Storstädernas arbetsmarknad underlagsrapport från Storstadsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

STORSTÄDERNAS

ARBETSMARKNAD.

Statens offentliga utredningar

1989:70

www Statsrådsberedningen

Storstädernas

arbetsmarknad

från

Underlagsrapport s_t_orstadsutredningen

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981 - l987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, l06 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM - - Tel: 08/763 23 20 Telefon 8°- l2°° (externt och internt)

08/763 10 05 l2°°- l6°° (endast internt)

Produktion Allmänna Förlaget Omslag ALLF/AD Göran Durgé ISBN 91-38-10400-8 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm l989 933234

Förord

Även om sysselsättningsläget för närvarande är gynnsamt i storstadsområdena är de tre storstadskommunemas andel av arbetslösheten något större än deras andel av befolkningen. Utslagningen från arbetsmarknaden är större i storstäderna än i mindre kommuner.

direktiven skall göra en bred be-

Enligt storstadsutredningen

av levnadsvillkoren i storstäderna i relation till levnads-

lysning

villkoren i landet i Arbetsmarknadsverket har i samarbete

övrigt.

med en studie av arbetsmarknaden i

storstadsutredningen gjort

storstäderna.

har utförts av Richard Engelsson, länsarbets-

Utredningsarbetet

nämnden i Malmö. Materialet har behandlats i en arbetsgrupp bestående av:

länsarbetsdirektör Henry Sääf, Stockholm länsarbetsdirektör Rolf Nord,

Göteborg

län sarbetsdirektör Göte Bernhardsson, Malmö samt

förmedlingsdirektör Kjell Sundberg, AMS,

överdirektör Allan Larsson, AMS (ordförande).

Rapporten kommer att ligga till grund för storstadsutredningens

fortsatta arbete.

Jan O. Karlsson

Inledning

skillnader vad och arbetslöshet har

Regionala gäller sysselsättning

existerat sedan Olikheterna har accepterats som ett nöd-

länge.

för ett modernt industrisamhälles och

vändigt uttryck dynamik

Där det har funnits för industriell

utveckling. goda förutsättningar

där har där har också den in-

tillväxt, etableringarna gjorts, dustriella expansionen gått snabbast.

De har funnits i och i

goda förutsättningarna syd- mellansverige

allmänhet och i dess större tätorter i En följd har blivit

synnerhet.

en i våra storstadsområden under

exceptionell befolkningstillväxt

detta sekel. På en t ex i

generation (70 år) har befolkningen

Malmö från sekelskiftet ökat med över 200 000 personer. Stockholms län har ökat sin andel av Sveriges befolkning från 9 procent år 1900 till nästan och befolkningstillväxten

20 procent idag, fortsätter. Frånsett under gröna vägen på

utflyttningarna sjuttiotalet har storstäderna återigen ett positivt flyttningsnetto.

från en dominerande varuproducerande tillverk-

Utvecklingen

mot en och har

ningsindustri offentlig privat tjänsteproduktion

varit markerad i av den sektorns

synnerhet på grund offentliga

tillväxt de senaste decennierna. Göteborg och Malmö, traditionellt

stora s k arbetarstäder, har tappat väsentliga delar av sina

typiska industrikulturer.

har varit och är fortfarande stora för storstads-

Omställningama

bon. Kontrastema likaså. Arbetsmiljö och har för

boendemiljön

alla inte alltid getts den och omtanke som långsiktigt ger

prioritet

ett och utvecklande socialt nätverk.

fungerande

ökar, förtidspensioneringarna ökar, och detta utan att Sjuktalen

hälsotillståndet i försämrats. Allt fler människor

befolkningen

tvingas ut från den ordinarie arbetsmarknaden för sin försörj-

Förvärvsfrekvensema för äldre män trots de senaste

ning. sjunker

årens goda arbetsmarknadssituation.

Arbetslösheten i de större städerna i södra och mellersta Sverige,

alltså inte bara storstäderna, har det senaste decenniet tenderat öka

i förhållande till omgivande läns genomsnitt.

respektive

Sysselsättningsutvecklingen

Arbetskraftsutbudet har hittills under 80-talet ökat med 225 000 personer i riket, vilket blir en med

årlig genomsnittlig ökning

27 000. Under 70-talet var motsvarande 40 000

ökning per-

soner. Kvinnorna stod för 70-talet och så i

helanökningen på gör

stort sett även under 80-talet. för männens del mellan

Okningen

1980 och 1988 stannar vid sammanlagt 12 000

personer.

Den svaga ökningen av arbetskraften för män sammanhänger med

att deras förvärvsfrekvens minskat under 80-talet. Motsatt förhållande råder för kvinnorna. Deras förvärvsfrekvens ökade med 7 procentenheter mellan 1980 och 1988 och är nu uppe i över 80 procent. Av männen var 84.8 procent av befolkningen

sysselsatta

1988.

Av kvinnornas ökade arbetskraftsutbud, 213 000 personer under 80-talet, beror 10 procent deras ökade förvärvsfrekvens och

på

resten på Det är bland de äldsta kvinnorna

befolkningsökningen.

55-64 år, som ökat mest. För kvin-

sysselsättningsfrekvensen

norna i åldrarna 35-44 år var 1988

sysselsättningsfrekvensen

över 90 procent.

För männen har sysselsättningsfrekvensen minskat i alla ålders-

grupperna, mest för de äldre 55-64 åringama.

Källa: AKU

Storstadslänen svarar för drygt hälften, eller 120 000

personer, av det ökade arbetskraftsutbudet under åttiotalet. Storstadslänens andel av befolkningen mellan 16-64 år var 37 procent 1988.

Deras stora andel av det ökade arbetskraftsutbudet sammanhänger dels med att dessa län har ett något högre arbetskraftstal, dels att de svarade för 75 procent av befolkningsökningen (16-64 år) mellan 1980 och 1988.

Tabell: 1980-1988 absoluta och

Arbetskraftsförändringar

relativa arbetskraftstal.

Arbetskraft Relativa

1980-1988 arbetskraftstal

1980- 1988

Skogslän

Storstadslän

Övriga län

Källa: AKU

av arbetskraften har varit extremt under de två

Ökningen hög

senaste åren - över 91 000 personer - och framför allt tillfallit storstadslänen (84 000 personer).

Liksom för riket som helhet ökade

sysselsättningsfrekvenserna

för de tre länsområdena (storstadslän, skogslän och län) i

övriga

alla utom de yngsta, 16-24 år, mellan 1980 och

åldersgrupper

1988. Okningstakten är relativt jämn i alla åldersgrupperna,

mellan 2 och 4 utom för 35-44 i

procentenheter, åringarna skogslänen där ökningen varit kring 5 Nedprocentenheter. gången av för arbetskraftsdeltagandet den yngsta åldersgruppen

har varit i storstadslänen.

marginell

Fram till 1986 redovisar

arbetskraftsundersökningarna (AKU)

i arbetskraften m m även kön och ålder för

förändringarna på

länsområdena. Mellan 1980 och 1986 ökade arbetskraften med ca 140 000 personer i riket. För kvinnorna var 153 000

ökningen

medan arbetskraften för männen med För

sjönk 14 000 personer. storstadslänen har det bland annat inneburit att

de har tappat 22 000 äldre män (55-64), en med över 15 procent

nedgång

sedan 1980. För kvinnorna i storstadslänen har den mest markerade skett i 35-44 år. Mellan 1980

förändringen åldersgruppen

och 1986 ökade arbetskraften för denna med över 50 000

grupp . storstadslänen.

personeri

Tabell: i arbetskraften (1000-tal) och syssel-

Förändringar sättningsfrekvenser, länsområden, kön, åldrar

Arbkraft 1986 1986- 1980 Sysselsättn män kv män kv frekvenser 1986-1980

män 1986 kv män kv

Skogslän

Storstadslän

Övriga län

Källa: AKU

i storstadslänen har minskat mindre

Sysselsättningsfrekvenserna

för män men också ökat mindre för kvinnor än i de båda övriga länsområdena. I storstadslänen är det framför allt bland de äldre männen som minskat medan det i

sysselsättningsfrekvensen

övriga riket är de yngre männen som minskat sin syssel-

sättningsintensitet.

Arbetslöshetsutvecklingen

i riket har ökat sedan i

Arbetslöshetsutvecklingen trendmässigt

mitten av 70-talet fram till och med 1983. Därefter har arbetslös-

heten och är nu nere samma nivå som vid

sjunkit kraftigt på

mitten av sjuttiotalet. har varit desamma för män

Förändringarna

och kvinnor, men nivåskillnadema har ut. Under senare

jämnats

hälften av 70-talet låg kvinnornas relativa arbetslöshet 0.5 - 1.0

procentenhet högre än männens. Under åttiotalet i efter

synnerhet

vändpunkten 1983, har skillnaderna i männens och kvinnornas

relativa arbetslöshetstal varit Det kan noteras

mycket marginella.

att den som har den relativa arbetslösheten i

åldersgrupp lägsta

riket 1988 är kvinnor mellan 45-54 år

(0.75%).

_ .j _- :v _ ..\ - I.. i _I . - _ø \ - __ a \ I l*n:nx|..;. _ s_ ,il \ , a h. u _ .

V - __..__\ §4. _ , x -is-e-A ar , .r En N h H 45.3 al,

ff

2 _ h at: 1 _ JE._T.›1 - , .. _ a.: J? d?

n I v l t ...u - j; l l

u 1 U

g JI nr x0: .nu ü u. . 4;. .Y 4x. tJl Jl m . 4=. “i u.: 4.11 4?- Eu- . r-»J LJ] Lai .sn u* . F» 0: l\.\ J: Eu “N

llIIlII|lTl|lI!I1ll.-'

F1 YS*EE'I'iC.›HaS: :l

För de olika länsområdena har arbetslöshetsutvecklingen varit

för riket som helhet. För alla tre områdena in-

densamma som

träffade trendbrottet 1983 och fram till 1988 har sedan arbetslöshalverats. Storstadslänen har under senare delen av

heten ungefär

och hittills under åttiotalet halva den nivå som

sjuttiotalet legat på för skogslänen. gäller

Fre-l 3% t , länsxirraruâvác-rs.

4 I.

3 _

g_ L : _Storstadsl _lar: : -----E-l«3g5lan | | V I _ l l Pr) “J 0 J) f:) .31 ›- CO F.) :JH b] 01 .L 0! LTT m0 Ta

:tu:- *= s l , w i ramar, l artttsom r JE-IW a

v: . V, nHhU .

rr.

cum-a: lan

-Öl-DFS - IT15

lar:

1 . -Sårñ-;sliar

7 Sv! Qi 37 84 :g

lllllllTTllrléll]lllllll.

ñf:v95'!'l'::4'.z5' l

Uppgifterna för länsornrådena i AKU fram till 1986 visar att det är framför allt ungdomarna som gynnats av gen

konj unkturuppgån

efter 1983. Både i län den

skogslänen och gruppen övriga sjönk

relativa arbetslösheten för kvinnorna mellan 16-24 år med ca 4 procentenheter mellan 1983 och 1986. I storstadslänen var nedgången för samma ca 1.5 under samma

åldersgrupp procentenhet period.

De relativa arbetslöshetstalen i storstadslänen står kvin-

lägsta

norna för. I de 35-44 år och 45-54 år var

bägge åldersgruppema

den relativa arbetslösheten under 1 procent 1986.

rlYrrrrrT

w m

|m||m|mx|v

0)

Relä lv artetslgsa. lans:

mI

o) 0. v r 798081 82 H15?? n min; Y

v rn 81 52 83 EH n: D 86 ?UC W577i 7 ovnga lan -Storstads lan Skogslan

Eli Z .. .r :l

73-1l âlierñ 55-64ar. i * i 5339 77” 5 1 3

.,H . x ..»..›..\

v

i Stockholm, och Malmö

Utvecklingen Göteborg

i arbetskraften i de tre storstadskommunema har ut-

Förändringar

vecklats olika under åttiotalet. I Stockholms kommun ökade

arbetskraften mellan 80 och 88 21 000

med sammanlagt per-

soner, eller med nästan 6 procent. är större än den för

Okningen

riket vilken under samma stannade vid 5.3

som__helhet, period

procent. Okningen har varit de två senaste

synnerligen kraftig

åren. Från 1986 har arbetskraften i Stockholms kommun ökat med över 25 000

personer.

I kommun har arbetskraften ökat med 5 200

Göteborgs personer

och i Malmö kommun med 2 000 hittills under åttio-

personer talet. För del innebär det hälften, och för

Göteborgs knappt

Malmö en av den

knappt tredjedel, riksgenomsnittliga procen-

tuella ökningen. Den i och Malmö

lägre ökningstakten Göteborg

sammanhänger bland annat med att till dessa

inflyttningsnettot

kommuner blev positivt först i mitten åttiotalet. I Stockholms

på

kommun vände utvecklingen efter sjuttiotalets gröna våg redan

1980. Mellan 1986 och 1988 minskade arbetskraften i både Göteborg och Malmö, vilket är en rakt motsatt den i

utveckling

Stockholm.

I likhet med utvecklingen i riket är det kvinnorna som svarar för

merparten av arbetskraftsökningen i storstadskommunerna.

Kvinnorna svarar i Stockholms kommun för ca två tredjedelar av

mellan 1980 och 1988. I Göteborg och Malmö

ökningen

minskade arbetskraften för män med ca 2 procent under samma Stockholm en annan Arbetskraften

period. uppvisar utveckling.

för män har där ökat under åttiotalet. med 4.3 procent

i

Förändringar sysselsättningsfrekvenser/förvärvs-

frekvenser

Av storstadskommunema är det bara Stockholm som under 1980-

talet har haft en än den riks-

högre sysselsättningsfrekvens

Malmö kommun t o m lägre tal än

genomsnittliga. uppvisar

I likhet med riket har kvinnornas

skogslänen. sysselsättnings-

intensitet ökat i storstadskommunerna. I och

kraftigt Göteborg

Malmö i samma takt som riket som helhet. Stockholms kommun har men ökar från en klart högre nivå.

något lägre ökningstakt,

De senaste fem åren har kvinnor och mäns

sysselsättningsinten-

siteter i Stockholm legat på samma nivå.

35555155 YñlFI35lI“I-?Fn:7!I- FM!? 55559155?lrqngflrxlêFrfl*E* Hm ldTnlLliåll .xurnñcry c-az' 100 1007

90 Ä 90 -

80 - i. L . › . 70 - l_

, . 60 60 T6 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 8? 88 76 7? 78 79 80 82 32 S3 84 85 8 HFEQGHOMSFH l i RFEQGFAEWTISWI V

I Fob redovisas förvärvsfrekvenser kön- och

undersökningarna

åldersfördelade kommunnivå. I den nya folk- och bostads-

på 1985) har vissa defmitionsförändringar försvårat räkningen (Fob

bakåt. inhämtas numera från

jämförelser Begreppet sysselsatt

vilket gör att Fob 85 redovisar en syssel-

kontrollupgifterna,

som är fem än i Fobar. Av-

sättningsnivå procent högre tidigare

vikelserna är störst för de äldsta och de yngsta åldersgrupperna. Personer som räknade som studerande eller

tidigare sig antingen

betraktas i Fob 85 i större utsträckning som syssel-

pensionärer

satta. För att med folk- och bo-

möjliggöra jämförelse tidigare

används, om inte annat anges, SCB:s omräknade

stadsräkningar

värden för 1985.

I Stockholm har kvinnorna för första gången 1985 högre förvärvsfrekvens än männen (16-64 år). I och Malmö är

Göteborg

situationen fortfarande normal men avståndet har krympt

väsentligt.

2 ;r-s-f-ärszl.

*.^›.“.4.›a-'-.

FÅ UI! l I- ED ..

.bkáuzftubåa.k.ä-ä.äáävñ.4..._-

_›iwiiñ!.sivâ",-á1dEt'S'löt'si.

_ II --› _ I I I c r e w

r-frn i

I TT ., I v

| .:§3

I Stockholms kommun har för männen inneburit att

utvecklingen

de totalt sett har minskat sin förvärvsfrekvens med 1975

jämfört (23 %-enheter). Den mycket negativa utvecklingen av förvärvs-

frekvenserna för framförallt äldre män mellan 1965 och 1975 i

Stockholm har fortsatt men inte i samma höga takt som under den

Det är ungdomarnas förtjänst att i för-

tioårsperioden. nedgången

värvsfrekvenserna för männen i Stockholm har varit förhållandevis liten.

Detta bland annat med till Stock-

sammanhänger inflyttningama

holms län. Det inrikes flyttningsöverskottet till Stockholms län

har under åttiotalet ca 4 500 personer. Den nor-

årligen legat på

mala i riket är ung, mellan 15 och 34 år. Stockholms-

tlyttaren flyttaren är också ung men något äldre än genomsnittligt. Två

tredjedelar är ensamstående och har en Cirka

hög utbildningsnivå.

40 procent av inflyttarna till Stockholms län har

eftergymnasial utbildning. Av befolkningen i riket (åldersjusterad för jämförelser

med flyttama) har ca 18 procent samma

utbildningsbakgrund.

Man kan klart påstå att arbetsmarknadssituationen i Stockholms-

området drar till sig välutbildad yngre arbetskraft. De gynnsamma

karriärmöjligheterna och storstadspulsen är de avgörande

skälen. Den inrikes har till

stockholmsflyttaren ca 60 procent

arbete redan före flyttningen. Han eller hon har inte yrken som det råder stor brist i Stockholm utan

på inflyttarnas yrkesför-

delning överensstämmer med den för arbetskraften i länet. För den utrikes inflyttande är bilden en annan, de får i stor utsträck-

ning arbete inom bristyrkesområden, främst serviceyrken.

Både i och i i Malmö har männens förvärvs-

Göteborg synnerhet

frekvens sjunkit mellan 1975 och 1985. Mest dramatisk har nedgången varit för de äldre männen mellan 55-64. I Malmö har deras förvärvsfrekvens minskat med 11 procentenheter och i

Göteborg med nästan 9 procentenheter.

“rY›örv51têV›Eñ5. 535, mao, 5lJEVE*DFC. =or.ar;5v*5i»e^5.FcB 3«3ñGF,5EJP5*0Y1

3915:.: r3 ;o9Cçr;

0 +2- . -

16-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 16-64

FoYvârvS::êLqén5 F0E,vv:nn0r,alders6ora.

lim-z

55-64

Mellan 1980 och 1985 förvärvsfrekvensema för männen i

sjunker

Stockholm (2,5 %-enheter). I Göteborg är nedgången något större (3.2 %-enheter). Malmö avviker med en nedgång på 5.5

procentenheter. Detta innebär att i Stockholm infaller i stort sett

hela nedgången mellan 1975 och 1985 under första halvan av

åttiotalet. I Malmö svarar åttiotalet för 70 procent av nedgången och i Göteborg för ca hälften.

Kvinnornas förvärvsfrekvens har som nämnts ökat mycket

mellan 1975 och 1980, så även i storstadskommunema. I

kraftigt

Göteborg har totalt sett för kvinnorna varit 7 procent-

ökning

enheter, i Malmö 3.2 och Stockholm 5.3 Mellan

procentenheter.

1980 och 1985 har ökningama relativt sett varit I

blygsamma.

Malmö har den nästan helt avstannat, i Stockholm och Göteborg har ökningama stannat vid 1 2.3 Det

respektive procentenheter.

var alltså framför allt under sjuttiotalets andra hälft som kvinnorna i storstadskommunerna strömmade ut på arbetsmarknaden.

Invandrarnas situation i Stockholm och Malmö 1985

Fob 85 redovisar förvärvsintensiteter för utrikes

populationen

födda. Det är de officiella, i relation till Fobar

tidigare något överskattade, sysselsättningstalen som redovisas.

Tabell: Skillnader i förvärvsfrekvenserna mellan utrikes

födda och hela i Fob

befolkningen procentenheter.

1985.

Skillnader i förväwsfrekvenser

Utrikes födda - hela

befolkningen

Män Kvinnor Stockholm Malmö Stockholm Malmö

Ålder

synnerhet

mycket höga arbetslösheten bland ungdomar i Malmö har varit speciellt ogynnsam för invandrarna. Det bör påpekas att förvärvsfrekvensema för de utrikes födda

varierar starkt med invandringsåret. Av de utrikes födda invandrade ca 15 procent på åttiotalet, dessa grupper har mycket låga

förvärvsfrekvenser. I Malmö var deras förvärvsfrekvens ca 40 procent, i Stockholm

ca 55 procent.

i olika

sysselsättningen näringsgrenar

Folk- och bostadsräknin garna (Fob) redovisar vid sina

mätningar sysselsättningen på olika näringsgrenar kommunvis. Mycket stora förändringar i sysselsättningsstrukturen har inträffat i stor-

stadskommunemas under den senaste femtonårsperioden. Mest markerad är nedgången av antalet förvärvsarbetande inom till-

verkningsindustrin.

Tabell: Vissa i antalet förvärvs-

näringsgrenar; förändringar arbetande mer än 1 tim av nattbefolkningen 1970-

1985.

Förändringar 1970-1985

i procent och antal (IOOO-tal)

Anm: På grund av nytt förfaringssätt vid kodning av

närings-

grenstillhörighet uppger SCB att Fob 85 har högre antal sysselsatta i sektor och antal inom bank och

offentlig lägre försäkring jämfört med tidigare Fob.

För Stockholms del innebär det att 1985 arbetar inom

12 procent

tillverkningsindustrin och 40 procent inom den offentliga sektorn.

Motsvarande tal för 1970 var 17 33 procent. Andelen

procentvoch förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin för de båda andra redovisade kommunerna var 1985 ca 20 procent, eller

något under nivån för riket som helhet.

Göteborg och Malmö har en som i stort

sysselsättningsstruktur

överensstämmer med den för riket. Stockholm har förutom de ovannämnda skillnaderna också en klart andel

högre sysselsatta inom bank- och försäkringsorr1rådena(l4% mot 7% för riket).

I Stockholms, och i viss mån också Göteborg, har i

nedgången antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin nästan helt av-

stannat mellan 1980 och 1985. I Malmö däremot har

nedgången

fortsatt, 3 000 av de sammanlagt 13 000 färre

industrisysselsatta

inträffade under åttiotalets fem första år och då är nedläggnin gen av Kockums inte medräknad. .

Arbetslösheten i storstadskommunema

Arbetslöshetsnivåema i de tre storstadskommunema skiljer sig åt

på et mycket markerat sätt. I Stockholm har arbetslösheten sedan

lång tid legat på en nivå klart under den riksgenomsnittliga. Man

kan hävda att det i Stockholms kommun har rått full

sysselsätt-

ning under hela åttiotalet. Arbetslösheten, mätt som antalet vid arbetsförmedlingen kvarstående arbetslösa sökande i förhållande till har inte ens under 1983 och

befolkningen, lågkonjunkturåren

1984 Arbetslöshetsnivåema i alla ålders-

överstigit 2 procent.

grupper för båda könen är i Stockholm överlag mycket låga.

I de andra storstadskommunema arbetslösheten både

bägge ligger

för män och kvinnor klart över den

riksgenomsnittliga.

*WåWEYå-I-vJ-I- art-aslosab-:éclkrxingern äzårfYjgñug 3›[.›=-'] :5 -r i - rr* r

Narntcrtaln , .N15 .. .. n, , :a

har varit det största och överskuggande Ungdomsarbetslösheten

arbetsmarknaden ända sedan 70-talet. Vissa skogs-

problemet på

län har haft relativa arbetslöshetsnivåer som legat klart över 10

procent, nivåer som vi normalt inte förknippar med svensk

arbetsmarknadspolitik utan snarare känner igen som kontinentala

tal.

Av storstadskommunema är det framför allt Malmö som haft och har en omfattande ungdomsarbetslöshet. Både för de unga männen och har arbetslöshetsnivån legat

de unga kvinnorna

över både rikets, Stockholms och Göteborgs nivåer.

betydligt

1983 en relativ arbetslöshet för män i åldrarna 20-24 år

uppmättes

9.6 procent (kvarstående arbetslösa/befolkningen) i Malmö på

kommun.

-- P. 1 ke

v Goran-erg

- tal mo

---- S tor: ich-Jin.

De unga kvinnorna (20-24 år) är den enda åldersgrupp i stor-

där kvinnorna har en högre relativ arbetslöshet

stadskommunema

än männen. Aven för denna grupp ligger arbetslösheten i Malmö klart bland kommunerna om än inte så markerat som i sam-

högst

band med de unga männen.

Åldersgruppen 25-54 år kännetecknas av relativt sett låga arbetslöshetstal för båda könen i alla tre kommunerna. Variationema under åttiotalet är också lägre än för andra åldersgrupper. Malmö avviker med relativa arbetslöshetstal i för männen

höga synnerhet

mellan 1982 och 1984.

För de äldre männen har skett en av arbetslöshets-

försämring

situationen i de tre kommunerna. Arbetslöshetsnivån för äldre

män mellan 55 och 64 år i Stockholm är under

låg, 1 procent

1988, men jämfört med högkonjunkturåret 1980 innebär det en

fördubbling. För alla andra i de tre kommunerna

åldersgrupper

ligger den relativa arbetslösheten 1988, med få

några undantag,

samma nivå eller under 1980 års nivå.

på

En nära nog av arbetslösheten bland de äldre männen

fördubbling

har också förekommit i Göteborg mellan 1980 och 1988. De äldre männen är den i som har den rela-

åldersgrupp Göteborg högsta

tiva arbetslösheten 1988.

I Malmö hade männen redan 1980 en arbetslöshet

betydligt högre

än de två övriga kommunerna, en skedde fram

dryg fördubbling

till 1985 därefter har den relativa arbetslösheten åter

sjunkit.

áplkê. :iEEÃ'L-DE"I"

Bland de äldre kvinnorna (55-64 år) har de i Göteborg den högsta relativa arbetslösheten 1988. Utvecklingen har varit ogynnsam under hela åttiotalet men framför allt har arbetslösheten legat kvar

på en hög nivå även efter senaste konjunkturuppgången.

För Malmös äldre kvinnor, som hade höga ingångsvärden 1980, har varit under andra hälften

utvecklingen mycket gynnsam

av åttiotalet. I Malmö finns 1988 inte vare sig

någon åldersgrupp,

bland män eller kvinnor, som har en lägre relativ arbetslöshet.

Utveckling av förtidspensioneringen

Antalet har ökat markant i sedan

förtidspensioneringar Sverige

1976. Då sänktes pensionsåldem från 67 till 65 år och jämförelser

bakåt i tiden är därför svåra att göra. 1976 var antalet

ytterligare

landet 245 000. 1987 hade antalet stigit till

förtidspensionäreri

337 000, en ökning med 37 procent.

Förklarin garna till denna har traditionellt gjorts utifrån två

ökning

Den första har utgått från förändringar i det utgångspunkter. regelverk som styr Möjligheterna att erhålla

förtidspensionering;

har helt enkelt blivit bättre och den ekonomiska

förtidspension

har blivit gentemot andra för-

ersättningen konkurrenskraftigare

sörj Det är emellertid viktigt att framhålla att inga tek-

ningskällor.

niska i för har

förändringar regelsystemet förtidspensioneringar

gjorts under åttiotalet. Den kraftiga ökningen av antalet förtids-

pensionerade också under det senaste decenniet kan alltså inte

förklaras av Därmed decenniet kan alltså inte

regelförändringar.

förklaras av regelförändringar. Därmed inte sagt att inte

praxis

och av kan ha förändrats

tillämpning reglerna

Den andra till den har

förklaringen kraftiga ökningen gjort

gällande att informellt har använts som ett

förtidspensioneringar

instrument. Att an-

arbetsmarknadspolitiskt förtidspensionering

vänts vid strukturella förändringar arbetsmarknaden, som för

på den enskilde, i vissa konjunkturlägen, tar sig uttryck i arbets-

löshet står helt klart. Ett exempel i organiserad form är den s k 58.3-års pensioneringen i samband med varsel och ned-

läggningar.

En under 80-talet av för arbets-

jämförelse volymförändringarna löshetsutvecklingen och antalet nybeviljade fönidspensioneringar

indikerar att förtidspensioneringar har använts på ett sådant sätt. En förutsättning härför är dock att man tar till försäk-

hänsyn ringskassans handläggningstider i samband med förtidspensioner. För att en ansökan skall tillstyrkas är ett års sjukskriv-

ning ett minimikrav. En beviljad kan antas ha

förtidspensionering

en handläggningstid om ca två år.

Ngbevi 1 3ade +oiri lj5PEl!5101iêYl!l95r“ och

Kurvan har for-

arbetslösa. ngbevillade

tidspensioneringar iorskiuter. 2 ar baláai ?r ›-| ndex 19763100

lin...

--u-Hrbetslosa

0 . . x . . . . --*HDEV*F

IIIlllllllllllTlTlllllllll

Det är naturligt att utvecklingen av nybeviljade förtids-

pensioneringar av arbetsmarknadsskäl under åttiotalet, också härmed en två års förskjutning, följer arbetslöshetskurvan. Här känner vi dessutom handläggningstiden säkrare. Utstämplin g från kassan och sedan en mer formell från för-

(450 dagar) beviljning säkringskassans sida. Andelen förtidspensionerade av arbets-

marknadsskäl utgjorde som mest ca 20 procent av alla förtids-

pensionerade något år under 80-talet (1985).

Just 1985 inträffar ett maximum vad

gäller nybeviljade pen-

av arbetsmarknadsskäl. Det finns inga stora enskilda

sioneringar varsel som kan förklara toppåret 1985. Enligt försäkringskassan

har heller inga centrala direktiv om förändringar av praxis eller

tillämpningar utgått.

Läget i storstadsområdena

I slutet av 1987 var 116 500 personer

sammanlagt förtidspen-

sionerade i de tre storstadslänen. Till del utgörs de

övervägande

förtidspensionerade av äldre. Nästan 46 000 personer över 60 år och 24 000 personer är över 55 år. Andelen

ytterligare förtidspensionerade relaterat antingen till befolkningen, arbets-

kraften eller antal försäkrade är dock klart än för resten av

lägre

riket.

Tabell: Antal förtidspensionerade i olika länsornråden, andel

av arbetskraften och de försäkrade.

befolkningen,

Andel av arbets- de försäk-

befolkn kraften rade

116 557 5.8 6.9 5.9

Storstadslän

Ovriga län 219 947 6.6 8.1 6.7 Riket 336 504 6.3 7.6 6.4

Anm: Alla uppgifter avser personer-i åldrarna 16-64 år för 8712.

För de olika inom Stockholms län tas

försäkringskasseområdena

inte fram statistik över I

kontinuerligt förtidspensioneringar.

Malmö och kommuner, som fk-områden,

Göteborgs utgör egna går utvecklingen att De kommunerna har klart följa. bägge högre andel förtidspensionerade än både riket och sina respektive omgivande län.

Tabell: Antal och andel av

förtidspensionerade befolkningen,

arbetskraften och de försäkrade 1987.

antal av befolk- arbets- de försäk-

ningen kraften rade

kommun 11 161 7.8 9.9 7.7

Malmö

Ovriga M-län 17 012 5.0 6.1 5.2

kom. 21 316 8.0 9.6 7.7

Göteborgs

Ovriga O-län 11739 5.8 7.3 6.1

Anm: Alla uppgifter avser personer i åldrarna 16-64 år för 8712.

Ca 8 procent av i åldern 16-64 år i de bägge stor-

befolkningen

stadskommunema är alltså förtidspensionerade. Av befolkningen

mellan 50 och 64 år är 21 procent i Malmö och 23 procent i Göteborg förtidspensionerade. Motsvarande tal för resterande delar av länen är 15 respektive 19 procent.

För åldersgruppen 60-64 år ökar andelen till ca

förtidspensionärer

en tredjedel av befolkningen i Göteborg och Malmö.

Nybeviljade förtidspensioner

Antalet i riket har till ca

nybeviljade förtidspensioner uppgått

45 000 under åttiotalets första år. Därefter sker det en

årligen fyra

ökning till ca 50 000 under 1985 och 1986. Preliminära

uppgifter

enligt RFV för de bägge senaste åren tyder på fortsatt öknin

g, 54 000 nybeviljade för 1987 och 58 000 för

förtidspensioner

1988. ›

Hittills under åttiotalet har 435 000 be-

sammanlagt personer

viljats förtidspension i riket. Av de var 40-45 mellan 60-

procent 64 år, 50-59 åringama utgjorde 30-35 procent. Åldersklassen 30- 49 år utgjorde 15-20 procent och de yngsta (16-29 år) för ca 5 procent.

llSCIER/l l 3 ade hart lÖSPEHSIülñårlfagar, ri ket .

j .+ ü! p ...Å

l F;v:|- A._, ._»__y

Tllllllllllllllllllllll

Ökningen av antalet nybeviljade förtidspensioner var mellan 1980

och 1986 ca 10 procent relaterat till samtliga försäkrade. Utveck-

lingen varierar emellertid mellan olika åldersgrupper. Den

kraftigaste ökningen mellan 1980 och 1988 har inträffat i åldersgmpperna 30-49 år och bland 60-64 För båda ålders-

åringarna.

grupperna har varit ca 25 procent. För de mellan 50-59

ökningen

år har antalet nybeviljade förtidspensioner ökat med 10 procent medan de har minskat något för åldersgruppen 16-29 år. För-

ändringarna är relaterade till antalet försäkrade i

respektive

åldersgrupp.

För storstadslänen har utvecklingen i olika i

gått riktningar.

Stockholms län har antalet nybeviljade

förtidspensioneringar

minskat 1980-1986 relaterat till samtliga försäkrade. I Göteborg och Bohus län är andelen av de försäkrade

förtidspensionerade

ungefär densamma 1986 som 1980.

I Malmöhus län har det skett en 50 Oknin gen är

procentig ökning.

lika stor i Malmö kommun som i länet i Preliminära

övrigt. upp-

gifter för Malmö kommun på att efter 1986 också

tyder ökningen varit mycket kraftig.

3503:- áort idspensionerin-gsr, Malma.

i 40130

7? 73 8C! Eu 53 54 95 86 87 88

HY

Den mellan 1986 och 1987 var 38 pro-

antalsmässiga ökningen

cent. för 1988 tyder på en svag nedgång jämfört med

Uppgifterna

1987.

Liksom för riket varierar för olika i de

utvecklingen åldersgrupper

storstadskommunema Malmö och Göteborg.

bägge

?vabaaluagr :13: “*='E*Ev11 je byn

:._ir^:w. 191:;

De mest markanta öknin garna gäller Malmö kommun och åldersgruppema 60-64 år samt 30-49 år.

Förtidspensioneringar av arbetsmarknadsskäl

De förtidspensioner som beviljas av arbetsmarknadsskäl har ökat särskilt kraftigt. Från 1980 har det skett en fördubbling fram till

i 1986.

.Naálüâvl name *löFlIÖSFEHSDEDEYIngår an:

arnetsmarknadsskal .. ri ket. :D 3 .s wF.

IIIIITTTWYTIIII1IITTTWiI

Toppåret 1985 beviljades 10 770 förtidspensioner av arbets-

marknadsskäl. 5 700 män och 4 900 kvinnor.

Utvecklingen

både före och efter 1985 har annars varit den att fler kvin-

något

nor än män förtidspensionerats av arbetsmarknadsskäl.

av arbetsmarknadsskäl beviljas enbart

Förtidspcnsionering per-

soner i åldrarna 60-64 år. Under åttiotalet första år var nästan hälften av de då beviljade 64-65 år, i åldrarna 62-63

ca 30 procent och var 60-61 år. De senaste åren har det skett

drygt 20 procent

en uppgång i andelen för 60-61 åringarna och idag är andelen för

de tre redovisade åldersgruppema lika stora.

I Stockholms län har en mer än skett av antalet för-

tredubbling

tidspensioneringar av arbetsmarknadsskäl mellan 1980 och 1987.

Ngbevillade ldrtidspensioneringar av

arbetsmarknadsskäl, Goteborgs och Malma

kommun samt Stockholms lan.

Index 1980=1U0 500

400 l

300 l

200 '''

f vüoteborgs - kommun __ Må1mÖ - kommun

_- kholms

j I Stoc

g V _ _ l _ _ _ lan

Den mycket markerade ökningen i Göteborg 1985 kan förklaras

av att Projekt 80, försöket att klara varvskrisen, upphörde 1982- 83.

I Malmö kommun kom den största ökningen under 80-talet inte förrän 1986 - ett till två år efter de bägge övriga kommunerna. Här är det återigen ett stort varsel som förklarar ökningen. Uppsägningama på Kockums 1984 omfattade 450 personer, förtidspensioneringama av arbetsmarknadsskäl ökade från 360 till 600 personer 1986. Det stora varslet Kockums 1986 kan alltså

på förväntas ge en ökning av förtidspensioneringarna av arbets-

marknadsskäl först 1989.

1 O? tidspensioneringar och

n ?or ngbevlliade fortids-

ar lorskiuten 2 ar bakat.

12000”

IGGCG

u... garge]

n | r l v | 1 --ngbev fp

| |

F5 76 F? 78 79 80 81 82 83 84 85 86 8?

lllllfllklllllllllllllrl

är

Långtidssjukskrivna

Sjukfrånvaron har ökat starkt i de senaste åren. Antalet

Sverige sjukdagar (ersatta) per försäkrad var 1983 18.4 dagar (sjuktalet).

Fyra år senare, 1987 hade sjuktalet ökat till 23.1 dagar.

Det är bland de äldre, 60-64 år, som har ökat mest. De

sjuktalet

äldre männen hade 1987 ett sjuktal på 43.3 en med

dagar, ökning

ca 11 dagar sedan 1984. Motsvarande tal för de äldre kvinnorna

var 40.6 respektive 27.5. Kostnaderna för sjukfrånvaron uppgick

till 23.1 miljarder kronor 1987. i per

Sjukligheten Sverige sjuk-

dag kostar alltså en kronor.

miljard

Det är framförallt de sjukfallen (över 90 som ökat

långa dagar)

mest. Av den totala mellan 1983 och 1987 (4.7

ökningen dagar)

berodde 3.7 dagar, eller nästan 80 procent, på de långa fallen. De långa fallen svarar för ungefär 45 procent av kostnaderna.

Av de tre storstadskommunerna har Malmö och klart

Göteborg

högre sjuktal än Stockholm. År 1987 var sjuktalet i Malmö 28.2 dagar, i Göteborg 29.2 och i Stockholm 25.4

dagar.

Antalet i Stockholms kommun var vid ut-

pågående långa sjukfall

gången av 1985 13 900. I statistiken över pågående sjukfall från Riksförsäkringsverket ingår inte personer som har s k a-inträde

(alla statsanställda). Andelen i Stockholms

statligt sysselsatta

kommun var 1985 13.5 procent (Fob). Det verkliga antalet på-

gående långa sjukfall i Stockholm alltså i ligger storleksordningen

15 700 personer.

Av de 13 900 långa sjukfallen var 8 200 över 55 år, vilket innebär att över 10 procent av befolkningen mellan 55 och 54 var ca 5

procent långtidssjukskrivna. Inga skillnader förelåg mellan män och kvinnori någon av åldersgruppema.

I Malmö var andelen klart än i

pågående långa sjukfall lägre

Stockholm. 4 procent av befolkningen i åldern 55-64 år var

lång-

tidssjukskrivna i slutet av 1985. Totalt var drygt 3 000 personer

långtidssjukskrivna (det verkliga talet ligger i Malmö ca 10 %

högre). Okningen i Malmö har sedan dess varit dramatisk. Vecka 4 1989 var över 6 000 personer

långtidssjukskrivna.

Begreppet ohälsa

tar sedan ett antal år fram ett totalmått över

Riksförsäkringsverket

ersättningar som betalas av socialförsäkringen. Måttet kallas

ohälsa och de ersättningar som ingår är arbets-

sjukpenning, skadesjukpenning samt förtidspension/sjukbidrag. Förtids-

pension av arbetsmarknadsskäl

ingår ej.

Bland de med för ohälsa (minst 180

långvarig ersättning dagar)

har antalet ersatta dagar per försäkrad (bland de försäkrade ingår i detta mått också de icke förtids-

sjukpenningplacerade

pensionärerna) inte förändrats mellan 1978 och 1983. Efter 1983 har däremot antalet ersatta dagar för långvarig ohälsa ökat med 18 procent. Ca 70 procent av ökningen kan hänföras till ökningar i antalet och resten till de båda ersätt-

sjukpenningdagar övriga

ningsfomierna.

Vi vet inte om ökningen av ersättningen för ohälsa beror på att

socialförsäkringen trätt i stället för andra stödformer. En för-

ändring av praxis när det gäller sjukersättning under utbildning

har dock inträffat. Ett antal försäkringsdomar 1984-85 har

kring

inneburit att rätten till kan även vid ut-

sjukpenning gälla längre bildningar (tidigare var ett år maximum) och att försäkringskassan

skall ta hänsyn till det lokala vid

arbetsmarknadsläget bedömning

av sådana fall.

Undersökningar 1988 tyder på att av de mycket långa

sjukfallen

(3- år) deltar 25-30 procent i utbildning. Sådana rehabiliterings-

insatser skulle tidigare inte medfört rätt till

sjukersättning.

Ökad generositet när det gäller i samband med utbild-

ersättning

ning är enligt RFV således på gång. Okningen av ersättnings-

dagarna för ohälsa efter 1983 kan intet sätt förklaras av denna

på

vid utbildning. Dock kan det inte uteslutas att ök-

praxisändring

ningen beror på försämrad arbetsfömiåga bland de försäkrade.

Okningen av ersättningen för ohälsa har varit störst bland de äldre, i bland de äldre kvinnorna. Denna har trätt

synnerhet grupp

in på arbetsmarknaden efter att varit hemarbetande. Ar-

tidigare

betsförrnågan vid hemarbete kan regleras flexiblare än vid för-

värvsarbete. kvinnor, som fungerade väl som hem-

Många

arbetande, har inte klarat de relativt strikta krav

på arbetsförmåga

som ett förvärvsarbete ställer.

skillnader i av totalmåttet för ohälsa före-

Regionala ökningen

kommer. Störst har mellan 1984 och 1987 varit i norra

Ökningen

Norrland samt i Skåne och Blekinge.

Socialhjälp

i ökade under låg-

Socialbidragen Sverige mycket kraftigt

i början av åttiotalet. Hög arbetslöshet och sänkta

konjunkturen

reallöner att antalet ökade från 183 000 år

betydde bidragshushåll

1981 till 293 000 år 1985. Mönstret är historiskt sett inte onormalt.

Vad som däremot kan betraktas som ett trendbrott i utvecklingen är att fortsatt öka eller stagnerat på en hög

socialbidragsberoendet

nivå även efter konjunkturuppgån gen.

har de senaste

sammansättningen av gruppen socialbidragstagare decennierna förändrats. Tidigare bidragstagare var barnfamiljer,

kvinnor och framförallt äldre. I dag domineras gruppen av ensamstående föräldrar, ensamhushåll och Andra

ungdomar.

mindre grupper som idag är helt beroende av socialbidrag är

och, av ut-

flyktingar på grund pensionsbestämmelsernas

formning, även äldre invandrare.

De tre storstadskommunerna har, icke oväntat, högre andel

än riket som helhet. Malmö kommun har

socialbidragstagare

under hela åttiotalet stått i en klass för sig med en nästan dubbelt

så hög andel redan 1980.

bidragsberoende

Andei per 1000 invånare 1970-86

socialbidragstagare

åtar städerna och r i ket

inv l

i i

i

0 Plalmoi per + Stim

i

G Gborg i |

e Pike: i

.M 4 l l

Bidragstagare

(moll

Efter 1985 minskar antalet i Stockholm och

bidragsberoende

medan i Malmö fortsätter. Andelen bidrags-

Göteborg ökningen

beroende i Malmö i åldrarna 18-64 år har de senaste åren

legat

runt 14 procent av befolkningen.

Exemplet Malmö

Socialbidragsstatistiken redovisas vanligen med bidragshushåll

som enhet. Antalet hushåll i Malmö kommun var Fob

enligt

119 900 1985. Ca 15 procent, eller 17 800 var bidragshushâll och den var fem månader.

genomsnittliga bidragstiden

Tabell: i Malmö kommun 1981-

Socialbidragsutvecklingen

1987.

1981 1987

Antal hushåll 10 091 18 184

därav flykting-

hushåll 964 2 422

Antal personer i hushållen 18 021 28 708

Antal personer/

hushåll 1.79 1.5 8

Andel bidrags-

tagare av bef. 7.7 12.5

Bidragsmånader

i 4.0 5.0

genomsnitt

Utbetalt social-

kr 74.9 324.5

bidrag, milj

därav flykting-

hushåll (milj kr) 12.9 69.7

Kostnader/invånare (kr) 323 1 466

Källa: Meddelande från 1988:4, Lunds univer-

Socialhögskolan

sitet (författare; Tapio Salonen).

I likhet med riket är det framför i Malmö som är

allt de yngre

beroende av socialbidrag. Drygt 20 procent i

åldersgruppen

mellan 20-30 år är under året

någon gång socialbidragstagare

(1987). Av var ca och

40-åringarna 10 procent bidragstagare

andelen sedan med ålder och omfattar ca 3

bidragstagare sjunker

procent av 60-64 år (1987).

åldersgruppen

Sambandet mellan arbetslöshet och har

socialbidragsberoende

traditionellt ansetts självklart. Den höga nivån på både arbets-

§ 39

lösheten och andelen i Malmö den senaste

socialbidragstagare tioårsperioden tyder också på detta.

som kommunförbundet utfört 1986 visar

Undersökningar

emellertid att i drygt en tredjedel av förekommer

bidragshushållen

arbetslöshet. Liknande i Lund och Landskrona

undersökningar

visar samma andel arbetslösa. Under-

på ungefär registrerade

visar också att de arbetslösa har låg

sökningarna bidragstagarna

till arbetsmarknaden. Merparten saknar arbets-

anknytningsgrad

och endast 20 procent erhåller socialbidrag som

löshetsersättning komplement till arbetslöshetsersättning.

i Stockholm och Malmö

Försörjningssituationen

delbetänkande Arbete åt handi-

Sysselsättningsutredningens

visade hur ut för män i

kappade försörjningssituationen såg

Stockholms kommun 1975. Det var framför allt situationen för äldre män, mellan 50 och 59 år som Då förvärvs-

analyserades.

arbetande mer än 20 timmar, 8 var förtids-

83 procent procent

och resten ca 9 procent var eller fick

pensionerade sjukskrivna

i kombination med arbete delar av året. Hela bilden av

socialhjälp

männens situation ut som nedan.

säg

Tabell: för män i Stockholms kom-

Försörjningssituationen

mun 1975. Procent av i

befolkningen respektive åldersgrupp.

Anm: För jämförelser med Fob 85 redovisas andelen förvärvs-

arbetande 1-w tim. En kan i flera kolumner.

person registreras

1) Åldersfördelningen delvis skattas.

Man kan klart konstatera att Stockholms arbets-

utslagningen på

marknad har ökat sedan 1975. För de äldre männen, hårt drabbade redan 1975, har situationen förvärrats. är också

Tydligt

att utslagningen idag drabbar män i allt yngre åldrar.

1) enligt

3) avser 16-24 år. 4) avser 1986. 5) skattad ålders-

åringar. fördelning.

Andelen förvärvsarbetande äldre män (55-64 år) i Stockholm har med 4 sedan 1975. På av

sjunkit knappt procentenheter grund

Fob 85:5 nya måste jämförelser göras

sysselsättningsbegrepp

med alla alltså även deltidsarbetande. Andelen del-

sysselsatta,

tidsarbetande män i Stockholm var totalt 1.7 procent

(1-19 tim)

1975.

12 200 män i Stockholm var 1986 7 200

förtidspensionerade,

var över 60 år. År 1975 var 19 av männen över 60

drygt procent

år 1986 hade andelen stigit till över 25 pro-

förtidspensionerade,

cent. Oroväckande andelar av de medelålders männen var

höga

1986. En annan än den ovan

förtidspensionerade åldersindelning

redovisade visar att nästan av männen i åldrarna 35-39 7 procent år var För männen under 35 år har däremot

förtidspensionärer. inte andelen förtidspensionärer ökat.

har istället blivit mer beroende av socialhjälp. De yngre männen Andelen av männen 10 i

socialbidragstagare överstiger procent

alla till 45 år. Precis som 1975 är det de en-

åldersgrupper upp

samstående männen som dominerar. Av Stockholms drygt 40 000 vuxna 1986 var 40 procent ensamstående

bidragstagare

män utan barn.

av antalet långtidssjuka kom, som tidigare redovisats,

Ökningen

först efter 1983. i andelen

Förändringarna långtidssjukskrivna

mellan 1975 och 1985 är inte påfallande.

Situationen i Malmö

Andelen förvärvsarbetande män var 1985 i Malmö

generellt lägre

än i Stockholm. Så var inte fallet 1975. I Malmö är de i synnerhet

som drabbats av utslagning. Drygt 6 och 10 ung-

ungdomarna

domar mellan 20-24 år förvärvsarbetar i Malmö.

De männen är i högre ad än i Stockholm

förtidspensionerade

koncentrerade till 55-64 år. andra sidan finns

åldersgruppen

klart färre äldre män i Malmö. En förklaring är att

långtidssjuka

Malmö har större andel än Stockholm.

förtidspensionerade

Tabell: för män i Malmö kommun

Försörjningssituationen

1985.

åldersfördelning.

värden för 1987.

Den mest frapperande skillnaden gentemot Stockholm är det höga

bland männen i Malmö. Den

socialbidragsberoendet de yngre

är i Malmö fem månader vilket skulle

genomsnittliga bidragstiden

betyda att ca 8 procent av männen till 35 år via

upp försörjs

socialbidrag.

Även för Malmö att männens och kvinnornas

gäller försörjnings-

situation liknar varandras i stort. Enda noterbara skillnaden är att

något fler kvinnor än män i åldrarna 45-54 år är

förtidspen-

sionerade och

långtidssjuka.

Stadsdelsområdet Fosie

I stadsdelsområdet Fosie i södra Malmö bor 36 000 innevånare. I dess södra delar två

ligger industriområden, Fosieby industri-

område och De större bostadsområdena

Fredriksberg. byggdes

under 60-talet och första hälften av 70-talet. 13 000 av sammanlagt 19 000 bostäderi Fosie under denna tid.

byggdes 25 procent av bostäderna är (16 % i

kommunägda hela Malmö). 11 procent

av bostäderna utgörs av småhus mot 17 procent totalt i Malmö. Det största bostadsområdet i Fosie är med 5 700

Lindängen

innevånare 1988. Det är 1970 och är ett av Malmös

byggt kring problemområden. I Fosie också efter

ligger Augustenborg, byggt

kriget, som var den tidens

Rosengård.

De tre största partierna vid valet 1985 var SAP, Moderata Sam-

lingspartiet och Skånepartiet. Socialdemokraterna fick

56 procent

(42 % i hela Malmö), moderaterna fick

18 procent (29 %) och Skånepartiet 9 procent (7 %).

Även om Fosie stadsdelsområde innehåller flera enskilda bostadsområden av problemkaraktär är det extremområde i

inget

den bemärkelsen i Malmö.

I specialtabeller redovisas Fob 85 stadsdelsområden.

på För att få

en jämförbar bild med andra redovisade värden

i rapporten har

justeringar av i SCB:s sysselsättningsnivåerna gjorts enligt länkningstabeller. De procentuella i åldersminskningarna varje

grupp för båda könen i hela Malmö-har använts.

Tabell: Förvärvsfrekvenser i Fosie stadsdelsområde samt

i procent av respektive ålders-

förtidspensionerade

grupp 1985.

Fob 1985

1) Skattade värden. 2) Avser Lindängens försäkrings-

kasseornråde minskat med inom fk-området

befolkningsandelen

som inte bor i Fosie stadsdelsområde.

De skattade förvärvsfrekvenserna är totalt sett något högre för män och för kvinnor i Fosie än i hela Malmö. För

något lägre

55-64 år är situationen den omvända. För de en-

åldersgruppema

samstående männen ligger förväxvsfrekvenserna ca 10 procentenheter i åldrarna mellan 25 till 44 år. För de ensamstående

lägre

ökar gapet till 15-20 procentenheter gentemot

50-åringama män i åldersgruppen. samtliga

För de ensamstående kvinnorna förvärvsfrekvenserna

sjunker

markant först efter 55 år. Differenserna mellan förvärvs-

frekvensema för de ensamstående kvinnorna och för gruppen

kvinnor är inte alls så stora som var fallet för männen,

samtliga

som mest rör det i av åldersgrupperna om ca 5 pro-

sig någon

centenheter.

Av Fosieboma mellan 20-64 år var drygt 8 procent utländska

1985. Deras förvärvsfrekvens var totalt knappt 60

medborgare Fob 85), 18 lägre än för samtliga procent (officiell procentenheter

boende i Fosie.

I bostadsområdet förvärvsfrekvensen totalt för

Lindängen ligger

båda könen ca 5 procentenheter under den för hela Fosie.

Arbetslösheten i Fosie 1985

Den relativa arbetslösheten kvarstående arbets-

(andel

i Fosie var för män men nästan en

lösa/befolkningen) något lägre

procentenhet högre för kvinnor än i Malmö totalt.

4.5 procent av männen och 4.8 procent av kvinnorna var 1985 i genomsnitt arbetslösa i Fosie. För 20-24 i båda könen

åringarna

är den relativa arbetslösheten klart i Fosie.

högre Ca 10 procent av de unga kvinnorna var arbetslösa och av

drygt 8 procent mannen.

De äldre männen över 55 år i Fosie var arbetslösa i

lägre

i i Malmö. En orsak kan vara de

utsträckning genomsnittligt

många förtidspensioneringama bland äldre män i Fosie.

Ca 8 procent av de utländska i Fosie var arbetslösa

medborgarna

1985, alltså en nästan dubbelt så nivå som för hela befolk-

hög

ningen i Malmö.

Socialbidragsberoendet i Fosie

Fosie ingår i Södra distriktet inom i Malmö. I

Socialförvaltningen

Södra distriktet inom i Malmö dels

socialförvaltningen ingår

Fosie stadsdelsornråde, dels en del försam-

landsbygdsbetonade

lin gar i utkanten av Malmö. Södra distriktet blir ca lO 000 inne-

vånare större än Fosie stadsdelsområde. Hälften av de 10 000

bor i Oxie ett småhusområde med andel

kyrkby, mycket låg

bidragshushåll (ca 4% 1987). Uppgifter som redovisas för hela

Södra distriktet innehåller även dessa men

kransförsamlingar

bidrar endast med med om för

antalsökningar jämfört uppgifter

enbart Fosie fanns Vid sker med

tillgängliga. andelsredovisningar

all säkerhet en med om

underskattning jämfört redovisningen gällt

enbart Fosie.

År 1987 var av den vuxna eller 14

12 procent befolkningen,

procent av hushållen i stadsdelsområdet

socialbidragsberoende

Fosie.

i socialdistriktet var inom

Bidragsberoendet högst åldersgruppen

20-24 år (24%). Bland 25-29 var andelen

åringarna 20 procent och bland avser

30-åringarna 15 procent. Uppgifterna 1987.

Ensamhushållen dominerar starkt bland i

bidragshushållen

distriktet. var ensamhushåll utan barn (40% män och

65 procent 25% kvinnor) och var ensamhushåll med

ytterligare ca 20 procent bam. 21 av i distriktet erhåller bidrag

procent bidragshushållen

hela året (10-12 mån).

Andelen varierar inom stadsdelsområdet. Totalt i

bidragshushåll

Fosie var som tidigare nämnts 14 procent av hushållen bidragsberoende. I ett av problemområdena erhöll ca 33

Lindängen,

av hushållen 1987. I det tidigare nämnda

procent socialbidrag

var andelen 25 procent. Bostadssegregationen är i

Augustenborg

det närmaste total. Inom vissa villaornråden i distriktet är andelen

så låg som 1-2 procent.

bidragshushåll

är extremområde i Malmö vad avser andelen

Lindängen inget

Som jämförelse kan nämnas att i Herr-

socialbidragshushåll.

och Ortagården, båda ligger i Rosengård, är två av tre gården hushåll socialbidragsberoende (1987).

Fosie avviker inte från den allmänna bilden av utslagningsarbetsmarknaden i Malmö men focuserar dem processerna på

tydligare. Det är de äldre männen, de socialbidragsberoende ung-

domarna, ensamhushållen som drabbas av samhällets och arbetslivets allt hårdare krav och välutbildade indi-

på välfungerande

vider.

Storstädernas arbetsmarknad - en

sammanfattning

Arbetskraften. Hittills under 1980-talet har arbetskraften ökat med 225 000 personer i riket. Storstadslänen, som har 37 procent av landets befolkning mellan 16 och 64 år, svarar för 120 000 eller drygt hälften av det ökade utbudet av arbetskraft. Förklaringen till detta är dels att dessa län svarar för en stor del av

befolknings-

tillväxten, 75 procent, dels att dessa län har arbets-

något högre

kraftstal.

Precis som på 1970-talet så är det kvinnorna som står för i stort sett hela ökningen. I storstäderna har för kvinnorna

ökningen

varit störst i åldersgruppen 35-44 år.

Männens arbetskraft i storstäderna har totalt sett minskat under åttiotalet, mest för männen mellan 55 och 64 år.

Utvecklingen

från sjuttiotalet med minskande förvätvsfrekvenser bland de äldre männen fortsätter. I Göteborg och Malmö minskade deras förvärvsfrekvenser med ca 10 procentenheter mellan 1975 och 1985.

Arbetslösheten. Från mitten av 1970-talet till 1983 ökade arbetslösheten trendmässigt i hela landet. Därefter har arbetslösheten sjunkit kraftigt och är nu nere på samma nivå som vid mitten av 1970-talet.

För de olika länsornrådena har arbetslöshetsutvecklingen varit

densamma som för riket som helhet. För alla tre områdena inträffade trendbrottet 1983 och fram till 1988 har sedan arbetslösheten ungefär halverats. Storstadslänen har under senare delen av

sjuttiotalet och hittills under åttiotalet legat på halva den nivå som

gäller för skogslänen.

Det stora skillnader i arbetslöshetsnivåer mellan de tre

föreligger

storstadskommunerna. Stockholm har mycket låga arbetslöshetstal för både män och kvinnor. Malmö har haft höga arbetslöshetstal hela åttiotalet, i synnerhet för männen. Göteborg har legat något över riksnivån.

Socialbidragsberoendet. Ett tecken på brister i arbetsmarknaden, när det gäller arbetstillfällen, arbetstider eller inkomster, är graden av beroende av Detta beroende har vuxit bland ung-

socialbidrag.

domar i storstäderna, i Malmö, där nästen av

speciellt 10 procent männen upp till 35 år var heltidsberoende av socialbidrag (1987).

i g..

.Jaaa .JSMUN

33 wifi 989V

. MJOHHOL.›I*:3 l

nocAAaøu-oøtanvømuøxø-vøpünøpnøaø-»øümøsáaøvø-aøaüváss.

Förutom ungdomarna är det de ensamstående männen utan barn som utgör den största gruppen socialbidragstagare. Av Stockholms 40 000 vuxna 1986 var

drygt bidragstagare 40 procent

ensamstående män utan barn.

Förtidspensionerin gar. Ett annat tecken på brister i arbetslivet och

i arbetsmarknaden är

förtidspensioneringarna. Förtidspen-

sioneringama har ökat kraftigt under l980-talet. Aven om för-

är något lägre i storstadslänen än i

tidspensioneringama övriga

landet så är ändå I Malmö och

omfattningen betydande. Göteborg

är tex 21 resp 23 procent av männen mellan 50 och 64 år för-

tidspensionerade (1987).

Slutsatser. Utvecklingen av storstädemas arbetsmarknad under l980-talet präglas å ena sidan av ökande och

sysselsättning

minskande arbetslöshet och, å andra sidan, av ökad

utslagning

och ett stort socialpolitiskt beroende.

Med den höga efterfrågan arbetskraft som nu och

på föreligger

med den som kan väntas 1990-talet är det att

utveckling på viktigt

bättre ta tillvara den arbetskraft som finns inom landet.

Det kommer att kräva en av de politiska åtgärderna

förskjutning

från socialpolitiska insatser till Inom

arbetsmarknadspolitiska.

ramen för de åtgärderna behövs mer av

arbetsmarknadspolitiska

utbudsstimulerande insatser, framför allt och rehabili-

utbildning

tenng.

För att dessa insatser ska bli behövs det också en

framgångsrika

förnyelse av samarbetet mellan de olika delar av den

offentliga

sektorn som svarar för servicen till när det

medborgarna gäller

arbete och

inkomstskydd.

En av de stora svagheterna i den offentliga verksamheten är upp-

av ansvaret och resurserna på olika huvudmän när det

splittringen

gäller förebyggande och rehabiliterande insatser. Denna uppsplittring leder till brist på effektivitet och denna brist är mest

tydlig i storstäderna där de sociala nätverken mellan

medborgarna

är svagare än de mindre orterna. Det behövs därför nya

på

samarbetsformer baserade på en helhetssyn på individens situa-

tion och behov.

i

KUNGL. BIBL.

- -

1989 10 2 0

STOCKHOLM

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning 34. Reformerad företagsbeskattning

av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- - Motiv och lagförslag. Del 1. minister Olof Palme. C.

- Expertrapporter. Del 2. Fi. . Beskattning av fämansföretag. Fi. 35. Reformerad mervärdeskatt m.m. Integriteten vid statistikproduktion. C. - Motiv. Del l. . Fasta Öresundsförbindelser. K. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi. Samordnad länsförvalming. Del 1: Förslag. C. 36. Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi.

, Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av

. Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. utvecklingen. I.

. UD:s presstjänst. UD. 38. Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte-

. Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. Fi. utredningamas betänkanden. Fi. 10.Tvä nya treåriga linjer. U. »oooqoxpuc-_mw 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägg-

1 l. Hushällssparandet - Huvudrapport från Spardelega- ning och bedömning. S.

tionens sparundersökning. Fi. 40. Datorisering av tullrutinema - slutrapport. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. ,41. Samerätt och sameting. Ju. l3. Mångfald mot enfald. Del l. A. 42. Det civila försvaret. Del l. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. F6.

rättsfrägor. A. 43. Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. K. 15. Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. K. 44. Översyn av vapenlagstiftningen. Ju. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. 45. Standardiseringens roll i EFI A/EG - samarbetet. I.

Fi.

46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. Fö. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 47. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. 19. Regionalpolitikens förutsättningar. A. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 20. Tullregisterlag m.m. Fi. 49. Energiforskning för framtiden. Bilagor. ME. 21 . Sätt värde på miljön - miljöavgifter pä svavel och 50. Stiftelser för samverkan. U.

klor. ME. 51. Den gravida kvinnan och fostret- tvâ individer. Om 22.Censurlagen - en modernisering av biografförord- fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju.

ningen. U. 52. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer 23.Parkeringsköp. Bo. inom energisektorn. ME. 24.Statligt finansiellt stöd? I. 53. Arbetstid och välfärd. 25. Rapporter till finansieringsuuedningen. I. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A.

vakningen. Fi. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade 27. Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- ungdomar. S.

na. U. 55. Fungerande regioner i samspel. A. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 56. Fiskprisregleringen och ñskeriadministrationen. JO. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning 57. DO och Nämnden mot emisk diskriminering

inför 90-talet. U. - de tre första åren. 30. Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid 58. Undantagandepensionäremas ekonomi. S.

tillsättning av professorstjänster. U. 59. Nominering av redovisningskonsulter. C. 31. Statens mät- och provstyrelse. I. 60. Huvudbetänkande frân 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. altemativmedicinkommittén. S. 33. Reformerad inkomstbeskattning 61. Hälsohem. S.

- Skatterefonnens huvudlinjer. Del 1. 62. Alternativa terapier i Sverige. S. - Inkomst av kapital. Del 2. 63. Värdering av altemativmedicinska teknologier. S. - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. 64. Kommunalbot. C. - Bilagor, expertrapporter. Del 4. Fi. 65. Staten i geografm. A.

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

66. Begreppet krigsmateriel. UD. 67. Levnadsvillkor i storstadsregioner. SB. 68. Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988.

SB. 69. Slorsladsregioner i förändring. SB. 70. Slorstädemas arbetsmarknad. SB.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Hushallsparandet - Huvudrapport från Spardelega- Levnadsvillkor i storstadsregioner. [67] tionens sparundersökning. [1 l] Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. [68] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16]

Storstadsregioner i förändring. [69] Tullregisterlag m.m. [20] Storstâidernas arbetsmarknad. [70] Kuslbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen.

[26] Justitiedepartementet Reformerad inkomstbeskattning

- Skatterefonnens huvudlinjer. Del 1. [33] Samerätt och sameting. [41]

- Inkomst av kapital. Del 2. [33] Översyn av vapenlagstiftningen. [44]

- Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om

[33] fosterdiagnostik. Om sena aborter. [51]

- Bilagor, expertrapporter. Del 4. [33]

Reformerad företagsbeskattrting Utrikesdepartementet - Motiv och lagförslag. Del 1. [34]

UD:s presstjänst. [8] ; Expertrapporter. Del 2. [34]

Reformerad mervärdeskatt m.m. Begreppet krigsmateriel. [66]

› Motiv. Del 1. [35]

- Lagtext och bilagor. Del 2. [35] Försvarsdepartementet Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. [36] Risker och skydd för befolkningen. [17] Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- Det civila försvaret. Del 1. [42] utredningamas betänkanden. [38] Det civila försvaret. Del 2. Förfatmingstext. [42] Datorisering av tullrutinema - slutrapport. [40] Arméns utveckling och försvarets planeringssystem.

[45]

Utbildningsdepartementet

Socialdepartementet Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7]

Två nya treåriga linjer. [10] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning

Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. och bedömning. [39]

[22] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47]

Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade

[27] ungdomar. [54]

Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Undantagandepensionäremas ekonomi. [58]

Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför l-luvudbetänkande från altemativmedicinkommittén.

90-talet. [29] [60]

Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid Hälsohem. [61]

tillsättning av professorstjänst. [30] Alternativa terapier i Sverige. [62]

Stiftelser för samverkan. [50] Värdering av altemativmedicinska teknologier. [63]

Jordbruksdepartementet

Kommunikationsdepartementet Fiskprisregleringen och liskeriadminisuationen. [56]

Fasta Öresundsförbindelser. [4] Storstadstrafik 2 - Bakgrundsmaterial. [15]

Arbetsmarknadsdepartementet

Storsladstrañk 3 - Bilavgifter. [43]

Den regionala problembilden. [12]

...annan-mmm øéünøøanøøuvnuu enfald. Del l. [13]

l

- mgggidglçtdç enfald. Del 2. Lagstiftning och

Finansdepartementet i

Beskattning av fåmansföretag. [2] å . Särskild inkomstskatt för utländska artister

[gp H

inn.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Regionalpolitikens förutsättningar. [19] Arbetstid och välfärd. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Fungerande regioner i samspel. [55] DO och Nämnden mot etnisk diskriminering - de tre första åren. [57] Staten i geogralin. [65]

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till ñnansieringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrelse. [31] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. [45]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [1] integriteten vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del l: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18] Nominering av redovisningskonsulter. [59] Kommunalbot. [64]

Bostadsdepartementet

Parkeringsköp. [23]

Miljö- och energidepartementet

Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. [21] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Energiforskning för framtiden. [48] Energiforskning för framtiden. Bilagor. [49] Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer inom energisektorn. [52]

KUNGL. BIBL.

-

1989 10- 2 0

s o .o

A