 15-4 Jordbrukskom. 17 763 844-21 210 Andra . . . 46 21873 1 65958 132 Västernorrlands län 41 17 044 1 250-75 13-6 Jordbrukskom. 5 4 829 408-83 11 Andra . . . 24 55 910 1 91234 292 Jämtlands län . 3 5 077 184-86 27-5 Jordbrukskom. 21 50 833 1727-48 29-4 Andra . . . 30 42 528 1 777-42 239 Västerbottens län 20 20 281 980-28 20-7 Jordbrukskom. 10 22 247 797-14 27-9 Andra . . . . 11 12 570 347-58 36-2 Norrbottens län 9 7 605 250-20 30-4 Jordbrukskom. 2" 4 965 97-38 51-0 Andra . . . 35 957 1 779-35 202 Samtliga . . . 32 642 1 530-47 21-3 Jordbrukskom. 3 315 248-88 13-3 Andra . . . 102 696 3145-47 326 36 320 1791-48 20-3 66 376 1 353-99 490

7 777 7 777

28349 283-49

14 10 4

39 708 25 337 14 371

30 16 14

88 452 30 059 58 393

23 20 3

41678 22 05024 33182 20 252-24 8 496 1 798-00 71898 25 59372 27 650 21152-12 44 248 4 441-60 149 348 72 429-59 43 038 25 572-51 106 310 46 857-08

5 4 23 10 13

5 46379 4191-25 1 272-54 7 36589 4 727-33 2 638-56

668 1061266 167 084 83 496 550 217 99 828-59 172 511 049 67 256 24

skylder avskrivas. I statistiska centralbyråns berättelser om kommunernas finanser pläga emellertid jämförelser verkställas mellan å ena sidan de under året verkställda avskrivningar (inräknat avkortningar utom till skattelindring) och de vid årets slut utestående restantierna och å andra sidan de belopp, som utdebiterats för uppbörd under vederbörande år. Med hänvisning till de reservationer, som i nämnda berättelser göras rörande metodens räckvidd (se t. ex. berättelsen för år 1928 sid. 21*), må här meddelas, att för samt-

54* liga landskommuner de år 1928 gjorda avskrivningarna uppgingo till 47 % av det utdebiterade beloppet samt de vid årets slut utestående restantiernta 18-4 % eller sammanlagt 23*1 °/°. För de icke skattetyngda bliva relationstalen 4-8 och 17-4 eller sammanlagt 22-2, för de skattetyngda åter 4-3 och 212 eller sammanlagt 25-5 %. Skillnaden mellan de båda kommungrupperna är således ganska obetydlig. Uppdelas däremot de skattetyngda kommunerna efter karaktären, befinnas relationstalen vara i: Jordbrukskommunerna Blandade kommuner Industrikommuner

Avskrivningar 3-7 4"6 5#o

Restantier 15'3 22'5 293

Tillsammans 19'0 27'i 34'3

Utdebitering av allmän kommunalskatt för olika ändamål. För landskommunerna sönderfaller utdebiteringen av allmän kommunalskatt i tre deldebiteringar, till den borgerliga kommunen, till kyrkan och till skolan. Huru utdebiteringssatsen för vart och ett av dessa ändamål i genomsnitt ställer sig i de olika länen, med fördelning på de skattetyngda och de icke skattetyngda kommunerna, därom meddelas uppgifter i tatb. Q, som ock innehåller uppgifter om betydelsen av progressivskattens kommunandel. Vad först angår betydelsen av sistnämnda skatt, ligger det i sakens natur, att en mera avsevärd förekomst av de relativt större skatteobjekt, som medföra skattskyldighet i form av progressivskatt, bör verka i riktning att hålla utdebiteringsprocenten nere och att progressivskatten således bör ha större betydelse för de icke skattetyngda än för de skattetyngda kommunerna. Tabellen bekräftar detta förhållande, i det att den utvisar, att för rikets samtliga skattetyngda landskommuner det utdebiterade beloppet av progressivskattens kommunandel motsvarade en utdebitering per skattekrona av 11 öre, medan för de icke skattetyngda kommunerna beloppet var av ungefär dubbelt så stor betydelse i finansiellt hänseende, motsvarande en utdebitering av 23 öre per skattekrona. För sammanlagt alla kommunerna motsvarade utdebiteringen 21 öre per skattekrona, Nämnda öretal betyder alltså de belopp, varmed utdebiteringen av allmän kommunalskatt, således proportionellt efter skattekronorna, kunnat minskas tack vare förekomsten av ifrågavarande skatt. Riksmedeltalen äro absolut taget obetydliga och detsamma gäller flertalet länsmedeltal. Endast för 6 län uppgingo hithörande medeltal för samtliga kommuner till 25 öre eller däröver, nämligen för Norrbottens län 54 öre, Södermanlands 44 öre, Stockholm län 28 öre samt Malmöhus, Älvsborgs och Kopparbergs län 25 öre. Tages hänsyn till medeltalen för de icke skattetyngda kommunerna, nås en utdebitering motsvarande minst 25 öre, likaledes endast av nämnda 6 län, nämligen med siffrorna 95, 47, 30, 25, 28 och 26 öre. Medeltalen för de skattetyngda kommunerna lågo i allmänhet (för samtliga län utom Gävleborgs och Västerbottens) under motsvarande medeltal för de icke skattetyngda och oftast relativt sett betydligt lägre. Att emellertid, om ock

55* Tab. Q. Utdebitering av allmän kommunalskatt och kommunandel av progressivskatten år 1927 i landskommunerna, länsvis, med fördelning på skattetyngda och icke skattetyngda kommuner. Utdeb. kommunandel

Utdebitering av allmän kommunalskatt Antal kommuner

Län

S t o c k h o l m s län Skattetyngda Icke »

Absolut, kr.

I medeltal per skattek r o n a , i kr., till

A v u t d e b i t e r i n g e n belöpte i % på borg k y r k a skola kom.

S:a

Per Absolut, skattekr. krona, kr.

i

borg. kyrka skola kom.

S:a

. . . . . .

US 39 79

9 473 269 1 495 492 7 977 777

319 5-78 2-91

0-86 1-71 0-78

2-39 6 4 4 3-32 1 0 8 1 2-29 5-98

49-5 53-5 48-7

134 15-8 13-0

371 30-7 38-3

100 100 100

414 806 9 381 405 425

0-28 0-07 0-30

Uppsala län . . . . Skattetyngda . . Icke » . .

86 18 68

2 822 218 458 740 2 3 6 3 478

301 5-52 2-72

132 1-90 1-25

2-36 6 6 9 2-99 1 0 4 1 2-28 6 2 5

45-0 53-0 43-5

19-7 18-3 20-0

353 28-7 36-5

100 100 100

57 810 1946 55 864

014 0-04 Ö15

S ö d e r m a n l a n d s län . Skattctyngda . . Icke » . .

89 21 68

3 606 263 608 468 2 997 795

333 5-35 3-07

1-32

2-oo

483 53-3 47-3

191 20-0 190

32-6 26-7 33-7

1-23

2 2 5 6-90 2-68 10-03 219 649

100 100

229 393 14169 215 224

044 0-23 0-47

Ö s t e r g ö t l a n d s län . Skattetyngda . . Icke » . .

146 24 122

5 607 880 1 045 320 4 562 560

399 6-20 365

1-35 1-50 1-33

2 1 1 7-45 2-90 1 0 6 0 1-99 6 9 7

536 58-5 52-4

181 14-1 191

28-3 27-4 28-5

100 100 100

143 024 7 406 135 618

019 0-08 0-21

J ö n k ö p i n g s län Skattetyngda Icke »

. . . . . .

127 15 112

3 277 596 289 024 2 988 572

307 4-00

3-oo

137 1-82 1-33

225 324 219

669 906 652

459 441 46-0

205 20-1 20-4

336 35-8 33-6

100 100 100

66122 1718 64 404

013 0-05 014

K r o n o b e r g s län Skattetyngda Icke »

. . . . . .

87 15 72

3 073 356 418 933 2 654 423

333 4-83 317

137 1-87 1-32

2-38 7-08 333 1003 2-28 6 7 7

47-0 48-2 46-8

19-4 18-6 19-5

33-6 33-2 33-7

100 100 100

54 628 1577 53 0 5 1

013 0-04 0-14

K a l m a r län . . . . Skattetyngda . . Icke » . .

105 36 69

4 192 993 1 032 880 3 160 113

407 5-90 3-68

1-39 1-77 1-31

2 5 4 8-oo 3 5 4 11-21 232 731

509 52-6 50-4

17-4 15-8 17-9

317 31-6 31-7

65 450 5 885 59 565

012 0-06 014

G o t l a n d s län . . . Skattetyngda . . Icke » . .

92 46 46

977 487 446 103 531 384

373 4-72 321

1-89 2-39 1-61

3-05 8-67 4 3 4 11-45 2-38 7-20

430 41-2 44-6

218 20-9 22-4

352 37-9 33-0

100 100 100 100

6 256 836 5 420

0-06 002 007

Blekinge län . . . . Skattetyngda . . I c k e »> . .

36 24 12

2 393 793

1198 459 1195 334

546 692 4-47

1-48 1-66 1-36

3 1 3 1007 397 1255 2-57 8 4 0

542 55-2 53-2

14-7 13-2 16-2

311 31-6 30-6

26 804 6 263 20 541

011 007 014

K r i s t i a n s t a d s län Skattetyngda . . Icke » . .

145 30

5 187 652 935 260 4 252 392

262 4-30 239

1-40 1-96 1-33

2-83 6-85 4 1 3 1039 2-65 6 3 7

383 41-4 37-5

204 18-9 20-9

413 39-7 41-6

100 100

147 333 9 871 137 462

019 011 0-21

M a l m ö h u s län . . . Skattetyngda . . Icke » . .

238 11 227

7 767 950 362 3 0 8 7 405 642

239 3-60 236

1-29 1-79 1-27

227 4-58 220

5-95 997 5-83

402 36l 40-5

21 7 18-0 21-8

381 45-9 37-7

100 100 100

321 406 6 201 315 205

0-25 017 0-25

H a l l a n d s län . . . Skattetyngda . . Icke i . .

86 32

2 327 726 768 055 1 559 671

345 501 2-99

1-65 2-24 1-47

2 5 2 7-62 3-69 1 0 9 4 217 663

45-3 45-8 451

216 20-5 22-2

33 1 33-7 32-7

100 100 100

49 737 2 393 47 344

016 003 0-20

G ö t e b . o. B o h u s län Skattetyngda . . Icke » . .

87 57 30

4 354 088 2 273 614 2 080 474

452 6-41 3-38

1-48 236 096

2-90 8-90 3-62 1 2 3 9 2-46 6-80

50-8 51-7 49-7

16-6 19-1 141

32-6 29-2 36-2

100 100 100

46 762 7 441 39 321

o-io 004 013

Älvsborgs län . . . Skattetyngda . . Icke » . .

219 80 139

5 147 418 1 456 066 3 691 352

2-87 4-89 243

1-56 2-24 1-41

2 1 5 6-58 329 1042 1-91 5-75

43-6 46-9 42-3

23-7 21-5 24-5

32-7 31-6 33-2

100 100 100

193 349 15 718 177 631

0-25 009 0-28

S k a r a b o r g s län Skattetyngda

262 79 183

4 010 820 999 431 3 011 389

324 4-50 2-97

162 216 1-51

2 4 4 7-30 3-67 1 0 3 3 2-17 6 6 5

444 43-6 44-7

222 20-9 22-7

334 35-5 32-6

100 100 100

74 387 9 025 65 362

014 009 014

Icke

»

. . . .

. .1

100 100

100 100 100 100

56* Utdeb. kommunandel

Utdebitering av allmän kommunalskatt Län

Antal kommuner

Absolut, kr.

I medeltal per skattekrona, i kr., till

Av utdebiteringen belöpte i % på

borg. kyrka skola kom.

borg. kyrka skola kom.

S:a

Per Absolut, skatte, krona, kr. kr. S:a

Värmlands län . Skattetyngda Icke »

89 29 60

6 338 723 1 741 638 4 597 085

52 63 51

13 13 13

343 100 33-3I 100 34-7 j 100

129 875 25 244 104 631

Örebro län . . Skattetyngda Icke » Västmanlands län Skattetyngda Icke »

61 5 56

5 012 071 752 662 4 259 409

52 G4 50

14 10 15

331! 25-8 34-4

100 100 100

169 208 9 762 159 446

66 12 54

3 512 848 577 846 2 935 002

49 51 48

17 16 18

32 9 32-7 32-9

100 100 100

60 344 3 445 56 899

Kopparbergs län Skattetyngda Icke »

51 2 49

6 231176 360 816 5 870 360

48 50 48

16 7 16

100 100 100!

253 396 2 220 251176

Gävleborgs län Skattetyngda Icke »

53 14 39

6 473 848 1172 844 5 301 004

48 51 48

13 13 13

356 42-8! 35-1 38-3| 34-9

144 783 20 552 124 231

Västernorrlands län Skattetyngda Icke »

63 30 33

8 134 075 3 410 981 4723 094

52 50 53

12 13 11

85'3!

100 100 100 100 100 100

Jämtlands län . Skattetyngda Icke »

60 23 37

3 601 939 1331 609 2 270 330

51 56 48

15 14 15

Västerbottens län Skattetyngda Icke »

29 9 20

4 610 772 1860 643 2 750 129

41 43 39

17 17 17

Norrbottens län Skattetyngda Icke »

25 23 2

7 450 687 5 802 392 1 648 295

46 51 32

10 10 10

2 414 115 586648 668 30 799 584 1746 84 787 064

47 60 46

16 15 17

332 100 37 695 5 801 29-11 100 35-6J 100 31894 41-41 100 34 758 10 998 39-1 100 23 760 42-9 100 42-81 100 421 741 38-6 100 100 416 57-7! 100 321 325 355 100 3 256 182 343 lOOJ 310 509 35-9 100 2 945 673

Samtliga . . . Skattetyngda Icke »

39-oj 36-6J 34-4

107 115 32 241 74 874

undantagsvis, progressivskatten i skattetyngda kommuner kan vara av ej ringa betydelse, framgår av nyssnämnda förhållande, att länsmedeltalet i 2 fall visade, att progressivskatten betydde mer i förhållande till skattekrontalen i de skattetyngda -än i de icke skattetyngda kommunerna. Av en utredning, som inom beredningen gjorts i fråga om verkningarna av en eventuell överflyttning av progressivskatten från primärkommunerna till landstingen med hänsyn till förhållandena år 1929 och 1930, framgår, att för 17 landskommuner år 1929 och 19 år 1930 med en allmän kommunalskatt, enligt beslut nämnda år, överstigande 10 kronor per skattekrona, en dylik överflyttning skulle betyda ökad utdebitering för landskommunerna, d. v. s. att progressivskatten översteg den utdebitering per skattekrona, som hela det inom vederbörande landstingsområden utdebiterade progressivskattebeloppet motsvarade i relation till landstingsområdets skattekrontal. I några kommuner, 2 år 1929 och 4 år 1930, skulle

57* denna ökning uppgå till ett så betydande belopp som minst 50 öre per skattekrona. Uppgifterna i tab. Q om utdebitering av allmän kommunalskatt till den borgerliga och till den kyrkliga kommunen avse medelutdebiteringarna länsvis, med fördelning på skattetyngda och icke skattetyngda kommuner, såväl i absoluta som i relativa tal. Det ligger i sakens natur, att beträffande de absoluta utdebiteringarna medeltalen för de skattetyngda kommunerna skola ligga högre än för de icke skattetyngda. Så är också i förevarande tabell överallt fallet utom i fråga om utdebiteringen till kyrkliga ändamål i Kopparbergs län, som tvärtom visar högre utdebitering för de icke skattetyngda kommunerna. Orsaken till skattetyngdheten för de två kommuner, varom här är fråga, har således varit att söka på andra områden än det kyrkliga. I fråga om den del av utdebiteringsbehoven för kyrkliga ändamål, som avser avlöning av prästerskapet, hava dessa båda kommuner i själva verket varit gynnsamt ställda; Ludvika landskommun bildar tillsammans med Ludvika stad en församling och ett pastorat, som ha ett så betydande antal skattekronor, att utdebiteringen till pastoratets prästlönekassa stannat i den lägsta behovsgruppen (1—30 öre per skattekrona), och för Grytnäs har ifrågavarande utdebitering tack vare andra tillgångar i prästlönekassan kunnat hållas nere i den näst lägsta gruppen (30— 60 öre). Av större intresse är emellertid den procentuella fördelningen av utdebiteringarna på den borgerliga kommunen, på kyrkan och på skolan; då genom denna möjligen förekommande olikheter i utdebiteringsbehoven för olika ändamål skattetyngda och icke skattetyngda kommuner emellan kunna komma till synes. För sammanlagt alla skattetyngda landskommuner befinnes det, att utdebiteringsbehovet till den borgerliga kommunen i förhållande till det totala utdebiteringsbehovet är större för de skattetyngda än för de icke skattetyngda kommunerna, med resp. 507 och 46-8 % av den utdebiterade kommunalskatten, medan utdebiteringsbehovet för kyrka och skola relativt sett är något mindre för de skattetyngda kommunernas vidkommande, resp. 15*0 och 34'3, än för de icke skattetyngda kommunernas resp. 17'3 och 35-9 %. Samma förhållande återfinnes i 11 länsmedeltal, nämligen för Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Jämtlands och Västerbottens län. I ytterligare 8 län är utdebiteringsbehovet i förhållande till det totala för den borgerliga kommunen i medeltal högre för de skattetyngda kommunerna men samtidigt är utdebiteringsbehovet antingen för kyrka eller för skola högre, det förra äger rum i 5 fall, nämligen Stockholms, Södermanlands, Göteborgs och Bohus, Gävleborgs och Norrbottens län, det senare i 3 fall, Blekinge, Hallands och Kopparbergs län. Endast i 5 län är således utdebiteringsbehovet till den borgerliga kommunen i förhållande till det totala i medeltal lägre för de skattetyngda än för de icke skattetyngda kommunerna; i 1 av dessa fall, Västernorrlands län, är utdebiteringen till såväl kyrka som skola relativt högre, i 4 fall, Jönköpings, Gotlands, Malmöhus och Skaraborgs län, endast utdebiteringen till skolan högre. Medan utdebiteringsbehovet för den borgerliga kommunen således i 19 län var relativt större för de skattetyngda kommunerna än för de icke skattetyngda, ägde samma förhållan-

.58* de r u m i f r å g a om utdebiteringen till skolan i 8 län och i f r å g a om u t d e b i t e ringen till k y r k a n i 6 län. I syfte a t t undersöka, h u r u v i d a förhållandena a v s e v ä r t ä n d r a t sig från å r t i l l å r h a v a riksmedeltal även enligt beslut åren 1925 och 1926 u t r ä k n a t s . F ö r a l l a tre åren erhållas följande m e d e l t a l :

E n U g t b6Slat å r

1927 Skattetyngda Icke » 1926 Skattetyngda Icke > 1925 Skattetyngda Icke *

Utdebitering, i kr. per skattekrona till Borg. K y r k a Skola lMllM

Av utdebiteringen belöpte i % på Borg. K y r k a Skola

5-72 3-05 5*65 2*96 5'49 2-92

50"7 46-8 50*4 46-0 49*2 45-4

1'70 llS 1"72 1*14 1*79 116

3'87 2-34 3'83 2-34 3*89 2-35

11*29 6-52 11*20 6*44 11'17 6*43

15'0 l7'3 15*4 17*7 15*9 18-0

34-3 359 34*2 36-3 34*9 366

Medeltalen överensstämma n ä r a med v a r a n d r a u n d e r s a m t l i g a 3 å r e n ; den b o r g e r l i g a kommunens u t d e b i t e r i n g v ä x e r emellertid n å g o t i betydelse för s å v ä l de s k a t t e t y n g d a som de icke s k a t t e t y n g d a , detta p å bekostnad av utdebiteringen till såväl k y r k a n som skolan. I utdebiteringen till b o r g e r l i g a kommunen ä r utdebiteringen för fattigvården och b a r n a v å r d e n givetvis a v synnerligen stor betydelse; a t t direkt av utdebiteringssiffrorna u t l ä s a den roll, dessa f ö r v a l t n i n g s g r e n a r spela vid b e s t ä m m a n d e t av debiteringssatsen, är dock icke möjligt, enär särskild debiteringssats för desamma i a l l m ä n h e t icke behöver b e s t ä m m a s , varför u p p g i f t e r därom icke k u n n a av det t i l l g ä n g l i g a p r i m ä r m a t e rialet erhållas. F ö r a t t undersöka, h u r u v i d a förhållandena äro e n s a r t a d e i de s k a t t e t y n g d a .jordbrukskommunerna och övriga s k a t t e t y n g d a k o m m u n e r , h a v a u t r e d n i n g a r angående de enligt 1927 å r s beslut för olika ä n d a m å l u t d e b i t e r a d e beloppen .gjorts beträffande dels j o r d b r u k s k o m m u n e r n a , dels övriga s k a t t e t y n g d a kommuner, v i l k a senare, t i l l s a m m a n u t g ö r a n d e endast 172 kommuner, det ansetts l ä m p l i g a s t a t t s a m m a n f ö r a . D ä r v i d befinnes det, a t t medan för s a m t l i g a skatt e t y n g d a kommuner, som ovan n ä m n t s , medelutdebiteringen u p p g i c k till 11 kronor 29 öre per s k a t t e k r o n a , v a r a v till den borgerliga kommunen 5 kronor 72 öre, till k y r k a n 1 k r o n a 70 öre och till skolan 3 kronor 87 öre, voro motsvarande medeltal för de s k a t t e t y n g d a j o r d b r u k s k o m m u n e r n a 11 kronor 33 öre, 6 kronor 4 7 öre, 2 kronor 3 öre och 3 kronor 83 öre, s a m t för de s k a t t e t y n g d a blandade och i n d u s t r i k o m m u n e r n a resp. 11 kronor 26 öre, 5 kronor 90 öre, 1 k r o n a 45 öre och 3 kronor 91 öre. U t r ä k n a t i % blir r e s u l t a t e t : Borg. kom. Kyrka Skola Inalles Samtliga skattetyngda kommuner . . . . Skattetyngda jordbruks i . . . . » andra * . . . .

50" 48'3 52"4

15"0 17*9 129

34"3 33-8 34*7

100 100 100

F ö r de s k a t t e t y n g d a j o r d b r u k s k o m m u n e r n a är alltså utdebiteringsbehovet procentuellt sett för k y r k l i g a ä n d a m å l n å g o t större än v a d fallet är i de a n d r a

59* skattetyngda kommunerna, vilka senare å sin sida ligga över framför allt i fråga om utdebiteringsbehovet för den borgerliga kommunen, men även för skolan. A t t utdebiteringen till kyrkan relativt hårt tynger jordbrukskommunerna, synes sammanhänga med deras relativt låga invånare- och framför allt, skattekrontal per kommun. Medan, som förut nämnts, invånareantalet i samtliga skattetyngda kommuner uppgick till i medeltal 1 569 per kommun och skattekrontalet till 4 083, äro motsvarande tal för de skattetyngda jordbrukskommunerna resp. 1 109 och 2 381, medan på de skattetyngda blandade och industrikommunerna i medeltal kommer ett invånareantal av 2 971 och ett skattekrontal av 8 990. Genom det ringa skattekrontalet för de skattetyngda jordbrukskommunerna komma dessa oftast i fråga om utdebiteringen till prästlönekassan upp i den högsta utdebiteringsgruppen, med ett utdebiteringsbehov av minst 60 öre per skattekrona. I fråga om utdebiteringen för andra kyrkliga ändamål spelar underhåll av kyrka och kyrkogård samt avlöning av kyrkobetjäning en dominerande roll, och då de absoluta kostnaderna för dessa ändamål få anses ligga relativt nära varandra i de olika församlingsenheterna måste den relativa kostnaden, alltså kostnaden per skattekrona, komma att drabba de med skattekronor minst utrustade kommunerna hårdast. I sina berättelser rörande kommunernas finanser för åren 1918—1925 har statistiska centralbyrån beräknat medelutdebiteringen för olika ändamål inom landskommunerna, fördelade efter skattekrontalets storlek, och har det därvid befunnits, att utdebiteringen till kyrkan nästan undantagslöst sjunker med stigande skattekrontal. Huru förhållandena gestalta sig i de olika länen, framgår av nedanstående sammanställning, där medelutdebiteringen i absoluta och relativa tal för de olika kategorierna skattetyngda kommuner angives för de län, där minst 4 kommuner av vederbörande kategori finnas. För den borgerliga kommunens behov uppgår alltså medelutdebiteringen till över hälften av den totala utdebiteringen i samtliga 4 länsmedeltal för industrikommunerna, där Blekinge län kommer högst med 63-9 %, i 7 länsmedeltal av 10 för de blandade med maximum likaledes för Blekinge län med 5 5 l och i 9 länsmedeltal av 21 för jordbrukskommunerna med maximum 54-5 % för Jämtlands län. I tre länsmedeltal för de sistnämnda kommunerna understiger nämnda utdebitering 40 % av totalutdebiteringen och är i samtliga dessa fall mindre än utdebiteringen för skolan (Gotlands, Kristianstads och Malmöhus län), vilket sistnämnda förhållande ock äger rum i ett länsmedeltal (Skaraborgs län) för de blandade kommunerna. Medelutdebiteringen för kyrkans behov pendlar i jordbrukskommunerna mellan lägst 11-3 % av den totala kommunala utdebiteringen i Norrbottens län med dess även i fråga om skattekrontal stora kommuner till högst 24-3 % i Älvsborgs län med dess ofta små kommuner, även övriga län med små kommuner komma högt på skalan; procenttal överstigande 20 nås i 9 länsmedeltal. I de blandade kommunerna överstiges sistnämnda procentsiffra i 2 fall (Kristianstads samt Göteborgs och Bohus län), medan bland industrikommunerna maximisiffran utgör 18-4 % (Göteborgs och Bohus län). Oberoende av kommunalkaraktären har sistnämnda län

60* Medelutdebitering per skattekrona, i kr. till

Av utdebiteringen belöpte i % på

L ä n Borg. Kyrka Skola [nalles inalles Borg. kom. kom. Kyrka Skola 1 Skattetyngda

jordbrukskommuner.

Skattetyngda

Skattetyngda

blandade

11-61 1147 10-72 9-99 10-92 11-69 1119 10-58 1039 10-96 12-30 10-99 1142 11-96 15-92

51-8 50-7 541 53-5 429 49-7 51-1 37-9 360 37-8 459 53-4 43-8 43-8 51-4 501 49-3 42-9 54.5 48-0 49-9

22-9 19-5 20-1 19-1 20-2 18-0 17-0 22-5 20-9 21-3 20-7 17-7 24-3 22-5 14-0 165 14-5 18-3 15-8 155 11-3

253 298 25-8 27-4 36-9 32-3 31-9 39-6 43-1 40-9 334 28-9 31-9 33-7 34-6 33-4 362 38-8 29-7 36-5 38-8

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

3-74 2-56 3-35 3-75 3-87 3-44 4-32 4-90 3-41 4-70

1182 938 1071 11-38 12-20 1072 1371 11-00 10-97 13-01

50-5 54-4 54-5 50-7 55-1 46-7 47-3 43-1 52-7 53-1

17-9 18-3 14-2 16-3 13-2 21-2 21-2 12-4 16-2 10-8

31-6 27-3 31-3 330 317 32-1 31-5 44-5 31-1 36-1

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

3-42 3-39 3-35 3-89

1002 15-13 12-09 10-49

56-4 63-9 53-9 52-7

9-5 13-7 18-4 10-2

34-1 22-4 27-7 37-1

100 100 100 100

5-51 3-99 4-97 594 4-35 386 3-78 5-01 6-24 4-90 4-63 5-34 5-49 607 472 6-23 5'74 7-95

2-58 1-98 2-12 1-97 1-88 1-80 1-97 2-58 2-24 2-13 2-26 2-07 2-72 2-38 1-46 1-81 1-78 2-01 1-80 1-86 1-80

2-85 3-02 2-72 2-82 3-44 3'23 3-70 4-54 4-62 4-08 3-65 3-38 357 3-57 359 3-66 4-45 4-26 3-39 4-36 6-17

11-25 10-15 1054 10-30 9-31

5'97 5-10 5-84 5-77 6-72 5-01 6-48 4-74 5-78 6-91

2-ll 1-72 1-52 1-86 1-61 2-27 2-91 T36 1-78 1-40

5-65 9-66 6-52 5-53

0-95 2-08 2-22 1-07

5-82 5-15

lOoo

kommuner.

industrikommuner.

hög utdebitering för kyrkliga ändamål, vilket torde sammanhänga med den ovanligt stora skuldsättningen inom detta län för kyrkliga ändamål. Av de skattetyngda kommunernas sammanlagda räntor kommo sålunda (år 1929) i detta län mera än 21 % på kyrkoändamål. Minst betydelse har utdebiteringen för kyrkliga ändamål bland de blandade kommunerna i Norrbottens län (10-8 %) och bland industrikommunerna i Stockholms län (9'5). För skolan variera medelutdebiteringarna mellan lägst 25-3 % i Stockholms län i de skattetyngda jordbrukskommunerna, 27"3 i Södermanlands län i de blandade kommunerna och 22-4 i Blekinge län i industrikommunerna till högst respektive 431 (Kristianstads län), 44-5 (Skaraborgs län) och 371 (Västernorr-

61* lands l ä n ) . Såsom ovan nämnts är utdebiteringsbehovet för skoländamål det relativt högsta i 3 länsmedeltal för jordbrukskommunerna och i 1 för de blandade kommunerna. Bortsett från vad ovan anförts i fråga om den relativt höga utdebiteringen för kyrkliga ändamål i flertalet skattetyngda jordbrukskommuner kan någon enhetlig tendens i fråga om dessa medeltalsutdebiteringar skönjas endast beträffande den höga utdebiteringen för den borgerliga kommunen i industrikommunerna. Om man håller i minne, att i utdebiteringen för den borgerliga kommunens behov som en dominerande faktor ingår utdebitering för fattig- och barnavård samt att den även inrymmer utdebitering för arbetslöshetens bekämpande o. d., ligger sistnämnda förhållande i sakens natur, enär skattetyngda industrikommuner undantagslöst eller så gott som utan undantag utgöras av kommuner, där någon industriell verksamhet nedlagts och kommunen således, samtidigt med att dess skatteunderlag minskats på grund av industriens nedläggande, har att tillgodose därigenom ökade behov för fattigvård och övriga sociala välfärdsanordningar. I övrigt äro utdebiteringsbehoven synnerligen växlande, vilket förhållande ock tydligt framgår av de individuella uppgifterna i tab. 1.

Kommunernas nettoutgifter. I tab. 17 hava för var och en av de 668 skattetyngda kommunerna sammanförts vissa uppgifter, ägnade att belysa de finansiella förhållandena, vilka uppgifter av förut nämnd anledning framför allt hänföra sig till år 1928. Förutom landarealen, folkmängden, invånarantalet per kvkm land, skattekrontalet såväl absolut som i relation till invånarantalet, totala kommunalskatten enligt beslut åren 1927, 1928 och 1929, totala skattetrycket samma år samt statsbidraget till skattelindring, som tilldelats kommunerna för nämnda utdebiteringar och således kommit dem till del åren 1928, 1929 och 1930, meddelas uppgifter ur kommunernas räkenskaper för år 1928. De sistnämnda uppgifterna hava hämtats ur de till statistiska centralbyrån inlämnade räkenskapssammandragen, varur avskrifter, utöver de i centralbyråns publikation rörande kommunernas finanser år 1928 meddelade uppgifter, ställts till beredningens förfogande. Dessa uppgifter äro meddelade enligt särskilda formulär och hava i centralbyrån underkastats ingående granskning i syfte att göra dem så enhetliga och rättvisande som möjligt. Då i huvudsak samma formulär varit i bruk från och med räkenskapssammandragen för år 1918, varigenom uppgiftslämnarna hunnit förvärva vana vid sammanställandet av uppgifterna i enlighet med av centralbyrån givna anvisningar, kunna de numera anses fylla ganska högt ställda anspråk på tillförlitlighet, även om givetvis vissa felföringar ännu äga rum. I stort sett torde sålunda uppgifterna från olika kommuner vara någorlunda jämförbara med varandra, trots det förhållandet att inga normerande regler för den kommunala bokföringen fastställts av statsmakterna. I ett avseende lämnar emellertid denna frihet stort spelrum för de enskilda kommunerna, nämligen i fråga om vär-

62* deringen av tillgångarna, framför allt fastigheter, inventarier och värdepapper, och i detta hänseende torde också växlande värderingsprinciper följas. Statistiken grundar sig på bruttoredovisning, så att de totala inkomsterna och utgifterna för vederbörande förvaltningsgrenar, icke endast nettoinkomsterna, respektive -utgifterna angivas, varigenom det blir möjligt att få kunskap om inkomsternas fördelning såväl efter förvaltningsgrenar som efter deras natur och om utgifternas fördelning inom olika förvaltningsgrenar på olika ändamål, fastighetsanskaffning, avlöningar, renhållning och bränsle m. m. Undantag härifrån utgöra i viss mån de för flera än en kommun gemensamma kassorna, vilka väl för kassan som sådan men icke för varje särskild av de däri deltagande kommunerna kunna underkastas motsvarande fördelning. I de särskilda kommunernas finanser ingå därför endast kommunernas nettoutgift till kassan. Detsamma gäller de enligt 1910 års prästlöneregleringslag för pastoraten bildade prästlönekassorna, även i de fall, att pastoratet består av endast en församling, i vilka fall alltså endast kommunens tillskott till kassan av skattemedel ingår i de särskilda kommunernas finanser. Dessa gemensamma kassor äro numera synnerligen talrika. De omfatta framför allt prästgårdsbyggnadskassor och dylika pastoratskassor och ökas under senare tid i mån som kommunalfönbundsinstitutionen blivit allmännare. Ar 1928 redovisas sålunda 1 365 prästlönekassor och 877 andra gemensamma kassor, de förra berörande 2 512 och de senare 1 783 lands- och stadskommuner. De meddelade uppgifterna om utgifter och inkomster, såväl de absoluta posterna som deras relativa fördelning på olika förvaltningsgrenar, ävensom uppgifterna om tillgångar och skulder påverkas givetvis av förekomsten av dylika gemensamma kassor, då i sådant fall vad inkomster och utgifter angår genom inblandning av nettoposter de absoluta talen minskas och procentsiffran för vederbörande förvaltningsgren kommer att visa mindre höjd än som faktiskt svarar mot dess vikt i budgetärt hänseende samt, vad tillgångar och skulder angår, på vederbörande kommuner belöpande andelar i dessa icke komma till synes i uppgifterna för vederbörande kommuner. Denna brist gör sig emellertid icke påmind, åtminstone icke nämnvärt, i fråga om prästlönekassorna, då så gott som samtliga kommuner beröras av dessa och redovisningen således blir enhetlig. I fråga om andra gemensamma kassor åter, som icke beröra samtliga kommuner, bliva de angivna talen i någon mån missvisande. För att i möjligaste mån undanröja olägenheterna härav, hava de kommuner som äro delägare i dylika kassor, särskilt utmärkts, nämligen med ett f såväl efter kommunens namn i tab. 17 som före procentsiffran för de utgifts- och inkomstkolumner, som representera den eller de förvaltningsgrenar, vilka kassan omfattar, ävensom före tillgångs- och skuldbeloppen, om kassan vid 1928 års slut hade tillgångar, respektive skulder. De uppgifter, som för varje län och för hela rikets landsbj^gd meddelas om inkomster och utgifter och deras procentuella fördelning samt om tillgångar och skulder, överensstämma icke med de i statistiska centralbyråns berättelse meddelade länssiffrorna. I dessa senare hava nämligen, efter kvittning av mot varandra svarande inkomster och utgifter, tillagts de gemensamma kassornas

63* (dock ej prästlönekassornas) i respektive län räkenskaper. Då ett dylikt tilllägg är omöjligt att verkställa för de enskilda kommunerna eller i varje fall skulle vara ytterst tidsödande att verkställa, hava för erhållande av största jämförbarhet mellan siffrorna för de enskilda kommunerna och för kommunerna tillsammantagna inom vederbörande län, siffrorna för de sistnämnda i tab.. 17 upptagits utan tillägg av de gemensamma kassornas räkenskaper. Ovan beröida olägenheter neutraliseras emellertid av möjligheten att för olika förvaltningsgrenar beräkna s. k. nettoutgifter, vilkas absoluta storlek och procentuella fördelning på de viktigare förvaltningsgrupperna — kyrkliga ändamål, folkskola, fattig- och barnavård, hälso- och sjukvård, allmänna pensionsförsäkringen samt räntor — för envar av de skattetyngda kommunerna angives. Syftet med beräknandet av nettoutgifterna är att söka få fram utdebiteringsbehovet för olika förvaltningsgrenar, vilket endast i fråga om kyrkliga ändamål, skola och den borgerliga kommunens samtliga förvaltningsgrenar låter sig göra direkt ur dehiteringssatserna. Vid beräknandet av nettoutgifterna hava från de totala utgifterna först dragits utgifter för fastighetsanskaffning och aktieförvärv. Ifrågavarande utgifter bestridas nämligen säkerligen till större delen av lånemedel och, då det gäller fastställandet av utgifter bestridda med uttaxerade medel, böra med lånemedel bestridda utgifter frånräknas. Givetvis bestridas en del av nämnda utgifter särskilt för fastighetsanskaffning, av skattemedel eller fonderade medel, i vilka fall rätteligen hela kostnaden, så framt den bestrides av skattemedel, eller en del därav, nämligen den del, som motsvarade under året gjord fondering, så framt den bestrides av fonderade medel, bort kvarstå bland de utgifter, som medtagas för beräknandet av utdebiteringsbehovet. Då det varit omöjligt att ur primärmaterialet eller på annat sätt skaffa tillförlitliga uppgifter om fördelningen av ifrågavarande kostnaders bestridande på ena eller andra sättet och då, åtminstone i fråga om landskommunerna, som det här gäller, huvudparten med all säkerhet bestrides av lånemedel, har någon annan utväg icke stått till buds än att frånräkna samtliga ifrågavarande kostnader. Veterligen bestrida kommunerna för övrigt ofta genom upptagande av tillfälliga lån kostnader särskilt vid inventarieanskaffning och även löpande utgifter, och då dylika på lånevägen bestridda utgifter här inräknats i utdebiteringsbehovet, har på detta sätt en utjämning skett. Från sålunda beräknade utgifter för de särskilda förvaltningsgrenarna var för sig och sammanlagda hava dragits de inkomster, som tillfallit varje särskild förvaltningsgren, förutom av skattemedel, och från totalutgifterna tillika det erhållna statsbidraget till skattelindring, som i detta hänseende är att jämställa med inkomst av skattemedel. Liksom vid fastställandet av kommunens stat det totala utdebiteringsbehovet är summan av utdebiteringsbehoven för de olika förvaltningsgrenarna enligt för dem fastställda specialstater, erhåller man på detta sätt en åtminsone approximativ uppdelning av den faktiskt verkställda utdebiteringen på skilda förvaltningsgrenar. Utom vad som anförts angående osäkerhetsmomenten i beräkningssättet fås i fråga om dessa s. k. nettoutgifter hållas i minne, dels att räkenskaperna kun-

64* na utvisa större eller mindre avvikelser från de fastställda staterna, dels att utdebiteringsbehovet tillfredsställes icke endast genom utdebitering proportionellt efter skattekronorna utan även genom andra skatter, progressivskatt, skogsaccis, nöjesskatt, hundskatt m. fl., varom förut nämnts. Den procentuella fördelningen av nettoutgifterna på olika förvaltningsgrenar utsäger alltså icke, huru mycket av den allmänna kommunalskatten, utan huru mycket av samtliga kommunala utskylder, som enligt räkenskaperna tillgodokommit de olika förvaltningsgrenarna. På grund av de statistiska primäruppgifternas uppställning kunna vidare erlagda skuldräntor och kapitalavbetalningar icke fördelas på de skilda förvaltningsgrenarna. Låneredovisningen hålles skild från inkomst- och utgiftsredovisningen och kapitalavbetalningar ingå icke bland utgifterna liksom ej heller upptagna lån bland inkomsterna. Skuldräntorna hava icke kunnat fördelas på de olika ändamål, för vilka lånen uppgivits, utan redovisas i en klumpsumma. För resultatet av en särskilt verkställd utredning rörande kommunernas skuldräntor och avbetalningar för olika ändamål redogöres längre fram. För enstaka kommuner hava inkomsterna genom stora fastighetsförsäljningar eller utfallna brandförsäkringar blivit större än utgifterna och har av denna anledning utdebiteringsbehovet icke kunnat fastställas. I dessa fall står i kol. 37 ett minustecken (—) framför beloppet och hava i de följande kolumnerna införts prickar (. .) i stället för den procentuella fördelningen. Genom förskjutning från ett år till ett annat av inkomster eller utgifter kunna ock i enstaka fall mindre störningar uppstå. Det kan efter alla dessa reservationer tyckas, som om beräknandet av nettoutgifterna och deras procentuella fördelning på olika förvaltningsgrenar icke vore mycket värt. Trots detta giva emellertid siffrorna en åtminstone ungefärlig föreställning om huru mycket de olika förvaltningsgrenarna tynga på budgeten och komplettera sålunda uppgifterna om utdebiteringssatserna. Ihågkommas må till slut, att siffrorna för de olika förvaltningsgrenarna äro att anse såsom minimisiffror, då på vederbörande förvaltningsgrenar ankommande skuldräntor och kapitalavbetalningar ej ingå däri. De olika kommunsiffrorna visa minst av allt någon enhetlig tendens, än är det den ena, än den andra av de olika förvaltningsgrenarna, som tynga mest. Även skuldsättningens betydelse är synnerligen varierande; medan åtskilliga kommuner icke hava några skuldräntor, kan för andra utdebiteringsbehovet för skuldräntorna uppgå till över 30 % av hela utdebiteringsbehovet. I tab. R och S hava uppgifterna om nettoutgifterna sammanförts länsvis, med fördelning på skattetyngda och icke skattetyngda kommuner. Av rikssiffrorna i tab. E, framgår, att för samtliga skattetyngda landskommuner kyrkobudgeten relativt sett icke betyder så mycket som för de icke skattetyngda (respektive 13*9 och 16.2 % av samtliga nettoutgifter). Detsamma är fallet i fråga om folkskolan, fast skillnaden härvidlag är obetydlig (27'5 respektive 2 8 l %). Däremot betyder fattig- och barnavården mer för de skattetyngda än för de icke skattetyngda (respektive 30*4 och 28-8 %) och detsamma är förhållandet med allmänna pensionsförsäkringen (respektive 6.1 och 4-9 %). Hälso-

65* Tab. B.

Landskommunernas nettoutgifter år 1928 för vissa förvaltningsgrenar, fördelning på skattetyngda och icke skattetyngda kommuner.

Län

Kyrkliga ändamål Absolut, kr.

Stockholms län Skattetyngda Icke »

0/ /o

Folkskola

Fattigvård och barnavård

Allmänna pensionsförsäkr.

Absolut, kr.

Absolut, kr.

Absolut, kr.

°/ /o

%

/o

Hälso- och sjukvård

länsvis, med

Andra utgifter

Absolut, Absolut, /o kr. kr.

0/

/o

Summa Absolut, 0/ kr. /o

1 073 135 125 2 338 741 271 2 435 272 28 3 261 002 30 240 060 2 8 2267163 263 8 615 373 100 ! 164 588 13-3 287 366 23-2 351 730J28-4 63 323 5-1 49 248 4-0 321237 26-0 1 908 547 12-3 2 051 375 27-8 2 083 542 28-2 197 679 2-7 190 812 2-6 1 945 92626-4 1 237 492 100 7377 881 100 Uppsala län . ! 452 328 167 689 462 25-4 851 721 314 162 546 60 104 445 3-9 450 621 166 2 711123 100 Skattetyngda 62 767 15-7 91952 230 156 145 390 17 993 4-5 10 233 2-5 61368 15-3 400 458 100 Icke » 389 561 16-9 597 510 25-9 695 576 30-1 144 553 6-2 94 212 4-1 389 253 16-8 2 310 665 100 Södermanlands län 609 002 160 900 727 236 1 285 129 33 7 162 431 4-3 128 853 3-4 722 091 190 3 808 233 100 Skattetyngda . . 103 053 17-5 117 447 19-9 219 283'37-2 30 456 5-2 15 598 2-0 104 111 17-6 Icke » . .! 505 949 15-7 783 280 24-4 1 065 846 33-1 131 975 4-1 113 255 3-5 617 980 19-2 589 948 100 3 218 285 100 Östergötlands län 837 518 157 1 218 143 229 1776 895'33 4 302 451 57 282 276 53 906 772 17-0 5 324 055 100 Skattetyngda . 112 336 14-0 203 736 25-3 218 417 27-1 60 855 7-0 45134 5-6 163 739 20-4 Icke » 725 182 16-0 1 014 407 22-4 1558 478 34-5 241 596 5-3 237 142 5-3 743 033 16-5 804 217 100 4 519 838 100 Jönköpings län . 596 942 19 807 907 26 857 974'28-4 208 269 69 86 006 2-8 460 904 153 3 018 002 100 Skattetyngda . 55 693 20-5 62 360 230 75 483|27-8 17 668 6-5 9 929 3-7 50 202 18-5 271 335 100 Icke » 541 249 19-7 745 547 27-1 782 49128-5 190 601 6-9 76 077 2-8 410 702 15-0 2 746 667 100 Kronobergs län . 534 219 194 580 467 211 795 808 28-9 253 647 92 92 090 33 498 327 181 2 754 558 100 Skattetyngda . 68 048 17-5 85 644 22-0 115 303|29-7 47 748 12-3 11717 3-0 60 432 Icke » 466 171 19-7 494 823 20-9 680 505 28-8 205 899 8-7 80 373 Bi 437 895 15-5 388 892 100 18-5 2 365 666 100 Kalmar län . . . 725 822 182 911 444 228 1165 499 292 299 198 7-5 156 733 3 9 734 520 184 Skattetyngda . 160 747 17-2 221 785 23-7 242 594 26-0 77138 8-3 39 705 4-2 192 829 20-6 3 993 216 100 Icke » 565 075 18-5 689 659J22-5 922 905 30-2 222 060 7-3 117 028 3-8 541 691 17 7 934 798 100 3 058 418 100 Gotlands län . . 169 495 185 286 471|3r3 175 342 192 53 460 5-8 43 325 4-7 187 643 20-5 915 736 100 Skattetyngda . 72 950 17-5 127 617 30-5 75 030 18-0 26 217 6-3 20 257 4-8 91775 22-9 413 846 100 Icke » 96 545 19-2 158 854 31-7 100 312 20-0 27 243 5-4 23 068 4-6 95 868 191 501 890 100 Blekinge län . . 305 496 14-0 587 253 269 685 480 313 198 635 91 90 670 4-1 319 933 14-6 Skattetyngda . 134 948 12-6 289 154 2 7 l 322 882 30-3 126 883 11-9 37 528 3-5 155 867 14-6 2 187 467 100 1 067 262 100 Icke » 170 548 15-2 298 099 26-6 362 598 32-4 71752 6-4 53142 4-7 164 066 14-7 1120 205 100 Kristianstads län 1 050 484 20 3 1 624 139 314 1 011 31119-6 288 596 5-G 239 052 4-6 957 394 185 Skattetyngda . 188 412 20-6 278 503 30-5 196 48921-5 66 087 7-2 36 905 4-0 148 465 16-2 5 170 976 100 914 861 100 Icke » 862 072 20-3 1 345 636 31-6 814822 191 222 509 5-2 202 147 4-8 808 929 190 4 256 115 100 Malmöhus län . , 1 645 048 21-6 2 401 728 316 1 477 477194 261 414 34 170 952 2-3 1649 248 21-7 7 605 867 100 Skattetyngda . 64494 17-3 121825 32-7 95 993 25-7 14 616 4-0 6 516 373 328 100 Icke » . , 1 580 554 21-9 2 279 903 31-5 1381 484 19i 246 798 3-4 164436 1-8 69 884118-5 2-3 1 579 364|21-8 7 232 539 100 Hallands län . . . 479 781 217 529 192 240 596 57427-0 160 692 7-3 63 865 2-9 Skattetyngda . . 129 029 17-8 201 952 27-8 196 10927-0 53 848 7-4 21301 2-9 376 641171 2 206 745 100 726172 100 Icke » . . 350 752 23-7 327 240 22-1 400 465270 106 844 7-2 42 564 2-9 123 93317-1 252 708J17-1 1 480 573 100 Göteb. o. Boh. län. 697 754 16-8 1129 203 27-3 1206 665 291 262 443 63 131 535 3-2 714 94617-3 4142 546 100 Skattetyngda . . 387 006 17-6 580166 26-5 689 992 31-5 173 961 7-9 73157 3-3 Icke » . . 310 748 16-0 549 037 28-2 516 673 26-5 88 482 4-5 58 378 3-0 29043l|l3-2 2 194 713 100 424 515 21-8 1 947 833 100 Älvsborgs län . . . 1 077 678 217 1 268 645 256 1334 687 26-9 320 160 65 144 948 2-9 Skattetyngda . . 271 872 20-0 343 337 25-2 347 535 25-6 96155 7-1 44 952 3-3 815 250!l6 4 4 961 368 100 255 705)18-8 1 359 556 100 Icke » . . 805 806 22-4 925 308 25-7 987 152 27-4 224005 6-2 99 996 2-8 559 54515-5 3 601 812 100 Skaraborgs län . . 838 552 222 969 349 25-6 1 065 500 282 294 770 7-8 112 155 3-0 498 510 132 3 778 836[ 100 Skattetyngda . . 187 510 211 209 391 23-6 260 086 29-3 73 742 8-3 24 015 2-7 888 2511 100 Icke » . . 651 042 22-5 759 958 26-3 805 414 27-9 221 028 7-6 88140 3 l 133 507J15-0 365 003H2-6 2 890 585: 100 1 Värmlands län . . 691 020 11-8 1 635 701 281 1 919 298 32-9 339 617 5-8 224 820 3-91019 008 175 5 829464 100 Skattetyngda . . 207 077 13-4 428 038 27-7 428 331 27-7 92 407 6-0 49 529 Icke » . . 483 943 11-3 1 207 663 28-2 1 490 967 34-8 247 210 5-8 175 291 3-2 340 30822-0 1 545 690 100 4-l| 678 700 15-8 4 283 774 100 5*—312SS0

6(>*

Län

Kyrkliga ändamål Absolut, kr.

o/ /o

Folkskola

Fattigvård och barnavård

Allmänna pensionsförsäkr.

Absolut, kr.

Absolut, kr.

Absolut, Absolut, Absolut, Absolut, % /o /o kr. kr. kr. kr.

o/ /o

/o

Hälso- och sjukvård

Andra utgifter

Summa

°/

/o 4 911419 100 908 215 185 3 i 242 352 49 167 561 719 80214-7 1 366 262 27-8 1507 22730 7| Örebro län . . . 677193!100 80199 11-9 172 552 25-5 214 840 31-71 30 739 4-5 22 889 3-4 155 974;23-0 Skattetyngda . 639 603 1 5 l 1193 710 28-2 1 292 387 30-5 211613 50 144 672 3 1 752 241117-8 4 234 226! 100 Icke » Västmanlands län 511 940 15-7 888 916 27-3 1 074199 32-9 151442 46 84 213 2-6 550 223 16 9 3 2609331100 25188 5-2 11569 2-4 82 731J17-1 483 759; 100 69 252 143 130 778 27-0 164 241 34-0 Skattetyngda . 442 688 15-9 758 138 27-3 909 958 32-8 126 254 4-6 72 644 2-C 467 492; 16-8 2 777174j100 Icke » 826 214 138 1 751 912 2 9 3 1 822 470 304 279 393 4 7 307 262 5 1 1002 54116 7 5 989 792; 100 Kopparbergs län 91750 29-9 20 957 6-8 5 690 1-9 66 611J21-7 306 782 100 97 814 31-9 23 960 7-8 Skattetyngda . 802 254 14-1 1 654 098 29-1 1 730 720 30-5 258 436 4-5 301572 5-3 935 930 16-5 5 683 010 100 Icke » Gävleborgs län . 713 913 119 1 848 851 308 1 801 867 301 269142 4 5 164 660 27 1197 274 200 5 995 707 100 1 078 603.100 64 241 6-0 50 911 4-7 152 74014-2 124 267 11-5 325 088 30-1 361 356 33-5 Skattetyngda . ! 589 646 12-0 1 523 763 31-0 1 440 511 29-3 204 901 4-2 113 749 2-3 1044 534 21-2 4 917104 100 Icke » Västernorrlands län 878 153 118 2 035 099 27 42 706 785 364 353 382 4 8 313 331 4 2 1146 27315-4 7 433 023! 100 315 593 10-9 776 937 26-9 1 031 876 35-8 149 693 5-2 94102 3-3 515 49017-9 2 883 691 100 Skattetyngda . 562 56012-4 1 258162 27-6 1 674 909 36-8 203 689 4-5 219 229 4-8 630 78313-9 4 549 332 j 100 Icke » 395 0891120 971 570 29-6 1136 965 346 157 650 48 174 896 5 3 449 787 137 3 285 957,100 Jämtlands län . 60 583 4-9 62 466 5 1 226 78518-3 1 237 918 100 154 957112-5 344 659 27-8 388 468 31-4 Skattetyngda . 97 067 4-7 112 430 5-5 223 002 10-9 2 048 039! 100 240 13211-7 626 911 30-6 748 497 36-6 Icke » 576 759140 1 429 824 34 1 077 269 261 166116 40 257 303 6 2 622 960 15-1 4 130 231 100 Västerbottens län 71062 4-2 105157 6-2 214 37412-7 1 692135 100 246183J14-5 617 756 36-5 437 603 25-9 Skattetyngda . 95 054 3-9 152146 6-2 408 58616-8 2 438 096 100 330 576 13-6 812 068 33-3 639 666 26-2 Icke » ! 608 725 9 1 2 202 867 32-9 1 974 293 295 244 963 37 232 348 3 5 1428 536 21-3 6691732 100 Norrbottens län . 1 087 937 20-9 5 210 593 100 Skattetyngda . 476 728 9-11495 944 28-7 1 728 685 33-2 227 213 4-4 194 086 3-7 Icke » 131997 8-9 706 923 47-7 245 608 16-6 17 750 1-2 38 262 2-6 340 599 23-0 1 481139 100 Samtliga . . . . 1701486915 7 30373873 27-9 31741707 292 5 693 771! 5 2 4013 359 3 7 19884780 18-3 108722359 100 Skattetyngda . 3 861669J13 9 7 611801 27 58410 221 304 1688 7731 6 ill 042 594 3-8 5 066 435 18-3 27 6814931100 Icke » 13153200 16-2 22762072 28-1 23331486 28-8 4 004 998 4 9 2970 765 3 7 14818345 18-3 81040866 100

och sjukvården spelar i det närmaste samma roll för båda kategorierna (respektive 3-8 och 3-7 %) och för återstående utgifter, bland vilka räntor ingå är siffran identisk i båda grupperna (18'3 %). Differenserna mellan de skattetyngda och de icke skattetyngda kommunerna äro således på det hela taget små, och detsamma gäller i allmänhet även länsmedeltalen. Det enda egentliga undantaget härifrån utgör Norrbottens län i fråga om folkskola, fattig- och barnavård samt allmän pensionsförsäkring; för de icke skattetyngda kommunerna uppgå nettoutgifterna för folkskolan till 47*7 % av samtliga nettoutgifter, medan desamma för fattig- och barnavård samt allmänna pensionsförsäkringen hålla sig på så låg nivå som 16-6, respektive 1-2 %; för de skattetyngda kommunerna åter utgöra folkskolans nettoutgifter endast 28'7 % av samtliga, medan fattigoch barnavårdens samt allmänna pensionsförsäkringens nettoutgifter uppgå till respektive 33'2 och 4*4 %. De icke skattetyngda kommunerna d. v. s. i främsta rummet Jukkasjärvi rika kommun, har synbarligen haft råd att offra mycket på sitt folkskoleväsen, men däremot icke behövt ge ut så mycket för fattigvård och närliggande förvaltningsgrenar. Länsmedeltalen för olika förvaltningsgrenar visa än en större belastning för de skattetyngda kommunerna än för de icke skattetyngda. I fråga om kyrkliga

67' Tab. S. Landskommunernas nettoutgifter år 1928 per invånare och per skattekrona, i kr., länsvis, med fördelning på skattetyngda och icke skattetyngda kommuner. Kyrkliga ändamål

Folkskola

Län

Fattigvård och b a r n a vård

Per Per Per Per Per i n v . sk.kr. inv. sk.kr. inv.

Allmänna pensionsförsäkr.

H ä l s o - och sjukvård

Per Per Per Per sk.kr. inv. ! sk.kr. i n v . 1

Per sk.kr.

övriga utgifter

Summa

Per Per Per | Per inv. sk.kr. inv. sk.kr.

S t o c k h o l m s län . . Skattetyngda . . Icke » . .

5-05 4-32 5-21

0-73 1 1 0 0 119 7-55 0-68 11-76

1-59 1 1 - 4 6 2-08 9-24 1-54 1 1 - 9 5

1-65 2-54 1-56

1-23 1-66 1-13

018 0-46 0-15

113 1-29 109

0 •3;") 8 - 4 3 0 1 4 11-16

1 54 40-54 2 32 3 2 - 4 9 1 46 4 2 - 3 0

5-85 894 553

Uppsala län . . . Skattetyngda . . Icke » . .

4-37 4-17 4-40

1-07 1-43 1-03

6-66 6-10 6-75

1-63 822 2-09 1 0 - 3 6 1-58 7-86

202 3-54 1-84

1-57 1-19 1-64

0-38 0-41 0-38

1-01 0-68 1-07

0 25 0 23 0 25

435 4-07 4-40

1 07 2 6 - 1 8 1 39 2 6 5 7 1 03 2 6 1 2

6-42 909 611

Södermanlands l ä n . Skattetyngda . .

117 1-70

. .

4-63 5-01 4-57

l-io

6-86 5-71 7-07

1-72 9-78 1-93 1 0 - 6 6 1-70 9-62

246 3-61 2-31

124 1-48 1-19

031 0-50 0-28

098 0-76 1-02

0 25 0 2(1 0 24

5-50 5-06 5-58

1 38 2 8 - 9 9 1 72 2868 1 34 2 9 0 5

7-29 972 697

Östergötlands län . Skattetyngda . . Icke » . .

417 3-79 4-24

111 1-14 1-11

6-07 6-87 5-93

1-62 2-07 1-55

885 7-37 911

236 2-21 2-38

1-51 2-05 1-41

040 0-62 0-37

1-40 1-52 1-38

0 38 0 46 0 36

452 5-53 4-34

1 20 2 6 - 5 2 1 00 2 7 - 1 3 1 11 2 6 - 4 1

7-07 816 691

J ö n k ö p i n g s län . . Skattetyngda . . Icke » . .

3-67 3-94 3-64

1-22 1-75 1-18

497 4-42 5-02

1-65 1-95 1-63

5-27 5-35 5-27

1-75 2-37 1-71

1-28 1-25 1-28

042 0-55 0-42

0-53 0-70 0-51

0 18 0 31 0 16

283 3-55 2-77

0 91 1 8 - 5 5 1 07 1 9 - 2 1 0 89 1 8 4 9

616 860 599

K r o n o b e r g s län . . Skattetyngda . . Icke » . .

3-62 2-97 3-74

1-23 1-63 1-19

393 3-73 3-96

1-34 205 1-26

5-38 5-03 5-45

1-83 2-76 1-74

1-72 2-08 1-65

0-59 114 053

062 0-51 0-64

0 21 0 28 0 20

3-37 2-63 3-51

1 15 1 8 - 6 4 1 15 1 6 9 5 1 12 1 8 9 5

6-35 9-31 604

K a l m a r län . . . . Skattetyngda . . Icke » . .

3-88 355 3-99

1-39 1-75 1-30

4-88 4-90 4-87

1'74 2-41 1-59

623 5-36 6-52

222 2-63 2-13

1-60 1-70 1-57

0-57 0-84 0-51

0-84 0-87 0-83

0 30 0 43 0 27

393 4-26 3-82

1 40 2 1 - 3 6 7-62 2 09 2 0 6 4 1 0 1 5 1 27 2 1 6 0 7-07

G o t l a n d s län . . . Skattetyngda . . Icke » . .

3-62 3-33 3-87

1-50 1-87 1-31

612 5-83 6-37

254 3-27 216

3-74 3-43 4-02

1-56 1'93 1-36

114 1-20 1-09

047 0-67 0-37

093 0-93 0-93

0 38 0 52 0 31

4-01 4-20 3-84

1 07 1 9 - 5 6 8-12 2 30 1 8 9 2 1 0 6 2 1 30 2 0 - 1 2 6-81

Blekinge län . . . Skattetyngda . . Icke » . .

2-96 2-41 362

1-28 1-42 1-20

5-70 5-17 6-33

2-47 3-03 210

665 5-78 7-69

2-88 3-38 2-55

1-93 2-27 1-52

084 1-33 0-50

0-88 0-67 113

0 38 0 39 0 37

311 2-79 3-48

1 35 2 1 - 2 3 9-20 1 03 1 9 0 9 1 1 1 8 1 15 23-77 7-87

Kristianstads län . Skattetyngda . . Icke » . .

4-73 4-43 4-81

139 2-09 1-29

7-32 6-55 7-50

214 309 2-02

456 4-62 4-54

1-34 2-18 1-22

1-30 1-55 1-24

0-38 0-74 0-34

1-08 0-87 1-13

0 32 0 11 0 30

432 3-49 4-51

1 20 2 3 - 3 1 6-83 1 05 2 1 - 5 1 1 0 1 6 1 21 2 3 7 3 638

M a l m ö h u s län . . .

6-30 5-13 6-36

T2G

113 2-61 109

l-oo 1-16

1-80

5-66 7-61 5-56

3-36

1-25

920 9-69 9-18

1-84

Skattetyngda . . Icke » . .

0-99

0-19

066 0'52 0-66

0 13 0 18 0 13

632 5-56 6-36

1 20 2 9 1 4 1 93 2 9 7 0 1 24 2 9 1 1

Hallands län . . . Skattetyngda . . Icke » . .

442 359 4-83

1-57 1-84 1-49

4-87 5-62 4-51

1-73 2-88 1-39

5-50 5-45 5-51

1-95 2-79 1-70

1-48 1-50 1-47

0-53 0-77 0-45

059 0-59 0-59

0 21 0 30 0 18

347 345 3-48

1 23 2 0 - 3 3 7-22 1 77 2 0 - 2 0 1 0 3 5 1 08 2 0 3 9 629

G ö t e b . o. B o h u s län Skattetyngda . . Icke » . .

4'09 3-77 4-57

1-42 2-11 1-02

6-61 5-65 8-08

231 3-16 1-80

7-07 6-72 7-60

2-47 3-76 1-68

1-54 1-69 1-30

054 0-95 0-29

077 0-71 0-86

0 27 0 40 0 19

419 2-83 6-24

1 46 2 4 - 2 7 8-47 1 58 2 1 3 7 11-96 1 39 2 8 6 5 637

Älvsborgs län . . . Skattetyngda . . Icke » . .

461 4-26 4-75

1-38 1-94 1-25

543 5-37 5-45

1-62 2-46 1-44

5-72 5-44 5-81

1-71 2-49 1-54

1-37 1-51 1-32

041 0-69 0-35

062 0-70 0-59

0 18 0 32 0 10

349 4-00 3-30

1 04 2 1 - 2 4 1 83 2 1 - 2 8 0 87 2 1 2 2

6-34 973 561

S k a r a b o r g s län . . Skattetyngda . . Icke » . .

421 4-28 4-19

1-52 1-94 1-44

4-87 4-78 4-89

1-76 2-16 1-68

5-35 5-93 5-19

1-94 2-69 1-78

1-48 1-68 1-42

054 0-76 0-49

056 0-55 0-57

0 20 0 25 0 t9

2-50 3-05 2-35

0 91 1 8 - 9 7 1 38 2027 0 80 1 8 6 1

6-87 918 638

V ä r m l a n d s län . . Skattetyngda . . Icke » . .

3-07 3-44 2-94

0-86 1-20 0-77

7-27 7ll 7-33

2-04 2-47 1-92

853 7-12 9-04

239 2-47 2-36

1-51 1-54 1-50

042 0-53 0-39

l-oo 0-82 1-06

0 28 0 29

453 5-66 4-12

1 27 2 5 - 9 1 1 90 2 5 6 9 1 08 2 5 9 9

7-26 892 6-80

Icke

»

1-78

CN0

0 •10 1 0 6 7

0 28

5-82 1028 5-70

68* Fattigvård Allmänna och b a r n a - pensions försäkr. vård

Kyrkliga ändamål

Folkskola

Per Per i n v . iik.kr.

Per Per Per Per Per i n v . sk.kr. inv. sk.kr. inv.

H ä l s o - och sjukvård

Övriga utgifter

Summa

Län Per Per jk.kr. i n v .

Per äk.kr.

Per inv.

Per sk.kr.

Per Per i n v . sk.kr.

1-92

1-37 1-60 1-34

033 0-43 0-31

0-95 1-19 0-92

022 0-32 0-22

514 8-13 4-78

1-22 27-80 2-17 3 5 2 9 112 2689

6-61 9-46 6-30

236 312 2-26

1-32 1-39 1-30

033 0-48 0-31

0-73 0-64 0-75

019 0-22 0-18

4-78 4-58 4-82

1-21 28-34 1-57 2 6 7 6 116 2863

7-16 919 6-89

1-75 8 1 5 3 0 3 11-80 1-71 8-02

1-83 2-85 1-79

1-25 2-69 1-20

028 0-65 0-27

1-37 0-73 1-40

031 0-18 031

4-48 8-57 4-33

l-oo 26-79 2-07 3 9 4 5 0-97 2 6 3 3

6-oo

8-18 9-10 7-98

205 3-61 1-86

1-22 1-62 113

031 0-64 0-26

0-75 1-28 0-63

0-19 0-51 0-15

5-44 3-84 5-79

1-37 27-23 6-84! 1-52 27-16 1 0 7 6 1-34 27-24 6 3 3

853 8-78 8-38

2 1 1 11-35 2-43 11-67 1-95 11-16

281 3-23 2-59

1-48 1-69 1-36

037 0-47 0-32

1-31 1-06 1-46

0-32 0-29 0-34

4-81 5-83 4-20

1 1 9 81-16 1-62 3 2 6 0 0-98 3 0 3 1

0-94 1-31 0-80

7-98 8-27 7-83

2-31 2-90 2-07

934 9-32 9-35

2-70 3-27 2-48

1-29 1-45 1-21

0-37 0-51 0-32

1-44 1-50 1-40

042 0-53 0-37

369 5-44 2-78

1-07 26-98 7-81 1-91 29-70 1 0 4 3 0-74 2 5 5 7 6-78

311 343 292

ro9

7-72 859 716

2-70 3-87 219

5-81 6-09 5-64

203 2-74 1-73

0-90 0-99 0-84

031 0-44 0-26

1-39 1-46 1-34

048 0-66 0-41

336 2-98 3-60

1-18 22-29 7-79 1-34 2 3 5 4 1 0 5 9 1-11 2 1 5 0 6-59

Norrbottens län . Skattetyngda . Icke »

3-57 319 6-27

0-78 1 2 9 3 1-08 1 0 0 2 0-39 33-57

2 8 3 11-59 3-39 11-58 2-10 11-66

254 3-92 0-73

1-44 1-52 0-84

031 0-51 005

1-36 1-30 1-82

0-30 8 3 8 0-44 7-28 0-12 16-17

1-84 39-27 8-60 2-47 34-89 11-81 1-01 7 0 3 3 4 4 0

4-os Skattetyngda . Icke » .

! 3-64 | 4-22

1-08 1-42 1-01

7-62 7-93 7-51

2-02 3-08 1-7S

1-37 0 3 6 1-5S 0-62 1-2S ! o-3i

0-96 0-98 0-9É

0-26 0-38 0-23

4-77 4-77 4-77

1-26 26-09 6-91 1-86 26-08 10-15 1-14 2 6 0 9 1 6-23

Örebro l ä n . . . . Skattetyngda . . Icke » • •

4-08 4-18 4-06

0-97 1-13 0-95

7-73 8-99 7-58

1-84 8 5 3 2-41 11-20 1-78 8-21

203 Västmanlands län . Skattetyngda . . Icke » . •

445 383 4-56

112 1-32 110

7-72 723 7-82

1-95 2-48 1-88

934 9-09 938

Kopparbergs län . Skattetyngda . . Icke » • •

3-70 3-08 372

0-83 7-84 0-74 12-58 0-83 7-66

Gävleborgs l ä n . . Skattetyngda . . Icke » • •

324 3-13 327

081 1-24 0-76

840 8-19 8-44

211 3-24 1-96

Västernorrlands län Skattetyngda . . Icke » • .

3-68 357 375

0'91 0-99 0-87

Jämtlands län . . Skattetyngda . . Icke » . .

324 3-72 300

Västerbottens län . Skattetyngda . . Icke »

1-54 0-89

7-29 7-17 7-33

1-93 2-7S

l'T«

3-oo

9-52, 5-88!

7-71 9-03 7-05

ändamål är sålunda nettoutgifternas procentuella andel i samtliga nettoutgifter för de skattetyngda kommunerna större i 9 fall, lägre i 15 fall, i fråga om folkskola äro motsvarande siffror 8 och 16, i fråga om fattig- och barnavården 12 och 11, varjämte i 1 fall andelen är densamma för båda grupperna, i fråga om allmänna pensionsförsäkringen 21 och 3, i fråga om hälso- och sjukvården 9 och 12 jämte 3 fall med lika andel. Utgifterna för allmänna pensionsförsäkringen taga således som regel större andel i samtliga nettoutgifterna för de skattetyngda kommunerna, men denna förvaltningsgren är av relativt underordnad betydelse för budgeten; endast i två län, Kronobergs och Blekinge, överstiga nettoutgifterna för denna förvaltningsgren mer än 10 % av samtliga nettoutgifter. I övrigt kan icke någon särskild förvaltningsgren angivas såsom regelmässigt mer omfattande för de skattetyngda än för de icke skattetyngda kommunerna och därför förorsakande det högre skattetrycket inom de förstnämnda kommunerna. , t I tab. S hava nettoutgifterna för olika ändamål satts i relation till invånarantalet och skattekrontalet, och länsmedeltal uträknats för såväl de skattetyngda som de icke skattetyngda kommunerna. Nettoutgifterna per invånare visa alldeles samma bild som den procentuella omfattningen av nettoutgifterna

69* i tab. R. Rikssifdrorna visa således något högre belopp per invånare för de icke skattetyngda kommunerna i fråga om kyrkliga ändamål och skolan, däremot i fråga om fattig- och barnavård samt allmänna pensionsförsäkringen högre belopp för de skattetyngda samt för hälso- oc'h sjukvård ungefär samma belopp. För samtliga nettoutgifter är beloppet per invånare i det allra närmaste lika stort för båda kommungrupperna, nämligen 26 kronor 8 öre för de skattetyngda och 26 kronor 9 öre för de icke skattetyngda. Nettoutgifterna per skattekrona visa en helt annan bild. Medeltalen såväl för riket som — med några få undantag för de särskilda länen — ligga högre för de skattetyngda än för de icke skattetyngda kommunerna, alldeles oavsett om förhållandet är det motsatta, när utgifterna sättas i relation till folkmängden. Ehuru således den standard den kommunala förvaltningen uppnått, är i stort sett likartad för såväl skattetyngda som icke skattetyngda kommuner, om denna standard mätes genom nettoutgifternas relation till folkmängden, kostar det för de skattetyngda kommunerna betydligt mer i förhållande till skattekrontalet att hålla denna standard. Det är med andra ord kommunernas fattigdom eller rikedom på skattekronor i förhållande till folkmängden, som spelar den största rollen för skattetrycket. Länsmedeltalen för nettoutgifterna per skattekrona utmärka de kostnader, kommunernas förvaltning faktiskt dragit, motsvarande medeltal i exempelvis tab. D den av kommunerna enligt uppgivna stater beslutade utdebiteringen. Förstnämnda medeltal ligga som synes i allmänhet något lägre, vilket får sin förklaring däri, att utgifterna för kapitalavbetalningar icke ingå i dessa medeltal, men väl i de faktiska utdebiteringsmedeltalen.

Kommunernas skuldsättning. I tab. T redogöres för kommunernas tillgångar och skulder, såväl i absoluta tal som i förhållande till skattekrontalet. Det i de skattetyngda kommunerna relativt lägre skattekrontalet verkar på det sättet, att i allmänhet såväl tillgångar som skulder per skattekrona i dessa äro högre än i de icke skattetyngda kommunerna; mätas skulderna i förhållande till tillgångarna, befinnes det emellertid, att denna relation i allmänhet är ofördelaktigare för de skattetyngda kommunerna; i medeltal för samtliga skattetyngda kommuner i riket uppgingo således skulderna till 42-2 % av tillgångarna, medan procenttalet för de icke skattetyngda utgjorde 32-3 %. Bland länsmedeltalen visa emellertid några (Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Örebro läns) fördelaktigare siffror för de skattetyngda kommunerna, medan å andra sidan vissa länsmedeltal visa ännu mycket ofördelaktigare siffror för de skattetyngda än för de icke skattetyngda kommunerna. Då skuldsättningen i viss utsträckning binder kommunernas skattekraft även för framtiden, är det av intresse att undersöka skuldsättningens storlek i förhållande till skattekraften, d. v. s. till skattekrontalet. Även härom lämnas uppgifter i tab. T i fråga om landskommunerna, fördelade på skattetyngda

70* Tab. T. Landskommunernas tillgångar och skulder vid slutet av år 1928, landsting sområ des vis, med fördelning på skattetyngda och icke skattetyngda k ommuner. Tillgångar Landstingsområde

Skulder

w

Per Per a M. Landstingsområde Absolut, skatte- Absolut, skattekr. krona, i-l cvkr. krona, p kr. kr.

CO

Tillgån gar

Skulder

Per Per a'"-Absolut, skatte- Absolut, skattekrona, kr. kr. krona, P kr. kr.

1239 54-0 Göteb. o. Bohus l:s 13 618 794 2783 6 455 623 13 19 47-4 23-08 50-2 Skattetyngda . 6 780 589 36-94 3 042 112 16 57 44-9 6 838 205 22-37 3 413 511 11 IG 49-9 11-28 54-8 Icke » 10-07 366 Älvsborgs l:s . . 19 914 288 25-46, 7 862 672 10 05 395 17-57 54-8 Skattetyngda . 4 514 302 32-30 2 261157 16 18 50-1 Icke » 15 399 986 23-97 5 601515 8 7 2 36-4 9-19 341 3477 6 848 048 1311 377 Skaraborgs l:s . . 15 447 122 2810 5 748 799 10 46 372 43-33 1 043 225 17-19 39-7 Skattetyngda . 3 115 609 32-20 1 472 656 15 22 47-3 12 331 513 27-22 4 276 143 9 4 1 34-7 33-64 5 804 823 12-57 37-4 Icke » 3169 9 382 055 12-46 393 Värmlands l:s . . 31 247 457 38861 9 840 231 12 25 315 42-72 2 250 779 22-83 53-4 Skattetyngda . 8 297 072 47-88 3 760 731 21 70 45-3 9 65 26-5 22 950 385 36-44 6 079 500 3003 7 131 276 10-90 36-3 Icke »

Stockholms l:s . . 33 797 739 2296 18239596 Skattetyngda . 6 363 194 45-99 3 193 856 27 434 545 20-57 15045740 Icke » Uppsala l:s . . . 11 608 551 27-50 4 248 879 Skattetyngda . 1 413 912 32-09 773 867 10194 639 26-97 3 475 012 Icke » Södermanlands l:s 18161 073 Skattetyngda . 2 629 064 15 532 009 Icke » Östergötlands l:s . 23 861 401 Skattetyngda . 4 211 933 Icke » 19 649 468

2870 4122 515 36-82 541 595 28-13 3 580 920 3044 5 275 992 46-29 719 538 28-76 4 556 454 7 588 695 33-08 2 329 522 271 773 38-48 176 083 7 316 922 32-91 2 153 439

Jönköpings l:s . . 14 065 607 Skattetyngda . 1175 182 12 890425 Icke » Kronobergs l:s . . 13 205 089 Skattetyngda . 1 934 328 Icke » 11 270 761 Kalmar l:s norra . Skattetyngda . Icke »

Kalmar l:s södra . 13 766 229 4668 6 071 049 Skattetyngda . 4 496 390 52-87 2 468 981 Icke » 9 269 839 44-17 3 602 068 Gotlands l:s . . . 5 144 829 4564 1 846 336 Skattetyngda . 2 377 468 61-01 967 754 Icke » 2 767 361 37-52 878 582 Blekinge l:s . . . 9 935 860 41-78 3 522 139 Skattetyngda . 5 198 412 54-45 1 902 043 Icke » 4 737 448 33-29 1 620 096 Kristianstads l:s . 23 574 114 3112 9 092 654 Skattetyngda . 3 679 604 40-87 1 644 647 Icke » 19 894 510 29-80 7 448 007 Malmöhus l:s . . 34 298 921 2626 12618164 Skattetyngda . 1 815 948 49-98 1 051 338 Icke » 32 482 973 25-59 11566826 Hallands l:s . . . 10 425 492 3413 3 438 012 Skattetyngda . 3 116 891 44-40 1 366 742 Icke 7 308 601 31-07 2 071 270

8-41 29-3 21 013 491 16-97 46-1 Skattetyngda . 2 017 433 18 996 058 9-62 27-8 Icke » 1216 400 Västmanlands l:s . 15 654 264 17-22 37-2 Skattetyngda . 2 584 739 11-63 40-4 13 069 525 Icke »

28-27 6 267 847 28-18 485 081 28-28 5 782 766

8 13 298 6 78 241 8 61 30-4

3437 5 064 623 11 12 324 49-11 1 047 010 19 89 40-5 32 44 4 017 613 9 97 30-7 1016 307 Kopparbergs l:s . 29 355 983 2939 7 338 017 7 35 250 631127 19 59 58-5 Skattetyngda . 1 079 879 33-51 24-93 64-8 Icke » 28 276 104 29-26 6 706 890 6 91 23-7 9-69 29-4 7 86 238 2059 441 Gävleborgs l:s . . 27 072 412 3088 6 450 660 29-03 54-9 Skattetyngda . 3 679 537 36-72 1 317 629 13 15 35-8 17-16 38-9 23 392 875 30-13 5 133 031 6 61 21-9 Icke » 228 6 1638 359 Västernorrlands l:s 29 392 791 3047 6 716 086 24-83 40-7 Skattetyngda . 10 145 556 31-78 3 125 400 9 79 30-8 19 247 235 29-82 3 590 686 5 50 18-7 11-91 31-7 Icke » 1481 354 Jämtlands l:s . . 14 443 843 3431 3 151 532 7 12 218 Skattetyngda . 3 986 446 33-57 1 445 844 12 18 36-3 19-92 36-7 Icke » 10 457 397 34-60 1 705 688 5 61 16-3 11-38 34-2 5 11 214 12-00 38-6 Västerbottens l:s . 13 401 678 2529 2 867 612 18-27 44-7 Skattetyngda . 4 472 159 27-99 1 285 741 8 05 28-8 11-16 37-4 8 929 519 24-13 1 581 871 4 27 17-7 Icke >> 8 16 369 966 36-8 Norrbottens l:s 17 857 129 2295 6 580 454 28-94 57-9 Skattetyngda . 13 440 305 30-46 5 378 797 12 19 40-0 9-12 35-6 Icke » 4416 824 13-11 1 201 657 3 57 27-2 . . . . 467852852 29-74 161379117 10 26 345 11-26 330 Samtliga Skattetyngda . 102797725 37-69 43353733 15 90 42-2 19-47 43-9 9 08 32-3 365055127 28-08 118025384 8-80 28-3 Icke »

och icke skattetyngda, varjämte i tab. U sammanförts uppgifter såväl för år 1928 som år 1906 angående den totala kommunala skuldsättningen, omfattande icke endast primärkommunerna utan även kommunala bildningar av högre ordning, nämligen väghållningsdistrikt och landsting. För tingshuskassorna finnas inga uppgifter om skuldsättningen.

71*

Tab. U. Kommunernas

skulder, absolut och per skattekrona, i kr., vid slutet av åren 1907 och 1928. Landskommunerna 1

Väghållningsdistrikten

Landstingen

Län och år Absolut

Per skattekrona

Absolut

Per skattekrona

Absolut

Per skattekrona

Västernorrlands län . . . Jämtlands län Västerbottens län . . . . Norrbottens län

19 682 372 4 357 977 7 216 492 9 862 193 4 542 545 6 090 069 8 539 596 1 852 732 3 774 846 10 424 673 14 528 491 3 856 924 6 906 150 9 177 777 6 960 864 10 939 249 7 174 005 5 180 118 7 570 115 7 238 844 6 766 142 3 219 957 3 531 527 6 588 120

1337 1033 13-81 1310 9-27 14-04 16-29 16-44 15-87 13-76 1113 1263 14-11 11-73 12-66 13-62 965 11-37 7-58 8-26 7-01 7-65 6-66 8-47

209 0-89 1-17 2-71 1-06 1-21 1-41 0-18 3-49 1-22 4-35 1-83 6-74 2-79 0-65 1-40 1-35 1-53 2-95 0-96 2-80 3-43

Samtliga år 1928 » » 1907

175 981 778 58 931068

11-19 13-31

3 083 835 373 737 610 784 2 036 564 519 729 525 279 739 955 20 260 830 722 923 721 5 679 514 558 392 3 298 403 2 178 894 357 477 1124 584 1 000 892 697 241 2 942 244 841 216 2 696 478 1 444 785 2 701 869 3 126 972 38 313 547 3 065 369

9 372 789 4 351 816 3 613 085 7 681303 5 090 981 591 668 2 2 050 225 546 403 6 660 347 2 392 275 10 628 621 2 531 605 3 761 502 7 478 128 1 868 330 1 491 816 4 071 350 5 797 910 2 538 317 3 471 949 1 437 743 2 367 349 1 511 875 3 970 380 3 95 434 688 13 601557

4-33 5-04 3-30 6-46 4-88 1-07 2 223 2-62 10-54 2-23 4-94 3-58 425 4-83 1-93 1-21 3-24 6-45 1-95 3-20 1-02 4-33 2-13 3-72 1 3-74

År 1928 Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län

. . . . . . . .

Kronobergs län

Kristianstads län

. . . .

Göteborgs och Bohus län . Värmlands län Västmanlands län

. . . .

5-io 4-02 2-44 0-69

Absolut Municipalsamhällena år 1928 Städerna » » » » 1907 Prästlönekassorna » 1928 För stad och land gemensamma kassor år 1928

14 409 230 1172101807 403 293 803 507 681 8 054 793

Samtliga kommunala skulder år 1928 5 » » » » 1907^

1504803 524 478 891797

2-oo

Per skattekrona 8.11 47-49 62-69

37-24 44-09

1 Inräknat för landskommuner gemensamma kassor. — 2 Kalmar läns norra landsting 905 872 kr. motsvarande 260 kr. per skattekrona, Kalmar läns södra 1144 353 kr. resp. 200 kr. — 3 Inräknat för landsting eller landsting och stad gemensamma kassor 156 921 kr. — l Beräknat på samtliga landstings skattekrontal. — 5 Förutom tingshuskassornas, om vilka uppgift saknas.

72* Av tab. T framgår, att landskommunernas skulder (gemensamma, kassors skulder ej inräknade) vid slutet av år 1928 uppgick till 161 379 117 kronor, motsvarande 10 kronor 26 öre per skattekrona. Av beloppet belöpte på de skattetyngda kommunerna 43 353 733 kronor, motsvarande 15 kronor 90 öre per skattekrona, och på de icke skattetyngda resp. 118 025 384 kronor och 9-08 kronor, vadan skuldsättningen tynger avsevärt mera på de' skattetyngda kommunerna än på de icke skattetyngda. Detta förhållande visade även samtliga länsmedeltal utom ett (Örebro läns) och ofta är skillnaden synnerligen betydande. Mer än dubbelt så höga relativsiffror visade alltså de skattetyngda kommunerna i följande landstingsområden: Stockholms läns 23'08 kronor per skattekrona mot 11-28 kronor för de icke skattetyngda, Östergötlands läns resp. 22-83 och 10-90, Kalmar läns norra 24-93 och 9-69, Giotlands läns 24-83 och 11-91, Malmöhus läns 28'94 och 9-12, Hallands läns 19-47 och 8*80, Värmlands läns 21-70 och 9'65, Kopparbergs läns 19*59 och 6*94, Jämtlands läns 12-18 och 5-64, samt Norrbottens läns 12-19 och 3'57. De högsta relativtalen innehades i fråga om de skattetyngda kommunerna av Kalmar läns södra och Malmöhus läns landstingsområden med skuldbelopp, motsvarande 29-03, resp. 28-94 kronor per skattekrona, i fråga om de icke skattetyngda av Kalmar läns södra landstingsområde med 17-16 kronor. Minst skulder i förhållande till skattekrontalet hade av de skattetyngda kommunerna Örebro län med 6'78 kronor per skattekrona, av de icke skattetyngda Norrbottens län med 3-57 kronor. Som ovan nämnts, motsvarade skuldsättningen för samtliga landskommuner ett belopp av 10 kronor 26 öre per skattekrona. Medräknas de för landskommuner gemensamma kassorna, stiger detta belopp något, eller till 11 kronor 19 öre, såsom av tab. U framgår. Jämfört med år 1907 visar ifrågavarande relation någon förbättring, vid sistnämnda års slut motsvarade nämligen landskommunernas skulder 13 kronor 31 öre per skattekrona. På begäran av skatteutjämningsberedningen har Statistiska centralbyrån i formulären för 1929 års finansstatistik infört rubriker för uppgift om de ändamål, för vilka de olika lånen upptagits. Dessa uppgifter hava begärts i fråga om de lån, vilka av centralbyrån rubriceras såsom »låneskulder», d. v. s. med Kungl. Maj:ts tillstånd upptagna lån samt mera tillfälliga lån, medan lån å checkräkning, inteckningslån samt förskott av kassaförvaltare o. d. ej ingå. De erhållna uppgifterna om lånets ändamål hava kompletterats genom en omfattande skriftväxling, så att särskilt vad angår de skattetyngda kommunerna ganska fullständiga uppgifter erhållits, varvid emellertid ofta räntan måst beräknas approximativt. I tab. 18 lämnas för envar av de skattetyngda kommunerna uppgift om räntor och kapitalavbetalningar, som erlagts under år 1929 med fördelning av beloppen på kyrkliga ändamål, folkskola, fattigvård, hälso- och sjukvård, järnvägslån och övriga lån. De sistnämnda hava genom nottecken ytterligare fördelats i 12 grupper. Vidare angives låneskuldens storlek vid 1929 års slut med fördelning på den kyrkliga och den borgerliga kommunen. I tab. V hava ifrågavarande uppgifter sammanfattats länsvis. Å de skattetyngda kommunernas till belopp vid årets slut av 40 305 680 kronor uppgående

73* CO

^ $ r4«

2o

£pa

CO CO

03 T - l

o o PQ-*

°co ^ ~ -

3a

O 8

s

s

kg

PH.O

Oi

ev,

co

v ö

a

co

>

:C0

O

a s

Oi i-i

«t ^s s

c

* ^.

Äi

s

•<s>

s

CQ

ö

CO hCi

ec

s ^> ;fl « ^

Ö

•cS>

5^

•5 r^ e

r^i

-sS

v.

Q

•ö

s g

v.

> o

P5^

c

5M

oca

CD K.

M :co

> •

d

E

f-1

:cO »-5

X > O >A

h h :C3

°cc t>

os

c

'-+3

CO

<« "ta

fe

co

!>

co

:<S

O

-2 O

CO t >

s o

1 I

riS

co

^

s w l*^> °3 S

fa

Ä

3 co

11 •+Ä "•o

«

us ©s us ©

CM ©s

© 1 —1 C^ O H

co © OO TJI

oo © i l co

5 CO t »

W 5 i

V M-3 ^> Ö

••* lO 1 I— O) oo

N

CO

© © IO co

i O O O O i H H o a f e S c N ^ r ^ e o r s T ) I rt H IN Jj o i N e j S " *

» i i o f l s o o ' i i c e ^ H c . f l s e i ' j i f f i i a ^ N i a e s s i ( M 0 5 C 7 3 0 0 c o c c i > o a i o o - ^ T H I OTHl © © 0 0 i O © " ^ CT 0H © C TO - ©I - * t i l O O C D C O i O i O O i O T j i a i O C M o o o a s ^ c o c M a s c M - r - i e o o i o T-l

o o

I O O O O l i o i o o t o

co

I O C O O - ^ I

T-IT-I

CO

CO

T-1

l>

N

l o o o o o l o a i o o i o co

^

i

J

| 1

I

OJ © CO TH CO X CO T - I r>C^

CO

| 1

-** T H T H CM Tt co co t o H to t* N co co p c o oa OJ CO N ^ r»O OJ CO

© CO tio IM ^ to as o oo OO CM

l

^

oo

T

T-l H

^* io

oa oo

oo -"tfi

© oa

© c^

^*< i—i

©

©

C^

©

I>-

oa

w

(M

CO

i 1

i I

CO T - I

C

l 1

i 1

© co

©

©

CD

|

1 T^I 1—1

© lO

I> O

CM i*

| T - I C M C O I > C O T H I O C M

T-I

© T H T - I O O oo c o c o c o M CO CD r l T - I O O C M O T-I

i 1

CO

io oi

© ©

• *

io

o

TH

©

H

oi

co

CM

co

03¶I C ^ L O O O

I

I

1 I C O ©

TJ W

IO l>

l> H

T H C O T H

co oa i l oo

r~i C TM -I W -<*

us §5 US H Er

CO

O

£2

»O 00 cs <* (N i

© CM to « CO I

US «D o S g ao co us Sj ^J l us 1 US TH 2? §5

o H 3 CO 03 3 1 0 0 0 5 0 3 0 3 0 0 6

O

I 1

lO

O t^ CO CO r l «S C O C - C O T J I T H I C S H

Tf

CO

IQ

O)

H

TH US rot>ooH^cococoi>co(M(NiioococoojiMiop o o r - r ~ © T - i o o a o © 0 5 0 J c o t > - c o r ^ o a © c ~ - ' # © c o ' * i © © C X ) T - l T H C ~ [ > e O T - l © l O © © 0 ] © r - O O C O I > > O T H "* C O M C O O H i | I O O i O I > H i O O i O C O O C O CM?S 03

1 1

TH

CO

TH

CM CM O (M l > OJ CO CO rf l> a (M T j l C D © t T ~

M

© io

c^ •<# N ©

TH

CO

T - I T - I T H T - ( ^ * I 0 3

CO

TH

r-l

T*

l£5

TH

SO

JJ

C M C O C O e O O T C O T j l T l i O T i l c O O ^ O T T - I C M T H r l l i O T - l e » rocDt*00'*H0)OC»C0000001C0^MMCD>iOh ( D i l O C O C O W W N O T l l O N ^ C O C D H t ^ N I M N » I O T H C M O O f ( M C O i n c O r l ( C O r l i O r o i > C O C » T j l f . £ T

-

I

T

H

T H - ^ I T H C M

T - I

03 C M

O O C - O O ^ O ^ C O O I O T I C O C O O 3 0 J C ~ 0 3 I > - < * T - i i o o o c o © © © o s T H C D C O T H O O T C O O a r t l T - l i n c O ^ - ^ I C ^ O O O a ^ t ^ T t l O j T H l r ^ - ^ I ^ O O © c o c o T - i © c o t > t > © © ^ t i © o o © T H - « * T - i i o © - r t i © T H © c - © e o l O Q C O C M O l O O T - l t ^ Ä O ^ O C D O O ^ O O i O C ^ i O C O i n i C ^ O O t ^ J S O T H c M i n - r - i o a T - i o o c o ^ O T ^ c o - ^ T H i O T j i c o c O T - i i o c ^ © a s S T-, TH TH «5 M 0 0 O C 0 K H H O O C 0 0 ) f f i 0 0 [ > H H i f C D ( N i 0 ^ i < N i 0 C 0 S S I > T H ( C 0 T H © ( M C 0 T - I C M T H © C » C ~ 0 0 C 0 T - l T j l 0 0 C M C 0 C 0 C 0 r ^ O I > l > » T f O J T f o o T i O i - i c o ^ ^ i M ^ H c o D - i n o i M c o o j o o j c o c M e ] c o o T - i i ^ O T - ^ i c o i O T - i o o o o o i o o i n i o © - ! — i ^ * i © - ^ i » o © i o c M f f i l> r l Ol r j r l (M © 0 3 © i O e O C O C O © i O O O T H C M T - l T H C ^ T H T - I ^ J l g 1-1

TH

• ^ W i j l O O O ) O i O O e O O O ( M C O I N I > H C O O O ) 0 0 0 5 0 ) I M C O H H O ( M ( M i n i 0 O M r > 0 0 c 0 0 i c 0 H H T J i i j ) 0 0 l > O i 0 - * 0 0 O O f l > O C O O a ^ C X S C O Q I ^ O T C X D C O T - I T t l C M T - l T - I ^ O l O O O O T O S C M C ^ T H o i D - T - i i o c M O O T H C D - r t i © © T - i © m T - i © T H \Q © e o © T H © r S C O T H - ^ T - I T - I C M - i - l © - ^ T H C ^ T H C O ^ 0 ) W C 0 M 0 0 H i 0 ( M C 0 H i * i # r o ' * 0 ) ( N 0 ) C 0 C 0 ^ O i i i O i O 0 0 t '

© © - ^ i T H i o c o - r t i i o i > i n ^ i i T - i T H © - ^ i v o © © o o © T - i c ~ - c o c D c ^ u s l O l O T f l © © l O T H T - I O C M T - l T t l © C O © © T t l © © © C O CO t ^ C O ^ C D H C D - H T j I C O H r-l T-l CO T H

.

. .3

ä :\

co

T-l

CO CO

TJI

co

| 1

CO

l 1

TH

.

T«BS

C)

oo •"# CO TJI

TH

CO

^Cft

C O » !

T-1

THooi>»»iot-"»i50(NaoeNT-ie«THetsaoosT—i«Oi«o«©«©'*i>»i>»

TH

Bp

CO

a

1—1

i O W H M N t » i « e » l M ( » l > N D . M C > ä l X ) M O O < ! | l * N s i o ^ O M M t ' i i s a t t s i ^ H u j M J S M N H c s u s e o o o o s e e u s i - i i a f l D Q o w s t ^ s o T - i o s Q O s e o a o s o o i—l TH TH I—1 OS <N i—IT—1 CM (H c s L - s c R t N O M ^ ^ ^ Q O c - ö w e s r ^ o o a o t j q e i s o e o

O

w

!». 't-, sr » § '« g

T-l

[ > © [ > - C ^ C O T - I C O C O T - I I O C 0 0 1 C 0 0 1 0 0 C O - ' # i-l N « T

M5

»

s

T-l

•"#

tf)

g

T-l

N I O N CO t l> 1 O O C O X ^ ' i J C O ' C - C i l C C O l M © T - I 00 00 T H T - I | - > * C O C O © i O C O t > - l O © 0 1 » O C > C ^ C M C £ ) T - I I O I O c o a r o o c o i o ^ ^ r o i O N H rT-i in co 03 © ' co H tji ^ o r on i n co • ^ C O TH CO c > - c o i o r > o o © t > - i O T - i © o a " * i r i o o c o © 0 ] I © l O o o o o r ^ - ^ T H c x i c o i o o a ^ o o i O i o O T H T - i l i > H i o o c o o i o o o H c o i i ^ o c o c i o o T i i c o DH co ^ co w ^ i - i T - i o o o i o a T t i c ^ ^ i o ^ 23 T-l OJ T H TH T-I § o o o o T - t i > - T - i T j i i o o o ^ e o c 3 5 i n i o o o o i > 0 5 i co O! lO N r - i T - I O C M l O x O C ^ a J T - I O O ^ T H T H C M I T H 0 0 C 0 M < # 0 0 ( N 0 J 0 0 i O a ) 0 0 C 0 N O C 0 ( M H O

'TS

ö

-,—|

co

Vi

°ö

-r-l

r-l

• £P

•«•

CO

o g

CO K.

•d

w

T-l

v S t - N t - t ^ o s t t v O Ä H i l i a O S i i S r l i r ^ i i S i S M M N t - X e j T t i O

^

r*^s

W r - Q i B O O i n i n W t O ^ i O N I M Q O M i O C O C O M t O t D M N ^ » 0 © © © O O T H C M © i Q C O T H © - ^ © © C O T - l 0 3 T t l T - < O O i O C O © 0 0 © M n t O < D O O ( O r l - * O O H ( N O J ( N h f f i i O < O O O O f f l i O ( O O M r a 2 ^ • r t i c o O T c o O T c o i O i o - ^ o - o o c o c o o o c o o o a o c o o - r ^ © - t o oo 22 CO CO i O CM CO *C C O i O N I M O O M O O i l N i O M ^ C O m i O i O i O l M ^ 1—1

« co

c

5 ) H » H t » n c o i O ( » o ) T i ( a i n i o w i O f f l M i a o ) ( o o n o o t o i » • r - i D - i x i c ^ i ^ t i a i T ^ c ^ i o o o o o i - ^ c o c ^ o o a c o c x i c ^ O T i o i n c o i o a o o o o r - c o o a - ^ o o o a c o O T m o o O T o a O T O o c o o a O T O o c ^ o n T - i o i u s c M © © © o o o c ^ © © v o © i > ^ c ~ i n o o o ] c o o o T * c M © © o o i > £ I ^ i o i i o « ! e o o < M o n f f i O ) t o i N f l 3 c o o o o w c o ^ M O T i i i > K • ^ C C ^ O O T - I I - I T - I O T J I I O O I ' t f T H c o o a © o j c o r - i i > - © © c o c o 2 § T-l TH T-I CM T-I T-l r H

.

.

r-

0 CO

" ^

™ d 9 s « 3 i a i 3 ö ' t c

1 „* o fi

s I I

&<rd+:> d &4 S CO .g

tj

-

,H Co

' g ^ l ^

0 0 - ^ I O 3 C - © T H D - O » T-l c o o © © o - S TH CM 5 5

: ^

s,

» g

s d5 5

a 5 l < ? " B

^

a

J j . |

™

ö

° ^ o1 ;

' 2 ' 5 ' * ; ' n ' « , ^ , ^ - » J > e8 ce o -2 ^ * * :0 -5

:c

r*

:co

cö J

^ :co

&n —

ci ^ |

com B *

.

.

. .SP

^H

•+-*

I n a » eo S

S

co

g 1 ^° i

g* t> o S 0 2 B O :eo :co . § :co O

74* låneskuld beräknades under året räntor hava erlagts till belopp av 2 086 704 kronor, varav för kyrkliga ändamål 9-l %, för folkskolan 5T0 %, för fattigvården 12-9 %, för hälso- och sjukvården 2-5 % samt för järnvägslån 10'9 %. Procenttalen för de olika ändamålen äro emellertid att anse som minimisiffror, då bland »övriga lån» kvarstå en del lån, för vilka upplysning om ändamålet icke kunnat erhållas. De olika länssiffrorna förete stora avvikelser från riksmedeltalet, såsom framgår av efterföljande tablå, avseende under år 1929 beräknade utgiftsräntor för olika ändamål i % av samtliga låneskuldsräntor:

Landstingsområde

Kyrkliga ändamål

Folkskola

Stockholms läns Uppsala > Södermanlands > Östergötlands » Jönköpings > Kronobergs > Kalmar läns norra Kalmar läns södra Gotlands läns . . Blekinge > . . Kristianstads läns Malmöhus > Hallands > Göteborgs och Bohus » Älvsborgs > Skaraborgs » Värmlands » Örebro » Västmanlands > Kopparbergs > Gävleborgs > Västernorrlands > Jämtlands > Västerbottens > Norrbottens >

6-9 18-4 17-6 12-9 2-4 9-9 1-7 57 6-1 4-6 7-6 2-9 145 21-3 131 9-4 0-8 0-4 4-0 1-7 5-5 7-6 85 15-4 11-G

47-7 30-4 39-9 43-4 70-2 67-4 35-4 51-7 42-4 66-1 732 77-9 53-4 40-6 57-5 75-4 41-9 45-9 50-8 »)5-6 25-7 52-6 28-3 26-3 59-6

•

HälsoFattigJärnoch vård sjukvård vägslån 9-4 18-9 18-3 6-7

—

167 17-1 10-3 0-8 20-0 90 4-7 19-9 30-5 14-4 5-6 13-7 7-4 11-2 32-7 12-4 16-7 10-3 7-2 7-2

0-0

—

0-2 0-5 4-0 1-2

—

2-6 0-2 0-6 0-3

—

1-9 2-5 10

— —

24-6

— —

2-3 3-3 t 4-8 9-1 8-0

5-L 28-9 13-4 6-8 14-1 3-4 45-8 21-3 42-9 6-5 49 5-7 9-5 1-4 7-5 8-4 23-0

—

—

43-0 8-2 11-7

— —

Övriga lån

Samma

30-9 34 10-6 29-7 9-3 1-4

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

—

8-4 7-6 2-2 5-0 8-8 0-8 37 6-5 1-2 20-6 21-7 6-7

—

Ill 106 36-4 42-0 13-6

Räntorna för kyrkliga ändamål varierade alltså mellan lägst 0*4 % av samtliga utgiftsräntor i Örebro län till högst 21'3 i Göteborg och Bohus län, för folkskolan mellan lägst 25*7 % i Gävleborgs län till högst 77'9 % i Malmöhus län, för fattigvården mellan inga räntor i Jönköpings län till högst 32"7 % i Kopparbergs län, för hälso- och sjukvård mellan inga räntor i 7 län till högst 24-6 % i Örebro län, för järnvägslån mellan inga räntor i 4 län till högst 45-8 % i Kalmar läns norra landstingsområde samt för övriga ändamål mellan inga räntor i 2 län till högst 42*0 % i Västerbottens län. Alla ovanstående uppgifter hänföra sig till sådana lån, som kommunerna var för sig upptagit, medan deras andelar i för flera kommuner gemensamma lån, s. k. gemensamma kassors lån, av förut nämnda anledningar icke ingå. Då kommunalförbunden mera sällan upptaga lån utan de i förbunden ingående kommunerna vanligen själva upptaga på dem belöpande andelar i erforderliga

Kyrkl. Borgeri. komm. komm.

75*

! S OS " f l CM 09 ^ "

a 2 °ra 3~hH

"

o c o iO i d 22 ^ 2

l

o

CM

s l lO «5

I

O S 00 ^

i H

Jg

I

C O lO O

« *

I

O S O O O C O C M O O - ^ O O O S C M e O O i O © C 0 1 0 0 3 0 3 C - C O M

5 CM

»O

1H

I

T

H I I > •«*

|

1 TS <N ° .

C O C O T - H

I-H

m

I O

"jj

eo

H

c ^ T ^ i o o s c o c o - i - i o o s c o c o i r ^ t ^ o - ^ T H c ^ T ^ c o c M o o o s o s o i — t c ^ - r f o o a c ^ o o c o c ^ c ^ c M c - o a s T ^ i o - ^ c o - ^ c o o s c o c - c o o o o s C O f O C O - i - I O S O T H O O C M - r - t f O O i — I C M 0 s e 0 0 S C M i O C M 0 0 O C - C 0 « 0 o c ~ i - H o t > - r ~ i ^ ^ e o e o ^ o o ^ c M O i n i - i i r 5 e o e o i - H o e o S 2 c o o - o o c ^ c o c M o o e o i - i o s e o o o e o c ^ - c D o s o o s i - H c o o o o T t i f g oo o ^ e o o s i - < 7 H c o c M C M i n c o c o o c M t > T - i c o T - ( T t i cJ5 i-(

1-1

i—1

,-H

<M

CM

T-H

i-H

_

» s s s s O H ^ ^ N e t ^ ^ Ä M ^ i i j T i i ^ ^ f l S H x o o o c c e i — i c M T t * K 5 0 o s t - i > » o i > a o « e T t i « j s e i 9 Q c e o i > » © 3 « © x a o o G O « o

a«_d

Ö ©S i-H

*

eg

3 T t

H >

C O

S t

T t

- H O O O S O C C 0 9 » l 4

)

U

0 H

a a

»

® M X « ^ 00 US t »

l

t « < N !>• r H i

O © i — l 9

N T t < 1 t « O CM < N

i i 5 © « O t i 3 c M A H I > X I > > I 3 T H CM T H

l

>

« a O O i - H « i ^ * < « © { N i — ( O S

u

8 •«* O»

0 [ : {

l e

H

i

o

a

iH

fl :o3

h O

pH4"

o

t

>

X

N

u

C t i

D t t

S M t

i f f l e o c D " *

D ^ H O O I — l i O a O O H > i 3

e

]

>

4 H

a

u

;

S <

N |

X H i O

N t t >

o

t

c

c

c

» ^ O O n « t < 0 H C J ) H > 9 0 o

t

|

|

x

c w e © T - i c N o s i > . © t » » i t >

S

)

t

t

H

es

«

O

O

S

H

»

|

|

t

o '

so

eo I-H

CM

fl

• *

r~

rH 00 O i-H 00 •*# C O ' * " * CM

cS to fl :eö

I

p O

O l o i>

3 CU> :e3

fl :c3

pH

4 I

I

l

l

l i

i

l

l

l

F

ll

l

l

l 1 ' iO S 1 I

l

•3

ll l l l

I

I

I

1 I 1

t, O

t»

* ra

> :C3

t-

ao fe

C :eö

t, O

PS*"

Ö os*

ga

« is

M3

fl « :o3

O O o

-

C

O

1 1

l

ll

l

l

l

l

!

1 1

1 1

»O O o

| 1

|

»

|

O

g*

|

I C O O C-

0 | l-H i>

i

M

C

i-H

| 1

C |

I I

C C i

i

CD eo oo

| 1

1 1

I 1

l - ^ l O C D 1 I-H o s os -># o

1 1

31¶OS CM O i-l

1 |

l

f

l

o

i

l

l o s os

!

o O

!

1 ' 1

l l -i

I

c

1 1

O O CD

1 1

| I

O o o

I 1 o

O o e

l

O

I 1

I .

i

-

H

l

O

1 1 o C

1 I

1 I 1

| i - H I C M 00 CO

c o o i o o i - i o e o o o e o o - c o o s e o i > - c D c D i c o o i o ^ o c o o o

s

* l> i-H [ >

1 i

*» l

l

1 1

l

l

'

40 t» ^ I>i-H

>

o ta

!

!

!

!

!

» 1 * »H

O

o

CO

CO <N

O O , iH. O. 00 os

| f.

1 1

1 1

1 .I

CO c-

1 . 1 .

1 I

I

»J< . U9 o ^H 1—1

I l

O o in

I |

C T

I

1 l

l

1 l

I t » l t os

l

CM | M

I

«3»

O I H | CM

I

1 I

I

9 ) I t » O

i-H

©

| T f l a S i - H C O i - H C ^ C O O C D I I O O C O O O - ^ O O C O C M C D C M C O O C ^ O C O C D i - H C O C M i T S I T ^ i - H i O C M i O C M O l O e O i H C O T-i

l o e o I c o v o C D T - H

i c M o o c ^ o o i r s o s o o - ^ I C M C M O I - H I O C O T — I C D I O o s c o » o e o o o o e o i > ^

O S O S T-H

*

i

o <N

l O O S I C O C D I > 0 C O C O r-i

CM

O o oo

eo

M

CM

0 OO ©S * 5 52

o

• * CO *

CO

C O i - H C O O S l O O S eo CM

«

io

! l 0 o ! l !l !

!

O | i - H | O S i O O O O S O I * | C O < M I O O C - H t > c o c o c M C M O s

OS

i H C M I ^ - O S C O - * o o e o o i O i - i o C— C - T H C O C O T H 00 t » OJ H ^ i-H l-Hi-H

|

1 1

CM

"3 C» CO

O

|

S r l l O C M I-H CO CM l O

i-(

* | 0 T-J 1 ^ H

0 I1

CO iO CO

CD CO

O i - H | 0 5 l o o o l o T - H c o e o

O

«5 ^ « -

"o

l

^

1 CM

|

C

1¶O I C M . r-r

l

OiH

c3

*

g

1 O

ä

ra

-

l O S l O i-H

t

O -i—i c-

|

*

l

|

CD i-H

CO t»

C :CB

O

m

1 I Il

l

n O

I

I

Tjf T CO

>° 1

e

•<# i-H o c o l N o

Oa

O

|

T H C O O O C M O S C M I O c M i - n e o

| l

O C M t « i o c ^ O C M C M T H eo r £ 5^

|

o - * o o i o co * o s e o o s

1 CO H

l-H

55 S

c o o s i o o o o o o s c D c o o T H c o a s o o o - ^ e o c ^ e o e o c M O o o c D * © C M O S e O C M O O O S C O O C ^ ^ C M C D O O C M O S O C M O O ^ t l - ^ O S O l O T H O C O C O C ^ l O O l O l O ^ C M i - H T - H - ^ - ^ - ^ O - ^ e O O O C M - ^ O O O T H i - H r j J e O T H - ^ l r - C M ^ e O T j M C ^ C O C D O l O i - H C D l O i - H l O C M O O O O C o S CO I O C M C O C O T - H - r H l O O O O S O i - H - ^ T j H C M i-H i H i — I C M S CM i-H iH CM i-H J5 O ^ i O O O O O i O e O O O O O S O i - H C ^ i O i - H C M C M r t l O S ^ r - O - ^ O S C M l O e O C M C ^ C M C M C O ^ C ^ O O C D O S i O i - H C M i — l O S O S i O O l O - ^ C ^ e © O O O O O O C M T ^ r - l O l O C M O O C ^ C ^ - ^ O O i - H C ^ O S O O O i - H e O - r H T l H i > - C M C M e o c M c ^ i r s i - H c > - i - H - * i o e o o e o i > c D c M e o c M C ^ ^ c D i - H S id i * H • * co i - H i n a s c M e o t > i > ^ i-i eo g

i H O

ra

S : 0 " S _ o

fcj'O

S a, ft ^

3 fl

Ö.S^O

cu

JZ

»

^ ^ o

c o r «

g

^

h n f l ^ n H

,

^

n ; 2

°

flx co

f-

O

3 S t ^

O

3 A

g ^ - 5 g 2 3-? S OJ

-M

a

x>

-t?

S

T

I

-

^

^ Ö

-

^

-

^

M

o

^

i*

76' c»

3 9

pr-

Oa TH

23 »oa

o

o

^ C S CO T-H ® t.

fl s

aä ta

•cä : r h l "

oj

co co OS

o

T-H

T-l

1 *

o

T"!

iH CD CD OM

p»

co OS

o

OS

*1

§*•*

^

cd

S

a

p 02

C :cé

GO T* 09 GO

Ö

fl :cS

b O

c 3

°s-P

oc6

W£

c C

fl :CÖ

t, O

S-8

:c3 1-5

00¶OS OS C^ Ht

-S :e8

>? O CS •5)

L~

x*

Dl CS T—.

O CS

wx

co

oo

CO CD Hl CO

P-

ocS

iO

•SP -u

cö P=H

fl

n

:CÖ

O

g"3

CD GM iH x*

P" OS p-

un \a

*o

M to

O

fl kH :CÖ O

P5^

fa fl

CO

«-i

2^

TT

CO

iO

CO

C

lO OM

CO' CO

co

l>

O

co

Tf

-+ CO GM .o

>o

Hl

uO CD CM CO CM

IO

T-H

tN

CD

CO

o o

T-H

P»

25 CD

kQ

O

co

oo o

CD tN I> CM CM

x*

CM

-*

55 OS

CD [> iO

CM

tO O)

CD

r *

T H

CO DJ

T-H

[>•

OS

T-H

T-H - H

x* T-i

CO iO

l>

o

OM

CO iO

CO CO

o

»O'

o

o

co

iO CO CO

3 L^

CO

CO CO

l> ca

cs r^

CO'

I> CO -ti x*j CO

co

O' iC CO.

o

>c

T-H

T-l

iO Ol OM x* i-O OM CO

os

eq

T-H

CO

CD CO

t>

os o o

1—1

CD rH

CO'

X* t^

TH

Kl

oo o

O

T-H

OS

co

CD CM O]

CO

T-H

o

o

Ol

CM iO CD O CO

CD OM Ol

T-H

t-H

CD iO CO

CO CD •CO

o

CO

CO O CO CO

CO

- H

T-H

C"

C

q 1 3 "ea 00

"o

1 o

co PH CM

•*= P QQ

s N O "Ö IQ

^ 1

o o

CD CM

x*

o o

T-l

•D

Dl

TT

TH

Dl

T-l

T—1

CM Hl

» GO

>D >D P» -H

*r>

to" to

Dl CS >D

r.

~ t o " GO X? *a k ® -H o cs

tO" —^

to

t© Dl -ti SS

DI

to

iS

'CO

3 CO

• < #

T-H

Kl

T-H

T-H

iO -fl x* x* iO

>o

0-1

o

x |

"0H CO CO

.O iO

T-i

r» o

O TH

D" o

CO CO CO CO

T-H

T-H

0-1

CO

»o

r^ -n >o

l>

x*

io

0-1

Tf

T-H

CO

os

o CO pOS Dl iO

p-

*

H CD CO CO

CO Os

CO T-H

Dl

T-H

T ^

o

«*

rH

CO L^

x* CO

Dl

x* CO

O Dl

P-

T-H

o xj P"

r^-

1 Dl

rH

T-H

r~

CO

Ol

T-H

oo cs

x* Dl l

CS x*

O OM Ol

T-H

L^

CS' CO •os

CD

OM O

| T -

*

>D

00 T-l

CS

ss SS -h Dl CO' •JD

Dl CO CS

eo x*

CO

CO Ol O

CS T-H

o

CO Dl TCH

Q

CO'

Dl CS

to to | T -

x» -H x* Dl

T-H

po 0M CO

0-1 CD >D T-l Dl CM CO

o

'CD Dl Ol

55 -HH

CO CO 0 CO

1 P«i

t>-

O to Dl

iO 00 Hl

°o Da !3I %

^*

Dl kD T+l

c?C Dl x*

Dl P« CD

o

r~» >D

CD

T-l

T #

Cs CS

OS

CO

o

CO

iO rH O-i

rH CS Ol

o CO

CO CO CO rH kO

CO -fl kQ

u9 o

x* Ol CO

CO

25 H l

T H

o

Dl CS L^

CO 00 Dl CO CM

rH k©

CO

o co

os

[Q

o cs

>n •n CD

Dl

co

CO

T *

T-H

-ti CO

x* CO CM x* OS rH

iO

L^ CO O

Dl O CD

CO 00

o o CO

lO o 'CO CO

T H

CO

>D

O 0-1 O iO OM

r^os co p»

co P" x*

Q

T-H

'O

CD CO CS

CO

P»

Dl :D Dl

O

TH

O

c^00 CD

T-H

CO CO )D OS CM

Dl L^ CO

TT

55 T-H

P»

CD O OS

p" >o OM

P« DI

t-H

CO Px rH

Dl

OS

CO

O P"

o

kQ

X *

T-H

CD

^H

00 lO L^ CD Dl

00 CO

o

Dl lO O

CO CM

CO rH

rH CM

0-1

9 OS L^-

Dl

-ti CO x# Dl

p-

o o

CD OS CO

CO

©9 o

Ht

J«

T-H T-H

CO

co

«

09 te

1 1 1

1 »° 1 coo

«*

x* CO

os

kJO HI kO •»*

^

TH

ao cte

1 T-H

o

o

DOl ki9

09 T—1

CO Ol CS CO

T-H

CO k© 09

kQ

Ol

Ol

T-H

Ol CO CO

CO rtl CM

CM

O

oo

c^

TTTT

Dl

CD CM T-H

CO

Dl rH lO

kO p"

kc

te

T-H

IT-

c^

rH

GO

CO

CD T-H

CD O

iO

CO Hl kQ

P-

»O

TH " kO CO iO

xH 09 t e

o

Hl

Da S3 co 7 *

00 CO

o

iO

T-H

rH 00

oo os

O •Hl

r H T-l

iO

p- 22 Un OO

o o

T H

T-H

Ht CM CD

GO < N "Xjl xH

l£5

XH

CO OS

CD 00 ^H kQ

o xf

T-l

o

o

CD

TTH

TCH

P"

CO

o

L^

T H

T-H r H

t-H

Os

-H O CO

T *

>o

Dl CO'

P" o CO

kQ CO

o

o

CO

T T

CO T-H

CO CO kQ 00

T-H

Ol

T^

CO O!

P»

-H CO p"

Dl CO

o CO

OS

cs

55 o

cs o

CO CO CO

Ol

r H

^

1 1

S3

-*

o

TT

x* CS' CO 'CO CO Dl CD iO x* OM

cs»

CM OS

iO CS CO

os xf

.o

co

CD

CO

CO

T H

CD iO OS

TH

rH

CO

xfi -H tx>

CO

r^

TT

cs

O 09

o o

os

CD

O

x« 09 09

xj

x*( 'CD l^-

xf

rH 1—I

» SS x*l CO O

O

x* CO CO

CO

o o

»a

UDDS

T-H

OS x*| CO

k *

k® x*1 o

CO

p>o

L^

T-H

CO

CO-

CO

>o p-

L^O CS

T-l

CO x* 'CD CO

•CO xj P" Dl

r^ Po

p»

o o

CO OS OS

>o

T-l

rH

CO CO

CS Dl

x*

T

CO'

o p» -n

T *

rrH Dl •CO

CO x* H

CO

os

T-H

*r^ O Dl

o o

-ti

CO Dl CO

xHH

CO

O

T H

T-H

Dl

P"

o >oo CO CM o

T-H

T-l

T-H

CO >D CD

•X)

to o

CO

CO

kö

Dl

to

T-H

i O

x* CO O T—1

T —

CO

CO

x* CO

T —

Dl

CD O -ti

Co xji

CS

x#

-ti Dl Dl

CO

SS SS

T-H

CO I>CO

CD

Dl CO

OS

00 OS

(M c» c s OS

>D

CO

T-H T-H

00 CO

P» to

149 CS Dl Dl

00¶OS CO

CO CO

**

co Dl Dl

CO 0-1 CS

CO Px >D

0-1 CM CO t-H T-H

rjl

T-H

CO

T ^

OM

co

T-H

c^ o

CD C" Ol

l O T-l

55¶CD CD T - H

T-H

oo^

O Dl

co

T—1

Dl

>rt DD ll ioO

CO

CD 0-1

tH CD CO

CO t i

>o

»o S»

T-l

T-H

CD CO

os rH

Dl

kQ rH rH

CO CO'

OO

CO CO kO

Dl OO rH x#

CO CO OS

CO x* Ol

H,

Dl x*

rH

T-H

o

"4* Hl

Dl Ol OS

x* CO

T-H

CS

CO CO

CO •--o

o»

Dl

r H

T-l

T-H

ocs -JM L® k o E2

Hl

OS

'CD O kQ rH

55 CO

oa

x#

-ti CO CO

CO OS CO

OS

rtl rH Ol

kQ

T-H

CO

Ol

o -H P-

OS

OS <^

te

T-H

x$

S TM

T—1 cM 09 [>.

T-l

o

T-l

T-l

X *

o

CO CO

Hl CD

00 P"

<o=s> JKp CD

^ So CO OS

kcj

CS

OS

cs

H l

oa co

T-H

TT

P"

CS

Dl

p-

T-H

T-l

OS Ol

Ol CS

O

P»

co o

H l

TH

os

T-H

co

co

r^

CO CO

CS -H 'CO

CO

T-H

L^

CO

p-

™

09 T-H

i O

O Dl

p" CO

P"

TT!

O Hl O

kJ9 k<9 P-

p-

00 CO

kO kO CD

T-H

T-H

C^1

IO

CS x* CS CO CD iC 'CD rcH rH

3! x>

Dl OM

cs

Dl CO Ol

o CS

T-H

m •9 S aA 5) t o CO

:D to E cp tO

O

.1 o,

:D

c

!0 HB

B ja o

fl o c

fl •a fl fl BJC C 3 -fl 3 C 3c fl ' Ooä 3 tD C D a 1 «l fl 4j SD • a a - OD & '3 pq C IB 00 3

a

CO

c 3 c

ca HD C

C

.5

CO

Cv

o

CO

CO

CO

CO

-.0

'K

'CO

{H

a •9

1a3 M £ cT3 O

CO

CS

fl CO

CO

a

id

C

_5

C

fl 3

CO

-a

Dl

T-H

os

o

1-1

o

OS

09 09

te

ki9

oa CM

&0

•3

fl

CD

o os os

fl •a

cc

r # T-l

OS OS x* Dl

o

T-H

I> OS

T-H

CO

1—1

Dl

5 CM U0

3 3

o o cs os o

CO O x*

T-1 Ol 0M

T-l

T-H

a xf

pco o

Ol x* 00

T *

kO

P* o

CO

Kl CO

CO CO Dl

CS Dl Dl rH

CO

OS 00 O'

xf

CO COCO

CO CD

rH

O

Dl OS p> CO OS 'CO CO

>D »1

a

TH

T-H

T-l

S

CO

OS CM CO

ea o .o

TT

p" o

0-1

CO

3 CO

p»

'CD Dl

Dl CO CO

T-H

O CO p»

t-H

CO p-

CO

Dl CD x*

os 25 o CO

CO CD OS O

o

c?^ SS

to

—< -H Dl iO CO CO

CS

T-H

i^

CD

co

o

C-

Dl

i O

CO

o

i O

>D

T-H T-H

3 CO

OS OM

iC Dl

-+' o

CO'

CO

o

T-H

Si CD

OS CO

m co C"

o

35 OS

CO iO >CS T-l r>i CD V— i O

>o

T-H

i O

-#

CO OS

CM

CD

lO

o

co

00 00

CO CO CO

i O

X *

kO P" CO

CO 00 Dl Ol

T-H

i.C -Jl CO CD CO

x* x# CD CO

I>

C*

SS >D

O CD

CD

O

»D

Dl

CCi iO 00 T-i OM

—H

-H

x#

SS

Ha

o o

c CO

Dl CO CO CD -H CD O iO

Q

>D t*

'D O

Dl

O o

os

i -

o

fM -t

T-l

LO TH

T-H

^H CO CD O -HH

r^

T-H

x* O

Kl

o

iO

o oo

OS

ta cs

OO

Dl CO

TH

o

| T -

[ >

T-H

CD CO

cs

x« 51

CM

rH OS

xf co co os

• —

«0

O

5a o

TH

0»

CD

0-1 Dl

CM CO

o

SS

SS

-co

OS

OS

c»

>?

l>

os

T—1

1^»1

lO OS

CO

O Dl

CS 00 CS CO

—1 CO -H

co

CD CO fM GM OS T-1 ttf

T—

CM OS OS CM x*

T-H T-H

fa •xH

-t<

T-H

•H

GO CO

SI

•CO

I O

tH

»D •H

i *

CO

T-l TH

rH

.o

-* • t «e " T * — O 9 z to t— » o •— o *H te( s s oes i 3 s s c c os M -f o

—1 Ol CO

CO CD

T-H

r #

SB te

T-H

T-l

55 Dl

Dl

CO

c» os

O

o c^

OS

H l T-H

L^ CO T-H

P-

CO

p00

CO

o

P"

CO >D

T-H

OM O] CM OM

Dl rH

o

- H

^* os

T-H

CD T-H

O Dl

33 c o O

0-1

CO

o

Dl x* OS x* CO CD

CO

co C»

CO O] Os

i C

>*

0-1

o

CO

CD O

H l T-H

CC' 00 CD

TH

CO CO T-H

C]

iO

Dl

iO

c* S

C»

N

OS

Kl

o

t> Dl OS

CD

CO

CO [>

o

CO CO iO

CM OS

co

w

r *

T-H

M

T-H

X *

'CO

L^-

1"?

CO

o o o co

OS O

9 os

91 T-H

<M

T-H

OS CO

pH

T-H

CO

CD OM lO CM O OS CM

o

!-• 1 » t o si

OS H

CD 00

T-H

CO t o

t-H

cg

L^

s

l>

»-t

o Kl

•d(

c*

CO

>o

00 OS

•n

cc

pp-

00¶CD GM GM

SI

O CO 00

T-H

fl n :ci> O P H ~

CM tt O

>* rt o rSft"* **

O

TH

os09 o

T H

TH

CO

x*

oo p-

00 TH

CM OS »O

"fl

o

\ä p»

o

r *

-- MM W * a" O O

o

T-H

«D

Dl

co

fl Ä

o

OS CO OS i> lQ

o os

O T3 O *H oeS

T-H

CD

T-H

O ]

x*

00¶T-H T-H CO

Hl

T-H

.o

T H

o

3¶S S i> o oo

00¶CD O iO L^

T-H

>o

(0

• H

f i »i

CM OSCD CO

k *

OS 1—1 CD GM

"B O>

CM

Dl CD

r^

:

x# CM

-t to

cs

l>

T-H

DI

T-l

C3

•X)

oo CO CO x* CD

-#

CS tO

cä

to

cN

x* GO ki9

H*

2H

Dl O

Hl Kl CM

c-

b O

C

• ^

kQ OS Hl CO OJ T-l

G cä 9 ci

o pd o ig

O

c o •O CO

O

-o d Q cä

> c72

A

c3

o B OJ

E

O

g

cä

s •g

1 U

O -D

DH

JJ

o

:c3

TT

O

r»

o c tB

49 CO

>

CO

C

a

a

B

-o

fl ; 1 ö cd fl ta xn

-H X

CO • «

+3 O rQ (H ® H^> CO

•a

CO

C

CD 4a O PO

ti IH O

77* lån, äro de gemensamma kassornas lån till största delen upptagna för kyrkliga ändamål (prästgårdsbyggnader o. d. i av mer än en församling bestående pastorat) samt folkskolan (i av mer än en kommun bestående skoldistrikt), såsom av tab. X framgår där låneskulden för samtliga sådana gemensamma kassor, i vilka landskommun ingår, redovisas. I tab. Y redogöres för samtliga landskommuners (frånräknat köpingarna) skuldräntor och kapitalavbetalningar under år 1929 samt låneskulder vid nämnda års slut. Då köpingarna i lånehänseende äro mera jämställda med städerna än med de egentliga landskommunerna framför allt genom förekomsten i köpingar av affärsdrivande verk, således för produktiva ändamål upptagna lån, hava de icke här medtagits. De egentliga landskommunernas låneskulder vid 1929 års slut uppgingo sålunda vid förevarande tidpunkt till över 1 385 milj. kronor, vartill kommo dessa kommuners andelar i de gemensamma kassornas skulder.

Tägskatten. För utdebitering av vägskatt enligt beslut åren 1925—1929 redogöres i tab. Z. Det för samtliga väghållningsdistrikt utdebiterade beloppet uppgår till 33 ä 35 milj. kronor för vart och ett av åren och har således trots ökade statsbidrag till vägväsendet hållit sig på samma nivå. I följd av stigande skatteunderlag, framför allt åren 1928 och 1929, till följd av den år 1928 ikraftträdande lagändring, varigenom annan fastighets och inkomsts andel i skattebördan väsentligen ökades, har medelutdebiteringen nedgått år från år. I genomsnitt för samtliga beskattnings föremål utgjorde den år 1925 313 öre per vägfyrk och år 1929 21-8 öre. År 1929 varierade länsmedeltalen mellan lägst 14-5 öre i Gävleborgs län till högst 42-4 öre i Västerbottens län. Ännu större äro givetvis differenserna, om hänsyn tages till utdebiteringen i de särskilda väghållningsdistrikten. Maximum enligt 1929 års beslut uppgick till 90 öre per vägfyrk, motsvarande en utdebitering per skattekrona av 15 kronor å jordbruksfastighet, 12 kronor å annan fastighet och 6 kronor å inkomst, och innehades av överkalix tingslags väghållningsdistrikt i Norrbottens län, medan åtskilliga av öar bestående väghållningsdistrikt hade ingen eller mycket låg utdebitering. Väghållningsdistriktens skuldbörda uppgick vid slutet av år 1928 till 38 313 547 kronor motsvarande ett belopp av 2 kronor 44 öre per skattekrona. Såsom av tab. U framgår, har skuldbördan såväl absolut som i förhållande till skattekrontalet stigit avsevärt från år 1907, då densamma utgjorde något över 3 milj. kronor, motsvarande 0-69 kronor per skattekrona. Mest skuldtyngda år 1928 voro väghållningsdistrikten i Göteborgs och Bohus län (6'74 kronor per skattekrona), Västerbottens ( 5 l 0 ) , Malmöhus (4*35) och Norrbottens län (4-02), medan Gotlands, Skaraborgs, Uppsala och Gävleborgs län hade de lägsta relativtalen, nämligen 0'18, 0-65, 0"89 och 0-96 öre per skattekrona.

78* Tab. Z.1

Utdebitering av vägskatt V

Landstingsområde och år

Å

ä g

f y r

k

t

landstings-

a 1

jordbruksfastighet

med

utan

Å annan fastighet

Å inkomst

Surnmt

naturaunderhåll 1 Stockholms läns 2

. . . . 1925 1926 1927 1928 1929

8 4 5 6 7

1926 1927 1928 1929

8 9 10

11¶Södermanlands läns . . . 1925 12 1926 13 1927 11 1928 15 1929

655 347 215 598 119 890 88184 38 725

1 746 721 2 180 386 2 267 479 2 330 658 2 377 701

2 326 117 2 417 606 2 368 104 3 328 135 3 421 096

3 402 468 3 557 088 3 494 645 6 878 583 7 585 143

8130 653 8 370 678 8 250118 12 625 560 13 422 665

416 679 178 339 179 217 108 096

1182 487 1422 505 1422 000 1 665 875 1 774 340

486 750 493 142 500 602 687 113 697 414

815 717 793 072 805 089 1 620 290 1 623 587

2 901 633 2 887 058 2 906 91)8 4 081 374 4 095 341

— — —

1174 044 1 867 236 2 058 732 2 183 824 2 204 836

437 361 445 859 453 976 599 182 613 707

936 919 1 006172 1 036 961 2 129 990 2 141 222

3425 310 3 504174 3 549 669 4 912 996 4 959 765

— 876 986 184 907

16¶Östergötlands läns 17 18 19 20

. . . 1925 1926 1927 1928 1929

2 975 590 2 324 099 1 907 761 901744 378 855

629 247 1 281 886 1 698 853 2 844 584 3 365 487

729 283 741 403 753 596 1 021 414 1 038 125

1 269 608 1 284 312 1 316 932 2 740 738 2 858 648

21¶Jönköpings läns 22 23 24 25

. . . . 1925 1926 1927 1928 1929

130 341 512 032 1400 159 2 416 979 2 547 744

369 679 376 592 386 370 576 866 592 791

851 274 884 825 870 912 1 792 185 1 837 832

20¶Kronobergs läns 27 28 29 30

. . . . 1925 1926 1927 1928 1929

2 274 588 1 892 324 1 006 421 142 869 17 741 320 725 319 270

5 603 728 5 631 700 5 677 H 2 7 508 480 7 641115 3 625 882 3 665 773 3 663862 4 928 899 4 996108

1 425 924 1423 307 1 747 493 1 859 540 1 860 664

414 099 422 625 443 180 641 414 656 363

763 342 757 996 805 536 1 697 832 1 719 629

2 924 090 2 923 198 2 996 209 4 198 786 4 236 656

31¶Kalmar läns norra 32 33 34 35

. . . 1925 1926 1927 1928 1929

1116 390 760 745 453 699

109 785 463 481 773 585 1 245 206 1 245 279

151 221 154 911 159 854 226 248 230 710

30¶Kalmar läns södra 37

. . . 1925 1926 1927 1928 1929

743 745 495 082 448 468

694 561 942 287 990 773 1 499 591 1 501155

232 074 240 066 246 370 364 574 372 473

346 705 381 082 386 642 825 199 885 439 501168 527 597 531 246 1138 721 1171145

1 724101 1 760 219 1 773 780 2 296 653 2 361428 2 171 548 2 205 032 2 216 857 3 002 886 3 044 773

1925 1926 1927 1928 1929

681 977 681 718 681456 358485 —

302 302 302 350 540 708 855

91726 93117 99 399 148 073 149 042

183 133 187 605 169 961 348 174 370 961

957 138 962 742 951118 1 205 272 1 228 858

1926 1927 1928 1929

407 842 324 842 323 801 66118 12 452

552 725 635 650 634 318 964106 1 019 238

282 224 284 440 279 890 412 274 421 979

428 567 423 906 408 272 845 396 891136

1671358 1 668 838 1 646 281 2 287 894 2 344 805

39 40 41 Gotlands läns 42 43 44 45 40 47 48 49

SO 1

— — —

— —

— —

) I huvudsak upprättad av statistiska centralbyrån.

områdesvis enligt beslut åren 1925—1929. Utdebiterad vägskatt (inr. värde av naturaunderhåll), kr.

Utdebitering i medeltal per vägfyrk, öre. Å jordbruksfastighet

Å samtl. Å besk. föreannan mål (inr. Å Värde av fastig- inkomst värde av Skatt natur anaturahet underhåll) underhåll

Å jordbruksfastighet

Å annan fastighet

Å inkomst

Summa

512 956 535 983 538 704 455 020 434 347

422 172 435 125 421 552 481 491 498 893

604 909 630 527 611 601 992 045 1103 724

1 540 037 1 601 635 1 571 857 1 928 556 2 036 964

17-8 21-2 22-0 18-5 17-8

3-6 1-2 0-5 0-3 0-2

18-1 18-0 17-8 14-5 14-6

17-8 17-7 17-5 14-4 14-6

328 691 371 633 363 989 341 810 318 765

82 408 96 426 97 906 103 902 102 114

145 015 164 491 166 068 265 500 256 612

556114 632 550 627 963 711 212 677 491

18l

16-9 19-6 19-6 15-1 14-6

17-8 20-7 20-6 16-4 15-8

549 937 554 285 536 166 428 471 402 183

115 586 118 243 113 507 111 374 107 009

250 499 269 084 265 432 401 225 375 946

916 022 941 612 915 105 941 070 885 138

17-3 25-1

2-4 1-2 1-1 0-6 — 9-5 1-9 —

19-6 18-2

—.

26-4 26-5 25-0 18-6 17-4

26-7 26-7 25-6 18-8

949 260 974 350 1 004 796 849 397 801 824

182 336 179 183 189 017 199 236 197 697

330 572 331 896 350 138 560 173 568 838

1462 168 1485 429 1543 951 1 608 806 1 568 359

8-2

18-1 14-5 13-6

25-0 24-2 25-1 19-5

692 078 717 202 692 686 631 552 536 281

111136 118 682 110 404 138 043 118 978

261 626 279 506 251 562 434 099 370 653

1064840 1115 390 1 054 652 1 203 694 1 025 912

458 990 470 126 470 710 405 116 428 167

108105 111114 118 663 139 856 149 682

197 899 198 857 213 933 364 912 387 755

764 994 780 097 803 306 909 884 965 604

399 733 391 940 361 011 298 246 282 886

48 794 49 368 47102 54 215 52 258

111 247 119 569 112 594 195 519 199 332

559 774 560 877 520 707 547 980 534476

303 846 313 269 316 981 282 568 250 240

48 723 52 592 53 903 66 096 58 529

104 370 112 485 114 280 205 512 178 256

456939 478 346 485 164 554176 487 025

200 911 214898 241814 248 159 134 761

22 592 29 973 32 668 51826 29 061

48 646 59 877 58 019 121 861 71273

272 149 304 748 332 501 421 846 235 095

12-4 20-5 27-9 19-0

287 639 262 133 256 236 224 966 213197

85 837 78 830 76 623 89 810 87154

129 432 115 763 110 031 181148 179 084

502 908 456 726 442 890 495 924 479 435

19-8 19-0 18-4 20-2 20-4

22-0 21-6 18-7 18-0

12-5 14-3 17-6 19-3

5-7 11-2 17-1 22-6 20-8

220 22-4 26-9 21-8

230 120 18-8 22-5 24-0 22-7 12-3 14-3

15l 18-8 16-7

—

5-1 21 23-1 18-6 11-6

2-1 0-1 4-2 4-6 .—.

— — 20-6 13-2

6-9 — — 8-8 7-5 6-9 — — 26-4 19-1

150 7l — 102 8-3 8-3 1-6 0-3

19-0

191 19i 15-3

151 191

1 2 3 4 5

21-9 21-6 17-5 16-5

6 7 8 9 10

26-8 26-8 25-8 19-2 17-8

11 12 13 14 15

261 26-4 27-2 21-4 20-5

16 17

25-8 26-6 20-4 19-9

19 20

30-1 31-5 28-6 23-9 20-1

30-7 31-6 28-9 24-2 20-2

29-4 30-4 28-7 24-4 20-5

21 22 23 24 25

26-1 26-3 26-8 21-8 22-8

25-9 26-2 26-6 21-5 22-5

2 (i

26-7 26-8 21-7 22-8

27 28 29 30

32-3 31-9 29-5 24-0 22-7

32-5 31-9 29-4 23-9 22-6

31 32 33 34 35

21-0 21-9 21-9 18-1 15-7

20-8 21-3 21-5 18-0 15-2

21-0 21-7 21-9 18-5

24-6 32-2 32-9 35-0 19-5

26-6 31-9

34l

28-4 31-6 34-9

30-4 27-7 27-4 21-8 20-7

30-2 27-3 27-0 21-4 20-1

31-4 29-1 23-7

35-0

350 191 301 27-4 26-9 21-6 20-4

IS

38 39 •10 11 42 13 44 45 40 17 4S 19 50

80* V ä g

Landstingsområde och år

f y r k t a 1

Av jordbruksfastighet

med

Av annan fastighet

Av inkomst

Summa

680 071 695 731 714 253 1 039 367 1 062 807

1 249 950 1 324 890 1385 100 2 844 903 2 869 169

5 214 270 5 303 282 5 383131 7 368 962 7 416 349

1 090 350 2 407 008 1128 627 2 474 742 1159 931 2 431106 1 728 404 5 027 280 1 769 160 5 156 386

9 781 036 9 910 586 9 880162 13 426 746 13 597 474

309 843 314 391 318 535 451381 449 682

444 589 463 761 479 054 911 277 942 675

2 672 225 2 695 093 2 715 405 3 365 167 3 408 755

535 917 556 787 578 172 925 651 949 380 574 583 642 129 645 187 993 313 1 014 165

989 125 1 048 934 1 019 226 2 235 473 2 508 195

3 245 033 3 324 096 3 314 779 4 885 584 5183421

1 523 112 1 513 575 1 576 990 3 318 429 3 443 857

4 958 376 5 018153 5 084459 7 379 712 7 525 977

822 280 806 085 840 172 1 746 419 1 851 335

3 406 313 3 738 640 3 731 588 3 691 730 3 693 935

292 619 304 574 314 268 456 372 486 848 784 546 789 915 800311 1148 331 1186 077

1 406 210 1 450 825 1 489 287 3 153 694 3 303 005

4 372 414 4 362 504 4419 822 5 642 547 5 807 307 6 037 904 6 081 615 6 123 671 7 993 755 8 183 017

1 892 149 1893 633 2 241 887 2 411077 2 411 018

661 392 677 941 687 279 966 834 1 001289

1 529 951 1 587 311 1 611 045 3 347 478 3 364 251

348 067 474 284 530 728 1465 070 1 784 281

477 119 486 319 488 560 638 163 656 491

784 321 833 679 866 986 1 754 190 1 817 484

utan

naturaunderhåll

1¶Kristianstads läns . . . . 1925 1926 2

1927 1928 1929

6 7 8 9 10

1926 1927 1928 1929

a i

11 12

13 1-1 15

1926 1927 1928 1929

10¶Göteborgs och Bohus läns 1925 1926 17 1927 18 1928 19 1929 20 21 22 23

n

2.3 20 27 28 29 30

1926 1927 1928 1929 1926 1927 1928 1929

— — — —

907 354 5 376 324 1 449 893 4 857 324 1 003 750 5 285 375 15 658 6 655 404 15 658 6 656 270 240 577 1 677 216 1 297 138 619 803 907 188 1 010 628 256 682 1 745 827 2 016 398 — 313 853 234 213 185 484 3 614 3 614

1 406 138 1 484 162 1 531 897 1 720 846 1 722 232

1 225 332 1169 954 596 685 196 045

1 635 349 1 692 495 2 265 597 2 871 925 3 067 955

— 2 272 303 2 175 099 1 741 833 607 344 414 266 440 835 102 235 102 485

33 31 35

1926 1927 1928 1929

30 37 38 39 •10

1926 1927 1928 1929

41¶Västmanlands län . . . . 42 43 44 45

1925 1926 1927 1928 1929

1 369 492 1 242 309 1184 547 279 998

40¶Kopparbergs läns . . . . 47 48 49 50

1925 1926 1927 1928 1929

220 607 38 015 22 770

3 284 249 3 282 661 3 283 778 3 484 692 3 484 373

— — 471 406 471 271 122 525

— —

—

— —

' 985 212 1076 746 1 523 549 2 832 412 3 054 858

3 549 551 3 731165 3 744 768 3 626 994 3 627 447

1 026 450 1 816 466 1 042 091 1 962 403 1 054 711 2 077 838 1 407 057 4 452 693 1 425 517 3 978 386

4 554 898 4 630 156 4 662 736 6 725 389 6 776 558 2 978 999 3 036 591 3 070 821 4 137 421 4 258 256 6 613 074 6 773 674 6 900 087 9 486 744 9 031 350

81* Utdebiterad vägskatt (inr. värde av naturaunderhåll), kr.

Utdebitering i medeltal per vägfyrk, öre

Å jordbruksfastighet

Å annan fastighet

Å samtliga Å an- Å in- besk. föremål (inr. nan fasvarde av tighet komst värde av naturaSkatt naturaunderhåll) underhåll

969 458 910 842 871 636 820 028 763 764

Å jordbruksfastighet

Å inkomst

Summa

192 464 185 344 185 167 241123 227 662

362 892 360 965 365 944 664 550 617 985

29-5 27-7 26-5 23-5

2 105 125 2 222 176 2 239 209 1 784 038 1 601 832

384 638 402 457 410 864 434 927 417 606

844 209 885 422 864 584 1 277 542 1 220 522

1 524 814 1457151 1422 747 1725 701 1609 411 3 333972 3 510 055 3 514 657 3496507 3 239 960

590 963 674 437 682 762 635 965 534 045

98 599 112 993 111 593 135 719 120 428

164 617 182 151 185 208 289 931 260187

854179 969 581 979 563 1061615 914 660

8-6

697 066 678 500 670177 560192 511 678

170 603 171 558 174 047 219 648 218 134 171 618 191 626 186 840 227 407 215 113

319 601 333 585 304 091 524 259 580 612

1187 270 1183 643 1148 315 1304 099 1310424

460 677 464 994 467 150 772 614 736 051

102 465 99 951 106 756 103 833 102 803 239 344 238 022 227 575 220 503 216 372

293 481 267 500 287 402 397 534 389 081

1578 701 1657 369 1626588 1854146 1698 979 1541008 1445 485 1489 878 1306 751 1237 089

430 775 439 934 431 363 637 582 633 363

1882 363 1871058 1809 491 1684 359 1619127

29-2 30-3 29-2 22-4 20-8

488 358 503 518 500 063 436 935 417 068

135 757 138;308 140 573 159 285 164 292

312 740 325 158 329 584 557 546 542 622

936855 966984 970 220 1153 766 1123 982

18-1 18-6 20-6 18-1

776 786 612 730 535 749 431 766 361838

161 318 138 550 125 902 126 940 113 087

299 063 259 335 239 119 371 477 327 305

1237 167 1010 615 900 770 930183 802 230

1 041 940 1 088 447 1 084 249 811870 782 030

294117 305358 304 502 281 745 281 372

502 001 561 843 580 803 873141 801 670

1838058 1955 648 1969 554 1966 756 1865 072

946 406 1 000 749 972 598 854125 747 815 1145 062 1078 034 1095 720 805 384 745 205 1 212 244 1193 102 1150 553 826 274 769 392

6*—312886

219 10-0 29-0

321 26-7 24-0

— — — — 235 6-3 3-5 Oo 0-o

28-3 26-6 25-9

232 21-4 35-3 35-7 35-4 25-2 23-6

29-0 27-2 26-4 23-4 21-5

35l

35-8 35-6 25-4 23-7

35-4 35-6

39-3 38-7 31-8 27-6 32-3 31-8 29-8 23-5

35-9 36-1 31-5 26-8 36-6 35-6 34-6 26-7 25-3 31-8

22-2 21-8

31-8 35-9

141 3-7 — 40 3-5 2-5 0-0 00

35o 301

22-3 22-6 27-5 25-8 24-4

10-7 12-3

29-9 29-8

6-5 2-0 —

10-7 11-0 15-2 18-2 19-6

24-4 22-2 18-4

35o

5-2 1-9 2-3 0-8 0-8 — — 2-6 2-7 0-6 — —

22-8

30-2 30-7 29-6 23-3 21-4 35-7 33-2 34-2 22-8 21-0 30-6 30-3

13-3 21-5 28-0 26-5 36-5

360 36-5 32-5 29-6

173 8-4 10-8

9-8 190 20-3 26-8 28-7 28-7 22-4 21-6

36-8 24-9 21-4

5-7 — 0-8 01 Oo — —

26-8 31-8 30-8 30-1 23-7

22-9 21-2 32-8

340 211 30-5

301 28-4 19-2 18-2 20-5 20-4 20-5 16-5 16-4 33-8 28-5 25-8 19-9 17-2 28-7 29-3 28-9 20-0 19-7

290 20-2 19-2 20-4 20-5 20-5 16-7 16-1 38-1

311 27-6 21-2 18-0 27-6 28-6 28-0 19-6 20-2

27-5 26-4 23-4 21-7

260 23-8

330 32-0

251 22-6 35-2

331 33-7 23-2 21-3

3la 30-8 29-6

211 19-8 20-5 20-9 20-8 17-2 16-6 41-5 33-3 29-4 22-5 18-8 27-8 28-9 28-5 20-7 20-7

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 IG 17 18 19 20 •21 22 23 24 25 20 27 28 29 30 31 32 33 3! 35 30 37 33 39 40 41 42 43 44 45 40 47 48 49 50

82* V

Landstingsområde

och

år

ä

f

y

r

k

t

a 1

Av jordbruksfastighet med

utan

Av annan fastighet

Å inkomst

Summa

naturaunderhåll 1 Gävleborgs läns 2 3 4 5 6 Västernorrlands läns 7 8 9 10 11 Jämtlands läns 12 13 14 15 16 Västerbottens läns 17 18 19 20 21 Norrbottens läns 22 23 24 25 2C Samtliga läns 27 28 29 30

.

1925 2 851052 769 046 1926 2 840 531 798 842 1927 2 834 584 808 911 1928 3 007 613 1150 935 1929 3 006 486 1 206 625 1925 1 256 978 1 618 981 943 583 1926 728 498 2 138 779 949 111 212 802 2 658110 1927 964 796 1928 2 814 811 1388 594 2 819 742 1409 091 1929 1925 337 095 2 278 552 202 197 1926 50 986 2 562 922 204415 1927 206 836 2 611 831 322 285 1928 2 181 837 329 313 1929 2 178 163 1925 221 086 2 387 991 296 814 1926 37 712 2 570 297 306 910 1927 2 608191 359 895 2 647 708 1928 508 405 2 644 645 532 326 1929 1925 317 819 1 520 090 530 211 1926 318 845 1 523 398 524 401 253 642 1 588 451 1927 537 083 1842 010 1928 784 107 1 838 539 853 672 1929 1925 25 970 215 35 957 762 14 695 275 1926 16 693 092 45 215 912 15 091945 1927 11454424 50 444 656 15 330 069 1928 3 024 837 60 360 859 21914492 1929 881311 62 611641 22 526143

1 768 686 5 388 784 1 872 180 5 511553 1 922 026 5 565 521 4 155 186 8 313 734 4 343 802 8 556913 1 845 607 5 665149 1 980 530 5 796 918 5 964 217 2 128 509 8 601189 4 397 784 8 420 860 4 192 027 697 562 3 515 406 715 812 3 534135 8 526472 707 805 1 510 645 4 014 767 3 909 004 1 401 528 855 629 3 761520 942 328 3 857 247 981 666 3 949 752 5410 482 2 254 369 2 337 245 5 514 216 3 922 610 1554490 4 285 633 1 918 989 4 297 331 1 918 155 7 070106 4 443 989 5 656 516 2 964 305 29193 887 105 817139 30 699 699 107 700 648 31 261161 108 490 310 65 570 917 150 871105 65 558 392 j151577 487

83* Utdebiterad vägskatt (inr. värde av naturaunderhåll), kr.

Å jord- ; ! , _ brukafastighet fastighet

Utdebitering i medeltal per vägfyrk, öre Å jordbruksfastighet

Å inkomst

Summa

Å annan Värde av fastigkatt naturahet underhåll

721 664 699 656 676 055 540 300 481 684

185 799 182 968 175 009 173 345 158 454

436 047 439 594 431 557 662 557 598 963

1343 510 1322 218 1 282 621 1376 202 1239101

25-3 24-6 23-9 18-0

1185 069 1114 294 1 026 313 813 555 771103

373 641 366 174 320 800 338 679 339 817

745 065 772 378 736 432 1130 491 1065 021

2 303 775 2 252 846 2 083 545 2 282 725 2175 941

968 279 993 162 980 840 796 507 711 520

82 389 80 869 78 495 118161 109 389

261 215 274 566 264 005 534 763 449 669

1 311883 1348 597 1 323 340 1449431 1270 578

28-6 34-2 34-4 28-9 27-3 34-6 37-4 37-6 36-5 32-7

1 285184 1304095 1313 340 1127 117 1099 499 1 285 046 1 234 339 1161 098 807 863 679 990

165 374 171 292 201 966 227 470 236 219

450 324 502 488 527 638 978 016 1002 444

1900 882 1977 875 2 042 944 2 332 603 2 338162

47-1 49-4 50-4 42-6 41-6

307 236 285 341 283 924 248 094 217 465

658 006 697 188 680 941 1000814 748184

2 250 288 2 216868 2125 963 2 056 771 1645 639

60-0 58-7 56-6 43-9 37-0

— 2-4 0-6 — — — 2-2 0-6 — — — 9-9 8-3 6-4 — —

20102 691 20113 900 19 743455 16 217 224 14 781114

4 293 051 4 340 347 4 295 358 4 692 728 4 539588

8 724 928 9 049156 8 949 479 14 394 811 13 665152

33120 670 33 503403 32 988 292 35 304 763 32 985 854

llo

25-4 27-0

7-1 4-9 12 0-2

244 230

— — — — 12-6 4-G

1-4 —.

24-2 22-9 21-6 15-1

Å samtliga besk. föreÅ in- mål (inr. komst värde av naturaunderhåll) 24-7 23-5 22-5 15-9 13-8

24-9 24-0 23-0 16-6 14-5

40-4 39-0 34-6 25-7 25-4

40-7 39-9 26-5 25-8

6 7 8 9 10

40-7 39-6 38-0 36-7 33;2

37-4 38-4 37-3 35-4

37-3 38-2 37-5

12 13

32l

32-5

55-7 55-8

50-5 51-3 51-7

44-7 44-4

52-6 53-3 53-7 43-4 42-9

42-4

16 17 18 19 20

57-9 54-4 52-9 31-6 25-5

42-3 36-3 35-5 22-5 25-2

57-3 51-8 49-4 29-1 29-1

21 22 23 24 25

29-2 28-8 28-0 21-4 20-2

29-9 29-5 28-6 22-0 20-8

313 311

131 39-6 38-6 33-3 24-4

30-4

234 218

i 2

3 i 5

14 15

27 28 29 30

84* Tab. Å.

Utdebitering av landstingsskatt

Antal

skattekronor

i resp.

Landstingsområden 1925

»1925

Stockholms läns . . 1 979 691 2 062 136 2 142 040 2166 831 2 296 194 2 432 641 3 365 474 Uppsala läns . . . 826 708 835 369 843 707 863 875 884 500 919 313 1 281 397 Södermanlands läns 1009338 1 042 321 1 066 587 1 093 341 1126 901 1199 679 1 632 705 Östergötlands läns . 1134 611 1147 355 1156 286 1189 689 1214380 1 265 761 2 008 085 Jönköpings läns . . 980 987 997 226 1006 965 1043 214 1 073 491 1135 809 1 667 678 513187 509 747 526 830 552 518 552 066 566 089 975 056 6 Kronobergs läns . . 317 391 331 792 337 466 347 873 362 164 376 908 682 392 7 Kalmar läns norra . 512 939 525 039 536 339 573 396 592 951 616 457 1 077 172 8 Kalmar läns södra . 201 947 205 554 201348 208 630 217 835 225 062 382144 9 Gotlands läns . . . 612 010 617 748 609 356 631 989 632 899 663 298 1 560 626 10 Blekinge läns . . . 976 027 1002 092 1 028 854 1 071 650 1084 735 1125 297 1 268 835 11 Kristianstads läns . 12 Malmöhus läns . . 2 047 168 2 075 797 2 061 032 2 151174 2 197 458 2 240 760 3 861 291 643 537 646 348 664 237 707 347 729 078 760 558 1 287 074 13 Hallands läns . . . 953 175 1008 262 1 460 757 14 Göteb. o. Bohus läns 811 531 832 398 829 559 884 812 15 Älvsborgs läns . . . 1 432 215 1 418 106 1 457 226 1 547 496 1 631184 1 698 314 2 577 987 10 Skaraborgs läns . . 910 171 918 321 938 340 966 454 1 006 235 1 048 775 1 583 698 17 Värmlands läns . . 1152 428 1165 291 1191143 1 227 908 1 250 558 1393 321 2 339 363 18 Örebro läns . . . . 1205 858 1 215 964 1 217 921 1 258 028 1 278 419 1 352 864 1 852 439 858 084 876 813 898 850 928 229 1 004 947 1 628 646 19 Västmanlands läns . 814323 20 Kopparbergs läns . 1166 797 1 223 678 1 272 261 1 304 665 1 212 152 1 397 031 2 566 953 1 2 3 4 5

Gävleborgs läns . . 968 723 1006 044 1 028 012 1084 232 1 098 345 1 206119 1 937 446 Västernorrlands läns 1 283 436 1316 079 1 372 202 1 409160 1382 749 1 515 253 3 144 419 Jämtlands läns . . 559 317 561 701 562 267 547 340 527 293 563 035 1188 493 Västerbottens läns . 613 366 642 466 665 522 708 501 718 125 770 698 1 812 926 Norrbottens läns . . 876 058 978 971 983 423 1067 069 852 655 1286 381 2 768 342 Samtliga 23 549 76424135 627 24 576 73625 506042 25803 771 27 772 63245 911398 26

21 22 23 24 25

» I förekommande fall inräknat särskilt utdebiterade utskylder till skjutsentreprenaderna. —

L an <1 s t ing ssk ä t t e n . För landstingsskatten enligt beslut åren 1925—1930 redogöres i tab. Å. Det utdebiterade beloppet såväl för sammanlagt alla landsting som för flertalet av dem visar oavbruten stegring för samtliga landstingen från nära 46 milj. kronor år 1925 till nära 62 milj. kronor år 1930. Trots stigande skatteunderlag ökas också medelutdebiteringen för samtliga landsting under hela perioden, från 1 krona 95 öre per skattekrona år 1925 till 2 kronor 23 öre år 1930. Den ar 1906 beslutade landstingsskatten uppgick till i medeltal 56 öre per skattekrona, vadan skatten således under tiden 1906—1930 ungefär 4-dxiibblats.

85* landstingsområden, Utdebiterat

enligt beslut åren 1925—1930.

belopp,

kr.

1928 Utdebitering per skattekrona, kr.

»1925 1926 1927 1928 1929 1930

i 3 505 631 3 641468 3 683 613 4 248 214 4499 592 1-70 1-70 1-70 1-70 1-85 1-85 1 ; 1461896 1 603 043 1 857 330 1 902 095 1930 535 1-55 1-75 1-90 215 215 210 2 | 1778 408 1 818 424 1865 459 2154355 2 285 283 2 1-62 2 1-71 2 1-70 21-71 21-91 2 1-90 3 i 2 524182 2 486 015 2 557 831 2 672 080 2 785 965 1-77 2-20 215 215 2-20 2-20 4 1 695 284 1 812 537 1877 785 1 985 741 2 384 944 1-70 1-70 1-80 1-80 1-85 2-10 S 994 007 1 000 977 1 022158 1076318 1132 176 1-90 1-95 1-90 1-85 1-95 2-oo 6 663 585 708 679 730 533 817 033 885 611 215 2-00 210 2-10 2-25 2-35 7 1102 581 1 072 679 1 204133 1 422 685 1 540 378 2-10 2-10 2-00 2-10 2-40 2-50 8 422 831 452 728 483 589 562 651 2 1-89 2-00 210 2-17 2-22 2-47 9 411107 1 630 855 1 578 231 1 668 451 1 670 457 1684884 2-55 2-64 2-59 2-64 2-64 2-54 10 1 453 034 1 594 724 1 768 223 2 168 893 2 362 577 1-30 1-45 1-55 1-65 200 2-10 11 4 014 175 4122 064 4 409 907 4 725 127 4 929195 2 1-89 2 1-93 2-oo 2-05 2-15 2-20 12 1 292 695 1 328 474 1 485 429 1603 876 1597 113 2-00 2-00 2-oo 2-10 2-20 2-10 13 1 415 077 1410 251 1 504180 1 671 020 1764 383 1-80 1-70 1-70 1-70 1-75 1-75 14 2 552 591 2 623 007 2 785 493 3 099148 3 226 755 1-80 1-80 1-80 1-80 1-90 1-90 15 1597 878 1689 012 1 739 617 2 062 610 2 201470 1-74 1-74 1-80 1-80 205 2-10 16 2 330 582 2 501400 2 578 606 3 001171 3 343 825 2-03 2-oo 210 2-10 2-40 2-40 17 2 015 581 2 365 325 2 388 744 2 591689 2 751 623 2 1-54 2 1-66 2 1-94 2 1-90 2 203 2 203 18 1716169 1 753 625 1 797 700 1858 993 2 009 893 200 2-00 2-00 2-00 2-00 2-00 19 2 753 275 2 735 362 2 805 029 2 666 602 2 933 641 2-20 225 2-15 2-15 2-20 210 20 2 213 297 2 261 626 2 385 311 2 416 383 2 412 153 2-00 2-20 2-20 2-20 2-20 2-oo 21 3 224 395 3 357 503 3 875191 3 932 089 4 310 220 2-45 2-45 2 2-45 2-75 2 2-84 22-84 22 1 446 210 1 393 826 1 576 651 1 623 631 1 732 358 22-12 2 2-57 2 2-48 22-88 2 3 0 8 2 3 0 8 23 1 994 215 2 066 046 2 181 828 2 318 984 2 489 201 2 2-96 2 3-10 2 3-10 23-08 2 3-23 23-23 24 3 093 256 3 107 617 3 371 939 2 694390 4 064 800 316 83-16 316 316 316 316 25 48 879 966 50454 746 53 573 869 56 867173 61821226 1-95 2-03 2-05 2-10 2-20 2-23 26 2

Medeltal; se närmare tab. 6.

Landstingens skulder, som vid 1907 års slut uppgingo till 13 601 577 kronor, motsvarande 2 kronor per skattekrona, belöpte sig vid utgången av år 1928 till 95 434 688 kronor, motsvarande ett belopp av 3 kronor 74 öre per skattekrona. Blekinge läns landsting hade den relativt största skuldbördan, motsvarande 10 kronor 54 öre per skattekrona, medan för Västernorrlands och Kronobergs län skuldbeloppet motsvarade föga mer än 1 krona per skattekrona (resp. 1-02 och 1*07 kronor).

TABELLER

1 Tabell 1. Skattetrycket inom de särskilda landskommunerna enligt de utdebiteringar, som beslutats under åren 1925—1930. Anm. Ortsgrupp angives endast då d e n är a n n a n än I. — K a r a k t ä r u t m ä r k e s med i = i n d u s t r i k o m m u n , b = blandad k o m m u n ; saknas beteckning, räknas k o m m u n e n såsom j o r d b r u k s k o m m u n N a r skatten per s k a t t e k r o n a u t g å t t med olika belopp inom en k o m m u n , har m e d e l t a l e t för k o m m u n e n b e r ä k n a t s , och angives d e t t a i vederbörande k o l u m n e r m e d *. — Med »hela s k a t t e t r y c k e t per skattekrona» avses a l l m ä n k o m m u n a l s k a t t , landstingsskatt, vägskatt och t i n g s h u s s k a t t (där sistn ä m n d a s k a t t ej i n g å r i d e n a l l m ä n n a k o m m u n a l s k a t t e n ) .

Kommun, ortsgrupp, karaktär och år (Areal land, hektar)

Kommunalskatt per Hela skattetrycket FolkDärav i % för Antal skattekrona, kr. per skattekrona, kr mängd Antal skatteden kronor Till Ä. jord- A an1 jan. skatte- jord- annan kronor bruksper bor- Till Till följ. fastig- in- inv. geri. kyr- skolan Summa bruks- nan Ä infastigfastig- fastig- komst år het komst het komm kan het het

Stockholms län. Frösåkers härad. Forsmark, i . 1925 969 3 923 11-4 6-8 81-8 (8 042) 1926 944 4 475 10-0 6-0 84-0 1927 922 4488 10-0 6-0 84-0 1928 903 5 076 11-8 5-5 82-7 1929 909 4 063 12-5 6-9 80-6 1930 902 4 491 11-3 6-3 82-4 Valö . . . . 1925 1691 3 940 4 1 i 6-1 52-8 (16 087) 1926 1688 4101 39-7 5-6 54-7 1927 1672 4194 38-9 5-3 55-8 1928 1631 4 336 42-8 4-2 53-0 1929 1611 4 642 36-7 4-0 59-3 1930 1599 4 620 36-7 4-3 59-0 Hökhuvud . 1925 1421 3 612 45-1 6-c 48-3 (10 992) 1926 1361 3 670 44-3 5-1 50-6 1927 1371 3 748 43-7 5-0 51-3 1928 1372 3 716 41-6 5-o 53-4 1929 1354 3 529 38-2 5-3 56-5 1930 1322 3 718 36-3 5-1 58-6 Börstil . . 1925 3 358 6 991 41-7 8-3 50-0 (21 248) 1926 3 316 7 202 40-1 8-1 51-8 1927 3 305 6 999 41-1 8-5 50-4 1928 3 324 7 082 41-2 7-7 51-1 1929 3 326 6 879 39-2 8-1 52-7 1930 3 317 7150 37-9 7-8 54-3 Gräsö . . . 1925 1131 1802 59-6 2-2 38-2 (12 053) 1926 1121 1904 36-3 2-0 61-7 1927 1112 1859 3 7 i 2 1 60-8 1928 1102 2 066 42-0 2 l 55-9 1929 1108 2112 35-4 2-0 62-c 1930 1133 1989 37-6 2 1 60-3 Harg, b . . 1925 2 634 7 665 26-4 10-0 63-6 Cl8 800) 1926 2 643 8 201 24-7 9-4 65-9 1927 2 581 8162 24-7 8-8 66-5 1928 2 567 8121 25-7 8-2 66-1 1930 2 539 8 801 20-1 7-6 72-3 1930 2 518 8 678 20-5 7-7 71-8 1

Före år 1928 18 850. 1—3'12886

4-05 4-74 4-87 5-62 4-47 4-98

2-40 0-80

2-33 2-43 251 2-66 2-88 2-89

2-70 2-40 2-20 2-40 3-20 3-20

2-54 2-70 2-73 2-71 261 2-81

2-70 3-30

1-80 1-30 1-70 210

3-90 3-05 3-10 3-60 4-55

2-08 2-17 2-12 213 2-07 2-16

3-16

1-59 1-70 1-67 1-87 1-91 1-76

5-58 6-25 5-33 5-71 5-71 6-io

2-91 3-10 3-16 316 3-47 3-45

3-30

4-60

4-50 4-50 4-40

2-90 3-20 3-oo 2-50 2-50

1-80 1-80 1-70 1-95 1-75 1-70

1-60 1-50 1-30 0-95 1-15 1-80

1-40 2-50 2-50 2-40

2-90 2-10 2-30 2-20

1-80 1-80

2-oo 2-oo

5-20 4-60 4-70

5-oo r>-3o 4-30

7-oo 7-oo 7-oo 7-oo 7-oo 7-oo

2-60 2-90 8-20 1-95 3-35 8-60 1-90 2-80 8-60 2-00 3-70 8-75 2-60 2-50 8-20 2-70 2'25 8-55 1-28 2-92 8-75 1-26 2-64 8-50 1-36 2-64 8-50 1-50 2-30 8-30 1-60 2-57 8-57 1-61 2-48 7-25 3-07 3-35 12-oo 2-22 323 11-70 2-25 3-62 11-20 2-37 2*92 11-00 2-37 2-92 l l o o 2-75 215 0-70 1-10 1-00 l-io 1-40 1-40

11-00 8-oo 8-oo 8-oo 8-oo 8-oo 4iol 8-oo 4-00 4-00 3-80 3-90 4-io

12-23 10-10 7-97 10-80 9oo 7-20 10-57 8-90 7-23 10-03 9-37 8-03 1015 9-55 8-35 9-15 8-55 7-35 14-03 11-90 9-77 13-20 11-40 9-60 12-87 11-20 9-53 12-03 11-37 10-03 11-85 11-25 10-05 11-85 11-25 10-05 15-23 1310 10-97 14-80 13-00 11-20 14-47 12-80 11-13 13-78 13-12 11-78 1305 12-45 11-25 13-40 12-80 11-60 13-78 12-45 11-12 13-53 12-20 10-87 13-53 12-20 10-87 13-33 12-67 11-33 13-75 13-09 11-75 11-60 11-10 10-10 16-20 15-20 14-20 15-90 14-90 13-90 15-40 14-40 13-40 14-03 13-77 13-23 14-52 1418 13-52 14-52 14-18 13-52 13-03 11-70 10-37 13-03 11-70 10-37 13-87 1220 10-53 13-37 12-63 11-17 13-52 12-78 11-32 13-52 12-78 11-32

2 TAB. 1 ( f o r t s . ) -

K o m m u n , ortsgrupp, k a r a k t ä r och å r (Areal l a n d , h e k t a r )

SKATTETRYCKET INOM DE SÄRSKILDA LANDSKOMMUNERNA ENLIGT

Hela skattetrycket Kommunalskatt per Ti;;»*rt-*T i O/ j för Folktv Antal skattekrona, kr. per skattekrona, kr. * / mängd skatteAntal den A jord- Ä ank r o n o r Till s k a t t e - jordTill annan 1 jan. inborTill bruks- nan A inper k r o n o r brukskyrSumma fastigfölj. geri. fastigkomst i n v . skolan fastig- fastig- komst kan het är komm. het het het 2191 2140 2109 2 074 1 984 1925

5 825 5 740 5 771 5 852 5 550 5 996

326 33-0 32-6 33-9 32-4 29-7

5-6 5-9 6-2 6-7 7-4 7-0

61-8 61-1 61-2 59-4 60-2 63-3

266 2-68 2-74 2-82 2-80

3n

4-05 4-45 4-15 4-35 5-40 5-68

1-35 1-35 2-10 2-oo 215 l-io

3-20 4-40 4-75 4-65 4-40 3-72

8-60 10-20 11-00 11-00 11-95 1050

1363 15-23 16-87 16-37 17-47 16-02

12-30 13-90 15-20 15-63 16-73 15-28

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

799 782 775 747 743 732

1490 1481 1514 1598 1702 1546

50-8 51-2 50-1 47-8 40-8 44-9

0-9 0-8 0-8 11 11

48-3 48-0 49-1 511 58-2 54-0

1-86 1-89 1-95 214 2-29 2-11

2-50 4-10 4-20 3-30 4-40 3-90

2-00 2-30 2-20 2-oo 1-60 1-50

2-oo 2-60 2-60 2-60 2-50 2-20

6-50 9-oo 9-oo 7-90 8-50 7-60

10-87 15-70 15-70 14-60 14-52 13-15

9-80 8-73 13-70 11-70 13-70 11-70 13-60 1 1 0 0 13-68 12-02 12-65 1 1 0 5

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

810 812 807 801 803 784

1838 1966 1994 1922 1891 2 010

55-0 51-4 50-6 543 51-2 49-8

3i 3-0 3-5 3-3 3-5 3-7

41-9 45-6 45-9 42-4 45-3 46-5

2-27 2-42 2-47 2-40 235 2-56

4-20 3-70 4-45 5-40 6-80 5-50

1-60 2-00 2-oo 1-80 1-90 2-50

2-50 8-30 8-60 2-90 2-90 935 2-80 10-oo 2-70 11-40 2-oo 10-oo

12-67 15-30 16-05 16-70 17-42 15*85

11-60 13-30 14-05 15-70 16-58 15-05

10-53 11-30 1205 13-70 14-92 13-45

Almunge, 6 . . . . 1925 1926 (16 215) 1927 1928 1929 1930

2 362 2 329 2 319 2 289 2 312 2 317

6 553 7 497 7 349 7 271 7 754 8 352

33-8 29-5 30-2 31-9 27-0 25l

9-6 7-7 8-5 6-3 7-7 7-2

57-6 62-8 61-3 59-8 65-3 67-7

2-77 322 317 318 3-35 3-60

4-10 3-20 3-70 2-95 2-70 3-oo

1-85 1-80 1-55 1-80 1-60 1-50

3-05 2-50 2-75 2-60 2-50 2-20

9-oo 7-50 8-oo 7-35 6-80 6-70

13-37 12-30 14-20 12-20 14-70 12-70 14-05 13-05 1 2 8 2 11-98 12-55 11-75

11-23 10-20 10-70 1105 10-32 1015

. . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

1525 1527 1519 1485 1468 1447

3 941 4 029 3 894 4 041 3 926 3 944

51-5 50-3 52-1 49-0 45-2 45-0

2-4 2-4 2-6 2-7 3-0 30

46-1 47-3 45-3 48-3 51-8 520

2-58 2-64 256 2-72 267 2-73

3-60 3-85 4-35 4-20 4-10 4-40

3-20 1-65 1-65 1-30 1-30 1-90

1-20 2-50 2-50 2-50 2-60 2-20

8-oo 8-oo 8-50 8-oo 8-oo 8-50

1237 14-70 15-20 14-70 14-02 1435

11-30 10-23 12-70 10-70 13-20 11-20 13-70 11-70 1 3 1 8 11-52 13 - 55 11-95

. . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

1479 1470 1486 1497 1505 1453

3 458 3 329 3 386 3 547 3 883 3 984

37-7 39-2 38-7 38-2 32-0 31l

8-5 9-0 7-9 7-7 7-9 8-0

53-8 51-8 53-4 54l 60-1 60-9

234 2-26 2-28 237 2-58 2-74

4-16 4-16 4-07 4-71 4-63 4-60

115 1-70 1-48 0-99 112 1-10

2-69 2-14 2-45 2-30 225 2-30

8-oo 8-oo 8-oo 8-oo 8-oo 8-oo

1237 14-70 14-70 14-70 14-02 1385

11-30 10-23 12-70 10-70 12-70 10-70 13-70 11-70 1 3 1 8 11-52 1 3 0 5 11-45

. . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

1567 1453 1447 1448 1413 1362

4 909 3 920 3 790 3 077 3 088 3 048

19-3 24-2 24-5 32-0 31-2 31-6

17-7 22-2 22-5 ll-o 9'8 9-7

63-0 53-6 53-0 57-0 59-0 58-7

313 2-70 262 2-13 219 224

10-70 8-60 9-io 8-70 9-40 10-30

2-50 2-70 1-90 1-60 1-90 1-80

3-70 4-00 4-10 3-90 4-25 3-30

16-90 15-30 loio 14-20 15-55 15-40

21-27 22-00 21-80 20-90 21-57 21-25

20-20 20-00 19-so 19-90 20-73 20-45

1913 18-oo 17-80 17-90 19-07 18-85

5 716 32 802 5 780 36 666 5 706 38 225 5 678 38 206 5 662 34 731 5 602 38 975

4-8 4-3 4-1 4-3 4-3 3-9

21-2 19-3 18-7 18-3 20-2 18-0

74-0 76-4 77-2 77-4 75-5 78-1

5-74 6-34 6-70 6-73 6l3 6-96

1-90 2-40 2-75

0-85 0-85 l-oo 0-90 0-90 0-95

4-05 3-55 305 290 3-oo 2-35

6-80 6-80 6-80 6-80 6-80 6-80

1267 12-67 12-67 10-17 1032 10-32

11-00 11-00 11-00 9-83 9-98 9-98

9-33 9-33 9-33 9-17 9-32 9-32

Edebo, T, II, b . . . 1925 1926 (13 563) 1927 1928 1929 1930 Närdinghundra (9 005)

(6 312)

(13 272)

(9 966)

(8 263)

10-97 12-57 13-53 1417 15-27 13-82

härad.

Väddö o. Häverö skeppslag. Häverö, I, I I , » . . . 1925 1926 (14 355) 1927 1928 1929 1930 1

lo

3oo 2-90 3-50

DE UTDEBITERINGAR, SOM BESLUTATS UNDER ÅREN 1 9 2 5 — 1 9 3 0 .

K o m m u n , ortsgrupp, k a r a k t ä r och å r (Areal l a n d , h e k t a r )

Singö, b . (3 401)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

Väddö, b . . (14 215)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

Bro o. Vätö

STOCKHOLMS L Ä N .

Kommunalskatt per FolkHela skattetrycket D ä r a v i % för Antal skattekrona, kr. mängd per s k a t t e k r o n a , k r Antal skatteden kronoi Till 1 j a n . s k a t t e - jord- annan A. jord- A anTill per borinTill följ. kronor bruksfa ru k s- nan kyrfastigISnmma fastiggerk komst inv. skolan fastig- fastigkan het het koinin. het het 514 502 486 491 494 500

1326 1347 1 321 1313 1373 1386

19-7 19-3 19-8 21-4 18-3 18-1

4-4 4-4 5-4 5-4 5-3 5-3

75-9 76-3 74-81 73-2| 76-4

76-6J

2-58 2-68 2-72 2-67 2-78 2-77

3-40 3-30 3-10 2-85 2-90 3-oo

1-05 1-70 1-75 1-80 1-50 1-45

1-50 2-00 2-oo 1-85 2-io 2-05

3 683 8 737 3 600 9 203 3 496 8 799 3 469 8 564 3 431 9 733 3 347 10102

21-8 20'(i 21-6 23-0 18-7 18-0

16l 15-8 16-9 16-5 14-7 14-3

62l 63-6 61-5 60-5 66-6 67-7

2-37 256 2-52 2-47 2-g4 3-02

3-80 5-85 6-05 6-io 5-40 435

1-70 1-90 1-90 1-90 1-90 1-95

4-50 10-oo 3 9 5 11-70 3 7 5 11-70 3-85 1 1 8 5 4-00 11-30 4-oo 10-30

15-87 17-57 17-57 15-22 14-82 13-82

14-20 15-90 15-90 14-88 1418 13-48

16-7 17-2 16-9 16-6 14-7 14-7

10-5 11-3 11-3 12-3 12-3 12-5

72-8 71-5 71-8 711 73-0 72-8

3-41 336 346 3-52 3-75 3-89

3-80 3-05 3-50 3-62 335 4-15

2-70 3-10 1-90 2-88 2-90 l-io

1-50 1-85 2-60 1-50 1-75 2-75

8-oo 8-oo 8-oo 8-oo 8-oo 8-oo

13-03 13-03 1303 12-03 12-18 12-35

11-70 11-70 11-70 11-57 11-72 11-85

6'55 7-oo 6-85 6-50 6-50 6-50

11-08 9-95 11-53 10-40 11-38 10-25 10-20 9-80 9-52 9-28 9-52 9-28

skeppslag.

Björkö-Arholma, i (4 563)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

929 912 897 882 830 794

Vätö, (6191)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

1532 1525 1493 1460 1422 1407

4 310 20-2 4 967 16-9 4 985 1 7 o 5193 16-6 4 627 1 7 0 4 980 15-6

132 11-7 12-3 10-8 12-6 11 8

66-6 71-4 70-7 72-6 70-4 72-6

2-81 3-20 339 356 3-25 3-54

4-55 5-70 7-10 8-io 7-65 7-36

1-45 1-20 1-10 11 1-10 1-04

3-00 2-10 1-80 1-75 1-75 1-60

9-oo 9-oo lO-oo 11-00 10-50 10-oo

14-03 14-03 15-03 15-03 14-68 14-35

12-70 12-70 13-70 14-57 14-22 13-85

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

1978 1952 1905 1 883 1836 1776

4 569 4 436 4 674 4 659 4 716 4 545

46-4 47-7 44-9 46' 5 43-5 45-1

6-7 7-0 6-6 6-8 6-7 7l

46-9 45-3 48-5 46-7 49-8 47-8

231 2-27 245 2-47 2-57 2-56

6-to 6-40 6-30 7-20 7-90 8-oo

2-oo 2-10 2-10 210 2-20 2-00

2-60 2-40 2-40 2-40 2-40 2-20

11-00 10-90 10-80 11-70 12-50 12-20

17-53 17-43 18-50 18-40 18-52 18-22

15-60 15-50 16-10 17-40 17-68 17-38

Lyhundra häraä Söderby-Karl . . . . 1925 (10 723) 1926 1927 1928 1929 1930

1543 1 541 1523 1 500 1474 1494

3 455 51-8 3 529 50-8 3 784 4 7 3 3 693 50-0 4 227 40-9 3 909 44-3

5-7 5-6 5-5 7-0 6-1 6-5

42-5 43-6 472 43-0 53-0 49-2

8-50 7-80 6-50 4-70 5-20 5-20

1-40 1-20 1-00 1-10 1-30 1-30

3-60 13-50 2-80 11-80 2-00 9-50 2-oo 7-80 2-20 8-70 2-20 8-70

18-87 18-50 16-20 12-83 13-88 13-88

17-40 16-50 14-20 1217 13-22 13-22

1125 1116 1069 1069 1068 1071

3 093 3 093 3112 3109 3 088 3141

47-1 47-1 46-8 47-5 45-9 45-2

4-2 4-2 4-0 4-5 4-7 4-3

48-7 48-7 49-2 48-0 49-4 50-5

5-50 5-50 6-30 7-oo 6-40 6-60

5-oo 3-80 5-oo 3-50 3-50 350

2-20 2-10 2-50 3-oo 3-20 2-50

12-70 11-40 13-80 13-50 13-10 12-00

18-07 18-10 20-50 18-53 18-28 17-78

16-60 16-10 18-50 17-87 17-62 17-12

917 2 240 897 • 2 081 893 1951 878 2127 876 2 016 891 2 087

44-0 47-4 50-5 49-4 48-7 47-3

4-0 •4-2 4-6 4-7 5-1 4-9

52-0 48-4 44-9 45-9 46-2 47-8

5-25 5-65 5-65 7-65 7-40 7-90

2-10 2-1 o210 2-60 2-60 2-60

2-50 2-50 2-50 2-50 2-75 2-00

9-85 10-25 10-25 12-75 12-75 12-50

15-22 13-75 16-95 14-95 16-95 14-95 17-78 1 7 1 2 17-93 17-27 17-68 17-02

Roslags-Bro . . (10 909)

Estuna (5 818)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

(5 697)

1926 1927 1928 1929 1930

3164 3 060 3102 3107 3110 3 087

4¶TAB. 1 ( f a r t S . ) .

Kommun, ortsgrupp, karaktär och år (Areal land, hektar)

SKATTETRYCKET INOM DE SÄRSKILDA LANDSKOMMUNERNA ENLIGT

Hela skattetrycket Kommunalskatt per Därav i % för Antal Folkper skattekrona, kr. skattekrona, kr. mängd Antal skatteden skatte- jordÄ jord- Ä ankronor Till 1 jan. kronor bruks- annan bruks- I nan bor- ™ per Till Summa följ. fastig fastig-1 komst ^ skolan geri, ,kan fastig- fastig- kom st inv. år het iet het komm. het

1925 1926 1927 1928 1929 1930

276 268 281 261 267 251

741 733 761 733 702 704

49-8 50-3 48-5 50-3 50-0 49-9

2-4 2-5 2-5 3-5 4-0 4-1

47-8 47-2 49-0 46-2 46-0 46-0

2-68 2-74 2-71 2-81 2-63 2-80

3-50 3-30 4-40 5-85 6-68

1925 1926 1927 1928 1929 1930

768 746 764 765 770 740

2 032 1897 1803 1828 1901 1953

48-6 52-1 54-9 53-6 48-6 47-2

4-5 4-8 5-0 6-5 6-3 6-3

46-9 43-1 40-1 39-9 45-1 46-5

2-65 2-54 2-36 2-39 2-47 2-64

5-64 7-10

1926 1927 1928 1929 1930

1402 1398 1398 1366 1350 1272

2 959 3 052 3 256 3 383 3 688 3 619

48-5 47-0 44-1 42-9 36-1 30-9

43-5 45-1 48-7 49-9 57-2 56-2

2-11 2-18 2-33 2-48 2-73 2-85

1-30 5-20

Rådmansö, b . . . . 1925 (9 260) 1926 1927 1928 1929 1930

1766 1696 1671 1676 1655 1622

4 001 3 828 3 963 4 047 4133 4 334

23-8 24-8 24-0 25-9 22-9 21-8

61-9 60-1 61-2 56-8 59-8 61-8

2-27 2'26 2-37 2-41 2-50 2-67

Elidö, U, • (5 765)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

1803 1761 1729 1668 1618 1603

5 475 5 429 5 003 4 998 5 094 5 046

13-3 13-5 14-6 14-9 13-8 13-6

61-4 60-8 57-2 57-9 59-2 58-8

3-04 3-08

2-89 3-oo 3-15 3-15

1925 1926 1927 1928 1929 1930

2 842 6 993 2 811 6 721 2 754 7 036 2 725 7 038 2 672 6 798 2 679 7193

30-5 31-7 30-4 30-0 28-2 26-6

57-6 55-6 57-2 57-7 59-1 60-9

Malsta . . (1 450)

Husby-Lyhundra (4 460)

Frötuna o. Lånna skeppslag. Frötuna 1925

(9 848)

Länna, b (13129)

Sjuhundra härad. Skederid, b 1925

5-oo

7-oo 6-10 4-00 4-60

5-oo 3-90 4-10 4-20 5-30

5-io 5-oo 4-80 4-70 4-70 2-25 2-25 3-25 5-25

1-50 1-75 2-60 2-40 3-35 5-10

4-oo 9-oo 4-oo 905 3-oo 10-oo

2-60 2-00 1-90 2-30 1-80

3-05 2-90

3-oo

4-10 5-06 3-06

12-35 15-09 1316

11-29 3-oo 12-oo 2-70 11-90 3-20 11-10 3-oo 9-oo 10-60

14-37 15-75 16-70 17-38 20-2 18-34

12-90 13-75 14-70 16-72 19-61 17-68

16-66 18-70 18-60 16-13 14-18 15-78

15-19 16-70 16-60 15-47 13-52 15-12 12-80 16-90 16-70 17-20 16-18 14-52

3-50 3-30 3-50 3-90 3-60

3-oo 11-70

2-20

10-oo

14-20 19-23 18-70 18-20 17-02 15-18

1-60 1-50 1-70

4-10 3-40 3-30 3-20 3-50 3-50

11-00 10-oo 10-oo 10-oo 10-oo 10-oo

16-20 17-53 16-70 16-70 16-02 15-18

14-80 15-20 14-70 15-70 15-18 14-52

3-50 3-25 3-25 3-25

7-50 7-50 8-50 10-oo 10-oo

12-70 15-03 15-20 16-70 16-02 14-68

11-30 12-70 13-20 15-70 15-18 14-02

14-50 17-13 15-90 15-50 17-42 15-18

13-10 14-80 13-90 14-50 16-58 14-52

4-oo

2-oo 1-80 1-80 1-75

2-oo

3-70

9-oo

3-7 0 12-oo 4-10 11-50

3-oo 11-00

5-oo

2-00 1-50 2-00

4-75

2-oo

2-75

2-4.6 2-39 2-55 2-58 2-54 2-68

4-40 4-80 4-40 4-20 5-20

1-70 1-60 1-60

l-oo 2-oo

5-io

1-60

3-20 3-20 3-20 3'60 4-20 3-30

3-70 2-55 2-40 2-10 3-07 3-00

12-36 10-26 12-40 9-10 9-80 9-80

16-56 14-46 18-27 14-13 14-98 14-98

15-56 13-46 16-60 13-47 14-32 14-32

10-50

14-70 15-20 16-37 16-53 15-18 15-18

13-70 14-20 14-70 15-87 14-52 14-52

3-oo

9-50 9-30 9-60 9-20 8-80 11-40 10-oo

(5 065)

1926 1927 1928 1929 1930

762 748 757 747 706 739

2 230 2 224 2 383 2 365 2 287 2 235

39-5 39-7 37-0 37-9 36-4 37-2

9-5 9-5 9-4 9-1 9-5 9-8

51-0 50-8 53-6 53-0 54-1 53-0

2-93 2-97 3-15 317 324 3-02

5-75 4-80 7-10 4-70 4-33 4-10

2-91 291 2-90 2-30 2-40 2-70

Kö, b (4 225)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

781 763 731 742 721 717

2 080 1945 2 061 2 002 2 039 1874

8-8 35l 37-6 94 35-4 8-9 36-4 9-8 33l 9-9 36-0 10-8

56-1 53-0 55-7 53-8 57-0 53-2

2-66 2-55 2-82 2-70 2-83 2-61

5-00 5-50

2-oo

3-50

2-50 2-50 2-20

3-oo 11-00 3-oo 10-50

5-oo 6-50 5-50 5-50

2-oo 2-oo

2-80 11-50 2-50 10-oo 2-50 10-oo

DE UTDEBITERINGAR, SOM BESLUTATS UNDER ÅREN 1925

Kommun, ortsgrupp, karaktär och år (Areal land, hektar)

Rimbo, I, II, t . . (7 051)

(10 026)

1930. STOCKHOLMS LÄN.

Hela skattetrycket Kommunalskatt per TlfiT»r»TX 1 0 / -frtt» 'Folk<" * / O l " 1 Antal skattekrona, kr. ner skattekrona, kr. mängd Antal skatteden skatte- jordÄ. jord- Ä. ankronor Till Till annan 1 jan. kronor fa ruksinbor- kyr- Till bruks- nan Ä inper fastigSamma följ. fastigkomst inv. gerl. kan skolan fastig- fastig- komst het år koiiim. het het het

1925 1926 1927 1928 1929 1930

2 054 2 043 2 074 2120 2120 2121

8 369 8 380 8 217 8 326 8 385 8 240

14-6 14-6 14-7 14-3 13-3 13-5

13l 13-4 14-0 14-7 14-7 15-2

72-3 72-0 71-3 71-0 72-0 71-3

4-07 4-10 3-96 3-93 396 3-88

3-oo 2-00 2-00 4-oo 2-oo 2-00 4-00 2-oo 2-00 4-30 1-20 2-oo 4-20 1-20 2-oo 4-00 1-20 2-oo

7-oo 8-oo 8-oo 7-50 7-40 7-20

11-20 12-20 13-87 12-53 12-58 12-38

10-20 11-20 12-20 11-87 11-92 11-72

9-20 10-20 10-53 10-53 10-58 10-38

1925 1926 1927 1928 1929 1930

1404 1364 1329 1346 1366 1357

4 079 3 807 3 672 3 641 3 864 3 805

40-0 42-8 44-4 44-8 37-6 38-2

4-0 4-7 4-9 5-4 5-1 5-2

56-0 52-5 50-7 49-8 57-3 56-6

2-91 2-79 2-76 2-71 2-83 2-80

2-50 2-50 4-60 4-60 4-70 4-70

2-60 2-60 1-10

1-50 6-60 1-50 6-60 3-30 9-oo 2-oo 3-40 10-oo 3-oo 3-40 11-10 3-oo 3-40 11-10

10-80 10-80 14-87 15-03 16-28 16-28

9-80 9-80 13-20 14-37 15-62 15-62

8-80 8-80 11-53 1303 14-28 14-28

1925 1926 1927 1928 1929 1930

974 931 925 929 924 891

3 297 3 025 3117 2 970 3147 3 050

31-4 34-2 33-2 34-5 30-3 31-2

11-6 12-9 12-6 12-9 12-1 12-4

57-0 52-9 54-2 52-6 57-6 56-4

3-39 325 3-37 3-20 3-41 342

4-55 3-10 2-70 3-80 4-30 5-55

1-55 1-70 1-70 1-60 1-50 1-55

2-00 2-20 1-80 2-50 2-50 2-50

8-io 7-oo 6-20 7-90 8-30 9-60

15-80 12-87 12-07 13-77 13-48 14-78

13-40 11-20 10-40 1293 12-82 14-12

11-00 9-53 8-73 11-27 11-48 12-78

1925 1926 1927 1928 1929 1930

809 797 820 813 811 765

2 440 2 317 2 063 2157 2131 2 093

42-7 44-9 50-5 51-6 49-8 50-7

6-0 6-5 7-3 6-8 6-9 71

51-3 48-6 42-2 41-6 43-3 42-2

3-02 2-91 2-52 2-65 2-63 2-74

6-35 5-77 5-02 4-77 5-92 7-01

3-76 3-88 5-09 2-70 2-58 4-21

3-69 1-25 0-84 393

13-80 10-90 10-95 11-40 4-oo 12-50 1-58 12-80

21-50 16-77 16-82 17-27 17-68 17-98

1910 15-10 15-15 16-43 17-02 17-32

16-70 13-43 13-48 14-77 15-68 15-98

1925 1926 1927 1928 1929 1930

696 668 698 675 683 689

1669 1730 1705 1570 1610 1708

53-5 51-9 53-3 56-4 51-3 48-3

4-1 42-4 3-9 44-2 4-0 42-7 2-9 40-7 2-8 45-9 2-6 4 9 1

2-40 2-59 2-44 2-33 2-36 2-48

5-25 5-72

2-41 2-16 6-oo 2-24 7-41 2-38 8-09 2-29 7-96 2-80

3-74 3-65 3-61 5-09 3-39 2-96

18-io 16-10 14-10

1925 1926 1927 1928 1929 1930

1005 1017 1026 1064 1033 1052

2 327 2 391 2 477 2 486 2 482 2 638

46-0 44-6 43i 45-9 43-5 41-0

3-2 3-1 3-0 2-8 2-9 2-7

50-8 52-3 53-9 51-3 53-6 56-3

2-32 2-35 2-41 2-34 2-40 2-51

2-89 3-84 3-49 3-99 4-52 4-53

1925 1926 1927 1928 1929 1930

695 674 707 673 672 721

1837 1907 1818 1866 1886 1835

50-3 48-4 50-8 52-5 48-0 49-3

3-2 3-0 3-7 3-2 3-2 3-3

46-5 48-6 45-5 44-3 48-8 47-4

2-64 2-83 2-57 2-77 2-81 2-55

9-40 9-55 10-50 10-00

1925 1926 1927 1928 1929 1930

761 752 724 741 742 715

2 080 2151 2 043 2133 2 078 2129

52-3 51-1 53-7 52-9 51-3 50-2

3-3 3-2 3-4 3-2 3-3 3-2

44-4 45-7 42-9 43-9 45-4 46-6

2-73 2-86 2-82 2-88 2-80 2-98

3-10 3-50 2-70 2-82

Långhundra härad. (5 695)

(5 160)

(5 109)

; Husbv-Långhundra (7 820)

(4 811)

Lägga

(4 562)

11-40 11-53 1185 14-88 13-77 13-72

18-23 18-05 21-08 20-12 18-90

16-23 16-25 20-18 19-22 18-24

14-23 14-45 18-38 17-42 1690

1-64 1-77 1-63 2-12 2-00 1-62

3-70 8-23 3-59 9-20 3-83 8-95 5-59 11-70 3-78 10-30 2-95 910

14-93 15-90 15-15 17-90 16-65 14-28

1293 1390 13-35 17-00 15-75 1362

10-93 11-90 11-55 15-20 13-95 12-28

1-40 1-20 1-95 3-18 12-oo 2-35 11-70 2-30

2-80 13-60 2-15 12-90 3-oo 15-45 3-70 16-88 5-50 1985

3oo 17-oo

20-30 19-60 21-65 23-08 26-20 22-18

18-30 17-60 19-85 22-18 25-30 21-52

16-30 15-60 18-05 20-38 23-50 20-18

3-20 3-25 2-85 3-98 3-oo 305 375 2-95

2-50 8-80 3-70 1045 2-90 8-45 2-50 9-30 2-80 8-85 2-30 9-oo

15-50 17-15 14-65 15-50 15-20 14-18

13-50 15-15 12-85 14-60 14-30 13-52

11-50 13-15 11-05 12-80 12-50 12-18

6 TAB. 1 ( f o r t s . ) .

j v o m m u n , oritfgLunij, k a r a k t ä r och år (Areal l a n d , h e k t a r )

Ärlinghundra

SKATTETRYCKET INOM DE SÄRSKILDA LANDSKOMMUNERNA ENLIGT

Hela skattetrycket K o m m u n a l s k a t t per D ä r a v i % för Folkjer s k a t t e k r o n a , k r . skattekrona, kr. Antal mängd i 1* 1 0 Antal skatted e n skatte- jordA. jord-j Ä ankronor Till Till 1 j a n . k r o n o r Druks- annan inTill L bruksnan A inborper Summa kyr- , , följ. fastig- fastig- komst skolan geri. fastig- fastig- komst i n v . kan år het het het »mm. het

härad. 3-75 4-10 3-20 360 3-30 2-70

860 935 9-30 10-55 10-60 lOio

15-63 15-72 16-00 16-92 16-62 15-62

15-98 15-78 14-88

1412 1412 13-42

l-io 1-10 1-25 1-10 0-85

2-50 250 2-20 2-30 1-75 1-52

7-28 6-60 7-66 6-94 6-86 5-77

14-31 1 2 1 8 12-97 11-10 14-36 12-36 13 31| 12-37 12-88 1 2 0 4 11-29 10-55

1005 923 10-36 10-51 10-38 9-09

8-66 8-33 6-75 4-65 5-76 4-60

1-86 2-14 222 2-20 1-95 2-22

2-78 2-66 313 4-55 4-59 328

13-30 1313 12-10 11-40 12-30 lOio

20-33 18-20 19-50; 1 7 6 3 18-80! 16-80 17*77 16-83 18-32J 17-48 10-62 14-88

1607 15-76 14-80 14-97 15-82 13-42

2-86 2-88 279 323 3-41 374

5-15 5-36 5-56 5-70 6-08 4-95

2-00 214 2-00 1-90 1-66 1-83

2-25 310 2-94 2-40 2-53 2" 02

9-40 10-60 10-50.

1643 16-97 17-20 16-37 1629 14-32

14-30 15-10 15-20 15-43 15-45 13-58

1217 13-23 13-20 13-57 13-79 1212

53-8 52-8 52-5 52-2 56-5 59-0

327 323 3-32 3-30 3-65 383

4-20 4-81 5-13 5-20 5-26 5'21

1-56 1-60 1-60 1-53 1-47 1-42

1-24 1-09 1-27 1-27 1-27 1-37

7l 75 7-6 9-0 9-0 8-7

62-6 60-8 61-1 59-5 61-9 63-4

3-89 369 3-91 4-13 4-20 4-37

4-30

3-00

7-10 7-65 6-65 5-70

1-40 1-85 210 210 2-10 1-90

271 26-8 26-7 25-2 221 20-7

20-1 19-5 19-6 18-3 17-4 16-3

52-8 53-7 53-7 56-5 60-5 63-0

4-09 413 4-03 4-20 4-50 5-03

392 2-76 2-92 4-38 4-45 6-10

1-22 l-io 1-16 111 1-18 1-28

3-68 4-54 372 3-81 367 352

8-82 8-40 7-80 9-30 9-30 10-90

15-85 14-77 14-50 15-67 15-32 1642

13-72 ll-5f 12-90 * l l - 0 ' 12-50 10'5( 14-73 12-81 14-48 12-82 15-68 14-22

40-3 43-0 41-2 41-8 39-0 37-3

5-6 7-4 7-0 7-4 7-5 7-5

54-1 49-6 51-8 50-8 53-5 55-2

3-31 314 322 321 3-38 3-70

4-38 364 4-53 4-26 6-46 10-64

111 1-07 1-27 1-50 1-32 1-46

1-74 2-42 2-30 327 2-82 3-40

7-23 713

1426 1350 14-80 15-40 16-62 2102

1 2 1 3 lO-oi 11-63 9-7( 12-80 10-8( 14-46 12-6( 15-78 14-15 20-28 18-85

744 735 747 730 712 703

2 411 2 301 2 387 2 330 2138 2 245

36-8 38-6 37-1 37-8 37-7 35-9

7-1 7-6 7-7 7-7 8-5 7-9

56-1 53-8 55-2 54-5 53-8 56-2

324 313 3-20 319

3-10 3-50

3-oo

5-oo

4-70

. . . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

1535 1549 1547 1570 1525 1472

8 098 8 615 8 571 8 587 8 994 9 456

12-7 12-0 120 12-2 10-9 10-2

121 11-8 125 125 12-3 120

75-2 76-2 75-5 75-3 76-8 77-8

5-28 5-56 5-54 5-47 5-90 6-42

3-68

1925 1926 1927 1928 1929 1930

733 723 709 687 708 659

2 016 2 012 1921 1992 1997 2 283

45-4 45-5 47-6 45-0 43-7 38-2

7-7 7-7 8-3 8-3 8-3 7l

2-75 46-9 2-78 46-8 2-70 44-1 46-7 . 2-90 2-82 48-0 346 54-7

1925 1926 1927 1928 1929 1930

305 292 301 299 283 264

871 840 841 966 966 988

50-7 52-4 52-3 46-9 44-1 43-2

17-2 17-9 17-9 15-8 15-8 15-0

321 29-7 29-8 37-3 40-1 41-8

S:t Olof o. S:t II, b (3 545)

P e r 1925 1926 1927 1928 1929 1930

695 693 669 681 663 678

2 274 2 235 2 224 2 247 2 417 2 600

39-7 40-4 40-5 40-5 35-5 32-9

6-5 6-8 7-0 7-3 8-0 8-1

Norrsunda, II, b (3 249)

. . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

817 825 788 763 754 757

3180 3 045 3 078 3150 3170 3 307

30-3 31-7 31-3 31-5 29-1 27-9

1925 1926 1927 1928 1929 1930

1020 1014 1045 1056 1060 1013

4176 4192 4 209 4432 4 773 5100

. . . . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

1094 1078 1099 1106 1065 1012

3 622 3 390 3 544 3 551 3 595 3 743

Knivsta, II, i . (4 188)

(3 191)

(1 858)

Husby-Ärlinghundra 11,6 (3 762)

Odensala, II (5 347)

13-50 11-37 13-85 11-98

1-75 1-75 210 215 2-30 2-70

. . . . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

Alsike, I I , 6 (3 597)

4-oo 4-80

3-oo 4-21 3-54 4-11 3-40

6-oo

l-oo

10-oo 1027 8-80

7-oo 7-50

8-oo 8-oo 8-oo 8-oo 8-70

4-oo 11-85 4-oo 13-50 3-75 13-50 4-75 13-50 4-50 12-10

8io

903 10-60 15-50

14-oo 12-oo

9-7 7 14-03 11-90 1 3 8 7 12-00 1 0 1 3 14-70 12-70 10-70 14-37 1 3 4 3 11-57 1 4 0 2 1 3 1 8 11-52 13-52 12-78 11-32 12-90 11-90 10-9C 17-38 15-85 14-32 19-03 17-50 15-97 18-37 17-73 16-47 18-35 17-75 16-5i 1 6 9 5 16-35 15-ifi

DE UTDEBITERINGAR, SOM BESLUTATS UNDER ÅREN 1925

Ti r*m m n r »

k a r a k t ä r och å r (Areal l a n d , h e k t a r )

Seminghundra härad. Vidbo . . . . 1925 1926 (3 043) 1927 1928 1929 1930

1930. STOCKHOLMS LÄN.

Hela skattetrycket K o m m u n a l s k a t t per FolkkV i / ( ) för Antal skattekrona, kr. per skattekrona, kr. mängd Antal skatteden Ä jord- Ä ans k a t t e - jordkronor Till Till annan 1 jan. borTill bruks- nan Å inkronor bruksinper kyrSumma fastigfölj. geri. skolan fastig- fastig- komst fastigkomst i n v . kon het het komm. het het

5-oo

3-oo

4-40 5-60 5-25 6-05 7-63

265 2-60 2-50 2-50 2-30

323 325 3-50 319 363 393

340 2-90 4-10

49-3 47-2 45-2 42-8 43-4 47-4

2-74 2-68 263 2-68 263 2-84

5-7 5-8 5-7 6-0 6-3 61

56-6 57-0 58-7 54-8 58-2 59-4

357 352 371 3-60 3-86 4-05

7-4 9-0 9-0

2-82 313 3-25 3-04 312 3-48

3-70 3-70 4-30

9-2 8-6

50-0 50-6 50-6 45-5 50-2 56-2

41-4 41-8 40-6 42-3 37-2 40-8

6-8 7-3 71 6-1 4-8 5-2

51-8 50-9 52-3 52-6 58-0 54-0

3-26 343 3-35 348 3-94 364

4-40 3-00 3-50 4-00 3-50

2 253 2 054 2 054 1999 1791 1824

43-8 48-0 48-0 45-6 50-7 48-9

2-9 32 3-5 3-7 41 4-0

53-3 48-8 48-5 50-7 45-2 47-1

4-40 4-17 417 4-02 3-75 3-82

4-50 4-30 4-50 5-50 5-50

5-oo

2-10 2-10 2-10

1 9 8 0 14 786 1 9 9 1 15 991 1 9 2 2 17 684 1 9 3 8 16 702 2 019 18 450 1897 21150

5-5 5-1 4-6 6-4 5-8 5-0

13l 12-2 11-2 10-4 9-6 8-7

7-47 81-4 8-03 82-7 84-2 9-20 8-62 83-2 914 84-6 86-3 1 1 1 5

2-30 214 1-26 1-27 1-49 1-51

0-70 0-61 0-59 0-58 0-51 0-82

571 586 567 566 579 557

1472 1340 1383 1302 1545 1532

38-7 42-2 40-8 46-2 37l 37-4

5-7 6-6 6-2 61 5-3 5-8

55-6 51-2 53-0 47-7 57-6 56-8

2-58 229 244 2-30 2-67 2-75

1925 1926 1927 1928 1929 1930

746 741 733 730 703 701

2 409 2 406 2 568 2 326 2 549 2 754

43-4 44-7 42l 47-7 42-3 39-0

2-0 21 2-0 2-3 2-0 2l

54-6 53-2 55-9 50-0 55-7 58-9

. . . .

1925 1926 1927 1928 1929 1930

587 577 567 549 533 533

1610 1548 1491 1470 1401 1512

48-8 50-8 52-7 54-7 54-0 50-1

19 2-0 21 2-5 26 2-5

. . . .

1925 1926 1927 1928 1929 1930

785 800 792 763 732 720

2 800 2 812 2 940 2 746 2 829 2 916

37-7 37-2 35-6 39-2 35-5 34-5

1925 1926 1927 1928 1929 1930

485 463 449 440 454 464

1368 1451 1461 1339 1416 1613

42-6 40-4 40-4 44-9 40-6 35-2

1925 1926 1927 1928 1929 1930

439 414 433 438 417 411

1432 1418 1450 1523 1642 1498

1925 1926 1927 1928 1929 1930

512 492 493 497 478 477

2-oo 10-oo 1-95 9-oo 2-80 11-00 3 2 5 11-00 3-95 12-50 2-57 12-50

16-70 15-70 1720 17-20 18-85 17-68

14-70 13-70 15-40 16-30 17-95 17-02

12-70 11-70 13-60 14-50 1615 15-68

3-50 3-70

1-30 1-40 1-60 1-20 1-25 1-20

3-50 3-50 3-30 3-60 2-85 1-70

6-80 7-60 6-60

14-90 14-50 15-20 13-00 13-95 11-78

12-90 10-90 12-50 10-50 13-40 11-60 1 2 1 0 10-30 13-05 11-25 1112 9-78

319 4-87 5-81 6-53 7-93 7-30

2-05 1-82 1-82 1-79 172 1-47

7-80 9-60 3-oo 10-63 2-01 10-33 2-27 11-92 1-48 1 0 2 5

14-50 16-30 16-83 16-53 18-27 15-43

12-50 14-30 15-03 15-63 17-37 14-77

10-50 12-30 13*23 13-83 15-57 13-43

1-70 1-70 1-90 1-90

15-20 13-37 1337 13-37 12-68 12-18

12-80 11-70 11-70 12-53 12-02 11-52

10-10 10-03 10-03 10-87 10-68 10-18

16-20 16-83 16-33 17-27 15-75 14-85

15-20 15-30 14-80 16-63 1515 1425

14-20 13-7 7 13-27 15-37 13-95 13-05

15-20 15-00 14-50 15-43 14-65 15-35

14-20 13-47 1297 14-17 13-45 14-15

1¶Skepptuna . . . . . (3 877)

(3 547)

Frösunda, 6 (4 174)

Orkesta, 6 . . . . . (2 172)

. . . . (2 520)

. . . . (3 759)

Vallentuna kärad. H a m m a r b y , I I I , i . . 1925 (2 092) 1926 1927 1928 1929 1930

9-r,

2-oo

8-20 7-80

9-oo

2-56 2-91

4-oo

1-80

3-80

2-oo

4-oo

1-60 1-90 1-90

2-oo

7-50 7-50 7-50 7-50 7-50

2-oo

1-60

7-oo

4-30 4-60 3-70 2-90 2-70 3-40

4-oo 12-oo 3-oo 11-30

3-60

5-oo

4-oo 12-oo 3-oo ll-oo

4-20 2-70 2-70 330

2-80 4-50 4-20 2-80

10-50 11-20 10-40 11-10

16-20 16-53 16-03 16-07 15-25 15-95

1-60 1-95

8-40 2-30 8-55 2-30 8-50 2-00 2-40 10-oo 2-40 10-oo 1-90 9-oo

12-60 14-08 14-03 14-87 14-85 13-85

11-60 10-60 12-55 11-02 12-50 10-97 14-23 12-97 1 4 2 5 13-05 13-25 12-05

l-oo l-oo

8-20 9-28 903 8-37 8-35 8-50

7-20 7 75 7-50 7-73 7-75 7-90

3-70 3-60 3-40

5-oo 4-oo 3-80

5-oo

2-oo

2-80 4-50 4-20 2-80

1-65 1-65 1-50 1-32

10-80 1240 1090

10-oo

4-oo 3-75 3-50 3-50 3-50 3-65

6-20 6-22 5-97 6-47 6-55 6-70

8 TAB. 1 ( f o r t s . ) .

Jiommun, ortsgrupp, k a r a k t ä r och å r (Areal l a n d , h e k t a r )

Fresta, II, i (2 327)

. . . . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

Vallentuna, I I , i (6 360)

(1 985)

(1 783)

Össeby-Garn . (11 042)

Åkers

SKATTETRYCKET INOM DE SÄRSKILDA LANDSKOMMUNERNA ENLIGT

K o m m u n a l s k a t l per Hela skattetrycket "Oä.ra.TT i Oy !> för Folk•* * * / !) ± u l Antal skattekrona, kr. Der s k a t t e k r o n a , k r . mängd Antal skatteden s k a t t e - jordk r o n o r Till Ä jord- A an1 jan. annan Till ink r o n o r bruksborper Till brnks- nan A infölj. fastigkyrSumma fastigkomst i n v . geri. skolan fastig- fastig- komst år het het komin. het het 794 852 989 1000 989 1045

5 075 5 625 5 605 5 859 5 868 6 913

13-9 12-7 130 14-4 13-8 11-8

19-6 18-5 19-3 19-8 20-1 17-3

66-5 68-8 67-7 65-8 66-1 70-9

6-39 6-60 5-67 5-86 5-93 662

3-70 3-74 3-70 3-31 2-89 2-65

1-50 1-76 1-55 0-79 0-86 0-90

1-40 1-10 1-35 2-50 3-25 3-75

6-60 6-60 6-60 6-60 7-30

10-80 12-13 12-13 11-47 11-85 12-15

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

2 019 2 025 1935 1875 1804 1813

7 484 7 382 7 573 7 473 7 574 8 563

21-5 21-9 20-9 21-6 20-3 17-9

13-4 14-5 15-5 18-4 18-7 16-9

65-1 63-6 63-6 60-0 61-0 65-2

3-71 3-65 391 3-99 4-20 4-72

4-60 4-20

1-60 1-50 1-30 1-05 1-05 1-85

3-70 3-50 3-90 4-45 3-95 3-75

9-90 9-20 10-20 11-50 12-20 12-20

14-10 13-10 14-73 13-20 15-73 14-20 16-37 15-73 17-05 16-45 17-05 16-45

12-10 11-67 12-67 14-47 15-25 15-25

. . . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

248 259 242 231 231 229

869 784 823 771 807 888

44-8 49-6 47-3 57-2 50-1 45-6

2-0 2-2 2-1 2-1 2-0 1-8

53-2 48-2 50-6 40-7 47-9 52-6

3-50 303 3-40 334 3-49 3-88

2-50 3-70 2-95 3-00

2-25 2-15 2-05

3-30 3-30

8-05 915

2-oo

3-oo 3-oo

8-oo 8-oo

2-oo

1-85 215

3-40 2-10

7-25 6-50

15-75 15-02 1387 1387 12-43 11-68

10-95 11-68 10-53 11-37 10-43 9-68

. . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

278 315 285 285 287 288

845 861 884 777 749 785

49-6 48-7 47-4 53-2 51-9 49-6

6-5 6-3 6-2 7-5 7-1 0-8

43-9 45-0 46-4 39-3 41-0 43-6

3-04 2-73 3-10 2-73 2-61 2-73

5*05 5-60 8-25 11-95 11-60

2-25 1-95 1-85 1-85 2-05

2-75 1 0 0 5 2-oo 8-95 5-oo 12-45 5-25 15-35 5-25 19-20 4-55 18-20

17-75 15-35 12-95 14-82 1 3 1 5 11-48 18-32 16-65 14-98 21-22 20-38 18-72 24-38 23-72 22-38 23-38 22-72 21-38

. . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

1213 1198 1183 1164 1088 1141

3 788 3 358 3 249 3 383 3 508 3 355

42-6 48-0 49-9 50-0 44-2 46-2

3-7 4-1 4-3 3-8 3-8 4-1

53-7 47-9 45-8 46-2 52-0 49-7

312 2-80 2-75 291 3-22 2-94

3-25 4-75 4-30 5-20 5-50 635

1-40 2-15 2-20 2-05 2-35 2-35

4-95 9-60 3-90 10-80 4-oo 10-50 3-25 10-50 3-50 11-35 2-75 11-45

17-30 14-90 16-67 15-00 16-37 14-70 16-37 15-53 1 6 5 3 15-87 1 6 6 3 15-97

12-50 13-33 13-03 13-87 14-53 14-63

1026 1038 1041 1034 1037 1014

2 426 2 461 2 600 2 713 2 692 2 548

43-2 42-4 40-1 40-9 36-1 38-1

5-5 5-6 5-4 5-4 5-5 5-9

51-3 52-0 54-5 53-7 58-4 560

2-36 2-37 2-50 2-62 2-60 2-51

3-95 4-10 3-80 3-00 2-85 3-80

1-50 1-65 1-50 1-80 1-85 1-80

2-95 3-35 3-80 3-80 3-70 3-60

8-40

15-13 15-02 14-99 1383 13-63 14-43

1313 13-52 13-32 1313 12-97 13-77

1113 11-72 11-65 11-73 11-63 12-43

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

748 744 747 727 722 681

3 726 2 592 2 486 2 960 2 362 2 466

19-8 28-5 29-7 25-4 28-3 271

7-0 10-4

4-98 3-48 3-33 4-07 327 362

2-15 1-20 2-70 2-80 3-80 3-40

1-85 2-15 2-20 2-60 2-80

1-00 2-15 2-10 1-70 1-60 1-20

5-oo

9-9 11-6 12-7

73-2 61-1 59-3 64-7 60-1 60-2

11-73 11-72 12-89 11-73 13-23 12-63

9-73 9-92 11-22 11-03 12-57 11-97

7-73 8-12 9-55 9-63 11-23 10-63

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

1743 1717 1667 1667 1677 1673

7 703 7 349 7158 7 435 7 383 7 549

23-0 24-3 24-7 24-5 22-5 22-0

26-6 28-3 29-8 27-3 27-8 27-7

50-4 47-4 45-5 48-2 49-7 50-3

4-42 4-28 4-29 4-46 4-40 4-51

3-10 2-50 2-80 3-05

1-95 1-45 1-40 1-70 1-45 1-20

1-20 1-65 1-55 1-50 1-40 1-20

915 8-49 8-64 9-65 10-42 9-57

8-68 8-02 8-17 9-31 10-08 9-23

8-21 7-55 7-70 8-65 9-42 8-57

.

5-oo 6-oo 6-60 6-60

2-25

5-oo

2-oo

7-oo

9-80 8-80 10-60 9-07 10-60 9-07 10-83 9-57 11-25 10-05 11-55 i 10-35

13-35 13-35 12-20 13-03 11-77 11-02

skeppslag.

(8 172)

Roslags-Kulla, 6 (4125)

Ljusterö, I I , b (9 467)

. . 1925 1926 1927 1928 1929 1930 .

.

ll-o

4-oo 3-60

2-oo

9-io 9-io 8-60 8-40 9-20

5-50

7-oo 6-50

8-oo 7-40 6-25 5-60 5-75 6-25 6-85

6-oo

DE UTDEBITERINGAR, SOM BESLUTATS UNDER ÅREN 1925

K o m m u n , ortsgrupp, k a r a k t ä r och år (Areal l a n d , h e k t a r )

1930. STOCKHOLMS LÄN.

K o m m u n a l s k a t t per Hela skattetrycket TlÖrOTT i O ' för FolkO 1U1 Antal skattekrona, kr. per skattekrona, kr. mängd Antal skatted e n s k a t t e - jordk r o n o r Till Ä jord- Ä anTill 1 j a n . k r o n o r bruks- annan inborTill bruks- nan per Ä inkyrfastigSumma följ. fastig- fastig- komst fastigkomst i n v . geri. skolan k Jin het het komm. het het

ö s t e r å k e r , I I , I I I , i . 1925 1926 (13 839) 1927 1928 1929 1930

3 028 16 894 3 037 16 446 3 047 17 201 3 010 16 621 3 023 18 316 2 952 19 897

16-3 16-8 16-0 16-5 13-6 12-2

31-8 33-7 331 33-7 31-9 31-6

51-9 49-5 50-9 49-8 54-5 56-2

5-58 5-42 5-65 5-52 6-06 6-74

3-70 3-70 4-20 3-85 4-45 4-95

0-90 0-90 0-55 0-55 0-55 0-55

2-65 2-65 2-50 2-85 2-25 1-75

7-25 7-25 7-25 7-25 7-25 7-25

13-98 13-47 13-14 12-48 12-48 12-48

Värmdö skeppslag. V ä r m d ö , I I , i . . . . 1925 (16 719) 1926 1927 1928 1929 1930

3 238 24 740 3 276 25 066 3 231 2 3 1 0 4 3 1 9 1 19 695 3 1 0 1 20 3 3 3 2 909 2 1 4 6 7

16-5 16-3 17-8 19-0 16-9 16-0

29-2 29-0 31-8 34-6 34-1 32-8

54-3 54-7 50-4 46-4 49-0 51-2

7-64 7-65 7-15 6-17 6-56 7-38

2-50 3-00 3-55 4-50 395 3-50

*l-30 *l-27 *l-24 *l-27 *l-28 *l-43

*l-85 *l-48 *2-4l *3-l3 *2-98 *2-76

*5-65 *5-75 *7-20 *8-90 *8-2i *7-69

*10-71 *9-38 *8-05 *10-80 *9-47 *8-l4 *12-25 •10-92 *9-59 * 1 3 l 3 *12-63 * l l - 6 3 *12-6l * 1 2 - l l m - i i *12-09 * l l - 5 9 *10-59

2 431 2 069 2 015 2 011 1899 2 011

19-5 22-6 23-5 25-4 23-8 23-0

12-0 14-4 15-4 16-5 17-9 16-8

68-5 63-0 61-1 58-1 58-3 60-2

3-29 2-85 2-81 2-85 269 2-92

2-30 2-60 2-90 2-70 2-50 3-20

2-30 2-oo 2-70 2-10 2-40 2-70

2-90 4-00 2-90 4-oo 4-40 4-oo

7-50 8-60 8-50 8-80 9-30 9-90

12-56 13-65 13-55 13-03 13-70 14-30

11-23 12-32 12-22 12-53 13-20 13-80

1 3 1 8 9 452 1 3 2 7 9 223 1 3 0 1 9 435 1 2 7 8 9 739 1 2 3 2 10 076 1 2 4 5 10 293

111 11-3 10-9 9-7 8-7 8-6

18-4 19-4 19-4 18-5 18-2 18-0

70-5 69-3 69-7 71-8 73-1 73-4

717 6-95 7-25 7-62 8-18 8-27

1-60 1-55 1-55 1-40 *1-12 *l-37

1-30 1-35 1-25 1-25 1-70 1-85

1-25 1-30 1-40 1-60 1-50 1-05

4-15 4-20 4-20 4-25 *4-32 *4'27

9-21 9-25 925 8-48 *8-72 *8-67

7-88 6-55 7-92 6-59 7-92 6-59 7-98 6-98 *8-22 *7'22 *8-l7 *7-l7

6 215 5 526 5 899 5 673 5 608 5 582

23-5 26-1 23-2 23-7 20-8 211

33-9 35-9 36-5 32-1 34-3 34-7

42-6 38-0 40-3 44-2 44-9 44-2

8-55 7-58 7-87 7-46 7-35 7-38

3-50 3-50 4-50 4-40 4*42 3-76

1-50 1-28 1-30 1-10 1-38 1-34

1-75 2-80 3-oo 3-oo 3-oo 2-90

6-75 7-58 8-80 8-50 8-80 8-oo

11-81 12-63 13-85 12-73 13-20 12-40

10-48 11-30 12-52 12-23 12-70 11-90

9-15 9-97 11-19 11-23 11-70 10-90

G u s t a v s b e r g , I I , i . . 1925 (2 821) 1926 1927 1928 1929 1930

2 324 2 4 1 2 2 2 308 20 755 2 3 2 3 22 789 2 350 22 310 2 283 2 3 1 4 2 2 308 22 630

3-4 4-0 3-6 3-7 3-2 3-2

17-4 20-4 18-8 17-9 17-5 18-0

79-2 10-38 8-99 75-6 77-6 9-81 949 78-4 79-3 10-14 78-8 9-81

2-10 2-82 2-68 2-65 2-95 2-92

0-75 0-88 0-92 0-80 0-65 0-83

1-65 1-40 1-50 1-55 1-50 1-35

4-50 5-io o-io 5-oo 5-10 5-10

9-56 10-15 10-15 9-23 9-50 9-50

8-23 8-82 8-82 8-73 9-oo 9-oo

6-90 7-49 7-49 7-73 8-oo 8-oo

B o , I I I , i . . . . . 1925 (3 510) 1926 1927 1928 1929 1930

1619 1648 1670 1774 1780 1892

19 328 20 224 21041 20199 23 130 25 294

6-8 6-1 5-8 4-3 30 2-7

44-7 43-2 42-7 40-6 36-6 33-9

48-5 50-7 51-5 55-1 60-4 63-4

11-94 12-27 12-60 11-39 12-99 13-37

2-15 1-60 1-30 1-55 1-80 1-90

0-80 0-94 0-81 0-75 0-74 0-60

2-30 2-16 2-09 1-90 1-66 1-70

5-25 4-70 4-20 4-20 4-20 4-20

10-31 9-75 9-25 8-43 8-60 8-60

8-98 8-42 7-92 7-93 8-10 8-10

7-65 7-09 6-59 6-93 7-10 7-10

Danderyds skeppslag. ö s t r a R y d , I I , b . . 1925 C7 198) 1926 1927 1928 1929 1930

987 966 973 940 921 905

6 316 7 985 7 571 7112 6 751 7193

40-7 32-2 34-0 31-4 28-9 27-1

27-9 26-3 29-7 28-8 30-5 28-7

31-4 41-5 36-3 39-8 40-6 44-2

6-40 8-27 7-78 7-57 7-33 7-95

3-00 2-50 2-60 2-60 2-70 3-20

1-00 1-20 1-40 1-40 1-60 1-00

1-50 1-80 1-50 1-50 1-20 1-30

5-50 5-50 5-50 5-50 5-50 5-50

10-23 10-05 9-89 9-56 9-73 9-73

903 8-92 8-82 9-10 9-27 9-27

7-83 7-79 7-75 8-16 8-33 8-33

(5 273)

Djurö, II, i (7 734)

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930 . . . . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

I n g a r ö , I I , 6 . . . . 1925 (7 271) 1926 1927 1928 1929 1930

1¶Före år 1929 7 225.

738 727 718 706 705 688

727 729 750 760 763 756

11-98 11-67 11-47 11-78 11-82 11-82

9*98 9-87 9-80 10-38 10-48 10-48

9-90 10-99 10-89 11-53 12-20 12-80

10 TAB. 1 ( f o r t s . ) .

Kommun, ortsgrupp, k a r a k t ä r och å r (Areal l a n d , h e k t a r )

Solna, IV, V, i (1 884)

SKATTETRYCKET INOM DE SÄRSKILDA LANDSKOMMUNERNA ENLIGT

Kommunalskatt per Hela skattetrycket FolkD ä r a v i % för Antal skattekrona, kr. per s k a t t e k r o n a , kr. mängd skatteAntal den kronor Till Ä jord- Ä ans k a t t e - jordTill 1 jan. annan! per borTill bruks- nan k r o n o r bruksA inkyrSumma följ. fastig-j geri, skolan komst i n v . fastigfastig- fastig- komst kan år het i komm, het het het

1925 1926 1927 1928 1929 1930

22 767 199244 22 407 204695 21870 212149 21773 205604 21900 215705 21861 235722

0-6 0-6 0-6 0-7 0-6 0-6

Stocksunds köp., V, i 1925 (151) 1926 1927 1928 1929 1930

2 236 47 536 2 212 48 775 2165 54 631 2 235 49114 2 281 52 710 2 202 54 522

— — O-o O-o O-o

Danderyd, IV, i (1 657)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

3 073 39 053 3143 42150 3 408 44 342 3 599 45 771 3 867 50 200 4 236 56172

2-2 2-0 1-9 1-6 1-3 11

1925 1926 1927 1928 1929 1930

4179 30 964 4 098 31930 4 065 32 704 4 270 33 989 4 354 35 960 4 519 40 297

5-1 4-8 4-7 4-9 4-3 4-2

1925 1926 1927 1928 1929 1930

1267 8 859 14l 1294 9 432 13-3 1230 9 225 13-6 1246 9 326 14-7 1277 9 591 12-6 1314 10153 11-9

1925 1926 1927 1928 1929 1930

6 970 70 003 7 734 76 761 8 258 82 881 8 523 90 997 8 863 95 225 9 221 108387

2-6 2-3 2l 2-0 1-7 1-5

1925 1926 1927 1928 1929 1930

2157 13 031 2 293 14192 2 357 14 961 2 437 15 735 2 535 17 389 2 716 20 214

14-9 13-5 12-8 12-9

1925 1926 1927 1928 1929 1930

9 919 75 240 10339 83 497 10399 89 257 10 691 91878 10 703 97 074 10 661 107421

3:3 2-9 2-6 30 2-5 2-2

Täby, III, IV, * (5 737)

Sollentuna

11-9 11-7 11-6

129 12-7 12-5 13-3

131 11-9 14-4 13-5 13-2

22l 21-3 21-9 23-6 23-0 21-8 22-9 22-7

230 26-4 25-5 23-4

87-5 87-7 87-8 86-4 86-7 86-9

2-85

315 3-80 4-20 3-50 3-40

0-55 0-40 0-30 0-30 0-40 0-30

3-00 2-75 2-20

0-35 0-30 0-30 0-30 0-26 0-25

1-85 2-15 2-15 2-25 2-25

2-oo 2-40 2-30

6-40 6-30 6-30 6-50 6-30 6-oo

1113 10-85 10-69 10-56 10-53 1023

9-•93

8•72 8 9-•(i 2 8 10-•10 9 10-•07 9 9-•77 8 <)•

4-80 4-80 4-80 4-70 4-66 4-55

8-76 8-89 8-78

•12 •3d •13 •32

7 7 7 7 7 7-

1-20 1-20 1-24 1-25

0-30 0-30 0-30 0-30 0-26 0-25

2-70 2-70 2-50 2-50 2-50 2-50

3-80 4-oo 4-oo 4-oo 4-oo 4-oo

8-53 8-55 8-39 8-06 8-23 8-23

7-•33 7- -12 7- 32 7- (i(l 7- 77 7- 77

66 6666-

2-57 2-57 2-43 2-51 2-51 2-39

0-70 0-70 0-66 0-69 0-78 0-71

313 313

6-40 6-40 6-40 6-40 6-40 6io

1113 10-95 10-79 10-46 10-63 10-33

9-93 9- 82 9-7 2 10- 00 10- 17 9-87

888998-

0-70 0-70 0-50 0-50 0-65 0-60

1-50 1-50 1-45 1-55 1-40 1-45

4-50 4-50 4-50

8 06

5-oo 5-oo 5-oo

8 3!) 8 05 8 10 b 90 8 73

7 7 7 8 8 8

0-90 0-70 0-65 0-65 0-63 0-55

2-25 2-85 2-85 2-80 2-72 2-45

4-90 5-40 5-80 5-90 5-75 5-20

8 16 7 '.)2!) 8 9 35 8 9 30 8 9 65 9 8 03 8

5-oo

8 5 (i

4-70 5-60 6-60 6-30

8 59 9 15 10 10 10 50 10 03

7 7 8 10 10 9

5-60 5-60 5-60 5-70 5-70 5-50

9 16 94 0 9 15 9 10 9 60 9 23

8 8 8 8 9 8

86-7 86-9 88-1 85-6 86-5 86-8

2-60 2-35 2-35

75-7 76-7 76-2 74-8 75-7 771

0-80

72-0 72-5 72-3 68-7 70-2 72-4

215 215 215

l-oo

3-31 3-20

3ll 3-00

•33 •22

härad.

Ed, III, * (4 152)

Sollentuna, I I I , i

(4 959)

Järfälla, III, i (4 624)

, III, IV, i (4 598)

9-4 8-0

13-7 13-2 13-6

140 13-9 13-4 15-8

161 161 16-2 16-4 15-0 14-5 14-7

15l 16-5 17-2 17-7

141 14l 14-0 14-3 13-8 12-8

72-2 73-5 72-8 71-3 73-5 74-7

6-99 7-29 7-50 7-48 7-51 7-73

81-6 81-6 81-8 81-8 81-9 83-5

10-04 9-93 10-04 10-68 10-74 11-75

1-75 1-85 2-30

70-6 71-8 72l 70-6 73-4 74-3

6-04 619 6-35 6-46 6-86 7-44

1-80

0-30 0-90

2-10 4-05 3-io 2-60

0-85 1-05 0-95

2-90 2-70 2-50 2-io 2-45 2-75

82-6 7-59 83-0 8-08 83-4 8-58 82-7 8-59 83-7 9-07 85-0 10-08

2-20 2-20 2-20 2-30 2-30 2-30

0-90 0-80 0-70 0-70 0-70 0-65

2-50 2-60 2-70 2-70 2-70 2-55

2-30 2-55 2-95 2-95 2-95

245 2-40 2-20

l-oo

7-oo

DE UTDEBITERINGAR, SOM BESLUTATS UNDER ÅREN 1925—1930.

Kommun, ortsgrupp, karaktär och år (Areal land, hektar)

Kommunalskatt per Hela skattetrycket FolkDärav i % för Antal skattekrona, kr. per skattekrona, kr, mängd Antal skatteden kronor Till Till Ä jord- Ä an1 jan. skatte- jord- annan per bor- kyr- Till bruks- nan Ä infölj. kronor bruks- fastigSumma inv. fastiggeri, kan skolan fastig- fastig- komst komst år het het komm, het het

Hässelby villastads 1925 2 401 19 443 köp., III, i 1926 2 382 19 785 (534) 1927 2 346 19 741 1928 2 342 19 378 1929 2 338 21530 1930 2 352 23 313 Sundbybergs köp., i . 1925 (152) Färenluna härad. Lovö, III, b . . . . 1925 (2 845) 1926 1927 1928 1929 1930

1-2 1-2

la

6 691 80 469

22-9 23-4 24-1 26-7 23-9 22-3

75-9 75-4 74-7 73-3 76-1 77-7

8-10 8-31 8-41 8-27 9-21 9-91

4-oo 4-oo 4-oo 4-oo 4-oo 4-oo

0-90 0-80 0-70 0-70 0-70 0-65

2-50 2-60 2-70 270 2-70 2-55

7-40 7-40 7-40 7-40 7-40 7-20

10-96 10-23 11-29 10-42 10-95! 10-22 -i 10-46 —! 10-90 —j 10-57

14-9

85-1 12-02

4-50

0-86

2-54

7-90

— 10-73

1-28 1-33 113 1-49 115 116

1-07 1-31 1-04 1-04 118 1-94

9-43 10-56 9-97 8-98 10-10 10-60

8-50 9-63 8-77 8-48 9-50 9-90

l-io

0-90 1-20 1-10 1-05

2-oo 2-oo

8-06 8-70 9-37 8-88 10-io 10-60

713 7-77 8-17 8-38 9-50 9-90 923 912 9-52 913 9-30 9-50

930 949 941 904 974 1007

7 129 7 261 8174 8134 8 322 9 326

15-9 15-6 13-9 13-4 12l 108

18-4 18-0 16-0 20-2 19-7 17-6

65-7 66-4 70-1 66-4 68-2 71-6

7-67 7-65 8-69 8-54 9-26

302 3-87 3-08 222 2-87 210

1925 1926 1927 1928 1929 1930

645 655 682 698 706 640

5 301 4 819 4 537 4 411 4 555 4 521

18-6 20-5 22-0 23-4 22-7 23l

6-4 71 7-7 8-7 8-7 9-0

75-0 72-4 70-3 67-9 68-6 67-9

8-22 7-36 6-65 6-32 6-45 7-06

1-45 2-30 2-50 2-90 3-20

1925 1926 1927 1928 1929 1930

1147 1139 1105 1136 1128 1064

6 219 7132 7 013 7187 7 927 8 365

18-8 16-6 17-0 15-9 140 132

6-7 5-8 6-0 71 6-4 6-2

74-5 77-6 77-0 77-0 79-6 80-6

5-42 6-26 6-35 6-33 7-03 7-86

Hilleshög, II, b . (1 448)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

578 546 536 475 475 462

2 362 2 610 2 643 2 673 2 460 2 745

21-7 20-8 20-5 19-6 20-4 18-2

18-7 17-2 172 19 21-3 19-1

59-6 62-0 62-3 60-9 58-3 62-7

Färentuna, II, b

1925 1926 1927 1928 1929 1930

814 823 824 843 808

3 515 3 478 3 295 3 452 3 417 3 616

25l 23-4 24-6 23-5 25-4 24-3

12-8 13-6 14-4 170 15-6 14-8

1925 1926 1927 1928 1929 1930

645 628 612 642 658 659

3 663 4 232 4 006 4 393 4 468 5198

27-8 23-9 25-4 23-6 22-4 19-2

1925 1926 1927 1928 1929 1930

1619 1535 1503 1459 1469 1506

7 770 22-9 9 053 19-6 8 628 20-6 8 987 20-4 9185 18-8 9 745 17-8

Skå, II, 6 (1 860)

Sånga, II, b (2 653)

.

(2 103)

Munsö, II, b (2 753)

Ekerö, II, i (4 560)

.

11¶STOCKHOLMS LÄN.

9-oo

l-oo l-oo

1-25 1-10 1-30

l-oo 2io

2-co

1-20 1-20 1-20 1-10 115 110

l-io

1016 10-05 10-72 9-63 9-90 10-20

4-09 4-78 4-93 5-63 5-18 594

6-50 5-85 5-80 5-55 5-55 5-10

1-10 MO l-io 1-35 1-60 1-35

1-40 1-50 1-50 1-50 1-25 1-00

1306 12-50 1312 12-63 1330 1285

1213 11-57 11-92 1213 1270 1215

621 63-0 61-0 59-5 59-0 60-9

435 4-27 4-00 4-19 4-05 4-48

4-50 415 4-65 4-40 4-90

1-25 1-10 1-35 1-35 1-60 1-60

1-25 1-75 1-50 2-25

11-06 1105 1222 12-23 13-40 13-50

1013 1012 1102 11-73 12-80 12-80

10-5 9-4 10-6 10-7 10-5 9-2

61-7 66-7 64-0 65-7 67l 71-6

5-68 6-74 6-55 6-84 6-79 7-89

4-oo 3-oo

1-40 110 1-40

2-60 3-60 2-60

l-oo

2-50 2-25

1-50 2-20

4-oo 3-oo

122 11-9 130 15-9 16-0 15-8

64-9 68-5 66-4 63-7 65-2 66-4

4-80 5-90 5-74 616 6-25 6-47

4-26 352 4-30 4-40 4-62 4-50

0-94 1-21 1-60 1-64 1-20 110

2-80

3-oo 3-40 3io 275

5-oo 4-oo 3-30

1-80 1-40 1-20 1-10

2-oo 1-50

12-06 1113 12-05 1112 12-7 2 11-52 1223 11-73 11-90 11-30 1210 11-40

2-80 247 2-80 2-06 2-48 1-80

12-06 11-25 12-42 12-33 1320 12-80

1113 10-32 11-22 11-83 12-60 12-10

12 TAB. 1 ( f o r t s . ) .

K o m m u n , ortsgru PP> k a r a k t ä r och å r (Areal l a n d , h e k t a r )

29-8 28-6 301 29-3 27-5 26-1

9-6 7-7 7-5 7-4 7-5 7-2

60-6 63-7 62-4 63-3 65-0 66-7

473 4-99 4-60 4-70 4-69 4-93

3-20 3-35 3-04 2-40 2-33 3-44

1-05 0-90 0-92 1-24 0-95 0-93

1-75 1-75 2-04 2-36 2-72 1-63

600 6-00 600 600 6-00 600

1006 10-05 10-72 10-23 10-90 11-40

913 912 9-52 9-73 10-30 10-70

8-20 819 8-32 8-73 910 9-30

1925 1926 1927 1928 1929 1930

9 003 118625 8 984 123257 8 836 130693 9 031 131311 8 384 136224 8 966 144813

3-3 3-2 2-8 2-7 0-9 0-9

22l 21-6 20-9 22-1 20-5 19-0

74-6 75-2 76-3 75-2 78-6 80-1

13-18 13-72 14-79 14-54 16-25 16-15

1-67 1-90 2-07 2-62 2-32 2-22

0-63 0-52 0-53 0-48 0-48 0-53

2-oo

1-85

4-30 4-50 4-60 5-10 4-80 4-60

909 8-94 904 919 9-04 8-34

7-89 7-87 7-97 8-73 8-58 7-98

6-69 6-80 6-90 7-79 7-64 7-24

k ö p . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

3 1 2 6 64 259 3167 66165 3 1 7 2 70 092 3 1 7 7 69 900 3 1 9 1 74 224 3 225 74 538

2-6 2-4 2-3 2-1 1-7 1-6

22-0 21-9 20-9 20-4 19-3 193

75-4 75-7 76-8 77-5 79-0 79-1

20-56 20-89 22-10 22-00 23-26 23ll

2-70 2*85 2-64 2-63 2-46 2-40

0-80 0-75 0-70 0-66 0-53 0-62

0-65 0-65 0-61 0-61 0-52 0-53

4-15 4-25 3-95 3-90 3-51 3-55

8-94 8-69 8-39 7-99 7-75 7-29

7-74 7-62 7-32 7-53 7-29 6-93

6-54 6-55 6-25 6-59 6-35 6-19

1925 1926 1927 1928 1929 1930

8 060 49 887 8 499 58 663 8 853 64 215 9 232 67 721 9 607 74 731 9 932 87 3 7 3

7-6 6-4 5-8 4-8 3-9 3-4

15-4 15-0 15-5 19-2 18-3 16-3

77-0 78-6 78-7 76-0 77-8 80-3

6-19 6-90 7-25 7-34 7-78 8-80

2-85 3-00 3-10 3-05 2-85 2-70

0-64 0-60 0-60 0-60 0-60 0-60

3-31 3-20 3-10 315 315 2-90

6-so 6-80 6-60 620

11-59 11-24 11-24 10-89 10-84 994

10-39 10-17 10-17 10-43 10-38 9-58

9-19 9-10 9-10 9-49 y-44 8-84

1925 1926 1927 1928 1929 1930

4 958 42 292 5 064 46 277 5 034 47 905 5 1 2 6 47 098 5 1 1 3 47 269 5 092 5 1 2 4 4

6-0 5-4 5-2 5-1 4-5 4-2

17-5 16-8 16-5 17-3 17-5 16-4

76-5 77-8 78;3 77-6 78-0 79-4

8-53 9-14 9-52 919 9-24 10-06

2-30 2-37 3-07 4-08 3-98 3-48

0-80 0-71 0-77 0-82 0-82 0-82

2-40 2-42 2-66 2-40 2-40 2-20

5-50 5-50 6-50 7-30 7-20 6-50

10-29 994 10-94 11-39 11-44 1024

7-89 909 8-87 7-80 9-87 8-80 10-93 999 10-98 10-04 9-88 914

1925 1926 1927 1928 1929 1930

2 1 8 2 14 732 2 1 9 0 15 530 2 220 15 657 2 1 3 8 15 487 2 1 1 6 15 680 2140 17170

9-7 8-8 8-7 10-0 8-9 8-1

18-2 17-4 17-8 19-4 19-3 17-8

721 73-8 73-5 70-6 71-8 74-1

6-75 7-09 7-05 7-24 7-41 8-02

2-70 2-75 2-90 2-90 3-10 3-10

0-70 0-70 0-87 0-87 0-77 0-70

2-oo

5-40 5-40 0-57 5-60 5-80 5-60

1019 9-84 1001 9-69 10-04 934

8-99 8-77 8-94 923 9-58 8-98

7-79 7-70 7-87 8-29 8-64 8-24

1925 1926 1927 1928 1929 1930

1 8 1 4 9 712 1 7 6 3 10 078 1 7 9 1 9 461 1 7 1 4 9 841 1 6 6 3 9 884 1 6 5 4 10 662

24-3 22-7 24-9 25-6 23-6 21-9

7-0 6-9 7-4 7-5 7-7 7-7

68-7 70-4 67-7 66-9 68-7 70-4

5-35 5-72 5-28 5-74 5-94 645

3-40 3-40 3-00 4-20 3-60 3-40

1-50 1-50 1-80 1-38 1-60 2-10

1-30 1-10 1-20 1-20 1-50 1-00

6-20

1099 10-44 10-44 10-87 10-94 10-24

9-79 9-37 9-37 10-41 10-48 9-88

8-59 8-30 8-30 947 9-54 914

1925 1926 1927 1928 1929 1930

1133 1146 1116 1136 1123 1137

6 417 7 074 7 288 7 802 8 514 8 375

8-8 8-0 7-7 7-9 6-8 6-9

9-5 9-7 9-8 10-8 10-2 10-6

81-7 82-3 82-5 81-3 83-0 82-5

5-66 617 653 6-87 7-58 7-37

0-60 0-92 1-37 1-58 1-53 1-68

0-58 0-58 0-58 0-57 0-57 0-57

4-00 3-50 3-40 3-15 2-90 2-75

5-18

11-47 11-27 11-45 9-89 9-41 9-41

9-67 9-47 9-72 9-33 8-91 8-91

7-87 7-67 7-99 8-19 7-91 7-91

Huddinge, IV, i (13 245)

Botkyrka, III, i (8 173)

Salem, I I , I I I , i (6 093)

.

Grödinge, I I , 6 . . (11120)

Öknebo härad. östertälje, III, i . (2 363)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

701 692 713 713 694 695

härad

Nacka, IV, i . . . (*4 789)

Saltsjöbadens V, i (840)

Hela skattetrycket K o m m u n a l s k a t t per Folkj j a r a v i 73 för A n t a l per skattekrona, kr. skattekrona, kr. mängd Antal skatted e n s k a t t e - jordA. jord- Ä an-i o kronor Till Till 1 j a n . k r o n o r brnks- annan inbruks- nan A inTill borper Summa kyrfölj. fastig- fastig- komst skolan geri, fastig- fastig- komst i n v . kan år het het het koinm. het 3 316 3 453 3 283 3 350 3 256 3 424

Adelsö, I I , b . . . (3 196)

Svartlösa

SKATTETRYCKET INOM DE SÄRSKILDA LANDSKOMMUNERNA ENLIGT

Före år 1930 5 204.

2-08

2-oo 2-oo 2-oo

1-95 1-80 1-83 1-93 1-80

6-80

6-so

6-oo 6-oo 6-78 6-70 6-50

5-oo 6-35 5-30

5-oo 5-oo

DE UTDEBITERINGAR, SOM BESLUTATS UNDER ÅREN 1925

Kommun, ortsgrupp, karaktär och år (Areal land, hektar)

1930. STOCKHOLMS LÄN.

13¶Hela skattetrycket Kommunalskatt per Därav i % för Folkper skattekrona, kr. skattekrona, kr. Antal mängd skatteden Antal jordÄ jord- Ä ankronor Till Till annan 1 jan. skatteper bor- kyr- Till Summa bruks- nan Ä inkronor bruksinfölj. i fastigfas tigfastig- fastig- komst komst inv. geri. kan skolan het år bet komm. het het

Västertälje, I I I , i . . 1925 (2 062) 1926 1927 1928 1929 1930

920 937 925 906 879 844

4 431 4 888 5 000 4 949 4 748 4 973

11-2 10-1 9-9 11-4 10-9 10-4

23-3 21-1 20-5 18-9 19-8 19-4

65-5 68-8 69-6 69-7 69-3 70-2

4-82 5-22 5-41 5-46 5-40 5-89

4-87 4-70 4-87 4-83 4-03 3-73

0-58 0-58 0-58 0-57 0-57 0-57

3-35 310 2-65 3-05 3-oo 2-90

8-80 8-38 8-10 8-45 7-60 7-20

15-09 14-65 14-20 13-04 12-01 11-61

13-29 12-85 12-47 12-48 11-51 11-11

11-49 11-05 10-74 11-34 10-51 10-11

Tveta, II, III, b (3 906)

. . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

828 3109 858 3 523 914 4155 904 4 341 915 4 431 877 4 341

34-3 30-3 25-3 23-8 21-4 21-8

9-1 9-7 9-3 11-2 11-5 12-0

56-6 60-0 65-4 65-0 67-1 66-2

375 4-ll 4-55 4-80 4-84 4-95

2-91 2-92 3-02 2-98 3-08 338

0-74 0-63 0-58 0-77 0-77 0-77

2-35 2-45 1-90 1-75 1-65 1-35

6-oo 6-oo 5-50 5-50 5-50 5-50

12-29 10-49 12-27 10-47 11-60 9-87 10-09 9-53 9-91 9-41 9-91 9-41

8-69 8-67 8-14 8-39 8-41 8-41

Turinge, II, i . . . . 1925 (10 611) 1926 1927 1928 1929 1930

2 331 10 918 2 322 10 945 2 304 10 976 2 265 10 816 2 308 11261 2 256 12128

19-4 19-3 19-3 19-4 17-2 15-9

13-2 13-4 13-4 12-7 12-4 11-8

67-4 67-3 67-3 67-9 70-4 72-3

4-68 4-71 4-76 4-78 4-88 5-38

4-65 4-11 3-90 3-81 3-85 3-87

1-73 1-87 1-88 1-57 1-55 1-70

1-82 2-02 2-02 1-62 1-60 1-63

8-20 8-oo 7-80 7-eo 7-oo 7-20

14-49 14-27 13-90 11-59 11-41 11-61

12-69 12-47 12-17 11-03 10-91 11-11

10-89 10-67 10-44 9-89 9-91 10-11

Vårdinge, II, b . . . 1925 (9 186) 1926 1927 1928 1929 1930

1815 1785 1766 1748 1745 1771

7 975 23-7 8 360 22-5 8 314 22-7 8 758 21-1 9 024 19-0 9 719 17-6

9-8 9-4 9-5 8-7 8-7 8-1

66-5 68-1 67-8 70-2 72-3 74-3

4-39 4-68 4-71 5-01 5-17 5-49

2-35 2-oo 2-68 3-38 3-69 3-82

1-57 1-30 1-08 0-94 1-17 1-16

2-48 2-70 2-24 1-68 1-14 1-02

6-40 6-oo 6-oo 6-oo 6-oo 6-oo

12-69 12-27 1210 10-59 10-41 10-41

10-89 10-47 10-37 10-03 9-91 9-91

9-09 8-67 8-64 8-89 8-91 8-91

Överjärna, II, i . . . 1925 ( l 5 774) 1926 1927 1928 1929 1930

1850 1840 1788 1742 1709 1746

8 527 8 259 8 852 8 463 8 824 9 354

15-4 15-9 14-8 15-7 13-5 12-9

11-3 73-3 12-0 72-1 11-8 73-4 12-5 71-8 12-0 74-5 11-5 75-6

4-61 4-49 4-95 4-86 5-16 5-36

2-46 2-30 3-50 3-55 3-55 3-55

0-99 1-20 0-85 1-25 1-15 1-15

1-95 2-oo 2-oo 1-75 1-50 1-50

5-40 5-50 6-35 6-55 6-20 6-20

11-69 11-77 12-45 1114 10-61 10-61

9-89 9-97 10-72 10-58 10-11 1011

8-09 8-17 8-99 9-44 911 9-11

1925 1926 1927 1928 1929 1930

776 732 733 760 762 728

3 951 4 546 3 950 3 802 3 715 4186

32-7 28-4 32-7 331 33-6 29-8

1-6 1-5 1-7 1-3 1-9 2-0

65-7 70i 65-6 65-6 64-5 68-2

5-09 6-21 5-39 5-oo 4-88 5-75

3-00 3-oo 265 3-70 4-55 4-90

0-89 1-10 0-75 1-05 1-05 1-10

2-30 2-50 2-20 2-60 2-40 1-70

6-19 6-60 5-60 7-35 8-oo 7-70

12-48 12-87 11-70 11-94 1241 12-11

10-68 8-88 11-07 9-27 9-97 8-24 11-38 10-24 11-91 10-91 11-61 10-61

1925 1926 1927 1928 1929 1930

2 841 9137 2 882 9 430 2 872 9 412 2 808 9 843 2 739 9 712 2 670 10 294

39-3 38-1 38-2 40-4 38-9 36-8

5-1 5-1 5-1 5-3 5-4 5-2

55-6 56-8 56-7 54-3 55-7 58-0

322 3-27 3-28 3-51 3-55 3-86

4-10 4-70 4-80 5-oo 4-50 4-00

2-60 237 2-10 1-45 1-50 1-80

2-90 2-13 2-10 2-10 2-30 1-90

9-60 9-20 9-oo 8-55 8-30 7-70

15-22 14-80 14-60 12-98 12-88 11-61

13-69 13-27 13-07 12-44 12-34 11-21

1216 11-74 11-54 11-38 11-28 10-41

1925 1926 1927 1928 1929 1930

2 650 10 691 25-5 2 663 11635 23-4 2 700 12173 22-3 2 652 12 686 21-3 2 740 12 476 20-3 2 814 13 889 18-3

10-0 9-9 9-9 13-3 14-1 13-2

64-5 66-7 67-8 65-4 65-6 68-ö|

4-03 4-37 4-51 4-78 4-55 4-94

5-40 5-40 5-65 5-90 6-oo 5-50

1-40 1-40 1-35 1-35 1-35 1-35

3-20 3-20 3-oo 2-75 2-65 2-65

lO-oo 10-oo 10-oo 10-oo 10-oo 9-50

15-62 15-60 15-60 14-43 14-58 13-41

14-09 14-07 14-07 13-89 14-04 13-01

12-56 12-54 12-54 12-83 12-98 12-21

(24 439)

Sotlwlms hårad (16 752)

Västerhaninge, II, i (11 912)

1¶Före år 1929 5 924. — 2 D:o 4 289.

14:

TAB. 1 ( f o r t s . ) .

Kommun, ortsgrupp, karaktär och år (Areal land, hektar)

Österhaninge, II, III, 1925 i 1926 (15 419) 1927 1928 1929 1930

SKATTETRYCKET INOM DE SÄRSKILDA LANDSKOMMUNERNA ENLIGT

Kommunalskatt per Hela skattetrycket FolkDärav i % för Antal skattekrona, kr. per skattekrona, kr. mängd skatteden Antal kronor Till Ä jord1 jan. skatte- jord- annan per bor- Till Till bruks- nan A infölj. kronor bruks- fastigkyrSumma fastigkomst inv. geri, kan skolan fastig- fastig- komst het het komm. bet het 2 738 13 714 2 830 14 428 2 734 15 879 2 793 14 973 2 766 14 994 2 792 17 044

22l 21-0 19-1 18-6 17 l 15-0

13l 13-3 131 19 l 19-6 17-6

64-8 65-7 67-8 62-3 63-3 67-4

4-25 4-35 4-35 3-90 3-80 3-90

1-32 1-35 1-70 1-45 1-40 1-25

313 2-70 2-35 245 2-60

2-co

8-70 8-40 8-40 7-80 7-80 7-75

1432 14-oo 14-oo 12-23 12-38 11-66

12-79 12-47 12-47 11-69 11-84 11-26

5-35 7-25

10-97 12-85 13-70 12-73 12-38 1091

9-44 U'82 1217 1219 11-84 10-51

1925 1926 1927 1928 1929 1930

749 775 785 867 849 894

5 202 5 528 5 930 5 939 6 978 7 656

17-0 35-6 47-4 16-o 36-2 47-8 14-3 40-5 45-2 1 3 i 47-9 39-0 9-4 43-7 46-9 8-3 42-0 49-7

225 3-80 3-90 4-oo 3-60 3-30

1-50 0-95 0-70 1-10 1-20 1-10

1-G0 2-50 3-50 3-20

1925 1926 1927 1928 1929 1930

745 734 738 724 734 699

6 437 6 424 6 430 6 619 6 409 6 890|

2-8 33-9 63-3 2-8 33-8 63-4 2-8 341 63-1 2-8 3 5 l 6 2 l 2-8 36-3 60-9 2-6 34-0 63-4

2-95 2-90 3-20 3-20 330 2-75

1-55 1-65 1-65 1-90 210 1-75

0-50 0-45 0-45 0-60 0-80 1-70

5-30 5-70 6-20 6-20

10-62 9-09J 10-60 9-07, 10-90 9-371 10-13 9-59J 10-7 8 10-24 9-71 10-11

Nämdö, II, 6 (3 722)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

234 228 227 225 218 217

855 911 785 830 788 832

29-4 27-6 32l 21-3 20-4 19-2

18-1 17-1 19-8 34-6 36-6 35-4

52-5 55-3 48-1 44-1 43-0 45-4

3-G5 4-00 3-46 3-69 361 383

4-oo 3-70 3-20 4-20 4-40 5-20

1-80 1-70 2-20 2-50 2-50 2-30

2-20 8-oo 2-70 8-io 2-70 8-io 2-70 9-40 3-10 10-oo 3-50 11-00

11-46 10-79 11-54 10-87 11-70 10-97 12-49 12-23 13-41 1 3 1 1 1 4 2 4 13-98

Ornö, II, b (7 091)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

402 403 420 427 447 430

1322 1891 1606 1934 2146 2 292

31-2 21-8 26-0 26-4 23l 21-0

9-7 7l 8-5 9-5 9-4 9-2

59-1 71l 65-5 64l 67-5 69-8

329 4-G9 382 4-53 4-80 5-33

4-30 3-40 2-90 2-40 2-80 2-so

2-10 1-90 2-40 1-80 0-80 1-60

1-50 1-30 1-30 1-90 2-50 1-50

5-60

11-36 10-87 10-87 9-86 9-34 8-84

10-69 9-87 9-87 9-46 9-08 8-58

1925 1926 1927 1928 1929 1930

254 242 250 248 233 210

964 876 900 982 921 972

28-6 31-4 30-6 38-7 35-5 33-6

21-6 23-8 23-2 22-3 24-5 23-2

49-8 44-8 46-2 39-0 40-0 43-2

3-80 3-G2 3-GO 3-96 3-95 4-63

5-10 645 305 317 2-83

1-20 1-25 1-3 113 1-2 1-71

3-70 10-oo 4-30 12-oo 3-G5 10-oo 8-15 3-97 3-63 8-05 3-46 8-oo

1312 14-7 7 11-94 10-08 10-13 10-24

12-59 14-37 11-87 10-04 10-09 10-18

Muskö . . (3 970)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

429 411 419 429 407 392

1336 1206 1116 1190 1138 1142

36-9 41-9 45-2 41-0 38-2 38-0

2-3 2-5 3l 5'2 5-6 6-1

8-11 2-93 2-66 2-77 2-80 2-91

4-50 4-40 5-80 5-70 6-70 6-60

2-25 2-90 2-00 2-G0 3-oo 3-20

4-io 10-85

16-97 18-09 16-10 17-09 18-44 1814

15-24 15-82 14-97 16-73 18-08 17-78

Ösmo, I, III, b (14 429)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

2 315 10 500 2 302 10 702 2 256 10 798 2 255 11768 2 235 11954 2187 13 454

28-5 27-9 27-8 25-8 23-5 20-9

5-6 5-9 5-9 6-0 6-2 5-8

4-54 4-65 4-79 5-22 5-35 615

4-75 4-29 375 3o6 3-63 3-60

0-G0 0-75 0-75 0-84 0-77 0-70

13-62 13-19 12-70 11-78 11-93 10-91

1209 11-66 11-17 11-24 11-39 10-51

Tyresö, II, III, b (7 155)

Dalarö, II, i (1811)

Utö, II, 6 (4 477)

65-9 66-2 66-3 68-2 70-3 73-3

5-oo

3-oo 2-60

8-io 8-30 7-80 7-00 5-00

5-oo

7-90 6-60 6-60

6io 6io

3-35 3-70 5-20

10-65 11-50 13-50 5-oo 14-70 4-60 14-40 265 2-55 2-60 2-95 2-95 2-70

8-oo 7-59

7-io 7-35 7-35

7-oo

DE UTDEBITERINGAR, SOM BESLUTATS UNDER ÅREN 1925

Kommun, ortsgrupp, k a r a k t ä r och å r (Areal l a n d , h e k t a r )

Nynäshamns III, i (1213)

köp., 1925 1926 1927 1928 1929 1930

1930.

15¶UPPSALA LÄN.

Kommunalskatt per Hela skattetrycket FolkD ä r a v i % för Antal skattekrona, kr. per s k a t t e k r o n a , kr. mängd Antal skatteden s k a t t e - jordkronor Till Ä jord- A an1 jan. Till kronor bruksper borTill brnks- nan följ. fastigkyrSumma fastigkomst i n v . geri. skolan fastig- fastighet kan het ;omm. het het

3 811 40 728 3 825 41460 3 909 40 256 3 909 42 807 3 809 44 494 3 842 44 217

0-5 0-5 0-5 0-6 0-5 0-5

17-9 17-7 18-4 18l 18-2 18-5 12-0 12-6 11-6 19l 18-6 18-1

10-69 10-84 10-30 10-95 11-68 11-51

3-98 4-60 5-60 4-95 4-48 4-70

0-60 0-75 0-75 0-84 0-77 0-70

3-42 3-65 365 311

68-9 68-2 70-9 63-8 66-i 67-5

4-59 4-66 5-18 4-98 5-21 5-79

1-90 0-80 2-55 3-io 2-65 2-75

1-95 2-40 1-85 1-75 1-20 110

1-50 2-05 1-40 1-55 1-65 115

Ö-35 5-25 5-80 6-40 5-50

6-80 *6-52 *6-89 *6-94 *7-38

3-oo 2-70

8-00

9-oo 10-oo 8-90 8-25 S-io

13-62 14-60 15-60 13-33 1283 12-01

12-09 13-07 14-07 12-79 12-29 11-61

10-97 10-85 11-40 10-83 10-08 8-91

9-44 9-32 9-87 10-29 9-54 8-51

10-99 10-91 11-42 11-69 1294 1251

9-99 8-99 *9-9i *8'91 10-42 *9-42 11-19 1 0 - 1 9 12-28 1 0 - 9 4 11-85 10-51

1119 11-89 12-03 12-25 13-06 13-01

1019 9-19 10-89 9-89 11-03 10-03 11-75 10-75 12-40 1 1 1 0 12-35 1 1 0 1 919 10-39 11-48 11-70 13-90 13-45

8-19 939 10-48 10-70 12-60 1211

1925 1926 1927 1928 1929 1930

585 573 566 528 512 484

2 684 2 671 2 933 2 628 2 665 2 804

19l 19-2 17-5 17i 15-3 14-4

.

1925 1926 1927 1928 1929 1930

1646 1596 1557 1558 1529 1493

6 996 7 466 7 750 7 718 7 686 8130

26-3 24-7 238 25-7 235 22-7

69-2 71l 72-2 70-8 72-5 73-3

4-25 4-68 4-98 4-95 5-03 5-45

3-45 3-40 3-50 339 3-65 3-50

1-40 *l-36 *l-39 *l-42 *l-48 1-60

1-95 1-76 2-00 213 2-25 1-90

Stockh.-Näs, I I , i . (2 968)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

809 820 777 841 831 825

4133 4 326 4 508 4 441 4 933 5 524

19-7 18-8 18l 19-0 15-7 140

721 72-9 73-7 71-4 75-6 78-2

511 5-28

4-00 4-00 4-50

1-50

5-28 5-94 6-70

1-50 1-50 1-50 1-50 1-75 1-75

1925 1926 1927 1928 1929 1930

694 694 648 651 657 659

3159 3 388 3 469 3 423 3 621 3 787

31-3 29-2 28-5 28-3 24-8 23-7

65-0 68-2 68-9 69-4 72-0 74-2

4-55 4-88 5-35 5-26 5-51 5-75

1-90 1-50 2-10 3-25

2-oo

2-10 3-9 4-09 2-80 3-30 3-30

7-95 7-45 9-oo 8-60

1019 11-39 12-48 12-20 14-56 1411

1925 1926 1927 1928 1929 1930

660 666 657 647 619 603

2 197 1772 1775 1786 1780 1757

2-5 3l 3-2 3-8 3-7 3-8

3-33 2-66 2-70 2-76 2-88 2-91

5-40 1-24 1-36 8-oo 7-50 1-71 1-79 11-00 6-65 1 1 2 1-73 9-50 6-10 1 1 6 1-74 9-oo 0-66 1-24 1-70 8-60 5 l 5 1-38-5 1-96-5 8-50

1319 16-39 1503 14-58 14-16 14-01

11-79 14-99 13-63 13-92 13-50 13-35

10-39 13-59 12-23 12-58 1216 12-01

1925 1926 1927 1928 1929 1930

862 875 897 862 836

3 363 4 517 4 863 5 081 4 774 4 633

1-5 13 1-2 1-2 1-3 1-3

3-80 5-24 5-56 5-66 5-54 5-54

3-40 2-30 1-50 1-45 214 214

11-69 10-89 10-13 9-58 10-36 9-91

10-29 9-49 8-73 8-92 9-70 9-25

8-89 8-09 7-33 7-58 8-36 7-91

Torö, II, i (2 804)

5-oo

Uppsala län. Bro

härad.

B r o och L o s s a , b (7 298)

Västra Ryd, II (4 393)

Håbo

härad.

Håbo-Tibble (3 755)

. . .

Håtuna . (4 630)

5-so

4-oo

3-50 3-50

4-oo 4-oo

1-55 1-76 1-40 1-70 1-30

1-80 1-60 1-65 1-30 1-09 114

7-oo

2-oo

7-oo

1-50

7-50 7-50 7-50

2-oo 2-2 2-25

7-so 7-50

1-30 1-60 1-45 1-25 1-57 112

6-oo 7-oo

6-50 5-50 4-60

4-oo 4-80 4-40

16 TAB. 1 ( f o r t s . ) .

Kommun, ortsgrupp, k a r a k t ä r och år (Areal l a n d , h e k t a r )

SKATTETRYCKET INOM DE SÄRSKILDA LANDSKOMMUNERNA ENLIGT

Kommunalskatt per Hela skattetrycket Folk*v * / o för Antal skattekrona, kr. per s k a t t e k r o n a , k r . m ä n g d Antal skatted e n s k a t t e - jordA jord- A ankronor Till annan Till 1 j a n . k r o n o r li ruksbruks- nan A inper borTill L in, i 'öumma fastigkyrfölj. skolan fastig- fastig- komst geri. fastigkomst i n v . het 8X het komm. het het

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

431 421 432 411 425 428

1795 1735 1784 2 047 1892 1967

28-7 29-6 28-8 27-8 28-4 27-3

4-7 4-9 4-8 3-9 4-2 4-0

66-6 65-5 66-4 68-3 67-4 68-7

4-16 412 4-13 4-98 4-45 4-60

3-25 2-oo 2-10 2-40 3-40 3-40

2-10 2-10 2-20 1-35 0-60 2-10

2-25 1-80 1-70 2-25 4-oo 1-50

7-60 5-90 6-oo 6-oo 8-oo 7-oo

12-79 11-29 11-53 11-58 13-56 1251

11-39 9-99 9-89 8-49 10-13 8-73 10-92 9-58 12-90 11-56 11-85 1 0 5 1

1925 1926 1927 1928 1929 1930

421 420 418 425 424 425

1192 1263 1197 1249 1373 1325

39-9 37-6 39-7 40-6 34-8 36-1

11 1-1 1-1 12 11 11

59-0 61-3 59-2 58-2 64-1 62-8

2-83 301 2-86 2-94 324 312

2-35 235 l-oo 2-45 1-70 1-20

2-70 3-35 3-50 3-20 2-90 2-80

3-50 3-oo 2-40 2-35 3-40 310

8-55 8-70 6-90 8-oo 8-oo 7-io

13-74 14-09 12-43 13-58 13-56 12-61

12-51 12-69 11-03 12-92 12-90 11-95

10-94 11-29 9-63 11-58 11-56 10-61

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

1001 993 991 982 985 957

3 532 3 610 3 529 3 589 3 352 3 225

39-2 38-4 39-2 41-9 41-7 43-4

4-8 4-8 5-0 5-2 5-6 5-9

56-0 56-8 55-8 52-9 52-7 50-7

3-53 364 3-56 3-65 3-40 3-37

5-25 6-oo 6-30 5-oo 4-55 5-50

1-85 1-70 2-90 2-60 2-40 2-40

3-90 3-60 3-70 3-40 3-05 2-80

11-00 11-30 12-90 11-00 10-oo 10-70

1619 16-69 18-43 16-58 15-56 16-21

14-79 15-29 17-03 15-92 14-90 15-55

13-39 13-89 15-63 14-58 13-56 14-21

Y t t e r g r a n , I , I I , i . . 1925 (1190) 1926 1927 1928 1929 1930

472 495 484 473 504 591

2 210 2 291 2 335 2 556 2 403 2 782

16-7 16l 15-8 14-9 14-2 12-8

15-1 15-7 16l 16-2 18-6 17-1

68-2 68-2 68-1 68-9 67-2 70-1

4-68 4-63 4-82 5-40 4-77 4-71

3-50 2-50 2-50 3-oo 3-10 2-10

1-50 2-10 2-10 2-40 1-80 1-70

2-oo 1-40 1-40 1-40 1-60 1-30

7-00 6-oo 6-oo 6-80 6-50 5-10

12-19 11-39 11-53 12-38 12-06 10-61

10-79 9-39 9-99 8-59 10-13 8-73 11-72 10-38 11-40 1 0 0 6 9-95 8-61

Kalmar, b . . . . (2 349)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

590 614 582 579 568 552

2118 1933 1868 1725 2 004 1812

320 35l 36-2 39-4 32-4 35-8

9-3 10-4 ll-o 11-5 9-4 10-6

58-7 54-5 52-8 49-1 58-2 53-6

359 315 329 2-98 3-53 3-28

4-35 3-70 6-50 7-60 6-90 5-45

l-oo 1-30 1-50 1-50 1-20 1-90

2-15 2-50 2-50 2-50 2-40 3-15

7-50 7-50 10-50 11-60 10-50 1050

12-69 11-29 12-89 11-49 16-03 14-63 17-18 16-52 16-06 15-40 16-01 15-35

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

428 439 407 379 370 376

1144 1132 1126 1085 1088 1154

47-2 47-7 47-9 51-2 49-7 46-8

3-5 3-5 3-5 3-7 3-7 3-5

49-3 48-8 48-6 45-1 46-6 49-7

2-67 2-58 2-77 2-86 294 307

5-oo 6-30 5-65 7-oo 5-20 5-45

1-95 1-95 2-95 2-10 2-80 2-35

2-35 1-25 2-70 1-90 2-oo 2-20

9-30 9-50 11-30 11-00 10-oo 10-oo

15-16 15-56 17-50 17-42 15-56 15-51

13-49 11-82 13-89 12-22 15-83 14-16 16-58 14-92 14-90 13-56 14-85 13-51

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

545 529 508 520 494 478

1878 1956 2 223 2182 2 000 2 027

38-8 37-2 32-8 34-9 37-3 36-8

2-0 1-9 1-7 1-7 1-8 1-8

59-2 60-9 65-5 63-4 60-9 61-4

3-45 3-70 4-38 4-20 4-05 4-24

2-02 3-09 2-85 2-50 3-60 5-oo

2-27 2-08 2-40 1-60 1-90 2-00

2-26 1-43 1-15 2-50 1-30 1-00

e-55 6-60 6-40 6-60 6-80 8-oo

12-41 12-66 12-60 13-02 12-36 13-51

10-74 10-99 10-93 12-18 11-70 12-85

9-07 9-32 9-26 10-52 10-36 11-51

. . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

1165 1144 1123 1107 1120 1085

5170 5 447 4 636 5 331 5 540 5 063

20-1 19-0 22-4 20-5 19-4 21-3

9-4 9-1 10-6 10-1 9-8 ll-o

70-5 71-9 67-0 69-4 70-8 67-7

4-44 4-76 4-13 4-82 4-95 4-67

2-40 2-15 3-20 2-50 2-65 4-25

1-35 2-10 2-65 1-60 1-60 1-75

2-05 2-05 2-15 1-90 1-75 1-70

5-80 6-30 8-oo 6-oo 6-oo 7-70

11-66 12-36 14-20 12-42 11-56 13-21

9-99 10-69 12-53 11-58 10-90 12-55

8-32 9-02 10-86 9-92 9-56 11-21

Häggeby (2 113)

(2 631)

(5 541)

9-89 10-09 13-23 15-18 14-06 14-01

Trögas hårad. (1 552)

Löt (2 169)

Villberga, I, I I , i (2 720)

DE UTDEBITERINGAR, SOM BESLUTATS UNDER ÅREN 1925

Kommun, ortsgrupp, karaktär och år (Areal land, hektar)

Husby-Sjutolft, b . . 1925

(2 660)

1926 1927 1928 1929 1930 . 1925 (6 383) 1926 1927 1928 1929 1930 Härkeberga . . . . 1925 (1 854) 1926 1927 1928 1929 1930 . 1925 (3 626) 1926 1927 1928 1929 1930 . 1925 (1 477) 1926 1927 1928 1929 1930 Vallby . 1925 (3 442) 1926 1927 1928 1929 1930 . 1925 (1 925) 1926 1927 1928 1929 1930 Kungs-Husby . . . 1925 (2 638) 1926 1927 1928 1929 1930 . 1925 (4 570) 1926 1927 1928 1929 1930| 2—312886

1930. UPPSALA LÄN.

17¶Kommunalskatt per Hela skattetrycket T)n.rni7- i 0/ för Folk"• /( Antal skattekrona. kr. per skattekrona, kr. mängd Antal skatteden skatte- j ordTill Å jord- Ä an1 jan. kronor fa ruks-iinnau in- kronor per bor- Till Till fa ruks- nan Ä infastigfölj. kyrSumma fastigskolan fastig- fastig- komst år het komst inv. geri. bet komm. het het

718 2 673 29-6 714 2 475 32-0 711 2 279 34-7 704 2 401 37-5 706 2 626 33-5 717 2 403 3 5 l 960 2 737 60-0 972 3 057 53-7 977 2 801 58-6 964 2 897 62o 968 2 916 57-5 948 2 930 57-2 365 1055 54-1 353 1065 53-5 366 1050 54-2 376 1094 57-5 368 1112 54-7 376 1079 56-4 686 1787 55-8 660 1789 55-8 697 1704 58-6 682 1749 59-7 708 1716 58-9 645 1727 58-5 284 949 44-6 283 939 45-1 277 891 47-5 277 923 49-5 259 944 47-0 258 1039 42-7 648 2 041 45-5 670 1953 47-5 657 2 079 44-6 661 2 208 45-4 667 2 030 46-8 664 2139 44-3 252 866 46-2 239 723 55-3 255 826 48-5 238 792 52-2 223 660 57-0 232 695 54-1 477 1273 54-4 467 1475 46-9 460 1494 46-3 465 1434 51-8 442 1364 51-1 447 1331 52-4 988 2 709 51-5 1017 2 720 51-2 1019 2 683 52-0 1038 2 701 53-5 1023 2 961 46-8 1012 2 839 48-9

6-9 7-5 8-4 9-9 91 9-8 3-2 2-9 3-2 31 31 3-2 2-9 3-0 31 3-5 3-5 3-5 2-5 2-4 2-5 2-5 2-6 2-5 1-5 15 1-6 2-2 2-2 2-0 6-4 6-7 6-3 5-3 5-6 5-5 2-0 2-4 2-1 3-3 3-9 3-7 2-6 2-3 2-3 2-6 2-7 2-7 2-3 2-5 2-6 3-3 3-1 3-4

63-5 60-5 56-9 52-6 57-4 55-1 36-8 43-4 38-2 34-9 39-4 39-6 43-0 43-5 42-7 39-0 41-8 40-1 41-7 41-8 38-9 37-8 38-5 39-0 53-9 53-4 50-9 48-3 50-8 55-3 48-1 45-8 49-1 49-3 47-6 50-2 51-8 42-3 49-4 44-5 39-1 42-2 43-0 50-8 51-4 45-6 46-2 44-9 46-2 46-3 45-4 43-2 50-1 47-7

3-72 3-47 3-21 3-41 3-72 335 2-85 315 2-87 301 301 309 2-89 3-02 2-87 2-91 3-02 2-87 2-60 2-71 244 2-56 2-42 2-68 334 3-32 3-22 333 3-64 4-03 315 291 316 334 3-04 322 3-44 303 3-24 333 2-96 3-00 2-67 3-16 3-25 3-08 3-09 2-98 2-74 2-67 2-63 2-60 2-89 2-81

1-90 2-15 3-00 3-95 3-20 3-70 305 3-55 365 2-90 310 3-70

1-50 1-40 1-35 1-45 1-65 1-70

2-50 2-35 2-65 2-60 2-45 2-10

5-90 5-90 7-00 8-00 7-30 7-50

2-60 1-70 1-55 1-65 1-40 1-90

290 2-70 2-60 2-65 3-00 235 1-33 1-67 1-70 1-23 1-42 0-90

8-55 7-95 7-80 7-20 7-50 7-95

5-oo 2-28 5-15 515 5-80 5-61

5-oo

2-43 1-91 1-98 1-84 2-18

2-45

1-60

3oo 1-80

3-60 4-70 4-40 5-50

2-00 1-80 2-10

2-00 1-90

l-oo

605 6-70 6-60

2-oo

8-50

1-50

2-oo 0-50

2-80 240 320 2-70 3-80 2-10 4-30 2-oo 3-70 3-50 3-90 2-10 313 1-48 3-63 1-52 3-55 1-48 3-26 1-42 4-15 1-52 4-12 1-50 4-00 2-50 5-oo 1-75 3-05 1-62 5-oo 0-83 3-70 387 3-20 4-06 3-00 1-80 300 1-30 3-oo 1-40 2-90 1-50 3-oo 1-50 2-65 1-45 5-oo 1-30 5-oo 1-30 4-70 1-55 4-oo 1-55 3-25 1-60 4-00 120

8-61 925 8-76 9-oi 8-87 8-08

8-oo 8-oo

2-10 7-30 1-50 7-40 1-70 7-60 2-10 8-40 1-00 8-20 0-50 6-50 0-45 5-06 0-35 6-50 0-87 5-90 0-86 5-54 066 6-33 0-53 615 2-50 9-oo 235 9 i o 3-50 8-17 4-32 1015 4-40 1197 5-oo 12-26 2-20 7-oo 3-oo 7-30 2-60 7-oo 2-60 7-oo 2-70 7-20 3-10 7-20 220 8-50 2-20 8-50 2-25 8-50 2-45 8-oo 2-65 7-50 2-10 7-30

11-76 11-96 13-20 14-42 12-86 13-01 14-41 1401

14-oo

13-62 1306 13-46

10-09 8-42 10-29 8-62 11-53 9-86 13-58 11-92 12-20 10-86 12-35 1101 12-74 12-34 12-33 12-78 12-40 12-80

11-07 10-67 10-66 11-12 11-06 11-46

14-47 12-80 11-13 15-31 13-64 11-97 14-96 13-29 11-62 15-43 14-59 1293 14-43 13-77 12-43 13-59 1293 11-59 11-91 10-24 8-57 12-76 11-09 9-42 12-80 11-13 9-46 14-42 13-58 11-92 14-06 13-40 12-06 13-51 12-85 11-51 1316 11-49 9-82 13-46 11-79 10-12 13-80 12-13 10-46 14-82 13-98 12-32 13-76 13-10 11-76 12-01 11-35 10-01 10-92 9-25 7-58 11-56 9-89 8-22 12-10 10-43 8-76 11-96 11-12 946 11-89 11-23 9-89 11-66 11-00 9-66 14-86 1319 11-52 15-16 13-49 11-82 14-37 12-70 11-03 16-57 15-73 14-07 17-53 16-87 15-53 17-77 17-11 15-77 12-86 11-19 9-52 13-36 11-69 10-02 13-20 11-53 9-86 13-42 12-58 10-92 12-76 1210 10-76 12-71 12-05 10-71 14-36 12-69 11-02 14-56 12-89 11-22 14-70 13-03 11-36 14-42 13-58 11-92 13-06 12-40 11-06 12-81 1215 10-81

18 TAB. 1 ( f o r t S . ) .

Ä.01UIUU11, u i t a g i UJJJJ,

karaktär och år

(Areal land, hektar)

SKATTETKYCKET INOM DE SÄRSKILDA LANDSKOMMUNERNA ENLIGT

Hela skattetrycket Kommunalskatt per _ : n/ Folku&inv i y( , för Antal skattekrona, kr. per skattekrona, kr. mängd Antal skatte- Till den skatteA jord- A ankronor jordl j a n . kronor bruks- annan inbor- Till Till Summa bruks- nan A inper kyrfastigfölj. fastig- fastig- komst fastig- het komst inv. geri, kan skolan år komm. het het het

1925 1926 1927 1928 1929 1930

260 1010 266 994 266 967 260 1049 236 1000 212 1037

39-0 40-1 42-0 40-1 37-4 36-0

l-o 1-1 11 1-3 1-3 1-2

60-0 58-8 56-9 58-6 61-3 62-8

3-88 3-74 3-64 4-03 4-24 4-89

2-00 2-00 1-40 3-30 3-20 3-00

1-50 1-60 1-50 1-40 1-40 1-60

1-50 1-00 1-10 1-90 2-oo 1-50

5-oo 4-60 4-00 6-60 6-60 6-10

10-86 919 7-52 10-66 8-99 7-32 10-20 8-53 6-86 13-02 12-18 10-52 12-16 11-50 10-16 11-61 10-95 9-61

Enköpings-Näs . . (2 826)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

623 629 588 590 557 567

1676 1766 2113 1791 1776 1678

46-2 43-8 36-6 42-7 41-7 44-1

3-1 3-0 2-5 2-9 2-9 30

50-7 53-2 60-9 54-4 55-4 52-9

2-69 2-81 3-59 304 3-19 2-96

4-00 4-00 3-80 5-00 5-oo 5-10

1-50 1-50 2-00 1-30 1-50 1-60

2-60 2-70 2-00 2-00 2-00 1-50

8-io 8-20 7-80 8-30 8-50 8-20

12-25 13-55 13-29 13-84 14-03 13-68

11-25 12-15 11-89 1318 13-37 13-02

10-25 10-75 10-49 11-84 12-03 11-68

Teda (1968)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

384 368 371 396 381 366

1224 1310 1357 1322 1321 1136

44-2 41-3 39-9 41-7 41-7 50-1

1-2 11 1-2 1-7 1-7 2-5

54-6 57-6 58-9 56-6 56-6 47-4

319 3-56 3-66 3-34 347 3-10

5-35 5-19 4-80 4-25 3-60 2-40

2-10 2-10 1-90 1-90 1-90 1-60

1-80 1-93 2-oo 3-00 2-70 3-00

925 9-22 8-70 915 8-20 7-oo

13-40 14-57 14-19 14-69 13-73 12-48

12-40 1317 12-79 14-03 13-07 11-82

11-40 11-77 11-39 12-69 11-73 10-48

Svinnegarn, b . . . . 1925 (1 827) 1926 1927 1928 1929 1930

620 644 624 643 631 569

2 258 2 430 3 022 2 700 2 504 2 678

28-6 26-8 21-6 25-7 27-7 26-0

21-5 19-9 16-5 17-4 19-0 18-3

49-9 53-3 61-9 56-9 53-3 55-7

3-64 377 4-84 4-20 397 4-71

3-30 2-75 2-50 2-50 2-50 2*80

1-30 1-60 1-60 1-50 1-90 1-60

2-90 3-40 3-40 3-50 310 3-10

7-50 7*75 7-50 7-50 7-50 7-50

11-65 13-10 12-99 13-04 13-03 12-98

10-65 11-70 11-59 12-38 12-37 12-32

9-65 10-30 10-19 11-04 11-03 10-98

(1 642)

Åsunda härad.

Tillinge (6 275)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

1293 1271 1251 1288 1222 1278

3 793 3 757 4 240 4 026 3 929 3 926

47-6 48-0 42-5 47-6 48-8 47-5

3-8 3-8 3-5 3-9 4-1 4-1

48-6 48-2 54-0 48-5 47-1 48-4

2-93 2-96 339 313 3-22 307

8-io 5-30 4-40 3-50 4-oo 4-40

1-90 2-50 12-50 2-10 3-20 10-60 2-30 2-50 9-20 2-30 2-70 8-50 2-20 3-00 9-20 2-10 2-00 8-50

16-65 15-95 14-69 14-04 14-73 1398

15-65 14-55 13-29 13-38 14-07 13-32

14-65 13-15 11-89 1204 12-73 11-98

Bred (2 842)

1925 1926 1927 1928 1929 1930

577 565 577 548 552 514

1632 1588 1789 1800 1640 1682

43-2 44-4 39-4 41-6 44-4 43-3

9-3 9-5 8-5 8-9 9-8 9-6

47-5 46-1 52-1 49-5 45-8 47-1

2-83 2-81 310 3-28 2-97 327

4-90 4-30 4-90 6-30 6-50 5-50

1-60 2-00 8-50 2-20 2-50 9-oo 2-20 3-50 1060 2-10 3-00 11-40 1-95 3-20 11-65 1-80 4-00 11-30

12-65 14-35 16-09 16-94 17-18 16-78

11-65 12-95 14-69 16-28 16-52 16-12

10-65 11-55 13-29 14-94 15-18 14-78

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

741 728 708 708 707 681

2105 2 236 2 237 2 334 2 351 2 371

44-2 41-6 41-6 45-5 44-3 43-9

3-7 3-3 3-3 3-6 3-6 3-6

52-1 55-1 55-1 50-9 52-1 52-5

2-84 3-07 316 3-30 333 3-48

5-35 4-58 4-60 514 6-78 5-56

2-63 2-21 2-25 2-02 1-93 2-11

4*42 3-54 3-69 314 2-59 2-11

12-40 10-33 10-54 10-30 11-30 9-78

16-55 15-68 16-03 15-84 16-83 15-26

15-55 14-28 14-63 15-18 16-17 14-60

14-55 12-88 13-23 13-84 14-83 13-26

Vårfrukyrka . . . . 1925 1926 (5 301) 1927 1928 1929 1930

1250 1261 1217 1218 1221 1203

3 200 3 302 3 313 3 336 3 318 3 343

46-5 45-1 44-9 48-7 47-4 47-3

2-5 2-1 2-3 2-5 2-9 2-5

51-0 52-8 52-8 48-8 49-7 50-2

2-56 2-62 2-72 2-74 2-72 2-78

6-05 4-90 7-79 657 6-21 7-51

1-09 0-70 0-40 090 1-93 096

3-50 3-40 351 2-53 2-50 3-23

10-64 9-00 11-70 10-oo 10-64 11-70

14-79 14-35 17-19 15-54 1617 17-18

13-79 12-95 15-79 14-88 15-51 16-52

12-79 11-55 14-39 13-54 14-17 15-18

(3 263)

DE UTDEBITERINGAR, SOM BESLUTATS UNDER ÅREN 1925

Kommun, ortsgrupp, karaktär och år (Areal land, hektar)

1930. UPPSALA LÄN.

Kommunalskatt per Hela skattetrycket T)n.rnT7 i 0 / f ö r Folko •*--• Antal skattekrona, kr. per skattekrona, kr. mängd Antal skatteden kronor Till Ä. jord- Ä an1 jan. skatte- jord- annan per bor- Till Till brnks- nan Ä infölj. kronor bruks- fastig- inkyrSumma fas tiginv. geri. skolan fastig- fastig- komst år het komst het komm, het het

Lagunda härad.

j

. , . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

586 577 583 566 565 540

1634 1581 1565 1563 1603 1514

48-2 49-8 50-4 55-0 52-8 55-9

2-7 2-8 2-8 2-9 2-8 31

49-1 47-4 46-8 42-1 44-4 41-0

2-79 2-74 2-68 2-76 2-84 2-80

4-69 3-26 355 4-47 4-80 3-49

1-85 2-41 2-81 2-80 2-25 2-20 2-04 3-19 1-70 3-10 2-25 2-76

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

834 857 828 812 804 797

1916 1903 1961 2 068 2142 2 001

50-6 50-9 49-4 55-3 49-7 53-2

3l 31 4-4 4-8 4-6 4-9

46-3 46-0 46-2 39-9 45-7 41-9

2-30 2-22 2-37 2-55 266 2-51

6-oo 5-80 6-20 5-99 5-90 6-oo

Biskopskulla . . . . 1925 (2 332) 1926 1927 1928 1929 1930

597 577 595 601 585 598

1624 1672 1621 1748 1655 1608

43-5 42-2 43-5 45-6 47-3 48-7

2-7 2-7 3-0 2-7 2-9 3-0

53-8 55-1 53-5 51-7 49-8 48-3

2-72 2-90 2-72 2-91 2-83 2-69

^•ÖÖ

Fröslunda, I, II 6 (1 527)

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

519 535 527 509 503 518

1709 1936 1918 2 053 2 067 2 056

27-2 24-0 24-3 24-8 24-3 24-4

12-2 10-7 11-3 11-6 11-6 11-9

60-6 65-3 64-4 63-6 64-1 63-7

. . . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

455 443 456 434 436 469

1375 1464 1510 1355 1417 1364

47-5 44-6 43-2 48-6 46-1 47-9

1-2 1-2 1-1 1-4 1-4 1-4

. . . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

509 476 494 485 487 439

1631 1625 1511 1611 1588 1547

40-5 40-7 43-7 44-9 45-3 46-6

, , . 1925 1926 1927 1928 1929 1930

357 348 330 345 326 276

912 898 854 854 902 932

1925 1926 1927 1928 1929 1930

156 157 129 164 172 145

502 501 535 535 512 380

(2 264)

(6 142)

(1870)

(2 007)

(1 272)

(873)

19¶A jordbruksfastighet ytterligare O'lo.

8-95 8-87 8-oo 9-70 960 8-50

17-83 15-62 14-57 16-02 15-25 1393

14-90 13-62 12-70 15-18 14-55 13-27

11-97 11-62 10-83 13-52 13-15 11-93

1-50 1-45 1-42 1-38 1-30 1-60

1-75 925 1-45 8-70 1-72 934 1-88 9-25 2-30 9-50 3-40 11-00

1813 15-45 15-91 15-57 15-15 16-43

15-20 13-45 14-04 14-73 14-45 15-77

12-27 11-45 1217 13-07 13-05 14-43

3-05 3-50 3-90 3-20 5-50

1-87 1-57 1-77 1-30 1-91 1-43

2-53 »8-05 1-32 15-94 1-33 6-60 1-35 6-55 1-76 6-87 1-79 8-72

17-08 12-84 1317 12-87 12-52 14-15

14-00 10-69 11-30 12-03 11-82 13-49

11-07 8-69 9-43 10-37 10-42 1215

329 3-62 3-64 4-03 4-u 3-97

*5-30 ^•GO 334 3-64 3-15 395

1-04 2-05 1-50 1-50 2-45 2-40

1-36 1-05 1-46 1-46 0-90 0-25

J

7-70 ^ O 6-30 6-60 6-50 6-60

16-73 14-60 12-87 12-92 1215 12-03

13-65 12-45 11-00 12-08 11-45 11-37

10-72 10-45 913 10-42 10-05 10-03

51-3 54-2 55-7 50-0 52-5 50-7

3-02 3-30 3-31 3-12 325 291

2-70 6-24 6-28 8-00 5-90 4-59

3-oo 2-80 2-90 2-50 2-35 2-40

1-75 7-45 1-96 11-00 2-22 11-40 2-30 12-80 1-45 9-70 0-46 7-45

16-33 17-75 17-97 19-12 15-35 12-88

13-40 15-75 16-10 18-28 14-65 12-22

10-47 13-75 14-23 16-62 13-25 10-88

4-0 4-0 4-3 4-3 4-6 4-7

55-5 55-3 52-0 50-8 50-1 48-7

320 341 3-06 332 3-26 3-52

2-23 2-86 2-65 2-23 3-19 2-62

2-06 1-97 1-69 1-19 1-37 1-29

1-71 1-37 2-49 1-63 2-04 1-99

6-oo 6-20 6-83 5-05 6-60 5-90

14-88 12-95 13-40 11-37 12-25 11-33

11-95 9-02 10-95 8-95 11-53 9-66 10-53 8-87 11-55 10-15 10-67 9-33

43-7 44-4 46-6 49-4 46-1 44-6

1-3 1-4 1-5 1-8 1-7 2-7

55-0 54-2 51-9 48-8 52-2 52-7

2-55 2-58 2-59 2-48 2-77 3-38

2-00 3-00 3-oo 5-30 4-85 4-75

0-90 0-70 1-15 1-20 1-35 1-45

3-70 4-00 2-45 1-50 2-oo 1-50

6-60 7-70 6-60 8-oo 8-20 7-70

15-48 14-45 13-17 14-32 13-85 1313

12-55 12-45 11-30 13-48 13-15 12-47

52-6 52-7 49-4 48-9 39-2 69-8

47-4

— 47-3 — 50-6 — 51-1 — 60-8 — 30-2

3-22 3-19 4-15 3-26 2-98 2-62

7-10 8-02 4-27 4-31 3-51 4-10

2-20 2-80 2-33 2-30 1-52 1-88

2-10 1140 1-91 12-73 4-50 11-10 0-90 7-51 1-70 6-73 1-06 7-04

20-28 19-48 17-67 13-83 12-38 12-47

J

9-62 10-45 9-43 11-82 11-75 1113 14-42

— 15-48 — 13-93

11-33

— 10-28 — 10-47

20 TAB. 1 ( f o r t S . ) .

Kommun, ortsgrupp, karaktär och år (Areal land, hektar)

(1060)

'

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

SKATTETRYCKET INOM DE SÄRSKILDA LANDSKOMMUNERNA ENLIGT

Kommunalskatt per Hela skattetrycket j för Folk•» * / Antal skattekrona, kr. per skattekrona, kr. mängd Antal skatteden skatte- jordÄ jord- Ä ankronor Till Till annan 1 jan. kronor bruksborTill Summa brnks- nan Ä ininper kyrfastigfölj. fastig- fastig- komst fastig- het komst inv. geri. kan skolan år komm. het het het

277 290 286 290 295 245

706 746 727 766 766 744

40-6 38-4 39-5 41-8 41-3 42-6

2-8 2-6 2-6 2-4 2-6 2-7

56-6 59-0 57-9 55-8 56-1 54-7

2-55 2-57 2-54 264 260 304

2-55 325 3-75 5-78 2-89

2-64 255 2-75 210 1-32 015

6-89 7-80

3-oo

1-70 2-00 225 1-15 0-85 1-16

8-oo

7-00 7-95 4-20

15-77 14-55 14-57 13-32 13-60 9-63

12-84 12-55 12-70 12-48 12-90 8-97

9-91 10-55 10-83 10-82 11-50 7-63

12-35 13-70 13-40 14-36 14-20 1305

1002 11-37 11-20 12-36 12-54 11-39

Hagunda härcu i. Gryta, I, II, b

(3572)

(2140)

(1015)

(2194)

(2100)

(2 388)

. . . 1925

1926 1927 1928 1929 1930

734 759 730 739 749 724

2 080 35-4 2101 35-0 2152 34-2 2 233 35-2 2 217 33-9 2 358 31-9

9-4 9-6 9-4 9-7 9-7 8-9

55-2 55-4 56-4 55-1 56-4 59-2

2-83 2-77 295 3-02 2-96 3-26

435 4-05 4-18 4-41 4-56 4-25

1-18 210 2-10 1-58 2-24 1-95

1-67 2-10 1-72 2-01 1-70 1-30

7-20 8-25

8-oo 8-oo

14-68 1603 15-60 15-36 15-04 13-89

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

508 502 506 518 496 498

1564 1396 1631 1751 1880 2 069

41-4 46-4 39-7 37-9 34-5 31-3

10-4 4-4 3-8 4-6 4-6 4-6

48-2 49-2 56-5 57-5 60-9 64-1

3-08 2-78 3-22 3-38 3-79 415

4-57 5-20 5-15 4-20 2-60 3-30

210 210 1-75 2-20 2-10 2-10

1-20 1-30 090 1-00 1-00 0-61

7-87 8-60 7-80 7-40 5-70

15-35 16-38 15-40 14-76 1224 12-40

1302 14-05 13-20 13-76 11-40 11-56

10-69 11-72 11-00 11-76 9-74 9-90

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

249 252 255 244 237 251

611 542 554 576 586 612

51-7 58-2 57-0 55-9 531 52-1

2-3 46-0 2-6 39-2 1-4 41-6 1 4 42-7 1-5 45-4 1 5 46-4

2-45 2-15 217 2-36 2-47 244

5-30 4-00 5-26 4-75 5-70

5-10 3-10 290 360 2-60 3-00

4-60 4-50 2-30 2-30 2-80 230

15-oo

22-48 19-38 18-06 18-01 17-64 17-69

20-15 17-05 15-86 17-01 16-80 16-85

17-82 14-72 13-66 15-01 1514 1519

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

520 510 491 492 504 526

1342 1271 1263 1335 1325 1588

47-8 50-5 50-8 49-8 49-0 40-9

3-7 3-9 4-1 5-0 5-0 4-2

48-5 45-6 45-1 45-2 46-0 54-9

2-58 2-49 2-57 2-71 2-63 302

4-30 515 4-55 5-30 6-50

380 3-90 3-00 2-95 3-30 5-oo 3-40

3oo 11-10 12-15 10-55 1155 15-00 14-90

18-58 19-93 18-15 18-91 2154 21-29

16-25 17-60 15-95 17-91 20-70 20-45

1392 15-27 13-75 15-91 19-04 18-79

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

362 340 337 323 328 351

1143 1113 1147 1121 1087 1085

49-8 511 49-6 52-4 52-4 52-5

2-8 26 2-6 2-7 30 3-6

47-4 46-3 47-8 44-9 44-6 43-9

316 327 3-40 3-47 3-31 3-09

393 2-93 2-95 363 1-23 4-93 2-72 3-60 4-00 368 4-81 3 4 1

1-95 8-81 1-92 8-50 1-84 8-oo 1-88 8-20 2-32 lO-oo 1-78 10-oo

1629 16-28 15-60 15-56 16-54 16-39

13-96 13-95 13-40 14-56 15-70 15-55

11-63 11-62 11-20 12-56 14-04 1389

. 1925 1926 1927 1928 1929 1930

379 355 344 349 354 375

1176 1058 1236 1221 1122 1121

47-7 530 45-4 49-6 52-1 52-1

3-6 39 3-3 5-6 6-6 6-6