SOU 1936:1

Betänkanden: 1. rörande Serafimerlasarettets ekonomi, samt: 2. rörande lasarettets ställning och verksamhet

N 4-0 (;(

nå (—

_ CD m

&( 4, ic,-((o

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1936:1 ECKLESIASTIKDEPABTEMENTET

BETÄNKANDEN ]. RÖRANDE SERAFIMERLASARETTETS ** 'EKONOMI SAMT ' ”II.. RÖRANDE LASARETTETS STÄLLNING i OCH VERKSAMHET

STOCKHOLM 1936

Statens Offentliga utredningar 1936 I .,

Kronologilk förteckning

71. Betänkanden 1 rörande seranmerlnsarettets ekonomi 2. Förslag till konvention mellan Sverige och Schweiz samt 2 ritande lasarettets ställning och verksamhet. - om erkännande och verkstäuiålfet av domar och skilje- nggströn. 187 5. E. ' domar m.m. Norstedt. 55 s. .

Anm. On särskild trycken ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebok-

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINCAR 1936:1 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

BETÄNKANDEN

. RÖRANDE SERAFIMERLASARETTETS EKONOMI

SAMT

. RÖRANDE LASARETTETS STÄLLNING

OCH VERKSAMHET

STOCKHOLM 1936

IVAR BEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI A.B. 353755

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Skrivelse den 25 augusti 1935 till statsrådet och chefen för kung]. ecklesiastik- departementet .......................................... 9

I. Betänkandet. Ard. A. Inkomster.

Vårdavgifter, vårdplatser, vårddagar ........................ 1 1 » enligt avtal med Stockholms stad ................. 14 >> >> >> >> » län .................. 15 Stockholms stads och Stockholms läns bidrag till ny- och ombyggnadsar-

beten samt nyanskaffning av instrument och apparater ........... 15 Poliklinik, anslag till, avgifter .................... ' Ersättnings- och försäljningsmedel ......................... 18 Avkastning från lasarettets fonder, använd till täckande av restkostnad . . 19 Statsanslag ........................................ 20 Fonder och fastighet, redogörelse för ........................ 22

Utgifter.

Ombyggnaden av lasarettet .............................. 25

Nyanskaffning av instrument m. m ................

Utgifter för driften, allmän överblick ........................ 28 Dagkostnaden, orsakerna till dess växlingar .................... 30 Överblick av dagkostnadernas fördelning på olika utgiftskonti ........ 31 Den polikliniska verksamheten ........................... 34

Den medicinska undervisningen ........................... 35 Jämförelse med utgifterna vid vissa andra lasarett ............... 35 Sammanfattning .................................... 41 .fr-:(]. 1). Förvaltning Och räkenskaper.

Redogörelse, rapport och översikt .......................... 41 Omläggning av budgetuppställningen, förslag till kapitalstat och driftstat . 42

BILAGOR

Billaga 1: Tablå över serafimerlasarettets utgifter och inkomster för driften budgetåren 31927/28—1933/344 samt restkostnad för driften och dess täckning för samma år. Billaga .:2 Tablå över vårdavgifter och vårddagar (jämte medelbeläggning) vid vissa sjuk— lhus år 1984; beträffande serafimerlasarettet även för budgetåret 1933/34. (Ej tryckt.) Billaga 3: Summarisk fördelning av antalet vårdade sjuka och vårddagar vid serafimer- llasarettet för budgetåren 1927/28—1933/344. (Ej tryckt.) Billaga 4: Gällande avtal med Stockholms stadsfullmäktige (K. Br. 22/12 1927). Billaga 5: Gällande avtal med Stockholms läns landsting (K. Br. 31/5 1929). Billaga 6: Tablå över antalet vårddagar för sjuka, som enligt avtal med Stockholms stads-

fullmäktige under budgetåren 1927/28—1933/34 vårdats på serafimerlasarettet, av sta— den erlagda avgifter för vården samt vad lasarettet tillskjutit för vården. Bilaga 7: Tablå över antalet vårddagar för sjuka, som enligt avtal med Stockholms läns landsting under budgetåren 1927/28—1933/34 vårdats på serafimerlasarettet, lands— tingets avgifter för vården samt vad lasarettet tillskjutit för vården. Bilaga 8: Tablå över poliklinikinkomster och vissa övriga inkomster vid serafimerlasa- rettet, avdragna på utgiftstitlarna i den uppgift, som ingår i rapport till medicinalsty- relsen, den del som återgivits i bilagan nr 1 (egentliga driftkostnader). (Ej tryckt.) Bilaga 9: Tablå över särskilda avgifter, under tiden 1/10 1930—30/6 1934 erlagda av patienter vid serafimerlasarettets poliklinik, och deras användning, samt Tablå över de särskilda bidrag, som erlagts av patienter i hel- och halvenskilda rum i kirurgiska kliniken till finansiering av dessa rums byggnad. Bilaga 10: Tablå över statsanslag till serafimerlasarettet för budgetåren 1927 /28—1933/3A1 och deras användning ävensom av lasarettet gjorda budgetförskott för motsvarande år. Bilaga 11: Sammanställning från de uppgifter om inkomster, som ingå i de av undervis— ningssjukhusen till medicinalstyrelsen överlämnade rapporterna för år 1934, inkomster till täckande av utgifter för ny-, till- och ombyggnad, ränta och amortering av lån för sådant ändamål eller utgifter å särskilt anslag dock ej medtagna. Bilaga 12: Tablå över serafimerlasarettets fonder den 30 juni 1934. (Ej tryckt.) Bilaga 13: Kostnader för ombyggnadsarbeten budgetåren 1927/28—1933/34 och Kost- nader för nyanskaffning av instrument och apparater samt andra inventarier i sam— band med ombyggnaden, till vilkas täckande Stockholms stad och Stockholms län bidragit. Bilaga 14: Tablå över förräntning och amortering på lån av dels kr. 3 200 000: —, dels kr. 600 000: —, för ombyggnadsarbeten på serafimerlasarettet 1927/28—1933/34. (Ej tryckt.) Bilaga 15: Jämförelse av kostnaden per vårddag vid serafimerlasarettet och 6 andra sjuk— hus, enligt rapport till medicinalstyrelsen. Bilaga 16: Jämförelse i vissa ytterligare hänseenden mellan serafimerlasarettet och 6 andra sjukhus. Bilaga 17: Jämförelse av antalet vårdplatser m. m. och antalet personal på olika avdel- ningar vid serafimerlasarettet och motsvarande förhållande vid 6 andra sjukhus. Bilaga 18: Jämförelse av begynnelse— och slutlön (nettolön : kontant utom bostad och kost) för några större personalgrupper vid serafimerlasarettet och 5 andra sjukhus. (I omarbetat skick tryckt som bilaga nr 11 till II betänkandet.) Bilaga 19: Jämförelse av priser på några av de viktigare förnödenheterna vid serafimer— lasarettet och 5 andra sjukhus. (Ej tryckt.) Bilaga 20: Utdrag av årsrapport från serafimerlasarettets röntgenavdelning. (Ej tryckt.) Bilaga 21: Approximativ beräkning av kostnader för serafimerlasarettets polikliniker bud- getåret 1933/34 och huru mycket av dessa kostnader som ingår i kostnaden per vård- dag för inneliggande sjuka. (Ej tryckt.) Bilaga 2.2: Sammanfattning av vissa viktigare omständigheter för bedömandet av drift— kostnaderna vid serafimerlasarettet. Bilaga 23: Förslag till uppställning av kapitalstat för serafimerlasarettet. Bilaga 24: Förslag till uppställning av driftstat för serafimerlasarettet.

Skrivelse den 21 december 1935 till statsrådet och chefen för kungl. ecklesiastik- departementet ........................................ 8 1

ll. Betänkandet.

A. Allmänt förslag beträfande serafimerlasarettets ställning och verk—

samhet.

Serafimerlasarettets och karolinska sjukhusets inbördes ställning, överblick 85 Behovet av vårdplatser för undervisningen m. m .................. 86 Karolinska institutets kliniker och deras förläggning ............... 87 Karolinska sjukhusets storlek .................. 88 Serafimerlasarettets bibehållande efter den första utbyggnaden av karolinska sjukhuset ........................................ 89 Serafimerlasarettets behov av institution för patologisk anatomi ........ 93 Förändringar i serafimerlasarettets ställning och verksamhet. Återblick på redan förd diskussion därom ............................. 94 Ökat statligt inHytande på serafimerlasarettet i samband med garanti för verksamhetens uppehållande ............................ 95 Önskvärdheten av samarbete mellan serafimerlasarettet och karolinska sjuk- huset ........................................... 96 Utredning av byråchefen ijustitiekanslersämbetet S. Fallenius om serafimer- lasarettets rättsliga ställning m. m. ........................ 99 Sättet för statens eventuella övertagande av serafimerlasarettets sjukvård ande verksamhet ....................................... 104 Sammansättningen av en gemensam direktion för serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset ................................. 104 Allmänna lasarettsfonden och budgetförskotten .................. 105 Förslag ........................................... 106

B". Förslag beträffande enskilda delar av serafimerlasarettets organisation.

].

Läkarbehovet, dess förhållande till sjukvård och läkarutbildning. Frågans handläggning .................................. 108 Medicinska! kirurgiska och ögonavdelningarna; jämförelse med motsvarande

icke-kliniska avdelningar å Vissa andra sjukhus ................. 1 10 Hjärnkirurgiska avdelningen och nervavdelningen ................. 111 Poliklinikerna ....................................... 1 1 2 Medicinska, kirurgiska och ögonavdelningarna; jämförelse med motsvarande

kliniska avdelningar å andra sjukhus ....................... 114 Röntgenavdelningen . . . : ............................... 115 Laboratoriearbetet .................................... 1 1 5 U tbildningssynpunkten .................................. 1 1 6 Serafimerlasarettets framtida läkarbehov ...................... 118 Sammanfattning .......... . ............................ 1 l 9 Avlöning för läkare, sjukvårds-, ekonomi- och kontorspersonal. Redogörelse för nuvarande avlönings- och pensioneringsförhållanden vid sera- fimerlasarettet ..................................... 1 1 9

Allmänna synpunkter i fråga om avlöningssystemet vid serafimerlasarettct och motivering vid dess anpassning till det statliga ................. 124 Underordnade läkare ................................... 1 29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts remiss av direktionens över serafimer-

lasarettet framställning rörande löneförmåner åt underordnade läkare på serafimerlasarettets stat vid tjänstledighet på grund av sjukdom ...... 132 Sj ukvårdspersonal ..................................... 1 34 Ekonomipersonal ...................................... 1 3 8 Kontorspersonal ...................................... 1 4 2 Arvodister .......................................... 144 Pensionärer ......................................... 145 Sammanfattning och förslag .............................. 148 Vissa särbestämmelser .................................. 149 Övergångsbestämmelser ................................. 1 50

3. Förändrad statuppställning, förslag till ....................... 151 F ormer för rekvirerande az: statsanslag m. m. ................... 156 B I L A G O R

Bilaga 1: Tablå, utvisande förändringar i allmänna lasarettsfondens vid serafimerlasa- rettet kapital från 1 januari 1868 till och med 30 juni 1935. Bilaga 2: Sammanställning av löneförmåner i lönegraderna 1—24, ortsgrupperna F och G, avd. B i löneplan för ordinarie statstjänstemän. Bilaga 3: Sammanställning av löneförmåner i lönegraderna e. 0. 1—20 och e. 1—23, orts— grupperna F och G, för icke-ordinarie statstjänstemän. Bilaga 4: Förslag till särskild löneplan för vissa icke-ordinarie befattningar vid serafimer- lasarettet, förslagsvis benämnd löneplan U. Bilaga 5: Översikt av för underläkare och amanuenser vid serafimerlasarettet av sär- skilda sakkunniga föreslagen anpassning till det statliga lönesystemet, nuvarande av- löning och av direktionen föreslagen lönereglering. Bilaga 6: Översikt av för serafimerlasarettets sjukvårds-, ekonomi- och kontorspersonal av "särskilda sakkunniga föreslagen anpassning till det statliga. lönesystemet, nuvarande avlöning och av direktionen tillämnad lönereglering för vissa befattningshavare. Bilaga 7: Översikt av arvodister vid serafimerlasarettet. Bilaga 8: Uppgift om pensioner, utgående från serafimerlasarettets stat för budgetåret 1935/36, jämte tvenne pensioner, om vilka Kungl. Maj:t ännu ej meddelat beslut. Bilaga 9: För underläkare och amanuenser vid serafimerlasarettet föreslagen avlöning jämförd med nu utgående samt med den, som tillkommer motsvarande befattnings- havare vid vissa andra sjukhus. _ Bilaga 10: Tablå med jämförelse av vissa avlöningsbestämmelser för den underordnade sjukvårds- och ekonomipersonalen vid serafimerlasarettet med motsvarande bestäm- melser för extra ordinarie och extra statstjänstemän, vissa befattningshavare vid sta- tens sinnessjukhus och en del andra sjukhus. Bilaga 11: Jämförelse av begynnelse- och slutlön (nettolön : kontant utom bostad och kost) för några större personalgrupper vid serafimerlasarettet och 5 andra sjukhus.

I

BETÄNKANDE RÖRANDE SERAFIMERLASARETTETS EKONOMI, MED FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRAD STATUPPSTÄLLNING FÖR LASABETTET

' ”ill

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet.

Genom skrivelse den 10 maj 1935 har undertecknad Sjövall tillkallats som sakkunnig för att jämte tvenne experter, undertecknade Bergman och Nils— son, biträda inom departementet med utredning rörande kungl. serafimer— lasarettets ekonomi och med upprättande av förslag till förändrad stat- .uppställning för samma lasarett. Då vi härmed överlämna resultatet av detta utredningsarbete, kunna vi framhålla, att vi främst sökt genom sam- manställningar i tabellform giva önskvärd översiktlighet över här ifråga— varande ekonomiska förhållanden. Vår huvudskrivelse betecknar Väsent— ligen en fortlöpande skildring av innehållet i de som bilagor vidfogade ta— bellerna jämte de kommentarer till dessa, som äro erforderliga för bedö- mandet av den ekonomiska situationen vid lasarettet. I dessa kommentarer har också, när så kunnat ske, jämförelse ägt rum med vissa andra större svenska lasarett. Dylik jämförande framställning, vilken även kommer till synes i vissa av tabellerna., föreligger beträffande säväl sjukvårdens omfatt— ning (antalet värdplatser och värddagar, medellängden av sjukhusvistel- sen, den polikliniska verksamheten) som inkomster (vårdavgifter, kommu— nala bidrag, bidrag av statsmedel) och utgifter (personalstorlek, avlönings- förhällanden, dagkostnaden och dess fördelning på olika utgiftspöster, in— köpspriser ä viktigare förnödenheter). På enahanda sätt har, i överens- stämmelse med uttalandet i förevarande statsrådsprotokoll, vid utform— ningen av förslaget till uppställningen av kapitalstat och driftstat för sera- fimerlasarettet, ledning sökts i de motsvarande statuppställningar, som tillämpas vid övriga större sjukhus i vårt land, särskilt vid akademiska sjukhuset i Uppsala och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Vi hava dock icke kunnat bortse från vissa särskilda omständigheter vid sera- fimerlasarettet, som enligt vår uppfattning även i fortsättningen böra komma till uttryck i statuppställningen vid detta sjukhus.

Stockholm den 25 augusti 1935.

EIN AR SJÖVALL.

HANS NILSSON.

P. 0. J. N. BERGMAN.

Serafimerlasarettets ekonomi har vid åtskilliga tillfällen varit föremål för utredning, senast år 1926 då generalfältläkaren F. Bauer, assisterad av kaptenen A. Palm, biträdde inom ecklesiastikdepartementet med utredning om grunderna för statens bidrag till serafimerlasarettet. Liksom vid denna utredning hava i den, som nu skall lämnas, de i lasarettets årsrapport (som avgives till medicinalstyrelsen) ingående uppgifterna om inkomster och utgifter tagits till utgångspunkt vid uppställning av tablåer över inkomster, utgifter och kostnader per vårddag. Dessa uppgifter torde vara närmast jämförbara med de från andra sjukhus till medicinalstyrelsen avgivna.

Då det gällt att avgöra Vilken tid översikten, som enligt direktiv skall gälla serafimerlasarettets nuvarande ekonomi, borde omfatta, hava, med hänsyn till att lasarettets bokslut för budgetåret 1934/35 icke kan föreligga färdigt förr än tidigast i början av september, räkenskaperna för budget— året 1933/34 fått läggas till grund. För att vinna nödig bakgrund till ut- gifter och inkomster sistnämnda budgetår hava motsvarande siffror även- som kostnaden per vårddag medtagits för tidigare budgetår t. o. m. 1927/ 28. Budgetåren 1927/28 och 1928/29 voro nämligen de sista, under vilka lasa- rettet arbetade under de gamla förhållandena, och längre tillbaka torde icke vara nödvändigt att gå.

A. Inkomster.

Lasarettets inkomster av vårdavgifter framgå av bilaga nr 1 . I samband härmed kan framhållas (se bilaga nr 3 ), att genom den senaste om- och till- byggnaden av lasarettet antalet vårdplatser ökats från 452 till 510 (under budgetåret 1934/35 hava ytterligare 4 platser tillkommit därigenom att ett par bostadsrum ändrats till sjukrum) eller med 12.83 % och att vårddagama, som 1927/28 utgjorde 150 509, 1933/34 voro 163 179, motsvarande en ök— ning av 8.42 %. Antalet intagna patienter har emellertid ökats från 5 312 till 7 266” för motsvarande år eller med ej mindre än 36.78 %. Inkomsten av vårdavgifter från direkt betalande sjuka och medellösa från andra orter än Stockholms stad och Stockholms län har ökats från 323 808 kronor bud— getåret 1927/28 till 375 964 kronor budgetåret 1933/34 eller med 16.11 %; vårdavgifterna per dag, vilkas storlek framgår av bilaga nr 2, hava hela tiden varit oförändrade.

Vårdavgifterna för direkt betalande sjuka äro fastställda av Kungl. Maj:t den 13 januari 1923. För vård, som bekostas av fattigvårdsstyrelse eller barnavårdsnämnd, har avgiften utgått med av Kungl. Maj:t, senast den 12 december 1930 (SV. ffs. nr 440), fastställt belopp per dag (kr. 4: 50). Antalet dylika Vårddagar var 1927/28 14 774 och 1933/34 12 378. Enligt avtal med Stockholms stadsfullmäktige (se bilaga m 4 stycket 4) få nu fastställda sjukvårdsavgifter för Vård i allmänt rum av betalande sjuka från staden icke utan stadsfullmäktiges medgivande höjas under den tid, avtalet gäller.

I olikhet med de flesta andra sjukhus har å serafimerlasarettet för patien- ter, som icke tillhöra det egna sjukvårdsområdet, en högre taxa icke till- lämpats, dock med undantag för nyss nämnda kategori samt för utländska medborgare, som vid intagningen ej varit mantalsskrivna i Sverige. De sistnämnda hava i varje betalningsklass fått betala 2 kronor mera per dag än andra patienter. Såsom framgår av bilaga nr 2 hava samtliga där an— givna sjukhus utom serafimerlasarettet väsentligt högre avgifter för patient från främmande område.

I berörda tablå har för serafimerlasarettet såsom eget område angivits Stockholms stad och Stockholms län. Vårddagarna för patienter, som vår- dats enligt avtal med Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms läns landsting, utgjorde för budgetåret 1933/34 (se bilaga nr 3) tillhopa 105 586 eller c:a 65 % av hela antalet 163 179 och antalet vårdade 5 538 eller c:a 67 % av hela antalet 8 272. Även om serafimerlasarettet har karaktären av rikssjukhus, kan det med stöd av de anförda siffrorna finnas ett Visst fog för att betrakta Stockholms stad och Stockholms län såsom lasarettets »eget område» (sjukvårdsdistrikt); även vid ett sådant undervisningssjukhus som Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund (Lunds lasarett) äro de vår- dade utomlänspatienterna väsentligt talrikare än på vanliga centrallasarett.

Om vid serafimerlasarettet under 1933/34 hade för enskilda och halv- enskilda rum kunnat tillämpas samma taxa för patienter från främmande område som exempelvis vid Stockholms läns centrallasarett, respektive 18 och 12 kronor, skulle —— under förutsättning av samma beläggning, som angives i bilaga nr 2 men med nödig hänsyn tagen till, att den högre taxan ej kunnat tillämpas för mindre salar med 3, 4 a 5 sängar, för vilka nu beräknas samma avgift som i halvenskilt rum detta hava medfört en ökad inkomst av c:a 30 000 kronor. Om dessutom en ökning av avgiften med 2 kronor per dag för de 32 467 värddagarna för patienter från »främ— mande område», som nu betalat kr. 2: 50 per dag, varit möjlig, hade detta inbringat ytterligare c:a 65 000 kronor.

Lasarettets taxa för vård i enskilt rum av patienter från »eget område» är, såsom framgår av bilaga nr 2, 10 kronor per dag mot 12 kronor 50 öre vid Sabbatsbergs och Maria sjukhus och 10 kronor vid Stockholms läns cen— trallasarett. Utöver denna fastställda vanliga dagavgift uttages med Kungl.

Maj:ts medgivande för vård i enskilt rum på lasarettets kirurgiska klinik 3 kronor per dag till täckande av ränta och amortering på kostnaden för ifrågavarande rums byggnad. Dessa 3 kronor betraktas i räkenskaperna och avtalen med Stockholms stad och Stockholms län dock ej som sjukvårds- avgift (se bilagorna nr 9, 4 och 5). Antalet vårddagar i enskilt rum var

budgetåret 1933/34 för patienter från Stockholms stad 2 083 och >> >> >> >> län 535

Summa 2 6 18

Om samma taxa tillämpats som vid Stockholms stads sjukhus skulle, under förutsättning att beläggningen varit densamma och att 3 kronor per dag därutöver utgått för de i enskilt rum på kirurgiska kliniken vårdade, detta

I hava medfört en ökad inkomst av patientavgifter för nämnda budgetår av ; omkring 6 500 kronor.

För vård i halvenskilt rum och därmed i avgiftshänseende hittills lik-

! ställda andra mindre rum har avgiften vid lasarettet beträffande patienter

från »eget område» varit 5 kronor per dag mot 6 kronor vid Stockholms stads sjukhus och Stockholms läns centrallasarett. Antalet vårddagar i dy— likt rum vid serafimerlasarettet var

I |

budgetåret 1933/34 för patienter från Stockholms stad 6 692 och » >> >> » län 2311

Summa 9 003

Med hänsyn till att en motsvarande höjning knappast kunnat ifrågakomma för de nu i avgiftshänseende med halvenskilt rum likställda salarna med 3, 4 a 5 sängar, skulle en taxehöjning, under förutsättning av oförändrad beläggning och att de 2 kronor per dag, som upptagas av patienter å halv- enskilt rum på kirurgiska kliniken till täckande av ränta och amortering av byggnadskostnad, oförändrade utgått, hava medfört en höjning av inkom- sterna med endast omkring 4 000 kronor. ; Av den sålunda antagna ökningen av patientavgifter från sjuka från 1 Stockholms stad och Stockholms län skulle, på grund av avtalen, något ! över 62 % hava kommit staden och länet tillgodo. Den skillnad mellan verkliga medelkostnaden och taxeenliga vårdavgifter, av vilken staden betalar 62 % och länet 63.5 %, skulle nämligen hava minskats med samma belopp som taxehöjningen inbringat. Den verkliga ökningen i lasarettets inkomster skulle därför hava stannat vid omkring 4 000 kronor.

Jämför man emellertid också, huru stor del av driftkostnaden under bud- getåret 1933/34, respektive år 1934 influtna patientavgifter vid serafimer— lasarettet, akademiska sjukhuset i Uppsala och Lunds lasarett motsvara (se bilaga m' 11), finner man, att de motsvarade:

vid Serafimerlasarettet ........... » Akademiska sjukhuset ......... 31.76 % » Lunds lasarett . . . .

Härvid har för serafimerlasarettet tagits hänsyn till allenast den del av avgifter, erlagda av Stockholms stad och Stockholms län, som motsvarar taxeenlig vårdavgift (kr. 2: 50) för medellösa. Det framgår ur den företagna jämförelsen, att inkomsten av patientavgifter vid serafimerlasarettet —— trots ovan anmärkta förhållanden —— håller sig i nivå med inkomsten vid de båda andra sjukhusen.

Avgiften för sjuka, vårdade enligt avtal med Stockholms stadsfullmäk- tige, utgår enligt avtal (se bilaga nr 4), som godkändes av stadsfullmäktige den 21 november 1927 och fastställdes av Kungl. Maj:t den 22 december samma år. Denna avgift grundar sig på medelkostnaden per vårddag under budgetåret. I avvaktan på räkenskapernas avslutande betalas månadsvis i avräkning visst belopp, f. n. 5 kronor per vårddag. Vid uträkningen av kostnaden per vårddag drages från utgifterna förutom de belopp, som enligt bilaga nr 8 avdragas på utgiftstitlarna i den till medicinalstyrelsen ingående årsrapporten, sedan gammalt 22 800 kronor för poliklinik, 9 000 kronor för undervisning samt avgifter för friska personer, som åtföljt de sjuka under sjukhusvistelsen — för 1933/34 kr. 996 ävensom kr. 1 050 för avlöningar, som utgå av särskilda anslag och fondmedel, ehuru i avtalet intet därom utsäges. Dessa avdrag, tillhopa för 1933/34 alltså kr. 33 846, motsvarande för nämnda budgetår 20.74 öre per vårddag och motsvarande för staden en minskad kostnad av (59 422 - 0:2074-0.62) c:a 7 640 kronor. Härvid bör dock erinras, att staden lämnar ett årligt anslag av 20 800 kro- nor till polikliniken. Understöd från lasarettets fonder till behövande pa- tienter inräknas ej heller i den sjukvårdskostnad, som ligger till grund för beräkningen av stadens avgifter.

Antalet vårddagar för sjuka, vårdade enligt avtalet med Stockholms stadsfullmäktige, har stigit från 56 623 budgetåret 1927/28 till 59 422 bud— getåret 1933/34 eller med c:a 5 % (se bilaga nr 3 ). Då det avtalade an— talet vårdplatser är oförändrat, innebär ökningen sålunda ett bättre utnytt— jande av dessa, vilket varit till fördel jämväl för staden. Trots de stegrade dagkostnaderna vid serafimerlasarettet med därav på grund av avtal föl— jande ökade avgifter för där vårdade sjuka från Stockholms stad hava nämligen stadens kostnader för denna vård, även om anslaget till poli— kliniken däri inräknas, såsom av bilaga m 6 framgår, varit lägre än vid Sabbatsbergs och Maria sjukhus. Lasarettets tillskott per vårddag för sjuka från Stockholm har enligt i samma bilaga gjord beräkning ökats från kr. 1: 61 budgetåret 1927/28 till kr. 2: 09 budgetåret 1933/34 eller med kr. 0:48, medan stadens kostnader utöver den taxeenliga Vårdavgiften för

medellösa (kr. 2: 50 per dag) stigit från kr. 2: 66 till kr. 3: 90 eller med kr. 1: 24 per vårddag.

Avgiften för sjuka, vårdade enligt avtal med Stockholms läns landsting, bestämmes enligt avtal, som träffades den 22 mars 1929 och godkändes av Kungl. Maj:t den 31 maj samma år (se bilaga nr 5). Den grundar sig också på medelkostnaden per vårddag under budgetåret. Månatliga avräknings- likvider ske, f. 11. efter 5 kronor per vårddag. Utöver de avdrag på utgif— terna, som enligt ovan komma Stockholms stad tillgodo vid beräknandet av medelkostnaden för vårddag, sker för länets del avdrag med 2 400 kronor, utgörande statens beräknade bidrag till länets sjukvård, och beträffande vårddagar motsvarande 40 platser kostnaden för fastighetens underhåll (se bilaga nr 5, 53).

Vårddagarna för sjuka från Stockholms län voro budgetåret 1927/28 35 045 och budgetåret 1933/34 46 164 och hava sålunda ökats med nära 32 % (se bilaga nr 3 och 7 ).

I bilaga nr 7 visas även landstingets avgifter för vården, vad av dessa överskjuter de taxeenliga vårdavgifterna m. m. samt vad lasarettet har till- skjutit för vården av samma sjuka. _

Enligt avtalen med såväl Stockholms stadsfullmäktige som Stockholms läns landsting gäller, att ny- och ombyggnader i allmänhet icke räknas såsom sjukvårdskostnad. Undantag härifrån göres dock beträffande för- räntning och amortering av det 30-åriga amorteringslån av 3 061 300 kro- nor, som serafimerlasarettet upptagit till täckande av kostnaden för den senaste stora om- och tillbyggnaden. Stadens och länets bidrag till amorte— ring och förräntning av omförmälta lån framgå av bilaga nr 14. Varken dessa bidrag eller de, som föranletts av i sjukvårdskostnaden ingående belopp, motsvarande nyanskaffning av instrument, apparater och andra inventarier i samband med ombyggnaden, hava medtagits i den jämförelse av kostnader, som gjorts i bilagorna nr 6 och 7. Motsvarande kostnader skulle nämligen vid stadens, respektive länets egna sjukhus hava bokförts särskilda från vanliga utgifter och icke inräknats i kostnaden per vårddag. Den del av Stockholms stads och Stockholms läns till lasarettet erlagda vårdavgifter, som motsvarar bidrag till kostnaden för den ovan nämnda amskaffningen av instrument m. m., framgår av bilaga nr 13.

Avtalen med Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms läns lands- ting gälla båda, intill dess ovan omförmälta byggnadslån blivit till fullo giuldet eller genom nytt avtal, som för serafimerlasarettets del godkänts av Kungl. Maj:t, annan överenskommelse träffats; detta senare förutsätter allltså i första hand villighet härtill från Stockholms stadsfullmäktiges, re- spektive Stockholms läns landstings sida. Enligt amorteringsplanen för ifirågavarande lån, vars räntefot är 4.6 %, skall sista annuiteten inbetalas den 31 december 1960.

Stockholm stads anslag till serafimerlasarettets poliklinik (se bilagor nr 1 och 6) utgår sedan år 1913 med ovannämnda 20 800 kronor årligen enligt stadsfullmäktiges beslut den 16 december 1912. Anslag beviljades första gången år 1875 med 2 000 kronor och har sedan efter hand höjts. An— slag och anslagsökningar hava huvudsakligen motiverats med det stora antal medellösa patienter, som utan avgift behandlas vid polikliniken, samt med kostnaden för den läkarvakthållning, som dygnet om där är ordnad, m. rn. I skrivelse av den 6 augusti 1931 till Stockholms stads hälso- vårdsnämnd, som med hänsyn till införd avgiftsbetalning vid polikliniken ifrågasatt anslagets indragning, framhöll serafimerlasarettets direktion, bland annat, »att då är 1927 nu gällande sjukvårdsavtal träffades mellan stadens fullmäktige och direktionen, fullmäktige icke ifrågasatte indragning av nu ifrågavarande anslag samt att som följd härav direktionens år 1929 med Stockholms läns landsting träffade avtal för liknande ändamål liksom tidigare avslutade sådana överenskommelser uppgjorts under förutsättning, att detta anslag fortfarande skulle utgå».

Uti bilaga nr 1 redovisas icke direkt några inkomster från polikliniken. Lasarettet har emellertid ganska betydande sådana inkomster, vilka för budgetåret 1927/28—1933/34 angivas i bilagorna nr 8 och 9. I bilagan nr 8 angivas de inkomster, bland annat i form av poliklinikavgifter, som i den årliga rapporten till medicinalstyrelsen avdragits på olika utgiftstitlar och sålunda indirekt äro redovisade även i bilaga nr 1. I bilaga nr 9 an— gives även den del av vid polikliniken upptagna avgifter, som måst tagas i anspråk för finansiering av ombyggnadsarbeten (se nedan).

Avgifter för undersökning och behandling vid polikliniken av skadade, å vilka lagen om försäkring för olycksfall i arbete äger tillämpning, hava sedan år 1919 uttagits av vederbörande arbetsgivare, enskilda försäkrings- bolag eller riksförsäkringsanstalten, dock ej för den, som skadats i statens eller Stockholms stads tjänst. (Kungl. Maj:t godkände den 5 december 1919 direktionens beslut om dessa avgifter m. m.)

Ersättningen utgår med 5 kronor för första behandlingen och med 2 kro- nor för varje följande; av denna ersättning tillfaller hälften de vid poliklini- ken tjänstgörande läkarna. Då undersökning sker vid röntgenavdelningen, debiteras filmkostnaden, avrundad till närmast högre krontal, jämte 1 krona per film. Därjämte uttages 10 kronor per undersökning, vilken avgift till— faller läkaren (ursprungligen 5 kronor, då en bild togs, och 10 kronor, då flera bilder togos).

För behandling på gymnastikavdelningen av här ifrågavarande patienter debiterad ersättning tillfaller i sin helhet lasarettet.

Samtliga dessa avgifter äro i rapporterna till medicinalstyrelsen icke upptagna bland inkomsterna, utan i stället avdragna på utgiftstitlarna, vilket i särskild not i rapporterna anmärkes. Avdraget på utgiftstitlama

torde vara motiverat dels därför att serafimerlasarettets poliklinik, såsom nedan under rubriken utgifter skall utförligt framhållas, är så ofantligt mycket större i förhållande till vårddagarna för inneliggande sjuka än poli- klinikerna vid sjukhus i allmänhet, att kostnaden per vårddag för serafi- merlasarettet ändå ogynnsamt påverkas, dels därför att den läkarna till- fallande andelen i avgifterna, som utbetalas från lasarettets kassa, själv- fallet icke skall belasta vårdkostnaden för inneliggande sjuka..

Avgifter, erlagda av andra poliklinikpatienter än sådana, för vilkas vård lagen om försäkring för olycksfall i arbete ägt tillämpning, upptagas sedan oktober månad 1930 för undersökning och behandling. De patienter, som kunna betala, erlägga avgift med 2 kronor för varje besök t. o. m. det femte samt 1 krona för vart ytterligare besök intill tre månader från första be— söket. Vid ljusbehandling och liknande upprepad specialbehandling erläg— ges avgift med 1 krona för gången. Patienter, som styrka sig eller prövas vara medellösa, eller av vilka vederbörande läkare ur undervisningssyn- punkt eller för studium av sjukdomsförloppet önskar inställelse oftare än som är direkt nödvändigt för vården, skola vara befriade från avgift.

Avgift upptages även för röntgenundersökning. Undersökningarna ha uppdelats på trenne grupper. Undersökning hörande till grupp I betalas med 5 kronor, till grupp II med 10 kronor och till grupp III med 15 kronor. Vid kombinerad undersökning betalas för den dyraste fullt och för den eller de övriga hälften av de angivna beloppen. Befrielse från avgift för röntgen— undersökning kan ske efter av direktionen givna direktiv.

Motivet till upptagande av här ifrågavarande särskilda poliklinikavgif- ter, vilka i sin helhet tillfalla lasarettet, torde i främsta rummet hava varit att bereda medel för täckande dels av kostnader utöver beräknade för om— byggnadsarbetet, dels av kostnader för ytterligare, mera genomgående om— byggnadsarbeten i den byggnad, som inrymmer röntgenavdelning och ope— rationsavdelning (inalles ett särskilt lån, ursprungligen på 600 000 kronor). Senare hava poliklinikmedel även med Kungl. Maj:ts medgivande fått tagas i anspråk för en mera genomgripande ombyggnad av den s. k. gamla operationsavdelningen och för anskaffande av ytterligare en ångpanna till maskinavdelningen (se härom vidare under C, rubrikerna: ombyggnads— kostnadens täckande och förräntning och amortering av lån, upptagna för ombyggnadsarbetena; bilagorna nr 13 och 1.4). De inflytande avgifterna hava därför till säkerställande av ränta och amortering av nyssnämnda lån m. m. måst fonderas och hava endast i mindre omfattning kunnat användas till täckande av driftkostnader för polikliniken (se bilagorna nr 8 och 9).

De här ifrågavarande poliklinikinkomsterna hava år från år stigit och uppgingo för budgetåret 1933/34 till 202 847 kronor 59 öre (bilaga nr 9). Behållningen av de fonderade medlen uppgick vid utgången av samma budgetår till 101 567 kronor 93 öre, vilken behållning väl täckte vid samma

tid olikviderade arbeten, om hänsyn ej tages till återstoden av det lån, som skall förräntas och amorteras med poliklinikmedel (se bilaga nr 14). Av detta lån återstod den 1 juli 1934 att amortera 360 000 kronor. Amorte— ringarna ske med 120 000 kronor årligen, och slutbetalningen skall äga rum den 30 juni 1937. Först därefter bliva ifrågavarande poliklinikavgifter i sin' helhet disponibla för täckande av driftkostnader. För budgetåret 1934/35 hava influtit 215 145 kronor 75 öre. Till ränta och amortering på lånet hava åtgått 132 225 kronor. Utöver lön till den underläkare, som nämnes i bila- gan nr 9 men som ej var anställd under hela budgetåret 1933/34 (lön 3 600 kronor jämte dyrtidstillägg), har Kungl. Maj:t medgivit, att avlöningsför- måner till läkare och läkarevikarier må utgå av poliklinikmedel till sam- manlagt belopp av 4 000 kronor för år, vartill kommer dyrtidstillägg. Det belopp som för budgetåret 1934/35 kommer att tagas i anspråk till här nänmda läkaravlöningar och till arvoden m. m., vilka i övrigt tidigare utgått av dessa poliklinikmedel, blir 20 693 kronor 32 öre. Av de under budgetåret 1934/35 influtna 215 145 kronor 75 öre åtgå sålunda till ränta och amortering av län 132 225 kronor och till avlöningar m. m. 20 693 kro- nor 32 öre. För året uppstår en behållning av 62 227 kronor 43 öre. Under förutsättning att poliklinikmedel av ifrågavarande kategori framdeles kom— ma att inflyta med omkring 200 000 kronor årligen synes -— även med hän— syn tagen till löneökning för 2 sjukgymnaster, som genomföres fr. o. m. budgetåret 1935/ 36, och till sannolik löneökning för de läkare, som här ovan nämnts —- en behållning av omkring 50 000 kronor kunna beräknas för vartdera budgetåret 1935/36 och 1936/37. Till vilket belopp, dessa medel fortsättningsvis komma att uppgå, torde vara omöjligt att förutsäga i be— traktande av den polikliniska verksamhet, som kommer att bliva knuten till det nya rikssjukhuset, och det inflytande, denna verksamhet kommer att få på poliklinikfrekvensen vid serafimerlasarettet.

Ersättnings— och försäljningsmedel, som i den årliga rapporten till medi— cinalstyrelsen avdrag-its på atgiftstitlarna, hava influtit med belopp, som framgå av bilaga nr 8. Då dessa medel i nämnda bilaga även ganska utför— ligt specificeras, torde här endast behöva närmare beröras de från röntgen- avdelningen härrörande inkomsterna. Dessa hava, såsom framgår av bi- lagan, stigit högst avsevärt, en stegring som emellertid torde motsvaras av ökade utgifter. Uttagande av ersättning för röntgenundersökning och be— handling av patient, som vårdas i enskilt och halvenskilt eller annat därmed i avgiftshänseende jämställt rum, sker enligt Kungl. Maj:ts medgivande av den 5 juli 1918.

Ersättningsmedel från karolinska institutet in. in. Kungl. lVIajzt fast— ställde den 17 oktober 1924 ett avtal mellan karolinska institutets lärar— kollegium och direktionen över serafimerlasarettet i fråga om ordnande av undervisning i medicinsk rörelsebehandling. Enligt detta avtal erhåller lasa—

rettet årligen 4 250 kronor från institutet såsom ersättning för ökade kost— nader på grund av avtalet.'Dessa medel äro, till skillnad från här ovan nämnda övriga ersättnings- och försäljningsmedel, angivna i bilaga nr 1 jämte de obetydliga inkomster, som i räkenskaperna gå under benämningen burskapsavgifter och fattigbössemedel.

Restkostnad och inkomster till dess täckande. Sedan i det föregående nämnda, för driften tillgodogjorda inkomster frånräknats utgifterna (se bilagorna nr 1 och 8), framkommer en restkostnad, som skall på annat sätt täckas.

Avkastningen från lasarettets fonder, i den mån denna jämlikt bestäm— melserna kan för berörda ändamål tagas i anspråk, måste härvid, med den omfattning lasarettsdriften numera äger, spela en mycket obetydlig roll (se härom vidare under B). AV bilaga nr 1 framgår, att i anspråk tagen avkast— ning av donationsmedel för budgetåret 1933/34 uppgick till 42 308 kronor 72 öre, vilket motsvarar endast c:a 7.5 % av restkostnaden. Av detta belopp motsvaras 6 250 kronor 98 öre av bland utgifterna ingående under- stöd åt konvalescenter m. fl. från därför avsedda fonder. Återstående 36 057 kronor 74 öre motsvara sålunda vad som använts till täckande av driftkostnad, häri inbegripet kostnad för 3 190 vårddagar på frisäng (varav 1 495 för lasarettets personal). Om kostnaden för dessa beräknas enligt den i årsrapporten till medicinalstyrelsen angivna kostnaden per vårddag (se bilaga nr 15), kr. 9: 03, skulle, sedan motsvarande belopp, 28 805 kronor 70 öre avräknats, till täckning av annan. restkostnad hava använts 7 252 kronor 4 öre eller knappt 1.3 % av hela den i bilaga nr 1 angivna restkost- naden för ifrågavarande budgetår.

I generalfältläkare Bauers utlåtande vid ovan omförmälta utredning om grunderna för bidrag från statens sida till lasarettets verksamhet under- ströks, vad 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga i samband med förslag till avtal mellan staten, serafimerlasarettet, Stockholms stad och Stockholms län anfört om lasarettets fonder, nämligen att dessa icke skulle tagas i bruk ! för täckande av vare sig byggnads— eller allmänna driftkostnader, ej ens | i de fall, då donationsbestämmelserna ej lade hinder i vägen för något i dylikt, emedan de anslagsbeviljande myndigheterna därigenom icke skulle I beredas någon nämnvärd lindring. Däremot skulle dessa medel göra ett

synnerligen stort gagn, om de finge av direktionen användas för att bereda sjuka frisängar eller annan hjälp och för att bereda trevnad åt personalen i ena eller andra avseendet.

Något beslut i sådan riktning har emellertid icke fattats av statsmak— terna. Såsom ovan anförts har dock för budgetåret 1933/34 den disponibla avkastningen av lasarettets fonder kunnat beräknas hava till största delen fått den användning, som 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga och senast generalfältläkare Bauer framhållit såsom den lämpligaste. En annan fråga

är, huruvida fonderna för frisängar skola betala efter medelkostnaden per vårddag eller efter den vanliga taxan för vårdavgifter. Det senare torde vara mest i överensstämmelse med praxis vid andra sjukhus.

Angående placeringen av fondernas kapital redogöres närmare under av- delningen B. Här må emellertid framhållas, att, såsom jämväl anmärkts i statsverkspropositionen till 1935 års riksdag, under senare tid fondmedel kommit att i väsentligt ökad utsträckning användas såsom rörelsekapital och att avkastningen därigenom minskats. Vid utgången av budgetåret 1933/34 voro, förutom budgetförskott 151 767 kronor &7 öre (se bilaga nr 10) 31 346 kronor 60 öre eller tillhopa 183 110 kronor 7 öre av fond- medel utestående i rörelsen (jämför vidare skildringen under B, rubrik: allmänna lasarettsfonden).

Statsanslag. Med den utveckling av sjukvården och därav följande kost— nadsökning, som ägt rum sedan tiden efter 1914 utan att anspråken på den enskilde sjukes avgift för vården i tillnärmelsevis samma grad ökats, måste serafimerlasarettets verksamhet givetvis förutsätta avsevärda. ytterligare inkomstkällor.

Ehuru något avtal icke föreligger om täckning av skillnaden mellan utgif- ter och inkomster, bland de senare medräknade av Stockholms stad och Stockholms län erlagda avgifter, har staten likväl år från år sedan länge lämnat anslag, som med nyss angivet undantag (budgetförskottet) täckt denna restkostnad. Detta framgår av bilaga nr 1. Härtill kan emellertid påpekas, att i beviljade statsanslag för tidigare år återburits, respektive icke uttagits sammanlagt 121 607 kronor 8 öre. Hade jämväl detta belopp kun— nat disponeras av lasarettet, skulle sålunda anlitande av lasarettets fond— kapital till budgetförskott kunnat till största delen undvikas.

AV staten beviljade anslag för budgetåren 1927/28—1933/34, använd— ningen av dessa anslag samt här angivna besparingar och budgetförsko—tt framgå av bilaga nr 10. I sagda bilaga kan, liksom i bilaga nr 1, utläsas, att behovet av statsanslag för vanliga driftkostnaders täckande stigit från 363 052 kronor budgetåret 1927/28 till 517 089 kronor budgetåret 1933/345 eller med icke mindre än 42.4 %, medan motsvarande utgifter stigit från 1 069 999 kronor till 1 4173 583 kronor (se bilaga nr 1) eller med 37.7 %. Anledningen till att behovet av statsanslag procentuellt ökats något mera än utgifterna får sökas framför allt i den omständigheten, att Vårdavgif— terna från enskilda betalande sjuka och medellösa från andra orter än Stock- holms stad och Stockholms län äro oförändrade, ett förhållande som icke till fullo uppvägts av att beläggningen och avgifterna ökats för de av Stock- holms stad och Stockholms län disponerade vårdplatserna.

I 1935 års statsverksproposition har på sidan 314 framhållits, att det av riksdagen beviljade extra anslaget till serafimerlasarettets verksamhet ökats från 266 250 kronor till 475 000 kronor (för budgetåret 1934/35) eller med

. ! i x ]

närmare 78 %. Därjämte hava anförts en del omständigheter, som tyngt lasarettets ekonomi under de senaste åren, bland annat dyra inrednings— och nyanskaifningskostnader. Det bör här särskilt framhållas, att om— och tillbyggnadsarbetena varit en av de mest betydande omständigheterna för anslagsökningen. Till förräntning och amortering av länet av 3 200 000 kronor för ombyggnaden hava utom de bidrag, som lämnats av Stock- holms stad, Stockholms län och patienter i enskilda och halvenskilda rum av statsanslaget använts betydande belopp. Under det att av statsansla— get för budgetåret 1927/28 icke mer än 1 778 kronor togos i anspråk till ränta. på berörda lån, hava under de tre budgetåren 1931/32—1933/34 i medeltal 123 643 kronor årligen åtgått härför. Sådant bidrag kommer att erfordras, till dess omförmälta lån blivit till fullo betalt; enligt amorte— ringsplanen år 1960.

Det bör här vidare framhållas, att en sådan form för byggnadsanslag som den vid senaste stora ombyggnad på serafimerlasarettet använda, där för- räntning och amortering årligen kommer på lasarettets utgiftsstat, icke tidi— gare, i varje fall ej i samma utsträckning, torde hava kommit till använd— ning vid andra sjukhus. Vid akademiska sjukhuset synes ett liknande för— farande dock hava tillämpats. För budgetåret 1933/34 hade sagda sjukhus en utgift av 38 238 kronor 99 öre för ränta och amortering å byggnader, av vilket belopp kan beräknas, att staten fått betala hälften. Vid jämförelse av årliga anslagsbehovet vid de tre undervisningssjukhusen bör därför i fråga om akademiska sjukhuset och serafimerlasarettet hänsyn tagas till här nämnda räntor och amorteringar, vilket ock skett vid den jämförelse, som i bilaga nr 11 gjorts. Siffrorna i denna jämförelse, som för serafimerlasaret- tet och akademiska sjukhuset gälla budgetåret 1933/34 och för Lunds lasa- rett kalenderåret 1934, äro grundade på uppgifter införda i årsrapporter till medicinalstyrelsen för år 1934. Däri ingå för undervisningssjukhusen i Uppsala och Lund statsmedel ej blott från åttonde huvudtiteln, utan även på andra vägar (Uppsala: från femte huvudtiteln för tuberkulosvård; Lund: från femte huvudtiteln för tuberkulosvård och sinnessjukvård och från pen- sionsstyrelsen för vård av reumatiskt sjuka). Serafimerlasarettet erhåller statsmedel endast från åttonde huvudtiteln. Av jämförelsen framgår bland annat, att tillskott av allmänna medel för täckande av vanliga driftkost— nader erfordrades vid serafimerlasarettet till 62.81 % (med hänsyn tagen till not 10 a) 63.10 %), vid akademiska sjukhuset till 58.24 % (med hänsyn tagen till not 9 och 10 a) —— 60.58 %) och vid Lunds lasarett 63.79 % av de i respektive årsrapporter angivna utgifterna. Medan behovet av statsmedel vid sjukhusen i Lund och Uppsala inskränkte sig till respektive 13.6 % och 13.34 % (för det senare enligt not 10 a) 14.07 %) av utgifterna, utgjorde motsvarande behov vid serafimerlasarettet 35.35 % (enligt not 10 a) -—

35.64 %). Staten har sålunda för serafimerlasarettet fått vidkännas en bety- dande nierutgift i jämförelse med utgiften vid de båda andra sjukhusen.

Förklaringen till denna merutgift för staten är näraliggande. Dels läm— nar staten — genom lasarettet — ett väsentligt bidrag till täckande av kostnaderna för vården av sjuka från Stockholms stad och Stockholms län (se bilagor-na nr 6 och 7 ) Dels gäller för alla övriga områden i landet, att ' kommunerna endast gälda taxeenlig vårdavgift för de å serafimerlaszu'ettet ) intagna patienter, som falla under fattigvården. Staten kommer alltså be- träffande samtliga patienter från »främmande område» att få inträda som bidragsgivare ej blott i den utsträckning som i fråga om patienter från Stockholms stad och Stockholms län, utan därjämte också med den sum- ma, som skulle utgått i form av kommunalt bidrag, därest liknande över— enskommelse som för Stockholms stad och Stockholms län träffats jämväl för de »främmande områdena». Det kan här ytterligare framhållas, att antalet vårddagar för patienter från sistnämnda områden är, sett i procent av totalbeläggningen, mycket betydande (se bilaga 11? 3). Kravet på stats— bidrag måste således under dessa omständigheter ansenligt ökas. På detta vis förklaras, att statsbidraget kunnat för serafimerlasarettets vidkomman— de sammanlagt nå upp till den ansenliga storleken av mera än 1/3 av de inkomster, som erfordrats för att hålla lasarettets drift i gång.

Restkostnaden för budgetåret 193l/35 väntas med säkerhet icke bliva mindre än den i bilaga. nr 1 för budgetåret 1933/3å angivna. För budgetåret 1935/36 torde den i stället med säkerhet bliva större på grund av bland annat den provisoriska lönereglering, för vars genomförande 1935 års riks- dag beviljat höjning av tidigare anslag till lasarettet, motsvarande statens beräknade andel i kostnaden.

I övrigt har 1935 års riksdag beviljat Vissa anslag, sammanhängande med förläggning till serafimerlasarettet av undervisning för sjukgymnastelever, vilka. anslag ej här torde behöva närmare beröras.

B. Fonder och fastighet.

Sammanlagda behållningen å lasarettets fonder utgjorde den 30 juni 1934 1 563 226 kronor 86 öre. Uti bilaga nr 12 hava de olika fonderna specifice— rats, grupperade efter ändamålet och möjligheten att använda avkastningen. Den ränta, som gottgöres varje särskild fond, har angivits. Att så hög ränta som 5 och 6 % gottgöres vissa av dessa fonder, har icke i detta sammanhang någon större praktisk betydelse, eftersom avkastningen på ej mindre än 231 14% kronor av de sammanlagt 256 7 å2 kronor, å vilka sagda räntor gott— göras, icke lägges till någon del till kapitalet utan disponeras för lasarettets

drift. För avkastningens användning under budgetåret 1933/34 har tidigare under A, rubrik: avkastning från lasarettets fonder etc., redogjorts. Lasarettet har under senare delen av år 1934 erhållit ytterligare en dona— tion »Lisen och Oscar Lundins understödsfond för äldre fattiga sjuksköter- skor», stor 10 000 kronor, vars ändamål torde framgå av benämningen. Av donationsfondernas belopp den 30 juni 1934 voro placerade:

i utlånta medel ................... kr. 517 858: 29 i fastigheten Pilträdet 2. 3 och 4 ........ >> 731 452: 39 å bankräkning och postgiro ........... >> 130 806: 11 som budgetförskott ................ » 151 763: 47 i rörelsen i övrigt .................. >= 31 346: 60

86

Summa kronor 1 563 226:

Ränteinkomsten beräknades den 10 maj 1935 av direktionens kamrerare till i medeltal Jr.:iä % på utlånta medel, 3.41 % på i fastigheten Pilträdet pla- cerade medel (varvid han utgick från att oförändrat belopp, 25 000 kronor, skulle tillföras lasarettet) samt 1 % för å bankräkning innestående belopp.

Den ovan nämnda fastigheten Pilträdet 2, 3 och /_L i Stockholm, i vilken 731 452 kronor 39 öre av fondmedlen voro investerade den 30 juni 19345, inköptes av lasarettet år 1921, efter Kungl. Maj:ts medgivande, för 1 050 000 kronor. Genom kapitalutlägg för ändringsarbeten har det bok- förda Värdet höjts till 1 187 000 kronor. En fond för större reparationer m. m., varvid särskilt omläggning och utökning av Vårmeledningen till hela fastigheten varit ifrågasatt, har bildats genom årliga avsättningar ur hyres— inkomsterna. Denna reparations— och besparingsfond uppgick den 30 juni 1934 till 106 &37 kronor (bilaga nr 12, nr VII).

Hyresinkomsterna m. m. utgjorde budgetåret 1933/3-14 86 532 kronor 75 öre, varav % 90+ kronor gottgjorda av lasarettet för till bostäder, verk- städer m. m. disponerade lokaler. Utgifterna voro 36 931 kronor 86 öre. Av skillnaden, lg 600 kronor 89 öre, gottgjordes lasarettet 25 000 kronor såsom ränta på insatt kapital och 24 600 kronor 89 öre fördes till den ovannämnda reparations— och besparingsfonden.

Fastigheten har en areal av 1 886 kvm och är taxerad till ett värde av 1 187 000 kronor. Byggnaderna äro brandförsakrade för 700 000 kronor.

Lasarettets största kapitaltillgång, den egentliga lasarettsfastigheten, m- 8 kvarteret Pilträdet, Stockholm (angiven nederst i bilaga nr 12 ) lämnar ingen direkt avkastning. Den är bokförd »inom linjen» till brandförsäk— ringsvårdet, som den 30 juni 19344 var 7 082 200 kronor. Då lasarettet icke betalar någon skatt för denna fastighet, år den icke i vanlig mening taxerad. Värdet har dock uppskattats till 6 858 000 kronor. Egendomens areal är 28 580 kvm. I betraktande av det centrala läget torde verkliga värdet vara avsevärt högre än det ovan anförda, uppskattade värdet.

Att serafimerlasarettet såsom institution är ägare till både fastigheten nr 2, 3 och 4.— och fastigheten nr 8 i kvarteret Pilträdet synes vara fullt klart. För den förstnämnda fastigheten, som förvärvats med fondlnedel, beviljade Stockholms rådhusrätt den 16 januari 1922 lagfart för serafimerlasarettets direktion. Något lagfartsbevis på hela den nuvarande tomten nr 8 finnes icke, men väl på i densamma ingående del, tidigare nr 5 och 6, belägen utmed Kaplansbacken, som serafimerlasarettet inköpte år 1860. Lagfart för detta köp beviljades den 14 oktober 1861 för »Kungl. Seraphimer Ordens Lasarettsdirektionen». Genom överståthållarämbetets beslut den 17 oktober 1878 sammanslogos tomterna nr 1 (den ursprungliga), 5 och 6 till en enda tomt. Sedan år 1891 en mindre del sålts till Stockholms stad, erhöll år 1892 den återstående delen tomtnumret 8. I nådigt brev den 5 november 1875 (i samband med en framställning från stadsfullmäktige angående avgiften till Stockholms stad från vissa fastigheter, belägna inom huvudstaden) för- klarade Kungl. Maj:t uttryckligen, att berörda fastigheter (däribland sera— fimerlasarettets), enligt vad upplyst blivit, ej tillhöra kronan.

De flesta av ovanstående uppgifter om äganderättsförhållandena åter— finnas även i en av dåvarande kanslerssekreteraren Otto Croneborg i juli är 1925, på uppdrag av 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga, avgiven »P. M. angående Serafimerlasarettets rättsliga ställning» (1919 års sjukhusbygg— nadssakkunm'gas handlingar förvaras i riksarkivet). Därigenom att lasa- rettets direktion kunnat inteckna fastigheten nr 8 och lägga dessa inteck— ningar som säkerhet, har det varit möjligt att upplåna medel för den senaste stora ombyggnaden.

Den s. k. allmänna lasarettsfonden utgöres av sådana gåvor, vid vilka antingen intet förbehåll varit fäst eller, i vissa fall, endast förbehåll om liv- ränta varit fäst, så att, då livräntetagaren dött, fonden kunnat läggas till allmänna lasarettsfonden. Denna fond står teoretiskt taget till fri disposi- tionsrätt. Ända till år 1915 har, såsom generalfältläkare Bauer framhöll i sin utredning av år 1926, därur gäldats den restkostnad för driften, som uppstått. Först då det genom stigande omkostnader för lasarettets drift visat sig, att fonden så hårt anlitats, att dess medel relativt snart komme att förbrukas, om de fortfarande skulle i samma utsträckning användas till täckande av den allt större restkostnaden, upphörde allmänna lasaretts- fondens funktion som budgetregulator. Redan dessförinnan hade det till- komna, fasta statsbidraget medverkat som regulator, och slutligen har detta bidrag, utökat med ett förstärkningsanslag, helt övertagit allmänna lasa— rettsfondens tidigare uppgift. Så omfattande, som lasarettets drift numera blivit, ligger det i öppen dag, att en fond av den ifrågavarandes relativt ringa storlek på intet vis kan tjäna den uppgift, som redan år 1915 blivit densamma. övermäktig.

Serafimerlasarettets allmänna sjukvårdsfonder utgöras av åtskilliga do—

& ! | i % i

nationer, vid vilka förbehåll om frisängar är fäst. Det bör framhållas, att bland dessa ingår »Kejserlige romerska residenten Theodor Christoffer Edler von Antivari gåva», som är redovisad med ett belopp av 5 583 kronor 33 öre. På grund av donationsbestämmelserna däri är lasarettet pliktigt att hålla fyra frisängar året om för katolska trosbekännare. Medeltalet vård— dagar på ifrågavarande frisängar under budgetåren 1927/28—1933/34 var 762 (högsta antalet under ett år var 949). Serafimerlasarettets allmänna sjukvårdsfonder gottgöras icke särskild ränta, men angives å det gemen- samma kontot i räkenskaperna årliga. antalet dagar, under vilka olika slag av frisängar vid lasarettet varit upptagna. Det är uppenbart, att vid nu— varande höga medelkostnad per vårddag icke ens avkastningen på hela beloppet (227 471 kronor 89 öre) täcker förpliktelsen på grund av Anti— varis gåva.

Beträffande övriga fonder torde deras ändamål i huvudsak framgå av den gruppering, som gjorts i bilaga nr 12. I enskildheter må endast anmär— kas, att från Christine von Rothsteins fond utgår livränta, stor 700 kronor, och att Bernhardine Berlien har avsett sin gåva, som vid boets realisation visade sig bliva 18 217 kronor 64 öre, för serafimerlasarettets poliklinik »till inköp av sådana instrument i undersökningssyfte, varför ej några medel finnas».

c. Utgifter.

1. Ombyggnaden av lasarettet. Här skola de utgifter beröras, som avse dels själva ombyggnaden av serafimerlasarettet, dels den i samband härmed företagna nyanskaffm'ngen av instrument, apparater och andra inventarier, ävensom räntor och amor— teringar på upptagna lån. Redan ovan har anmärkts, att serafimerlasarettet intager i ekonomiskt hänseende en undantagsställning bland landets sjuk- hus därutinnan, att förräntning och amortering av byggnadsanslag årligen kommer på lasarettets utgiftsstat. Vid de av landsting drivna lasaretten ingå dessa kostnader överhuvud icke i de enskilda sjukhusens räkenskaper utan bokföras och ombesörjas av landstingens huvudförvaltning. För serafimerlasarettets vidkommande har endast såtillvida en motsva- rande uppdelning företagits, som förräntningen och amorteringen av den egentliga ombyggnadskostnaden särskilts i lasarettets årsrapport och icke inräknats i dagkostnaden. Däremot hava i denna rapport kostnaderna för ovannämnda nyanskaifning av instrument m. m. visserligen särskilt an— givits men inräknats i dagkostnaden. De hava dock i denna översikt ut— brutits och därmed dels driftutgifterna (se bilaga nr 1), dels dagkostnaden (se bilaga nr 15) erhållit jämförbarhet med motsvarande uppgifter från andra sjukhus.

Vad närmast angår den egentliga ombyggnadskostna(len, så belöpte sig denna vid utgången av budgetåret 1933/34 till 4 073 026 kronor och 72 öre (se bilaga nr 13). Då olikviderade arbeten uppgingo till omkring 20000 kronor (siffran kan ej preciseras, emedan av ifrågavarande arbeten en del ännu ej äro godkända till betalning), skulle hela kostnadssumman bliva omkring 4 093 000 kronor. Denna summa innefattar hela det ursprung— liga byggnadsprogrammet, vars beräknade kostnad var 3 200 000 kronor; dock med undantag för en till en kostnad av 36 710 kronor beräknad uthus- byggnad, som ännu ej blivit utförd. (Anledningen till, att denna byggnad ej utförts, är bland annat, att ovisshet rätt och fortfarande råder, huruvida de numera i Stockholms stads ägo varande byggnader på motsatt sida. om den plats i tomtgränsen, där lasarettets uthusbyggnad skulle förläggas, fortfarande skola. stå kvar eller rivas för nybyggnad eller gatureglering; förhållanden, till vilka lasarettet måste taga hänsyn.) Vidare innefattar den nämnda kostnadssumman, 4 093 000 kronor, ej blott merkostnader, som av direktionen i skrivelser till Kungl. Maj:t av den 23 september 1930 (se lasa- rettets årsrapport 1930 sid. 137) och den 21 juni 1932 (se lasarettets års- rapport 1932 sid. 156) anmälts, utan även i nämnda skrivelser föreslagna och av Kungl. Maj:t genom beslut den 24 april 1931 (se lasarettets års- rapport 1931 sid. 139) och den 11 november 1932 (se lasarettets årsrapport 1932 sid. 158) medgivna ytterligare ombyggnadsarbeten i röntgen—opera- tionsbyggnaden och den gamla operationsavdelningen samt anskaffning av ytterligare en ångpanna.

Till täckande av ombyggnadskostnaderna hava. använts:

dels med Kungl. Älajts och riksdagens medgivande upptagna län

(3 200 0001— + 600 000: _) tillhopa ................ kr. 3800000:— dels inkomster av försåld materiel m. ni. (se bilaga nr IJ) ........ >= 7 241: 84 dels gåva ...................................... » 2 000: —— dels av särskilda avgifter, som med Kungl. Maj:ts medgivande upp—

tagits av patienter, vårdade i enskilda och halvenskilda rum i kirur-

*!

14 697: 89 dels och av särskilda poliklinikavgifter (se bilaga nr IJ) . . ...... >> 219 577: 17

Summa kronor 4 043 516: 90

giska kliniken. till täckande av annuitet å lån för dessa rums byggnad

Ytterligare erfordras sålunda skillnaden mellan nu nämnda belopp och tidi— gare här ovan angiven ungefärlig totalkostnad (4 093 000 kronor) eller i runt tal 49 500 kronor. Även om man härtill lägger beräknad kostnad för den återstående uthusbyggnaden (36 710 kronor), finnes full täckning i den 30 juni 1934 redovisade behållning av poliklinikmedel (101 567 kronor 93 öre; se bilaga nr 9).

De ovannämnda lånen å sammanlagt 3 800 000 kronor utgjordes dels av hos pensionsstyrelsen upptaget lån å 3 200 000 kronor, dels av ett senare län 5. 600 000 kronor, upptaget hos Stockholms läns sparbank, som då läm-

nade förmånligare villkor än pensionsstyrelsen. För budgetåren 1927/28— 1933/34 bokförda. ränte— och amorteringsbelopp på ifrågavarande län samt inkomster motsvarande dessa, ävensom kapitalskuld den 30 juni 1934 hava angivits i bilaga nr 1.4. Räntefoten för lånet hos pensionsstyrelsen är 4.6 %. Slutbetalning skall enligt plan ske den 31 december 1960. Till lånets för- räntning och amortering, i vad avser 3 061 300 kronor, bidraga enligt av- tal (se bilagorna nr .[i och 5) Stockholms stad och Stockholms län, och återstående del av annuiteten på nämnda del av länet täckes ur det årliga statsanslaget. Den återstående delen av länet, 138700 kronor, förräntas och amorteras genom de särskilda avgifter, som för ändamålet uttagas av patienter, vårdade å enskilda och halvenskilda rum vid kirurgiska kliniken.

För lånet hos Stockholms läns sparbank är räntefoten rörlig och utgör f. 11. 3 %. Detta lån amorteras med 120 000 kronor årligen, och slutlikvid kommer att ske den 30 juni 1937. Till detta låns förräntning och amorte— ring användas vid polikliniken inflytande medel (se bilaga nr 9).

Vyanslcajlning av instrument och apparater samt andra inventarier har i samband med omby ggnaden skett till belopp av dels sammanlagt 349 852 kronor 85 ö1e fö1 lasarettet 1 allmänhet, till vilken kostnad Stockholms stad och Stockholms läns landsting bidragit enligt grunderna. i gällande avtal, dels till sammanlagt belopp av 22 851 kronor 19 öre för utrustning i under- visningslokaler, vilken senare utgift helt bekostats av staten. Utgifterna hava varit fördelade på budgetåren 1929/30—1932/33, alltså fyra år, såsom närmare framgår av bilaga nr 13, respektive nr 10.

Oaktat behovet av nyanskaffning högst väsentligt ökats genom den med Kungl. Maj:ts medgivande företagna, genomgripande omdaningen av rönt- gen— och operationsavdelningarna, överstiger det förut här ovan nämnda beloppet icke det av direktionen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 sep— tember 1929 beräknade, 350 000 kronor. Då den för de båda nämnda avdel- ningarna skedda nyanskaffningen belöpte sig till i runt tal 46 500 kronor, varvid dock icke alla framställda önskemål tillgodosetts, torde härav fra-m— gå, att en motsvarande, ej oväsentlig inskränkning för lasarettet i övrigt fått göras för att totalkostnaden icke skulle överstiga den ursprungligen beräknade, 350 000 kronor. Detta belopp torde ändå icke kunna anses hava varit för högt tilltaget, om man beaktar, att med detsamma skulle tillgodo- ses dels utrustningen av 58 nya vårdplatser, dels modernisering av den gamla utrustningen å lasa1ettet i övrigt, dels avsevärd nyanskaffning av inventarier för köket och den nya polikliniken.

För anskaffning av utrustning i undervisningslokale1 hade direktionen beräknat inalles 40000 k1ono1 utöver ovan nämnda 350000 krono1. Då vid dessa inköp samma ekonomiska principer följts som vid ovannämnda nyanskalfningar och den beräknade summan kunnat underskridas med ej mindre än 17 148 kronor 81 öre, torde detta vittna om, att nödig omtänk— samhet gjorts gällande vid dessa nyanskaffningar.

2. Utgifterna för driften. Beträffande de löpande utgifterna för driften framgår av bilagorna nr 1 och 15, att dessa. utgifter stigit såväl till absoluta belopp som i fråga. om kostnaden för vårddag. I det förra hänseendet hava utgifterna ökats från 1 069 999 kronor 81 öre till 1 4.473 583 kronor 13 öre och i det senare från 7 kronor 11 öre till 9 kronor 3 öre, då budgetåren 1927/28 och 1933/34 jäm- föras med varandra. Den förra ökningen betecknar 37.7 %, den senare 27 %. Den absoluta ökningen måste givetvis i första hand ses i belysningen av ökningen av lasarettets vårdplatser från 452 till 510 eller med 12.83 %. lVIed oförändrad dagkostnad och i övrigt lika förhållanden skulle härav hava följt en merutgift från budgetåret 1927/28 med omkring 137 000 kronor eller ungefär 1/3 av den totala ökningen. Emellertid har, såsom framgår av bilaga nr 3, antalet vårddagar icke stigit i samma proportion som antalet vårdplatser utan endast med 8.42 % (från 150 509 till 163 179) under ifråga- varande tid. Detta beror därpå, att visserligen antalet intagna patienter stigit från 5 312 till 7 266 (ej mindre än 36.78 %), men att detta överkom- penseras därav, att medellängden av sjukhusvistelsen nedgått från 28 till 22 dagar. Till följd härav har medelbeläggningen å vårdplatserna nedgått från 91 till 87.7 %. En samlad framställning av denna förskjutning av be- läggningsförhållandena lämnar bilaga m' 22. Beräknas nu den stegring av den totala utgiftssumman, som skulle hava uppstått genom ökningen av antalet vårddagai med 8.42 % under oförändrad dagkostnad, så erhålles ungefärligen beloppet 90 000 kronor, (1. v. s. mindre än 1/4 av den totala ökningen. Denna måste alltså till avgjort största del finna sin förklaring i andra omständigheter. Indirekt måste emellertid det ökade antalet vårdplatser hava medverkat härtill just genom den ovan påpekade förskjutningen i be— läggningsförhållandena. En förskjutning, som innebär, att antalet intagna patienter stiger mycket ansenligt samtidigt som medellängden av sjukhus- vistelsen (vårdtiden) avsevärt förkortas, måste ofelbart höja den totala kostnaden. Fördelas driftutgifterna enligt bilaga nr 1 på, antalet intagna under vartdera budgetåret 1927/28 och 1933/34, blir kostnaden för varje in- tagen patient respektive 201 kronor &3 öre och 202 kronor 81 öre; alltså prak- tiskt taget ingen skillnad, trots det att medelvårdtiden det förra. året var 28 och det senare året endast 22 dagar. Den totala utgiftssumman växer alltså med det antal patienter, som kunna erhålla vård å en och samma Vårdplats under året. En viss förklaring härtill ligger däri, att en betydande del av vårdkostnaden uppkommer i samband med själva intagningen och de därpå följande undersökningarna (inklusive röntgenundersökning), ope— rationer etc.; alltså omständigheter, som i stort sett äro oberoende av, om vårdtiden växlar såsom här mellan 28 och 22 dagar. Hur stor del av den totala utgiftsökningen, som finner sin förklaring i

det nu berörda, låter sig givetvis icke exakt beräkna. Den väver sig sam— man med andra omständigheter, som äro följder av den ständigt fort- gående intensifieringen av sjukvården på ett modernt lasarett. Intensifie— ringen för främst med sig ett betydande krav på ökad personal; vid alla sjukvårdsinrättningar gör sig behovet av utökning av personalen gällande med en styrka, som ännu för ett eller annat årtionde sedan skulle ansetts otänkbar.

Vid serafimerlasarettet har detta gjort sig starkt påmint. Personalstaten har, såsom framgår av bilaga nr 22, inalles ökats med 128 personer från 1927/28 till 1933/34, därav med Kungl. Maj:ts särskilda medgivande 12 underordnade läkare. En av dessa läkare och fem av den övriga personalen avlönas likväl med poliklinikmedel, och deras avlöning ingår sålunda icke i det belopp, efter vilket kostnaden per vårddag för budgetåret 1933/3-1: beräknats. De underordnade läkarna voro vid utgången av budgetåret 1927/28 till antalet 28 (varav 16 med kontant lön på karolinska institutets stat) och vid utgången av budgetåret 1933/3l 40 (varav likaledes 16 med kontant lön från karolinska institutets stat). Den procentuella ökningen är 43 %.

Övrig sjukvårdspersonal samt ekonomipersonal, bisysslor oräknade, var vid utgången av budgetåret 1927/28 till antalet 226 (varav tre helt av- lönade från karolinska institutets stat) och vid- utgången av budgetåret 1933/344 342 (varav likaledes tre helt avlönade från karolinska institutets stat). Den procentuella ökningen är 51.3 %.

Den avsevärda merkostnad, som måste betingas av denna intensifiering av sjukvården, har för serafimerlasarettets del ytterligare ökats under ifrågavarande tidsperiod därigenom, att sjukvårdspersonalen (utom lä- karna) samt ekonomipersonalen och kontorsbiträdena tillerkändes förbätt— ringar i avlöning m. 111. under budgetåret 1930/31, sedan efter kungl. pro— position 1930 års riksdag beviljat anslagsökning åt lasarettet.

Två nya läkartjänster och lönereglering för två andra m. m. hava av Kungl. Maj:t medgivits fr. o. rn. budgetåret 1934/35, medförande ökade arvoden till belopp av 11 900 kronor förutom dyrtidstillägg. Av detta skola dock 4: 000 kronor jämte dyrtidstillägg dårå bestridas med poliklinikmedel. Vidare har 1935 års riksdag anvisat medel för möjliggörande av en proviso— risk lönereglering för underordnade läkare, sysslomän samt viss underord— nad sjukvårds- och ekonomipersonal. Den lönereglering, som direktionen hade för avsikt att genomföra, hade beräknats medföra en ökad utgift av 122 000 kronor.

En merkostnad, som också är en följd av personalökningen, är den steg— rade utgiften för bostadshgror och hyres—ersättning till den personal, åt vil- ken plats icke kan beredas inom lasarettet. Detta konto, som under budget— året 1927/28 uppgick till endast 13 000 kronor, hade under budgetåret

1933/34 stigit till den ansenliga summan av i runt tal 78 000 kronor. Likaså utgör kontot för kostersättning en omständighet, som i stigande omfatt- ning belastar budgeten; det uppgick under året 1933/34 till 39 000 kronor (bokfört under titeln: patienters och personals utspisning).

Bortser man från nu senast angivna kostnadsökningar och endast tager hänsyn till kontot för avlöningar etc., så Visar det sig, att detta konto upp— gick under budgetåret 1927/28 till 363 092 kronor 24 öre och under budget.— året 1933/3—2 till ej mindre än 616 101 kronor 97 öre. Ökningen utgör sålunda 253 009 kronor "73 öre eller nära 70 % (69.7 %). Borttages den del av denna ökning, som faller på ökningen av antalet vårddagar (8.42 % av 363 092 kronor "24 öre eller c:a 30 500 kronor), så återstår mera än 220 kro— nors ökning. Härigenom förklaras alltså mera än hälften av den totala kost.- nadsökningen (&03 583 kronor 32 öre) under ifrågavarande period.

Då härmed de väsentligaste orsakerna till den absoluta utgiftsökmngen kunnat angivas, kan jämväl den avsevärda ökningen av dagkostnaden belysas. Det må här inledningsvis betonas, att dagkostnaden icke kan anses som en städse tillfredsställande måttstock på utgifterna för driften; även om den i sådant avseende är allmänt vedertagen, måste den begagnas med försiktighet. Ser man emellertid på bilaga nr 22, så framträda flera förhållanden, som belysa dagkostnadens förskjutningar. Förhållandena sammanhänga med lasarettets ombyggnadsperiod, ökningen av vårdplat- serna, beläggningens storlek och den redan framhållna intensifieringen av sjukvårdsarbetet.

Man kan härvid tydligt urskilja en första tidsperiod, omfattande budget- åren 1927/28 och 1928/29. Under dessa båda är, dåden sjukvårdande verk— samheten ännu ej rönt inflytande av ombyggnadsarbete, företer verksam- heten i allt väsentligt en identisk karaktär. Vårdplatserna hava under det senare året än ytterligare utnyttjats, men personalökningen inskränker sig till 5 personer. Dagkostnaden har hållit sig konstant.

Härpå följer en period, då ombyggnadsarbetet vållar tydligt avbräck i den sjukvårdande verksamheten. Detta avbräck kulminerar under bud— getåret 1930/31 och framträder pregnant genom beläggningssiffrans branta fall ned till 83.9 %. Fallet motsvaras av att antalet vårddagar nedgick år 1929/30 med at 025 och år 1930/31 med ytterligare 9 7437. En dylik tillbaka— gående rörelse i omfattningen av verksamheten har måst göra sig märkbar i en höjning av dagkostnaden. Verksamhetens minskning har icke i mot— svarande grad kunnat följas av en minskning i utgifterna. Personalantalet har visserligen kunnat nedbringas å de under ombyggnad varande avdel— ningarna, men denna minskning har, såsom synes av bilaga m- 22, redan år 1929/30 mer än uppvägts av den personal, som på grund av verksam— hetens fortgående intensifiering nyanställts. Även andra utgifter, såsom för

1 !

31 belysning och uppvärmning, hava likaledes relativt föga minskats under ifrågavarande år. När dessa kostnader då skola fördelas på ett minskat antal vårddagar, måste de alltså i ökad grad tynga på dagkostnaden.

Under det senare av nu berörda budgetår, 1930/31, börja också kraven på .den kommande ökade verksamheten att göra sig gällande. För nästa år har här räknats med, att i medeltal 480 vårdplatser stått till förfogande, och den fortgående nyaanställningen av personal har åstadkommit, att denna vid slutet av året 1930/31 kommit att överstiga personalantalet år 1927/28 med 3 läkare och 83 annan sjukvårdspersonal och ekonomipersonal. Det är tydligt, att denna stora nyanställning skall, i föreningen med den minskade beläggningen, mycket märkbart driva dagkostnaden i höjden; härtill kom— mer också den under året 1930/31 genomförda löneregleringen för persona- len. Kontot för personalens avlöningar m. m. stiger under detta år med det mäktiga beloppet av 89 4464 kronor 5 öre, och dagkostnaden, som redan under året 1929/30 visat en genom de berörda förhållandena förväntad steg— ring till 7 kronor 60 öre, ökas ytterligare till 8 kronor 80 öre.

Förhållandena fortsätta att göra sig märkbara. även under året 1931/32, då byggnadsarbetet ännu icke var avslutat. Under det därpå följande året 1932/33 befrias lasarettet emellertid från det avbräck, som detta arbete medfört, och verksamheten kan börja att utnyttja det utökade antalet vårdplatser (510). Beläggningen ökas så, att antalet Vårddagar blir 23 859 flera än under året 1930/31, och procentsiHran på beläggningen stiger från 83.9 till 87 .2. Denna rörelse motsvaras på ett naturligt sätt av en minskning av dagkostnaden; denna nedgår med 38 öre från 9 kronor 12 öre under år 1931/32 till 8 kronor 74 öre.

Då det sista budgetåret i denna jämförelse, 1933/3l, ej företer ytterligare minskning i dagkostnaden, trots fortsatt ökning av beläggningen, utan i stället en ny stegring (till 9 kronor 3 öre), så betingas detta i huvudsak av den fortgående intensifieringen av den sjukvårdande verksamheten. Vård- tiden, som ännu år 1931/32 var i medeltal 26 dagar, nedgår till 2—t dagar är 1932/33 och till 22 dagar år 1933/34. Den fortsatta personalökningen inne— fattar under detta sista år 9 läkare och 4 andra befattningshavare.

Överblickas de oli/ca utgiftskontona vid serafimerlasarettet (se bilaga nr 15), så kan man även här fastställa, att dagkostnadens ökning från året 1927/28 till året 1933/34 med 1 krona 92 öre till största del hänför sig till personalökningen och därmed sammanhängande förhållanden. Såväl ök— ningen å avlöningskontot (1 krona 36 öre) som ökningen å utspisningskon- tot (15 öre) måste föras hit.

Att ökningen av utspisningskontot icke stigit mer än 15 öre, trots en all- män prisstegring på födoämnen, torde visa., att upphandlingssystemet, med offentlig kungörelse och i regel inköp per halvår, fungerar väl. Det kan

nämnas, att grönsaker och fisk måste inköpas under hand, emedan anbud i allmänhet ej inkommer på dessa förnödenheter.

Av övriga konti förtjäna därnäst utgifter för läkemedel, förbandsartiklar samt instrument och apparater uppmärksamhet. Erfarenheten lär, att dessa utgifter visa tendens att med ökad intensifiering av den sjukvårdande verk- samheten stiga utöver den ökning, som betingas av ett ökat antal vård- dagar; under dessa förhållanden alltså med en ökning av dagkostnaden å dessa konti till följd. Beträffande serafimerlasarettet kan härom följande sägas.

Läkemedelslcostnaden per vårddag steg med budgetåret 1930/31 till 46 öre per vårddag från 36 öre år 1927/28 och har sedan ytterligare stigit till 51 öre för budgetåret 1933/34, ehuru direktionen genom cirkulär år 1931 fäst läkarnas uppmärksamhet på den starka ökningen av läkemedelskost- naden och sedermera utfärdat restriktioner i fråga om användningen av utländska namnskyddade preparat (specialiteter). Stegringen från 1927/28 är nära 42 %. Lasarettets kontrakt om läkemedelsleverans torde vara för- månligt. Apotekaren håller personal för expeditionen inom lasarettets lokaler.

Den stegring av kostnaden per vårddag för förbandsartiklar, som fram- träder från år 1932/33, beror huvudsakligen på, att till följd av avskriv- ning av vissa äldre fordringar för poliklinikavgifter, vartill inkomster från polikliniken använts, sedvanlig gottgörelse på utgiftstiteln förbandsartiklar ej kunde ske budgetåret 1933/34. Upphandling av förbandsgas, bomull, vadd m. fl. större förbrukningsartiklar sker efter offentlig kungörelse för ett år i sänder.

Kostnaden per vårddag för instrument och apparater, som 1927/28 upp— gick till 50 öre, varav 36 öre för röntgenavdelningen, hade för budgetåret 1933/34 stigit till 74 öre, varav 46 öre för röntgenavdelningen. Även på den— na titel skulle kostnaden hava varit några ören lägre, om icke ovan nämnd avskrivning måst ske. Den starka utvecklingen av verksamheten vid rönt— genavdelningen framgår av bilaga nr 20. Uppköp ske i allmänhet under hand, men priser inhämtas vid större köp. Alla rekvisitioner inlämnas till sysslomannen, som enligt direktionens bestämmelser har att granska dem och i förekommande fall underställa dem direktörens prövning. Försök har gjorts att upphandla röntgenfilm efter kungörelse, men det Visade sig där- vid, att priserna ej blott voro lika de tidigare erhållna utan ”också lika från samtliga anbudsgivare. Förhållandena äro beträffande såväl filmen som de dyrbara röntgenrören tydligen sådana, att verklig konkurrens icke finnes. Direktionen har i cirkulär till läkarna på de olika avdelningarna påvisat de starkt ökade utgifterna och manat till varsamhet vid rekvirerande av under- sökningar.

Beträffande övriga utgiftskonti, vilka endast oväsentligt bidragit till höj- ningen av dagkostnaden, kan följande anföras.

Kostnaden per vårddag för värme och lyse jämte hithörande förbruk— ningsartiklar har stigit från 51 öre 1927/28 till 58 öre 1933/34. Anledningen därtill är i främsta rummet den förbättrade belysning, de ökade bekvämlig— heter med hissar och de ökade undersöknings- och behandlings- m. fl. appa— rater för elektrisk drift, som vid ombyggnaden tillkommit. Förbrukningen av elektrisk energi var för budgetåret 1927/28 54 537 kwh men för 1933/341 icke mindre än 333 392 kWh. Gasförbrukningen var respektive 59 644 och 81 026 kbm. Utsikt finnes likväl till sänkning av kostnaden på denna ut- giftstitel genom den övergång till växelström, om vilken direktionen för— anstaltat, ehuru den ekonomiska vinsten därav hittills måst användas till amortering av kostnaderna för utbyte av apparater. Denna utgiftssänkning skulle under nuvarande förhållanden kunna beräknas medföra en sänkning av kostnaden per vårddag med 12 a 13 öre. En möjlighet till ytterligare någon besparing har övervägts, nämligen anskaffning av eget maskineri för produktion av så mycket elektrisk energi, som kunde ske med ett ekonoi miskt utnyttjande av avloppsångan. Detta förutsätter samdrift med Stock— holms stads elektricitetsverk, men sådan medgives icke utan att lasarettet bygger egen transformatorstation, vilket sålunda kräver betydande kapital- utlägg utöver anskaffningskostnaden för maskineri. Av denna anledning har tillsvidare ingen åtgärd företagits. Bränsle och glödlampor upphandlas för ett år i sänder efter offentlig kungörelse. Såväl elektrisk energi som gas köpes enligt gällande taxor från Stockholms stads verk.

Den stegring av kostnaden per vårddag för tvätt, renhållning, vatten, som skett från 1927/28 till 1933/34, har i huvudsak föranletts av den ökade vattenförbrukningen. Denna var 1927/28 63 508 kbm men 1933/34 128 2430 kbm, alltså en fördubbling, Vilken i sin tur naturligen orsakats ej blott av det ökade antalet vårddagar utan ännu mer av den stora ökningen av per- sonalen och antalet patienter vid polikliniken.

Den till fl öre per vårddag belöpande ökningen i kostnaden för diverse utgifter kan i huvudsak härledas från den omständigheten, att lasarettet, som icke har egen patolog anställd, budgetåret 1927/28 fick de patologiska undersökningarna utförda utan avgift men numera utgiver 8 000 kronor per år härför.

I den redogörelse, som härmed lämnats för driftutgifterna vid serafimer- lasarettet, hava dessa utgifter ständigt belysts genom registrering av ut- gifternas förändring under tidsperioden 1927/28—1933/34. Emellertid åter- står frågan, huruvida utgifterna och därvid även dagkostnaden tyngts under hela denna tid av någon särskild, för serafimerlasarettet utmärkande omständighet.

I själva verket är en sådan omständighet mycket påtaglig, nämligen omfattningen av den polikliniska verksamheten (se bilaga nr 22 ). Redan år 1927/28 besöktes polikliniken av 47 585 patienter, och denna siffra har under året 1933/34 stigit till 58 167, alltså med 22.24 %. Ökningen är väsent- ligt större än det samtidigt ökadeantalet vårddagar (8.42 %), och på denna grund skulle det varit att förvänta, att den polikliniska verksamheten skulle kommit att i ökad grad tynga dagkostnaden. Emellertid måste här beaktas, att (se bilagorna nr 8 och 22) polikliniken jämväl medför inkomster och att viss del av dessa avdragas å respektive utgiftskonton i driftbudgeten, så- lunda motverkande höjning av dagkostnaden. Och då denna del av polikli- nikinkomsterna stigit från 36 791 kronor år 1927/28 till 60 194 kronor 4 öre år 1933/34, har alltså den av den ökade frekvensen betingade merkostna— den för polikliniken åtminstone till viss, måhända väsentlig del motsvarats av denna ökade inkomst.

Däremot kvarstår det som ovedersägligt, att den polikliniska verksam- heten varit synnerligen omfattande under hela den ifrågavarande tidsperio— den och att den summa, som på ovan angivet sätt använts för minskning av utgiftskontona, alldeles icke motsvarat de verkliga kostnaderna för poli— kliniken. Detta framgår av den approximativa beräkning, som företagits för att utröna, hur mycket ifrågavarande kostnader direkt och indirekt be— lastat lasarettets olika utgiftskonton under budgetåret 1933/34. Resultatet av denna uträkning framgår av bilaga nr 21 . Ej mindre än 250 565 kronor återstå, sedan den totala utgiften för polikliniken minskats med ovan— nämnda inkomstbelopp (60 194 kronor). Denna återstående summa utgör 17 % av lasarettets hela utgiftsbelopp nämnda år (1 473 583 kronor 13 öre) och ingår i dagkostnaden (9 kronor 3 öre) med en så stor del som 1 krona 53 öre. Den relativa omfattningen av denna polikliniska verksamhet belyses jämväl därav, att poliklinikpatienterna nämnda år voro ej mindre än 8 gånger så många som de under samma år på lasarettet intagna patienterna (7 266). I annat sammanhang (rubriken: förkortningen av medellängden av sjukhusvistelsen) har angivits, att medelkostnaden för varje intagen patient under detta år utgjorde 202 kronor 81 öre. I denna kostnad kan man be— räkna, att poliklinikkostnaden ingår med ett belopp av 34 kronor 48 öre (8 )( 4 kronor 31 öre; se nedan).

Skärskådas åter poliklinikutgifterna under ifrågavarande år i deras hel- het (250 565 + 60 194 = 310 759 kronor) i förhållande till antalet poli— kliniska, alltså icke å lasarettet intagna patienter (58 167), så kommer vid fördelningen av utgifterna i medeltal ett belopp av 5 kronor 34 öre på varje av dessa patienter; om summan 60 194 kronor (se bilaga nr 21) fråndrages, minskas beloppet till 4 kronor 31 öre. Erinras kan i detta sammanhang, att mot den återstående utgiftssumman, 250 565 kronor, svarar en ytterligare inkomst från polikliniken på 202 847 kronor 59 öre (se bilaga nr 9), men

att _ såsom i avdelning A av denna utredning angivits —— för det när- varande endast en mindre del av denna summa kunnat finna användning för avdrag på den motsvarande utgiftssumman. ' Jämte denna omständighet, vilken sålunda under nuvarande förhållan- den måste avsevärt öka dagkostnaden, kan i korthet hänvisas till, att sera- fimerlasarettets karaktär av undervisningsanstalt för ett stort antal medi- cine kandidater också måste beteckna en fördyrande faktor. I viss mån genom laboratorie- och poliklinikpersonal — bidrager denna undervis— ningskaraktär till den redan belysta, stora personalökningen. Därjämte disponeras vissa lokaler till undervisningsändamål, och vissa undersök— ningar företagas i dylikt ändamål understundom oftare än som i rent sjuk- vårdande syfte skulle hava påfordrats. Det är emellertid mycket vanskligt att exakt beräkna, hur mycket denna omständighet ökar dagkostnaden.

Efter denna analys av utgifterna och dagkostnaden vid serafimerlasaret- tet kan det vara möjligt att åtminstone i Vissa stycken överblicka, hur ut- gifterna vid detta lasarett gestalta sig vid jämförelse med utgifterna vid vissa andra större lasarett i Sverige. För denna jämförelse erbjuda givetvis främst undervisningssjukhusen i Uppsala och Lund intresse. Därjämte är en jämförelse med lasarett, tillhörande Stockholms stad och Stockholms läns landsting, näraliggande. I detta hänseende hava Sabbatsbergs och Maria sjukhus samt centrallasarettet i Mörby medtagits. Slutligen har, för jämförelse med ett centrallasarett i en större landsortsstad, även lasarettet i Norrköping infogats i denna undersökning.

Den direkta siffersammanställningen återgives i bilagorna nr 15—19. Härvid belyser bilaga nr 15 dagkostnaden, även fördelad på sina olika ut— giftstitlar, bilaga nr 16 vissa detaljer härav samt därjämte den allmänna omfattningen av den sjukvårdande verksamheten, bilaga nr 17 antalet vårdplatser och personal på jämförbara avdelningar vid nämnda lasarett, bilaga nr 18 begynnelse- och slutlön för några större personalgrupper och bilaga nr 19 slutligen priserna på några av de viktigare förnödenheterna.

Det kan emellertid inledningsvis framhållas, att en jämförelse mellan olika sjukhus erbjuder stora vanskligheter. Även om i det föregående Vissa faktorer kunnat framdragas, som för serafimerlasarettets del skänka belys— ning åt den ekonomiska situationen därstädes, är det icke säkert, att ena— handa faktorer spela samma roll vid andra sjukhus, under det att särskilda omständigheter av betydelse kunna föreligga därstädes, vilka icke utan ingående kännedom om förhållandena vid sjukhuset kunna fastställas. På grund härav kan den jämförelse, som nu tilltänkes, icke göras uttömmande, utan måste i huvudsak begränsa sig till påpekanden av sådana förhållan- den, som mera påtagligt framträda i det hopbragta siffermaterialet. Skild-

ringen företages härvid i ungefärligen samma ordning som vid föregående belysning av den ekonomiska situationen vid serafimerlasarettet. . Vad som här i första hand faller i ögonen, är skillnaden i den totala dag- kostnaden. Denna är för Maria sjukhus högre än vid serafimerlasarettet. Närmast efter detta lasarett kommer Sabbatsberg, med en dagkostnad på något över 8 kronor. Lunds lasarett är lägst, med en dagkostnad på mindre än 6 kronor, och vid de 3 övriga sjukhusen ligger dagkostnaden mellan 6 och 7 kronor.

De allmänna uppgifterna angående omfattningen av den sjukvårdande verksamheten kunna i viss mån hur stor är omöjligt att säga giva förklaring till dessa skillnader. Lunds lasarett erhåller otvivelaktigt god hjälp för nedbringandet av dagkostnaden genom det exceptionellt höga ut— nyttjandet av vårdplatserna (över 100 % medelbeläggning); denna belägg— ningssiffra förutsätter i själva verket åtminstone under vissa tider eller på vissa sjukavdelningar en ansenhg överbeläggning, med motsvarande starkt utnyttjande av sjukvårdspersonalen. Det kan tilläggas, att de båda sjukhus, som därnäst äga den högsta beläggningssiffran, akademiska sjukhuset i Uppsala och centrallasarettet i Mörby, också äga jämförelsevis låg dag- kostnad; dock torde beläggningen här icke spela så stor roll för dagkostna- den som vid Lunds lasarett.

Detta sista lasarett äger därjämte i den relativt höga siffran på medel- vårdtiden (25 dagar) en faktor, som ytterligare måste verka sänkande på dagkostnaden. Den höga medelvärdtiden förklaras här därigenom, att detta stora sjukhus med nominellt 1 089 vårdplatser inrymmer flera specialavdel- ningar, där patienterna i regel kvarligga lång tid. Så är medelvärdtiden vid de ortopediska, psykiatriska och reumatiska avdelningarna över 60, vid tuberkulos— och könsavdelningarna över 50 och vid avdelningen för barn- sjukdomar över 40 dagar. Den första av dessa 3 grupper innefattar 306, den andra 83 och den tredje 66 vårdplatser; inalles alltså 455 eller 41.8 % av samtliga vårdplatser vid lasarettet. Vid de övriga lasaretten skiljer sig medelvärdtiden icke avsevärt från den, som nu förefinnes vid serafimer— lasarettet.

En tredje betydelsefull skillnad utgör omfattningen av den polikliniska verksamheten. Vid intet av de 4 bland de 6 här berörda lasaretten, där sådan verksamhet bedrives, jämförbar med serafimerlasarettets, har denna verksamhet tillnärmelsevis den omfattning som här. Bilaga nr 16 visar detta redan genom det där förtecknade antalet poliklinikpatienter på de 5 lasaretten per år och per dag och framhäver detsamma än starkare genom uträkningen, hur detta antal förhåller sig till antalet vårddagar. I sist- nämnda hänseende befinnes denna verksamhet vara vid serafimerlasarettet ungefär dubbelt så stor som vid Sabbatsbergs och Maria sjukhus, nära tre gånger så stor som vid akademiska sjukhuset 'i Uppsala och fyra gånger så

. | | i

» l l l !

stor som vid Lunds lasarett. Det framgår härav, hur stor del av poli- klinikkostnaden vid serafimerlasarettet som antingen bör ersättas ur sum- man av influtna poliklinikinkomster eller avdragas på dagkostnaden för att denna skall i nu berörda hänseende rättvisligen motsvara dagkostnaden vid de sjukhus, med vilka serafimerlasarettet här jämförts.

Om nu, för den fortsatta jämförelsen, de olika utgiftskontonas dagkost- nad beaktas, så framträda — som naturligt är — de absolut taget största skillnaderna mellan de olika sjukhusen på kontot för avlöningar m. m. De tre sjukhusen i Stockholm visa här samtliga en betydligt större dagkostnad än de fyra övriga sjukhusen. Bilaga nr 18 angiver, att den genomgående högre avlöningsstandarden utgör en faktor för merkostnaden vid Sabbats— bergs och Maria sjukhus. Serafimerlasarettet har icke haft så stor känning härav under ifrågavarande budgetår 1933/34, men den löneförbättring, som nu genomföres och som förut omtalats, kommer sannolikt att föra serafimerlasarettet i detta hänseende upp i paritet med de båda andra. De tre stockholmssjukhusen äga därtill samtliga en fördyrande faktor i kost- naden för extra biträdeshjälp; bilaga nr 16 angiver, att detta ökar dagkost- naden härstädes med 32—35 öre, under det att denna kostnad vid de övriga sjukhusen håller sig nere vid 20—23 öre.

Serafimerlasarettets höga dagkostnad på detta konto sammanhänger emellertid —— i överensstämmelse med vad som redan förut framhållits också med dels den polikliniska verksamhetens stora omfattning, dels den stora kostnaden för hyresersättning och hyror för personalbostäder. Denna kostnad har, såsom bilaga nr 16 utvisar, tyngt dagkostnaden vid lasarettet med ej mindre än 48 öre. Kontrasten är särskilt stark vid jämförelsen med Lunds och Norrköpings lasarett, där motsvarande kostnad endast uppgår till respektive 3 och 9 öre per vårddag.

De nu nämnda omständigheter, som bringa dagkostnaden för avlöningar m. m. vid serafimerlasarettet upp till en hög nivå, bero sålunda väsentligen på andra faktorer än personalens storlek. Hur med denna förhåller sig, visar bilaga nr 17, där jämförelsen mellan de olika sjukhusen gjorts så ingående som möjligt, med uppdelning av personalen på sjukhusens olika avdel- ningar. Bedömandet kan givetvis vara förbundet med ansenliga svårigheter, men i stort sett torde följande kunna sägas.

Vid de medicinska vårdavdelningarna är de underordnade läkarnas antal vid serafimerlasarettet praktiskt taget lika som vid akademiska sjukhuset, Lunds lasarett och Maria sjukhus, något större än vid Sabbatsbergs sjuk- hus, men mindre än vid Stockholms läns centrallasarett och lasarettet i Norrköping. Beträffande de kirurgiska vårdavdehlingarna har vid jäm- förelsen utbrutits den hjärnkirurgiska avdelningen, som ännu saknar mot- svarighet vid något sjukhus i Sverige och som kräver större personal än vanliga kirurgiska avdelningar. För den återstående kirurgiska avdelningen

är antalet underordnade läkare vid serafimerlasarettet något större än vid akademiska sjukhuset, Lunds lasarett och lasarettet i Norrköping, prak— tiskt taget lika som vid Stockholms läns centrallasarett, men mindre än vid Sabbatsbergs och Maria sjukhus.

Specialavdelning för nervsjukdomar finnes icke vid något av de övriga jämförda sjukhusen.

Vid ögonavdelningen är, om man tar hänsyn till den oavlönade biträ— dande överläkaren vid serafimerlasarettets ifrågavarande avdelning, de underordnade läkarnas antal proportionsvis lika som vid Sabbatsbergs sjukhus och Lunds lasarett men mindre än vid akademiska sjukhuset.

Vid röntgenavdelningen på serafimerlasarettet är de underordnade läkar— nas antal större än vid något av de andra till jämförelse upptagna sjukhusen och detta ännu mer, om man jämför antalet vårdplatser. Men sistnämnda måttstock kan icke här användas, om man vill nå ett något så när rättvist ! resultat. Grundvalen för jämförelsen bör i stället vara antalet utförda undersökningar. Med denna utgångspunkt finner man, att av de jämförda ! sjukhusen endast Sabbatsberg har ett något större antal undersökningar per underordnad läkare än serafimerlasarettet.

Beträffande gymnastikavdelningen intar serafimerlasarettet redan nu en särställning, emedan där tjänstgör en särskild läkare. Under budgetåret 1935/36 komma ytterligare två läkare att anställas i samband med under- visning för eleverna vid'gymnastiska centralinstitutets sjukgymnastlinje, av vilka läkare den ene enligt Kungl. Maj:ts beslut skall avlönas på lasarettets l vanliga utgiftsstat. l

Såsom redan förut framhållits, intar även serafimerlasarettets poliklinik f en särställning i fråga om verksamhetens omfattning. Detta tar sig uttryck bland annat däri, att särskilda läkare till ett antal av 18 där äro syssel- satta, under det att av övriga jämförda sjukhus endast akademiska sjuk- huset och Sabbatsbergs sjukhus hava respektive 5 och 3 särskilda poli— l klinikläkare. )

Slutligen kan framhållas, att serafimerlasarettet i ännu ett avseende intar ! en särställning i förhållande till de övriga jämförda sjukhusen, i det att 4 särskilda läkare, av vilka dock en är uppförd på karolinska institutets stat, äro anställda vid de medicinska laboratorierna.

Beträffande övrig sjukvårdsperson-al framgår, att endast Stockholms läns centrallasarett och Norrköpings lasarett hava mindre personal än serafimer- lasarettet på de medicinska avdelningarna, de övriga hava något större antal.

På de kirurgiska vårdavdelningarna hava Maria sjukhus och Stockholms läns centrallasarett något mindre personal än serafimerlasarettet, under det att de övriga jämförda sjukhusen hava större antal personal. De hava så även i fråga om kirurgiska operationsavdelningarna utom Lunds lasarett,

där personalen på motsvarande avdelningar är något mindre än vid sera- fimerlasarettet. _

Personalen vid serafimerlasarettets ögonavdelning är något större än den vid akademiska sjukhusets och Lunds lasaretts motsvarande avdelningar, men är mindre än på ögonavdelningen vid Sabbatsbergs sjukhus.

Om sålunda personalen på vårdavdelningarna vid serafimerlasarettet i stort sett är mindre än vid akademiska sjukhuset och Lunds lasarett enligt de uppgifter, som föreligga, så kompenseras detta av den ambulerande per- sonalen (se gruppen Viss annan för olika avdelningar gemensam personal), som för serafimerlasarettet är något större, liksom av antalet manliga bi— träden, som också är större.

Den stora polikliniken kräver också stor personal. Ställes denna i belys- ning av antalet hjälpsökande, såsom i bilaga nr 17 skett, framgår att endast akademiska sjukhuset har något mindre personal vid sin poliklinik än sera- fimerlasarettet.

Personalen vid serafimerlasarettets köksavdelning är, om man endast bedömer den i förhållande till vårdplatserna på sjukhuset, något större än vid akademiska sjukhuset, Lunds lasarett och Sabbatsbergs sjukhus men mindre än vid de andra jämförda sjukhusen. Det är påtagligt, att den stora omfattningen av serafimerlasarettets poliklinik bidrager till att öka köks— personalens antal.

Ett särförhållande förefinnes vid serafimerlasarettet även därigenom, att centraldisk är genomförd för de allmänna avdelningarna. Därför erforderlig personal är dock relativt obetydlig, endast 3 personer.

Tvättavdelningen visar vid serafimerlasarettet en något mindre kvanti— tet tvättade kläder per arbetare än vid de övriga sjukhusen, vilket dock ej behöver innebära att personalen är för stor. Mängden strykning spelar t. ex. en roll, som icke är lätt att precisera eller jämföra.

Den egentliga maskinavdelningen visar också en något större personal vid serafimerlasarettet än vid de övriga sjukhusen i förhållande till antalet vårdplatser. Även här måste bringas i erinran lasarettets stora poliklinik, dess laboratorier o. s. v., allt medförande ökat arbete för maskinavdelningen.

Vad slutligen angår den administrativa personalen, så är denna relativt talrikare vid Maria sjukhus och serafimerlasarettet än vid de övriga sjuk— husen. Om hänsyn tages endast till den egentliga kontorspersonalen, så har serafimerlasarettet den talrikaste. Men antalet vårdplatser är här icke allena inverkande på behovet av arbetskraft. Det är självfallet, att den stora polikliniken tynger administrationen. Lasarettets karaktär av riks— sjukhus och den omständigheten, att undervisning bedrives på alla avdel— ningar, medföra också betydande arbetsuppgifter för personalen på lasaret- tets kontor.

Sammanfattande kan alltså — under förnyat betonande av vansklig-

heterna för exakt jämförelse — sägas, att sjukvårdspersonalens antal är i stort sett ganska lika vid jämförbara avdelningar på de ifrågavarande sjuk- husen och att även den övriga personalen vid serafimerlasarettet icke kan anses för talrik i förhållande till de föreliggande arbetsuppgifterna.

Vad härnäst angår utspisningskontot, så visar dagkostnaden även här ett mycket högt läge vid serafimerlasarettet. Denna dagkostnad uppgår under budgetåret 1933/34 till 1 krona 82 öre, under det att den ej är större än 1 krona 29 öre vid Lunds lasarett och 1 krona 24 öre vid Maria sjukhus och Mörby lasarett. Många omständigheter kunna här inverka, som äro svåra att i detalj värdesätta. Detta gäller t. ex. inköpspriserna, av vilka en del viktigare finnas angivna i bilaga nr 19. För serafimerlasarettets del fram- träder där ett relativt högt inköpspris i fråga om fisk; redan förut har om— nämnts, att det tillsvidare icke varit möjligt att för detta födoämne till— lämpa entreprenadsystemet. En annan sådan omständighet är kostens kva- litet och utspisningens moderna organisation. Härvid kan framhållas, att i den nya spisordningen vid Lunds lasarett (och övriga sjukhus, tillhörande Malmöhus läns landsting) en högre utspisningsstandard kunnat genomföras utan nämnvärd höjning av dagkostnaden, på grund av den samtidigt för- bättrade organisationen; bland annat har härvid ordnandeti detalj av diet— kosten, även vad avser Specialdieter, varit betydelsefull, då därigenom de alltid dyrbara s. k. fria rekvisitionerna av födoämnen kunnat så gott som fullständigt undvikas. Vid serafimerlasarettet är en ändrad organisation för det dietiska kosthållet under utarbetande, ehuru något förslag ännu ej hun- nit framläggas för direktionen. Detta förslag torde även komma att inne— fatta ändringar i nu tillämpad ordning för rekvisition av dietmat.

För serafimerlasarettets del framträda här även vid jämförelse med de andra sjukhusen de fördyrande faktorer, som kostersättningen och den poli— kliniska verksamheten beteckna. Om den förra faktorn frånräknas, sjunker dagkostnaden för utspisningen från 1 krona 82 öre till 1 krona 58 öre. Och om, med denna reduktion, kostnaden slås ut icke på vårddagar utan på kostdagar, alltså samtliga spisande, så reduceras, såsom framgår av bilaga nr 16, skillnaden mellan serafimerlasarettet och t. ex. Lunds lasarett till endast 8 öre. Denna återstående skillnad kan väl förklaras genom de förut berörda förhållandena.

Övriga utgiftsposter erbjuda icke så stort intresse som de nu nämnda vid denna jämförande överblick. Skillnaderna torde väsentligen förklaras genom förhållanden, som redan i det föregående berörts. Vad särskilt angår kontot för läkemedel, tenderar detta överallt mot ett höjdläge, som påkallar upp— märksamhet; säkerligen av samma anledning, som redan angivits beträf— fande serafimerlasarettet. Och i fråga om kontot för instrument och appara- ter torde även vid jämförelsen framgå bland annat den redan framhållna, särskilt starka utvecklingen av verksamheten vid serafimerlasarettets rönt- genavdelning.

Den nu företagna jämförelsen mellan utgifterna vid serafimerlasarettet och vissa andra lasarett har sålunda i stort sett bekräftat resultatet av den undersökning beträffande utgifterna vid serafimerlasarettet, som gjorts med ledning av uppgifterna angående detta sjukhus självt. I den mån, jämförel— sen kunnat genomföras, lämnar-den alltså stöd åt den uppfattning om den ekonomiska situationen vid detta lasarett, som framkommit tidigare under denna utredning. I korthet sammanfattat bör vid bedömandet av drift— utgifternas storlek och därmed även dagkostnaden vid serafimerlasarettet hänsyn tagas till ett flertal fördyrande omständigheter. Främst framträda här sjukvårdens fortgående intensifiering (uttryckt bland annat genom den sjunkande medelvärdtiden), den härmed sammanhängande ökningen av kostnaden för läkemedel, instrument och apparater och de företagna löne— regleringarna. Därnäst spelar den såväl absolut som relativt ytterst om— fattande polikliniska verksamheten en stor roll. Ytterligare tillkomma här de speciella kostnaderna i samband med den medicinska undervisningen och de oundgängliga utgifterna för extra biträdeshjälp, bostadshyror och kostersättning.

D. Förvaltning och räkenskaper.

Serafimerlasarettet förvaltas av direktionen enligt av Kungl. Maj:t den 16 september 1932 utfärdat reglemente.

Räkenskaperna föras dels av en kamrerare (bisyssla), som för huvud- boken, dels genom lasarettets kontor. Räkenskaperna granskas av riks- räkenskapsverket, varjämte Stockholms stad och Stockholms läns lands- ting äga genom särskilt utsedda personer, två för staden och en för lands— tinget, årligen anställa granskning av lasarettets räkenskaper och förvalt- ning (reglementets 8 5).

Av trycket utgives årligen den redogörelse för sjukvården och ekonomien, vilken direktionen enligt reglementets 8 % har att till Kungl. Maj:t ingiva och låta offentliggöra. Redogörelsen avser budgetår.

Vidare utgives av trycket den rapport, lasarettets direktör årligen lämnar till medicinalstyrelsen. Rapporten avser kalenderår, utom i fråga om inkom— ster och utgifter, vilka avse budgetår.

Till Kungl. Maj:t skall direktionen jämlikt reglementets 8 % vid de fram— ställningar, vilka avse äskanden eller meddelanden till riksdagen, inkomma med översikt över beräknade inkomster och utgifter för nästföljande bud- getår och i samband därmed äska det anslag, som må vara erforderligt för uppehållande av verksamheten vid lasarettet. Till denna översikt fogar direktionen en tablå över utgifter och inkomster.

Generalfältläkare Bauer framhöll i sin utredning år 1926 vissa olägen- heter, sammanhängande med den olika uppställningen av redogörelse, rap- port och de uppgifter, som lämnas i samband med anslagsäskandena. AV det utlåtande, serafimerlasarettets direktion den 28 september 1926 avgav

till Konungen, framgår, att direktionen hade sin uppmärksamhet fäst på anförda förhållanden men ville avvakta resultatet av den under medicinal- styrelsens medverkan pågående undersökningen om lämpliga ändringar i det formulär, som användes för avgivande av rapporter till medicinalsty- relsen, innan direktionen toge bestämd ståndpunkt till de åtgärder, som borde vidtagas för omläggning av lasarettets bokföring och redogörelser. Det är uppenbart, att fog finnes för denna direktionens ståndpunkt.

I juni innevarande år har svenska landstingsförbundets styrelse till de olika landstingens förvaltningsutskott utsänt ett betänkande med förslag till enhetligt budget- och räkenskapsväsende för landstingen, avgivet av en kommitté, tillsatt av förbundsstyrelsen. Framställningar skulle inom den närmaste tiden göras bland annat till medicinalstyrelsen angående omarbet- ning av statistikblanketterna i enlighet med föreliggande förslag.

Även om ifrågavarande förslag skulle bliva föremål för omarbetning, synes det likväl icke behöva dröja någon längre tid, innan nytt formulär för de ekonomiska uppgifterna i rapporten till medicinalstyrelsen är att vänta. Dessförinnan synas icke några ändringar i serafimerlasarettets bok— föring böra vidtagas och ej heller någon väsentlig ändring av formuläret till redogörelsen för sjukvården och ekonomien.

Anledning saknas därför att nu gå in på detaljer i fråga om ovanberörda olikheter mellan redogörelse, rapport och översikt. I stort sett kan sägas, att redogörelsen innehåller uppgift om samtliga brutto-inkomster och -utgifter samt netto-utgifter för sjukvården i en äldre mening (alltså fastig- hetens underhåll ej inräknat); den på redogörelsen grundade översikten innehåller uppgift om brutto-utgifter och netto-utgifter för sjukvården samt netto-inkomster; rapporten innehåller uppgift om netto-utgifter för sjuk- vården och däremot svarande inkomster samt utgifter bestridda med låne- eller andra särskilda medel eller särskilda anslag. Med brutto-inkomster och -utgifter förstås här de totala. Med netto-utgifter förstås de totala utgifterna minskade genom avdrag av vissa inkomster, motsvarande sådana utgifter, som icke böra belasta kostnaden för sjukvården; med netto-inkomster slut- ligen vad som återstår, sedan vissa inkomster avförts såsom avdrag på utgiftssidan.

Den utredning om serafimerlasarettets ekonomi, om vilken nu föranstal- tats, skulle i sin första del enligt direktiv utmynna i förslag till uppställ- ning av kapitalstat och driftstat för lasarettet. Ledning kunde sökas sär- skilt vid akademiska sjukhuset i Uppsala och Malmöhus läns sjukvårds- inrättningar i Lund (Lunds lasarett).

Akademiska sjukhusets stat fastställes av mindre akademiska konsistoriet och Lunds lasaretts stat av Malmöhus läns landsting. Båda sjukhusen av— lämna till sina huvudmän detaljerade stater i fråga om avlöning, pensioner och understöd m. m. I fråga om övriga utgiftstitlar, som i stort sett mot- svara medicinalstyrelsens nuvarande statistikformulär, sker icke en lika

43 detaljerad uppställning. Vid Lunds lasarett sker en uppdelning av utgif— terna i »ordinarie utgifter» och »extra anslag».

De under den senare rubriken förda utgiftsposterna äro sådana, som mera tillfälligtvis och därför ojämnt återkomma, såsom nyanskaffning av dyrbarare instrument, apparater och större nyanskaffning av inventarier samt vidlyftigare och dyrbarare förändrings- och reparationsarbeten å fas- tigheterna. Äskanden om anslag för dylika utgifter framföras till lands- tinget med särskild motivering — i vissa fall med förslag, att halva sum- man måtte begäras som statsanslag —- och dessa anslag beviljas särskilt. Som konsekvens härav komma dessa utgiftsposter att i den officiella stati- stiken icke inräknas bland dem, som, fördelade på vårddagarna, giva me- delkostnaden per vårddag. I 1935 års stat äro upptagna poster om tillhopa 21 606 kronor, varav frånsett komplettering av ett tidigare anslag med 350 kronor den minsta posten gäller en fläktanordning i röntgenavdel— ningen till en beräknad kostnad av 2 600 kronor. Båda sjukhusens stater avse i huvudsak netto-utgifter och -inkomster.

Om än en omläggning av serafimerlasarettets räkenskaper och redogörelse av skäl, som ovan anförts, icke omedelbart bör ske, torde detta förhållande | dock icke behöva utgöra något hinder för, att den nu anbefallda omänd- ringen av budgetuppställningen vid direktionens äskanden om statsanslag i omedelbart genomföres och därvid en uppdelning i kapitalstat och ; driftstat företages. En sådan omändring bör kunna medföra en större lätthet att överblicka serafimerlasarettets ekonomiska ställning och att be- : döma lasarettets anhållan om statsbidrag; såsom tidigare framhållits i av-

delning A (rubrik: statsanslag) åtgår numera en ansenlig del av statsansla- get till annuitet på det största ombyggnadslånet. Detsamma gäller i fråga om bidragen från Stockholms stad och Stockholms läns landsting.

En tabellarisk uppställning av de inkomster och utgifter, som skulle bilda kapitalstaten, återfinnes i bilaga nr 23, som jämväl exemplifierar, hur denna del av budgeten skulle med sådan uppställning tett sig för året 1933/34. I denna kapitalstat återfinnas främst inkomster och utgifter för de stora byggnadslånen och fondförvaltningen. Hit hava därjämte hänförts övriga kostnader för ny-, till- och ombyggnad och tillsvidare även de poliklinik- avgifter, som av direktionen infördes år 1930 och som ännu ett par år i be— tydande utsträckning måste användas till räntor och amortering på lån. l Övriga utgifter och inkomster skulle tillsammans bilda driftstaten. Denna * synes böra så uppställas, att liksom vid Lunds lasarett extra utgifter och motsvarande inkomster angivas i särskild avdelning eller avdelningar.

De ordinarie inkomsterna och utgifterna exemplifieras i bilaga nr 21, (driftstatens avd. A) med siffror från budgetåret 1933/34, liksom för kapi- talstaten hämtade ur den uppgift om inkomster och utgifter, som återfinnes i slutet av redogörelsen för sjukvården och ekonomien för nämnda budgetår. Driftstaten synes nämligen böra innefatta bruttosiffror. Detta medför dels

möjlighet att direkt jämföra med räkenskaperna och redogörelsen, dels större överskådlighet beträffande inkomsterna än i den tablå, som nu följer översikten av inkomster och utgifter i samband med anslagsäskandena. Driftstaten bör åtföljas av bilagor i den utsträckning, som finnes lämplig. Några sådana skola här anföras:

a) beräkning av vårddagar och avgifter; , b) beräkning av de avgifter, som Stockholms stad och Stockholms läns landsting skola erlägga; 1 e) beräkning av nettoutgift för driften (: bruttoutgiften enligt avd. A i driftstaten, minskad med vissa inkomster); beräkning av kostnaden i me- deltal per vårddag; f

d) specifikation av titeln diverse utgifter, så länge denna titel har annan ! innebörd än vid andra sjukhus (sker redan nu); f

e) specifikation i viss utsträckning av försäljnings— och ersättnings- medel (se bilaga nr 8).

Till Extra utgifter (driftstatens avd. B) synes — såsom också angivits i bilaga nr 24 — böra föras nyanskaifning av dyrbarare instrument, appara- ter och andra inventarier, ävensom större reparationer, krävande särskild motivering.

För serafimerlasarettets vidkommande torde i en ytterligare särskild av- delning av driftstaten få upptagas statsanslag till och kostnader för gymna- stikavdelningen på grund av undervisningen för eleverna vid gymnastiska centralinstitutets sjukgymnastlinje.

Ehuru ett särskiljande av utgifterna för den stora polikliniken kunde synas önskvärt, föreslås detta icke. Denna fråga torde böra upptagas i sam- band med frågan om användning av de inkomster från polikliniken, som tillsvidare fonderas för säkerställande av ränta och amortering på det min- dre av de två ombyggnadslånen, när dessa inkomster i sin helhet bliva dis- ponibla för täckande av driftkostnader.

Ett konsekvent tillämpande av bruttosystemet vid budgetuppställ- ningen skulle kräva, att avlöningarna till personalen upptoges till sina bruttobelopp och att de avdrag, som ske på avlöningslistan i fråga om pen- sionsavgifter, bostad och kost, toges som direkta inkomstposter. Detta krä- ver emellertid, att bokföringen i kassaböckerna sker på samma sätt. Så för— fares vid Stockholms stads sjukhus och föreslås av de kommitterade, som utarbetat det av svenska landstingsförbundet såsom ovan nämnts förordade förslaget till enhetligt budget- och räkenskapsväsen, att tillämpas vid de sjukhus, som hava bruttoavlöningssystem.

Att en sådan anordning icke här föreslås, beror på tvenne omständigheter. Det ena är, att avlöningen ännu ej utgår enligt bruttosystemet till all per- sonal (läkarpersonalen är t. ex. undantagen). Den andra och viktigare är, att, såsom tidigare uttalats, någon ändring i lasarettets bokföring icke synes böra ske innan medicinalstyrelsens nya statistikformulär föreligger.

BILAGOR

TILL BETÄNKANDET RÖRANDE SERAFIMERLASARETTETS EKONOMI

Tablå

över serafimerlasarettets utgifter och inkomster

för driften budgetåren441927/28

samt restkostnad för driften och dess täckning för samma år.

1933

/ 34

Utgifter upptagas enligt rapport till medicinalstyrelsen, dock med uteslutande av kostnad för nyanskaffning av instrument och apparater samt andra inventarieri samband med ombyggnaden ävensom utgifter för om- byggnaden samt ränta och amortering & därför upp- tagna lån.

Inkomster upptagas likaledes enligt rapport till medici— nalstyrelsen, dock med uteslutande av statsanslag, av- kastning av donationer, inkomster l form av bidrag till nyanskatfning, som ovan nämnts, samt till ränta och amortering av lån för ombyggnaden ävensom täckning i övrigt av ombyggnadskostnader.

Utgifter............ ....Summa

Inkomster Vårdavgifter: enligt taxa . . . . . . . . . . . . . enligt avtal med Stockholms stadsfullmäktige

läns landsting

Stockholms stads anslag till polikliniken Ersättningsmedel fr. karolinska institutet m.m. Summa Restkostnad................... Avkastning av donationer enligt rapport till medici- nalstyrelsen använd för sjukhusets ändamål :mckande avrestkostnad................... För täckande av restkostnad ytterligare erfor- derligabelopp Skillnad2 mellan sist anförda sifror och restkost- nad enligt »redogörclse för sjukvården och eko- nomien » = statsanslag plus budgetförskott minus vad

av dessa motsvarar kostnad för nyanskaffning, ränta och amortering av lån i samband med ombyggnaden

Därav täckt genom statsanslag . . . . . . . . . . Budgetförskoit i avvaktan på definitiv täckning

452 vård-

platser och gamla poli- kliniken

510 vård- platser och nya poli- kliniken

1927/28 1928/29 1929/30

1930/31 | 1931/32 | 1932 33

1933/34

1 069 999: 81

323 808: 50 1 205 102: 28 497: 40

1 122 857: 21 — 75: 99

20 800: —

4 499: 17 676 493: 77 393 506: 04 21 530: 54

371 975: 50 — 8 923: 29

9 362 478: 82 ' + 573: 39 363 052: 21

1081735: 06

316 573: — 217 504: 71 146 461: 47 20 800: — 4 348: 81 705 687: 99 376 047: 07 44 073: 79 331 973: 28 + 4 455: 42 336 428: 70 336 428: 70

1 126 756: 38

20

307 913: 228 883:

158 735: 97 20 800: —— 4 500: 44

720 832: 61 405 923: 77

47 015: 52

358 908: 25 + 1 144: 30 360 052: 55 360 052: 55

1 218 203: 39

299 512: —— 242 976: 21

165 710:

20 800: 4 268: 3 733 266: 54 484 936: 85

47 699: 83 437 237: 02 + 245: 19 437 482: 21 437 482: 21

1 371 435: 12

353 072: 50 261 763: 97 199 051: 71 20800: —— 4308: 71 838 996: 89 532 438: 23 48 179: 32 484 258: 91 — 5 796: 53 478 462: 38 456 561: 03 21 901: 35

| 1418 993:68

365 833: — 278 815: 17 219 888: 70 20 800: — 4 285: 46 889 622: 33 529 371: 30 53 057: 83 476 313: 47 + 1 165: 09 477 478: 56 477 478: 56

1 473 583: 13

375 964: 15 289 259: 72 219 950: 54 20 800: —- 4 402: 36 910 376: 77 563 206: 36 42 308: 72 520 897: 64 —— 3 808: 63 517 089: 01 466 883: 68 50 205: 33

' I värdavgilterna från Stockholms stad och Stockholms län för budgetåret 1927/28 ingå resp. kr. 497: 40 och 75: 99, tillhopa 578: 39, utgörande avtalsenliga bidrag till förräntning av lån för ombyggnaden. Detta blev ej iakttagen vld bokslutet, varigenom det i räkenskapen för nämnda. budgetår redovisade behovet av stats- anslag för driften blev så mycket mindre än det rätteligen bort vara (— iakttogs vid bokslutet för 1928 29). I ovanstående tablå har därför inkomsten av vårdavgifter 1927/28 satts kr. 573: 89 lägre än vad rapporten till medicinalstyrelsen visar.

* Skillnaden mellan restkostnaden sådan den enligt rapport till medicinalstyrelsen här angives och den nedanför enligt nredogörelse för sjukvården och ekonomien: angivna beror på, att i den förra tages hänsyn även till vissa varubehällningar vid respektive budgetärs början och slut och vad som under budget-

året konsumerats påföres utgifterna. under det att i " 1 'redogörelse för sjukvården och ekonomien-

ingår emellertid i posten »Lasnrettsomhyggnaden, förskott-

den senare såsom utgift upptages vad under respektive budgetår inköpts. under 192728 markeras under rubriken »statsanslag» kr. 1 778: 37 såsom avseende ombyggnaden. Beloppet i samma redogörelse och avfördes på 1927I28 ars anslag nästföljande budgetår. Beloppet 362 478: 82

i redogörelsen avser sålunda i sin helhet vanliga driftkostnader. Därtill bör, såsom ovan 1 not 1 förklarats, läggas kr. 573: 39, såsom [ denna tablå. skett.

48 Bilaga nr 4.

Avskrift av Kungl. Maj:ts nådiga brev till direktionen över serafimerlasa- rettet. GUSTAF o. s. v. Vår ynnest o. s. v.

I skrivelse den 14 maj 1927, nr 192, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition den 11 mars 1927, nr 223, angående förläggningsplats för nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m., anmälde riksdagen, bland annat, att riksdagen medgivit, att till bestridande av kostnaderna för ombyggnadsarbeten å nuvarande serafimer- lasarettet i huvudsaklig överensstämmelse med förslag, som avgivits av direk— tionen över lasarettet i skrivelse till 1926 års sjukhuskommission den 6 decem— ber 1926, finge upptagas ett lån å högst 3 200 000 kronor, att amorteras under högst 30 år, mot säkerhet av inteckning i lasarettets fastighet nr 8 i kvarteret Pilträdet i Stockholms stad, ävensom att fastigheten finge för ändamålet in- tecknas, utöver redan beviljade inteckningar å tillhopa 250 000 kronor, för ett sammanlagt belopp av högst 2 950 000 kronor, jämte ränta.

Genom nådigt beslut den 20 maj 1927 uppdrog Kungl. Maj:t åt direktionen över serafimerlasarettet att efter samråd med sjukhuskommissionen uppgöra för- slag till överenskommelse med Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms läns landsting rörande stadens respektive länets deltagande i de kostnader, som föranleddes av omförmälda byggnadsarbeten å serafimerlasarettet, samt under- ställa detta förslag Kungl. Maj:ts prövning och fastställelse och förklarade Kungl. Maj :t Sig vilja därefter vidare besluta i sistberörda fråga.

Efter samråd med sjukhuskommissionen har nu direktionen över lasarettet uppgjort förslag samt i underdånig skrivelse den 5 december 1927 underställt desamma Kungl. Maj:ts prövning. Direktionen har därvid anfört följande:

Förslaget till avtal med landstinget vore uppgjort i form av överenskommelse om viss ändring i gällande avtal mellan direktionen och landstinget angående vård å lasarettet av sjuka från Stockholms län och vore, sådant det med ett tillägg rörande tiden för byggnadslånets amortering godkänts av landstinget, av följande lydelse:

»Förslag till avtal om viss ändring i det mellan direktionen över kungl. sera- fimerlasarettet och landstingets bestyrelse den 22 juni l908 uppgjorda kontraktet angående vård å lasarettet av sjuka från Stockholms län med däri genom avtal i juli 1915 och landstingets beslut den 16 september 1919 vidtagna ändringar.

& 1.

I den för varje år beräknade verkliga sjukvårdskostnaden å lasarettet, vilken enligt kontraktets % 2 utgår som ersättning för vård av sjuka från länet, skall hädanefter inberäknas lasarettets utgift för förräntning och amortering av 3 061 300 kronor av det län 5. 3 200 000 kronor, avsett såsom ett 30-årigt amor- teringslån, som med riksdagens och Kungl. Maj:ts tillstånd kommer att upp- tagas för ombyggnad och reparationer å lasarettet, dock att detta icke gäller i avseende å de fyrtio sängar, för vilka enligt samma paragraf i sjukvårdskost- naden ej må inberäknas utgifterna för fastigheternas underhåll och onera.

& 2.

Sjukvårdsavtalet, sådant det sålunda blivit bestämt, skall gälla intill dess ovan omförmälta lån blivit till fullo guldet eller genom nytt avtal, som för serafimer— lasarettet godkänts av Kungl. Maj:t, annan överenskommelse träffats.

& 3.

I åå 1 och 2 upptagna bestämmelser, vilka komma att underställas Kungl. . Maj:ts prövning, äro för kontrahenterna icke bindande, med mindre desamma & varda av Kungl. Maj:t fastställda.»

Förslaget till avtal med stadsfullmäktige i förevarande fråga innefattades i ett av direktionen efter förhandling med vederbörande borgarråd framlagt” full- ständigt förslag till avtal mellan direktionen och stadsfullmäktige angående vård å lasarettet av sjuka från staden att gälla från och med den 1 januari 1928. Detta förslag, som den 21 november 1927 oförändrat godkänts av stads- fullmäktige, hade följande lydelse:

»Förslag till avtal mellan direktionen över serafimerlasarettet och Stockholms stadsfullmäktige.

1. De 200 sängar, varav hälften för medellösa, vilka Stockholms stad tillför- l säkrats att allt framgent få disponera vid serafimerlasarettet, skola, så länge en oftalmologisk avdelning finnes vid lasarettet, så fördelas emellan lasarettets , olika avdelningar, att 100 sängar tillhöra de medicinska avdelningarna, 70 sängar de kirurgiska avdelningarna, 15 sängar, tills vidare utnyttjade å allmänna barn- bördshuset, den gynekologiska, och 15 den oftalmologiska avdelningen, och må inträdessökande sjuk från staden, som är föremål för vård å lasarettet, ej för- vägras inträde, med mindre ovannämnda antal platser å den avdelning, där han skall intagas, redan är upptaget av sjuka från staden. De 100 sängar, vilka sålunda disponeras för medellösa, äro avsedda såväl för person med hemortsrätt i Stockholm som ock för annan person, vilken staden enligt fattigvårdslagen är skyldig att bereda vård.

2. Såsom ersättning för sjukvården erlägger staden dels för medellösa sjuka ett belopp motsvarande fastställd sjukvårdsavgift för vård å allmänt rum av betalande sjuka från staden, dels ock för stadens alla sjuka 62 procent av den å vårddag belöpande skillnaden mellan avgifter erlagda för sjukvård å vare sig allmänt, enskilt eller halvenskilt rum, och verkliga kostnaden för sjukvården. I denna kostnad inräknas utgiften för förräntning och amortering av 3 061 300 kronor av det lån ä 3 200 000 kronor, som med Kungl. IVIajzts tillstånd kommer att upptagas för ombyggnad och reparationer å lasarettet, men icke utgifterna för andra ny- och ombyggnader. Det särskilda bidrag, som av patienter å härefter anordnade enskilda och halv- enskilda rum erlägges för förräntning och amortering av lån, upptagna till rum- mens anordnande, räknas ej som sjukvårdsavgift.

3. Därest framdeles skulle visa sig, att under 1) upptagna bestämmelser icke från serafimerlasarettets sida behörigen iakttagas, skall staden äga befogenhet

att för tiden därefter och intill dess rättelse visas hava skett nedsätta sin andel i kostnaden för stadens alla sjuka till 50 procent av ovanberörda restkostnad.

4. För serafimerlasarettet nu fastställda sjukvårdsavgifter för vård i allmänt rum av betalande sjuka från staden få icke under den tid, för vilken överens— kommelsen är gällande, höjas utan stadsfullmäktiges medgivande.

5. Rapport över beläggningen å stadens ackord med serafimerlasarettet skall dagligen avgivas till hälsovårdsnämnden enligt av nämnden fastställt formulär. Särskild förteckning över de medellösa sjuka, som intagits & kommunens här— för avsedda platser vid lasarettet, skall varje torsdag, eller om helgdag då infaller-, nästföljande söckendag avlämnas till hälsovårdsnämndens ombudsman i enlig— het med av nämnden fastställt formulär. Genom lasarettets försorg skall senast 14- dagar efter därom av hälsovårdsnämndens ombudsman framställd begäran till honom avlämnas i fattigvårdslagen stadgat förhörsprotokoll beträffande de åt nämnda förteckning upptagna personer, vilka ombudsmannen finner icke äga hemortsrätt i Stockholm. .6. Denna överenskommelse gäller intill dess ovan omförmälta lån blivit till fullo guldet eller genom nytt avtal, som för serafimerlasarettet godkänts av Kungl. lVIajzt, annan överenskommelse träffats.»

I sin berörda skrivelse har direktionen vidare gjort framställning dels om utförande av de utav sjukhuskommissionen föreslagna ombyggnadsarbetena vid lasarettet dels ock om åtgärder för bestridande av kostnaderna för dessa arbeten.

Kungl. lVIajzt godkänner ovanberörda förslag till avtal mellan direktionen över serafimerlasarettet och Stockholms läns landsting samt mellan direktionen över serafimerlasarettet och Stockholms stadsfullmäktige. Vidare bemyndigar Kungl. Maj:t direktionen att vidtaga åtgärder för utförandet å lasarettet av byggnadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse med det av direktionen den 6 december 1926 till sjukhuskommissionen avgivna förslaget för en kostnad, ej överstigande 3200 000 kronor, därav 138700 kronor för anordnande av en— skilda sjukrum å den kirurgiska kliniken och 3 061 300 kronor för övriga arbeten.

Tillika medgiver Kungl. lVIajzt dels att till bestridande av kostnaden för dessa arbeten direktionen må upptaga lån, att amorteras under trettio är, ä 3 200 000 kronor och som säkerhet för lånebeloppet med ränta lägga, jämte redan gäl- lande inteckningar i lasarettets fastighet nr 8 i kvarteret Pilträdet i Stockholm å 250000 kronor, inteckningar å 2950 000 kronor, för vilket belopp med sex procent ränta samma fastighet mä ytterligare pantförskrivas. dels oclc att till täckande av annuiteten å den del av länet, som är avsedd till anordnande av enskilda rum å kirurgiska kliniken, 138 700 kronor, må för vård å dessa rum uppbäras, utöver fastställd sjukvårdsavgift, högst 3 kronor per dag för säng— plats i enskilt rum och 2 kronor i halvenskilt rum.

Detta meddelas direktionen till efterrättelse. Stockholms slott den 22 decem— ber 1927.

G U S T A F

/ N. ]. F. Almkvist.

Bilaga nr 5.

Avskrift av Kungl. Nlajzts nådiga brev till direktionen över serafimerlasa— rettet.

GUSTAF o. s. v. Vår ynnest o. s. v.

Genom nådigt beslut den 22 december 1927 godkände Kungl. lVIaj:t förslag till avtal om viss ändring i det mellan direktionen över serafimerlasarettet och Stockholms läns landstingsibestyrelse den 22 juni 1908 uppgjorda kontraktet angående vård å lasarettet av sjuka från Stockholms län med däri genom avtal i juli 1915 och landstingets beslut den 16 september 1919 vidtagna ändringar.

I underdånig skrivelse den 22 mars 1929 har nu direktionen över lasarettet anfört bland annat följande. Genom 1927 års avtal reglerades länets deltagande i kostnaderna för förräntning och amortering av ett lån ä 3 200 000 kronor, som med riksdagens och Kungl. Maj:ts medgivande skulle upptagas för ombygg- nad och reparationer å lasarettet. Någon mera omfattande omarbetning av gäl- lande villkor för vård å lasarettet av sjuka från länet kunde, med hänsyn till vikten att få uppgörelsen med länet snarast möjligt avgjord, då ej ifrågasättas. Ändring i dessa villkor syntes emellertid direktionen av flera skäl önskvärd; och har direktionen därför underställt Kungl. Maj:ts prövning ett emellan direktionen, å ena, samt landstingets förvaltningsutskott, enligt uppdrag av landstinget, å andra sidan, den 22 mars 1929 träffat avtal angående vården å serafimerlasarettet av sjuka från Stockholms län. Avtalet är av följande lydelse:

ål.

»För så beskaffade sjuka från länet, att de enligt de för sjukas mottagande a lasarettet gällande allmänna regler få därstädes vinna inträde, tillhandahållas å serafimerlasarettet i mån av behov minst etthundra sängar, förutom de fri— platser, som kunna underhållas med räntan, beräknad till 600 kronor årligen, å det av framlidne Hofmarskalken Wattrang den 29 april 1826 för ändamålet donerade kapital av 12 000 kronor; och må inträdessökande sjuk från länet, som är föremål för vård å lasarettet. ej förvägras inträde, med mindre ovan- nämnda etthundra platser redan äro upptagna av sjuka från länet.

Till sjuka från länet räknas även i länet ej mantalsskrivna personer, som äro i länet kyrkoskrivna och där bosatta eller åt vilka länet enligt fattigvårdslagen är skyldigt bereda vård.

Befinnes å lasarettet redan intagen person lida av sådan sjukdom, att fara för smittas spridande inom lasarettet kan uppkomma, eller för vilken special— avdelning ej finns å lasarettet, må han till för sådan sjukdom särskilt bestämt sjukhus, företrädesvis sådant, som tillhör länet, avföras och där vårdas, allt på länets bekostnad.

Barn under två års ålder intagas icke å lasarettet.

52 g 2.

Ersättning för vård av sjuka från länet utgår i följande ordning: För sjuka å allmänt rum, vilka icke själva till lasarettet betala den bestämda vårdavgiften -— för närvarande kr. 2: 50 per dag —— erlägger länet denna avgift eller den del därav, som icke av den sjuke godvilligt betalas till lasarettet.

Sedan från återstoden av den verkliga kostnaden för länets alla sjuka från— räknats av länets sjuka å enskilda och halvenskilda rum erlagda avgifter samt i övrigt iakttagits vad i & 3 föreskrives, betalar länet 63% procent av den så- lunda uppkomna restkostnaden.

Det särskilda bidrag, som av patienter å härefter anordnade enskilda och "halvenskilda rum erlägges för förräntning och amortering av lån, upptaget till rummens anordnande, räknas ej som sjukvårdsavgift.

& 3.

Vid bestämmandet av den i & 2 avsedda verkliga sjukvårdskostnaden inräk- nas däri utgiften för förräntning och amortering av 3 061 300 kronor av det lån ä 3 200 000 kronor, som med Kungl. Maj:ts tillstånd såsom trettioårigt amorte— ringslån upptages för ombyggnad och reparationer å lasarettet, men icke utgif- ter för andra ny- och ombyggnader.

I sjukvårdskostnaden medräknas icke begravningskostnader och understöd till fattiga vid utskrivning, ej heller kostnaderna för poliklinikerna och under- visningen m. m. dylikt, vilka sistnämnda kostnader böra upptagas till minst det belopp, vartill de för närvarande beräknas.

Därjämte skall å sjukvårdskostnaden avdrag ske såväl för det tillskott, stats— verket lämnar lasarettet för länets sjukvård, beräknat till 2 400 kronor, och för den avkastning av Wattrangska dispositionen, som möjligen icke kommer att tagas i anspråk för friplatser, än även för vad utgifterna för fastigheternas un- derhåll och onera samt för förräntning och amortering av ovanberörda del av byggnadslånet belöper å fyrtio av de sängar, som äro tagna i anspråk.

Skulle under något år utan lasarettets vållande beläggningen av sjuka från länet understiga 36 500 vårddagar, må dock avdrag för byggnadslånets förränt— ning och amortering ej ske för mer än det antal vårddagar som överstiger 21 900.

& 4.

Länet äliggande ersättningsskyldighet fullgöres genom månatliga likvider, beräknade efter lägst 4 kronor per underhållsdag, dock att med likvid av ersätt— ningen för juni månad skall anstå, intill dess, efter avslutandet av lasarettets räkenskaper för året, den slutliga uppgörelsen kan äga rum.

& 5. Rapport över beläggningen enligt detta avtal skall dagligen avgivas till lands— tingets expedition enligt fastställt formulär. Särskild förteckning över de sjuka, som intagits å länets vårdplatser, skall för varje vecka avlämnas till landstingets expedition. Genom lasarettets försorg skall senast 14 dagar efter därom av expeditionen framställd begäran till expedi-

tionen avlämnas i fattigvårdslagen stadgat förhörsprotokoll beträffande de å nämnda förteckning upptagna icke betalande personer, vilka expeditionen fin- ner icke äga hemortsrätt i länet.

% 6.

Detta avtal träder i kraft den 1 januari 1929, från och med vilken dag förut gällande avtal mellan kontrahenterna angående vård å lasarettet av sjuka från länet alltså upphöra, och gäller intill dess ovan omförmälda byggnadslån blivit till fullo guldet eller genom nytt avtal, som för serafimerlasarettet godkänts av Kungl. Maj:t, annan överenskommelse träffats.

Avtalet, som kommer att underställas Kungl. Maj:ts prövning, är för kon- trahenterna icke bindande med mindre detsamma varder av Kungl. Maj:t fastställt.»

Kungl. Maj:t godkänner ovanberörda den 22 mars 1929 träffade avtal mellan direktionen över serafimerlasarettet och Stockholms läns landstings förvalt— ningsutskott.

Detta meddelas direktionen till efterrättelse. Stockholms slott den 31 maj 1929.

G U S T A F

/ Cl. Lindskog.

Tablå över antalet vårddagar för sjuka, som enligt avtal med Stockholms stadsfullmäktige under budgetåren

Bilaga nr 0".

1927/28—1933/34 vårdats på serafimerlasarettet, samt av staden erlagda avgifter för vården.

Antal vårddagar för medellösa.

)) l/ 7)

talet vårdade

övriga enligt av-

Summa vårddagar Medeltal vårdade per dag. . . . .

Procentuellt efter antalet platser. (Enligt avtal 200, av vilka dock 15 tillhanda— hållas vid allmänna barnbördshuset)

Medelbeläggning å hela lasarettet.

1927/28 1928/29 1929/30

1 930/31

1931/32 1932/33 1983/34

84% 91%

31 629 23 874 55 503 152

82 ,0'0 92.3 %

30 782 22 820 53 602 147

79 % 89.8 %

27 478 23 093 50 571 139

75 %

83.9 %

26 497 28 135 54 632 149

81 %

85.6 %

30 457 29 097 59 554 163 31 411 28 011 59 422 163

a) Av staden erlagda avgifter"2 . Ar staden lämnat anslag till polikliniken

Summa

Om däri ingående vanliga vårdavgifter för medellösa frånräknas (2: 50 per dag)......_............

så återstår vad staden betalt utöver eau— ligav vårdavgifter

motsvarande per vårddag .

204 604: 88 20 800: # 225 404: 88

74 625:

150 779: 88 2: 66

217 504: 71 20 800: 238 304: 71 79 072: 50 159 232: 21

2: 87

228 883: 20 20 800: — 249 683: 20

76 955:

172 728: 20 35: 22

242 976: 21 20 800: — 263 776: 21

68 695: —

195 081: 21 3: 86

261 763: 97 20 800: — 282 563: 97

66 242: 50

216 321: 47 23: 96

278 815: 17 20 800: —— 299 615: 17 76 142: 50 223 472 67

)— L—

OI [_ GD |G (N 03 oo (N

310 059: 72

78 527: 50

231 532: 22 I i: 90

b) Kostnaden för samma antal vårddagar, beräknad enligt medeldagskostnad vi'd Sabbatsbergs resp. Maria sjuk- hus med avdrag för vårdavgifter (även för icke medellösa) enligt lasarettets taxa (enskilt rum 10 kr., halven-

skilt rum 5 kr., allmänt rum 2 kr. 50 öre).

illedeldarrlslrashz(ul enligt Sabbatsbergs års—

Avdrag för vårdavgifter enligt taxa. . Kostnad utöver vårdavgifter enligt tama. motsvarande per vårddag. . . . . . . .

IVIedeldagslcos/nad enligt JIaria. sjal;/ms årsrapport för 1928 och följande (in— klusive poliklinik). .

Kostnaden enligt denna för ovanstå- ende antal vårddagar . . . . . . . Avdrag för vårdavgifter enligt taxa. Kostnad utöver 'edrrlaz'glfter enligt tama

motsvarande per vårddag . . . .

160 905: —— 303 403: 60

5: 36 8: 59

486 391: 57 160 905: 325 486: 57

5: 75

TO? DUUTW—W'UOTZ "GT—*

156 940: —— 302 624: 84 5: 45

9: 06

502 857: 18 156 940: —— 345 917: 18

6: 2.3

'—*=m.'rnm—to 147 825: —— 285 815: 18

9: 34

500 642: 68 147 825: — 352 817: 68

6: 58

”www-17:13 148 552: 50 282 312: 42

5: 58

486 998: 73 148 552: 50 338 446: 23

6: 69

,

EU | "om: 'urr 166 650: '— 291 166: 16

9: 77

5 i.") 754: 64 166 650: 367 104: 64

6: 72

.rrr

177110: — 303 490: 78 :10

l...

9: 58

570 527: 32 177110: — 393417: 32

6:61

180 907: 50 298 628: 04 5: 03

9: 73

578 176: 06 180 907: 50 397 268: 56

6: 69

c) Tablå över vad serafimerlasarettet tillskjutit för

1927/28—1933;34 vårdats enligt avtalet med Stockholms stadsfullmäktige.

Ilfedeldagslrosmad vid serafmerlasarettet för respektive budgetår enligt rapport till medicinalstyrelsen, oberäknat ny- anskaffning (bilaga nr 15) . . . . . .

Kostnaden enligt denna för ovanstå- ende antal vårddagar . . . . . . .

Avdrag för vårdavgifter enligt taxa. .

Avdrag för vad staden enligt ovan a) därutöver betalt . . . . . . . . . . . .

Återstår earl lasarettet tillslqiutit

motsvarande per 'årddav. . . . . . . .

7:11 402 589: 53

160 905: —— 150 779: 88

90904:65 1:61

7: 11

394 626: 33 156 940: — 159 232: 21 78 454: 12 1: 41

172 728: 86 822: — 1: 62

8: 80

445 024: 80 148 552: 50 195 081: 21 101 391: 09

=).—

täckande av kostnaden-"* för

de sjuka, som under budgetåren

9: 12

498 243: 84 166 650: —- 216 321: 47 115 272: 37 2: 11

8: 74

520 501: 96 177 110: -— 223 472: 67 119 919: 29 2: 01

9: 03

55'6 580: 66 180 907: 50 231 532: 22 124 140: 94 2: 09

1 Enligt bilaga nr 1; således oberäknat bidrag till annuitet för ombyggnadslån och nynnskalfning av instrument, apparater och andra inventarier i samband med ombyggnaden, vilka bidrag framgå. av bilagorna nr 13 och 14. 2 Staden torde från vederbörande hemortskommuner m. fl. återfå ej obetydliga belopp. a Oberäknat ombyggnadskostnader, ränta. och amortering av lån för ombyggnaden samt nyanskaffning av instrument och apparater lll. fi. inventarier isarn-

bend med ombyggnaden.

Bilaga nr 7.

Tablå över antalet vårddagar för sjuka, som enligt avtal med Stockholms läns landsting under budgetåren 1927/28-1933/34 vårdats på seralimerlasaretlet, samt av landstinget erlagda avgifter för vården.

Antal vårddagar för medellösa. .

) » » övriga enligt av— talet vårdade . . ........... .

Summa vårddagar

Medeltal vårdade per dag. (Antal vård- platser enligt avtal minst 100) . . .

(1

Medelbeläggning a hela lasarettet se bilaga nr 6.

1927/28 1928/29 1929/30 1930/31

1931 /32

1932/33

1933/ 34

19 511 15 534 35 045

96

21 131 16 901

38 032 104

19 211 19 927 39 138

107

16 500 18 785 35 285

97

17 189 24 909 42 098

115

19 175 29 061 48 236

132

18 704 27 460

46164

126

&) Av landstinget erlagda avgif- terl ” . . . ..... Om däri ingående vanliga vå1davgi£ter för medellösa (2: 50 per dag) från- räknas ..... . .

så. återstår vad landstinget betalt utöva) vanliga vårdavgifter . . . . . motsvarande per vårddag .

122 781: 22 146 461: 47 :'12 827: 5.0 93 633: 97

2: 46

158 735: 97 48 027: 50 110 708: 47

2: 83

165 710:

41 250:

124 460:

3:

53

199 051: 71

42 972: 50

156 079: 21

3: 71

219 888: 70

47 937: 50

171 951: 20

3: 56

219 950: 54

46 760: _:

173 190: 54

3:75

os naden för Samma antal vårddagar, beräknadenngrarsaeraagskosmad vid Stockholms W, med avdrag för vårdavgifter (även för icke medellösa) enligt lasarettets taxa (enskilt rum 10 kr., halvenskilt rum 5 kr., allmänt rum 2 kr. 50 öre).

Medeldagskostnad för år 1928 och föl- jande . . . . . . . . 7:43 6:99 6:46 6:18 6:37 6:70 6:73

Kostnaden enligt denna för ovanstå- ende antal vårddagar . . . . . . . . . 260 384: 35 265 843: 68 252 831:48 218 061:30 268 164: 26 323181:20 310 683: 72

Avdrag för vårdavgifter enligt taxa. . 94 157: 50 101 012: 50 102 027: 50 95 052: 50 116 355: —— 128 962: 50 125 200: —— Kostnad utöver vårdavgifter enligt tara 166 226: 85 164 831: 18 150 803: 98 123 008:80 151 809: 26 194 218: 70 185 483: 72 motsvarande per vårddag . . . . . . . . 4:74 4:33 3:85 3:49 3:61 4:03 4:02

c) Tablå över vad serafimerlasarettet tillskjutit för täckande av kostnaden3 för de sjuka, som under budgetåren

1927/28—1933/34 vårdats enligt avtalet med Stockholms läns landsting.

Medeldagskostnad vid serafimerlasarettet för respektive budgetår enligt rapport till medicinalstyrelsen, oberäknat lny- anskaffning (bilaga nr 15) . . . . . . 7:11 7: 11 7:60 8:80 9:12 8:74 9: 03

Kostnaden enligt denna för ovanstå- ende antal vårddagar . . . . . . . . . 249169:95 270407: 52 297 448z80 310 508: —— 383 933: 76 4215821154 416 860: 92

Avdrag för vårdavgifter enligt taxa. . 94157: 50 101 012: 50 102 027: 50 95 052: 50 116355: 128962: 50 125 200: —-

Avdrag för vad landstinget enligt ovan a) därutöver betalt. . . 74 003: 72 93 633: 97 110 708: 47 124 460: 156 079: 21 171 951: 20 173 190: 54

Återstår vad lasarettet tillskjutit . . . . 81 008: 73 75 761: 05 84712: 83 90995:50 111 499: 55 120 668: 94 118 470:38

motsvarande per vårddag. . . . . . . . 2:31 1:99 2:16 2: 58 2:65 2: 50 2: 57

1 Enligt bilaga nr 1; således oberäknat bidrag till annuitet för ombyggnadslan och nynnskuifning av instrument, apparater och andra inventarieri samband med ombyggnaden, vilka bidrag framgå av bilagorna nr 13 och 14.

” Utöver dessa avgifter har landstinget visserligen betalt skillnaden mellan vårdavgiit enligt taxa vid egna sjukhus och vid serafimerlasarettet för de i all- mänt rum vårdade, men motsvarande nedsättning har kommit dessa sjuka tillgodo.

” Oberäknat ombyggnadskostnader, ränta och amortering av lån för ombyggnaden samt nyanskaftnlng av instrument och apparater m. 11. inventarier i sam- band med ombyggnaden.

Bilaga nr 9.

Tablå över särskilda avgifter, under tiden 1/10 1930—30/6 1934 erlagda av patienter vid serafimerlasarettets poliklinik, och deras användning.

1930/31 1931/32 1932/33 193334

Inkomster:

lnilutna avgifter 101 761: 23 143 833z61 156 490: 50 173 016: 59 Influtna avgifter för röntgen— undersökning ........ 10 598: # 19 578: 50 26 923: " 29 831:.— Summa 112 359: 23 163 412: 11 .183 414: 202 847: 59

Utgifter:

Diverse trycksaker, kassaap- parat m. m .......... 1 71: 24 ' : 500: 500: _ Avlöning till sköterska i upp- lysnings-kassa-avdelningen samt socialt biträde . . . . 5211: 75 7 511240 7 601: 40 Avlöning till sjukgymnaster . —— 4 826: 67 4 800: — Avlöning till underläkare vid medicinska polikliniken . . ,,, —— 1159: 14 Summa för täckning av drift- kostnader 6 982: 99 11 934: 12 838: 07 14 060: 54 Till fondering för täckande av

ränta och amortering av lån Summa m. m. för ombyggnaden. . 105 376: 24 151478:11 170 575: 93 188 787: 05 616217: 331 Summa 112 359: 23 163 412: 11 183 414: -— 202 847: 59 .

1 Anmärkning. Av de fonderade medlen ........... kr. 616217: 33 hava utgått: för täckande av ränta och amortering av lån

av 600 000 kronor för ombyggnaden (se bi-

laga nr 14) ................... kr. 29507 : I och för täckande av ytterligare ombyggnads-

kostnader (se bilaga nr 13) ......... » 219 577:17 > 514 649c40 Den 1 juli 1934 kvarstående fanderad behållning ....... » 101 567: 93

Tablå över de särskilda bidrag, som erlagts av patienter i hel- och halv— enskilda rum i kirurgiska kliniken till finansiering av dessa rums byggnad.

1931/32 1932133 1933/34

Inkomster: Debiterade belopp ........ Summa 14223:— 14 916: _ 15 713:—

Utgifter:

Ränta och amortering på lån hos pen- sionsstyrelsen ............... 12923: 191 8615:46'2 8 615: 46 Utgifter för ombyggnaden utöver uppta- get lån ................... 1 299: 81 6 300: 54 7 097: 54 Summa 14 223: — 14 916: — 15 713: _

1 Härav kr. 4 307: 73 täckning av förskott för ändamålet i 1980/81 års bokslut. ? Arlig aunuitet.

Bilaga nr 10

Tablå över statsanslag till serafimerlasarettet för budgetåren 1927/28—1933/34 och deras användning

ävensom av lasarettet gjorda hudgetförskolt för motsvarande år.

Au riksdagen beviljade anslag: ordinarie. . . . . . . . förstärkningsanslag . . till utrustning i under- visningslokaler. . . . Summa Anslagms användning: vanliga driftkostnader. förräntning och amor- tering av lån för om- byggnaden (bilaga nr14).........

nyanskaffning av instru- ment och apparater m. rn. (bilaga nr 13) .

utrustning i _underv'is- ningslokaler . . . . .

Förbrukade sta/samlag . .

Ej förbrukade belopp av statsanslag (åfvrburna till staten) . . . . . . . .

Builgefförskatt: för nyanskaffning

(bilaga nr 13). . . . . för vanliga driftkost- nader (bilaga nr 1) .

1927/28 1928/29 192930 1930/31 1931/32 1932/33 1933/34

120 750: 266 250: 387 0—00: '363 052: 21 " 2 570: 84

120 750: 236 000: — 356 750: » 333 857: 86 22 410: 75 120 750: _ 360 000: — 480 750: — 360 052: 55 44 408: 60 120 750: 510 000: —— 20 000: — 650 750: 437 482: 21 94 761: 74

73 267: 79 4 20 000:

120 750: — 510 000: — 630 750: _ 456 561: 03

46 148: 82 2 851: 19

120 750: 490 000: 610 750: 477 478:

121 874: 94

11 396: 50

120 750: 470 000: 590 750:

466 883: 68 123 866: 32

367 401:

19 598: 58

356 268: 61 481: 39

404 461:

76 288: 85 25 038: 94

625 511: 74

7 466: 96

630 750: — 23 343: 76 21 901: 35

610 750:

23 807: 13

590 750:

50 205: 33

Därav kr, 573; 39 tilllka med kr. 1778: 37 summa kr. 2 351176 uppförda i 1928/29 års räkenskap (jämför not 1 och 3 bilaga nr 1).

121 607: 08

79 656: 79 72 106: 68 151 763: 47

Kr. 2570: 84 av anslaget 1927/28 använda under 1928 29 till läckande av kostnad, uppkommen 1927/28 men i bokslutet ej upptagen som utgiftsrest. Kr. 1 778: 37 utgörande statens bidrag till förräntning och amortering av lån för ombyggnaden uppfört 1 bokslutet för 1928/29 (jämför not 1 ovan). Härav till täckning av budgetförskott för ändamålet 1929/30 kr. 1883: := och till utgifter under 1931/82 kr. & 439:18.

Bilaga. nr 11.

Sammanställning från de uppgifter om inkomster, som ingå i de av undervisningssjukhusen till medicinal- styrelsen överlämnade rapporterna för år 1934. Inkomster till täckande av utgifter för ny-, till- och ombyggnad,

ränta och amortering av lån för sådant ändamål eller utgifter a särskilt anslag dock ej medtagna.

Akademiska sjukhuset i Uppsala

Malmöhus läns sjukvårds-

Serafimerlasarettet inrättningar i Lund

Inkomster av

inkomster 1 % av in— 1933/34 komsterna

i % av in- komsterna i % av in- komsterna

inkomster 1933/34

inkomster 1983, 34

Patientavgifter......................... » för medellösa, av Stockholms län . . . . » för medellösa, av Stockholms stad . . . . . Tillskottavlandsting...................... » »Stockholmsstad................. Statsmedel (verkliga. behovet) . . . . . . . . . . . . . . . . Diverse medel från universiteten, respektive karolinska institutet............................ Avkastning av donationer, använd . . . . . . . . . . . . . 42 308: 72 2.87 Övrigainkomster................,........ 152:36 0.01 ' Summa kronor 1473 583:13 100 1 330 535: 10 100 2357 380: 33 100

Tillskott av landsting . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.753 _ 44.90" — 50.19

»kommunen..................... — 15.71” —— —— — statsmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— 35.35") 13.34") _ 13.60”

Summa tillskott av allmänna medel . . . . . . . . . —— 62.81 —- 58.24 _. 63.79

' Se bilaga nr 7; i rapport till medicinalstyrelsen liksom i bilaga nr 1 äro dessa poster sammanslagna. * Se bilaga nr 6; i rapport till medicinalstyrelsen liksom i bilaga nr 1'redovisas dessa poster: pat-avgifter enligt avtal med Stockholms stad kr. 289 250: 72; anslag av Stockholms stad till poliklinik kr, 20800: —. ' Se bilaga nr 1: nföl' täckande av restkostnad ytterligare erforderliga- samt not 2 i samma bilaga. ' Kr. 452 355: -— plus kr. 145 099z20, sistnämnda belopp utgörande hälften av t sjukhusets årsrapport såsom brist angivet belopp, kr. 328 437140, minskat med kr. 38 238: 99 (motsvarar utgift för ränta och amortering &. byggnader).

' Härav: för vård av tuberkulösa kr. 20 376: 25; för vård av fattiga sjuka utom Uppsala liin kr. 5000: — (VIII E 2); materiel m. m. kr. 7000: — (VIIIE 2); :brist- kr. 145 099: 20 (förslagsanslag VIIIE 30 = kr. 110000: _), jämför not 4 ovan.

' Härav ersättning för kost at elever kr. 46 546127 och poliklinikinkomster kr. 52 410: —, diverse kr. 5573: 31.

= 3.50 ?6 + 8,94 % + 0.42 % = 7.51; %.

7 Härav: för vård av tuberkulösa kr. 20 840: —; för allmänna driften kr. 61450: (VIIIE 81); för drivande av psykiatriska kliniken kr. 152 015: 37; ersiittniug av pensionsstyrelsen för drivande av reumatiska avdelningen kr. 85 791: 90. I de båda sistnämnda hänseendena äger Lunds lasarett karaktär av rikssjukhus.

' Jämför not 1 och 2; har sålunda icke inbegripet de taxeenliga vårdavgifter, Stockholms län respektive Stockholms stad betala för medellösa patienter, utan endast vad därutöver erlagts. ' Här borde måhända hava tagits hänsyn till och inräknats vad Stockholms läns landsting betalat utöver taxeenliga vårdavgifter för i akademiska sjukhuset vårdade sjuka från Stockholms lan, dessa avgifter inga här ovan bland patientavgifter med sammanlagt kr. 68 506 50. Tveksamheten om vad som i detta fall skulle räknats som taxeenlig värdavgift har gjort att de icke till någon del medtagits som tillskott av landsting, detta även därför att det icke gäller sjuk- husets eget landstingsomrade. Vill man emellertid sätta den taxeenliga värdavgiften till kr. 4: 50 (jämför bilaga nr 2) så. blir summan för 10 465 vårddagar budgetåret 1933/84 kr. 47 047;50. Skillnaden mellan detta belopp och iörut nämnda kr. 58 506: 50 blir kr. 21450: —, vilket i 31 fall skulle motsvara ett lands— tingets tillskott täckande 1.01 % av utgifterna,

"' a. Härtill kunna, om man stl. vill, läggas de smärre belopp, som angivits med rubriken rdiverse medel från universiteten o. s. v.»

1). Utöver här ovan angivna tillskott av statsmedel utgår mm universitetens respektive karolinska institutets stater kontant avlöning till professorer, vissa biträdande lärare och amanuenser, vilka aro tjänstgöringsskyldiga såsom överläkare respektive biträdande läkare och underläkare vid ifrågavarande sjukhus. c. Vid akademiska sjukhuset i Uppsala bekostar universitetet dessutom alla utvändiga reparationer av byggnader, vartill (look Uppsala läns landsting bidrager med ett särskilt anslag pa kr. 7500: _ årligen. Ar 1083 34 uppgick ifrågavarande repurationskostnad till kr. 7780: 96, motsvarande c:a 8.5 öre per vårddag. Enligt erhållen upplysning torde man dock räkna med inemot kr. 20000:— i genomsnitt per år, vilkct belopp, fördelat på antalet vårddagar, för

n Ära nn, nån-Mau-

375 964: 15 422 619: 60 31.70 46 760: ——1 34.02 — »— 78 527: 502 173 190: 54!

. 231 532: 222 . 520 897: 64”

839 415: 05 35.01

11.75 507 41:54:204 44.90 1 183 248: 90 50.10

15.71 _ 35.35 320 697: 277 13.60

177 475: 455 18.31

4 250: — 0.27 9 654: 27 0.73 — — 18 802: — 1.41 104 529: 58” 7.86

14 019: 11 0.60

» »

Kostnader lör ombyggnadsarbeten pä se'ralimerlasarettet budgetåren 1927/%*5'193

, '

Utgifter för om- byggnad ........ Tillgodoförda in- komster: föl-såld materiel, ränta m............m fonderade avgifter, upp- tagna av patienter i hel- och halvenskilda rum i kirurgiska kli- niken gåva av »Lars Hiertas minne» poliklinikmedel ..... Kapitalavbetalningar, bok- förda på. ombyggnads— kontot Kapitalskuld den 1/7 1.934: till pensionsstyrelsen till Stockholms läns sparbank ....... Summa

1927/28 1928/29 1929/30

1930/31 ] 1931/32

193233 1933/34 Summa

224 355: 05 750 007: 66 825: 81 877 686: 50

2 796: 22

1 125 017: 76 109: 83 25 785: 26 901 069: 71

3 509: 98

1299: 81 2 000:

51 570: 51

162 791: 36

6 300: 54

195 873: 79 176 369: 55

32 098: 68

7 097: 54 23 703: 38

177 721: 88

4 073 026: 72 7 241: 84 14 697: 89 2 000: 219 577: 17 431 447: 20 3 038 062: 62

360 000: 4 073 026: 72

Kostnader för nyanskaffning av instrument och apparater samt andra inventarier 1

samband med ombyggnaden, till vilkas täckande Stockholms stad och Stockholms län bidragit.1

Utgifter .......... Inkomster: Stockholms stads bidrag Stockholms läns bidrag Summa Täckt av statens årliga förstärkningsanslag . Budgetfärskott :" avvaktan på definitiv täckning . . Summa

1927/28 1928/29 1929/30 1930/31

1931 32

1932/33 1933/34 Summa

41 181: 01

9 235: 52 6 906: 55 16 142: 07

25 038: 94 41 181: 01

131 984: 15

29 889: 78 21 359: 62 51 249: 40 73 267: 79

7 466: 96 131 984: 15

116 388:

26 210: 03 20 685: 39 46 895: 42 46 148: 82 23 343: 76 116 388: —— 60 299: 69 13 717: 07 11 378: 99 25 096: 06 11 396: 50 23 807: 13 60 299: 69

1. Därutöver har anskaffning skett för undervisningslokaler till belopp av kr. 22 851:19, som täckts dels genom ett särskilt

genom statens årliga förstärkningsanslag (se bilaga nr 10). )

349 852: 85 79 052: 40 60 330: 55 139 382: 95 130 813: 11

79 656: 79

349 852: 85 statsanslag på kr. 20 000; dels

Jämförelse av kostnaden per vårddag vid serafimerlasarette

för budgetåret 1933/34 res-

Utgiftstitel

Serafimerlasaå

ler av öre ej medräknats.

192728 192829 192930 1930/31 1931/32

Avlöningar, pensioner m. m. 2: 41 2. 49 2: 74 3: 57 3: 63 Läkemedel .............. 0: 36 0: 35 0: 36 0: 46 0: 46 Förbanclsartiklar ........... 0: 23 0: 25 0: 23 0: 22 0: 21 Mineralvatten, vin, is ........ 0: 03 0: 03 0:03 0:03 0: 03 Instrument och apparater för rönt-

genavdelningen .......... 0: 36 0: 32 0 34 0 46 0: 50 Instrument och apparater för öv»

riga avdelningar .......... 0:14 0:17 0: 19 0 18 0: 19 Kläder, sängkläder och andra in-

ventarier .............. 0:43 0:45 0' 55 0 57 0: 69 Patienters och personals utspis-

ning ................. 1:67 1:69 1 59 1 57 1:73 Värme och lyse jämte hithörande

förbrukningsartiklar ....... 0:51 0:55 0 55 0 40 0:66 Tvätt, renhållning, vatten samt hit-

hörande förbrukningsartiklar . . 0:19 0:19 0 21 0 2'" 0:24 Förbrukningsartiklar inom ekono—

mien, ej ii andra titlar förda . . —— —— -— — l:”astighetens underhåll ....... 0:45 0:35 0:53 0:45 0:44 Diverse utgifter ........... 0:33 0:27 0:28 0:34 0:34

Summa per vårddag 7: 11 7: 11 7: 60[ 8:801 9: 121

1 Efter avdrag för i årsrapporten till medicinalstyrelsen inräknnd kostnad för nyanskaffning av instrument och apparater samt andra inventarier i samband med ombyggnaden, för respektive fir: 0: 28, 0: 95, 0: 77, 0: 37. 2 Efter avdrag för i årsrapporten inräknad kostnad för ränta och amortering pa nybyggnad. Summan av kostnaden på de olika titlarna blir endast kr. 6:07, beroende pit att i specifikationen & årsrapporten decima—

Bilaga nr 15.

ör budgetåren 1927/28—1933/34 samt vid vissa andra sjukhus pcktive kalenderåret 1934.

Malmöhus Akademiska läns Sabbats- Maria Stoclläholms Lasarettet Ir e t. t e t sjukhuset sjukvårds- sjua-17135 i sjukhus i cenåil- i Norr- i Uppsala. inrättning Stockholm köping ' i Lund Stockholm lasarett 1932/33 1933, 34 193334 1934 1934 1934 1934 1934 3:61 3: 77 2:52 2:59 3:90 4: 44 +0: 25 2: 97 2: 78 0:48 0:51 0:29 0:39 0:40 0:46 +0: 03 0:42 0:31 0:20 0:29 0: 12 0:17 0:18 0:22 +0: 15 0:20 0: 14 0: 04 0: 04 0: 15 0:04 0:02 0:01 0: 03 0:02 0: 49 0: 46 0: 15 0:21 0:38 0:40 0: 28 0: 74 0:22 0:28 0:19 0:18 0:45 +0: 01 0:17 0:10 0: 43 0:42 0: 24 0:17 0:23 0:35 0:23 0:19 1: 67 1: 82 1: 42 1: 29 1: 51 1: 19 +0: 05 1: 24 1:35 0:61 0:58 0:42 0:33 0:41 0:39 +0: 02 0:39 0: 53 0: 23 0: 24 0:07 0:20 0:28 ' 0:67 + 0: 04 0:17 0: 475 —— 0: 04 0:01 —— —— 0:07 0:02 0:38 0:25 0:08 0:20 0:22 0: 18 0:20 0: 13 0: 38 0:37 0: 38 0: 11 0:18 0: 43 +0: 01 0:24 0:33 8: 741 9:03 6: 132 5: 89 8: 07 9: 173+0z 564 6: 73 6: 65 ” Härav kr. 0:49 motsvarande utbetald ersättning för tvätt (171953 kg 1: 27.5 öre); sjukhuset har icke egen tvättinrättning. " Kr. 0: 56 utgör i årsrapporten angiven kostnad för poliklinik, fördelad vårddagarna. 5 Sjukhuset har icke egen tvättinrättning.

Bilaga nr 16. Jämförelse i vissa ytterligare hänseenden mellan serafimerlasarettet och 6 andra sjukhus.

Malmöhu Akade- s Sabbats- . Stock- Seratimer- läns Maria _ Lasarettet . miska . bergs _ holms läns . , lasarettet l . sjukvards- . _ sjukhus 1 l horr- Stockholm Sjukhuset inrätta Sjukhus 1 Stockholm central— k" l

.. .. , ry Jämforda forhållanden i Uppsala i Lund Stockholm lasarett ”P "=

1933/34 1933. 34 1934 1934 1934 1934 1934

Antal vårdplatser . . . . 510 636 1089 728 283 272 344 » vårddagar ..... 163 179 216 967 399 861 243 678 95 334 93 530 114 377 Medelbeläggning i 7: . . 87.7 93.5 100.6 91.7 92.3 93.7 91.1 Antal intagna patienter . 7 266 10 245 15 898 11 414 4 678 4 472 5 071 i medeltal per dag . . 20 28 44 31 13 12 14 Medellängden av sjuk- husvistelsen 22 21 25 21 20 22.5 Antal poliklinikpatienter 58 167 28 0561 34 972 41 260 ' 3 i medeltal per dag . . 159 77 96 113 49 —— per 100 vårddagar för inneliggande sjuka . 36 13 9 17 19

Extra biträdeshjälp un— der utgiftstiteln avlö- ningar etc ........ per vårddag ......

Hyresersättning ..... hyra för bostäder åt personal, som vanligen brukar tillhandahållas bostad vid sjukhuset. 50104 14 6993 — 18 280,

Summa 77 947 55 899 13 000 37 960 per vårddag ...... 0:48 0:26 0: 03 0:40

Annan hyra ........ 3 3004 —— 4 321 — — per vårddag ...... 0:02 — 0:01 —— — Patienters och personals , utspisning ....... 296 9395 308 308 515 125 368 6337 113 271 115 798 154 336 per vårddag ...... 1: 825 1: 42 1: 29 1: 51 1: 19 1: 24 1: 35 (1: 58) — — 0: 05 -— antal kostdagar för pa- c:a tienter och personal 277 155 392 167 604 276 301 003 147 469 156 000 195 362 utgift per kostdag . . 0: 930 0: 79 0: 85 0: 857 0: 77 0: 74 0: 79

1 Under kalenderåret 1934. ” Uppgift ej lämnad; har ej poliklinik i samma mening som de övriga jämförda sjukhusen. & Föres på titeln diverse utgifter

= kr. 0:07 per vårddag för akademiska sjukhuset = ' 0:19 ' ' » Maria. sjukhus = ' 0:01 ' ' ' Sabbatsbergs sjukhus.

4 Hyra för verkstäder och arkiv: föres på. titeln fastighetens underhåll. & För att utgiftssummsn för serafimerlasarettets ntspisning skall bli lnera jämförbar med övriga sjukhus bör den minskas med påtörd kostersättning kr. 39000: —, som vid de övriga sjukhusen föres pli avlöning,— kvar står då kr. 257 939: —, som motsvarar kr. 1: 58 per vårddag. Kr. 257 939: fördelat ps 277 155 kostdagar. 7 Härav kr. 111 563: * utbetalda till Röda korsets elevhem för vid sjukhuset tjänstgörande elever, som intaga sina måltider i elevhemmet. 368 638 bör minskas med angivna 111563 vid uträkning av priset per kostdsg 0:85, vilket ock skett.

65 Bilaga nr 17.

Jämförelse av antalet vårdplatser m. m. och antalet personal på olika avdelningar1 vid serafimerlasarettet och motsvarande förhållande vid 6 andra sjukhus.

Akade- ”519101” Sabbats— . Stock— i i Seradmer— miska lans ber s Maria hol läns Lasarettet Avdeln ngar, be attningar lasarettet! . sjukvards- . g sjukhusi i Norr- m. m. Sjukhuset . sjukhusi central— .. Stockholm . lnråttn. Stockholm . koping 1 Uppsala i Lund Stockholm lasarett

Hela antalet vårdplatser. 510 636 1 089 728 ' 283. ' i 272 344

Medicinska avdelningar

Vårdplatser ....... 222 155 174 252 105 83 64 i % av hela antalet . . 43.5 24.4 16 34.6 37.1 30.5 18.6 Överläkare ........ 2 1 1 2 1 1 1 Biträdande överläkare. — — 1 —— — Underläkare ....... 3 1 3 4 3 3 2 Amanuenser ....... 3 3 2 1 —— Vårdplatser per under-

ordnad läkare ..... 37 39 35 42 35 28 32 Sköterskor ........ 7 6 7 10 4 3 3 Assistentsköterskor. . . 52 4 —— — 3 Provsköterskor ..... 1 28 5 10 9 Elever .......... 12 10 32 4 7 3 Sköterskebiträdent, stä-

derskor ......... 32 10 28 141/2 12 10 6 Vårdplatser per befatt-

ningshavare (ej läkare) 3.89 3.22 3.48 3.79 3.62 4.15 4.27

Medicinska laboratorier

Laborator ........ Underläkare .......

Sköterskor ........ Assistentsköterskor Provsköterskor ..... Elever .......... Tekniska biträden . . . Vaktmästare ....... Sköterskebiträdenå stä- derskor ......... Vårdplatser per befatt- ningshavare (ej läkare)

I [| ||

| ! I

11/2

Ilwllo:

Iwwlv—Al mim

N)

ll ||»—

1 I I

N) O

!.

|_s 'D U: N) [0 0! CD 0) H t—l H

21, 24 32

Medicinska undersöknings- och behandlingsrumö

Sköterskor ........ 3 Elever .......... — Sköterskebiträdent stä-

derskor ........ — Vårdplatser per befatt- ningshavare ...... 74 52 174 252 52 16

I | | I I

Avdelningar, befattningar m. m.

Seranmer- lasarettet i Stockholm

Akade- miska sjukhuset i Uppsala

Malmöhus läns sj ukvards- inrätta. ! Lund

Sabbats- bergs sjukhus i Stockholm

Maria sj ukhus i Stockholm

Stock- holms läns central- lasarett

Lasarettet l Norr- köping

Kirurgiska avdelningar6

Vårdplatser ....... i % av hela antalet . .

Överläkare ........

Biträdande överläkare. Underläkare ....... Amanuenser ....... Vårdplatser per under-

ordnad läkare .....

Sköterskor ........

Assistentsköterskor . .

Provsköterskor Elever Sköterskebitradent stä- derskor ......... Vårdplatser per befatt- ningshavare (ej läkare)

Kirurgiska operations- avdelningar” Sköterskor ........ Assistentsköterskor Provsköterskor ..... Elever Sköterskebiträdent stä-

derskor ......... Vårdplatser per befatt- ningshavare ......

Kirurgiska laboratorier och expeditioner Sköterskor ........ Tekniskt biträde . . . . Provsköterskor ..... Elever Sköterskebiträdent stä-

derskor ......... Skrivbiträden ...... Vårdplatser per befatt- ningshavare ......

Hjärnkirurgisk avdelning Vårdplatser ....... i % av hela antalet . . Överläkare ........

Underlakare . . . . . . Vårdplatser per under- ordnad läkare .....

Avdelningar, befattningar m . m.

Seraflmer- lasarettet ! stockholm

Akade—

_ miska sjukhuset i Uppsala

Malmöhus läns sj ukvards-

inrätta.

i Lund

Sabbats- bergs sj ukhus i Stockholm

Maria sjukhus ! Qtnnlrh nlm

Stock— holms läns central- lasarett

Lasarettet ! Norr- köping

Sköterskor ........ Assistentsköterskor Elever Sköterskebiträden*, stä- derskor ......... Vårdplatser per befatt- ningshavare (ej läkare)

Hjärnkirurgisk operations-

avdelning

Sköterska Provsköterska ...... Elever Städerska. Vårdplatser per befatt— ningshavare ......

Nervavdelning

Vårdplatser ....... i % av hela antalet . .

Överläkare ........

Underläkare ....... Amanuens ........

Sköterska Assistentsköterska . . . Elever Sköterskebiträdenå stä-

derskor ......... Vårdplatser per befatt-

ningshavare (ej läkare)

Ögonavdelningar med ope— rationsavdelning

Vårdplatser ....... i % av hela antalet . .

Överläkare ........

Bitr. överläkare ..... Underläkare ....... Amanuenser ....... Vårdplatser per under-

ordnad läkare .....

Sköterskor ........ Assistentsköterskor Provsköterskor ..... Elever Sköterskebiträdenä stä- derskor ......... Vårdplatser per befatt— ningshavare (ej läkare)

ww»—

3.7310

HMHH

34"

4.861”

64 12.5

115

22

MHP—lN)

11

29 4.6

4.14

60 6.5

ton.-

40 5.5

p—n—n

20

1014

Avdelningar, befattningar m. m.

Seranmer- lasarettet i Stockholm

Akade- miska sjukhuset i Uppsala

Malmöhus läns sjukvards- inrätta.

i Lund

Sabbats- bergs sjukhus i Stockholm

Maria sjukhus i Stockholm

Stock- holms läns central- lasarett

Lasarettet l Norr- köping

Röntgenavdelning

Antal undersökningar” Antal behandlade pati—

Överläkare ........

Biträdande läkare och underläkare ...... Amanuenser ....... Antal undersökningar per läkare ....... respektive behandlade patienter per läkare .

Sköterskor ........ Assistentsköterskor . . Provsköterskor ..... Elever Fotograf- och mörkrums— biträden Skrivbiträden ...... Sköterskebiträdenå stä- derskor ......... Antal undersökningar per befattningshavare respektive behandlade patienter per befatt- ningshavare (ej läkare)

Gymnastikaudelning

Biträdande läkare . . . Sjukgymnaster ..... Sköterskebiträdenä stä- derskor ......... Vårdplatser per befatt- ningshavare (ej läkare)

Badavdelning .......

Sköterskor, badförestån- darinnor ........ Bad erskor, biträden, stä- derskor ......... Vårdplatser per befatt- ningshavare ......

Viss annan för olika av- delningar gemensam per-

Nattöversköterskor. . .

Nattbiträden .......

Ambulerande sköterskor .......

13 70417

1 130 1

1 1

4 568”

377 4 1

(1 089)

13 84

(1 089) 6

1

]

1

2 91019

232 2

Avdelningar, befattningar m. m.

Serafimer- lasarettet i Stockholm

Akade- miska sjukhuset i Uppsala

läns sjukvards- Malmöhus

inrätta. i Lund

Sabbats—

bergs sjukhus i Stockholm

Maria sjukhus i Stockholm

Stock- holms läns central- lasarett

Lasarettet i Norr— köping

Ambulerande assistentsköterskor . . provsköterskor . . . . elever .......... sköterskebiträden4

och städerskor . . .

Elever i medicinförråd Vånings- och korridor- städerskor, förrådsbi- träden Vaktmästare och port- vakter Manliga biträden i sjuk- vård 0. ekonomi (sjuk- hustjänare) .......

Springpojke .......

Vårdplatser per befatt-

ningshavare ......

Polikliniker

Antal patienter .....

Biträdande läkare och underläkare ......

Amanuenser .......

Sköterskor ........ Assistentsköterskor Provsköterskor ..... Elever Sköterskebiträdeni, sta- derskor, garderobsper— sonal .......... Expeditionsbiträden . . Socialt biträde Antal poliklinikpatien- ter per befattningsha- vare (ej läkare) . . . .

Köksavdelnz'ng och mat- salar Vårdplatser på hela sjuk- huset .......... Köksföreståndarinnor . Kokerskor ........ Köks- och serveringsbi- träden Kökselever ........ Vårdplatser per befatt— ningshavare ......

Centraldisk Diskerskor ........

8.5

59 800135

1429 4

1028

1 929

510

19

18.21

»;

N)

15

01

15.9

28 056

.Jl—Åwml

Hw

2 158

636 2 1831

20.51

10

22.7

1 089

34

24.2

13

15

12.8

41 260

malda

Han»

1 650

728

24

23.48

13

15

1 493

394"

16

17.13

N)

!)*/2

U'

11.6

272 1 13

15.11

lm null

Ha

,;

12.7

H 0: wm'MHå

17.2

Avdelningar, befattningar m. m.

Seranmer- lasarettet i Stockholm

Akede- miska sjukhuset i Uppsala

Malmöhus läns sjukvårds- inrättn.

i Lund

Sabbats- bergs sjukhus i Stockholm

Maria sjukhus i Stockholm

Stock— holms läns central- lasarett

Lasarettet i Norr— köping

Tvättavdelning Tvättföreståndarinnor . Övrig tvättpersonal . . Mängd tvättkläder. kg per befattninge- havare ....... kg

Maskinavdelning och verk- städer m. m ....... Maskinister Reparatörer, smeder, elektriker, maskinskö- tare, putsare etc. . . . Eldare Trädgårdsmästare, yrkeskunniga gårds- karlar, snickare . . . . Tapetserare ....... Sömmerskor ....... Vårdplatser per befatt— ningshavare ...... Dzo enbart i fråga om maskinavdelning . . .

Administration ...... Intendent-syssloman . . Bokhållare-kassör. . . . Kentors—, skrivare-

biträde ......... Kontorselev ....... Telefonister ....... Inspektionssköterskor, föreståndarinnor, hus- mödrar, instruktions- sköterskor, sköterskor i medicinförråd. . . . Vårdplatser per befatt- ningshavare ......

Diverse bisysslor

Sekreterare-kamrerare . Präst ........... Organist .........

2 25 489 218

18 119

(636) 2

2 33 801 305

22 894

(1 089) 4

(394)30 2

1

?, 28.14 49.25

(394)" 1 1 2 4

1 8 169 513 18 834

(272) 1

Anmärkningar till bilaga nr 17.

1 För serafimerlasarettet ingår i de angivna siffrorna även personal, som helt eller delvis avlönas frän ka- rolinska institutets stat, men arbetar vid lasarettet; däremot inga icke e. o. amanuenser som, utan direk- tionens över serafimerlasarettet begäran, till växlande antal förordnas av institutets kollegienämnd. För övi- riga sjukhus inga bland underläkare även uppgivna extra läkare. '” Voro ej anställda budgetåret 1983/34. 3 Vid jämförelse av siffrorna på denna rad bör tagas i betraktande, att seranmerlasarettets medicinska la- boratorier även betjäna den stora polikliniken (jämför bilaga nr 16, antal poliklinikpatienter per 100 värddagar). * Vid en del sjukhus benämnda undersköterskor, vid andra städerskor. 5 Här inräknat även ljusbehandlingsavdelning. Utom hjärnkirurgiska avdelningen. 7 2 st., beräknade för 3 isoleringsrum, ej fast anställda 1933/34. 9 Tjänstgöra även vid läkarnas mottagning för öppen sjukvård. Dessutom nägra platser (5, max. 10) i enskilda och halvenskilda rum, vilka ». denna tablå. likväl inräk— nats i kirurgiska huvudavdelningen, vilket bör beaktas i fråga om läkarpersonal och operationsavdelningar. 10 Extra personal i stor utsträckning motsvarande i genomsnitt c:a 2 beiattningshavare. ” År 1935 ökat med 4 och antalet sköterskehiträden med 1. ” En vid nervpoliklinlken anställd andre underläkare har tjänstgöringsskyldighet även vid nervavdel- ningen. En vid psykiatriska polikliniken (mottagning 3 dagar i veckan) anställd sköterska har tjänstgörings- skyldighEt även vid nervkliniken. Hon redovisas i denna tablå. på. polikliniken. Inrymda i kirurgiska kliniken. 15 Utan lön. 1” Kalenderaret1984. " Antalet undersökta patienter; motsvarande siffra för serafimerlasarettet, respektive 17 771, 3 554 och 1 110. ” Härav 1 ej anställd under budgetåret 1933/1934. " Viss vakans på extra läkareljänst under året. ” Avlönas ej av lasarettet. Två. läkare, den ene avlönad från särskilt statsanslag, den andre iran lasaret- tets vanliga stat, komma dock enligt Kungl. Maj:ts beslut att anställas under 1955/86 i samband med förläg- gande till lasarettet av viss del av utbildningen av elever vid gymnastiska centralinstitutets sjukgymnastlinje. ” Ytterligare 2 sjukgymnaster och 1 a 2 städerskor komma att anställas pli. grund av i not 19 nämnd om- ständighet. ” Härav & instruktionsgymnaster. ” Härav 1 ej anställd mas/34. ** Härav 1 ej anställd 1933/34. ”5 Har ej inräknat patienter vid Stockholms stads hjälpbyrä för psykiskt sjuka, till vilken lasarettet upp- läter lokal, men icke häller personal. Härav 1 biträdande lärare-läkare vid öron-, näs- och halspolikliniken helt avlönad från karolinska in- stitutets stat. Uteslutande för polikliniken anställda läkare iinnas ej, utan de underordnade läkarna vid klinikerna tjänstgöra även vid respektive polikliniker. " Härav tjänstgörande som expeditionsbiträden 3. Bisyssla, tjänstgör endast 1 dag i veckan. Maskinavdelning och kök gemensamma för Maria sjukhus och södra barnbördshuset respektive 288 och 111 vårdplatser. " Härav 1 bagerska. 3: Har icke egen tvättavdelning. . 33 Ej särskild beiattningshavare; en gift befattningshavare ansvarar mot visst arvode för teleionvaxelns skötsel. Gemensam administration med södra barnbördshuset. Gemensam sjukhusdirektion för stadens sjukhus.

Sammanfattning av vissa viktigare omständigheter för

1927/28 1928j29 1929/30 Nettoutgift för driften ......... kr. 1 069 999: 81 1 081 735: 06 1 126 756: 38 (jämför bilaga 1) _ ökning från föregående år. . . . » —- 11 735: 25 45 021:32 Medelkostnad per vårddag ...... » 7: 11 7: 11 7:60 (jämför bilaga 5) ökning respektive minskning från föregående år ............ > — — + 0:49

Poliklinikinkomster, avdragna på res— pektive utgiftstitlar ......... » 36 791: -— 43 804: 50 49 312: 30 (jämför bilaga 8) '

ökning respektive minskning från föregående år ........... » ' + 7 013: 50 + 5 507: 80

Antalet vårddagar .............. 150 509 152 225 148 200 (jämför bilaga 2)

ökning respektive minskning från

föregående år .............. . + 1 716 —— 4 025 Antalet vårdplatser ............. 452 452 452 (jämför bilaga 3, not 2) Antalet intagna patienter ......... 5 312 5 381 5 329 (jämför bilaga 3, not 1) Antalet patienter vid polikliniken . . . . 47 585 47 674 54 268 ökning respektive minskning från - ' föregående år .............. -— + 89 + 6 594 Beläggningen av vårdplatserna i % . . . 91 92.3 89.8 (jämför bilaga 3) Medelliingden av sjukhusvistelsen ..... 28 28 28 Läkare, med undantag för överläkare. . 28 28 31 Övrig sjukvårdspersonal samt ekonomi- - . personal, med undantag för bisysslor . 226 231 244 Utgift för avlöningar m. m ......... 363 092: 24 379-582: 64 405 525: 21

Ökning från föregående år ........ -—— 16 490: 40 25 942: 57

edömandet av driftkostnaderna vid serafimerlasarettet.

1930/31 1931/32 1932/33 1933/34

från 1927/28 till 1933/34

1 218 203: 39

91 447: 01

8: 80

+1:20

65 189: 99

3 + 15 877: 69 138 453

—— 9 747 452

4 943

52 814

_ 1 454 83.9

28

31

309

494 989: 26

89 464: 05

1 371 435: 12

153 231: 73 9: 12

+ 0:32

67 362: —

+ 2 172: 01 150 408

+ 11 955

480 (beräknat)

5 807 49 084 — 3 730 85.6

26

31

326

546 205: 54 51 216: 28

1 418 993: 63

47 558: 51 8: 74

—0: 38

61 740: 57

—— 5 621: 43 162 312

+ 11 904 510

6 832

53 689

+ 4605

87.2

24

31

338

586 694: 18 40 488: 64

1 473 583: 13

54 589: 50 9: 03

+ 0:29

60 194: 04

—' 1 546: 53 163 179

+ 867 510

7 266

I 158 167 + 4 478 87.7

22

40

342

616 101: 97 29 407: 79

+ 403 583: 32 = 37.72 %

+1:92=27'/.

+ 23 403: 04 = 63.61 %

+ 12 670 = 8.42 % + 58 = 12.88 %

+ 1 954 = 36.78 %

+ 10 582 = 22.24 % ._ 3_3 %. .

+12=43% +116=51.3%

+ 253 009: 73 = 69.7 %

Bilaga nr 22.

Ökning och minskning

Förslag till uppställning av

Beräknade för Verkliga för I n k 0 m s t e r 19 ——19 1933—1934 Statsanslag till ränta och amortering av lån för ombyggnaden ...... 123 866: 32 Stockholms stad, enligt avtal till d:o 42 932: 14 Stockholms län, enligt avtal till d:o 23 356: 59 Avgifter för patienter, vårdade i en- skilt och halvenskilt rum vid kirur- giska kliniken ............. 8 615: 46 198 770: 51 Avgifter i övrigt från sistnämnda pa- tienter .................. 7 097 : 54 Poliklinikavgifter, här gottgjorda'. . . 202847: 59 Fastigheten Pilträdet 2, 3 och 4, hy- ror m. m ................. 86 532: 75 Räntemedel: Karolinska institutet, ränta å gyni— nastiskt-ortopediska understöds- fonden ................ 1 025: 55 Vetenskapsakademien, ränta å Let- terstedtska gåvomedel ....... 813: 78 Övriga räntemedel .......... 26 603: 49 28 442; 82 Gåvomedel ............... 247: — Omföringar ............... 160: 56 Summa kronor 524 098: 77

apitalstat för serafimerlasarettet.

Bilaga nr 23.

Utgifter

Beräknade för Verkliga för

19 —19 1933—1934

Till ränta och amortering av lån för

ombyggnaden ............. 337 372: 75 Ombyggnadskostnader ......... 32 098: 68 Fastigheten Pilträdet 2, 3 och 4 . . . 36 931: 86 Räntor, underhåll m.m ......... Diverse utgifter för fonderna:

Förvaringsavgift m. m. ....... 513: 70

Gravunderhåll (Sederholms) ..... 20: —

Understöd från diverse fonder. . . 6250: 98

Hilda Magnussons minnesfond. . . 40:

A. F. Regnells stipendium ..... 480:—

Livränta från von Rothsteins fond 700:—

Av medel för röntgenavdelningen. 2049: ——

Baronessan Daelmanns fond, place- ring ..................

Till fondökning:

Reparationsfond och besparingsfond för Pilträdet 2, 3 och 4 .....

Övriga fonder .............

Poliklinikavgifter, fondering . . . .

Till draftstaten: Poliklinikavgifter ...........

Ränternedel ..............

Summa kronor

142= 44 10 196: 12

7 596; 52 32 197: 41

w 50 118: 28

24 600: 89

25 183: 67

14 060: 54

524 098: 77

Förslag till uppställning av

Beräknade för Verkliga för

A. Ordinarie inkomster 19 -—19 1933—1934

Sjukvårdsavgifter: Enligt fastställda dagavgifter. . . . 375 964115

Enligt avtal med Stockholms stads- fullmäktige : för medellösa enligt fastställda dagavgifter 78 527: 50 för samtliga enligt avtal vårdade 210 732: 22 289 259: 72 Enligt avtal med Stockholms läns landsting: för medellösa enligt fastställda dagavgifter 46 760: — för samtliga enligt avtal vårdade ' 173 190: 54 219 950: 54

Stockholms stads anslag till poli- klinik ................. 20 800: —

Poliklinikavgifter att här gottgöras: För undersökning och behandling av

patienter, skadade genom olycks- . . fall i arbete ............. 46133: 50 Från kapitalstaten .......... 14 060: 54 50 194; 04

Försäljningsmedel: Matportioner m. m ........... 18 453: 39

Ersättningsmedel :

För privatpatienter vid röntgenav— delningen .............. 28 211: 15 Diverse ................. 6 187: 79 34 398: 94 Fattigbössemedel ........... 122: 82 Burskapsavgifter ........... 29: 54 Räntemedel från kapitalstaten . . . 36 057: 74 Karolinska institutet, ersättning för upplåtelse av lokal m.m. för un— dervisning i medicinsk rörelsebe- handling ............... 4 250: Statsanslag ............... 466 883: 68 Budgetförskott ............. 50 205: 33

Summa kronor . 1 576 569: 89

B. Extra inkomster

(Inkomster, motsvarande under ru- briken extra utgifter angivna än- damål)

Summa kronor

driftstat för serafimerlasarettet.

77 Bilaga nr 24.

_ , _ Beräknade för Verkliga för A. Ordinarie utg1fter 19 —19 1933—1934 Läkemedel ................ 83 418: 37 Mineralvatten, vin, is m.m ....... 6205: 06 Förbandsartiklar ............. 46 890: 06 Kosthåll .................. 311 900: 59 Uppvärmning och belysning ..... 65 152: 99 Tvätt och renhållning ......... 15 226: 60 Kläder ................... 23 022: 46 ' Instrument och apparater för rönt- genavdelningen ............ 103 362: 95 För lasarettet i övrigt ......... 37 388: 61 Inventarier av andra slag ....... 43228: 50 Diverse för sjukvården ......... 139 119: 90 Fastighetens underhåll ......... 41 431: 88 Löner, arvoden, pensioner m. m.: åt läkare och tjänstemän ...... 124 446: 95 åt övrig personal ........... 506 163.- 01 åt förutvarande personal, pensioner 11 177: 641 786: 96 Avskrivna, oindrivbara fordringar . . 18 434: 86 Summa kronor 1 576 569: 89 . B. Extra utgifter ........ % (Nyanskaffning av dyrbarare instru— ment, apparater och andra inven- tarier; större reparationer) Summa kronor

II

BETÄNKANDE RÖRANDE SERAFIMERLASARETTETS STÄLLNING OCH VERKSAMHET,

MED FÖRSLAG TILL STATENS ÖVERTAGANDE AV ANSVARET FÖR VERK- SAMHETEN OCH DÄRAV FÖRANLEDDA ÄNDRINGAR I LASARETTETS FÖRVALTNING, JÄMTE UTREDNING OM LÄKARBEHOVET OCH AVLÖNINGSFÖR- HÄLLANDENA VID LASARETTET

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdeparlementet.

Sedan herr statsrådet med stöd av ett den 10 maj 1935 utav Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande tillkallat såsom sakkunnig professorn vid uni- versitetet i Lund Per Gustaf Einar Sjövall ävensom såsom experter sysslo— mannen vid serafimerlasarettet Per Olof Johan Nestor Bergman och inten— denten vid Lunds lasarett Hans Nilsson för att biträda inom ecklesiastik— departementet med utredning rörande serafimerlasarettets ekonomi och med upprättande av förslag till förändrad statuppställning vid samma lasa— rett, har nämnda utredning slutförts och med skrivelse den 25 augusti 1935 .till herr statsrådet överlämnats.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 maj 1935 bemyndigades emellertid herr statsrådet att, sedan berörda utredningsarbete slutförts, tillkalla ytter— ligare högst fyra sakkunniga för att, jämte den förutnämnde sakkunnige, inom departementet biträda med utredning rörande de åtgärder, som kunde erfordras för att bringa den förutnämnda statuppställningen till tillämp- ning Vid serafimerlasarettet, ävensom rörande de förändringar i lasarettets verksamhetsformer, som kunde påkallas i anledning härav. Berörda bemyn- digande innefattade jämväl rätt att, i den utsträckning så funnes påkallat, tillkalla särskilda experter för att stå till de sakkunnigas förfogande för överläggningar och samråd ävensom, därest sådant skulle visa sig erforder- ligt, tillkalla särskild sekreterare eller uppdraga åt en av de sakkunniga att tillika tjänstgöra såsom sekreterare.

På grund härav tillkallades den 4 september 1935 såsom ytterligare sak— kunniga att jämte Sjövall inom departementet biträda med sistberörda ut— redning biträdande läraren i kirurgi Vid universitetet i Uppsala, medicine doktorn Karl Axel Petterson, professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet Nils Gustaf Söderlund och statskommissarien Henry Karl Her- man Tottie, med uppdrag för Sjövall att som ordförande leda utrednings- arbetet. Tillika tillkallades Bergman för att vid förefalla-nde behov stå till de sakkunnigas förfogande för överläggningar och samråd. Ät Bergman har sedermera uppdragits att tjänstgöra såsom sekreterare hos de sakkun- 6

niga. Jämväl tillkallades Nilsson för att om så påkallades stå till de sak- kunnigas förfogande för överläggning och samråd.

Genom beslut den 19 september 1935 tillkallades vidare byråchefen i justitiekanslersämbetet Sten Agnar Constantin Fallenius för att såsom sär- skild expert stå till de sakkunnigas förfogande för ifrågavarande utredning och särskilt för bedömande av spörsmålet, på Vilket sätt serafimerlasarettets nuvarande karaktär av stiftelse skulle kunna förbindas med en starkare anknytning till staten för framtiden, motsvarande den karaktär av riks- sjukhus, som lasarettet redan ägde, och det behov av statsbidrag, som före— låge för sjukhusets drift, ävensom för utredning huru till lasarettets dispo- sition stående fondmedel i framtiden borde användas.

Av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 10 maj 1935 fram— går, att de sakkunniga, utöver vad som redan omnämnts, borde till behand- ling upptaga spörsmålet om de former, varunder de till lasarettet av det allmänna anslagna penningmedlen skulle rekvireras och dessa medel jämte de i lasarettets verksamhet inflytande inkomsterna omhänderhavas, även- som frågan om åstadkommandet av betryggande kontroll- och revisions- instanser i lasarettets ekonomiska förvaltning. Hänsyn borde även tagas till de förändringar i serafimerlasarettets ställning och verksamhet, som i fram— tiden kunde föranledas av karolinska sjukhusets tillkomst.

Med herr statsrådets skrivelse den 9 september 1935 mottogo de saki kunniga, förutom utdrag av statsrådsprotokollet den 10 maj 1935, jämväl avtryck av riksdagens skrivelse nr 249 år 1935, vari bland annat anföres följande:

Riksdagen finner goda skäl anförda för att, så snart omständigheterna det medgiva, löneregleringar komma till stånd för de i direktionens skrivelse omför- mälda befattningshavarna vid serafimerlasarettet. Emellertid håller riksdagen före, att fråga om löneregleringar med så betydande ekonomiska konsekvenser för statsverket, som de vid serafimerlasarettet ifrågasatta, icke lämpligen böra behandlas utan sammanhang med den omfattande utredning av frågan om sera- fimerlasarettets ekonomi m. m., som av departementschefen ställts i utsikt och om vars behövlighet jämväl riksdagen är övertygad. Med hänsyn härtill finner sig riksdagen, såvitt angår den ifrågasatta löneregleringen för underläkarna och sysslomannen, böra uttala sin anslutning till den uppfattning beträffande löne— reglering för nämnda befattningshavare redan nu, som intagits av departe- mentschefen. Riksdagen kan emellertid icke finna annat än att den av direktio- nen begärda och av departementschefen tillstyrkta löneregleringen för viss biträdes- och ekonomipersonal är av den betydelse för lasarettets ekonomiska förhållanden och för statsverkets utgifter för lasarettet, att jämväl denna fråga bör upptagas till avgörande först då berörda utredning föreligger. Ett definitivt ståndpunktstagande till denna lönereglering redan nu finner riksdagen kunna föregripa det resultat, vartill utredningen kan komma.

Å andra sidan har riksdagen av den i ärendet förebragta utredningen funnit avlöningsförhållandena för de i direktionens över serafimerlasarettet skrivelse omförmälda befattningshavarna vara sådana, att en rättelse härutinnan synes

böra omedelbart vidtagas. Även om, på sätt riksdagen framhållit som önskvärt, den i utsikt ställda utredningen bedrives på sådant sätt, att därav eventuellt föranlett förslag kan föreläggas 1936 års riksdag, synes rättvisa och billighet kräva, att åtgärder redan nu vidtagas för en förbättring av här förevarande befattningshavares ställning, utan att resultaten av berörda utredning avvaktas. Härvid mäste givetvis tillses, att icke statsmakternas handlingsfrihet vid be— dömandet av ett framtida utredningsförslag rörande serafimerlasarettet i för— väg bindes. Vad riksdagen här beslutat får alltså endast betraktas som ett pro- visorium för budgetåret 1935/1936. .

I riksdagsskrivelsen nr 249 har vidare framhållits, att riksdagen —. som utgick från att vid den av departementschefen ifrågasatta utredningen jäm- väl komme att till ingående prövning i hela dess vidd upptagas frågan om det nu föreliggande behovet av läkare vid serafimerlasarettet —— avsett, att vid berörda utredning om läkarbehovet om möjligt borde göras en upp— delning mellan sådana läkartjänster, som vore erforderliga för sjukvårdens behöriga upprätthållande, och sådana, som mera kunde betraktas såsom inrättade för fortsatt läkarutbildning vid serafimerlasarettet på grund av dettas ställning som undervisningssjukhus.

Bland de spörsmål, de sakkunniga haft att taga ställning till, har jämväl varit frågan, huru vissa av lasarettet gjorda budgetförskott skulle täckas.

För att tagas i övervägande vid fullgörandet av det åt de sakkunniga givna uppdraget har Kungl. Maj:t vidare den 13 september 1935 överläm- nat en av direktionen över serafimerlasarettet gjord framställning om Kungl. Maj:ts fastställelse å beslut rörande underläkarnas vid lasarettet av— löning under ledighet på grund av sjukdom (daterad den 30 augusti 1934—) ävensom vederbörande myndigheters däröver avgivna yttranden och ett av lasarettsdirektionen på anmodan avgivet utlåtande.

De sakkunniga få härmed till herr statsrådet överlämna betänkande och förslag i de ärenden, som ingå uti det de sakkunniga lämnade uppdraget.

Stockholm den 21 december 1935.

EINAR SJÖVALL. AXEL PETTERSON . GUSTAF SÖDERLUND. KARL H. TOTTIE. P. 0. J. N. BERGMAN. H. NILSSON.

A. Allmänt förslag beträffande serafimerlasarettets ställning och verksamhet.

Bland de spörsmål, som inbegripas i den åt de sakkunniga anförtrodda utredningen, förekommer frågan om »de förändringar i serafimerlasarettets ställning och verksamhet, som i framtiden kunna föranledas av karolinska sjukhusets tillit-must». Departementschefen anför i statsrådsprotokollet den 10 maj 1935, att de sakkunniga böra taga hänsyn till dessa förändringar. Det är för de sakkunniga naturligt att ställa denna fråga i första rummet. Dels är det sätt, på vilket densamma kommer att besvaras, icke utan åter— verkan på ett flertal av de mera speciella spörsmål, som äro hänskjutna till de sakkunniga, dels är frågan om serafimerlasarettets framtida ställning och verksamhet i och för sig av synnerligen central karaktär. Den samman- hänger organiskt med den ingående diskussion och de åtgärder, som före— gått beslutet om uppförandet av det karolinska sjukhuset. De sakkunniga hava också byggt sina egna förslag på grundvalen härav och anse det önsk— värt att låta dessa förslag föregås av en kort överblick över frågans tidigare behandling i den mån denna behandling kan tjäna till belysning av den nu- varande situationen för serafimerlasarettets vidkommande.

I detta hänseende vilja de sakkunniga främst erinra om, att beslutet om uppförande av karolinska sjukhuset grundar sig på den s. k. enhetstanken, alltså önskemålet att en gång i tiden sammanföra alla de institutioner, teo— retiska som praktiska, av vilka karolinska institutet är i behov, till ett helt såsom en enda, sammanhängande anläggning. Denna enhetstanke har myc- ket gamla anor. Den 5. k. serafimerlasarettskommittén framhåller i sitt år 1914: avgivna betänkande, att strävandena i äldre tider gingo ut på att giva detta lasarett ställning av klinisk centralanstalt, i nära organiskt samband med det medicinska statsläroverket, och att denna plan troget upprätthölls ännu vid den stora om- och tillbyggnad av lasarettet, som avslutades år 1893. Men de decennier, som därpå följde, karakteriserades av en raskt fort— skridande decentralisation från lasarettet; en nödfallsutväg, som aldrig varit liktydig med ändrad principåskådning utan bland annat betingats därav, att den redan starkt bebyggda lasarettstomten ej längre kunde motsvara kravet på utrymme åt de många kliniska inrättningar, som undervisningen numera erfordrade. De anordningar, som då företogos i splittringens tecken och som medförde, att den kliniska undervisningen till sist blev fördelad på

ytterligare 9 sjukvårdsanstalter i Stockholm, buro från början en prägel av provisorium. Som uttryck för strävan att komma ur detta, uppstod enhets- tanken i dess nya utformning, alltså med önskan att alla här berörda, för undervisningen behövliga institutioner skulle nybyggas på annan, för samt- liga gemensam plats.

I sitt yttrande över 1926 års sjukhuskommissions är 1928 framlagda för— slag rörande uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm angiver karo- linska institutets lärarkollegium enhetstankens närmare motivering med följande ord: »Den på grund av den moderna läkarvetenskapens intensiva utveckling alltjämt stegrade specialiseringen fordrar med nödvändighet ett motsvarande samarbete mellan medicinens olika specialiteter för bedrivande av forskning och undervisning. Särskilt för en undervisning, som vill åt den praktiserande läkaren skänka en på samma gång så mångsidig och så grunng utbildning som möjligt, fordras ett så intimt samarbete som möj- ligt mellan de skilda ämnesfacken. Icke blott för undervisningen utan även för sjukhusvården är ett systematiskt och bekvämt samarbete mellan spe- cialiteterna nödvändigt. Så utgör t. ex. en inre medicinsk klinik en nödvän- dig bas för de flesta specialklinikerna. Å andra sidan behöva de medicin— ska och kirurgiska klinikerna såväl för specialundersökningarna som för specialbehandling hela staben av specialkliniker och dessa behöva varandras bistånd. Läkarna behöva konsultera varandra och därför stå i nära och per— sonlig kontakt med varandra. Patienterna behöva icke sällan för en effek- tiv behandling bekväm och snabb tillgång till olika klinikers resurser.

De praktiska disciplinerna behöva både för sjukvård och forskning'nära förbindelse även med de teoretiska ämnena, t. ex. den patologiska anato— mien, serologien, bakteriologien, kemien och fysiologien. Den moderna prak- tiska medicinen kan icke existera och utveckla sig annat än på de teoretiska ämnenas grund och i ständig kontakt med dem. Sådana ämnen som patologi och röntgendiagnostik behöva för sin undervisning nära tillgång till ett mångsidigt och rikligt undervisningsmateriel, d. v. s. tillgång till studium av samtliga de olika sjukdomsgrupper, som äro representerade på de olika klinikerna. Alla medicinska institutioner, där det arbetas vetenskap- ligt, behöva oupphörligen tillgång till ett väl utrustat centralbibliotek.

Alltså: specialisering och organiserat samarbete är den moderna medi- cinens lösen.

Ett sådant samarbete, som här kräves, kan endast med svårighet genom- föras utan en nära och bekväm lokal förbindelse mellan de olika institutio- nerna inom en medicinsk högskola.»

Men enhetstanken —— i den del den gäller den kliniska centralanstalten —— innesluter" med nödvändighet kravet på ett mycket betydande antal vårdplatser för att tillgodose såväl undervisningens uppdelning på det växande antalet kliniska ämnen som det starkt ökade studentantalets behov

av studiematerial. Vid karolinska institutet har antalet studerande vuxit sedan vårterminen 1912, då serafimerlasarettskommittén tillsattes, från 343 till 809 under höstterminen 1935, och vid institutet utbildas numera flera medicine kandidater än vid de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund tillsammantagna; årligen mottagas i Stockholm 90, i Lund 45 och i Uppsala 30 kandidater. I den svenska kliniska undervisningen ingår sedan gammalt, att de studerande få se och själva undersöka ett stort antal pa— tienter; denna praktiska läggning av studierna torde också beteckna den bästa grunden för den blivande självständiga läkarverksamheten. Konse- kvensen är alltså kravet på den kliniska centralanstaltens motsvarande stor- lek. Men vid åstadkommandet av denna oentralanstalt måste givetvis garanti i möjligaste mån sökas, att sjukplatserna erhålla en motsvarande patienttillströmning; vid undervisningen skall man kunna utgå ifrån, att ett ständigt rikhaltigt och tillbörligt omväxlande sjukmaterial står till buds. För att kunna fylla sin omfattande undervisningsuppgift, måste central- anstalten för att använda sjukhuskommissionens ord — i stor utsträck— ning repliera på klientel från Stockholms stad och närmaste landsbygd och därtill förutsätta, att ett stort antal sjuka från landets olika delar skall söka vård å detta sjukhus.

Utifrån dessa allmänna utgångspunkter har det vidlyftiga och mödo- samma utredningsarbetet fortskridit. Det är välbekant, att tanken på för- flyttning av karolinska institutets teoretiska institutioner kommit att av kostnadsskäl uppskjutas, med undantag likväl beträffande institutionen för patologisk anatomi, enär en dylik institution obetingat erfordras för den nya kliniska centralanstalten. Det behöver ej heller här i enskildheter fram- hållas, att det icke ens varit möjligt att på en gång få den kliniska central- anstaan till stånd i dess helhet, så som ursprungligen planlagts. Även i den begränsade omfattning, som alternativ II i 1919 års sjukhusbyggnadssak- kunnigas, 1925 framlagda förslag betecknar, blev planen skjuten åt sidan. Då 1930 års riksdag, på grundvalen av 1926 års sjukhuskommissions förslag och Kungl; Maj:ts proposition, beslöt att uppföra det karolinska sjukhuset, utgjordes de vid karolinska institutet förefintliga klinikerna av följande:

1) två medicinska kliniker (båda för närvarande å serafimerlasarettet); 2) två kirurgiska kliniker (den ena för närvarande å serafimerlasarettet, den andra ä hiaria sjukhus); 3) två pediatriska kliniker (den ena för närvarande å Norrtulls sjukhus och den andra å kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn); &) en neurologisk klinik (för närvarande å serafimerlasarettet); 5 ett röntgeninstitut (för närvarande å serafimerlasarettet); en ögonklinik (för närvarande å serafimerlasarettet); 7, en öron-, näs- och halsklinik (för närvarande å Sabbatsbergs sjukhus); 8) en ortopedisk klinik (för närvarande å Stockholms vanföreanstalt);

9) en hud— och könsklinik (för närvarande å S:t Görans sjukhus); 10) en psykiatrisk klinik (för närvarande å Konradsberg); 11) två kvinno- och förlossningskliniker (för närvarande å allmänna barn- bördshuset och å Sabbatsbergs sjukhus); samt 12) två medicinska kliniker för den propedeutiska undervisningen (för närvarande å S:t Eriks sjukhus).

Efter fortsatt utredning av 1930 års sjukhuskommission och ny proposi— tion beslöt 1931 års riksdag, att karolinska sjukhuset skall i första bygg— nadsetappen omfatta följande kliniker med polikliniker: en medicinsk, en kirurgisk, en radioterapeutisk, en oftalmologisk, en oto—laryngologisk och en obstetrisk-gynekologisk klinik, ävensom ett röntgendiagnostiskt institut. Till omprövning vid framtida, fortsatt utbyggnad av karolinska sjukhuset skulle av den ursprungliga planen anstå en medicinsk, en kirurgisk, en neu— rologisk, en psykiatrisk, en pediatrisk och en dermato-syfilodologisk klinik; karolinska institutets lärarkollegium har i samband härmed uttalat önske- målet, att, om ej redan i första etappen så ske kan, dock i den andra be— hovet av utrymmen för den propedeutiska undervisningen tillgodoses. Jäm- föres denna förteckning med ovanstående uppräkning av de kliniker, som för närvarande förefinnas vid karolinska institutet, så återstå av dessa ytterligare en pediatrisk, en ortopedisk och en obstetrisk-gynekologisk kli— nik. Av dessa kommer den ortopediska att erhålla sin plats inom den van- föreanstalt, som uppförts i närheten av det blivande karolinska sjukhuset. Den obstetrisk-gynekologiska kliniken tilltänkes även fortsättningsvis för— lagd till allmänna barnbördshuset. Angående behovet av en dubblerad pediatrisk klinik föreligger ännuintet avgörande.

Storleken av det karolinska sjukhuset i dess nu beslutade första utbygg— nad skulle bliva 779 allmänna och 121 enskilda sängar (därav respektive 100 och 8 å garnisonsavdelningen samt respektive 50 och 7 å den av jubi— leumsfonden bekostade delen av jubileumskliniken). Beträffande garantien för en motsvarande patienttillströmning har det alltsedan början av utred- ningsarbetet varit påtänkt att till väsentlig del trygga den erforderliga be— läggningen genom samarbete med Stockholms stad och Stockholms län, lik— som nu äger rum vid serafimerlasarettet, och avtal har träffats med staden och länet om dispositionsrätt till respektive 315 och 110 av de 629 allmänna vårdplatser, som komma att förefinnas i karolinska sjukhusets första ut- byggnad utöver dem, som tillhöra garnisonsavdelningen och den av jubi- leumsfonden bekostade delen av jubileumskliniken. Avtalen, som i vissa hänseenden avvika från motsvarande, för serafimerlasarettet gällande, kunna i förevarande hänseende sägas innefatta, att staden och länet vid planläggning för tillgodoseende av sitt behov av sjukhusplatser utfästa sig att räkna med jämväl de här avtalade. Beträffande de 204 allmänna plat—

ser, som äro avsedda för »landet i övrigt», finnes —— lika litet som i fråga om motsvarande platser å serafimerlasarettet — någon genom avtal tryg— gad garanti för beläggning. Men beräkningen är här till väsentlig del grun— dad på erfarenheten om tillströmningen av patienter från »landet i övrigt» till Stockholms stads sjukhus, och representanter för staden hava uttalat, att farhågorna för att karolinska sjukhuset med den föreslagna platsför— delningen icke skulle komma att få tillräckligt material för den kliniska undervisningen »sakna all grund». Liknande uttalande har gjorts av Stock- holms läns landstings förvaltningsutskott. Även statens sjukvårdskommitté framhåller, särskilt beträffande specialklinikerna, .att de redan ur sjuk— vårdssynpunkt äro till stor fördel för hela landet, och att sjukhuset här— igenom äger naturlig karaktär av centralsjukhus, utrustat som det kommer att bliva med förstklassiga vårdmöjligheter och läkarkrafter.

I denna utsträckning hava statsmakterna sökt vid karolinska sjukhusets första, nu igångsatta utbyggnad tillgodose de synpunkter, vilka inlednings— vis betecknats som utgångspunkterna för utredningsarbetet: enhetstanken, sjukhusets storleksordning och garantien för patienttillströmning. För sera— fimerlasarettets vidkommande kan denna situation sägas innebära den i 1927 års riksdagsskrivelse (nr 192) angivna konsekvensen, »att, enligt pla- nen för det nya sjukhusets utbyggande, serafimerlasarettet skulle fortbestå såsom sjukhus under en avsevärd tid framåt». 1926 års sjukhuskommission betonar detta ytterligare i motiveringen till sitt år 1928 framlagda nybygg- nadsförslag; kommissionen framhåller, att det med hänsyn till de om— fattande reparationsarbeten å serafimerlasarettet, som då blivit efter riks— dagens beslut igångsatta måste »förutsättas, att detta sjukhus under de närmaste årtiondena skall kunna fylla sin uppgift i sjukvårdens tjänst och dessutom tillsvidare tjäna som undervisningssjukhus.»

AVSikten att serafimerlasarettet skall fortsätta som sjukhus dokumente- ras jämväl därav, att de vid lasarettet ingångna avtalen med Stockholms stad och Stockholms län icke upphört att gälla. Tidigare, då 1919 års sjuk— husbyggnadssakkunnigas 1925 framlagda alternativ II (med större nybygg- nadsprogram än det nu beslutade) diskuterades, ingick i planen, att stadens och länets dispositionsrätt till respektive 200 och A&O vårdplatser inom sera- fimerlasarettet skulle överflyttas på det nya sjukhuset. Nu står denna rätt kvar, för landstingets del utökad till 100 vårdplatser; med förpliktelse alltså för lasarettet att åtminstone i denna omfattning fylla sin uppgift i sjukvår- dens tjänst och med motsvarande garanti för patienttillgång, då det tills- vidare skall jämväl tjäna som undervisningssjukhus. De ifrågavarande av- talen äga i förevarande del följande lydelse:

beträffande Stockholms stad: »De 200 sängar, varav hälften för medellösa, vilka Stockholms stad tillförsäkrats att allt framgent få disponera vid sera- fimerlasarettet, skola, så länge en oftalmologisk avdelning finnes vid lasa—

rettet, så fördelas mellan lasarettets olika avdelningar, att 100 sängar till— höra de medicinska avdelningarna, 70 sängar de kirurgiska avdelningarna, 15 sängar, tills vidare utnyttjade å allmänna barnbördshuset, den gynekolo— giska, och 15 den oftalmologiska avdelningen, och må inträdessökande sjuk från staden, som är föremål för vård å lasarettet, ej förvägras inträde, med mindre ovannämnda antal platser å den avdelning, där han skall intagas, redan är upptaget av sjuka från staden.»

beträfande Stockholms län: »För så beskaffade sjuka från länet, att de enligt de för sjukas mottagning å lasarettet gällande allmänna regler få där- städes vinna inträde, tillhandahållas å serafimerlasarettet i mån av behov minst etthundra sängar, förutom de friplatser, som kunna underhållas med räntan beräknad till 600 kronor årligen, å det av framlidne Hofmarskalken Wattrang den 29 april 1826 för ändamålet donerade kapital av 12 000 kro- nor; och må inträdessökande sjuk från länet, som är föremål för vård å lasa— rettet, ej förvägras inträde, med mindre ovannämnda etthundra platser redan äro upptagna av sjuka från länet.»

Ur avtalet med Stockholms stad kan även utläsas, att intet står hind- rande i vägen för avsikten att låta den ögonklinik, som inbegripes i karo— linska sjukhusets första utbyggnad, ersätta den ögonklinik, som nu finnes vid serafimerlasarettet. Denna avsikt framgår också ur motiveringen till 1926 års sjukhuskommissions förslag till nybyggnad; kommissionen fram— håller, att »det för undervisningens bedrivande är till fördel, om ögonklini- ken kunde förflyttas från serafimerlasarettet samt öronkliniken från Sab- batsbergs sjukhus» ; att överhuvud dessa båda specialkliniker sammanföras med huvudklinikerna vid det blivande karolinska sjukhusets första utbygg— nad, finner kommissionen ur medicinsk synpunkt önskvärt. Likaså kan man äga rätt att utgå ifrån om än det ingenstädes blivit tydligt utsagt att den medicinska undervisningsklinik, som skall ersättas av den, som inrym- mes i det karolinska sjukhusets första utbyggnad, kommer att bliva den ena av de båda medicinska klinikerna å serafimerlasarettet; det torde vara ute— slutet, att den nya medicinska kliniken skulle komma att ersätta den eller enbart den, som nu begagnas för den propedeutiska undervisningen å S:t Eriks sjukhus. Och slutligen kan det förutsättas, att den nya kirurgiska kliniken på karolinska sjukhuset skall ersätta den motsvarande undervis- ningskliniken på Maria sjukhus och icke den, som finnes å serafimerlasa- rettet; skulle denna senare förflyttas, skulle icke förpliktelserna i serafimer- lasarettets avtal med Stockholms stad kunna uppfyllas.

Under dessa förutsättningar skulle alltså, i och med färdigställandet av det karolinska sjukhusets första utbyggnad, det antal vårdplatser å sera— fimerlasarettet, som nu disponeras av den ena medicinska kliniken och ögonkliniken, frigöras från sin hittillsvarande användning, och fråga kom- mer att uppstå, hur med dessa platser skall framdeles förfaras. Även här—

utinnan är för det närvarande intet bestämt. De sakkunniga hava emeller- tid, då de inhämtat lasarettsdirektionens och de olika överläkarnas vid sera- fimerlasarettet åsikt om det framtida behovet av läkare vid lasarettet, även erhållit kännedom om, att åtskilliga planer redan framkommit om fortsatt utnyttjande i sjukvårdens och undervisningens tjänst av de utrymmen som kunnat påräknas bliva lediga. Direktionen skriver härom i sitt yttrande till de sakkunniga: »Direktionen har icke hittills fattat bestämd ståndpunkt i frågan om, hur de genom nämnda förflyttning lediga lokalerna bäst böra användas. Många konkurrerande önskningar hava emellertid redan fram— kommit. Så ha t. ex. framställts önskemål om att den evakuerade medicin— ska klinikens lokaler skulle komma till användning för att tillgodose vissa behövliga förbättringar för den kvarstående medicinska kliniken. Sålunda behöver måhända den medicinska kliniken större sängantal för att få ett undervisningsmaterial som i förhållande till studentantalet är mera till- fredsställande än f. n. Vidare har ifrågasatts utökning av isoleringsmöjlig— heterna för smittsamma eller störande sjuka. Också har framhållits be— hovet av en särskild avdelning för tuberkulos, vilket ur undervisningssyn- punkt anses som särskilt viktigt, samt behovet av en avdelning för reuma- tiska sjukdomar. Även andra önskemål torde finnas för den medicinska klinikens förbättrande. Den neuro-kirurgiska kliniken har, som professor Olivecrona i sitt uttalande framhållit, behov av utvidgning och den neuro- logiska kliniken likaså, såsom professor Antoni framhållit. Slutligen vill direktionen framhålla det sedan länge kända behovet av en mindre avdel- ning för öron-, näs- och halssjukdomar. För en så stor poliklinik som lasa- rettets öron-, näs- och halspoliklinik är det svårt att undvara möjligheten att för behandling och operation inlägga sjuka, som därav äro i behov.» Härutöver framhåller professor Söderlund, att om den neuro-kirurgiska kli- niken kommer att avflytta från den kirurgiska kliniken och inrymmas i den nuvarande ögonklinikens lokaler, den kirurgiska kliniken kan med en utökning av vårdplatsernas antal med 50 utvidgas med det utrymme, som den neuro-kirurgiska kliniken skulle lämna.

Det kan icke tillkomma de sakkunniga att i denna angelägenhet fram- lägga något förslag; initiativet härtill bör vid lämplig tidpunkt tagas av direktionen för lasarettet, som därvid också bör mot varandra väga dels de ovannämnda och dels eventuellt ytterligare framkommande önskemål. Men de sakkunniga anse sig äga rätt till det omdömet, att uppenbarligen full användning finnes i sjukvårdens och undervisningens tjänst för serafimer- lasarettets hela utrymme även efter färdigställandet av karolinska sjuk- husets första utbyggnad. Att detta även är statsmakternas mening, fram- går ganska tydligt i och genom beslutet att låta serafimerlasarettet genomgå en genomgripande och grundlig restaurering. Och karolinska institutets lärarkollegium, som förordat, att de teoretiska institutionernas nybyggnad

måtte ske i omedelbar följd efter karolinska sjukhusets första utbyggnad, stödjer denna sin vädjan på ett sätt, som även i nu förevarande samman— hang förtjänar att anföras. Kollegiet säger: »Genom de förbättringar av serafimerlasarettet, som företagits i avsikt att detsamma ännu i ett 30—tal år skall kunna bibehållas såsom undervisningssjukhus, torde . .. en bety- dande förändring hava inträtt beträffande den ordning, i vilken karolinska sjukhusets hela nybyggnad kan äga rum, så att större möjligheter föreligga för de teoretiska institutionernas nybyggande på ett tidigare stadium än som från början antagits.»

Ett uttalande som detta för även de sakkunniga vidare till det vanskliga spörsmålet, hur lång tid serafimerlasarettet kan påräknas komma att bibe- hållas. Svaret på detta spörsmål är givetvis avhängigt av många faktorer, som icke nu kunna överblickas: så t. ex. en möjlig ytterligare tillväxt av den slutna sjukvården, den öppna sjukvårdens ökade förläggning till poliklini- ker m. m. Men även då de sakkunniga söka bedöma spörsmålet från den ursprungliga, mera enkla ståndpunkten, att serafimerlasarettet skulle kom— ma att nedläggas i och med färdigställandet av det karolinska sjukhusets andra utbyggnad, så möta vid bedömandet stora vanskligheter. Karolinska institutets lärarkollegiums nyss citerade uttalande bär vittne om, hur svårt det är att nu överblicka, i vilken ordning en fortsatt utbyggnad av Norr— backa—området kan komma att företagas. Likaså är det omöjligt att be- döma, om lärarkollegiets önskemål skall gå i uppfyllelse, »att utbyggandet av respektive institutioner måtte ske icke i etapper med från all byggnads- verksamhet fria mellanrum utan i kontinuerligt fortskridande på varandra omedelbart följande byggnadsperioder»; att starka skäl kunna anföras till förmån för detta önskemål garanterar likvisst icke dess förverkligande. Här kan också, beträffande den fortsatta utbyggnaden av det karolinska sjuk— huset, framhållas, att såväl Stockholms stad som Stockholms län direkt vägrat att lämna ytterligare garanti för patienttillgången vid en sådan fort- satt utbyggnad. Stockholms stadskollegium har vid sin tillstyrkan av av- talet i och för den första utbyggnaden fogat en deklaration, vari pekas pa att staden icke kunde bortse från sin egen sjukvårdsplan, och därefter understrukit sin år 1927 uttalade mening, »att nu ifrågavarande medverkan från stadens sida vid det nya sjukhusets uppförande och drift icke får anses innefatta någon som helst utfästelse om ett fortsatt sådant deltagande vid ett eventuellt framtida utbyggande av sjukhuset». Stockholms stadsfull— mäktige hava sedan i sitt yttrande åberopat detta uttalande av stadskolle- giet, och vid de förnyade, av riksdagen påfordrade förhandlingarna hava de av stadskollegiet utsedda representanterna förklarat sig icke kunna tillstyrka någon som helst utökning av det antal platser vid karolinska sjukhuset, som staden åtagit sig att bekosta. Och Stockholms läns landstings förvaltnings- utskott har, efter förhandlingar i enahanda syfte, meddelat, att utskottet

»icke anser sig kunna föreslå landstinget att fast teckna ytterligare säng- platser å karolinska sjukhuset utöver enligt preliminärt avtal tecknade 110 platser, vilka torde få anses fylla det merbehov av sjukvårdsplatser för spe— cialvård samt för kirurgisk och medicinsk behandling, varav dels länet som helhet, dels den närmast Stockholm belägna sjukvårdsrayonen kan vara i behov. Av avgörande betydelse för förvaltningsutskottets ställningstagande till frågan är även den omständigheten, att eventuellt behov av ytterligare sjukvårdsplatser till allmän Vård i länets övriga delar kan fyllas genom läns- lasarettens till— och påbyggnader till en kostnad för länet, som betydligt understiger det pris, landstinget iklätt sig beträffande de redan avtalade platserna.»

De sakkunniga hava anfört dessa uttalanden utan att därmed för egen del vilja tillmäta dem betydelse för all framtid. Ändrade förhållanden kunna här framdeles medföra en gynnsammare situation; så anför departements- chefen vid framläggandet av propositionen till 1930 års riksdag angående uppförandet av det nya sjukhuset, »att, när Västerbron med tillhörande trafikleder en gång kommer till stånd och vissa delar av Solna kommun införlivats med staden, Norrbacka—området kommer att få ett gynnsamt läge även för staden och Stor—Stockholm, och att staden under sådana för- hållanden kan förväntas en gång i framtiden ställa sig mera villig än för närvarande att för sitt sjukvårdsbehov anlita karolinska sjukhuset». Men de sakkunniga anse sig äga rätt att ur det anförda draga den slutledningen, att serafimerlasarettet sannolikt ännu under avsevärd tid kan komma att bibehållas som sjukhus och undervisningsanstalt.

I detta sammanhang kunna de sakkunniga icke underlåta att framhålla, att uppförandet av en institution för patologisk anatomi vid karolinska sjukhuset icke kan föranleda borttagandet av den nuvarande institutionen vid karolinska institutet, så länge serafimerlasarettet vidmakthålles som sjukhus och undervisningsanstalt. Redan 1919 års sjukhusbyggnadssakkun- niga hava framhållit detta, och karolinska institutets lärarkollegium har i sitt yttrande över dessa sakkunnigas förslag ytterligare understrukit, att även om vid serafimerlasarettet blott kvarlämnas en medicinsk, en kirur- gisk och en nervklinik, så behöves — utöver en fullständig röntgenavdel— ning —— ett patologisk-anatomiskt institut liksom även undervisning där— ' städes för de medicine kandidater, som vid serafimerlasarettetkomma att få. sin utbildning uti medicin, kirurgi och nervsjukdomar. Härför erfordras anställandet av särskild, för uppgiften fullt kvalificerad lärarkraft. Enligt vad de sakkunniga inhämtat av nuvarande föreståndaren för denna institu- tion, professor F. Henschen, skulle härvid vara att påtänka en tjänst- görande prosektor med skyldighet att för de studerande demonstrera före- kommande obduktioner; även skulle han, efter särskild överenskommelse, för serafimerlasarettets räkning utföra histo—patologiska undersökningar.

Önskvärt vore, att han kunde erhålla som befattningshavare en fastare anknytning till serafimerlasarettet än den, som den gällande överenskom- melsen med institutionen innefattar. Det tillkommer emellertid ej heller på denna punkt de sakkunniga att framställa några förslag. De sakkunniga hava dock velat fästa uppmärksamheten vid även denna konsekvens av det läge, i vilket frågan om utbyggnaden av det karolinska sjukhuset kommit.

Genom de båda huvudresultaten av den sålunda företagna överblicken — full användning för serafimerlasarettet även efter karolinska sjukhusets första utbyggnad och sannolikt bibehållande av lasarettet under avsevärd tid —— hava de sakkunniga kunnat närma sig den fråga, som de mera direkt hava att bedöma, nämligen »de förändringar i serafimerlasarettets ställning och verksamhet, som i framtiden kunna föranledas av karolinska sjukhusets tillkomst». Frågan, så som de sakkunniga fattat den, måste främst skär— skådas ur den synpunkten, att under avsevärd tid kunna komma att i Stockholm sida vid sida finnas tvenne stora sjukhus, det ena med 900 och det andra med omkring 500 vårdplatser, båda tillkomna och utnyttjade för undervisningsändamål och båda för sin drift ovillkorligen hänvisade till stödet av staten. Då det karolinska sjukhuset kommer att bliva en ren statsinstitution, erhåller då frågan den inriktningen, om även för serafimer- lasarettet i dess framtida ställning och verksamhet den statliga karaktären bör framhävas mera bestämt än hittills.

Även på denna punkt kan en återblick på den redan förda diskussionen vara av intresse. Den plan, som nu tagit det karolinska sjukhusets gestalt, hade en gång till klart angivet syfte att förflytta serafimerlasarettet till annan lämpligare plats, eller —— som syftet formulerades i 1926 års riksdags— skrivelse (nr 345) — anskaffa nya lokaler för serafimerlasarettet. Uttrycket förflyttning innebar fullt logiskt, att, sedan de nya sjukhusbyggnaderna bekostats av serafimerlasarettet, staten, staden och länet, och äganderätten till lasarettets dittillsvarande fastigheter övergått till staten såsom kompen— sation för dess bidrag, serafimerlasarettet skulle bliva ägare till de nya byggnaderna och därstädes fortsätta sin verksamhet på principiellt samma ' sätt som dessförinnan, alltså som en självständig stiftelse. Det nya sjukhuset skulle helt enkelt träda i stället för det gamla. Även när planen i fråga om utförandet kom att uppdelas .på etapper, kvarstod den principiella upp— fattningen oförändrad, att det var stiftelsen serafimerlasarettet, som skulle leda verksamheten jämväl vid det nya sjukhuset, alltså jämsides med den ännu en tid fortsatta verksamheten vid det gamla. Uppfattningen fram- lyste också i det dåtida förslaget att tilldela benämningen serafimerlasaret— tet —Ä med tillägget det gamla, respektive det nya åt båda sjukhusen.

Men i det utlåtande, som år 1927 avgavs av 1926 års sjukhuskommission,

framkom den ändrade uppfattning, som därefter vunnit statsmakternas godkännande. Med utgångspunkt från åsikten, att tomtägare och byggnads— ägare bör vara en och densamma och att byggnadernas ägare även bör vara deras vårdare och underhållare, förordade kommissionen, att det nya sjuk— huset skulle uppföras genom statens försorg och bliva en ren statsinstitu— tion, ansluten till och ingående såsom en integrerande del av karolinska institutet. Någon sammankoppling med serafimerlasarettet, såsom tidigare- föreslagits, skulle alltså icke ifrågakomma. Detta lasarett borde tillsvidare, intill dess annorlunda kunde komma att beslutas, bibehålla sin karaktär av enskild stiftelse.

Genom denna ändrade inställning har sålunda icke blott det nya sjuk— huset blivit en självständig inrättning med karaktär av statsinstitution, utan även tanken framskymtat, att serafimerlasarettets karaktär av stiftelse skulle kunna upphöra, då beslut därom komme att fattas. Måhända äger man rätt att se denna ändrade inställning i belysning av det förhållandet, att med åren allt större ekonomiskt stöd av staten behövts för att hålla serafimerlasarettet i tidsenligt skick och dess verksamhet i gång. I själva verket kommer en dylik åsikt klart till uttryck i en motion av herr R. Wagnsson till 1926 års riksdag. Motionären anför däri: »Att det emellan staten och dess kommuner skall behövas en förmedlande part i form av en privat stiftelse synes obegripligt. Då serafimerlasarettet ej torde kunna existera och fullgöra sina uppgifter ensamt utan huvudsakligen uppehålles genom statsbidrag, synes det naturligast, att staten övertager dess föga betydande fonder. Därvid bör naturligtvis tillses, att donerade medel er- hålla den användning, givarna avsett.»

De sakkunniga hysa i huvudsak samma uppfattning. I den del av nu pågående utredning angående serafimerlasarettet, som inlämnades den 27 augusti 1935, har ingående angivits, hurusom lasarettet numera, på grund avdess ökade antal vårdplatser och sjukvårdens fortgående intensifiering, endast i mindre mån förmår genom avkastningen från fonderna täcka den— årliga restkostnaden, d. v. 5. den kostnad, som återstår, sedan de för driften tillgodogjorda inkomsterna (vårdavgifter, bidragen från staden och länet, poliklinikavgifter, vissa ersättningsmedel) frånräknats utgifterna. Denna restkostnad torde framdeles icke heller komma att minskas. För dess täc— kande har staten, ehuru något avtal icke föreligger, likväl år från år lämnat anslag, som stigit till ansenliga belopp. I själva verket har behovet av stats— anslag uppgått till väsentligen större procentsiffra av utgifterna än vid undervisningssjukhusen i Lund och Uppsala; detta i stort sett beroende därpå, att staten får inträda som bidragsgivare beträffande såväl patien- terna från staden och länet (på grund av ifrågavarande avtalsbestämmel- ser) som patienterna från »främmande område», alltså övriga delar av Sverige. Bidraget är i fråga om denna senare grupp särskilt stort, då det.

icke har hittills ansetts tillrådligt att tillämpa en taxa med högre vård- avgifter för dessa »utomläns»-patienter, så som sker vid de kommunala sjukhusen. Då sålunda staten i verkligheten ehuru icke avtalsmässigt är serafimerlasarettets egentlige ekonomiske huvudman och ingen annan dylik är tänkbar för garanterandet av lasarettets möjlighet till fortsatt verksam— het, synes det de sakkunniga, att staten som motsvarighet till en genom avtal lämnad garanti för upprätthållandet av lasarettets verksamhet be- redes sådant inflytande, som staten redan äger vid karolinska sjukhuset.

Men ej blott den ekonomiska situationen, utan även ett flertal skäl av saklig art synas enligt de sakkunnigas förmenande bestämt tala till förmån för en sådan anordning. Ju längre det kommer att dröja, innan det karolin— ska sjukhuset utbygges med sådana kliniker, som komma att förbliva för- lagda till serafimerlasarettet efter den första utbyggnadsetappen, och ju längre tid i så fall motivet till lasarettets fortsatta verksamhet kvarstår, dess mera angeläget bör det vara för staten att som huvudman för lasarettet. bevaka sina undervisningsintressen därstädes. Överhuvud torde det för närvarande vara väl tänkbart —— såsom också skymtat i den tidigare dis- kussionen och nu förts fram till Kungl. Maj:t genom karolinska sjukhusets byggnadskommitterades, av kanslern för rikets universitet tillstyrkta hem- ställan om uppförande av en psykiatrisk klinik vid sjukhuset —— att vid fortsatt utbyggande av karolinska sjukhuset behovet av ytterligare special- kliniker först kommer att tillgodoses, och att ett sjukhus med serafimer— lasarettets belägenhet kan komma att finna användning som fortsatt plats för tvenne huvudkliniker, en medicinsk och en kirurgisk. Därtill torde också den åsikten kunna göras gällande, att lasarettets läge är synnerligen för— delaktigt för en omfattande poliklinisk verksamhet; en omständighet, som ur undervisningssynpunkt måste tillmätas stor betydelse. Även oberoende av de förefintliga avtalen med Stockholms stad och Stockholms län bör här— igenom garanti förefinnas vid serafimerlasarettet för ett tillbörligt rikligt och omväxlande undervisningsmaterial. Lasarettets Värde för staten under den tid, det ännu kan komma att bestå, är sålunda uppenbart.

Därest staten skulle öppet inträda som ekonomisk garant för serafimer- lasarettets verksamhet, därmed övertagande lasarettets förpliktelser och med motsvarande rättigheter, skulle jämväl den otvivelaktiga fördelen vin- nas, att de två samtidigt förefintliga undervisningssjukhusen med statlig karaktär skulle kunna på önskvärt vis samarbeta. Det är givetvis högst angeläget, att dessa båda sjukhus icke på någon punkt komma att kon— kurrera utan i stället så intimt som möjligt anknyta till varandra. Deras i allt väsentligt likartade uppgifter inbjuda direkt härtill, och deras drift— organisation torde under sådana omständigheter enligt de sakkunnigas upp— fattning kunna göras praktiskt taget ensartad. Givetvis tänker man härvid närmast på en likformighet i fråga om vårdavgifterm. Patienttillström-

ningen är, som redan förut berörts, för undervisningen vid båda sjukhusen en mycket central angelägenhet, och för dess jämna fördelning dem emellan bör införandet av i möjligaste mån samma vårdavgifter vara en viktig förutsättning.

För vårdavgifter—na vid serafimerlasarettet har redogörelse lämnats i förra delen av denna utredning, jämte därtill hörande bilaga nr 2; vid vårdavgif- terna är fogad den bestämmelsen i avtalet med Stockholms stad, att de fastställda avgifterna för Vård å allmänt rum av betalande sjuka från sta— den få icke, under den tid, för vilken överenskommelsen är gällande, höjas utan stadsfullmäktiges medgivande. De sakkunniga kunna vidare än en gång erinra om, att serafimerlasarettet i olikhet med de flesta. andra sjuk- hus icke tillämpar en högre taxa för patienter, som icke tillhöra »det egna sjukvårdsområdet» (med undantag för patienter, vilkas vård bekostas av fattigvårdsstyrelse eller barnavårdsnämnd, och för utländska. medborgare, som vid intagningen ej varit mantalsskrivna i Sverige). Vidare vilja de sak— kunniga erinra om de särskilda avgifter, som för närvarande uttagas av de å enskilda och halvenskilda rummen vid kirurgiska kliniken intagna patien— terna och som användas för förräntning och amortering av viss del av om- byggnadslånet, samt slutligen även om de avgifter, som erläggas vid poli- klinisk behandling. Hur vårdavgifterna tilltänkas vid karolinska sjukhuset, framgår av propositionen nr 232 till 1930 års riksdag och 1931 års riksdags skrivelse nr 286. Jämföras dessa uppgifter med gällande bestämmelser vid serafimerlasarettet, så kan för det första hänvisas till avtalet med Stock- holms stad och Stockholms län beträffande karolinska sjukhuset; enligt mom. 8 i detta avtal skall vårdavgiften för sjuka från dessa områden be- stämmas av staden, respektive länet. lVIöjlighet finnes sålunda att, då sta— den och länet fatta beslut härom, även företaga underhandlingar angående de jämkningar i motsvarande vårdavgifter å serafimerlasarettet, som kunna vara erforderliga för åstadkommande av likhet mellan de båda sjukhusen. Vad beträffar de allmänna vårdplatser å karolinska sjukhuset, som skola vara tillgängliga för patienter från hela riket, har visserligen den ursprung- liga tanken på en särskild platskostnadsavgift (2 kronor 50 öre per dag) av patienterna från annat område än Stockholms stad och Stockholms län skjutits undan. Men i stället har — på förslag av svenska landstingsförbun— dets styrelse —- tilltänkts en vårdavgift, motsvarande avgiften för utomläns- patienter i allmänhet vid landets lasarett (med vårdbidrag i vissa fall från hemlandstinget). Och vad gäller patienterna å enskilda och halvenskilda rum har det beräknats, att vårdavgiften till en början skulle sättas till c:a 18 kronor för enskilt och 12 kronor för halvenskilt rum. För båda de sist— nämnda kategorierna av patienter skulle sålunda Vårdavgifterna tilltänkas bliva högre än de nu å serafimerlasarettet utgående. Även här bör tagas under omprövning, i vilken mån likhet i vårdavgifterna de båda sjukhusen

emellan kan åvägabringas. Detsamma gäller även i fråga om poliklinik- avgifter; för karolinska sjukhusets vidkommande synes denna viktiga an— gelägenhet ännu icke hava blivit dryftad.

Måhända kan det även på andra punkter vara önskvärt att åstadkomma likformighet mellan de båda sjukhusen rörande sådana överenskommelser, som innefattas i avtalen med Stockholms stad och Stockholms län. De sak— kunniga tänka främst på de regler, efter vilka driftbidragen från staden och länet skola utgå. För båda sjukhusen lägges härvid dagkostnaden till grund. Men för karolinska sjukhuset har fastställts, att »dagkostnaden ej må över- stiga den genomsnittliga vårdkostnaden under året, inberäknat kostnaderna för sjukhusets underhåll m. m., på stadens respektive länets egna på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar, ägande staden respek— tive länet härvid att räkna sig till godo, vad som kan hava erlagts i lego- sängsavgifter för sjuka från staden respektive länet». Det framgår av de beräkningar, som företagits i den förra delen av denna utredning och som återgivas i de därtill hörande bilagorna nr 6 och 7, att en motsvarande maximering även skulle kunna genomföras vid serafimerlasarettet utan risk, att statsbidraget härigenom skall behöva ökas. För att staden och länet ej skola komma att föredraga något av de båda sjukhusen på grund av vissa, där gällande förmånligare bestämmelser, kunde en likformighet även i nu berörda hänseende kanske vara tillrådlig.

Vad härefter beträffar personalorganisationen vid de båda sjukhusen, så böra gemensamma anställnings- och avlöningsbestämmelser vara välbe— fogade. Med en sådan samorganisation, som de sakkunniga nu tilltänka, blir det en given följd, att en likformig lönestat kommer att tillämpas vid de båda sjukhusen; de sakkunniga återkomma härtill vid redogörelsen under avdelning B för de underhandlingar, som förts med direktionen för karo— linska sjukhuset vid utarbetande av förslag till överförande av serafimer— lasarettets personal till statens lönesystem.

Slutligen skulle ett samgående i förvaltningen kunna påtänkas. I vilken mån detta samgående skulle innefatta t. ex. gemensam sjukhusdirektör eller gemensam syssloman, torde böra bliva en direktionsangelägenhet att pröva på grundval av det, som efter praktisk erfarenhet kan befinnas lämpligt. De sakkunniga vilja här inskränka. sig till att förorda en gemensam direk— tion. Denna tanke har — liksom tanken på gemensam direktör och sysslo- man —— redan framförts av serafimerlasarettets nuvarande direktör, profes- sor Israel Holmgren i hans reservation mot 1919 års sjukhusbyggnadssak- kunnigas förslag till sjukhusbyggnad. De sakkunniga kunna i detta sam— manhang framhålla, att enligt gällande sjukhuslag (8 %) gemensam direk— tion är tillåten för flera sjukhus, för vilkas driftkostnad landsting i sista hand ansvarar; detsamma gäller också i fråga om syssloman (sjukhusstad- gan 3 5), därest gemensam direktion förefinnes, men icke beträffande direk—

tör (styresman). De sakkunniga kunna här också. framhålla, hurusom Kungl. Maj:t redan angivit den näraliggande tanken på samverkan genom att utse en och samme person till ordförande i direktionerna för de båda sjukhusen. De gällande bestämmelserna angående sammansättningen av dessa direktioner stödja också tanken på en sammanslagning; i båda skola staten, staden, landstinget och karolinska institutets lärarkollegium (respek— tive sjukhusöverläkarna) vara representerade. Med en sådan gemensamhet i förvaltningen skulle även följa möjligheten att fördela patienterna på lämpligt vis å likartade avdelningar vid de båda sjukhusen, liksom även att, om så skulle befinnas önskvärt, fördela den polikliniska verksamheten.

Ur alla dessa synpunkter — till vilka kan läggas underlättandet för stats— förvaltningen att överblicka de båda sjukhusens verksamhet bör enligt de sakkunnigas mening ett samgående vara att förorda, och, såsom de sak— kunniga redan betonat, bör vägen för detta samgående vara att låta staten erhålla ett inflytande på jämväl serafimerlasarettets verksamhet, svarande mot statens ställning som ekonomisk huvudman för lasarettet. I Viss mån kan denna uppfattning också anses som ett uttryck för en enhetstanke; visserligen icke identisk med eller på något vis ersättande den, ur vilken det karolinska sjukhuset framgått, men liksom denna angivande enhetligheten i uppgifter för den sjukhusorganisation, till vilken den medicinska under- visningen i huvudstaden är i huvudsakliga delar knuten. För de sakkunniga har det då varit angeläget att undersöka, på vilket sätt serafimerlasarettet, som redan enligt en av 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga föranstaltad utredning torde såsom ovan omnämnts böra betraktas som en själv- ständig stiftelse och alltså som ett särskilt rättsobjekt, skall kunna i orga- nisatoriskt hänseende omändras på nu tilltänkt vis. Denna undersökning, som på särskilt uppdrag utförts av byråchefen i justitiekanslersämbetet Sten Fallenius, har i första hand grundat sig på nämnda utredning, vilken före- togs av f. d. kanslerssekreteraren, vice häradshövding Otto Croneborg, och föranledde en p. m. av honom angående serafimerlasarettets rättsliga ställ- ning. Denna p. 111. har visserligen ej återfunnits i original, men ett maskin- skrivet exemplar (även Croneborgs namn härunder är maskinskrivet) fin- nes bland 1919 års sjukhusbyggnadssakkunnigas handlingar, vilka sakkun— nigas sekreterare Croneborg var. Såsom ytterligare källor vid sin undersök— ning har byråchefen Fallenius anlitat dels ett till Stockholms stadsfullmäk— tiges beredningsutskott avgivet betänkande (bihang nr 50 till utskottets utlåtande och memorial 1883), dels kammarrättsrådet P. R. Ferlins hand— bok: Stockholms stad i juridiskt, administrativt, statistiskt och borgerligt hänseende, dels tal i vetenskapsakademien den 2 november 1776 av assessor J. L. Odehlius och den 7 april 1838 av generaldirektören C. J. Ekströmer.

Den undersökning, som byråchefen Fallenius företagit på grundvalen av dessa handlingar, har givit följande resultat, vilket här återgives efter orda-

lydelsen i den skrivelse, som av byråchefen Fallenius inlämnats till de sak- kunniga.

»Det framgår av utredningarna att Serafimerlasarettet tillkommit genom statligt initiativ. Efter underdånig framställning 1738 av den av Kungl. Maj:t förordnande s. k. sundhetskommissionen kom nämligen frågan om inrättande av ett lasarett i huvudstaden under prövning av rikets ständer år 1739. Ständerna beviljade väl icke något direkt anslag av statsmedel men anvisade såväl nämnda år som 1711 och 17 43 vissa inkomster för bil— dande av en lasarettsfond. De anvisade inkomsterna utgjordes visserligen delvis av frivilliga sammanskott, ävensom av (till beloppet?) frivilliga av- gifter vid vunnet burskap och vid ämbetsmäns befordran. Andra av in— komsterna synas däremot icke hava haft dylik frivillig karaktär. Så skulle exempelvis visst antal ören erläggas av dem, som i Stockholm blevo an— tagna till mästare, respektive gesäller och lärgossar, och anvisades vidare viss kortstämplingsavgift samt avgift för varje ,comedia, som spelades, m. m. Längre fram, sedan lasarettet kommit i verksamhet, har detsamma fått fasta anslag av staten, Stockholms stad och Stockholms län. En viktig inkomstkälla har vidare utgjorts av testamenten och donationer av enskilda.

De anvisade inkomsterna uppburos tills vidare av sundhetskommissionen, vilken ock fungerade, då några år efter fondens bildande fastighet anskaffa— des för lasarettet. Av Stockholms rådhusrätts protokoll över uppbud den 18 mars, den 15 april och den 13 maj 1751 framgår, att sundhetskommissionen då lät uppbjuda en fastighet i kvarteret Pilträdet, vilken Presidenten fri— herre Broman ”uppå Hans Kongl. Maj:ts befallning till ett lasarett inköpt" av översten greve Horn och hans hustru enligt köpebrev den 22 mars 1749 och sedermera ”på högbemälte commision, överlåtit genom transport av den 7 september 1750.

Beträffande förvaltningen av lasarettet, vilket öppnades 1752, är upp— lyst, att densamma ursprungligen genom Kungl. Maj:ts beslut uppdrogs åt visst antal serafimerriddare med serafimerordenskapilet såsom en slags överstyrelse, varav lasarettet fått sin benämning. Även i fortsättningen har dock synbarligen sundhetskommissionen uppburit inflytande medel. T_v då kommissionen år 1767 upphörde, erhöll densamma av Kungl. Maj:t be— fallning att till lasarettsdirektionen överlänma handlingar och medel.

Organisationen med en direktion av serafimerriddare bibehölls till år 1888, då ändrade grunder för lasarettets ekonomi ansågos påkalla, att sta— den och länet såsom bidragsgivare bleve representerade i direktionen. Be— stämmelser om lasarettets förvaltning hava av Kungl. Maj:t meddelats senast i reglemente den 16 september 1932. '

I ovannämnda p. ni. har Croneborg kommit till det resultatet, att Sera— fimerlasarettet borde betraktas ,icke som en offentlig institution i vanlig bemärkelse utan såsom en självständig juiidisk person, en from stiftelse'.

I ett senare av 1926 års sjukhuskommission den 26 januari 1927 avläm- nat utlåtande betecknas lasarettet såsom en ,enskild stiftelse,. Serafimer— lasarettskommittén anför härom, att lasarettet ,ännu i dag icke är en stats— institution i egentlig mening utan i viss mån behåller sin ursprungliga karaktär av fristående barmhärtighetsanstalt, uppvuxen på grunden av offervillighet från stat, stad, län och enskilda, men i sin huvuduppgift allt klarare vorden den medicinska statshögskolans i Stockholm kliniska cen—

tralsjukhus”.

Lagen om tillsyn över stiftelser har såsom definition på stiftelse, att "någon anslagit egendom att såsom självständig förmögenhet fortfarande tjäna ett. bestämt ändamål,.

Det mest renodlade fallet i fråga om tillkomsten av en stiftelse är alltså, att en person genom gåvobrev eller testamente lämnar exempelvis penning- kapital med föreskrift, att detta skall såsom särskild fond för all framtid för— valtas av en på visst sätt sammansatt styrelse, vilken har att använda av— kastningen för visst av stiftaren angivet ändamål. Icke sällan tillkommer ju ock en stiftelse exempelvis efter upprop till sammanskott för bildande av en fond.

Ett med sistberörda förfarande i viss mån jämförligt tillvägagångssätt kan möjligen sägas hava anlitats för åstadkommande av den fond, som ut- . gjorde grundvalen för det blivande Serafimerlasarettet. llled detta betrak— telsesätt kunna statsmakterna sägas hava för sin del, såsom ovan exempli— fierats, i egenskap av initiativtagare lämnat bidrag genom anvisande av vissa inkomstkällor, under det att i övrigt den allmänna offervilligheten an- litats. Sedan sedermera förvaltningsföreskrifter meddelats, var en stiftelse färdigbildad.

Huruvida ursprungligen var avsett, att lasarettet skulle utgöra en rätts- bildning av privaträttslig natur, är möjligen icke fullt säkert. Lasarettet har emellertid under tidernas lopp intagit en sådan ställning, ehuru det stat- liga inflytandet varit och är starkt betonat. Försök hava väl icke saknats att med bestridande av stiftelseegenskapen hänföra jämförhg institution till s. k. allmän inrättning, varmed väl då ansetts följa en i förhållande till sta- ten mindre självständig ställning än den, en stiftelse intager. Terminologien härutinnan är dock synnerligen flytande. Och för övrigt torde det knappast vara av praktisk betydelse att här söka göra gällande, att Serafimerlasa- rettet är annat än vad tidigare utredning antagit, en stiftelse.

Vid närmare granskning av denna stiftelse torde man finna, att den- samma ursprungligen utgjmt endast en fond. Då, så att säga, inbjudan till att bidraga till stiftelsens bildande skedde, synas bidragsgivarna icke kunnat hava mera kännedom om medlens blivande användning eller anses hava uppställt andra villkor för bidragen än dem, som innehållas i fondens ända— mål. Enligt sundhetskommissionens projekt, för vars tillgodoseende fonden

bildades, avsågs att åstadkomma ett sjukhus i Stockholm ej allenast för stadens utan för hela landets nytta och gagn och gavs äVen uttryck för den tanken att unga medici, vilka ej haft tillfälle öva sig *uti praxf, skulle i det tillämnade sjukhuset få råd och undervisning av äldre och förfarnare medici. Ändamålet får alltså anses hava helt allmänt varit att i Stockholm möjlig- göra sjukvård och undervisning i läkarkonsten.

Vad angår förvaltningen av fonden, ordnades den genom beslut av Kungl. Maj:t, och så har ock i fortsättningen skett efter själva lasarettets tillkomst. Då i lasarettets nuvarande reglemente föreskrivits, att lasarettets direktion skall bestå av —— jämte av Kungl. Maj:t utsedda ordförande och vice ord- förande samt två av Karolinska institutets professorer två ledamöter, utsedda den ene av Stockholms stadsfullmäktige och den andre av Stock— holms läns landsting, torde detta sålunda icke vara en av stiftelsekaraktären _ direkt föranledd föreskrift utan hava berott därpå, att Kungl. Maj:t så funnit skäligt med hänsyn till att med de kommunala myndigheterna av- talats om avsevärda bidrag till lasarettet. Ur stiftelseegenskapen lärer allt- så intet hinder möta för Kungl. Maj:t att för ett eventuellt sammankny- tande med det Karolinska sjukhuset meddela de ändrade bestämmelser om sammansättningen av styrelsen för Serafimerlasarettet, vartill anledning kan föreligga; således exempelvis att Serafimerlasarettets direktion skall utgöras av samma personer som dem, vilka utses till styrelse för det Karo- . linska sjukhuset. Vidare torde stiftelseegenskapen icke utgöra något hinder för att denna senare styrelse i sådan egenskap skall även förvalta stiftelsen Serafimerlasarettet. Anordningar sådana som nu nämnts torde kunna ske genom ändring av stiftelsens reglemente.

Av vad ovan sagts om stiftelsens tillkomst och ändamål lärer framgå, att stiftelsen icke heller är ovillkorligen bunden vid viss fastighet. När den ur- sprungliga fondens tillgångar efter några års förlopp det medgav, inköptes en fastighet, varefter verksamheten började i synnerligen blygsam skala. De fastigheter, som sedermera förvärvats för lasarettets utvidgande, utgöra icke heller direkt donationsfastigheter utan hava inköpts. Även om för köpeskillingarna eller till bestridande av byggnadskostnader delvis använts donerade medel, torde ej härav i och för sig följa, att permutation erfordras för ett avhändande av fastigheterna i samband med eventuellt förläggande av lasarettet på annan plats. Den omständigheten att för utvidgningar an- vänts direkt för sådant ändamål donerade medel, medför dock en i viss mån annan situation. Därest emellertid stiftelsens ändamål på grund av ändrade förhållanden icke kan ändamålsenligt upprätthållas genom Sera- fimerlasarettets bibehållande på nuvarande plats, föreligger dock uppenbar förutsättning för permutation. Den förändring, som under nu antydda för— utsättning skulle ur stiftelsens synpunkt vara mest tilltalande, vore väl en direkt förflyttning, så att visst avgränsat område på annan plats motsva-

rade det gamla Serafimerlasarettet. Därest så av praktiska skäl måhända icke skulle anses genomförbart, torde hinder icke möta att förvandla stif- telsens egendom till fondkapital för att med dess avkastning bidraga till bestridande av utgifterna för annat undervisningssjukhus, alltså här i för- sta rummet Karolinska sjukhusets verksamhet.

Bland lasarettets fonder påkallar den allmänna lasarettsfonden särskild uppmärksamhet. Av den 25 augusti 1935 till chefen för ecklesiastikdeparte- mentet avlämnad utredning rörande Serafimerlasarettets ekonomi1 fram- går, att nämnda fond utgöres av särskilda gåvor, vid vilka antingen intet förbehåll varit fäst eller, i vissa fall, endast förbehåll om livränta under viss persons livstid. Intill år 1915 hava därur gäldats uppkomna restkostnader för driften.2

Av den omständigheten, att beträffande de särskilda donationerna icke av vederbörande donatorer uppställts direkta föreskrifter rörande använ— dandet, kan väl ej med säkerhet slutas, huruvida avsikten varit, att medlen skulle få helt eller delvis konsumeras eller borde bibehållas såsom ett ståen— de kapital, över vars avkastning lasarettsdirektionen kunde fritt förfoga för något lasarettets ändamål. Möjligen kan man ur den omständigheten, att ett givet belopp uppgått till en viss, icke alltför ringa storlek, draga den slutsatsen, att det senare alternativet varit avsett. En antydan i samma riktning kan ock ligga i det förhållandet, att donator föreskrivit, att avkast- ningen av det donerade beloppet skulle tillsvidare utgå till viss person. Dy— lika s. k. livräntefonder hava givetvis hållits avskilda, så länge livräntan utgått, men hava därefter fått uppgå i allmänna lasarettsfonden. Ett undan- tag har dock gjorts beträffande viss till särskilt stort belopp uppgående liv- räntefond, vilken hålles avskild även sedan livränta ej längre utgår. Av lasa- rettets räkenskaper framgår, att även åtskilliga andra av de donerade be— loppen — vilka alltså fått ingå i den allmänna fonden — varit av rätt avse— värd storlek.

Hänsyn till vederbörande donatorer torde göra det önskvärt att i möj— ligaste mån bibehålla donerade kapital ograverade med bevarande av dona- tors namn. Här gjorda antydningar, att ett dylikt särhållande möjligen kun- . nat ske i större utsträckning än nu ägt rum, innebär emellertid icke något klander mot direktionen. Den formella befogenheten att konsumera de utan direkta villkor donerade medlen torde hava förelegat. Såsom önskvärt kan väl dock uttalas, att ifrågavarande fondkapital kunde få för framtiden helt bibehållas eller åtminstone icke anlitas hårdare, än som kan erfordras för reglerande av jämförelsevis mindre restbelopp. Likaledes kan det vara önskvärt att även avkastningen kunde, åtminstone emellanåt, få användas för annat ändamål än de ordinarie driftkostnaderna.»

1 Förra delen av nu ifrågavarande utredning. ? Jämför bilaga nr 1 vid I betänkandet.

Den av byråchefen Fallenius gjorda undersökningen har givit bland annat en bekräftelse på, vad redan tidigare utredningar visat.,'nämligen att sera- fimerlasarettet är en stiftelse. Stiftelsens uppgift i huvudsak är i 1 % av Kungl. Maj:ts reglemente den 16 september 1932 med följande ord angiven:

»Serafimerlasarettet, grundat genom enskild offervillighet och år 1752 upplåtet till begagnande, är avsett att vara en vårdanstalt för sjuka och en undervisningsanstalt för utbildande av läkare.»

Då staten sedan länge i huvudsak genom egna organ fyllt undervisnings— uppgiften och, såsom i den föregående delen av denna utredning erinrats, sedan en lång följd av år lämnat så betydande bidrag till sjukvårdens uppe- hållande, att staten måste anses som huvudman även för den sjukvårdande verksamheten, och då staten, såsom här ovan visats, alltjämt behöver ut- nyttja lasarettet för medicinsk undervisning, finna de sakkunniga en logisk följd av dessa förhållanden vara, att staten även formellt övertager ansva- ret för den vid lasarettet drivna sjukvården. Härigenom skulle staten också erhålla ytterligare kontroll' över medelsförvaltningen vid lasarettet. Den lämpligaste formen för ett sådant övertagande och därav betingade änd— ringar i stiftelsens organisation synes vara 1. att övertagandet regleras genom avtal mellan staten och stiftelsen sera—

fimerlasarettet och 2. att stiftelsen serafimerlasarettet, utan att dess ursprungliga huvudupp-

gift därigenom bortfaller, i fortsättningen kommer att mera. direkt hand- hava endast kapitalförvaltningen för de fonder, som tillsammans utgöra stiftelsen.

De sakkunniga. tänka sig härvid, att lasarettet genom detta avtal skulle upplåta endast den egentliga lasarettsfastigheten, men att fastigheten Pil— trädet nr 2, 3 och 4, som inköpts för fondmedel och är bokförd såsom en direkt kapitaltillgång, skulle kvarbliva under stiftelsens direkta förvalt- ning. De bostadslägenheter och andra lokaler, som för närvarande där äro tagna i anspråk för lasarettsdriften och för vilka hyra erlägges till fastig- heten genom gottgörelse av för driften disponibla medel, skulle fortfarande på samma sätt upplåtas och särskilt avtal därom träffas. Staten skulle där- ' vid tillförsäkras förhandsrätt till förhyrning ej blott av ovan berörda lägen— heter utan även till övriga bostads- och andra lägenheter uti ifrågavarande fastighet.

Vad beträffar den i byråchefen Fallenius, utredning uttalade tanken, att serafimerlasarettets direktion skulle utgöras av samma personer som dem, vilka utses till styrelse för det karolinska sjukhuset, vilja de sakkunniga erinra om, vad de ovan anfört om nyttan av ett samgående i förvaltnings— hänseende mellan de båda sjukhusen; de sakkunniga hava därvid även för- ordat en gemensam direktion. Att denna direktion kommer att äga den sammansättning, som stadgats för direktionen vid karolinska sjukhuset,

synes väl motiverat även ur den synpunkten, att denna sammansättning är byggd på en överenskommelse, som för endast kort tid sedan kommit till stånd mellan staten, Stockholms stad och Stockholms län. Då frågan, huruvida samgåendet mellan de båda sjukhusen också skall innefatta ge- mensam sjukhusdirektör (styresman), enligt de sakkunnigas likaledes ovan uttalade mening bör lösas senare och möjlighet sålunda förefinnes, att det kan vara önskvärt med en styresman för vartdera sjukhuset, synes det de sakkunniga riktigast, att styresmannen (styresmännen) på sådant sätt, som motsvarar 7 och 8 %% i gällande sjukhusstadga, är föredragande i direktionen, med rätt att deltaga i direktionens överläggningar, men ej i dess beslut, och i övrigt med de befogenheter, som innefattas i 14, 17 och 25 %% i sjukhusstadgan.

I anslutning till den sista delen av byråchefen Fallenius, undersökning rörande den allmänna lasarettsfonden, vilja de sakkunniga anföra, vad som i den förra delen av nu ifrågavarande utredningsarbete nämnts angående användningen av den allmänna lasarettsfondens tillgångar för ett gäldande förskottsvis av uppkomna budgetunderskott. Härom har framhållits, att den allmänna lasarettsfondens funktion som budgetregulator upphört i och med att driftkostnaderna blivit allt större och uppgiften som budgetregula— tor därmed blivit fonden övermäktig. Fondens anlitande som en säkerhet för gäldandet av uppkonma budgetunderskott från och med året 1929/30 för dels nyanskaffning, dels vanliga driftkostnader har således varit en nöd- fallsutväg för direktionen, företagen på grund därav, att ingen annan utväg stått till buds. Direktionen har alltid räknat med att dessa budgetförskott skulle komma att täckas genom statsanslag. De sakkunniga ansluta sig, jämväl med stöd av den av byråchefen Fallenius företagna undersökningen, till denna uppfattning.

Uti bilaga nr 1 vid detta betänkande har gjorts utdrag ur lasarettets huvudböcker från och med år 1868 till och med budgetåret 19344/35 beträf— fande allmänna lasarettsfonden. Av denna bilaga framgå förändringarna i fondens kapital under nämnda tidrymd. I huvudboken för är 1867 har lasarettets kapitalbehållning, som då utgjorde Rdr. rmt. 934 283: 24, i den utgående balansen, utan närmare förklaring, uppdelats på sju fonder, varav på allmänna lasarettsfonden Rdr. rmt. 527 600: 85. Någon motsvarande upp— delning i huvudboken för år 1866 hade icke skett. Vissa av ovannämnda donationer hade väl redovisats på s. k. döda konton, men samtliga fonder ingingo i gemensamt kapitalkonto (»kapitalräkningen»). Den är 1867 sålunda frånskilda allmänna lasarettsfonden gavs i den översikt av kapital— tillgångarna, som åtföljde den av trycket utgivna redogörelsen för sjuk— vården och ekonomien, följande beteckning: »Allmänna lasarettsfonden, deraf a-fkastningen är att för lasarettets behof påräkna.» År 1908 avskildes från allmänna lasarettsfonden de donationer, vid vilka. förbehåll om fri-

sängar varit fästat. Detta föranleddes närmast av, att riksdagens revisorer uttalat önskemål i sådan riktning.

Med hänsyn till det sätt, på vilket allmänna lasarettsfonden tillkommit, och till de donatorer, som sedermera bidragit till fondens vidmakthåll—ande och ökning, vore det synnerligen önskvärt, att fondens kapitaltillgång icke förminskades. Detta mål kan uppenbarligen icke vinnas med mindre de av lasarettet gjorda budgetförskotten täckas genom statsanslag. Det kan här ytterligare anföras, att Stockholms stad och Stockholms län fullgjort de förpliktelser i fråga om gäldandet av restkostnaden vid lasarettet, som inne— fattas i gäll-ande avtal, och att även staten tidigare givit anslag till täckande i efterhand av underskott i lasarettets drift.

På grund av denna undersökning angående serafimerlasarettets rättsliga ställning och det, som i övrigt i denna del av utredningen anförts om lasa.- rettets verksamhet, vilja de sakkunniga förorda.

1. att staten, som redan bedriver undervisning vid serafimerlasarettet, övertager även den sjukvårdande verksamheten därstädes;

2. att för båda dessa ändamål träffas avtal mellan staten och stiftelsen serafimerlasarettet, innehållande i huvudsak

att å ena sidan serafimerlasarettet dels upplåter sin fastighet nr 8 i kvarteret Pilträdet i Stockholm för av staten bedriven sjukvård och undervisning ävensom, enligt särskild över- enskommelse, härför erforderliga lägenheter i fastigheten nr 2, 3 och 4 i samma kvarter;

dels till staten överlåter till lasarettet hörande fasta och lösa inventarier samt förråd av förbrukningsartiklar;

dels på staten överlåter de rättigheter, som tillkomma lasarettet på grund av sjukvårdsavtal med Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms läns landsting;

dels oclc ställer för sjukvårdsändamål disponibel del av avkastningen på sitt fondkapital till statens förfogande för täckande av kostnad för sjuk- vården; '

och å andra sidan att staten dels ikläder sig ansvaret för underhållet av de upplåtna byggnaderna ävensom ansvaret för underhåll och förnyelse av inventarierna;

dels övertager stiftelsens ansvar för räntor och amorteringar på, de lån, som av lasarettet upptagits för den nyligen avslutade ombyggnaden;

dels övertager de förpliktelser, lasarettet genom sjukvårdsavtal med Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms läns landsting samt genom mottagna donationer till frisängar iklätt sig;

dels övertager den vid lasarettet anställda sjukvårds—, ekonomi- och kon- torspersonalen ävensom läkarpersonalen, i den mån denna icke redan är statsanställd;

dels ock övertager lasarettets förpliktelser gentemot redan pensionerad sjukvårds-, ekonomi— och kontorspersonal;

3. att verksamheten vid serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset ställes under ledning av en gemensam direktion och att denna direktion jämväl anförtros förvaltningen av stiftelsen serafimerlasarettet;

4. att denna direktion erhåller den sammansättning, som stadgats be— träffande direktionen för karolinska sjukhuset, med sådan befogenhet för den eller de av direktionen utsedda styresmännen, som motsvarar bestäm— melserna i 7, 8, 14, 17 och 25 %% i gällande sjukhusstadga;

5. att i reglementet för serafimerlasarettet vidtagas ändringar, som be- tingas av de på angivet sätt ändrade verksamhetsformerna jämväl i syfte att åstadkomma gemensamma bestämmelser för de båda. sjukhusens drift; samt

6. att staten genom särskilt anslag täcker de budgetförskott, som gjorts av serafimerlasarettet.

B. Förslag beträffande enskilda delar av serafimer- lasarettets organisation.

I början av avdelning A hava de sakkunniga framhållit, att det sätt, på vilket frågan om serafimerlasarettets framtida ställning och verksamhet kommer att besvaras, äger sin återverkan på ett flertal av de mera speciella spörsmål, som i denna utredning skola avhandlas. Den skildring, som läm— nats i avdelning A, angiver, att de sakkunniga dels räkna med, att sera- fimerlasarettet under sannolikt avsevärd tid kommer att i full utsträckning finna fortsatt användning i sjukvårdens och den medicinska undervisning- ens tjänst, dels förorda ett ökat statligt inflytande på lasarettet och ett samgående mellan detta och det karolinska sjukhuset. Detta ställnings- tagande bildar sålunda bakgrunden för den utredning, som de sakkunniga företagit beträffande nänmda, mera speciella spörsmål. Dessa äro följande:

1. Frågan om det föreliggande behovet av läkare vid serafimerlasarettet och läkartjänsternas uppdelning på sådana, som äro erforderliga för sjuk- vårdens behöriga upprätthållande, och sådana, som mera kunna betraktas såsom inrättade för »fortsatt läkarutbildning».

2. Frågan om lönereglering för viss personal vid serafimerlasarettet, jämte frågan om de underordnade läkarnas löneförmåner vid sjukdomsfall.

3. Frågan om de åtgärder, som kunna erfordras för att bringa det upp- gjorda förslaget till förändrad statuppställning vid serafimerlasarettet till tillämpning. ' 45. Frågan om de former, under vilka de till lasarettet av det allmänna

anslagna penningmedlen böra rekvireras och dessa medel jämte de i lasa— rettets verksamhet inflytande inkomsterna omhänderhavas, ävensom frå- gan om åstadkommande av betryggande kontroll- och revisionsinstanser i lasarettets ekonomiska förvaltning.

De sakkunniga ingå nedan i tur och ordning på dessa. fyra spörsmål och angiva därvid också deras beröring med det ställningstagande, som angivits i avdelning A.

1. Läkarbehovet och läkartjänsternas uppdelning på sjukvård och »fortsatt läkarutbildning».

Denna fråga har av Kungl. Maj:t hänskjutits till de sakkunniga med an— ledning av 1935 års riksdags skrivelse nr 249. I likhet med statsutskottet utgår riksdagen ifrån, att »fråga om det nu föreliggande behovet av läkare vid serafimerlasarettet» kommer att »till ingående prövning i hela dess vidd» upptagas vid förevarande utredning, och efter förslag av statsutskot— tet framhåller riksdagen, att vid denna utredning »om möjligt torde böra göras en uppdelning mellan sådana läkartjänster, som äro erforderliga. för sjukvårdens behöriga upprätthållande, och sådana, som mera kunna betrak- tas såsom inrättade för fortsatt läkarutbildning vid serafimerlasarettet på grund av dettas ställning som undervisningssjukhus». De sakkunniga hava fattat denna del av sitt utredningsuppdrag på så sätt, att de å ena sidan sökt belysa behovet av underordnade läkare vid serafimerlasarettet så som detta behov för ögonblicket ter sig, men å andra sidan sökt giva en orien- tering över, hur behovet kan tänkas komma att gestalta sig i den näralig- gande framtid, då det karolinska sjukhuset står färdigt i sin första utbygg— nad; för denna orientering hava de sakkunniga naturligen utgått från den i avdelning A motiverade uppfattningen, att av de kliniker, som nu finnas å serafimerlasarettet, den ena medicinska samt ögonkliniken komma att överflyttas till det karolinska sjukhuset. Vidare hava de sakkunniga —— i anslutning till den i riksdagens skrivelse tydligt uttalade önskan härom — sökt giva en framställning av, i vilken utsträckning nu förefintliga läkar— tjänster kunna anses behövliga för sjukvårdens behöriga upprätthållande. Slutligen hava de sakkunniga ansett sig i sitt utredningsarbete böra giva uttrycket läkartjänster »för fortsatt läkarutbildning» en vidsträckt tolk— ning. De sakkunniga hava i de citerade orden inbegripit ej blott det gagn, vartill en anställning som läkare vid serafimerlasarettet kan lända för denne läkares egen, fortsatta verksamhet genom den utbildning i sjukvård, han förvärvar under denna anställning. De sakkunniga hava funnit sig böra taga stor hänsyn även till frågan, i vilken mån själva. anställningen som läkare vid lasarettet betingas genom dettas karaktär av undervisnings- sjukhus och genom de krav på egen vetenskaplig verksamhet, som förbinda

sig härmed. Den debatt, som förekom i riksdagens andra kammare med anledning av statsutskottets ifrågavarande utlåtande (nr 66), inbjuder till denna vidsträckta tolkning; det talades såväl om, »att dessa läkare äro där icke för tjänstens skull, utan för sin utbildning, efter vilken de erhålla större förmåner i avseende å tjänsteställning», som om de »tvänne saker, som vetta åt det organisationsmässiga hållet i denna fråga. Den ena är problemet om avvägningen av antalet underläkare i förhållande till patienterna, den andra är avvägningen av förhållandena vid serafimerlasarettet och förhål- landena vid övriga undervisningssjukhus, alltså de i Lund och Uppsala.» På detta sätt hava de sakkunniga sökt tillmötesgå önskemålet, att denna fråga måtte upptagas till ingående prövning i hela dess vidd.

De sakkunniga hava emellertid icke ansett sig kunna fullfölja denna om— prövning utan att därvid även inhämta den mening i frågan, som hyses av direktionen för serafimerlasarettet och de därstädes anställda överläkarna. På grund härav hava de sakkunniga i skrivelse den 9 september 1935 till direktionen angivit ordalydelsen i riksdagens ifrågavarande skrivelse, be— tonat att utredningen även inriktats på den situation för serafimerlasarettet, som kommer att inträffa, då det karolinska sjukhuset står färdigt att tagas i bruk, och anhållit, att direktionen ville lämna överläkarna tillfälle till yttrande i förevarande fråga samt därefter bringa dessa yttranden till de sakkunnigas kännedom jämte det utlåtande, vartill direktionen själv kunde finna anledning. Svar på denna anhållan avgavs den 19 oktober 1935, inne— fattande dels direktionens utlåtande, dels ett samfällt yttrande av över— läkarna, dels yttranden av varje överläkare för sig; dessa handlingar bi— fogas. Med ledning härav och med hänsyn till vad som förekommit under utredningsarbetet för det karolinska sjukhuset samt till de översikter och jämförelser, som innefattas i den tidigare delen av nu förevarande utred- ning, kunna de sakkunniga anföra följande.

I bilaga nr 17 till den tidigare delen av utredningen äro bland annat nu— varande läkarbefattningar vid serafimerlasarettet upptagna och fördelade på sina olika avdelningar inom lasarettet. Härvid hava även de läkare med- räknats, som helt eller delvis avlönas från karolinska institutets stat men arbeta vid lasarettet; däremot ingå icke e. o. amanuenser, som utan direk- tionens begäran till växlande antal förordnas av institutets kollegienämnd, ej heller vid sjukvården medverkande medicine kandidater. Fördelningen av läkarna på olika avdelningar har företagits för att kunna överblicka de olika läkarnas arbetsbörda; denna har uträknats beträffande sjukavdel- ningarna i antal vårdplatser per underordnad läkare och beträffande rönt— genavdelningen i årliga antalet undersökningar per läkare; vid poliklini— kerna har antalet läkare angivits parallellt med årliga antalet patienter. Jämsides med dessa uppgifter angående serafimerlasarettet hava — i den mån, så kunnat ske — motsvarande uppgifter införts angående de andra

sjukhus, vilka även i övrigt framdragits för jämförelse i denna utredning. Dessa sjukhus samtliga stora centralsjukhus —— äro dels sådana., som helt stå i undervisningens tjänst (Uppsala, Lund), dels sådana, som för när- varande delvis äga sådan uppgift (Sabbatsbergs och Maria sjukhus i Stock— holm), dels helt icke-kliniska sjukvårdsinrättningar (Mörby, Norrköping).

Den grundläggande delen av den utredning, som de sakkunniga här hava att åvägabringa, är givetvis den, som avser, i vilken utsträckning nu före- fintliga underordnade läkartjänster äro behövliga för den egentliga sjuk- vården. Jämförelsen inriktar sig sålunda härvid på de sjukhus, respektive sjukavdelningar vid de andra sjukhusen, där den sjukvårdande verksam- heten icke är förbunden med undervisning. En sådan jämförelse är möjlig i fråga om de medicinska och kirurgiska avdelningarna samt ögonavdel- ningen, och de sakkunniga kunna för densamma hänvisa till nedanstående utdrag ur bilagan nr 17 i den tidigare utredningen; i utdraget hänföras -— liksom i bilagan själv biträdande överläkare till de underordnade läkarna. Beräkningen gäller antalet vårdplatser, som underordnade läkare genomsnittligen hava att tillgodose; ju större detta antal, dess mindre är således läkarnas antal. Ur serafimerlasarettets kirurgiska avdelningar har utbrutits den hjärnkirurgiska avdelningen, som erfordrar en skildring för sig.

Jämförelse av antalet vårdplatser och antalet underordnade läkare å sera— fimerlasarettets medicinska och kirurgiska samt ögonavdelning och mot— svarande icke-kliniska avdelningar & vissa andra sjukhus.

Serafimer- Lasarettet Lasarettet Sabbatsbergs Maria lasarettet ! Mörby i Norrköping sjukhus sjukhus Medicinska avdelningar: ' Vårdplatser ...... 222 83 ' 64 252 105 Läkare ......... G 3 2 6 3 Vårdplatser per läkare 37 28 32 42 35 Kirurgiska avdelningar: Vårdplatser ...... 156 148 94 259 Läkare ......... 4 4 2 8 Vårdplatser per läkare 39 37 47 32 Ögonavdelning: Vårdplatser ...... 64 —— — 40 Läkare . . 7 ...... 3 —— —— 2 Vårdplatser per läkare 22 — 20

Av detta utdrag framgår, att de underordnade läkarna äro i förhållande till sjukvårdande arbetet färre på serafimerlasarettet än på de flesta av de motsvarande icke-kliniska avdelningar, som här upptagits till jämförelse; endast en medicinsk och en kirurgisk avdelning når under serafimerlasaret-

tet. Och då i denna jämförelse innefattas MZ av serafimerlasarettets 510 platser, alltså 86.6 % av dessa, så kan det erhållna resultatet anses represen— tativt för lasarettet i dess helhet. Trots den ökning av antalet underord- nade läkare, som ägt rum vid lasarettet under den i utredningen innefattade perioden, har detta antal snarast hållit sig i underkant i jämförelse med antalet å centralsjukhus, respektive avdelningar av dylika, där klinisk undervisning icke meddelas. Ökningen har endast motsvarat den, som sjuk— husarbetets intensifiering överallt å de större sjukhusen i vårt land med- fört; den moderna utvecklingen går för att citera en av talarna i den ovannämnda riksdagsdebatten i den riktningen, att sjukhusen behöva flera läkare för att patienterna skola ägnas en mera speciell vård.

Den uppfattning, till vilken de sakkunniga sålunda kommit i denna för— sta del av utredningen om läkarbehovet, överensstämmer med den, som kommer till uttryck i svaren från serafimerlasarettets överläkare på de sak- kunnigas fråga. I deras samfällda yttrande betonas, att »den utomordentliga förbättring av sjukvården vid våra sjukvårdsanstalter, som under de senare decennierna kunnat åstadkommas, har som en av sina Viktigaste förutsätt— ningar haft en betydlig ökning i sjukvårdspersonalens antal vid jämförelse med föregående förhållanden. Detta gäller i lika grad läkarpersonal som sköterskor och biträden.» Och överläkarna sammanfatta sitt omdöme i före- varande fråga sålunda, att de finna »antalet på stat upptagna underord- nade läkare vid serafimerlasarettet icke vara större än vad sjukvården för närvarande kräver, utan snarare knappt». Omdömet stödjes genom spe- ciella uttalanden av överläkarna vid de 3 avdelningar, som innefattats i den nu företagna jämförelsen; så framhåller professor N ordenson, att dessa läkare äro »fullt sysselsatta med nödvändigt sjukhusarbete» och professor Söderlund, att de »äro oundgängligen nödvändiga för sjukvården och skulle vara lika behövliga, även om undervisning vid serafimerlasarettet icke med— delades». Lasarettsdirektionen bär upp dessa besked genom uttalandet, att »det nuvarande antalet avlönade läkare vid serafimerlasarettet icke kan anses vara för stort utan snarare på vissa håll för knappt».

Vad härefter beträffar den hjärnkirurgiska avdelningen och nervavdel- ningen, så kan en jämförelse, motsvarande den nu företagna, icke ske, då dessa båda avdelningar sakna motsvarighet på de andra, här anförda sjuk- husen. Vid jämförelse med övriga avdelningar på serafimerlasarettet är antalet underordnade läkare på den hjärnkirurgiska avdelningen stort; på 34 vårdplatser komma 2 läkare. I förra delen av denna utredning har emel- lertid redan framhållits, att denna avdelning »kräver större personal än vanliga kirurgiska avdelningar». Överläkaren vid avdelningen, professor Olivecrona giver nu den närmare förklaringen härtill, vilken för övrigt torde vara på förhand väl bekant även för en större allmänhet; arbetet med varje patient är här i synnerligen hög grad tidsödande, enär det innefattar

en mycket ansvarsfull neurologisk specialundersökning och därtill förbinder sig med mycket tidsödande operationer. Även för denna avdelning gäller sålunda fullt ut det förutnämnda omdömet, att antalet avlönade läkare snarast är för knappt i förhållande till det sjukvårdande arbete, som skall utföras.

I fråga om nervavclelningen finnes på, 34 — sedan 1935 38 — vårdplatser icke mera än en underordnad läkare. Relationstalet är ungefär detsamma som vid lasarettets medicinska och kirurgiska avdelningar. lVIen härtill kan följande framhållas. Den ifrågavarande läkarbefattningen (en amanuens) inrättades så tidigt som år 1892; vårdplatsernas antal var då. 29. Ännu år 1910 höll sig det årliga antalet intagna patienter på avdelningen vid om— kring 50; under de 3 sista åren hava. i medeltal intagits 509 — år 1934— 536 — patienter. Denna betydande kvantitativa. ökning motsvaras jämväl av en fortsatt specialisering av sjukvården, med starkt ökat krav på läkarunder— sökningarna. Såsom avdelningens överläkare, professor Antoni, anför, sam— manhänger denna arbetsökning särskilt med klinikens starka anlitande som diagnostisk central. Efter undersökning och utredning hänvisas dessa pa— tienter ofta till andra anstalter av olika slag; en stor del av patienterna äro utredningsfall från försäkringsanstalter. De sakkunniga måste finna, att det omdöme om det nuvarande antalet underordnade läkare vid lasarettet, som ovan anförts, kan för nervavdelningen skärpas därhän, att redan ur syn- punkten av de betydande, särskilt starkt stegrade sjukvårdsuppgifterna nervavdelningen bör vara i omedelbart behov av ytterligare en underordnad läkare utöver den befattning, som inrättades år 1892. De sakkunniga finna sålunda den motion härom, som professor emeritus A. Petrén ingav till 1935 års riksdag, väl motiverad; det kan också i detta sammanhang erinras om, att denna motion, som då icke vann riksdagens bifall, var den direkta an— ledningen till statsutskottets och därmed även riksdagens påpekande, att frågan om det nu föreliggande behovet av läkare vid serafimerlasarettet förväntades komma att upptagas till prövning i nu förevarande utredning.

Det härmed lämnade totalomdömet om, i vilken utsträckning nu före- fintliga underordnade läkartjänster vid serafimerlasarettet äro behövliga för den egentliga sjukvården, rubbas icke, då blicken fästes på lasarettets polikliniska verksamhet. Visserligen är det så, att å andra sjukhus i regel samma läkare, som tjänstgöra vid sjukavdelningarna, även tjänstgöra vid poliklinikerna, under det att vid serafimerlasarettet den polikliniska verk- samheten numera helt ombesörjes genom särskilda läkare. Givetvis beteck— nar denna anordning en avlastning för läkarna vid sjukavdelningarna. Men denna avlastning har uppenbarligen varit nödvändig såväl med hänsyn till det alltmera växande arbetet på avdelningarna, Vilket härigenom kommit. att helt kräva sina läkares arbetstid, som med hänsyn till den utomordent—

liga omfattningen av den polikliniska verksamheten. Denna är — såsom närmare angivits i förra delen av nu förevarande utredning i förhållande till antalet vårddagar å vederbörande sjukvårdsinrättning ungefär dubbelt så stor som vid Sabbatsbergs och Maria sjukhus. Serafimerlasarettets direk- tion framhåller också i sitt utlåtande till de sakkunniga med skärpa, att »lasarettets polikliniker äro de största i landet och arbetet vid desamma bedrives med stor intensitet. Det är icke möjligt för klinikernas underläkare att överta även skötseln av polikliniken. Poliklinikarbetet tar de där an- ställda läkarnas arbetstid fullkomligt i anspråk. På grund av den stigande tillströmningen till poliklinikerna har direktionen i stället de sista åren varit tvungen att inrätta ytterligare ett antal läkarbefattningar, till vilkas avlöning statsmakterna beviljat medel.» De sakkunniga kunna här infoga, att poliklinikerna år 1927/28 besöktes av 47 585 och 1933/34 av 58167 patienter, alltså en ökning av 22.24 %, och att poliklinikläkarnas antal nu är 18. Professor I. Holmgren betonar beträffande den medicinska poliklini— ken, att arbetet därstädes är oerhört krävande och för de därmed syssel- satta läkarna betecknar en så stor arbetsbörda, »att man måste vara tvek- sam om det rättmätiga i att utkräva ett så ansträngande arbete under så lång arbetstid (8 timmars mottagning eller mera med oavbrutet jäktande arbete hela tiden). Arbetet på polikliniken skulle heller icke kunna utföras, om icke de läkare, som inneha avlönade befattningar, till sin hjälp hade frivilliga. arbetskrafter och tjänstgörande medicine kandidater.» De olika överläkarnas yttranden stödja detta omdöme. De sakkunniga vilja även för egen del understryka det förhållande, som här ligger i öppen dag, nämligen att en så utomordentligt omfattande verksamhet som den nu berörda måste redan ur rent sjukvårdande synpunkt kräva ett betydande antal läkar— krafter.

Egentligen skulle den anmodan om utredning, som innefattas i ovan— nämnda riksdagsskrivelse, härmed kunna anses hava väsentligen efter- kommits i vad avser nu föreliggande förhållanden; såsom en av överläkarna yttrat, kan i stort sett sägas, »att inga tjänster å serafimerlasarettet in— rättats för andra ändamål (på andra indikationer) än sjukvårdens». Men de sakkunniga finna det likväl angeläget att här jämväl söka belysa frågan med hänsyn till serafimerlasarettets »ställning som undervisningssjukhus». Närmast vilja de sakkunniga i en tablå, motsvarande den ovanstående och liksom denna byggd på uppgifter från bilagan nr 17 till den tidigare delen av denna utredning, jämföra antalet underordnade läkarbefattningar vid serafimerlasarettet och de sjukhus, respektive avdelningar vid andra sjuk— hus, där den sjukvårdande verksamheten är förbunden med undervisning. Tablån anföres här nedan.

8

Jämförelse av antalet vårdplatser och antalet underordnade läkare & sera— fimerlasarettets medicinska och kirurgiska samt ögonavdelning och motsvarande kliniska avdelningar å andra sjukhus.

Akademiska _ Serafimer— sjukhuset Lunds Mana lasarettet Uppsala lasarett Sjukhus Medicinska avdelningar-: Vårdplatser ............ 222 155 174 Läkare ............... 6 4 Vårdplatser per läkare ..... 37 39 35 Kirurgiska avdelningar: Vårdplatser ............ 156 174 215 178 Läkare ............... 4 4 4 7 Vårdplatser per läkare ..... 39 44 54 25 Ögo-navdelm'ng: Vårdplatser ............ 64 29 60 Läkare ............... 3 2 3 Vårdplatser per läkare ..... 22 14 20

Jämförelsen giver i denna del till resultat, att de kliniska sjukhusen äro i förevarande hänseende tämligen jämställda beträffande de medicinska avdelningarna, att serafimerlasarettet i fråga om de kirurgiska avdelning- arna ligger emellan Maria sjukhus och de med än färre underordnade läkar— befattningar försedda kliniska universitetssjukhusen och att serafimerlasa— rettet och Lunds lasarett äro tämligen jämställda i vad gäller ögonavdel— ningen, där akademiska sjukhuset i Uppsala är något bättre tillgodosett. Huvudresultatet av denna jämförelse är sålunda, att vid universitetssjuk- husen liksom vid serafimerlasarettet den helt dominerande synpunkten vid inrättandet av underordnade läkartjänster varit att därmed främst till- godose sjukvårdens krav. Det kan tillfogas, att denna synpunkt i lika mån beaktats, då de ifrågavarande läkartjänsterna erhållit statlig karaktär, allt— så uppförts på något av universitetens eller karolinska institutets stat (ama— nuenserna); den nu förebragta utredningen torde visa detta till fullo. Detta framhålles också av serafimerlasarettets direktion, som uttryckligen an— giver, att amanuenserna »ha i sjukvården samma skyldigheter som övriga underordnade läkare och torde icke kunna avvaras för detta ändamål utan en motsvarande ökning av de på lasarettets stat stående läkarna».

I själva verket kunna tvenne, var för sig synnerligen vägande skäl an- föras för en utökning av antalet underordnade läkartjänster vid de nämnda sjukhusen just på grund av deras »ställning som undervisningssjukhus». Det ena av dessa skäl grundar sig på de krav, som vid dessa sjukhus kunna göras gällande på undersökningarnas allsidighet och behandlingens tids— enlighet. I det samfällda yttrande, som överläkarna vid serafimerlasarettet

avgivit till de sakkunniga, uttryckes detta med följande ord: »De särskilt stränga krav, som vid ett universitetssjukhus ställas på undersökningarnas noggrannhet och fördjupning samt på en individuell behandling av de sjuka med tillämpning av de vetenskapliga framstegen inom terapien, gör det önskligt och nödvändigt att vid serafimerlasarettet ha till förfogande ett större antal läkarkrafter i förhållande till sängantalet än vid flertalet andra svenska sjukhus. Härtill kommer, att till serafimerlasarettet sändes ett icke ringa antal svårdiagnostiserade sjukdomsfall, vilka fordra mera specialise— rade undersökningar än som utföras vid andra sjukhus.»

Önskemålet om förstärkning i läkarkrafterna går här till en Viss grad parallellt med önskan om utbyggandet av hjälpmedlen för den diagnos- tiska verksamheten. De sakkunniga komma härmed in på frågan om lasa- rettets röntgenavdelning. Här är de underordnade läkarnas antal större än vid något av de andra till jämförelse upptagna sjukhusen (& gentemot, 3 i Lund och 2 i Uppsala); på denna punkt har alltså nämnda önskan i viss mån tillgodosetts något tidigare vid serafimerlasarettet, vilket även torde äga samband med den stora polikliniska verksamheten och behovet av röntgemliagnostik därvid. Föreståndaren för röntgeninstitutet, professor G. Forssell har också vitsordat, att de vid institutet anställda läkarna äro samtliga. upptagna med sjukvårdens uppgifter och äro strängt sysselsatta därmed. Detta är vid ett universitetssjukhus icke ägnat att förvåna; det är otvivelaktigt, att till gagn för undervisningen — och samtidigt för nog- grannheten och fördjupningen av patientundersökningarna _ ett större antal diagnostiska röntgenbestämningar göras än eljest skulle hava. varit nödvändigt. För Lunds lasaretts vidkommande har är 1934 ett försök gjorts att beräkna, i vilken mån »undervisningen vid lasarettet påverkar utgifterna för röntgendiagnostiska avdelningen». I detta syfte har jäm— förelse företagits mellan undersökningsfrekvensen vid vissa lasarettets av- delningar och motsvarande sjukavdelningar vid allmänna och sahlgrenska sjukhusen i Göteborg samt lasaretten i Hälsingborg, Kristianstad, Borås, Karlskrona och Jönköping. Jämförelsen har angivit, att antalet utförda röntgenundersökningar vid Lunds lasarett med 45.2 % översteg medeltalet undersökningar vid de andra lasaretten. Det som i den dagliga gärningen närmast framträder som ett arbete i sjukvårdens tjänst, är sålunda här i icke ringa grad också ett arbete till fromma för den medicinska undervis- ningen.

Detsamma kan med lika fog sägas om laboratoriearbetet å serafimer— lasarettets medicinska avdelningar. Sjukhusdirektören, professor I. Holm— gren anför härom, att »den nutida invärtesmedicinen kräver för de sjukas diagnos och behandling en mångfald laboratorieundersökningar»; det är därför väl befogat, att tre läkare finnas anställda uteslutande för detta laboratoriearbete. »Dessa laboratorieläkartjänster ha stor betydelse. De

tjäna både sjukvården, så att man har tillgång till högre kvalificerad arbets- kraft för utförande av mera maktpåliggande laborationer. Dels tjäna de också undervisningen genom att ha tillsyn över studenternas laborations— arbete, dels tjäna de också utbildningen. Det är nämligen ytterst viktigt, att de unga läkare, som äro anställda vid kliniken med Visst ansvar för sjukvården, äro tillräckligt skolade i kliniska laboratoriemetoder . . . och ingen läkare är rustad för framtida överläkaretjänst utan att vara mycket väl skolad i dylika ting. Laboratoriebefattningarna för läkarna garantera en dylik utbildning och ha därför icke blott för serafimerlasarettet självt stor betydelse utan tjäna ett viktigt statsintresse.»

Härmed hava de sakkunniga antytt det andra av de båda skälen för utökningen av antalet underordnade läkare vid de ifrågavarande sjukhusen på grund av deras »ställning som undervisningssjukhus», nämligen utbild— ningssynpunk'ten. De sakkunniga hava redan inledningsvis framhållit, att de giva denna synpunkt en vidsträckt tolkning och däri inbegripa dels de anställda läkarnas deltagande i undervisningen av de tjänstgörande medi— cine kandidaterna, dels läkarnas egna vetenskapliga studier och forskning, dels deras meritering för framtida högre läkartjänst genom själva anställ- ningen vid lasarettet. Vad härvid först beträffar sistnämnda del av detta spörsmål, så är det ostridigt, att en väldokumenterad tjänstgöring i under- ordnad läkarställning vid ett undervisningssjukhus i särskild grad är meri— terande för framtida sjukhustj änst i högre läkarställning; detta gäller tj änst- göring såväl vid själva sjukavdelningarna som vid laboratorierna och vid röntgenavdelningen; professor G. Forssell har också i sitt svar till de sak- kunniga angivit, att »de nu vid serafimerlasarettets röntgeninstitut i under— ordnad ställning anställda läkarna arbeta samtliga med den dubbla upp- giften att tjäna sjukvården och att utbilda sig till specialister i radiologi».

Denna meritering blir så att säga automatiskt konsekvensen av en till- räckligt lång och tillbörligt vitsordad tjänstgöring av ifrågavarande art. Vad som emellertid är av central betydelse är att tillse, att läkarna under denna tid erhålla sin tjänstgöring så reglerad, att de skäligen kunna med- hinna ej blott sitt egentliga sjukvårdande arbete utan även sin under- visningsförpliktelse och egna vetenskapliga studier och forskningsarbeten. Det är här, som med allt skäl — och ej minst ur statens synpunkt önske- målet om en viss utökning av antalet underordnade läkare har lov att göra sig påmint. Överläkarna vid serafimerlasarettet framhålla detta i sitt sam- fällda yttrande till de sakkunniga med följande ord: »Ett jämförelsevis stort antal läkarekrafter är så mycket nödvändigare som de underordnade läkarna även måste var på sin avdelning deltaga i handledningen av-stu— denterna i deras arbete och som de böra ha tid övrig för sin vetenskapliga utveckling och för självständigt vetenskapligt arbete. Det senare är emeller- tid med den arbetsbörda, som för närvarande vilar på de underordnade

läkarna, icke i större utsträckning möjligt, utan måste de i allmänhet för vetenskapligt arbete begära tjänstledighet.» I övrigt måste de, för att få någon tid härtill, förlita sig till den möjlighet till arbetslättnad, som kan stå till buds genom arbetshjälp av »äldre medicine kandidater som assisten- ter och på flertalet avdelningar därjämte oavlönade e. o. amanuenser, i all- mänhet legitimerade läkare». Hur oundgängligen nödvändig denna frivil— liga arbetshjälp är redan för »sjukvårdens behöriga upprätthållande» _ för att citera ordalydelsen i riksdagsskrivelsen betonas med särskild skärpa av professor Olivecrona för den hjärnkirurgiska och professor Antoni för nervavdelningen. Professor Forssell angiver beträffande röntgenavdelningen, att läkarna därstädes »endast under sena kvällstimmar kunna få tid till vetenskapligt arbete». Det, som här anförts beträffande serafimerlasarettet, torde för övrigt kunna göras i lika mån gällande för undervisningssjukhusen i Uppsala och Lund.

Vad som sålunda kunnat framdragas till förmån för uppfattningen, att antalet underordnade läkartjänster vid undervisningssjukhusen borde ehuru så endast i mycket ringa utsträckning för närvarande är fallet — vara större än vid jämförbara, icke kliniska sjukhus, erhåller sin belysning jäm- väl genom vissa uttalanden och besked, som framkommit under utredning— arna angående det karolinska sjukhuset. De sakkunniga syfta härvid på det som därvid anförts i frågan om, vad som vore att betrakta som »utgifter för undervisningen». Spörsmälet avsåg i detta sammanhang det karolinska sjukhusets byggnadssätt och utrustning. Härom yttrade sig 1926 års sjuk— huskommission i sitt betänkande den 26 januari 1927 därhän, att det nya sjukhuset på grund av sina uppgifter måste väsentligt skilja sig från andra sjukvårdsinrättningar; »medan vid dessa endast erfordras de för sjukvår- dens bedrivande erforderliga lokalerna, tillkommer vid ett kliniskt sjukhus en hel del lokaler för undervisningen och den vetenskapliga forskningen, såsom föreläsningssalar, laboratorier o. s. V. Enahanda är förhållandet med avseende å sjukhusets utrustning med instrumentarier och annan materiel av olika slag.» I sitt yttrande över det förslag rörande uppförandet av det nya sjukhuset, som sjukhuskommissionen framlade år 1928, underströk medicinalstyrelsen ytterligare dessa synpunkter; de större fordringarna gälla »icke blott de lokaler, som äro avsedda direkt för undervisning såsom före— läsningssalar och vetenskapliga laboratorier, utan även de utrymmen, som äro sjukvårdslokaler i egentlig bemärkelse. Det må nämligen ihågkonnnas, att de studerande måste beredas plats för att även på polikliniker och sjuk— salar kunna följa lärarens demonstrationer av sjukdomsfall och under den- nes ledning företaga undersökningar och vissa behandlingar.» Samma syn- punkter framfördes av 1930 års sjukhuskommission, som även företog en finansiell beräkning av den merkostnad, som skulle föranledas av det nya sjukhusets undervisningsuppgifter, och i propositionen i ärendet (nr 132)

till 1931 års riksdag exemplifierades denna merkostnad genom en jäm— förelse med utrymmet per Vårdplats vid det då nyligen uppförda. central— lasarettet i Norrköping.

De nänmda synpunkterna gå på ett mera speciellt inriktat sätt igen i de yttranden, som överläkarna vid serafimerlasarettet ingivit till de sakkun- niga och i Vilka på de sakkunnigas önskan såsom redan omnämnts —— även beaktats den situation, som kommer att inträffa, när det karolinska sjukhuset står färdigt i sin första utbyggnad. De sakkunniga hava i avdel— ning A redan i viss mån angivit detta. Här kan kompletterande anföras föl— jande. Professor I. Holmgren har jämte det att han bland annat motive— rat önskemålet om ökat sängantal vid den kvarblivande medicinska klini— ken för ernående av ett i förhållande till studentantalet mera tillfredsstäl— lande undervisningsmaterial —— framhållit, att »den invärtes medicinens has— tigt fortgående utveckling medför oupphörligt behovet av nya lokaler, när nya viktiga undersökningsmetoder med för dem behövliga anordningar skola införas. Så har på senare år lokaliteter krävts och iståndsatts för ämnesomsättningsundersökningar (fyra rum), för elektrokardiografiska undersökningar, för barospiratorbehandling, för syrgaskammare, särskilda rum för olika vetenskapliga undersökningar m. m. Denna utveckling kan icke stoppas utan stor skada för den medicinska klinikens verksamhet. Både för dess sjukvårdande verksamhet och för dess vetenskapliga arbete behövas reservutrymmen, som undan för undan, när behovet kommer, kunna tas i bruk.» Och professor Antoni betonar likaledes med skärpa, i hur stort behov nervavdelningen är av omorganisation, med nyinredningar och inrättning av behövliga lokaler för undersökning och vetenskapligt arbete; på avdelningen själv utföras alla laborationer och bedrivas diagnostiska operationer i stor utsträckning (ventrikulografi, dubbelpunktioner med registrering m. m.).

Med dylika förutsättningar måste de sakkunniga till sist ingå på frågan om serafimrlasarettets framtida läkarbeho'v. Det är uppenbart, att om, efter överflyttande av den ena medicinska kliniken och ögonkliniken till det karolinska sjukhuset, lasarettets lokalutrymmen komma att bliva helt ut- nyttjade för de kvarvarande avdelningarnas utvidgningsbehov, detta kom— mer att från dessa avdelningars sida betinga krav på ökat antal läkare. Pro- fessor I. Holmgren håller det »för ytterst osannolikt, att efter den ena medicinska klinikens bortflyttning antalet läkare vid den kvarstående kan komma att understiga det sammanlagda antal, som den medicinska kliniken nu förfogar över». Professor Söderlund anser, att om den hjärnkirurgiska kliniken avflyttar från den kirurgiska (för att inrymmas i den nuvarande ögonklinikens lokaler) och den kirurgiska kliniken då utökas med omkring 50 sängar, komma därstädes att för sjukvården behövas ytterligare 3 läkare. Professor Olivecrona anför, att vid ökning av sängantalet på den hjärn—

kirurgiska avdelningen bestämmandet av antalet underordnade läkare måste ske efter regeln, att en dylik läkare på 15 vårdplatser är att anse som ett minimum. Professor Antoni finner, att nervkliniken efter tilltänkt ut— vidgning och omorganisation skulle erfordra 3 underordna-de läkare, och tillägger: »kliniken kommer ändock att behöva anlita oavlönade krafter i stort omfång». Professor Forssell finner, att då hans professur kommer att bliva knuten till karolinska sjukhuset, denne befattningshavare måste er- sättas med en överläkare vid serafimerlasarettets röntgenavdelning. Det är givetvis icke möjligt för de sakkunniga att, på det helt preliminära sta- dium, i vilket frågan om överflyttningen till karolinska sjukhuset och dispo— sitionen av därvid ledigblivna lokalutrymmen på serafimerlasarettet befin— ner sig, uttala någon åsikt i enskildheter angående de planer, som överläkar- na här framfört. Men så mycket torde kunna anses som säkert, att — såsom överläkarna försiktigt angivit det i sitt samfällda yttrande till de sakkun- niga —- »under förutsättning av att serafimerlasarettet efter karolinska sjukhusets öppnande kommer att drivas med samma sängantal som nu, torde icke kunna förväntas, att behovet av underordnade läkare då blir mindre». Som sammanfattning av denna del av utredningsarbetet kunna de sak- kunniga sålunda framhålla, utt de nu förefintliga underordnade läkartjänsterna vid serafimerlasarettet så gott som helt äro erforderliga redan för den egentliga sjukvårdens behöriga upprätthållande, att läkartjänster utöver de nu förefintliga kunna vara motiverade på grund av lasarettets ställning som undervisningssjukhus, och att, därest lasarettet efter karolinska sjukhusets öppnande kommer att dri— vas med samma sängantal som nu, ingen minskning av behovet 1 fråga om under ordnade läkare torde kunna förväntas

2. Avlöning för läkare, sjukvårds-, ekonomi- och kontorspersonal vid serafimerlasarettet.

Redogörelse för nuvarande avlönings— och pensioneringsförhållanden.

Kungl. Maj:t har i reglemente av den 16 september 1932 beträffande avlöningsförhållandena stadgat (21, 22 och 23 55), att antalet tjänstemän (till vilka räknas även underläkare) samt dessas avlöningsförmåner och villkoren för deras åtnjutande bestämmas av Kungl. Maj:t, och att för sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonal direktionen äger att inom de gränser, som betingas av givna anslag och i övrigt förefintliga tillgångar, bestämma till nämnda personal hörande befattningshavares antal och av- löningsförmåner.

Frågor om pensionering skola såväl beträffande tjänstemän som övrig personal underställas Kungl. Maj:t.

Överläkarna vid de särskilda avdelningarna med därtill hörande polikli- niker äro professorer vid karolinska institutet. Överläkaren vid röntgen- avdelningen och föreståndarna för gynekologiska polikliniken, otiatriska polikliniken, psykiatriska polikliniken och gymnastikavdelningen äro lika- ledes professorer vid karolinska institutet. Genom särskilda bestämmelser den 31 maj 1935 har Kungl. Maj:t bland annat givit den på gymnastiska centralinstitutets stat uppförde läraren i sjukgymnastik och sjukdomslära överläkares ställning vid lasarettets gymnastikavdelning för den tid, gym— nastiska centralinstitutets utbildning av sjukgymnaster är förlagd till sagda avdelning.

Den av överläkarna, som av direktionen förordnas att vara lasarettets inför direktionen ansvarige styresman, direktör, åtnjuter ett arvode av 300 kronor för år samt enligt Kungl. Maj:ts medgivande den 3 juli 1931, därest han icke åtnjuter fri bostad, 7 500 kronor årligen å lasarettets stat. Från lasarettets stat utgå dessutom arvoden ä 1 500 kronor för år till 2 över- läkare —— en vid medicinska och en vid kirurgiska avdelningen samt 53. 1 000 kronor för år till 4 överläkare — en vid medicinska, en vid kirur- giska, en vid oftalmologiska och en vid neurologiska avdelningen. Arvoden till vikarier under semester för dessa 6 överläkare samt för överläkaren vid röntgenavdelningen utgå för vardera med 200 kronor jämte dyrtidstillägg såsom för oreglerad statstjänst.

Jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande den 23 maj 1930 är en biträdande överkirurg förordnad i anledning av, att professor Einar Key fått Kungl. Maj:ts tillåtelse att giva sin undervisning vid annat sjukhus.

Till den biträdande överkirurgen har utgått dels det arvode ä 1 000 kro- nor, som eljest skolat utgå till den ene kirurgiske överläkaren, dels ett fyll- nadsarvode å 4 500 kronor. Sedan innehavaren av förordnandet, H. Olive— crona, blivit professor med lön från karolinska institutets stat, har direk- tionen ansett, att fyllnadsarvodet icke bör utgå. (Fråga om förordnande av annan person till biträdande överkirurg har dock uppkommit men ännu icke föranlett något direktionens ställningstagande.)

Dyrtidstillägg har utgått å biträdande överkirurgens sammanlagda ar- vode enligt grunder, som gällt för reglerad statstjänst.

Underordnade läkare. Vid lasarettet tjänstgörande avlönade underord- nade läkare äro:

dels vissa biträdande lärare å karolinska institutets stat, vilka i sådan egenskap äro i Viss utsträckning tjänstgöringsskyldiga som biträdande läkare vid lasarettet; de åtnjuta avlöning endast från karolinska institu- tets stat;

dels biträdande läkare vid poliklinerna, vilka närmast under vederbö- rande överläkare leda arbetet där; de hava arvode på lasarettets stat;

dels två biträdande läkare vid gymnastikavdelningen, av vilka den enes avlöning utgår från särskilt statsanslag för sjukgymnastutbildning, den andres från lasarettets allmänna stat; båda dessa läkare äro tillika biträ— dande lärare vid sjukgymnastutbildningen och åtnjuta i sådan egenskap arvode från gymnastiska centralinstitutets stat;

dels underläkare och andre underläkare, vilka åtnjuta avlöning endast från lasarettets stat, utgående i form av kontant avlöning jämte fri kost samt, för vissa befattningar, fritt bostadsrum i den mån sådant finnes tillgängligt;

dels ock amanuenser, vilka åtnjuta kontant avlöning från karolinska institutets stat och från lasarettets stat fri kost samt, för vissa befattningar, fritt bostadsrum i den mån sådant finnes tillgängligt.

Arvode till vikarie under semester utgår med 100 kronor för de biträ- dande läkarna vid polikliniken, under-läkarna, andre underläkarna och ama— nuenserna under en månad per årsförordnande samt till vikarie för ama— nuensen vid röntgenavdelningen, då han under biträdande läkaren vid samma avdelning tillkommande två månaders semester uppehåller dennes tjänst,-100 kronor per månad. Semestervikarierna åtnjuta dessutom den med vederbörande tjänst eventuellt förenade förmånen av fri kost (den ledige erhåller icke ersättning för sådan förmån).

Jourpengar utgå med mindre belopp (högst 300 kronor per år) till vissa å avdelningarna jourhavande underläkare och amanuenser samt till fem vid polikliniken alternerande jourhavande läkare.

Dyrtidstillägg å avlöning till förenämnda underordnade läkare utgår enligt samma grunder, som gälla för reglerad statstjänst, utom beträffande semestervikariernas arvoden och jourpengarna, för vilka dyrtidstillägget beräknas enligt samma grunder, som gälla för oreglerad statstjänst.

Arvoden för utförande av elektrokardiografiska rn. fl. undersökningar, sammanlagt 1 000 kronor årligen, utgå, utan dyrtidstillägg, till vissa läkare.

'Provisorisk avlöningsförhöjning utgår enligt Kungl. Maj:ts beslut för budgetåret 1935/36 till vissa underordnade läkare i avvaktan på vidare utredning i anledning av det löneregleringsförslag, direktionen framlagt.

Regnellska stipendier å 120 kronor för år utgå till vardera av 4: under- ordnade läkare, 2 vid medicinska och 2 vid kirurgiska avdelningen. I stäl— let för stipendiet åtföljande bostadsförmån kunna de 2 stipendiaterna vid medicinska kliniken få vardera 480 kronor årligen.

Med poliklinikmedel bestridas avlöning och dyrtidstillägg till vissa av förenämnda underläkare (1 vid röntgenavdelningen och 1 vid medicinska polikliniken) samt arvode till semestervikarier för vissa underordnade läkare (1 underläkare vid röntgenavdelningen, 1 underläkare vid medicin—

ska polikliniken, 1 biträdande läkare vid otiatriska och 1 vid psykiatriska polikliniken) .

Av de avgifter, som inflyta för undersökning och behandling vid polikli- niken av sådana skadade, å vilka lagen om försäkring för olycksfall i arbete äger tillämpning, utgår (Kungl. Maj:ts medgivande den 5 dec. 1919) viss andel till respektive läkare.

Vid tjänstledighet på grund av sjukdom hava underordnade läkare på lasarettets stat hittills avstått hela sin avlöning. Direktionen har gjort framställning tilviungl. Maj:t, innebärande att i sådana fall för dessa läkare skulle i tillämpliga delar gälla bestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356), varvid avdrag å den kontanta lönen skulle i varje särskilt fall beräknas efter närmast jämför- liga lönegrad i den statliga löneplanen.

Övriga tjänstemän äro: en predikant, en sekreterare och ombudsman, en kamrerare, en syssloman, en bokhållare och en kassör. De tre först nämnda befattningarna äro att betrakta som bisysslor. Predikanten har för år dels ett arvode av 950 kronor, dels ett lönetillskott av 150 kronor, utgående av särskilda fondmedel. Sekreteraren och kamreraren hava vardera 1 200 kro— nor i arvode.

Sysslomannens lön ansluter sig icke till det statliga lönesystemet,, vilket däremot de senare reglerade lönerna för bokhållaren och kassören göra. De sistnämnda äro av Kungl. Maj:t fastställda att utgå enligt respektive lönegrad B 15 och B 11 (beslut 14/3 1930).

Dyrtidstillägg utgår: å lasarettspredikantens arvode (ej å lönetillskottet) enligt för oreglerad statstjänst gällande grunder; å avlöningen till sysslo- mannen, bokhållaren och kassören såsom för reglerad statstjänst.

Provisoriskt dyrortstillägg, lika med statliga befattningshavare tillkom— mande, utgår till bokhållaren och kassören.

Provisorisk avlö-ningsförhöjning åt sysslomannen, utgår enligt Kungl. Maj:ts beslut för budgetåret 1935/36 i avvaktan på vidare utredning i anledning av det förslag till lönereglering, direktionen framlagt.

F elräkningspengar vid kassörstjänsten utgå med 300 kronor årligen. Semester tillkommer sysslomannen, bokhållaren och kassören vardera under en månad årligen.

Vid tjänstledighet för sysslomannen, bokhållaren och kassören hava gäl— lande statliga bestämmelser tillämpats.

I egenskap av vice värd för egendomen 2, 3 och .fi i kvarteret Pilträdet uppbär sysslomannen 600 kronor årligen, vilket belopp ingår bland nämnda fastighets utgifter.

Sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonal. Senaste allmänna lönereglering för denna personalgrupp genomfördes fr. o. m. 1 juli 1930. Därvid blevo de befattningshavare, som förut hade

lägre avlöning än motsvarande befattningshavare i Stockholms stads tjänst, i stort sett jämställda med dessa. Detta gäller i allmänhet fortfa- rande för innehavare av sådana tjänster, vilka vid Stockholms stads sjuk— hus hänföras till ordinarie. Beträffande åter personal, motsvarande den som vid Stockholms stads sjukhus fått avlöningen reglerad genom kollektiv— avtal, kom avlöningen för ekonomipersonalen redan fr. o. m. år 1931 och för sjukvårdspersonalen fr. 0. m. är 1932 att väsentligt understiga den mot— svarande befattningshavare vid stadens sjukhus tillkommande.

Avlöningssystemet är för flertalet befattningshavare bruttolön, från vil- ken avdrag sker för mottagna naturaförmåner med belopp, som av direk— tionen fastställas. Det ansluter sig nära till de löneplaner, som år 1930 gäll- de för befattningshavare vid Stockholms stads sjukhus.

Älderstilläggen utgå för den mera kvalificerade personalen efter 3, 6 och 9 års tjänst, för ett mindre antal befattningshavare, kvarstående å äldre lönestater, efter 1, 3, 5, 7 och 10 år, och för övrig sjukvårds— och ekonomi— personal, i den mån ålderstillägg förekommer, efter 1, 4: och 7 års tjänst.

Dyrtidstillägg utgår å bruttolönen enligt samma grunder, som gälla för det till Stockholms stads befattningshavare utgående rörliga lönetillägget, dock med de modifikationer, direktionen finner påkallade. För ett mindre antal befattningshavare med enligt andra grunder reglerad avlöning utgår dyrtidstillägg såsom vid reglerade statstjänster, i den mån dyrtidstillägg är av direktionen medgivet.

Provisorisk avlöningsförhöjning utgår enligt Kungl. Maj:ts beslut för budgetåret 1935/36 vid vissa befattningar i avvaktan på vidare utred- ning rörande den lönereglering, för vilken direktionen begärt statsmakter- nas medverkan.

Avlöningssgstem kontant län samt fritt vivre gäller tillsvidare för in— spektionssköterskan, husmodern, första köksföreståndarinnan, köksföre- ståndarinnans närmaste biträde, en sömmerska och eleverna i köksavdel— ningen.

Kontant avlöning jämte fri lunch erhålla sjukgymnasterna, en kontors- elev_ och en springpojke.

Fritt vivre tillkommer eleverna och provsköterskorna, som enligt särskilt avtal tillhandahållas av sophiahemmet. För provsköterskorna har sophia— hemmet, med undantag för en, betingat sig även kontant gottgörelse, för vissa 4—00 och för andra 600 kronor per år.

Semester tillkommer här ifrågavarande personal, med undantag av sophiahemmets provsköterskor och elever, enligt av direktionen bestämda grunder. För inspektionssköterskan, sköterskorna och husmodern är se- mestern i regleringsbestämmelser, godkända av medicinalstyrelsen, för er- hållande av pensionsrätt i statens pensionsanstalt, bestämd till en månad. Sköterskorna vid röntgenavdelningen hava av direktionen tillerkänts sex

veckors semester årligen, sammalunda ock fotografi- och Sköterskebiträ— den vid nämnda avdelning. En månads semester hava vidare sjukgym- nasterna, kontorspersonalen (dock ej eleven), kvinnliga assistenter, köks— och tvättföreståndarinnor samt förste maskinisten. Kökseleverna hava vid årsanställning 15 dagars semester. Sköterskebiträden med regelbundet åter— kommande vakning, Sköterskebiträden, som tjänstgöra på poliklinik eller operationsavdelning, baderskor och telefonister hava efter 1 års tjänst 14: dagar, 2 år 21 dagar, 20 år 1 månad. Portvakterna, andre maskinist, repa- ratörer, förste eldare och eldare hava efter 1 års tjänst 7 dagar, 2 år 14 dagar, 5 år 21 dagar, 20 år 1 månad. Övrig sjukvårds— och ekonomipersonal har efter 1 års tjänst 7 dagar, 2 år 14 dagar, 10 år 21 dagar, 20 år 1 månad.

Vid tjänstledighet på grund av sjukdom, konvalescens eller svag hälsa med styrkt oförmåga till tjänstgöring erhåller personalen under högst tre månader av kalenderår, dock på en sammanhängande tjänstledighetsperiod ej mer än högst 90 dagar, samma kontanta lön som vid tjänstgöring. För tid därutöver beslutar direktionen i varje särskilt fall.-

Vid tjänstledighet för enskilda angelägenheter får den ledige vidkännas kostnaden för vikarie även om denna blir större än den lediges lön.

Enligt 26 å i reglementet äga läkare, tjänstemän och annan personal vid lasarettet åtnjuta fri sjukvård å lasarettet i den utsträckning direktionen finner skälig, dock under högst tre månader av ett kalenderår. Direktionen har i sådant avseende bestämt högst tre månader av ett kalenderår.

Pensioner. Inspektionssköterske-, sköterske- och husmodersbefattning— arna äro reglerade för pensionsrätt i statens pensionsanstalt med undantag för 2 sköterskebefattningar, vilkas nuvarande innehavare icke fylla de krav på teoretisk utbildning, som av medicinalstyrelsen godkända reglerings- bestämmelser innehålla.

I övrigt äro icke några särskilda bestämmelser om pensionering av lasa— rettets personal utfärdade, utan pensionsfrågor avgöras från fall till fall.

Allmänna synpunkter i fråga om avlöningssystemet vid serafimerlasarettet och motivering vid dess anpassning till det statliga.

Av ovan lämnade översikt torde framgå, att avlöningen till serafimer— lasarettets personal för närvarande utgår efter mycket olikartade grunder. Medan till exempel huvuddelen av läkarpersonalen åtnjuter avlöning efter det vid statens reglerade verk gällande systemet med dyrtidstillägg å av- löningen efter en procentsats, som för närvarande utgör 10, beräknas å vissa kontanta förmåner till läkarpersonal dyrtidstillägg efter 28 procent. Medan

avlöningen till en del av kontorspersonalen vid lasarettet fastställts att utgå. efter samma grunder, som gälla för befattningshavare vid statens reglerade verk, åtnjuter sysslomannen avlöning, som fastställts efter del— vis andra grunder. Sålunda uppbär han t. ex. icke dyrortstillägg. En del av sjukvårds—, kontors- och ekonomipersonalen har sin avlöning bestämd enligt grunder, som i stort sett överensstämma med dem, som gälla för i Stockholms stads tjänst anställda motsvarande befattningshavare. Annan dylik personal åter uppbär ersättning efter i huvudsak samma grunder, som gällde för motsvarande befattningshavare i Stockholms stads tjänst är 1930, dock för budgetåret 1935/36 med tillägg av provisorisk avlö- ningsförhöjning, som Kungl. Mfajzt -'— efter av 1935 års riksdag beviljad anslagshöjning — fastställt. För ett mindre antal befattningshavare, kvar— stående å äldre lönestater, utgår avlöningen efter andra grunder med dyr- tidstillägg såsom för reglerad statstjänst. Underläkare och amanuenser jämte vissa befattningshavare bland sjukvårds— och ekonomipersonalen hava kontant lön och fri kost m. m., medan största delen av sjukvårds- och ekonomipersonalen har bruttolön, från vilken avdrag för bostad och kost sker, i den mån sådan förmån åtnjutes.

Att vid en och samma anstalt bibehålla så Vitt skilda avlöningsnormer, är ur allmän löneteknisk synpunkt icke tilltalande. En ändring härutinnan för framtiden är önskvärd.

Serafimerlasarettets direktion valde vid den år 1930 genomförda löne- regleringen för huvudparten av lasarettets personal löneplaner, vilka i stort sett sammanföllo med de för motsvarande personalgrupper vid Stockholms stads sjukhus då gällande. Uti det senaste, år 19% framlagda löneregle— ringsprogrammet har direktionen. för en betydande grupp av sjukvårds- och ekonomipersonal följt samma princip. För de underordnade läkarna är däremot en anslutning till det statliga lönesystemet tänkt såtillvida, att statens dyrtidstilläggsbestämmelser skulle tillämpas. I särskild fram- ställning till Kungl. Maj:t har direktionen jämväl begärt att vid tjänst- ledighet på grund av sjukdom för underordnade läkare på lasarettets stat få tillämpa de statliga bestämmelser, som gälla för extra ordinarie tjänste— män. För sysslomannen är en direkt anpassning till det statliga lönesyste- met för ordinarie statstjänstemän föreslagen.

Beträffande direktionens förslag av år 1934 få de sakkunniga i övrigt hänvisa till 1935 års statsverksproposition, Sze huvudtiteln sid. 306—308.

Då för huvudparten av lasarettets personal löneplaner, liknande Stock— holms stads, redan tillämpas och då direktionen avsett att även fortsätt- ningsvis så göra, kunde det för vinnande av större enhetlighet i avlöningS- normerna tyckas ligga närmast att infoga avlöningarna även för de under— ordnade läkarna och sysslomannen i motsvarande planer. De sakkunniga, som i det föregående givit uttryck åt den meningen, att staten bör över—

taga driften av serafimerlasarettet, anse emellertid, att konsekvensenjav ett sådant övertagande måste bliva, att löneförmånerna för all personal vid lasarettet anpassas till det statliga lönesystemet. Men även om staten icke skulle formellt vilja övertaga driften och personalen, anse de sakkun— niga en anpassning till det statliga lönesystemet vara den lämpligaste for- men för vinnande av större enhetlighet i avlöningsförhållandena redan av den anledningen, att staten under en lång följd av år lämnat och fortsätt— ningsvis ej heller torde kunna undgå att lämna så betydande bidrag till verksamhetens uppehållande, att staten måste betraktas som lasarettets huvudman. Framför allt synes emellertid en sådan anpassning önskvärd på grund av det samarbete, som de sakkunniga här förorda och som under alla förhållanden måste i någon form komma till stånd mellan serafimer— lasarettet och karolinska sjukhuset, och det väl icke gärna kan tänkas, att ett rent statligt sjukhus skulle tillämpa andra avlöningsbestämmelser än de statliga.

Åtskilliga svårigheter möta dock vid överförande till det statliga löne- systemet av de personalgrupper, vilka, såsom ovan nämnts, erhållit en av- löning, som i huvudsak ansluter sig till den, som tillerkänts Stockholms stads motsvarande befattningshavare, för vilka i avseende å vissa grupper kollektivavtal gälla. Otvivelaktigt är också, att om Stockholms stad be- slutar höja dessa personalgruppers avlöning och vid serafimerlasarettet skulle tillämpas löner, som mera avsevärt understege dem, som tillkomme motsvarande befattningshavare vid Stockholms stads sjukhus, ett sådant förhållande komme att menligt inverka på rekryteringen av lasarettets personal. Denna synpunkt har ju också redan föranlett, att serafimerlasa- rettets ifrågavarande personal haft sin avlöning i huvudsak bestämd efter samma grunder, som vid olika tillfällen tillämpats vid stadens sjukhus.

De sakkunniga vilja i detta sammanhang betona, att det vid sjukhus i allmänhet ligger synnerlig vikt uppå att kunna erhålla bästa möjliga per- soner även i lägre befattningar beträffande såväl sjukvårds- som ekonomi— personal. Detta bidrager i hög grad till skapandet och vidmakthållandet av en god anda, vilket är än mera betydelsefullt vid ett sjukhus än vid företag i allmänhet och alldeles särskilt viktigt vid ett undervisningssjuk- hus, där blivande läkare och bland dem ett stort antal blivande sjukhus— läkare inhämta grundläggande intryck och erfarenhet för sin framtida verk- samhet. Men den goda andan inom ett sjukhus beror ej enbart på den & vårdavdelningar-na arbetande personalen utan även i hög grad på ekonomi- personalen och på det goda samarbetet mellan denna personal och den sjukvårdande. Det är därför viktigt, att biträdespersonalen i ekonomiav- delningarna avlönas så, att de icke känna sitt arbete värderat lägre än biträdespersonalens på vårdavdelningarna. Dessa personalgrupper ha vid

serafimerlasarettet liksom vid Stockholms stads sjukhus också varit i av— löningshänseende likställda.

Vid övergång till det statliga lönesystemet måste tagas hänsyn till de här anmärkta omständigheterna. Mera betydelsefulla avvikelser beträffande särskilda förmåner i förhållande till vad motsvarande befattningshavare i Stockholms stads tjänst åtnjuta böra i möjligaste mån undvikas.

Med beaktande härav och med hänsyn jämväl till de avlöningsförmå— ner, som nu utgå till vissa i statens tjänst anställda befattningshavare med likartade arbetsuppgifter och ställning, hava de sakkunniga sökt i det stat- liga avlöningssystemet inpassa serafimerlasarettets personal av olika kate— gorier. För denna frågas bedömande har samråd med representanter för karolinska sjukhusets direktion ägt rum.

Vid verkställandet av lasarettspersonalens överflyttning till det statliga lönesystemet måste till en början uppmärksammas, att nämnda personal för närvarande icke erlägger några pensionsavgifter vare sig för egen pen— sionering eller för familjepensionering. Det synes därför icke vara lämp— ligt att bringa det statliga lönesystemet i full tillämpning, innan frågan om personalens pensionering blivit ordnad, vilket dock lärer kunna ske inom en nära framtid i händelse de sakkunnigas förslag om samarbete mel— lan karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet genomföres och samtidigt serafimerlasarettets personal övergår i statens tjänst. Vid bestämmandet av avlöningen till serafimerlasarettets personal bör emellertid tillsvidare hänsyn tagas till, att statens befattningshavare hava att vidkännas avdrag å sin avlöning för avgifterna till egen pensionering och familjepensionering. De sakkunniga anse sig därför böra föreslå, att motsvarande avdrag ske för personalen vid serafimerlasarettet och att nämnda avgifter i avvaktan på personalens övergång i statens tjänst av direktionen fonderas för att, sedan pensionsfrågan ordnats, tagas i anspråk. Vad sålunda anförts be- träffande pensionsavdrag gäller givetvis allenast sådana befattningshavare, vilkas lön fastställts att utgå efter de grunder, som gälla för ordinarie och extra ordinarie befattningshavare i statens tjänst. För den händelse Kungl. Maj:t och riksdagen godkänner de sakkunnigas ovannämnda förslag om ett samordnande för framtiden av karolinska sjukhuset och serafimerlasa- rettet, torde lasarettets personal böra erhålla samma ställning som i sta— tens tjänst anställd motsvarande personal. De sakkunniga hava därför vid framläggande av sitt löneregleringsförslag utgått från, att vissa grupper befattningshavare skola erhålla ordinarie ställning, varvid i huvudsak skulle tillämpas samma synpunkter, som legat till grund för den vid sta- tens sinnessjukhus genomförda löneregleringen. Andra personalgrupper åter torde lämpligen böra erhålla ställning som icke-ordinarie befattnings- havare. Den underordnade läkarpersonalen lärer lämpligen böra jämstäl- las med extra befattningshavare i statens tjänst, enär det icke synes lämp—

ligt att ålägga denna personal att betala pensionsavgifter. I övrigt hava de sakkunniga sökt vidtaga sådana anordningar, att en viss befordringsmöj- lighet inträder i fråga om sådana personalgrupper, där detta över huvud taget är möjligt.

Vid uppgörandet av löneregleringsförslaget hava de sakkunniga i åtskil- liga fall funnit, att vissa befattningshavare vid serafimerlasarettet på grund av särskilda förhållanden kommit att erhålla en löneställning, som knappast kan anses motiverad med för framtiden förefintligt behov och som ej gärna låter anpassa sig efter de grunder, som tillämpats i motsva- rande fall för statsanställd personal. Det har också varit nödvändigt att vid uppgörande av löneregleringsförslaget taga hänsyn till vissa förhållan— den, som bliva aktuella, när karolinska sjukhusets lönestat framlägges. I de fall, då löneförmånerna för redan anställd personal skulle komma att överstiga dem, vilka skulle utgå enligt de sakkunnigas förslag, synes fyll— nad i form av personligt lönetillägg böra beredas nämnda befattningsha- vare för den avlöningsminskning, som kan komma att inträda vid jäm— förelse med löneförmånerna enligt den nu gällande lönestaten med den provisoriska avlöningsförhöjningen.

Vid utarbetandet av förslaget till inordnande av serafimerlasarettets personal i de statliga löneplanerna hava de sakkunniga måst uppgöra en särskild löneplan för personal, vars löneförmåner äro och i fråga om åt- minstone begynnelselönen avses att bliva lägre än de enligt lägsta löne- graden i de statliga löneplanerna för icke-ordinarie tjänstemän upptagna. Därvid har ledning sökts i en av medicinalstyrelsen den 22 september 1925 fastställd särskild löneplan för extra ordinarie tjänstemän. Den av de sak- kunniga uppgjorda särskilda löneplanen har benämnts U och återgives i bilaga nr 4 vid detta betänkande. För underlättande av prövningen av de sakkunnigas förslag i fråga om löneregleringen hava uti bilagorna nr 2 och 3 även uppställts de lönegrader och löneklasser i statens allmänna löne- planer, som skulle vinna tillämpning på lasarettets personal, och för varje löneklass uträknats den avlöning, som för närvarande i Stockholm utgår, dyrtidstillägg it 10 procent samt provisoriska dyrortstillägg inbegripna. De sakkunniga vilja särskilt framhålla, att såväl provisoriskt dyrortstill— lägg i allmänhet som det särskilda i Stockholm utgående medräknats för både ordinarie, extra ordinarie och extra befattningar och att, om sådant tillägg till äventyrs icke skulle kunna få åtnjutas av vissa personalgrup- per, detta måste föranleda en motsvarande kompensation genom ändrad placering i löneskalan.

Vidare hava för underlättande av jämförelsen mellan de sakkunnigas för- slag och nu vid lasarettet utgående avlöningar för budgetåret 1935/36 beviljad provisorisk avlöningsförhöjning däri inbegripen samt de av direktionen föreslagna, översikter uppgjorts, vilka återfinnas i bilagorna nr 5—7 , varjämte i bilagorna nr 9—11 gjorts översikter av vissa avlönings—

förhållanden vid lasarettet med jämförelse av motsvarande förhållanden i statstjänst (bilaga nr 10) och vid en del andra sjukhus.

De sakkunniga hänvisa i första hand till de sålunda upprättade lönepla— nerna och översikterna samt anföra i fråga om de olika personalgrupperna följande.

Underordnade läkare.

Åtskilliga av de underordnade läkarna vid serafimerlasarettet hava nu sin avlöning till huvudsaklig del från karolinska institutets anslag, var— vid från lasarettet endast vissa särskilda förmåner utgå. Detta framgår närmare av vad de sakkunniga tidigare anfört. Då det icke, särskilt med hänsyn till förhållandena vid universiteten, ansetts lämpligt vidtaga nå— gon jämkning i de löneförmåner, som nu äro upptagna å karolinska insti- tutets stater, har direktionen över serafimerlasarettet i sitt år 1934: fram- lagda löneregleringsförslag utgått från, att den lönefyllnad, som_där före- slagits, i huvudsak skulle utbetalas av lasarettet, varvid samtidigt natura- förmånerna skulle inräknas i den kontanta avlöningen samt avdrag fram- deles ske å lönen för värdet av dessa förmåner. Dessa synpunkter överens- stämma med vad som numera i allmänhet tillämpas inom statsförvalt- ningen.

Vid bedömandet av de löneförmåner, som framdeles böra tillerkännas läkarpersonalen vid serafimerlasarettet, har redan inledningsvis berörts, att lönerna böra fastställas såsom bruttolöner och alltså innefatta nu ut- gående naturaförmåner såsom kost och bostad. Därjämte synas, som direk— tionen själv lärer hava förutsatt, jourpenningar böra inräknas i löneför- månerna. Uppmärksammas må även, att vid avlönandet av den läkarper— sonal vid serafimerlasarettet, vilken jämväl uppbär avlöning å karolinska institutets stat, dyrtidstillägg bör utgå särskilt för sig såväl å avlöningen på karolinska institutets stat som å den på serafimerlasarettets stat, men att i övrigt gällande bestämmelser om dyrtidstillägg till befattningshavare i statens tjänst böra äga tillämpning; dock att det dyrtidstillägg, som ut- betalas vid serafimerlasarettet, skall ingå bland lasarettets driftkostnader.

I avseende å de läkare, som för närvarande till ett antal av fyra tiller— känts Regnellska stipendier, vilka innefatta bostadsförmån, värderad till kronor 480 per år, samt kontant 120 kronor, hava de sakkunniga funnit lämpligt att dessa förmåner upptagas vid sidan av de förmåner, som eljest kunna komma att tillerkännas vederbörande. De sakkunniga utgå näm— ligen från, att framdeles de Regnellska stipendierna, såsom ursprungligen varit avsett, skola kunna tilldelas vid lasarettet tjänstgörande medicine kandidater.

Vad så beträffar de löneförmåner, som böra utgå till de underordnade läkarna vid serafimerlasarettet, hava de sakkunniga beaktat, att uttryc- 9

ken underläkare och amanuens dels var för sig hänföra sig till befattningar, som jämväl enligt direktionens mening böra inordnas under olika lönegra- der, dels icke helt kunna jämställas med motsvarande benämningar vid t. ex. Lunds lasarett. Där betecknar benämningen amanuens en mera un- derordnad befattning än underläkare, vilket tydligt framgår ur avlönings- bestämmelserna (se bilaga nr 9); vid serafimerlasarettet beteckna ej blott de 6 första underläkarna utan jämväl de 2 första amanuenserna och 5 av de 10 amanuenserna de befattningshavare bland de underordnade läkarna, vilka närmast under vederbörande överläkare handhava vården vid lasa- rettets olika sjukavdelningar och vilka säkerligen på grund härav satts främst i direktionens löneförslag. Beteckningen amanuens hänför sig här allenast till den omständigheten, att ifrågavarande underordnade läkare åtnjuter lön på karolinska institutets stat.

Med beaktande härav hava de sakkunniga i stort sett följt direktionens uppdelning av de underordnade läkarbefattningarna i lönehänseende. I likhet med nu gällande avlöningsförhållanden hava de sakkunniga dock, såsom framgår av bilaga nr 5, givit något försteg åt förste underläkarna och förste amanuenserna framför de 5 ovannämnda amanuenserna. De sak— kunniga hava jämfört de 8 första befattningarna med de främsta under- läkarbefattningarna vid övriga, här till jämförelse framdragna sjukhus (se bilaga nr 9) och hava med stöd härav ansett sig kunna föreslå en något högre lönegrad åt dessa än den, som skulle motsvara den av direktionen föreslagna. De sakkunniga föreslå här en avlöning, som motsvarar 23:e lönegraden för extra tjänstemän i statens tjänst, under det att de 5 nämnda amanuensernas avlöning skulle bestämmas efter 22:a lönegraden. Även för dessa senare skulle denna avlöning dock komma att överstiga den, som utgår under innevarande budgetår. De sakkunniga finna dessa förslag så mycket mera befogade, som ifrågavarande befattningshavare kunna på- räkna ålderstillägg allenast för det fall, de under mera än 3 år innehava tjänst inom en och samma lönegrad.

De fyra andre underläkare — två å medicinska klinikens laboratorier och två å kirurgiska kliniken som nu uppbära Regnellska stipendier, men vilka icke hava någon avlöning från karolinska institutet, synas böra er- hålla avlöning enligt 11:e lönegraden för extra tjänstemän. Samma avlö- ning torde böra utgå till den nuvarande andre underläkaren å kliniska labo- ratoriet ävensom å medicinska, oftalmologiska, otiatriska och neurologiska poliklinikerna. Detta motsvarar väl direktionens förslag.

Beträffande personalen å röntgenavdelningen gälla redan nu i viss män i förhållande till övriga befattningshavare vid lasarettet avvikande löne- bestämmelser, och denna personal uppbär viss andel i avgifterna för rönt- genundersökningar av sådana från polikliniken remitterade patienter, å vilka lagen om försäkring för olycksfall i arbete äger tillämpning. Även här vilja de sakkunniga., i nära anslutning till direktionens framställning,

föreslå, att de tvenne underläkarna vid denna avdelning placeras med en avlöning motsvarande 18:e lönegraden för extra befattningshavare i sta— tens tjänst, varjämte nuvarande amanuensen, som från karolinska institu- tet uppbär 2 400 kronor jämte reglerat dyrtidstillägg, synes böra avlönas enligt 17:e lönegraden för extra befattningshavare i statens tjänst. Vad så- lunda föreslagits innefattar för amanuensen en förhöjning i vad som för ovan nämnda budgetår tillerkänts honom. På samma grunder förorda de sakkunniga, att jämväl de nuvarande underläkarna vid medicinska och otiatriska poliklinikerna avlönas enligt 18:e lönegraden för extra befatt— ningshavare i statens tjänst, samt att de nuvarande amanuenserna vid medicinska, kirurgiska, oftalmologiska och otiatriska poliklinikerna bere- das avlöning motsvarande 17:e lönegraden för extra befattningshavare i statens tjänst.

Vad därefter beträffar biträdande läkaren å röntgenavdelningen, som å karolinska institutets stat uppbär 4 500 kronor jämte reglerat dyrtidstill- lägg, synes från serafimerlasarettet böra tillerkännas honom ett arvode ä 1 000 kronor jämte dyrtidstillägg därä enligt samma grunder, som tidigare nämnts. För jämförelse bör omnämnas, att han, utöver arvodet från karo- linska institutet, för innevarande budgetår uppbär provisorisk avlönings— förhöjning från serafimerlasarettet med 900 kronor.

Med Kungl. Maj:ts årligen lämnade medgivande har sedan år 1925 ut— gått 1 000 kronor per år till de läkare, som utföra elektrokardiografiska och vissa andra undersökningar. Härav har den, som utfört de elektrokardio- grafiska undersökningarna, erhållit 700 kronor per år. Till sistnämnda be- lopp har för budgetåret 1935/36, i form av provisorisk avlöningsförhöj— ning, lagts 800 kronor. Då ifrågavarande undersökningar fortfarande kun— nat utföras av i annan tjänst vid. lasarettet anställd läkare, vid sidan av den egentliga tjänsten, anse sig de sakkunniga icke kunna tillstyrka direk— tionens förslag om inrättande av en särskild föreståndartjänst vid elektro— kardiografiska laboratoriet, men förorda i stället att till vid lasarettet an- ställda läkare, som utföra ifrågavarande undersökningar, i fortsättningen, tillsvidare, må utgå särskild ersättning, för de elektrokardiografiska under— sökningarna sammanlagt 1 500 kronor för år och för ämnesomsättnings— undersökningarna sammanlagt 300 kronor per år.

Vidkommande därefter de två biträdande läkarna vid gymnastikavdel- ningen är att märka, att de, utöver arvoden å gymnastiska centralinstitu— tets stat såsom biträdande lärare i sjukgymnastik med 2 000 kronor per år jämte dyrtidstillägg för envar av dem, från serafimerlasarettet tillerkänts arvoden å 4 800 kronor per år jämte reglerat dyrtidstillägg. Varken direk— tionen eller de sakkunniga ifrågasätta här någon jämkning.

Direktionen har icke ifrågasatt någon förändring i avlöningsförmånerna för de biträdande läkarna vid otiatriska och psykiatriska poliklinikerna,

vilka arvoden fastställdes av Kungl. Maj:t den 30 juni 1934. De sakkun— niga hava ej heller funnit anledning upptaga denna fråga till behandling.

Slutligen återstår att i detta sammanhang behandla de biträdande läkare, som närmast under vederbörande professor leda arbetet vid medicinska, kirurgiska, oftalmologiska, neurologiska och gynekologiska poliklinikerna. Av dem uppbära för närvarande vardera av de biträdande läkarna å medi— cinska och kirurgiska poliklinikerna arvoden från lasarettet med 5 500 kro- nor samt biträdande läkaren vid oftalmologiska polikliniken & 800 kronor i årsarvode. Ä dessa förmåner utgår nu reglerat dyrtidstillägg. Biträdande läkarna vid neurologiska och gynekologiska polikliniken hava för närva- rande en sammanlagd ersättning av respektive 5 250 kronor och 4 500 kro- nor. Direktionen har föreslagit, att sistnämnda två biträdande läkare skola erhålla samma avlöning, som biträdande läkaren vid oftalmologiska poli- kliniken redan uppbär, d. v. s. 4 800 kronor per år jämte reglerat dyrtids- tillägg. Ehuru väl någon tvekan kan råda rörande avlöningen till biträ— dande läkaren vid gynekologiska polikliniken, finna de sakkunniga dock icke skäl föreligga att frångå direktionens förslag. Det må erinras, att vid lasarettet numera icke finnes någon gynekologisk klinik, varför den biträ- dande läkaren vid gynekologiska polikliniken är den ende läkaren vid lasa— rettet i denna specialitet.

Samtliga nu omnämnda biträdande läkare böra i staten upptagas såsom arvodister. Härmed avses icke att någon ändring i deras stälhiing som tjänsteläkare skall ske; de böra sålunda även i fortsättningen bibehållas såväl vid den rätt till tjänstårsberäkning lika med civila läkare i statens tjänst som vid den rätt till beräkning av sjukhusår, de redan äga. Lika- ledes böra de fortfarande hava rätt till semester. Med hänsyn till att de, i motsats till underläkare och amanuenser, äga rätt att hava enskild prak— tik utanför lasarettet, torde de emellertid vid tillämpning å dem av det statliga lönesystemets allmänna grunder -— t. ex. i fråga om tjänstledighet _ böra anses närmast jämställda med extra befattningshavare i 24:e löne— graden, då arvodet fastställts till 5 500 kronor, och i 22:a lönegraden, då arvodet fastställts till 4: 800 kronor.

De sakkunniga hava redan inledningsvis berört frågan om de särskilda förmåner, som böra utgå till den underordnade läkarpersonalen vid serafi- merlasarettet. Det torde böra tillkomma direktionen att i enlighet med gäl— lande bestämmelser och allmän praxis inom statsförvaltningen fastställa grunderna för ersättning vid vikariat samt avlöning under tjänstledighet för sjukdom, enskilda angelägenheter m. m. Härvid bör dock i regel till- lämpas vad som gäller för extra ordinarie tjänstemän i statens tjänst.

Genom nådig remiss den 13 september 1935 har Kungl. Maj:t till de sakkunniga överlämnat en av direktionen över serafimerlasarettet den 30

augusti 1934 gjord underdånig framställning om fastställande av beslut rörande underordnade läkares å lasarettet stat, avlöning under ledig- het på grund av sjukdom, att tagas i övervägande vid fullgörande av det åt sakkunniga givna uppdraget. Direktionens ifrågavarande beslut hade så avfattats, att beträffande de underordnade läkarna å lasarettets stat skulle i tillämpliga delar gälla bestämmelserna för extra ordinarie tjän- stemän i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmel— ser för icke—ordinarie befattningshavare vid statsdepartemcnt och vissa — andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen. Då läkarnas löner icke vore inordnade i den statliga löneplanen, skulle avdrag å den kontanta lönen i varje särskilt fall beräknas efter närmast jämförlig lönegrad i nämnda löneplan. I underdånigt utlåtande av den 20 september 1934 för- klarade medicinalstyrelsen sig icke hava något att erinra mot direktionens föreliggande förslag i berörda avseende. Statskontoret framställde i under- dånigt utlåtande av den 20 oktober 1934: vissa erinringar, särskilt framhål— lande att ifrågavarande läkare enligt Kungl. Maj:ts reglemente för lasa- rettet i Viss utsträckning åtnjöte fri sjukvård å lasarettet, och att åtmin- stone flertalet av omförmälda lasarettsunderläkare närmast syntes vara att hänföra till kategorien extra befattningshavare. Ehuruväl vissa billig- hetsskäl kunde åberopas för åtgärder i den riktning, som av direktionen föreslagits, ansåg sig statskontoret icke kunna tillstyrka, att eventuella bestämmelser i ämnet gåves den form och avfattning, som avsåges i lasa— rettsdirektionens föreliggande framställning. Sedan direktionen genom nådig remiss den 25 oktober 19% anbefallts avgiva underdånigt yttrande i anledning av vad statskontoret sålunda anfört, ingav direktionen sådant yttrande i skrivelse av den 20 november 1934. Direktionen utvecklade däri vissa synpunkter, som talade för, att ifrågavarande läkare borde betraktas som extra ordinarie befattningshavare, framhållande bland annat att så- väl antalet avlönade underläkare som själva avlöningsförmånerna till dessa bestämdes av Kungl. Maj:t och att de i fråga om semester tillerkänts en hel månad utan avdrag å lönen, i Vilket sistnämnda hänseende de till och med erhållit förmånligare ställning än extra ordinarie statstjänstemän. Be— träffande den fria sjukvården anförde direktionen, efter att bland annat hava framhållit, hurusom enligt inhämtade upplysningar vid universitets- sjukhuset i Lund motsvarande befattningshavare under tre månaders sjuk- dom behölle hela sin avlöning även under tid, då de åtnjöte fri sjukvård, att om ett jämställande av lasarettets underordnade läkare med extra ordi— narie statstjänstemän i fråga om avlöning vid sjukdom ansåges böra hava till påföljd, att förmånen av fri sjukvård vid lasarettet skulle likställas med den värd å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt, som be— kostas av det verk sådan statstjänsteman tillhör, syntes detta för ifråga- varande läkares vidkommande böra medföra, att läkare vid vård å lasa-

rettet för sjukdom, vilken ej vore förorsakad av olycksfall i arbetet, skulle avstå hela sin avlöning, såvitt icke direktionen med hänsyn till läkaren åliggande försörjningsplikt eller andra särskilda omständigheter prövade skäligt låta honom åtnjuta någon del av avlöningen.

De sakkunniga, som här ovan redan intagit den ståndpunkten, att de underordnade läkarna vid lasarettet i fråga om avlöningsbelopp visserli- gen skola inordnas i den statliga löneplanen för extra befattningshavare men att de i övrigt — även arvodister skola åtnjuta förmåner som extra ordinarie tjänstemän, tillstyrka direktionens ovanberörda framställning- med den modifikation, att, om befattningshavare intages till fri vård å lasarettet, i fråga om tjänstledighetsavdraget skall så förfaras, som fram- går av 21 5, 1 mom, andra stycket, i Kungl. Maj:ts kungörelse den 15 juni 1935 (nr 397).

Sjukvårdspersoml .

Till denna personalgrupp hava de sakkunniga hänfört inspektionsskö— terska, sköterskepersonal (assistentsköterskor däri inbegripna), sjukgym- naster, fotografibiträden vid röntgenavdelningen, Sköterskebiträden, bader- ska, badbiträden och kvinan vaktmästare.

Inspektionssköterskan (vid andra sjukhus benämnd husmoder eller före— ståndarinna) torde böra erhålla ordinarie tjänsteställning, och de sakkun- niga föreslå placering i den statliga lönegrad, som närmast motsvarar de vid befattningen nu utgående förmånerna, nämligen B 11. Befattningen är i fråga om pensionsrätt i statens pensionsanstalt för närvarande reglerad som en sköterskebefattning. Den pension, som på grund därav tillkommer inspektionssköterskan, står således icke i förhållande till den ställning, hon intager, och de löneförmåner, hon åtnjuter. Pension torde böra utgå jäm— likt civila tjänstepensionsreglementet. För nuvarande innehavare av tjäns- ten bör likväl hänsyn tagas till den pensionsrätt, som för befattningen redan finnes.

Vad beträffar övrig personal, som erhållit fullständig sjuksköterskeut- bildning, är att märka, att 14 sköterskor enligt direktionens statberäk- ningar för budgetåret 1936/37 skola vara anställda såsom assistentskö— terskor, medan övriga sköterskor (52 st.) kunna anses vara mera fast an— ställda. De sakkunniga utgå från, att sistnämnda slag av sköterskor skola erhålla ställning såsom ordinarie befattningshavare, medan de 14 assistent— sköterskorna böra upptagas såsom extra ordinarie befattningshavare. De ordinarie sköterskorna, vilka hittills haft pensionsrätt i statens pensions— anstalt, torde böra erhålla pension enligt civila tjänstepensionsreglemen- tet; beträffande vid övergången redan anställda befattningshavare bör dock hänsyn tagas till den pensionsrätt vederbörande har i statens pen— sionsanstalt. Beträffande assistentsköterskorna, som på grund av sin ställ- ning och av andra skäl i allmänhet ej torde komma att kvarstå mer än ett

eller annat år, synes kunna ifrågasättas, huruvida de icke i fortsättningen, som hittills, böra vara anslutna till statens pensionsanstalt.

Vid lasarettet äro nu anställda tvenne sköterskor, som ernått sin nuva- rande ställning på grund av visad praktisk duglighet, men som icke hava erhållit sådan teoretisk utbildning, att de av medicinalstyrelsen kunnat erhålla den legitimation, som kräves för vinnande av pensionsrätt i sta— tens pensionsanstalt. Dessa befattningshavare torde likväl skäligen böra beredas en pension, vars storlek bör bestämmas i samband med reglering av pensionsrätten för övriga sköterskor.

Vad beträffar den lönegrad, till vilken lasarettets sköterskor böra hän— föras, synes som utgångspunkt kunna tagas det fall där redan nu sjukskö- terska är anställd i statens tjänst (tandläkarinstitutet). I anslutning här- till föreslå de sakkunniga, att ordinarie sköterskor placeras i 7:e lönegra— den för ordinarie och assistentsköterskor i 5:e lönegraden för extra ordi— narie tjänstemän. Detta skulle innebära, att de ordinarie komme att er— hålla i stort sett samma slutavlöning som den nu på lasarettets stat utgå- ende, medan däremot på grund av att ålderstilläggen (skillnaden mellan löneklasserna) äro mindre i det statliga lönesystemet än det vid lasarettet nu tillämpade systemet, som ansluter sig till vad som gäller för Stockholms stads vidkommande, en icke obetydlig höjning inträder i fråga om begyn- nelseavlöningen särskilt för de ordinarie sköterskorna. Inom ramen av till- gängliga medel skulle lasarettets direktion äga anställa ytterligare assistent- sköterskor, medan däremot antalet ordinarie sköterskor skulle fastställas i den avlöningsstat, som framdeles skulle enligt beslut av Kungl. Maj:t gälla för lasarettet.

Den till antalet största gruppen bland sjukvårdspersonalen vid lasaret— tet utgöres av sköterskebiträdena (i stat för 1936/37 beräknat 105). Dessa hava tidigare i huvudsak haft samma löneställning som motsvarande befattningshavare vid Stockholms stads sjukhus, men hava de senaste åren varit väsentligt lägre avlönade. Genom den provisoriska avlöningsförhöj- ning, som gäller för innevarande budgetår, har dock skillnaden blivit min- dre. Avlöningen lärer, av skäl som förut anförts, böra av'direktionen så fastställas, att den kan anses i huvudsak motsvara vad som tillkommer mot- svarande befattningshavare vid Stockholms stads sjukhus. Vid personalens inpassande i det statliga lönesystemet synes avlöningen böra utmätas en— ligt den löneplan U, som de sakkunniga framlägga i bilaga nr 4, vilken löneplan i viss mån byggts på en av medicinalstyrelsen år 1925 för en del personalgrupper vid statens sinnessjukhus fastställd löneplan. Den anslu— ter sig till de allmänna löneplanerna för icke—ordinarie befattningshavare i statens tjänst. De sakkunniga anse sig dock böra förorda, att sköterske- biträdena efter tre års anställning skola kunna erhålla extra ordinarie ställ- ning, varmed följer rätt till viss pension eller livränta. De första tre åren,

då vederbörande endast böra innehava extra anställning, torde böra be- traktas såsom en prövningstid. Den extra ordinarie ställningen bör under inga förhållanden tilldelas andra än dem, som visa sig vara lämpliga för fortsatt anställning. Med den föreslagna anordningen i fråga om sköterske— biträdena följer, att antalet extra ordinarie dylika biträden kan variera från ett år till ett annat, beroende på huruvida personalen medhunnit de tre första anställnings- och prövningsåren. Då vid statens sinnessjukhus mot— svarande personal icke ansetts böra erhålla ordinarie anställning, hava de sakkunniga icke funnit anledning att för serafimerlasarettets del ifråga— sätta dylik anställning för sköterskebiträden. Det torde emellertid böra framhållas, att den extra ordinarie anställningen numera medför betydligt större förmåner än tidigare varit fallet och även trygghet för framtiden genom den därmed förenade pensionsrätten. Vad nu anförts i fråga om Sköterskebiträden gäller även i fråga om badbiträden.

I fråga om placering av Sköterskebiträden och badbiträden i löneplanen hava de sakkunniga tänkt sig lönegraden e. 0. U 5 för extra ordinarie sköter- skebiträden och badbiträden samt e. U 4 för extra Sköterskebiträden. Detta innebär att slutlönen blir något högre än den av direktionen föreslagna, men det bör observeras att slutlönen infaller först efter sammanlagt 13 års tjänst (3 år som extra, varav 2 få tillgodoräknas för vinnande av ålderstill- lägg i den extra ordinarie tjänsten) mot redan efter 6 års tjänst enligt direk— tionens förslag. Det bör också i detta sammanhang erinras om, att persona- len icke tidigare haft att erlägga några avgifter för sin pensionering.

Beträffande de två biträden vid röntgenavdelningen, vilkas huvudsak- liga arbete är förlagt till framkallnings— och fixeringsrummen, anse de sak- kunniga, att den mest yrkeskunniga —— nuvarande fotografibiträdet _ bör erhålla ordinarie ställning med benämningen första fotografibiträde och den andra erhålla extra ordinarie ställning med benämningen andra foto- grafibiträde. I fråga om den förstnämnda har direktionen icke tänkt sig någon ändring av löneförmånerna. De sakkunniga hava förslagsvis placerat befattningen i lönegraden B 5, innebärande ungefär samma slutlön vid den nu utgående. I fråga om andra fotografibiträdet skulle slutlönen vid den tänkta placeringen i lönegrad e. 0. U 6 bliva ej oväsentligt högre än den av direktionen föreslagna, men det må beaktas, att slutlönen enligt direk- tionens förslag skulle uppnås redan efter 6 års tjänst, medan den enligt de sakkunnigas förslag erhålles först efter 12 års tjänst.

Den befattningshavare, som nu benämnes kvinnlig vaktmästare och vil— kens huvudsakliga arbete är förlagt till medicinska klinikens laboratorier, synes i fortsättningen lämpligen kunna benämnas laboratoriebiträde. De sakkunniga anse sig jämväl böra föreslå, att denna befattning göres till ordinarie med placering i andra lönegraden. För närvarande finnes endast

en befattningshavare av detta slag, men det oaktat lärer härigenom kunna skapas en befordringsmöjlighet för den kvinnliga biträdespersonalen.

Vidkommande därefter baderskan hålla de sakkunniga före, att denna befattningshavares avlöning bör utgå enligt den ovan nämnda särskilda löneplanen för viss personal. De sakkunniga hava förslagsvis upptagit denna befattning i lönegraden e. 0. U 6.

Lasarettet har för närvarande sex sjukgymnaster, vilka alla hava i hu- vudsak samma löneförmåner å lasarettets stat. Begynnelselönen utgör 3 000 kronor, vartill kunna komma tre ålderstillägg, vartdera å 300 kronor. Dyrtidstillägg utgår såsom för reglerad statstjänst. Utöver dessa löneför- måner åtnjuta sjukgymnasterna fri lunch vid lasarettet. Två av dem äga dessutom uppbära ett mindre arvode för biträde vid undervisningskurser för medicine kandidater under förutsättning, att kurserna äro förlagda utom den ordinarie arbetstiden. Så länge gymnastiska centralinstitutets utbildning av sjukgymnaster är förlagd till serafimerlasarettet, tjänstgöra lasarettets sex gymnaster även som instruktionsgymnaster och uppbära därför från centralinstitutet arvoden, uppgående för första instruktions- gymnasten till 1 500 kronor och för var och en av de andra till 1 000 kro- nor, jämte dyrtidstillägg. Två av ifrågavarande sex sjukgymnastbefatt- ningar hava inrättats på grund av sjukgymnastutbildningens förläggande till lasarettet. Då undervisningens förläggande till lasarettet betraktats så- som ett provisorium, avsett att upphöra när karolinska sjukhuset träder i verksamhet, synas de två senast inrättade befattningarna böra betraktas som extra. Av de fyra äldre befattningarna torde två böra göras till ordi— narie och två till extra ordinarie.

De ordinarie befattningarna synas böra placeras i lönegrad B 9, vilket skulle medföra att begynnelselönen blev något högre men slutlönen något lägre än nu utgående, i vilken direktionen icke ifrågasatt någon ändring. De icke—ordinarie sjukgymnasterna hava de sakkunniga ansett böra placeras i lönegrad 9 för respektive extra ordinarie och extra tjänstemän. Löneför- månerna bleve därigenom ej oväsentligt lägre, för de extra avsevärt lägre, än de nu utgående. Vid en jämförelse med de för sköterskor föreslagna lönerna finner man emellertid, att de extra ordinarie sjukgymnasternas begynnelseavlöning skulle bliva densamma som ordinarie sköterskas och slutlönen något högre, medan för de extra sjukgymnasterna begynnelse— avlöningen skulle bli densamma som lönen efter 9 år i lönegraden e. o. 5, i vilken assistentsköterskorna tänkts placerade. Med hänsyn till den ut- bildning, som kräves för de jämförda befattningarna, kunna de sakkun— niga icke finna anledning att i ett organisationsförslag placera sjukgym- nasterna högre än som här skett. Redan anställda befattningshavare böra dock beredas kompensation genom personliga lönefyllnader.

De avlöningsförmåner, som härmed föreslagits för sjukvårdspersonalen,

hava sammanställts i bilaga m' 6. För jämförelsen mellan dessa avlönings— förmåner och motsvarande förmåner vid övriga, här angivna sjukhus hän— visas till bilaga nr 11. Det torde härur framgå, att den teoretiskt utbildade sköterskepersonalen blivit väl tillgodosedd, och att jämväl den stora grup— pen sköterskebiträden föreslagits till en ekonomisk ställning, som väl mot— svarar denna grupps placering inom de båda sjukvårdsområden (Stock— holms stad; Malmöhus län), där dessa befattningshavare hittills varit högst avlönade.

Ekonomipersonal.

Till denna grupp hava de sakkunniga fört husmoder, sömmerskor, tele- fonister, städerskor, köks-, tvätt- och maskinpersonal, trädgårdsmästare, snickare, expeditionsvakter, portvakter och manliga biträden.

Husmodern har vid serafimerlasarettet icke alla de uppgifter, som en husmoder vid sjukhus i allmänhet har, utan endast rent ekonomiska. Hon åtnjuter kontant lön och fritt vivre. Ä den kontanta lönen utgår dyrtids— tillägg såsom för reglerad statstjänst. Direktionen har icke beslutat någon ändring i dessa förmåner, frånsett att nuvarande innehavaren av tjänsten tillåtits bo utom lasarettet och få kontant ersättning i stället för bostads- förmånen. De sakkunniga hava vid angivandet av nuvarande löneförmå- ner evalverat värdet av naturaförmånerna enligt de grunder, som direktio- nen tillämpat vid avdrag på lönen för de befattningshavare, som hava bruttolön men åtnjuta naturaförmåner. Tjänsten är reglerad för pensions— rätt i statens pensionsanstalt. De sakkunniga anse, att tjänsten bör vara ordinarie, med placering förslagsvis i lönegrad B 6, och att pension bör utgå enligt den statliga lönegrad, vari placering sker, dock att hänsyn för nuva— rande innehavare av tjänsten tages till redan erhållen pensionsrätt.

Sömmerskebefattningama synas böra vara extra ordinarie och extra i enlighet med de principer, som ovan anförts beträffande Sköterskebiträden. De sakkunniga anse i likhet med direktionen, att sömmerskorna böra pla— ceras en lönegrad högre än sköterskebiträdena. Enligt de sakkunnigas för- slag blir slutlönen även för sömmerskorna högre än den direktionen före— slagit, dock inträder detta förhållande först efter 13 tjänsteår, eller 7 år efter det slutlönen enligt direktionens förslag skulle ernås.

Telefonistbefattningama hava av direktionen i dess löneregleringspro— gram placerats i samma lönegrad som Sköterskebiträden, i likhet med vad förhållandet är vid Stockholms stads sjukhus. De sakkunniga hava förslags— vis placerat dem en lönegrad högre, vilket synes motiverat med hänsyn både till det krävande och viktiga arbetet, och till den omständigheten att en befordringsmöjlighet vinnes för städerskor, som visa sig lämpade för arbete av nu ifrågavarande slag. Då tjänsterna för närvarande ej äro flere än två, hava båda ansetts böra få extra ordinarie ställning.

Vad beträffar städe-rskorna, vilka enligt ovan anförda principiella syn— punkter placerats i samma lönegrad som sköterskebiträdena., åberopas vad för dessa sagts om slutlön m. m.

Köksförestå'ndarimwrna vid serafimerlasarettet hava av direktionen be- retts löneförmåner, som äro större än de till Stockholms stads motsvarande befattningshavare utgående. (Sammalunda är förhållandet med inspek- tionssköterskan.) Direktionen har ej heller tänkt sig någon ändring av löne- förmånerna för köksföreståndarinnorna. De sakkunniga finna väl ifråga- varande löner höga, men med hänsyn till vikten av att för dessa befatt- ningar kunna påräkna de bäst kvalificerade krafter, som stå till buds,'torde placering i statlig lönegrad böra ske så, att slutlönen blir praktiskt taget lika med den nuvarande. Vissa skäl synas tala för att båda befattningarna bliva ordinarie med placering förslagsvis i 11:e respektive 7ze lönegraden.

Såsom ordinarie befattning synes även dietkokerska böra-placeras i löne- staten. Tjänsten är den mest kvalificerade av kokerskebefattningarna. Det är av vikt att för densamma få en god kraft. Direktionen har också tänkt att placera henne i högre lönegrad än de andra kokerskorna. Vid den av de sakkunniga förslagsvis gjorda placeringen i lönegrad B 1 blir slutlönen ej oväsentligt högre än den av direktionen tänkta.

Kokerskor i övrigt böra enligt de sakkunnigas mening få extra ordinarie ställning med placering i lönegrad e. o. 1. Slutlönen enligt de sakkunnigas förslag blir ej oväsentligt högre än enligt direktionens, men infaller dock först efter 12 års tjänst i stället för efter 6 år enligt direktionens löneplan.

Av köks- och serveringsbiträdena har direktionen givit 49 en något högre lön än de övriga, vilket med hänsyn till arbetsuppgifterna och även be- fordringsmöjligheterna synes lämpligt. Dessa biträden skulle enligt de sak- kunnigas mening intaga extra ordinarie ställning och benämnas första köks- respektive serveringsbiträden. Beträffande övriga köks- och serve— ringsbiträden åberopas vad ovan anförts i fråga om städerskor.

De sakkunniga anse, att tvättföreståndarz'nmn bör intaga ställning som ordinarie befattningshavare. Tvätten utgör Visserligen ett område, där samarbete med karolinska sjukhuset kunde tänkas komma i fråga, i vil- ket fall väl serafimerlasarettets tvättinrättning skulle nedläggas helt eller delvis. Men de sakkunniga mena, att i sådant fall tvättföreståndarinnan vid serafimerlasarettet skulle överflyttas till karolinska sjukhuset antingen såsom föreståndarinna eller biträdande föreståndarinna. Man torde få utgå från, att vid karolinska sjukhusets tvättinrättning komma att krävas två föreståndarinnor. Den placering i lönegrad B 5 i det statliga lönesystemet, de sakkunniga förslagsvis gjort, torde icke utgöra hinder för en sådan över- flyttning. Placeringen skulle innebära en något om än obetydligt lägre slut- lön än den nu utgående, men, liksom i fråga om sköterskorna och andra köksföreståndarinnan, en ganska stor höjning i de lägre löneklasserna.

Tvättföreståndarinnans närmaste biträde torde böra intaga extra ordi- narie ställning. Direktionen har tänkt henne placerad i samma lönegrad som vissa andra tvättbiträden, vilka intaga en ställning, innebärande större ansvar än de övriga biträdenas och som därför hava placerats en löne- grad högre än dessa. De sakkunniga mena, att tvättföreståndarinnans när- maste biträde borde stå ännu en lönegrad högre, emedan någon biträdande föreståndarinna icke finnes.

Mot direktionens placering av tre tvättbiträden en lönegrad högre än övriga torde icke vara något att erinra. De synas böra benämnas första tvättbiträden och samtliga erhålla extra ordinarie ställning.

Beträffande övriga tvättbiträden åberopas vad ovan anförts i fråga om städerskor. Det framgår av bilagan nr 11, att städerskorna och de perso- nalgrupper, beträffande vilka hänvisning gjorts till städerskorna, komma att med de sakkunnigas förslag erhålla löneförmåner ungefär som de till Stockholms stads motsvarande befattningshavare utgående. De sakkun— niga kunna här än en gång framhålla angelägenheten av, att avlöningen till serafimerlasarettets personal ej må komma att mera avsevärt skilja sig från den, som utgår till motsvarande personal vid Stockholms stads sjukhus.

Förste maskinisten ( maskinmästaren) torde böra intaga ordinarie tj änste- ställning och synes böra placeras i lönegrad B 14— med benämningen ma— skinmästare. Detta innebär en något lägre begynnelselön och likaledes en något om än obetydligt lägre slutlön än den nu utgående. Den föreslagna placeringen överensstämmer med placeringen av maskinmästare av första klass vid statens sinnessjukhus. Utöver nuvarande löneförmåner från lasa- rettet uppbär förste maskinisten (maskinmästaren) ett mindre arvode för tillsyn av ledningar för gas, elektricitet och vatten samt värmeanläggning med därtill hörande ledningar i den lasarettsstiftelsen tillhöriga egendomen nr 2, 3, och 11 i kvarteret Pilträdet, vilket arvode fortfarande skulle utgå av nämnda fastighets medel. Beträffande andre maskinist hava de sak- kunniga tänkt sig, att tjänsten skulle vara ordinarie och placeras i löne- grad B 10 med benämningen maskinist, eller lika med maskinist av l:a klass vid statens sinnessjukhus. Detta innebär en något lägre lön än vad för närvarande utgår vid befattningen. Förste reparatör och andre repara- tör torde böra få ordinarie tjänsteställning och erhålla lön enligt respektive lönegrad B 7 och B 6, innebärande att avlöningen blir något högre än den nu utgående (slutlönen för den förre 145 och för den senare 33 kronor högre per år, varvid hänsyn dock ej tagits till avdrag för pensionsav— gifter). Som jämförelse må nämnas, att eldare av l:a klass vid sta— tens sinnessjukhus är placerad i lönegrad B 6. Förste eldare voro av direk- tionen placerade en lönegrad högre än övriga eldare. Direktionen har nu efter mönster av Stockholms stads löneplan placerat alla eldare i samma lönegrad. De sakkunniga hava med hänsyn till inhämtade upplys—

ningar om förste eldarnas arbete och för närvarande utgående löner förslags— vis placerat dem såsom ordinarie i lönegrad B 5, innebärande en något lägre begynnelselön men högre slutlön än enligt direktionens förslag. Övriga eldare torde böra få extra ordinarie ställning efter tre års ställning som extra tjänstemän — enligt samma princip som ovan anförts beträffande sköterskebiträden m. fl. Den av de sakkunniga föreslagna placeringen i det statliga lönesystemet (e. o. 5) innebär en lägre begynnelselön än den av direktionen tänkta och även lägre än den nu utgående, men något högre slutlön. Slutlönen kommer dock först efter 15 år men enligt direktionens löneplan redan efter 6 år. För så vitt en skillnad i avlöningen mellan eldare och förste eldare med bibehållande av föreslagen skillnad mellan förste eldare och andre reparatör skall erhållas, kan någon bättre placering i det statliga lönesystemet än i lönegrad e.o. 5 ej beredas eldarna. Nu anställda eldare, som vid inplacering i det statliga lönesystemet enligt de sakkun- nigas förslag få lägre lön än den nu utgående, torde i överensstämmelse med de sakkunnigas ovan anförda allmänna synpunkter på lönefrågan böra beredas personlig lönefyllnad.

Trädgårdsmästaren skulle enligt av direktionen tilltänkt lönereglering fr. o. m. den 1 juli 1936 åtnjuta en lön, som i fråga om slutlönen närmast motsvarar den statliga lönegraden B 7 . De sakkunniga tillstyrka denna placering, innebärande alltså att tjänsten blir ordinarie. Samma placering och ställning föreslå de sakkunniga också för snickaren, vilken för närva- rande åtnjuter samma lön som trädgårdsmästaren. Direktionen har visser- ligen icke föreslagit någon höjning för snickaren, men det synes konsekvent, att snickaren även i fortsättningen erhåller samma ställning som träd— gårdsmästaren.

Lasarettet har 3 vaktmästare, av vilka två erhållit en löneställning, när— mast motsvarande den statliga lönegraden B 7. De sakkunniga tillstyrka, att dessa vaktmästare få ordinarie ställning med placering i sagda löne- grad, i vilken bland annat vaktmästarna vid karolinska institutet äro pla- cerade. Med hänsyn till arbetsuppgifterna ifrågasättes dock, huruvida icke den nuvarande vaktmästartiteln borde utbytas mot förste expeditions- vakt. För den tredje av vaktmästarna har direktionen tänkt sig att fr. o. m. den 1 juli 1936 höja lönen en lönegrad, vilket skulle innebära en något högre slutlön efter 9 år än slutlönen efter 12 år i den statliga lönegraden B 6. De sakkunniga tillstyrka även för denne vaktmästare ordinarie tjänsteställning. Placering i lönegraden B 5 kunde tyckas ligga närmare till hands, emedan ett flertal expeditionsvakter i departementen och de centrala ämbetsverken äro placerade i lönegrad B 5. Arbetstiden för vakt- mästarna vid lasarettet torde emellertid vara väsentligt längre än för be— rörda expeditionsvakter. Placering i lönegrad B 6 torde därför kunna till- styrkas. Det ifrågasättes, om icke tjänstetiteln för denne vaktmästare borde

ändras till expeditionsvakt. De här ifrågavarande tre vaktmästarna hava hittills uppburit beklädnadsbidrag. Detta anse de sakkunniga icke böra utgå för framtiden. Dock bör vid utmätande av lön till nuvarande inne- havare av de två högre avlönade befattningarna tagas hänsyn även till beklädnadsbidraget för utbetalning av fyllnad i lönen. Den tredje tjänsten har enligt vad de sakkunniga inhämtat nyligen blivit vakant.

Direktionen har tänkt sig en lönereglering för de tre portvakterna fr. o. m. den 1 juli 1936, innebärande att en av dem skulle få samma lön som de två högst avlönade vaktmästarna och två en lön lika med den, som beslu- tats för den tredje vaktmästaren. I stället för beklädnadsbidrag hava portvakterna uniform. Portvakterna torde lika väl som vaktmästarna eller såsom de eventuellt skulle komma att benämnas —— expeditionsvakterna böra bliva ordinarie tjänstemän. Placering av en portvakt i lönegrad B 7 och två i B 6 tillstyrka de sakkunniga. Nuvarande befattningshavare torde få bibehålla förmånen av fri uniform.

Återstår slutligen att behandla gruppen manliga biträden. AV dessa, som till antalet för närvarande äro 10, torde en böra få ordinarie ställning och placeras i lönegrad B 4. Detta innebär en högre slutlön än den direktionen tänkt skola utgå till samtliga manliga biträden, men denna slutlön skulle uppnås först efter 15 års sammanlagd tjänst som extra, extra ordinarie och ordinarie manligt biträde, under det att slutlönen enligt direktionens för- slag skulle nås redan efter 6 års anställning. De sakkunniga finna placering av ett manligt biträde i ordinarie lönegraden B 4 motiverad med hänsyn till vinnande av en befordringsmöjlighet även för sådana manliga biträden, som ej kunna vara lämpade för befordran till vaktmästare eller portvakt. Övriga manliga biträden hava de sakkunniga tänkt skulle få ställning som extra ordinarie och extra enligt den princip, som ovan anförts beträffande eldare, med placering i 4:e lönegraden för respektive extra ordinarie och extra tjänstemän. Detta innebär lägre begynnelselön men något högre slut- lön än direktionen tänkt skola utgå, vilken slutlön dock skulle infalla 10 år tidigare än enligt de sakkunnigas förslag. (Manligt biträde får enligt de sakkunnigas förslag först tjänstgöra som extra i 3 år, av vilka dock 2 få tillgodoräknas för vinnande av ålderstillägg i den extra ordinarie ställ— ningen.)

Kontorspersonal.

Till sysslomannen vid serafimerlasarettet utgår enligt för budgetåret 1935/36 fastställd stat i grundavlöning 6 750 kronor, vartill komma tre ålderstillägg, vartdera å 400 kronor, efter respektive 3, 6 och 9 års tjänst- göring. Å grundavlöningen jämte ålderstilläggen utgå dyrtidstillägg efter de grunder, som gälla för reglerade verk. Provisorisk avlöningsförbättring är för budgetåret 1935/36 tillerkänd sysslomannen med 90 kronor i må—

naden eller med tillhopa 1 080 kronor för år. För av sysslomannen dispo- nerad bostad betalar han en hyra till lasarettet av 1 900 kronor för år. Liksom övrig fast anställd personal vid lasarettet är sysslomannen icke skyldig att erlägga några avgifter för egen pensionering eller familjepen- sionering. Grundavlöningen till sysslomannen utgör alltså med beräkning av dyrtidstillägg efter 10 procent ungefär 8 500 kronor. Enligt samma be— räkning skulle sysslomannens slutavlöning utgöra ungefär 9 825 kronor. I anslutning till vad direktionen i sitt löneregleringsförslag föreslagit i av- seende å sysslomannen anse sig de sakkunniga böra förorda, att syssloman- nen placeras i 24:e lönegraden, varvid med inr'äknande av dyrtidstillägg efter ovannämnda grunder samt för Stockholm numera fastställt dyrorts- tillägg hans grundavlöning skulle utgöra, efter avdrag av avgift för egen pensionering, ungefär 9 980 kronor. Det torde uppmärksammas, att sysslo- mannen icke åtnjuter några särskilda ersättningar eller förmåner från lasa— rettet med undantag av ett mindre arvode för skötseln av den till lasa— rettsstiftelsen hörande, delvis uthyrda fastigheten Pilträdet nr 2—4. De sakkunniga vilja slutligen i detta sammanhang omnänma, att syssloman- nen enligt det nu framlagda förslaget skulle komma att i stort sett jäm— ställas med syssloman av första klass i statens sinnessjukhus.

Såsom i början av detta kapitel redan anförts, äro bokhållare- och kas- sörstjänstema reglerade enligt de statliga lönegraderna B 15 respektive B 11. Direktionen har icke ifrågasatt någon ändring. De sakkunniga till— styrka, att båda dessa tjänster bliva ordinarie med angiven placering.

På sysslomanskontoret äro utöver bokhållare och kassör anställda tre kontmsskrivare och en elev. Kontorsskrivarna hava erhållit både denna benämning och en avlöning, som är lika med den motsvarande befatt- ningshavare vid Stockholms stads sjukhus tillkommande. Direktionen har icke ifrågasatt någon ändring i dessa förhållanden. De sakkunniga finna för sin del, med hänsyn till både arbetsuppgifterna för berörda tjänstemän, den förut tillkännagivna principiella uppfattningen om beredande av be- fordringsmöjligheter samt förhållandena inom statsförvaltningen i övrigt, att dessa befattningar icke böra vara lika avlönade. Två av tjänsterna synas kunna jämställas med kameralbiträde vid statens sinnessjukhus. De sakkunniga anse lämpligt att tjänstetiteln för dessa två befattningar även bleve kameralbiträde och att den ena tjänsten bleve ordinarie, den andra extra ordinarie, med placering förslagsvis i lönegrad B 8 respektive e. o. 8. En sådan placering skulle, beträffande den ordinarie tjänsten, för kvinna innebära någon, om än ringa minskning i slutlönen, för manlig tjänsteman åter någon ökning. I den extra ordinarie tjänsten skulle begynnelselönen visserligen bliva något högre än den nu utgående men lägre i fråga om slut— lön, särskilt för kvinna.

Den tredje av nyss nämnda tjänster anse de sakkunniga med hänsyn till

de huvudsakliga arbetsuppgifterna kunna under benämning kontorsbiträde placeras i lönegrad B 4 för ordinarie tjänstemän. En sådan ställning inne- hava i de centrala ämbetsverken en mängd personer, vilkas arbetsuppgif- ter icke kunna anses mindre krävande än de med ifrågavarande befattning vid lasarettet förenade. Även vid de större sinnessjukhusen förekomma kontorsbiträden med placering i lönegrad B 4. Denna. placering av ifråga- varande tjänst vid serafimerlasarettet innebär en avsevärd sänkning i av— löningen, särskilt i fråga om slutlönen. De sakkunniga vilja emellertid åbe— ropa sitt allmänna förslag, att ingen nu anställd befattningshavare skall lida minskning i avlöningen. Den nuvarande innehavaren av ifrågavarande befattning synes också böra tillförsäkras pension, svarande mot åtnjutna löneförmåner. Eleven åtnjuter för närvarande en avlöning av 1 200 kronor för år jämte fri lunch. Då enligt vad de sakkunniga inhämtat denna elev fyller ett stadigvarande behov av arbetskraft på sysslomanskontoret, kan det ifrågasättas om icke elev efter en viss prövotid borde upptagas som extra kontorsbiträde med placering i lönegrad c.a och att möjlighet be— redes honom till placering som extra ordinarie i samma lönegrad efter en tjänstetid av tre år. De sakkunniga hava förslagsvis räknat med sådan placering. Härav följer att den fria lunchen bortfaller.

Till syslomanskontorets personal anse de sakkunniga också böra räknas det sociala biträdet. Denna befattning, som är jämförelsevis ny, anse de sakkunniga icke böra ännu göras till en ordinarie tjänst utan till extra ordinarie. En placering i lönegrad e. o. 10 synes kunna ske utan risk för rekryteringsmöjligheterna.

Under rubriken kontorspersonal hava de sakkunniga fört jämväl de skrivbiträden, som under benämningen kvinnliga assistenter (ej sköterske- utbildade) finnas på vissa läkarexpeditioner. Direktionen har ej heller för dessa ifrågasatt någon ändring av nu utgående löneförmåner. De sakkun- niga hava ansett, att ifrågavarande biträden borde få extra ordinarie ställ- ning och att de under benämningen kontorsbiträde å läkarexpedition borde placeras i lönegraden e. o. 4. Detta skulle innebära praktiskt taget samma slutlön som den för närvarande utgående.

Arvodister.

De sakkunniga hänvisa beträffande arvodisterna i första hand till den översikt, som återfinnes i bilaga nr 7. I fråga om däri angivna, nu utgå— ende arvoden till direktör och vissa överläkare hava de sakkunniga icke funnit anledning yttra sig. Arvoden för utförande av vissa undersökningar, arvoden till biträdande läkare vid röntgenavdelningen, gymnastikavdel— ningen och poliklinikerna hava här ovan under rubriken »underordnade läkare» berörts. Samtliga nu nämnda, i kolumn b av översikten angivna arvoden hava likasom den till direktören utgående hyresersättningen fast—

ställts av Kungl. Maj:t. Sammalunda är förhållandet med arvodena till sekreterare, kamrerare och predikant. Arvodet till predikanten torde lämp— ligen böra regleras till ett fast arvode, såsom redan skett i fråga om sekre— teraren och kamreraren. De sakkunniga hava förslagsvis angivit 1 410 kro- nor såsom lämpligt belopp. Nuvarande innehavaren av predikantbefatt- ningen torde dock böra tillförsäkras, att löneregleringen icke för honom skall kunna medföra minskning i löneförmånerna. Beträffande arvodena till sekreteraren, som tillika är direktionens ombudsman, och kamreraren, vilken även fungerar som direktionens kassakontrollant, hava de sakkun- niga ej funnit anledning vidare yttra sig.

Arvode till biträdande sjukgymnast och assistent utgår enligt Kungl. Maj:ts medgivande av å gymnastikavdelningen inflytande inkomster. De sakkunniga hava ej heller i fråga om detta arvode funnit anledning att här yttra sig i annan mån än att den fria lunchen bör bortfalla och det kon- tanta arvodet i stället höjas, förslagsvis till 3 300 kronor för år.

I den mån fråga om ändring av arvode, som är fastställt av Kungl. Maj:t, uppkommer, torde den böra underställas Kungl. Maj:ts prövning såsom hittills skett. Beträffande övriga i översikten angivna arvoden torde direk— tionen liksom hittills böra fastställa dessa. De sakkunniga vilja endast framhålla, att nuvarande löneförmån av fri lunch och ett par skor årligen, som utgår till en springpojke, lämpligen borde ersättas genom en höjning av det kontanta arvodet.

Pensionärer.

De sakkunniga hava i avdelning A av detta betänkande föreslagit, att staten'skulle övertaga jämväl serafimerlasarettets förpliktelser gentemot dess pensionärer. På lasarettets stat utgår för närvarande pension och understöd till nio f. d. befattningshavare och änkan efter en portvakt. Fr. o. m. budgetåret 1936/37 tillkomma ytterligare tvenne pensioner, vilkas storlek ännu ej fastställts av Kungl. Maj:t. I bilaga nr 8 äro samtliga här nämnda pensioner specifikt angivna.

Kostnaderna för löneregleringen.

Avlöningskostnaderna enligt det av de sakkunniga här ovan föreslagna inordnandet i det statliga lönesystemet av serafimerlasarettets underord- nade läkare, sjukvårds-, ekonomi- och. kontorspersonal samt arvodister skulle enligt verkställd beräkning, tillämpat på nuvarande befattningsha— vare (med undantag av de två, som komma att pensioneras fr. o. 111. 1/7 1936) för budgetåret 1936i37 bliva omkring 1 005 100 kronor mot omkring 1 009 900 kronor enligt direktionens förslag och omkring 960 900 kronor enligt nu gällande lönebestämmelser med samma provisoriska förhöjning, som för budgetåret 1935/36 medgivits. I den förstnämnda kostnadssum-

(forts. sid. 148) 10

Sjakvårds-, ekonomi och kontorspersonal.

Ordinarie

Antal

Extra ordinarie

Löne- grad

Antal

Inspektionssköterska Sköterska Sjukgymnast

Första fotograhbiträde (röntgenavdelningen)

Laboratoriebiträde

Husmoder

Första köksförestdarinna Andra köksförestdarinna Kokerska (diet-)

Tvättföreståndarinna

Sjukvårdspersonal.

Sköterska, assistent Sjukgymnast

Andra fotografibiträde (röntgenavdelningen)

Sköterskebiträde Baderska Badbiträde

Ekonomipersonal.

Sömmerska Telefonist Städerska

Kokerska Förstå köks- och serv.bitr. Köks- och serveringsbitr.

e.o. 5 e.o. 9

e.o. UG e.o. UG e.o. Uö

Sjukgymnast

Sköterskebiträde

Sömmerska

Städerska

Köks- och serveringsbitr.

Tvättförestån darinnans närmaste biträde

Första tvättbiträde _ : Tvättbiträde : Tvättbiträde Maskinmästare _— Maskinist Förste reparatör Andre reparatör Förste eldare : Eldare Trädgårdsmästare Snickare (hantv.förest.) Förste expeditionsvakt

Expeditionsvakt Portvakt Portvakt -— — Manligt biträde : Manligt biträde Manligt biträde

HHHHMHHNHHNH I—I N

Kontorspersonal. Syssloman — Bokhållare Kassör —

— Socialt biträde Kameralbiträde Kameralbiträde Kontorsbiträde Kontorsbiträde

Kontorsbitr. (& läkarexp.)

5 83 159 Beträfande arvodister hänvisas till bilagan nr 7.

man ingå icke personliga lönefyllnader, som enligt förslaget till övergångs- bestämmelser skulle utgå till Vissa befattningshavare. Å andra sidan äro icke avdragna de pensionsavgifter, som av ordinarie och extra ordinarie per- sonal skulle komma att erläggas. Huru de angivna kostnadssummorna för- dela sig på de olika huvudgrupperna av personal framgår av nedanstående:

Enligt direktionens löneregleringsför— slag beräknad löne- summa

Enligt sakkunnigas Enligt nuvarande P e r s 0 n a 1 g r 11 1) p e r förslag beräknad lönebest beräknad lönesumma lönesumma

Underläkare och amanuenser ...... 1 127 477 2 120 936 3 125 840 Sjukvårdspersonal ............. ** 479 672 2 453 648 5 473 665 Ekonomipersonal ............. 4 273 715 2 262 738 5 281 631

Kontorspersonal (varibland även 3 bi- träden å läkarexpeditioner) . . . . . 4 46 090 2 46 489 5 46 924

Arvodister ................. 3 78 170 2 77 073 5 81 863 Summa 1005124 960884 1009 923

* Begynnelselöner, provisoriska dyrortstillägg samt dyrtidstillägg a 10 % inbegripet. lderstillägg, dyrtidstillägg a. 10 96 samt provisorisk avlöningsförböjning inbegripet. ” Dyrtidstillägg a 10 % inbegripet. ålderstillägg, provisoriska dyrortstillägg samt dyrtidstillägg & 10 % inbegripet. " Iderstillägg samt dyrtidstillägg a 10 % inbegripet.

Sammanfattning och förslag.

Av vad här ovan anförts torde framgå, att de sakkunniga funnit den löneökning, som direktionen vid tilltänkt lönereglering för underordnade läkare, syssloman och viss sjukvårds- och ekonomipersonal velat ernå, i stort sett väl motiverad. De sakkunniga hava dock ansett, att löneregle- ringen bör givas en annan form än den, direktionen tänkt sig, och att en direkt anpassning till statens lönesystem bör ske i fråga om all personal vid lasarettet; detta oavsett om staten kommer att övertaga den sjukvår- dande verksamheten på det sätt, de sakkunniga under avdelning A i detta betänkande föreslagit, eller stiftelsens verksamhet skall fortgå i hittills— varande former. Denna anpassning har synts de sakkunniga lämpligen kunna ske på det sätt, som i det föregående sagts och i bilagorna nr 5—7 vad beträffar kontanta löneförmåner detaljerat angivits. Den placering i det statliga lönesystemet, de sakkunniga tänkt sig för underordnade läkare, sjukvårds—, kontors- och ekonomipersonal, återgives för överskådlighets skull här nedan med angivande allenast av befattningarna och lönegra- derna.

Underordnade läkare.

6 förste underläkare ........ e. 23 2 förste amanuenser ........ e. 23 4: underläkare .............. e. 18 5 amanuenser .............. e. 22 9 andre underläkare ........ e. 11 5 amanuenser .............. e. 17

Sjukvårds-, ekonomi— och kontorspersonal, se sid. 146—147. Arvodister, se bilaga nr 7. På grund av vissa förhållanden, sammanhängande främst med sjukhus- verksamheten som sådan men även beroende av förhållandet till kar-olin- ska institutet och andra omständigheter, erfordras emellertid vissa sär- bestämmelser.

De sakkunniga vilja i sådant avseende framhålla följande. Överläkarna vid lasarettet, vilka med ett undantag (gymnastikavdel— ningen, så länge utbildning av sjukgymnaster där pågår genom lärare å gymnastiska centralinstitutets stat) äro professorer vid karolinska insti— tutet, hava i det för lasarettet gällande nådiga reglementet (12 %) tillför- säkrats rätt att årligen åtnjuta semester, överläkaren vid röntgenavdel- ningen under högst tre månader och övriga överläkare under högst två månader, och torde även i fortsättningen böra erhålla samma förmån med den närmare bestämning, som givits i nuvarande reglemente. Vikarier torde i den utsträckning, som hittills varit medgiven (för 6 kliniska över— läkare), få bekostas från lasarettets stat.

Underordnade läkare, som hava årsförordnande däribland även de som enligt de sakkunnigas förslag skulle hänföras till arvodister — äro ge— nom beslut av Kungl. Maj :t berättigade att erhålla semester under en må- nad, Vilken förmån'likaledes synes böra kvarstå. Vid annan tjänstledighet för underordnade läkare torde, såsom tidigare här ovan föreslagits, de stat- liga bestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän böra få tillämpas. Vid lasarettet tjänstgörande amanuenser, vilka uppbära avlöning dels från karolinska institutets, dels från serafimerlasarettets stat, torde böra vid tjänstledighet, som enligt de statliga lönebestärmnelserna för extra ordi— narie tjänstemän medför A-, B— eller C-avdrag på avlöningen, vidkännas avdrag såsom för den i serafimerlasarettets stat angivna lönegraden för befattningen (klassen). Avdraget synes böra ske proportionellt å respektive grundavlöningar, dock att, så länge amanuens har att vid tjänstledighet avstå hela sin avlöning å karolinska institutets stat, avdrag å den från lasa— rettets stat utgående avlöningen bör ske endast i den mån det bestämda tjänstledighetsavdraget i sin helhet må överstiga den grundavlöning å karolinska institutets stat, amanuensen avstår. Till belysning av sist— nämnda förslag anföras följande siffror:

Lönegrad e. 28 _ e. 22 . 17

grundbelopp grundbelopp grundbelopp Karolinska institutets stat . . . per år 3 600: 3 000: 2 400: _ 1/330 101— 83 33 6: 66 Lasarettets stat ......... per år 2 448: 2 676: 1 704: — 1/sso G: 80 7: 43 4: 73 Löneklass 20 19 14 A-avdrag ............. per dag 3: 50 3: 2: 10 5: 90 : 50 3: 80 8: 40 : 85 5: 50

Sköterskor, Sköterskebiträden och fotografibiträden vid röntgenavdel- ningen hava på grund av de egenartade arbetsförhållanden, som samman- hänga med dylikt arbete, åtnjutit och synas även för framtiden böra åt— njuta semester under 42 dagar årligen (2 veckor under vintern och 4 vec- kor under sommaren). Sköterskorna (även assistentsköterskorna) i övrigt torde även böra bibehålla den semester av en månad årligen (30 dagar), som de genom särskilda, av medicinalstyrelsen fastställda regleringsbe- stämmelser hava tillförsäkrats.

Den förmän av fri sjukvård, som tillförsäkrats läkare, tjänstemän och annan personal vid lasarettet genom föreskrift i 26 % av nådiga reglemen— tet för lasarettet, torde även i fortsättningen böra tillförsäkras dem.

Sköterska respektive assistentsköterska är enligt av medicinalstyrelsen fastställda, nu gällande bestämmelser berättigad att för vinnande av ålders- tillägg få tillgodoräkna hela den tid, hon i liknande befattning (d. V. 5. be- fattning, som även är reglerad för pensionsrätt i statens pensionsanstalt) tjänstgjort också vid annat allmänt sjukhus. Denna bestämmelse bör be- träffande assistentsköterska, vilken enligt de sakkunnigas förslag skulle i fråga om pensionsrätt kvarstå i statens pensionsanstalt, allt fortfarande få äga giltighet, även om den ej kommer att få någon större praktisk till- lämpning.

Sköterskebiträde, sömmerska, städerska, köksbiträde, serveringsbiträde, tvättbiträde, eldare och manligt biträde böra antagas såsom extra befatt- ningshavare för en tid av tre år, dock med ömsesidig rätt till viss tids upp- sägning. Har sådan befattningshavare befunnits lämplig till fortsatt an— ställning, bör denne efter utgången av de tre åren befordras till extra ordi- narie tjänsteman, men i motsatt fall anställningen upphöra.

Övergångsbestämmelser.

Såsom de sakkunniga i det föregående anfört, hava de ansett skäligt, att icke någon vid övergången till det nya lönesystemet redan anställd befatt-

ningshavare skall i innehavande befattning gå miste om någon del av den avlöning, som tidigare till honom utgått eller vilken han enligt före över- gången gällande bestämmelser finge anses berättigad att uppbära, liksom ej heller beträffande rätt till semester. Däremot bör personalen i fråga om övriga förmåner vara underkastad de jämkningar, som kunna ifrågakom— ma, när det gäller dess överflyttande från en lönestat till en annan. Dock lärer, såsom ovan i visst fall anförts, direktionen böra beträffande redan anställd personal i möjligaste mån söka vidtaga sådana åtgärder, att icke mera avsevärda rubbningar i fråga om nu utgående förmåner inträda. Vad beträffar nyanställd personal synes någon anledning icke föreligga att i vidare mån än som ovan under rubriken särbestämmelser sagts frångå de bestämmelser, som i regel tillämpas för statens befattningshavare i mot— svarande ställning. Vid övergången bör i tjänst varande befattningshavare vid placering i löneklass och framdeles vid uppflyttning i högre löneklass tillgodoräknas den tjänstetid, han förut ägt tillgodoräkna för vinnande av ålderstillägg; dock bör, med undantag för sköterska och assistentsköterska, följande begränsning i regel gälla: i

i ordinarie tjänst, som i fråga om tjänstgöringens art och omfattning äger motsvarighet i extra ordinarie befattning med samma benämning, av— räknas tre år och

i extra ordinarie tjänst, under enahanda förhållande till extra tjänst, ett år. Den som med iakttagande av detta eller eljest vid tillämpning av nya lönesystemet skulle få lägre avlöning än den, han enligt före övergången gällande avlöningsbestämmelser, provisorisk avlöningsförhöjning däri in- begripen, åtnjöt eller skulle komma att åtnjuta, bör erhålla motsvarande lönefyllnad. Härvid bör dock ej tagas hänsyn till pensionsavgifter, utan jämförelse bör göras mellan bruttolönerna.

Nuvarande portvakter böra bibehållas vid förmånen av fri uniform. Nuvarande befattningshavare böra vid övergång till det nya lönesyste- met tillerkännas rätt till retroaktiv tjänstårsberäkning för pension, utan erläggande av retroaktiva pensionsavgifter, och för det fall, att åtnjuten avlöning är högre än den enligt nya lönestaten för befattningen bestämda, tillerkännas pensionsrätt, svarande mot den åtnjutna avlöningen med skyl- dighet likväl att för framtiden, intill dess avgång från tjänsten äger rum, erlägga en mot den högre pensionen svarande pensionsavgift. Beträffande grunderna för pensioneringens ordnande torde närmare övervägande vara önskvärt, varvid utgångspunkten bör vara att i huvudsak vinna anslut- ning till vad som gäller för statens befattningshavare i motsvarande ställ- ning.

3. Förslag till förändrad statuppställning. I fråga om statuppställning för serafimerlasarettet vilja de sakkunniga i första hand hänvisa till vad som i förra delen av detta utredningsarbete

(avdelning D) nämnts angående »Förvaltning och räkenskaper» samt där— vid enligt direktiv framlagda förslag till kapitalstat och driftstat. Därest det som nu föreslagits om ökat statligt inflytande på lasarettet vinner statsmakternas bifall, torde dock en komplettering och i vissa avseenden även jämkning få göras i det därvid framlagda förslaget till statuppställ— ning. De sakkunniga förorda i detta hänseende, att i överensstämmelse med praxis inom statsförvaltningen särskilda avlönings- och omkostnads— stater fastställas samt att till direktionens förfogande å såväl avlönings- som omkostnadsstaten ställes visst belopp för oförutsedda eller andra un— der budgetåret uppkommande särskilda behov. Omkostnadsstaten bör lik- som nu i sina huvuddrag föreläggas riksdagen, varigenom riksdagen blir i tillfälle att pröva nya mera betydelsefulla anslagsbehov. Grunderna för fastställandet av avlöningen till lasarettets personal bör ske genom att, liksom i fråga om statsförvaltningen, avlöningsstaten underställes riks— dagen. Härav följer att antalet ordinarie befattningshavare vid lasarettet kommer att underställas riksdagen, varemot, liksom fallet är beträffande den statliga förvaltningen i allmänhet, den icke-ordinarie personalens antal bestämmes av direktionen inom ramen av för ändamålet tillgängliga me- del. Om man utgår från, att avlöningsstaten till sina huvudgrunder även- som omkostnadsstaten godkännas av riksdagen och att sedermera Kungl. Maj:t i detalj fastställer dessa stater, lärer något hinder ur budget—teknisk synpunkt knappast förefinnas mot att sådana poster, som inom den stat- liga förvaltningen i regel plåga erhålla beteckningen förslagsvis även i sta- terna för serafimerlasarettet givas motsvarande karaktär. De sakkunniga syfta här på sådana anslagsposter, från vilka skola bestridas avlöningsför- höjningar och andra automatiskt utgående förmåner, bestämda enligt sär- skilda författningar. Detta synes också vara nödvändigt med hänsyn till att, därest staten ikläder sig ansvar för serafimerlasarettets framtida drift, budgetförskott för framtiden icke skola behöva ifrågakomma. Å andra sidan erhåller staten genom att lasarettets direktion icke utan Kungl. Maj:ts medgivande må överskrida vissa till förfogande ställda medel, som kunna av direktionen mera fritt disponeras, garanti mot att behovet av utgifter utöver den fastställda ramen bliva vederbörligen prövade. De ut- gifter åter, som framdeles få bestridas av förslagsanslag, hava till sina grun— der fastställts av Kungl. Maj:t, sedan riksdagen satts i tillfälle att pröva utgifterna i fråga.

I anslutning till vad sålunda anförts torde staten för serafimerlasarettet för framtiden böra erhålla följande uppställning:

Sju/wårclsa'vgifter: Inkomster.

enligt fastställda dagavgifter, enligt avtal med'Stockholms stadsfullmäktige, enligt avtal med Stockholms läns landsting.

Bidrag till förräntning och amortering av byggnadslån: från Stockholms stad, från Stockholms län, från patienter i enskilt och halvenskilt rum.

Poliklinikavgifter.

Ersättningsmedel (från privatpatienter lämnad gottgörelse samt vissa sär— skilda avgifter och speciella anslagsmedel). Ersättning för åt befattningshavare tillhandahållna naturaförmåner. Räntemedel, levererade av stiftelsen serafimerlasarettet. Övriga inkomster (angivas under samma titelrubriker, som ingå i avlö— ningsstat och omkostnadsstat). Statens anslag: a) för driftutgifter, b) ränta och amortering å ombyggnadslån.

Utgifter.

Avlöningar enligt särskild av Kungl. Maj:t fastställd stat. Pensioner enligt särskild av Kungl. lWajzt fastställd stat. Omkostnader: a) driftutgifter, b) förräntning och amortering av byggnadslån. Omkostnadsstatens särskilda poster synas till sina huvudrubriker böra upptagas i nära anslutning till det förslag till driftstat, som vid den förbe— redande utredningen rörande serafimerlasarettets ekonomiska förhållanden upptagits i förslaget till driftstat för lasarettet; dock torde delposterna under respektive rubriker böra närmare anpassas efter den i lasarettets års- rapport intagna, för den officiella statistiken avsedda uppgiften om lasa- rettets utgifter. Därest medicinalstyrelsen kommer att utfärda nytt for— mulär för berörda statistiska uppgift, bör direktionen dock äga frihet att vid därefter följande framställningar om statsanslag anpassa omkostnads- statens rubriker efter det nya formuläret. Tvenne nya rubriker i omkost— nadsstaten torde böra tillkomma, nämligen sjukvårdsavgifter och poli— klinikavgifter. Dessa skola upptaga de belopp av debiterade dylika avgifter, som det kan bliva nödvändigt att avskriva, varjämte under rubriken poli- klinikavgifter bör föras den del av sådana avgifter, som med Kungl. Maj:ts medgivande må utbetalas till vissa läkare för av dem utförda undersök- ningar och behandlingar av poliklinikpatienter, å vilka lagen om försäkring för olycksfall i arbete äger tillämpning. Då poliklinikavgifterna i sin helhet skola uppföras i inkomststaten, torde icke vara nödvändigt att i fortsätt- ningen särskilt angiva de läkaravlöningar, som enligt Kungl. Maj:ts med- givande skola utgå av poliklinikmedel, ej heller de övriga avlönings- och

smärre omkostnadsbelopp, vilka bokförts såsom utgående av poliklinik- medel.

För stiftelsen serafimerlasarettet får givetvis en särskild stat upprättas; dock synes icke erforderligt att denna ingives till Kungl. Maj:t. Däremot torde för varje budgetår böra till Kungl. Maj:t överlämnas en redogörelse för fondförvaltningen.

FÖRSLAG TILL AVLÖNINGSSTAT FÖR PERSONAL VID SERAFIMERLASARETTET (fastställes av Kungl. M aj:t )

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat enligt särskild personalför- teckning, innefattande

a) Sjukvårdspersonal.

b) Ekonomipersonal.

c) Kontorspersonal.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, en- ligt följande. fördelning:

a) Arvoden m. 111.

b) Vikariatsersättningar m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal enligt följande fördel— ning:

a) Grundavlöningar.

b) Avlöningsförhöjningar m. m.

4. Till direktionens förfogande för bestridande av under budgetåret upp- kommande behov av ersättning till ytterligare personal m. m.

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän.

Anm. 1. Posten 1. för avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat upptages efter högsta förekommande löneklass med ett förlagsvis beräknat belopp. Anm. 2. Under posten 2. inräknas ersättningar till direktör, sekreterare, kam- rerare, överläkare, vissa underordnade läkare m. fl. Delposten a) ut— föres med fixt belopp. Delposten b) blir förslagsanslag. Anm. 3. I posten 3. för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde böra inräknas ersättningarna till extra—ordinarie och extra personal samt kostnaderna för den läkarpersonal, som närmast torde böra jämställas med extra tjänstemän. Jämväl vikariatsersättningar vid semester och sjukdom samt kostnader för övriga automatiskt utgående förmåner till här nämnd personal böra ingå i beräkningen under b). Delposten a) utföres med fixt belopp, delposten b) med förslagsvis beräknat. Posten 4. bör i direktionens hand innefatta ett begränsat belopp, vilket dock efter medgivande av Kungl. Maj:t skall kunna överskridas. Bland särskilda löneförmåner under posten 5. ingå dyrtidstillägg och dyrortstillägg.

FÖRSLAG TILL OMKOSTNADSSTAT VID .SERAFIMERLASARETTET Driftatgifter A .

. Läkemedel, förslagsvis. . Förbandsartiklar, förslagsvis. . Mineralvatten, vin, is 111. m., förslagsvis. . Instrument och apparater: a. för röntgenavdelningen 1) instrument och apparater samt deras underhåll 2) rör, film m. fl. förbrukningsartiklar, förslagsvis. 1). för lasarettet i allmänhet 1) instrument och apparater samt deras underhåll 2) slipning, diverse gummivaror, sprit och andra förbrukningsartik- lar, förslagsvis. . Kläder, sängkläder och andra inventarier a. kläder, sängkläder samt deras underhåll, förslagsvis. b. möbler och andra inventarier samt deras underhåll 0. glas, porslin m. fl. förbrukningsartiklar, förslagsvis. . Patienters och personals utspisning, förslagsvis. . Värme, lyse och hithörande förbrukningsartiklar, förslagsvis. . Tvätt, renhållning (inre renhållning och å gård), vatten och hithörande förbrukningsartiklar. . Förbrukningsartiklar inom ekonomien, ej redovisade under annan rubrik, förslagsvis. . Fastighetens underhåll, reparationer, brandförsäkringspremier m. m. . Diverse utgifter . skriv-, tryck-, bindnings— och annonskostnader, förslagsvis. . telefonabonnemang, telegram'och telefonsamtal, förslagsvis. . reagens m. fl. förbrukningsartiklar för laboratorierna, förslagsvis. . djur och foder, förslagsvis. . kostnader för diverse undersökningar 1) wassermanns 2) histo—patologiska 3) andra, förslagsvis. f. tandvård åt patienter i allmänt rum. 12. Till direktionens förfogande för oförutsedda utgifter.

Driftutgifter B Kostnader för sjukgymnastutbildning.

Driftutgifter C . Utgifter av engångskaraktär.

Kapitalutgifter. Ränta och amortering å lån hos pensionsstyrelsen.

Sjukvårdsavgifter. Avskrivningar. Poliklinikavgifte'r. Läkare tillkommande del av poliklinikavgifter, förslagsvis. Avskrivningar. Anm. Driftutgifter A. Posterna 4—a1) och b 1), 5b, 10, 11 el) och 2), 11f samt 12 må ej överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Driftutgifter B och C må ej överskridas utan Kungl. Maj:ts med- givande. Kapitalutgifter. Den årliga annuiteten å det hos pensionsstyrelsen upp- tagna lånet är till siffran bestämd. I förräntningen och amorteringen av detta lån deltaga enligt avtal Stockholms stad och Stockholms län. Då stadens och länets bidrag bliva beroende på antalet vård- dagar för inneliggande sjuka, kan den del av annuiteten, som skall bestridas med statsmedel, också komma att växla. Viss del av annui- teten täckes genom särskilda avgifter, som erläggas av sjuka, vår- dade i enskilda och halvenskilda rum i kirurgiska kliniken.

4. Former för rekvirerande av statsanslag och omhänderhavande av såväl dessa medel som inflytande inkomster m.m.

Beviljade statsanslag torde få rekvireras i mån av behov och insättas på särskild checkräkning i riksbanken. På dylik räkning torde även böra in- sättas inflytande inkomster i den mån dessa icke tagas i anspråk för lö- pande utgifter eller inflyta genom postgirokontoret, dock med iakttagande av att den inneliggande kontanta kassabehållningen såsom för närvarande ej må överstiga visst, av direktionen bestämt belopp. Genom postgirokon- toret inflytande medel torde lämpligen kunna där innestå till dess de be- höva tagas i anspråk för utbetalningar.

Postgirokontoret bör, liksom för närvarande är fallet, anlitas för utbetal— ningar i den utsträckning direktionen finner lämplig och särskilt i fråga om likvider till leverantörer.

De sakkunniga utgå från att i framtiden någon fondering av löpande eller mera tillfälliga inkomster ej kommer att äga rum.

Stiftelsen serafimerlasarettets kapitaltillgångar, i den mån de icke äro placerade i värdepapper eller fastigheter, ävensom inflytande inkomster, däri inbegripet hyresmedel, som skola utgå från lasarettets omkostnadsstat, torde böra insättas i säker enskild bankinrättning.

Revision av räkenskaperna. I detta sammanhang torde böra erinras därom, att serafimerlasarettets räkenskaper för närvarande äro underkastade granskning av riksräken-

skapsverket. Därjämte äro såväl Stockholms stadsfullmäktige som Stock- holms läns landsting berättigade att genom särskilda revisorer revidera lasarettets räkenskaper och särskild berättelse rörande den av staden och landstinget var för sig verkställda revisionen plågar därefter avlämnas till vederbörande uppdragsgivare. Något samarbete mellan de olika revisio- , nerna vid lasarettet, vilka pläga utföra sina uppdrag vid skilda tider av året, synes icke förefinnas, och det lärer för övrigt vara tveksamt huru en- ligt nu gällande ordning en av exempelvis stadens eller landstingets reviso- rer framställd anmärkning, som av vederbörande huvudman anses böra understrykas, skall fortsättningsvis behandlas.

De sakkunniga vilja för sin del föreslå, att den revision som staden och landstinget utövat och Vilken de enligt avtal erhållit rätt att verkställa, även framdeles bibehålles, men de sakkunniga vilja därjämte förorda, att anmärkning eller uttalande, som av stadsfullmäktige eller landstinget anses böra göras i anledning av vid revisionen gjord erinran, framdeles skall del- givas såväl direktionen över lasarettet som riksräkenskapsverket, såvida icke den gjorda erinran eller uttalandet anses vara av den betydelse, att stadsfullmäktige eller landstinget finner sig böra hos Kungl. Maj:t göra framställning i ärendet.

Med det nu ifrågasatta tillägget böra hittills tillämpade grundsatser be- träffande lasarettets revision kunna bibehållas.

BILAGOR

TILL BETÄNKANDET RÖRANDE SERAFIMERLASARETTETS STÄLLNING OCH VERKSAMHET

Bilaga nr 1. Tablå, utvisande förändringar i allmänna lasarettsfondens vid serafimerlasarettet kapital

från 1 januari 1868 till och med 30 juni 1935.

Tilliörda belopp från Avförda belopp till

Utgifters och ln- ] komsters konto Utgifters och . . Serafimer asa- . . Donatorer (överskott inkomsters Utgifter för rettets särsk. A 11 m ä- r k n 1 n g ”' '

(direkt) samt ersatta, konto nybåggåader sjukvårdsfon' tidigare under- (underskott) ' ' der m. fl.

skott)

Fondens

behållning vid budget- Livräntetonden

Budgetår Ränta. in. in.

från vissa årets början m. fl. louder. fonder

. 1 . lWldttt tå1811. gggggggg 4500- Haag.; ;; aa; .:.

särskiljandet 1867 uppkom- 532 100: 85 met tel.

532 100: 85 2 6 250: ' Gåva av Lars Monténs sterb- 538 350" 85 ' Hhuii(18c7>3)'n sens te bh

' . . v n s 5 r us. 538 350: 85 a 3 000: 5 Johan Michaelssons testa— 541 350: 85 12 000: 4 50: mente (1874). 553 400 85 5 51 722: ' Jöns Ahlströms testamente

(1874). 6 50: ' Sofia Alms. !. Brandt, testa- 605 173: 05 7 5 300: _ mente 31873. _ Ulf 610473=74 83000: Means.a:..mssses'

613 473: 74 267: (1875). 10 10 000: ' Konsul 5. W. Schmidt.

613 740: 74 11 8 733: 33 '" Soglåam hållaéggiilena Bäckmans 13 5031:91 " kf ' ' H 11,3. 632 474: 07 124000: .. 1 500. _ En: ;;..sstfsza..a;f & " Julia Alners gåvor, år 1852 643 037: 23 1 500: —, år 1865 2 500; _.

. lb . " Bernh. von Beskows och hans 643 037" 23 273" 45 frus testamente (1864).

643 310: 68 " Beata Sofia Kantzow, i. Wåhl- 643 310: 68 10 30 000: " berg, testamente (1857).

673 310: 68 Källa?; H. Cross Buchmann 513 gåt): 22 17 40 000: " Fingsäegnells donationsfond ' 1 ' .

3 0. 18 15 000. " Ferdinand Braunerhjelms tes- 713 310: 68 %", 7 500: nybyggn taäåååå (1870) 40 ooo+4o ooo - ' + . 735 810: 68 '” 30 000: 15 000: — " J0h6n(Ls(å?5M Björkmans gä- 17 . 1 . 750 810: 68 21 40 000' " Aiiggiista Wilhelmina Björk- 4 500' ' mans gåva (1856) 7 500 + 795 310: 68 " J 71202? tedt gav (1864) 795 310: 68 ” 40 000: - 0 5 5 & —

.. . " M 11 C. R.. Ch. C. 830 310: 68 nyby ggn. gaseseråa Backmans gåva 835 310: 68 ” 2 106: 11 51 466: 88 22 207: 70 (1856).

763 742: 21 22 2 106: 11 20 284; — " Ränta från Sederholms fond ' -'— ' ' ” 2 106111 12 000: 18

. . rtocxnormwmmw— ** I:!UtTAT *BSU 2509: 91 " 1 100: 11 rem.

6 615 217: 62 '” 2 106: 11 2 " f. d. Hollands—kalvarna Refor- 1902 595 801: 78 2 106: 11 25 024: 96 ,. 115.32313331111557'550313221

1903 622 932: 85 97, 28 27 5691 05 i: 2 7503 _ - 13 0303 11 ' retha och Amalia Gustafva . __ S 2 . 1904 662 282: 01 l 3 000. nndins gåva (1855) 2 500, ,,,, 97: 22 24 801: 66 varav 7 500 överförda 1903 ,,, 3 000 _ 0551 15000 budgetåret 1930/ , 81 . __ ' . _ 1905 644 577. 57 46 500- i” 200, _ 4 089- 85 " Räntaffrådn 0. M. Björnstjer- _ 29, 30 . _ " _ . . 1307; 332 ååå $% 9 3 200. 11 532' 52 " R;:tsa gråa Söderströms fond.

' 30 3 200: _ 3177310 32 _! | _ _ :; J. A. Skoges gåva (1804). 1908 090 412.01 =» .. 3 200. — 15 677: 93 293; 3355 93 Sggggtsggggfggé Särskilda 1909 441 951: 99 94 3 000.- *? "" 3 200.- 36 407; 49 ' ' " 3' G-å'm'éfånåäteflamme tf." 1910 484 559. 48 .. 3 000: — ”' 30 3 200: — 5 728: 23 lignegståckhgfmsa rååeåååef 1911 496 487: 71 ”' 3" 3 200; — 40 325: 18 J'a'åimliifårfigiåååfåfå 55]- 1912 459 362: 53 ”' M 3 200: _ 24 966: 67 serafimerlasar. nllm. sjuk- 1913 437 595: 86 ”' ” 3 200: _— 45 953: 02 vårdslonder, dit den rätte—

29: 30 ' - __ 11 h" d . 1914 394 842: 84 f.. 33333513 34 246: 97 ”& 246: 10 - Ckléåsååvåäsåöms testamente 1 1915 396 945: 90 ”' "a 3 200: _ 12 723: 11 " Från frittigmedels- eller un— * 1916 387 422: 79 *"- ”0 3 200: — 101 720. 30 derstödslonden enligt di- 97 9 595] _ ' rektionens beslut överförda

1917 288 902: 49 se 101 7205 30 46 995; __ lkapitaliserade räntor, upp-

komna av behållna diverse 1918 399 150: 79 ” 14 624: 53 3 200: 47 *” 3 000: — "11515?" till fonden jämte 1919 407 574_ 85 dära upplupna räntor». - _ "a Återfört till understödsiond. ååå? 407 574: 80 " Ståäsianslag f'tillk täckande 1lv . . - 1 gare orso ur &- 1922 187211 åå 19 7 500; — 40 215. _ " manna lasarettsfonden. 1/1—30/0 1923 414 859; 85 " 231313.— Seharps gåva. 1/7 1923-30/0 "' Medaljkostnad.

1924 414 859: 85 40 30; —— 11:33:53; "11 en "gående 1924—1925 414 8232 85 41 1671 _ " L. V. Samuelssons gåva (1896). 1925-1926 414 656: 85 42 6 000: — ;; Dekorering m. m. 1926-1927 420 656: 85 43 317. 70 .. gggggggggsgeeg; m— 111- 1927-1928 420 339: 15 "' 225: -— " Dyrtidstillägg,

1928-1929 420 114; 15 1929-1930 420 114; 15 1930-1931 420 114: 15 .. 15 000: — 1931-1932 435114:15 45 115: _ 1932—1933 434 999: 15 1933 1934 434 999: 15 19341935 434 999.- 15

Summa 360 943: 58 96 629: 59 120 385: 48 214 378: 98 575 076: 88 39 278: 40 270 584: 05

om mTw-4 CT, (Dun (vr—1 v—1 0 CD v—1 11

m

. n a

Bilaga nr 2.

Sammanställning av löneförmåner i lönegraderna 1—24, ortsgrupperna F och G, avd. B i löneplan för ordinarie statstjänstemän.

Pensionsavdrag

Lönegrad Ortsgrupp för år

G omfattar F G inberäknat ]" löne- grund- grund- wow?” dyr" one- ortstlll. samt grad klasserna. belopp belopp dyrtidstill.

a1o%

belopp

1 830 1 896 2 290 1 980 2 052 2 468 2 130 2 208 2 646 2 280 2 364 2 824 2 430 2 520 3 003 2 580 2 676 3 181 2 730 2 832 3 359 2 880 2 988 3 537 3 030 3 144 3 715 10 3 180 3 300 3 894 11 3 360 3 486 4 105 12 3 540 3 672 4 316 13 3 750 3 888 4 560 14 3 960 4 104 4 804 15 4 200 4 350 5 082 16 4 440 4 596 5 359 17 4 770 4 932 5 735 18 5 130 5 304 6 157 19 5 490 5 676 6 580 20 5 850 6 048 7 002 21 6 210 6 420 7 425 6 600 6 816 7 867 23 6 990 7 212 8 309 24 7 440 7 668 8 817 25 7 890 8 124 9 318 26 8 340 8 580 9 780 27 8 820 9 060 10 260

Anmärkning. Kvinnlig befattningshavare äger icke rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.

Clhwwi—l

MHHHHHHHHHH gåääowm—imcvawuowm—im

163 Bilaga nr 3.

Sammanställning av löneförmåner i lönegraden-na e. 0. 1-20 och e. 1 —23, ortsgrupperna F och C, för icke—ordinarie statstjänstemän.

Extra ordinarie tjänstemän Extra tjänstemän Lönegrad Ortsgrupp Pååls;- Lönegrad G ; Eme- F G 13223??? 1" b omfattar ! nr fifi; ass grund— grund- dyrortstiu. 0113 1 e- nr löne- ' belopp belopp SM" dYT' gra opp klasserna tidstillägg & 10 % c 1650 1 716 2 092 e. 1 c— b e. o. 1 b, 3, 1-—— 4 b 1 710 1 776 2 158 e.o. 1 33 2 b— 3. 2 a, 1—— 5 a 1 770 1 836 2 224 2 36 3 a— 1 3 1— 6 1 1 830 1 896 2 290 3 39 , 4 1— 2 4 2— 7 2 1 980 2 052 2 468 4 42 5 2— 3 5 2— 8 3 2130 2 208 2 646 5 45 6 3— 4 6 4— 9 4 2 280 2 364 2 824 6 48 7 4— ." 7 5—10 5 2 430 2 520 3 003 7 51 8 5— 6 8 6—11 6 2 580 2 676 3 181 8 57 9 6— 7 9 7—12 7 2 730 2 832 3 359 9 63 10 7—— 8 10 8—13 8 2 880 2 988 3 537 10 69 11 8— 9 11 9—14 9 3 030 3144 3 715 11 75 12 9—10 12 10—15 10 3180 3 300 3 894 12 84 13 ; 10—11 13 11—16 "11 3 360 3 486 4 105 13 90 14 11—12 14 12—17 12 3 540 3 672 4 316 14 102 15 12—13 15 13 —18 13 3 750 3 888 4 560 15 114 16 13—14 16 14—19 14 3 960 4 104 4 804 16 129 17 14—15 17 15 —20 15 4 200 4 350 5 082 17 141 18 15—16 18 16—21 16 4 440 4 596 5 359 18 156 19 16—17 19 17—22 17 4 770 4 932 5 735 19 174 20 17—18 20 18—22 18 5 130 5 304 G 157 20 174 21 18—19 19 5 490 5 676 6 580 22 19—20 20 5 850 6 048 7002 23 20—21 21 6 210 6 420 7 425 22 6 600 6 816 7 867 Anmärkning. Kvinnlig extra. ordinarie befattningshavare äger icke rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.

Bilaga nr 4.

Förslag till särskild löneplan för vissa icke-ordinarie befattningar vid serafimerlasarettet, förslagsvis benämnd löneplan U.

Extra ordinarie tjänstemän Extra tjänstemän

Lönegrad

omfattar löne- klasserna

Ortsgrupp

Pensions- avdrag

Lönegrad

F grund- belopp

G grund- belopp

G inberäknat provisor. dyrortstill. samt dyr- tidstillägg & 10 %

omfattar löne- klasserna

:....

wuua'ooammon

3

1 185 1 260 1 335 1 410 1 485 1 560 1 650 1 710 1 770 1 830 1 980 2 130

1 230 1 308 1 386 1 464 1 542 1 620 1 716 1 776 1 836 1 896 2 052 2 208

] 534 1 623 1 712 1 801 1 890 1 980 2 092 2 158 2 224 2 290 2 468 2 646

Anmärkning. Kvinnlig extra ordinarie befattningshavare äger icke rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.

Oversikt av

a) för underläkare och amanuenser vid serafimerlasarettet av' särskilda sakkun- niga föreslagen anpassning till det statliga lönesystemet (för samtliga befatt— ningar räknat med provisoriskt dyrortstillägg); '

b) nuvarande avlöning, inbegripet den för budgetåret 1935/36 beviljade pro—

visoriska förhöjningen; där fria naturaförmåner ingå i lön ha dessa evalve— rats i penningar. 0) av direktionen föreslagen lönereglering. De angivna avlöningsbeloppen innefatta under såväl &) som b) och c) dyrtids—

tillägg. Tjänster IBegynnelseavlöning Efter 3 år*—Y På sera- På. karol. På. sera- På. karol. _ _ Löne- timerla- insti- fimerla- insti- Antal B e n & m n 1 n ;; grad sarettets tutets Summa sarettets tutetn Summa stat stat stat stat Vårdavdclningama, medicinska : 3 1. underläkare ....... a) e 23 7 002 7 002 7 425 7 425 ' 1 1. amanuens ....... e 23 3 042 3 960 7 002 3 465 3 960 7 425 ' 2 2. amanuens ........ e 22 3 280 3 300 6 580 3 702 3 300 7 002 W 2 underläkare ........ b) 6 492 6 492 1 underläkare ........ 6 432 6 432 1 1. amanuens ........ 2 472 3 960 6 432 2 2. amanuens ........ 3 012 3 300 6 312 3 underläkare ....... c) 6 710 6 710 1 amanuens ......... 2 750 3 960 6 710 2 amanuens ......... 3 410 3 300 6 710 Neurologiska 1 amanuens ......... a) e 22 3 280 3 300 6 580 3 702 3 300 7 002 b) 3 078 3 300 6 378 c) 3 410 3 300 6 710 Kirurgiska 1 1. underläkare ....... a) e 23 7 002 7 002 7 425 7 425 1 1. amanuens ........ e 23 3 042 3 960 7 002 3 465 3 960 7 425 1 2. amanuens ........ e 22 3 280 3 300 6 580 37 02 3 300 7 002 1 2. underläkare ....... e 11 3 537 3 537 3 715 3 715 (+600) (+600) (+600 (+600) 1 underläkare ........ b) 6 558 6 558 1 1. amanuens ..... 2 478 3 960 6 438 1 2. amanuens ........ 3 078 3 300 6 378 1 underläkare ' .......

Tjänster Begynnelseavlönlng Efter 8 år På sera- På karol. Pa sera- På. karol. .. . Löne- umerla- insti— nmerla- insti- Antal B e n "' m n 1 n g grad sarettets tutets Summa sarettets tutets Summa stat stat stat stat 1 underläkare .. . . . . . . . c) 6 710 6 710 1 1. amanuens ........ 2 750 3 960 6 710 1 2. amanuens ........ 3 410 3 300 6 710 1 2. underläkare ....... 3 520 3 520 (+ 600) (+ 600) Hiä-rnkiru rgiska 1. underläkare ....... a) e 23 7 002 7 002 7 425 7 425 1 2. underläkare ....... e 11 3 537 3 537 3 715 3 715 (+600) (+600) (+600) (+600) 1 underläkare ........ b) 6 378 6 378 1 underläkare ....... 4 458 4 458 (+ 600) (+ 600) 1 underläkare ........ c) 6 710 6 710 1 2. underläkare ....... 3 520 3 520 ( + 600) (+ 600) Oftalmologiska 1 1. underläkare ....... a) e 23 7 002 7 002 7 425 7 425 . 1 amanuens . . . . . . . e22 3280 3300 6580 3702 3300 7002 1 underläkare . . . . . .. . . b) 6 540 6 540 1 amanuens ........... 3 060 3 300 6 360 1 underläkare ........ c) 6 710 6 710 1 amanuens . . . . . . 3410 3300 6710 Laboratorierna, medicinska. 1 2. underläkare ....... a) e 11 3 537 3 537 3 715 3 715 2 2. underläkare ....... e 11 3 537 3 537 3 715 3 715 (+ 600) (+ 600) (+ 600) (+ 600) 1 2. underläkare ....... b) 3 354 3 354 2 2. underläkare . . .. . . . . 3354 3354 (+600) (+600) 1 2. underläkare ....... c) 3 520 3 520 2 2. underläkare ....... 3 520 3 520 (+ 600) (+ 600) Röntgenavdelningen 2 underläkare ., . . . _ . . . a) e 18 5082 5082 5359 5359 1 amanuens ......... e 17 2 164 2 640 4 804 2 442 2 640 5 082 2 underläkare ....... b) 4 854 4 854 1 amanuens .......... 2 034 2 640 4 674 . 2 underläkare . . . . . .. . . c) 4 950 4 950 ' 1 amanuens

Tjänster Begynnelseavlönlng

Efter 3

Pa sera— en kam]. Pa sera- Pa karol. Antal B e n 31 m n i n g Löne— fimerla- lnsti- Summa Gmerla- insti- Summa grad sarettets tutets uarettets tutets stat stat stat stat

Poliklinikema

rrwdicz'nska 1 underläkare ........ a) e 18 5 082 5 082 5 359 5 359 1 amanuens ......... e 17 2 164 2 640 4 804 2 442 2 640 5 082 1 2. underläkare ....... e 11 3 537 3 537 3 715 3 715 1 underläkare ........ b) 4 854 4 854 1 amanuens ......... 2 034 2 640 4 674 1 2. underläkare ....... 3 354 3 354 1 underläkare ........ c) 4 950 4 950 1 amanuens ......... 2 310 2 640 4 950 1 2. underläkare ....... 3 520 3 520

Kirurgiska .1 amanuens ......... a) e 17 2 164 2 640 4 804 2 442 2 640 5 082 ] amanuens ......... b) 2 118 2 640 4 758 1 amanuens ......... c) 2 310 2 640 4 950

Oftalmologiska 1 amanuens ........ a) e 17 2 164 2 640 4 804 2 442 2 640 5 082 1 2. underläkare ....... e 11 3 537 3 537 3 715 3 715 1 amanuens ......... b) 2 034 2 640 4 674 1 2. underläkare ....... 3 354 3 354 1 amanuens ......... c) 2 310 2 640 4 950 1 2. underläkare ....... 3 520 3 520

otiatriska 1 underläkare . _ ....... a) e 18 5 082 5 082 5 359 5 359 1 amanuens ......... e 17 2 164 2 640 4 804 2 442 2 640 5 082 1 2. underläkare ....... e 11 3 537 3 537 3 715 3 715 1 underläkare ........ b) 4 644 4 644 1 amanuens ......... 2 034 2 640 4 674 1 2. underläkare ....... 3 354 3 354 1 underläkare ........ c) 4 950 4 950 1 amanuens ......... 2 310 2 640 4 950 1 2. underläkare ....... 3 520 3 520

Neurologiska 1 2. underläkare ....... a) e 11 3 537 3 537 3 715 3 715 1 2. underläkare ....... b) 3 354 3 354

2. underläkare .......

168. Bilaga nr 6. Översikt av

a) för serafimerlasarettets sjukvårds—, ekonomi- och kontorspersonal av sär- skilda sakkunniga föreslagen anpassning till det statliga lönesystemet (för samtliga befattningar räknat med provisoriskt dyrortstillägg; inom parentes angivna lönebelopp : efter avdrag för avgifter till egen pensionering);

b) nuvarande avlöning, inbegripet den för budgetåret 1935/36 beviljade pro— visoriska förhöjningen; där fri bostad och kost ingår i lön har detta evalve- rats i penningar. 0) av direktionen tillämnad lönereglering för vissa befattningshavare.

De angivna avlöningsbeloppen under a), b) och c) innefatta dyrtidstillägg i den mån sådant utgår eller skulle utgå. Under varje av punkterna a), b) och c) angives antal befattningshavare dels "totalt enligt stat för 1936/37, dels med placering i åldersgrupper, sådana för-

hållandena kunna beräknas vara under nämnda budgetår.

Total- Lönegra d Beg.]ön Efterl Efter Efter4 Efter6 Efter9 Efter Efter antal ev.2år 3 år ev.5år ev.7år ev.10år 12 år 15 år Sjukvårdspersonal. 1 Inspektionsskötcrska, ordinarie tjänst. 6 år 9 år a)B11. . .. 4105 —— 4316 4560 4804 84 (4 021) — (4 232) — ——

(4476) (4720) Antal. . . 1 ——

1 är ' 5 år 7 år 10 år b) 111 grupp . 4 014 4 176 4 338 4 500 4 674 4 836 _ _ 42 (3 972) (4 134) (4 296) (4 458) (4 532) (4 794)

5/12 7,12

| ! |

Antal . . .

52 Sköterska, ordinarie tjänst.

' a o

() ar '9 ar

a)B7 .... 3359 3537 ——- 3715 3894 57 (3 302) — (3 480) — (3 658) (3 837) —— Antal. . . 115/4 131/4 — 81/4 183/4. — —— b) I:6 . . . . 2808 — 3159 3510 3861 42 (2 766) —— (3 117) — (3 468) (3 819) —— Antal . . . 119/4 115/e S*ls 193/4

14 Assistentsköterska, extra ordinarie tjänst. !

6 år 9 är a) e. o. 5 . . 2 646 — 2 824 — 3 003 3181 3 359 -— 42 (2 604) — (2 782) —— (2 961) (3 139) —— —— Antal . . . 14 —— —— —- —— b) I:5 . . . . 2527 —— 2878 — 3229 3580 — _ 42 (2 485) —- (2 836) (3 187) (3 538) ——

Antal . . . 14 __ — —

Total- antal

Lönegrad Beg.lön

Efter 1 ev. 2 år

Efter 3 år

Efter 4 ev. 5 år

Efter 12 år

Efter 15 år

(72)

(105)

c:a 35

(33

a)e.o.U5.

Antal. . .

l))Il:1b.. . Antal . . .

c) 11:111. .. Antal. .. Sköterskebiträde, extra 0

1 980 31 (1 949) 111/2

1 784 12

1 902 1911/12

Sköterskebiträde, extra

&) e.U4. .. Antal. ..

b) 11:1b. . . Antal. . .

() Ilzla. . . Antal . . .

Första fotograjibiträde vid

a)Bö..

Antal. .. b) 125 . . . . Antal . ..

Andra fotograjibiträde vid

1 801 33

1 784

1 902

3 003

. 48 (2 955)

2 527

1 år 1 854 31% 2 år 2 010 231/3

tjänst.

rdinarie

extra. ordinarie tjänst.

a! e.o. UG .

Antal . .

b) 11:2c. . . Antal. ..

c)11:1b. . . Antal. ..

Laboratoriebiträde (nu kvinnlig vaktmästare), ordinarie tjänst.

a)B2....

Antal . . .

b)I:4.... Antal...

2 092 32 (2 060)

1 965

1 974

2 468 39 (2 429)

2 246

1 år 2 070

2 år 2 082

tjänst.

2 092 (2 061) 38

3 181 (3 133)

2 878

2 158 (2 126)

2 646 (2 607) 1

2 562 1

I

4 år 1 924 39

4 år 2 118 271/4

röntgenavdelningen, ordinarie

4 år 2 176

2 190

Efter 6 Efter 9 ev. 7 år ev.10 år 6 år 9 år 2 158 2 224 (2 127) (2 193) 103/4 51/1

7 år 1 995 — 222/s 6 år 2 226 341/2 — tjänst. 6 år 9 år 3 359 3 537 (3 311) (3 489) 1 ___. 3 229 3 580 1 _

6 år 2 224

(2 192) (2 248)

7 år 2 281 1

6 år 2 298 1

6 år 2 824

(2 785) (2 964)

2 878

9 år 2 290

9 år 3 003

3 194

(2 436) 1 ,

2 290 (2 259) 61/4

röntgenavdelningen (nu sköterskebiträde),

2 468

Total- I ._ r (1 B frl"n Efterl Efter Efter4 Efterö Efter9 Efter "Efter antal .oneg & eg. 0 ev.2 år 3 år ev.5år ev.7år ev. 10 år 12 år 15 år 1 Baderska, extra ordinarie tjänst. 6 år 9 år 8.) e. 0. U 6 . 2 092) 2 158 — 2 224 2 290 2 468 — 32 (2 060 (2 126) —— (2 192) (2 258) (2 436) —— Antal . . . — »— — 4 —— 1 —— b) Izl . . .. 1684 1930 — 2176 2421 — Antal . . . —— —— 1 _ 2 Badbiträde, extra ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) e. 0. U 5 . 1 980 2 092 i 2 158 2 224 2 290 31 (1 949) _ (2 061) f (2 127) (2 193) (2 259) — Antal . . . —— —— -— — — 2 _ 1 år 4 år 7 år — —— — b) II: 1 b . . . 1 784 1 854 _ 1 924 1 995 _ — Antal . . . —— — — — 2 2 år 4 år 6 år —— —— c) 11: 1 a . . . 1 902 2010 2 118 2 226 —— — — Antal . . . _. —— —— -— 2 2 Sjukgymnast" 2, ordinarie tjänst 6 år 9 är a) B9 . . 3715 —- 3894 -— 4105 4316 4560 — 69 (3 646) # (3 825) — (4 036) (4 247) (4 491) — Antal . . . 1 _— —— 1 -— — b) III grupp . 3 510 3 840 4 170 4 500 -— — Antal . . . _ —— 1 -— 1 —— 2 Sjukgymnaste, extra. ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) e.o. 9. . . 3 359 —— 3 537 3 715 3 894 4105 4 316 63 (3 296) —— (3 474) (3 652) (3 831) (4 042) (4 253) Antal . . . 2 — —— — — — b) III grupp . 3 510 3 840 — 4 170 4 500 —— Antal . . . 2 —— —— —— —— 2 Sjukgymnast—”'s, extra tjänst. a) e.9.... 3181 — 3359 —- 4 — — Antal . . . 2 — —— — —- _ 6 år 9 år b) III grupp . 3 510 — 3 840 — 4 170 4 500 —— -—— Antal . . . 2 -— —— — _ —— ——

1 För biträde vid undervisningskurser för med. kand. erhålla dessa två sjukgymnaster dessutom var- dera 100 kr. per kurs under förutsättning att den ltr förlagd utanför ordinarie arbetstid (2 a 3 kurser be- räknas). * Så. länge gymnastiska centralinstitutets utbildning av sjukgymnaster är förlagd till serafimerlasarettet tjänstgöra lasarettets sjukgymnaster även som instruktionsgymnaster och åtnjuta. därför arvoden från G. C. I:s stat, en första instruktionsgymnast 1500 kr. för år och övriga lem vardera 1000 kr. för år; på. samtliga arvoden utgår dyrtidstillägg. a Utgå av särskilt statsanslag för sjukgymnastutbildning.

Total- antal

Lönegrad Beg.lön

Efter 1 ev. 2 år

Efter 3 år

Efter 4 ev. 5 år

Efter 6 ev. 7 år

Efter 9 ev. 10 år

Efter 12 år

Efter 15 år

(3)

(3)

(3)

(0)

Husmoder, ordinarie tjänst.

a)B6....

Antal . .

b) III grupp .

Antal . .

3 181 51 (3 130)

2 850

lår 3 021

3 359 —— (3 308) ——

5 år 3 193 3 364

Sömmerska-, extra ordinarie tjänst.

&) e.o. UG . 32 (2 060)

Antal .

b)II:1d. .. Antal. ..

c) II:1b. .. Antal. ..

Sömmerska, extra tjänst. a) e. Uö. . . Antal . . .

b)II:1d. .. Antal...

c)II:1b. . .

Antal . .

Telefonist, extra ordinarie

a) e.o. UG

Antal .

b) IIzld. . . Antal. .. 11:20. .. Antal...

c) II:1a. .. Antal...

2 092

1 888

1 974

1 890

1 888

1 974

. 2 092

32 (2 060)

1 840 1 965

1 902

tjänst.

I 911 2 070

2 år 2 010

2 158 (2 126) 1/2

|

2 158 (2 126)

[Ill

| !

Ekonomipersonal.

4 år 2 029 1/2 4 år 2 190

l !

6 år 3 537 (3 486) 1

7 år 3 536

51 (2 799) (2 970) (3 142) (35313) (37/485) (3 651) _ _ _ (12 11

6 år 2 224 (2 192) lh

7 år 2 099

2l/s

6 år 2 298 3

|

l l

6 år 2 224

9 år 3 715 (3 664)

10 år 3 708

9 år 2 290

l

9 år 2 290

| 1

2 468

(2 258) (2 336)

I l

l l

1 |

2 468

(2 192) (2 258) (2 436) 1 1/2 1/2 7 år 2051 1 2281 1

6 år 2 226 2

Ill]

1 ]

I |

1 |

llll ll llll

Total- I öne rratl Be lön Efterl Efter Efter4 Efter6 Efter 9 Efter Efter antal ' '(” g. ev.2ar 3 år ev.5år ev.7 år ev.10 år 12 år 15 år 20 Städerska, extra ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) e. 0. U 5 . 1 980 -— 2 092 — 2 158 2 224 2 290 —- . 31 (1 949) —— (2 061) —— (2 127) (2 193) (2 259) —— (20%) Antal . . . 31,0 — 11 i 1 3,4 41/4 1 år 4 år 7 år _ b) 11: 1 b1 . . 1 784 1 854 1924 1 995 — —- —— (28) Antal . . . 2 SIX/12 # 103/4 G'la — — —— 2 år 6 år ut II:1 a1 . . 1 902 2 010 _ 2 118 2 226 — —— (28) Antal . . . 32,49 71/4 — 71/4 95/5 — — —— 8 Städerska, extra tjänst. (7514) a) 9. 114 1 . . 1 801 — — f — —— — _ Antal . . . 75/4 — — f— —— —— —— b) II:1b.. . 1784 — — — Antal. . . —- —- — —— — c)II:1a... 1902 — —— —— -— —— —— — Antal . . . —— -— —— — — — — — 1 Första köksförestdndarinna, ordinarie tjänst. 6 år 9 år a) B 11 . . . 4 105 -— 4316 # 4 560 4 804 _ —- 84 (4 021) —— (4 232) —— (4 476) (4 720) — Antal . . . — —— — 3/4. 1/4 _ _ 1 år 5 år 7 år 10 år b) III grupp . 4 014 4 176 4338 4 500 4 674 4 836 -— — Antal . . . —— — — 1 —- — — 1 Andra köksförestdndarinna, ordinarie tjänst. . 6 år 9 år a)B'f . . . . 3359 -— 3537 —— 3715 3894 — 57 (3 302) —— (3 480) —— (3 658) (3 837) Antal . . . — — 1 —- — b) I: 6 . . . . 2808 —— 3 159 —— 3 510 3861 — — Antal . . . —— —— 1 —— — — -— 1 Kokerska (diet, ordinarie tjänst. 6 år 9 år a)Bl 2290 —- 2468 —— 2646 2824 — 36 (2 254) — (2 432) —— (2 610) (2 788) — —— Antal . . . — — — — 1 år 4 år 7 år b) 11:20 . . . 2085 2 190 —— 2296 2401 —— -— — Antal. . . — —— —— —— 1 —- — —— 2 år — 4 år 6 år c) II:1d. . . 2292 2400 —— 2508 2616 —— — — Antal . . . —— — — 1 — —— 1 För en befattning utgår avlöningen från särskilt statsanslag för sjukgymnastutbildningen.

Total- antal

Efter 1 Efter 4 Efter 6

Lönegrad Beg.lön ev.2år 3 år ev.5år ev.7år

Efter 9 ev. 10 år 12 år 15 år

10

(12%)

(61/ i

Kokerska, extra ordinarie tjänst.

6 år

a) e.o. 1. .. 2158 2224 2290

33 (2 125) — (2 191) (2 257) Antal . . . — — 1 1

1 år 4 år 7 år

b) 11: 2 a. . . 2041 2 146 2 251 2357 Antal . . . _ — _ _ 1

1 år 4 år 7 år

Ilz2b. . . 2063 2168 — 2274 2379 Antal . . . — —— —— 1 1

2 år 4 år 6 år

c) 11: 1 c . . . 2 136 2244 -— 2352 2460 Antal . . . — _ _ 1 2

Första käks— och serueringabiträdc (spis-l, centrdisk-l, köksförest.

rings—l.), extra ordinarie tjänst.

6 år

a) e.o. U6 . 2092 -— 2158 _— 2224 32 (2 060) —— (2 126) (2 192)

Antal . . . 11/4 —— 19/4

1 år 4 år 7 år

b) II: 1 c. . . 1866 1 936 — 2007 2077

Antal . . . — — 2 1 1 år 5 år 7 år

III grupp . 1 872 1 957 2 043 2 129 2 215 Antal . . . —

2 år 4 år 6 år 0) II:1 b . . . 1 974 2082 — 2 190 2 298 Antal . . . -— — —— ll/m 2"/12

Köks— och serveringsbiträde, extra ordinarie tjänst.

6 år 3.) e.o. U 5 . 1 980 2092 — 2158 31 (1 949) —— (2 061) — (2 127) Antal . . . 33/4 75/4 —— 1 år 4 år 7 år b) Il:1 b. . . 1 784 1 854 —— 1 924 1 995 Antal . . . — 83/4 . — 91/4 1 2 år 4 år 6 år c) Il:1 a. . . 1 902 2010 — 2 118 2 226 Antal . . . lll/n 75/6 —— 61/12 31/8 Köks- och serveringsbiträde, extra. tjänst. a)e.U4... 1801 — —— Antal . . . 61/2 —— — — — b)II:1b... 1784 —— _ Antal . . . — — —

c)II:1a... 1902 — Antal... ——

II II

9 år 2 290 (2 258) 1

10 år 2 301 1

l I

I l

l !

närm. 1.

2 468 (2 436)

serve-

]

(1)

a)e.U4... Antal...

1 801 1 __

Total- L" e ad B l'"n Efter] Efter Efter4 Efter6 Efter9 Efter Efter antal on gr eg. 0 ev.2år 3 år ev.5år ev.7år ev.10 år 12 år 15 år 1 Tvättföresidndarinna, ordinarie tjänst. 6 år 9 år a)B5 ... 3003 3181 3359 3537 —— — 48 (2 955) _ (3 133) — (3 311) (3 489) —— Antal . . . 1 — _ — — — —- b) I:5 . . . . 2527 2878 —— 3229 3580 Antal . . . 1 — — — —— 1 Tvätfförealdrlderskans närmaste biträde, extra ordinarie tjänst. 6 år 9 är a.) e.o. 1 . . . 2 158 2 224 2 290 2468 2 646 33 (2 125) —— (2 191) — (2 257) (2 435) (2 613) Antal . . . — —- 1 ' 1 år 4 år 7 år b) II: 2 a . . . 1 933 2 038 2 143 2 249 — — Antal . . . — —— —— 1 —— —— 2 år 4 år 6 år c) II:1b. . . 1974 2082 — 2190 2298 — —— Antal. . . —— — —— 1 — _ _ 3 Första tvättbiträde (1 mottagning, 1 tvättmask, 1 stryk.), extra ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) e. 0. U 6 . 2 092 — 2158 2 224 2 290 2 468 32 (2 060) (2 126) — (2 192) (2 258) (2 436) —— Antal . . . —— -— —— 1 — 2 1 år 4 år 7 år b) II: 1 c . . . 1 818 1 888 — 1 959 2 029 — —— Antal . . . -— — — _ —— 2 — — — 1 866 1 936 — 2 007 2 077 —— —— Antal . . . —— —— — 1 — 2 år 4 år 6 år c) 11: 1 b. . . 1 974 2 082 2 190 2 298 —— -— Antal . . . — — —— —— 3 —— —— 7 Tvättbitrddm, extra ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) e.o. U 5 . 1 980 — 2 092 2158 2 224 2 290 31 (1 949) (2 061) (2 127) (2 193 (2 259) — (10) Antal . . . 9/4 — 31/4 —— 2 3/-1 31/4 1 år 4 år 7 år b) 11: 1 b. . . 1 784 1854 -— 1 924 1 995 — — (11) Antal . . . —— 15/4 —- 31/4 6 —— — 2 år 4 år 6 år c) Hzla. . . 1902 2012 — 2118 2226 — — (11) Antal . . . 1/a 15/12 —— 25/12 65/6 — — -— 4 Tvättbiträde, extra tjänst.

Total- I" arad Be lö Efterl Efter Efter4 Efter6 Efter9 Efter Efter antal lone” ! g. n ev.2år 3 år ev.5år ev.7år ev.10år 12 år 15 år b) 11: 1 b. . . 1784 — _ _ _ _ _ Antal . . . — _ _ _ _ _ _ c)II:1a... 1902 — _ _ _ _ — Antal . . . '_' —* _ '— _ _" 1 Maskimnästare (nu förste maskinist), ordinarie tjänst. 6 år 9 är 3): B 14. . . . 4 804 _ 5082 _ 5 359 5 735 6 157 114 (4 690) _ (4 968) — (5 245) (5 621) (6 043) _ Antal . . . 1 _ _ — — — 1 år 5 år 7 år 10 .år b) III grupp . 5 115 5 335 5 555 5 775 5 995 6 215 — _ Antal . . . 1 _ —— _ _ — 1 Maskinist (nu andre maskinist), ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) BIO. . . . 3894 — 4105 _ 4316 4560 4804 75 (3 819) _ (4 030) _ (4 241) (4 485) (4 729) _ Antal . . . _ — — — _ _ 1 _ b) 1:10. . . . 3931 _ 4282 _ 4633 4984 — _ Antal . . . _ _ _ _ _ 1 _ _ ' 1 Förste reparatör, ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) B7 . . . . 3359 — 3537 _ 3715 3894 4105 _ 57 (3 302) _ (3 480) _ (3 658) (3 837) (4 048) — Antal . . . _ -— _— _— _. _ 1 _ 1 år 5 år 7 år 10 år b) III grupp . 3 135 3 300 3 465 3 630 3 795 3 960 _ _ Antal . . . _ — _ _ 1 _ — 1 Andre reparatör, ordinarie tjänst. 6 år 9 år a)BG .... 3181 _ 3359 — 3537 3715 3894 51 (3 130) _ (3 308) — (3 486) (3 664) (3 843) _ Antal . . . -— _ -— — _ _ 1 b) I:6 .... 2808 _ 3159 — 3510 3861 — — Antal . . . _ — _ _ 1 _ — 3 Första eldare, ordinarie tjänst. . 6 år 9 år a) B5 . . .. 3003 _ 3181 _ 3359 3537 3715 48 (2 955) _ (3 133) — (3 311) (3 489) (3 667) _ Antal . . _ _ _ _ 2 _ 1 1 år 4 år 7 år b) II:3c . . . 2854 2995 _ 3135 3276 — _ _ Antal . . . — _- — 1/3 22/3 _ —— »— 2 år 4 år 6 år c)11:2b. . . 3084 3204 _ 3324 3444 — _ _ Antal . . . _- _ — — 3 — _- —

Total- 16 d B l"n Efterl Efter Efter4 Efter6 Efter9 Etter Efter antal ' negra eg" 0 ev.2år 3 år ev.5år :ev.7år ev. 10 år 12 år 15 år 4 Eldare, extra ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) e.o. 5. . . 2646 2824 3003 3 181 3359 3537 45 (2 601) — (2 779) _ (2 958) (3 136) (3 314) (3 492) (5) Antal . . . — — 1 4 — _ _ 1 år 4 år 7 år b) 11: 3b. . . 2810 2950 _ 3091 3231 _ _ _ (5) Antal . . . _ _ _ 2ls 41/5 _ — _ 2 år 6 år c) II: 2 b . . . 3 084 3 204 _ 3 324 3 444 _ _ _ (5) Antal . . . _ _ _ 5 _ _ _ 1 Eldare, extra tjänst. a)e.5... 2468 _ _ _ _ _ — —— (0) Antal . . . 0 _ _ _ _ _ _ _ b)II:3b... 2810 _ _ _ _ — _ _ Antal . . . _ — _ — _ _ _ _ c)II:2b... 3084 _ _ _ _ _ _ — Antal . . . _ _ _ _ _ _ _ _ 1 Trädgårdsmästare, ordinarie tjänst. 6 år 9 år a) 137 . . . 3359 _ 3537 3715 3894 4105 _ 57 (3 302) _ (3 480) _ (3 658) (3 837) (4 048) _ Antal . . . — S/4 _ l/4 _ _ __ b) 116 . . . 2808 _ 3159 _ 3510 3861 _ — Antal . . . _ _ s/4 _ 1/4 _ — — c) I:7 .... 3088 _ 3439 _ 3790 4141 _ _ Antal . . . — _ S/4 _ 1/4 _ _ 1 Snickare (hantverksföreståndare), ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) 137 .... 3359 3537 _ 3715 3894 4105 _ 57 (3 302) — (3 480) _ (3 658) (3 837) (4 048) _ Antal . . . _ _ _ 1 _ _ _ b) I:6 . . . . 2808 _ 3159 _ 3510 3861 _ _ Antal . . . — _ _ _ 1 _ _ _ 2 Förste empeditionsvakt (vaktmästare), ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) B7 . . . . 3359 _ 3537 3715 3894 4105 . 57 (3 302) _ (3 480) — (3 658) (3 837) (4 048) _ Antal . . . _ _ _ — _ 1 1 _ b) I:7 . . . . 3088 _ 3439 3790 4141 _ — beklädn.-bidr. 140 — 140 _ 140 140 _ _ Antal . . . _ _ _ 2 _ —

Total- Löne rad Be lön Efterl Efter Efter-4 Efter6 Efter9 Efter Efter antal g g. ev.2år 3 år ev.5år ev.7 år ev. 10 år 12 år 15 år 1 Expeditionsvakt (nu undervaktmästare), ordinarie tjänst. 6 år 9 år :a) B6 .... 3181 3359 3537 3715 3894 _ 51 (3 130) _ (3 308) _ (3 486) (3 664) (3 843) _ Antal . . . 1 _ — — — _ _ b) I:5 . . . . 2527 2878 3229 3580 _ beklädn.-bidr. 140 — 140 _ 140 140 — _ Antal . . . 1 — _ _ _ — _ _ [c) 1: 6 . . . . 2808 3159 _ 3510 3861 _ 140 _ 140 —- 140 140 — _ Antal . . . 1 — — _ _ _ _ 1 Portvakt, ordinarie tjänst. 6 år 9 år a)B7 . . .. 3359 — 3537 3715 3894 4105 57 (3 302) _ (3 480) _ (3 658) (3 837) (4 048) _ Antal . . . — _ _ — _ 1 b) I: 6 . . . . 2808 — 3159 _ 3510 3861 — — 1 Antal . . . _ — _ _ _ 1 _ _ c) I:7 3088 _ 3439 — 3790 4141 _ _1 Antal . . . — _ — _ _ 1 — _ 2 Portvakt, ordinarie tjänst. 6 år 9 år &) B6 . . . . 3181 3359 _ 3537 3715 3894 51 (3 130) _ (3 308) _ (3 486) (3 664) (3 843) _ Antal . . . — — 1 _ _ 1 _ b)I:5 2527 _ 2878 — 3229 3580 _ _1 Antal . . . _ _ 1 — _ 1 _ _ c)I:6 2808 _ 3159 _ 3510 3861 _ _1 Antal . . . _ _ 1 — _ 1 _ — 1 Manligt biträde, ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) B4 . . . . 2824 _ 3003 3181 3359 3537 45 (2 779) — (2 958) _ (3 136) (3 314) (3 492) _ Antal . . — _ _ _ 1 _ 1 år 4 år 7 år b) II:3a. . . 2586 2726 _ 2866 3007 _ _ _ Antal . . . -— — _ — 1 _ _ _ 2 år 6 år 0) II: 2 a . . . 2 820 2 940 _ 3 060 3 180 — _ _ Antal . . . _ — — _ 1 _ _ _ 7 Alanligt biträde, extra ordinarie tjänst. 6 år 9 år &) e. o. 4. . . 2 468 2 646 _ 2 824 3 003 3 181 3 359 42 (2 426) _ (2 604) _ (2 782) (2 961) (3 139) (3 317) (9) Antal . . . 5/4 5 11/2 8/4 1 _ 1 Fri uniform.

T tal- 0 Lönegra d Beg.lön Efterl Efter Efter4 Efterö Efter9 Efter Efter antal ev.2år 3 år ev.5år ev.7år ev. 10 år 12 år 15 år 1 år 4 år 7 år I)) II: 3 a. . . 2 586 2 726 _ 2 866 3 007 _ _ _ Antal . . . _ 3/4 _ 411/12 31/9 _ — — 2 år 6 år c) II:2a. .. 2820 2940 _ 3060 3180 _ _ _ Antal . . . _ 9/12 _ 3'3/1a 49/12 _ _ _

2 Manligt biträde, extra tjänst.

a)e.4.... 2290 _ — — _ _ _ _ (0) Antal . . . _ _ _ _ _ _ _ _ b)II:3a... 2586 _ _ _ _ _ _ _ Antal . . . _ _ — — _ _ _ _ c)II:2a... 2820 _ _ _ — _ _ _ Antal . . . _ _ _ _ _ _ _ Kontorspersonal. 1 Syssloman, ordinarie tjänst. 6 år 9 år a) B24 . . . 8817 _ 9 318 _ 9 780 10260 _ 279 (8 538) _ (9 039) _ (9 501) (9 981) _ _ Antal . . . _ _ _ _ _ 1 b) ....... 8 505 _ 8 945 _ 9 385 9 825 _ _ Antal _ -— — _ _ 1 _ _ c) ....... 8 817 _ 9 318 _ 9 780 10 260 _ _ Antal . . . _ _ — _ _ 1 _ _

1 Bokhdllare, ordinarie tjänst.

6 år 9 år a) B 15 . . . 5 082 _ 5 359 _ 5 735 6 157 6 580 _ 129 (4 953) _ (5 230) _ (5 606) (6 028) (6 451) _ b) B 15 . . . 5 082 _ 5 359 _ 5 735 6 157 6 580 _ Antal . . . _ _ 1 _ _ — _ _ 1 Kassör, ordinarie tjänst. 6 är 9 år 3.) B 11 . . . 4 105 — 4 316 _ 4 560 4 804 5 082 _ 1 84 (4 021) _ (4 232) _ (4 476) (4 720) (4 998) _ b) B 11 . . . 4105 — 4316 _ 4560 4804 5082 — 1 Antal . . . 1/4 _ 3/4 — _ _ — _ 1 Socialt biträde, extra ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) e. o. 10 . . 3 537 _ 3 715 _ 3 894 4 105 4 316 4 560 69 (3 468) _ (3 646) _ (3 825) (4 036) (4 247) (4 491) Antal . . . _ _ 3/4 _ 1/4 _ _ _

1 + 800 kronor i felräkningspengar.

Total- Löne rad Be lön Efterl Efter Efter4 Efter6 Efter9 Efter Efter antal g g' 'ev.2år 3 år ev.5 år ev.7år ev.10 år 12 år 15 år b) I: 9 . . . . 3 650 _ 4001 _ 4352 4703 — _ Antal . . . _ _ 7/12 _ 5/11 _ _ _ 1 Kameralblträde, ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) BS . . . . 3537 _ 3 715 _ 3894 4105 4316 63 (3 474) _ (3 652) _ (3 831) (4 042) (4 253) _ Antal. . . _ _ _ _ _ '/2 1/2 _ b) I:7 . . . . 3088 _ 3439 _ 3790 4141 4422 _1 Antal . . . _ _ _ _ _ _ 1 _ 1 Kameralbiträde, extra ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) e.o. 8. . . 3 181 _ 3 359 3 537 3 715 3 894 4 105 57 (3 124) — (3 302) _ (3 480) (3 658) (3 837) (4 048) Antal . . . _ "_ — — 1 _ _ b) I:7 . . . . 3088 _ 3439 — 3790 4141 _ _ Antal . . . _ _ _ _ _ 1 — _ 1 Kontorsbiträde (sysslomanskontoret), ordinarie tjänst. a)B4 2824 _ 3003 _ 3181 3359 _ 45 (2 779) _ (2 958) _ (3 136) (3 314) _ _ Antal . . . - — — _ _ _ 1 _ — b) 1.7 .... 3088 — 3439 _ 3790 4141 _ — Antal. . . _ _ — _ _ 1 _ _ 1 Kontorsbiträde (sysslomanskontoret), extra ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) e.o. 4. . . 2 468 _ 2 646 _ 2 824 3003 3181 _ 42 (2 426) — (2 604) _ (2 782) (2 961) (3 139) — Antal. . . 1 _ _ _ _ _ b) III grupp (elev) . . . 1452 _ — — — — _ _ Antal. . . 1 _ _ — _ _ _ _ 3 Kontorsbiträde (läkarexpedition), extra ordinarie tjänst. 6 år 9 är a) e.o. 4. . . 2 468 _ 2 646 _ 2 824 3 003 3 181 _ 42 (2 426) _ (2 604) _ (2 782) (2 961) (3 139) _ Antal. . . _ _ 8/4 _ 11/4 _ 1 _ b) I:4 . . . . 2246 _ 2562 _ 2878 3194 _ _ Antal. . . _ _ 2/s _ 11/8 1 _ _ 1 Personl.

__ ' Bilaga nr 7.

Oversikt av arvodister vid serafimerlasarettet. a) Av särskilda sakkunniga föreslagen anpassning av arvodena. b) Nu utgående arvoden, däri inbegripet provisorisk förhöjning i vissa fall. .c) Av direktionen föreslagen reglering. '

a b c Direktör, arvode ................... 300 300 _ ersättning därest han icke åtnjuter fri bostad . 7 500 7 500 _ 1 överläkare, medicine ............... 1 5001 1 5001 _ 1 » » ............... 1 0001 1 0001 _ 1 ) kirurgisk ............... 1 5001 1 5001 _ 1 » » ............... 1 0001'2 1 000” 2 _ 1 ) oftalmologisk ............. 1 0001 1 0001 _ 1 » neurolo isk .............. 1 0001 1 0001 _ g

Arvode för utförande av:

elektrokardiografiska undersökningar ..... 1 500* 1 500" 5 280” ämnesomsättningsundersökningar ....... 300* 300* 3004 1 biträdande läkare vid röntgenavdelningen . . . 1 1006 9005 1 1005 2 biträdande läkare vid gymnastikavdelningen. . 5 280'5 5 280', 5 280" Biträdande läkare vid polikliniken:

1 vid medicinska ................. 6 0507 6 0507 6 0507 1 » kirurgiska .................. 6 0507 6 0501 6 0507 1 » oftalmologiska ............... 5 280"' 5 2801 5 2801 1 » otiatriska .................. 3 7407' 3 3 7407' 5 3 740" ” ] » neurologiska ................. 5 2807 5 2501 5 2807 1 » gynekologiska ................ 5 2807 4 5001 5 2807 1 » psykiatriska ................. 2 6407'9 2 6407'9 2 6407'9 1 sekreterare och ombudsman .......... 1 200 1 200 1 200 1 kamrerare ...................... 1 200 1 200 1 200 1 predikant ...................... 1 41010 1 36410 1 36410 1 organist ....................... 400 400 400 1 biträdande sjukgymnast och assistent vid

gymnastikavdelningen .............. 3 30011 3 28012 3 28012 6 provsköterskor vid poliklinik och operations-

avdelning” ..................... 600 600 600 7 provsköterskor vid vårdavdelning” ...... 400 400 400 1 provsköterska vid medicinska laboratorierna13 _ _ _

41 sköterskeelever15 ................. — _ _ 3 kökseleverH .................... 240 240 240 1 springpojke ..................... 96015 93918 93916

' Dessa överläkare åtnjuta i egenskap av professorer vid karolinska institutet lön från dess stat. Dyr- tidstillägg såsom för oreglerad statstjänst har medgivits för arvodena på. lasarettets stat, men har ej utgått till professOEernaävilka erhålla högsta medgivna dyrtidstillägg vid karolinska institutet; daremot till av direktionen öror nade vikarier.

' Utgår för närvarande till en biträdande överkirurg. ” Särskild befattning föreslagen av direktionen; innefattar dyrtidstillägg a 10 %. * Dyrtidstillägg utgår icke. ' *— Inneiattar dyrtidstillägg; åtnjuter i övrigt arvode frän karolinska institutets stat (4 500+dyrtidstillägg). ' Innefuttar dyrtidstillägg & 10 %; dessutom utgår från gymnastiska centralinstitutets stat arvode såsom biträdande lärare i sjukgymnastik kr. 2000: _ jämte dyrtidstillägg.

' Innefattar dyrtidstillägg a 10 %. . ' Vid otiatriska polikliniken finnas för närvarande två. biträdande läkare, av vilka den ene, som tillika är biträdande lärare, helt avlönas från karolinska institutets stat.

' Tre mottagningsdagar i veckan. " Härav kr. 150: — från Sederholms fond; 1 864 kr. innefattar dyrtidstillägg a. 28 % på. 950 kr. " Inneiattar värdet av tidigare fri lunch. " Häri ingar beräknat värde på irl lunch, men icke dyrtidstillägg. " Tillhandahallas enligt avtal med sophiahemmet. Enligt detta avtal erhålla provsköterskor och _elever fritt vivre it lasarettet; provsköterska vid laboratoriet dock endast fri kost. För var och en av övriga provsköterskor erlägger lasarettet angivna belopp till sophiahemmet.

:: Antagas fört-rett är; erhålla fritt vivre samt kr. 40: _ per månad under senare halvåret av anställningen. Härutöver itjänstekostym. " Härutöver fri tjänstekostym samt 1 par skor årligen. Värdet av iri lunch ingår i kr. 939: —.

Bilaga nr 8.

Uppgift om pensioner, utgående från serafimerlasarettets stat för hud- i gctåret 1935/36, jämte tvenne pensioner, om vilka Kungl. Maj:t ännu ej meddelat beslut.

B e f a t t 11 in g Pensions- Kungl. Maj:ts Anmärkningar _ belopp beslut Vaktmästare ............ 1 248 ii/s 1912 och 13/11 1925 Å samtliga dessa pen- Städerska .............. 396 25/1 1918 » » » sioner beräknas skola Strykerska ............. 228 % 1923 » » » *Ttgå dyrtidåtmägg en" Skafferibiträde ........... 500 .../5 1924 hgt de Statliga besmm' melserna. Städerska .............. 500 ”h 1924 Tvåtterska ............. 396 14/6 1928 Bokhållare (kommissarie) . . . . 3444 7/5 1930 Köksbiträde ............ 360 13/11 1931 Städerska .............. 360 10/2 1933 Änka efter portvakt ....... 250 18/1 1918 Föreslagna fr. 0. m. 1/7 1936. Förste maskinist ......... 3 612 ej meddelat Tvättföreståndarinna ....... 1 716 ) »

För underläkare och amanuenser vid serafimerlasarettet föreslagen avlöning

Bilaga nr 9.

Jamförd med nu utgående

samt med den som tillkommer motsvarande befattningshavare vid vissa andra sjukhus.!"

Serniimerlasarettet

nu utgående, inkl. provl-

sor. avlön. för- höjn. o. dyrt. till. i). 10 % av direk- tionen föreslagen, inkl. dyrt. till. a 10 %

av särsk. sakkunniga före- slagen, inkl. prov. dyrorts-

till. samt dyrt.till. & 10 %

belopp inom () = reducer. till D- resp. E-ort

Akademiska sjukhuset i Uppsala

Malmöhus läns sjuk-

vardsinrättn.

i Lund

Stockholms läns centrallasar. ! Stocksund

Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm

Lasarettet i Norrköping

Förste underläkare: beg.-lön . . . 6378—65 558 (6) 6 710

slutlön . . . —- —

Underläkare : beg.-lön . 4 644—4 854 (4) 4 950

slut1ön . . . . .

Andre underläkare:

beg.-lön . (2) 4458

(7) 3 354 (9) 3 520 slutlön .

Förste amanuens: beg.-lön . 6 432—6 438 (2) 6 710 slutlön . . . . . — —

Amanuens:

beg.-lön . 6 312—6 378 4 674—4 758

slutlön . . . . .

(5) 6 710 (5) 4 950

Extra läkare . . .

D E (6) 7 002 (6 217—6 435)

7 425 (6 600—6 831) (4) 5 082 (4 455—4 620) 5 359 (4 712—4 884)

(9) 3 537 (3 049—3 168) 3 715 (3 207—3 333) (2) 7 002 (6 217—6 435) 7 425 (6 600—6 831) (5) 6 580 (5 834—6 039) (5) 4 804 (4 197—4 356) 7 002 (6 217—6 435) 5 082 (4 455—4 620)

(2) 9 840 (5) 6 660

(2) 7 480 (12) 6 000 (1) 5 700 (2) 3 000

(4) 7 250 8 990

(10) 6 000 7 440 (13) 4 400

(2) 4 100

kirurg. (14) 6 726 7 434

4 140 5 040

(2) 6 726

medic.

7 380—5 640 8 640—6 420

Inkomster frdn poli- klinik utöver i ovan uppgivna lö- ner eu. ingdemle:

Rätt till viss del av inkomsten för undersökning och behandling av patient, å Vilken lagen om för- säkring för olycksfalli arbete äger tillämpning. (Utbetalning av sådan andel sker genom lasaret- tets kontor, som uppbar avgifterna.)

Andra förmåner.

Rätt att en]. iastställdtaxa tagabetaltför behandling av olycksfall, kommande på icke ordinarie mottaga-tid

Vid mottag- ning å. poli- klinik rätt att taga betalt av patienten di—

rekt

Tvenne läkare

äga uppbära hälften av in- flutnaavgifter på. resp. poli— kliniker

Vid mottagning å. poliklinik rätt att taga. betalt av pati-

enten direkt

Semester: 1 månad per årsför-

ordnande

] månad per årsförord- nande

En månad per årsför— ordnande

Ingen

3 30 dagar ” 30 dagar

30 dagar röntg. 40 30 dagar

Aolöning uncle-r annan t_)'änstlecl.:

Under sjukdom lika. med extra ord. statstj- män; el- j est ingen

I likhet med extra ordi- narie statstjänstemän

Ingen Ingen

* Vid sjukdom 3 mån. full lön därefter 3 mån. halv lön; eljest ingen

jest ingen

3 Vid sjukdom 90 % av avlön. under 30 dag. sedan 60 % med viss tids- begränsn. ; el-

Vid sjukdom full lön i 60 dag. därefter 75 % i 30 dag.; eljest ingen Vid sjukdom full lön i 30 dag. därefter 75 % med viss tidsbegräns- ning; eljest ingen

Sjukvård: Oföränd-

rat

Fri sjukv. un- Oförändrat der högst 90 dagar per ka-

lenderår

' Gäller ej extra läkare. ' Gäller ej amanuens och extra läkare.

Fri sjukvård, regler ej fast— ställda

"F ri sjukvård, regler ej fast- ställda

Ej fri sjuk- vård

Fri sjukvård, regler ej fast- ställda

Ej fri sjuk- vård

' Vid jämförelse mellan serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset och Malmöhus lans sjukvårdsinr. i Lund bör observeras att Uppsala är E- och Lund D-ort. ' I uppgifterna för Malmöhus läns sjukv.-inr., Stockholms läns centrallasarett och Norrköpings lasarett ingående värde pa naturaförmåner är taget enligt uppgifter från dessa sjukhus. För akademiska sjukhuset, som ej uppgivit något värde på. naturaförmåner (1—2 rum med värme o. lyse, 2 måltider om dagen), ha dessa upptagits enligt lägsta av Malmöhus 1. sj.v.inr. uppgivna varde (kost 800:— bost. 800: -—), varvid kosten beräknats till 500 kr.

Tablå med jämförelse av vissa avlöningsbestämmelser för den underord bestämmelser för extra ordinarie och extra statstjänstemän, v

Förmån Nu gällande Stockholms stad

Staten: extra ordi- narie tjänstemän

Staten: extr tjänstemän

1. Semester. Efter 1 år 7dagar ) 2 ) 14 » » 10 » 21 » » 20 » upp till 1 män. I många fall längre t. ex. flert. sköt.bitr.: efter 1 år 14 dagar

Befattningshavande med )regelbundet natt-, sön— och helg- dagsarbeter de för- sta 5 åren 10 dagar, de följande 3 åren 12 dagar, de därpå föl- jande 3 åren 16 da-

För 1—10 lönegra- derna gäller intill 30 års ålder 15 dagar därefter intill 40 års ålder 20 dagar och fr. o. m. 40 års ålder 25 dagar. Under till- trädesåret beräknas

Semester kan er las efter samma minst ett års tj göring, efter ver beprövande und högst 10 dagar.

under sjuk- dom respekti- ve olycksfall utom tjänsten.

gar i följd. Därefter

efter direktionens omprövning. Kost- nadsfri sjukvård in- klusive sjukhusvård 90 dagar.

under högst 180 da- gar under 12 på var- andra följ ande måna- der. Därefter efter vederbörande myn- dighets prövning. Kostnadsfri sjukvård inkl. sjukhusvård un- der samma tid.

under högst 6 mån. i följd. Därefter be- stämmer verkstyrel- sen om event. ytter- ligare avdrag. C- el- ler event. B-avdrag om verket bekostar sjukhusvård.

» 2 » 21 » ger och därefter 18 efter hela kalender- röntg.bitr. 42 » dagar. kvartal. 2. Ersättning Oavkortadlön90 da- 2,"sav tidavlöningen Lön med A-avdrag Lön med B-av

under högst 6 i följd. C- ell. ev B-avdrag om ve bekostar sjukhu vård.

3. Ersättning vid olycksfall i tjänsten.

Full lön (från riks— försäkringsanstalten utgående sjukpen- ning inbetalas till lasarettet).

Inklusive ersättning från riksförsäkrings- anstalten: sjukpen— ning med minst sam- ma belopp som vid sjukdom.

Full lön; om kvar- varande förlust av arbetsförmågan, så event. A-avdrag ef- ter 6 månader.

Full lön under 6 nader; därefter avdrag (event. drag med lägre lopp)-

4. Ersättning i samband med havandeskap ell. barnsbörd.

Beslut från fall till fall.

SI/s av tidavlön. under högst 180 dagar om sjukdom, eljest av- stås hela lönen.

Lön med B-avdrag under högst 3 mån. om sjukdom; eljest lön med C-avdrag.

Lön med B-av under högst 3 om sjukdom, e avstås hela lön

5. Ersättning vid annan ty" äns tledi g- het.

Efter omprövning full lön under kor— tare ledighet. Eljest skyldig bestrida ar— vodet till vikarien.

Bestämmelse om full lön vid ledighet vis— sa helgdagskvällar, 1 maj m.m. Eljest intet bestämt.

För enskild angelä- genhet av särskilt ömmande beskaifen- het el. d. event. lön med B-avdrag. Eljest avstås i allmänhet hela lönen.

I allmänhet av hela lönen.

6. Pension. Beslut från fall till fall.

Pensionsrätt enligt pensionsreglemente för förmån och ar- betare i Stockholms stads tjänst (kommu- nal förf. nr 33/1934). manl. arbetare: 1500 kr. kvinnl. : : 1050 » jämte rörl.till.(f.n.18%) pensälder tjår

65 är 30 för man 60 ' l ! kv.

Pensionsrätt enligt pensionsreglementet (nr 442/1934), med däri angivna pen- sionsunderlag och pensionsavdrag. Rätt till »uppskjuten livränta».

Ingen pensionsr

7. Begravnings- hjälp.

Ingen generell be- stämmelse; behovs- prövning från fall till fall.

Vid dödande olycks- fall i arbete : enl. lag, dock minst 400 kr. Vid sjukdom el. olycksfall utom ar- bete 200 kr.

Vid dödande olycks- fall i arbete = minst enl. lag. Eljest = 1 månads lön, dock högst 400 kr.

Vid dödande 01 fall i arbete = enligt lag. Elje 1 månads lön, högst 400 kr.

Bilaga nr 10.

vårds- och ekonomipersonalen vid serafimerlasarettet med motsvarande ttningshavare vid statens sinnessjukhus och en del andra sjukhus.

ten: Sinnes— Malmöhus läns . . Akademiska sjuk- Stockholms läns ljukhusen landstings sjukhus Norrköpings stad huset i Uppsala sjukhus | särbestäm- B-sköterskor och ha Personal med regel. Efter 1ls års tjänst 8 De öförsta åren14d. ler. derskor samt tele- bundet natt-, sön— dagar. Efterl år 15 » öfölj. » 21 » fonister. . . . 20 d. dags- och helgdags- dagar. Därefter 28 » kokerskor . . 15 » arbete: de första 3 Proportionellt utgå.- sjukhstjstäderskor, åren 10 dag., de föl- ende efter tjänste- köks— och tvättbitr. jande 3 åren 12 dag., förhållandet. 12 (1. de därpå. följande 3 åren 16 dag. och därefter 18 dag. en med av- Oavkortad lön under a/s av lönen högst Oavkortadlönunder Full lön under 60 d. : av 50 öre 3 månader, därefter 180 dagar under 12 3 mån. Halv lön un- 75 % under ytterli- dag. Läkar- halv kontant lön och på varandra följande der3mån.Kostnads- gare 30 d. Därefter . jämte sjuk- oförminskade natu— månader. Därefter fri sjukvård under prövning. Fn' sjuk- 'ård under raförmåner under 3 särskild prövning. lika lång tid som värd (ej begr. tid). ;. förutsätt månader. Härefter Fri sjukvård under befattningshavaren Tid med indragen :ar. särskild prövning. samma tid. varit anställd, dock eller begr. lön fram- Fri sjukvård och fri högst 2 år. flyttar tiden för till- medicin. godoräkn. av ålders- tillägg. |. särbestam- Som under p. 2. Full löni180 dagar. Som under p. 2. Full lön under 6må- lel'. De därpå. följande nader. Därefter sär- 180 dagarna % av skild prövning. tidavlöningen. Dar- efter enligt lag. . sörbestäm- Inga förmåner. Beslut från fall till Inga bestämmelser Ingen. rer. ' fall. finnas. . särbestäm- Vid tillfällig kortare Bestämmelser om Inga bestämmelser Vid trängande fall er. tjänstledighetavstås full lön vissa helg- finnas. högst 5 dagar per år 2 kr. per dag till av- dagskvöllar såsom 1 med full avlöning. lönande av vikarie. maj m.fl. vid då. efter Annars ingen. Mer- Sörskilda bestäm- kl. 12 beviljad le- kostnad för vikarie melser om fritid fin- dighet. får gäldas av befatt- nas (kollektivavtal). ningshavaren. särbestäm- Full pension 60 % av Beslut från fall till Pensionsrätt enligt Pension utgår till er. lönen: för manl. 67 fallbetr.biträdesper- pensionsreglementet manl. vid 65 år och levnads-0.35tjanste- sonal. De manliga för arbetare (S. F. S. kvinnl. vid 60 är. år, för kvinnl.isjuk- intagna i stadens 443, 445) 1934. Avgifter5% av lönen värd 55 levnads» o. pensionsreglemente. för manl. och 3% för 25 tjänsteår och för kvinnliga. Pensions— övrigakvinnl. 60 lev- underlag 66.66 % av nads- o. 30 tj änsteår. lönen. särbestöm- Efter behovlpröv- Vid olycksfall i ar- Inga bestämmelser 100—200 kr. er. ning. bete 400 kr. Vid finnas. olycksfall utom ar- betet 200 kronor.

Bilaga nr 11 (18 i I betänkandet).

Jämförelse av begynnelse- och slutlön (nettolön = kontant utom bostad och kost) för några större

personalgrupper vid serafimerlasarettet och 5 andra sjukhus.

Seratimerlasar. 1936,/37 enl. Akademiska Malmöh. lans Stockh. stads de särskilda sjukhuset i sjukv.-inr. i sjukhus

(Sabbatsberg)

Serafimerlasar Serafimerlasar. ' 1936/87 enl.

enl. årsrapp. . för 1934 direktionens sakkunnigas Uppsala " Lund

Stockh. lans Lasarettet i centrallasar. Norrköping

förslag

förslag

Sköterskebiträden i lägsta lönegmppen. . . . antal

begynnelselön . slutlön . . .

städers/cor. . . . begynnelselön . slutlön..........

Köks- och server.—personal i lägsta lönegruppen antal

begynnelselön . . slutlön . . . . .

Tvättpersonal i lägsta lö negruppen. . . . . antal

begynnelselön . . slutlön .

17 1 656 1 867 10 1, 5 914 1. 9 1 125

105 11 1 014 11 1 338

28 1 014 11 1 338 19 11 1 014 14 1 338 11 . =. 14 1 272 5. H 1 596

105 14 913 14 1 402

28 14 913 14 1 402 19 14 913 11 1 402 11 ”. 1 171 5.11 1 660

235 850 1 ” 1 234

97

ll/Ianl. sjukvårds- o. ekono- mibiträden i lägsta löne- gruppen . . . . . . antal 9 9 9 5 10 9 1 2 begynnelselön . . . . . . 1 1 182 11 1 896 11 1 366 1 368 1 1 360 2 1 860 1 320 1 000

slutlön . . . . . . . . . . 1 603 2 256 " 2 435 1 678 * 1 936 2 2 220 1 740 1 000

Eldare i lägsta lönegrup- pen.........antal 5 5 5 3 11 7 2 54

begynnelselön . . . . . . 1 1 322 14 2 160 11 1 544 1 710 5 1 460 2 2 124 1 320 " 1 744 slutlön . . . . . . . . . . 1 743 14 2 520 14 2 613 2 114 5 2 060 2 2 484 1 740 7 2 608

Sjuksköterskor . . . . antal 9 52 9 52 9 52 53 66 62 26 13 begynnelselön . . . . . . 1, 9 1 674 14 1 674 14 2 225 91 232 ” 1 260 2.911” 1 742 9 1 370 9 1 200 slutlön . . . . . . . . . . 1 2 727 2 727 14 2 760 1 795 1 827 ”| 12 2 799 1 816 1 600

Assistentskötcrskor . antal 1012 14 14 24 21 1 16 1 begynnelselön. . . . . . ”ägg? 141393 1512 1140 978 1200 _ _— 840

slutlön.......... — —

' Bruttolöner med 17 % dyrtidstillägg minskade med fastställde avdrag för kost och bostad. Kostavdraget är lika för samtliga anförda personalgrupper 860 x1: 75. Bostadsavdraget för delat rum för kvinnlig biträdespersonal 12x21: 50, för manlig 24: 50. Bostadsavdrag för sköterskorna (ensamt rum) 12x42; —.

' Bruttolönerna enl. för åren 1984 och 1985 gällande kollektivavtal, minskade med ersnttningsbelopp för bostad och kost: för sköterskorna medellön enl. ordi— narie stat plus rörligt tillägg (17 %) minskad med ersättningsbelopp för bostad och kost. För kost Böoxlz 70, lika för alla. För bostad: sköterskorna 12x42: — (en- samt rum) övriga anförda kvinnliga personalgrupper 12 x 24: —— (delat rum), manliga personalen 12 x 29: (delat rum). Den bostadsers'attning stadens befattningsha- vare vid sjukhusen få. betala rättar sig i viss utsträckning efter rummens storlek och beskaffenhet i övrigt. Här har räknats med den enligt uppgift vanligaste. Avdraget för kost har, sedan den i 1935 års statsverksproposition ingående uppgiften (sid. 316) lämnades, sänkts med 20 öre per dag vid Sabbatsbergs sjukhus.

' Innefattar även bostadsersattning.

' Egentligen 1900: — resp. 2476: — men för jämförelsen: skull har räknat med avdraget värde för kost 540 kr. ' Egentligen 2500: -— resp. 3100: men för jämförelsens skull har räknat med avdraget värde av 540 kr. för kost och 500 kr. för bostad. ' + 1 biträdande, som ej har ålderstillägg.

7 För jämförelsevis skull beräknade belopp; samma avdrag som ovan under not 5 angivna för kost och bostad.

' Härav en anställd först efter ll: 1934.

' Alla sköterskor vid seratimerlasarettet äro i samma lönegrupp. För övriga sjukhus, där så. ej är förhållandet, har räknats med medellönen.

"' Härav 5 anställda först efter '!7 1934. '

" Lönen för dem som nyanställas efter 'I, 1984.

" Fria skatter på. inkomst från lasarettet. " Uppgivna lönehelopp enl. årsrapport 1934 innefatta dyrtidstillägg 9. 27 % . " I bilagan nr 6 angivna bruttolöner. minskade med under not 1 här ovan nämnda avdrag för naturaförmåner.

"Statens offentliga utredningar 197367

lystematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

r

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

_.

Statsförfattning. Allmän statsförVaItning.

Kommunalförvaltning.

Statens och kommunernas ilnansväsen.

Politi.

Nationalekonomi och socialpolitik.

x

Hälso- och sjukvård.

Betänkanden 1 rörande serafimerlasarettets ekonomi samt 2 rörande lasarettets ställning och verksamhet. [i]

Allmänt näringsväsen.

Fast egendom. Jordbruk med binärilgar.

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Industri.

Handel och sjöfart.

Kommunlkationsväse'n.

Bank-, kredit- och penningväsen.

Försäkringsviisen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt.

Försvarsväsen.

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Förslag till konvention mellan Sverige och Schweiz "om er- "'

kännanld? och verkställighet av domar och sriljedom'ar ' m.m. 2