Betänkande med utredning och förslag rörande beredskapsarbeten

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

-Beflbalsé .med J . :och ixxtemqxtiugslagntnacmv_nu . Stfitstgietgyi-uhre{dni_figen.Aj; Betänk under] kram, loam B

géfiél:¢1:samed.t:i§111xg ,1; cörga_ ‘ria1~sMnu3‘m1ng de,_fp£g ;H ‘1i§3‘94:ig:llail3er3»kn_in’ _ å. I‘ 7l93is*v1liB9,¢P.h9t6› ihénii

Stockho1g1;m,.~€:;1=:Mam

kasta . . vsárâhiiilkxetágjâåáéLs n usre¢ming-mgaenda ‘as fits éä av man. rnchlkvlöningsiörhå mugg:?ägt ‘£il1:f5rb;i§tr§h’de um augcmningsg

berg grain ms gkunotzgiskig, ,kanns-me êutül-.la om-mmimüöuettât .. ~_*z14;.a. mås, .v1 .di çjelt

“Be kaâåçvsangåengaieäéánálözisåtvyrçl:éñsl_mi: ’ui1:e£

s ~ . “ . -, yggagdagfétksamhet. , Beckman.. ”R6 ” (1111ändrad ‘1aga£iftpfng,o;m‘samm.an , avpwrsmce mom. i Naif‘ .1_32rs_. .J a V Uf,1‘Bd1.1ingrörande t? . ;tar$3‘£:stype- H st‘ed;..:_23*2.si._111_ fkçgzçle_ meçt tmdm g (ich _föiálüåg:äran “berg km 221År :arbetena

.imeâa . .36 “£31? 7950_ v; ep¢rS9m9n4i;und & › Myt mb xnagfinelne’ cum

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1937: 26 SOCIALDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE

MED UTREDNING OCH FÖRSLAG RÖRANDE

BEBEDSKAPSARBETEN

AVGIVET AV & BEBEDSKAPSARBETEN

STOCKHOLM 1937 K. L. BECKMANS BOKTRYCKER1 U U W5 i

KUN“må”u.

å.: “O

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för . . . . . . . . ..

Kungl. Socialdepartementet

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Kap. I. Inventeringsmaterialets införskafande och ordnande . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Direktiven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Indelning av arbetena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Materialets införskalfande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Det inkomna materialet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Materialets ordnande genom kortregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Framtida komplettering av kortregistret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Kap. II. Statliga arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. De statliga arbetenas roll . . . . . . . . . . . . . . ..

i arbetslöshetspolitiken Tidpunkt för igångsättandet av vissa

statliga beredskapsarbeten Inventeringens verkställande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Iuventeringens resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Vidtagna åtgärder för långtidsplanering av de statliga husbygg-

nadsarbetena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utreduingsmännen . . . . . . . . . . . . . .s. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kap. III. Kommunala arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Statsunderstödda kommunala arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. De kommunala arbetenas roll i arbetslöshetspolitiken . . . . . . . . . . .. De kommunala arbetseüekt . . . . . . . . . . . . . . . . ..

beredskapsarbetenas Tidpunkt för igångsättandet av de kommunala

beredskapsarbe-

tena m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Inventeringens verkställande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Inventeringens resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Länsstyrelsernas yttranden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Utredningsmännen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kap. IV. Väg- och gatuarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Allmän översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Inventeringens verkställande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Allmänna vägar på, landsbygden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Egentliga vägarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Gång- och cykelbanor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Turistvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Brobyggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skenfria järnvägskorsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Enskilda vägar m. m. å. landsbygden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Vägar och gator i städerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Statliga stensättningsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Väg- och gatuarbetenas finansiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Allmän översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Fondering av automobilskattemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Disponerandet av de fonderade medlen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Fonderingsprincipens verkningssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kap. V. J ordbruksarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Allmänna synpunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Inventeringens verkställande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . Olika arbeten inom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 jordbruket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 Avdikning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 104 Täckdikning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 108 Gödselvårdsanläggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 111 Nyodling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 114 Stenröjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 116 Betesförbättring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 119 Ladugårdsförbättring av brunnar och vattenledningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 123 Anläggande 1 2 6 Sammanfattning

Skogsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

Allmänna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 128 synpunkter verkställande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 135 Inventeringens Olika arbeten inom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 137 skogsbruket och bäckrensning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 137 Skogsdikning Återväxtåtgärder av grundförbättrande natur . . . . . . . . . . . . . . . . .. 141 i stavaskog och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 144 Röjning ungskog för fredande mot bete . . . . . . . . .. 147 Betesvallsanläggningar skogens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 150

Stamkvistning

för . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 153 Atgärder skogsbrandskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 155 Skogsvägbyggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 159 Flottledsbyggnader Skogsavkastningens utnyttjande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _.. . . . . . . . . . . . . 1 6 1 1 66 Sammanfattning

Sammanfattning av inventeringsresultatet och utredningens förslag . . . . .. 168

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 168 Inventeringsresultatet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 168 Utredningens förslag och med avseende å de åtgärder, som I. Synpunkter förslag

vidtagas gynnsamma och förnyande . . . . .. 169 Inventeringsmaterialets komplettering arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 169 Statliga Kommunala arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 169 och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 170 Väg- gatuarbeten J ordbruksarbeten 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 172 Skogsarbeten II. och med avseende å de åtgärder, som Synpunkter förslag böra vid en kris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 173 vidtagas Statliga arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 173 Kommunala arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 173

och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 173 Väg» gatuarbeten J ordbruksarbeten 174

Skogsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 175

Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176

ill

Herr Statsrådet och

Chefen för Kungl. Socialdepartementet.

Genom beslut den 17 januari 1936 bemyndigade Kungl. chefen för

Majzt Socialdepartementet att utse högst fem utredningsmän för att inom nämnda departement biträda med planläggning av beredskapsarbeten, åsyftande att motverka arbetslöshet. På grund av detta bemyndigande tillkallades den 20 i samma månad såsom utredningsmän undertecknade, dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare och redaktören Sigfrid Hansson, ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren Gust. E. Andersson i Södergård, ledamoten av riksdagens första kammare, lektorn Edv. Björnsson, byråingenjören i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Dag Blomberg och sekreteraren i skogsvårdsstyrelsernas förbund, docenten Erik Lundh. Därjämte uppdrogs åt redaktören Hansson att vara utredningsmännens ordförande. Till sekreterare åt utredningsmännen utsågs förste amanuensen i Socialdepartementet Håkan Rahm.

Med stöd av Herr Statsrådets den 20 november 1936 och 28 maj 1937 givna bemyndiganden ha utredningsmännen såsom expert i vissa byggnadsfrågor tillkallat ingenjören i byggnadsstyrelsen Torsten Stenvall.

Utredningsmännen ha antagit benämningen 1936 års utredning angående beredskapsarbeten.

Till utredningen ha för att tagas under övervägande vid fullgörande av utredningens uppdrag överlämnats

1) framställning av Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund den 27 maj 1936 angående verkställande av en rörande,

förutsättningslös utredning såvitt här är i fråga, under vilka former och till vilka belopp bidrag från stat och kommun skulle kunna till ekonomiska eller andra

utgå. föreningar organisationer vid byggande av samlingslokaler,

2) framställning av Gotlands läns hushållningssällskap rörande bidrag av bostadsförbättringsmedel för anordnande av dricksvattenbrunnar å landsbygden jämte däröver avgivna yttranden,

3) riksdagens skrivelse till Konungen den 23 maj 1936, nr 244, angående

åtgärder för utsträckt användning av vatten- och sanitetsledningar på lands-

i

bygden samt

4) en av 1933 års mjölk- och mejeriutredning den 15 maj 1936 avlämnad

promemoria rörande åtgärder för förbättring av ladugårdar jämte däröver

avgivna yttranden.

I skrivelse till Herr Statsrådet den 1 december 1936 har utredningen

gjort framställning om vidtagande av åtgärder för att viss undersökning

måtte komma till stånd beträffande den statsunderstödda torrläggningsverk-

samheten för jordbruksândamâl. Framställningen föranledde proposition till

1937 års riksdag, vilken blev av riksdagen bifallen (proposition nr 238, j0rd« bruksutskottets utlåtande nr 61 och riksdagens skrivelse nr 205). Med stöd

av Kungl. Majzts sedermera den 11 juni 1937 givna bemyndigande har

chefen för jordbruksdepartementet tillkallat särskilda utredningsmän med

uppdrag att konstatera, i vilken omfattning kompletteringsarbeten vid stats-

understödda torrläggningsföretag kunna vara behövliga och under vilka villkor statligt understöd bör utgå för arbeten av detta slag, särskilt med hänsyn till möjligheterna att under tid av omfattande arbetslöshet bereda ökad

sysselsättning i produktiv verksamhet.

Efter remiss har utredningen den 11 mars 1937 avgivit underdânigt ut-

låtande över en av domänstyrelsen gjord framställning om bemyndigande

att i 1936 års bokslut få. tillgodoföra styrelsens förnyelse- eller återväxtfond

visst belopp.

Vidare har utredningen den 28 april 1937 avgivit yttrande till delegationen

för det internationella socialpolitiska samarbetet angáende tvenne inom internationella arbetsbyrân utarbetade alternativa framställningar rörande offentliga arbeten i deras förhållande till sysselsättandet av arbetare.

Återställande de ovan under 1)—4) omförmälda handlingarna får utred-

ningen härmed vördsamt överlämna Betänkande med utredning och förslag

rörande beredskapsarbeten. Tillika får utredningen överlämna ett av utredningen

upplagt kortregister över de vid inventeringen anmälda arbetena jämte 30

innehållande primärmaterialet till inventeringen. pärmar,

Stockholm den 27 juli 1937.

SIGFRID HAN SSON.

GUST. E. ANDERSSON. EDV. BJÖRNSSON.

DAG BLOMBERG. ERIK LUNDH.

Håkan Rahm.

Inledning.

om offentliga arbeten som medel mot konjunkturarbetslöshet

Spörsmålet

har under senare år gjorts till föremål för utredning och förslag såväl av arbetslöshetsutredningen i dess den 30 november 1934 avgivna betänkande II

angående åtgärder mot arbetslöshet (statens offentliga utredningar 1935:6)

som av de sakkunniga för verkställande av förberedande

utredning angående

ingripanden från samhällets sida på vissa områden av det ekonomiska livet i deras den 9 december 1935 avgivna betänkande om folkförsörjning och arbets-

fred (statens offentliga 1935: utredningar 65).

Arbetslöshetsutredningen har i sitt betänkande mot

angående åtgärder

arbetslöshet erinrat om att det länge framstått som ett önskemål, att statens och kommunernas arbeten och icke skulle till sin

beställningar omfattning följa det enskilda näringslivets konjunkturer och därigenom förvärra de svå-

righeter, som dessa i olika avseenden medförde. I betänkandet har bland annat uttalats, att i den mån flerårsplaner för offentliga arbeten och beställningar komme till stånd och visade sig hållbara samt för i och för

anslagskrav sig

räntabla investeringar förelåge, anslagen för dessa ändamål borde bestämmas med större hänsyn till önskemål.

arbetslöshetspolitiska

I betänkandet om folkförsörjning och arbetsfred ha de hävdat,

sakkunniga

att för förhindrandet av verkningarna av ekonomiska kriser erfordrades en

planmässig politik syftande till utjämning av konjunkturväxlingarna. Här-

utinnan vore att överväga icke blott de åtgärder, som borde vidtagas under

en depression för att kompensera den vikande privata företagsamheten. Mot

utvidgningen av det allmännas verksamhet under måste i all-

depressionen

mänhet tänkas svara en begränsning under högkonjunkturen. En sådan begränsning, vilken vore nödvändig för att staten vid vikande konjunkturer skulle kunna bereda arbetstillfällen, motiverades även därav, att staten icke

under högkonjunktur skulle konkurrera med det privata näringslivet om kapitalresurserna och forcera uppsvinget samt därigenom framkalla ett så mycket starkare bakslag. De sakkunniga ha med anledning härav föreslagit vissa anordningar i fråga

om byggande och förbättring av allmänna anläggning av hamnar, vissa

vägar, skogsvårdande arbeten, uppförande av offentliga byggnader samt bostadspro-

duktion m. m., vilka anordningar syftade till att dessa företrädesvis

arbeten

skulle koncentreras till tider av lågkonjunktur. Motsvarande borde enligt de

sakkunnigas mening gälla i fråga om vissa statens järnvägars och telegraf-

verkets större arbeten.

Vidare ha de sakkunniga framhållit, att en tillfredsställande koncentration till

även av kommunala arbeten i allmänhet torde kunna åväga-

depressionstider

bringas utan åsidosättande av den kommunala självbestämningsrätten genom en som särskilt beaktade de allmänna arbe-

lämpligt avvägd bidragspolitik,

tenas ur samt genom samråd mel-

betydelse konjunkturutjämningssynpunkt,

lan vederbörande statliga och kommunala organ.

Slutligen ha de sakkunniga erinrat om att vid anordnandet av offentliga arbeten såsom led i mot arbetslösheten svårigheter tidigare mött att

kampen

med skyndsamhet kunna anordna dylika arbeten och framför allt

tillräcklig sådana, vilka representerade en större fond av allmännytta och ändamålsenlighet. Det därför vara av en utomordentlig betydelse, att de åtgärder, syntes som skulle i syfte att motverka en ny depression, i förväg planlades vidtagas

så i att de kunde till omedelbart utförande i den omfattning

detalj, bringas

förhållandena det Det vore emellertid icke tillfyllest att uppgöra

påkallade. en som skapade möjlighet att omedelbart vid en inbrytande detaljerad plan,

kris allmänna arbeten i önskvärd omfattning. Arbetsplanen måste

igångsätta

tid efter annan revideras med hänsyn därtill, att dels åtskilliga av

nämligen

som till utförande, under tiden kommit till stånd i

de arbeten, ifrågasätts

annan dels mera angelägna arbeten borde ifråga-

ordning, ock nya, måhända komma till utförande.

I det till statsrddsprotokollet över socialärenden den 17 januari

anförande

vari chefen för lämnade direktiv för utrednings-

1936, socialdepartementet

männens arbete, departementschefen, att erfarenheterna gåve vid han-

yttrade

den, att om man ville med snabbhet ingripa i en eventuell liknande

tillbörlig

situation, som den av den senaste ekonomiska krisen framkallade, beredskaps-

åtgärder borde vidtagas i god tid. Den inventering av lämpliga arbetsobjekt,

som av de sakkunniga för verkställande av förberedande utredning

ifrågasätts

från samhällets sida vissa _områden av det ekono-

angående ingripanden på miska livet, borde med hänsyn härtill utan dröjsmål igångsättas. Departe-

mentschefen anförde vidare vissa synpunkter sättet för inventeringens

på

verkställande.

Resultatet av den som i anledning av det

inventering, utredningsmännen dem sålunda lämnade uppdraget verkställt, framlägges i de följande kapitlen.

Det erhållna materialet har av utredningsmännen behandlats med utgångs-

punkt från den allmänna förutsättningen, att en planläggning av de offentliga

arbetena i syfte borde eftersträvas på sätt i de ovan

konjunkturutjämnande

återgivna uttalandena förordats.

Såsom av direktiven framgår ha utredningsmännen icke att taga stånd-

till huruvida arbetena skola utföras såsom beredskapsarbeten i

punkt frågan,

marknaden eller såsom reservarbeten. Utredningen har därför ej ingått

öppna på detta spörsmål.

KAP. I.

Inventeringsmaterialets inffirskalfande och ordnande.

Direktiven.

I direktiven för inventeringens verkställande meddelade departementschefen, att vissa förberedande åtgärder för inventeringen redan vidtagits. Chefen för kommunikationsdepartementet hade i skrivelse den 4 januari 1936

till generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och byggnadsstyrelsen anmodat

dessamyndigheter att inkomma med uppgift om de allmänna arbeten, som lämpligen kunde planeras och verkställas till motverkande av en mera betydande arbetslöshet. Uppgiften skulle avse dels de arbeten eller beställningar, som enligt vederbörande styrelses mening kunde förutses böra. komma till ut-

förande i vanlig ordning under vart och ett av budgetåren 1937/1938-

med särskilt angivande av de arbeten eller beställningar, som lämp-

1941/1942,

ligen kunde uppskjutas för att senare anordnas i syfte att bereda arbetstillfällen under arbetslöshet, dels ock andra arbeten eller beställningar, som i samma syfte kunde verkställas, eventuellt med bidrag från särskilda anslag.

I uppgiften skulle såvitt möjligt för varje arbete eller beställning angivas den

då arbetet kunde igångsättas, i vad mån förutsättningar för

tidpunkt, tidigast uppgörande av arbetsplan och kostnadsberäkning vore för handen, beräknelig

kostnad samt beräkneligt antal dagsverken. En skrivelse av liknande innebörd hade avlåtits till luftfartsmyndigheten.

Departementschefen anförde vidare, att utom de sålunda infordrade uppgifterna, vilka i sinom tid borde överlämnas till utredningsmännen, borde av dessa införskaffas uppgifter rörande såväl andra statliga arbeten som kommunala arbeten och enskilda arbetsföretag av allmännyttig karaktär, vilka lämp-

kunde anordnas såsom beredskapsarbeten till motverkande av arbets-

ligen

löshet.

Bland kommunala arbeten och enskilda arbetsföretag av nyssnämnda karak-

tär, vilka icke hittills tillräckligt uppmärksammats, borde enligt departe-

mentschefen även åtgärder för, exempelvis, beredande av badmöj-

övervägas ligheter på landsbygden, anläggande av cykelbanor samt understödjande av förbättringsarbeten å ladugårdar. Vad sistberörda arbetsobjekt anginge, syn-

tes samråd böra rum med 1933 års mjölk- och mejeriutredning.

äga Beträffande statliga arbeten framhöll departementschefen, att planlägg-

ningen borde kunna avse samma tidsperiod som angivits med avseende å de till kommunikationsdepartementet hörande verken. I fråga åter om de kom-

munala arbetena skäl föreligga att tänka sig en något längre period, syntes förslagsvis tio år.

Indelning av arbetena.

De vilka till föremål för bestå av flera till

arbetsföretag, gjorts inventering,

sin juridiska eller administrativa karaktär skilda Det har visat

grupper. sig lämpligt att indela företagen i fem olika vilka

huvudavdelningar, utredningen

redovisar kapitelvis och betecknar följande sätt:

på 1) statliga arbeten (kap. II),

2) kommunala arbeten (kap. III),

3) väg- och gatuarbeten (kap. IV), 4) jordbruksarbeten (kap. V) samt

ö) skogsarbeten (kap. VI).

Till denna indelning böra fogas följande kommentarer. Till de

statliga

arbetena hänföras ej jordbruks- och skogsarbeten å statens domäner utan

ingå dessa i avdelningarna 4 respektive 5. — Avdelningen 2 omfattar alla kommu-

nala arbeten med undantag av och ävensom före-

väg- gatuarbeten möjligen

kommande jordbruks- och skogsarbeten å kommunala I denna

fastigheter.

avdelning ingå emellertid även enskilda arbetsföretag av karak-

allmännyttig

tär, vilka ej äro att hänföra till någon av de följande avdelningarna. Detta

tillvägagångssätt har visat sig lämpligt av skäl, vartill utredningen återkom-

mer i III. — 3 omfattar och städernas

kap. Avdelningen landsbygdens vägar

gator. Jämväl enskilda vägar medräknas här. Till och gator hänföras

vägar

även broar och skenfria - De båda sista omfatta

korsningar. avdelningarna slutligen samtliga jordbruks- respektive skogsarbeten vare sig dessa äro av

enskild, statlig eller kommunal natur.

Beträffande byggnadsbehovet för bostadsändamål har utredningen icke före-

tagit någon undersökning, då utredningen förutsatt, att detta behov kommer

att bliva belyst av bostadssociala utredningen.

Materialets infiirskaffande.

I de särskilda kapitlen kommer utredningen att i detalj för till-

redogöra vägagångssättet vid inventeringen av respektive slag av arbeten. Här må

lämnas en kortfattad översikt.

Inventeringen av de statliga arbetena har skett efter samma principer, som tillämpats beträffande de till kommunikationsdepartementet hörande verken. Planläggningen har alltså avsett en femårsperiod, budgetåren 1937/1938-

1941/1942. Inventeringen har tillgått så, att till statliga myndigheter och in-

stitutioner, inom vilkas verksamhetsområde arbeten och beställningar av förevarande slag ansetts kunna ifrågakomma, särskilda utsänts,

frågeformulär

vari uppgifter begärts i samma hänseenden som för nyssnämnda verk.

För alla andra. arbeten än de har avsett en tioårs-

statliga inventeringen

period, åren 1937-1946.

Rörande de kommunala arbetena inklusive städernas gatuarbeten har material införskaffats genom en cirkulärskrivelse till verkställande organ i borger-

liga och kyrkliga kommuner, municipalsamhällen, kommunalförbund och

landsting. Denna skrivelse har distribuerats genom länsstyrelsernas försorg.

Inventeringen av de kommunala arbetena har icke avsett varje under tioårsperioden förekommande arbetsföretag. Sålunda har det ej ansetts erfor-

derligt eller möjligt att begära uppgift om underhållsarbeten och liknande företag utan endast rörande sådana arbetsföretag, vilka kunna karakteriseras

såsom nyanläggningar eller ombyggnader. Vidare har utredningen ansett, att

sådana arbeten kunna utelämnas, vilkas igångsättande är bundet till en

bestämd tidpunkt och följaktligen ej kan framflyttas respektive uppskjutas

med hänsyn till önskvärdheten att bereda arbetstillfällen under arbetslöshet. I ett hänseende har härifrån dock såtillvida som

undantag gjorts, nämligen

uppgifter ansetts önskvärda beträffande samtliga arbetsföretag, till vilka under normala förhållanden utgår statsbidrag. Beträffande dessa har ju staten större

möjligheter att reglera tidpunkten för igångsättandet än med avseende å andra

kommunala arbeten.

I cirkulärskrivelsen har utredningen fäst de kommunala myndigheternas uppmärksamhet på att uppgift även borde lämnas rörande enskilda företag av allmännyttig karaktär inom kommunen, varjämte framhållits, att såsom sådana

kunde förekomma exempelvis anstalter för uppfostran och sjukvård, anläggningar för gymnastik, sport och bad, iordningställande av samlingslokaler, vatten- och avloppsledningar, brandskyddsanläggningar, upprensning av vattendrag och andra avdikningsföretag m. fl. Inventeringen av landsbygdens vägarbeten har beträffande tidsperioden

1941-1946 skett genom utsändande av frågeformulär till länsstyrelserna och vägingenjörerna. Motsvarande uppgifter rörande arbeten under åren 1937- 1940 har utredningen erhållit bearbetning av de för all-

genom flerårsplaner

männa vägar, som upprättats av länsstyrelserna i samråd med och vatten-

väg-

Uppgifter om enskilda ha erhållits

byggnadsstyrelsen. vägar huvudsakligen

från kommunerna i anledning av den nyssnämnda cirkulärskrivelsen.

För att erhålla material rörande jordbruksarbeten ha skrivelser utgått till

hushållningssällskapen. Häri ha uppgifter begärts rörande följande arbeten: förbättringar av ladugårdar, anläggande av brunnar och vattenledningar, gödselvårdsanläggningar, täckdikningar, betesförbättringar, stenröjningar och nyodlingar. Uppgifterna skulle lämnas så, att de gåve uttryck för det

totala behov av dylika arbeten, som kunde beräknas föreligga för tioårsperioden 1937-1946, och vilka arbeten kunde tänkas komma till utförande under förutsättning, att staten i och för arbetslöshetens motverkande ställde till förfogande i sådan utsträckning och sådana villkor, att jord-

statsbidrag på.

ägarna kunde förutses skola gå i författning om arbetenas verkställande.

Material rörande skogsarbeten har anskaffats genom hänvändelser till olika

skogliga myndigheter, framför allt domänstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.

Uppgifter ha begärts rörande följande arbeten, vilka ansetts vara av särskilt

intresse för inventeringens syfte, nämligen: skogsdikning och bäckrensning, återväxtåtgärder av grundförbättrande natur, röjning i stavaskog och ungskog, betesvallsanläggningar för skogens fredande mot bete, stamkvistning, skogsvägs- och flottledsbyggnader samt slutligen åtgärder för skogsbrandskydd såsom anläggning av cykelstigar, brobyggnader, uppförande av brandtorn m. m.

I skulle lämnas efter samma grunder som jordbruks-

övrigt uppgifterna

arbetena.

Det inkomna materialet.

Inventeringen har som regel omfattats med förståelse och intresse både på kommunalt och enskilt håll. De vilka

begärda uppgifterna, uppenbarligen

icke alltid varit lätta att åstadkomma, ha lämnats med stor

beredvillighet.

Utredningen har dock kunnat konstatera, att det håll vållat

på åtskilliga

svårigheter att lämna uppgifter för en så förhållandevis som

lång tidsperiod

tio år. Sålunda de av kommunerna för den första

utgöras femårsperioden

anmälda av ett större antal än motsvarande för

arbetsföretagen mångdubbelt

den andra femårsperioden.

I den mån de inkomna varit har

uppgifterna ofullständiga, utredningen

sökt få dem kompletterade hänvändelse till I all-

genom uppgiftslämnaren.

mänhet har detta visat Det har dock icke kunnat att i

sig möjligt. undvikas,

materialet även förekomma för vilka icke ens kost-

arbetsföretag, ungefärlig

nadsuppgift kunnat erhållas. Uppgifter om för beräknade

företagen dags»

verken ha i många fall icke kunnat lämnas, särskilt detta de kommunala

gäller

arbetena. För materialets i detta hänseende har

komplettering utredningen

verkställt vissa I fråga om de kommunala arbetena har utred-

beräkningar.

ningen därvid gått till väga så, att grundval av de om

på uppgifter företag,

vilka lämnats i komplett skick, för av inom län

varje typ arbetsföretag varje

uträknats kostnaden per dagsverke. Med av den erhållna.

ledning härigenom

siffran ha dagsverkena kunnat beräknas för de arbeten av motsvarande

typ

inom länet, för vilka endast lämnats. Givetvis måste de

kostnadsuppgift på

detta sätt erhållna siffrorna bliva mycket osäkra. Men då även de

uppgivna

kostnadssiffrorna måste betraktas såsom allenast har

ungefärliga, utredningen

icke ansett det erforderligt att söka. vinna

komplettering genom nog-

grannare beräkningar, vilket med hänsyn till det omfattande materialet skulle varit både tidsödande och kostsamt. Beträffande de mera svårbedömliga husbyggnadsarbetena har det dock av flera skäl icke varit möjligt att

på

detta. sätt erhålla godtagbara dagsverksuppgifter, utan har för

utredningen

komplettering av dessa uppgifter biträtts av särskild Denne har

expert.

verkställt uppskattning av antalet för särskilt

dagsverken varje byggnadsföretag och även i viss utsträckning justerat lämnade uppgifter, vilka varit uppenbart orimliga. Med hänsyn bland annat till de kortfattade uppgifter rörande varje företag, som vid inventeringen begärts, är det att icke tydligt,

heller genom denna. metod kunnat erhållas annat än

noggrannare mycket

approximativa siffror.

Materialets ordnande genom kortregister.

För att göra det synnerligen omfattande materialet brukbart för bearbetning har utredningen -- i likhet med vad som skedde vid inventeringen 1932 — upplagt ett över de anmälda Korten i

kortregister arbetsföretagen. upptaga regel plats för samma uppgifter rörande företagen, som begärts i de utsända

frågeformulären och skrivelserna. Fem olika typer av kort ha anskaffats, nämligen en typ för statliga arbeten (blå), en för kommunala arbeten (vita),

en för enskilda arbeten i allmänhet en för

(röda), jordbruksarbeten (gröna) och en för skogsarbeten (gula).

Medan de tre första äro att å ett kort endast

korttyperna uppgjorda så, redovisas ett företag, ha korten för liksom för

jordbruksarbeten skogsarbeten utarbetats sålunda, att arbeten av karaktär inom en

samtliga ifrågavarande

kommun sammanförts å ett kort. Alla om anmälda

uppgifter jordbruksarbeten inom en kommun finnas sålunda samlade å ett kort och alla om

uppgifter skogsarbeten å ett. Dessa arbeten kunna ju förekomma i stort antal

mycket inom en och samma kommun men äro i vart och ett av storleks-

regel ringa ordning. För utredningens ändamål kan det icke heller vara att

erforderligt ha tillgång till mera detaljerade beträffande dessa arbeten. I

uppgifter fråga om inom dock i allmänhet icke vad

torrläggningsföretagen jordbruket gäller nu anförts. Dessa kunna vara av en stundom

företag betydande omfattning. Utredningen har därför å särskilt kort —

uppfört varje torrläggningsföretag

av för enskilda arbeten — samt å för kommunen

typen jordbrukskortet intagit en anmärkning om de inom kommunen anmälda av denna art.

företagen

Beträffande jordbruksarbetena ha kommunvis ofta icke kunnat

uppgifter erhållas. I dylika fall har som regel endast ett för hela länet

gemensamt jord~ brukskort upplagts. ha kort kunnat häradsvis.

Undantagsvis uppläggas

Det må här anmärkas, att särskilda kort icke utarbetats för de av utredningen till avdelningen väg- och hänförda utan ha

gatuarbeten företagen dessa arbeten uppförts å de för kommunala arbeten i allmänhet avsedda korten (vita).

Beträffande de allmänna vägarna inklusive broar och skenfria å

korsningar landsbygden, för vilka uppgifter lämnats vägdistriktsvis, har

utredningen funnit det lämpligast att även korten och kommun-

upplägga vägdistriktsvis ej vis. En uppdelning av dessa arbeten å de skilda kommuner, som kunna beröras av de olika företagen, hade sannolikt endast medfört minskad överskådlighet. För övrigt angives å varje kort, vilka kommuner berör.

företaget För att få väguppgifterna så samlade som ha som härav även

möjligt följd korten över enskilda ordnats

vägar vägdistriktsvis.

Vidare må framhållas, att de å korten för enskilda arbeten före-

upptagna tagen icke i utredningens

följande redovisning utgöra någon självständig grupp utan ingå i avdelningen kommunala arbeten, dock med för

undantag de nyssnämnda vilka redovisas bland

torrläggningsföretagen, jordbruks-

arbetena.

Såsom av det följande kommer att framgå har vid bearbet-

utredningen ningen av inventeringsmaterialet arbetena inom avdel-

grupperat respektive ning efter olika grunder. Arbetena ha exempelvis efter sin tekniska

uppdelats natur, efter tidsperioder o. s. v. Den vartill sålunda hänförts,

grupp, företaget har å den som å kort finnes reserverad för

angivits plats, varje »utredningsmännens anteckningar»

Korten ha slutligen ordnats läns och kommunvis respektive

vägdistriktsvis. Särskilda ledkort, blå för län och för kommuner och utmärka

gula vägdistrikt,

denna ordning. Inom varje län komma kommunerna i stä-

bokstavsordning,

derna dock före landskommunerna. Sist inom län

varje följa vägdistrikten, likaledes i bokstavsordning.

Kortregistret innehåller i färdigställt skick följande antal kort av olika

typer, nämligen:

1 532 st. kort för statliga arbeten,

13 115 st. kommunala arbeten 7513 st. avse

(varav vägoch gatuarbeten),

1 282 st. enskilda arbeten,

1 086 st. jordbruksarbeten,

1 760 st. skogsarbeten,

Summa 18 775 st.

Härtill komma 2 550 st. ledkort. Hela antalet kort alltså till 21 325.

uppgår

Framtida komplettering av kortregistret.

Det ligger i sakens natur, att de som innehallas i

uppgifter, kortregistret,

komma att undergå rätt snabba Sucoessivt utföras av

förändringar. en del

de anmälda företagen samtidigt som arbeten bliva aktuella.

nya Omständig-

heter kunna inträffa, som medföra, att vissa

tidigare projekterade företag ej

anses böra förverkligas. Allteftersom utarbetas, kunna lämnade

arbetsplaner

kostnadsuppgifter behöva justeras o. s. v. Därest ett material av största

möjliga aktualitet ständigt skall stå till förfogande, bör därför en kontinuerlig och justering av kortregistrets En sådan komplettering uppgifter företagas. komplettering synes lämpligen kunna ske inom socialdepartementet. Utred-

ningen föreställer sig, att detta kunde tillgå. på. det sätt, att varje statligt verk och kommun ävensom andra uppgiftslämnare bereddes tillfälle att

förslagsvis

en år revidera och sina i

gång varje komplettera registret intagna uppgifter. En sådan årligen återkommande komplettering vore enligt utredningens

mening även av värde ur den synpunkten, att vederbörande därigenom regelbundet erinrades om önskvärdheten av en effektiv av arbetena

planläggning

i Särskilt för kommunernas vidkommande

konjunkturutjämningssyfte. synes

detta vara av stor betydelse.

KAP. II.

Statliga arbeten.

Då. samhället under en kristid vill söka bereda arbetstillfällen åt

arbetslösa,

är det naturligt, att i första hand riktas det behov av

uppmärksamheten på.

arbeten, som förefinnes för tillgodoseende av statens

egna uppgifter.

Till belysande av de statliga arbetenas under senare år ha i

omfattning

tabell 1 sammanställts rörande de för ett vart av

uppgifter budgetâren

1933/1934--1937/1938 anvisade till arbeten av förevarande

riksstatsanslagen

slag ävensom beställningar. som endast avse ha

Anslag, underhållsarbeten,

ej medtagits. Anslagen ha fördelats å. tre grupper: arbeten i allmänhet, militära arbeten och arbeten för de affärsdrivande d. V. s.

kommunikationsverken,

post-, telegraf- och vattenfallsverken samt statens äro

järnvägar. Beloppen

angivna i avrundade tal.

Tab. 1. De statliga. arbetenas omfattning under 1933/1934-1937/1938. budgetñren

Arbeten i Militära .för . .. :rhetenommunika- åumma allmanhet arbeten _ t.ionavcikøn milj. kr. milj. kr. milj. kr. i milj. kr.

1933/1934: Arbeten . . . . . . . . . . . . . . .. 148 25 690 86‘3 Beställningar . . . . . . . . . . . . 18 261.’ 05 285 Summa. 16-0 28: 69-5 114-s

1934/1935: Arbeten . . . . . . . . . . . . . . .. 176 34 704 91‘4 Beställningar . . . . . . . . . . .. 20 271 25 31s Summa l9‘6 30!) 729 123‘0

1935/1936: Arbeten . . . . . . . . . . . . . . .. 125 26 58o 731 Beställningar . . . . . . . . . . . . 3°2 22o 17 269 Summa 15‘? 24!) 591 100 0

1936/1937: Arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . 136 132 50s 777 Beställningar . . . . . . . . . . . . 70 60! 45 72: Summa 20-e 73~9 551 1491)

1937/1938: Arbeten . . . . . . . . . . . . . . .. 21-2 15‘4 74s 1109 Beställningar . . . . . . . . . . . . 10o 579 26 705 Summa 3l2 7313 76‘9 1811 |

I för de båda första även de under fonden för

beloppen budgetåren ingå

förlag till statsverket i anvisade till

arbetsanskaffningssyfte anslagen statliga

arbeten och 25 927 400 kronor för och

beställningar, budgetåret 1933/1934

34 297 250 kronor för budgetåret Däremot i ovannämnda

1934/1935. ingå. ej

summor andra för arbeten avsedda som anvisats till arbetslös-

statliga anslag,

hetens

bekämpande.

Såsom sammanställningen utvisar ha de totala anslagen under ifråga-

varande år utgjort i runda tal respektive 115, 123, 100, 150 och 181 miljoner

kronor. Under budgetåret voro anslagen följaktligen lägst eller

1935/1936

100 miljoner kronor. Den kraftiga ökning, som skedde för budgetåret

1936/1937, är helt att hänföra till de utgifter, som föranletts av den år 1936

beslutade nya försvarsordningen. Den fortsatta stegringen för budgetåret

synes däremot ha sin grund i en allmän ansvällning av de statliga

1937/1938

arbetena.

De statliga arbetenas roll i arbetslöshetspolitiken.

Under budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 beviljades som nyss sagts i

runt tal tillhopa 60 miljoner kronor av arbetslöshetsmedel till olika, av riksdagen beslutade statliga arbeten och beställningar för utförande i öppna marknaden. Härav utgingo omkring 21-5 miljoner kronor till större statliga

byggnadsföretag, omkring 20-7 miljoner kronor till beställningar för försvarets

behov, inemot 7-9 miljoner kronor till diverse statliga vägbyggnadsarbeten och omkring 7-7 miljoner kronor till arbeten för statens järnvägar.

Vid sidan av dessa större, tillfälliga anslag anvisades mindre anslag till

s. k. statliga beredskapsarbeten. Anslagen till statliga beredskapsarbeten disponeras enligt Kungl. Majzts prövning, därvid enligt direktiven sådana

arbeten skola komma i fråga, som under al.la förhållanden förr eller senare skola utföras med anlitande av allmänna medel och genom statlig myndighets

försorg. Vid utväljande av arbetsobjekt skall Kungl. Maj :t väga inkomna för-

slag mot varandra icke blott med till av angelägenheten av

hänsyn graden

utförandet utan också med hänsyn till deras betydelse för motverkande av arbetslösheten och dess följder. Medan ursprungligen endast rent statliga

företag kunnat ifrågakomma, medgavs vid 1934 års riksdag, att anslag finge

utgå till föreningar, andra sammanslutningar och stiftelser, vilka väl ej representerade rent statliga ändamål men ändock en så allmännyttig verksamhet, att de eljest skulle kunna komma i åtnjutande av statsunderstöd. Dylika anslag må emellertid endast utgå i enstaka undantagsfall och då starka skäl föreligga för anslags beviljande. De företag, vilka kommit till utförande såsom

statliga beredskapsarbeten, ha i huvudsak utgjorts av fiskehamnsanläggningar,

mindre arbeten av olika slag för statliga verk och institutioner, fornminnes-

restaureringar, geologiska undersökningar och diverse arbeten för försvaret.

Det är icke endast arbeten för statens fiskehamnar, som i denna ordning

egna utförts, utan även anläggningar eller förbättringar av s. k. statsunderstödda fiskehamnar. Dessa senare bruka emellertid hänföras till arbeten, då

statliga

de utföras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och för endast ett

övrigt

förutsättes från enskilda intressenter -- i

mycket obetydligt bidrag regel

10 procent av kostnaderna eller mindre.

För vart och ett av budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 utgick anslaget till statliga beredskapsarbeten med 3 kronor. för detta ända-

miljoner Anslag

mål har sedermera årligen anvisats, därvid emellertid avsetts för så-

anslagen

väl statliga som kommunala Av för budgetåren

beredskapsarbeten. anslagen

1935/1936 och 1936/1937 ha varje år tagits i anspråk för beredskaps-

statliga

arbeten omkring 1-5 miljoner kronor. För budgetåret 1937/1938 torde en ökad omfattning av dessa arbeten kunna förutsättas, då det

gemensamma anslaget i samband med inskränkning i den av statens arbetslöshetskommission bedrivna verksamheten mer än tredubblats i förhållande till de båda före-

gående åren.

I viss utsträckning ha arbeten även kommit till utförande med

statliga

medel från de extra anslag till broar och hamnar, vilka för

budgetåren

och 1934/1935 anvisades under fonden för till statsverket.

1933/1934 förlag

Sålunda ha från dessa anslag utgått något över 3 miljoner kronor till fiskehamnar och farleder av beskaffenhet att utföras av och

väg- vattenbyggnadsstyrelsen.

Slutligen ha statliga arbeten utförts såsom reservarbeten i arbetslöshetskommissionens regi. I mera betydande har detta dock

någon omfattning ej

skett. De arbeten, vilka utförts i denna ordning, ha huvudsakligen utgjorts av hjälplandningsfält för flygplan, vissa militära samt far-

flygfält åtskilliga

leder.

Tidpunkt för igångsättandet av vissa statliga beredskapsarbeten.

Utredningen har gjort en undersökning rörande för tidpunkten igång-

sättandet av Vissa av de med arbetslöshetsmedel finansierade, i mark-

öppna

naden utförda statliga arbetena. I tabell 2 för resul-

efterföljande redogöres

tatet härav beträffande dels de statliga beredskapsarbetena i inskränkt

mening,

d. v. s. de arbeten, som kommit till utförande med medel från anslag till statliga beredskapsarbeten, och dels de fiskehamnar, vilka utförts med medel från de extra till broar och hamnar. har om-

krisanslagen Undersökningen

fattat samtliga från och med den 1 1933 och intill av

juli utgången januari månad 1937 igångsatta arbeten av ifrågavarande slag. Av tabellen framgår, att 51 procent av de statliga beredskapsarbetena

igångsatts senast under andra månaden efter Kungl. Maj:ts beslut, 24

procent

under eller månaden och 25 senare. Såsom av III

tredje fjärde procent kap.

framgår utgöras motsvarande procentsiffror för de kommunala beredskaps-

arbetena av 56, 23 och 21. Sistnämnda arbeten visa följaktligen ehuru

något,

obetydligt gynnsammare siffror än de statliga arbetena. Emellertid äro de svårigheter, som beträffande de kommunala arbetena föreligga för ett snabbt

större än i om de arbetena --

igångsättande, ojämförligt mycket fråga statliga

utredningen kommer att närmare beröra dessa svårigheter i det följande

kapitlet. De statliga arbetena utföras i regel direkt av någon statlig myndighet,

och denna är formellt oförhindrad att omedelbart, sedan den fått del av

Kungl.

Maj:ts beslut, igångsätta arbetet. I betraktande härav borde enligt utredningens förmenande väsentligt gynnsammare tider ha kunnat än tabellen

uppnås

utvisar. Möjligen har till resultatet att vederbörande

bidragit, myndigheter

icke i varit medvetna om att därest de

tillräcklig grad beredskapsarbetena,

1366 37 2

Tab. 2. Tidpunkt för igångsättandet av vissa statliga beredskapsarhetcn.

Arbeten, utförda med medel Fiskehamnar, utförda med från anslag till statliga medel från de extra beredskapen-beten hamnanslagen A r b e t e t p å b o I] a t Kostnad (inom Kostnad (inom Antal parentes medel- Antal parentes medelföretag kostnad) företag kostnad) kr. kr.

samma månad som Kungl. Majzts beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 279 403 —- — (21 492) 1:a. månaden därefter . . . . . . . . 24 1 358 075 4 285 550 (56 586) (71 388) 2:a n » . . . . . . . . 28 1 516 381 2 256 500 (54 156) (128 250) 3:e » » . . . . . . . . 17 1 313 320 1 73 040 (77 254) 4:e » u . . . . . . . . 13 1 119 740 6 977 000 (86 134) (162 833) 5:e » » . . . . . . . . 7 204 275 1 132 000 (29 182) 6:e » » . . . . . . . . 4 308 500 1 58 500 (77 125) 7:e » n . . . . . . . . 3 316 800 3 487 300 (105 600) (162 433) 8:e » » . . . . . . . . 7 309 800 1 57 600 (44 257) 9:e » 7 . . . . . . . . 4 173 240 1 203 700 (43 310) 10:e v n . . . . . . . . 1 21 500 1 60 300 11:e » u . . . . . . . . 1 17 200 -- - 12:e » v . . . . . . . . 1 14 700 1 15 200 13:e » » . . . . . . . . 1 11 340 —- — 14:e » » . . . . . . . . 1 3 520 — - 15:e » » . . . . . . . . 1 39 000 - -- 22:a » n . . . . . . . . 1 200 - - Summa 127 7 006 994 22 2 611 690

skola komma till största möjliga utan dröjsmål böra komma till ut-

nytta,

förande. Utredningen vill därför förorda, att vid en kommande kris, då kravet på ett snabbt igångsättande av arbeten ånyo kan komma att med styrka göra

sig gällande, vederbörande myndigheter på lämpligt sätt få sin uppmärk-

samhet riktad av att detta krav tillgodoses. Detta bör för

på angelägenheten övrigt icke endast gälla beträffande igångsättande av beredskapsarbeten utan

även besvarande av remisser och verkställande av andra utredningar rörande sådana arbeten. Utredningen förutsätter, att för ändamålet erforderlig per-

sonal ställes till myndigheternas förfogande.

Tiderna för igångsättandet av fiskehamnsarbetena ställa sig betydligt ogynnsammare än för de statliga beredskapsarbetena. Delvis torde detta finna sin förklaring däri, att hamnarbeten i allmänhet förutsätta åtskilliga tidsödande formaliteter — inhämtande av tillstånd av införvattendomstol, skaffande av förbindelser från intressenter, förvärv av mark m. m. -— vilka icke alltid äro ordnade vid tidpunkten för Kungl. Maj :ts beslut.

Härefter må redogöras för motsvarande rörande vissa av de

undersökning

större, med arbetslöshetsmedel utförda vilka be-

statliga byggnadsarbetena,

slötos vid 1933 års riksdag. anvisades för olika sådana arbeten

Sammanlagt

12 321 400 kronor. Beträffande av dessa arbeten har emellertid

några skyldig-

het att till om och

socialdepartementet avgiva rapport arbetsstyrka dylikt ej

varit föreskriven, och dessa ha därför måst uteslutas vid

undersökningen.

Denna har vidare begränsats till de i som be-

egentlig mening nya arbeten,

slötos år 1933, och omfattar alltså icke sådana vilka fortsätt-

företag, utgjorde ningsarbeten till redan tidigare igångsatta De av undersök-

byggnadsföretag.

ningen berörda arbetena uppgå efter dessa till en kostnad av

begränsningar

4489 600 kronor. Resultatet av av nedanstående

undersökningen framgår

tablå:

Arbetet påbörjat Antal

företag

22:21::

riksdagens

9:e › » › » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. l 200 000 10:e › › › › . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

200 000 1 1 :e › » » » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

940 800 12:e › › » › . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 885 000 13:e > › » » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l

400 000 14:e » › » › . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l

600 000

200 000 19:e › » » » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

273 000 23:e » › › » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2

150 800

600 000

Summa. 20 4 489 600

Som synes äro de uppnådda tiderna synnerligen

ogynnsamma. Visserligen

omöjliggjordes igångsättandet av ifrågavarande arbeten under avsevärd tid

av den som rådde

långvariga byggnadskonflikt, 1933——1934. Konflikten löstes dock vid sådan att arbetenas icke av denna

tidpunkt, igångsättande

anledning

hade behövt än till mars eller månad d. v. s.

uppskjutas längre april 1934,

nionde eller tionde månaden efter beslut. Av

riksdagens sammanställningen

framgår emellertid, att flertalet av icke ens vid denna

företagen tidpunkt

påibörjades. Ännu tolfte månaden efter beslut hade icke mer

riksdagens

än 12 av de 20 till torde huvud-

företagen igångsatts. Anledningen dröjsmålen

sakligen vara att söka däri, att det i allmänhet kräver en rätt avsevärd tid att

utarbeta m. m. till så stora varom det här i är

detaljritningar företag, regel

fråga. Med nu gällande ordning för statens kan utarbetandet

byggnadsarbeten

av dessa ritningar och andra för

entreprenad erforderliga handlingar ej börja,

förrän statsmakterna fattat beslut om utförande. Skall ett

respektive företags

tillfredsställande resultat kunna måste denna ändras

uppnås, ordning på

sådant sätt, att det blir att ett stadium

möjligt på tidigare färdigställa ifråga-

varande handlingar. kommer i det att framställa

Utredningen följande förslag

i sådant syfte.

Det bör framhållas, att nu berörda hinder för ett snabbt icke

igångsättande

gällde de ovannämnda Till dessa i redan

fortsättningsarbetena. förelågo regel

vid riksdagsbeslutet alla detaljritningar utarbetade, Varför de i allmänhet kunde igångsättas, så snart byggnadskonflikten bilagts.

Inventeringens verkställande. Såsom tidigare anförts har inventeringen av de statliga arbetena skett efter samma som av chefen för kommunikationsdepartementet tillprinciper, beträffande de till detta departement hörande verken. Planlägglämpats ningen har alltså avsett en femårsperiod eller budgetåren 1942.

1937/1938-1941/

I de för ändamålet utsända frågeformulären ha uppgifter begärts dels rörande de arbeten och beställningar, vilka enligt uppgiftslämnarens mening kunde förutses böra komma till utförande i vanlig ordning under vart och ett av — dessa skulle hänföras till 1:0 ——-dels ock nyssnämnda budgetår grupp rörande de andra arbeten och beställningar, som under samma tid kunde verkställas i att bereda arbetstillfällen under arbetslöshet, eventuellt med syfte från särskilda - dessa senare skulle hänföras till 2:0. bidrag anslag grupp 1:0 följaktligen av ordinarie arbeten och grupp 2:0 av sådana Grupp utgöres arbeten, vilka betecknar såsom arbetsreserven. För varje arbetsutredningen ha begärts i följande hänseenden: företagets benämning och företag uppgifter art; kommun; budgetår, då företaget kunde förutses böra komma till utförande; då skulle kunna igångsättas; budgetår, till vilket budgetår, företaget tidigast skulle kunna antal dagsverken inklusive företagets igångsättande uppskjutas; för arbetsbefäl och körkarlar; beräknad eller uppskattad totalkostnad i kronor exklusive marklösen; huruvida arbetsplan (kostnads- (efter gällande priser) m. samt, beträffande företag, som berör flera förslag, ritningar m.) förelåge; huru kostnaderna fördelade sig å de olika kommuner, dagsverkena respektive kommunerna. Med avseende å företag tillhörande grupp 2:0 ha tidsuppgifter dock endast i om det budgetår, då företaget tidigast skulle begärts fråga kunna Uppgift om antal dagsverken har ej ansetts böra begäras igångsättas. i fråga om beställningar. ha utsänts till följande myndigheter och institutioner, Frågeformulären vilka såvitt kunnat utrönas fastigheter eller eljest ansetts disponera egna kunna ha arbeten eller beställningar att uppgiva, nämligen under Svea hovrätt, Göta hovrätt, hovrätten över justitiedepartementet: Skåne och och statens å

Blekinge, fångvårdsstyrelsen uppfostringsanstalt

Bona; under marinförvaltningen och försvarsdepartementet: arméförvaltningen, flygförvaltningen; under socialstyrelsen, försäkringsrådet, riksförsäk- Socialdepartementet: medicinalstyrelsen, statens bakteriologiska

ringsanstalten, pensionsstyrelsen,

laboratorium, statens rättskemiska laboratorium, statens Veterinärbakteriolostatens å Svartsjö och i giska anstalt, länsstyrelserna, tvångsarbetsanstalter Landskrona, statens alkoholistanstalt å Venngarn, statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa å Salbohed och statens för sinnesslöa

gossar uppfostringsanstalt

flickor i Vänersborg;

under finansdepartementet: kammarkollegiet, och

Statskontoret, mynt- justeringsverket, kammarrätten, generaltullstyrelsen, statistiska centralbyrån, riksräkenskapsverket, kontrollstyrelsen och statens pensionsanstalt;

under ecklesiastákdepartementet: riksarkivet, biblioteket, national-

kungl. museum, livrustkammaren, skolöverstyrelsen, universiteten i Uppsala och Lund, karolinska mediko-kirurgiska institutet, tekniska

tandläkarinstitutet, högskolan, Chalmers tekniska institut, gymnastiska centralinstitutet, farmaceutiska institutet, karolinska sjukhuset, statens lärarinneseminarium i

högre Stockholm, statens folkskoleseminarier i Stockholm,

Uppsala, Linköping, Falun, Växjö, Kalmar, Lund, Göteborg, Karlstad, Umeå och Luleå., statens småskoleseminarier i Skara, Landskrona, Härnösand,

Strängnäs, Haparanda

och Lycksele, institutet och förskolan för blinda å. Tomteboda, hantverksskolorna för blinda i Växjö och Kristinehamn, värdanstalten i Lund för blinda med komplicerat samt landsarkiven i Vadstena,

lyte Uppsala, Lund, Göteborg och Härnösand;

under jordbruksdeparternentet: lant-

domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, mäteristyrelsen, rikets allmänna kartverk,

Sveriges geologiska undersökning, statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, statens statens

egnahemsstyrelse, skogsförsöksanstalt, skogshögskolan, centralanstalten för försöksväsendet på. jordbruksområdet, statens centrala frökontrollanstalt, lantbrukshögskolan, lantbruks- och vid lantmäteri-

mejeriinstitutet Alnarp, veterinärhögskolan, kontoren i Stockholms,

Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Blekinge, Kristianstads, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands och Gävleborgs län samt svenska

hydrografisk-biologiska kommissionen;

under handelsdepartementet: och

kommerskollegium, lotsstyrelsen, patentregistreringsverket samt statens provningsanstalt;

akademáer samt vittra och lärda naturhistoriska riksmuseet, vitter-

samfund: hets-, historie- och antikvitetsakademien, lantbruksakademien, akademien för de fria konsterna, musikaliska akademien, och

krigsvetenskapsakademien ingenjörsvetenskapsakademien samt

riksdagens verk: riksbanken och riksgäldskontoret. Frågeformulären ha åtföljts av förteckning å. de myndigheter och institu-

tioner, till vilka de utsänts, och har i missivskrivelsen framhållits, att

uppgift skulle lämnas jämväl om arbeten och för

beställningar möjligen förefintlig statsinstitution, som vore underställd uppgiftslämnaren och förekomma i

ej

i

_ förteckningen.

Det bör anmärkas, att i av chefens för kom-

byggnadsstyrelsen anledning

munikationsdepartementet tidigare omförmälda skrivelse av den 4 januari 1936 infordrat uppgifter rörande från det stora flertalet av ovan-

byggnadsarbeten

nämnda myndigheter och institutioner, vilkas byggnadsarbeten ut-

vanligen föras genom byggnadsstyrelsens försorg. I den mån vederbörande

på grund härav lämnat uppgift om byggnadsarbeten till har samma

byggnadsstyrelsen, uppgift ej behövt insändas till utredningen, utan har denna erhållit del av den sammanställning av dessa uppgifter i granskat, och sovrat

kompletterat skick,

som inom byggnadsstyrelsen uppgjorts i form av en

femårsplan.

Inventeringens resultat.

Vid inventeringen ha uppgifter inkommit om statliga arbeten för i runt _tal

145 miljoner kronor och beställningar för omkring 98 miljoner kronor. Häri

ingå emellertid icke de arbeten och beställningar, som anmälts av kommunika-

tionsverken (statens järnvägar samt post-, telegraf- och vattenfallsverken).

Dessa verk intaga en särställning och de av dem redovisade företagen synas icke lämpligen böra sammanföras med de statliga arbetena i övrigt.

En sammanställning av de nu angivna arbetena och beställningarna lämnas

i tabell 3. I denna ha företagen fördelats å. departement, varvid varje företag

hänförts till det departement, vars föredragning anslag av riksdagen för på

arbetets utförande enligt praxis skulle äskas. Vidare har tillämpats den indelav i grupperna 1:0 och 2:0 —— motsvarande ordinarie arbeten

ning företagen

under arbetsreserven - som i de utsända

femårsperioden respektive begärts frågeformulären.

Tab. 3. Statliga arbeten och beställningar under femårsperioden 1937/1938——1941/1942, fördelade å departement.

1:0 2:0 summa (ordinarie arbeten) (arbetsreserven)

3:52; K°§‘:.‘““ 31:52; “n” 33:52:. Krzârd

I

Arbeten. . . . . . . 1 80 000 3 900 000 - - - 1 80 000 3 900 000 J ustitiedepzt Försvarsdepzt . . . . . . 243+ 21 404 035 11 469 964 196 +8 831 198 21 946 080 439 +29 1 235 233 33 416 044 . . . . . . . . 223 850 8 741 030 - — — 8+ 1 223 850 8 741 030 Socialdepzt 8+ 1 Kommunikationsdep:t . . . . . . . . . . . . 147+2 669 510 15 092 600 213 1 982 550 38 662 650 360 + 2 652 060 53 755 250 Finansdepzt . . . . . . . . 1 500 7 500 1 600 3 840 2 1 100 11 340 Ecklesiastikdepzt . . 22 + 1 573 177 24 648 570 4 + 4 39 300 393 400 26 + 5 612 477 25 041 970 J ordbruksdepzt . . . . 327 +4 345 101 7 079 152 80+ 1 89 380 663 173 407 +5 434 481 7 742 325 Handelsdepzt . . . . . . 24 163 670 3 162 000 28 224 020 4 047 500 52 387 690 7 209 500 verk . . 1 115 000 4 738 290 +2 - — 1 +2 115 000 4 738 290 Riksdagens Summa 774+29 2 574843 78839 106 522+15 3 167 048 65 716643 1 296+44 5 741 891 144 555 74

Beställningar. . . . . . . 56 - 60 514 000 33 — 31 567 000 89 - 92 081 000 Försvarsdepzt . . 9 - 5 454 800 8 - 289 000 17 -— 5 743 800 Ecklesiastikdepfis . . . . 3 - 88 400 —— —— — 3 - 88 400 Jordbruksdepzt . . . . . . 3 - 125 000 -— — — 3 —- 125 000 Handelsdepm Summa 71 — 66 182 200 41 — 31 856 000 112 — 98 038

Anm. Siffran efter plustecknet i kolumnen för antal avser företag, för vilka uppgifter om dagsverken och kostnad icke kunnat erhållas.

En av de i tabell 3 redovisade arbetena och beställningarna

specifikation

med angivande av de myndigheter eller institutioner, som uppgivit dem, lämnas i tabell A 1 (bil.). Arbetena ha vidare efter sin tekniska natur. Grupperingen har

grupperats

skett inom hamn- och farleds-

fyra huvudgrupper, nämligen byggnadsarbeten,

arbeten, jordarbeten samt övriga arbeten. I tabell 4 återgives inventeringsresultatet med tillämpning av denna indelningsgrund.

Tab. 4. Statliga arbeten under femårsperioden 1937/1938-1941/1942, fördelade efter nrbetenas natur.

1:0 2:0 summa (ordinarie arbeten) (arbetsreserven) Dags- Kostnad Daga- Kostnad Dags- Antal Antal Antal verken kr_ verken kr_ verken

Byggnadsarbeten . . 517+18 1 715 192 65 163 740 135+ 12 645 690 18 547 645 652+30 2 360 882 83 711 385 Hamn- och farledsarbeten . . . . . . . . . . 123 512 100 8 178 200 188 1 916 450 37 965 150 311 2 428 550 46 143 350 {ordarbeten . . . . . . 79+5 199 669 2 760 316 88+? 307 238 4 707 350 167+7 506 907 Ovriga arbeten . . . . 55+6 147 882 2 736 850 l1l+1 297 670 4 496 498 l66+7 445 552 Summa 774+29 2 574 843 78 839 106 522+l5 3 107 048 65 716 643 l 296+44 5 741 891 144 555 749 Anm. Siffran efter plustecknet i kolumnen för antal avser företag, för vilka uppgifter om dagsverken och kostnad icke kunnat erhållas.

Av tabellen framgår, att de statliga arbetena i huvudsak utgöras av två

större grupper, nämligen byggnadsarbeten, den ojämförligt största gruppen,

samt hamn- och farledsarbeten. De återstående grupperna äro av förhållandevis

obetydlig omfattning. I tabell A 2 (bil.) återfinnas de nu lämnade uppgifterna specificerade å departement. Tabell A3 innehåller slutligen samma (bil.)

uppgifter fördelade å. län.

De av kommunikationsverken lämnade uppgifterna ha intagits i tabell 5.

Uppgifterna avse såväl arbeten som beställningar.

Tab. 5. Arbeten inklusive beställningar för kommunikationsverken under femårsperioden 1937/1938——1941/1942. i l: 2: Summa

(ordinarie oarbeten) (arbetsreåerven)

Dags- Kostnad Dags- Kostnad Dags- Kostnad verken kr_ verken kr_ verken kr_

Postverket . . . . . . . . . . . . -— 7 935 000 - - - 7 935 000 Telegrafverket . . . . . . . . 6 000 000 200 000 000 63 000 4 900 000 6 063 000 204 900 000 . . . . - 114 950 000 2 404 000 80 308 000 -— 195 258 000 Statens järnvägar Statens vattenfallsverk 1 935 000 55 690 000 233 000 7 850 000 2 168 000 63 540 000 Summa - 378 575 000 2 700 000 93 058 000 -- 471 633 000

De i tabellen angivna siffrorna för ordinarie arbeten avse icke blott arbeten, som beräknas komma till utförande med kapitalökningsanslag, utan även sådana, som äro avsedda att utföras med medel från verkens förnyelsefonder. Ur de olika verkens yttranden, vilka avgivits under juni-augusti 1936, må

följande återgivas.

24.

Telegrafstyrelsen: Det vore omöjligt för styrelsen att lämna specificerade

uppgifter rörande de tusentals arbeten på en mängd skilda platser i landet,

som inginge i telegrafverkets normala arbetsplaner. På anförda skäl syntes

det emellertid styrelsen, som om i detta fall det syfte, i vilket utredning begärts rörande arbeten och beställningar, som avsåges att komma till utförande

i vanlig ordning (grupp 1:0), skulle bliva tillgodosett genom ett förklarande

från styrelsens sida, att verkets normala arbetsplaner under de närmaste fem budgetåren komme att, även i händelse av års försämrad konjunktur, in-

några

rymma arbeten av angelägen art i minst samma omfattning som de senast

förflutna årens mycket omfattande arbetsplaner, under förutsättning givetvis att härför erforderliga underhålls-, förnyelsefonds- och kapitalökningsmedel ställdes till förfogande. Att styrelsen kunde avgiva en dylik förstyrelsens klaring sammanhängde därmed, att om abonnent- och trafikökningen skulle

minskas eller till och med momentant upphöra, andra arbeten såsom komplet-

av lokalnäten, frikretsarbeten m. m. kunde giva verket full sysselsätt-

tering

för ett år utan att dock dessa arbeten nu kunde specificeras. Om-

ning par fattningen av den arbetsplan, styrelsen ansåge sig kunna genomföra under

de närmaste fem åren, kunde beräknas till cirka 40 miljoner kronor per år, mot-

svarande ett ungefärligt antal dagsverken av 120 miljoner. Telegrafverkets vilka i utfördes byggnadsstyrelsens försorg, vore husbyggnader, regel genom

icke häri inräknade, heller arbeten för radionätet, vilkas omfattning för

ej

närvarande icke kunde förutses. Vad anginge de till grupp 2:0 hänförliga arbetena och beställningarna finge styrelsen framhålla, att, så omfattande som de normala arbetsplanerna komme att vara, det torde bliva mycket svårt att med det arbetsbefäl, som under normala tider funnes att tillgå och som icke kunde i en hast ökas, verkställa ytterligare arbeten av någon avsevärd betydelse för arbetslöshetens motverkande. Vad man nu skulle kunna tänka sig möjligt vore dock anläggning av vissa rikskablar, uppförande utöver det oundgängliga behovet av nya stationshus och deras inredande samt diverse smärre

ledningsarbeten, förnämligast i ödebygderna. Järnvägsstyrelsen: I de specificerade uppgifterna hade icke lämpligen

kunnat medtagas den stora mångfald olika mindre arbeten, för vilka kostnaderna bestriddes med medel från de kollektivanslag å kapitalöknings- och för-

nyelsefondsstaterna, vilka årligen ställdes till järnvägsstyrelsens förfogande.

För erhållande av en allmän överblick över behovet av arbeten och beställ-

att utföras i hade styrelsen uppgjort två tablåer, den

ningar vanlig ordning

första slutande å 53 740 000 kronor och upptagande förutsebara anslagsäskanden hos 1937-1941 års riksdagar, den senare slutande å 61210000 kronor och u ptagande beräknade anslagsbelopp å. de för samma år av Kungl. Maj :t faststä lda staterna för disposition av förnyelsefondsmedel. Den sammanlagda kostnaden för arbetena utgjorde följaktligen 114950000 kronor. Beträffande samtliga nu berörda arbeten och beställningar gällde, att de vid fortvaro av rådande gynnsamma konjunktur icke lämpligen kunde uppskjutas i syfte att bereda arbetstillfällen under arbetslöshet. Med hänsyn till den

skyldighet att förränta investerat statskapital, vilken påvilade statens järn-

hade arbeten, för vilka kostnaderna skulle täckas i

vägar, nämligen inga

att komma till utförande än vad som an-

vanlig ordning, upptagits tidigare setts angeläget för trafikens behöriga uppehållande. Vattenfallsstyrelsen: Under senare år hade styrelsen successivt uppgjort flerårsplaner för sina nybyggnader och hade i enlighet med dessa planer försökt att i rimlig omfattning utjämna sina nybyggnadsarbeten. En fullständig

utjämning hade likväl icke varit möjlig. För att få tillräckligt med kraft för alla behov hade styrelsen under den nu rådande långvariga och betydande

ökningen i kraftförbrukningen måst något påskynda sina nybyggnader.

Oaktat styrelsen under den föregående lågkonjunkturen på alla arbetsplatser

fortsatte sina nybyggnadsföretag, hade styrelsen dock funnit det vara bäst att då hålla en måttlig arbetstakt för att icke behöva ligga med utbyggd vattenkraft utan användning under längre tid eller i större omfattning.

Vattenfallsstyrelsen kunde icke lämpligen koncentrera sina utbyggnadsarbeten till lågkonjunktur- och arbetslöshetsperioder. Följden skulle bliva,

att styrelsen icke kunde få jämn sysselsättning för sina egna av befäl och arbetare. Styrelsen skulle vidare behöva under lågkonjun stamtrupper tur på

spekulation utbygga mycket stora kraftbelopp utan visshet om när de kunde

komma till användning. Detta skulle fördyra den använda kraften till förfang för allmänheten, som naturligtvis hade stort intresse av lägsta kraftpris. Om fördyring skulle undvikas, erfordrades det, att de nybygg möjliga a

anläggningarna icke påfördes vattenfallsstyrelsens ka italkonto, förrän de fått rationell användning. Vad här sagts om nybyggna er gällde givetvis även

beträffande större förnyelse- och underhållsarbeten.

Såsom av de återgivna uttalandena torde framgå. har större delen av kommunikationsverkens ordinarie arbeten icke kunnat uppföras å. kort och åter-

finnes följaktligen ej i kortregistret.

Vidtagna åtgärder för långtidsplanering av de statliga hlisbyggnadsarbetena.

I utlåtande den 27 februari 1936 över arbetslöshetsutredningens i inledningen omnämnda betänkande rörande åtgärder mot arbetslöshet har bygg-

nadsstyrelsen beträffande långtidsplanering av de statliga byggnadsarbetena anfört huvudsakligen följande.

För den övervägande delen av den statliga husbyggnadsverksamheten är

det utan tvivel möjligt att planer för en viss tid framåt, ehuru dessa.

upprätta planer svårligen kunna innebära mer än ett principiellt ställningstagande till de däri ifrågasatta byggnadsföretagen, enär vid planernas genomförande om-

ständigheter, som ej kunnat förutses vid deras upprättande, kunna komma att föranleda mer eller mindre omfattande modifikationer. Givetvis spela härvid de ifrågasätta art och ändamål en viktig roll för den grad

byggnadsföretagens

av säkerhet, med vilken behoven kunna förutses och den inbördes ordningen mellan åtgärder för deras tillgodoseende bestämmas.

En sådan planering torde ej böra avse en alltför enär

lång tidsperiod,

osäkerhetsmomenten givetvis bliva större ju längre fram i tiden man siktar. Den tidsrymd av tio år, för vilken statens organisationsnämnd sökte

upplägga

en generell plan, torde vara väl lång, och torde det åtminstone tills viss erfarenhet vunnits vara skäl att begränsa den tid, varje planering skall omfatta, till en

femårsperiod.

Givetvis måste uppgörandet av sådana planer medföra ökat arbete och _därav betingade kostnader, men uppenbara fördelar skulle vinnas genom en sådan av den

systematisering statliga husbyggnadsverksamheten. Avvägan-

det av anslagskraven för de olika budgetåren skulle betydligt underlättas_ liksom organisationen av de olika byggnadsföretagen skulle kunna mer

göras

enhetlig än nu är fallet.

Beträffande frågan i vad mån man med hälp av långtidsplanering skulle

kunna utnyttja den statliga husbyggna sverksamheten i konjunktur-

utjämnande syfte torde, med hänsyn till erfarenheterna från realiserandet av

den tioårsplan statens organisationsnämnd upprättade, kunna att en sägas,

plan, som endast avser den ur allmänna syn unkter

lämpliga ordningsfölj-

den mellan de olika byggnadsföretagen samt e

ungefärliga byggnadskostna-

derna, icke är ägnad att bereda tillräckliga möjligheter för vidtagandet av snabbt verkande åtgärder mot redan förefintlig och hastigt inträffande svårartad arbetslöshet. Detta förhållande är framför allt beroende på att de arbeten med uppgörande av ritningar, beskrivningar och beräkningar, som måste föregå byggnadsarbetets igångsättande, för närvarande måste utföras först sedan beslut i frågan fattats, till följd varav avsevärd tid därefter kommer att förflyta till dess de avsedda arbetstillfällena framskapas.

Med hänsyn till byggnadsverksamhetens karaktär av viktig nyckelindustri, väl lämpad att motverka konjunkturväxlingar, är det emellertid mycket angeläget att söka komma därhän, att denna dess egenskap också i mån av behov fullt kan utnyttjas. Då förutsättningen härför är, att ett byggnadsföretag kan igångsättas så gott som omedelbart efter statsmakternas beslut, måste sådana åtgärder vidtagas, att när beslutet fattas, ritningar m. m. föreligga i sådant skick, som motsvarar s. k. entreprenadhandlingar.

Detta krav synes nödvändiggöra viss omläggning av de statliga byggnadsfrågornas handläggning. Denna kunde lämpligen ordnas så, att sedan

planen för en femårsperiod uppgjorts med preliminära kostnadsberäkningar, denna förelades riksdagen för principiellt godkännande. Sedan sådant godkännande lämnats, borde medel ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för utarbetande av entreprenadhandlingar rörande i planen

upptagna byggnadsföretag i sådan omfattning, att dylika handlingar kunde överlämnas till

Kungl. Majzt minst ett år, innan respektive företag enligt planen är ämnat att bliva föremål för proposition till riksdagen.

Genom ett sådant förfarande skulle Kungl. Majzt alltid hava

möjlighet att till omedelbart igångsättande föreslå arbeten, som normalt skolat utföras först under ett kommande budgetår, utan att utredningarnas grundlighet och erforderlig behovsgranskning åsidosättas.

Även andra påtagliga fördelar skulle emellertid vinnas. Genom

riksdagens principiella ståndpunktstagande i samband med femårs lanens

prövning skulle respektive statsinstitutioner förhand erhålla klar et den

på angående tidpunkt, då deras eventuella lokalbehov kunna komma att tillgodoses, vilket i många fall skulle medföra organisatoriska fördelar, varjämte åtminstone den

omfattningen av varje byggnadsföretag komme att fastslås på ett tidigt ungefärliga sta ium och den slutgiltiga utrednin en av underlättas.

frågan därigenom Det ligger vidare i sakens natur, att en elt annan säkerhet skulle erhållas i fråga om de med ett förenade kostnaderna, om vid det

byggnadsföretag definitiva anslagsbeviljandet föreligga i detalj utarbetade m. m.,

ritningar som granskats och godkänts av alla berörda myndi heter, än om så-

anslaget, som nu är fallet, beviljas på grundval av enbart

säissutredningar.

Med av de uppgifter om för verk och institu-

ledning byggnadsbehov statliga tioner, som inkommit vid den företagna har

inventeringen, byggnadsstyrelsen i enlighet med sina ovan utvecklade en för

synpunkter uppgjort femårsplan statens byggnadsverksamhet, i den mån denna är av beskaffenhet att kunna bli föremål för inom I äro endast

handläggning byggnadsstyrelsen. planen upptagna arbeten, som kunna hänföras till ny-, till- och men

ombyggnader, däremot ej reparations- och underhållsarbeten, som bekostas av medel å statens allmänna stat. I den skrivelse av den 10

fastighetsfonds september 1936,

varmed femårsplanen överlämnats, har anfört bland annat

byggnadsstyrelsen följande.

Vid upprättandet av planen har icke haft att så

styrelsen möjlighet ingående och så i detalj, som hade varit, av de olika

önskligt granska varje myn-

önskemål. I den mån varje fråga framdeles kan bliva

digheterna framlagt

aktuell, är det alltså nödvändigt, att densamma tages under förnyad ompröv-

för att med än större visshet må. kunna bedöma, huruvida de

ning styrelsen

framställda önskemålen stå i överensstämmelse med verkliga behov och att

tillbörlig sparsamhet iakttages vid förslagens slutliga utarbetande.

Vid uppgörandet av förslag om den tidpunkt, vid vilken de olika arbetena böra har styrelsen sökt avvåga denna efter lokalbehovets mer eller

igångsättas,

mindre trängande beskaffenhet samt dessutom så, att budgetåret 1937/1938,

då fortsättningsanslag för redan beslutade byggnadsföretag huvudsakligen

göra sig gällande, och budgetåret 1941/1942, då behov, som nu icke kunna förutses, med säkerhet komma att kräva åtgärder, bliva minst belastade.

Ehuru under ifrågavarande femårsperiod åtskilliga särdeles omfattande ny-

måste förutses —

anläggningar exempelvis nytt centralfängelse, omkring

4 000 000 kronor, nytt sinnessjukhus, omkring 7 200 000 kronor, nybyggnader för Karolinska institutets teoretiska institutioner, omkring 5000 000 kronor, riksarkivet, omkring 3500000 kronor, veterinårbakteriologiska anstalten, omkring 2000 000 kronor, gymnastiska centralinstitutet, omkring 2500000 kro-

eller för 24 200 000 kronor - har

nor, nybyggnader tillhopa omkring styrelsen

vidare sökt åstadkomma, att den sammanlagda medelkostnaden per budgetår ej överskrede de belopp statsverket under den senaste femårsperioden använt

för byggnadsändamål av liknande slag. Av riksräkenskapsverkets budgetredovisningar för femårsperioden 1930/

1931—1934/1935 synes framgå, att, när byggnadsarbeten för hovstaten, militära. ändamål och de affärsdrivande verken samt underhålls- och reparationsarbeten

undantagits, de verkliga utgifterna för byggnadsväsendet skulle hava varit:

Kronor 1930/1931 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. omkring 13 260000 1931/1932 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. » 12 595 000 1932/1933 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . » 6 990 000 1933/1934 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. » 6 305 000

gifterna för byggnadsväsendet under angivna budgetår må lämnas följande sammanställning av de under senare år för motsvarande be-

byggnadsarbeten viljade anslagen (summorna i jämna 100 000-tal kronor):

Kronor

hänsyn till läget å arbetsmarknaden, och att motverka den tendens till utvidgning av verksamheten under goda konjunkturer och under

inskränkning

ogynnsamma, som här gör sig gällande liksom inom det enskilda näringslivet. Kommunikationsverkens ordinarie arbeten kunna måhända på grund härav

icke utnyttjas inom arbetslöshetspolitiken i samma som utsträckning övriga statliga arbeten. Sådana företag kunna uppenbarligen ej uppskjutas, vilka äro

räntabla och erforderliga för att verken på ett tillfredsställande sätt skola kunna ombesörja sina uppgifter i allmänhetens och Det

näringslivets tjänst.

torde likväl förekomma betydande av arbeten, vilka väl av veder-

grupper börande verk anses räntabla men som dock icke direkt påkallas för driften utan närmast äro att anse såsom förbättringsarbeten, automatise-

exempelvis

ring av telefonstationer, anskaffning av modernare vagnpark vid

järnvägarna

m. m. Dylika arbeten och beställningar borde med

enligt utredningens mening

fördel kunna förläggas till perioder av lågkonjunktur. Det vill också som

synas, om det i allmänhet skulle vara att

möjligt reglera kapitalinvesteringarna på

sådant sätt, att någon inskränkning av den ordinarie verksamheten icke skulle behöva ske under depressionstider utan att alltså skulle

nyinvesteringarna

kunna hållas relativt jämnt fördelade olika år. Att en sådan är

på reglering möjlig framgår av telegrafstyrelsens i det föregående Den återgivna yttrande. utbyggnad i rationaliseringssyfte, som kapitalkraftiga enskilda industriföretag

under sistförflutna depressionsperiod det för ut-

genomfört, gör övrigt enligt

redningens uppfattning sannolikt, att ett liknande förfarande beträffande

statliga verk vore väl förenligt med kravet på affärsmässig skötsel.

För övrigt finnes det emellertid såsom utvisar en i

inventeringsresultatet och för sig betydande reserv av arbeten för kommunikationsverken, som enligt

verkens mening skulle kunna utföras vid en kris, under att för-

förutsättning räntningsanspråken eftergivas. Denna reserv utgöres de lämnade enligt uppgifterna huvudsakligen av arbeten för statens järnvägar, omkring 80 miljoner

kronor. Härav avse cirka 49 miljoner kronor och åter-

elektrifieringsarbeten

stoden och De

banförstärkningsarbeten dubbelspårsanläggningar. övriga

verken ha även under nyssnämnda förutsättning endast ansett det

möjligt

att föreslå arbeten i mycket begränsad eller till

omfattning omkring

13 miljoner kronor. Av detta belopp avse 4-3 kronor kraftstations-

miljoner byggnader, 3-5 miljoner kronor och 36

distributionsanläggningar miljoner

kronor rikskabelanläggningar.

I till vad i sitt ovan an-

anslutning vattenfallsstyrelsen återgivna yttrande

fört vill utredningen framhålla, att finner det att

utredningen naturligt,

därest arbeten utföras, som falla utom verkens normala kost-

arbetsprogram,

naderna härför ej böra påföras respektive verks förrän arbetena

kapitalkonto,

kunna få rationell

användning.

Sedan kommunikationsverkens arbeten frånräknats, återstå som redan nämnts ordinarie statliga arbeten och beställningar under för

femårsperioden omkring

145 kronor. hälften av denna summa eller 72 kronor

miljoner Ungefär miljoner

avser arbeten för försvarets behov. Dessa senare arbeten äro ofta av den be-

skaffenhet, att de lämpligen kunna anpassas efter konjunkturerna. De utrikespolitiska förhållandena kunna emellertid vara sådana, att hänsynen till rikets säkerhet kräver av försvarsanstalterna vid en viss tidpunkt oavsett

utbyggnad

konjunkturförhållandena. Den betydande del av statens ordinarie arbeten, som avser försvaret, undandrages i ett sådant tidsläge en effektiv reglering efter arbetsmarknadens behov. Emellertid har det anmälts en rätt stor reserv av arbeten för försvaret —— 22 kronor till

omkring miljoner jämte beställningar

än större —— vilka skulle kunna utföras, därest arbetslöshetsmedel

belopp

ställdes till förfogande. Ur erbjuda närmast dessa sist-

beredskapssynpunkt

nämnda arbeten och beställningar intresse.

De härefter återstående ordinarie arbetena torde däremot med allenast mindre undantag i allmänhet kunna utan nämnvärda olägenheter planläggas så, att de i största utsträckning komma till utförande i arbetslöshets-

möjliga

tider. Till delen dessa arbeten av husbyggnadsarbeten för

övervägande utgöras

statens verk och institutioner. För arbetenas utförande har byggnadsstyrelsen

såsom tidigare nämnts uppgjort en femårsplan, avseende budgetåren 1937/1938 Planen har uppgjorts från den utgångspunkten, att statens bygg-

-1941/1942.

nadskostnader borde fördelas så jämnt som möjligt å alla åren inom perioden. _

utredningens mening tala starka skäl för att en flerårsplan såsom

Enligt

till grund för utförandet av statens bygg-

byggnadsstyrelsen föreslagit lägges

nadsarbeten. har icke ingått i någon prövning av vilka företag,

Utredningen

som böra i den av styrelsen uppgjorda planen, och vilka år, de böra

upptagas utföras. Det kan tyckas, att en jämn fördelning av byggnadskostnaderna på

de olika åren icke skulle ligga helt i linje med strävandena efter en verklig

Emellertid kan det icke vara möjligt att vid.

konjunkturutjämning. givetvis

utarbetande förutse konjunkturutvecklingen under de fem

byggnadsplanens

åren. Det är därför naturligt, att planen bygger på en jämn medels-

följande Vid de årliga anslagsäskandena bör det ankomma på. Kungl. anvisning.

att föreslå de avvikelser från som med hänsyn till behovet

Majzt planen,

av en äro önskvärda och möjliga att genomföra.

konjunkturutjämning

är emellertid icke i och för sig det väsentliga ur bered-

Byggnadsplanen skapssynpunkt. Det för krisberedskapen verkligt betydelsefulla är, att byggvilken det ankommer att uppgöra arbetsplaner till företagen, nadsstyrelsen, på.

får att utarbeta och dylikt till arbeten på längre sikt. En-

möjlighet ritningar

hittillsvarande har såsom styrelsen utvecklat

ligt ordning byggnadsstyrelsen,

i sitt utlåtande över arbetslöshetsutredningens betänkande, ingen initiativrätt, då det att föreslå arbeten och utarbeta planer till dem. I den mån fram-

gäller om utförande av byggnadsarbeten inkomma, prövar styrelsen beställningar

hovet av de arbetena och i förekommande fall skisser och

ifrågasätta uppgör Först sedan Kungl. Majzt och riksdagen approximativa kostnadsberäkningar.

fattat beslut, att arbetet skall komma till stånd, samt anvisat medel, kan utarbetandet av detaljritningar, beskrivningar och definitiva kostnadsberäk-

k. börja. För så stora arbeten, som det

ningar (s. entreprenadhandlingar)

här är detta rätt tidsödande -- en av 1

vanligen gäller, självfallet tidrymd

å 1‘/2 år lär vara - och försvårar i fall ett snabbt

ej ovanlig varje igångsättande. Systemet är därför icke ägnat att skapa för en ut-

möjligheter hastig ökning av den statliga byggnadsverksamheten vid en kris. Skall en sådan utvidgning vid en viss tidpunkt kunna ske, måste arbetena vara annat

på ett helt sätt förberedda. Om en allmän för tid såsom

byggnadsplan längre finnes, utredningen vill förorda, blir det att ett rationellt sätt

möjligt på tillgodose detta krav. På av en sådan kan

grundval plan nämligen bemyndigande givas byggnadsstyrelsen att utarbeta detaljförslag för arbeten viss tid framåt. Förslagen böra enligt utredningens utarbetas för sådan tid, att vid slutet.

mening av för som i

varje budgetår entreprenadhandlingar föreligga de arbeten, planen avses för de två närmast följande Vid av

budgetåren. ingången budgetåret 1937/1938 exempelvis borde sålunda meddelas i om de

bemyndigande fråga arbeten, som i planen för 1938/1939 och vid

upptagits budgetåren 1939/1940, ingången av budgetåret 1938/1939 beträffande de arbeten, som för

upptagits budgetåret 1940/1941 o. s. v. Härigenom skulle arbetena i kunna ome-

regel delbart igångsättas, allteftersom beslut om deras utförande meddelas. Såsom byggnadsstyrelsen i sitt nyssberörda utlåtande anfört skulle en sådan

ordning medföra fördelar även ur andra synpunkter än dem, som varit vid

vägledande utredningens bedömande av spörsmålet. i

Några ökade kostnader kommer den av förordade E utredningen ordningen i icke att medföra i andra fall än då statsmakterna vid det definitiva

ställningsi tagandet till de olika arbetena besluta sådana att redan utarbetade

ändringar, arbetsplaner icke komma till användning eller behöva större omarbet-

undergå ningar. De kostnader, som i sådana fall nedlagts mer eller mindre

förgäves, torde dock väl uppvägas av de sociala fördelar, som kunna vinnas med den

föreslagna ordningen.

Genom att utarbetandet av i tiden,

entreprenadhandlingarna framflyttas komma kostnaderna härför också att få bestridas

tidigare. Enligt gällande praxis täckas dessa kostnader från det som anvisats för

anslag, respektive företags utförande. Utredningens förutsätter emellertid, att medel till

förslag bestridande av berörda kostnader äro vid en då

tillgängliga tidpunkt, något anslag för arbetets utförande ännu icke anvisats. På härav böra sär-

grund skilda anslag ställas till byggnadsstyrelsens för utarbetandet av

förfogande entreprenadhandlingar.

I sitt utlåtande har förutsatt, att skulle

byggnadsstyrelsen byggnadsplanen föreläggas riksdagen för principiellt I samband med de

godkännande. årliga äskandena om anslag för utarbetande av kommer

entreprenadhandlingar emellertid riksdagen att få till vilka arbeten, som under det

taga ställning följande året skola förberedas. Enligt vore det

utredningens mening tillfyllest, om byggnadsplanen detta sätt successivt av och

på godkändes Kungl. Maj:t riksdagen.

I detta vill erinra, att 1937 års

sammanhang utredningen riksdag på Kungl. Majzts förslag anvisat för av för

anslag upprättande speciella byggnadsplaner universiteten i Uppsala och Lund. Det har varit att överblicka

svårigheten

universitetens byggnadsbehov, som föranlett denna åtgärd. Utredningen utgår ifrån att dessa planer komma att inarbetas i den allmänna byggnadsplanen.

Bland de återstående i inventeringsresultatet upptagna statliga arbetena

en betydande del av gruppen hamn- och farledsarbeten, d. v. s. fiske-

utgöres

hamnar och därmed likställda s. k. mindre hamnar eller småbåtshamnar samt mindre farleder. 311 företag ha redovisats för en kostnad av omkring

dylika

46 kronor. Härav beräknas dock endast arbeten för omkring 8 mil-

miljoner

kronor komma till utförande i vanlig ordning, medan återstoden förut-

joner

sätter extra De anförda siffrorna tyda på att det föreligger ett avsevärt

anslag.

behov i förhållande till de medel, som väntas bliva i ordinarie ordning anvisade. Det därför att vid en kris utnyttja dessa arbeten för

synes lämpligt

att bereda arbetstillfällen. Av företagen äro 90 försedda med arbetsplaner, medan sådana ej föreligga beträffande de återstående 221. Tillgången på

följaktligen vara förhållandevis god, varför särskilda

planlagda företag synes för planering av ytterligare företag knappast kunna anses erforderåtgärder

ehuru dessa arbeten höra till dem, vilkas förberedande i allmänhet kräver

liga, längre tid.

Bland övriga redovisade mindre grupper av företag, som falla utom de ordinarie arbetena och som synas kunna komma i fråga till utförande vid en kris, må särskilt framhållas arbeten för lotsstyrelsens räkning för omkring 3 500 000 kronor, avseende iordningställande m. m. av fyrplatser, fornminnesrestaure-

för 700000 kronor, geologiska undersökningar för ungefär ringar omkring

600 000 kronor, diverse arbeten för domänverket för något över 500 000 kronor samt arkivarbeten för inemot 200 000 kronor.

De i det berörda arbetsföretagen, vilka hänförts till den egent-

föregående liga arbetsreserven (grupp 2:0), uppgå till en kostnad av sammanlagt omkring

1585 kronor sätt sammanställning utvisar:

miljoner på. följande

Arbeten för statens järnvägar (härav avse cirka 49 milj.

kr. elektrifieringsarbeten och återstoden banförstärk-

munikationsverken och försvaret, i stort sett kunna utan nämnvärda olägenheter planläggas så, att de i största möjliga utsträckning komma till utförande i arbetslöshetstider. Ett betydelsefullt led i de åtgärder, som måste vidtagas

för att möjliggöra en sådan utjämning av arbetstillgången, utgör upprättandet ,av en flerårsplan för statens byggnadsarbeten. Sådan plan har av uppgjorts

byggnadsstyrelsen, men denna har ännu icke lett till någon åtgärd från statsmakternas sida.

Kommunikationsverkens arbeten äro till väsentlig del konjunkturbundna

men torde dock i ej obetydlig utsträckning kunna regleras i konjunkturutjämnande syfte på. sätt utredningen i det föregående närmare utvecklat.

Vid en kris, då. arbeten avses att igångsättas i större omfattning, stå. till förfogande icke blott arbeten, vilka betecknats såsom ordinarie arbeten (grupp 1:0), utan även sådana, som hänförts till arbetsreserven Vid

(grupp 2:0). upp-

görandet av arbetsprogram för bekämpande av krisarbetslöshet böra i allmänhet först utväljas ordinarie arbeten, vilka normalt icke avsetts att komma till utförande förrän längre fram. Först i andra hand böra som de till

regel

arbetsreserven hänförda företagen komma i fråga. Genom ett sådant tillvägagängssätt vinnes en viss garanti för att de som i

företag, ingå. arbetspro-

grammet, komma att utgöras av sådana, som äro av större

angelägenhetsgrad.

1866 37

KAP. III.

Kommunala arbeten.

Vid sidan av statens arbeten intaga kommunernas arbeten den främsta platsen i ett arbetsprogram för bekämpande av arbetslösheten. Kommunernas arbeten äro för övrigt av väsentligt större omfattning än statens. I detta kapitel avser utredningen dock ej att behandla den del av de kommunala arbetena, som utgöres av väg- och gatuarbeten. Till dessa återkommer utred-

ningen i det följande kapitlet.

Med ledning av den officiella statistiken har utredningen sökt få någon belysning av de kommunala arbetenas omfattning under senare år i de hinseenden, varom nu är fråga. Material för detta ändamål föreligger emellertid endast till och med år 1932. De i nedanstående sammanställning lämnade uppgifterna medelkostnad per år under perioden 1926———1932. Siffrorna

utgöra

avse kommunernas bruttokostnader; möjligen uppburna statsbidrag äro så-

lunda ej fråndragna.

Kronor

annat än undantagsvis i Av anförda skäl torde

ingå sammanställningen. emel-

lertid siffrorna i fall vara än som motsvarar

åtskilliga högre kostnaderna för

den egentliga I stort sett torde dock

anläggningsverksamheten. uppgifterna

giva en rätt god om storleken av denna verksamhet.

uppfattning

Statsunderstödda kommunala arbeten.

För utförande av vissa arbeten kunna kommunerna komma i

åtnjutande

av statsbidrag. En må här lämnas rörande redogörelse de kommunala arbeten, till vilka sådant för närvarande bidrag kan utgå, de huvudsakliga bestämmelser, som i detta avseende samt av denna

gälla, omfattningen verksamhet.

Utredningen avser här endast sådana arbeten, till vilka av statsmedel

bidrag

utgår i ordinarie och alltså vartill

ordning, ej företag, bidrag beviljas, därför

att de utföras för arbetslöshetens motverkande.

Den största gruppen av arbeten

ifrågavarande utgöres av b y g g n a d e r

för folkskoleväsendet.

Från och med budgetåret 1936/1937 till utgår bidrag kommunerna för anskaffande av nya för folkskoleväsendet.

undervisningslokaler Bidrag kan er-

hållas vare de nya lokalerna vinnas sig genom nybyggnad eller genom omeller tillbyggnad. Däremot till sådana

beviljas ej bidrag byggnadsarbeten,

vilka allenast avse att sätta lokaler i bättre skick

befintliga eller att giva dem en lämpligare med tre disposition. Bidraget utgår fjärdedelar av de verkliga

kostnaderna för därest dessa 5000

företaget, överstiga kronor, samt eljest

med hälften av kostnaderna. I förra fallet sker

utbetalning av med bidraget

1/25 från och med det då

årligen år, företaget godkänts. I senare fallet ut-

betalas på en Då är om med

bidraget gång. fråga företag större kostnad än

5000 kronor, ankommer det att

på Kungl. Maj:t besluta om bidrag, medan

i andra fall beslutanderätten tillkommer

länsstyrelsen.

För bedömande av av

omfattningen skolbyggnadsverksamheten må erinras

om att vilkas år 1934

folkskolesakkunniga, avgivna förslag legat till grund

för de ovan

återgivna statsbidragsbestämmelserna, uppskattade totalkostna-

den för skollokaler till 20 behövliga nya miljoner kronor och i sina be-

räkningar utgingo från det antagandet, att det komme att tio år för till-

åtgå

godoseende av detta behov. De för 1936/1937 och 1937/1938 av

budgetåren

skolöverstyrelsen gjorda anslagsberäkningarna, vilka av statsmakterna läm-

nats utan erinran, utvisa, att räknat med Överstyrelsen att under det förstnämnda budgetåret skulle till för

beviljas bidrag byggnader en totalkostnad

av omkring 11/4 kronor och under det

miljoner sistnämnda budgetåret till

byggnader för omkring 3 kronor. Vid sin av

miljoner beräkning byggnads-

verksamheten under 1937/1938 erinrade

budgetåret skolöverstyrelsen om att

de årliga byggnadskostnaderna från

folks-kolesakkunnigas utgångspunkter

genomsnittligen skulle uppgå till 2 miljoner kronor.

Överstyrelsen yttrade

emellertid vidare, att hölle att

Överstyrelsen för sannolikt, ifrågavarande kost-

nader under 1937/1938 komme att avsevärt

budgetåret överstiga detta belopp. Enligt överstyrelsens mening förhölle det sig nämligen så, att ett stort antal

under de Senaste åren fått anstå i avvaktan

ifrågasatta skolbyggnadsföretag

bestämmelserna om statsbidrag till skolbyggnader och nu på de väntade nya komme att under de när-

igångsättas, varigenom skolbyggnadsverksamheten

maste åren komme att bliva av större omfattning än som eljest kunnat för-

väntas bliva fallet. För skolhem särskilda bestämmelser. Från och med budgetåret

gälla

1936/1937 till hem med som Majzt i

utgår dylika statsbidrag belopp, Kungl.

särskilt fall bestämmer. I allmänhet synas bidragen utgå med 80 pro-

varje

cent av kostnaderna. För anvisades för ändamålet

nyssnämnda budgetår

ett av 100 000 kronor, vilket beräknades möjliggöra bidrag

reservationsanslag

till ett å två hem. För 1937/1938 har anvisats anslag med oför-

budgetåret

ändrat Behovet har år 1936 av skolöverstyrelsen bebelopp. av nya skolhem räknats till 20 å 22 chefens för ecklesiastikdepartementet ut-

stycken. Enligt

talande vid hemställan om borde för tillgodoseende av detta behov

anslag

lämnas till ett å två hem under den närmaste framtiden.

statsbidrag årligen

En annan större av arbeten, för vilkas utförande statsbidrag kan åtgrupp av handelshamnar och farleder. Härmed avses i

njutas, utgöres

av kommunal eller enskild natur, vilka ut-

detta kapitel dylika anläggningar

föras av till skillnad från de i det kapitlet avhandlade

ägaren, föregående

hamnarna samt mindre och farlederna, vilka normalt

(fiskehamnar hamnar) av en och vattenbyggnadsstyrelsen, och så utföras statlig myndighet, väg-

som helt statens bekostnad och därför ansetts böra hänföras till de

gott på

ehuru de sett endast i mindre utsträckning äro

statliga arbetena, juridiskt

av rent statlig natur. till nu avsedda hamnar och farleder kan av Kungl. Majzt be-

Statsbidrag

två av kostnaden. i regel med

viljas med högst tredjedelar Bidraget utgår

dock har denna i vissa fall nedsatts, i allmänhet till 50 procent. nämnda andel, som till som innan statsbidrag be-

Bidrag får regel ej utgå arbete, påbörjats,

:t särskilda omständigheter därtill föran-

viljats. Därest Kungl. Maj prövar

även till redan För ett vart av

leda, kan dock bidrag utgå påbörjat företag.

1933/1936 har för ändamål anvisats ordinarie

budgetåren ifrågavarande

å 300 000 kronor och för vartdera av budgetåren 1936/1937

reservationsanslag

å 600000 kronor. För 1933/1935 anvisades emeloch 1937/1938 budgetåren till statsverket extra reservationsanslag till lertid under fonden för förlag att användas till arbeten, som voro angelägna ur arbetslösbroar och hamnar Härav ha 35 kronor i anspråk för

hetssynpunkt. omkring miljoner tagits

handelshamnar och farleder av slag. Av väg- och vattenbygg-

ifrågavarande

för 1937/1938 inhämtas, att inne-

nadsstyrelsens anslagsberäkning budgetåret

förväntade om omfatta hamn- eller far-

liggande eller ansökningar statsbidrag

totalkostnad av mer än 8 kronor, vartill

ledsföretag med en beräknad miljoner

vissa i huvudsak avslutade för vilka återstående bidrag komma äldre, företag, beräknats till cirka 300 000 kronor.

uppgå

inom olika slag av arbets- Vidare finnas s u k v å r d s v ä s e n d e t flera

företag, vartill statsbidrag utgår.

Alltsedan år 1915 lämnas bidrag till såväl och

landsting primärkommuner

som föreningar och enskilda för uppförande eller inrättande av tuberknlos-

sjukvárdsanstalter. Bidragen, som beviljas av Kungl. Maj zt, utgå i regel med

högst hälften av kostnaderna. För budgetåren 1933/1938 ha för ändamålet anvisats reservationsanslag å respektive 600 000, 195 000, 470000, 385 000 och 480 000 kronor.

För uppförande eller inrättande av epidemisjukhus till

utgår statsbidrag

landstingen och de städer, vilka bilda egna epidemidistrikt, med i allmänhet högst hälften av kostnaderna. av För

Bidragen beviljas Kungl. Maj:t. budget-

åren 1933/1938 ha för ändamålet anvisats å. 220 000,

förslagsanslag respektive

200000, 200000, 200000 och 300000 kronor. Från bestridas emel-

anslagen

lertid även kostnader för bidrag till inlösen av var-

befintliga epidemisjukhus,

för anslagen icke i sin helhet kunna beräknas till utförande

utgå av nya arbetsföretag. Man torde för övrigt kunna räkna med att inom de när-

anslaget

maste åren kommer att indragas. Avsikten med detsamma har varit

nämligen

att underlätta epidemidistriktens av antal

engångsanskaffning erforderligt

vårdplatser för epidemiskt sjuka. Denna skulle ha varit avslutad

anskaffning

med av år 1932 men har blivit av den då rådande

utgången fördröjd på grund allmänna depressionen.

För anordnande av hem för kroniskt sjuka från och med

utgår budgetåret

1927/1928 likaledes statsbidrag med i allmänhet högst hälften av kostnaderna.

Bidragen beviljas av Kungl. Maj :t och kunna till utgå landsting, primärkom-

muner och kommunalförbund. Av statsfinansiella skäl anvisades för

budget-

åren 1932/1935 inga medel för förevarande ändamål. För 1935/1938

budgetåren

ha anvisats reservationsanslag å 150 000, 150 000 och 370000

respektive

kronor. Från anslagen statsbidrag även till kostnader för av be-

utgår inköp fintliga byggnader.

Till uppförande eller inrättande av vårdhem lättskötta

för sinnessjuka utgår

från och med budgetåret 1937/1938 till och

bidrag landsting icke-landstings-

städer med i regel högst hälften av kostnaderna. av

Bidragen beviljas Kungl.

Maj:t. För nyssnämnda budgetår har anvisats ett å 200 000

reservationsanslag

kronor. Från anslaget även för inlösen av redan hem.

utgår bidrag befintliga

Från och med budgetåret 1938/1939 kommer det vidare att

öppnas möjlig-

het för landsting och städer utanför att efter

landsting Kungl. Majzts prövning erhålla statsbidrag för anordnande av förlossningsanstalter. Dessa äro bidrag

avsedda att utgå efter i stort sett samma grunder som statsbidragen till övriga sjukvårdsanstalter. Statens kostnader för den slutna barnbördsvårdens utbyggande ha beräknats till omkring 500000 kronor att fördelas fem år.

på

Slutligen må erinras, att statsbidrag efter

utgår Kungl. Majrts prövning

med i allmänhet högst en av kostnaden för av bostäder

tredjedel anskaffande

åt provinsialläkare á landsbygden. Efter den 1 1936 januari gälla bidragsbe-

stämmelserna dock allenast bostäder inom rikets ödemarksområden.

Såsom av den nu lämnade redogörelsen torde ha för

framgå statsbidragen

anordnande av sjukvårdsanstalter sin största betydelse för landstingen, vilka

oftast äro huvudmän för dessa anstalter. För primärkommunerna ha bidragen mindre Vikt. Det må. slutligen framhållas, att dessa bidrag även kunna utgå till redan utförda arbetsföretag.

De kommunala arbetenas roll i arbetslöshetspolitiken.

Kommunala arbetsföretag, som anordnas i syfte att motverka arbetslöshet, kunna under vissa förutsättningar utföras med bidrag av statsmedel. Två olika former komma därvid i fråga för arbetenas utförande, nämligen statskommunalt reservarbete eller kommunalt beredskapsarbete. Därjämte kan dock staten själv åtaga sig att mot viss ersättning genom statens arbetslöshetskommission såsom statligt reservarbete utföra ett kommunalt arbetsföre-

tag, då detta ur arbetslöshetssynpunkt anses lämpligt. Det torde ej finnas anledning för utredningen att närmare uppehålla sig

vid de bestämmelser, som gälla för statskommunala reservarbeten. Utredningen vill allenast erinra om de för dessa arbeten utmärkande huvuddragen.

Såsom reservarbeten ifrågakomma i praxis huvudsakligen endast grovarbeten, schaktnings- och dikningsarbeten och dylikt. Anledningen härtill är att finna

i föreskriften om att reservarbete bör vara sådant, att arbetarnas löner ut-

en jämförelsevis stor del av totalkostnaden, ävensom att varje arbetare

göra

med normal arbetsförmåga lämpligen skall-kunna hänvisas till detsamma. Statsbidrag till reservarbeten, vilka beviljas av statens arbetslöshetskommis- j sion, utgår ej med en fast procentsats utan varierar med hänsyn ej mindre till arbetslöshetens art och inom kommunen, till utsträckning och g

omfattning

i ändamålsenligheten av övriga som inom densamma mä. vara vid-

åtgärder, tagna för arbetslöshetens bekämpande, samt till företagets lämplighet för

detta syfte, än även till kommunens ekonomiska bärkraft. Statsbidragen pläga

med en viss av arbetslönerna och en annan procent, vanligen 5

utgå. procent

procent mer än hälften av den föregående, å kostnaderna för material, trans- ,

och arbetsledning. Som känt är gälla slutligen vissa bestämmelser

porter

rörande arbetslönernas storlek och anställningen av arbetare, vilka meddelas av arbetslöshetskommissionen.

Den andra formen av statsunderstödda kommunala arbeten till motverkande av arbetslöshet, kommunala beredskapsarbeten, infördes efter förslag av särskilda utskottet vid 1933 års riksdag. I 1933 års direktiv anföres, att 4, såsom kommunala beredskapsarbeten skola kunna ifrågakomma sådana arbets-

i

vilkas utförande är ur kommunal synpunkt önskvärt och g

företag, Visserligen

l för arbetslöshetens bekämpande angeläget men som få anstå i avbidan på bättre konjunkturer, enär behovet att tillgodose de med arbetena åsyftade ändamålen icke är trängande samt arbetena icke lämpa sig som reservarbeten. Arbetena skola avse ett rent kommunalt ändamål. Förutom att arbetena icke böra kunna ifrågakomma som statskommunala reservarbeten bör i regel gälla, att de icke heller eljest kunna komma till utförande med statligt understöd. Arbetena skola utföras å öppna marknaden. Kommunerna. äga att hos Kungl.

Majzt ansöka om erhållande av medel för ändamålet, varvid förslag till arbets-

objekt skall lämnas. Vid avvägningen av har Kungl. Maj :t att

förslagen taga

hänsyn till såväl angelägenheten och nyttan för kommunerna att få arbetena utförda som ock arbetenas betydelse för motverkande av arbetslösheten. Vid

av om den vari statens stöd bör lämnas — ränte-

avgörande frågan form, lån,

fritt i direkt - liksom om lånets eller bi-

högst 5 år, eller statsbidrag frågan

dragets storlek tages hänsyn såväl till skattebördan inom kommunen, dennas tillgångar och skulder, kommunens utgifter för arbetslöshetens bekämpande och dylikt som ock till omfattningen i och för sig av arbetslösheten inom kommunen.

har sedermera år 1934 efter hemställan av — i

Riksdagen Kungl. Majzt

likhet med vad anförts i om de -

tidigare fråga statliga beredskapsarbetena

förklarat sig ej vilja motsätta sig sådan ändring i ovanstående direktiv, att

bidrag från anslag till kommunala beredskapsarbeten även finge utgå till för-

eningar, andra sammanslutningar och stiftelser av kommunal karaktär, såvida vinstintresse ej vore förenat därmed, dock endast i enstaka undan-

något

» och då starka skäl för för-

tagsfall bidrags beviljande förelåge. Riksdagen

klarade sig därvid särskilt ha haft i åtanke sammanslutningar med sådan k allmängagnande verksamhet, att de eljest skulle kunna komma i åtnjutande av statsunderstöd. På grund av de förbehåll, som riksdagen knutit till det lämnade har detta - i vad det de kommunala bered-

medgivandet, gäller

- hittills icke erhållit

skapsarbetena någon praktisk betydelse.

l Genom beslut vid 1937 års skall under

riksdag reservarbetslinjen budget-

i året 1937/1938 inskränkas och i motsvarande

beredskapsarbetslinjen grad

komma till ökad användning. Härvid har förutsätts, att även vägföretag, vilka hittills icke utförts i annan ordning än som reservarbeten, skola utföras så-

som beredskapsarbeten.

Låneformen kommer numera icke till användning i praktiken. Det har näm- 1I

v ur flera befunnits att i stället för att ett

ligen synpunkter lämpligare bevilja

lån med 5 års räntefrihet lämna kommunen ett direkt bidrag, som i värde ungefärligen motsvarar förmånen av 5 års räntefrihet. Denna förmån har

plägat uppskattas till i runt tal 20 procent av kapitalet.

Till kommunala beredskapsarbeten anvisades för budgetåret 1933/1934 86 miljoner kronor och för budgetåret 1934/1935 7 miljoner kronor. För senare budgetår ha anvisats gemensamma anslag till statliga och till kommunala beredskapsarbeten. Av anslagen för budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 å

respektive 3 miljoner kronor ha omkring 15 miljoner kronor varje budgetår tagits i anspråk för kommunala beredskapsarbeten. För budgetåret 1937/1938

kan emellertid i samband med nyssnämnda inskränkning i arbetslöshetskommissionens verksamhet väntas en betydligt ökad omfattning av de kommunala

beredskapsarbetena. Det för statliga och kommunala beredskapsarbeten

gemensamma anslaget har sålunda för detta budgetår höjts till 10 miljoner kronor.

I tabell 6 den i vilken kommunala under

belyses omfattning, arbetsföretag

tiden 1 juli 1933-31 december beviljats såsom kommunala beredskape-

arbeten eller reservarbeten.

Tab. 6. Kommunala nrbetsföretag, som under tiden ‘/1 1933-“/12 1936 beviljats såsom beredskaps- eller reservat-beten. Därav av T°t““*°”“d Antal statsmedel kr. kr. Husbyggnadsarbeten. Kommunala beredskapsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 431 30 870 219 14 487 243 Statskommunala reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 122 155 66 520 Statliga reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 84 310 84 310 Summa. 449 81 076 684 14 638 073

Ledningsarbetcn. l Kommunala beredskapsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 1 829 420 876 820 Statskommunala reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 549 28 172 305 12 666 380 Statliga reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 676 300 676 300 N Summa 570 80 678 025 14 219 500

Vattenarbeten.

‘ Statskommunala reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 3 942 820 1 743 260 reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 1 002 638 1 002 638 I Statliga Summa sa 11 77a 75a 4 421 298 §

Jordarbeten. Kommunala beredskapsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 48 508 9 800 Statskommunala reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 443 15 598 065 8 568 175 I

Summa. 465 17 094 263 10 030 665

Samtliga arbeten. Kommunala beredskapsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 454 39 576 447 17 049 268 Statskommunala reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 079 47 886 345 23 044 335 Statliga reservarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 3 215 938 3 215 938 Summa 1 567 90 627 730 43 309 536

I tabell B 1 återfinnas de nu anförda specificerade för

(bil.) uppgifterna

olika av arbeten i med den av arbetena, som utred-

slag enlighet indelning ningen följer vid redovisningen av inventeringsresultatet.

Sådana slag av företag, vilka i ordinarie ordning kunna komma i åtnjutande i av ha i utförts med av medel, som anvisats för

statsbidrag, regel ej bidrag

arbetslöshetens bekämpande. Ett undantag härifrån utgöres dock av gruppen i handelshamnar, beroende därpå. att dessa företag ansetts mycket lämpliga för l att bereda sysselsättning åt arbetslösa samt att de ordinarie hamnanslagen varit så att de endast utförandet av en mindre del av de

ringa, möjliggjort

vartill sökts. Handelshamnar ha i följd härav kommit till ut-

företag, bidrag

förande med bidrag från åtskilliga olika anslag, nämligen dels de ordinarie dels de extra till broar och hamnar, dels anslagen till

anslagen, krisanslagen

i

beredskapsarbeten, dels ock slutligen arbetslöshetskommissionens anslag. För vinnande av någon överblick över hamnbyggnadsverksamheten har ut-

därför beträffande de handelshamnar, vilka kommit till utförande

redningen

med medel från de tre förstnämnda anslagen, d. v. s. utförts i öppna mark-

naden, gjort följande sammanställning för budgetåren 1931/1936:

Budgetar statsbidrag Totalkostnad

Tab. 7. De kommunala beredskapsarbetenas arbetseifekt.

Antal Antal Totalkostde - utförda. nad per Totalkostnad 1:613: dags- dagsverke fiiretag kr. Verken kr. A. Husbyggnadsarbeten: 1. Kommunal- och församlingshus samt samlingslokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 3 002 141 88 621 33: 88 2. Sjuk- och vårdhem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 7 754 682 164 146 47: 24 3. Badanlåggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 579 808 13 132 44: 15 4. Brandstationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 307 230 10 381 29: 59 5. Gymnastik- och idrottshus . . . . . . . . . . . . . . . . 7 413 029 11 919 34: 65 6. Byggnader för kyrkliga ändamål . . . . . . . . 7 572 438 13 765 41: 59 7. Kyrkorestaureringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 1 275 497 53 830 23: 69 8. Byggnader a ecklesiastika bostallen . . . . . . . . 7 558 769 20 385 27: 41 9. Folkskolebyggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 6 482 621 259 022 25: 03 10. Andra byggnader för undervisningsändamål 15 3 987 084 102 865 38: 76 12. Gas- och elektricitetsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 163 635 7 956 20: 57 I 13. Vattenverk och reningsanläggningar . . . . . . . . 4 726 290 17 655 41: 14 ‘ 14. Diverse byggnadsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 1 164 116 32 674 35: 63 i Summa. 256 26 987 340 796 351 33: 89 l B. Ledningsarbeten: i 1. Vatten- och avloppsledningar . . . . . . . . . . . . . . 5 861 088 26 868 32: 05

O. Vattenarbeten: 1. Handelshamuar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 4 363 796 97 295 44-.85

visningsändamål» (huvudsakligen läroverk), visa betydligt ogynnsammare

siffror. för hamnarbetena ställer sig måhända högre än

Dagsverkskostnaden

man kunnat vänta. Till må nämnas, att man inom och vatten-

jämförelse väg-

byggnadsstyrelsen beräknar, att 33 av kostnaden för en handelshamn

procent utgöras av arbetslöner på byggnadsplatsen.

Tidpunkt för igångsättandet av de kommunala beredskapsarbetena m. m.

har en liknande rörande för l

Utredningen gjort undersökning tidpunkten

av de olika av Kungl. Majzt beslutade kommunala beredskaps-

igångsättandet arbetena, som tidigare omförmälts beträffande de statliga beredskapsarbetena.

har omfattat från och med den 1 juli 1933 och in-

Undersökningen samtliga

till av januari månad 1937 igångsatta arbeten, till antalet 314. Resul-

utgången

tatet återgives i tabell 8. För av ett bedömande av detta resultat vill utredningen redo-

möjliggörande göra för vissa av utredningen inhämtade upplysningar rörande handläggningen

av ärendena hos Kungl. Maj :t ävensom för en del andra omständigheter av vikt i förevarande sammanhang. I I flertalet fall sker så, att Kungl. Majzt meddelar beslut

handläggningen

grundval av en mer eller mindre preliminär ansökan från kommunen,

på

d. v. s. utan att fullmäktige definitivt beslutat om arbetets utförande. Anledningen till att sådant definitivt beslut icke alltid föreligger i ansökningsärendet är bland annat den, att statsbidraget vanligen ej bestämmes efter så

å

l

l l

Tab. 8. Tidpunkt för igångsättandet av de kommunala beredskapsarbetena.

Kostnad kronor

Arbetet igångsatt Antal företag (inom parentes

medelkostnad)

2:a, » › » › › . . . . . . . . . . .. 114 14 955 787 (131 191) 3:e » > » » › . . . . . . . . . . .. 54 5 998 212 (111 078)

4:e › » » » » . . . . . . . . . . .. 17 2 117 488 (124 558)

5:e » › » › › . . . . . . . . . . .. 22 2 566 955 (116 680)

6:e » » » » › . . . . . . . . . . .. 10 2 055 027 (205 503)

7:e › » » » » . . . . . . . . . . .. 10 1 150 945 (115 095)

8:e › › › › » . . . . . . . . . . .. 7 1 941 496 (277 357)

9:e » › › » › . . . . . . . . . . .. 7 284 375 ( 40 625) 10:e › » › » » . . . . . . . . . . .. 4 1 478 578 (369 645) 11:e » › › » » . . . . . . . . . . .. 3 150 855 ( 50 285) 12:e » › » » › . . . . . . . . . . . . 1 37 000

15:e » » » › » . . . . . . . . . . . . 1 127 000 17:e › » » » › . . . . . . . . . . .. 1 275 000

Summa 314 42 356 963 (134 845)

schematiska grunder, att kommunen pä förhand alltid kan exakt veta huru stort bidrag, som i det särskilda fallet kan förväntas. Framför allt under den första tiden av verksamheten var detta förhållandet. Och utan sådan vetskap anse sig vederbörande fullmäktige ofta ej vilja träffa definitivt avgörande, om arbetet skall komma till stånd eller ej. I sitt beslut Kungl. Maj :t

plägar

kommunen att inom viss tid — inom 1 a 11/2 månad — in-

ålägga vanligen

komma med bevis om att kommunen beslutat utföra arbetet med det bevil-

jade statsbidraget. Ett igångsättande kan följaktligen icke komma i fråga,

förrän sådant beslut fattats av kommunen. Oftast torde väl även kommunen r invänta, att fullmäktiges beslut vinner laga kraft. |

Icke sällan förekommer det dock, särskilt har så varit fallet under senare

år, att redan i ansökningsärendet föreligger ett lagakraftvunnet fullmäktig-

beslut av sådan innebörd, att det verkställande kommunala är

organet befogat

att igångsätta arbetet omedelbart, efter det att ett positivt beslut meddelats av Kungl. Majzt. I dylika fall kunna ställas krav ett snabbare

givetvis på igångsättande än eljest.

Vidare må erinras om att de kommunala på grund av

beredskapsarbetena

de för dem hittills gällande direktiven som regel ej utgjorts av grovarbeten utan av specialarbeten. Den tidigare lämnade statistiska redogörelsen visar

sålunda, att icke mindre än omkring 95 procent av antalet kommunala bered-

skapsarbeten ha utgjorts av husbyggnadsarbeten. Även om måhända icke ett specialarbete generellt kan anses kräva längre tid för igångsättande än ett grovarbete, sedan väl själva arbetsförslaget utarbetats, föreligga dock beträf-

fande byggnadsarbeten vissa speciella förhållanden, vilka i dessa ärenden ofta föranleda viss tidsutdräkt.

Till ett byggnadsarbete göres i regel först en skissutredning, och icke

förrän denna vunnit vederbörandes godkännande sker utarbetandet av själva

arbetsritningarna, vilka sedermera läggas till grund för entreprenadanbud

och utförande. Att uppgöra arbetsritningar, särskilt till större byggnadsföretag, är rätt kostsamt. Kommunerna anse sig på grund härav ofta icke ha råd att bekosta detta, innan de veta, om det kommer att beviljas ett

statsbidrag, som är tillräckligt för förslagets realiserande. Kungl. Maj:t har därför mycket ofta beviljat bidrag på grundval av skissritningar. Arbetsritningarnas uppgörande har i dessa fall kommit att förläggas till tiden

efter Kungl. Majzts beslut. Slutligen förekommer det ej så sällan, att de till

Kungl. Maj :t ingivna ritningarna vid remissbehandlingen underkastas en

mer eller mindre omfattande kritik, i vilka fall Kungl. Maj:t i beslutet plägar

meddela föreskrift om att erforderliga ändringar och omarbetningar av rit-

ningarna skola ske före arbetets igångsättande. 1

För uppskov, vilka betingas av nu anförda förhållanden, lära kommunerna icke kunna lastas, även om de dröjsmål, som bero på att ritningarna måste

i

ändras eller omarbetas, väl ytterst förorsakats av att man för uppgiften har anlitat en otillräckligt kvalificerad person.

Vill man fälla ett omdöme om tiderna för arbetenas igångsättande rent generellt utan att undersöka omständigheterna i varje enskilt fall, torde man i betraktande av det anförda kunna beteckna resultatet såsom mycket gott i de fall, då arbetena igångsatts under andra månaden efter Kungl. Majzts beslut eller — detta har skett i 176 fall av 314 eller - och

tidigare 56 procent såsom tillfredsställande i de fall, då påbörjandet skett under tredje eller fjärde månaden, d. v. s. 71 fall eller 23 procent. Återstående 21 procent av fallen, i vilka arbetena igångsatts under femte månaden eller senare,

synas däremot böra betecknas såsom otillfredsställande.

Anledningarna till det sena igångsättandet i sistnämnda grupp av fall torde ha varit av olika slag. Till en början lär man få konstatera ett icke alltför ovanligt förhållande, nämligen att en kommun kan vara

visserligen

mycket angelägen om att erhålla ett snabbt beslut om av

bidrag Kungl. Maj:t

men, sedan detta väl erhållits, likväl icke gör sig någon brådska med arbetets

igångsättande. Denna benägenhet har Kungl. Maj :t sökt motverka genom att

som villkor föreskriva, att arbetet skall påbörjas skyndsamt. Detta begrepp är ju dock relativt och tänjbart, varför föreskriften icke alltid lett till

åsyftat

resultat. Under de båda första krisåren, då ett snabbt av arbets-

igångsättande företag var särskilt angeläget, såg sig Kungl. Maj:t oftast nödsakad att jämväl

föreskriva viss för arbetets —— senast 2 å 3 månader

dag påbörjande vanligen

efter beslutet. Dessa föreskrifter vållade dock åtskilliga praktiska olägenheter, varför förfaringssättet frångicks, sedan de värsta krisåren förbi.

gått

En annan omständighet, som också lett till är den

åtskilligt dröjsmål, alltjämt på många håll mycket stora benägenheten att endast utföra bygg-

nadsarbeten sommartid. Kungl. Maj:t har sökt motverka denna benägenhet, som ju ur arbetsmarknadssynpunkt är särskilt otillfredsställande,

I

att meddela bidragsbesluten i största möjliga utsträckning under efter-

genom sommaren och hösten, vilket i förening med föreskriften om skyndsamt pa-

nödsakat eller i varje fall bort nödsaka kommunerna att igångsätta

börjande

arbetena före vinterns inbrott. Det synes dock ha förekommit ej så få. fall, då kommunerna likväl låtit arbetena anstå till våren.

Avsevärt dröjsmål har också. uppkommit i sådana fall, då Kungl. Majzt sett sig föranlåten att föreskriva mera vittgående omarbetningar av rit- . ningarna. Erfarenheten har visat, att dylika omarbetningar i ogynnsamma fall kunna synnerligen långt ut tiden, särskilt om ritningarna måste på

draga på.

nytt granskas, debatteras och godkännas av något eller stundom flera kommunala organ.

I tabell 9 återgives resultatet av motsvarande undersökning av igångsättningstiderna för de 22 handelshamnar, till vilkas utförande medel beviljats från de tidigare omförmälda krisanslagen till broar och hamnar.

Tab. 9. Tidpunkt för igångsättandet :w handelshnmnar, utförda med bidrag från

de extra haumanslagen.

Kostnad kronor

Arbetet igångsatt Antal företag (inom parentes

medelkostnad)

2:a » » » » › . . . . . . . . . . .. 4 813 200 (203 300) 3:e » » » » › . . . . . . . . . . .. 6 1 146 300 (191 050) 4:e » » » » » . . . . . . . . . . . . 2 828 000 (414 000)

6:e » » » » » . . . . . . . . . . .. 3 1 125 000 (375 000) 7:e » » » » » . . . . . . . . . . .. 2 764 890 (382 445)

5 539 990 (251 818)

Inventeringens verkställande.

I anslutning till departementschefens uttalande i direktiven har inventeringen av de kommunala arbetsföretagen verkställts för en tioårsperiod eller åren 1937-1946. För materialets införskaffande har utredningen låtit utsända en cirkulärskrivelse, ställd till verkställande organ i borgerliga och

kyrkliga kommuner, municipalsamhällen, kommunalförbund och landsting

och åtföljd av frågeformulär, som utarbetats i anslutning till motsvarande formulär för de statliga arbetena. Cirkulärskrivelsen är såsom bilaga fogad vid detta betänkande (bilaga I

Såsom redan i kap. I nämnts omfattar inventeringen av de kommunala arbetena icke varje under tioårsperioden förekommande arbetsföretag. Så.lunda ha uppgifter ej ansetts böra begäras beträffande underhâllsarbeten och liknande utan endast rörande sådana arbetsföretag, vilka kunna karakteri-

seras såsom nyanläggningar eller ombyggnader. Vidare ha icke medtagits sådana möjligen förekommande nyanläggnings- och ombyggnadsarbeten,

vilkas igångsättande är bundet till en viss tidpunkt och följaktligen ej kan framflyttas respektive uppskjutas med hänsyn till önskvärdheten att bereda

arbetstillfällen under arbetslöshet. I ett hänseende har undantag härifrån dock gjorts, nämligen såtillvida som uppgifter ansetts önskvärda beträffande samtliga sådana arbetsföretag, till vilka under normala förhållanden utgår bidrag eller lån av statsmedel.

Den gruppindelning av företagen, som begärts i cirkulärskrivelsen, ansluter sig till den indelning, som förutsätts beträffande de statliga arbetena. Medan dessa senare skulle fördelas å två —~ 1:0 avseende

grupper grupp ordinarie arbeten under femårsperioden och grupp 2:0 arbetsreserven —— ha emellertid de kommunala arbetena begärts fördelade å tre grupper. Till

1:0 höra sålunda de företag, som enligt uppgiftslämnarens mening

grupp kunna beräknas i vanlig ordning komma till utförande under första femårs-

(l937--l941), till 2:0 motsvarande företag för andra femårs-

perioden grupp

perioden (1942-1946) och till grupp 3:0 de företag, som ej kunna beräknas komma till utförande under tioårsperioden, därest icke staten i och för arbetslöshetens motverkande ett eller annat sätt lämnar sin medverkan. Grupp

på

3:0 följaktligen av den egentliga arbetsreserven.

utgöres

Av praktiska skäl har utredningen i cirkulärskrivelsen anhållit om upp-

rörande enskilda företag av allmännyttig karaktär, och har till

gifter jämväl

vederbörandes ledning i skrivelsen lämnats en exempelsamling å dylika. Samtliga enskilda företag ha ansetts böra hänföras till grupp 3:0. Invente-

av sådana enskilda företag, som utgöras av arbeten inom jordbruk och

ringen

har dock som i annan än genom hänvän-

skogsbruk, regel företagits ordning

delse till de kommunala organen. Utredningen har emellertid funnit det lämpligt att i cirkulärskrivelsen rikta de kommunala organens uppmärksam? het även å vissa enskilda företag tillhörande dessa grupper.

För cirkulärskrivelsens distribution till de kommunala organen och de in-

kommande uppgifternas hopsamling har utredningen anlitat länsstyrelserna.

Deras medverkan i övrigt har icke påkallats i vidare utsträckning än att utredningen hemställt om granskning av de till grupp 3:0 hänförda företagen —— d. v. s. de företag, som icke beräknats komma till utförande i ordinarie

— samt om rörande dessa

ordning länsstyrelsernas yttrande företags lämplighet och angelägenhetsgrad. Slutligen må anmärkas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i anledning

av chefens för k0mmunikationsdepartementet förut berörda skrivelse den 4 januari 1936 verkställt inventering bland annat av arbeten avseende handelshamnar. Dessa äro att hänföra till kommunala företag. På grund av det anförda förhållandet har inventeringen av dessa företag emellertid skett i den ordning, som bestämts för statliga arbetsföretag och sålunda endast avsett

en femårsperiod. De till styrelsen inkomna uppgifterna ha undergått granskning, komplettering och sovring inom styrelsen, som tillika verkställt före-

tagens indelning i grupper. En motsvarande behandling har, som framgår av

det anförda, icke kommit övriga kommunala företag till del. På

tidigare

av sättet för förekomma icke i

grund hamnbyggnadsarbetenas inventering

tillhörande 2:0 (andra fem-

inventeringsmaterialet några dylika företag grupp

annat än undantagsvis och då. föranledda av direkt till utred-

årsperioden) inkomna uppgifter. I den mån uppgifter om hamnarbeten, som ej ningen

anmälts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, inkommit direkt till utred-

har utredningen nämligen ej ansett sig böra underlåta att taga hän-

ningen,

i syn till desamma.

Motsvarande gäller även större farleder av enskild natur. Inventeringen av dessa företag har sålunda likaledes skett genom väg- och vattenbyggnads-

styrelsens försorg.

Inventeriugens resultat.

Vid inventeringen ha uppgifter inkommit om 5 438 kommunala arbeten för en beräknad kostnad av 565 162190 kronor. Arbetena ha beräknats kräva 23 575 926 dagsverken. Dessutom ha anmälts 310 icke kostnadsberäknade

företag.

om beställningar för kommunernas räkning ha inkommit i mycket

Uppgifter ringa omfattning. Endast 11 stycken för en kostnad av omkring 12 miljoner

kronor ha anmälts.

Utredningen erinrar om att väg- och gatuarbeten redovisas i särskilt sammanhang (kap. IV) och alltså icke ingå i ovanstående siffror. Å andra sidan ingå däri arbeten för enskilda föreningar, stiftelser och dylikt av lokal natur.

Dessa arbeten ha nämligen i regel visat sig representera ett övervägande

kommunalt intresse. De inkomna uppgifterna giva ofta ej heller möjlighet att säkert bedöma, huruvida en kommun eller ett enskilt rättssubjekt avses att vara huvudman för företaget. Såvitt detta emellertid framgått av uppgifterna, skulle antalet anmälda enskilda företag vara förhållandevis ringa och endast representera en kostnad av 10-11 miljoner kronor för hela tioårs-

perioden.

För bearbetningen av det inkomna materialet ha företagen och

grupperats

klassificerats med beaktande av olika synpunkter. Till en början ha företagen uppdelats i tre stora grupper, allteftersom de av kommunerna beräknats komma till utförande i vanlig ordning under femårsperioden 1937-1941

(grupp 1:0) eller under den därpå följande femårsperioden 1942-1946

(grupp 2:0) eller slutligen endast beräknats komma till utförande i händelse av extraordinär medverkan från statens sida i och för arbetslöshetens motverkande (grupp 3:0). Grupperna 1:0 och 2:0 utgöras sålunda av kommunernas ordinarie arbeten och grupp 3:0 av den arbetsreserven. Denna

egentliga

_ indelning ansluter sig som synes helt till uppställningen i de utsända frågeformulären. Fördelningen på. nämnda tre grupper giver nedanstående resultat. Den andra siffran i kolumnen för antal betecknar icke kostnadsberäk-

nade företag inom respektive grupp.

Antal företag Dagsverken Kostnad kronor

Därav med arbetsplaner Antal företag

antal i procent

om vill här redo-

svar på frågan företagens angelägenhetsgrad. Utredningen

för de anförda vilka dock uteslutande hänföra sig till

göra Synpunkterna, ej

de i detta kapitel behandlade företagen.

z län framhåller såsom särskilt nyttiga och lämp-

Länsstyrelsen Uppsala

som i ävensom idrotts-

liga de arbeten, föreslagits brandskyddshänseende,

och samt diknings- och torrläggningsföretag.

platser avloppsledningar

z län anser, att företräde bör sådana före-

Länsstyrelsen Jönköpings givas

till och hälsa, såsom av vatten- och

ta , som hänföra sig hygien anläggande

friluftsbad och ävensom arbeten för

av oppsledningar, idrottsplatser, dylikt,

beredande av samt att vissa andra kommunala arbeten, såsom

brandskydd,

av och först i andra hand böra

hamnbyggnader, anläggande flygfält dylikt,

komma till utförande med av statsmedel. Först i sista hand borde

bidrag

sådana till vilkas utförande kunde beräknas utgå

ifrågakomma arbeten, anslag

i annan såsom och åsänknin m. fl. Läns-

ordning, sföretag

torrlägglnings- uruvida statens meåel lämpligen böra an-

styrelsen ifrågasätter slutligen,

litas för utförande av sådana kommunala företag som uppförande av stads-

och kommunalhus, och dylikt.

kyrkogårdsanläggningar

i län att då åt ärderna för arbetslöshetens

Länsstyrelsen Blekinge yttrar,

avsett arbeten av

lindrande hittills huvudsakligen väg- och yggnadsföretag, mera art såsom årensnings- och hamnbyggnadsföretag produktiv utdiknings,

beträffande hädanefter tills vidare erhålla företräde fram-

borde landsbygden

för andra arbeten. l Malmöhus län förklarar att anse arbeten, som

Länsstyrelsen sig benägen

avse anstalter för ökat och förbättrad hälsovård, böra i allmän-

brandskydd

het främst komma i frå a såsom beredskapsarbeten. l län finner likaledes sådana som avse

Länsstyrelsen Älvsborgs företag,

av Sanitära förhållanden, böra först komma till utbrandskydd och ordnande

förande. z .län förordar till utförande i främsta rummet så-

Länsstyrelsen Skaraborgs

som avse av badhus och badstugor, bad-

dana arbeten, byggande idrottsplatser,

och branddammar. Av borde sådana, som anläg-

sjöar övriga företag

och i större samhällen, främst avsåge omma i

gande av vatten- avloppsledningar

åtanke. z Västmanlands län anser sig särskilt böra fästa uppmärk-

Länsstyrelsen

avseende av branddammar, vilka enli t läns-

samheten på företag anläggning

väl som på landsbyg en och

styrelsens mening lämpa sig nödhjälpsarbeten

äro av sådan av stort och bestående värde för respekdärjämte art, att de bliva

tive orter. att sådana som kunna an-

Länsstyrelsen i Gävleborgs län uttalar, företag,

verksamhetsområde, såsom t. ex. företag rörande

ses beröra länsstyrelsens

hälsovården, finge anses lämpliga. i Jämtlands län anser, att vatten- och avloppsanläggningar

Länsstyrelsen

rummet böra komma i som beredskapsarbeten. De inkomna i främsta fråga att flera håll inom länet förefunnes behov av dylika

uppgifterna visade, på

De emellertid i allmänhet så stora kostnader, att de

anläggningar. droge

kunde åstadkommas inom tid. Andra före-

knappast utan statlig hjälp rimlig

anses ett angeläget behov, vore anläggningar för gymnatag, som kunde fylla

stik, sport och bad. z Västerbottens län erinrar om att länsstyrelsen i yttrande

Länsstyrelsen den 11 1934 över av 1934 års sakkunniga avgiven utredning angående april

för av förordade enkla tvätt-

åtgärder bekämpande ungdomsarbetslösheten

och andra för folkhälsan företag såsom lämpliga arbetsobjekt

stugor nyttiga

samt anför vidare: Länsstyrelsen fortfarande samma och

hyste uppfattning

ansåge sålunda, att i första hand borde ifrågakomma byggande av

enkla tvätt-

och badinrättningar i erforderli omfattning, så att varje kommun finge sitt

behov härav tillgodosett. Då ar etet med klädtvätt vintertid under bar himmel vore synnerligen åfrestande och ansåges i stor utsträckning medföra reumatiska åkommor, s ulle en snar lösnin av denna fråga sannolikt medföra minskade kostnader för det allmänna ör sjukvård.

Länsstyrelsen i Norrbottens län att ur synpunkten av lämplighet yttrar,

som arbetsobjekt vid mera utbredd arbetslöshet säkerli en

byggnadsarbeten

icke vore de tacksammaste. Undanta finge emellertid öras för bostads ör-_ bättringarna, en verksamhet, som re an satt tydli a oc gynnsamma i

spår

bygderna och dessutom visat sig ä nad att väsenti en underlätta arbetslöshetssvårigheterna. Arbeten i flottle erna vore som ar etsobjekt särdeles lämpliga, kunde i allmänhet utföras vintertid, då arbetslösheten tryckte hårdast, dro e jämförelsevis obetydliga materialkostnader samt Vore i

verklig mening

proåuktiva.

Utredningsmännen.

De kommunala arbetena förtjäna av olika anledningar synnerligt beaktande

som beredskapsarbeten.

Den verkställda inventeringen visar till en början, att det en

föreligger högst betydande tillgång sådana nödvändiga, eller önskvärda på. nyttiga eljest

kommunala arbeten, vilka väl som till mot-

lämpa sig beredskapsarbeten

verkande av arbetslöshet. Av att de kom-

inventeringen framgår jämväl,

munala arbetena äro av växlande art. Det finnes — för att framhålla

mycket

motsatser -- som äro särskilt för

några jordarbeten, lämpliga att bereda

arbetslösa grovarbetare sysselsättning för en förhållandevis kostnad,

ringa

och det finnes vilka äro då en kris drabbat

husbyggnadsarbeten, lämpliga,

byggnadsverksamheten och de industrierna. Utr

byggnadsämnesproducerande

redningen kan i övrigt hänvisa till av

sammanställningen inventeringsresul-

tatet, tabell B 2 (bil.), och den tidigare lämnade för arbets-

redogörelsen

effekten av de olika såsom kommunala utförda arbetena.

beredskapsarbeten

Åtskilliga av de anmälda arbetena ha sådan aktualitet, att de icke kunna eller böra uppskjutas enbart av den att som

anledningen, de passa beredskaps-

arbeten under en kommande Hit höra i främsta rummet

arbetslöshetsperiod.

sådana arbeten, som krävas för och hälsovård, m. m.,

sjuk- undervisningsväsen

samt i allmänhet alla arbeten, vilka av ökad eller

nödvändiggöras folkmängd

bebyggelsetäthet. En närmare granskning av

inventeringsmaterialet giver

emellertid vid handen, att arbeten — företrädesvis som

ganska många sådana,

avse att bereda ökadallmän trevnad eller - skulle utan nämnvärd

bekvämlighet

olägenhet kunna uppskjutas eller år än som med

något några längre hänsyn

till kommunens ekonomiska i och för vore Men även

ställning sig påkallat.

om så är, dock huvudintresset från till de

knyter sig beredskapssynpunkt

arbeten, vilka kunna utföras än normalt.

tidigare

Det ligger i sakens natur, att man inom alla av kommuner i allmänhet

slag

har stort intresse för att till motverkande av

igångsätta beredskapsarbeten

akut arbetslöshet inom område. Särskilt detta om de

eget gäller borgerliga

primärkommunerna. Det blir ju i sista hand dessa kommuner som få

själva,

bära kostnader för understöd åt medlemmar, vilka på grund av arbets-

dryga

löshet bliva att själva sörja för sitt uppehälle.

oförmögna

är intresset icke lika stort att under en högkonjunktur skjuta

Säkerligen

ett arbete framtiden för att därmed under en kommande depressions-

på

bereda arbete och inkomst åt kommunens arbetslösa. Om arbetet

period

ter eller önskvärt i och för sig, kräves det inom kom-

sig välbehövligt

munens ett icke ringa mått av fasthet och ansvarskänsla för fram-

ledning

tiden för att det skall lyckas densamma att hålla tillbaka de krafter, som sträva att få ett arbete utfört så snart som möjligt. Ãn mindre blir det

dylikt

intresset för med kommunala arbeten, om dessa arbeten på

naturliga uppskov

av av ett eller annat slag kunna beräknas senare

grund statliga anordningar

bliva i för att sysselsättning åt personer, vilka ej tillhöra

tagna anspråk giva

den egna kommunen. Även om sålunda vissa faktorer skulle kunna tänkas under nu rådande för-

hållanden reducera intresset för en konjunkturutjämnande kommunalpolitik,

likväl den beredvillighet och den omsorg, varmed kommunerna i allsynas

mänhet tillmötesgått utredningens begäran om inventeringsuppgifter, tyda på

att man numera allmänt inser vikten av att allt vad göras kan för att

göra

ha till beredskapsarbeten för framtiden. Utsikterna att verk-

nödig tillgång

ernå en av de kommunala arbetena, som verksamt främjar en

ligen fördelning

konjunkturutjämning, torde icke desto mindre bliva väsentligen beroende av om den låter förena sig med rent kommunalekonomiska synpunkter. I sådant

hänseende vill utredningen anföra följande.

I torde kostnaden för ett arbetes utförande ställa sig lägre

regel själva

under en än under en högkonjunktur. Såväl arbetslöner

arbetslöshetsperiod

som och - då det — leverantörens vinst-

materialpriser gäller beställningar i allmänhet, i den mån sysselsättningsgraden inom näringslivet anspråk stiga

ökas, och omvänt. Om man endast hade att taga hänsyn till anläggnings-

respektive anskaffningskostnader, skulle den för konjunkturutjämningen

arbetstakten bliva den för kommunen gynnsammaste från

gynnsammaste

ekonomisk synpunkt. Men även andra omständigheter måste beaktas. Finansieras exempelvis en kommunal anläggning, som utföres i förtid, med lånemedel, ökas därigenom kommunens utgifter för anläggningen med vissa räntebelopp för den tid, under vilken anläggningen ligger helt eller delvis

outnyttjad, vartill mången gång kommer en kostnad för anläggningens under-

håll under denna tid. En motsvarande utgiftsökning är i själva verket också för handen i sådana fall, då finansieringen sker genom uttaxering eller fondförbrukning, även om våra kommuner i regel icke anse sig ha anledning att

låta dylika utgiftsposter komma till synes i kalkyler eller bokföring. Vidare

är det tänkbart, att ett arbete, som utförts i förtid, på grund av förbättrad teknik skulle kunnat utföras bättre samt möjligen också billigare vid den tidpunkt, då det normalt hade bort komma till utförande. Av det nu sagda torde framgå, att frågan, huruvida det för en kommun blir mer eller mindre ekonomiskt fördelaktigt att i konjunkturutjämnande

syfte förrycka den normala tidsföljden för igångsättandet av sina arbeten, icke

kan generellt besvaras med ja eller nej. Emellertid äro, bortsett från de sociala skadeverkningarna av arbetslösheten, de direkta kostnaderna för understöd åt arbetslösa så betydande, att de sist berörda kostnadsskillnaderna oftast spela en mycket underordnad roll. Man torde utan att

göra sig skyldig

till överdrift kunna det påståendet, att det på områden, där tekniken

våga

icke är stadd i särskilt stark utveckling, i allmänhet lönar väl

sig synnerligen

för en kommun — även rent bokföringsmässigt att under arbetslöshetsperioder öka takten för av sina arbeten och under

genomförande offentliga

goda tider minska densamma. Men ett dylikt är icke lätt att finansiera. tider få sin program Dåliga prägel icke endast av arbetslöshet och fallande utan också av

priser sjunkande

skatteförmåga hos kommunernas medlemmar och omvänt,

skatteunderlaget stiger i takt med sysselsättningsgraden och den allmänna prisnivån.

Den från socialekonomisk

synpunkt gynnsammaste arbetsfördelningen

kräver sålunda stora utgifter under år med och

avtagande skatteunderlag

omvänt låga kostnader under år med växande Skulle års

skatteunderlag. varje

arbetsbudget för sig finansieras med uttaxerade medel, bleve

följden låga

skatter under goda tider och abnormt under Om

höga depressionsperioder.

det överhuvud skall bliva för landets kommuner att verksamt

taget möjligt

bidraga till en av för sina

konjunkturutjämning genom reglering tidsföljden

offentliga arbeten, måste detta kunna ske utan alltför stora i den

växlingar

kommunala uttaxeringen skattekrona räknat. per Oberoende av budgetens kan kommunalskatten - inom vissa

växlingar

— hållas om man gränser jämn, allt efter behov och möjligheter lånar eller fonderar. Den förra att låna, har hävd inom våra kommuners för-

utvägen, gammal

valtning. Den har hittills ansetts endast i att år-

tillåtlig syfte på följande gångar av skattedragare del av kostnaden för lägga skälig varaktigt nyttiga

arbeten. Genom statlig kontroll över den kommunala har det

upplåningen

skapats garantier mot missbruk av lånerätten och det torde vara denna kontroll vi ha att tacka för att våra kommuner i stort sett ha sunda finanser, gott kreditvärde samt möjlighet att på den allmänna lånemarknaden få lån på.

fördelaktiga villkor.

Den senare att under fondera skattemedel för

utvägen, goda konjunkturer

bestridande av utgifter under kommande tider, har först blivit i

nyligen lag reglerad, nämligen genom lagen den 12 juni 1936 om kommunal fondbildning,

vilken trätt i kraft den 1 juli 1936. Lagen har föranletts bland annat av en av 1933 års hemställan av särskilda utskottet avlåten skrivelse till

riksdag på

Kungl. Maj :t med begäran om rörande en rationell

utredning planläggning

av kommunernas arbeten. Genom denna beredes för kommu-

lag möjlighet

nerna att under goda tider avsätta medel till ändamål, som icke förrän

längre

fram bliva aktuella. Vad nu sagts angående de allmänna ekonomiska för en

förutsättningarna

konjunkturutjämnande politik beträffande kommunala arbeten torde kunna sammanfattas sålunda. Sett på lång sikt bör det som vara för kom-

regel

munerna ekonomiskt att under tider i möjligaste mån

fördelaktigt goda reservera icke arbeten till depressionstider. Möjligheterna för trängande

kommunerna att sådana hand äro emellertid

vidtaga dispositioner på egen

Under kristider stöter det att med rimliga skatter

begränsade. på svårigheter

finansiera en som extraordinära arbetsuppgifter. Under

budget, upptager

tider åter är det faktorer av art, som hindra en

goda övervägande psykologisk

önskvärd återhållsamhet. Ur inställer då hur man på bästa sätt

beredskapssynpunkt sig spörsmålet, åtgärder skall kunna undanröja förefintliga svårigheter på genom statliga

detta område. I första hand torde därvid upplysning och propaganda vara av böra de kommunala sammanslut-

betydelse. Enligt utredningens mening

svenska svenska stadsförbundet och svenska

ningarna landstingsförbundet, landskommunernas förbund ha en utomordentligt viktig uppgift att fylla

härutinnan. Verkan av och kan emellertid ofantligt

upplysning propaganda

om de kunna till för kommunerna att vinna på-

förstärkas, anknyta möjlighet

ekonomiska fördelar eller i fall undvika förluster, i den mån de

tagliga varje

sina arbeten i konjunkturutjämnande syfte.

planlägga

vill till en beröra de som från statens

Utredningen början åtgärder,

böra under tider. Det därvid att förmå

sida synas vidtagas goda gäller

kommunerna att å ena sidan i och utsträckning utarbeta

tillräcklig grad

till och å andra sidan uppskjuta arbetenas genom-

planer beredskapsarbeten

förande i fall, då så utan olägenhet kan ske. Såsom av den lämnade äro 33-3 procent av

tidigare redogörelsen framgår,

antalet till 1:0 eller den första hänförda arbeten för-

grupp Ö-årsperioden

sedda med medan motsvarande andel av antalet företag i

arbetsplaner, 2:0 och 3:0 14-2 respektive 22 procent. Enligt utredningens

grupperna utgör äro dessa siffror icke än vad som normalt kunnat väntas. Ur

mening lägre

är det likväl ett angeläget önskemål, att antalet plan-

beredskapssynpunkt

ökas. Särskilt detta de till 3:0 eller den egentliga

lagda företag gäller grupp

arbetsreserven hörande företagen. Om relativt i förväg upprättas, kunna dessa

detaljerade arbetsplaner långt

kanske sällan visa föråldrade, när motsvarande arbeten en gång skola

ej sig

utföras. Kostnaderna för sådana planer äro spillda ofta utan nämnvärd nytta. har därför huruvida man borde söka animera kom-

Utredningen övervägt,

munerna till att i ökad att bereda

utsträckning upprätta arbetsplaner genom

till kostnaderna härför. Att generellt förorda bidrag för detta

statsbidrag

ändamål har dock icke funnit erforderligt eller tillrådligt. Så-

utredningen

som redan anförts, det nämligen i regel även i kommunernas

tidigare ligger

intresse att för I större kommuner har man i många fall

sörja krisberedskap.

med tillräcklig kompetens att utan medverkan av främmande

tjänstemän

utarbeta för arbeten av regelbundet typ.

expertis arbetsplaner återkommande

För täckande av kostnaderna för arbetsplaner utarbetade av kommunens egna bör statsbidrag icke lämnas.

befattningshavare uppenbarligen

Det kan dock förekomma fall, då det är fråga om större arbetsföretag, vilka äro så kostsamma att planlägga, att kommunerna, i synnerhet sådana som ha dålig ekonomi, icke anse sig ha råd att bekosta utredning på ett förberedande stadium, medan det ännu är ovisst, huruvida företaget kan komma till utförande eller ej. I dylika fall synas starka skäl tala för att stats-

bidrag till planläggningen beviljas, därest tillgången på andra planlagda

arbeten i orten är ringa eller ingen. Utredningen föreslår därför, att statsbidrag till utarbetande av arbetsplaner för kommunala arbeten må kunna lämnas efter Kungl. Majzts prövning under i huvudsak följande förutsättningar, nämligen att det är fråga om arbetsföretag, vars utförande ur arbets-

löshetssynpunkt är av större betydelse, att planläggningen kräver för kommunen kännbara utgifter, exempelvis av sådan storleksordning, som mot-

svarar en uttaxering av minst 5 å. 10 öre per skattekrona, samt att tillgången på

andra lämpliga planlagda arbeten i orten är otillräcklig. Då syftet med anord-

ningen är att öka tillgången på planlagda arbeten vid en kris, böra med stats-

bidrag planerade arbeten ej få igångsättas utan Kungl. Majzts tillstånd. För

ändamålet erforderliga medel synas lämpligen kunna tagas från anslagen till

kommunala beredskapsarbeten. Den viktigaste och på samma gång svåraste uppgiften i detta sammanhang

är emellertid att förmå kommunerna till ett förnuftigt sparande under goda tider. Det gäller att till kommande depressionsperioder spara. både arbeten och pengar att bekosta deras utförande med. Det gäller också att lösa detta

problem utan att otillbörligt inkräkta på den kommunala självbestämmande-

rätten.

I fall, då en kommun för av ett arbete beslutar av

finansiering upptagande

lån utöver visst belopp, skall beslutet härom underställas Kungl. Maj :ts

pröv-

avser denna -- lånekontrollen --

ning. Enligt vedertagen praxis prövning

att säkerställa sund ekonomi i kommunernas förvaltning. Lånets storlek får ej överstiga vad som med hänsyn till kommunens förhållanden kan anses rimligt, och dess amortering måste så ordnas, att nuvarande generation av skattedragare icke beredes tillfälle att på kommande generationer övervältra en oskälig skuldbörda. Det emellertid att

synes utredningen befogat, praxis

härutinnan ändras så, att prövningen jämväl kommer att avse frågan om den

ur konjunkturutjämningssynpunkt lämpligaste tidpunkten för arbetets utförande. Detta tillvägagångssätt har emellertid begränsad tillämplighet.

Sålunda bör lån givetvis icke förvägras, då det arbete, för vilket lån begäres, är av sådan art, att det icke utan olägenhet kan uppskjutas. Tydligtvis kan ej heller någon kontroll utövas i alla de fall, då en kommun finansierar beslutade arbeten genom uttaxerade medel eller förbrukning av uppsamlade fonder.

En som bereda vida större möjligheter än lånekontroll,

utväg, synes erbjuder sig i reglering z konjunktmutjdmnande syfte av statens bidragsverk-

samhet. För vissa slag av kommunala arbeten utgår normalt statsbidrag med viss procent av kostnaden. Det synes naturligt, att staten, som i sin egenskap av faktiskt bestämmer omfattningen av dessa arbeten, anpassar

bidragsgivare

denna verksamhet efter i största utsträckning. En

konjunkturerna möjliga

kan komma till stånd olika sätt, t. ex. genom sänkning

dylik reglering på av riksstatsanslagen eller ock bidragsprocenten. respektive höjning antingen

Enklast är att den förra d. v. s. beskära respektive öka riksstats-

gå vägen,

är denna endast framkomlig i den mån anslagen

anslagen. Visserligen väg

äro av natur. Så är dock i regel fallet. Äro anslagen

reservationsanslags

konstruerade som torde samma syfte i allmänhet

undantagsvis förslagsanslag,

kunna vinnas att Majzt vid prövning av de enskilda ansök-

genom Kungl. eftersträvar en begränsning av medelsanvisningarna respektive ningarna

underlåter detta. Större erbjuder det att skapa en ordning med

svårigheter

varierande d. v. s. med lägre bidrag under goda tider och

bidragsprocent,

under En metod skulle vara att hålla den ordinarie

högre dåliga. tredje

förhållandevis och extra kristidstillägg från

bidragsprocenten låg genom

för totalbelopp för visst arbete

anslag beredskapsarbeten höja statsbidragets

under kristider.

anser skäl tala för att den förstnämnda enkla

Utredningen övervägande

metoden i första hand och får i anslutning därtill föreslå följande.

väljes

Såsom av den är det relativt få av

tidigare redogörelsen framgår grupper

kommunala arbeten, som normalt äro berättigade till statsbidrag. Den största

av för folkskoleväsendet. I övrigt förekomma

gruppen utgöres byggnader

endast handelshamnar och farleder samt en del olika arbetsföretag inom

vilka i stort sett endast ha för landstingen. Den

sjukvårdsväsendet, betydelse

efter som kan vinnas genom en måttlig nedskär-

anpassning konjunkturerna,

av till dessa arbeten, måste därför betyda skäligen litet för den

ning anslagen

kommunala i dess helhet. Detta utesluter dock ej,

anläggningsverksamheten

att en såsom ett led i ett större sammanhang är att förorda ur

dylik åtgärd

de företräder. Å andra sidan måste självfallet de

synpunkter utredningen

fördelar, som en kunna vinnas, mot de nackdelar,

genom nedskärning vägas

som till skulle kunna medföra. Då det gäller arbeten för

åtgärden äventyrs av en så. vital samhällelig uppgift som sjukvård, är utredningen tillgodoseende

närmast för att anse nackdelarna av en beskuren verksamhet i allmänhet

böjd

Beträffande arbetena för folkskoleväsendet torde jämväl åt-

väga tyngst.

skäl kunna anföras en begränsad under

skilliga gentemot byggnadsverksamhet

nuvarande förhållanden. Om en sådan inskränkning därför ej bör ske, kan

dock icke underlåta att framhålla vissa betänkligheter mot att

utredningen

—

verksamheten —— såsom framgår av skolöverstyrelsens anslagsberäkningar

nu skulle forceras. utredningens mening bör under alla förhållanden

Enligt

en ökad verksamhet under rådande motiveras av

goda konjunkturförhållanden

alldeles särskilda skäl. I slutligen om hamnarbeten visar den föregående

fråga redogörelsen, att byggnadsverksamheten på detta område under den gångna

krisen varit av ovanligt stor omfattning. Rimligtvis böra därför de mera

angelägna behoven ha blivit väl tillgodosedda, varför enligt utredningens

mening denna verksamhet nu utan olägenhet bör kunna starkt begränsas.

Under att ett konjunkturomslag icke sker, föreslår utred-

förutsättning

därför, att till handelshamnar och farleder tills vidare icke

ningen anslag

anvisas, såvitt ej starka praktiska skäl kunna anföras häremot. Beträffande åter anslagen till byggnadsarbeten för och folkskoleväsendet vill

sjukvårdsutredningen icke ifrågasätta nedskärningar under vad som kan anses mot-

svara det normala behovet.

Genom den år 1933 tillkomna med kommunala

anordningen beredskaps-

arbeten beredes statsbidrag vid arbetslöshet även till andra kommunala företag än sådana, som normalt äro Såsom här-

bidragsberättigade. förutsättning

för gäller emellertid de ovan anförda direktiven, att utan så-

enligt företaget

dant bidrag ej skulle komma till utförande vid utan

ifrågavarande tidpunkt

skulle få anstå i avbidan bättre tider. åstadkommes med

på. Härigenom

i minsta möjliga kostnad för statsverket en i vid arbets-

ökning arbetstillgången

löshet.

En kommun, som under goda tider är beredd att utföra ett har

företag,

således icke någon fördel att vänta av denna om den låter anstå

anordning,

med utförandet till en kommande kris.

Enligt utredningens uppfattning

skulle åtskilligt vara att vinna viss modifikation i direktiven för

genom åtnju-

tande av statsbidrag från till kommunala

anslag beredskapsarbeten. Varje

kommun borde kunna erhålla från detta under en arbetslöshets-

bidrag anslag

period, även om det gällde ett företag, som kommunen under alla förhållanden ämnade utföra, såframt för arbetets utförande anlitades arbetslösa till visst minimiantal från annan ort. Därest en sådan modifikation och

genomfördes

bragtes till kommunernas kännedom redan under tider, borde en ökad

goda

återhållsamhet vid beslutande av nya företag kunna väntas.

Utredningen har övervägt, huruvida icke skulle kunna

ytterligare åtgärder

i att stimulera kommunerna att under

vidtagas syfte gynnsamma konjunk-

turer begränsa sina normalt ej arbeten. En sådan åt-

statsbidragsberättigade

gärd av säkerligen rätt effektivt vore anvisande redan under tider

slag goda

av anslag till vissa särskilt önskvärda av kommunala vilka

kategorier arbeten,

anslag först under en kommande depressionstid bleve för fördel»

tillgängliga

ning. Genom en sådan anordning gjordes det klart för kommunerna, att om de uppsköte sina arbeten av ifrågavarande slag till en kommande kris, skulle de ha möjlighet att erhålla till dem. borde de

statsbidrag Anslagen genom

uppenbara ekonomiska fördelar för kommunerna, som de bliva

möjliggjorde,

till stor som ett starkt för för en

nytta underlag propagandan konjunktur-

anpassning av de kommunala arbetena. Då icke skulle få i

anslagen tagas

anspråk förrän vid en senare tidpunkt, skulle de få karaktär av fond-

statlig

bildning. Denna anslagens innebörd vore dock av mindre och an-

betydelse

slagen borde därför kunna sättas till relativt En anord-

begränsade belopp.

ning sådan som den nu skisserade värd att över-

synes utredningen noggrant

vägas. Att den verksamt skulle till en de av

bidraga konjunkturanpassning på

anslagen berörda områdena, torde icke kunna betvivlas. Emellertid är det tveksamt, om det kan vara lämpligt att utvidga statens bidragsverksamhet till nya, hittills icke statsunderstödda av kommunala arbeten. Det är

grupper också svårt att på förhand beräkna, i vilken omfattning en

dylik ordning

skulle medföra ökade statsutgifter. Å ena sidan torde statens medverkan

komma att tagas i anspråk för utförande av arbetsföretag, vilka kommunerna, därest anslag för ändamålet ej funnes, skulle ha utfört utan statens hjälp. Å andra sidan minskas statens utgifter för understöd åt arbetslösa och för bidrag till andra företag, som eljest skulle ha igångsatts och vilkas realiserande kunna förutsätta större bidrag. Då. den ifrågasatta anordningen borde leda till ökad kommunal fondbildning och därmed ökad ekonomisk bärkraft, är det även tänkbart, att statens hjälpverksamhet under en depressionsperiod skulle i vissa kommuner kunna givas en mindre omfattning än eljest.

I detta sammanhang vill utredningen erinra om de möjligheter, som erbjuda sig att fondering under goda tider av vägskattemedel reglera

genom verksamheten detta område i vad det rör kommunernas gatuväsen, och

på,

hänvisar i till vad som därom sägs i nästföljande kapitel. Vidare vill

övrigt

fästa på de rätt betydande arbeten, som nu-

utredningen uppmärksamheten

mera utföras med väsentligt bidrag av lotteri- och tipsmedel. Även om här ej är om statsmedel i torde det icke vara omöjligt att

fråga egentlig mening,

finna former för utnyttjande av dessa medel till konjunkturutjämning. En av dylika medel synes så. mycket mera vara lämplig, som flertalet

fondering

av de arbeten, vartill de användas, utan alltför kännbar olägenhet torde kunna Vad nu sagts gäller självfallet endast anslag, som avse bekostande

uppskjutas.

av däremot icke driftsanslag eller anslag, som avse att trygga

arbetsföretag, till tomtmark för idrottsplatser eller byggnader och dylikt. tillgång

Större det att finna tillräckligt verksamma medel för

svårigheter erbjuder

att stimulera kommunerna till att under tider spara pengar för framtida,

goda

arbeten. Huruvida den numera möjligheten till fondering verk-

förefintliga

kommer att i önskvärd ovisst.

ligen omfattning utnyttjas, synes utredningen

Utsikten att så skall ske blir större i samma mån som propagan-

säkerligen

dan därför kan utlova påtagliga fördelar som komplement till den tillfälliga som i form av måste åtfölja varje fondering. Tidi-

olägenhet, höjd uttaxering

erfarenhet torde visa, att man lättare kan vinna för förslag till

gare gehör

om avser att realisera vissa speciella, bestämt angivna

fondering, fonderingen

och utarbetade företag, än om den skall avse en reserv i största

noggrant

allmänhet för kommande behov. Detta förhållande talar till förmån för den med redan under goda tider till speciella särskilt önskvärda

anordning anslag

arbeten, som utredningen ovan skisserat.

Det återstår härefter att beröra de åtgärder, som böra vidtagas vid e n k ris. Därest de i det föregående behandlade åtgärderna vid gynnsamma konjunkturer leda till avsett resultat, kommer automatiskt en viss,

icke arbetsmängd att stå till förfogande, varjämte det föreeljest disponibel

tekniska och delvis även ekonomiska förutsättningar för omedelbart

ligger igångsättande.

Särskilt är, såsom i det omnämnts, att arbeten

betydelsefullt föregående

i ha blivit under de goda tiderna. Man bör

tillräcklig omfattning planlagda

icke räkna med att till arbeten i större utsträckning hastigt

nämligen planer

skola kunna utarbetas vid ett krisutbrott. Framför allt då det gäller större

företag visar erfarenheten, att kräver tid. Vad

planläggningen en betydande

som i detta hänseende försummats under de tiderna kan

goda ej gottgöras.

I den mån de ekonomiska saknas för av

förutsättningarna igångsättande

arbeten, blir det statens uppgift att dessa att åter sänka kraven

skapa genom

för upptagande av lån samt av statens

genom utvidgning bidragsverksamhet.

Vad angår ldnekontrollen kan dock en

utredningen ej tillstyrka längre

gående uppmjukning av densamma än att den under tider förordade

goda

skärpningen icke vidare tillämpas och att man alltså till hittillsvarande

återgår

praxis. Utredningen vill nämligen starkt vikten av att kontrollen

understryka

över kommunernas även i omhänderhas sådant

upplåning fortsättningen på

sätt, att kommunernas finansiella ställning icke

äventyras.

Med avseende å utvidgningen av statens bör denna i

bidragsverksamhet

fråga om de i vanlig ordning arbetena i första. hand

statsbidragsberättigade

ske genom att riksstatsanslagen i lämplig ökas. omfattning Utredningen ifråga-

sätter dock, om icke Kungl. Majzt under en kris bör rätt att

äga. dispensera

från de Skola de ekonomiskt sämst

eljest gällande bidragsgrunderna. nämligen

ställda kommunerna, vilka mycket ofta också äro de, som ha det största behovet av ökad få att av de ökade ansla-

arbetstillgång, möjlighet draga nytta

gen, torde det icke sällan vara. nödvändigt, att de kunna tiller-

exempelvis kännas högre bidragsprocent än som i vanliga. fall är möjligt.

Av denna utvidgning beröres ej den stora massan av kommunala arbeten, vilka under normala förhållanden icke medföra rätt till För dessa

statsbidrag.

arbeten böra särskilda ställas till i

arbetslöshetsanslag förfogande enligt

huvudsak de grunder, som gälla för de kommunala

beredskapsarbetena. Möj-

ligen kan det vara lämpligt att hålla den nyss förordade av

ökningen anslagen

till de normalt arbetena inom snävare och låta

bidragsberättigade gränser

även dylika arbeten, vilka ur äro särskilt

arbetslöshetssynpunkt angelägna,

erhålla bidrag från de särskilda arbetslöshetsanslagen, d. v. s. anslagen till kommunala beredskapsarbeten. I så fall borde den nyss ifrågasätta

dispenseringsrätten från de vanliga bidragsgrunderna vid dispositionen av de ordinarie anslagen ej vara erforderlig.

Anslagen till kommunala beredskapsarbeten ha icke avsett att

möjliggöra

bidrag till några särskilda slag av kommunala arbetsföretag utan det har an-

kommit på Kungl. Majzt att den inriktning, som giva bidragsverksamheten

i varje särskilt fall befunnits vara mest förmånlig. Detta förfaringssätt

synes

utredningen även i fortsättningen vara det mest ändamålsenliga.

Utredningen vill här erinra om den modifikation i direktiven för de kom-

munala beredskapsarbetena, som utredningen ovan förordat till genomförande

redan under goda tider och som avser att bereda varje kommun möjlighet att erhålla bidrag från anslaget till dessa arbeten, även om det gäller ett företag, som kommunen under alla förhållanden ämnar utföra, såframt för arbetets utförande anlitas arbetslösa till visst minimiantal från annan ort.

Beträffande två speciella slag av arbeten ha till utredningen överlämnats

särskilda framställningar för att tagas under övervägande vid fullgörande av det utredningen lämnade uppdraget. De här åsyftade framställningarna äro

dels riksdagens skrivelse till Kungl. Majzt den 23 maj 1936, nr 244, vari hemställes om utredning angående till åstadkommande av utsträckt an-

åtgärder vändning av vatten- och sanitetsledningar på landsbygden, dels ock Sveriges

socialdemokratiska ungdomsförbunds skrivelse den 27 maj 1936 till chefen för Socialdepartementet, i vilken skrivelse bland annat hemställes om en

förutsättningslös utredning angående under vilka former och till vilka belopp

bidrag från stat och kommun skola kunna utgå till ekonomiska föreningar

eller andra organisationer vid byggande av samlingslokaler. Ur beredskapssynpunkt finnes icke anledning att förorda statsbidrag

för de i framställningen angivna ändamålen under normala tider. Under en kris ställa sig förhållandena annorlunda. Med de av utredningen förordade krisanslagen komma emellertid de kommunala vatten- och avlopps-

ledningsföretagen att utan särskilda anordningar bliva berättigade till statsbidrag, nämligen i den mån de fylla de fordringar, som gälla för de kommunala beredskapsarbetena. Det må framhållas, att inventeringen givit vid han-

den ett påfallande stort behov av vatten- och avloppsledningar, i runt tal för 90 miljoner kronor, vartill kan läggas gruppen vattenverk och reningsanläggningar med i runt tal 56 miljoner kronor. Av samtliga kommunala arbeten

endast dessa båda grupper följaktligen omkring en fjärdedel. Det

representera

bör därför falla sig naturligt, att bidragsverksamheten vid en kris i största

utsträckning inriktas på att i någon mån tillgodose detta behov. Samlingslokaler torde enligt nu gällande direktiv icke kunna ifrågakomma

som kommunala Med hänsyn till samlingslokalernas stora

beredskapsarbeten.

för och vill utred-

betydelse folkbildningsverksamheten föreningsväsendet

emellertid förorda sådan i direktiven, att vid en kommande

ningen jämkning

kris även sådana lokaler må kunna utföras i denna ordning med bidrag av statsmedel. skäl tala för att bidrag för detta ändamål bör

Åtskilliga synas

till vederbörande kommun, Vilken bör vara ägare till lokalen.

givas

Slutligen böra de lotteri- och tipsmedel, som under goda tider fonderats i med framförda tagas i anspråk för

enlighet utredningens tidigare förslag,

att utförande i ökad omfattning av sådana arbetsföretag, som plåga

möjliggöra

utföras med bidrag av dylika medel.

KAP. IV.

Väg- och gatuarbeten.

Allmän översikt. Det allmänna vägväsendet och dess förhållande till staten ha blivit

tidigare

sammanfattningsvis belysta i betänkandet om och arbetsfred

folkförsörjning

Sedan nämnda betänkande — år 1935 -—- ha emellertid

(dess bilaga 8). avgavs

vissa förändringar i fråga om blivit I korthet kan

statsbidragen genomförda.

sålunda nämnas, att till byggandet av allmänna numera

vägar bidrag utgår

med 80 respektive 85 och 90 procent av kostnaderna alltefter

Vägarnas bety-

delse för trafiken, medan bestämmelser normalt ut-

enligt tidigare bidrag

gick med 75 procent oberoende av karaktär. Vidare ha vissa

vägarnas ändringar i anslagens fördelning blivit beslutade, vilka stå i samband med en

del som i det kommer att

finansieringsspörsmål, utredningen efterföljande

beröra. «

Statens andel i kostnaderna för det allmänna ordinära

vägnätets utbygg-

nad och förbättring bestrides numera helt av automobilskattemedel.

Vägbyggnadsverksamheten har emellertid därjämte fått kraftiga tillskott

genom de av statens arbetslöshetskommission finansierade arbetena. För att

giva

en om statens medverkan till det allmänna

föreställning vägnätets utbyggnad

och förbättring under senare år kunna hämtade från den

följande uppgifter,

officiella statistiken, att

förtjäna atergivas:

Av arbetslöshetsmedel till Av automobilskattemedcl till allmänna vägar o. gator under tiden ‘/7 1933-3‘/12 1935 Medel influtna år .. .. .. Vägf batt- .. St d . St tsk ringar o;lands- väåafrööli na81a:tänt: av an agarArlllaâgailde Stathgbau a entram. bygden gator arbeten kr. kr. kr. kr. kr.

1932/1933 . . . . . . . . . . . . 16 451 887 5 250 000 10 168 282 1933/1934 . . . . . . . . . . . . 21 840 416 5 250 000 11 400 669 87 261 130 25 244 940 1934/1935 . . . . . . . . . . . . 24 827 332 5 250 000 13 228 519

Enligt tillgängliga uppgifter skulle den sammanlagda beräknade kostna-

den för under år 1936 och statskommunala reservarbe-

färdigställda statliga

j ten avseende allmänna ha till icke mindre än 40

vägar uppgått miljoner

kronor. Denna kostnad motsvarande kostnad för de under samma

överstiger

år färdigställda arbetena med av ordinarie vilken till

bidrag anslag, uppgick

i runt tal 36 miljoner kronor. Härav torde den stora

framgå betydelse väg-

arbetena tillmätts såsom medel motarbetslöshet.

Vid olika tillfällen har den att den

uppfattningen gjorts gällande, bety-

dande vägbyggnadsverksamhet, som under en av år, skulle med-

fortgått följd

fört, att något ytterligare behov av sådan verksamhet för den närmaste fram-

tiden icke förefunnes. Häremot talar dock resultat, som framkommit

genom.

undersökning av 1935 års vägsakkunniga och som i de framlagts sakkunnigas

utlåtande den 11 december 1936 (statens

offentliga utredningar 1936:58).

Denna undersökning utvisar ett behov av för en samman-

vägbyggnadsiöretag

lagd kostnad av icke mindre än 821 kronor under den närmaste tio-

miljoner

årsperioden. Jämföres detta belopp med kostnaden för de

vägbyggnadsarbe-

ten, som med ordinarie anslag färdigställts under år 1936 -- i runt tal 36 mil-

kronor — man

joner synes berättigad draga den slutsatsen, att ett relativt ansenligt vägbyggnadsbehov alltjämt förefinnes.

Till byggandet av enskilda å har staten hittills

vägar landsbygden bidragit

med jämförelsevis Dessa ha i allmänhet till

obetydliga belopp. bidrag utgått

anläggning av sådana enskilda som förbinda

utfartsvägar, avlägset liggande

byar och gårdar med det allmänna om ny beträf-

vägnätet. Fråga lagstiftning

fande enskilda och i samband därmed även för

vägar förutsättningarna bidrag

av allmänna medel till det enskilda är emellertid för närvarande

vägnätet

under utredning av ovannämnda sakkunniga. Till denna i vad den be-

fråga, rör här föreliggande spörsmål, få återkomma utredningsmännen anledning i det följande.

Beträffande behovet av utbyggnad av de enskilda har

vägarna ej tidigare

verkställts någon mera ingående Statens med de

undersökning. befattning

enskilda vägarna har givetvis inskränkt sig till det av som

slag dylika vägar,

enligt hittills gällande regler kunnat komma i av näm-

åtnjutande statsbidrag,

ligen de enskilda utfartsvägarna. Om det föreliggande behovet av dessa sistnämnda kan man få. en med av de år-

vägars utbyggnad uppfattning ledning ligen framkommande anspråken statsbidrag. De som av på anslag, länssty-

relserna begärts till sådana vägar för budgetåret 1936/1937, till sam-

uppgå

manlagt 1 555 000 kronor, motsvarande en byggnadskostnad av mellan 3 och 6 miljoner kronor. Det finnes emellertid skäl att det behovet

antaga, verkliga av dylika enskilda vägar avsevärt överstiger sistnämnda belopp.

Inventeringens verkställande.

Beträffande de allmänna vägarna på landsbygden har, såsom an-

tidigare

förts, 1935 års verkställt en undersökning av bidragsbehovet.

vägsakkunniga

Denna undersökning har dock ej skett efter sådana att

grunder, utredningen

för det ändamål, varom här är fråga, utan vidare kunnat densamma.

bygga på

Den har likväl lämnat bland annat om den medelsåt-

upplysning erforderliga

gången för iordningställande av olika slag av och i viss mån

vägar därigenom

förenklat utredningens arbete.

Den av utredningen företagna inventeringen har avsett att vinna känne-

dom om dels de vägarbeten, vilka kunna beräknas komma till utförande med anlitande av automobilskattemedel i vanlig under

ordning tioårsperioden

1937-1946, förutsatt att nuvarande i stort sett kommer att

anslagstilldelning

bibehållas, dels ock de arbeten, vilka på grund av de ordinarie otill-

anslagens

räcklighet eller av andra skäl icke kunna beräknas komma till utförande under

nämnda tioårsperiod men lämpligen skulle kunna utföras, därest staten i och för arbetslöshetens motverkande lämnade särskild medverkan. De förstnämnda arbetena utgöra följaktligen de ordinarie arbetena, medan de sistnämnda bilda den egentliga arbetsreserven. De ordinarie arbetena ha fördelats på. tvâ grupper sålunda, att de arbeten, vilka hänföra till femårs-

sig

perioden 1937-1941, utgöra grupp 1:0 och de, som falla femårsperioden

på

1942-1946, grupp 2:0. De till arbetsreserven hörande arbetena betecknas som grupp 3:0.

Uppgifter om de till grupp 1:0 hörande arbetena ha till den del de

belöpa

på de fyra första åren i femårsperioden eller 1937-1940 erhållits be-

genom

arbetning av de flerårsplanei för byggande av olika av under slag vägar

i nämnda år, som under åren 1936 och 1937 utarbetats inom

länsstyrelserna.

Flerårsplanerna ha visserligen icke varit fastställda vid be-

samtliga slutligt

arbetandet, men denna omständighet torde icke nämnvärt ha inverkat in-

på

venteringens resultat. I övrigt ha införskaffats

inventeringsuppgifterna genom hänvändelser till länsstyrelserna och vägingenjörerna.

På samma sätt som beträffande övriga inventerade arbeten ha i om

fråga vägarbetena begärt-s uppgifter om tidpunkt, då arbete kan varje tidigast på-

börjas och då det senast måste om beräknat antal

igångsättas, dagsverken,

huruvida arbetsplan föreligger eller ej o. s. v. ha läm-

Uppgifterna begärts nade vägdistriktsvis.

Vissa slag av förekommande ha i detta ansetts

vägarbeten sammanhang

vara av mindre intresse. Sålunda ha självfallet vid helt ute-

inventeringen

slutits sådana arbeten, som i det Så har förfarits

ingå årliga vägunderhållet.

även beträffande sådana som asfalt- och cement-

vägbeläggningsarbeten

betongbeläggningar, i den mån de icke i förenämnda för

inrymts planer vägbyggnader. En mera betydande tillfällig utökning av dessa arbetens omfatti

ning i avsikt att därigenom motverka arbetslöshet har av tekniska

nämligen

skäl befunnits mindre Beträffande har i annat

lämplig. stensättningsarbeten

sammanhang en planläggning skett, som för ansetts

utredningens syftemål vara tillfyllest.

Vid sidan av de ovannämnda från inkomna

länsstyrelserna uppgifterna rörande de allmänna vägarna landsbygden på föreligga uppgifter angående

brobyggnader av olika slag, vilka införskaffats av och

väg- vattenbyggnads-

styrelsen. Dessa uppgifter ha emellertid insamlats i den som

ordning, gällt

för inventeringen av de statliga arbetena, och avse därför icke en tioårs- utan en femårsperiod eller 1937/1938—1941/1942.

budgetåren

I fråga om enskilda vägar har den av verkställda

utredningen inventeringen

sträckt sig längre än till att enbart omfatta sådana arbeten, som nu

enligt gällande grunder kunna komma i åtnjutande av bidrag från Sålunda staten.

ha direktiv för uppgifternas lämnande icke som

iiutredningens gjorts några

helst inskränkningar beträffande de slag av enskilda som kunde

vägar, ifråga-

komma. Uppgifter rörande dessa vägar ha i första hand infordrats från kommunerna. De från dessa inkomna ha därefter överlämnats till

uppgifterna

vederbörande länsstyrelser för granskning och komplettering. I vissa fall har

det erbjudit svårigheter att bedöma, om uppgifterna avsett enskilda eller allmänna vägar. Fördenskull ha samtliga i denna ordning anmälda vägarbeten hänförts till en gemensam grupp, som utredningen i det följande redovisar under rubriken enskilda m. m. I denna grupp ingå sålunda alla

vägar sådana vägarbeten, vilka enligt gällande regler för bidrag av automobilskatte-

medel till den allmänna väghållningen icke synts kunna åtnjuta bidrag av nämnda medel.

Särskilda slcogsvägar, avsedda för utfrakt av skogsprodukter, behandlas ; bland skogsarbetena i kap. VI och ingå följaktligen icke i det här redovisade materialet.

Beträffande väg- och gatuarbeten 2 städer ha uppgifter begärts av städerna enligt samma grunder som för övriga kommunala arbeten.

Allmänna vägar på landsbygden.

Egentliga vägarbeten.

Resultatet av den verkställda inventeringen, såvitt angår nyanläggnings

samt omläggnings- och förbättringsarbeten, framgår av tabell 10.

I fråga om de i tabellen upptagna arbetena må beaktas, att tidsuppgifterna avse tiden för själva vägarbeten-as utförande och ej såsom i de för länen upp~ rättade flerårsplanerna den tid, då anslagen beräknas utgå. Redan utförda företag återfinnas alltså icke bland de redovisade arbetena. Icke heller ha här upptagits kostnader för marklösen.

De företag, som avse brobyggnader, äro redovisade för sig. Enär brobygg-

nader oftast förekomma i samband med de vägarbetena, har det i

egentliga

vissa fall varit vanskligt att avgöra, om viss särskilt redovisad brobyggnad jämväl upptagits tillsammans med det Vägarbete, till vilket det hör. Risk förefinnes sålunda, att i enstaka fall arbeten kommit att dubbelföras. Resultatet torde emellertid i stort sett icke ha rönt nämnvärd inverkan härav.

Tabellen utvisar, att, under förutsättning av fortsatt bibehållen anslags-

till byggande av allmänna vägar å landsbygden, arbete normalt

tilldelning

skulle beredas under vardera femårsperioden med över 15 miljoner dagsverken. Den arbetsreserv, som härutöveyr står till buds, motsvarar närmare

28 miljoner dagsverken för den ifrågavarande tioårsperioden. Denna arbets-

reserv är emellertid jämnt fördelad över landet utan varierar, så-

ingalunda

som av tabellen framgår, för olika län från lägst 12 000 dagsverken till högst

4 309 150 dagsverken.

I tabellen lämnas ingen upplysning om huru arbetena fördela sig på olika slag av vägar. Vid tidpunkten för materialets införskaffande voro benäm-

å de olika — och annan

ningarna vägtyperna rikshuvudväg, länshuvudväg

- ännu icke bestämda. Vid den av 1935 års

landsväg slutligt vägsakkunniga

verkställda, tidigare Omnämnda undersökningen har emellertid lämnats upp-

om Vägdistriktens bidragsbehov med fördelning på nämnda vägtyper. Utgift

Tab. 10. Vägbyggnader, avseende allmänna vägar på landsbygden

(tioårsperioden 1937-1946).

Antal dagsverkcn

1:0 2:0

L ä n (ordinarie (ordinarie K°5t‘d

3_ fylla]

arbeten arbeten fmetag kr°“°“

(ar c s S umma

under första under andra

femärs- fcmårs- mserven)

perioden) perioden)

Stockholms 1 330 900 1 410 500 1 301 000 4 042 400 180 50 910 800 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . 328 500 397 000 1 002 500 1 728 000 140 17 319 200 Södermanlands . . . . . . . . . . 414 640 524 990 562 690 1 502 320 126 19 692 900 Östergötlands . . . . . . . . . . 281 300 342 000 874 300 1 497 600 87 18 174 500 Jönköpings . . . . . . . . . . . . 412 650 367 450 681 600 1 461 700 128 16 598 250

Kronobergs . . . . . . . . . . . . 169 100 355 324 778 644 1 303 068 82 16 840 020 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . 588 500 297 000 611 500 1 497 000 91 17 681 950 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . 126 500 128 100 12 000 266 600 55 3 115 600 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . 200 000 1 184 000 l 1 038 000 1 422 000 92 13 177 900 Kristianstads . . . . . . . . . . 782 000 1 406 000 ‘ 660 000 1 848 000 143 18 830 790

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . 312 500 578 650 465 750 1 356 900 235 24 828 050 ^ Hallands . . . . . . . . . . . . . . . 288 500 770 300 639 900 1 698 700 116 15 377 780 Göteborgs och Bohus . . . . ’ 1 405 400 579 000 4 309 150 6 293 550 350 65 148 200 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . 384 700 434 500 1 692 400 2 511 600 203 39 437 550 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . 338 090 302 800 830 900 1 471 790 124 22 227 920

V Yärml ands . . . . . . . . . . . . . . 449 500 605 700 814 400 1 869 600 142 19 622 600 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . 480 100 266 000 589 200 1 335 300 101 19 848 010 Västmanlands . . . . . . . . . . 293 700 372 800 507 200 1 173 700 127 11 924 300 Kopparbergs . . . . . . . . . . . 1 377 500 800 600 211 700 2 389 800 123 22 667 550 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . 850 900 807 500 1 673 000 3 331 400 219 43 651 300

Västernorrlands . . . . . . . . 555 000 941 950 1 955 100 3 452 050 334 48 312 200 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . 1 073 500 1 511 000 2 653 700 5 238 200 257 42 294 850 4 Västerbottens . . . . . . . . . . 2 258 560 1 791 505 1 255 960 5 306 025 332 47 846 300 Norrbottens . . . . . . . . . . . . 835 730 1 277 830 2 607 540 4 721 100 283 57 009 240

Summa. 15 537 770 15 452 499 27 728 134 58 718 403 4 070 672 537 760 l

Uppskattar; dagsverksantal. — 9 Endast ungefärlig sifira.. Kostnad per dagsverke 77: 45

redningen har därför funnit lämpligast att beträffande det till

utredningen

anmälda materialet utgå från samma. mellan de olika,

proportion vägtyperna,

som framkommit vid de Emellertid bör

vägsakkunnigas undersökning. upp-

märksammas, att då i de till utredningen inkomna för de

primäruppgifterna.

särskilda företagen angives, att är å därmed av-

företaget beläget huvudväg,

ses, att företaget är beläget å väg, som vid betraktades

ifrågavarande tidpunkt

.såsom huvudväg men som måhända icke sedermera blivit fastställd

slutligt

såsom riks- eller länshuvudväg.

Med ledning av 1935 års om behovet av

vägsakkunnigas uppgifter bidrag

till vägbyggnader å. landsbygden kunna de i tabell 10 redovisade arbetena an-

*tagas fördelade på sätt tabell 11 utvisar.

1366 37

Tab. 11. Vfigbyggmulenms fördelning på olika vägar.

(Avrundade tal)

I mcot n Milj. Milj.

dagsvorkcn kronor

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 9 101 Rikshuvudvägar 49 29 329 Lanshuvudvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 34} 20} 228} Andra landsvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 28 316 Odebygdsvagar (jämte turistvägar) . . . . . . . . . . . . .. 4 2 27

Summa 100 59 672

Ur beredskapssynpzmkt vill utredningen angående de egentliga vägarbetena

å landsbygdens allmänna vägar anföra följande.

Såsom av tabell 11 framgår äro arbetena någorlunda jämnt fördelade på.

och andra landsvägar. Uppenbart är, att de för trafiken mera

huvudvägar

arbetena å huvudvägar icke i samma grad som andra vägarbeten

angelägna

äro att i avvaktan på en kris. Med hänsyn emellertid till

lämpade uppskjutas

det omfattande behov av arbeten å huvudvägar, som nu föreligger,

mycket finnes anledning vänta, att en betydande tillgång på behövliga dylika arbeten

kommer att kvarstå vid en eventuellt inträdande kris under den närmaste

Förutom till dessa ur allmän trafiksynpunkt mera betydelse-

tioårsperioden.

fulla arbeten har intresse främst varit knutet till de allmänna

utredningens

vilka icke huvudvägar men som ha att upptaga en relativt be-

vägar, utgöra

trafik, såsom vilka mera lokalt tjäna industri, skogsbruk och

tydande vägar Med till den inriktning byggnadsverksamheten haft under jordbruk. hänsyn

senare år synes det antagligt, att ett stort antal dylika vägar, vilkas iordning-

i

l ställande är ett ehuru övervägande lokalt önskemål, skola Visa sig

påtagligt,

arbetsobjekt till motverkande av arbetslöshet samtidigt

erbjuda lämpliga

som de kunna anses ur ekonomisk synpunkt försvarliga.

Av vikt vid bedömande av arbetenas lämplighet ur utredningens

synnerlig

är den snabbhet, varmed de kunna igångsättas. Innan vägarbeten

synpunkt

kunna komma till utförande, torde vanligen 8 till 10 månader åtgå till förberedelser av olika slag. Det vore med hänsyn hâirtill Önskligt, att arbetenas. planläggning bedreves så, att det städse funnes en jämförelsevis stor tillgång_

och till utförande beslutade vägföretag, vilka alltså utan större:

på planlagda

tidsutdräkt skulle kunna Utredningen vill i sådant syfte föreslå

påbörjas. följande.

vilka det ankommer att förordna förrättningsmän för

Länsstyrelserna, på.

av för vägbyggnader, böra. anmodas utfärda dessa

upprättande arbetsplaner

förordnanden i så att arbetsplaniregel föreligger färdig minst ett år,

god tid,

innan arbetet beräknas komma till utförande. För vinnande av det angivna

är det dessutom att i förordnandet angives, inom vilken

syftet erforderligt,

*tid skall föreligga utarbetad och vara länsstyrelsen tillhanda.

arbetsplanen Kostnaden för arbetsplaners upprättande, vilken för närvarande förskjutes

av vederbörande till den del statsbidrag utgår till den-

vägdistrikt, synes,

samma, böra kunna bestridas från vederbörande anslag utan att i räken»

skapshänseende behöva sammanföras med själva byggnadsföretaget. Härigenom skulle kunna undvikas längre tids från förskottering vägdistriktens sida. Sedan ärendet blivit förberett inom vederbörande och därest länsstyrelse hinder i övrigt icke möter mot arbetets anigångsättande, synes lämpligen mälan härom böra göras till väg- och eller, alternativt,

vattenbyggnadsstyrelsen

till den centrala myndighet, som har att vaka över fortlöpande beredskapsanordningen. En granskning av tabell 10 giver vid handen, att de redovisade vägföretagen genomgående äro av relativt stor omfattning, i det den genomsnittliga kostnaden för företagen uppgår till cirka 175 000 kronor. kunna Företagen emellertid förväntas bliva uppdelade i mån som medel bliva för tillgängliga deras utförande, och endast i undantagsfall torde hinder möta för deras uppdelning i två eller flera delföretag. vill i detta Utredningen sammanhang understryka lämpligheten av att då arbetsplaner utarbetas för större företag detta städse sker på sådant sätt, att eventuell framtida erforderlig uppdelning av företagen underlättas. En annan ur utredningens synpunkt betydelsefull är arbetenas fråga lämplighet såsom vinterarbeten. Vägarbeten anses i allmänhet ur denna lämpliga synpunkt, men huru därmed förhåller beträffande de särskilda sig företagen, därom lämnas i det till buds stående materialet. Ofta torde ingen upplysning säker uppfattning härom erhållas, först sedan för arbetsplan företaget upprättats. Då det måste anses vara av största vikt att i tid kännedom om god äga sådana hos som dem i större eller mindre egenskaper vägarbetena, göra grad lämpade för lindrande av arbetslöshet, vill föreslå, att utredningen uppgifter härom meddelas redan i samband med av för föreupprättandet arbetsplaner tagen. Sådana uppgifter, vilka alltså skulle till för bedömandet läggas grund av företagens lämplighet såsom vinterarbeten, att utföra dem i möjligheten etapper o. s. v., kunde lämpligen meddelas i det betänkande, som enligt gällande bestämmelser skall ingå i arbetsplan. I administrativ torde ordning för en dylik åtgärd endast erfordras, att sker av de komplettering anvisningar, som utfärdats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av

angående upprättande

arbetsplaner för väg- och broarbeten.

Gáng- och cykelbanor. En kategori av arbeten, som under senare år stort intresse, tilldragit sig utgör anläggandet av särskilda och gång- cykelbanor. Dylika anläggningar utföras numera normalt, så snart det gäller mera tra-kter, och tättbebyggda ingå då i regel såsom del i utförda själva väganläggningen. Tidigare vägbygg- Anader avsågo däremot mera_ sällan sådana anordningar, vilket har medfört, att_ en avsevärd längd allmän som i är i tillfredsställande skick, beväg, övrigt höver utbyggas med och cykelbanor, innan kunna anses gång- vägarna fullgoda ur trafiksynpunkt. Givet är, att en omedelbar av banor utbyggnad dylika överallt, där så ur trafiksäkerhetens synpunkt är önskvärt, icke är utan möjlig att detta måste ske successivt i mån av Av ha medelstillgång. utredningen

dessa arbeten, till den del de icke äro nödvändiga för ögonblicket, ansetts I den skrivelse, vari utredningen begärde

utgöra lämpliga beredskapsarbeten. medverkan vid inventeringens genomförande, underströks länsstyrelsernas

också särskilt önskvärdheten av att sådana företag medtoges, som avsåge anordnandet av och cykelbanor ävensom andra anordningar för ökad trafik-

gång-

säkerhet. i sådant ha emellertid av uppgiftslämnarna endast

Anordningar syfte

i redovisats såsom särskilda företag. I regel ha de upptagits

undantagsfall

bland de övriga vägbyggnadsarbetena.

Det må i detta erinras, att frågan om anordnandet av gång- och

sammanhang

utmed trafik råder, även varit föremål för

cykelbanor de vägar, där en livligare

av 1937 års fann detta spörsmål förtjäna

behandling riksdag. Riksdagen

icke minst med hänsyn till den allmänna trafik-

synnerlig uppmärksamhet

säkerheten. Ur vill utredningen angående dessa arbeten anföra

beredskapssynpunkt följande.

Såsom nämnts ha statsmakterna redan uppmärksammat det behov av dylika som för närvarande förefinnes. Även utredningen vill under-

anläggningar,

önskvärdheten av att dessa arbeten komma till stånd i vidgad omfatt-

stryka

samt att de såvitt möjligt koncentreras till en ur arbetslöshetssynpunkt

ning

tid. En sådan i första hand böra ske

lämplig anpassning synes utredningen

beträffande vilka icke äro omedelbart motiverade av trafiken

anläggningar,

men som kunna förutses bliva inom en ej alltför avlägsen framtid.

erforderliga

Så. torde t. ex. ofta vara förhållandet i utkanterna av de större samhällena, där samhällenas kan beräknas medföra en framtida ökning av trafiken

utveckling

även ökat behov av särskilda och cykelbanor. I vilken omoch därmed gångutförandet av kan uppskjutas till en

fattning dylika anordningar lämpligen

redan nu böra närmare undersökas.

lågkonjunktur, synes

Turistvägar.

om av särskilda har uppkommit först på.

Frågan utbyggnad turistvägar

senare tid. med dessa är att underlätta trafiken till rikets nord-

Aysikten vägar

delar. Främst har man därvid haft sikte med hänsyn till

ligare på fjällvärlden

den alltmer turisttrafiken till dessa trakter. En utredning rörande

tilltagande

behovet av av nu nämnt slag, vilken under år 1936 verkställts

vägbyggnader

föranstaltande av chefen för har givit vid

på kommunikationsdepartementet,

handen en total för av dylika av 6 ä 6‘/2

byggnadskostnad anläggning vägar miljoner kronor.

I den omnämnda skrivelsen med om länsstyrelsernas med-

tidigare begäran

verkan i om infordrandet av beträffande bland annat vägarbeten

fråga uppgifter

riktade även behovet av turistvägar. De

utredningen uppmärksamheten på.

från inkomna rörande dylika omfatta arbeten

länsstyrelserna uppgifterna vägar

till en kostnad av cirka 3 kronor, motsvarande en be-

sammanlagd miljoner

av 330000. Kostnaderna för dessa arbeten ha av

räknad dagsverksåtgång

icke redovisats särskilt utan sammanförts med uppgifterna

utredningen

rörande ödebygdsvägar, med vilka turistvägarna till typen torde vara närmast

jämförbara. Ur beredskapssynpzmkt får utredningen angående dessa vägar anföra föl-

jande. Turistvägarna anses vid tiden för deras anläggande endast undantagsvis

vara till gagn för den allmänna samfårdseln. Sedan de väl tagits i anspråk av turisttrafiken, förutsättas de emellertid bliva till allmän nytta icke enbart för denna utan även för den bygd de genomlöpa. Dessa arbetsföretag tillhöra som regel i utpräglad grad den typ av arbeten, som utan olägenhet kunna anpassas efter förhållandena på arbetsmarknaden. Det förefaller utredningen vara så mycket mera skäl att uppskjuta utförandet av dylika vägar till tider av lågkonjunktur som det förutsättes, att kostnaderna för desammas byggande måste utgå helt av statsmedel och arbetet utföras genom statens Ut-

försorg.

redningen föreslår därför, att de medel, som för ändamålet skulle kunna ställas till förfogande, reserveras till en ur nämnda synpunkt lämplig tid.

Brobyggnader.

Till motverkande av den under och rådande

budgetåren 1933/1934 1934/1935

arbetslösheten ställde riksdagen under fonden för till statsverket sär-

förlag

skilda anslag till förfogande för byggande av broar och hamnar. Av dessa

medel ha för utförande av broar disponerats sammanlagt omkring 59 miljoner

kronor. Sedermera ha emellertid utan samband med arbetslösheten för budget-

åren anvisats ytterligare 2 respektive 2-5 3-5 miljoner

1935/1936-1937/1938 och

kronor för brobyggnader. För brobyggnadsändamål ha alltså för de sista fem åren anvisats sammanlagt cirka 14 miljoner kronor, vartill emellertid komma

ytterligare vissa medel ur anslagen till statliga och kommunala beredskaps-

arbeten.

De broarbeten, varom tabell 12 lämnar uppgift, ha till huvudsaklig

del

uppgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och avse en femårsperiod eller

budgetåren 1937/1938-1941/1942.

Tabellen visar, att för byggande av broar skulle under ifrågavarande femårsperiod kunna beredas arbete, motsvarande inemot 3 miljoner dagsverken, varav 1 miljon dagsverken beräknas för arbeten i vanlig ordning och återstoden för arbeten, som endast förväntas komma till utförande under förutsättning, att

bidrag beviljas från särskilda anslag. Ur beredskapssynpunkt vill utredningen anföra följande.

De i tabell 12 redovisade arbetena utgöras i allmänhet av broarbeten utan

tillfartsvägar. En betydande del av kostnaderna för dessa arbeten utgöres av kostnad för material, huvudsakligen järn och cement. Då sålunda endast ett fåtal industrier beröras, bliva broarbetena ur arbetslöshetssynpunkt mindre värdefulla. Därjämte må framhållas, hurusom praktiskt taget all brobyggnad

på landsbygden sker på entreprenad. Då. det gäller broar av icke alltför obetydliga mått, kan dessutom endast ett begränsat antal entreprenörer ifråga-

komma. Möjligheten att snabbt utöka byggnadsverksamheten blir därför väsent-

ligen beroende på. dessa entreprenörers möjlighet att utvidga sin verksamhet.

Tab. 12. Brobyggnader ä. allmänna vägar på landsbygden (femårsperioden

1937/1938-1941/1942).

Antal dagsverken

1:0 p mmm:) ., _

kl (mot

(ordinarie (zarbgts- Summa

arbeten) reservcn)

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 000 18 000 31 000 5 876 600 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 600 19 650 37 250 32 705 700 Södermanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 660 12 215 24 875 15 544 000 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 380 52 760 56 140 21 921 900 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 950 25 150 46 100 47 743 000

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 G00 23 100 34 700 15 945 300 ( Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 500 27 000 58 500 23 1 864 500

—— { Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 450 4 450 2 83 000

— 1 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 700 29 700 6 286 200 1 Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 000 23 500 24 500 16 599 700 ,

i Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 670 80 600 102 270 17 1 162 200 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 900 8 000 23 900 16 376 000

och Bohus . . . . . . . . . . 27 650 62 500 90 150 7 1 538 300 Göteborgs Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 650 83 450 101 100 50 2 497 200

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 700 12 450 17 150 10 491 300 Skaraborgs

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 600 76 400 154 000 2 3 367 000 Värmlands Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 700 70 900 141 600 32 1 981 100 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 000 10 000 32 000 14 640 000

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 900 31 500 76 400 12 1 975 000 Kopparbergs

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 800 42 200 93 000 31 1 554 500 Gävleborgs

Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . 161 300 176 700 338 000 26 7 473 100 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 200 579 600 684 800 43 8 513 000 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 900 11 300 128 200 32 3 167 700 Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 148 500 130 472 278 972 63 6 877 800 I

Summa för uppgifter från väg-

och vattenbyggnadsstyrelsen. . 1 031 310 1 577 447 2 608 757 567 49 184 100

- 1 304 000 304 000 85 4 830 540 På. annat sätt redovisade arbeten

Totalt 1 031 310 1 881 447 2 912 757 652 54 014 640

Uppskattat dagsverksantal. Kostnad per dagsver/re 18: 54

Såsom tidigare nämnts ha särskilda för brobyggnader, vilka ur-

anslag 4

sprungligen anvisades i syfte att motverka arbetslöshet, utgått även under

| senare år. Även om brobyggnader icke kunna anses särskilt lämpade såsom 1

i

beredskapsarbeten, böra mening anslagen i konjunkturenligt utredningens

såvitt beskäras under nuvarande förhållanden för

utjämningssyfte möjligt

att ökas under tider av mera arbetslöshet. Denna ökning bör dock

betydande

hållas inom snäva De medel, som kunna disponeras för krisanslag,

gränser.

böra nämligen i första hand användas för arbeten, vilka ur sysselsättnings-

synpunkt äro mera ändamålsenliga.

Slcenfria j£i7nviigskorsmngar.

Liksom skedde för brobyggnader ställdes för budgetâren och

1933/1934

särskilda anslag av arbetslöshetsmedel till disposition för frilägg-

1934/1935 I

l

Tab. 13. Skenfria jiiruvfigskorsningnr på landsbygden (femårsperioden

1937/1938-1941/1942).

Antal dagsverken

.. Antal Kostnad

L a n 13° 23°

företag kronor

(ordinarie (arbets- Summa

arbeten) reserven)

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 000 8 000 54 000 7 1 413 400

—— 20 000 20 000 5 290 000 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Södermanlands . . . . . . . . . . . . . . . . 6 200 39 800 46 000 5 695 000

. . . . . . . . . . . . . . . . . . — 1 350 1 350 1 31 000 Östergötlands

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 800 - 1 800 1 30 000 Jönköpings

I Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 950 2 500 6 450 5 236 200 i Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 200 4 000 9 200 3 291 400 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— — — — -

. . . . . . . . — -— -— — — Blekinge Kristianstads 3 000 11 200 14 200 8 404 000

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 51 500 51 500 4 506 245 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 500 20 500 44 000 7 645 800 f Göteborgs och Bohus . . . . . . . . . . 13 300 52 900 66 200 10 1 152 600 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 950 104 500 120 450 21 2 405 800

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — 1 700 1 700 1 40 000 Skaraborgs

Yéirmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000 36 000 38 000 7 670 000 i Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 100 165 100 215 200 24 2 987 300 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . ——— — — — —

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 000 ~— 13 000 2 330 000 Kopparbergs Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 200 3 500 15 700 10 272 600

Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . -- —- -— — — I f Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 700 — 6 700 2 94 000 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - - - Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 11 600 11 600 3 225 000 I Summa för uppgifter från väg-

och vattenbyggnadsstyrelsen . . 202 900 534 150 737 050 126 12 720 845

i På. annat sätt redovisade —-

arbeten ‘ 250 000 250 000 45 3 824 500

Totalt 202 900 784 150 987 050 171 16 544 845

‘

Uppskattat dagsverksantal. Kostnad per dagsverlre 16‘: 76

ning av järnvägskorsningar. För sådant ändamål anvisades för budgetåret 1933/1934 7 miljoner kronor och för budgetåret 25 miljoner

1934/1935

kronor. Sedan nämnda år ha särskilda anslag för anordnande av skenfria

järnvägskorsningar icke anvisats.

De nu redovisade arbetena, som avse anordnandet av dylika järnvägskorsningar, ha liksom broarbetena till huvudsaklig del uppgivits av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen och avse likaledes femårsperioden 1937/1938-

1941/1942. Resultatet framgår av tabell 13.

Såsom tabellen utvisar skulle genom borttagande av plankorsningar mellan järnväg och landsväg kunna beredas sysselsättning, motsvarande sammanlagt cirka 1 miljon dagsverken. Av dessa beräknas endast en ringa del eller omkring 200000 avse arbeten, som utföras med ordinarie anslag. För

övriga arbeten förutsättes, att särskilda anslag ställas till förfogande. Som synes redovisas ett rätt betydande behov av dylika arbeten, störst inom Älvsborgs och Örebro län.

Vad utredningen anfört om brobyggnader i huvudsak även be-

gäller

träffande de skenfria järnvägskorsningarna. Uppmärksammas bör dock, att

vissa av de redovisade arbetena icke avse anordnandet av över eller

vägbro vägport under järnväg utan anläggning av parallellväg vid sidan om järn-

vägen för borttagande av två eller flera på varandra följande

plankorsningar.

Dylika anordningar äro ur utredningens synpunkt att jämföra med de tidigare

avhandlade egentliga vägarbetena. De ha även i de flesta fall av vederbörande uppgiftslämnare redovisats under sistnämnda grupp.

Såsom nämnts ha medel till ifrågavarande av arbeten icke anvisats

slag

under senare år. Det torde därför kunna förväntas, att alltjämt relativt

angelägna företag återstå att utföra. Denna förmodan styrkes ytterligare därav, att ett betydande antal sådana företag av olika orsaker icke kunde komma till utförande under den tid anslag för ändamålet stod till buds. I flera fall torde dylika företag ha befunnits i och för sig önskvärda men hinder av teknisk natur förelegat, som omöjliggjort företagens utförande —— ofta om änd-

frågor

ring i fastställd stadsplan och dylikt. Dessa hinder torde numera i allmänhet kunna väntas vara undanröjda.

Erfarenheten från föregående kristillfälle giver vid handen, att ärenden

avseende anläggning av vägbroar och för borttagande av vägportar järnvägs-

korsningar kräva en förhållandevis lång remisstid, innan beslut om statsbidrag kan meddelas. Förkortning av denna tid synes emellertid om ett

möjlig, på

tidigare stadium en förberedande omprövning skett av arbetena ur behovssynpunkt och vederbörande beretts tillfälle att i tid

god vidtaga nödiga åtgärder för arbetets igångsättande. Utredning angående behovet av ifrågavarande arbeten har tidigare före-

tagits av särskilda inom år 1931 tillkallade

kommunikationsdepartementet

sakkunniga. Resultatet härav har framlagts i betänkande den 30 november 1932. De i nämnda betänkande förordade arbetena kommo även i första hand i fråga till utförande med de för budgetåren och anvisade

1933/1934 193471935

anslagen. För att kunna ungéfärligen bedöma, i vilken de

utsträckning

tidigare ifrågasätta anläggningarna alltjämt återstå f-ör utförande, ha i tabell 14

sammanställts uppgifter om vilka av dessa arbeten, som redan utförts, ävensom vilka nu anmälts till utredningen. avse även

Ifrågavarande uppgifter

städerna.

Av tabellen framgår, att återstå av de i 1932 års be-

åtskilliga företag

tänkande upptagna men att endast en mindre del av desamma nu redovisats, ehuru de tidigare angivits såsom önskvärda.

Ur beredskapssynpunkt finner skäl tala för att en

utredningen förnyad undersökning verkställes rörande behövliga dylika företag, avsedda att ut?

föras, när så ur konjunktursynpunkt kan anses lämpligt. Detta moti-

synes verat jämväl av den anledningen, att sedan den

tidigare utredningen företogs

Tab. 14. Antal plankorsningnr, som föreslagits skola friläggas.

I betänkande Här-av utförda a Härav Ytterligare

L ä n °°/n 1932 med särskilda Aterstå nu nu

upptagna anslag redovisade redovisade

Stockholms . . . . . . . . . . . . 2 2 — — 14 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . 4 1 3 2 4

. . . . . . . . 4 4 —- — 6 äödermanlands

. . . . . . . . . . 4 3 1 — 2 Östergötlands

. . . . . . . . . . . . 5 4 1 — 2 Jönköpings

Kronobergs . . . . . . . . . . . . 5 2 3 1 5 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . 4 - 4 - 4 Kristianstads . . . . . . . . . . 5 1 4 —— 10 Malmöhus . . . . . . . . . . . . 4 1 3 — 7 Hallands . . . . . . . . . . . . . . 3 1 2 2 6

Göteborgs och Bohus .. 6 3 3 1 10 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . 3 2 1 1 23 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . 5 2 3 1 6 Yärmlands . . . . . . . . . . . . 3 1 2 1 7 › Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . 7 2 I 5 l 23

Västmanlands . . . . . . . . . . 4 2 2 - l

. . . . . . . . . . 2 -—— 2 — 2 Kopparbergs

. . . . . . . . . . . . 7 4 3 ~— 11 Gävleborgs

. . . . . . . . 5 1 4 - 6 Vfisternorrlands Jämtlands . . . . . . . . . . . . 2 1 1 —- 2

Västerbottens . . . . . . . . . . 3 -— 3 -—— 6 Norrbottens . . . . . . . . . . 1 — 1 — 4

Summa SS 37 51 10 161

trafiken tilltagit och därmed kraven på trafiksäkerhet väsentligt skärpts. I

övrigt vill utredningen ifrågasätta, om icke vid en dylik specialinventering

även borde beaktas sådana arbeten, vilka måhända icke äro motiverade enbart ur trafiksäkerhetssynpunkt men dock för undvikande av ofta

synas behövliga

återkommande trafikavbrott m. m. Därest undersökningen därtill giver anledning, bör vid en kris särskilt anslag anvisas för utförande av arbeten av

ifrågavarande slag.

_ Enskilda vägar m. m. å landsbygden.

Uppgifter angående de enskilda vägarna ha i första hand lämnats av kommunerna. Dessa uppgifter ha av utredningen sammanställts länsvis och

remitterats till länsstyrelserna för granskning och komplettering. Såsom

redan i det föregående omnämnts, har det vid av materialet

bearbetningen varit förenat med svårigheter att utan mera ingående undersökningar

avgöra,

huruvida de på sådant sätt anmälda arbetena verkligen avse enskilda vägar. i I många fall avses sannolikt å allmänna men sådana, som äro

»företag vägar

av så. ringa värde ur allmän synpunkt, att de icke ansetts av vederbörande länsstyrelser böra komma till utförande med bidrag av automobilskattemedel eller av andra medel enligt de för bidrag till den allmänna

väghållningen gällande reglerna. Samtliga de i denna ordning anmälda arbetena kunna.

alltså ur praktisk synpunkt betraktas såsom av enskild eller rent kommunal karaktär, och utredningen har därför ansett sig kunna redovisa dessa arbeten

gemensamt.

Ett stort antal av de lämnade uppgifterna ha från början varit ofullständiga.

Uppgifterna ha emellertid sedermera så långt möjligt kompletterats genom .utredningens försorg och vissa dagsverksberäkningar utförts. Samtliga ifråga-

varande avse tioårsperioden 1937-1946.

uppgifter

Resultatet av den verkställda inventeringen framgår av tabell 15.

Tab. 15. Vägbyggnnder, avseende enskilda vägar m. m. å landsbygden

(tioñrsperioden 1937-1946).

.. Antal Antal Kostnad

I‘ a n

företag dagsverken kronor

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 105 000 l 220 900 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 46 000 316 460 êödermanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 47 000 442 970 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 129 000 1 015 460 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 174 000 1 300 420

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 170 000 1 324 200 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 144 000 l 142 835 Gotlands . 17 32 000 289 100 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 461 000 2 874 000 Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 126 000 1 375 220

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 179 000 1 107 115 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 48 000 344 675

och Bohus . . . . . . . . . . . . . . . . . . — —- -- Göteborgs Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 130 000 1 039 360 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 103 000 659 570

Yarmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 702 000 4 857 320 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 144 000 951 500 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 685 000 6 248 540 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 410 000 2 596 335 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 877 000 6 308 850 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 438 000 3 355 335 Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 872 000 6 136 840

Summa 1 679 l 6 022 000 | 44 907 005

Kostnad per dagsverlre 7: 46

Av tabellen framgår, att över 6 miljoner dagsverken stå. till buds, därest

bidrag i erforderlig omfattning lämnades till dylika företags utförande, ehuru

i vissa län inga som helst arbeten av detta slag redovisats. Sistnämnda förhållande torde dock icke böra uppfattas så, att intet behov av sådana väganläggningar förefinnes i dessa län. Det material, som i tabellen redovisas, kan ej göra anspråk på fullständighet och får av flera skäl icke tillmätas samma vikt som de i det föregående lämnade uppgifterna rörande allmänna

vägar.

I detx föreliggande materialet ingår bland annat den

grupp av_ enskilda

vägar, vilka enligt gällande regler kunna komma i av åtnjutande statsbidrag, nämligen de enskilda utfartsvägarna. Anslag till bidrag för anläggning av

dylika vägar ha anvisats alltsedan år 1918. Avsikten med nämnda är

anslag

att genom beredande av ett mindre bidrag från statens sida eller

uppmuntra överhuvud möjliggöra för befolkningen i avlägset liggande byar eller gårdar

att själv bryta väg fram till de allmänna trafiklederna. Ett understödjande av dessa väganläggningar från statens sida har motiverats huvudsakligen med de säregna och svåra samfärdselförhållanden, som råda inom stora områden av landets norra delar och jämväl inom vissa sydligare belägna trakter med

likartade förutsättningar. Användningen av anslaget, som ursprungligen var förbehållet de fyra nordligaste länen, vidgades från och med budgetåret

1925/1926 successivt, så att alltsedan budgetåret samtliga län beretts

1930/1931

möjlighet att erhålla bidrag från detsamma.

Ifrågavarande anslag utgick för vart och ett av budgetåren 1931/1932-

1933/1934 med 500 000 kronor, för budgetåret med 600 000 kronor,

1934/1935

för budgetåret 1935/1936 med 800000 kronor och för budgetåret 1936/1937

med 1 miljon kronor. För budgetåret 1937/1938 utgår anslaget med 12 miljoner kronor. Anslagen för de tre sista åren ha anvisats av automobilskattemedel.

Enligt gällande bestämmelser om statsbidrag till byggande av enskilda utfartsxrägar bör statsbidraget i allmänhet icke utgå med mer än en fjärdedel

till en tredjedel av den beräknade kostnaden för anläggningen och får ej för något fall bestämmas till högre belopp än som motsvarar hälften av nämnda kostnad. Beträffande villkoren för statsbidrags åtnjutande gäller bland annat, att bidrag ej må med mindre landsting, kommun eller annan icke sak-

utgå,

ägare lämnar bidrag till det i varje särskilt fall avsedda vägföretaget med

belopp, motsvarande minst 15 procent av statsbidraget. Ur beredskapssynpunkt får utredningen angående dessa vägbyggnader anföra följande. Såsom nyss påpekats ha anslag för ifrågavarande slag av vägarbeten an-

visats under senare år med relativt betydande belopp. Med hänsyn till det

behov av dylika företag, som synes föreligga, vill utredningen likväl för-

orda en höjning av anslagen. En sådan höjning bör emellertid först vidtagas vid en tidpunkt, då arbetena kunna utnyttjas för lindrande av arbetslöshet. Under nuvarande konjunkturförhållanden synas däremot anslagen böra såsom hittills endast utgå med så stora belopp, som erfordras för tillgodoseende

av det mest angelägna vägbyggnadsbehovet.

För av de under arbetslöshetstider utökade anslagen före-

användningen

slår utredningen, att särskilda villkor föreskrivas i syfte att i första hand tillförsäkra arbetslösa vid företagen. Sålunda bör utöver nu gäl-

sysselsättning

lande villkor stadgas,

att statsbidrag allenast får anvisas till företag, som finnes ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten,

att företag, som i högre grad än annat tillgodoser detta syfte, äger före-

träde till erhållande av statsbidrag,

att, innan statsbidrag till visst företag beviljas, vederbörande arbetslöshetskommitté eller motsvarande organ beredes tillfälle avgiva yttrande, samt

att bidragstagare genom kontrakt förbinder sig att utan uppskov igångsätta

företaget. Därjämte bör gälla, att vid företagen huvudsakligen sysselsättes annan

arbetskraft än respektive gårdars fasta personal ävensom att i största möjliga omfattning anlitas arbetslösa eller sådana, som hotas av arbetslöshet. Med hänsyn till de villkor, som sålunda föreslås för erhållande av bidrag under tider, då större arbetslöshet råder, synes det motiverat, att bidrag under sådan

tid med ett högre belopp än eljest är vanligt, förutgår procentuellt något

slagsvis med 50 procent av kostnaderna. Även om en sådan höjning av bidragsprocenten sker, torde man ändock få räkna med att ett icke oväsentligt bidrag behöver tillskjutas från vederbörande kommun eller landsting för att arbeten under de angivna betingelserna skola komma till stånd i någon större

omfattning.

Utredningen vill slutligen framhålla som ett önskemål, att ifrågavarande anslag gives en i vissa hänseenden utsträckt användning. Sålunda synes det utredningen ej böra vara uteslutet att låta bidrag utgå i fall, då en redan med

statsbidrag anlagd utfartsväg tarvar förbättringsarbeten, såsom grundförstärkning och dylikt, för att med fördel skall kunna utnyttjas. Utredningen vägen föreslår därjämte, att anslaget ställes öppet icke endast för vägar med betydelse

för utfart utan även för sådana, som ha att viss genomgående trafik.

upptaga

Med den har om behov av olika slag av

kännedom,-utredningen föreliggande vägar, synes det utredningen, som om åtskilliga vägar inom den kategori av

enskilda vilka som utfart och samtidigt som genomfart för virkes-

vägar, tjäna jordbruksprodukter o. s. V., vore värda statlig hjälp. Den nu transporter,

utsträckta av bör dock endast medgivas i

ifrågasätta användningen anslaget

arbetslöshetstider.

Vägar och gator i städerna.

De från rikets städer till utredningen ingivna uppgifterna rörande olika slag av och avse liksom kommunala arbeten en tid

väg- gatuarbeten övriga

av tio år. I sammanställningen över uppgifterna äro liksom beträffande de övriga kommunala arbetena under 1:0 och 2:0 upptagna arbeten, som beräknas utförda med ordinarie åren 1937-1941 respektive 1942-1946, samt

anslag

under 3:0 arbeten, som endast beräknas komma till utförande, därest staten i och för arbetslöshetens motverkande lämnar särskild medverkan.

De arbeten dessa avse äro av vitt skilda Sålunda före-

uppgifter slag.

komma trafikanordningar, refuger m. m. förutom de mera ordinära väg- och

gatuarbetena. Samtliga förenämnda arbeten, utom brobyggnader och sken-

fria järnvägskorsningar, vilka liksom för landsbygden redovisas i särskilda grupper, ha för enhetlighetens skull sammanförts till en gemensam grupp,

benämnd gatubyggnader.

t

Resultatet av den verkställda framgår av efterföljande

inventeringen

avseende brobyggnader och sken-

tabeller 16-18, gatubyggnader respektive

fria I tabellerna C 1-3 lämnas samma uppgifter specifice-

korsningar. (bil.)

rade för de olika städerna.

Tab. 16. Gatnbyggnader i städerna (tioårsperioden 1937-1946).

Antal dagsverken

1:0 2:0 -- Antal K°‘°’t“”d L a n (ordinarie (ordinarie 3) kr°“° arbeten arbeten företag (arbetb summa under första under andra reserve) femärs- femårsi perioden) perioden)

i

252 500 479 500 8 000 740 000 14 19 175 000 Stockholms stad . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . 74 310 46 890 70 000 191 200 49 4 096 500 Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . 17 840 19 270 10 700 47 810 18 1 115 500 Uppsala . . . . . . . . 65 480 83 070 17 500 166 050 23 2 023 000 Södermanlands 4 740 500 . . . . . . . . . . 131 580 47 030 92 860 271 470 34 Östergötlands . . . . . . . . . . . . 120 860 61 690 35 900 218 450 52 3 282 000 Jönköpings

11 140 - - 11 140 2 84 100 l Kronobergs . . . . . . . . . . . . Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . 13 000 9 000 182 000 204 000 17 3 085 000

23 400 3 750 33 700 60 850 15 849 000 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 572 43 556 143 557 275 685 34 4 793 900 Blekinge . . . . . . . . . . 22 404 64 341 1 335 88 080 13 1 357 645 Kristianstads

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . 170 730 58 900 281 740 511 370 70 13 867 180

Hallands . . . . . . . . . . . . . . 319 000 46 345 — 365 345 22 5 766 000 t och Bohus . . 587 035 94 940 236 640 918 615 81 23 362 700 Göteborgs . . . . . . . . . . . . . . 212 780 98 950 71 450 383 180 55 6 674 500 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . 133 840 51 575 26 500 211 915 46 3 344 300 Skaraborgs

. . . . . . . . . . . . . . 144 550 83 800 44 200 272 550 35 3 785 100 Yärmlands Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . 68 380 88 610 51 245 208 235 21 1 856 780

Västmanlands . . . . . . . . . . 120 675 41 400 22 550 184 625 31 3 181 060

. . . . . . . . . . . . 175 630 63 025 38 670 277 325 63 4 594 695 . Kopparbergs . . . . . . . . . . . . 81 100 77 765 37 800 196 665 35 3 510 800 Gävleborgs

. . . . . . . 41 360 11 500 ——- 52 860 11 1 004 800 Västernorrlands Jämtlands . . . . . . . . . . . . . 26 300 16 600 4 500 47 400 11 1 263 100

. . . . . . . . . . 73 430 70 000 - 143 430 9 2 498 000 Västerbottens Norrbottens . . . . . . . . . . . . 42 085 11 335 36 465 89 885 18 2 160 000

Summa 3 017 981 1 672 842 1 447 312 6 138 135 779 121 471 160

Kostnad per dagsverlre 19: 79

Tabellerna 16-18 utvisa, att, under förutsättning av fortsatt bidragstill-

till städerna i samma som hittills, arbete skulle beredas

delning omfattning

under första med: för omkring 3 miljoner dags-

femårsperioden gatuarbeten

för broar 1/4 och för skenfria korsningar lika-

lverken, miljon dagsverken ledes ‘/4 eller sammanlagt cirka 3‘/2 miljoner dagsverken. miljon dagsverken

För har redovisats ett mindre antal

nästföljande femårsperiod genomgående

eller 2 Den arbetsreserv, som här-

dagsverken sammanlagt omkring miljoner.

utöver star till buds, representerar ineinot 2‘/2 Den

miljoner dagsverken.

totala redovisade alltså för städernas och

arbetstillgången uppgår väg- gatu-

arbeten till i runt tal 8 miljoner och den motsvarande

dagsverken byggnads-

kostnaden cirka 166 kronor.

utgör miljoner

Tab. 17. Brobyggnader i städerna

(tioñrsperioden 1937-1946).

Antal dagsverken

N

1:0 2:0

j

L ä n (ordinarie (ordinarie Kostnad

3_ 45711531 l

arbeten arbeten f°Ct3S krom” .

(M eb: s umma

under första under andra

SX

femårs- femårs- reserve!”

perioden) perioden) j

Stockholms stad . . . . . . . . - 90 000 166 000 256 000 2

12 800 000

‘ Stockholms . . . . . . . . . . . . — — 150 000 150 000 1

3 500 000 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . 1 500 6 000 6 000 13 500 3 448 000 äödermanlands . . . . . . . . 14 455 455 — 14 910 3 490 000 Ostergötlands . . . . . . . . . . — 14 000 54 545 7

68 545 1 636 000 Jönköpings . . . . . . . . . . . . —— —— 7 000 7 000 1

200 000

. . . . . . . . . . . . — —- — — —- ——- Kronobergs Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . 9 000 - - 9 000 1

84 000 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . ——- — — —— —- -- Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . - 10 000 61 700 71 700 3 1 430 000

Kristianstads . . . . . . . . . . — — ——- — — —-

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . —— -— 5 600 5 600 2 174 000

Hallands . . . . . . . . . . . . . . — — 25 000 25 000 1 500 000 a

Göteborgs och Bohus . . 38 970 — — 38 970 6 820 300

Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . 60 400 46 000 1 500 107 900 7 2 248 000

* 1

. . . . . . . . . . . . — 1 200 16 175 17 375 3 311 000 l Skaraborgs

Yärmlands . . . . . . . . . . . . . . 37 000 7 500 ——- 44 500 7 743 000

Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . 9 730 10 810 29 730 50 270 4 000 I

- 930

Västmanlands . . . . . . . . . . 4 820 18 000 22 820 (i 400 900 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . 1 370 6 935 —— 8 305 7 212 000 j .

Gävleborgs . . . . . . . . . . . . 7 330 1 000 5 000 13 330 3 400 000

N

Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . ——- —— — -- - r

i Västerbottens . . . . . . . . . . 46 535 — 9 400 55 935 3 1 202 000

Norrbottens . . . . . . . . . . . . 1 110 - 17 200 18 310 5 429 000

Summa 262 820 211 900 554 850 1 029 570 79 29 S13 200

Kostnad per dagsver/re 28: 86

Den angivna kostnaden kan synas betydande men är likväl väsentligt lägre

än vad den skulle blivit, om en i alla hänseenden av

fullständig redovisning

arbetena skett. Den gatubyggnadsverksamhet, som städerna ordinärt bedriva,

representerar nämligen för närvarande en kostnad per år av närmare 30

miljoner kronor. Inventeringsresultatet kan möjligen förklaras därmed, att

städerna i allmänhet icke tidigare verkställt någon av sina väg-

planläggning

och gatuarbeten på så lång sikt som tio år och att de följaktligen icke haft till-

till material för en redovisning på sätt här avsetts. Dessutom gäller be-

gång

träffande flertalet städer, att dessa i långt högre grad än landsbygden äro stadda i utveckling, varmed följer, att nya behov av trafikleder relativt snabbt kunna framkomma, vilka i närvarande stund icke så lätt låta sig överblickas.

Tan. 18. Skenfria järnvägskorsningar i städerna (tioårsperioden 1937-1946).

Antal dagsverken

120 2:0 A t 1

Kmtnad

L ä n (ordinarie (ordinarie 30 får:

arbeten honor

arbetgn (arhbts- Summa W3

l “%:,;;;:f‘”

perioden) perioden)

Stockholms stad . . . . . . . . -— —— — — — -——

Stockholms . . . . . . . . . . . . 22 400 - 21 500 43 900 5 994 500 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . 15 000 12 000 22 835 49 835 4 1 604 000 Södermanlands . . . . . . . . 9 000 43 380 18 675 71 055 8 1 785 000

. . . . . . . . . . 68 010 —— 22 700 90 710 5 889 900 Östergötlands Jönköpings . . . . . . . . . . . . 1 900 4 000 22 000 27 900 4 668 000

. . . . . . . . . . . . —- — — — — —— Kronobergs Kalmar . . . . . . . . . . . 21 365 —— 36 235 57 600 5 924 000 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . —— —— —- — — —

. . . . . . . . . . . . . . - - - —— — -—- Blekinge Kristianstads . . . . . . . . . . 7 145 - —- 7 145 1 150 000

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . 12 000 11 000 67 900 90 900 6 1 949 000 t —— i Hallands . . . . . . . . . . . . . . 10 350 32 300 42 650 5 824 000

och Bohus . . 26 000 -—— 25 000 51 000 2 1 346 000 Göteborgs

. . . . . . . . . . . . . . 10 250 - 27 500 37 750 5 755 000 Alvsborgs 7

. . . . . . . . . . . . -~ 4 915 11 500 16 415 3 286 700 Skaraborgs

. . . . . . . . . . . . . . 46 000 - 20 000 66 000 3 876 000 Yärmlands Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . —- — 18 000 18 000 1 300 000 Västmanlands . . . . . . . . . . - 7 190 -—— 7 190 1 120 000 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . 14 830 16 915 31 715 3 750 000

. . . . . . . . . . . . — — — — — — Gävleborgs Västernorrlands . . . . . . . . -—— 18 000 -—— 18 000 1 300 000 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . - - 16 000 16 000 1 316 000 Västerbottens . . . . . . . . . . —— — 12 700 12 700 2 305 000 Norrbottens . . . . . . . . . . . . —- — 7 000 7 000 1 189 000

Summa 264 250 100 485 398 760 763 465 66 15 332 100

Kostnad per dagsverlre 20: 08

Av tabellerna vid jämförelse med motsvarande tabeller för lands-

framgår

att kostnaden dagsverke för städernas arbeten beräknas avsevärt

bygden, per ; högre än för landsbygdens. V _

Ur får utredningen beträffande städernas olika väg-

beredskapssynpunkt och gatuarbeten anföra följande.

Vad sagts beträffande landsbygden i fråga om de olika bygg-

tidigare nadsföretagens större eller mindre lämplighet ur beredskapssynpunkt gäller

i stort sett även motsvarande företag i städerna.

I fråga om möjligheten att kort tid förbereda och snabbt

på igångsätta

arbeten för ernående av en god anpassning efter rådande konjunkturer äro städerna dock i allmänhet bättre rustade än landsbygden. Städerna, i synnerhet de större, ha genom den organisation, varöver de förfoga, möjlighet att få arbetsplaner utarbetade på relativt kort tid och arbetena utförda i forcerat tempo utan eftersättande av nödig omsorg vid utförandet.

Möjligheterna i övrigt att öka och minska och gatuarbetenas omfattväg-

ning i städerna äga framför allt samband med finansieringen av arbetena, vartill utredningen i det följande återkommer.

Statliga stensättningsarbeten.

För stensättning av vägar anvisades första gången ett särskilt anslag för

budgetåret 1934/1935 å 4 miljoner kronor. De stensättningsarbeten, som ut-

fördes med bidrag från detta anslag, ingingo bland de företag, vilka vid denna tidpunkt igångsattes för motverkande av den rådande arbetslösheten. För budgetåret 1935/1936 anvisades för ändamålet nytt anslag å 5 miljoner kronor. Beträffande användningen av detta anslag har gällt, att arbetena skulle ut-

föras genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg och med användande av

gatsten från de statens förråd, som uppkommit genom tidigare företagna statsinköp. Det förutsattes, att arbeten för erforderlig grundförstärkning och vad därmed ägde samband såvitt möjligt skulle utföras genom statens arbetslöshetskommissions försorg. Enligt de av riksdagen givna direktiven skulle stensättningarna i första hand avse landsbygden. Städerna skulle dock icke vara helt uteslutna från möjligheten att erhålla bidrag från anslaget. Sedermera har för verksamhetens fortsättande anvisats ytterligare anslag för budgetåret 1937/1938 å 3 miljoner kronor.

Förutom nyssnämnda anslag för stensättningarnas utförande ha särskilda

anslag anvisats för inköp av gatsten för statens räkning. För sådant ändamål ;

för 1937/1938 med 4 kronor. I om l

utgår anslag budgetåret miljoner fråga användningen av detta anslag anförde chefen för kommunikationsdeparte-

l t

mentet, att försäljning av stenen endast undantagsvis borde ske och att de inköpta partierna i stället borde lagras för att i sinom tid användas

för stensättning i statlig regi eller eljest statens genom försorg. Departe- 1

mentschefen framhöll i detta sammanhang beträffande den tid, för vilken

stenindustriföretagen borde åtaga sig att utan kostnad för staten lagra ifråga-

varande stenpartier, att en femårsperiod syntes väl kort, emedan det från det allmännas synpunkt vore angeläget, att viss frihet vunnes i fråga om tidpunkten för de avsedda stensättningsarbetenas utförande, så att dessa arbeten

kunde huvudsakligen förläggas till tider, då beredskapsarbeten i större utsträckning vore påkallade.

För en fortsatt användning av statens sten under åren 1937-1939 har

genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg en uppgjorts preliminär

plan, vilken utredningen lämnats tillfälle att taga del utav. Vissa uppgifter i nämnda plan äro sammanställda i tabell 19.

Enligt vad utredningen erfarit avse de som

stensättningsarbeten, angivits

i tabell 19, snarare en av fem år än ovan tre år. Å andra sidan

period angivna

lär endast omkring en tredjedel av dessa arbeten kunna anses motiverade med

Tab. 19. Statliga stensättningsarbeten (ungefürllgen avseende

åren 1937-1941).

Summa Därav i städer

L ä n

längd yta längd yta

m kvm m kvm

Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 170 115 020 — — fibdermanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 751 119 009 —— — Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 491 201 750 24 263 154 850 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 755 191 495 4 445 30 290 Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 543 822 490 - -

Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 465 10 005 56 180

376i740 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 590 696 000 1 990 17 500 Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 041 90 590 5 781 33 710 Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 648 368 735 10 874 76 925 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 073 567 400 13 022

139 700

Göteborgs och Bohus . . . . . . . . . . . . . . 83 999 434 100 9 719 61 300 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260 700 1 341 799 13 400 83 199 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 433 87 954 8 183 46 974 Yärmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 400 152 400 - - Orebro . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 200 73 200 — —-

Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 029 249 080 6 808 42 300 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 400 9 200 1 400 9 200

Summa 1 060 688 6 896 962 109 890 752 128 Härav ha i annat sammanhang (tab.

10 och 16) redovisats . . . . . . . . . . . . 132 616 856 877 55 610 372 363

Återstår 928 072 5 040 085 54 280 379 765

Anm. Av de sålunda ifrågasatta arbetena beräknas endast en tredjedel eller cirka 2 miljoner kvm vara motiverade med hänsyn till trañken. Av dessa kunna i runt tal 500 000 kvm antagas ha blivit redovisade i annat sammanhang. Mot resterande areal svarande antal dagsverken utgör cirka 300 000.

hänsyn till nu rådande trafikförhållanden. Vidare ha vissa av arbetena redovisats till utredningen direkt, av vederbörande i sam-

antingen länsstyrelse

band med Övriga vägarbeten å. eller av städernas

landsbygden respektive myn-

digheter. Den återstående har därför av

stensättningsarealen utredningen uppskattats till omkring 15 miljoner kvm, motsvarande en åtgång på platsen

för stensättningen av cirka 300 000 Kostnaden härför kunna

dagsverken. torde

beräknas till i runt tal 15 miljoner kronor frånsett kostnad för av stenen.

inköp

Avtabellen_ framgår, att endast ungefär 13 procent av den till

stensättning

ifrågasätta arealen ligga inom städernas områden. Om än vid en blivande gallring inom den preliminära planen ett större antal kunna

något företag

väntas bliva slopade, som avse än städerna, torde ändock de för

landsbygden

de närmaste åren planerade komma att i stort sett ut-

stensättningsarbetena

1366 37 6

föras den Utredningen finner för sin del detta

enligt angivna proportionen.

mindre lyckligt.

I diskussionen rörande framhålles bland annat den

vägbeläggningsämnen

motortrafikens behov av körbana. En utbredd uppfattning bland

hastiga jämn

bilister torde att i detta hänseende icke håller måttet, eme-

vara, stensättning

dan den verkar tröttande vid tids körning, även om den är väl utförd

längre

och underhålle-n. Dessa äro emellertid mindre påfallande inom

olägenheter

där med till trafiksäkerheten i allmänhet måste

samhällen, hastigheten hänsyn

nedsättas. Särskilt i de större samhällena och i sådana, dit industrier kon-

torde ofta en väsentligt tyngre trafik än på den övriga centrerats, framgå

och för sådan trafik anses stensättning ur ekonomisk synpunkt

landsbygden vara lämpligare. Ur vill utredningen anföra följande. beredskapssynpunkt

Såsom av det ovan refererade uttalandet är avsikten med den

framgår

som numera att den skall komma till användning först framsten, beställas,

när i större utsträckning bliva påkallade. Frågan deles, beredskapsarbeten

blir var lämpligen böra utföras. Enligt

följaktligen endast, stensättningarna

åsikt är det att främst komma till

utredningens naturligt, stensättningarna

utförande i städer och liknande samhällen, där förutsättningarna för ett eko« nomiskt av äro större än Utred-

utnyttjande beläggningen på landsbygden.

finner det av denna och även ur beredskapssynpunkt önsk-

ningen anledning

att i direktiven för den stenens användning angives, att

värt, nytillverkade

böra komma till stånd i städer och större

stensättningarna huvudsakligast

i första hand i sådana, där arbetslöshet råder.

samhällen, självfallet

Väg-xoch gatuarbetenas finansiering.

Allmän översikt.

Nuvarande för av vägarbeten och

system finansieringen på landsbygden

och i städerna är baserat automobilskattemedlen såsom

;väg- gatuarbeten på

en varmed att till dessa arbeten utgående statsbidrag

specialbudget, följer,

bliva beroende tillflödet av dylika medel.

på.

I som för 1935 års berörde föredra-

de direktiv, uppdrogos vägsakkunniga,

detta förhållande och framhöll bland annat, att,

gande departementschefen

såsom i sakens natur, motorfordonsbeskattningen utvunna

låge de genom skattemedlens storlek vore beroende av de allmänna ekonomiska konjunktu-

i det att under tider tillflödet av dylika medel vore starkare än rerna, goda under tider med Härav följde automatiskt, att vägarbe-

tryckta konjunkturen

tena erhölle sin största under tider, då även i övrigt arbets-

omfattning just

vore störst, medan det från allmän arbetssynpunkt

tillgången jämförelsevis

kunde vara mer att till medel för allmänna vägarbeten

önskvärt, tillgången

stode i förhållande till Det syntes departementsche-

omvänt konjunkturerna.

böra huruvida medel i form kunde fen därför tagas under övervägande, någon

under tider ekonomiska omständigheter för användreserveras av gynnsamma

vid till utökning av de allmänna vägarbetena.

ning lämplig tidpunkt

Ehuru dessa spörsmål sålunda redan vid denna tidpunkt voro föremål för särskild utredning, ansågo de sakkunniga, som hade att avgiva betänkande om folkförsörjning och arbetsfred, sig böra dröja, vid den i nämnda direktiv upptagna frågan. Det förslag, som i nämnda betänkande framlades, innebär, att en sådan jämkning av bestämmelserna om statsbidrag skulle genomföras, att

procentuellt större del av anläggnings- eller ombyggnadskostnaderna skulle

täckas med statsmedel under kristider än under år med mera normal arbets-

tillgång, varigenom vägdistriktens större vägarbeten kunde i skälig omfatt-

ning reserveras till tider av arbetslöshet, utan att därför mera angelägna dylika arbeten nödvändigt behövde åsidosättasunder normala år. Detta önskemål

ansågo de sakkunniga sannolikt kunna tillgodoses på sådant sätt, att stats-

bidraget genom någon jämkning .nedåt så avvägdes, att arbeten, varom nu vore fråga, i vanliga fall komme till stånd endast när vägdistrikten funne desamma vara av trafikförhållandena särskilt påkallade samt att särskilt förhöjt statsbidrag utginge till täckandet, helt eller delvis, av kostnaden för så.dana arbeten, som utfördes under tider av mera kännbar arbetsbrist. Vad

här sagts om vägdistrikten på landsbygden borde enligt de sakkunniga under

viss förutsättning äga motsvarande tillämplighet i fråga om städerna.

1935 års vägsakkunniga, vilka såsom tidigare meddelats numera avgivit utlåtande i de frågor, som här berörts, förklarade sig emellertid med hänsyn till det föreliggande behovet av medel till väghållningen anse den i och för

sig önskvärda fonderingen icke för närvarandekunna förverkligas. _ Chefen för kommunikationsdepartementet anförde härom i statsverkspio

positionen till 1937 års riksdag bland annat (sjätte huvudtiteln, sid. att

109),

sedan automobilskattemedlen tagits i anspråk för täckande av bidrag till redan utförda arbeten, vilket med hänsyntill medelstillgången icke kunde ske under allenast ett budgetår, fonderingsfrågan böra

ånyo syntes upptagas till övervägande. Departementschefen anförde vidare, att i syfte att säker-

ställa automobilskattemedlens användande på angivet sätt, det borde ankomma på Kungl. Majzt att, därest ochi den mån så prövades lämpligt, bestämma den andel av vederbörande länsfonder, som finge användas för nya företag. Det borde jämväl under övervägande, huruvida ändrade bestämmelser

tagas rörande »länens flerårsplaner för vägarbeten kunde vara påkallade i syfte att

i dessa icke skulle nya vägarbeten i större omfattning än att

planer upptagas

statsbidrag till de särskilda företagen som regel kunde utgå inom skälig tid med hänsyn till arbetenas fortgång.

Vad departementschefen sålunda anfört överensstämmer med utredningens uppfattning i frågan. Utredningen finner sig härutöver endast böra beröra,

på vilket sätt en fondering lämpligen enligt utredningens uppfattning bör

genomföras, när en sådan framdeles kankomma till stånd.

Fondering ai: _automobilskattemedel

Den ifrågasätta fonderingen skulle innebära, att under budgetår, som förete

en mera normal ekonomisk situation, allenast en del av automobilskattemed-

len för det året, under det att återstoden avsattes till

disponerades löpande

en fond. Beträffande sättet för en dylik fondering har utredningen övervägt olika samt funnit sig kunna förorda en anordning enligt de i det

möjligheter efterföljande angivna riktlinjerna.

Först må emellertid erinras om att med gällande regler för automobilskattemedlens för olika ändamål det blir de medel, vilka avses för om-

fördelning

och å. landsbygdens vägar, som röna starkast

läggnings- förbättringsarbeten

av växlingarna från ett år till ett annat i automobilskattemedlens

inflytande

totalsumma. Dessa medel äro också de, som ur utredningens synpunkt äro av den största Huru växlingarna i automobilskattemedlens total

betydelsen. belopp återverka på dessa medel, belyses av följande exempel. I en för 1937 års riksdag framlagd kalkyl över fördelningen av 1937/1938

års automobilskattemedel beräknades, att dylika medel skulle inflyta med 106 kronor. skulle för utförande av omläggnings-

miljoner Enligt kalkylen och å landsbygden återstå omkring 14s miljoner kronor. förbättringsarbeten

N emellertid automobilskattemedlen från 106 miljoner kronor till 96

edginge

kronor eller med omkring 10 procent, vilket icke vore uteslutet i

miljoner

händelse av inträdande lågkonjunktur, skulle detta medföra, att dessa medel

till 68 kronor eller med över 50 procent. Dylika fluktua-

sjönke miljoner

tioner måste ur innebära en väsentlig olägenhet.

givetvis byggnadssynpunkt

har därför eftersträvat att få till stånd en sådan fondering, att

Utredningen

en relativt skall kunna påräknas för de ordinarie arbetena.

jämn medelstillgång

Härigenom borde också möjligheten bliva större än nu är fallet att inom ramen av de för tillfället medlen rätt de för olika ändamål av-

disponibla avpassa sedda anslagen.

I den alltså, att är bäst betjänt av

övertygelsen vägbyggnadsverksamheten

har utredningen undersökt vilken verkan,

möjligast jämna anslagstilldelning,

som skulle ha om en fondering under de senaste tio åren skett på

uppstått,

så. sätt, att de under en tvåårsperiod inflytande automobilskattemedlen, till den del de motsvarande medel för nästföregående tvåårsperiod,

överstege

fonderats för i en tidsperiod av arbetslöshet. En tvåårsperiod

användning

har valts, emedan vartannat år en revidering sker av länens flerårsplaner och

det vara av vikt, att medelstillgången för den mellanliggande perioden synts

är bestämd till sitt belopp.

Av tabell 20 huru de influtna automobilskattemedlen varierat

framgår,

under budgetåren 1925/1926-1935/1936, ävensom storleken av de medel, som

enligt senast tillgängliga uppgifter förväntas inflyta för budgetåren 1936/1937

och 1937/1938. Dessutom angivas medlen omräknade under förutsättning av en och samma skattesats å bensin under hela den ifrågavarande perioden.

Såsom har en fortgående ökning av de influtna medlen ägt rum, be-

synes roende i viss mån på den stegvis ökade beskattningen men framför allt på den ökade biltrafiken. Därest automobilskattemedlen influtit i enlig-

alltjämt

Tab. 20. Influtna automobilskattemedel.

Omräknade

Influtna värden (efter

B u d g e t i r belopp en benlinskatt

av 10 öre)

milj. kr. milj. kr.

1925/1926 . . . . . . . . . . . . . . 206 (berökn.) 301 1926/1927 . . . . . . . . . . . . . . 269 » 36°5

1927/1928 . . . . . . . . . . . . . . 330 42:) 1928/1929 . . . . . . . . . . . . . . 398 521 1929/1930 . . . . . . . . . . . . . . 443 58: 1930/1931 . . . . . . . . . . . . . . 514 691

1931/1932 . . . . . . . . . . . . . . 588 673 1932/1933 . . . . . . . . . . . . . . 72s 72s 1933/1934 . . . . . . . . . . . . . . 7825 785 1934/1935 . . . . . . . . . . . . . . 875 875

1935/1936 . . . . . . . . . . . . . . 968 96s 1936/1937 . . . . . . . . . . . . . . 106o (beräkn.) l06o 1937/1938 . . . . . . . . . . . . .. 1100 n 1100

het med de omräknade värdena, skulle en vid den

genom dylik fondering

senaste krisens inträde ha funnits över 60 miljoner kronor i fonderade medel enligt nedanstående, därvid som utgångspunkt valts de beräknade medlen för budgetåren 1925/1926 och 1926/1927:

Avsättning Fondens

B u d g e t å r till fonden kapital

milj. kr. milj. kr.

1927/1928 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 9‘6 —

1928/1929 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 188 96

1929/1930 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. lO‘8 284

Under 1927/1928-1936/1937 skulle en sådan fonde-

tioårsperioden genom

ring ha blivit disponibla för arbetslöshetsändamål 1362 miljoner

sammanlagt

kronor.

Det ligger i sakens natur, att resultatet av en sådan som den

fondering

av utredningen förordade svårligen låter beräkna. Om de in-

sig paförhand

flytande automobilskattemedlen sålunda stadigt sjunka, kommer

givetvis ej någon fondering till stånd.

Utredningen har övervägt även andra möjligheter för astadkommande av en reglering, t. ex. genom införande av varierande skattesats å. bensin, men har

funnit nyss angivna tillvägagångssätt ur olika synpunkter vara att

föredraga.

Fonden förutsättes uppförd å. riksstaten och med viss del, förslagsvis 80 procent, reserverad för användning å. landsbygdens vägar samt återstoden för

städernas väg- och gatuhällning.

fonderadé medlen.

Dzspo-nérandet--av«def

Med avseende å användningen av de sålunda fonderade medlen under tider, då arbeten bliva önskvärda för lindrande av arbetslöshet, har utredningen tänkt Därvid har det med hänsyn till den olik-

sig följande tillvägagångssätt.

het, som i råder mellan och städer, för utred-

bidragshänseende landsbygd ningen varit naturligt att göra åtskillnad mellan landsbygdens vägar å ena

sidan samt vägar och gator i städerna å den andra.

I fråga om reglerande åtgärder beträffande arbeten av sistnämnda slag,

i städerna, har som övervägt olika möjligheter, vägar och gator utredningen, icke kunnat finna någon bättre lösning än den, som angives i betänkandet om

och arbetsfred och som i korthet omnämnts i det föregående.

folkförsörjning

Dock har tänkt tillämpat i en betydligt vidare ut-

utredningen sig förslaget

sträckning än vad i nämnda betänkande ifrågasätts.

För städernas och gatuhållning gäller nu i korthet följande.

väg-

Av de städerna tillkommande automobilskattemedlen -. för närvarande i runt tal 13 kronor —— utdelas 80 till de särskilda stä-

miljoner per år procent

derna i till de från städer influtna medlen. Dessa medel,

proportion respektive

städernas ordinarie andel, få disponeras av städerna för användning till byggande och förbättring samt underhåll av städernas för automobiltrafiken

och över användningen av dessa medel skall

viktiga vägar gator. Redovisning av städerna årligen lämnas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Övriga 20

vilka även de skola användas till för automobil-

procent, utjämningsmedlen,

trafiken viktiga och i städerna, fördelas av Kungl. Majzt för att an-

vägar gator

vändas _til1 vissa särskilt De och i städerna, som

angivna företag. vägar gator

icke ansetts vara för automobiltrafiken viktiga, utgöra närmast en motsvarighet till det stora flertalet enskilda vägar på landsbygden. Till dessa vägars och och underhåll lämnar staten för närvarande icke bidrag.

gators byggande

De kostnader, som städernas och gatuväsende dragit under år 1936,

vägenligt till och vattenbyggnadsstyrelsen ingiven redovisning utgjorde väg-

35s kronor. I denna ingå emellertid icke statskommunala

miljoner kostnad

reservarbeten m. m. Kostnaderna fördela sig på sätt i tabell 21 angives.

Tab. 21. städernas väg- och gatuarbeten under år 1936.

-

Totalkostnad.

Dfi?i£l:;_ats

milj. kr. milj. kr..

Företag, utfördamed bidrag av ordinarie automobilskatte- _

Företag. utförda med bidrag av utjämningsmedel . . . . . . .. 40 2‘3

Andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 -

företag

Summa för byggande _ 271 103

totalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. ‘ 8‘4

Underhållskostnader, 32 _

Summa. 35‘5 185

Det i betänkandet om och arbetsfred framförda förslaget

folkförsörjning

innebär, såvitt städerna, att till sådana företag av större omfattning,

angår som utföras med bidrag av utjämningsmedel, bidragen under depressionstider

skulle sättas än Såsom tabell 21 visar, nämnda

procentuellt högre eljest. utgör

av emellertid endast en del av städernas väg- och gatu-

grupp företag ringa

arbeten. För att åstadkomma en även beträffande de övriga väg-

reglering

och vill föreslå, att under en tid, då arbeten äro

gatuarbetena utredningen

till lindrande av arbetslöshet, anslag må utgå till samtliga ifråga-

påkallade

varande och skulle alltså även arbeten, vilka

väg- gatuarbeten. Härigenom

nu bestämmelser äro helt uteslutna från kunna komma

enligt gällande bidrag,

i av ett mindre Detta icke omotiverat, då nu-

åtnjutande statsbidrag. synes

mera och som icke som helst betydelse för automobil-

vägar gator, äga någon

trafiken, ett försvinnande fåtal.

utgöra

innebär att skulle utgå till

Utredningens förslag följaktligen, tilläggsanslag

alla av och inom städerna, oavsett arbetenas betydelse

slag väg- gatuarbeten

för trafiken. Denna bidragstilldelning förutsättes då ske, icke till varje företag särskilt utan i förhållande till den totala redovisade byggnadsverksamheten under den tid, då arbetena varit önskvärda för lindrande av arbetslöshet. Såsom även i betänkandet om och arbetsfred framhållits, förut-

folkförsörjning

sättes att den fastställes, när arbetena skola få inräknas i

därför, tidpunkt

för av tilldelning från tilläggsanslagen.

kostnadsunderlaget beräkning

i

Genom en sådan som den skisserade borde den fördelen kunna

anordning

vilket i betänkande även framhållits, att arbeten i skälig

uppnås, nyssnämnda

reserveras till tider av arbetslöshet utan att därför av behovet mera

omfattning

arbeten under normala år behöva bliva åsidosatta. Därigenom skulle

påkallade

också arbetena komma att utan intrång i den kommunala

planläggas något

vilket funnit vara särskilt i fråga om

självstyrelsen, utredningen betydelsefullt

städernas arbeten. _ j Vad arbeten å de allmänna vägarna å landsbygden synes det nyss

angår

icke med hänsyn till att den alldeles

angivna tillvägagångssättet tillämpligt

delen av kostnaderna för dessa arbeten av statsmedel. ”I

övervägande utgår

verket torde dessa arbeten i administrativt hänseende vara nära nog

själva

med de rent arbetena, vilket bland annat innebär, att den

jämställda statliga

—— i detta fall och vattenbyggnadsstyrelsen respek-

statliga myndigheten väg-

tive - kontroll över för arbetenas

länsstyrelserna äger fullständig tidpunkten

utförande. För dessa arbeten har därför icke föreslagit en sådan

utredningen

i viss mån som den beskrivna, utanföreslår i

självverkande reglering, nyss

stället, att de fonderade medlen användas till utökning av de ordinarie anslatider av arbetslöshet. variation i storleken av bidragen till gen under Någon

de särskilda företagen ifrågasättes alltså icke beträffande landsbygdens vägar.

Fonderingsprincipens verkningssätt.

För att närmare huru en reglering enligt de i det föregående an-

belysa,

skulle. komma att lämnas i det efterföljande

givna riktlinjerna gestalta sig,

en schematisk framställning › av automobilskattemedlens under

fördelning

olika förutsättningar. - Nedanstående exempel avser de medel, som

inflyta

under budgetåret 1938/1939 och vilka förmodas till 115 mil-

uppgå omkring

joner kronor efter avdrag av restituerade Med av en av 1935

belopp. ledning års vågsakkunniga framlagd fördelningsplan skulle dessa medel kunna an-

tagas fördelade på följande sätt:

Kronor Vissa ändamål vid sidan av den egentliga . . . . . .. 1 557 600 väghållningenug; Vägväsendets organisationskostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1 131 200 Brobyggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 500 000 Underhåll (inberåknat avbetalning å. förskott) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 50 500 000 Återstoden, 58 311 200, fördelas på: städerna med 20 % eller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11662 240 landsbygden med 80 76 eller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 46 648 960

Summa 115 000 000

Företoges under nämnda år en fondering, sådan som av före-

utredningen

slagits, skulle fördelningen bliva något annorlunda. Av 1938/1939 års bilskattemedel disponeras under det âret endast så stort som

löpande belopp,

motsvarar medeltalet för influtna medel under Under

föregående tvåårsperiod. budgetåret 1936/1937 antagas inflyta 106 miljoner kronor och under budget-

året 1937/1938 110 miljoner kronor. Medeltalet härav 108 kro»

utgör miljoner

nor. I stället för 115 miljoner kronor sålunda 108 kronor

bliva miljoner dispo-

nibla. Dessa medel kunna fördelade följande sätt:

antagas på

kunna eller böra Kronor A. Anslag, som icke lämpligen ändras; Vägväsendets organisationskostnader . . . . . . . . . . . . . . .. 1 131 200 Underhåll (städer och landsbygd) . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 50 500 000 5] 531 200 B. Brobyggnader: På de skål utredningen i det föregående föreslås anfört anslaget sänkt till förslagsvis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 000 000

C. Äterstoden, 54 368 800, fördelas i ungefärlig proportion till de av 1935 års vägsakkunniga upptagna anslagen: Vissa ändamål vid sidan av den egentliga . . . . . . .. 11400 000 väghållningen Till städerna 20 96 av återstoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10 593 760 Till Iandsbygden 80 96 av återstoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 42 375 040

Summa 108 000 000

Skillnaden mellan tillgängliga medel, 115 kronor, och de sålunda

miljoner

i medlen, 108 kronor, eller 7 kronor

disponerade miljoner miljoner fonderas,

varvid 20 procent eller 14 miljoner kronor reserveras för städerna och 80 “ * -

procent eller 5‘6 miljoner kronor för landsbygden.

Vid en sedermera inträdande då arbeten befinnas önskvärda

lågkonjunktur,

för lindrande av arbetslöshet, skulle kunna bliva den

fördelningen exempelvis

nedan angivna. Därvid har det antagandet gjorts, att vid denna medel

tidpunkt

inflyta i sådan att sedan till fondenskett, 115

mängd, avsättning miljoner

kronor återstå att i vanlig ordning disponera under året. Dessutom förutsättes, att i fonden finnas medel i tillräcklig utsträckning för en ökning av nämnda belopp med intill 20 miljoner kronor, därav 4 kronor för stä-

högst miljoner derna och högst 16 miljoner kronor för landsbygden.

Kronor A. Enligt föregående, dock med någon ökning på grund av ökade

administrationskostuader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 000 000 B Brobyggnader (ökat anslag) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3 000 000 C. Vissa ändamål vid sidan av den egentliga väghållningen (oför-

ändrat) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1 400 000

Utökning av anslaget till enskilda vägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1000000

Återstående medel (57 600 000 + från fonden 20 000 000); Till städerna 20 % av 57 600 000 jämte tilläggsanslag från fonden

med 4 000 000, sammanlagt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 520 000

Till landsbygden 80 % av 57 600 000 jämte från fonden

16 000 000, sammanlagt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 62 080 000

Summa 135 000 000

Den effekt i fråga om ökad som skulle

byggnadsverksamhet, uppnås genom

den exemplifierade blir större än vad enbart skillnaden

anslagsfördelningen,

i utvisar. Genom under för och

anslag tilläggsanslaget lågkonjunkturen

gatuarbeten i städerna kan nämligen arbetsvolymen där beräknas komma att bliva betydligt utökad. Denna effekt har sökt att här nedan

utredningen

belysa i ett exempel. Utredningen har därvid från att städerna under

utgått

normala tider med hänsyn till det väntade tilläggsanslaget under kommande lågkonjunktur inskränka och så, att

väg- gatuarbetenas omfattning arbetsvolymen i genomsnitt endast utgör omkring två av tredjedelar arbetsvolymen under därpå följande lågkonjunktur. I efterföljande exempel sålunda, antages

att den byggnadskostnaden under normala tider nedgår till 216 mil-

årlñiga

joner kronor för att vid en inträdande lågkonjunktur öka till 32s miljoner kronor. Vilken effekt, som i verkligheten är att

uppnås, givetvis vanskligt

i söka beräkna. förutsättas här - av

förväg Tilläggsanslagen huvudsakligen

skäl — även till ehuru dessa

bokföringstekniska utgå underhållskostnader,

icke beräknas komma att i större grad påverkas av En

åtgärden. antaglig

fördelning av de för städerna disponibla medlen visas i nedanstående tablå, uppställd i överensstämmelse med tabell 21:

Under normala tider Under lågkonjunktur

Därav stats- Därav stats-

Totalkostuad Totalkostnad

medel medel

milj. kr. milj. kr. milj. kr. milj. kr.

För byggande . . . . . . . . . . . . .. 216 10s 32s 116 + til1§.ggs-

Underhåll . . . . . . . . . . . . . . . . .. 84 31 84 35 anslagczalo

95 av kost-

naden eller

v 4 milj. kr.

Summa 300 14!) 41‘0 191)

I detta exempel kan, under angivna förutsättningar, tillskottet av 5 mil-

joner kronor beräknas medföra en ökning i väg- och gatuarbetenas omfattning

motsvarande 11 kronor. För landsbygdens del skulle för åstadkom-

miljoner

mande av motsvarande variation i byggnadskostnaderna och med nuvarande erfordras 95 kronor. Beträffande den ovan-

bidragsprocent omkring miljoner

stående må emellertid framhållas, att siffrorna. endast äro avsedda

kalkylen att tjäna som exempel.

Sammanfattning.

De olika slag av väg och gatuarbeten, som den verkställda inventeringen

omfattar, av den föregående redogörelsen. Nedan följer en samman

framgår ställning av de redovisade arbetskvantiteterna uttryckta i antal dagsverken

och i kostnad. De redovisade arbetena avse i allmänhet tioårsperioden 1937- 1946. Antal Kostnad dagsverken kronor A. Landsbygden. Egentliga vägarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 718 403 672 537 760 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2 912 757 54 014 640 Brobyggnader Skenfria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 987 050 16 544 845 järnvägskorsningar Enskilda m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6 022 000 44 907 005 vägar

B. Städerna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6 138 135 121 471 160 Gatubyggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. l 029 570 29 813 200 Brobyggnader Skenfria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 763 495 15 332 100 järnvägskorsningar

C. Statliga stensättningsarbeten å landsbygden ochvi stitderna redovisade) . . . . . . . . . . .. 300 000 15 000 000 (icke eljest omkring Summa 76 871 410 969 620 710

äro alltså redovisade och av olika slag för

Sammanlagt väg- gatuarbeten

en kostnad av 970 kronor, vilkas utförande beräknats kräva

omkring miljoner

cirka 77 av de anmälda arbetena kunna må-

miljoner dagsverken. Åtskilliga

hända vid en närmare befinnas vara av sådan beskaffenhet, att deras

prövning

utförande är motiverat. Å andra sidan är det anledning antaga, att

knappast

det behovet av arbetenicke beträffande alla slag av företag

föreliggande

blivit fullständigt redovisat. Sålunda är det tydligt, att de redovisade gatuarbetena i städerna icke tillnärmelsevis svara mot det föreliggande behovet. I fall torde de ovan visa, att vid en kris under den

varje angivna siffrorna

ovannämnda en omfattande reserv av arbeten av

tioårsperioden tillräckligt

här kommer att stå till för motverkande av även

ifrågavarande slag förfogande

en mycket betydande arbetslöshet.

Förutom vissa som utredningen i fråga om väg- och gatuarbeten

åtgärder,

skola vid en inträdande kris till motverkande av därvid

föreslagit vidtagas

arbetslöshet och vilka närmare motiverats i det föregående, har

uppträdande

i samma syfte vissa förberedande åtgärder att vidtagas

utredningen föreslagit

redan i nuvarande innebära dessa senare för-

tidsläge. Sammanfattningsvis slag,

att i att åstadkomma en relativt stor tillgång på

åtgärder vidtagas syfte

och atv/vederbörande beslutade vägföretag utan att

planlagda länsstyrelser

statens andel i kostnaderna för därför behöver under l.ängre

arbetsplanerna tid förskjutas av vägdistrikten; att föreskrifter meddelas om arbetsplanernas komplettering med erforderliga

tekniska uppgifter för bedömande av arbetenas lämplighet för sysselsättning av arbetslösa;

att förberedelser vidtagas för utförande av och cykelbanor i ökad ut-

gångsträckning vid en inträdande lågkonjunktur;

att till av anvisas under nuvarande kon-

anslag byggande turistvägar ej junkturförhållanden;

att anslaget till byggande av broar minskas;

att undersökning verkställes rörande nuvarande och beräknat behov av

av plankorsningar mellan järnväg och väg, därvid icke enbart

borttagande

borde utan jämväl automobil-

trafiksäkerhetssynpunkter anläggas på frågan

trafikens krav på framkomlighet, samt

att för användning av den sten, som för stenindustriens

plan upprättas

stödjande inköpes av staten, varvid bör beaktas, att stensättning huvudsakligen bör komma till stånd inom städer och stadsliknande samhällen.

Dessutom föreslår utredningen, att, så snart lämpligen kan ske, en fonde-

av automobilskattemedel genomföres på sätt utredningen i det föregående ring

skisserat.

KAP. V.

J ordbruksarbeten.

Allmänna synpunkter.

Jordbruket har av ålder varit landets och-torde

viktigaste näring alltjämt

ur få anses hävda denna sin Genom den

folkförsörjningssynpunkt ställning.

starka utveckling, som under det sista halvseklet rum områden

ägt på alla och särskilt inom industrien, har emellertid relativa

jordbrukets betydelse

för vårt folks i minskats. Rationellare metoder för

sysselsättning hög grad

jordens brukning och gödsling, ökade insikter i fråga om en ändamålsenlig

djuruppfödning och ett framgångsrikt ha berett

växtförädlingsarbete möjlig-

heter för âvägabringandet av en starkt av

stegrad produktion jordbruks-

produkter samtidigt som behovet av arbetskraft för del kunnat

jordbrukets

nedbringas. Produktionsökningen inom jordbruket har varit så. stor, att befolkningens tillväxt och ett ökat välstånd icke kunnat undanröja de svårigheter, som sedan lång tid tillbaka —— under olika mer eller mindre

perioder

markerade - förefunnits för en lönande

avsättning avjordbrukets produkter.

De av staten vidtagna till förklaras av detta

åtgärderna jordbrukets främjande

förhållande.

Det kan självfallet icke komma i att skulle söka närmare

fråga, utredningen

redogöra för de från statens sida, som till stöd blivit

ingripanden jordbrukets

verkställda. Icke heller synes det utredningen vara av behovet påkallat att mera ingående analysera det svenska nuvarande De olika

jordbrukets läge.

grenarna av detsamma äro underkastade statsmakternas

ständiga uppmärksamhet och därigenom även föremål för fortlöpande undersökningar. I detta

avseende vill utredningen i förevarande sammanhang endast hänvisa till det tidigare Omnämnda betänkandet om folkförsörjning och arbetsfred, vari återfinnes dels en exposé rörande jordbrukets ställning i den svenska folkför-

sörjningen, dels ock en promemoria angående statliga stödåtgärder för jord-

bruksnäringen. Vissa förhållanden inom jordbruket torde emellertid om än i största korthet böra här framhållas för att som till de för-

tjäna grundval

slag, utredningen kommer att framlägga med avseende å och de

jordbruket

statliga beredskapsåtgärderna.

Landets åkerareal, som under sistförflutna halvsekel ökats med i runt tal

25 procent, belöper enligt senaste 3-72 hektar. uppskattningar på miljoner

Såsom särskilt belysande för jordbrukets gestaltning i vårt land torde få anses vara uppgifterna om antalet brukningsdelar av olika storlek och de till olika storleksgrupper åkerarealerna.

hänförliga

Brukningsdelarnas antal Areal ñkerjord

storleksgrupp, hektar antal 95 hektar %

0 60 258 141 46 824 l‘3

1 — 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 980 142 102 4133 27

2 - 5 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 116 515 272

421370 1l3

5 — 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 848 221 715 994 192

10 ——20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 524 l39 852 310 229

20 - 30 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 17 176 40 425 512

30 -- 50 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10 821 26 416 586 11’2

50 -100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 100 12 348 794 94

100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 395 05 394 823 106

Ovanstående sammanställning visar bland annat, att de brukningsdelar, som ha utpräglad karaktär av småbruk till 5 hektar

(upp åkerjord), utgöra

icke mindre än 237 753 st. eller 55-5 procent av totalantalet

brukningsdelar.

Den åkerareal dessa omfatta uppgår däremot icke till mer än 15-3 av

procent

totalarealen. Ifrågavarande grupp torde till övervägande del få anses bestå av s. k. ofullständiga jordbruk, d. v. s. som icke skänka

jordbruksfastigheter,

sina ägare eller brukare fullständig bärgning. Jordbruket i Norrland och Dalarna består till väsentligt större del av dylika småfastigheter än vad fallet är i landets delar.

övriga Som utredningen redan antytt har jordbrukets produktion under senare tid

visat en kraftig utveckling. I stort sett torde detta vara en mindre av

följd

åkerarealens utvidgning än av rationellare metoder i fråga om jordens bruk-

ning, växtskydd och växtförädling, skötsel m. m. är

husdjurens Stegringen

med andra 0rd i huvudsak föranledd av successiva i hektarskördarna

ökningar och förhöjt utbyte av den animaliska produktionen. Såsom för belysande produktivitetsökningen inom det svenska jordbruket må här vissa siffror

anföras. Sålunda har beräknats, att under perioden 1871-1875 den

vegeta-

biliska produktionen uppgick till 4953 miljoner skördeenheter per år. För perioden 1926-1928 var motsvarande siffra 8 398 skördeenheter, vilket är lik-

tydigt med en stegring av 70 procent. Den animaliska årsproduktionen har

under perioden 1871-1875 beräknats uppgå till 1 254 miljarder kalorier. Motsvarande siffra 1927 var 3 632 miljarder kalorier, vilket betyder en stegring av 190 procent. Såsom av intresse i detta sammanhang kan även nämnas, att

under angivna tidrymd jordbrukets produktion per individ av jordbruks-

befolkningen beräknats ha fördubblats beträffande den vegetabiliska produktionen, medan den animaliska produktionen per individ samtidigt ökats ungefär

3-5 gånger.

Vid normala skördeförhållanden uppgår för närvarande värdet av den ,svenska skörden till cirka 1 miljard kronor. Denna siffra är i sig själv imponerande. Den rätta innebörden av densamma framstår dock först i belysning av det inom vårt land föreliggande konsumtionsbehovet av jordbruksprodukter. I likhet med vad fallet är i flertalet andra länder torde nämligen även vi vara nödsakade att ur nationalekonomisk synpunkt i främsta rummet värdesätta

den alltjämt ökande produktionen av jordbruksprodukter med hänsyn till dess behövlighet för tillgodoseende av inhemska försörjningsbehov.

I syfte att undersöka huru härmed förhåller sig ligger det närmast till

hands att granska föreliggande uppgifter om storleken av importen och

exporten av jordbruksprodukter. Av de statistiska uppgifterna härom för år

1935 framgår bland annat följande:

Import-

. *k tt ~-

Import Lxport

°V§:ptrt_ 1

överskott +

j

kr. kr. kr.

Levande djur och animaliska dmnen (hästar, 4

nötkreatur, kött, fläsk, smör, ost, ägg) 11 403 657 61 585 407 -r 50 181750

Ve_qetabzliska ämnen (potatis, hö, halm, 1

frukter och bar, havre, majs, vicker, i

ärter och bönor, rag, vete, korn, gryn

och spannmål, mjöl, kli, stärkelse, jord-

nötter, kopra, soj abönor, rödklöverfrö) 93 811 881 17 143 503 — 76 668 378

Fett, oljor och mac (oleomargarin, ister

och flott, talg, vaxfett, animaliska oljor

samt annat djurfett, vegetabiliska oljor,

margarin, konstister) . . . . . . . . . . . . . . . . 20 885 080 6 812 571 -- 14 072 509

Produkter av livsmedelsinzlustri,fodermedel

m. m. (socker, sirap, melass, bröd, olika

slag av oljekakor, kreatursfoder, mjöl

av olj ekakor) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 359 831 9 678 336 — 14 681 495

Summa 2:150 460 449 95 219 817 — 55 240 632

För nu angivna varor har alltså för år 1935 redovisats ett importöverskott

j av 55 240 632 kronor. De viktigaste exportartiklarna äro fläsk, smör, ägg,

‘

vete och mjöl av oljekakor m. m. samt de viktigaste importartiklarna kött, ,

fläsk, frukter och bar, majs, vete, jordnötter, kopra och sojabönor, animaliska

och vegetabiliska oljor, oljekakor och mjöl av oljekakor. Förutom nu angivna

varor ha under år 1935 för jordbrukets behov importerats betydande mängder

och Det under år 1935 redovisade importöverskottet i

gödselmedel dylikt.

om sålunda till ett värde av 22541333 kronor.

fråga gödselmedel uppgår

visaralltså vårt med utlandet i vad gäller nu

Sammanlagt handelsutbyte och produktionsmedel för jordbruket ett deficit . ifrågavarande jordbruksalster

för år 1935 av 77 781 965 kronor. Vad vårt land alltjämt synes behöva importera i mängder är sålunda frukter och bär, olika slag av foder-

betydande medel, framför allt äggviterika dylika, råvaror för margarinindustrien samt

medan vi ha behov av att världsmarknaden försälja olika

gödselmedel, på

av animaliska ämnen. såsom kött, fläsk, smör och Den starkt ökade

slag ägg. kräver uppenbarligen en betydande import av foderanimaliska produktionen

medel.

Om man att landets margarinindustri skall upprätthållas, vilket

utgår ifrån

råvaror denna måste att importen av frukt och

medför, att för importeras,

bär —— för att icke skall sina för del av året - endast

tillgången härpå någon

delvis kan ersättas av inhemsk produktion, att för överskådlig tid viss import av äggviterika fodermedel är önskvärd för ett upprätthållande av smörets kvalitet samt att vissa såsom kalisalter icke med fördel kunna framställas

gödselmedel inom landet, kan fullständig självförsörjning i fråga om jordbruksprodukter givetvis icke uppnås.

I ett flertal länder har jordbrukspolitiken allmänt kommit att influeras av farhågorna för krig och de därav föranledda strävandena efter självförsörji om livsmedel. Utredningen finner det naturligt, att sådana

ning fråga.

även skola öva den som föres i

synpunkter inflytande på jordbrukspolitik,

vårt land. Vid frågans betraktande från denna utgångspunkt ligger det enligt vikt att intet underlåtes, som

utredningens mening alltjämt synnerlig uppå

på. det sätt kan inrikta jordbruksproduktiouen, att vårt folks försörjning med livsmedel även kan ske, därest våra handelsförbindelser med utlandet spärras. Ur denna torde man alltså för jordbruket som helhet ännu knappast

synpunkt kunna tala om överproduktion.

Å andra sidan kan om en ökad produktion av vissa varor är

ifrågasättas,

önskvärd, särskilt om denna endast kan ernås en bibehållen eller genom av foder- och gödselmedel. Detta gäller måhända i främsta

stegrad import rummet men även tillämpning på produktionen

spannmålsproduktionen äger

av kött och fläsk. Vad särskilt beträffar fläskproduktionen torde en ökning av denna endast kunna framdrivas stegrad fodermedelsimport. Vidgenom kommande av smör ochden av denna vara, som måste

produktionen export kan det med hänsyn till de jämförelsevis låga exportpriserna upprätthållas,

vid betraktande befinnas naturligt, om en nedskärning av denna produk-

ytligt

tion komme till stånd. En sådan skulle dock kunna

politik uppenbarligen

medföra konsekvenser, för den händelse tillförseln av råvaror till

vådliga

bleve avbruten. Den skulle även kunna komma att visa

margarinindustrien

sig oklok, därest exportpriserna på smör framdeles förbättrades.

Med dessa exempel och med utgångspunkt från jordbruksproduktionens_

nuvarande har utredningen endast velat framhålla såsom sin

gestaltning

att behovet för vårt land av en kräver

mening, utvidgad jordbruksproduktion

kritiskt skärskådande. I vissa hänseenden kan ett behov föreligga; i

dylikt

andra är detta ej fallet. har icke möjlighet att verkställa en mera djupgående analys

Utredningen

av Såvitt kan bedöma, förefaller det

ifrågavarande spörsmål. utredningen

dock, som om borde inriktas så, att vårt behov av

jordbruksproduktionen

utländska foder- och inskränktes, varigenom en bättre anpass-

gödselmedel

till för samt kött och fläsk kunde.

ning avsättningsmöjligheterna spannmål

Det vidare, som om stora möjligheter borde föreligga

åvägabringas. synes

för en utvidgad produktion av frukt och bär icke minst genom växtförädling, förvisso en icke del av den nuvarande fruktimporten, därest

varigenom ringa

förhållandena i därtill skulle kunna bliva umbärlig.

övrigt gåve anledning,

har nu i korthet och utan behandlat

Utredningen anspråk på fullständighet

några förhållanden, som synas utmärkande för produktionen inom det svenska jordbruket av i dag och som därför torde förtjäna beaktande vid

utredningens

. av sitt I samma d. v. s. för ämnets studium i och

fullgörande uppdrag. syfte, för framläggandet av ändamålsenliga förslag till vill utberedskapsåtgärder, redningen nu övergå till att med 0rd beröra jordbrukets några näringspolitiska läge samt dess mera socialpolitiskt betonade sidor.

Redan har anförts, den vid jordbruket sysselsatta befolk-

hurusom

ningen under senare tider starkt minskats till sin numerår oaktat den ständigt fortgående produktionsstegringen. Jordbrukets ökade produktivitet är alltså i stor utsträckning resultat av modernare driftsformer, vilka viss del av

gjort

den tidigare använda arbetskraften överflödig. Jordbruket har genomgått en

f I rationaliseringsprocess. I allmänhet och särskilt i fråga om industrien plågar en dylik utveckling samtidigt medföra en förbättrad räntabilitet. Av välbekanta skäl har detta icke i tillfyllestgörande grad inträffat med avseende på 1

I stället har detta sedan år 1928 och fram till tiden för de i

jordbruket. statliga

prisregleringarnas tillkomst blivit allt mindre lönande. De under de senaste åren förbättrade förhållandena äro som bekant till huvudsaklig del

något resultatet av statens ingripande, varigenom på jordbrukets viktigare produkter

kommit att upprätthållas ett prisläge, som i stort sett varit oberoende av

världsmarknadspriserna. I det starka betryck, vari jordbruket råkat genom

krisen, ha förvisso dessa statsingripanden varit nödvändiga. Huru länge

ifrågavarande prisregleringar skola behöva bibehållas, undandrar sig givetvis

bedömande.

utredningens

Som utredningen redan framhållit, är det av vikt, att jordbruksproduktionen och överhuvud inriktas att öka vårt I

göres mångsidigare taget på

oberoende av livsmedelsimporten från utlandet. Sådana åtgärder från statens _ sida, som medföra en av av utan att I

stegring produktionen jordbruksalster

vara ovan sätt motiverade, kunna, försåvitt de icke samtidigt till-

på angivet

godose viktiga sociala ändamål, knappast anses av behovet påkallade. Däremot synes det från nu angivna utgångspunkt men även av befolknings-

skäl vara ett statsintresse av största vikt att söka bidraga till en

politiska

av jordbrukets lönsamhet. Det är för vårt land ett livsvillkor, att

förbättring ett bärkraftigt jordbruk upprätthålles i den omfattning, att det är i stånd

att trygga befolkningens försörjning med livsmedel, om tillförseln därav utifrån skulle Det är då icke heller mer än rätt och billigt, att

avstängas.

och deras arbetare få den lön för mödan, som gemenligen till-

jordbrukarna kommer andra medborgargrupper. Genom en förbättring av jordbrukets

lönsamhet kunna dessa arbetare tillförsåkras villkor, jämförliga med dem industrien är i stånd att erbjuda. Detta är av stor betydelse för jordbrukets förseende med arbetskraft. Utredningen förmenar sålunda, att på sätt genom

för jordbruket redan skett landets övriga mera inkomst-

vidtagna stödåtgärder måste sig vissa uppoffringar till jordbrukets stöd. bringande näringar påtaga

Huru detta framdeles skall ske, har utredningen icke anledning att här

närmare ingå på. Utredningen har med det anförda endast velat

framhålla,

att staten målmedvetet synes böra sträva efter att förbättra lön-

jordbrukets

samhet och att en dylik en av för

jordbrukspolitik utgör förutsättningarna de förslag till beredskapsåtgärder område, som i på jordbrukets utredningen det följande framlägger. Om nu anförda synpunkter kunna sägas gälla jordbruket överhuvud taget

oberoende av storleksordning, emellertid i det mindre

föreligger jordbruket,

det s. k. småbruket, ett specialspörsmål, som tarvar sin särskilda

uppmärk-

samhet. Samtidigt som de alltmer förstärkta tendenserna till

landsbygdens

avfolkning i olika hänseenden ingiva allvarliga förefinnes i

betänkligheter,

vårt land, såsom den ovan införda tablån visar, ett antal bruk-

betydande

ningsdelar, sannolikt omkring 200 000 st., vilka äro så små, att de icke kunna skänka sina ägare eller brukare full I detta

bärgning. sammanhang

torde jämväl böra erinras om att det även finnes en annan

på. landsbygden

talrik folkgrupp, arbetare med bostäder, vilka

nämligen egna huvudsakligen

sysselsätta sig med jordbruks-, avverknings-, f1ottnings—, diknings.-, odlings-

och byggnads- m. fl. till buds stående arbeten. Bland de nu till

nämnda,

jordbruket anknutna befolkningsskikten torde få föra ett angivna folkgrupp

särskilt hårt och strävsamt liv. Då det ur befolkningspolitisk över-

synpunkt

i huvud torde få anses att

I taget önskvärt, sysselsättningsmöjligheterna vid

7 l jordbruket icke försämras utan tvärtom så torde dessa

i långt möjligt utvidgas,

folkgrupper i sitt ömtåliga läge kräva särskild omvårdnad från statsmakternas sida. Det är förvisso en klok politik att söka bevara dem knutna till

jorden

med kärlekens och traditionens band. Härför krävas från statens

omsorger sida även under normala tider; att sådana bliva under en kris

behövliga ligger

i Men arbetskraftens kvarhållande vid är icke ett

öppen dag. jordbruket exklusivt jordbruksintresse. I det följande kapitlet kommer att närmare

utvecklas, hurusom det för skogsbruket och träförädlingsindustrien är av synnerlig betydelse att under vissa delar av året få förfoga över den vid

jord-

bruket Överflödiga arbetskraften. Det ligger sålunda även i andra

viktiga

näringars intresse, att förhållandena vid jordbruket och särskilt då. vid det mindre jordbruket kunna så. gestaltas, att arbetskraften vid detsamma kan bibehållas.

Av erfarenheterna från den senaste krisen har framgått, att arbetslösheten. vid krisens inbrytande snabbt spred sig inom denna kategori av mindre

jord-

brukare och jordbrukets arbetare samt medförde omfattande krav

på hjälp

och stöd från det allmännas sida. Med hänsyn härtill framstår det för utredningen som ett viktigt önskemål ur beredskapssynpunkt, att statsmakterna i

sina åtgärder eftersträva att så långt möjligt stärka ifrågavarande

folkgruppers

motståndskraft, så att de icke vid en kris bliva nödsakade att anlita det allmännas stöd. Även under gynnsamma konjunkturförhållanden torde alltså staten i detta intresse böra i viss utsträckning understödja sådana arbeten, som erfordras för komplettering av dessa arbets-

befolkningslagers

tillfällen. Ävenså synes det i samma syfte vara av betydelse, att staten allt-

1366 37 7

bildandet av arbetarsmåbruk samt

jämt understödjer egnahemsverksamheten,

bostadsförbättringsverksamheten.

Även om statsmakterna sålunda på allt sätt uppmärksamma och tillgodose

behovet av att förbättra utkomstmöjligheterna för de jordbrukets utövare,

som äro sämst lottade, så att de Vinna ökad motståndskraft i

därigenom

och arbetslöshetstider, torde det med all säkerhet ändock bliva

depressionsi

att statsmakterna vid en kris vidtaga åtgärder direkt inriktade

nödvändigt,

att bereda arbetstillfällen för befolkningsskikt. Som i det

på ifrågavarande

kommer härvid med fördel även vissa arbeten inom följande att visas, kunna

komma i av arbetena måste dock av naturliga

skogsbruket fråga. Huvudparten

skäl sökas inom Det måste nämligen anses vara en samhälls-

jordbruket.

av vikt, att arbetstillfällen så långt möjligt beredas på sådant

angelägenhet

att arbetarna kunna kvarbo i sina hem. sätt, Under den som drabbade vårt land åren 1931-1934, vidtogo också kris, statsmakterna i och för arbetslöshetens och lindrande olika

bekämpande

för att bereda ökade arbetstillfällen inom jordbruket. Sålunda an-

åtgärder visades för samt täckdiknings- och torrlägg-

anslag gödselvårdsanläggningar

Till de som varit gällande för dessa anslag,

ningsarbeten. bidragsvillkor,

skall återkomma vid redogörelsen för de olika slag av förbätt-

utredningen

under såsom medel för arbetslös-

ringsarbeten, utredningen tagit övervägande hetens bekämpande.

bedrivits med från nämnda torde i Den verksamhet, som bidrag anslag,

få anses väl ha sin äro numera i huvudsak

stort sett fyllt uppgift. Anslagen

och med år 1936 ha med stöd av dessa utförts 9707 Till

disponerade.

4 l

motsvarande 706 574 dagsverken. Vid torrläggningsföre-

gödselvårdsföretag, 1

samma tid 1 529 935 och vid täckdiknings- I

tagen ha under utgjorts dagsverken

l 1 600 988 har sålunda vid ifrågavarande

företagen dagsverken. Sammanlagt

beretts arbete, motsvarande 3 837 497 dagsverken.

företag

Förutom nu sätt har staten beviljande av s. k. stödlån,

på angivet genom

i sin helhet fått förbättringsarbeten av

vilka praktiskt taget gäldas genom

till arbetslöshetens lindrande som avsett

olika slag, bidragit genom åtgärder,

Vidare ha statens genom ökade

jordbrukets höjande. egnahemslåntagare

större att övervinna krisen arbeten anslag kunnat beredas möjligheter genom

med det förbättrande.

egna jordbrukets

förhållanden har för av

På grund av nu angivna utredningen fullgörande

ansett böra verkställa undersökning rörande möjligheterna

sitt uppdrag sig

inträffande kris bereda arbetstillfällen inom jordatt vid en eventuellt ny de som för detta ändamål kunna vara bruket ävensom angående åtgärder,

av behovet i beredskapshänseende. påkallade

i

Inventeringens verkställande.

varit medveten om de svårigheter, vilka måste

Ehuru utredningen betydande

av de om-

vara förknippade med en inventering arbetsobjekt på jordbrukets

råde, som skulle kunna lämpa sig såsom har utredningen

beredskapsarbeten,

dock ansett sig böra verkställa en sådan.

Utredningen har i första hand hänvänt till för

sig hushållningssällskapen

erhållande av deras medverkan. Uppgifter ha hos hushållningssällskapen

begärts rörande följande arbeten:

täckdikning, gödselvårdsanläggningar, nyodling, stenröjning, betesförbättring, förbättring av ladugårdsbyggnader samt anläggande av brunnar och vattenledningar.

Som direktiv vid uppgifternas lämnande har gällt, att de skulle giva uttryck för det behov av arbeten, som kunde beräknas föreligga för tioårsperioden 1937-1946, och vilka arbeten kunde tänkas komma till utförande under förutsättning, att staten i och för arbetslöshetens motverkande ställde statsbidrag till förfogande i sådan utsträckning och sådana villkor, att jordägarna

på

kunde förutses skola gå i författning om arbetenas utförande. Till uppgiftslämnarnas orientering har meddelats, att inventeringens resultat skulle ingå i den mobiliseringsplan med avseende å beredandet av arbetstillfällen, som skulle i syfte att under en eventuell kommande kristid med om-

upprättas

fattande arbetslöshet möjliggöra de arbetslösas sysselsättning i en produktiv

och samhällsgagnande verksamhet.

För att bereda att bedöma, i vilken den

utredningen möjlighet omfattning

arbetsmängd, som komme att redovisas, kunde beräknas stå till förfogande vid en under av den tioårsperioden möjligen inträffande kris,

loppet angivna

ha även begärts rörandevden utsträckning, vari de redovisade

uppgifter

arbetena med från nu rådande förhållanden kunde antagas

utgångspunkt

komma till utförande. Till stöd för dessa uppgifter har även anhållits

årligen om sammanställningar utvisande den omfattning, i vilken arbeten av ifråga-

varande kommit till utförande med bidrag eller lån av statsmedel under

slag

åren 1931-1935.

Beträffande torrläggningsarbeten ha uppgifter i första hand lämnats av kommunerna med anledning av utredningens i det föregående omförmälda cirkulärskrivelse till rikets kommuner. Utredningen har emellertid av flera skäl ansett utan vidare kunna godtaga dessa uppgifter, varför de under?

ej sig ställts för granskning och komplettering. lantbruksingenjörerna

ha i allmänhet framhållit de stora svårigheter, som

Hushållningssällskapen

varit med de lämnande utan ingående och

förknippade begärda uppgifternas

kostsamma och betona därför, att de lämnade uppgifterna

undersökningar,

behoven av olika av arbeten äro att anse som mycket approxi-

angående slag mativa. verkställande ha hushållningssällskapen som regel Vid inventeringens

låtit sina medverka. De av dessa lämnade uppgifterna ha.

underavdelningar

dock i fall varit och därför måst av sällskapen kom-

många ofullständiga

IOÖ

pletteras. En del ha endast ansett kunna lämna upp-

hushållningssällskap sig

gifter i klump för hela länet och ej kommunvis såsom begärts. Ett hushållningssällskap har verkställt en ingående inventering i tre utvalda kommuner och med ledning därav beräknat behovet för hela länet.

De olika sätt, varpå hushållningssällskapen sammanbragt sina uppgifter,

påverka självfallet resultaten. Dessa bliva därför icke helt jämförbara. Utredningen har emellertid icke ansett erforderligt att för det ändamål, varom här

är fråga, verkställa en genomgripande omarbetning och komplettering av

materialet för attfå detta mera enhetligt. I stort sett böra nämligen de erhållna uppgifterna lämna en för ändamålet nöjaktig bild av förhållandena. Utred-

vill dock ännu en understryka, att här ifrågavarande uppgifter ningen gång äro approximativa och säkerligen ej alltid på ett riktigt sätt giva mycket

åt behoven inom de olika länen.

uttryck

Flertalet hushållningssällskap ha icke ansett sig kunna lämna några som helst rörande vad som under nuvarande förhållanden kan beräknas

uppgifter

komma till utförande av de redovisade arbetena. Däremot ha de kunnat ställa till uppgifter om kostnaderna för de företag, som under åren 1931-

förfogande

1935 utförts med lån och bidrag av staten. Härigenom ha vissa utgångspunkter erhållits för bedömande av den utsträckning, vari de redovisade arbetena kunna beräknas under nuvarande förhållanden komma till utförande. Fram» hållas att de för åren 1931-1935 lämnade uppgifterna endast avse vad

må, som utförts av förmedlade lån och bidrag. Däri ingå alltså

genom sällskapen

icke arbeten, som verkställts för betalning av stödlån, ej heller vad som utförts av med därför avsedda anslag.

egnahemslåntagare De av kommunerna lämnade uppgifterna angående torrläggningsföretag, vilka som nämnts och av lantbruksingenjörerna, ha granskats kompletterats visat för en redovisning av behovet vara mycket ofullständiga. sig fullständig

Dessa äro i allmänhet omfattande, ofta beröra de även flera

företag ganska

varför de för den kommunen varit svåra att

kommuner, uppgiftslämnande

kostnadsberäkna. Ehuru uppgifterna i fråga, vill utred-

utredningen medtagit

redan här betona, att de endast avse en del av det förefint-

ningen säkerligen liga behovet av torrläggningar.

nu till att beröra de olika av arbeten, vilka i före-

Utredningen övergår slag

varande varit föremål för undersökning.

sammanhang

Olika arbeten inom jordbruket.

Avdiknin g.

Som norm för lämnandet av om ifrågavarande arbeten har gällt,

uppgifter

att skola vara av den beskaffenhet, att båtnaden med

torrläggningsföretagen

avseende å hos marken med hänsyn till dess utnyttjande

alstringsförmågan

såsom åker eller slåtter- eller betesvall skall eller överstiga

ständig uppväga

kostnaden. Resultatet av den verkställda inventeringen framgår av tabell 22.

Tab. 22. Avdikning (tiofirsperfdden 1937-1946).

Medelkoatnad

per är av företag,

som under perioden

.. D ken 1931-1935

L a n Kostnad

agøfxlfâil utförts med lån

eller bidrag av

statsmedcl

kr. kr.

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 635 000 4 828 000 475 000 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ‘ 260 000 1 780 000 171 000 äödermanlands , . . . . . . 3 . . . . . . . . . . . . . . . . 42 000 321 000 - 223 000 Östergötlands . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 000 1 020 000 408 000 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 000 660 000 227 000

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 000 530 000 509 000 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 565 000 3 114 000 V 285 000 Gotlands . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 000 352 000 283 000 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288 000 1 209 000 115 000 Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ‘ 535 000 3 637 000 910 000

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 000 145 000 577 000 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 000 207 000 99 000 Göteborgs och Bohus . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 000 500 000 79 000 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 000 81 000 244 000 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 000 130 000 808 000

Yärmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 000 594 000 230 000 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 000 582 000 169 000 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 000 1 965 000 437 000 Kopp arb ergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 000 221 000 291 000 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 000 1 111 000 171 000

Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 000 290 000 548 000 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 000 1 280 000 808 000 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 000 1 009 000 930 000 Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 831 000 5 030 000 894 000

Summa 4 517 000 30 596 000 9 891 000

1 Beräknad Sign_ Kostnad per dagsver/re 6: 78

Tabellen visar, att för torrläggning av marker för

försumpade jordbruks-

ändamâl skulle under tioårsperioden 1937-1946 kunna beredas arbete, motsvarande en av 4517000 arbeten ha be-

åtgång dagsverken. Ifrågavarande

räknats draga en kostnad av 30 596 000 kronor. Huru av denna arbets-

mycket

kvantitet, som kan beräknas under nu rådande förhållanden årligen komma till utförande, har icke av kunnat har

uppgiftslämnarna angivas. Utredningen

därför i tabellen infört uppgifter om medelkostnaden år av de

per avdiknings-

företag, som under åren 1931-1935 utförts med bidrag eller lån av statsmedel. Dessa utvisa, att under denna tid skulle i genomsnitt för hela landet årligen ha utförts arbeten till en kostnad av icke mindre än 10

omkring miljoner

kronor.

Redan av nu anförda siffror framgår, att de för beredskapsändamål redovisade arbetena på. intet vis kunna anses utgöra resultatet av en fullständig

av de De snarare

inventering förefintliga arbetsebjekten. utgöra säkerligen

den stock av arbeten, som redan äro planerade och mer eller mindre fullständigt blivit föremål för undersökning. Man bör därför kunna räkna med

att möjligheterna att sysselsätta arbetskraft med torrläggningsarbeten av nu ifrågavarande slag i verkligheten äro väsentligt större än som framgår av

tabell 22. Av allt att döma torde sysselsättning kunna beredas i ungefärligen samma omfattning, som varit fallet under åren 1931-1935.

Enligt utredningens uppfattning äro förevarande avdikningsarbeten, som

kunna utföras större delen av året eller så snart marken ej är tjälad, synner-

ligen lämpliga för sysselsättning av sådana arbetslösa, som äga förutsättningar

för grovarbete. Detta framgår även av ovan lämnade uppgifter om verksam- . hetens omfattning under senaste kris. I detta sammanhang må erinras om att

av marker för är ett effektivt medel

utdikning försumpade jordbruksändamål för höjande av jordbrukets produktionsförmåga. För nu ifrågavarande åtgärder beviljas lån från statens avdikningslånefond,

uppgående till hela kostnaden för företaget, dock högst med 70 procent av båtnadsvärdet. Räntan 36 de tre första åren löpa dock utan

utgör procent;

ränta. Räntan för de tre åren lägges till kapitalet. Därefter

därpå följande

sker amortering och räntelikvid medelst en årlig annuitet av 6 procent.

Såsom komplettering till ovannämnda lånefond finnes sedan åtskilliga år ett särskilt för av till avdikningsföretag, från och

anslag beviljande bidrag med budgetåret benämnt statens avdikningsanslag. Bidrag från 1926/1927

detta anslag beviljas med högst hälften av kostnaden för företaget.

Anslaget har för de sista fem budgetåren utgått med:

till summor. För av jordbrukets produktivitet är uppgå betydande främjande

de markernas ett verksamt medel. Med hänsyn till den

vattensjuka avdikning

för samhället och även av en ständigt fort-

yrkesutövarna tvivelaktiga nyttan

hos och i betraktande av att statsmak-

gående produktionsstegring jordbruket

terna av vissa sociala skäl icke torde kunna underlåta att på annat sätt främja

en av finner utredningen övervägande skäl tala dylik utveckling jordbruket,

för att under nuvarande förhållanden med obetydlig

bidragsverksamheten

arbetslöshet inskränkes. Ett av densamma torde

väsentligt uppehållande

emellertid även i nuvarande läge böra ske om än inom snävast möjliga gränser. Den administrativa apparaten för ändamålet bör nämligen i viss utsträckning bibehållas, och det är också önskvärt, att arbetstillfällen, där så erfordras, kunna beredas den del av landsbygdens befolkning, som normalt tillhör de

och vars är i behov av

otillräckligt sysselsattas kategori försörjningskraft

förstärkning.

Huru av verksamheten bör är svårt för utred-

långt inskränkningen gå,

att närmare då även vissa administrativa förhållanden måste

ningen angiva,

beaktas, Vilka bedömande. Utredningen har

undandraga sig utredningens

emellertid kommit till den att en radikal inskränkning bör före-

uppfattningen,

vill utgå ifrån att det skall kunna visa sig lämpligt att under

tagas. Utredningen

normala nedsätta för ändamålet till för-

konjunkturförhållanden statsanslaget

hälften av nu eller 2000 000 kronor. Vid sådant

slagsvis utgående belopp

förhållande torde det emellertid bliva nödvändigt att i viss utsträck-

samtidigt

reformera Vid den av dessa, som sålunda kan

ning bidragsvillkoren. översyn

bliva det önskvärt, att fordringarna

påkallad, synes utredningen på företagen

i olika hänseenden så att det icke, såsom hittills stundom skett,

skärpas,

behöver inträffa, att och för nära nog ruinerande företag

olämpliga delägarna

komma till utförande. Detta önskemål torde bäst främjas, om verksamheten koncentreras till mindre företag, vilkas resultat med säkerhet kan bedömas, och med undvikande framför allt av vilkas genomförande

sjösänkningsföretag,

ofta leda till en ödeläggelse av skönhetsvärden och förstörelse

upprörande

av fisket.

Vid val av torde företräde måhända i viss utsträckning böra lämnas

företag

sådana, för vilka att komma till utförande omedelbart

täckdikning planeras efter Då förutsättning för avdikningen. avdikningen mångenstädes utgör

skulle så sätt ett önskvärt samordnande av dessa arbeten

täckdikning, på

kunna ske.

Verksamhetens inskränkning bör enligt utredningens mening proportionsvis

drabba de södra och mellersta delarna av landet hårdare än Norrland, där en

utveckling och förbättring av jordbruket är mest av behovet påkallad.

Vid en kris med svårartad arbetslöshet kan det — även om andra arbetsföretag inom jordbruket måhända kunna vara att ur samhällsnyttans syn-

—— komma att visa önskvärt att den statliga

punkt föredraga sig ånyo utvidga

detta område. Den administrativa organisationen bör

bidragsverksamheten på.

därför bibehållas i sådan omfattning, att en utvidgning snabbt kan ske, För

detta ändamål bör arbetet med om ordnas

företagens planläggning möjligt

så, att en jämförelsevis stor balans av men

planlagda ej bidragstilldelade

företag av lämplig beskaffenhet alltid finnes att

tillgå.

Om det vid en kris befinnes önskvärt att bör.

utvidga bidragsverksamheten,

för detta ändamål lämpligen anvisas ett extra Från detta bör

anslag. bidrag

kunna utgå med 50 av de beräknade kostnaderna för samt

procent företagen

i övrigt lämpligen med de villkor i vilka föreskrivits

arbetslöshetshänseende,

för bidrag från de under kris anvisade till

föregående anslagen understödjande

av vissa å enskildas och för vilka redo-

tillfälliga skogsvårdsåtgärder skogar

görelse lämnas i följande kapitel (sid. 138-139).

I detta sammanhang vill erinra om sin skrivelse till

utredningen slutligen

statsrådet och chefen för den 1 december 1936

Socialdepartementet angående

behovet av en rörande de hittillsvarande resultaten av den stats-

undersökning

understödda torrläggningsverksamheten för m. m., vilken

jordbruksändamål

skrivelse såsom bilaga (bilaga I) fogats till detta betänkande. har

Utredningen

i denna skrivelse bland annat framhållit, att det att

syntes påkallat bringa

klarhet beträffande ifrågavarande verksamhets och det be-

ändamålsenlighet

hov, som kunde förefinnas av medverkan för av ofull-

statlig färdigställande ständigt dränerade företag. den Utredningen hyste nämligen uppfattningen,

att det vore av allmänt intresse, att de för vilkas utförande

företag, upp-

offringar gjorts såväl av staten som enskilda, verkligen bleve till avsett

gagn. Det framstode sålunda för utredningen såsom mera att sådana ofull-

angeläget,

ständigt dränerade företag fullbordades, än att nya komme till utförande. Vid den av borde sålunda till över-

utredningen föreslagna undersökningen jämväl vägande upptagas frågan om de grunder, efter vilka skulle kunna

statsbidrag

lämnas till dylika ej effektiva företags fullbordande. vore näm-

Utredningen

ligen för sin del övertygad om att under tid med omfattande arbetslöshet en sådan väl avvägd bidragsverksamhet skulle kunna bliva till stor allmännytta genom att möjliggöra arbetslösas i verksamhet.

sysselsättning produktiv Utredningens framställning föranledde proposition till 1937 års riksdag

(nr 238) med hemställan om anslag för utförande av den ifrågasätta, under-

sökningen. Propositionen bifölls av riksdagen (riksdagens skrivelse nr 205).

Med stöd av Kungl. Majzts sedermera den 11 juni 1937

givna bemyndigande

har chefen för jordbruksdepartementet tillkallat särskilda med

utredningsmän

uppdrag att konstatera, i vilken omfattning vid stats-

kompletteringsarbeten

understödda torrläggningsföretag kunna vara och under vilka villkor

behövliga

statligt understöd bör utgå för arbeten av detta särskilt med

slag, hänsyn

till möjligheterna att under tid av omfattande arbetslöshet bereda ökad

sysselsättning i produktiv verksamhet.

A Tiickdikning.

De inkomna uppgifterna angående behovet av täckdikning i vad detsamma skulle kunna komma till utförande under 1937-1946 ha sam-

tioårsperioden

manställts i tabell 23.

Tab. 23. Tfickdiknlng (tioårsperioden 1937-1946).

Medelkostnad per är av ffiretag, somunder perioden .. D ken 1931-1935 L a n Kostnad agilt; utförts med lån

eller bidrag av

statsmedel

fibderrnanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 356 000 3 192 000 138 000 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 629 000 6 651 000 448 000 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 000 172 000 19 000

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 000 1 302 000 93 000 Kalmar norra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 940 000 6 166 000 28 000 Kalmar södra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 000 1 200 000 90 000 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 000 1 700 000 74 000 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 000 916 000 49 000

Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 000 5 750 000 207 000 Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 349 000 4 093 000 373 000 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 769 000 7 693 000 209 000 Göteborgs och Bohus . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000 000 22 000 000 135 000 Alvsborgs norra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 410 000 3 441 000 153 000

Älvsborgs södra. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 000 1 384 000 29 000 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 800 000 24 000 000 774 000 Yarmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 450 000 4 000 000 89 000

300 000 2 993 000 170 000 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 189 000 11 566 000 157 000

Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 000 754 000 30 000 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 417 000 3 471 000 49 000 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 000 601 000 45 000 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 000 338 000 50 000 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 000 2 250 000 13 000

Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 509 000 4 452 000 41 000

Summa. 13 693 000 130 274 000 3 571 000

Kostnad ,ner dagsverke 9: 51

Av tabellen att för av skulle under tioårs

framgår, täckdikning åkerjord

perioden 1937-1946 i kunna beredas arbete, motsvarande 13693000

dags-

verken. Ifrågavarande arbeten, som omfatta en areal av cirka 390 000 hektar, ha beräknats draga en kostnad av i runt tal 130 kronor.

sammanlagd miljoner

Den genomsnittliga kostnaden hektar blir sålunda 335 kronor.

per omkring

Huru mycket av nämnda som kan beräknas under nu rådande

arbetskvantitet,

förhållanden komma till utförande, haricke av kunnat an-

uppgiftslämnarna

givas. Utredningen har därför i tabellen infört uppgifter om medelkostnaden per år av de som under 1931-1935 utförts med

täckdikningsföretag, perioden

bidrag eller lån av statsmedel. Dessa visa, att under denna tid skulle

i genomsnitt för hela landet ha utförts arbeten till en kostnad av inemot

årligen

3-6 kronor. Om skulle fortsätta i samma

.miljoner täckdikningsverksamheten

takt även framdeles, d. v. s. med omkring 2°7 procent per år av den redovisade arbetskvantiteten, skulle alltså ungefär en fjärdedel av denna ha kommit tiall utförande vid tioårsperiodens slut.

Även beträffande nu ifrågavarande arbeten förhåller det sig så, att de redovisade behoven på intet vis kunna anses motsvara den totala tillgången på dylika arbeten. Enligt den officiella statistiken skulle sålunda den täckdikade åkerarealen i landet år 1932 ha till endast 873 250 hektar eller 23-4

uppgått

v procent av totalarealen.

Enligt utredningens mening äro täckdikningsarbetena mycket lämpliga för

sysselsättning av arbetslösa. De kunna utföras under större delen av året, eller så snart jorden ej är tjälad, och kräva icke särskild yrkeskunskap. Ut-

redningen vill i detta sammanhang även erinra om täckdikningens betydelse

för möjliggörandet av en mera ekonomisk odling av värdefullare och mera fordrande växter. Efter täckdikning giver gödsling bättre resultat, varjämte jordens egen alstringskraft blir utnyttjad på ett effektivare sätt. Genom

jordens snabbare uttorkning på. våren möjliggöres tidigare sådd, vilket i sin

tur medför skörd och som regel härigenom även bättre bärgning av

tidigare grödan.

Täckdikningen har sedan åtskillig tid tillbaka varit föremål för statligt stöd. Sålunda finnes för ändamålet inrättad en särskild lånefond, den s. k. täckdikningslånefonden. Från denna fond beviljas ägare eller brukare av åker eller annan odlad - oberoende av storlek och

jord fastighetens brukningstidens

-- med 5 000 kronor må häfta i

längd täckdikningslån högst årligen. Ingen

skuld för lån med mer än 10 000 kronor, i 15 000 kronor.

dylika undantagsfall

Lån, som lämnas för täckdikning med rör, kunna uppgå till hela kostnaden för dikningen, dock högst 500 kronor per hektar. Andra lån lämnas ej till högre

än tre av kostnaden, dock 350 kronor per hektar.

belopp fjärdedelar högst

ränta s

Lånen äro ränte- och amorteringsfria de tre första åren. Därefter utgår efter 4 och sker amortering på tolv år.

procent I arbetsbefrämjande syfte anvisades av 1933 års riksdag även anslag

för till täckdikning. Nya anslag ha därefter årligen beslutats på sätt

bidrag i

nedanstående tablå utvisar:

ej Kungl. Maj :t i särskilda fall av med-

på framställning lantbruksstyrelsen giver ökning av beloppet. Sammanlagda beloppet av statsbidrag och täckdikningslån får högst uppgå till, där fråga är om täckdikning med rör, hela

den beräknade kostnaden, dock ej mer än 500 kronor för hektar av den

jord,

som är avsedd att förbättras genom företaget, samt, där är om täckdik-

fråga

ning med annat material, fyra femtedelar av den beräknade kostnaden, dock högst 350 kronor för hektar av skall i första hand lämnas till

jorden. Bidrag

mindre och medelstora jordbruk.

För anslagens utnyttjande i arbetslöshetsbekämpande har föreskrivits. syfte

att i den mån så lämpligen kan ske vid av skall

hänsyn beviljandet bidrag

tagas till Önskvärdheten att därigenom lindra eller motverka rådande arbetslöshet samt att arbetet, sedan statsbidrag beviljats, utan skall

uppskov igång-

sättas.

Från och med budgetåret 1933/1934 har som av ovanstående framgår den

sammanlagda anvisningen av bidragsmedel för nu ändamål ut-

ifrågavarande

gjort 5500 000 kronor. Sedan bidragsverksamhetens början och till och med

budgetåret 1935/1936 ha sammanlagt 9499 täckdikningsföretag kommit till

utförande.

Ur beredskapssynpunkt vill utredningen med avseende å nu ifrågavarande

arbeten anföra följande.

Med hänsyn till den betydelse täckdikningen måste anses äga för möjliggörande av en mera mångsidig jordbruksproduktion och måhända även för

höjande av jordbrukets lönsamhet samt framför allt för att bereda de mindre

jordbrukarna och landsbygdens av jordbruksarbete beroende arbetare för-

bättrade utkomstmöjligheter, finner för sin del skäl tala för

utredningen att en viss statlig bidragsverksamhet på området upprätthålles även under nu-

varande förhållanden med obetydlig arbetslöshet. Så länge den arbetslöshetspolitiska situationen icke försämras, synes emellertid den statliga bidragsverksamheten böra hållas inom snäva gränser och regleras sådant sätt, att

på bidrag endast utgår till det mindre jordbruket. Utredningen föreställer sig

dock, att en nedskärning av årsanslaget under 500000 kronor —— eller det

varmed under 1937/1938 —— är

belopp, anslaget utgår budgetåret knappast möjlig med hänsyn till angelägenheten av att undvika svårigheter vid verk-

samhetens administration.

Vid en kris med omfattande arbetslöshet synes det utredningen

lämpligt,

att medelsanvisningen ånyo ökas. Ifrågavarande arbeten torde nämligen vara

väl ägnade för bekämpande av arbetslöshet. Förutom de direkta arbetstillfällen, som därvid kunna skapas, kommer en forcerad täckdikningsverksamhet

även att öva gynnsamt inflytande på tegelbrukens sysselsättning, då täckdik-

ningen numera i allt större omfattning utföres med tegelrör.

För att i ett krisläge åvägabringa en mera omfattande täckdikningsverk-

samhet synes bidragsrätten även böra utsträckas till det större jordbruket. Därvid kan det måhända dock vara lämpligt att skärpa villkoren för bidrag i arbetslöshetshånseende, enligt de grunder, som i detta hänseende

exempelvis

varit gällande för statsanslagen till vissa tillfälliga å en-

skogsvårdsåtgärder

skildas skogar.

Gödselvárdsanläggningar.

De som resultat av den verkställda inventeringen inkomna uppgifterna ha

sammanställts i tabell 24.

Tab. 24. Gödselvårdsaxiläggningar (tioårsperioden 1987-1946).

Medelkostnad

per år av företag,

som underperioden

eller bidrag av

statsmedel

kr. kr.

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 000 2 000 000 53 000 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168 000 1 743 000 68 000 §ödermanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 000 1 874 000 67 000 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 000 1 722 000 79 000 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 000 514 000 52 000

i Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 000 1 283 000 91 000 Kalmar norra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 000 1 783 000 45 000 Kalmar södra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 000 937 000 70 000 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 000 1 200 000 66 000 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 000 1 511 000 115 000

Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 270 000 4 000 000 174 000 Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 000 1 346 000 59 000 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 000 2 164 000 67 000 göteborgs och Bohus . . . . . . . . . . . . . . . . . . 400 000 5 000 000 80 000 s Alvsborgs norra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 000 852 000 98 000

Älvsborgs södra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 000 1 052 000 66 000 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 233 000 1 940 000 143 000 Yärmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230 000 2 000 000 65 000 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 284 000 2 687 000 51 000 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 707 000 5 953 000 60 000

Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 000 1 781 000 i 64 000

A Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 000 1 966 000 51 000 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 000 1 070 000 88 000 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 000 295 000 60 000 Västerbottens. .v. . . . . . . . . . . . . . . . . ›.. . . . . . 83 000 1 000 000 42 000

6 230 000 v

Summa 4872000 1926000

› 51903000

i

Uppgifterna ej fullständiga.. Kostnad per dagsverke I0: 65

Som av tabellen skulle för anläggning av gödselstäder under tio-

framgår

1937-1946 kunna beredas arbete, motsvarande 4872000 dags-

årsperioden

verken. Arbetena, som omfatta anläggandet av 88 900 gödselstäder, ha beräknats en kostnad av 51903 000 kronor eller 584 kronor per gödselstad.

draga

Huru mycket av denna arbetskvantitet, som kan beräknas under nu rådande

förhållanden årligen komma till utförande, har icke kunnat angivas av upp-

giftslämnarna. Utredningen har därför i tabellen infört uppgifter om medelkostnaden år av de gödselvårdsanläggningar, som under perioden 1931-

per 1935 utförts med bidrag eller lån av statsmedel. Dessa visa, att under denna tid skulle i genomsnitt för hela landet årligen ha utförts dylika arbeten till en kostnad av 1 926 000 kronor, motsvarande omkring 37 procent av den redovisade arbetskvantiteten.

I likhet med vad fallet är beträffande behovet av avdiknings och täckdik-

ningsarbeten uppgå de för gödselvårdsanläggningar redovisade arbetena tyd-

endast till en mindre del av totalbehovet. Det må sålunda erinras om

ligen

att enligt förefintlig statistik för år 1932 det antal gårdar, som voro försedda med gödselstäder, vid denna tidpunkt endast utgjorde 86 000, medan 344 000 saknade dylika. Av de befintliga gödselstäderna voro i runt tal 71 000 cementerade och återstoden eller 15000 utförda av annat material.

utredningens åsikt äro nu ifrågavarande slag av arbeten icke särskilt

Enligt

lämpliga som beredskapsarbeten till arbetslöshetens lindrande. Arbetena äro sålunda beroende av väderleksförhållandena, kräva yrkesvan arbetskraft samt kunna en och samma plats som regel endast bereda sysselsättning för ett

på

fåtal arbetare. För den kategori jordbrukare, vilken endast kan finna ofull-

ständig sysselsättning i jordbruket, samt för de landsbygdens arbetare, vilka i avsaknad av fast anställning ha svårigheter att finna sysselsättning året runt,

kan emellertid anläggandet av gödselstäder erbjuda ett värdefullt arbetstillskott. En förbättrad skulle även till

gödselvård bidraga åvägabringandet av den ändamålsenligare inriktning av jordbrukets produktionsförhållanden, varom inledningsvis framfört önskemål. Genom dylika åtgärder utredningen kan nämligen den nu mycket betydande importen av gödselmedel inskränkas.

Sedan snart tvenne decennier har staten understött åtgärder för en förbättrad Detta har skett genom inrättandet av en särskild lånefond,

gödselvård.

den s. k. gödselvårdslänefonden. Från fonden lämnas lån till ägare eller brukare av odlad - oberoende av storlek och

jord fastighetens bruknings-

tidens —— för utförande av ändamålsenliga gödselstäder samt sådana

längd

anordningar inom vederbörande djurstallar, som betingas av en rationell

gödselvård. Lån få ej beviljas med högre belopp än 2000 kronor och 75

procent av kostnaden. Lånen äro ränte- och amorteringsfria de två första åren. Därefter ränta med 4 procent och sker amortering på tio år.

utgår Vidare ha i arbetslöshetsbekämpande syfte från och med budgetåret

1933/1934 även anvisats för bidrag till på sätt

anslag gödselvårdsanläggningar

framgår av nedanstående tablå:

För bidragen gälla i huvudsak samma som för lånen. Bidrag må

regler

dock i regel ej utlämnas till ägare eller brukare av fastighet, som omfattar större areal åker än 15 hektar. Statsbidraget har begränsats till belopp, mot» svarande 25 procent av den beräknade kostnaden för den med bidraget

högst avsedda anläggningen, dock högst 200 kronor. sammanlagda beloppet av för anläggningen beviljade statsbidrag och lån av statsmedel får ej överstiga 2 000

kronor och ej heller mer än 75 procent av den beräknade kostnaden.

utgöra Sedan statsbidrag beviljats, skall arbetet utan uppskov igångsättas, varvid

svenskt material företrädesvis skall komma till användning.

Förutom nu nämnda statsunderstöd utgår för ändamålet även s. k. premielån till Under 1931-1935 ha dessa i

egnahemslåntagare. femårsperioden

medeltal per år utgjort 96000 kronor.

Ur beredskapssynpunkt vill utredningen med avseende å nu ifrågavarande

arbeten anföra följande.

Med till det svenska nuvarande gestaltning och de all-

hänsyn jordbrukets

männa som känneteckna detsamma, anser utred-

produktionsförhållanden,

att en förbättrad gödselvård är starkt av behovet påkallad.

ningen uppenbart,

har inledningsvis framhållit som sin åsikt, att jordbrukets pro-

Utredningen

duktion bör mångsidigare och målmedvetet inriktas på att öka vårt

göras oberoende av utlandet ur livsmedelsförsörjningssynpunkt. Utredningen för-

att dessa önskemål en rationellare gödselvård. Av de menar, främjas genom

som lämnats rörande av de med statsunderstöd verk-

uppgifter, omfattningen

ställda arbetena under 1931-1935, sedda i förhållande till det

femårsperioden

totalt behovet av framstår en forcering

föreliggande gödselvårdsanläggningar,

av dessa arbeten såsom önskvärd. Då arbetena såsom utredningen redan framhållit icke äro lika för av arbetstillfällen i tider med svår-

lämpliga skapande

artad arbetslöshet som andra såsom avdikning och täckdik-

jordbruksarbeten

men kanske äro än mer värdefulla för främjande av jordbrukets produk-

ning

tivitet och lönsamhet, det ändamålsenligt, att den statliga

synes utredningen

även under nuvarande gynnsamma förhållanden upprätt-

bidragsverksamheten

hålles. vill till och med för sin del förorda ökning av

-Utredningen någon

denna verksamhet utöver den ram, som uppdragits genom medelsanvisningen för 1937/1938. Detta bör så. lättare kunna ske, därest ut-

budgetåret mycket om en nedskärning av anslagen för dikningsändaredningens förslag väsentlig

mål verkställes. Beträffande bidragsvillkoren har utredningen inga andra

att än att det synes lämpligt, att därest bidragsverksam-

ändringsförslag göra

heten ökas för areal och absolut bidragsbelopp något vidgas.

maximigränserna

iMed det nu anförda har icke velat göra gällande, att gödsel-

utredningen

icke skulle kunna kristid för bekämpande av

vårdsanläggningar tillgripas igen

Erfarenheterna från den senaste krisen ha visat, att de kunna arbetslöshet. användas för detta ändamål. Oberoende av huruvida en utvidgad bidragsverk-

i med nu kommer till stånd, finnes för

samhet enlighet utredningens förslag

sådant ändamål till en tillräcklig mängd arbeten av ifrågavarande

förfogande

slag.

N yodlin g.

Den verkställda inventeringen området har det resultat, som fram-

på givit

går av tabell 25.

Tab. 25. Nyodling (tioårsperioden 1937-1946).

l Mcdelkostnad i per år av företag,

som under-perioden

.. A l D ga ken 1931-1935

L a n Kostnad

hellfttzr asnvgl utförts med bidrag

eller lån av

statsmedel

kr. kr.

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 200 144 000 744 000 15 000 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 20 000 123 000 5 000

. . . . . . . . . . . . . . . . - —— —— 3 000 blödermanlands Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 500 104 000 704 000 16 000 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 800 112 000 552 000 55 000

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 100 155 000 832 000 164 000 Kalmar norra . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 300 31 000 116 000 8 000 Kalmar södra . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 67 000 300 000 28 000 i Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ’ 600 80 000 650 000 20 000 l Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 500 325 000 1 086 000 63 000 i Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 000 375 000 000 000 136 000 Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 700 38 000 202 000 15 000 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000 372 000 1 854 000 75 000

och Bohus ‘ . . . . . . . . . . - — — 50 000 Göteborgs Alvsborgs norra . . . . . . . . . . . . . . . . 700 55 000 346 000 45 000

Älvsborgs södra . . . . . . . . . . . . . . . . 2 200 327 000 2 048 000 103 000 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 800 111 000 395 000 28 000 Yärmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 700 275 000 1 500 000 49 000 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 63 000 325 000 24 000 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 16 000 81 000 8 000

Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 67 000 410 000 20 000 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 60 000 338 000 20 000 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . 1 900 231 000 1 112 000 133 000 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ‘ 800 124 000 777 000 12l 000 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 200 1 621 000 9 726 000 344 000

Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 16 000 l 1 600 000 ’ 10 000 000 500 000

Summa 63500 6373000 36221000 2048000

_

Kostnad per dagsrer/re 5: 68

‘ har -

Hushållningssällskapet ej ansett sig kunna lämna uppgift. Av utredningen beräknad siffra.

Tabellen Visar, att under tioårsperioden 1937-1946 skulle för

nyodling

kunna beredas arbete, motsvarande 6373 000 Arbetena, som om-

dagsverken.

fatta 63 500 hektar, ha beräknats draga en kostnad av 36 221 000 kronor. Den

genomsnittliga kostnaden per hektar uppgår alltså till omkring 570 kronor. Huru mycket av den redovisade som kan beräknas

arbetskvantiteten, årligen

komma till utförande under nu rådande förhållanden, har icke kunnat

angivas

av uppgiftslämnarna. Utredningen har därför i tabellen infört om

uppgifter

medelkostnaden per år av de nyodlingar, som under perioden 1931-1935 utförts med eller lån av statsmedel. Dessa utvisa, att under denna tid

bidrag

skulle i genomsnitt för hela landet årligen ha utförts dylika arbeten till en kostnad av 2048000 kronor, motsvarande omkring 5-6 procent av den i tabellen redovisade arbetskvantiteten. Efter en kostnad hektar av 570

per kronor skulle alltså härigenom årligen ha nyodlats en areal av cirka 3600 hektar.

kräva material och ställa ej höga fordringar på

Nyodlingsarbeten föga »varför de i och för sig äro lämpliga objekt för sysselsättning yrkeskunskap,

av arbetslösa. I stort sett äro de dock i detta hänseende bäst ägnade för syssel-

av de som icke ha full bärgning inom det egna jord-

sättning jordbrukare,

bruket. Även om arbetstillfällen område tillika kunna skapas

på ifrågavarande

för arbetare utan kunna dessa arbeten icke anses

landsbygdens egna jordbruk,

vara av större för direkt bekämpande av en mera omfattande arbets

betydelse

löshet.

Av sociala har staten sedan åtskilliga år

huvudsakligen bevekelsegrunder

tillbaka understött Sålunda finnas tvenne särskilda

nyodlingsverksamheten. i

fonder, allmänna och norrländska varifrån

nyodlingsfonden nyodlingsfonden,

lån för nyodling kunna beviljas.

För från allmänna gälla i huvudsak följande

nyodlingslån nyodlingsfonden

villkor. Lånen eller brukare, oavsett storlek och

beviljas ägare fastighetens Lån beviljas med högst tre fjärdedelar av kostnaden, brukningstidens längd.

dock med 500 kronor hektar. 1 500 kronor kunna under ett

högst per Högst

och samma år erhållas i lån. må häfta i skuld med mer än 5 000 kro-

Ingen

nor. Lånen äro ränte- och amorteringsfria de två första åren. Därefter utgår ränta med 4 och sker amortering på sju år.

procent

För från norrländska nyodlingsfonden gälla i huvudsak samma

nyodlingslån

dock att ränta med mer än 3 procent.

villkor, ej utgår

Från och med 1927/1928 ha även anvisats anslag för bidrag till

budgetåret

för och ändamålsenlig utveckling av sådana ofullstän-

nyodlingar förbättring

som av ringa areal åker icke giva brukaren erforderlig

diga jordbruk, på grund

utkomst av Såsom villkor för erhållande av dylikt bidrag gäller,

jordbruket.

att åkerareal inklusive det till odling ifrågasatta området ej får

fastighetens

10 hektar. må med högst hälften av kostnaden, dock

överstiga Bidrag utgå

250 kronor hektar. Företräde till skall den, som för

högst per bidrag givas

sin är mest i behov av samt den, som av

bärgning jordförbättring, på grund

ekonomi eller av andra orsaker har större svårigheter att erhålla statssvag lån för ändamålet och med härtill eller av andra anledningar är i mera

hänsyn

av ›

trängande behov bidrag.

Av de under de sista fem budgetåren anvisade anslagen till förbättrings-

arbeten å. ha följande belopp beräknats för nyodling: ofullständiga jordbruk

icke särskilda finner i huvudsak böra

påkalla åtgärder, nyodlingsverksamheten

koncentreras till de nordligare delarna av landet må framhållas följande. Såsom helhet betraktat är det nordsvenska jordbruket betydligt mindre utvecklat än det En och rationalisering av jordbruket är

sydsvenska. utvidgning

därför annat sätt av behovet påkallad i norra än i södra Sverige. på ett helt Produktionen av i Norrland täcker icke behovet därstädes,

jordbruksprodukter

varför en av denna bör till mindre betänkligheter än

ökning giva anledning

när det landet i Som skäl för en i Norr-

gäller övrigt. nyodlingsverksamhet

land må. emellertid i detta även beaktas, att i denna landsända

sammanhang

finnas omfattande (myrjordar) av god beskaffenhet.

mycket odlingsmarker

Särskilt i de övre och inre delarna av Norrland ha därjämte jordbrukarna av ålder anskaffat en stor del av sitt foderbehov slåtter å naturliga ängar. genom Detta foder är emellertid av beskaffenhet samt tidsödande att tillvara-

dålig

Man har därför alltmera börjat ersätta foderslåtterna å de naturliga taga. Denna del av kan således

ängarna genom nyodlingar. nyodlingsverksamheten

icke innebära en av produktionen utan endast en omläggning

sägas utökning

av densamma. I detta sammanhang må även erinras om att det är en ganska företeelse bland i landetsz att de hålla för

vanlig jordbrukarna skogstrakter,

stora i förhållande till att skaffa foder. En ut

djurbesättningar möjligheterna

och av nyodling är därför för dessas

vidgning utveckling jordbruket genom vidkommande varvid samtidigt böra kunna åvägabringas möjligheter behövlig, för ett upphörande av skogsbetet.

må. här framhållas, att ett livskraftigt jordbruk i landets skogs-

Ytterligare

är av största för och för fyllande av dess

bygder även, betydelse skogsbruket

behov av arbetskraft.

De medel, som en begränsning av bidragsverksamheten

inbesparas genom

under kunna lämpligen ställas till för-

goda tider, enligt utredningens mening för av andra anslag till förbättring av de ofullständiga jordfogande ökning

bruken såsom och vilka utredningen nedan när-

betesförbättring stenröjning,

mare behandlar. p en kris med omfattande arbetslöshet kunna måhända förhållanden Under som böra föranleda till en av statens stöd åt nyodlings-

uppstå, utvidgning

Det är att de för verksamheten, som utred-

verksamheten. möjligt, riktlinjer

då icke kunna Såsom av tabell 25

ningen ovan skisserat, lämpligen följas.

finnas över hela landet som vid sådant förhållande

framgår, nyodlingsobjekt,

kunna utnyttjas i arbetslöshetslindrande syfte.

Stenröjning.

beträffande behovet av har det resultat, som

Inventeringen stenröjning givit

tabell 26 utvisar. att under 1937-1946 skulle kunna be-

Av tabellen framgår, tioårsperioden

med motsvarande 2 042 000 dags-

redas sysselsättning stenröjningsarbeten,

för de redovisade arbetena har beräknats till verken. Kostnaden uppgå. Huru av denna arbetskvantitet, som kan beräknas 12 752 000 kronor. mycket

Tab. 26. Stenröjning (tioårsperioden 1937-1946).

Medelkostnad per år av företag, som under perioden

”“i°::::““* ::zm.§:

bidrag av statsmed el kr. kr.

Stockholms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 000 510 000 2 000 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 000 391 000 2 000 êödermanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 000 123 000 1 000 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 000 759 000 7 000 Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . .p .. . . . . . . . . 21 000 122 000 12 000

Kronobergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 233 000 1 361 000 90 000 Kalmar norra. . 95 000 432 000 6 000 Kalmar södra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 000 175 000 10 000 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 000 200 000 2 000 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 000 572 000 42 000

Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 000 2 400 000 69 000 Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 000 314 000 4 000 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 000 2 000 000 12 000 Göteborgs och Bohus . . . . . . . . . . . . . . . . . . - — — Alvsborgs norra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 000 126 000 3 000

Älvsborgs södra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213 000 1 624 000 35 000 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 000 358 000 5 000 Yärmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 000 300 000 6 000 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 000 169 000 7 000 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 000 15 000 2 000

Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 000 182 000 18 000 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 000 238 000 2 000 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 000 157 000 - Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 000 174 000 - Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 000 50 000 -

Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — — -

Summa 2 042 000 12 752 000 337 000

Kostnad per dagsvar/ra 6‘: 20

årligen komma till utförande under nu rådande har icke kunnat

förhållanden, angivas av uppgiftslämnarna. har därför i tabellen

Utredningen infört upp-

gifter om medelkostnaden per år av de som under

stenröjningsarbeten, perio-

den 1931-1935 utförts med bidrag av statsmedel. Dessa att under denna

visa,

tid skulle i för hela landet ha utförts

genomsnitt årligen dylika arbeten till

en kostnad av 337 000 kronor, motsvarande av den redoungefär 2-6 procent visade arbetskvantiteten. Ehuru normer kunna för

svårligen enhetliga uppställas bedömande av be-

hovet av särskilt i vissa

stenröjning, föreligga otvivelaktigt sydligare lands-

delar uppenbart arbeten av beskaffenhet i icke

lämpliga dylik ringa. omfatt-

ning. Med till den samt då. shir-

hänsyn jämförelsevis ringa materialåtgången

skild icke måste

yrkeskunskap erfordras, stenröjningsarbetena anses lampa

för av arbetslösa. För av en mera omfattande

sig sysselsättning bekämpande

arbetslöshet äro dessa arbeten dock mindre lämpliga, då företagen alltid torde

komma att bliva små.

jämförelsevis

Som ett led i strävandena att bereda de mindre jordbruken större bärkraft

i för olika å från och

har anslaget förbättringsarbeten ofullständiga jordbruk

år 1931 visst för Såsom villkor för

med jämväl inrymts belopp stenröjning.

erhållande av till ändamål att fastighetens åkerareal

bidrag dylikt gäller,

icke 10 hektar. må med högst hälften av kostnaden,

överstiger Bidrag utgå

med 250 kronor hektar. Vad sagts om företräde för

dock högst per tidigare

erhållande av även med avseende å bidrag till sten-

nyodlingsbidrag gäller

röjningsarbeten.

Av de under de sista fem anvisade anslagen till förbättrings-

budgetåren

å ha beräknats för stenröjning:

arbeten ofullständiga jordbruk följande belopp

endast medtagits för de båda län, för vilka från

uppgifter hushållningssäll-

skapen icke föreligga. i

Av tabellen framgår, att utförandet av de redovisade arbetena beräknats kräva närmare 39 miljoner dagsverken samt en kostnad av i runt

belöpa på

tal 29 miljoner kronor. I areal omfatta arbetena cirka 158000 hektar. Det kan här vara av intresse att erinra, att enligt 1932 års arealen

jordbruksräkning

knltiverad betesäng endast skulle till 58 433 hektar.

uppgå.

Huru mycket av den i tabellen redovisade arbetskvantiteten, som kan beräknas under nu rådande förhållanden komma till har icke

utförande, upp-

giftslämnarna kunnat angiva. Enligt från inhämtade

hushållningssällskapen

uppgifter skulle emellertid kostnaden för de med lån eller av staten

bidrag

utförda betesförbättringarna i medeltal år för 1931--1935 ha.

per perioden

Tab. 27. Betesförbättring (tioårsperioden

1987-1946).

Antal dagsverken enligt uppgifter av

L ä n summa

hushällnings- domän- stifts- skogssäll-

sällskapen styrelsen nämnderna skapat m. fl.

80 000 616 115 ~—— 80 731

. . . . 91 000 - 274 - 91 274 Södermanlands . . . . . . . . . . . . . . 28 000 - 580 —-— 23 580 Östergötlands . . . . . . . . . . . . . . . . 170 000 70 270 - Jönköpings . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 000 160 2 020 - 1727 1

333 Kronober gs . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 000 3 820 — — 134 820 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 382 000 790 1 063 - 383 853 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 000 1 200 - —-— 76 200 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 000 -— 20 —-— 123 020 Kristianstads . . . . . . . . . . . . . . . . 100 000 290 140 - 100 430

Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250 000 - 100 — 250 100 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 294 000 1 125 1 723 - 296 848 Göteborgs och Bohus . . . . . . . . ‘ 89 000 - 2 540 80 91 620 Alvsborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 000 - 15 595 1 100 162 695 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 000 — 38 820 - 195 820

Yärmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 000 — 1 170 —- 301 170 Orebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 000 - 1 920 - 110 920 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . 440 000 -— 610 - 440 610 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . 140 000 1 225 230 - Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 000 375 — --

lâå

Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . 129 000 13 250 2 050 -— 144 300 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 000 - 750 - 56 750 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . 150 000 9 560 970 -— 160 530 Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . ‘ 188 000 11 000 - - 199 000

Summa 3 776 000 43 481 70 960 l 180 3 891 621 Areal i hektar . . . . . . . . . . . . . . 154 100 1 628 2 135 250 158 113 Kostnad, kronor . . . . . . . . . . . . 28 285 000 240 000 552 000 10 000 29 087 000 Medelkostnad per hektar,

kronor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 147 259 40 184

Uppgiften lämnad av skogsvårdsstyrelsen.

till 1-2 kronor. Detta motsvarar 4-3 procent av den

uppgått omkring miljoner

i tabellen redovisade kostnaden för där angivna arbeten. är det totala behovet av betesvallsanlägg-

Enligt utredningens uppfattning

större än som i tabellen redovisats. Särskilt torde detta vara fallet be-

ningar

träffande Norrland, där den rationella beteskulturen ännu endast erövrat jämförelsevis små områden. Att så är förhållandet torde emellertid även i viss få tillskrivas de bestämmelser, som hittills varit gällande för sta-

utsträckning

tens av och vilka icke skapat

understödjande betesförbättringsverksamheten

varken för betesmarkernas underhåll eller för skogs-

erforderliga garantier

-

betets upphörande.

Beträffande den understödsverksamheten området må här erinras

statliga på om följande.

Från allmänna och norrländska nyodlingsfonden utlämnas

nyodlingsfonden

lån även för befordrande av en rationell beteskultur å icke odlad jord, s. k.

betesförbättringslån.

För från allmänna nyodlingsfonden gälla huvudsak-

betesförbättringslån

villkor. Lånen eller brukare, oavsett fastighetens

ligen följande beviljas ägare

storlek och Företrädesrätt till lån skall dock givas

brukningstidens längd.

innehar 50 hektar åker eller annan odlad jord. Lånen skola den, som högst i första hand avse förbättring av sådan mark, som redan förut har

därjämte

karaktär av betesmark. Lån må beviljas med högst tre fjärdedelar av kostnadock med 350 kronor hektar. Högst 2 000 kronor kunna erden, högst per hållas i lån under ett och samma år. Ingen får häfta i skuld med mer än 5000 kronor. Lånen äro ränte- och de två första åren. Där-

amorteringsfria

efter ränta med 4 och sker fem år.

utgår procent amortering på

från norrländska gälla i huvud-

Förabetesförbättringslån nyodlingsfonden

sak samma villkor, dock att ränta ej utgår med mer än 3 procent. Från och med 1927/1928 har riksdagen även anvisat anslag för

budgetåret av till betesförbättringar för förbättring och ändamålsenlig beviljande bidrag

av sådana som på grund av ringa areal

utveckling ofullständiga jordbruk,

kultiverad betesmark icke giva brukaren erforderlig utkomst av jordbruket. Såsom villkor för erhållande av bidrag gäller, att fastighetens åkerareal

dylikt

icke får 10 hektar. Bidrag må utgå med högst hälften av kostnaden,

överstiga

dock med 125 kronor hektar. Vad tidigare om företräde för

högst per sagts erhållande av nyodlingsbidrag gäller även nu ifrågavarande bidrag.

Av de under de sista fem budgetåren anvisade anslagen till förbättringsarbeten å ha belopp beräknats för betes-

ofullständiga jordbruk följande

förbättring:

Ur beredslcapssynpunkt vill med avseende å nu

utredningen ifrågavarande

arbeten anföra följande.

I det följande kapitlet om har under rubriken

skogsarbeten utredningen »Betesvallsanläggningar för skogens fredande mot bete» (sid. 147) anfört vissa

synpunkter på bland annat för

betesvallsanläggningarnas lämplighet syssel-

sättning av arbetslösa, vartill utredningen här vill hänvisa. Vidare har utredningen i angivna sammanhang och på där anförda skäl — i huvudsak

grundade

behovet av —— att en närmare

på skogsmarkens betesfredning föreslagit, under-

sökning verkställdes rörande ändamålsenligheten m. m. av den nuvarande understödsverksamheten på området från statens sida. Även härtill får utredningen i detta sammanhang hänvisa. Därutöver vill i ämnet

utredningen anföra följande.

Utredningen har i jordbrukspolitiskt hänseende i olika fram-

sammanhang

fört den åsikten, att det för närvarande måste anses mera att söka.

angeläget

ernå en av lönsamhet än en enbar av

förbättring jordbrukets höjning jord-

brukets En förbättrad beteskultur bör utred-

produktionsförmåga. enligt

ningens åsikt kunna vara ett verksamt medel för lön-

höjande avjordbrukets

samhet utan att dess därigenom behöver i mera

avkastning stegras betydande

omfattning. Så mycket mindre behöver detta bliva fallet som det av»

på. grund

åkerjordens eller den omgivande utmarkens beskaffenhet oftast är mest ändamålsenligt eller helt enkelt nödvändigt att för i

betesregleringen taga anspråk

åkerjord. En efter rationella grunder för landet i dess helhet utförd betesreglering måste sålunda få till följd en icke av den så-

oväsentlig minskning

som åker brukade arealen. Då man kan att den som

förutsätta, åker, disponeras för betesändamål, är särskilt svårbrukad, åstadkommes en

härigenom

rationalisering av jordens förbättras bebrukningsförhållanden. Samtidigt

tingelserna för djurvården och för en räntabilitet av

stegrad mjölkproduk-

tionen.

g

Förutom dessa för åstadkommas stora för-

vinningar jordbruket samtidigt

delar för skogsbruket. Som i annat

utredningen sammanhang framhållit, är

det ett önskemål av största allmänekonomiska att

betydelse, skogsbrukets pro-

duktionsförmåga förbättras. När så är förhållandet, förefaller det

uppenbart

oriktigt, att en jordbruksdrift skall få tillåtas i stor ut-

otidsenlig alltjämt

sträckning äventyra skogsvården.

Utredningen förmenar alltså, att det såväl ur som

jordbruks- skogsvårde-

synpunkt är av största vikt, att en rörande nuva-

undersökning betesfrågans

rande läge snarast kommer till så att statens

stånd, understödjande verksam-

het på detta område utan alltför kan efter

långt dröjsmål regleras sunda och

ändamålsenliga principer.

Ladugårdsförbättráng.

Till har överlämnats för att i

utredningen tagas övervägande vid full-

görande av dess uppdrag en den 15 1936 av 1933 års och

maj mjölk- mejeriutredning upprättad promemoria rörande åtgärder för ladugårdarnas förbätt-

ring ävensom över promemorian

avgivna yttranden.

I promemorian redogöres bland annat för vissa av och

mjölk- mejeriutred-

ningen inhämtade uppgifter angående ladugårdarnas och den därtill hörande

inredningens beskaffenhet i landets skilda delar. Ifrågavarande uppgifter hade införskaffats genom rundskrivelser till läns- och distriktsveterinärerna samt

till hushållningssällskapens egnahems- och husdjurskonsulenter och vid givit

handen, att ladugårdarna i genomsnitt vore av dålig beskaffenhet å 11-12 procent av de stora jordbruken, å 26-28 procent av de medelstora och å 41-44 procent av de små jordbruken. Med utgångspunkt från dessa siffror

har mjölk- och mejeriutredningen beräknat, att ett behov av ladugårdsförbätt-

ringar förelåge beträffande 748 000 nötkreatursenheter. Kostnaden för förbättringsarbete per nötkreatursenhet borde enligt utredningen mera sällan behöva överskrida 400 kronor. En kostnad av denna storlek beräknades dock ifrågakomma endast för en mindre del av ladugårdarna, enär i ett stort antal

fall allenast mindre genomgripande förbättringar vore behövliga.

I samband med den av inventeringen av

beredskapsutredningen företagna

arbeten inom jordbruket har utredningen ansett det lämpligt att av hushåll-

ningssällskapen även begära uppgifter rörande det behov av ladugårdsförbätt-

ringar, som kunde beräknas föreligga för tioårsperioden 1937-1946, och vilka arbeten skulle kunna komma till utförande under förutsättning, att staten i och för arbetslöshetens motverkande ställde till förfogande statsbidrag i sådan

och sådana villkor, att kunde förutses skola i

utsträckning på jordägarna gå

författning om arbetenas verkställande.

En av de inkomna uppgifterna lämnas i tabell 28.

sammanställning

Tab. 28. Ladugzirdsffirblittring (tiofirsperioden 1937——1946).

L ä. n Dagsverkon Kostnad L ä. n Dagsverken Kostnad

antal kr. antal kr.

Stockholms . . . . . . . . 200 000 3 000 000 Qöteborgs o. Bohus 1 000 000 14 000 000

Uppsala . . . . . . . . . . . . 170 000 1 855 000 Alvsborgs . . . . . . . . . . 1 133 000 17 316 000

êödermanlands . . . . 85 000 1 005 000 Skaraborgs . . . . . . . . 1 285 000 12 850 000

Östergötlands . . . . . . 131 000 2 019 000 Värmlands . . . . . . . . 985 000 9 428 000

Jönköpings . . . . . . . . 200 000 2 707 000 Örebro . . . . . . . . . . . . 219 000 2 186 000

. . . . . . . . 151 000 2 932 000 Västmanlands . . . . . . 1 743 000 14 525 000

Kronobergs

Kalmar . . . . . . . . . . . . 357 000 4 375 000 Kopparbergs . . . . . . 236 000 3 115 000

Gotlands . . . . . . . . . . 110 000 1 300 000 Gävleborgs . . . . . . . . 538 000 8 728 000

. . . . . . . . . . 150 000 1 500 000 Västernorrlands . . . . 299 000 2 000

Blekinge 455

Kristianstads . . . . . . 195 000 3 625 000 Jämtlands . . . . . . . . . . 124 000 1 862 000

Malmöhus . . . . . . . . 256 000 4 916 000 Västerbottens . . . . . . 1 667 000 20 000 000

Hallands . . . . . . . . . . 277 000 5 342 000 Norrbottens . . . . . . . . 1 860 000 16 000 000

Summa 13 371 000 157 041 000

Kostnad per dagsver/re 11: 74

Av tabellen att av ifrågavarande arbeten redovisats en kvantitet,

framgår,

för vars utförande skulle 13 371 000 dagsverken. De totala

åtgå sammanlagt

kostnaderna för arbetena ha beräknats i runt tal 157 miljoner

belöpa på

kronor. Om man förutsätter, att halva kostnaden av arbetslöner,

utgöres

uppgår dagsverkspriset för de i tabellen redovisade arbetena till i

genomsnitt

kronor 5: 90.

De av de olika redovisade behoven visa stora

hushållningssällskapen ganska

skiljaktigheter, vilket till stor del torde bero på det sätt, inventeringen

varpå

skett. I en del fall ha sällskapen sina med av

uppgjort sammandrag ledning

från olika socknar eller gillen inkomna uppgifter, i andra däremot ha de

själva verkställt en beräkning med ledning av antalet brukningsdelar. Det

förra beräkningssättet i ha resultat än det senare.

synes regel givit lägre

Utredningen vill med anledning härav betona, att de för de olika

sällskapens områden angivna kostnadsuppgifterna endast äro ungefärliga och ej fullt

riktigt återgiva behoven inom olika delar av landet.

Beträffande frågan, i vilken utsträckning de redovisade förbättrings-

arbetena kunna tänkas komma till utförande under utan att

tioårsperioden

bidrag ställas till förfogande av statsmedel, kan man av hushållningssäll-

skapens uppgifter endast bilda sig en osäker uppfattning. Något annat har

ej heller varit att vänta, då så ovissa faktorer härvid inverka. Så

många

mycket torde dock vara givet, att under normala förhållanden förbättringsarbetena ej utan statsbidrag komma att bedrivas i sådan omfattning, att icke även vid slutet av tioårsperioden ett behov fortfarande

mycket betydande

kommer att förefinnas.

Behovet av en allmän upprustning av jordbrukets ekonomibyggnader är

stort icke blott ur ekonomisk utan även ur hygienisk synpunkt. Små, otidsenliga och onödigt arbetskrävande ladugårdar finnas i stort antal i alla delar av landet. I allmänhet torde ägarnas ekonomi vara det största hindret för

ladugårdarnas modernisering. En allmän förbättring av dem kräver mycket

arbete, och vid allmänt arbetslöshet är det ett lämpligt arbetsobjekt för

särskilt landsbygdens yrkesvana arbetare såsom skogsarbetare, sten- och

cementarbetare samt icke minst byggnadsarbetare.

Utredningen anser sålunda ifrågavarande slag av arbeten mycket lämpliga

som beredskapsarbeten vid inträffande arbetslöshet. Materialanskaffning, grundgrävning m. m. kan lämpligen i viss utsträckning även ske vintertid.

1933 års mjölk- och mejeriutredning har i sin ovannämnda promemoria

framlagt vissa förslag till statens medverkan för utförande av ladugårdsförbättringar. Sålunda har föreslagits inrättande av en statens lånefond för utlämnande av lån till dylika förbättringar. Under tider av större arbetslöshet borde emellertid även direkt statsunderstöd ifrågakomma. Bidragen borde i

regel utlämnas av hushållningssällskapen och med högst 50 procent av utgå förbättringskostnaden. Såsom en ytterligare begränsning borde gälla, att

bidrag ej finge överskrida ett belopp av 200 kronor per nötkreatursenhet. Vid bidragstilldelningen ——varvid borde verkställas en prövning av vederbörandes behov av bistånd — skulle mindre jordbruk äga företräde framför större. Med dylika villkor kunde enligt utredningen beräknas komma att krävas 75 miljoner

kronor i bidrag för förbättring av de bristfälliga ladugårdarna i landet.

Direkta statsbidrag till förbättring av ekonomibyggnader ha tidigare endast

utgått till egnahemslåntagare i form av s. k. premielån. Beaktas bör dock, att de av riksdagen beviljade anslagen till ackords- och stödlån, för åren 1932-

1934 sammanlagt 28 miljoner kronor, praktiskt taget i sin helhet gäldas

genom

förbättringsarbeten och sålunda i verkligheten ha karaktär av Av

bidrag.

dessa har en betydande del, särskilt i de norra länen, använts för

förbättringsarbeten å ekonomibyggnader. Uppgifter om i vilken utsträckning så skett ha

likväl icke kunnat erhållas.

Av 1936 och 1937 års riksdagar ha emellertid försöksvis anvisats vissa anslag för bidrag till ladugårdsförbättringar. Sålunda anvisade 1936 års riksdag 100 000 kronor för dylika arbeten i vissa fjällsocknar i Västerbottens län. Av 1937 års riksdag ha anvisats 250 000 kronor för att användas inom sådana landsdelar, där behovet av åtgärder på området framstode såsom störst. Företrädesvis har man därvid haft i sikte Norrbottens samt Göteborgs och Bohus län.

För dispositionen av sistnämnda anslag har Kungl. Majzt meddelat huvud-

sakligen följande bestämmelser.

Bidrag må beviljas till bestridande av kostnaderna för eller

reparation annat förbättringsarbete i ladugård, vari inbegripes uppförande av ny ladu-

gård i stället för befintlig sådan. Till ladugård hänföres även sådant kreatursstall, där, förutom nötkreatur, jämväl andra husdjur förvaras. Bidrag må beviljas den som äger eller eljest är för den ladugård, varom

underhållsskyldig

fråga är, under förutsättning att ladugården, såvitt kan bedömas, är behövlig för framtiden, att förbättringsarbetet anses ur eller hygienisk arbetsbesparande

synpunkt eller eljest erforderlig samt att sökanden vara i behov av

prövas

ekonomiskt bistånd för förbättringsarbetets genomförande. Ej må bidrag i fråga om brukningsdel, vars åkerareal överstiger tio hektar, utgå med mindre

synnerliga skäl därtill äro. Bidrag må icke beviljas. till belopp överstigande

200 kronor per nötkreatursenhet. Vid bidragets bestämmande skall skälig

hänsyntagas till sökandens förmåga att själv bidraga med penningar, material, transporter och eget arbete. Den som vill komma i åtnjutande av statsbidrag har att för uppgöirande av plan och kostnadsförslag rörande förbättrings-

arbetets utförande anlita hos hushållningssällskapet anställd konsulent eller annan byggnadssakkunnig som sällskapet finner därtill skickad.

person,

Innan någon del av beviljat statsbidrag utbetalas, skall bidragstagaren av-

lämna förbindelse att enligt fastställd plan och inom föreskriven tid utföra förbättringsarbetet ävensom att fullgöra de övriga villkor, som må föreskrivas.

Sedan statsbidrag beviljats, skall förbättringsarbetet utan uppskov igång-

sättas vid äventyr att rätten att erhålla bidrag må kunna förklaras förfallen.

Det åligger hushållningssällskapet att med råd och anvisningar tillhandagå

bidragstagaren ävensom att vara honom behjälplig vid inköp av virke eller

i i

andra byggnadsvaror. Ur beredskapssynpunkt vill utredningen med avseende å nu ifrågavarande

arbeten anföra följande.

Utredningen kan i princip ansluta sig till 1933 års mjölk- och mejeriutred-

nings uppfattning, att staten under tider av större arbetslöshet bör medverka till ladugårdarnas förbättring genom anvisande av Detta

statsbidrag.

synes lämpligen kunna ske på av nämnda utredning föreslagna villkor, vilka i huvudsak även upptagits av vill här endast

Kungl. Majzt. Utredningen

understryka vikten av att noggrann verkställes.

behovsprövning

Utredningen förmenar alltså, att frågan om ett iståndsättande av det

svenska jordbrukets ladugårdsbestånd i olika hänseenden är förtjänt av upp-

märksamhet. I främsta rummet är det av vikt, att

självfallet jordbrukets

standard överhuvud taget höjes, varmed följer en höjning av kvaliteten å dess produkter. Härvid må. endast erinras om att det danska smöret åtnjuter högre pris än det svenska å den engelska marknaden. Vidare måste en modernisering av ladugårdarna vara ett verksamt medel för

höjande av jordbrukets lönsamhet ävensom för åvägabringande av drägligare

arbetsförhållanden inom detsamma. Detta senare är icke minst viktigt med

hänsyn till jordbrukets stundom betydande svårigheter att i den alltmer

skärpta konkurrensen med andra näringar få tillförsäkrad

sig erforderlig

arbetskraft. Slutligen bör en detta område bedriven mera omfattande

på statlig bidragsverksamhet direkt såväl som indirekt erbjuda välbehövliga

arbetstillfällen under en kristid för den del av som

landsbygdens befolkning,

i första hand drabbas av den minskade

plågar arbetstillgången.

Såsom utredningen redan anfört ha 1936 och 1987 års riksdagar försöksvis anvisat vissa, relativt sett mindre för till

belopp bidrag ladugårdsförbättringar

även under nu rådande förhållanden. De erfarenheter, som vinnas,

härigenom

böra bliva till gagn vid ett eventuellt igångsättande av förbättringsverksamheten i större skala, vilket ur är värdefullt.

beredskapssynpunkt synnerligen I detta syfte vill utredningen jämväl förorda, sätt och mejeriutredpå mjölkningen föreslagit, att en lämplig, populärt hållen handledning utarbetas för

dem, som skola planlägga eller utföra förbättringsarbetena, samt att kurser anordnas för de personer inom som skola handha

hushållningssällskapen,

verksamheten. Utredningen vill i detta sammanhang även föreslå att, för.

slagsvis genom lantbruksstyrelsens försorg, normalritningar upprättas för ladugårdar med olika djurbesättningar och med anpassning till förhållandenas

olika gestaltning i landets skilda delar.

Anläggande av brunnar och vattenledningar.

Vid den inventering av inom jordbruksnäringen lämpliga arbetsobjekt, som

utredningen ansett sig böra företaga, har utredningen även undersökt behovet av brunnar och Resultatet härav av

vattenledningar på landsbygden. framgår

tabell 29.

Tabellen visar, att enligt hushållningssällskapens uppgifter skulle för ut-

förande under tioårsperioden 1937-1946 föreligga behov av arbeten av ifrågavarande slag, motsvarande en åtgång av nära 1-5 miljoner dagsverken samt en kostnad av inemot 15-6 miljoner kronor. Härvid är att märka, att fyra hus-

hållningssällskap icke redovisat arbeten av förevarande slag. Det

några

totala behovet måste därför anses vara icke oväsentligt större än det i tabellen

angivna.

Tab. 29. Anläggande av brunnar och vattenledningar (tioårsperloden 1937-1946).

L ä n Dagsverken Kostnad L ä n Dagsverken Kostnad

antal kr. antal kr.

Stockholms . . . . . . . . 54 000 560 000 Hallands . . . . . . . . . . 45 000 447 000

118 000 1 201 000 o. Bohus - -

Uppsala . . . . . . . . . . . . Göteborgs

. . . . 30 000 332 000 . . . . . . . . . . —— —

§ödermanlands Alvsborgs

Östergötlands . . . . . . 22 000 272 000 Skaraborgs . . . . . . . . 125 000 750 000

Jönköpings . . . . . . . . ‘ 25 000 254 000 Yarmlands . . . . . . . . 110 000 l 000 000

Kronobergs . . . . . . . . 30 000 441 000 Orebro . . . . . . . . . . . . 263 000 2 195 000

Kalmar norra . . . . . . 17 000 168 000 Kopparbergs . . . . . . 36 000 450 O00

Kalmar södra . . . . . . - -- . . . . . . . . 2 000 29 000

Gävleborgs

Gotlands . . . . . . . . . . 15 000 200 000 Västernorrlands . . . . 87 000 737 000

Blekinge . . . . . . . . . . 1 20 000 200 000 J åmtlands . . . . . . . . . . 14 000 123 000

Kristianstads . . . . . . 17 000 271 000 Västerbottens . . . . . . 250 000 2 700 000

Malmöhus . . . . . . . . 72 000 520 000 Norrbottens . . . . . . . . 139 000 2 732 000

Summa l 491 000 15 582 (XXI

1 Av utredningen beräknad siffra. Kostnad per dagsverke 10: 47

Anläggandet av brunnar och vattenledningar torde få anses såsom jäm-

förelsevis arbeten för av sådana arbetslösa, som äga

lämpliga sysselsättning

förutsättningar för grovarbete. Arbetena kunna under större delen av

pågå

året, och särskild yrkeskunskap kräves endast i ringa utsträckning. Deras användbarhet emellertid av det förhållandet, att endast ett fåtal

begränsas

arbetslösa kunna sysselsåttas på en och samma arbetsplats samt att de enskilda arbetena i regel torde bliva av liten omfattning och sålunda relativt kortvariga. Sin största betydelse få därför dessa arbeten såsom komplettering av försörj-

ningsmöjligheterna för de mindre jordbrukarna och landsbygdens arbetare

överhuvud Det torde i detta sammanhang böra erinras om att material-

taget.

åtgången i form av rör, pumpar m. m. vid dessa arbeten är jämförelsevis stor, vilket dock icke enbart behöver utgöra en nackdel, då en ökad förbrukning härav skapar arbetstillfällen inom vissa industrier.

måste arbeten tillmätas stor be-

Enligt utredningens mening ifrågavarande

för arbetets underlättande inom jordbruket. Utredningen vill återgiva

tydelse

vad Norrbottens läns hushállningssállskap i detta hänseende anfört.

Hushållningssällskapet anser det vara av utomordentlig betydelse, att jord-

brukarna sättas i tillfälle att införa vatten och avlopp i sina hem. Dylika

i ett ha tidigare betraktats och betraktas ännu

anordningar jordbrukarehem

i sina håll såsom vilken icke i allmänhet kunna

dag på lyx, jordbrukarna

räkna med att bestå sig. Hushållningssällskapet anser sig på det bestämdaste böra avstånd från en sådan och hävdar likaledes bestämt, att

taga uppfattning

anordnandet av vatten- och avloppsledning i ett jordbrukarehem innebär en

sådan arbetsbesparing för husmodern, att omedelbara åtgärder böra

vidtagas

för att bereda jordbrukarna möjligheter till införande av sådana anordningar.

Det kan utan överdrift påstås, att ingen samhällsgrupp har en så oerhörd arbetsbörda som en husmoder i ett jordbrukarehem. Hon skall vara den första i arbetet morgonen och den sista på kvällen. Hon har icke blott att sköta

på

hushållet, hemmet och barnen utan det kräves även av henne, att hon skall sköta djuren samt deltaga i eller, där mannen är borta i sköta

förvärvsarbete,

jordbruket under dennes frånvaro. När husets övriga medlemmar vila från arbetet, får husmodern oftast syssla med hushållet, och finnes det småbarn i familjen eller inträffar sjukdom, förunnas henne ej ens nattron. Ãvenså äro få arbetsuppgifter i samhället förenade med sådant ansvar som husmoderns i ett jordbrukarehem. Familjens väl och ve samt dess ekonomi äro helt beroende av hennes förmåga att fylla sina uppgifter och bära sin övermänskliga arbetsbörda. Erfarenheten visar, att där en duglig husmoder finnes, familjen

reder sig gott, även om jordbrukaren själv icke förmår fylla sin uppgift.

Förmår däremot icke husmodern fylla sin uppgift, är jordbrukaren slagen till en slant, huru dugli han än är, och familjen har svårt att reda sig med allt vad detta innebär. êlusmoderns arbete och insats i ett jordbrukarehem kan sålunda icke överskattas. Med all rätt kan därför den uppfattningen hävdas, att det är missbrukad kvinnokraft, då en husmoder i ett jordbrukarehem skall behöva bära vatten och slask. Hon bör i stället kunna ägna åt mera be-

sig

tydelsefulla uppgifter till hemmets förkovran eller få en stunds vila i sitt krävande arbete. Man måste djupt beklaga, att det i fråga om åtgärder för

jordbrukets främjande så litet tänkts på husmodern och tagits så ringa hänsyn

till hennes önskemål. Hushållningssällskapet anser därför, att oavsett om arbetslöshet inträder och stort behov av arbetsföretag kommer att

därigenom

uppstå eller icke, åtgärder omedelbart böra vidtagas för att avhjälpa bristen

på vatten- och avlo psledningar i jordbrukarehemmen. Samhället är skyldigt jordbrukets husmödiar denna up offring. Riklig och bekväm vatten

tillgång på

har dessutom en så stor för att den

utomordentggt betydelse hygienen, upp-

offring från det allmännas sida, som är förenad med anskaffningen av anordningar härför, måste anses lämna mycket hög valuta.

Utredningen vill jämväl erinra om att riksdagen i skrivelse till

Kungl.

Majzt den 23 maj 1936, nr 244, hemställt om utredning till

angående åtgärder

åstadkommande av utsträckt användning av vatten- och sanitetsledningar

på

landsbygden.

Ur beredskapssynpunkt vill i ämnet anföra

utredningen följande.

De ovan återgivna uttalandena av i Norrbottens län

hushållningssällskapet

synas utredningen värda allt beaktande. Från de synpunkter utredningen företräder finnes dock ej anledning att förorda anvisande av för

statsbidrag ifråga-

varande ändamål under nu rådande gynnsamma konjunkturförhållanden. Däremot synas utredningen skäl tala för att staten vid en kris med

åtskilliga

omfattande arbetslöshet understödjer arbeten med av brunnar

anläggande

och vattenledningar. Förutom de motiv härför, som anföras i

hushållnings-

sällskapets nyssnämnda uttalande, vill utredningen framhålla, att då staten i syfte anslår medel för utförande i om-

arbetslöshetsbekåmpande betydande

fattning av vattenledningsanläggningar i städer och samhällen, detsamma

rättvisligen även bör kunna ske för motsvarande arbeten rena

på landsbygden.

Det förefaller sannolikt, att företrädesvis är illa

utredningen vattenfrågan

ordnad vid det mindre jordbruket, där samtidigt behovet av arbetsbesparande

anordningar är störst. Stora brister i nu avseende torde emeller-

ifrågavarande

tid även förekomma vid såväl medelstora som större gårdar.

Utredningen

anser sig dock ha skäl ifrån att i hänseende

utgå förbättringsbehovet angivna

är störst vid det mindre jordbruket och att

följaktligen berättigad lägga

detta förhållande till grund vid sitt förslag till bidragsvillkorens

utformning.

En för det mindre jordbruket normal medelkostnad för brunn med vatten-

ledning torde belöpa på omkring 500 kronor, vilket ungefärligen överensstämmer med hushållningssällskapens uppgifter. Av denna kostnad

synes hälften böra bestridas med statsbidrag, vilket alltså motsvarar ett bidrag av 250 kronor. Oberoende av om kostnaden överskjuter 500 kronor

synes bidraget

böra maximeras till 250 kronor. Understiger däremot kostnaden 500 kronor, bör bidraget endast utgå med hälften av denna mindre kostnad. Bidrag bör lämnas endast under förutsättning, att bidragstagarens ekonomi är sådan, att det icke skäligen kan antagas, att han är i stånd att utan utföra

statsbidrag arbetet. Bidragsverksamheten bör alltså grundas behovsprövning men på

synes icke behöva begränsas till fastigheter av viss storlek. Verksamheten

torde lämpligen kunna omhänderhas av hushållningssällskapen eller möjligen

av hälsovårdsnämnderna. Det torde i sinom tid böra uppdragas åt lämplig

myndighet att närmare utarbeta bidragsvillkoren.

Sammanfattning.

Utredningen har nu behandlat de olika slag av arbeten inom jordbruket, vilka utredningen för beredskapsändamål funnit böra till föremål för

göras överväganden. Här följer en sammanställning av de redovisade arbetskvan-

titeterna såvitt avser dagsverken och kostnader:

Dagsverken Kostnad

antal kronor Avdikning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 517 000 30 596 000 Täckdikning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 13 693 000 130 274 000 Gödselvårdsanläggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 872 000 51 903 000 Nyodling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 373 000 36 221 000 Stenröjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 042 000 12 752 000 Betesförbättring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 892 000 29 087 000 Ladugårdstörbättring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 13 371 000 157 041 000 Anläggande av brunnar och vattenledningar . . . . .. 1 491 000 15 582 000

Summa 50 251 000 463 456 000

Sammanlagt ha alltså för nu angivna åtgärder redovisats arbeten, vilkas utförande skulle kräva i runt tal 50 miljoner dagsverken samt belöpa på en kostnad av över 463 miljoner kronor. Härvid är att märka, att de redovisade arbetena av tidigare anförda skäl torde i icke oväsentlig utsträckning understiga det i verkligheten föreliggande totalbehovet av dylika arbeten. I särskilt

hög grad är detta fallet beträffande avdikningarna. I fråga om den omfattning,

vari arbetena kunna beräknas under nuvarande förhållanden genomsnittligt

komma till utförande, ha icke till utredningens förfogande ställts sådana

i uppgifter, att denna omfattning kan i siffror angivas. Därest statsmakterna finna skäl att bedriva en understödspolitik på ifrågavarande område, som i stort sett överensstämmer med de synpunkter, utredningen ovan framhållit, torde det emellertid vara uppenbart, att vid en under loppet av

tioårsperioden

1937-1946 inträffande kris tillgången på arbetsobjekt av nu beskaf-

angivna

fenhet kommer att vara tillfyllest även för av omfat-

tillgodoseende mycket

tande arbetsbehov.

_

Utformningen av de åtgärder, vilkas vidtagande ovan förordat utredningen

vid behandlingen av de olika arbetena inom har skett

jordbruket, på grundval

av den uppfattning, utredningen bildat sig rörande nuvarande

jordbrukets läge

och behov och varåt uttryck givits i inledningen till detta Utred-

kapitel.

ningen har eftersträvat att med största möjliga konsekvens sina för-

anpassa slag härefter. Den ur såväl sociala som

produktionstekniska synpunkter lämpliga avvägningen av dessa har självfallet erbjudit svårigheter. Utredningen vill här lämna en sammanfattning av ifrågavarande förslag,

i vad de avse åtgärder, som redan i nuvarande böra

konjunkturläge vidtagas.

I detta hänseende innebära förslagen sålunda,

att statens minskas och i stort sett icke med större

avdikningsanslag utgår

belopp än som är nödvändigt för i av den

upprätthållande skälig omfattning

administrativa organisationen området, i samband varmed

på undersökning

bör verkställas rörande en av de för

reformering anslaget gällande bidrags-

villkoren;

att anslaget för bidrag till icke med än

täckdikning utgår högre belopp

som anvisats för budgetåret 1937/1938 eller 500 000 kronor;

att anslaget för bidrag till ökas och att i samband

gödselvårdsanläggningar

därmed den ändringen i bidragsvillkoren att för företagas, maximigränserna

areal och absolut

bidragsbelopp något vidgas;

att anslaget för bidrag till minskas och de för verksamheten

nyodling gäl-

lande bidragsvillkoren reformeras, i samband varmed motsvarande

ökning

bör ske av anslagen till och qamt

betesförbättring stenröjning,

att lämplig handledning utarbetas samt kurser anordnas för som skola

dem,

planlägga statsunderstödda ladugårdsförbättringsföretag, och att

förslagsvis genom lantbruksstyrelsens försorg normalritningar utarbetas för ladugårdss byggnader.

KAP. VI.

Skogsarbeten.

Allmänna synpunkter.

Vid sidan om jordbruket torde skogsbruket med de därmed förenade träförädlande industrierna få anses vara landets viktigaste näring. Det är därför helt naturligt, att statsmakterna på olika sätt ägnat denna speciellt

intresse. Det knappast erforderligt att i detta sammanhang anföra

synes uppgifter om hur under olika skeden detta intresse gestaltats i ingripanden av skilda slag. Bedogörelser härför ha tidigare lämnats. I omförmåilda betänkande om folkförsörjning och arbetsfred återfinnas sålunda dels en exposé

rörande skogsbrukets ställning i den svenska folkförsörjningen, dels ock en

promemoria beträffande den nuvarande svenska skogslagstiftningens tillkomst och närmare innehåll, skogsvårdsstyrelsernas verksamhet och de anslag, som av statsmedel utgå. till främjande av denna verksamhets syften m. m. Vissa förhållanden inom skogsbruket torde emellertid vara förtjänta av att här

framhållas såsom belysande för denna närings betydelse i beredskapshän-

seende och för de anspråk, man i dylikt syfte kan vara berättigad ställa på densamma.

Enligt den under åren 1923-1929 utförda riksskogstaxeringen uppgår

landets totala skogsmarksareal till 232 miljoner hektar. Härav ägas närmare 18 miljoner hektar av enskilda, under det att återstoden utgöres av statsskogar eller andra skogar av allmän karaktär. Av enskildas skogsinnehav äro nära 11 miljoner hektar i bondehand, cirka 65 miljoner hektar i bolags ägo, medan resten, ungefär 3/4 miljon hektar, kan rubriceras som

På grundval av riksskogstaxeringsnämndens uppgifter har gegodsskogar. nom 1931 års skogssakkunnigas försorg utförts en avverkningsberäkning för

landets samtliga För densammas verkställande har som direktiv

skogar.

gällt, att beräkning skulle verkställas rörande den totala virkeskvantitet, som under de närmaste 10 20) åren med iakttagande av god skogsvård men eljest utan någon större omläggning av hittills förd avverkningspolitik

årligen borde kunna uttagas. Beräkningen gav till resultat, att årligen

skulle kunna ett virkesbelopp av i runt tal 49 miljoner kbm, varav

uttagas cirka 27 miljoner kbm barrträdsgagnvirke eller sådant virke, som ägnar sig

för förädling i sågverk eller massafabriker, cirka 4 miljoner kbm gagnvirke av björk, cirka 155 miljoner kbm avfall och smâdimensioner av tall, gran

och björk samt omkring 21 miljoner kbm virke av övriga trädslag. Den

sålunda beräknade avverkningen skulle i genomsnitt motsvara omkring 21 kbm per hektar.

Av nämnda sakkunniga ha även utförts beräkningar rörande virkesför-

Dessa visa bland annat, att under åren 1929 och 1930 för-

brukningen. brukningen av barrträdsgagnvirke skulle ha uppgått till 281 miljoner kbm

eller till en kvantitet den beräknade avverk-

något överstigande uthålliga

ningen av dylikt virke. För krisåren 1931 och 1932 skulle däremot förbruk-

ningen av barrträdsgagnvirke väsentligt ha underskridit den beräknade möjliga avverkningen. Till komplettering av nu har ut angivna uppgifter

redningen undersökt, huru förhållandena i berörda avseende

gestaltat sig

under år 1935. Det visar sig, att av för

förbrukningen barrträdsgagnvirke

sagda är kan beräknas ha till 29? kbm, som

uppgått miljoner en siffra,

med cirka 25 miljoner kbm den ovan beräknade uthål-

överstiger enligt

liga avkastningen. Härtill må fogas den att sulfatfabrikerna under

uppgiften,

år 1935 beräknas ha hela sin medan sulñt-

utnyttjat produktionskapacitet,

fabrikerna endast utnyttjat 90 procent av densamma. Vid ut-

omkring

nyttjande av full kapacitet även vid sulñtfabrikerna skulle virkesförbrukningen ökas med cirka 08 kbm. Under år 1936 lär en

miljon ytterligare

expansion av trämasseindustrien ha kommit till stånd.

Skogsprodukterna -utgöra våra viktigaste exportartiklar. Angelägenheten

ur att kunna denna och att för detta

försörjningssynpunkt uppehålla export

.ändamål förse träförädlingsindustrien med råvara

erforderliga mängder ligger

i öppen dag. Med det anförda har ur denna velat

utredningen synpunkt belysa vikten av att skogsbrukets produktionsförmåga förbättras. En ut-

tömmande redogörelse för de skäl, som i övrigt tala härför, torde icke vara av behovet påkallad. Beträffande möjligheten att i kvanti-

stegra skogarnas avkastningsförmåga

tativt hänseende behöver ovisshet råda. Genom och

ej riksskogstaxeringen

olika därpå grundade har att en

utredningar ådagalagts, mycket betydande

för föreñnnes. 1931 års som

marginal produktionsökning skogssakkunniga,

även undersökt dessa förhållanden, kommo till den att det

uppfattningen,

finnes cirka 5 hektar för skogsbörd marker, varå det

miljoner tjänliga

kunde anses befogat att utföra olika skogsvårdsåtgärder av grundförbätt-

rande natur. I detta sammanhang kan även framhållas, att i vårt land

skogsvården

överhuvud taget lämnar så. att önska, att det detta område,

mycket övrigt på

särskilt vad gäller beståndsvården, ännu återstår för

betydande möjligheter en ökad virkesproduktion.

Det är emellertid icke blott i kvantitativt avseende, som våra

skogars

avkastning är mindre tillfredsställande. Även ikvalitativt hänseende äro förhållandena sådana, att största måste de

uppmärksamhet ägnas möjlig-

heter, som kunna föreligga att ernå ett värdefullare I och

virkesutbyte.

med att de virkesförråden mer eller mindre blivit ut-

gamla fullständigt

tömda, har också kvaliteten på våra varor För att så

sågade sjunkit. mycket

som möjligt uppehålla sågvirkets kvalitet nedsorteras numera i stor utsträckning, särskilt i norra Sverige, sämre timmer till sulfatved. Virke av timmerdimensioner har sålunda i försämrats mera i* kvalitativt

genomsnitt

hänseende än sågvirkets beskaffenhet utvisar. Trots denna bortsortering av sämre timmer torde man kunna räkna med att beträffande

exportsågvirket

från Norrland den osorterade varan, som omfattar de bästa av de sex

fyra

1366 37 9

numera med cirka 15 mindre kvantiteti

kvalitetsgraderna, ingår procent

än före För landet i dess helhet gäller, att timmer-

sågutfallet världskriget.

numera. i huvudsak måste ske avverkningar i jämförelsevis

fångsten genom

ofta kultiverade eller genom tillvaratagande av restbestånd,

unga, skogar

en eller flera Som härav ha

vilka tidigare gånger dimensionshuggits. följd

att det virkets kvalitet ökats. Även

också svårigheterna uppehålla sågade

för av virkets stå emellertid vissa medel till buds.

främjande kvalitetsdaning

Utredningen återkommer härtill i det följande. Förutom med till behovet av åtgärder i produktionsförbättrande

hänsyn

kräver emellertid inom vårt även från

syfte läget skogsbruk uppmärksamhet

det allmännas sida i annat hänseende. Utredningen syftar härmed på de

som föreñnnas för ett rationellt och mera fullständigt utnyttjande

svårigheter,

av Ovan har förmälts, att i den beräknade avverkningen

skogsavkastningen.

en kvantitet avfall och smådimensioner om icke mindre än 155

ingick

kbm. härtill den lövträdsvirke, som beräknats år-

miljoner Lägges mängd

kunna erhålles en summa av 21‘9 miljoner kbm. Av denna ligen avverkas, torde för närvarande icke stort mer än hälften komma till virkeskvantitet

nyttig användning. Avlägsen belägenhet, dyrbara utdrivningsförhållanden,

för klena virkesdimensioner och olika löv-

bristande användningsmöjligheter

m. m. ha härtill. Ur allmän synpunkt är det av största

trädsslag bidragit

vinna utsträckt för virke. Detta skulle

vikt att söka användning dylikt

av för och indirekt med-

betyda ett förstärkande själva grunden skogsbruket

för en utökad av för industrien.

föra möjligheter produktion gagnvirke

Även andra förhållanden inom området för skogsavkastningens utnyttemellertid statsmakternas intresse för detta spörsmål på-

jande synas göra

kallat. Till skillnad mot äro förhållandena på världsmarknaden

jordbruket

helt för att till folk-

i stort sett avgörande skogsbrukets möjligheter bidraga

En av förhållandena inom av den

försörjningen. reglering skogsbruket

som kommit till stånd beträffande kan därför

genomgripande art, jordbruket,

Fastmera torde det vara att tillförsäkra de

ej ifrågasättas. ändamålsenligt

frihet att

som utnyttja skogsbrukets avkastning, skälig

exportindustrier,

inom ramen för våra alstringskraft förädla dessas produkter

skogars uthålliga

det sätt och i den omfattning, vartill förhållandena på exportmarknaden

på

under olika tidsskeden kunna föranleda. För ett stärkande av ifrågavarande industriers konkurrenskraft är emellertid av största vikt, att erforderliga

råvaror kunna tillhandahållas densamma till efter konjunkturernas

mängder

För detta ändamål är det av synnerlig betydelse,

växling rimliga priser.

att äro väl ordnade.

skogsbrukets transportförhållanden

Våra norrländska flottleder erbjuda förvisso ypperliga virkestransportdessa äro emellertid i behov av förbättringar. Ytter-

leder. Även ständigt

av kunna vara av behovet påkallade

ligare utbyggnader flottledssystemet

liksom med för virkets framforsling till vattendragen.

kompletteringar vägar

särskilt södra där användbara ñottleder endast I de delar av landet, Sverige, måste i regel ske förmedelst

sparsamt förekomma, längre virkestransporter eller motorfordon. Då skogsbrukets vägförhållanden mångenstädes järnväg

äro i här ett omfattande

hög grad otillfredsställande, erbjuder sig arbetsfält

till skogsbrukets stärkande.

Utredningen har härmed i största korthet anfört några synpunkter på be-

hovet av produktionsförbättrande inom liksom åtgärder skogsbruket på be-

tydelsen av att förbättrade för

möjligheter åvägabringas skogsavkastningens

tillvaratagande. Utredningen vill nu med ord erinra om den omfatt-

några

ning, vari under olika förhållanden arbetstillfällen kunna beredas inom

skogs-

bruket.

Av undersökningar utförda av 1931 års har

skogssakkunniga framgått, att

arbetskraftåtgången inom skogsbruket, avseende och av

huggning tillredning

virket i skogen, ur denna samt kan

utforsling ilottning, beräknas ha. upp-

gått, för åren 1929 och 1930 till 37‘3

miljoner mansdagsverken per år, för år

1931 till 314 och för år 1932 till 291

miljoner dagsverken. Därest den beräknade uthålliga skogsavkastningen fullständigt utnyttjats, skulle däremot

ha tagits i anspråk icke mindre än 482

miljoner dagsverken. För utförande

av normala ha beräknats 29

skogsvårdsåtgärder årligen åtgå miljoner dags-

verken samt för utförande inom 30 år av vissa

grundförbättrande åtgärder

.såsom dikningar och vissa 2

skogsodlingsåtgärder miljoner dagsverken per

år. Under sist skulle

angivna förutsättningar alltså skogsbruket årligen

kunna erbjuda arbetstillfällen med 53‘1

sammanlagt miljoner mansdagsver-

ken, varav cirka skulle i för

91 procent tagas anspråk avverkningar.

Under normala förhållanden torde man kunna räkna

med att ifrågava-

rande arbeten kräva cirka 40

miljoner dagsverken. Härtill kommer den

arbetskraft, som erfordras för virkets

framforsling till konsumtionsorterna,

samt arbetare. För

träförädlingsindustriens sågverk och hyvlerier, massa-

fabriker och pappersbruk beräknades arbetarantalet av 1933 års

skogsindu-

strisakkunniga på grundval av de officiella industriberättelserna för år 1933-~ till omkring 63000.

Av nu nämnda siffror och

framgår skogsbrukets träförädlingsindustriens

storleksordning i vad avser av arbetskraft. Vad särskilt

sysselsättning gäller skogsbruket framgår jämväl, att äro de vikavverkningsarbetena ojämförligt

tigaste för arbetskraftens

sysselsättning.

Med hänsyn härtill blir då i stort

skogsarbetet, virkesdrivningarna sett

måste koncentreras till i En

vintern, utpräglad grad säsongbetonat. av ar-

betslöshetsutredningen i samarbete med 1928 års verk-

skogsvårdskommitté

ställd avseende åren visar undersökning, 1925-1928, sålunda, att under februari månad, då ha sin största

drivningarna omfattning, skulle varit

sysselsatta mellan 350 000 och 400000 medan månad

arbetare, september

skulle uppvisa den siffran för månad under lägsta någon året eller mindre än 100000 arbetare.

Det är givet, att medför vissa

skogsarbetets säsongkaraktär olägenheter

såtillvida som de vilka för sin äro helt

arbetare, försörjning eller till

huvudsaklig del hänvisade till arbete inom ha

skogsbruket, svårigheter att

erhålla dylikt året runt. Särskilt äro dessa

påtagliga olägenheter i Norr-

i Dalarna och I dessa delar av landet ñnnes nim-

land samt Värmland.

avsevärt antal icke bofasta s. k. lösarbetare, vilka

ligen ett skogsarbetare,

en del av året ha arbete i varför de under mellanendast under skogarna,

att åt ett flertal mer eller mindre tillfälliga syssel-

tiderna tvingas ägna sig

äro dock icke för att bereda dem arbete hela

sättningar. Dessa tillräckliga

eller kortare tider måste de även under normala föråret. Under längre

hållanden arbetslösa, deras årsinkomster bliva synnerligen låga.

gå varigenom

har med av inkomna anmälningar rörande

Av socialstyrelsen ledning

i under åren 1933 och 1934 verkställts en undersök-

olycksfall skogsarbete

dessa arbetares vilken utredningen satts i till-

ning rörande sysselsättning,

att del av. denna fördela sig beträffande lösarbetarna fälle taga Enligt

under ett år efter sysselsättningen på följande sätt, uttryckt

arbetsdagarna i procent:

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 34!» Samtliga skogsarbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35» Flottningsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Ers Jordbruksarbete (hos andra)

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 9 Vägarbete och stuveriarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ,. l3 Sågverksoch snickeriarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 14

Byggnads

arbeten hos andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. (Y0 Ovriga. Reservarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Annat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. lö eget förvärvsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 18 Värnplikt, skolgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Os Sjukdom

32s Utan arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

100o

Antal omfattade arbetare . . . . . . . . . . . . . . .. 3 590 av undersökningen

arbetare skulle sålunda omkring en tredjedel av året

För ifrågavarande

ha kunnat utfyllas av förvärvsarbete.

ej I med den tidsperiod, som Socialstyrelsens utredning avser, jämförelse

och reservarbetena ha minskat i omfattning, medan torde numera vägarbetena

som de förbättrade torde

såväl jordbruk skogsbruk genom konjunkturerna.

I vad delar av landet

bereda ökade arbetsmöjligheter. gäller nyss angivna

alltid för sommarhalvåret räkna med rätt avsevärda arbetsnödgas man dock

vilka för nu arbetare även under normala för-

löshetsperioder, ifrågavarande

även under en behöva utfyllas för att hållanden och kanske högkonjunktur

deras levnadsstandard skall kunna hållas nivå. Då. det samtidigt

på skälig

att till står en talrik, vältränad är av största vikt, skogsbrukets förfogande

stam av ar det i att mål-

och skicklig skogsarbetare, hög grad angeläget,

medvetna för dessa arbetares så fullständiga sysselsättning

åtgärder vidtagas

kan ske olika satt såsom ansom möjligt. Detta på genom planmässigt

ordnade och eller genom att skogs-

skogsvårdsåtgärder sommarhuggningar

arbetarna beredas att förvärva hem i form av smärre jord-

möjligheter egna

vilka skänka komplettering av arbetstillfällena.

bruk, erforderlig

Å andra sidan äro även vissa fördelar förenade med koncentrationen av skogsbrukets arbetskraftsbehov till vinterhalvåret. Den arbetskraft, som sommartid erfordras inom jordbruket, kan nämligen i Norrland icke alls och i södra Sverige i regel endast delvis beredas full vid sysselsättning jordbruket under vintern. Skogsarbetena skänka då. en komvälbehövlig plettering, som för skogsbygdernas jordbruk i stor även utsträckning under normala förhållanden utgör en nödvändig förutsättning för dess existens. Utredningen har nu sökt att i korta drag framhäva skogsbrukets betydelse för försörjning av den del av vår befolkning, som helt eller delvis är hänvisad att söka sin utkomst genom arbete inom denna Därav näring. torde ha framgått, att stora delar av landsbygdens befolkning måste för sitt uppehälle i en eller annan form ha tillgång till skogsarbete. p Som utredningen ovan sökt visa. kan även under goda tider det allmännas medverkan knappast undvaras i och för ernående av en välbehövlig förbättring av skogsarbetarnas försörjningsmöjligheter. Vid en kris med omfattande arbetslöshet blir det oundgängligen nödvändigt, att statsmakterna vidtaga åtgärder direkt inriktade på att bereda arbetstillfällen för ifrågavarande befolkningsskikt. Av naturliga skäl måste dessa i främsta rummet sökas inom skogsbruket. Under den kris, som drabbade vårt land åren 1931-1934, ha också statsmakterna i och för arbetslöshetens bekämpande och lindrande olika vidtagit åtgärder för beredande av ökade arbetstillfällen inom skogsbruket. Sålunda ha statsanslag anvisats för understödjande av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar, avseende skogsdikning och olika slag av skogsodlingsåtgärder. Vidare ha anslag anvisats till vissa och ñottledsvâigbyggnader å skogar i enskild ägo. Till de bidra.gsvillkor, som varit gällande för omförmälda båda anslag, återkommer utredningen vid för redogörelse de olika slag av skogsvârdsåtgärder, under utredningen tagit övervägande såsom medel för arbetslöshetens . bekämpande. Den verksamhet, som bedrivits med bidra-g från nämnda anslag, torde i stort sett få anses ha väl fyllt sitt ändamål. Anslaget till och flottledsvägbyggnader hade dock blivit av större effekt för arbetslöshetens lindrande, (lärest det stått till förfogande i krisens tidigare skede. Ifrågavarande anslag äro nu praktiskt taget förbrukade. För tiden till och med maj månad 1937 hade slutavsynats 16 984 skogsdiknings- och skogsodlingsföretag, till vilka bidrag utgått från det tillfälliga anslaget. Vid dessa företag ha totalt utgjorts 2590 786 dagsverken. Inklusive de förvaltningsbidrag, som för bidragsverksamhetens handhavande tillerkänts de bidragsbeviljande myndigheterna, kan statens direkta kostnad per dagsverke beräknas ha till kronor 285. uppgått Vid samma tidpunkt eller ultimo 1937 hade 275 maj slutavsynats företag, till vilka bidrag från anslaget till vissa och å utgått väg- flottledsbyggnader skogar i enskild ägo. Vid dessa företag ha totalt 268 458 dagsverken. utgjorts

Inklusive kan statens direkta kostnad per dagsverke be-

förvaltningsbidrag

räknas ha uppgått till kronor 172.

Även i fråga om kronans skogar ha statsmakterna vid senaste kris uppmärksammat lämpligheten av att anordna arbeten för arbetslöshetens bekämpande. Sålunda ha genom samarbete mellan domänstyrelsen och statens arbetslöshetskommission statliga reservarbeten i stor utsträckning kommit till stånd, företrädesvis i form av vägbyggnader. Vidare anhöll riksdagen, med föranledande av vid 1932 års riksdag väckta motioner, att Kungl. Majzt ville vidtaga åtgärder i syfte, att domänverkets förnyelsefond för återväxt-

- under beaktande av arbetskraft ä olika

åtgärder tillgången på ledig

orter - i större komme till för därmed avsett

utsträckning användning

ändamål.

Förutom understöd åt vissa skogsvårdsåtgärder har staten i och

genom för arbetslöshetens bekämpande även på annat sätt sökt stimulera skogsbruket. har inledningsvis påvisat, hurusom genom en för hela

Utredningen

landet verkställd avverkningsberäkning konstaterats, att stora mängder sämre, för industriell virke årligen kunna uttagas ur skogarna,

förädling ej lämpligt

vilka icke finna Sedan 1931 års skogssakkunniga därom väckt

användning. förslag, vidtog staten sålunda i nu angivna syfte bland annat vissa åtgärder för av ökad Vedeldning, för att stimulera gasgeneratordriften åvägabringande

av motorfordon samt för att utröna möjligheterna för brikettering av träkol. Vad särskilt beträffar skall utredningen i det följande mera

vedeldningen utförligt behandla av staten vidtagna åtgärder till dess främjande.

Av vad nu anförts enligt utredningens förmenande i samman-

framgår fattning följande. Inom skogsbruket föreligga mycket omfattande behov av skogsvårdsåt-

gärder till virkesproduktionens förbättrande, vilkas utförande är av synnerlig vikt med till ur allmänt ekonomisk synpunkt av att

hänsyn angelägenheten

av skogsprodukter på en såväl kvantitativt som kvalitativt

uppehålla exporten

nivå. En del av landsbygdens befolkning är för sin utkomst

hög betydande

helt eller till del beroende av För jordbrukarna i

huvudsaklig skogsarbete.

landets att vintertid erhålla arbetsförtjänster

skogsbygder utgör möjligheten

inom ofta ett existensvillkor. Inom skogsbruket äro avverk-

skogsbruket de ojämförligt viktigaste för arbetskraftens sysselsättning. ningsarbetena av förbättrade förutsättningar för virkets tillgodogörande

Åvägabringandet

är därför av Erfarenheterna från statsmakternas åt-

synnerlig betydelse.

till arbetslöshetens under senast förflutna depressions-

gärder bekämpande

visa, att det inom för dylikt ändamål lätt kan beredas

period skogsbruket

arbetstillfällen av i bästa mening produktiv natur.

På av nu förhållanden har utredningen för fullgörande av

grund angivna

sitt även ansett böra verkställa viss undersökning rörande möj-

uppdrag sig

att vid en eventuellt inträifande kris bereda arbetstillfällen inom

ligheterna

ävensom de som för detta ändamål kunna i

skogsbruket angående åtgärder, beredskapshänseende vara av behovet påkallade.

Inventeringens verkställande.

Ehuru, som tidigare blivit anfört, undersökningar redan utförts beträffande behovet av vissa skogsvårdsåtgärder, har utredningen för det ändamål, varom nu är fråga, icke ansett sig utan vidare kunna bygga på dessa.

Då. utredningen dessutom ansett sig behöva uppgifter om vissa skogsarbe-

ten, vilka tidigare icke varit föremål för inventering, har utredningen funnit sig nödsakad att från de olika skogliga myndigheterna införskaffa för undersökningens verkställande erforderligt material. Hänvändelser med avseende

å behovet av vissa skogsvârdsåtgärder ha sålunda gjorts till domänstyrelsen, arméförvaltningen, skogsvårdsstyrelserna, stiftsnämnderna och skogssällskapet samt till förvaltningarna för vissa allmänna inrättningars skogar. Hos samtliga dessa myndigheter ha uppgifter begärts rörande följande arbeten: skogsdikning och bäckrensning, återväxtâtgärder av grundförbättrande natur, röjning i stavaskog och ungskog, betesvallsanläggningar för skogens fredande mot bete, stamkvistning samt skogsväg- och iiottledsbyggnader.

Som direktiv vid uppgifternas lämnande har gällt, att de skulle giva uttryck för det behov av dylika arbeten, som kunde beräknas föreligga för tioårsperioden 1937-1946, och vilka arbeten kunde tänkas komma till utförande i och för bekämpande av en mera omfattande arbetslöshet respektive —— i om för enskilda -- under

fråga uppgifterna skogar förutsättning att staten ställde till förfogande statsbidrag i sådan utsträckning och på.

sådana villkor, att Skogsägarna kunde förutses skola i författning om

gå.

arbetenas verkställande. Till uppgiftslämnarnas orientering har meddelats,

att inventeringens resultat skulle ingå i den mobiliseringsplan med avse-

ende å beredandet av arbetstillfällen, som skulle upprättas isyfte att under en eventuell kommande kristid med omfattande arbetslöshet möjliggöra de

arbetslösas sysselsättning i en produktiv och samhällsgagnande verksamhet.

Förutom nu nämnda arbeten ha under enahanda förutsättningar av skogs-

vårdsstyrelserna även begärts uppgifter rörande behovet av åtgärder för skogsbrandskydd, såsom anläggning av cykelstigar, brobyggnader, uppfö-

rande av brandtorn m. m.

För att möjliggöra för utredningen att bedöma, i vilken omfattning arbetena kunna beräknas sta till förfogande vid en under loppet av den angivna

tioårsperioden möjligen inträffande kris, ha av myndigheterna jämväl be-

gärts uppgifter rörande den utsträckning, vari de redovisade arbetena med utgångspunkt från nu rådande förhållanden kunna tänkas årligen komma till utförande.

Slutligen har i den ordning, som gällt för införskaffande av uppgifter från kommunerna, genom förmedling av svenska flottledsförbundet begärts uppgifter från ñottningsföreningarna rörande behovet av olika slag av Bott-

ledsbyggnader, nyanläggning eller ombyggnad av sorteringsverk, större arbetarebaracker och förrâdsbyggnader, större vältplatser av permanent karak-

tär m. m. ävensom beträffande behovet av beställningar av motorbåtar, bunt-verk och dylikt.

Med av dessa. framställningar har till utredningens förfogande

anledning ställts ett sockenvis redovisat material, omfattande landets skogsbruk i dess helhet. Vid dettas bearbetning har det visat sig, att uppgifterna lämnats under varierande Vissa uppgiftslämnare ha sålunda

något förutsättningar. endast medtagit objekt, som enligt deras mening lämpa sig som beredskapsarbeten, och alltså ej vad som normalt beräknats komma till utförande genom å orten bofasta arbetare. Särskilt gäller detta för de ecklesiastika

för vilka enligt fastställda hushållningsplaner vissa skogsvårdsskogarna. arbeten normalt skola utföras. För här ifrågavarande ändamål spelar givetvis detta förhållande mindre roll. Det innebär emellertid, att de idet följande redovisade icke motsvara hela den förefintliga tillgången av

arbetsobjekten

Även i andra hänseenden har en viss olikformighet i redovisningen dylika. icke kunnat undvikas, beroende närmast för skogsvårds-

på svårigheterna

att bedöma, huru stort intresse vederbörande skogsägare kunna styrelserna komma att visa för av olika av skogsvårdsåtgärder. För

vidtagandet slag det ändamål, varom nu är fråga, har emellertid utredningen icke ansett

att verkställa en genomgripande omarbetning av materialet för erforderligt att få. detta mera Utredningen vill därför betona, att de i det

enhetligt. följande anförda sammanställningarna i sina detaljer måste anses approximativa. För landet i dess helhet torde de emellertid giva tämligen riktiga bilder av förhållandena.

Som av det anförda framgått inrymmer den redovisning av olika slag av

som sålunda kommit till stånd, icke avverkningsarbetena, skogsarbeten, ehuru dessa äro de viktigaste för beredandet av arbetstillfällen

ojämförligt inom anser nämligen, vilket för övrigt torde vara

skogsbruket. Utredningen självfallet, att avverkningar knappast kunna i större omfattning igångsättas enbart av arbetslöshetspolitiska skäl. Bestämmande för avverkningarnas

måste under alla förhållanden bliva möjligheten att avsätta. omfattning virket, varvid av betydelse är träförädlingsindustriens förmåga

avgörande att använda virke, vilket i sin tur är beroende av läget på världsmarknaden. Då att under en kristid öva inflytande på detta genom av

möjligheterna statsmakterna handelspolitiska åtgärder undandraga sig utrednin-

vidtagna

bedömande, har detta icke här gjorts till föremål för behandgens spörsmål

Däremot kommer med till det behov av ökade ling. utredningen hänsyn arbetstillfällen inom som kan komma att föreligga, att i det

skogsbruket, följande anföra vissa synpunkter på frågan om vilka åtgärder, som av staten böra vidtagas för att i en kristid möjliggöra en ökad användning av det virke, som ej är av beskaffenhet att kunna tillgodogöras av exportindustri-

Ii

erna. Utredningen vill i detta sammanhang även erinra om att en i arbets-

anordnad byggnadsverksamhet givetvis även, i den i löshetsbekämpande syfte

J utsträckning virke därvid kommer till användning, skapar arbetstillfällen

l

inom skogsbruket.

Utredningen nu till att beröra de olika slag av skogsarbeten,

övergår

vilka för ifrågavarande ändamål varitvföremål för undersökning, varvid de

komma att till behandling upptagas i följande ordning: åtgärder för ökning av virkesproduktionen i kvantitativt hänseende, åtgärder till förbättring av virkesproduktionens kvalitet samt åtgärder till skogarnas skyddande mot

eldfara. Slutligen komma att behandlas åtgärder till åvägabringande av för-

bättrade avsättningsmöjligheter för skogens produkter.

Olika arbeten inom skogsbruket.

Skogsdilcning och bdckrensning.

Som norm för lämnandet av uppgifter om ifrågavarande arbeten har

gällt, att torrläggningsföretagen skola vara av den beskaffenhet, att den

Tab. 30. Skogsdikning och bäckrensning (tioårsperioden 1937-1946).

_ _ härav

Antal dagsverken enligt uppgifter av beräknas

L 5‘ “

skov . a d a k århgenru

domän_ skogsvårds_ stifts

Säll? mnn(1i- summa ‘ :llliiiiiiiridle

styrelsen styrelserna nämnderna gate:

Skapet %

Stockholms . . . . . . . . . . 7 950 61 815 760 — 540 71 065 09

3 200 77 639 - 1 587 82 426 32 Uppsala . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . 10 085 115 756 2 748 -- —— 128 589 31 §ödermanlands

. . . . . . . . 26 231 337 640 2 785 -- 366 656 26 Östergötlands

. . . . . . . . . . 35 400 920 000 5 630 — — 961 030 50 Jönköpings

. . . . . . . . . . 24 244 332 800 5 900 ~—— —— 362 944 94 Kronobergs

24 130 5 300 —— — 343 105

Ka1mar{:§§:: z i 3 j i i j i { 2%: l

- - o-a

Gotlands . . . . . . . . . . . . 10 250 96000 3 560 109 810 56

. . . . . . . . . . . . 4 500 48 600 1 167 —— —— 54 267 92 Blekinge Kristianstads . . . . . . . . 31 180 346 000 5 390 382 570 31

Malmöhus . . . . . . . . . . . . 2 600 17 040 742 - - 20 382 7^2 Hallands . . . . . . . . . . . . 9 040 54 555 5 146 -- - 68 741 40

och Bohus . . 3 915 93 333 5 838 800 - 103 886 75 Göteborgs

. . . . . . . . . . . . 32 325 600 000 16 678 3 250 - 652 253 41 Alvsborgs

. . . . . . . . . . 43 570 155 100 9 587 3 750 - 212 007 95 Skaraborgs

. . . . . . . . . . . . 840 297 200 4 375 - - 302 415 50 Yarmlands Orebro . . . . . . . . . . . . . . 44 394 235 326 2 064 3 250 285 034 92 Västmanlands . . . . . . . . 34 071 42 480 1 220 5 883 83 654 16

. . . . . . . . . . 79 570 455 866 10 820 - - 546 256 51 Kopparbergs

. . . . . . . . . . 33 250 350 000 ~ —— — 383 250 Gävleborgs

Västernorrlands . . . . . . 63 433 293 750 2 755 - — 359 938 96 Jämtlands . . . . . . . . . . . . 91 526 799 889 4 300 - - 895 715 53 Västerbottens kustland 117 066 l 262 000 4 370 -— ~— 1 383 436 36

193 387 281 500 3 740 - — 478 627 41

lappmark Norrbottens kustland. . 261 450 396 000 8 310 —— -— 665 760 42

100 250 49 900 1 160 - -- 151 310 46

lappmark Summa resp. medeltal 1 287 S57 S 033 864 114 345 11 050 8 010 9 455 126 53

Areal i hektar . . . . . . . . 106 679 465 562 8 742 550 519 582 052 —-

Kostnad, kronor . . . . . . 7 059 234 44 121 821 587 842 62 500 48 100 51 879497 -

Medelkostnad per

hektar, kronor . . . . . . 66 95 67 114 92 89 — Dagsverkspris (kostna-

den dividerad med dagsverksantalet), kr. 5^50 550 510 0-70 600 550 -

båtnaden täcker kostnaderna. Resultatet av den verkställda

skogsproduktiva inventeringen framgår av tabell 30. Tabellen visar, att för torrlåggning av försumpade, för skogsbörd tjänliga

för tioårsperioden 1937-1946 kunna beredas arbete, motsva-

markeriskulle

rande en av cirka 9 455 000 dagsverken, varav på skogar, som förvaltas

åtgång

eller stå under av domånstyrelsen, belöpa 1 288000 dagsverken och uppsikt Övriga, huvudsakligen enskildas skogar 8167000 dagsverken. Ifrågapå

varande arbeten omfatta en areal av 582 000 hektar och ha beräknats draga en kostnad av 51 879 000 kronor. Vidare framgår av tabellen, att 53 procent av den totalt redovisade arbetskvantiteten beräknats under nu rådande förhållanden komma till utförande. Detta innebär exempelvis, att år

årligen

1942 skulle för landet i dess helhet av ovan redovisade arbeten stå till fören kvantitet, motsvarande 6949000 dagsverken. Om denna arbets-

fogande

takt komma att hela skulle av de redovisade

antages gälla tioårsperioden,

vid återstå dylika, svarande mot

torrläggningsarbetena periodens utgång

4443000 dagsverken.

De anförda behovet inom skogsbruket av utdikning

uppgifterna angående

av marker måste av olika skål det totalbehov, som

försumpade understiga

Detta år bland annat beroende att dessa uppgifter endast

föreligger. på

skola avse vad som inom en kan tänkas komma till utförande.

tioårsperiod

Man kan därför räkna med att i realiteten möjligheterna att inom skogsbruket arbetskraft med åro större

sysselsätta torrlåggningsarbeten väsentligt

än vad av tabell 30 framgår. _ förmenande, vilket bestyrkes av vad uppgiftsläm-

Enligt utredningens

narna äro som kunna utföras större delen

meddelat, skogsdikningsarbeten,

av året eller då marken år lämpliga för sysselsättning

ej tjålad, synnerligen

av sådana arbetslösa, som för grovarbete. Detta framgår

äga förutsättningar

även av det sätt, de av staten under senaste kris anvisade anslagen

varpå

kommit att varom vissa uppgifter skola lämnas i det följande.

utnyttjas,

vill i detta även erinra, att utdikningen av för-

Utredningen sammanhang sumpade skogsmarker är ett effektivt medel för virkesproduktionens höjande

och att de val drånerade torvmarkerna av för lämplig typ kunna

skogsbörd räknas till våra mest högproduktiva skogsmarker.

För nu för skogar under skogsvårdsstyrel-

ifrågavarande åtgärder utgår

av -

sernas med undantag för skogar, som ågas aktiebolag uppsikt-

från statens med 40 av den be-

statsbidrag skogsutdikningsanslag procent

räknade kostnaden för Som villkor för statsbidrag är, förutom

företagen.

att den av skall täcka kost-

annat, stadgat, skogsproduktiva nyttan företaget

naden. Statens uppfördes första gången i riksstaten

skogsutdikningsanslag

för budgetåret 1927/1928 och har för budgetåren 1927/1928-1937/1938 utgått

med 7500000 kronor. Sedan verksamhetens början och till

sammanlagt

och med år 1935 ha slutförts 9313 med en båtnadsareal av 84 666

företag

hektar. I och för arbetslöshetens lindrande samt för tillfälligt understödjande av vissa - och ——å enskildas

skogsvårdsåtgårder skogsdikning skogsodling

anvisades för ett särskilt det s. k. till-

skogar budgetåret 1932/1933 anslag,

fälliga anslaget, om 2000000 kronor. För nästföljande tvenne budgetår an-

visades för samma ändamål ytterligare 8500 000 kronor. Den sammanlagda medelsanvisningen har sålunda utgjort 10 500000 kronor.

Från detta anslag har utgått bidrag till torrläggningsåtgärder inom skogs-

bruket efter i huvudsak de grunder, som gälla för statens skogsutdikningsanslag. För att effektivisera anslagets användning i arbetslöshetsbekäm-

pande syfte ha dock bidragsvillkoren kompletterats med vissa särskilda

föreskrifter. Sålunda har bland annat stadgats, att statsbidrag allenast må utgå till företag, vars utförande finnes vara ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten, att företag, som i högre grad än annat tillgodoser nyss angivna syfte, skall äga företräde till erhållande av statsbidrag, att, innan statsbidrag beviljas till visst vederbörande arbetslöshetskom-

företag,

mitté eller motsvarande organ bör beredas tillfälle att avgiva yttrandei ärendet samt att bidragstagare skall vara skyldig att, sedan statsbidrag till

visst företag beviljats, utan uppskov igångsätta företaget. För torrläggnings

arbeten i orter, där stor arbetslöshet råder, skall statsbidrag i särskilda

fall efter Kungl. Maj:ts medgivande kunna med 60 beviljas högst procent

av den godkända kostnaden. I samband med medelsanvisningarna har Kungl. Majzt därjämte brukat föreskriva, att vid de företag, till vilka bidrag utgår från anslaget, huvudsakligen skall användas annan arbetskraft än respektive gårdars fasta personal äfvensom att arbete därvid i största möjliga omfattning skall beredas arbetslösa eller sådana, som hotas av arbetslöshet.

I samma syfte, d. v. s. för att vinna största eñekt

genom anslaget möjliga

med avseende på arbetslöshetens lindrande, har bidragsrätten utvidgats till

att omfatta aktiebolag, husbehovsskogar och allmänningsskogar iVäster-

bottens och Norrbottens län, besparingsskogar inom Kopparbergs och Gävle-

borgs lån samt häradsallmänningar. Ifrågavarande tillfälliga anslag är numera praktiskt taget isin helhet

disponerat. Sedan verksamhetens början och till och med år 1935 ha slut. förts 8 307 skogsdikningsföretag med en båtnadsareal av 113 050 hektar.

Ur beredslcapssynpzmict vill utredningen med avseende på nu ifrågavarande

arbeten anföra följande.

Med hänsyn till den stora betydelse ifrågavarande arbeten måste anses äga för åstadkommande av en ökad virkesproduktion samt för att bereda

ökad sysselsättning framför allt för Norrlands skogsarbetare det riktigt,

synes att en statlig bidragsverksamhet området även under nu-

på upprätthålles

varande förhållanden med obetydlig arbetslöshet. Verksamheten synes emellertid, så länge dessa förhållanden icke försämras, böra genom minskade

statsanslag hållas inom jämförelsevis snäva och regleras genom de gränser för statens skogsutdikningsanslag gällande bidragsvillkoren. De med avseende å enskildas skogar bidragsbeviljande skogsvårdsstyrelmyndigheterna,

serna och numera den erfarenhet om dessa arbeten och

skogssållskapet, äga

den organisation för desammas omhänderhavande, att, om verksamheten tilllåtes fortgå utan avbrott, en snabb utvidgning av denna icke behöver möta svårigheter av administrativ art. Vid en kris med omfattande arbetslöshet

att ett anslag för ändamålet beviljas med

synes lämpligt, ånyo tillfälligt

särskilda villkor i arbetslöshetshänseende. Dessa villkor synas i huvudsak kunna vara lika dem, som vunnit Utredningen vill

tidigare tillämpning.

sålunda erinra om att vid de företag, avseende såväl dikning som skogsodvilka före den 1 1937 kommit till utförande med bidrag från det

ling, juni eller 16 984, sammanlagt utgjorts 2590 786 dagsverken. tillfälliga anslaget

Av dessa ha 165 494 eller 6‘4 procent utförts av markägare och stadigvarande 94 500 eller 36 av hemmavarande barn, som icke ha arbetsfolk, procent i hemmet, samt 2330 792 eller 90 av

stadigvarande sysselsättning procent

för arbetenas utförande särskilt lejd arbetskraft. Av de på de båda sistnämnda kategorierna redovisade dagsverkena, 2425 292, ha 2 192 183 eller 90 utförts av personer, som förut varit arbetslösa. Sistsagda dags-

procent

verkstal motsvarar 85 av det totalt redovisade antalet dagsverken.

procent

Nu anförda visa utredningens förmenande, att ifrågavarande

uppgifter enligt

villkor varit för sitt ändamål lämpliga. Vidare anser att vid en kommande kris bör

utredningen, bidragsrätten

utsträckas till att omfatta de för vilka bidrag från före-

samtliga skogar,

nämnda kunnat Utredningen vill i detta sam-

tillfälliga anslag uppbäras.

att det icke torde behöva befaras beträffande bolag och manhang framhålla, andra därav berörda, att de skola utförandet av lämpliga skogs-

uppskjuta

arbeten av den att de kunna förvänta att i en framtid erhålla

anledningen,

statsbidrag för ändamålet. I om storlek skäl tala för att detta föreskrives

fråga statsbidragets synas

viss bestämd del av den beräknade kostnaden för företagen. Någon

utgöra

för variation av denna andel med till större eller

marginal hänsyn företagens

mindre för arbetslöshetens lindrande torde sålunda icke böra före-

betydelse

komma. Vid av de härutinnan för det s. k. tillfälliga anslaget

tillämpning

vilka som framhållits innebära, att stats-

gällande bestämmelserna, tidigare

i särskilda fall efter medgivande skulle kunna uppgå

bidraget Kungl. Majzts

till 60 av den kostnaden, lära vissa svårigheter ha

högst procent godkända att finna bedömningsgrunder. Utredningen anser därför, förelegat objektiva

att bör och vill för sin del föreslå, att det vid eventu-

statsbidraget fixeras,

ellt anvisande av ett bestämmes, att statsbidraget skall

nytt tillfälligt anslag

med 50 av den beräknade kostnaden för skogsdikningsföretag.

utgå procent

För att vid en kris med omfattande arbetslöshet snabbt kunna utvidga skogstorde med de förordade bestämmelserna i fråga om

dikningsverksamheten

den arbetskraft, som skall beredas vid statsunderstött företag,

sysselsättning

samt med till önskvärdheten av att stimulera kommunerna till med-

hänsyn

verkan av storlek vara av behovet påkallat.

statsbidrag dylik

Vad å de som förvaltas eller stå under

slutligen angår dikningen skogar,

av det böra ankomma denna, att, i den

uppsikt domänstyrelsen, synes på

mån så kan ske utan att viktiga skogsvårdsintressen åsidosättas, reglera verksamhet sådant sätt, att densamma inskränkes, då knapp-

ifrågavarande på

för att då det kan beñnnas att

het på arbetskraft råder, utvidgas, angeläget

bereda för arbetslösa eller sådana, som hotas av arbetslöshet.

sysselsättning

Återvåxtåtgärcler av grundförbättrande natur.

Beträffande nu ifrågavarande åtgärder ha uppgifter begärts rörande behovet av skogsodling eller annan åtgärd (rensningshuggning, markberedning,

hägnad till skydd mot beteskreatur m. m.) för vinnande av ändamålsenlig

skogsproduktion å följande marker med otillfredsställande skogstillstånd, l nämligen :

l l eller är bevuxen med blott

1) skogsmark, som helt saknar trädvegetation

enstaka träd, samt

Tab. 31. Ãterväxtätgärder av grundförbättrande natur (tioårsperioden 1937-4946).

_ _ H iirav

Antal dagsverkcn enligt uppgifter av beräknas

L ä n

skovs- a dra koåxilililâeiill

domän skogsvfirds.

“shifts- säll- mçndig- summa utförande

styrelsen styrelserna namnderna hot“

skapet %

Stockholms . . . . . . . . . . 2 840 —— 100 -- - 2 940 40

1 600 - 100 — — 1 700 94 Uppsala . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . —— — —- ~— ——- — — fiijdermanlands

. . . . . . . . 1 771 — 310 — — 2 081 85 Östergötlands

. . . . . . . . . . 8 675 100 000 190 - — 108 865 53 Jönköpings

. . . . . . . . . . 7 255 28 050 - - - 35 305 92 Kronobergs Kalmar 18 360 5 200 1 000 — 89 580 40

{ ;‘§§;: : j : j j : { “å” ggg } Gotlands . . . . . . . . . . . . 1 000 20 000 2 310 — -— 23 310 24

. . . . . . . . . . . . —- — 100 - - 100 2o Blekinge Kristianstads . . . . . . . . 870 120 250 1 460 _ 122 580 50

Malmöhus . . . . . . . . . . . . 900 13 900 720 — — 15 520 43 Hallands . . . . . . . . . . . . 13 020 47 070 3 381 4 000 -- 67 471 44 Göteborgs och Bohus 2 715 68 000 3 730 200 _— 74 645 40

12 000 — 9 615 1 030 - 22 645 75 Alvsb orgs . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . 18 982 — 4 535 -4 -— 23 517 75 Skaraborgs

. . . . . . . . . . . . - —— 260 —~— — 260 30 Värmlands Orebro . . . . . . . . . . . . . . 1 622 - 342 ——— — 1 964 6: Västmanlands . . . . . . . . 650 600 60 — — 1 310 53

. . . . . . . . . . 27 335 4 666 4 723 -- - 36 724 5s Kopparbergs

. . . . . . . . . . 10 515 —— — — —— 10 515 65 Gävleborgs

Västernorrlands . . . . . . 61 845 45 710 1 315 — — 108 870 5 Jämtlands . . . . . . . . . . . . 36 291 68 560 — —- — 104 851 39 Västerbottens kustland 28 133 117 700 — — —— 145 833 5‘?

164 356 94 000 - - - 258 356 76

lappmark Norrbottens kustland 152 510 119 700 200 - ~ 272 410 5

179 820 73 500 - - — 253 320 64

lappmark Summa resp. medeltal 753 065 986 726 38 651 6 230 -— 1 784 672 57 Areal i hektar . . . . . . . . 384 613 213 340 3 557 460 — 601 969 -

Kostnad, kronor . . . . . . 4 087 808 6 487 820 198 266 33 800 - 10 806 694 -

Medelkostnad per

hektar, kronor . . . . . . 11 30 56 73 - 18 -—

Dagsverkspris (kostna-

den dividerad med -

kr. 540 6.60 51 0 540 —— 600 —

dagsverksantalet),

2) vanhävdad skogsmark, där skogsbeståndet är av synnerligen otillfreds-

ställande slutenhet och tillika i väsentlig mån saknar utvecklingsmöjligheter.

i fråga skola vara av grundförbättrande natur och inrymma

Åtgärderna

sålunda det normala föryngringsarbetet inom skogsbruket, för vars ut-

ej förande i vad angår enskildas skogar lagligt tvång föreligger.

Resultatet av den verkställda inventeringen med avseende på behovet av nu berörda åtgärder framgår av tabell 31. Tabellen visar, att för verkställandet av nu angivna åtgärder skulle för tioårsperioden 1937-1946 kunna. beredas arbete, motsvarande en åtgåing av cirka 1 785 000 varav som förvaltas eller stå under

dagsverken, på skogar,

av 753000 dagsverken och på övriga, huvud-

i uppsikt domänstyrelsen, belöpa sakligen enskildas skogar 1 032 000 dagsverken. Ifrågavarande arbeten om-

fatta en areal av 602 000 hektar och ha beräknats draga en kostnad av 10 807 000 kronor. Vidare framgår av tabellen, att 5‘7 procent av den totalt redovisade arbetskvantiteten beräknats under nu rådande förhållanden årkomma till utförande. Om denna arbetstakt antages komma att gälla

ligen

hela skulle av de redovisade skogsodlingsåtgärderna vid

tioårsperioden, periodens återstå dylika, svarande mot 768000 dagsverken. utgång

Av samma skäl, som anförts i fråga om skogsdikning och bäckrensning, torde i att inom skogsbruket sysselsätta arbets-

verkligheten möjligheterna

kraft med av nu ifrågavarande slag vara större än vad

skogsodlingsåtgärder

av tabell 31 framgår. Utredningen håller före, a.tt även nu ifrågavarande arbeten lämpa sig för

av arbetslösa. För skogsodlingen föreligger dock den olägensysselsättning

att arbete - sådd eller —- endast kan utföras under

heten, dylikt plantering

viss tid av året eller under våren. Vid dessa arbeten kunna

begränsad

emellertid förutom män även sysselsättas kvinnor och ungdom. Utredningen vill erinra om att under krisen efter världskriget fabriksarbeterskor i icke

ringa utsträckning sysselsattes med skogsodling. Markberedningen plågar

i allmänhet komma till utförande under hösten. Rensningshuggningar och däremot verkställas större delen av året eller då marken ej är

dylikt _kunna

snötäckt. Att arbeten av angiven beskaffenhet med fördel kunna tillgripas i och för av arbetslöshet framgår av det sätt, varpå av staten

bekämpande

under senaste kris anvisade för ändamålet kommit att utnyttjas,

anslag

varom vissa skola lämnas i det följande. Betydelsen av dylika

uppgifter

arbetens för lindrande av arbetslöshet är dock olika i olika

igångsättande

delar av landet. Förekomsten av gamla kalmarker, som behöva skogsodlas, är sålunda koncentrerad till och Sverige, medan van-

sydligaste sydvästra

hävdade som behöva iståndsättas, äro rikligast företräddai

skogsmarker,

Norrland, där det i stor finnes gamla avverkningstrakter och

utsträckning

för vilka I södra och mellersta

hyggen, reproduktionsplikt ej föreligger.

delarna av landet förekomma emellertid i ej ringa utsträckning vanskötta s. k. som böra till föremål för åtgärder.

hagmarker, göras

För nu avsedda ändamål för skogar under skogsvårdsstyrelsernas

utgår

- för som av --

uppsikt med undantag skogar, ägas aktiebolag statsbidrag

från statens skogsodlingsanslag med 50 procent av den beräknade kostnaden. Som villkor för statsbidrag gäller bland annat, att av minst

nyttan företaget

motsvarar kostnaden därför. Med avseende de ovan under om-

på punkt 2)

förmälda markerna gäller som särskilt villkor för bidrag, att avsättningsvärdet å det virke, som bör avverkas å marken för erhållande av

nöjaktig

föryngring, understiger kostnaden för de åtgärder, som för sådant ändamål

böra utföras. Statens skogsodlingsanslag uppfördes första gången i riks-

staten för budgetåret 1930/1931 och har för budgetåren 1930/ 1931-1937/ 1938 utgått med sammanlagt 3300 000 kronor. Sedan verksamhetens början och till och med år 1935 ha slutförts företag, omfattande en areal av 39 079 hektar.

Det under avdelningen skogsdikning och bäckrensning omförmälda s. k. tillfälliga anslaget har även varit avsett för understödjande av nu ifråga-

varande slag av skogsvårdsåtgärder, varvid ovannämnda särskilda villkor för sysselsättning av arbetslösa gällt. Bidragsrätten har därvid även haft samma

utsträckning, som tidigare angivits. Däremot har Varierande bidragsprocent

ej förekommit utan har denna varit generellt fastställd till 50. Sedan verksamhetens början och till och med år 1935 ha med bidrag från detta

anslag

slutförts företag, omfattande en areal av 91061 hektar.

Ur beredskapssynpunkt vill utredningen med avseende på. nu ifrågavarande

arbeten anföra följande.

Med hänsyn till den stora betydelse ifrågavarande arbeten måste anses äga för åstadkommande av en ökad virkesproduktion samt för att bereda ökad sysselsättning framför allt för Norrlands

skogsarbetare synes riktigt, att en statlig bidragsverksamhet på området upprätthålles även under nu-

varande förhâllanden med obetydlig arbetslöshet. Verksamheten

synes emellertid, så länge dessa förhållanden icke försämras, böra genom

begränsade statsanslag hållas inom jämförelsevis snäva gränser och regleras genom de för statens skogsodlingsanslag gällande bidragsvillkoren. De med avseende å enskildas skogar bidragsbeviljande myndigheterna,

skogsvårdssty-

relserna och skogssällskapet, äga numera den erfarenhet om dessa arbeten och den organisation för desammas omhänderhavande, att om verksamheten tillåtes fortgå utan avbrott, en snabb utvidgning av denna icke behöver möta svårigheter av administrativ art. Vid en kris med omfattande arbetslöshet synes det lämpligt, att ånyo ett för bland annat detta ändamål avsett tillfälligt anslag med särskilda villkor i arbetslöshetshänseende anvisas. Dessa villkor synas i huvudsak kunna vara lika dem, som tidigare vunnit

tillämpning. Ãvenså synes lämpligt, att bidragsrätten utsträckes till att omfatta samtliga de skogar, för vilka bidrag från förenämnda tillfälliga kunnat anslag åtnjutas. Vad slutligen angår ifrågavarande skogsodlingsåtgärder å de skogar, som

förvaltas eller stå under uppsikt av domänstyrelsen, synes det böra. ankomma på denna, att, i den mån så kan ske utan att viktiga skogsvårdsintressen åsidosättas, reglera verksamheten på sådant sätt, att densamma inskränkes, då knapphet på arbetskraft råder, för att utvidgas, då det kan beñnnas angeläget att bereda sysselsättning för arbetslösa eller sådana, som hotas av arbetslöshet.

R6jmng z stavaskog och ungskog.

Med förstås i detta sammanhang sådan beståndsvårdande hugg-

röjning

där det utfallande virket av alltför klena dimensioner icke

ning, på. grund

kan Detta är i utpräglad grad förhållandet i den s. k. stava-

tillgodogöras.

vilken endast förekommer i Norrland. Den utgöres av mycket täta

skogen,

med —

och trögväxande bestånd ytterst ringa skiktningsförmåga vanligen

- vilka icke utan kunna framväxa till avsättningsbara dimen-

gran röjning

sioner. Med förstås här till stavaskog ej hänförlig ungskog, som

ungskog skiktningsförmåga och är i behov av utglesning. äger dålig

Den verkställda har beträffande behovet av röjning i nu

inventeringen

nämnda givit det resultat, som framgår av tabell 32.

beståndstyper

Tab. 32. Röjning i stavaskog och ungskog (tioñrsperioden 1937--1946).

Härav Antal dagsverken enligt uppgifter av beräknas

.. årligen L a n . komma till 7. skogs- andra d omm_ skogsvårds_ stifts_ säll- m ndiv. summa utförande styrelsen styrelserna nämnderna skapat gate: %

2 325 1 050 - 1 545 - 4 920 58 Stockholms . . . . . . . . . . 1 290 —— 165 — — 1 455 65 Uppsala . . . . . . . . . . . . . . 520 20 320 —— — —— 20 840 Os Södermanlands . . . . . . . . . . . . . . 2 140 — —— — — 2 140 100 Ostergötlands . . . . . . . . . . 4 375 - 162 1 500 —- 6 037 61 Jönköpings

. . . . . . . . . . 2 461 116 020 -- 1 660 - 120 141 26 Kronobergs

l 4 — 1 200 — 127 806 2-5

Ka1mar{;‘§§;: :i 3 i i 1:: 120{ 113232 j

-— —— —- — ——— ——— Gotlands . . . . . . . . . . . . —- —— —- -— 330 61 Blekinge . . . . . . . . . . . . 330 Kristianstads . . . . . . . . 3 885 — 330 4 215 92

Malmöhus . . . . . . . . . . . . 2 110 —— -- 1 670 -- 3 780 83

2 800 - 1 875 2 800 - 7 475 39 Hallands . . . . . . . . . . . . och Bohus 4 160 13 333 2 735 800 - 21 028 13 Göteborgs . . . . . . . . . . . . 5 914 4 519 7 100 1 600 19 133 39 Alvsborgs 5 100 —— 2 713 350 -— 8 163 92 Skaraborgs . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . 490 —— 2 845 — —- 3 335 33 Värmlands —— —— Orebro . . . . . . . . . . . . . . 5 235 20 1 750 7 005 53 Västmanlands . . . . . . . . 1 625 9 325 545 - - 11 495 03

. . . . . . . . . . 35 545 94 000 2 800 —- — 132 345 36 Kopparbergs . . . . . . . . . . 6 760 - 1 423 -— —- 8 183 71 _ Gävleborgs

. . . . . . 27 528 443 020 - - - 470 548 99 Västernorrlands Jämtlands . . . . . . . . . . . . 24 953 741 882 - - -- 766 835 32

kustland 42 374 292 100 - - - 334 474 33 Västerbottens 141 220 271 000 - - — 412 220 48 lappmark Norrbottens knstland .. 70 280 167 500 — — — 237 780 24

36 780 65 500 - — — 102 280 27 lappmark.

Summa 433 990 2 357 536 19 802 21 035 l 600 2 833 963 45 resp. medeltal

i hektar . . . . . . . . 199 213 452 251 4 902 4 460 400 661 226 — Areal

99 620 8 000 15 149 562 -- Kostnad, kronor . . . . . . 2 378 146 12 567 355 96 441

Medelkostnad per hek- 22 20 23 — tar, kronor . . . . . . . . 12 28 20

Dagsverkspris (kostna-

den dividerad med kr. 550 530 490 470 500 530 — dagsverksantalet),

Av tabellen framgår, att för utförandet av nu

ifrågavarande röjningshugg-

ningar skulle för tioårsperioden 1937-1946 kunna beredas motsvaarbete, rande en åtgång av cirka 2 834 000 varav som förvaltas-

dagsverken, på skogar,

eller stå under uppsikt av 434000 och

domänstyrelsen, belöpa dagsverken på övriga, huvudsakligen enskildas skogar 2400000 dagsverken. Ifråga-

varande arbeten omfatta en areal av 661 000 hektar och ha beräknats

draga

en kostnad av 15 150 000 kronor. Vidare att framgår av tabellen, 4‘5 procent av den totalt redovisade arbetskvantiteten beräknats under nu rådande för-

hållanden årligen komma till utförande. Om denna arbetstakt komma

antages

att gälla hela tioårsperioden, skulle av de redovisade vid

röjningsarbetena

periodens utgång återstå dylika, svarande mot 1 559000

dagsverken.

Av samma skäl, som anförts i om förut behandlade

fråga skogsvârdsåt-

gärder, torde möjligheterna att inom arbetskraft

skogsbruket sysselsätta

med nu ifrågavarande vara större än som av

röjningshuggningar framgår

tabell 32. Härför talar även det att flera

förhållandet, skogsvårdsstyrelser

i södra och mellersta överhuvud icke redovisat

Sverige dylika arbeten.

Denna underlåtenhet från sida är i flertalet fall

skogsvårdsstyrelsernas be-

roende på att de anse, att det icke bör att anvisas

ifrågakomma, statsbidrag

till dessa arbeten, samt i viss även att

utsträckning därpå, avsättningsför-

hållandena för klent virke anses vara så att beståndsvårdande

goda, hugg-A

ningar, vid vilka det utfallande virket icke kan endast i mindre

nyttiggöras,

omfattning behöva komma till utförande. att

Utredningens uppfattning,

den under i till stående är större

tidsperioden fråga förfogande arbetsvolymen

än den i tabellen även att till-

angivna, grundar sig därpå, genom skogens

växt successivt tillkomma vilka kunna vara i behov av

nya ungskogar, röjning.

Nu omförmalda äro åsikt

röjningsarbeten enligt utredningens mycket

lämpliga för sysselsättning av arbetslösa. De kunna. utföras under hela året m-ed endast för den då en

undantag tid, rikligare snötillgång förekommer,

samt ställ-a icke särskilt krav hos arbetarna. Att

höga på. kroppskrafter

arbeten av angivna beskaffenhet med fördel kunna för

tillgripas bekämpande

av arbetslöshet av det de av staten under framgår sätt, varpå senaste kris anvisade anslagen kommit att varom vissa skola lämnas

utnyttjas, uppgifter

i det följande. Det torde dock här böra erinras om att av

igångsättandet

röjningshuggningar för lindrande av arbetslöshet endast är av större betydelse för norra där av nu

Sverige, huvudparten skogar ifrågavarande typ

är belägen.

För röjning i för under

stavaskog utgår skogar skogsvårdsstyrelsernas

uppsikt ——-med för som av ——från statens

undantag skogar, ägas aktiebolag

skogsodlingsanslag statsbidrag med 50 procent av den beräknade kostnaden. Som villkor för bland att av minst

statsbidrag gäller annat, nyttan företaget

motsvarar kostnaden därför. Sedan verksamhetens och till och med

början

år 1935 ha med från nämnda slutförts

bidrag anslag företag, omfattande

en areal av 16 640 hektar. Det tidigare Omnämnda s. k. har även varit avsett för

tillfälliga anslaget

understödjande av röjningsarbeten, varvid förutom beträffande stava-

bidrag

1366 37 10

1-16

till i sådan till i Norrland och

skog utgått röjning stavaskog ej hänförlig,

Dalarna som skiktningsförmåga och är ibehov

belägen ungskog, äger dålig

av Som villkor för till röjning i dylik ungskog har dock

utglesning. bidrag

att skall sakna avsättningsvårde och ej kunna ut-

stadgats, gallringsvirket

till husbehov. Härförutom ha beträffande såväl stavaskog som ung-

nyttjas

Omnämnda särskilda villkor för sysselsättning av arbets-

skog gällt tidigare lösa. har haft samma utsträckning, som tidigare angivits. Bidragsrätten

har varit fastställd till 50, att på den beräknade

Bidragsprocenten utgå

kostnaden för Sedan Verksamhetens och till och med år

företagen. början

1935 ha med från det tillfälliga anslaget slutförts röjningsföretag, bidrag

omfattande en areal av 126 414 hektar. Ur vill med avseende på nu ifrågavarande

beredskapssynpunkt utredningen

arbeten anföra följande. Med till den stora betydelse ifrågavarande beståndsvårdande hugg-

hänsyn

måste anses åstadkommande av en i såväl kvantitativt som. ningar äga för kvalitativt hänseende förbättrad samt för att bereda ökad

virkesproduktion

åt Norrlands det riktigt, att en statlig

sysselsättning skogsarbetare synes

området även under nuvarande förhål-

bidragsverksamhet på upprätthålles

landen med arbetslöshet. Verksamheten emellertid, så länge

obetydlig synes

dessa förhållanden icke böra statsanslag hållas försämras, genom begränsade inom snäva och genom de för statens skogs-

jämförelsevis gränser regleras odlingsanslag nu gällande bidragsvillkoren. p

Om verksamheten sätt tillåtes utan avbrott, be-

på föreslaget fortgå

höver en snabb av denna icke möta svårigheter av administrativ

utvidgning

art. Vid en kris med omfattande arbetslöshet lämpligt, att ånyo ett synes för bland annat detta ändamål avsett tillfälligt anslag med särskilda villkor i arbetslöshetshänseende anvisas. Dessa villkor synas ihuvudsak kunna, vara lika dem, som vunnit Ãvenså synes det lämpligt,

tidigare tillämpning.

att utsträckes till att omfatta samtliga de skogar, för vilka

bidragsrätten bidrag från förenämnda tillfälliga anslag kunnat åtnjutas.

vill sålunda icke förorda, att vid en kris anvisas

Utredningen statsbidrag

för i landet söder om Norrland och Dalarna. I den mån

ungskogsröjning

det kan anses att arbeten komma till utförande även i de önskvärt, dylika södra delarna av landet, statens åtgärder i stället böra inriktas på. synas

att och förbättra möjligheterna för gallringsvirkets tillvaratagande, vidga

vartill beträffande sådant virke, varom nu är fråga, måste-

förutsättningarna

anses vara större i de än i de nordliga delarna av landet.

väsentligt sydliga

Vad härefter i de skogar, som för-

angår ifrågavarande röjningsarbeten

valtas eller stå. under av det böra ankomma.

uppsikt domänstyrelsen, synes

på denna, att, i den mån så kan ske utan att viktiga skogsvårdsintressen utförandet av arbeten sådant sätt, att

åsidosättas, reglera ifrågavarande på

dessa inskränkas, då arbetskraft råder, för att utvidgas, då det

knapphet på

kan beñnnas att bereda för arbetslösa eller sådana,

angeläget sysselsättning

som hotas av arbetslöshet.

Betesvallsaøzläggningar för skogens fredande mot bete.

Utredningen har hos de inhämtat om

skogliga myndigheterna uppgifter

behovet av för fredande mot bete. De med

betesvallsanläggningar skogens

anledning härav inkomna uppgifterna äro emellertid då den

ofullständiga,

verksamhet, som avser åtgärder för inom vissa lån helt

betesförbättring,

omhänderhas av vederbörande De från de

hushållningssällskap. skogliga

myndigheterna inkomna uppgifterna ha därför samarbetats med de av hushållningssällskapen lämnade och återfinnas redovisade bland

jordbruksarbetena

i föregående Där anförda siñror omfatta alltså

kapitel (sid. 116). det totala

behovet av oavsett huruvida anordnandet av dessa

betesvallsanläggningar,

har betydelse för eller För att vikten

skogsmarkens betesfredning ej. belysa

för skogsbrukets del av att betesvallar komma till stånd må dock här

anföras vissa vid framkomna siffror.

inventeringen

Av skogsvårdsstyrelserna är det 11 av de 25 som inkommit

styrelserna,

med uppgifter om Dessa ha redovisat ett behov av

betesvallsanlåggningar.

dylika anläggningar, avseende 52 222 hektar, en kostnad av 8 861000 kronor och ett dagsverksantal av 1 124 441. Därest

samtliga skogsvårdsstyrelser

anmält det föreliggande behovet av skulle sanno-

betesvallsanlággningar,

likt det redovisade behovet ha blivit dubbelt så stort som det ovan

omkring angivna.

I efterföljande tablå de som inkommit från andra

återgivas uppgifter, skogliga myndigheter än

skogsvårdsstyrelserna.

Domänstyrelsen . . . . . . .. 1 628 hektar 239 800 kronor

43 481 dagsverken Stiftsnämnderna . . . . .. 2 135 » 551 970 » 70 960 » _Skogssällskapet . . . . . . . . 220 » 8 400 > 880 » Ovriga . . . . . . . . . . . . . . .. 30 » 1 500 » 300 ›

Summa 4 013 » 801 670 » 115 621 ›

Av den här redovisade arbetskvantiteten beräknas under nuvarande förhållanden 54 procent komma till utförande.

årligen

Såsom fiera uppgiftslämnare anfört förhåller det

sig givetvis så, att ifråga-

varande arbeten icke äro särskilt att i för direkt

lämpliga tagas anspråk

arbetslöshetsbekämpande syften. Sålunda torde endast i större

undantagsfall

och mera arbetskrävande arbeten kunna anordnas en och samma

på plats,

varjåmte kostnaderna för material äro

(gödningsåmnen, utsäde) jämförelsevis

höga. Vidare torde fastighetsägarna helst de beredas tillfälle att

se, att själva eller med eget folk utföra arbeten, som kunna

ifrågavarande utgöra

en lämplig av Det kan därför komma att

komplettering jordbruksarbetet.

möta att få arbetslösa i arbeten. I kunna

svårigheter placerade dylika övrigt

dessa, i vad gäller

rensningshuggning, planering, dikning m. m., utföras

under hela året med för den tid, då snö- eller

undantag tjålförhållandena lägga hinder i vägen.

Vissa olägenheter kunna sålunda anses vidlåda nu arbeten

ifrågavarande

ur synpunkten av deras för av arbetslöshet.

ändamålsenlighet bekämpande

För den av jordbrukare, vilken endast kan finna ofullständig syssel-

kategori

i samt för de och jordbrukets arbetare, vilka

sättning jordbruket, skogs-

ha att finna året runt, kunna emellertid betesför-

svårigheter sysselsättning

ett värdefullt arbetstillskott. Då härtill kommer,

bättringsåtgärderna erbjuda

att det för förbättrande av i såväl kvan-

skogsbrukets produktionsförmåga

titativt som kvalitativt hänseende är av synnerlig vikt, att skogsbetet bringas att har icke ansett kunna underlåta att till be-

upphöra, utredningen sig

ur de utredningen har att företräda, även upptaga

handling synpunkter, ifrågavarande spörsmål.

Av det av alltsedan år 1927 för år anvisade anslaget till

riksdagen varje till och å ofullständiga jordbruk har visst bidrag nyodling betesförbättring

under de senaste åren 400000 till 600 000 kronor år, fått an-

belopp, per

vändas för utlämnande av till betesförbättringar. Villkoren för

statsbidrag

detta som torde få anses vara av övervägande social natur, äro av

anslag,

den att det vid som handhas av hus-

beskaffenhet, bidragsverksamheten,

funnits att taga större hänsyn till

hållningssällskapen, knappast anledning

såsom sådant har därför endast i mindre

skogliga synpunkter. skogsbruket

kunnat av detta anslag.

utsträckning gagnas

Med härtill och för av skogsbrukets intressen hem-

hänsyn tillgodoseende

ställde centralrådet för förbund i skrivelse till Kungl.

skogsvårdsstyrelsernas

den 27 måtte föreslå riksdagen att

Maj:t september 1934, att Kungl. Maj:t

ett av 500000 kronor efter av centralrådet utarbetade anvisa anslag att, till vissa i enskild för åvägabringande av betes-

grunder, utgå fastigheter ägo

fred å Innebörden av detta förslag är i huvudsak följande.

skogsmark.

skulle för av sådana betesförbättrings-

statsbidrag utgå understödjande å enskildas fastigheter, som med hänsyn till fastighetens förmåga företag

att vinterföda kreatur kunde anses vara av skälig omfattning och lämplig

beskaffenhet. Företagets utförande skulle därjämte åvägabringa möjligheter

för omedelbara eller successiva inställande å fastigheten. Som

skogsbetets

villkor för skulle alltså att vederbörande bidragstagare förbunde

bidrag gälla,

att icke beteskreatur å. eller att inom viss tid upp-

sig släppa skogsmarken

höra med skulle ha samma omfattning, som gällt

skogsbetet. Bidragsrätten

för det förut berörda s. k. och icke begränsas till fastig-

tillfälliga anslaget,

heter med viss areal. skulle vara och bi-

Bidragstagare fastighetens ägare,

skulle kunna med 25 av den beräknade kostnaden, oavsett

drag utgå procent

huruvida för hagmark, d. v. s. gammal

företaget disponerades skogsmark,

eller Vid kostnademas beräkning skulle få medtagas

betesmark, åkerjord.

samtliga de arbeten, som kundekrävas för företagets iordningställande, såsom och ävensom

röjning, dikning, planering, kalkning grundgödsling,

och skulle tillförbindas

fröanskaffning stängseluppsättning. Bidragstagaren

hålla statsunderstött i skick. Därest underhållet efter-

företag ändamålsenligt

skulle det utbetalade för

sattes, bidraget jämte planläggningskostnaderna

vara förfallna till Följden skulle bliva densamma,

företaget återbetalning.

om med eller i hans avsikt betning av skogsmarken

bidragstagarens vetskap

oaktat villkor för bidragets be-

ägde rum, skogsbetets upphörande utort

viljande. För bidragsverksamhetens utövande skulle ett organiserat samarbete anordnas mellan skogsvårdsstyrelserna och hushållningssällskapen, var-

vid de administrativa uppgifterna skulle omhänderhas av skogsvårdsstyrel-

serna, medan hushållningssällskapens tjänstemän skulle medverka. vid planläggningsarbetet. För anslagets tillgodogörande i arbetslöshetsbekämpande

syfte skulle föreskrivas, att det företag, som funnes ägnat att i högre grad än annat motverka eller förhindra arbetslöshet inom orten, skulle före-

äga

träde till bidrag samt att det skulle ankomma den bidragsbeviljande

på. myndigheten att tillse, att i den utsträckning, som lämpligen kunde äga

rum, arbete vid företagens utförande bereddes arbetslösa eller sådana, som hotades av arbetslöshet.

Detta centralrâdets förslag. för vilket nu istörsta korthet redogjorts, har hittills icke lett till åtgärd.

Ur beredskapssg/npunlct vill utredningen med avseende nu ifrågavarande på

arbeten anföra följande.

Det synes icke behöva råda tvivel därom, att

skogsmarkens betning utgör

ett allvarligt hinder för en Den är all-

god Virkesproduktion. uppfattningen

män, att betesfred i skogen utgör ett oeftergivligt villkor för en rationell skogsvård. Trots detta förekommer ännu i vidsträckta delar av vårt land, att skogsmarken betas och detta icke blott av nötkreatur och hästar utan jämväl av getter och får. Enligt måste en rationell

utredningens mening

reglering av dessa förhållanden kräva utförandet av betydande arbeten. Med hänsyn härtill och till dessa arbetens stora allmänekonomiska

betydelse

samt- till möjligheterna att vid desammas genomförande företrädesvis anlita sådan arbetskraft, som normalt ha svårigheter att finna full

synes sysselsättning, torde statlig medverkan under vissa vara

omständigheter pä.-

kallad. Utredningen vill härvid icke underlåta att erinra om att resultaten av de skogsvårdsåtgärder såsom och olika av

dikning slag skogsodlings-

åtgärder, vilka redan äro föremål för statligt understöd, i icke ringa utsträck-

ning spolieras genom betesdjurens tramp och bett.

I det föregående har med avseende å

utredningen dikning, skogsodling

och röjning framhållit som sin att den

mening, statliga bidragsverksamheten

för dylika ätgärders understödjande under nuvarande förhållanden med

ringa

arbetslöshet borde inskränkas utan att dock helt har

upphöra. Utredningen

därmed, utan att sätt underskatta för

på. något betydelsen skogsproduktionens främjande av dessa åtgärders att erna viss vidtagande, åsyftat reservering

av sådana arbetsobjekt, som kunna anses vara av särskilt värde att till-

äga

gång till för bekämpande av arbetslöshet. Beträffande

betesvallsanläggningar kunna, som ovan visats, dylika synpunkter ej göras gällande. Principiellt hyser utredningen den uppfattningen, att om att vinna förbättrade frågan produktionsförhållanden inom skogsbruket är av den angelägenhetsgrad, att

staten oberoende av konjunkturernas städse måste ha

växlingar anledning

intressera sig härför. Enligt kunna därför skä.l tala för

utredningens mening

att i den mån den för visst eller vissa områden

statliga bidragsverksamheten

av skogsbruket begränsas, den om förhållandena i därtill an-

i stället, övrigt giva

ledning, överfiyttas till andra för skogsbruket jämväl viktiga områden. Med denna utgångspunkt finner utredningen, att därest en beskärning av statsanslagen till skogsdikning och olika slag av skogsodlingsåtgärder kommer till stånd, undersökning bör verkställas angående förutsättningarna för utvidgning av den statliga understödsverksamheten för betesregleringsändamål. I sådant syfte vill utredningen föreslå följande.

Av en särskild kommitté, sammansatt av representanter för skogsbruk och jordbruk, verkställes en skyndsam undersökning rörande betesfrågans nuvarande läge, varvid bland annat torde böra utrönas verkningarna av 1933 års ägofredslag samt den omfattning, vari betesregleringar för närvarande komma till stånd i syfte att vinna betesfred åt skogsmarken. Vidare torde böra utredas, huruvida det sätt, varpå staten för närvarande understödjer betesförbättringar genom bidrag till sådana arbeten å ofullständiga jordbruk, är ändamålsenligt. Om så icke är fallet, böra reformerade bidragsvillkor föreslås, varvid med beaktande av centralrådets ovannämnda framställning

intressen böra tillgodoses. Vid nu ifrågavarande undersökning skogsbrukets torde böra möjligheterna att genom utförandet av vissa

jämväl övervägas försök anskaffa material för uppskattning av den skadegörelse, skogsbruket åsamkas genom betet.

Vad beträffar det behov av betesvallsanläggningar, som föreligger

slutligen å de under förvaltning och uppsikt stående skogarna, vill

domänstyrelsens

med till dessa arbetens betydelse ur skogsvårdssynutredningen hänsyn

endast framhålla, att det önskvärt, att de snarast komma till punkt synes utförande. Domänstyrelsen bör därvid givetvis dock, i den mån så kan ske,

till de lokalt förekommande växlingarna på arbetsmarknaden. taga hänsyn

Stamkvistning.

Beträffande ha uppgifter begärts rörande behovet av

stamkvistningen torrkvistning i yngre tallbestånd av sådan typ, att en kvistning uppenbar-

måste anses vara en önskvärd åtgärd i kvalitetsbefrämjande syfte. ligen Resultatet av den verkställda inventeringen framgår av tabell 33.

Tabellen visar, att för torrkvistning av tallskog skulle för tioårsperioden 1937-1946 kunna beredas arbete, motsvarande en åtgång av 653 000 dagsverken, varav som förvaltas eller stå under uppsikt av domän-

på skogar,

215000 dagsverken och på övriga, huvudsakligen enskildas styrelsen, belöpa

438000 Ifrågavarande arbeten omfatta ett stamantal av skogar dagsverken. 87 314000 st. och ha beräknats en kostnad av 3 509000 kronor, vilket

draga motsvarar cirka 4 öre stam. Vidare av tabellen, att 35“ procent

per framgår av den totalt redovisade arbetskvantiteten beräknats under nu rådande förhållanden årligen komma till utförande.

De anförda angående behovet inom skogsbruket för angivna

uppgifterna

av av tallskog måste av vissa skäl väsentligt undertioårsperiod torrkvistning

det totalbehov därav, som faktiskt föreligger. Detta är framför allt bestiga roende att, såsom tabellen visar, flera av de tillfrågade myndigheterna

därpå icke arbeten av emedan de icke ansett det

uppgivit några ifrågavarande slag,

Tab. 33. Stamkvistning (tiofirsperiodeln 1937-1946).

H..

Antal dagsverken enligt uppgifter av bc,§;::s

L h n årligen

domän- skogsvärds- stifts-

sig?? 1:51:31” summa kâäââniâål

styrelsen styrelserna nämnderna hete:

skapat %

Stockholms . . . . . . . . . . 3 000 - 197 1 840 990 6 027 58

1 730 25 335 724 — 1 770 29 559 23 Uppsala . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . 1 170 3 354 334 —— — 4 858 0‘9 fibdermanlands

. . . . . . . . 4 350 47 796 910 — — 53 056 08 Östergötlands

. . . . . . . . . . 1 000 - 465 1 200 ——— 2 665 50 Jönköpings

. . . . . . . . . . 1 902 3 940 - 1 660 - 7 502 24 Kronobergs

. . . . . . . . _

8 — 1 2.1 Ka]mar{norra. södra . . . . . . . . { Gotlands . . . . . . . . . . . . - 700 145 —- — 845 21

. . . . . . . . . . . . — 5 880 -- 670 - 6 550 03 Blekinge Kristianstads . . . . . . . . 902 —— 200 33!) —-— 1 432 43

Malmöhus . . . . . . . . . . . . 160 - 238 330 — 728 49 Hallands . . . . . . . . . . . . 300 -— 180 1 670 - 2 150 84

och Bohus 100 26 667 170 100 -- 27 037 01 Göteborgs

. . . . . . . . . . . . 3 433 — 523 420 — 4 376 34 Alvsborgs

. . . . . . . . . . 4 170 -— 1 310 — 1 000 6 480 82 Skaraborgs

. . . . . . . . . . . . - —- 88 — ——- 88 30 Yärmlands Orebro . . . . . . . . . . . . . . 8 495 25 300 496 1 000 2 480 37 771 40 Västmanlands . . . . . . . . 7 262 14 048 160 - - 21 470 09

. . . . . . . . . . 14 630 15 000 1 730 - ——- 31 360 29 Kopparbergs

. . . . . . . . . . 5 140 15 000 — — — 20 140 16 Gävleborgs

Västernorrlands . . . . . . 12 159 80 099 256 -— —— 92 514 96 Jämtlands . . . . . . . . . . . . 3 246 25 235 120 - —- 28 601 17 Västerbottens kustland 5 100 93 000 200 -—- -— 98 300 05

33 987 7 600 - - 41 587 57

lappmark Norrbottens kustl and 58 500 - 90 -—- 58 590 54

35 940 —- —- — — 35 940 25

lappmark

215 076 412 209 9 321 10 470 6 240 653 316 35 r Summa resp. medeltal Antal stammar i

tusental . . . . . . . . . . . . 28 722 54 990 930 1 528 1 144 87 314 i

kronor . . . . . . 1 169 180 2 200 033 44 239 59 000 86 400 3 508 852 — Kostnad, Medelkostnad 41 öre 40 öre 47 öre 39 öre 32 öre 40 öre -

per stam

kronor 540 530 470 560 580 540 — Dagsverkspris,

lämpligen böra ifrågakomma att sysselsätta arbetslösa därmed. Att de an-

förda siffrorna måste anses vara för låga har även sin grund däri, att under

en tidrymd av tio år genom skogens tillväxt successivt nya bestånd till-

komma, vilka kunna vara i behov av kvistning. Utredningen vill i detta

sammanhang även betona, att de lämnade uppgifterna endast avse kvist-

i tallskog. Även åtskilliga av våra lövträd, såsom ek, ask, asp

ningsbêhovet

och björk, torde emellertid med fördel kunna kvistas såväl vad gäller torra

som levande kvistar; sannolikheten talar för att det även kan komma att

visa sig lämpligt att under vissa förhållanden torrkvista gran. Det finnes

därför anledning förmoda, att ett väsentligt större antal dagsverken kan visa

sig komma att åtgå. för verkställandet av erforderliga rationella kvistningsarbeten.

Som utredningen redan antytt, ha fiera uppgiftslämnare framhållit som

sin åsikt, att det ej kan vara lämpligt att sysselsätta arbetslösa med kvistningsarbeten. Dessa arbeten skulle nämligen kräva sådan omtanke och skicklighet, att för ändamålet endast kunde ifrågakomma rutinerade skogsarbetare. Sagda uppgiftslämnare ha därför icke velat förlika sig med tanken, a.tt staten skulle lämna understöd till dylika arbeten i och för bekämpande av arbets-

löshet. Denna uppfattning delas ej av utredningen. Därest stamkvistningen ur ekonomisk och biologisk synpunkt kan anses vara en lämplig skogsvårdsåtgärd, till vilken fråga utredningen strax återkommer, ñnner utredningen

övervägande skäl tala för att arbeten av ifrågavarande slag kunna vara väl ägnade för sysselsättning av arbetslösa. Till motivering av denna sin åsikt vill utredningen till en början framhålla, att det under en kristid väl icke får anses uteslutet, att i de arbetslösas skara även ingå skogsarbetare eller med skogsarbete av olika slag väl förtrogna personer, vilka kunna behöva beredas sysselsättning. Vidare torde den tekniska utvecklingen komma att leda till att företrädesvis lätthanterliga sågar komma till användning, vari-

genom kraven på speciell yrkesskicklighet bliva väsentligt lägre än vid an-

vändande av stöt- eller huggjärn. Slutligen må även framhållas, att kvistningsarbetena alltid måste ske under effektiv kontroll, lämpligast kanske

en inom arbetande förman - åtminstone om de för

genom laget kvistning

avsedda stammarna skola uttagas samtidigt med att kvistningen verkställes —— vilket även bidrager till att minska fordringarna på den enskilde arbeta»

rens omdömesförmåga. Utredningen anser sålunda, att stamkvistningen kan

vara en mycket lämplig sysselsättning för arbetslösa, dels därför att den kan befinnas vara en viktig åtgärd till förbättring av virkets kvalitet, dels på grund därav att den icke ställer höga krav på arbetarens kroppskrafter,

dels ock slutligen av den anledningen, att den i vad gäller torrkvistning

praktiskt taget kan pågå. året runt.

Med undantag för de mindre bidrag, vissa skogsvårdsstyrelser variti

tillfälle att lämna till utförande av kvistningsarbeten å enskildas skogar, har någon statlig bidragsverksamhet för ändamålet hittills icke förekommit.

Ur beredskapssynpunkt vill utredningen i ämnet anföra följande.

På föranstaltande av centralrâdet för skogsvårdsstyrelsernas förbund pågår

för närvarande en undersökning rörande stamkvistningens lämplighet som skogsvårdande åtgärd. Sålunda ha anordnats serieprovningar för utrönande

av olika kvistningsredskaps för sitt ändamål, varjämte studium

lämplighet

äldre kvistningar i tallskog för vinnande av klarhet rörande övervall-

ägnats

ningens förlopp under olika förhållanden. För jämförelse och till grund förbedömande av kvistningens ekonomi ha därvid jämväl verkställts under-

sökningar rörande den naturliga kvistrensningen och övervallningen. Dessa undersökningar ha givit värdefulla och för stamkvistningen gynnsamma resultat. För undersökningens komplettering och utvidgning till att omfatta

jämväl andra trädslag än tall har centralrådet för budgetåret 1937/1938 er-

hållit ett av 15000 kronor. har centralrâdet

statsanslag Samtidigt uttalat,

att de området, som därutöver kunna komma att visa

undersökningar på. sig

erforderliga och som delvis torde behöva

grundas på planmässigt utlagda

serier av uppkvistningsförsök, böra av statens

lämpligen omhändertagas skogs-

försöksanstalt, vilken från och med år 1938 synes böra denna

upptaga fråga

på sitt undersökningsprogram.

Utredningen anser sig för tillgodoseende av det varom här är ändamål,

fråga, böra understryka vikten av att snarast

ifrågavarande undersökningar

möjligt bliva genomförda. I den mån dessa sådana att det giva resultat, kan anses, att är en ekonomiskt och för virkets

stamkvistningen välgrundad kvalitetsdaning ändamålsenlig skogsvårdsâtgâird, synes det böra ankomma på

de att - såsom redan är fallet

skogliga myndigheterna beträffande domän-

styrelsen samt vissa och stiftsnämnder m. fl. — intres-

skogsvårdsstyrelser

sera sig för dessa arbeten och att, särskilt av arbetsför-

genom utbildning

män, skapa möjligheter för en snabb utvidgning av dem. Under för-

angivna

utsättning och om förhållandena i arbetslöshetshänseende där-

giva anledning

till, bör enligt utredningens förmenande ett kunna an-

statsanslag lämpligen

visas för understödjande av arbeten. till

ifrågavarande Förslag bidragsgrun-

der torde i sinom tid böra utarbetas.

Åtgärder för slcogsbrandslcydd.

Såsom redan anförts ha uppgifter rörande behovet av för

åtgärder skogs-

brandskydd endast inhämtats från skogsvårdsstyrelserna, vilka haft att undersöka detta inom hela det område, inom vilket de bedriva sin verksamhet. De inkomna äro sammanställda i tabell 34.

uppgifterna

Tab. 34. Åtgärder för skogsbrnndskydd (tloårsperioden 1937-1946).

L ä n Brandtorn Broar Cykelstigar Kostnad Dagsverken antal antal meter kronor antal

Skaraborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 - - 14 000 2 100 Västmanlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 -— — 2 400 270 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 —- 77 000 61 500 8 950 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . — — 1 000 000 400 000 70 000 Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 - 410 000 258 900 47 940

Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 11 458 000 279 850 48 513 Västerbottens kustland . . . . . . . . . . . . . . -— 36 000 50 000 7 500 lappmark . . . . . . . . . . . . —- 42 000 42 000 7 000 Norrbottens kustland . . . . . . . . . . . . . . 33 — 20 000 115 200 8 300 lappmark . . . . . . . . . . . . . . 39 — 87 000 170 700 16 820

Summa 147 ll 2 130 000 1 394 550 217 393

Enligt tabellen skulle åtgärder för av nu

skogsbrandskydd ifrågavarande

slag endast erfordras i Norrland och Dalarna samt i och Väst-

Skaraborgs

manlands län. Det redovisade behovet 11 broar samt utgör 147 brandtorn, 213 mil cykelstigar, en beräknad kostnad av

sammanlagt belöpande på

1 394 550 kronor med en åtgång av 217 393

dagsverken.

Härutöver ha emellertid vissa uppgivit, att åtgärder av

skogsvårdsstyrelser

beskaffenhet äro av behovet påkallade, ehuru speciñcerade

ifrågavarande

om kostnader och dagsverksåtgång ej kunnat lämnas. Andra skogs-

uppgifter vârdsstyrelser ha framfört den meningen, att brandtornsbyggnader på grund

av den stora icke lämpa sig för statligt understöd i syfte

materialåtgângen

att arbetslösa, varför behovet av brandtorn icke närmare angivits.

sysselsätta

Det i tabellen redovisade behovet av arbeten för nu ifrågavarande ändamål är därför, i vad gäller landet i dess helhet, ej fullständigt. Utsikterna att skadan av en liksom av brand över-

begränsa skogseld

huvud till det minsta möjliga ökas ju tidigare branden upptäckes och

taget

I sagda hänseende äro betingelserna i avse-

släckningsarbetet igångsättes.

värda delar av vårt land ogynnsamma. På de stora, glest bebyggda skogsvidderna observeras en ofta ej i tillräckligt god tid.

nämligen antändning

I trakter kunna även hinder möta för en snabb transport av släck-

väglösa ningsmanskap till brandplatsen.

En ordnad måste vara ett mycket viktigt led

skogsbrandbevakning sägas

i till mot I en del trakter av landet har

organisationen skydd skogseld.

man redan detta önskemål medelst bevakning under för skogs-

tillgodosett

eld kritiska tider från särskilt brandtorn, varav ett 60-tal ñnnas i

uppförda

vårt land. områden, varå sådan med fördel skulle

Betydande bevakning

kunna äro emellertid i saknad av brandtorn.

genomföras,

Särskilt i de norrländska länen har för underlättande av framkomsten vid av framträtt ett behov av förbättrade kommunikations-

släckning skogseld

i Frånvaron av och broar har under

möjligheter väglösa bygder. vägar

timade berett stora för I

skogseldar svårigheter släckningsarbetet. synnerhet

torde broar för enkla eller bankning över

gångtrafik, cykelstigar, spångning

m. m. vara av behovet i skogstrakter, vilka

myrar påkallade avlägset belägna

av kunna tänkas få sina för andra

på grund gles bebyggelse ej vägbehov

ändamål inom tid. Vad särskilt cykelvägarna beträffar

tillgodosedda rimlig

må. framhållas, att dessa direkt kunna erbjuda hinder mot en skogselds sprid- Vid en brand, som fram utefter marken, är nämligen en kallagd

ning. går

remsa av en halv meters bredd oftast för eldens hejdande, därest

tillräcklig

det ett starkt risbelamrat eller hård vind råder vid brand-

ej gäller hygge

tillfället. kunna därför så, där detta i övrigt låter sig

Cykelvägarna läggas

att de till att lämpliga baser för eldens begränsande.

göra, bidraga skapa

De kunna även förbättra samfâirdseln för avlägset belägna boningsorter. kunna nu nämnda arbeten lämpa sig för

Enligt utredningens mening

av arbetslösa. Särskilt detta vilkas ut-

sysselsättning gäller cykelstigarna,

förande kan för en och samma ort erbjuda en mera betydande arbetstillgång, som kostnaderna till del av arbetslöner. An-

samtidigt huvudsaklig utgöras

av brandtorn eller mindre broar måste givetvis för nu ifrågavarande

läggandet

ändamål anses vara av mindre betydelse. Omförmälda för ha hittills icke varit föremål

åtgärder skogsbrandskydd

för understöd från det allmännas sida.

Ur vill utredningen i ämnet anföra följande. beredskapssynpunlct

Sedan en av styrelsen för svenska brandskyddsföreningen tillsatt kommitté avgivit betänkande med förslag till revision av 1914 års om före-

lag

kommande och släckning av skogseld, hemställde för nämnda för-

styrelsen

ening hos Kungl. Majzt om revision av i med av

skogseldslagen enlighet

kommittén utarbetat förslag. i föranledde till

Förslaget fråga proposition

1937 års riksdag, och i ämnet utfärdades den 7 1937.

ny lag maj Enligt den nya lagen ha länsstyrelserna ålagts att vaka över att kommu-

nernas skogsbrandskydd är tillfredsställande ordnat. bibehåller den

Lagen

hittillsvarande principen, att kostnaderna för i all-

själva släckningsarbetet

mänhet till större delen skola täckas av statsmedel, medan det överlåtes åt det enskilda initiativet, eventuellt under medverkan att be-

av kommunerna., strida kostnaderna för den fasta och

brandberedskapen bevakningen genom

brandtorn, brandtelefonledningar samt kommunikationsanstalter för väglösa

bygder.

Då länsstyrelserna hädanefter komma att få särskild med

befattning skogsbrandskyddsväsendet, synes det böra uppdragas åt dessa myndigheter

att med biträde av verkställa undersök-

skogsvårdsstyrelserna en noggrann

ning rörande behovet av brandskyddsåtgärder av olika slag samt att med ledning därav upprätta planer för utförandet av arbeten. Dessa

erforderliga

planer böra vid en kris med omfattande arbetslöshet, i den mån de icke på. enskilt eller kommunalt initiativ redan blivit realiserade, läggas till grund för arbetenas utförande såsom statsunderstödda kommunala arbeten enligt de regler för m. m., som föreskrivas för ar-

bidragstilldelning dylika

beten. Enligt utredningens uppfattning lär man icke kunna förutsätta, att de enskilda skola i om utförandet av

Skogsägarna gå författning ifråga-

varande arbeten. Det synes sålunda vara ett övervägande kommunalt och statligt intresse, att de bliva verkställda. Statens intresse grundas det

på

förhållandet, att staten svarar för större delen av de kostnader, som äro

förenade med släckningen av skogseldar. Ju effektivare skogsbrandskyddet

är, desto lägre böra dessa kostnader bliva.

Skogsvägbyggnader.

Det behov av varom de inhämtade kännedom,

skogsvägar, uppgifterna giva

avser vägar, som äro erforderliga eller önskvärda för skötsel och som

skogarnas

äro av den typ, som kommit till utförande med bidrag från anslaget till vissa

väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. Med nu ifrågavarande vägar

avses alltså transportleder för utfrakt av skogsprodukter. De skola vara av beskaffenhet att kunna ett mera även

fylla stadigvarande transportbehov

under tid, då. vägbanan är Bredden varierar som mellan 2-5 till

ej tjälad. regel

3-6 meter.

Uppgifter ha i detta sammanhang jämväl begärts rörande behovet av flottledsbyggnader i enskilda flottleder. De anmälda arbetena av dylik art äro emellertid av så ringa omfattning, att det icke ansetts erforderligt att i den

följande framställningen behandla dessa särskilt.

Resultatet av den verkställda av tabell 35.

inventeringen framgår

Tab. 35. Skogsvfigbyggnuder (tioiirsperioden 1937 —19-46).

_ _ Härav Antal dagsverken enligt uppgifter av beräknas

L ä n årligen .. skogs- andra komma till d I_ s k vård _s H.“ l ..s säll- myndig- summa utförande s yxelsen styre serna namn erna tofm ogsl d Skapat heter %

Stockholms . . . . . . . . . . 26 000 - 1 130 —- 600 27 730 89

. . . . . . . . . . . . . . 7 700 130 030 1 800 - - 139 530 13 Uppsala . . . . . . 35 060 158 100 9 580 —— — 202 740 15 Södermanlands . . . . . . . . 35 190 143 400 15 750 - —— 194 340 16 Östergötlands . . . . . . . . . . 44 710 1 250 000 23 175 5 000 -- 1 322 885 02 Jönköpings

. . . . . . . . . . 38 850 207 560 8 275 1 330 — 256 015 05 Kronobergs ~~~~~~ - - - 73 180 23 545 5 750 812 605 0-9

Ka1mar{;‘§§:: l { 28$ §38 }

Gotlands . . . . . . . . . . . . 4 220 24 000 2 400 —— — 30 620 25

. . . . . . . . . . . . 8 500 163 000 13 165 - - 184 665 06 Blekinge Kristianstads . . . . . . . . 67 750 975 000 13 930 2 000 -- 1 058 680 05

15 100 57 600 3 550 1 500 - 77 750 2 1 Malmöhus . . . . . . . . . . . . Hallands . . . . . . . . . . . . 84 630 76 625 19 395 2 500 - 183 150 23

och Bohus 38 400 128 000 6 530 750 - 173 680 06 Q6 teborgs Alvsborgs . . . . . . . . . . . . 129 230 450 000 21 436 5 500 1 600 607 766 08 . . . . . . . . . . 86 072 171 100 9 920 l 000 - 268 092 87 Skaraborgs

. . . . . . . . . . . . 6 700 438 100 24 020 - - 468 820 02 Värmlands 144 615 686 005 2 650 10 000 - 843 270 09 Örebro . . . . . . . . . . . . . . Västmanlands . . . . . . . . 140 843 113 850 2 430 - 12 000 269 123 39

. . . . . . . . . . 172 890 323 800 21 710 — — 518 400 25 Kopparbergs . . . . . . . . . . 124 140 42 300 -- — — 166 440 56 Gävleborgs

Västernorrlands . . . . . . 102 333 114 065 6 465 - —- 222 863 73

- - 286 003 14 Jämtlands . . . . . . . . . . . . 88 850 173 233 23 920 Västerbottens kustland 38 230 43 300 -— — -— 81 530 27

309 990 244 500 -- -- - 554 490 59 lappmark Norrbottens kustland. . 218 160 121 700 2 360 - - 342 220 29

231 185 109 000 3 330 -- - 343 515 39 lappmark

Summa 2 272 528 7 054 398 260 466 35 330 14 200 9 636 922 2 8 resp. medeltal

811 833 80 800 16 800 23 103 658 - Löpmeter . . . . . . . . . . . . 6 933 965 15 260 260

kronor . . . . . . 12 639 480 38 124 830 1 303 622 219 750 84 900 52 372 582 - Kostnad,

Medelkostnad per me- 500 230 ter, kronor . . . . . . .. 180 250 160 270 kronor 560 500 620 600 540 — Dagsverkspris, 540

Tabellen visar, att för av skulle för tioårsperioden

byggande skogsvägar

1937-1946 kunna beredas arbete, motsvarande en åtgång av omkring 9 637 000

varav som förvaltas eller stå. under uppsikt av domän-

dagsverken, på. skogar, styrelsen, belöpa cirka 2273000 dagsverken och på övriga, huvudsakligen

enskildas cirka 7 364 000 arbeten omfatta en

skogar dagsverken. Ifrågavarande

av 2310 mil och ha beräknats draga en kostnad av cirka

våglängd omkring

52 373000 kronor eller i kronor 2: 30 per meter. Vidare framgår

genomsnitt

av tabellen, att av den totalt redovisade arbetskvantiteten be- 2-3 procent

räknats under nu rådande förhållanden komma till utförande. För

årligen

den av uppgivna arbetskvantiteten uppgår emellertid

skogsvårdsstyrelserna

denna siffra endast till O-5 procent, vilket visar, att vägbyggnadsverksamheten på de enskilda skogarna för närvarande är mycket ringa i förhållande till det

föreliggande behovet. Ifrågavarande arbeten äro enligt utredningens mening, som även styrkes av vad uppgiftslämnarna meddelat, synnerligen för lämpliga sysselsättning

av sådana arbetslösa, som äga förutsättningar för grovarbete. De kunna även komma till utförande större delen av året eller så snart snö och tjäle ej utgöra hinder. Att behovet av nu ifrågavarande är mycket stort utan

vägar framgår

vidare kommentarer av tabellen. Utredningen vill som sin mening fram-

hålla, att det synes vara i hög grad angeläget, att skogsbrukets transport-

förhållanden förbättras, vilket skulle möjliggöra ett fullständigare utnyttjande

av skogarnas avkastning samt överhuvud taget för en skapa förutsättningar

intensivare skogsvård.

I och för arbetslöshetens lindrande under den senaste krisen har för nu

ifrågavarande ändamål med avseende å skogar under skogsvårdsstyrelsernas uppsikt stått till förfogande ett särskilt statsanslag, anslaget till vissa väg- och

flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo, från vilket bidrag utgått med 25 procent av kostnaderna. Förutom vissa villkor i syfte att i främsta rummet bereda sysselsättning åt arbetslösa, vartill utredningen återkommer i det följande, har såsom allmänt villkor för bidrag gällt, att nyttan av företaget från skogsekono-

misk synpunkt skall vara uppenbar. Ifrågavarande som nu icke anslag, längre

förekommer, anvisades första gången för budgetåret med 500000

1933/1934

kronor och med samma för ha alltså

belopp budgetåret 1934/1935. Sammanlagt

för ändamålet beviljats 1 000000 kronor.

För att i de företag, till vilka bidrag från dessa anslag utgått, i främsta rummet bereda sysselsättning åt arbetslösa, har bland annat föreskrivits, att statsbidrag allenast må utgå till företag, som finnes ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten, att företag, som i högre grad än annat tillgodoser detta syfte, skall äga företräde till erhållande av statsbidrag, att, innan statsbidrag till visst företag beviljas, vederbörande arbetslöshetskommitté eller motsvarande organ bör beredas tillfälle att avgiva yttrande samt att bidragstagare genom kontrakt skall tillförbindas att utan uppskov igångsätta

företaget. I samband med medelsanvisningarna har Kungl. Maj:t därjämte

föreskrivit, att vid företagen huvudsakligen skall användas annan arbetskraft än respektive gårdars fasta personal ävensom att arbete därvid i största möj-

skall beredas arbetslösa eller sådana, som hotas av arbets-

liga omfattning

löshet.

Ifrågavarande anslag är nu i sin helhet disponerat. Sedan verksamhetens början och till och med år 1935 ha utförts 120 företag med en sammanlagd våglängd av 232 818 meter.

Ur beredskapssynpunkt vill utredningen med avseende å nu ifrågavarande

arbeten anföra följande.

Av den lämnade redovisningen rörande skogsbrukets behov av vägar fram-

går, att detta är mycket omfattande. Av myndigheternas uppgifter att döma

kommer detta behov i vad gäller de enskilda skogarna under rådande för-

hållanden att bliva tillgodosett endast i mycket ringa utsträckning. Vid

,en eventuellt inträffande kris komma därför betydande arbetsobjekt i form av

skogsvägbyggnader att stå till förfogande, vilka väl lämpa sig för sysselsätt-

ning av arbetslösa. De erfarenheter, som under sistförflutna kris vunnits av den statliga bidragsverksamheten på detta område, torde emellertid få anses

visa, att verksamhetens organisation erbjudit vissa svårigheter för de skogliga

myndigheterna. Utan vissa förberedelser torde den därför ej heller vid en kommande kris kunna igångsättas med önskvärd snabbhet. Detta torde framgå därav, att oaktat statsanslag för ändamålet stod till förfogande redan under år 1933, detta icke alls kunde utnyttjas nämnda år. Först år 1935 synas skogsvårdsstyrelserna ha befunnit sig i det läget, att en verksamhet av större omfattning kunnat utövas. Anskaffandet av personal med nödiga kvalifikationer

för ifrågavarande uppgifter, vilka icke ingå i skogsvårdsstyrelsernas normala

verksamhet, kräver uppenbarligen tid liksom även är fallet med det upp-

arbete bland som måste bedrivas, innan dessa äro

lysande skogsägarna,

^ beredda att mera allmänt intressera sig för saken.

Enligt utredningens mening föreligger all anledning att taga lärdom härav,

vilket böra leda till att skogsvårdsstyrelsernas nu grund av uteblivna

synes på

statsanslag under avveckling varande verksamhet återupptages. Utredningen_

anser, att detta bör ske i direkt beredskapssyfte, då endast därigenom möjlighet kan för en snabb utvidgning av verksamheten, därest för-

åvägabringas

hållandena arbetsmarknaden skulle giva anledning därtill. Några olägen-

på

heter av en äro att befara, om ett för ändamålet anvisat

dylik åtgärd knappast tillmätes med försiktighet och i övrigt ställes till förfogande på statsanslag

sådana villkor, att bidragstagarna själva få svara för huvudparten av kostnaderna. Behovet av är nämligen så stort samtidigt som det

skogsvägar

antal företag, som av myndigheterna beräknats komma till utförande utan statsunderstöd, är så att man, om statsanslag angivet sätt ställes

ringa, på

till icke behöver räkna med att tillgången av

förfogande, på arbetsobjekt

art kommer att nämnvärt minskas eller att föranledas till

dylik Skogsägarna

att utförandet av företag i avvaktan på att i sinom tid

uppskjuta planerade

erhålla statsbidrag. Förutom de fördelar i beredskapshänseende samt för

överhuvud som vara förenade med ett återupp

skogsbruket taget, synas tagande av den statliga bidragsverksamheten på. ifrågavarande område, torde

denna även kunna bliva till för ett utökande av de även normalt knappa

gagn

arbetsmöjligheterna för vissa av jordbrukare samt för skogsarbetarna.

grupper

Beträffande de villkor, som böra föreskrivas för bidrag från ett under nu rådande förhållanden anvisat dessa i stort sett kunna vara lika

anslag, synas

dem, som hittills för den området. I

gällt statliga bidragsverksamheten på

vad villkoren avse arbetslöshetens lindrande synes emellertid viss modifiering påkallad. Utredningen vill sålunda föreslå, att i nu ifrågavarande hänseende

bestämmelser ändras såtillvida, att det endast föreskrives, att det

gällande

som finnes att i grad än annat motverka eller förhindra

företag, ägnat högre

arbetslöshet orten, skall företräde till bidrag samt att det skall

inom äga

ankomma den att tillse, att i den utsträck-

på bidragsbeviljande myndigheten

ning, som lämpligen kan ske, vid företagens utförande arbete beredes arbetslösa eller sådana, som hotas av arbetslöshet.

I fråga om de villkor, som under en kris med omfattande arbetslöshet böra. föreskrivas för åtnjutande av för ändamål, en

statsbidrag ifrågavarande synes

skärpning av bestämmelserna i arbetslöshetslindrande böra var-

syfte vidtagas,

jämte det torde komma att Visa sig erforderligt för att under sådan tid i

nödig utsträckning stimulera Skogsägarna till utförande av dylika arbeten

att höja statsbidraget från till av kostnaderna för

25 50 procent företagen.

Under denna förutsättning torde, vilket av vits-

åtskilliga uppgiftslämnare

ordats, i vägarbeten av förevarande kunna beredas för

slag sysselsättning arbetslösa i mycket betydande omfattning.

Vad slutligen angår byggandet av å de som förvaltas

skogsvägar skogar,

eller stå under uppsikt av domänstyrelsen, av tabell 35, att behovet

framgår

därav är jämförelsevis stort. Av de lämnade uppgifterna inhämtas vidare, att 5°5 procent av den redovisade arbetskvantiteten under nu rådande förhållanden årligen beräknas komma till utförande. Det förefaller utredningen, som om en dylik arbetstakt vore ur olika synpunkter

lämplig.

Utredningen har sålunda icke anledning föreslå särskild reglering beträffande ifrågavarande arbetens verkställande.

Flottledsbyggnader.

Som tidigare nämnts ha i den som vid införskaffande

ordning, tillämpats av uppgifter om beredskapsarbeten från kommunerna, av genom förmedling

svenska flottledsförbundet begärts uppgift-er från

flottningsföreningarna

rörande behovet av nyanläggningar och ombyggnader av flottleder samt beställningar för de båda femårsperioderna 1937-1941 och 1942-1946. Av tillfrågade 183 flottningsföreningar ha 153 svarat. Av dessa senare ha dock endast 48 anmält för ändamålet lämpliga arbeten. Dessa arbeten redovisas i tabell 36.

Tab. 36. Flottledsbyggnader (tioårsperioden 1937-1946).

Arbeten, som beräknas Arbeten» 30

komma till utförande b°

__°“d93t

”lm” k°mma

i vanlig ordning

unde, åren till utförande Summa Kostnad

L ä n

vid statlig dagsvcrken kronor

1937-1941 1942-1946 medwrku”

dagsverken

Värmlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 980 8 200 12 850 42 030 327 250

Kopparbergs . r . . . . . . . . . . . . . . . . 11 600 6 000 110 450 128 050 767 910

Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 550 2 900 4 750 - 17 200 130 250

Västernorrlands . . . . . . . . . . . . . . . . 3 005 - 87 895 90 900 1 001 630 - Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 990 350 117 365 124 705 993 550 Västerbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 340 2 520 152 900 161 750 1 462 700

Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 4 760 — 199 970 204 730 1 469 080

Summa 63 225 19 970 686 180 769 375 6 152 370

I procent 8 3 89 100

Tabellen att redovisats arbeten —-—

visar, sammanlagt några beställningar

ha icke -- krävande en av 769 375 varav 686 180

uppgivits åtgång dagsverken,

eller 89 procent avse sådana arbeten, vilka enligt uppgift endast kunna tänkas komma till utförande vid statlig medverkan. Kostnaderna för de anmälda

arbetena, vilka samtliga äro belägna i norra Sverige, belöpa sig på samman-

lagt 6 152 370 kronor.

Största. antalet dagsverken redovisas av följande sju flottningsföreningar:

Skellefteå ñottningsförening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -. . . . . . . . . . . . 110 200 dagsverken Dalälvarnes › . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 950 » Indalsälvens › . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 500 » Kalixälvexis » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 880 » Piteå » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 200 »

älvs » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 34 290 » Ljunga Klarälvens » . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 780 >

eller 517 800 V

tillhopa motsvarande ungefär två tredjedelar av det totalt redovisade antalet.

De uppgivna arbetena avse till 28 procent rensning, till 16 procent byggnad

av ledare samt till 12 muddring.

procent Enligt utredningens förmenande torde nu ifrågavarande arbeten vara lämpliga för sysselsättning av arbetslösa, som äga förutsättningar för grov-

arbete. Av lämnade uppgifter att döma kan sålunda mer än hälften eller omkring 55 procent av samtliga redovisade arbeten utföras av personer utan varje yrkesskicklighet. De kunna även komma till utförande under olika delar av året. I sådant hänseende uppgives, att 25 procent av arbetena lämpa sig för utförande under sommaren (juli-augusti), närmare 50 under

procent

hösten (september-november) samt återstoden under vintern (decembermars). Under våren, då flottningarna pågå, kunna dylika arbeten ej verkställas.

Ur beredskapssynpunkt vill utredningen med avseende å nu ifrågavarande

arbeten anföra följande.

Av de från flottningsföreningarna inhämtade uppgifterna framgår, att våra flottleder i jämförelsevis stor utsträckning äro i behov av förbättringsarbeten.

Dessa äro till övervägande del av den beskaffenhet, att flottningsföreningarna icke anse sig kunna i vanlig ordning gå i författning om deras utförande. Då det för vårt skogsbruk är av stor betydelse, att flottlederna

hållas

i bästa möjliga skick, torde i dylikt syfte utförda arbeten under vissa

förhållanden vara förtjänta av statligt understöd. Enligt utredningens mening

bör sådant understöd kunna lämnas under en kristid, då staten på grund av arbetslöshetens omfattning nödgas ingripa för att skapa arbetstillfällen. Normerna för under dylika förhållanden utgående statsbidrag synas i stort kunna överensstämma med dem, som under samma tid kunna komma att till-

lämpas för understödjande av skogsvägbyggnader. Utredningen vill sålunda

räkna med att statsbidrag må kunna utgå med 50 procent av kostnaderna. Administrationen av en för dylikt ändamål anordnad bidragsverksamhet torde

emellertid erbjuda vissa svårigheter, då skogsvårdsstyrelserna icke lämpligen

kunna taga med dessa Det emellertid

befattning uppgifter. synes utredningen,

som om domänstyrelsen med sina borde kunna den-

tjänstemän ombesörja

samma.

I allmänhet torde de arbeten, varom här är icke vara av den be-

fråga,

skaffenhet, att deras behöver tid i

planläggning taga längre anspråk. Något

behov av att i förväg upprätta för arbetena därför

planer synes ej föreligga.

övervägande torde emellertid i sinom tid böra ske rörande de närmare bestämmelser, som vid en statlig bidragsverksamhet på området böra

tillämpas.

Skogsavkastningens utnyttjande.

Inledningsvis har utredningen framhållit, att av för-

åvägabringandet

bättrade förutsättningar för av den del av

utnyttjande skogsavkastningen,

som för närvarande icke kan industriellt förädlas, kan vara av stor

betydelse

för att skapa ökade arbetstillfällen inom Detta också

skogsbruket. bestyrkes

av de erfarenheter, som vunnits av de under senaste kris i vid-

dylikt syfte tagna statliga åtgärderna. Dessa ha i korthet tidigare blivit av utredningen

berörda. Här torde emellertid en mera böra lämnas

fullständig redogörelse

rörande dessa åtgärder, i vad de avseende

äga på vedeldningens främjande.

Sedan 1931 års därom väckt och i

skogssakkunniga förslag proposition

ämnet avlåtits till riksdagen, anvisade 1933 års bland annat ett

riksdag belopp

av 300 000 kronor för subvention av vedeldning vid statens stationära värmeanläggningar och 75 000 kronor för härmed förbundna smärre

ändringsarbeten.

För förstnämnda ändamål anvisade sedermera 1934 och 1935 års

riksdagar

170 000 kronor och 1936 års 150 000 kronor. I samband härmed

årligen riksdag

anbefalldes statsmyndigheterna att för dessa

värmeanläggningar upphandla

inhemskt vedbränsle för det fall merkostnaden samt

understege 10 procent

att, om denna 10 men 20 underställa ärendet

överstege ej procent, Kungl. Majzts prövning. Direkt upphandling av importbränsle finge endast före-

komma, om tekniska hinder för vedeldning förelåge eller merkostnaden över-

stege 20 procent.

För likartad subvention vid kommunala och enskilda värmeanläggningar anvisade 1933 års riksdag ett anslag å 170 000 kronor och följande års riksdag ytterligare 70000 kronor.

Till bedrivande av den för vedeldningen erforderliga propagandan har från

och med budgetåret 1933/1934 anvisats medel, vilka dels till av-

utnyttjats lönande av två vedeldningskonsulenter och dels utgått såsom bidrag till skogs-

.ägaresammanslutningar m. fl. för deras lokala medverkan i detta avseende.

För åstadkommande av en vedbränslets egen ekonomiska konkurrens-

på

kraft grundad, bestående vedavsättning eftersträvas numera successiv över-

gång från subventionsförfarandet till statligt understödjande av kokspannornas

utbyte mot vedpannor. För sådant ändamål eller för pannbyte vid de statliga institutionerna anvisade 1934 års riksdag ett belopp av 500 000 kronor. Samtidigt beslöt riksdagen, att en statlig lånefond om 2000000 kronor skulle

uppläggas, varifrån Ö-åriga räntefria amorteringslån skulle beviljas för

1366 37 11

installerandet av vedpannor vid landstingen, kommunerna och enskilda till-

hörande anläggningar. Till pannbyten vid statliga institutioner ha ytterligare

anvisats för ett vart av budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 300000 kronor.

Med stöd av nu angivna åtgärder har vedbränsleförbrukningen endast vid de statliga institutionerna stegrats i följande omfattning.

Under det att vedbränslet under åren 1930-1932 i medeltal endast utgjorde 10 procent av den totala bränsleförbrukningen, utgör detta bränsle numera 41-4 procent av årsförbrukningen. Vedbränslet tillsammans med de svenska kolen täcker mer än hälften av det årliga behovet (50-9 procent). Förbrukningen av ved har sålunda ökats från 89 500 lm* till 443 000 lm” per år och samtidigt har av sekunda ved (pannved) eller det vedslag, för vilket

åtgången

det är av särskild vikt att vinna här ifrågavarande avsättning, stegrats från 25 000 lm” till 384000 lm”. Av de för budgetåren 1933/1934 och 1934/1935

anvisade merkostnadsanslagen för statens anläggningar ä sammanlagt

470000 kronor har under dessa år utnyttjats mer än drygt hälften

ej

eller 251 000 kronor. Merkostnaden utgör per lm3 subventionerad ved 61 öre och per lm* totalt använd ved 33 öre. Av den totala bränslekostnaden har merkostnaden ej utgjort mer än 2-8 procent, varför den icke oväsentliga

ökningen i vedförbrukningen vunnits med jämförelsevis begränsade upp-

offringar från statens sida. är det av vikt såväl med hänsyn till skogs-

Enligt utredningens mening

brukets intressen som i beredskapssyfte, att statens verksamhet till Vedeldfrämjande vidmakthålles. Kostnaderna för densamma ha hittills varit

ningens

små. och torde i nuvarande komma att

jämförelsevis konjunkturläge ytternedgå vedens på grund av de stegrade kol- och kokspriserna ligare genom

ökade konkurrenskraft. Att arbetet inriktats installering av moderna ved-

på. även ändamålsenligt. När utredningen sålunda även eldningspannor synes

under nu rådande förhållanden förordar fortsatta åtgärder till vedeldningens vidmakthållande, sker detta givetvis i första rummet med hänsyn till angelägenheten av att under en kristid snabbt kunna utöka vedbränsleförbruk-

men även till skogsbrukets alltjämt föreliggande behov att vinna förningen

bättrad för det virke, som icke kan användas i sågverks- och trä-

avsättning

masseindustrierna. Av värmetekniska avdelning, som handhar de statliga

byggnadsstyrelsens

till främjande, har under år 1936 verkställts en

åtgärderna vedeldningens

rörande av virke. I största korthet skall

undersökning förbrukningen dylikt

här för vid denna undersökning samt resultatet

redogöras tillvägagångssättet av varvid vissa om uppskattningar av densamma, samtidigt uppgifter tidigare

virkeskonsumtion torde få. lämnas.

ifrågavarande

Genom tillkallade verkställdes en undersökning angående för-

sakkunniga

av virke till husbehov å. Värmlands läns landsbygd, vilken utred-

brukningen

i ett år 1924 betänkande. Undersökningen baserades

ning publicerades avgivet

för 688 Enligt denna undersök-

på sammanställningar sammanlagt gårdar.

av vedbränsle å Värmlands landsbygd till i medel-

ning uppgick förbrukningen

tal 3-44 kbm per person. Även i vissa andra län ha

undersökningar verkställts

angående husbehovsförbrukningen, men dessa ha icke kunnat lika

göras

ingående som och kunna Värmlandsundersökningen därför icke lämnas samma vitsord som denna.

Delvis med stöd av för Värmland utförde

utredningen professor Tor Jonson

år 1923 en för hela landet bland

undersökning angående annat förbrukningen

av husbehovsvirke. Han kom därvid till en total förbrukning av vedbränsle av stamved till 11-40 uppgående miljoner kbm, barken inberäknad. 1931 års verkställde en liknande

skogssakkunniga utredning men

ansågo

sig kunna räkna med något lägre husbehovsförbrukning av vedbränsle än professor Jonson. Resultatet av deras blev en

beräkningar förbrukning av sam-

manlagt 9-52 miljoner kbm.

Den nu av värmetekniska

byggnadsstyrelsens avdelning verkställda nya

utredningen bygger på. det vid erhållna medeltalet för

Värmlandsutredningen

landsbygden av 3-44 kbm per person, vilket emellertid med höjts 5 procent för i och liknande lokaler eller till

förbrukning skolor, kyrkor 3-6 kbm per

person. Denna förbrukningssiffra har ansetts för orter med en medel-

gälla

temperatur motsvarande Stockholms. Andra orters i för-

medeltemperatur

hållande till den för Stockholm varvid erhållits en s. k. gällande har uträknats,

temperaturfaktor. Denna är exempelvis för Kiruna 1-65 och för Malmö 0‘82.

Med ledning av för olika orter ha medeltal uträknats

temperaturfaktorerna

för olika län. Vidare har förutsatts, att av bränsle för hushålls-

förbrukningen

förbrukning och varierar för olika län i samma för»

fastighetsuppvärmning

hållande som Då. är känd beträffande

temperaturfaktorerna. förbrukningen temperaturfaktorn 100 (36 kbm kunna sålunda per person), förbruknings-

siffror uträknas för olika län.

För städerna kunnat

ha noggrannare utredningar göras. Förbrukningen av

koks och gas har omräknats i motsvarande av virke och avräknats

förbrukning

från den totala i kbm vedvirke.

bränsleförbrukningen, angiven För tät-

bebyggda orter ha likaledes särskilda beräknats.

förbrukningssiffror

På nu angivet sätt har den totala av vedbränsle beräknats

förbrukningen

uppgå. till sammanlagt 11-9 miljoner kbm, barken inberäknad men med

avdrag

för av vedvirke, som och

förbrukning utgjorts av grenar, gammalt gärdsel

byggnadsvirke m. m. Den angivna avser sålunda färsk

förbrukningssiffran

stamved. I förbrukningssiffran även vid industrier

ingår vedförbrukningen

och i förut kokseldade värmecentraler. Som den av

synes överstiger byggnads-

styrelsen beräknade den kvantitet, som beräknades av 1931 års

förbrukningen skogssakkunniga, med omkring 2-4 kbm.

miljoner

Vidare har utförts av kolved under

beräkning angående förbrukningen

år 1935.

Med av 1931 års har

ledning skogssakkunnigas utredningar byggnadssty-

relsen verkställt angående den virkeskvantitet, som med

beräkning god skogs-

vård anses kunna av virke, vilket icke kan som

uttagas utnyttjas gagnvirke.

Vid dessa har hänsyn tagits till att massaved numera i stor ut-

beräkningar

till än 4 tum samt till avgång genom

sträckning uttages lägre toppdimension

reducerats från den av

m. m., varigenom tillgången på skogsved

självgallring

kvantiteten 27-2 kbm till 20-5 miljoner kbm.

skogssakkunniga angivna miljoner

återgives i tabell 37.

Resultatet av byggnadsstyrelsens undersökning

av skogsved samt tillgången på sådan ved Tab. 37. Ãrsförbwknlngen

enligt beräkning av byggnadsstyrelsen.

(I tusental fms.)

Total för- Förbruk_ brukning Skovs- -nin Totala Overskott av skogs- .d Skogs- ved ”tm Tm ?mag ° V* rgrut° .. behovet . ved för ved till respektive L a n stenkols- på skogs underhnshålls. indnstri- t.mk°1s av skogs- . ldade .. txllverk- ved e.. bransle . ved skott och fastlg. mug

hetwpp_ om a ervaêrmia-

värmning

19 26 43 545 488 ~ 57 Stockholms län och stad . . 457

12 26 48 361 378 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275 Uppsala 402 453 51 . . . . . . . . . . 341 10 42 9 Södermanlands 62 678 723 45 . . . . . . . . . . . . 551 14 51 Östergötlands 57 . . . . . . . . . . . . . . 418 10 46 19 493 550 Jönköpings 436 29 . . . . . . . . . . . . . . 325 13 65 4 407 Kronobergs

413 9 54 13 489 651 162 Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 3 -- 108 187 79 Gotlands . . . . . . . . . . . . . . . . 104 30 —- 261 272 11 226 5 Blekinge . . . . . . . . . . . . . . . . . . —— 72 . . . . . . . . . . . . 310 2 29 341 413 Kristianstads —— 9 ~— 250 177 - 73 Malmöhus . . . . . . . . . . . . . . . . 241

3 6 — 223 245 22 Hallands . . . . . . . . . . . . . . . . 214 - 8 -- 250 196 —-54 och Bohus . . . . 242 çöteborgs — 625 794 169 . . . . . . . . . . . . . . . . 603 8 14 Alvsborgs 25 . . . . . . . . . . . . . . 437 9 20 2 468 493 Skaraborgs 582 6 59 135 782 l 375 593 Värmlands . . . . . . . . . . . . . .

463 4 30 112 609 621 12 Örebro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 338 9 64 104 515 520 5 Västmanlands 715 14 107 353 1 189 1 301 112 Kopparbergs . . . . . . . . . . . . . . 8 33 581 1 391 1 535 144 Gävleborgs . . . . . . . . . . . . . . 769 . . . . . . . . . . 877 14 42 72 1 005 1 666 661 Västernorrlands

475 17 17 135 644 2 008 1 364 Jämtlands . . . . . . . . . . . . . . . . 755 10 15 13 793 2 515 1 722 Västerbottens . . . . . . . . . . . . 10 9 - 772 2 500 1 728 Norrbottens . . . . . . . . . . . . . . 753

Summa 10 S84 207 805 1 705 13 601 20 497 6 S96

Såsom av tabellen beräknas överskottet av vedvirke utgöra omkring

framgår,

Tabellen visar att överskott å det virke, varom nu 69 miljoner kbm. vidare,

skulle förefinnas i län utom Stockholms län och stad,

är fråga, samtliga

samt och Bohus län. Största delen av överskottet

Malmöhus Göteborgs

länen. Sålunda detta i Värmland, Dalarna och

kommer på de nordliga uppgår

till 6-3 kbm eller till 92 av total-

Norrland sammanlagt miljoner procent

landet. Enbart i de länen över-

beloppet för hela fyra nordligaste uppgår

skottet till 5-5 kbm eller 80 procent av totalsumman.

miljoner

Byggnadsstyrelsens ifrågavarande utredning bestyrker i stort sett de upp-

gifter, som tidigare utförda undersökningar lämnat, och giver alltså ytterligare stöd för behovet av vedeldningens främjande. För nyttiggörande av den ur industrisynpunkt kvalitativt mindervärdiga delen av skogarnas avkast-

ning i norra Sverige kan emellertid en utsträckt Vedeldning aldrig bliva tillfyllest. För att denna landsdels överskott av dylikt virke skall kunna användas som bränsle kräves med hänsyn till storlek, att virket.

transportkostnadernas

kan komma till användning på platsen. Detta kan endera ske genom kolning och brikettering av träkolen eller genom framställning ur virket av flytande

bränsle. Förutsättningarna och metoderna härför kan utredningen givetvis icke här närmare ingå på. Utredningen har så mycket mindre anledning att

göra detta, som i 1936 års skogsutrednings uppdrag även torde ingå den synner-

ligen viktiga uppgiften att framlägga förslag till organisation av den trä-

tekniska forskningen i landet, vilken måste anses vara i starkt behov av ökat stöd från det allmännas sida.

Ur beredskapssynpunkt vill utredningen slutligen beträffande föreliggande spörsmål anföra följande. Med hänsyn till avverkningsarbetenas avgörande betydelse för arbetstill-

inom skogsbruket samt till de sannolikt stora svårigheterna att under

gången

en kristid stimulera till ökade gagnvirkesavverkningar är det av största vikt, att ökad användning under en tid av omfattande arbetslöshet kan beredas för sådant virke, som icke lämpar sig eller är mindre tjänligt för användning i sågverks- och trämasseindustrierna. För att vid behov en snabb utökning av konsumtionen av dylikt virke skall kunna ske för uppvärmningsändamål och dylikt, är det av vikt, att det statliga understödet till vedeldningens främjande på sätt detta numera utvecklats alltjämt upprätthålles. för samma ändamål borde det enligt utredningens mening vara värdefullt att äga till-

gång till en förteckning över samtliga inom landet förefintliga ångpannor,

innehållande sådana uppgifter, att därav framgår större eller mindre

pannornas

lämplighet för eldning med ved. Utredningen vill föreslå, att uppdrag lämnas byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning att upprätta ett dylikt register.

Då utredningen förutsätter, att landets ångpanneföreningar härför skola ställa sitt material till förfogande, torde registrets uppläggande icke behöva möta alltför stora svårigheter.

Ytterligare vill utredningen här endast uttala, att utredningen finner det vara av största vikt, att den trätekniska forskningen snarast bibringas en fastare organisation samt att arbetet forceras och därvid särskilt inriktas på att ntfinna metoder för nyttiggörande av det i de nordliga delarna av vårt land förefintliga överskottet av sämre barrträdsvirke och lövvirke. Även om det i nuvarande läge ur ekonomisk synpunkt kan te sig utsiktslöst att grunda exempelvis en kemisk industri för dylik råvara, kunna förhållandena snabbt ändras. Det gäller då att vara beredd och att ha erforderliga förarbeten verkställda, så att en fabrikation kan igångsättas utan dröjsmål. Det låter sig även mycket väl tänkas, att i ett visst krisläge vår träindustri överhuvud taget måste givas en helt annan inriktning än den för närvarande har.

Sammanfattning. Utredningen har nu behandlat de olika slag av skogsarbeten, vilka ansetts vara av den beskaffenhet, att de för blivit föremål för

beredskapsändamål överväganden. Här följer en sammanställning av de redovisade arbetskvanti-

teterna.

Härav be- Antal dagsverken enligt uppgifter av räknas vid _ _ normala domän- Sims‘ skovs- anar? förhålla skogsvårds- summa myndig de” årligen styrelsen styrelserna lâamnerna siillslsapet heter utföras %

Skogsdikning . . . . . . . . 1 287 857 8 033 864 114. 345 11 050 8 010 9 455 126 Ers . . . . 753 065 986 726 38 651 6 230 -—- 1 784 672 57 Atervåxtåtgårder Röjning . . . . . . . . . . . . . . 433 990 2 357 536 19 802 21 035 1 600 2 833 963 45 . 43 481 — 70 960 880 300 115 621 54 Betesvallsanläggning. Stamkvistning . . . . . . . . 215 076 412 209 9 321 10 470 6 240 653 316 35 . . . . - 217 393 —— —- — 217 393 - Skogsbrandskydd Skogsvågar . . . . . . . . . . 2 272 528 7 054 398 260 466 35 330 14 200 9 636 922 23 Summa resp. medeltal 5 005 997 19 062 126 513 545 84 995 30 350 24 697 013 39

Sammanlagt ha alltså för angivna ändamål redovisats arbeten, motsvarande 24 697 013 dagsverken. Under nu rådande förhållanden beräknas härav årligen komma till utförande i genomsnitt 3-9 Medräknas de redovisade flott-

procent. ledsbyggnaderna och de av vissa skogsvårdsstyrelser uppgivna betesvallsanläggningarna stiger dagsverksantalet till 26 590 829. Kostnaderna för nu

berörda arbeten ha beräknats belöpa i runt tal 150 miljoner kronor.

på

Utredningens i det beträffande de olika arbetena gjorda ut-

föregående

talanden och förslag innebära, såvitt angår åtgärder, som redan i nuvarande

konjunkturläge böra vidtagas, huvudsakligen att statens anslag till understödjande av skogsdikning, olika slag av skogs-

odlingsåtgärder samt röjning å enskildas skogar minskas och i stort sett icke hållas högre nivå än att avbrott i verksamheten icke behöver förorsakas på

på grund av att skogsvårdsstyrelserna icke kunna upprätthålla erforderlig orga-

nisation för ändamålet, och böra vederbörande myndigheter för sådant ända-

mål åläggas inkomma med anslagsberäkningar; att skyndsam utredning verkställes rörande betesfrågans nuvarande läge i syfte att lämpligt sätt anordnad statlig medverkan åvägabringa

genom på

förutsättningar för skogsbetets upphörande; att pågående undersökningar rörande stamkvistningens ändamålsenlighet som skogsvårdsåtgärd snarast fullföljas; att åt länsstyrelserna uppdrages att med biträde av skogsvårdsstyrelserna

verkställa en rörande behovet av vissa åtgärder för skogsbrand-

undersökning

skydd samt att upprätta planer för utförande av dessa arbeten;

att statsanslag anvisas för understödjande av å

ånyo skogsvägbyggnader

enskildas skogar; att statens understöd åt sätt vidmakthålles och

vedeldningen på. lämpligt

att lämnas byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning att utarbeta

uppdrag ett register över inom landet förefintliga ångpannor samt

att genom statlig medverkan den trätekniska sådan

forskningen gives orga-

nisation, att, förutom annat, ett målmedvetet arbete kan ut-

nedläggas på

rönande av möjligheterna för nyttiggörande av det framför allt i Norrland förekommande betydande överskottet av sådant virke, som för närvarande

ej

kan industriellt

utnyttjas.

Vad särskilt beträffar de som förvaltas eller stå under av

skogar, uppsikt

domänstyrelsen, har vid av de särskilda arbetena

utredningen behandlingen

anfört vissa synpunkter den vari de böra komma till utförande.

på ordning,

De av domänstyrelsen redovisade arbetena en kostnad

belöpa sammanlagt på

av omkring 27-5 kronor. För bestridande av dessa kostnader kan

miljoner

domänstyrelsen i första hand anlita en särskild fond, den s. k.

förnyelse-

eller återväxtfonden. Enligt den 12 oktober 1926

domänstyrelsens förslag

skulle denna fond årligen tillgodoföras 50 procent av den beräknade över-

avverkningens värde, vilken princip av den 23 Kungl. Maj:t godkänts

december samma år. Som av nedanstående har

framgår sammanställning

emellertid dylik avsättning till fonden icke ägt rum för alla år.