SOU 1962:8

Finansplan för budgetåret 1962/63 samt preliminär nationalbudget för år 1962

N +” %

oå (-

- Cija,

&( *, IGT?»

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

F inansdepartementet

FINANSPLAN FÖR BUDGETÅRET 1962163 SAMT PRELIMINÄR NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1962

Stockholm 1 962

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962

Kronologisk förteckning

1. Skogstillgångama i Jämtlands län. Idun. 100 5. + 1 utvikskarta. S. -. ' "då 2. Yrkesutbildningen på trädgårdsområdet.1$tatans Reproduktionsanslalt. 71 s. Jo. . Tgtallörsvarets personalfrågor. Beckman. 305 s. Fo. . Arbetsuppgifter och utbildning för viss sjuk- vårdspersonal. Beckman. 165 s. 1. . Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestadiet. Kihlström. 116 9. E. . Sgåatsliådrag till enskild väghållning m. m. Idun.

s. .

. Kommunal beredskap. 198 s. 1. . Finansplan för budgetåret 1962 63 samt reliminår naggnalbudget för år 1962. arcus. Ill + 61

s. .

OONIOSUIDFW

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm.

F inansdepartementet

än? %

FINANSPLAN FÖR BUDGETÅRET 1962/63

SAMT PRELIMINÄR NATIONALBUDCET FÖR ÅR 1962

STOCKHOLM 1962

ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

A.

B.

11. Sveriges ekonomi 1961

I den senaste konjunkturrapporten (Konjunkturläget, November 1961) presenterade konjunkturinstitutet en preliminär försörjningsbalans för året 1961. Det siffermaterial som publiceras i detta kapitel är detsamma som låg till grund för novemberrapporten. Enda undantaget härifrån är varuexpor— ten, där uppskattningen för 1961 i tabellerna nedan innebär en liten upprevi— dering.

Tabell II: 1. Försörjningsbalans 1959—1961 Miljoner kronor

Löpande priser Fasta (1954 års) priser 1959 1960 1961 Föränd— 1959 1960 1961 Föränd— ring ring 1960— 1960— 1961 i 1961 i procent1 procentl Tillgång Bruttonationalprodukt till marknadspris .......... 63 009 68 679 73 935 + 71], 53 264 55 336 57 910 + 41], Lagerminskning .......... 265 -— 301 — —— — Import av varor, cif ...... 12 488 15 006 15 300 + 2 12 464 14 726 14 870 + 1 Summa tillgång 75 762 83 685 89 235 + 61]. 66 029 70 062 72 780 + 4 Användning Privat bruttoinvestering . . 11 291 12 918 14 124 + 91]. 9 624 10 331 10 840 + 5 Statlig bruttoinvestering . . 4 947 5 018 5 185 + 3']. 4 180 4 021 4 010 1]. Kommunal bruttoinveste— ring .................... 3 733 3 913 4 231 + 8 3 204 3 153 3 310 + 5 Lagerökning .............. 1 451 690 . — 1 241 640 Privat konsumtion ........ 35 203 37 163 40 106 + 8 30 557 31 205 33 058 + 6 Statlig konsumtion ........ 3 274 3 556 3 919 + 10 2 563 2 645 2 799 + 6 Kommunal konsumtion. . . . 4 860 5 253 5 680 + 8 3 778 3 882 4 002 + 3 Export av varor, fob och nettot av tjänster ...... 12 454 14 413 15 300 + 6 12 123 13 584 14 121 + 4 Summa användning 75 762 83 685 89 235 + 61/1 66 029 70 062 72 780 + 4

' Avrundat till halva procent. Anm. Beräkningen av de poster ur nationalräkenskaperna, som sammanfattas i försörjnings- balansen, skall i princip bygga på uppgifter om faktiska leveranser eller nedlagda material- och arbetskostnader. I vissa fall har dock beräkningarna måst baseras på uppgifter om betal- ningarna. Den tidigareläggning av betalningarna som förekom inom skilda områden i samband med den allmänna varuskattens införande vid årsskiftet 1959/60 med syfte att undvika beskatt- ning för varor levererade under 1960, har då medfört att de siffror ur nationalräkenskaperna, som bygger på betalningsstatistik, ger en missvisande bild av den reella utvecklingen genom att siffrorna för 1959 blivit för höga och siffrorna för 1960 i motsvarande män för låga. Till- fredsställande statistiskt underlag för att korrigera denna missvisning föreligger icke. För de kommunala investeringarna har dock ett belopp på 100 miljoner kronor (i löpande priser) ansetts böra föras över från 1959 till 1960. Detta belopp är omgivet av stor osäkerhetsmarginal.

Tabell II: 2. Bmttoinvesteringar 1959—1961 Miljoner kronor

Löpande priser Förändring iprocentifasta (1954 års) priser 1959 1960 1961 1958— 1959— 1960— 1959 1960 1961 Inklusive underhåll:

Byggnader och anläggningar totalt .. 11614 12 363 13 441 +10 :l: 0 + 5 därav: bostäder .................. 4148 4413 4842 + 6 1 + 6 industri .................. 1 209 1 500 1 747 + 7 +15 +13 övrigt .................... 6 257 6 450 6 852 +14 — 3 + 3 Maskiner och apparater totalt ...... 8457 9386 10 099 + 6 + 5 + 3 därav: industri .................... 2811 3240 3 832 + 5 + 7 +13 övrigt .................... 5 646 6 146 6 267 + 7 + 4 —- 2 Totala bruttoinvesteringar inklusive underhåll ........................ 20 071 21 749 23 540 + 9 + 2 + 4 D:o med korr.1 .................... 19 971 21849 23 540 + 8 + 3 + 4

Exklusive underhåll:

Byggnader och anläggningar totalt .. 8 513 9024 9831 +12 :l: 0 + 6 därav: bostäder .................. 3036 3203 3544 + 5 — 2 + 7 industri .................. 923 1 171 1 380 + 9 +18 +14 övrigt .................... 4554 4 650 4907 +17 3 + 2 Maskiner och apparater totalt ...... 5 771 6355 6 839 + 9 + 4 + 4 därav: industri .................... 1 791 2050 2 539 + 7 + 5 +19 övrigt .................... 3 980 4 305 4 300 +10 + 4 3 Totala bruttoinvesteringar exklusive underhåll ........................ 14 284 15 379 16 670 +10 + 2 + 5

* Siffror »med korr.» är korrigerade (med i löpande priser 100 milj. kr.) nedåt resp. uppåt 1959 och 1960 med hänsyn till betalningsförskjutningar för de kommunala investeringsutgifterna ! samband med införandet av den allmänna varuskatten.

Bruttonationalprodukten synes ha stigit kraftigt 1960—1961. Såväl beräk- ningar från användningssidan (tabell 1) som kalkyler med hjälp av pro- duktionsstatistik visar på en ökning med ca 4 1/2 procent i volym. 1959— 1960 ökade produktionen enligt tabell 1 med knappt 4 procent; samtidigt an- gav beräkningar från produktionssidan en tillväxt med ungefär 5 procent. Något uttalande om eventuella förändringar i stegringstakten för produktio- nen mellan de senaste par åren är därför redan av detta skäl icke möjligt. Därtill kommer att en rad missvisningar sannolikt uppkommit i nationalrä- kenskapsstatistiken för åren 1959 och 1960 till följd av den s. k. oms-rushen vid slutet av 1959 (se härom i den reviderade nationalbudgeten för 1961, sid. 9). Nivåuppskattningen av bruttonationalprodukten för åren 1959 och 1960 i tabell 1 är av detta skäl omgiven av större osäkerhetsmarginaler än van- ligt. Den primära orsaken härtill är de föreliggande riskerna för nivåfel i uppskattningarna av posterna på användningssidan i försörjningsbalansen för åren 1959 och 1960. Speciellt torde detta gälla investeringsposterna. I ta- bell 1 har de ursprungliga siffrorna över de kommunala investeringarna skönsmässigt justerats medan övriga poster är okorrigerade (se anm. till ta- bellen). Dessa förhållanden innebär att även den redovisade utvecklingen

1960—1961 för ett flertal av försörjningsbalansens poster måste betraktas som förhållandevis osäker.

1. Inhemska bruttoutgifter

De totala bruttoinvesteringarna1 beräknas ha stigit med 7 1/2 procent i lö- pande2 och knappt 4 procent i fasta2 priser 1960—1961 (tabell 2). Investe— ringsökningen har främst varit koncentrerad till industrin och till bostäder. För industrins del har byggnads- och anläggningsinvesteringarna fortsatt att expandera i ungefär samma takt som mellan 1959 och 1960 medan investe- ringsuppgången för maskiner har varit påtagligt kraftigare än 1959—1960. Totalt beräknas industriinvesteringarna ha ökat med ca 13 procent från 1960 till 1961 mot ungefär 9 procent närmast föregående år. Även om hänsyn tas till den ovan omtalade risken för missvisning i statistiken torde dessa regist- rerade procenttal innebära att industriinvesteringarna ökat kraftigare 1960— 1961 än föregående år. För bostädernas del beräknas investeringsö—kningen 1960—1961 till ca 6 procent. Uppgången i bostadsinvesteringarna har varit markerad ifråga om småhusbyggandet.

De totala privata bruttoinvesteringarna beräknas ha stigit med ca 5 pro— cent medan de offentliga investeringarna sammanlagt ökat med endast 2 pro- cent (tabell 1). För de statliga investeringarna beräknas investeringsvoly- men 1961 ha varit en obetydlighet lägre än 1960 medan de kommunala in- vesteringarna, till stor del sammanhängande med ökat bostadsbyggande, ökat med 5 procent. Den statliga investeringsutvecklingen 1960—1961 känneteck- nas av ökade militära investeringar och minskade eller oförändrade investe- ringar inom flertalet övriga områden. Bl. a. registreras en avsevärd nedgång för de statliga aktiebolagen sammanhängande med en kraftig investerings- minskning inom SAS.

Utvecklingen av den privata konsumtionen 1961 är ännu statistiskt belyst för endast de tre första kvartalen. Enligt beräkningarna i tabell 3 skulle den totala privata konsumtionen3 ha ökat med närmare 7 procent i volym från de

1 Som grundval för beräkningarna över investeringsverksamheten kan huvudsakligen följande källor nämnas: 1) bostäder: månadsstatistik från bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen; 2) jordbruk, skogsbruk och fiske: uppgifter från statistiska centralbyrån, statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, jordbrukets utredningsinstitut, Skogsstyrelsen och domänstyrelsen; 3 o. 4) industri och kraftverk: kommerskollegiets kapitalinvesteringsenkäter; 5) handel: arbetsmark— nadsstyrelsens tillståndsgivningsstatistik; 6) samfärdsel: kommerskollegiets kapitalinvesterings- enkäter, registreringsstatistik för motorfordon, Sveriges varvsindustriförening samt utrikes— handelsstatistiken; 7 o. 8) förvaltning, sociala ändamål, skolor, kyrkor m. m.: riksrevisions- verkets budgetredovisning; 9) vägar-' och gator m. in.: uppgifter från våg— och vattenbyggnads- styrelsen samt arbetsmarknadsstyrelsen; 10) militära investeringar: uppgifter från försvarsdepar— tementet, fortifikationsförvaltningen och riksrevisionsverket. —— Dessutom bör nämnas statistiska centralbyråns kommunalstatistik, vilken berör de ovannämnda grupperna 1), 4), 6), 7), 8) och 9). ' Efter den ovan omtalade korrigeringen av de kommunala investeringarna. Detaljsiffrorna i tabell 2 är däremot okorrigerade; korrigeringsbeloppet har nämligen ej kunnat fördelas på olika investeringsslag. ' Bland källorna för beräkningarna av den privata konsumtionen 1960—1961 kan nämnas socialstyrelsens omsättningsstatistik för detaljhandeln, direkta uppgifter om försäljningens värde eller kvantitet (vad gäller bl. a. telefon och telegram, radio- och TV—licenser, sprit och tobak samt resor), registreringsstatistiken för personbilar samt nöjes- och varuskattestatistik. Beräkning-

arna av livsmedelskonsumtionen utförs av statens jordbruksnämnd på grundval av bl. a. leve— rans- och tillförselstatistik.

Miljoner kronor Förändring i procent i fasta i löpande priser (1954 års) priser 1959 1960 1958—1959 1959—1960 1—3 kv. 1960—1961 Livsmedel .................... 10 484 11027 + 1 + 2 + 4 Spritdrycker och viner ........ 1561 1 633 + 1 + 1 +10 Tobak ...................... 1124 1247 + 3 + 8 + 4 Bostad ...................... 3472 3700 + 4 + 4 + 4 Bränsle och lyse .............. 1 702 1 746 1 + 7 + 3 Beklädnad .................... 4264 4587 + 3 + 2 +12 Inventarier .................. 2 968 2 959 + 14 3 + 17 Fordon ...................... 2 999 3187 +12 + 2 + 9 Resor ........................ 1279 1285 —- 1 :l: 0 :i; 0 Sjukvård, hygien, hemvård etc. 2 113 2264 + 3 + 2 + 9 Övrigt ........................ 2907 ' 3141 + 1 + 2 + 5 Summa 34 873 36 776 + 4 + 2 + 7 + Banktjänster .............. 175 199 +10 +11 . + Försäkringstjänster ........ 396 443 4 + 7 .. — Dubbelräkning ............ 241 255 + 1 + 2 + 4 Total privat konsumtion 35203 37163 + 4 + 2 1 + 7 därav: varaktiga varor ...... 4738 4765 +13 — 3 +14 tjänster ............ 9013 9622 + 2 + 3 1 + 3 övrigt .............. 21452 22776 + 2 + 3 + 7

1 Exkl. bank— och försäkringstjänster.

tre första kvartalen 1960 till samma tid i fjol. Med utgångspunkt från upp- skattningar rörande utvecklingen av hushållens reala disponibla inkomster från tredje till fjärde kvartalet i fjol har den motsvarande konsumtionsvo- lymutvecklingen preliminärt fixerats. Härvid har hänsyn tagits till bl. a. möj- ligheten av en viss köprush orsakad av höjningen av omsättningsskatten vid årsskiftet. Med ledning av uppskattningen av konsumtionen fjärde kvarta— let 1961 kan uppgången i konsumtionsvolymen mellan helåren 1960 och 1961 preliminärt anges till knappt 6 procent, motsvarande en värdemässig ökning på i runt tal 8 procent. Dessa beräkningar implicerar en fortsatt ökning av hushållssparandet 1960—1961. Den kraftiga ökningen av konsumtionsvoly- men frän 1960 till 1961 är delvis ett resultat av en dubbel köprusheffekt. Konsumtionen eller rättare inköpsvolymen för konsumtionsvaror —— var onormalt låg vid början av 1960 efter omsättningsskattens införande vid års- skiftet 1959/60 och har av motsvarande skäl antagits bli något större fjärde kvartalet 1961 än vad som eljest vore normalt med hänsyn till inkomstut- vecklingcn. Även med beaktande härav är dock konsumtionsökningen ovan- ligt kraftig. Som närmare belyses i kapitel VI ligger bakom ökningen starkt ökade disponibla realinkomster 1960—1961.

Den offentliga konsumtionen1 steg med ca 9 procent i löpande och med ca 4 procent i fasta priser från 1960 till 1961 (tabell 1). Den statliga konsum-

1 Källa: Riksrevisionsverkets beräkningar samt den kommunala finansstatistiken.

Tabell II: 4. Bytesbalansen 1959—1961 Miljoner kronor

Löpande priser Fasta (1954 års) priser 1959 1960 1961 För— 1959 1960 1961 För- änd— änd- ring ring 1960— 1960— 1961 1961 i pro- i pro- cent cent Export av varor, fob. . .. 11424 13 273 14 100 + 6 11 270 12 714 13 277 + 4 Import av varor, cif . . . . — 12 488 15 006 15 300 + 2 12 464 — 14 726 14 870 + 1 Handelsbalansens saldo . . — 1 064 1 733 — 1 200 . — 1 194 2 012 — 1 593 . NettoinseglinglL ........ 1 073 1 180 1 225 + 4 921 938 899 4 Utländska fartygs utgifter i Sverige ............ 167 175 175 + 0 141 142 139 —— 2 Övriga tjänsterm. m.,netto — 210 - 215 200 . 209 — 210 194 . Bytesbalansens saldo 34 — 593 :i: 0 . — 341 1 142 — 749

1 Bruttoinsegling i utländsk sjöfart med avdrag för kostnader i utlandet.

tionen visade en kraftigare volymuppgång än den kommunala (+ 6 procent mot + 3 procent). Beräkningarna över den kommunala konsumtionen får dock betraktas som mycket preliminära och relativt osäkra i avvaktan på de- finitiv statistik för kommunerna. Till följd av en omläggning i den kommu- nala finansstatistiken har de preliminära beräkningarna för denna post för- svårats.

2. Utrikeshandel och lagerutveckling

På grundval av statistik över de tio första månadernas utrikeshandel har exporten och importen för hela 1961 uppskattats i tabell 4. Beräkningarna ger vid handen att exporten värdemässigt skulle öka med drygt 6 procent motsvarande en volymuppgång på drygt 4 procent från 1960 till 1961. För importens del stannar värdeökningen vid 2 procent vid en volymuppgång med endast 1 procent. Denna utveckling har inneburit en kraftig förbättring av handelsbalansen; denna kan uppskattas ha förbättrats med drygt 500 miljoner kronor från 1960 till 1961. För övriga poster i bytesbalansen är ut— vecklingen statistiskt belyst för i stort sett de tre första kvartal-en 1961. En- ligt uppskattningarna för helåret 1961 i tabell 4 skulle underskottet i hela bytesbalansen på närmare 600 miljoner kronor 1960 helt försvinna 1961.

Enligt preliminära, mycket osäkra beräkningar har lagerökningen under fjolåret uppgått till närmare 700 miljoner kronor i löpande priser (tabell 5). Uppgifterna över lagerförändringarna inom industrin bygger på de bedöm- ningar som företagen lämnat i kommerskollegiets investeringsenkät i okto- ber 1961 beträffande lagerföråndringarna i det egna företaget från slutet av 1960 till slutet av 1961. Enligt tidigare erfarenheter misslyckas företagen ofta grovt vid dessa bedömningar. Siffermaterialet i tabell 5 antyder dock

Tabell II: 5. Lagerförändringar inom statistiskt belysta produktions- och distributionslfmråden 1959—1961

Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser för respektive år.

1959 1960 1961 Gruvor1 .......................................... 4 — 6 + 1 Järn-, stål- och andra metallverk1 ................ + 125 + 207 + 30 Varv1 ............................................ 32 —- 88 + 11 Verkstadsindustri i övrigt1 ........................ 186 + 905 + 353 Jord— och stenindustri ............................ — 5 + 27 + 8 Träindustri' ...................................... — 196 + 167 + 23 Massa-, pappers- och grafisk industri .............. — 160 -— 2 + 162 Livsmedelsindustri ................................ + 52 + 96 + 12 Textil— och beklädnadsindustri .................... — 3 + 34 —- 20 Läder-, hår- och gummivaruindustri ................ + 23 + 27 + 15 Kemisk-teknisk industri .......................... + 8 + 65 + 26 Bränsle i industrin3 (inkl. el-, gas- o. vattenverk) .. 7 8 — 2 Summa industri 385 + 1 424 + 619 därav: råvaror och halvfabrikat inkl. bränsle 75 + 702 + 31 varor i arbete .......................... + 19 + 232 + 282 färdigvaror .............................. 329 + 490 + 306 Handel' .......................................... 5 + 90 + 167 + 71 Variation i kreaturskapital ........................ 10 —- 40 + 20 Variation i skogsuttag ............................ + 40 —— 100 20 Summa lagerförändringar — 265 + 1 451 + 690 Summa lagerförändringar i fasta (1954 års) priser 301 + 1241 + 640 1 Inklusive bränslelagerförändringar. 2 1959 inklusive trävaruhandel. -— * Exklusive bränslelagerförändringen inom gruvföretag, järn—, stål— och andra metallverk samt verkstads- industri. ' Omfattar lagren inom bilhandel (personbilar), bränslehande], järngrosshandel, livsmedelshandel (inkl. förändringar av lagren av brödsäd hos jordbrukarna), lädergrosshandel och skohandel samt textilhandel. _ * Därav + 51 avseende flertalet av de branscher inom parti- och detaljhandel som inte har nämnts i not 4.

att lagerutvecklingen inom industrin under fjolåret skiljer sig avsevärt från utvecklingen under 1960. Den totala lagerökningen 1961 torde ha varit avse- värt mindre och dess sammansättning en annan än under 1960. Under detta år låg tyngdpunkten i lageruppgången på råvaror och halvfabrikat. Under 1961 däremot synes dessa lager ha förändrats endast obetydligt; praktiskt taget hela lagerökningen under fjolåret faller på varor i arbete och färdigva- ror. Av den registrerade färdigvarulagerökningen faller ungefär hälften på skogsindustrierna (främst massaindustrin), medan lageruppgången i övrigt på färdigvarusidan var koncentrerad till järn- och stålverken samt verkstads- industrin. Inom handeln, där uppgifterna är mycket ofullständiga, visade livsmedelslagren en avsevärd uppgång medan bl. a. lagren inom textil- och skohandeln minskades. Totalt synes lagren inom den statistiskt täckta delen av handeln ha ökat en del under fjolåret.

III. Utrikeshandeln

[. Exporten och importen 1961

Den svenska exportvolymen synes under större delen av 1961 ha legat oförändrad på en nivå som (efter säsongkorrigering) något understeg topp- nivån från slutet av 1960 men som översteg genomsnittsnivån från samma år med drygt 4 procent. Då exportprisnivån samtidigt kan beräknas ha stigit med 2 procent mellan de båda åren skulle således exportens värdeökning 1960—1961 preliminärt kunna anges till 6 procent; underlaget för denna bedömning utgörs dock av faktiska uppgifter för enbart de tio första måna— derna 1961. Den allmänna exportökningen hänförde sig som framgår av ta- bell 1 till EMA-ländernal, vilkas markerade investeringskonjunktur stimu— lerade till en påtaglig höjning av den svenska utförseln av verkstadsproduk- ter och järn och stål. Försvagningen i samma länder av efterfrågan för lag- ringsändamål verkade å andra sidan dämpande inom andra huvudsektorer av den svenska exporten, främst då skogsprodukterna. Utförseln till EFTA- länderna1 beräknas trots den begränsade uppgången i fråga om Stor- britannien ha ökat något snabbare än gentemot EECl, dvs. med 13 res- pektive 11 procent. Både Nordamerika och övriga länder mottog under fjol- året väsentligt mindre svenska varor än 1960; för den sistnämnda gruppen gällde detta i första hand de transoceana råvaruländerna medan östblockets införsel från Sverige var i stort sett oförändrad.

De säsongrensade uppgifterna för importvolymen tyder på att den ned- gång, som präglade första hälften av 1961 och som främst kunde hänföras till en avmattning i den svenska lageruppbyggnaden, följdes av en förnyad

* EMA = det europeiska monetära avtalet, EFTA = det. europeiska frihandelsområdet (»de sju»), EEC = den gemensamma marknaden (»de sex»).

Tabell III: 1. Utrikeslmndelns fördelning på länder-områden 1960—1961 Miljoner kronor i löpande priser

Import Export Handelsbalans

1960 1961 1960 1961 1960 1961

prel. prel. prel. EMA-området ................ 10 753 11 140 9 893 11 000 -— 860 —- 140 därav: EFTA .............. 3 650 3 920 4 567 5 140 + 917 + 1 220 EEC ................ 5 976 6 170 4 201 4 650 1 775 1 520 Förenta staterna, Canada . . . . 1 993 1 880 953 800 — 1 040 — 1 080 Övriga länder ................ 2 260 2 280 2 427 2 300 + 167 + 20 Totalt 15 006 15 300 13 273 14 100 1 733 — 1 200

Tabell III: 2. Betalningsbalansen 1959—1962 Miljoner kronor i löpande priser

1959 1960 1961 1962 pre]. prognos

Export av varor, fob .................... 11 424 13 273 14 100 14 650 Import av varor, cif .................... 12 488 15 006 15 300 16 200

Handelsbalansens saldo — 1 064 1 733 1 200 1 550

Sjöfartsnctto ............................ + 1 240 + 1 355 + 1 400 + 1 400

Övriga tjänster m. m., netto ............ 210 215 200 — 200

Bytesbalansens saldo 34 — 593 + 0 -— 350

Kapitaltransaktioner, netto .............. 81 73 50 + 60 Valutareservens teoretiska förändring — 115 666 50 290

Förskjutningspost (statistiska missvisningar

inkl. betalningsförskjutningar) ........ + 171 + 507 + 9521 Valutareservens faktiska förändring + 56 — 159 + 9021

om än måttlig ökning under andra hälften av året. Den totala förändringen mellan 1960 och 1961 kan likaledes på basis av siffror för enbart januari—— oktober 1961 — uppskattas ha varit 1 procent. Genom att priserna samti- digt steg med omkring 1 procent det genomsnittliga bytesförhållandet för- bättrades alltså med 1 procent — blev importvärdet ca 2 procent större 1961 än 1960. Relativt stora ökningar för verkstadsprodukter, kemiska varor och textilvaror motvägdes främst av en av den svenska produktionsökningen och lagerutvecklingen betingad kraftig reduktion av införseln av järn och stål; därtill kom importminskningar för bl. a. bränslen och livsmedel. För impor- ten liksom för exporten hänförde sig uppgången så gott som helt till Väst- europa med en betydligt snabbare stegring av införseln från EFTA-länderna än från EEC (7 och 3 procent). Införseln från Nordamerika och övriga län— der sjönk respektive var ungefär oförändrad jämfört med 1960.

2. Bytesbalansen och valutareserven 1961 Som en följd av exportens och importens ovan nämnda värdeförändringar beräknas handelsbalansens underskott ha blivit ca 1 200 miljoner kronor mot mer än 1 700 miljoner 1960. Genom att sjöfartsnettot samtidigt steg med omkring 50 miljoner medan det sedvanliga underskottet för övriga tjänster blev i stort sett oförändrat erhölls jämvikt i bytesbalansen mot ett under- skott på nära 600 miljoner för 1960. Efter avdrag för det negativa nettot av de statliga kapitaltransaktionerna och värdepappershandeln skulle man så— ledes teoretiskt ha fått en minskning av valutareserven på ca 50 miljoner kronor. I själva verket har emellertid en betydande ökning erhållits. Från årets början till slutet av november steg nämligen den totala valutareserven med 838 miljoner kronor (tabell 4). F örskjutningsposten som 1960 steg till i runt tal 500 miljoner synes således ha ökat med ytterligare några hundra- tal miljoner kronor under 1961.

1 Tillägg ; SOU-upplagan.

3. Exporten 1962 Enligt föreliggande bedömningar kan man vänta att den samlade produk- tironen i Västeuropa, som mottar i runt tal tre fjärdedelar av den svenska ex- porten skall fortsätta att växa mellan 1961 och 1962 men i lägre takt än tidigare. Bakom denna avsaktning skulle ligga dels bristen på ytterligare produktionsresurser, främst arbetskraft, inom flertalet produktionsområden, dels en avmattning i investeringsefterfrågans tillväxt. Sålunda tyder indi- katorcrna på en långsammare ökning av såväl företagens investeringar som bostadsbyggandet. Inte heller föreligger tecken på någon omsvängning till snabbare lageruppbyggnad; inom vissa _ för den svenska exporten speciellt betydelsefulla —— områden (t. ex. trä, massa) kan tvärtom en fortsatt lager- förtäring vara att emotse under ytterligare någon tid. Till en del kan dessa tendenser antas bli motverkade av en stark efterfrågestegring inom såväl den offentliga sektorn som den privata konsumtionen; en förbättrad euro- peisk export till i första hand Nordamerika synes också komma att bidra till en stegring i totalefterfrågan, framför allt kanske i Storbritannien där efter— frågeläget efter genomförandet av det ekonomisk-politiska åtstramningspro- grammet under sommaren 1961 försvagats inte oväsentligt. Tullavvecklingen inom ramen för de två västeuropeiska marknadsblocken kan väntas fortsätta 1962. Inom EEC kommer den interna tullsänkningen

Tabell Ill: 3. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisförändringar 1960—1962 I procent från föregående år

1960 1961 1962 _ prel. prognos Export (fob): värde .................................... + 16 + 6 + 4 volym .................................... + 14 + 4 + 6 pris ...................................... + 2 + 2 2 Import (cif): värde .................................... + 20 + 2 + 6 volym .................................... + 18 + 1 + 5 pris ...................................... + 2 + 1 + 1 Bytesförhållande (exportpriser dividerade med importpriser) i 0 + 1 — 3 Tabell Ill: 4. Guld- och valutareserven december 1958—november 1961 Miljoner kronor 31/12 31/12 30/11 31/12 30/11 1958 1959 1960 1960 1961 1. Riksbankens valutareserv Guld .................. 1 053 987 883 881 933 Konvertibla valutor . . . . 1 404 1 260 1 659 1 643 2 530 Övriga valutor .......... 12 — 81 — 86 —— 89 154 Summa 2 445 2 166 2 456 2 435 3 309 2. Affärsbankernas valuta- behållning .............. 546 881 365 453 417 Summa 2 991 3 047 2 821 2 888 3 726

enligt den fastställda planen att vid årsskiftet 1961/1962 ha nått 40 procent räknat från de ursprungliga nationella tullarna. En ytterligare sänkning med 10 procent har planerats, men något beslut därom har ännu ej träffats. I fråga om anpassningen till den gemensamma yttre tnllmuren av de natio— nella tullarna mot tredje land har från den 1 januari 1961 ett första steg tagits vilket i stora drag kan sägas innebära att skillnaden mellan de na— tionella tullsatserna och 80 procent av den gemensamma tullsatsen utjäm- nats med en tredjedel. Inom EFTA reducerades tullarna gentemot medlems- staterna från halvårsskiftet 1961 ytterligare varigenom den interna tullav- vccklingen uppnådde 30 procent. Vidare har beslut fattats om en ytterligare sänkning med 10 procent från och med mars 1962. Denna sänkning kan emellertid vad beträffar Norge och Österrike komma att fördröjas något men genomförs senast från och med september månad 1962.

Bakgrunden till förväntningarna om en växande västeuropeisk export till Förenta staterna utgörs av den allmänna konjunkturförbättring som ägt rum där sedan våren 1961 och som också kan väntas fortsätta under åt- minstone första hälften av 1962. I denna riktning pekar i första hand pla- nerna för de offentliga utgifterna samt konsumenternas efterfrågan. Också för investeringssektorn räknar man med en viss uppgång medan exporten däremot kan väntas minska ytterligare. Vid bedömningen av den amerikan- ska konjunkturen på litet längre sikt kan emellertid en viss tveksamhet vara berättigad. Inom det privata investeringsområdet är de föreliggande öknings- tendenserna ännu inte särskilt markerade. Därtill kommer att bidragen till totalefterfrågan från lagersidwan börjat minska och kan komma att fortsätta att minska såvida inte farhågor för en arbetskonflikt inom stålindustrin framkallar en ny upplagringsvåg. Om mot denna bakgrund den pågående expansionen inom den offentliga sektorn hejdas —— vilket i fråga om de fe- derala utgifterna antytts officiellt kan det tänkas att amerikanska kon- junkturuppgången inte heller denna gång blir särskilt långvarig.

Så långt den ekonomiska utvecklingen i utlandet nu låter sig bedöma synes således allmänna efterfrågebetingelser komma att föreligga för en svensk exportvolymökning. Kommerskollegium har .i sin beräkning, som inte gör anspråk på att utgöra en prognos för utrikeshandelns förändringar utan in- skränker sig till att belysa hur utrikeshandeln skulle gestalta sig om det vid utredningstillfället gällande konjunkturläget och andra relevanta faktorer blir bestående, kommit fram till en ökning på 8 procent. I konjunkturinsti- tutets senaste rapport (Konjunkturläget, November 1961) har man fäst stor betydelse vid föreliggande tecken till fortsatt försvagning av det västeuro- peiska marknadsläget för produkter av särskilt stor betydelse för den svenska exporten. Varugrupp för varugrupp har man därigenom kommit fram till lägre ökningstal eller högre sänkningstal än i kommerskollegiets kalkyl så att volymprognosen för den totala exporten stannat vid en ökning på 3—4 procent. Försöker man i stället uppskatta förändringen i exportvoly- men med utgångspunkt från uppgifter om våra viktigaste avnämarländers förväntade produktionsökning 1961—1962 och deras genomsnittlig-a import-

benägenhet kommer man emellertid fram till ett ökningsta] av i det när- maste samma storleksordning som kommerskollegiets. Med tanke på det i flertalet västeuropeiska länder kvarstående totala efterfrågetrycket, vilket via produktionsprognoser återspeglats i denna beräkning men också med hänsyn tagen till den långsamma investeringstillväxten och lagersituatio- nen i Västeuropa för flera av de viktigare svenska exportvarorna synes det tills vidare rimligt att räkna med en trolig exportvolymökning på ca 6 pro- cent (tabell 2 och 3). Denna ökning skulle i första hand hänföra sig till ut— förseln av maskiner och apparater samt fartyg men även för papper och papp skulle en viss fortsatt ökning kunna väntas. Å andra sidan synes man kunna vänta påtagliga volynnninskningar för livsmedel och för trävaror. För massa samt järn och stål är exporten 1962 mycket svårbedömbar; marknadsläget har emellertid i detta sammanhang inte antagits bli svagare än att utförselvolymen för dessa varor skall stabiliseras på f jolårsnivån vil- ket dock i förhållande till den stigande produktionskapaciteten innebär en försämring.

Framför allt för skogsprodukterna men även för andra varugrupper har priserna fallit väsentligt under loppet av 1961. Det har mot denna bakgrund ansetts sannolikt att exportpriserna för 1962 i genomsnitt skall ligga ca 2 procent lägre än i fjol. Det totala exportvärdets stegring skulle därmed stanna vid 4 procent.

4. Importen 1962

Mot bakgrunden av den väntade fortsatta efterfrågestegringen i Sverige (se de övriga kapitlen) torde man kunna räkna med en ökning av importen 1962. Visserligen synes industriinvesteringarnas expansion, som till stor del medfört en under flera är snabbt ökande maskininförsel, komma att mattas. En inte oväsentlig del av tidigare gjorda beställningar kan emellertid på grund av långa leveranstider antas bli effektuerade först under 1962. Där- till kommer att exporten av maskiner och instrument synes öka 1962 och detta brukar regelmässigt påverka även importen. Den privata konsumtio- nens väntade fortsatta ökning torde också bidra till en importuppgång. Å andra sidan gäller för vissa varuområden _— främst järn och stål —— att en inte oväsentlig del av den efterfrågan som tidigare tagit sig uttryck i import nu genom den kraftiga kapacitetsutbyggnaden kan tillfredsställas genom inhemsk produktion.

Om man applicerar det erfarenhetsmässiga sambandet mellan import och bruttonationalprodukt under det senaste decenniet på utvecklingen nästa år skulle den i kapitel I angivna produktionsökningen över 3 1/2 procent —— komma att gå hand i hand med en nästan dubbelt så stor importvolym- stegring. I belysning av de aktuella tendenserna, sådana dessa bl. a. fram- kommit vid kommerskollegiets samråd med representanter från olika im— portberoende branscher, synes denna siffra emellertid vara något för hög. lmportens volymökning 1961—62 har därför angivits till 5 procent. Denna

siffra tillsammans med en antagen prishöjning på 1 procent har införts i tabellerna till detta kapitel.

5. Bytesbalansen och valutareserven 1962

Med värdemässiga export- och importökningar på 4 respektive 6 procent skulle handelsbalansens underskott —— om bassiffrorna för 1961 är riktigt uppskattade växa från 1 200 miljoner kronor till 1550 miljoner. Under förutsättning av ett från 1961 oförändrat sjöfartsnetto _— baserat bl. a. på ett antagande om oförändrad fraktprisnivå _— och oförändrat nettounder— skott för övriga tjänster skulle bytesbalansens saldo försämras med 350 mil- joner kronor från i 0 år 1961 till —— 350 miljoner; det kan nämnas att den- na siffra mer än väl motsvaras av den försämring av bytesförhållandet som prisantagandena innebär. Eftersom de förväntade kända kapitaltransaktio— nerna netto beräknas ge ett valutainflöde på omkring 60 miljoner kronor — i främsta rummet som följd av amorteringar från Sovjet och de nordiska länderna _ skulle den totala guld— och valutareserven således teoretiskt komma att minska med ca 300 miljoner kronor (tabell 2). Det är emellertid inte osannolikt att den faktiska minskningen av valutatillgångarna helt eller delvis uteblir. Sedan 1955 har det nämligen varje år redovisats en positiv förskjutningspost på mellan 150 och 600 miljoner kronor. Även om en viss nedgång från den osedvanligt höga nivån för 1961 skulle äga rum synes det inte uteslutet att förskjutningsposten, som förmodligen till stor del är ut- tryck för systematiska fel i handels- och betalningsstatistiken, även 1962 kommer att uppväga den angivna teoretiska nedgången i valutareserven.

IV. Produktionen

1. Den totala produktionen 1961 och 1962

Enligt konjunkturinstitutets beräkningar utförda från användningssidan, dvs. genom att summena åtgången av de olika varu- och tjänstekategorier— na, ökade totalproduktionen (bruttonationalprodukt till marknadspris) med 4 1/2 procent från 1960 till 1961. Alternativa beräkningar från produktions- sidan, innebärande en uppskattning av förändringen i förädlingsvärdet inom de olika näringsgrenlarna, ger denna gång samma eller obetydligt högre re- sultat. Framställningen i detta kapitel avseende den för 1962 väntade pro- duktionsutvecklingen anknyter till beräkningarna från produktionssidan.

I de senaste årens hög-a efterfrågeläge har den samla-de produktionens höjd varit praktiskt taget helt beroende av produktionsförmågan. De olika nä- ringsgrenarnas produktionsutsikter för det framförliggande året har då kunnat avstämmas mot det utrymme för den totala produktionens ökning som beräknats utifrån uppskattningar om tillgången på arbetskraft och teknisk kapacitet samt gjorda antaganden om produkti-vitetsutvecklingen. I dagens läge är situationen delvis en annan. Enligt de bedömningar som framläggs i nationalbudgetens olika kapitel på basis av det offentligas ut- giftsplaner, de enskilda företagens investeringsplaner, exportutsikterna och den sannolika utvecklingen av den privata konsumtionen, kan den samlade efterfrågan väntas öka långsammare från 1961 till 1962 än under de senas- te åren. Den allmänna konjunkturbilden är för närvarande splittrad med tydlig avmattning inom i första hand skogsindustrierna och gruvorna samt för byggnadsinvesteringarna, samtidigt som det höga efterfrågetrycket kvar- står på andra områden. Den totaI—a produktionen kan således inte som tidi- gare bestämmas enbart av produktionsförmågan utan hänsyn måste .nu tas till eft—erfrågeläget inom olika näringsgrenar.

Det är dock av intresse att också försöka bestämma utrymmet för den möjliga produktionsökningen. För tillgången på arbetskraft redogöres när- mare i kapitel V. Av där presenterade beräkningar framgår att utrymmet för sysselsättningsökningar från 1961 till 1962 kan uppskattas till 35000 personer eller ca 1 procent. Vad produktiviteten beträffar har produktionen per arbetande person (dock med hänsyn tagen till arbetstidsförkortningen) under 1950-talet stigit med i genomsnitt ca 3 procent årligen. Det finns för dagen ingen anledning att räkna med en avvikande stegringstakt för 1962. Enligt detta summariska betraktelsesätt skulle den totala produktionen kun-

na stiga med ca 4 procent från 1961 till 1962, vilket betyder närmare 3 000 miljoner kronor i 1961 års priser.1

Som ovan nämnts väntas emellertid efterfrågeutvecklingen mattas av på en del väsentliga områden, och det förefaller därför inte troligt att denna produktionsökning verkligen kommer att uppnås. Produktionsutvecklingen torde under 1962 kännetecknas av en inom vissa områden fortsatt hämman- de brist på arbetskraft och teknisk produktionskapacitet, medan dessa pro- duktionstaktorer inom andra områden ej kan sysselsättas helt.

I det följande avsnittet redogörs för den väntade utvecklingen inom olika produktionsgrenar. Beräkningarna grundas huvudsakligen på upplysningar och omdömen från branschsakkunniga, länsarbetsnämnderna och andra myndigheter, konjunkturbarometrar, företagens i investeringsenkäterna re- dovisade planer för byggnadsverksamhet och m—askinanskaffningar osv. un- der hänsynstagande till förutsedda efterfrågeförhällanden och till den tek- niska produktionskapaciteten och tillgången på arbetskraft i den mån det är dessa som bestämmer expansionsmöjligheterna. Resultatet av genom- gången sammanfattas i tabell 2. Den totala produktionsökningen anges där till drygt 3 1/2 procent från 1961 till 1962, vilket innebär en ökning i brutto- nationalprodukten med 2 700 miljoner kronor i 1961 års priser.

2. Produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar

Industrin

Produktionen inom industrin under 1960 och den del av 1961 för vilken statistik föreligger anges i tabell 1. Jämförelsen mellan motsvarande kvartal 1960 och 1961 visar en avsaktande ökningstakt. Detta sammanhänger med att industriproduktionen enligt Industriförbundets index —— efter säsong- rensning och omräkning för de lediga sommarlördagarnas inverkan på pro- duktionsvolymen var stigande under större delen av 1960, medan produk- tionskurv-an synes ha plattats av under loppet av 1961.

Den följande genomgången av produktionsutsikterna för 1962 inom olika in-dustrigrenar baseras i huvudsak på de informationer som erhållits från kommerskollegium och som i sin tur baseras på kontakter med branschsak- kunniga, tillgänglig produktions-, utrikeshandels- och lagerstatistik m. m. Dessutom har använts vissa resultat av en enkätundersökning om industri- företagens produktionsplaner fram till 1965 som Industriens Utredningsin- stibut genomfört för 1959 års långtidsutredning. Genomgången visar stora olikheter mellan de olika branscherna. Den mest expansiva sektorn är för närvarande verkstadsindustrin, även om en minskning i ordertillströmning-

* Enligt beräkningar i arbetsmarknadskapittet blir den arbetsvolymökning som följer av ökningen i antalet' sysselsatta personer något lägre än 1 procent. En motsvarande beräkning för 1950-talet visar att förändringen i arbetsvolymen understeg förändringen mätt i antalet sysselsatta personer i ungefär samma grad. Räknat efter detta sysselsättningsbegrepp blir produktivitetsstegringen drygt 3 procent per år och det är således likgiltigt vilket sysselsätt- nings- och produktivitetsbegrepp man använder, eftersom båda sätten ger en möjlig produk— tionsstegring från 1961 till 1962 med 4 procent.

Procentuell förändring från motsvarande period föregående år

1960 1961 1 kv. 2 kv. 3 kv. okt. jan.—okt.

Hela industrin

Kapitalvaruindustri .......... Kousumtionsvaruindustri ....... Malmbrytning och metallindustri därav: järnmalmsgruvor ..... järn- och metallverk . sysselsättning i verkstadsin-

dustri .................. Träindustri ............... Massa- och pappersindustri . Livsmedelsindustri ......... Textil- och sömnadsindustri. Läder— och skoindustri .......

...

v-u-A HH

woaoowq C:. (C&DQOUI N: H

v—n—L

DUDCDNOÄ lå

(D)—349019” 010th1 x—

HH

UJNM'JJCDCJOÖ HQCDLOQ) & ONJHUWHCJI

I ! OJJ-XIOCÄHO'

l

OÖIJÅNJOIHOW %&”me *!

|

[OOHODCOU'

Källa: Industriförbundets index.

en (men knappast i orderstockarna) har skett under den senaste tiden. Den samlade orderstocken var i augusti 1961 högre än någonsin tidigare och man får räkna med fortsatta produktionsökningar under 1962, trots den hämning som arbetskraftsbristen fortfarande utgör. Däremot synes järn- och metallverkens avsättningsmöjligheter ha försämra-ts något; både order- ingången under de tre första kvartalen av 1961 och den sammanlagda order- stocken i augusti 1961 var ca 5 procent lägre än ett år tidigare. Exporten av järn och stål förutses bli i stort sett oförändrad från 1961 till 1962, medan produktionen väntas stiga med ca 8 procent; (ny kapacitet utnyttjas). För järnmalmsgruvorna har exportefterfrågan försvagats och man får räkna med i stort sett oförändrad export och produktion mellan 1961 och 1962. Även för sågverken förutses ytterligare någon försämring i exporte-fterfrå- gan då en fortsatt nedbantning av lagren i köparländerna synes trolig. Det— ta skulle peka mot en något mindre eller möjligen oförändrad produktion under 1962 jämfört med 1961. För massaindustrin är utsikterna tills vidare mycket svårbedömbara. Under intryck av det försvagade marknadsläget har företagen beslutat begränsa produktionen (under 1962 _ enligt föreliggande uppgifter med ca 20 procent i förhållande till fullt kapacitetsutnyttjande. Detta innebär att produktionen skulle bli i stort sett oförändrad mellan 1961 och 1962. Även inom pappersindustrin sker för närvarande en mycket hastig kapacitetsuthyggnad. Trots att produktionen förutses sting-a i ungefär samma omfattning som 1961, torde därför en viss överkapacitet för tillverk- ning av kraftpapper föreligga och ytterligare uppkomma. Inom de flesta konsumtionsuaruindustrierna, slutligen, förutses stigande produktion under 1962. Detta gäller bl. a. textilindustrin, medan man för skoindustrins del får räkna med fortsatt stagnation.

En sammanvägning av dessa givetvis osäkra bedömningar ger till resultat att den totala industriproduktionen kan väntas stiga med ca 4 procent från 1961 till 1962. Den förutsedda ökningen är något lägre än som registrerats för 1960 och 1961. Då produktionen vid årsskiftet kan väntas ligga ca 2 pro- cent över medelnivån för 1961, måste produktionen under loppet av 1962 stiga med ca 4 procent för att också ökningen mellan medelnivåerna 1961 och 1962 skall bli 4 procent.

Övriga näringsgrenar

Elkraftsproduktionen beräknas av centrala driftledningen ha stigit med närmare 7 procent från 1960 till 1961. Ökningen låg helt på vattenkraftpro— duktionen som var väsentligt högre än under något tidigare år. Vattenmaga- sinen hade vid slutet av året en betydligt högre fyllnadsgrad än normalt för årstiden. Utsikterna för kraftförsörjningen för tiden fram till vårfloden är således mycket goda. Vid fortsatt full sysselsättning beräknas den totala el- förbrukningen bli 6 a 7 procent större 1962 än 1961, en ökning som produk- tionen vid normal vattentillgång utan svårighet kan möta.

Inom byggnads- och anläggningsverksamheten noterades en produktions- ökning på 5 procent från 1960 till 1961. En närmare beskrivning av utveck- lingen inom denna sektor lämnas i kapitel VII. Enligt de där presenterade kalkylerna väntas bruttoinvesteringar i byggnader och anläggningar stiga med 4 procent 1961—1962.

Jordbrukets produktionsvolym (mått som bidraget till bruttonationalpro- dukten, dvs. total produktion minus inköpta förnödenheter) ökade enligt jondbruksnämndens beräkningar med 6 procent från 1960 till 1961. Den to— tala produktionen steg med 2 1/2 procent och dessutom bidrog till ökningen att inköpen av förnödenheter minskade med 6 procent. Med denna utveck- ling bröts den nedåtriktade tendensen från 1950-talet (produktionsökningar inträffade endast åren 1953 och 1957). För 1962 räknar jordbruksnämnden under antagande av normal väderlek —— med en något lägre produktion av vegetabilier än 1961 och en svag ökning för animalierna. Då samtidigt de förbrukade förnödenheterna beräknas bli något lägre, anges ökningen i jord- brukets bidrag till bruttonationalprodukten till ca 1/2 procent 1961—1962.

Skogsbrukets bidrag till brutt-onationalprodukten benäknas med ledning av uppgifter från Skogsstyrelsen ha undergått en viss minskning 1961. Ned- gången beror på att timmeranskaffningarna, som var rekordhöga under 1960, reducerades till en mera normal nivå 1961. Enligt Skogsstyrelsens be- dömning förutses under 1962 en fortsatt nedgång för sågtimmer. På grund av beslutade produktionsbegränsningar inom massaindustrin väntas också avverkningen av massaved bli minskad 1962. Utvecklingen är dock mycket svårbedömbar, speciellt ifråga om avverkningarna under nästa vinterhalvår. Den förutsedda minskningen i skogsbrukets bidrag till bruttonationalpro- dukten har i tabell 2 markerats som en nedgång på 5 procent.

Tjänster. Som mått på statens och kommunernas verksamhet används förändringen av löneposten vid oförändrat lön-eläge (med andra ord arbets-

Industri och hantverk .......... Kraft- och belysningsverk Byggnads- och anläggningsverk-

samhet Jordbruk Skogsbruk ......................

Summa kraft- och varuproduktion

Statens och kommunernas verk- samhet ...................... Bostadsnyttjande (inkl. underhåll) Handel och samfärdsel .......... Konsumenttjänster ..............

Summa tjänster Totalt

Förädlings- Förändring Förändring 1961—1962 värde 1961 1960—1961 Milj. kr. Procent Procent Milj. kr i 1961 års priser 26 800 4,5 4 1 050 2 000 7 | 7 150 6 700 5 4 250 3 300 6 0 0 2 700 —5 — 5 ——150 41 500 4,5 3 1 300 8 200 4,5 6 500 4 000 5 4,5 200 16 500 6,5 4 650 3 700 4 2 50 32 400 5,5 4,5 1 400 73 900 4,7 3,7 2 700

kraftsvolymen) i den sammanlagda statliga och kommunala konsumtionen. Utgående från föreliggande utgi'ftsplaner kommer man till en Ökning med ca 6 procent från 1961 till 1962. Genom tillskott av nya lägenheter be- räknas de tjänster, som bostäderna kan sägas producera i form av bostads- uyttjande, öka med 4 1/2 procent. -— Handelns och samfärdselns bid-rag till bruttonationalprodukten har antagits stiga i minst samma takt som den samlade varuproduktionen. Konsumenttjänsterna, dvs. det produktions- bidrag som kommer från servicenäringarna, de fria yrkena, arbetshjälp i hemmen etc., steg enligt konjunkturinstitutets beräkningar med 4 procent 1960—1961. För 1962 har här antagits en mindre ökning, 2 procent, som bättre ansluter sig till trenden från 1950-talet.

V. Arbetsmarknaden

1. Arbetskraftstillgången och den totala sysselsättningen

Enligt konjunkturinstitutets beräkningar ökade den totala sysselsätt- ningen från 1960 till 1961 med ca 45 000 personer eller 1,3 procent. Efter- som de statistiska informationerna för stora områden är mycket bristfälliga bör resultatet bedömas som en preliminär uppskattning. Även om syssel- sättningstalen senare kan komma att revideras, är det tydligt att antalet sys- selsatta har ökat långsammare 1960—1961 än 1959—1960, då sysselsätt- ningen utöver tillväxten i den arbetsföra befolkningen kunde ökas bl. a. till följd av en kraftig nedgång i arbetslösheten. Mellan 1960 och 1961 under- gick däremot arbetslösheten inga större förändringar och underlaget för sys- selsättningsökningen utgjordes sålunda endast av den naturliga befolknings- tillväxten i de arbetsföra åldrarna, inflyttningen av utländsk arbetskraft och i viss mån även ökad yrkesintensitet.

Under förutsättning av en nettoimmigration på 10 000 personer under 1962 förutses befolkningen i arbetsför ålder (15—64 år) enligt statistiska centralbyrån öka med omkring 47 000 personer (ca 1 procent) 1961—1962. Utgående från denna beräknade befolkningsutveckling och från de yrkes— intensitcter för olika köns-, ålders— och civilståndsgrupper som redovisas ? arbetskraftsundersökningen för november 1960 har inom arbetsmarknads- styrelsen vissa beräkningar utförts för att uppskatta förändringarna i den yrkesverksamma befolkningen. Hänsyn har härvid tagits till de mera lång- siktigt pågående förändringar i yrkesverksamhetsgraden som kan väntas äga rum under den betraktade period—en. Resultatet sammanfattas i nedan- stående tablå:

Förändring (1 OOO-tal)

1961—1962 Män .............................. + 9,6 Kvinnor .......................... + 22.8 därav: gifta .................... + 20,8 ej gifta .................. + 2,0

Samtliga + 32,4

Den ovan antagna inflyttningen på 10 000 personer utgör medeltalet för 1950-talet. Nettoimmigrationen har emellertid visat sig vara mycket kon- junkturkänslig och var också under första halvåret 1961 dubbelt så hög som ett år tidigare. Räknar man i stället med att den under 1962 blir lika stor som under andra halvåret 1960 och första halvåret 1961 (14 000 per- soner), vilket dock måste betraktas som ett maximialternativ med hänsyn till att sysselsättningen nu är mycket hög även i de länder som immigra- tionen väsentligen kommit ifrån, ökar arbetsstyrkan med ca 35 000 perso- ner, dvs. med ca 3 000 fler än enligt det förra alternativet.

De planer och bedömningar i fråga om eftersträvade produktionsökning—

ar inom olika delar av näringslivet, som presenterats i det föregånde kapit- let, tyder på att den totala sysselsättningen kommer att öka med ca 1 pro- cent från 1961 till 1962, dvs. lika mycket som arbetsstyrkan väntas till- växa. Det bör dock observeras att det beräknade utrymmet för sysselsätt— ningsökning är till viss grad avhängigt av efterfrågeförhållanden. En bety- dande del av utbudsökningen under senare år har kommit till stånd genom ökad yrkesfrekvens bland i huvudsak gifta kvinnor. Ett starkare efterfråge- tryck än vad som kan förutses för 1962, torde också innebära ett incitament för personer som annars inte betraktar sig som arbetssökande att nu in— träda i förvärvsarbetet. Möjligheterna till sådana konjunkturberoende till- skott till arbetsstyrkan från tidigare inte yrkesverksamma väntas dock bli alltmera begränsade. Också arbetslösheten var under 1961 så låg att några mera märkbara tillskott därifrån inte gärna kan erhållas. Mellan 1960 och 1961 torde minskningen av arbetslösheten ha betytt ett tillskott på föga mer än 5 000 årsarbetare.

Den från 1961 till 1962 förutsedda sysselsättningsökningen med ca 1 pro— cent avser antalet personer utan hänsyn till prestationsnivån. I utbudsök- ninven dominerar inslaget av gifta kvinnor; en stor del av dessa kan antas stå till förfogande endast för deltidsarbete. Enligt arbetskraftsundersök- ningarna i maj och augusti 1961 var medianarbetstiden i genomsnitt för män 45,2 timmar, för gifta kvinnor 36,0 timmar och för ej gifta kvinnor 43,6 timmar. Man kan också tänka sig att väga de olika grupperna i rela- tion till deras årsförtjänst (som i så fall förutsätts vara proportionell mot marknadsvärdet av det genom deras arbete uppkommande bidraget till na- tionalprodukten). Beräknad på detta sätt blir sysselsättningsvolymens ök- ning endast 0,7 procent. Detta betraktelsesätt är givetvis mycket summa- riskt; för att kalkylera vad en sysselsättningsförändring med ett visst an— tal personer innnebär för arbetsvolymen vid normal prestationsnivå, borde hänsyn även tas till sådana faktorer som de sysselsattas utbildningsnivå, åldersfördelning osv. Det kan här bara nämnas att eftersom huvuddelen av den beräknade ökningen i arbetsstyrkan faller på de yngsta och äldsta årsklasserna (med antagligen något lägre prestationsnivå), så verkar även sistnämnda faktor reducerande vid mätning av sysselsättningsvolymen vid normal prestationsnivå.

2. Arbetsmarknadsläget

Den utveckling som arbetsmarknadsläget undergått under loppet av 1961 belyses siffermässigt i tabell 1. Den mycket höga sysselsättningsgraden åter- speglas i samtliga serier. Den registrerade arbetslösheten låg vid slutet av 1961 på samma låga nivå som ett år tidigare. Antalet vid arbetsför- medlingarna nyanmälda lediga platser var visserligen något lägre än mot slutet av 1960, men möjligheterna att få de lediganmälda platserna till— satta har minskat samtidigt som tendensen till överrörlighet blivit mera framträdande. Enligt socialstyrelsens sysselsättningsstatistik var avgången

År, Antal re— Antal för- Antal syssel- Antal Antal Antal av— kvartal, gistrerade säkrade ar- satta vid nyanmälda tillsatta gångna ar- månad arbetslösa betslösa i beredskaps— lediga platser på betare inom procent av arbeten platser 100 lediga industrin medlemsan— (exkl. upp- talet i arbets- sagda) ipro- löshets- cent av to- kassorna tala antalet anställda 1957 I ...... 42 300 2,7 3 700 89 900 74,9 0,36 II ...... 29 900 1,9 2 100 99 500 70,7 0,53 III ...... 17 700 0,9 300 87 600 70,1 0,71 IV ...... 32 000 1,9 1 600 81 400 76,7 0,35 1958 I ...... 57 000 3,7 5 000 83 700 77,1 0,32 II ...... 42 400 2,6 3 800 97 500 73,9 0,41 III ...... 24 900 1,2 1 100 81 800 73,4 0,55 IV ...... 46 000 2,5 3 700 74 600 79,3 0,23 1959 I ...... 59 300 3,4 12 000 83 600 77,7 0,29 11 ...... 35 100 1,9 11 200 102 000 72,8 ,44 III ...... 23 400 1,2 3 700 88 700 71,0 0,64 IV ...... 29 200 1,6 8 500 87 000 73,7 0,42 1960 I ...... 39 800 2,4 12 200 99 900 70,9 0,52 II ...... 22 800 1,3 6 700 106 300 65,1 0,66 III ...... 15 100 0,7 2 100 93 100 62,9 0,83 IV ...... 19 600 1,1 3 400 89 700 64,3 0,55 1961 I ...... 30 900 1,9 4 900 95 400 64,1 0,56 II ...... 19 500 1,1 2 800 107 600 60,2 0,71 III ...... 13 200 0,6 1 900 89 800 59,0 0,96 IV ...... 20 200 1,2 2 900 . . . . . . Månadssiffror för 1960 september . . . . 16 300 0,8 2 200 100 800 64,9 0,66 oktober ...... 16 700 0,8 2 800 96 100 66,6 060 november . . . . 20 600 1,1 3 400 91 100 64,6 0,53 december . . . . 21 600 1,4 3 900 82 000 62,0 0,53 Månadssiffror för 1961 september . . . . 14 900 0,7 2 100 96 200 61,7 0,74 oktober ...... 17 400 0,9 2 300 89 300 63,4 0,66 november . . . . 20 800 1,2 2 900 . . . . . . december . . . . 22 300 1,4 3 600

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

av arbetarpersonal inom industrin under senare hälften av 1961 högre och enligt arbetsförmedlingsstatistiken tillsättningsprocenten i oktober lägre än för något av åren under 1950-talet. Spänningen mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft har således inte lättat under 1961 bortsett från de speciella driftsbegränsningar inom skogsindustrierna samt gruvor och järnindustrin. De bedömningar av utsikterna för det närmaste halvåret som länsarbetsnämnderna redovisade vid månadsskiftet september/oktober inne- har att inga större förändringar i detta arbetsmarknadsläge vore att vänta under vinterhalvåret. Den genomgång av de sannolika produktionsutsikter-

na, som redovisats i kapitel IV, pekar på att detta läge kan komma att ka- rakterisera väsentliga delar av näringslivet under hela 1962. Den förutsedda avmattningen hänför sig till vissa speciella sektorer (skogsområdet, gruvor— na, industrins byggnadsverksamhet), medan det inom övriga områden kan väntas fortsatt hög efterfrågan och på vissa håll fortsatt brist på arbets- kraft.

Inom industrin ökade antalet anställda arbetare enligt socialstyrelsens statistik med ca 1 procent från oktober 1960 till oktober 1961. För tjänste- män kan sysselsättningsökningen erfarenhetsmässigt antas ha varit ett par procentenheter större. Sysselsättningstillskot-tet på i runt tal 15 000 perso- ner har dock inte medfört någon lättnad i bristsituationen ; enlig konjunk- turbarometrarna har bristen på arbetskraft varit i stort sett oförändrad under de tre första kvartalen av 1961. I samband med investeringsenkäten i oktober 1961 uppgavs arbetskraftsbristen till närmare 18000 man vil— ket är ett par procent mer än vid samma tid 1960. Man får räkna med att denna brist kommer att göra sig gällande även under 1962. Arbetsmark- nadsutsikterna är dock för industrins del mera splittrade än tidigare, fram- för allt beroende på dämpningen i skogsindustrierna. Den planerade be- gränsningen av massaproduktionen i förhållande till kapaciteten vänt-as dock inte leda till att arbetskraft friställs i någon större omfattning, även om sysselsättningssvårigheter tidvis kan uppträda på sina håll. I övrigt do- minerar fortfarande de expansiva tendens—erna, och företagen planerar att om möjligt öka sina arbetsstyrkor.1 Ett tecken på den rådande höga aktivi- teten är också, att permitteringarna i samband med jul- och nyårshelgen beräknas ha varit mindre än vid tidigare årsskiften vilket dock även är ett uttryck för en trendmässig utveckling; sådana stillestånd undvikes mer och mer även där de varit traditionella.

Inom byggnadsverksamheten företogs i början av 1961 en rad åtgärder i syfte att dämpa den säsongmässiga uppgången i sysselsättningen under sommarhalvåret med åtföljande risker för överefterfrågan på arbetskraft. Balansen på byggnadsarbetsmarknaden synes också ha varit jämnare un- der sommaren 1961 än 1960, även om det fortfarande rått knapphet på ar- betskraft. Antalet sysselsatta byggnadsarbetare inom den reglerade sektorn var 5 procent lägre i augusti 1961 än 1960. Detta är ett uttryck för myn- digheternas och företagens strävan efter säsongutjämning inom byggnads- verksamheten. Under motsvarande ti-d 1960 hade sysselsättningen stigit med 6 procent.

Det material som kan läggas till grund för en uppskattning av arbets- kraftsbehovet inom byggnads- och anläggningsverksamheten under det framförliggande året utgörs i första hand av uppgifter om påbörjade bygg- nadsföretag. Enligt länsarbetsnämnderna var påbörjandet inom den regle- rade sektorn under första halvåret 1961 drygt 15 procent större än motsva-

1 Just framkommande preliminära resultat från konjunkturbarometern i december visar obetydlig minskning i arbetskraftsbristen. Ökning av arbetsstyrkan under det närmaste halv- året planeras i nära nog samma omfattning som för ett år sedan.

rande tid 1960. För andra halvåret låg däremot påbörjandet på ungefär sam- ma nivå de båda åren. Enligt länsarbetsnämndernas bedömningar väntas påbörjandet bli större under första kvartalet 1962 än 1961 medan man för andra kvartalet förutser samma nivå som ett år tidigare. Dessa prognoser för igångsättningen har emellertid visat sig vara synnerligen osäkra; det ligger i sakens natur att igångs-ättningen— snabbt kan förskjutas mellan olika kvartal på ett sätt som är mycket svårt att förutse. För redan i gång va- rande byggen föreligger en prog-nos avseende 107 så kallade prognosområ— den »med ca 80 000 byggnadsarbetare; här väntas arbetskraftsbehovet bli nå- got större under tiden fram till mars 1962 än ett år tidigare. Den för 1962 förutsedda ökningen av byggnads— och anläggningsverksamheten med 3 1/2 procent skulle i och för sig tyda på en totalt sett relativt balanserad utveck— ling mellan tillgång och efterfrågan på byggnadsarbetsmarknaden. Man kan dock med ledning av föreliggande byggnads- och andra investeringsprogno- ser förutse en viss direkt nedgång i behovet av byggnads- och anläggnings— arbeten i vissa landsdelar, särskilt i Norrland men även på andra håll, me- dan däremot ökat behov är att vänta inom de mest expansiva områdena. Lo- kala sysselsättningssvårigheter jämsides med en åtminstone tidvis (under högsäsongen) markerad arbetskraftsbrist måste därför väntas. Behovet av omplaceringar blir alltså sannolikt ökat.

För övriga delar av arbetsmarknaden föreligger inget direkt prognos- material annat än länsarbetsnämndernas allmänna bedömningar för vin- terhalvåret och vad som kan utläsas av den väntade produktionsutveck— lingen. Enligt desssa uppgifter synes nuvarande utvecklingstendenser på arbetsmarknaden inte undergå några större förändringar. Man får räkna med hög sysselsättning och ett fortsatt efterfrågeöverskott särskilt inom de tjänsteproducerande sektorerna samtidigt som avflyttningen från jord- bruket fortsätter och även skogsbrukets arbetskraftsbehov minskas i för- hållande till 1961.

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna Löner

Den totala lönesumman ökades enligt konjunkturinstitutets beräkningar med 11 procent från 1960 till 1961. Härav utgjorde ökningen i sysselsätt- ningsvolymen, inklusive effekterna av frånvaro, övertid osv., drygt 2 pro- cent och den genomsnittliga individuella lönehöjningen ca 8 procent; härav avtalsmässigt närmare 5 och löneglidning ca 3 procent. Dessutom ingick i den angivna lönesummaökningen 3/4 procent eller 300 miljoner kronor i en- gångsutbetalningar i samband med överenskommelser om övergång från äldre pensionssystem till ATP m. m. _— Även beräknat från av riksrevisions— verket konstaterat skatteutfall framkommer en ökning av den totala löne- summan på 11 procent 1960—1961.

Den avtalsmässiga löneökningen per timme samt löneglidning (inklusive omflyttningseffekter) uppgick för arbetare inom industri och byggnadsverk- samhet till 8 1/2 procent, för jordbruksarbetare till 12 och för skogsarbetare 10 procent. Motsvarande ökningssiffra för industrins tjänstemän har beräk- nats till 6 procent. Ökningen för de anställda inom handel och samfärdsel synes ha uppgått till 8 procent och något lägre för personal inom allmän förvaltningstjänst.

För arbetsgivarna innebar förra årets utveckling en genomsnittlig ökning av lönekostnaderna per arbetad timme med nära 9 procent. Av denna ök- ning svarar det ökade uttaget till ATP för 1/2 procent medan den under 1961 träffade överenskommelsen mellan industrins tjänstemän och arbets- givare om en industrins tjänstemannapension, ITP, vilken avser att kom- plettera folkpensioneringen och ATP, närmast torde ha medfört en utgifts- minskning för arbetsgivarna under 1961 jämfört med 1960. Arbetsgivarna synes nämligen under 1960 ha hunnit inbetala så stora belopp till SPP före pensionsavlösningen hösten 1960 att dessa medel torde ha täckt 1961 års utgiftsbehov för ITP. Den sammanlagda utgiften för ATP, ITP, sjukförsäk- ringen m. m., beräknas ha ökat företagens kostnader med ett par tiondels procent. Därtill kommer de tidigare omnämnda pensionsavlösningarna på ca 300 miljoner kronor. Totalt kan således företagens löneutgifter beräknas ha stigit med 11 1/2 procent 1960—1961.

Inför de förestående förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter, vilka för övrigt ännu endast offentliggjort relativt kraftigt divergerande öpp—

Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1960—1962 Miljoner kronor i löpande priser.

1960 1961 Förändring Prel- 1960— 1961- 1961 1962 Inkomster prel. prognos Löneinkomster: egentliga löner ............................ 36 810 40 820 + 4 010 + 3 670 arbetsgivaravgifter (ATP, ITP o. RFV) 960 1 160 + 200 + 460 Enskilda företagares inkomster 6 550 7 040 + 490 + 230 därav: jordbrukare ........................ 3 340 3 600 + 260 + 80 övriga företagare .................. 3 210 3 440 + 230 + 150 Kapitalinkomster (netto) .................... 560 690 + 130 —— 110 Inkomstöverföringar (socialpolitiska) ........ 4 230 4 590 + 360 + 580 Utbetalda försäkringsbelopp ................ 1 910 2 030 + 120 + 110 Ofördelad restpost .......................... 2 530 2 800 + 270 + 250 Summa 53 550 59 130 + 5 580 + 5 190 Inkomslanvändning Direkta skatter och avgifter ................ 11 230 13 100 + 1 870 + 970 Försäkringspremier: ........................ 2 170 2 440 + 270 + 470 hushållen ................................ 1 210 1 280 + 70 + 10 arbetsgivaravgifter (ATP, ITP o. RFV) 960 1 160 + 200 + 460 Summa avgångsposter 13 400 15 540 + 2 140 + 1 440 Återstår i disponibla inkomster .............. 40 150 43 590 + 3 440 + 3 750 därav: konsumtion ................ . . . . 37 160 40 110 + 2 950 + 3 100 sparande (utöver försäkringssparande) 2 990 3 480 + 490 + 650 Summa 53 550 59 130 + 5 580 + 5 190

nin—gsbud, är det inte i skrivande stund möjligt att förutse löneutvecklingen 1962. Beräkningarna i det följande baseras på det schematiska antagandet att den genomsnittliga lönenivån stiger på samma sätt som 1961, dvs. med 8 procent; lönesumman skulle då ökas med 9 procent med hänsyn till å ena sidan ökad sysselsättningsvolym och förskjutningar från områden med låg— re till områden med högre lönenivå, å andra sidan bortfall av retroaktivt ut- betalade belopp i samband med omreglering av pensionsförhållandena. An- tagandet om en lönestegring på 8 procent 1962 liksom 1961 anknyter även till konjunkturinstitutets, vilket baserats på tidigare iakttagna samband mel- lan å ena sidan arbetsmarknadsläget vid slutet av året före avtalsåret och å andra sidan avtalsmässig höjning såväl som löneglidning. Givetvis kan de speciella förhållandena i dagens läge medföra att den faktiska utvecklingen blir en annan; t. ex. å ena sidan den på senaste tid markerade skärpningen i vissa exportindustri—ers konkurrensförhållanden, å andra sidan förekoms- ten av särskilda krav från grupper med under de utlöpande tvåårsavtalen eftersläpande löneutveckling.

Sysselsättningsvolymen skulle, enligt den i detta sammanhang rimligaste beräkningen i kapitel V väntas stiga 0,7 procent, vilket gör ca 1 procent för löntagarna; förskjutningen från låg- till höglöneområden kan sås-om tidi- gare väntas medföra någon halvprocent ytterligare. Ett par hundra milj o- ner kronor i återbetalningar av pensionsavgifter inom SPP m. m., som före-

kom under början av 1961 bortfaller nu, vilket gör ett minus på en halv procent. För företagen stiger lönekostnaderna per timme utöver avtalsmäs- sig ökning och löneglidning på grund av ATP- och ITP-avgifter, sed-an hän- syn tagits till den ovannämnda effekten av kontantlöneutbetalningarna till tjänstemännen, med ytterligare 1/2 procent till sammanlagt 9 procent mellan 1961 och 1962.

Övriga inkomster

Fram till och med 1960 baserades jordibi'uksnämndens värderingar av jord- brukarnas inkomster på antaganden »om i princip samma årliga inkomstför- bättring för jordbrukarna som för lantarbetarna. Med anledning av regeln om anknytning av jordbrukarnas inkomster till industriarbetarlönerna har i jordbruksnämnden värderingen av jordbrukarnas arbetsvolym ändrats till att motsvara inkomsterna för industrins arbetare. Även den procentuella ut— vecklingen under 1950-talet blir med detta räknesätt något avvikande från den som beskrivits i tidigare nationalbudgeter.

Mellan 1960 och 1961 beräknas jordbrukarnas inkomster av jordbruk och skogsbruk ha stigit med inemot 8 procent. Inkomsterna från enbart jordbru- ket steg med 6 procent. Antalet jordbrukare fortsätter emellertid att sjunka med en takt av 1 ä 2 procent per år, och den totala individuella inkomstök— ningen uppgick således till 9 å 10 procent. Skörden för innevarande bruk— ningsår beräknas överstiga resultatet för brukningsåret 1960/61 med drygt 1 procent. Höjningen av jordbrukets producentpriser, sedan inkomstregeln utlösts i början av 1962, kan beräknas höja jordbrukarnas individuella in- komstnivå med 6 ä 7 procent från 1961 till 1962 under förutsättning av nor— malskörd i höst. En fjärdedel av böndernas inkomster härstammar från skogsbruk. Skogsstyrelsens beräkningar över skogsavverkningarna under 1962 pekar på en relativt kraftig nedgång från föregående år medan skogs— priserna torde komma att ligga kvar på 1961 års nivå. Den individuella in- komstökningen torde därför begränsas till ca 4 procent och den totala in- komstsumman stiga med ca 2 procent.

Med tanke på den höga ekonomiska aktiviteten under 1961 synes det mest realistiskt anta att övriga företagares individuell-a årsinkomster utvecklats i samma takt som för löntagarna; antalet företagare uppvisade emellertid en påtaglig minskning, vilket torde ha samband med pensionsr-eformen och ökad aktiebolagsbildning. För 1962 antages däremot en lägre inkomstökning för företagare än för löntagare, detta i konsekvens med i andra avsnitt gjor- da antaganden om sambandet mellan löne- och prishöjningar. Som prognos är givetvis den i tabellen uppförda siffran 150 miljoner en ren gissning. —— Hushållens inkomster av räntor och utdelningar ökade kraftigt under 1961, då ca 120 miljoner kronor i sparpremier utbetalades utöver en »normal» ök- ning på 10 miljoner kronor. Nettot av kapitalinkomsterna 1962 kan beräk- nias till ett ca 20 miljoner kronor högre belopp än 1960.

Inkomstöverföringar från stat och kommun till hushållen ökade 1961 med 355 miljoner kronor huvudsakligast till följd av ökade utbetalningar till folk-

pensionärer. För 1962 beräknas ökningen uppgå till 580 miljoner kronor främst till följd av förhöjda barnbidrag i samband med skattereformen vid årsskiftet samt minst två indextillägg och standardtillägg på folkpensioner- na. Utbetalda försäkringsbelopp, vilka ökade med ca 120 miljoner kronor 1961, kan vid normal sjuklighet beräknas för innevarande år öka med 110 milj oner kronor.

Den ofördelade restposten av inkomster ant-as i huvudsak ha samma pro- centuella utveckling som löneinkomsterna. Hushållens sammanlagda in- komster 1961 översteg 1960 års med ca 5 600 miljoner kronor, vilket bety- der en ökning med 10 1/2 procent. Enligt de beräkningar och antaganden som refererats härovan skulle summan öka med närmare 9 procent eller drygt 5 miljarder kronor 1962.

Direkta skatter, försäkringspremier m. m. Disponibla inkomster

Hushållens inbetalningar av skatter och avgifter till stat och kommun öka- de 1960—1961 med 1 870 miljoner kronor. Sänkningen av den direkta skat— ten från och med i år beräknas medföra ett bortfall av omkring 800 mil— joner kronor för 1962. Trots detta beräknas hushållens inbetalningar av direkt skatt till följd av inkomststegringen öka med nära 1 miljard kro- nor jämfört med 1961. Hushållens inbetalningar av försäkringspremier öka- de relativt kraftigt eller med 70 miljoner kronor 1961 troligen som följd av ökat intresse för tilläggspensionering och livförsäkring. I år torde någon motsvarande ökning inte inträffa. Det för konsumtion och sparande återstå- ende beloppet var 1961 drygt 3400 miljoner kronor eller ca 8 1/2 procent större än låret förut. Den i tabell 2 framräknade ökningen för 1962 på drygt 3 700 miljoner kronor innebär en ökning med närmare 9 procent.

2. Konsumentprisema

Från december 1960 till november 1961 har konsumentprisindex stigit med 2,1 procent. Prisstegringen var kraftigast under första halvåret då den uppgick till 1,6 procent mot endast 0,5 procent under perioden juni—novem- ber. Detta utvecklingsmönster har varit gemensamt för samtliga huvudgrup- per, utom för posten kläder och skor.

Bakom en konstaterad höjning med 3,1 procent på delposten livsmedel, varav 2,4 procent under första halvåret, döljer sig en rad faktorer. Jord- bruksavtalets inkomstregel utlöstes i februari 1961 och kompletterades i juni med en höjning av mjölkpriserna (sedan medlen i den s. k. smörkas- san tagit slut), Vilket sammanlagt motsvarade en genomsnittlig prisuppgång i livsmedelspriserna med något mer än 1 procent. Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter sjönk emellertid kraftigt under loppet av 1961 och effekten härav på livsmedlens prisnivå i november kan beräknas motsvara 2 procent i sänkande riktning. Eftersom spärrbestämmelserna i jordbruks-

Dec. 1960- Juni- Dec. 1960— Effekt på juni 1961 nov. 1961 nov. 1961 totalindex Totalt .......................... 1,6 0,5 2,1 2,1 Livsmedel ...................... 2,4 0,7 3,1 0,9 Alkoholhaltiga drycker och tobak 0,3 0,1 0.4 0 Bostad ........................ 2,7 0,3 3,0 0,3 Bränsle och lyse ................ 1.1 — 0,2 0,9 0,1 Kläder ........................ _ 0,1 0,6 0,5 0,1 Inventarier .................... 1,7 0,6 2,3 02 Diverse ........................ 1,4 0,6 2,0 0,5

avtalets så kallade 3-procentregel på något längre sikt avser att upphäva verkningarna av förändringar i Världsmarknadspriserna måste denna sänk- ning betraktas som tillfällig. Kraftiga prisstegringar på frukt och grönsaker medförande en stegring av prisnivån för livsmedel med 1,3 procent inträf- fade under hösten 1961. De kraftigaste prisstegringsfaktorerna har emeller- tid utgjorts av höjda marginaler inom förädlings- och distributionsleden samt höjda priser på övriga tjänster inom livsmedelssektorn. Effekten av dessa prisstegringar beräknas till 1,5 procent. Uppgången i livsmedelspriser- na med 3,1 procent motsvaras av en uppgång i totala konsumentprisindex med 0,9 procent.

Prisindex för bränsle och lyse har, närmast till följd av sänkta priser på eldningsoljor, i stort sett varit sjunkande sedan början av 1957. Huvudsak- ligast på grund av omläggningar i rabattsystemen sjönk priserna på eld- ningsoljor i juli 1961 med över 11 procent men steg sedan i oktober med 9 procent. Den sammanlagda ökningen i posten bränsle och lyse uppgår till en procent.

Bostadshyrorna steg med drygt 2 procent i början av 1961 och har sedan fortsatt att stiga i avtagande takt med ytterligare en procent över december- nivån 1960. Även för övriga tjänster har uppgången i prisnivån varit om— kring 3 procent under 1961. Det har över huvud taget varit karakteristiskt för utvecklingen under 1961 att priserna stigit förhållandevis kraftigare för de varor och tjänster som tillhandahålls utan inverkan av internationell konkurrens.

Även i flertalet övriga västeuropeiska länder har de interna priserna sti- git snabbare under loppet av 1961 än under 1960. Fördyrande produktions- kostnader har åtminstone delvis redan slagt igenom i konsumentpriserna för industriella färdigvaror.

Beträffande läget vid årsskiftet och den fortsatta prisutvecklingen är föl- jande mer eller mindre kända faktorer att beakta.

De under hösten kraftigt fallande Världsmarknadspriserna på jordbruks- produkter utlöste jordbruksavtalets 3-procentregel i december, Vilket har medfört höjda importavgifter för jordbruksprodukterna. Den ökning av jord- brukets producentpriser som avsetts med regelutlösningen k-an under de—

cember och januari beräknas slå igenom på konsumentprisnivån med 0,4 procent. Eftersom Världsmarknadspriserna såsom tidigare antytts nu synes röra sig uppåt igen förefaller det sannolikt att de höjda importavgifterna leder till den avsedda effekten och att ytterligare någon höjning tillkom-mer därutöver. Detta innebär att konsumentprisindex vid 1961 års slut torde ha legat 1 procent över årsvmedelnivån. Jordbruksavtalets inkomstregel, vilken avser att tillförsäkra jordbrukarna samma inkomstförbättring som för indu- striarbetarna, kommer att medföra ytterligare en uppgång av konsument- prisnivån med en tredjedels procent.

Under loppet av 1961 var uppgången i bostadshyrorna väsentligt lägre än under 1960 och denna utveckling väntas fortsätta under 1962. Här antas hy- reshöjningen stanna vid 1 procent vilket för totalindex betyder en uppgång med 0,1 procent.

I det föregående avsnittet om lönerna antogs att den genomsnittliga ök- ningen mellan 1961 och 1962 av arbetsgivarnas kostnad per timme skulle bli ca 9 procent. Denna kostnadsstegring motverkas av en viss produktivi- tetshöjning. Inom de servicebetonade näringsgrenar det är fråga om här torde den genomsnittliga produktivitetsvinsten vara något lägre än vad som gäller för näringslivet i dess helhet, eller omkring 2 procent. Ytterligare en press uppåt på priserna kan företagens strävan efter proportionell höjning av deras bruttoersättning utgöra. Det är emellertid synnerligen ovisst i vil- ken utsträckning dessa krav kommer att tillgodoses under loppet av 1962 och i vilken grad eftersläpning från 1961 av motsvarande prisstegringsimpul- ser ännu finns kvar.

För en beräkning av inverkan på konsumentpriserna av en ökning i löne- kostnaderna bör hänsyn tas till ytterligare några faktorer. Av totala vikt- summan i konsumentprisindex beräknas tjänsterna (exkl. bostäder) svara för 16 procent, förädlingskostnader inom sådan varuproduktion som arbe- tar utan internationell konkurrens för 7 procent och handelns marginaler för 17 procent; sammanlagt 40 procent. Varors och tjänsters värdestegring under distribution och förädling kan till två tredjedelar hänföras till löner och en tredjedel till företagen. Den genom lönestegringen på 7 procent ut- över produktivitetsstegringen kostnadsmässigt givna prisstegringen skulle sålunda kunna beräknas till 40 procent av två tredjedelar av 7 procent, dvs. noga räknat 1,9 procent. Därtill finns som antytts ytterligare prisstegrings— impulser i detta sammanhang. Någon som helst precision är givetvis i reali- teten inte möjlig i ifrågavarande beräkning, men man torde vara försvarad om .man anger den kostnadsmässigt oundvikliga prisstegringen vid den an- tagna lönekostnadsstegringen till ca 2 procent.

Under förutsättning att höjningen av omsättningsskatten med 2 procent får fullt genomslag i konsumentpriserna kommer detta att höja prisnivån med 1,5 procent. Höjningen av bensinskatten lyfter nivån med ytterligare någon tiondels procent. Totalt betyder dessa beräkningar på basis av direkt verksamma kostnadsökningar en höjning av nivån för konsumentsprisindex

från december 1961 till december 1962 med 4 ä 4 1/2 procent. Trots att en särskilt stor del härav (oms etc.) kan väntas redan vid början av året torde skillnaden mellan årsmedeltalen bli ungefär lika stor beroende på att ut- gångsläget i förhållande till 1961 års medelnivå är relativt lågt. Till detta kommer inverkan av förändringar i prisläget utomlands vilka för närva- rande närmast synes röra sig uppåt. De fortsatta tullsänkningarna inom EFTA liksom svårigheterna att ta ut tidigare priser på vissa exportvaror motväger dock dessa prisstegringsimpulser.

3. Konsumtionsvolymen

Under de tre första kvartalen 1961 ökade värdet av den privata konsum— tionen med 8 procent jämfört med motsvarande period 1960 enligt konjunk- turinstitutets beräkningar. Höjningen av omsättningsskatten från och med årsskiftet 1961/62 torde ha medfört en viss ökning i inköpen av konsum- tionsvaror under fjärde kvartalet, dock inte av samma omfattning som un- der hösten 1959. Inköpen av konsumtionsvaror under fjärde kvartalet 1961 kan beräknas ha uppnått samma höga volymmässiga nivå som uppnåddes under fjärde kvartalet 1960, då de disponibla inkomsterna hade stigit kraf— tigt till följd av pensionsavlösningarna. Den volymmässiga ökningen för hela 1961 jämfört med 1960 kan därför preliminärt beräknas till ca 6 procent.

I synnerhet från 1959 till 1960 men även från 1960 till 1961 var ökningen i hushållens konsumtionsvolym betydligt mindre än ökningen i de dispo- nibla inkomsterna. För 1960 kan detta delvis förklaras av överflyttningen av hushållens inköp från första kvartalet 1960 till fjärde kvartalet 1959 i samband med införandet av omsättningsskatten. Därtill gav de relativt kraf- tiga löneökningarna och kontantlöneutbetalningarna av pensionsavlösnings- pengar till tjänstemän inom det privata näringslivet ett inte oväsentligt ökat sparande till resultat. En betydande del av den disponibla inkomstökningen 1960—1961 absorberades alltså av sparande.

För något längre perioder har gällt att ökningen av den privata konsum- tionen ganska väl har följt utvecklingen för de disponibla inkomsterna. Man kan emellertid finna att under år med speciellt kraftig eller svag ökning i de reala disponibla inkomsterna har ökningen i konsumtionsvolymen inte blivit lika kraftig respektive svag. Den i tabell 1 framräknade ökningen i disponibla inkomster 1962 uppgår till drygt 4 procent i fasta priser, vilket är någon procentenhet mer än årsgenomsnittet för 1950-talet. Ökningen i hushållens reala konsumtion skulle dock bli mindre, detta med hänsyn till det ovannämnda sambandet mellan realinkomstökningen och konsumtion samt (ehuru i ringa mån) ett visst bakslag i konsumenternas inköpsvolym närmast efter varuskattens höjning. En konsumtionsökning med 3 1/2 pro- cent synes sannolikast.

Konsumtionen på olika delområden. I samband med införandet av omsätt-

ningsskatten 1960 kunde en markant tidigareläggning av inköpen av spe- ciellt varaktiga konsumtionsvaror noteras. Men även inköpen av livsmedel för förbrukning 1960 synes i mindre utsträckning ha förlagts till slutet av 1959. Någon motsvarande utveckling 1961/62 torde inte ha inträffat. Med hänsyn till den beräknade ökningen i disponibla inkomster kan en ökning i konsumtionen av livsmedel med 1 1/2 procent väntas för 1961—1962. För posten spritdrycker, viner och tobak torde den reala utgiftsökningen liksom under närmast föregående år bli upp till ett par procent högre.

Det beräknade tillskottet av nya lägenheter medför en ökning av bostads- konsumtionen med ca 4 procent, vilket innebär samma ökningstakt som un— der föregående år. Under 1961 ökade förbrukningen av bränsle med endast ca 3 procent tack vare den förhållandevis milda väderleken. Med antagande av normal väderlek under 1962 kan årets ökning förutses bli 5 procent.

Den reala ökningen i hushållens inköp av kläder och skor var mycket kraftig för de tre första kvartalen 1961 vilket torde hänga samman dels med stagnationen för denna post under de första månaderna 1960 och dels med inkomstökningen under 1961. Trots en viss överflyttning av köpen från 1962 till sista kvartalet 1961 förefaller det med avseende på inkomstelasticiteten för denna varugrupp sannolikt att en uppgång med 3 ä 4 procent inträffar mellan 1961 och 1962.

Även inköpen av inventarier låg på en hög nivå under 1961. Uppgången gällde främst möbler och elektriska artiklar (TV- och radioapparater). Ny- köpen av TV-apparater har emellertid avtagit under 1961 och väntas i fort- sättningen minska under 1962. Höjningen av omsättningsskatten torde ha en viss inverkan på inventarieposten genom tidigareläggningar av inköpen till sista månaderna 1961. Med tanke på den höga ökningstakt som denna post uppvisat under 1950-talet kan dock uppgången från 1961 till 1962 be- räknas till inemot 4 procent.

Sannolikt som följd av den tidiga våren, den sena hösten samt höjningen av omsättningsskatten ökade nyköpen av personbilar kraftigare än vad in— komstökningen i och för sig gav anledning att förvänta. På branschhåll fin- ner man det inte troligt att 1961 års rekordnivå kom-mer att uppnås under 1962. Totalt kan dock de reala utgifterna för drift och underhåll av den be- fintliga fordonsparken samt för nytillskotten öka med 5 ä 6 procent från 1961 till 1962.

Hushållens reala utgifter för järnvägsresor ökade med någon procent un- der 1961. Den trendmässiga tillbakagång i järnvägstrafiken som noterades under 1950—talet synes nu ha utbytts mot en svag uppgång. Medan resorna på kortare sträckor alltjämt fortsätter att minska ökar nämligen de längre resorna mellan stora befol-kningscentra. Även de reala utgifterna för flygre- sor beräknas öka från 1961 till 1962.

Hushållens reala utgifter för sjukvård och hygien ökade kraftigt under de tre första kvartalen 1961. Då förändringar i utgifterna på denna post myc- ket nära följer förändringar i den reala inkomsten torde ökningen 1961—

1962 stanna vid ca 4 procent. De reala utgifterna för övriga varor och tjäns- ter (t. ex. TV- och radiolicenser, postporto, tele, fotoartiklar m. m.) ökade under de tre första kvart-alen 1961 med ca 5 procent. Även för denna varu- grupp är inkomstelasticiteten kraftigt positiv, men en viss mättnad i TV- expansionen gör att den reala ökningen 1962 kan väntas bli något lägre än föregående år.

VII. Investeringarna

1. Utgångspunkter och metoder

Föreliggande prognos över investeringsverksamheten under 1962 bygger i första hand på uppgifter om investeringsplanerna vilka insamlats från olika delar av näringslivet, från kommunerna och från staten. Prognosen baseras även på vissa administrativa data, såsom av arbetsmarknadsmyn- digheterna beviljade igångsättningstillstånd och av riksdagen fastställda ramar för den statliga bostadslånegivningen.

Inledningsvis presenteras resultatet av några överslagsmässiga kalkyler som på grundval av arbetsmarknadsstyrelsens uppgifter om igångsättning samt på data från byggnadsinventeringarna utförts beträffande utvecklings- tendenserna inom den tillståndsreglerade byggnadsverksamheten 1961—1962. Dessa kalkyler innefattar ej bostadsbyggande, statliga kraftverk och statlig samfärdsel; däremot innefattas byggnadsverksamheten (med nämnda un- dantag) även i de 5. k. fria orterna. Därefter genomgås olika delområden (även sådana som ej regleras genom igångsättningstillståndsgivningen) så- väl i fråga om byggnader och anläggningar som övriga fasta investeringar. Prognosen som sammanfattas i tabell 6 syftar till att fastställa den av före- tag och myndigheter eftersträvade reala investeringsutvecklingen från 1961 till 1962 modifierad med hänsyn till de vid årets början rådande riktlin- jerna för kreditpolitik, igångsättningstillstånd, investeringsramar m. m. För- ändringstalen i tabell 6 och i texten är angivna i 1961 års priser. Där ej an- nat angives avses fasta bruttoinvesteringar inklusive kostnader för reparatio- ner och underhåll.

2. Delkalkyler på viss byggnadsverksamhet

De tidigare försöken att låta ett antal orter vara befriade från kravet på tillstånd att sätta igång byggnads- och anläggningsverksamhet utvidgades från och med april 1961 till att omfatta 80 kommuner motsvarande en 10 procent av landets befolkning. Vid beräkningarna i tabell 1 har det därför inte såsom tidigare varit möjligt att basera antagandet om igångsättningen under 1961 på uppgifter om beviljade igångsättningstillstånd. Då det emel- lertid föreligger skyldighet även för byggherrar inom de s. k. fria orterna att lämna uppgifter om påbörjade byggnadsföretag har den ifrågavarande kal- kylen kunnat baseras på dessa. Den framräknade igångsättningen enligt sta- tistiken över påbörjandet ger emellertid för 1960 ett resultat som är nå— got lägre än vad uppgifterna om meddelade igångsättningstillstånd upp- visar. Det föreligger således inte full jämförbarhet bakåt i tiden med mot— svarande uppgifter i tabell 1.

Tabell VII: l. Räkneexempel för 1962 års tillståndsberoende byggnadsverksamhet (exkl. bostäder) Miljoner kronor i 1961 års kostnadsnivå.

Igång— Beräknad Antagen Belastning till följd Total be- sättning faktisk igång- av igångsättning lastning under bygg- sättning 1962 = 1961 (del- nads- 1962 1961 eller 1962 realbud- vis prog- verksam- tidigare get nos) het 1961 Jordbruk, skogsbruk 0. fiske 4 3 2 2 1 3 Industri och hantverk 970 940 900 620 350 970 Kraft- och belysningsverk1 160 185 150 180 10 190 Samfärdsel' 180 190 200 135 65 200 Handel ........ 680 580 720 500 195 695 Förvaltning, sociala ändamål 430 375 400 315 145 460 Skolor, kyrkor, samlings- lokaler . ................ 590 485 665 400 215 615 Vägar, gator, vatten och avlopp . ................ 630 735 600 525 185 710 Militära arbeten, civilförsvar 120 120 135 100 65 165 Summa 3 764 3 613 3 772 2 777 1 231 4 008

1 Statliga arbeten ingår inte.

Från 1960 till 1961 kan igångsättningen av byggnader och anläggningar (utom bostäder) beräknas ha ökat med 8 procent och den totala byggnads- volymen med 7 procent. Om man antar att igångsättningen 1962 i fasta pri- ser blir av ungefär samma omfattning som 1961 kan den totala byggnads- volymen väntas öka med ca 11 1/2 procent från år 1961 till 1962. För att lättare kunna klargöra konsekvenserna av en ändring av antagandet om igångsättningen under 1962 redovisas belastningen på 1962 års byggnads- verksamhet uppdelad på belastningen till följd av redan vid årsskiftet 1961/62 pågående byggen och belastningen till följd av den antagna igång— sättningen under 1962.

Förändringar i byggnadstiderna inom de olika områdena är givetvis av central betydelse för utvecklingen av den totala byggnadsverksamheten. Till följd av brist på uppgifter rörande spridning och säsongvariationer har byggnadstiderna antagits bli av samma längd 1962 som 1961.

De procentuellt kraftigaste ökningarna enligt dessa antaganden inträffar för skolor och kyrkor, förvaltning och sociala ändamål samt för handeln. Speciellt för industrin gäller att den höga igångsättningen av byggnader och anläggningar under föregående år synes medföra en ökning i byggnadsverk- samheten även från 1961 till 1962. (Investeringsenkäten pekar dock i an- nan riktning. Se nästa avsnitt.)

3. Beräkningar över hela investeringsverksamheten

Bostäder

Enligt konjunkturinstitutets preliminära beräkningar har bostadsinveste- ringarna exklusive reparationer och underhåll ökat med ca 7 procent från

1960 till 1961. En avsevärd del av denna ökning synes falla på småhusei. De säsongrensade kvartalsvisa kalkylerna pekar beträffande utvecklingel under 1961 på en särskilt för småhusen — markant stegrad investerings volym under de två första kvartalen medan under tredje och fjärde kvart:— len en viss dämpning beräknas ha ägt rum.

Igångsättningen av bostadsbyggen under 1961 kan, i antal lägenheter räl-- nat, för flerfamiljshusen beräknas ha varit obetydligt större än under 196) medan en ökning med halvtannat tusental kan antagas ha skett för småhi- sen. Igångsättningen under året företer en något mindre koncentration til andra halvåret än normalt något som åtminstone delvis kan antas sammal- hänga med det åtstramade kreditmarknadsläget under hösten och som ocksi medverkar till att förklara den ovannämnda avmattningen under senare dl— len av 1961.

Bostadsbyggandets omfattning regleras väsentligen genom medelsramarm för den statliga bostadslåneverksamheten samt, vad beträffar flerfamiljshi- sen, av omfattningen och tidsfördelningen av de av arbetsmarknadsmyndig- heterna i koordination med långivningen beviljade igångsättningstillstånde1. De för innevarande budgetår enligt 1961 års statsverksproposition gällande låneramarna beräknas sammantaget med det icke statsbelånade bostadsbyg- gandet medge en igångsättning av totalt 70 000 lägenheter, varav 49 500i flerfamiljshus. Då igångsättningen under andra halvåret 1961 för flerfamilj:— husen har beräknats till ca 32 000 lägenheter och samtidigt ca 5 000 lägenheta

Tabell VII: 2. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1957—1961

Flerfamiljshus (exkl. tertiärbelånade Småhus (inkl. tertiärbelånale rad- och kedjehus) rad- och kedjehus) Påbörjade Inflyttnings- Pågående vid Påbörjade Inflyttnings färdiga periodens slut totalt färdiga totat 1957 ............ 47 150 47 350 54 100 18 400 17 100 1958 ............ 52 300 44 850 61 550 16 450 17 400 1959 ............ 53 550 51 350 63 700 17 850 17 950 1960 ............ 51 650 50 950 64 400 (20 000) 17 300 1961 ............ (52 250) (51 700! (64 950) (21 500) (20 500) I månadskommunerna1 1960 1 kv ...... 7 250 10 450 60 550 1 200 3 000 2 kv ...... 11 600 13 900 58 200 4 100 2 750 3 kv ...... 16 150 12 100 62 250 3 900 1 900 4 kv ...... 16 650 14 500 64 400 3 200 3 700 1961 1 kv ...... 8 850 12 450 60 800 1 750 2 950 2 kv . . . . 11 450 12 850 59 400 4 950 2 850 3 kv . . 14 450 11 950 61900 4 100 2 550 4 kv ...... (17 500) (14 450) (64 950) . . . .

' Med månadskommuner avses de kommuner -— huvudsakligen tätorter —— för vilka (et föreligger månadsstatistik rörande småhusbyggandet. Dessa beräknas 1960 ha svarat för on- kring 65 procent av smähusbyggandet i hela landet.

Anm. Uppgifter inom parentes avser uppskattade värden.

av innevarande budgetårsram beviljats dispens för igångsättning redan före budgetårsskiftet skulle alltså omkring 12 500 lägenheter av den ursprung- liga ramen kvarstå för igångsättning under vårhalvåret 1962. Med hänsyn dels till den utökning av ramarna med 3 000 lägenheter som föreslås i propo- sition nr 2/1962 och som huvudsakligen kan förväntas beröra flerfamiljs- husen, dels till den dispensgivning som kan komma att äga rum från näst- kommande budgetårs låneramar synes det realistiskt att räkna med att igång- sättningen under vårhalvåret i är närmast skulle komma att bli tusentalet lägenheter större än under vårhalvåret i fjol, dvs. motsvara knappt 21 500 lä- genheter. För småhusen synes däremot ett överskridande under första halv- året 1962 av den förhållandevis höga nivå som rådde under motsvarande fjolårsperiod knappast sannolikt.

För nästkommande budgetår föreslås en medelsram som sammantagen med de privatfinansierade bostadshusen motsvarar 75 000 lägenheter. För— delningen på hustyper innebär —— jämfört med den som kan beräknas gälla för innevarande budgetår —— en minskning för flerfamiljshusen med ca 1 000 lägenheter och en betydande ökning för småhusen. Denna sistnämnda ökning antages här föranleda en viss stegring av igångsättningen av små- hus under andra halvåret 1962 i förhållande till andra halvåret 1961. Även för flerfamiljshusen kan det — inte minst med hänsyn till den förhållande- vis låga nivån under andra halvåret 1961 — vara berättigat att anta en viss ökning av igångsättningen hösthalvåret 1962. I prognosen har sålunda för detta halvår antagits 33 000 lägenheter i flerfamiljshus. Den totala igång- sättningen skulle därigenom antas uppgå till mer än 76000 lägenheter eller drygt 2 000 lägenheter fler än vad som beräknats för fjolåret. I förening med antaganden om oförändrade lägenhetsstorlekar och om oförändrade byggnadstider kan utifrån ovan angivna förutsättningar bostadsinvestering- arna exklusive underhåll beräknas komma att öka med drygt 1 procent från 1961 till 1962. I det belopp på 70 miljoner kronor som redovisas i tabell 6 inkluderas en antagen normal ökning av underhållskostnaderna med 25 mil- joner kronor. De säsongrensade kvartalsberäkningarna över ny- och om- byggnadsverksamheten tyder på knappt 2 procents ökning från fjärde till första kvartalet. Nivån förändras därefter enligt dessa beräkningar ej nämn- värt förrän under fjärde kvartalet 1962, som innebär en ökning i förhållan- de till tredje på ca 3 procent.

Industrin

Investeringarna inom industrin uppvisade under större delen av 1950-talet relativt moderata förändringar utifrån den höga nivå som uppnåtts redan 1950. Uppsvinget 1954 innebar sålunda endast att investeringarna efter des- sas nedpressade läge under 1952 och 1953 volymmässigt sett återfördes till samma nivå som 1950 och ökningstakten var under de därpå följande åren ej större än att nivån 1957 endast låg ett par procent över 1954. Det är na- turligt att denna låga ökningstakt för industriinvesteringarna, vilken väsentli-

Tabell VII: 3. Investeringsplaner inom industrin för 1962 Ny- och ombyggnadsverksamhet respektive ny- och ersättningsanskaffning. Miljoner kronor.

Byggnader och anläggningar Maskiner och apparater Beräk- Plane- Därav av- Beräk- Plane- nade rade sedda att nade rade kostnader utgifter påbörjas kostnader utgifter 1961 1962 senare än 1961 1962 1 jan. 1962 1. Gruvindustri .................. 44 46 9 72 64 2. Metall- och verkstadsindustri .. 657 604 203 918 913 därav: järn- och stålverk ............ 139 129 34 359 323 järn-, stål— och annan metall- manufaktur .................. 42 27 11 74 64 mekaniska verkstäder m. m. .. 326 311 117 358 369 skeppsvarv . .................. 82 86 28 33 65 elektroteknisk industri ........ 68 51 13 94 92 3. Jord- och stenindustri ........ 42 51 18 93 84 4. Träindustri .................. 55 36 17 82 44 5—6. Massa-, pappers- och grafisk industri ...................... 307 230 47 599 601 därav: träsliperier och cellulosafabriker 146 95 25 314 304 pappersbruk och pappfabriker.. 161 135 22 285 297 7. Livsmedelsindustri ............ 75 75 33 127 96 8. Dryckesvarn- och tobaksindustri 19 11 4 19 14 9. Textil- och sömnadsindustri. . .. 28 36 15 86 73 10. Läder-, här- och gummivaru- industri ...................... 9 9 5 30 27 11. Kemisk- och kemisk-teknisk industri ...................... 128 142 36 172 223 Summa 1 364 1 240 387 2 198 2 139 12. El-, gas- och vattenverk ...... 927 828 155 181 128 Summa 2 291 2 068 542 2 379 2 267

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar. Källa: Kommerskollegiets investeringsenkät.

gen torde få ses mot bakgrunden av en inte minst beträffande industrins bygg- nadsverksamhet restriktiv ekonomisk politik, måste ha inneburit ett med åren alltmer markerat investeringsbehov. Att 1958, trots den under detta år inledda tillfälliga avmattningen i konjunkturen, kom att utgöra begynnelse- året för en period av starkt expansiva industriinvesteringar, torde väsent- ligen sammanhänga med den successivt liberaliserade byggnadsregleringen samt investeringsavgiftens slopande fr. o. m. årets ingång. Expansionen har medfört att de totala industriinvesteringarna, inklusive underhåll, under 1961 kan beräknas ha varit nära 45 procent högre än 1957, vilket innebär en genomsnittlig årlig ökningstakt på omkring 10 procent. Enligt kommers— kollegiets senaste oktoberenkät beräknas ökningen mellan 1960 och 1961 ha uppgått till ca 13 procent, dvs. en starkare ökning än mellan 1959 och 1960. Utvecklingen under senare delen av 1961 betydde dock enligt oktoberenkä-

Tabell VII: 4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1956—1962 Procentuell förändring.

1956— 1957— 1958— 1959— 1960— 1961—— 1957 1958 1959 1960 1961 1962 Byggnader och anläggningar Planerat i oktober året innan.... + 13 + 16 1 + 16 + 14 —— 9 Planerat i mars samma år ...... + 26 + 20 + 18 + 31 + 24 Faktiskt inträffad förändring löpande priser ................ + 5 + 17 + 9 + 26 + 18 fasta priser .................. + 1 + 17 + 9 + 18 + 14 llfaskiner och apparater Planerat i oktober året innan.... 10 + 7 — 4 + 14 + 10 + 3 Planerat i mars samma år ...... + 4 + 25 + 9 1+ 25 1+ 23 Faktiskt inträffad förändring löpande priser ................ + 1 + 24 1+ 5 1+ 22 1+ 18 fasta priser .................. —- 2 + 24 1+ 5 1+ 13 1+ 13

* Utan justering för statistisk missvisning kring årsskiftet 1959/1960 är prognossiffran för 1961 + 13 procent enligt oktoberplanerna och + 26 procent enligt vad som planerats i mars. Marsplanerna för 1960 uppgick utan justering till 18 procent och utfallssiffrorna för 1959, 1960 och 1961 i löpande priser + 8, + 15 och + 21 procent och i fasta priser + 8, + 6 och + 17 procent.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar. Källa: Kommerskollegiets investeringsenkäter.

tens halvårsvisa uppgifter en väsentligt försvagad ökningstakt för byggnads- investeringarna medan ökningstakten för maskininvesteringarna snarast sy- nes ha varit i tilltagande. Sistnämnda förhållande kan möjligen, förutom sannolikheten av en viss oms-rush under hösten 1961 sättas i relation till verkstadsindustrins särskilt under vårhalvåret pressade leveransläge och de därav betingade statliga rekommendationerna om återhållsamhet med in- vesteringar under vårhalvåret.

Enligt oktoberenkätens uppgifter om investeringsplanerna för 1962 synes investeringskonjukturen för industrins del nu vara i färd med att ebba ut. Minskning av investeringarna exklusive underhåll planeras sålunda för bygg- nader och anläggningar med ca 9 procent och för maskiner och apparater med ca 3 procent (jfr tabell 3). Dessa siffror måste dock tolkas med stor försiktighet.

Som framgår av tabell 4 kan man för såväl investeringarna i byggnader och anläggningar som för maskiner och apparater konstatera att under den senaste uppsvingsperioden, de i oktober angivna plansiffrorna för det fram- förliggande årets investeringar i allmänhet endast inneburit en helt obetydlig underskattning av den faktiska volymmässiga förändringen; 1959 utgör det enda exemplet på en mera betydande diskrepans.

Det faktum att man i oktoberplanerna sålunda ofta har haft en god pro- gnos på utfallet behöver emellertid ej innebära att man samtidigt har en god prognos på den av företagen eftersträvade investeringsutvecklingen. För

t. ex. de senaste högkonjunkturåren har man tvärtom anledning att anta att så ej är fallet, detta med hänsyn till att det höga kapacitetsutnyttjande un- der dessa år inom såväl byggnadssektorn som inom verkstadsindustrin rim- ligen måste ha haft en viss hämmande inverkan också på industrins möj- ligheter att kunna realisera sin investeringsefterfrågan. Överensstämmelsen mellan oktoberplaner och utfall skulle då närmast sammanhänga med att man i oktober ännu ej har fullt utarbetade planer och sålunda för såväl byggnader som för maskiner systematiskt underskattar efterfrågeutveck- lingen för det kommande året. Den ofta betydande uppjustering av de pla- nerade ökningstalen som regelmässigt har skett i marsenkäterna talar också för att oktoberplanerna åtminstone för senare delen av det framförlig- gande året fullt rimligt måste betecknas som ofullständiga. Med hänsyn till vad ovan sagts blir också den påtagliga diskrepansen mellan oktober— planer och utfall för investeringarna 1959 rimlig i beaktande av att detta är åtminstone till övervägande delen kännetecknades av viss överskottskapa- citet. En sådan gällde emellertid även för 1958; att man ej för t. ex. bygg— nader och anläggningar får samma mönster som 1959 är dock naturligt med tanke på att företagen inför konjunkturavmattningen 1958 torde ha intagit en avvaktande hållning varför oktoberplanerna kommit att framstå som för- hållandevis realistiska. (Det för 1958 särpräglade förhållandet mellan pla- nerade och realiserade maskininvesteringar torde var av helt speciell natur och närmast sammanhängande med investeringsavgiftens slopande.)

Vid en bedömning av vilken uppjustering av de i oktober redovisade in- vesteringsplanerna som bör göras för att en mera rättvisande bild av före- tagens investeringsefterfrågan under 1962 skall kunna erhållas torde man kunna få viss ledning genom ett studium av hur marsenkäternas plansiffror i olika tidigare skeden förhållit sig till oktoberplanerna. Därvid måste man emellertid beakta att en viss tendens till överskattning i marsplanerna sy- nes föreligga oberoende av såväl kapacitetsläget inom byggnads- resp. verk- stadsindustrin som eventuella övriga hämmande faktorer. Vidare måste man beakta att skillnaden mellan planerna i oktober och mars helt naturligt ej är oberoende av det allmänna konjunkturlägets utveckling och företagens mer eller mindre ändrade föreställningar härom, osäkerhet inför avtalsrö- relser kring årsskiftet osv.

För byggnader och anläggningar har uppjusteringen av plansiffrorna från oktober till mars för flertalet år då ej speciella omständigheter inverkat va- rit förhållandevis likartad och närmast av storleksordningen 6 procent. (Kor— rektion här därvid skett för den prisstegring som kan beräknas vara inba— kad i marssiffrorna.) Med en Viss reduktion betingad av den i marspla- nerna föreliggande tendensen till överskattning skulle en normal korrek- tionsfaktor för den i oktober angivna planerade efterfrågeförändringen upp- gå till 6—7 procent. Prognosen för 1962 skulle sålunda — med reservation för den osäkerhet som följer av ovissheten om konjunkturläget hösten 1962 — gå ut på en minskning av industrins investeringar i nybyggnader och anläggningar med ett par procent.

Att någon mera betydande nedgång av dessa investeringar redan under 1962 skulle komma att äga rum synes ej heller sannolikt med tanke på de i tabell 1 redovisade kalkylerna, som för industrins del tyder på en ökning med 3 procent då igångsättningen under 1962 antas minska med 3 pro- cent i förhållande till 1961. För att åstadkomma en mera betydande investe— ringsminskning skulle —— genom att ett visst års byggnadsverksamhet, till följd av de förhållandevis länga byggnadstider som gäller, i så hög grad domineras av projekt som satts igång redan året före erfordras en ned- skärning av igångsättningen 1962 av en helt orealistisk storleksordning, eller närmare hälften.

När det gäller investeringarna i maskiner och apparater uppvisar relatio- nen mellan oktoberplaner och marsplaner en betydligt större variabilitet än för byggnader —— något som helt naturligt får ses som ett utslag av att dessa investeringsplaner är mera kortsiktiga och därigenom reviderhara på ett annat sätt än för byggnader. Detta förhållande medför emellertid att dessa investeringar kan antas vara påtagligt känsliga för förändringar i det all- männa konjunkturläget —— något som i hög grad försvårar en prognos för helåret 1962.

Att man under början av 1962 har att emotse en ökad investeringsefter- frågan för industrimaskiner torde vara ganska sannolikt, dels med hänsyn till den tendens till aceelererad ökningstakt under slutet av 1961 som synes föreligga, dels som ett komplement till den ökning i antal-et färdigställda industribyggnader som torde ägt rum.

Som tabell 4 visar har vanligtvis en kraftig uppjustering av plansiffrorna skett från oktober till mars. Bortser man från de år där relationen mellan procentalen störts av skatteförändringar har uppjusteringen (efter priskor- rektion av marssiffrorna) närmast varit av storleksordningen 10 procent. Denna uppjustering har emellertid i sin tur sannolikt inneburit ett par pro- cents överskattning av efterfrågeutvecklingen. Vid bedömningen av utveck- lingen 1961—1962 bör man förutom dessa erfarenheter beakta att företagen vid tiden för uppgiftslämnandet sannolikt endast ofullständigt hunnit beakta den fr. o. m. årsskiftet inträdda ökningen av den allmänna varuskatten. Detta kan förväntas föranleda dels någon sänkning av nivån för 1962 (som volym betraktad), dels en viss forcering av köpen i slutet av 1961 och mot- svarande dämpning i början av 1962. Effekten av sistnämnda forcering har antagits höja siffran för 1961 resp. sänka siffran för 1962 med drygt 1 pro- cent, förändringstalet minskar då med knappt 3 procent.

Med hänsyn till ovannämnda förhållanden kan antas att en uppjuste— ring av den av företagen angivna oktobersiffran till + 1 procent skulle ge det bästa uttrycket för den (under förutsättningen att en försämring av konjunkturen ej inträder) mest sannolika ökningen av investeringsefter— frågan på industrimaskiner från 1961 till 1962. I förening med antaganden om normal stegring av underhållskostnaderna har därför i tabell 6 för in- dustriinvesteringarna införts ett belopp på 15 miljoner kronor, innebärande en minskning för byggnader och anläggningar på 40 miljoner kronor och en

ökning för maskininvesteringarna med 55 miljoner kronor. En betydande del av ökningen beräknas falla på statliga industriföretag.

K raftuerlcen

Kraftverkens investeringar beräknas ha ökat med ca 5 procent från 1960 till 1961. Ökningen ligger helt inom den offentliga sektorn; investeringarna för de enskilda kraftverken beräknas däremot ha varit oförändrade. För 1962 kan enligt kommerskollegiets investeringsenkät en betydande minsk— ning förväntas för enskilda och i någon mån även statliga kraftverk; de kommunala synes däremot komma att öka något. För kraftverken totalt har i tabell 6 nedgången antagits utgöra 80 mijoner kronor eller 6 procent.

Handel

Byggnadsverksamheten inom handel har enligt konjunkturinstitutets be— räkningar på basis av igångsättningsstatistiken, som dock ej innefattar un— derhåll, fortsatt att expandera även under 1961; ökningen uppgår till 15 procent. Enligt de kalkyler som presenteras i tabell 1 kan en betydande ök- ning väntas ske även under 1962. Vad beträffar handelslokaler i bostadshus — vilka ej redovisas i tabell 1 synes det, med hänsyn till de ovan relate— rade beräkningarna över byggnadsverksamheten i flerfamiljshus, rimligast att räkna med ett par procents ökning under 1962. Med stöd härav har i ta- bell 6 för handel införts ett ökningsbelopp på 120 miljoner kronor, dvs. —— i likhet med 1961 — omkring 15 procent.

Handelsflottan

Investeringarna i handelsflottan beräknas ha minskat från 1960 till 1961 med drygt 20 procent. Betydande variationer från år till år kan dock uppstå till följd av tillfälliga fluktuationer i fartygsleveranserna; sålunda skedde en ökning mellan 1959 och 1960 på över 35 procent. För innevarande år har man att emotse en fortsatt minskning av leveranserna från svenska varv, vilken dock kan antas bli helt motvägd av en ökad import av nybyggen. In- vesteringarna inom handelsflottan för 1962 har därför i tabell 6 satts oför- ändrade i förhållande till 1961.

Staten

De statliga affärsdrivande verkens investeringar beräknas ha varit i stort sett oförändrade från 1960 till 1961. En viss uppgång kan noteras för tele- verket och — som redan framgått — vattenfallsverket, dessa ökningar har dock helt motvägts av en minskning för statens järnvägar.

Omfattningen av ovannämnda investeringar regleras bortsett från vis- sa investeringsanslag genom budgetårsvis fastställda medelförbruknings- ramar. De för nästkommande budgetår föreslagna ramarna (och investerings— anslagen) innebär en obetydlig minskning i förhållande till vad som gäller

Tabell VII: 5. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas investeringsplaner för 1962 Miljoner kronor.

Beräknade Planerade utgifter 1961 utgifter 1962

Nybyggnader Bostäder .............................................. 913 1 085 Skolor och kyrkor .................................... 433 549 Hälso— och sjukvård .................................. 224 296 Sociala ändamål ...................................... 88 122 Gator, vägar, planteringar ............................ 351 422 Vatten, avlopp, vattenverk m.m ....................... 513 568 Kraft- och elverk ...................... . ............. 150 169 Gasvcrk .............................................. 6 4 Värmeverk ............................................ 33 40 Spårvägar och busslinjer .............................. 52 64 Hamnar, kanaler och slussar .......................... 71 76 Brandväsen, civiltörsvar .............................. 18 18 Förvaltning och övriga ändamål ...................... 131 176 Summa nybyggnader 2 983 3 589 därav nybyggnader exkl. bostäder 2070 2504 Övriga nyinvesteringar .................................. 274 316 Byggnadsunderhåll ...................................... 526 554 Övriga underhållsutgifter ................................ 178 190 Summa bruttoinvesteringar 3961 4659

Anm. Som källa har använts statistiska centralbyråns kommunenkät. De siffror över kom- munala investeringar för 1961 som redovisas i tabell 6 överensstämmer ej med ovanstående, emedan kommunenkätens siffror vid beräkningarna till tabell 6 justerats för att få jämförbar- het med tidigare år.

för innevarande budgetår. Då ramarna är nominellt fixerade framtvingar prisstegringar nedskärning av investeringsvolymen. För 1962 synes man ej ha anledning att räkna med annat än en prisstegring på ett par procent ut- över varuskatteökningen, vilket applicerat på nu föreslagna belopp skulle ge en real investeringsminskning på 25 miljoner kronor. För televerket har en fortsatt ökning beräknats äga rum medan vattenfallsverket i motsats till fjolåret synes komma att minska investeringarna. Även statens järnvägars investeringar kan beräknas komma att undergå någon minskning.

Investeringarna inom det statliga vägväsendet beräknas från 1960 till 1961 ha minskat med ca 9 procent, uteslutande till följd av reducerade bered- skapsarbeten. För 1962 har antagits i det närmaste oförändrad investerings- volym för såväl byggnader som för maskiner.

Efter en nedgång 1959—1960 har försvarets investeringar från 1960 till 1961 beräknats öka ej obetydligt, såväl vad gäller byggnader och anläggning- ar som försvarsmateriel, utrustning m. m. Enligt föreliggande uppgifter an- gående den beräknade medelsförbrukningen för anskaffning och underhåll av materiel under nästkommande budgetår kan dessa investeringar väntas fortsätta att öka under 1962. Även på byggnadssidan kan en viss fortsatt ök- ning beräknas äga rum. I prognosen i tabell 6 har angivits ett belopp på 130 miljoner kronor vilket utgör en ökning på 7 procent. Betydande ökningar

Tabell VII: 6. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1961 till 1962 Miljoner kronor i 1961 års priser.

1961 Förändring 1961—1962 Byggna- Övrigt Summa Byggna- Övrigt Summa der och der och anlägg- anlägg- ningar ningar Bostäder ............................ 4842 4842 + 70 — + 70 Jordbruk, skogsbruk och fiske ...... 614 689 1303 + 15 + 15 Egentlig industri .................... 1 747 3 832 5 579 — 40 + 55 + 15 Kraft-, gas- och belysningsverk ...... 970 378 1348 — 45 — 35 — 80 Handel m. m. (endast byggnader). 773 —— 773 + 120 + 120 Samfärdsel .......................... 958 3 140 4 098 5 + 60 + 55 Enskild: motorfordon .............. 1802 1802 —— + 40 + 40 handelsflottan ............ -— 636 636 -— _ — övrigt .................... 39 98 137 10 — — 10 Statlig ............................ 771 532 1 303 — 10 + 10 Kommunal . ...................... 148 72 220 + 15 + 10 + 25 Förvaltnings- och sociala ändamål .. 703 222 925 + 165 + 25 + 190 Sjuk- och hälsovård, sociala ändamål 448 136 584 + 105 + 15 + 120 Förvaltning och diverse ändamål .. 255 86 341 + 60 + 10 + 70 Skolor och kyrkor .................. 662 126 788 + 105 + 10 + 115 Väg- och gatuarbeten m. m. ........ 1935 101 2036 + 95 —- + 95 Militära investeringar ................ 237 1 611 1 848 + 35 + 95 + 130 Summa 13441 10099 23540 + 515 + 210 + 725 därav: enskilda . .................. 7 120 7 004 14 124 + 20 5 + 15 statliga .................... 2 556 2629 5 185 + 85 + 185 + 270 kommunala ................ 3 764 466 4 230 + 410 + 30 + 440

planeras även av de statliga industribolagen, varjämte vissa ökningar sker för förvaltnings- och skol- (universitets-)byggnader. För den statliga sektorn som helhet innebär ovan anförda beräkningar en investeringsökning under 1962 på 270 miljoner kronor eller 5 procent.

Kommunerna

De kommunala investeringarna synes volymmässigt ha minskat något från 1959 till 1960 medan en ökning på ca 5 procent beräknas ha ägt rum 1960 —1961. Enligt av statistiska centralbyrån under november i fjol insamlade uppgifter om kommunernas investeringar 1961 och investeringsplaner för 1962 kan en fortsatt betydande investeringsökning förväntas (jfr tabell 5).

Den planerade investeringsökningen för borgerliga primärkommuner och landsting uppgår till 17 procent. Erfarenhetsmässigt har man för de senare åren med liberaliserad byggnadsreglering kunnat konstatera en god över- ensstämmelse mellan den planerade investeringsförändringen och den rea- liserade förändringen räknat i löpande priser. För ny- och reinvesteringar i byggnader och anläggningar, vilka här dominerar, har överskattningen i planerna sålunda uppgått till i allmänhet endast någon procent. Med tanke på den mycket gynnsamma inkomstntveckling som kommunerna har an— ledning att räkna med för 1962 och med hänsyn till att en investeringsex-

pansion av planerad omfattning enligt kommunernas uppgifter ej heller synes förutsätta någon mera markant ökning av upplåningsbehovet torde de angivna ökningstalen reducerade med hänsyn till dels pris- och varuskat- teökningar dels ovan omtalade överskattningstendens få bedömas som ej osannolika. En sådan bedömning motsäges ej heller av de i tabell 1 redo— visade dock mycket osäkra kalkylerna som för de områden som domi- neras av kommunala investeringar — vid det schematiska antagandet om oförändrad igångsättning under 1962, anger en så betydande investerings- ökning som 11 procent.

Även de kommunala aktiebolagen och stiftelserna — vilkas investeringar domineras av bostadsbyggande —— planerar kraftigt ökade investeringar, en- ligt de föreliggande uppgifterna drygt 20 procent. Motsvarande uppgifter för tidigare är över dessa investeringar har dock ofta visat sig behäftade med en ganska betydande osäkerhet. Då det kommunala bostadsbyggandet — sett i relation till t. ex. det totala flerfamilj shusbyggandet sällan bru- kar uppvisa några alltför markanta fluktuationer synes det med stöd av de ovan relaterade beräkningarna över bostadsbyggandet mest realistiskt att anta att de kommunala bolagen och stiftelsernas investeringar skulle komma att öka i betydligt blygsammare omfattning än som angivits eller med ca 9 procent.

Med stöd av det ovan anförda har kommunernas investeringar under 1962 beräknats komma att öka med 440 miljoner kronor eller drygt 10 procent.

VIII. Den offentliga verksamheten

1. Allmänt

Syftet med detta avsnitt är i första hand att redovisa en uppskattning av den statliga och kommunala konsumtionsefterfrågans utveckling. Med kon— sumtion avses i detta sammanhang samhällets kollektiva service i form av undervisning, försvar, sjukvård, förvaltning osv. Övriga statliga och kom- munala utgiftsposter och dessas betydelse som inslag i den totala efterfrågan på varor och arbetskraft behandlas i andra kapitel för att insättas i sitt rätta sammanhang i försörjningsbalansen. Sålunda ingår överföringsutgifterna (pensioner, barnbidrag, socialhjälp osv.) i hushållens inkomster och bidrar till dessas konsumtionsefterfrågan, som beräknas i kapitel VI. I kapitel VII redogörs för de offentliga investeringarna i deras helhet, alltså både de som finansieras via statsbudgeten och de kommunala utgiftsstaterna, och de som verkställs med intern finansiering i kommun- och statsägda aktiebolag och affärsverk. Den statliga utlåningen, vilken framför allt innefattar bostads- lånegivning, betingar bostadsinvesteringarnas omfattning och behandlas jäm- te motsvarande kommunala verksamhet likaledes i investeringskapitlet. De offentliga finansernas likviditetseffekter diskuteras slutligen i kreditmark- nadskapitlet (IX).

2. Kommunerna

Som nyss nämnts är avsikten här närmast att redovisa de kommunala kon- sumtionsutgit'ternas utveckling. Vid sidan härav belyses i någon mån de kom- munala myndigheternas totala finanser. De kommunägda aktiebolagen, stif- telserna och affärsverken ingår ej.

Statistiska centralbyråns kommunstatistik har från och med 1961 delvis lagts om, vilket försvårar rättvisande jämförelser mellan 1961 och följande år å ena sidan och tidigare års uppgifter å den andra sidan. För den kommu- nala konsumtionens del har konjunkturinstitutet gjort försök till samman- jämkning av de två statistikserierna. Den kommunala konsumtionen, som till drygt 60 procent består av löne- och pensionskostnader, ökade enligt den- na beräkning med 8 procent i löpande priser, motsvarande en ökning med 3 procent i fasta priser, mellan 1960 och 1961 (se kap. 11). Mellan 1961 och 1962 planerar kommunerna en ökning av sin konsumtion med ca 6 procent i fasta priser (tab. 1). Denna siffra har beräknats från kommunernas egna statuppgifter för 1962, vilka korrigerats för beräknad normal överskattning. De kommunala myndigheternas investeringar kan på motsvarande sätt be- räknas öka realt med ca 9 procent. (Enligt kap. VII beräknas de totala kom-

(Exkl. affärsverk, bolag och stiftelser m. m.) De statsiffror som underligger beräkningarna för 1962 har justerats för normala över- och un— derskattningar

Miljoner kronor ' Förändring 1961—1962 1961 1962 | milj. kr. procent I konstant ("1.961 års) penningvärde: 1. Bruttoinvesteringar (inkl. fastighetsköp) .. 1900 2070 + 70 + 9 2. Konsumtion .............................. 5700 6040 + 340 + 6 55. Summa investeringar och konsumtion ...... 7600 8 110 + 510 + 7 I löpande priser: 4. Bruttoinvesteringar (inkl. fastighetsköp).... 1900 2150 + 250 + 13 5. Konsumtion .............................. 5700 6460 + 760 + 13% 6. Transfereringar och övriga utgifter ........ 1270 1440 + 170 + 13 7. Summa utgifter .......................... 8 870 10 050 + 1 180 + 13 8. Inkomster ................................ 8820 9920 + 1100 + 121/, varav: Skatter ............................ 4960 5940 + 980 + 191/, Statsbidrag ........................ 2210 2270 + 60 + 3 Övriga inkomster .................. 1 650 1 710 + 60 + 4 9. Totalbudgetens saldo (8—7) .............. 50 130 -— 80 .

Källa: Statistiska centralbyråns prognosstatistik samt finansdepartementet.

munala investeringarna, alltså inklusive bolag, stiftelser och affärsverk, öka med 10 procent 1962.)

Då även kommunernas tranfereringsutgifter beräknas öka relativt kraf- tigt innebär kommunernas planer för 1962 en ganska kraftig expansion på snart sagt alla fronter av de kommunala myndigheternas ekonomiska verk- samhet. Finansieringen av denna expansion innebär dock ett behov av en med ett hundratal miljoner kronor ökad upplåning. Emellertid skall den egent— liga kommunala upplåningen 1962 också täcka ett med närmare ca 50 miljo- ner kronor ökat inkomstunderskott för de kommunala affärsverken, och kre- ditmarknadssituationen får därmed ett ökande inflytande på kommunernas möjligheter att realisera sina planer, vilket synes ligga i linje med utveck- lingen senare år. Enligt statistiska centralbyråns kommunala finansstatistik ökade visserligen mellan 1960 och 1961 kommunernas kassamedel och övriga finansiella tillgångar, dock ej snabbare än att de kan anses motsvara ett mot en ökad ekonomisk aktivitet svarande stegrat behov av rörelsemede]. Någon ackumulering av finansiella tillgångar som i ett kärvt kreditmarknadsläge skulle kunna spenderas för att finansiera investeringar och andra utgifter skulle således ej ha ägt rum.

3. Staten

Tre fjärdedelar av de statliga konsumtionsutgifterna utgörs av löne- och pensionskostnader. Återstoden är materielåtgång och från andra håll inköpta tjänsteprestationer. Det är förenat med vissa svårigheter att omtolka de i budgeten givna anslagsbeloppen så att man får fram deras realekonomiska

innebörd. Sedan ur driftbudgeten avskiljts rena inkomstöverföringar och bokföringstransaktioner, t. ex. avskrivningar på kapitalinvesteringar, mäste konsumtionsutgifterna särskiljas ur de enskilda anslagsposterna; även i drift- budgeten ingår nämligen också åtskilliga utgifter, som i den realekonomiska grupperingen räknas som investeringar. De för varje kalenderår gällande be— lopp, som på så sätt skall framräknas, ingår emellertid i två budgetårs riks- stat resp. riksstatförslag. Att ur dessa budgetårssiffror beräkna relevanta kalenderårssiffror får ske genom en tämligen grov approximation. Man kan härvid inte jämställa ett års faktiska utfall med ett påföljande års anslag. Dels tillkommer tilläggsstater varje är, dels är över— och underskridanden oundvikliga på många anslagsposter. Fördelningen på halvår är inte heller exakt känd, speciellt inte om man tänker på den realekonomiska effekten av utgifterna och inte endast på tidpunkten för deras bokföringsmässiga re- gistrering. (I fråga om konsumtionsutgifterna kan man dock räkna med en relativt god anslutning mellan utgiftsregistrering och faktisk verksamhet; i fråga om investeringarna är differenserna härvidlag så stora att man helt måste avstå från att använda riksstatssiffror för att i stället begagna veder- börande verks och myndigheters direkta uppskattningar av faktisk medels- åtgång under respektive år.)

Med hänsyn till dessa och liknande förhållanden har det visat sig att den enklaste metoden att eliminera dylika missvisningar i jämförelserna mellan olika år är att utgå från de kalenderårssiffror som kan härledas ur de varje vår antagna riksstaterna, och att sedan antaga att övriga tillkommande och avgående belopp kommer att bli lika stora under det framförvarande som under det förflutna året. Endast på mycket speciella grunder kan man avvika från denna tumregel.

Någon omräkning av anslagsbeloppen till oförändrat penningvärde erford- ras inte när det gäller löneutgifterna, eftersom dessa beräknas på basis av samma lönenivå i riksstatsförslaget som i den föregående riksstaten. En skillnad mellan årsbeloppen ger alltså direkt uttryck för reell volymföränd— ring, dvs. i första hand ändring i antalet anställda, eventuellt också för— skjutning i dessas genomsnittliga kvalifikationsnivå. Sakanslagen måste (lär- emot omräknas med hänsyn till inträffad och förutsedd prisförändring.

På nu angivet sätt erhålls en ökning i utgiftsvolymen för statlig konsum- tion med ca 200 miljoner kronor eller 5 procent mellan 1961 och 1962. De största ökningarna gäller försvaret (s. k. teknisk fördyring m. m.), utbild- ningsväsendet (universitets- och skolreformer under genomförande jämte ökning av elevantalet) och den statliga sjukvården (men-talsjukvården och undervisningssj ukhusen) .

Såsom inledningsvis framhölls har —— så när som på den statiiga konsum- tionen —— de olika poster som ingår i statsbudgeten fått sin realekonomiska innebörd belyst i andra avsnitt i nationalbudgeten. Det kan ändock vara rimligt att här i översiktlig form också betrakta den statliga budgetutveck- lingens totaleffekt på den samhällsekonomiska balansen. Med avseende på det framförvarande året kan de för en sådan betraktelse behövliga siffrorna

Tabell VIII: 2. Statens ekonomiska verksamhet 1960—1962 Kassamässiga uppgifter Miljoner kronor i löpande priser

Kalenderår Budgetår

1960 1961 1962 1960/ 61 1961/62 1962 / 63 utfall prel. prognos utfall prel. enl. riks- ber. ber. stats- förslag

A. Inkomster .................. 14 750 17 450 18 400 16 641 17 972 18 824 därav: dir. skatter ........ 6 800 8 550 8 350 8 016 8 524 8 133 indir. skatter ...... 6 800 7 650 9 050 7 425 8 146 9 277 B. Överföringsutgifter ........ 7 850 8 550 9 100 8 303 8 781 9 393 C. Konsumtion .............. 3 650 4 000 4 550 3 802 4 231 4 534 D. Bruttoinvestering .......... 3 450 3 450 3 700 3 093 3 501 3 782 E. Diverse .................... 150 — — —— _ _" F. Summa B till E .......... 14 800 16 000 17 350 15 198 16 513 17 709 G. Finansiellt sparande (A—F) — 50 + 1 450 + 1 050 + 1 443 + 1 459 + 1 115 H. Utlåning .................. 950 1 150 1 200 1 062 1 298 1 094 I . Totala utgifter ............ 15 750 17 150 18 550 16 260 17 811 18 803 .] . Totalsaldo (A—I) .......... 1 000 + 300 — 150 + 381 + 161 + 21

Anm. Vid omvandlingen av de officiella budgetårssiffrorna i högra delen av tabellen till kalenderårssiffror för 1961 och 1962 har ganska schablonmässiga metoder fått användas, var- för precisionen framför allt på enskilda inkomst- och utgiftstyper ej torde vara alltför god. Totalsiffrorna för inkomster och utgifter kan dock bedömas vara något säkrare än delsiffroma. Kalenderårssiffran för 1962 inkluderar, till skillnad från de motsvarande budgetårsberäkning— arna, beräknade utgiftsstegringar till följd av förväntad lönestegring för statsanställda och andra tillkommande utgifter.

inte erhållas annat än mycket ungefärligt. I dagens läge gör särskilt osäker- heten om statstjänarlönernas höjning varje beräkning mer eller mindre god— tycklig. Grovt uppskattade prognossiffror för kalenderåret 1962 har införts i tabell 2 tillsammans med utfallssiffror för 1960 och (ännu osäkra) för 1961. Tabellens högra del återger utfallssiffror för 1960/61 och formellt beräkna- de belopp för 1961/62 och 1962/63 vilka således ej är justerade med hänsyn till tillkommande löne- och andra utgiftshöjningar.

Tabellen avser givetvis totalbudgeten. För ett studium av statsfinanserna som balans'faktor i samhällsekonomin är det betydeslelöst ifall en viss utgift, som i båda fallen föranleder anställande av arbetskraft eller inköp av mate- rial, rubriceras som kapital- eller driftsutgift. Likaså är denna uppdelning likgiltig för bedömningen av budgetens likviditetseffekter m. m.

Som framgår av sista raden i tabell 2 beräknas totalbudgetsaldot från 1960 till 1961 ha förstärkts med 1 300 miljoner kronor (från — 1 000 till + 300). Däremot synes saldot komma att försvagas med 450 miljoner kronor (från + 300 till —150) mellan 1961 och 1962.

Ibland vill man bortse från statens »bankmässiga» verksamhet, alltså dess utlåning. Motivet är att det betyder föga för aktiviteten om en bostadsbyg- gare fyller sitt lånebehov på den reguljära kreditmarknaden eller hos staten. Riktigheten härav kan i viss mån ifrågasättas, eftersom större delen av den

utlåning det här är fråga om är av avgörande betydelse för bostadsbyggan- dets omfattning. _— Eftersom statens utlåning föga ändrats till sin omfatt— ning under de betraktade åren är det dock tämligen likgiltigt vilketdera sal- dot man använder. Förändringarna från det ena året till det andra blir allt- så ungefär desamma i båda fallen, nämligen + 1 400 och —400 i stället för ovannämnda + 1 300 och —450 miljoner kronor (enligt rad G i tabel- len).

I detta sammanhang understryks, att det just är förändringen i budget- saldot från ett år till ett annat .som är av intresse vid betraktelsen av hud— getens inverkan på den samhällsekonomiska balansen.

Uttryckta i procent av bruttonationalprodukten blir saldoförändringarna de båda åren + 2 procent 1960—1961 respektive —— 1/2 procent 1961—1962. Under 1961 skulle statsbudgeten således, med detta mycket ungefärliga sätt att mäta dess effekt, ha varit relativt kraftigt restriktiv medan en viss ex— pansiv effekt skulle vara att vänta 1962. Uttrycken »expansiv» och »kontrak- _tiv» avser här i båda fallen jämförelse med närmast föregående år. Jämfört med 1960 var budgetpolitiken kontraktiv även 1962 ehuru med ett lägre be- lopp än 1961.

En mera förfinad analys skulle kräva att man tog hänsyn till att exem- pelvis olika utgiftsposter — även om de är numeriskt lika stora kan ha olika stor effekt på samhällsekonomin; överföringsutgifter brukar såle- des anses vara mindre efterfrågeskapande än utgifter för investerings- och konsumtionsändamål osv. Här skall dock ej göras något försök till sådan precisering.

Budgetutfallets förändring mellan två år är ett nettoresultat av föränd- ringar av olika typer av budgetposter. Somliga av dessa poster förändras automatiskt med förändringar i bruttonationalprodukten och det därmed förändrade skatteunderlaget. (Exempel: skatteinkomster ökar och utbetal- ningar av arbetslöshetsunderstöd minskar med ökande ekonomisk aktivi- tet eller eljest stigande penninginkomstnivå och vice versa.) Andra är re- sultatet av aktiva åtgärder som statsmakterna vidtar. (Exempel: höjning eller sänkning av skattesatserna.) När det gäller tendensen hos statsinkoms- terna att automatiskt stiga mera än utgifterna och skapa ett budgetöverskott vid stegringar i den allmänna inkomstnivän brukar man tala om »inbyggd stabilisator». I detta avseende har den nyligen genomförda skatteomlägg- ningen en innebörd som kan vara värd att beakta. Sänkningen av marginal- skattesatserna i »vanliga» inkomstlägen innebär att de statliga skattein- komsterna vid stigande skatteunderlag, t. ex. under en period av kraftig ekonomisk expansion och mer eller mindre tydlig inflation, ökar mindre än vad som hade varit fallet om de tidigare marginalskattesatserna tillämpats. Den automatiska förstärkningen av budgetsaldot med inflationsmotver- kande effekt blir alltså mindre. I stället måste alltså i ett framtida över— konjunkturläge aktiva åtgärderi restriktiv riktning (finanspolitiska, pen- ningpolitiska, etc.) användas i ökad omfattning.

IX. Kreditmarknaden

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1961 Staten

Den minskning av statens utgiftsöverskott som inträffade 1960, då upp- låningsbehovet nära nog halverades jämfört med 1959, fortsatte ytterligare under 1961. I själva verket vändes 1960 års upplåningsbehov på netto ca en miljard under 1961 i ett inkomstöverskott av storleksordningen 350 miljo— ner kronor. I detta läge har staten ställt endast ringa nettoanspråk på den långa marknaden; på denna marknad har nyupplåningen obetydligt över- stigit skuldåterhetalningarna, och statsskuldens nedgång faller helt på den korta marknaden.

Nettouppgifter för statens upplåning hos olika kategorier av långivare re- dovisas i tabell 1. Gentemot riksbanken och affärsbankerna har en netto- återbetalning ägt rum, medan skuldförhållandet till »övriga kreditinstitut» och allmänheten kan beräknas ha förblivit i stort sett oförändrat.

Kommunerna

I den preliminära nationalbudgeten för 1961 förutsågs en minskning av kommunernas finansiella sparande1 1961 jämfört med 1960 innebärande en ökad låneefterfrågan från denna sektor. Kommunerna synes också ha kun- nat öka sin upplåning på kreditmarknaden, ehuru ej med så mycket som hade erfordrats för att täcka hela den planerade ökningen av deras sam- manlagda budgetunderskott; den svagare ökningen av budgetunderskottet än som planerats torde i viss utsträckning ha betingats av bristande möj- ligheter att erhålla lån. Upplåningsökningen hänför sig väsentligen till »öv- riga kreditinstitut» (tabell 1) och består huvudsakligen i reverslån hos all— männa pensionsfonden och andra pensionsinrättningar.

Bostadssektorn

Mellan 1960 och 1961 beräknas bostadsinvesteringarna ha ökat med ca 10 procent i värde och bostadskrediterna synes ha ökat i ungefär samma takt, motsvarande en upplåningsökning med ett par hundra miljoner kronor. Upplåningen på den långa marknaden har ökat men ej i tillräcklig utsträck- ning för att förhindra en fortsatt ackumulation av kreditiv och tillfälliga av- lyft i affärsbankerna. Detta har inneburit en fördyring av byggnadskostna-

' För varje sektor anger det finansiella sparandets storlek i vilken utsträckning sektorn ifråga kunnat finansiera sina utgifter för såväl konsumtion som realinvestering under en viss period med löpande inkomster under perioden. Är det finansiella sparandet positivt har sektorn under perioden netto ökat sina fordringar (minskat sina skulder) gentemot andra sektorer och omvänt vid nega— tivt finansiellt sparande.

Nettobelopp, miljoner kronor

Långivare Låntagare Summa Staten Kommuner Bostäder Närings- livet 1960 Riksbanken .............. 1 175 — 75 1 250 Affärsbanker1 ............ -— 650 —— 100 300 875 425 Övriga kreditinstitutl . . . . 75 275 1 775 600 2 575 Allmänheten .............. 650 75 75 350 1 150 Summa 1 100 250 2 225 1 825 5 400 1961 (delvis uppskattningar) Riksbanken .............. 250 0 0 0 250 Affärsbanker' ............ — 100 0 200 400 500 Övriga kreditinstitut* . . . . 0 400 2 100 750 3 250 Allmänheten .............. 0 0 100 500 600 Summa 350 400 2 400 1 650 4 100

! Om korrigering görs för effekterna av den tillfälliga medelsomflyttning mellan affärsbanker och postgiro, uppgående till ca 600 miljoner kronor, som ägde rum kring årsskiftet 1959/60 erhålls ett affärsbanksbidrag till statens finansiering 1960 1 250 miljoner. Affärsbankernas totala kreditgivning blir då 175 miljoner, medan för övriga kreditinstituts del finansierings— bidraget till staten blir 525 miljoner och deras totala finansieringsbidrag 3 175 miljoner kronor.

' Effekten av den tillfälliga medelsomflyttningen mellan affärshankerna och postgirot på statsupplåningens fördelning på olika långivare, som oms-rushen vid slutet av 1961 kan antas ha resulterat i, har i tabellen uppskattats till 100 miljoner kronor. Vid rensning från denna temporära inflytelse skall alltså 100 miljoner kronor i utlåning till staten överföras från »övriga kreditinstitut» och läggas på affärsbankerna. »Övriga kreditinstituts» finansieringsbidrag till staten blir då 100 miljoner kronor och deras totala kreditgivning 3150 miljoner kronor, medan affärsbankemas finansieringsbidrag till staten blir 0 och deras totala utlåning 600 miljoner kronor.)=

Anm. Med näringslivet avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin, som ligger utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.

Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp av statSpapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer, bostadsbyggnads- krediter enligt Svenska Bankföreningens månadsstatistik och köp av hypoteksobligationer. Utlå- ningen till näringslivet är en restpost och avser alla andra län och obligationsköp än de nyss- nämnda.

»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasscorganisationen, all- männa pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges Kommunalanställdas pensionskassa. Deras kreditgivning till staten, kommunerna, bostadssektorn och näringslivet innefattar såväl reverslån som köp av obligationer och andra värdepapper.

I uppgifterna för »allmänheten» ingår de obligationer, förlagsbevis, aktier och diverse stats- papper, som försålts till andra köpare än de institutioner, som ingår i tabellens övriga lån- givarsektorer. Företagens, hushållens och diverse fonders och kassors värdepappersköp redo- visas således i denna post.

Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden; kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan och inom de reala sektorerna ingår således inte.

Uppgifterna för 1960 har avrundats till jämna 25-ta1 och uppgifterna för 1961, som till stor de] bygger på uppskattningar, till jämna 50—tal miljoner kronor.

derna och synes även på sina håll ha lett till svårigheter att erhålla nya kre- ditiv. I samband med ökad emittering av hypoteksobligationer under hösten kunde dock dessa svårigheter övervinnas och igångsättning ske i normal om- fattning före högvinterns inträde.

Näringslivet

Näringslivets kreditmarknadsfinansiering 1961 beräknas bli några hundra. miljoner kronor lägre än 1960. Inom denna något krympta totalram har en förskjutning från upplåning i bankerna till upplåning på kapitalmarkna- den ägt rum. Såväl aktie- som obligationsfinansieringen låg högre än 1960. Näringslivssektorns finansiella sparande beräknas emellertid 1961 ha varit mer negativt än 1960. Hur har då detta ökade finansieringsbehov täckts, i den mån krediter ej kunnat erhållas på den organiserade kreditmarknaden?" Enligt bankstatistiken har det ägt rum en fortsatt kraftig dragning på de bankräkningar som framför allt företagen anses använda sig av (check- räkning, uppsågningsräkning, depositions- och kapitalräkning, girokapital— räkning samt postgiroräkning och postgirots räntebärande kapitalkonto). Konjunkturinstitutets enkät1 bland industriföretag rörande dessas finansiel— la tillgångar och skulder ger också en bild av en fortsatt kraftig försämring av kassaläget i industrisektorn. I enkäten redovisas också jämfört med 1960 ökade belopp för >lån till företag och enskilda personer» på tillgångssidan och för posten »övriga lån» på skuldsidan. Detta tyder på ökade lånetransak- tioner utanför den reguljära kreditmarknaden. Expansionen av bankernas garantiförbindelser, vilken t.o.m. november 1961 varit kraftigare än under motsvarande period 1960 motsäger ej heller denna konklusion. Innebörden av ökad direkt kreditgivning inom näringslivet är en ökad grad av sj älvfinan- siering inom sektorn som helhet över- och underskott i finansiellt spa- rande utjämnas utan att transaktionerna registreras på den organiserade kreditmarknaden.

Ett intressant fenomen med effekter i motsatt riktning mot de ovan nämn- da lånetransaktionerna kan avläsas i den nyssnämnda enkäten. Industri- företagens kundfordringar och leverantörskulder har 1961 ökat mindre el- ler gått ned kraftigare än 1960; detta i motsats till vad som hände under 1960, då dessa poster ökade kraftigare eller minskade mindre jämfört med 1959. Denna utveckling kan kanske tolkas på så sätt, att medan 1960 det kassa- mässiga likviditetsunderlaget, ehuru försämrat jämfört med 1959, ännu var tillräckligt gott för att tillgodose en av den ökade ekonomiska aktivi- teten och det kärvare kreditmarknadsläget föranledd ökad efterfrågan på handelskrediter, så har den fortsatta försämringen av företagens kassaläge medfört att medgivandet av sådana krediter under föregående är kraftigt minskat. Likviditetsåtstramning-en skulle således, om denna tolkning är rik- tig, nn verkligen ha börjat »bita». De låga siffrorna för den »reala likvidi- teten» 1961 (se tab. 2) motsäger ej heller denna slutsats. Den kausala ord- ningsföljden mellan de varandra i riktning motverkande tendenserna på va- rukrediternas och lånetransaktionernas områden skulle kunna vara denna: det försämrade kassaläget har givit upphov till minskat utbud av leveran- törskrediter, vilka följer varu- och tjänsteflödet och alltså ges så att säga vertikalt i produktionsprocessen ; i detta läge med relativ hopkrympning av

* Enkäten täcker för 1961 endast första halvåret. I texten har de resultat man kommit till vid halvårsjämförelser med tidigare år antagits gälla även för hela kalenderår.

År Penningmängd Penningmängd, vid slutet av obligationsstock resp. år i och tillgodoha- procent av vanden på in- bruttonational- vesteringskon- produkten ton vid slutet (BNP) av resp. år i

procent av BNP

1957 .................... 64 73 1958 .................... 67 76 1959 .................... 71 80 1960 .................... 67 77 1961 (uppskattn.) ...... 65 75

Anm. Penningmängden utgörs av allmänhetens innehav av sedlar samt tillgodohavanden på samtliga inlåningsräkningar i andra banker än riksbanken. Till allmänheten räknas sektorn utanför staten, kommuner, banker och försäkrings- och pensionsinrättningar. Både företag och hushåll förs sålunda till allmänheten liksom även andra institutioner än de nyss angivna.

denna typ av krediter har företagen sökt sig ut »åt sidorna» för att genom direkt upplåning i andra fönetag söka ordna sina likviditetsproblem.

Den tillväxt av förskotten (mottagna och lämnade), som redovisas i nämn— da enkät, vilken tyder på högre grad av löpande betalningar för beställnings- arbeten 1961 än 1960, kan också ha sin förklaring i det försämrade likvi— ditetsläget: den som utfört arbetet och omedelbart svarat för dess finan— siering har i ökad utsträckning måst ha underhandsbetalning från bestäl— laren.

2. Prognos-utfall 1961

Det i den reviderade nationalbudgeten för 1961 förutsedda statliga upplå- ningsbehovet på 1/4 miljard vändes i en statsskuldminskning av motsva— rande storleksordning med främst den effekten att den beräknade ökningen av riksbankens utlåning till staten i stället blev en minskning. Siffran för kommunernas upplåningsbehov som för 1961 beräknades till ca 500 miljo- ner kronor sattes i den reviderade nationalbudgeten inom parentes för att markera att kreditpolitiken kunde antas syfta till att nedbringa denna för att dämpa kommunernas investeringsefterfrågan. Som tidigare nämnts blev också upplåningen ca 100 miljoner kronor mindre än det beräknade beho— vet. Bostädernas kreditbehov kalkylerades på grundval av bostadsbyggan- dets beräknade omfattning, och det preliminära utfallet av denna sektors upplåningsverksamhet stämmer väl med prognosen.

Näringslivets upplåning på den organiserade kreditmarknaden synes ha legat lägre än det i den reviderade nationalbudgeten kalkylerade upplånings- behovet, vilket är en utveckling i linje med den av den ekonomiska politi- ken åsyftade.

På utlåningssidan hade i den reviderade nationalbudgeten den affärs- banksutlåning som måste ske om efterfrågad och utbjuden kreditmängd

Nettobelopp, miljoner kronor

Efterfrågan Utbud Staten ...................... 250 Riksbanken ................ 250 Kommuner ................ (500) Affärsbankema .............. (500) Bostäder .................. 2 500 Övriga kreditinstitut ........ 3 500 Näringslivet ...... . ......... (1 500) Allmänheten ................ 500 Summa 4 750 4 750

Anm. Siffrorna har avrundats till närmast liggande 1], miljard kronor.

skulle »gå ihop» satts inom parentes för att markera att den ekonomiska politikens syfte kunde antas vara att se till att dessa instituts utlåning skulle bli mindre än den siffra som där utsattes. Så kan också beräknas ha skett. Vad slutligen kapitalmarknaden angår så beräknas utfallet, om man bortser från den av oms-rushen förorsakade tillfälliga utlåningsökningen från post- girot till staten, bli i stort lika med den utlåning som kalkylerades.

3. Utvecklingen på kreditmarknaden 1962 Efterfrågesidan Såsom visats i kapitel VIII beräknas statens utgifter 1962 komma att stiga snabbare än dess inkomster. Ett utgiftsöverskott om 150 miljoner kronor har beräknats. I tabell 3, som utgör en kalkyl över utvecklingen på kredit- marknaden 1962, har på efterfrågesidan införts det avrundade beloppet 250 miljoner kronor för staten. Vad gäller kommunerna väntas tendensen i fråga om utgifter och inkoms- ter bli densamma som för staten. Ett lägre finansiellt sparande och ett ökat upplåningsbehov kalkyleras sålunda för 1962 jämfört med 1961 (se kap. VIII). I tabell 3 har som kommunupplåning 1962 införts en till jämna 500 miljoner kronor avrundad siffra. Bostadsinvesteringarna beräknas stiga något utöver 1961 års, medförande ett med något hundratal miljoner höjt upplåningsbehov. I tabell 3 har bo— stadskrediterna exklusive statens bostadslångivning, vilken kan beräknas komma att ligga i stort oförändrad vid 3/4 miljard kronor, kalkylerats till avrundade 2 500 miljoner. För näringslivet har schematiskt antagits ett upp— låningsbehov av ungefär samma storleksordning som den upplåning som beräknats ha ägt rum 1961. I kalkylen har ett till 1 500 miljoner avrundat belopp införts.

Utbudssidan

Tillväxten av allmänna pensionsfonden och den beräknade stabiliteten i försäkringsbolagens och andra kreditinstituts möjligheter att placera pengar långfristigt kan netto väntas ge en ökning av den långfristiga kreditgiv- ningen från »övriga kreditinstitut» med omkring en halv miljard kronor

från 1961 till 1962. På grund av den tillfälliga medelsinströmningen i post- girokontoret i slutet av 1961 i anslutning till oms-rushen och den förutsedda minskningen i början av 1962 kan postgirokontorets tillfälliga kreditgivning beräknas bli lägre 1962 än 1961. Den totala kreditgivningen från »övriga kreditinstitut» kan därför väntas öka med ett mindre belopp än nyssnämnda halva miljard. I tabell 3 har för »övriga kreditinstituts» placeringar 1962 den till 3500 miljoner kronor avrundade siffran införts. För allmänheten redovisas i stort sett oförändrade placeringar eller 500 miljoner kronor.

Riksbankens utlåning till här redovisade sektorer har med hänsyn till kal- kylerad ökning av sedelvolymen, beräknad återbetalning av företagens i riksbanken insatta fondmedel, uppskattat finansiellt sparande för riksban- ken samt antagandet om oförändrat valutainnehav satts till 250 miljoner kronor. Affärsbankerna slutligen blir som vanligt restpost, och får här fylla ut med en halv miljard för att efterfrågan och utbud skall gå ihop. I lik- het med vad som tidigare gjorts har siffran för affärsbankernas kreditgiv- ning liksom de för kommunernas och näringslivets kreditefterfrågan satts inom parentes för att markera de stabiliseringspolitiska åtgärder dessa sek- torer kan bli utsatta för; tenderar ekonomin mot fortsatt ekonomisk över- hettning orsakad från investeringssidan kan man räkna med att främst af- färsbankernas utlåning får begränsas (eller åtminstone inte öka med de i en sådan situation ökade behoven) med åtföljande åtstramande effekter på den icke—statliga investeringsverksamheten eller vice versa.

Hur kan då affärsbankernas likviditet och förmåga till utlåning beräknas förändras under 1962? För året som helhet kan enligt ovan statsfinansernas utveckling väntas innebära ett likviditetstillskott. Statsskuld placerad utan— för affärshankerna (även annan än korta lån hos postgirokontoret m. fl. tillfälliga placerare) förfaller till återbetalning, varigenom banklikviditeten även ökar. I samma riktning verkar återbetalningarna till företagen av i riksbanken insatta fondmedel. Tillväxten av allmänhetens sedelinnehav ver- kar dock i andra riktningen liksom också riksbankens finansiella sparande. Därest staten inte företar någon ny upplåning på marknaden utanför affärs- bankerna (utöver sedvan-lig kortfristig upplåning), synes därför för 1962 som helhet en svag ökning av affärsbankernas likvida tillgångar vara att förvänta, men om staten med lång nyupplåning neutraliserar sin återbetal- ning av långfristiga skulder, skulle status quo i fråga om affärsbankernas likvida tillgångar synas som det mest sannolika alternativet. Den kalkyle- rade utlåningen skulle då pressa ned affärsbankernas relativa likviditet. Den kraftiga säs-ongrörelse, som kännetecknar banklikviditeten med minsk- ning under våren och ökning under hösten, gör att likviditetsläget för han- kerna trots företagens uttag av 300 miljoner från 1960 års särskilda in- vesteringsfonder strax före årsskiftet -— bli särskilt stramt under vårhalv- året 1962, innebärande starkt begränsade utlåningsmöjligheter.

Ill.

IV.

VI.

VII.

VIII.

IX.

M Hmuumunwmg—A pige—COMHH

it:—w

CH

wPrPHw

. Preliminär försörjningsbalans för 1962 . Försörjningsbalans 1959—1961 . Bruttoinvesteringar 1959—1961 ................................ . Privat konsumtion 1959—1961

Tabellförteckning

Bytesbalansen 1959—1961 .................................... Lagerförändringar inom statistiskt belysta produktions- och distribu- tionsområden 1959—1961 ...................................... Utrikeshandelns fördelning på länderområden 1960—1961 .......... Betalningsbalansen 1959—1962 ................................ Utrikeshandelns värde-, volym- och prisförändringar 1960—1962 . . . . . Guld— och valutareserven december 1958—november 1961 ..........

Industriproduktionen 1959—1961

..............................

. Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar . Utvecklingen på arbetsmarknaden 1957—1961 .................... . De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1960—1962 Konsumentpriserna december 1960—november 1961 .............. Räkneexempel för 1962 års tillståndsberoende byggnadsverksamhet (exkl. bostäder) .............................................. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyg- gen 1957—1961 .............................................. . Investeringsplaner inom industrin för 1962 ...................... . Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins in- vesteringar 1 956—1 962 ........................................ . Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas inves- teringsplaner för 1962 .................................... . . Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1961 till 1962. . Kommunernas utgifter och inkomster 1961—1962 ................ Statens ekonomiska verksamhet 1960—1962 ...................... Kreditmarknaden 1960 och 1961 ................................ Allmänhetens »reala likviditet» 1957—1961 ...................... Kreditmarknaden 1962 ........................................

STATENS OFFENTLICA UTREDNINCAR 1962

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Försvarsdepartementet Totalförsvarets personalfrågor.,[3]

Soeialdepartementet Skogstillgångama i Jämtlands län. [11

Kommunikationsdepartementel Statsbidrag till enskild väghållning, m.m. [6]

Finausdepartementet

Finansplan för bude tåret 1[962/63 samt Preliminär nationalhudget för 1962.

Ecklesiastikdepartementet Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestudiet. [5] Jordbruksdepartementet Yrkesutbildningen på trädgårdsområdet. [2]

Inrikesdepartementet Arbetsulåggifter och utbildning för viss sjukvårds-

person [4] Kommunal beredskap. |_7]