1 §  Tjänstekort får utfärdas för den som tjänstgör vid eller innehar uppdrag för statligt eller kommunalt organ och som för sina tjänsteåligganden regelmässigt behöver kunna styrka sin identitet eller tjänsteställning. Förordning (1989:446).

2 §  I fråga om behörighet att utfärda tjänstekort gäller följande.

3 §  Tjänstekort skall gälla för viss tid, högst fem år.

4 §  Tjänstekort skall innehålla uppgift om innehavarens fullständiga namn, personnummer och tjänst eller uppdrag samt vara försett med ett välliknande fotografi av innehavaren och med dennes namnteckning. Om det inte finns utrymme för fullständigt namn, får annat förnamn än tilltalsnamn förkortas.

Ett särskilt tjänstekort får utfärdas för polismän samt fältpersonal hos Skatteverket och Kronofogdemyndigheten som har arbetsuppgifter där det finns en påtaglig risk att de eller någon närstående utsätts för hot eller våld. På detta särskilda tjänstekort får namnet och personnumret ersättas med tjänstgöringsnummer. Rikspolisstyrelsen, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten skall för sina respektive verksamhetsområden utfärda närmare föreskrifter om vid vilka tillfällen ett sådant tjänstekort får användas.

På kortet skall anges den myndighet som utfärdat det, var kontroll av kortet kan göras samt kortets nummer och giltighetstid. Förording (2006:751).

5 §  Varje myndighet som utfärdat tjänstekort skall föra tjänstekortsregister. I registret skall för varje kort antecknas nummer, dag för utfärdandet och giltighetstid samt innehavarens namn, personnummer, signalement och tjänst eller uppdrag. I förekommande fall skall i tjänstekortsregistret också antecknas innehavarens tjänstgöringsnummer. Förordning (1998:36).

6 §  Om någon uppgift som förekommer på tjänstekort ändras, skall innehavaren genast återlämna kortet till den myndighet som utfärdat det.

Rikspolisstyrelsen får medge undantag från första stycket om den ändrade uppgiften är föranledd av att indelningen i polisdistrikt ändras. Förordning (1996:1308).

7 §  Innehavare av tjänstekort skall förvara sitt kort på sådant sätt att det inte är åtkomligt för obehöriga. Förordning (1989:446).

8 §  Om tjänstekort har kommit bort, skall anmälan om detta genast göras till den utfärdande myndigheten. Förordning (1989:446).

9 §  Därest tjänstekort förstörts eller förkommit må, sedan erforderlig utredning verkställts, nytt tjänstekort utfärdas. Skulle förkommet tjänstekort därefter komma till rätta, skall det ofördröjligen återställas till den myndighet som utfärdat kortet.

Avlider den som tilldelats tjänstekort eller avgår han ur tjänsten eller har han till följd av ändrad tjänstgöring eller av annan anledning ej längre behov av tjänstekortet eller har kortets giltighetstid utlöpt, skall i förstnämnda fall den, som har vård om den avlidnes bo, och eljest innehavaren av kortet ofördröjligen återlämna detsamma till den myndighet som utfärdat kortet. Det åligger myndigheten att tillse att så sker.

10 §  Tjänstekort må återkallas, när skäl äro därtill. Det åligger innehavaren att efter anmaning ofördröjligen återlämna tjänstekort som återkallats.

Polismyndighet, som påträffar tjänstekort hos den, vilken icke är behörig att innehava sådant kort, skall omhändertaga detsamma och om förhållandet underrätta den myndighet, som utfärdat kortet.

11 §  Återlämnat tjänstekort skall makuleras och anteckning om det skall göras i registret. Förordning (1989:446).

12 §  Den som skaffar sig tjänstekort i annans namn eller som eljest lämnar oriktig eller vilseledande uppgift för att erhålla sådan handling dömes till böter eller fängelse i högst sex månader, om gärningen ej är belagd med straff i brottsbalken.

Underlåter någon att återställa tjänstekort i fall som avses i 6, 9 eller 10 § eller att göra anmälan enligt 8 §, dömes till böter. Kungörelse (1967:574).

13 §  Formulär till tjänstekort skall fastställas av rikspolisstyrelsen efter samråd med Försvarsmakten.

Ytterligare föreskrifter om tjänstekort får beslutas av rikspolisstyrelsen efter samråd med Försmakten. Förordning (1994:162).