SOU 1932:27

Betänkande angående reformering av vikariatssystemet vid häradsrätterna

N 4-0 (;(

oå (—

- CUL"

&( 4. IGT?»

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1932: 21 . JUSTITIEDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE ANGÅENDE REFORMERING AV VIKARIATSSYSTEME T VID HÄRADSRÄT TERNA

AVGIVET AV

INOM JUS TITIEDEPAR TEMENTET

TILLKALLAI)E SAKK UNNIGA

» w ' DISTRIBUERAS AV

NORDISKA BOKHANDELN ' Pris 50 öre

1. Sociala jordutrednlngens betänkande med förslag till vissa ändringar i den sociala arrendelagstift- ningen. Marcus. 121 5. Jo. . Betänkande rörande erkännande och verkställighet av utländsk civildom. Av E. Marks von Wurtemberg. Marcus. 43 s. Ju. Luftförsvarsutredningens betänkande. Utrednin be- träffande hemortens och civilbefolkningens s yd- dande vid luftanfall mot Sverige. Norstedt 139 s. Fö. . Dödlighetsantaganden för livränteförsakring. Nor- stedt. 142 5. H. . Betänkande rörande frivilli a sammanslutningar mellan enskilda järnvägar i Skåne m. m. Beckman. 132 s. 2 bilagor. K. byggnadsordnin ar m. m. 1. a

. Normalforsfag till Byg nadsordning för st . köping ocm större muni- 2. cipa samhalle. Marcus. 37 5. K. . Normalförslag till byggnadsordningar m. m. Byggnadsordning' för mindre mumcipalsamhalle. Marcus. 27 s. . . Normalförslag till byggnadsordningar m. m. 3. Byg nadsordningar och utomplansbestämlnelser för lan sbygden. Marcus. 18 5. K. . Normalförslag till byggnadsordningar rn. m. 4. Bilagor till normalhyggnadsordningar för städer och för landsbygden. Marcus. '32 s. K. . Jordbruksutredningens betänkanden. 0. Promemo- ria rörande inkomstutvecklin en inom Sveriges jord- bruk i jämförelse med i ant ra näringsgrenar och glzess .slammanhang med lönepolitiken. Beckman. s. 0. . Normalförslag till provisoriska byggnadsföreskrifter. Marcus. 10 s. K. . Jordbruksutredningens betänkanden. 7. Betänkande angående åtgärder för lindrande av jordbrukets kre- ditsvårigheter. Beckman. 99 s. Jo. . Skatteutjämningsberedningen 1. Statistisk utred- ning angående det kommunala skattetrycket. Av 13. Ahlberg. Norstedt. 85', 560 s. . . Jordbruksutredningens betänkanden. 8. Arbetar- irågan inom det svenska jordbruket. Av B. Nyström. Beckman. 1118. Jo.

Anm. Om särskild tryckort ej angivas, år trycker-ten Stockholm. Bokstäverna med fetstil ut öra be I bokstäverna till det departemen_t._ under vilket utredningen avgivits, t. ex. . = g gynna se— : jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre nn— ordmng (nr 98) utgivas utredningarna ivomslag med enhetlig färg för varje departement.

? Statens offentliga utredningar 1932. Kronologisk förteckning

; 15. 16. 17.

18. 19. 20. 21. 22. 23.

24.

23.

26.

27

De ekonomiska verkningarna för sjöfarten av sf års Iotsförfattningssakkunnigns förslag till lotsnv -_ ter. Norstedt. 38 5. H. Lagberednin ens förslag till revision av ärvdabll ken. 4. Förs a till lag om bontredning och a skifte m m. borstedt. 689 s Ju. Utredning och förslag rörande ändrade grunder-I biskoparnas avlöning och därmed sammanhangen .. frågor. Idun. 264 s. E. Utredning rörande motorfordonsbeståndet i Sver 4 Marcus. 50 s. K. . 1930 års pensionssakkunniga. Betänkande med få». slag till reglemente angående tjänstepension 5. tjänstemän, tillhörande den civila statsförvaltning-' m. m. Norstedt. (2), 211 s. Fi. ' Betänkande med förslag till förordning angåen- åigandels med farmacevtiska specialiteter. Maren: s. . Betänkande med förslag till lag om allmänna väg och lag om vagrfistrikt m. m. Norstedt. 223, x 174 8. K. " 1930 års pensionssakkunni a. Betänkande med för slag till reglemente angaende tjänstepension fö arbetare i statens tjänst. Norstedt. 37 5. H. ;; Utredning och förslag angående de civila tjänste läkarnas ställning i städer och stadsliknande sam— hällen. Beckman. 206 5. S. Normalbestämmelser för leverans och provning av cement (cementbestammelser) samt för byggnads- verk av betong och armerad betong (betongbeståm- melser) [fjärde u plagan] jämte tilltigåsbestannnelse [tredje upplagan? Norstedt. 44 s. . _ Statens organisationsnamnd. Betänkande med plan för statens byggnadsverksamhct under närmas kommande tioårsperiod. Marcus. _125 s. Fl. _. Uppskattnin av Sveriges skogstillgangar. verkställ åren 1923—19 . Norstedt. 256, 216 5. Jo. * *— . Betänkande angående reformering av vikariatssystv, inet vid häradsrätterna. Marcus. 27 s. Ju.

eckfesiastikdepartementet, Jo.

STATENS OFFENTLIG). UTREDNINGAR 1932:27 JUSTITIEDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE

ANGÅENDE

REFORMERING AV VIKARIATSSYSTEMET VID HÄRADSBÄTTERNA

.XVGIVET AV INOM JUSTITIEI)EPARTEMENTET TILLKALLADE SAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1932 ISAAC MARCUS BOKTBYCKERI-AKTIEBOI.AG

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Justitviedepartementet.

Sedan innevarande år under Herr Statsrådets företrädares ämbetstid inom justitiedepartementet till behandling upptagits frågan om vidta— gande av ändringar i kungl. stadgan den 12 juni 1925 med vissa föreskrif- ter angående domsagornas förvaltning i syfte att förbehålla vikariat å de allmänna. tingssammanträdena åt aspiranter, som ville ägna. sig åt doma- rekallet och som efter vederbörlig tjänstgöring i hovrätt befunnits här- till skickade, har Herr Statsrådet, jämlikt nådigt bemyndigande den 30 september 1932, tillkallat undertecknade att inom departementet deltaga i utredning av frågan om en reform av vikariatssystemet vid härads- rätterna.

I anledning av det oss sålunda lämnade uppdraget få vi härmed över— lämna härvid fogade utkast till kungörelse om ändring i vissa delar av ovannämnda. stadga med tillhörande motiv.

Stockholm den 17 november 1932. GEORG BISSMARK.

CARL ARHUSIANDER. BJÖRN ZETTERSTRAND.

] Åke Braunstein.

Utkast

till kungörelse om ändring i vissa delar av stadgan den 12 juni 1925 med vissa föreskrifter angående domsagornas förvaltning.

Här-igenom förordnas, att stadgan den 12 juni 1925 med Vissa föreskrif- ter angående domsagornas förvaltning skall i nedan intagna delar er- hålla följande ändrade lydelse.

Om domsagas kansli och där anställda befattningshavare.

2 ©.

Förste notarien åligger att, när domaren ej själv tager befattning med ärende varom här nedan förmäles, i hans ställe:

1. mottaga handling, som må till domaren —— varmed i denna paragraf även avses ägodelningsdomaren och inskrivningsdomaren _ingivas, samt anmälan eller framställning, vilken ankommer på prövning eller åtgärd av denne, ävensom enligt de närmare föreskrifter domaren meddelar, öppna och granska ankommande postförsändelser;

2. verkställa _— —— —— utslag.

Av förste notarien mottagen handling skall anses ingiven till domaren å tid, då förste notarien mottagit handlingen, dock skall, därest handling skall anmälas å inskrivningsdag eller vid annan särskild förrättning, det ankomma på sakägarens eget äventyr, om förste notarien mottagit hand— lingen senare än att den kan anmälas vid förrättningen.

Har förste notarien tagit sådan befattning, som här ovan under 1. sägs, med ärende, som han ej äger ägna Vidare handläggning, göre utan dröjs— mål anmälan därom till domaren. I fall, som nu nämnts, skall, där en- ligt lag eller författning åligger domaren att vidtaga någon åtgärd inom viss tid från det handling eller framställning av ifrågavarande beskaf- fenhet av honom mottagits, tiden för åtgärdens verkställande räknas från den dag, förste notarien anmält ärendet; dock skall i fråga om utsät— tande av rannsakning med häktad person tiden räknas från den dag, an- mälan om häktningen inkommit.

Fråga —— —— balk.

5 &.

Innan förste notarie eller vikarie för honom inträder i tjänstgöring, skall han hava avlagt domared.

Har — — — kunskapsprov.

I domsaga — en andre notarie. Andre notarie — —— — om andre notarie.

Har —— — äro. '

_I 4 å andra, tredje och fjärde styckena samt 6 och 7 % beträffande för- ste notarie och vikarie för honom meddelade bestämmelser skola äga mot- svarande tillämpning i fråga orn andre notarie och dennes vikarie.

Innan andre notarie inträder i utövning av de i 2 % omförmälda ålig— ganden, skall han hava avlagt domared.

9å.

I domsaga, där Kungl. Maj:t på framställning av häradshövdingen och efter hovrättens hörande finner det för göromålens behöriga gång erfor— derligt, skall vara anställd sekreterare, som har att, efter vad nedan sägs, på eget ansvar utföra på domaren ankommande göromål.

'Föreligger i domsaga behov av ytterligare en sekreterare, må sådan i enahanda ordning anställas.

Förordnande för sekreterare och vikarie för honom meddelas av hov— rätten. Förordnande för sekreterare meddelas, där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorlunda bestämmer, för tolv kalendermånader räknat från och med den 1 juli eller för återstående del av sålunda angiven tid. Har häradshövding föreslagit sekreterare till förlängt förordnande, och är denne villig åtaga sig förordnandet, bör avvikelse från förslaget ej ske. såframt ej synnerliga skäl därtill äro.

Till sekreterare må endast förordnas den, som uppehållit befattning såsom ledamot eller fiskal i hovrätt. Till vikarie för sekreterare må i domsagan anställd förste eller andre notarie, som äger i 23 % omförmäld behörighet att förvalta häradshövdingämbete, förordnas, ändå att han icke uppehållit befattning såsom ledamot eller fiskal i hovrätt.

10 ©. ,

Sekreterare åligger att, när häradshövdingen ej själv tager befattning därmed, föra häradsrättens dombok och övriga protokoll i mål och åren- den, som handläggas av häradshövdingen såsom ordförande i häradsrät- -ten. I samband härmed har sekreteraren att uppsätta och kontrasignera Samt för häradshövdingen till granskning och underskrift framlägga skrivelser, kungörelser, förelägganden och uppgifter, som i dylika mål och ärenden skola av rättens ordförande undertecknas. Häradshövdingen och sekreteraren äro gemensamt ansvariga för riktigheten av dombok och protokoll, som föras av sekreteraren, ävensom för riktigheten och be— höriga expedierandet av de handlingar, som sekreteraren enligt andra punkten kontrasignerar. Har dombok eller protokoll uppsatts av sekre- teraren, äge han att ensam underteckna expedition i sådant mål eller '

ärende, där ej expeditionen innefattar slutligt utslag eller beslut»,- åtföljt av 'beisvärshänvisning.

Om skyldighet för sekreterare att, när han därtill förordnas, vid all— mänt tingssammanträde vara ordförande 1 häradsrätten, stadgas i 21 a 5. Sekreterare vare ock skyldig att därutöver vid häradshövdingen beviljad ledighet vikariera för denne, när hovrätten så förordnar, samt att, i den mån sekreterarens öv1iga åligganden det medgiva, biträda häradshöv— dingen i hans ämbetsgöromål.

Vad 1 3 & första och tredje punkterna, 4 & fjärde stycket samt 6 och 7 66 stadgas beträffande förste notarie och vikarie för honom så och i 36 & första stycket andra punkten och andra stycket beträffande vikarie för" häradshövding meddelade bestämmelser skola äga motsvarande tillämp— ning i fråga om sekreterare och dennes vikarie. Utöver den ledighet, sekreterare enligt 6 & äger åtnjuta, må ledighet från göromål, varom i första stycket första och andra punkterna av denna paragraf förmäles, av häradshövdingen beviljas sekreteraren i enlighet med vad i nästföljande paragraf stadgas. Sekreterare, som tillika är inskrivningsdomare i dom— sagan, må av hovrätten, när det för lättnad i hans arbetsbörda erfordras, befrias från inskrivningsdomargöromålen under högst hälften av årliga antalet inskrivningsdagar, som infalla å tid, varunder sekreteraren ej åtnjuter semesterledighet, ävensom från att under högst fjorton dagar efter varje inskrivningsdag, då sekreteraren åtnjutit sådan befrielse, ut- färda gravationsbevis å fastighet. som å inskrivningsdagen blivit föremål för inskrivningsåtgärd.

10 a ©.

Häradshövding ma, oavsett huruvida sekreterare finnes i domsagan eller icke, förordna i domsagan anställd förste eller andre notarie, som fyllt tjugofem år och efter avlagd examen under ett och ett halvt år tjänstgjort såsom biträdelåt häradshövding, att i den omfattning, härads- hövdingen finner erforderligt, på eget ansvar utföra sådana på sekrete— rare ankommande göromål, varom i 10 å första stycket första och andra punkterna förmäles. För dylikt fall skall vad i 10 6 första stycket tredje och fjärde punkterna stadgas beträffande sekreterare äga motsvarande tillämpning i fråga om förste eller andre notarie.

Förordnande, som i denna paragraf avses, skall utfärdas skriftligen, och skall avskrift av förordnandet tillställas hovrätten.

10b $.

Där göromålen i domsaga äro av den omfattning och beskaffenhet, att . de icke lämpligen kunna ombesörjas av häradshövdingen jämte sekrete- rare och notarier, må på framställning" av häradshövdingen och efter hovrättens hörande i domsagan anställas biträdande domare, som har att i enlighet med av Kungl. Maj:t för domsagan fastställd arbetsordning på eget- ansvar utföra förekommande domargöromål.

..jl 9 & tredje stycket:,första och andra punkterna.:beträffande sekreterare”1 och vikarie för honom meddelade bestämmelser skola äga motsvarandea tillämpning i fråga om biträdande domare -_':och dennes vikarie. '

Till biträdande domare må, där Kungl Maj:t ej annorledes bestäm—- mer, endast förordnas assessor i hovrätt. Till-, vikarie för biträdande do—"l mare må; dock , förordnas i domsagan anställd sekreterare eller förste —; eller andre notarie, som enligt 24 © äger behörighet. att, då annan vikarie '_' ej finnes att tillgå, förvalta häradshövdingämbete.

.Vad i 4 5 fjärde stycket samt i 7 9 stadgas beträffande förste notarie och vikarie för honom så ock i 36 © första stycket andra punkten och andra stycket beträffande vikarie för häradshövding meddelade bestäm— melser skola äga motsvarande tillämpning 1 fråga om biträdande domare- och dennes vikarie.

Om semesterledighetoch annan ledighet för "biträdande domare bestäm.— mes i arbetsordningen för domsagan.

100å.

För brott och förseelser i tjänsten svare biträdande domare, sekrete- rare och förste notarie ävensom vikarie för sådan befattningshavare in— för hovrätt.

Vad sålunda stadgats gälle ock andre notarie och vikarie för honom i fråga om brott och förseelser i utövning av de i 2 och 10 a tt omför— mälda åligganden.

Har biträdande domare, sekreterare, förste notarie, andre notarie eller vikarie för sådan befattningshavare i sin tjänstgöring visat sig oskicklig. vårdslös eller försumlig, må hovrätten skilja honom från förordnandet.

11 %.

Det åligger häradshövding att å plats, som av Kungl. Maj:t bestämmes. hålla kansli tillgängligt för allmänheten under viss, av häradshövdingen bestämd tid, minst fyra timmar varje helgfri dag. Under minst en tim— me av nämnda tid skall häradshövdingen, om tjänstförrättning ej hind— rar, vara att träffa å kansliet. Biträdande domare, sekreterare, förste notarie och andre notarie skola vara tillstädes å kansliet minst tre tim— mar under tid, då detta hålles öppet, och skall under sagda tid städse _ någon av nämnda befattningshavare vara att träffa å kansliet. Är på _ grund av hinder genom tjänstförrättning eller annat laga förfall ingen av de nu nämnda tillstädes å kansliet, skall haradshovdmgen där så ske kan, för sådant tillfälle h_ava skriftligen förordnat annan lämplig per—V 8011 att ombesörja de i 2 $ 1. omförmälda göromål. Under juli och . augusti månader må tiden, då kansliet hålles öppet, inskränkas till två timmar varje helgfri dag. '

Finnes -— —— —— dag. -

Underrättelse om platsen, där kansliet finnes, samt om tiden, då det

alles öppet och då. häradshövdingen är att träffa- därstädes, skall-'fin'naö »:n'slazgren inom varje tingslag å rättens dörr samt meddelas länsstyrelsen för offentliggörande i länskungörelserna. När ändring" i. fråga.-ont kens-i lists förläggning eller tiden för dess öppethållande eller för'häradshöv- dingems närvaro å kansliet' sker, skall sådant 1 god tid förut kungöras på' enahamda sätt. Å kansliets dör1 skall ock finnas anslag om tiden, då' kansli'c'et hålles öppet och häradshövdingen där 'är att träffa. '

. |,:.x_,.'

':='0.m häradShövdings tjänstledighet och" förordnande av vikarie.

19 9. . Tjänstledighet må årligen beviljas häradshövding för åtnjutande av semester högst en och en halv månad samt för vinnande av lättnad iv arbetsbördan och ombesörjande av enskilda angelägenheter sammanlagt likaledes högst en och en halv månad; dock må. ledighet för åtnjutande av semester icke och annan nu nämnd ledighet allenast då synnerliga skäl därtill äro beviljas för tid, varunder allmänt tingssammanträde

eller sammanträde för tings avslutande i domsagan infaller. Med — —— 1872.

21 &

Häradshövding må ock, när skäl därtill äro, befrias

1. från — ärenden; samt -

2. från att å allmänt tingssammanträde ävensom å sammanträde för" tings avslutande handlägga dels i 1 © nämnda lag omförmälda ärenden dels mål angående ansvar för förseelse, som i lag eller författning ej i annan händelse än för särskilt angivet svårare fall eller eljest vid för- svårande omständigheter är belagd med högre straff än böter, dock ej ; mål, däri talan föres av målsägande, dels oclc mål, som i 1 & 2—"4 före— & nämnda lag avses, där målet första gången förekommer eller fortsatt ' handläggning av målet föranletts därav, att å någondera sidan parten eller, om de äro flera," samtliga dessa uteblivit. _ - ,

Häradshövding, som är inskrivningsdomare, må, när så prövas skäligt, befrias från inskr'ivningsdomargöromålen under högst tre fjärdedelar av . årliga antalet inskrivningsdagar, som infalla å tid, varunder häradshövf " dingen ej åtnjuter semester-ledighet, ävensom från att under högst fjorton, dagar efter varje inskrivningsdag, då häradshövdingen åtnjuti't sådan" befrielse, utfärda gravationsbevis å fastighet, som å inskrivningsdagen :' bhvit föremål för inskrivningsåtgärd.

21 a 6. . ' ' " ' ' Om i domsaga, där sekreterare är anställd, antalet allmänna rättsf— gånésdagar, som infalla under en period av fyra veckor under tiden' för

de lagtima tingens-hållande, uppgår till. tre- ellenfyra, —'-äge hovrätten,-där så finnes erforderligt,.befria häradshövdingen från att handlägga på hal nom eljest. ankommande mål och ärenden, som förekomma å en av dessa rättegångsdagar, Samt åt' sekreteraren '-uppdra'ga' denna handläggning. Därest, antalet allmänna rättegångsdagarv under period, som ovan sägs, .uppgårtill- fem eller sex, må med häradshövdi'ngens-befriande sekreterare kunna förordnas till'ordförande i häradsrätten vid-handläggning av mål och ärenden, som nyss nämnts, å två av rättegångsdagarna.

Vid uttagande av ledighet, varom i första stycket förmäles, bör tillses, dels att mål eller ärende av mera vidlyftig eller invecklad beskaffenhet förbehålles häradshövdingens egen handläggning dels oclc att ombyte av ordförande vid handläggning å olika rättegångstillfällen av samma mål eller ärende såvitt möjligt undvikas.

i 'i ' . ' 22 å.

Utövei den ledighet, va1 om i 19—21 a åå förmäles, må ytterligare tjänst— ledighet 'ej. beviljas häradshövding på annan grund än styrkt sjukdom, offentligt uppdrag eller annat laga förfall, där ej Kungl. Maj: t med av— seende å. arbetsbördan i viss domsaga eller i fråga om häradshövding, som uppnått hög ålder eller vars hälsa är vacklande, efter hovrättens hörande funnit gott förordna, att den årliga ledighet, som avses i 19 %, må i an- given omfattning tillsvidare utsträckas utöver vad där är stadgat.

. 22 a %.

'. Förordnande , 1. att tjänstgöra såsom inskrivningsdomare; ; 2. attjämlikt nedannämnda paragrafer i, 21 kap. av lagen den 18 juni 1926 om delning av jord å landet vidtaga följande åtgärder, nämligen: ; föranstalta om val av ägodelningsnämndemän (3 och 5 Så), _' utfärda kallelser enligt 6 och 7 $%,

utfärda kallelser och kungörelse enligt 10 %, utfärda stämning enligt 24 å, infordra handlingar från lantmäta1e enligt 26 och 27 W, utsätta tid och ort för måls handläggning vid ägodelningsrätten. (29 % tredje stycket), __ inhämta yttrande från byggnadsnämnd enligt 42 % fjärde stycket, , förelägga klagande part att inkomma med protokoll (54 å andra sty'cf ket), _saplt'

4.3 vidtaga de 1 55,56 och 57 åå omförmälda på ägodelningsd'omare'n an.-

kommande åtgärder; eller

3. att jämlikt 11 och 12 åå i lagen den '18 juni 19% om samnianläggning av fastigheter å landet inhämta och infordra yttranden samt meddela föreläggande för Sökande att inkomma med ytterligare utredning,

, =:. må av hovrätten meddelas i domsagan anställd förste eller. andre n'o'i

: ie, som uppnått tjugofyra als äldei samt efte] avlagd e'xarneiflundeil' ett år tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding. ' '

23 %.

Förordnande

1. att hålla — —— ärenden;

2. att å — — —— uppropslista; eller

3. att eljest förvalta häradshövdingämbete med den begränsning, att den förordlnade icke äger att vare sig såsom ordförande i häradsrätt hand- lägga andra mål och ärenden än nyss sagts eller tjänstgöra såsom ord- förande i synerätt eller vid sammanträde med ägodelningsrätt,

må av hovrätten meddelas i domsagan anställd förste eller andre no— tarie, som uppnått tjugofem als ålder samt efter avlagd examen under ett och ett halvt år tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding.

Har — — _ handlägga. . - u:,

Finnes vid handläggning a allmänt tingssammanträde av mål;." som, en; ligt vad ovan sagts, uppförts å särskild uppropslista, att målet 93 är ai beskaffenhet, som i 21 $ 2. sägs, må den, som förordnats att å sam-mantra: det såsom särskild ordförande handlägga å dylik uppropslistä- 'uppförda mål, likväl vid det sammanhädet fortsätta målets handläggninggnch. om målet vid sammanträdet föres' till slut, avkunna dom däri. ) ' |

1

249. " "H"”, ' '.,

hörerdnande att med vidsträcktare befogenhet än i 23' © sägs förvalta. häradshövdingämbete må, där ej hinder i lag eller allmän [författning möter, av hovrätten meddelas

1. ordinarie innehavare av domaräm'bete; '

2. den, som tjänstgjort såsom ledamot eller fiskal i—hovrätt. [J'l Förordnande, som i denna paragraf avses, må ock, där sådan zvikarie. som nyss sagts, ej finnes att tillgå, meddelasden, som efter avlagd examen under två år tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding och?: därunder innehaft förordnande, som i. 23 $ 1. eller 2. sägs. ' ' , ' &_

Behörighet _ » ,— domarämbete. . '. ' ' ' .a

255. '

._,.

Innan förordnande, som i 22 a, 23 och 24 % avses, första gången med— delas biträde, skall domare, som föreslår biträde till erhållande av för- ordnande, hava vitsordat, att biträdet är lämpligt och skickat att uppe- hålla förordnande av det slag. varom fråga äi. . '

27 å. '. :; När —— —-— rum. .- ' ' '.. - :. Varder någon för viss tid förordnad att förvalta häradshövdingämbete med den begränsning, som i 23 $ 3. sägs, och hava de undantagna” ämbete?

12 gimomålen ej förbehållits häradshövdingen eller annan, åligger det ass förordnade att, där det befinnas nödigt att utsätta sådant sammanträde, som ovan' sägs, att äga rum under den tid, förordnandet avser, därom

ofördröjligen underrätta hovrätten. som förordnar ordförande vid sam— manträdetl'

Vad _; .__. åtgärden. "Då-4 ——' _—”länsstyrel_'sen. ' ' ' ?Hovrätte— -'—- ledigheten. '

0111 avlönmgsförhållanden. ' " 309 . .

Förordhas förste notarie att helt eller delvis förvalta häradshövding— 'ämbetet' 1 domsagan oeh uppehålles ej hans befattning av vikarie, som en- ligt 29 $ är berättigad att uppbära hans arvode, eller är förste notarien förordnad till vikarie för biträdande domaren eller sekreteraren i dom-

sagan, åtnjuter förste notarien ej Vikariatsarvode. Skall förste notarien enligt 29 $ avstå sitt arvode till vikarie, äge förste notarien av häråds— hövdingen eller under häradshövdingens semester av statsmedel uppbära vikäriätsarvöde med belopp, motsvarande förstenotariearvodet; och har hovrätten att 1 samband med förordnandet av förste notarie såsom vikarie

för häradshövdingen lämna erforderlig föreskrift om Vikariatsarvodets &tbetalahde'.

_31 $.

Andre —— statsmedel. Under _— — — arvodet. ' '

Förordnas andre notarie att helt eller delvis förvalta häradshövding— ämbetet eller att Uppehålla befattningen såsom biträdande domare; sek- reterare eller förste notarie' 1 domsagan, uppbär andre notarien ej vikariate— arvode,” men förordnandet medför ej inskränkning i hans rätt att åtnjuta arvode såsom andre notarie. '

Arvode —— —- —— lönen.

.. . as.-

Sekreterare åtnjutei av statsmedel arvode enligt 15: e löneklassen; där-— vid' i tillämpliga delar skall gälla vad för extra ordinarie tjänstemän i 17:e lönegraden är föreskrivet i kungörelsen den 26 juni 1925 med av— löningsbestämmelser för icke- ordinarie befattningshavare vid statsde— partement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvält ningen Efter tjänstgöring under sammanlagt ett och ett halvt år upp- flyttas sekreterare i 21:a löneklassen, varefter å honom—skola tilläihpäs

.de bestämmelser, som gälla för befattnings shava1e, vilken med iakttagan— _ de av föreskrifterna i 33 & av nyss angivna kungörelse åtnjuter avlöning _i 22: :a lönegraden... För sådan uppflyttning äger sekreterare tillgodo- räknza sig jämväl den tid han efter första fiskalsförordnandet i hav- rätt lkan hava uppehållit befattning såsom ledamot, sekreterare, advokat— fiskall eller fiskal i hovrätt, förvaltat häradshövdingämbete, innehaft förordnande såsom biträdande domare eller tjänstgjort såsom ledamot i- rådhmsrätt, i vilken enligt gällande bestämmelser jämte borgmästaren sitta minst två lagfarna ledamöter. Har Kungl. Maj: t jämlikt 26 5 andra stycket medgivit, att annan i sagda stycke omförmäld person än assessor i howr'ätt må förordnas såsom sekreterare, må enligt Kungl. Maj: ts be— stammande arvode kunna utgå enligt högre löneklass än här ovan sagts, dock högst enligt 28:e löneklassen. Till sekreterare, som kan vara för.- ordnad' 1 någon av de 1 29 3 första stycket angivna inom Norrland belägna domsagorna, utgår av statsmedel tilläggsarvode med 500 kronor för år.

Förordnas sekreterare till vikarie för häradshövdingen eller biträdande domaren i domsagan, uppbär sekreteraren ej Vikariatsarvode,- -men för.— ordnandet medför ej inskränkning i hans rätt att åtnjuta arvode såsom sekreterare.

Annan vikarie för sekreterare än förste notarie eller andre notarie i domsagan uppbär & tiden för vikariatsförordnandet belöpande arvode eu— ligt vad i första stycket stadgas. Under tid, då sekreterare åtnjuter seL mester eller häradshövdingen beviljat honom ledighet, bibehållas sekrete— raren vid arvodet. Sekreterare tillkommande arvode utbetalas vid varje månads slut av länsstyrelsen.

328. 9.

Biträdande domare åtnjuter av statsmedel arvode enligt 26:e löneklas— sen eller, om han efter minst ett och ett halvt års tjänstgöring såsom ledamot i hovrätt uppflyttats i 28: e löneklassen, enligt sistnämnda löne- klass. I övrigt skola för biträdande domare 1 tillämpliga delar lända till efterrättelse de för motsvarande ordinarie tjänstemän i avlöningsregle: mentet den 22 juni 1921 för befattningshavare v-id statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, gällande be- stämmelser.

Förordnas biträdande domaren till vikarie för häradshövdingen i dom— sagan, uppbär biträdande domaren ej vikariatsarvode, men förordnandet medför ej inskränkning i hans rätt att åtnjuta arvode såsom biträdande domare.

Annan vikarie för biträdande domare än sekreterare, förste notarie eller andre notarie i domsagan- uppbär 15. tiden för vikariatsförordnandet belö pande arvode enligt vad i första stycket stadgas. Under. tid, då bi— trädande domare åtnjuter. semestei. bibehålles han vid arvodet I fråga

ledighet, bestämmes i arbetSordningen för domsagan. ' -_ .. '. - .. Biträdande domare tillkommande arvode utbetalas vid varje månads slut av länsstyrelsen. 5"

_ . 33 å. . . _ " Föro'rdnas annan än biträdande domare, sekreterare, förste notarie eller andre notarie .i domsagan att förvalta häradshövdingä-mbetet antingen i dess helhet eller allenast med det undantag, att förordnandet icke om.- fattar göromål, som ankomma på biträdande domaren. eller sekreteraren, eller handläggning av mål och ärenden, som avses i 1 15 av lagen den 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden för handläggning. av visSa mål och ärenden eller i 21 ä 2. denna stadga, eller tjänstgöring såsom inskrivningsdomare, äger vikarien, där ej annat föranledes av bestäm+ melse i' andra eller tredje stycket här nedan eller i 34 15 första styéa ket eller Kungl. Maj:t för särskilt fall, .då häradshövdingen åtnjuter-åle- dighet för fullgörande av offentligt uppdrag, annorlunda förordnarmåt- njuta arvode: . ; — , , , om han uppehållit befattning såsom fiskal i hovrätt, enligt 15:e löne— klassen, därvid i tillämpliga delar skall gälla vad för extra ordinarie tjänsteman i 17:e lönegraden är föreskrivet i kungörelsen den 26 juni 1925 med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavar'e vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsv förvaltningen, , * ;». -..om 'han efter första fiskalsförordnandet i hovrätt under sammanlagt ett och ett halvt år uppehållit befattning såsom ledamot, sekreterare,,:ad—,f vokatfiskal eller fiskal i hovrätt, förvaltat häradshövdingämbete, inne— haft förordnande såsom biträdande'domare eller sekreterare i domsaga. eller tjänstgjort såsom ledamot i rådhusrätt, i vilkenenligt gällandexbe- stämmelser jämte borgmästaren sitta minst två lagfarna ledamöter, .cn— ligt 21:a löneklassen, varefter åt honom skola tillämpas de bestämmelser,. som gälla för befattningshavare, vilken med iakttagande av föreskrifter-5 na i 33 9 av nyss angivna kungörelse åtnjuter avlöning i 22:a lönegrade'n. om” han icke uppehållit befattning såsom ledamot eller fiskal i hav—. rätt, efter 3 000 kronor om året. : Angående ersättning till assessor i hovrätt, som förordnats till vikarie för häradshövding, är särskilt stadgat. Vad i 32 9 första stycket fjärde Dnnkten stadgas beträffande arvode, som må kunna utgå till annan i426 $ andra stycket omförmäld person än assessor i hovrätt vid förordnande till sekreterare, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om arvode ”till sådan'person vid förordnande till vikarie för häradshövding. » _. 'Där förordnande, som avser viss tid, bör antagas kräva arbete utöver. nämnda tid eller förordnande endast innefattar hållande av tingssam—

15 manträde eller viss annan föirättning, äge1 vikarien uppbära arvode med belopp, som i förhållande till den i varje fall för år utgående vikariats— ersättningen kan anses motsvara det arbete, som åligger vikarien. .

Arvode, som i enlighet med ovan meddelade bestämmelser skall vid semester för häradshövding utgå till dennes vikarie, skall intill ett belopp av 375 kronor för varje kalenderår bestridas av statsmedel. Likaledes skall,, därest vikarie äger uppbära högre arvode än efter 3000 kronor om året, överskjutande belopp utgå av statsmedel. I övrigt skall vikariats— arvode bestridas av häradshövdingens avlöningsmedel, där ej Kungl. Maj: 1; för särskilt fall finner skäligt föreskriva, att ersättning av stats— medel skall utgå till vikarie, som fö1orduas i anledning av häradshövdin— gen enligt 20 © beviljad ledighet.

'Då vikariatsarvode skall utgå. enligt tredje stycket, åligge hovrätten att, vid förordnandets meddelande eller så snart därefter kan ske, efter häradshövdingens hörande bestämma arvodets storlek med fördelning av beloppet å särskilda månade1 där sådant if1ågakommer.I de fall, då vikariatsarvode helt eller delvis skall utgå av statsmedel, har hovrätten att meddela föreskrift om stmleken ax det belopp. som skall av sådana medel bestridas.

35 %.

Dåzhovrätten meddelar länsstyrelsen underrättelse om förordnande av sekreterare, biträdande domare, vikarie för någon av nämnda befatt— ningshavare eller vikarie för häradshövding, skall tillika, där så är erfor— derligt, uppgivas enligt vilken löneklass eller efter vilket årligt belopp arvode till den förordnade skall utgå. ,

Då i första stycket omförmäld befattningshavare eller vikarie, som åt— njuter arvode enligt viss löneklass, uppflyttas till högre'löneklass, skall uppgift härom likaledes av hovrätten tillställas!länsstyrelsen. _

Då hovrätten jämlikt 30 6 lämnat föreskrift om vikariats'arvodes utbe- talande åt förste notarie eller enligt 33 & sista stycket meddelat yttrande angående vikariatsarvodes belopp eller dess utbetalande av statsmedel, Ear hovrätten att därom skyndsamt underrätta länsstyrelsen och därvid tillika upplysa om arvodets fördelning å särskilda månader, där sådan fördelning skett.

Vid +— —— _— arvode.

. För _.— —— -— lönen.

37 9.

'Vid —— '— —— resan. Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning 1 fråga om bi- trädande domare och sekreterare.

Dyrtidstillägg a arvode till förste notarie och till sådan vikarie för förste notarie, som i 29 å andra stycket sägs, ävensom till andra notarie skall utgå-& enlighet med de bestämmelser, som i sådant" hänseendegälla i fråga om.:befattningshavare vid i lönehänseende icke reglerat verk?-**

Beträffande dyrtidstillägg å arvode till. sekreterare och till annan”-'vi- karie för sekreterare änförste notarie eller andre notarie i domsagan, till: biträdande domare och till annan vikarie för biträdande domare än sekreterare,. förste notarie .eller andre notarie i domsagan ävensom»*till sådan vikarie för häradshövding, varom förmäles i 33 ©, skall gälla iiad i sådant hänseende är stadgat i fråga om befattningshavare vid i löne— hänseende nyreglerat verk -- '

om handlingars ingivande till domaren och om kommissionär. .,".

38 5

i äienden som omförmälas i förordningen den 16 juni 1875 angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra ärenden, äger sökande å domsagas kansli avlämna sina ansökningshandlingar med skyl— dighet för domaren att, där ej annorlunda begäres, företaga ärendet till vederbörlig behandling å därefter först infallande rättegångs— eller in- skrivningsdag, å vilken dylika ärenden må handläggas.

I inskrivningsärenden äge sökande jämväl avlämna sina ansöknings- handlingar å tingsställe under där pågående allmänt tingssammanträde eller tingssammanträde med tremansnämnd med enahanda skyldighet för domaren att företaga ärendet till behandling är nästa inskrivningsdag.

40 &.

Förordnande -- _ föras.

Ej må biträdande domare, sekreterare, förste eller andre notarie tjänst- göra såsom kommissionär.

44 å.

Kommissionären _ —- underrättelse 1 krona.

Avser uppdrag att ingiva ansökning även anskaffande av diariebevis ' om dess ingivande eller meddelande av underrättelse eller översändande av expedition i ärendet, eller skall gravationsbevis uttagas och översän— das i sammanhang med expedition i inskrivningsärende, eller skall laga— kraftbevis eller bevis om anmält vad anskaffas i sammanhang med ut— tagande och översändande av utslag i målet, eller grundas flera ansök— ningar på samma handling, eller erhåller kommissionären eljest av sam- ma person samtidigt flera uppdrag rörande samma ärende eller uppdrag att tillhandagå i flera ärenden, utgår arvodet med 50 öre för varje upp— drag eller ärende utöver det första, dock ej med sammanlagt högre belopp än 15 kronor Vid samtidigt meddelande av underrättelser rörande flera uppdrag eller ärenden må dock arvode ej beräknas för mera än ett med— delande.

Övergångsbestämmelse.

".Dessa bestämmelser skola träda i kraft den 1 juli 1933. I domsaga, där sekreterare icke anställes, skola dock fortfarande tillämpas de bestäm- melser, som för närvarande gälla i fråga om häradshövdings rätt till befrielse från att hålla allmänt tingssammanträde, tingssammanträde förrannsakning med häktad person och sammanträde för tings avslu— tande samt behörighet för i domsagan anställd första eller andre notarie att , tjänstgöra såsom vikarie för häradshövding å sammanträden, sam Innazsagtl. .

Därjämte må i domsaga, där sekreterare anställes, notarie, som vid ti- den för dessa bestämmelsers ikraftträdande under minst ett och ett halvt år efter avlagd examen tjänstgjort i domsagan, kunna, enligt vad därom för närvarande gäller, med häradshövdingens befrielse förordnas att hålla allmänt sammanträde och sammanträde för tings avslutande.

P—rop, 1931 aug. rätte-

gångare/'o'— men.

Motiv.

* [ propositionen (nr 80) till 1931 års riksdag angående huvudgrunderna för en rättegångsreform anförde föredragande departementschefen bl, &. följande beträffande arbetsfördelningen mellan häradshövdingen och hans rättsbildade 'biträden: '

* »De göromål, som ankomma på häradsrättens ordförande, äro av sYn— nerligen växlande art. Den mest maktpåliggande uppgiften utgör hand— läggningen och avgörandet av rättegångsmålen. För uppsättande av protokoll i dessa mål tages en stor del av arbetstiden mellan tingen i an- språk. I många domsagor utgör skötseln av inskrivningsväsendet och vad därmed sammanhänger en tyngande del av arbetsbördan. Slutligen tillkomma åtskilliga expeditionsbestyr, såsom kollationering, handlingars mottagande och utlämnande, stämpelbeläggning samt expeditioners till- handahållande.

Vår domsagoindelning torde ursprungligen ha vilat pa den förutsätt- ningen, att arbetet inom domsagan skulle kunna skötas av häradshöv— dingen ensam med erforderligt biträde för renskrivning och dylikt. Med befolkningens tillväxt samt den ökade rörligheten och omsättningen har denna förutsättning så gott som allestädes brustit. Följden har blivit, att själva domargöromålen till icke oväsentlig del ombesörjas av extra arbetskrafter. Ännu för något tiotal år sedan uppdelades allmänt arbe— tet mellan häradshövdingen och hans rättsbildade biträden helt enkelt sålunda, att de omväxlande höllo tingen och utövadedomarämbetet all— deles oavsett beskaffenheten av de mål och ärenden, som förekomma. I stort sett är detta förhållande ännu rådande, men en i viss mån ändrad ordning har kommit till stånd särskilt genom domsagostadgans bestäm— melser. Till någon del, ehuru på grund av de rådande förhållandena ganska ofullständigt, söker denna författning åstadkomma en arbetsför- delning så, att de viktigare målen skola behandlas företrädesvis av hä- radshövdingen. I de större domsagorna, där biträdande domare äro an— ställda, är också stundom en arbetsfördelning efter sådan grund genom— förd. En mera konsekvent tillämpning har tanken fått, då i en domsaga en särskild domare anställts för handläggning av inskrivningsärenden-.

Det torde icke råda mer än en mening därom, att den nu bruk-liga arbets— fördelningen mellan häradshövdingen och hans rättsbildade biträden läm—

narrum för åtskilliga anmärkningar. Sålunda kan det icke anses till? fredsställande, att rättsskipningen vid våra häradsrätter i den utsträck- ning, som alltjämt äger rum, anförtros åt yngre, jämförelsevis oerfarna krafter.»-

Efter att hava framhållit, hurusom berörda missförhållande skulle bliva än mer framträdande med de krav, som en muntlig, koncentrerad förhandling och en fri bevisprövning ställde å domstolens ordförande, upp- drog departementschefen följande riktlinjer för en ny arbetsfördelning mellan häradshövdingen och hans biträden:

>>Handläggningen av rättegångsmålen bör i så stor utsträckning som möjligt förbehållas den ordinarie domaren. Å andra sidan måste denne helt frigöras från bestyr, som för den egentliga rättsvården äro av mera underordnad betydelse. Handhavandet av expeditionsgöromålen torde i likhet med vad som ägt rum vid vattendomstolarna böra överflyttas å en vid domstolen anställd sekreterare, som under eget ansVar har att förestå det egentliga kansliarbetet. Åt denne torde ock i den omfattning, som betingas av arbetsbördan i domsagan, böra anförtros handhavandet av inskrivningsärenden. För kontinuiteten i arbetet är det uppenbarligen av vikt, att sekreteraren erhåller en mera stadigvarande anställning. Han bör tillika äga sådan utbildning, att han vid häradshövdingens semester— ledighet eller vid annat mera kortvarigt förfall för häradshövdingen kan inträda som dennes vikarie. Det ytterligare behov av juridiskt biträde, som kan föreligga inom domsagan, synes som nu kunna tillgodoses genom notarier med mera tillfällig anställning.»

Nödvändigheten av att råda bot för det av departementschefen påtalade missförhållandet beträffande arbetsfördelningen mellan häradshövdingen och hans biträden har aktualiserats, sedan 1932 års riksdag godkänt pro- positionen med förslag till lag om stads och landsbygds förenande i judi- ciellt avseende. För att en stads förenande med lantdomsaga skall vara till gagn för rättsskipningen är det erforderligt, att denna kommer att handhavas av domare med livserfarenhet och moget omdöme och icke, såsom fallet hittills ofta varit vid domstolarna å landet. av unga, i domar— värv otillräckligt prövade jurister.

Önskvärt är, att häradshövdingen själv regelmässigt handhar alla do— mai-göromål av större vikt, särskilt handläggandet och avdömandet av de mera invecklade civil- och brottmålen. Därest av häradshövdingen fordras, att han städse utövar ordförandeskapet i rätten då dylika mål behandlas, är det nödvändigt, att han erhåller kompensation för det'ökade arbete, som härigenom kommer att åvila honom. En avsevärd lättnad i arletsbördan skulle otvivelaktigt komma att beredas—häradshövdingen.

Frågan:; akin- anser-ande. genom lag st iftning 1932.

Lättnader »" häradehöw: dingens ar - betsbördn .

[. Befrielse från dombok»- skrivning.

2. Belrielse från enklare mål och ärenden,

omlhan befriades från det ofta,;tidsödandearbete; som uppsättandet varv.; häradsrättens dombok och övriga protokoll. i». av honom handlagda mål.!” och ärenden innebär. Detta arbete skulle lämpligen .kunna ombezsörjasx. av en i domsagan anställd sekreterare med. en utbildning motsvarande; den nuvarande biträdande domarens. Emellertid torde arbetet med dom»; boks— och protokollsskrivning åtminstone i viss omfattning ——.kunna.utv*' föras även av en i domsagan anställd notarie, som under mera avsevä rdti'dl— erhållit utbildning å domar—kansli. Sådan notarie brukar ju även f. in. av häradshövdingen anlitas för att vid rättens sammanträden föra erfara derliga minnesanteckningar, och ej sällan torde förekomma, att härads—' hövdingen jämväl åt notarien uppdrager att i koncept uppsätta dombok—' och andra protokoll. I domsaga, där sekreterare anställdes, kunde-hä-r radshövdingen på sätt han funne lämpligt fördela arbetet med-domböksfs och protokollsuppsättande mellan sekreteraren å ena samt en eller två- notarier å andra sidan. I sådan mindre domsaga, där sekreterare icke funnes, kunde ifrågavarande arbete antingen helt eller delvis uppdragas åt en eller två notarier. . En ytterligare lättnad i häradshövdingens arbetsbörda synes kunna åstadkommas därigenom, att häradshövdingen i större omfattning. än vad nu är fallet —— i samband med skärpning av kompetenskraven på vikarien —-— befrias från handläggning av enklare mål och ärenden. En- ligt 21 t domsagostadgan må häradshövding, när skäl därtill äro, befrias bl. a. från att hålla sammanträde, som avses i lagen den 7 maj 1918 om. särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och ären"- den (tremansnämndslagen) samt från att å samtliga allmänna tingssam— manträden om året i domsagan med undantag av tre ävensom å samman-— träde för tings avslutande handlägga dels i 1 % nämnda lag omförmälda ärenden dels mål angående ansvar för förseelse, som i lag eller författ— ning ej i annan händelse än för särskilt angivet svårare fall eller eljest vid synnerligen försvårande omständigheter är belagd med högre straff än böter, högst ettusen kronor, dock ej mål, däri talan föres av.—måls- ägande, dels och: mål, som i 1 % 2—4 förenämnda lag avses, där målet- för- - sta gången förekommer eller fortsatt handläggning av målet föranletts-v därav, att å någondera sidan parten eller, om de äro flera, samtliga dessa ' uteblivit. Den lättnad i häradshövdingens arbetsbörda, som! man avsett att vinna genom den stadgade befrielsen för honom att handläggav'vissa brottmål, har på senaste tiden avsevärt kringskurits genom dagsbotslag— : stiftningen. Det har nämligen ansetts, att mål angående ansvar'för föri- seelse, varå dagsböter kunna följa, icke i nu angiven ordning" kunna un— .: dantagas från häradshövdingens handläggning. —— Den befrielse från att ? handlägga enklare mål och ärenden, som enligt vad ovan sagtsf. 11. må ' meddelas häradshövding, torde kunna utsträckas till att avse samtliga; allmänna tingssammanträden om året i domsagan (angående. inskriv—u ningsärenden se nedan). Än vidare synes en utvidgning kunna ske:.be;.-

träffande den i 21 9 domsagostadgan upptagna gruppen brottmål. [Jämn-"_ ligt-"vore om till denna grupp av mål kunde i så stor omfattning som möj— ligt: hänföras de talrikt förekommande målen om ansvar-för förseelser mot: motorfordonsförordningen och vägtrafikstadgan. Hithörande mål torde -— åtminstone då målsägandetalan icke däri föres -— i allmänhet ej

vara av mera invecklad beskaffenhet än att deras handläggande och av- dömande skulle kunna anförtros åt en yngre domare. Detta gäller även mål angående ansvar för förseelse, varå dagsböter kunna följa, sedan

praxis rörande dagsbotslagstiftningens tillämpning hunnit något stadgas."

I'detta sammanhang må anmärkas, att då hädanefter ärenden angående lagfart å fång till fast egendom och inteckning i sådan egendom även— som-andra ärenden vilka efter vad därom är föreskrivet skola antecknas i' lagfarts— eller inteckningsprotokollet (inskrivningsärenden), skola å sär— skilda inskrivningsdagar upptagas och behandlas av inskrivningsdoma— ren i rättens ställe, häradshövdingen bör beredas befrielse från att tjänst— göra såsom inskrivningsdomare i en omfattning, som svarar mot den befrielse från att vid rättens sammanträden handlägga dylika ärenden, han hittills kunnat erhålla.

Den lättnad i häradshövdingens arbetsbörda, som man enligt vad förut anförts bör söka åstadkomma, torde beträffande ett betydande antal dom- sagor icke kunna genomföras utan att i domsagan anställes sekreterare med i det föregående angivna kvalifikationer. I domsaga, där sekrete- ' rare anställes, bör åt denne anförtros att uppsätta dombok och protokoll i mål och ärenden, som handläggas under häradshövdingens ordförande— skap i rätten. Vidare torde handläggningen av inskrivningsärenden i allmänhet böra uppdragas åt sekreteraren genom dennes förordnande till inskrivningsdomare. Nu omförmälda åligganden för sekreterare böra. emellertid i viss omfattning kunna överflyttas å notarierna i domsagan. Åt sekreterare bör ytterligare kunna uppdragas att å de allmänna tings— sammanträdena i någon utsträckning handlägga mål och ärenden, som eljest bort ankomma på häradshövdingens egen handläggning. Därvid bör emellertid tillses, att mål eller ärende av mera vidlyftig eller inveck— lad beskaffenhet förbehålles häradshövdingens handläggning och avgö— rande. Tydligen bör, när sekreterare sålunda tjänstgör såsom ordförande i rätten, kontinuiteten beträffande ordförandeskapet såvitt möjligt är hållas vid makt, så att under ett och samma måls eller ärendes handlägg— ning och avgörande växling i ordförandens person undvikes.

Ehuru det sålunda måste framstå såsom ett önskemål, att sekreterare anställes i ett tämligen stort antal domsagor, lägger säkerligen den stats- finansiella situationen avgörande hinder i vägen för att detta önskemål f. 'n. i någon större utsträckning realiseras. Ej heller ur rekryterings- synpunkt torde det låta sig göra att annat än successivt anställa sekrete— rare i domsagorna i den omfattning som erfordras.

Beträffande domsaga, där sekreterare sålunda icke kommer att anstäl—

3. I'lefrielse från inskriv-- ningsärenden.

4. Anställan— de av sekre— terare i vissa. domsagor,

5 Anställnin— de av biträ- dande domare i de största domsagorna.

HZ kust till revision av domsago— stadgan.

H dum.—”hör:- :li'n (;s ledig- het.

las, synes man icke kunna vidhålla kravet, att häradshövdingen själv-ji; princip skall å samtliga tingssammanträden handlägga mera krävande , mål och ärenden. I fråga om sådan domsaga lär det därför bliva nödigt att tillsvidare låta i huvudsak förbliva vid den hittills tillämpade ord— ningen. Billigheten synes vidare kräva, att även i domsaga, där sekre; terare anställes, möjlighet beredes för notarie, som vid-de nu föreslagna bestämmelsernas ikraftträdande under exempelvis ett och ett halvt. år efter avlagd examen tjänstgjort i domsagan, att med tillämpning av för närvarande gällande bestämmelser tjänstgöra såsom ordförande vid tings— sammanträde i domsagan. -

För de största domsagorna i riket synes särskild, mera kvalificerad ar— betskraft, en biträdande domare, vara erforderlig. Arbetet inom dessa domsagor torde böra ordnas genom särskilda bestämmelser, motsvarande, de arbetsordningar, som fastställts för rådhusrätterna i större städer.

.1 det följande framläggas huvuddragen av ett förslag till revision av domsagostadgan, åsyftande att, med utgångspunkt från ovan återgivna, av departementschefen uppdragna riktlinjer och med tillämpning av i det föregående antydda principer, på ett mera tillfredsställande sätt än det nu tillämpade lösa spörsmålet om arbetsfördelningen mellan de olika be— fattningshavarna å domsagas kansli.

Sedan sekreterare anställts i domsaga, bör handläggningen av mera krävande mål och ärenden å de allmänna tingssammanträdena regelmäs- sigt åvila häradshövdingen. För tid, varunder sådant sammanträde eller sammanträde för tings avslutande infaller, bör därför ledighet för semes— ter icke ifrågakomma samt ledighet för vinnande av lättnad i arbetsbör= dan och ombesörjande av enskilda angelägenheter allenast beviljas då synnerliga skäl därtill äro. I övrigt bör —— bortsett från vissa undan- tagsfall ——- ledighet från ordförandeskap i häradsrätten vid behandling av andra mål och ärenden än sådana av mindre vikt liksom ock från ordförandeskap i synerätt eller ägodelningsrätt endast ifrågakomma på vrund av laga förfall. .

Häradshövdingen bör, i likhet med vad nu gäller, kunna vinna'be— frielse från att hålla sammanträde, som avses i tremansnämndslagen.f Han bör därjämte i mån av behov kunna befrias från att å de allmänna tingssammanträdena ävensom å slutsammanträdena handlägga dels 'Gå—.- dana civilmål och ärenden, som avsesinuvarande 2162. domsagostadgan. dels ock: — vilket föreslås i huvudsakligt syfte att neutralisera den tidi- gare berörda genom dagsbotslagstiftningen uppkomna kringskärningen av häradshövdingens rätt att erhålla befrielse från handläggandet .av enklare brottmål -— mål angående ansvar för förseelse, som i lag eller— författning ej i annan händelse än för'särskilt angivet svårare fall. eller

2.3" eljest vid försvårande 0mständighete1 ä1 belagd med högre stlaff än bö—; te1., dock ej mål, däri talan föres av målsägande - i

Den omfattning, i vilken seki eterare må i häradshövdingens ställe tjänstgöra såsom o1dförande i häradsrätten, synes böra bestämmas olika, beroende på göromålens omfattning i domsagan. Ldomsaga, där under, en period av fyra veckor under tiden för de lagtima tingens hållande i allmänhet förekomma tre eller fyra rättegångsdagensynes gåt, sekreterare kunna uppdragas ordförandeskapet i rätten under en av dessa rättegångs— dagar. Uppgår antalet rättegångsdagar under samma period till fem eller sex, bör sekreterare kunna tjänstgöra såsom_ rättens ordförande un- der två av rättegångsdagarna. I domsaga med större antal rättegångs— dagar under angivna period än sex eller mindre antalzän tre tordenågon ' lättnad i häradshövdingens arbetsbörda i nu föreslagna, ordning icke böra ifrågakomma. Om antalet rättegångsdagar under, perioden över- stiger sex, torde det nämligen vara erforderligt, att i. domsagan anställes biträdande domare, i vilket fall arbetets fördelning mellan de olika be— fattningshavarna kommer att regleras av den för domsagan fastställda arbetsordningen. För den händelse åter antalet rättegångsdagarf under sådan tidsperiod understiger tre, synes det icke vara av behovet påkallat, att häradshövdingen på nu angivna sätt erhåller befrielse från ordfö—. 1andeskapet under någon av dessa rättegångsdagar. -

Hä1adshövding, som tillika är inskrivningsdomare, synes kunna befrias från att tjänstgöra i sådan egenskap, fö1utom-under semestern, under högst tre fjärdedelar av inskrivningsdagarna under-återstoden av året, ävensom från att under viss tid efter varje inskrivningsdag då han åtnju— tit sådan befrielse, t. ex. 14 dagar, utfärda gravationsbevis å fastighet, som— å inskrivningsdagen blivit föremål för inskrivningsåtgärd.

Uppsättandet av dombok och övriga protokoll i mål .och ärenden, som handläggas under häradshövdingens ordförandeskap, bör i domsaga, där. sekreterare finnes, regelmässigt ombesörjasav denne. I samband härmed. bör det åligga sekreterare att uppsätta alla i sådana mål och ärenden före— kommande skrivelser o. dyl. Emellertid bör häradshövdingen kunna för— ordna i domsagan anställd förste eller andre notarie, som-uppnått viss ålder och fullgjort viss tjänstgöring såsom biträde åt: häradshövding (se nedan), att i den omfattning häradshövdingen finner-erforderligt om- besörja nu nämnda sekreterargöromål. Dylikt förordnandeskall givetvis. även kunna meddelas notarie i domsaga, där sekreterare ;ej finnes.- För riktigheten av dombok och protokoll, som uppsättas av annan än härads—.. hövdingen, bör ansvaret delas av häradshövdingen och vederbörande sekre- terare eller notarie. Detsamma bör gälla beträffandciansvaret för riktig— heten och behöriga expedierandet av skrivelser o.dyl., som uppsättas i samband med dombok och protokoll. Har dombokeller annat. protokoll uppsatts av sekreterare eller notarie, bör expeditionen i sådant mål eller ärende kunna undertecknas av protokollsföraren ensam, därest expeditiof

Koonpetens— . villkor för vikarier och befattnings—

hatare d dom- *

markansli .

nen icke innefattar slutligt utslag eller beslut åtföljt av särskild besvärs- hänvisning.

I rikets största domsagor —— man har tänkt sig de tre största _— anstäl- les, förutom sekreterare, särskild biträdande dömare för att utföra före— kommande domargöromål. Fördelningen av" "göromål mellan de olika be-Ä fattningshavarna i domsagan sker i varje särskilt fall för sig genom e'm av Kungl. Maj: t fastställd arbetsordning för domsagan.

I fråga om villkoren för erhållande av de förordnanden, som enligt dom-- sagostadgan kunna ifrågakomma, föreslås följande: ' För att av hovrätt kunna förordnas till förste notarie ävensom be» träffande andre notarie — för att av häradshövding kunna förordnas att på eget ansvar utföra på förste notarie ankommande göromål (första be— hörighetsgraden') uppställas samma villkor som f. n. gälla beträffande dy—' lika förordnanden eller 23 års ålder samt ett halvt års tjänstgöring såsom; biträde åt häradshövding efter avlagd examen.

Behörighet 1) att förordnas såsom inskrivningsdomare, inkl. att utfärda- gravationsbevis, samt 2) att vidtaga de i 23 $ 3. och 4. gällande domsago— stadga omförmälda åtgärder (andra behörighetsgraden) tillkommer i dom-. sagan anställd förste eller andre notarie, som uppnått 24 års ålder samt efter avläggande av föreskrivna kunskapsprov under ett år tjänstgjort så- som biträde åt häradshövding.

För att kunna förordnas 1) att föra häradsrättens dombok och övriga protokoll i mål och ärenden, som handläggas av häradshövdingen såsom- ordförande i häradsrätten, 2) att hålla sammanträde, som avses i tre— mansnämndslagen, 3) att å annat tingssammanträde såsom ordförande i hä— radsrätten handlägga dels i 1 © nämnda lag omförmälda ärenden, dels mål angående ansvar för förseelse, som i lag eller författning ej i annan hän— delse än för särskilt angivet svårare fall eller eljest vid försvårande om—' ständigheter är belagd med högre straff än böter, dock ej mål, däri talan- föres av målsägande, dels oclc mål, som i 1 ? 2—4 förenämnda lag avses, där målet första gången förekommer eller fortsatt handläggning av målet föranletts därav, att å någondera sidan parten eller, om de äro flera, samt- liga dessa uteblivit, samt 4) att eljest förvalta häradshövdingämbete med den begränsning, att den förordnade icke äger att vare sig såsom ordförande i häradsrätt handlägga andra mål och ärenden än nyss sagts eller tjänst—. göra såsom ordförande i synerätt eller vid sammanträde med ägodelnings— .rätt (tredje behörighetsgraden), erfordras —— utöver anställning i domsa-

gan såsom förste eller andre notarie att hava uppnått 25 års ålder samt efter avlagd examen under ett och ett halvt år tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding.

Till sekreterare får endast förordnas den, som uppehållit befattning så— som ledamot eller fiskal" 1 hovrätt. Till vikarie för sekreterare må dock 1

domsagan anställd förste eller andre notarie i tredje behörighetsgraden förordnas, ändå att han icke uppehållit sådan befattning.

Förordnande att utan begränsning förvalta häradshövdingämbete må endast meddelas ordinarie innehavare av domarämbete eller den, som tjänstgjort såsom ledamot eller fiskal i hovrätt. Därest sådan vikarie icke finnes att tillgå, må dock dylikt förordnande meddelas den, som efter av— lagd examen under två år tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding och därunder innehaft förordnande såsom ordförande i häradsrätt enligt tredje behörighetsgraden. .

Till biträdande domare får endast assessor i hovrätt förordnas. Kungl. Maj:t bör dock äga möjlighet bestämma, att annan än assessor må för- ordnas till biträdande domare. Till vikarie för biträdande domare får för— ordnas i domsagan anställd sekreterare eller förste eller andre notarie, som är behörig att, då annan vikarie ej finnes att tillgå, utan begräns— ning förvalta häradshövdingämbete.

De föreslagna ändringarna i domsagostadgans bestämmelser om befatt- ningshavare å domsagas kansli föranleda ändringar jämväl i stadgans be- stämmelser om avlöningsförhållanden. Sålunda erfordras föreskrifter om arvode till sekreterare och till biträdande domare.

Enligt 32 å domsagostadgan åtnjuter biträdande domare i regel arvode efter 4000 kronor om året. Då enligt de för hovrätterna gällande avlö- ningsbestämmelserna en t. f. hovrättsfiskal äger uppbära avlöning enligt 21:a löneklassen, avdelning B, av löneplanen i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, eller alltså med betydligt högre belopp än det nyss nämnda, kan sådan befattningshavare för när— varande icke utan avsevärd ekonomisk förlust mottaga förordnande så- som biträdande domare. Vid meddelande av dylikt förordnande äro hov— rätterna följaktligen — därest icke ordinarie assessor förordnas (se ne- dar) —— av billighetsskål hänvisade till de biträdande fiskalerna, vilka uppbära avlöning med 4200 kronor om året. Nu anmärkta missförhål— lande synes, såsom ock tidigare föreslagits, böra avhjälpas genom medde- landet av en föreskrift av innebörd, att den, som efter erhållet första fis— kalsförordnande i hovrätt tages i anspråk för fortsatt tjänstgöring, skall åtnjuta samma avlöningsförmåner, vare sig tjänstgöringen blir förlagd till hovrätt eller till häradsrätt.

Samtliga hovrätter hava i Sina framställningar om anslagsäskanden till 1933 års riksdag uttalat sig för ändringar i bestämmelserna om de t. f. och de biträdande fiskalernas avlöning samt därvid förordat ett sammanfö- rande av nämnda befattningshavare till en enhetlig fiskalstjänst, upp— deiad i två löneklasser med arvoden, motsvarande de f. 11. till de biträ- dalde resp. de t. f. fiskalerna utgående, därvid uppflyttning från den

Avlönings- frågor;

A roade till sekreterare.

A'rvode till biträdande domare.

Arvode till vikarie för härads- hövding.

lägie löneklassen" till" den högre borde ske'efter viss tids, förslagsvis ett års, tjänstgöring' i den lägre löneklassen '

I anslutning till önskemålet om lika avlöning till domaraspirant under tjänstgöring i hovrätt och i häradsrätt samt med beaktande jämväl i hu— vudsak av. hovrätternas uttalanden rörande fiskalernas avlönande före— * slås" beträffande arvode till sekreterare, att sådant skall utgå. till en bör— ' jan'e'nligt "15:e och 'sedermerayefter ett och'ett halvt års tjänstgöring, en:-— 'ligt 21:a löneklassen,— därvid för uppflyttning till den högre löneklassen

den tid, vederbörande efter första fiskalsförordnandet kan hava uppo- hållit befattning såsom ledamot, sekreterare, advokatfiskal eller fiskal i hovrättförvaltat' *häradshöVdingämbete, innehaft förordnande såsom bi- trädande domare eller" tjänstgjort såsom ledamot i rådhusrätt, i vilken enligt gällande bestämmelser jämte borgmästaren sitta minst två lag— tärna ledamöter, Emå räknas likvärdig med tiden för tjänstgöring såsom sekreterare i domsaga. Bestämmelsen i gällande domsagostadga om till- läggsarvode med 500 kronor för år till biträdande domare, som kan vara förordnad i domsaga'inom' Västerbottens eller Norrbottens län eller i Härjedalens domsaga,"? synes böra vinna motsvarande tillämpning i fråga om sekreterare, som=kan bliva förordnad i någon av dessa domsagor.

Bortsett från domsagostadgans berörda bestämmelse om tilläggsarvode är arvodet till biträdande domare oberoende av stationeringsorten. Vilken ortsgrupp denna tillhör är alltså utan betydelse för arvodets storlek. Ge— nom att sekreterares arvode bestämmes på sätt som föreslagits, kommer ändring liärutinnan» att- vinnas.

Till såsom adjungerad ledamot i hovrätt förordnad assessor eller 0. o. assessor utbetalas f. n. avlöning enligt 26:e löneklassen. Har vederbörande 'i sådan egenskap tjänstgjort under minst ett och ett halvt år, kan han

uppflyttas till 28:e löneklassen. Därest assessor förordnas till biträdande domare, äger han, enligt 6 å i kungörelsen den 14 juni 1928 angående assessors i hovrätt tjänstgöring vid underdomstol är landet, uppbära ar- vode med belopp, motsvarande vad han skulle hava åtnjutit i lön under tjänstgöring såsom adjungerad ledamot i hovrätten. Denna bestämmelse synes böra vinna tillämpning även då assessor förordnas till biträdande domare enligt föreliggande förslag till revision av domsagostadgan. Det synes dock önskvärt, att den ortsgrupp, som den verkliga stationerings- orten tillhör, och icke hovrättsortens ortsgrupp blir avgörande för arvo— dets storlek. Bestämmelsen i utkastet har även avfattats med hänsyn härtill.

Domsagostadgans nu gällande regler om arvode till vikarie för hä— radshövding böra tydligtvis i den mån det låter sig göra ersättas med stadganden, byggda på samma principer, som i utkastet kommit till än— vändning vid uppställandet av bestämmelserna om arvode till sekretera—

e och biträdande domare. Har den, som erhåller förordnande att för— alta häradshövdingämbete, innehaft fiskalsförordnande i hovrätt, bör följaktligen arvode utgå enligt 15:e löneklassen. Därest den förord— nade efter första fiskalsförordnandet under sammanlagt ett och ett halvt år uppehållit befattning såsom ledamot, sekreterare, advokat- fiskal eller fiskal i hovrätt, förvaltat häradshövdingämbete, innehaft bi- trädande domar- eller sekreterarförordnande i domsaga eller tjänstgjort såsom ledamot i rådhusrätt, i vilken enligt gällande bestämmelser jämte borgmästaren sitta minst två lagfarna ledamöter, hör han åtnjuta ar- vode enligt 21:a löneklassen. Är den förordnade assessor i hovrätt, böra samma bestämmelser tillämpas som då sådan befattningshavare förordnas till biträdande domare. Ovan omförmälda kungörelse av år 1928 bör följaktligen ändras så, att arvodets storlek kommer att bestämmas av den verkliga stationeringsortens ortsgrupp. Vad slut- ligen angår det fall, att sådan vikarie, som avses i 24 % första stycket i utkastet till ändringar i domsagostadgan, icke finnes att tillgå och följ- aktligen sådan person, som i andra stycket av nämnda paragraf omför- mäles, erhåller vikariatsförordnande, synes den nu gällande bestämmel- sen, att arvode utgår efter 3 000 kronor om året, kunna bibehållas.

Å de arvodesbelopp, som utgå enligt löneplanen i avlöningsreglementet, torde dyrtidstillägg böra utgå i enlighet med de bestämmelser, som i så- dant hänseende gälla i fråga om befattningshavare vid i lönehänseende nyreglerat verk.

Dyrtt'dsä— tillägg.

Statens offentliga

S ystematisk förteckning (Siffrorna inom klammer beteckna utredningarna- nummer i den kronologiska förteckningen..)

Allmln lagstiftning. Rätlssklpning. Pingvin-d.

Belånkande rörande erkännande och verkställighet av utländsk oiviidom. [2] Lagberedningens forslaiatill revision av årvdabalken. lagförslag till lag om utredning och arvskifte m, m.

Stnlslörl-llning. Allmän statsförvaltning.

1930 års pensionssakkunniga. Betänkande med förslag till reglemente ang. tjänstepension för, tjänstemän, tillhörande den civ & statsförvaltningen, m. m. [19 1930 års Fensionssakkunniga. Betänkande med förs ng till reg emenie an . tjänstepension för arbetare i sia- tens tjänst m, 111. 52] Statens or anisaiionsnämnd. Betänkande med plan för statens ygg'nadsverksamhet under närmast kom- mande tioårsperiod. [25] Betänkande ang. reformering av vikariatssystemei vid hflrndsriitiernu. [27]

Kommunalförvnltnlnga

Normaliörsiag till by gnadsordningnr m. m. 1. Bygg- nadsordnin for sta , köping och större municipal- samhälle. [6 2. Byggnadsordning för mindre munici- galsamhalle.[7] 3.13yg nadsordniugar och mon-plans- estämmelser för lan sbygden. [8] 4. Bilagor till nor- malb guadsordningar för städer och för landsbyg- den. 9 Normalförslag till provisoriska byggnadsiöreskrifter. [ll]

Statens och kommunernas llnansväsen.

Skaltquåmningsberedningen 1. Statistisk utredning ung. det kommunala skattetrycket. [13] _

Pollll.

Betänkande med förslag till förordning ang. handel med furmacevlisku specialiteter.

Socialpolitik.

Hillso- och slukvård.

Utredning och förslag ang. de civila tjänsteiälmrnas ställning i städer och stadsliknande samhallen. [23]

Allmänt näringsväsen.

Fast egendom. Jordbruk med binär-ingar.

Sociala jordutredningens heiankunde med förslag till vissa ändringar i den sociala arrendelagstiftningen. [1] Jordbruksulredningens betänkanden. 6. Promemoria rörande inkomstufvecklingen inom Sveriges jordbruk i jämförelse med i andra näringsgrenar och dess sam- manhang med lönepolitiken. [10] 7. Betänkande ang. åtgärder för lindrande av jordbrukets kreditsvåriå- heter. [12] 8. Arbeiarirfrgan inom det svenska jor - bruket. [14]

. ”14

utredningar 1932"

Vanenvlsen. Skogsbruk. Bol-galant. j.

Uppskattning av Sveriges skogstlilgångarj verkställd" åren 1921—1929. [26] 1. »_ '.,T

_.

lndullrl.

Cemenl- och betongbestämmelser (fjärde uppia mil)! jämte tilläggsbesunnmelser (tredje upplagan). 24? . ,

Handel och slutart- De ekonomiska verkningarna för sjöfarten av 1928 lotsförfutiningssakkunnigas förslag till loisavgiiier. [1sz !

Kommunlkolionsviisen.

Betänkande rörande frivilliga sammanslutningar mellan . enskilda järnvägar i Skåne 111. m. . Utredning rörande motorfordonsbcsiundet i Sverige. [18] ' Betänkande med förslag till lag om allmänna vägar , och lag om vägdistrikl m. m. [21]

. Bank-, kredli- och penningviisen.

Försäkringsvåaen. Dödligheisantnganden för livränleförsäkring. [4]

Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt.

Kyrkoväeen.

Utredning och förslag rörande ändrade grunder för biskoparnas avlöning och därmed sammanhängande ' frågor. [17]

Försvarsväsen.

Luftförsvarsuiredningens betänkande. Utredning beträf- fande hemortens och civilbefolkningens skyddande vid iuitanfnll mot Sverige. [3]

.

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

ism Marfus Boktr.-A.—B., Stockholm 19%