Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1936

för dylik undersökning. Med skrivelse den 9 juni 1936 överlämnade kommissionen till Kungl. Maj:t dylik plan, och genom brev den 12 juni 1936 uppdrog Kungl. Majzt ät kommissionen att verkställa ifrågavarande undersökning i huvudsaklig överensstämmelse med denna plan.

Enligt den av Kungl. Maj :t fastställda planen för arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1936 borde i huvudsaklig överensstämmelse med 1935 års

arbetslöshetsundersökning verkställas utredning angående de arbetslösas ålder, yrke och organisationstillhörighet, arbetslöshetsperiodens längd, arbets-

förhet inom eget yrke och inom grovarbete, tidpunkten för vederbörande hjälpsökandes inflyttning till vistelsekommunen ävensorn den form, vari hjälp lämnats. Vidare borde utredas, huruvida den hjälpsökande vore boende

på eget eller anhörigs jordbruk. Genom specialundersökning av ett representativt urval av orter borde åvägabringas utredning angående orsaken till de hjälpsökandes arbetslöshet.

I samband härmed borde en så noggrann undersökning som av de

möjligt

arbetslösas arbetsförhet och användbarhet i öppna marknaden göras. Specialundersökningen borde utvidgas till att omfatta ett större antal orter än vid

1935 års undersökning.

Beträffande de den 31 juli 1936 anmälda arbetslösa, som ingått i 1935 års undersökning, borde förutom arbetslöshets- och hjälpförhållanden under de senaste 12 månaderna även utrönas inkomsten av arbete i marknaden.

öppna

Motsvarande uppgifter borde, så. långt sig göra läte, inhämtas för de personer, som varit anmälda arbetslösa den 31 juli 1935 men icke den 31 1936.

juli

Kommissionen får härmed till Kungl. Majzt överlämna redogörelse för

arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1936. Vid redovisningen av undersökningsresultaten har kommissionen sammanfört de vid specialundersök-

ningen av vissa orter utvunna erfarenheterna rörande orsaken till arbetslösheten i ett särskilt kapitel, under det att övriga resultat från

specialundersök-

ningen återfinnas under den allmänna undersökningens olika kapitel.

Stockholm den 26 februari 1937

På. Statens Arbetslöshetskommissions

vägnar:

GUNNAR HUS S

Birger Arms

Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1936.

Inledning.

undersökning avser att belysa det hos kommissionen an-

Föreliggande

mälda arbetslöshetsklientelets sammansättning den 31 juli 1936. Uppgifterna behandla alltså, där ej annat angives, endast de personer, som nämnda dag voro anmälda hos arbetslöshetskommittéerna som hjälpsökande arbetslösa. Det torde vara av vikt, att detta förhållande beaktas vid studiet av undersök-

resultat. är vid en tidpunkt, då.

ningens Undersökningen nämligen företagen

kunde beräknas vara den minsta under året förekom-

säsongarbetslösheten

mande och då verksamheten inom vissa säsongbetonade näringsgrenar, framförallt var över vad som kan betraktas som

byggnadsindustrien, uppdriven

normal säsongsysselsättning. Vidare torde observeras, att hjälpverksamhetens

ter olika under olika. tider på året. Visserligen är

utformning sig väsentligt

arbetslinjen numera den dominerande hjälpformen under alla årets månader, men under vintern måste i icke utsträckning även dagunderstöd med

ringa

Den 31 1936 förekom icke sådant understöd. Vid

statsbidrag tillgripas. juli

bedömandet av bör detta hållas i minnet, enär för-

undersökningsresultaten

inom kunna ha haft en viss inverkan på arbets-

ändringar hjälpverksamheten löshetens omfattning och klientelets sammansättning vid undersökningstill-

fället.

Av vad nu att en företagen vid en enda tid-

sagts framgår, undersökning,

och alldeles särskilt en under sommaren, icke

punkt, undersökning, företagen

kan karaktären av hela det klientel, som under ett år vänder sig till

belysa

arbetslöshetskommittéerna såsom hjälpsökande. Man kan därför icke utan vidare resultaten och med av i undersökningen fram-

generalisera ledning

komna fakta omdömen om arbetslöshetsklientelets sammansättning över

avge huvud.

Å andra sidan torde dock undersökningen hållpunkter för be-

ge vissa dömandet av den för all väsentliga frågan om beskaffenheten hos

hjälppolitik

det arbetslöshetsklientel, som även under nuvarande icke

goda konjunkturer

erhållit sysselsättning på den fria arbetsmarknaden. Att undersökningen kan skänka sådana framgår av resultatet av den likartade under-

hållpunkter

som kommissionen verkställde den 31

sökning, på Kungl. Majzts uppdrag

1935. Det torde icke vara överdrift att att över hälften (kan-

juli någon säga,

hända av det i 1935 års klientelet utgjordes av

2/3) undersökning ingående

personer, som voro anmälda hos arbetslöshetskommittéerna alldeles oberoende av inom sysselsättningen. Med andra 0rd, denna grupp

säsongvariationer

ett »restklientel», som av sin storlek i till

utgjorde på grund hög grad bidrog

att dess karaktär. Det är vidare uppenbart, att ur

ge arbetslöshetsklientelet

och social synpunkt just denna grupp utgör ett allvarligt problem. samhällelig

När kommissionen i uppdrag att företaga en förnyad

Kungl. Maj:t givit

av dess klientel och därvid fastställt, att även 1936 års under-

undersökning sökning skulle avse den 31 juli, har därigenom möjliggjorts dels ytterligare

av nu nämnda restklientel och dels jämförelser mellan 1935 och

belysning

1936 års undersökningar. Vissa yttre förhållanden voro ur säsongsynpunkt

likartade vid de två undersökningstillfällena; hjälppolitiken hade fullständigt

taget samma utformning. Däremot hade en stark konjunkturförbätt-

praktiskt

arbetsmarknaden mera tillfredsställande vid det

ring gjort läget på väsentligt senare Ökningen i sysselsättningen under tiden undersökningstillfället.

31 1935-31 juli 1936 var större än den samtidigt skedda ökningen i antalet

juli

män i åldrarna mellan 16 och 65 år, och som följd därav hade arbetslöshetssiffrorna med nära 50 En stark avgång ur arbetslöshets-

sjunkit procent.

klientelet hade alltså måst äga rum. Det torde vara av intresse att klarhet vinnes över denna om den rum från alla av

avgång, ägt likformigt grupper

arbetslösa eller om vissa haft större svårigheter än andra att tränga ut på arbetsmarknaden eller att på annat sätt försvinna ur arbetslöshetsklientelet.

Redan ett siffermässigt fastställande av de avgångnas antal giver en an-

tydan om förekomsten av ett nytt problem. I 1935 års undersökning ingingo

cirka och då i de arbetslösas antal mellan under-

40 000 personer, minskningen

cirka 50 skulle man kunna förmoda, att om-

sökningstillfällena utgör procent

kring 20 000 nu lämnat klientelet. Såsom av det följande kommer att framgå: är det emellertid icke mindre än cirka 27000 personer, som försvunnit ur klientelet, och cirka 7 000 uppträda i 1936 års undersökning, trots att de icke voro anmälda som arbetslösa den 31 juli 1935. Det kan alltså förefalla, som om ett antal - trots den starka

högst betydande personer konjunkturför-

— tillförts arbetslöshetsklientelet under tiden 31 1935--

bättringen juli

31 1936. Är så fallet, måste ett sådant förhållande ge anledning till en

juli

noggrann prövning av orsakerna härtill.

I stort sett har vid 1936 års undersökning följts samma principer som vid 1935 års. Kommissionen har likväl ansett det nödvändigt att i förevarande

undersökning i ännu större utsträckning än i 1935 års fästa uppmärksamheten

vid arbetslöshetens rent geografiska fördelning.

I 1935 års undersökning lämnades bland annat mera detaljerade arbetslöshetsstatistiska data från de tre i arbetslöshetshänseende mest utsatta länen

(Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län). I föreliggande

undersökning har man på motsvarande sätt sökt skildra arbetslösheten inom kommuner och områden där industrier, som efter senaste högkonjunktur mera avsevärt minskat sin sysselsättning, varit lokaliserade- Kommuner, som haft

en arbetslöshet av mer omfattning, framkallad av sysselsättnings-

betydande

inom viss ha förts samman till och vik-

svårigheter industri, kommungrupper,

data meddelas i dels för län och kommuntyper, dels

tigare undersökningen

för här nämnda i undersökningen benämnda arbetslöshets-

kommungrupper, kommuner eller områden. *Av de antydda urvalsprinciperna framgår, tyngda

att till områden hänförts även kommuner, som vid under-

arbetslöshetstyngda

endast en relativt måttlig arbetslöshet, då denna

sökningstillfället uppvisat

varit framkallad av att en för trakten dominerande näringsgren under en lång tid varit och arbetslösheten i förhållande till om-

lamslagen kringliggande

råden varit av omfattning. Sålunda ha åtskilliga kommuner

anmärkningsvärd

i och Bohuslän hänförts till arbetslöshetstyngda områden, trots att

Blekinge

de vid hade en förbättrad arbetslöshetssituation. Å

undersökningstillfället

andra sidan ha kommuner, som äro allmänt kända för sina under vinter-

några

halvåret svåra arbetslöshetsförhållanden, t. ex. Nederkalix (Nb.), icke med-

bland de kommunerna, då arbetslösheten varit så

tagits arbetslöshetstyngda

starkt att en mera avseende förhållan-

säsongbetonad, ingående redogörelse,

dena den 31 skulle ha lämnat en skev bild av arbetslösheten under året i

juli, övrigt.

Skillnaden mellan resultaten av metod att skildra de tre arbetslös-

fjolårets

länen och årets av här angivet sätt definierade

hetstyngda redovisning på

områden, blir ej särskilt påfallande. De två viktigare

arbetslöshetstyngda

vilkas arbetskraft - av helt olika skäl -——för när-

industrigrenarna, visserligen

varande med äro stenindustrien och den

kämpa sysselsättningssvårigheter,

rationaliserade norrländska sågverksindustrien. Den förra är huvudsakligen

till och Bohuslän, den senare till Västernorrland. Man torde

förlagd Blekinge

emellertid beakta, att även vissa andra industrier, såsom tändsticksindustrien och minskat sin sysselsättning och framkallat arbetslös-

glasbruksindustrien,

för de orter, där de äro eller varit förlagda. Där dessa problem

hetsproblem

varit av mera art, så att de kvarstå även under nuvarande högkon-

varaktig

ha kommunerna bland de arbetslöshetstyngda områdena.

junktur, upptagits

Däremot har varken av tändsticksindustrien i Växjö eller glas-

nedläggningen

industrien i Karlstad föranlett, att dessa båda orter behövt betraktas såsom

arbetslöshetstyngda. Den år 1936 undersökningen skiljer sig vidare från den föregående företagna

däri, att om de och de tillkomna arbetslösa kunnat ägnas

problemet avgångna

Ett särskilt (kap. XIV) behandlar förändringar inom

uppmärksamhet. kapitel

klientelet 31 1935-31 1936. Vidare har belysning av frågan

juli juli ytterligare

om de arbetslösas arbetsförhet eftersträvats. En specialundersökning vid de

har därför i 1936 års undersökning. Bland s

statliga reservarbetsplatserna ingått

förhållanden, som för första varit föremål för undersökning beträf-

gången

fande det hos kommissionen anmälda klientelet, märkes frågan om den arbetslöses innehav av hem eller annan fastighet i sin hemort. Denna fråga

eget

har en innebörd för de grupper av arbetslösa, som

uppenbarligen allvarlig

äro bosatta inom de områdena och för vilka utsikten att

arbetslöshetstyngda

erhålla arbete i med den enskilde arbetarens

hög grad sammanhänger rtrlighet och möjlighet att lämna hemorten. Mera försök ha att

ingående gjorts

fastställa, vilken inverkan hjälpverksamhetens haft de aráets-

utformning på. lösas möjligheter att finna anknytning till den fria arbetsmarknaden. Problemet om hjälpens utformning och har därför från

utsträckning angripits delvis andra än vid den föregående Å aidra

utgångspunkter undersökningen. sidan har kommissionen ansett sig kunna på två områden inskränka

väsentligt den nu senast företagna undersökningen. Detta om arbets-

gäller frågorna löshetsperiodens längd och om den fackliga Båda

organisationstillhörigheten.

dessa problem erhöllo en synnerligen vid 1935 års under-

allsidig belysning sökning. Företagna undersökningar ha givit vid handen, att

inga förskjutningar av karaktär att påkalla av art ha in-

ändringar arbetslöshetspolitisk träffat på. dessa områden. Under sådana förhållanden har ett av

upprepande föregående undersöknings omfattande bearbetning icke ansetts motiverad. Självfallet ha sammanställningar gjorts, avsedda att

möjliggöra jämförelser på viktigare punkter även beträffande dessa spörsmål.

Vissa orter ha jämväl vid 1936 års undersökning blivit föremål för

specialundersökning ifråga om klientelets möjligheter att arbete i mark-

taga öppna naden, orsaken till förutvarande anställnings

upphörande, fastighetsinnehav m. m. Antalet orter, som vid den undersök-

specialundersökta föregående ningen uppgick till 19, har utökats till att omfatta 189 kommuner. Som

följd härav har specialundersökningen organiserats efter delvis andra

linjer (se sid. 22). -

De i vistelsekommunen icke hemortsberättigades antal endast 185,

utgjorde varför det icke ansetts behövligt att lämna särskild för deras.

redogörelse arbetslöshetsförhållanden.

Enligt den för undersökningen fastställda planen skulle utrönas klientelets. inkomster av arbete i öppna marknaden under de före

undersökningstillfället sistförflutna 12 månaderna. Sådana uppgifter ha emellertid avlämnats i så ringa omfattning, att en bearbetning ej ansetts böra ifrågakomma.

Antalet i undersökningen ingående arbetslösa kvinnor endast 50,

utgjorde beträffande vilka redogörelse lämnas allenast i fråga om och ålder.

yrke

Vid utarbetandet av denna ha, då annat

redogörelse ej uttryckligen säges, använts samma terminologi, uppställning av tabellariska etc. som

redogörelser i den 31 1935, vilken återfinnes i Statens

arbetslöshetsundersökningen juli

offentliga utredningar 1936: 21.

KAP. I.

Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935.

Sammanfattning av huvudresultaten.

I viss utsträckning komma i de särskilda kapitlen jämförelsesiffror från

1935 års att meddelas. För att möjliggöra jämförelser mellan

undersökning

de båda undersökningarna torde emellertid en samlad bild av klientelet vid det första undersökningstillfället här vara av behovet. Ett kortfattat referat av huvudresultaten av 1935 års undersökning skall därför lämnas.

Enligt arbetslöshetskommittéernas månadsrapporter voro den 31 juli 1935 42 582 personer (varav 115 kvinnor) anmälda såsom hjälpsökande arbetslösa.

Av dessa ingingo 40 332 män i 1935 års arbetslöshetsundersökning. Det manliga klientelets sammansättning ur ålderssynpunkt framgår av nedanstående

sammanställning.

Antal arbetslösa Procent-nell

*åldersgrupper den 3‘/1 1935

fördelning

Inom olika delar av landet voro förhållandena i förevarande avseende i hög grad skiftande. En betydande del av arbetslösheten i norrlandslänen, Värmlands och Kopparbergs län utgjordes sålunda av arbetslösa i åldrarna 16-25 år, nämligen 5 623. Då den anmälda arbetslösheten i nämnda län uppgick till 16363, var alltså de yngre áldersklassernas procentuella andel 34%; procent. Som jämförelse kan nämnas, att i övriga delar av landet utgjorde de arbetslösa i åldern 16-25 år 4432 personer, d. v. s. 185 procent av hela antalet arbetslösa.

Åldersfördelningen varierade emellertid icke allenast med den

geografiska

belägenheten. Det visade sig, att klientelet hade en helt annan sammansättning i t. ex. storstäderna än i Variatio-

landsbygdens jordbrukskommuner.

nerna i de olika kommuntyperna av nedanstående

framgå sammanställning.

Antalet arbetslösa i

Äldersgrupper

övriga industri- blandade jordbruks- samtliga s om a er t turd stöder kommuner kommuner kommuner kommuner

A. Absolum tal 16-20 . . . . . . . . . . . . . . . . I53 371 1 441 712 572 3 249 21-40 . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000 4 438 8 156 4 572 3 006 23 172 41--tu . . . . . . . . . . . . . . . . 2 804 3 163 4 251 2 420 1 273 13 911 \ Summa 5 957 7 972 13 848 7 704 4 851 40 332 B. Procenttal 16-20 . . . . . . . . . . . . . . . . 26 46 104 93 11s 81 21-40 . . . . . . . . . . . . . . . . 50: 557 58°9 59‘3 62o 574 41--to . . . . . . . . . . . . . . . . 471 397 30-7 31‘4 26: 34s Summa INTO l000 100-0 1000 llN)0 1000

Yrkesfördelninyen bland de i 1935 års undersökning var ingående följande.

An al P ce u l Yrkesgmpper

arbetålösa fögdellriiixxeg

eller inom näringslivet ut-

av rationalisering strukturförändringar

på grund

sikterna att erhålla arbete i marknaden voro skäligen begränsade. Unge-

öppna

får 2/3 av klientelet skulle med andra ord kunna ur arbetsmarknadssynpunkt

betraktas såsom grovarbetare.

undersökningen vid

Beträffande de arbetslösas familjeförhållanden gav

att 449 voro 515 gifta, 26 procent änklingar handen, procent ogifta, procent

Antalet som de arbetslösa hade och 10 frånskilda. familjemedlemmar,

procent

att inklusive hustru), utgjorde 55 783, d. V. s. 25 per familje-

försörja (alltså

och 14 per arbetslös.

försörjare

rörande längd gåvo vid handen,

Undersökningarna arbetslöshetsperiodens

del av de arbetslösa hade en arbetslöshet bakom

att en mycket stor långvarig

Sålunda att 14 290 personer eller 35%; procent enligt egna upp-

sig. framgick,

varit arbetslösa vecka under tiden 1 januari 1933-31 juli

gifter hade varje

benämndes de arbetslösa, som under vartdera av åren

1935. I undersökningen

40 veckors arbetslöshet samt under 1935 minst 24 1933 och 1934 haft minst

arbetslösa. Dessas antal till 21 014 veckors arbetslöshet, långvarigt uppgick

av antalet arbetslösa. I storstäderna utgjorde de långvarigt eller 521 procent

av klientelet och i städer 561 medan

arbetslösa 68s procent övriga procent,

industrikommuner var 552 för de

motsvarande tal för landsbygdens procent,

428 och för 312 pro-

blandade kommunerna procent jordbrukskommunerna

cent.

som vid att bedöma arbetslöshetsklien-

De försök, undersökningen gjordes

försvårades av vissa brister hos materialet. Man

telets fysiska arbetsförhet,

kunna konstatera, att 22 voro icke arbetsföra

sig emellertid procent ansåg

endast i visst eller vissa Dessutom funnos och 29 arbetsföra yrken.

procent

betraktades såsom fullt arbetsföra men som 1 069 personer, som visserligen

med mera bestående deras andel i klientelet uppgick voro behåftade lyten;

utförd av klientelets arbetstill 2°7 En i 18 orter specialundersökning

procent.

bland med att förhet avvikande resultat, annat sammanhängande gav ett något

kommittéerna som till

vid den- allmänna undersökningen regel ej tagit hänsyn

ålder normalt förbundna i arbetsförmågan. Enligt

den med hög minskningen

voro i dessa 18 orter endast 05 icke arbetsföra,

specialundersökningen procent

mindre än 110 hade nedsatt arbetsförhet, 77 prounder det att icke procent

cent av ålder och 33 av annan anledning.

på grund procent

Tab. 1. Antalet hos arbetslöshetskommittéernu anmälda hjälpsökande arbetslösa inom olika läi juli 1935—jnli 1936.

1 9 3 5 1 9 3 6 L ix n juli aug. sept. okt. nov. dec. jan. febr. mars april juli maj juni

Stockholms stad . . 3 334 3 401 3 336 3 419 4 125 4 353 5 086 5 270 5 356 4 605 3 419 2 588 2 153

Stockholms . . . . . . . . 1 330 1 280 1 303 1 546 1 812 1 896 2 165 2 080 2 055 1 534 971 717 586 Uppsala . . . . . . . . . . 693 727 706 792 902 934 1 171 712 630 611 454 394 275 Södermanlands .. . . 258 277 348 415 519 509 539 469 459 286 212 130 105 Östergötlands . . . . . . 713 682 678 831 1 199 1 335 1 668 1 465 1 394 890 550 74 283 Jönköpings . . . . . . . . 862 796 817 840 926 985 1 075 981 913 791 584 491 392

Kronobergs . . . . . . . . 638 596 595 631 775 812 905 884 809 557 348 264

246 Kalmar . . . . . . . . . . . . 1 486 1 498 1 535 1 743 1 939 1 978 1 851 1 770 1 572 1 215 969 798 6801 Gotlands . . . . . . . . . . 28 17 24 72 123 169 261 281 205 134 50 45 39 Blekinge . . . . . . . . . . 2 612 2 498 2 360 2 585 2 719 2 823 2 990 2 861 2 374 1 930 1 433 1 106 1 009 Kristianstads . . . . . . 373 298 320 347 545 786 935 965 616 384 225 140 76

Malmöhus 1 . . . . . . . . 2 378 2 208 2 247 2 693 3 319 4 057 4 839 5 244 4 043 3 235 2 427 1 924 1 829 Hallands . . . . . . . . . . 669 628 636 651 746 829 914 891 786 534 487 416 409 Göteborgs stad . . . . 2 185 2 145 2 177 2 621 2 961 3 283 3 886 4 086 3 801 3 108 2 206 1 707 1 423 Göteborgs o. Bohus län i övrigt . 4 589 4 442 4 311 4 872 4 631 4 926 4 950 4 884 4 587 3 619 3 099 2 808 2 480 Älvsborgs . . . . . . . . 854 819 844 981 1 191 1 356 1 386 1 307 1 147 858 697 465 381

Skaraborgs . . . . . . . . 567 510 591 666 786 904 872 797 767 535 383 320 260 Värmlands . . . . . . . . 2 849 3 040 3137 3 383 3 658 3 487 2 848 2 386 2 467 2 694 1 691 1 167 1 121 Örebro . . . . . . . . . . . . 1 315 1 312 1 244 1 354 1 539 1 600 1 589 1 510 1 455 1 210 848 579 507 Västmanlands . . . . . . 307 271 266 350 515 521 511 405 348 244 141 52 43 Kopparbergs . . . . . . 2 201 2 287 2 023 2 084 2 523 2 638 2 547 1 985 1 630 1 713 1 349 967 730

Gävleborgs . . . . . . . . 2 947 2 790 2 568 3 013 3 500 3 776 3 673 2 812 2 588 2 967 2 076 1 518 1 164 Västernorrlands . . . . 5 062 5 161 5 181 6 011 7 075 7 291 7 920 7 636 7 571 7 503 5 292 3 996 3 199 Jämtlands . . . . . . . . 917 858 686 876 1 029 893 663 561 411 500 394 238 169 Västerbottens . . . . . . 1 205 1 071 1 133 1 510 1 644 1 753 1 698 1 563 1 380 1 206 938 581 490 Norrbottens . . . . . . 2 210 2 111 2 124 2 759 3 466 4 071 4 458 4 322 3 798 3 765 3 328 2 078 1 461

Samtliga län 42 582 41 723 41 190 47 045 54 167 57 965 61 400 58 127 53 162 46 628 34 571 25 S63 21 510

Index: juli 1935:100 100 98 97 110 127 136 144 137 125 110 81 61 51 1 Därav Malmö stad. . 980 868 899 1 133 l 987 1 476 1 602 1 750 1 517 l 370 1 091 909 S38

KAP. II.

Arbetslöshetens den 31 1935-31 juli 1936

omfattning juli enligt månadsrapporterna från arbetslöshets-

kommittéer-na.

För att erhålla en såvitt bild av de förändringar, som

möjligt fullständig

inträffat i klientelet under det mellan de båda för-

undersökningstillfällena

flutna torde det vara att i stora skildring av arbets-

året, lämpligt drag ge en

löshetens utveckling under denna tid enligt kommittéernas månadsrapporter

(se tab. 1).

Den 31 1935 voro 42 582 anmälda som hos

juli personer hjälpsökande

arbetslöshetskommittéerna. Antalet höll konstant under

sig praktiskt taget

och månader för att därefter relativt långsamt stegras upp

augusti september

till 61 400 den 31 januari 1936. Under februari började anmälningssiffrorna och blev särskilt stark under och juni månader. Den

sjunka, nedgången maj

31 1936 voro anmälda som hjälpsökande. Arbetslösheten juli 21 510 personer minskades alltså från den 31 juli 1935 till den 31 juli 1936 med nära 50 procent. att en stark pågått under hela det år,

Uppenbart är, konjunkturförbättring

som förflutit mellan dessa båda tidpunkter. Så stark har dock förbättringen icke att den kunnat den av säsongvariationer på. arbetsmark-

varit, upphäva

naden vållade av antalet under vintermånaderna.

ökningen hjälpsökande

En med statistik över arbetslösheten inom fack-

jämförelse Socialstyrelsens

förbunden vid handen dels att fackföreningsstatistiken utvisar större ger än kommissionens statistik, dels att minskningen av antalet

säsongvariationer

hos arbetslöshetskommittéerna anmälda skett snabbare än minskningen av antalet som av redovisas till socialstyrelsen.

arbetslösa, fackföreningarna

Arbetslösheten inom den 31 1935 uppgavs till 113

arbetarorganisationerna juli

av medlemsantalet (exklusive skogs- och flottningsarbetareförbundet

procent

99 Under höstmånaderna den och nådde i december maximum,

procent). steg

22s och 213 procent).

procent (exklusive skogs- flottningsarbetareförbundet

Därefter föll och uppgick den 31 juli 1936 till

arbetslöshetsprocenten kraftigt

91 procent (respektive 81 procent). Följandeiindexserier (sid. 14) ge möjlig-

heter till mellan antalet hos kommissionen och fack-

jämförelse hjälpsökande

förbundens arbetslöshetsprocent.

De olikheter mellan arbetslöshetskommissionens och fackföreningarnas stasom indexserier äro framkallade av bland annat

tistik, nyssnämnda angiva, orsaker. I fackföreningsmaterialet ingå arbetargrupper, vilkas sysselföljande

är i ex. och

sättning hög grad säsongbetonad (t. byggnadsarbetarfackens),

vilkas under normala tider icke anmäles i nämnvärd ut-

säsongarbetslöshet

hos arbetslöshetskommissionen. I fackföreningsmaterialet ingår

sträckning

1935 1936

juli aug. sept. okt. nov. dec. jan. febr. mars april maj juni juli i Hjälpaökande arbetslösa index juli 1935:100 100 98 97 110 127 136 144 137 125 110 81 61 51 Arbetslösheten »inom arbetarorganisationerna index juli 1935:100 100 103 109 124 143 199 171 163 154 134 99 91 81 Arbetslösheten inom arbetarorganisationerna. exklusive skogs- och izlottningsarbetareförbundet index juli l935=100 100 103 110 128 151 215 192 {I82 167 139 103 94 82

ett icke ringa antal arbetslösa med

mycket kortvariga arbetslöshetsperioder (s. k. omsättningsarbetslöshet). Under goda konjunkturer torde det endast i

undantagsfall förekomma, att arbetslöshet av denna kortvariga typ anmäles hos arbetslöshetskommissionen. Omsättningsarbetslösheten

sjunker knappast

under goda tider utan torde till och med kunna förutsättas då vara i stigande. Av nu nämnda skäl få divergenserna mellan indexserierna anses helt natur-

liga.

Den skildring, som ovan givits av arbetslöshetens utveckling enligt arbetslöshetskommissionens hjälpsökandesiffror, har omfattat hela riket. Emellertid har utvecklingen varit i hög grad olika inom olika landsdelar, vilket även I framgår av tab. 1. Så konstateras, att de län, som redan vid 1935 års undersökningstillfälle

utvisade mycket låga hjälpsökandesiffror, och där det alltså kunde göras gäl-

lande, att kvarvarande arbetslösa utgjorde ett restklientel, likväl utvisa en

,de

snabbare minskning av arbetslösheten än övriga län. Södermanlands län exempelvis, som 1935 hade endast 258 arbetslösa, hade 1936 105, d. v. s. minskningen var cirka 59 procent. Västmanlands lån, som 1935 hade 307 arbetslösa, hade 1936 endast 43; minskningen uppgick till icke mindre än 86 procent. Ett län, där minskningen varit anmärkningsvärt snabb, är Jämtlands med 917 hjalpsökande 1935 och 169 1936, minskning alltså 82 procent. Den avsevärda nedgången i anmälningssiffrorna i dessa län behöver emellertid att

ej betyda,

öppna markn-aden upptagit skillnaden. En del av de vid 1935 års undersökning kvarvarande arbetslösa torde ha övergått till andra och för dem mera

lämpade hjälpformer än den statliga (fattigvård). Av

arbetslöshetshjälpen

betydelse torde härvidlag ha varit det förhållandet, att hjälpverksamheten för arbetslösa så gott som uteslutande bedrivits efter arbetslinjen. Å andra sidan är det tydligt att de län, som 1935 med större

kämpade

arbetslöshet än riket i övrigt, förete ett tillfrisknande. Sålunda

långsammare

har arbetslösheten i Västernorrlands län minskat med endast cirka 37 procent, i Göteborgs och Bohus län “med cirka 46 procent. län däremot

Blekinge

utvisar förvånansvärt nog minskning av arbetslöshetssiffrorna

en kraftigare

än flertalet län, nämligen med 61 har procent. Långsammast förbättringen

avspeglat sig i storstäderna. Minskningen uppgick i Stockholm och Göteborg till endast 35 procent.

Även ifråga om säsongvariationerna förete de olika länen högst betydande

skiljaktigheter. Av intresse är att konstatera, under vilken månad år 1936 arbetslöshetssiffran sjunkit under 1935 års julisiffra. Stockholms stad, Malmö stad, Göteborgs stad, Västernorrlands och Norrbottens län kommo först i juni 1936 under julisiffran 1935. Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kristianstads, Malmöhus (utom Malmö stad), Älvsborgs, Gävleborgs och Västerbottens län uppnådde samma resultat i maj månad; Gävleborgs län dock efter att under februari och mars ha uppvisat lägre siffror. Hjälpsökandesiffrorna

under juli 1935 understegos i april 1936 i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar;

Hallands, Skaraborgs, Örebro och Västmanlands län. I mars 1936 var detta förhållandet i Uppsala, Blekinge och Göteborgs och Bohus län (utom Göte-

borgs stad), och av de typiska skogslänen hade Kopparbergs i februari och

Värmlands redan i januari månad kommit ned till en arbetslöshet, som under-

steg juliarbetslösheten 1935. En särställning intar ett annat skogsdistrikt,

nämligen Jämtland, vars arbetslöshet redan i december 1935 var lägre än i juli samma år.

Helt annorlunda var förhållandet inom Gotlands län, där Visby stad, den enda gotlandskommun, som rapporterat arbetslöshet under juli månad, uppvisar starkt säsongbetonade arbetslöshetssiffror; ännu i juli 1936 översteg antalet arbetslösa 1935 års julisiffra.

En betydande del av den arbetslöshet, som kvarstod den 31 juli 1935, var koncentrerad till ett relativt ringa antal kommuner. Av de 42 582 personer, som då voro anmälda som hjälpsökande, kommo sålunda 1562 från stendistrikten i Blekinge, 3664 från stendistriktet i Bohuslän, 3689 från sågverksdistrikten i Västernorrlands län, 1 144 från vissa i Bergslagen belägna järnbruks- och gruvkommuner och 1 001 från de i Norrbotten belägna malmfälten. I övriga delar av landet funnos ett fåtal kommuner, där strukturella förändringar inom näringslivet vållat en arbetslöshet av större relativ omfattning än inom riket i dess helhet. En förteckning över de kommuner, vilka

ingå i undersökningen såsom arbetsldshetstyngdal, återfinnas i bilaga 9 (sid.

176). Arbetslösheten i de arbetslöshetstyngda kommunerna uppgick den 31 juli 1935 till 12 935 personer, d. v. s. 304 procent av den totala arbetslösheten i landet. Som framgår av tab. 2 minskades arbetslösheten även i dessa arbetslöshetstyngda delar av landet under tiden till den 31 juli 1936. Delvis torde detta få tillskrivas de extraordinära åtgärder, som vidtagits. från statens sida. Särskilt i Blekinge och Bohuslän erhöllo ett antal arbetare sysselsättning vid

de statliga stenbeställningarna. Dock spelade även öppna marknadens arbeten

för export av sten en viss roll. I Västernorrlands län igångsattes beredskapsarbeten, vid vilka en del anmälda arbetslösa torde ha beretts anställning. Synnerligen stark var arbetslöshetens minskning inom Blekinge läns stenkommuner, där antalet anmälda arbetslösa sjönk från 1 562 till 507, d. v. s. med cirka

‘ Definition se sid. 6 f.

Tab. 2. .Antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa inom

vissa arbetslöshetstyngda kommuner eller områden juli 1935-juli 1936.

1 9 3 5 1 9 3 6 Kommuner eller områden

Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli

Stenkommuner Blekinge län . . . . . . . . .. 1562 1490 1429 1545 1467 1540 1694 1649 1316 1108 777 583 50 Göteborgs 0. Bohus län 3664 3524 3400 3700 3360 3517 3438 3350 3141 2486 2209 2042181J

Sdgverkskommuner

Övriga . . . . . . . . . . . . . . .. 695 658 630 692 820 858 1041 1034 1014 947 754 608 532

Tdndstickskommuner . . . . .. 491 479 482 527 554 595 614 603 576 500 418 378 344

.Tärnbruks- och gruvkoønmuner Bergslagen . . . . . . . . . . .. 1144 1089 1073 1095 1132 1229 1216 1175 1094 1009 751 656 541 Norrbottens lån . . . . .. 1001 973 926 1144 1170 1254 1363 1341 1289 1232 1078 794 675

Glasbrukskommuner . . . . .. 245 253 242 234 213 226 199 195 219 211 186 158 141

Övriga Oskarshamn . . . . . . . . .. 316 286 333 411 472 489 399 434 369 290 240 211 194 Södra Vram . . . . . . . . .. 128 125 123 142 149 168 194 195 181 158 104 85 9. Vissa kommuner i Västernorrlands lan 707 649 635 672 768 848 922 811 745 805 689 550 475

Samtliga 12 935 12 54512 419 14 lll 14 604 15 321 16 581 16 404 15 641 14 175 10 751 S 835 7 695

68 procent. Även stenkommunerna i och Bohus län utvisade en

Göteborgs

snabbare minskning än övriga nu berörda kommuner. Antalet arbetslösa i dessa stenkommuner nedgick från 3 664 till 1 813, d. v. s. med cirka 51

procent.

Mindre förändringar kunde konstateras i Västernorrlands läns

sågverkskom-

muner, där arbetslösheten sjönk från 2 982 till 2 355, eller med endast

21 procent, och i Södra Vrams kolgruvekommun från 128 till 97, sålunda med 24 procent.

I tab. 3 angives arbetslöshetens omfattning i de kom-

arbetslöshetstyngda

munerna dels i absoluta tal, dels i av arbetslösheten inom riket. I

procent

tabellen har även inlagts uppgifter rörande storstädernas arbetslöshet. Där möter en i absoluta tal arbetslöshet. I förhållande till hela. folk-

betydande

mängden utgör emellertid storstadsarbetslösheten icke ett så allvarligt

problem, som arbetslösheten i de kommuner, vilka enligt ovanstående betecknats såsom

arbetslöshetstyngda.

För att ytterligare belysa i de kom-

arbetslöshetsläget arbetslöshetstyngda

munerna ha i tab. 4 angivits dels kommuners och kommun-

ifrågavarande

invånarantal den 1 januari 1936 samt antalet hjälpsökande arbetslösa gruppers

den 31 juli 1936.

enligt månadsrapporterna per

Tab. 3. Antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa

inom vissa arbetslöshetstyngda kommuner eller områden samt

inom storstäderna juli 1935-juli 1936.

Arbetslöshctstyngda storstäderna

kommuner eller områden

Tidpunkt _ _

1 % av hela Antal 1 % av hola

Anm

arbetslösa arbetslösa

ajlitgllgtsa aralitglgga

1935 Juli . . . . . . . . . . . . 12 935 304 6 449 15: Augusti . . . . . . . . 12 545 301 6 414 151 September . . . . . . 12 419 302 6 412 156 Oktober . . . . . . . . 14 111 30o 7 173 15‘2 November . . . . . . 14 604 27‘o 8 373 15‘5 December . . . . . . 15 321 26‘4 9 112 15!

1936 Januari . . . . . . . . 16 581 270 10 574 17‘2 Februari . . . . . . . . 16 404 282 11 106 191 Mars . . . . . . . . . . . . 15 641 291 10 674 201 April . . . . . . . . . . . . 14 175 304 9 083 19s Maj . . . . . . . . . . . . 10 751 311 6 716 191 J um . . . . . . . . . . . . 8 835 342 5 204 20: Juli . . . . . . . . . . . . 7 693 35s 4 414 205

De kommunerna hade den 1 januari 1936 ett invånar-

arbetslöshetstyngda

antal 342 535 personer och en arbetslöshet 7 693 personer, d. v. s. an-

på på

talet arbetslösa 22 av invånarantalet. Som jämförelse kan

utgjorde procent

nämnas, att i landets tre storstäder med ett invånarantal av 993 756 personer, de arbetslösa vid samma tidpunkt utgjorde 4414, d. v. s. 0-5 procent av hela antalet invånare. I de kommuner, som återstâ. sedan såväl de arbetslöshets-

tyngda kommunerna som storstäderna fråndragits, uppgick folkmängden till

4913 398. Antalet arbetslösa i dessa kommuner, av vilka flertalet icke stå i

med arbetslöshetskommissionen, uppgick den 31 juli 1936

rapportförbindelse

till 9403, d. v. s. O2 procent av invånarantalet. De nu nämnda siffrorna anatt de arbetslöshetstyngda kommunerna, inom vilka 55 procent av

giva, landets folkmängd voro bosatta, vid undersökningstillfället rapporterade 35s

procent av den totala rapporterade arbetslösheten. 2375 as 2

Tub. 4. Invånarantal och antal hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande

arbetslösa inom vissa arbetslöshetstyugda kommuner eller områden.

Antal Antal

Invânar- hjälp- arbetslösa

Kommuner eller områden antal sökande i % av

‘/1 1936 arbetslösa invanar:

3‘/7 1936 antalet

Stenlcommuner Blekinge län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 467 507 0‘9 Göteborgs och Bohus län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 758 1 813 33 Siigverkskommuner Västernorrlands län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 189 2 35:3 26 Övriga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 400 533 5 Tdndstickskommtmer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 916 344 19 Järnbruks- och gruvkoøizøntøneø Bergslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 352 547 19 Norrbottens län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 37 285 678 18 G lasbrukskommzmw . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 279 145 1s Övriga Oskarshamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 603 196 23 Södra Vram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 691 97 36 Vissa kömmuner i Västernorrlands län . . . . . . .. 16 595 478 29

Summa 342 535 7 693 22

KAP. III.

Undersökningens omfattning och utförande.

Primärmaterialet.

Undersökningen har verkställts med av inhämtade från

ledning uppgifter

arbetslöshetskommittéerna. Närmare föreskrifter sättet för dessa

angående

uppgifters insamlande lämnades av kommissionen i skrivelse till arbetslöshetskommittéerna den 10 juli 1936 1, sid. dessa

(bilaga 163). Enligt anvisningar

hade kommittéerna att avfordra arbetslös en av denne

varje personligen läm-

nad redogörelse, vilken skulle avfattas formulär. på fastställt Olika formulär skulle användas, då om den arbetslöse i 1935

uppgifter ingått års arbets-

löshetsundersökning och då så ej varit fallet. För som

varje person, ingick

i 1935 års infördes av kommissionen

arbetslöshetsundersökning, å formulär

C 260 (tryckt å vitt se

papper), bilaga 2, sid. 165, erforderliga identifieringsuppgifter, nämligen till- och förnamn, födelseår, födelseort samt den arbets-

löses nummer hos arbetslöshetskommittén och

yrkesgruppnummer hos arbets-

förmedlingen. Dessa formulär tillställdes därefter vederbörande arbetslöshetskommitté. För de arbetslösa, som den 31 1936 voro vid

juli sysselsatta statligt reservarbete, statligt ungdomsreservarbete eller arbetsläger, skulle

kommittén i formuläret numret å den vid vilken

angiva arbetsplats, den arbets-

löse var sysselsatt. formulär återsändes därefter till kommis-

Ifrågavarande

sionen, varefter kommissionen tillställde vederbörande formuläret

platsledare

för inhämtande sid. uppgifters (jfr 20). Övriga formulär skulle återställas till kommissionen, oavsett den 31 om personen ifråga juli 1936 var anmäld som hjälpsökande eller Hade han lämnat

ej. arbetslöshetsklientelet, skulle

uppgifter rörande hjälpen efter den 31 1935 och rörande antalet juli veckor, som den arbetslöse varit anmäld hos kommittén efter sistnämnda lämnas.

dag,

Vidare skulle uppgivas, när vederbörande första anmält som

gången sig hjälp-

sökande hos kommittén och när han senast anmält hos sig arbetsförmed-

lingen.

För de arbetslösa., vilka icke i 1935 års

ingingo undersökning (›tillkomna»),

skulle kommittén arbetsledaren att blanketter

respektive tillse, enligt formu-

lär C261 (tryckt å blått se sid.

papper), bilaga 2a, 167, ifylldes.

De olikheter, som förefunnos mellan de vid 1935 års använda

undersökning

formulären och det, som vid 1935

nyttjades årsundersökning, vorogmotiverade

av vad ovan rörande vissa i

sagts ändringar undersökningens uppläggning.

För att tillmötesgå inom önskemål

befolkningskommissionen uttryckta upp-

togs en rörande födelsedata för de undersöktas och

fråga samtliga barn, på

anhållan från utsträcktes den för vissa orter

rationaliseringsutredningen pla-

nerade av orsaken till arbetslösheten till att omfatta

specialundersökningen

hela klientelet.

skulle innehålla den arbets-

Uppgifterna till arbetslöshetsundersökningen

nummer arbetslöshetskommittén ävensom arbetsförmed-

löses löpande hos

till- och förnamn, födelseort, mantals-

lingens yrkesgruppnummer, födelsedag,

senaste till vistelsekommunen, hemorts-

skrivningskommun, inflyttningsdag

rättsförhållanden uppgift om civilstånd, tidpunkten

enligt fattigvårdslagen,

för barnantal barnens ålder) samt facklig organisa-

äktenskaps ingående, (även

varvid förbund och samt medlemsnummer skulle

tionstillhörighet, avdelning

skulle huruvida den arbetslöse ägde eller arren-

angivas. Vidare uppgivas,

eller annan eller om han bodde på av

derade jordbruksfastighet fastighet,

föräldrar eller arrenderad På grund av erfarenheter

ägd jordbruksfastighet.

års rörande osäkerheten i tidsuppgifterna för den

från 1935 undersökning

senaste inlades i årets formulär en direkt fråga,

stadigvarande anställningen

och av vad orsak så skett. Därefter skulle upp-

när denna anställning upphört

antal arbetslöshetsveckor

givas stadigvarande sysselsättningar, yrkesspecialité,

samt rörande arbetsförhet. Tillkomna arbetslösa skulle dessutom

uppgifter

meddela samma som vid 1935 års undersökning infordrats angående

uppgift,

förekomsten av och om orsaken till en eventuell minskning av syssel-

biyrken sättningen inom dessa biyrken.

som hade att den arbetslöses uppgifter Arbetslöshetskommittén, granska rättelse, hade dessutom att särskilt angiva och, där fel konstaterats, vidtaga den som den arbetslöse kommitténs uppfattning tillhörde,

yrkesgrupp, enligt

vidare kommitténs åsikt om hans arbetsförhet i såväl eget yrke som i grov-

arbete samt de rörande lämnad hjälp, som av formuläret framgår.

uppgifter

förutom vissa data rörande den arbetslöses anmälningar hos

Slutligen skulle

och den form av hjälp, som den arbets-

kommitté arbetsförmedling uppgivas

31 om de anledningen till att

löse åtnjöte den juli 1936 och, ifråga i ohjälpta, hjälp ej lämnats. vid med statligt Beträffande arbetslösa, undersökningstillfället hjälpta eller hänvisning till arbetsläger,

reservarbete, statligt ungdomsreservarbete

kunde det vara förenat med för kommittéerna att av de arbetslösa

svårigheter

På härav insamlades dessa genom

erhålla de begärda uppgifterna. grund

eller Av kommissionen utfärdade instruktioner

respektive plats- lägerledare.

av 3 Sedan lägerledarna in-

härom framgå bilaga (sid. 169). plats- respektive

förskaffat de som kunde lämnas av de arbetslösa, återsändes så

uppgifter,

behandlade blanketter via kommissionen till kommittén för komplettering.

Representativitet. Flertalet kommuner ha ett arbete att redovisa ett så

nedlagt betydande på

och material som Emellertid ha 40 kommu-

fullständigt tillförlitligt möjligt.

ner av olika icke kunnat i undersökningen, trots att de

anledningar medtagas arbetslöshet vid undersökningstillfället. Antalet rapporterade

rapporterade

arbetslösa i dessa kommuner var emellertid ringa, tillhopa endast 454. I 7 kommuner med 14 arbetslösa, trots

undersökningen ingå sammanlagt

att icke att arbetslöshet vore tillfinnandes i kom-

månadsrapporterna angivit,

munerna. Detta kan bero såsom i 1935 års undersökning å sid. 11 på att,

2] i. anmärkts, vederbörande kominun kunnat förlora kontakten med i stat-

någon ligt reservarbete sysselsatt, varigenom denne försvunnit ur rapportsiffrorna.

Det kan vidare framhållas, att kommittéerna av skäl först

organisatoriska

någon tid efter reservarbetares avgång erhålla meddelande härom. Kommittéernas månadsrapporter kunna grund härav antal

på upptaga högre statliga

reservarbetare, än det verkliga, vilket i sin tur medför, att det

rapporterade

antalet hjälpsökande arbetslösa kan bli för

något högt.

Av nu nämnda skäl överensstämmer icke antalet i

undersökningen ingående

med antalet arbetslösa I 10 lämnas

enligt månadsrapporterna. bilaga (sid. 177)

uppgifter för varje kommun om antalet i och antalet

undersökningen ingående enligt månadsrapporterna arbetslösa. Tillhopa antalet bearbetade* utgör upp-

gifter 19 980, medan den anmälda arbetslösheten den 31 1936

juli enligt

månadsrapporterna uppgick till 21 510. Skillnaden mellan de två. talen, 1 530, får anses som relativt Nedanstående att

obetydlig. sammanställning visar, undersökningens representativitet måste anses vara god ifråga om alla kom-

muntyper utom de minsta städerna. Dessa dock totalt en

uppvisade obetydlig

arbetslöshet.

Antalet arbetslösa den 31 juli 1936 Kolumn 3 Kommuntyper i % av enligt i under- komm 2 månads- sökningen rapporterna ingående

Städer med över 100 000 inv . . . . . . . . . . . 4 414 ‘ 4 285 971 30 00O—100 000 n . . . . . . . . . . 1 081 1 016 94o 20 000- 30 000 » . . . . . . . . . . 734 722 98‘4 5 000 —— 20 000 » . . . . . . . . . . 3 128 9 2 921 934 högst 5 000 » . . . . . . . . . . 392 296 75s

Landslwmmzmer industrikommuner . . . . . . . . . . 6 911 6 318 91‘4 blandade kommuner . . . . . . . . 3 314 3 152 951 j ordbrukskommuner . . . . . . . . 1 536 1 270 82! Summa 21 510 19 980 92!) Därav 48 kvinnor.

I1

» 2 I)

Även en jämförelse mellan antalet arbetslösa, som i olika

hjälpts hjälp-

former enligt siffror och till under-

månadsrapporternas enligt uppgifterna sökningen, ger vid handen, att undersökningens är representativitet mycket

god. I nedanstående sammanställning ha dels de nämnda siffrorna,

angivits

dels den procentuella de olika de båda

fördelningen på hjälpformerna enligt

sifferserierna. större förekomma icke. Dock torde obser-

Några skiljaktigheter

1 Bearbetningen har i stor utsträckning verkställts med hjälp av statistikmaskin. Det härför använda maskinkortets utseende framgår av bilaga 7 (sid. 173).

22 ,

veras, att de vid och statskommunala reservarbeten vid undersöknings-

statliga tillfället sysselsatta ingå i undersökningen med något högre representativitet

än de i Det förhållandet, att antalet med kommu-

övriga hjälpformer hjälpta.

nalt understöd är större än motsvarande antal

hjälpta enligt undersökningen

beror att åtskilliga kommuner utbetala under-

enligt månadsrapporterna därpå,

stöd åt arbetslösa under sådana former, att de icke anse ifrågavarande verksamhet böra bliva föremål för till kommissionen utan i månadsrap-

rapport

de sådant sätt hjälpta under rubriken ohjälpta.

porten upptaga på

Till härav är också antalet enligt undersökningen avsevärt

följd ohjälpta

mindre än motsvarande antal enligt månadsrapporterna.

Antal den 3‘/7 1936 Procentuell förenligt , delning enligt Drfferens HJalpforln månads- undersök- månads- undersökrapporterna ningen rapporterna ningen

reservarbete . . . . . . . . . . . . 9 299 8 883 — 416 43? 446 Statligt reservarbete . . . . 4 223 4 025 — 198 194; 20: Statskommunalt Kommunalt reservarbete . . . . . . . . 1 734 1 541 —- 193 81 77 Kurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 45 - 3 0‘:2 0.: o. arb. läger . . 466 408 —— 58 2‘2 20 Ungdomsres.-arb. Kommunalt understöd . . . . . . . . . . 1 569 1 655 + S6 73 82 4 171 3 433 — 748 194 171 Ohjålpta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Summa 21 510 19 980 — 1 530 100!) 1000

Specialundersfikningar. Såsom redan vidrörts i har i vissa orter, samman-

inledningen (sid. 8),

189 utförts en Vid densamma avsågs att

lagt stycken, specialundersökning.

utröna de arbetslösas att arbete i marknaden, även å

möjligheter taga öppna

annan ort, den verkliga orsaken till förutvarande anställnings upphörande,

yrkesutbildning och innehav av fastighet. Därjämte begagyrkesskicklighet,

nades tillfället att till eventuella syftande till att

begära förslag åtgärder,

bereda den arbetslöse framtida full Anvisningar till kommittéerna

försörjning.

lämnades i cirkulärskrivelse C 264 5, sid. och skulle

(bilaga 170), uppgifterna

insamlas formulär C259 (bilaga 6, sid. 172). Det stora antal kommuner,

på

som utvalts för denna medförde, att densamma icke kunde

specialundersökning,

som vid 1935 års ett av hos kommissionen

undersökning grundas på tjänstemän

vid besök i orter insamlat material utan måste baseras helt på. av

respektive

kommittéerna lämnade uppgifter. inkommo från 157 kommittéer ——— 32

Till specialundersökningen uppgifter

kommittéer underläto, trots att till utredningen —— men

påminnelser, bidraga

endast halva antalet uppgifter voro så fullständiga, att en bearbet-

ungefär

kunnat rum. Denna har därför måst inskränkas till att omfatta stor-

ning äga

städerna och flertalet arbetslöshetstyngda kommuner (se bilaga 9, sid. 176),

tillhopa 65 kommuner. Resultaten redovisas under de olika med vilka

kapitel,

de lämpligen höra samman.

Då, som ovan (sid. 7) nämnts, frågan om arbetslöshetsklientelets arbetsförhet ansetts vara av särskilt intresse, i årets även

ingick undersökning upp

gifter rörande arbetsförheten från arbetsledare vid de statliga reservarbetena. Föreskrifter rörande denna a-rbetsplatsundersdkning lämnades i särskild

order till platsledningarna (bilaga 4, sid. 169).

Mater-inlets fördelning på kommuner.

I undersökningen ingå uppgifter från 393 kommuner. Huru dessa kommuner fördela sig på olika län och på olika kommuntyper av tab. 5

framgår liksom av bilaga 10 (sid. 177). I den senare angives antalet i undersökningen

ingående arbetslösa från varje kommun liksom även antalet arbetslösa enligt månadsrapporterna per den 31 juli och 31 juli 1936. Förekommer inom

ett län endast en kommun av viss har i tab. 5 namnet

kommuntyp, på ifråga-

varande kommun angivits. I tab. 6 redovisas de arbetslösa fördelade på län

och kommuntyper. En framställning av arbetslöshetens geografiska fördel-

ning återfinnes i en denna redogörelse bifogad karta med kommunernas antal arbetslösa i procent av invånarantalet angivet med enahanda beteckningar som i redogörelsen för 1935 års 1936: 21,

undersökning (S. O. U. bilaga 8).

I nedanstående sammandragstabell angives de arbetslösas

fördelning på

kommuntyper i såväl 1935 års som 1936 års undersökningar. Vissa mycket betydande förskjutningar kunna konstateras. Storstädernas andel har vuxit

från 14‘8 procent till 213 procent, medan jordbrukskommunernas minskat

från 12-0 procent till 64 procent. Över huvud var städernas andel i klientelet långt mindre i 1935 års undersökning än i 1936 års. I den förra kommo 34-6 procent från städerna, medan 1936 motsvarande siffra var 46-1 Denna

procent.

förskjutning förklarar sannolikt de olikheter i klientelets sammansättning, som i det följande beröras.

3‘/7 1935 “h 1936

Kommuntyp Antal Antal

% %

arbetslösa arbetslösa

Städer med

över 100 000 inv. . . . . . . 5 957 148 4 237 213

30 000-100 000 » . . . . . . 1 702 42 1 016 51

20 000 30 000 » . . . . . . 1 135 28 722 36

5 000- 20 000 » _. . . . . 4 509 112 2 919 146

högst 5 000 n . . . . . . 626 16 296 15

Samtliga städer 13 929 346 9 190 461

Landskommzøazeø-

Industrikommuner . . . . . . 13 848 34s 6 318 31?

Blandade kommuner . . . . 7 704 191 3 152 158

Jordbrukskommuner . . . . 4 851 120 1 270 64

Samtliga landskommuner 26 408 651 10 740 539

Samtliga kommuner 40 332 l00‘0 19 930 l000

Tab. ö. Antalet i undersökningen ingående kommuner.

Städer med ett invánarantal av L*‘“dSk°m¥““er (med köpmgar) Sum_ L ä. n indu- blan- jord- 5 0O0— stri- dude bruks- mi* över 30 000- 20 000- högst -30 000 -20 000 5 000 kom- kom- kom- 100 000 -100 000 muner THUHGI muner

1 - »- v —- — — — 1 Stockholms stad . .

- - -- 2 1 10 6 5 24 Stockholms . . . . . . (Norrtälje) - 1 ——— — — 4 2 2 9 Uppsala . . . . . . . . . . (Uppe-la) - - — 2 -— ~ —— 3 Södermanlands (SztNikolai) - 2 - 1 1 3 1 9 Östergötlands (Ringnrmn) (Rönö) (Motala) (Söueuöpins, - - 3 1 2 3 — 10 Jönköpings . . . . .. (Jönköping) (Värnamo)

- - —— 1 10 4 5 21 Kronobergs . . . . . . (Växjö) (Ljungby) — - 2 1 6 7 2 19 Kalmm . . . . . . . . . . (Kalmar) (Nybro) — — -- 1 — — - H 1 Gotlands . . . . . . . . (Visby) - - 1 2 8 14 4 30 Blekinge . . . . . . .. (Karlskrona) (Sölvesborg) -- - - 2 1 4 1 —— 8 Kristianstads (Simrishamn) (Örkened)

1 — 2 1 w 11 Malmöhus . . . . . . . . l 1 5 (Malmö)(Landskrona) (Lund) (Slävie)

Hallands . . . . . . . . - - 1 2 1 1 3 9 (Halmstad) (Laholm) (Enslöv) (Skrea) - — -- ‘ — — - 1 Göteborgs stad 1

Göteborgs o. Bohus -- ~ — 3 10 12 11 37 län i övrigt (Strömstad) - 1 - 3 1 5 3 2 15 Älvsborgs . . . . . . .. (Boris) (Ulricehamn)

— —- — 2 2 2 — 10 . . . . . . 4 Skaraborgs Värmlands . . . . . . .. - - 2 1 12 9 15 40 (Karlstad) (Filipstad) — —~ — 6 5 —— 12 Örebro . . . . . . . . . . . — 1 (Örebro)

Kopparbergs . . . . . .

- 1 - 2 — 5 10 5 23 Gävleborgs . . . . . .

(Gävle)

.. -— — — 2 — 14 6 1:3 37 Västernorrlands

- —- —- 1 —— 2 4 _1 8 Jämtlands . . . . . . . .

(Östersund) (As)

—— — —— 2 -— 4 5 1 12 Västerbottens . . . .

(Dorotea)

. . . . . . —— — —— 2 1 4 7 3 17 Norrbottens

(Haparanda)

Summa 3 9 5 48 15 124 112 77 393

Tab. 6. De arbetslösa: fördelning på län och kommuntyper den 31 juli 1936.

Städer med! ett invånar- Landskommuner

Samt-

antal av samt- (med köpingar) Sefmt‘

. . . liga nga

L ä. n liga mdu- blan- Jord- lands-

över 30 000- 20 000» s 000- dade bruks- kom- kom-

högst städer mi.

100 000 -100 000 -30 000 -20 000 5 000 kom- kom- kom- muner muner

muner muner muner

stad 2 037 — —— ——- -—- 2 037 — — —— —- 2 037 Stockholms

Stockholms . . . . . . . . . . - — -— 94 33 127 258 156 21 485 502

. . . . . . . . . . . . — 58 — ——- -- 58 129 31 21 181 239 Uppsala Södermanlands . . . . . . - - —— 75 —— 75 19 — — 19 94

. . . . . . . . —— 251 — 1 1 253 13 2 1 16 269 Östergötlands

. . . . . . . . . . - 111 ——— 176 34 321 51 6 ~— 57 378 Jönköpings

. . . . . . . . . . - —— — 35 3 38 84 32 38 154 192 Kronobergs Kalmar . . . . . . . . . . . . . . -— — 153 245 28 426 123 67 8 198 624

-- - —— 39 —— 39 — — — — 39 Gotlands . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . —— —~ 176 85 21 282 260 303 84 647 929 Blekinge Kristianstads . . . . . . . . - —- — 40 1 41 12 18 —— 30 71

Malmöhus . . . . . . . . . . 812 282 63 —— 1 674 98 2 —- 100 1 774

517 Hallands . . . . . . . . . . .. - ——- 231 100 5 336 12 43 7 62 398

1 388 —— ——— —- — 1 388 — — H - l 388 Göteborgs stad . . , . . .

Gtiteborgs och Bohus

- - - 526 23 549 737 916 104 1 757 2306

län i övrigt . . . . . . . .

. . . . . . . . . . —— 2 —— 222 2 226 46 50 11 107 3331 Älvsborgs

- —— —— 82 106 188 44 14 - 58 246 Skaraborgs . . . . . . . . . . Värmlands . . . . . . . . . . — — 99 46 9 154 411 163 287 861 I 015

Örebro . . . . . . . . . . . . . . — 149 — — — 149 185 102 — 287 436

. . . . . . - 7 ~— 11 21 39 3 — — 3 42 Västmanlands

. . . . . . . . - - —— 31 ~— 31 383 165 72 620 651 Kopparbergs

. . . . . . . . . . — 156 — 354 -- 510 195 290 49 534 1 044 Gävleborgs Västernorrlands — —-— — 79 —— 79 2 240 281 440 2 981 3 040

Jämtlands . . . . . . . , . . - —— —- 30 —— 30 5 92 5 132

. . . . . . ——- — — 33 ~— 33 193 221 4 418 451 Västerbottens Norrbottens . . . . . . . . - — — 98 9 107 817 198 118 1 133 1 240

Samtliga län 4 237 1 016 722 2 919 290 9 190 6 318 3 152 1 270 10 740 19 930

KAP. IV.

Klientelets ålderssammansättning.

Vid fördelningen av klientelet efter ålder har använts samma åldersgrupper som i 1935 års undersökning. Med ålder avses den ålder, som den arbetslöse dppnådde under 1936, oavsett om detta skedde före, vid eller efter undersök-

, ningstillfället. De arbetslösas fördelning åldersgrupper inom olika kompå

av tab. 7. Man torde observera, att åldrarna under 21 år

muntyper framgår

omfattade endast 5-4 av de arbetslösa och åldersgrupperna 21-40 år

procent

53.8 procent, under det att grupperna över 40 år omfattade 40-8 procent av klientelet. Den rätt olikartade åldersfördelningen inom de olika kommun- I framträder mer accentuerat i sammandragstabell, vari ålders-

typerna följande

5 21-40 och 41 år och däröver satts i relation till hela grupperna 16-20,

antalet arbetslösa inom respektive kommuntyper. I

g Kommumyper 16;2O 21:0 41:;-w

Städer med över 100 000 inv .. . . . . . . . .. 13 44o 547 30 OO0——100 000 n . . . . . . . . . . 10 555 43‘5 20 000- 30 000 » . . . . . . . . . . 15 _ 60‘o 3825 5 000- 20 000 n . . . . . . . . .. 34 48s 47‘? högst 5 000 » . . . . . . . . . . 59 564 37!

Landskommuner Industrikommuner . . . . . . . . . . 87 5S7 326- Blandade kommuner . . . . . . . . 70 56‘? 36s J ordbrukskommuner . . . . . . . . 95 60s 30: Samtliga kommuner 54 538 40‘8

Av att klientelet var betydligt äldre i städerna

sammanställningen framgår,

I tab. 8 ha sammanförts resultaten från tidigare av kom-

än/på. landsbygden.

missionen Ett av nämnda tabell

företagna åldersundersökningar. sammandrag

återfinnes i tab. 8a (sid. 29).

Av sammandragstabellen framgår, att en betydande förskjutning i klien-

telets rum sedan 1933. Som redan i 1935 års under-

ålderssammansättning ägt

framhållits, är åldersgränsen 40 år av särskilt intresse med hänsyn

sökning

till den inom vissa industrier alltmer framträdande benägenheten att vid ny-

‘

Tab. 7. De arbetslösas fördelning på åldersgrupper och kommuntyper.

Städer med ett invånar- Landskommuner

samt_

antal av (med köpingar) Samt-

Samt_

, _ _ liga. liga

-

.åldersgrupper liva mdu- blan- Jord- lands_

över 30 000- 20 000- 5 000- stri- kom

högst f, dade bruks- kom_

Städer k°m k°m- k°m

100 000 -100 000 -30 000 -20 000 5 000 muner muner

111111181‘111117161‘muner

A. Absolum tal 16-17 . . . . . . . . . . . . - - - 6 2 8 92 36 18 146 154 18-20 . . . . . . . . . . . . 56 10 11 92 15 184 455 184 103 742 926 21-25 . . . . . . . . . . . . 285 104 99 382 46 916 1 196 482 225 1 903 2819

26-30 . . . . . . _. _. . . 473 154 132 420 50 1 229 1 055 543 217 1 815 3 044 31-35 . . . . . . . _ . . . . 539 161 113 352 43 1 208 871 420 179 1 470 2 678 36-40 . . . . . . . . . . . . 568 145 89 273 28 1 103 589 342 145 1 076 2 179

41-45 . . . . . . . . . . . . 542 94 50 224 23 933 441 301 103 845 1 778 46-50 . . . . . . . . . . . . 585 86 61 277 22 1 031 424 220 95 739 1 770 51-55 . . . . . . . . . . . . 523 96 66 261 20 966 426 230 75 731 1 697

56-60 . . . . . . . . . . . . 391 83 49 288 20 831 387 218 56 661 1 492 61-66 . . . . . . . . . . . . 262 75 47 286 20 890 339 153 49 541 1 231 67-10 . . . . . . . . . . . . 13 8 5 58 7 91 43 23 5 71 162

Summa 4 237 1 016 722 2 919 296 9 190 6 318 3 152 1 270 10 740 19 930

B. Procenttal 16-17 . . . . . . . . . . .. - - - 0-2 Os 0-1 1-5 1-1 14 14 08 18-20 . . . . . . . . . . .. 1-9 1-0 15 31 5-1 2-0 7: 58 8-1 6-9 47 21-25 . . . . . . . . . . . . 6-7 10-2 13-7 13-1 15-5 10-0 18-9 15-9 17-7 177 l41

26-30 . . . . . . . . . . . . 11-2 15-2 18-3 14-4 16-9 13-4 16-7 17-2 17-1 16-9 15-3 31-35 . . . . . . . . . . . . 12-7 158 15-7 12-1 14-5 18-1 13s 13s 14-1 13-7 13-4 36-40 . . . . . . . . . . . . 13-4 14-9 12-3 93 95 12o 9-3 10-9 11-4 10-0 10-9

41-45 . . . . . . . . . . . . 12s 92 69 77 73 10: 70 96 8-1 78 8-9 46-50 . . . . . . . . . . . . 13.8 85 85 95 7-4 11-2 67 70 75 69 89 51-55 . . . . . . . . . . . . 12-4 9-4 9-1 89 67 105 67 79 59 63 5

56-60 . . . . . . . . . . . . 92 8-2 6-s 9-9 67 90 6-1 6-9 4-4 6-2 5 61-66 . . . . . . . . . . . . 6-2 7-4 6-5 9-9 67 75 54 49 . 39 50 62 V 67—m . . . . . . . . . . . . 03 O-s 0-7 2-0 2-4 1-0 07 0-7 O-4 0-7 - 0-3

summa 100-0 100-0 1000 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0

Tab. S. De arbetslösas fördelning på åldersgrupper den 3°/11 1933, “lm 1934,

“V7 1935 och 31/1 1936.

Antal Procent

Ålders_ I

grupper

Wu 1933 81/10 1934 81/7 1935 81/7 1936 som 1933 M/10 1934 31/7 1935 81/7 19:-)6

Städer 16-17 . . . . . . . . 898 285 28 8 15 1o 02 01 18-20 . . . . . . . . 4 623 1 366 496 184 78 49 36 20 21-25 . . . . . . . . 11 604 4 680 1 710 916 19G 16? 123 100 26-30 . . . . . . . . 9 947 4 472 2 093 1 229 16s 159 150 131

31-40 . . . . . . . . 13 652 6 908 3 635 2 311 231 246 261 25 1 41-50 . . . . . . . . 9 453 4 978 2 690 1 964 160 178 193 214 51-60 . . . . . . . . 6 552 3 768 2 274 1 797 111 134 163 195 61-w . . . . . . .. 2 427 l 590 1 003 781 41 57 72 5

Summa 59 156 28 047 13 929 9 190 1000 1000 1000 l(X}0

Landsbygd 16-17 . . . . . . . . 3 662 1 360 344 146 33 24 13 Id. 18-20 . . . . . . . . 13 108 5 725 2 381 742 11s 101 90 69 21-25 . . . . . . . . 23 517 12 698 5 096 1 903 212 225 193 17? 26-30 . . . . . . . . 19 143 9 888 4 634 1 815 172 175 176 16!)

31-40 . . . . . . . . 23 079 12 282 6 004 2 546 208 218 22? 23? 41-50 . . . . . . . . 15 122 7 495 3 755 1 584 136 13s 14’2 14? 51-60 . . . . . . . . 9 861 5 137 2 994 1 392 89 91 11‘3 130 61-w . . . . . . . . 3 555 1 878 1 195 612 32 33 46 57

Summa 111 047 56 463 26 403 10 740 100 0 1000 1000 1000

Summa 16-17 . . . . . . .. 4 560 1 645 372 154 27 19 09 Os 18-20 . . . . . . . . 17 731 7 091 2 877 926 104 84 71 47 21-25 . . . . . . . . 35 121 17 378 6 806 2 819 206 206 169 141 26-30 . . . . . . . . 29 090 14 360 6 727 3 044 17! 170 16? 153

31-40 . . . . . . . . 36 731 19 190 9 639 4 857 21G 22? 24‘0 243 41-50 . . . . . . . . 24 575 12 473 6 445 3 548 14‘4 148 159 17s 51-60 . . . . . . . . 16 413 8 905 5 268 97 105 131 160

3 189 61-Io . . . . . . . . 5 982 3 468 2 198 1 393 5 41 5-.4 70

Summa. 170 203 84 510 40 332 19 930 100 0 1000 1000 1000

Tab. S a.. Sammandrag av åldersfördelningeu. Procenttal.

., 30/ 31/ 31/7 31/7

A“e’Sz‘=“PP°’ 1933 19$: 1935 1936

Städer

16-20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9-3 Era 3s 21

21-40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59‘5 ‘.)73 534 485

41—w . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31-2 36s 42s 491

Summa 1000 1000 1000 1000

Landsbygd

16-20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15: 125 10 3 83

21-40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59-2 6l8 59s 583

41—w . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 257 25-7 301 3324

Summa 1000 1000 1000 1000

Summa

16-20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 103 Bro 54

21—40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59-3 603 57s 53-8

41—w . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271: 29x4 34-4 408

Summa 1000 1000 1000 1000

av arbetskraft icke över 40 år. Grupperna över

antagning acceptera personer

40 år numera en större andel av klientelet än tidigare. Så-

utgöra betydligt

lunda antalet arbetslösa över 40 år till 276 av hela klientelet

uppgick procent

den 30 november 1933, under det att motsvarande procentsiffra den 31 juli 1936 var 40°s. Den olika tidpunkten för de båda undersökningarna för-

svårar givetvis jämförelsen, då, som i redogörelsen för 1935 års undersökning

de yngre åldersklasserna sannolikt utgöra en större andel

påpekades, något

i klientelet under vintermånaderna än under sommarmånaderna. Det torde emellertid vara uppenbart, att huvudparten av den nu konstaterade förskjutningen beror på att arbetslöshetsklientelet har en annan ålderssammansätt-

ning under en lågkonjunktur än under mer normala konjunkturförhållanden.

1935 och 1936 års undersökningar företogos vid samma tidpunkt under året, nämligen den 31 juli och under i stort sett likartade säsongförhållanden; de äro alltså direkt jämförbara. Såsom har ovan i kap. II (sid. 13) framhållits, har under det år, som förflutit mellan de två undersökningstillfällena, en stark konjunkturförbättring ägt rum. Denna återspeglas också i den ändrade ålders-

sammansättningen. Sålunda stego de äldre åldersgruppernas andel från 344

procent till 408 procent. Ett av att det är

bestyrkande konjunkturförbättringen,

som förorsakat en ålderförskjutning i nu konstaterad riktning, erhålles om jämförelse mellan resultaten av de båda undersökningarna länsvis.

företages

Detta har gjorts i tab. 9, vari åldersgrupperna 16-20, 21-40 och 41-00 år satts i relation till hela antalet arbetslösa inom de olika länen.

Tab. 9. Åldersgrupperna 16-20, 21-40 och 41 år och däröver i procent av hela

antalet arbetslösa inom olika län 91/1 1935 och “/7 1936.

16-20 år 21-40 år »ll-w år

L ä. n

31/1 81/7 31/7 31/7 31/7 31/7

1935 1936 1935 1936 1935 1936

Stockholms stad . . . . . . . . . . . . . . . . .. 09 04 49s 41‘3 49s 58’3

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 30 541 500 411 47-0 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 29 570 53‘6 3-72 43‘5 Södermanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 3‘2 4313 46‘8 543 500 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3-4 0°7 57-0 569 39-6 42.4 Jönköpings 7‘? 42 560 49‘o 36‘3 46‘8

. . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . .

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 1:0 62:) 521 329 469 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 30 549 51‘5 40‘1 455 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — —— 429 33s 571 66-7 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 413 14 59o 589 364 391 Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 84 592 43? 361 479

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2! Os 49? 421 476 568 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 13 52s 50‘5 412 48‘2 Göteborgs stad . . . . . . . . . . . . . . . . .. 56 31 53°0 507 414 462 Göteborgs och Bohus län i övrigt 59 37 580 580 361 381; Älvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 33 528 471 411 493

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9‘? 134 67‘3 61‘4 230 252 Skaraborgs Värmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11o 61 61°0 581 28o 35s Örebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 4’6 53s 477 391 471 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 21 500 351 441 619 — . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .’. 131 1-17 57!) 521 290 332 Kopparbergs Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 56 60o 557 301% 38: Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13o 98 61s 612 251 290 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 13s 55: 47-0 262 391 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15? 198 62! 56‘5 21s 24‘2 Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16o 12‘5 666 693 174 182

län . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. S0 54 5713 53s 341 408 Samtliga

Av tabellen att voro minst i de län, som fort-

framgår, förändringarna

farande med krisartad arbetslöshet, nämligen Blekinge och Göte-

kämpade

och Bohus län samt Västernorrlands och Norrbottens län.

borgs

hade under det sist förflutna året* gått till-

Särskilt ungdomsarbetslösheten

baka Sålunda antalet arbetslösa i åldern 16-20 år den

väsentligt. uppgick

1 5‘/7 1935-“/7 1936.

31 juli 1935 till 3249 eller 80 procent av hela antalet arbetslösa, under det att motsvarande siffror den 31 juli 1936 voro 1 080 och 54 procent. Om man till ungdomsåldrarna även räknar gruppen 21-25 är, utgjorde antalet arbetslösa i dessa åldersgrupper tillsammans den 31 juli 1935 10 055 eller 249 procent av hela antalet, under det motsvarande siffror den 31 juli 1936 voro 3 899 och 196 procent.

Trots de nu konstaterade betydande förskjutningarna i ålderssammansättningen, tillhörde emellertid fortfarande mer än hälften av klientelet eller 53-8 procent åldersgrupperna 21-40 år, d. v. s. utgjordes av personer, för vilka inga åldershinder förelågo att vid tillfredsställande arbetstillgång erhålla sysselsättning till den inom olika arbetsområden lönen för

gällande fullgod

arbetare (jfr. S. O. U. 1936: 21, sid. 67 f.).

Vid närmare studium av tabellen över åldersfördelningen inom olika län

framgår också att åldersgrupperna 21-40 år voro talrikast representerade i de

län, där fortfarande en mera betydande konjunkturarbetslöshet var tillfinnandes, nämligen Norrbottens, Västernorrlands, Blekinge och Göteborgs och Bohus län. Ännu tydligare framträder detta, om man sammanför kommuner inom vissa områden, där arbetsnedläggelser och vållat

driftsinskränkningar

mera betydande arbetslöshet, s. k. arbetslöshetstyngda kommuner. Detta har

gjorts i tab. 11 (sid. 34) där även en procentuell åldersfördelning redovisas.

Av tabellen framgår, att icke mindre än 60-0 procent av de arbetslösa inom de arbetslöshetstyngda kommunerna befunno sig i åldern 21--40 år. Särskilt

höga procentsatser uppvisade i Norrbottens län (796 pro-

gruvkommunerna

cent), vissa kommuner i Västernorrlands län (63-8 procent) och glasbruks-

kommunerna (63-1 procent). Södra Vram (Malmöhus län) intog en särställ-

ning med endast 30-8 procent av de arbetslösa i åldern 21-40 år.

Mera detaljerade uppgifter om åldersfördelningen inom olika län lämnas

i tab. 10 (sid. 32). Av denna kan utläsas bland annat, att ungdomsarbetslösheten var särskilt starkt koncentrerad till de norrländska länen jämte Värmlands och Kopparbergs län. Nämnda län, i vilka 38-0 procent av hela klientelet var hemmahörande, redovisade icke mindre än 58-7 procent av arbetslösheten i åldrarna 16-25 år. Särskilt obetydlig var i Stock-

ungdomsarbetslösheten

holms stad, där endast 48 procent av de arbetslösa voro i åldern 16-25 år.

Liksom vid 1935 års har en beräkning gjorts rörande det

undersökning i ingående klientelets procentuella andel av den manliga undersökningen

inom olika Den i tab. 12 (sid. 35) âtergivna ålders-

befolkningen åldersgrupper.

för män i hela riket den 31 december 1935 har erhållits genom s. k.

fördelningen

av för den 31 december 1933 (Statistisk årsbok

framskrivning uppgifterna

1936, tab. 8) med tillämpning av 1931 års dödlighet.

Av tab. 13 att de arbetslösas procentuella andel av antalet män

framgår,

var i 26-30 är liksom i 1935 års undersökning. Skill-

högst åldersgruppen

naden mellan denna och närliggande åldersgrupper var emellertid ganska

Det är av intresse att konstatera, att medan vid 1934 års undersökning

ringa.

Tab. 10. De arbetslösas röraelni

A. Absoluta tal.

16-17 18-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-66 67-m

L ä n S um

år år år år år år år år år år år år

A Stockholms stad . . . . . . . . . . . , . . — 9 88 208 271 274 301 326 259 177 117 7 2

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 15 53 88 80 60 56 54 49 55 42 8

- 7 48 30 22 28 17 19 36 18 13 1 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Södermanlands . . . . . . . . . . . . . . - 3 17 12 11 4 4 12 10 8 10 3

. . . . . . . . . . . . . . . . - 2 25 42 50 36 21 20 25 24 23 1 Östergötlands

. . . . . . . . . . . . . . . . . . —- 16 37 44 62 42 39 28 30 Jönköpings 32 40 8 3

. . . . . . . . . . . . . . . . . . — 2 18 30 28 24 21 17 18 23 10 1 l Kronobergs Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 18 89 81 88 63 40 57 56 47 67 17 6 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— —— 1 1 9 2 6 3 4 1 10 2

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 13 121 169 144 113 70 68 75 86 66 4 Blekinge Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . - 6 9 9 8 5 8 3 7 5

8 3

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 14 131 211 192 219 180 186 216 197 207 21 1 7 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —- 5 27 69 56 49 32 42 42 32

29 15

stad . . . . . . . . . . . . . . - 43 153 179 181 191 150 167 154 125 44 1 1 Göteborgs Göteborgs 0. Bohus län i övrigt 14 71 346 399 350 243 198 160 168 185 153 19 2

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —- 11 42 42 ‘ Älvsborgs 39 35 28 30 37 32 32 5

Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 27 42 48 35 26 16 11 12 12 8 3 2 Värmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 51 166 178 128 118 92 75 71 66 53 6 1 0 Örebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 16 54 58 45 51 30 35 42 46 45 10 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . — 1 4 5 2 4 5 —

5 3 5 8 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 74 138 84 74 43 43 38 46 39 43 7

Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 50 174 172 117 119 85 103 84 79 47 6 1 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . 54 244 595 538 438 290 224 223 168 134 122 10 3 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 16 19 20 16 7 12 10 13 7 9 1 1 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . 16 71 106 65 52 32 32 24 24 20 8 1 4 Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 141 316 262 180 101 68 54 46 29 27 2 1 2

Summa 154 92628l9304426782179l 778 l 7701697 1492 1231 162 199

i åldersgrupper och län.

B. Procenttal.

1617 18-20 21-25 26-30 31-35 3640 41-45 4650 51-55 56-60 61-66 67-40 L ä n s umma år år ax år år år år år år år år år

Stockholms stad . . . . . . . . . . . . .. ——- 04 43 102 133 135 l48 160 12-7 87 58 03 100-0

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . .. 0-3 2-7 9-4 15-7 14-2 10-7 10-0 9-6 8-7 98 7-5 14 100-0 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. — 29 201 12-6 9-2 11-7 7-1 8-0 15-1 Uppsala -5 5-4 04 100o Södermanlands . . . . . . . . . . . . .. - 3-2 18-0 12-8 11-7 43 4-3 12-9 106 8-5 10-6 3-2 100-0 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . .. —— 07 93 15-6 18-6 13-4 78 7-4 93 89 8’6 04 100-0 . . . . . . . . . . . . . . . . .. — 42 93 117 16-4 11-1 10s 74 85 Jönköpings 10-6 7-9 2-1 100-0

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . .. - 10 94 15-6 14-6 12-5 10-9 8-9 94 l2o 52 05 100-0 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 0-2 2-9 14-3 12-9 14-1 10-1 64 91 9-0 7-5 10s 27 1000 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - —— 2-6 2-6 23-1 5-1 15-4 7-7 10-2 2-6 25-6 5-1 1000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - 1-4 13-0 18-2 15-5 12-2 Blekinge 7-5 73 8-1 9-3 7-1 04 100-0 Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . .. -- 84 12-7 12? 113 70 11‘3 42 99 1l3 70 42 100-0

almöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - 0-8 74 119 10-s 12-3 10-1 10-5 12-2 11-1 11-7 12 l00o allands . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - 12 63 17-5 14-1 12-3 8-0 10-6 106 73 8-0 3-3 100-0 öteborgs stad . . . . . . . . . . . . .. - 3-1 11-0 12-9 13-0 13s 10s 12-0 11-1 9-0 3-2 01 100o öteborgs o. Bohus läniövrigt 06 31 150 17:-1 15: 105 86 70 73 80 66 08 1000 lvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. —— 33 12-6 12-0 11-s 105 84 9-0 11-1 9-6 9-6 1-5 100-0

kzu-aborgs . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2-4 11-0 17-1 19-5 14-2 10-6 6-5 49 49 32 12 100o iirmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1-1 5-0 16-4 17-5 12-6 11-6 91 74 7-0 6-5 5-2 O6 100-0

ästmanlands . . . . . . . . . . . . . . .. - 24 95 119 48 95 119 119 71 119 — 19-1 1000 ,opparbe1-gs . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3-4 11-4 21-2 12-9 114 6-6 6-6 5-s 7-0 6-0 6-6 1-1 100-0

ävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . .. 08 48 16-7 16-5 11-2 11-4 81 93 80 76 45 06 100-0 ästemorrlands . . . . . . . . . . . . .. 1s 80 19-6 17-7 14-4 9-6 74 73 55 44 4-0 03 1000 ämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 15 12-1 14-4 15-2 12-1 5-9 9-1 7-6 98 53 68 03 100-0 ästerbottens . . . . . . . . . . . . . . .. 3‘6 15s 23-5 14-4 115 71 71 53 53 44 18 02 I000 orrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11 114 25-5 21-1 14-5 81, 5-5 44 37 23 22 02 100o

Summa. 0-s 4-7 14-1 15-3 13-4 10-9 8-0 8-9 85 7-5 62 0-s 1000

2375 36 3

Tab. 11. De arbetslösas fördelning på åldersgrupper inom viissaarbetslöshetstyngda kommuner eller områden.

Kommuner eller områden Summa

165:7 185-30 21535Zgfo 31fi§5 36:30 415-35 4‘;-E0 515,35 égfo 61§§6 ö??

A. Absoluta tal Stenkommmzer län . . . . . . . . . . .. — 3 54 83 73 52 36 37 40 53 38 3 472 Blekinge ochBohuslän.. 13 46 261 315 266 178 152 110 117 134 102 14 1708 Göteborgs

Sågverkskommuneø- Västernorrlands län . . . . .. 42 180 427 368 333 216 167 159 134 102 104 9 22-11 2 30 87 73 47 46 36 43 45 44 19 2 474 Övriga. . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Tändstiekskomnzuneø- . . . . . . .. 4 21 47 62 52 40 24 26 18 18 17 3 332

J ärnbruks- och gruvkommuner . . . . . . . . . . . . .. 13 50 104 72 59 34 29 33 36 41 47 7 525 Bergslagen 111 22 11 8 5 3 —— Norrbottens län . . . . . . . . .. 8 74 193 151 52 638‘

1 24 14 10 12 7 10 5 - 133 Glasbrukskommuner . . . . . . .. 4 20 26

Övriga Oskarshamn . . . . . . . . . . .. l 8 31 28 32 8 11 15 14 12 25 11 196 -- —- 11 14 14 22 2 —— 91 Södra Vram . . . . . . . . . . .. 2 9 7 10

Vissa. kommuner i Västerlän . . . . . . . . .. 7 35 99 95 59 46 36 38 25 19 9 1 469 norrlands 91 451l32512821063 696 534 498 458 460 371 50 7279 Samtliga. B. Procenttal Stenkmnmuner lan . . . . . . . . . . .. —- 0’6 11-5 17‘6 15-5 11-0 7‘6 78 8-5 11-2 81 06 100-0 Blekinge ochBohuslän.. 0-s 2-7 15-3 18-4 15-6 10-4 8-9 6-4 6-9 7s 6-o 08 100-0 Göteborgs

Sdgve-rkskommuner Västernorrlands län . . . . .. 1-9 80 19-1 16-4 14-9 96 7-5 7-1 6-0 4-5 46 0-4 100-0 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 0-4 6-3 18-4 15-4 9-9 9--1 7-s 9-1 9-5 9-3 4-0 0-4 100-o Övriga

Tdndstickskommuner . . . . . . .. 1-2 63 14-2 18-7 15-7 12-1 7-2 7-s 5-4 5-4 5-1 0-9 100-0

J ärnbruks- och gruvkommuner . . . . . . . . . . . . .. 25 95 19-s 13-7 11-2 6-5 -5 63 69 78 90 13 100-0 Bergslagen 8-2 3-4 1-7 1-2 08 0-5 - 100-0 Norrbottens län . . . . . . . . .. 12 11-6 30-3 23-7 17-4 9-0 5-3 7-5 38 — 1000 Glasbrukskommuner . . . . . . .. 0-8 3-0 15-0 19-6 18-0 10-5 7-5

Övriga Oskarshamn . . . . . . . . . . .. 05 4-1 15-3 14-3 16-3 4-1 56 -7 7-1 6-1 12-8 56 100-0 — 7-7 11-0 12-1 15-4 15-4 24-1 2-2 - 100-0 Södra Vram . . . . . . . . . . .. —— 22 99

Vissa kommuner i Västernorr-lands län . . . . . . . . .. 1-5 75 21-1 20-3 12-6 9-8 7-7 81 5-3 4-0 1-9 0-2 1000 1-3 6-2 18-2 17-0 14-0 9-0 7-3 6-s 6-3 6-3 5-1 0-7 100-0 Samtliga Hela klientelet 0-8 4-7 14-1 15-3 13-4 10-9 8-9 89 85 7-5 6-2 08 1000

Tab. 12. Antalet män inom olika åldersgrupper den 31/12 1935

och antalet arbetslösa den 3‘/7 1936.

.. Antal

, Beraknat Antal _

Aldersgrupper antal män arbetslösa

31/11 1935 31/7 1936 Wbéfslésa

“ital jg“

16-17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 504 154 015 18-20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 686 926 057 21-25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 282 803 2 819 100 26-30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 511 3 044 112

31-35 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 245 238 2 678 109 36-40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 834 2 179 0-99 41-45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 475 1 778 0‘91 46-50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 096 1 770 098

51-55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 074 1 697 107 56-60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 359 1 492 105 61-66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 O22 1 231 093 67-w . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216 302 162 001

Summa 2 311 904 19 930 086

Tab. 13. De arbetsllisas procentuella andel av olika åldersgrupper

den 9‘/1o 1934,

31/1 1935 samt 91/7 1936.

Antal arbetslösa i % av

Indextal

antalet män A1 dersgrupper \Ä

31/10 1934 /1 1935 3‘/7 1936 lm 1934 /1 1935 /7 1936

16-17 . . . . . . . . . . . . . . .. 153 035 015 41 20 17 18-20 . . . . . . . . . . . . . . .. 439 175 . 057 117 99 66 21-25 . . . . . . . . . . . . . . . . 609 238 1oo 165 135 116 26-30 . . . . . . . . . . . . . . . . 541 254 11 2 146 144 130

31-40 . . . . . . . . . . . . . . .. 419 210 104 . 114 119 121 41-50 . . . . . . . . . . . . . . . . 3‘36 114 094 92 99 109 51-60 . . . . . . . . . . . . . . .. 302 179 106 82 102 123 61-co . . . . . . . . . . . . . . . . 100 064 040 27 42 47 Samtliga åldersgrupper 369 176 086 100 100 100

Tab. 14. De arbetslösas fördelni

A. Absoluta. tal.

mwwu

wwwwwwwwwwwwm

4 33 65 57 54 39 45 42 35 42 31 2 44 Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 35 25 24 20 - 49 . . . . . . . . . . . . 5 34 97 87 76 56 Skogshushallning - —- 1 2 5 4 4 11 9 6 2 1 Ingenjörsarbete 0. arbetsledning

- 1 107 107 91 35 27 13 19 29 22 7 4 Malmbrytning . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . 2 22 147 164 184 163 142 163 159 143 159 23 1 47 Metallindustri

- 18 249 372 299 214 161 135 154 166 139 32 1 9 Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . .

- 3 22 28 21 19 12 16 21 19 13 1 17 Glasindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. — 4 17 27 31 19 29 30 34 34 17 3 2 Annan jord- och stenindustri.

. . . . . . . . . . . . .. 3 v 64 324 392 345 273 188 201 166 164 136 15 227 Ségverksindustri — 33 24 24 33 — 24 Annan trävaruindustri . . . . . . . . 4 19 38 21 20 25

-- 9 44 87 87 68 68 65 54 40 20 2 5 Pappersindustri . . . . . . . . . . . . . . — — 4 5 2 2 — 5 Grafisk industri . . . . . . . . . . . . . . 7 9 11 5 6

1 11 59 64 59 50 38 52 51 37 27 1 Livsmedelsindustri . . . . . . . . . . . .

. ~— 8 33 41 30 33 14 14 22 8 13 1 21 Textil- och beklädnadsindustri.

. - 5 45 34 55 49 33 32 18 30 16 31 Lia.der-, 11år- 0. gummivaruind..

industri . . . . . . - 3 41 60 69 41 37 30 27 36 25 5 371 Kemisk-teknisk

. . l 5 92 163 194 169 151 130 134 120 100 11 1 271 Väg- och anläggningsarbete .. —— 5 33 72 83 72 72 76 87 79 61 9 641 Annan byggnadsverksamhet

. . —— — 8 15 15 27 20 18 16 18 11 3 15. Kraft- och värmeproduktion

- 8 44 88 76 59 52 44 37 20 11 2 44 Sjöfart och fiske . . . . . . . . . . . . ..

.. 1 6 31 63 76 90 103 117 96 24 24 63 Kontors- och butikspersonal

. . . . . . . . . . . . . . . . . . — 7 73 61 44 50 39 48 41 40 22 1 42 Lagerarbete —— — 16 17 8 11 7 - - 10 Hotell- och restaurangrörelse.. 13 14 22

. . . . . . . . . . . . . . . . - 12 75 176 188 171 116 120 81 81 51 5 1 07 Landtransport - - 13 14 7 10 7 4 - 10 Allmän och fria. yrken.. 18 22 12 tjänst

- - -— 4 3 2 — 2 arbete . . . . . . . . . . . . . . . . 1 4 3 8 3 Husligt och diversearbete 7 285 1 046 800 526 421 325 323 357 289 270 35 4 68 Tillfallighets- — — — — —~ —- — — — 61 Ungdom utan särskild utbildn.. . 130 379 109

154 926 2 819 3 044 2 678 2 179 l 778 I 770 1 697 l 492 1 231 162 19 93 Samtliga yrkesgrupper

i 37

få yrkes- och åldersgrupper.

B. Procenttal.

, _ 16-17 18-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-66 67-w

1 r 1‘ e s g r u p p e r Summa

år år år år år år år år år år år år

Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 0-9 7-3 14-5 12-7 12-0 8-7 10-0 9-4 7-s 9-4 6-9 0-4 100-0

. . . . . . . . . . .. 1-0 6-9 19-8 17-7 15-5 11-4 6-5 7-1 5-1 4-9 4-1 - 100-0 Skogshushâllning

—— — 22 45 11-1 89 89 24-4 20-0 13-8 4-5 2-2 1000 Ingenjörsarbete 0. arbetsledning

. . . . . . . . . . . . . . .. — 02 23-4 23-4 19-9 7-6 5-9 2-3 4-2 63 48 5 100o Malmbrytning Metallindustri . . . . . . . . . . . . . . .. 01 15 10-0 11-1 12-5 11-1 9-7 111 10-s 9-7 10-3 1-0 100-0

Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . .. — 09 12-3 19-2 15-4 11-0 83 7-0 7-9 86 72 17 100-0 Glasindustri . . . . . . . . . . . . . . . . .. - 17 12-0 16-0 12-0 10-9 6-8 9-1 12-0 10-9 7-4 06 100o Annan och stenindustri. . - 1-6 69 110 12-7 78 1]8 12-3 13-9 13-9 69 12 100-0

jord- Sågverksindustri . . . . . . . . . . . . .. 0-1 2-8 14-3 17-3 15-2 12-0 83 82 7-3 7-2 6-0 0-7 100-0 Annan trävaruindustri . . . . . . .. — 17 79 15-8 87 83 104 13-7 9-9 9-9 13-7 —- 100-0

. . . . . . . . . . . . .. - 1-7 8-1 16-0 16-0 125 12-5 11-9 9-9 73 37 04 100-0 Pappersindustri

- ——-13‘7 17-7 21-6 9-8 11-8 78 98 39 39 —- 100-o Grafisk industri . . . . . . . . . . . . .. Livsmedelsindustri . . . . . . . . . . .. 0-2 2-5 13-1 14-2 131 111 86 11-6 11-3 8-2 60 02 INTO Textil- och beklädnadsindustri.. - 37 15-2 18-9 13-8 15-2 65 65 101 3‘7 6-0 04 1000

. - 16 14-1 10-7 17-2 15-4 104 10-0 56 94 50 06 100-o Lådan, hår- 0. gummivaruind.,

Kemisk-teknisk industri . . . . .. -— Os 110 16-0 18-5 11-o 99 80 72 96 67 13 100-0 Väg- och anläggningsarbete .. 01 04 72 12-8 15-3 13-3 11-9 10-2 100 9-4 7-9 09 1000 Annan .. — 07 51 11-1 12-3 11-1 11-1 11-7 13-4 12-2 94 1-4 100-0

byggnadsverksamheb Kraft- .. - - 53 99 99 179 13-3 11-9 10-6 11-9 73 2-0 1000

och värmeproduktion

och fiske . . . . . . . . . . . . .. - l-s 10-0 20-0 17-2 13-4 11-s 10-0 8-4 4-5 2-5 0-4 100-0 Sjöfart

Kontors- och butikspersonal .. _0-2 09 4-9 10-0 12-0 14-2 16-8 18-5 15-2 3-8 3-8 0-9 100-0

. . . . . . . . . . . . . . . . .. - 1-7 17-1 14-3 10-3 117 92 11-3 96 9-4 5-2 0-2 100-0 Lagerarbete Hotell- — — 12-0 13-0 20-4 14-8 15-7 7-4 10-2 6-5 —- -— 100-0

och restaurangrörelse..

. . . . . . . . . . . . . . .. - 1-1 7-0 16-4 17-5 15-9 108 111 75 75 47 05 100-0 Landtransport Allmän och fria - ——16s 206 l12 12-2 13-1 65 94 65 3‘7 —- 100-0

tjänst yrken..

arbete . . . . . . . . . . . . . . .. — — — 3‘6 14-3 10-7 28-0 10-7 14-3 10-7 7-1 —— 100-0 - Husligt Tillfällighets- och diversearbete 02 61 22-3 17-1 11-2 9-0 6-9 6-9 7-6 6-2 5-8 07 1000

utan särskild utbildn.. . 21-0 61-3 17-7 - — — —— —— — — — .— . 1000 Ungdom

Samtliga yrkesgrupper 08 47 14-1 15-4 13-5 109 89 89 86 75 62 08 100-0

Tab. 15. Åldersgrupperna 16-20, 21-40 och 41-—w år 1 procent av hela antalet

arbetslösa inom respektive yrkesgrupper.

Y r k e S g r u p p e I_

16:20 2151.40 4lå«r-w

Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 479 43!) Skogshushállning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 641 277

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .. — 26: 73s lngenjörsarbete och arbetsledning Malmbrytning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 02 743 25’5 Metallindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1‘6 447 51-37

Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 09 58-1 407 Glasindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 511» 46s Annan jord- och stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1G 384 600 Sågverksindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 58s Annan trävaruindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l7 40? 576

Pappersindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1‘7 5211 45? Grafisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — 62s 3 Livsmedelsindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 515 45s Textil- och beklädnadsindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 37 631 33: Liider-, hår- och gummivaruindustri . . . . . . . . . . . . . . . . .. lG 574 410

Kemisk-teknisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Os 565 427 Väg- och anläggningsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 05 481: 509 Annan byggnadsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 07 401 59: Kraft- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - 430 57‘0

och värmeproduktion Sjöfart och fiske . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 18 60s 37s

Kontors- och butikspersonal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11 411 578 Lagerarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 534 449 Hotell- och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. — 602 39s

restaurangrörelse Landtransport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 56s 421 Allmän och fria —— 60s 392

tjänst yrken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 28%; 7l4 Husligt Tillfällighets- och diversearbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ., 63 591: 341

utan särskild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 82-3 17? — Ungdom utbildning

Samtliga. yrkesgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 53s 40s

arbetslöshetsprocenten i åldern 21—-25 år var omkring dubbelt så stor som i åldern 51-60 år, 1936 års undersökning utvisade det mera normala för-

hållandet, att arbetslöshetsprocenten var större i åldersgruppen 51-60 år.

I det föregående har endast diskuterats olikheter i klientelets ålderssam-

inom olika geografiska områden. Det torde emellertid vara av

mansättning viss betydelse att även klarlägga åldersfördelningen inom olika yrkesgrupper. då sambandet mellan yrkesfördelningen och den geografiska fördelningen synes

vara så starkt, att skillnaden i åldersfördelningen mellan de olika länen och

får sin först efter ett studium av den mycket olik-

kommuntyperna förklaring artade yrkesfördelningen inom de geografiska enheterna. I tab. 14 (sid. 36) lämnas en fullständig redogörelse för åldersfördelningen inom olika yrkes-

och i tab. 15 ha åldersgrupperna 16-20, 21-40 och 41-0; år grupper, ställts i relation till hela antalet arbetslösa inom respektive yrkesgrupper.

Om man bortser från de numerärt obetydliga yrkesgrupperna ingenjörs-

arbete och kusligt arbete, var åldersfördelningen särskilt ogynnsam inom

annan och stenindustrøl, annan byggnadsverksamhet, kontors-

grupperna jord-

och annan trävaruindustri, kraft- och värmeproduktion samt butzkspersonal,

inom vilka 41 år och däröver uppgick till

metallindustri, yrken åldersgruppen

mellan 537 och 600 procent av hela antalet arbetslösa.

Som i annat (sid 92 f.) framhålles, bestod klientelet den 31

sammanhang

juli 1936 av dels från 31 juli 1935Jcvarvarande arbetslösa, dels efter 31 juli 1935 tillkomna arbetslösa. Hur åldersfördelningen tedde sig inom dessa båda

framgår av följande sammanställning.

grupper,

Antal Procent

Äldersgrupper

_ T‘l - . K - ’1l1- .

Samthga samthga‘

vfrzjxfie koxlnlna *variilillde korlnna

16--17 . . . . . . . . . . . . . . . . 15 139 154 01 21 08

18-20 . . . . . . . . . . . . . . . . 413 513 926 31 78 47

21-25 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 597 - 1 222 2 819 119 18s 141

26-30 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 990 1 054 3 044 149 16°0 15s

31-35 . . . . . . . . . . . . . . , . 1 854 824 2 678 13:) 125 13-J.

36-40 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 493 686 2 179 112 104 109

41-45 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 264 514 1 778 95 7s 89

46-50 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 251 519 1 770 94 79 89

51--55 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 236 461 1 697 92 70 85

56-60 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 140 352 1 492 85 54 75

61-66 . . . . . . . . . . . . . . . . 970 261 1 231 73 40 62

67——w . . . . . . . . . . . . . . . . 129 _ 33 162 _ 10 _ 05 0‘8

Summa 13 352 6 578 19 930 1000 1000 1000

Tabellen utvisar, att de tillkomna arbetslösa voro betydligt yngre än de kvarvarande. Icke mindre än 28s av de tillkomna voro sålunda under

procent

26 år, under det att motsvarande siffra för de kvarvarande arbetslösa var 15-2 procent. Även inom de olika yrkesgrupperna voro de tillkomna genomgående yngre än de kvarvarande. Det bör dock bemärkas, att för de

yrkes-

grupper, vilka enligt vad ovan (sid. 39) framhållits, utvisade en särskilt ogynnsam åldersfördelning, de tillkomna voro rikligare företrädda inom de äldre åldersgrupperna än vad fallet var beträffande

övriga yrkesgrupper.

Detta framgår av följande sammanställning av antalet arbetslösa z åldern 41 år och över 2 procent av hela antalet z

respektive yrkesgrupper.

Kvarvarande Tillkomna Samtliga

Jord- och stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 634 491 60‘0

Annan byggnadsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59‘3 527 592

Kontors- och butikspersonal . . . . . . . . . . . . . . . . .. 63: 495 57s

Annan trävaruindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64: 44‘s 571;

Kraft- och värmeproduktion . . . . . . . . . . . . . . . . .. 593 520 570

Metallindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 577 43‘9 53‘?

Samtliga yrkesgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4459 326 408

Kvinnor.

Åldersfördelningen för de 50 som ingå i undersökningen, avvek

kvinnor,

väsentligt från den för männen. Ingen kvinna under 26 år var anmäld arbetslös den 31 juli 1936. I 26-40 år funnos 11 eller 22-0 procent

åldersgrupperna

och i grupperna 41-60 år 39 eller 78-0 Åldrarna över 60 år voro icke

procent. representerade.

KAP. V.

Klientelets yrkesfördelning.

Samma som användes vid 1935 års undersökning, har

yrkesförteckning, till för yrkesgrupperingen. Redogörelse för de vid yrkesbestämlegat grund

återfinnes i S. O. U. 1936:21, sid. 36 f. Den

ningen tillämpade principerna använda återfinnes även i bilaga 8 (sid. 174), så uppställd, yrkesförteckningen

att kan med för Sveriges offentliga arbets-

jämförelse göras yrkesförteckning

I samma lämnas av hela antalet arbetslösa för-

förmedling. bilaga redovisning delade varvid sammanslagning av de vid primärmaterialets på. yrken, ingen

använda verkställts. I övrigt har i denna fram-

bearbetning yrkesgrupperna

materialet av ej kunnat redovisas annat än pä huvud-

ställning utrymmesskäl

av Dessa överensstämma i stort sett med den yrkesgruppering, grupper yrken. som användes i arbetslöshetskommittéernas till kommis-

månadsrapporter

sionen. För bestämmandet av den arbetslöses har utnyttjats så-

yrkestillhörighet

väl och arbetslöshetskommitténs som ock den arbets-

arbetsförmedlingens

*

löses därom, varjämte hänsyn tagits till föreliggande uppegen uppfattning

fasta och Det har därvid

gifter angående tidigare tillfälliga anställningar.

sällan förekommit, att den av den arbetslöse eller av arbetslöshets-

ingalunda

kommittén blivit ändrad vid materialets bearbet-

gjorda yrkesbestämningen

I till de som vid i

ning. anslutning principer, tillämpas yrkesgrupperingen

kommittéernas till kommissionen, har hän-

månadsrapporter grovarbetare

förts till det inom vilket han haft anställning. Utbildade yrkesarbetare,

yrke,

knutna som till annan ha däremot hänförts icke

specialarbetare näringsgren,

till denna utan till sitt Detta har medfört, att i

specialområdes yrkesgren.

olikhet mot vad fallet är i kommissionens mânadsstatistik t. ex. stenindustriens smeder hänförts till metallándustrieøz och icke till stenindustrien. Vidare ha och militär icke kommit till an-

yrkesbeteckningarna springpojke

da annan kunnat I ett fåtal fall, när

vändning, yrkesbeteckning ifrågakomma.

den arbetslöse av ålder icke ansetts ha utsikter att åter få. an-

på. grund hög

inom det han lämnat, har sådan person, med avvikelse

ställning yrke, tidigare

från de allmänna betraktats som diversearbetare. Detta har ägt

principerna.,

rum bland annat i om en del äldre tändsticksarbetare å. orter, där tänd-

fråga

sticksindustrien är definitivt I överensstämmelse med nu refererade

nedlagd.

ha de arbetslösa, som i 1935 års undersökning, bibehållits

principer ingingo

” ide yrkesgrupper, dit de då. hänfördes.

Geografisk fördelning. I tab. 16 redovisas de arbetslösa fördelade och län. Ett

på yrkesgrupper

studium av tabellen handen, att vissa yrkesgrupper voro tillfinnandes ger vid

Tab. 16. De arbetslösns fördel

L ä n Y r k c s g r u p p e r Stock K1 Sto k- U - söder Öster Jönkö- Krono- Kal- Got- Bleholms man- göt- . tia homs le sa aplp b aorbs mar l d k. wan s Stad lands lands pmgs m,,e m

° 1 Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 41 19 4 3 10 8 11 14 2 21 2 Skogshushållning . . . . . . . . . . . . . . 3 16 11 —- — — 5 13 —— 3 3 Ingenjörsarbete 0. arbetsledning 22 —— 3 — — 1 1 — —— —á . . . . . . . . . . . . . . . . . . -- 3 1 ~ —- ——- ~— — — - Malmbrytning 5 Metallindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213 79 52 7 26 16 2 124 1 36

6 Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 3 — 2 — 1 2 1 26 321 7 Glasindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 8 — — —— — 57 13 — 1 8 Annan jord- 0. stenindustri 14 2 —— —— 1 — 4 18 3 14 9 Ságverksindustri . . . . . . . . . . . . . . . . 16 59 35 3 2 40 11 36 1 12 10 Annan trävaruindustri . . . . . . . . .. 25 6 2 1 2 35 2 33 — 12

11 Pappersindustri . . . . . . . . . . . . . . . . 16 22 2 — 22 — 4 —— 1 12 Grafisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . 16 1 —— — — 2 —— — 13 Livsmedelsindustri . . . . . . . . . . . . . . 64 13 5 7 11 1 36 1 17 14 Textil- 0. beklädnadsindustri . . . . 16 2 l 3 30 11 — 2 ——- 5 15 Läder, 42 7 6 - 15 16 1 hár- 0. gummivaruindustri 4 1 12

16 Kemisk-teknisk industri . . . . . . . . 12 -— -— — 3 52 — 8 ——- 1 17 Väg- 0. anläggningsarbete . . . . .. 128 42 23 5 3 24 17 43 4 56 18 Annan byggnadsverksamhet . . . . 212 32 4 1 10 10 1 4 1 15 19 Kraft- o. värmeprodukt-ion . . . . .. 34 7 3 — 5 7 3 3 — 10 20 Sjöfart o. fiske . . . . . . . . . . . . . . .. 45 6 3 —— 2 2 —— 37 — 44

21 Kontors- 0. butikspersonal . . . . .. 243 16 6 5 15 15 2 6 2 18 22 Lagerarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 15 2 1 18 7 2 15 2 8 23 Hotell- o. restaurangrörelse 51 2 1 2 2 2 — 4 - - 24 Landtransport . . . . . . . . . . . . . . . . . . 333 63 5 9 20 24 7 21 2 35 25 Allmän tjänst o. fria. yrken 43 3 2 — l l — 1 1 20

26 1-Iusligt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 —- —— — —— — — 1 1 — 27 Tillfällighets- o. diversearbete .. 303 134 57 45 47 89 63 148 16 257 4 2 11 —— —- 2 —- I 8 - 10 28 Ungdom utan särskild utbildning 29 Samtliga yrkesgrupper 2037 562 239 94 269 378 192 624 39 929

i yrkesgrupper och län.

L ä n

.. .. Samt1i¢;a

.. Gtcb. .. Va - Vas- H .. °

V““ m [ulmö- Hal- :en Älvs- Skara- Värm- Öre- K°P‘ Gävle. te: Jämt- ter-

1()}tf ;°‘t

hus lands Bohus borgs borgs lands bro borgs norr- lands bot-

S a ?äs Fag‘ hp“? a” S =3 to ”S

i övrigt lands tens

42 13 4 18 3 5 50 7 2 14 42 69 5 6 33 449 —- 6 —— 5 2 139 5 2 26 98 121 9 8 17 491 KJ

—— —— 1 —— —— —- —— 3 — — 2 45 1 1 9 1 - - — — — 1 55 1 135 - 1 — 1 259 458 L 213 37 241 62 40 20 45 49 3 48 59 63 5 8 17 1 471 UIIFOB ›

66 4 1 485 - - 2 —— —— —— 3 2 — 1 1 939 3 i

— — —-— —— 6 - —— 18 — —- — 175 6 1 62

3 11 20 2 2 6 — 4 4 5 7 ~ —— 1 245 121 10 13 87 11 8 7 57 10 - 59 307 1 098 3 193 193 2 271

woo-20»

7 2 4 9 3 — 4 10 6 - 1 6 241 10 28 31 9

7 1 21 11 8 2 47 —- —- 19 13 318 21 1 Ö 544 11

1 2 — — — 2 — — — 2 — — 1 51 12 1 20 107 17 44 34 5 9 10 3 —— 3 10 23 5 4 12 450 13

11 4 —— 4 — —— — 3 2 — 1 — 217 14 32 3 55 61 14 31 16 9 3 15 37 — 3 5 14 2 2 2 319 15

-- -— —- ~— 1 2 — — — 374 16 52 25 58 76 83 1 85 45 40 91 44 15 162 22 3 46 57 186 9 9 81 1 270 89 16 65 37 3 2 51 6 1 9 13 38 1 7 20 649 18 22 4 9 4 5 1 5 1 1 3 3 17 -- —- 3 151 19 84 25 68 28 -— —- 5 4 —- 5 18 57 1 2 4 441 20

61 10 11 0 13 10 3 17 12 —— 3 22 23 1 3 13 632 78 14 86 6 — 5 3 2 -— 1 13 16 1 2 2 426 9 - 16 2 1 1 4 1 —— 1 5 1 1 1 1 108 171 26 94 50 7 7 23 13 2 10 51 57 5 7 32 1 076

8 2 7 —— —- 1 — 1 3 3 2 — 1 4 107

7 -- 5 1 — 1 — — — — 3 —- — — — 28

470 63 308 249 98 56 263 V 185 16 180_ 270 731 47 151 412 4 5 3 17 38 3 18 33 15 —— 75 33 162 14 43 119 618

1 774 398 1 388 2 306 333 240 1 015 436 42 651 1 044 3 040 132 451 1 240 19 930

Tab. 17. De arbetslösas fördelning inom olika

på yrkesgrupper komlnuntyper.

Städer med ett invânar- Landskommuner .

antal av samt_ (med köpingar)

3113:”bermhg

Y r k e s g ru p p e 1 liga. indu- blan» jord. laxfds-

över 30 000- 5 000- kom

högst städer stri. (lade bruks- kom-

100 000 -100 000 -20 000 5 000 kom- kom-

kom- muner mun

111111191 111111101 111111101

Jordbruk . . . . . . . , . . . . . . . . . . 53 31 54 9 165 108 114 62 284 44 Skogshushållning . . . . . . . . . . 3 1 4 2 11 88 179 213 480 41 Ingenjörsarbete 0. arbetsledn. 31 2 - 37 6 2 —— 8 4

. . . . . . . . . . . . . . 1 -- — —— 1 Malmbrytning 429 26 2 457 Metallindustri . . . . . . . . . . . . . . 557 81 338 28 1 062 328 71 10 409 1 4

Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . 8 ~— 110 14 141

771 946 81 1 798 1 9 Glasindustri . . . . . . . . . . . . . . . . 4 4 17 31 134 10 —~ 144 1 Annan jord- och stenindustri 34 8 45 4 101 110 26 8 144 2 Sagverksindustri . . . . . . . . . . . . 110 28 274 10 446 1 186 470 170 1 826 2 2 Annan trävaruindustri . . . . .. 74 17 84 16 201 17 19 4 40

Pappersindustri . . . . . . . . . . . . 40 30 20 1 93 334 87 30 451 5 Grafisk industri . . . . . . . . . . . . 36 5 5 - 48 3 —- — 3 Livsmedelsindustri . . . . . . . . . . 139 35 152 6 871 50 18 11 79 4 Textil- 0. beklädnadsindustri 74 47 63 1 198 13 5 1 19

2‘ Läder-, hår- 0. gummivayruind. 95 80 62 4 264 32 14 9 55 31

Kemisk-teknisk industri . . . . 65 36 163 59 324 49 1 - 50 37

Sjöfart och fiske . . . . . . . . . . .. 153 32 74 5 327 68 32 14 114 44

Kontors- och butikspersonal 383 63 72 4 552 60 19 1 80 Gå Lagerarbete . . . . . . . . . . . . . . . . 252 42 65 - 897 26 1 2 29 45 Hotell- och restaurangrörelse 75 7 15 2 104 4 —— — 4 10 Landtransport . . . . . . . . . . . . . . 523 91 174 14 883 149 42 22 213 1 07 Allmän tjänst och fria yrken 54 7 14 - 92 9 3 3 15 10

Husligt arbete . . . . . . . . . . . . .. 15 4 8 - 28 - —— — - i] Tillfällighets- o.diversea1bete 833 243 854 67 2 195 1 484 650 355 2 489 4 68 Ungdom utan särskild utbildn. 22 3 41 7 81 380 115 42 587 6]

Samtliga yrkesgrupper 4 237 1 016 2 919 296 9 190 6 318 3 152 l 270 10 740 19 93

endast inom ett fåtal län. Sålunda uppträdde arbetslösa från

praktiskt taget

i nämnvärd omfattning endast i Värmlands, Gävle-

gruppen skogshuslzdllning

och Västernorrlands län. Dessa tre län redovisade tillsammans 358 av de

borgs

491 arbetslösa som ingingo i undersökningen. Även gruppen

skogsarbetare,

var koncentrerad till tre län, Örebro, Kopparbergs och

malmbrytning nämligen

Norrbottens län, vilka tre län hade 449 av de 458 arbetslösa, som till-

tillhopa

hörde Stenindustriens arbetslöshet var i huvudsak lokaliserad till gruppen. och och Bohus län Göteborgs stad), varvid icke

Blekinge Göteborgs (utom

mindre än 1 485 eller 76-6 av hela antalet stenarbetare kommo på det

procent

sistnämnda länet. Glasindustriens arbetslöshet var nästan helt lokaliserad till och Värmlands län. Av de 2271 arbetslösa, som hänförts till

Kronobergs

voro icke mindre än 1 098 eller 48-3 procent

yrkesgruppen sdgverksindustri,

från Västernorrlands län. Närmast i ordningen kommo Gävleborgs, Väster-

bottens och Norrbottens län med tillsammans 693 arbetslösa sågverksarbetare. Om man därefter konstaterar, att av de 632 arbetslösa från

huvudparten

kontors- och kom från städerna Stockholm och Göte-

gruppen butilcspersonal

samt att annan lagerarbete och land-

borg yrkesgrupperna byggnadsverksamhet,

från storstäderna, torde de yrkesgrupper

transport huvudsakligen rekryterades

vara där en mera vissa län förekom.

redovisade, betydande anhopning på

De som av tab. 16 kunna inhämtas rörande yrkesfördelningen

upplysningar,

inom olika i viss av tab. 17, vari meddelas upp~

län, kompletteras utsträckning

om de arbetslösas inom olika kommun-

gifter fördelning på yrkesgrupper

typer.

Arbetslöshetstyngda områden. I tab. 18 har en verkställts av de arbetslösa

fördelning på. yrkesgrupper

inom de kommunerna eller områdena. Tabellen visar,

arbetslöshetstyngda

med vilken vissa bestämda dominerade eller åtminstone

styrka näringsgrenar

ha dominerat inom dessa områden. Inom läns stenkommuner till-

Blekinge

hörde d. v. s. 57-2 av de arbetslösa, stenindustri.

270, procent yrkesgruppen

Inom Bohusläns stenkommuner voro motsvarande siffror 1 435, d. v. s. 84-0

Inom Västernorrlands sågverkskommuner voro 987, d. v. s. 44-0 pro-

procent.

tillhörande Inom de övriga arbetslös-

cent, yrkesgruppen sågverksindustri.

hade 307 arbetslösa, d. v. s. 64-8 procent,

hetstyngda sågverkskommunerna

samma Bland tändstickskommunernas arbetslösa dominerade förts till grupp. de som komma från kemisk-teknisk industri. De utgjorde

176, yrkesgruppen

53-0 av hela klientelet. mindre dominerande voro

nämligen procent Något

och metallmdustri inom järnbruks- och gruv-

yrkesgrupperna malmbrgtning

kommunerna i Till dessa båda hörde 237 personer;

Bergslagen. yrkesgrupper

Likartat var förhållandet inom i Norr-

d. V. s. 45-2 procent. gruvkommunerna

bottens där nämnda utgjorde 272 personer, d. v. s. 42-6 pro-

län, yrkesgrupper

voro 60-9 av de arbetslösa förda till

cent. Inom glasbrukskommunerna procent

inom Oskarshamns stad märkes yrkesgruppen

yrkesgruppen glasindustri;

som omfattade 44-4 av hela klientelet. I Södra Vram

metallindustri, procent

Tab. 18. De arbetslösns i vissa fördelning på yrkesgrupper arbetslöshetstyngda kommuner eller områden.

Iämbruks Sten- Sågverks- ›- _ . . kommuner och grav_ Owlga V kommuner träna_ kommuner Glas_ . .. sticks- bruks- X 1- 1; e s g 1‘ u P l) e r Vissa väster_ kom_ Norr_ Summ me_ H os_

$14,311:; kom inlägg: i

?Säg ”

lan hamn län län Bâilxusall MP“ lan

Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 5 29 1 3 11 1 - —— 12 75 . . . . . . . . . . . . . . — 1 51 6 8 — Skogshushaillning 1 3 1 24 96 Ingenjbrsarbete — l. 3 — —— — — —- - -— 0. arbetsledning 2 6 . . . . . . . . . . . . . . . . -- —— —— —— —~ 161 259 — — — Malmbrytning 1 421 Metallindustri . . . . . . . . . . . . . . . . 19 29 56 26 15 76 13 5 87 - 5 331

Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . 270 1 435 3 — ——— — — — — — -— 1 708 Glasindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . - — 18 - —— —— —— —— — —— 81 99 Annan jord- o. stenindustri 6 12 6 — 1 2 — 2 13 S4 1 127 Sågverksindustri . . . . . . . . . . . . . . 2 1 987 307 6 17 7 1 9 2 51 1 890 I »Annan trävaruindustri . . . . . . . . 6 -- 6 4 1 1 — —— 12 1 34

Pappersindustri . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 217 2 1 —— — 2 —— —— 92 316 Grafisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . — — 1 — — — 1 —— w - —- 2 Livémedelsindustri . . . . . . . . . . . . 4 17 16 3 5 1 4 2 2 1 L 56 Textil- 0. beklädnadsindustri - — — 1 —— —— — — 2 - 2 5 Liider-, håv- 0. gummivaruindustri 1 2 8 1 10 2 1 -- 3 —- 2 30

Kemisk-teknisk industri . . . . . . . . 1 - —- -— 176 — - — 1 ~ — 178 Väg- o. anläggningsarbete 20 49 114 9 14 20 47 5 2 -— 40 320 Annan byggnadsverksamhet. . . . 4 6 28 2 — 2 12 3 —— 1 6 64 Krafb- 0. värmeproduktion 5 2 14 1 4 1 3 w - -r 1 31 Sjöfart; o. fiske . . . . . . . . . . . . . . .. 17 14 46 3 -- 3 1 — 16 —- 4 104

Kentors- o. bubikspersonal 4 4 17 2 11 1 8 - 2 1 2 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 — 8 5 — —— 1 3 —- —- Lagerarbete 1 19 Hotell- . . . . - 1 1 2 2 — 1 ——— 1 — -o. restaurangrörelse 8 Landtransport . . . . . . . . . . . . . . . . 7 19 43 11 8 10 20 1 5 2 5 131 Allmän tjänst 0. fria. yrken . . .. 2 1 1 — — — —— — - - — 4

arbete . . . . . . . . . . . . . . . . - -- - - -— -- - — 1 _ — 1 Husligt Tillfällighets- 0. diversearbete.. 90 76 452 75 57 160 166 24 30 —— 188 1 318 Ungdom utan särsk. utbildning 1 32 119 11 15 57 79 2 6 -- 31 353

Samtliga yrkesgrupper 472 1 708 2 241 474 332 525 638 133 196 91 469 7 279

A tillhörde icke mindre än 923 av de arbetslösa yrkesgruppen annan

procent

och stenindu-stri mera var yrkes-

jord- (kolgruvearbetare). Betydligt heterogen

inom vissa andra arbetslöshetstyngda kommuner än såg-

sammansättningen

verkskommunerna i Västernorrlands län. Den största här, om

yrkesgruppen

och diversearbete frånräknas, var pappersindustri, som emeller-

tillfällighets-

tid icke omfattade mer än 19-6 procent av hela klientelet.

Biyrken. Det torde böra beaktas, att inom vissa delar av landet (särskilt Norrland samt Värmlands och Kopparbergs län) förekommer inom yrkesgrupperna i och att är obestämd så. till-

jordbruk skogshushållning, _vrkestillhörigheten

att den arbetslöse normalt hava inom flera

vida, uppgivit sig sysselsättning

under samma år. Vid yrkesbestämningen har man sökt konstatera,

yrken

vilken av dessa som kan betraktas vara personens huvud-

sysselsättningar,

Dessutom har i dessa fall annat såsom big/rice. Det har

yrke. angivits yrke

emellertid ofta att av primärmaterialet erhålla en säker

erbjudit svårigheter

om, inom vilken näringsgren den arbetslöse haft sin huvudsakliga

uppfattning

Man har med andra ord icke kunnat huruvida icke

sysselsättning. avgöra,

det såsom betecknade yrket rätteligen bort betraktas såsom huvud-

biyrke

Denna omständighet måste tagas i betraktande i studiet av yrkes-

yrke.

tabellen, framförallt vid granskningen av siffrorna för gruppen jordbruk

och skogshushållning. I tab. 19 angives förekomsten av biyrken och biyrkenas

art inom de där förekomst av biyrken i någon nämnvärd ut-

yrkesgrupper,

sträckning kunnat konstateras (jfr S. O. U. 1936: 21, sid. 37).

Tab. 19. Antal arbetslösa med biyrken.

B i y r k e Arbetslösa me d b k en Huvudyrke och i Sko S_ väg- ;år jord anlägg_ andra av hela ‘

hushgåll- Summa, ‘

bruk . nings- biyrken antalet, mng arbete

Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 53 13 58 124 27‘6 . . . . . . . . . . . . 100 -—— 36 101 237 48‘5 Skogshushâllning Ségverksindustri . . . . . . . . . . . . . . 7 59 15 36 117 5‘2 .. 8 62 - 34 104 82 Vag- och anläggningsarbete Övriga yrkesgrupper . . . . . . . . . . 22 36 25 131 214 14 Samtliga . . . . . . . . 137 210 89 360 796 40 yrkesgrupper

A Yrkesväxling. Även vid 1936 års har ett försök gjorts att konstatera, huru-

undersökning vida de i undersökningen ingående tidigare tillhört annan yrkes-

personerna än den, till vilken de i nu hänförts. Primärmaterialet

grupp undersökningen

är emellertid denna behäftat med betydande brister. Man kan därför

på punkt

icke nå annat resultat än att en minimisiffra för antalet vilka angiva personer, tidigare haft annat yrke än det nuvarande. Denna minimisiffra

utgjorde 1 367,

d. v. s. 6-9 procent av det i undersökningen klientelet. Relativt

ingående höga

siffror för

yrkesväxlingen uppvisade yrkesgrupperna landtransport (120 per- i

soner, 11-2 procent), och 106

väg- anläggningsarbete (135 personer, procent),

kontors- och butikspersonal 10-1 Dessutom hade 572 (64 personer, procent). personer hänförts till och trots att de

gruppen tillfällighets- diversearbete,

tidigare varit sysselsatta inom visst yrke. Beträffande dessa samtliga personer, vilka icke haft sådan som krävt har tid

sysselsättning yrkesutbildning, längre

—- i minst nio år — sedan de haft

regel förflutit, sysselsättning inom yrket (jfr sid. 41).

Jämförelse med 1935 års undersökning. I tab. 20 jämförelser mellan vid 1935 och 1936

göras yrkesfördelningarna års undersökningar. .

Som av tab. 20 framgår, är skillnaden i vid de båda

yrkesfördelningen undersökningstillfällena icke särskilt påfallande. Den enda där en

grupp, mera betydande skillnad kan utläsas, är som i

gruppen skogshushållning,

1935 års undersökning uppgick till 7-9 av klientelet, men som i 1936

procent

års undersökning endast 25 av de i in-

utgjorde procent undersökningen

gående. Gruppen stenindustri har erhållit en minskad relativ be-

något

tydelse, under det att gruppen sågverksindustri från 86 till stigit procent 11-4 procent och därigenom blivit den sett största förekommande

procentuellt

yrkesgruppen, om man bortser från gruppen och diversearbete.

tillfällighets-

Tillkomnas yrkestillhörighet. I 1936 års ha 6578 tillkommit, som icke i

undersökning personer ingingo

1935 års (se sid. 93). Dessa tillkomna fördela i stort sett

undersökning sig

efter samma som klientelet i dess helhet tab. Nedan

yrkesfördelning (se 20).

angives för de största antalet tillkomna i absoluta tal. Siffrorna grupperna

inom parentes angiva yrkesgruppens procentuella andel av hela antalet till-

komna.

Tillfällighets- och diversearbete 1704 personer (25‘9 procent)

Tab. 20. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper den 3% I935 och “/7 1936.

A n t al P r o c e n t

3‘/7 1936 “/7 1936

Y r k e s g 1.“ p p e I.

u” 1935 /7 1935

Hela Därav Hela Till-

antalet tillkomna antalet komna

J ordhruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 535 449 164 38 22 5 Skogshushållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 205 491 205 79 26 31 Ingenjörsarbete och arbetsledning .. 69 45 21 02 02 03 Malmbrytning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 910 458 103 25 23 16 Metallindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 867 1 471 431 71 74 66

Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 656 1 939 450 115 97 68 Glasindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 323 175 40 08 09 06 Annan jord- och stenindustri . . . . .. 475 245 59 12 12 09 Sågverksindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 456 2 271 696 86 114 10s Annan trävaruindilstri . . . . . . . . . . . . 488 241 85 12 12 13

Pappersindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 912 544 143 23 27 22 Grafisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 51 21 02 03 Os Livsmedelsindustri . . . . . . . . . . . . . . . . 694 450 173 17 23 26 Textil- och beklädnadsindustri . . . . .. 372 217 75 09 11 11 Laden, har- och gummivaruindustri 601 319 107 15 16 16

Kemisk-teknisk industri . . . . . . . . . . . . 551 374 67 14 19 10 Väg- och anläggningsarbete . . . . . . . . 3 251 1 270 330 81 64 50 Annan byggnadsverksamhet . . . . . . . . 1 169 649 306 29 3s 4! Kraft- och värmeproduktion . . . . . . .. 256 151 48 06 08 07 Sjöfart och fiske . . . . . . . . . . . . . . . . .. 826 441 175 20 22 27

Kontors- och butikspersonal . . . . .. 940 632 253 23 32 38 Lagerarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 633 426 153 16 21 23 Hotell- och restaurangrörelse . . . . .. 163 108 44 04 05 07 N Landtransport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 687 1 076 364 42 54 55

i

i

i Tillfâllighets- och diversearbete . . . . 8 659 4 684 1 704 215 235 259 Ungdom utan särskild utbildning .. 1 298 618 307 3-2 3-1 4-7

g

Samtliga yrkesgrupper 40 332 19 930 6 578 100-o 100-o too-o }

i Som framförallt i kapitlet om inom klientelet framhålles

omsättningen

(sid. 141), äro dessa tillkomna ingalunda alltid att betrakta såsom arbets-

nya l löshetsfall. Tvärtom torde de i regel utgöras av arbetslösa med

ganska lång-

2375 86 4

bakom sig. De här anförda siffrorna på. till-

variga arbetslöshetsperioder

komna torde få. anses för det förhållandet, att omsättningen inom

belysande

klientelet är starkare inom vissa yrken, såsom jordbruk och skogshushållning, än inom andra.

Yrkes- och grovarbetare.

I av de tabellerna ha vissa yrkesgrupper sammanförts.

några efterföljande

Till en grupp har förts jordbruk och skogshushållning. Vidare bilda grup-

stenindustri, sågverksindustri, glasindustri och kemiskperna. malmbrytning,

teknisk industri en grupp benämnd industrier med minskad sysselsättning. Att kemisk-teknisk industri hänförts -hit beror därpå, att denna yrkesgrupps arbetslösa till största delen rekryteras från tändsticksindustrien. Återståendo

ha sammanförts under övriga industrier. Till

industrigruppei beteckningen gruppen kontorspersonal inom handel, samfärdsel m. m. ha hänförts yrkes-

kontors- och butikspersonal och allmän tjänst och fria yrken, under grupperna det att och fiske, lagerarbete, hotell- och restaurangrörelse, land-

sjöfart

samt arbete sammanförts till en grupp, arbetarpersonal mom

transport husligt

handel, m. m. bilda de yrkesgrupper, som utgöra huvud-

samfiirdsel Slutligen

parten av grovarbetarklientelet, nämligen diversearbete, väg- och anläggnings

arbete samt ungdom utan särskild utbildning, en grupp.

Att de industrier, som här sammanförts till gruppen »industrier med minskad för närvarande bereda sysselsättning för ett betydligt

sysselsättning»,

färre antal än samma industrier gjorde vid föregående högkonjunktur

personer

av där för jämförelsens skull även

framgår efterföljande sammanställning,

arbetarantalet vid industrier inlagts. Uppgifterna äro hämtade från

övriga

kommerskollegii industristatistik.

1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1

Industrier med minskad

. . . . . . .. 79015 76 846 66 280 56502 52237 56 872 56 793

sysselsättning

. . . . . . . . 374 229 377 870 363 790 344 441 340 944 381 495 414 076

Övriga. industrier

Summa. 453244 454 716 430 070 400943 393181 438867 470869

l Preliminära uppgifter.

De arbetslösas ovannämnda framgår av föl-

fördelning enligt gruppering

jande sammanställning.

Antal %

Industrier med minskad sysselsättning som arbetslös-

rekryterade synes

hetsklientelet i större utsträckning än industrier

(26-2 procent) samtliga övriga

(22-0 procent). De förstnämnda omfattade 1935 industristatistiken

enligt

cirka 57 000 arbetare, under det att industrier - frånsett

övriga byggnads-

industrien, som icke i industristatistiken — bortåt 415 000.

ingår sysselsatte

För den förstnämnda gruppen var alltså alltjämt arbetslösheten närmast av krisartad karaktär, medan så icke var fallet inom övriga industrigrupper.

I kapitlet om åldersfördelningen (sid. 29 f.) har redan framhållits, att

klientelet ur ålderssynpunkt hade en annan karaktär inom de områden, där

mera betydande konjunkturarbetslöshet var tillfinnandes än inom övriga delar

av landet. De skiljaktigheter, som i åldershänseende kunde påvisas, motsvarades av likartade differenser mellan olika yrkesgrupper, såsom framgår av följande sammanställning av antalet arbetslösa 41 år och över, fördelade

på sammanslagna yrkesgrupper, varvid även angivits nämnda antal i procent av

hela antalet arbetslösa inom yrkesgruppen.

Antal %

Tab. 21. Antalet arbetslösa inom vissa yrkesgrupper med högst 150 arbetslöshetsveckor under tiden ‘/1 1933——“/2 1936, som haft arbete i yrket minst 3 månader under tiden 1/s 1934-“/7 1936.

Arbetslösa med Därav med arbetsperioder arbetsperioder ‘/3 1934-/7 1936 efter 3‘/7 1935 Yrkesgrupper i % av i % av ma‘ am‘

355121132 di? i??

betslösa betslösa

Ingenjörsarbete och arbetsledning . . . . . . . . . . . . .. 10 222 10 222 Metallindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 10s 99 6-7 Annan jord- och stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . .. 23 94 14 57 Annan trävaruindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 36 149 27 1l2 Pappersindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 16’5 62 114

Grafisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 21‘6 7 13? Livsmedelsindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 22o 63 14o Textil- och bekladnadsindustri . . . . . . . . . . . . . . .. 45 20‘7 32 14? Läder, har- och gummivaruindustri . . . . . . . . . . .. 69 216 42 132 Arman byggnadsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 9‘6 37 57

Kraft- och värmeproduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 22 14‘6 12 79 Sjöfart och fiske . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 154 349 111 252 Kontors- och butikspersonal . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 98 15!» 73 111; Lagerarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 167 49 115 Hotell- och restaurangrörelse . . . . . . . . . . . . . . . . .. 20 18‘5 12 11‘1

Landtransport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 l70 126 1137 Allmän tjänst och fria yrken . . . . . . . . . . . . . . .. 3 2‘8 1 Os Summa l 155 161) 777 l08

Tabellen utvisar, att endast 1 155 personer eller 16o av de arbets-

procent

lösa inom de i tab. 21 redovisade 17 yrkesgrupperna haft arbete i yrket minst 3 månader under tiden 1 1934-31 1936 samt att av dessa endast

augusti juli

777 personer eller 10-8 av hela antalet arbetslösa inom yrkesgrupperna

procent i fråga haft arbetsperiod av nämnd omfattning efter den 31 juli 1935.

Särskilt torde siffrorna för de yrkesgrupper, för vilka högkonjunktur var

rådande vid undersökningstillfállet, nämligen metallindustri och annan bygg»

nadsverksamhet, vara av intresse. Inom den förstnämnda gruppen, som räknade 1 471 arbetslösa, hade endast 103 procent sedan 1 augusti 1934 haft en inom sitt minst 3 månader. Ännu lägre är

sysselsättningsperiod yrke pa

siffran inom annan byggnadsverksamhet, där endast 96 procent

yrkesgruppen

av 649 arbetslösa haft motsvarande kontakt med yrket.

Här refererade torde ha visat, att kontakt med visst yrke

undersökning

endast i förhållandevis litet antal fall kan ha förekommit inom det i

sägas undersökningen ingående klientelet. Undantag härför utgör gruppen sjöfart

och fiske, där väl en av antalet haft arbetsperiod på minst 3 månader

tredjedel i yrket. Den uppdelning i yrkesgrupper, som företagits i undersökningen, har icke

att klassificera klientelet i de yrken, där de ha möjlighet att

tagit syfte på

på arbetsmarknaden. Huvudprincipen har i stället varit att

göra sig gällande

indela de arbetslösa efter de yrkesgrupper, från vilka de rekryterats. Man erhåller en historisk av det nuvarande arbetslöshets-

därigenom skildring

klientelets ur yrkessynpunkt. Om mycket lång tid förflutit, sedan

ursprung den arbetslöse arbetat inom viss yrkesgrupp och han icke inom denna utfört arbete, som erfordrat har han emellertid, såsom å sid. 41

yrkesutbildning,

framhållits, betecknats såsom diversearbetare.

Skulle en verkställas efter möjligheterna att erhålla an-

yrkesfördelning

ställning å den vid undersökningstillfället aktuella arbetsmarknaden, skulle sannolikt den alldeles övervägande delen av klientelet betecknas såsom grov-

arbetare, som redan den företagna undersökningen rörande yrkestillnågot

hörigheten inom vissa visat.

grupper

Till samma slutsats kommer man, om grovarbetarproblemet diskuteras från andra I 1935 års undersökning gjordes ett försök att

utgångspunkter.

fastställa antalet grovarbetare inom klientelet. För de principer, som följdes vid detta försök, redogöres i Statens offentliga utredningar 1936: 21, sid. 38 f. Antalet om vilka med säkerhet kunde konstateras, att de icke inne-

personer, hade yrkesutbildning, utgjorde i 1935 års klientel 16 284, d. v. s. 40-4

någon

Om en efter samma principer i 1936 års undersök-

procent. fördelning göres

erhålles till resultat, att 8 224 personer, d. v. s. 41-3 procent utgjordes av

ning,

definierade samma sätt som i 1935 års undersökning. I och

grovarbetare, på

för ha kanhända icke dessa större betydelse, men de visa

sig procentsatser

dock, att grovarbetarnas relativa andel i klientelet var ungefär densamma vid de båda Som vid åtskilliga tillfällen i denna

undersökningstillfällena. ägde en stark konjunkturförbättring rum mellan undersökning påpekats, undersökningstillfällena. Man torde kunna utgå från att personer med yrkesi tillhörande näringsgren, som påverkats av konjunkturförutbildning yrke, haft speciella möjligheter att tillgodogöra sig de ökade sysselsättbättringen,

Man hade därför kunnat vänta, att grovarbetarnas relativa

ningsmöjligheterna.

andel i klientelet vuxit. Tillväxten är emellertid obetydlig, och grovarbetarnas procentuella andel har till och med vuxit mindre än andelen yrkesarbetare

från industrier med god sysselsättning. Detta framgår av efterföljande sammanställning av antalet grovarbetare och yrkesarbetare från vissa industrier i procent av hela antalet i undersökningarna ingående arbetslösa.

1935 1936

Yrkesarbetare från industrier med god

Ett resultat, sådant som ovanstående, vore om

givetvis orimligt, de per-

soner, som i klientelundersökningen hånförts till olika yrkesgrupper, varit

yrkesarbetare, som bibehållit yrkesskicklighet och kontakt med yrket. Resul-

tatet bekräftar därför ytterligare vad som ovan sagts, att den

angivna yrkestillhörigheten huvudsakligast får betraktas som ett konstaterande, från vilka yrkesgrupper de arbetslösa rekryterats.

Som en sammanfattning av vad som här torde kunna fastställas, att

sagts

vid 1936 års undersökning cirka 40 procent av klientelet av perso-

utgjordes

ner, Vilka man kunnat konstatera saknade att mer än 25

yrkesutbildning,

procent av klientelet rekryterats från industrier, som fortfarande

kämpade med krisartade sysselsättningssvårigheter och där även en yrkesutbildad ar-

betskraft haft betydande svårigheter att vinna Dessa båda

anställning. grup-

per tillsammans utgöra cirka 2/3 av klientelet och om dessa kan att

sägas,

de ur aktuell måste betraktas såsom

arbetsmarknadssynpunkt grovarbetare.

Man kan vidare konstatera, att och cirka

jordbruks skogsarbetare utgjorde

5 procent av klientelet och att kontorspersonalen inom handel och samfärdsel ävenledes närmade sig samma procentsats. Inom nu nämnda ha.

grupper alltså cirka 3/4 av klientelet redovisats. Det torde vara sannolikt, att inom den återstående fjärdedelen endast ett relativt antal stå i sådan

ringa personer kontakt med sitt yrke, att de kunna betecknas såsom annat än

grovarbetare.

Kvinnor.

De 50 i arbetslösa kvinnorna fördela olika

undersökningen ingående sig på

yrkesgrupper enligt nedanstående sammandrag. De två helt dominerande grupperna utgjorde kontors- och butikspersonal, 18 och

personer, kusligt arbete, 15 personer. Tillsammans omfattade dessa båda 66°0 procent

grupper av hela den hos kommissionen vid anmälda arbetslös-

undersökningstillfället

heten bland kvinnor.

Antal %

KAP. VI.

Försörjningsplikt.

Vid har utrönts de arbetslösas civilstånd ävensom försörj-

undersökningen

mot hustru och barn. Personer med försörjningsskyldighet endast

ningsplikt

mot föräldrar eller till antalet 850 och 43 procent av

adoptant, utgörande

hela antalet i arbetslösa, ha hänförts till icke för-

undersökningen ingående

Vid eventuell mellan här nedan lämnade, redo-

sörjningspliktiga. jämförelse

och kommissionens månadsöversikt för 1936 bör observeras, att

visning juli

den senare i överensstämmelse med hjälpkungörelsens definition

upptager, av dessa »föräldraförsörjarm såsom försörjnings-

familjeförsörjarbegreppet,

Anmärkas bör dock, att en sådan jämförelse knappast giver något

pliktiga.

då. kommittéernas icke alltid äro i detta avseende

utbyte, månadsrapporter så. tillförlitliga som önskligt vore.

De arbetslösas civilstånd framgår av nedanstående uppställ-

fördelning på

i vilkeu även uppgifter från 1935 års undersökning.

ning, inlagts

1935 års

1936 års undersökning under-

Civilstånd sökning

Antal % ?á

7 690 38s 449

ogifta . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Gifta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 278 56s 51-5

Änklingar . . . . . . . . . . . . . . 655 33 2‘6

Frånskilda . . . . . . . . . . . . . . 307 15 1‘o

Summa 19 930 1000 1000

De andel i klientelet har Anledningen hårtill kan vara, att

giftas stigit.

de av sin mindre bundenhet vid hemorten bättre kunnat

ogifta på grund

som erbjudits vid de förbättrade kon-

tillvarataga de nya arbetsmöjligheter,

Den mot de äldre åldersklasserna, som klientelet

junkturerna. förskjutning

sid. 26 har även en viss roll, då familjeför-

undergått (se ff), givetvis spelat

i

andel är minst i de yngsta åldrarna.

sörjarnas procentuella otvivelaktigt

som under det senaste året alltmera kunnat taga

Hjälppolitikens utformning,

sikte arbetskraftens överförande till den marknaden, har även bi-

på öppna

till att de av obundna arbetslösas antal undergått

dragit försörjningsplikt

en icke blott absolut utan även relativ minskning.

I ovanstående civilståndsfördelning ingående ogifta ha. i vissa fall

försörj-

ningsskyldighet mot barn. Hela antalet i redovisade

undersökningen försörjningspliktiga framgår av efterföljande sammanställning.

Antal

Ogifta (inkl. änklingar och frånskilda) med försörjningsplikt mot minder-

Summa 12 016

Detta antal utgjorde 603 procent av de i An-

undersökningen ingående.

talet hustrur och barn 16 som dessa hade att

(under år), försörjningspliktiga försörja, uppgick till 28 736, d. v. s. 24 per försörjningspliktig och 14

per anmäld arbetslös. I 1935 års undersökning voro motsvarande medeltal 25 och 14.

Tab. 22. De arbetslösa: fördelning med hänsyn till försörjningsplikt och arbetslöshetsperiodens längd.

Antal arbetslösa, som hade att försörja föfandeJ antal barn under 16 år summa

arbetslIi:l}:::1s\eckor

6 h 0 1 2 3 4 5

fig;

A. Gifta . 1- 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 132 178 104 40 25 18 7 604 50- 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 308 392 241 103 50 33 27 1 154 100-149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 662 649 462 217 131 70 50 2 241 150-186 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 454 2 137 1 372 743 367 162 144 7 379 Summa 35563356 2179 1103 573 283 228 11278

B. 0gi_/‘ta (inkl. änklingar och frånskilda) 1- 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 451 18 7 4 1 - - 481 50- 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 771 51 12 6 1 1 845 100-149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 372 74 26 17 4 2 1 1 496 150-186 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5320 315 108 54 19 9 5 5 880 Summa 7 914 458 158 81 27 12 7 8 652

0. Samtliga 1- 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 583 196 111 44 26 18 7 985 50- 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 079 443 253 109 53 34 28 1 999 100-149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 034 723 488 234 135 72 51 8 787 150-186. . . . I . . . . . . . . . . . . . . . . 7 774 2 452 1 480 797 386 171 149 13 209 Summa 1147088142332 1184 600 295 235 19980

Det torde kunna vara av intresse att jämföra de i undersökningen ingående

efter barnantal med samma fördelning enligt de preli-

familjer-nas fördelning

minära resultat av 1935 års som av statistiska centralbyrån ställts

folkräkning,

till kommissionens förfogande.

Resultatet framgår av efterföljande sammanställning.

Enligt 1935 års Enligt 1936 års arbets-

Familj er me d

r-

ba/rne11£;1.11;a1;):'::::::::::::::: (2 96

Att inom arbetslöshetsklientelet de stora familjetyperna uppträda i,

större än inom i övrigt har sannolikt sin

utsträckning befolkningsmassan

däri, att anmälningsfrekvensen växer med det ökade

huvudsakliga förklaring

hos I tab. 22 ha de arbetslösa fördelats efter

hjälpbehovet flerbarnsfamiljerna..

I

Tab. %. De arbetslösas fördelning efter törsörjningsförhållanden inom vissa arbetslöshetstyngda kommuner eller områden.

Sten- Sågverks- . Jäçlnbruks Oc gm“ Ö viga kommuner kommuner Tänd» lwmmune* Glas- \

Försörjningsförhällanden Göte- :ålar Summa väster_ 83:31:? Norr_ b.5251?” borgs os norr- Öv- muner Bergs- bot- muner Södra munerf Väster kine- Inge och . kars- .. lands nga lagen tens Vram norr. lan Bohus .. hamn 1.. an Ian l d län s

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 800 951 1 151 229 160 212 255 58 117 65 241 3 739

Giftáa. ärav

utan barn . . . . . . . . . . . . . . . . . . 348 66 96 20 30 45 1 med 1 » . . . . . . . . . . . . . . . . . . 781 2 232 409 50 73 11 72 7 5%3 20 80 1 2 1 1:1)9

» 2 » . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 184 211 51 22 28 42 16 18 10 49 686 n 3 » . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 120 101 14 12 10 14 5 7 4 31 359 n 4 » . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 52 45 11 5 5 5 5 1 l 12 170 » 5 n 6 23 26 2 3 -- 4 2 ~— — 13 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . » 6 eller flera. barn . . . . . . 9 28 11 5 2 —— 6 3 — —- 11 75

O gif ta. (inklusive anklingar eller fránskilda) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 757 1 090 245 172 313 883 75 79 26 228 3 540 därav med försörjningsplikt mot barn 17 34 77 24 14 15 16 5 8 2 26 238 utan » » n 155 723 1 013 221 158 298 367 70 71 24 202 3 302

S amt] iga. 472 1 708 2 241 474 832 525 638 138 196 91 469 7 279 därav med försörjningsplikt mot hustru eller barn . . . . . . . . . . 317 985 1 228 253 174 227 271 63 125 67 267 3 977 utan försörjningsplikt mot hustru eller barn . . . . . . . . . . 155 723 1 013 221 158 298 367 70 71 24 202 3 302

Anm. Med barn förstås barn under 16 år.

arbetslöshetsperiodens längd och försörjningsförhållanden. Något samband

mellan dessa två faktorer torde visserligen icke kunna påvisas, men det får anses vara av ett visst intresse att kunna konstatera, hurusom

av de 13 209 personer, som varit arbetslösa mer än 150 veckor under de Senaste 3‘/2 åren, 5 435, sålunda nära hälften, haft familjer att försörja. Icke mindre än 18 564 per soner voro för sitt uppehälle beroende av dessa svårartat arbetslösas inkomst.

I tab. 23 redovisas försörjningsförhållandena för de arbetslösa inom de arbetslöshetstyngda kommunerna. Som av tabellen framgår, Visa de olika

områdena mycket skiftande försörjningsförhållanden. Hur stor procentuell

andel av klientelet inom respektive områden, som utgjordes av personer med

fdrs-drjningsplikt mot hustru eller bam, framgår av följande sammanställning.

% %

KAP. VII.

Inflyttningsförhållanden.

Med avses i undersökning inflyttning till vistelse-

inflyttning föreliggande

d. v. s. till den kommun, i vilken den arbetslöse är anmäld kommunen, arbetslös.

trots såväl i frågeformulär som i cir-

Tyvärr synes, noggranna anvisningar

kulärskrivelse till rörande icke alltid

kommittéerna, frågorna inflyttningen

rätt. Liksom i 1935 års undersökning (se S. O. U. 1936: 21, sid. 13)

uppfattats

torde sålunda i fall arbetslösa, som vid undersökningstillfället

några

varit vid reservarbete, angivit den kommun, där reserv-

sysselsatta statligt

arbetet varit såsom vistelsekommun. I anslutning härtill har

beläget, sannolikt i dessa fall ett felaktigt inflyttningsdatum angivits. Systematisk

av här felkälla har icke rum, då. sådan ansetts

korrigering angiven ägt

vara av alltför tidskrävande natur. torde därför redo-

Undersökningen

visa ett antal såsom inflyttade, än vad som motsvaras

något högre personer

av Den nedan tendensen till mindre rörlighet hos

verkligheten. påtalade

arbetslöshetsklientelet än bland befolkningen i dess helhet skulle därför sannolikt blivit än mera markerad, om samtliga uppgifter varit tillförlitliga.

Över hälften av de arbetslösa voro födda i vistelsekommunen. I städerna

antalet i vistelsekommunen födda till 4196, d. v. s. 457 procent av

uppgick

antalet arbetslösa, medan av landsbygdens arbetslösa 6942, d. v. s. 64s pro-

voro födda i vistelsekommunen. För kommuner innebära dessa

cent, samtliga

att d. v. s. 55‘9 av samtliga arbetslösa, voro siffror, 11 138 personer, procent födda i sin vistelsekommun.

För att med för befolk-

möjliggöra jämförelser inflyttningsförhållandena

i dess helhet meddelas här nedan 1930 års folkräkning antalet i

ningen enligt

vistelsekommunen födda män i åldern 16-65 år i av hela antalet män

procent

i nämnda Dessutom meddelas i sammanställningen motsvarande

åldersgrupp.

siffra för arbetslöshetsklientelet, sådan den erhållits vid 1935 och vid 1936 års

undersökningar.

I vistelsekommunen födda

i % av antalet

r

K a t e g 0 r i e r

Lands- Hela.

städ”

bygd riket

Antalet män i åldern 16-65 år enligt 1930 års folkräkning. . . . 37s 526 47‘6

Hela antalet i 1935 års undersökning ingående arbetslösa..., 46? 66: 59:3

” i » 1936 n ›v » » . . . . 45? 546 55!)

Visserligen avse nyssnämnda uppgifter från folkräkningen endast åldrarna

16-65 år, medan för de arbetslösa ingå även âldersklasserna över 65 år. Med .hänsyn till att de arbetslösa över 65 år utgöra endast en ringa del, synes det vara försvarligt, att utan korrektion jämföra de båda serierna.

Härav framgår, att rörligheten tydligen är större i om fråga befolkningen

i övrigt än för nu ifrågavarande arbetslösa. För städernas vidkommande voro endast 378 procent av antalet män 16-65 år födda i vistelsekommunen, under det att motsvarande tal för de arbetslösa utgjorde 457 procent och vid 1935 års undersökning 462 procent. På landsbygden voro 52:) procent av männen födda i vistelsekommunen, under det att i fråga om de arbetslösa så var fallet med icke mindre än 64s procent (1935 års undersökning 662 procent). För riket i dess helhet utgjorde motsvarande tal 476 respektive 559 procent (1935

års undersökning 59s procent).

Som synes, framträder skillnaden mellan arbetslöshetsklientelet och be-

folkningen i övrigt i inflyttningsförhållanden mera markant i 1935 års under-

sökning än i föreliggande. Emellertid är förskjutningen icke så stor som riksmedeltalen kunna ge anledning förmoda. Enligt dessa hade de i vistelsekommunen föddas procentuella andel sjunkit från 59°3 till 559 procent.

procent

En betydande del av denna förskjutning är emellertid framkallad av att i 1936

års undersökning vissa kommuntyper med speciellt höga inflyttningssiffror

intaga en mer dominerande ställning än i 1935 års J ämföras de

undersökning.

i vistelsekommunen föddas andel av lclientelet för

procentuella kommuntyp kommuntyp, blir förskjutningen av ganska ringa omfattning. En sådan jim-

förelse göres här nedan.

3‘/7 1935 3‘/1 1936

Städer med

i vissa nrbetslöshetstyngda kommuner Tab. 2 . Intlyttniugsffirhillnnden eller områden.

I vistel ekom nnen .. I vistelsesarbetdllösa Inñyttade arbetslosn kommunen födda födda + ?öre Kommuner cllcr områden i % Därav 1926 inflyttade av hela Hela i % ‘W hela Antal inflyttade antalet antalet antalet mm 1926 arbetslösa arbetswm

Slenkommuner 366 775 106 73 930 Blekinge län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1096 64: 612 368 85? Göteborgs och Bohus lan . . . . . . ..

Sågverkslcmnmuncølän . . . . . . . . . . . . . . 1 296 57‘8 945 672 87‘8 Västernorrlands 363 76-0 111 100 977 Övriga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

204 614 128 108 940 Tändstickakmnmune-r . . . . . . . . . . . . . . . .

.Iärnbruks- och gmvkommuner 343 653 182 144 92s Bergslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . län . . . . . . . . . . . . . . . . 433 679 205 145 906 Norrbottens

. . . . . . . . . . . . . . . . 99 7421 34 30 97o Glasbrukskonmmner

(Iv-ri_qa 108 551 88 76 93!! Oskarshamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 40 440 51 47 956 Södra Vram

Vissa kommuner iVasternori-lands . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 326 69‘5 143 114 93s län

4 674 641 2 605 l 877 900 Samtliga

Inom dessa områden de i kommunerna födda det vida övervägande

utgjorde

Framförallt märkas här stenkommunerna i Blekinge flertalet av de arbetslösa. där 77:5 tillhörde denna Men även sågverkskommunerna län, procent grupp. utanför Västernorrlands län och glaskommunerna (7421 pro-

(766 procent)

siffra än medeltalet för mot-

cent) utvisade mycket höga procentsiffror. Lägre

utvisade endast Södra Vram (44o procent).

svarande kommungrupp

har klientelet indelats i två. huvud-

I hittills återgivna sammanställningar

födda i vistelsekommunen och födda i annan kommun än vistelsegrupper: kommunen. Emellertid hade ett antal av de i vistelsekommunen

betydande

födda vid tillfälle för att sedermera åter inflytta. På detta sätt

något utflyttat

och därefter voro i städerna och 431

utflyttade återinflyttade 812 personer

d. v. s. tillhopa 1 243 personer.

personer på. landsbygden,

I tab. 25 har en rum av dels arbetslösa, som sedan födelsen

fördelning ägt

varit bosatta och dels arbetslösa, som inflyttat till visi vistelsekommunen,

Tab. 25. De arbetslösas fördelning med till på kommuntyper hänsyn inflyttning till vistelsekommunen.

Sedan födelsen . .. .. . fodda I bosatta i vistelse_ _lnflyttade till parnv vistelsekommunen vistelsekommunen kommunen Kommuntyper i 95 av hcla i % av hela i 0/0av hela Antal antalet Antal antalet Antal antalet arbetslösa arbetslösa inflyttade

Städer med över 100 000 inv . . . . . . . . . 1 477 34:) 2 760 651 514 15%: 30 000-100 000 n . . . . . . . . 366 360 650 640 117 180 20 000- 30 000 n . . . . . . . . 289 400 433 600 48 111 5 000 - 20 000 n . . . . . . . . 1 142 391 1 777 609 119 67 högst 5 000 n . . . . . . . . 110 37: 186 62‘8 14 5

Samtliga städer 8 384 36s 5 806 832 812 14o

Landskormnuner Industrikommuner . . . . . . . . 3 511 556 2 807 44:4 255 91 Blandade kommuner . . . . . . 2 081 660 1 071 340 134 125 Jordbrukskommuner . . . . . . 919 724 351 276 42 12‘0

Samtliga landskommuner 6 511 60G 4 229 394 431 102

Samtliga kommuner 9 895 496 10 035 501 1 243 121

telsekommunen. Inom den senare har särskilts arbetslösa, som varit gruppen födda i vistelsekommunen men utflyttat och därefter återinflyttat. Nära hälften av de arbetslösa hade alltså. vid tillfälle till

något inflyttat

vistelsekommunen. Det alldeles övervägande flertalet av dessa hade

inflyttat

före 1926, såsom framgår av tab. 26. Beträffande de obser-

återinflyttade torde

veras, att de under de senare åren utgjorde en betydligt större

procentandel

av de inflyttade än tidigare. Det var med andra 0rd ett förhållandevis

ringa

antal av de arbetslösa, som utgjordes av personer, vilka först under de senare åren inflyttat i vistelsekommunen. Om man sammanför dels de arbetslösa, som voro födda i vistelsekommunen, vare sig de varit oavbrutet bosatta där sedan födelsen eller utflyttat och därefter och dels de till vistelse-

återinflyttat, kommunen inflyttade, vilka vid undersökningstillfället vistats i kommunen

mera än 10 år, erhåller man till resultat, att 80°s av det undersökta procent klientelet i städerna voro födda i vistelsekommunen eller

antingen inflyttade

dit före 1926, medan motsvarande siffra för är 897

landsbygden procent.

Även dessa höga siffror överträffas emellertid av motsvarande siffror för de arbetslöshetstyngda områdena, såsom framgår av tab. 24 I

(sid. 61). såg-

verkskommunerna utanför Västernorrlands län tillhörde 977 nu procent nämnda I Södra Vram var 95s och i

grupper. procenten glasbrukskommunerna

Procentsiffran för Oskarshamn var 939.

971g.

Tab. 26. I)e inflyttades fördelning efter tidpunkten för inflyttningen till vistelsekommunen.

Inflyttade Därav födda i vistelsekommunen

Städer Summa Städer Landsbygd Summa Landsbygd

Inñyttumingsår i % av i % av i 96 av 4 hela. hela hela antal antal antal % antal antalet antal antalet antal antalet % % in- in- i flyttade flyttade flytltlade

1926 3599 620 2882 682 6481 646 390 10s 192 67 582 90 Före . . 1 229 21: 745 176 1 974 19‘? 199 l62 88 118 287 145 1926-1930 275 47 114 27 389 39 46 167 20 17‘5 66 170 1931 217 37 102 2-1 319 32 47 217 15 14? 62 194 1932 184 32 98 23 282 28 40 217 22 221 62 220 1933 1934 151 2G 98 2s 249 25 37 24?) 22 22»; 59 23? 109 19 108 26 217 21 34 31: 39 36] 73 336 1935 42 07 82 19 124 12 19 452 33 40‘? 52 419 1936 100°o 4229 1000 10035 1000 812 140 431 102 1243 121 Summá 5806

KAP. VIII.

Fastighetsinnehav.

statsmakterna ha för att skapa rotfäste åt så stora delar av landets befolk-

ning som möjligt kraftigt bidragit till samt bildandet egnahemsverksamheten

av arbetarsmâbruk m. m. Inom områden, där

goda sysselsättningsmöjlig-

heter erbjuda sig, är den bundenhet vid orten, som

härigenom skapats,

närmast att uppfatta såsom en fördel. För arbetaren kan själv det egna hemmet eller en egen jordbruksfastighet dock innebära en ökad arbetslöshetsrisk, då. hans bundenhet vid hemorten ett visst hinder för honom att kunna

utgör

antaga arbete å annan ort. Det har med hänsyn härtill ansetts önskvärt att få belyst, huruvida i det nuvarande arbetslöshetsklientelet ett större

ingår

antal dylika fastighetsinnehavare. Den arbetslöse har därför huru-

tillfrågats,

vida han eller annan om han arrenderar

äger jordbruksfastighet fastighet,

jordbruksfastighet och om han bor på av föräldrar eller arrenderad

ägd jord-

bruksfastighet. Vid granskningen av svaren har det visat att

sig, gränsdragningen mellan jordbruksfastighet och annan fastighet berett tydligen upp-

giftslämnarna svårigheter. Inom vissa kommuner har till

exempelvis jord-

bruksfastighet hänförts ett hem, såvida en

eget mycket obetydlig jordareal

varit förenad med det egna hemmet. I andra fall har man kunnat konstatera, att ett eget hem, placerat å mark, som icke varit hän-

egnahemsinnehavarens,

förts till arrenderad På av de olika

jordbruksfastighet. grund mycket prin-

ciper, som härvidlag följts, har det ansetts att vid

tillräckligt, publiceringen

sammanslå. de tre grupperna till en äger eller arrenderar I hela

fastighet.

riket uppgåvo sig 651 personer medan 2 074

äga jordbruksfastighet, uppgåvo

sig äga annan fastighet och 150 personer förklarade, att de arrenderade

jord-

bruksfastighet.

Av vad ovan sagts framgår, att innehavet av är av särskild be-

fastighet

tydelse för de arbetslösa inom de områdena. I tab. 28

arbetslöshetstyngda

lämnas uppgift om den utsträckning, i vilken förekom bland

fastighetsinnehav

de arbetslösa inom dessa områden. Tabellen att icke mindre än 517 visar, procent av de arbetslösa i läns stenkommuner voro innehavare av

Blekinge

fastighet, och att även inom och Bohus läns stendistrikt innehav

Göteborgs

av ett eget hem förekom bland nära ‘/3 av de i arbetslöshetsklientelet ingående personerna. Inom Västernorrlands läns områden

arbetslöshetstyngda.

voro i sågverkskommunerna och i kommuner 265

16°0 procent övriga procent

av de arbetslösa fastighetsinnehavare. Antalet arbetslösa, som bodde för-

på

äldrarnas fastighet, var i detta län i

anmärkningsvärt stort; sågverksdistrikten

89 procent och i kommuner 143 av klientelet. De nämnda övriga procent siffrorna för de områdena torde med siffrorna

arbetslöshetstyngda jämföras

Tab. 27. De arbetslösas fastighetsinnehav-

.. Antalet arbetslösa som

A l b l

‘$i%f‘a§2r°§f1é’f“’b:ae21::e:3::L‘:::f§F~

arrenderar fastlghet.

L a n bruksfasüghet

i % av i % av

Antal hela antalet Antal hela antalet

arbetslösa arbetslösa

D Stockholms stad . . . . . . . . . . . . . . . . .. 14 07 —— —-—

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 94 20 3‘6 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _49 205 5 21 _S_i$derma.nlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 21 2 21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 38 - -- Östergötlands Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 87 6 1‘6

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 219 11 57 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 143 10 16 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 17‘9 — — Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 366 391 49 53 Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 225 1 14

Malmöhus , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 55 3 02 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 15s 7 18 Göteborgs stad . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6 04 1 O1 Göteborgs och Bohus län i övrigt.. 627 271! 140 61 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 120 19 57

Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . .l. . . . . . . . . 12 49 5 20 Yarmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 21”! 148 14‘6 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 11? 20 46 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - 1 24 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 15‘7 85 13‘1

Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 129 71 68 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 552 18s 320 105 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 106 7 53 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 25:) 91 202 Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 130 130 10‘5

Samtliga län 2 875 141 1 152 58

Därav

Städer med

över 100 000 inv . . . . . . . . . . . . . 48 1‘1 1 00

30 000-100 000 » . . . . . . . . . . . . 21 21 3 03

20 000- 30 000 n . . . . . . . . . . . . 34 4: 5 07

5 000- 20 000 n . . . . . . . . . . . . 257 88 31 1‘1

högst 5 000 » . . . . . . . . . . . . 26 88 4 14

Lcmdskommuner

Industrikommuner . . . . . . . . . . . . 1 124 178 460 73

Blandade kommuner . . . . . . . . . . 949 30‘1 363 115

J ordbrukskommuner . . . . . . . . . . 416 32‘s 285 2254

för de olika länen, vilka angivas i tab. 27. Härav framgår, att procentuellt högre antal fastighetsinnehavare bland de arbetslösa funnos även i Uppsala

län (205 procent), Kronobergs län (219 procent), Kristianstads län (225

2375 86 5

66 x

Tab. 28. De arbetslösas fastighetsinnehav. Arbetslöshetstyngda kommuner eller områden.

_Antalet arbetslösa, som Antalet arbetslösa, som bor äger eller arren dcmr på av föräldrar ägd eller fastighet arrcnderad jordbruksfastighet Kommuner eller områden I % av hela l % av hela Antal antalet Antal antalet arbetslösa arbetslösa

~ Stenkommuncr län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 517 36 7‘G Blekinge och Bohus län . . . . . . .. 526 30‘8 128 75 Göteborgs Såg: cr kakommu C1 lan . . . . . . . . . . . . . . 359 160 199 89 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 20‘5 40 84 Övriga Tdndstickskommuner . . . . . . . . . . . . . . . . 18 54 3 09

Järnbruks- och gruvkoønmuner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 l28 28 53 Bergslagen Norrbottens län . . . . . . . . . . . . . . . . 10 16 16 25 Glasbrukskommzmer . . . . . . . . . . . . . . . . 21 15s 8 60

Övriga 56 - — Oskarshamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 17 18! — Södra Vram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ‘ iVästernorrl. län 124 265 67 14‘3 Vissa kommuner

Summa l 494 205 525 TB

Värmlands län och Västerbottens län (259 procent).

procent), (217 procent)

På. föräldrarnas bodde i Värmlands län 146 procent, i Kopparbergs

fastighet

län 13-1 och i Västerbottens län icke mindre än 202 av hela

procent procent

antalet arbetslösa. Då. de arbetslösas innehav av fastighet här har diskuterats ur synpunkten av deras arbetsmarknaden, torde det vara av intresse att jämsides

rörlighet pä

med de lämnade siffrorna även erhålla siffror, som belysa fastighetsinne-

havarnas âldersfördelning. Här nedan gives en sammanställning av ålders-

bland i hela riket och i Blekinge, Göte-

fördelningen fastighetsinnehavarna

och Bohus samt Västernorrlands län. Av sammanställningen framgår,

borgs att av fastighetsinnehavarna tillhöra äldre åldersgrupper. huvudparten

. Gt b g o s V t -- . Ãldersgruppcr del? norrslzilnds

Blelämge n Sm;1..fl‘ga an

Bohus län län

16-30 . . . . . . . . . . . . 35 49 53 246 31 —-40 . . . . . . . . . . . . 94 136 154 659 41-50 . . . . . . . . . . . . 82 160 160 734 51-60 . . . . . . . . . . . . 105 183 128 830 61-to . . . . . . . . . . . . 50 99 57 406

Summa 366 627 552 2 875

Vid den specialundersökning, som inom vissa kommuner, ha

företagits

uppgifter införskaffats rörande taxeringsvärdet av de arbetslösas

fastigheter.

Resultatet för stenkommunerna i och och Bohus län samt

Blekinge Göteborgs

Västernorrlands sågverkskommuner framgår av nedanstående tabell, vari angives antalet arbetslösa, som eller arrenderade fördelade efter

ägde fastighet,

fastighetens taxeringsvärde. Det torde observeras, att tabellen allenast belyser de arbetslösas fastighetsinnehav inom tre av de

arbetslöshetstyngda

områdena. Visserligen har det icke att erhålla rörande taxe-

gått uppgifter ringsvärdet för samtliga de arbetslösa, vilka i den allmänna undersökningen

uppgivit sig inneha fastighet (se tab. 28), men det är att fördel-

antagligt,

ningen på olika värdeklasser så. när bild av de arbets-

ger en något tillförlitlig lösas fastighetsinnehav.

Stenkommuncr Sägverkskommuner Pnxeringsvärde kronor Blekinge Göteborgs och Västernorrlän Bohus län lands län

Under 2 000 . . . . . . . . . . . . 110 171 56 2 000——3 000 . . . . . . . . . . . . 27 160 73 3 000- 4 000 . . . . . . . . . . . . 12 97 58 4 000-——5 000 . . . . . . . . . . . . 6 29 46

5 000-— 6 000 . . . . . . . . . . . . 1 13 23 6 000- 8 000 . . . . . . . . . . . . 1 11 21 8 000--10 000 . . . . . . . . . . . . - - 13 över 10 000 . . . . . . . . . . . . - 8 13

Antal uppgifter 157 489 303

Det får anses naturligt, att det antalet ha ett taxe-

övervägande fastigheter

ringsvärde om högst 3000 kronor, och snarast att förvåna, att taxe-

ägnat

ringsvärden på mer än 10 O00 kronor förekomma. Därvid måste dock

hänsyn

tagas till att fastighetens värde som realiserbar i sista hand är be-

tillgång

roende på dess Dessvärre är det alltför sannolikt, att den

skuldbelastning.

arbetslöse fastighetsinnehavarens skuld som närmar

på. fastigheten regel sig

taxeringsvärdet.

KAP. IX.

utformning den 31 juli 1936.

Hjälpens

Av i 19 930 arbetslösa åtnjöto 16 511 eller 82s

undersökningen ingående

vid 14 450 arbetslösa voro hjälpta

procent hjälp undersökningstillfället.

vid reservarbeten, därav 8883 vid statliga, 4025 vid

genom sysselsättning

statskommunala och 1 542 vid kommunala reservarbeten, 453 personer hjälptes s. k. och 1608 kommunalt understöd eller

genom ungdomshjälp genom

annan Det må här framhållas, att dagunderstöd med

fattigvård. hjälpformen

vilken under vinterhalvåret spelar en viss roll i hjälpverksam-

statsbidrag,

heten, icke förekom vid undersökningstillfället. Den dominerande hjälpformen var vid reservarbete. Icke mindre än 44s pro-

sysselsättning statligt

cent av de arbetslösa voro denna hjälpform. Närmast i 0rd-

hjälpta genom

kom det statskommunala reservarbetet, vilket sysselsatte 202 pro-

ningen

cent av de arbetslösa. Genom kommunalt reservarbete hjälptes 77 procent,

av ——

särskilda åtgärder till motverkande ungdomsarbetslösheten unggenom

———22 och fattigvård 8°1 procent av klientelet.

domshjälp procent genom

voro 3419 eller 172 av klientelet. I detta sam-

Ohjälpta personer procent må nämnas att vid nästföregående undersökningstillfälle, den 31 manhang

av klientelet av (S. O. U. 1936: 21,

juli 1935, 230 procent utgjordes ohjälpta

sid. Beträffande till att hjälp ej lämnats hänvisas till vad

82). anledningen

här nedan sägs.

De arbetslösas med till ålder och hjälpform framgår av

fördelning hänsyn

tab. 2.9. Vid ett studium av denna tabell ur synpunkten av ålderns inverkan

den meddelade och art, finner man, att med undan-

på hjälpens omfattning

för de och äldsta är den-

tag yngsta åldersgrupperna hjälpprocenten ungefär

samma för alla i tabellen angivna åldersgrupper. Ser man åter till åldersför-

för de enskilda hjälpformerna, finner man betydande skiljaktigdelningen

heter. Av skäl återfinnas sålunda i de under rubriken ungdomshjälp

naturliga

redovisade allenast i åldern 16-25 år. De yngre och

hjälpformerna personer

medelålders arbetslösa så som uteslutande hjälp i form av reserv-

åtnjöto gott

under det att beträffande åldersgrupper fattigvården var av rätt arbete, högre stor Den som förekom, kan till största delen lokaliseras

betydelse. fattigvård,

till storstäderna och omfattade där även en del arbetslösa, vilka an-

yngre

icke kunnat beredas sysselsättning vid reservarbeten eller av någon

tingen

icke ansetts böra hänvisas till dylikt arbete men vilka likväl enligt

anledning

de kommunala bedömande bort beredas hjälp. Det relativt höga

hjälporganens

för kommunalt reservarbete för personer i en ålder

procenttalet hjälp genom

av 67 år och däröver torde delvis bero att mellan den hjälp, som

på gränsen redovisas under denna benämning, och fattigvård är flytande.

Tab. 29. De arbetslösas fördelning med hänsyn till ålder och hjälpfonn den 3‘/1 1986.

Antal hjälpta. genom

resetvarbete ungdomshjälp fattigvård .Äldersgrnppel- Summa

kom_ oâjâfâåa

Stats. “inlägg-is” annan

statligt kom- arbete och kurser fattig-

m na komit muäa” u

munalt nrbets- vård

“tue S 0

läger

A. Absoluta tal 16-17 . . . . . . . . 1 - 5 101 7 — 1 115 39 154 18 --20 . . . . . . . . 347 79 51 224 19 11 2 733 193 926 21-25 . . . . . . . . 1 634 298 162 83 19 71 12 2 279 540 2 819

26-30 . . . . . . . . 1 640 512 201 - - 163 15 2 531 513 3 044 31 — 35 . . . . . . . . 1 299 541 202 — —— 202 12 2 256 422 2 678 36-40 . . . . . . . . 952 540 149 - ~ 187 11 1 839 340 2 179

. . . . . . . 711 444 131 - _ 161 16 1 463 315 l 778

41—-45..

46-50 . . . . . . . . 710 420 152 —— — 187 10 1 479 291 1 770 51-55 . . . . . . . . 689 376 181 —— — 168 19 1 433 264 1 697

56-60 . . . . . . . . 547 406 140 —— —— 137 20 1 250 242 1 492 61-66 . . . . . . . . 332 362 130 — —- 158 24 1 006 225 1 231

. . . . . . . . 21 47 38 —- — 10 11 127 35 162 67-70

Summa 8 883 4 025 l 542 408 45 l 455 153 16 511 3 419 19 930

B. Procunttal 16-17 . . . . . . . . 0-7 - 3-2 65-6 45 ~ 07 74-7 25s 100-0 18-20 . . . . . . . . 37-5 5 55 24-2 2-1 0-2 79-2 20-8 100-0 21-- 25 . . . . . . . . 58-0 106 5-7 2-9 0-7 5 04 80s 19-2 1000

26-30 . . . . . . . . 53-9 16s 66 — —- 5-4 0-5 83-2 16-s 1000 31-35 . . . . . . . . 48-5 20-2 7-5 - —- 5 0-5 84-2 15-3 100-0 36--40 . . . . . . . . 43-7 24-8 68 —- — 86 0-5 84-4 15-6 100-0

41-45 . . . . . . . . 40-0 25-0 7-4 - — 90 09 82-3 17-7 100-0 46-50 . . . . . . . . 40-1 23-7 8-6 - -- 10-6 0-6 83-6 16-4 1000 51-55 . . . . . . . . 40-6 22-1 10-7 - —— 99 11 84-4 15-6 100-0

. . . . . . . . 36-7 27-2 — —— 13 83s 162 100-0 v 56-60 _9-4 9-2 V 61-66 . . . . . . . . 27-0 29-4 106 —— —— 12’8 1-9 81-7 18-3 100-0 67-70 . . . . . . . . 13-0 29-0 23-4 — — 6-2 6s 78-4 21-6 100-0

Summa 44-e 20-2 7-7 2-o 0-2 7-s 0-s 82-s 17-2 100-0

Tub. 30. De nrbetslösns fördelning på yrken och den “/7 1936. hjälpformer Procenttal.

Därav hjälpta genom

roservarbotc ungdomshjiilp fattigvård Hela 7 _ _ v antalet . 1 r L c s g 1 u p p c r ._.. , arbets_ Ohjalptu hunnnn

d1:):E:_ kom_

lösa stats_ . kom- 1‘93e1‘V munnlt mm.“ statlxgt kom- arbete kurser Immalt 0- 31“ under_ fungmunalt .. vård bets- stod läger

Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 449 212 149 189 31 —- 111 14 29-4 100o Skogshushållning . . . . . . . . . . . . 491 24-2 188 221; 14 — 02 0‘6 322 1000 Ingenjörsarbete 0. arbetsledning 45 222 156 111 -— -- 244 — 267 1000 Malmbrytning . . . . . . . . . . . . . . . . 458 77s 111 42 —— —— 02 11 61 1000 Metallindustri . . . . . . . . . . . . . . . . 1 471 432 203 72 14 03 111 09 15s 1000

Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 939 64s 231 29 03 ~— 01 05 80 1000 Glasindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 36‘o 22s 13? 0‘6 —— 34 17 21: 1ll)0 Annan jord- o. stenindustri. . .. 245 514 225 61 08 —— 29 04 159 1000 Sågverksindustri . . . . . . . . . . . . . . 2 271 50o 28: 4s Os —- 1‘o 05 151 INFO Annan trävaruindustri . . . . . . . . 241 24!) 278 95 - ~—— 11: 13 253 INTO

Pappersindustri . . . . . . . . . . . . . . 544 369 33‘8 55 Os 02 59 06 16‘5 11110 Grafisk industri . . . . . . . . . . . . . . 51 314 13! — 20 ——- 255 — 274 l(X)0 Livsmedelsindustri . . . . . . . . . . .. 450 342 21s 129 11 04 94 04 19s 1000 1 Textil- 0. beklädnadsindustri . . 217 323 161 9“: 14 ——- 21: 1‘4 18-1 INTO Läder-, hår- o. gummivaruindustri 319 35‘? 191 82 06 — 15 7 25 182 l000

Kemisk-teknisk industri . . . . . . 374 380 193 75 -— — 45 —— 307 1000 Väg- o. anläggningsarbete . . . . 1 270 43o 21s 116 —— ~—- 61 07 173 1000 Annan byggnadsverksamheb 649 322 182 92 Os 02 23’o 08 166 1000 .Kraft- 0. värmeproduktion . . . . 151 351 225 126 —— - — 11:) 13 172 1000 Sjöfart. 0. ñske . . . . . . . . . . . . . . .. 441 417 21s 6-3 05 05 97 07 18s 1000

Kontors- o. butikspersonal . . . . 632 27s 19s 54 10 05 24s 24 18s 1000 Lagemrbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . 426 46o 141 80 26 12 124 07 15o 1000 Hotell- 0. restaurangrörelse. . . . 108 371 213 46 09 09 167 09 176 l000 Landtransport . . . . . . . . . . . . . . . . 1 076 44‘9 182 56 06 03 141 05 15s 1000 Allmän tjänst o. fria yrken. . .. 107 355 93 84 19 —— 252 19 17s 1000

Husligt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . 28 286 39s —- — - 214 — 10! INTO Tillfällighets- o. diversearbete . . 4684 472 175 88 16 01 55 09 18-1 l00o Ungdom utan särskild utbildning 618 304 53 45 359 28 05 02 204 1000

Samtliga yrkesgrupper 19930 446 20 2 77 20 02 78 08 17: 1000

30 redovisas den med hänsyn till de

I tab. procentuella hjälpfördelningen

Bortsett från de för -vilka av-

arbetslösas yrkestillhörighet. yrkesgrupper,

och statsunderstödd skett och där de

stängning från statlig hjälpverksamhet

i sådan verksamhet sålunda voro dispensfall, förelåg största procent

hjälpta

för och grafisk industri och kemisk-

ohjälpta ingenjörsarbete arbetsledning,

teknisk industri. För de två förstnämnda av dessa grupper samt för gruppen kontors- och märkes vidare, att i stor utsträckning läm-

butilcspersomzl hjälpen

av kommunalt understöd. I detta må. nämnas, att

nats i form sammanhang

reservarbeten anordnade arkivarbetena för arbetslösa kon-

de såsom statliga

torister och med dem voro nedlagda vid undersöknings-

jämställda personer

tillfället.

arbetslösas och hjälpformer framgår av De fördelning på kommuntyper

tab. 31. Minsta antalet återfinnes i storstäderna, där det utgjorde

ohjälpta

104 antalet, 349 i städer med 20 000-30 000 invå-

procent; högsta procent,

nare. Den del som vid statligt av klientelet, hjälpts genom sysselsättning varierade från 17-0 i sistnämnda kommuntyp till 52-4 reservarbete, procent i industrikommuner Fattigvården, speciellt det kom-

procent på landsbygden.

munala var av nämnvärd allenast i städer med över understödet, betydelse 30000 invånare. Kursverksamhet förekom endast i två, kommuner, nämligen

stad och Järna landskommun (Kopparbergs län).

Göteborgs

Tab. 31. De arbetslösas och hjälpformer den 31/1 1936. fördelning på kommuntyper Procenttal.

Därav hjälpta genom

Hela reservarbetc fattigvärd

unågâlâs

Kommuntypcr ung_ Ohjälpta Summa

giltig:

k°m lösa stats _ “°“f”_ kom_ reserv munalt annan statligt kom- kurser mung“ :Fbetf under_ fattigmuualt vård

§82; stöd

läger

Städer med

över 100000 inv. .. 4237 482 161 10 07 17 214 05 104 100-o 30 000-100 000 » . . 1 016 40: 13s 48 —- Os 24-4 ?rs 12: 100o 18? —— 10 -— 11 34:9 100o 20 000—— 30 000 xv . . 722 170 27s 5000-- 20000 » . . 2 919 25s 21s 17‘4 —— 06 53 11 277 1000 » . . 296 36s 169 21s — 20 03 14 2l3 100o högst 5000

Landskommuner Industrikommuner . . 6 318 524 23o 59 — 32 19 04 l32 INTO

Blandade kommuner 3 1.52 506 219 62 04 19 01 06 18s 100o J ordbrukskommuner 1 270 421 147 143 — 26 04 06 25s 100-0

Summa 19930 4413 202 7-7 0-2 2-o 7~s Os 17: 100-o

Tab. 32. De arbetslösas fördelning efter den 31/7 1936. försörjningsförhällande och hjlilpformer

Antal hjälpta genom

reservat-bete fattigvård umma Antal Försörjningsförhållanden ung- Summa hjälpta Ohiälpta

kom_ d0ms-;äga-lt

s a lg t u. t :tats- :ntxâzan munalt hJälP

mlâfâlt :klä

uååâr-

Absoluta tal A. Gifta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 136 3 087 1 031 - 1 134 98 9 486 1 792 ll 278 Därav _ utan barn . . . . . . . . . . . . . . . . 1 275 878 347 - 377 29 2 906 650 3 556 med 1 n . . . . . . . . . . . . . . . . 1 332 858 288 —— 315 30 2 823 533 3 356 » 2 » . . . . . . . . . . . . . . . . 771 671 - 216 15 1 857 184 322 2 179 » 3 » . . . . . . . . . . . . . . . . 403 H 100 354 91 8 956 147 1 103 » 4 » . . . . . . . . . . . . . . . . 203 158 - 65 7 66 499 74 578 » 5 » . . . . . . . . . . . . . . .. 85 - 35 90 30 4 244 39 283 » 6 eller flera barn . . . . .. 67 78 — 25 5 201 27 223 25 B. Ogifta (inklusive änklingar och frânskilda) . . . . . . . . . . 4 747 933 511 453 321 55 7 025 1 627 S 652 Därav utan försörjxm-plikt mot barn 4 391 777 459 452 277 49 6 405 1 509 7 914 med » » » 356 161 52 1 44 6 620 118 738 C. Samtliga. . . . . . . . . . . . . . . .. sass 4025 1542 458 1455 153 16 511 3419 19930

Procenttal A. Gifta . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 36: 27-4 91 — 10o Os 84°: 159 1000 Därav utan barn . . . . . . . . . . . . . . .. 35-8 24: 9-s — 10s Os 81-7 183 100o med 1 » . . . . . . . . . . . . . . . . 39”! 25s 8^c - 9‘3 09 84‘1 159 1000

.14-s

» 3 » . . . . . . . . . . . . . . . . 36-5 321 8s - 91 07 861 13-3 1000 » 4 n . . . . . . . . . . . . . . .. 351 27s 11s — 114 1°2 87: 129 1000 » 5 » . . . . . . . . . . . . . . .. 30o 318 10-s ~— 124 14 862 13s 100 0 u 6 eller flera barn . . . . .. 29; 342 11o — l14 22 88‘2 11s 1000 B. O gifta (inklusive änklingar och frånskilda) . . . . . . . . . . 549 109 59 52 3‘7 Os 81‘2 18s 1000 Därav utan fbrsfirjn.-plikt: mobbarn 555 9‘s 5‘8 57 3‘5 06 809 191 1000 med » » n 48: 21s 7°1 01 60 08 841 159 1000 C. Samtliga . . . . . . . . . . . . . . .. 44-6 20: 7-7 2°2 73 0‘8 82-3 172 1000 Anm. Med barn förstås barn under 16 år.

I tab. 32 ha de arbetslösa grupperats efter försörjningsplikt och varje dylik fördelats med hänsyn till hjälp hjälpformer. Det framgår av tabel-

grupp och len, att arbetslösa med erhållit hjälp i något större ut-

försörjningsplikt

än arbetslösa samt att arbetslöshetskommittéerna i stort

sträckning övriga

sett sökt att till statligt reservarbete i första hand hänvisa icke försörjnings-

Medan 55x7 av antalet personer, tillhörande sistnämnda

pliktiga. procent

hänvisats till reservarbete, motsvarande tal för

kategori, statligt utgjorde

arbetslösa allenast 367 Beträffande de statskommunala och

gifta procent.

kommunala reservarbetena voro däremot platserna till allra största del besatta med liksom också fattigvården till största del

försörjningspliktiga,

kommit dessa senare till Observeras bör i detta sammanhang, att de

godo.

till reservarbete hänvisade familjeförsörjarna till stor del (46~2 pro-

statligt

voro s. k. d. v. s. att arbetsplatsen var belägen så nära

cent) dagkolonister,

hemorten, att de kunde bo i sina hem.

Här nedan lämnas för de två viktigaste hjälpformerna något mera ingående upplysningar angående yrkes- och åldersförhållanden vid undersökningstill»

fallet och i samband därmed motsvarande uppgifter för tidigare undersökningar.

Statligt 1-eservarbete.

I tab. 33 angives de statliga reservarbetarnas fördelning på. åldersgrupper vid fyra olika undersökningstillfällen, nämligen den 30 november 1933, den

31 oktober 1934, den 31 juli 1935 och den 31 juli 1936.

Den som arbetslöshetsklientelet i dess helhet undergått i ålders-

förändring,

hänseende, har medfört jämväl beträffande reservarbe-

givetvis förändringar

tarnas ålder. Sålunda kan för dessa noteras en fortskridande förskjutning mot de högre åldersklasserna. Den 30 november 1933 utgjorde âldersklasserna

Tab. 33. Statliga reservarbetares fördelning på åldersgrupper.

Antal Procent

Äldersgrupper

. 3°/11 91/10 31/7 31/7 3°/u 31/10 31/7 31/7

1933 1934 1935 1936 1933 1934 1935 1936

18-20 . . . . . . . . . . 1 627 2 047 1 054 348 92 87 62 39

21-25 . . . . . . . . . . 4 625 5 734 3 577 1 634 26 z 242 209 184

26-30 . . . . . . . . . . 3 685 4 861 3 415 1 640 209 206 200 185

31-40 . . . . . . . . . . 3 832 5 447 4 165 2 251 21W 230 244 253

41-50 . . . . . . . . . . 2 273 3143 2 493 1 421 129 133 146 160

51-60 . . . . . . . . . . 1 322 1 979 1 893 1 236 75 8‘4 1 11 139

61-w . . . . . . . . . . 284 428 490 353 1‘6 1-:3 23 40

Summa 17 648 23 639 17 087 8 SS3 1000 1000 1000 1000

Tab. 34. Statliga reservarbetares fördelning på yrkesgrupper den 3‘/7 I935

och den “/1 1936.

i % av hela. i % av hela

antalet i statligt antalet

Antal hjälp-

Y P k ° S g 1 u P P e r

‘§§§§§1Z§1Z§§e :rt:]}:::;ifu;I;):l:11

3‘/7 1935 3‘/7 1936 5/1 1935 3‘/7 1936 3‘/7 1935 /1 1936

Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 296 95 17 11 19: 2l2 Skogshushallning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 745 119 44 13 23: 24! Ingenjörsarbete och arbetsledning.. 31 10 Os 01 449 222 Malmbrytning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 642 354 3s 40 70-5 77s Meta.1lind11st1i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 172 635 69 71 40‘9 43‘2

Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 701 1 257 15s 14: 58‘0 648 Glasindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 63 08 01 43o 36o Annan jord- och stenindustri . . . . . . 229 126 1’3 14 48‘2 514 Sågverksindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 589 1 135 93 12s 460 500 Annan trävaruindustri . . . . . . . . . . . . 180 60 1o 07 36‘9 249

Pappersindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 282 201 16 23 309 369 Grafisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 16 02 Os 34o 314 Livsmedelsindustri . . . . . . . . . . . . . . . . 264 154 1‘5 17 38‘0 34‘2 Textil- och beklädnadsindustri 112 70 07 Os 301 323 Läder; hár- och gummivaruindusbri 214 114 13 13 35s 35?

Kemisk-teknisk industri . . . . . . . . . . . . 185 142 11 1‘6 33s 38‘0 Väg- och anläggningsarbete . . . . . . .. 1327 546 78 61 408 430 Annan byggnadsverksamhet . . . . . . . . 429 209 25 24 367 32s Kraft- och värmeproduktion . . . . . . .. 119 53 07 06 46s 351 Sjöfart och fiske . . . . . . . . . . . . . . . . .. 352 184 21 21 42s 417

Kontors- och butikspersonal . . . . .. 369 176 22 2‘0 39s 27s Lagerarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 280 196 16 22 44: 46o Hotell- och restaurangrörelse . . . . .. 73 40 04, 0‘4 44s 37o Landtransport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 765 483 5 54 45s 449 Allmän tjänst och fria yrken . . . . .. 81 38 05 04 42:) 355

Husligt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 8 01 01 34o 28%: Tillfällighets- och diversearbete . . . . 4 074 2 211 23s 249 471 47: Ungdom utan särskild utbildning .. 387 188 2s 2’1 29s 30-1

Samtliga yrkesgrupper 17 087 8 883 1000 1000 421 4413

18-25 år 3524 den 31 oktober 1934 329 procent, den 31 juli 1935

procent,

27: och den 31 1936 223 av hela antalet statliga reservarbetare.

juli procent

Motsvarande för åldersklasser-na 41- w år utgjorde 220 procent, 235

uppgifter

procent, 28x5 och 33:) procent. Dock torde böra beaktas, att tidpunk-

procent ten året för kan påverka ålderssammansättningen. Otvipå undersökningarna

har dock det tidigare förhållandevis starka inslaget av yngre ålders-

velaktigt

klasser minskats väsentligt.

I tab. 34 ha de statliga reservarbetarna redovisats fördelade på. yrkesgrupper vid de två senaste undersökningstillfällena. Man märker till en

början, att tillfällighvets- och diversearbete vid båda undersökningstillfällena

utgjort den största yrkesgruppen.bland reservarbetarna. För arbetslösa inom

yrkesgrupperna malmbrytning och stenindustri, vilka vid 1935 års undersök-

erhållit till största delen genom statligt reservarbete, hade en ytter-

ning hjälp

förskjutning mot denna hjälpform ägt rum till den senaste undersök-

ligare

Sålunda voro 773 respektive 648 procent av de hjälpsökande inom

ningen. dessa den 31 juli 1936 hjälpta genom sysselsättning i statliga yrkesgrupper

reservarbeten. För glasindustri hade däremot inträtt en avse-

yrkesgruppen

värd minskning sålunda., att vid sista undersökningstillfället 360 mot 43°0 pro-

cent vid nästföregående undersökning voro sysselsatta vid statliga reservarbeten. För och arbetsledning föreligger en yrkesgruppen *ingenjörsarbete

avsevärd minskning i förevarande hänseende från nästföregående

procentuell

Antalet arbetslösa inom gruppen var emellertid absolut sett

undersökning. synnerligen ringa.

Statskommunalt reservarbete.

Åldersfördelningen vid de statskommunala arbetena vid de fyra olika undersökningstillfällena, varom här talas, återfinnes i tab. 35. I likhet med

Tab. 35. Statskommunaln reservarbetares fördelning på åldersgrupper.

Antal Procent

.\l(1ersgrupper

5°/11 3‘/1o 3’/7 3‘/7 3°/11 3‘/10 3‘/7 5‘/7

1933 1934 1935 1936 1933 1934 1935 1936

18 -20 . . . . . . . . . . 725 760 387 79 51 54 4’4 2‘0

21——25 . . . . . . . . . . 2 127 2 010 1 031 298 14:) 142 11? 74

26 --30 . . . . . . . . . . 2 483 2 312 1303 512 174 163 147 127

31 --40 . . . . . . . . . . 4 O18 3 663 2 395 1081 283 259 271 268

41 -50 . . . . . . . . . . 2 658 2 652 1660 864 187 187 188 21‘5

51-60 . . . . . . . . . . l 711 2 002 1 425 782 120 141 161 194

G1—w . . . . . . . . . . 513 759 6-11 409 36 54 72 102

Summ a 14 235 14 153 3 842 4 025 l(X)0 1001) 11110 l(X)0

Tab. 36. Statskommunala reservarbetares fördélning på yrkesgrupper

den 3‘/1 1935 och den 31/7 1936.

i ?á av hela an- i % av hela

::::a:a:::::':::' :::::L;

Y r k e S g r u p p e r

beten sysselsatta; yrkesgfuiâiâl:

3‘/1 1935 3‘/7 1936 “/7 1935 3‘/1 1936 3‘/7 1935 “/7 1936

Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236 67 27 17 15; 149 Skogshushallning . . . . . . . . . . . . . . . . 452 92 51 23 14‘1 18?

i Ingenjörsarbete och arbetsledning. . 8 7 01 02 11s 15s Malmbrytuing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 51 19’ 12 19o 111 Metallindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 680 299 77 74 23: 203

Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 608 454 69 113 131 23; Glasindustri . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 40 0 7 1‘0 20‘1 229 Annan jord- och stenindustri . . . . .. 112 55 13 14 236 224 Sågverksindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 011 643 11-4 16-0 29-3 _ 28:; Annan trävaruindilstri . . . . . . . . . . . . 129 67 15 17 264 27s

Pappersindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . 357 184 40 46 39: 33s Grafisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 7 02 02 140 137 Livsmedelsindustri . . . . . . . . . . . . . . . . 185 98 21 24 267 21’8 Textil- och heklädnadsindustri . . . . 84 35 09 09 22s 161 Lfider-, hår- och gummivaruindustri 120 61 14 15 200 19‘1

Kemisk-heknisk industri . . . . . . . . . . 197 72 22 18 35s 10:) Väg- och anläggningsarbete . . . . .. 839 271 95 67 25s 21s Annan byggnadsverksamhet . . . . .. 302 118 34 29 25s 18: Kraft- och värmeproduktion . . . . 77 34 09 Os 301 22:5 Sjöfart och fiske . . . . . . . . . . . . . . . . .. 192 96 22 24 232 21s

Kontors— och butikspersonal . . . . .. 213 122 24 30 227 19s Lagerarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 60 17 15 234 141 Hotell- och restaurangriirelse 34 23 Om; 01: 20:) ‘213 Landtransport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 460 196 52 49 27s 18‘? Allmän tjänst och fria yrken . . . . .. 38 10 0-4 02 201 93

Husligt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10 11 01 Os 21s 392; Ti11fiLl1ighets- och diversearbete 1954 819 221 20s 22G 1715 Ungdom utan särskild utbildning.. 144 33 16 Os 111 53

Samtliga yrkesgrupper 8842 4 025 1000 100o 21:) .’02

vad om de reservarbetena, ha förskjutningar

tidigare påpekats ifråga statliga

så att de åldrarna den 31 juli 1936 voro i åldershänseende förekommit, högre talrikare företrädda än vid de föregående undersökningarna. antalet inom vid statskommunala reserv-

Det största angivna åldersgrupper

vid senaste liksom vid de tidigare

arbeten utgjordes undersökningstillfället

i åldern 31-40 år. över 40

undersökningarna av personer Åldersgrupperna

år hade den 31 1935 ökat med 90 till 511 procent.

_från juli

för de vid statskommunala reservarbeten vid

Yrkesfördelningen sysselsatta

de två. Senaste redovisas i tab. 36. Största antalet utgjordes

undersökningarna

vid båda tillfällena av och diversearbetare samt sågverksindustri-

tillfällighets-

vilka vid den senaste 203 respek-

arbetare, undersökningen representerade

tive 160 av hela antalet i dessa arbeten sysselsatta.

procent

Å de vid 1936 års använda formulären skulle arbetslöshets

undersökning kommittéerna för de vid undersökningstillfället ohjälpta angiva anledningen

till att icke lämnats. Ett stort antal kommittéer underläto emellertid

hjälp

att lämna i detta avseende. En viss av uppgifterna

uppgifter komplettering

har skett vid i det att i om varje ohjälpt, som angivits till-

bearbetningen, fråga

höra från hans ansetts utgöra

hjälp avstängd yrkesgrupp, yrkestillhörighet

orsaken till att han blivit hjälpt, där ej annan anledning därtill uppgivits.

ej

har till att icke lämnats icke kunnat .ut-

För 693 personer anledningen hjälp

rönas. För de 2 726 fördelade de uppgivna eller på ovan

övriga ohjälpta sig

sätt beräknade orsakerna till den uteblivna hjälpen sålunda:

angivet

KAP. X.

Arbetslöshetsperiodens längd samt hjälpens och

omfattning

utformning 1 januari 1933-31 1936.

juli

Arbetslöshetsperiodens längd. Vid angivandet av ha i

arbetslöshetsperiodens längd regel den arbetslöses

egna uppgifter om antalet arbetslöshetsveckor under vartdera av åren 1933, 1934 och 1935 samt under tiden 1 1936 till

januari-31 juli legat grund.

Vid granskningen ha beträffande antal uppgifterna arbetslöshetsveckor jämförtsmed den arbetslöses rörande den han haft

uppgifter sysselsättning,

under samma år. I de fall, då den arbetslöse för samma

tidsperiod uppgivit

sig ha varit sysselsatt i marknaden och öppna samtidigt arbetslös, ha uppgifterna bragts till överensstämmelse av antalet arbetslös-

genom korrigering

hetsveckor. Vidare har den redovisade

arbetslöshetsperioden jämförts med

de av arbetslöshetskommittéerna lämnade beträffande

uppgifterna antalet hjälpveckor, och nödiga ha

korrigeringar vidtagits.

Om av en person uppgivna arbetslöshetsveckor synts avse tid, innan han

fyllt 16 år, ha dessa veckor frånräknats. ,Att beträffande rörande

uppgifterna arbetslöshetsperiodens längd bety-

dande felkällor kunna ha i

gjort sig gällande ligger öppen dag. Sålunda torde

det icke kunna förutsättas, att den arbetslöse alltid skulle kunnat exakt redo-

visa, huru många Veckor han varit utan arbete. Det må emellertid framhållas, att det varken vid eller vid

primärmaterialets granskning bearbetningen franr

kommit något skäl för att lämnade som

antagandet, uppgifter ej regel skulle fylla rimliga fordringar beträffande riktigheten.

Huvudparten av de i arbetslösa hade vid under-

undersökningen ingående

sökningstillfället en långvarig arbetslöshet bakom I ett fåtal fall har vis

sig.

serligen arbetslöshetsperioden varit så att arbetslösheten icke om-

kortvarig,

fattat en hel vecka, men i dessa fall har del av vecka räknats såsom hel vecka. Under 1936 därför i

uppvisar varje undersökningen ingående person minst en

arbetslöshetsvecka. Det torde vidare att de 48 i

observeras, undersökningen

ingående personer, vilka enligt redogörelsen å sid. 76 vid

undersökningstill-

fället varit sysselsatta å under år 1936

öppna marknaden, tidigare uppvisat

o, arbetslöshet.

Uppgifterna beträffande ha sammanställts i

arbetslöshetsperiodens längd

tabellbilaga A. Ett studium av dessa tabeller (sid. 155). utvisar, att 86-2 procent av klientelet varit arbetslösa vecka under vartdera någon av åren 1933- 1935. Åtminstone veckas arbetslöshet under såväl 1934 som 1935 redo-

någon

visade 917 procent av klientelet, arbetslöshet 1933 och 87-6 procent uppvisade 92-4 procent 1934, medan motsvarande siffra för 1935 var 97-1 I procent. dessa procenttal ingå emellertid även 16———25 är.

åldersgrupperna Upp-

gifterna rörande antalet arbetslöshetsveckor äro för dessa icke

åldersgrupper

med motsvarande för Den

alldeles jämförbara uppgifter övriga åldersgrupper.

redan nämnda vållar, att en person född 1918 i undersökningen

16-årsgränsen

som om han icke varit arbetslös vecka 1933, oavsett hans redovisas, någon faktiska arbetslöshetssituation. deltagande i skolkur-

Värnpliktstjänstgöring,

ser etc. minska till jämförelser i arbetslöshetshän-

ytterligare möjligheterna

mellan 16-25 år och Av dessa skäl torde

seende åldersgrupperna övriga.

därför 16-25 år böra borträknas. Sker så, bli procenttalen

åldersgrupperna

som arbetslöshet under de olika åren för den del av klientelet, uppvisat

1936 års undersökning 1935 års undersökning

Tab. 37. Antalet arbetslöshetsveekor och hjälpveckor per arbetslös under tiden ‘/1 1933-“/7 1936 för vissa arbetslöshetstyngda kommuner eller områden.

Antal nrbetslöshetsveckor Antal hjälpveckor per arbetslös per arbetslös- Kommuner ellcr områden Kvar- 1111- hvar- lillvarande komna Samtliga varande samtliga komna

Stenkommuner Blekinge lan . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 172-0 1538 1690 137s 850 1292 Göteborgs och Bohus län . . . . .. 1670 1368 1593 1362 762 ]21‘o

Sdgverkskommmter Västernorrlands län . . . . . . . . . . . . 1706 126s l561 1350 730 1145 -Övriga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168s 1295 1589 1204 647 106‘3

Tdndstickskommuner . . . . . . . . . . . . . . 168o 1305 1609 1l32 64o 103s Jdrnbruks- och gruvkommuncr Bergslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l74‘8 122‘3 1617 1270 63o 111‘0 Norrbottens lån . . . . . . . . . . . . . . .. 1741 1573 1691 1300 843 115s Glasbrukskommmzer . . . . . . . . . . . . . . 166s 1485 1632 133‘s 783 122s

Övriga Oskarshamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 9 144:-1 1676 134’2 79‘? 1212 Södra Vram . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1824 149m 175°9 152s 811 1387 Vissa kommuner i Västernorrlands lan . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 168s 124s 155-0 111s 539 94a: Samtliga 1708 13313 1608 1311 72-3 1l52

Landsbygdens industrikommuner uppvisade den högsta siffran, som

något

dock får anses naturligt med hänsyn till att denna i en

kommuntyp sig rymde

stor del (613 procent) av arbetslösheten inom de s. k. arbetslöshetstyngda områdena. Inom dessa var givetvis medeltalet arbetslöshetsveckor än

högre

riksmedeltalet (se tab. 37). Anmärkningsvärt torde däremot få anses, att de minsta städerna redovisade så hög medelarbetslöshetstid som 152°0 veckor; emellertid torde observeras, att de arbetslösa där endast 296

utgjorde per-

soner.

Spridningen kring nu angivna medeltal var betydande. Sålunda rådde

bland annat en markant skillnad i arbetslöshetshänseende mellan de arbetslösa, som ingingo i såväl 1936 som 1935 års

undersökningar (kvarvarande)

och de arbetslösa, som ingingo i 1936 års men i 1935 års

undersökning ej (till-

komna). Medeltalet arbetslöshetsveckor för de kvarvarande till 1659,

uppgick

medan samma medeltal för de tillkomna var 120s. Beträffande antalet kvarvarande och tillkomna, se sid. 93. I tab. 38 redovisas de arbetslösa fördelade efter det antalet

sammanlagda

arbetslöshetsveckor den 1 januari 1933-31 1936 in.om olika kommun-

juli

Tab-. 38.» Be arbetslösas fördelning på olika komnmntyper efter antalet arbetslöshetsveckor under tiden ‘/1 1933-1/1 1936. Städer med ett invänar-i Landskommuner N antal av (med köpingar) Samt- Arbetslöshetsveckor indu- blnn- “ga jord. A över 30 000- 20 000- 5 000- högst stri- dude bruks- kom‘ 100 000 -100 000 -30 000 -20 000 5 000 km- k°m- *wm- muner 111111181111111161111111191

180-186 . . . . . . . . . . . . . . 2 018 390 260 1 111 132 2 877 1 090 327 8 205 170-179 . . . . . . . . . . . . . . 394 102 74 311 29 764 317 119 2 110 160-169 . . . . . . . . . . . . . . 279 72 58 216 20 567 292 104 1 608 150-159 . . . . . . . . . . . . . . 254 68 50 180 21 382 236 95 1 286

140 - 149 . . . . . . . . . . . . . . 189 68 44 165 10 260 183 73 992 130-139 . . . . . . . . . . . . . . 159 41 28 136 13 262 171 57 867 120-129 . . . . . . . . . . . . . . 148 49 33 89 5 178 125 79 7061 110-119 . . . . . . . . . . . . . . 122 43 27 112 9 157 88 70 628 100-109 . . . . . . . . . . . . . . 112 23 19 97 13 139 93 48 544

90- 99 . . . . . . . . . . . . . . 92 24 23 74 12 104 94 57 480 80- 89 . . . . . . . . . . . . . . 87 19 19 77 3 112 93 39 449 70- 79 . . . . . . . . . . . . . . 73 22 1 64 5 111 82 36 404 60- 69 . . . . . . . . . . . . . . 67 21 17 42 5 108 71 39 370 50- 59 . . . . . . . . . . . . . . 51 18 14 55 5 78 49 26 296

40- 49 . . . . . . . . . . . . . . 50 16 8 52 3 70 31 33 263 30- 39 . . . . . . . . . . . . . . 59 24 12 38 6 72 41 29 281 20- 29 . . . . . . . . . . . . . . 41 9 13 38 3 28 46 16 194 10- 19 . . . . . . . . . . . . . . 28 4 7 35 - 34 26 16 150 1- 9 . . . . . . . . . . . . . . 14 3 5 27 2 15 24 7 97 Summa. arbetslösa 4 237 1 016 722 2 919 296 6 318 3 152 1 270 19 930

typer. Man får av denna tabell en bild av huru spridningen medeltalet

kring arbetslöshetsveckor tedde sig. För möjliggörande av jämförelser återgives i

tab. 3.9 likartad fördelning av de tillkomna arbetslösa. I tab. 40 angives de arbetslösas procentuella fördelning efter arbetslöshetsperiodens längd inom olika kommuntyper, dels för hela klientelet och dels kvarvarande och tillkomna var för sig.

för

Bland de 13 352 kvarvarande sådana arbetslösa, som haft en ar-

uppgick

betslöshetsperiod av mer än 150 Veckor under tiden 1 januari 1933-31 juli 1936, till 10 621, d. v. s. 79%; procent av samtliga kvarvarande. För de 6578 tillkomna voro motsvarande siffror 2588 personer och 39-4 procent. Arbets- 2375 36 6

- Tab. 39. Arbetslösa anmälda den “/1 1936 men ej den h 1935 (tillkomna), fördelade på olika kommuntypor efter antalet arhetslöshetsveckor under tiden ‘/1 19%-“/7 1936.

. Landskommuner Städer med ett mvånarantal av (med köpingar) samt_ Arbetslöshets- indu- blan- 11879 jord- Ve°k° över 30 000-- 20 000- 5 000- etri- dade bruks- kom högst k°m- k°m- kom- muner 100000 -100 000 -30000 -20 000 5000 muner muner muner

180-186 . . . . . . . . 249 45 14 134 27 431 205 55 1 160 170-179 . . . . . . . . 109 30 12 76 10 188 82 19 526 160-169 . . . . . . . . 111 19 20 63 6 129 70 27 446 150-159 . . . . . . . . 120 32 15 66 8 129 63 24 457

140-149 . . . . . . . . 94 30 19 60 2 102 62 26 395 130-139 . . . . . . . . 104 22 10 63 7 95 68 23 392 120-129 . . . . . . . . 89 29 16 33 - 79 52 23 321 110-119 . . . . . . . . 75 19 9 56 5 82 38 28 312 100-109 . . . . . . . . 74 16 11 43 4 86 35 30 299

90- 99 . . . . . . . . 60 15 15 32 6 63 57 32 280 80- 89 . . . . . . . . 68 10 7 46 - 72 53 25 28.1 70- 79 . . . . . . . . 56 14 7 37 3 72 57 20 266 60- 69 . . . . . . . . 50 16 8 33 4 82 46 23 262 50- 59 . . . . . . . . 43 15 10 48 5 58 42 18 239

40- 49 . . . . . . .. 49 16 8 43 3 61 27 25 232 30- 39 . . . . . . .. 59 24 12 38 5 72 40 28 278 20- 29 . . . . . . .. 41 9 12 37 3 27 45 15 189 10- 19 . . . . . . . . 28 4 7 34 - 34 26 15 148 1- 9 . . . . . . . . 13 3 5 27 2 15 24 7 96 Summa arbetslösa 1 492 368 217 969 100 1 877 1 092 463 6 578

lösa med relativt antal arbetslöshetsveckor (mindre än 50) voro bland

ringa

de kvarvarande 42 personer, d. v. s. 0-3 medan 943 av de tillkomna,

procent,

d. v. s. 143 hade denna korta arbetslöshetsperiod bakom sig. Den

procent,

nu konstaterade mellan de kvarvarande och de tillkomna i

skiljaktigheten

arbetslöshetshänseende mötte inom samtliga kommuntyper, men var särskilt markant inom storstädernas klientel, där 85-8 av det kvarvarande

procent

klientelet bestod av svårartat arbetslösa, d. v. s. personer, som under underhaft minst 150 arbetslöshetsveckor, medan motsvarande

sökningsperioden

siffra för de tillkomna var 395 I tab. 41 ha de svårartat arbetslösa.

procent.

Tab. 40. Ile arbetslösa fördelning på olika efter arbets-

kommuntyper

löshetsperiodens längd under tiden ‘/1 1988-/7 1936.

Procenttal.

Städer med ett invånar- Landskommuner

antal av (med köpingar)

Arbetslöshetsveckor indu- blan- jord- Summa

över 30 000- 20 000- 5000- högst stri- dade bruks-

100 000 -100 000 -30 000 -20 000 5 000 kom- k°m- ‘Wm-

muner muner muner

A. Kvarvarande arbetslösa

150-186 . . . . . . . . . . . . . . 85-3 78-1 75-5 75-3 77-1 836 73-5 64-4 79-0

100-149 . . . . . . . . . . . . .. 10-7 16-7 17-0 17-0 16-3 12-4 19-7 24-4 15-1

50- 99 . . . . . . . . . . . . .. 34 5-2 7-5 6-0 6-1 38 6-5 98 6-0

1- 49 . . . . . . . . . . . . . . 0-1 - 0-2 O-5

O-s 0: 03 14 03

Summa 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0

150-186 . . . . . . . . . . . . . . 39-5 34-3 28-1 35-0 51-0 46-7 38-4 27-0

39-4

100-149 . . . . . . . . . . . . . . 29-2 31-5 29-9 26-3 18-0 23-7 23-4 28-1 26-1

50- 99 . . . . . . . . . . . . . . 18-0 19-0 21-7 20-2 18-0 18-5 23-4 25-5 20-2

1- 49 . . . . . . . . . . . . .. 12-7 15-2 20-3 18-5 13-0 11-1 148 19-4

14-3

i

Summa 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0

150-186 . . . . . . . . . . . . . . 69-5 62-2 61-2 62-3 68-5 72-6 61-4 50-8 66-3

100-149 . . . . . . . . . . . . . . 17-2 22-1 20-9 20-5 16-9 l58 20-9 25-7 18-8

50- 99 . . . . . . . . . . . . .. 8-8 10-2 11-7 10-7 10-1 8-1 12-4 15-5 10-0

1- 49 . . . . . . . . . . . . .. 4-5 5-5 6-2 . 6-5 4-7 3-5 5-3 8-0 4-9

Summa 100-0 100-0 100-0 1000 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0

föl-delats på olika inom de olika länen. Den stora

kommuntyper mycket pro-

centuella andelen av svårartat arbetslösa i län i

Blekinge (72-1 procent),

Göteborgs och Bohus län och i Västernorrlands län

(716 procent) (69-1 pro-

cent) sammanhänger uppenbarligen med dessa tre läns karaktär av arbetslöshetscentra. På samma sätt har den ännu siffran i Norrbottens län

högre (77-9

procent) sin förklaring i den svårartade som

arbetslöshetssituation, tidigare

härskat i de norrländska och som föranlett

gruvkommunerna Kungl. Maj:t

att genom brev den 30 1933 anbefalla kommissionen att

juni sysselsätta ett

betydande antal arbetslösa från dessa kommuner vid 1-eservarbete i

statligt

södra Sverige.

Hur arbetslösheten tett inom olika i tab. 42.

sig yrkesgrupper, antydes

Liksom i 1935 års hade det

undersökning gruppen malmbrytning högsta me-

Tab. 41. Antalet arbetslösa med minst 150 arbetslöshetsveokor under tiden 1/1 1933-31/7 1936 inom oliknlân och kommuntyper.

Städer med ett invánar- Landskommuner Samtliga antal av (med köpingar) kommuner

L ä n indu- blan- jord- 1% av över 30 000- 20 000- 5 000- högst stri- dade bruks-

Antal nlllltealåt

kOm- kom- kOm- arbets- 100 000 -100 000 -30 000 -20 000 5 000 muner muner muner lösa,

~— — — -— —— —— -——1 465 719 Stockholms stad . . . . . . . . . . 1 465

- - - 72 16 169 64 — 321 571 Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -—— 27 —— — — 84 11 1 123 515 Uppsala — — — 34 — 18 — —— 52 553 Södermanlands . . . . . . . . . . —— 164 -— ~ 1 6 1 1 173 64s Östergötlands . . . . . . . . . . . . —- 78 -—— 78 28 18 3 —— 205 542 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . — —-— —— 29 — 50 11 26 116 601 Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . - —- 114 172 20 59 32 3 400 641 Kalmar — -—— — 8 — —- — —— 8 205 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — — 98 53 8 229 222 60 670 721 Blekinge — -— —- 10 — 6 13 - 29 408 Kristianstads . . . . . . . . . . . .

127 27 297 — 87 2 — 1 089 614 Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . 549 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . — — 166 39 1 7 12 3 228 57s —-— —— — — — — —— 931 671 Göteborgs stad . . . . . . . . . . 931 -—— — — 367 15 548 658 64 l 652 71s Göteborgs o. Bohus Liövrigt . . . . . . . . . . . . . . . . -- 1 - 178 1 24 8 1 213 64o Älvsborgs

—- — —-— 35 80 30 4 — 149 606 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . Värmlands . . . . . . . . . . . . . . . . — —— 37 27 8 280 82 137 571 56s — 129 -—— —- —- 151 72 -— 352 80: Örebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . Västmanlands . . . . . . . . . . . . -- 5 —— 5 19 3 —-— —— 32 76‘2

. . . . . . . . . . . . . . —- —-— — 18 — 277 74 46 415 637 Kopparbergs

. . . . . . . . . . . . . . -— 101 — 242 —— 124 151 14 632 605 Gävleborgs Västernorrlands . . . . . . . . . . -— —- -— 58 — 1 647 195 200 2 100 69-1 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . - —- — 24 — 4 31 4 63 47? - - - 6 —-— 89 159 — 254 561; Västerbottens . . . . . . . . . . . . Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . — — —— 66 5 680 130 85 966 779

län 2 945 632 442 l 818 202 4 590 1 935 645 13 209 66-3 Samtliga

Tab. 42. - Antalet-arbetslösa, fördelade-med avseende på yrken, samt-motsvarande

= A 1 antal -

arbetslöshetsveckor ‘/131933-9“./’a 1936.

1 9 3 3 1 9 3 4 1 9 3 5

I/1-81/1. 1936

§{j,7113§§g

i _ Antal

Antal Antal Antal Antal Antal Antal under Antal Antal

Y r k c s g r u p p e r under arbets- under urbets- under arbets- ovan- arbets- arbets-

året nå- löshets- âret nå_ löshets- året nâ- löshets- nämnda löshcts. löshets-

gon gång veckor gon gång veckor gon gång veckor tid nå- veckor veckor

arbets- per arbets- per arbets. per gon gäng per per

lösa arbetslös lösa. arbetslös lösa. arbetslös arbetslös arbetslös

ailråsâs-

Jordbruk . . . . . . . . . . . .a. . . . . . 41s 392 426 430 40: 449 247 1341

:356

Skogshushållning . . . . . . . . . . 0427 376 441 361 475 35.4 491 20‘3 1196 Ingenjörsarbete 0. arbetsledn. 38 45:4 37 44‘3 43 401. 45 281 1415 Malmbrytning . . . . . . . .g. . . . . . 441 488 451 501 456 492 458 29-1 1746 ltletallindustri . . . . . . . . . . . . . . 1 358 465 1 393 462 1 442 45: 1 471 279 158‘9

Stenindustri .i. . . . . . . . . . . . . . . 1:830 433 1 879 472 1 927 461 1 939 28’5 1616 Glasindustri . . . . . . . . . . . . . . . . 0162 432 174 461 175 461 175 27o 1592 Annan jord- och stenindustri 226 468 235 465 239 451 245 283 1601 Sågverksindustri . . . . . . . . . . . . 2 119 44x5 2 180 441 2 244 450 2 271 278 1561

Grafisk industri . . . . -. . . . . . 45 446 48 45%: 49 433 51 25! 1497 Livsmedelsindustri . . . . Ä. . . . . 349 421 384 428 433 - 426 450 27o 1371 Textil- o. 164 453 184 432 204 44-1 217 26‘8 1393

be1:1iidnadsiI1dust1‘i

Läder, hår- 0. gummivaruind. 240 437 276 43‘8 299 440 319 271 1391

Kemisk-teknisk industri . . . . 1285 451 343 445 360 471 374 27‘5 1481 Väg- och anliiggningsarbete 1 194 431 1 216 439 1 255 44s 1 270 26s 153‘1 Annan byggnadsverksamhet 596 441 614 436 632 41o 649 26.5 1485 Kraft- och vârmeproduktion 125 438 133 44s 148 42’4 151 28: 14458 Sjöfart och fiske . . . . . . . . . . . . 377 39s 406 406 427 412 441 267 1380

Kontors- och butikspersonal 466 430 540 44: 585 44-0 632 271 1375

Hotell- och restaurangrörelse 85 44: 94 44s 101 44: 108 278 1435 Landtransport . . . . . . . . . . . . . . 908 -13s 968 44s 1 032 43s 1 076 275 1465 Allmän tj ánst och fria; yrken 401 89 40x5 103 430 107 27o 1322

V

Tillfållighetsa o..diversea.rbete 4 274 464 4 443 46_o 4 575 447 4 684 271 157‘0 Ungdomutan särskild utbildn. 314 441 410 451 530 44‘8 618 27s 1181

Samtliga yrkesgrupper 17 463 44-o I8 424 450 19 361 4413 19 930 27: ]5l0

Tab. 43. Antalet arbetslöshetsvockor Iron 1983 och 1934 per arbetslös,

som år 1985 resp. 1936 uppnått minst 26 års ålder, inom olika

yrkesgrupper den 3‘/1 1935 och 31/1 1936.

Antal arbetslöshetsveckor per arbetslös

Yrkesgrupper 1933 1934

h 1935 /7 1936 /1 1935 /7 1936

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38: 423 39: 430 Jordbruk

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36‘6 37s 35: 36‘8 Skogshushállning

. . . . . . . . . . . . .. 448 451 45: 443 Ingenjörsarbete och arbetsledning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 472 49°1 485 50s Malmbrytning Metallindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 442 47o 46o 461

Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37.? 42!) 451 47!

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 426 431 46; 46! Glasindustri Annan och stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . .. 45x9 472 46s 46?

jord-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44o 44°5 440 445 Sågverksindustri Annan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 42: 435 441 431

trävaruindustri

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43‘3 43: 45 4. 4513 Pappersindustri Grafisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . .. 441 448 44: 447

Livsmedelsindutri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43-3 427 439 4313 Textil- och beklädnadsindustri . . . . . . . . . . . . . . . . .. 421. 449 413 438

. . . . . . . . . . . . 406 440 415 442 Läder, hår- och gummivaruiudustri

industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 43W: 456 42! 44: Kemisk-teknisk

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 41s 43? 43s 441 Väg- och anläggningsarbete Annan . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 449 441 449 43‘?

byggnadsverksamhet

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 431 431 45: 44‘8 Kraft- och värmeproduktion

och fiske . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 40? 399 410 409 Sjöfart

Kontors- . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 429 433 45s 446

och butikspersonal

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45%: 46s 46: 451 Lagerarbece

. . . . . . . . . . . . . . . . .. 445 456 456 45‘? Hotell- och restaurangrörelse

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 449 44°: 45-7 452 Landtransport

och fria . . . . . . . . . . . . . . . . .. 43‘1 41‘4 449 43: Allmän tjänst yrken

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 47: 426 462 45s Husligt arbete

och diversearbete . . . . . . . . . . . . . . .. 462 46! 46: 494; Tillfällighets-

42!) 441 442 45!

Samtliga yrkesgrupper

delltalet arbetslöshetsveckor arbetslös Andra med

per (174-6). yrkesgrupper

anmärkningsvärt högt medeltal för antalet arbetslöshetsveckor arbetslös

per voro

till 36-4 medan samma vid 1936 års undersökning

gick procent, procentsats

till 40°3. Samma tendens kan i alla led, såsom

stigit iakttagas jämförelsens

av tabellen framgår.

Tab. 44. Antalet arbetslösa med minst nedanangivet antal arbetslöshetsveekor enligt 1935 och 1936 års undersökningar.

Antal arbetslösa Procent Minsta ,intakt

arbetslöshetsveckorå

’°sPek‘”° 81/1 1935 at/1 1936 =1/11935 =1/11936

50-50-30 . . . . . . . . . . . . 14 664 8 040 364 403 40-40-30 . . . . . . . . . . . . 17 622 10 077 43°7 506 40-40-20 . . . . . . . . . . . . 21 848 12 175 54? 611 30-30-10 . . . . . . . . . . . . 27 511 14 690 682 73”: 20-20-10 . . . . . . . . . . . . 31 532 16 424 78: 824 10-10-10 . . . . . . . . . . . . 33 903 17 463 841 876 1- 1- 1 . . . . . . . . . . .. 36 357 18 277 901 91:

Hela antalet arbetslösa 40332 19930 1000 1000 1 För 1935 års undersökning avses åren 1933, 1934 och 1935; för 1936 års undersökning avses åren 1934, 1935 och 1936.

De i arbetslöshetshänseende mellan klientelen vid

företagna jämförelserna

de två. undersökningstillfällena Visa stor överensstämmelse; en viss försämring av arbetslöshetssituationen framträder emellertid för 1936 års klientel i jimförelse med det i 1935 års undersökning ingående klientelet.

Vid 1935 års undersökning gjordes den upprepade arbetslöshetens problem

till föremål för Då klientelet vid 1936 års

mycket ingående undersökningar.

visat en i stort sett likartad arbetslöshetssituation, har, som

undersökning

redan å. sid. 8 framhållits, ett upprepande av dessa ingående undersökningar icke ansetts vara motiverat. Helt har emellertid icke den upprepade arbets-

löshetens problem förbigåtts i föreliggande undersökning. Tab. 45, 46, 47 och tabellbilaga A (sid. 155) torde ge tillräckliga upplysningar. En sammanställ-

avsedd att arbetslöshetens hos de vilka

ning, belysa omfattning personer,

under vartdera av åren 1933, 1934, 1935 och 1936 haft någon arbetslöshetsvecka, gives i tab. 48. Det av de tabeller, till vilka nu hänvisats, att ett betydande antal

framgår av de i undersökningen ingående hade varit arbetslösa praktiskt taget varje

vecka sedan 1 1933. Minst 50 veckors arbetslöshet under vartdera av

januari

åren 1933, 1934 och 1935 och 30 veckors arbetslöshet under tiden 1 januari-31 1936 utvisade 6616 d. v. s. 33-2 av klientelet. Under-

juli personer, procent

söker man samma sätt, hur som haft minst 50 veckors arbetslöshet

på. många

under åren 1934 och 1935 och 30 veckors arbetslöshet under 1936, finner man,

Tab.:45.- .Antalet arbetslösa, -fördelade efter arbetslöshetsperiodens längd

. › › -

under-åren 1983, 1934 012111985.

Arbetslöshetsveckor

1 9 3 3

Tab. 46. Antalet arbetslösa med 1-9 arbetslöshetsveckor under år 1936 (569 arbets-

lösa), fördelade efter arbetslöshetsperiodens längd under aren 1933, 1934 och 1935.

Arbetsléshetsveckor

1 9 3

Tab. 47. Antalet arbetslösa med 50-52 arbetslöshetsveckor under år 1935 (11 476 arbetslösa) fördelade efter arbetslöshetsperlodena längd under åren 1988 och 1984.

Arbetslöshetsveckor

1 9 3 3 1 9 3 4 0 l-9 10--39 40-49 50-52 Summa,

0 . . . . . . . . . . . . . . 93 1 4 1 2 101 1- 9 . . . . . . . . . . . . .. 65 6 17 3 3 94 10-39 . . . . . . . . . . . . . . 286 27 331 90 305 1 039 40——49.. . . . . . . . . . . . . 80 15 197 195 434 921 50-52 . . . . . . . . . . . . . . 125 77 957 520 7 642 9 321 Summa 649 126 1 606 809 8 388 ll 476

Tab. 48. Antalet arbetslösa, som under vart och ett av åren 1933, 1934, 1935 och 1986 varit arbetslösa minst nedan angivet antal veckor.

Antal %

50—50—50—30 . . . . . . . . . . 6 616 332 40-40-40-330 . . . . . . . . . . 8 604 432 40——-40-40-20 . . . . . . . . . . 10 358 520 30—30—30—20 . . . . . . . . . . 12 488 62: 30—30—30—10 . . . . . . . . . . 12 978 65‘! 20—20—20—l0 . . . . . . . . . . 14 950 750 10-10-10--10 . . . . . . . . . . 16 280 81”! 1- ]— 1-— 1 . . . . . . . . . . 17 187 36‘2 Hela antalet arbetslösa. 19 930 100o

att deras antal var och en 8 040, d. v. s. 40-3 procent, praktiskt taget fullständig arbetslöshet från 1 januari 1935 utvisade 9 760 d. v. s. 49-0 personer, procent. Det torde vidare observeras, att icke mindre än 52-0 av klientelet

procent

bestod av personer, som varit arbetslösa minst 40 veckor under vartdera av åren 1933, 1934 och 1935 och minst 20 veckor under år 1936. Hjälpens omfattning och utformning. Klientelets arbetslöshetssituation konstitueras givetvis i första hand av antalet arbetslöshetsveckor. Arbetslösheten som sådan är emellertid ur samhällelig synpunkt —— åtminstone ifråga om personer, utrustade med normal arbetsförmåga och normalt initiativ —- av sekundär betydelse, så länge densamma icke är förbunden med ett behov av ekonomiskt bistånd

(hjälpbehov).

Detetorde knappast innebära någon överdrift, om man att de sam-

påstår,

hälleliga hjälporganen för arbetslöshet numera fungera på. ett sådant sätt, att

Tal). 49. hjälpveekor i procent av medelantalet arbetslöshetsveckor för

Medelantalet

personer med angivet antal arbetslöshetsveckor .under åren 1938, 1984 och 1935.

Hjälpveckor i 95 av arbetslöshetsveckor

Arbetswshetsveckor

Kvarvarande arbetslösa Tillkomna arbetslösa

1933 1934 1935 1933 1934 1935

50-52 . . . . . . . . . . . . . . . . 72: 804 83s 575 611 43: 40-49 . . . . . . . . . . . . . . . . 598 65s ?Os 5O1 53s 407 30-39 . . . . . . . . . . . . . . . . 54s 60‘3 63!» 39! 475 42: 20-29 . . . . . . . . . . . . . . . . 48s 527 58s 331 449 42o 10-19 . . . . . . . . . . . . . . . . 42: 38s 379 27-6 321 36s

1- 9 . . . . . . . . . . . . . . .. 32‘o 36o 30o 28o 30o 32‘o

den oförvållat arbetslöse som erhåller åtminstone ett mot livets absoluta

regel

nödtorft svarande bistånd. Det synes därför vara försvarligt att vid en under-

som denna använda förhållandet mellan antalet veckor, varunder

sökning

och antalet arbetslöshetsveckor såsom ett kriterium på, hjälpbe-

hjälp utgått,

hovet. Accepterar man denna tankegång, borde sålunda utebliven eller obe-

trots förhållandevis arbetslöshet angiva, att arbetslös-

tydlig hjälp långvarig

hetssituationen varit mindre svårartad än då. hjälp utgått under större delen av arbetslöshetstiden. En strikt tillämpning såväl till bokstav som anda av nu

direktiv för arbetslöshetshjälp skulle i varje fall tillåta dra-

gällande statlig

gandet av nyss nämnda slutsats.

I tab. 49 är medelantalet hjälpveckor för arbetslösa personer satt i procent av antalet arbetslöshetsveckor under åren 1933-1935. Klientelet har därvid uppdelats i kvarvarande och tillkomma arbetslösa. I diagram 1 åskådliggöras dessa procentsatser grafiskt.

Det procentuella antalet hjälpveckor steg genomgående, såsom var att

vänta, med antalet arbetslöshetsveckor.

Såväl ifråga om det kvarvarande som det tillkomna klientelet var hjälpen förhållandevis vid en arbetslöshet om 1-9 veckor. Hjälpen varie-

obetydlig

rade där från 280 till 36-0 Sålunda i medeltal vid

procent procent. utgick

dessa arbetslöshetsfall endast under knappt Vs av arbetslös-

kortvariga hjälp

hetstiden. Redan vid 10--19 arbetslöshetsveckor spåras en differens mellan det kvarvarande och det tillkomna klientelet, och denna differens ökas med antalet arbetslöshetsveckor.

För de kvarvarande var förloppet likartat under de tre åren för 20 arbetslöshetsveckor och däröver, men påtagligt är, att hjälpen effektiviserats (arbetslöshetssituationen försämrats) med åren. Sålunda åtnjöto de personer, vilka under 1933 haft en arbetslöshet av 50-52 veckor, hjälp under 72-7 procent av denna tid, medan motsvarande tal för år 1935 utgjorde 83-5 procent.

De tillkomma företedde, såsom nyss nämndes, en annan och förmodligen vä-

sentligt bättre arbetslöshetssituation. Under 1933 och 1934 var förloppet något

så när likformigt. I varje fall steg anta.let hjälpveckoivmed antalet arbetslöshetsveckor. Vid 50452 arbetslöshetsveckor utgjorde de relativa “antalen hjälp- Veckor 57-5 procent respektive 611 procent för åren 1933 och 1934. Under 1935 åter var förloppet ett helt annat. Efter att ha stigit upp till 39 arbetslöshetsveckor, därvid dock det procentuella anta-let hjälpveckor varit praktiskt

taget konstant från 20-39 arbetslöshetsveckor, _föll antalet hjälpveckor vid

40--49 arbetslöshetsveckor för att därefter åter stiga något. För den

längsta

arbetslöshetstiden utgick hjälpen endast under 43.: procent av arbetslöshetstiden. De personer, som tillkommit i klientelet, synas alltså, trots att deras arbetslöshet kunnat vara långvarig, i genomsnitt ha varit mindre i behov av hjälp än de, vilka ingingo i 1935 års undersökning. I tabellbilaga B (sid. 159) redovisas de absoluta tal, som legat till grund för ovanstående slutsatser. De kvarvarande arbetslösa utgjorde, såsom av tabellen Hjälp vec/ror /Zavarbefs - /áshefs veckor

80_

20_ _

70 kvarvarande arbetslösa 77//komna _ ,, _ ____ - -

- i 7-9- 70 79 20 29 3013.9 40°49 50 52 Årbe/s/äshe/s vec/ror Diagram 1. Medelantalet hjltlpveckor i procent av medelantalet arbetslöshetsveckaför personer med angivet antal arbetslöshetsveckor under åren 1933, 1934 och 1935,

Tab. 50. Antalet arbetslösa, fördelade efter antalet arbetslöshetsvcckor och hjfilpveckor

under tiden ‘/1 1933-3‘/1 1936.

H j ä 1 p v e c k 0 r A,.bets_

Summa löshets- 180- 170- 160- 150- 140- 130- 120- 110- 100- 90- 80- 70- 60- 50- 40- 30- 20- 10- 1- 0 Veckor -186 -179 -169 -159 -149 -139 -129 -119 -109 -99 -89 -79 -69 -59 -49 -39 -29 -19 -9

865 710 570 470 388 263 307 208 168 148 122 90 89 55 50 34 25 S205

3:22, 22:a: k£‘;i‘,‘.‘f.§i§i;,13$§;’;;‘:§§,i3;i‘,?.i?,i‘§;

150-186 . . . . . . . . . . . . .. 5 17 13 7 4 46

100-149 . . . . . . . . . . . . . . 7 6 10 20 12 55

50- 99 . . . . . . . . . . . . .. 13 29 15 51 18 126

1- 49 . . . . . . . . . . . . .. 21 70 28 72 22 213

Summa. 46 122 66 150 56 440

Som av tab. 50 framgår, hade det stora flertalet av de arbetslösa

åtnjutit

hjälp under betydande tidsperioder. Sålunda hade 1 174 personer, d. v. s. 59 procent, åtnjutit hjälp minst 180 veckor, d. v. s. praktiskt taget hela under-

sökningsperioden. Visserligen framgår av tabellen, att ett medeltal för de

arbetslösas hjälpveckor har ett begränsat värde, då spridningen detta

kring

medeltal är mycket betydande. Det torde emellertid vara av ett visst intresse att konstatera, att medeltalet till icke mindre än 105-8.

hjälpveckor uppgick

Av skäl, som redan anförts, har man att vänta en markant skillnad

anledning

mellan medeltalet hjälpveckor för de arbetslösa, som även i 1935 års

ingingo

undersökning, och medeltalet för dem, som först i år blivit föremål för undersökningen. De kvarvarande hade i 126-1 veckor, d. v. s.

genomsnitt hjälpts

70 procent av hela undersökningsperioden. De tillkomna utvisade

en genomsnittssiffra för hjälpen av 6-17 veckor, alltså endast mer än hälften så.

något stor.

Med alla reservationer för medeltalets brister torde nedanstående sammanställning av antalet hjälpveckor per arbetslös inom de olika

kommuntyperna giva en viss orientering om hjälpens omfattning.

Antalet hjälpveckor

per arbetslös

Kvar- Till- Hela.

varande komna antalet

Städer med

över 100000 inv. . . . . . . . . . . 147s 79s 1235

30 000-100 000 » . . . . . . . . . . 1311 74o 1104

20 000- 30 000 » . . . . . . . . .. 1241 559 103?

5 000- 20000 » . . . . . . . . . . 1181 56o 97”:

högst 5 000 » . . . . . . . . . . 115!) 711 100‘8

Landskommmcer

Industrikommuner . . . . . . . . . . 127!» 66s 109s

Blandade kommuner . . . . . . .. 1150 541 93‘9

J ordbrukskommuner . . . . . . . . 92”: 42‘6 74‘4

Summa 1261 64s 105s

Tab. öl. Antalet arbetslösa, fördelade inom olika kommuntyper efter arbetsllishetsperiodens och hjillpperiodens längd.

Antal arbetslösa Procent Arbets- _ H.“J öshets- _ In- Blan- Jord- Samt- In- Blan- Jord. Samtvec Orkp veokor Stor- Övriga dustri- dade bruka- liga Stor- Övriga dustri- dude bruks- liga städer städer kom- kom» kom- kom- städer städer kom- kom- kom- kommuner muner muner Xllllllel 111111181 111111101 muner muner

150-186 1 837 1 208 1 787 640 96 5 568 62-1 39o 389 331 149 422 100-149 773 1 153 1 829 717 289 4 761 26: 373 39:) 37°0 44s 380 _ 50- 99 233 529 695 414 186 2057 79 171 151 214 28s 156 *°°‘186‘ 14 49 97 187 266 157 70 777 33 60 Ers 8-1 10-9 5-9 0 5 17 13 7 4 46 02 06 Os 04 0‘6 Os Summa 2 945 3 094 4 590 1 935 645 13 209 1000 1000 100o 100-0 100-0 100-0

100-149 326 335 300 161 49 1 171 44! 327 301 241 150 313 50- 99 289 466 451 309 149 1 664 39s 455 453 46‘8 455 445 [Q0449 1- 49 108 217 235 170 117 847 l48 212 236 25s 358 22! 0 7 6 10 20 12 55 0^9 Os 10 ?ro 37 1-5 _ Summa 730 1 024 996 660 327 3 737 100o 100o 100-0 100o 100o 100o

50- 99 173 164 154 86 32 609 4G8 309 30‘o 221 163 305 1- 49 184 337 344 252 147 1 264 49! 636 671 648 74s 83: r ”U” 99 - 0 13 29 15 51 18 12e 3-5 5-5 29 13-1 9-1 63 _ Summa 370 530 513 389 197 1999 100o 100-0 100-0 100-0 100-0 100o

1- 49 171 235 191 96 79 772 89’! 770 872 571 782 784 1a 49 l 0 21 70 28 72 22 218 109 23o 128 429 21s 216

Summa. 192 305 219 168 101 985 100o 100o 100-0 100o 100-0 100-0

En fortsatt av det nu problemet om hjälpens olika utsträck-

analys antydda

ning i olika kommuntyper giver tab. 51, där de arbetslösa fördelats inom olika

konmuntyper efter såväl arbetslöshetsperiodens som hjälpperiodens längd.

Tabellen angiver, hurusom inom varje grupp storstäderna lämnade en betydeffektivare än kommuner. Mellan övriga städer

ligt arbetslöshetshjälp övriga

och industrikommuner fanns ifråga om hjälpens omfattning icke någon nämnvärd skillnad, däremot var som synes skillnaden mellan jordbrukskommuner

och övriga kommuner mycket betydande.

En avsevärd olikhet beträffande hjälpverksamhetens omfattning mellan olika kommuntyper kunde alltså. konstateras. Skillnaden var än större, när

de: gäller hjälpens utformning. Tab. 52 angiver i absoluta tal det antal

per-

- Tah._52. Antalet i undersökningen ingående någon gång .under respektive år i olika hjälpformer hjälpta arbetslösa.

Reservarbete Ungd°m5 Understöd reserv- Är och kommuntyp

stats_ Mobcite

komma kommu statligt kommu- arbets- statligt nalt Halt nalt läger

1 9 3 3 Storstäder . . . . . . . . . . . . 365 416 453 10 2 670 1 557 Övriga städer . . . . . . . . 717 1 507 741 18 2 360 405 Industrikommuner . . . . 1 817 708 339 16 3 459 290

Storstäder . . . . . . . . . . 1 363 716 123 39 3 102 1 077 Övriga städer . . . . . . . . 1 542 2 063 750 79 2 593 525 Industrikommuner . . . . 3 040 1 634 327 233 3 593 312

Storstäder . . . . . . . . . . . . 2 138 1 140 40 61 2 815 2 002 Övriga städer . . . . . . . . 1 991 2 219 1 025 98 1 859 927 Industrikommuner . . . . 3 456 2 069 464 297 2 381 426

soner, som hjälpts i olika hjälpformer åren 1933, 1934 och 1935. Det

framgår,

hur olikartat särskilt år 1933, var

fullständigt hjälpverksamheten, organiserad

inom storstäderna med t. ex.

jämfört jordbrukskommunerna.

Av det undersökta klientelet i storstäderna voro 365 1933

personer syssel-

satta i statligt reservarbete; 2670 erhöllo med stats-

personer dagunderstöd bidrag. Samtidigt hade jordbrukskommunerna 449 i siatpersoner sysselsatta

ligt reservarbete, varemot endast 339 åtnjöto dagunderstöd. En

utjämning

av dessa olikheter har emellertid rum att det reservarbezet

ägt genom statliga

vuxit i betydelse såsom i storstäderna. Hur denna tatt

hjälpform utveckling

sig, torde enklast framgå av tab. 53, där antalet i olika

hjälpformer hjälpta

satts i av antalet arbetslösa inom olika år.

procent kommuntyper respektive

Tab. 53. Antalet någon gång under respektive år genom statligt stats-

reserv-arbete,

lkommunalt reservarbete eller dag-understöd med statsbidrag hjälpta i av

antalet i undersökningen ingående arbetslösa inom respektive

kommnntyper.

. Statskommunalt med

reservatbete Dagunderstöd

statligt reservarbete

statsbidrag

Kommuntyper

1933 1934 1935 1936 1933 1934 1935 1936 1933 1934 1935 1936

Storstäder . . . . . . .. 97 34-5 52-3 52-1 11-1 18-1 27-9 26-3 71-0 78-5 68-9 64-3

Öwriga städer 17-0 34-2 41-s 36-3 3515 45-7 46-4 41-9 55-3 57-5 38-9 32-5

Lcmdskommuner In dustrikommuner . 323 51‘5 55s 58‘2 126 27? 33-.1 30: 6l‘5 60-3 384 331

Blandade kommuner 41? 582*} 602 57‘4 89 19‘6 276 27‘9 36‘5 36-3 17‘l l63 Jo rdbrukskommuner 41-2 46-3 50-2 50-4 l0‘8 24-s 28-7 24-4 31-1 25-7 14-3 15-7

Summa. 25-3 44-3 51-9 50-s 17-1 28-0 34-2 3113 56-3 57-3 40-1 36-0

Nu nämnda tabeller skänka en viss om

föreställning hjälpens utformning.

Emellertid kan en i en under samma

person hjälpt hjälpform uppenbarligen

år ha åtnjutit även i andra Tab. 54 avser att

hjälp hjälpformer. belysa frågor

om kombinationerna mellan olika Även här

hjälpformer. föreligga betydande

olikheter mellan olika slag av kommuner. Tabellen utvisar vidare, hur arbetslinjen blivit den alltmer dominerande

hjälpformen.

Medan 1933 21-4 procent av de undersökta arbetslösa enbart

hjälpts genom

reservarbete i någon form, hade denna 1935 till 44.0.

procentsats stigit Stegringstendensen gällde såväl det statliga reservarbetet, där procenttalet

för sysselsatta från l31 till 228 och det statskom-

stigit procent procent,

munala reservarbetet med från 34 till 92 Sam-

stegring procent procent.

tidigt hade de enbart med understöd från 330 till

hjälpta sjunkit procent

79 procent. Det är av intresse att konstatera, huru både i blandade kommuner och jordbrukskommuner arbetslinjen blivit så. helt dominerande, att år 1935 2/s av de undersökta arbetslösa enbart med reservarbete.

hjälptes

Redan härav följer, att inom dessa kommuner kombinationen mellan understöd och reservarbete var ganska sparsamt förekommande. Inom storstäderna har däremot denna kombination under tiden blivit den dominerande hjälpformen, under det att år 1933 enbart understöd var den utan

jämförelse mest anlitade hjälpformen.

Som ett viktigt komplement till nu diskuterade tabell torde tab. 55 få be-

traktas. Här angives den tid, som ifrågavarande hjälpts i personer respektive

hjälpformer. De i tabellen inlagda äro relationstal mellan det

procenttalen

antal arbetslösa, som varit arbetslösa minst så. veckor, som

många hjälpperioden omfattat, och antalet hjälpta. Tabellen klarlägger, huru hjälpverksamheten för undersökningsklientelet en under-gått fullkomlig omläggning.

2375 se 7

Tab. 54. Antalet arbetslösa, fördelade efte

A. Absolute. tal.

Med

Med enbart reservarbete hjälpta

enlfggfpglnnderstad?så::g:r;%s;r‘_;;;1l);::

Hela

kom- under- b t arbelfc arbiate

Kommuntyp antalet stats_ arbete

kom_ ung_ dag_ mu_ stöd aroåe kzcm-uåââr_

hjälpta kom imo: Sum- sum- Sum

3131 mu- doms- under- nalt imer dag- mu- stödli

ligt mu- än en mn. .. ma ma

han h...]Ja p s o:tggl und _ an en un erd _ nalt men-

mm form .er

stöd form stöd under- än :en

stöd fornn

1933 Storstäder . . . . . . . . 3 271 129 40 13 3 6 191 913 300 868 2 081 610 110 279 99$ Övriga städer . . . . . . 3 494 302 302 167 4 247 1 022 789 59 171 1 019 1 278 53 122 1 455 Industrikommuuer 4 629 779 134 98 5 65 1 081 1 775 52 131 1 958 1 483 37 70 1 591 Blandade kommuner 2041 801 76 69 2 62 1010 558 12 4 574 441 11 5 457 Jordbrukskommuner 784 272 43 79 1 33 428 126 9 3 138 210 8 - 21! Samtliga kommuner 14 219 2283 595 426 15 413 3 732 4161 432 1 177 5 770 4022 219 476 4 711

1934 Storstäder . . . . . . . . 3 583 146 42 4 6 21 219 1 066 128 345 1 539 1 221 134 470 1 824 Övriga städer . . . . . . 4 030 384 446 160 18 289 1 297 354 62 96 512 1 854 78 289 2 221 Industrikommuner . . 5 353 1 057 241 47 101 208 1 654 644 40 40 724 2 743 66 166 2 97! Blandade kommuner 2437 931 180 55 15 146 1 327 207 13 2 222 857 27 4 88! Jordbrukskommuner 907 358 110 67 2 48 585 62 12 1 75 230 16 1 241 Samtliga kommuner 16 310 2876 1019 333 142 712 5082 2333 255 484 3072 6905 321 930 8151

1935 Storstäder . . . . . . . . 3 778 377 116 1 3 22 519 163 142 438 748 1 094 302 l 120 2 51( Övriga städer . . . . . . 4 330 737 529 176 25 574 2 041 108 119 98 325 1 254 311 399 1 964. Industrikommuner . . 5 727 1 685 641 97 151 508 3 082 273 68 24 865 1 946 196 138 2 28( Blandade kommuner 2638 1227 348 108 42 347 2072 55 19 1 75 459 23 9 491 Jordbrukskommuncr 1 018 383 155 102 6 151 797 28 5 1 34 147 34 6 187 Samtliga kommuner 17 491 4409 1 789 484 227 1602 8511 627 353 562 1542 4900 866 1672 7 435

ujälpems utformning ‘/1 1933--3‘/12 1935. B. I procent av antalet i. undersökningen ingående arbetslösa respektive år.

N Med enbart understöd Med både roervarbete Med enbart reserv-arbete hjalptn hjälpta och understöd hjälpta Hela kom d atb t arbegeerbitc Konnmuntyp antalet stats- arbete

kom d “nag- ie koc odeom

hjälPta stat- kom- imer Sum- .B Sum- Summu‘ äng unâg- mi;na geoa” ma- untueg‘0 ligt mu- ‘ins’ än en ma fr_ {mar ma. .s ma nalt hjalp stod under- au en under- nalt 1mer _ nalt form stöd form stöd under- än en stöd form

1933 Storstäder . . . . . . . . 87-0 34 11 03 01 02 51 24-9 8-0 28-1 56-4 16-2 2-9 74 265 Övriga städer . . . . .. 82-6 7-1 7-1 4-0 01 5-9 24-2 18-7 1-4 4-0 24-1 30-2 12 29 34-3 Industrikommuner . . 824 13:) 24 1.7 01 11 192 316 09 24 34!) 261 07 12 28s Blandade kommuner 738 28-9 2-3 2-5 0-1 2-2 86-5 20-3 0-4 0-1 20-8 15-9 0-4 0-2 16-5 Jordñrukskommuner 719 250 39 73 01 3’O 39‘3 116 08 02 126 19s 07 — 20 0 i Samtliga kommuner 81-4 13-1 3-4 2-4 0-1 2-4 21-4 2-5 6-7 33-0 23-0 l-s 2-7 23-3 27-0 i

1934 storstäder . . . . . . . . 90-6 3-7 1-0 0-1 02 05 65 27o 32 87 38-9 30-9 3-4 11-0 46-9 Övriga städer . . . . .. 89-3 8-5 9-9 3-5 04 6-4 28-7 7-9 1-4 2-1 11-4 41-1 1-7 6-4 49-9 Industrikommuner. . 90-6 17-9 4-1 O-s 1-7 3-5 28-0 10-9 0-7 0-7 12-9 46-4 1-1 28 50-3 Blandade kommuner 83!) 32] 32 19 06 50 45! 71 04 01 76 29!) 10 01 30‘6 Jordbrukskommuner 793 31s 96 58 02 42 511 54 11 01 66 201 14 01

216 Samtliga kommuner 88-5 151% 55 18 08 39 271 12! - 14 28 16? 375 17 50 4452

1935 storstäder . . . . . . . . 92-5 9-2 2-9 0-0 0-1 O-5 12-7 4-0 3-5 10-7 18-2 26-8 7-4 27-4

61-0

Övriga städer . . . . .. 90-5 15-4 11-1 37 0-5 12-0 42-7 23 25 20 68 26-2 6-5 8-3 41-0 Industrikommuner . . 924 27‘2 l0‘3 16 24 82 49-7 4-4 ]1 04 59 311 32 22 86s Blandade kommuner 86-0 40-0 11-4 3-5 1-4 113 676 1-s 0-0 00 24 15-0 0-7 0-3 16-0 _ Jordbrukskommuner 82s 311 12s 83 05 123 34s 23 04 01 28 1l9 28 5 152 Samtliga kommuner 90-a 22-s 9-2 -5 1-2 83 44-0 3-2 l-s 2-9 7-9 25-: 4-5 8-0

38-4

Tab. 55. Antalet i olika hjälpformer hjälpta åren 1983-1935 fördelade efter hjälpperiodens längd under respektive är.

B. I % av antalet arbetslösa med mot- A. Absolute. tal svarande antal urbetsliishetsvcckor under året

Ung- Ung- Reservarbcte Understöd Rescrvarbctc dams. Understöd doms_ reserv- reservarbete arbete with t ts stat- kom- och stat. kom- stat- kom- och stat- kom-

k :a

munalt arbets- ligt munult ligt munalt arbets- ligt mnnalt ligt mum:om-lt munaomit läger läger

Under året någon 4 501 2 994 1 833 58 9 836 2 304 25s 171 105 03 56: 132 gång hjälpta. Därav:

1 9 3 4 Under året någon

. . . . 8 169 5 267 1 470 410 10 652 1 990 44s 280 80 22 57s 10s gång hjälpta Därav:

50 veckor. . 1 267 250 16 1 527 42 105 21 01 00 44 Os minst » ” 2 299 741 60 5 1 059 100 161 52 04 00 74 07 u 30 » 3 450 1 486 147 18 2 360 186 21: 93 09 01 14s 12 » 20 n 5 063 2 575 293 80 4 673 436 29s 149 17 05 27o 25 » 10 n 6 862 4 082 702 223 7 446 807 38-0 22s 39 12 412 45

1 9 3 5 Under året någon

. . . . 10 047 6 628 1 980 541 7 761 3 453 519 342 102 28 40‘1 17s gång hjälpta .D§.ra.v= minst 50 veckor. . 1 804 373 20 7 2 33 15? 32 02 01 00 Os n 40 r. 3 197 1 074 69 16 20 91 216 73 05 01 01 06 » 30 » 5 117 2 148 164 64 215 194 305 12s 10 04 las 12 H )) 7 O22 3 547 417 153 1 477 505 387 19s 28 08 81 28 2) » 8 596 5 162 947 338 3 901 1 269 452 271 50 18 205 67

Tab. 56. Antalet arbetslösa, som under tiden 1/1 1933-31/-1 1986 åtnjutit hjälp endast

i andra former än statligt reservarbete.

Antalet Medelantal

i andra.

former

L il n heisgzfnssjileb

än statligt arbets- _

h...]Ja p at hm

reservarbete löshets-

väck?”

hjälpta, veckor

Stockholms stad . . . . . . . . . . . . . . . . . . 666 33‘o 1462 l11‘0

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 28 7 1440 675 Uppsala. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . I . . 175 748 1268 670 Södermanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 693 128‘? 78!) Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 25s 1163 87o Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 626 1341 916

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 415 130o 60‘3 Kalmar . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 339 552 1495 10.‘-30 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 23 110! 6213 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 17? 1426 80s Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 60: 1262 767

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 477 274 1229 89‘b Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 308 8011 1417 102‘1 Göteborgs stad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 464 33s 132? l005 Göteborgs och Bohus län i övrigt.. 511 22 6 1441 919 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 681; 1572 842

Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 490 124‘3 765 Yärmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 342 350 1165 530 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 212 1609 991 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 333 1564 9615 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . J52 24‘3 115‘5 412

Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 332 325 1328 673 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 071 35-1 139‘2 98 5 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 45‘0 1272 57? Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 37‘-1. 120s 329 Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 79 1335 633

Samtliga län 6 402 32-s 136-2 871)

Därav

Städer med

över 100 000 inv . . . . . . . . . . . . . 1 298 31o 1387 1051

30 000-100 000 u . . . . . . . . . . . . 346 34-3 13015 92‘2

20 000_ 30 000 » . . . . . . . . . . . . 413 :)84 145s 109‘6

5 O00-— 20 000 » . . . . . . . . . . .. 1361 482 1411 86s

högst 5 000 » . . . . . . . . . . . . 130 442 1480 921

Lmzdskommwner:

Industrikommuner . . . . . . . . . . 1 803 288 139%; 88s

Blandade kommuner . . . . . . .. 662 221 1243 561

J ordbrukskommuner . . . . . . . . 389 320 104 1 40s

Tub. 57. Antalet arbetslösa mera varaktigt sysselsatta i statligt reservarbete.

Städer med ett invånar- I

Landskommuner älg?-

antal av (med I Minimiantal arbetslös- . :ersâx

köpmgtfr)811::

hets °°h hj’“PV°°k°’ km över 30 000- 20 000- 5000- högst lllillle13:51:. 3835:213 100000 —100000-30 000 -20 000 5000 kom- km- IW-

mue““1Ve{?.§‘.‘

111111181muner muner lbetslösu

1933 1934 1935 1936

30 30 30 10 48 37 23 85 10 363 300 57 923 7-1

1934 1935 1936

30 30 10 147 86 53 178 18 846 537 141 2006 13-1

1935 1936

50 30 46 20 32 78 12 483 290 53 1014 10-4

40 30 98 44 47 114 19 748 410 84 1564 13-5

40 20 129 68 59 171 29 966 566 125 2113 14-9

30 10 564 223 92 355 44 1639 942 258 4117 24-s

De långvariga understödsperioderna 30 veckor och däröver ha

på praktiskt

taget försvunnit. Medan 1933 3 916 personer erhöllo dagunderstöd med stats bidrag under minst 30 veckor, åtnjöto 1935 endast 215 i denna

personer hjälp form under så lång tid. Dagunderstödet har alltmera blivit en rent kom-

pletterande hjälpform.

Det är naturligt, att då. det statliga reservarbetet ökat i betydelse som hjälpform, så att antalet medelst denna hjälpform inom nu ifrågavarande

hjälpta

klientel ökades från 4501 år 1933 till 10 047 år 1935, antalet son1

personer,

sysselsatts å statligt reservarbete under längre tid, samtidigt undergått en ökning. År 1933 voro av de i undersökningen ingående 2 449 personer syssel-

satta i statligt reservarbete minst 30 veckor. Deras andel utgjorde 54-4 pro-

cent av samtliga i undersökningen ingående personer, som 1933 sysselsattes

vid statligt reservarbete. År 1935 hade antalet personer sysselsatta 30 veckor och däröver stigit till 5 117. Den relativa andelen mera varaktigt sysselsatta

av samtliga i undersökningen ingående genom statligt reservarbete hjälpta

uppgick emellertid 1935 endast till 50-9 procent och företedde alltså någon

minskning.

Tala. 58. Antalet arbetslösa mera varaktigt sysselsatta] statskommnnalt reservarbete.

Städer med ett invånar- Landskommuner 1305:210.antal av (med köpingar) Samt.

ragg:

1¥1[;2:ng:?1t8;j:iI£)l:?::1l:): &

över 30 000- 20 000- 5 000- högst :tiil: 1312:110 13353;.

mun“ 5s:{%):ee:le;g

100 000 -100 000 -30 000 -20 000 5 000 kom- *m- k°m- ;,;“;‘,‘? muner muncr 111111161 betslösa

1983 1984 1935 1936 50 50 50 30 — 10 3 ~— —— — — — 13 Os 40 40 40 30 1 15 5 13 - - — — 34 01 40 40 40 20 2 15 ° 26 21 —- 1 1 - 66 Os 30 30 30 10 14 23 52 66 3 19 4 2 183 14

1934 1935 1936 50 so 30 3 19 5 16 — —- 2 - 45 0-s 40 40 30 13 28 10 24 — 5 10 —— 90 0‘9 40 40 20 19 30 48 38 — 25 19 — 179 5 30 30 10 83 37 102 160 8 153 46 8 597 41

1935 1986 . 50 30 16 33 7 34 —- 16 17 - 123 1: 40 30 42 40 12 38 —- 28 51 - 211 18 40 20 62 43 58 68 1 203 74 9 518 3‘6 30 10 267 64 135 270 11 468 169 37 I 421 86

Det har av ovan diskuterade tabeller att det reserv-

framgått, statliga

arbetet för nu ifrågavarande klientel blivit av allt större som

betydelse hjälp-

form. I klientelet fanns emellertid ett icke antal som under ringa personer, tiden 1 januari 1933-31 1936 icke vid tillfälle varit å

juli något sysselsatta

statligt reservarbete. Bland dessa funnos självfallet sådana, som icke erhållit någon under perioden ifråga. Dessas antal

arbetslöshetshjälp uppgick

till 440. Men dessutom funnos 6402 d. v. s. 328 av de i personer, procent undersökningen ingående, som erhållit hjälp men i andra former än i

statligt

reservarbete (tab. 56). De på så sätt hjälpta hade icke, såsom man möjligen skulle förmoda,

vilja

hjälpts enbart under relativt korta perioder. Deras hjälpperiod, 87-0 veckor, var dock något kortare än medeltalet hjälpveckor för hela klientelet, 105-8. Medeltalet hjälpveckor för de enbart i i städer

hemvmahjiilpformer‘ hjälpta

med 20 000-30 000 invånare 109-6 veckor, under det att medeltalet

utgjorde

för hela klientelet inom denna var 103‘7. Här var alltså

kommuntyp hjälpperioden längre för de hemmahjälpta än för de övriga.

1 Härmed förstås statskommunalt och kommunalt reservarbete samt kontantunderstöd, med eller utan statsbidrag.

Det är vidare av ett betydande intresse att konstatera, att i städer med under 30 000 invånare antalet hemmahjälpta utgjorde cirka hälften av hela

antalet i undersökningen ingående arbetslösa.

Denna inriktning av hjälpens utformning i vissa mindre städer förorsakar, att i län, där städer av denna typ dominera i arbetslöshetshänseende, erhålles en hög procentsiffra för de hemmahjälptas andel i klientelet. Sålunda utgjorde siffran för Gotlands län 92-3 procent, Hallands län 80-0 och

procent

Uppsala län 74-3 procent. Mycket låga siffror hade Norrbottens län (7 -9 pro-

cent), Blekinge län (17-7 procent) och Örebro län (21-2 procent). Å andra sidan funnos åtskilliga arbetslösa med mycket långvarig syssel-

sättning i statligt reservarbete bakom sig. I tab. 57, summakolumnen för samtliga kommuner, angives det antal arbetslösa, som varit sysselsatta i statligt reservarbete ett antal veckor. Då det torde vara av intresse att

angivet

få belyst, i vilken relation de i tabellen angivna summorna stå till arbetslöshetsklientelet i dess helhet, meddelas i samma tabell, sista kolumnen, de nämnda summorna i procent av det antal arbetslösa, som (oavsett hjälptid) haft en arbetslöshet av minst samma omfattning som den angivna minimitiden för i reservarbete. Såsom av tab. 57 framgår, hade

sysselsättning statligt

107 (1-6 procent av hela antalet heltidsarbetslösa) personer varit sysselsatta praktiskt oavbrutet sedan den 1 januari 1933 i statligt reservarbete,

taget

295 (3-7 procent) oavbrutet sedan den 1 januari 1934 och 1 014 (10-4 procent) sedan den 1 1935. Ett studium av den i tabellen redovisade fördel-

januari

visar emellertid, att det är så som uteslutande

ningen på kommuntyper gott

inom industri- och blandade industri- och jordbrukskommuner, som den

i reservarbete förekom. Alldeles

mycket långvariga sysselsättningen statligt

uppenbart är, att förekomsten av arbetslöshetstyngda kommuner inom dessa

var till anhopningen av i statligt reservarbete

kommungrupper anledning långvarig sysselsättning i statligt reservarbete långvarigt sysselsatta. Dylik

förekom uteslutande i om arbetslösa hänvisade från

praktiskt taget fråga

Bohuslän, Västernorrland och framför allt Norrbottens malmfält.

Blekinge,

Även vid statskommunala reservarbeten funnos ett antal personer med

såsom framgår av tab. 58. Här hade 13 per-

mycket lång sysselsättningstid,

soner varit knutna till statskommunalt reservarbete oavbrutet sedan den 1

sedan den 1 1934 och 123 personer sedan januari 1933, 45 personer januari den 1 januari 1935.

KAP. XI.

Klientelets arbetsförhet.

Klientelets arbetsförhet har i den allmänna undersökningen bedömts efter enahanda som vid 1935 års Dessa och de

principer undersökning. principer

som äro förbundna med en arbetsförhetsbedömning, framosäikerhetsmoment, med en indirekt behandlades i för 1935

förallt sådan, ingående redogörelsen

års 131 Det framhölls därvid bland undersökning (S. O. U. 1936: 21, sid. ff.). att denna baserades den arbetslöses uppgifter och

annat, bedömning på. egna

arbetslöshetskommitténs och att arbetsförheten på grund härav

uppfattning

blev förhållandevis liberalt bedömd. Detta framförallt den med hög

gällde

ålder normalt i arbetsförheten, som i allmänhet

uppträdande nedsättningen

icke ha inregistrerats av kommittéema.

syntes

Därutöver anfördes vilket även på 1936

ungefär följande, äger tillämpning års undersökning.

Bedömandet av arbetslöshetsklientelets arbetsförhet har otvivelaktigt varit en av svårare »arbetsförhet» är i

utredningens uppgifter. Själva uttrycket

svävande och Även med lyte kan för lösandet

hög grad mångtydigt. en person

av vissa vara fullt arbetsför, och en människa kan under-

uppgifter sjuk

stundom uträtta en initiativ och för-

fullgod arbetsprestation. Arbetsvilja,

att arbetet kunna de hinder, som en svag fysik upp-

måga planlägga uppväga

ställer. I den allmänna har till frågan om

undersökningen uppgiften begränsats

den arbetslöses rent Övriga egenskaper, vilka pa-

fysiska förutsättningar.

verka hans som arbetare, ha i vissa kommuner varit föremål för

duglighet

studium i samband med rörande orsaken till arbets-

specialundersökningen

lösheten. har i samband med 1936 års hela det vid

Därjämte undersökning

reservarbeten klientelet underkastats särskild arbetsför-

statliga sysselsatta hetsbedömning (se sid. 23).

De arbetslösas ha granskats av vederbörande kommittéer,

egna uppgifter

som dessutom haft att formulären anteckna sin om veder-

på uppfattning

börandes arbetsförhet. Den arbetslöse har tillfrågats, huruvida han är arbetsför i sitt om han är arbetsför i om han lider av bestående

yrke, grovarbete,

eller som försvårar för honom att erhålla arbete, och

lyte försvagad hälsa,

om han eller livränta grund av olycksfall

slutligen uppbär pensionstillägg på

och i så fall med vilket belopp. Givet är, att även med fullständiga och exakta svar på dessa frågor vore icke om de arbetslösas till fullgoda insatser inom

frågan fysiska möjligheter

uttömmande besvarad. Bland annat behövdes ett jämförelse-

produktionen

där av arbetare, i den arbetsmarknaden material, en grupp sysselsatt öppna

och sammansatt ur samma åldrar och med likartade kunde

yrken, jämföras

med arbetslöshetsklientelet. Först med härtill

tillgång förelåge möjlighet

att bedöma, huruvida lyten och sjukdomar vore tillfinnandes i större utsträck ning bland de arbetslösa än hos de i sådant

näringslivet sysselsatta. Något jämförelsematerial står icke till förfogande. Det för synes övrigt påtagligt,

att även med tillgång till ett omfattande och

tillförlitligt material, komplet-

terat med av hela klientelet, skulle

läkarundersökning svårigheter säkerligen

ha mött att få den arbetsförheten för klientelet i dess helhet fullt

fysiska riktigt bedömd.

De arbetslösa ha indelats i fyra grupper: arbetsföra i såväl. yrket som grovarbete, arbetsföra endast i yrket, arbetsföra endast i grovarbete och icke arbetsföra. Vid denna gruppering har man sökt att En

troget följa primärmaterialet.

person har sålunda betecknats som »icke arbetsför», endast då han eller

själv

kommittén förklarat, att hans vore nedsatt. Även en

arbetsförmåga mycket

gammal person har upptagits såsom arbetsför, där icke arbetslöshetskommittén

gjort någon anteckning av t. ex. följande lydelse: »Minskad arbetsförhet på

grund av ålder». I dylika fall har till »icke arbetsföra»

överflyttning grupp

ägt rum. Emellertid ha i vissa fall varit mera svårbedöxn-

primäruppgifterna

bara. Detta har gällt sådana, som hänförts till »arbetsföra endast i gruppen yrket». Här har ibland den arbetslöses stått emot arbetlöshets-

uppgifter

kommitténs. Den arbetslöse har kunnat förklara endast vara arbetsför i

sig

sitt yrke, under det att kommittén ansett honom vara arbetsför såväl i grovarbete som i yrkesarbete. Som har därvid kom-

regel undersökningen följt

mitténs uppfattning, om icke av blankettens att

övriga uppgifter framgått,

den arbetslöses varit rimligare. På av att fixera

grund svårigheten gräns-

linjen mellan grupperna »arbetsföra i såväl som och

yrket grovarbete»

»arbetsföra endast i yrket» kunna förskjutningar mellan dessa båda grupper tänkas; däremot torde gruppen »yrkesarbetare arbetsföra endast i

grovarbete» riktigare återspegla läget. I åtskilliga fall ha de arbetslösa motiverat, av

vilken anledning de icke ansett sig arbetsföra i sitt t. ex. som

yrke, sjömän,

icke tåla sjön, skogsarbetare som lida av ischias, reumatisk etc.

sjukdom

Arbetsförhetsbedömningen i den allmänna undersökningen kontrollerades 1935 i samband med en specialundersökning av vissa orter (S. O. U. 1936: 21, sid. 194 f.). Ehuru denna fick formen av

kontrollundersökning en genom

tjänstemän, utsända från kommissionen, verkställd av

noggrann utfrågning vederbörande kommittéordförande, expeditionsföreståndare, arbetsförmed-

lingsombud m. fl., kunde den på grund av materialets icke

ringa omfattning

göra anspråk på att vara fullt uttömmande. Den 1936 års

uppläggning

specialundersökning erhållit, varvid ett stort antal kommuner blivit föremål för undersökning sid. har ett annat

(se 22), nödvändiggjort förfaringssätt

av Man har vid denna Valt att

vidl verkställandet kontrollundersökningen.

arbetsförheten hos en viss del av klientelet, oavsett hemortsrättsundersöka men att i stället denna så, att den kunde

förhållanden, lägga undersökning

av i vad denna

giva en möjligast fullständig belysning problemet, angår just

del av klientelet.

ha varit samtliga i Föremål för sådan speciell arbetsförhetsundersökning

den 31 1936 reservarbetare. Klart torde

statligt reservarbete juli sysselsatta

emellertid att de så erhållna resultaten icke utan vidare få tillämpas på vara, hela klientelet. Denna undersökning kallas här nedan arbetsplatsundersök-

ningen.

undersökare ha kommissionens arbetsledare vid de olika

Såsom fungerat

Dessa kännedom om varje enskild

arbetsplatserna. personer äga en ingående

arbetares såväl som andra för att utföra sitt arbete.

fysiska förutsättningar

Därtill att de måste anses en kår av bedömare, då

kommer, utgöra homogen

de i stort sett samma kvalifikationer och likartad utbildning. äga

av vid 1936 års allmänna under-

Resultaten arbetsförhetsbedömningetn

klientelets rent av tab. 59

sökning (sålunda av fysiska arbetsförhet) framgår

tab. 60. Dessa tabellers är identisk med den som användes

och uppställning

och som där återfinnes i tab. 48 och 49 (sid. 139). En

vid 1935 års undersökning

av resultaten vid handen, att mera anmärkningsvärda skilj-

jämförelse ger

icke mellan de båda undersökningarna. Den inträdda

aktigheter föreligga

av det antalet helt eller delvis arbetsoföra, torde vara

ökningen procentuella

med till den förhållandevis starka ur klientelet, som ägt

naturlig hänsyn avgång

rum under 12 månader och som i första hand omfattat

mellanliggande givetvis

den bättre arbetskraften. Sålunda hade det antalet arbetsoföra

procentuella

ökat från 22 till 29 och antalet arbetsföra endast i yrket eller endast

procent

i från 29 till 35 Mera framträdande förändringar i fråga

grovarbete procent.

om arbetsförheten inom olika konstaterades endast i fråga om

hjälpformer

»kommunalt understöd» och »annan I om kommunalt under-

fattigvård». fråga

stöd hade sålunda det antalet arbetsföra stigit från

procentuella partiellt

163 till 21-1 och för annan från 20-6 till 157

procent fattigvård sjunkit

Antalet arbetsoföra hade i om annan fattigvård ökat från 9°1

procent. fråga

till 222 Dessa torde endast avspegla en vällovlig

procent. förändringar

strävan hos kommittéerna att bättre än tidigare skett upprätthålla gränsen

mellan fattigvård och arbetslöshetshjälp.

Nämnas kan att 1 122 arbetslösa lida av bestående lyte eller

uppgivit sig

Av dessa dock 645 vara fullt arbetsföra, 253 arbetsföra

sjukdom. ansågos

i visst eller i grovarbete och 224 arbetsoföra.

antingen yrke

I samband med har, såsom ovan (sid. 105) angivits,

specialundersökningen

även klientelets arbetsförhet blivit föremål för De arbetslösa ha

bedömning.

därvid klassificerats med till varmed här förstås den

hänsyn arbetsförheten, rent och till möjligheten att vid god efterfrågan på fysiska arbetsförmågan,

arbete marknaden. Arbetsförheten har angivits i arbetskraft erhålla z öppna

Tab. 59. De arbetslösns fördelning med hänsyn till ålder och arbetsförhet.

Yrkesarbetare Grovarbetare Summa _ Icke

Arb§ts1tox:nen as l

Arbets- arbets Arbetsföra Arbets. YTket 911?” föra föra

Ãldersgrupper föraui endast i % av

i såväl endast:tl

A,bets_ antalet ar o s-Iii: . i yrket ar e s- E???a‘;° ket d t fora ar e s- yr elik: såra: 1:11: arbets- Em, _emhst föra föra som föra antalft lösa

fngraäv_ efiggt

1 yrket arbete arbetslosa grov_ grov_ i omv_ “bete bete

afhete

16-17 . . . . . . . . . . . . . . . . 17 - - - 136 1 158 - 1 - 04‘.

18-20 . . . . . . . . . . . . . . . . 233 4 1 1 675 12 908 5 18 05 14

21-25 . . . . . . . . . . . . . . . . 1385 21 1 11 1 379 22 2 764 22 33 0‘8 12

26-30 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 869 39 8 9 1 100 [9 2 969 47 2B 15 09

31-35 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 722 55 10 8 867 16 2 589 65 24 24 0‘9

36-40 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 381 71 11 20 675 21 2 056 82 41 38 19

41-45 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 079 88 7 19 575 10 1 654 95 29 53 16

46-50 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 093 92 8 23 539 15 1 632 100 38 56 21 ; 51-55 . . . . . . . . . . . . . . . . 953 105 8 35 572 24 1 525 113 59 67 35

56-60 . . . . . . . . . . . . . . . . 857 63 11 66 458 37 1 815 74 103 50 69

61--66 . . . . . . . . . . . . . . . . 607 59 25 92 376 72 983 84 164 68 1311

67-40 . . . . . . . . . . . . . . . . 66 12 3 27 38 16 104 15 48 93 265

Summa. ll 262 609 93 311 7 390 265 18 652 702 576 35 29

Tab. 60. De arbetsllisas fördelning med hänsyn till W: 1936 och arbetsförhet. hjälpform

Yrkesarbetare Grovarbetare Summa

Arbctsf61_2Icke

endast 1 Arbeta_ arbets_ Arbetsföra Arbeta- . Yrket 911°’ g-(gm Hjiilpformer föra_ i endast i

eféizt i % av

den 31 juli 1936 i såväl antalet Århus_ i yrket yrket endast a ° 5 IE1‘: - a e 3Isis 851:5:Yr e 3-1 9 5 1:11:g;°‘;’::tea arbets-

i grov- arbete 810V - _ arbete arbeta

lalâfeot:

Statligt reservarbete .. 5 361 30 28 63 3 359 42 s 720 53 105 o-7 T 1~2 Statskommunalt reservarbete . . . . . . . . . . . . . . 2 513 58 26 56 1 337 35 3 850 84 23 91 21 Kommunalt: reservarbete 799 19 19 50 623 32 1 422 38 82 25 53

Ungdomshjalp . . . . . . . . 116 9 — 2 321 5 487 15 9 7 20 Kommunalt understöd. . 616 305 6 41 425 62 1 041 311 71 103 214 Annan fattigvård . . . . . . 58 23 1 19 37 15 22? 95 24 34 157 Ohjlflpta . . . . . . . . . . . . . . 1 799 165 13 80 1 288 74 3 087 178 154 52 45

Summa. ll 262 609 93 311 7 390 265 18 652 702 .29 576 35

Tabz. 61. Antalet arbetslösa i storstäder och arbetslöshetstyngda områden, fördelade med lnänsyn till graden av arhetsförhet.

Specialundersökningen.

Nedsatt Antalet Arbet omm arbetsförhet arbetslösa God på grindav på grund av Summa med god Kommuner eller områden arbetsfdrhet arbetsförhet ålder s]ukdom ålder

sgukdom S1mi5tl_‘W189-

eller lyte eller I) te

St o rs tä d er . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 866 99 72 —— — 2 037 916 Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 230 149 9 —— —— 1 388 886 Göteborg lIalmö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 689 108 ll - 1 809 852

Summa 3 785 356 92 — l 4 234 891

Arbetslfishetstyngda -omrdd en

Stenkommzmer 234 19 10 1 - 264 886 Blekinge län . . . . . . . . . . . . . . .. och Bohus län . . 1 421 89 30 1 2 1 648 92‘: Göteborgs

Scfgverkskommuner Västernorrlands län . . . . . . . . 1 934 114 35 1 1 2 085 92‘8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 380 31 11 —~ — 422 900 Övriga 20 30 —— -— 268 81s Tiindstickskommuner . . . . . . . . . . 218

Järnbruks- och grzwkommuner . . . . . . . . . . . . . . . . 250 78 12 —- ~ 340 73?» Bergslagen 2 9 - - 592 981 Norrbottens lan . . . . . . . . . . . . 581

. . . . . . . . . . 105 10 1 — — 118 90.’: Glasbrukskommuncr

Övriga Oskarshamn . . . . . . . . . . . . . . . . 183 5 3 — — 191 95s 74 2 3 - —- 79 937 Södra Vram . . . . . . . . . . . . . . . . Vissa. kommuneri Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . 422 11 5 - - 438 96‘3 län

Summa 5 802 381 149 3 3 6 338 915

tre huvudklasser — arbetsoför — och att erhålla

god, nedsatt, möjligheten

arbete i likaledes tre klasser —

god, medelgod, dålig.

ha kunnat bearbetas endast för stor-

Specialundersökningens uppgifter

städerna och de områdena sid. 22). Resultaten äro

arbetslöshetstyngda (jfr

rörande 10 572 arbetslösa. Den fysiska arbetsförheten

grundade på uppgifter

framgår av tab. 61.

Tab. 62. Antalet arbetslösa med god arbetsförhet l storstäder och arbetslöshetstyngda områden, fördelade med hänsyn till möjligheten att erhålla arbete l öppna marknaden.

Specialundersöknlngen.

Möjlighet att erhålla arbete i öppna markaden Procenttul

dålig på grund av arbetslösa grbetalögz Kommuner eller områden _ med goda fa- bm- “e d ler medel- .$°d“ 80d tande dålig annan summa mölllg god ålder 13356-r_ . . . hä:- medâllçgodzm _ vandel orsak heteilåu hål_ initia- ovilja hate]:ar e e:lll landen UV arbete

S to r s tä d er Stockholm . . . . . . . . . . . . . . 924 746 139 1 13 —- 26 17 1 866 495 895 . . . . . . . . . . . . . . . . 69 1 028 112 - 6 1 8 6 1 230 56 892 Göteborg Malmö . . . . . . . . . . . . . . . . . . 583 69 12 -- 7 —- 9 9 689 846 941;

Summa 1 576 l 843 263 1 26 l 43 32 3 785 41s 903

Arbetsldshetstyngda o m rå d en Stenkommuner län . . . . . . . . . . . . 43 103 42 2 1 1 -— — 192 224 760 Blekinge och Bohus län 956 399 28 16 5 - - 17 1421 67‘3 95-4 Göteborgs

Sdgverkskommuner Västernorrlands län . . . . . . 989 821 64 22 16 1 2 19 1 934 511 931: Övriga . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 128 26 3 — — — 2 880 582 91s

Tändstickskømmuner . . . . . . 173 39 2 4 —— —— — — 218 794 972

Järnbruks- 0. gruvkom-muner . . . . . . . . . . . . . . 195 31 19 2 2 — — 1 250 78‘0 90‘4 Bergslagen Norrbottens län” . . . . . . . . 334 4 4 — — — 3 2 347 96: 974

Glasbrukslcommuner . . . . . . . . 9.1 11 1 1 1 - -- —-— 105 86! 97:

Övriga Oskarshamn . . . . . . . . . . . . 159 17 7 — — — —-— — 183 869 96‘2 Södra. Vram . . . . . . . . . . . . 74 — — — — — — — 74 100o 1000 Vissa kommuner iVästernorrlands län . . . . . . . . . . 328 75 2 7 5 1 - 4 422 777 9535

Summa 3 563 l 628 195 57 30 3 5 45 5 526 64s 939 ‘ Listerby 1k med 42 arbetslösa. ej medräknad (se sid. 117). 2 1k med 234 arbetslösa Jukkasjärvi ej medräknad (se sid. 117).

Antalet arbetslösa med god arbetsförhet utgjorde i storstäderna 894 procent av klientelet med variationer från 852 procent (Malmö) till 91%;

procent (Stockholm). Inom de arbetslöshetstyngda områdena hade i medeltal 91s

procent god arbetsförhet. Spridningen kring detta medeltal var dock bety-

dande. Sålunda uppvisade järnbruks- och gruvkommunerna i Bergslagen

(bilaga .9, sid. 176) endast 73~5 procent med god arbetsförhet, under det att Norrbottenskommunerna 981 procent av klientelet ha god arbetsförhet.

ansågo

Specialundersökningen år 1935 gav inom 18 undersökta orter, bland vilka återfinnas -- förutom Malmö och som Göteborg —- 5 av de kommuner, ingått i 1936 års undersökning (S. O. U. 1936:21, sid. 201), till resultat, att 885 av klientelet hade arbetsförhet. En direkt jämförelse med 1936 procent god

års undersökning låter sig visserligen ej göra med hänsyn till skillnaden i undersökningsmetoder och undersökningsobjekt, men den förhållandevis obe-

tydliga skillnaden mellan resultaten synes dock vård att notera. Möjligheten för den arbetslöse att vid god efterfrågan arbetskraft er-

på

hålla arbete i öppna marknaden påkallar intresse framför allt i fråga om den del av klientelet, som ansetts arbetsförhet. I vad mån arbets-

äga god fysisk

lösa personer med nedsatt arbetsförmåga ha möjlighet att återinträda i näringslivet, är ett problem av så speciell natur, att detsamma icke ansetts böra upptagas till behandling vid en efter förhållandevis grova linjer lagd

undersökning. I tab. 62 redovisas därför endast arbetsmöjligheterna i öppna

marknaden för den del av klientelet, som ansetts äga god arbetsförhet. Vid bedömningen av de fullt arbetsföras i

sysselsättningsmöjligheter öppna

marknaden ha storstädernas arbetslöshetskommittéer tydligen tillämpat olika.

bedömningsgrunder, vilket framgår av att i Göteborg endast 5-6 procent ansågos ha goda sysselsättningsmöjligheter i öppna marknaden, medan mot-

svarande siffra för Malmö var 84-6 procent. Sammanslås kategorierna god

och medelgod, bli skillnaderna mindre. I genomsnitt ansågos 90-3 procent ha minst medelgoda sysselsättningsmöjligheter. För de 9-7 procent av klientelet,

som ansetts ha dåliga möjligheter till arbete, har i 263 fall av 366 åldern upp-

givits som anledning.

Vid av materialet för de arbetslöshetstyngda områdena ha

behandlingen Listerby (Blekinge) och Jukkasjärvi (Norrbotten) uteslutits på grund av att vederbörande kommittéer tydligen missuppfattat anvisningarna för bedömningen av sysselsättningsmöjligheterna. Härför redogöres närmare å sid. 116.

Inom övriga arbetslöshetstyngda kommuner och områden hade av 5526 arbetslösa med god arbetsförhet 645 ansetts äga goda och 939

procent procent minst medelgoda sysselsättningsmöjligheter. Om man bortser

från Blekingekommunerna med endast 224 och Södra Vram med

procent

1000 procent av personer med goda möjligheter till arbete, där antagligen

felklassificering i viss utsträckning förekommit, voro variationerna kommunerna emellan förhållandevis måttliga. Uppenbart är, att klientelet i de arbetslöshetstyngda områdena ansetts

äga väsentligt bättre möjligheter att åter komma in i näringslivet än vad

fallet var i storstäderna Stockholm och Göteborg. Att Malmö-klientelet angivits vara av anmärkningsvärt god kvalité i förevarande hänseende kan till någon del förklaras av att arbetsförheten där synes ha blivit förhållandevis strängare bedömd (se tab. 61, sid. 109) än i Stockholm och Göteborg.

Tab. 63. De statliga reservarhetnrnas fördelning på yrkesgrupper med hänsyn till arbetsförhet.

D r a v Antal i statligt med nedsatt _ .. _ reserv_ :v Y r k e s v I u p P e r ° zzårbetsjöâlzretpa;bgiioi-(3,

2211:521” i”

fmhet ?gm såga] 5:21:52:- ålder ålder eller eller lyte lyte

A. Absoluta tal. Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 65 7 6 1 -- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 104 8 1 - - Skogshushâllning Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 292 1 155 100 34 1 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 116 1 005 83 27 — 1 Sågverksindustri Övriga. industrier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 060 2 572 317 163 l 7 . . . . . . . . . . .. 519 448 53 17 —— 1 Väg- och anläggningsarbete Kontors- och butikspersonal, allmän tjänst och fria. yrken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288 224 28 33 1 2 Tillfällighets- och diversearbete . . . . . . . . .. 2444 2149 190 101 1 3

Hela. antalet S 911 7 722 786 382 5 16

Därav från Storstäder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 086 1 629 311 137 3 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 425 1 252 97 75 — 1 Övriga. städer Landsbygd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 400 4 841 378 170 2 9

B. Prøcenttal. Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100o 8213 88 76 13 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100‘o 920 711 09 — — Skogshushållning Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1000 891 77 26 01 0‘2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1000 901 74 21 - 01 Sagverksindustri Övriga industrier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100-o 841 10-4 5-s 00 0-2 och anläggningsarbete . . . . . . . . . . .. 1000 86s 10‘2 3‘3 — 02 Väg- Kontors- och butikspersonal m. fl. . . . . .. 100o 778 97 11‘5 Os 0? Tillfällighets- och diversearbete . . . . . . . . .. 100‘o 879 78 41 00 02

Hela. antalet 1000 8613 88 48 01 02

D ä r a V fr å.n Storstäder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1000 781 149 66 01 03 Övriga städer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1000 87‘8 6‘s Era — 01 Landsbygd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1000 89! 70 3 1 00 02

Tab. 64. De statliga reserv-arbetarnas fördelning på åldersgrupper med hänsyn till

arbetsförhet samt möjlighet att erhålla arbete i öppna marknaden.

- Därav

Antal reservarbetare vars

att erhålla

ggltfiggz med m6j1ig}}eE

_ reserv_ 3565M17 Mbetsofggra arbete 1 oppna mark-

Aldersgrupper arbete med god naden anses

& på grund av

” g’

2:55: 2-2361

ålder ålder god dålig

21131212? 316111,?? mgggl

A. Absol-uta tal 18-20 . . . . . . . . . . 341 333 - 8 - - 140 156 45 21-25 . . . . . . . . . . 1 643 1 602 - 41 - - 914 549 180 26-30 . . . . . . . . . . 1 643 1 600 - 41 ——~ 2 882 610 151 31 -35 . . . . . . . . . . 1 305 1 252 - 49 - 4 674 478 153 36-40 . . . . . . . . . . 957 896 - 60 - 1 442 363 152 41-45 . . . . . . . . . . 709 632 13 61 - 3 294 283 132 46-50 . . . . . . . . . . 714 593 58 61 - 2 181 343 190 51-55 . . . . . . . . . . 694 455 207 30 - 2 85 296 313 56-60 . . . . . . . . . . 553 269 257 23 2 2 46 126 381 61-66 . . . . . . . . . . 328 89 229 8 2 - 7 48 273 67-10 . . . . . . . . . . 24 1 22 - l - - 1 23

Summa, S 911 7 722 786 382 5 16 3 665 3 253 1 993

B. frøcenftal 18-20 . . . . . . . . . . 100-0 97-6 - 2-4 - - 41-2 45-6 13-2 21-25 . . . . . . . . . . 100-o 97-5 - 2-5 - - 556 33-4 11-0 26-30 . . . . . . . . . . 100-0 97-4 - 2-5 - 0-1.. 53-7 37-1 9-2 31-35 . . . . . . . . .. 100-o 95-9 - 38 - 03 51-7 36-6 11-7 36-40 . . . . . . . . . . 100-0 936 - 6-3 - 0-1 46-2 37-9 15-9 41-45 . . . . . . . . .. 100-0 89-2 l-s 86 - 0-4 41-5 39-9 18-6 46-50 . . . . . . . . . . 100-0 83-1 8-1 8-5 - 0-3 25-4 48-0 26-6 51-55 . . . . . . . . . . 100-0 65-6 29-3 4-3 - O-s 12-2 42-7 45-1 56-60 . . . . . . . . . . 100-o 48‘6 46-5 4-1 0-4 0-4 8-3 22s 68-9 61-66 . . . . . . . . .. 100-0 27-1 69-3 2-5 06 - 2-1 14-7 83-2 67-7.: . . . . . . . . .. 100-0 4-2 91-o - 4-2 — - 4-2 95-s

Summa. 100-0 86-6 88 4-a 0-1 0-2 41-1 36-5 22-4

Den år 1936 utförda arbetsplatsundersdkningen ansluter sig i om

fråga

klassificeringen av materialet till den vid 1935 och 1936 års specialunder-

sökningar tillämpade (se ovan sid. 107).

Resultaten från bedömningen av den fysiska arbetsförheten, vilken bedömning omfattat 8911 personer, återfinnas i tab. 63 och tab. 64, vari klientelet 2375 36 8

Tab. 65. De statliga reserv-arbetarnas fördelning på yrkesgrupper med hänsyn till möjlighet att erhålla arbete i öppna marknaden. Möjlighet att erhålla arbete i öppna marknaden Hela antalet Stat dålig på grund av Yrkesgrupper 11:15:3me e -dl . . I_ s-

god tizrtide

god arbets- dålig annan arbete

ålder fggglgfr

landen -initia- ovilja vandel orsak “Y3-391‘ “v satta

A. Absoluta tal. Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 28 12 — ——— 1 — 6 79 Skogshushallning . . . . . . . . . . . . . . 50 42 9 4 2 2 1 3 113 Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . 600 479 129 15 37 10 1 21 1 292 Sâgverksindustri . . . . . . . . . . . . . . 479 419 114 2 37 26 2 37 l 116 Övriga. industrier . . . . . . . . . . . . . . 1 249 1 049 406 14 123 77 22 120 3000 Vág- och anläggningsarbete . . . . 202 183 81 9 14 7 5 18 519 Kontors- och butikspersonal, allmän tjänst och fria yrken. . . . 87 100 42 15 11 4 28 288 Tillfällighets- och diversearbete 966 953 247 5 115 74 13 71 2 444

Hela. antalet 3 005 3 253 1 040 50 343 208 48 304 8 911

D ä r a v f r á n Storstäder . . . . . . . . . . . . . . 688 706 420 6 93 48 23 102 2 086 Övriga, städer . . . . . . . . . . . . 548 540 153 2 70 37 7 68 l 425 Landsbygd . . . . . . . . . . . . . . 2 429 2 007 467 42 180 123 18 134 5 4.00

B. Procentfal. Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 405 351 152 - — 13 — 76 1000 Skogshushállning . . . . . . . . . . . . . . 44-2 37-2 8-0 5 1s 1-s 0-9 2-0 100-0 Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46-4 37-1 100 1-2 28 Os 0-1 16 100-0 Sagverksindustri . . . . . . . . . . . . . . 42-9 376 10-2 02 33 23 0-2 100-0 Övriga. industrier . . . . . . . . . . . . . . 40-8 3413 133 05 4-0 25 07 39 100-0 Väg- och anläggningsarbete . . . . 38!) 35-3 156 17 27 13 10 35 1000 Kontors- 0. butikspersonal m. fl. 30-2 34-7 146 04 52 33 14 9-7 1000 Tillfállighets- och diversearbete 396 39-0 101 O2 47 30 05 29 l00‘0

Hela antalet 41-1 36-5 11-7 0-s 3-9 2-3 0-5 3-4 1000

D ä.r a v f r å.n Storstäder . . . . . . . . . . . . . . 33-0 33-s 20-1 Os 4-5 2-3 1-1 4-9 100-0 Övriga. städer . . . . . . . . . . . . 385 379 107 01 49 26 05 48 1000 Landsbygd . . . . . . . . . . . . . . 45-0 37-2 8-6 Os 3-3 2-3 0-3 25 100-0

fördelats efter yrke och ålder. Att den fysiska arbetsförheten i detta fall blivit synnerligen likformigt bedömd av den fördel-

framgår procentuella

ningen mellan olika åldersklasser, vilken återfinnes i tab. 64, B. Det

jämna

förloppet inom de olika serierna är särskilt framträdande om den

ifråga

kolumn, som innefattar personer med d. v. s.

god arbetsförhet, huvudparten

av materialet. Dessa 866 av klientelet med variationer från

utgjorde procent

97s procent för till 42 för Det

l8-20-åringarnalned procent 67-åringarna.

är knappast ägnat att förvåna, att av dessa senare endast 4

omkring procent

ansågos vara fullt arbetsföra. Nedsatt arbetsförhet på av ålder före-

grund

fanns ifråga om 88 procent av Sådan

undersökningsmaterialet. nedsättning

förekom först i åldersklassen 41-45 år och där endast 18

utgjorde procent

av hela antalet i klassen, medan densamma i åldersklassen 67-01 år

utgjorde

91-6 procent. Nedsatt arbetsförhet på av eller företedde

grund sjukdom lyte

givetvis icke någon med åldern sammanhängande tendens; största antalet förelåg i åldersklassen 41-45 år.

Bland de statliga reservarbetarna funnos 21 personer vilka

(03 procent),

betecknats såsom arbetsoföra. Detta kan med till

synas egendomligt hänsyn

de för föreskrifterna. Beaktas måste

hjälpverksamheten gällande emellertid,

att undersökningen avsåg en viss bestämd och att det icke är

dag ovanligt,

att kommittéerna på grund av bristande kännedom om klientelet till reservarbetsplatser utsända personer, som icke äro arbetsföra.

Dylika personer hemsändas snarast möjligt, efter det att deras konstaterats

arbetsoförmåga

på arbetsplatsen. Det förhållandet, att 03 procent av antalet reserv-

statliga

arbetare den 31 1936 befunnits vara arbetsoföra, innebär sålunda

juli endast, att deras arbetsoförhet blivit med säkerhet konstaterad först efter den

dag,

då rum.

undersökningen ägde

Ifråga om arbetsförheten inom olika kan fram-

yrkesgrupper (tab. 63)

hållas, att det högsta procentuella antalet med arbetsförhet åter-

personer god fanns inom med 92o och det inom

grupp skogshushdllning procent lägsta

grupp kontors- och butilcspersonal m. 77°8 Klientelet från stor-

fl., procent.

städerna företedde en sämre arbetsförhet än det från städer

väsentligt övriga

och Sålunda de fullt arbetsföra från storstäderna en-

landsbygden. utgjorde

dast av klientelet från dessa medan

78-1 procent städer, motsvarande tal för

övriga städer och landsbygden 878 897 utgjorde respektive procent.

Vid ha arbetsledare fått sitt

arbetsplatsundersökningen respektive angiva

omdöme om möjligheterna för reservarbetarna att vid

god efterfrågan på

arbetskraft erhålla arbete i öppna marknaden. Därvid ha de haft att

taga

hänsyn icke endast till arbetarens rent utan även till

fysiska förutsättningar

andra subjektiva faktorer, som kunna vara av såsom

betydelse, arbetsvilja, upp-

trädande etc. I tab. 64 och tab. 65 för resultaten av denna under-

redogöres

sökning.

Goda möjligheter att erhålla arbete i marknaden

öppna ansågos föreligga

ifråga om 411 procent av det undersökta antalet. om storstäderna

Ifråga an-

sågs dock sådan vara för handen endast beträffande

möjlighet 33°0 procent,

medan för motsvarande tal utgjorde 45o procent. Ifråga om

landsbygden

olika funnos mera anmärkningsvärda skillnader. Största

yrken (tab. 65) inga

antalet med att erhålla arbete redo-

procentuella personer goda möjligheter

visades inom 464 och det inom kontors- och

stenindustrien, procent, lägsta butikspersonal m. fl., 302 procent.

att de största möjligheterna att er-

Åldersfördelningen (tab. 64) angiver,

hålla arbete i marknaden förefunnos inom åldersklassen 21-25 år, i

öppna

vilken 55s ha För ålders

procent ansågos goda sysselsättningsmpöjligheter.

klassen 18—20 år voro utsikterna mindre (bristande kropps-

naturligt nog

krafter och och motsvarande tal utgjorde här 41-2 procent. Från

utbildning),

26 år och minskades procenttal i jämn serie och utgjorde

uppåt ifrågavarande

i åldersklassen 61-66 år endast 21 Ingen 67-åring har ansetts äga.

procent.

att erhålla arbete i öppna marknaden.

goda möjligheter

att erhålla arbete i marknaden, vilket innebär,

Dåliga möjligheter öppna

att vederbörande beräknats kunna erhålla arbete endast under högkonjunktur och då blott tillfälligt, föreligga hos 221 procent av de 8911 per-

ansågos soner, som ingått i arbetsplatsundersökningen.

Jämförelse mellan specialundersökningens och

arbetsplatsundersökningens resultat.

Såsom övan 107 0. har de arbetslösas arbetsförhet blivit

(sid. 111) angivits,

föremål för efter enahanda grundprinciper men genom helt olika

bedömning vid specialundersökningen och vid arbetsplatsundersökningen. Då pri-

organ mår-materialet i båda fallen funnits hos kommissionen, har det an-

tillgängligt

setts vara av intresse att erhålla en uppfattning om de skillnader, som eventuellt kunna förefinnas ifråga om de olika organens uppfattning av klientelet. För detta ändamål ha utsorterats uppgifterna från de arbetslöshetstyngda områdena och Stockholms stad för de vid statligt reservarbete den 31 juli 1936 sysselsatta arbetslösa., beträffande vilka lätt identifierbara uppgifter

förelegat inom båda undersökningarna. Dessa uppgifter ha sammanställts ifråga om bedömningen av såväl arbetsförhet som sysselsättningsmöjligheter

i öppna marknaden.

Antalet i denna jämförande undersökning ingående arbetslösa var 4385

eller 822 av de i reservarbete från Stockholms stad och de

procent statligt

områdena vid I

arbetslöshetstyngda undersökningstillfället sysselsatta.

tab. 66 angives den procentuella andelen av personer med god arbetsförhet

och goda respektive medelgoda möjligheter att erhålla arbete i öppna mark-

naden inom vart och ett av dessa områden.

Såsom av jämförelsen framgår, ha ett par undantag när såväl arbetsför-

på

het som sysselsättningsmöjligheter bedömts gynnsammare av kommittéerna

(specialundersökningen) än av arbetsledarna (arbetsplatsundersökningen).

Detta innebär icke något i och för sig överraskande, då, såsom ovan (sid. 105) framhållits, kommittéerna som regel torde bedöma arbetsförheten förhållandevis liberalt, framför allt på grund av att de oftast varit för arbetsför-

hetsbedömningen hänvisade till andrahandsuppgifter.

Tab. 66. Jämförelse mellan de vid specialundersökningen (S) och arbetsplatsnndersökningen (A) utförda bedömningarna av de arbetslösas arbetsförhet och möjlighet att erhålla arbete i öppna marknaden. Statliga reservarbetare från Stockholms stad och arbetslöshetstyngda områden. Procenttal. Möjlighet att erhålla arbete Arbetsfdrhet i öppna marknaden 1 A t l Il 8 Kommuner eller områden arbets- 8°d god elle, lösa god medelgod S A S A S A

Stockholms stad . . . . . . . . . . . . .. 1 003 95°: 75s 48s 27‘3 879 679

Stenkommuner Blekinge lan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 939 82‘9 l8‘6 414 80‘7 79s Göteborgs och Bohus län . . . . 916 96:-3 90‘8 68-s 486 96?» 86‘2

Sdgverkskonzmufler

Västernorrlands län . . . . . . . . . . 960 980 951 524 431 958 874 Övriga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 241 909 89: 61s 51‘9 88-4 772 Tdndstickslcommuner . . . . . . . . . . . . 77 1000 974 83: 481 98? 883 Jcirnbruks- och gruvkammuner Bergslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 785 84: 661 40‘? 763 791 Norrbottens län . . . . . . . . . . . . . . 469 9931 940 96‘6 44! 975 85‘9 Glasbrukskommuner . . . . . . . . . . . . 51 961 92o 92: 47°1 1000 745 Övriga Oskarshamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 1000 938 1000 729 1000 875 Södra Vram . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 1000 83o 1000 472 1000 698 Vissa kommuner i Västernorrlands län . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 99‘o 93s 80‘9 55o 981 909 Summa 4 385 95-9 881 61s 42-2 927 S019 1 Listerby 1k (Blek.) med 41 och Jukkasjärvi lk (Nb.) med 185 arbetslösa ej medräknade.

I en stenkommun i Blekinge och en gruvkommun i Norrbotten ha kom-

mittéerna bedömt sysselsättningsmöjligheten i öppna marknaden strängare

än och i en av har så. skett även

platsledarna Bergslagens gruvkommuner

ifråga om bedömningen av den fysiska arbetsförheten. Såsom här ovan (sid. 111) nämnts, synas kommittéerna här ha missuppfattat innebörden av lämnade

anvisningar. Vad Blekingekommunen beträffar, torde kommittén ha angivit

de arbetslösas möjligheter att erhålla arbete den lokala arbetsmarknaden,

på

framför allt inom stenindustrien, och i de båda. man

gruvkommunerna synes

ha räknat endast med vilket icke varit avsikten. På.

gruvindustrien, givetvis

härav ha vid mellan undersökningsresultaten för möjliggrund jämförelsen heten att erhålla arbete Listerby (Blekinge) och Jukkasjärvi (Norrbotten)

icke medräknats, då uppgifterna utan tvekan berott på missförstånd. Dessa båda kommuner ingå sålunda ej heller i tab. 62 (sid. 110).

Att i en även arbetsförheten bedömts hårdare av kommittén

gruvkommun

än av är mera svårförklarligt; arbetsledarnes dagliga kontakt med

platsledarna

den arbetslöse under tid det sannolikt, att deras uppfattning är den

längre gör

att utskilja även dessa uppgifter har dock ej före-

riktigare. Någon anledning legat.

God arbetsförhet ägde bland dessa 4385 reservarbetare enligt special-

959 procent och enligt arbetsplatsundersökningen 881 proundersökningen

cent av antalet. Detta skulle alltså innebära, att ett antal personer, motsvarande 78 procent av klientelet, av kommittéerna ansetts äga god arbetsförhet, under det att velat betrakta dessa arbetsförhet så-

arbetsledningen personers

som nedsatt.

Vad beträffar möjligheten att erhålla arbete i öppna marknaden var skillnaden större ifråga om den högsta klassen. Goda möjligheter ha kommittéerna ansett för 616 platsledningarna endast för 422 pro-

föreligga procent,

cent. Denna skillnad är emellertid till stor del beroende svårigheten att

på

om en person har eller endast medelgoda möjligheter till arbete.

avgöra, goda

Sammanslås dessa båda grupper, vilket skett i tab. 66, de båda sista kolumnerna, blir resultatet, att kommittéerna vid specialundersökningen ansett 927

ha åtminstone att erhålla arbete, under det

procent medelgoda möjligheter att platsledarna ansett sådana möjligheter föreligga för 809 procent av de

undersökta fallen. Skillnaden är här visserligen icke obetydlig, men dock för-

med till vad ovan anförts om de förhållanden, under vilka

klarlig hänsyn

kommittéerna respektive arbetsledarna haft att verkställa bedömningen.

För Stockholms stads vidkommande dock anmärkningsvärt stora

föreligga

mellan kommitténs och platsledarnas bedömning av såväl

skiljaktigheter

arbetsförhet som möjligheter att erhålla arbete i öppna marknaden. Sålunda har kommittén vid angivit, att 953 procent av 1 003

specialundersökningen

reservarbetare ansetts ha god arbetsförhet, under det att platsledarna

statliga

vid av samma funnit, att detta vore för-

arbetsplatsundersökningen personer

hållandet endast om 75s Goda i

ifråga procent. sysselsättningsmöjligheter

marknaden vore för handen ifråga om

öppna enligt specialundersökningen

48°6 av klientelet och enligt arbetsplatsundersökningen för 273 pro-

procent

cent. För den del av klientelet, som ansetts äga minst medelgoda sysselsätt-

voro motsvarande uppgifter 879 procent och 67°9 procent.

ningsmöjligheter,

Det att de från Stockholms stad vid de statliga reserv-

synes påtagligt,

den 31 1936 sysselsatta arbetslösa till påfallande stor del

arbetsplatserna juli

som arbetsbefälets uppfattning haft mindre god

utgjorts av personer, enligt

arbetsförhet eller ansetts att erhålla arbete i

äga dåliga möjligheter

marknaden. har för Stockholms stads vid-

öppna Arbetsplatsundersökningen

kommande omfattat 75 arbetsplatser.

Såsom slutresultat av detta. försök till kontroll kommittéernas värde-

på

sättning av klientelets arbetsförhet och möjligheter att erhålla arbete i

öppna

marknaden kan att — såsom man även haft förmoda — kom-

sägas, anledning

mittéernas uppskattning givit en något bild av

gynnsammare ifrågavarande

förhållanden än som framkommit vid en noggrannare undersökning. Såsom av det nyss sagda framgår, synes dock en viss vara.

försiktighet tillrådlig

vid en uppskattning av ett storstadsklientels arbetsförhet och till

möjligheter

att erhålla arbete.

KAP. XII.

Facklig 0rganisationstillhörighet.

Vid 1935 års verkställdes en förhållandevis ingående analys

undersökning

av arbetslöshetsklientelets organisationsförhållanden.

I att erhålla möjliga uppfattning om tillförlitligheten syfte noggrannast

hos de av de arbetslösa lämnade och sålunda även av materialets

uppgifterna identifierades så långt sig göra lät uppgiftslämnarna

representativitet,

hos Stora mötte emellertid

respektive fackliga organisationer. svårigheter

vissa håll att Sålunda kunde om 11

på genomföra identifieringen. ifråga

fackförbund med de arbetslösas uppgifter 2 667 i undersökningen

enligt egna

medlemmar verkställas, av att

ingående identifiering ej antingen på grund

vederbörande fackförbunds voro så upplagda, att en identifie-

kortregister

var eller av att vederbörande förbund förklarat sig

ring omöjlig, på grund

icke kunna eller icke lämna av kommissionen ifrågasatt bistånd vid iden-

vilja

Dessa senare förbund dock samtliga ett obe-

tifieringsarbetet. representerade

antal arbetslösa.

tydligt

I de 19 fackförbund, som lämnat till undersökningen, hade 8 123

uppgifter

vara medlemmar. Beträffande 301 av dessa kunde

personer uppgivit sig

att de tillhört förbund men

konstateras, visserligen tidigare uppgivet

att de utträtt före Inom de förbund, beträffande

undersökningstillfället.

vilka en så när kunde rum, de

något fullständig identifiering äga uppgingo

med säkerhet identifierade till 842 av undersökta uppgifter. Med

procent

till att av kostnads- och tidsskäl icke kunde

hänsyn identifieringsarbetet

föras alltför måste i fall uppgifter läggas åsido beträffande

långt, åtskilliga

som icke kunnat identifieras på grund av ofullständigheter ifråga personer, om förnamn, vistelseort eller nummer inom avdelningen. Det kunde därför med säkerhet att antalet som uppgivit sig vara

antagas, personer, felaktigt

medlemmar i viss vid icke uppgick till

organisation undersökningstillfället,

10 av hela antalet.

procent

Då en av denna icke kan vara av be-

felprocent storleksordning någon

i förevarande hänseende, har det vid 1936 års undersökning icke an-

tydelse

setts att verkställa ett tidsödande och kostsamt identifierings-

nödvändigt

arbete. Vid bedömandet av undersökningsresultaten bör därför observeras, att rörande kunna vara

samtliga uppgifter facklig organisationstillhörighet

för höga. något

Tab. 67. De fackligt organiserade arbetslösas fördelning på yrkesgrupper.

Enligt egen uppgift fackligt organiserade

Y r k e s g r u p p e r arâftzlâlisa av Iangtéalet Antal arbetslösa inom yrkesgruppen

Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 449 55 122 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 491 111 226 Skogshushállning och arbetsledning . . . . . . . . . . . . . . 45 3 6‘7 Ingenjörsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 458 142 310 Malmbrytning Metallindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 471 730 496

Stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 939 700 361 Glasindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 84 480 Annan och stenindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 245 83 339 jord- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 271 890 39? Ságverksindustri Annan trävaruindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 241 103 42?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 544 234 430 Pappersindustri Grafisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 20 392 Livsmedelsindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 450 184 409 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 217 70 32‘3 Textil- och beklädnadsindustri . . . . . . . . . . .. 319 137 42:) Läder-, hâr- och gummivaruindustri

Kemisk-teknisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 374 208 556 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1 270 430 339 Väg- och anläggningsarbete Annan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 649 332 512 byggnadsverksamhet Kraft- . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 151 58 38‘4 och värmeproduktion och fiske . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 441 144 32: Sjöfart

Kontors- . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 632 49 78 och butikspersonal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 426 137 › 322 Lagerarbete Hotell- . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 108 11 10: och restaurangrörelse ‘ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 076 340 316 Landtransport Allmän och fria 107 11 10s tjänst yrken . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 9 321 Husligt och diversearbete . . . . . . . . . . . . . . . . 4 684 889 190 Tillfällighets- 618 - - Ungdom utan särskild utbildning . . . . . . . . . . . . . . ..

Summa 19 930 6 164 30:)

I 1935 års undersökning lämnades vidare en förhållandevis fullständig redogörelse för de fackligt organiserades yrkestillhörighet, fördelning på. kommuntyper och åldersgrupper. Vidare för de redogjordes fackligt organiserades arbetslöshetssituation i med klientelet i Därav jämförelse övrigt. framgick, att de fackligt organiserade ha en syntes något gynnsammare arbetslöshetssituation, varvid dock framhölls, att antalet arbetslångvarigt lösa, som tidigare tillhört men utträtt, icke vore känt. Under organisation alla förhållanden konstaterades, att skillnaden mellan de och de organiserade oorganiserade med hänsyn till arbetslöshetsläget icke stöd för det angav tagandet, att man skulle ha att med två. olika av arbetslösa. göra kategorier Särskild uppmärksamhet ägnades åt definitionen av arbetslöshetsbegreppet vecka, vilket hos fackförbunden har en något annorlunda innebörd än i kom- -missionens undersökning. Hos flertalet fackförbund är arbetslösbegreppet .hetsvecka ett som endast att medlemmen under

redovisningsbegrepp, utsäger,

Veckan haft så ringa inkomst, att förbundet befriat honom från av erläggande veckoavgift. I stort sett kan att rätten till sådan befrielse inträder, då sägas, medlem under en vecka haft mindre än 25 timmars avlönat arbete. Närmare redogörelse för dessa förhållanden återfinnes i 1935 års undersökning (S. O. U. 1936:21, sid. 170 ff.). Den förhållandevis som sålunda lämnats i samfullständiga redogörelse, band med 1935 års har det att be-

arbetslöshetsundersökning, gjort möjligt

gränsa redovisningen av 1936 års fackföreningsklientel till nedan angivna uppgifter. Av de 19 930 personer, vilka i hade ingingo undersökningen, 6 164, d. v. s. 309 procent, uppgivit, att de tillhörde Av dessa tillfacklig organisation. hörde 5236, eller 263 av det undersökta klientelet, de procent organisationer, som rapportera sin arbetslöshetssituation till I tab. 67 socialstyrelsen. ha de organiserade fördelats som utvisade på yrkesgrupper. Denyrkesgrupp, den starkaste var kemisk-teknisk där 208 av organisationsprocenten industri, 374, d. v. s. 55s procent, voro organiserade. Ãven bland byggnadsarbetarna var organisationsprocenten 512 Andra där cirka hög, procent. yrkesgrupper, hälften av de arbetslösa tillhöra voro metallindustri uppgivit sig organisation, (496 procent) och glasindustri (480 Särskilt procent). låga procentsiffroi förekommo, förutom inom grupperna ingenjörsarbete, kontors- och butikspersonal samt allmän tjänst och fria inom yrken, jordbruk (122 procent), hotell- och restaurangrörelse och och diverse- (102 procent) tillfällighetsarbete (190 procent). De fackligt organiserades fördelning på kommuntyper angives i tab. 68, av vilken kan utläsas bland annat, att växlade organisationsprocenten på följande sätt mellan de olika kommuntyperna.

Fackligt Samtliga organiserade i till fackligt socialstyrelsen organiserade i % av rapporterande Städer med antalet arbetslösa förbund i % av antalet arbetslösa

30 0O0———-100000 » . . . . . . . . . . . . . .. 308 257 20 000_ 30 000 » . . . . . . . . . . . . . .. 248 201 5 000_ 20 000 » . . . . . . . . . . . . . .. 419 36‘0 5 000 » . . . . . . . . . . . . . .. 52? 443 högst

Landskommuner

jordbrukskommuner Samtliga kommuner 309 263

Tab. 6.9 ger vissa möjligheter till jämförelser mellan den statistik över

.arbetslösheten inom arbetarorganisationerna, som publiceras av socialsty-

relsen, och kommissionens statistik över antalet hjälpsökande. I tabellen har dels antalet hos kommissionen anmälda hjälpsökande arbets-

nämligen inlagts lösa i till socialstyrelsen rapporterande förbund, dels antalet enligt

personer arbetslösa män den 31 juli 1936.

Socialstyrelsens fackföreningsstatistik Som bekant icke samtliga fackföreningen i till socialstyrelsen rapportera

förbund sin arbetslöshet, varför Socialstyrelsens uppgift rörande

rapporterande

antalet arbetslösa som icke omfattar arbetslösa fackförenings-

regel samtliga

medlemmar. Ett försök har att framråkna det antal män, som voro

gjorts

arbetslösa den 31 1936 inom förbund. Denna vilar

juli respektive framrälkning

det att arbetslösheten inom de icke för-

på antagandet, rapporterande

är av samma som inom de rapporterande. Av social-

eningarna omfattning

undersökningar giva vid handen, att en sådan

styrelsen tidigare företagna

metod är Resultatet har blivit, att det beräknade antalet arbetslösa

tillåtlig.

statistik skulle ha till 56 771 eller, om skogs-

enligt socialstyrelsens uppgått

och frånräknas, 43 002. Av dessa voro hos kom-

flottningsarbetareförbundet

missionen såsom anmälda 5 236 eller, om skogs- och flottnings-

hjälpsökande

arbetareförbundet 5 109. Av de arbetslösa fackföreningsmed-

fråndrages,

lemmarna, exklusive skogs- och flottningsarbetareförbundets medlemmar, voro sålunda 119 anmälda såsom hjälpsökande den 31 juli 1936.

procent

Denna växlade i inom olika förbund. Shir-

anmälningsprocent hög grad

skilt var den inom kommunalarbetareförbundet (325 procent), stenindu-

hög

striarbetareförbundet (277 procent) och gruvindustriarbetareförbundet

siffror för erhöllos från murare-

(227 procent). Låga anmälningsprocenten

förbundet procent) och

(Os procent), byggnadsträarbetareförbundet (Os

målareförbundet Att dessa typiska säsongsyrken, hörande till

(17 procent). hade en anmälningsprocent är ju ingalunda ägnat byggnadsindustrien, låg

att överraska.

Tab. 68. De fackligt organiserade arbetslösas fördelning på kommuntyper.

Städer med ett invånar-

Landskomm uner

ant“ av

F a. c k f ö r b u n d indu- blan- jord- Samt-

liver 30 000- 20 000- 5 000- högst stri. dude bruks- liga

100 000 -100 000 -30 000 -20 000 5 000 k°m- kom- kom- km-

muner muner mun er munel

A. Till Socialstyrelsen rapporterande förbund. Beklädnadsarbetareförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . 11 — — 2 — — —— — 18 Bleck- . . . . . . . . . . . . .. 4 - —~ 2 — 2 —— —— S

och plátslagareförbundet Bokbindarefbrbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 - 1 1 - ~— — —- 19

. . . . . . . . . . . . 8 2 2 6 1 1 - —-— 20 Bryggeriindustriarbetareförbundet

. . . . . . . . . . . . . . 10 - 1 2 —— 8 1 —— 22 Byggnadstriiarbetarefbrbundet De förenade förbunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 — 2 13 —-— 2 4 —— 46 Elektriska arbetareförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . 7 —— 1 1 - 2 - - 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 3 1 16 -— 3 —— — 38 Gjutareförbundet Grov- och fabriksarbetarefbrbundet . . . . . . . . .. 398 90 34 360 62 225 37 4 1 210 Gruvindustriarbetarefiirbundet . . . . . . . . . . . . . . - - - - - 11?) 6 —- 121

Handelsarbetateförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 10 13 27 1 11 —-— — 157 Kommunalarbetareförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . 50 6 5 34 24 7 — F 126

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 - —~ - —- — — - 5 Litografförbundet Livsmedelsarbetameférbundet . . . . . . . . . . . . . . , . 64 10 12 58 2 8 —~— 1 155 Meta-llindustriarbetarefdrbundeb . . . . . . . . . . . . . . 353 34 21 205 15 119 12 —-— 759

Murareffirbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 — — —- — —- —- 1 Målareförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 —— -—- l - - — ’ 4

. . . . . . . . . . . . — 17 - 5 -- 137 50 18 227 Pappersindustriarbetareférbundet Sadelmakare- . . . . .. 1 1 — -— — 1 — 3

och tapetserareförbundet Sko- och laderindustriambetarefisrbundet . . . . .. 31 38 7 8 1 3 — — 88

. . . . .. —-— 1 — — — 28 41 57 127 Skogs- och üottningsarbetaareförbundet Stenindusbriarbetareförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . 5 —— 2 28 2 247 312 _ 26 622

. . . . . . . . . . 12 10 - 119 6 435 98 16 Szigverksindustriarbetarefdrbundet 696‘ Textilarbetareforbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 17 1 12 1 1 - - 48 Tobaksindustriarbetareförbundet . . . . . . . . . . . . - —— -- —-— — — - —

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 19 5 26 9 * 256 Transportarbetareforbundet 19 39 Triiindustriarbetareftirbundet . . . . . . . . . . . . . . . . 66 2 9 71 9 8 7 165

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 — — — -‘ 9 — “ Typograffdrbundet 17 Väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet . . 36 1 21 42 2 102 41 27 272

Summa 1 887 261 145 1 052 131 1 493 618 149 5 286 B. Till Socialstyrelsen icke rapporterande förbund. Sveriges arbetares centralorganisation . . . . . . . . 121 31 12 103 22 256 68 46 659 Sjisfolksfisrbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 7 11 35 1 17 7 2 132 Lantarbetareförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 2 1 1 - 1 9 2 23 J ärnvägsmannaförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 2 2 7 -— 4 3 —- 21 Övriga. förbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 10 8 24 2 11 8 —~ 93

Summa, 218 52 34 170 25 289 95 50 923

Samtliga fackförbund l 6a) 313 179 1 222 156 l 782 713 199 6 164

l

Tab. 69. arbetslösa i till Socialstyrelsen rapporterande fackförbund

Hjälpsöknnde

den 3‘/7 1936.

Enligt Socialstyrel-

Ant,“ sens

fa.ck_f6xenings-

Statlsmk Kolumn 2

hjälp-

Fackfbrbund sökande U i%av

arbetslösa redo- beraknat kolumn 4

män visade antal

arbetslösa arbetslösa

män män

1 2 3 4 5

Beklädnadsarbetareförbundet . . . . . . . . . . . . . . 13 305 325 40 Bleck- och plåtslagareförbundet . . . . . . . . . . . . 8 87 93 86 Bokbixxdareförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 154 158 12o

. . . . . . . . . . 20 177 185 108 B1-yggeriindustriarbetarefbrbundet Byggnadsträarbebareförbundet . . . . . . . . . . . . . . 22 2 323 2 708 Os

De förenade förbunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 334 402 l14 Elektriska arbetareförbundeb . . . . . . . . . . . . . . 11 157 221 50 Gjutareftfirbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 303 333 114 Grov- och fabriksarbehareförbundet . . . . . . . . 1 210 5 012 8 636 14o Gruvindustriarbetareförbundet . . . . . . . . . . . . . 121 474 534 22!

Handelsarbetareförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 1 725 1 727 91 Kommunalarbetareffirbundet . . . . . . . . . . . . . . 126 392 388 325

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 39 40 12‘5 Litografi61bundet Livsmedelsarbetarefdrbundet . . . . . . . . . . . . . . 155 1 427 1 478 105 Metallindustriarbetarefbrbundet . . . . . . . . . . . . 759 5 531 5 697 13?»

Murarefbrbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 145 187 05 Målareförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 243 239 17 Pappersindustriarbetareförbundet . . . . . . . . . . 227 1 920 2 187 104 Sadelmakare- och tapetserateförbundet 3 167 167 18 Sko- och 1§.derindustriarbetarefbrbundet . . . . 88 1 179 1 356 65

Skogs- och ñottningsarbetareförbundeb 127 6 349 13 769 O‘9 Stenindustriarbetarefbrbtlndet . . . . . . . . . . . . . . 622 1 931 2 247 277 Sågverksindustriarbetareförbundet, . . . . . . . . . . 696 3 731 4 759 146 Textilarbetareftsrbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 642 641 75 ’ —— - Tobaksindustriarbetarefdrbundet . . . . . . . . . . . . 8 8

Transportarbetareförbundet . . . . . . . . . . . . . . . . 256 1 931 3 553 72 Traindustriarbetareférbundet . . . . . . . . . . . . . . 165 859 1 311 126 Typografflirbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 279 280 61 Väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet. . 272 1 665 3 142 8’?

Summa 5 236 39 489 56 771 92 Utom skogs- och ñottningsarbetarefürbundet 5 109 33 140 43 002 119 1 Se sid. 12a.

Att på grundval av nu lämnade konstruera en siffra för arbetslös-

uppgifter hetens omfattning torde vara förenat med I 1935 års

betydande svårigheter. undersökning lämnades, som ovan sagts, en ingående för de

redogörelse principer, på vilka fackföreningsstatistiken är uppbyggd. Av denna

redogörelse framgår, att så väsentliga olikheter förefinnas mellan de

grundläggande principerna för kommissionens statistik och

socialstyrelsens fackföreningsstatistik, att varje jämförelse mellan sifferserierna kan till miss-

lätt giva. anledning uppfattningar. Här skall endast erinras om att kommissionens statistik allenast omfattar hjälpsökande arbetslösa och att därför relativt arbets-

kortvariga löshetsfall i regel icke anmälas hos kommissionen. Hos åter

fackföreningarna

uppgiver den arbetslöse även blott de

kortvariga arbetslöshetsperioder, uppgå

till så timmar i veckan, att han kan beräkna att bliva befriad från vecko-

många avgiftens erläggande. En olikhet, som Verkar i motsatt att i

riktning, är, åtskilliga förbund kontingent måste erläggas, då den arbetslöse är

sysselsatt å reservarbete. att från de

Visserligen gör socialstyrelsen ansträngningar lokala erhålla om antalet å. reservarbete

fackföreningarna uppgifter sysselsatta, men enligt inhämtade torde nu nämnda felkälla

upplysningar alltjämt

vara av betydelse. Om dess under vissa år torde

storleksordning tidigare tab. 78 i 1935 års O. U. 1936: 21, sid. en föreställ-

undersökning S. 188) giva ning. Under 1934 hade cirka av de fått er-

20 procent fackligt organiserade lägga avgifter för veckor, under vilka de varit å reservarbete.

sysselsatta

KAP. XIII.

Orsaker till arbetslöshet.

När i föreliggande kapitel en redogörelse lämnas för de förhållanden, vilka av de arbetslösa eller av kommittéerna betraktas såsom arbetslöshetsorsaker, avses icke att uttömmande svar frågan, varför den arbetslöse vid

ge ett på

undersökningstillfället saknade arbete på den öppna arbetsmarknaden. Syftet

är allenast att söka belysa, av vilka anledningar den arbetslöse förlorat sin senaste mera stadigvarande anställning. Av vilka skäl han efter förlusten av denna anställning icke lyckats få. anknytning till arbetsmarknaden, har icke blivit föremål för undersökning i detta sammanhang. Däremot torde det samlade resultatet av hela den föreliggande undersökningen vara ägnat att ge en viss uppfattning om detta spörsmåls innebörd.

I den allmänna undersökningens frågeformulär hade inlagts frågor, huru-

vida den arbetslöse innehaft fast anställning och, om så varit fallet, när han förlorade den senast innehavda fasta anställningen samt anledningen härtill. Vid bearbetningen har man sökt att endast medtaga uppgifter beträffande personer, om vilka man kunnat sluta till att den fasta anställningen varat åtminstone tre månader. Man torde kunna utgå från att i det alldeles över-

vägande antalet fall anställningstiden varit betydligt längre.

Tidpunkten för anställningens upphörande.

Bearbetningsbara uppgifter, avseende dessa frågor, ha lämnats av 14215

personer. Detta skulle alltså innebära, att 713 procent av de i undersök-

uppgivit sig vid tillfälle ha innehaft en

ningen ingående personerna något fast anställning.

Nedan ha ifrågavarande personer fördelats efter tidpunkten för den senaste

stadigvarande anställningens upphörande.

År Antal z 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 486 34 1935 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 088 77 1934 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 916 64 1933 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 470 103 1932 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 453 17‘3 1931 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 830 199 1930 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 048 14°4 1929 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 788 52) 1928 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 477 34 1927 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 315 22 före 1927 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 344 9‘5

Summa 14 215 1000

Det torde vara av intresse att konstatera, hurusom huvudparten av dessa 14 215 personer förklarat, att de förlorat sin anställning under

(516 procent)

av åren 1930-1932. Endast 175 av de personer, som uppgivit

något procent

sig ha haft fast anställning, hade förlorat denna något av åren 1934———1936. Under krisåren 1932 och 1933 förlorade 2453 respektive 1 470 personer sina då innehavda anställningar. Dessa siffror överträffas av siffran för 1931, då den fasta anställningen förlorades av icke mindre än 2830 personer, vilka sedermera icke innehaft någon anställning av mera varaktig natur. Även 1930 uppvisar en mycket hög siffra (2 048). De nu anförda talen innebära, att under åren 1930~——1932 förlorade 51-6 d. v. s. över hälften, sin

procent,

senaste mera fasta anställning, under det att motsvarande siffra för 1933 uppgick till 10-3 procent. Före den sista krisens utbrott, alltså före 1930, hade

tillhopa 206 procent av nu ifrågavarande personer förlorat sin anställning.

Dessa personers arbetslöshet torde sålunda icke varit orsakad av den senaste krisens arbetsmarknadsförhållanden utan sammanhängde troligen med mera

personliga orsaker.

Aven om en viss försiktighet måste iakttagas vid dragandet av slutsatser ur nu lämnade uppgifter, bland annat därför att begreppet fast anställning tydligen uppfattats olika av olika uppgiftslämnare, torde man likväl kunna

att den övervägande delen av det undersökta klientelet haft mer eller

säga, mindre stadigvarande sysselsättningsperioder samt att dessa sysselsättnings-

perioder för det stora flertalet ligga före år 1933.

I stort sett samma uppfattning ger ett studium av resultatet från den av

Kungl. Maj:t anbefallda specialundersökningen inom vissa orter (sid. 22).

Vid denna specialundersökning har det överlämnats åt kommittéerna att tolka innebörden i begreppet fast anställning och ävenledes att bedöma, vilka orsaker som föranlett, att den arbetslöse förlorat sin fasta anställning. Bedömningsgrunderna ha tydligen skiftat i de olika kommunerna. Ett exempel härpå utgöra de mycket skiljaktiga resultaten från storstäderna Stockholm och Malmö. I Stockholm uppgav kommittén, att 938 procent av de arbetslösa haft sådan yrkestillhérighet‘, att de innehaft fast eller säsong-

anställning

arbete. I Malmö däremot lämnade kommittén den uppgiften, att endast 405 procent kunde anses ha haft denna anknytning till visst yrke. Uppenbarligen måste detta sammanhänga därmed, att man i Malmö icke medräknat sådana fasta anställningar, som legat längre tillbaka i tiden. Att kommittén förfarit på detta sätt framgår bland annat därav, att den att icke mindre än

uppgav, 40-3 procent av de personer, som innehaft fast anställning, förlorat denna sin

anställning efter den 1 januari 1934. En så hög procentsiffra för ifrågavarande

uppgift måste tydligen innebära, att man såsom yrkestillhöriga endast i

undantagsfall medtagit personer, som förlorat sin anställning för längre tid

sedan.

I specialundersökningen av de yrkestillhöriga ingingo 3 148 personer från

storstäderna, d. v. s. 74-4 av hela antalet arbetslösa, samt från de

procent specialundersökta kommunerna i de arbetslöshetstyngda områdena 4255 per-

1 Såsom »yrkestillhöriga» ha räknats personer, tillhörande andra yrkesgrupper än tillfälighets- och diversearbete och ungdom utan särskild utbildning.

Tab. 70. Yrkestillhöriga arbetslösa i storstäder och arbetslöshetstyngda områden fördelade efter tidpunkten för senaste stadigvarande anställnings upphörande. Specialundersökningen. Procenttal.

Antal Senaste stadigvarande anställning upphörde är Kommuner eller onnräden Summa all? f_01 ‘ft höriga 1936 1935 1934 1933 1932 1931 1930 1929 192g‘jigs

Storstäder Stockholm . . . . . . . . . . . . .. 1910 43 11-5 63 11-1 21-9 16-1 9-9 43 129 — 100-0 Göteborg . . . . . . . . . . . . .. 910 6-4 11-1 8-7 10-0 20-9 18-0 13-7 42 57 13 100-0 Malmö . . . . . . . . . . . . . . .. 328 15-9 12-5 11-9 10-1 15-5 11-6 82 30 10-1 1-2 100-0 Summa 3148 61 11-.-. 7-6 11-1 20.9 16-5 10-s 4-5 10:. -5 1000

Arbetsldshetstyngda områden Stenkormnuncr Blekinge län . . . . . . . . . . .. 194 10 36 1‘6 13-9 23-7 38-1 9-8 1°6 0-5 62 1000 Göteborgs och Bohus län 1327 2-1 60 2-9 16-0 11-4 34-1 18-5 1‘3 05 72 1000 Sägverkskoømmzneø- Västernorrlands län 1259 1-9 14-5 6-1 13-3 l35 24-1 11-5 43 66 36 100-0 . . . . . . . . . . . . . . .. 309 - 0-6 1-6 15-9 9-4 25-2 35-0 2-9 8-1 l-s 100-0

Övriga.

Tiindstickskommlmer . . . . .. 186 0-5 43 8-1 12-4 56-4 10-8 4-:1 1-1 2-1 —— 100-0 Järnbruks- 0.g›-7øvk0m1›171ner . Bergslagen . . . . . . . . . . .. 173 0-6 1-1 3-5 4-6 8-7 33-5 13-3 3-5 24-9 6-9 100-0 Norrbottens lan . . . . . . .. 346 0-6 1-4 1-4 12-4 31-5 19-7 11-6 3-5 5-3 12-1 100-0 (}lasinuicskamnmne2 . . . . .. 78 — 26 77 385 13 295 10-2 - —~ 10-2 100-0

Övriga Oskarshamn . . . . . . . . . . .. 165 18 6-1 5-4 10: 9-7 43-0 14-0 3-6 6-1 —— 100-0 Södra Vram . . . . . . . . . . .. 76 —— 13 — — 56-6 32-9 53 13 13 13 100-0 Vissa kommuner i Västernorrlands län . . . . . . .. 142 9-2 -5 2-8 6-4 10-6 34-5 14-1 7-0 7-0 4-9 100-0 Summa 4255 1-7 7-1 4-1 13s 16-5 28-7 15-1 2-8 4-8 5-4 100-0

soner, d. v. s. 67-5 procent. Hela antalet i

specialundersökningen ingående

åter-finnes i tab. 61, sid. 109. Beträffande för

tidpunkten anställningens upp-

hörande hänvisas till tab. 70. Bland de upplysningar, som ett studium av tabellen torde böra

skänker, observeras, att 38-1 procent av de i undersökningen från ingående Blekinge

läns stenkommuner förlorade sin senaste fasta 1931. Även för

anställning

stenkommunema i Göteborgs och Bohus län 1931 en

uppvisade hög procent-

2375 3G 9

siffra (341). Bland övriga mera anmärkningsvärda siffror torde böra framhållas, att 56-4 procent av de i specialundersökningen ingående, som redovisades från tändstickskommunerna, förlorade sin senaste fasta. anställning 1932; detsamma för 315 av klientelet från Norrbottens läns

gällde procent

Glasbrukskommunernas arbetslöshet daterar sig dels från

gruvkommuner.

1931 (295 procent), dels från 1933 (385 procent), medan i Södra Vram 329 procent förlorade sin anställning 1931 och 56s procent 1932.

Orsaker till anställningens upphörande.

Av de arbetslösa i den allmänna undersökningen 33‘? procent, att

uppgåvo

det företag, där den arbetslöse varit anställd, blivit nedlagt, 47-3 procent

angåvo driftsinskränkning, 4-5 procent införandet av arbetsbesparande anord-

ningar och 14-5 individuellt betonade eller andra orsaker till arbets-

procent

löshet. Beträffande de sist nämnda orsakerna hade 2~6 procent angivit sjukdom, 0-4 procent ålder och 1-1 procent värnplikt såsom anledning till förlusten

av senaste mera stadigvarande anställning. Här lämnar ett långt fylligare och säkerligen också specialundersökningen

material. Som redan nämnts, omfattade specialundersökningen

tillförlitligare

storstäderna och de arbetslöshetstyngda kommunerna. Till de senare ha, såsom redan å sid. 7 framhållits, räknats sådana delar av landet, där de dominerande industrierna med sysselsättningssvårigheter eller äro starkt

kämpa

rationaliserade. Det redan härav, att huvudanledningen till arbetslös-

följer

heten i dessa kommuner och områden måste varit, antingen att företag ned-

eller att i varande minskat sin arbetarstam. I tab. 71 och

lagts gång företag

tab. 72 redovisas i absoluta hur de arbetslösa, som

respektive procenttal,

fast fördelade sig efter orsaken till anställnågon gång innehaft anställning,

Av tabellerna den olikartade strukturen hos

ningens upphörande. framgår

arbetslösheten inom skilda arbetslöshetstyngda områden. Inom Blekinge läns stenkommuner hade 162 personer förlorat sin anställning på grund av en av framkallad driftsnedläggelse. I Bohuslän hade

konjunkturförhållanden

1 101 personer förlorat sin anställning av samma anledning.

Helt annorlunda var läget i Västernorrlands läns sågverkskommuner, där

driftsnedläggelse grund av dålig konjunktur angavs såsom arbetslöshetspå

orsak endast för 130 personer, medan 525 personer blivit arbetslösa på grund av rationalisering vid i gång varande sågverk och 338 personer genom en

rationalisering, som lett till lokal driftsnedläggelse (koncentration av driften

till annan ort). Inom tändstickskommunerna mötte å ena sidan den i Tidaholm och Agnetorp rådande arbetslösheten, som framkallats genom produktionsminskning, å andra sidan arbetslösheten i Norra framkallad

Solberga.,

av driftsnedläggelse. Det kan förefalla egendomligt, att 44 arbetslösa i Södra

Vram uppgåvos ha förlorat sin anställning genom driftsnedläggelse, medan

27 förlorat sin anställning på, grund av arbetsstyrkans minskning. Uppenbar-

ligen hade samtliga, såväl de 44 som de 27, förlorat sin anställning genom

kolgruvans nedläggande, men tydligen har den uppgiftslämnande kommittén

: S.

os S.. .än m: m2 än 2a000 øøH »ha S» .S «HA ...å

H n H H u..

aH:EHHw

m H. m. H I å å. 3 oH l II k,... I I 2 ä

mäâä

H.:wAE.,.H H_

H H m m w H m N om wH I mH I Ha

3.5 mä SH

.ännu

_

E::H¢.He

a I H w .n w m m m .om om m.. I -l I ä

:emo .Hama D m2

.Sto

n H. m H. H n S. m... I I I .I I I I. I

:ä: 3:e

...Emse §3.

.H8:HmLHo H m H H

n I I I I I I I |. I I I

.såå

eH:HHoHH.5.H H H H H m H H

m å mm 3 I I I a.

, E2. SH

L??

a:oHHE.:H:HH

H H H H . I I I I I I I I. I I I I

=oH.HH.H=_o LHS_ §6

. . H... m H m m m HH ä I I I I I I I I

Em» EH3

m m H m «H H H w 8 m» oH mm aH I 8

.ä w:

.m—m:_H: H:::S Mango

m H HEHZw 3 m... E. om Hm mm

.PE m3 com Bm H3 whH .nom Em å...

...HH.=a.£.=H.H_. an -HHHHHH inc: ma.. H

.A245 H

m p m m. H H .H . mmä 3 mH I S Hm

¢H.w:.££eH_m_=3o._.HHH me.. å.

:oo m?

-..så -så inom

m_HSH.r$m£eHH._

.. m H. H H m ä HH I m» I I.. In I I I HH :s ..

E28

m=?w=_=_:3m=a .E H u. m m m H w m

.H$unH5Hmm 8. I €.Houu=H.2oo.Hm

:S ...SH .E mwH HmH .än mHH å

H .HoH:3u.H3m 43.5

.Häxan Psi 52:5 -H=HHoHH

N. .H.. HA. mm oH ,Gm wH E å I

.HHSH :s u.: ä: ;ü 8b

M22. nåns... H

HoHH

oH_HommEH8HHm.£H.HnH m a H H H

.H L: Hm 2 NH .I I I 3 NH

a$Hm__..:_.Ha ma? mmm es

E .

-325.

. . . . . . . . . . . . . . . HH . . . . . . . . . . I . . . o . . . . . . H. . . .. . . . .

Tab. 72. Yrkestlllhöriga arbetslösa i storstäder och arbetslöshetstyngda områden fördelade efter orsaken till anställningens upphörande. speclalundersökningen. Procenttal.

Orsak till anställningens upphörande

Kommuner eller områden Antal . Arbets- . . Dnfts hawk stvrkans U ift ned- . duella Summa k sa n spåga läggelse ml.“ orsaker ning

Storstäder 1 910 l65 653 l82 —— 100‘0 Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Göteborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 910 18s 6515 13-3 26 1000 Malmö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 328 15-6 69s 13-1 100-0

Summa 3 148 l70 651) l62 09 1000

Arbetsl6sIz.etsty7zgda områden Stenkmnmune-r län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 861 103 1‘5 21 1000 Blekinge och Bohus län . . . . .. 1 327 84‘8 13’5 Os 14 1000 Göteborgs

Sd_qverkskom.m1mer Västernorrlands lan . . . . . . . . . . . . 1 259 466 49”! 2‘9 08 1000 Övriga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 309 93‘5 52 03 10 1000 . . . . . . . . . . . . . . 186 44s 53s 1‘6 —— 1000 Tiindstickskonmz-mter

Jczrnbruks- och grzwl.:omnmner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 36‘4 60‘? 29 — lO0‘0 Bergslagen Norrbottens län . . . . . . . . . . . . . . .. 7‘2 783 3‘8 107 1000 346. . . . . . . . . . . . . . . 78 71s 26s 13 — 10o‘o Glasbrukskmnmmzer

0rmga Oskarshamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 491 345 15’8 06 1000 Södra. Vram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 579 382 3‘9 —— 1000 Vissa kommuner i Västernorrlands län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 16‘9 66-2 35 131 1000

Summa 4 255 59s 3513 24 22 1000

dessa velat markera, att de 27 personerna hade berövats sin

genom uppgifter

redan innan driften vid kolgruvan definitivt nedlades.

anställning,

Individuella orsaker till arbetslöshet ha av kommittéerna ytterligt sparsamt i de arbetslöshetstyngda områdena. I ett undersökt material

angivits

4 255 personer hade sålunda endast 27 personer förlorat sin anställning på.

på.

av 26 och 7 av 5

grund sjukdom, på egen begäran på grund olämplighet; hade förlorat sin anställning på. grund av värnplikt och 1 på grund

personer

av för ålder. Vid studiet av dessa siffror för individuella

hög mycket låga

arbetslöshetsorsaker bör emellertid beaktas, att skiljelinjen mellan de individuella och de mera objektiva orsaker, som sammanförts under rubriken

arbetsstyrkans minskning, ofta är svår att draga. Vid en rationaliserings-

process, då en del av personalen avskedas, torde arbetsledningen ett

göra urval, där de sysselsattas individuella egenskaper spela en betydande roll.

Detta gäller säkerligen, även om en viss hänsyn till de vid företaget sedan

längre tid sysselsattas berättigade intressen tillåtes urvalet. påverka

Inom de arbetslöshetstyngda områdena spelade de individuella arbetslöshetsorsakerna, som nyss anförts, praktiskt taget ingen roll. Endast 2-4 procent av hela klientelet hade där förlorat sin av indi-

anställning på. grund

viduella orsaker. Läget var annorlunda i storstäderna, där arbetslösheten

icke framkallats av någon viss näringsgrens speciella

sysselsättningssvårig-

heter. Där redovisades av kommittéerna individuella arbetslöshetsorsaker för 162 procent av samtliga undersökta fall. Bland de mera indi-

betydande

viduella orsakerna må nämnas, här lämnat sin att 138 personer anställning på.

egen begäran, 100 på grund av sjukdom och 55 på. grund av olämplighet eller

dylikt. Medan inom de arbetslöshetstyngda områdena den arbets-

vanligaste

löshetsorsaken var driftsnedläggelse, var inom storstäderna

arbetsstyrkans

minskning huvudorsaken. Endast 170 procent av de arbetslösa i dessa senare hade förlorat sin senaste stadigvarande anställning av att

på grund företaget

nedlagts, medan 659 förlorat sin av

procent anställning på grund arbetsstyrkans minskning.

Stockholmsklientelets anställningsförhållanden.

Det hade självfallet varit av värde att erhålla kännedom om

fullständig

de arbetslösas föregående fasta i all som

anställning, synnerhet huvudparten

av klientelet ha innehaft äro

uppgav sig dylik. Tyvärr primärmaterialets uppgifter rörande tidigare anställningar i mera in-

regel bristfälliga. Någon

gående bearbetning av dessa uppgifter har därför icke kunnat i

ifrågakomma

den allmänna Ett emellertid stockholms-

undersökningen. undantag erbjuder

materialet, som lämnat och tydligen av arbetslöshetskommittén kon-

fylligare

trollerade upplysningar. En av detta material har visat, att 45s

bearbetning

procent av de i ingående innehaft fast hos en

undersökningen anställning

och samma under en tid av minst ett år. Det har vidare fram-

arbetsgivare

kommit, att icke mindre än 211 procent av de undersökta fallen haft sammanhängande anställning hos samma arbetsgivare under mer än fem år. Huvudparten av de 429 personer, vilka innehaft så an-

lång sammanhängande

ställning hos samma arbetsgivare, kom från nedanstående

näringsgrenar:

Den här redovisade undersökningen visar beträffande stockholmsklientelet, att cirka hälften haft så ordnade arbetsförhållanden, att de arbetat åt samma

minst ett år i och att 1/5 av klientelet varit knuten till

arbetsgivare följd

samma icke mindre än fem år i För dessa har

arbetsgivare följd. personer

med all säkerhet förelegat en anknytning till visst yrke.

KAP. XIV.

inom det i undersökningen ingående klientelet

Förändringar

under tiden 31 juli 1935-31 ,juli 1936.

I det föregående har vid åtskilliga tillfällen jämförelse mellan resul-

gjorts taten från 1935 års undersökning och från föreliggande. Vissa förändringar

i klientelets ha därvid kunnat konstateras. Här må erinras

sammansättning

om att klientelet vid 1936 års undersökning var rekryterat från städerna, en-

kannerligen storstäderna, i större utsträckning än vid 1935 års undersökning;

vidare, att klientelet under den tid, som förflutit mellan de två undersökningstillfällena, undergâtt en förskjutning i åldershänseende därhän, att de äldre åldersgrupperna kommit att intaga en mera dominerande ställning än tidigare. Beträffande yrkesfördelningen kunde däremot endast relativt obetydliga för-

skjutningai* konstateras. Dock hade exempelvis yrkesgrupperna jordbruk och

skogshushållning undergätt en avsevärd såväl absolut som relativ minskning.

Beträffande försörjningsplikten hade de giftas andel i klientelet stegrats, en sak, som kanske närmast sammanhänger med den förskjutning i åldershänseende, som ägt rum. I arbetslöshetshänseende var 1936 års klientel, jämfört med 1935 års, karakteriserat bland annat av en något försämrad arbetslöshetssituation.

Antalet avgångna och tillkomna.

De förändringar i klientelets sammansättning, om vilka erinrats, ha

nyss givetvis i någon mån framkallats därav, att de som i såväl

personer, ingingo

1935 som 1936 års undersökningar, vid det senare undersökningstillfället

blivit 1 år äldre. Den viktigaste till var emeller-

anledningen förändringarna

tid, att ett stort antal av de i 1935 års arbetslösa

undersökning ingående

lämnat klientelet, som ett antal tillkommit.

samtidigt nya

I 1935 års undersökning ingingo 40 332 Av dessa voro

personer. enligt kommittéernas uppgifter 26 980, d. v. s. 669 icke anmälda såsom

procent,

hjälpsökande arbetslösa den 31 juli 1936. Kommittéerna redovisade sistnämnda dag 6578 arbetslösa, som ej ingått i 1935 års

undersökning.

Ur klientelet hade alltså under tiden 31 1935——31 1936

juli juli avgått

26 980 medan det vid det senare konstate-

personer, undersökningstillfället

rade antalet tillkomna till 6578. Den första, torde exakt

uppgick uppgiften

ange antalet avgångna bland de i 1935 års Vad åter

undersökning ingående.

angår siffran för de tillkomna, må. framhållas, att denna icke är liktydig med antalet i 1936 års undersökning ingående, den 31 1935 anmälda

juli ej

arbetslösa. -

En anledning till osäkerhet beträffande antalet tillkomna är, att icke alla den 31 juli 1935 anmälda hjälpsökande arbetslösa i 1935 års under-

ingått sökning.

Den 31 juli 1935 voro hos arbetslöshetskommittéerna anmälda såsom hjälpsökande 42 582 personer. I 1935 års undersökning ingingo uppgifter avseende 40 444 personer (40 332 män och 112 kvinnor). Skillnaden mellan månads

rapporternas och undersökningens siffror var alltså 2 138. Som i redogörelsen

för 1935 års undersökning framhölls (S. O. U. 1936: 21, sid. 11), hade å. ena. sidan i månadsrapporterna som redan lämnat

medtagits personer, hjälpverk»

samheten, å. andra sidan en del arbetslösa icke i rapporterna, trots

upptagits

att de varit föremål för vid På

hjälpåtgärder undersökningstillfället. grund

härav torde månadsrapportsiffran böra minskas med 200. Antalet

omkring

den 31 juli 1935 anmälda arbetslösa som ej ingått i 1935 års under-

personer, sökning, skulle sålunda uppgå till omkring 1 950. Av dessa tillhörde emellertid 843 personer 17 kommuner, som ej voro i 1935 års under-

representerade

sökning. Av nämnda 17 kommuner ingå 6 i 1936 års undersökning med 65 arbetslösa, av vilka dock 7 personer icke hade arbetslöshetsvecka under

någon

1935. De övriga 58 skulle alltså ha kunnat vara anmälda såsom

hjälpsökande

Antal

personer

_ sooo

Fra.. 31/7 1935 uu 3% 1936.-

—~ 4500

kvarvarande arbetslösa.

“°°°

fil/komna u

%

— 35 OO

(ingångna. E]

i_ 2500

16-17 18-20 21-25 26-30 31-135 36-40 41-45 46-50 51-

;åldersgrupper

Diagram 2. Åldersfürdelningen den 3‘/7 1936.

arbetslösa den 31 juli 1935, men ha i förevarande undersökning räknats såsom tillkomn-a.

I kommuner ingående i 1935 års undersökning förefunnos alltså omkring 1 100 personer, angående vilka kommittéerna icke insänt bearbetningsbara

Om dessa 1 100 varit arbetslösa den 31 juli 1936 och

uppgifter. samtliga

kommittéerna insänt till undersökningen, skulle de kommit att

uppgifter

redovisas såsom tillkomna. Mellan de två undersökningstillfällena hade emellertid, såsom framhållits, en betydande avgång ur

upprepade gånger

klientelet rum (66-9 procent). Det måste anses sannolikt, att avgången

ägt

bland de arbetslösa, som ehuru anmälda den 31 juli 1935 icke ingått i 1935 års varit lika stor som inom klientelet i övrigt. Under denna

undersökning,

kan antalet av nu nämnda anledningar felaktigt såsom tillkomna

förutsättning

redovisade icke uppgå till 450, inklusive ovan angivna 58 personer.

Omsättningen inom klientelet.

Även om antalet som tillkomna redovisade bör minskas med något hundratal, var dock antalet så betydande som över 6000. Det framgår härav,

verkliga

att en avsevärd omsättning måste vara för handen inom arbetslöshetsklientelet. Om funnes, skulle vid nedgång i arbets-

ingen omsättning uppenbarligen

löshetssiffrorna tillkomna medan å andra sidan vid

inga uppenbara sig,

stigande arbetslöshetssiffror ingen avgång ur klientelet skulle ifrågakomma. Vid ett arbetslöshetsklientel av denna struktur skulle maximisiffrorna under ett år för antalet även vara uttryck för det antal personer, som

hjälpsökande

under året såsom hjälpsökande arbetslösa. Om detta förhållande

uppträtt ägt rum, skulle alltså under nu föreliggande undersökningsperiod (31 juli

.1935———31 61 400 arbetslösa angiva antalet personer,

juli 1936) januarisiffran

som vid tillfälle under perioden varit anmälda arbetslösa. Det verk-

något

liga antalet är emellertid med all säkerhet högre, vilket antydes av den nu lämnade uppgiften om de vid årets undersökning tillkomna.

Tages en icke alltför kort undersökningsperiod, kan alltid en viss naturlig omsättning konstateras inom ett arbetslöshetsklientel, även om sysselsättning, hjälppolitik och andra dylika faktorer vore exakt oförändrade under

perioden. Nya åldersgrupper växa fram, och en del av de arbetande utträngas

ur av yngre arbetskraft, anmärkningsvärt tidigt i rationalise-

produktionen

rade industrier. Samtidigt sker en avgång ur klientelet genom dödsfall och. genom till Om denna »naturliga» omsättnings storlek

överföring fattigvården.

inom föreliggande klientel giva bland annat tabb. 73, 74, 78 (sid. 145) och 7.9 (sid. 147) samt diagram 2 en viss föreställning. Då det torde vara av intresse att få även omsättningen inom de arbetslöshetstyngda områdena närmare

i tab. 75 antalet och tillkomna inom dessa

belyst, återges (sid. 140) avgångna

områden.

Vid diskussion av om och tillkomna torde beaktas, vad

frågan avgångna

kommissionen anförde redan i redogörelsen för 1935,.års undersökning (S. O. U.

1936: 21, sid. 62), nämligen följande.

Tab. 73. Antalet arbetslösa anmälda den 31/: 1936 men ej den 3‘/7 1935 (tillkomna),

fördelade på län och åldersgrupper.

16-20 år 21-40 år 41——(uår S u m m a

__ I%av I”/oav 1%av I%av

L 3 l antalet antalet antalet antalet

Antal arbetslösa Antal arbetslösa Antal arbetslösa Antal arbetslösa

den 3‘/7 den 31/7 den 3‘/7 den 3‘/1

1936 1936 1936 1936

Stockholms stad . . . . . . . . . . 6 66’7 335 39s 356 300 697 342

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . 10 588 110 39‘1 76 28s 196 349 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 429 64 500 27 260 94 391; Södermanlands . . . . . . . . . . 3 1000 28 63s 20 42s 51 543 Östergötlands . . . . . . . . . . . . 2 100 0 62 405 32 281 96 35? Jönköpings 9 563 69 73 49 27? 127 3313

.v. . . . . . . . . . . ..

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . 1 50’0 27 270 23 256 51 26W? Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 789 108 336 68 239 191 30%: Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . -— — 11 846 16 615 27 69: Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . 6 46’2 122 223 45 122 173 1813 Kristianstads . . . . . . . . . . . . 4 66‘? 16 :31‘6 11 324 31 43!

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . 10 714 374 49 7 312 310 696 39s Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . —— —- 77 383 58 30.’ 135 339 Göteborgs stad . . . . . . . . . . 25 581 289 4l1 175 273 489 35: Göteb. o. Bohus l.i övrigt 56 659 361 27o 192 217 609 261 Älvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . 4 361 66 418 40 241 110 33o

Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . 15 4525 36 238 17 27‘4 68 271: Värmlands . . . . . . . . . . . . . . 33 531 163 276 86 237 282 27s Örebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 55o 49 23-6 28 13-5 se 20-: Västmanlands . . . . . . . . . . . . 1 1000 5 333 8 30s 14 33: Kopparbergs . . . . . . . . . . . . 64 66? 118 34s 44 201 226 34?

Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . 39 672 228 392 117 290 384 36‘s Västernorrlands . . . . . . . . . . 174 584 618 332 228 259 1 020 33s Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . 7 38‘9 20 323 11 21‘2 38 28! Västerbottens . . . . . . . . . . . . 67 770 116 455 36 33o 219 48s Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . 87 56: 314 366 65 288 466 37W

Samtliga län 652 60-4 3 786 85-3 2 140 26-: 6 578 33:

Tab. 74. Antalet arbetslösa anmälda den “/1 1906 men ej den 31/7 1935 (tillkomma).

fördelade på län och kommuntyper.

Städer med ett invånar- Landskommuner Samt antal av samt_ (med köpingar) sagmt _ _ _ 1133 liga. hga mdu- blan- jord- lands- L ä. n kom fiver 30 000- 20 000- 5 000- stri- dado bruks- kom. högst städer kwn- *wm- kom- muner muner 100 000 -100 000 -30 000 -20 000 5 000 111111161111111101muner

— -—— —— -—— 697 —- — ——- — 697 Stockholms stad . . . . . . . . . . 697

- - - 30 13 43 90 55 8 168 196 Stockholms . . . . . . . . . . . . . .

- 34 —- — —- 34 51 2 7 60 94 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— ——— —- - 4 - - 4 51 Södermanlands . . . . . . . . . . 47 47

—~ — - 5 1 — 6 96 . _. . . . . . . . . . 89 1 9o o Östergötlands — - 26 120 6 1 — 7 127 . . . . . . . . . . . . . . 20 74 Jönköpings

i

— — — 11 1 12 23 5 11 39 51 Kronobergs . . . . . . . . . . . . . .

—- — 35 71 4 110 48 28 5 81 191 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . — — — - - - —— — 27 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . 27 27

- —- 36 22 6 64 35 65 9 109 173 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . .

— — — 1 15 8 8 - 16 31 Kristianstads . . . . . . . . . . . . 14

-- 672 22 2 - 24 696 Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . 306 147 42 177

—— —— 4 105 l 29 —- 30 135 Hallands . . . . . , . . . . . . . . . . 60 41

- —-— —— ———489 — — — — 489 Göteborgs stad . . . . . . . . . . 489

—— —— — 145 8 153 170 250 36 456 609 Göteb. 0. Bohus l. i övrigt

—— 1 — 55 2 58 11 36 5 52 110 Älvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . .

- - -— 23 68 7 3 —- 10 68 . . . . . . . . . . . . . . 35 Skaraborgs -—- —— 44 20 1 85 80 50 87 217 282 Värmlands . . . . . . . . . . . . . .

— 24 ›- —- — 24 44 20 —— e4 88 Örebro . . . . . . . . . . . . . . . . . .

- — 4 11 3 —- —~ 3 14 Västmanlands . . . . . . . . . . . . 2 5

-- —— — 14 - 14 127 68 17 212 226 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . .

— 51 ——— 91 — 142 52 166 24 242 384: Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . .

—— —- — 23 ~— 23 703 87 207 997 1 020 Västernorrlands . . . . . . . . . .

- —— —— 3 ~— 3 1 32 2 35 38 Jänxtlands . . . . . . . . . . . . . . . .

— — —- 29 — 29 116 70 4 190 219 Västerbottens . . . . . . . . . . . .

—- — — 34 7 41 2704 .14 41 425 466 Norrbottens . , . . . . . . . . . . . .

I 1 492 368 217 969 lll) 3 146 l 877 I 092 463 3 % 6 578 Samtliga län

Tab. 75. Antalet efter den 3‘/1 1935 avgñngna och tillkomma arbetslösa inom vissa arbetslöshetstyngda kommuner eller områden.

Avgångna Tillkomna Antal Kommuner eller områden arbetslösa i % av i 1% mv 51/ 1936 7 a t let a talet; Anta] Antal

arbliattlösa arbliatslöma

3‘/7 1935 9‘/7 19356

Stenkommuuer Blekinge län . . . . . . . . . . . . . . . . . . 472 1 144 742 75 159 Göteborgs och Bohus län . . . . . . 1 708 2 312 64!) 434 254

Sigverkskommuner Västernorrlands län . . . . . . . . . . . . 2 241 1 400 48: 739 33o Övriga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 474 333 485 120 25-3

Tiindstickskommuner . . . . . . . . . . . . . . 332 224 454 63 19o

Jämbruks- och grzwkommuner Bergslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 525 708 64: 131 25o Norrbottens län . . . . . . . . . . . . . . 638 507 53s 199 31:

Glasbrmakommuner . . . . . . . . . . . . . . 133 127 54s 26 l95

Övriga Oskarshamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 161 51‘9 47 24‘o Södra Vram . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 55 43‘o 18 198 Vissa kommuner i Västernorrlands län . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 469 375 53‘4 142 30s

Summa 7 279 7 346 58“: l 994 271

Den omständigheten, att en den 31 1935 redovisad arbetslös även före-

juli

tett arbetslöshet under 1933, är att samme

exempelvis ej liktydig därmed,

man skulle varit anmäld såsom arbetslös år 1933. Då. det även

hjälpsökande

har konstaterats, att ett icke antal av de nu redovisade arbetslösa under

ringa

1935 företett arbetslöshet endast för kortare torde dessa förhållan-

perioder,

den antyda, att en av samma art som den nu

undersökning företagna, förlagd

till annan under året, skulle i viss andra

tidpunkt omfattning upptaga per-

soner än de den 31 1935 såsom anmälda. torde

juli hjälpsökande Därjämte

emellertid av vad förut anförts att dessa i sådant fall tillkommande

framgå,

arbetslösa sannolikt i viss skulle företett arbetslöshet under de

utsträckning

år, som närmast år 1935. Huru stor denna. av kort-

föregått omsättning

periodiskt arbetslösa under en viss tidrymd är, kan dock bestämmas

ej på;

grundval av resultatet av en vid en enstaka

undersökning företagen tidpunkt.

Vad här sagts innebär, att en del av den konstaterade omsätt-

väsentlig

ningen inom arbetslöshetsklientelet framkallades av det att

förhållandet,

båda arbetslöshetsklientelet vid en viss bestämd

undersökningarna avsågo

dag. Om alla arbetslösa, i 1935 års hade varit an-

ingående Linda-sökning,

mälda som hjälpsökande samtliga veckor under hela året 1935, skulle de

ha i arbetslöshetsundersökningen, även om denna för» uppenbarligen ingått

lagts till annan Å andra sidan skulle en person, anmäld den 31 juli, som

dag.

haft arbete den 30 icke ha kommit med i en undersökning, förlagd till

juni,

sistnämnda Sannolikheten för att en arbetslös under ett visst

dag. person, år, skall i en undersökning, utförd en viss dag under detta år, växer med

ingå

andra 0rd med antalet arbetslösa dagar. .

I 1935 års cirka 16 000 personer, vilka icke hade

undersökning ingingo

varit arbetslösa varje vecka under tiden 1/1———3‘/11935, och vilka även under 1936 skulle haft såvida deras arbetslöshetssituation icke

några sysselsättningsveckor,

försämrats. Det är sannolikt, att åtskilliga av dessa personer erhållit sysselsättningsveckor under sommarmånaderna och att detta för vissa inträffat under veckan den 31 De sistnämnda voro givetvis ej med i den

omkring juli. nämnda undersökningen. Det torde av vad ovan sagts framgå, dag företagna

att en arbetslös, som vid 1935 års undersökning icke tillhört gruppen heltidsarbetslösa, kan ha ur klientelet vid tidpunkten för 1936 års under-

avgått

utan att hans arbetslöshetssituation förbättrats. Även om nära ‘-’/s

sökning,

lämnat klientelet, innebär detta icke, att dessa 2/3 ovillkorligen fått en för-

i sin arbetslöshetssituation. Däremot torde man kunna göra gäl-

bättring

lande, att när 57s procent av de långvarigt arbetslösa, som ingingo i 1935 års icke återfunnos i klientelet den 31 juli 1936, en stor del av

undersökning,

dessa långvarigt arbetslösa erhållit en förbättring i sin arbetslöshetssituation.

Tyvärr finnes emellertid även här en felkälla. Det förhåller sig nämligen så, att av de 6 578 vilka tillkommit vid 1936 års undersökning, icke

personer, mindre än 1 733, d. v. s. mer än ‘/4, hade en uppgiven arbetslöshet under år 1935 av minst 50 veckor och att det sålunda varit utebliven anmälan hos arbetslöshetskommitté, som gjort, att större delen av dessa 1 733 personer ej kommit att i 1935 års undersökning. Omvänt finnes det följaktligen risk

ingå.

för att vid 1936 års vissa långvarigt arbetslösa, ingående i 1935

undersökning

års, kommit att av ett eller annat skäl utebli, trots att de vid undersökningstillfället 1936 varit arbetslösa.

belysning av omsättningens problem kan icke erhållas Någon fullständig

av endast tvenne undersökningar. Härför skulle ha fordrats en serie upp-

rörande de som vid olika tidpunkter under

repade undersökningar personer,

ett undersökningsår anmält sin arbetslöshet hos kommissionen. På en fråga torde emellertid föreliggande undersökning kunna giva ett tillfredsställande svar, nämligen huruvida de fått sin arbetslöshetssituation förbätt-

avgångna

rad eller sedan undersökningstillfälle. Hade deras arbetslös-

ej föregående hetssituation icke blivit förbättrad, vore det uppenbarligen mera slumpartade

förhållanden, som föranlett, att de uteblivit vid 1936 års undersökning. För att erhålla en möjlighet att undersöka även de avgångnas arbetslöshetssitua-

tion efter den 31 juli 1935, inlades i frågeformuläret följande fråga: »Hur

veckor har den arbetslöse varit anmäld hos kommittén efter den 31

många

juli 1935?» (bilaga 2, sid. 166, punkt 21). Tyvärr har det visat sig, att kom-

Tab. 76. Antalet personer, som voro anmälda arbetslösa den 31/1 1935 men ej den “/7 1936 (avgångna), fördelade efter antalet hjälpveckor 3‘/7 1935-/7 1936.

Övriga Industri- Blandade Jordbruks- Samtliga Storstäder .. stader kommuner kommuner kommuner kommuner Antal lnjälpveckor. Antal % Antal % Antal ø/ø Antal % Antal % Antal %

U _. . . . . . . . . . . 264 83 651 157 1 005 146 919 237 898 391 3 737 18s 1— 9 . . . . . . . . . . . . 629 19s 791 191 1 477 215 905 23-1 497 21s 4 299 21. 10-19 . . . . . . . . . . . . 461 145 784 189 1 383 201 754 195 426 185 3 808 18? 20--29 . . . . . . . . . . . . 490 155 767 185 1 222 177 524 135 275 12o 3 278 16.1 30-39 . . . . . . . . . . . . 701 221 696 16s 1 142 16‘6 520 134 130 56 3 189 15? 40-49 . . . . . . . . . . . . 585 185 417 101 600 87 226 5‘8 66 29 1 894 93 50-51 . . . . . . . . . . .. 41 13 39 09 56 08 25 0! 6 03 167 08

Summa. 3171 1000 4145 1000 6885 1000 3873 1000 2298 1000 20372 1000 Antal personer om vilka uppgift saknas . . . . . . 41 530 2 520 1 771 1 746 6 608 Hela antalet . . . . . . 3 212 4 675 9 405 5 644 4 044 26 980

mittéernas svar oftast varit i otillfredsställande. Däremot torde kom-

hög grad

mittéernas rörande antalet efter den 31 1935 vara

uppgifter hjälpveckor juli tillförlitliga. Uppgifter avseende 20 372 avgångna ha visat sig bearbetnings

bara. Hur dessa 20 372 fördelade efter antalet hjälpveckor under

avgångna sig

tiden 31 1935-31 1936 av tab. 76. Tabellen utvisar, att

juli juli framgår

39-4 procent av de avgångna haft hjälp i högst 9 veckor under undersökningsâret. Under till vad ä sid. 90 anförts om antalet hjälpveckor så-

hänvisning

som för torde man kunna antaga, att dessa personer haft

uttryck hjälpbehovet

en förhållandevis gynnsam arbetslöshetssituation. Man har vidare med de i klientelet kvar-

jämfört de avgångnas hjälpveckor

varandes. Resultatet framgår av nedanstående tabell, där medeltalet hjälpveckor arbetslös för såväl kvarvarande som inom de

per angivits avgångna olika kommuntyperna.

Antalet hjälpveckoi per arbetslös “/7 1935-/7 1936. Kommuntyper Kvarvarande Avgångna Städer med

Jämförelsen visar, att de kvarvarande genomsnittligt ha en mer än dubbelt som de avgångna. Det torde icke råda något tvivel om att

lång hjälptid

detta beror att av de avgångna erhållit en kraftig för-

därpå, huvudparten

bättring i sin arbetslöshetssituation under undersökningsåret.

Avgång ur klientelet inom olika län och olika åldrar. Det har redan av vad ovan sagts beträffande omsättningen inom arbetslöshetsklientelet framgått, att huvudparten av de avgångna torde ha lämnat klientelet, åtminstone så till vida, att de erhållit sin arbetslöshetssituation ganska väsentligt förbättrad. Så måste för övrigt vara fallet, eftersom de avgångnas antal väsentligt översteg antalet tillkomna (med över 20 000). Då följaktligen en stor del av de avgångna kan anses ha erhållit arbete, torde mera om dessa förhållanden vara motiverade. Att belysa

ingående uppgifter

de arbetslösas möjligheter till med arbetsmarknaden torde nämligen

kontakt

vara en av undersökningens viktigaste uppgifter.

Hur de avgångna fördelat på olika län och kommuntypei framgår av

sig

tab. 77. Den starkaste avgången ägde rum i Västernorrlands län, 2937, Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad), 2 791, Värmlands län, 2 099, och Gävleborgs län, 2 021. Minst var avgången självfallet i de län, som redan 1935 uppvisade arbetslöshetssiffror. .Frånsett Gotlands län, voro de lägsta av-

låga

gångssiffrorna följande: Södermanlands län 209, Västmanlands län 262, Kristianstads län 323 och Hallands län 331. de relativa talen, var

Tagas

avgångsprocenten för hela klientelet 669 procent. Den starkaste relativa avgången mötte i län: Västmanlands 90-3 Jämtlands 89-3

följande procent,

procent, Kristianstads 89~0 och Södermanlands 82-9 procent. Svagast

procent

var avgången i Malmöhus län, 51%; procent, Stockholms stad, 54-3 procent, Hallands län, 55-7 Göteborgs stad, 58°0 procent, och Västernorrlands

procent,

Den för Malmöhus län sammanhänger

län, 59-2 procent. låga avgångssiffran

med Malmö stads dominerande ställning; Malmö hade nämligen en mycket endast 43~0. För den delen av Malmöhus län var

låg avgångsprocent, övriga

57-3 procent. I övrigt torde av tabellen ifråga kunna konstateras,

avgången

hurusom varit starkast inom jordbrukskommunerna, 83-4 procent,

avgången

men inom storstäderna, 53-9 procent.

betydligt svagare

Vidare av tab. 77, hur tett sig bland de långvarigt

framgår avgången

med bland arbetslösa. Till gruppen

(arbetslösa, jämfört avgången övriga

arbetslösa ha hänförts som varit arbetslösa minst 40

långvarigt personer,

veckor vartdera av åren 1933 och 1934 samt minst 24 veckor under tiden 1 januari-31 1935.1 Som man kunnat vänta, var — delvis på. grund av skäl, som

juli

klientelet —

anförts vid diskussionen om omsättningen i (sid. 140) avgången

starkare bland de arbetslösa, som hade en mindre långvarig arbetslös-

något

än bland de arbetslösa. Från de sist nämnda hade

_het bakom sig, långvarigt

1 Se sid. 11.

Tab. 77. Antalet långvarigt arbetslösa och övriga arbetslösa anmälda den 31/1 1935 men ej den 31/1 1936 (avgångna), fördelade på. län och kommuntyper.

Långvarigt Övriga s u m m a arbetslösa 1 arbetslösa l % av I % av I % av L ä. n långvarigt övriga samtliga Antal Antal “Bets- Antal aräofsalillets‘ osa losa losa den 3‘/7 den 3‘/7 den 3‘/7 1935 1935 1935

Stockholms stad . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 028 496 564 65? 1 592 54s

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 439 67‘o 487 765 926 71°7 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 70! 363 82’3 525 781 Södermanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 729 123 918 209 829 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234 65! 274 84s 508 74%: Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235 651 358 741 593 70s

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205 71‘4 264 81: 469 76» Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 442 62s 545 769 987 69-5 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 545 10 58s 16 571 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 942 669 889 751 1 831 70s Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 91‘8 154 860 323 891)

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 590 445 558 62‘1 1 148 51s Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 388 218 719 331 55: i Göteborgs stad . . . . . . . . . . . . . . . . . . 728 51s 511 69s 1 239 58o Göteborgs och Bohus län i övrigt . . 964 488 l 827 72? 2 791 62: Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235 614 300 800 535 70s

Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 54s 241 788 377 679 Värmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 740 647 1 359 806 2 099 74: Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 528 649 365 853 893 720 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 875 101 953 262 90: Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 781 731 924 87o 1 705 800 5 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 732 64a 1 289 835 2 021 75W. Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 302 474 1 635 740 2 937 59’? Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 761 646 92‘6 782 89: Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 57 1 470 882 695 75o Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 716 541 470 738 1 186 605

Samtliga län 12 035 57‘3 14 945 77! 26 980 66:

Därav: Städer med över 100 000 inv. . . . . . . . . . . 1 981 485 1 231 658 3 212 53‘s 30 000-100 000 » . . . . . . . . . . 590 57‘? 464 68s 1 054 62s 20 000- 30 000 » . . . . . . . . . . 279 454 351 67‘4 630 55!) 5 000- 20 000 » . . . . . . . . . . 1 252 49: 1 307 65s 2 559 57! högst 5 000 » . . . . . . . . . . 187 59‘4 245 788 432 69o

Landskommuner: Industrikommuner . . . . . . . . . . 4 511 590 4 894 789 9 405 67‘6 Blandade kommuner . . . . . . . . 2 127 6-45 3 517 79‘8 5 644 73: J ordbrukskommuner . . . . . . . . 1 108 73: 2 936 880 4 044 834 l Härmed avses personer, som under åren 1933, 1934 och 1935 varit arbetslösa minst respektive 40, 40 och 24 veckor.

Tab. 78. Antalet arbetslösa anmälda den 31/1 1935 men ej den 91/7 1936 (avgångnn), fördelade på åldersgrupper och kommuntyper.

Övriga Industri- Blandade .lordbruks- Samtliga Storstäder städer kommuner kommuner kommuner kommuner

_ i%av i%av i%av i%av i%av i%av de” år”›7 1939 antalet antalet antalet antalet antalet antalet Antal arljets Antal arkets- Antal atPetsAntal arPetsAntal ”Pets” Antal arPets-

16-17 . . . . . . 4 800 22 95? 144 742 87 88s 49 94‘2 306 82: 18-20 . . . . . . 119 801 264 75:) 966 77:› 517 84? 475 913 2 341 811 21-25 . . . . . . 340 70‘5 838 68: 1 806 68!) 1 134 783.4 878 85s 4 996 73‘4 26-30 . . . . . . 497 621 839 649 1 632 681 1 040 74‘9- 728 856 4 736 704 31-35 . . . . . . 505 5813 645 586 1 241 68°0 721 715 531 813‘; 3 643 66s 36-~40 . . . . . . 491 571 484 59‘3 890 67? 515 707 386 8124 2 766 66‘0 41-45 . . . . . . 321 468 390 587 663 678 389 664 289 783 2 052 62s 46-50 . . . . . . 297 427 326 506 631 66‘1 389 711 254 794 1 897 600 51-55 . . . . . . 257 419 255 449 539 620 311 65! 192 78‘4 1 554 56‘0 56-60 . . . . . . 216 449 268 43s 447 590 289 631 145 77‘5 1 365 547 61-66 . . . . . . 152 48s 272 48‘6 363 61: 209 701 104 770 1 100 580 67-40 . . . . . . 13 765 72 626 83 838 43 8l1 13 765 224 744

Summa 3 212 53e 4 675 58-6 9 405 67-9 5 644 73-3 4 044 83-4 26 980 66-9

avgått 12 035 eller 573 av de i 1935 års under

procent undersökning ingående,

det att inom klientelet i varit 14 945 eller 77m; En

avgången övrigt procent.

mycket låg procentsiffra för arbetslösa utvisade - för-

avgångna långvarigt

utom Hallands län där de absoluta talen voro -

(388 procent), obetydliga

Malmöhus län (445 Västernorrlands län

procent), (474 procent), Göteborgs

och Bohus län utom stad och Stockholms stad

Göteborgs (48s procent) (496

procent). Samma län med undantag av Västernorrlands utvisade även de lägsta relativa talen för bland arbetslösa. Det är

avgång övriga otvivelaktigt

av intresse, att i Västernorrlands län bland arbetslösa var så

avgången övriga

betydande som 1 635 d. v. s. 74-0 vilket förorsakats av den personer, procent,

goda trävarukonjunkturen med forcerad skeppning under sommarmånaderna,

alltså. delvis en

säsongföreteelse?

Hur de fördelade olika åldersklasser av tab. 78

avgångna sig på framgår

och diagram 2 (sid. Helt var starkast i de

136). naturligt avgången yngre

âldersgrupperna. Det är lika naturligt, att den äldsta

åldersgruppen (67——w år)

visade en mycket Den större dödsfallsrisken och över-

hög avgångsprocent.

förandet till fattigvârden eller annat ha såväl här

samhälleligt hjälporgan

1 Antalet arbetslösa i Västernorrlands läns sågverkskommuner uppgick i januari 1937 till 4672, innebärande en stegring från juli 1936 med 98-4 procent; för riket i dess helhet .utgjorde motsvarande stegring 558 procent. 2375 3a 10

som i 61-66 år medverkat till större relativ avgång än inom

åldersgruppen exempelvis åldersgruppen 51-60 år.

Jordbrukskommunerna och de blandade kommunerna utvisade en något annorlunda bild än övriga kommuner. Inom de förra sjönk avgångsprocenten nästan från 942 i 16-17 år ned till 765

kontinuerligt procent åldergruppen

i 67-——co år. om de blandade kommunerna åter-

procent åldersgruppen Ifråga

fanns den 888 i åldersgruppen 16-17 år,

högsta avgångsprocenten, procent,

och denna med ett avbrott för gruppen 46-50 år (711

procentsiffra sjönk,

ned till 631 i åldersgruppen 56-60 år för att därefter stiga

procent), procent i åldersgruppen 67-0; år till 81‘1 procent.

Inom industrikommunerna var tendensen i stort sett densamma som riksmedeltalen utvisade, och för städerna var den likartad, utom att avgångsprocenten i åldrarna över 45 år (för storstäderna över 40 år) var anmärkningsvärt Det torde i detta sammanhang observeras, att ungdomsarbetslös-

låg.

heten i storstäderna redan vid 1935 års undersökning hade en ganska ringa

Den relativa var till finnandes i »övriga städer›,

omfattning. högsta avgången

16-17 år (957 procent), och den lägsta i storstäderna, grupp

åldersgruppen

51-55 år I absoluta tal var antalet avgångna i den förra

(419 procent).

gruppen 22, i den senare 257.

I tab. 79 lämnas en länsvis av där klientelet för-

sammanställning avgången,

delats i tre 16-20 år, 21-40 år samt 41-0) år. Tabellen ger

åldersgrupper,

vissa värdefulla för bedömandet av till den

upplysningar anledningarna

olikhet i som förefanns exempelvis mellan storstäderna

avgångsprocenten,

och vissa län. Stockholm, Göteborg samt det av städerna

arbetslöshetstyngda

Malmö och helt dominerade Malmöhus län hade lägre avgångs-

Hälsingborg

än Västernorrlands län. Detta beror icke att från

procent därpå, avgången

den ur åldersgruppen 21-40 år var sär-

arbetsmarknadssynpunkt viktigaste

skilt inom storstäderna. Denna var tvärtom högre än i Västernorrlands

svag län, såsom framgår av nedanstående.

Avgångsprocent

i åldersgruppen

21-40 år

Stockholms stad .. 62-1

Tab. 79. Antalet arbetslösa anmälda den 3/1 1985 men ej den 9/7 1936 (avgångna),

fördelade på län oeh åldersgrupper.

16-20 år 21-40 år 41——m Summa

l%av I%av I%av 1%av

L “ antalet

antalet antalet antalet

Antal arbets- Antal arbets- Antal arbets- Antal arbets-

lösa den lösa den lösa den lösa. den

3‘/7 1935 /7 1935 3‘/1 1935 3‘/7 1935

Stockholms stad . . . . . . . . 21 840 911 6:?/4 660 45%; 1592 543

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . 47 855 523 745 356 665 926 71: Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . 33 841; 317 830 175 703 525 784 Södermanlands . . . . . . . . . . 5 833 94 862 110 805 209 829 Östergötlands . . . . . . . . . . . . 23 100-o 291 75-0 194 71-9 508 746 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . 56 875 354 74s 183 596 593 703

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . 30 96‘s 301 796 138 681 469 76:) Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 88? 560 720 364 63: 987 69-5 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . - —— 9 750 7 43s 16 57‘1 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . 104 87’4 1 097 7l9 630 66s 1 831 708 Kristianstads . . . . . . . . . . . . 13 765 201 9315 109 832 323 89o

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . 47 901 704 63‘5 397 372 1 148 516 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . 33 846 182 58: 116 473 331 55! Göteborgs stad . . . . . . . . . . 94 783 706 623 439 49W: 1 239 580 Göteborgs o. Bohus 1. i övr. 210 79-s 953 53-9 2 791 62-2

1 628‘_ 62-4 Älvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . 38 826 304 760 193 619 535 70°6

Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . 35 648 257 68!) 85 66‘-4 377 67‘9 Värmlands . . . . . . . . . . . . . . 265 852 1 301 75: 533 67: 2 099 741 Örebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 87-4 500 751: 310 63s 893 72-o Västmanlands . . . . . . . . . . . . 17 100°o 133 917 112 87‘5 262 90s Kopparbergs . . . . . . . . . . . . 237 84s 1 014 822 454 73‘5 1 705 800

Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . 227 87?» ‘ 1 256 781 538 662 2 021 75‘4 Västernorrlands . . . . . . . . . . 475 73‘6 1 829 596 633 50!) 2 937 59: Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . 146 918 447 91G 189 825 782 893 Västerbottens . . . . . . . . . . . . 123 848 444 764 128 63‘? 695 750 Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . 222 70! 778 596 186 545 1 186 60’5

Samtliga län 2 647 8l‘5 16 141 69”? 8 192 58:) 26 980 669

Tab. 80. Antalet arbetslösa anmälda den 3‘.-’v1935 men ej den 31/2 1936 (avgängna),

fördelade på yrkesgrupper.

I % I % av antal av antal Antal arbetslösa Yrkesgrupper Antal arbetslösa Yrkcsgrupper den 31/7 den 31/7 1935 1935

Jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 250 814 Kemisk-teknisk industri . . . . 244 448

. . . . . . . . . . 2 919 911 Väg- och anläggningsarbete 2 311 711 Skogshushållning och arbets- Annan 826 70! Ingenjörsarbete _ byggnadsverksamhet ledning ‘ ’ 60.2 598 Kraft- och värmeproduktion 153

“ V40

Malmbrytmng . . . . . . . . . . . . .. 055 6lo 560 67.8 Sjöfart och fiske _ _ . __. _ . _ _ __ Metallindustri . . . . . . . . . . . . . . 1 827 63!

Kontors- och butikspersonal 561 59? . _ - - ^ - - - - ~* ° - - - - - 5 167 63° 56:) Lagerarbet-e . . . . . . . . . . . . . . . . 360

S*‘“’f“““Sf

Glasmdustn ‘ 188 58.2 99 60! Hotell- och restaurangrörelse Annan jord- och stenindustri 289 60s 57.8 Landtransport . . _ . I . . . V_ __ 975 . . - r . S§‘°‘er1‘Smdu5t”av ‘ ‘ 1 S81 04 4 63o Allmän tjänst och fria yrken 119

Annan trâivaruindustri . . . . .. 332 680

Husligt arbete . . . . . . . . . . . . .. 36 761; _ I Pappersindixstri . . . . . . . . . . . . 511 56o Tiufâmghets_ och diverse_ i Grafisk industri . . . . . . . . . . . . 70 70‘o arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 679 606

Livsmedelsindustri . . . . . . . . . . 417 60‘1 Ungdom utan särskild ut- _ _ 987 16 0 G18 blldnmg Textil- och beklädnadsindustri 230

Läder, hår- och gummivaruindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . 389 64‘? 26 980 309 Samtliga yrkesgrupper

Hur de fördelade olika av tab. 80. Den

avgângna sig på yrken framgår

starka ur och var en

avgången yrkesgrupperna jordbruk skogshushållning

av arbetsmarknaden för dessa yrkesgrupper.

naturlig följd förbättringen på

Hjälpformens inverkan på avgången.

Ett försök har att bedöma, huruvida någon av de tillämpade hjälp-

gjorts

formerna varit av sådan beskaffenhet, att den bidragit till att konservera

arbetslösheten. sådant försök är emellertid förenat med stora vansk-

Varje

då endast är en av de många faktorer, som

ligheter, hjälpens utformning

kunna den arbetslöses att erhålla arbete i öppna mark-

påverka möjligheter

naden.

kan tänkas i två avseenden inverka de

Hjälppolitikens utformning på

arbetslösas att vinna Vissa kunna så-

möjligheter anställning. hjälpiormer

lunda tänkas försvåra eller underlätta den arbetslöses direkta kontakt nzed

arbetsmarknaden. kan ett åtnjutande av

Därjämte långvarigt kontinuerligt

tänkas den arbetslöses benägenhet eller möjlighet att göra sig

hjälp försvaga

i konkurrensen arbetsmarknaden. Att för klientelet i dess helhet

gällande på

få ett för den ena eller andra större eller

siffermässigt uttryck hjälpformens

mindre stimulans till kvarblivande i emellertid ute-

hjälpverksamheten synes

slutet. Däremot skulle kunna tänkas, att en undersökning avseende en begränsad, mera homogen del av klientelet kunde lämna vissa upplysningar,

ägnade att belysa detta problem.

En av det förstnämnda - de olika

undersökning spörsmälet hjälpformernas

direkta inverkan kontakten med arbetsmarknaden —— kräver ett studium

på

av de ur klientelet vid är

avgångnas hjälpform avgångstillfället. Tyvärr primärmaterialet här så. bristfälligt, att någon bearbetning av hela materialet

icke kunnat ifrågakomma. Endast beträffande Stockholm ha så.

tillförlitliga

uppgifter kunnat erhållas, att en bearbetning i här förevarande avseende verkställts. Resultatet av denna bearbetning redovisas i bilaga 11 (sid. 185 ff). Beträffande av den andra sidan av — den

bedömningen problemet lång-

inverkan att erhålla arbete —

variga hjälpens på klientelets möjligheter

lämnar undersökningen ett för användbart material.

bearbetning Åtskilliga

omständigheter kunna emellertid förrycka resultatet av en sådan undersökning, även om primärmaterialet är tillfredsställande. Bland dessa omständigheter, som väl i äro av stor när det

regel betydelse,

gäller den arbetslöses möjligheter att vinna anställning å den mark-

öppna

naden, må här endast erinras om arbetsmarknadens beskaffenhet och egen den arbetslöses fysiska och psykiska förutsättningar för att hävda sig i kon-kurrensen om arbetstillfällena. arbetskraft växlar snart

Efterfrågan på sagt

inom varje kommun, och arbetslöshetsklientelets sammansättning är i hög grad skiftande inom skilda delar av landet. Vid undersökningens utförande ha därför ur det materialet

tillgängliga

utsorterats de arbetslöshetsfall, som under tiden 1 januari 1934-31 juli 1935, d. v. s. under 82 veckor, ätnjutit hjälp under minst 50 veckor.

sammanlagt

Denna begränsning av materialet har vidtagits i avsikt att utrensa samtliga fall, där arbetslösheten kunnat vara av tillfällig eller säsongmässig karaktär eller där hjälpbehovet kunnat vara mindre framträdande (se sid. 90 f.). Det ovan uppställda villkoret har varit för handen i om 18 889 arbetslösa

fråga

(från 660 kommuner av 713, tillhörande 1935 års undersökning), varav 7 945 kvarvarande och 10 944 avgångna. Då hela antalet kvarvarande utgjorde 13 352 och avgângna 26 980, omfattar detbehandlade materialet 59-5 av de

procent

kvarvarande och 40-6 procent av de

avgångna.

I tab. 81 redovisas här arbetslösa, fördelade kommun-

ifrågavarande på

typer och de huvudformer av hjälp, de åtnjutit under den tid, undersökningen avser. Det torde observeras, att indelningsgrund varit den hjälpform, som i varje enskilt fall dominerade under tiden 1 januari 1934--31 juli 1935 och alltså. icke den hjälpform, som den arbetslöse åtnjöt vid avgångstillfället. Det synes påtagligt, att avgången varit livligast bland de i statligt reservarbete sysselsatta och minst från de kombinerade

hemmahjälpformerna (stats-

kommunalt och kommunalt reservarbete samt kontantunderstöd, med eller utan statsbidrag); undantag härifrån dock storstäderna och de medel-

utgjorde

stora städerna. härtill torde till avsevärd del vara att söka i

Anledningen

städernas strävan att urvalet vid till reservarbete

genom hänvisning statligt

befria sig från mindre

arbetsvilliga element.

Tab. 81. I 1935 års arbetslösa med minst 50 hjälpveckor under undersökning ingående tiden 1/1 1934-3‘/1 1935, fördelade med hänsyn till hjälpens utformning.

Samtliga kommuner.

Antal arbetslösa hjälpta genom

enbart eller enbart hemmahjälpformer Statligt 1“““d statskommu- reser arbete V reservarbetc Kommuntyper sakligast k°“t3“t °°h summa . “alt 0” och hemmaeller åldersgrupper statligt kommunalt understöd kontant- __ hjalpformcr e9‘”V3‘bet° reservarbete under-stod

Kvar- Av- Kvar- Av- Kvar- Av- Kvar- Av- Kvar- Av- Kvar- Av_ va- va- gáng- a- gäng- va- gång- vagång- gäng- varande nn rande na rande na rgnde na. rande na rande gångna

Absoluyta tal.

Städer med

över 100 000 inv. . . 229 151 111 156 580 639 361 360 567 379 1 848 1 685 n . . 132 182 61 113 17 61 26 29 119 139 855 524 30 000—100000 -› . . 64 61 149 121 —— — 42 33 23 33 278 248 20 000- 30 000 5 000- 20 000 H . . 188 300 269 304 18 14 166 111 255 188 896 911 n 72 50 83 1 - 8 9 28 16 119 180 högst 5 000 32

Landskommuner

inudustrikommuner . . 1 171 1 903 370 810 141 123 420 352 860 1 061 2 962 4 249

blandade kommuner. . 666 1 499 114 217 8 11 52 81 302 350 1 142 2 158 . 234 785 44 108 1 2 10 7 56 81 345 988 jordbrukskommuner.

Summa 2716 4953 1168 1912 766 850 1085 982 2210 2247 7945 10944

därav

16-20 år . . . . . . . . . . . . 63 207 6 27 19 34 3 8 64 125 155 401

21-40 n . . . . . . . . . . . . 1 749 3 535 471 940 324 424 432 525 1 202 1 444 4 178 6 868 41-w n . . . . . . . . . . . . 904 1 211 691 945 423 392 650 449 944 678 3 612 3 675

Avgdngmz i % az-

hela antalet*

Städer med - — — — 499 — 401 — 47! över 100 000 inv. .. 39! 584 524 » - —— 649 — 78-2 - 52! - 58-9 -— 596 30 000 -100 000 . . 58-0 n — — —— — — 44o — 58s — 47 1 20 000- 30 000 48: 44s » - - - - 40-1 — 42-4 -- 60-0 5 000- 20 000 615 53-1 43-3 -- ~ 62-4 - —- —— 529 — 36-4 —— 60°2 högst 5 000 —— 69-2

Landskommmzer _ — —— 466 — 456 —- 552 — 58‘9 industrikommuner ——- 6l9 68‘6 ——— —- — 579 ——- 60-9 -— 53? - 354 blandade kommuner. . 692 65s — —— 66‘? -—- 412 ~— 591 — 740 jordbrukskommuner. . ——— 77o 711

- - 52-0 - 47-5 - 50-4 - 57-9 summa 64-6 -_ 62-1

därav .

—— 76-7 —— 81s — 64-2 —— 72-7 - 66-1 —— 72-1 16-20 år . . . . . . . . . . .. — — — - 54-9 —— 546 — 82: 21-40 » . . . . . . . . . . . . 669 66c 56-7 — - - 48-1 --- 409 — 41s — 50-4 41—w n . . . . . . . . . . . . 57-3 57-3

1 Hela. antalet: kvarvarande + avgângna.

Tab. 82. I 1935 års undersökning ingående arbetslösa med minst 50 hjfilpveckor under tiden l/z 1934——“,7 1935, fördelade med hänsyn till hjälpens utformning. Arbetslöshetstyngda. områden.

Antal arbetslösa hjälpta genom

enbart en” enbart hemmahjälpforxxuer _ lnuvudsak- Områden stat k m stdtlhitte c ligast stat- reservarbete S u m m a mmm:to0 ern kont t resifrfidremma eller åldersarupper° ligt reserv- an.: och kontant- 07.. kommunalt understod .. hgalpformer arbete understod mseflarbete Kvar_ Av- Kvar- Av- Kvar- Av- Kvar- Av- Kvar- Av- Kvat- Av_ va- Uång- va- gäng- va- vång- va- gäng- va. gång_ vaw rande Öna rande na rande Öna. rande na rande na rande gän°na

Absøluta tal. Stenkmnmøcøzer Göteborgs o.Bo111}s län 466 559 46 74 6 25 58 S0 390 486 966 1 224

Sdgverkskonnnuner Västernorrlands län. . 155 115 115 83 120 60 266 176 382 250 1 038 684 Tändstickskommuøzer. . . . 41 38 91 59 1 -— 8 7 26 13 167 117

J iirnbruks- och gruvko-nzmuner Bergslagen . . . . . . . . . . 152 207 9 22 4 15 30 23 69 105 264 372 Norrbottens län 251 199 -- — 7 7 2 12 43 59 303 277 Glasbrukskom-mune-r . . . . 36 18 7 2 4 7 ——- 2 32 48 79 77

Övriga Oskarshamn . . . . . . . . 19 22 32 28 —— 1 15 16 10 9 76 76 Södra Vram . . . . . . . . 30 24 2 — —- — 3 2 31 21 66 47 Vissa kommuner i Västernorrlands län. . 47 37 47 31 4 2 46 41 40 37 184 148 Summa 1 197 l 219 349 299 146 117 428 359 l 023 1 028 3 143 3 022 därav 16-20 är . . . . . . . . . . . . .. 39 80 1 6 7 9 3 7 52 89 102 191 21-40 n . . . . . . . . . . . . . . 903 935 158 177 51 35 182 179 643 676 1 987 2 002 41-—~u) » . . . . . . . . . . . . . . 255 204 190 116 88 73 243 173 328 263 1 104 829

Avgdngna i % av hela antalet. 1 Stenkommzmer o.B0hus län - 545 - 617 —— 806 — 5S‘0 ——- 55‘5 —— 55‘9 Göteborgs Sdgverkskommuner Västernorrlands län.. - 42‘6 -v 419 - 33s — 39‘8 — 396 — 89! Tdndstickslcommamer. . . . — 481 — 39s — —— —— 46? — 33s —— 41°2

Järnbruks- och gruvkommrzmer Bergslagen . . . . . . . . . . —— 57? —- 710 —- 78‘9 — 431 - 603 - 585 Norrbottens län . . . . . . — 44-2 — — —~ 50‘o — 85: — 57s — 47‘s Glasbrukskommuner . . . . —- 3333 — 22: - 63s — 100°o - 60o — 494

Övriga Oskarshamn . . . . . . . . — —— 46? -- — —- — — 53’7_ 51‘6 74 50‘0 Södra. Vram . . . . . . . . —— 444 — — —— —- — 40o — 40‘?! — 41‘6 Vissa kommuner i Västernorrlands län. . - 44o —— 39”! —— 33‘3 — 47] ———481 — 44s Summa. — 50?) —— 461 — ö — 4513 -- 501 - 490 därav 16--20 år . . . . . . . . . . . . . . - 67: — 85: 563 — 700 631 -- 65: 21-40 » . . . . . . . . . . . . . . - 509 -- 52s — 40-7 — 49s w 51: - 50°s 41-—w » . . . . . . . . . . . . . . —— 441 -— 37‘9 45‘3 41‘6 44s —- 42s l Hela antalet: kvarvarande + avgângna..

Den konstateras -- frånsett det abso-

högsta procentuella avgången ringa

luta antalet i de medelstora städerna —— från

dagunderstödda (78‘2 procent) statligt reservarbete i jordbrukskommuner (77-0 procent). Minst var anv-

gången från kombinationen av samtliga hjalpformer i de minsta ståderma

- det absoluta antalet var dock — och från

(36%; procent) obetydligt statligt

reservarbete i storstäderna (39-7 procent).

I tabellen har det förevarande materialet även uppdelats på. åldersgrupper.

Fördelningen uppvisar det naturliga förhållandet, att inom samtliga hjälpformer avgångsprooenten i stort sett sjönk med stigande ålder.

Det har redan erinrats om hur skiftande arbetsmarknaden är inom olilka delar av landet. För att erhålla en ur arbetsmarknadssynpunkt större homo-

har i tab. 82 uppgifter rörande från olika hjälpformer

genitet avgången

lämnats för de arbetslöshetstyngda områdena. Det torde emellertid observeras, att läns stenkommuner icke medtagits i nämnda tabell, då

Blekinge

arbetsmarknaden där under det senaste året varit av betydligt mera tillfreéis ställande art än inom övriga arbetslöshetstyngda områden. Likaså har på

av materialets brister sågverkskommunerna utanför Västernorrlands

grund län icke kunnat ingå i undersökningen.

Resultatet av den på detta sätt företagna undersökningen av förhållandena inom de arbetslöshetstyngda områdena blir, att av de undersökta fallen 490

av de i 1935 års undersökning ingående avgått ur klientelet, medan

procent

motsvarande siffra för övriga delar av landet var 62-3 procent.

Avgångna i % av hela-

antalet arbetslösa, som

åtnjutit hjälp minst 50

veckor ‘/1 1934-3‘/1 1935

ArbitillöâåetsÖvriga delar

i av landet

Oårâden

Statligt reservarbete . . . . . . . . . . . . . . . . 505 7l1

statskommunalt eller kom-

Hemma- munalt reservarbete . . . . 46: 66-3

hjälp- kontantunderstöd . . . . . . .. 4413 54x2

former reservarbete och kontant-

understöd . . . . . . . . . . . . . . 456 487

I

Statligt reservarbet-e och hemmahjälp-

former . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50: 507

Summa 490 621:

Hur tett sig inom olika hjälpformer dels för dessa arbetslöshets-

avgången

områden, dels för delar av landet framgår av ovanstående

tyngda övriga sammanställning.

BILAGOR

Tabellbilaga A

De urbetslösas fördelning efter arbetslöshetsperlodens längd under åren 1933, 1934, 1935 och 1936.

I. 1936: 1-9 arbetslöshetsveckor.

569 arbetslösa.

Antal arbetslöshetsveckor

1 9 3 3 1935 1934 0 1—.9

| |10—19|20—29|3o—39|4o—49|5o—52|summa

0 93 1 3 — —— 1 1 99 0 veckor . . . . . . . . . . . . 1-9 1 - 1 - - - 1 3 10-19 3 — 1 1 1 1 4 11 2 - - 1 — 1 4 8 20-29 30-39 - 1 1 1 3 1 3 10 - - - 2 1 — 2 5 40-49 50-52 1 - - — 1 —- 3 5 Summa 100 2 6 5 6 4 18 141

O 8 - - - - - l 9 1-9 veckor . . . . . . . . . . 1-9 — 4 2 1 —~ — — 7 10--19 - 1 5 1 3 — 1 11 - - - - 1 2 - 8 20--29 30-39 - - 1 1 - —~ 2 4 - - - - - 1 2 3 40-49 50-52 - - - - - 1 1 2 Summa. 8 5 8 3 4 4 7 39 10 1 - —— - - — 11 10-19 veckor . . . . . _.. 0 - 1 1 1 1 - 1 5 1-9 10-19 5 3 15 4 2 - 2 31 20-29 - 2 3 10 2 1 2 20 - - 1 2 2 1 - 6 30-39 - - - 3 1 -- 5 9 40-49 50-52 - - - 1 1 3 14 19 Summa 15 7 20 21 9 5 24 101 - - - - - - 5 20-29 veckor . . . . . . .. 0 5 1-E} — 4 l - - 1 1 7 2 - 3 4 1 — 2 12 10-19

Summa 11 7 17 17 13 11 20 96

1 - 1 - - - 5 30-39 veckor . . . . . . .. 0 3

- 4 3 - - - - 7 1-9

1 3 1 - 2 1 — 8 10-19 20-29 - - 1 2 4 2 - 9

30-39 - — - 2 2 3 _ 1 8

40-49 1 - 1 1 5 1 2 11 50-52 - — 4 3 3 2 23 85

Summa. 6 8 10 9 16 9 26 S3

- - - - - - - - 40-49 veckor . . . . . . . . 0

- - - - - - 2 1-9 2

— — — 1 — —— —- 1 10-19 20-29 2 - - 2 1 . 1 - . 6

- - l 1 - - 3 5 30-39

- 4 2 — 5 5 17 40-49 1 50-52 — 4 2 2 3 2 34 47

Summa 3 6 7 8 4 8 42 73

- - - - - - - - 50-52 veckor . . . . . . .. 0

- - - — - — - — 1-9

40-49 50-52 - - - 1 1 - 24 26 Summa - - - 3 3 - 25 31

L

II. 1936: 10-19 arbetslöshetsveckor. 1 470 arbetslösa. Antal arbetsliishetsveckor 1 9 3 3 1935 193-1 0 1-9 10-19 20-29 30-39 40-49 Summa 0 veckor . . . . . . . . . . . . 0 120 - 3 3 - - - 126

1-9 veckor . . . . . . . . . . 0 26 - - 1 - 1 1 29 1-9 2 3 1 - - - - 6 10-19 1 4 1 2 - - 1 9 20-29 - — 2 2 2 1 2 9 30-39 1 - - 3 1 - —-— 5 40-49 - - 1 — - 2 2 5 50-52 — — 1 - - - 3 4 Summa 30 7 6 8 3 4 9 67 10-19 veckor . . . . . . . . 0 30 1 3 1 — - - 35 1-9 4 1 5 8 3 — 22 10-19 8 2 17 11 6 2 2 48 20-29 2 - 6 15 12 4 5 44 30-39 2 2 1 3 5 6 1 20 40-49 4 -- 2 2 1 5 4 18 50-52 - - - 1 2 5 11 19 Summa 50 6 34 41 29 22 24 206 20-29 veckor . . . . . . . . 0 21 — 2 1 - - 24

Summa 40 6 37 71 45 31 40 270 30-39 veckor . . . . . . . . 0 9 - - - 1 - 1 11

Summa 3a 10 29 ss 51 49 102 317 40-49 veckor . . . . . . . . 0 8 - 1 - - 1 —— 10

Summa 33 6 11 21 33 68 104 271 50-52 veckor . . . . . . .. 0 4 - - 1 - - - 5

III. 1936: 20-29 arbetsliislnetsveckor.

4 244 arbetslösa.

Antal arbetslöshetsveckor

1 9 3 3 1935 1934

0 1-9 10-19 20-29 30—-39 40-49 50-52 Summa

0 veckor 0 114 1 - 2 — 3 1 121 . . . . . . . . . . .. 17-9 1 1 - - 1 1 —— 4 10-19 3 - 1 - 2 1 3 10 20-29 2 - - 1 - 1 2 6

2 - - - 2 — 3 7 30-39 40-49 - - - - - 2 2 4 50-52 - - 2 1 - - 3 6 Summa 122 2 8 4 6 8 14 158

0 41 - 1 2 1 - 1 46 1-9 veckor . . . . . . . . . .

- 1 2 1 - 2 9 1-9 3 10-19 1 2 2 -— — 1 8

1 1 2 - 1 - 1 6 20-29 30-39 —— —— — - 1 2 1 4 40-49 - - 1 3 - 1 2 7 50-52 - - -—- — 1 1 5 7 Summa. 44 5 7 9 5 4 13 87

. . . . . . . . 0 63 1 7 1 — — 1 73 10-19 veckor

Summa. 89 7 83 39 18 32 49 267 20-29 veckor . . . . . . . . 0 47 2 2 1 2 1 —— 55 1-9 1 - 2 1 1 l 1 7 10-19 6 2 10 4 7 3 11 43 20-29 8 2 7 36 16 13 16 98 30—39 11 2 5 10 17 18 20 88 40-49 1 -- 4 6 12 12 20 55 50-52 6 3 4 8 7 16 58 102 Summa ao u 34 66 62 64 126 443 30-39 veckor . . . . . . . . 0 - -—- 1 — l —— 35

33 1-9 2 1 -— - 2 21

9 7 10-19 13 2 13 8 3 4 1 44 20-—-29 6 2 9 30 19 11 19 96

Summa 82 17 48 78 85 112 228 650 40-49 veckor . . . . . . . . 0 - - 3 - - 1 52.

48 1-9 15 4 2 - 1 1 1 24 10-19 5 8 6 - 4 87

11 3 20-29 14 4 15 17 14 9 21 94 30-39 12 5 10 12 20 28 34 121 40-49 13 3 10 14 39 101 78 258 50-52 9 5 8 22 26 56 423 549 Summa. 122 24 50 76 106 195 562 1 135 50-52 veckor . . . . . . . . 0 - - 1 - - - 20

19 1-9 1 -- — -— 1 16

12 2 10-19 9 - 2 2 2 1 2 18 20-29 26 1 3 8 10 5 16 69 30-39 17 3 4 8 15 16 27 90 40-49 13 2 5 10 16 40 69 155 50-52 24 8 23 36 58 82 905 1 186 Summa 120 16 38 65 101 144 1 020 1 504

IV. 1936: 30 arbetslfishetsveckor. 13 647 arbetslösa. Antal arbetslöshetsveckor 1 J 3 3( t 1935 1931 O 1-9 10-19 20-29 30-39

40-49|50-52ISum1ms.

0 veckor . . . . . . . . . . . . 0 73 - - - 2 - 1 76

Summa 77 1 2 6 4 1 13 104 1-9 veckor . . . . . . . . . . 0 75 1 3 5 — 2 — 86

Summa 83 10 9 7 8 4 23 144 10-19 veckor . . . . . . .. 0 116 1 4 2 7 2 - 132

Summa 133 6 26 15 32 29 74 315 20-29 veckor . . . . . . . . 0 114 4 4 2 4 5 1 184

1-9 4 1 4 2 1 2 1 15

10-19 13 2 10 6 1 2 6 40

Summa. 154 16 41 58 54 55 160 u 30-39 veckor . . . . . . . . 0 110 5 2 5 4 3 1 130 1-9 14 5 6 - - 2 3 30 10-19 11 4 16 7 5 2 11 56 20-29 15 2 9 28 20 20 23 117 30-39 11 5 6 25 36 27 52 162 40-49 10 3 8 17 19 34 75 166 50-52 8 3 6 11 21 34 232 315 Summa. 179 27 53 93 105 122 397 976 40-49 veckor . . . . . . . . 0 88 3 2 2 2 2 2 101 1-9 8 4 5 5 - 1 2 25 10-19 20 7 23 14 6 4 11 85 20-29 23 4 9 21 19 8 24 108 30-39 20 6 10 18 27 48 59 188 40-49 11 6 11 21 35 107 122 818 50-52 20 12 27 37 56 85 745 982 Summa. 190 42 87 118 145 255 965 1 S02 50-52 veckor . . . . . . . . 0 70 1 1 - 1 1 2 76 1--9 51 4 4 1 8 3 2 73 10-19 60 5 17 13 8 5 21 129 20-29 75 8 22 47 31 15 67 265 30-39 96 10 16 56 55 44 166 443 40-49 67 13 24 47 88 152 351 742 50-52 101 67 193 259 378 426 6 616 8 040 Summa 520 108 277 423 569 646 7 225 9 768

Tabellbilaga B

De arbetslösas fördelning efter antalet arbetslöshetsveckor och hjälpveckor åren 1933, 1934, 1935 och 1936. Ia.. 1933: kvarvarande arbetslösa.

Arbetslöshets- Hj ä. l p v e c k 0 r 1 9 3 3 veckor Summa. 1933 50 -52 40-49 30-39 20-29 10-19 1-9 0

Summa 3 192 2 562 1 71a 1 352 1 126 827 2 573 13 352

Ib. 1933: Tlllkomna. arbetslösa..

Summa. 640 680 565 515 552 488 3 133 6 578

II a.. 19342 kvarvarande arbetslösa.

Summa 3 864 3 264 1 965 1 566 1 036 656 1 119 13 352

II b. 1934: Tillkomna. arbetslösa.

Arbets16shets- H j ä l p v e 0 k 0 1- 1 9 3 4

veckor Summa

1934 50-32 40-49 30-39 20-29 10-19 1-9 0

1,244

Summa- 633 055 698 794 740 557 2.501 (i 578

III a. 1935: kvarvarande arbetslösa. Arbetslöshets- H j ä l p v e c k 0 r 1 9 3 5

veckor Summa.

0 Summa 3 771 3 928 2 621 1 579 870 854 229 13 352

III b. 1935: Tillkomns. arbetslösa.

IV a. 1936: Kvarvarande arbetslösa.

Bilaga 1

Statens A. K:s cirkulär till arbotsllishotskommittéorna.

STATENS ARBETSLÖSHETSKOMMISSION

c 203

Till Arbetsliishetslcommittéema.

Kungl. Majzt har uppdragit åt Statens arbetslöshetskommission att verkställa undersökning av arbetslöshetsklientelet den 31 juli 1936 efter i stort sett samma grunder som vid 1935 års undersökning. _ Med anledning härav får kommissionen anmoda Eder att från samtliga vilka

arbetslösa,

äro hos Eder anmälda hjiilpsökande den 31 juli 1936, ävensom i den mån så låter sig göra från de arbetslösa, som voro föremål för undersökning den 31 juli 1935 men som icke äro hos Eder anmälda först nämnda datum, införskaffa vissa upplysningar kommisenligt sionens formulär C 260 och 261. ~ Vid undersökningens utförande har kommittén att noggrant iakttaga nedan angivna föreskrifter. a) Formulär C 260 (vit blankett) användes för arbetslösa, som redovisats i 1935 års arbetslöshetsundersökning. För dessa äro erforderliga identifieringsuppgifter för varje i undersökningen deltagande arbetslös införda å samtidigt härmed översända blanketter. Kommittén har såsom sin första åtgärd att utsortera samtliga de blanketter, som avse personer, vilka den 20 juli 1936 äro hänvisade till statligt reservarbete, ungdomsreservarbete eller arbetsläger. Dessa blanketter kompletteras tills vidare endast ifråga om punkt 19 b, varest införes -— genom understrykning av det tillämpliga ordet ——uppgift om hjälpform och angives numret på den arbetsplats respektive det arbetsläger, varest den arbetslöse befinner sig. (Nummer på statlig införes avsedd reservarhetsplats på härför plats och nummer på ungdomsreservarbete respektive skrives arbetsläger på den lediga delen av raden under.) Omedelbart sedan detta verkställts och senast den 23 juli insändas dessa blanketter till kommissionen, som genom plats- respektive inhämtar lägerledningarna de uppgifter, som skola lämnas av de arbetslösa själva. Så snart detta skett återsändas blanketterna till kommittén, av de arbetslösas som då har att efter granskning uppgifter göra sina anteckningar å den inramade delen av blankettens andra sida. Därefter återstående formulär C 260 (vit blankett) under kompletteras, iakttagande av vad nedan sages, beträffande dem som äro anmälda arbetslösa den 31 juli 1936 ifråga om samtliga punkter och beträffande dem som 1201cc äro anmälda arbetslösa den 31 juli 1936 ifråga om punkterna 18, 20 och 21 samt om möjligt punkterna 9, 10 och 11. , b) Formuldr C 261 (blå blankett) användes för de den 31 juli 1936 hos Eder anmälda hjälpsökande arbetslösa, som icke medtagits i 1935 års undersökning, d. v. s. de personer, för vilka Ni nu ej erhållit formulär C 260 från kommissionen. Även för denna kategori inhämtar kommissionen för de vid statligt reservarbete, ungdomsreservarbete eller arbetsläger sysselsatta genom plats- respektive de lägerledningarna uppgifter, som den arbetslöse själv är i stånd att lämna, varefter dessa översändas till Eder för komplettering. . Beträffande övriga den 31 juli hos Eder såsom hjälpsökande arbetslösa rapporterade har Ni att avfordra de arbetslösa de erforderliga mån kontrollera uppgifterna, i görligaste desamma och därefter, sedan de anteckningar, som skola göras av Eder, blivit införda, översända undersökningsmaterialet till kommissionen. . Allt undersökningsmaterial skall av Eder behandlas så skyndsamt som möjligt och skall under alla förhållanden vara kommissionen tillhanda senast den 15 augusti. Blanketter, som avse personer sysselsatta vid statligt reservarbete, ungdomsreservarbete eller arbetsläger och som från kommissionen avsänts till skola Eder för komplettering, återsändas till kommissionen senast en vecka efter mottagandet. För såväl formulär C 260 som C 261 gälla i tillämpliga delar följande. Uppgiftslämnarna böra vid ifyllandet av blanketterna lämnas nödig hjälp. I blankettens övre högra hörn angives den arbetslöses registernummer hos kommittén samt numret å den yrkesgrupp, till vilken han hänförts av arbetsförmedlingen. Det inramade »bearbetningsnumnnem är avsett för kommissionen och skall icke ifyllas av Eder. Punkt 4--5. Med vistelsekommun förstås den kommun, i vilken den arbetslöse den 31 juli 1936 anmäldes och rapporterades såsom hjälpsökande.

Därest den arbetslöse ej ingivit flyttningsbetyg i vistelsekommunen skall detta angivas.

Punkt 8. Avsikten med denna förfrågan är framförallt att erhålla möjlighet till en jämförelse mellan den genom fackförbundentill socialstyrelsen rapporterade arbetslösheten och den hos kommissionen genom arbetslöshetskommittéerna rapporterade. Önskvärt är emellertid, att samtliga medlemmar i fackliga organisationer angiva organisationens namn och medlemsnummer, oavsett om organisationen står i regelbunden :rapportförbindelse med socialstyrelsen eller icke.

Punkt 10 b. Genom understrykning av det tillämpliga angives orsaken till arbetslösheten.

Punkt 10c och 11. Under »tidsperiod» angives datum för anställningens början och för dess upphörande. Kan exakt dag ej uppgivas, bör åtminstone uppgift om manad och i varje fall om år lämnas. _

stadigvarande sysselsättningar böra specificeras så långt tillbaka som möjligt, men för tillfälliga sysselsättningar behöva uppgifter ej lämnas för tiden före den 1 januari 1933.

Punkt 12 (form. C 261). Det förekommer i vissa fall, att personer normalt hämta. sin utkomst inom olika yrken av sasongmässig karaktär. Den som på detta sätt regelbundet brukar arbeta inom olika yrken under olika delar av året, bör lämna en möjligast noggrann beskrivning av ett arbetsår.

Punkt 11:. Observeras bör, att även den tid, varunder_ en arbetslös åtnjutit arbetslöshetshjälp i någon form, skall medräknas, sålunda även tid, då hjälp utgått i form av reservarbete eller arbetsläger.

För kommitténs anteckningar, vilka göras å inramad del av blankettens andra sida, bemärkes särskilt följande.

Punkt 13. Vid angivande av yrkesgruppnummer skall socialstyrelsens yrkesförteckning för Sveriges offentliga arbetsförmedling år 1936 landa till efterrättelse och sålunda icke den förenklade yrkesgruppering, som finnes i kommissionens månadsrapport.

Punkt 15-16. Anteckning göres här endast i den mån kommittén beträffande den arbetslöses arbetsförhet är av annan uppfattning än den arbetslöse.

Punkt 18. I de kolumner, som sakna rubrikhuvuden, d. v. s. i form. C 260 de fem högra kolumnerna och i form. C 261 de tre högra, skall kommittén icke göra några anteckningar. Dessa kolumner äro avsedda för bearbetningen inom kommissionen. .

Punkt 19 b. Den form, vari den arbetslöse åtnjuter arbetslöshetshjälp den 31 juli 1936, understrykes och ifråga om statligt reservarbete, ungdomsreservarbete eller arbetsläger angives arbetsplatsens nummer.

För ohjälpt person angives anledningen till att hjälp ej lämnats, t. ex.: för närvarande ej hjälpbehövande, tillhört avstängd yrkesgruplh uppbär pensionstillägg, fattigvårdsfall, ansökan ej slutbehandlad, avstängd på grund av arbetsvägran, Statens A. Kzs beslut m. m.

Punkt 20 a. Här skall angivas den dag, då den arbetslöse första gången anmälde sig hos kommittén och sålunda icke begynnelsedatum för senaste arbetslöshetsperiod.

Punkt 20 b. Här skall angivas, när vederbörande senast anmälde sig hos arbetsförmedlingen. Detta framgår av kontrollkortet.

Dessa uppgifter behandlas strängt förtroligt och få ej offentliggöras i sådan form, att den enskilde personens förhållande därav framgå.

frågor skola besvaras. Kan i något fall begärd uppgift ej lämnas, skall detta

$amtliga i

angivas. . _ , j

Muntliga, förfrågningar angående sättet för formulärets ifyllande kunna framställas till amanuensen E. Bohlinder, Statens AJ K. . _

Stockholm den 10 juli 1936.

Formulär för inhämtande av uppgifter. 2

Bilaga

31 31h 1935 /7 1935 rBearbet1zingsnummer. . . .. . ... . . . . v . _ Arbetslöshetskommltté -nr ... . .. .. . . . . .. . .. . .. . . .. STATENS ARBETSL6sHETSK0MmsSI0N

Bilaga 2 a

31/ 19367 I Bearbetningsnummer . . . . . . . .. . . . . .. l

A b t 1 h t kr e s ös e s omml _t é t -nr .OÄ. h STATENS ARBETSLÖSHETSKOEMISSION

Bilaga 3

Statens A. :s order till plats- respektive lagerledningar. R. nr 253. R. D. nr 15.

Kungl. Maj:t har föreskrivit, att i likhet med föregående år särskild arbetslöshetsundersökning skall äga rum beträffande alla de den 31 julihos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa. Denna undersökning verkställes på sätt, som framgår av här närslutna cirkulär nr C 263 till arbetslöshetskommittéerna. Beträffande de vid statligt reservarbete (ungdomsreservarbete eller statligt arbetsläger) sysselsatta skola vissa uppgifter inhämtas genom vederbörande platsledning.

Uppgifter avseende personer, som ingått i 1935 års undersökning, avgivas på. formulär C 260 (vit blankett) och uppgifter för övriga på formulär C 261 (blå blankett).

För samtliga vid arbetsplatsen (lägret) nu sysselsatta, som deltagit i 1935 års undersökning, bifogas här blankettmaterial (C 260) med för varje arbetslös angivna erforderliga. identifieringsuppgifter. Dessa formulär överlämnas genom Eder försorg till i desamma namngivna personer, som ha. att i formulären lämna möjligast fullständiga uppgifter.

Till samtliga övriga. vid arbetsplatsen (lägret) den 31 juli sysselsatta reservarbetare (arbetselever) har Ni att utdela formulär C 261, vilket skall av var och en reservarbetare (arbetselev) ifyllas.

Iiråga om båda formulären gäller, att frågorna 18 till och med 22 icke skola besvaras av den arbetslöse, då de äro riktade till vederbörande arbetslöshetskomniitté. Samtliga övriga frågor skola besvaras och, om besked icke kan lämnas, skall detta angivas. Endast i det fall, då besked kan tänkas bliva lämnat av arbetslöshetskommittén, lämnas frågan öppen.

Med »kommun» under rubriken och med »vistelsekommun» under punkterna 4 och 5 förstås den kommun, från vilken hänvisning ägt rum.

I förekommande fall har Ni att lämna erforderligt biträde vid formulärets ifyllande. Vid eventuell vägran att lämna begärda uppgifter skall detta. meddelas kommissionen, varvid arbetsförmedlingsnummer och namn, födelsetid och hänvisningskommun för sådan person angives. Ifråga om formulär C 260 sker detta enklast genom anteckning å. blanketten.

Person, som avföres från platsen den 1 augusti eller någon av dagarna därefter och innan han avlämnat begärda uppgifter, skall vid avresan avfordras blanketten, vederbörligen ifylld.

Har reservarbetare (arbetselev), för vilken till Eder översänts formulär .C 260 (vit blankett), överflyttats till annan arbetsplats (arbetsläger), skall blanketten omedelbart vidarebefordras till den nya platsen (lägret); har sådan reservarbetare (arbetselev)

avgått från platsen av annan anledning än nyssnämnda, insändes blanketten jämte meddelande härom omedelbart till kommissionen. Skulle antalet blanketter C 261 visa

-av formulär sig otillräckligt, har Ni att hos kommissionen rekvirera erforderligt antal. överblivna blanketter skola âtersändas till kommissionen.

Uppgifterna insamlas genom Eder försorg och tillställas kommissionen snarast

möjligt och i varje fall senast den 10 ndstinstundande augusti. Platsledaren (lägerledaren) har att beordra honom underställd lednings- och redogörarepersonal att deltaga i arbetet, då försening i uppgifternas avgivande ej får ifrågakomma.

Stockholm den 24 juli 1936.

Statens A. K:s order till plats- respektive ilägerledningar.

Bilaga 4

Statens A. K:s order till plntsledningarna om arbetsförhetsnndersökning.

i i R. nr 254.

Genom kommissionens försorg utföres en viss undersökning av det arbetslöshetsklientel, som den 31 juli bland annat var anställt på olika statliga reservarbeten.

Då det för arbetslöshetskommissionen är av stort intresse att jämväl erhålla .ett uttryck för arbetsledningens åsikt beträffande arbetarnes »Arbetsförhetáa och »Möjlighet att erhålla arbete i öppna marlmaden», anmodas platsledaren att före den 25 september

avgiva

utlåtande_ härom å bifogade kort (form. AK nr C 259, punkterna V och VI). För enkelhets skull användas samma kortformulär som kommissionen använt för själva klientelundersökningen. Formuleringen å korten är uppställd så, att däri införda uppgifter med minsta möjliga arbete skola kunna bliva föremål för bearbetning å kommissionen. Den efter flertalet bestämningar inom parentes införda siffran (codesiffran) avser att underlätta en sådan bearbetning. Vid besvarandet av berörda punkterna V och VI strykes ett snett streck över siffran inom parentes till höger om det ord som angiver svaret. Vid formulärets ifyllande iakttages dessutom följande: a. Undersökningen skall avse samtliga de reservarbetare, som voro anställda å arbetsplatsen den 31 juli 1936, i den mån det för arbetsledningen är möjligt att nu göra detta. b. Uppgiften om arbetsförheten avser den arbetslöses fysiska arbetsförmåga. Angeläget är, att denna blir bedömd så noggrant som möjligt och att densamma - framförallt då det gäller som uppnått eller som är behäftad med sjukdom eller person, hög ålder lyte icke överskattas. c. Uppgiften angående reservarbetarnes möjlighet att erhålla arbete i öppna marknaden avser att komplettera bestämningen av arbetsförheten. Sålunda skall här tagas hänsyn till de faktorer av olika slag, som kunna försvåra för den arbetslöse att erhålla arbete på öppna marknaden, och vilka platsledningen har möjlighet att kunna bedöma. Bemärkas bör att endast fullt prima, d. v. s. såväl fysiskt som psykiskt och moraliskt fullgod, arbetskraft får anses ha goda möjligheter att erhålla arbete i öppna marknaden. Det är av allra största vikt att platsledningen (platsledaren måste självfallet i vissa fall rådgöra med övrig ledningspersonal) så sakligt som möjligt och utan hänsyn till personlig motsättning lämnar de begärda uppgifterna. Om platsledningen icke anser sig kunna bedöma eller svara på någon av de uppställda frågorna beträffande någon arbetare, skall markering icke göras. Med övriga punkter I--IV och VII——XV skall sålunda platsledningen icke taga någon befattning. Däremot skall noggrant ifyllas till- och förnamn (viktigt att detta blir i nu nämnd ordning), kommun, län, födelsedag och arbetsförmedlingsnummer, allt i enlighet med å platsen befintliga uppgifter. Formuläret skall, då det insändes, vara stämplat med arbetsplatsens stämpel längst ner till höger före ordet »vända Detta är av vikt med hänsyn till uppsorteringen i kommissionen. A baksidan under »anteckningam göres de påpekanden, som platsledningen anser erforderliga, särskilt då orsaken till att någon punkt icke kunnat besvaras.

Samtliga lämnade uppgifter skola å platsen behandlas strängt förtroligt och få ej under några förhållanden utlämnas. Inom kommissionen kommer materialet likaledes att behandlas konfidentiellt och med största försiktighet. överblivna kort skola återsändas. Erkännande å emottagandet av denna skrivelse emotses. Stockholm den 4 september 1936.

Bilaga 5

Statens A. K:s skrivelse till vissa arbetslöshetskommittéer ang. specialundersökning.

STATENS ARBETSLÖSHETSKOMMISSION C 264

Till Arbetsliishetslcommittén z

I samband med den undersökning av arbetslöshetsklientelet, som jämlikt kommissonens cirkulär nr C 263 den 10 juli 1936 skall utföras ifråga om de den 31 juli hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa, skall även i vissa kommuner, san nu förete eller tidigare företett mera avsevärd arbetslöshet, företagas en noggrannare

undersökning av klientelet. Sådan specialundersäkøving skall verkställas inom Eder kommun och skall i likhet med den allmänna undersökningen avse den 31 juli.

Vid specialundersökningen användes kommissionens formulär nr O 2591, som här bifogas i ett antal exemplar.

sagda formulär är uppställt så, att i detsamma införda uppgifter med minsta möjliga arbete skola kunna bliva föremål för bearbetning å statistikmaskin. Den efter flertalet bestämningar inom parentes införda siffran (code-siffran) avser att underlätta sådan bearbetning. Vid besvarandet av punkterna I, II, IV-VIII, X och XI samt delvis XIII strykes ett snett streck över siffran inom parentes till höger om det 0rd, som angiver svaret. Hur övriga uppgifter skola lämnas torde framgå av frågeställningen i varje särskilt fall.

Vid formulärets ifyllande iakttages följande. Undersökningen skall avse samtliga de personer, som ingå i den allmänna undersök-

ningen per den 31 juli 1936 och sålunda även dem som deltogo i 1935 års undersökning men icke voro anmälda den 31 juli 1936.

Punkt I. För dem som äro anmälda den 31 juli innevarande år strykes, så som ovan, angivits, ett snett streck över codesiffran (1); för övriga angives orsaken till att de ej äro anmälda genom överstrykning av någon av siffrorna (2)-(5).

Punkt II. Här angives, till vilken av de fyra huvudgrupperna Fast anställning, Säsongurbete, (Fállfállighetsarbete eller Ungdom utan utbildning den arbetslöse med hänsyn till sin sysselsättning före arbetslöshetens inträdande är att hänföra.

Punkt IV. Såväl vederbörandes civilstånd som antalet barn under 16 år, mot vilka den arbetslöse är försörjningsskyldig, skall angivas.

Punkt V. Uppgiften om arbetsförheten avser den arbetslöses fysiska arbetsförmåga. Angeläget är, att denna blir bedömd så noggrant som möjligt och att densamma - framförallt då det gäller person, som uppnått hög ålder eller som är behäftad med sjukdom eller lyte —— icke överskattas.

Punkt VI. Uppgiften angående den arbetslöses möjligheter att erhålla arbete i öppna marknaden avser att komplettera bestämningen av arbetsförheten. Sålunda skall här tagas hänsyn till de faktorer av olika slag, som kunna försvåra för den arbetslöse att erhålla arbete på den öppna arbetsmarknaden. Dessa faktorer kunna vara av psykisk eller moralisk art eller ock sammanhänga med ålder, familjeförhållanden m. m. Bemärkas bör, att endast fullt prima, d. v. s. såväl fysiskt som psykiskt och moraliskt fullgod, arbetskraft får anses ha goda möjligheter att erhålla arbete i öppna marknaden. Vidare bör observeras, att formuläret icke förutsätter, att uppgiften här skall kunna innebära, att vederbörande saknar möjlighet att erhålla arbete i öppna marknaden. Sådan person kan nämligen icke anses tillhöra det klientel, varom här är fråga.

Punkt VII. Möjligheten att taga arbete å annan ort är av betydelse för bedömandet av frågan, i vilken utsträckning arbetskraft från arbetslöshetstyngda områden skulle kunna beredas utkomst genom att en överflyttning till plats med rikligare arbetstillfällen underlättades.

Punkt VIII. Denna punkt kan givetvis besvaras endast i fråga om personer, som haft fast anställning eller säsongarbete, alltså för dem som rubricerats under punkt II som (1) eller (2).

Punkt X. Uppgiften under denna punkt bör överensstämma med den till den allmänna undersökningen under punkt 10 a) lämnade.

Punkt XII. Här angives den arbetslöses yrkesutbildning, teoretisk såväl som praktisk.

Samtliga lämnade uppgifter måste behandlas strängt förtroligt och få ej offentlig-

göras i sådan form, att den enskildes personliga förhållanden därav framgå.

I den mån utrymmet å blankettens framsida icke är tillräckligt för besvarandet avd någon fråga, vilket särskilt kan tänkas bliva fallet ifråga om XIV och XV, lämnas svaren på blankettens baksida under tydligt angivande av den punkt svaret avser.

Utmed formulärets övre kant finnas 15 rutor, vilka äro avsedda för bearbetningen inom kommissionen. Här skall sålunda arbetslöshetskommittén icke göra några anteckningar.

Nu ifrågavarande formulär, nr C 259, avseende specialundersökningen den 31 juli 1936, skola vederbörligen ifyllda insändas till kommissionen snarast möjligt och 1 varje fall före den 25 augusti.

överblivna kort återsändas till kommissionen.

Stockholm den 11 juli 1936.

‘ Se bilaga 6.

. . 8 .am .AmV AS . AB .ê ..

En .

..

.Go ..

,e AHEEo .

å.: .

And d A

owqaumfln Senna .. om.:

z .

yoga GV awafiunm han ..

så .

RAM mamauois . .. \

mfiazzfi 5 .. .

. . .

S. 8175 Statlstlkbyrán A.-B. 962 m. H

m n.. H i mmhm. ww

m, m mm m. .å

m.: _m+

å_

$3.5

.EAooE.m.E~ä_

»l . .

OMOFå_

Enâøm

_V_ å_ .

35:51:_

å.:

_

333.33:

§3

3*»:

.~S_oo.:mDu

ä.: .

33:

am

ä_ m. å_

..w=_5o2.=.o._=§m5=_s_.K

un..

ä_

få_ uoxoomuoAm.Emaep.uå_

mm H

m mA H

mmm

25 HHHH

m» ._3:3::§3:3333:3333:33:33:;H

W m. H m. m

M u HHH

. H M u . z W m. m H m. m n. m. HA

m..n.0Mm.I...u.umqmanmomr.

Fm m H:

mamma

u m

mu

m$.._;_;?mZmaz

mwmmmmmmwmmmmmmmmmmmwmmmmwmmwmmmmmumwwmmmmwmwmmmmwmmfiNmmwmwmNfimfimmfi22.=.=.=.2.B83E883333221238-n$un.Sfiufizfi3:2:

um

3:3:Nmmmmmmm

H1P9I|°H 9|9U9^S 8V

o:009000000000000OooooooooooooooooooöooOOOOOOOOOOOOÖOooooooaboooOooeocooooooøoooT$$«..33;.3$3.E.33;3§.3;3§33.§E.3;33¢ZE§:1;:::313.33;.mnthuhN.N.hm.uhN.N.hm.n..mhN.hhhN..~..~..~.b.mN..~..b~._~..m.b~.~_hnhhbuhhhhbnhnh.«..N.~.bmhhh.hrhhbhvhhhbhbubhhhwwwwwwwwwwwwwwwnwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwwmwwwflwwwwwwwwwwmiwwwwwwwwwwwwwwwww

mamam:mmmmmmmmmamammmmmmmmmmmmammmammmmmaammmmammammammmaamammmwamammmaammmmmma

uwmowmwwwmomooowmwmwmmommmmommmwmmwommmmmwwowmwmmwwwggwwommoowamwwwmmmwummmmo

mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmnmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmomanmamammommmmmmmmmmmmmmmmnmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmnmmmmmmmmmmnmmmmmmmmmmmmnmmm

Bilaga 8 Yrkestörtcckning.

Efter varje grupp har inom parentes angivits motsvarande yrkesgruppnummer enligt år 1936 gällande yrkesförteckning för Sveriges offentliga. arbetsförmedling.

Antal Antal arbets- arbetslösa lösa Jordbruk. PorsIins- och kakelarbetare (226) .. 33 Förvaltnings- och befälspersonal (1) 10 Kolgruvearbetare (201, 224) . . . . . . .. 96 Jordbruksarbetare (10, 20) . . . . . . . . .. 144 Kalk- och kritbruksarbetare (220) .. 18 Tillfälliga arbetare (30) . . . . . . . . . . .. 122 Torvindustriarbetare (205) . . . . . . . . . . 12 Trädgárdsarbetare m. fl. (40, 50). . .. 90 Grovarbetere inom ej specificerad sysselsatta, i eget eller nåra. anhö- och stenindustri . . . . . . . , . . .. 32 jordriga jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

Sdgverksindustri. Skogshuslzdllninq. Sågverks- och brädgârdsarbetare Förvaltnings- och befälspersonal (70) 7 2 271 (251) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Skogs- och ñottningsarbetare (80) .. 484

Annan trävaruindustri. Ingenjiirsarbete och arbetsledning. Snickare och svarvare (260, 265, 270) 133 Ingenjörer, ritare och verkmästare Båtbyggare och varvstimmermán (100, 110, 200, 250, 300, 350, 400, (280) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 450, 500, 550, 590) . . . . . . . . . . . . . . .. 45 Tunnbindare, korgmakare m. fl. (290) 37 Malmbrytning. Grovarbetare inom ej specificerad Gruvarbetare trävaruindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 (101) . . . . . . . . . . . . . . . . 458

Metallindustri. Pappersindustwl.

Jârn- och metallverksarbetare 179 Pappersbruksarbetare (305) . . . . . . .. 70 (111) Gjutare (120) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Pappersmassefabriksarbetare (301). . 416 Bleck- och plåtslagare 40 Bokbinderiarbetare m. fl. (310, 315, (130) . . . . . . .. Kopparslagare (131) . . . . . . . . . . . . . . . . 8 320) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 48

Smeder, hovslagare och reparatörer Grovarbetare inom ej speciñcerad

(132, 160) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 222 pappersindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Verkstadsarbetare (yrkeskunniga) Grafisk industri. (125, 133, 135, 136, 140, 150, 155. Typogmfer (330) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 165) . . . . . . . ., . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 389 Andra. grafiska arbetare (325, 340).. 25 Hjälper-hetare (hantlangare) (190) . . 343

Verkstadsynglingar (199) . . . . . . . . . . 30 Livsmedelsindustri. Metallarbetare (170) . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Kvamarbetare (351) . . . . . . . . . . . . . . .. 57 Guld- och silverarbetare (175) . . . . .. 11 Mejeriarbetare (380) . . . . . . . . . . . . . . . . Ur- och instrumentmakare (180). . .. 7 Bageriarbetare (353) . . . . . . . . . . . . . . 101 Grovarbetare inom ej specificerad Konditori- och chokladarbetare (359, 365) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Stenindustri. _ . . Slakteri- och charkuteriarbetare (386) 1 13 Sockerfabriksarbetare (360) .. . . . . . .. 34 Stenindustriarbetare (210) . .i . . . . . . . . l 939 Tobaksarbetare (375) . . . . . . . . . . . . .. Glasindustri. _ och vattenfabriksarbetare Bryggeri- Glasindustriarbetare 175 (370) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 (230) . . . . . . . . .. Ma.rga.rinfabriksa.rbeta‘re (385) . . . . . . 24 Annan jord- och steninduatri. Konsarvfabriksarbetare (389) 16 Cementfabriksarbetare (222, 223). . . . 24 Arbetare inom ej specificerad livs- Tegelbruksarbetare (225) . . . . . . . . . . 30 medelsindustri (390) . . . . . . . . . . . . . . 12

Antal Antal arbets- arbetslösa lösa Textil- och bekldclmzdsindustri. Sjöfart och fiske.

Textilindustriarbetare (401, 405, 410, Befälspersonal (600, 601, 605) . . . . .. 34

415, 416) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 Däcksmanskap (610) . . . . . . . . . . . . . . . . 159

Skrädderiarbetare (420) . . . . . . . . . . . . 26 Maskinmanskap (620) . . . . . . .i. . . . . . . 177

Hattmakeriarbetare m. fl. (435, 438, Ekonomipersona] (630) . . . . . . . . . . .. 48

440) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Besättningsmän å, ñskefartyg m. fl.

(609, 640, 645) . . . . . . . . . . . . . . . . .. 23

Läder-, hdr- och gnmmivarnindtlstri. Kontors- och butikspersonal. Garveriarbetare (451) . . . . . . . . . . . . . . 22 Bokhållare, kontorister m. fl. (651, Sadelmakare och tapetserare (480).. 27 655. 656, 660) . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 205 Gummifabriksarbetare (470) . . . . . . . . 42 Handels- och försäkringsagenter (690) 127 Skomakeri- och skofabriksarbetare Butikspersonal (680) . . . . . . . . . . . . . . .. 117 (460) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 Vaktmästare m. fl. (665) . . . . . . . . . . .. 32 Handskmakeri- och pålsvaruarbetare Sysselsatta. i egen handelsrörelse .. 151 m. fl. (455, 490) . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Lagerarbete. Kemisk-teknisk industri. Handelsarbetare (695) . . . . . . . . . . . . . . 426 0lje-, tvál- och ljusarbetare (501) .. 18 Tändsticksarbebare 285 Hotell- och restanranyrörelse. (530) . . . . . . . . . . . .

Arbetare inom ej specificerad kemisk- Servitör-er (760) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Landtranspørt. Vc’ig- och anläggningsarbete. Kuskar, åkeri- och expressarbetare JOId, betong- och schaktningsarhe- (720, 725) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 397 tare, inkl. gatu-, väg- och vattenchaufförer (710) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 483 byggnadsarbetare (552, 555, 560).. 1 270 Jarnvägs- och & 33

Annan Hamn- och stuveriarbetare (730). . .. 115 byggnadsverksamhet. Buss- och garagepersona] m. fl. (735, Grundläggare, stensättare och berg- 740) . . . . . . . ._ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 spräugare (551) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189

Rörlâggare (571) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Allmän tjänst och fria yrken. Murare (565) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stats- och kommunaltjânstemän (850, Murarbetsmän och tegelbärare (564) 187 855) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Byggnadssnickare och timmermän Militär-er (875) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 (566) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Journalister m. fl. (800) . . . . . . . . . . .. 11 Maleriarbetare (575) . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Musiker m. fi. (810) . . . . . . . . . . . . . . .. 29 Glasmästare och förgyllare (579). . . . Sjukvårdspersonal m. fl. (900, 920, Elektriska montörer (573) . . . . . . . . .. 26 930, 935, .941, 945) . . . . . . . . . . . . .. 16 Banarbetare (utbruten ur grupp 560) 37

Andra ej specificerade byggnadsar- H uslz‘gt arbete.

arbetare (580) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 m. fl. (955, 985, Betj Enter, gardskarlar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Kraft- 989)» och vdrmeproduktion. Tillfâllighets- och diversearbete (990) 4 684 Maskinister, eldare och andra ambe-

tare vid kraft- och belysningsverk utan särskild utbildning (995) 618

Ungdom

m. m. (591, 592, 595) . . . . . . . . . . .. 151 Samtliga yrken 19 930

Bilaga .9

Förteckning över vissa arbetslöshotstyngda kommuner eller områden

.den .31 juli 1936.

Stenkommuner Såsverkskommuner Norrbottens län

Blekinge län . Västernorrlands län Gällivare Asarum Alnö Jukkasjärvi *Aspö Bjärtrå

*Backaryd *Boteå

- Gudmundrâ. övrig”

*Bräkne-Hoby

Gammalstorp Oskarshamns stad (Kalm.)

Hägsjö *Hasslö Södra Vram (Malm.)

Högsjö

Vissa kommuner i Väster- Hällaryd Njurunda

Nora norrlands län:

*Jämshög l

skön Attmar Listerby

D31

*Mjällby Styrnäs

Mörrum säbrå Långsele

lk Timrå Tuna

*Ronneby

Sturkö Torsåker Tynderö Tjurkö Ytterlännäs LÃUStOTP Ysane

Åryd _ Övriga

Söderhamns stad(Gäv1.)

Göteborgs 0. Bohus

Byske (Vb.)

län Lysekils stad

Tilndstlckskommuner *Strömstads stad Askum Norra Solberga (Jönk.)

Bottna Vänersborgs stad (Älvsb.)

Brastad Tidaholms stad (Skar.) Bro Agnetorp (skar.) *Bärfendal Hogdal V

Kungshamn- Glesbrukskommuner

Kville Ekeberga (Kron.)

Lommeland Eda (Värml.)

- - Lur Lyse

Järnbruks- och grav-

Malmön

kommuner Näsinge Skee’ Bergslagen

*Smögen Ljusuarsberg (Ör.)

Svenneby Ramsberg (Ör.) Tanum Grangärde (Kopp.) Tossene Norrbärke (Kopp.) Ingår ej i specialundersbkningen (jfr sid. 22).

1 Skee kommun utgör i arbetslöshetshänseende tvänne Skee Ioch

redovisningsområden, Skee II, med var sin arbetsliishebskommitté.

Bilaga 10

Förteckning över kommuner ingående i 1935 eller 1936 års undersökningar.

Den efter kommunens namn stående siffran anger kommuntypen sålunda:

Städer med över 100 000 inv. Städer med 30 000-100 000 inv. - Städer med 20 000-30 000

(1) - (2) nv. (3) ——Städer med 5 000-20 000 inv. (4) -- Städer med högst 5 000 inv. (5) — Industrikommuner (inkl. zöpingar) (ö) ——Blandade kommuner (7) —-—Jordbrukskommuner (8).

Arbetsltishetstyngda kommuner äro satta med kursiv stil.

Antal arbetslösa Antal arbetslösa

« . enligt - -› _ enli t

1113:120; månad ‘n§‘§f§f§)‘, mânaås-

Kmnmu 1936 Kommun

1986ingående

;angående 1131:254: råågål 1119:1251:lägg?

(Kommuntyp) dam‘. rapporterna .i 96av (Kommuntyp) därav rapporterna _i 96 av

hela. ej an- mvånm hela ej an- mvå“”

sig. 31/7 31/7 :.‘““if,, gig. med* ar- 1,. ;),“:f,

19/35 1935 1936 193351936 1935 1955 1936 1936 1936

Stockholms stad(1) 2037 697 3 334 2153 06 Out Valö (S) . . . . . . . . . . 4 3 2 4 01 03

Värmdö — — 14 — 05 —-

(7) . . . . . .

- —— 1 — 00 —

stockholms län Yiisterhaninge (6). .

— 7 - 02

Qsterhaninge (6) ..

(4) . . . . . . - —— 4 — 00 — - ~— 16 — 05 — Lidingö Qsterâker (6) . . . . . .

33 13 58 33 12 07 Over-Järna. —— —— 2 01 — Norrtälje (5) . . . . . . (6) . . . . Sundbyberg (4) 37 35 10 04 Södertälje (4) . . . . 57 29 9%1 8 56 06 U-4 .

— — — — Uppsal“ “m Vaxholm (5) . . . . .. 11 0-1

—-— — 5 — 01 -

Enköping (4) . . . . . .

- -— 11 —— 05 — 58 58 Almunge (7) . . . . . . Uppsala (2) . . . . . . . . 34 68 02 02 Bladåker 2 — 24 7 33 10

(8) . . . . . .

- - 6 — 01 -— - —— 1 — — Botkyrka. (6) . . . . . . Bondkyrka (6) . . . . 00 Börstil (8) . . . . . . . . 2 1 8 2 02 01 Ekeby (8) . . . . . . .. —- ——- 1 —- 01 -w

4 — 17 3 04 01 4 3 42 5 16 02 Danderyd (6) . . . . . . Film (6) . . . . . . . . . . Edebo (7) . . . . . . . . 28 10 42 28 22 15 Gamla 1 ~—— 4 1 02 00

Uppsala (6) Edsbro s - 22 8 1-5 0-e Hällnäs 19 6 19 20 0-7 0-7

(7) . . . . . . .. (8) . . . . . . .. Fasterna 8 1 31 11 23 08 Morkarln — —- 10 — 13 —

(8) . . . . . . (8) . . . . . . Forsmark (7) . . . . . . 19 13 45 19 55 22 Skäfthammar —— — 14 35 08 21

(6) . . lü-ötuna - —— 7 -—— 05 — Söderfors 43 23 43 22

(8) . . . . . . (6) . . . . . . 69 33 Harg (7) . . . . . . . . . . 85 25 85 87 35 37 — — 17 - Os —

Tegelsmora (7). . . . Huddinge (6) . 10 5 59 8 05 01 Tensta - - 7 —- 05 —

(8) . . . . . . .. Hässelby vst kpg(6) — — 19 ~— 08 - 11 m 07 —-

—— Tierps kpg (6) . . . . -

. . . .. 1 - 1 03 00

(7) . . . . .. åäzâröö uvu(få) ..8 5% ?å llå 63 ål2 *7 ToTieépsta -- —-— 1 18 - 07 —-

(Ik7) . . . . . . ..

Järfälla. . . . . .. —— — 16 — 05 ——

(6) Yastland (7) . . . . .. 30 2 109 29 3-9 1-1

— — 11 -— 08 — 252 Knutby (8) . . . . . . . . êlvkarleby (6) . . . . 81 25 81 28 Os) Kårsta —— — 7 — 08 — Osterlövsta

(7) . . . . . . . . (8) . . . . 2 1 35 2 1°1 01 Länna . . . . . . . . 25 10 — Nacka (7)6 . . . . . . . . ofå -9-1 77 -25 Os Os -- ,

12 7 so-delmanlands l Nynäshamns kpg(6) 27 15 06 03 Riala (8) . . . . . . . . . . -— — 3 —- Os -- Eskilstuna - - 47 - O1 -

(2) . . . . Rimbo (6) . . . . . . . . 8 5 20 8 10 0 Katrineholm (4) . . 37 22 29 43 04 05

— — 8 l2 — 38 25 47 38 03 Roslags-Kulla (7). . Nyköping (4) . . . . . . 04 Rådmansö —— — l — 01 - —-~ —-— 01 —

(7) . . . . —— Strängnäs (5) . . . . 3

—— -w- 2 —-— 01 —— Torshälla - —- Salem (6) . . . . . . . . (5) . . . . . . 4 4 02 2 Saltsjöbadens 2 —-— 8 2 02 01

kpg{6) Sollentuna (6) . . . . 8 2 61 8 05 01 Björnlunda — 4 —— 02 -

(8) . . . . Solna (6) . . . . . . .. 89 22 167 89 08 04 - —— 3 —-— 01

Husby-Rekarne (6) Spånga. (6) . . . . . . .. 18 8 66 20 06 02 (6) . . . . .. — — 22 — 13 —

Hyltinge Stocksunds — —-— 7 — 02 — Kila -— —— 1 — —

kpg (6) (7) . . . . . . . . .. 00 Täby —-— — 6 - 01 — Lilla Malma — —— —-

(6) . . . . . . . . . . (8) .. 1 —-— 01

Unnnge (7) . . . . . . . . 15 7 29 15 22 1-2 — — 7 — 0-3 —

Ma1mk6pingskpg(6) Vallentuna (6) — 9 1 Os 0-1 S:t Nikolai 19 4 45 16 0-9 Os

(6)

2375 36

Antal arbetslösa Antal arbetslösa

i undersök- “mig” i undersök-

2111113;

Kommun enligt 11111;}: Kommun enligt Tapper-

lggénigxfgagl/fiemånads- terna 19§énig1fgn§‘::1/36månads- tema

,

(Kommuntyp) därav rapporterna i 75av (Kommuntyp) am.“ rapporterna .i 76av

- ;:.i.;:::; an- m 3 :;%:;::

my em

»- ——- 15 — — — — 10 — 11 — Stigtomta (8) . . . . . . Os Frinnaryd (7) . . . . . . Stora Malm ——- — 10 —- 03 — -- -- 19 08 —

(7). . . . Färgaryd (6) . . . . . .

——- — ——- 02 — —~- — 5 — 02 — Torshälla 1k (6). . . . 4 Hjälmseryd (8). . . .

— - - — — 09 — Trosa-Vagnh§.rad(7) 3 O1 Korsberga. (8) . . . . 14

— — 4 —— 04 —— - - 4 —— 07 ~ Väster-Ljung (8). . . . Källeryd (7) . . . . . . Aker —— ——- 9 —— 04 — — 16 — 04 —

(6) . . . . . . . . . . Långaryd (6) . . . . . .

~—— —— 29 ——- 25 —

Norra. Ljunga (6)..

_ Norra Solberga (6) 49 6 89 54 35 2 2

l. Reftele - - 5 - —- Östergötlands (7) . . . . . . ..

. ~ 7 . . . . .. - - 1 - 0 —

. - _ . R daholm 82

(2) . . . . . . 10 3 89 8 __ _ _ Linköping 0.3 0.0 Sgenamm _ _. _ . . 4 0.3 _ __ Motala .. 1 1 11 1 0 2 0 0 gå

0-1 m

- V myd- ~i1-Kg,-6-)\ 12 0.4

Söderköping (5) .. 1 9 1 0-3 0-o

- - V“. af g 7) 2 12 3 0.8 0.2 Vadstena ---- -- - 1 00 -

5 A1: 1: :1 _ 10 _ 0-7

y§‘fg2,:;(—§;. —

— — 5 — 07

_ __ _ ___ Odestugu (8) . . . . . . Ekeby (6) . AV . . . . 1 0,0

. . . . .. - - - —

Hällestad -- —— á — 3-20 - Gryt(7)...j(7 . . . . . . . “ä”

2 _ K°“°b°g“

Kisa ——- — 8 - 02 - 3 1 10 4 02 01

(6) . . . . . . . . . . Ljungby (5) . . . . . .

- - 2 35 11 76 40 Os 0-4 Kristberg (s) . . . . .. —— 0-1 —- Växjö (1) . . . . . . ..

Krokek —— — 2 — 0-1 —

(6) . . . . . . .. Kullerstad - - 16 — 05 2 1 4 2 01 00

(6) . . . . Algutsboda (6) . . . .

— —— 37 — 08 —~ ö - 40 4 10 01 Kvillinge (6) . . . . .. Allmundsryd (7) .. Motala — -—- 30 — 04 — Aneboda - - 7 2 07 02

1k (6) . . . . . . (7) . . . . . .

—— — - - —— 03 *- Norra Vi (8) . . . . .. 2 ——- 02 ———Drev (6) . . . . . . . . .. 1

— —— 2 — o~2 11 4 19 11 rs O-s Oppeby (8) . . . . . . .. Dädesjö (7) . . . . . . .. Ringa1\1m(7) . . . . .. 2 1 6 2 01 00 E/ceberga (6) . . . . . . 26 3 38 26 20 14

- — ——- 00 —- -— — — 01 — Risinge (6) . . . . . . . . 3 Göteryd (7) . . . . . . . . 2

1 - 1 1 O2 02 5 4 3 5 01 0 1 Rönö (8) . . . . . . . . . . Hovmantorp (6) . .

- -- 7 —- 09 1 -—- 4 1 02 00 Simonstorp (S) ——- Hälleberga (6)

Skedevi - - 5 — 02 —— Härlunda 2 2 6 3 05 02

(7) . . . . . . . . (8) . . . . . .

— -—- 6 —— 04 — Lenhovda 27 9 32 27 14 12 Sund (7) . . . . . . . . . . (6) . . . . . . Svinhult - - 2 — Os - 7 —— 36 2 16 01

(8) . . . . . . Ljudet (6) . . . . . . . .

——- — 3 — 02 “ Valdemarsviks |l|Ig(6) 4 1 20 5 07 02 Långasjö (8) . . . . . .

kloster 7 4 4 8 01 02 - —« 8 12 07 11 Vreta (6) .. Markaryds kpg (6) Atvid —- — 31 -— 06 —~ Markaryds 1k (6) . . 3 1 15 4 04 01

(6) . . . . . . . . . .

Nottebäck (6) 3 2 5

- — 9

. 13 (1)2 s 81

Jönköpings län _

. 1% 13 i 0.7 0-0

S%Z:%i;£L1;(s)... —

- - 29 — 0-1 a Södra — — 6 —— 04 Eksjö (4) . . . . . . . . .. Ljunga (8)..

—— — 10 — 04 - Huskvarna (4) . . . . 28 21 15 31 02 04 Södra Sandsjö (7). .

- - - 10 — Jönköping (2) . . . . 111 20 250 112 08 03 Tegnaby (7) . . . . . . 6

—— -—- —~ 14 — Nässjö (4) . . . . . . . . 112 31 126 112 13 12 Tingsryds kpg (6). . 13

Tranås (4) . . . . . . . . 36 22 64 36 09 Os Tingsås (8) . . . . . . . . 14 2 39 14 17 06

- —— — — — 04 - Vetlanda (5) . . . . . . 9 —— 02 —— Traryd (6) . . . . . . . . 14

Värnamo 34 26 12 34 02 07 . . . . . . --

(5) . . . . . .

Urs ult 8 . . . . . . . . 1-2 1 3:; 1—3ge9 0-3

1‘§.v£1sés(()8)

Alseda 2 — 20 1 09 00 Virestad 8 5 28 ll 08 03

(7) . . . . . . . . (8) . . . . . .

— ——- — — — 05 ”‘ Bodafors kpg (6).. 5 3 03 02 Vislanda (6) . . . . .. 12

- —— ——- 4 -— 02 -— Bredestad (6) . . . . . . 2 22 2 18 02 Väckelsång (8) . . . .

— —- — —— Västra — — 9 — 03 — Byarum (6) . . . . . . 9 02 Torsås (8). .

- - 16 — Os - 1k (6) . . . . .. 9 3 12 11 02 02 Båraryd (6) . . . . .. Växjö Backseda —— — 8 -— Os -— Aseda (7) . . . . . . .. 5 1 27 8 07 02

(6) . . . . ..

Antal arbetslösa Antal arbetslösa

i 1_ln(1e1si5k- m‘3fil]l:;%tS_ i pndersök- ufânlgiâg_

K°m1 1- K°"un

1s§é§§3§1:X3e 1s§é5§;a:;f3e

nf£J1;§1ts_ 1»;p7oar- me5nn1;§;s_ riggar-

(Kommuntyp) damv rapporterna _i (Kommuutyp) dam‘, rapporterna

_ I11Vnar- än” - I.lingáhâzav T

1:511? 21,3533 antalet i?? antalet

talet 31/7 3177 31, 7 31/7 81,7 tam; 31,7 31/7 31/7 31/7 31/7

1935 1935 1936 1935 1936 1935 1935 1936 1935 1936

. . . . . . .. -- — 16 —-— 0 — A -° r 6’ . . . . . . .. 60 7 227 62 2 07 & .41meboal7’(s; . . . . .. 2 1 10 2 0-: 0-7 A:-1(::iu(7(’5I) . . . . . . .. 17 2 46 17 4-: 1-s

— —— 40 29 14 11 ——- -— 6 —— 02 — glmhults kpg (ö). Augerum (6) . . . . .. Ostra Torsås (7) .. - —— 3 — 02 —— 27 1 97 26 44 12

Backaryd (8) . . . . ..

Bräkne-Hoby (7) .. 24 5 82 24 05

- — 6 — 37 —

Kalmar m Edestad (7) . . . . . . . .

:7

Kalmar (3) . . . . . . .. 153 35 262 154 1-3 0-7 ‘ åâ E; 2-.0

E1,1f,’1:Z1§‘,d(:)(g, 5.; g

(7) Oskarshamn (4). . . . 196 47 316 196 37 23 12 2 44 12 2-0 0-6

Gmm,mlst0,.p (j) Västervik (4:- . . . . -. 49 24 71 64 0‘6 05 40 8 39 54 26 3-5

Ht_zssl0‘ (7) . _. . . . ..

- - - 7 .. _ - 8 _ 7.. _ 1 2 I:

;ggg-ggg

D6derhu1t(6) . . . . . . 31 10 106 33 2‘o Os 5 69 36 1-3 0.6

J‘-mlshb-q (7) I O 32 Fagerhult (7) . . . . . . 4 —— 30 15 13 07 .__ _ _ _

Kristiahopel 13 0-5

Fliseryd (7) . . . . .. 18 4 58 18 21 07 . I I H 53 13 109 53 2-4 1-2

-— — —- — Kyrkhult (7) Fågelfors . . , . . . 30 23 . 48 1 192 51 9.4 2.6

Listerby (6) Gamleby (6) . . . . . . 22 7 58 23 18 07 " __ _ g _._ 0-3 _._

Hannäs (8) . . . . . . . . 12 0°9 - _ _ 9 _ 0-3 ._. Ramdala, (s) Hjurted (7) . . . . . . . . 7 4 53 8 15 02 __ g Ringamala (s) g 2 0-5 0.1 Hultsfreds - - 91 - 11 ~ kPg (6) Ronneby lk (ä) 5 3 66 7 0-s 0-1 - — 43 — Os - Högsby (6) . . . . . . .. Rödeby (7) °°°° 12 5 42 12 1-7 Os Kraksmála --- - 18 — 09 — (7) Sillhövda 13 2 36 13 1-7 0.7;

(7)

3 Lofts. (8) . . . . . . . . .. 4 4 14 4 Os 02 55 7 218 2-3 Stwkö (5) 54 11-0 1 — 18 1 1-0 0-1 mmgema1a7 4 1 e 4 Os 04

- —- — SlSlVesborg.s1l.(.6‘)'

Lönneberga (6). . . . —— 25 18 7 g 37 7 5-9 1-3 — —— — Tjurkö (5) Madesjö (7) . . . . .. 5 01 —— __ _ _ Torhamn . . . . I I 4é 1-7 ._ Misterhult (7) . . . . 14 11 19 14 0‘5 0‘3 4 1 11 4 24 12 0.8 0.4 Tving (7) lvfâlilla. (6) . . . . . . . . 9 3 35 10 13 04 19 Ysam, (7) 7 3 7 1~6 0-6

(6) 407,77 (7)’. . i ÄI ÄÄÄIf 23 5 67 34 3-1 1-s §g;1l§1t§3:s(17)1g . . . . . . g 72 8; ‘,- / 19 0.7 46 19 3 4 1 4 . .

_ __ _ _ Oljehult (S) . . . . . . Oskar (8) . . I . i . 9 Om

Söderákr —— — 5 2 0 0 (7) . . . . .. _ , Södra. _. _ 5 _ _° K1-nstmnstads län

Måckleby (e) 0-:

- - - - - - -- - - 13 - 08 — — —- — -- 7 Hässleholm (5). . .. 18 0-5

(4) .. 16 8 85 20 0-s 0 7

E -á å: 1-8 075 Igrisgianszad

V1h:gSseerr:$x((68) (1);: ‘

Vissefjärda. (7) I ÄII 12 1 23 14 o-s 03 å

,%,’,’;§ff§§(§§) gå §2 gå 3.2 8.2

Västra. Ed (7) — — 25 — 0-9 ——

4 1 23 5 1 O - _ ._ _ - _._ Yäsbrum (S) . . . . . .

§§;§;:i{E’g7;; 151;

181e7n ”SJÖ (7) - - - - - - - - -- - - 6 - 05 —

Gråmanshorp (6) .. , 6 3 3 3 01 01 - - 16 —- 07 - Gotlands län Hjärsås (6) . . . . . . . .

Visby (4) . . . . . . . . . . 39 27 28 89 Os O-s : : : : I : i i z i lä

§::h1(3)t°(7)'

N Blekinge län : : : :

fig: ((66)) g gå

Karlshamn 25 - 72 58 0-9 0-7 ..fI — — 11 — 0-7 — (4) Oppmanna. (7) Karlskrona. (3) . . . . 176 36 360 184 13 06 — — 2 — 00 —- Osby (6) . . . . . . . . . . Ronneby (4) . . . . . . 60 22 69 57 12 10 Simris (6) . . . . . . . . —— — 4 - 03 —

Sölvesborg (5) . . . . 21 6 39 21 10 Os —- ~— 1 — 01 — Stiby (7) . . . . . . . . . .

Antal arbetslösa Antal arbetslösa

i i

qudersâk- llâlââåê_ 11nders£k- nfâiáåâå_

11°““‘ evlizt r==rv°r- K°“““ mmm-

xsgénfifélaexflze 19§é5f§1e.{31eepliat

mänads- tema. . manads- tema (Kommuntyp) därav rapporterna. i % av (Konlmuntyp) därav rapporterna i ?áav 4 hela ej an_ invånar- hem ej an_ invånaram mud“ antalet an. mmda antalet talet 81/7 :+1,7 31,7 31,7 51,7 “det 31/7 51/7 :11/7 31_7 51,7 1935 1935 1936 1935 1986 1935 1935 1936 1935 1936

.. —~ — 17 3 0-5 0-1 Göteborgs och

Antal arbetslösa Antal arbetslösa

i undersök- 91111131 i undersökenligt_ Kommun enligt Kommun

låänigneåámâe - lçtgläáigs., lgggnigueékg/Z13 1111113113:

ä d . a) måna s-enligât tema (Kommuntyp) där” nä:) $1r:;e:m där” rapporterna ‘it?§11a9;_. r (Kommuntyp) iinginaavr

123.“ $3413.; 11-1315113 ä??? 3613.; antalet

talet 31/7 31,/7 :11/7 31,7 31,7 galet 31/7 31,7 31/7 3|/7 .-1177 1935 1935 1936 1935 1936 1935 1935 1936 1935 1936

12 - - - °- Bengtsfors kpg (6) 1 28 13 1-s 06

— —— — — Ilggsfgg , .. 93 4% 133 (1,3 gl: gig

Bollebygd (6) . . . . .. 6 02 . . . . . . .. K _. “S me “m” h .kill 38 17 55 37 O] 03 Dals-Ed(7) 8 7 4 8 0-2 o-s

Frändefors (S) . . .. 4 4 1 4 00 01 . . 7. _ . - - - , . Al t , . . . . . . .. —— — 1 — 0 1 — 1” - - - - -- (8

Färgelanda. . . . . »O O 7 ‘ff’ A1111;

— —‘ — -‘ Bl m k 0 (S) . 1 6 2.4 2.2 Högsäter (8) . . . . . . 13 07 B (Ii S(8(;° 1* - ---- -- 10 1 11 1.‘ 0.8 Laxarby (7) . . . . .. 22 20 14 25 0-7 1-2 - B° ko 6 _ 29 _ 0.8 _ Nössemark (8) . . . . -- 2 —— 02 —- g -(-7; ’ ‘ —— — Braås 3 _ 14 4 0.4 0.1 Sa.ndhu1t(7) . . . . .. 4 — 0-2 — Y 1 1 ° . 14 3 14 . . - - - 1 _ Dalby (8) . . . . . . . . 139 3 7 0 4

§f:fl‘;’}f;‘(‘6§ så

—— — — ’ Strangsefed (S). . . . 4 09 Tisselskour -— —— — —— ‘ ’ 8% 2? mg gå

(8) . . .. 2 03 L - _ .

Torp (s) .°. . Å. . . .. _ — 6 — 0-s —

§.E‘S‘;“df7((7) ame ’ ”g 1? 63 5% 8.?

Torrskog . (7) . . . . .. ‘0 9 27 20 19 14 ,°. ’ . . ( —- —- , Glava (b) . . . . . . .. 30 7 46 31 11 09 Töllsjö (8) . . . . . . . . 16 —— l 2

C _ (6) - - ~- - - -- 31 3 118 32 1.8 0.5 Valbo-Ryr (s) 7 1 16 5 3-1 0-9 . . C;““ rums 12 5 2.) _,. 18 0 6 0 4 (6) . . . . . . . . — Gräsmark — — 45 — 15 * Vâååâända-Naglum 14 58 14 1-2 0-2 (SF .

—— ——- _- Väne-Åsaka (8). . . . 4 —— 03 — (S)

ggn; 1115112?5 °‘ : : :

Västra. Tunhem (6) ’ 10 3 37 10 0-9 0-2 ( z " g 8:2

_ Hammarö —— — . — .9 Qdskdlt . . . . . . . . -— —- 7 1 _ (6) . . . 22 0 4 -- O 8 — __ H l d l __ __ 1.5 ____ Orb’ (ö) ° 3 2 19 3 03 °° ÅÄÄI ÄÃ 13 — 37 13 13 0-5

113-1112120:((7)

Kala. (8) . . . . . . . . . . 25 16 15 28 Os 11

Skaraborgs län 22 6 93 22 Lysvik (8) . . . . . . .. 2-9 07

Falkfipim, (4) . _. I 7 2 47 7 Lángserud (8) . . . . 4 2 12 4 0_6 ou 07 02 Hjo (5) .° . . . . . . . .. 1 1 Unerud (ö) 9 3 03 0-1 §’°df; ) . . . . . . . . . 5% å 7g 5}; (1,?

3 0.6 Om; NOrd\ “ ‘“ 0“ O. ’ Mariestad (4) 15 5 25 16 0-1 0-3 ma.’ 1.1

.. 18 N” F (Q °g“\ v8- 71 4,‘

m“h”’”‘ ° NW“ 11111; i; 119 ;ö 3.1 O. (51 105 22 15° 104 34 23

N33: §16: 93 Us 201 93 1-: 0-3

1(6)

Agnetorp (6) . . . . . . 35 4 67 36 32 l‘8 21 21 7 21 04 14 Ny (7) . . . . . . . . . . . . Baltak (6) . . . . . . .. _ — 8 — 0-7 - - —- Nyed (7) . . . . . . . . .. 20 —— 0-4 -

( Björkäng (6) . . . . . . —— — 6 -- 03 —— Ransäter (6) . . . . .. 32 9 76 34 13 Os

, Forshem (7) . . . . .. —- — 2 —-— 01 —— - - — - Rudskoga (8) . 3 02 Fredsberg (8) —— —— 10 — Os -- — Rämen (6) . . . . . . .. 26 66 26 23 09 Fägre (8) . . . . . . . . —— — 20 —— 12 —- Sillbodal - - - -- (7) . . . . . . 19 07 Hova (7) . . . . . . . . . . - —— 4 — 01 - Sillerud (8) . . . . . . 26 3 46 26 11 09

Karlsborg (6) . . . . 9 3 7 10 13 05 Skillingmark (7) . . 3 2 44 3 37 0 3 Kungslena (7) . . . . -— -— 2 - 04 —- — — -— Stavnäs (7) . . . . . . -—, 14 06 Leksberg (6) . . . . .. -—— — 2 ——- 02 — -- Stora. Kil (7) . . . . .. 9 26 11 07 03 Lyrestad (7) . . . . .. — —~ 2 —— 01 -— - Sunne kpg (6) —— 10 —— 06 -—

Mölltorp (6) . . . . .. — — 21 — 11 — Sunne 1k (7) . . . . .. 58 8 128 56 14 06 05te1‘St8-d (3) - . - . . . - - 4 —-—- 02 — Sunnemo — (S) . . . . . . —— —— 28 -—- 19

Sandhem (7) . . . . .. 12 2 18 11 1-1 06 same kpg (6) 1 1 10 1 0-3 00

Undenäs (7) . . . . .. 2 1 37 3 1-o 0-1 10 101 14 5-7 0-s Södra. Finnskoga (8) 21 Yarv (7) . . . . . . . . .. _ — 13 ä 2-5 — Töcksmark - - — - (7) 6 04 2-“uga-“33 (S) - - «- - - - - 6 - — —— — 04 Visnum (6) . . . . . . 22 18 07 05

Vitsand . . . . . . —— —— 2 — 01 — (8) . - - 7 —— 0.6 — “‘‘““”““ 11111 Yärmskog (8) . . . . .. 1 _ 14 2 0-9

Arvika (4) . . . . . . . . 8 3 52 8 Os 01 - - 23 — — Ostervallskog (8). . 21

Antal arbetslösa Antal arbetslösa

i rlndersök- lnâelláäts_ i gndersölç- I

K°““““ enlig* “P901; K°““‘“‘ “HM 33mm:-

19§.]6nigue;?3::{:1e 19§6n1gzf§1a::£71e mänads- terna

, , måuads- terna , _ nhmnmuntyp) där” rapporterna i 54 av (l\0Y1lmll!1tYD) därav rapporterna i 95 av invânar- hem e- an, invånarhela ej an_ “M51” an- miilda “mm” an- 1111311112 talet 31/7 :11/7 31,»; 91/»; an/7 (met 31:-,- :41/7 111,7 111,-;-51/7 1935 1935 1936 193:) 1936 1935 1935 1936 1935 1936

Qstmark (8) . . . . .. 14 9 59 17 17 0-5 Kopparbergs län v \ . .

Antal arbetslösa Antal arbetslösa

i

nndersgliz- i nndersök- m‘:,3]1ai§t\_

1\°mm 19§’é“{§?.5‘aeA3eenligt ramm- K°mm“n «mist ravvor-

° 19§é§§J‘a:X3e°

, månads- terna. m§.nn1s- terna

(Kommuntyp) där” rapporterna 1 7,/,av (Kommuntyp) am.“ rapporterna i % av

hela ej an- mvmmr invána

hela ej an- ,

m_ mama antalet an_ mama antalet

galet 51/7 31,7 :91/7 31,7 31/7 tam: 31,7 31/7 :21/7 31/7 31,-,-

1935 1935 1936 193.5 1936 1935 1935 1936 1935 1936

. . . . . . ~— — 38 — 09 - — 20 —- 14 — Bergsjö (7) —— Ed (7) . . . . . . . . . . ..

— — 21 —- 07 — 1 1 5 l 02 00 Björkhamre kpg (6) Fjällsjö (8) . . . . . . . . Bollnäs 1k (7) . . . . 122 67 163 124 14 1 1 (8) . . . . . . 15 15 ~ 15 —— Os

Graninge

-- — 9 -— Os - Grundsunda . . —- —— 9 —— Os - Delsbo (7) , . . . . . . . (6)

Enånger (8) . . . . . . 11 4 25 11 09 04 Gudmundrd (6). . . . 238 80 490 253 32 17 Forsa . . . . . . . . - - 46 — 10 — Haverö —— — 62 — 21 -

(6) (8) . . . . . . . .

2 — 45 5 13 01 8 1 29 24 10 08 Gnarp (S) . . . . . . . . Helgum (S) . . . . . .

- —- 66 - 12 ——— -— 12 —— 09 - Hamrauge (6) . . . . —— Holm (8) . . . . . . . . ..

Hanebo 27 14 117 31 25 07 . —— — 22 ~ 23 —

(7) . . . . . . Häggdánger (8)

5 -—- 42 6 13 02 177 61 188 176 43 40 Harmånger (6) . . . . Hässjö (6) . . . . . . . . Hassela — -w 7 - 03 — 158 41 36

(8) . . . . .. Häqsjö (6) . . . . . . .. 145 52 180 Hedesunda - - 73 »- l7 54 46 18 48 07 19

(8) . . . . —— Indal (S) . . . . . . . . . .

Hille — — 31 — 10 — Liden — ~—- 92 10 3-2 0-4

(7) . . . . . . . . .. (s) . . . . . . ..

— -—- 18 — 07 —— 78 23 134 84 52 32 Hälsingtuna (7) Ljustorp (8) . . . . .. Idenor — — 8 — 06 -— 80 21 171 80 51 24

(7) . . . . . . . . Långsele (6) . . . . . .

— — 16 — 06 — — — 12 ~— 06 — Järbo (7) . . . . . . . . M0 (8) . . . . . . . . . . . .

Järvsö (7) . . . . . . . . 2 2 48 2 06 00 Multrâ. (S) . . . . . . .. 12 3 11 Os Jâttendal - —— 11 - Os 109 298 273 25 23

(8) . . . . . . ——- Njurmzcla (G). . . . . . 242

-- -~ 8 —— 04 — Nora 103 26 166 106 43 31 Ljusdals kpg (6) . . (7) . . . . . . . . .. Ljusdals 1k (7) . . . . 47 47 158 50 18 06 Nordingrâ, (8) . . . . 32 6 88 35 25 10 Los (8) . . . . . . . . . . - - 68 - 18 - . . . . . . . . 2 1 7 2 01 00

Nätra (6)

4 3 18 4 09 02 Ramsele -—- — 33 — 08 -- M0 (7) . . . . . . . . . . . . (8) . . . . . .

. . . . 20 10 45 25 10 06 Resele (8) . . . . . . . . -- —— 21 — 09 — Njutånger (6) Norrala (7) . . . . . . 42 19 65 42 20 13 2 - 4 2 01

Selanger (7) . . . . . . 01, N orrbo — -— 6 —— 06 —- —— — 6 - O3 -

(8) . . . . . . . . Sidensjö (8) . . . . . . Ockelbo . . . . . . 17 5 77 21 08 02 —- —— 31 -—- Os -

(7) Själevad (6) . . . . ..

. . . . . . — — 31 — 04 — 9 2 24 6 24 OG Ovansjö (6) Skog (S) . . . . . . . . . . Ovanåker -—- —- 44 — 07 — — — 2 — 01 —

(7) . . . . .. Skorped (8) . . . . .. Ramsjö (8) . . . . . . . . 1 1 45 - 26 — Skim (6) . . . . . . . . .. 520 152 555 530 38 36

3 - 45 3 23 02 25 2 84 25 26 08 Rogsta (8) . . . . . . . . Sollefteå. 1k (6). . .. Sandvikens -—— ~—— 29 - 02 — Stigsjö (8) . . . . . . .. 40 23 51 41 25 21

kpg (6) Segersta (7) . . . . . . 4 1 17 2 11 01 Sig/mås (7) . . . . . . . . 35 12 53 40 39 29

1 —— 21 — 0-5 — Stöde (7) . . . . - . -- —~ — 20 — 04 — Skog (7) . . . . . . . . .. St-orviks —— — 8 —- 04 —— Säbrd (7) . . . . . . .. 125 41 172 122 37 27

kpg ((5) .. Siiderala 92 28 170 104 12 01 Sättna. (8) . . . . . . . . — -- 45 -—- 21 -

(6) . . . . . . Trönö (8) . . . . . . . . 32 19 50 38 29 2:-1 Timrå (6) . . . . . . . . 191 64 238 193 25 21 Undex-svik —- —- 3 — 0.2 - 53 13 200 53 21 05

(7) . . . . Torp (6) . . . . . . . . . . Yulbo (6) . . . . . . . . 54 9 213 56 17 04 Torsåker (3) - - - - - - 33 20 32 33 25 26 Arsunda - —— 3 — 01 — Tuna (6) . . . . . . . . . . 149 33 241 151 48 30

(8) . . . . . .

Tynderö (8) . . . . . . 43 15 39 41 31 34

. . . . . . . . - —- 65 — 15 —

Tåsjö (8) Västernorrlands Ullånger (8) . . . . .. 4 3 28 4 16 02

län (8) . . . . 1 — 36 1 O1

¥ibygg(e1)é. äs

Y3t‘jj;‘fd,f‘m.1.;(6)“;i g 13: å 2.: (I,

Sundsvall . . . . . . 0 6 0 4

ixdals_Liden i 2 1 2 1.5 0.1

0““““”S “ 34 ” 3 “

298 131 301 3-7 (s) Alnö (m . . . . . . . . .. 252 4-5

Arnäs (7) . . . . . . . . - - 31 -- Os -

Attmar (8) . . . . . . . . 81 25 92 82 29 26 ..

““““““‘“ 1” .Bj(‘irtrd (6) . . . . . . .. 56 9 146 86 2-9 n Bodum - -—- 34 — 17 — Östersund 30 3 99 25 07 02

(8) . . . . . . . . (4) . . . . Borgsjö . . . . . . —- — 18 —— 02 —

(6)

14 7 41 20 24 12 Alsen - - 6 - 02 -—- Boteå (7) . . . . . . . . . . (7) . . . . . . . . Dal . . . . . . . . .. 38 25 30 40 23 31 - - 4 - 04 —

(8) Aspás (8) . . . . . . ..

Antal arbetslösa Åntal arbetslösa

i

,..°;::;s;:. i 49:25:.

Kmmmm “ligt ”D901” Kommun enligt “ppm”

wgtlinigrxtaåellåe 19gilinig11e;1e11(iemânads-

månads- terna , x terna

(Kommuntyp) därav rapporterna, i 9; m» (kummuutyp) dam‘. rapporterna .i 9,;av

hela ej an_ invånar- hela ej an. mvånar-

an- miilda anmlet an- mälda. “talet

galet 91/7 an7 111,7 91/7 :ng tale: 31,,-7 31/7 111,7 91); 91/7

1935 1935 1936 1935 1936 1935 1935 1936 1935 1931;

w - 8 3 03 01 2 2 7 2 0 1 00 Berg (8) . . . . . . . . . . Degerfors (7)

- - 14 -—- 16 — Dorotea 4 4 37 5 07 01 Borgvattnet (8) (8) . . . . .. Brunflo (7) . . . . . . . . 5 1 16 5 06 02 Holmsund (6) . . . . 15 8 43 15 0‘8 03 Bräcke 24 9 66 22 26 09 Hörnefors — — 16 3 04 01

(7) . . . . . . . . (6) . . . . . . Fors - — 33 — 13 — Jörn 2 2 75 2 13 00

(8) . . . . . . . . .. (7) . . . . . . . . ..

- - 1 - - - - 22 -- 0°2 - Frostviken (8) . . . . 00 Nordmaling (7). . . . Frösön 3 - 43 5 10 01 —— — 85 —- 1‘2 —~

(6) . . . . . . . . Norsjö (7) . . . . . . . .

— — 4 — 0-1 —— Skellefteå 55 31 124 57 0-5 0-2 Gåxsjö (s) . . . . . . .. 1k (6) .. Hammerdal —— — 9 — 02 — Umeå 1k (7) . . . . . . 2 2 118 4 09 00

(8). . . . ,

- -- 7 — — Vilhelmina —— — 42 m 04 — Hotagen (8) . . . . . . 06 (8) . . . .

——- —- 7 a- O4 - Vännäs 31 21 17 31 10 1s Hâsjö (7) . . . . . . .. kpg (6) ..

—- —- 3 —— 01 - —— 5 ——- 01 —— Häggenås (S) . . . . . . —— Vännäs 1k (7) . . . .

~ -— 114 23 44 09 H5.1lesji5(8) . . . . . . . . Kall - —- 7 —- 04 —~ . -

(8) . . . . . . . . . . N°‘“b°“°”s m Lillhärdal .. — -— 9 — 0-5 -

(s) Lockne ——- — 6 — 03 — Boden 12 8 23 14 03 Os

(8) . . . . . . .. (4) . . . . . . .. Mörsil -— — 25 9 15 Os (4) . . . . 9 7 20 50 08 19

(6) . . . . . . . . Haparanda

——- — 22 ——- 04 — Luleå (4) . . . . . . . . 86 26 176 86 l‘3 Os Ragunda. (7) . . . . . . Revsund —— — 11 — 04 ——- Piteå. (5) . . . . . . . . . . —— —- 15 27 05 08

(7) . . . . . . Rödön (6) . . . . . . . . 2 1 9 2 03 01

Edet-org (v) 3 3 6 3 0.2 0.1 Ström (7) ------ -- 46 12 159 51 07

— — 27 ——- 1 1 — Stugun (8) . . . . . . .. Hiebaniemi «8 __ __ 8 __ 0.3 _

17 18 _ _ ( )

10 0 5 13 1-1

_ — _ Hortlax (7) . . . . . . 50 31 59 50

Isllzifggiéé~ ® 122 ——- 11 —

-- 5 2 6 ° 3 *-‘S (S) - -; ------ 2:? 1,3 .Tukkusjärvi (6). . .. 256 58 529 268 30 1-5 Asarne -— — o — 0 4 — . -- (4) . . . . . . . . Ka1l_ Gustaf . - —- 11 ___ 0 4 _ A‘°s -- — 55 “ _ “ (8)

(S) ------ 5 4 253 174 1a 1-2

Nederkalix (6) 174 es

Nederluleâ. (7) . . . . 38 16 129 31 12 Os

Västerbottens län Nedertorneá (7) .. 21 13 30 25 07 05

(S) ° 2 1 13 3 Skellefteå. (4) 28 24 19 33 Os 0-4 N9fJ“?d°“ Of’ 01‘

. _ , P1teå IL (6) . . . . . . 5 5 124 84 0 9 0 6 “m” (4) ------ -- 5 ° 93 1° ° 3 0‘

Bureå (6) . . . . . . . . 92 56 81 93 13 15 1‘6xe (7) . . . . . . . . . . 65 32 54 56 11 1: Burträsk — — 50 —— 05 —— —— — 33 — 04 —

(S) . . . . .. zglvsby (7) . . . . . . . . Bygdeå, (7) . . . . . . . . 3 2 71 4 09 01 _Qverkalix (S) . . . . . . 12 9 24 12 Os 01

.Byske (7) . . . . . . . . 212 62 300 231 29 23 Overluleå (7) . . . . . . 10 8 62 12 Os 01

Bilaga

Specialundersökning av vissa förhållanden inom Stockholms stads

arbetslöshetsklientel.

Av de i 1935 års undersökning ingående 2 932 arbetslösa från Stockholms stad hade den 31 juli 1936 1 592 personer avgâtt ur klientelet, d. v. s. 54-3 procent.

Av dessa 1 592 personer voro 21 i åldern 16-20 år, 911 21—40 år och 660 41 år och däröver. Deras yrkestillhörighet framgår av nedanstående samman-

ställning, där dock endast vissa huvudyrken medtagits.

Avgângna i % av

Yrkcsgrupper Avgångna antalet arbetslösa

3‘/7 1935

därav avstängda (dålig vandel, ej hjälpbehövande, avstängda yrken) 57

» hjälpperioden slut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 276

därav till arbete i öppna marknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 452

» ej avhörda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 287

Summa 1 592

Av de kvarstående fallen ha 233 personer, d. v. s. 14-6 procent av samtliga avgångna, överförts till fattigvården, anstaltsvård m. m. Härav ha 26 in-

tagits eller erbjudits plats å vårdhem, avtjänat fängelsestraff eller dylikt.

En alldeles speciell av de till fattigvården överförda utgöres av 28 per-

typ

soner, vilka erhållit arbete i öppna marknaden men för detta arbete erhållit

så. låg avlöning, att de dessutom haft fattigvård. De övriga 179 fattigvårds-

fallen i utsträckning av personer, som mera tillfälligtvis över-

utgöras någon flyttats till fattigvården på grund av akut sjukdom, olycksfall eller dylikt, men åtskilliga av de till fattigvården överflyttade utgöras troligen av per-

soner, som redan vid 1935 års undersökning rätteligen bort ha redovisats

som fattigvårdsfall. En viss föreställning om antalet till fattigvården omedelbart för undersökningstillfållet mera tillfälligt överflyttade ger en fördelning

efter tidpunkten för överflyttandet, varav framgår, att 25 personer överflyttats i juli, 34 i juni och 24 i maj 1936. Under de tre närmaste månaderna före hade alltså 83 personer, d. v. s. 40-1 procent av

undersökningstillfället samtliga till fattigvården avgångna, överflyttats.

Av ett betydande intresse är att konstatera, att icke mindre än 65 av fattigvårdsfallen från det statliga och 27 från det statskommunala

överflyttats

reservarbetet. Från understödsverksamheten ha överflyttats 87 fall.

I 333 fall ha arbetslösa försvunnit ur klientelet, efter det att kommittén

indragit hjälpåtgärderna. I de flesta av dessa fall torde hjälpen ha indragits mera tillfälligtvis. Det har exempelvis gällt statskommunala eller statliga

reservarbetare, vilka hemskickats kommissionens order eller av annan

på

. och vilka kommittén icke omedelbart berett hjälp i annan form.

anledning

anmäla torde - Att dessa personer efter hjälpens upphörande slutat sig, åtminstone såvida en längre tid förflutit, sedan de lämnat arbetslöshets- “ klientelet få tolkas så, att de erhållit arbete i marknaden. Den grupp,

öppna

det här är varav 94 i statligt

varom fråga, utgöres av 276 personer, sysselsatts

reservarbete, 122 vid statskommunalt reservarbete och 60 hjälpts med understöd. Nedanstående tabell lämnar upplysning om den tidpunkt, då dessa arbetslösa försvunnit ur Tabellen torde klarlägga. att det all-

hjälpklientelet.

deles antalet av dessa måste betraktas såsom varande i arbete i

övervägande

då man icke annat sätt kan förklara, att de ej åter» öppna marknaden, på kommit som trots att månader förflutit sedan deras

hjälpsökande, åtskilliga

hjälp indrogs.

I 19 kontorister och med dem vilka

nyssnämnda grupp ingå. jämställda,

varit i arkivarbete men som vid dettas för-

sysselsatta statligt upphörande

svunnit ur klientelet. Av dessa 19 hade ännu i februari 1937 endast

avgångna

en åter beretts hjälp genom arkivarbete. Såsom för de kontorsanställdas förhållande till hjälpverksam-

belysande

heten kan anföras De statliga arkivarbetena nedlades tillfälligt

följande.

under senare delen av månad 1936. Då voro i dylika arbeten sysselsatta

maj

110 hänvisade av Stockholms stads arbetslöshetskommitté. Av personer, dessa 110 återfunnos 20 en i klientelet den 31 1936. Av

(varav kvinna) juli

dessa 20 i ha sedermera (hösten 1936) 2 beretts

undersökningen ingående

i form av arkivarbete, och av de 90 ha 14 till och med februari

hjälp övriga

1937 erhållit sådan hjälp. Av helt annan år den där kommittén generellt indragit hjälptyp grupp, Hit höra 2 som tillhöra avstängda yrkesgrupper, 35

åtgärderna. personer,

som kommittén betecknat såsom och 20 per.

personer, ej hjålpbehövande,

soner, som av dålig vandel eller dylikt avstängts.

på grund

Ett förhållandevis stort antal 211, ha försvunnit ur hjälpverksam» personer, heten, sedan de att hänvisning, oftast till statligt reservarbete,

vägrat mottaga

eller lämnat arbete; ha lämnat statligt reservarbete utan dylikt 63 personer och därefter försvunnit, ha lämnat det statskommunala

motivering 8 personer

reservarbetet samma ha åtnjutit understöd men lämnat på sätt, och 140 personer efter det att de hänvisning till reserv-

hjälpverksamheten, vägrat mottaga

Antal som efter slut avgâtt ur klientelet, fördelade arbetslösa, hjiilpperiodens efter senaste lnjälpform och tidpunkt för avgång.

Hjälpforui vid avgången

under _ stats- Summa Avgängna statligt kommunalt understöd -rcservarbetc reservarbete

Juli 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ——- 27 3 30

J uni » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 15 9 29 n . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 17 8 64 Maj » . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . 3 7 31 41 April Mars » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 11 3 16 Februari » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 12 - 14 —— 2 ~ 2 Januari 2- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . December 1935 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 3 1 3 » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 8 — 10 November Oktober n . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ö 6 1 12 September » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ö 8 2 15 n . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 6 2 1l Augusti Summa 94 122 60 276

Personer, som erhållit arbete i öppna marknaden, fördelade efter hjälpform

vid tidpunkten för avgñngen.

Hjälpform vid avgången

b‘ u m m a

statligt reserv- statskommunalt

understöd

arbete reservarbete

Avgångnzx under

i%av i%av i%m_ i%aw

antalet antalet antalet antalet

vid må- vid må- vid må- vid unfit-

antal antal antal antal

nudens nadens nadcns nadems

utgång utgång utgång utgång

hjälpta hjälpta hjälpta hjälpta

Juli 1936 . . . . . . . . . . 16 15 10 25 31 68 57 30 Juni u . . . . . . . . . . 7 07 13 24 61 77 81 34 Maj » . . . . . . . . . . 5 Os 13 21 73 47 91 30 April » . . . . . . . . . . 2 07 6 09 51 1‘7 59 15 Mars » . . . . . . . . . . — —- 1 O2 20 05 21 04 Februari » . . . . . . . . . . 3 09 1 02 15 04 19 04 Januari » . . . . . . . . . . 5 12 2 Os 7 02 14 03

December 1935 . . . . . . . . . . 1 02 ~— — 3 01 4 01 November » . . . . . . . . . . 4 04 6 10 7 04 17 05 Oktober n . . . . . . . . . . 11 10 6 09 9 0‘9 26 10 September n . . . . . . . . . . 14 11 7 09 9 13 30 11 Augusti » . . . . . . . . . . 17 11 6 Os . 10 18 33 11

Summa 85 - 71 — 296 — 452 —

arbete. Självfallet finnes bland dessa 211 ett antal, vilka erhållit

personer arbete i öppna marknaden. En bearbetning av dessa efter tid-

uppgifter

punkten för försvinnandet ger vid handen, att det alldeles

övervägande

antalet försvunnit under maj, juni och månader 1936. Under för-

juli juli

svunno 43 personer, d. v. s. 20h; av de arbetsvägrande, under 79,

procent juni

d. v. s. 374 procent, och under maj 48 personer, d. v. s. 227 Under

procent.

de tre sista månaderna ha alltså 80-5 av de ur

procent arbetsvägrande avgått

klientelet. Man skulle kunna förmoda att en stor del av de

arbetsvägrande utgjordes

av fortfarande arbetslösa vilka skulle komma att anmäla hos

personer, sig kommittén tämligen snart efter Emellertid hade av dessa 211

avgången.

arbetsvägrare endast 8 beretts hjälp i form av under november

dagunderstöd 1936. (Dagunderstödsverksamhet med av Stockholms statsbidrag återupptogs stad den 9 november.)

Ur klientelet ha 739 försvunnit, trots att de vid försvinnandet

personer varit föremål för hjälpåtgärder. Vissa ha att

svårigheter förelegat skilja

Antal ej avhörda arbetslösa, fördelade efter hjiilpform vid tidpunkten för avgången.

Hjälpform vid avgängcn b u m m a statligt rescrv- statskommunalt undcrstöd arbete reservarbete :Xx/gångna under i%M_ i%av i%M_ i%a antalet antalet antalet antalet vid må vid må vid må vid må antal antal antal‘ antal nadens nndeus nadcns nadens utgång utgång utgång utgång hjälpta hjälpta hjälpta hjälpta

Juli 1936 . . . . . . . . .. 12 11 2 05 3 07 17 09 Juni n _ , , . . . . . . . 9 09 2 04 35 44 46 20 Maj » . . . . . . . . . . 5 Os 2 03 3 21 39 13 April » . . . . . . . . . . 2 07 2 03 33 11 37 09 Mars » . . . . . . . . . . 2 Os 1 02 18 05 21 04 Februari » . . . . . . . . . . 2 01: 1 02 13 0‘4 16 03 Januari H . . . . . . . . . . 1 0‘2 — ——— 7 0‘2 8 02

December 1935 . . . . . . . . . . 3 06 1 02 4 O2 8 02 November » . . . . . . . . . . 4 04 2 03 6 Os 12 04 Oktober » . . . . . . . . . . 10 09 4 06 7 07 21 0‘8 September -› . . . . . . . . . . 7 05 9 12 14 19 30 11 Augusti » . . . . . . . . . . 10 0‘? 2 02 20 35 32 11 Summa G7 - 28 —— 192 — ‘Z87 —

denna grupp från den förut Omnämnda av personer, vilka försvunnit gruppen efter hjälpperiodens slut, men större felförningar ha med all sannolik-

några

het icke förekommit. Det torde vara uppenbart, att huvudparten av dessa 739 personer kan förutsättas ha erhållit ett arbete i öppna marknaden. Rörande 452 av dem har arbetslöshetskommittén lämnat en direkt uppgift om att så är fallet. Av dessa 452 voro 296 kontantunderstödda, 85 sysselsatta personer vid statligt och 71 vid statskommunalt reservarbete, motsvarande respektive 15-8 10-5 och 11-2 av medelantalet under året i olika

procent, procent procent former hjälpta Det understrykes, att nu angivna procentsatser icke

personer. äro ett uttryck för avgången inom det undersökta klientelet från olika hjälpformer utan endast avser att en bild av antalet ur detta klientel av-

giva

gångna i förhållande till hela det vid olika tidpunkter under året anmälda klientelet. Av de 287 ej avhörda voro 192 kontantunderstödda, 67 sysselsatta vid statligt och 28 i statskommunalt reservarbete.

I förestående tabeller angivas hjälpform vid tidpunkten för avgången och månad, då personerna ifråga avgått ur hjälpverksamheten.

Den största såväl absolut som relativt har skett från de dag-

avgången

understöddas krets. Med hänsyn till de av tillfällig

rikliga arbetsmöjligheter

art, som storstaden erbjuder, framför allt våren och sommaren, och till att

på

dagunderstödet utan all tvekan lämnar den minst tillfredsställande försörjningen, är det angivna förhållandet fullt naturligt. Däremot kan det snarast anses förvånande att ur reservarbete varit som

avgången statligt så pass stor,

angivits. Anledningen härtill lärer emellertid till icke del vara

oväsentlig

att söka i den oavlåtliga som från kommissionens sida

uppmärksamhet, ägnas

reservarbetarklientelet och marknadens behov av arbetskraft.

SAKREGISTER.

Sid. Sid. Anstiillningens upphörande Inflyttningsförhållanden . . . . . . . . . . 59-63 -›-, för . . . . . . . . . . . . .. 127 Kommunförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . 177

tidpunkten ~——\——, orsaker till . . . . . . . . . . . . . . . . .. 130 Kort för maskinbearbetning . . . . . . .. 173 .-1nställningsförhållanden, Stockholms- Kvarvarande . . . . . . . . . . . . .. 39, 80, 91-94

klientelets . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 133 Kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8, 40, 54 Arbetsförhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105-119 Långvarigt arbetslösa . . . . . . . . . . . . .. 11 Arbetslöshet, orsaker till . . . . . . .. 127-134 materialets fördelning på kommuner.. 23 Arbetslöshetspcriodens längd 78-90, Omsättningen inom klientelet . . . . . . .. 137

155-158 Organisationstillhörighet, facklig.. 120-126 Arbetslöshetsty-ngd-a kommuner 7, 15- Orsaker till anställningens upphörande 130

18, 31, 45, 58, 61, 64, 80, 109, 116, Orsaker till arbetslöshet . . . . . . .. 127-134

128-133, 137, 152 Primärmaterialet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 — »—, förteckning över . . . . . . . . . . . . . . 176 Rapportsiffror, kommittéernas . . . . . . .. 12 Arbetslöshetsveckor, medeltal . . . . . . .. 79 ——»—, jämf. med undersökningens 21 -»-, arbetslöshetstyngda kommuner 80 Representativitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 --»-, fördelning på. hjälpveckor .. 157-159 Specialundersökningar 22, 07, 107-119, Arbetsplatsundersökningen .. 107, 111, 115 128-134, 185 -›-, jämförelse med specialundersök- -»-, förteckning över kommuner 176

ningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 116-119 -»-, jämförelse mellan . . . . . . . . . . .. 116 Avgång inom olika län och åldrar .. 143 Statligt reservarbete . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Avgången, hjälpformens inverkan på 148 _»-, varaktigt sysselsatta i . . . . . . .. 102 Avgångna, antalet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Statskommunalt reservarbete . . . . . . .. 75 Biyrken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 —-»—, varaktigt sysselsatta i . . . . . . .. 103 Civilstånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Svárartat arbetslösa . . . . . . . . . . . . . . .. 82 Facklig organisationstillhörighet . . 120-126 Stockholmsklientelets anställningsför- Fastighetsinnehav . . . . . . . . . . . . . . .. 64-—67 hållanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 II‘ormu1£ir,al1m$inua. undersökningen 165, 167 Stockholms stads arbetslöshetsklientel, ——->—, specialundersökningen . . . . . . .. 172 speeialundersökning . . . . . . . . . . . . . . 185 Försörjningsplikt . . . . . . . . . . . . . . .. 55-58 Tillkomna . . . . . . . . .. 39, 48, 91—94, 135 Förändringar inom klientelet 135-152 Tidpunkten för anställningens upp- Geografisk yrkesfördelning . . . . . . . . .. 41 hörande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Grovarbetare, grovarbetarproblemet .. 53 Ungdomsarbetslöshet . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Hemmahjilpformer . . . . . . . . . . .. 103, 149 Yrkesarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Hjälpens omfattning och utformning Yrkesfördelning, klientelets . . . . . . .. 41-54

1/1 1933-31/7 1936 . . . . . . . . . . .. 90-104 -›-, jämf. med 1935 års undersökning 48 Hjälpens utformning 31/7 1936 68-77 Yrkesförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 Hjälpformens inverkan på avgången . . 148 Yrkestillhörighet . . . . . . . . . . . . . . . . 48, 128 Hjälpveckor, medeltal . . . . . . . . . . .. 91, 142 Yrkesväxling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 --»-, fördelning på. arbetslöshetsvec- Ålderssammansättning, klientelets .. 26-40

kor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 159-161 Åldrar, avgång inom olika . . . . . . . . .. 143

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. n Underdånig skrivelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . I . . 0

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Kap. I. Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. II. Arbetslöshetens omfattning den 31 juli 1935-31 juli 1936 enligt mânadsrapporterna från arbetslöshetskommittéerna 13 III. Undersökningens omfattning och utförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 19 Primärmaterialet 19 Representativitet Specialundersökningar Materialets fördelning på kommuner IV. Klientelets ålderssammansättning Kvinnor V. Klientelets yrkesfördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Geografisk fördelning Arbetslöshetstyngda områden Biyrken Yrkesvâxling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jämförelse med 1935 års undersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 48 Tillkomnas yrkestillhörighet Yrkes- och grovarbetare Kvinnor VI. Försörjningsplikt VII. Inflyttningsförhållanden VIII. Fastighetsinnehav IX. Hjälpens utformning den 31 juli 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Statligt reservarbete Statskommunalt reservarbete X. Arbetslöshetsperiodens längd samt hjälpens omfattning och utformning 1 januari 1933--31 juli 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetslfishetsperiodens längd Hjälpens omfattning och utformning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. XI. Klientelets arbetsförhet Jämförelse mellan specialundersökningens och arbetsplatsundersökningens resultat XII. Facklig organisationstillhörighet XIII. Orsaker till arbetslöshet Tidpunkten för anställningens upphörande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Orsaker till anställningens upphörande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Stockholmsklientelets anställningsförhållanden XIV. Förändringar inom det i undersökningen klientelet under tiden 31 ingående juli 1935-31 juli 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 135 Antalet avgångna och tillkomna 135 Omsättningen inom klientelet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 137 Avgång ur klientelet inom olika län och olika åldrar . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 143 Hjälpformens inverkan på. avgangen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 148 Sakregister 191

Diagram. Nr Sid. 1. Medelantalet i procent av medelantalet arbetslöshetsveckor för perhjälpveckor soner antal arbetslöshetsveckor under åren 1933, 1934 och 1935 92 med angivet 2. den 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 136 Aldersffirdeluingen 31 juli

Tabeller.

Tab. nr 1. Antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa inom olika län 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 12 juli 1935-juli Antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa. inom . hjälpsökande vissa kommuner eller områden juli 1935--juli 1936 16 arbetslöshetstyngda 3. Antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa inom vissa arbetslöshetstyngda kommuner eller områden samt inom storstäderna 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 17 juli 1935-juli 4 Invånarantal och antal hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa inom vissa arbetslöshetstyngda kommuner eller områden . . . . . . .. 18 5. Antalet i undersökningen ingående kommuner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 24 6. De arbetslösas fördelning på län och kommuntyper den 31 juli 1936 . . . . . . . . . . .. 25 7. De arbetslösas och kommuntyper . . . . . . . . . . . . . . .. 27 fördelning på åldersgrupper 8. De arbetslösas fördelning på. åldersgrupper den 30/11 1933, 31/1., 1934, 31/7 1935 och 31/, 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2 av åldersfördelningen. Procenttal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 29 3a. Sammandrag 9. Aldersgrupperna 16-20, 21-40 och 41 år och däröver i procent av hela antalet arbetslösa inom olika län 30 31/7 1935 och 31/7 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10. De arbetslösas fördelning på åldersgrupper och län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 32——33 11. De arbetslösas på åldersgrupper inom vissa arbetslöshetstyngda komfördelning muner eller områden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 34 12. Antalet män inom olika arbetslösa den åldersgrupper den 31/1., 1935 och antalet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 35 81/, 1936 13. De arbetslösas procentuella andel av olika. åldersgrupper den 31/1., 1934, 31/7 1935 samt 81/, 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 35 14. De arbetslösas och åldersgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 36-37 fördelning på yrkes- 15. Aldersgrupperna 16-20, 21-40 och 41-1» år i procent av hela antalet arbetslösa inom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3 respektive yrkesgrupper 16. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 42-43 17. De arbetslösas inom olika kommuntyper . . . . . . . . .. 44 fördelning på yrkesgrupper 18. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper i vissa arbetslöshetstyngda kommuner eller områden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 46 19. Antal arbetslösa med . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 47 biyrken 20. De arbetslösas den 31/7 1935 och 31/7 1936 . . . . . . . . .. 49 fördelning på yrkesgrupper 21. Antalet arbetslösa inom vissa yrkesgrupper med högst 150 arbetslöshetsveckor under tiden 1/1 1933-31/7 1936, som haft arbete i yrket minst 3 månader under tiden 1/3 1934-31/7 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 52 22. De arbetslösas fördelning med hänsyn till försörjningsplikt och arbetslöshetsperiodens längd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 56 23. De arbetslösas fördelning efter försörjningsförhållanden inom vissa arbetslöshetstyngda kommuner eller områden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 57 24. Inflyttningsförhållanden i vissa arbetslöshetstyngda kommuner eller områden .. 61 25. De arbetslösas fördelning på kommuntyper med hänsyn till inflyttning till vistelsekommunen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 26. De inflyttades fördelning efter tidpunkten för inflyttningen till vistelsekommunen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 63

Tab. nr Sid- 27. De arbetslösas fastighetsinnehav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 65 28. De arbetslösas fastighetsinnehav. Arbetslöshetstyngda kommuner eller områden 66 29. De arbetslösas fördelning med hänsyn till ålder och hjälpform den 31/7 1936 .. 69 30. De arbetslösas fördelning på yrken och hjälpformer den 31/7 1936. Procenttal. . .. 70 31. De arbetslösas fördelning på kommuntyper och hjälpformer den 31/7 1936. Pro-

centtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 32. De arbetslösas fördelning efter försörjningsförhållande och hjälpformer den

31/, 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 72 33. Statliga reservarbetares fördelning på åldersgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 73 34. Statliga reservarbetares fördelning på yrkesgrupper den 31/7 1935 och den 31/7 1936 74 35. Statskommunala reservarbetares fördelning på åldersgrupper . . . . . . . . . . . . . . .. 75 36. Statskommunala reservarbetares fördelning på yrkesgrupper den 31/7 1935 och

den 31/7 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 76 37. Antalet arbetslöshetsveckor och hjälpveckor per arbetslös under tiden 1/1 1933-

31/7 1936 för vissa arbetslöshetstyngda kommuner eller områden . . . . . . . . . . .. S0 38. De arbetslösas fördelning på olika kommuntyper efter antalet arbetslöshets-

veckor under tiden 1/1 1933-31/7 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 81 39. Arbetslösa anmälda den 31/7 1936 men ej den 31/7 1935 (tillkomna) fördelade på

olika kommuntyper efter antalet arbetslöshetsveckor under tiden 1/,_ 1933

-31/, 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. S2 40. De arbetslösas fördelning på olika kommuntyper efter arbetslöshetsperiodens

längd under tiden 1/, 1933--31/7 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 83 41. Antalet arbetslösa med minst 150 arbetslöshetsveckor under tiden 1/1 1933-

31/-, 1936 inom olika län och kommuntyper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 84 42. Antalet arbetslösa fördelade med avseende på yrken, samt motsvarande antal

arbetslöshetsveckor 1/7 1933-»91/7 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 85 43. Antalet arbetslöshetsveckor åren 1933 och 1934 per arbetslös, som år 1935 respek-

tive 1936 uppnått minst 26 års ålder, inom olika yrkesgrupper den 31/7 1935

och 31/7 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 86 44. Antalet arbetslösa med minst nedan angivet antal arbetslöshetsveckor enligt

1935 och 1936 års undersökningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. SS 45. Antalet arbetslösa, fördelade efter arbetslöshetsperiodens längd under åren 1933,

1934 och 1935 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 89 46. Antalet arbetslösa med 1--9 arbetslöshetsveckor under år 1936 (569 arbetslösa)

fördelade efter arbetslöshetsperiodens längd under åren 1933, 1934 och 1935 89 47. Antalet arbetslösa med 50-52 arbetslöshetsveckor under år 1935 (11 476 arbets-

lösa) fördelade efter arbetslöshetsperiodens längd under åren 1933 och 1934 90 48. Antalet arbetslösa, som under vart och ett av åren 1933, 1934, 1935 och 1936

varit arbetslösa minst nedan angivet antal veckor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 90 49. Medelantalet hjälpveckor i procent av medelantalet arbetslöshetsveckor för per-

soner med angivet antal arbetslöshetsveckor under åren 1933, 1934 och 1935 91 50. Antalet arbetslösa, fördelade efter antalet arbetslöshetsveckor och hjälpveckor

under tiden 1/1 1933-31/7 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 93 51. Antalet arbetslösa, fördelade inom olika kommuntyper efter arbetslöshetsperio-

dens och hjälpperiodens längd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 95 52. Antalet i undersökningen ingående någon gång under respektive år i olika hjälp-

former hjälpta. arbetslösa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 96 53. Antalet någon gång under respektive år genom statligt reservarbete, statskom-

munalt reservarbete eller dagunderstöd med statsbidrag hjälpta i procent av

antalet i undersökningen ingående arbetslösa inom respektive kommuntyper 97 54. Antalet arbetslösa, fördelade efter hjälpens utformning 1/1 1933-31/,2 1935 .. 98-99 55. Antalet i olika hjålpformer hjälpta åren 1933——1935 fördelade efter

hjälpperio-

dens längd under respektive år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100

Tab. nr Sid. 56. Antalet arbetslösa, som under tiden 1/1 1933-31/7 1936 åtnjutit hjälp endast i andra former än statligt reservarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 101 57. Antalet arbetslösa mera varaktigt sysselsatta i statligt reservarbete . . . . . . . . .. 102 58. Antalet arbetslösa mera varaktigt sysselsatta i statskommunalt reservarbete .. 103 59. De arbetslösas fördelning med hänsyn till ålder och arbetsförhet . . . . . . . . . . .. 108 60. De arbetslösas fördelning med hänsyn till hjälpform 31/7 1936 och arbetsförhet 108 61. Antalet arbetslösa i storstäder och arbetslöshetstyngda områden, fördelade med hänsyn till graden av arbetsförhet. Specialundersökningcn . . . . . . . . . . . . . . .. 109 62. Antalet arbetslösa med god arbetsförhet i storstäder och arbetslöshetstyngda områden, fördelade med hänsyn till möjligheten att erhålla arbete i öppna marknaden. Specialundersökningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 63. De statliga reservarbetarnas fördelning på yrkesgrupper med hänsyn till arbetsförhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 112 64. De statliga reservarbetarnas fördelning på åldersgrupper med hänsyn till arbetsförhet samt möjlighet att erhålla arbete i öppna marknaden . . . . . . . . . . . . . . .. 113 De statliga reservarbetarnas fördelning på yrkesgrupper med hänsyn till möjlighet att erhålla arbete i öppna marknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 114 66. Jämförelse mellan de vid specialundersökningen (S) och arbetsplatsundersökningen (A) utförda bedömningarna av de arbetslösas arbetsförhet och möjlighet att erhålla arbete i öppna marknaden. Statliga reservarbetare från Stockholms stad och arbetslöshetstyngda områden. Proeenttal . . . . . . . . . . . . . . . . .. 117 67. De fackligt organiserade arbetslösas fördelning på yrkesgrupper . . . . . . . . . . . . .. 121 68. De fackligt organiserade arbetslösas fördelning på kommuntyper . . . . . . . . . . . . .. 124 69. Hjälpsökande arbetslösa i till Socialstyrelsen rapporterande fackförbund den 31/7 1936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 125 Y1-kestillhmiga arbetslösa i storstäder och arbetslöshetstyngda områden fördelade efter tidpunkten för senaste stadigvarande anställnings upphörande. Specialundersökningen. Procenttal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 129 . Y1-kestillhiiriga. arbetslösa i storstäder och arbetslöshetstyngda områden fördelade efter orsaken till anställningens upphörande. Specialundersökningen . . . . . . .. 131 Yrkestillhöriga arbetslösa i storstäder och arbetsltishetstyngda. områden fördelade efter orsaken till anställningens upphörande. Specialundersökningen. Procenttal 132 Antalet arbetslösa anmälda den 31/7 1936 men ej den 31/7 1935 (tillkomna), fördelade på län och åldersgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 . Antalet arbetslösa anmälda för-

den 31/7 1936 men ej den 31/7 1935 (tillkomna), delade på län och kommuntyper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 139 . Antalet arbetslösa inom vissa arbets-

efter den 31/7 1935 avgångna och tillkomna löshetstyngda kommuner eller områden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 140 . Antalet personer, som voro anmälda arbetslösa

den 31/7 1935 men ej den 31/7 1936 (avgångna), fördelade efter antalet hjälpveckor 31/7 1935-31/71936 . . . . . . . . .. 142 . Antalet långvarigt arbetslösa och ?ivriga arbetslösa anmälda den 31/7 1935 men ej den 31/7 1936 (avgångna), fördelade på län och kommuntyper . . . . . . . . . . .. 144 Antalet arbetslösa anmälda för-

den 31/7 1935 men ej den 31/7 1936 (avgångna), delade på åldersgrupper och kommuntyper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 145 79. Antalet arbetslösa anmälda för-

den 31/7 1935 men ej den 31/7 1936 (avgångna), delade pa län och åldersgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 147 80. Antalet arbetslösa anmälda för-

den 31/7 1935 men ej den 31/7 1936 (avgångna), delade på yrkesgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 148 81. I 1935 års undersökning ingående arbetslösa med minst

50 hjälpveckor under tiden 1/1 1934-31/7 1935, fördelade med hänsyn till hjälpens utformning. Samtliga kommuner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 150 82. I 1935 års undersökning arbetslösa med minst

ingående 50 hjälpveckor under tiden 1/1 1934—31/7 1935, fördelade

med hänsyn till hjälpens utformning. Arbetslöshetstyngda områden