lagen.nu

Brottsbalk (1962:700)

Departement
Justitiedepartementet L5
Utfärdad
1962-12-21
Ändring införd
t.o.m. SFS 2016:677
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2016-07-01

Kommentar

Var kommer de här kommentarerna från? Läs mer...

Huvudförfattare Alexander Ankerstedt

Brottsbalken är den centrala straffrättsliga lagen i Sverige och behandlar den allmänna straffrätten. Den är uppdelad på tre avdelningar, den första innehåller allmänna bestämmelser, den andra innehåller en uppräkning av de olika brotten och den tredje innehåller regler för att döma någon till en påföljd.

Hittar du något fel i lagkommentaren? Du får gärna skriva en felrapport.

FÖRSTA AVDELNINGEN

Allmänna bestämmelser

1 kap. Om brott och brottspåföljder

Kommentar

Synonymt med ordet brott förekommer begreppet delikt.

1 § Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff som sägs nedan är föreskrivet. Lag (1994:458).

Kommentar

Här beskrivs legalitetsprincipen (även kallad legalitetsgrundsatsen) som genomsyrar all svensk straffrätt. All tillämpning skall ske i skenet av denna. Kort kan legalitetsprincipen beskrivas som att den som har gjort något som kan bedömas som moraliskt felaktigt eller av annan anledning förkastligt, men som inte har kriminaliserats av lagstiftaren, ska inte dömas för brott. Ytterligare betydelser är förbudet för analog lagtillämpning som är till gärningsmannens nackdel, analoga omständigheter till dess fördel är således ok. Den innehåller även ett förbud mot retroaktiv strafflagstiftning och det är bara den lagstiftning som gällde vid gärningstidpunkten som får tillämpas för att en handling ska kunna leda till en straffrättslig påföljd. Den innehåller även ett obestämdhetsförbud som är ett krav på viss precision hos straffbud, se NJA 2008 s. 376. Med gärning avses både ett handlande samt underlåtenhet att handla.

Rättsfall (16)

NJA 1994 s. 624: I mål om medhjälp till grovt rattfylleri som begåtts före lagändringarna d 1...
NJA 1994 s. 732: Grovt rån?
NJA 1995 s. 84: Bestämmelsen om olaga intrång har ansetts inte vara tillämplig då en person,...
NJA 1999 s. 215: En rättslig kvalificering varigenom en gärning bedöms vara straffri har ansetts...
NJA 2000 s. 490: Tillämpning av den straffrättsliga legalitetsprincipen. (Jfr NJA 1994 s 480).
NJA 2001 s. 623: Resningsärende. Fråga om en dom innebär en analogisk tillämpning av ett...
NJA 2006 s. 708: Uttrycket "egenmäktigt bortför barnet" i 7 kap. 4 § första stycket andra...
NJA 2007 s. 400: En person har trots ett enligt 1989 års utlänningslag i brottmålsdom meddelat...
NJA 2008 s. 376: Jaktbrott? Tillämpning av straffrättens legalitetsprincip.
NJA 2008 s. 848: Resningsärende. I ärendet uppkommer frågor a) om resningsansökningen kan tas...
NJA 2012 s. 105: Fråga om tillämpning av straffrättens legalitetsprincip. Åklagaren yrkade...
NJA 2014 s. 63: Resningsärende. Den straffrättsliga legalitetsprincipen har inte hindrat att en...
NJA 2016 s. 3: Straffet för mord. Fråga om den lagändring som år 2014 gjordes i 3 kap. 1 §...
RH 2001:25: Åtal för rattfylleri och olovlig körning, grovt brott, mot en person som fört...
RH 2011:11: På grund av ändringar som hade gjorts i yrkestrafikförordningen har det ansetts...
RH 2015:9: Överträdelse mot ett av enskild fiskerättsinnehavare bestämt förbud mot...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:458

2 § En gärning skall, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen.

Har gärningen begåtts under självförvållat rus eller var gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt från sina sinnens bruk, skall detta inte föranleda att gärningen inte anses som brott. Lag (1994:458).

Kommentar

1 st.:Brott i brottsbalken skall underförstått anses vara straffbara endast om de begås med uppsåt därför skrivs detta inte ut. För de fall då en paragraf specifikt anger att det räcker med oaktsamhet eller endast omfattar oaktsamhet skrivs det däremot ut. Oaktsamhet kallas även vårdslöshet. Uppsåt är ett snävare begrepp än oaktsamhet och faller inom begreppet oaktsamhet, se NJA 2004 s. 176. Det finns olika slags uppsåt, direkt uppsåt=avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt. Det finns även olika slags oaktsamhet, medveten och omedveten.

2 st.: Behandlar hur en gärning som någon gör då den är berusad eller påverkad skall bedömas, se rusläran.

Rättsfall (14)

NJA 1989 s. 398: I mål om ansvar för egenmäktigt förfarande - olovlig besittningsrubbning...
NJA 1994 s. 614: En HIV-smittad man hade fullbordat samlag med en kvinna som inte kände till...
NJA 1996 s. 782: Fråga i mål om ansvar för misshandel om gärningsmannens uppsåt. - Tillika fråga...
NJA 2004 s. 176: Åtal för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan...
NJA 2004 s. 479: Fråga om uppsåt att döda förelegat hos en femtonåring.
NJA 2005 s. 732: En person har knuffat en annan så att denne fallit omkull och brutit armen....
NJA 2011 s. 563: Bestämmelsen i 1 kap. 2 § andra stycket brottsbalken om självförvållat rus och...
RH 1993:80: Åtal mot diabetiker för olovlig körning har ogillats på grund av att han ej...
RH 1994:78: I mål om ansvar för grov vårdslöshet i trafik och obehörigt avvikande från...
RH 1999:139: I mål om misshandel m.m. har inte ansetts visat att den tilltalade varit i...
RH 2000:52: Vid tillgrepp i förening med våld, begånget under rus, har tillägnelseuppsåt...
RH 2001:2: Åtal för misshandel - bestående i att A kastat en ölburk som träffat B i...
RH 2003:65: En kvinna med en insulinberoende diabetes, åtalad för misshandel, har ansetts...
RH 2014:32: Fråga om uppsåtsbedömning i åtal för våldtäkt när den tilltalade invänt att han...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:458

3 § Med påföljd för brott förstås i denna balk straffen böter och fängelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Lag (1988:942).

Kommentar

Fängelsestraff består av två delar, först kriminalvård i anstalt och sedan kriminalvård i frihet. Fängelsestraffet är till fullo verkställt när villkorligt medgiven frihet inte längre kan förklaras förverkad, se NJA 1991 s. 436. Till kategorin överlämnande till särskild vård räknas någon som döms till till ungdomsvård, ungdomstjänst, enligt lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall eller enligt lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Se även straffteori

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (5)

4 § Om användningen av straffen gäller vad i bestämmelserna om de särskilda brotten är stadgat samt vad därutöver är särskilt föreskrivet. Övriga påföljder får, enligt vad därom är föreskrivet, tillämpas trots att de inte är nämnda i bestämmelserna om de särskilda brotten. Lag (1988:942).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1986:645

5 § Fängelse är att anse som ett svårare straff än böter.

Om förhållandet mellan fängelse samt villkorlig dom och skyddstillsyn föreskrivs i 30 kap. 1 §. Lag (1988:942).

Kommentar

I kombination med 30 kap. 1 § får man att fängelse är ett svårare straff än böter och svårare påföljd än villkorlig dom och skyddstillsyn. I NJA 2000 s. 314 och NJA 2008 s. 359 har HD konstaterat att skyddstillsyn är en svårare påföljd än villkorlig dom.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1975:667

6 § För brott som någon begått innan han fyllt femton år får inte dömas till påföljd. Lag (1988:942).

Kommentar

Barn under 15 år kan inte dömas till fängelse men omhändertas på andra sätt som återfinns i Socialtjänstlag (2001:453), Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt i 31-38 §§ Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

Rättsfall (1)

RH 2016:11: Tre unga män utan fastställd identitet har åtalats för grov våldtäkt. Fråga om...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1988:942
7 § har upphävts genom lag (1988:942).

8 § Förutom påföljd kan brott, enligt vad därom är stadgat, föranleda förverkande av egendom, företagsbot eller annan särskild rättsverkan, så ock medföra skyldighet att gälda skadestånd. Lag (1986:118).

Kommentar

Exempelvis kan ett brott leda till böter/fängelsestraff, men också skadestånd till offret och förverkan (beslagtagande) av rånredskapen kan bli aktuella. Skadeståndsersättning genom brott avser den skada som handlingen inneburit, se 2 kap. 3 § Skadeståndslag (1972:207). Utgångspunkten för värderingen av ersättningen skall enligt NJA 2007 s. 540 vara en på förhärskande etiska och sociala värderingar baserad bedömning av den ansvarsutlösande gärningen, dess art och dess varaktighet. Kränkningsersättning avser inte de efterföljande reaktionerna på gärningen i motsats till ersättning för personskada utan tar sikte på att ersätta den kränkning av den personliga integriteten som uppkommer just i samband med angreppet oavsett om den angripne upfattar angreppet eller inte på grund av medvetslöshet, sömn, oförstånd eller handikapp, se NJA 2007 s. 54.

Rättsfall (3)

NJA 2014 s. 139: Företagsbot (I-IV).
NJA 2016 s. 202: Vid bestämning av det belopp som ska förklaras förverkat som utbyte vid...
RH 2015:36: Vid förverkande enligt 36 kap. 1 § brottsbalken av utbyte av stöldbrott ska...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1986:118

2 kap. Om tillämpligheten av svensk lag

Kommentar

Ett brott anses begånget både vid handlingsorten som är den plats där gärningsmannen befinner sig samt vid effektorten vilken är den plats där effekten av gärningsmannens agerande visar sig. Exempel kan vara datorbrott eller brevbomber. Vid medverkansgärningar anses brottet begånget vid medverkansplatsen och effektorten.

1 § För brott som begåtts här i riket dömes efter svensk lag och vid svensk domstol. Detsamma gäller, om det är ovisst var brott förövats men skäl finnes antaga att det är begånget inom riket. Lag (1972:812).

Kommentar

Territorialitetsprincipen vilken beskrivs här innebär att en domstol i det land där brott begåtts även har en har rätt att handlägga det, se även 7 §.

Rättsfall (1)

RH 2000:84: Då gärningsbeskrivningen innefattat påstående om att gärningen planerats här i...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1972:812

2 § För brott som begåtts utom riket döms efter svensk lag och vid svensk domstol, om brottet begåtts

  • 1. av svensk medborgare eller av utlänning med hemvist i Sverige,
  • 2. av utlänning utan hemvist i Sverige, som efter brottet blivit svensk medborgare eller tagit hemvist här i riket eller som är dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare och finns här, eller
  • 3. av annan utlänning som finns här i riket och på brottet enligt svensk lag kan följa fängelse i mer än sex månader.

Första stycket gäller inte, om gärningen är fri från ansvar enligt lagen på gärningsorten eller om den begåtts inom område som inte tillhör någon stat och enligt svensk lag svårare straff än böter inte kan följa på gärningen.

I fall som avses i denna paragraf får inte dömas till påföljd som är att anse som strängare än det svåraste straff som är föreskrivet för brottet enligt lagen på gärningsorten.

De inskränkningar av svensk domsrätt som anges i andra och tredje styckena gäller inte för sådana brott eller försök till brott som avses i

Kommentar

Dessa kompetensnormer anger i vilka fall svensk domstol har rätt (kompetens) att döma handlingar som begåtts utomlands.

1 st.: Personalitetsprincipen eller som den även kallas aktiva nationalitetsprincipen ger ett land rätt att åtala sina egna medborgare för brott som begåtts utomlands.

2-3 st.: Inskränkningar i personalitetsprincipen genom kravet på dubbel straffbarhet med vilket menas att gärningen är straffbelagd både på platsen där den begicks och i svensk rätt samt att straffet i en svensk domstol inte är strängare än vad lagen på den utländksa platsen medger. I RH 2010:38 gick en person som brukat narkotika i Danmark fri då enbart bruk av narkotika inte var straffbelagt enligt dansk lag även om det var straffbelagt i svensk rätt genom 2 § Narkotikastrafflag (1968:64).

4 st.: Undantag från kravet på dubbel straffbarhet avseende vissa uppräknade sexualbrott mot barn under 18 år. Dessa handlingar är alltså straffbara även om de inte skulle vara straffbelagda på plats utomlands.

Rättsfall (9)

NJA 1983 s. 425: Två balkar under flaket till en lastbil har iordningställts för smuggling av...
NJA 1987 s. 771: Iransk medborgare utlämnades från Danmark till Sverige för bl a grova...
NJA 1993 s. 292: En svensk medborgare har med ett utländskt fartyg transporterat narkotika från...
NJA 2002 s. 449: Fråga om en person som kört en personbil rakt mot en polisman i syfte att...
NJA 2008 s. 930: Fråga hur bestämmelsen om krav på s.k. dubbel straffbarhet i 2 kap. 2 §...
RH 2001:16: En person, som brukat cannabis i Danmark, har dömts i Sverige till böter för...
RH 2003:29: Fråga om svensk domstol är behörig att pröva åtal för brott begångna i Finland...
RH 2010:38: Åtal för bruk av narkotika i Danmark har ogillats, eftersom gärningen inte är...
RH 2012:86: Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års...

Lagrumshänvisningar hit (16)

Ändringar/Förarbeten (4)

3 § För brott som begåtts utom riket döms även i annat fall än som avses i 2 § efter svensk lag och vid svensk domstol,

  • 1. om brottet förövats på svenskt fartyg eller luftfartyg, eller om det begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på sådant fartyg,
  • 2. om brottet begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig eller om det begåtts av någon annan på ett sådant område och avdelningen befann sig där för annat ändamål än övning,
  • 3. om brottet begåtts vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i Försvarsmakten och tjänstgör i en internationell militär insats eller som tillhör Polisens utlandsstyrka,
  • 3 a. om brottet har begåtts i tjänsten utom riket av en polisman, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen, som utför gränsöverskridande arbetsuppgifter enligt en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt,
  • 4. om brottet förövats mot Sverige, svensk kommun eller annan menighet eller svensk allmän inrättning,
  • 5. om brottet begåtts inom område som inte tillhör någon stat och förövats mot svensk medborgare, svensk sammanslutning eller enskild inrättning eller mot utlänning med hemvist i Sverige,
  • 6. om brottet är kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage, penningförfalskning, försök till sådana brott, olovlig befattning med kemiska vapen, olovlig befattning med minor, osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol, terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, försök till sådant brott, brott som avses i 5 § samma lag, brott enligt lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, uppvigling som bestått i en omedelbar och offentlig uppmaning att begå folkmord eller om brottet riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning, eller
  • 7. om det lindrigaste straff som i svensk lag är stadgat för brottet är fängelse i fyra år eller däröver. Lag (2014:407).

3 a § Även i annat fall än som avses i 1--3 §§ dömes för brott efter svensk lag och vid svensk domstol enligt vad som föreskrives i lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott. Lag (1976:20).

Rättsfall (1)

RH 2003:29: Fråga om svensk domstol är behörig att pröva åtal för brott begångna i Finland...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:20

4 § Brott anses begånget där den brottsliga handlingen företogs, så ock där brottet fullbordades eller, vid försök, det tillämnade brottet skulle hava fullbordats.

Rättsfall (5)

NJA 1991 s. 332: En person med hemvist i Sverige, som har tagit befattning med ett...
NJA 1993 s. 292: En svensk medborgare har med ett utländskt fartyg transporterat narkotika från...
NJA 2008 s. 1135: Svensk domstol har ansetts behörig att utan åtalsförordnande döma över i...
RH 2000:84: Då gärningsbeskrivningen innefattat påstående om att gärningen planerats här i...
RH 2003:29: Fråga om svensk domstol är behörig att pröva åtal för brott begångna i Finland...

5 § Åtal för brott, som inom riket begåtts å utländskt fartyg eller luftfartyg av utlänning som var befälhavare eller tillhörde besättningen å fartyget eller eljest medföljde detsamma mot sådan utlänning eller mot utländskt intresse, må ej väckas utan att förordnande därom meddelas av regeringen eller den regeringen bemyndigat därtill.

Åtal för brott, som förövats utom riket, får väckas endast efter förordnande enligt första stycket. Åtal får dock väckas utan ett sådant förordnande, om brottet är osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol eller om brottet begåtts

  • 1. å svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen å sådant fartyg,
  • 2. av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig,
  • 3. vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i Försvarsmakten och tjänstgör i en internationell militär insats eller som tillhör Polisens utlandsstyrka,
  • 4. i tjänsten utom riket av en polisman, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen som utför gränsöverskridande arbetsuppgifter enligt en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt,
  • 5. i Danmark, Finland, Island eller Norge eller på fartyg eller luftfartyg i reguljär trafik mellan orter belägna i Sverige eller någon av nämnda stater, eller
  • 6. av svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare mot svenskt intresse. Lag (2010:636).

5 a § Har fråga om ansvar för gärning prövats genom lagakraftägande dom, meddelad i främmande stat där gärningen förövats eller i främmande stat som har tillträtt någon av de överenskommelser som anges i fjärde stycket, får den tilltalade inte här i riket lagföras för samma gärning,

  • 1. om han har frikänts från ansvar,
  • 2. om han har förklarats skyldig till brottet utan att påföljd har ådömts,
  • 3. om ådömd påföljd har verkställts i sin helhet eller verkställigheten pågår, eller
  • 4. om ådömd påföljd har bortfallit enligt lagen i den främmande staten.

Första stycket gäller inte i fråga om brott som avses i 1 § eller 3 § 4, 6 eller 7 såvida inte lagföringen i den främmande staten har skett på begäran av svensk myndighet eller sedan personen överlämnats eller utlämnats från Sverige för lagföring.

Om en fråga om ansvar för en gärning har prövats genom en dom meddelad i en främmande stat och om det inte finns hinder mot lagföring på grund av vad som förut sagts i denna paragraf, får åtal för gärningen väckas här i riket endast efter förordnande av regeringen eller den som regeringen bemyndigat.

De överenskommelser som avses i första stycket är

  • 1. den europeiska konventionen den 28 maj 1970 om brottmålsdoms internationella rättsverkningar,
  • 2. den europeiska konventionen den 15 maj 1972 om överförande av lagföring i brottmål,
  • 3. konventionen den 26 juli 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, dock endast om gärningen omfattas av överenskommelsen,
  • 4. protokollet den 27 september 1996 till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, dock endast om gärningen omfattas av överenskommelsen,
  • 5. konventionen den 26 maj 1997 om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i, dock endast om gärningen omfattas av överenskommelsen,
  • 6. konventionen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet den 14 juni 1985,
  • 7. konventionen den 25 maj 1987 mellan Europeiska gemenskapernas medlemsstater om förbud mot dubbel lagföring, och
  • 8. andra protokollet den 19 juni 1997 till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, dock endast om gärningen omfattas av överenskommelsen.

Har ett brott begåtts delvis här i riket och delvis också inom den medlemsstats territorium där domen meddelats, skall första stycket tillämpas om gärningen omfattas av de överenskommelser som anges i fjärde stycket 3-5 eller 8 eller om domen meddelats av stat som tillträtt en överenskommelse som anges i fjärde stycket 6 eller 7. Lag (2003:1157).

Kommentar

Utländska domar har, precis som svenska domar res judicata-verkan, dvs när en fråga väl är avgjord i domstol så kan inte talan som samma fråga väckas på nytt i någon domstol.

Rättsfall (2)

NJA 1995 s. 462: Resningssökande har gjort gällande att förverkande av hans egendom med...
RH 2000:84: Då gärningsbeskrivningen innefattat påstående om att gärningen planerats här i...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (8)

6 § Dömes någon här i riket till ansvar för gärning för vilken han utom riket har ådömts påföljd, skall vid bestämmande av påföljd skälig hänsyn tagas till vad han undergått utom riket. Finnes böter eller fängelse böra ådömas och har han utom riket ådömts frihetsberövande påföljd, skall vad han undergått därav till fullo tillgodoräknas honom vid påföljdens bestämmande.

I fall som avses i första stycket må dömas till lindrigare straff än för gärningen är stadgat eller ock påföljd helt eftergivas. Lag (1972:812).

7 § I fråga om svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet skola, utöver vad i detta kapitel sägs, iakttagas de begränsningar som följa av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser eller, enligt vad därom är särskilt stadgat, av överenskommelse med främmande makt.

Kommentar

Undantag från 1-3 §§ gäller för utländska statsöverhuvuden och diplomater enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser (WKN) och Lag (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Om ett annat land sänder personal till Sverige åtnjuter diplomatiska företrädare straff och civilrättslig immunitet i tjänsten, straffrättslig immunitet utanför tjänsten och civilrättslig immunitet avseende skatt, okränkbarhet, bostad samt egendom. Teknisk- och administrativ personal åtnjuter straffrättslig immunitet i och utanför tjänst men bara civilrättslig immunitet i tjänsten. Tjänstepersonal har endast straff- och civilrättslig immunitet i tjänsten.

När det gäller personal som har sin permanenta hemvist i Sverige men som företräder annat land i Sverige åtnjuter endast de diplomatiska företrädarna straff- och civilrättslig immunitet när de är i tjänst men ingen annan personal åtnjuter något diplomatiskt skydd.

7 a § Har en utlänning begått brott i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattat allmän ställning hos annan stat eller mellanfolklig organisation, får åtal för brottet väckas endast efter förordnande av regeringen. Vad som nu har sagts gäller inte om gärningsmannen genom vilseledande uppgifter, förklädnad eller på annat sätt sökt dölja i vilken egenskap han har handlat. Lag (1985:518).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1985:518

7 b § En utlänning som saknar hemvist i Sverige men som befinner sig här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, får åtalas för brott som han eller hon har begått under sin vistelse här endast efter förordnande av regeringen.

Vad som sägs i första stycket gäller även för en svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige som tjänstgör i en främmande stats militära styrka. Lag (2004:1000).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2004:1000, 1996:401

7 c § I fråga om brott som riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning, får åtal väckas endast efter förordnande av regeringen eller den regeringen bestämmer. Lag (2009:1281).

8 § Det finns särskilda bestämmelser om överlämnande och utlämning för brott.

Villkor som uppställts vid överlämnande eller utlämning från en annan stat till Sverige skall gälla här. Lag (2003:1157).

Rättsfall (2)

NJA 2003 s. 133: Den tid om 45 dagar, som enligt art. 14 i den europeiska utlämningskonventionen...
NJA 2007 s. 80: Resningsärende. Åsidosättande av den s.k. specialitetsprincipen vid utlämning...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2003:1157

ANDRA AVDELNINGEN

Om brotten

3 kap. Om brott mot liv och hälsa

Kommentar

3 kap. 1-6 §§ beskriver de uppsåtliga brotten, 7-10 §§ beskriver de oaktsamma brotten och 11 § beskriver de osjälvständiga brottsformerna. Slutligen finner man åtalsreglerna i 12 §. Brott mot liv och hälsa brukar oftast innebära att våld utövas. Brottsobjektet utgörs av en levande människa vilken innebär att ett ännu inte fött foster eller en död människa inte kan utsättas för ett brott mot liv och hälsa.

1 § Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller, om omständigheterna är försvårande, på livstid. Lag (2014:274).

Kommentar

Ett mord sker om någon med uppsåt dödar en annan människa. Både mord och dråp 2 § beskriver ett uppsåtligt dödande där mord är normalfallet och dråp brottet som med hänsyn till förmildrande omständigheter är att beteckna som mindre grovt NJA 1985 s. 510 Faktorer som inte utgör förmildrande omständigheter är ifall brottet begåtts mot en närstående NJA 2002 s. 116, offret varit skyddslöst NJA 1989 s. 97, om det varit flera gärningsmän inblandade, om brottet utförts så att det skall vara svårt att upptäcka, onödigt lidande har tillfogats offret, gärningen visar på synnerlig grymhet NJA 1994 s. 310 eller om mordet skett för att främja ett annat brott. Att någon däremot agerar på grund av svartsjuka påverkar inte bedömningen NJA 1994 s. 310. I regel bör inte straffet vara livstid utan en friare bedömning bör göras där valet mellan tidsbestämt- och livstidsstraff görs i varje fall NJA 1985 s. 510 och NJA 1999 s. 531. För att livstidsstraff skall komma ifråga krävs avsevärd hänsynslöshet och är förbehållen de allvarligaste brotten NJA 2007 s. 194. Även ifall mer än en person uppsåtligt dödas eller om dödandet skett för att gärningsmannen skulle kunna begå ett annat brott är försvårande omständigheter som väger för ett livstidsstraff.

Rättsfall (58)

NJA 1985 s. 510: Mord eller dråp? Tillika fråga om straffmätningen för mord.
NJA 1987 s. 33: Mord eller dråp?
NJA 1989 s. 97: Mord eller dråp?
NJA 1994 s. 310: Mord eller dråp?
NJA 1995 s. 464: Mord eller dråp?
NJA 1996 s. 27: Fråga om personer som främjat gärningar, bestående i att annan med ett...
NJA 1996 s. 509: Fråga om påföljd för 16-åring som dömts för mord. Tillika fråga om skadestånd...
NJA 1999 s. 531: Fråga om påföljden för mord.
NJA 2002 s. 116: Mord eller dråp.
NJA 2003 s. 670: I anledning av åtal för försök till mord m.m. uppkommer frågan om faran för...
NJA 2004 s. 479: Fråga om uppsåt att döda förelegat hos en femtonåring.
NJA 2004 s. 702: Fråga om det föreligger tillräcklig utredning för att en tilltalad skall anses...
NJA 2007 s. 194: Fråga om påföljden för mord.
NJA 2011 s. 627: Förberedelse till brott. En samling föremål, avsedd att användas vid...
NJA 2013 s. 376: Straffmätning för mord.
NJA 2015 s. 702: Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).
NJA 2016 s. 3: Straffet för mord. Fråga om den lagändring som år 2014 gjordes i 3 kap. 1 §...
RH 1993:10: En 15-årig pojke, som gjort sig skyldig till mord, har överlämnats till vård...
RH 1997:1: Det s.k. Kodemordet: Gärningsman som var drygt 18 år gammal, har dömts för mord...
RH 1998:55: Mord eller dråp? Även fråga om straffmätning för mord.
RH 1998:69: Förberedelse, respektive stämpling till mord. Frågan om fara för brottets...
RH 1998:8: Gärningsmän, 16 och 17 år gamla, har dömts för mord och olaga hot, grovt brott,...
RH 1999:86: Frågor om nödvärn, brottsrubricering och straffmätning vid uppsåtligt dödande....
RH 2000:37: Vådaskott eller uppsåtligt dödande?
RH 2002:30: Bevisvärdering i mordmål. Förutsättningarna för överlämnande till...
RH 2003:64: Påföljden för en 81-årig man som gjort sig skyldig till mord har av hovrätten...
RH 2004:63: Fråga i mål där en kvinna i anslutning till födseln dödat sitt nyfödda barn om...
RH 2004:71: Mord. Två män på flykt undan polisen tog sig fram till ett hus som beboddes av...
RH 2006:28: Påföljden för mord. Tidsbestämt straff eller livstidsstraff.
RH 2008:17: Fråga om val mellan tidsbestämt och livstidsstraff för mord. Omständigheterna...
RH 2010:2: Fråga om straffmätning för mord.
RH 2010:41: Påföljden för mord och grovt vapenbrott har bestämts till fängelse 18 år.
RH 2010:64: Fråga om straffmätning för mord.
RH 2011:69: Hovrätten har bestämt påföljden för mord och olaga tvång till fängelse på...
RH 2011:71: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:72: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:73: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:74: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:75: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:76: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:77: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:78: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:79: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:80: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:81: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:82: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:83: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:84: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:85: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:86: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:87: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:88: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:89: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:90: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:91: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:92: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:93: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2015:40: Tilltalad har dömts för anstiftan av mord till livstids fängelse. I målet har...

Lagrumshänvisningar hit (8)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2009:396, 2014:274

2 § Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen eller eljest att anse som mindre grovt, dömes för dråp till fängelse, lägst sex och högst tio år.

Kommentar

Dråp innebär att någon med uppsåt dödar en annan människa. Man utgår från att den gärning som skett är ett mord enligt 1 § och bedömer om det finns förmildrande omständigheter som gör att gärningsmannen istället skall dömas för dråp NJA 1985 s. 510 och NJA 2007 s. 194. En huvudregel vid dråp är att gemene man skulle ha förståelse för vad gärningsmannen gjort, rätten däremot kan inte acceptera beteendet. Mord enligt 1 § är aldrig varken förståeligt eller försvarligt, dråp 2 § kan vara förståeligt men aldrig försvarligt och uppsåtligt dödande vid en nödvärnssituation 24 kap. 1 § BrB kan vara både förståeligt och försvarligt. Även att gärningsmannen har blivit provocerad kan utgöra en förmildrande omständighet. Att någon efter att den har begått ett brott för att dölja det andra brottet dödar en människa gör att gärningen kan bli att betraktas som dråp istället för mord. Även då en person befinner sig under inflytande av själslig abnormitet som inte är så djup att den är att jämföra med sinnessjukdom kan ses som förmildrande NJA 1985 s. 510.

Rättsfall (37)

NJA 1985 s. 510: Mord eller dråp? Tillika fråga om straffmätningen för mord.
NJA 1987 s. 33: Mord eller dråp?
NJA 1989 s. 97: Mord eller dråp?
NJA 1992 s. 474: Två män har dömts som gärningsmän för dråp genom knivhugg - mot invändningar om...
NJA 1994 s. 310: Mord eller dråp?
NJA 1995 s. 464: Mord eller dråp?
NJA 2002 s. 116: Mord eller dråp.
NJA 2004 s. 479: Fråga om uppsåt att döda förelegat hos en femtonåring.
NJA 2013 s. 376: Straffmätning för mord.
RH 1993:120: Frågor om nödvärnsrätt och nödvärnsexcess samt straffmätning i mål angående...
RH 1996:69: Fråga om ansvar för s.k. dödshjälp. Ett åtal för dråp har ogillats eftersom den...
RH 1999:86: Frågor om nödvärn, brottsrubricering och straffmätning vid uppsåtligt dödande....
RH 2000:88: Fråga om adekvat kausalitet i mål angående dråp.
RH 2001:38: En person dömdes för försök till dråp. Gärningarna riktades mot två polismän...
RH 2011:71: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:72: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:73: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:74: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:75: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:76: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:77: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:78: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:79: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:80: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:81: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:82: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:83: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:84: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:85: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:86: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:87: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:88: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:89: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:90: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:91: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:92: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:93: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.

Lagrumshänvisningar hit (7)

3 § Dödar kvinna sitt barn vid födelsen eller eljest å tid då hon på grund av nedkomsten befinner sig i upprivet sinnestillstånd eller i svårt trångmål, dömes för barnadråp till fängelse i högst sex år.

Kommentar

I praxis har högsta domstolen sagt att om en mor dödar sitt barn under de första sju månaderna efter förlossningen kan hon dömas för barnadråp. Om barnets far dödar sitt barn döms han för mord (alternativt dråp) och om modern är medverkande till att döda barnet kan hon dömas för medverkan till barnadråp. Fadern kan aldrig dömas för medverkan till barnadråp utan i hans fall blir det även där tal om att döma honom för medverkan till mord 1 § alternativt medverkan till dråp 2 §.

Rättsfall (1)

RH 2004:63: Fråga i mål där en kvinna i anslutning till födseln dödat sitt nyfödda barn om...

4 § Har upphört att gälla genom lag (1974:596).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1974:596

5 § Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1998:393).

Kommentar

Man skiljer mellan fysisk skada respektive sjukdom till vilken även psykisk skada och könssjukdomar räknas in. En tumregel är att misshandeln är ringa om offret inte behöver uppsöka sjukhus. Men även hur man utövar misshandeln brukar vara ett hjälpmedel i bedömningen, att slå någon med öppen handflata brukar oftast leda till att misshandeln är att bedöma som ringa till skillnad mot att med knuten näve utdela ett slag mot en annan människa vilken är att bedöma som misshandel av normalgraden.

Att lägga märke till är att aga av barn är förbjudet, detta står dock att finna i 6 kap. 1 § föräldrabalken.

Rättsfall (40)

NJA 1982 s. 143: Försök till olaga tvång som är grovt? 4 kap 4 och 10 §§ BrB. - Tillika fråga om...
NJA 1982 s. 675: Fråga om påföljd för misshandel som begåtts av en 18-åring.
NJA 1984 s. 137: Fråga om påföljd för misshandel, som föreståndare för sjukhusavdelning för...
NJA 1984 s. 922: Tre ynglingar, som har färdats i bil, har gjort sig skyldiga till misshandel av...
NJA 1988 s. 156: Val av påföljd för misshandel mot hustru.
NJA 1990 s. 521: Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel.
NJA 1990 s. 776: Grov misshandel? - Tillika fråga huruvida hotelser som uttalats sedan...
NJA 1990 s. 84: Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. (I och II).
NJA 1991 s. 438: Fråga om påföljd för yngling som gjort sig skyldig till icke ringa misshandel...
NJA 1991 s. 83: Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om våldtäkt och misshandel.
NJA 1993 s. 553: Två skolpojkar har inlåtit sig i bråk. Så länge följderna begränsar sig till...
NJA 1994 s. 468: Fråga om påföljd - skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med...
NJA 1995 s. 448: En HIV-smittad kvinna hade oskyddat vaginalt samlag och orala samlag. Fråga om...
NJA 1996 s. 244: Förberedelse till misshandel?
NJA 1996 s. 782: Fråga i mål om ansvar för misshandel om gärningsmannens uppsåt. - Tillika fråga...
NJA 1997 s. 636: Pojkar har omskurits på begäran av sina vårdnadshavare. Befriar samtycket den...
NJA 2000 s. 17: Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för grovt rattfylleri (I och II) och...
NJA 2003 s. 537: Fråga om vårdnadshavare genom aga av barn gjort sig skyldig till misshandel av...
NJA 2004 s. 176: Åtal för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan...
NJA 2008 s. 1010: En person som gjort sig skyldig till ett olaga hot samtidigt som han gjort sig...
NJA 2009 s. 776: Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt...
NJA 2013 s. 588: Ett misshandelsbrott kan begås genom underlåtenhet. Fråga om en garantställning...
NJA 2015 s. 702: Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).
RH 1993:120: Frågor om nödvärnsrätt och nödvärnsexcess samt straffmätning i mål angående...
RH 1994:118: En styvfar tilldelade sin 7-årige styvson ett slag med öppen hand över näsan...
RH 1995:23: Under en fotbollsmatch har A uppsåtligen tilldelat B ett kraftigt knytnävsslag...
RH 1997:49: En anställd på ett sjukhus har, i avsikt att beröva sig själv livet, vid fyra...
RH 1999:129: En man utövade våld mot sin f.d. sambo, som olovligen försökte tränga in i hans...
RH 2000:100: A har vid två skilda tillfällen tillrättavisat sin 3-årige son, vid det första...
RH 2001:2: Åtal för misshandel - bestående i att A kastat en ölburk som träffat B i...
RH 2001:55: Misshandel, som fortsatt när offret har varit helt utslaget och ur stånd att...
RH 2003:11: En man har fällts till ansvar för att vid tre tillfällen ha misshandlat den...
RH 2004:90: En civilklädd väktare på ett varuhus blev i samband med att han skulle gripa en...
RH 2006:26: Den tilltalade är åtalad för rån enligt det s.k. motvärnsfallet då han utövat...
RH 2007:1: Bevisvärdering i belysning av bl.a. innehållet i rättsintyg i mål om ansvar för...
RH 2007:75: Elev har under lektion utdelat ett slag med öppen hand som träffat läraren över...
RH 2010:9: En man, som i syfte att kontrollera om hans dotter var oskuld, stoppat sina...
RH 2011:62: Att en misshandel begåtts under en fotbollsmatch har, med hänsyn till...
RH 2012:56: Betydelsen av att misshandel har begåtts i samband med idrottsutövning.
RH 2012:59: Två väktare som gjort ett obefogat ingripande mot en nattklubbsgäst har dömts...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1993:207, 1998:393

6 § Är brott som avses i 5 § att anse som grovt, döms för grov misshandel till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen var livsfarlig eller om gärningsmannen har tillfogat en svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.

Är brottet att anse som synnerligen grovt, döms dock till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är synnerligen grovt ska särskilt beaktas om kroppsskadan är bestående eller om gärningen har orsakat synnerligt lidande eller om gärningsmannen har visat synnerlig hänsynslöshet. Lag (2010:370).

Kommentar

Faktorer som gör att en misshandel kan räknas som grov beskrivs i andra stycket. En person som varit berusad och av misstag försökt att döda en annan människa men misslyckats kan komma att dömas för grov misshandel med stöd av rusläran, se 1 kap. 2 § 2 st, istället för försök till mord eller försök till dråp.

Rättsfall (29)

NJA 1986 s. 802: En man har dödats genom knivhugg. Två män har åtalats i anledning av det...
NJA 1990 s. 776: Grov misshandel? - Tillika fråga huruvida hotelser som uttalats sedan...
NJA 1992 s. 234: Grov misshandel.
NJA 1992 s. 85: Misshandel av ett litet, skyddslöst barn, som tilldelats ett stort antal slag...
NJA 1994 s. 614: En HIV-smittad man hade fullbordat samlag med en kvinna som inte kände till...
NJA 1995 s. 119: Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för grov misshandel och försök till sådant...
NJA 1995 s. 661: Vid rånförsök mot butik har en medhjälpare till butiksägaren, B, skjutit två...
NJA 1996 s. 93: Fråga i mål angående ansvar för tillverkning av brandbomber i syfte att föröva...
NJA 2000 s. 580: Straffmätning för grov misshandel av barn.
NJA 2000 s. 580: Åtal för brott mot upphovsrättslagen (1960:729) avseende handel med videospel...
NJA 2000 s. 612: Straffmätning för grov misshandel av barn.
NJA 2003 s. 174: En man har befunnits skyldig till grov misshandel och vållande till annans död,...
NJA 2003 s. 229: Grov misshandel?
NJA 2011 s. 89: Synnerligen grov misshandel? Gradindelning ochstraffvärdebedömningvid...
NJA 2013 s. 1155: Grov misshandel?
RH 1993:120: Frågor om nödvärnsrätt och nödvärnsexcess samt straffmätning i mål angående...
RH 2001:55: Misshandel, som fortsatt när offret har varit helt utslaget och ur stånd att...
RH 2004:19: Grov misshandel? (och försök därtill). Straffvärde, tillika fråga om...
RH 2008:76: Fråga om uppsåtsbedömning vid åtal för försök till mord (knivstick i magen),...
RH 2009:56: Åtal mot en person för stämpling till grov misshandel har ogillats på den grund...
RH 2011:64: Straffmätning i mål om grov misshandel. Straffvärdet har reducerats med hänsyn...
RH 2012:24: Pistolskott genom lår och underben i syfte att bestraffa en person som inte...
RH 2014:62: Synnerligen grov misshandel - summariska referat.
RH 2014:63: Synnerligen grov misshandel - summariska referat.
RH 2014:64: Synnerligen grov misshandel - summariska referat.
RH 2014:65: Synnerligen grov misshandel - summariska referat.
RH 2014:66: Synnerligen grov misshandel - summariska referat.
RH 2014:67: Synnerligen grov misshandel - summariska referat.
RH 2014:68: Synnerligen grov misshandel - summariska referat.

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1988:2, 2010:370

7 § Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.

Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas

  • 1. om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller
  • 2. om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag. Lag (2010:370).

Kommentar

Till skillnad från 1-6 §§ vilka kräver uppsåt, är vållande till annans död ett oaktsamhetsbrott. Man kan vara oaktsam på två sätt där medveten oaktsamhet anses vara en allvarligare form än omedveten oaktsamhet och kan medföra att gärningen är att bedöma som grovt vållande till annans död enligt andra stycket.

Rättsfall (28)

NJA 1986 s. 802: En man har dödats genom knivhugg. Två män har åtalats i anledning av det...
NJA 1987 s. 187: Till undvikande av sammanstötning med en mötande bil som fördes på fel sida av...
NJA 1989 s. 552: Sedan en av A förd bil "prejats" av en annan, hoppade en man från den andra...
NJA 1990 s. 370: I mål om ansvar för mord alternativt grov misshandel och vållande till annans...
NJA 1991 s. 163: Fråga om ansvar för bostadsrättsförenings ordförande för vållande till annans...
NJA 1991 s. 247: En betongarbetare klämdes till döds av en transportvagn på vilken...
NJA 1992 s. 85: Misshandel av ett litet, skyddslöst barn, som tilldelats ett stort antal slag...
NJA 1993 s. 86: Fråga om ansvar för vållande till annans död och allmänfarlig vårdslöshet, när...
NJA 2003 s. 174: En man har befunnits skyldig till grov misshandel och vållande till annans död,...
NJA 2004 s. 34: Vid en militär övning har en värnpliktig drunknat i ett vattenhinder på en...
NJA 2005 s. 372: Ett isblock har fallit ned från ett tak och dödat en gångtrafikant. Fråga om...
NJA 2005 s. 674: Påföljd för vållande till annans död, grovt brott, och grovt rattfylleri.
NJA 2011 s. 349: En lastbil, som påbörjade en vänstersväng över den motsatta körbanan, blev...
NJA 2012 s. 79: Grovt vållande till annans död, m.m. Straffvärdebedömning och fråga om straffet...
NJA 2014 s. 139: Företagsbot (I-IV).
RH 1993:1: En bilförare har i alkoholpåverkat tillstånd kört på en annan bil med följd att...
RH 1993:25: En alkoholpåverkad bilförare har på ett övergångsställe påkört två personer, av...
RH 1993:3: Påföljden för en bilförare som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri,...
RH 1995:100: En äldre man påkördes av en bil och skadades allvarligt. Efter två månader...
RH 1995:46: Fråga om påföljd för vållande till annans död och grov vårdslöshet i trafik....
RH 1995:70: Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för mord. Även fråga om straffmätning vid...
RH 1995:78: Påföljden för grovt rattfylleri och vållande till annans död, grovt brott,...
RH 1996:152: Bilförare, som i samband med vänstersväng under goda sikt- och...
RH 1998:51: Åtta personer omkom i samband forsfärd i Råneåälven. Fråga om rorsmännen varit...
RH 1999:106: Sedan tingsrätten ogillat ett åtal för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i...
RH 2002:13: En trött bilförare har somnat vid ratten och kört på två personer, varvid den...
RH 2004:39: Ett bolag har underlåtit att organisera arbetsmiljöarbetet på sådant sätt att...
RH 2005:58: En tysk jägare har i samband med fågeljakt i Härjedalen orsakat en jaktkamrats...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2001:348, 1993:1462, 2010:370

8 § Den som av oaktsamhet orsakar annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa, döms för vållande till kroppsskada eller sjukdom till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas

  • 1. om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller
  • 2. om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag. Lag (2001:348).

Kommentar

Vållande till kroppsskada eller sjukdom är oaktsamhetsvarianten av misshandel (jfr 5 §). Att av oaktsamhet orsaka någon smärta eller försätta någon i vanmakt är dock inte straffbart. I sin bedömning tar rätten ställning till om gärningsmannen har varit oaktsam till att kroppsskadan eller sjukdomen uppstått. Även här görs bedömningen om en gärning är att anses som ringa eller av normalgraden ifall offret har behövt uppsöka sjukhus för vård eller inte.

Rättsfall (21)

NJA 1993 s. 245: En arbetstagare vid ett gatukontor tillfogades kroppsskada i samband med...
NJA 1994 s. 500: Vållande till kroppsskada har ansetts grovt med hänsyn till bl a att skadan...
NJA 1994 s. 527: Fråga om ansvar för vållande till kroppsskada. 3 kap 8 § BrB.
NJA 1996 s. 590: Bilist har kört på och skadat fotgängare på obevakat övergångsställe. Fråga om...
NJA 2000 s. 234: Fråga om ansvar för vårdslöshet i sjötrafik och vållande till kroppsskada.
NJA 2004 s. 80: En grundskoleelev skadade sin ena hand i en bockningsmaskin under en lärarledd...
NJA 2012 s. 358: En alkoholpåverkad person framförde en bil så att den voltade, varvid en...
NJA 2014 s. 139: Företagsbot (I-IV).
RH 1995:74: Fråga om vållande till kroppsskada i samband med grov vårdslöshet i trafik är...
RH 1995:94: I mål om ansvar för vållande till kroppsskada har hovrätten funnit att den...
RH 1996:18: Fråga om ansvar för vållande till kroppsskada. Även fråga om arbetstagares...
RH 1996:97: Påföljd för grovt sjöfylleri och vållande till kroppsskada har på grund av...
RH 1999:84: Talan mot kommun om företagsbot har ogillats på grund av att det brott som...
RH 2000:36: En bageriarbetare skadades vid rengöring av en igångsatt kavlingsmaskin....
RH 2002:13: En trött bilförare har somnat vid ratten och kört på två personer, varvid den...
RH 2002:60: Vållande till kroppsskada i samband med snöbollskrig har i visst fall inte...
RH 2003:53: Bilist har framfört bil i fil avsedd för bussar, varvid han kört på och skadat...
RH 2004:88: Under arbete vid en spillblandare kom en hos aktiebolaget L. anställd...
RH 2005:68: Skidåkare, som befunnits ha agerat oaktsamt, har fällts till ansvar för...
RH 2009:46: Fosterföräldrars bristande ledning och tillsyn av underårigas arbete med...
RH 2013:17: När en ordningsvakt ska omhänderta en person ber han en annan person om hjälp...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2001:348, 1993:1462

9 § Utsätter någon av grov oaktsamhet annan för livsfara eller fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, dömes för framkallande av fara för annan till böter eller fängelse i högst två år.

Kommentar

För att någon skall kunna dömas för framkallande av fara för annan är en förutsättning att det skall föreligga en konkret fara. Om det bara föreligger abstrakt fara kan den som orsakat handlingen ej dömas till ansvar enligt denna paragraf. Att konkret fara föreligger kan beskrivas som att i just denna situation så brukar det normalt sett medföra att en effekt som beskrivs i paragrafen inträffar på grund av en viss handling som gärningsmannen utfört. Det brukar även beskrivas så att det är möjligt eller sannolikt att effekten inträffar på grund av gärningsmannens agerande.

Rättsfall (9)

NJA 1987 s. 490: Som premedicinering inför undersökning av patient på sjukhus har på grund av en...
NJA 1995 s. 448: En HIV-smittad kvinna hade oskyddat vaginalt samlag och orala samlag. Fråga om...
NJA 1999 s. 334: Ersättning enligt 1 kap 3 § skadeståndslagen (1972:207) för kränkning genom...
NJA 2004 s. 176: Åtal för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan...
NJA 2008 s. 1060: Framkallande av fara för annan?
NJA 2014 s. 139: Företagsbot (I-IV).
RH 2008:15: En man har dömts för framkallande av fara för annan bestående i att han...
RH 2015:2: En hivinfekterad man har haft oskyddade samlag med fyra olika kvinnor utan att...
RH 2015:33: Två föräldrar har dömts till ansvar för framkallande av fara för annan,...

Lagrumshänvisningar hit (1)

10 § Om brott, som i 7--9 §§ sägs, har begåtts genom att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen (1977:1160) ålegat honom till förebyggande av ohälsa eller olycksfall, döms för arbetsmiljöbrott till straff som i nämnda lagrum sägs. Lag (1991:679).

Kommentar

Om en arbetsgivare inte följt arbetsmiljölagen och det på grund av detta det inträffar en effekt som faller in under 7-9 §§ kan en arbetsgivare dömas till ansvar enligt denna paragraf. Detta till skillnad mot vad som står i 8 kap. arbetsmiljölagen där förutom arbetsgivaren även en representant för arbetsgivaren samt en arbetstagare kan ställas till ansvar för en gärning.

Rättsfall (7)

NJA 2004 s. 80: En grundskoleelev skadade sin ena hand i en bockningsmaskin under en lärarledd...
NJA 2007 s. 369: I samband med lossning av last från ett fartyg inträffade en olycka som ledde...
NJA 2014 s. 139: Företagsbot (I-IV).
RH 1999:84: Talan mot kommun om företagsbot har ogillats på grund av att det brott som...
RH 2000:36: En bageriarbetare skadades vid rengöring av en igångsatt kavlingsmaskin....
RH 2004:39: Ett bolag har underlåtit att organisera arbetsmiljöarbetet på sådant sätt att...
RH 2004:88: Under arbete vid en spillblandare kom en hos aktiebolaget L. anställd...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1974:596, 1991:679
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

11 § För försök eller förberedelse till mord, dråp, barnadråp eller sådan misshandel som ej är ringa, så ock för stämpling till mord, dråp eller grov misshandel eller underlåtenhet att avslöja sådant brott dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas. Lag (1991:679).

Kommentar

Denna paragraf är ingångsparagrafen till 23 kap. BrB. Om ett brott ej finns uppräknat i denna paragraf och till det brott det inte går att para ihop motsvarande osjälvständigt brott i 23 kap. BrB kan en person inte dömas till ansvar för den osjälvständiga motsvarigheten av brottet.

Straffansvar döms för:

  • Försök eller förberedelse till: mord, dråp, barnadråp, misshandel av normalgraden, grov misshandel.
  • Stämpling till: mord, dråp, grov misshandel.
  • Underlåtenhet att avslöja: mord, dråp, grov misshandel

Rättsfall (31)

NJA 1995 s. 119: Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för grov misshandel och försök till sådant...
NJA 1996 s. 244: Förberedelse till misshandel?
NJA 1996 s. 93: Fråga i mål angående ansvar för tillverkning av brandbomber i syfte att föröva...
NJA 2011 s. 627: Förberedelse till brott. En samling föremål, avsedd att användas vid...
NJA 2015 s. 702: Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).
RH 1998:69: Förberedelse, respektive stämpling till mord. Frågan om fara för brottets...
RH 2004:19: Grov misshandel? (och försök därtill). Straffvärde, tillika fråga om...
RH 2009:56: Åtal mot en person för stämpling till grov misshandel har ogillats på den grund...
RH 2011:71: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:72: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:73: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:74: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:75: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:76: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:77: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:78: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:79: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:80: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:81: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:82: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:83: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:84: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:85: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:86: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:87: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:88: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:89: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:90: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:91: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:92: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:93: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (4)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

11 § För försök eller förberedelse till mord, dråp, barnadråp eller sådan misshandel som inte är ringa, och för stämpling till mord, dråp eller grov misshandel eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådant brott döms det till ansvar enligt 23 kap. Lag (2016:508).

Kommentar

Denna paragraf är ingångsparagrafen till 23 kap. BrB. Om ett brott ej finns uppräknat i denna paragraf och till det brott det inte går att para ihop motsvarande osjälvständigt brott i 23 kap. BrB kan en person inte dömas till ansvar för den osjälvständiga motsvarigheten av brottet.

Straffansvar döms för:

  • Försök eller förberedelse till: mord, dråp, barnadråp, misshandel av normalgraden, grov misshandel.
  • Stämpling till: mord, dråp, grov misshandel.
  • Underlåtenhet att avslöja: mord, dråp, grov misshandel

Rättsfall (31)

NJA 1995 s. 119: Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för grov misshandel och försök till sådant...
NJA 1996 s. 244: Förberedelse till misshandel?
NJA 1996 s. 93: Fråga i mål angående ansvar för tillverkning av brandbomber i syfte att föröva...
NJA 2011 s. 627: Förberedelse till brott. En samling föremål, avsedd att användas vid...
NJA 2015 s. 702: Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).
RH 1998:69: Förberedelse, respektive stämpling till mord. Frågan om fara för brottets...
RH 2004:19: Grov misshandel? (och försök därtill). Straffvärde, tillika fråga om...
RH 2009:56: Åtal mot en person för stämpling till grov misshandel har ogillats på den grund...
RH 2011:71: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:72: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:73: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:74: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:75: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:76: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:77: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:78: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:79: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:80: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:81: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:82: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:83: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:84: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:85: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:86: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:87: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:88: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:89: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:90: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:91: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:92: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:93: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (4)

12 § Vållande till kroppsskada eller sjukdom får, om brottet inte är grovt, åtalas av åklagare endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Angivelse från målsäganden krävs dock inte om brottet riktar sig mot någon som inte har fyllt arton år. Lag (2003:408).

Rättsfall (1)

RH 2013:17: När en ordningsvakt ska omhänderta en person ber han en annan person om hjälp...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1991:679, 2003:408

4 kap. Om brott mot frihet och frid

Kommentar

Detta kapitel tar upp brotten mot frihet 1-4 §§ och brott mot frid 5-9 §§. De osjälvständiga brottsformerna finns beskrivna i 10 § och åtalsreglerna i 11 §. Flera av dessa brott utgör perdurerande brott med vilket menas att de fortsätter att vara brott allteftersom tiden går.

1 § Den som bemäktigar sig och för bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller henne till liv eller hälsa eller att tvinga honom eller henne till tjänst eller att öva utpressning, döms för människorov till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.

Är brottet mindre grovt, döms till fängelse i högst sex år. Lag (2009:396).

Kommentar

För att räknas som människorov ska gärningsmannen ha ett särskilt syfte med sitt agerande. Gärningsmannen tar herraväldet över offret med ett särskilt uppsåt att skada, tvinga, utpressa eller senare våldta offret.

Rättsfall (4)

NJA 1996 s. 687: Ersättning för sveda och värk samt kränkning vid människorov och grov våldtäkt...
RH 2008:54: En man förs bort i en bil, misshandlas och krävs på pengar. I målet mot två av...
RH 2013:49: En man med visst psykiatriskt funktionshinder berövade en nioårig flicka...
RH 2015:56: Straffmätning och påföljdsval i mål om människorov, mindre grovt brott.

Lagrumshänvisningar hit (7)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2009:396, 1998:393

1 a § Den som, i annat fall än som avses i 1 §, genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel till fängelse i lägst två och högst tio år.

Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år döms för människohandel även om inte något sådant otillbörligt medel som anges där har använts.

Är ett brott som avses i första eller andra stycket mindre grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Lag (2010:371).

Kommentar

En skillnad görs mellan människosmuggling vilken utgör ett brott mot staten och beskrivs i 20 kap. 8 § utlänningslagen (2005:716) och för vilken en bedömningsgrund utgörs av att den sker i organiserade former och det i denna paragraf upptagna brottet människohandel som utgör ett brott mot en person i syfte att exploatera offret på något vis. Människosmuggling kan däremot utgöra ett led i människohandel och brottet anses vara fullbordat i och med att gärningsmannen tar kontroll över sitt offer i syfte att göra något som står beskrivet i paragrafens punkter.

Med sexuell exploatering avses att offret ska utsättas för sexualbrott eller utnyttjas för tillfälliga sexuella förbindelser dvs. prostitution, jmf 6 kap. 11 § .

Rättsfall (1)

RH 2010:34: Två personer, 21 respektive 22 år, har tagit med sig två 16-åriga pojkar från...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (4)

2 § Den som i annat fall än som sägs i 1 eller 1 a § för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar honom eller henne friheten, döms för olaga frihetsberövande till fängelse, lägst ett och högst tio år.

Är brottet mindre grovt, döms till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2002:436).

Kommentar

Oftast associerar man olaga frihetsberövande med att en person hålls inlåst i ett rum, får sina händer bundna eller liknande. Det avser dock mycket mer, nämligen alla former av inskränkningar i ett offers rörelsefrihet eller rörlighet. Att ta kläder från en nakenbadare i syfte att denna inte skall våga gå ur vattnet innebär en inskränkning i offrets rörelsefrihet. En viss skillnad görs mellan hur länge någon hindras i sin rörlighet, om det endast sker under en mycket kort tidsperiod där man tar tag i någon för att snarast därefter släppa personen kan det istället utgöra ett ofredande enligt 7 §.

Rättsfall (12)

NJA 1983 s. 339: Bestämmande av påföljd för olaga frihetsberövande och olaga tvång, som förövats...
NJA 1987 s. 473: En styrman på ett utländskt fartyg, som befann sig utanför svenskt...
NJA 1994 s. 468: Fråga om påföljd - skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med...
NJA 2000 s. 314: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall...
NJA 2002 s. 270: En tjugoåring har gjort sig skyldig till bl.a. grovt rån, olaga...
NJA 2009 s. 776: Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt...
RH 1996:24: En polisman ingrep tillsammans med en kollega mot en person, som hade gjort sig...
RH 2003:31: En person har tillfälligt berövats sin rörelsefrihet i ett kontorsrum....
RH 2008:36: En barnskötare som stängt in ett femårigt barn i ett rum och under en kortare...
RH 2012:59: Två väktare som gjort ett obefogat ingripande mot en nattklubbsgäst har dömts...
RH 2013:49: En man med visst psykiatriskt funktionshinder berövade en nioårig flicka...
RH 2014:38: Att en person genom våld och hot har förmåtts att stjäla varor åt annan har...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2002:436, 1998:393
3 § Har upphävts genom lag (2004:406).
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

4 § Den som genom misshandel eller eljest med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar annan att göra, tåla eller underlåta något, dömes för olaga tvång till böter eller fängelse i högst två år. Om någon med sådan verkan övar tvång genom hot att åtala eller angiva annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande, dömes ock för olaga tvång, såframt tvånget är otillbörligt.

Är brott som avses i första stycket grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen innefattat pinande till bekännelse eller annan tortyr.

Kommentar

En person som otillbörligen blir skrämd till att göra någonting utsätts för ett olaga tvång. Med otillbörligt menas att gärningsmannen kan utöva ett hot mot offrets anhöriga eller har uppsåt att skada offret till skillnad mot tillbörligt tvång som exempelvis kan innebära att en person hotar polisanmäla någon som inte betalar sin skuld. Tillbörligt tvång är straffritt. Skillnad görs mellan relativt tvång där den drabbade har olika valmöjligheter och absolut tvång där bara ett alternativ ges.

Rättsfall (5)

NJA 1982 s. 143: Försök till olaga tvång som är grovt? 4 kap 4 och 10 §§ BrB. - Tillika fråga om...
NJA 1983 s. 339: Bestämmande av påföljd för olaga frihetsberövande och olaga tvång, som förövats...
NJA 1987 s. 655: En grupp polismän i en polisbuss har, utan att laga grund förelegat, med våld...
NJA 1992 s. 26: Två män har trängt sig in i en villa och under vapenhot tvingat den som bodde...
RH 1999:4: En person tvingade till sig en bil genom att hota föraren med att sparka honom,...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

4 § Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar någon att göra, tåla eller underlåta något döms för olaga tvång till böter eller fängelse i högst två år. Om någon med sådan verkan utövar tvång genom hot att åtala eller ange någon annan för brott eller att lämna menligt meddelande om någon annan, döms också för olaga tvång, om tvånget är otillbörligt.

Om brottet är grovt döms för grovt olaga tvång till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen

  • 1. har innefattat våld av allvarligt slag,
  • 2. har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag, eller
  • 3. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. Lag (2016:508).

Kommentar

En person som otillbörligen blir skrämd till att göra någonting utsätts för ett olaga tvång. Med otillbörligt menas att gärningsmannen kan utöva ett hot mot offrets anhöriga eller har uppsåt att skada offret till skillnad mot tillbörligt tvång som exempelvis kan innebära att en person hotar polisanmäla någon som inte betalar sin skuld. Tillbörligt tvång är straffritt. Skillnad görs mellan relativt tvång där den drabbade har olika valmöjligheter och absolut tvång där bara ett alternativ ges.

Rättsfall (5)

NJA 1982 s. 143: Försök till olaga tvång som är grovt? 4 kap 4 och 10 §§ BrB. - Tillika fråga om...
NJA 1983 s. 339: Bestämmande av påföljd för olaga frihetsberövande och olaga tvång, som förövats...
NJA 1987 s. 655: En grupp polismän i en polisbuss har, utan att laga grund förelegat, med våld...
NJA 1992 s. 26: Två män har trängt sig in i en villa och under vapenhot tvingat den som bodde...
RH 1999:4: En person tvingade till sig en bil genom att hota föraren med att sparka honom,...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:508

4 a § Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4, 6 eller 12 kap. eller enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse i lägst nio månader och högst sex år.

Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, ska han i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff. Lag (2013:367).

Kommentar

Det ska vara minst två brottsliga gärningar inom 3, 4 eller 6 kap. BrB, de behöver däremot inte vara samma brottstyper. Ju allvarligare brott desto mindre antal krävs för att det ska anses vara upprepat. I NJA 2003 s. 144 hade den tilltalade begått ca 10 övergrepp mot målsäganden och endast ett av brotten bedömdes vara grovt, däremot var det så många att de översteg vad som krävdes för att kränkningen skulle bedömas som upprepad. I RH 2003:11 ansågs endast ett av tre misshandelsfall, nå upp till kravet på upprepad kränkning och det dömdes för tre separata misshandelsfall. Den tilltalades och målsägandens sociala situation har spelat viss roll för bedömning av kränkningen av självkänslan, se RH 2004:48 där den tilltalade haft ekonomiska bekymmer, en uppslitande skilsmässoprocess och flera tidigare konfrontationer med häftiga ordväxlingar inträffat. Se även NJA 2003 s. 144 där den omständigheten att den tilltalade inte gjort några särskilda ansträngningar för att underlätta för sin maka att komma in i det svenska samhället utgjorde en försvårande bedömningsgrund. Vid konkurrens mellan grov kvinnofridskränkning och annat brott med strängare straffskala ska dömas för det senare brottet.

Rättsfall (12)

NJA 1999 s. 102: Grov kvinnofridskränkning?
NJA 2003 s. 144: Grov kvinnofridskränkning. 4 kap. 4 a § BrB.
NJA 2004 s. 437: Straffmätning i mål om grov fridskränkning.
NJA 2004 s. 97: Närståendebegreppets tillämpning vid fråga om grov fridskränkning av man mot...
NJA 2005 s. 712: Fråga om ansvar för grov kvinnofridskränkning, våldtäkt, grov fridskränkning...
RH 2002:35: Straffmätning i mål om grov kvinnofridskränkning.
RH 2003:11: En man har fällts till ansvar för att vid tre tillfällen ha misshandlat den...
RH 2004:48: En man har befunnits under en fyramånadersperiod ha gjort sig skyldig till dels...
RH 2004:76: Makar, som båda vid upprepade tillfällen i den gemensamma bostaden misshandlat...
RH 2005:42: Tillämpning av artikel 6 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Vid...
RH 2006:29: En man har dömts för grov kvinnofridskränkning till fängelse. Under prövotiden...
RH 2008:7: Övergrepp i form av olaga hot och misshandel har bedömts inte vara av sådan...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1999:845, 2013:367, 1998:393
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

4 b § Den som förföljer en person genom brottsliga gärningar som utgör

döms, om var och en av gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet, för olaga förföljelse till fängelse i högst fyra år. Lag (2013:366).

Kommentar

Olaga förföljelse är en lagstiftningskonstruktion i linje med fridskränkningsbrotten i 4 kap. 4 a § BrB men med syfte att avse en större personkrets än endast närstående och förstärka det straffrättsliga skyddet mot trakasserier och förföljelse. Gärningar som var för sig är mindre allvarliga men sedda i ett sammanhang är de påtagligt integritetskränkande.

Rättsfall (2)

NJA 2013 s. 1227: Olaga förföljelse?
RH 2013:51: En person har åtalats för olaga förföljelse huvudsakligen bestående av ett...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2013:366, 2016:485, 2011:485
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

4 b § Den som förföljer en person genom brottsliga gärningar som utgör

döms, om var och en av gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet, för olaga förföljelse till fängelse i högst fyra år. Lag (2016:485).

Kommentar

Olaga förföljelse är en lagstiftningskonstruktion i linje med fridskränkningsbrotten i 4 kap. 4 a § BrB men med syfte att avse en större personkrets än endast närstående och förstärka det straffrättsliga skyddet mot trakasserier och förföljelse. Gärningar som var för sig är mindre allvarliga men sedda i ett sammanhang är de påtagligt integritetskränkande.

Rättsfall (2)

NJA 2013 s. 1227: Olaga förföljelse?
RH 2013:51: En person har åtalats för olaga förföljelse huvudsakligen bestående av ett...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2013:366, 2016:485, 2011:485

4 c § Den som genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att ingå ett äktenskap som är giltigt i den stat där det ingås, i den stat enligt vars lag det ingås eller i en stat i vilken minst en av makarna är medborgare eller har hemvist döms för äktenskapstvång till fängelse i högst fyra år.

Detsamma gäller den som på sätt som anges i första stycket förmår någon att ingå en äktenskapsliknande förbindelse, om den ingås enligt regler som gäller inom en grupp och som

  • 1. innebär att parterna betraktas som makar och anses ha rättigheter eller skyldigheter i förhållande till varandra, och
  • 2. innefattar frågan om upplösning av förbindelsen. Lag (2014:381).

4 d § Den som genom vilseledande förmår en person att resa till en annan stat än den där han eller hon bor, i syfte att personen genom olaga tvång eller utnyttjande av hans eller hennes utsatta belägenhet ska förmås att ingå ett sådant äktenskap eller en sådan äktenskapsliknande förbindelse som avses i 4 c §, döms för vilseledande till tvångsäktenskapsresa till fängelse i högst två år. Lag (2014:381).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2014:381
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

5 § Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207).

Kommentar

Ett olaga hot innefattar dels att hota någon med vapen, dels genom att hota att utföra ett brott mot någon så länge som hotet är allvarligt menat. Även om hotet inte uttalas direkt till den hotade utan till någon i dennes bekantskapskrets kan det vara straffbart om det var tänkt att offret skulle få ta del av denna information. Hotet kan även förmedlas som en indirekt åsiktsyttring genom bärande av emblem eller uppträdande i viss klädsel, se RH 2004:70 där en jacka med emblem som utvisade på medlemskap i en MC-organisation ansågs förmedla ett visst budskap.

Om den hotade inte bryr sig om hotet eller vet kan skydda sig själv genom att avstyra det utgör det inget olaga hot. Om däremot den hotade inte blir skrämd för att den hotade inte förstår allvaret kan det utgöra ett olaga hot. Att i allmänna ordalag säga "jag skall döda X när jag ser honom" utgör inget olaga hot om det inte var tänkt att X skulle få reda på vad som sagts. Inte heller utgör en varning om att något är nära förestående ett brott. Dock dömdes i Svea hovrätts dom B 8859-10 från den 2010-12-29 dömdes en person vilken vid flera tillfällen i uppretat tillstånd viftat med kniv framför sin far för olaga hot därför att den tilltalades agerande varit ägnat att hos fadern framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet till person trots att fadern inte kände någon omedelbar fruktan.

Rättsfall (12)

NJA 1981 s. 273: Rån? Fråga bl a om tillämpning av 8 kap 5 § 2 st BrB.
NJA 1990 s. 776: Grov misshandel? - Tillika fråga huruvida hotelser som uttalats sedan...
NJA 1999 s. 275: Överlämnande till journalist av fotografier med sikte på offentliggörande som...
NJA 2001 s. 627: Fråga om olaga hot och falskt larm skall anses som grova brott. Tillika fråga...
NJA 2008 s. 1010: En person som gjort sig skyldig till ett olaga hot samtidigt som han gjort sig...
NJA 2011 s. 556: Ett bollträ har ansetts vara ett sådant föremål som omfattas av 1 § lagen...
NJA 2013 s. 1227: Olaga förföljelse?
RH 1996:28: Olaga hot bedömt som grovt brott.
RH 2002:6: Uttalanden som till ordalagen innefattat dödshot har med hänsyn till...
RH 2004:48: En man har befunnits under en fyramånadersperiod ha gjort sig skyldig till dels...
RH 2013:51: En person har åtalats för olaga förföljelse huvudsakligen bestående av ett...
RH 2015:46: Brott mot medborgerlig frihet?

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1993:207, 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

5 § Om någon lyfter vapen mot någon annan eller annars hotar med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år.

Om brottet är grovt döms för grovt olaga hot till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas

  • 1. om hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller annars har varit av allvarligt slag, eller
  • 2. om gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. Lag (2016:508).

Kommentar

Ett olaga hot innefattar dels att hota någon med vapen, dels genom att hota att utföra ett brott mot någon så länge som hotet är allvarligt menat. Även om hotet inte uttalas direkt till den hotade utan till någon i dennes bekantskapskrets kan det vara straffbart om det var tänkt att offret skulle få ta del av denna information. Hotet kan även förmedlas som en indirekt åsiktsyttring genom bärande av emblem eller uppträdande i viss klädsel, se RH 2004:70 där en jacka med emblem som utvisade på medlemskap i en MC-organisation ansågs förmedla ett visst budskap.

Om den hotade inte bryr sig om hotet eller vet kan skydda sig själv genom att avstyra det utgör det inget olaga hot. Om däremot den hotade inte blir skrämd för att den hotade inte förstår allvaret kan det utgöra ett olaga hot. Att i allmänna ordalag säga "jag skall döda X när jag ser honom" utgör inget olaga hot om det inte var tänkt att X skulle få reda på vad som sagts. Inte heller utgör en varning om att något är nära förestående ett brott. Dock dömdes i Svea hovrätts dom B 8859-10 från den 2010-12-29 dömdes en person vilken vid flera tillfällen i uppretat tillstånd viftat med kniv framför sin far för olaga hot därför att den tilltalades agerande varit ägnat att hos fadern framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet till person trots att fadern inte kände någon omedelbar fruktan.

Rättsfall (12)

NJA 1981 s. 273: Rån? Fråga bl a om tillämpning av 8 kap 5 § 2 st BrB.
NJA 1990 s. 776: Grov misshandel? - Tillika fråga huruvida hotelser som uttalats sedan...
NJA 1999 s. 275: Överlämnande till journalist av fotografier med sikte på offentliggörande som...
NJA 2001 s. 627: Fråga om olaga hot och falskt larm skall anses som grova brott. Tillika fråga...
NJA 2008 s. 1010: En person som gjort sig skyldig till ett olaga hot samtidigt som han gjort sig...
NJA 2011 s. 556: Ett bollträ har ansetts vara ett sådant föremål som omfattas av 1 § lagen...
NJA 2013 s. 1227: Olaga förföljelse?
RH 1996:28: Olaga hot bedömt som grovt brott.
RH 2002:6: Uttalanden som till ordalagen innefattat dödshot har med hänsyn till...
RH 2004:48: En man har befunnits under en fyramånadersperiod ha gjort sig skyldig till dels...
RH 2013:51: En person har åtalats för olaga förföljelse huvudsakligen bestående av ett...
RH 2015:46: Brott mot medborgerlig frihet?

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1993:207, 2016:508

6 § Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter.

Intränger eller kvarstannar någon eljest obehörigen i kontor, fabrik, annan byggnad eller fartyg, på upplagsplats eller på annat dylikt ställe, dömes för olaga intrång till böter.

Är brott som i första eller andra stycket sägs grovt, dömes till fängelse i högst två år.

Kommentar

Hemfridsbrott avser både vanligt inbrott och en situationer då en gäst inte vill avlägsna sig. Som bostad räknas en plats som är bebodd och kan således avse både sommarstuga och tält. I fall då flera personer tillsammans bor i en bostad räcker det med att en av dessa ber en gäst som ej bor där att ge sig av och denne person vägrar, för att det skall anses som hemfridsbrott.

Olaga intrång avser i huvudsak en plats där någon arbetar. Det klassiska inbrottet täcker in alla platser dit man olovligen intränger. Men att olovligen kvarstanna fast en affärsinnehavare portförbjudit någon är inte straffbart om det avser en plats dit allmänheten har tillträde, till exempel en butik.

Vid en bedömning om brottet är grovt undersöks ifall det skett systematiskt, planerats, hur länge intrånget pågått, om visats hänsynslöshet, förekommit våld eller skadegörelse. Ofredande av anställda tillmäts stor betydelse.

Rättsfall (10)

NJA 1983 s. 662: Strejkande arbetstagare, som befann sig på sin arbetsplats (en inhägnad...
NJA 1987 s. 148: Olaga intrång?
NJA 1990 s. 315: Fråga om brottsrubricering och påföljd när någon genom inbrott trängt in i...
NJA 1995 s. 84: Bestämmelsen om olaga intrång har ansetts inte vara tillämplig då en person,...
NJA 2009 s. 636: Olaga intrång i företagsbyggnader som har omfattat ofredanden i form av...
RH 1995:29: Att ta sig in på en behandlingsinstitutions (Råby Yrkesskola i Lund) icke...
RH 2002:41: Olaga intrång på område vilket klassats som skyddsobjekt enligt lagen om skydd...
RH 2005:48: Fråga om ansvar för en s.k. plogbillsaktivist för förberedelse till sabotage...
RH 2009:33: Kvinnan i ett äktenskap har tillerkänts kvarsittanderätten till den villa som...
RH 2009:60: Obehörigt kvarstannande i en skolas allmänna utrymmen har ansetts utgöra olaga...

Lagrumshänvisningar hit (1)

6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år.

Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Lag (2013:366).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2013:366
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

6 b § Den som genom att olovligen använda en annan persons identitetsuppgifter utger sig för att vara honom eller henne och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för honom eller henne, döms för olovlig identitetsanvändning till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2016:485).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:485

7 § Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. Lag (1993:207).

Kommentar

Till ofredande räknas att knuffa någon, slita i annans kläder, utöva telefonterror, spotta på någon, fälla någon genom att sätta krokben, fönstertitta samt även mobba för att ta några exempel, någon måste bli störd. Dessa slags ofredande kallas även realinjurier. Den som ofredar måste veta om att det den gör är fel. En person som genom att spela hög musik stör sina grannar ofredar dem från och med den tidpunkt då grannarna talat om för denne att det är störande. Det finns inget generellt förbud mot att filma en enskild person utan dennes samtycke, dock kan sådan handling utgöra ofredande endast om den filmade verkligen blir störd, se NJA 2008. 946. Den utsatte måste vidare uppfatta och vara medveten om det hänsynslösa beteendet medan det äger rum. Två personer som i smyg, ovetandes blev inspelade när de hade samlag utgjorde inget ofredande, se NJA 2008.

Rättsfall (16)

NJA 1988 s. 156: Val av påföljd för misshandel mot hustru.
NJA 2000 s. 659: I mål angående ansvar för ofredande har den tilltalade frikänts av tingsrätten,...
NJA 2000 s. 659: Tolkning vid två efter varandra följande häktningsförhandlingar i samma mål har...
NJA 2000 s. 661: I mål angående ansvar för ofredande har den tilltalade frikänts av tingsrätten,...
NJA 2005 s. 712: Fråga om ansvar för grov kvinnofridskränkning, våldtäkt, grov fridskränkning...
NJA 2005 s. 738: En person har, sedan han gripits av polis, på polisstationen spottat en...
NJA 2008 s. 946: En person har installerat en dold kamerautrustning och med hjälp av...
NJA 2009 s. 636: Olaga intrång i företagsbyggnader som har omfattat ofredanden i form av...
NJA 2013 s. 397: Några gymnasieelever har i skolans lokaler bundit en annan elev med tejp till...
RH 1997:114: En skolchef erhöll ett antal anonyma försändelser, bl.a. vykort och andra...
RH 1999:119: En man antastade en sovande kvinna. Handlandet, som hade ett sexuellt syfte,...
RH 2004:40: Intrång på annans Internethemsida och e-post har bedömts som sexuellt ofredande...
RH 2004:48: En man har befunnits under en fyramånadersperiod ha gjort sig skyldig till dels...
RH 2006:57: En student vid Teaterhögskolan deltog i ett samarbetsprojekt mellan Dramatiska...
RH 2009:45: Två 16-åriga flickor har på en s.k. chattsida med en annan persons inloggning...
RH 2015:64: En person har dömts för ofredande genom att i en annan persons namn ansöka om...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1993:207

8 § Den som olovligen bereder sig tillgång till ett meddelande, som ett post- eller telebefordringsföretag förmedlar som postförsändelse eller i ett elektroniskt kommunikationsnät, döms för brytande av post- eller telehemlighet till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2012:280).

Kommentar

Skyddet ges en postförsändelse under tiden från att den har sänts iväg tills att den når mottagaren och omfattar även anonyma försändelser samt telefontrafik. Däremot skyddas inte tidningar eller böcker.

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1993:601, 2012:280

9 § Den som, utan att fall är för handen som i 8 § sägs, olovligen bryter brev eller telegram eller eljest bereder sig tillgång till något som förvaras förseglat eller under lås eller eljest tillslutet, dömes för intrång i förvar till böter eller fängelse i högst två år.

Kommentar

En försändelse som inte är av samma sort som den vilken omnämns i 8 § och som inte ännu har skickats, har avsänts och är på väg eller har tagits emot av mottagaren och förvaras försluten omfattas av skyddet. Ett villkor är att försändelsen på något vis förvaras i ett brev, låst rum, i ett skrivbord eller på annat sätt är förseglat.

Rättsfall (1)

RH 2016:14: Ansvar för intrång i förvar harådömtsen föreståndare på ungdomshem för att hon...

9 a § Den som i annat fall än som sägs i 8 § olovligen medelst tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud i hemlighet avlyssnar eller upptager tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst, vartill allmänheten icke äger tillträde och som han själv icke deltager i eller som han obehörigen berett sig tillträde till, dömes för olovlig avlyssning till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1975:239).

Kommentar

Att exv. sitta bakom någon på en buss och höra vad som sägs omfattas inte -- endast utrymmen dit allmänheten inte har tillgång och där avlyssningen utförs med hjälp av tekniska hjälpmedel. Det är ok att avlyssna grannens samtal genom att sätta örat till väggen, genom ett glas eller annat icke-tekniskt hjälpmedel.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1975:239

9 b § Den som anbringar tekniskt hjälpmedel med uppsåt att bryta telehemlighet på sätt som anges i 8 § eller att utföra brott som anges i 6 a eller 9 a §, döms för förberedelse till sådant brott till böter eller fängelse i högst två år, om han eller hon inte gjort sig skyldig till fullbordat brott. Lag (2013:366).

Kommentar

Dessa är självständiga brott som anses fullbordade då paragrafens rekvisit är uppfyllda och utgör inte ett osjälvständigt brott likt förberedelsebrottet som beskrivs i 23 kap.

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2013:366, 1975:239

9 c § Den som olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling eller olovligen ändrar, utplånar, blockerar eller i register för in en sådan uppgift döms för dataintrång till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som olovligen genom någon annan liknande åtgärd allvarligt stör eller hindrar användningen av en sådan uppgift.

Är brottet grovt, döms för grovt dataintrång till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har orsakat allvarlig skada eller avsett ett stort antal uppgifter eller annars varit av särskilt farlig art. Lag (2014:302).

Kommentar

Hacking, spridande av virus, DOS/DDOS-attacker är exempel på några handlingar som utgör brott enligt denna paragraf. Det krävs inte att man bryter sig in utan det kan vara ett öppet system utan autenticiering. Den som olovligen ger sig själv tillgång till uppgifter ("upptagningar för automatiserad databehandling") från ett sådant öppet system olovligen begår ett dataintrång enligt paragrafen.

Även en person som har tillgång till ett dataregister eller en databas och som i tjänsten men utan att det saknar samband med något ärende personen handlägger kontrollerar olika vänner, bekanta eller andra personer av intresse utan samband med personens myndighetsutövning begår dataintrång.

Även om man inte själv får tillgång till uppgifter kan sådant handlande som gör att andra hindras att lovligen använda ett system (exv DOS/DDOS-attacker) utgöra dataintrång.

Rättsfall (2)

NJA 2014 s. 221: En polisman har gjort sökningar om sig själv i polisens IT-system utan att...
RH 2013:56: Straffmätning och val av påföljd för tilltalad som döms för att under drygt två...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2007:213, 2014:302, 1998:206
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

10 § För försök, förberedelse eller stämpling till människorov, människohandel eller olaga frihetsberövande och för underlåtenhet att avslöja ett sådant brott döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förberedelse till olaga tvång som är grovt, äktenskapstvång, dataintrång som om det fullbordats inte skulle ha varit att anse som ringa, eller grovt dataintrång. Lag (2014:382).

Kommentar

De osjälvständiga brottsformerna för detta kapitel beskrivs här med undantag för förberedelse till brytande av post- eller telehemlighet i 8 § samt förberedelse till olovlig avlyssning enligt 9 a § vilka båda tas upp i 9 b §.

Ändringar/Förarbeten (6)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

10 § För försök, förberedelse eller stämpling till människorov, människohandel eller olaga frihetsberövande och för underlåtenhet att avslöja eller förhindra ett sådant brott döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök, förberedelse eller stämpling till grovt olaga tvång, äktenskapstvång eller grovt olaga hot och för försök eller förberedelse till dataintrång som om det fullbordats inte skulle ha varit att anse som ringa, eller grovt dataintrång. Lag (2016:508).

Kommentar

De osjälvständiga brottsformerna för detta kapitel beskrivs här med undantag för förberedelse till brytande av post- eller telehemlighet i 8 § samt förberedelse till olovlig avlyssning enligt 9 a § vilka båda tas upp i 9 b §.

Ändringar/Förarbeten (6)

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

11 § Hemfridsbrott eller olaga intrång som inte är grovt, kränkande fotografering eller förberedelse till sådant brott, olovlig avlyssning som inte förövats på allmän plats eller förberedelse till sådant brott, ofredande som inte förövats på allmän plats eller intrång i förvar får åtalas av åklagare endast om målsäganden anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Detsamma gäller olaga tvång genom hot att åtala eller ange annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande samt försök eller förberedelse till sådant brott. Lag (2013:366).

Kommentar

Åtalsregler där för alla brott utom olaga hot gäller att målsägande anger brottet till åtal eller att det är påkallat ur allmän synpunkt. För olaga hot finns det ingen åtalsbegränsning.

Rättsfall (1)

NJA 1994 s. 555: Åklagare har utan angivelse av målsägande beslutat väcka åtal för ofredande i...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1975:239, 2013:366, 2016:485
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

11 § Hemfridsbrott eller olaga intrång som inte är grovt, kränkande fotografering eller förberedelse till sådant brott, olovlig identitetsanvändning, ofredande som inte förövats på allmän plats, intrång i förvar, olovlig avlyssning som inte förövats på allmän plats eller förberedelse till sådant brott får åtalas av åklagare endast om målsäganden anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Detsamma gäller olaga tvång genom hot att åtala eller ange annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande samt försök eller förberedelse till sådant brott. Lag (2016:485).

Kommentar

Åtalsregler där för alla brott utom olaga hot gäller att målsägande anger brottet till åtal eller att det är påkallat ur allmän synpunkt. För olaga hot finns det ingen åtalsbegränsning.

Rättsfall (1)

NJA 1994 s. 555: Åklagare har utan angivelse av målsägande beslutat väcka åtal för ofredande i...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1975:239, 2013:366, 2016:485

5 kap. Om ärekränkning

Kommentar

Skyddsobjektet i detta kapitlet är en människas ära och det finns två varianter. Den objektiva äran är hur en människas goda namn, rykte och anseende uppfattas hos andra och den subjektiva äran är ens egna känsla av vad anseendet utgör. Vidare skiljer man mellan formal-, verbal- och realinjurier där de två första täcks av denna paragraf och realinjurie av ofredande i 4 kap. 7 §. Formalinjurie är en skymflig åtgärd som vid en framställning i bild och verbalinjurie kan vara en verbal beskyllning eller skällsord.

1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

Kommentar

För att räknas som förtal ska uttalandet vara avsett att skada en levande människas (om död se 4 §) anseende hos andra, med hänsyn tagen till den krets offret tillhör. Uppgiftslämnandet ska typiskt sett leda till skada men skada behöver ej ha uppstått. Att uttala sig för myndigheter är straffritt om man måste, exv vid en rättegång. Gamla glömda saker är ej OK att lyfta fram såvida de inte exv omtalas i tidningar. En tidigare dömd som avtjänat sitt straff får inte utpekas för samma sak igen om det inte är försvarligt. Försvarligt kan det vara då en person som tidigare dömts för en sak, beter sig på ett sådant sätt att det kan finns risk att den kan komma att göra samma sak igen. Det är hur uttalandet subjektivt sett kan uppfattas när det förmedlas som är det avgörande om ett brott föreligger. Jämför förolämpning 3 §.

Rättsfall (19)

AD 2002 nr 121: En rektor har på förfrågan gjort negativa uttalanden om en lärare vid ett...
AD 2004 nr 89: En anställd hos en ideell förening deltog vid bildandet av en facklig...
NJA 1987 s. 285: Mål om yttrandefrihet. I ett TV-program av betydande allmänintresse gjordes i...
NJA 1987 s. 285: Mål om yttrandefrihet. I ett TV-program av betydande allmänintresse gjordes i...
NJA 1987 s. 336: Ett fackförbund har dels i förhandlingar med en arbetsgivareförbund lämnat...
NJA 1990 s. 231: Fråga om uppsåt vid förtalsbrott. - Tillika fråga om synnerliga skäl föreligger...
NJA 1991 s. 155: På en löpsedel har av misstag skrivits "knarkkung" i stället för "krogkung"....
NJA 1992 s. 594: Ett samlag mellan en man och en kvinna har filmats utan kvinnans vetskap. Genom...
NJA 1994 s. 637: Tryckfrihetsbrott. Fråga om ansvar för förtalsbrott och om bestämmande av...
NJA 2003 s. 567: Tryckfrihetsbrott. En tidnings löpsedel har ansetts innefatta uppgift som varit...
NJA 2006 s. 16: Tryckfrihetsmål. I en artikel om utredningen av mordet på Olof Palme lämnades...
NJA 2014 s. 808: Universitetsstudenter har i en uppsats lämnat uppgifter om en viss persons...
NJA 2015 s. 86: Kränkningsersättning vid grovt förtal. En film som visade ett samlag har utan...
RH 1994:14: I ett TV-program har påståtts att en läkare av kollegor kallats för kvackare....
RH 1996:61: Ett antal anställda vid ett kommunalt daghem har i brev till...
RH 1997:61: Införande av vissa uppgifter om annan i en kontaktannons på Internet har...
RH 2002:39: Med hänsyn till allmänintresset - mordet på landets statsminister - har det...
RH 2008:60: Tryckfrihetsmål. En lokalt känd journalist och företagare har genom hemsidan...
RH 2009:40: Tingsrätten dömde den tilltalade för förolämpning med anledning av en text...

Lagrumshänvisningar hit (1)

2 § Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grovt förtal dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om uppgiften genom sitt innehåll eller den omfattning i vilken den blivit spridd eller eljest var ägnad att medföra allvarlig skada.

Kommentar

Om ett meddelande lämnats i en kränkande form, fått stor spridning genom till exempel publicering på Internet samt varit ägnat att medföra allvarlig skada, kan det tyda på att det är fråga om grovt förtal. Se NJA 1992 s. 594 där en film av ett i smyg inspelat samlag visats för andra människor

Rättsfall (6)

NJA 1992 s. 594: Ett samlag mellan en man och en kvinna har filmats utan kvinnans vetskap. Genom...
NJA 1994 s. 637: Tryckfrihetsbrott. Fråga om ansvar för förtalsbrott och om bestämmande av...
RH 1997:61: Införande av vissa uppgifter om annan i en kontaktannons på Internet har...
RH 2002:39: Med hänsyn till allmänintresset - mordet på landets statsminister - har det...
RH 2002:71: En person som på Internet registrerat flera sexannonser och därvid hänfört sig...
RH 2009:40: Tingsrätten dömde den tilltalade för förolämpning med anledning av en text...

Lagrumshänvisningar hit (2)

3 § Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2 §, för förolämpning till böter.

Är brottet grovt, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

Kommentar

En förolämpning skall vara ägnad att såra någon. Skillnaden mellan förtal och förolämpning är vem meddelandet riktas till, vid förolämpning lämnas meddelandet direkt till offret medan den som förtalar pratar skit om någon annan med syfte att såra den personen pratar om. Förolämpningen kan ske genom att kalla någon för kränkande saker, beskylla personen kränkande eller bete sig på ett skymfligt sätt.

Rättsfall (10)

NJA 1989 s. 374: Att kalla en person av främmande etniskt ursprung för "jävla svartskalle" har...
NJA 1994 s. 557: En person har, i samband med att han blivit föremål för polisingripande, yttrat...
NJA 2000 s. 659: I mål angående ansvar för ofredande har den tilltalade frikänts av tingsrätten,...
NJA 2000 s. 659: Tolkning vid två efter varandra följande häktningsförhandlingar i samma mål har...
NJA 2000 s. 661: I mål angående ansvar för ofredande har den tilltalade frikänts av tingsrätten,...
NJA 2004 s. 331: Skällsord som en person yttrat till polismän i en ingripandesituation har...
NJA 2008 s. 470: Åklagare har ansetts behörig att åtala polisman för förolämpning när åklagaren...
RH 1997:114: En skolchef erhöll ett antal anonyma försändelser, bl.a. vykort och andra...
RH 2011:5: Att kalla en jämnårig skolelev för ”jävla negerfitta” har bedömts utgöra...
RH 2013:61: Att förolämpa en tjänsteman i dennes myndighetsutövning har inte ansetts vara...

Lagrumshänvisningar hit (2)

4 § Förtal av avliden skall medföra ansvar enligt 1 eller 2 §, om gärningen är sårande för de efterlevande eller den eljest, med beaktande av den tid som förflutit sedan den avlidne var i livet samt omständigheterna i övrigt, kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne.

Kommentar

Bedömningsgrunderna är samma som för förtal enligt 1 §, men uttalandet ska gälla en död person.

5 § Brott som avses i 1–3 §§ får inte åtalas av någon annan än målsäganden. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får dock åklagaren väcka åtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser

  • 1. förtal och grovt förtal,
  • 2. förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning,
  • 3. förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse, eller
  • 4. förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes sexuella läggning.

Har förtal riktats mot en avliden, får åtal väckas av den avlidnes efterlevande make, bröstarvinge, förälder eller syskon och, om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt, av åklagare.

Innebär brott som avses i 1–3 §§ att någon genom att förgripa sig på en främmande makts statsöverhuvud som vistas i Sverige eller på en främmande makts representant i Sverige har kränkt den främmande makten, får brottet åtalas av åklagare utan hinder av första stycket. Åtal får dock inte ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat till detta. Lag (2014:222).

Kommentar

Förolämpning enligt 3 § är ett målsägandebrott vilket innebär att endast den kränkte kan väcka åtal. Övriga brott i detta kapitel är angivelsebrott med särskild åtalsprövning där det bland annat bedöms huruvida det finns risk för uppvigling eller om flera personer hör.

Rättsfall (4)

NJA 1982 s. 98: Stadgandet i 20 kap 10 § RB i dess intill d 1 jan 1982 gällande lydelse har...
NJA 2004 s. 757: Fråga huruvida, sedan åtal väckts för sexuellt ofredande, domstolen - med...
NJA 2008 s. 470: Åklagare har ansetts behörig att åtala polisman för förolämpning när åklagaren...
RH 2013:61: Att förolämpa en tjänsteman i dennes myndighetsutövning har inte ansetts vara...

Ändringar/Förarbeten (11)

6 kap. Om sexualbrott

Kommentar

Brotten som sker genom samlag eller annan sexuell handling tas upp i 1-7, 9, 11 §§ och de som är av annan sexuell innebörd i 8 och 10 §§. Koppleribrott i 12 § och ett subjektivt insiktskrav i 13 §, regel för ansvarsfrihet i 14 § och slutligen de osjälvständiga brotten i 15 §. Skyddsintresset är enskilda personers sexuella integritet. Handlingarna ska ha en sexuell inriktning på så sätt att de syftar till att reta eller tillfredsställa gärningsmannens sexualdrift (se propositionen 2004/05:45 s. 87 f och 149).

1 § Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.

Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation.

Är ett brott som avses i första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre grovt, döms för våldtäkt till fängelse i högst fyra år.

Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas, om våldet eller hotet varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (2013:365).

Kommentar

Genom prop. 2004/05:45 kom fler gärningar att bedömas som våldtäkt genom att kravet på tvång sätts lägre och genom att de allvarligaste fallen av sexuellt utnyttjande skulle komma att omfattas av våldtäktsbestämmelsen, se prop. 2004/05:45 s. 1. Samlag enligt detta kapitel föreligger då en man och en kvinnas könsorgan kommer i beröring med varandra. Sexuella handlingar mellan personer av samma kön kan alltså inte utgöra samlag, däremot likställs dessa med samlag i de flesta bestämmelser. Det krävs inte att något inträngande ägt rum, inte heller krävs sädesutgjutning. Impotens är med andra ord inte något hinder för att samlag i lagens mening ska äga rum.

Att någon sticker in ett par fingrar i en berusad och sovande kvinnas slida har ansetts utgöra en sexuell handling jämförlig med samlag, se RH 2010:37 (notera även att avgörandet skett efter reformen 2005).

Första stycket avser fall där gärningsmannen använder våld.

Andra stycket då offret är i ett hjälplöst tillstånd eller saknar förmåga att värja sig. Det ska alltså finnas ett samband mellan offrets tillstånd och offrets deltagande. Straffbestämmelsen är avsedd att skydda den som befinner sig i ett hjälplöst tillstånd och till följd av detta inte kan värna om sin sexuella integritet, var och en måste ges tillfälle att själv bestämma över sin kropp. Att tjata till sig sex kan däremot aldrig bedömas som våldtäkt.

Tredje stycket avser gärningar som är att se som mindre grova. Våldets och hotets art är inte styrande för bedömningen av om brottet ska anses vara mindre grovt. Som exempel har nämnts att en person genomför ett samlag med en person som sover, men samlaget inskränker sig till att könsorganen kommer i beröring med varandra utan penetrering. Några förödmjukande eller förnedrande inslag förekommer inte och gärningsmannen avbryter sin handling när offret vaknar och markerar sitt bristande intresse av den sexuella handlingen.

Om en gärningsman tar fel på offrets ålder kan det leda det till straff enligt 1 § om misstaget är ouppsåtligt. Om gärningsmannen däremot uppsåtligt tar fel på ålder kan det bedömas som våldtäkt mot eller sexuellt utnyttjande av barn enligt 4-5 §§.

Rättsfall (28)

NJA 1981 s. 253: Våldtäkt eller våldförande? 6 kap 1 § BrB.
NJA 1986 s. 127: Våldtäkt enligt 6 kap 1 § 1 st eller 2 st BrB?
NJA 1986 s. 414: Våldtäkt enligt 6 kap 1 § 1 st eller 2 st BrB?
NJA 1988 s. 40: Våldtäkt enligt 6 kap 1 § 1 st eller 2 st BrB?
NJA 1990 s. 370: I mål om ansvar för mord alternativt grov misshandel och vållande till annans...
NJA 1991 s. 83: Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om våldtäkt och misshandel.
NJA 1992 s. 446: Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott samt om anlitande...
NJA 1993 s. 610: Sexuellt övergrepp mot åttaårig flicka har bedömts som våldtäktsbrott.
NJA 1993 s. 616: Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott. Dessutom frågor om...
NJA 1994 s. 268: I mål om ansvar för grov våldtäkt uppkommer fråga om bevisvärdet av uppgifter...
NJA 1996 s. 176: Beviskravet i mål om våldtäkt. Tillika fråga om skyddande av brottsling. 6 kap...
NJA 1996 s. 687: Ersättning för sveda och värk samt kränkning vid människorov och grov våldtäkt...
NJA 1997 s. 538: En kvinna har på grund av alkoholpåverkan i förening med andra omständigheter...
NJA 2005 s. 712: Fråga om ansvar för grov kvinnofridskränkning, våldtäkt, grov fridskränkning...
NJA 2008 s. 482: Våldtäkt eller sexuellt tvång? (I och II) Även fråga om en gärning bedömd som...
NJA 2013 s. 548: Den tilltalade har fört in sina fingrar i målsägandens underliv för att...
NJA 2015 s. 1024: En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till...
RH 1995:26: Överfallsvåldtäkt på allmän plats har bedömts som grovt brott. Annan person har...
RH 2002:70: En man begick under flera års tid på 1980-talet ett stort antal våldtäkter...
RH 2004:58: Våldtäkt har inte betraktats som ett s.k. egenhändigt brott utan...
RH 2005:45: Fråga om ansvar för våldtäkt och medhjälp till våldtäkt enligt 6 kap. 1 §...
RH 2006:53: Åklagaren har yrkat ansvar för våldtäkt av en utvecklingsstörd kvinna på den...
RH 2008:41: En man har otillbörligt utnyttjat att en kvinna på grund av sömn befunnit sig i...
RH 2008:6: Våldtäkt innefattande vaginalt samlag har ansetts normalt innebära en så...
RH 2008:84: Fråga vid prövning av åtal för våldtäkt om målsäganden befunnit sig i ett...
RH 2010:37: I mål där den tilltalade dömts för våldtäkt enligt 6 kap. 1 § tredje stycket...
RH 2010:6: Hovrätten har funnit att en man som penetrerat en sovande kvinnas slida med sin...
RH 2014:32: Fråga om uppsåtsbedömning i åtal för våldtäkt när den tilltalade invänt att han...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1992:147, 1998:393, 2013:365

2 § Den som, i annat fall än som avses i 1 § första stycket, genom olaga tvång förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling, döms för sexuellt tvång till fängelse i högst två år.

Detsamma gäller den som genomför en annan sexuell handling än som avses i 1 § andra stycket med en person under de förutsättningar i övrigt som anges där.

Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grovt sexuellt tvång till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (2005:90).

Kommentar

I denna paragraf hamnar de situationer där ett kön är i kontakt med annans kropp, till skillnad mot 1 § vilka avser fall då kön är i kontakt med annans kön.

Rättsfall (3)

NJA 1997 s. 538: En kvinna har på grund av alkoholpåverkan i förening med andra omständigheter...
NJA 2008 s. 482: Våldtäkt eller sexuellt tvång? (I och II) Även fråga om en gärning bedömd som...
NJA 2013 s. 548: Den tilltalade har fört in sina fingrar i målsägandens underliv för att...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1992:147

3 § Den som förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling genom att allvarligt missbruka att personen befinner sig i beroendeställning till gärningsmannen döms för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning till fängelse i högst två år.

Är brottet grovt, döms för grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen annars visat särskild hänsynslöshet. Lag (2005:90).

Kommentar

Det skall vara fråga om en klar beroendeställning och det skall ske under visst tryck.

Rättsfall (7)

NJA 1988 s. 279: En man som haft samlag med en psykiskt sjuk kvinna åtalades för sexuellt...
NJA 1996 s. 418: Sexuellt utnyttjande eller sexuellt ofredande? 6 kap 3 § 1 st och 7 § 3 st BrB.
NJA 1997 s. 538: En kvinna har på grund av alkoholpåverkan i förening med andra omständigheter...
NJA 2004 s. 231: Fråga om en kvinna befunnit sig i ett sådant hjälplöst tillstånd som avses i 6...
NJA 2015 s. 536: En kurator vid en ungdomsmottagning har haft samtalskontakt med en ung kvinna...
RH 1993:85: Försök till sexuellt utnyttjande av en till följd av berusning djupt insomnad...
RH 2013:58: En manlig arbetsgivare missbrukade en kvinnlig anställds beroendeställning och...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1992:147, 1994:1499, 1998:393

4 § Den som har samlag med ett barn under femton år eller som med ett sådant barn genomför en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst två och högst sex år.

Detsamma gäller den som begår en gärning som avses i första stycket mot ett barn som fyllt femton men inte arton år och som är avkomling till gärningsmannen eller står under fostran av eller har ett liknande förhållande till gärningsmannen, eller för vars vård eller tillsyn gärningsmannen ska svara på grund av en myndighets beslut.

Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt mot barn till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot om brottslig gärning eller om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (2013:365).

Kommentar

1 st.: Detta avser förhållanden jämförbara med 1 § där kön är i kontakt med kön. Det råder ett absolut förbud i denna paragraf till skillnad mot 1 § där ett samlag med samtycke leder till straffrihet, våldtäkt mot barn kan aldrig leda till straffrihet för att barnet ger sitt samtycke.

2 st.: Här tas förhållanden då gärningsmannen har sex med en avkomling upp, oavsett om det är inom äktenskapet, utanför äktenskapet, barn, barnbarn, adoptivbarn, styvbarn, etc. Om det är ett barn som är intagen till vård och det sker mot barnets vilja avser det brott enligt denna paragraf, till skillnad för om det däremot sker med barnets vilja då det avser brott mot 3 §.

3 st.: Bedömningsgrunder avser bland annat barnets ålder, ju lägre ålder desto grövre brott.

Gränsdragningen mellan våldtäkt mot barn i denna 4 § och sexuellt övergrepp mot barn i 5 § är en fråga om indelning i svårhetsgrad, inte en fråga om att olika rekvisit ska vara uppfyllda, se NJA 2006 s. 79 I och II.

Huvudregeln är att bedömningen utgår från att handlingen utgör våldtäkt mot barn och om omständigheterna vid brottet är att anse som mindre allvarliga skall gärningen rubriceras som sexuellt utnyttjande av barn 5 §, se RH 2010:12. Förmildrande omständigheter utgör ifall relationen kan anses ha karaktären av en kärleksrelation, se NJA 2006 s. 79 I. Att manipulera ett barn genom att köpa barnet presenter, utnyttja en för barnet svår situation, manipulera barnet och ljuga om sin rätta ålder utgör inte lindrigare omständigheter, se RH 2010:12. I RH 2010:9 hade en man stoppat sina fingrar i sin 9-åriga dotter slida i syfte att kontrollera om hans dotter var oskuld bedömts sakna sexuellt syfte och dömdes inte för våldtäkt mot barn, utan för misshandel. Jämför dock RH 2010:37 sammanfattad under 1 §. Genom Högsta domstolens avgörande från 2013-06-13 i mål B 1195-13 har praxis ändrats på så vis att HD konstaterar att begreppet sexuell handling träffar dels sådana handlingar som har en påtaglig sexuell prägel, dels handlingar som varit ägnade att kränka offrets sexuella integritet HD domskäl p.9. (Jfr a. prop. s. 31 f. och s. 135.)

HD konstaterar även att vissa handlingar alltid ska anses ha en påtaglig sexuell prägel. Som exempel på sådana handlingar anges vaginala, orala och anala samlag. Hit hör även handlingar som att föra in fingrar eller föremål i en kvinnas underliv. Avsikten med handlingen saknar betydelse. En handling av det aktuella slaget är alltid ägnad att kränka den sexuella integriteten, om den utförs utan ett giltigt samtycke.

Rättsfall (23)

NJA 1987 s. 64: I fall då en man har haft sexuellt umgänge med en underårig flicka har fråga...
NJA 1992 s. 446: Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott samt om anlitande...
NJA 1992 s. 585: Sexuellt utnyttjande av underårig eller sexuellt ofredande?
NJA 1993 s. 68: Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott mot underårig (14...
NJA 1996 s. 461: Sexuellt umgänge?
NJA 2003 s. 313: Påföljden för en 18-åring som gjort sig skyldig till sexuellt utnyttjande av...
NJA 2006 s. 221: En praktikant på en förskola har genomfört en sexuell handling genom att föra...
NJA 2006 s. 510: Straffmätning vid upprepade fall av våldtäkt mot och sexuellt utnyttjande av...
NJA 2006 s. 79: Frågor om den straffrättsliga bedömningen av samlag med barn under femton år...
NJA 2008 s. 1096: Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? Även fråga om en gärning...
NJA 2010 s. 671: Bevisvärdering i mål om sexualbrott.
NJA 2015 s. 948: Brottsrubricering, straffmätning och påföljdsbestämning vid samlag med barn.
RH 1993:118: I mål om ansvar för sexualbrott uppkom fråga om bevisvärdet av videoinspelade...
RH 1994:76: Straffmätning i mål om grovt sexuellt utnyttjande av underårig. Den tid som...
RH 1995:143: I mål om flerårigt grovt sexuellt utnyttjande av underårig utgjordes...
RH 1998:68: Straffmätning vid sexuellt utnyttjande av underårig då gärningsmannen vid...
RH 1999:142: Påföljden för sexuellt utnyttjande av underårig har med hänsyn till...
RH 2006:32: En 49-årig man dömdes till fyra års fängelse för våldtäkt mot en 14-årig flicka...
RH 2010:12: Hovrätten har funnit att en drygt 40 år gammal man som vid flera tillfällen...
RH 2010:24: Två 15-åringar som genomfört samlag och andra sexuella handlingar med 12-åring...
RH 2010:9: En man, som i syfte att kontrollera om hans dotter var oskuld, stoppat sina...
RH 2011:3: Sexuell handling har ansetts jämförlig med samlag.
RH 2012:86: Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (6)

5 § Är ett brott som avses i 4 § första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre allvarligt, döms för sexuellt utnyttjande av barn till fängelse i högst fyra år. Lag (2005:90).

Kommentar

Försiktighet krävs vid denna tillämpning då det föreligger liten ålderskillnad mellan två personer. Om en är 16 år och den andra 14 år finns det skäl att anta att det inte föreligger brott men för att inte anses vara offer skall personen anses vara tillräckligt mogen. Med mogen avses att offret, med hänsyn till sin utveckling och omständigheterna i övrigt, haft förutsättningar att bedöma och ta ställning till situationen. Se också 14 §.

Rättsfall (9)

NJA 1993 s. 616: Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott. Dessutom frågor om...
NJA 2006 s. 510: Straffmätning vid upprepade fall av våldtäkt mot och sexuellt utnyttjande av...
NJA 2006 s. 79: Frågor om den straffrättsliga bedömningen av samlag med barn under femton år...
NJA 2007 s. 201: Tillämpning av ansvarsfrihetsregeln i 6 kap. 14 § brottsbalken.
NJA 2014 s. 990: Sexuellt utnyttjande av barn. Straffvärde och brottslighetens art.
NJA 2015 s. 948: Brottsrubricering, straffmätning och påföljdsbestämning vid samlag med barn.
RH 1994:43: Fråga om sexuella övergrepp mot barn var att bedöma som våldtäkt. Tillika fråga...
RH 2010:24: Två 15-åringar som genomfört samlag och andra sexuella handlingar med 12-åring...
RH 2011:3: Sexuell handling har ansetts jämförlig med samlag.

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1992:147, 1973:648, 1994:1499

6 § Den som genomför en annan sexuell handling än som avses i 4 och 5 §§ med ett barn under femton år, eller med ett barn som fyllt femton men inte arton år och som gärningsmannen står i ett sådant förhållande till som avses i 4 § andra stycket, döms för sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i högst två år.

Är brottet grovt, döms för grovt sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen är närstående till barnet eller i övrigt utnyttjat sin ställning eller missbrukat ett särskilt förtroende eller om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om brottet med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av barnet. Lag (2013:365).

Rättsfall (8)

NJA 1987 s. 64: I fall då en man har haft sexuellt umgänge med en underårig flicka har fråga...
NJA 1991 s. 228: Sexuellt umgänge med barn eller sexuellt ofredande?
NJA 2006 s. 221: En praktikant på en förskola har genomfört en sexuell handling genom att föra...
NJA 2008 s. 1096: Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? Även fråga om en gärning...
NJA 2015 s. 501: Att få ett barn att utföra en sexuell handling på sig själv har ansetts vara...
RH 1994:43: Fråga om sexuella övergrepp mot barn var att bedöma som våldtäkt. Tillika fråga...
RH 2011:3: Sexuell handling har ansetts jämförlig med samlag.
RH 2012:86: Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1992:147, 2013:365

7 § Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, har samlag med eget barn eller dess avkomling, döms för samlag med avkomling till fängelse i högst två år.

Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, har samlag med sitt helsyskon, döms för samlag med syskon till fängelse i högst ett år.

Vad som sägs i denna paragraf gäller inte den som förmåtts till gärningen genom olaga tvång eller på annat otillbörligt sätt. Lag (2005:90).

Kommentar

Här tas samlag med avkomling eller mellan biologiska helsyskon upp som inte faller under 4-5 §§. Både offer och gärningsman skall vara över 18 år och paragrafen är med andra ord ett förbud mot incest för vuxna förutsatt att det kan resultera i en överträdelse av genetiska aspekter. Det innebär att endast heterosexuella samlag träffas av förbudet. Förutom den genetiska aspekten krävs ytterligare en omständighet för att det ska avse brott, nämligen släktskapet i sig. Syftet med förbud mot släktskapet utgör ett uttryck för samhällets intresse av att upprätthålla en sund och naturlig sammanlevnad mellan medlemmarna i en familj, se Svea Hovrätts dom från den 28 februari 2012 i Mål nr B 6495-11.

Rättsfall (12)

NJA 1991 s. 228: Sexuellt umgänge med barn eller sexuellt ofredande?
NJA 1992 s. 585: Sexuellt utnyttjande av underårig eller sexuellt ofredande?
NJA 1993 s. 616: Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott. Dessutom frågor om...
NJA 1996 s. 418: Sexuellt utnyttjande eller sexuellt ofredande? 6 kap 3 § 1 st och 7 § 3 st BrB.
NJA 1997 s. 359: Fråga om en manlig officer genom att fälla vissa yttranden till en kvinnlig...
NJA 2015 s. 826: Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har...
RH 1997:91: Påföljden för sexuellt ofredande - bestående i att en man vid sex tillfällen...
RH 1999:119: En man antastade en sovande kvinna. Handlandet, som hade ett sexuellt syfte,...
RH 1999:51: Ofredande eller sexuellt ofredande?
RH 2004:40: Intrång på annans Internethemsida och e-post har bedömts som sexuellt ofredande...
RH 2006:57: En student vid Teaterhögskolan deltog i ett samarbetsprojekt mellan Dramatiska...
RH 2012:42: Frågor om påföljd och skadestånd i mål om ansvar för samlag med avkomling.

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1969:162, 1994:1499, 1993:207

8 § Den som främjar eller utnyttjar att ett barn under femton år utför eller medverkar i sexuell posering, döms för utnyttjande av barn för sexuell posering till böter eller fängelse i högst två år.

Detsamma gäller den som begår en sådan gärning mot ett barn som fyllt femton men inte arton år, om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling.

Är brottet grovt, döms för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av barnet. Lag (2005:90).

Kommentar

1 st.: straffbelägger som främjare även en person som ställer en plats eller lokal till förfogande för att kunna fullborda brottet. Även den som får ekonomiska fördelar straffas. Med exponering menas att det skall avse en klar och tydlig sexuell karaktär. Det krävs inte heller att ett barn just i det speciella fallet skadas utan det räcker att ett barn kan skadas för att det skall leda till ansvar.

Rättsfall (3)

NJA 2011 s. 386: Fråga om presumtion för fängelse vid utnyttjande av barn för sexuell posering...
RH 1999:109: Synnerliga skäl för utvisning för all framtid har ansetts föreligga vid dom för...
RH 2012:86: Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1969:162, 1978:103, 1998:393

9 § Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, förmår ett barn som inte fyllt arton år att mot ersättning företa eller tåla en sexuell handling, döms för köp av sexuell handling av barn till böter eller fängelse i högst två år.

Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan. Lag (2005:90).

Kommentar

Brottsrubriceringen var tidigare förförelse av ungdom och innebär att även om ett barn gett sitt samtycke och handlingen är frivillig så fritar det aldrig gärningsmannen från ansvar.

Rättsfall (4)

NJA 2004 s. 646: Grovt koppleri? - Justering av åtal skall beaktas efter överklagande enbart i...
NJA 2016 s. 129: Tillämpningen av bestämmelsen i 6 kap.10 § brottsbalken om sexuellt ofredande.
RH 1999:109: Synnerliga skäl för utvisning för all framtid har ansetts föreligga vid dom för...
RH 2008:79: En person har dömts för brottet köp av sexuell handling av barn. Fråga om...

10 § Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, sexuellt berör ett barn under femton år eller förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd, döms för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år.

Detsamma gäller den som blottar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet. Lag (2005:90).

Kommentar

Sexuellt ofredande straffbelägger allt som inte tagits upp i 1-9 §§, för en vuxen skall handlingen ha en klar och otvetydig sexuell innebörd. Ett barn skall ha påverkats att begå en handling som denne inte hade utför om barnet inte fått betalt på något sätt. Betalning måste inte nödvändigtvis utgöras av pengar, även godis, sprit eller annat räknas. Sexuellt förtal eller sexuell förolämpning utgör sexuellt ofredande om offret har kännedom om gärningen, om offret saknar kännedom utgör det förtal enligt 5 kap. 1 §.

2 st.: avser blottare och personer som kränker andras sexuella integritet, och gäller även när brottsoffret är vuxen. Att en man klappar en kvinna på rumpan utgör ett vanligt ofredande enligt 4 kap. 7 § till skillnad mot situationer då en man uppsåtligen berör en kvinna på brösten eller annan på könsorgan.

Rättsfall (6)

NJA 2015 s. 1024: En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till...
NJA 2016 s. 129: Tillämpningen av bestämmelsen i 6 kap.10 § brottsbalken om sexuellt ofredande.
RH 2008:40: En linjebussförare har i tjänsten sexuellt ofredat en sextonårig flicka genom...
RH 2009:11: Uppsåt till sexuellt ofredande har inte ansetts föreligga hos en person som...
RH 2010:79: En trettioårig man har under överfallsliknande omständigheter sexuellt ofredat...
RH 2013:47: Straffmätning och påföljdsval vid återfall i sexuellt ofredande (blottning).

Lagrumshänvisningar hit (4)

10 a § Den som, i syfte att mot ett barn under femton år begå en gärning för vilken straff föreskrivs i 4, 5, 6, 8 eller 10 §, träffar en överenskommelse med barnet om ett sammanträffande samt därefter vidtar någon åtgärd som är ägnad att främja att ett sådant sammanträffande kommer till stånd, döms för kontakt med barn i sexuellt syfte till böter eller fängelse i högst ett år. Lag (2009:343).

Kommentar

Detta avser s.k. grooming.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:343

11 § Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst ett år.

Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan. Lag (2011:517).

Kommentar

Sexuellt köp av vuxen straffas i denna paragraf, om det däremot avser sexuellt köp av barn skall 9 § tillämpas.

Rättsfall (1)

RH 2008:59: Köp av sexuella tjänster som förmedlats genom organiserad prostitution har...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1998:393, 2011:517

12 § Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, döms för koppleri till fängelse i högst fyra år.

Om en person som med nyttjanderätt har upplåtit en lägenhet får veta att lägenheten helt eller till väsentlig del används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning och inte gör vad som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra, skall han eller hon, om verksamheten fortsätter eller återupptas i lägenheten, anses ha främjat verksamheten och dömas till ansvar enligt första stycket.

Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grovt koppleri till fängelse i lägst två och högst åtta år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan. Lag (2005:90).

Kommentar

Sexköp är straffbelagt enligt i 9 och 11 §§. Denna paragraf straffbelägger handlingar som möjliggör köp av sexuella förbindelser. Det kan avse en hallicks verksamhet, men det krävs att det ska vara fråga om förmedlande av sexuella förbindelser i mer än ett enstaka fall. Att tillåta kontaktannonser eller att vanemässigt hjälpa andra att komma i kontakt med prostituerade straffas enligt denna paragraf.

2 st.: förutsätter att uthyraren har vetskap om att uthyrningen sker för att det skall bedrivas bordellverksamhet. Uthyraren straffas för underlåtenhet att hindra brottet.

Rättsfall (2)

RH 2010:47: Koppleriverksamhet har med hänsyn till planering, organisation och...
RH 2013:18: Koppleri. Fråga om vissa åtgärder har varit tillräckliga för att betraktas som...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1992:147, 1994:1499, 1998:393

13 § Till ansvar som i detta kapitel är föreskrivet för en gärning som begås mot någon under en viss ålder skall dömas även den som inte insåg men hade skälig anledning att anta att den andra personen inte uppnått den åldern. Lag (2005:90).

Kommentar

Om gärningsmannen visar på en hög grad av oaktsamhet i förhållande till ett barns ålder är detta tillräckligt för straffbarhet.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:1499

14 § Den som har begått en gärning enligt 5 § eller 6 § första stycket mot ett barn under femton år eller enligt 8 § första stycket eller 10 § första stycket, ska inte dömas till ansvar om det är uppenbart att gärningen inte inneburit något övergrepp mot barnet med hänsyn till den ringa skillnaden i ålder och utveckling mellan den som har begått gärningen och barnet samt omständigheterna i övrigt.

Detsamma gäller den som har begått en gärning enligt 10 a § om den har syftat till en sådan gärning som anges i första stycket och som, om den hade fullbordats, enligt vad som anges där uppenbarligen inte skulle ha inneburit något övergrepp mot barnet. Lag (2009:343).

Kommentar

En gärning kan leda till ansvarsfrihet om utgången leder till orimliga resultat där ansvarsfriheten bedöms från fall till fall. Denna bestämmelse är avsedd att tillämpas med stor försiktighet och efter en noggrann bedömning av det enskilda fallet. I NJA 2007 s. 201 hade en 17-årig pojke haft sex med en flicka som var 14 år och sju månader gammal, dvs rent objektivt sexuellt utnyttjande av barn enligt 5 §. Detta bedömdes inte vara någon straffbar handling då det var uppenbart att inget övergrepp skett mot flickan. Flickan befann sig nära åldern för sexuell självbestämmanderätt och pojken var endast obetydligt äldre och hade kommit obetydligt längre i sin mognad. Även parternas relation till varandra och omständigheterna under vilka den sexuella handlingen företas bedöms där typexemplet är ett par med ringa ålderskillnad som har en nära och god relation till varandra och deltar i en ömsesidig och helt frivillig sexuell handling.

Rättsfall (3)

NJA 2007 s. 201: Tillämpning av ansvarsfrihetsregeln i 6 kap. 14 § brottsbalken.
RH 2010:24: Två 15-åringar som genomfört samlag och andra sexuella handlingar med 12-åring...
RH 2013:12: En 19-årig kvinna och en 13-årig pojke har frivilligt haft samlag med varandra....

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:343
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

15 § För försök till våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt tvång, grovt sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, köp av sexuell handling av barn, köp av sexuell tjänst, koppleri och grovt koppleri döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap.

Detsamma gäller i fråga om förberedelse till koppleri samt förberedelse och stämpling till och underlåtenhet att avslöja våldtäkt, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt koppleri. Lag (2011:511).

Rättsfall (1)

RH 2012:86: Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2011:511, 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

15 § För försök till våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt tvång, grovt sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, köp av sexuell handling av barn, köp av sexuell tjänst, koppleri och grovt koppleri döms det till ansvar enligt 23 kap.

Detsamma gäller för förberedelse till koppleri samt för förberedelse och stämpling till och underlåtenhet att avslöja eller förhindra våldtäkt, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt koppleri. Lag (2016:508).

Rättsfall (1)

RH 2012:86: Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2011:511, 2016:508

7 kap. Om brott mot familj

1 § Ingår den som är gift nytt äktenskap eller ingår ogift äktenskap med den som är gift, dömes för tvegifte till böter eller fängelse i högst två år.

Om den som är partner i ett registrerat partnerskap ingår äktenskap, dömes för olovligt ingående av äktenskap till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1994:1119).

Kommentar

1 st.: Både den som redan är gift och som utan att skilja knyter ännu ett äktenskapsband så det föreligger flera samtidiga äktenskap, samt den ogifta personen som ingår äktenskap med den redan gifta döms för tvegifte. Däremot kan ingen av oaktsamhet dömas för tvegifte. En situation där parterna trodde att ett tidigare giftermål redan var upplöst och som senare visar sig inte var detta, är straffri.

2 st.: Den som redan ingått partnerskap och därefter gifter sig bryter denne mot lagen straffas, däremot straffas inte den ogifta parten. Jämför 1 st.

Rättsfall (1)

RH 1994:74: Tvegifte har inte ansetts vara ett perdurerande brott.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:1119
1 a § Har upphävts genom lag (2009:255).

2 § Den som, vid annans adoption av en person under arton år, genom olaga tvång eller vilseledande eller genom att utlova eller ge otillbörlig ersättning utverkar samtycke eller tillstånd till en sådan adoption, döms för otillbörligt utverkande av samtycke eller tillstånd till adoption av barn till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2006:274).

Kommentar

Tidigare olaga giftermål.

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2006:274, 1973:648

3 § Den som understicker eller förbyter barn eller eljest genom att avgiva oriktig anmälan till myndighet eller underlåta anmälan tillvällar sig eller annan falsk familjeställning eller berövar annan hans rätta familjeställning, dömes för förvanskande av familjeställning till böter eller fängelse i högst två år.

Kommentar

Om någon till folkbokföringen uppger en annan person än den riktige som förälder eller byter ut barn och falskeligen anger annat barn än det riktiga, och handlingarna därigenom berövar personen sin familjeställning dömes för detta brott. Undantaget är i faderskapsmål om någon där ljuger rörande vem som är fadern, då kan brott i 15 kap. bli tillämpligt.

4 § Den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som har vårdnaden om barnet döms för egenmäktighet med barn till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte utgör brott mot frihet. Detsamma gäller, om den som gemensamt med någon annan har vårdnaden om ett barn under femton år utan beaktansvärt skäl egenmäktigt skiljer barnet från den andra vårdnadshavaren eller om den som ska ha vårdnaden obehörigen bemäktigar sig barnet och därigenom själv tar sig rätt.

Till ansvar enligt första stycket döms också den som obehörigen skiljer ett barn under femton år från någon som vårdar barnet med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, om gärningen inte utgör brott mot frihet eller främjande av flykt.

Är brott som avses i första eller andra stycket grovt, ska gärningsmannen dömas till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (2014:303).

Kommentar

Om någon som inte är vårdnadshavare vägrar att lämna tillbaka barnet till den som är vårdnadshavare döms för brottet. Även då två föräldrar har gemensam vårdnad och den ene utan samtycke av den andre flyttar på barnet från en plats till en annan döms för detta brott. Sista meningen i 1 st. omfattar situationer då en umgängesförälder som inte är vårdnadshavare vägrar att lämna tillbaka ett barn till vårdnadshavaren och då hindras vårdnadshavaren att med våld hämta barnet utan polisen skall tillkallas för återhämtandet.

Rättsfall (13)

NJA 1983 s. 750: En sexårig flicka som står under båda föräldrarnas vårdnad bortförs av fadern...
NJA 1991 s. 241: Sedan en man genom lagakraftvunnen dom fällts till ansvar för egenmäktighet med...
NJA 1992 s. 566: Fråga om den som tidigare dömts för egenmäktighet med barn jämlikt 7 kap 4 §...
NJA 1993 s. 128: Modern till ett barn har vägrat efterkomma domstols avgörande om vårdnadens...
NJA 1993 s. 277: Sedan ett barn bortförts av fadern och denne på grund härav dömts för...
NJA 1995 s. 269: Fadern till ett ännu ej ettårigt barn har fällts till ansvar enligt 7 kap 4 §...
NJA 2006 s. 708: Uttrycket "egenmäktigt bortför barnet" i 7 kap. 4 § första stycket andra...
NJA 2007 s. 326: Fråga om ansvar för egenmäktighet med barn enligt 7 kap. 4 § första stycket...
NJA 2008 s. 780: Att medverka i en vårdnadsprocess i utlandet och därvid underlåta att vidta...
RH 1993:52: I mål angående ansvar för egenmäktighet med barn uppkommer fråga om iransk...
RH 1999:68: Att vid gemensam vårdnad, mot den andra vårdnadshavarens vilja, hålla kvar ett...
RH 2005:73: En kvinna har vägrat att efterkomma en domstols förordnande om att vårdnaden om...
RH 2006:75: En förälder har dömts för egenmäktighet med barn, grovt brott. Barnet har...

Ändringar/Förarbeten (6)

5 § För försök till otillbörligt utverkande av samtycke eller tillstånd till adoption av barn, förvanskande av familjeställning eller egenmäktighet med barn som är grovt döms till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas. Lag (2006:274).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1993:207, 2006:274

6 § Egenmäktighet med barn må ej åtalas av åklagare, med mindre åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt. Lag (1973:648).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1973:648

8 kap. Om stöld, rån och andra tillgreppsbrott

Kommentar

Detta kapitel handlar om att någon tar en sak ur annans besittning med hjälp av fysiska medel. Endast fysiska saker kan besittas. Att en sak är i någons besittning brukar ibland beskrivas som att det för en utomstående framstår som om saken ägs av personen och saken är inom räckhåll för denne. Man skiljer vidare på ensambesittning där andra personer är uteslutna, sambesittning då två eller fler personer har tillgång till egendomen oberoende av varandra samt gemensam besittning då en person endast tillsammans med andra kan komma åt saken.

1 § Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år.

Kommentar

Paragrafen skyddar äganderätten. Endast lösa saker samt del till fast egendom kan ägas, vidare kan inte heller döda människor äga saker. Tillgreppet ska ske i syfte att tillägna sig saken. Gränsen mellan stöld enligt 1 § och snatteri enligt 2 § går, om tillgreppet sker i butik vid 1000 kr, se NJA 2009 s. 586. Om tillgreppet sker utanför en butik sänks gränsen beroende på hur stort integritetsintrång gärningsmannen gör. I rättsfallet NJA 1995 s. 561 ansågs tillgrepp av sammanlagt 140 kr ur två handväskor utgöra stöld då det inneburit ett inte obetydligt integritetsintrång. Även att egendom måste lämnas obevakad har ansetts som försvårande omständighet (NJA 1985 s. 384). Vidare gäller att endast föremål som har ett värde på den legala marknaden kan bli stulna. Föremål med endast affektionsvärde, eller exv narkotika skyddas inte. Skuldebrev, körkort, pass, fullmakter eller en redan ifylld check m.m. har heller inget eget ekonomiskt värde och faller också utanför paragrafens skyddsområde.

Rättsfall (37)

NJA 1981 s. 273: Rån? Fråga bl a om tillämpning av 8 kap 5 § 2 st BrB.
NJA 1982 s. 102: Inbrottsstöld i bostad har i visst fall med hänsyn till omständigheterna ej...
NJA 1982 s. 719: En fabriksarbetare har under flera år tillgripit varor på sin arbetsplats....
NJA 1984 s. 889: Genom att använda fotokopior av tiokronorssedlar har en bilförare kunnat...
NJA 1986 s. 637: Olovligt tagande av vitlav har med hänsyn till värdet och övriga omständigheter...
NJA 1986 s. 663: Stöld eller snatteri? 8 kap 1 § eller 2 § BrB.
NJA 1990 s. 743: Stöld eller snatteri?
NJA 1991 s. 117: Fråga om rättsvillfarelse beträffande äganderätten vid stöld. Tillika fråga om...
NJA 1993 s. 480: Tillgrepp av pass har ansetts inte utgöra stöld utan egenmäktigt förfarande.
NJA 1994 s. 699: Fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp.
NJA 1995 s. 392: Ägare till motorcykel, som överlämnat denna till annan för provkörning, har med...
NJA 1995 s. 561: Tillgrepp på dansrestaurang ur obevakad handväska har bedömts som stöld.
NJA 1997 s. 256: En renägare som utan iakttagande av reglerna om renmärkning i 83 § 1 och 2 st...
NJA 2003 s. 495: Straffmätning vid upprepade fall av grovt rattfylleri. Även fråga om...
NJA 2006 s. 524: Två ungdomar har under några timmar tillgripit varor i olika butiker i ett...
NJA 2007 s. 345: Tillgrepp av registreringsskylt till bil har ansetts inte utgöra stöld.
NJA 2009 s. 586: Fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp (jfr NJA...
RH 1993:117: En person har på ett varuhus försökt tillgripa en kavaj, värd 598 kr, och...
RH 1993:13: Grov stöld?
RH 1994:37: En väktare har hos en kund till det bevakningsföretag i vilket han var anställd...
RH 1995:117: Tillgrepp på apotek av narkotiskt preparat, värde ca 100 kr, har inte ansetts...
RH 1995:125: Tillgrepp av väska, som hängde på den stol på vilken målsäganden satt, har...
RH 1995:129: Uttag har gjorts med bankomatkort under tid då kortets ägare deltagit i en...
RH 1995:68: Tillgrepp i sjukhus av egendom av ringa värde har bedömts som snatteri.
RH 1996:2: Påföljden för grov förskingring och stöld avseende nästan en halv miljon kr har...
RH 1997:126: Inbrott i läkemedelsförråd, där bl.a. en mindre mängd narkotikaklassad medicin...
RH 1998:101: Sex på varandra följande tillgrepp respektive försök till tillgrepp i butiker...
RH 1998:30: Inbrottsstöld i bostad har i visst fall med hänsyn till omständigheterna ej...
RH 2000:33: Tillgrepp av bensin vid två tillfällen för sammanlagt 300 kr har med hänsyn...
RH 2000:92: Tillgrepp vid fyra tillfällen av pengar ur en gemensamhetskassa på en...
RH 2003:21: I mål om stöld har gärningsmannens uppsåt rörande stöldgodsets värde omfattat...
RH 2004:75: Åtal för stöld avseende tillgrepp på ett varuhus av en borrmaskin har inte...
RH 2005:67: En person har tagit ut pengar i en uttagsautomat men av förbiseende lämnat kvar...
RH 2008:73: Tillgrepp har bedömts som snatteri trots att det avsett egendom som hade...
RH 2013:36: Tillgrepp av egendom med mycket lågt värde har bedömts som stöld när en...
RH 2013:62: Tillgrepp av skor värda knappt 700 kr har bedömts som stöld med hänsyn till att...
RH 2014:17: En sjuksköterska som varit ansvarig för läkemedelsförrådet på sin arbetsplats...

Lagrumshänvisningar hit (3)

2 § Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för snatteri dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Kommentar

En ringa stöld betecknas snatteri. Oftast associerar man snatteri till att ske i en butik men det beror på butikens utformning när brottet är fullbordat. Hela varan skall passerat gränsen där gränsen ytterst avgränsas av butikens utgång, kassaspärren vilken jämställs med där transportbandet vid kassan slutar eller slutligen om varan förs över till en annan klart avgränsad avdelning inom butiken. Hela varan skall ha passerat gränsen, för att brottet skall anses fullbordat. Vid brott i butik är värdegränsen mellan stöld och snatteri enligt praxis 1000 kr, HD:s dom B 5097-08 från den 30 sept 2009. Även flera olika tillgrepp som tillsammans överstiger värdegränsen är att betrakta som stöld. Däremot utgör flera impulsiva handlingar som var för sig understiger värdegränsen snatteri. Utanför butikslokaler har exv en person som tillgrep bensin värd drygt 100 kr dömts för snatteri (NJA 1985 s. 384).

Rättsfall (21)

NJA 1982 s. 719: En fabriksarbetare har under flera år tillgripit varor på sin arbetsplats....
NJA 1985 s. 384: Förare av en personbil har tankat bensin på en bemannad bensinstation och...
NJA 1986 s. 663: Stöld eller snatteri? 8 kap 1 § eller 2 § BrB.
NJA 1990 s. 743: Stöld eller snatteri?
NJA 1994 s. 699: Fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp.
NJA 2003 s. 495: Straffmätning vid upprepade fall av grovt rattfylleri. Även fråga om...
NJA 2006 s. 524: Två ungdomar har under några timmar tillgripit varor i olika butiker i ett...
NJA 2009 s. 586: Fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp (jfr NJA...
RH 1993:125: Påföljden för snatteri i butik avseende vara värd 69 kr har bestämts till...
RH 1993:126: Påföljden för snatteri i butik avseende vara värd 53 kr har bestämts till...
RH 1995:117: Tillgrepp på apotek av narkotiskt preparat, värde ca 100 kr, har inte ansetts...
RH 1995:68: Tillgrepp i sjukhus av egendom av ringa värde har bedömts som snatteri.
RH 1996:127: Åtgärd efter det att brottet fullbordats har inte ansetts kunna kvalificera...
RH 1996:90: Påföljden för snatteri i butik av en vara värd 86 kr har bestämts till...
RH 1998:101: Sex på varandra följande tillgrepp respektive försök till tillgrepp i butiker...
RH 2003:21: I mål om stöld har gärningsmannens uppsåt rörande stöldgodsets värde omfattat...
RH 2007:10: Tillgrepp i en självbetjäningsaffär med kassaspärr har inte ansetts som...
RH 2007:49: I en butik utan kassaspärr eller larmbåge har en gärningsman tillgripit en vara...
RH 2008:73: Tillgrepp har bedömts som snatteri trots att det avsett egendom som hade...
RH 2013:36: Tillgrepp av egendom med mycket lågt värde har bedömts som stöld när en...
RH 2013:62: Tillgrepp av skor värda knappt 700 kr har bedömts som stöld med hänsyn till att...
3 § har upphävts genom lag (1987:791).

4 § Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grov stöld dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om tillgreppet skett efter intrång i bostad, om det avsett sak som någon bar på sig, om gärningsmannen varit försedd med vapen, sprängämne eller annat dylikt hjälpmedel eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada. Lag (1988:2).

Kommentar

Bara det faktum att en stöld har förövats genom inbrott innebär inte att en stöld skall bedömas som grov. Avseende bör fästas vid det obehag och lidande som stölden innebär. Avgörande är hur stort angreppet på den personliga integriteten eller störningen av hemfriden var. Inbrott i någons permanentbostad är allvarligare än ett inbrott i ett vindskontor eller en lagerlokal samt om gärningsmannen räknat med att finna någon i hemmet eller inte, se NJA 1976 s. 414. Till försvårande omständigheter hör att särskilda olägenheter uppstår för den bestulne, som vid fickstölder av plånböcker (NJA 1979 s. 153).

Rättsfall (13)

NJA 1982 s. 645: Villkorlig dom har av hänsyn till allmän laglydnad inte ansetts kunna komma i...
NJA 1985 s. 444: En serie stölder och hälerier har bedömts som grova brott på grund av att...
NJA 2003 s. 121: Stöld som begåtts efter intrång i bostad har med hänsyn till omständigheterna...
NJA 2006 s. 577: Fråga om visst handlande utgjort medhjälp till grov stöld och, när detta...
NJA 2009 s. 559: Frågor om påföljd och utvisning vid fickstöld.
RH 1993:13: Grov stöld?
RH 1993:28: Påföljd för grov stöld genom väskryckning.
RH 1994:37: En väktare har hos en kund till det bevakningsföretag i vilket han var anställd...
RH 1995:125: Tillgrepp av väska, som hängde på den stol på vilken målsäganden satt, har...
RH 1995:67: Tillgrepp i olåst villa av egendom, värd omkring 1 500 kr, har bedömts som grov...
RH 1997:126: Inbrott i läkemedelsförråd, där bl.a. en mindre mängd narkotikaklassad medicin...
RH 1999:72: Påföljden för tilltalade som trängt sig in hos ensamboende åldringar i deras...
RH 2014:17: En sjuksköterska som varit ansvarig för läkemedelsförrådet på sin arbetsplats...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1975:1395, 1987:791, 1988:2

5 § Den som stjäl medelst våld å person eller medelst hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara eller, sedan han begått stöld och anträffats på bar gärning, sätter sig med sådant våld eller hot till motvärn mot den som vill återtaga det tillgripna, dömes för rån till fängelse, lägst ett och högst sex år. Detsamma skall gälla om någon med sådant våld eller hot tvingar annan till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvungne eller någon i vars ställe denne är. Lika med våld anses att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd.

Är förfarande som avses i första stycket med hänsyn till våldet, hotet eller omständigheterna i övrigt av mindre allvarlig art, dömes dock ej för rån utan för annat brott som förfarandet innefattar. Lag (1975:1395).

Kommentar

Råntvång innebär att gärningsmannen med våld betvingar offret. Det finns tre typfall av rån. Stöldfallet innebär att råntvånget använts som ett medel för att kunna begå tillgreppet samt att råntvånget utövats före eller senast i samband med tillgreppet. Motvärnsfallet där gärningsmannen efter att ha anträffats på bar gärning använder råntvånget för att hindra ett återtagande av det tillgripna och slutligen utpressningsfallet där råntvånget utövas så att offret lämnar ifrån sig föremål. En situation där gärningsmannen använder våld för att skydda brottslingen och något som redan tillgripits och inte för att kunna tillgripa föremålet utgör en stöld i kombination med misshandel.

Rättsfall (23)

NJA 1981 s. 273: Rån? Fråga bl a om tillämpning av 8 kap 5 § 2 st BrB.
NJA 1988 s. 321: Grovt rån?
NJA 1989 s. 829: Grovt rån?
NJA 1989 s. 870: Fråga om påföljd för två ynglingar, som gjort sig skyldiga till försök till rån...
NJA 1990 s. 578: Fråga om påföljd för en 17-åring som gjort sig skyldig till rån.
NJA 1990 s. 622: Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort...
NJA 1991 s. 444: Fråga om påföljd - fängelse, skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn...
NJA 1994 s. 153: Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt...
NJA 1994 s. 732: Grovt rån?
NJA 1995 s. 405: Försök till rån?
NJA 1997 s. 507: Rån eller utpressning?
NJA 1999 s. 25: Fråga om rånbrott skall anses som grovt samt om påföljd för brottet. Även fråga...
NJA 2008 s. 900: En person har i ett varuhus tillgripit varor till ringa värde och med våld satt...
RH 1993:147: För den som begått två rån vid 16 års ålder har påföljden bestämts till...
RH 1993:23: Rån mot värdetransport har bedömts som grovt brott redan på den grunden att...
RH 1994:139: Rån mot ett postkontor har bedömts som grovt brott trots att det inte visats...
RH 1999:116: Gärning har rubricerats som rån (motvärnsfallet), när butikstillgrepp följts av...
RH 2003:27: Rån mot ett postkontor har bedömts som grovt brott trots att det vapen som...
RH 2006:26: Den tilltalade är åtalad för rån enligt det s.k. motvärnsfallet då han utövat...
RH 2006:31: Hovrätten fördubblade av tingsrätten utdömt fängelsestraff för rån vid 13...
RH 2007:62: Fråga huruvida försökspunkten vid rån har passerats.
RH 2009:81: En maskerad man har, genom att hota en snabbköpskassörska med en rörtång,...
RH 2010:78: En tilltalad som tillgripit en telefon från en person i samband med att han...

Lagrumshänvisningar hit (6)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1975:1395
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

6 § Är brott som i 5 § sägs att anse som grovt, skall för grovt rån dömas till fängelse, lägst fyra och högst tio år.

Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om våldet var livsfarligt eller om gärningsmannen tillfogat svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller om han eljest visat synnerlig råhet eller på ett hänsynslöst sätt utnyttjat den rånades skyddslösa eller utsatta ställning.

Kommentar

Bedömningsgrunder för då ett rån är att bedöma som grovt föreligger då våldet som utövats är livsfarligt, det inträffar en svår kroppsskada, innefattat synnerlig råhet eller tortyr samt situationer då gärningsmannen utnyttjat den rånades skyddslösa eller utsatta ställning.

Rättsfall (10)

NJA 1989 s. 829: Grovt rån?
NJA 1992 s. 357: Grovt rån?
NJA 1994 s. 732: Grovt rån?
NJA 1999 s. 25: Fråga om rånbrott skall anses som grovt samt om påföljd för brottet. Även fråga...
NJA 2002 s. 270: En tjugoåring har gjort sig skyldig till bl.a. grovt rån, olaga...
NJA 2011 s. 466: En person rånades på gatan av tre personer och tvingades därefter till sitt hem...
RH 1993:23: Rån mot värdetransport har bedömts som grovt brott redan på den grunden att...
RH 1994:139: Rån mot ett postkontor har bedömts som grovt brott trots att det inte visats...
RH 2003:27: Rån mot ett postkontor har bedömts som grovt brott trots att det vapen som...
RH 2007:35: Hos en person har påträffats vapen samt en stor mängd ammunition, en batong,...

Lagrumshänvisningar hit (10)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

6 § Om brott som avses i 5 § är grovt, döms för grovt rån till fängelse i lägst fyra och högst tio år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas

  • 1. om våldet har varit livsfarligt,
  • 2. om gärningsmannen har tillfogat svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars har visat synnerlig råhet eller på ett hänsynslöst sätt har utnyttjat den rånades skyddslösa eller utsatta ställning, eller
  • 3. om gärningen har varit av särskilt farlig art. Lag (2016:508).

Kommentar

Bedömningsgrunder för då ett rån är att bedöma som grovt föreligger då våldet som utövats är livsfarligt, det inträffar en svår kroppsskada, innefattat synnerlig råhet eller tortyr samt situationer då gärningsmannen utnyttjat den rånades skyddslösa eller utsatta ställning.

Rättsfall (10)

NJA 1989 s. 829: Grovt rån?
NJA 1992 s. 357: Grovt rån?
NJA 1994 s. 732: Grovt rån?
NJA 1999 s. 25: Fråga om rånbrott skall anses som grovt samt om påföljd för brottet. Även fråga...
NJA 2002 s. 270: En tjugoåring har gjort sig skyldig till bl.a. grovt rån, olaga...
NJA 2011 s. 466: En person rånades på gatan av tre personer och tvingades därefter till sitt hem...
RH 1993:23: Rån mot värdetransport har bedömts som grovt brott redan på den grunden att...
RH 1994:139: Rån mot ett postkontor har bedömts som grovt brott trots att det inte visats...
RH 2003:27: Rån mot ett postkontor har bedömts som grovt brott trots att det vapen som...
RH 2007:35: Hos en person har påträffats vapen samt en stor mängd ammunition, en batong,...

Lagrumshänvisningar hit (10)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:508

7 § Tager och brukar någon olovligen motorfordon eller annat motordrivet fortskaffningsmedel, som tillhör annan, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt vad förut i detta kapitel är sagt, för tillgrepp av fortskaffningsmedel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.

Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

Kommentar

Det vore mer korrekt att tala om olaga billån än bilstöld då gärningsmannen vid tillgrepp av fortskaffningsmedel inte tänkt behålla bilen utan bara tillgripit den. Om gärningsmannen efter att ha tillgripit bilen bestämmer sig för att behålla den gör sig gärningsmannen skyldig till tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovligt förfogande.

Rättsfall (8)

NJA 1984 s. 751: Tillgrepp av fortskaffningsmedel. Gärningsmannen har klättrat över ett...
NJA 1987 s. 473: En styrman på ett utländskt fartyg, som befann sig utanför svenskt...
NJA 1990 s. 9: Tillgrepp av fortskaffningsmedel har ansetts inte kunna utgöra för brott till...
NJA 1992 s. 26: Två män har trängt sig in i en villa och under vapenhot tvingat den som bodde...
NJA 1995 s. 392: Ägare till motorcykel, som överlämnat denna till annan för provkörning, har med...
RH 1994:133: En person som fått sig anvisad en stulen bil har gjort sig skyldig till...
RH 1999:4: En person tvingade till sig en bil genom att hota föraren med att sparka honom,...
RH 2015:47: Det är fortfarande möjligt att döma för försök till tillgrepp av...

8 § Den som, i annat fall än särskilt i detta kapitel omförmäles, olovligen tager och brukar eller eljest tillgriper något, dömes för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma skall gälla om någon utan tillgrepp, genom att anbringa eller bryta lås eller annorledes, olovligen rubbar annans besittning eller ock med våld eller hot om våld hindrar annan i utövning av rätt att kvarhålla eller taga något.

Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst två år.

Kommentar

Det finns tre situationer då ett brott utgör egenmäktigt förfarande. Den första är då gärningsmannen olovligen har tillgripit något men inte har någon avsikt att behålla det tillgripna, exempelvis då det tillgripna göms undan så ägaren hindras att använda det. Den andra situationen är då annans besittning olovligen rubbas på så vis att den rättmätige ägaren hindras att använda föremålet som det är tänkt, exempelvis då någon olovligen bryter sig in i en bil för att sova i den vilket innebär att ägaren inte själv kan använda bilen. Det sista är då gärningsmannen med våld motsätter sig laga självtäkt. Utövningen av våld omfattar inte bara personvåld utan kan även vara oriktat våld där gärningsmannen sliter i en sak.

Rättsfall (6)

NJA 1990 s. 315: Fråga om brottsrubricering och påföljd när någon genom inbrott trängt in i...
NJA 1991 s. 117: Fråga om rättsvillfarelse beträffande äganderätten vid stöld. Tillika fråga om...
NJA 1993 s. 480: Tillgrepp av pass har ansetts inte utgöra stöld utan egenmäktigt förfarande.
RH 2000:52: Vid tillgrepp i förening med våld, begånget under rus, har tillägnelseuppsåt...
RH 2000:67: En person, A, ansågs företräda innehavaren av enskild fiskerätt och härigenom...
RH 2004:24: Allmän plats för vilken lokala trafikföreskrifter utfärdats hade enligt ett...

Lagrumshänvisningar hit (1)

9 § Rubbar man olovligen annans besittning för att själv taga sig rätt, dömes för självtäkt till böter eller fängelse i högst sex månader.

Kommentar

En person som är ägare till en sak får inte återta saken på egen hand utan måste kontakta polis, kronofogdemyndighet eller annan myndighet. Ett undantag till denna regel är om återtagandet sker under färsk gärning vilket är tillåtet enligt 16 § p. 6 promulgationsförordningen till strafflagen.

Rättsfall (3)

ARN 1997-2036: En researrangör som utan resenärens tillåtelse hämtat hennes bagage på...
NJA 1984 s. 315: Resningsärende. Ägaren av en utarrenderad jordbruksfastighet har, sedan...
NJA 1991 s. 117: Fråga om rättsvillfarelse beträffande äganderätten vid stöld. Tillika fråga om...

Lagrumshänvisningar hit (1)

10 § Avleder någon olovligen elektrisk kraft, döms för olovlig kraftavledning till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207).

Kommentar

Utan att betala bereda sig tillgång till elektricitet oavsett dess form, strömförande kabel, vindkraftverk, vattenhjul eller andra former.

Rättsfall (1)

NJA 1984 s. 512: En elabonnent, som har gjort ingrepp i två elmätare och därmed åstadkommit att...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1993:207

10 a § Leder någon olovligen värmeenergi ur ett rörledningssystem för uppvärmning eller leder någon olovligen värmeenergi till ett rörledningssystem för kylning, döms för olovlig avledning av värmeenergi till böter eller fängelse högst ett år. Vid ringa fall döms inte till ansvar.

Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (2008:264).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2008:264

11 § Tager någon i skog eller mark olovligen sådant som avses i 12 kap. 2 § andra stycket och är ej brottet enligt vad där sägs att anse som åverkan, skall vad i detta kapitel är stadgat angående tillgrepp äga tillämpning.

Gör någon intrång i annans besittning av fastighet, såsom genom att olovligen anbringa eller bryta stängsel, bygga, gräva, plöja, upptaga väg eller låta kreatur beta, eller skiljer någon obehörigen annan från besittning av fastighet eller del därav, skall vad i 8 och 9 §§ sägs om egenmäktigt förfarande eller självtäkt äga tillämpning.

Kommentar

1 st.: Här avses rena besittningsrubbningar då gärningsmannen tar naturprodukter som växer. Att däremot från en rabatt ta blommor är att bedöma som snatteri eller stöld beroende på värdet.

2 st.: Här avses fall då någon utestängs från sin besittning av fastigheten. Även då intrång sker i större omfattning då utnyttjande av marken blir för intensiv och klart överstigit vad fastighetsägaren måste tåla på grund av allemansrätten, se NJA 1996 s. 495 där arrangör av äventyrsresor bedrev organiserad forsränning på annan tillhörig fastighet. Det handlar inte om att någon stör eller överträder en skylt på vilken det står att obehöriga äga ej tillträda då hänsyn skall tas till allemansrätten, jämför dock 12 kap. 4 § olovlig tagande av väg.

Rättsfall (2)

NJA 1982 s. 621: I syfte att skapa politisk opinion mot tilltänkt förvaring i urberget av...
NJA 1984 s. 315: Resningsärende. Ägaren av en utarrenderad jordbruksfastighet har, sedan...
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

12 § För försök eller förberedelse till stöld, grov stöld, rån, grovt rån, tillgrepp av fortskaffningsmedel, olovlig kraftavledning eller olovlig avledning av värmeenergi, så ock för stämpling till eller underlåtenhet att avslöja rån eller grovt rån döms till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas. Skulle tillgrepp av fortskaffningsmedel eller olovlig avledning av värmeenergi, om brottet fullbordats, hava varit att anse som ringa, må dock ej dömas till ansvar som nu sagts. Lag (2008:264).

Rättsfall (7)

NJA 1989 s. 870: Fråga om påföljd för två ynglingar, som gjort sig skyldiga till försök till rån...
NJA 1990 s. 622: Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort...
RH 1993:117: En person har på ett varuhus försökt tillgripa en kavaj, värd 598 kr, och...
RH 2004:75: Åtal för stöld avseende tillgrepp på ett varuhus av en borrmaskin har inte...
RH 2007:35: Hos en person har påträffats vapen samt en stor mängd ammunition, en batong,...
RH 2007:62: Fråga huruvida försökspunkten vid rån har passerats.
RH 2015:47: Det är fortfarande möjligt att döma för försök till tillgrepp av...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2008:264, 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

12 § För försök eller förberedelse till stöld, grov stöld, rån, grovt rån, tillgrepp av fortskaffningsmedel, olovlig kraftavledning eller olovlig avledning av värmeenergi döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för stämpling till grov stöld och stämpling till eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra rån eller grovt rån. Skulle tillgrepp av fortskaffningsmedel eller olovlig avledning av värmeenergi, om brottet fullbordats, ha varit att anse som ringa, ska gärningen dock inte medföra ansvar. Lag (2016:508).

Rättsfall (7)

NJA 1989 s. 870: Fråga om påföljd för två ynglingar, som gjort sig skyldiga till försök till rån...
NJA 1990 s. 622: Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort...
RH 1993:117: En person har på ett varuhus försökt tillgripa en kavaj, värd 598 kr, och...
RH 2004:75: Åtal för stöld avseende tillgrepp på ett varuhus av en borrmaskin har inte...
RH 2007:35: Hos en person har påträffats vapen samt en stor mängd ammunition, en batong,...
RH 2007:62: Fråga huruvida försökspunkten vid rån har passerats.
RH 2015:47: Det är fortfarande möjligt att döma för försök till tillgrepp av...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2008:264, 2016:508

13 § Har annat i detta kapitel angivet brott än grov stöld, rån eller grovt rån förövats mot

  • 1. någon som inte endast tillfälligt sammanbodde med gärningsmannen,
  • 2. make, den som är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag, syskon, svåger eller svägerska eller
  • 3. någon annan som på liknande sätt är närstående till gärningsmannen, får åklagaren väcka åtal endast om målsäganden har angett brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Vid tillämpning av vad nu sagts skall med gärningsman likställas annan som medverkat vid brottet och den som gjort sig skyldig till häleri eller häleriförseelse. Lag (1987:791).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1971:874, 1987:791

9 kap. Om bedrägeri och annan oredlighet

Kommentar

Detta kapitel tar upp tillgreppsbrott som begås med psykiska medel. Gärningsmannen lurar, använder hot, underlåter annans brott, bedrar, framkallar en oriktig föreställning eller utnyttjar ett underläge för att nämna några sätt på vilka brotten kan fullbordas. De flesta brott utom 8 § kräver att det sker en förmögenhetsöverföring där gärningsmannen skall bli rikare och offret fattigare.

1 § Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år.

För bedrägeri döms också den som genom att lämna oriktig eller ofullständig uppgift, genom att ändra i program eller upptagning eller på annat sätt olovligen påverkar resultatet av en automatisk informationsbehandling eller någon annan liknande automatisk process, så att det innebär vinning för gärningsmannen och skada för någon annan. Lag (1986:123).

Kommentar

Bedrägeribrottet karaktäriseras av att gärningsmannen vilseleder sitt offer till en disposition vilken innebär en omedelbar förmögenhetsöverföring. Det skall föreligga adekvat kausalitet mellan vilseledandet och dispositionen. Om offret oavsett gärningsmannens vilseledande skulle ha företagit dispositionen vilken innebar förmögenhetsöverföringen utgör inte detta bedrägeri.

Första stycket beskriver bedrägeri där vilseledandet kan ske genom att gärningsmannen framkallar, vidmakthåller eller förstärker en oriktig föreställning. Det är ok att allmänt lovprisa, dölja sina avsikter eller lura någon att göra rätt för sig. Däremot får vilseledandet inte avse felaktigt preciserade uppgifter, att redan från början ha som avsikt att inte göra rätt för sig., ta emot bidrag men göra någonting annat än det avsedda eller veta redan från början att löftet ej kommer att kunna uppfyllas.

Andra stycket avser datorbedrägerier där gärningsmannen manipulerar datorer, bankomater eller liknande och omfattar även skimming.

Rättsfall (19)

NJA 1981 s. 787: Sökande av socialhjälp, som underlåtit att självmant upplysa om att han hade...
NJA 1984 s. 740: Val av påföljd för försök till försäkringsbedrägeri.
NJA 1985 s. 594: Val av påföljd för sjukkassebedrägeri.
NJA 1986 s. 234: Ett bedrägeri som avsåg utfående av varor till ett värde av ungefär 3 700 kr...
NJA 1986 s. 350: En person som köpt en bil på avbetalning med äganderättsförbehåll och sålt den...
NJA 1988 s. 692: Bedrägeri mot postgirot genom betalningsuppdrag utan täckning?
NJA 1988 s. 701: En person har använt ett för honom utfärdat betalkort (sparbankskort) vid...
NJA 1989 s. 810: Fråga om bedrägerier som avsåg varor till ett värde av omkring 185 000 kr...
NJA 1992 s. 421: Fråga om skaderekvisitet vid försök till försäkringsbedrägeri.
NJA 1993 s. 274: Sedan ett för högt saldobelopp av misstag införts i en bankbok, har...
NJA 1993 s. 746: Fråga om påföljd för försök till försäkringsbedrägeri, avseende bil som...
NJA 1994 s. 185: En person har använt ett för honom utfärdat kontokort, som inte var anslutet...
NJA 2006 s. 491: Fråga i mål om bedrägeribrott huruvida skada uppkommit för den vilseledde.
NJA 2007 s. 973: En person har åtalats för att vid 25 tillfällen med ungefärliga tidsintervaller...
NJA 2012 s. 886: Fråga om ansvar för bedrägeri och bidragsbrott. Underlåten anmälan till...
NJA 2014 s. 473: En bank lämnade ett lån till ett bolag och lånelikviden användes för betalning...
NJA 2016 s. 39: En person har lämnat falska bud vid försäljning av en bostadsrätt vilket...
RH 1999:87: Försök att växla till sig svenska kronor mot falska utländska sedlar har...
RH 2002:14: Användandet av annans användarnamn, koder och telefonnummer som man fått...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1986:123

2 § Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för bedrägligt beteende dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Begagnar sig någon av husrum, förtäring, transport, tillträde till föreställning eller annat dylikt, som tillhandahålles under förutsättning av kontant betalning, och gör han ej rätt för sig, dömes, vare sig han vilseleder någon eller ej, för bedrägligt beteende. Detta gäller dock icke, om gärningen avser värde, som ej är ringa, och om den i övrigt är sådan som sägs i 1 §. Lag (1976:1139).

Kommentar

Första stycket avser ringa bedrägeri. Andra stycket tar upp snyltningsbrotten där gärningsmannen lever på annans bekostnad, fullbordat nyttigheten och tar en springnota. Viktigt att lägga märke till gärningsmannens uppsåt för om gärningsmannen avsåg att betala men när notan kom bestämde sig för att göra en springnota har gärningsmannen inte vilselett offret till dispositionen, trots detta är denna paragraf tillämplig.

Om gärningsmannen bara glömmer att betala och därmed saknar uppsåt överhuvudtaget kan han bli betalningsskyldig men inte dömas till ansvar.

Rättsfall (4)

RH 1993:143: En person bytte i en skivaffär de ursprungliga prislapparna på tre CD- skivor...
RH 1993:8: Reparation av bil har inte ansetts utgöra en sådan tjänst som avses i 9 kap. 2...
RH 1994:96: I en affär placerade en person på en vara en prislapp med ett 300 kr lägre pris...
RH 1996:160: En person fäste ett tiokronorsmynt vid ett snöre och stoppade myntet i en...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:1139

3 § Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grovt bedrägeri dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningsmannen missbrukat allmänt förtroende eller begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada. Lag (1976:1139).

Kommentar

Bedömningsgrunder för grovt bedrägeri är om gärningsmannen under en systematiskt under en lång tid bedragit någon, om brottet varit riktat mot allmänheten eller om gärningsmannen använt sig av en falsk handling.

Rättsfall (12)

NJA 1982 s. 645: Villkorlig dom har av hänsyn till allmän laglydnad inte ansetts kunna komma i...
NJA 1982 s. 863: Fråga i mål angående bedrägeribrott om skada uppkommit vid fullgörande av avtal.
NJA 1983 s. 441: Frågor rörande bedrägeri och trolöshet mot huvudman. Tillika spörsmål...
NJA 1989 s. 810: Fråga om bedrägerier som avsåg varor till ett värde av omkring 185 000 kr...
NJA 1992 s. 192: Fråga om påföljd för försök till grovt försäkringsbedrägeri.
NJA 1992 s. 763: Sedan ett belopp av misstag satts in på ett postgirokonto som innehades av en...
NJA 1994 s. 185: En person har använt ett för honom utfärdat kontokort, som inte var anslutet...
NJA 2006 s. 491: Fråga i mål om bedrägeribrott huruvida skada uppkommit för den vilseledde.
NJA 2007 s. 973: En person har åtalats för att vid 25 tillfällen med ungefärliga tidsintervaller...
RH 1995:113: Befattning med ett stort antal legitimationshandlingar, checkblanketter m.fl....
RH 2009:83: Innehavaren av ett USB-minne, i vilket lagrats mer än tusen kontokortsnummer...
RH 2011:65: Det har inte ansetts möjligt att rubricera grovt bedrägeri som grovt...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:1139

3 a § Den som, i strid med föreskrifter eller villkor, använder ett bidrag eller utnyttjar en förmån som finansieras över eller på annat sätt påverkar Europeiska unionens eller Europeiska atomenergigemenskapens budgetar för ett annat ändamål än det som bidraget eller förmånen har beviljats för, döms för subventionsmissbruk till böter eller fängelse i högst två år. I ringa fall ska inte dömas till ansvar. Lag (2009:1283).

Kommentar

När gärningsmannen mottagit ett EU-bidrag och ej gjort vad som överenskommits för att erhålla bidraget leder detta till straff. Om gärningsmannen däremot försökt att göra vad som överenskommits för att erhålla bidraget men misslyckats och därefter gjort något annat utgör detta en straffri handling. När det avser förhållande avseende statliga bidrag tillämpas vad som står i bidragsbrottslagen (LAG#).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2009:1283, 1999:197
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

4 § Den som genom olaga tvång förmår någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvungne eller någon i vars ställe denne är, döms, om inte brottet är att anse som rån eller grovt rån, för utpressning till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.

Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen har innefattat våld eller hot av allvarligt slag eller om gärningsmannen har visat särskild hänsynslöshet. Lag (2010:370).

Kommentar

Utpressning karakteriseras av att gärningsmannen utövar ett olaga tvång mot offret vilket leder till en disposition som omedelbart därefter innebär en förmögenhetsöverföring. Detta brott kan karakteriseras på tre sätt där den första som är straffbar innebär att gärningsmannen meddelar offret att den vet om att offret begått ett brott och offret får välja att betala eller bli polisanmäld. Situation två som också är straffbar uppträder då gärningsmannen hotar offret eller någon i dess ställe med våld om gärningsmannen inte får pengar. Situation tre som däremot är straffri uppträder då gärningsmannen hotar att polisanmäla offret om den inte gör rätt för sig och betalar vad den är skyldig gärningsmannen för en tidigare såld vara eller tjänst.

Rättsfall (5)

NJA 1997 s. 507: Rån eller utpressning?
NJA 2003 s. 295: Straffmätning i mål om försök till utpressning och grovt vapenbrott.
RH 2000:80: En person, som hade tvingats att följa med andra personer som gjorde sig...
RH 2004:70: En man, som i samband med ett försök att från en privatperson driva in en...
RH 2006:14: I mål om ansvar för försök till utpressning och för sabotage har aktualiserats...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2010:370, 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

4 § Den som genom olaga tvång förmår någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvingade eller någon i vars ställe denne är, döms, om inte brottet är att anse som rån eller grovt rån, för utpressning till fängelse i högst två år. Om brottet är ringa döms för ringa utpressning till böter.

Om brottet är grovt döms för grov utpressning till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen

  • 1. har innefattat våld av allvarligt slag,
  • 2. har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag, eller
  • 3. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. Lag (2016:508).

Kommentar

Utpressning karakteriseras av att gärningsmannen utövar ett olaga tvång mot offret vilket leder till en disposition som omedelbart därefter innebär en förmögenhetsöverföring. Detta brott kan karakteriseras på tre sätt där den första som är straffbar innebär att gärningsmannen meddelar offret att den vet om att offret begått ett brott och offret får välja att betala eller bli polisanmäld. Situation två som också är straffbar uppträder då gärningsmannen hotar offret eller någon i dess ställe med våld om gärningsmannen inte får pengar. Situation tre som däremot är straffri uppträder då gärningsmannen hotar att polisanmäla offret om den inte gör rätt för sig och betalar vad den är skyldig gärningsmannen för en tidigare såld vara eller tjänst.

Rättsfall (5)

NJA 1997 s. 507: Rån eller utpressning?
NJA 2003 s. 295: Straffmätning i mål om försök till utpressning och grovt vapenbrott.
RH 2000:80: En person, som hade tvingats att följa med andra personer som gjorde sig...
RH 2004:70: En man, som i samband med ett försök att från en privatperson driva in en...
RH 2006:14: I mål om ansvar för försök till utpressning och för sabotage har aktualiserats...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2010:370, 2016:508

5 § Den som vid avtal eller någon annan rättshandling begagnar sig av någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att bereda sig förmån, som står i uppenbart missförhållande till vederlaget eller för vilken vederlag inte skall utgå, döms för ocker till böter eller fängelse i högst två år.

För ocker döms också den som vid kreditgivning i näringsverksamhet eller i annan verksamhet, som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning, bereder sig ränta eller annan ekonomisk förmån, som står i uppenbart missförhållande till motprestationen.

Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1986:123).

Kommentar

Första stycket innebär att gärningsmannen utnyttjar en svaghet hos offret. Med lättsinne menas bland annat hasardspel. Att utnyttja okunnighet hos offret är däremot inte att anse som ocker. När det gäller beroende ställning så skall det föreligga ett uppenbart missförhållande mellan de båda parterna. Andra stycket avser situationer då en näringsidkare ägnar sig åt kreditgivning.

Rättsfall (4)

NJA 1981 s. 718: Allmän åklagare yrkade ansvar på A för ocker under påstående, att A hade...
NJA 1995 s. 430: Ocker?
NJA 2013 s. 1130: Ocker?
RH 2005:6: En kvinna, född år 1923, hade tillgångar i februari 1999 i form av...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1986:123

6 § Den som

  • 1. på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande tar befattning med något som är frånhänt annan genom brott,
  • 2. bereder sig otillbörlig vinning av annans brottsliga förvärv, eller
  • 3. genom krav, överlåtelse eller på annat liknande sätt hävdar genom brott tillkommen fordran

döms för häleri till fängelse i högst två år.

För häleri döms likaledes den som i näringsverksamhet eller såsom led i en verksamhet, som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning, på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande förvärvar eller mottar något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott.

Är brott som anges i första eller andra stycket grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Lag (1999:164).

Kommentar

När ett omhändertagandet sker i omedelbar anslutning till tillgreppet bör medhjälp och inte häleri anses föreligga, se NJA 1949 s. 529 och 23 kap. 4 §. Se även Lag (1999:271) om handel med begagnade varor samt Förordning (1999:272) om handel med begagnade varor

Rättsfall (15)

NJA 1981 s. 318: Påföljd för grovt häleri har i visst fall bestämts till skyddstillsyn jämte...
NJA 1984 s. 564: Preskriptionstiden för sakhäleri har ansetts skola i princip räknas från den...
NJA 1985 s. 444: En serie stölder och hälerier har bedömts som grova brott på grund av att...
NJA 1986 s. 374: Fråga om ansvar för häleri eller häleriförseelse och i samband därmed särskilt...
NJA 1988 s. 534: Bevisningen i mål angående narkotikabrott har i visst fall ansetts otillräcklig...
NJA 1989 s. 862: Fråga vid åtal för sakhäleri avseende pengar om beviskravet beträffande...
NJA 1990 s. 351: Vid åtal för grovt häleri fråga bl a om beräkningen av brottsföremålets värde.
NJA 1990 s. 9: Tillgrepp av fortskaffningsmedel har ansetts inte kunna utgöra för brott till...
NJA 1992 s. 37: Befattning med stulna tavlor i syfte att för annans räkning återförsälja dem...
NJA 2000 s. 372: Fråga om ansvar för medhjälp till skattebedrägeri alternativt för...
NJA 2013 s. 654: Påföljdsval och straffmätning vid förmögenhetsbrott (grovt häleri).
RH 1995:63: Eftersom åklagarens gärningsbeskrivning inte har ansetts omfatta åtal för s.k....
RH 1995:80: Cykel, som tillgripits från ägaren och därefter övergivits, har anträffats och...
RH 2010:29: Efter det att en gärningsman begått ett fullbordat häleri för vilket...
RH 2011:57: Fråga om straffvärde, påföljdsval och straffmätning vid olovlig befattning med...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (4)

6 a § har upphävts genom lag (2014:308).

7 § Är brott som avses i 6 § att anse som ringa, döms för häleriförseelse till böter eller fängelse i högst sex månader. För häleriförseelse skall också dömas den som

  • 1. i annat fall än som avses i 6 § andra stycket på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande förvärvar eller mottar något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott,
  • 2. i fall som avses i 6 § första stycket inte insåg men hade skälig anledning att anta att brott förelåg, eller
  • 3. på sätt som anges i 6 § första stycket 1 medverkat vid det brott varigenom egendomen frånhändes annan och inte insåg men hade skälig anledning att anta att brott förövades. Lag (1991:451).

Rättsfall (1)

RH 1995:63: Eftersom åklagarens gärningsbeskrivning inte har ansetts omfatta åtal för s.k....

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1980:107, 1991:451
7 a § har upphävts genom lag (2014:308).

8 § Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, förfar oredligt i det han medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och därigenom skadar den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för oredligt förfarande till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1970:414).

Rättsfall (1)

NJA 2002 s. 17: Fråga om skadeståndsskyldighet på grund av oredligt förfarande vid kreditköp.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1970:414

9 § Den som offentliggör eller eljest bland allmänheten sprider vilseledande uppgift för att påverka priset på vara, värdepapper eller annan egendom, döms för svindleri till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om någon, som medverkar vid bildande av aktiebolag eller annat företag eller på grund av sin ställning bör äga särskild kännedom om ett företag, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet offentliggör eller eljest bland allmänheten eller företagets intressenter sprider vilseledande uppgift ägnad att påverka bedömandet av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medföra skada, döms såsom i första stycket sägs.

Är brott, som i denna paragraf sägs, grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Lag (1993:207).

Rättsfall (2)

NJA 1992 s. 691: Ett aktiebolags registrerade aktiekapital har ökats genom apportemission. Åtal...
RH 1997:82: Fråga om grovt svindleri vid underlåtenhet att i delårsrapport informera om...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1993:207

10 § Mottager någon, för användning såsom påtryckningsmedel vid krav, handling som är falsk, upprättad för skens skull eller eljest oriktig eller ock check utan täckning, dömes för ockerpantning till böter eller fängelse i högst två år.

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

11 § För försök eller förberedelse till bedrägeri, grovt bedrägeri, utpressning, ocker eller grovt häleri och för stämpling till grovt häleri döms det till ansvar enligt 23 kap. Bestämmelserna i 23 kap. 3 § ska dock inte gälla i fråga om försök till utpressning.

Såsom för förberedelse till bedrägeri eller grovt bedrägeri döms den som för att bedra försäkringsgivare eller annars med bedrägligt uppsåt skadar sig eller annan till person eller egendom. Detsamma ska gälla, om någon med samma uppsåt försöker åstadkomma sådan skada. Har han eller hon innan skadan uppstått frivilligt avstått från att fullfölja gärningen, ska han eller hon inte dömas till ansvar. Lag (2014:308).

Rättsfall (3)

NJA 1984 s. 740: Val av påföljd för försök till försäkringsbedrägeri.
RH 1995:113: Befattning med ett stort antal legitimationshandlingar, checkblanketter m.fl....
RH 2009:83: Innehavaren av ett USB-minne, i vilket lagrats mer än tusen kontokortsnummer...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2001:780, 2014:308, 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

11 § För försök eller förberedelse till bedrägeri, grovt bedrägeri, utpress-ning, ringa utpressning, grov utpressning, ocker eller grovt häleri och för stämpling till grovt bedrägeri, grov utpressning eller grovt häleri döms det till ansvar enligt 23 kap. Bestämmelserna i 23 kap. 3 § ska dock inte gälla i fråga om försök till utpressning, ringa utpressning eller grov utpressning.

Som för förberedelse till bedrägeri eller grovt bedrägeri döms den som för att bedra försäkringsgivare eller annars med bedrägligt uppsåt skadar sig eller någon annan till person eller egendom. Detsamma ska gälla, om någon med samma uppsåt försöker åstadkomma sådan skada. Har han eller hon innan skadan uppstått frivilligt avstått från att fullfölja gärningen, ska han eller hon inte dömas till ansvar. Lag (2016:508).

Rättsfall (3)

NJA 1984 s. 740: Val av påföljd för försök till försäkringsbedrägeri.
RH 1995:113: Befattning med ett stort antal legitimationshandlingar, checkblanketter m.fl....
RH 2009:83: Innehavaren av ett USB-minne, i vilket lagrats mer än tusen kontokortsnummer...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2001:780, 2014:308, 2016:508

12 § Vad som föreskrivs i 8 kap. 13 § om inskränkning i åklagares åtalsrätt skall gälla även de brott som angetts i detta kapitel, dock inte grovt bedrägeri.

Bedrägeri eller bedrägligt beteende, som består i att någon gjort avtalsstridigt uttag på eget kredit- eller tillgångskonto, och bedrägligt beteende, som avses i 2 § andra stycket, får åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Lag (1994:1411).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1994:1411, 1976:1139

10 kap. Om förskingring, annan trolöshet och mutbrott

Kommentar

Brotten i detta kapitel handlar om brott där någon olovligen tar en sak som tillhör annan men som gärningsmannen har i sin besittning.

1 § Om någon, som på grund av avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna, genom att tillägna sig egendomen eller annorledes åsidosätter vad han har att iakttaga för att kunna fullgöra sin skyldighet, dömes, om gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade, för förskingring till fängelse i högst två år.

Kommentar

Det finns två fall av förskingring, sakförskingring där någon är skyldig att utgiva egendom och penningförskingring där någon är skyldig att redovisa pengar. Gärningsmannen har tidigare fått besittning till egendomen och har vid tidpunkten då han förskingrar ett tillägnelseuppsåt vilken medför en förmögenhetsöverföring där gärningsmannen blir rikare och offret fattigare. Om något av rekvisiten inte är uppfyllda kan det medföra att det blir fråga om olovligt förfogande 4 §, olovligt brukande 7 § eller fyndförseelse 8 §. Om gärningsmannen sammanblandar egendom med sin egen så att de inte går att skilja åt kan det vara fråga om 4 §. Viktigt att tänka på är att skada uppstår redan vid förekomsten av abstrakt fara för vinning, till exempel vid tidpunkten då en spekulativ affär ingås eller då gärningsmannen ger sig in i spel och dobbel. Det är risken för en eventuell förlust som räknas.

Rättsfall (7)

NJA 1985 s. 747: En åkare som har utfört transporter åt ett transportföretag har från företagets...
NJA 1998 s. 583: Fråga vilken betydelse en borgensförbindelse har för straffansvar och...
NJA 2007 s. 599: Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för...
NJA 2008 s. 392: Ett avtal om upplåtelse av bostadsrätt har inte bundit bostadsrättsföreningen,...
NJA 2011 s. 524: En anställd som hade behörighet att göra betalningar för sin arbetsgivare genom...
RH 1993:96: Fråga om villkorlig dom för förskingring skall förenas med böter när den...
RH 1996:76: Fråga om eget uttag i aktiebolag kan vara att anse som förskingring. Vidare...

Lagrumshänvisningar hit (4)

2 § Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till det förskingrades värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för undandräkt dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Kommentar

Gränsen mellan förskingring och ringa förskingring motsvarar gränsen mellan stöld och snatteri i 8 kap.

3 § Om brott som i 1 § sägs är att anse som grovt, skall för grov förskingring dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningsmannen missbrukat ansvarsfull ställning eller begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.

Kommentar

Till grov förskingring räknas fall där gärningsmannen missbrukat en ansvarsfull ställning till vilken man bedömer graden av självständighet, om det avser en advokat eller om det skett under myndighetsutövning. Då någon begagnat en falsk handling eller fört vilseledande bokföring bedömer man ifall det handlat om förfalskning samt osant intygande eller osann försäkran. Gärning som är av särskild farlig art avser en gärning som förfalskning vilken varit svår att upptäcka, flera personer har samverkat eller om gärningen varit särskilt noggrant planerad.

Rättsfall (6)

NJA 1992 s. 470: Fråga om påföljd för grov förskingring.
NJA 1997 s. 652: Fråga om påföljd för grov förskingring.
NJA 1998 s. 583: Fråga vilken betydelse en borgensförbindelse har för straffansvar och...
RH 1996:2: Påföljden för grov förskingring och stöld avseende nästan en halv miljon kr har...
RH 1996:42: Straffvärde och påföljd vid grov förskingring.
RH 1996:60: Tingsrätten dömde en banktjänsteman för grov förskingring till villkorlig dom....

Lagrumshänvisningar hit (2)

4 § Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, med egendom, som han har i besittning men vartill ägande- eller säkerhetsrätt är förbehållen eller tillförsäkrad eller eljest tillkommer annan, vidtager åtgärd varigenom egendomen frånhändes den andre eller denne annorledes berövas sin rätt, dömes för olovligt förfogande till böter eller fängelse i högst två år.

Kommentar

Om det saknas ett rekvisit så man inte kommer upp i förskingring enligt 1 § hamnar man oftast här. Det kan även avse brott där man inte fyller upp alla rekvisit till bedrägeri enligt 9 kap. 1 §. Det handlar oftast om sakförskingring där egendom omfattas av annans äganderätt eller säkerhetsrätt som till exempel vid avbetalning eller då det rör en sakrätt, till exempel hamnar fall av tvesala under denna paragraf men även försäljning av egendom under betänketiden som föregår en bodelning. När gärningsmannen sammanblandar egendom med sina egna så de inte går att skilja åt. Även situationer där gärningsmannen förstör, förbrukar eller kastar bort egendom som han har i sin besittning handlar om olovligt förfogande enligt denna paragraf.

Rättsfall (6)

NJA 1994 s. 480: Olovligt förfogande? Tillämpningen av straffrättens legalitetsprincip.
NJA 2001 s. 362: Anställds kopiering av kunddatabas, som utgjort företagshemlighet men som den...
NJA 2007 s. 599: Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för...
NJA 2011 s. 524: En anställd som hade behörighet att göra betalningar för sin arbetsgivare genom...
RH 1995:80: Cykel, som tillgripits från ägaren och därefter övergivits, har anträffats och...
RH 2005:67: En person har tagit ut pengar i en uttagsautomat men av förbiseende lämnat kvar...

Lagrumshänvisningar hit (2)

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

5 § Om någon, som på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan sköta ekonomisk angelägenhet eller självständigt handha kvalificerad teknisk uppgift eller övervaka skötseln av sådan angelägenhet eller uppgift, missbrukar sin förtroendeställning och därigenom skadar huvudmannen, döms han för trolöshet mot huvudman till böter eller fängelse i högst två år. Vad som har sagts nu gäller inte, om gärningen är belagd med straff enligt 1--3 §§.

Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningsmannen begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller tillfogat huvudmannen betydande eller synnerligen kännbar skada.

Missbrukar någon, som fått till uppgift att sköta rättslig angelägenhet för någon annan, till förfång för huvudmannen sin förtroendeställning, döms han enligt första stycket, även om angelägenheten inte är av ekonomisk eller teknisk art. Lag (1986:123).

Kommentar

Detta brott kännetecknas av en viss bestämdhet där en person missbrukar ett kvalificerat förtroende samt en behörighet till skillnad mot 6 § som inget krav ställer på förtroende utan gärningsmannen har endast behörighet att företa en rättshandling. Med förtroende kan jämföras att gärningsmannen har en mer ansvarsfull post till skillnad mot arbetaren på golvet inom ett företag, en styrelseledamot eller person i nyckelposition inom ett företag räknas däremot hit samt självständiga uppdragstagare som jurister.

Rättsfall (3)

NJA 1984 s. 665: En försäljningsingenjör slutar sin anställning och startar ett eget företag som...
NJA 1996 s. 152: Fråga om trolöshet mot huvudman och medverkan till sådant brott. 10 kap 5 § och...
RH 1997:77: En banktjänsteman, som var chef för en banks lokalkontor, förorsakade banken...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1986:123, 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

5 § Om någon, som på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan sköta en ekonomisk angelägenhet eller självständigt hantera en kvalificerad teknisk uppgift eller övervaka skötseln av en sådan angelägenhet eller uppgift, missbrukar sin förtroendeställning och därigenom skadar huvudmannen, döms han eller hon för trolöshet mot huvudman till böter eller fängelse i högst två år. Vad som har sagts nu gäller inte om gärningen är belagd med straff enligt 1–3 §§.

Om brottet är grovt döms för grov trolöshet mot huvudman till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om huvudmannen har tillfogats betydande eller synnerligen kännbar skada, om gärningsmannen har använt falsk handling eller vilseledande bokföring eller om gärningen annars har varit av särskilt farlig art.

Om någon som har fått till uppgift att sköta en rättslig angelägenhet för någon annan missbrukar sin förtroendeställning till förfång för huvudmannen, döms han eller hon enligt första stycket, även om angelägenheten inte är av ekonomisk eller teknisk art. Lag (2016:508).

Kommentar

Detta brott kännetecknas av en viss bestämdhet där en person missbrukar ett kvalificerat förtroende samt en behörighet till skillnad mot 6 § som inget krav ställer på förtroende utan gärningsmannen har endast behörighet att företa en rättshandling. Med förtroende kan jämföras att gärningsmannen har en mer ansvarsfull post till skillnad mot arbetaren på golvet inom ett företag, en styrelseledamot eller person i nyckelposition inom ett företag räknas däremot hit samt självständiga uppdragstagare som jurister.

Rättsfall (3)

NJA 1984 s. 665: En försäljningsingenjör slutar sin anställning och startar ett eget företag som...
NJA 1996 s. 152: Fråga om trolöshet mot huvudman och medverkan till sådant brott. 10 kap 5 § och...
RH 1997:77: En banktjänsteman, som var chef för en banks lokalkontor, förorsakade banken...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1986:123, 2016:508

5 a § Den som är arbetstagare eller utövar uppdrag och tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av anställningen eller uppdraget döms för tagande av muta till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning och det är fråga om en otillbörlig förmån för hans eller hennes fullgörande av uppgifter vid tävlingen.

Första stycket gäller även om gärningen har begåtts innan gärningsmannen fått en sådan ställning som avses där eller efter det att den upphört.

För tagande av muta enligt första och andra styckena döms också den som tar emot, godtar ett löfte om eller begär förmånen för någon annan än sig själv. Lag (2012:301).

5 b § Den som lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån i fall som avses i 5 a § döms för givande av muta till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2012:301).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2012:301

5 c § Är brott som avses i 5 a eller 5 b § att anse som grovt, döms för grovt tagande av muta eller grovt givande av muta till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen innefattat missbruk av eller angrepp på särskilt ansvarsfull ställning, avsett betydande värde eller ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller annars varit av särskilt farlig art. Lag (2012:301).

5 d § För handel med inflytande döms till böter eller fängelse i högst två år den som i annat fall än som avses i 5 a eller 5 b §

  • 1. tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för att påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling, eller
  • 2. lämnar, utlovar eller erbjuder någon en otillbörlig förmån för att han eller hon ska påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Lag (2012:301).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2012:301

5 e § En näringsidkare som tillhandahåller pengar eller andra tillgångar åt någon som företräder näringsidkaren i en viss angelägenhet och därigenom av grov oaktsamhet främjar givande av muta, grovt givande av muta eller handel med inflytande enligt 5 d § 2 i den angelägenheten döms för vårdslös finansiering av mutbrott till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2012:301).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2012:301

6 § Den som, i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, genom missbruk av behörighet att i annans ställe företaga rättshandling skadar denne eller med missbruk av behörighet att göra gällande skuldebrev eller dylik handling kräver vad annan tillkommer, dömes för behörighetsmissbruk till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om någon fordrar betalning jämlikt handling som ej blivit utgiven eller för gäld som redan är gulden eller ock kräver att utfå gods som han redan bekommit eller mot krav åberopar kvitto som icke utgivits.

Kommentar

Brottet behörighetsmissbruk kräver inget förtroende eller besittning av egendomen utan gärningsmannen utnyttjar en situation som uppstått endast på grund av att gärningsmannen har fått en viss behörighet.

7 § Om någon olovligen brukar någon annans sak och därigenom vållar skada eller olägenhet, döms han för olovligt brukande till böter eller fängelse i högst ett år.

Detsamma skall gälla, om innehavaren av en fastighet brukar denna till men för annans rätt till den genom att olovligen bygga, gräva, plöja, ta upp väg, låta kreatur beta eller vidta någon annan dylik åtgärd.

Är brott enligt första stycket grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207).

Kommentar

1 st. Med bruka jämställs även begreppen begagna, använda samt nyttja. Det räcker att en beaktansvärd fara för en slutlig förlust uppstår för att brottet skall vara fullbordad och en gärningsman som inte lämnar tillbaka en hyrd bil som han använt döms för olovligt brukande. Däremot döms en gärningsman som inte lämnar tillbaka en hyrd bil vilken han inte har använt enligt civilrättsliga regler då bilen ej brukats. En medpassagerare i en stulen bil döms för medhjälp till olovligt brukande då det är föraren som brukat bilen, inte passageraren.

Rättsfall (7)

NJA 1986 s. 165: Innehavare av s k oreglerad ströäng har ansetts kunna utan hinder av staten...
NJA 1987 s. 388: Fråga huruvida den som ej återlämnat en förhyrd personbil på avtalad tid gjort...
NJA 1990 s. 9: Tillgrepp av fortskaffningsmedel har ansetts inte kunna utgöra för brott till...
NJA 2003 s. 645: Fråga om en person som har följt med på en färd med en olovligt tillgripen bil...
RH 1997:117: Fråga om nyttjande av tjänstebil för privata körningar har varit att betrakta...
RH 1998:20: Fråga om påföljd för olovligt brukande och olovlig körning.
RH 2004:18: En arbetstagare har använt den dator som arbetsgivaren tillhandahållit som...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1986:123, 1993:207

8 § Fullgör man ej vad i lag är föreskrivet om skyldighet att tillkännagiva hittegods eller annans sak som man av misstag eller tillfällighet fått i besittning, dömes för fyndförseelse till böter. Underlåter man att fullgöra sådan skyldighet med uppsåt att tillägna sig godset eller förfar man eljest med godset på sätt i 4 § sägs, skall gälla vad där är stadgat.

Rättsfall (2)

RH 1995:80: Cykel, som tillgripits från ägaren och därefter övergivits, har anträffats och...
RH 2005:67: En person har tagit ut pengar i en uttagsautomat men av förbiseende lämnat kvar...

Lagrumshänvisningar hit (1)

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

9 § För försök till förskingring eller trolöshet mot huvudman samt för försök eller förberedelse till grov förskingring döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. För förberedelse till grovt givande av muta döms också till ansvar enligt 23 kap. Lag (2012:301).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2011:511, 2012:301, 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

9 § För försök till förskingring eller trolöshet mot huvudman och för försök, förberedelse eller stämpling till grov förskingring eller grov trolöshet mot huvudman döms det till ansvar enligt 23 kap. För förberedelse till grovt givande av muta döms det också till ansvar enligt 23 kap. Lag (2016:508).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2011:511, 2012:301, 2016:508

10 § Vad som föreskrivs i 8 kap. 13 § om inskränkning i åklagares åtalsrätt ska gälla även de brott som angetts i detta kapitel, dock inte grov förskingring och sådan trolöshet mot huvudman som är att anse som grov.

Undandräkt, olovligt förfogande eller olovligt brukande beträffande egendom som kommit i gärningsmannens besittning genom avtal om hyra av egendomen eller avtal enligt vilket äganderätten ska övergå först sedan betalning erlagts eller som gärningsmannen annars innehar på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt, får åtalas av åklagare endast om åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.

Tagande av muta, givande av muta, handel med inflytande och vårdslös finansiering av mutbrott får åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Att denna inskränkning i vissa fall inte gäller framgår dock av 20 kap. 5 §. Lag (2012:301).

Ändringar/Förarbeten (4)

11 kap. Om brott mot borgenärer m.m.

1 § Den som, när han är på obestånd eller när påtaglig fara föreligger för att han skall komma på obestånd, förstör eller genom gåva eller någon annan liknande åtgärd avhänder sig egendom av betydande värde, döms för oredlighet mot borgenärer till fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla om någon genom sådant förfarande försätter sig på obestånd eller framkallar påtaglig fara för att han skall komma på obestånd.

För oredlighet mot borgenärer döms också en gäldenär som, då konkurs är förestående, ur riket bortför tillgång av betydande värde med uppsåt att hålla den undan konkursen, eller gäldenär som i konkurs undandrar eller undanhåller konkursförvaltningen tillgång. Detsamma skall gälla, om en gäldenär i otillbörligt syfte underlåter att, så långt möjligt, medverka till att tillgång i utlandet som ingår i konkursen ställs till konkursförvaltningens förfogande, trots att konkursförvaltaren uppmanat gäldenären att medverka.

Om brottet är grovt, döms för grov oredlighet mot borgenärer till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen beedigat oriktig uppgift eller använt falsk handling eller vilseledande bokföring eller om brottet varit av betydande omfattning eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Lag (2005:242).

Rättsfall (6)

NJA 1989 s. 570: En konkursgäldenär har, i fråga om ett belopp som ingick i konkursboet, dels...
NJA 1991 s. 491: Vägran av en konkursgäldenär att medverka till att ett belopp i utlandet fördes...
NJA 1994 s. 336: Bolag, som fortlöpande betalat förfallande skulder, har vid tillämpning av 11...
NJA 1998 s. 767: En gäldenär som fört ut tillgång av betydande värde från Sverige har åtalats...
NJA 2008 s. 848: Resningsärende. I ärendet uppkommer frågor a) om resningsansökningen kan tas...
NJA 2013 s. 822: Ägaren av ett aktiebolag har före bolagets konkurs betalat ut upparbetad...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (6)

(Upphör att gälla 2016-11-01 00:00:00)

2 § En gäldenär som vid konkurs, skuldsanering eller förhandling om offentligt ackord uppsåtligen eller av grov oaktsamhet förtiger tillgång, uppger obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig uppgift, döms, om uppgiften inte rättas innan den beedigas eller annars läggs till grund för förfarandet, för försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning till fängelse i högst två år.

För försvårande av exekutiv förrättning döms också en gäldenär som i samband med annan exekutiv förrättning uppsåtligen åberopar oriktig handling eller skenavtal och därigenom hindrar att erforderlig egendom genom förrättning tas i anspråk för att bereda borgenär betalning eller säkerhet.

Om ett förtigande eller en oriktig uppgift enligt första stycket är utan betydelse för saken, eller om gäldenären vid konkurs hade rätt att vägra yttra sig och omständigheterna innebär en skälig ursäkt för honom eller henne, skall han eller hon inte dömas till ansvar.

Om ett brott som avses i denna paragraf har begåtts uppsåtligen och är grovt, döms för grovt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen beedigat oriktig uppgift eller använt falsk handling eller vilseledande bokföring eller om brottet varit av betydande omfattning. Lag (2006:549).

Kommentar

När ett ärende har hamnat hos kronofogden (KFM) på grund av att någon har en skuld och den som har en skuld inte betalar så påbörjar KFM en utredning om vad den som har skulden äger. Utredningen kan ske genom att personen på en särskild blankett får redovisa vad den äger. Om den i sin redovisning medvetet ljuger eller på grund av allvarligt slarv lämnar uppgifter som är felaktiga har man gjort sig skyldig till försvårande av exekutiv förrättning. Detsamma gäller uppgifter som lämnas till konkursförvaltare. Felaktigt lämnade uppgifter kan falla inom ramen för osann alternativ vårdslös försäkran i 15 kap. 10 §.


Rättsfall (3)

NJA 1994 s. 336: Bolag, som fortlöpande betalat förfallande skulder, har vid tillämpning av 11...
NJA 2008 s. 848: Resningsärende. I ärendet uppkommer frågor a) om resningsansökningen kan tas...
RH 1995:102: Frågor om rekvisiten för grov oredlighet mot borgenärer (skalbolagsaffärer)...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2005:242, 2006:549, 2016:677
(Träder i kraft 2016-11-01 00:00:00)

2 § En gäldenär som vid konkurs, skuldsanering, F-skuldsanering eller förhandling om offentligt ackord uppsåtligen eller av grov oaktsamhet förtiger tillgång, uppger obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig uppgift, döms, om uppgiften inte rättas innan den beedigas eller annars läggs till grund för förfarandet, för försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning till fängelse i högst två år.

För försvårande av exekutiv förrättning döms också en gäldenär som i samband med annan exekutiv förrättning uppsåtligen åberopar oriktig handling eller skenavtal och därigenom hindrar att erforderlig egendom genom förrättning tas i anspråk för att bereda borgenär betalning eller säkerhet.

Om ett förtigande eller en oriktig uppgift enligt första stycket är utan betydelse för saken, eller om gäldenären vid konkurs hade rätt att vägra yttra sig och omständigheterna innebär en skälig ursäkt för honom eller henne, ska han eller hon inte dömas till ansvar.

Om ett brott som avses i denna paragraf har begåtts uppsåtligen och är grovt, döms för grovt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningsmannen beedigat oriktig uppgift eller använt falsk handling eller vilseledande bokföring eller om brottet varit av betydande omfattning. Lag (2016:677).

Kommentar

När ett ärende har hamnat hos kronofogden (KFM) på grund av att någon har en skuld och den som har en skuld inte betalar så påbörjar KFM en utredning om vad den som har skulden äger. Utredningen kan ske genom att personen på en särskild blankett får redovisa vad den äger. Om den i sin redovisning medvetet ljuger eller på grund av allvarligt slarv lämnar uppgifter som är felaktiga har man gjort sig skyldig till försvårande av exekutiv förrättning. Detsamma gäller uppgifter som lämnas till konkursförvaltare. Felaktigt lämnade uppgifter kan falla inom ramen för osann alternativ vårdslös försäkran i 15 kap. 10 §.


Rättsfall (3)

NJA 1994 s. 336: Bolag, som fortlöpande betalat förfallande skulder, har vid tillämpning av 11...
NJA 2008 s. 848: Resningsärende. I ärendet uppkommer frågor a) om resningsansökningen kan tas...
RH 1995:102: Frågor om rekvisiten för grov oredlighet mot borgenärer (skalbolagsaffärer)...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2005:242, 2006:549, 2016:677

3 § Den som, när han är på obestånd eller när påtaglig fara föreligger för att han skall komma på obestånd, fortsätter rörelse under förbrukande av avsevärda medel utan motsvarande nytta för rörelsen eller lever slösaktigt eller inlåter sig på äventyrligt företag eller lättsinnig ansvarsförbindelse eller vidtar annan sådan åtgärd och därigenom uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försämrar sin förmögenhetsställning i avsevärd mån, döms för vårdslöshet mot borgenärer till fängelse i högst två år. Vad som nu sagts skall gälla även om gärningsmannen inte insåg men hade skälig anledning anta att han var på obestånd eller att påtaglig fara förelåg för att han skulle komma på obestånd. Lag (2005:242).

Rättsfall (1)

NJA 1983 s. 163: Fråga om bestämmande av straff för gärningar som har föranlett näringsförbud.

Ändringar/Förarbeten (5)

4 § Den som, då han eller hon är på obestånd, gynnar en viss borgenär genom att betala skuld som inte är förfallen, betala med annat än sedvanliga betalningsmedel eller överlämna säkerhet som inte var betingad vid skuldens tillkomst eller genom att vidta annan sådan åtgärd, döms, om åtgärden medför påtaglig fara för att en annan borgenärs rätt skall förringas avsevärt, för otillbörligt gynnande av borgenär till fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om någon som är på obestånd i otillbörligt syfte gynnar en viss borgenär på annat sätt än som nyss sagts och detta medför påtaglig fara för att en annan borgenärs rätt skall förringas avsevärt.

En gäldenär, som för att främja ackord i hemlighet lämnar eller utlovar betalning eller annan förmån, döms också för otillbörligt gynnande av borgenär. Lag (2005:242).

Rättsfall (2)

NJA 1986 s. 779: Fråga om ansvar för mannamån mot borgenärer och bokföringsbrott. Tillika fråga,...
NJA 2013 s. 822: Ägaren av ett aktiebolag har före bolagets konkurs betalat ut upparbetad...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2005:242

5 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om brottet är grovt, döms för grovt bokföringsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp eller om gärningsmannen använt falsk handling eller om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art.

Första och andra styckena gäller inte om bokföringsskyldigheten avser en juridisk person som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte bedriver näringsverksamhet. Lag (2005:242).

Rättsfall (35)

NJA 1983 s. 163: Fråga om bestämmande av straff för gärningar som har föranlett näringsförbud.
NJA 1983 s. 205: Fråga om val av påföljd för bokföringsbrott.
NJA 1984 s. 710: Fråga om val av påföljd för bokföringsbrott.
NJA 1986 s. 652: Val av påföljd för försvårande av skattekontroll och bokföringsbrott. 10 §...
NJA 1986 s. 779: Fråga om ansvar för mannamån mot borgenärer och bokföringsbrott. Tillika fråga,...
NJA 1987 s. 130: Val av påföljd för försvårande av skattekontroll och bokföringsbrott. 10 §...
NJA 1988 s. 481: Fråga huruvida bokföringsbrott var att anse som grovt. Tillika fråga om val av...
NJA 1993 s. 687: En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag....
NJA 1996 s. 384: Av bokföringen framgick inte att ett aktiebolag belastats med rörelsefrämmande...
NJA 1998 s. 300: Fråga om påföljd för bokföringsbrott. 11 kap 5 § BrB.
NJA 1999 s. 647: En näringsidkare har dömts till fängelse sex månader för bokföringsbrott, grovt...
NJA 2001 s. 397: Fråga om påföljd för artbrottslighet (bokföringsbrott) med ett straffvärde av...
NJA 2003 s. 550: Fråga om styrelseledamot med ansvar för de administrativa uppgifterna i ett...
NJA 2004 s. 519: Fråga om bokföringsskyldighet förelegat för viss illegal spelverksamhet.
NJA 2004 s. 618: Underlåtenhet att inom föreskriven tid upprätta årsredovisningar för ett...
NJA 2005 s. 252: Underlåtenhet att bevara verifikationer avseende varje enskilt köruppdrag i...
NJA 2006 s. 627: Fråga om underlåtenhet att skriva ner en fordran eller att göra en reservation...
NJA 2007 s. 451: Fråga om bokföringsbrott skall bedömas som ringa.
NJA 2008 s. 697: Fråga om en person som åtagit sig uppdrag att utföra viss bokföring åt en...
NJA 2009 s. 3: En revisor har avgett s.k. ren revisionsberättelse. Fråga om detta har kunnat...
NJA 2012 s. 247: Rubricering av och påföljd för bokföringsbrott. Även fråga om tillämpning av 29...
NJA 2012 s. 826: 1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa...
NJA 2013 s. 502: Ne bis in idem. Det svenska systemet vid oriktiga uppgifter i skatteförfarandet...
NJA 2015 s. 811: Underlåtenhet att bokföra olagliga affärshändelser. För frågan om...
NJA 2016 s. 169: Bokföringsbrott förutsätter åsidosättande av "bokföringsskyldighet enligt...
RH 1995:111: Månadsvisa sammanställningar från bank (transaktionsredovisningar), där...
RH 1996:76: Fråga om eget uttag i aktiebolag kan vara att anse som förskingring. Vidare...
RH 2003:39: I ett företag saknades grundbokföring och huvudbokföring helt för en period om...
RH 2007:22: Hovrätten har dömt till ansvar för bokföringsbrott bestående i underlåtenhet...
RH 2007:56: En person som mot ersättning åtagit sig att vara ensam styrelseledamot i ett...
RH 2008:24: I mål om bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll har ett flertal...
RH 2008:88: Fråga om försäljning via Internet varit sådan att den är att anse som...
RH 2009:54: Underlåtenhet att upprätta årsredovisning i ett sedan många år vilande...
RH 2009:94: Underlåtenhet att i aktiebolag inom föreskriven tid upprätta årsredovisningar...
RH 2013:11: I mål om bokföringsbrott har bl.a. tillämpningen av det s.k. huvudsakskriteriet...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (5)

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

6 § För försök till oredlighet mot borgenärer enligt 1 § första stycket eller försök till sådan oredlighet enligt 1 § andra stycket som innebär att tillgång bortförs ur riket döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Detsamma gäller i fall då sådant brott som nu har angetts ska bedömas som grov oredlighet mot borgenärer. För förberedelse till grovt bokföringsbrott döms också till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Lag (2011:511).

Rättsfall (1)

RH 1995:102: Frågor om rekvisiten för grov oredlighet mot borgenärer (skalbolagsaffärer)...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2005:242, 2011:511, 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

6 § För försök till oredlighet mot borgenärer enligt 1 § första stycket eller försök till sådan oredlighet enligt 1 § andra stycket som innebär att tillgång bortförs ur landet döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller i fall då ett sådant brott ska bedömas som grov oredlighet mot borgenärer. För förberedelse eller stämpling till grov oredlighet mot borgenärer eller förberedelse till grovt bokföringsbrott döms det också till ansvar enligt 23 kap. Lag (2016:508).

Rättsfall (1)

RH 1995:102: Frågor om rekvisiten för grov oredlighet mot borgenärer (skalbolagsaffärer)...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2005:242, 2011:511, 2016:508

7 § Begår den som är i en gäldenärs ställe en gärning, för vilken ansvar för gäldenär är föreskrivet i detta kapitel, skall han dömas såsom om han själv vore gäldenär.

Borgenär som i fall som avses i 4 § tar eller låter åt sig utlova betalning, säkerhet eller annan förmån, döms för medverkan till brottet endast om han brukar otillbörligt hot eller otillbörligt löfte om förmån eller handlar i hemligt samförstånd med gärningsmannen. Lag (1986:43).

Rättsfall (1)

NJA 1983 s. 205: Fråga om val av påföljd för bokföringsbrott.

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1982:150, 1986:43

8 § Vårdslöshet mot borgenärer får åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Bokföringsbrott som är ringa får åtalas av åklagare endast om åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt. Lag (2013:216).

Rättsfall (1)

NJA 1981 s. 392: Sedan allmän åklagare väckt talan mot flera personer med yrkande om ansvar för...

Ändringar/Förarbeten (4)

12 kap. Om skadegörelsebrott

Kommentar

Skadegörelsebrotten är ett angrepp på en förmögenhet som tillhör annan. Däremot överförs ingen förmögenhet i samband med att brottet begås. Brott i 13 kapitlet konsumerar brott ur 12 kapitlet.

1 § Den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. Lag (2003:857).

Kommentar

Den rätt som kränks då någon begår ett skadegörelsebrott är ägarens rätt till den sak som utsätts för skadegörelse. Bedömningsgrunder för vad som utgör en strängare påföljd för skadegörelsebrott är ifall skadegörelsen skett systematiskt, om skadegörelsen varit organiserad eller varit planerad. Även ifall skadegörelsen utförts på ett hänsynslöst sätt är bedömningsgrunder som kan leda till ett strängare straff. Träd som planterats i strid med kommunens bestämmelser och skymt sikten vid en utfart från en granntomt så barn riskerades att skadas utgjorde inte sådana omständigheter att grannen kunde såga ner träden utan att det ledde till ansvar, Nacka tingsrätt dom B 3953-10 från den 29 sept 2010.

Rättsfall (11)

NJA 1988 s. 351: Skadegörelse eller åverkan?
NJA 1990 s. 315: Fråga om brottsrubricering och påföljd när någon genom inbrott trängt in i...
NJA 2000 s. 432: Fråga om straffmätning för skadegörelse.
NJA 2001 s. 115: Frågor om aktsamhetskravet i 7 § lagen (1943:459) om tillsyn över hundar och...
NJA 2015 s. 199: En person har olovligen avverkat fyra uppvuxna tallar på en annan persons...
RH 1994:27: Åtal har ogillats av hovrätt med tillämpning av 51 kap. 23 a §...
RH 1996:82: Åtal för skadegörelse - bestående i att en 15-årig yngling och hans...
RH 1997:54: Ungdomar har på kyrkogårdar haft omkull eller sönderbrutit gravvårdar m.m. samt...
RH 1999:47: Upprepade fall av klotter har bedömts som grov skadegörelse.
RH 2005:56: En yngling har filmat en kamrat som krossade fönsterrutor. Förfarandet har...
RH 2012:17: Ett försök till tillgrepp av en butiksvara värd 149 kr har, trots att verktyg...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2003:857

2 § Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för åverkan dömas till böter.

Den som i skog eller mark olovligen tager växande träd eller gräs eller, av växande träd, ris, gren, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda eller ock vindfälle, sten, grus, torv eller annat sådant, som ej är berett till bruk, dömes för åverkan, om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter är att anse som ringa.

Kommentar

För åverkan döms någon som antingen förstör en sak av ringa värde eller skadar värdefull egendom så att en obetydlig värdeminskning uppstår. Enligt NJA 1988 s. 351 skall gränsdragningen mellan stöld 8 kap. 1 § och snatteri 8 kap. 2 § vara vägledande även för gränsdragningen mellan skadegörelse 1 § och åverkan som beskrivs i denna paragraf. År 2009 höjdes gränsen mellan stöld och snatteri av HD i dom B 5097-08 till 1000 kr.

Rättsfall (2)

NJA 1986 s. 637: Olovligt tagande av vitlav har med hänsyn till värdet och övriga omständigheter...
RH 1994:27: Åtal har ogillats av hovrätt med tillämpning av 51 kap. 23 a §...

3 § Om brott som i 1 § sägs är att anse som grovt, skall för grov skadegörelse dömas till fängelse i högst fyra år.

Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om av gärningen kommit synnerlig fara för någons liv eller hälsa eller skadan drabbat sak av stor kulturell eller ekonomisk betydelse eller om skadan eljest är synnerligen kännbar.

Kommentar

Vid upprepade fall av klotter eller vid skadegörelse där allmänheten upplever svårigheter till exempel genom att förstöra trafikmaterial kan utgöra bedömningsgrunder för grov skadegörelse. Även här används bedömningsgrunderna för strängare påföljd som beskrivs i 1 §. Värdegränsen mellan skadegörelse och grov skadegörelse är inte lika hög som värdegränsen för stöld och grov stöld men det förekommer att gränsen ett basbelopp har använts som riktmärke. År 2009 är ett basbelopp 42 800 kr.

Rättsfall (4)

NJA 2015 s. 199: En person har olovligen avverkat fyra uppvuxna tallar på en annan persons...
RH 1996:10: Fråga om påföljd för grov skadegörelse.
RH 1997:54: Ungdomar har på kyrkogårdar haft omkull eller sönderbrutit gravvårdar m.m. samt...
RH 1999:47: Upprepade fall av klotter har bedömts som grov skadegörelse.

Lagrumshänvisningar hit (2)

4 § Tager man olovlig väg över tomt eller plantering eller över annan äga, som kan skadas därav, dömes för tagande av olovlig väg till böter.

Kommentar

Ett tagande kan ske genom att någon åker, rider, går eller använder sig av annat färdmedel över ett område som inte är väg. Att ta väg över en tomt eller en plantering som kan skadas medför ett brott mot paragrafen. Om gärningsmannen däremot endast olovligen använder annans väg kan det vara fråga om egenmäktigt förfarande 8 kap. 8 § eller om vägen går över annans tomt kan det bli fråga om hemfridsbrott 4 kap. 6 §. En tillfällig genväg över annans mark kan även utgöra skadegörelse enligt 12 kap. 1 § alternativt om denna genvägen blir permanent kan det bli fråga om egenmäktigt förfarande 8 kap. 8 § eller självtäkt enligt 8 kap. 9 §.

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

5 § För försök eller förberedelse till grov skadegörelse och försök till skadegörelse samt för underlåtenhet att avslöja grov skadegörelse, döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Lag (2003:857).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2003:857, 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

5 § För försök eller förberedelse till grov skadegörelse och för försök till skadegörelse samt för underlåtenhet att avslöja eller förhindra grov skadegörelse döms det till ansvar enligt 23 kap. Lag (2016:508).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2003:857, 2016:508

6 § Åverkan eller tagande av olovlig väg må, om brottet endast förnärmar enskilds rätt, åtalas av åklagare allenast om åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur allmän synpunkt.

Rättsfall (1)

RH 1994:27: Åtal har ogillats av hovrätt med tillämpning av 51 kap. 23 a §...

13 kap. Om allmänfarliga brott

Kommentar

Brotten i 13 kap. är farebrott och ansvar inträder då det föreligger konkret fara för fullbordat brott, för 1-3 §§ räcker det med att konkret fara för mordbrand föreligger och det krävs inte att gärningsmannen skall ha något uppsåt att skada en annan person.

1 § Om någon anlägger brand, som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom, döms för mordbrand till fängelse, lägst två och högst åtta år.

Är brottet mindre allvarligt, döms till fängelse, lägst ett och högst tre år. Lag (1993:207).

Kommentar

Med brand avses en eld som inte är under kontroll, elden är lös och den skall brinna med låga. En eld i en lövhög i trädgården under kontroll är inte att jämföra med en brand. Om någon anlägger en brand i ens egna fastighet utan att det föreligger konkret fara för spridning eller personskada på annan är det inte att bedöma som mordbrand. Även om branden ligger bakom att det uppstår rökutveckling som en annan person upptäcker vilken medför att personen hoppar ut genom ett fönster så att fara för annans liv eller hälsa uppstår är det att bedöma som mordbrand. Om det uppstår skada på en person på grund av en mordbrand skall även eventuell paragraf i 3 kap. tillämpas. Annan bedömning som kan ligga till grund för mordbrands svårighetsgrad har HovR tagit upp i RH 1995:51 och är om händelseförloppet varit utdraget, om mordbranden anlagts i ett flerfamiljshus, branden anlagts inom tätbebyggt område, att betydande värden gått förlorade och att reparationskostnaderna varit höga. Medans ej försvårande omständigheter tagits upp i samma rättsfall och avsåg att gärningen ej föregåtts av någon planering samt endast varit inriktad på materiell förstörelse.

2 st.: I NJA 2008 s. 423 konstaterade HD att när det föreligger fara för annans liv eller hälsa kan det ytterligt sällan resultera i ett mindre allvarlig brott enligt detta stycke, istället skall som ett minimum första stycket alltid tillämpas. Se 6 § om gärningsmannen förfarit oaktsamt.

Rättsfall (7)

NJA 1981 s. 604: Brand har anlagts i ett bostadshus varvid lös egendom - utgörande ett hem - med...
NJA 2008 s. 423: Fråga om mordbrand är att bedöma enligt första eller andra stycket i 13 kap. 1...
NJA 2009 s. 149: Mordbrand - fråga om uppsåt (likgiltighetsuppsåt) hos två femtonåringar.
NJA 2011 s. 611: Fråga om ansvar för allmänfarlig vårdslöshet när åklagaren i mål om åtal för...
RH 1995:51: Påföljd för mordbrand.
RH 1996:147: En sextonårig yngling har i sitt bostadsrum, på sluten avdelning i en...
RH 1996:53: Fråga, i mål om försök till mordbrand, om försökspunkten är uppnådd.

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1993:207

2 § Är brott som avses i 1 § att anse som grovt, döms för grov mordbrand till fängelse på viss tid, lägst sex och högst arton år, eller på livstid.

Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om branden anlagts i tättbebyggt samhälle, där den lätt kunde sprida sig, eller annars inneburit fara för flera människor eller för egendom av särskild betydenhet. Lag (2009:396).

Kommentar

En bedömningsgrund för grov mordbrand är att flera personer utsätts för fara. Att det avser egendom av särskild betydelse som ett hyreshus, en byggnad av kulturell betydelse som en teater eller om det är en byggnad som allmänheten har tillträde till och för vilken utrymningsmöjligheterna är avskurna. Även om det föreligger försämrade släckningsmöjligheter där det brinner samt om något som är av betydelse för den allmänna förvaltningen eller för försvaret är försvårande omständigheter.

Rättsfall (1)

RH 1996:147: En sextonårig yngling har i sitt bostadsrum, på sluten avdelning i en...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:396

3 § Den som åstadkommer explosion, översvämning, ras, skeppsbrott, flyg- eller tågolycka eller annan sådan ofärd och därigenom framkallar fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom, döms för allmänfarlig ödeläggelse till fängelse, lägst två och högst åtta år.

Är brottet mindre allvarligt, döms till fängelse, lägst ett och högst tre år.

Är brottet grovt, döms till fängelse på viss tid, lägst sex och högst arton år, eller på livstid. Lag (2009:396).

Kommentar

För brottet krävs att gärningsmannen ger upphov till en effekt vilken omnämns i paragrafens inledning och som inte passar in i 1-3 §§. Effekten skall vidare medföra konkrekt fara för antingen annans liv eller hälsa eller omfattande förstörelse av annans egendom. Beroende på om annan person skadas kan 3 kap. behöva tillämpas.

Rättsfall (2)

NJA 1998 s. 310: Fråga om förutsättningar förelegat för rätt till kränkningsersättning. 1 kap 3...
NJA 2011 s. 627: Förberedelse till brott. En samling föremål, avsedd att användas vid...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2009:396, 1993:207

4 § Om någon förstör eller skadar egendom, som har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning eller förvaltning eller för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i riket, eller genom annan åtgärd, som ej innefattar allenast undanhållande av arbetskraft eller uppmaning därtill, allvarligt stör eller hindrar användningen av sådan egendom, dömes för sabotage till fängelse i högst fyra år. Detsamma skall gälla, om någon eljest, genom skadegörelse eller annan åtgärd som nyss sagts, allvarligt stör eller hindrar den allmänna samfärdseln eller användningen av telegraf, telefon, radio eller dylikt allmänt hjälpmedel eller av anläggning för allmänhetens förseende med vatten, ljus, värme eller kraft.

Kommentar

För fullbordat brott behöver ingen fysisk skada uppstå, det räcker att den allmänna samfärdseln störs med hjälp av atrapper för att skada i trafiken skall uppstå, se RH 2006:14. Det omfattar inte all slags skada utan skadan måste vara av relativt allvarlig art. Det handlar om staten, det allmännas och allmänhetens intresse. Se 6 § om gärningsmannen förfarit oaktsamt.

Rättsfall (1)

RH 2006:14: I mål om ansvar för försök till utpressning och för sabotage har aktualiserats...

Lagrumshänvisningar hit (7)

5 § Är brott som avses i 4 § att anse som grovt, döms för grovt sabotage till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.

Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om därigenom framkallats fara för rikets säkerhet, för flera människoliv eller för egendom av särskild betydenhet. Lag (2009:396).

Kommentar

För att en gärning är att bedöma som grov räknas även om gärningsmannen genom olaga tvång eller annat våld eller hot om våld ingriper i manövreringen av ett fartyg. Lista över svenska flygplatser Notera att inte alla flygplatser i listan är öppna för internationell trafik.

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:396

5 a § Den som genom olaga tvång bemäktigar sig eller ingriper i manövreringen av

  • 1. ett luftfartyg,
  • 2. ett fartyg, som används i civil yrkesmässig sjöfart för befordran av gods eller passagerare, bogsering, bärgning, fiske eller annan fångst, eller
  • 3. en buss, en tung lastbil eller ett maskindrivet spårfordon på järnväg, spårväg eller tunnelbana, som används i förvärvsverksamhet för befordran av gods eller passagerare,

döms för kapning till fängelse i högst fyra år. Detsamma gäller den som genom olaga tvång bemäktigar sig en plattform i havet som är avsedd för verksamhet för utforskning eller utvinning av naturtillgångar eller för något annat ekonomiskt ändamål.

Den som i annat fall

  • 1. förstör eller allvarligt skadar ett sådant fartyg eller en sådan plattform som anges i första stycket eller ett luftfartyg i trafik, eller
  • 2. vidtar en åtgärd som är ägnad att framkalla fara för säkerheten för ett sådant fartyg eller en sådan plattform som anges i första stycket eller för ett luftfartygs säkerhet under flygning

döms för sjö- eller luftfartssabotage till fängelse i högst fyra år.

Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om därigenom framkallats fara för flera människoliv eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Lag (2009:396).

Kommentar

Skyddsobjektet är fartyget, plattformen eller fordonet. Inte de personer eller den egendom som under flygningen finns ombord. Situationer där fara för ”säkerheten ombord” på luftfartyget uppstår omfattas således inte utan endast situationer där fara för ”luftfartygets säkerhet” uppkommer omfattas, se RH 2009:93.

1 st. Paragrafen kriminaliserar kapning av sjöfartyg som inte används i privat syfte, luftfartyg oavsett användningsområde, föremål för marktransport som inte används i privat syfte och i 2 st. sjöplattform som används i vetenskapligt eller ekonomiskt syfte.

3 st. 1 p. Här kriminaliseras sjö- eller luftfartssabotage av sjöfartyg som inte används i privat syfte, sjöplattform som används i ventenskapligt eller ekonomiskt syfte och luftfartyg men endast om det används i yrkesmässig trafik. Skadan ska vara allvarlig och inte vara av sådan art att den enkelt kan repareras.

3 st. 2 p.Även den som utsätter ett av de uppräknade skyddsobjekten för fara kan dömas enligt paragrafen. Polisen har klassat situationer där förundersökning påbörjats men inte lett någonstans som flygplanssabotage då fråga varit att laserpekare riktats mot flygplan.

Rättsfall (2)

NJA 1990 s. 484: Frågor i ärenden om utlämning till Sovjetunionen för kapning av luftfartyg...
RH 2009:93: Luftfartssabotage. Fråga om innebörden av rekvisitet ”åtgärd som är ägnad att...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (5)

5 b § Den som

  • 1. använder allvarligt våld eller hot om sådant våld mot någon som befinner sig på en flygplats som är öppen för internationell trafik,
  • 2. förstör eller allvarligt skadar en anordning, som hör till en sådan flygplats eller som används för flygplatsens trafik, eller ett luftfartyg, som inte är i trafik men är uppställt på flygplatsen, eller
  • 3. med användande av våld eller hot om våld omintetgör verksamhet som bedrivs på en sådan flygplats,

döms, om gärningen är ägnad att framkalla fara för flygplatsens funktion eller för säkerheten vid denna, för flygplatssabotage till fängelse i högst fyra år.

Är brottet att anse som grovt, döms till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om därigenom framkallats fara för flera människoliv eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Lag (2009:396).

Kommentar

Som flygplats räknas en flygplats vilken är öppen för internationell trafik.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2009:396, 1990:416

6 § Den som av oaktsamhet, genom att umgås ovarsamt med eld eller sprängämne eller på annat sätt, vållar

  • 1. brand eller ofärd som avses i 1, 2 eller 3 § eller framkallar fara för det,
  • 2. skada eller hinder som avses i 4 § eller
  • 3. skada som avses i 5 a § andra stycket 1 eller 5 b § första stycket 2 döms för allmänfarlig vårdslöshet till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst två år. Lag (1990:416).

Kommentar

Detta brott är ett oaktsamhetsbrott och hit hör sådana fall där gärningsmannen varit slarvig med hemelektronik som en glömd spisplatta, strykjärnet eller då någon som somnar med cigaretten i sängen. En normal påföljd kan ligga mellan 30-50 dagsböter och sällan leder det till fängelse. I NJA 1993 s. 86 dömdes en lokförare till villkorlig dom efter att han underlåtit att läsa igenom säkerhetsföreskrifter för en sträcka. Dessa föreskrev att en kurva som max fick passeras i 40 km/h, passerade lokfäraren i 125 km/h med resultatet att tåget välte, 50 personer skadades och två personer avled.

Rättsfall (4)

NJA 1993 s. 86: Fråga om ansvar för vållande till annans död och allmänfarlig vårdslöshet, när...
NJA 1995 s. 145: Påföljd för allmänfarlig vårdslöshet, grovt brott, som begåtts av en 20-åring.
NJA 2011 s. 611: Fråga om ansvar för allmänfarlig vårdslöshet när åklagaren i mål om åtal för...
RH 2012:58: Allmänfarlig vårdslöshet. Oaktsamhetsbedömning avseende tilltalad som led av...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1990:416, 1973:342

7 § Om någon framkallar allmän fara för människors liv eller hälsa genom att förgifta eller infektera livsmedel, vatten eller annat, på annat sätt sprida gift eller dylikt eller överföra eller sprida allvarlig sjukdom, döms för spridande av gift eller smitta till fängelse i högst sex år.

Är brottet grovt, döms till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det skett med uppsåt att skada annan till liv eller hälsa eller om många människor utsatts för fara. Lag (2009:396).

Kommentar

Paragrafen straffbelägger uppsåtligt spridande av gift och uppsåtligt spridande av smitta som riktas mot människor. För oaktsamhetsbrott se 9 §. Som smitta räknas dock även att en person smittas, men det skall i så fall avse en smittsam sjukdom. Som gift räknas även gammal och skämd mat eller glas i mat. Det skall uppstå en allmän fara för människors liv eller hälsa, det får inte bara avse en enstaka person. Skillnaden mellan denna paragraf och 3 kap 5-6, 9 §§ är att en större kret riskerar att bli förgiftade eller sjuka. Som försöks brott räknas att man bunkrar upp ett lager av gift som senare skall användas, någon konkret fara har ännu inte uppstått men den kommer att finnas då giftet används. Se även 8 § som avser samma gärning men riktat mot djur.

Rättsfall (1)

NJA 1995 s. 119: Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för grov misshandel och försök till sådant...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:396

8 § Framkallar någon allmän fara för djur eller växter medelst gift eller genom att överföra eller sprida elakartad sjukdom eller genom att sprida skadedjur eller ogräs eller på annat dylikt sätt, dömes för förgöring till böter eller fängelse i högst två år.

Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det skett med uppsåt att skada eller om egendom av betydande värde utsatts för fara.

Kommentar

Paragrafen straffbelägger uppsåtligt spridande av gift och uppsåtligt spridande av smitta som riktas mot djur eller växter. I övrigt samma bedömning som i 7 §.

Rättsfall (1)

RH 1999:85: Hästar på ett ridcenter fick - eller riskerade få - foder som var skadligt....

Lagrumshänvisningar hit (2)

8 a § Har upphävts genom lag (1998:809).

9 § Begår någon av oaktsamhet en gärning som anges i 7 eller 8 §, skall han dömas för vårdslöshet med gift eller smittämne till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1998:809).

Kommentar

Paragrafen straffbelägger oaktsamt spridande av gift och oaktsamt spridande av smitta som riktas mot människor, djur eller växter. I övrigt samma bedömning som i 7 §.

Rättsfall (2)

NJA 2006 s. 188: Ett bolag som har tillstånd att till vatten släppa ut en viss mängd...
RH 1999:85: Hästar på ett ridcenter fick - eller riskerade få - foder som var skadligt....

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1981:469, 1988:925, 1998:809

10 § Har någon, utan att vara förfallen till ansvar enligt vad förut i detta kapitel är sagt, vid handhavande av eld, sprängämne eller gift eller annorledes framkallat fara för brand eller ofärd som i 1, 2 eller 3 § sägs eller allmän fara som avses i 7 eller 8 § och underlåter han, efter att hava kommit till insikt därom, att till farans avvärjande göra vad skäligen kan begäras, dömes för underlåtenhet att avvärja allmänfara till böter eller fängelse i högst ett år.

Kommentar

En person som utan uppsåt framkallar fara vilken straffbeläggs i 1-3, 7-8 §§ och således inte kan straffas för gärningen men som då personen inser att fara föreligger underlåter att göra vad han kan för att avvärja den straffas enligt denna paragraf. Exempelvis kan det handla om en situation sådan att en person anlägger en eld i en lövhög under kontrollerade former. Denna eld utvecklar sig sedermera till en brand av mordbrandskaraktär och personen inser detta men trots det underlåter personen att göra vad han kan för att se till att gör vad som skäligen kan begäras för att avvärja faran.

Lagrumshänvisningar hit (1)

11 § Om någon som har ådragit sig ansvar enligt 1, 2, 3, 6, 7, 8, 9 eller 10 § eller enligt 5 a § andra stycket 2 eller 5 b § första stycket 2 eller 3, frivilligt har avvärjt en sådan fara eller verkan som anges där innan avsevärd olägenhet har uppkommit, får han dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för gärningen. Var faran ringa och är för gärningen ej föreskrivet svårare straff än fängelse i ett år, skall han ej dömas till ansvar. Lag (1998:809).

Ändringar/Förarbeten (5)

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

12 § För försök, förberedelse eller stämpling till mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, sabotage, grovt sabotage, kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage eller spridande av gift eller smitta eller till förgöring, så ock för underlåtenhet att avslöja sådant brott dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas. Lag (1990:416).

Kommentar

I NJA 2011 s. 627 hittades hos en tilltalad en samling nyckelkemikalier vid framställning av ett sprängmedel. Det avgörande i rättsfallet var om samlingen avsåg hjälpmedel och förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse enligt 3 § eller om brottet passerat så många steg att det var att se som ett försök till brott? HD resonerade att det med tanke på att alla preparat var beståndsdelar i bomben och otvivelaktigt hjälpmedel till brott och det enda som återstod till att bomben skulle vara färdig var ett sammanfogandet av de olika beståndsdelarna samt att detta var mycket enkelt, så ansågs brottet ha passerat försökspunkten. Den tilltalade ansågs även haft uppsåt till att fullborda brottet då den i samband med ingripandet uttalat hot och betett sig på ett sådant sätt att han visat att han haft avsikt att fullborda brottet.

Rättsfall (3)

NJA 1995 s. 119: Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för grov misshandel och försök till sådant...
NJA 2011 s. 627: Förberedelse till brott. En samling föremål, avsedd att användas vid...
RH 1996:53: Fråga, i mål om försök till mordbrand, om försökspunkten är uppnådd.

Ändringar/Förarbeten (4)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

12 § För försök, förberedelse eller stämpling till mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, sabotage, grovt sabotage, kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage eller spridande av gift eller smitta eller till förgöring och för underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådant brott döms det till ansvar enligt 23 kap. Lag (2016:508).

Kommentar

I NJA 2011 s. 627 hittades hos en tilltalad en samling nyckelkemikalier vid framställning av ett sprängmedel. Det avgörande i rättsfallet var om samlingen avsåg hjälpmedel och förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse enligt 3 § eller om brottet passerat så många steg att det var att se som ett försök till brott? HD resonerade att det med tanke på att alla preparat var beståndsdelar i bomben och otvivelaktigt hjälpmedel till brott och det enda som återstod till att bomben skulle vara färdig var ett sammanfogandet av de olika beståndsdelarna samt att detta var mycket enkelt, så ansågs brottet ha passerat försökspunkten. Den tilltalade ansågs även haft uppsåt till att fullborda brottet då den i samband med ingripandet uttalat hot och betett sig på ett sådant sätt att han visat att han haft avsikt att fullborda brottet.

Rättsfall (3)

NJA 1995 s. 119: Fråga om eventuellt uppsåt vid åtal för grov misshandel och försök till sådant...
NJA 2011 s. 627: Förberedelse till brott. En samling föremål, avsedd att användas vid...
RH 1996:53: Fråga, i mål om försök till mordbrand, om försökspunkten är uppnådd.

Ändringar/Förarbeten (4)

14 kap. Om förfalskningsbrott

Kommentar

Förfalskningsbrotten behandlar olovlig hantering av olika sorters bevismedel där en skillnad görs mellan äkta- och oäkta bevismedel. Att det är ett bevismedel betyder att det är avsett att bevisa någonting ex: att innehavaren är 18 år eller ägare av ett visst föremål. När en person som saknar behörighet framställer ett bevismedel innebär detta att det inte i alla sina delar är framställd av den person det utger sig komma från utan bevismedlet är falskt, det är oäkta. Se även inledning till 15 kap. som omfattar fall där gärningsmannen har behörighet men missbrukar den. Flera av paragraferna behandlar urkunder vilka kan vara upprättade på två olika sätt. För det första skall urkunden ha ett föreställningsinnehåll som innebär att dess innehåll skall kunna avläsas eller avlyssnas. För det andra skall den ha en utställarangivelse vilken innebär att utställaren skall kunna identifieras. Identifieringen är antingen personligen, att utställaren tillhör en viss grupp av begränsade individer eller en organisation. Det finns inget krav på att urkunden skall vara signerad men den får inte vara anonym.

1 § Den som obehörigen, genom att skriva eller på liknande sätt ange en annan persons namn eller på annat sätt, framställer en falsk urkund eller ändrar eller fyller ut en äkta urkund döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för urkundsförfalskning till fängelse i högst två år.

Med urkund avses

  • 1. en handling som upprättats till bevis eller annars är av betydelse som bevis och som har en utställarangivelse och originalkaraktär,
  • 2. en elektronisk handling som upprättats till bevis eller annars är av betydelse som bevis och som har en utställarangivelse som kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt, och
  • 3. ett märke som ställts ut till bevis om en persons identitet eller om en viss rättighet eller prestation och som har originalkaraktär (bevismärke). Lag (2013:425).

Kommentar

1 st.: Det finns två typer av urkundsförfalskning. Det första fallet föreligger då en gärningsman upprättar en falsk urkund. Detta kan ske genom att gärningsmannen olovligen skriver dit annans namn eller vilseleder någon som är behörig, att signera urkunden. Det andra fallet inträffar då gärningsmannen förändrar en redan upprättad äkta urkund. Förändringen kan ske genom att en radering eller ett tillägg utförs. Brottet är fullbordat då åtgärden är genomförd, själva urkunden behöver inte ha använts. Det skall även föreligga konkret fara i bevishänseende såtillvida att det skall vara sannolikt att det som förfalskats kan tas för äkta.

2 st.: Om en handling som syfte har att tjäna som bevis utgör den en avsiktsurkund. Om den däremot inte har som syfte att tjäna som bevis men kan vara av betydelse som bevis utgör den en tillfällighetsurkund. Vad som föregår orden ”annan handling” utgör exempel på handlingar men även check, delgivning, följesedel, kvitto, körkort och pass utgör exempel på handlingar. Urkundsförfalskning leder till oftast till villkorlig dom men ibland till böter med undantag för urkundsförfalskning av pass. Detta senare brott talar i regel för fängelse men med beaktande av förmildrande omständigheter enligt 2 §, dömdes en man av HD i NJA 1983 s. 786 till villkorlig dom för att med hjälp av ett förfalskat pass flytt från sitt hemland där han dömts till döden.

Om det är fråga om att använda en befintlig, giltig urkund på ett otillåtet sätt kan det vara fråga om missbruk av urkund enligt 15 kap. 12 §.

Rättsfall (11)

NJA 1982 s. 863: Fråga i mål angående bedrägeribrott om skada uppkommit vid fullgörande av avtal.
NJA 1983 s. 786: Fråga om påföljd, när utlänning brukat falskt pass för att ta sig in i Sverige.
NJA 1986 s. 234: Ett bedrägeri som avsåg utfående av varor till ett värde av ungefär 3 700 kr...
NJA 1989 s. 656: Fråga huruvida exemplar av protokoll över husrannsakan och kroppsvisitation och...
NJA 1991 s. 739: Ett av trafiksäkerhetsverket utfärdat stämpelkort, som efter mekanisk hantering...
NJA 1996 s. 443: Polismän, som under förundersökning bl a framställt falsk urkund, har till sitt...
NJA 1996 s. 63: Undertecknande med annans namn av formulär för beställning av identitetskort...
NJA 2009 s. 111: En person har fört över information om nummer hänförliga till kreditkort till...
RH 1994:53: En person har använt falskt pass och falskt körkort för att i affärssyfte...
RH 2007:59: Framställande av falsk urkund genom att modern falskeligen tecknat faderns namn...
RH 2012:18: Urkundsförfalskning?-Dokument som har framställts med en dators...

Lagrumshänvisningar hit (3)

2 § Är brott som avses i 1 § att anse som ringa, döms för förvanskning av urkund till böter eller fängelse i högst sex månader.

Vid bedömande av om brottet är ringa ska det särskilt beaktas om urkunden är av mindre vikt eller om gärningen har begåtts för att hjälpa någon till hans eller hennes rätt. Lag (2013:425).

Kommentar

Förvanskning av urkund utgör ringa urkundsförfalskning. För att brottet skall anses som ringa skall alla omständigheter anses ringa. Som förmildrande omständigheter räknas bland annat om urkunden varit avsedd att användas inom en begränsad krets. Om det avser en urkund av mindre vikt som ett kassakvitto eller om gärningen utförts för att hjälpa någon. I passärenden beaktas om passet använts för att komma in i Sverige eller fly samt eventuell flyktingstatus. Även när syftet är att komma in i en lokal där viss åldersgräns krävs kan ses som mindre allvarlig se NJA 1996 s. 63. Ändringar i ett har kunnat få en läsare att tro att den ändrade texten funnits redan vid tiden för protokollens färdigställandeprotokollen utgör förvisso urkundsförfalskning men då ändringen har stått i överensstämmelse med det verkliga förhållandet var det ett ringa brott, NJA 1989 s. 656. En anmälan till förskola och skolbarnsomsorg kan inte anses vara en urkund av mindre vikt då gärningen åsidosätter reglerna om gemensam vårdnad och utgör inte förmildrande omständigheter som gör att brottet är att se som ringa, se RH 2007:59.

Rättsfall (2)

NJA 1989 s. 656: Fråga huruvida exemplar av protokoll över husrannsakan och kroppsvisitation och...
RH 2007:59: Framställande av falsk urkund genom att modern falskeligen tecknat faderns namn...

3 § Är brott som avses i 1 § att anse som grovt, döms för grov urkundsförfalskning till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om förfalskningen avsett en myndighets arkivhandling av vikt eller en urkund som är särskilt betydelsefull i den allmänna omsättningen eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Lag (2013:425).

Kommentar

Som försvårande omständighet räknas även ett särskilt klandervärt syfte för vilken urkund missbrukas.

Lagrumshänvisningar hit (1)

4 § Den som utan att vid tillfället ha rätt till det förstör, gör obrukbar eller döljer en urkund döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende och brottet inte är att anse som bokföringsbrott, för hindrande av urkunds bevisfunktion till fängelse i högst två år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Lag (2013:425).

Kommentar

Då någon som inte är behörig förstör en urkund så att den aldrig går att använda för vad den var avsedd eller om gärningsmannen för en kortare period gömmer urkunden så att ägaren inte kan använda den. Exempel på handlingar som någon bara förfogar och inte kan anses äga avses handlingar med karaktär av bevismedel inför en pågående eller förestående rättegång. Till detta har angetts räkenskapsmaterial enligt 22 § bokföringslagen (1976: 125), underlag för deklaration enligt 20 § taxeringslagen (1956: 623), dagbok eller annan handling som redare är skyldig att bevara enligt sjölagen (1891:35 s 1) samt sådan gästförteckning som hotellvärd tidigare var skyldig att föra enligt lagen (1966: 742) om hotell- och pensionatrörelse, se NJA 1989 s. 492. I dessa lagar informeras personer precisa instruktioner att ha och bevara vissa handlingar som ett led i deras näringsverksamhet eller för speciella kontrolländamål. I de olika lagarna anges också den tidsperiod under vilken handlingarna skall bevaras. Att däremot inneha ett pass har ett allmänt och opreciserat syfte, nämligen att vid inresa till och vistelse i Sverige kontrollera en utlänningsvistelse. Oavsett om syftet med att pass förstörts varit att försvåra utredningen i ett asylärende samt att det även finns möjlighet att fotografera en utlänning och ta hans fingeravtryck för att undersöka en utlännings identitet gör att ett förstörande av pass inte är att se som straffbart enligt paragrafen, se NJA1989 s. 492 Att förstöra eller undanskaffa körkort faller inte in under paragrafen, se NJA 1960 s. 537.

Rättsfall (2)

NJA 1989 s. 492: Att utlänning förstör sin passhandling i syfte att försvåra utredning i...
RH 2010:80: En yrkeschaufför som kastat bort ett färdskrivardiagramblad till sin lastbil i...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1982:150

5 § Den som olovligen anbringar eller annars förfalskar någon annans namnteckning eller signatur på ett alster av konst eller brukskonst eller på annat sådant verk och därigenom ger sken av att den personen angett sig vara upphovsman till verket döms för signaturförfalskning till fängelse i högst två år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Lag (2013:425).

Kommentar

En signatur utgör ett märke som förknippas med ett visst verk av konstnärlig karaktär, märket får inte omfattas av varumärkeslag 1960:644. Gärningsmannen har i dessa fall utan lov intygat äktheten i verket genom att sätta dit annans signatur detta oavsett om verket är äkta eller oäkta.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1970:489

6 § Den som eftergör eller på annat sätt förfalskar sedel eller mynt som gäller i Sverige eller utomlands eller som har beslutats för utgivning men ännu inte är gällande döms för penningförfalskning till fängelse i högst fyra år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst två och högst åtta år. Lag (2013:425).

Kommentar

jmf 9 § och begreppet "utprånglat". Eftergör betyder tillverka och paragrafen straffar den som utan behörighet tillverkar eller förfalskar gällande svenska eller utländska pengar. I 1986:143 hade personer framställt sedlar med avsikt att de skulle tas för äkta. Sedlarnas likhet med äkta sedlar var sådan att en normalt uppmärksam och aktsam person har kunnat förväxla dem. Med tanke på att de tilltalade även insett att det ha insett att det fanns en risk att personer kunde förväxla dem med riktiga sedlar dömdes de för penningförfalskning.

Rättsfall (1)

RH 1999:87: Försök att växla till sig svenska kronor mot falska utländska sedlar har...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2001:31

7 § Den som anskaffar, lämnar, tar emot, förvarar, transporterar eller tar annan liknande befattning med falsk sedel eller falskt mynt som avses i 6 §, med uppsåt att det förfalskade ska prånglas ut, döms för olovlig befattning med falska pengar till fängelse i högst två år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Lag (2016:348).

Kommentar

Ett frimärke är ett värdemärke då det är en bärare av ett penningvärde. Som kontrollmärke räknas olika slags stämplar, poststämpeln på kuvert och stämpeln på ett guldhalsband räknas båda hit. Som gärningsman räknas den vilken på ett märke obehörigen utför något eller obehörigen tillverkar ett. Även situationer där gärningsmannen modifierar det märkta objektet faller in här då gärningsmannen modifierar egenskaper hos det stämplade föremålet vilket det vid tidpunkten för stämplingen hade. I NJA 1986 s. 550 dömdes en person för att ha satt en registreringsskylt på sin bil vilken var avsedd att bäras av annat fordon.

Rättsfall (1)

NJA 1986 s. 550: Bilägare har försett sin bil med registreringsskyltar avsedda för annat fordon....

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:348

8 § Den som eftergör gällande frimärke, beläggningsstämpel eller annat offentligt eller för allmänheten avsett svenskt eller utländskt värdemärke eller offentlig svensk eller utländsk kontrollmärkning på mått, vikt, vara, handling eller annat, eller anbringar falskt sådant märke eller obehörigen anbringar äkta märke eller annars förfalskar sådant märke eller det märkta, döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för märkesförfalskning till fängelse i högst två år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Lag (2013:425).

Kommentar

Permanenta eller provisoriska märken som används för olika former av offentliga märken i naturen, oftast som gränsdragning mellan mark eller i vatten skyddas. Dessa märken skall vara gällande och skyddas från att någon flyttar, tar bort eller skadar på något vis. Hit räknas råstenar, gränsstenar, rör och liknande som utmärker en fastighets gränser. Då det endast omfattar offentliga märken skyddas inte privata märken, utan skadegörelse i 12 kap. 1-3 § blir istället aktuellt.

Rättsfall (1)

NJA 2000 s. 576: X har hyrt två fastigheter med samma ägare för ett gemensamt hyresbelopp. Sedan...

9 § Den som obehörigen anbringar ett märke eller annat föremål som kan förväxlas med gällande gränsmärke, vattenmärke, fixpunkt eller annat märke för plan- eller höjdmätning eller flyttar, tar bort, skadar eller förstör ett sådant märke döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för förfalskning av fast märke till fängelse i högst fyra år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (2013:425).

Kommentar

Den som med vetskap om att något är förfalskat enligt 1-8 § och brukar det förfalskade döms för detta brott. Den som har förfalskat något och därefter brukat det, döms endast förförfalskningen. Brukande av falsk urkund i asylärenden skall inte längre betraktas som ett [artbrott], se NJA 2010 s. 358. Begreppet ”utprånglar” innebär att gärningsmannen inte bara har lämnat över föremålet utan även att de godtagits som äkta av mottagaren, se RH 1999:87. Utprångling kan ske både genom att gärningsman mot betalning får vinning men även genom gåva där gärningsmannen inte får någon vinning, se RH 1999:87. Det utmärkande för gärningen då gärningsmannen "utprånglar" mot betalning vilket i sig även uppfyller kraven för bedrägeri är "utprånglandet", särskilt med tanke på att straffet för utprånglande (brukande av det förfalskade) är högre än för bedrägeri, se RH 1999:87.

Rättsfall (3)

NJA 1983 s. 786: Fråga om påföljd, när utlänning brukat falskt pass för att ta sig in i Sverige.
RH 1994:53: En person har använt falskt pass och falskt körkort för att i affärssyfte...
RH 1996:148: Falska sedlar har inte ansetts kunna utgöra ett sådant hjälpmedel som avses i...

10 § Den som åberopar falsk urkund, bjuder ut eller saluför verk med falsk signatur, prånglar ut falsk sedel eller falskt mynt, använder falskt värde- eller kontrollmärke, åberopar falskt fast märke eller annars brukar något som förfalskats på ett sätt som anges i detta kapitel, döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för brukande av det förfalskade som om han eller hon själv hade gjort förfalskningen. Lag (2013:425).

Kommentar

Märken som uppräknas i 6 § och offentliga värdemärken i 7 § skyddas. Att föremålet lätt skall kunna förväxlas innebär att det är ok att sprida sådant som inte kan misstas. Det handlar spridning bland en större krets personer av föremål som utan att vara förfalskade lätt kan förväxlas med äkta exemplar. Exempelvis reklampengar i en dagstidning skulle kunna falla in under paragrafen medan tre goda vänner som spelar rollspel och i ett rum har föremål som kan förväxlas med äkta inte gör det.

Lagrumshänvisningar hit (1)

11 § Den som i annat fall än som avses i 10 § bland allmänheten sprider något som lätt kan förväxlas med gällande sedel, mynt eller offentligt värdemärke döms för olaga spridande av efterbildning till böter. Lag (2013:425).

Kommentar

Denna paragraf är en specialparagraf för tillbakaträdande av brott och som ersätter 23 kap. 3 §. Detta med anledning av att fullbordanspunkten för brotten i 14 kap. är tidig, oftast då förfalskningsåtgärden är avslutad. I normala fall kan en person som fullbordat ett brott inte tillbakaträda från ett redan fullbordat brott. Men brotten i 14 kap. kan en person tillbakaträda från om den på ett tidigt stadium frivilligt ser till att ingen menlig effekt av gärningsmannens agerande uppkommer.

12 § Om någon har begått en sådan gärning som avses i detta kapitel men frivilligt och innan avsevärd olägenhet uppkommit har avvärjt den fara i bevishänseende som gärningen innebar, får han eller hon dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för gärningen. Var faran ringa och är det inte föreskrivet strängare straff än fängelse i sex månader för gärningen, ska han eller hon inte dömas till ansvar. Lag (2013:425).

Rättsfall (1)

RH 1996:148: Falska sedlar har inte ansetts kunna utgöra ett sådant hjälpmedel som avses i...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2001:31
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

13 § För försök eller förberedelse till urkundsförfalskning, grov urkundsförfalskning, hindrande av urkunds bevisfunktion, signaturförfalskning, penningförfalskning, märkesförfalskning, förfalskning av fast märke eller brukande av vad som förfalskats och för underlåtenhet att avslöja penningförfalskning döms det till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Detsamma gäller försök till olovlig befattning med falska pengar som består i försök till anskaffande eller mottagande av det förfalskade. Skulle brottet, om det fullbordats, ha varit att anse som ringa, ska gärningen dock inte medföra ansvar. Lag (2013:425).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

13 § För försök eller förberedelse till urkundsförfalskning, grov urkundsförfalskning, hindrande av urkunds bevisfunktion, signaturförfalskning, penningförfalskning, märkesförfalskning, förfalskning av fast märke eller brukande av vad som förfalskats och för underlåtenhet att avslöja eller förhindra penningförfalskning döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök till olovlig befattning med falska pengar som består i försök till anskaffande eller mottagande av det förfalskade. Skulle brottet, om det fullbordats, ha varit att anse som ringa, ska gärningen dock inte medföra ansvar. Lag (2016:508).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:508

15 Kap. Om mened, falskt åtal och annan osann utsaga

Kommentar

Detta kapitel behandlar sanningsbrotten där gärningsmannen har rätt att göra något men missbrukar den genom att gå utanför sin behörighet. En osann uppgift framställs eller ett äkta bevismedel med osant innehåll används på oriktigt sätt. Oftast handlar det om att gärningsmannen på något vis ljuger. Angående äkta- och oäkta bevismedel samt urkunder se inledning till 14 kap.

1 § Om någon under laga ed lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes för mened till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst två och högst åtta år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det skett med uppsåt att oskyldig skulle fällas till ansvar för allvarligt brott eller eljest synnerlig skada tillfogas annan. Lag (1975:1292).

Kommentar

1 st.: Då någon i en lagstadgad ed ljuger, inte säger sanningen eller mot bättre vetande påstår något begår personen mened. Med lagstadgad ed menas vittnesed, ed av sakkunniga, utmätningsed och ed enligt konkurslagen bland annat, men inte domared eller tolked. Brottet är fullbordat i samma stund som berättelsen avslutas, om en person under berättelsens gång ändrar sig har det inte skett något brott. Inte heller får den som är under ed och blivit tillfrågad om något välja att förtiga sanningen med motiveringen att det inte är av betydelse i saken, den som är under ed får inte värdera bevisen. Däremot får den som är under ed vägra att uttala sig, se vidare 4 §. Mened är ett artbrott och i bland annat NJA 1999 s. 561 och NJA 1996 s. 757 beskriver HD mened som ett artbrott där det skall föreligga en mycket stark presumtion för fängelse då menedsbrotten avser ett åsidosättande av respekten för rättsväsendet samt möjligheterna att upprätthålla denna på ett effektivt samt tillförlitligt sätt. För normalgraden av brott är fängelsestraffet i regel på fyra eller sex månader. Bedömningsgrunder för menedsbrott är svårhetsgraden hos brottet för vilket meneden begås samt skadan som tillfogats annan i samband med meneden.

2 st.: Försvårande omständighet är om menedsbrottet haft som syfte att en oskyldig skall straffas. Situationer då en person i vinningssyfte vittnar falskt eller då en medlem i en kriminell organisation vittnar falskt för att skydda annan medlem inom samma organisation.

Rättsfall (8)

NJA 1996 s. 757: Fråga om påföljd för yngling som vid 17 års ålder gjort sig skyldig till mened.
NJA 2007 s. 624: Val av påföljd för två ungdomar som vid 15 respektive 18 års ålder gjort sig...
RH 1994:58: Påföljden för mened har med hänsyn till gärningens art bestämts till fängelse,...
RH 1995:83: Fråga om medtilltalad, som vid förhör under ed angående annan tilltalad lämnat...
RH 1996:19: Synnerliga skäl har ansetts föreligga att bestämma påföljden till fängelse för...
RH 2000:48: Vittnes vägran att under ed uppge vem "den verklige gärningsmannen var" har...
RH 2007:13: Fråga om antalet timmar ungdomstjänst för yngling som vid 16 års ålder gjort...
RH 2007:63: En person som åtalades för mened har ansetts ha haft rätt att vägra yttra sig...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1975:1292

2 § Den som vid förhör under sanningsförsäkran i rättegång lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes för osann partsutsaga till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Kommentar

Gärningen som har paralleller med mened i 1 § förövas vid förhör under sanningsförsäkran i tvistemål vilken beskrivs i 37 kap. rättegångsbalk 1942:740. 1. Uppgiften ska lämnas efter att ed/sanningsförsäkran uttalats. 2. Lämnas medvetet om att uppgiften är osann 3. Uppgiften ska ha betydelse för saken. Se mål B 2595-11 Svea hovrätt som fastställde tingsrättens dom och där sanningsförsäkran lämnats i Hyresnämnden i Stockholm. Se även RH 2006:11 vid tvist avseende klander av testamente hade gärningsmannen förtigit alternativt ljugit avseende kännedom om ett testamente under sanningsförsäkran.

Rättsfall (1)

RH 2006:11: Fråga i mål angående osann partsutsaga om osanna uppgifter som lämnats av part...

Lagrumshänvisningar hit (2)

3 § Begår någon av grov oaktsamhet gärning som i 1 eller 2 § sägs, dömes för ovarsam utsaga till böter eller fängelse i högst sex månader.

Kommentar

I första hand straffbelägger denna paragraf ett oaktsamt handlande enligt vad som nämns i 1-2 §§. Om någon som under förhör är nervös och säger fel saker är det oftast ok men även här gäller att bedöma vad som sades enligt 4 §, hur betydelsefullt det felaktiga var för saken.

Lagrumshänvisningar hit (3)

4 § Prövas utsaga som avses i 1--3 §§ vara utan betydelse för saken, skall ej dömas till ansvar.

Vad nu sagts skall ock gälla, om någon lämnat osann uppgift eller förtigit sanningen angående sådant varom han ägt vägra att yttra sig och omständig- heterna innebära skälig ursäkt för honom.

Kommentar

1 st.: Denna paragraf är en undantagsregel för vilken straffrihet träder in fast gärningsmannen objektivt sett är skyldig enligt 1-3 §§. Det gäller att bedöma om utsagan var utan betydelse för saken. Med detta menas att utsagan skall ha varit utan betydelse för vad domstolen har att pröva oavsett vad det har för betydelse för utgången av målet. Om A går fri eller döms för något som B ljugit om spelar ingen roll utan bara att B ljugit överhuvudtaget under rättegången under ed gör att B skall fällas till ansvar om det B ljög om var av intresse för frågan domstolen hade att pröva.

2 st.: Ett vittne har under vissa omständigheter enligt 36 kap. 6 § rättegångsbalk 1942:740 rätt att vägra yttra sig.

Rättsfall (7)

NJA 1985 s. 774: I mål om ansvar för mened har ansetts att den tilltalade, då han i det tidigare...
NJA 2001 s. 183: Fråga om ansvarsfrihet enligt 15 kap. 4 § 2 st. brottsbalken i mål om mened.
NJA 2001 s. 563: Den som ålagts edgångsskyldighet enligt 6 kap. 5 § andra stycket konkurslagen...
RH 1995:83: Fråga om medtilltalad, som vid förhör under ed angående annan tilltalad lämnat...
RH 2000:48: Vittnes vägran att under ed uppge vem "den verklige gärningsmannen var" har...
RH 2007:63: En person som åtalades för mened har ansetts ha haft rätt att vägra yttra sig...
RH 2015:55: Förutsättningar för ansvarsfrihet enligt 15 kap. 4 § andra stycket brottsbalken...

Lagrumshänvisningar hit (2)

4 a § Om någon under straffansvar inför domstol i Danmark, Finland, Island eller Norge lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes han för osann utsaga inför nordisk domstol till påföljd enligt 1 §, om utsagan här i riket skulle ha avgivits under laga ed, och enligt 2 §, när fråga är om utsaga av part i tvistemål. Begås gärningen av grov oaktsamhet, dömes för ovarsam utsaga inför nordisk domstol till påföljd enligt 3 §.

Bestämmelserna i 4, 14 och 15 §§ äger motsvarande tillämpning på gärning som avses i första stycket. Lag (1975:1292).

Kommentar

4 § tillämpas i Danmark, Finland, Island eller Norge. Notera att det är två gärningar som straffbeläggs i paragrafen dels det uppsåtliga brottet "osann utsaga inför nordisk domstol" och oaktsamhetsbrottet "ovarsam utsaga inför nordisk domstol" som endast är straffbart om oaktsamheten varit grov. Det handlar helt enkelt om att någon som avlagt ed om att tala sanning antingen avsiktligt ljuger (osann utsaga) eller inte säger att de är osäkra utan chansar och tar en medveten risk mot bättre vetande om att det de säger är sant när de uttalar sig.

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1975:1292, 1974:753

4 b § Om ett vittne eller en sakkunnig under ed inför Europeiska unionens domstol, inför tribunalen vid denna domstol, inför Europeiska frihandelssammanslutningens domstol, EFTA-domstolen, eller inför Internationella brottmålsdomstolen lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, döms för osann utsaga inför en internationell domstol till påföljd enligt 1 §, om utsagan här i riket skulle ha avgetts under laga ed.

Begås gärning enligt första stycket av grov oaktsamhet, döms för ovarsam utsaga inför en internationell domstol till påföljd enligt 3 §. Ansvar enligt detta stycke ska dock inte dömas ut om utsagan avgetts inför Internationella brottmålsdomstolen.

Bestämmelserna i 4, 14 och 15 §§ gäller i tillämpliga delar också gärning som avses i första och andra styckena. Lag (2009:1281).

Kommentar

Tillämpningen av 4b § är likadan som 4a § men skillnaden är dess "geografiska tillämpningsområde". 4b § tillämpas vid 1. EU-domstolen, 2. EFTA-domstolen: EFTA-domstolens hemsida och Regeringens hemsida med kort info om EFTA domstolen och 3. Internationella brottmålsdomstolen ICC och Regeringens hemsida med kort info om ICC

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2009:1281, 1995:316, 1993:83

5 § Väcker någon åtal mot oskyldig med uppsåt att denne må bliva fälld till ansvar, dömes för falskt åtal till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om åtalet avsett allvarligt brott eller innefattat missbruk av tjänsteställning.

Den som väcker åtal ehuru han icke har sannolika skäl därtill, dömes för obefogat åtal till böter eller fängelse i högst sex månader.

Kommentar

Vid falskt åtal har gärningsmannen uppsåt att med vetskap om att en person är oskyldig ändå väcka åtal gentemot denne för att se till att den fälls till ansvar. Vid obefogat åtal så förefaller det inte rimligt att åtal väcks men det görs ändå. Vid situationer då det föreligger tillräckliga skäl måste en åklagare väcka åtal men även åklagare kan fällas till ansvar för tjänstefel om de bryter mot denna paragraf. Den som åtalas skall objektivt sett vara oskyldig det får inte vara så att personen är skyldig men det saknas möjlighet fälla den till ansvar. Bedömningsgrunder för grovt brott är om den oskyldige åtalas för ett allvarligt- eller vanärande brott som sexualbrott. Även om någon åtalas för missbruk av tjänsteställning eller om en åklagare begår brotten.

6 § Angiver man oskyldig till åtal med uppsåt att denne må bliva fälld till ansvar, dömes för falsk angivelse till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om han icke insåg men hade skälig anledning antaga, att den angivne var oskyldig, dömes för obefogad angivelse till böter eller fängelse i högst sex månader.

Kommentar

Precis som i 5 § handlar detta brott om att någon anmäler en annan person som är oskyldig för att ha begått ett brott. Oftast handlar det om att någon hos polisen gör en polisanmälan men det kan även avse andra myndigheter. Syftet är att det skall leda till åtal och det är gärningsmannen som tar initiativ till anmälan. Angivelsen kan ske hur som helst, muntligt, skriftligt elelr formlöst men måste avse någon annan än sig själv. Anmälan ska vara någorlunda allvarlig och det ska finnas en risk att någon faktiskt tror på vad som sägs samt vara något allmän åklagare kan väcka åtal för. Obefogad angivelse kräver även att anmälaren tror att den de anmäler är mer oskyldig än skyldig, alltså angivaren har skälig anledning att tro att offret är oskyldig. Person vars uppgifter varit fullständigt uppdiktade och sanningslösa samt vars trovärdighet ansågs vara i det närmaste obefintlig dömdes för falsk angivelse, se RH 2007:57.

Rättsfall (1)

RH 2007:57: Fråga om påföljd för falsk angivelse.

Lagrumshänvisningar hit (1)

7 § Den som, i annat fall än som avses i 6 §, hos åklagare, Polismyndigheten eller annan myndighet sanningslöst tillvitar någon annan en brottslig gärning, påstår besvärande omständighet eller förnekar friande eller mildrande omständighet, döms, om myndigheten ska ta upp anmälan i sådan sak, för falsk tillvitelse till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om han eller hon inte insåg men hade skälig anledning att anta att utsagan var sanningslös, döms för vårdslös tillvitelse till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (2014:615).

Kommentar

På detta brott ställs nästan samma krav som i 6 §, skillnaden är att angivelsen inte är avsedd att leda till åtal utan bara att bli besvärande för den utpekade. Det räcker alltså att man helt enkelt snackar skit om någon inför en myndighet som tar emot uppgiften och noterar den för fullbordat brott. Särskilt i situationer som kan uppfattas som trakasserier kan denna paragraf bli aktuell. Ytterligare situationer som utgör brott är om någon i ett förhör för att man är misstänkt för ett brott och skyldig pekar ut grannen man vet heter A B:son som skyldig fast man vet att grannen är oskyldig. Att däremot i en exakt likadan situation ta ett namn och skyller ifrån sig genom att säga att det var den påhittade X Y:son utgör inget brott. Det samma om en person mot bättre vetande inte döljer omständigheter som kan verka förmildrande för någon som begått ett brott. Det kan rentav vara så att om den tillfrågade sa som det var så skulle den misstänkte gå fri men den tillfrågade låter bli att säga som det är vilket resulterar i att den misstänkte belastas på grund av frånvaron av uppgiften. Även i situationer där någon frågas avseende den som är misstänkt för ett brott och den tillfågade överdriver vad som har hänt i syfte att göra det svårare för den misstänkte. Skilj mellan situationer där någon hos myndigheten helt enkelt inget säger eller glömmer vilket inte utgör brott och situationer där polis frågar samme person om en viss detalj och den tillfrågade överdriver eller inte säger som det är, vilka båda utgör brott.

Rättsfall (5)

NJA 1994 s. 518: En person som misstänkts för brott har vid polisförhör uppgivit en annan...
NJA 2015 s. 1008: Falsk tillvitelse. Straffvärde och brottslighetens art. Även fråga om...
RH 1994:57: En borgensman som påstått att en annan förfalskat hans namnteckning har dömts...
RH 1995:61: En gärningsbeskrivning angående falsk tillvitelse har ansetts ej innefatta...
RH 2003:57: Straffmätning i mål om falsk tillvitelse.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2014:615

8 § Förvanskar eller undanröjer någon bevis med uppsåt att oskyldig må bliva fälld till ansvar eller åberopar någon med sådant uppsåt falskt bevis, dömes för bevisförvanskning till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

Kommentar

Brottets syfte är att en oskyldig via olika metoder skall ställas till ansvar. Detta kan ske antingen genom att gärningsmannen undanröjer bevis som kan leda till att offret blir frikänt från brottet eller genom att gärningsmannen planterar ut bevis så att offret ställs till ansvar som gärningsman. Bevisförvanskningen avser alla slags bevis som kan vara av betydelse för brottet. Det kan handla om att utplåna - eller plantera ut fingeravtryck, flytta på en kropp, förstöra ett brottsverktyg. Jämför med 17 kap. 11 § som straffar den som skyddar en skyldig.

9 § Har någon, utan att vara förfallen till ansvar enligt vad förut i detta kapitel är sagt, genom åtgärd, varom där förmäles, framkallat fara för att annan skall bliva utan laga skäl dömd eller eljest lida avsevärt förfång, och underlåter han, efter att hava kommit till insikt därom, att till farans avvärjande göra vad skäligen kan begäras, dömes för underlåtenhet att avvärja rättsfel till böter eller fängelse i högst sex månader.

Kommentar

Om någon genom att bete sig som nämns i 1-8 §§ framkallar fara för att någon kan komma att bli dömd och upptäcker att den de anklagade är oskyldig inser ju att den gjort fel. Men om den trots detta låter bli att ställa allt till rätta så döms den för detta brott.

10 § Den som på annat sätt än muntligen lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, när uppgiften enligt lag eller annan författning lämnas på heder och samvete eller under annan liknande försäkran, döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för osann försäkran till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år.

Den som av grov oaktsamhet begår en sådan gärning som avses i första stycket döms för vårdslös försäkran till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (2013:425).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2013:425

11 § Den som i ett intyg eller en annan urkund lämnar osann uppgift om vem han eller hon är eller om annat än egna angelägenheter eller för skens skull upprättar en urkund rörande rättshandling döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för osant intygande till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet med hänsyn till att det innefattar missbruk av tjänsteställning eller annars att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.

Den som åberopar eller på annat sätt använder en sådan osann urkund som avses i första stycket döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för brukande av osann urkund till straff som anges i första eller andra stycket. Lag (2013:425).

Rättsfall (4)

NJA 1991 s. 456: Det förhållandet att en dom i tvistemål innehållit oriktigt uttalande om ett...
NJA 1996 s. 443: Polismän, som under förundersökning bl a framställt falsk urkund, har till sitt...
NJA 1996 s. 63: Undertecknande med annans namn av formulär för beställning av identitetskort...
RH 2005:51: Två personer har medverkat som bud och vittnen vid budröstning trots att...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2013:425

12 § Den som sanningslöst åberopar pass, betyg, identitetshandling eller annan sådan för enskild person utställd urkund såsom gällande för sig eller annan person eller lämnar ut sådan urkund för att missbrukas på det sättet döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för missbruk av urkund till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år.

Den som sanningslöst utger en handling för att vara en riktig kopia av en viss urkund döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för missbruk av handling till straff som anges i första eller andra stycket. Lag (2013:425).

Rättsfall (2)

NJA 2007 s. 319: Fråga om missbruk av pass vid resa mellan länder utgör grovt brott enligt 15...
NJA 2016 s. 95: Missbruk av urkund i samband med förarprov. Gradindelning, straffvärde och...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2013:425

13 § Den som förnekar sin underskrift på en urkund eller sin utställarangivelse avseende en urkund, när angivelsen är sådan att den kan likställas med en underskrift, döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för förnekande av underskrift till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år. Lag (2013:425).

Rättsfall (1)

RH 1994:57: En borgensman som påstått att en annan förfalskat hans namnteckning har dömts...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2013:425

14 § Om någon har begått en sådan gärning som avses i detta kapitel men frivilligt och innan avsevärd olägenhet uppkommit har rättat felet eller på annat sätt avvärjt fara för vidare olägenhet, får han eller hon dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för gärningen. Var faran ringa och är det inte föreskrivet strängare straff än fängelse i sex månader för gärningen, ska han eller hon inte dömas till ansvar. Lag (2013:425).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2013:425

15 § För förberedelse till mened eller stämpling till mened som innebär att någon söker anstifta sådan gärning och för försök till bevisförvanskning döms det till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Skulle brottet, om det fullbordats, ha varit att anse som ringa, ska gärningen dock inte medföra ansvar. Lag (2013:425).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2013:425

16 kap. Om brott mot allmän ordning

1 § Stör folksamling allmän ordning genom att ådagalägga uppsåt att med förenat våld sätta sig upp mot myndighet eller eljest framtvinga eller hindra viss åtgärd och skingrar den sig ej på myndighets befallning, dömes för upplopp, anstiftare och anförare till fängelse i högst fyra år och annan deltagare i folksamlingens förehavande till böter eller fängelse i högst två år.

Om folksamlingen skingrar sig på myndighets befallning, dömes anstiftare och anförare för upplopp till böter eller fängelse i högst två år.

Kommentar

Åtminstone 13 människor utgör en folksamling, se RH 2005:30. Uppsåt att sätta sig upp mot myndighet kan föreligga även om inte någon myndighet eller företrädare för myndigheten finns på plats, utan det räcker med att folksamlingen visat sig vara inställd på att begå straffbara handlingar som om myndigheten varit på plats hade försökt hindra, se NJA II 1948 s 34. Hit räknas även situationer där en folksamling med våld forcerar en av myndigheten uppsatt avspärrning, trotsar en myndighet samt hindrar eller framtvingar en åtgärd av en enskild, se NJA 1995 s. 311.

Rättsfall (1)

NJA 1995 s. 311: Våldsamt upplopp?

Lagrumshänvisningar hit (1)

2 § Har folksamling, med uppsåt som i 1 § sägs, gått till förenat våld å person eller egendom, dömes vare sig myndighet var tillstädes eller ej, för våldsamt upplopp, anstiftare och anförare till fängelse i högst tio år och annan deltagare i folksamlingens förehavande till böter eller fängelse i högst fyra år.

Rättsfall (6)

NJA 1995 s. 311: Våldsamt upplopp?
NJA 2002 s. 198: Fråga om påföljdsval och straffmätning för våldsamt upplopp.
NJA 2002 s. 489: Medhjälp till våldsamt upplopp. Fråga om de tilltalade, som befann sig i en...
NJA 2002 s. 533: Straffmätning för våldsamt upplopp i samband med EU-toppmöte. I och II.
RH 1994:112: Påföljden för våldsamt upplopp har bestämts till fängelse.
RH 1996:4: I mål om ansvar för våldsamt upplopp har deltagare i folksamlingen ansetts ha...

3 § Underlåter deltagare i folksamling som stör allmän ordning att efterkomma för ordningens upprätthållande meddelad befallning eller intränger han på område som blivit för sådant ändamål fridlyst eller avspärrat, dömes, om ej upplopp föreligger, för ohörsamhet mot ordningsmakten till böter eller fängelse i högst sex månader.

Kommentar

13 personer ansågs ha stört allmän ordning genom att de hindrade fri passage till en butik i vilken laglig verksamhet bedrevs trots att polisen vid flera tillfällen befallt dem att upprätta fri passage till butiken för dess kunder, se RH 2005:30. Folksamling, se 1 §.

Rättsfall (1)

RH 2005:30: En grupp ungdomar uppehöll sig vid ingången till en porrbutik. Ungdomarna...

4 § Om någon genom våldshandling eller oljud eller på annat dylikt sätt stör eller söker hindra allmän gudstjänst, annan allmän andaktsövning, vigsel eller begravning eller dylik akt, domstols förhandling eller annan statlig eller kommunal förrättning eller allmän sammankomst för överläggning, undervisning eller åhörande av föredrag, döms för störande av förrättning eller av allmän sammankomst till böter eller fängelse i högst sex månader.

För störande av förrättning eller av allmän sammankomst döms också den som genom våldshandling eller oljud eller på annat dylikt sätt stör eller söker hindra förhandling vid Internationella brottmålsdomstolen. Lag (2009:1281).

Rättsfall (1)

NJA 1993 s. 360: Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:1281

5 § Den som muntligen inför menighet eller folksamling, i skrift som sprides eller utlämnas för spridning eller i annat meddelande till allmänheten uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet, dömes för uppvigling till böter eller fängelse i högst sex månader.

För uppvigling skall dömas även den som muntligen inför en samling av krigsmän eller i annat meddelande till krigsmän uppmanar eller på annat sätt söker förleda dem till en handling eller underlåtenhet som innebär att de åsidosätter vad som åligger dem i tjänsten.

I ringa fall skall ej dömas till ansvar. Vid bedömande huruvida ringa fall föreligger skall särskilt beaktas, om det förelegat endast obetydlig fara för att uppmaningen eller försöket skulle leda till efterföljd.

Är brottet med hänsyn till att gärningsmannen sökt förleda till allvarligt brott eller eljest att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst fyra år. Lag (1986:645).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1986:645, 1970:225

6 § Om en samling av krigsmän gemensamt hotar att med våld sätta sig upp mot förman, döms för myteri till böter eller fängelse i högst fyra år. Anstiftare och anförare döms dock till fängelse i högst sex år.

Har deltagarna i ett myteri gemensamt brukat våld mot person eller egendom, döms deltagarna till fängelse i högst sex år. Anstiftare och anförare döms dock till fängelse i högst arton år eller på livstid.

Om brottet annars är att anse som grovt, döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen har begåtts under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara. Lag (2009:396).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2009:396, 1986:645, 1976:509

7 § Har upphört att gälla genom lag (1970:225).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1970:225

8 § Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet. Lag (2002:800).

Kommentar

1) Ett spridande av 2) ett hot eller missaktning 3) måste ske på allmän plats och 4) till fler än ett fåtal personer, se NJA 1999 s. 702. Jämför 16 kap. 1 § där det konstaterats att åtminstone 13 människor utgör en folksamling, se RH 2005:30.

Rättsfall (11)

NJA 1982 s. 128: En person har vid infarten till en campingplats satt upp en skylt, på vilken...
NJA 1996 s. 577: En person, som bland människor på allmän plats burit vissa märken på sin...
NJA 1999 s. 702: Uttalanden som innefattat missaktning för folkgrupp genom anspelning på hudfärg...
NJA 2005 s. 805: I en predikan har gjorts nedsättande uttalanden om homosexuella. Åtal för hets...
NJA 2006 s. 467: Ett flygblad som spritts i en skola har innehållit uttalanden om homosexuella....
NJA 2007 s. 805: Fråga om ansvar för hets mot folkgrupp; enligt brottsbalken beträffande den som...
RH 1997:28: Bärande av armbindel med nazistiskt hakkors har i och för sig ansetts kunna...
RH 1997:53: Nazistisk demonstration med nazistiska symboler, romerska hälsningar,...
RH 1998:77: Fråga om rasistiskt meddelande, förmedlat genom bärande av en armbindel med...
RH 2000:72: En person har uttryckt missaktning för andra folkgrupper än den egna genom att...
RH 2002:40: Omständigheten att skriften "Judefrågan" publicerats år 1936 har ansetts sakna...

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (4)

9 § En näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom eller henne till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, ska dömas för olaga diskriminering till böter eller fängelse i högst ett år.

Vad som sägs i första stycket om en näringsidkare tillämpas också på den som är anställd i näringsverksamhet eller annars handlar på en näringsidkares vägnar samt på den som är anställd i allmän tjänst eller innehar allmänt uppdrag.

För olaga diskriminering döms även anordnare av allmän sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare till sådan anordnare, om han eller hon diskriminerar någon på grund av hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att vägra honom eller henne tillträde till sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för andra.

Om någon som avses i första-tredje styckena på sätt som där sägs diskriminerar annan på grund av hans eller hennes sexuella läggning, döms likaledes för olaga diskriminering. Lag (2008:569).

Rättsfall (6)

NJA 1985 s. 226: En företrädare för ett kommunalt bostadsföretag har nekat en zigenare att hyra...
NJA 1994 s. 511: Ägare till hyresfastighet, som vägrat en kvinna att hyra en lägenhet i...
NJA 1996 s. 768: Olaga diskriminering? 16 kap 9 § BrB.
NJA 1999 s. 556: Ett varuhus har i brottsförebyggande syfte uppställt förbud för personer klädda...
NJA 1999 s. 639: Olaga diskriminering?
RH 2008:62: En ledamot i en socialnämnd har i samband med beslut om yttrande till en...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (4)

10 § Den som obehörigen flyttar, skadar eller skymfligen behandlar lik eller avlidens aska, öppnar grav eller eljest gör skada eller ofog på kista, urna, grav eller annat de dödas vilorum eller på gravvård, döms för brott mot griftefrid till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1993:207).

Kommentar

Tilltalad som frikänts från åtal för mord och vållande till annans död misstänktes ha kört omkring med en död person i bagageluckan på en bil. Om det hade kunnat visas att den tilltalade flyttat, transporterat och gömt den döda kroppen skulle den gjort sig skyldig till brott mot griftefriden, se NJA 2003 s. 113. I bedömning om griftefrid kan det bli aktuellt även att beakta skador på kulturhistoriska samt konstnärliga värden i begravningsplatser då dessa utgör en del av vår kulturmiljö och ska både vårdas och underhållas så att dess kulturhistoriska värde inte minskas eller förvanskas. Till begravningsplatser räknas även byggnader på en begravningsplats som inte är kyrkobyggnad samt fasta anordningar såsom murar och portaler. Ytterligare en omständighet är att begravningsplatser ska hållas i ordnat och värdigt skick och att den helgd som tillkommer de dödas vilorum alltid ska iakttas, se RH 1997:54. Att ett stort antal gravplatser och gravanordningar skadats och där ett stort antal anhöriga drabbat om agerandet är systematiskt kan utgöra försvårande omständigheter, se RH 1997:54 1997:79. Två personer på en skola som 1) varken omfattats av den dödes avsikt när den donerat sin kropp till forskningen eller 2) fått en behörig vidareöverlåtelse av den anatomiska institution som omfattats av donationen dömdes för griftefrid då de obehörigen flyttat, balsamerat, förvarat samt beträffande en av kropparna öppnat och sönderdelat den. Att de dödas anhöriga godkänt att skolan fick använda kropparna i forskning spelade ingen roll, se RH 1997:79

Rättsfall (3)

NJA 2003 s. 113: Fråga om beviskravet i mål om brott mot griftefrid.
RH 1997:54: Ungdomar har på kyrkogårdar haft omkull eller sönderbrutit gravvårdar m.m. samt...
RH 1997:79: En tidigare obduktionstekniker, som planerade att öppna en chiropraktorskola...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1993:207

10 a § Den som

  • 1. skildrar barn i pornografisk bild,
  • 2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan,
  • 3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
  • 4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller
  • 5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon berett sig tillgång till

döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.

Är ett brott som avses i första stycket ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Med barn avses en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år. Är pubertetsutvecklingen fullbordad, ska ansvar för gärning enligt första stycket 2-5 dömas ut bara om det av bilden och omständigheterna kring den framgår att den avbildade personen är under arton år.

Den som i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte av oaktsamhet sprider en sådan bild som avses i första stycket, döms som sägs där eller i andra stycket.

Är brott som avses i första stycket att anse som grovt, döms för grovt barnpornografibrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det har begåtts yrkesmässigt eller i vinstsyfte, utgjort ett led i brottslig verksamhet som utövats systematiskt eller i större omfattning, avsett en särskilt stor mängd bilder eller avsett bilder där barnen är särskilt unga, utsätts för våld eller tvång eller utnyttjas på annat särskilt hänsynslöst sätt. Lag (2010:1357).

Kommentar

En bild är pornografisk om den är utmanande och som syfte har att påverka betraktaren sexuellt. Om däremot dess syfte är att vara och används i vetenskapliga, exempelvis medicinska, eller konstnärliga syften så är bilden inte pornografisk. Bilder som däremot visar barn begå sexuella handlingar är alltid pornografiska oavsett om vuxna finns med i bilden eller inte. Även om ett barn på en serie bilder varit påklätt i början av serien och just den bilden inte i sig varit pornografisk, har hela bildserien bedömts som barnpornografi om efterföljande bilder i den varit av den karaktären (NJA 2002 s. 265). Det är inte straffbart att endast titta på en barnpornografisk bild på en datorskärm, däremot uppstår ett innehav om skildringen sparas genom att t.ex. överföras till datorns hårddisk (RH 2007:21 prop. 1997/98:43 s. 164-165 och SOU 1997:29 s. 276). Straffbart innehav upphör först när disketter eller annat lagringsmedel på vilken bilder raderats antingen förstörts eller fyllts med annat innehåll så att de tidigare raderade bilderna skrivits över med innebörden att det olagliga innehållet inte längre kan återskapas (RH 2007:21). Ibland kan ett innehav vara försvarligt men då är det syftet med befattningen med barnpornografi som skall vara bestämmande för om innehavet skall anses försvarligt eller inte (RH 2001:30 och 1997/98:KU 19). 1 st.: En inte speciellt omfattande spridning som skett till en relativt begränsad krets och inte präglats av systematik eller förslagenhet har bedömts som normalgraden av brott (NJA 2003 s. 307). 3 st.: Om en person är över 18 år men porträtteras så att den kan uppfattas som vore den att se som under 18 år så kan det falla in under brottet. Avgörande för bedömningen av om en bild föreställer ett barn är alltså den framställda pubertetsutvecklingen och inte den faktiska åldern, även en person som biologiskt ännu är kvar i puberteten men fysiskt är över 18 år och framställs på bild kan utgöra grund för brott. Barnens ålder ska alltså bedömas efter vad som framgår av själva bilderna och hur de presenteras (NJA 2005 s. 80). Att barnens faktiska ålder inte behövs bevisas innebär att de avbildade personerna inte behövs identifieras och förhöras för att lagföring ska kunna ske (NJA 2005 s. 80). 5 st.: Ett rent innehavsbrott torde sällan motiverar att gärningen bedöms som grov. (Prop. 1997/98:43 s. 96 f.) I paragrafen räknas variabler som tillsammans kan göra att ett brott ses som grovt, uppräkningen är inte uttömmande (NJA 2003 s. 307). Som sådana variabler räknas dokumentation av ett verkligt övergrepp (RH 2001:30), att det bedrivits en slags ”marknadsföring”(NJA 2002 s. 265), bilder där barnen är särskilt unga (NJA 2002 s. 265). Särskilt stor mängd bilder: Spridning av drygt 8 000 barnpornografiska bilder bedömdes inte ensamt utgöra grovt brott utan även andra variabler räknades in - materialet hölls tillgängligt för en stor krets personer, verksamheten var systematisk, det bedrivits någon slags ”marknadsföring” (NJA 2002 s. 265).

Rättsfall (11)

NJA 2002 s. 265: Vid grovt barnpornografibrott har brottslighetens art ansetts utgöra skäl att...
NJA 2003 s. 307: Fråga om påföljd vid barnpornografibrott.
NJA 2005 s. 80: I mål om ansvar för barnpornografibrott har ansetts att den tilltalades vetskap...
NJA 2011 s. 386: Fråga om presumtion för fängelse vid utnyttjande av barn för sexuell posering...
NJA 2012 s. 400: Innehav av mangateckningar med ett barnpornografiskt innehåll men icke...
RH 1996:87: Vid tolkning av begreppet "barn" i 16 kap. 10 a § brottsbalken har den av...
RH 1998:22: Yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring ansågs inte vara artbrott....
RH 2001:30: Innehav av 5 490 bilder och 38 filmer med barnpornografiskt material har inte...
RH 2007:21: Den tilltalade har innehaft bilder med barnpornografiskt innehåll, dels på...
RH 2012:86: Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års...
RH 2013:49: En man med visst psykiatriskt funktionshinder berövade en nioårig flicka...

Lagrumshänvisningar hit (14)

Ändringar/Förarbeten (6)

10 b § Förbuden i 10 a § mot skildring och innehav gäller inte den som enligt första eller andra stycket i den paragrafen framställer en pornografisk bild av barn, om skillnaden i ålder och utveckling mellan den avbildade personen och den som framställer bilden är ringa och omständigheterna i övrigt inte påkallar att ansvar döms ut.

Inte heller gäller förbuden den som tecknar, målar eller på något annat liknande hantverksmässigt sätt framställer en sådan bild, om bilden inte är avsedd att spridas, överlåtas, upplåtas, förevisas eller på annat sätt göras tillgänglig för andra.

Även i andra fall ska en gärning inte utgöra brott, om gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig. Lag (2010:399).

Rättsfall (3)

RH 1996:87: Vid tolkning av begreppet "barn" i 16 kap. 10 a § brottsbalken har den av...
RH 1998:22: Yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring ansågs inte vara artbrott....
RH 2000:97: Påföljden för yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring har med hänsyn till...

Ändringar/Förarbeten (4)

10 c § Den som i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring, döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig, för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring. Sprider någon av oaktsamhet en skildring som avses i första stycket och sker spridningen i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte, döms till ansvar enligt första stycket. Lag (2010:1881).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

10 d § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte till den som är under femton år lämnar ut en film, ett videogram eller en annan teknisk upptagning med rörliga bilder som innefattar ingående skildringar av verklighetstrogen karaktär som återger våld eller hot om våld mot människor eller djur döms för otillåten utlämning av teknisk upptagning till böter eller fängelse i högst sex månader.

Första stycket gäller inte filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar med rörliga bilder med samma innehåll som en framställning som Statens medieråd har godkänt för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år. Första stycket gäller inte heller offentliga förevisningar av rörliga bilder i filmer eller videogram eller i en uppspelning ur en databas.

Har en teknisk upptagning med rörliga bilder försetts med ett intyg om att en framställning med samma innehåll har godkänts av Statens medieråd för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år, ska ansvar enligt första stycket inte dömas ut. Detta gäller dock inte om intyget var oriktigt och den som har lämnat ut upptagningen har insett eller borde ha insett det. Lag (2010:1881).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1881

11 § Den som på eller vid allmän plats genom skyltning eller annat liknande förfarande förevisar pornografisk bild på sätt som är ägnat att väcka allmän anstöt dömes för otillåtet förfarande med pornografisk bild till böter eller fängelse i högst sex månader. Det samma gäller den som med posten sänder eller på annat sätt tillställer någon pornografisk bild utan föregående beställning. Lag (1970:225).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1970:225

12 § Den som bland barn eller ungdom sprider en skrift, bild eller teknisk upptagning som genom sitt innehåll kan verka förråande eller eljest medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran, döms för förledande av ungdom till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1998:1444).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1998:1444

13 § Om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, genom misshandel, överansträngning eller vanvård eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande, dömes för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1972:629).

Rättsfall (8)

NJA 2006 s. 339: Brottslighetens art har i ett fall av djurplågeri inte ansetts utgöra skäl att...
RH 1993:163: En kopplad hund har råkat i slagsmål med en löst springande hund. Den kopplade...
RH 1993:22: Lantbrukare med svinuppfödningsverksamhet har anbringat en 20 cm lång ståltråd...
RH 1993:94: Bevisvärdering och påföljdsbestämning i mål angående djurplågeri.
RH 1994:1: Stallägares ansvar för inhyst djur.
RH 1999:85: Hästar på ett ridcenter fick - eller riskerade få - foder som var skadligt....
RH 2005:31: Fråga om travkusk, som i tävlingssammanhang under en sträcka av cirka 220 meter...
RH 2011:19: I två fall av djurplågeri, där gärningsmännen uppsåtligen utsatt två kaniner...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1972:629, 1965:726

14 § Anordnar någon olovligen för allmänheten spel eller liknande verksamhet, vars utgång helt eller till väsentlig del beror på slumpen, och framstår verksamheten med hänsyn till sin art, insatsernas ekonomiska värde och övriga omständigheter som äventyrlig eller ägnad att tillföra anordnaren en betydande ekonomisk vinning, dömes för dobbleri till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som tillåter en sådan verksamhet i en lägenhet eller ett annat utrymme som han upplåtit åt allmänheten. Lag (1986:1007).

Rättsfall (3)

NJA 1985 s. 316: Deltagare i pokertävling överlämnade till anordnaren av denna insatser, avsedda...
NJA 2006 s. 246: Ändringar i lotterilagen (1994:1000) har med stöd av ett inhämtat...
NJA 2011 s. 45: En variant av poker (TexasHold´em) har i ett visst fall när den spelats i...

Ändringar/Förarbeten (3)

14 a § Är brott som i 14 § första stycket sägs att anse som grovt, skall för grovt dobbleri dömas till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om verksam- heten bedrivits yrkesmässigt, omfattat avsevärda belopp eller eljest varit av särskilt farlig art. Lag (1982:1061).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1982:1061, 1972:222

15 § Den som genom oriktig uppgift att det föreligger fara för en eller flera människors liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom föranleder onödig säkerhetsåtgärd, döms för falskt larm till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brott som avses i första stycket grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Den som genom missbruk av larm, nödsignal eller annan liknande anordning föranleder onödig utryckning av Polismyndigheten, kommunal organisation för räddningstjänst, ambulans, militär, sjöräddning eller annat organ för allmän bevakningstjänst, döms för missbruk av larmanordning till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (2014:615).

Rättsfall (2)

NJA 2001 s. 627: Fråga om olaga hot och falskt larm skall anses som grova brott. Tillika fråga...
RH 2014:36: Fråga om falskt larm har varit att bedöma som grovt brott (bombhot i centrala...

Ändringar/Förarbeten (6)

16 § Den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende till penningböter. Lag (1991:240).

Rättsfall (2)

NJA 1981 s. 1010: Enbart det förhållandet att någon på allmän plats och i andras åsyn dricker...
RH 1997:24: Under firandet av Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag har en person...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1980:1133, 1976:510, 1991:240
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

17 § För förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja myteri döms till ansvar enligt vad som sägs i 23 kap. Detsamma ska gälla försök eller förberedelse till grovt dobbleri, försök till sådant barnpornografibrott som avses i 10 a § första stycket och försök eller förberedelse till grovt barnpornografibrott. Lag (2010:399).

Ändringar/Förarbeten (5)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

17 § För förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra myteri döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förberedelse till grovt dobbleri, försök till sådant barnpornografibrott som avses i 10 a § första stycket och försök eller förberedelse till grovt barnpornografibrott. Lag (2016:508).

Ändringar/Förarbeten (5)

18 § Får den som med nyttjanderätt har upplåtit en lägenhet vetskap om att lägenheten helt eller till väsentlig del används för dobbleri eller grovt dobbleri eller för försök eller förberedelse till grovt dobbleri och underlåter han att göra vad som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra, skall han, om den brottsliga verksamheten fortsätter eller återupptas i lägen- heten, anses ha främjat denna och dömas till ansvar enligt vad som föreskrivs om medverkan i 23 kap. Lag (1980:892).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1980:892
19 § Har upphävts genom lag (2010:1881).

17 kap. Om brott mot allmän verksamhet m.m.

Kommentar

Skyddsintresset i detta kapitel är personer som fullgör myndighetsutövning HD har beskrivit dem som befattningshavare som utövar ett för det allmänna viktiga funktioner, se NJA 2000 s. 116 och NJA 2001 s. 859 . Hit hör till exempel personer inom rättsväsendet, biljettkontrollanter, socialsekreterare, kasernvakter och personer som ensamma ansvarar för ordningen som tågbefälhavare. Även personer inom den allmänna laglydnaden vilken förutom poliser även omfattar ordningsvakter, kriminalvårdare, kronoassistenter, trafikövervakare och parkeringsvakter för att nämna några.

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

1 § Den som med våld eller hot om våld förgriper sig å någon i hans myndighetsutövning eller för att tvinga honom till eller hindra honom från åtgärd däri eller hämnas för sådan åtgärd, dömes för våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma skall gälla, om någon sålunda förgriper sig mot den som tidigare har utövat myndighet för vad denne däri gjort eller underlåtit. Lag (1975:667).

Kommentar

För att utöva våld å person räcker det med att gärningsmannen håller fast sitt offer. Vid hot måste gärningen vara allvarligt menad men den behöver inte ha framkallat allvarlig fruktan. Ett angrepp kan ske under tjänsten eller utanför tjänsten. Sker angreppet i tjänsten klassas det som om gärningen förövas mot tjänstemannen. Om däremot angreppet sker på fritiden utanför tjänsten, klassas det som om gärningen förövas mot tjänstemannen om angreppet avsett en tidigare eller avser att påverka en senare utövning av tjänsten. Skyddet varar även livet ut så länge som gärningen kan uppfattas som ett angrepp mot det som representerade tjänsten och skyddet omfattar även en tjänsteman som utövar oriktig myndighetsutövning. Det krävs att en gärningsman vet att offret är myndighetsutövare, en i tjänsten civilklädd person kan få till följd att gärningsmannen bedöms sakna uppsåt annat än brott mot 3 kap. I NJA 2000 s. 116 beskriver HD gärningen som ett artbrott med en stark presumtion för fängelse då befattningshavare som utövar för det allmänna viktiga funktioner inte skall hindras att utöva dessa effektivt och opartiskt.

Rättsfall (16)

NJA 1984 s. 898: Val av påföljd för våld mot tjänsteman.
NJA 1992 s. 528: Ringa våld mot tjänsteman?
NJA 2001 s. 859: Våld mot taxichaufför har bedömts som våld mot tjänsteman. Påföljden har...
NJA 2015 s. 668: Ansvar för våld mot tjänsteman förutsätter våld på person, dvs. misshandel...
RH 1995:93: Hot om att låta spränga kronofogdemyndighet i luften har framförts per telefon...
RH 2001:11: Spark mot en taxichaufför har bedömts som våld mot tjänsteman.
RH 2002:5: Hot om våld mot biljettkontrollant i tunnelbanan har bedömts som ringa brott....
RH 2004:90: En civilklädd väktare på ett varuhus blev i samband med att han skulle gripa en...
RH 2008:43: Trots att målsägandens berättelse framstått som både trovärdig och...
RH 2013:61: Att förolämpa en tjänsteman i dennes myndighetsutövning har inte ansetts vara...
RH 2014:18: Hot om våld har framförts per telefon till tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten...
RH 2015:67: Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat.
RH 2015:68: Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat.
RH 2015:69: Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat.
RH 2015:70: Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat.
RH 2015:71: Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat.

Lagrumshänvisningar hit (9)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1974:565, 1975:667, 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

1 § Den som med våld eller hot om våld förgriper sig på en tjänsteman i hans eller hennes myndighetsutövning eller för att tvinga tjänstemannen till eller hindra honom eller henne från en åtgärd i myndighetsutövningen eller för att hämnas för en sådan åtgärd döms för våld eller hot mot tjänsteman till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller om någon på detta sätt förgriper sig mot en tjänsteman som tidigare har utövat myndighet för vad han eller hon har gjort eller underlåtit att göra i myndighetsutövningen.

Om brottet är grovt döms för grovt våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen

  • 1. har innefattat våld av allvarligt slag,
  • 2. har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars har varit av allvarligt slag, eller
  • 3. annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. Lag (2016:508).

Kommentar

För att utöva våld å person räcker det med att gärningsmannen håller fast sitt offer. Vid hot måste gärningen vara allvarligt menad men den behöver inte ha framkallat allvarlig fruktan. Ett angrepp kan ske under tjänsten eller utanför tjänsten. Sker angreppet i tjänsten klassas det som om gärningen förövas mot tjänstemannen. Om däremot angreppet sker på fritiden utanför tjänsten, klassas det som om gärningen förövas mot tjänstemannen om angreppet avsett en tidigare eller avser att påverka en senare utövning av tjänsten. Skyddet varar även livet ut så länge som gärningen kan uppfattas som ett angrepp mot det som representerade tjänsten och skyddet omfattar även en tjänsteman som utövar oriktig myndighetsutövning. Det krävs att en gärningsman vet att offret är myndighetsutövare, en i tjänsten civilklädd person kan få till följd att gärningsmannen bedöms sakna uppsåt annat än brott mot 3 kap. I NJA 2000 s. 116 beskriver HD gärningen som ett artbrott med en stark presumtion för fängelse då befattningshavare som utövar för det allmänna viktiga funktioner inte skall hindras att utöva dessa effektivt och opartiskt.

Rättsfall (16)

NJA 1984 s. 898: Val av påföljd för våld mot tjänsteman.
NJA 1992 s. 528: Ringa våld mot tjänsteman?
NJA 2001 s. 859: Våld mot taxichaufför har bedömts som våld mot tjänsteman. Påföljden har...
NJA 2015 s. 668: Ansvar för våld mot tjänsteman förutsätter våld på person, dvs. misshandel...
RH 1995:93: Hot om att låta spränga kronofogdemyndighet i luften har framförts per telefon...
RH 2001:11: Spark mot en taxichaufför har bedömts som våld mot tjänsteman.
RH 2002:5: Hot om våld mot biljettkontrollant i tunnelbanan har bedömts som ringa brott....
RH 2004:90: En civilklädd väktare på ett varuhus blev i samband med att han skulle gripa en...
RH 2008:43: Trots att målsägandens berättelse framstått som både trovärdig och...
RH 2013:61: Att förolämpa en tjänsteman i dennes myndighetsutövning har inte ansetts vara...
RH 2014:18: Hot om våld har framförts per telefon till tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten...
RH 2015:67: Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat.
RH 2015:68: Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat.
RH 2015:69: Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat.
RH 2015:70: Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat.
RH 2015:71: Våld och hot mot tjänsteman - summariska referat.

Lagrumshänvisningar hit (9)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1974:565, 1975:667, 2016:508
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

2 § Den som, annorledes än i 1 § sägs, för att tvinga eller hindra någon i hans myndighetsutövning eller för att hämnas för åtgärd däri, otillbörligen företager gärning, som för honom medför lidande, skada eller annan olägenhet, eller hotar därmed, dömes för förgripelse mot tjänsteman till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst fyra år. Lag (1975:667).

Kommentar

Skyddskretsen vid förgripelse mot tjänsteman är vidare än i 1 §, både myndighetsutövaren samt familjemedlemmarna skyddas. Däremot omfattar inte skyddet situationer där en gärningsman angriper en tjänsteman för att dennes anhöriga gjort något. Medans hotet eller våldet i 1 § riktas mot tjänstemannen straffbelägger denna paragraf sådana hot och våld som ej omfattas av 1 §. Omfattas gör hot eller våld som riktas mot tjänstemannens närmaste krets och har som syfte att påverka denne i beslutsfattandet. Genom att utsätta en tjänsteman för ett psykiskt lidande, en ekonomisk skada eller annan olägenhet kan gärningsmannen uppnå ett syfte. Syftet kan vara att tvinga eller hindra denne i sin myndighetsutövning men även hämnas mot tjänstemannen för tidigare myndighetsutövning. I Svea hovrätts dom den 19 maj 2010 i mål nr B 9382-09 ansåg domstolen att en person som ryckt undan ett block från en parkeringsvakt i syfte att få vakten att makulera en parkeringsbot gjort sig skyldig till brottet.

Rättsfall (2)

RH 2008:43: Trots att målsägandens berättelse framstått som både trovärdig och...
RH 2013:61: Att förolämpa en tjänsteman i dennes myndighetsutövning har inte ansetts vara...

Lagrumshänvisningar hit (7)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1975:667, 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

2 § Den som, på något annat sätt än som anges i 1 §, otillbörligen utför en gärning som syftar till att tvinga eller hindra en tjänsteman i hans eller hennes myndighetsutövning eller att hämnas för en åtgärd i myndighetsutövningen och som för tjänstemannen medför lidande, skada eller annan olägenhet, eller hotar med en sådan gärning, döms för förgripelse mot tjänsteman till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om brottet är grovt döms för grov förgripelse mot tjänsteman till fängelse i högst fyra år. Lag (2016:508).

Kommentar

Skyddskretsen vid förgripelse mot tjänsteman är vidare än i 1 §, både myndighetsutövaren samt familjemedlemmarna skyddas. Däremot omfattar inte skyddet situationer där en gärningsman angriper en tjänsteman för att dennes anhöriga gjort något. Medans hotet eller våldet i 1 § riktas mot tjänstemannen straffbelägger denna paragraf sådana hot och våld som ej omfattas av 1 §. Omfattas gör hot eller våld som riktas mot tjänstemannens närmaste krets och har som syfte att påverka denne i beslutsfattandet. Genom att utsätta en tjänsteman för ett psykiskt lidande, en ekonomisk skada eller annan olägenhet kan gärningsmannen uppnå ett syfte. Syftet kan vara att tvinga eller hindra denne i sin myndighetsutövning men även hämnas mot tjänstemannen för tidigare myndighetsutövning. I Svea hovrätts dom den 19 maj 2010 i mål nr B 9382-09 ansåg domstolen att en person som ryckt undan ett block från en parkeringsvakt i syfte att få vakten att makulera en parkeringsbot gjort sig skyldig till brottet.

Rättsfall (2)

RH 2008:43: Trots att målsägandens berättelse framstått som både trovärdig och...
RH 2013:61: Att förolämpa en tjänsteman i dennes myndighetsutövning har inte ansetts vara...

Lagrumshänvisningar hit (7)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1975:667, 2016:508
3 § Har upphävts genom lag (1975:667).

4 § Den som, utan att fall är för handen som förut i detta kapitel är sagt, genom att sätta sig till motvärn eller eljest med våld söker hindra någon i hans myndighetsutövning, dömes för våldsamt motstånd till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1975:667).

Kommentar

Genom att någon bara lägger sig ner så att andra personer tvingas bära bort personen innebär det inte att personen gör sig skyldig till våldsamt motstånd. För att ställas till ansvar enligt paragrafen ställs det som krav att gärningsmannen på något vis anstränger sig fysiskt för att hindra annan i dess myndighetsutövning. Det ställs inte heller något krav på att gärningsmannen skall lyckas med sitt motstånd. Även i situationer där myndighetsutövningen är felaktig kan en person dömas för våldsamt motstånd, se RH 1992:25. Motståndet kan ske på olika sätt, myndighetsperson som blir undanträngd, det slits i kläder, krängande med kroppen, klänga sig kvar på föremål eller utöva våld. Ofta döms även för brott mot 1 §.

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1975:667

5 § Vad i 1, 2 och 4 §§ stadgas skall ock gälla, om någon på sätt som i nämnda paragrafer sägs förgriper sig mot eller hindrar den, som enligt särskilt föreskrift skall åtnjuta samma skydd som är förenad med myndighetsutövning eller som är eller har varit kallad att biträda förrättningsman vid åtgärd som omfattas av sådant skydd. Lag (1975:667).

Kommentar

Skyddet tillkommer den som inte skyddas enligt 1, 2 och 4 §§ utan utövar myndighetsutövning enligt särskild föreskrift, biträder förrättningsman eller är person från annan stat men som är i Sverige och fullgör myndighet. Någon som arbetar enligt särskild föreskrift har en föreskrift som reglerar deras arbete exempelvis ordningsvakter, väktare och tunnelbaneförare har sådana föreskrifter. Att någon biträder en förrättningsman innebär att en privatperson blivit kallad att hjälpa till vid en offentlig förrättning av en myndighetsperson eller myndighet. Däremot får inte privatpersonen uppmanas, beordras eller bes om hjälp av en myndighetsperson då en situation redan uppstått för att omfattas av skyddet, se NJA 1985 s. 337. Det sista fallet inträffar då en utländsk myndighetsperson i Sverige inom ramarna för ett internationellt samarbete med annat land fullgör myndighetsutövning, till exempel kan nämnas EU medlem som till Sverige inom ramen för samarbetet skickar poliser vilka då skyddas enligt denna paragraf.

Rättsfall (4)

NJA 2001 s. 859: Våld mot taxichaufför har bedömts som våld mot tjänsteman. Påföljden har...
RH 2001:11: Spark mot en taxichaufför har bedömts som våld mot tjänsteman.
RH 2004:90: En civilklädd väktare på ett varuhus blev i samband med att han skulle gripa en...
RH 2013:61: Att förolämpa en tjänsteman i dennes myndighetsutövning har inte ansetts vara...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1975:667

6 § Tjänstemän vid Internationella brottmålsdomstolen ska i sin tjänsteutövning vara skyddade enligt bestämmelserna i 1, 2 och 4 §§ på motsvarande sätt som om det hade varit fråga om svensk myndighetsutövning. För försök eller förberedelse till brott enligt 1 § mot en sådan person tillämpas 16 §. Lag (2009:1281).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2009:1281, 1976:509
7 § Har upphävts genom lag (2012:301).

8 § Den som vid val till allmän befattning eller vid annan utövning av rösträtt i allmänt ärende söker hindra omröstningen eller förvanska dess utgång eller annars otillbörligen inverka på omröstningen, döms för otillbörligt verkande vid röstning till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas, om det förövats med våld eller hot om våld eller innefattat missbruk av tjänsteställning.

Den som tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för att i allmänt ärende rösta på visst sätt eller inte rösta, döms, om det inte är tagande av muta, för tagande av otillbörlig förmån vid röstning till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (2012:301).

Kommentar

Paragrafen skyddar rösträtten och straffbelägger vissa handlingar vid omröstningar av olika slag. Omröstningarna kan avse val till allmän befattning eller annan utövning av rösträtt i allmänhet där ingrepp i själva röstningen för att exempelvis hindra den genom att gömma valsedlar straffas. Även där någon på ett otillbörligt sätt påverkar enskilda straffas. Hit kan nämnas att någon lurar annan om när eller var omröstning skall ske eller med hot hindrar annan utöva sin rösträtt eller att köpa röster. Däremot skyddas inte olika debatter, rösträtten i enskilt ärende, överläggningar eller då annans yttrandefrihet kan påverkas, jämför 16 kap. 4 §. 2 st.: Som grovt brott räknas om en valförrättare uppsåtligen räknar fel eller missbrukar sin ställning.

Rättsfall (1)

RH 2005:51: Två personer har medverkat som bud och vittnen vid budröstning trots att...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1977:103, 1975:667, 2012:301

9 § Söker någon obehörigen skaffa sig kännedom om vad som angående utövning av rösträtt i allmänt ärende skall hållas hemligt, dömes för brott mot rösthemlighet till böter eller fängelse i högst sex månader.

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

10 § Den som med våld eller hot om våld angriper någon för att denne gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra någon från en sådan åtgärd, döms för övergrepp i rättssak till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma ska gälla, om man med någon annan gärning, som medför lidande, skada eller olägenhet, eller med hot om en sådan gärning angriper någon för att denne avlagt vittnesmål eller annars avgett utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom eller henne från att avge en sådan utsaga.

Med domstol eller annan myndighet i första stycket avses även en dömande kammare eller ett annat organ i Internationella brottmålsdomstolen.

Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst två och högst åtta år. Lag (2009:1281).

Kommentar

Skyddsintresset är att någon som har begått ett brott inte skall gå fri därför att ingen vågar anmäla brott. Skyddsobjekten är vittnen och andra än vittnen som hörs av en offentlig myndighet då den gör eller skall göra utredning, i många fall avser detta den som gör anmälan till polis eller annan myndighet. Det är den som tar initiativet till att skaffa någon rätt som skyddas oavsett om det gäller en själv, en viss part eller ett ombud som för talan för annan person. Syftet med övergreppet skall vara att hindra anmälan från att ske och att hämnas en eventuell framtida anmälan.

Rättsfall (3)

RH 2003:23: Straffmätning avseende övergrepp i rättssak, grovt brott, och anstiftan av...
RH 2005:12: Övergrepp i rättssak har bedömts som ringa brott.
RH 2012:24: Pistolskott genom lår och underben i syfte att bestraffa en person som inte...

Ändringar/Förarbeten (6)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

10 § Den som med våld eller hot om våld angriper någon för att han eller hon gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra någon från en sådan åtgärd döms för övergrepp i rättssak till fängelse i högst fyra år. Detsamma gäller den som med någon annan gärning, som medför lidande, skada eller olägenhet, eller med hot om en sådan gärning angriper någon för att han eller hon avlagt vittnesmål eller annars avgett utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom eller henne från att avge en sådan utsaga.

Med domstol eller annan myndighet i första stycket avses även en dömande kammare eller ett annat organ i Internationella brottmålsdomstolen.

Om brottet är grovt döms för grovt övergrepp i rättssak till fängelse i lägst två och högst åtta år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas

  • 1. om det har uppkommit eller funnits risk för betydande men för det allmänna eller någon enskild,
  • 2. om gärningen har innefattat våld eller hot av allvarligt slag, eller
  • 3. om gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Om brottet är ringa döms för ringa övergrepp i rättssak till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (2016:508).

Kommentar

Skyddsintresset är att någon som har begått ett brott inte skall gå fri därför att ingen vågar anmäla brott. Skyddsobjekten är vittnen och andra än vittnen som hörs av en offentlig myndighet då den gör eller skall göra utredning, i många fall avser detta den som gör anmälan till polis eller annan myndighet. Det är den som tar initiativet till att skaffa någon rätt som skyddas oavsett om det gäller en själv, en viss part eller ett ombud som för talan för annan person. Syftet med övergreppet skall vara att hindra anmälan från att ske och att hämnas en eventuell framtida anmälan.

Rättsfall (3)

RH 2003:23: Straffmätning avseende övergrepp i rättssak, grovt brott, och anstiftan av...
RH 2005:12: Övergrepp i rättssak har bedömts som ringa brott.
RH 2012:24: Pistolskott genom lår och underben i syfte att bestraffa en person som inte...

Ändringar/Förarbeten (6)

11 § Om någon döljer den som förövat brott, hjälper honom eller henne att undkomma, undanröjer bevis om brottet eller på annat dylikt sätt motverkar att det uppdagas eller beivras, döms för skyddande av brottsling till böter eller fängelse i högst ett år.

För skyddande av brottsling döms också den som undanröjer bevis om brott som är föremål för ett rättsligt förfarande vid Internationella brottmålsdomstolen eller på annat dylikt sätt motverkar att det uppdagas eller beivras.

Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

Den som inte insåg men hade skälig anledning att anta att den andre var brottslig, döms till böter.

Ansvar ska inte dömas ut om gärningen är att anse som ringa med hänsyn till gärningsmannens förhållande till den brottslige och övriga omständigheter. Lag (2009:1281).

Rättsfall (4)

NJA 1990 s. 175: Straffrihetsregeln i 17 kap 11 § 3 st BrB.
NJA 1996 s. 176: Beviskravet i mål om våldtäkt. Tillika fråga om skyddande av brottsling. 6 kap...
NJA 2015 s. 31: Skyddande av brottsling. Räckvidden av straffbestämmelsen i 17 kap. 11 §...
RH 1999:86: Frågor om nödvärn, brottsrubricering och straffmätning vid uppsåtligt dödande....

Ändringar/Förarbeten (4)

12 § Hjälper man den som är intagen på kriminalvårdsanstalt eller som är häktad eller anhållen eller som annars är med laga rätt berövad friheten att komma lös eller främjar man, efter det han avvikit, hans flykt genom att dölja honom eller genom annan sådan åtgärd, döms för främjande av flykt till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

Till ansvar skall inte dömas om gärningen är att anse som ringa med hänsyn till frihetsberövandets art och syfte, gärningsmannens tillvägagångssätt och hans förhållande till den vars flykt han har främjat. Lag (1993:207).

Rättsfall (4)

NJA 1990 s. 175: Straffrihetsregeln i 17 kap 11 § 3 st BrB.
NJA 1990 s. 354: I anledning av åtal för försök till främjande av flykt uppkommer frågor om dels...
RH 1998:90: Rätt enligt 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken för envar att gripa den...
RH 2001:52: Åtal för medhjälp till främjande av flykt ogillat på grund av att det inte...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1981:29, 1993:207, 1981:462

13 § Den som olovligen rubbar, skadar eller annars förfogar över egendom som är föremål för utmätning, kvarstad, betalningssäkring, beslag eller annan liknande åtgärd skadar eller borttager myndighets anslag eller försegling eller eljest olovligen öppnar vad myndighet tillslutit eller ock överträder annat dylikt av myndighet meddelat förbud, dömes för överträdelse av myndig- hets bud till böter eller fängelse i högst ett år.

Vägrar någon inträde som förrättningsman äger fordra, dömes för hindrande av förrättning till böter. Lag (1981:827).

Kommentar

Då någon krävs på pengar men inte har tillräckligt kan den som kräver pengarna, borgenären, vända sig till Kronofogdemyndigheten och begära att en viss del av den skuldsattes fastighet eller annan egendom vid en eventuell försäljning skall reserveras för att täcka skulden. Denna reserverade egendomen kommer att betraktas som en särskild förmånsrätt och om den skuldsatte säljer, ger bort, pantsätter eller gör så att den reserverade egendomen sjunker i värde kommer den skuldsatte att överträda Kronofogdemyndighetens beslut avseende den reserverade delen av egendomen och därigenom begå brottet överträdelse av myndighets bud.

Hit räknas även kvarstad.

Rättsfall (2)

NJA 1997 s. 275: Trailer med last har tullförseglats i Danmark av dansk tullmyndighet och...
RH 1994:138: Talan enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken om förbud vid vite att avverka skog...

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1978:894, 1981:827
14 § Har upphävts genom lag (1975:667).

15 § Giver någon sig obehörigen ut för att utöva myndighet, dömes för föregivande av allmän ställning till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma skall gälla, om någon obehörigen bär uniform, märke eller annat tjänstetecken som giver honom sken av att tillhöra försvarsmakten eller annan kår i det allmännas tjänst eller kår, vars verksamhet avser allmän samfärdsel eller allmänhetens förseende med vatten, ljus, värme eller kraft.

Är brottet med hänsyn till att det har medfört betydande men för det allmänna eller för någon enskild eller eljest att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst två år. Lag (1999:792).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1999:792, 1975:667
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

16 § För försök eller förberedelse till våld eller hot mot tjänsteman döms till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap., såvida inte brottet, om det fullbordats, skulle ha varit att anse som ringa. För försök eller förberedelse till främjande av flykt döms också till ansvar enligt vad som anges i 23 kap. Lag (2012:301).

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

16 § För försök eller förberedelse till våld eller hot mot tjänsteman, grovt våld eller hot mot tjänsteman, grov förgripelse mot tjänsteman, övergrepp i rättssak, grovt övergrepp i rättssak eller främjande av flykt döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för stämpling till grovt våld eller hot mot tjänsteman, grov förgripelse mot tjänsteman, övergrepp i rättssak eller grovt övergrepp i rättssak. Lag (2016:508).

17 § Har upphävts genom lag (2012:301).

18 kap. Om högmålsbrott

Kommentar

Skyddsintresset är statens centrala ledning, statsöverhuvud samt de grundläggande demokratiska fri- och rättigheterna.

1 § Den som, med uppsåt att statsskicket ska med vapenmakt eller annars med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten på så sätt ska framtvingas eller hindras, företar en handling som innebär fara för uppsåtets förverkligande, döms, om det inte är högförräderi, för uppror till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid eller, om faran var ringa, till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Lag (2009:396).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1974:565, 2009:396

2 § Om gärning som avses i 3--5 kap. innebär förgripelse mot Konungen eller annan medlem av konungahuset eller mot den som i egenskap av riksföreståndare fullgör statschefens uppgifter, må dömas till fängelse i högst fyra år, om å brottet eljest kan följa fängelse i högst sex månader, och i högst sex år, om å brottet eljest kan följa fängelse i mer än sex månader men högst fyra år. Lag (1974:565).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1974:565

3 § Den som, med uppsåt att brott skall förövas mot allmän säkerhet eller medborgares frihet, samlar eller anför väpnat manskap eller håller det samlat eller förser manskap med vapen, ammunition eller annan dylik utrustning eller övar det i vapens bruk, dömes för väpnat hot mot laglig ordning till fängelse, lägst sex och högst tio år.

4 § Om någon bildar eller deltager i sammanslutning, som måste anses vara avsedd att utgöra eller med hänsyn till sin beskaffenhet och det ändamål för vilket den är bildad lätt kan utvecklas till ett sådant maktmedel som militär trupp eller polisstyrka och som icke med vederbörligt tillstånd förstärker försvaret eller ordningsmakten, eller ock för sådan sammanslutning tager befattning med vapen, ammunition eller annan dylik utrustning, upplåter lokal eller mark för dess verksamhet eller understödjer den med penningar eller på annat sätt, dömes för olovlig kårverksamhet till böter eller fängelse i högst två år.

5 § Den som övar olaga tvång eller olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara, dömes för brott mot medborgerlig frihet till fängelse i högst sex år.

6 § Om någon genom stympning eller annorledes, för längre eller kortare tid, gör sig oduglig till tjänstgöring, som det ålegat honom att fullgöra vid krigsmakten eller eljest för rikets försvar, eller genom att föregiva sjukdom eller medelst annat vilseledande undan drager sig sådan tjänst- göringsskyldighet, dömes för svikande av försvarsplikt till böter eller fängelse i högst två år eller, om riket var i krig, till böter eller fängelse i högst fyra år.

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

7 § För försök, förberedelse eller stämpling till uppror eller väpnat hot mot laglig ordning, för underlåtenhet att avslöja sådant brott, så ock för försök till brott mot medborgerlig frihet eller svikande av försvarsplikt dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

7 § För försök, förberedelse eller stämpling till uppror eller väpnat hot mot laglig ordning, för underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådant brott och för försök till brott mot medborgerlig frihet eller svikande av försvarsplikt döms det till ansvar enligt 23 kap. Lag (2016:508).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:508

8 § Gärning som avses i 3--5 kap. och innebär förgripelse mot Konungen eller annan som är nämnd i 2 § må ej utan regeringens förordnande åtalas av åklagare, med mindre någon avlidit till följd av gärningen. Detsamma skall gälla i fråga om försök, förberedelse eller stämpling till gärning som nu sagts eller underlåtenhet att avslöja sådan gärning. Lag (1974:565).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1974:565

19 kap. Om brott mot Sveriges säkerhet

Kommentar

Skyddsintresset är rikets säkerhet.

1 § Den som, med uppsåt att riket eller del därav ska, med våldsamma eller annars lagstridiga medel eller med utländskt bistånd, läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket på så sätt ska lösryckas, företar en handling som innebär fara för uppsåtets förverkligande, döms för högförräderi till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid eller, om faran var ringa, till fängelse i lägst fyra och högst tio år.

Om någon, med uppsåt att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten ska med utländskt bistånd framtvingas eller hindras, företar en handling som innebär fara för detta, döms också för högförräderi. Lag (2009:396).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1974:565, 2009:396

2 § Den som med våldsamma medel eller utländskt bistånd framkallar fara för att riket skall invecklas i krig eller andra fientligheter, dömes, om det ej är högförräderi, för krigsanstiftan till fängelse, lägst två och högst åtta år.

3 § Om den, som fått i uppdrag att för riket förhandla med främmande makt eller annars bevaka rikets angelägenheter hos någon som företräder främmande makts intresse, missbrukar behörighet att företräda riket eller annars sin förtroendeställning och därigenom orsakar riket avsevärt men, döms för trolöshet vid förhandling med främmande makt till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Lag (2009:396).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:396

4 § Svensk medborgare, som utan tillstånd av regeringen eller den regeringen bemyndigat låter bruka sig såsom ombud för främmande makt i diplomatisk angelägenhet som rör riket, så ock envar, som i föregiven egenskap av behörigt ombud inlåter sig i underhandling om sådan angelägenhet med någon som före- träder främmande makts intresse, dömes för egenmäktighet vid förhandling med främmande makt till fängelse i högst två år eller, om riket var i krig, högst fyra år.

Innebar brottet fara för rikets självbestämningsrätt eller dess fredliga förhållande till främmande makt, dömes till fängelse, lägst ett och högst sex år, eller, om riket var i krig, till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid. Lag (1976:509).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1974:565, 1976:509

5 § Den som, för att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift om försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet döms, vare sig uppgiften är riktig eller inte, för spioneri till fängelse i högst sex år.

Detsamma ska gälla, om någon i samma syfte obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift. Lag (2014:383).

6 § Är brott som avses i 5 § att anse som grovt, döms för grovt spioneri till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.

Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne. Lag (2009:396).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:396

7 § Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, begår gärning som avses i 5 § döms, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, för obehörig befattning med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2014:383).

Rättsfall (1)

NJA 1988 s. 118: Tryckfrihetsmål. Åtal för otillåtet offentliggörande i tryckt skrift...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1981:1165, 1976:509, 2014:383

8 § Är brott som i 7 § sägs att anse som grovt, skall för grov obehörig befattning med hemlig uppgift dömas till fängelse i högst fyra år.

Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom. Lag (1976:509).

9 § Den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som avses i 7 § döms för vårdslöshet med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst ett år eller, om Sverige var i krig, till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2014:383).

Rättsfall (1)

NJA 1991 s. 103: Fråga om innebörden av uttrycket "röjer uppgift" i 19 kap 9 § BrB(vårdlöshet...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1981:1165, 1976:509, 2014:383

10 § Den som, för att gå främmande makt tillhanda, hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffande av uppgifter om förhållanden vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige till fängelse i högst två år.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Lag (2014:383).

Ändringar/Förarbeten (4)

10 a § Den som, för att gå främmande makt tillhanda, här i landet antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffande av uppgifter om förhållanden vars uppenbarande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Lag (2014:383).

10 b § Den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i landet hemligen eller med användande av svikliga eller otillbörliga medel antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffande av uppgifter om någon annans personliga förhållanden eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksamhet mot person till fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Lag (2014:383).

11 § Om gärning som avses i 3 eller 4 kap. innebär, att någon genom förgripelse å främmande makts statsöverhuvud eller representant här i riket kränker den främmande makten, må dömas till fängelse i högst två år, om å brottet eljest kan följa fängelse i högst sex månader, och i högst fyra år, om å brottet eljest kan följa fängelse i mer än sex månader men högst två år. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, om främmande makt kränkes genom att någon gör intrång i lokal som innehaves av dess representation eller gör skada därå eller å egendom som där finnes. Lag (1970:225).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1970:225

12 § Om någon utan regeringens tillstånd här i riket värvar folk till främmande krigstjänst eller därmed jämförlig tjänst eller förmår folk att olovligen begiva sig ur riket för att taga sådan tjänst, dömes för olovlig värvning till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om riket var i krig, till fängelse i högst två år. Lag (1974:565).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1974:565

13 § Den som av främmande makt eller från utlandet av någon som handlar för att gå främmande makt tillhanda tar emot pengar eller annan egendom för att genom utgivande eller spridande av skrifter eller på annat sätt påverka den allmänna meningen i en fråga som gäller någon av grunderna för rikets statsskick eller i någon angelägenhet som har betydelse för rikets säkerhet och som det ankommer på riksdagen eller regeringen att besluta om, döms för tagande av utländskt understöd till fängelse i högst två år. Lag (1981:1165).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1981:1165, 1976:509
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

14 § För försök, förberedelse eller stämpling till högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt eller olovlig underrättelseverksamhet mot person döms det till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förberedelse till obehörig befattning med hemlig uppgift. Såsom stämpling till högförräderi ska även anses att träda i förbindelse med främmande makt för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att sådant brott kan begås.

Den som underlåter att avslöja högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift, döms till ansvar enligt vad som anges i 23 kap. Detsamma gäller även om han eller hon inte insett men borde ha insett att brottet höll på att ske. Lag (2014:383).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1976:509, 2014:383, 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

14 § För försök, förberedelse eller stämpling till högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt eller olovlig underrättelseverksamhet mot person döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förberedelse till obehörig befattning med hemlig uppgift. Som stämpling till högförräderi ska även anses att träda i förbindelse med främmande makt för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att sådant brott kan begås.

Den som underlåter att avslöja eller förhindra högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift döms till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller även om han eller hon inte insett men borde ha insett att brottet var förestående eller pågick. Lag (2016:508).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1976:509, 2014:383, 2016:508

15 § Om någon, som med hänsyn till vad honom är veterligt, på grund av meddelad varning eller eljest bort inse att högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift är å färde, medverkar till gärningen, dömes till ansvar såsom för medhjälp därtill; dock må ej dömas till svårare straff än fängelse i två år. Lag (1976:509).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1976:509

16 § Olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt, tagande av utländskt understöd eller olovlig värvning eller försök, förberedelse eller stämpling till olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt får inte utan regeringens förordnande åtalas av åklagare.

Gärning som avses i 3 eller 4 kap. och innebär sådan kränkning av främmande makt som anges i 11 § får inte heller åtalas av åklagare utan förordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigat därtill. Detsamma gäller försök, förberedelse, stämpling eller underlåtenhet att avslöja sådan gärning. Lag (2014:383).

Ändringar/Förarbeten (4)

20 kap. Om tjänstefel m. m.

Kommentar

I detta kapitel skyddas medborgarna från felaktig myndighetsutövning.

1 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande.

Den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling är inte underkastad ansvar enligt första eller andra stycket för någon åtgärd som han vidtar i denna egenskap.

Vad som sägs i första och andra styckena skall inte heller tillämpas, om gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse. Lag (1989:608).

Kommentar

Med myndighetsutövning avses offentlig maktutövning där någon fattar ett beslut som kan vara antingen gynnande eller betungande och som i sin tur leder till att någon annan får förmåner, ges rättigheter eller påtvingas skyldigheter. En skillnad görs mellan begreppen "i myndighetsutövning" som avser en tjänsteman samt "vid myndighetsutövning" med vilket avses en person som inte själv är tjänsteman men biträder en som är det. Fast att en tjänsteman fattat ett beslut som varit förenligt med lagens ord eller syfte föreligger det inga hinder att tjänstefelsansvar i vissa fall grundas på att den ansvarige befattningshavaren underlåtit att beakta uttalanden i förarbeten. Då förarbeten kan ha varit underlag för verkställighetsföreskrifter, allmänna råd, riktlinjer eller praxis inom myndigheten. Det räcker däremot inte endast att befattningshavarens beslut varit svårförenligt med lagens förarbeten, se NJA 2005 s. 385.

Rättsfall (49)

NJA 1983 s. 644: Åklagare, som åtalat en person för brott mot sekretessbestämmelser ehuru den...
NJA 1984 s. 80: Underlåtenhet av domare att lämna underrättelse om begånget fel från domstolens...
NJA 1985 s. 502: Fråga om oriktig myndighetsutövning har medfört förfång som ej är ringa. 20 kap...
NJA 1987 s. 215: Fråga huruvida hos polismyndighet anställda stämningsmän, vilka vid sidan av...
NJA 1988 s. 26: Sedan fullmäktige i en kommun beslutat att lämna ekonomiskt stöd åt ett enskilt...
NJA 1990 s. 542: Fråga om vårdslös myndighetsutövning vid häktningsbeslut.
NJA 1992 s. 310: Tjänstefel av vakthavande polisbefäl genom bristfällig kontroll över...
NJA 1992 s. 555: Fråga om tjänstefel vid beslut om förtida omhändertagande enligt 9 kap 10 § 2...
NJA 1992 s. 812: Fråga vid åtal för tjänstefel om gärningen är att anse som ringa.
NJA 1992 s. 838: Tjänstefel av vakthavande polisbefäl genom bristfällig handläggning av...
NJA 1993 s. 216: Dröjsmål med att lämna ut allmän handling har inte medfört ansvar, då det...
NJA 1993 s. 360: Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för...
NJA 1994 s. 108: En präst, som vigt en senildement person, har med hänsyn till omständigheterna...
NJA 1994 s. 304: Tjänstefel av domare i hovrätt genom förverkande utan laglig grund av...
NJA 1994 s. 325: I mål mot en polisinspektör angående ansvar för tjänstefel uppkommer fråga, om...
NJA 1996 s. 237: Fråga om ansvar för tjänstefel för domare sedan rätten självmant tagit upp och...
NJA 1996 s. 307: Domare i tingsrätt, vilken av oaktsamhet underlåtit att förordna att ett...
NJA 1996 s. 806: Tjänstefel. Domare i HovR har bifallit talan enligt 28 kap 8 § BrB om...
NJA 1997 s. 186: Domare i hovrätt som av oaktsamhet förordnat om häktning utan laglig grund har...
NJA 1997 s. 368: Fråga om ansvar för tjänstefel på grund av underlåtenhet att hålla...
NJA 2001 s. 35: Fråga om ansvar för tjänstefel av domare som bl.a. dröjt med att färdigställa...
NJA 2002 s. 188: Fråga om ansvar för tjänstefel med anledning av oriktig avhysning på grund av...
NJA 2002 s. 336: Fråga om ansvar för tjänstefel av domare.
NJA 2002 s. 342: Åtal har beträffande häktad väckts endast för andra brott än som låg till grund...
NJA 2003 s. 291: Fråga om ansvar för tjänstefel av domare som, efter att åtal väckts för...
NJA 2004 s. 164: Fråga om ansvar för tjänstefel för domare som utan laglig grund har förklarat...
NJA 2005 s. 385: Fråga om ansvar för tjänstefel för polisintendent som har beslutat om...
NJA 2006 s. 145: Fråga om en polis gjort sig skyldig till vapenbrott och brott mot lagen...
NJA 2008 s. 470: Åklagare har ansetts behörig att åtala polisman för förolämpning när åklagaren...
NJA 2008 s. 567: Fängelse i straffskalan för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken har inte...
NJA 2014 s. 910: En anmälan enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (orosanmälan) från en förskola...
RH 1993:45: En polischef fattade efter föredragning i telefon beslut om avvisning av en...
RH 1994:70: Fråga om polisman handlat vid myndighetsutövning.
RH 1994:86: En häktad person har skadats till döds under biltransport inom kriminalvården....
RH 1995:144: Polisman, som åsidosatt föreskrifter om tillsyn av omhändertagna, har dömts för...
RH 1996:24: En polisman ingrep tillsammans med en kollega mot en person, som hade gjort sig...
RH 1997:23: Tingsfiskal som utan laglig grund förverkat villkorligt medgiven frihet har...
RH 1997:73: Vid verkställighet av polismyndighets beslut om omhändertagande enligt lagen...
RH 2000:90: Tjänstefel eller dataintrång? Även fråga om beviskrav.
RH 2003:45: En vårdare på ett häkte har på begäran av en intagen, som varit underkastad...
RH 2004:42: Underlåtenhet av ordningsvakt att rapportera ett fall av misstänkt misshandel,...
RH 2007:31: Fråga om styrelseordförande, rektor och avdelningschef vid universitet har...
RH 2007:40: Polisens förföljande av en personbil slutade med att personbilen kolliderade...
RH 2007:46: En tilltalad som dömts till ett kortvarigt fängelsestraff jämte utvisning har...
RH 2007:51: En polisman har under tjänstetid och iklädd polisuniform ställt frågor om sin...
RH 2008:51: Överförmyndare har godkänt årsräkning från god man avseende godmanskap enligt...
RH 2008:62: En ledamot i en socialnämnd har i samband med beslut om yttrande till en...
RH 2011:27: Ansvar för tjänstefel för en chef inom socialtjänsten som, vid tillämpning av...
RH 2011:31: Förare av polisbil, som dagtid på gator i centrala Stockholm med påslagna...

Lagrumshänvisningar hit (7)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1989:608, 1975:667
2 § Har upphävts genom lag (2012:301).

3 § Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som av oaktsamhet begår gärning som avses i första stycket, dömes till böter. I ringa fall skall dock ej dömas till ansvar. Lag (1980:102).

Kommentar

Paragrafen är subsidiär till annan lagstiftning som bestraffar offentliggörande av uppgifter som inte varit avsedda att röjas, om en person till exempel röjer en hemlighet så att rikets säkerhet hotas kommer respektive stadgande i 19 kap att få företräde. Denna paragraf aktualiseras däremot då någon i samband med att allmänna handlingar ställs till förfogande eller lämnas ut bryter mot ett förbehåll vars syfte är att hindra mottagaren att göra vad den vill med informationen, se 10 kap. 4 § OSL, 10 kap. 13-14 §§ OSL och 12 kap. 2 § OSL.

Rättsfall (2)

NJA 2003 s. 447: Riksskatteverket har till Domstolsverket översänt hemställan om...
NJA 2012 s. 826: 1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa...

Lagrumshänvisningar hit (29)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1980:102

4 § Den som har valts till sådant uppdrag hos staten eller hos en kommun med vilket följer myndighetsutövning får av rätten skiljas från uppdraget, om han har begått brott för vilket är stadgat fängelse i två år eller däröver och han genom brottet har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha uppdraget.

Med uppdrag hos staten eller hos kommun likställs uppdrag hos styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landsting eller kommunalförbund. Lag (2012:625).

Rättsfall (1)

RH 1997:48: Riksdagsledamot har dömts för två fall av grovt bedrägeri till villkorlig dom...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (5)

5 § Utan hinder av vad som annars är föreskrivet får åklagare åtala brott varigenom följande personer har åsidosatt vad som åligger dem i utövningen av anställningen eller uppdraget:

  • 1. arbetstagare hos staten eller en kommun,
  • 2. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landsting eller kommunalförbund,
  • 3. den som utövar uppdrag som är reglerat i författning,
  • 4. den som omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. eller som annars fullgör lagstadgad tjänsteplikt,
  • 5. den som utan att inneha anställning eller uppdrag som avses i 1-4 utövar myndighet.

Utan hinder av bestämmelserna i första stycket ska dock gälla

  • 1. vad som i denna balk föreskrivs om att åtal inte får ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat och
  • 2. vad som i annan lag eller författning är föreskrivet om åtal för gärning, för vilken straff är föreskrivet endast om den förövas av innehavare av anställning eller uppdrag som avses i första stycket.

Om det inte finns särskilda bestämmelser för ett visst fall, får åklagare åtala brott mot sådan tystnadsplikt som gäller till förmån för enskild målsägande endast om denne anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Om åtal för brott som i utövningen av anställningen eller uppdraget begåtts av riksdagsledamot, statsråd, justitieråd eller innehavare av anställning eller uppdrag hos riksdagen eller dess organ gäller särskilda bestämmelser. Lag (2012:301).

Rättsfall (1)

NJA 2008 s. 470: Åklagare har ansetts behörig att åtala polisman för förolämpning när åklagaren...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (7)

6 § Har upphävts genom lag (1975:667).
7 § Har upphävts genom lag (1975:667).
8 § Har upphävts genom lag (1975:667).
9 § Har upphävts genom lag (1975:667).
10 § Har upphävts genom lag (1975:667).
11 § Har upphävts genom lag (1975:667).
12 § Har upphävts genom lag (1975:667).
13 § Har upphävts genom lag (1975:667).
14 § Har upphävts genom lag (1975:667).
15 § Har upphävts genom lag (1975:667).

21 kap. Om brott av krigsmän

Kommentar

Bara när landet är i krig är detta kapitel tillämpligt 1 § och endast krigsmän omfattas 3-4 §§.

1 § Detta kapitel träder i tillämpning när riket kommer i krig.

Om riket är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, får regeringen föreskriva att kapitlet skall tillämpas. Lag (1986:645).

Rättsfall (3)

NJA 1981 s. 474: Straffmätning vid lydnadsbrott. 21 kap 1 § BrB.
NJA 1983 s. 897: Påföljd för lydnadsbrott vid s k totalvägran första gången.
NJA 1983 s. 899: Straffmätning vid lydnadsbrott i form av vägran andra gången att fullgöra...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1986:645

2 § När det inte längre föreligger sådana förhållanden som avses i 1 §, skall regeringen föreskriva att tillämpningen av kapitlet skall upphöra. Lag (1986:645).

3 § Vid tillämpningen av detta kapitel avses med krigsmän alla som är tjänstgöringsskyldiga vid försvarsmakten.

Krigsmän är dessutom

  • 1. polismän som utan att vara tjänstgöringsskyldiga vid försvarsmakten är skyldiga att delta i rikets försvar,
  • 2. skyddsvakter som förordnats med stöd av skyddslagen (2010:305),
  • 3. alla som annars vistas vid avdelningar av försvarsmakten, när avdelningarna är i fält eller verkar under liknande förhållanden,
  • 4. medlemmar av den organiserade motståndsrörelsen. Lag (2010:308).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1990:218, 2010:308

4 § Föreskrifterna i detta kapitel om krigsmän skall också tillämpas på

  • 1. krigsfångar,
  • 2. krigsdeltagare som har internerats vid krig under vilket riket är neutralt,
  • 3. utlänningar som vistas bland krigsfångar eller internerade krigsdeltagare för att utöva sjukvård eller andlig vård. Lag (1986:645).

5 § Vägrar eller underlåter en krigsman att lyda en förmans order eller dröjer han otillbörligen med att fullgöra ordern, skall dömas för lydnads- brott till böter eller fängelse i högst två år. Till ansvar skall dock inte dömas, om det är uppenbart att ordern inte angår tjänsten. Lag (1986:645).

Lagrumshänvisningar hit (1)

6 § Är ett brott som avses i 5 § att anse som grovt, skall dömas för grovt lydnadsbrott till fängelse i högst tio år eller på livstid. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen har begåtts under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara. Lag (1986:645).

7 § Avviker eller uteblir en krigsman olovligen från tjänstgöringen, skall dömas för rymning till böter eller fängelse i högst två år.

Är brottet att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst tio år eller på livstid. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om krigs- mannen avvikit under eller i anslutning till strid eller gått över till fienden eller annars överlämnat sig frivilligt till denne. Lag (1986:645).

Lagrumshänvisningar hit (1)

8 § Förgriper sig en krigsman med våld eller hot om våld mot en förman i dennes tjänsteutövning eller för att tvinga honom till eller hindra honom från att utföra en tjänsteåtgärd eller annars med anledning av hans tjänst, skall dömas för våld eller hot mot förman till böter eller fängelse i högst två år.

Med förmän likställs vaktposter och andra krigsmän som tjänstgör för bevakning eller upprätthållande av ordning.

Är brottet att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst sex år. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen har begåtts under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara. Lag (1986:645).

9 § Avsänder en krigsman obehörigen ett meddelande till eller träder han annars i förbindelse med någon som tillhör fiendens krigsmakt eller vistas på fiendens område, skall dömas för samröre med fienden till böter eller fängelse i högst två år. Lag (1986:645).

Lagrumshänvisningar hit (1)

10 § Råder en krigsman under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara andra krigsmän att ge sig åt fienden eller företar han på annat sätt i andra krigsmäns närvaro obehörigen något som är ägnat att framkalla trolöshet eller modlöshet, skall dömas för undergrävande av stridsviljan till fängelse i högst tio år eller på livstid. Lag (1986:645).

Lagrumshänvisningar hit (1)

11 § Underlåter en krigsman att, i vad på honom ankommer, sätta en försvarsanläggning i stridsberedskap, göra en avdelning stridsberedd, anskaffa egendom eller på annat sätt förbereda en krigshandling, skall dömas för försummande av krigsförberedelse till fängelse i högst tio år eller på livstid. Lag (1986:645).

Rättsfall (1)

NJA 1983 s. 198: Rymning eller undanhållande.

12 § Om en krigsman under tjänstgöring som chef för en avdelning av försvarsmakten obehörigen till fienden överlämnar en stridsställning, krigsmateriel eller annat som har avsevärd betydelse för krigföringen eller ger sig och sin avdelning åt fienden, skall dömas för obehörig kapitulation till fängelse i högst tio år eller på livstid. Lag (1986:645).

Rättsfall (3)

NJA 1981 s. 1252: Värnpliktig som uteblivit från militär grundutbildning har dömts för rymning...
NJA 1983 s. 198: Rymning eller undanhållande.
NJA 1984 s. 745: När det vid rymning inte kommer i fråga att välja en icke frihetsberövande...

Lagrumshänvisningar hit (1)

13 § Underlåter en krigsman under eller i anslutning till strid att till det yttersta uppfylla sin plikt att främja krigföringen, skall dömas för stridsförsumlighet till fängelse i högst tio år eller på livstid. Lag (1986:645).

14 § Åsidosätter en krigsman uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vad som åligger honom och är felet av allvarlig natur, skall dömas för tjänstebrott till fängelse i högst två år.

Till ansvar enligt första stycket skall inte dömas, om straff för gärningen är föreskrivet i någon annan bestämmelse i detta kapitel. Lag (1986:645).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1986:645
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

15 § För försök, förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja rymning samt för försök, förberedelse eller stämpling till våld eller hot mot förman skall dömas till ansvar enligt 23 kap.

För medverkan till tjänstebrott får dömas endast den som därigenom åsidosatt tjänsteplikt. Lag (1986:645).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2016:508, 1986:645, 1976:510
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

15 § För försök, förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra rymning samt för försök, förberedelse eller stämpling till våld eller hot mot förman döms det till ansvar enligt 23 kap.

För medverkan till tjänstebrott får dömas endast den som därigenom åsidosatt tjänsteplikt. Lag (2016:508).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2016:508, 1986:645, 1976:510

16 § Vid tillämpningen av 7, 9, 10 och 12 §§ skall med fienden likställas främmande makt som riket inte är i krig med, om det finns risk att riket kommer i krig med den makten. Lag (1986:645).

17 § har upphört att gälla enligt lag (1975:667).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1986:645
18 § har upphävts genom lag (1986:645).
19 § har upphävts genom lag (1986:645).
20 § har upphävts genom lag (1986:645).
21 § har upphävts genom lag (1986:645).
22 § har upphävts genom lag (1986:645).

22 kap. Om landsförräderi m. m.

Kommentar

Kapitlet omfattar brott mot rikets säkerhet och folkrättsbrott och alla utom 6 § tillämpas då landet är i krig.

1 § Den som, då riket är i krig,

  • 1. hindrar, missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet,
  • 2. förråder, förstör eller skadar egendom som är av betydelse för totalförsvaret,
  • 3. åt fienden anskaffar krigsfolk, egendom eller tjänster, eller
  • 4. begår annan liknande förrädisk gärning,

skall, om gärningen är ägnad att medföra avsevärt men för totalförsvaret eller innefattar avsevärt bistånd åt fienden, dömas för landsförräderi till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid. Lag (1986:645).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1986:645

2 § Begår någon en gärning som avses i 1 § och är den endast i mindre mån ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar den ringare bistånd åt fienden än som där sägs, skall dömas för landssvek till fängelse i högst sex år. Lag (1986:645).

Lagrumshänvisningar hit (1)

2 a § har upphävts genom lag (1986:645).

3 § Den som av oaktsamhet begår en gärning som avses i 1 eller 2 § skall dömas för landsskadlig vårdslöshet till fängelse i högst fyra år. Lag (1986:645).

Lagrumshänvisningar hit (1)

4 § Innefattar en gärning som avses i 1--3 §§ anskaffande av egendom eller tjänster åt fienden inom ett område som är besatt av denne och kan gärningen med hänsyn till befolkningens behov, gärningsmannens försörjning eller andra särskilda förhållanden ej anses otillbörlig, skall ej dömas till ansvar. Lag (1986:645).

5 § Om någon, då riket är i krig, bland allmänheten sprider eller till främmande makt framför eller låter framkomma falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, skall han dömas för ryktesspridning till fara för rikets säkerhet till böter eller fängelse i högst två år.

Detsamma skall gälla om någon då riket är i krig bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet. Lag (1986:645).

6 § har uphävts genom lag (2014:407).

6 a § Den som

  • 1. utvecklar, producerar eller på annat sätt förvärvar, lagrar eller bibehåller kemiska vapen eller överför, direkt eller indirekt, kemiska vapen till någon,
  • 2. använder kemiska vapen,
  • 3. deltar i militära förberedelser för användning av kemiska vapen, eller
  • 4. använder ämnen för kravallbekämpning som en metod för krigföring döms för olovlig befattning med kemiska vapen till fängelse i högst fyra år, om gärningen inte är att bedöma som krigsförbrytelse enligt lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Som kemiska vapen enligt första stycket 1–3 ska anses sådant som definieras som kemiska vapen i Förenta nationernas konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen varit ägnad att i väsentlig grad bidra till utveckling, produktion eller spridning av kemiska vapen eller till att sådana vapen används mot människor. Lag (2014:407).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2009:396, 2014:407, 1994:119

6 b § Den som använder, utvecklar, tillverkar, förvärvar, innehar eller överlåter antipersonella minor (truppminor), döms för olovlig befattning med minor till fängelse i högst fyra år, om gärningen inte är att bedöma som krigsförbrytelse enligt lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Första stycket gäller endast minor som avses i konventionen den 18 september 1997 om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring.

Sådan befattning med minor som är tillåten enligt den konvention som avses i andra stycket utgör inte brott.

Är brottet grovt döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen väsentligt bidragit till att minor kommit att användas på ett sätt som inneburit fara för många människors liv eller hälsa. Lag (2014:407).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2009:396, 2014:407, 1998:1703
(Träder i kraft den dag regeringen bestämmer)

6 c § Den som i strid med Förenta nationernas fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar deltar i eller på annat sätt medverkar till utförandet av en kärnvapenprovsprängning eller någon annan kärnsprängning döms för olovlig kärnsprängning till fängelse i högst fyra år, om gärningen inte är att bedöma som krigsförbrytelse enligt lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen haft stor betydelse för kärnsprängningen eller om gärningen inneburit fara för människor eller för egendom av särskild betydenhet. Lag (2014:408).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2009:398, 2014:408, 1998:1703
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

7 § För försök, förberedelse eller stämpling till landsförräderi eller landssvek skall dömas till ansvar enligt 23 kap. Som stämpling skall även anses att träda i förbindelse med fienden för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att brott som nu sagts förövas. För förberedelse eller stämpling under tid, då riket hotas av krig, ockupation eller andra fientligheter, skall dömas till ansvar trots att fientligheter inte utbrutit.

Den som underlåter att avslöja landsförräderi eller landssvek skall dömas till ansvar enligt 23 kap. Till sådant ansvar skall han dömas även om han inte insett men bort inse att brottet höll på att ske. Lag (1986:645).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1998:1703, 2016:509, 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

7 § För försök, förberedelse eller stämpling till landsförräderi eller landssvek döms det till ansvar enligt 23 kap. Som stämpling ska även anses att träda i förbindelse med fienden för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att något av dessa brott begås. För förberedelse eller stämpling under tid då landet hotas av krig, ockupation eller andra fientligheter ska det dömas till ansvar trots att fientligheter inte brutit ut.

Den som underlåter att avslöja eller förhindra landsförräderi eller landssvek ska dömas till ansvar enligt 23 kap. Till ansvar för underlåtenhet att avslöja landsförräderi eller landssvek ska även den dömas som inte insett men borde ha insett att brottet var förestående eller pågick. Lag (2016:508).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1998:1703, 2016:509, 2016:508
(Träder i kraft den dag regeringen bestämmer)

7 § För försök, förberedelse eller stämpling till landsförräderi eller landssvek döms det till ansvar enligt 23 kap. Som stämpling ska även anses att träda i förbindelse med fienden för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att något av dessa brott begås. För förberedelse eller stämpling under tid då landet hotas av krig, ockupation eller andra fientligheter ska det dömas till ansvar trots att fientligheter inte brutit ut.

Den som underlåter att avslöja eller förhindra landsförräderi eller landssvek ska dömas till ansvar enligt 23 kap. Till ansvar för underlåtenhet att avslöja landsförräderi eller landssvek ska även den dömas som inte insett men borde ha insett att brottet var förestående eller pågick.

För försök eller förberedelse till olovlig kärnsprängning ska det dömas till ansvar enligt 23 kap. Lag (2016:509).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1998:1703, 2016:509, 2016:508
8 § har upphävts genom lag (2014:407).

9 § Om en gärning som avses i 21 kap. eller i detta kapitel förövas mot en stat som är förbunden med riket, mot en sådan stats krigsmakt eller mot någon som tillhör denna, skall vad som föreskrivs om sådana gärningar mot riket, dess försvarsmakt eller krigsmän tillämpas. Lag (1986:645).

10 § Om riket är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, får regeringen föreskriva att vad som sägs i 19 kap. och detta kapitel för den händelse att riket är i krig skall tillämpas. Föreskriften skall av regeringen upphävas, när sådana förhållanden inte längre föreligger.

Om riket skulle komma att vara helt eller delvis ockuperat av främmande makt utan att militärt motstånd förekommer, skall vad som i de nämnda kapitlen samt i 21 kap. sägs om rikets försvar tillämpas på motståndsverksamheten och vad som sägs om fienden tillämpas på ockupationsmakten. Lag (1986:645).

11 § Med fiende likställs i detta kapitel främmande makt som riket inte är i krig med, om det finns risk att riket kommer i krig med den makten. Lag (1986:645).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1986:645
12 § har upphävts genom lag (1986:645).
13 § har upphävts genom lag (1986:645).
14 § har upphävts genom lag (1986:645).
15 § har upphävts genom lag (1986:645).
16 § har upphävts genom lag (1986:645).
17 § har upphävts genom lag (1986:645).
18 § har upphävts genom lag (1986:645).
19 § har upphävts genom lag (1973:17).

23 kap. Om försök, förberedelse, stämpling och medverkan till brott

Kommentar

Ett brott som finns upptaget i 3-22 kap. är självständiga såtillvida att allt som behövs för att döma någon för ett fullbordat brott står att finna i paragrafen. Straff för brott som däremot finns upptagna i detta kapitel kan inte utläsas bara genom att titta i detta kapitel, utan sker i kombination med detta kapitel och motsvarande brott för det fullbordade brottet i 3-22 kap. I slutet på varje kapitel i 3-22 kap. kan man se om brotten är straffbara enligt detta kapitel. Vad gäller anstiftan och medhjälp som också beskrivs här är de däremot alltid straffbara. Ett brotts utförande är uppdelad i tre faser. Först en inledande planeringsfas, därefter skrider gärningsmannen till verket och hamnar i försöksfasen för att slutligen hamna i fullbordansfasen, detta kapitel behandlar huvudsakligen de två första faserna.

1 § Har någon påbörjat utförandet av visst brott utan att detta kommit till fullbordan, skall han i de fall särskilt stadgande givits därom dömas för försök till brottet, såframt fara förelegat att handlingen skulle leda till brottets fullbordan eller sådan fara endast på grund av tillfälliga omständigheter varit utesluten.

Straff för försök bestämmes högst till vad som gäller för fullbordat brott och må ej sättas under fängelse, om lägsta straff för det fullbordade brottet är fängelse i två år eller däröver.

Kommentar

När någon försökt begå ett brott men inte lyckas, regleras i denna paragraf. Att gärningsmannen kommit så långt att den bara behöver sitta med armarna i kors och se hur effekten av brottet blir fullbordat av sig själv har utfört ett avslutat försök. Man skiljer även mellan tjänliga och otjänliga försök respektive straffritt otjänligt försök. Som exempel kan nämnas en enorm stenbumling som satts i rullning för att krossa det medvetslösa offret som ligger i vägen för stenbumlingen. Om offret typiskt, genomsnittligt, rimligt sett eller om det är sannolikt att offret kommer att krossas så föreligger konkret eller verklig fara. När det föreligger konkret fara för fullbordat brott så utgör detta ett straffbart tjänligt försök. Om däremot en tillfällig omständighet inträffar som utesluter att brottet fullbordas så medför detta trots allt straff för gärningsmannen men beskrivs som ett straffbart otjänligt försök, se NJA 1985 s. 544.

Bedömningen om det föreligger en tillfällig omständighet skall göras ur gärningsmannens synvinkel men om en effekt aldrig skulle kunna inträffa på grund av en djupgående brist i brottsplanen leder detta istället till straffrihet och beskrivs som ett straffritt otjänligt försök, se NJA 1992 s. 679.

Försiktighet måste tillämpas vid bedömning när försökspunkten passeras och den får inte placeras för långt från fullbordanspunkten, att bara förflytta sig till en brottsplats är aldrig att betrakta som ett påbörjat försök, se NJA 1995 s. 405. Betydande förslagenhet och mycket arbete eller planering för att sätta en plan i verket kan leda till straffbart försök. Även vid internationell organiserad brottslighet där olika personer har bestämda uppgifter anses kontakten sinsemellan medlemmarna avseende brottet utgöra att försökspunkten för brottet tidigareläggs, se NJA 1992 s. 679.

Rättsfall (53)

NJA 1981 s. 825: Utvisning?
NJA 1982 s. 143: Försök till olaga tvång som är grovt? 4 kap 4 och 10 §§ BrB. - Tillika fråga om...
NJA 1982 s. 863: Fråga i mål angående bedrägeribrott om skada uppkommit vid fullgörande av avtal.
NJA 1984 s. 740: Val av påföljd för försök till försäkringsbedrägeri.
NJA 1985 s. 544: I anledning av åtal för försök till grov stöld uppkommer fråga om faran för...
NJA 1986 s. 243: Fråga om påföljd för försök till skattebedrägeri beträffande bl a den som vid...
NJA 1987 s. 802: En person hade alltsedan år 1972 underlåtit att avge självdeklaration och...
NJA 1988 s. 248: Fråga om påföljd för grova skattebedrägeribrott och bokföringsbrott.
NJA 1989 s. 456: V skulle enligt uppgjord plan för annan persons räkning på utrikes ort och i...
NJA 1989 s. 870: Fråga om påföljd för två ynglingar, som gjort sig skyldiga till försök till rån...
NJA 1990 s. 354: I anledning av åtal för försök till främjande av flykt uppkommer frågor om dels...
NJA 1991 s. 332: En person med hemvist i Sverige, som har tagit befattning med ett...
NJA 1992 s. 235: Fråga om farlighetsgraden hos LSD och "Extacy" (MDMA) vid brottsrubricering och...
NJA 1992 s. 474: Två män har dömts som gärningsmän för dråp genom knivhugg - mot invändningar om...
NJA 1992 s. 524: Försök till narkotikabrott har ansetts föreligga redan när det första ledet i...
NJA 1992 s. 679: I anledning av åtal för försök till grovt narkotikabrott uppkommer fråga om...
NJA 1993 s. 746: Fråga om påföljd för försök till försäkringsbedrägeri, avseende bil som...
NJA 1994 s. 374: Fråga om farlighetsgraden hos råopium och om straffmätning vid narkotikabrott...
NJA 1994 s. 614: En HIV-smittad man hade fullbordat samlag med en kvinna som inte kände till...
NJA 1995 s. 405: Försök till rån?
NJA 1995 s. 448: En HIV-smittad kvinna hade oskyddat vaginalt samlag och orala samlag. Fråga om...
NJA 1996 s. 27: Fråga om personer som främjat gärningar, bestående i att annan med ett...
NJA 1997 s. 622: Straffmätning vid försök till grov varusmuggling avseende 25 000 liter...
NJA 1998 s. 86: Fråga i mål om ansvar för försök till mord om gärningsmannens uppsåt.
NJA 2003 s. 670: I anledning av åtal för försök till mord m.m. uppkommer frågan om faran för...
NJA 2004 s. 176: Åtal för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan...
NJA 2012 s. 535: Brottsrubricering och straffvärdebedömning avseende en narkotikatransport från...
NJA 2015 s. 702: Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).
RH 1993:117: En person har på ett varuhus försökt tillgripa en kavaj, värd 598 kr, och...
RH 1993:136: Utelämnande av en inkomst på 90 000 kr i en år 1990 angiven självdeklaration,...
RH 1993:48: Försök till varusmuggling avseende en tårgasspray har bedömts som icke ringa...
RH 1993:49: Försök till varusmuggling avseende en tårgasspray har bedömts som icke ringa...
RH 1993:50: Försök till varusmuggling avseende en tårgasspray har bedömts som icke ringa...
RH 1993:85: Försök till sexuellt utnyttjande av en till följd av berusning djupt insomnad...
RH 1995:102: Frågor om rekvisiten för grov oredlighet mot borgenärer (skalbolagsaffärer)...
RH 1996:53: Fråga, i mål om försök till mordbrand, om försökspunkten är uppnådd.
RH 1997:101: Varusmuggling avseende narkotika som avbröts då gärningsmannen togs ut för...
RH 1997:50: En person som i utlandet köpt ett läkemedel innehållande bromazepam, som är...
RH 1999:87: Försök att växla till sig svenska kronor mot falska utländska sedlar har...
RH 2001:38: En person dömdes för försök till dråp. Gärningarna riktades mot två polismän...
RH 2002:16: Försökspunkten vid köp av sexuella tjänster.
RH 2002:33: Fråga dels om ett parti cigaretter, som förts in till Sverige, omfattades av...
RH 2002:44: Fråga om frivilligt tillbakaträdande från försök till mord.
RH 2004:19: Grov misshandel? (och försök därtill). Straffvärde, tillika fråga om...
RH 2004:70: En man, som i samband med ett försök att från en privatperson driva in en...
RH 2004:75: Åtal för stöld avseende tillgrepp på ett varuhus av en borrmaskin har inte...
RH 2006:14: I mål om ansvar för försök till utpressning och för sabotage har aktualiserats...
RH 2007:49: I en butik utan kassaspärr eller larmbåge har en gärningsman tillgripit en vara...
RH 2007:61: Försökspunkten vid grovt narkotikabrott har inte ansetts uppnådd då någon...
RH 2007:62: Fråga huruvida försökspunkten vid rån har passerats.
RH 2012:17: Ett försök till tillgrepp av en butiksvara värd 149 kr har, trots att verktyg...
RH 2015:21: Var köp av beslagtagen narkotika ett straffbart försök till narkotikabrott?
RH 2015:47: Det är fortfarande möjligt att döma för försök till tillgrepp av...

Lagrumshänvisningar hit (1)

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

2 § Den som, med uppsåt att utföra eller främja brott,

  • 1. tar emot eller lämnar pengar eller annat som betalning för ett brott eller för att täcka kostnader för utförande av ett brott, eller
  • 2. skaffar, tillverkar, lämnar, tar emot, förvarar, transporterar, sammanställer eller tar annan liknande befattning med något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott,

skall i de fall det särskilt anges dömas för förberedelse till brottet, om han inte gjort sig skyldig till fullbordat brott eller försök.

I de fall det särskilt anges döms för stämpling till brott. Med stämpling förstås, att någon i samråd med annan beslutar gärningen eller att någon söker anstifta annan eller åtar eller erbjuder sig att utföra den.

Straff för förberedelse eller stämpling skall bestämmas under den högsta och får sättas under den lägsta gräns som gäller för fullbordat brott. Högre straff än fängelse i två år får bestämmas endast om fängelse i åtta år eller däröver kan följa på det fullbordade brottet. Om faran för att brottet skulle fullbordas var ringa, skall inte dömas till ansvar. Lag (2001:348).

Kommentar

I vissa situationer straffas ett brott under planeringsstadiet.

1 st.: Den som ger någon annan pengar för att dessa skall användas i ett brott eller om någon tar emot pengar för att begå ett brott straffas personen för förberedelse, däremot gäller inte det motsatta. Befattning är ett vidare begrepp än rent fysiskt hålla i något, i NJA 1962 s. 56 dömdes en person för att han gått bredvid en annan vilken burit sprängutrustning i en väska utan att det kunde visas att han hållit i väskan eller utrustningen men där det visats att de båda haft för avsikt att spränga kassaskåp och letade efter en lämplig plats. Typiska brottsverktyg är bland annat datavirus, kartor över en brottsplats, gift, sprängämnen, dyrk och förfalskningsverktyg men även föremål vars syfte är att undgå upptäckt, som rånarluvor.

2 st.: Med stämpling avses att gärningsmannen har någon form av kontakt med en eller flera personer och erbjuder sig eller övertalar någon att utföra ett brott. Att i allmänna ordalag prata om att begå brott är inte straffbart utan det är först när ett beslut om att begå ett brott tas som det blir straffbart. Om brottet inte kommer att kunna utföras för att någon redan från början tänkt luras kan det aldrig bli fråga om stämpling.

Rättsfall (25)

NJA 1981 s. 1057: L beslutar i samråd med ett par kamrater att i överlåtelsesyfte köpa ett parti...
NJA 1982 s. 64: En i kriminalvårdsanstalt intagen person A anmodade brevledes B att inköpa ett...
NJA 1983 s. 425: Två balkar under flaket till en lastbil har iordningställts för smuggling av...
NJA 1985 s. 662: Resningsärende. Sedan en person vidtagit förberedelse till ett stöldbrott,...
NJA 1992 s. 524: Försök till narkotikabrott har ansetts föreligga redan när det första ledet i...
NJA 1996 s. 244: Förberedelse till misshandel?
NJA 1996 s. 93: Fråga i mål angående ansvar för tillverkning av brandbomber i syfte att föröva...
NJA 1998 s. 86: Fråga i mål om ansvar för försök till mord om gärningsmannens uppsåt.
NJA 2002 s. 123: Ansvar för tillverkning av mäsk i uppenbart syfte att tillverka sprit har inte...
NJA 2002 s. 365: Fråga om brottsrubricering och straffmätning i mål om narkotikabrott (GHB).
NJA 2007 s. 774: Åtal för förberedelse till grovt bedrägeri i form av befattning med fotografier...
NJA 2011 s. 627: Förberedelse till brott. En samling föremål, avsedd att användas vid...
RH 1994:24: Förberedelse till människorov m.m. ("Wallenbergärendet"); frågor om...
RH 1995:113: Befattning med ett stort antal legitimationshandlingar, checkblanketter m.fl....
RH 1996:148: Falska sedlar har inte ansetts kunna utgöra ett sådant hjälpmedel som avses i...
RH 1998:69: Förberedelse, respektive stämpling till mord. Frågan om fara för brottets...
RH 1998:91: En person har mottagit en nyckel till en lägenhet, där ett större...
RH 1999:11: Manipulerad (falskprogrammerad) mobiltelefon har ansetts utgöra sådant...
RH 2005:48: Fråga om ansvar för en s.k. plogbillsaktivist för förberedelse till sabotage...
RH 2007:35: Hos en person har påträffats vapen samt en stor mängd ammunition, en batong,...
RH 2009:56: Åtal mot en person för stämpling till grov misshandel har ogillats på den grund...
RH 2009:83: Innehavaren av ett USB-minne, i vilket lagrats mer än tusen kontokortsnummer...
RH 2010:35: Fråga om straffvärde för underlåtenhet att till tullbehandling anmäla 43 liter...
RH 2012:86: Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års...
RH 2015:40: Tilltalad har dömts för anstiftan av mord till livstids fängelse. I målet har...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2001:348, 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

2 § Den som, med uppsåt att utföra eller främja brott,

  • 1. tar emot eller lämnar pengar eller annat som betalning för ett brott eller för att täcka kostnader för utförande av ett brott, eller
  • 2. skaffar, tillverkar, lämnar, tar emot, förvarar, transporterar, sammanställer eller tar annan liknande befattning med något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott,

ska i de fall det särskilt anges dömas för förberedelse till brottet, om han eller hon inte har gjort sig skyldig till fullbordat brott eller försök.

I de fall det särskilt anges döms för stämpling till brott. Med stämpling förstås att någon i samråd med någon annan beslutar gärningen eller att någon söker anstifta någon annan eller åtar eller erbjuder sig att utföra den.

Straffet för förberedelse eller stämpling ska bestämmas under den högsta och får sättas under den lägsta gräns som gäller för fullbordat brott. Högre straff än fängelse i två år får bestämmas endast om fängelse i sex år eller mer kan följa på det fullbordade brottet.

Om faran för att brottet skulle fullbordas var ringa eller om gärningen med hänsyn till andra omständigheter är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar. Lag (2016:508).

Kommentar

I vissa situationer straffas ett brott under planeringsstadiet.

1 st.: Den som ger någon annan pengar för att dessa skall användas i ett brott eller om någon tar emot pengar för att begå ett brott straffas personen för förberedelse, däremot gäller inte det motsatta. Befattning är ett vidare begrepp än rent fysiskt hålla i något, i NJA 1962 s. 56 dömdes en person för att han gått bredvid en annan vilken burit sprängutrustning i en väska utan att det kunde visas att han hållit i väskan eller utrustningen men där det visats att de båda haft för avsikt att spränga kassaskåp och letade efter en lämplig plats. Typiska brottsverktyg är bland annat datavirus, kartor över en brottsplats, gift, sprängämnen, dyrk och förfalskningsverktyg men även föremål vars syfte är att undgå upptäckt, som rånarluvor.

2 st.: Med stämpling avses att gärningsmannen har någon form av kontakt med en eller flera personer och erbjuder sig eller övertalar någon att utföra ett brott. Att i allmänna ordalag prata om att begå brott är inte straffbart utan det är först när ett beslut om att begå ett brott tas som det blir straffbart. Om brottet inte kommer att kunna utföras för att någon redan från början tänkt luras kan det aldrig bli fråga om stämpling.

Rättsfall (25)

NJA 1981 s. 1057: L beslutar i samråd med ett par kamrater att i överlåtelsesyfte köpa ett parti...
NJA 1982 s. 64: En i kriminalvårdsanstalt intagen person A anmodade brevledes B att inköpa ett...
NJA 1983 s. 425: Två balkar under flaket till en lastbil har iordningställts för smuggling av...
NJA 1985 s. 662: Resningsärende. Sedan en person vidtagit förberedelse till ett stöldbrott,...
NJA 1992 s. 524: Försök till narkotikabrott har ansetts föreligga redan när det första ledet i...
NJA 1996 s. 244: Förberedelse till misshandel?
NJA 1996 s. 93: Fråga i mål angående ansvar för tillverkning av brandbomber i syfte att föröva...
NJA 1998 s. 86: Fråga i mål om ansvar för försök till mord om gärningsmannens uppsåt.
NJA 2002 s. 123: Ansvar för tillverkning av mäsk i uppenbart syfte att tillverka sprit har inte...
NJA 2002 s. 365: Fråga om brottsrubricering och straffmätning i mål om narkotikabrott (GHB).
NJA 2007 s. 774: Åtal för förberedelse till grovt bedrägeri i form av befattning med fotografier...
NJA 2011 s. 627: Förberedelse till brott. En samling föremål, avsedd att användas vid...
RH 1994:24: Förberedelse till människorov m.m. ("Wallenbergärendet"); frågor om...
RH 1995:113: Befattning med ett stort antal legitimationshandlingar, checkblanketter m.fl....
RH 1996:148: Falska sedlar har inte ansetts kunna utgöra ett sådant hjälpmedel som avses i...
RH 1998:69: Förberedelse, respektive stämpling till mord. Frågan om fara för brottets...
RH 1998:91: En person har mottagit en nyckel till en lägenhet, där ett större...
RH 1999:11: Manipulerad (falskprogrammerad) mobiltelefon har ansetts utgöra sådant...
RH 2005:48: Fråga om ansvar för en s.k. plogbillsaktivist för förberedelse till sabotage...
RH 2007:35: Hos en person har påträffats vapen samt en stor mängd ammunition, en batong,...
RH 2009:56: Åtal mot en person för stämpling till grov misshandel har ogillats på den grund...
RH 2009:83: Innehavaren av ett USB-minne, i vilket lagrats mer än tusen kontokortsnummer...
RH 2010:35: Fråga om straffvärde för underlåtenhet att till tullbehandling anmäla 43 liter...
RH 2012:86: Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års...
RH 2015:40: Tilltalad har dömts för anstiftan av mord till livstids fängelse. I målet har...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2001:348, 2016:508

3 § Ansvar för försök, förberedelse eller stämpling till brott skall ej ådömas den som frivilligt, genom att avbryta gärningens utförande eller annorledes, föranlett att brottet ej fullbordats. Ändå att brottet fullbordats må den som tagit olovlig befattning med hjälpmedel ej på den grund dömas till ansvar, om han frivilligt förebyggt den brottsliga användningen av hjälpmedlet.

Kommentar

Tillbakaträdandet skall vara frivilligt. Frivilligheten kan bero på att någon övertalar gärningsmannen att låta bli, gärningsmannen avstår då den är rädd för att bli upptäckt eller gärningsmannen rannsakar sig själv och tycker att det man är i färd att göra är moraliskt fel, som i NJA 1943 s. 40 där en man som såg hur rädd en kvinna blev just som han skulle till att begå en våldtäkt ångrade sig och avbröt denna. Vid tillbakaträdande från försök görs en skillnad mellan ett oavslutat försök där gärningsmannen tillbakaträder genom att avbryta sin pågående handling och ett avslutat försök där gärningsmannen måste ingripa och aktivt stoppa fullbordandet av en redan företagen handling. Tillbakaträdande från förberedelse görs genom att gärningsmannen återlämnar föremål den fått eller frivilligt förebygger användning av ett verktyg. Undantag är narkotika där ett återlämnande av narkotikan till den man fått det från utgör befattning med narkotika alternativt transport av narkotika och om man istället förstör denna utgör det skyddande av brottsling, se 2003 s. 361. Däremot ges den som i sådana här fall vill fundera hur den vill göra visst andrum där i föregående rättsfall fyra dagar betänketid ansågs skäligt. Ett tillbakaträdande från stämpling görs genom att gärningsmännen kommer överens om att inte begå något brott medans ett redan fullbordat brott går det inte tillbakaträda från. Som tillbakaträdande räknas däremot inte att en tjuv avbryter ett påbörjat inbrott för att den tror sig ha blivit upptäckt eller den upptäcker att inbrottet blev svårare att utföra än den hade tänkt sig.


Rättsfall (4)

NJA 1990 s. 354: I anledning av åtal för försök till främjande av flykt uppkommer frågor om dels...
RH 1994:24: Förberedelse till människorov m.m. ("Wallenbergärendet"); frågor om...
RH 2002:44: Fråga om frivilligt tillbakaträdande från försök till mord.
RH 2008:90: Fråga i det s.k. Rödebymålet om tilltalad varit i sådan grad medveten om sitt...

Lagrumshänvisningar hit (1)

4 § Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd eller dåd. Detsamma skall gälla beträffande i annan lag eller författning straffbelagd gärning, för vilken fängelse är föreskrivet.

Den som inte är att anse som gärningsman döms, om han har förmått annan till utförandet, för anstiftan av brottet och annars för medhjälp till det.

Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last. Ansvar som är föreskrivet för gärning av syssloman, gäldenär eller annan i särskild ställning skall ådömas även den som tillsammans med honom medverkat till gärningen.

Vad som sägs i denna paragraf skall inte gälla, om något annat följer av vad för särskilda fall är föreskrivet. Lag (1994:458).

Kommentar

Till medverkan kan de som tillsammans fullbordar ett brott, ett straffbart försök som i 1 §, en förberedelse eller en stämpling enligt 2 § dömas. Begreppet medverkande inkluderar begreppen gärningsman, anstiftare och medhjälpare.

1 st.: Att främja en gärning med råd innebär att någon använder ett psykiskt beteende där personen med verbal uppmuntran eller kroppsspråk visar sig stå vid gärningsmannens sida. Med dåd menas att någon begår en aktiv handling. Ett nästintill obetydligt bidrag till ett brott räknas som medhjälp, se NJA 1963 s. 574 där en man dömdes för medhjälp till misshandel för att han höll gärningsmannens rock. Det ställs däremot som förutsättning även att hjälpen varit behövlig, se SOU 1996:185, s. 193. När ett omhändertagandet sker i omedelbar anslutning till tillgreppet bör medhjälp och inte häleri anses föreligga, se NJA 1949 s. 529.

2 st.: En anstiftare är någon som förmått någon annan att begå ett brott, stämpling enligt 2 § brukar övergå till anstiftan när ett brott påbörjas eller blivit fullbordat. Med medhjälp däremot avses någon som enligt 1 st. främjat ett brott men inte själv utfört det som gärningsman och inte heller endast anstiftat med vissa undantag. Det finns olika nivåer av medverkande där någon som tittar på då ett brott begås inte medverkar, däremot finns det situationer där en person som struntar att anmäla vissa slags pågående brott kan straffas, se 6§. En person som hjälper till i mindre mån, kan undantas från straff eller få straffrabatt, se 5§.

Medelbart gärningsmannaskap avser en person som utåt sett påverkat en annan person att begå brottet och upplevs som anstiftare. Samtidigt som den påverkade kan betraktas som anstiftarens redskap till exempel ett litet barn som inte förstår bättre. Barnet kommer således inte att ses som gärningsman utan vars inflytande barnet står under kommer att betraktas som gärningsman istället.

Konverterat gärningsmannaskap kräver ett specialsubjekt som inte själv utfört brottet men brottet kunde inte ha skett utan specialsubjektets medverkan och den hade även ett särskilt ansvar för att brottet inte fick ske, oftast avser detta myndighetspersoner. Om specialsubjektet själv begår brottet handlar det om utvidgat gärningsmannaskap.

Medgärningsmannaskap innebär att ingen ensam har begått brottet utan det har möjliggjorts av alla tillsammans men det går inte att reda ut vem som har gjort vad. Inledningen till 2 st. läses då som, de som tillsammans inte är att anse som gärningsman döms,.. Alla måste även ha vetskap om varandra och agerat i samråd samt tillsammans, se NJA 1980 s. 606.

Med ordinärt medgärningsmannaskap menas att alla personerna agerat i brottets utförande medan utvidgat medgärningsmannaskap innebär att en person har främjat flera andra i att utföra brottet. Främjaren deltar således inte i brottets utförande men anses så insyltad att personen betraktas som medgärningsman i vilket fall som helst. Hit räknas en kriminell ledarperson in som sett till att sista personen i en kedja utför en order, ledaren har inte själv utfört något men främjat den genom sitt agerande.

Rättsfall (38)

NJA 1981 s. 277: När avgiven allmän självdeklaration innehåller flera oriktiga uppgifter, har...
NJA 1983 s. 887: Ett sådant handhavande av narkotika som äger rum i direkt anslutning till...
NJA 1984 s. 922: Tre ynglingar, som har färdats i bil, har gjort sig skyldiga till misshandel av...
NJA 1988 s. 383: Revisor, som vid utförandet av sitt uppdrag varit oaktsam och avgett s k rena...
NJA 1989 s. 469: Åtal för grovt skattebedrägeri har ansetts inte vara styrkt och därför...
NJA 1992 s. 474: Två män har dömts som gärningsmän för dråp genom knivhugg - mot invändningar om...
NJA 1993 s. 687: En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag....
NJA 1994 s. 624: I mål om medhjälp till grovt rattfylleri som begåtts före lagändringarna d 1...
NJA 1996 s. 152: Fråga om trolöshet mot huvudman och medverkan till sådant brott. 10 kap 5 § och...
NJA 1996 s. 27: Fråga om personer som främjat gärningar, bestående i att annan med ett...
NJA 2002 s. 489: Medhjälp till våldsamt upplopp. Fråga om de tilltalade, som befann sig i en...
NJA 2003 s. 473: En person som hyr ut ett rum i sin lägenhet får kännedom om att hyresgästen...
NJA 2003 s. 645: Fråga om en person som har följt med på en färd med en olovligt tillgripen bil...
NJA 2006 s. 535: Två personer, som åtalats för grovt rån tillsammans och i samråd med andra...
NJA 2006 s. 577: Fråga om visst handlande utgjort medhjälp till grov stöld och, när detta...
NJA 2007 s. 805: Fråga om ansvar för hets mot folkgrupp; enligt brottsbalken beträffande den som...
NJA 2007 s. 929: Uppsåtskravet vid medhjälp till skattebrott.
NJA 2008 s. 697: Fråga om en person som åtagit sig uppdrag att utföra viss bokföring åt en...
NJA 2009 s. 3: En revisor har avgett s.k. ren revisionsberättelse. Fråga om detta har kunnat...
NJA 2012 s. 1073: Lotterilagens bestämmelse om straff för den som främjar deltagande i ett utom...
NJA 2012 s. 307: Brottsrubricering och påföljd i mål om mutbrott och bestickning.
NJA 2012 s. 826: 1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa...
RÅ 1996 ref. 11: Fråga om val av körkortsingripande vid medhjälp till rattfylleri.
RH 1995:102: Frågor om rekvisiten för grov oredlighet mot borgenärer (skalbolagsaffärer)...
RH 1995:90: Vid övningskörning har såväl övningsledaren som eleven fällts till ansvar för...
RH 1996:82: Åtal för skadegörelse - bestående i att en 15-årig yngling och hans...
RH 1999:106: Sedan tingsrätten ogillat ett åtal för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i...
RH 2000:80: En person, som hade tvingats att följa med andra personer som gjorde sig...
RH 2001:52: Åtal för medhjälp till främjande av flykt ogillat på grund av att det inte...
RH 2004:58: Våldtäkt har inte betraktats som ett s.k. egenhändigt brott utan...
RH 2004:76: Makar, som båda vid upprepade tillfällen i den gemensamma bostaden misshandlat...
RH 2005:45: Fråga om ansvar för våldtäkt och medhjälp till våldtäkt enligt 6 kap. 1 §...
RH 2005:56: En yngling har filmat en kamrat som krossade fönsterrutor. Förfarandet har...
RH 2005:8: Förvaltningsmyndighet har utfyllt ett s.k. blankettstraffstadgande i...
RH 2007:3: Åklagaren har vid åtal för grova bedrägerier gjort gällande att den tilltalade...
RH 2012:45: En person som har anordnat och drivit en fildelningstjänst, en så kallad Direct...
RH 2013:27: Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom...
RH 2015:40: Tilltalad har dömts för anstiftan av mord till livstids fängelse. I målet har...

Lagrumshänvisningar hit (8)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:458

5 § Har någon förmåtts att medverka till brott genom tvång, svek eller missbruk av hans ungdom, oförstånd eller beroende ställning eller ock medverkat allenast i mindre mån, må straffet för honom sättas under vad för brottet eljest är stadgat; i ringa fall skall ej dömas till ansvar. Detsamma skall gälla, då fråga är att ansvar som är stadgat för någon i särskild ställning skall ådömas annan medverkande.

Kommentar

På samma sätt som den som utsatts för påverkan kan få ett mildare eller rentav helt går fri från straff kommer den som utövat påtryckningen att ges ett strängare straff. Med medverkan i mindre mån menas att en person varit mindre delaktig i jämförelse med de andra.

Rättsfall (11)

NJA 1985 s. 496: Efter en bilolycka påträffades i bilens framsäte två skadade ynglingar, A och...
NJA 1985 s. 726: Två kvinnor har fällts till ansvar främst för att de till Sverige insmugglat...
NJA 1988 s. 383: Revisor, som vid utförandet av sitt uppdrag varit oaktsam och avgett s k rena...
NJA 2006 s. 577: Fråga om visst handlande utgjort medhjälp till grov stöld och, när detta...
NJA 2009 s. 599: Tillämpning av billighetsskälen enligt 29 kap. 5 § första stycket 3 och 8...
NJA 2012 s. 307: Brottsrubricering och påföljd i mål om mutbrott och bestickning.
RH 1994:24: Förberedelse till människorov m.m. ("Wallenbergärendet"); frågor om...
RH 2000:80: En person, som hade tvingats att följa med andra personer som gjorde sig...
RH 2006:64: Fängelsestraffets längd har för en artonåring som skall dömas för grovt...
RH 2012:77: En 19-åring har fällts till ansvar för rån. Frågor om tillämpningen av 23 kap....
RH 2013:27: Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom...

Lagrumshänvisningar hit (7)

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

6 § Underlåter någon att i tid anmäla eller eljest avslöja brott som är å färde, när det kan ske utan fara för honom själv eller någon av hans närmaste, skall han i de fall särskilt stadgande givits därom dömas för underlåtenhet att avslöja brottet enligt vad som är stadgat för den som allenast i mindre mån medverkat till sådant brott; dock må ej i något fall dömas till svårare straff än fängelse i två år. I de fall då det är särskilt föreskrivet skall för underlåtenhet att avslöja brott ansvar enligt vad nu sagts ådömas jämväl den som ej insett men bort inse att brottet var å färde.

Om föräldrar eller andra uppfostrare eller förmyndare, i annat fall än första stycket avser, underlåta att från brott hindra den som står under deras vård eller lydnad, när det kan ske utan fara för dem själva eller deras närmaste och utan anmälan till myndighet, dömes för underlåtenhet att hindra brottet enligt vad i första stycket är stadgat.

Ej må för underlåtenhet att avslöja eller hindra brott dömas, med mindre den gärning som var å färde så fortskridit att straff kan följa därå.

Kommentar

Paragrafen beskriver brott som utgör negativ medhjälp. Med å färde avses ett brott som påbörjats men inte blivit fullbordat. Förberedelse samt stämpling enligt 2 §, straffbart försök 1 § samt perdurerande brott, brott som består allteftersom tiden går som brott i 4 kap. Om ett brott är straffbart som underlåtenhetsbrott tas det upp i ingångsparagrafen till de osjälvständiga brotten vilken finns med i slutet på 3-22 kap.

Rättsfall (2)

RH 1997:1: Det s.k. Kodemordet: Gärningsman som var drygt 18 år gammal, har dömts för mord...
RH 1999:86: Frågor om nödvärn, brottsrubricering och straffmätning vid uppsåtligt dödande....

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:508
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

6 § Den som underlåter att i tid anmäla eller annars avslöja ett förestående eller pågående brott ska, i de fall det är särskilt föreskrivet, dömas för underlåtenhet att avslöja brottet enligt vad som är föreskrivet för den som medverkat endast i mindre mån till sådant brott. Högre straff än fängelse i två år får dock inte dömas ut. I de fall det är särskilt föreskrivet ska för underlåtenhet att avslöja brott även den dömas som inte haft uppsåt till men borde ha insett att brottet var förestående eller pågick.

Den som har ett bestämmande inflytande i en sammanslutning och underlåter att förhindra ett brott inom ramen för sammanslutningen ska, i de fall det är särskilt föreskrivet, dömas för underlåtenhet att förhindra brottet enligt första stycket.

För underlåtenhet att förhindra brott döms också en förälder eller annan uppfostrare eller förmyndare som underlåter att hindra den som står under hans eller hennes vård eller lydnad från att begå brott.

Ansvar för underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott förutsätter att

  • 1. gärningen har fortskridit så långt att den är straffbar, och
  • 2. brottet kan avslöjas eller förhindras utan fara för den handlande eller för någon annan och, i fall som avses i tredje stycket, att brottet kan förhindras utan anmälan till myndighet. Lag (2016:508).

Kommentar

Paragrafen beskriver brott som utgör negativ medhjälp. Med å färde avses ett brott som påbörjats men inte blivit fullbordat. Förberedelse samt stämpling enligt 2 §, straffbart försök 1 § samt perdurerande brott, brott som består allteftersom tiden går som brott i 4 kap. Om ett brott är straffbart som underlåtenhetsbrott tas det upp i ingångsparagrafen till de osjälvständiga brotten vilken finns med i slutet på 3-22 kap.

Rättsfall (2)

RH 1997:1: Det s.k. Kodemordet: Gärningsman som var drygt 18 år gammal, har dömts för mord...
RH 1999:86: Frågor om nödvärn, brottsrubricering och straffmätning vid uppsåtligt dödande....

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:508

7 § Ansvar som i denna balk är stadgat för det fall att någon genom brott bereder sig vinning eller tillägnar sig något skall jämväl ådömas, då någon avsiktligen bereder annan vinning eller tillägnar annan något.

Kommentar

Vissa förmögenhetsbrott som t ex rån i 8 kap. 5 § bestraffar agerande som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvungne. Denna paragraf modifierar alla brott där gärningsmannens agerande inneburit vinning för en avsedd tredje person.


Rättsfall (1)

NJA 2016 s. 39: En person har lämnat falska bud vid försäljning av en bostadsrätt vilket...

24 kap. Om allmänna grunder för ansvarsfrihet

Kommentar

Detta kapitel behandlar ansvarsfrihetsgrunder vilka kan betraktas som en ursäkt för ett beteende som i normala fall skulle bedömas vara brottsligt. Det finns två sorters ansvarsfrihetsgrunder. De objektiva där man bedömer hur en viss situation objektivt sett är utan att ta ställning till personens tankar och känslor beskrivs i 1-4, 7 §§. En subjektiv ansvarsfrihetsgrund däremot tar hänsyn till gärningsmannens tankar och känslor och återfinns i 6, 8-9 §§.

Då gärningsmannen misstagit sig avseende en situation kan det föreligga en putativ ansvarfrihetsgrund med vilket menas att gärningsmannen inte anses ha uppsåt till brottet, däremot kan gärningsmanen dömas för ett oaktsamhetsbrott.

1 § En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.

Rätt till nödvärn föreligger mot

  • 1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,
  • 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller
  • 4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. Lag (1994:458).

Kommentar

Denna paragraf tar upp rätten att försvara sig i olika situationer mot ett redan påbörjat eller nära förestående brottsligt fysiskt angrepp (första punkten). Huvudregeln är att våld kan bemötas med lika våld. Det får inte avse hämnd mot ett tidigare redan avslutat angrepp. Notera att psykiskt angrepp inte omfattas av nödvärnsrätt -- man får aldrig slå någon som retas. Rätt till nödvärn föreligger i princip inte när två eller flera personer kommit överens om att "göra upp", om inte någon av dem övergår till angrepp som ligger klart utanför ramen för vad som i sammanhanget får anses vara förutsatt pga. samtycke eller social adekvans.

Under andra punkten beskrivs vad någon som utsatts för brott kan göra under bar gärning. Det rör situationer då en tjuv påträffas på brottsplatsen, flyr och kontinuerligt jagas ikapp. Det gäller även situationer då man letar efter tjuven, om detta pågår under kortare tid än några minuter, se NJA 1994 s. 48. Vid en sådan situation får den brottsdrabbade både återta det stulna (tredje punkten), men även hålla kvar tjuven tills polisen kommer, se 24 kap. 7 § RB.

Samma gäller då någon försöker eller lyckats bryta sig in någonstans (tredje punkten). Då någon är gäst får denne stanna kvar tills man blir uppmanad att ge sig av, gör inte gästen detta får gästen avlägsnas med det våld som krävs. Denna sista punkt omfattar även ovälkomna gäster samt åtminstone tomten runt ett hus, se NJA 1978 s. 356.

Så länge som den nödvärnsberättigade i sin våldsanvändning inte passerar gränsen för vad som är uppenbart oförsvarligt, så begår denne inte ett brott. Denna försvarlighetsbedömning görs genom att väga in det angripnas beskaffenhet och dess betydelse samt omständigheterna i övrigt. Hit räknas bland annnat de inblandade personernas kroppsvikt, kunskaper om kampsport, upphetsning, förekomst av allvarliga hotelser och, om det är ett konkret eller akut hot, det använda våldet samt förutsebara skaderisker. I NJA 2005 s. 237 bedömde HD att förhållanden på platsen, möjligheten att bege sig från brottsplatsen, möjligheten att kalla på hjälp, möjligheten att använda mindre våld samt möjligheten att rikta våldet mot mindre vitala delar spelade roll. Om man kommer fram till att den som åberopar nödvärn använt för mycket våld, får en bedömning göras av omständigheter i 6 § (nödvärnsexcess) och om personen passerat även den gränsen så bedöms handlandet som brottsligt. Även om våldet resulterat i angriparens död kan nödvärnsrätten gälla, beroende på omständigheterna. Åklagaren har bevisbördan för att någon nödvärnsrätt inte förelegat. Till skillnad mot normala fall räcker det dock att åklagaren kan visa att nödvärnsinvändningen framstår som obefogad eller orimlig.

Rättsfall (20)

NJA 1990 s. 210: Nödvärn? Nödvärnsexcess? 24 kap 1 och 5 §§ BrB.
NJA 1990 s. 370: I mål om ansvar för mord alternativt grov misshandel och vållande till annans...
NJA 1992 s. 474: Två män har dömts som gärningsmän för dråp genom knivhugg - mot invändningar om...
NJA 1994 s. 48: Efter det att A tillsammans med annan brutit sig in i B:s bil och där...
NJA 1995 s. 661: Vid rånförsök mot butik har en medhjälpare till butiksägaren, B, skjutit två...
NJA 1996 s. 93: Fråga i mål angående ansvar för tillverkning av brandbomber i syfte att föröva...
NJA 1999 s. 460: Invändning om samtycke och nödvärn vid åtal för misshandel.
NJA 2005 s. 237: En person som uppsåtligen huggit en annan i bröstet med kniv och åtalats för...
NJA 2009 s. 776: Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt...
NJA 2012 s. 45: Bedömningen av frågan om uppsåt när en gärning som har innefattat allvarligt...
RH 1994:9: En person förde en bil genom en folksamling och körde då på två personer....
RH 1998:90: Rätt enligt 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken för envar att gripa den...
RH 1999:129: En man utövade våld mot sin f.d. sambo, som olovligen försökte tränga in i hans...
RH 1999:73: Några pojkar har uppifrån en vall kastat ner smällare mot förbipasserande folk....
RH 2003:48: Vid ett nattligt möte har två män, den ene utrustad med en kniv och den andre...
RH 2006:63: Åtal har ogillats på grund av att åklagaren inte lyckats motbevisa den...
RH 2008:90: Fråga i det s.k. Rödebymålet om tilltalad varit i sådan grad medveten om sitt...
RH 2012:56: Betydelsen av att misshandel har begåtts i samband med idrottsutövning.
RH 2013:32: En man hotade en kvinna genom att bussa sina lösspringande hundar på henne....
RH 2015:59: N.R. har utdelat två batongslag mot ett fordon, med följd att två rutor på...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:458

2 § Rymmer den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller som är häktad, anhållen eller annars berövad friheten eller sätter han sig med våld eller hot om våld till motvärn eller gör han på annat sätt motstånd mot någon under vars uppsikt han står, då denne skall hålla honom till ordningen, får det våld brukas som med hänsyn till omständigheterna är försvarligt för att rymningen skall hindras eller ordningen upprätthållas. Detsamma skall gälla, om någon annan än som nu har nämnts gör motstånd i ett sådant fall. Om rätt för polismän och viss annan personal att bruka våld finns i övrigt föreskrifter i polislagen (1984:387). Lag (1994:458).

Kommentar

Denna paragraf reglerar hur mycket våld som får användas vid en situation mot någon som redan är frihetsberövad. Huvudsakligen handlar det om anhållna, häktade, intagna på kriminalvårdsanstalt, redan gripna eller omhändertagna berusade personer vid situationer där ordning skall upprätthållas eller förhindra rymning. Däremot regleras situationer då någon skall frihetsberövas av 10 § Polislag (1984:387). Ett återställande av ordningen omfattar även oriktat våld som ibland kallas för passivt motstånd, se NJA 1971 s. 245 där en redan gripen person vägrade flytta på sig. Våldet som får användas enligt denna paragraf skall vara försvarligt och innebär att våld får användas när det behövs och om det går att lösa olika sätt skall den minst ingripande metoden användas.

Rättsfall (2)

NJA 1981 s. 1135: Spörsmål om ansvar för hemvärnsmän som vid bevakning av militärt förråd använt...
RH 2013:17: När en ordningsvakt ska omhänderta en person ber han en annan person om hjälp...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (4)

3 § Vid myteri eller under strid eller vid annat tillfälle, då brott mot lydnaden medför särskild fara, får militär förman mot underlydande som inte lyder bruka det våld som är nödvändigt för att lydnaden skall kunna upprätthållas. Lag (1994:458).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1984:389, 1994:458, 1980:579

4 § En gärning som någon, i annat fall än som nämnts tidigare i detta kapitel, begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig.

Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. Lag (1994:458).

Kommentar

En nödsituation föreligger då någon riskerar dö, lida person- eller egendomsskada eller då något annat intresse föreligger som generellt sett anses vara skyddsvärt. I NJA 2000 s. 302 bedömdes naturskydd inte utgöra sådant intresse av betydelse. Vid en nödsituation där det är upp till myndigheter att ingripa får inte privatpersoner träda in, exv vid polisingripande eller brandkårsutryckning om det inte finns starka skäl till ingripandet. Det måste finnas ett behov för nödhandlingen, den måste avse att avhjälpa nöden. Att i preventivt syfte undanröja en eventuell framtida nödsituation har ansetts oförsvarligt, se NJA 2004 s. 786. Det som räddas skall vara mer värt än det som skadas och faran skall inte kunna avvärjas på något annat sätt, se NJA 1988 s. 495 där det förstörda var mångdubbelt mer värt än det som riskerade förstöras. Det är alltid oförsvarligt att döda en annan människa och om handlingen är oförsvarlig utgör den ett brott.

Rättsfall (16)

NJA 1993 s. 128: Modern till ett barn har vägrat efterkomma domstols avgörande om vårdnadens...
NJA 1996 s. 443: Polismän, som under förundersökning bl a framställt falsk urkund, har till sitt...
NJA 1998 s. 512: Framställning av cannabis (marijuana) genom odling i hemmet har, med hänsyn...
NJA 2000 s. 302: Fråga om ansvarsbefrielse på grund av nöd, när enskilda personer sökt hindra...
NJA 2004 s. 786: En person har dödat en varg inför ett befarat angrepp på tamdjur. Fråga om...
NJA 2009 s. 776: Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt...
RH 1993:163: En kopplad hund har råkat i slagsmål med en löst springande hund. Den kopplade...
RH 1994:9: En person förde en bil genom en folksamling och körde då på två personer....
RH 1995:150: Fråga om person som handlat under inflytande av s.k. hundfobi skall vara fri...
RH 1999:96: Förare, som saknar körkort, har olovligen framfört personbil i alkoholpåverkat...
RH 2002:41: Olaga intrång på område vilket klassats som skyddsobjekt enligt lagen om skydd...
RH 2003:48: Vid ett nattligt möte har två män, den ene utrustad med en kniv och den andre...
RH 2006:64: Fängelsestraffets längd har för en artonåring som skall dömas för grovt...
RH 2008:81: I mål om hastighetsöverträdelse uppstår fråga om en nödsituation upphört vid...
RH 2010:69: Fråga om ansvarsfrihet för stöld. Tilltalad har tillgripit en tröja men invänt...
RH 2014:29: En person som utfört ett rån under sådant tvång att han befunnit sig i en...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:458

5 § Om någon enligt 1--4 §§ detta kapitel eller enligt 10 § polislagen (1984:387) har rätt att begå en annars straffbelagd handling, har var och en som hjälper honom samma rätt. Lag (1994:458).

Kommentar

Om någon tillgriper nödvärn 1 §, laga befogenhet att bruka våld 2 §, laga befogenhet att bruka våld vid myteri 3 §, nöd 4 § eller handlar enligt 10 § Polislag (1984:387) får vem som helst hjälpa personen och i så fall omfattas den hjälpande av samma förutsättningar för hur mycket våld som får användas. Om den utsatte använder för mycket våld så kan den som hjälper till straffas enligt regler om medverkan enligt se 23 kap. om inte den medverkande kan finna en ursäkt för att ha tagit i för mycket enligt 6 §.

Rättsfall (8)

NJA 1990 s. 210: Nödvärn? Nödvärnsexcess? 24 kap 1 och 5 §§ BrB.
NJA 1994 s. 48: Efter det att A tillsammans med annan brutit sig in i B:s bil och där...
NJA 2009 s. 776: Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt...
RH 1993:163: En kopplad hund har råkat i slagsmål med en löst springande hund. Den kopplade...
RH 1994:9: En person förde en bil genom en folksamling och körde då på två personer....
RH 1998:90: Rätt enligt 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken för envar att gripa den...
RH 1999:73: Några pojkar har uppifrån en vall kastat ner smällare mot förbipasserande folk....
RH 2013:17: När en ordningsvakt ska omhänderta en person ber han en annan person om hjälp...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1984:389, 1994:458

6 § Om någon i fall där 1--5 §§ detta kapitel eller 10 § polislagen (1984:387) är tillämplig har gjort mer än vad som är medgivet, skall han ändå vara fri från ansvar, om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig. Lag (1994:458).

Kommentar

Om någon använder mer våld än vad som är tillåtet enligt 1-5 §§ så har personen ytterligare en möjlighet att undkomma ansvar ifall den svårligen kunde besinna sig. Ett urval bedömningsgrunder för nödvärn togs upp i NJA 2005 s. 237 där hur faran upplevdes av den angripne, tiden som stått till förfogande för övervägande, den angripnes individuella egenskaper, avsikten med ett möte och om det finns risk att vara förberedd på handgripligheter och om man förberett mötet genom att beväpna sig. Om det avser egendom av betydande värden, den angripne är yrvaken och har svårt att tänka på hur handla, den angripne kan räkna med att angriparen har ett vapen, se NJA 1994 s. 48. Även berusning där någon tappar besinningen kan verka i den angripnes favör. I NJA 2009 s. 234 togs hänsyn till att den tilltalade i en nödvärnssituation inte förmått tänka eller handla rationellt på grund av rädsla i samband med att den utsattes för ett överraskande knivangrepp. HD bedömde den tilltalades 22 slag med en hammare mot gärningsmannens huvud där flera av slagen utdelats efter att gärningsmannen inte längre utgjorde något hot falla inom begreppet svårligen kunde besinna sig. Varje part döms för det våld som den utövat eller försökt utöva helt oberoende av vem som rent faktiskt inlett våldsutövningen, se NJA 2005 s. 237.

Rättsfall (7)

NJA 1995 s. 661: Vid rånförsök mot butik har en medhjälpare till butiksägaren, B, skjutit två...
NJA 2004 s. 786: En person har dödat en varg inför ett befarat angrepp på tamdjur. Fråga om...
NJA 2005 s. 237: En person som uppsåtligen huggit en annan i bröstet med kniv och åtalats för...
NJA 2012 s. 45: Bedömningen av frågan om uppsåt när en gärning som har innefattat allvarligt...
RH 1998:14: Skadestånd för personskada som uppstått till följd av misshandel har utgått...
RH 2003:48: Vid ett nattligt möte har två män, den ene utrustad med en kniv och den andre...
RH 2008:90: Fråga i det s.k. Rödebymålet om tilltalad varit i sådan grad medveten om sitt...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1994:458, 1986:645

7 § En gärning som någon begår med samtycke från den mot vilken den riktas utgör brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig. Lag (1994:458).

Kommentar

Från ansvar går nästan alla fria som har fått samtycke till en viss gärning, ingen kan någonsin ge sitt samtycke till att bli dödad, se NJA 1979 s. 802. Olika aktiviteter har olika grader av samtycke men i de flesta fall går en gräns vid ringa misshandel och att det uppstår smärta. Ett samtycke måste vara frivilligt, allvarligt menat, omfatta hela gärningen och den som samtycker skall inse samt vara kapabel inse vad det är den samtycker till. Det finns olika slags samtycke, det vanliga samtycket där någon säger ja samt det tysta där någon med sitt beteende visar att den ger sitt samtycke leder båda till straffrihet. Det hypotetiska samtycket där gärningsmannen tror skulle fått samtycke om den hade frågat och det efterföljande samtycket där den istället inte tror någonting utan väntar med att fråga efter att ha agerat. Dessa båda leder till straff om den det berör inte ger sitt samtycke då den tillfrågas och till straffrihet om den ger sitt samtycke. Slutligen finns det putativa samtycket vilket innebär att gärningsmannen missförstod en situation och redan tror sig ha fått ett samtycke kan det leda till att gärningen straffas som ett oaktsamhetsbrott.

Rättsfall (8)

NJA 1997 s. 636: Pojkar har omskurits på begäran av sina vårdnadshavare. Befriar samtycket den...
NJA 1999 s. 460: Invändning om samtycke och nödvärn vid åtal för misshandel.
NJA 2004 s. 176: Åtal för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan...
NJA 2009 s. 776: Fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt...
NJA 2013 s. 397: Några gymnasieelever har i skolans lokaler bundit en annan elev med tejp till...
RH 2009:47: Fråga om lämnat samtycke av den som utsatts för misshandel medför att...
RH 2011:62: Att en misshandel begåtts under en fotbollsmatch har, med hänsyn till...
RH 2012:56: Betydelsen av att misshandel har begåtts i samband med idrottsutövning.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:458

8 § En gärning som någon begår på order av den under vars lydnad han står skall inte medföra ansvar för honom, om han med hänsyn till lydnadsförhållandets art, gärningens beskaffenhet och omständigheterna i övrigt har att lyda ordern. Lag (1994:458).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:458

9 § En gärning som någon begår i villfarelse rörande dess tillåtlighet (straffrättsvillfarelse) skall inte medföra ansvar för honom om villfarelsen på grund av att fel förekommit vid kungörandet av den straffrättsliga bestämmelsen eller av annan orsak var uppenbart ursäktlig. Lag (1994:458).

Kommentar

Villfarelse kan delas in i tre kategorier. Straffrättsvillfarelse som även kallas för egentlig rättsvillfarelse, oegentlig rättsvillfarelse och faktisk villfarelse. Straffrättsvillfarelse innebär att missuppfattningar och okunskap om en straffbestämmelse inte skall leda till ansvarsfrihet om det inte var så att regeln inte kunde förstås på grund av felaktig publicering, det saknades möjlighet att få reda på det rätta innehållet samt att personen inte varit oaktsam. Det kan även avse ett otydligt straffbud eller felaktigt besked från en myndighet. De båda andra leder däremot till ansvarsfrihet och i båda fallen vet personen vad som är rätt och fel men vid oegentlig rättsvillfarelse vet personen inte vet hur regeln tillämpas och vid faktisk villfarelse är vissa förutsättningar inte som personen tror.

Rättsfall (4)

NJA 2004 s. 786: En person har dödat en varg inför ett befarat angrepp på tamdjur. Fråga om...
NJA 2015 s. 45: En journalist har i samband med ett reportage gjort sig skyldig till...
RH 2002:36: Hovrätten har vid en samlad bedömning funnit att den omständigheten att en...
RH 2015:51: Artskyddsbrott avseende huggormar? Även fråga om straffrättsvillfarelse.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:458

TREDJE AVDELNINGEN

Om påföljderna

25 kap. Om böter m.m.

Kommentar

Innehåller regler om böter och viten och det finns tre slags böter. Dagsböter anpassas till den dömdes inkomst, penningböter är ett fast belopp och normerande böter baseras på en särskild beräkningsgrund.

1 § Böter skall dömas ut, enligt vad som är föreskrivet för brottet i fråga, i dagsböter, penningböter eller normerade böter. Är viss bötesform inte föreskriven för brottet, döms böter ut i dagsböter eller, om brottet bör föranleda lägre straff än trettio dagsböter, i penningböter. Lag (1993:201).

Rättsfall (3)

NJA 2010 s. 555: Reformatioinpejus. Fråga om riksåklagarens överklagande skett till den...
RH 1996:23: Påföljden för uppsåtligt brott mot förbudet mot att inneha kniv på allmän plats...
RH 1996:90: Påföljden för snatteri i butik av en vara värd 86 kr har bestämts till...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1980:1133, 1991:240, 1993:201

2 § Dagsböter skall bestämmas till ett antal av minst trettio och högst etthundrafemtio.

Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med femtio till och med ettusen kronor, efter vad som bedöms som skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Om det finns särskilda skäl, får dagsbotens belopp jämkas.

Minsta bötesbelopp är sjuhundrafemtio kronor. Lag (2006:574).

Kommentar

Dagsböter är olika stora för olika personer då den baseras på den åtalades ekonomiska förhållanden, hit hör inte bara den åtalades inkomster utan hänsyn tas även till andra personer i hushållet där ett skäligt resultat skall uppnås så att ingen i hushållet drabbas hårdare än en ensamstående med samma inkomst, se NJA 1991 s. 692.

Rättsfall (9)

NJA 1991 s. 692: Vid bestämmande av dagsbotsbelopp har hänsyn ansetts kunna tas till...
NJA 1996 s. 195: Fråga om särskilda skäl har förelegat för jämkning av dagsbotsbelopp jämlikt 25...
NJA 1999 s. 286: Särskilda skäl har i visst fall ansetts föreligga för jämkning av...
NJA 2012 s. 849: Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden...
RH 1993:55: Särskilda skäl att jämka dagsbotens belopp har inte ansetts föreligga ifråga om...
RH 1995:12: Dagsbotsbeloppets storlek har ansetts böra jämkas när fråga varit om omyndig...
RH 2001:57: Dagsbot har - trots att den tilltalade senare ändrat sina uppgifter om...
RH 2008:39: Innehav av ett ”prydnadsvapen” från 1800-talet har bedömts som ringa...
RH 2010:63: Hovrätten har funnit att det inte förelegat tillräckliga skäl att jämka lägsta...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2006:574, 1991:240

3 § Penningböter skall bestämmas till lägst tvåhundra kronor och högst fyratusen kronor. Om ett lägre högsta belopp är särskilt föreskrivet, gäller dock detta. Lag (2006:574).

Kommentar

Penningböter avser ett fast belopp som är lika för alla.

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1980:1133, 2006:574, 1991:240

4 § Normerade böter är böter som, enligt vad som är föreskrivet för brottet, skall bestämmas efter särskild beräkningsgrund.

Minsta bötesbelopp är etthundra kronor. Lag (1991:240).

Kommentar

Normerande böter hör ihop med dagsböter såtillvida att även storleken på dessa kan variera, men skillnaden är att det är andra omständigheter än de som räknas upp i 2 § som är avgörande. Beräkningsgrunder kan utgöras av antalet kilowatt i motorerna på ett fiskefartyg som i 41 § 2 st. fiskelag (1993:787)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1991:240

5 § Böter får användas som gemensamt straff för flera brott, om böter kan följa på vart och ett av brotten.

Om det finns särskilda skäl, får rätten döma till penningböter för ett eller flera brott för vilka sådan påföljd är föreskriven och samtidigt döma till annan form av böter för brottsligheten i övrigt.

Gemensamt straff i böter får inte avse brott för vilket är föreskrivet normerade böter eller böter som inte får förvandlas till fängelse. Lag (1991:240).

Rättsfall (2)

RH 1995:149: Fråga om sammanvägning av antalet dagsböter vid gemensamt straff.
RH 2007:5: Straffmätning vid flera brott mot lagen om tillsyn över hundar och katter.

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1980:1133, 1991:240

6 § Böter som gemensamt straff för flera brott döms ut i dagsböter, om något av brotten bör föranleda dagsböter.

Som gemensamt straff får dagsböter bestämmas till ett antal av högst tvåhundra och penningböter till ett belopp av högst tiotusen kronor.

Om det för något av brotten är föreskrivet ett visst lägsta bötesstraff, får detta inte underskridas. Lag (2006:574).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2006:574, 1991:240, 1993:201

7 § Böter tillfaller staten. Lag (1991:240).

Kommentar

Böter som betalas går till staten inte till målsägande eller annan person.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1979:190, 1991:240, 1983:351

8 § Om uppbörd och indrivning av böter finns bestämmelser i bötesverkställig- hetslagen (1979:189).

Böter som inte betalas får, om inte annat är föreskrivet, förvandlas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader enligt bestämmelserna i bötesverkställighetslagen. Lag (1991:240).

Kommentar

Den nuvarande ordningen med bötesförvandling är i första hand inriktad på personer som kan betala sina böter men som genom olika slags illojala åtgärder gjort sig oåtkomliga för indrivning och av tredska underlåter att betala böterna, se NJA 2012 s. 22. Även personer som ständigt återfaller i bötesbrottslighet men som saknar vilja eller förmåga att betala utan att illojala åtgärder kan styrkas omfattas, se NJA 2012 s. 22. Syftet är att motverka att bötfällda som saknar betalningsförmåga i praktiken blir immuna mot bötesstraff, se NJA 2012 s. 22. Vissa bedömningsgrunder rdogörs i NJA 2012 s. 22 p. 8, 10-12. Enligt 35 kap. 7 § bortfaller böter efter att det gått fem år från att dom vunnit laga kraft. I fråga om ordningsbot räknas tiden från dagen för godkännandet av ordningsboten 48 kap. 3 § RB.

Rättsfall (1)

NJA 2012 s. 22: Fråga om bötesförvandling vid upprepad bötesbrottslighet.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1991:240

9 § Beträffande vite som blivit någon i särskilt fall förelagt genom beslut av domstol eller annan myndighet skall 7 och 8 §§ äga motsvarande tillämpning. I fråga om annat vite skall tillämpas vad i detta kapitel är föreskrivet om böter. Lag (1991:240).

Rättsfall (1)

RH 2006:42: En bilfirma förbjöds genom ett tingsrättsbeslut att vid angivet vite använda...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1991:240

26 kap. Om fängelse

Kommentar

Här återfinns regler för att döma någon till fängelsestraff. Vid bedömningen tas hänsyn tas till gärningsmannens ålder, se 1 kap. 6 §, 29 kap. 7 § och 30 kap 5 §. Om det avser flera brott se 30 kap. 2 § eller återfall i brottslighet 30 kap. 4 § st. 2, 29 kap. 4 § och 26 kap. 3 §. Den som är under 21 år får inte dömas till livstidsstraff, se 29 kap. 7 §. Blankettstraffstadgande med fängelse i straffskalan tillämpas inte ifall det härrör från förvaltningsmyndighets eller kommuns föreskrift. och kommuner, se NJA 2008 s. 567.

1 § Fängelse döms ut på viss tid eller på livstid enligt vad som är föreskrivet för brottet.

Fängelse på viss tid får inte understiga fjorton dagar och inte överstiga tio år. Om fängelse på längre tid än tio år och på livstid är föreskrivet för brottet eller om det följer av 2 eller 3 §, får dock fängelse på viss tid bestämmas till högst arton år. När fängelse i förening med skyddstillsyn döms ut enligt 28 kap. 3 § gäller i fråga om tiden för fängelsestraffet vad som föreskrivs i den paragrafen.

Om fängelse som förvandlingsstraff för böter är särskilt föreskrivet. Lag (2009:396).

Kommentar

En person under 21 år kan ej dömas till livstids fängelse, se 29 kap. 7 §.

Rättsfall (1)

NJA 1982 s. 350: Fråga - i fyra fall - om bestämmande av påföljden för rattfylleri under...

Ändringar/Förarbeten (4)

2 § Fängelse får användas som gemensamt straff för flera brott, om fängelse kan följa på något av brotten.

Fängelse på viss tid får sättas över det svåraste av de högsta straff som kan följa på brotten men får inte överstiga vare sig de högsta straffen sammanlagda med varandra eller arton år. Det får inte heller överskrida det svåraste straffet med mer än

  • 1. ett år, om det svåraste straffet är kortare än fängelse i fyra år,
  • 2. två år, om det svåraste straffet är fängelse i fyra år eller längre men inte uppgår till fängelse i åtta år,
  • 3. fyra år, om det svåraste straffet är fängelse i åtta år eller längre.

Vid tillämpningen av andra stycket ska bötesstraff anses motsvara fängelse i fjorton dagar.

Det svåraste av de lägsta straffen får inte underskridas. Lag (2009:396).

Rättsfall (12)

NJA 1991 s. 255: Straffmätning vid grov narkotikabrottslighet och grova varusmugglingsbrott,...
NJA 2000 s. 314: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall...
NJA 2006 s. 510: Straffmätning vid upprepade fall av våldtäkt mot och sexuellt utnyttjande av...
NJA 2008 s. 1010: En person som gjort sig skyldig till ett olaga hot samtidigt som han gjort sig...
NJA 2008 s. 359: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara...
NJA 2009 s. 485: Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra...
NJA 2012 s. 849: Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden...
NJA 2013 s. 376: Straffmätning för mord.
RH 2002:70: En man begick under flera års tid på 1980-talet ett stort antal våldtäkter...
RH 2006:49: Straffmätning vid flerfaldig brottslighet och återfall i brott.
RH 2012:86: Straffvärdet för grovt barnpornografibrott har ansetts motsvara fem års...
RH 2015:26: Fråga om tillämpning av den s.k. asperationsprincipen vid straffmätning av...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1988:942, 2009:396, 1983:351

3 § Har någon dömts till fängelse i lägst två år och begår han eller hon, sedan domen har vunnit laga kraft, brott som är belagt med fängelse i mer än sex år, får för återfallet dömas till fängelse på viss tid som med fyra år överstiger det högsta straff som kan följa på brottet eller, om det är fråga om flera brott, det högsta straff som med tillämpning av 2 § kan följa på brotten. Straffet får dock inte överstiga arton år.

Brott som någon har begått innan han eller hon har fyllt tjugoett år får inte läggas till grund för sådan förhöjning som anges i första stycket.

En utländsk dom får tillmätas samma verkan som en svensk. Lag (2009:396).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2009:396, 1981:211, 1975:1395
4 § har upphävts genom lag (1988:942).

5 § Den som dömts till fängelse skall för verkställighet av straffet tas in i kriminalvårdsanstalt om inte annat är särskilt föreskrivet. Lag (1998:604).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1974:205, 1998:604

6 § När två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff, dock minst en månad, har avtjänats skall den dömde friges villkorligt, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Om det finns synnerliga skäl mot villkorlig frigivning skall den skjutas upp enligt vad som framgår av 7 §. Vid bedömningen av om det finns synnerliga skäl mot villkorlig frigivning skall det särskilt beaktas om den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten.

Villkorlig frigivning får inte ske från fängelse som har dömts ut enligt 28 kap. 3 § eller från ett förvandlingsstraff för böter. Lag (2006:431).

Rättsfall (5)

HFD 2013 ref. 42: Fråga om ett annat lands regler om villkorlig frigivning ska beaktas när ett...
NJA 1983 s. 610: X, som dömts till fängelse åtta månader, har varit anhållen och häktad under så...
NJA 2015 s. 1129: Förverkande av villkorligt medgiven frihet när den dömde har begått nytt brott...
RH 1994:33: Att reglerna om villkorlig frigivning numera är fakultativa har ansetts...
RH 1994:99: Hovrätten har, oaktat reglerna om villkorlig frigivning numera är fakultativa,...

Lagrumshänvisningar hit (10)

Ändringar/Förarbeten (7)

6 a § har upphävts genom lag (1998:604).

7 § Om den villkorliga frigivningen skjuts upp, skall det i beslutet anges en ny tidpunkt för när den dömde skall friges villkorligt. Vid denna tidpunkt skall villkorlig frigivning ske, om det inte även då finns sådana synnerliga skäl som avses i 6 § andra stycket.

När den nya tidpunkten för villkorlig frigivning bestäms skall arten och omfattningen av de överträdelser som föranleder att den villkorliga frigivningen skjuts upp särskilt beaktas. Den villkorliga frigivningen får skjutas upp högst sex månader åt gången. Lag (2006:431).

8 § Om flera fängelsestraff verkställs samtidigt, skall vid tillämpning av 6 § hänsyn tas till den sammanlagda fängelsetiden. Vad nu sagts gäller dock inte tid för fängelse som dömts ut enligt 28 kap. 3 § eller förvandlingsstraff för böter.

Såsom avtjänad tid räknas även tid varunder straffet skall anses verkställt enligt bestämmelserna i 33 kap. 6 och 7 §§ och lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. Lag (2000:175).

Ändringar/Förarbeten (5)

9 § Kriminalvården fattar beslut om uppskjuten villkorlig frigivning enligt 6 och 7 §§. Sådana beslut gäller omedelbart om inte något annat förordnas. Lag (2006:431).

Rättsfall (1)

NJA 1991 s. 436: Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (6)

10 § Efter den villkorliga frigivningen gäller en prövotid som motsvarar den strafftid som återstår vid frigivningen, dock minst ett år. Lag (1998:604).

Rättsfall (3)

NJA 1991 s. 436: Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om...
NJA 2015 s. 1129: Förverkande av villkorligt medgiven frihet när den dömde har begått nytt brott...
RH 2008:3: En person har samma dag som han villkorligt frigavs från avtjänande av...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1998:604, 1965:620

11 § Det kan i anslutning till att villkorlig frigivning äger rum eller senare beslutas att den villkorligt frigivne skall stå under övervakning, om det bedöms som påkallat. Beslut om övervakning meddelas av Kriminalvården. Har övervakning beslutats men bedöms därefter att övervakningen inte längre är påkallad, får övervakningsnämnden besluta att övervakningen skall upphöra. Övervakningen skall utan något särskilt beslut upphöra sedan ett år av prövotiden har förflutit, om inte annat följer av 18 §. Lag (2005:967).

12 § Övervakningen och kriminalvården i frihet i övrigt bedrivs under ledning av Kriminalvården. Myndigheten förordnar också övervakare och kan vid behov förordna en eller flera personer att biträda vid övervakningen. Lag (2005:967).

13 § Den frigivne skall, om han står under övervakning, hålla övervakaren underrättad om sin bostad, sin arbetsanställning och andra förhållanden av betydelse för övervakningen, på kallelse inställa sig hos övervakaren och i övrigt enligt hans anvisningar upprätthålla förbindelse med honom. I den mån Kriminalvården har bestämt det, gäller vad som nyss har sagts om övervakaren även tjänsteman vid Kriminalvården eller annan person. Lag (2005:967).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2005:967, 1998:604

14 § Den frigivne skall under prövotiden vara skötsam, efter förmåga försöka försörja sig samt i övrigt rätta sig efter vad som åligger honom enligt denna balk eller enligt föreskrifter eller anvisningar som meddelats med stöd av den. Han är skyldig att på kallelse inställa sig hos Kriminalvården. Har han förpliktats att ersätta genom brottet uppkommen skada, skall han göra vad han kan för att fullgöra denna skyldighet.

När den frigivne står under övervakning, skall Kriminalvården genom tillsyn och förmedling av stöd och hjälp verka för att den frigivne inte återfaller i brott och för att hans anpassning i samhället även i övrigt främjas. Kriminalvården skall för detta ändamål fortlöpande hålla sig underrättad om den frigivnes livsföring och om hans förhållanden i övrigt. Lag (2005:967).

Rättsfall (1)

NJA 2015 s. 155: Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2005:967, 1998:604, 1973:918

15 § När det finns skäl att anta att den frigivne för sin anpassning i samhället behöver stöd av en särskild föreskrift om vad han eller hon ska iaktta under prövotiden, får en sådan föreskrift meddelas för en viss tid eller tills vidare. Särskild föreskrift får avse

  • 1. vistelseort eller bostad under viss tid, högst ett år åt gången,
  • 2. arbetsanställning, annan förvärvsverksamhet eller utbildning,
  • 3. läkarvård, nykterhetsvård eller annan vård eller behandling i eller utanför sjukhus eller annan dylik inrättning.

Om den frigivne ska få vård eller behandling enligt första stycket 3, får det föreskrivas att han eller hon ska vara skyldig att lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov för kontroll av att han eller hon inte är påverkad av alkohol, andra beroendeframkallande medel, något sådant medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller någon sådan vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

Har den frigivne förpliktats att ersätta skada som uppkommit genom brottet, får föreskrifter meddelas om tid och sätt för skadeståndsskyldighetens fullgörande i den utsträckning sådana föreskrifter inte med hänsyn till den frigivnes ekonomiska situation och övriga omständigheter kan antas motverka hans eller hennes anpassning i samhället.

Om den frigivne står under övervakning, får särskild föreskrift meddelas om vad som ska gälla för övervakningen. I en sådan föreskrift får det anges på vilket sätt och i vilken omfattning den frigivne ska hålla kontakt med övervakaren eller Kriminalvården. Vidare får det föreskrivas skyldighet för den frigivne att lämna underrättelse till övervakaren eller Kriminalvården om att han eller hon uteblivit från en arbetsplats, skola eller annan i föreskriften angiven verksamhet eller inrättning. Lag (2008:34).

16 § Föreskrift enligt 15 § meddelas av övervakningsnämnd. Kriminalvården får meddela sådan föreskrift för tiden intill dess nämnden har beslutat i frågan.

Om den frigivnes utveckling och personliga förhållanden i övrigt föranleder det, får övervakningsnämnden ändra eller upphäva meddelad föreskrift eller meddela ny föreskrift. Lag (2005:967).

Ändringar/Förarbeten (4)

17 § Övervakaren må meddela anvisningar i fråga om verkställandet av föreskrift enligt 15 §, så ock medgiva tillfällig lättnad och vidtaga omedelbart erforderlig jämkning.

18 § Iakttar den frigivne inte vad som åligger honom enligt denna balk eller enligt föreskrift eller anvisning som meddelats med stöd därav, får övervakningsnämnden, utom att meddela föreskrift enligt 15 § eller fatta beslut i fråga som avses i 37 kap. 7 § första stycket,

  • 1. besluta att varning skall meddelas den frigivne, eller
  • 2. besluta om övervakning av den frigivne under viss tid efter det att ett år av prövotiden har förflutit, dock längst till prövotidens utgång. Lag (1983:240).

19 § Har den frigivne allvarligt åsidosatt sina åligganden och kan det antas att han inte kommer att låta rätta sig genom någon annan åtgärd som övervakningsnämnden kan vidta, får nämnden förklara den villkorligt medgivna friheten förverkad till en tid av högst femton dagar varje gång. Lag (1998:604).

Rättsfall (1)

NJA 1991 s. 436: Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1998:604, 1979:680, 1983:240

20 § Åtgärd som avses i 18 § må ej beslutas efter prövotidens utgång. Beslut om åtgärd som avses i 19 § må meddelas även efter prövotidens utgång, därest frågan av övervakningsnämnden upptagits dessförinnan. Lag (1973:918).

Rättsfall (1)

NJA 1991 s. 436: Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1973:918

21 § Om förverkande av villkorligt medgiven frihet och om vissa andra åtgärder, när den som dömts till fängelse finnes hava begått annat brott, stadgas i 34 kap.

Rättsfall (1)

NJA 1991 s. 436: Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om...

22 § Uppkommer fråga om att förklara villkorligt medgiven frihet förverkad eller att vidta åtgärd som avses i 18 § eller åtgärd för att den frigivne skall underkasta sig vård eller behandling, eller har den frigivne undandragit sig övervakningen, får övervakningsnämnden, om omständigheterna föranleder det, förordna att den frigivne skall på lämpligt sätt omhändertas i avvaktan på vidare förordnande. Ett sådant beslut skall omprövas så ofta anledning till det föreligger.

Den som sålunda omhändertas får inte kvarhållas längre än en vecka. Om synnerliga skäl föreligger, får dock genom nytt beslut förordnas att han skall kvarhållas ytterligare högst en vecka. Efter prövotidens utgång får den omhändertagne ej kvarhållas. Lag (1983:240).

23 § Förklaras villkorligt medgiven frihet helt eller delvis förverkad, skall med avseende på frågan om ny villkorlig frigivning vad som förverkats anses såsom straff genom ny dom. Lag (1983:240).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1965:620, 1979:680, 1983:240

24 § Kan villkorligt medgiven frihet ej längre förklaras förverkad, skall straffet anses vara till fullo verkställt vid prövotidens utgång.

27 kap. Om villkorlig dom

1 § Rätten får döma till villkorlig dom för ett brott för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter. Lag (1988:942).

Kommentar

När unga förstgagångsförbrytare eller unga med liten kriminell bakgrund begått ett enstaka förmögenhetsbrott och valet står mellan villkorlig dom eller fängelse, kan inte hänsyn till allmän laglydnad ensam utgöra grund för fängelse., se NJA 1987 s. 704.

Rättsfall (1)

NJA 1987 s. 704: Yngling, som när han nyss fyllt 20 år gjort sig skyldig till häleri vilket...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1988:942, 1983:240

2 § Villkorlig dom får förenas med dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte. Lag (1991:240).

Rättsfall (3)

NJA 1982 s. 17: Fråga om val av påföljd för grov stöld, särskilt med avseende på möjligheten...
NJA 1987 s. 704: Yngling, som när han nyss fyllt 20 år gjort sig skyldig till häleri vilket...
NJA 2012 s. 849: Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1988:942, 1991:240, 1983:240

2 a § Villkorlig dom får, om den tilltalade samtycker till det, förenas med en föreskrift om samhällstjänst. En sådan föreskrift skall avse skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst fyrtio och högst tvåhundrafyrtio timmar.

När rätten meddelar en föreskrift om samhällstjänst skall den i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som påföljd.

En föreskrift om samhällstjänst får ändras eller upphävas på talan av åklagare, när det finns skäl till det. Lag (1998:604).

Rättsfall (15)

NJA 1999 s. 769: Fråga om påföljd för artbrottslighet (bokföringsbrott, grovt brott, och...
NJA 2000 s. 116: Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för våld och hot mot tjänsteman.
NJA 2000 s. 17: Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för grovt rattfylleri (I och II) och...
NJA 2000 s. 256: En person har försökt föra in 137,2 liter spritdrycker till Sverige utan att ge...
NJA 2001 s. 397: Fråga om påföljd för artbrottslighet (bokföringsbrott) med ett straffvärde av...
NJA 2001 s. 618: Fråga om påföljd för artbrottslighet (bokföringsbrott) med ett straffvärde av...
NJA 2002 s. 256: Ett innehav av en pennpistol och en patron till denna har ansetts utgöra ett...
NJA 2012 s. 968: När någon döms till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst ska ett...
NJA 2015 s. 386: Reformatioinpejus? Bestämmande av påföljd för misshandel av normalgraden.
RH 1999:64: Villkorlig dom med samhällstjänst har inte ansetts vara en tillräckligt...
RH 2000:98: Påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst för s.k....
RH 2002:59: Fråga om tid för samhällstjänst vid villkorlig dom med ett alternativstraff om...
RH 2005:61: Den som uppbär tidsobegränsad hel sjukersättning (tidigare förtidspension) har...
RH 2009:12: Den dömde har förhållit sig helt passiv när Kriminalvården sökt kontakt med...
RH 2011:8: När en person som varit frihetsberövad under beaktansvärd tid döms till...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1998:604

3 § Den som erhåller villkorlig dom skall vara underkastad en prövotid av två år.

Prövotiden räknas från den dag rättens avgörande i vad angår påföljd för brottet genom nöjdförklaring eller eljest vinner laga kraft mot den dömde.

4 § Den dömde skall under prövotiden vara skötsam och efter förmåga försöka försörja sig.

Om den villkorliga domen har förenats med samhällstjänst skall den dömde fullgöra samhällstjänsten enligt en arbetsplan som upprättas av Kriminalvården. Lag (2005:967).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2005:967, 1998:604, 1973:918

5 § Har den dömde förpliktats ersätta genom brottet uppkommen skada, skall han göra vad i hans förmåga står att fullgöra denna skyldighet. Rätten äger föreskriva att han under prövotiden skall söka fullgöra skadeståndsskyldig- heten eller del därav på tid och sätt som angivas i domen.

Om skada på egendom har uppkommit genom brottet och det bedöms vara ägnat att främja den dömdes anpassning i samhället, får rätten föreskriva att denne på tid och sätt som anges i domen skall biträda den skadelidande med visst arbete, som syftar till att avhjälpa eller begränsa skadan eller som annars i belysning av brottets och skadans art framstår som lämpligt. Sådan föreskrift får meddelas endast med den skadelidandes samtycke.

Föreskrift som avses i första eller andra stycket får ändras eller upphävas efter ansökan av åklagare eller den dömde, när det finns skäl till det. Lag (1987:761).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1987:761
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

6 § Om den dömde inte iakttar vad som åligger honom enligt den villkorliga domen, får domstolen, under förutsättning att en åklagare före prövotidens utgång anhängiggör talan om det, efter omständigheterna

  • 1. besluta att varning skall meddelas den dömde,
  • 2. meddela föreskrift enligt 5 § eller ändra tidigare meddelad föreskrift,
  • 3. undanröja den villkorliga domen och bestämma annan påföljd för brottet.

Åtgärd enligt första stycket 1 eller 2 får inte beslutas efter prövotidens utgång.

Undanröjs den villkorliga domen, skall vid påföljdens bestämmande skälig hänsyn tas till böter som dömts ut enligt 2 § och 34 kap. 5 § samt till vad den dömde undergått till följd av föreskrift om samhällstjänst. Härvid får dömas till fängelse på kortare tid än som är föreskrivet för brottet. Har uppgift som avses i 2 a § andra stycket lämnats i domen skall, om fängelse döms ut, detta beaktas när straffets längd bestäms. Lag (1998:604).

Rättsfall (7)

NJA 2012 s. 968: När någon döms till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst ska ett...
RH 2000:41: När påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har undanröjts...
RH 2001:68: Villkorlig dom med samhällstjänst undanröjd på grund av att den dömde inte...
RH 2002:52: Misskötsamhet av villkorlig dom med samhällstjänst har inte bedömts så...
RH 2002:68: Undanröjande av villkorlig dom enligt 27 kap. 6 § brottsbalken har inte ansetts...
RH 2005:55: Underlåtelse från den dömde att kontakta kriminalvårdsmyndigheten med anledning...
RH 2009:12: Den dömde har förhållit sig helt passiv när Kriminalvården sökt kontakt med...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (4)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

6 § Om den dömde inte iakttar vad som åligger honom eller henne enligt den villkorliga domen, får rätten, under förutsättning att en åklagare före prövotidens utgång väcker talan om det, efter omständigheterna

  • 1. besluta att varning ska meddelas den dömde,
  • 2. meddela föreskrift enligt 5 § eller ändra tidigare meddelad föreskrift,
  • 3. undanröja den villkorliga domen och bestämma annan påföljd för brottet.

Åtgärd enligt första stycket 1 eller 2 får inte beslutas efter prövotidens utgång.

Om den villkorliga domen undanröjs, ska rätten, när den nya påföljden bestäms, ta skälig hänsyn till böter som dömts ut enligt 2 § och till vad den dömde undergått till följd av föreskrift om samhällstjänst. I ett sådant fall får rätten döma till fängelse på kortare tid än som är föreskrivet för brottet. Har uppgift som avses i 2 a § andra stycket lämnats i domen ska rätten, om den dömer till fängelse, beakta detta när straffets längd bestäms. Lag (2016:491).

Rättsfall (7)

NJA 2012 s. 968: När någon döms till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst ska ett...
RH 2000:41: När påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har undanröjts...
RH 2001:68: Villkorlig dom med samhällstjänst undanröjd på grund av att den dömde inte...
RH 2002:52: Misskötsamhet av villkorlig dom med samhällstjänst har inte bedömts så...
RH 2002:68: Undanröjande av villkorlig dom enligt 27 kap. 6 § brottsbalken har inte ansetts...
RH 2005:55: Underlåtelse från den dömde att kontakta kriminalvårdsmyndigheten med anledning...
RH 2009:12: Den dömde har förhållit sig helt passiv när Kriminalvården sökt kontakt med...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (4)

7 § Om undanröjande av villkorlig dom och om vissa andra åtgärder, när den dömde finnes hava begått annat brott, stadgas i 34 kap.

28 kap. Om skyddstillsyn

Kommentar

Antalet timmer samhällstjänst reflekterar längden på fängelsestraffet om det dömts ut där 40 timmar motsvarar första månaden, för varje ytterligare månad ökas samhällstjänsten med 20 dagar till maximala 240 dagar som motsvarar 11 månaders fängelse, se NJA 2008 s. 359.

1 § Rätten får döma till skyddstillsyn för ett brott för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter. Lag (1988:942).

Rättsfall (2)

NJA 1981 s. 967: Grov misshandel? - Tillika fråga, om skyddstillsyn jämte fängelse i visst fall...
NJA 1988 s. 413: Fråga om ådömande av s k kontraktsvård.

Ändringar/Förarbeten (5)

2 § Skyddstillsyn får förenas med dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte. Lag (1991:240).

Rättsfall (3)

NJA 1982 s. 17: Fråga om val av påföljd för grov stöld, särskilt med avseende på möjligheten...
NJA 1994 s. 106: Fråga om påföljden skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (s k...
NJA 2015 s. 155: Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1991:240

2 a § Skyddstillsyn får, om den tilltalade samtycker till det, förenas med en föreskrift om samhällstjänst. En sådan föreskrift skall avse skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst fyrtio och högst tvåhundrafyrtio timmar.

När rätten meddelar en föreskrift om samhällstjänst skall den i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som påföljd.

Övervakningsnämnden får ändra eller upphäva en föreskrift om samhällstjänst, när det finns skäl till det. Lag (1998:604).

Rättsfall (2)

NJA 2000 s. 314: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall...
NJA 2008 s. 359: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1998:604

3 § Skyddstillsyn får förenas med fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader.

Om rätten förenar skyddstillsyn med fängelse, får den inte samtidigt döma till böter enligt 2 § eller meddela föreskrift om samhällstjänst.

Om förhållandena kräver det, får rätten förordna att domen på fängelse skall gå i verkställighet trots att den inte har vunnit laga kraft. Lag (1998:604).

Kommentar

Starka allmänpreventiva skäl bör föreligga för domstolen för att förutom att döma till skyddstillsyn beröva den tilltalade friheten, se Juu 1978/79:38 s 47. Genom möjligheten att kombinera skyddstillsyn med ett frihetsberövande på upp till tre månader bör ett långvarigt frihetsberövande kunna undvikas och då främst vad gäller unga lagöverträdare, se NJA 1982 s. 17. Har en skyddstillsyn förenats med fängelse ska vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel den utdömda fängelsepåföljden anses som en del av skyddstillsynen, se prop. 1997/98:96. Enda möjligheten att skärpa skyddstillsynen är genom att den kombineras med böter enligt 2 §, se NJA 1982 s. 17. Endast om starka allmänpreventiva skäl talar för det ska unga förstagångsförbrytare som begår enstaka förmögenhetsbrott dömas till fängelsestraff, se NJA 1982 s. 17. Ett brott som inte tyder på någon särskild förslagenhet och där stölden framstår som en isolerad företeelse kan inte anses så svårartad att fängelse vare sig som huvudstraff eller i syfte att skärpa en skyddstillsyn är nödvändigt av allmänpreventiva skäl, se NJA 1982 s. 17.

Rättsfall (12)

NJA 1981 s. 335: Fråga om påföljd för nittonårig yngling, som gjort sig skyldig till svår och...
NJA 1981 s. 967: Grov misshandel? - Tillika fråga, om skyddstillsyn jämte fängelse i visst fall...
NJA 1982 s. 17: Fråga om val av påföljd för grov stöld, särskilt med avseende på möjligheten...
NJA 1983 s. 491: Möjligheten enligt 28 kap 3 § BrB att förena dom på skyddstillsyn med fängelse...
NJA 1994 s. 468: Fråga om påföljd - skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn med...
NJA 1995 s. 708: Möjligheten enligt 28 kap 3 § BrB att förena dom på skyddstillsyn med fängelse...
NJA 2000 s. 314: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall...
NJA 2013 s. 922: En tilltalad har dömts för misshandel med ett straffvärde om fängelse tio...
NJA 2015 s. 1024: En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till...
NJA 2015 s. 155: Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om...
RH 2001:29: Sedan tingsrätt förordnat att en skyddstillsyn skulle förenas med en månads...
RH 2009:21: Hovrätten har funnit att en person som gjort sig skyldig till bl.a....

Lagrumshänvisningar hit (9)

Ändringar/Förarbeten (6)

4 § Skyddstillsyn fortgår under en prövotid av tre år från den dag då påföljden börjar verkställas. Lag (1983:240).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1979:680

5 § Skyddstillsyn skall vara förenad med övervakning från dagen för domen. Rätten får dock förordna att övervakningen skall anstå till dess domen har vunnit laga kraft mot den dömde. Om domen överklagas, kan högre rätt förordna att vidare verkställighet inte får äga rum.

Övervakningen skall upphöra utan något särskilt förordnande när ett år av prövotiden har förflutit, om inte annat följer av fjärde stycket eller av 5 a, 7 eller 9 §.

Har verkställigheten avbrutits till följd av beslut av högre rätt men döms den tilltalade därefter ändå till skyddstillsyn, skall den tid under vilken verkställighet inte ägt rum inte räknas in i prövotiden eller den tid som anges i andra stycket.

Har skyddstillsyn förenats med behandlingsplan som den dömde har åtagit sig att följa, får rätten i domen förordna om längre övervakningstid än vad som anges i andra stycket. Tiden får dock inte sättas längre än vad som behövs för att behandlingen skall kunna slutföras och får inte överstiga prövotiden. Lag (1998:604).

Rättsfall (3)

RH 2010:7: Hovrätten har förordnat om inhibition av en dom på skyddstillsyn med...
RH 2012:20: Hovrätten harförordnatom inhibition av en dom på skyddstillsyn med...
RH 2013:23: Fråga om verkställigheten av skyddstillsyn helt eller delvis bör inhiberas (I...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1998:604, 1973:918, 1987:761

5 a § Har skyddstillsyn förenats med en föreskrift om samhällstjänst skall den dömde fullgöra samhällstjänsten enligt en arbetsplan som upprättas av Kriminalvården.

Om det behövs för att den dömde skall stå under övervakning till dess samhällstjänsten fullgjorts, får övervakningsnämnden besluta om övervakning av den dömde under viss tid efter det att ett år av prövotiden har förflutit, dock längst till prövotidens utgång. Lag (2005:967).

Rättsfall (1)

NJA 2015 s. 155: Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2005:967, 1998:604

6 § Vad som föreskrivs i 26 kap. 12--17 §§ skall tillämpas på motsvarande sätt beträffande den som har dömts till skyddstillsyn. Rätten skall dock i domen förordna övervakare, om inte särskilda skäl talar mot det. Vidare får rätten i domen meddela föreskrifter enligt 26 kap. 15 § första--tredje styckena samt 27 kap. 5 § andra stycket. Övervakningsnämnden får ändra eller upphäva en föreskrift av sistnämnda slag när det finns skäl till det. Lag (1993:209).

Rättsfall (2)

NJA 2013 s. 1090: 1. Förutsättningar har i visst fall saknats för att särskild...
NJA 2015 s. 155: Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1988:942, 1993:209, 1987:761

6 a § I fall som avses i 30 kap. 9 § andra stycket 3 skall rätten, om den planerade behandlingen är av avgörande betydelse för att döma till skyddstillsyn, i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som påföljd.

I sådant fall skall vidare i domen alltid meddelas föreskrift om den behandlingsplan som den dömde har åtagit sig att följa.

I samband med en sådan behandlingsplan får föreskrivas att den som ansvarar för behandlingen skall anmäla till Kriminalvården och åklagaren, om den dömde allvarligt åsidosätter sina åligganden enligt planen. Lag (2005:967).

Rättsfall (113)

NJA 2015 s. 155: Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om...
RH 1993:47: Tilltalad har av hovrätt dömts till skyddstillsyn med behandlingsplan. Denna...
RH 1996:89: Fråga om hovrätten får avgöra mål utan huvudförhandling då överklagandet endast...
RH 2010:100: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:101: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:102: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:103: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:104: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:105: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:106: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:107: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:108: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:109: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:110: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:111: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:112: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:113: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:114: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:115: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:116: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:117: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:118: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:119: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:120: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:121: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:122: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:123: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:124: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:125: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:126: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:127: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:128: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat
RH 2010:129: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:130: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:131: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:132: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:133: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:134: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:135: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat
RH 2010:136: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:137: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:138: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:139: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:140: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:141: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:142: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:143: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:144: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:145: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:146: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:147: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:148: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:149: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:150: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:151: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:152: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:153: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:154: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:155: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:156: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:157: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:158: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:159: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:160: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:161: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:162: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:163: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:164: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:165: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:166: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:167: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:168: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:169: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:170: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:171: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:172: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:173: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:174: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:175: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:176: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:177: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:178: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:179: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:180: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:181: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:182: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:183: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:184: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:185: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:186: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:187: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:188: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:189: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:190: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:191: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:192: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:193: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:194: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:195: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:196: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:197: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:198: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:199: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:200: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:91: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:92: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:93: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:94: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:95: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:96: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:97: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:98: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:99: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.

Lagrumshänvisningar hit (6)

Ändringar/Förarbeten (7)

6 b § I fall som avses i 6 a § får rätten förordna att den dömde, om han är häktad i målet, i stället skall omhändertas till dess han överförts till det behandlingshem eller den vårdgivare som anges i behandlingsplanen. Omhänder- tagandet får inte pågå längre än en vecka. Lag (1992:373).

Rättsfall (2)

RH 1994:130: Fråga om avräkning av tid för frihetsberövande då skyddstillsyn undanröjs och...
RH 2000:49: Tilltalad har av tingsrätt dömts till skyddstillsyn med särskild...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1992:373
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

7 § Iakttar den dömde inte vad som åligger honom till följd av domen på skyddstillsyn, får övervakningsnämnden, utom att meddela föreskrift enligt 26 kap. 15 § eller fatta beslut i fråga som avses i 37 kap. 7 § första stycket,

  • 1. besluta att varning skall meddelas den dömde, eller
  • 2. besluta om övervakning av den dömde under viss tid efter det att ett år av prövotiden har förflutit, dock längst till prövotidens utgång.

Har övervakning beslutats enligt första stycket 2 men bedöms denna inte längre vara påkallad, får övervakningsnämnden besluta att övervakningen skall upphöra. Samma gäller om rätten med stöd av 34 kap. 6 § beslutat om övervakning och denna pågått i ett år.

Åtgärd som avses i första stycket får inte beslutas av övervakningsnämnden efter prövotidens utgång. Lag (1988:942).

Rättsfall (1)

NJA 2015 s. 155: Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (4)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

7 § Om den dömde inte iakttar vad som åligger honom eller henne till följd av domen på skyddstillsyn, får övervakningsnämnden, utöver att meddela föreskrift enligt 26 kap. 15 § eller fatta beslut i fråga som avses i 37 kap. 7 § första stycket,

  • 1. besluta att varning ska meddelas den dömde, eller
  • 2. besluta om övervakning av den dömde under viss tid efter det att ett år av prövotiden har förflutit, dock längst till prövotidens utgång.

Om övervakningsnämnden bedömer att övervakning som beslutats enligt första stycket 2 inte längre är påkallad, får nämnden besluta att övervakningen ska upphöra.

Åtgärd som avses i första stycket får inte beslutas av övervakningsnämnden efter prövotidens utgång. Lag (2016:491).

Rättsfall (1)

NJA 2015 s. 155: Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (4)

8 § Har den dömde allvarligt åsidosatt sina åligganden och kan det antas att sådana åtgärder som övervakningsnämnden får vidta blir utan verkan, skall nämnden begära att åklagare vid domstol för talan om att skyddstillsynen skall undanröjas. Även utan framställning från nämnden får sådan talan väckas, om den dömde i fall som avses i 6 a § första stycket allvarligt har åsidosatt sina åligganden enligt den behandlingsplan som gäller för honom.

Talan skall anhängiggöras före prövotidens utgång. Lag (1988:942).

Rättsfall (4)

NJA 2015 s. 155: Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om...
RH 1998:74: Hovrätten har ogillat yrkande om undanröjande av skyddstillsyn, trots att den...
RH 1998:75: Vid påföljden skyddstillsyn med särskild behandling bör, om inte speciella...
RH 2000:57: En person, som hade ådömts skyddstillsyn och genom en senare dom ådömts s.k....

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1987:761
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

9 § Undanröjs skyddstillsynen, skall rätten bestämma annan påföljd för brottet. Därvid skall skälig hänsyn tas till vad den dömde har undergått till följd av domen på skyddstillsyn samt till böter eller fängelse som dömts ut enligt 2 eller 3 § eller 34 kap. 6 §. I fall som här avses får dömas till fängelse på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Har uppgift

som avses i 2 a § andra stycket eller 6 a § första stycket lämnats i domen skall rätten, om den dömer till fängelse, beakta detta när straffets längd bestäms.

Om det inte finns tillräckliga skäl för att undanröja skyddstillsynen, får rätten i stället besluta om åtgärd som avses i 7 §. En sådan åtgärd får inte beslutas efter prövotidens utgång. Lag (1998:604).

Rättsfall (6)

NJA 1986 s. 78: Fråga om undanröjande av skyddstillsyn. 28 kap 8 och 9 §§ BrB.
NJA 2015 s. 155: Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om...
RH 1998:75: Vid påföljden skyddstillsyn med särskild behandling bör, om inte speciella...
RH 2000:59: Talan om undanröjande av skyddstillsyn p.g.a. misskötsamhet har inte ansetts...
RH 2005:70: Fråga huruvida bestämmelsen i 34 kap. 6 § fjärde stycket brottsbalken medger...
RH 2010:60: Domstolsverkets brottmålstaxa är inte tillämplig i mål om undanröjande av...

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (7)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

9 § Om skyddstillsynen undanröjs, ska rätten bestämma en annan påföljd för brottet och då ta skälig hänsyn till vad den dömde har undergått till följd av domen på skyddstillsyn samt till böter eller fängelse som dömts ut enligt 2 eller 3 §. I ett sådant fall får rätten döma till fängelse på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Har uppgift som avses i 2 a § andra stycket eller 6 a § första stycket lämnats i domen ska rätten, om den dömer till fängelse, beakta detta när straffets längd bestäms.

Om det inte finns tillräckliga skäl för att undanröja skyddstillsynen, får rätten i stället besluta om åtgärd som avses i 7 §. En sådan åtgärd får inte beslutas efter prövotidens utgång. Lag (2016:491).

Rättsfall (6)

NJA 1986 s. 78: Fråga om undanröjande av skyddstillsyn. 28 kap 8 och 9 §§ BrB.
NJA 2015 s. 155: Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om...
RH 1998:75: Vid påföljden skyddstillsyn med särskild behandling bör, om inte speciella...
RH 2000:59: Talan om undanröjande av skyddstillsyn p.g.a. misskötsamhet har inte ansetts...
RH 2005:70: Fråga huruvida bestämmelsen i 34 kap. 6 § fjärde stycket brottsbalken medger...
RH 2010:60: Domstolsverkets brottmålstaxa är inte tillämplig i mål om undanröjande av...

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (7)

10 § Om undanröjande av skyddstillsyn och om vissa andra åtgärder, när den dömde finnes hava begått annat brott, stadgas i 34 kap.

11 § Uppkommer fråga om att undanröja skyddstillsynen eller att vidta åtgärd som avses i 7 § eller åtgärd för att den dömde skall underkasta sig vård eller behandling, eller har den dömde undandragit sig övervakningen, får övervakningsnämnden eller domstol vid vilken föres talan enligt 8 §, om omständigheterna föranleder det, förordna att den dömde skall på lämpligt sätt omhändertas i avvaktan på vidare förordande. Ett sådant beslut skall omprövas så ofta anledning till det föreligger.

Den som sålunda omhändertas får inte kvarhållas längre än en vecka. Om det finns synnerliga skäl, får dock genom nytt beslut förordnas att han skall kvarhållas ytterligare högst en vecka.

Är den dömde omhändertagen när domstolen meddelar beslut att skyddstillsynen skall undanröjas, får den förordna att han skall vara omhändertagen till dess beslutet vinner laga kraft.

Efter prövotidens utgång får den omhändertagne inte kvarhållas. Lag (1987:761).

Rättsfall (3)

RH 1993:47: Tilltalad har av hovrätt dömts till skyddstillsyn med behandlingsplan. Denna...
RH 1994:130: Fråga om avräkning av tid för frihetsberövande då skyddstillsyn undanröjs och...
RH 1996:44: Bestämmelserna om häktning har ansetts inte vara tillämpliga vid talan jämlikt...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1979:680, 1987:761, 1983:240

29 kap. Om straffmätning och påföljdseftergift

Kommentar

Påföljdsbestämning är indelad i tre moment. Först fastställs straffvärdet genom att filtrera omständigheterna genom 1-3 §§ i den ordningen, därefter genomförs ett påföljdsval 29-32 kap där 30 kap. 4 § är ett viktigt vägskäl innan en slutlig straffmätning i 4-7 §§ görs. Som huvudregel gäller att åklagaren har att styrka bevisning, inklusive försvårande och andra omständigheter till den tilltalades nackdel. Om den tilltalade endast förnekar utan motivering eller lämnar helt verklighetsfrämmande berättelse anses åklagarens bevisning styrkt.

För straffvärdebedömningen skall omständigheterna vid brottet alltid vara avgörande och vissa omständigheter av särskild betydelse har uppräknats i 29 kap 1 § 2 st. Mer konkreta exempel har angetts i 2 och 3 §§. I förarbetena, se bl.a. prop 1987/88:120, betonas att endast de viktigaste inslagen har angetts a. prop. s. 80.

1 § Straff ska, med beaktande av intresset av en enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde.

Vid bedömningen av straffvärdet ska beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft. Det ska särskilt beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Lag (2010:370).

Kommentar

1 st.: Vid straffvärdebestämning har domstolen först att ta reda på vad lagrummet för det brott en person står åtalad för anger som straffskala, den konkreta straffskalan. Därefter skall straffvärdet enligt 1 st. fastställas genom en enhetlig rättstillämpning med vilket menas att domare inte får sätta egna värderingar till grund för vad som utgör ett allvarligt brott utan måste tillämpa detta kapitel, vägledning i praxis samt 25-26 kap. för att bestämma straffet. Lägg märke till att straffskalan sträcker sig från 100 kr i böter till livstids fängelse, allt annat är endast påföljder och inte straff, se 1 kap 5 §.

2 st.: Endast de objektiva omständigheterna som täcks av gärningsmannens uppsåt eller oaktsamhet skall beaktas vid straffmätningen. Om det avser flera brott skall en gemensam påföljd väljas där utgångspunkten är det svåraste brottet till vilken en viss del av övriga brott läggs på.

Rättsfall (66)

NJA 1997 s. 652: Fråga om påföljd för grov förskingring.
NJA 2000 s. 314: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall...
NJA 2000 s. 421: Fråga om straffbestämning för lagöverträdare under 21 år.
NJA 2000 s. 432: Fråga om straffmätning för skadegörelse.
NJA 2000 s. 580: Straffmätning för grov misshandel av barn.
NJA 2000 s. 580: Åtal för brott mot upphovsrättslagen (1960:729) avseende handel med videospel...
NJA 2000 s. 612: Straffmätning för grov misshandel av barn.
NJA 2002 s. 198: Fråga om påföljdsval och straffmätning för våldsamt upplopp.
NJA 2003 s. 174: En man har befunnits skyldig till grov misshandel och vållande till annans död,...
NJA 2003 s. 295: Straffmätning i mål om försök till utpressning och grovt vapenbrott.
NJA 2004 s. 354: Straffmätning i mål om grovt narkotikabrott.
NJA 2004 s. 437: Straffmätning i mål om grov fridskränkning.
NJA 2005 s. 348: Fråga om differentiering av straffvärdet vid eget bruk av amfetamin (I) och...
NJA 2005 s. 856: Påföljd för vårdslös skatteuppgift.
NJA 2006 s. 510: Straffmätning vid upprepade fall av våldtäkt mot och sexuellt utnyttjande av...
NJA 2008 s. 359: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara...
NJA 2009 s. 485: Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra...
NJA 2010 s. 592: Fängelsestraffet i ett fall av grov narkotikasmuggling har på grund av brottets...
NJA 2011 s. 89: Synnerligen grov misshandel? Gradindelning ochstraffvärdebedömningvid...
NJA 2012 s. 849: Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden...
NJA 2013 s. 1155: Grov misshandel?
NJA 2013 s. 376: Straffmätning för mord.
NJA 2014 s. 859: Påföljden för brott mot upphovsrättslagen genom fildelning vid 51 tillfällen...
NJA 2014 s. 990: Sexuellt utnyttjande av barn. Straffvärde och brottslighetens art.
NJA 2015 s. 1024: En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till...
NJA 2015 s. 45: En journalist har i samband med ett reportage gjort sig skyldig till...
NJA 2015 s. 826: Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har...
NJA 2015 s. 948: Brottsrubricering, straffmätning och påföljdsbestämning vid samlag med barn.
NJA 2016 s. 95: Missbruk av urkund i samband med förarprov. Gradindelning, straffvärde och...
RH 1993:3: Påföljden för en bilförare som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri,...
RH 1996:23: Påföljden för uppsåtligt brott mot förbudet mot att inneha kniv på allmän plats...
RH 1998:68: Straffmätning vid sexuellt utnyttjande av underårig då gärningsmannen vid...
RH 2006:44: Brottsrubricering och straffmätning i mål om grovt narkotikabrott.
RH 2006:49: Straffmätning vid flerfaldig brottslighet och återfall i brott.
RH 2006:64: Fängelsestraffets längd har för en artonåring som skall dömas för grovt...
RH 2007:5: Straffmätning vid flera brott mot lagen om tillsyn över hundar och katter.
RH 2007:86: Fråga om beaktande av andra omständigheter än mängd och art narkotika vid...
RH 2008:59: Köp av sexuella tjänster som förmedlats genom organiserad prostitution har...
RH 2011:22: Fråga om påföljd för rån, särskilt om tillämpning av 29 kap. 1 § andra stycket...
RH 2011:34: För innehav och transport av 6 580 gram amfetamin har tingsrätten dömt till...
RH 2011:71: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:72: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:73: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:74: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:75: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:76: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:77: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:78: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:79: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:80: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:81: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:82: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:83: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:84: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:85: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:86: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:87: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:88: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:89: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:90: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:91: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:92: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:93: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2012:83: Vid narkotikasmuggling har det ansetts förmildrande att införseln skedde för...
RH 2013:27: Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom...
RH 2013:49: En man med visst psykiatriskt funktionshinder berövade en nioårig flicka...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:370

2 § Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas

  • 1. om den tilltalade avsett att brottet skulle få allvarligare följder än det faktiskt fått,
  • 2. om den tilltalade visat stor hänsynslöshet,
  • 3. om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig,
  • 4. om den tilltalade utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat ett särskilt förtroende,
  • 5. om den tilltalade förmått någon annan att medverka till brottet genom tvång, svek eller missbruk av hans eller hennes ungdom, oförstånd eller beroende ställning,
  • 6. om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering,
  • 7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet, eller
  • 8. om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person. Lag (2010:370).

Kommentar

Uppräkningen är någorlunda uttömmande. Paragrafen bör användas med försiktighet. Vissa brott är gradindelade som ringa-, normal- och grova brott. De för brottet gradindelande omständigheterna kallas brottsinterna faktorer och får inte återigen användas som straffvärdehöjande faktorer. Anledningen är att det orsakar en dubbelbestraffning, inte heller får de medföra att straffmaximum passeras. En försvårande omständighet pga. oaktsamhet bör sällan verka försvårande på uppsåtligt brott.

p. 1: Försöks-, förberedelse- och stämplingsbrott räknas in här.

p. 2: Gärningsmannen skjuter skarpa varningsskott förutom att hota samt orsakar omfattande eller omotiverad förstörelse vid inbrott.

p. 3: Brott riktade mot barn, handikappade, gamla

p. 4: Kriminalvårdare som hjälper intagna med smuggling in till anstalt, anställd stjäl från arbetsplats.

p. 5: Barn eller personer i trångmål utnyttjas

p. 6: Organiserad narkotikaförsäljning, stor omfattning av bordellverksamhet, olagliga spelklubbar. Särskilt planlagd serie av brott som inte alla nödvändigtvis varit samma men ingått i en gemensam brottsplan i syfte att uppnå ett för brotten gemensamt mål, jmf 4 § som även avser upprepning av brott med självständiga syften.

p. 7: Brott riktade mot någon under 18 år eller mot en närstående till barnet.

Rättsfall (40)

NJA 1997 s. 622: Straffmätning vid försök till grov varusmuggling avseende 25 000 liter...
NJA 2000 s. 421: Fråga om straffbestämning för lagöverträdare under 21 år.
NJA 2000 s. 580: Straffmätning för grov misshandel av barn.
NJA 2000 s. 580: Åtal för brott mot upphovsrättslagen (1960:729) avseende handel med videospel...
NJA 2000 s. 612: Straffmätning för grov misshandel av barn.
NJA 2001 s. 894: Fråga om påföljd för sexuellt umgänge med barn, när den tid som förflutit...
NJA 2003 s. 174: En man har befunnits skyldig till grov misshandel och vållande till annans död,...
NJA 2004 s. 437: Straffmätning i mål om grov fridskränkning.
NJA 2013 s. 376: Straffmätning för mord.
NJA 2014 s. 859: Påföljden för brott mot upphovsrättslagen genom fildelning vid 51 tillfällen...
NJA 2015 s. 826: Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har...
NJA 2016 s. 95: Missbruk av urkund i samband med förarprov. Gradindelning, straffvärde och...
RH 1996:60: Tingsrätten dömde en banktjänsteman för grov förskingring till villkorlig dom....
RH 1997:1: Det s.k. Kodemordet: Gärningsman som var drygt 18 år gammal, har dömts för mord...
RH 2002:70: En man begick under flera års tid på 1980-talet ett stort antal våldtäkter...
RH 2010:9: En man, som i syfte att kontrollera om hans dotter var oskuld, stoppat sina...
RH 2011:71: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:72: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:73: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:74: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:75: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:76: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:77: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:78: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:79: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:80: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:81: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:82: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:83: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:84: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:85: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:86: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:87: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:88: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:89: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:90: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:91: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:92: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:93: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2013:27: Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (4)

3 § Som förmildrande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som är föreskrivet för vissa fall, särskilt beaktas

  • 1. om brottet föranletts av någon annans uppenbart kränkande beteende,
  • 2. om den tilltalade till följd av en allvarlig psykisk störning haft nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt eller annars till följd av en psykisk störning, sinnesrörelse eller av någon annan orsak haft nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande,
  • 3. om den tilltalades handlande stått i samband med hans eller hennes bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga,
  • 4. om brottet föranletts av stark mänsklig medkänsla, eller
  • 5. om gärningen, utan att vara fri från ansvar, är sådan som avses i 24 kap.

Om det är påkallat med hänsyn till brottets straffvärde, får dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet. Lag (2010:370).

Kommentar

Uppräkningen är inte uttömmande och tar upp omständigheter vilka kan leda till strafflindring. Det finns större frihet att beakta andra förmildrande omständigheter än de uppräknade, jämfört med 2 §. Det finns utrymme beakta goda avsikter och hedervärd handling.

p. 1: Avser provokation där en person hetsas eller retas till att agera.

p. 2: En person som inte självförvållat är starkt deprimerad, upprörd eller lider av någon annan sjukdom. Notera att både allvarlig psykisk störning och psykisk störning omfattas.

p. 3: Den unga personen ska jämfört med andra personer i samma ålder ha en lägre mognadsgrad och därför inte förstå bättre. Det är inte att betrakta som en allmän ungdomslindring utan då ska 7 § tillämpas.

p. 4: Agerande av barmhärtighet som exempelvis dödshjälp räknas hit.

p. 5: När helst någon agerat med hjälp av en ansvarsfrihetsgrund i 24 kap. men passerat det tillåtliga.

Rättsfall (46)

NJA 1995 s. 106: Straffet för grovt narkotikabrott har med hänsyn till den tilltalades bristande...
NJA 1998 s. 512: Framställning av cannabis (marijuana) genom odling i hemmet har, med hänsyn...
NJA 2000 s. 314: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall...
NJA 2000 s. 421: Fråga om straffbestämning för lagöverträdare under 21 år.
NJA 2001 s. 894: Fråga om påföljd för sexuellt umgänge med barn, när den tid som förflutit...
NJA 2004 s. 786: En person har dödat en varg inför ett befarat angrepp på tamdjur. Fråga om...
NJA 2007 s. 624: Val av påföljd för två ungdomar som vid 15 respektive 18 års ålder gjort sig...
NJA 2007 s. 636: Ungdomstjänst har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en...
NJA 2010 s. 592: Fängelsestraffet i ett fall av grov narkotikasmuggling har på grund av brottets...
NJA 2012 s. 16: Antalet dagsböter har med tillämpning av 29 kap. 7 § första stycket...
NJA 2012 s. 247: Rubricering av och påföljd för bokföringsbrott. Även fråga om tillämpning av 29...
NJA 2012 s. 45: Bedömningen av frågan om uppsåt när en gärning som har innefattat allvarligt...
NJA 2013 s. 1090: 1. Förutsättningar har i visst fall saknats för att särskild...
NJA 2013 s. 376: Straffmätning för mord.
NJA 2015 s. 45: En journalist har i samband med ett reportage gjort sig skyldig till...
NJA 2015 s. 826: Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har...
NJA 2015 s. 948: Brottsrubricering, straffmätning och påföljdsbestämning vid samlag med barn.
NJA 2016 s. 95: Missbruk av urkund i samband med förarprov. Gradindelning, straffvärde och...
RH 1993:120: Frågor om nödvärnsrätt och nödvärnsexcess samt straffmätning i mål angående...
RH 2008:90: Fråga i det s.k. Rödebymålet om tilltalad varit i sådan grad medveten om sitt...
RH 2009:14: Fråga om påföljdsval enligt den nya lagstiftningen i 30 kap. 6 § brottsbalken...
RH 2011:64: Straffmätning i mål om grov misshandel. Straffvärdet har reducerats med hänsyn...
RH 2011:71: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:72: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:73: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:74: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:75: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:76: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:77: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:78: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:79: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:80: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:81: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:82: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:83: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:84: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:85: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:86: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:87: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:88: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:89: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:90: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:91: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:92: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:93: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2013:27: Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom...

Ändringar/Förarbeten (5)

4 § Vid straffmätningen ska rätten, utöver brottets straffvärde, i skärpande riktning ta hänsyn till om den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott, om inte förhållandet beaktas genom påföljdsvalet eller i tillräcklig utsträckning genom förverkande av villkorligt medgiven frihet. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas vilken omfattning den tidigare brottsligheten haft, vilken tid som förflutit mellan brotten samt om den tidigare och den nya brottsligheten är likartade eller brottsligheten i båda fallen är särskilt allvarlig. Lag (2010:370).

Kommentar

Här handlar det dels om hur många brott, hur svåra brott, brottens sammansättning samt hur lång tid som förflutit mellan brotten. Liknande brott under en kort tid är mindre allvarligt än olika brott under en lång tid. Slutligen gör rätten en rimlighetsbedömning, se RH 2006:49. Däremot får inte rätten beakta gärningsmannens yrkestillhörighet vid straffmätningen, se NJA 1987 s. 459.

Rättsfall (39)

NJA 1991 s. 498: Fråga om straffvärdet för olaga vapeninnehav avseende en Magnumrevolver....
NJA 1995 s. 35: Fråga om tidigare brottslighet skulle beaktas vid val av påföljd.
NJA 1998 s. 713: Reformatio in pejus? Tillika fråga om beaktande av tidigare brottslighet enligt...
NJA 2009 s. 485: Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra...
NJA 2012 s. 79: Grovt vållande till annans död, m.m. Straffvärdebedömning och fråga om straffet...
NJA 2013 s. 376: Straffmätning för mord.
NJA 2016 s. 3: Straffet för mord. Fråga om den lagändring som år 2014 gjordes i 3 kap. 1 §...
RH 1998:68: Straffmätning vid sexuellt utnyttjande av underårig då gärningsmannen vid...
RH 1999:66: När påföljden har bestämts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan...
RH 2002:62: Särskilda skäl mot att förverka villkorligt medgiven frihet har befunnits...
RH 2005:57: Fråga om bestämmande av straffvärde vid narkotikabrottslighet bestående i...
RH 2006:33: Hovrätten har undanröjt en skyddstillsyn och dömt till fängelse för den samlade...
RH 2006:49: Straffmätning vid flerfaldig brottslighet och återfall i brott.
RH 2008:54: En man förs bort i en bil, misshandlas och krävs på pengar. I målet mot två av...
RH 2011:71: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:72: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:73: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:74: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:75: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:76: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:77: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:78: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:79: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:80: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:81: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:82: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:83: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:84: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:85: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:86: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:87: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:88: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:89: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:90: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:91: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:92: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:93: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2012:70: Straffskärpning på grund av återfall i brott. Även fråga om följderna av ett...
RH 2013:47: Straffmätning och påföljdsval vid återfall i sexuellt ofredande (blottning).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:370

5 § Vid straffmätningen ska rätten utöver brottets straffvärde i skälig omfattning beakta

  • 1. om den tilltalade till följd av brottet drabbats av allvarlig kroppsskada,
  • 2. om den tilltalade till följd av hög ålder eller dålig hälsa skulle drabbas oskäligt hårt av ett straff utmätt efter brottets straffvärde,
  • 3. om en i förhållande till brottets art ovanligt lång tid förflutit sedan brottet begicks,
  • 4. om den tilltalade efter förmåga försökt förebygga, avhjälpa eller begränsa skadliga verkningar av brottet,
  • 5. om den tilltalade frivilligt angett sig eller lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet,
  • 6. om den tilltalade förorsakas men till följd av att han eller hon på grund av brottet utvisas ur riket,
  • 7. om den tilltalade förorsakas men till följd av att han eller hon på grund av brottet blir eller kan antas bli avskedad eller uppsagd från anställning eller drabbas av annat hinder eller synnerlig svårighet i yrkes- eller näringsutövning,
  • 8. om ett straff utmätt efter brottets straffvärde skulle framstå som oproportionerligt strängt med hänsyn till andra rättsliga sanktioner till följd av brottet, eller
  • 9. om någon annan omständighet påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar.

Föreligger omständighet som avses i första stycket, får rätten, om särskilda skäl påkallar det, döma till lindrigare straff än som är föreskrivet för brottet. Lag (2015:78).

Kommentar

Punkterna behandlar omständigheter som förutom straffet belastar gärningsmannen på ett negativt sätt och tillämpas med försiktighet.

p. 1: Skadan skall vara bestående lyte och men. Invalidisering eller bestående hjärnskador efter narkotikabrott.

p. 2: Gärningsmannen visar ånger och försöker återställa vad den orsakat. Även omständigheter som räknas upp i 23 kap. 3 §. Att den tilltalade däremot betalar skadeståndet i enlighet med lagakraftvunnen dom utgör inget sådant skäl, se NJA 1997 s. 652.

p. 3: Gärningsmannen går frivilligt till polisen och erkänner. Personen får däremot inte ha ångrat sig för att den plötsligt blev upptäckt.

p. 4: Personen som utvisas måste lida men, det måste finnas någon anknytning till landet. Även anknytning till stat inom Schengensamarbetet kan tas i beaktelse, se NJA 2001 s. 500.

p. 5: Med hinder avses någon som även om de har kvar anställningen inte kan arbeta exv då någon som i jobbet kör bil förlorar körkortet eller indragen yrkeslegitimation. Omplacering se p. 8.

p. 6: Huvudsakligen personer över 65 år.

p. 7: Fyra år anses vara lång tid.

p. 8: Omständigheterna skall belasta gärningsmannen på ett tungt vis, liknande de i p. 1-7 och drabba gärningsmannen personligen och bero på att gärningsmannen får ett straff. Hit räknas omständighet som förverkande av fordon jämlikt 7 § Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott och om en arbetstagare omplaceras på grund av brott. Utanför bestämmelsen faller däremot situationer där en brottsutredning tagit lång tid eller om en tilltalad på grund av samarbetssvårigheter lämnat sin anställning, se NJA 1997 s. 652.

Rättsfall (75)

NJA 1989 s. 564: Fråga om påföljd för grovt narkotikabrott. Bl a fråga om beaktande av s k...
NJA 1989 s. 688: Val av påföljd för rattfylleri.
NJA 1991 s. 444: Fråga om påföljd - fängelse, skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn...
NJA 1991 s. 558: Val av påföljd för grovt rattfylleri.
NJA 1993 s. 687: En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag....
NJA 1995 s. 106: Straffet för grovt narkotikabrott har med hänsyn till den tilltalades bristande...
NJA 1997 s. 652: Fråga om påföljd för grov förskingring.
NJA 1997 s. 781: Fråga om påföljd för grov förskingring m m.
NJA 1998 s. 283: Vid val av påföljd för skattebedrägeri har beaktats att lång tid förflutit...
NJA 1998 s. 283: Beslut om uteslutning ur en ideell föräldrakooperativ förskoleförening har...
NJA 2000 s. 421: Fråga om straffbestämning för lagöverträdare under 21 år.
NJA 2001 s. 500: Fråga om det vid straffmätning skall beaktas att en person som utvisas också...
NJA 2001 s. 894: Fråga om påföljd för sexuellt umgänge med barn, när den tid som förflutit...
NJA 2003 s. 414: Fråga vid påföljdsbestämning i brottmål om särskild gottgörelse för att...
NJA 2005 s. 856: Påföljd för vårdslös skatteuppgift.
NJA 2008 s. 359: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara...
NJA 2008 s. 900: En person har i ett varuhus tillgripit varor till ringa värde och med våld satt...
NJA 2009 s. 599: Tillämpning av billighetsskälen enligt 29 kap. 5 § första stycket 3 och 8...
NJA 2010 s. 485: Fråga huruvida påföljden för grov misshandel ska mildras på grund av den...
NJA 2010 s. 592: Fängelsestraffet i ett fall av grov narkotikasmuggling har på grund av brottets...
NJA 2011 s. 386: Fråga om presumtion för fängelse vid utnyttjande av barn för sexuell posering...
NJA 2011 s. 39: Oaktsamt miljöbrott.
NJA 2012 s. 826: 1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa...
NJA 2012 s. 968: När någon döms till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst ska ett...
NJA 2013 s. 1227: Olaga förföljelse?
NJA 2013 s. 63: Straffmätning. Betydelsen av att ovanligt lång tid förflutit sedan två...
NJA 2014 s. 139: Företagsbot (I-IV).
NJA 2014 s. 245: Meddelande av påföljdseftergift bör ses som en mera allmän möjlighet som...
NJA 2014 s. 859: Påföljden för brott mot upphovsrättslagen genom fildelning vid 51 tillfällen...
NJA 2015 s. 417: Fråga om kompensation i ett brottmål för kränkning av den enskildes rätt enligt...
NJA 2015 s. 769: Långvarig häktning med restriktioner som inneburit isolering har vid...
RH 1993:96: Fråga om villkorlig dom för förskingring skall förenas med böter när den...
RH 1996:60: Tingsrätten dömde en banktjänsteman för grov förskingring till villkorlig dom....
RH 1997:34: Påföljden för grovt rattfylleri har bestämts till villkorlig dom jämte...
RH 2000:94: Grovt jaktbrott. En varg har förföljts och skjutits från skoter av en renägande...
RH 2000:96: En tidsutdräkt på fem år och fem månader från misstanke om brott till slutlig...
RH 2000:98: Påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst för s.k....
RH 2003:51: De kroppsskador en bilförare ådragit sig vid en trafikolycka i samband med att...
RH 2003:64: Påföljden för en 81-årig man som gjort sig skyldig till mord har av hovrätten...
RH 2004:15: Vid straffmätning har med tillämpning av 29 kap. 5 § brottsbalken hänsyn tagits...
RH 2006:68: Straffmätning och val av påföljd för en 17-åring som döms för bl.a. ett...
RH 2007:11: Fråga om påföljd för 79-årig man som dömts för sexuellt övergrepp mot barn,...
RH 2007:77: Frivillig angivelse. Presumtion för fängelse med hänsyn till straffvärdet har...
RH 2007:86: Fråga om beaktande av andra omständigheter än mängd och art narkotika vid...
RH 2008:90: Fråga i det s.k. Rödebymålet om tilltalad varit i sådan grad medveten om sitt...
RH 2009:2: Frågan om återreseförbudets längd vid utvisning av 18-årig yngling som döms för...
RH 2011:71: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:72: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:73: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:74: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:75: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:76: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:77: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:78: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:79: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:80: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:81: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:82: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:83: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:84: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:85: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:86: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:87: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:88: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:89: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:90: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:91: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:92: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:93: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2012:43: Vid skattebrott med ett straffvärde om fängelse fyra månader har påfört...
RH 2012:51: I mål om rån med ett straffvärdet motsvarande två års fängelse har beaktats att...
RH 2013:38: Vid bestämmande av påföljd för misshandel har, då det förelegat skäl att anta...
RH 2014:17: En sjuksköterska som varit ansvarig för läkemedelsförrådet på sin arbetsplats...
RH 2014:19: I ett mål om artskyddsbrott har hovrätten funnit att brottet, mot bakgrund av...
RH 2014:46: Betydelsen vid straffmätningen av den tilltalades höga ålder. Påföljden för en...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2015:78

6 § Är det med hänsyn till någon sådan omständighet som avses i 5 § uppenbart oskäligt att döma till påföljd, skall rätten meddela påföljdseftergift. Lag (1988:942).

Kommentar

Påföljdseftergift innebär att den åtalade döms för brottet men slipper någon påföljd.

Rättsfall (31)

NJA 2004 s. 840: Fråga om ett slutligt beslut om miljösanktionsavgift utgör hinder för senare...
NJA 2014 s. 245: Meddelande av påföljdseftergift bör ses som en mera allmän möjlighet som...
NJA 2015 s. 45: En journalist har i samband med ett reportage gjort sig skyldig till...
RH 1993:133: Värnpliktig, som av hovrätten dömts för värnpliktsbrott bestående av olovligt...
RH 1994:31: Fråga om tillämpningen av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken.
RH 1995:121: Fråga om påföljdseftergift enligt 29 kap. 6 § brottsbalken.
RH 2001:72: Omständigheter som för en ung lagöverträdare hänförts till...
RH 2005:2: Fråga om förmildrande omständigheter kan medföra att betalningsansvaret för en...
RH 2011:71: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:72: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:73: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:74: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:75: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:76: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:77: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:78: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:79: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:80: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:81: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:82: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:83: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:84: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:85: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:86: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:87: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:88: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:89: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:90: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:91: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:92: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:93: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.

7 § Har någon begått brott innan han eller hon fyllt tjugoett år, ska hans eller hennes ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Rätten får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet.

För brott som någon har begått innan han eller hon fyllt tjugoett år får inte dömas till svårare straff än fängelse i tio år. Om fängelse på längre tid och på livstid är föreskrivet för brottet eller om det följer av 26 kap. 2 §, får dock dömas till fängelse i högst fjorton år. Lag (2009:396).

Kommentar

Ungdomsrabatt som innebär strafflindring ges till den som var under 21 år vid gärningen. Gärningsman som var under 18 år vid gärningstillfället får dömas till fängelse om det föreligger synnerliga skäl, se 30 kap. 5 §. En gärningsman som är under 15 år får aldrig dömas till fängelse, se 1 kap. 6 §.

En 15 åring döms till 1/5 av det straffet en vuxen person ges, 16 år 1/4, 17 år 1/3, 18 år 1/2, 19 år 2/3, 20 år 3/4, se NJA 2000 s. 421 där förvisso införandet av en allmän regel inte accepterades av HD, men som ändå alla tillämpar. Samma tillämpning ska göras vad gäller bötesstraff och i åldersgruppen 18-20 år så är 120 dagsböter högsta straff, se NJA 2012 s. 16.

Rättsfall (56)

NJA 1991 s. 444: Fråga om påföljd - fängelse, skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn...
NJA 1994 s. 153: Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt...
NJA 1995 s. 145: Påföljd för allmänfarlig vårdslöshet, grovt brott, som begåtts av en 20-åring.
NJA 1996 s. 509: Fråga om påföljd för 16-åring som dömts för mord. Tillika fråga om skadestånd...
NJA 1996 s. 63: Undertecknande med annans namn av formulär för beställning av identitetskort...
NJA 1997 s. 476: Påföljd för femtonårig gärningsman vid brott mot lagen (1988:254) om förbud...
NJA 2000 s. 314: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall...
NJA 2000 s. 421: Fråga om straffbestämning för lagöverträdare under 21 år.
NJA 2001 s. 894: Fråga om påföljd för sexuellt umgänge med barn, när den tid som förflutit...
NJA 2002 s. 198: Fråga om påföljdsval och straffmätning för våldsamt upplopp.
NJA 2005 s. 878: Fråga om straffbestämning för lagöverträdare under 18 år.
NJA 2007 s. 624: Val av påföljd för två ungdomar som vid 15 respektive 18 års ålder gjort sig...
NJA 2007 s. 636: Ungdomstjänst har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en...
NJA 2008 s. 359: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara...
NJA 2008 s. 626: Ungdomstjänst har inte ansetts vara en alltför ingripande påföljd för en person...
NJA 2014 s. 658: En sjuttonåring har för narkotikabrott dömts till 30 dagsböter, vilket...
NJA 2014 s. 990: Sexuellt utnyttjande av barn. Straffvärde och brottslighetens art.
NJA 2015 s. 1024: En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till...
NJA 2015 s. 948: Brottsrubricering, straffmätning och påföljdsbestämning vid samlag med barn.
NJA 2016 s. 95: Missbruk av urkund i samband med förarprov. Gradindelning, straffvärde och...
RH 1993:28: Påföljd för grov stöld genom väskryckning.
RH 1994:58: Påföljden för mened har med hänsyn till gärningens art bestämts till fängelse,...
RH 1996:147: En sextonårig yngling har i sitt bostadsrum, på sluten avdelning i en...
RH 1996:19: Synnerliga skäl har ansetts föreligga att bestämma påföljden till fängelse för...
RH 1998:8: Gärningsmän, 16 och 17 år gamla, har dömts för mord och olaga hot, grovt brott,...
RH 2001:15: Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma en sjuttonårig gärningsman...
RH 2003:19: Straffet för snatteri av gods till ett värde av 310 kr har för en 17-åring...
RH 2005:37: En tidigare ostraffad 20-åring döms för försök till rån riktat mot en...
RH 2006:28: Påföljden för mord. Tidsbestämt straff eller livstidsstraff.
RH 2006:64: Fängelsestraffets längd har för en artonåring som skall dömas för grovt...
RH 2006:68: Straffmätning och val av påföljd för en 17-åring som döms för bl.a. ett...
RH 2008:34: Påföljden för en 19-åring, som dömts för mord, har bestämts till fängelse 9 år.
RH 2011:71: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:72: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:73: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:74: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:75: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:76: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:77: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:78: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:79: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:80: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:81: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:82: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:83: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:84: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:85: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:86: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:87: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:88: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:89: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:90: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:91: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:92: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2011:93: Straffmätning för mord, dråp och försök till dessa brott-summariska referat.
RH 2012:77: En 19-åring har fällts till ansvar för rån. Frågor om tillämpningen av 23 kap....

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:396

30 kap. Om val av påföljd

1 § Vid val av påföljd är fängelse att anse som en svårare påföljd än villkorlig dom och skyddstillsyn.

Bestämmelser om användningen av överlämnande till särskild vård finns i 31 och 32 kap. Lag (2006:891).

Kommentar

1 st.: I kombination med 1 kap. 5 § får man att fängelse är ett svårare straff än böter och svårare påföljd än villkorlig dom och skyddstillsyn. I NJA 2000 s. 314 och NJA 2008 s. 359 har HD konstaterat att skyddstillsyn är en svårare påföljd än villkorlig dom.

2 st.: Sluten ungdomsvård är att jämställa med fängelse enligt 32 kap. 5 § i svårighetsgrad.

Rättsfall (3)

NJA 2009 s. 34: Reformatio in pejus. Sedan en tingsrätt i två skilda domar dömt den tilltalade...
NJA 2014 s. 245: Meddelande av påföljdseftergift bör ses som en mera allmän möjlighet som...
NJA 2015 s. 386: Reformatioinpejus? Bestämmande av påföljd för misshandel av normalgraden.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2006:891

2 § Ingen får dömas till flera påföljder för samma brott, om inte något annat är föreskrivet. Lag (1988:942).

Kommentar

Villkorlig dom kombineras generellt sett med böter, se 27 kap. 2 § och 30 kap. 8 §, sådan kombination utgör inte en straffskärpning. Skyddstillsyn kan däremot göras strängare genom att kombineras med böter, se 30 kap. 10 §. Skyddstillsyn får kombineras med fängelse men i så fall inte utdöma böter, se 28 kap. 3 § utöver vissa kombinationer för unga lagöverträdare. Samhällstjänst och kontraktsvård är inga påföljder utan föreskrifter och kan kombineras utan att överträda paragrafen.

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

3 § När någon döms för flera brott, skall rätten döma till gemensam påföljd för brotten, om inte något annat är föreskrivet.

Om det finns särskilda skäl, får rätten för ett eller flera brott döma till böter och samtidigt döma till annan påföljd för brottsligheten i övrigt. Vidare får rätten döma till fängelse för ett eller flera brott samtidigt som den dömer till villkorlig dom eller skyddstillsyn för brottsligheten i övrigt. Lag (1988:942).

Rättsfall (12)

NJA 1998 s. 713: Reformatio in pejus? Tillika fråga om beaktande av tidigare brottslighet enligt...
NJA 2004 s. 692: Frågor om förutsättningar och beviskrav för s.k. frivillig rättelse enligt 12 §...
NJA 2009 s. 34: Reformatio in pejus. Sedan en tingsrätt i två skilda domar dömt den tilltalade...
NJA 2009 s. 485: Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra...
NJA 2011 s. 386: Fråga om presumtion för fängelse vid utnyttjande av barn för sexuell posering...
NJA 2012 s. 849: Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden...
NJA 2015 s. 826: Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har...
RH 2000:77: En 21-årig man dömdes av tingsrätten för misshandel till fängelse en månad och...
RH 2003:42: Reformatio in pejus? En 20-årig man överklagade ensam två skilda...
RH 2009:21: Hovrätten har funnit att en person som gjort sig skyldig till bl.a....
RH 2010:55: En tilltalad har gjort sig skyldig till brottslighet med ett samlat straffvärde...
RH 2011:9: En tilltalad har gjort sig skyldig till brottslighet med ett samlat straffvärde...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:491
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

3 § När någon döms för flera brott, ska rätten döma till en gemensam påföljd för brotten, om inte något annat är föreskrivet.

Om det finns särskilda skäl, får rätten för ett eller flera brott döma till böter och samtidigt döma till annan påföljd för brottsligheten i övrigt. Vidare får rätten döma till fängelse för ett eller flera brott samtidigt som den dömer till villkorlig dom eller skyddstillsyn för brottsligheten i övrigt.

När högre rätt dömer för brott som prövats i flera domar i lägre rätt, ska brottsligheten i varje sådan dom leda till en särskild påföljd. Lag (2016:491).

Rättsfall (12)

NJA 1998 s. 713: Reformatio in pejus? Tillika fråga om beaktande av tidigare brottslighet enligt...
NJA 2004 s. 692: Frågor om förutsättningar och beviskrav för s.k. frivillig rättelse enligt 12 §...
NJA 2009 s. 34: Reformatio in pejus. Sedan en tingsrätt i två skilda domar dömt den tilltalade...
NJA 2009 s. 485: Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra...
NJA 2011 s. 386: Fråga om presumtion för fängelse vid utnyttjande av barn för sexuell posering...
NJA 2012 s. 849: Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden...
NJA 2015 s. 826: Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har...
RH 2000:77: En 21-årig man dömdes av tingsrätten för misshandel till fängelse en månad och...
RH 2003:42: Reformatio in pejus? En 20-årig man överklagade ensam två skilda...
RH 2009:21: Hovrätten har funnit att en person som gjort sig skyldig till bl.a....
RH 2010:55: En tilltalad har gjort sig skyldig till brottslighet med ett samlat straffvärde...
RH 2011:9: En tilltalad har gjort sig skyldig till brottslighet med ett samlat straffvärde...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:491

4 § Vid val av påföljd skall rätten fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Därvid skall rätten beakta sådana omständigheter som anges i 29 kap. 5 §.

Som skäl för fängelse får rätten, utöver brottslighetens straffvärde och art, beakta att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott. Lag (1988:942).

Kommentar

Inte förrän ett fängelsestraff kommer upp till ett år eller mer skall en person dömas till fängelse, fängelse skall vara sista alternativet och kriminalvård i frihet skall föredras. Samtidigt får man även beakta hur ingripande en alternativ påföljd är för den tilltalade om den inte döms till fängelse där skyddstillsyn är det alternativ som står närmast till hand före fängelse och det kan i sin tur kombineras med böter som gör det lite mer ingripande, se 1 § för hur allvarliga olika påföjder bedöms vara. Undantaget är artbrott för vilket fängelse alltid skall följa.

HD uttalade i NJA 1982 s. 17 att det råder en allmän uppfattning att frihetsstraff ofta verkar nedbrytande på den dömde och över huvud taget har övervägande negativa effekter för dem som straffas och att den inställningen ligger bakom flera ändringar i BrB:s påföljdssystem varigenom HD hänvisade till prop 1980/81:44 s. 9. Med denna förutsättning som stöd uttalade HD att som en grundläggande princip vid påföljdsval får anses gälla att frihetsstraff så långt möjligt bör undvikas, framför allt när det är fråga om unga lagöverträdare.

Rättsfall (78)

NJA 1989 s. 464: Fråga om påföljd för grovt skattebedrägeri m m.
NJA 1989 s. 564: Fråga om påföljd för grovt narkotikabrott. Bl a fråga om beaktande av s k...
NJA 1989 s. 688: Val av påföljd för rattfylleri.
NJA 1990 s. 159: En 17-åring, som har varit omhändertagen inom socialtjänsten och inskriven vid...
NJA 1990 s. 315: Fråga om brottsrubricering och påföljd när någon genom inbrott trängt in i...
NJA 1990 s. 521: Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel.
NJA 1990 s. 578: Fråga om påföljd för en 17-åring som gjort sig skyldig till rån.
NJA 1990 s. 622: Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort...
NJA 1990 s. 84: Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. (I och II).
NJA 1991 s. 444: Fråga om påföljd - fängelse, skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn...
NJA 1991 s. 498: Fråga om straffvärdet för olaga vapeninnehav avseende en Magnumrevolver....
NJA 1991 s. 558: Val av påföljd för grovt rattfylleri.
NJA 1992 s. 108: Fråga om tillämpningen av 1 eller 2 § narkotikastrafflagen (1968:64) samt om...
NJA 1992 s. 192: Fråga om påföljd för försök till grovt försäkringsbedrägeri.
NJA 1992 s. 470: Fråga om påföljd för grov förskingring.
NJA 1993 s. 746: Fråga om påföljd för försök till försäkringsbedrägeri, avseende bil som...
NJA 1994 s. 153: Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt...
NJA 1995 s. 35: Fråga om tidigare brottslighet skulle beaktas vid val av påföljd.
NJA 1995 s. 80: I mål om ansvar enligt 81 § uppbördslagen (1953:272) har som försvårande...
NJA 1995 s. 89: Fråga om påföljd för dopningsbrott (I och II).
NJA 1996 s. 741: Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst har ådömts 19-åring för...
NJA 1996 s. 757: Fråga om påföljd för yngling som vid 17 års ålder gjort sig skyldig till mened.
NJA 1997 s. 652: Fråga om påföljd för grov förskingring.
NJA 1998 s. 283: Vid val av påföljd för skattebedrägeri har beaktats att lång tid förflutit...
NJA 1998 s. 283: Beslut om uteslutning ur en ideell föräldrakooperativ förskoleförening har...
NJA 1998 s. 300: Fråga om påföljd för bokföringsbrott. 11 kap 5 § BrB.
NJA 1999 s. 561: Påföljden för två flickor, av vilka den ena vid 16 års ålder gjort sig skyldig...
NJA 1999 s. 769: Fråga om påföljd för artbrottslighet (bokföringsbrott, grovt brott, och...
NJA 2000 s. 116: Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för våld och hot mot tjänsteman.
NJA 2000 s. 190: Vid skattebrott med ett straffvärde om fängelse tre månader har särskilda skäl...
NJA 2000 s. 195: Vid bokföringsbrott med ett straffvärde om fängelse sex månader har ansetts att...
NJA 2000 s. 314: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall...
NJA 2000 s. 69: Villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ådömts för...
NJA 2001 s. 618: Fråga om påföljd för artbrottslighet (bokföringsbrott) med ett straffvärde av...
NJA 2001 s. 894: Fråga om påföljd för sexuellt umgänge med barn, när den tid som förflutit...
NJA 2002 s. 256: Ett innehav av en pennpistol och en patron till denna har ansetts utgöra ett...
NJA 2002 s. 265: Vid grovt barnpornografibrott har brottslighetens art ansetts utgöra skäl att...
NJA 2003 s. 307: Fråga om påföljd vid barnpornografibrott.
NJA 2003 s. 313: Påföljden för en 18-åring som gjort sig skyldig till sexuellt utnyttjande av...
NJA 2005 s. 856: Påföljd för vårdslös skatteuppgift.
NJA 2006 s. 212: Skyddstillsyn med föreskrift om kontraktsvård har ansetts inte komma i fråga...
NJA 2006 s. 339: Brottslighetens art har i ett fall av djurplågeri inte ansetts utgöra skäl att...
NJA 2008 s. 359: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara...
NJA 2009 s. 599: Tillämpning av billighetsskälen enligt 29 kap. 5 § första stycket 3 och 8...
NJA 2010 s. 358: Brukande av falsk urkund i ett asylärende hos Migrationsverket har ansetts inte...
NJA 2010 s. 485: Fråga huruvida påföljden för grov misshandel ska mildras på grund av den...
NJA 2011 s. 386: Fråga om presumtion för fängelse vid utnyttjande av barn för sexuell posering...
NJA 2012 s. 968: När någon döms till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst ska ett...
NJA 2013 s. 654: Påföljdsval och straffmätning vid förmögenhetsbrott (grovt häleri).
NJA 2015 s. 1024: En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till...
NJA 2015 s. 386: Reformatioinpejus? Bestämmande av påföljd för misshandel av normalgraden.
NJA 2015 s. 826: Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har...
NJA 2015 s. 948: Brottsrubricering, straffmätning och påföljdsbestämning vid samlag med barn.
RH 1993:85: Försök till sexuellt utnyttjande av en till följd av berusning djupt insomnad...
RH 1994:53: En person har använt falskt pass och falskt körkort för att i affärssyfte...
RH 1994:82: Skyddstillsyn förenad med föreskrift om särskild behandlingsplan, s.k....
RH 1995:60: Val av påföljd för grovt rattfylleri.
RH 1996:2: Påföljden för grov förskingring och stöld avseende nästan en halv miljon kr har...
RH 1996:51: Utländsk medborgare på tillfälligt besök i Sverige har gjort sig skyldig till...
RH 1996:60: Tingsrätten dömde en banktjänsteman för grov förskingring till villkorlig dom....
RH 1997:34: Påföljden för grovt rattfylleri har bestämts till villkorlig dom jämte...
RH 1997:57: Påföljd för grovt rattfylleri har bestämts till skyddstillsyn med särskild...
RH 1998:22: Yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring ansågs inte vara artbrott....
RH 1999:108: Påföljden för s.k. klotter har bestämts till fängelse.
RH 2000:19: De numera gällande bestämmelserna om samhällstjänst har ansetts inte föranleda...
RH 2000:96: En tidsutdräkt på fem år och fem månader från misstanke om brott till slutlig...
RH 2000:98: Påföljden har bestämts till villkorlig dom med samhällstjänst för s.k....
RH 2003:37: Vid brott mot alkohollagen med ett straffvärde om fängelse sex månader har...
RH 2004:15: Vid straffmätning har med tillämpning av 29 kap. 5 § brottsbalken hänsyn tagits...
RH 2004:17: Påföljdsfråga. Brottet olovlig befattning med falska pengar ansågs inte vara av...
RH 2006:68: Straffmätning och val av påföljd för en 17-åring som döms för bl.a. ett...
RH 2007:11: Fråga om påföljd för 79-årig man som dömts för sexuellt övergrepp mot barn,...
RH 2007:77: Frivillig angivelse. Presumtion för fängelse med hänsyn till straffvärdet har...
RH 2008:89: Val av påföljd - fängelse eller villkorlig dom - för bestickning.
RH 2009:36: Överträdelse av brott mot lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga...
RH 2011:23: Grov skadegörelse har ansetts inte vara brott av sådan art att det finns en...
RH 2012:77: En 19-åring har fällts till ansvar för rån. Frågor om tillämpningen av 23 kap....
RH 2013:27: Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1974:205

5 § För brott som någon begått innan han eller hon fyllt arton år får rätten döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl. Att rätten därvid i första hand skall bestämma påföljden till sluten ungdomsvård i stället för fängelse framgår av 32 kap. 5 §.

För brott som någon begått efter det att han eller hon fyllt arton men innan han eller hon fyllt tjugoett år får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för det. Lag (2006:891).

Rättsfall (36)

NJA 1989 s. 837: Fråga om narkotikabrott skulle anses som ringa. Tillika fråga om påföljd för...
NJA 1989 s. 870: Fråga om påföljd för två ynglingar, som gjort sig skyldiga till försök till rån...
NJA 1990 s. 159: En 17-åring, som har varit omhändertagen inom socialtjänsten och inskriven vid...
NJA 1990 s. 578: Fråga om påföljd för en 17-åring som gjort sig skyldig till rån.
NJA 1990 s. 622: Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort...
NJA 1990 s. 84: Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. (I och II).
NJA 1991 s. 438: Fråga om påföljd för yngling som gjort sig skyldig till icke ringa misshandel...
NJA 1991 s. 444: Fråga om påföljd - fängelse, skyddstillsyn jämte fängelse eller skyddstillsyn...
NJA 1993 s. 456: Fråga om påföljd för en yngling som gjort sig skyldig till bl a tre rån när han...
NJA 1994 s. 153: Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt...
NJA 1995 s. 145: Påföljd för allmänfarlig vårdslöshet, grovt brott, som begåtts av en 20-åring.
NJA 1996 s. 509: Fråga om påföljd för 16-åring som dömts för mord. Tillika fråga om skadestånd...
NJA 1996 s. 757: Fråga om påföljd för yngling som vid 17 års ålder gjort sig skyldig till mened.
NJA 1997 s. 103: Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma tilltalad, som vid brottens...
NJA 1999 s. 561: Påföljden för två flickor, av vilka den ena vid 16 års ålder gjort sig skyldig...
NJA 2000 s. 278: Fråga om påföljd för 19-åring som gjort sig skyldig till grov misshandel....
NJA 2000 s. 314: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall...
NJA 2001 s. 894: Fråga om påföljd för sexuellt umgänge med barn, när den tid som förflutit...
NJA 2001 s. 913: Fråga om påföljd för en flicka som före arton års ålder gjort sig skyldig till...
NJA 2005 s. 690: Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma en tilltalad, som vid...
NJA 2008 s. 359: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara...
NJA 2014 s. 990: Sexuellt utnyttjande av barn. Straffvärde och brottslighetens art.
NJA 2015 s. 1024: En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till...
NJA 2015 s. 948: Brottsrubricering, straffmätning och påföljdsbestämning vid samlag med barn.
RH 1993:10: En 15-årig pojke, som gjort sig skyldig till mord, har överlämnats till vård...
RH 1993:28: Påföljd för grov stöld genom väskryckning.
RH 1994:58: Påföljden för mened har med hänsyn till gärningens art bestämts till fängelse,...
RH 1996:147: En sextonårig yngling har i sitt bostadsrum, på sluten avdelning i en...
RH 1996:19: Synnerliga skäl har ansetts föreligga att bestämma påföljden till fängelse för...
RH 1997:1: Det s.k. Kodemordet: Gärningsman som var drygt 18 år gammal, har dömts för mord...
RH 1998:8: Gärningsmän, 16 och 17 år gamla, har dömts för mord och olaga hot, grovt brott,...
RH 1999:89: Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma en sextonårig gärningsman...
RH 2003:4: Omständigheterna i samband med grovt rattfylleri har inte ansetts vara så...
RH 2006:68: Straffmätning och val av påföljd för en 17-åring som döms för bl.a. ett...
RH 2008:34: Påföljden för en 19-åring, som dömts för mord, har bestämts till fängelse 9 år.
RH 2012:77: En 19-åring har fällts till ansvar för rån. Frågor om tillämpningen av 23 kap....

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1998:604, 2006:891

6 § Den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning ska i första hand dömas till en annan påföljd än fängelse. Rätten får döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl. Vid bedömningen av om det finns sådana skäl ska rätten beakta

  • 1. om brottet har ett högt straffvärde,
  • 2. om den tilltalade saknar eller har ett begränsat behov av psykiatrisk vård,
  • 3. om den tilltalade i anslutning till brottet själv har vållat sitt tillstånd genom rus eller på något annat liknande sätt, samt
  • 4. omständigheterna i övrigt.

Rätten får inte döma till fängelse, om den tilltalade till följd av den allvarliga psykiska störningen har saknat förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt. Detta gäller dock inte om den tilltalade har vållat sin bristande förmåga på det sätt som anges i första stycket 3.

Om rätten i fall som avses i första eller andra stycket finner att någon påföljd inte bör dömas ut, ska den tilltalade vara fri från påföljd. Lag (2008:320).

Kommentar

För att det skall anses föreligga synnerliga skäl för fängelse krävs att straffet hamnar på ca fyra år eller mer och att den tilltalade (1) saknar behov av psykiatrisk vård eller (2) endast har ett begränsat behov. Fängelse kan dömas ut om ett mycket allvarligt brott begåtts under påverkan av ett hastigt övergående psykostillstånd eller när den tilltalade själv har vållat sitt tillstånd genom rus. Synnerliga skäl kan då föreligga trots att straffvärdet understiger riktvärdet fyra år. Det är däremot förbud mot att döma till fängelse då den tilltalade utan eget vållande saknat förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt.

Rättsfall (11)

NJA 1991 s. 374: I mål om ansvar för olaga hot var den tilltalade häktad på grund av fara för...
NJA 1995 s. 48: Ett tillfälligt tillstånd av psykotisk karaktär, utlöst av alkoholberusning,...
NJA 2001 s. 899: Fängelseförbudet i 30 kap. 6 § brottsbalken har ansetts omfatta ett icke...
NJA 2004 s. 702: Fråga om det föreligger tillräcklig utredning för att en tilltalad skall anses...
NJA 2007 s. 180: Fråga om bedrägeri- och bokföringsbrott har begåtts under påverkan av allvarlig...
NJA 2013 s. 1090: 1. Förutsättningar har i visst fall saknats för att särskild...
NJA 2013 s. 376: Straffmätning för mord.
RH 1999:120: En bilförare har i alkoholpåverkat tillstånd kört på en annan bil i vilken två...
RH 2001:38: En person dömdes för försök till dråp. Gärningarna riktades mot två polismän...
RH 2008:90: Fråga i det s.k. Rödebymålet om tilltalad varit i sådan grad medveten om sitt...
RH 2009:14: Fråga om påföljdsval enligt den nya lagstiftningen i 30 kap. 6 § brottsbalken...

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1991:1138, 2008:320

7 § Vid val av påföljd skall rätten som skäl för villkorlig dom beakta om det saknas särskild anledning att befara att den tilltalade kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet.

Såsom särskilda skäl för villkorlig dom i stället för fängelse kan rätten beakta, om den tilltalade samtycker till att domen förenas med en föreskrift om samhällstjänst och en sådan föreskrift är lämplig med hänsyn till den tilltalades person och övriga omständigheter. Lag (1998:604).

Kommentar

7-8 §§ beskriver omständigheter som kan beaktas som särskilda skäl för villkorlig dom som alternativ till fängelse.

Villkorlig dom är utesluten endast i de fall då det finns särskild anledning att befara att den dömde kan komma att återfalla i brott. Jämför 9 § återfalla - fortsatt. Domstolen har här att bedöma dels den dömdes uppriktighet vad gäller återfalla/fortsätta med brottsligheten, vad det var för brott personen begått, om personen sedan polisingripandet som lett till åtalet blivit misstänkt eller gjort sig skyldig till nya brott, se NJA 2008 s. 359.

Rättsfall (32)

NJA 1989 s. 464: Fråga om påföljd för grovt skattebedrägeri m m.
NJA 1990 s. 84: Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. (I och II).
NJA 1992 s. 192: Fråga om påföljd för försök till grovt försäkringsbedrägeri.
NJA 1992 s. 470: Fråga om påföljd för grov förskingring.
NJA 1993 s. 746: Fråga om påföljd för försök till försäkringsbedrägeri, avseende bil som...
NJA 1999 s. 561: Påföljden för två flickor, av vilka den ena vid 16 års ålder gjort sig skyldig...
NJA 1999 s. 769: Fråga om påföljd för artbrottslighet (bokföringsbrott, grovt brott, och...
NJA 2000 s. 116: Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för våld och hot mot tjänsteman.
NJA 2000 s. 17: Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för grovt rattfylleri (I och II) och...
NJA 2000 s. 190: Vid skattebrott med ett straffvärde om fängelse tre månader har särskilda skäl...
NJA 2000 s. 195: Vid bokföringsbrott med ett straffvärde om fängelse sex månader har ansetts att...
NJA 2000 s. 256: En person har försökt föra in 137,2 liter spritdrycker till Sverige utan att ge...
NJA 2000 s. 314: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall...
NJA 2000 s. 69: Villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ådömts för...
NJA 2001 s. 569: Narkotikabrott avseende opium med ett straffvärde av 3 månader har ansetts böra...
NJA 2001 s. 618: Fråga om påföljd för artbrottslighet (bokföringsbrott) med ett straffvärde av...
NJA 2001 s. 86: Fråga om påföljd för artbrottslighet (varusmugglingsbrott och narkotikabrott...
NJA 2002 s. 256: Ett innehav av en pennpistol och en patron till denna har ansetts utgöra ett...
NJA 2003 s. 307: Fråga om påföljd vid barnpornografibrott.
NJA 2008 s. 359: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara...
NJA 2008 s. 503: Påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ansetts kunna...
NJA 2012 s. 849: Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden...
NJA 2014 s. 990: Sexuellt utnyttjande av barn. Straffvärde och brottslighetens art.
NJA 2015 s. 1024: En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till...
NJA 2015 s. 386: Reformatioinpejus? Bestämmande av påföljd för misshandel av normalgraden.
RH 1999:18: Påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har inte ansetts som...
RH 1999:64: Villkorlig dom med samhällstjänst har inte ansetts vara en tillräckligt...
RH 2000:15: Villkorlig dom med samhällstjänst har ådömts för försök till varusmuggling och...
RH 2002:56: Villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ådömts för hot mot...
RH 2003:37: Vid brott mot alkohollagen med ett straffvärde om fängelse sex månader har...
RH 2004:15: Vid straffmätning har med tillämpning av 29 kap. 5 § brottsbalken hänsyn tagits...
RH 2006:41: Påföljden villkorlig dom med samhällstjänst har tillämpats på en svensk...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1998:604, 1966:295, 1967:942

8 § Villkorlig dom skall förenas med dagsböter, om inte ett bötesstraff med hänsyn till skyldighet att fullgöra samhällstjänst eller andra följder av brottet skulle drabba den tilltalade alltför hårt eller om det finns andra särskilda skäl mot att döma till böter. Lag (1998:604).

Kommentar

se 7 §.

Rättsfall (9)

NJA 1990 s. 84: Fråga om påföljd vid icke ringa misshandel. (I och II).
NJA 2003 s. 307: Fråga om påföljd vid barnpornografibrott.
NJA 2005 s. 856: Påföljd för vårdslös skatteuppgift.
NJA 2008 s. 359: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara...
NJA 2012 s. 849: Innehav av 50 tabletter ecstasy har bedömts som narkotikabrott av normalgraden...
NJA 2015 s. 386: Reformatioinpejus? Bestämmande av påföljd för misshandel av normalgraden.
NJA 2015 s. 826: Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har...
RH 1993:96: Fråga om villkorlig dom för förskingring skall förenas med böter när den...
RH 2000:23: Tingsrätt har dömt en tilltalad för grovt rattfylleri till villkorlig dom med...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1998:604

9 § Vid val av påföljd skall rätten som skäl för skyddstillsyn beakta om det finns anledning att anta att denna påföljd kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet.

Som särskilda skäl för skyddstillsyn i stället för fängelse kan rätten beakta

  • 1. om en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation i något hänseende som kan antas ha haft samband med hans brottslighet,
  • 2. om den tilltalade undergår behandling för missbruk eller annat förhållande som kan antas ha samband med hans brottslighet,
  • 3. om missbruk av beroendeframkallande medel eller något annat särskilt förhållande som kräver vård eller annan behandling i väsentlig grad har bidragit till att brottet har begåtts och den tilltalade förklarar sig villig att gå igenom lämplig behandling som enligt en för honom uppgjord plan kan anordnas i samband med verkställigheten eller
  • 4. om den tilltalade samtycker till att skyddstillsynen förenas med en föreskrift om samhällstjänst och en sådan föreskrift är lämplig med hänsyn till den tilltalades person och övriga omständigheter. Lag (1998:604).

Kommentar

9-11 §§ beskriver omständigheter som kan beaktas som särskilda skäl för skyddstillsyn som alternativ till fängelse.

Skyddstillsyn är utesluten endast om det helt saknas anledning att anta att den kan bidra till att den dömde avhåller sig från fortsatt brottslighet. Jämför 7 § fortsatt - återfalla, samt bedömningsgrunder som även omfattar skyddstillsyn.

Rättsfall (134)

NJA 1989 s. 837: Fråga om narkotikabrott skulle anses som ringa. Tillika fråga om påföljd för...
NJA 1990 s. 578: Fråga om påföljd för en 17-åring som gjort sig skyldig till rån.
NJA 1990 s. 622: Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort...
NJA 1991 s. 359: Val av påföljd för återfall i grovt trafiknykterhetsbrott.
NJA 1991 s. 379: Val av påföljd för rattfylleri.
NJA 1992 s. 590: Fråga om påföljd vid vägran andra gången att fullgöra militär grundutbildning.
NJA 1994 s. 102: Fråga om påföljd för grovt rattfylleri.
NJA 1994 s. 153: Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt...
NJA 1996 s. 741: Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst har ådömts 19-åring för...
NJA 1999 s. 561: Påföljden för två flickor, av vilka den ena vid 16 års ålder gjort sig skyldig...
NJA 2000 s. 314: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall...
NJA 2006 s. 212: Skyddstillsyn med föreskrift om kontraktsvård har ansetts inte komma i fråga...
NJA 2008 s. 359: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara...
NJA 2015 s. 1024: En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till...
RH 1993:32: Val mellan fängelse och skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst.
RH 1993:56: För stöld (återfall) och skadegörelse har påföljden bestämts till skyddstillsyn...
RH 1993:60: Påföljd för bl.a. misshandel har bestämts till skyddstillsyn med samhällstjänst
RH 1993:68: Samhällstjänst har ansetts kunna komma i fråga trots att den dömde hade gjort...
RH 1994:19: Fråga om påföljd - fängelse eller skyddstillsyn med särskild föreskrift om...
RH 1997:36: Hovrätten fastställde tingsrättens domslut varigenom tilltalad dömts till...
RH 2001:15: Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma en sjuttonårig gärningsman...
RH 2007:39: Tilltalad, som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri (2,04 promille), har...
RH 2007:77: Frivillig angivelse. Presumtion för fängelse med hänsyn till straffvärdet har...
RH 2009:27: En planering, som innebär att den dömde ska vistas vid ett motivations- och...
RH 2010:100: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:101: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:102: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:103: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:104: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:105: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:106: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:107: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:108: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:109: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:110: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:111: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:112: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:113: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:114: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:115: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:116: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:117: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:118: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:119: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:120: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:121: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:122: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:123: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:124: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:125: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:126: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:127: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:128: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat
RH 2010:129: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:130: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:131: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:132: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:133: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:134: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:135: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat
RH 2010:136: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:137: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:138: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:139: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:140: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:141: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:142: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:143: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:144: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:145: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:146: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:147: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:148: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:149: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:150: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:151: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:152: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:153: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:154: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:155: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:156: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:157: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:158: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:159: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:160: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:161: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:162: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:163: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:164: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:165: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:166: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:167: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:168: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:169: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:170: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:171: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:172: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:173: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:174: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:175: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:176: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:177: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:178: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:179: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:180: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:181: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:182: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:183: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:184: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:185: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:186: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:187: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:188: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:189: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:190: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:191: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:192: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:193: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:194: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:195: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:196: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:197: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:198: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:199: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:200: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:91: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:92: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:93: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:94: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:95: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård)-summariska referat.
RH 2010:96: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:97: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:98: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.
RH 2010:99: Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) – summariska referat.

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1998:604

10 § Vid bedömningen av frågan om skyddstillsyn bör förenas med dagsböter skall rätten beakta om detta är påkallat med hänsyn till brottslighetens straffvärde eller art eller den tilltalades tidigare brottslighet. Lag (1988:942).

Kommentar

se 9 §.

Rättsfall (1)

NJA 2008 s. 359: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara...

11 § Skyddstillsyn får förenas med fängelse endast om det är oundgängligen påkallat med hänsyn till brottslighetens straffvärde eller till den till- talades tidigare brottslighet. Lag (1988:942).

Kommentar

se 9 §.

Rättsfall (9)

NJA 1990 s. 578: Fråga om påföljd för en 17-åring som gjort sig skyldig till rån.
NJA 1990 s. 622: Fråga om påföljd för två ynglingar som har gjort sig skyldiga till ett stort...
NJA 1994 s. 153: Skyddstillsyn i förening med fängelse har ansetts vara en tillräckligt...
NJA 1995 s. 708: Möjligheten enligt 28 kap 3 § BrB att förena dom på skyddstillsyn med fängelse...
NJA 2008 s. 359: Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har ansetts vara...
NJA 2013 s. 922: En tilltalad har dömts för misshandel med ett straffvärde om fängelse tio...
NJA 2015 s. 1024: En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till...
RH 2005:37: En tidigare ostraffad 20-åring döms för försök till rån riktat mot en...
RH 2007:11: Fråga om påföljd för 79-årig man som dömts för sexuellt övergrepp mot barn,...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1973:918

31 kap. Om överlämnande till särskild vård i vissa fall

1 § Har upphävts genom lag (2006:891).
1 a § Har upphävts genom lag (2006:891).

2 § Kan den som har begått en brottslig gärning bli föremål för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall får rätten överlämna åt socialnämnden eller, i fråga om den som redan är intagen i ett hem där sådan vård meddelas, åt den som förestår hemmet att föranstalta om behövlig vård. Innan rätten beslutar om överlämnande skall socialnämnden eller den som förestår hemmet höras.

Är för brottet stadgat strängare straff än fängelse i ett år, får överlämnande enligt första stycket ske endast om det föreligger särskilda skäl. Lag (2001:457).

3 § Lider den som har begått ett brott, för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjuk- vårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång.

Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att särskild utskrivningsprövning enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård skall äga rum vid vården, om det till följd av den psykiska störningen finns risk för att han återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag.

Om det med hänsyn till den tilltalades tidigare brottslighet eller av andra särskilda skäl är påkallat, får rätten i samband med överlämnande till rättspsykiatrisk vård döma till annan påföljd, dock inte fängelse eller överlämnande till annan särskild vård. Lag (1991:1138).

Rättsfall (8)

NJA 1995 s. 48: Ett tillfälligt tillstånd av psykotisk karaktär, utlöst av alkoholberusning,...
NJA 1998 s. 162: Val av brottspåföljd för mord: fängelse eller överlämnande till...
NJA 2001 s. 899: Fängelseförbudet i 30 kap. 6 § brottsbalken har ansetts omfatta ett icke...
NJA 2004 s. 702: Fråga om det föreligger tillräcklig utredning för att en tilltalad skall anses...
NJA 2007 s. 266: Fråga om rättspsykiatrisk vård skall förenas med föreskrift om särskild...
NJA 2013 s. 1090: 1. Förutsättningar har i visst fall saknats för att särskild...
RH 2000:87: Fråga om överlämnande till rättspsykiatrisk vård skall förenas med föreskrift...
RH 2009:14: Fråga om påföljdsval enligt den nya lagstiftningen i 30 kap. 6 § brottsbalken...

Lagrumshänvisningar hit (23)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1966:295, 1967:942
4 § Har upphävts genom lag (1991:1138).

32 kap. Om överlämnande till särskild vård för unga

1 § Den som är under tjugoett år och som begått brott får dömas till ungdomsvård om han eller hon har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och sådan vård eller åtgärd kan beredas den unge. Vården och åtgärderna skall syfta till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt.

Ungdomsvård får dömas ut endast om socialtjänstens planerade åtgärder, i förekommande fall i förening med ungdomstjänst eller böter, kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet.

Skall åtgärderna vidtas med stöd av socialtjänstlagen, skall rätten meddela föreskrift om att den unge skall följa det ungdomskontrakt som upprättats av socialnämnden. Innehållet i kontraktet skall framgå av domen.

Skall åtgärderna vidtas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, skall den vårdplan som upprättats av socialnämnden fogas till domen.

Om skada på egendom har uppkommit genom brottet och det bedöms vara ägnat att främja den unges anpassning i samhället, får rätten, i samband med att den dömer till ungdomsvård, föreskriva att den unge på tid och sätt som anges i domen skall biträda den skadelidande med visst arbete, som syftar till att avhjälpa eller begränsa skadan eller som annars i belysning av brottets och skadans art framstår som lämpligt. Sådan föreskrift får meddelas endast med den skadelidandes samtycke. Lag (2006:891).

Rättsfall (1)

NJA 2015 s. 1024: En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1975:667

2 § Den som är under tjugoett år och som begått brott får dömas till ungdomstjänst om påföljden är lämplig med hänsyn till hans eller hennes person och övriga omständigheter. Den som döms till ungdomstjänst ska åläggas att utföra oavlönat arbete och delta i annan särskilt anordnad verksamhet i lägst tjugo och högst etthundrafemtio timmar.

Den som är över arton år får dömas till ungdomstjänst endast om det finns särskilda skäl för det.

Rätten får döma till ungdomstjänst om påföljden kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och den unges tidigare brottslighet och det inte finns skäl för att döma till ungdomsvård. I valet mellan ungdomstjänst och böter ska ungdomstjänst väljas om den påföljden inte är alltför ingripande. Lag (2015:80).

Rättsfall (6)

NJA 2007 s. 624: Val av påföljd för två ungdomar som vid 15 respektive 18 års ålder gjort sig...
NJA 2007 s. 636: Ungdomstjänst har ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en...
NJA 2008 s. 626: Ungdomstjänst har inte ansetts vara en alltför ingripande påföljd för en person...
NJA 2015 s. 1024: En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till...
RH 2007:13: Fråga om antalet timmar ungdomstjänst för yngling som vid 16 års ålder gjort...
RH 2007:53: Fråga om påföljd för ungdom som dömts för stöld. Även fråga om reformatio in...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2015:80

3 § Om det behövs med hänsyn till brottslighetens straffvärde eller art eller den unges tidigare brottslighet, får rätten förena ungdomsvård med

  • 1. ungdomstjänst enligt 2 § första och andra styckena, eller
  • 2. dagsböter, högst tvåhundra, oavsett om böter har föreskrivits för brottet eller inte.

I valet mellan ungdomstjänst och böter skall ungdomstjänst väljas om den påföljden inte är alltför ingripande. Lag (2006:891).

Rättsfall (2)

NJA 2009 s. 121: Fråga vid val av påföljd om ungdomsvård skall förenas med ungdomstjänst och om...
NJA 2015 s. 1024: En 18-åring har dömts för bl.a. våldtäkt. Om påföljden hade bestämts till...

Lagrumshänvisningar hit (1)

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

4 § Om den dömde i väsentlig grad underlåter att göra vad som åligger honom eller henne enligt en föreskrift vid ungdomsvård om att han eller hon skall följa ett ungdomskontrakt eller enligt en dom på ungdomstjänst, får rätten på talan av åklagare undanröja annan påföljd än böter som dömts ut för brottet och bestämma ny påföljd för detta. I stället för att undanröja påföljden får dock rätten meddela den dömde en varning, om det är en tillräcklig åtgärd.

Om, av annat skäl än som anges i första stycket, den planerade vården eller de planerade åtgärderna enligt ett ungdomskontrakt eller en vårdplan inte kommer till stånd eller vården eller åtgärderna kommit att i väsentlig grad avvika från vad som planerats i kontraktet eller vårdplanen, får rätten på talan av åklagare undanröja annan påföljd än böter som dömts ut för brottet och bestämma ny påföljd för detta. Detsamma gäller om, av annat skäl än som anges i första stycket, en dom på ungdomstjänst inte till väsentlig del kan fullgöras inom skälig tid.

Om rätten beslutar om undanröjande enligt första eller andra stycket skall den, när den nya påföljden bestäms, ta skälig hänsyn till vad den dömde har undergått till följd av den undanröjda påföljden och till böter som har dömts ut enligt 3 § första stycket 2. Lag (2006:891).

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

4 § Om den dömde i väsentlig grad underlåter att göra vad som åligger honom eller henne enligt en föreskrift vid ungdomsvård om att han eller hon ska följa ett ungdomskontrakt eller enligt en dom på ungdomstjänst, får rätten på talan av åklagare undanröja en annan påföljd än böter som dömts ut för brottet och bestämma en ny påföljd för detta. I stället för att undanröja påföljden får dock rätten meddela den dömde en varning, om det är en tillräcklig åtgärd.

Om, av annat skäl än som anges i första stycket, den planerade vården eller de planerade åtgärderna enligt ett ungdomskontrakt eller en vårdplan inte kommer till stånd eller vården eller åtgärderna kommit att i väsentlig grad avvika från vad som planerats i kontraktet eller vårdplanen, får rätten på talan av åklagare undanröja en annan påföljd än böter som dömts ut för brottet och bestämma en ny påföljd för detta. Detsamma gäller om, av annat skäl än som anges i första stycket, en dom på ungdomstjänst inte till väsentlig del kan fullgöras inom skälig tid.

Om mer än en påföljd undanröjs får rätten bestämma en gemensam påföljd för den samlade brottsligheten.

Om rätten beslutar om undanröjande enligt första eller andra stycket ska den, när den nya påföljden bestäms, ta skälig hänsyn till vad den dömde har undergått till följd av den undanröjda påföljden eller de undanröjda påföljderna och till böter som har dömts ut enligt 3 § första stycket 2. Lag (2016:491).

5 § Har någon begått brott innan han eller hon fyllt arton år och finner rättten med tillämpning av 30 kap. att påföljden bör bestämmas till fängelse, skall den i stället bestämma påföljden till sluten ungdomsvård under viss tid. Detta gäller dock inte om det, med hänsyn till den tilltalades ålder vid lagföringen eller annan omständighet, finns särskilda skäl däremot.

Rätten får bestämma tiden för sluten ungdomsvård till lägst fjorton dagar och högst fyra år.

Bestämmelser om verkställighet finns i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. Lag (2006:891).

33 kap. Om avräkning av anhållnings- och häktestid m. m.

1 § Har upphävts genom lag (1988:942).
2 § Har upphävts genom lag (1988:942).
3 § Har upphävts genom lag (1973:43).
4 § Har upphävts genom lag (1988:942).

5 § Bestämmelser om att frihetsberövande i vissa fall skall tillgodoräknas som tid för verkställighet av påföljd finns i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. och i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. Lag (2000:175).

Rättsfall (7)

NJA 1983 s. 329: När rätten förordnar att tidigare ådömt fängelse skall avse ytterligare brott,...
NJA 1991 s. 498: Fråga om straffvärdet för olaga vapeninnehav avseende en Magnumrevolver....
NJA 1996 s. 132: Fråga om tillämpning av 33 kap 5 § BrB.
NJA 1997 s. 125: Avräkning av häktningstid.
NJA 1998 s. 512: Framställning av cannabis (marijuana) genom odling i hemmet har, med hänsyn...
RH 1994:13: Hovrätten har, med upphävande av tingsrättens förordnande om utvisning, dömt NN...
RH 1999:69: En person hade under samma tid varit frihetsberövad såväl i mål i hovrätt som i...

Ändringar/Förarbeten (10)

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

6 § Om någon döms till fängelse på viss tid eller till sluten ungdomsvård eller om rätten med tillämpning av 34 kap. 1 § 1 förordnar att sådan påföljd skall avse ytterligare brott, och den dömde med anledning av misstanke om brott som prövats genom dom i målet har varit berövad friheten på sätt som enligt 19 a § första stycket lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. får tillgodoräknas som tid under vilken påföljden verkställts i anstalt eller vid ett särskilt ungdomshem, får rätten förordna att påföljden skall anses helt verkställd genom frihetsberövandet. En förutsättning för ett sådant förordnande är att den tid som den utdömda påföljden överstiger frihetsberövandet med är ringa.

Om rätten undanröjer en villkorlig dom eller en skyddstillsyn och i stället dömer till fängelse på viss tid eller till sluten ungdomsvård, gäller första stycket även i fråga om sådana frihetsberövanden som anges i 19 a § andra stycket lagen om beräkning av strafftid m.m.

Om någon döms till böter eller ungdomstjänst och med anledning av misstanke om brott, som prövats genom dom i målet, har varit berövad friheten på sätt som enligt första stycket får tillgodoräknas som verkställighet av påföljd, får rätten förordna att påföljden skall anses helt eller delvis verkställd genom frihetsberövandet. Lag (2006:891).

Rättsfall (4)

NJA 2009 s. 424: Fråga om den som utan vinstsyfte har hjälpt nära släktingar att passera över...
NJA 2012 s. 968: När någon döms till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst ska ett...
RH 2006:71: Bötespåföljd har med stöd av 33 kap. 6 § sista stycket brottsbalken förklarats...
RH 2014:23: Hovrätten har med stöd av 33 kap. 6 § tredje stycket brottsbalkenförordnatatt...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2000:175, 2006:891, 2016:491
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

6 § Om någon döms till fängelse på viss tid eller till sluten ungdomsvård eller om rätten med tillämpning av 34 kap. 3 § beslutar att sådan påföljd ska avse ytterligare brott, och den dömde på grund av misstanke om brott som prövats genom dom i målet har varit berövad friheten på ett sätt som enligt 19 a § första stycket lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. får tillgodoräknas som tid under vilken påföljden verkställts i anstalt eller vid ett särskilt ungdomshem, får rätten besluta att påföljden ska anses helt verkställd genom frihetsberövandet. En förutsättning för ett sådant beslut är att den tid som den utdömda påföljden överstiger frihetsberövandet med är ringa.

Om rätten undanröjer en villkorlig dom, en skyddstillsyn, en ungdomsvård eller en ungdomstjänst och i stället dömer till fängelse på viss tid eller till sluten ungdomsvård, gäller första stycket även i fråga om sådana frihetsberövanden som anges i 19 a § andra stycket lagen om beräkning av strafftid m.m.

Om någon döms till böter eller ungdomstjänst och på grund av misstanke om brott som prövats genom dom i målet har varit berövad friheten på ett sätt som enligt första stycket får tillgodoräknas som verkställighet av påföljd, får rätten besluta att påföljden ska anses helt eller delvis verkställd genom frihetsberövandet. Lag (2016:491).

Rättsfall (4)

NJA 2009 s. 424: Fråga om den som utan vinstsyfte har hjälpt nära släktingar att passera över...
NJA 2012 s. 968: När någon döms till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst ska ett...
RH 2006:71: Bötespåföljd har med stöd av 33 kap. 6 § sista stycket brottsbalken förklarats...
RH 2014:23: Hovrätten har med stöd av 33 kap. 6 § tredje stycket brottsbalkenförordnatatt...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2000:175, 2006:891, 2016:491

7 § Bestämmelserna om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande som verkställighet av påföljd i 6 §, i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. och i 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård skall tillämpas av rätten i fråga om frihetsberövande som ägt rum utom riket, om inte särskilda skäl talar mot detta. Lag (2003:1157).

Rättsfall (2)

NJA 2003 s. 141: Förutsättningar för resning på grund av rättstillämpning som uppenbart strider...
RÅ 2010 ref. 45: Vid överlämnande till Sverige för straffverkställighet enligt en europeisk...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (5)

8 § Vid prövning i högre rätt av ett överklagande angående utdömd påföljd får beslut i fråga som avses i 6 och 7 §§ ändras även om beslutet inte överklagats. Lag (2000:175).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2000:175, 1988:942, 1973:43
9 § Har upphävts genom lag (1988:942).

34 kap. Vissa bestämmelser om sammanträffande av brott och förändring av påföljd

Kommentar

34 kap. BrB är tillämpliga i alla instanser, se NJA 1994 s. 143.

34 kap. Ny påföljdsbestämning efter tidigare dom

Kommentar

34 kap. BrB är tillämpliga i alla instanser, se NJA 1994 s. 143.

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

1 § Har den som för brott dömts till fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller sluten ungdomsvård begått annat brott före domen eller begår han nytt brott efter domen men innan påföljden till fullo verkställts eller annars upphört, får rätten, med iakttagande av vad för vissa fall är föreskrivet i 2-7 §§, efter omständigheterna

  • 1. förordna att den tidigare utdömda påföljden skall avse också det andra brottet,
  • 2. döma särskilt till påföljd för detta brott, eller
  • 3. om den tidigare domen vunnit laga kraft, undanröja den utdömda påföljden och för brotten döma till påföljd av annan art.

Har en skyddstillsyn förenats med fängelse enligt 28 kap. 3 §, skall vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel den utdömda fängelsepåföljden anses som en del av skyddstillsynen. Lag (1998:604).

Kommentar

1 st. 1 p.: Med (den tidigare utdömda påföljden) avses även en mellankommande dom avseende ett annat brott än det brott som prövats i samband med ett överklagande från en lägre instans till högre, se NJA 2010 s. 3.

Rättsfall (23)

NJA 1982 s. 102: Inbrottsstöld i bostad har i visst fall med hänsyn till omständigheterna ej...
NJA 1982 s. 64: En i kriminalvårdsanstalt intagen person A anmodade brevledes B att inköpa ett...
NJA 1983 s. 198: Rymning eller undanhållande.
NJA 1984 s. 415: Val av påföljd för rattfylleri.
NJA 1991 s. 379: Val av påföljd för rattfylleri.
NJA 1993 s. 687: En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag....
NJA 1994 s. 143: Fråga om bestämning av påföljd vid sammanträffande av brott. 34 kap 1 § BrB.
NJA 2006 s. 582: Resning. Med stöd av 34 kap. 1 § första stycket 3 och andra stycket...
NJA 2009 s. 485: Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra...
NJA 2010 s. 3: Det kan förordnas att en tidigare utdömd skyddstillsyn ska avse också andra...
NJA 2015 s. 826: Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har...
RH 1994:81: Påföljd för brott mot lagen om vapenfri tjänst.
RH 1996:147: En sextonårig yngling har i sitt bostadsrum, på sluten avdelning i en...
RH 1999:132: I samband med ett förordnande att tidigare ådömd skyddstillsyn skall avse även...
RH 2001:75: Skyddstillsyn med behandlingsplan har i visst fall ansetts vara den lämpligaste...
RH 2004:49: Fråga om tillämpning av reglerna i 34 kap. brottsbalken om sammanträffande av...
RH 2004:87: En person har, efter det att han dömts till påföljd i en tidigare rättegång men...
RH 2005:70: Fråga huruvida bestämmelsen i 34 kap. 6 § fjärde stycket brottsbalken medger...
RH 2006:33: Hovrätten har undanröjt en skyddstillsyn och dömt till fängelse för den samlade...
RH 2012:54: Hovrätten har på grund av EU:sbeaktanderambeslutansett sig skyldig att vid...
RH 2012:70: Straffskärpning på grund av återfall i brott. Även fråga om följderna av ett...
RH 2013:27: Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom...
RH 2015:65: Vid bestämmande av påföljd har det inte befunnits föreligga hinder mot att...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (4)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

1 § Om den som har dömts till fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, sluten ungdomsvård, ungdomsvård eller ungdomstjänst har begått ett annat brott före domen (nyupptäckt brott) eller om den dömde begår ett nytt brott efter domen men innan påföljden helt har verkställts eller annars upphört (nytt brott), ska rätten bestämma en ny påföljd för den tillkommande brottsligheten.

I stället för att bestämma en ny påföljd för den tillkommande brottsligheten får rätten, i de fall som avses i 3 och 4 §§, besluta att den tidigare utdömda påföljden ska avse också den brottsligheten, eller undanröja den utdömda påföljden och döma till gemensam påföljd för den samlade brottsligheten.

Undergår den dömde fängelse på livstid får rätten endast besluta att den tidigare utdömda påföljden ska avse också den tillkommande brottsligheten. Lag (2016:491).

Kommentar

1 st. 1 p.: Med (den tidigare utdömda påföljden) avses även en mellankommande dom avseende ett annat brott än det brott som prövats i samband med ett överklagande från en lägre instans till högre, se NJA 2010 s. 3.

Rättsfall (23)

NJA 1982 s. 102: Inbrottsstöld i bostad har i visst fall med hänsyn till omständigheterna ej...
NJA 1982 s. 64: En i kriminalvårdsanstalt intagen person A anmodade brevledes B att inköpa ett...
NJA 1983 s. 198: Rymning eller undanhållande.
NJA 1984 s. 415: Val av påföljd för rattfylleri.
NJA 1991 s. 379: Val av påföljd för rattfylleri.
NJA 1993 s. 687: En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag....
NJA 1994 s. 143: Fråga om bestämning av påföljd vid sammanträffande av brott. 34 kap 1 § BrB.
NJA 2006 s. 582: Resning. Med stöd av 34 kap. 1 § första stycket 3 och andra stycket...
NJA 2009 s. 485: Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra...
NJA 2010 s. 3: Det kan förordnas att en tidigare utdömd skyddstillsyn ska avse också andra...
NJA 2015 s. 826: Samlag med avkomling. Straffvärde och brottslighetens art. Påföljden har...
RH 1994:81: Påföljd för brott mot lagen om vapenfri tjänst.
RH 1996:147: En sextonårig yngling har i sitt bostadsrum, på sluten avdelning i en...
RH 1999:132: I samband med ett förordnande att tidigare ådömd skyddstillsyn skall avse även...
RH 2001:75: Skyddstillsyn med behandlingsplan har i visst fall ansetts vara den lämpligaste...
RH 2004:49: Fråga om tillämpning av reglerna i 34 kap. brottsbalken om sammanträffande av...
RH 2004:87: En person har, efter det att han dömts till påföljd i en tidigare rättegång men...
RH 2005:70: Fråga huruvida bestämmelsen i 34 kap. 6 § fjärde stycket brottsbalken medger...
RH 2006:33: Hovrätten har undanröjt en skyddstillsyn och dömt till fängelse för den samlade...
RH 2012:54: Hovrätten har på grund av EU:sbeaktanderambeslutansett sig skyldig att vid...
RH 2012:70: Straffskärpning på grund av återfall i brott. Även fråga om följderna av ett...
RH 2013:27: Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom...
RH 2015:65: Vid bestämmande av påföljd har det inte befunnits föreligga hinder mot att...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (4)

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

2 § Undergår den dömde fängelse på livstid, må allenast meddelas förordnande enligt 1 § 1.

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

2 § När rätten dömer till en ny påföljd för ett nyupptäckt brott ska den när påföljden bestäms iaktta att påföljderna tillsammans inte överstiger vad som skulle ha dömts ut för den samlade brottsligheten. Rätten får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet. Lag (2016:491).

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

3 § Är den tidigare ådömda påföljden fängelse på viss tid, må förordnande enligt 1 § 1 meddelas allenast om det är uppenbart, att det nya brottet i jämförelse med det förra är med hänsyn till påföljden utan nämnvärd betydelse, eller eljest synnerliga skäl äro därtill.

Dömes med tillämpning av 1 § 2 till straff för brott som begåtts innan den tidigare domen börjat verkställas, skall i möjlig mån vid straffets bestämmande iakttagas, att straffen tillhopa icke överstiga vad som jämlikt 26 kap. 2 § kunnat ådömas för båda brotten, och må därvid dömas till lindrigare straff än för brottet är stadgat.

Undanröjande av fängelse enligt 1 § 3 må ske endast om dom meddelas innan straffet till fullo verkställts.

Kommentar

1 st.: Här återfinns asperationsprincipen, se även 29 kap. 1 § 1 st. Principen innebär att rätten vid situationer då flera brott begåtts får döma till ett straff som motsvarar det straff som skulle dömts ut om hela brottsligheten bedömts i ett sammanhang, se NJA 2009 s. 485 I. Ifall en bedömning av brotten i ett sammanhang skall ske beror på vilken kategori av brott som är aktuell, det tidsmässiga sambandet mellan brotten men även andra samband mellan brotten kan bli aktuella, se NJA 2008 s. 359.


2 st.: Vid flera brott får den enligt 26 kap. 2 § tillämpliga straffskalan användas där beroende på ett brotts maximistraff ytterligare tidsökning får ges enligt 26 kap. 2 § p. 1-3, se NJA 2008 s. 359.

Rättsfall (10)

NJA 1988 s. 657: Fråga huruvida brott mot vapenlagen var att anse som ringa brott.
NJA 1993 s. 687: En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag....
NJA 1994 s. 143: Fråga om bestämning av påföljd vid sammanträffande av brott. 34 kap 1 § BrB.
NJA 1998 s. 512: Framställning av cannabis (marijuana) genom odling i hemmet har, med hänsyn...
NJA 2004 s. 797: En person placerar narkotika i ett skåp i sin svärmoders lägenhet, varefter han...
NJA 2009 s. 485: Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra...
NJA 2013 s. 376: Straffmätning för mord.
NJA 2016 s. 3: Straffet för mord. Fråga om den lagändring som år 2014 gjordes i 3 kap. 1 §...
RH 2013:65: Avsaknad av haltbestämning av narkotika har inte lett till att åtal för grovt...
RH 2016:7: Fråga om straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra stycket BrB för...

Lagrumshänvisningar hit (10)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:491
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

3 § Rätten får besluta att en tidigare utdömd påföljd ska avse också tillkommande brottslighet. Ett sådant beslut får meddelas endast om det är fråga om nyupptäckt brottslighet som i jämförelse med den brottslighet som omfattas av den tidigare domen med hänsyn till påföljden är utan nämnvärd betydelse.

Är den tidigare påföljden sluten ungdomsvård, ungdomsvård eller ungdomstjänst, får rätten, om det finns särskilda skäl för det, även i andra fall besluta att den tidigare utdömda påföljden ska avse också den tillkommande brottsligheten. Lag (2016:491).

Kommentar

1 st.: Här återfinns asperationsprincipen, se även 29 kap. 1 § 1 st. Principen innebär att rätten vid situationer då flera brott begåtts får döma till ett straff som motsvarar det straff som skulle dömts ut om hela brottsligheten bedömts i ett sammanhang, se NJA 2009 s. 485 I. Ifall en bedömning av brotten i ett sammanhang skall ske beror på vilken kategori av brott som är aktuell, det tidsmässiga sambandet mellan brotten men även andra samband mellan brotten kan bli aktuella, se NJA 2008 s. 359.


2 st.: Vid flera brott får den enligt 26 kap. 2 § tillämpliga straffskalan användas där beroende på ett brotts maximistraff ytterligare tidsökning får ges enligt 26 kap. 2 § p. 1-3, se NJA 2008 s. 359.

Rättsfall (10)

NJA 1988 s. 657: Fråga huruvida brott mot vapenlagen var att anse som ringa brott.
NJA 1993 s. 687: En person upprättade osanna fakturor som användes i bokföringen för ett bolag....
NJA 1994 s. 143: Fråga om bestämning av påföljd vid sammanträffande av brott. 34 kap 1 § BrB.
NJA 1998 s. 512: Framställning av cannabis (marijuana) genom odling i hemmet har, med hänsyn...
NJA 2004 s. 797: En person placerar narkotika i ett skåp i sin svärmoders lägenhet, varefter han...
NJA 2009 s. 485: Frågor om straffvärde och straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra...
NJA 2013 s. 376: Straffmätning för mord.
NJA 2016 s. 3: Straffet för mord. Fråga om den lagändring som år 2014 gjordes i 3 kap. 1 §...
RH 2013:65: Avsaknad av haltbestämning av narkotika har inte lett till att åtal för grovt...
RH 2016:7: Fråga om straffmätning vid tillämpning av 34 kap. 3 § andra stycket BrB för...

Lagrumshänvisningar hit (10)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2016:491
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

4 § Tillämpas 1 § 1 eller 2 i fråga om någon som villkorligt frigivits från fängelse, skall, om brottet begåtts under prövotiden, den villkorligt medgivna friheten eller en del av denna förklaras förverkad om inte särskilda skäl talar mot det.

Såsom särskilda skäl för att inte förverka eller för att förverka endast en del av villkorligt medgiven frihet kan rätten beakta

  • 1. om den nya brottsligheten i förhållande till den tidigare är av lindrig beskaffenhet,
  • 2. om lång tid har förflutit mellan brotten, eller
  • 3. om ett förverkande annars skulle framstå som oskäligt.

Beslutas inte förverkande enligt första stycket, får rätten besluta åtgärd som avses i 26 kap. 18 § eller förlänga prövotiden med högst ett år utöver den tid som följer av 26 kap. 10 §.

En åtgärd enligt tredje stycket får beslutas endast före prövotidens utgång. Förverkande får beslutas endast om fråga därom uppkommer i ett mål där den frigivne häktats eller fått del av åtal inom ett år från prövotidens utgång. Lag (1998:604).

Rättsfall (15)

NJA 1989 s. 165: Förverkande av villkorligt medgiven frihet har inte ansetts kunna ske i samband...
NJA 1991 s. 436: Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om...
NJA 1991 s. 498: Fråga om straffvärdet för olaga vapeninnehav avseende en Magnumrevolver....
NJA 1992 s. 320: Tillämpning av bestämmelserna i 34 kap 4 § 2 st BrB om förverkande av...
NJA 1994 s. 389: Villkorligt medgiven frihet har ansetts kunna förklaras förverkad, när den...
NJA 1997 s. 842: Fråga om förverkande av villkorligt medgiven frihet på grund av nya brott som...
NJA 1998 s. 713: Reformatio in pejus? Tillika fråga om beaktande av tidigare brottslighet enligt...
NJA 2001 s. 35: Fråga om ansvar för tjänstefel av domare som bl.a. dröjt med att färdigställa...
NJA 2015 s. 1129: Förverkande av villkorligt medgiven frihet när den dömde har begått nytt brott...
RH 1994:133: En person som fått sig anvisad en stulen bil har gjort sig skyldig till...
RH 1999:66: När påföljden har bestämts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan...
RH 2002:62: Särskilda skäl mot att förverka villkorligt medgiven frihet har befunnits...
RH 2006:33: Hovrätten har undanröjt en skyddstillsyn och dömt till fängelse för den samlade...
RH 2008:3: En person har samma dag som han villkorligt frigavs från avtjänande av...
RH 2012:19: En person som frigetts villkorligt från ett tidsbestämt livstidsstraff för mord...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (5)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

4 § Rätten får undanröja en tidigare utdömd påföljd och döma till gemensam påföljd för den samlade brottsligheten. Ett sådant beslut får meddelas endast om det finns särskilda skäl för det samt den tidigare domen har fått laga kraft och dom meddelas innan den tidigare påföljden helt har verkställts.

När påföljden för den samlade brottsligheten bestäms, ska rätten ta skälig hänsyn till vad den dömde har undergått till följd av den tidigare domen. Rätten får då döma till fängelse på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet.

Om fängelse döms ut och en uppgift som avses i 27 kap. 2 a § andra stycket, 28 kap. 2 a § andra stycket eller 28 kap. 6 a § första stycket har lämnats, ska detta beaktas när straffets längd bestäms. Lag (2016:491).

Rättsfall (15)

NJA 1989 s. 165: Förverkande av villkorligt medgiven frihet har inte ansetts kunna ske i samband...
NJA 1991 s. 436: Utlämningsärende. BrB:s bestämmelser om villkorlig frigivning och om...
NJA 1991 s. 498: Fråga om straffvärdet för olaga vapeninnehav avseende en Magnumrevolver....
NJA 1992 s. 320: Tillämpning av bestämmelserna i 34 kap 4 § 2 st BrB om förverkande av...
NJA 1994 s. 389: Villkorligt medgiven frihet har ansetts kunna förklaras förverkad, när den...
NJA 1997 s. 842: Fråga om förverkande av villkorligt medgiven frihet på grund av nya brott som...
NJA 1998 s. 713: Reformatio in pejus? Tillika fråga om beaktande av tidigare brottslighet enligt...
NJA 2001 s. 35: Fråga om ansvar för tjänstefel av domare som bl.a. dröjt med att färdigställa...
NJA 2015 s. 1129: Förverkande av villkorligt medgiven frihet när den dömde har begått nytt brott...
RH 1994:133: En person som fått sig anvisad en stulen bil har gjort sig skyldig till...
RH 1999:66: När påföljden har bestämts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan...
RH 2002:62: Särskilda skäl mot att förverka villkorligt medgiven frihet har befunnits...
RH 2006:33: Hovrätten har undanröjt en skyddstillsyn och dömt till fängelse för den samlade...
RH 2008:3: En person har samma dag som han villkorligt frigavs från avtjänande av...
RH 2012:19: En person som frigetts villkorligt från ett tidsbestämt livstidsstraff för mord...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (5)

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

5 § Är den tidigare påföljden villkorlig dom, får förordnande enligt 1 § 1 meddelas endast för brott som begåtts före prövotidens början.

Meddelas förordnande enligt 1 § 1, får rätten, om den nya brottslighetens straffvärde eller art påkallar det, även döma till dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte.

Om det behövs för att rätten skall kunna tillämpa 1 § 1 i stället för att undanröja den villkorliga domen enligt 1 § 3 och döma till fängelse, får rätten, om det finns sådana särskilda skäl som anges i 30 kap. 7 § andra stycket, besluta att den villkorliga domen skall förenas med en föreskrift om samhällstjänst. Meddelas en sådan föreskrift skall rätten tillämpa 27 kap. 2 a § andra stycket. Tillämpas 1 § 1 eller 2, får rätten besluta åtgärd enligt 27 kap. 6 § 1 eller 2 eller förlänga prövotiden till tre år, dock endast om fråga därom uppkommer i mål där den dömde häktats eller fått del av åtal före prövotidens utgång.

Undanröjs en villkorlig dom med stöd av 1 § 3 skall rätten, när den bestämmer ny påföljd, ta skälig hänsyn till böter som har dömts ut enligt andra stycket eller 27 kap. 2 § samt till vad den dömde undergått till följd av föreskrift om samhällstjänst. Härvid får dömas till fängelse på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Har en uppgift som avses i 27 kap. 2 a § andra stycket lämnats skall, om fängelse döms ut, detta beaktas när straffets längd bestäms.

En villkorlig dom får undanröjas enligt 1 § 3 endast om fråga därom uppkommer i mål där den dömde häktats eller fått del av åtal inom ett år från prövotidens utgång. Lag (1998:604).

Rättsfall (1)

RH 2013:27: Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (5)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

5 § Tillämpas 1 § första stycket eller 3 § i fråga om någon som villkorligt frigivits från fängelse, ska, om brottet har begåtts under prövotiden, den villkorligt medgivna friheten eller en del av denna förklaras förverkad om inte särskilda skäl talar mot det.

Som särskilda skäl för att inte förverka eller för att förverka endast en del av villkorligt medgiven frihet får rätten beakta

  • 1. om den nya brottsligheten i förhållande till den tidigare är av lindrig beskaffenhet,
  • 2. om lång tid har förflutit mellan brotten, eller
  • 3. om ett förverkande annars skulle framstå som oskäligt.

Om rätten inte beslutar om förverkande enligt första stycket, får den besluta om åtgärd som avses i 26 kap. 18 § eller förlänga prövotiden med högst ett år utöver den tid som följer av 26 kap. 10 §.

En åtgärd enligt tredje stycket får beslutas endast före prövotidens utgång. Förverkande får beslutas endast om frågan tas upp i ett mål där den frigivne häktats eller fått del av åtal inom ett år från prövotidens utgång. Lag (2016:491).

Rättsfall (1)

RH 2013:27: Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (5)

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

6 § Är den tidigare påföljden skyddstillsyn, får rätten vid tillämpning av 1 § 1, om den nya brottslighetens straffvärde eller art eller den tilltalades tidigare brottslighet kräver det, även döma till dagsböter, högst tvåhundra, oavsett om böter är föreskrivet för brottet eller inte.

Om det behövs för att rätten skall kunna tillämpa 1 § 1 i stället för att undanröja skyddstillsynen med stöd av 1 § 3 och döma till fängelse, får rätten, om det finns sådana särskilda skäl som anges i 30 kap. 9 § andra stycket 4, besluta att skyddstillsynen skall förenas med en föreskrift om samhällstjänst. Meddelas en sådan föreskrift skall rätten tillämpa 28 kap. 2 a § andra stycket.

Är fängelse föreskrivet för det nya brottet och kan, med hänsyn till omständigheter som i 30 kap. 11 § sägs, 1 § 1 inte tillämpas utan att sådant förordnande förenas med frihetsberövande, får rätten i stället för att döma till böter enligt första stycket döma till fängelse enligt 28 kap. 3 §.

Tillämpas 1 § 1 eller 2 får rätten besluta åtgärd som avses i 28 kap. 9 § eller förlänga prövotiden till högst fem år. Har den dömde åtagit sig att följa en sådan behandlingsplan som avses i 30 kap. 9 § andra stycket 3, tillämpas bestämmelserna i 28 kap. 6 a §.

Döms den tilltalade med tillämpning av 1 § 3 till fängelse, skall, när straffets längd bestäms, skälig hänsyn tas till vad han har undergått till följd av domen på skyddstillsyn och till vad han har avtjänat av fängelse som dömts ut enligt första stycket eller 28 kap. 3 § liksom till böter som dömts ut enligt första stycket eller 28 kap. 2 §. I fall som här avses får fängelse dömas ut på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Har en uppgift som avses i 28 kap. 2 a § andra stycket eller 6 a § första stycket lämnats i domen skall, om fängelse döms ut, detta beaktas, när straffets längd bestäms.

Fängelse enligt tredje stycket får inte dömas ut och beslut om föreskrift enligt andra stycket, beslut enligt fjärde stycket eller beslut om undanröjande av skyddstillsyn får inte meddelas, i annat fall än när fråga därom uppkommer i mål vari den dömde häktats eller fått del av åtal före prövotidens utgång. Lag (1998:604).

Rättsfall (3)

NJA 1981 s. 327: Fråga om utvisning på grund av brott. Tillika spörsmål om tillämpning av 34 kap...
NJA 2006 s. 582: Resning. Med stöd av 34 kap. 1 § första stycket 3 och andra stycket...
NJA 2015 s. 155: Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (9)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

6 § Om rätten med tillämpning av 3 § genom dom som fått laga kraft har beslutat att fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, sluten ungdomsvård, ungdomsvård eller ungdomstjänst som dömts ut i tidigare mål ska avse ytterligare brott, och om den tidigare påföljden ändras av högre rätt genom dom som får laga kraft, ska frågan om påföljd för den tillkommande brottsligheten efter anmälan av åklagare prövas på nytt. Detsamma ska gälla, när påföljd avseende fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller sluten ungdomsvård bestämts med tillämpning av 2 § och den tidigare påföljden ändras.

Visar det sig, när en dom på fängelse på viss tid eller sluten ungdomsvård ska verkställas, att den dömde begått brottet före det att en påföljd som han eller hon dömts till för något annat brott har dömts ut, och framgår det inte av domarna att den andra påföljden har beaktats, ska, sedan domarna fått laga kraft, rätten efter anmälan av åklagare med tillämpning av 2 § bestämma vad den dömde ska undergå till följd av den dom som sist ska verkställas. Lag (2016:491).

Rättsfall (3)

NJA 1981 s. 327: Fråga om utvisning på grund av brott. Tillika spörsmål om tillämpning av 34 kap...
NJA 2006 s. 582: Resning. Med stöd av 34 kap. 1 § första stycket 3 och andra stycket...
NJA 2015 s. 155: Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (9)

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

7 § Är den tidigare påföljden sluten ungdomsvård får förordnande enligt 1 § 1 meddelas endast om det är uppenbart, att det nya brottet i jämförelse med det förra är med hänsyn till påföljden utan nämnvärd betydelse, eller det annars finns särskilda skäl för det.

Döms med tillämpning av 1 § 2 till påföljd för brott som begåtts innan den tidigare domen börjat verkställas, skall vid påföljdens bestämmande iakttas att påföljderna tillsammans inte överstiger vad som skulle ha dömts ut för båda brotten. Rätten får därvid döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet.

Döms den tilltalade med tillämpning av 1 § 3 till fängelse, skall, när straffets längd bestäms, skälig hänsyn tas till vad han har undergått till följd av domen på sluten ungdomsvård. Beslut om undanröjande av sluten ungdomsvård får ske endast om dom meddelas innan den fastställda verkställighetstiden har löpt ut. Lag (1998:604).

Rättsfall (1)

RH 2004:49: Fråga om tillämpning av reglerna i 34 kap. brottsbalken om sammanträffande av...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2016:491, 1998:604, 1979:680
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

7 § Har en skyddstillsyn förenats med fängelse enligt 28 kap. 3 §, ska den utdömda fängelsepåföljden vid tillämpningen av detta kapitel anses som en del av skyddstillsynen. Lag (2016:491).

Rättsfall (1)

RH 2004:49: Fråga om tillämpning av reglerna i 34 kap. brottsbalken om sammanträffande av...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2016:491, 1998:604, 1979:680
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

8 § Har den som dömts till ungdomstjänst begått annat brott innan påföljden börjat verkställas, skall rätten, om påföljden även för detta brott bestäms till ungdomstjänst, vid bestämmande av antalet timmar ungdomstjänst, så långt möjligt, iaktta att detta antal tillsammans med det antal timmar som tidigare dömts ut inte överstiger det antal timmar som skulle ha bestämts som gemensam påföljd för brotten. Lag (2006:891).

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

8 § Uppkommer fråga om överlämnande eller utlämning till Sverige för verkställighet av en dom, varigenom någon dömts till fängelse som gemensam påföljd för två eller flera brott, och kan överlämnande eller utlämning enligt den andra statens lagstiftning inte ske för alla brotten, ska rätten, efter anmälan av åklagare, undanröja den gemensamt utdömda påföljden och döma till påföljd för den brottslighet för vilken överlämnande eller utlämning kan äga rum.

Vad som föreskrivs i första stycket ska även gälla då fråga uppkommer om att en svensk brottmålsdom som avser två eller flera brott ska verkställas utomlands i enlighet med lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom, lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen eller lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet, men det finns hinder mot verkställighet enligt den andra statens lagstiftning i fråga om något eller några av brotten. Lag (2016:491).

9 § Har upphört att gälla enligt lag (1981:211).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1979:680, 1981:211

10 § /Upphör att gälla U:2016-07-01 genom lag (2016:491)./ Har med tillämpning av 1 § 1 genom lagakraftvunnen dom förordnats, att fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller sluten ungdomsvård som dömts ut i tidigare mål skall avse ytterligare brott, och ändras den tidigare påföljden av högre rätt genom dom som vinner laga kraft, skall frågan om påföljd för sagda brott efter anmälan av åklagare på nytt prövas av domstol. Detsamma skall gälla, när påföljd bestämts med tillämpning av 3 § andra stycket eller 7 § andra stycket och den tidigare påföljden ändras.

Visar det sig, när en dom på fängelse på viss tid eller på sluten ungdomsvård skall verkställas, att den dömde begått brottet innan en påföljd som han dömts till för något annat brott börjat verkställas, och framgår det inte av domarna att den andra påföljden har beaktats, skall, sedan domarna vunnit laga kraft, domstol efter anmälan av åklagare med tillämpning av 3 § andra stycket eller 7 § andra stycket bestämma vad den dömde skall undergå till följd av den dom som sist skall verkställas. Lag (1998:604).

Rättsfall (2)

NJA 1981 s. 439: Resningsärende. Sedan finländsk domstol genom två särskilda domar dömt samma...
NJA 1995 s. 711: Påföljdsval vid tillämpning av 34 kap 10 § 2 st BrB.

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1998:604, 1981:211, 2016:491

11 § /Upphör att gälla U:2016-07-01 genom lag (2016:491)./ Förekommer till verkställighet på en gång dom på fängelse på livstid och dom på böter, förvandlingsstraff för böter, fängelse på viss tid, villkorlig dom, skyddstillsyn, ungdomstjänst eller sluten ungdomsvård, skall livstidsstraffet träda i stället för den andra påföljden.

Förekommer till verkställighet på en gång en dom på fängelse på viss tid i minst två år eller sluten ungdomsvård i minst två år och en dom på böter eller förvandlingsstraff för böter som har meddelats innan de förstnämnda påföljderna har börjat verkställas, skall fängelsestraffet eller utdömd sluten ungdomsvård träda i stället för den andra påföljden. Lag (2006:891).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (7)

12 § Har upphört att gälla enligt lag (1979:680).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1979:680

13 § Har upphört att gälla enligt lag (1981:211).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1979:680, 1981:211

14 § Har upphört att gälla enligt lag (1975:667).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1975:667

15 § Har upphört att gälla enligt lag (1975:667).

16 § Har upphört att gälla enligt lag (1975:667).

17 § Har upphört att gälla enligt lag (1975:667).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1975:667

18 § /Upphör att gälla U:2016-07-01 genom lag (2016:491)./ Uppkommer fråga om överlämnande eller utlämning till Sverige för verkställighet av dom, varigenom någon dömts till fängelse som gemensam påföljd för två eller flera brott, och kan överlämnande eller utlämning enligt den andra statens lagstiftning inte ske för alla brotten, ska domstol, efter anmälan av åklagare, undanröja den gemensamt utdömda påföljden och döma till påföljd för den brottslighet för vilken överlämnande eller utlämning kan äga rum.

Vad som föreskrivs i första stycket ska även gälla då fråga uppkommer om att svensk brottmålsdom som avser två eller flera brott ska verkställas utomlands i enlighet med lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom, lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen eller lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet, men det finns hinder mot verkställighet enligt den andra statens lagstiftning i fråga om något eller några av brotten. Lag (2015:97).

35 kap. Om bortfallande av påföljd

1 § Påföljd må ej ådömas, med mindre den misstänkte häktats eller erhållit del av åtal för brottet inom

  • 1. två år, om å brottet ej kan följa svårare straff än fängelse i ett år,
  • 2. fem år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i två år,
  • 3. tio år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i åtta år,
  • 4. femton år, om svåraste straffet är fängelse på viss tid över åtta år,
  • 5. tjugofem år, om fängelse på livstid kan följa å brottet.

Innefattar en handling flera brott, må utan hinder av vad nu sagts påföljd ådömas för alla brotten, så länge påföljd kan ådömas för något av dem.

Rättsfall (14)

NJA 1981 s. 380: Fråga om beräkning av tid för åtalspreskription vid olaga vapeninnehav. 35 kap....
NJA 1982 s. 321: Resning. Då rättstillämpning, som legat till grund för underrätts avgörande i...
NJA 1983 s. 741: Sedan allmän åklagare ansökt om stämning på aktiebolag och yrkat utdömande av...
NJA 1989 s. 469: Åtal för grovt skattebedrägeri har ansetts inte vara styrkt och därför...
NJA 1992 s. 126: Tiden för åtalspreskription när någon har skräpat ned i naturen räknas från det...
NJA 2011 s. 611: Fråga om ansvar för allmänfarlig vårdslöshet när åklagaren i mål om åtal för...
NJA 2013 s. 364: Trots avsaknad av delgivningskvitto har det ansetts tillförlitligen utrett att...
RH 1993:38: Successiv preskription av perdurerande brott.
RH 1994:74: Tvegifte har inte ansetts vara ett perdurerande brott.
RH 1996:119: Preskription av bokföringsbrott har räknats från den tidpunkt då skyldigheten...
RH 1996:56: Åklagaren har, sedan mer än tio år förflutit från det att påstått grovt...
RH 1996:76: Fråga om eget uttag i aktiebolag kan vara att anse som förskingring. Vidare...
RH 2010:29: Efter det att en gärningsman begått ett fullbordat häleri för vilket...
RH 2012:6: Hovrätten har - till skillnad från tingsrätten - inte bedömt ett mutbrott som...

Lagrumshänvisningar hit (7)

2 § Bestämmelserna i detta kapitel om bortfallande av påföljd gäller inte för

  • 1. mord eller dråp enligt 3 kap. 1 eller 2 §,
  • 2. folkmord, brott mot mänskligheten eller grov krigsförbrytelse enligt 1, 2 eller 11 § lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser,
  • 3. terroristbrott enligt 3 § 1 eller 2 jämförd med 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, eller
  • 4. försök till dessa brott.

Har någon begått brott som avses i första stycket innan han eller hon fyllt tjugoett år, gäller dock bestämmelserna om bortfallande av påföljd i detta kapitel. Lag (2014:407).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2014:407, 2010:60, 1975:667

3 § Frigives häktad utan att hava erhållit del av åtal eller avvisas eller avskrives mål mot någon sedan han fått del av åtal, skall i fråga om möjligheten att ådöma påföljd så anses som hade häktningen eller delgivningen ej skett.

4 § De i 1 § bestämda tiderna ska räknas från den dag brottet begicks. Om det förutsätts att en viss verkan av handlingen ska ha inträtt innan en påföljd får dömas ut, ska tiden räknas från den dag då sådan verkan inträdde.

Vid brott som avses i följande bestämmelser ska de i 1 § bestämda tiderna räknas från den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt arton år:

  • 1. 6 kap. 4–6, 8 och 9 §§ eller försök till sådana brott,
  • 2. 6 kap. 1–3, 10 och 12 §§ eller försök till brott enligt 6 kap. 1–3 och 12 §§, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt arton år,
  • 3. 16 kap. 10 a § första och femte styckena eller försök till sådana brott, om brottet avser skildring av barn i pornografisk bild och en tillämpning av första stycket inte leder till att möjligheten att döma ut påföljd bortfaller senare,
  • 4. 2 § lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor eller försök till sådant brott, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt arton år.

Vid bokföringsbrott som inte är ringa ska tiden räknas från den dag då den bokföringsskyldige har försatts i konkurs, fått eller erbjudit ackord eller inställt sina betalningar, om detta skett inom fem år från brottet. Om den bokföringsskyldige inom fem år från brottet blivit föremål för revision av Skatteverket, ska tiden räknas från den dag då revisionen beslutades. Lag (2013:856).

Rättsfall (2)

NJA 1981 s. 380: Fråga om beräkning av tid för åtalspreskription vid olaga vapeninnehav. 35 kap....
NJA 1992 s. 126: Tiden för åtalspreskription när någon har skräpat ned i naturen räknas från det...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (10)

5 § Har upphört att gälla genom lag (1971:964).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1971:964

6 § I intet fall må påföljd ådömas sedan från dag som i 4 § sägs har förflutit

  • 1. fem år, om å brottet ej kan följa svårare straff än böter och tid för ådömande av påföljd för brottet bestämmes enligt 1 § 1,
  • 2. femton år, om i annat fall än i 1 sägs å brottet ej kan följa fängelse över två år,
  • 3. trettio år i övriga fall. Lag (1971:964).

Rättsfall (1)

NJA 1987 s. 388: Fråga huruvida den som ej återlämnat en förhyrd personbil på avtalad tid gjort...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1971:964

7 § Ådömda böter bortfaller när fem år förflutit från det domen vann laga kraft. Detta gäller inte om vid utgången av den angivna tiden den dömde har delgivits en ansökan om böternas förvandling och denna ansökan inte har prövats slutligt. Föranleder ej ansökningen att böterna förvandlas, bortfaller de när rättens slutliga beslut i målet vinner laga kraft. Om bortfallande av ålagt förvandlingsstraff föreskrivs särskilt.

Dör den dömde, bortfaller ådömda böter. Har under den dömdes livstid domen vunnit laga kraft och lös egendom tagits i mät eller satts i allmänt förvar, för betalning av böterna, skall dock böterna betalas av den egendomen.

Vad nu sagts om böter gäller även utdömt vite. Lag (1983:351).

Rättsfall (3)

NJA 2012 s. 22: Fråga om bötesförvandling vid upprepad bötesbrottslighet.
NJA 2012 s. 521: En tilltalad har av hovrätten dömts för brott. Därefter har det framkommit att...
RH 1999:98: När tilltalad som överklagat fängelsedom endast i fråga om påföljden avlidit,...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1979:190, 1983:351

8 § Ådömt fängelse bortfaller, om domen ej börjat verkställas innan tid som nedan sägs förflutit från det domen vann laga kraft:

  • 1. fem år, om fängelse ej över ett år ådömts,
  • 2. tio år, om fängelse på längre tid än ett år men icke över fyra år ådömts,
  • 3. femton år, om fängelse på längre tid än fyra år men icke över åtta år ådömts,
  • 4. tjugo år, om fängelse på viss tid över åtta år ådömts,
  • 5. trettio år, om fängelse på livstid ådömts. Lag (1971:964).

9 § Avbrytes verkställighet av fängelse som ådömts på viss tid, skall vad i 8 § sägs äga motsvarande tillämpning i fråga om den fortsatta verkställigheten; och skall därvid tiden beräknas med hänsyn till vad som återstår av det ådömda straffet. Tiden skall räknas från den dag avbrottet skedde eller, när villkor- lig frigivning ägt rum men förklarats förverkad, från den dag beslutet därom vann laga kraft.

10 § Sluten ungdomsvård bortfaller, om domen inte börjat verkställas innan fem år förflutit från det att domen vann laga kraft.

Avbryts verkställigheten av dom på sluten ungdomsvård skall vad som sägs i första stycket tillämpas på motsvarande sätt i fråga om den fortsatta verkställigheten. Tiden skall räknas från dagen för avbrottet. Lag (1998:604).

11 § Ungdomstjänst bortfaller, om verkställighet inte påbörjats innan fem år förflutit från det att domen vann laga kraft.

Avbryts verkställigheten av ungdomstjänsten skall vad som sägs i första stycket tillämpas på motsvarande sätt i fråga om den fortsatta verkställigheten. Tiden skall räknas från dagen för avbrottet. Lag (2006:891).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2006:891, 1986:645

36 kap. Om förverkande av egendom, företagsbot och annan särskild rättsverkan av brott

Om förverkande

Förverkande av utbyte

1 § Utbyte av ett brott enligt denna balk ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett brott, om mottagandet utgör brott enligt denna balk. I stället för det mottagna får dess värde förklaras förverkat.

Om inte annat är särskilt föreskrivet, ska bestämmelserna i första stycket också tillämpas i fråga om utbyte av ett brott och ersättning för kostnader i samband med ett brott enligt annan lag eller författning, om det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än ett år. Lag (2008:370).

Rättsfall (5)

NJA 1983 s. 286: Fråga om tillämpning av lagen (1974:1065) om visst stöldgods m m.
NJA 1985 s. 316: Deltagare i pokertävling överlämnade till anordnaren av denna insatser, avsedda...
NJA 2016 s. 202: Vid bestämning av det belopp som ska förklaras förverkat som utbyte vid...
RH 1994:89: Bifall till yrkande om förverkande av vinning av brott har ansetts kräva ett...
RH 2015:36: Vid förverkande enligt 36 kap. 1 § brottsbalken av utbyte av stöldbrott ska...

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (6)

1 a § Vid bedömningen av om det är uppenbart oskäligt att förklara utbyte av ett brott förverkat ska bland andra omständigheter beaktas om det finns anledning att anta att skadeståndsskyldighet i anledning av brottet kommer att åläggas eller annars bli fullgjord. Lag (2008:370).

Rättsfall (1)

NJA 2016 s. 202: Vid bestämning av det belopp som ska förklaras förverkat som utbyte vid...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2008:370, 2005:283
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

1 b § Döms någon för ett brott för vilket är föreskrivet fängelse i sex år eller mer och har brottet varit av beskaffenhet att kunna ge utbyte, ska även i annat fall än som avses i 1 § egendom förklaras förverkad, om det framstår som klart mera sannolikt att den utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat.

Har brottet varit av beskaffenhet att kunna ge utbyte, gäller första stycket också om någon döms för

Vad som sägs om förverkande i första och andra styckena gäller också om någon döms för försök, förberedelse eller stämpling till ett brott som avses där.

Förverkande enligt denna paragraf får inte beslutas om det är oskäligt. Lag (2011:115).

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

1 b § Döms någon för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i fyra år eller mer och har brottet varit av beskaffenhet att kunna ge utbyte, ska även i annat fall än som avses i 1 § egendom förklaras förverkad, om det framstår som klart mera sannolikt att den utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat.

Har brottet varit av beskaffenhet att kunna ge utbyte, gäller första stycket också om någon döms för

Vad som sägs om förverkande i första och andra styckena gäller också om någon döms för försök, förberedelse eller stämpling till ett brott som avses där.

Förverkande enligt denna paragraf får inte beslutas om det är oskäligt. Lag (2016:486).

1 c § Som utbyte av ett brott eller av brottslig verksamhet anses vid förverkande även egendom som har trätt i stället för utbyte, avkastning av utbyte samt avkastning av det som trätt i stället för utbyte. Lag (2008:370).

Rättsfall (1)

NJA 2016 s. 202: Vid bestämning av det belopp som ska förklaras förverkat som utbyte vid...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2008:370

Förverkande av hjälpmedel, m.m.

2 § Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna balk får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt denna balk, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse eller stämpling.

Vad som har sagts i första stycket gäller även egendom som frambragts genom brott enligt denna balk, egendom vars användande utgör sådant brott samt egendom som någon annars tagit befattning med på ett sätt som utgör sådant brott.

I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

Om inte annat är särskilt föreskrivet, skall bestämmelserna i första och tredje styckena också tillämpas i fråga om egendom som använts eller varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt annan lag eller författning, om det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än ett år. Lag (2005:283).

Rättsfall (2)

NJA 1982 s. 59: En bil har använts som hjälpmedel vid tillgreppsbrott. Det finns inte någon...
NJA 1985 s. 316: Deltagare i pokertävling överlämnade till anordnaren av denna insatser, avsedda...

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2005:283, 2008:370

3 § Förverkande får även i annat fall än som avses i 2 § beslutas i fråga om föremål

  • 1. som på grund av sin särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning,
  • 2. som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa och som har påträffats under omständigheter som gav anledning att befara att de skulle komma till sådan användning, eller
  • 3. som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom och som har påträffats under omständigheter som gav uppenbar anledning att befara att de skulle komma till sådan användning. Lag (1989:136).

Rättsfall (5)

NJA 1986 s. 829: Målsägande har ansetts kunna föra särskild talan om förverkande av egendom som...
NJA 1996 s. 74: Systemoperatör för en BBS (Bulletin Board System), eller elektronisk...
NJA 2011 s. 556: Ett bollträ har ansetts vara ett sådant föremål som omfattas av 1 § lagen...
NJA 2014 s. 14: Lagen (1994:1478) om förverkande av barnpornografi är tillämplig på...
RH 2011:55: Fråga om beviskrav i mål om förverkande. Även fråga om tappande part vid...

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1983:224, 1989:136

4 § Har det till följd av ett brott som är begånget i utövningen av näringsverksamhet uppkommit ekonomiska fördelar för näringsidkaren, skall värdet därav förklaras förverkat även när det inte följer av 1 eller 2 § eller annars är särskilt föreskrivet.

Vad som har sagts i första stycket gäller ej, om förverkande är oskäligt. Vid bedömningen av om så är förhållandet skall bland andra omständigheter beaktas om det finns anledning att anta att annan betalningsskyldighet som svarar mot de ekonomiska fördelarna av brottet kommer att åläggas näringsidkaren eller annars fullgöras av denne.

Kan bevisning om vad som skall förklaras förverkat inte alls eller endast med svårighet föras, får värdet uppskattas till ett belopp som är skäligt med hänsyn till omständigheterna. Lag (1986:1007).

Rättsfall (3)

NJA 1981 s. 452: Fråga om förverkande hos företrädare (verkställande direktör) för aktiebolag....
NJA 2016 s. 202: Vid bestämning av det belopp som ska förklaras förverkat som utbyte vid...
RH 2004:54: Förverkande enligt 36 kap. 4 § brottsbalken i miljöbrottmål.

Lagrumshänvisningar hit (5)

Ändringar/Förarbeten (4)

Hos vem förverkande får ske, m.m.

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

5 § Förverkande till följd av brott av egendom eller dess värde enligt 1 och 2-4 §§ får, om inte annat har föreskrivits, ske hos

  • a) gärningsmannen eller annan som medverkat till brottet,
  • b) den i vars ställe gärningsmannen eller annan medverkande var,
  • c) den som genom brottet beretts vinning eller näringsidkare som avses i 4 §,
  • d) den som efter brottet förvärvat egendomen genom bodelning eller på grund av arv eller testamente eller genom gåva eller som efter brottet förvärvat egendomen på annat sätt och därvid haft vetskap om eller skälig anledning till antagande om egendomens samband med brottet.

Tillhörde egendomen vid brottet inte någon av dem som anges i första stycket a-c, får den inte förklaras förverkad. Egendom som enligt 1 c § ska anses som utbyte får dock förklaras förverkad om den egendom, som den förverkade egendomen trätt i stället för, vid brottet tillhörde någon av dem som anges i första stycket a-c. Lag (2008:370).

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

5 § Förverkande till följd av ett brott av egendom eller dess värde får, om inte annat har föreskrivits, ske hos

  • a) gärningsmannen eller annan som medverkat till brottet,
  • b) den i vars ställe gärningsmannen eller annan medverkande var,
  • c) den som genom brottet beretts vinning eller näringsidkare som avses i 4 §,
  • d) den som efter brottet förvärvat egendomen genom bodelning eller på grund av arv eller testamente eller genom gåva eller som efter brottet förvärvat egendomen på annat sätt och därvid haft vetskap om eller skälig anledning till antagande om egendomens samband med brottet.

Tillhörde egendomen vid brottet inte någon av dem som anges i första stycket a–c, får den inte förklaras förverkad. Egendom som enligt 1 c § ska anses som utbyte får dock förklaras förverkad om den egendom, som den förverkade egendomen trätt i stället för, vid brottet tillhörde någon av dem som anges i första stycket a–c. Lag (2016:486).

5 a § Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 1 b § får ske hos

  • 1. gärningsmannen eller annan som medverkat till det brott som förverkandet grundas på,
  • 2. den som förvärvat egendomen genom bodelning eller på grund av arv eller testamente eller genom gåva,
  • 3. den som förvärvat egendomen på annat sätt och därvid haft vetskap om eller skälig anledning att anta att egendomen har samband med brottslig verksamhet.

Bestämmelser om förfarandet vid en talan om förverkande hos den som avses i första stycket 2 eller 3 finns i lagen (2008:369) om förfarandet vid förverkande av utbyte av brottslig verksamhet i vissa fall. Lag (2008:370).

5 b § Särskild rätt till egendom som förklaras förverkad består, om inte även den särskilda rätten förklaras förverkad.

Sådan rätt som har vunnits genom utmätning upphör, om egendomen förklaras förverkad, såvida det inte av särskild anledning förordnas att rätten ska bestå. Lag (2008:370).

6 § I stället för förverkande äger rätten föreskriva åtgärd till förebyggande av missbruk. Lag (1986:118)

Rättsfall (1)

NJA 1996 s. 74: Systemoperatör för en BBS (Bulletin Board System), eller elektronisk...

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1979:680, 1981:211

Om företagsbot

7 § För brott som har begåtts i utövningen av näringsverksamhet skall, på yrkande av allmän åklagare, näringsidkaren åläggas företagsbot, om det för brottet är föreskrivet strängare straff än penningböter och

  • 1. näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten, eller
  • 2. brottet har begåtts av
    • a) en person i ledande ställning grundad på befogenhet att företräda näringsidkaren eller att fatta beslut på näringsidkarens vägnar, eller
    • b) en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten.

Första stycket gäller inte, om brottsligheten varit riktad mot näringsidkaren. Lag (2006:283).

Rättsfall (16)

MÖD 2001:22: Miljösanktionsavgift vid sjukhus-----Den verksamhet som landstinget bedriver...
MÖD 2001:23: Miljösanktionsavgift vid kommunalt avloppsreningsverk-----Den verksamhet som...
MÖD 2001:24: Miljösanktionsavgift vid kommunalt vattenverk-----Den verksamhet som kommunen...
NJA 1991 s. 783: Fråga om företagsbot skulle åläggas näringsidkare, som drev detaljhandel med...
NJA 1999 s. 87: Fråga om företagsbot skulle åläggas näringsidkare, på grund av brott mot...
NJA 2001 s. 579: Fråga om ansvar för miljöbrottslighet och åläggande av företagsbot på grund av...
NJA 2007 s. 369: I samband med lossning av last från ett fartyg inträffade en olycka som ledde...
NJA 2012 s. 826: 1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa...
NJA 2014 s. 139: Företagsbot (I-IV).
NJA 2015 s. 885: En enskild näringsidkare som har haft en utlänning utan arbetstillstånd...
RH 1999:84: Talan mot kommun om företagsbot har ogillats på grund av att det brott som...
RH 2009:30: Storleken av företagsbot vid miljöbrott.
RH 2009:41: Yrkande om företagsbot gentemot ett s.k. faktureringsbolag har ogillats.
RH 2011:54: En näringsidkares underlåtenhet att förebygga miljöbrott i verksamheten har...
RH 2013:13: Storleken av företagsbot vid arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död....
RH 2013:7: Fråga om företagsbot vid överträdelse av bestämmelserna i utlänningslagen...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2006:283, 1986:1007, 1986:118

8 § Företagsbot skall fastställas till lägst fem tusen kronor och högst tio miljoner kronor. Lag (2006:283).

Rättsfall (4)

NJA 2012 s. 826: 1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa...
NJA 2014 s. 139: Företagsbot (I-IV).
NJA 2015 s. 885: En enskild näringsidkare som har haft en utlänning utan arbetstillstånd...
RH 2013:7: Fråga om företagsbot vid överträdelse av bestämmelserna i utlänningslagen...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2006:283

9 § När storleken av företagsbot bestäms, skall, med beaktande av straffskalan för brottet, särskild hänsyn tas till den skada eller fara som brottsligheten inneburit samt till brottslighetens omfattning och förhållande till näringsverksamheten.

Skälig hänsyn skall också tas till om näringsidkaren tidigare ålagts att betala företagsbot. Lag (2006:283).

Rättsfall (3)

NJA 2012 s. 826: 1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa...
NJA 2014 s. 139: Företagsbot (I-IV).
RH 2013:7: Fråga om företagsbot vid överträdelse av bestämmelserna i utlänningslagen...

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2006:283, 1968:165

10 § Företagsbot får sättas lägre än vad som borde ha skett med tillämpning av 9 §,

  • 1. om brottet medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan för näringsidkaren och den samlade reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng,
  • 2. om näringsidkaren efter förmåga försökt förebygga, avhjälpa eller begränsa de skadliga verkningarna av brottet,
  • 3. om näringsidkaren frivilligt angett brottet, eller
  • 4. om det annars finns särskilda skäl för jämkning.

Om det är särskilt påkallat med hänsyn till något förhållande som avses i första stycket får företagsbot efterges. Lag (2006:283).

Rättsfall (6)

NJA 2012 s. 826: 1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa...
NJA 2014 s. 139: Företagsbot (I-IV).
NJA 2015 s. 885: En enskild näringsidkare som har haft en utlänning utan arbetstillstånd...
RH 2009:30: Storleken av företagsbot vid miljöbrott.
RH 2009:41: Yrkande om företagsbot gentemot ett s.k. faktureringsbolag har ogillats.
RH 2013:7: Fråga om företagsbot vid överträdelse av bestämmelserna i utlänningslagen...

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2006:283, 1968:165, 1986:118

10 a § Om ett brott som kan föranleda talan om företagsbot

  • 1. har begåtts av oaktsamhet, och
  • 2. inte kan antas föranleda annan påföljd än böter

får brottet åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Lag (2006:283).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2006:283

Gemensamma bestämmelser

11 § Vad i lag eller författning är föreskrivet om särskild rättsverkan av att någon dömes till straff skall gälla även då annan påföljd som omförmäles i 1 kap. 3 § ådömes.

Vid tillämpningen av första stycket skall villkorlig dom och skyddstillsyn samt, om ej i domen annorlunda förordnas, överlämnande till särskild vård anses lika med fängelse. Därvid skall, om så förordnas, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård anses motsvara fängelse i minst sex månader. Lag (1986:118).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1986:118, 1968:165

12 § Förutsättes för förverkande av egendom eller annan särskild rättsverkan, som kan följa å brott, att någon dömts till påföljd, må rätten, om påföljd för brottet eftergives, i den mån omständigheterna föranleda därtill förordna, att sådan rättsverkan skall inträda. Lag (1986:118).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1968:165

13 § Har brott begåtts av någon som inte fyllt femton år eller som handlat under påverkan av en allvarlig psykisk störning får rätten besluta om för- verkande av egendom eller om annan särskild rättsverkan, som kan följa på brottet, endast om och i den mån det med hänsyn till hans psykiska tillstånd, gärningens beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Lag (1991:1138).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1965:280
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

14 § Kan på grund av den brottsliges död eller av annan orsak påföljd ej längre ådömas, får egendom förklaras förverkad eller företagsbot åläggas på grund av brottet eller åtgärd föreskrivas till förebyggande av missbruk, endast om stämning i mål därom delgivits inom fem år från det brottet begicks. Talan får i sådant fall väckas av åklagare endast om det är påkallat ur allmän synpunkt.

I fall som nu sagts skall vad i 35 kap. 3 § stadgas äga motsvarande tillämpning. Lag (1986:118).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1986:118, 2016:486
(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

14 § Är det på grund av den brottsliges död eller av annan orsak inte längre möjligt att döma ut påföljd, får egendom förklaras förverkad eller företagsbot åläggas på grund av brottet eller åtgärd föreskrivas till förebyggande av missbruk endast om stämning i mål om detta delgetts inom fem år från det att brottet begicks.

En talan om förverkande av utbyte av ett brott eller av egendom som använts eller varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott får dock alltid prövas om stämning i mål om förverkande delgetts inom ett år från det att den omständighet inträffade som medför att påföljd inte längre kan dömas ut.

En talan enligt första eller andra stycket får väckas av åklagare endast om det är påkallat från allmän synpunkt. I fall som avses i första och andra styckena ska vad som sägs i 35 kap. 3 § ha motsvarande tillämpning. Lag (2016:486).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1986:118, 2016:486

15 § Beslut om förverkande eller om åtgärd till förebyggande av missbruk eller om företagsbot förfaller, i den mån verkställighet ej skett inom tio år från det beslutet vann laga kraft. Lag (1986:118).

16 § Är i lag eller författning föreskrivet att förklaring skall meddelas om förverkande eller annan sådan särskild rättsverkan av brott, må detta likväl underlåtas, om denna rättsverkan är uppenbart oskälig. Lag (1986:1007).

Rättsfall (1)

NJA 2005 s. 133: En bil har använts som hjälpmedel vid grov narkotikasmuggling. Det har ansetts...

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1986:1007

17 § Förverkad egendom och företagsbot tillfaller staten, om ej annat är föreskrivet.

Har utbyte av brott som svarar mot

  • 1. skada för enskild eller
  • 2. medel som en enskild är berättigad att få tillbaka

förklarats förverkat hos någon, svarar staten i dennes ställe för ersättning åt den skadelidande eller ersättningsberättigade intill värdet av vad som har tillfallit staten på grund av beslutet om förverkande. Vid verkställighet av detta beslut har den hos vilken förverkandet skett rätt att räkna av vad han eller hon visar sig ha utgett som ersättning till den skadelidande eller ersättningsberättigade. Lag (2005:283).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1986:118, 1986:1007, 2005:283

37 kap. Om nämnderna

1 § Regeringen bestämmer om landets indelning i verksamhetsområden för övervakningsnämnderna.

En övervakningsnämnd består av ordförande, vice ordförande och tre andra ledamöter, om inte regeringen förordnar att en viss nämnd skall ha flera ledamöter. Nämnden är beslutför med ordförande och två ledamöter. I brådskande fall och i ärenden av mindre vikt får ordföranden ensam besluta på nämndens vägnar. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.

Regeringen äger förordna att övervakningsnämnd skall arbeta å avdelningar. Om sådan avdelning skall i tillämpliga delar gälla vad om nämnd är stadgat. Lag (1983:240).

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar ordförande och vice ordförande i övervakningsnämnderna. Vice ordföranden tjänstgör vid förfall för ordföranden i dennes ställe. Vid förfall för både ordföranden och vice ordföranden förordnas tillfällig ersättare av Kriminalvården. Ordföranden, vice ordföranden och tillfällig ersättare skall vara lagfarna och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare.

Övriga ledamöter utses genom val. För dessa väljs lika många ersättare. Val förrättas av kommunfullmäktige, om övervakningsnämndens verksamhetsområde omfattar endast en kommun, och annars av landstingsfullmäktige. Om det inom nämndens verksamhetsområde även finns en kommun som ej ingår i ett landsting, förrättas valet av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. Ingår flera län eller delar av län i övervakningsnämnds verksamhetsområde, fastställer regeringen efter samma grunder antalet ledamöter och ersättare för varje län eller del av län.

Landstingsfullmäktiges och kommunfullmäktiges val av ledamöter eller ersättare skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter i landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige som motsvarar den kvot, vilken erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall vid valet även den ordning bestämmas, i vilken de skall kallas till tjänstgöring.

Ledamot och annan än tillfällig ersättare utses för fyra år. Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår före tidens utgång, inträder en ersättare enligt den ordning mellan ersättarna som har bestämts vid valet. Avgår en ledamot eller ersättare som inte har utsetts vid proportionellt val, utses en ny ledamot eller ersättare för återstoden av tiden. Tillfällig ersättare förordnas för högst sex månader.

Då ledamot eller ersättare skall utses skall övervakningsnämnden göra anmälan därom till den som skall utse honom. Lag (2005:967).

Ändringar/Förarbeten (4)

3 § Valbar till ledamot eller ersättare i en övervakningsnämnd är den som har rösträtt vid val av kommunfullmäktige och som är folkbokförd inom nämndens verksamhetsområde. Den som har en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte väljas till ledamot eller ersättare. Inte heller får en lagfaren domare, åklagare, polisman, kriminalvårdstjänsteman eller advokat eller den som annars har till yrke att föra andras talan inför rätta väljas till ledamot eller ersättare. Övervakningsnämnden prövar självmant den valdes behörighet.

Upphör en ledamot att vara valbar, är uppdraget förfallet. Lag (2010:612).

Ändringar/Förarbeten (6)

4 § Har upphävts genom lag (2010:612).

5 § En ledamot och en ersättare i en övervakningsnämnd ska ha avlagt domared. För ledamot och ersättare ska samma jävsregler gälla som för domare. Bestämmelsen i 4 kap. 13 § 7 rättegångsbalken ska dock inte tillämpas.

I fråga om beslut av en övervakningsnämnd gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om omröstning i brottmål i överrätt. Lag (2010:612).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1981:211, 2010:612

6 § Om den dömde begär det, har han eller hon rätt att höras muntligen i ett ärende hos en övervakningsnämnd. Lag (2010:612).

Ändringar/Förarbeten (4)

7 § Den som har dömts till fängelse får begära prövning av Kriminalvårdens beslut enligt 26 kap. 11 §, 12 § andra meningen eller 13 § andra meningen hos den övervakningsnämnd inom vars verksamhetsområde det frivårdskontor där den övervakade är inskriven är beläget. Nämnden får också självmant ta upp ett sådant beslut till omprövning eller själv meddela ett sådant beslut. Kriminalvården kan överlämna ett ärende enligt nämnda bestämmelser till nämnden för avgörande. Lag (2010:612).

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (6)

8 § Bestämmelserna i 7 § tillämpas på motsvarande sätt i fråga om den som har dömts till skyddstillsyn. Lag (2010:612).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (5)

9 § I ärende angående förverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap. skall offentligt biträde förordnas för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att behov av biträde saknas. Lag (1996:1623).

Ändringar/Förarbeten (4)

10 § Kriminalvårdens och övervakningsnämndens beslut som avses i 7, 8 och 11 §§ gäller omedelbart, om inte något annat förordnas. Lag (2011:422).

Ändringar/Förarbeten (5)

11 § Beslut av en övervakningsnämnd i frågor som avses i 26 kap. 11, 15, 18, 19 och 22 §§ samt 28 kap. 5 a § andra stycket, 7 och 11 §§ får överklagas till tingsrätten i den ort där övervakningsnämnden är belägen. Överklagandet ska ges in till övervakningsnämnden. Klagotiden räknas från den dag då den klagande fick del av beslutet. Vid överklagande gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden. Övervakningsnämnden ska dock inte vara part i domstolen.

Beslut enligt denna balk av en övervakningsnämnd i andra frågor än som avses i första stycket får inte överklagas. Lag (2010:612).

Rättsfall (1)

RH 2009:76: Fråga huruvida talan får föras mot övervakningsnämnds beslut.

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1979:680, 1981:211, 2010:612

38 kap. Rättegångsbestämmelser m.m.

Kommentar

1 § Den som har dömts till villkorlig dom får före överklagandetidens utgång lämna förklaring, att han är nöjd med domen när det gäller den utdömda påföljden. En sådan förklaring skall avse även böter, som ådömts med stöd av 27 kap. 2 §. Förklaringen avges i den ordning regeringen föreskriver.

En förklaring som lämnats i föreskriven ordning får inte tas tillbaka. Har den dömde överklagat domen, skall hans talan när det gäller påföljden för brottet anses återkallad genom förklaringen.

Angående nöjdförklaring i fråga om dom på fängelse och dom på sluten ungdomsvård är särskilt stadgat. Lag (1998:604).

2 § Har domstol överlämnat någon till vård med stöd av 31 kap. 2 §, får efter ansökan av åklagare den rätt som först dömt i målet undanröja förordnandet om överlämnande till vård och döma till annan påföljd för brottet om den vård som socialnämnden i yttrande till domstolen har förklarat sig ämna föranstalta om visar sig inte kunna anordnas. Lag (2006:891).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (5)

2 a § Har vid straffmätning eller val av påföljd enligt vad som framgår av domen särskilt beaktats huruvida den tilltalade till följd av brottet kan komma att drabbas av avskedande eller uppsägning från arbetsanställning och har det antagande som i detta hänseende legat till grund för domen visat sig felaktigt, får den rätt som först dömt i målet efter ansökan av åklagaren eller den dömde undanröja den ådömda påföljden och döma till ny påföljd för brottet. Detta gäller dock endast om den tidigare ådömda påföljden inte har till fullo verkställts. Görs en sådan ansökan, får rätten förordna att den tidigare ådömda påföljden tills vidare inte får verkställas.

Är den tidigare påföljden villkorlig dom eller skyddstillsyn och bestäms den nya påföljden till fängelse, skall vid straffets bestämmande skälig hänsyn tas till vad den dömde undergått till följd av den villkorliga domen eller domen på skyddstillsyn. Härvid får dömas till fängelse på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Undanröjs fängelse eller sluten ungdomsvård och dömer rätten till ny påföljd av nu angivet slag, skall den tid under vilken den tidigare påföljden verkställts anses som verkställighet av den nya påföljden. Rätten skall i beslutet ange den redan verkställda tiden. Lag (1998:604).

Rättsfall (2)

NJA 1998 s. 55: När ny påföljd skall bestämmas enligt 38 kap 2 a § BrB, måste den tidigare...
RH 1994:34: Tilltalad som fällts till ansvar för bokföringsbrott har, med beaktande av att...

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1998:604, 1990:36, 1988:942
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

3 § Fråga om åtgärd enligt 27 kap. 2 a § tredje stycket, 5 § tredje stycket eller 6 § tas upp av den rätt som först avgjort det mål där villkorlig dom meddelats. Fråga om åtgärd enligt 32 kap. 4 § tas upp av den rätt som först avgjort det mål där ungdomsvård eller ungdomstjänst dömts ut.

Talan enligt 28 kap. 8 § väcks vid den tingsrätt, inom vars område den övervakningsnämnd som har gjort framställning i ärendet är verksam, eller vid den rätt som först avgjort det mål där skyddstillsyn dömts ut.

Mål som avses i denna paragraf får också tas upp av en domstol, där brottmål mot den dömde är anhängigt, eller av rätten i den ort, där den dömde mera varaktigt uppehåller sig, om rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt. Lag (2006:891).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (6)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

3 § Fråga om åtgärd enligt 27 kap. 2 a § tredje stycket, 5 § tredje stycket eller 6 § tas upp av den rätt som först avgjort det mål där villkorlig dom meddelats. Fråga om åtgärd enligt 32 kap. 4 § tas upp av den rätt som först avgjort det mål där ungdomsvård eller ungdomstjänst dömts ut.

Talan enligt 28 kap. 8 § väcks vid den tingsrätt, inom vars område den övervakningsnämnd som har gjort framställning i ärendet är verksam, eller vid den rätt som först avgjort det mål där skyddstillsyn dömts ut.

Mål som avses i denna paragraf får också tas upp av den rätt, där brottmål mot den dömde är väckt eller där mål om åtgärd mot den dömde enligt 32 kap. 4 § redan tagits upp, eller av rätten i den ort där den dömde mera varaktigt uppehåller sig, om rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt. Lag (2016:491).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (6)

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

4 § Anmälan jämlikt 34 kap. 10 § göres hos första domstol i något av målen.

Anmälan jämlikt 34 kap. 18 § göres hos den rätt som först dömt i målet. Lag (1981:211).

Ändringar/Förarbeten (4)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

4 § Anmälan enligt 34 kap. 6 § görs hos den rätt som först dömt i något av målen.

Anmälan enligt 34 kap. 8 § görs hos den rätt som först dömt i målet. Lag (2016:491).

Ändringar/Förarbeten (4)

5 § Talan som avses i 27 kap. 6 § eller 28 kap. 8 § skall anses anhängiggjord, då ansökan om målets upptagande delgavs den dömde. Lag (1981:211).

Rättsfall (1)

RH 2010:60: Domstolsverkets brottmålstaxa är inte tillämplig i mål om undanröjande av...
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

6 § Nämndemän skall delta när en tingsrätt avgör en fråga, som avses i 2 eller 2 a § eller i 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 §, 32 kap. 4 § eller 34 kap. 10 § andra stycket eller 18 §. Detsamma skall gälla i fråga om undanröjande av påföljd enligt 34 kap. 1 § 3, förverkande av villkorligt medgiven frihet eller annan åtgärd enligt 34 kap. 4 § samt åtgärd enligt 34 kap. 5 § tredje stycket eller 34 kap. 6 § andra stycket.

Vid avgörande av en fråga som avses i 27 kap. 2 a § tredje stycket eller 5 § tredje stycket eller 28 kap. 11 § första och andra styckena, är en tingsrätt domför med en lagfaren domare. Lag (2006:891).

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (12)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

6 § Nämndemän ska delta när en tingsrätt avgör en fråga som avses i 2 eller 2 a § eller i 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 §, 32 kap. 4 § eller 34 kap. 6 § andra stycket eller 8 §. Detsamma ska gälla i fråga om undanröjande av påföljd enligt 34 kap. 4 §, förverkande av villkorligt medgiven frihet eller annan åtgärd enligt 34 kap. 5 §.

Vid avgörande av en fråga som avses i 27 kap. 2 a § tredje stycket eller 5 § tredje stycket eller 28 kap. 11 § första och andra styckena, är en tingsrätt domför med en lagfaren domare. Lag (2016:491).

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (12)

7 § Har upphört att gälla enligt lag (1981:211).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1981:211
(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

8 § I mål om åtgärd enligt 2 eller 2 a § eller 27 kap. 2 a § tredje stycket, 5 § tredje stycket eller 6 §, 28 kap. 9 §, 32 kap. 4 § eller 34 kap. 10 § andra stycket skall tingsrätten ge den dömde tillfälle att yttra sig. Begär denne att bli hörd muntligen, skall han eller hon ges tillfälle till det. I mål om åtgärd enligt 34 kap. 18 § skall den dömde ges tillfälle att yttra sig, om det är möjligt. Rättens avgörande av saken sker genom beslut.

En åtgärd enligt 28 kap. 11 § första och andra styckena får beslutas utan att den dömde ges tillfälle att yttra sig. Lag (2006:891).

Rättsfall (2)

NJA 2015 s. 155: Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om...
RH 2008:5: Tingsrätten har handlagt en begäran om undanröjande av skyddstillsyn och ett...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (8)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

8 § I mål om åtgärd enligt 2 eller 2 a § eller 27 kap. 2 a § tredje stycket, 5 § tredje stycket eller 6 §, 28 kap. 9 §, 32 kap. 4 § eller 34 kap. 6 § andra stycket ska tingsrätten ge den dömde tillfälle att yttra sig. Begär denne att bli hörd muntligen, ska han eller hon ges tillfälle till det. I mål om åtgärd enligt 34 kap. 8 § ska den dömde ges tillfälle att yttra sig, om det är möjligt. Rättens avgörande av saken sker genom beslut.

En åtgärd enligt 28 kap. 11 § första och andra styckena får beslutas utan att den dömde ges tillfälle att yttra sig. Lag (2016:491).

Rättsfall (2)

NJA 2015 s. 155: Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om...
RH 2008:5: Tingsrätten har handlagt en begäran om undanröjande av skyddstillsyn och ett...

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (8)

(Upphör att gälla 2016-07-01 00:00:00)

9 § Rättens beslut om åtgärd enligt 27 kap. 2 a § tredje stycket eller 5 § tredje stycket, 28 kap. 11 § första och andra styckena eller 34 kap. 10 § andra stycket eller 18 § gäller omedelbart, om inte något annat förordnas. Detsamma gäller avgöranden enligt 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 4, 5 eller 6 § angående föreskrifter, övervakning eller prövotid. Lag (2006:891).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (11)

(Träder i kraft 2016-07-01 00:00:00)

9 § Rättens beslut om åtgärd enligt 27 kap. 2 a § tredje stycket eller 5 § tredje stycket, 28 kap. 11 § första och andra styckena eller 34 kap. 6 § andra stycket eller 8 § gäller omedelbart, om inte något annat beslutas. Detsamma gäller avgöranden enligt 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 5 § angående föreskrifter, övervakning eller prövotid. Lag (2016:491).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (11)

10 § Varning som beslutats av domstol eller övervakningsnämnd skall utan dröjsmål meddelas den dömde personligen. Kan varningen ej med delas i samband med beslutet, må det överlämnas åt annan domstol eller övervakningsnämnd att meddela den.

11 § Har upphört att gälla genom lag (1973:918).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1973:918

12 § Polismyndigheten ska lämna domstolar, övervakningsnämnder och Kriminalvården handräckning för den dömdes inställelse i mål eller ärende enligt denna balk eller för hans eller hennes omhändertagande enligt 26 kap. 22 § eller 28 kap. 6 b § eller 11 §. Lag (2010:612).

13 § Kriminalvårdens beslut enligt denna balk kan inte överklagas annat än i de fall det är särskilt föreskrivet. Lag (2005:967).

Ändringar/Förarbeten (5)

14 § Kriminalvårdens beslut om uppskjuten villkorlig frigivning enligt 26 kap. 6 och 7 §§ samt om avvisning enligt 38 kap. 17 § andra meningen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2006:431).

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (5)

15 § Beslut som avses i 14 § får inte överklagas innan beslutet har omprövats av Kriminalvården. En sådan omprövning får begäras av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot. Ett överklagande av ett beslut som inte har omprövats skall anses som en begäran om omprövning.

Vid omprövning enligt denna paragraf får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. Lag (2005:967).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 2005:967, 1998:604, 2005:967

16 § En begäran om omprövning skall vara skriftlig och ha kommit in till Kriminalvården inom tre veckor från den dag då den enskilde fick del av beslutet. I begäran om omprövning skall den enskilde ange vilket beslut som avses och vilken ändring i beslutet som han eller hon begär. Lag (2005:967).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2005:967, 1998:604

17 § Kriminalvården prövar om skrivelsen med begäran om omprövning har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent skall den avvisas, om inte förseningen beror på att myndigheten lämnat den enskilde felaktig underrättelse om hur man begär omprövning. Lag (2005:967).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2005:967

18 § Beslut som avses i 14 § överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets den kriminalvårdsanstalt är belägen där den enskilde var inskriven när det första beslutet i ärendet fattades. Lag (2009:776).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2009:776, 2005:967

19 § Mål om uppskjuten villkorlig frigivning enligt 26 kap. 6 och 7 §§ skall handläggas skyndsamt av domstolen. Lag (2006:431).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2006:431

20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättning från staten för skador som har orsakats av den dömde vid sådant oavlönat arbete som avses i 27 kap. 2 a § första stycket, 28 kap. 2 a § första stycket samt 32 kap. 2 § eller 3 § första stycket 1. Lag (2006:892).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2006:892

Ändringar och övergångsbestämmelser

1962:700

Departement
Justitiedepartementet L5
Förarbeten
Prop. 1962:10; 1LU 1962:42, 43; Rskr 1962:390
Ikraft
1965-01-01
SFS-nummer
1962:700

1965:280

Förarbeten
Prop. 2012/13:74, bet. 2012/13:JuU24, rskr. 2012/13:235
Omfattning
ändr. 20 kap 4 §, 21 kap 18 § 31 kap 3 §, 33 kap 5 §, 36 kap 13 §
SFS-nummer
1965:280

1965:620

Omfattning
ändr. 26 kap 6-10, 23 §§
SFS-nummer
1965:620

1965:726

Omfattning
ändr. 16 kap 13 §
SFS-nummer
1965:726

1966:188

Omfattning
ändr. 37 kap 1, 2 §§
SFS-nummer
1966:188

1966:295

Omfattning
ändr. 30 kap 7 §, 31 kap 3 §
SFS-nummer
1966:295

1966:415

Omfattning
ändr. 21 kap 20 §
SFS-nummer
1966:415

1967:942

Omfattning
ändr. 30 kap 7 §, 31 kap 3 §
SFS-nummer
1967:942

1968:165

Omfattning
ändr. 36 kap 1-4, 9, 10 §§;nya 36 kap 11, 12 §§
SFS-nummer
1968:165

1969:162

Omfattning
ändr. 6 kap 4, 7, 8 §§
SFS-nummer
1969:162

1969:259

Omfattning
ändr. 38 kap 6 §
SFS-nummer
1969:259

1969:512

Omfattning
ikrafttr. av 1969:259
SFS-nummer
1969:512

1970:224

Förarbeten
Prop. 1970:87, 1LU 41, rskr 261
Omfattning
ändr. 16 kap 8 §;ny 16 kap 8 a §
SFS-nummer
1970:224

1970:225

Förarbeten
Prop. 1970:125, 1LU 47, rskr 267
Omfattning
upph. 16 kap 7, 9 §§, 19 kap 10 §;nuvarande 16 kap 8 a § betecknas 9 §;ändr. 5 kap 5 §, 16 kap 5, 11 §§, 19 kap 11, 16 §§
SFS-nummer
1970:225

1970:414

Förarbeten
Prop. 1970:57, 3LU 45, rskr 260
Omfattning
ändr. 9 kap 8 §
SFS-nummer
1970:414

1970:489

Förarbeten
Prop. 1969:168, 1LU 1970:44, rskr 263
Omfattning
ändr. 14 kap 5 §
SFS-nummer
1970:489

1971:188

Förarbeten
Prop. 1971:92, JuU 9, rskr 164
Omfattning
ny 13 kap 5 a §;ändr. 2 kap 3 §, 13 kap 12 §
SFS-nummer
1971:188

1971:570

Förarbeten
Prop. 1971:30, KU 36, rskr 222
Omfattning
ändr. 37 kap 6 §
SFS-nummer
1971:570

1971:874

Förarbeten
Prop. 1971:143, LU 25, rskr 299
Omfattning
ändr. 5 kap 5 §, 8 kap 3, 13 §§, 17 kap 11 §
SFS-nummer
1971:874

1971:964

Förarbeten
Prop. 1971:114, JuU 26, rskr 295
Omfattning
upph. 35 kap 5 §;ändr. 2 kap 5 §, 35 kap 6, 8 §§
SFS-nummer
1971:964

1972:41

Omfattning
ikrafttr. av 1971:964 såvitt avser 2 kap 5 §
SFS-nummer
1972:41

1972:222

Förarbeten
Prop. 1972:96, JuU 15, rskr 206
Omfattning
ändr. 16 kap 14 §;nya 16 kap 14 a, 17 §§
SFS-nummer
1972:222

1972:362

Förarbeten
Prop. 1972:44, FöU 13, rskr 166
Omfattning
ändr. 21 kap 20, 21 §§
SFS-nummer
1972:362

1972:629

Förarbeten
Prop. 1972:122, JuU 27, rskr 298
Omfattning
ändr. 16 kap 13 §
SFS-nummer
1972:629

1972:812

Förarbeten
Prop. 1972:98, JuU 26, rskr 285
Omfattning
ändr. 2 kap 1-3, 6 §§;ny 2 kap 5 a §
SFS-nummer
1972:812

1973:17

Förarbeten
Prop. 1972:138, JuU 1972:28, rskr 1972:344
Omfattning
upph. 22 kap 19 §;ändr. 32 kap 6 §
SFS-nummer
1973:17

1973:43

Förarbeten
Prop. 1972:146, JuU 1973:3, rskr 1973:23
Omfattning
upph. 33 kap 3 §;ändr. 26 kap 8 §;nya 33 kap 5-8 §§
SFS-nummer
1973:43

1973:342

Förarbeten
Prop. 1973:92, JuU 1973:21, rskr 1973:222
Omfattning
ändr. 2 kap 3 §, 13 kap 5 a, 6, 11, 12 §§
SFS-nummer
1973:342

1973:648

Förarbeten
Prop. 1973:32, LU 1973:20, rskr 1973:256
Omfattning
upph. 7 kap 2 §;ändr. 6 kap 5 §, 7 kap 6 §, 35 kap 4 §
SFS-nummer
1973:648

1973:918

Förarbeten
Prop. 1973:131, JuU 1973:35, rskr 1973:306
Omfattning
upph. 38 kap 11 §;ändr. 26 kap 12, 14, 15, 18-20 §§, 27 kap 4, 6 §§, 28 kap 5, 7-9 §§, 29 kap 8 §, 30 kap 11 §, 34 kap 4-6 §§, 37 kap 7-9 §§, 38 kap 9 §
SFS-nummer
1973:918

1974:205

Förarbeten
Prop. 1974:20, JuU 1974:2, rskr 1974:99
Omfattning
ändr. 26 kap 5, 7-9 §§, 28 kap 3 §, 29 kap 3 §, 30 kap 4 §, 38 kap 9 §
SFS-nummer
1974:205

1974:565

Förarbeten
Prop. 1974:35, KU 1974:21, rskr 1974:160
Omfattning
upph. 38 kap 13 §;ändr. 2 kap 5, 5 a §§, 5 kap 5 §, 17 kap 1 §, 18 kap 1, 2, 8 §§, 19 kap 1, 4, 12, 16 §§, 20 kap 12-14 §§, 21 kap 20 §, 22 kap 14, 16 §§, 37 kap 1-4 §§, 38 kap 1 §
SFS-nummer
1974:565

1974:596

Förarbeten
Prop. 1974:70, SoU 1974:21, rskr 1974:268
Omfattning
upph. 3 kap 4 §;ändr. 3 kap 10, 11 §§
SFS-nummer
1974:596

1974:753

Förarbeten
Prop. 1974:95, JuU 1974:28, rskr 1974:297
Omfattning
ny 15 kap 4 a §
SFS-nummer
1974:753

1975:239

Förarbeten
Prop. 1975:19, JuU 1975:12, rskr 1975:90
Omfattning
ändr. 4 kap 11 §;nya 4 kap 9 a, 9 b §§
SFS-nummer
1975:239

1975:293

Förarbeten
Prop. 1975:35, JuU 1975:13, rskr 1975:112
Omfattning
ändr. 38 kap 4, 6, 8, 9 §§;ny 34 kap 18 §
SFS-nummer
1975:293

1975:297

Omfattning
ikrafttr. av 1974:753
SFS-nummer
1975:297

1975:667

Förarbeten
Prop. 1975:78, JuU 1975:22, rskr 1975:212
Omfattning
upph. 17 kap 3, 14 §§, 20 kap 6-15 §§, 21 kap 17 §, 32 kap 1-5 §§, 34 kap 14-17 §§, 35 kap 2 §;ändr. 1 kap 3-5 §§, 5 kap 5 §, 17 kap 1, 2, 4, 5, 7, 8, 15 §§, 20 kap 1-5 §§, 21 kap 18, 21, 22 §§, 33 kap 5 §, 35 kap 4 §, 38 kap 4, 6, 8, 9 §§, rubr. till 20, 32 kap;nya 32 kap 8 §, 33 kap 9 §
SFS-nummer
1975:667
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

Lagen (1948:491) om ämbetsansvar för vigselförrättare i vissa fall skall samtidigt upphöra att gälla.

Till suspension och avsättning får ej dömas efter ikraftträdandet. Är fråga om gärning, som har begåtts före ikraftträdandet och som är straffbelagd enligt såväl äldre bestämmelse i 20 kap. 1, 2, 3 eller 4 § som motsvarande bestämmelse i dess nya lydelse, dömes till det straff för gärningen som föreskrives i den nya bestämmelsen. Den äldre bestämmelsen skall dock tillämpas, om den leder till lindrigare allmänt straff. I övrigt skall 5 § första och andra styckena lagen (1964:163) om införande av brottsbalken äga motsvarande tillämpning.

Finns i författning som gäller när denna lag träder i kraft föreskrift om tystnadsplikt utan att straffansvar är föreskrivet för åsidosättande därav, äger 20 kap. 3 § i dess nya lydelse ej tillämpning.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift, som har ersatts genom ny bestämmelse, skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.

Har i författning, som tillkommit genom beslut av Kungl. Maj:t ensam, meddelats särskild föreskrift om straff eller åtal för åsidosättande av förbud att yppa eller utnyttja vad någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt, får föreskriften upphävas eller ändras av regeringen, om upphävandet eller ändringen innebär att 20 kap. 3 § och 5 § tredje stycket i den nya lydelsen blir tillämpliga. Lag (1985:740).

1975:1292

Förarbeten
Prop. 1975/76:64, JuU 1975/76:18, rskr 1975/76:124
Omfattning
ändr. 15 kap 1, 4 a §§
SFS-nummer
1975:1292

1975:1395

Förarbeten
Prop. 1975/76:42, JuU 1975/76:16, rskr 1975/76:111
Omfattning
upph. 26 kap 3 §;ändr. 8 kap 4, 5 §§, 27 kap 6 §, 28 kap 9 §, 34 kap 5, 6 §§, 38 kap 6 §
SFS-nummer
1975:1395

Lag (1976:20) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1975/76:3, JuU 1975/76:14, rskr 1975/76:22
Omfattning
ändr. 2 kap. 5 a §;ny 2 kap. 3 a §
SFS-nummer
1976:20
Rubrik
Lag (1976:20) om ändring i brottsbalken

Lag (1976:56) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1975/76:82, JuU 1975/76:20, rskr 1975/76:150
Omfattning
ändr. 11 kap. 1, 3-5 §§;ny 11 kap. 8 §
SFS-nummer
1976:56
Rubrik
Lag (1976:56) om ändring i brottsbalken

Lag (1976:509) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1975/76:174, JuU 1975/76:46, rskr 1975/76:393
Omfattning
upph. 16 kap 6 §, 17 kap 6 §, 19 kap 8, 13 §§;ändr. 19 kap 4, 5, 7, 9, 14, 15 §§;nya 19 kap 8, 10 §§, 22 kap 2 a §
SFS-nummer
1976:509
Rubrik
Lag (1976:509) om ändring i brottsbalken

Lag (1976:510) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1975/76:113, JuU 1975/76:37, rskr 1975/76:351
Omfattning
upph. 16 kap 15 §, 21 kap 15 §;ändr. 16 kap 16 §
SFS-nummer
1976:510
Rubrik
Lag (1976:510) om ändring i brottsbalken

Lag (1976:601) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1975/76:105 (bil. 2), InU 1975/76:45, rskr 1975/76:404
Omfattning
ändr. 20 kap 2, 4 §§
SFS-nummer
1976:601
Rubrik
Lag (1976:601) om ändring i brottsbalken

Lag (1976:614) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1975/76:170, LU 1975/76:33, rskr 1975/76:397
Omfattning
ändr. 7 kap 4 §
SFS-nummer
1976:614
Rubrik
Lag (1976:614) om ändring i brottsbalken

Förordning (1976:905) om ikraftträdande av lagen (1976:510) om ändring i brottsbalken

Omfattning
ikrafttr. av 1976:510
SFS-nummer
1976:905
Rubrik
Förordning (1976:905) om ikraftträdande av lagen (1976:510) om ändring i brottsbalken

Lag (1976:1139) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1975/76:148, JuU 1976/77:11, rskr 1976/77:90
Omfattning
ändr. 9 kap 2, 3, 12 §§
SFS-nummer
1976:1139
Rubrik
Lag (1976:1139) om ändring i brottsbalken

Lag (1977:103) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1975/76:176, JuU 1976/77:17, rskr 1976/77:141
Omfattning
ändr. 17 kap 7, 8 §§, 20 kap 2, 5 §§, rubr. till 17 kap;ny 17 kap 17 §
SFS-nummer
1977:103
Rubrik
Lag (1977:103) om ändring i brottsbalken

Lag (1977:312) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1976/77:88, JuU 1976/77:31, rskr 1976/77:287
Omfattning
ändr. 37 kap 1 §
SFS-nummer
1977:312
Rubrik
Lag (1977:312) om ändring i brottsbalken

Lag (1977:492) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1976/77:121, JuU 1976/77:35, rskr 1976/77:329
Omfattning
ny 16 kap 15 §
SFS-nummer
1977:492
Rubrik
Lag (1977:492) om ändring i brottsbalken

Lag (1977:984) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1976/77:123, LU 1977/78:5, rskr 1977/78:25
Omfattning
ändr. 10 kap 10 §
SFS-nummer
1977:984
Rubrik
Lag (1977:984) om ändring i brottsbalken

Förordning (1978:101) om ikraftträdande av lagen (1976:20) om ändring i brottsbalken

Omfattning
ikrafttr. av 1976:20
SFS-nummer
1978:101
Rubrik
Förordning (1978:101) om ikraftträdande av lagen (1976:20) om ändring i brottsbalken

Lag (1978:103) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1977/78:69, JuU 1977/78:26, rskr 1977/78:155
Omfattning
ändr. 6 kap 4, 8 §§
SFS-nummer
1978:103
Rubrik
Lag (1978:103) om ändring i brottsbalken

Lag (1978:597) om ändring i lagen (1977:984) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1977/78:142, LU 1977/78/30, rskr 1977/78:372
Omfattning
ändr. 10 kap 10 §
SFS-nummer
1978:597
Rubrik
Lag (1978:597) om ändring i lagen (1977:984) om ändring i brottsbalken

Lag (1978:802) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1978/79:3, JuU 1978/79:12, rskr 1978/79:44
Omfattning
ändr. 34 kap 18 §
SFS-nummer
1978:802
Rubrik
Lag (1978:802) om ändring i brottsbalken

Lag (1978:894) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1978/79:28, SkU 1978/79:13, rskr 1978/79:83
Omfattning
ändr. 11 kap 1, 3 §§, 17 kap 13 §
SFS-nummer
1978:894
Rubrik
Lag (1978:894) om ändring i brottsbalken

Lag (1979:190) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1978/79:40, LU 1978/79:10, rskr 1978/79:159
Omfattning
ändr. 25 kap 7 §, 35 kap 7 §
SFS-nummer
1979:190
Rubrik
Lag (1979:190) om ändring i brottsbalken

Lag (1979:375) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1978/79:179, KU 1978/79:33, rskr 1978/79:317
Omfattning
ny 16 kap 10 a §
SFS-nummer
1979:375
Rubrik
Lag (1979:375) om ändring i brottsbalken

Lag (1979:680) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1978/79:212, JuU 1978/79:38, rskr 1978/79:408
Omfattning
upph. 29 kap, 34 kap 7, 8, 12 §§;ändr. 1 kap 3 §, 26 kap 1, 4, 6, 19, 23 §§, 28 kap 1, 3, 4, 7-9, 11 §§, 33 kap 2, 4, 5, 7 §§, 34 kap 1, 4, 6, 9-11, 13, 18 §§, 35 kap 10 §, 36 kap 6 §, 37 kap 1, 4-6, 8, 9, 11 §§, 38 kap 1, 4, 6-9, 12 §§;ny 28 kap 6 a §
SFS-nummer
1979:680
Rubrik
Lag (1979:680) om ändring i brottsbalken

Lag (1980:102) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1979/80:2, KU 1979/80:37, rskr 1979/80:179
Omfattning
ändr. 20 kap 3 §
SFS-nummer
1980:102
Rubrik
Lag (1980:102) om ändring i brottsbalken

Lag (1980:107) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1979/80:66, JuU 1979/80:26, rskr 1979/80:183
Omfattning
ändr. 3 kap 11 §, 9 kap 6, 7 §§
SFS-nummer
1980:107
Rubrik
Lag (1980:107) om ändring i brottsbalken

Lag (1980:579) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1979/80:122, JuU 1979/80:44, rskr 1979/80:391
Omfattning
ändr. 22 kap 14 §, 24 kap 2, 3 §§
SFS-nummer
1980:579
Rubrik
Lag (1980:579) om ändring i brottsbalken

Lag (1980:892) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1979/80:179, JuU 1980/81:12, rskr 1980/81:43
Omfattning
ny 16 kap 18 §
SFS-nummer
1980:892
Rubrik
Lag (1980:892) om ändring i brottsbalken

Lag (1980:1022) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1980/81:43, FöU 1980/81:13, rskr 1980/81:76
Omfattning
ändr. 21 kap 20 §
SFS-nummer
1980:1022
Rubrik
Lag (1980:1022) om ändring i brottsbalken

Lag (1980:1133) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1980/81:38, JuU 1980/81:15, rskr 1980/81:115
Omfattning
ändr. 16 kap 16 §, 25 kap 1-3, 5 §§
SFS-nummer
1980:1133
Rubrik
Lag (1980:1133) om ändring i brottsbalken

Lag (1981:29) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1979/80:1, SoU 1980/81:15, rskr 1980/81:130
Omfattning
upph. 31 kap 2 §;ändr. 17 kap 12 §, 28 kap 1 §, 31 kap 1 §, 38 kap 2 §
SFS-nummer
1981:29
Rubrik
Lag (1981:29) om ändring i brottsbalken

Förordning (1981:85) om ikraftträdande av lagen (1980:1133) om ändring i brottsbalken

Omfattning
ikrafttr. av 1980:1133
SFS-nummer
1981:85
Rubrik
Förordning (1981:85) om ikraftträdande av lagen (1980:1133) om ändring i brottsbalken

Lag (1981:211) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1980/81:76, JuU 1980/81:25, rskr 1980/81:211
Omfattning
upph. 30 kap, 34 kap 9, 13 §§, 35 kap 10 §, 37 kap 4, 9 §§, 38 kap 7 §;ändr. 1 kap 3 §, 26 kap 1, 7 §§, 33 kap 5, 7 §§, 34 kap 1, 10, 11, 18 §§, 36 kap 6 §, 37 kap 1, 5, 6, 10, 11 §§, 38 kap 1, 3-6, 8, 9, 12 §§;ny 26 kap 3 §
SFS-nummer
1981:211
Rubrik
Lag (1981:211) om ändring i brottsbalken

Lag (1981:328) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1980/81:44, JuU 1980/81:32, rskr 1980/81:252
Omfattning
ändr. 28 kap 3 §
SFS-nummer
1981:328
Rubrik
Lag (1981:328) om ändring i brottsbalken

Lag (1981:331) om ändring i lagen (1981:211) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1980/81:44, JuU 1980/81:32, rskr 1980/81:252
Omfattning
ändr. 26 kap 1 §
SFS-nummer
1981:331
Rubrik
Lag (1981:331) om ändring i lagen (1981:211) om ändring i brottsbalken

Lag (1981:462) om ändring i lagen (1981:29) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1980/81:106, JuU 1980/81:38, rskr 1980/81:380
Omfattning
ändr. 17 kap 12 §
SFS-nummer
1981:462
Rubrik
Lag (1981:462) om ändring i lagen (1981:29) om ändring i brottsbalken

Lag (1981:463) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1980/81:106, JuU 1980/81:38, rskr 1980/81:380
Omfattning
ändr. 17 kap 16 §
SFS-nummer
1981:463
Rubrik
Lag (1981:463) om ändring i brottsbalken

Lag (1981:469) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1980/81:108, JuU 1980/81:37, rskr 1980/81:379
Omfattning
ändr. 13 kap 9, 11 §§;ny 13 kap 8 a §
SFS-nummer
1981:469
Rubrik
Lag (1981:469) om ändring i brottsbalken

Lag (1981:827) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1980/81:84, LU 1980/81:24, rskr 1980/81:351
Omfattning
ändr. 11 kap 1, 3 §§, 17 kap 13 §, 36 kap 4 §
SFS-nummer
1981:827
Rubrik
Lag (1981:827) om ändring i brottsbalken

Lag (1981:1126) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1981/82:21, JuU 1981/82:12, rskr 1981/82:36
Omfattning
ändr. 37 kap 3 §
SFS-nummer
1981:1126
Rubrik
Lag (1981:1126) om ändring i brottsbalken

Lag (1981:1165) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1979/80:176, JuU 1981/82:8, rskr 1981/82:43
Omfattning
ändr. 19 kap 5, 7, 9, 16 §§;ny 19 kap 13 §
SFS-nummer
1981:1165
Rubrik
Lag (1981:1165) om ändring i brottsbalken

Lag (1981:1252) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1981/82:8, SoU 1981/82:22, rskr 1981/82:91
Omfattning
ny 31 kap 2 §
SFS-nummer
1981:1252
Rubrik
Lag (1981:1252) om ändring i brottsbalken

Lag (1981:1253) om ändring i lagen (1981:29) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1981/82:8, SoU 1981/82:22, rskr 1981/82:91
Omfattning
ändr. 38 kap 2 §;ny 3 p övergångsbest. till 1981:29
SFS-nummer
1981:1253
Rubrik
Lag (1981:1253) om ändring i lagen (1981:29) om ändring i brottsbalken

Lag (1981:1313) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1981/82:43, JuU 1981/82:18, rskr 1981/82:104
Omfattning
ändr. 3 kap 11 §
SFS-nummer
1981:1313
Rubrik
Lag (1981:1313) om ändring i brottsbalken

Lag (1982:102) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1981/82:90, AU 1981/82:11, rskr 1981/82:153
Omfattning
ändr. 20 kap 2, 4 §§
Ikraft
1982-04-01
SFS-nummer
1982:102
Rubrik
Lag (1982:102) om ändring i brottsbalken

Lag (1982:150) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1981/82:85, JuU 1981/82:31, rskr 1981/82:159
Omfattning
ändr. 11 kap 5, 7, 8 §§, 14 kap 4 §, 35 kap 4 §
SFS-nummer
1982:150
Rubrik
Lag (1982:150) om ändring i brottsbalken

Lag (1982:271) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1981/82:58, JuU 1981/82:41, rskr 1981/82:222
Omfattning
ändr. 5 kap 5 §, 16 kap 8 §
SFS-nummer
1982:271
Rubrik
Lag (1982:271) om ändring i brottsbalken

Lag (1982:335) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1981/82:142, JuU 1981/82:53, rskr 1981/82:328
Omfattning
ändr. 36 kap 4 §;ny 36 kap 3 a §
SFS-nummer
1982:335
Rubrik
Lag (1982:335) om ändring i brottsbalken

Lag (1982:363) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1981/82:153, JuU 1981/82:51, rskr 1981/82:297
Omfattning
ändr. 26 kap 6, 8 §§
SFS-nummer
1982:363
Rubrik
Lag (1982:363) om ändring i brottsbalken

Lag (1982:396) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1981/82:114, JuU 1981/82:48, rskr 1981/82:296
Omfattning
ändr. 24 kap 2 §
SFS-nummer
1982:396
Rubrik
Lag (1982:396) om ändring i brottsbalken

Lag (1982:405) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1981/82:141, JuU 1981/82:49, 60, rskr 1981/82:361
Omfattning
ändr. 17 kap 10 §
SFS-nummer
1982:405
Rubrik
Lag (1982:405) om ändring i brottsbalken

Lag (1982:1061) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1981/82:170, JuU 1982/83:7, rskr 1982/83:59
Omfattning
ändr. 16 kap 14, 14 a §§
SFS-nummer
1982:1061
Rubrik
Lag (1982:1061) om ändring i brottsbalken

Lag (1983:48) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1981/82:168, LU 1982/83:17, rskr 1982/83:131
Omfattning
ändr. 7 kap 4 §
Ikraft
1983-07-01
SFS-nummer
1983:48
Rubrik
Lag (1983:48) om ändring i brottsbalken

Lag (1983:224) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1982/83:89, JuU 1982/83:23, rskr 1982/83:216
Omfattning
ändr. 36 kap 3 §
Ikraft
1983-07-01
SFS-nummer
1983:224
Rubrik
Lag (1983:224) om ändring i brottsbalken

Lag (1983:240) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1982/83:85, JuU 1982/83:26, rskr 1982/83:241
Omfattning
upph. 28 kap 6 a §;nuvarande 37 kap 3 § betecknas 37 kap 4 §;ändr. 26 kap 6, 7, 9-16, 18, 19, 22, 23 §§, 27 kap 1, 2 §§, 28 kap 1-7, 11 §§, 31 kap 1 §, 34 kap 5, 6 §§, 37 kap 1, 2, nya 4, 7, 8, 10 §§, 38 kap 1, 3, 9, 12 §§;nya 37 kap 3 §, 38 kap 13, 14 §§
Ikraft
1983-07-01
SFS-nummer
1983:240
Rubrik
Lag (1983:240) om ändring i brottsbalken

Lag (1983:295) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1982/83:143, FöU 1982/83:13, rskr 1982/83:299
Omfattning
ändr. 21 kap 20 §
Ikraft
1983-06-01
SFS-nummer
1983:295
Rubrik
Lag (1983:295) om ändring i brottsbalken

Lag (1983:351) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1982/83:93, JuU 1982/83:29, rskr 1982/83:264
Omfattning
ändr. 25 kap 7 §, 26 kap 2 §, 34 kap 11 §, 35 kap 7 §
Ikraft
1983-07-01
SFS-nummer
1983:351
Rubrik
Lag (1983:351) om ändring i brottsbalken

Lag (1983:377) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1982/83:126, JuU 1982/83:32, rskr 1982/83:314
Omfattning
ändr. 38 kap 6 §
Ikraft
1983-07-01
SFS-nummer
1983:377
Rubrik
Lag (1983:377) om ändring i brottsbalken

Lag (1983:486) om ändring i lagen (1983:48) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1982/83:165, LU 1982/83:41, rskr 1982/83:369
Omfattning
ändr. 7 kap 4 §
Ikraft
1983-07-01
SFS-nummer
1983:486
Rubrik
Lag (1983:486) om ändring i lagen (1983:48) om ändring i brottsbalken

Lag (1984:275) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1983/84:114, FöU 1983/84:16, rskr 1983/84:287
Ikraft
1984-07-01
Omfattning
ändr. 22 kap 14 §
SFS-nummer
1984:275
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. För dem som efter lagens ikraftträdande alltjämt är krigsplacerade för tjänstgöring inom tjänstegrenen ordnings- och bevakningstjänst gäller äldre bestämmelser fortfarande.

Rubrik
Lag (1984:275) om ändring i brottsbalken

Lag (1984:389) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1983/84:111, JuU 1983/84:27, rskr 1983/84:331
Omfattning
ändr. 24 kap 2, 3, 5 §§
Ikraft
1984-10-01
SFS-nummer
1984:389
Rubrik
Lag (1984:389) om ändring i brottsbalken

Lag (1984:399) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1983/84:105, JuU 1983/84:25, rskr 1983/84:332
Omfattning
ändr. 4 kap 3 §, 6 kap
Ikraft
1984-07-01
SFS-nummer
1984:399
Rubrik
Lag (1984:399) om ändring i brottsbalken

Förordning (1984:723) om ikraftträdande av lagen (1984:389) om ändring i brottsbalken

Omfattning
ikrafttr. av 1984:389
Ikraft
1984-10-01
SFS-nummer
1984:723
Rubrik
Förordning (1984:723) om ikraftträdande av lagen (1984:389) om ändring i brottsbalken

Lag (1985:397) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1984/85:171, SoU 1984/85:31, rskr 1984/85:356
Omfattning
ändr. 31 kap 1 §
Ikraft
1985-07-01
SFS-nummer
1985:397
Rubrik
Lag (1985:397) om ändring i brottsbalken

Lag (1985:518) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1984/85:156, JuU 1984/85:40, rskr 1984/85:359
Omfattning
ny 2 kap 7 a §
Ikraft
1985-07-01
SFS-nummer
1985:518
Rubrik
Lag (1985:518) om ändring i brottsbalken

Lag (1985:740) om ändring i lagen (1975:667) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1984/85:117, JuU 1984/85:34, rskr 1984/85:341
Omfattning
ändr. övergångsbest. till 1975:667
Ikraft
1986-01-01
SFS-nummer
1985:740
Rubrik
Lag (1985:740) om ändring i lagen (1975:667) om ändring i brottsbalken

Lag (1985:942) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1985/86:7, LU 1985/86:12, rskr 1985/86:33
Omfattning
ändr. 37 kap 3 §
Ikraft
1986-01-01
SFS-nummer
1985:942
Rubrik
Lag (1985:942) om ändring i brottsbalken

Lag (1986:43) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1985/86:30, JuU 1985/86:12, rskr 1985/86:66
Omfattning
ändr. rubr. till 11 kap, 11 kap 1-7 §§
Ikraft
1986-04-01
SFS-nummer
1986:43
Rubrik
Lag (1986:43) om ändring i brottsbalken

Lag (1986:47) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1984/85:117, JuU 1985/86:8, rskr 1985/86:68
Omfattning
ändr. 20 kap 2 §
Ikraft
1986-04-01
SFS-nummer
1986:47
Rubrik
Lag (1986:47) om ändring i brottsbalken

Lag (1986:118) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1985/86:23, JuU 1985/86:13, rskr 1985/86:110
Ikraft
1986-07-01
Omfattning
nuvarande 36 kap 3 a-5 §§ betecknas 36 kap 4-6 §§, nuvarande 36 kap 6-12 §§ betecknas 36 kap 11-17 §§;ändr. 1 kap 8 §, nya 36 kap 5, 14, 15, 17 §§, rubr. till 36 kap;nya 36 kap 7-10 §§, rubr. närmast före 36 kap 1 §, rubr. närmast före nya 36 kap 7, 11 §§
SFS-nummer
1986:118
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Bestämmelserna i 7--10 §§ gäller inte i fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet.

Rubrik
Lag (1986:118) om ändring i brottsbalken

Lag (1986:123) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1985/86:65, JuU 1985/86:17, rskr 1985/86:121
Omfattning
ändr. 9 kap 1, 5 §§, 10 kap 5, 7 §§, 20 kap 2 §
Ikraft
1986-07-01
SFS-nummer
1986:123
Rubrik
Lag (1986:123) om ändring i brottsbalken

Lag (1986:444) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1985/86:98, SfU 1985/86:20, rskr 1985/86:301
Omfattning
ändr. 16 kap 9 §
Ikraft
1986-07-01
SFS-nummer
1986:444
Rubrik
Lag (1986:444) om ändring i brottsbalken

Lag (1986:645) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1985/86:9, JuU 1985/86:24, rskr 1985/86:213
Ikraft
1987-06-01
Omfattning
upph. 21 kap 18-22 §§, 22 kap 2 a, 12-18 §§, 32 kap, 35 kap 11 §;ändr. 1 kap 3, 4 §§, 2 kap 3, 5 §§, 16 kap 5, 17 §§, 20 kap 2 §, 21 kap 1-14, 16 §§, 22 kap 1-11 §§, 24 kap 6 §, 33 kap 5, 9 §§, 34 kap 11 §, rubr. till 22 kap;nya 16 kap 6 §, 21 kap 15 §
SFS-nummer
1986:645
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1987.

I fråga om disciplinstraff som har ålagts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

När någon före ikraftträdandet har varit tagen i förvarsarrest, tillämpas 33 kap. 5 § första stycket i dess äldre lydelse.

Rubrik
Lag (1986:645) om ändring i brottsbalken

Lag (1986:1007) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1986/87:6, JuU 1986/87:7, rskr 1986/87:43
Ikraft
1987-01-01
Omfattning
ändr. 16 kap 14 §, 36 kap 1, 4, 7, 16, 17 §§
SFS-nummer
1986:1007
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet gäller 36 kap. 1 och 17 §§ i deras äldre lydelse.

1988:942.

  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
  • 2. Bestämmelsen i 38 kap. 2 a § gäller även i fråga om gärning som har begåtts före ikraftträdandet. Har påföljd ådömts dessförinnan får dock undanröjande endast ske i fall då antagande att den dömde till följd av brottet inte kommer att drabbas av avskedande eller uppsägning visat sig felaktigt.

Rubrik
Lag (1986:1007) om ändring i brottsbalken

Lag (1986:1104) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1985/86:170, FöU 1986/87:2, rskr 1986/87:58
Omfattning
ändr. 16 kap 15 §
Ikraft
1987-01-01
SFS-nummer
1986:1104
Rubrik
Lag (1986:1104) om ändring i brottsbalken

Lag (1987:610) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1986/87:124, SoU 1986/87:31, rskr 1986/87:351
Omfattning
ändr. 5 kap 5 §, 16 kap 9 §
Ikraft
1987-07-01
SFS-nummer
1987:610
Rubrik
Lag (1987:610) om ändring i brottsbalken

Lag (1987:761) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1986/87:106, JuU 1986/87:32, rskr 1986/87:279
Omfattning
upph. 33 kap 7 §;ändr. 2 kap 5 a §, 27 kap 5 §, 28 kap 1, 3, 5, 6, 8, 9, 11 §§, 33 kap 5 §, 34 kap 6 §, 38 kap 3, 6, 8, 9 §§
Ikraft
1988-01-01
SFS-nummer
1987:761
Rubrik
Lag (1987:761) om ändring i brottsbalken

Lag (1987:791) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1986/87:86, LU 1986/87:26, rskr 1986/87:247
Omfattning
upph. 8 kap 3 §;ändr. 8 kap 4, 13 §§, 17 kap 11 §, 36 kap 5 §
Ikraft
1988-01-01
SFS-nummer
1987:791
Rubrik
Lag (1987:791) om ändring i brottsbalken

Lag (1988:2) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1987/88:14,JuU 1987/88:16, rskr 1987/88:84
Omfattning
ändr. 3 kap 6 §, 8 kap 4 §
Ikraft
1988-02-01
SFS-nummer
1988:2
Rubrik
Lag (1988:2) om ändring i brottsbalken

Lag (1988:821) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1987/88:135, JuU 1987/88:36, rskr 1987/88:403
Omfattning
ändr. 31 kap 1 §
Ikraft
1988-07-01
SFS-nummer
1988:821
Rubrik
Lag (1988:821) om ändring i brottsbalken

Lag (1988:835) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1986/87:151, KU 1987/88:36, rskr 1987/88:290
Omfattning
ändr. 16 kap 8 §;nya 16 kap 10 b, 10 c, 19 §§
Ikraft
1989-01-01
SFS-nummer
1988:835
Rubrik
Lag (1988:835) om ändring i brottsbalken

Lag (1988:925) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1987/88:85, JoU 1987/88:23, rskr 1987/88:373
Omfattning
ändr. 13 kap 9 §
Ikraft
1989-07-01
SFS-nummer
1988:925
Rubrik
Lag (1988:925) om ändring i brottsbalken

Lag (1988:942) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1987/88:120, JuU 1987/88:45, rskr 1987/88:404
Omfattning
upph. 1 kap 7 §, 26 kap 4 §, 33 kap 1, 2, 4, 9 §§;ändr. 1 kap 3-6 §§, 13 kap 11 §, 20 kap 4 §, 26 kap 2, 11 §§, 27 kap 1, 2 §§, 28 kap 1-3, 6-9 §§, 31 kap 1 §, 33 kap 8 §, 34 kap 4-6 §§, 37 kap 7 §, 38 kap 6, 8 §§, rubr. till 33 kap;nya 29, 30 kap, 28 kap 6 a §, 38 kap 2 a §
Ikraft
1989-01-01
SFS-nummer
1988:942
Rubrik
Lag (1988:942) om ändring i brottsbalken

Lag (1988:1324) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
1988/89:LU9, rskr 1988/89:10
Omfattning
ändr. 37 kap 3 §
Ikraft
1989-01-01
SFS-nummer
1988:1324
Rubrik
Lag (1988:1324) om ändring i brottsbalken

Lag (1988:1483) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1988/89:13, 1988/89:SoU11, rskr 1988/89:45
Omfattning
ändr. 31 kap 2 §
Ikraft
1989-01-01
SFS-nummer
1988:1483
Rubrik
Lag (1988:1483) om ändring i brottsbalken

Lag (1989:136) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1987/88:143, 1988/89:JuU13, rskr 1988/89:145
Omfattning
ändr. 36 kap 3 §
Ikraft
1989-07-01
SFS-nummer
1989:136
Rubrik
Lag (1989:136) om ändring i brottsbalken

Lag (1989:608) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1988/89:113, 1988/89:JuU24, rskr 1988/89:312
Omfattning
ändr. rubr. till 20 kap, 20 kap 1 §
Ikraft
1989-10-01
SFS-nummer
1989:608
Rubrik
Lag (1989:608) om ändring i brottsbalken

Lag (1990:36) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
1989/90:JuU2, rskr 1989/90:106
Omfattning
ändr. 38 kap 2 a §
Ikraft
1990-04-01
SFS-nummer
1990:36
Rubrik
Lag (1990:36) om ändring i brottsbalken

Lag (1990:64) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1989/90:28, 1989/90:SoU15, rskr 1989/90:112
Omfattning
ändr. 7 kap 4 §, 31 kap 1 §
Ikraft
1990-07-01
SFS-nummer
1990:64
Rubrik
Lag (1990:64) om ändring i brottsbalken

Lag (1990:218) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1989/90:54, 1989/90:FöU6, rskr 1989/90:227
Omfattning
ändr. 21 kap 3 §
Ikraft
1991-04-01
SFS-nummer
1990:218
Rubrik
Lag (1990:218) om ändring i brottsbalken

Lag (1990:416) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1989/90:130, 1989/90:JuU33, rskr 1989/90:286
Omfattning
ändr. 2 kap 3 §, 13 kap 5 a, 6, 11, 12 §§;ny 13 kap 5 b §
Ikraft
1990-07-01
SFS-nummer
1990:416
Rubrik
Lag (1990:416) om ändring i brottsbalken

Lag (1990:894) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1989/90:70, 1989/90:KrU30, rskr 1989/90:309
Omfattning
ändr. 16 kap 10 b §
Ikraft
1991-01-01
SFS-nummer
1990:894
Rubrik
Lag (1990:894) om ändring i brottsbalken

Lag (1990:1009) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1989/90:154, 1990/91:JuU2, rskr 1990/91:14
Omfattning
upph. 38 kap 14 §;ändr. 26 kap 11-16 §§, 28 kap 6 a §, 37 kap 7, 10 §§, 38 kap 12, 13 §§
Ikraft
1991-01-01
SFS-nummer
1990:1009
Rubrik
Lag (1990:1009) om ändring i brottsbalken

Lag (1991:240) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1990/91:68, 1990/91:JuU10, rskr 1990/91:155
Ikraft
1992-01-01
Omfattning
ändr. 16 kap 16 §, 25 kap 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 §§, 27 kap 2 §, 28 kap 2 §, 31 kap 1 §, 34 kap 5, 6 §§;ny 25 kap 9 §
SFS-nummer
1991:240
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
  • 2. Är i äldre bestämmelser för böter utsatt ett visst högsta belopp som inte överstiger ettusen kronor skall böter dömas ut i penningböter till högst det utsatta beloppet. I fråga om brott för vilket det i en bestämmelse som har trätt i kraft före den 1 januari 1965 har utsatts ett högsta belopp för böter som överstiger femhundra kronor skall dock straffet dömas ut i dagsböter eller, om brottet förskyller lägre straff än trettio dagsböter, i penningböter.
  • 3. Äldre bestämmelser om böter som skall tillfalla annan än staten, skall fortfarande tillämpas. Detsamma skall gälla beträffande äldre bestämmelser om viten, som blivit någon i särskilt fall förelagda av domstol eller annan myndighet och som skall tillfalla annan än staten.
Rubrik
Lag (1991:240) om ändring i brottsbalken

Lag (1991:451) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1990/91:127, 1990/91:JuU32, rskr 1990/91:323
Omfattning
ändr. 9 kap 6, 7 §§, 26 kap 8 §
Ikraft
1991-07-01
SFS-nummer
1991:451
Rubrik
Lag (1991:451) om ändring i brottsbalken

Lag (1991:510) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1990/91:153, 1990/91:SkU28, rskr 1990/91:320
Omfattning
ändr. 37 kap 3 §
Ikraft
1991-07-01
SFS-nummer
1991:510
Rubrik
Lag (1991:510) om ändring i brottsbalken

Lag (1991:679) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1990/91:140, 1990/91:AU22, rskr 1990/91:302
Ikraft
1991-07-01
Omfattning
nuvarande 3 kap 10, 11 §§ betecknas 3 kap 11, 12 §§;ändr. den nya 3 kap 12 §;ny 3 kap 10 §
SFS-nummer
1991:679
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. I fråga om gärningar som begåtts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

Rubrik
Lag (1991:679) om ändring i brottsbalken

Lag (1991:1138) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1990/91:58, 1990/91:JuU34, rskr 1990/91:330
Ikraft
1992-01-01
Omfattning
upph. 31 kap 4 §;ändr. 29 kap 3 §, 30 kap 6 §,
SFS-nummer
1991:1138
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
  • 2. Beträffande en gärning som har begåtts före ikraftträdandet gäller 30 kap. 6 § och 36 kap. 13 § i deras äldre lydelser.
  • 3. I mål, som avgörs efter ikraftträdandet men i vilket utlåtande över rättspsykiatrisk undersökning eller utlåtande av socialstyrelsen enligt 3 § andra stycket lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål har avgetts före denna tidpunkt, skall 31 kap. 3 § i dess äldre lydelse tillämpas.
  • 4. Förordnande enligt 31 kap. 4 § om överlämnande till öppen psykiatrisk vård som har meddelats före ikraftträdandet skall verkställas även om verkställigheten inte har påbörjats före den tidpunkten. Efter ikraft- trädandet får sådant förordnande inte meddelas.
Rubrik
Lag (1991:1138) om ändring i brottsbalken

Lag (1991:1560) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1990/91:179, 1991/92:KU7, rskr 1991/92:37
Omfattning
ändr. 16 kap 19 §
Ikraft
1992-01-01
SFS-nummer
1991:1560
Rubrik
Lag (1991:1560) om ändring i brottsbalken

Lag (1992:147) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1991/92:35, 1991/92:JuU7, rskr 1991/92:159
Omfattning
ändr. 6 kap 1, 2, 3, 4, 5, 6, 12 §§
Ikraft
1992-07-01
SFS-nummer
1992:147
Rubrik
Lag (1992:147) om ändring i brottsbalken

Lag (1992:373) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1991/92:109, 1991/92:Ju24, rskr 1991/92:259
Omfattning
ändr. 33 kap 5 §;ny 28 kap 6 b §
Ikraft
1992-07-01
SFS-nummer
1992:373
Rubrik
Lag (1992:373) om ändring i brottsbalken

Lag (1992:1154) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1992/93:77, bet. 1992/93:FöU5, rskr 1992/93:67
Omfattning
ändr. 2 kap 3, 5 §§
Ikraft
1993-01-01
SFS-nummer
1992:1154
Rubrik
Lag (1992:1154) om ändring i brottsbalken

Lag (1993:83) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1992/93:81, bet. 1992/93:JuU14, rskr. 1992/93:74
Omfattning
ändr. 2 kap 3, 5 §§;ny 15 kap 4 b §
Ikraft
1994-01-01
SFS-nummer
1993:83
Rubrik
Lag (1993:83) om ändring i brottsbalken

Lag (1993:201) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1992/93:4, bet. 1992/93:JuU19, rskr 1992/93:223
Ikraft
1993-07-01
Omfattning
ändr. 25 kap 1, 6 §§, 26 kap 6, 7, 8, 9, 11 §§;ny 26 kap 6 a §
SFS-nummer
1993:201
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
  • 2. Bestämmelserna i 26 kap. 6--9 §§ i deras äldre lydelse skall fortfarande gälla för den som före ikraftträdandet dömts till fängelse på viss tid eller ålagts förvandlingsstraff för böter.

Verkställs gemensamt efter ikraftträdandet fängelse som ådömts dessförinnan och fängelse som ådömts därefter, skall första stycket tillämpas på det förra straffet.

  • 3. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya föreskriften.

Rubrik
Lag (1993:201) om ändring i brottsbalken

Lag (1993:207) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1992/93:141, 1992/93:JuU16, rskr. 1992/93:220
Omfattning
ändr. 3 kap 5 §, 4 kap 5, 7 §§, 6 kap 7 §, 7 kap 4, 5 §§, 8 kap 10 §, 9 kap 6, 9 §§, 10 kap 7 §, 13 kap 1, 3 §§, 16 kap 10, 10 a, 15 §§, 17 kap 10, 11, 12 §§, 19 kap 10 §, 20 kap 2 §, 38 kap 12 §
Ikraft
1993-07-01
SFS-nummer
1993:207
Rubrik
Lag (1993:207) om ändring i brottsbalken

Lag (1993:209) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1992/93:142, bet. 1992/93:JuU17, rskr. 1992/93:221
Omfattning
ändr. 26 kap 15 §, 28 kap 6, 6 a §§
Ikraft
1993-07-01
SFS-nummer
1993:209
Rubrik
Lag (1993:209) om ändring i brottsbalken

Lag (1993:350) om ändring i lagen (1993:83) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1992/93:81, bet. 1992/93:JuU29, rskr. 1992/93:326
Omfattning
ändr. 2 kap 3, 5 §§ i 1993:83
SFS-nummer
1993:350
Rubrik
Lag (1993:350) om ändring i lagen (1993:83) om ändring i brottsbalken

Lag (1993:601) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443
Omfattning
ändr. 4 kap 8 §
Ikraft
1993-07-01
SFS-nummer
1993:601
Rubrik
Lag (1993:601) om ändring i brottsbalken

Lag (1993:1462) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1993/94:44, bet. 1993/94:JuU11, rskr. 1993/94:78
Omfattning
ändr. 3 kap 7, 8 §§
Ikraft
1994-02-01
SFS-nummer
1993:1462
Rubrik
Lag (1993:1462) om ändring i brottsbalken

1993:1646

Omfattning
ikrafttr. av 1993:83
SFS-nummer
1993:1646

Lag (1994:97) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1993/94:97, bet. 1993/94:SoU16, rskr. 1993/94:150
Ikraft
1994-07-01
Omfattning
ändr. 31 kap 2 §, 38 kap 2 §
SFS-nummer
1994:97
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
  • 2. Vad i 38 kap. 2 § andra stycket i dess nya lydelse sägs om yttrande av socialnämnden skall även avse yttrande som före den 1 juli 1994 avgivits av länsstyrelse.
Rubrik
Lag (1994:97) om ändring i brottsbalken

Lag (1994:119) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1993/94:120, bet. 1993/94:UU12, rskr. 1993/94:174
Omfattning
ändr. 2 kap 3 §;ny 22 kap 6 a §
Ikraft
1997-04-29
SFS-nummer
1994:119
Rubrik
Lag (1994:119) om ändring i brottsbalken

Lag (1994:306) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1993/94:101, bet. 1993/94:JuU13, rskr. 1993/94:298
Omfattning
ändr. 29 kap 2 §
Ikraft
1994-07-01
SFS-nummer
1994:306
Rubrik
Lag (1994:306) om ändring i brottsbalken

Lag (1994:335) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1993/94:123, bet. 1993/94:LU26, rskr. 1993/94:303
Omfattning
ändr. 11 kap 1, 3 §§
Ikraft
1994-07-01
SFS-nummer
1994:335
Rubrik
Lag (1994:335) om ändring i brottsbalken

Lag (1994:458) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1993/94:130, bet. 1993/94:JuU27, rskr. 1993/94:321
Ikraft
1994-07-01
Omfattning
nuvarande 24 kap 5, 6 §§ betecknas 24 kap 6, 8 §§;ändr. 1 kap 1, 2 §§, 23 kap 4 §, 24 kap 1, 2, 3, 4 §§, de nya 24 kap 6, 8 §§, 29 kap 3 §;nya 24 kap 5, 7, 9 §§
SFS-nummer
1994:458
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
  • 2. Före den 1 juli 1999 skall, såvitt avser straffbestämmelse i annan lag eller författning än brottsbalken, 1 kap. 2 § första stycket i dess nya lydelse tillämpas endast på straffbestämmelse som trätt i kraft efter utgången av juni månad 1994 eller som ändrats i något avseende efter denna tidpunkt.
Rubrik
Lag (1994:458) om ändring i brottsbalken

Lag (1994:1037) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1993/94:190, bet. 1993/94:JuU30, rskr. 1993/94:377
Omfattning
ändr. 37 kap 8 §
Ikraft
1994-10-01
SFS-nummer
1994:1037
Rubrik
Lag (1994:1037) om ändring i brottsbalken

Lag (1994:1119) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Bet. 1993/94:LU28, rskr. 1993/94:414
Omfattning
ändr. 7 kap 1 §;ny 7 kap 1 a §
Ikraft
1995-01-01
SFS-nummer
1994:1119
Rubrik
Lag (1994:1119) om ändring i brottsbalken

Lag (1994:1222) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1993/94:9, bet. 1993/94:LU12, rskr. 1993/94:225
Omfattning
ändr. 11 kap 5 §
Ikraft
1996-01-01
SFS-nummer
1994:1222
Rubrik
Lag (1994:1222) om ändring i brottsbalken

Lag (1994:1411) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1994/95:23, bet. 1994/95:JuU2, rskr. 1994/95:40
Omfattning
ändr. 9 kap 12 §, 10 kap 10 §
Ikraft
1995-01-01
SFS-nummer
1994:1411
Rubrik
Lag (1994:1411) om ändring i brottsbalken

Lag (1994:1499) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1994/95:2, bet. 1994/95:JuU5, rskr 1994/95:58
Ikraft
1995-01-01
Omfattning
upph. 6 kap 5 §;ändr. 6 kap 3, 4, 7, 12, 13 §§, 35 kap 4 §
SFS-nummer
1994:1499
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
  • 2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet om inte möjligheten att ådöma påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.
Rubrik
Lag (1994:1499) om ändring i brottsbalken

Lag (1994:1622) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1994/95:87, bet. 1994/95:KU21, rskr. 1994/95:69
Ikraft
1995-01-01
Omfattning
ändr. 37 kap 2 §
SFS-nummer
1994:1622
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
  • 2. Val enligt den nya bestämmelsen skall äga rum första gången år 1998.
  • 3. Löpande tjänstgöringstid för dem som har valts enligt äldre bestämmelser skall vara fyra i stället för tre år.
Rubrik
Lag (1994:1622) om ändring i brottsbalken

Lag (1994:1721) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1994/95:7, bet. 1994/95:FöU2, rskr. 1994/95:80
Omfattning
ändr. 22 kap 6 §
Ikraft
1995-07-01
SFS-nummer
1994:1721
Rubrik
Lag (1994:1721) om ändring i brottsbalken

Lag (1995:316) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1994/95:133, bet. 1994/95:JuU9, rskr. 1994/95:196
Omfattning
ändr. 15 kap 4 b §
Ikraft
1995-05-01
SFS-nummer
1995:316
Rubrik
Lag (1995:316) om ändring i brottsbalken

Lag (1996:401) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1995/96:37, bet. 1995/96:FöU4, rskr. 1995/96:237
Omfattning
ny 2 kap 7 b §
Ikraft
1996-07-01
SFS-nummer
1996:401
Rubrik
Lag (1996:401) om ändring i brottsbalken

Lag (1996:659) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1995/96:170, bet. 1995/96:JuU23, rskr. 1995/96:277
Ikraft
1996-07-01
Omfattning
ändr. 35 kap 4 §
SFS-nummer
1996:659
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande i fråga om gärningar som begåtts före ikraftträdandet.

Rubrik
Lag (1996:659) om ändring i brottsbalken

Lag (1996:1623) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1996/97:9, bet. 1996/97:JuU3, rskr. 1996/97:55
Omfattning
ny 37 kap 9 §
Ikraft
1997-12-01
SFS-nummer
1996:1623
Rubrik
Lag (1996:1623) om ändring i brottsbalken

1997:120

Omfattning
ikrafttr. av 1994:119
SFS-nummer
1997:120

Lag (1997:389) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1996/97:135, bet. 1996/97:JuU19, rskr. 1996/97:218
Omfattning
ändr. 17 kap 10 §
Ikraft
1997-07-01
SFS-nummer
1997:389
Rubrik
Lag (1997:389) om ändring i brottsbalken

Lag (1998:206) om ändring i brottsbalken

Förarbeten
Prop. 1997/98:44, bet. 1997/98:KU18, rskr. 1997/98:180
Omfattning
ändr. 4 kap 10 §;ny 4 kap 9 c §
Ikraft
1998-10-24
SFS-nummer
1998:206
Rubrik
Lag (1998:206) om ändring i brottsbalken

Lag (1998:393) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1997/98:55, bet. 1997/98:JuU13, rskr. 1997/98:250
Omfattning
ändr. 3 kap 5 §, 4 kap 1, 2, 3 §§, 5 kap 5 §, 6 kap 1, 3, 4, 8, 11, 12 §§;ny 4 kap 4 a §
Ikraft
1998-07-01
SFS-nummer
1998:393
Rubrik
Lag (1998:393) om ändring i brottsbalken

Lag (1998:598) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1997/98:95, bet. 1997/98:JuU19, rskr. 1997/98:208
Omfattning
ändr. 37 kap 2 §
Ikraft
1998-09-01
SFS-nummer
1998:598
Rubrik
Lag (1998:598) om ändring i brottsbalken

Lag (1998:604) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1997/98:96, bet. 1997/98:JuU21, rskr. 1997/98:275
Ikraft
1999-01-01
Omfattning
upph. 26 kap 6 a §;ändr. 26 kap 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 19 §§, 27 kap 4, 6 §§, 28 kap 3, 5, 6 a, 9 §§, 30 kap 5, 7, 8, 9 §§, 31 kap 1 §, 33 kap 5 §, 34 kap 1, 4, 5, 6, 10, 11 §§, 37 kap 7, 10 §§, 38 kap 1, 2, 2 a, 3, 6, 8, 9, 12, 13 §§;nya 27 kap 2 a §, 28 kap 2 a, 5 a §§, 31 kap 1 a §, 34 kap 7 §, 35 kap 10 §, 38 kap 14, 15, 16 §§
SFS-nummer
1998:604
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
  • 2. Bestämmelserna i 26 kap. 6, 6 a, och 9 §§ skall tillämpas i sina äldre lydelser i fråga om den som före ikraftträdandet dömts till fängelse på viss tid, lägst tre månader. Beslut som avses i 6 § femte stycket skall dock fattas av Kriminalvården.

Första stycket tillämpas även på fängelse som verkställs gemensamt med fängelse som dömts ut efter ikraftträdandet. Lag (2005:967).

  • 3. Beslut enligt 26 kap. 7 § i dess nya lydelse får endast grundas på förhållanden som har inträffat efter ikraftträdandet.
  • 4. Bestämmelserna i 26 kap. 10 § i sin äldre lydelse skall tillämpas i fall då en villkorlig frigivning har ägt rum före ikraftträdandet.
  • 5. Bestämmelserna i 34 kap. 4 § om förverkande av villkorligt medgiven frihet i sin äldre lydelse skall tillämpas när återfall i brott under prövotiden har skett före ikraftträdandet.
  • 6. Bestämmelserna i 31 kap. 1 och 1 a §§ i deras nya lydelser skall tillämpas också på gärningar som begåtts före ikraftträdandet.
  • 7. Genom denna lag upphävs lagen (1989:928) om samhällstjänst. Bestämmelserna i 4 § lagen om samhällstjänst skall dock fortfarande gälla beträffande den som utför sådant arbete som där avses på grund av en föreskrift som meddelats med stöd av den lagen.

Rubrik
Lag (1998:604) om ändring i brottsbalken

Lag (1998:809) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20, rskr. 1997/98:278
Omfattning
upph. 13 kap 8 a §;ändr. 13 kap 9, 11 §§
Ikraft
1999-01-01
SFS-nummer
1998:809
Rubrik
Lag (1998:809) om ändring i brottsbalken

Lag (1998:1444) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1997/98:43, bet. 1997/98:KU19, 1998/99:KU4, rskr. 1997/98:214, 1998/99:2
Omfattning
ändr. 16 kap 10 a, 10 b, 10 c, 12, 17 §§
Ikraft
1999-01-01
SFS-nummer
1998:1444
Rubrik
Lag (1998:1444) om ändring i brottsbalken

Lag (1998:1703) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1997/98:174, 1997/98:175, bet. 1998/99:UU4, rskr. 1998/99:25
Ikraft
1999-05-01
Omfattning
ändr. 2 kap 3 §, 22 kap 7 §;nya 22 kap 6 b, 6 c §§
SFS-nummer
1998:1703
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1999 såvitt avser 2 kap. 3 § och 22 kap. 6 b § och i övrigt den dag regeringen bestämmer.

Rubrik
Lag (1998:1703) om ändring i brottsbalken

Lag (1999:164) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1998/99:19, bet. 1998/99:JuU8, rskr. 1998/99:134
Omfattning
ändr. 9 kap 6 §;nya 9 kap 6 a, 7 a §§
Ikraft
1999-07-01
SFS-nummer
1999:164
Rubrik
Lag (1999:164) om ändring i brottsbalken

Lag (1999:197) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1998/99:32, bet. 1998/99:JuU16, rskr. 1998/99:167
Omfattning
ändr. 2 kap 5 a §, 17 kap 7, 17 §§, 20 kap 2, 5 §§;ny 9 kap 3 a §
Ikraft
1999-07-01
SFS-nummer
1999:197
Rubrik
Lag (1999:197) om ändring i brottsbalken

Lag (1999:792) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1998/99:108, bet. 1998/99:JuU24, rskr. 1999/2000:4
Omfattning
ändr. 17 kap 15 §
Ikraft
2000-01-01
SFS-nummer
1999:792
Rubrik
Lag (1999:792) om ändring i brottsbalken

Lag (1999:845) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1998/99:145, bet. 1999/2000:JuU3, rskr. 1999/2000:22
Omfattning
ändr. 4 kap 4 a §
Ikraft
2000-01-01
SFS-nummer
1999:845
Rubrik
Lag (1999:845) om ändring i brottsbalken

Lag (1999:1081) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1998/99:130, bet. 1999/2000:LU2, rskr. 1999/2000:50
Ikraft
2000-01-01
Omfattning
ändr. 11 kap 5 §
SFS-nummer
1999:1081
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för de räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.
  • 2. I fråga om understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1114) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar gäller 11 kap. 5 § fortfarande i sin äldre lydelse.
Rubrik
Lag (1999:1081) om ändring i brottsbalken

Lag (1999:1154) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1999/2000:1 utg.omr. 4, bet. 1999/2000:JuU1, rskr. 1999/2000:78
Omfattning
ändr. 2 kap 3, 5 §§
Ikraft
2000-01-01
SFS-nummer
1999:1154
Rubrik
Lag (1999:1154) om ändring i brottsbalken

Lag (2000:175) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1999/2000:26, bet. 1999/2000:JuU10, rskr. 1999/2000:151
Omfattning
ändr. 26 kap 8 §, 33 kap 5, 6, 7, 8 §§
Ikraft
2000-10-01
SFS-nummer
2000:175
Rubrik
Lag (2000:175) om ändring i brottsbalken

Lag (2000:345) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1999/2000:64, bet. 1999/2000:JuU17, rskr. 1999/2000:215
Omfattning
ändr. 2 kap 3, 5 §§
Ikraft
2000-08-01
SFS-nummer
2000:345
Rubrik
Lag (2000:345) om ändring i brottsbalken

Lag (2000:563) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1999/2000:61, bet. 1999/2000:JuU19, rskr. 1999/2000:216
Omfattning
ändr. 2 kap 5 a §
Ikraft
2000-10-01
SFS-nummer
2000:563
Rubrik
Lag (2000:563) om ändring i brottsbalken

Förordning (2000:646) om ikraftträdande av lagen (2000:345) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Omfattning
ikraftr. av 2000:345
SFS-nummer
2000:646
Rubrik
Förordning (2000:646) om ikraftträdande av lagen (2000:345) om ändring i brottsbalken

Lag (2000:1157) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2000/01:JuU8, rskr. 2000/01:77
Omfattning
ändr. 2 kap 3 §
Ikraft
2000-12-08
SFS-nummer
2000:1157
Rubrik
Lag (2000:1157) om ändring i brottsbalken

Lag (2001:31) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2000/01:40, bet. 2000/01:JuU9, rskr. 2000/01:138
Omfattning
ändr. 2 kap 3 §, 14 kap 6, 12 §§;ny 14 kap 6 a §
Ikraft
2001-04-01
SFS-nummer
2001:31
Rubrik
Lag (2001:31) om ändring i brottsbalken

Lag (2001:348) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2000/01:85, bet. 2000/01:JuU25, rskr. 2000/01:224
Omfattning
ändr. 3 kap 7, 8 §§, 23 kap 2 §
Ikraft
2001-07-01
SFS-nummer
2001:348
Rubrik
Lag (2001:348) om ändring i brottsbalken

Lag (2001:457) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2000/01:80, bet. 2000/01:SoU18, rskr. 2000/01:259
Omfattning
ändr. 31 kap 1, 2 §§
Ikraft
2001-07-01
SFS-nummer
2001:457
Rubrik
Lag (2001:457) om ändring i brottsbalken

Lag (2001:780) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2000/01:133, bet. 2001/02:JuU2, rskr. 2001/02:3
Omfattning
ändr. 2 kap 5 a §, 9 kap 11 §
Ikraft
2002-01-01
SFS-nummer
2001:780
Rubrik
Lag (2001:780) om ändring i brottsbalken

Lag (2002:117) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2001/02:59, bet. 2001/02:JuU12, rskr. 2001/02:164
Omfattning
ändr. 17 kap 10 §
Ikraft
2002-07-01
SFS-nummer
2002:117
Rubrik
Lag (2002:117) om ändring i brottsbalken

Lag (2002:332) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2001/02:59, bet. 2001/02:KU23, rskr. 2001/02:234
Omfattning
ändr. 29 kap 2 §
Ikraft
2002-07-01
SFS-nummer
2002:332
Rubrik
Lag (2002:332) om ändring i brottsbalken

Lag (2002:436) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2001/02:124, bet. 2001/02:JuU27, rskr. 2001/02:270
Omfattning
ändr. 4 kap 2, 3, 10 §§;ny 4 kap 1 a §
Ikraft
2002-07-01
SFS-nummer
2002:436
Rubrik
Lag (2002:436) om ändring i brottsbalken

Lag (2002:800) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2001/02:59, bet. 2001/02:KU23, 2002/03:KU7, rskr. 2001/02:234, 2002:03:8
Omfattning
ändr. 16 kap 8 §
Ikraft
2003-01-01
SFS-nummer
2002:800
Rubrik
Lag (2002:800) om ändring i brottsbalken

Lag (2003:149) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2002/03:38, bet. 2002/03:JuU12, rskr. 2002/03:148
Omfattning
ändr. 2 kap 3 §, 13 kap 5 a §
Ikraft
2003-07-01
SFS-nummer
2003:149
Rubrik
Lag (2003:149) om ändring i brottsbalken

Lag (2003:408) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2002/03:53, bet. 2002/03:SoU15, rskr. 2002/03:225
Omfattning
ändr., 3 kap 12 §, 5 kap 5 §, 29 kap 2 §
Ikraft
2003-07-01
SFS-nummer
2003:408
Rubrik
Lag (2003:408) om ändring i brottsbalken

Lag (2003:780) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2002/03:119, bet. 2003/04:FöU2, rskr. 2003/04:24
Omfattning
ändr. 16 kap 15 §
Ikraft
2004-01-01
SFS-nummer
2003:780
Rubrik
Lag (2003:780) om ändring i brottsbalken

Lag (2003:857) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2002/03:138, bet. 2003/04:JuU3, rskr. 2003/04:15
Omfattning
ändr. 12 kap 1, 5 §§
Ikraft
2004-01-01
SFS-nummer
2003:857
Rubrik
Lag (2003:857) om ändring i brottsbalken

Lag (2003:1157) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Omfattning
ändr. 2 kap 5 a, 8 §§, 33 kap 7 §, 34 kap 18 §
Ikraft
2004-01-01
SFS-nummer
2003:1157
Rubrik
Lag (2003:1157) om ändring i brottsbalken

Lag (2004:404) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2003/04:70, bet. 2003/04:JuU21, rskr. 2003/04:233
Omfattning
ändr. 17 kap 7, 17 §§, 20 kap 2, 5 §§
Ikraft
2004-07-01
SFS-nummer
2004:404
Rubrik
Lag (2004:404) om ändring i brottsbalken

Lag (2004:406) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2003/04:111, bet. 2003/04:JuU20, rskr. 2003/04:232
Omfattning
upph. 4 kap 3 §;ändr. 4 kap 1 a, 10 §§
Ikraft
2004-07-01
SFS-nummer
2004:406
Rubrik
Lag (2004:406) om ändring i brottsbalken

Lag (2004:785) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2003/04:152, bet. 2004/05:SfU4, rskr. 2004/05:8
Ikraft
2005-01-01
Omfattning
ändr. 20 kap 2 §
SFS-nummer
2004:785
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser gäller beträffande gärningar som har begåtts före ikraftträdandet.

Rubrik
Lag (2004:785) om ändring i brottsbalken

Lag (2004:1000) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2004/05:7, bet. 2004/05:FöU2, rskr. 2004/05:44
Omfattning
ändr. 2 kap 7 b §
Ikraft
2005-01-01
SFS-nummer
2004:1000
Rubrik
Lag (2004:1000) om ändring i brottsbalken

Lag (2004:1072) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2003/04:182, bet. 2004/05:KU4, rskr. 2004/05:33
Omfattning
ändr. 16 kap 19 §
Ikraft
2005-01-01
SFS-nummer
2004:1072
Rubrik
Lag (2004:1072) om ändring i brottsbalken

Lag (2005:45) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2004/05:34, bet. 2004/05:JuU14, rskr. 2004/05:148
Ikraft
2005-04-01
Omfattning
ändr. 37 kap 8 §
SFS-nummer
2005:45
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 april 2005. Äldre föreskrifter gäller för beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Rubrik
Lag (2005:45) om ändring i brottsbalken

Lag (2005:90) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2004/05:45, bet. 2004/05:JuU16, rskr. 2004/05:164
Ikraft
2005-04-01
Omfattning
upph. 6 kap;ändr. 2 kap 2 §, 4 kap 1 a §, 16 kap 10 a §, 35 kap 4 §;nya 6 kap
SFS-nummer
2005:90
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2005, då lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster skall upphöra att gälla.
  • 2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.
Rubrik
Lag (2005:90) om ändring i brottsbalken

Lag (2005:242) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2004/05:69, bet. 2004/05:JuU24, rskr. 2004/05:208
Omfattning
ändr. 11 kap 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8 §§
Ikraft
2005-07-01
SFS-nummer
2005:242
Rubrik
Lag (2005:242) om ändring i brottsbalken

Lag (2005:283) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2004/05:135, bet. 2004/05:JuU31, rskr. 2004/05:237
Omfattning
ändr. 36 kap 1, 2, 5, 17 §§;ny 36 kap 1 a §
Ikraft
2005-07-01
SFS-nummer
2005:283
Rubrik
Lag (2005:283) om ändring i brottsbalken

Lag (2005:437) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2004/05:137, bet. 2004/05:LU25, rskr. 2004/05:284
Omfattning
ändr. 5 kap 5 §
Ikraft
2005-07-01
SFS-nummer
2005:437
Rubrik
Lag (2005:437) om ändring i brottsbalken

Lag (2005:688) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2004/05:131, bet. 2004/05:JuU29, rskr. 2004/05:307
Omfattning
ändr. 37 kap 8 §
Ikraft
2008-11-01
SFS-nummer
2005:688
Rubrik
Lag (2005:688) om ändring i brottsbalken

Lag (2005:885) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2005/06:JuU5, rskr. 2005/06:56
Omfattning
ändr. rubr. till 6 kap
Ikraft
2006-01-01
SFS-nummer
2005:885
Rubrik
Lag (2005:885) om ändring i brottsbalken

Lag (2005:967) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2004/05:176, bet. 2005/06:JuU2, rskr. 2005/06:21
Ikraft
2006-01-01
Omfattning
upph. 38 kap 15 §;nuvarande 38 kap 16 § betecknas 38 kap 19 §;ändr. 26 kap 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16 §§, 27 kap 4 §, 28 kap 5 a, 6 a §§, 37 kap 2 §, p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 1998:604, 37 kap 7, 10 §§, 38 kap 12, 13, 14 §§;nya 38 kap 15, 16, 17, 18 §§
SFS-nummer
2005:967
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
  • 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande dels i fråga om Kriminalvårdsstyrelsens prövning av annan kriminalvårdsmyndighets beslut som har fattats före ikraftträdandet, dels i fråga om överklagande av Kriminalvårdsstyrelsens beslut som har fattats före ikraftträdandet. Vad som i de äldre föreskrifterna sägs om Kriminalvårdsstyrelsen skall efter ikraftträdandet i stället gälla Kriminalvården.
Rubrik
Lag (2005:967) om ändring i brottsbalken

Lag (2006:274) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2005/06:68, bet. 2005/06:JuU20, rskr. 2005/06:194
Omfattning
ändr. 7 kap 5 §;ny 7 kap 2 §
Ikraft
2006-07-01
SFS-nummer
2006:274
Rubrik
Lag (2006:274) om ändring i brottsbalken

Lag (2006:283) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2005/06:59, bet. 2005/06:JuU13, rskr. 2005/06:169
Omfattning
ändr. 36 kap 7, 8, 9, 10 §§;ny 36 kap 10 a §
Ikraft
2006-07-01
SFS-nummer
2006:283
Rubrik
Lag (2006:283) om ändring i brottsbalken

Lag (2006:431) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2005/06:123, bet. 2005/06:JuU33, rskr. 2005/06:292
Ikraft
2007-01-01
Omfattning
nuvarande 38 kap 19 §, betecknas 38 kap 20 §;ändr. 26 kap 6, 7, 9 §§, 38 kap 14 §;ny 38 kap 19 §
SFS-nummer
2006:431
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
  • 2. Beslut enligt 26 kap. 6 § andra stycket i dess nya lydelse får endast grundas på förhållanden som har inträffat efter ikraftträdandet.
  • 3. Bestämmelserna i 26 kap. 7 § skall tillämpas i sin äldre lydelse i fråga om förhållanden som har inträffat före ikraftträdandet. I ett sådant fall skall 38 kap. 14 § tillämpas i sin äldre lydelse.
  • 4. Den äldre lydelsen av 38 kap. 19 § skall fortfarande tillämpas för påföljd som före ikraftträdandet dömts ut enligt 31 kap. 1 § tredje stycket 2. Lag (2006:892).
Rubrik
Lag (2006:431) om ändring i brottsbalken

Lag (2006:549) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2005/06:124, bet. 2005/06:LU35, rskr. 2005/06:286
Omfattning
ändr. 11 kap. 2 §
Ikraft
2007-01-01
SFS-nummer
2006:549
Rubrik
Lag (2006:549) om ändring i brottsbalken

Lag (2006:574) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2005/06:122, bet. 2005/06:JuU25, rskr. 2005/06:262
Omfattning
ändr. 25 kap 2, 3, 6 §§
Ikraft
2006-10-01
SFS-nummer
2006:574
Rubrik
Lag (2006:574) om ändring i brottsbalken

Lag (2006:891) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2005/06:165, bet. 2005/06:JuU34, rskr. 2005/06:294
Ikraft
2007-01-01
Omfattning
upph. 31 kap 1, 1 a §§;ändr. 30 kap 1, 5 §§, 33 kap 6 §, 34 kap 11 §, 38 kap 2, 3, 6, 8, 9 §§, rubr. närmast före 31 kap;nya 34 kap 8 §, 35 kap 11 §, nytt 32 kap
SFS-nummer
2006:891
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
  • 2. Bestämmelserna i 32 kap. 1-3 §§ i deras nya lydelser skall tillämpas också på gärningar som begåtts före ikraftträdandet. 3. Den upphävda bestämmelsen i 31 kap. 1 § fjärde stycket samt bestämmelserna i 38 kap. 2, 3, 6, 8 och 9 §§ i sina äldre lydelser skall fortfarande tillämpas för påföljd som före ikraftträdandet dömts ut enligt 31 kap. 1 §.
Rubrik
Lag (2006:891) om ändring i brottsbalken

Lag (2006:892) om ändring i lagen (2006:431) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2005/06:165, bet. 2005/06:JuU34, rskr. 2005/06:294
Omfattning
ändr. 38 kap 20 § i 2006:431;ny 4 p övergångsbest. till 2006:431
SFS-nummer
2006:892
Rubrik
Lag (2006:892) om ändring i lagen (2006:431) om ändring i brottsbalken

Lag (2007:213) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2006/07:66, bet. 2006/07:JuU13, rskr. 2006/07:147
Omfattning
ändr. 4 kap 9 c §
Ikraft
2007-06-01
SFS-nummer
2007:213
Rubrik
Lag (2007:213) om ändring i brottsbalken

Förordning (2007:636) om ikraftträdande av lagen (2005:688) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Omfattning
ikrafttr. av 2005:688
SFS-nummer
2007:636
Rubrik
Förordning (2007:636) om ikraftträdande av lagen (2005:688) om ändring i brottsbalken

Lag (2008:34) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2006/07:127, bet. 2007/08:JuU6, rskr. 2007/08:129
Omfattning
ändr. 26 kap 15 §
Ikraft
2008-04-01
SFS-nummer
2008:34
Rubrik
Lag (2008:34) om ändring i brottsbalken

Lag (2008:264) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2007/08:60, bet. 2007/08:NU11, rskr. 2007/08:184
Omfattning
ändr. 8 kap 12 §;ny 8 kap 10 a §
Ikraft
2008-07-01
SFS-nummer
2008:264
Rubrik
Lag (2008:264) om ändring i brottsbalken

Lag (2008:320) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2007/08:97, bet. 2007/08:JuU25, rskr. 2007/08:204
Omfattning
ändr. 29 kap 3 §, 30 kap 6 §
Ikraft
2008-07-01
SFS-nummer
2008:320
Rubrik
Lag (2008:320) om ändring i brottsbalken

Lag (2008:370) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2007/08:68, bet. 2007/08:JuU18, rskr. 2007/08:203
Ikraft
2008-07-01
Omfattning
ändr. 36 kap 1, 1 a, 5 §§;nya 36 kap 1 b, 1 c, 5 a, 5 b §§, rubr. närmast före 36 kap 1, 2, 5 §§
SFS-nummer
2008:370
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
  • 2. För brott begångna före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Även om ett brott har begåtts efter ikraftträdandet, gäller dock äldre bestämmelser vid förverkande hos någon som avses i 5 a § första stycket 2 och vars förvärv har skett före ikraftträdandet.
Rubrik
Lag (2008:370) om ändring i brottsbalken

Lag (2008:569) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2007/08:95, bet. 2007/08:AU7, rskr. 2007/08:219
Omfattning
ändr. 5 kap 5 §, 16 kap 9 §
Ikraft
2009-01-01
SFS-nummer
2008:569
Rubrik
Lag (2008:569) om ändring i brottsbalken

Lag (2009:255) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2008/09:CU19, rskr. 2008/09:208
Omfattning
upph. 7 kap. 1 a §
Ikraft
2009-05-01
SFS-nummer
2009:255
Rubrik
Lag (2009:255) om ändring i brottsbalken

Lag (2009:343) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2008/09:149, bet. 2008/09:JuU27, rskr. 2008/09:235
Omfattning
ändr. 6 kap 14 §;ny 6 kap 10 a §
Ikraft
2009-07-01
SFS-nummer
2009:343
Rubrik
Lag (2009:343) om ändring i brottsbalken

Lag (2009:396 ) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2008/09:118, bet. 2008/09:JuU17, rskr. 2008/09:251
Omfattning
ändr. 3 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 13 kap. 2, 3, 5, 5 a, 5 b, 7 §§, 16 kap. 6 §, 18 kap. 1 §, 19 kap. 1, 3, 6 §§, 22 kap. 6, 6 a, 6 b §§, 26 kap. 1, 2, 3 §§ 29 kap. 7 §
Ikraft
2009-07-01
SFS-nummer
2009:396
Rubrik
Lag (2009:396 ) om ändring i brottsbalken

Lag (2009:398) om ändring i lagen (1998:1703) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2008/09:118, bet. 2008/09:JuU17, rskr. 2008/09:251
Omfattning
ändr. 22 kap. 6 c § i 1998:1703
SFS-nummer
2009:398
Rubrik
Lag (2009:398) om ändring i lagen (1998:1703) om ändring i brottsbalken

Lag (2009:776) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2008/09:165, bet. 2008/09:JuU23, rskr. 2008/09:290
Omfattning
ändr. 38 kap. 18 §
Ikraft
2010-02-15
SFS-nummer
2009:776
Rubrik
Lag (2009:776) om ändring i brottsbalken

Lag (2009:1281) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2008/09:226, bet. 2009/10:JuU4, rskr. 2009/10:81
Omfattning
ändr. 2 kap. 3 §, 15 kap. 4 b §, 16 kap. 4 §, 17 kap. 10, 11, 17 §§, 20 kap. 5 §;nya 2 kap. 7 c §, 17 kap. 6 §
Ikraft
2010-01-01
SFS-nummer
2009:1281
Rubrik
Lag (2009:1281) om ändring i brottsbalken

Lag (2009:1283) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2009/10:JuU4, rskr. 2009/10:81
Omfattning
ändr. 9 kap. 3 a §
Ikraft
2010-01-01
SFS-nummer
2009:1283
Rubrik
Lag (2009:1283) om ändring i brottsbalken

Lag (2010:60) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:50, bet. 2009/10:JuU10, rskr. 2009/10:180
Ikraft
2010-07-01
Omfattning
ny 35 kap. 2 §
SFS-nummer
2010:60
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.
  • 2. De nya bestämmelserna tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.
Rubrik
Lag (2010:60) om ändring i brottsbalken

Lag (2010:308) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:87, bet. 2009/10:FöU7, rskr. 2009/10:235
Ikraft
2010-07-01
Omfattning
ändr. 21 kap. 3 §
SFS-nummer
2010:308
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.
  • 2. Äldre föreskrifter gäller dock för skyddsområdesvakter till och med den 31 december 2011.
Rubrik
Lag (2010:308) om ändring i brottsbalken

Lag (2010:370) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:147, bet. 2009/10:JuU32, rskr. 2009/10:272
Omfattning
ändr. 3 kap. 6, 7 §§, 9 kap. 4 §, 29 kap. 1, 2, 3, 4 §§
Ikraft
2010-07-01
SFS-nummer
2010:370
Rubrik
Lag (2010:370) om ändring i brottsbalken

Lag (2010:371) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:152, bet. 2009/10:JuU33, rskr. 2009/10:273
Omfattning
ändr. 4 kap. 1 a §
Ikraft
2010-07-01
SFS-nummer
2010:371
Rubrik
Lag (2010:371) om ändring i brottsbalken

Lag (2010:399) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:50, 2009/10:70 och 2009/10:152, bet. 2009/10:KU34, rskr. 2009/10:274
Ikraft
2010-07-01
Omfattning
nuvarande 16 kap. 10 b, 10 c §§ betecknas 16 kap. 10 c, 10 d §§;ändr. 2 kap. 2 §, 16 kap. 10 a, 17, 19 §§, 35 kap. 4 §;ny 16 kap. 10 b §
SFS-nummer
2010:399
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.
  • 2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.
Rubrik
Lag (2010:399) om ändring i brottsbalken

Lag (2010:612) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:135, bet. 2009/10:JuU21, rskr. 2009/10:317
Ikraft
2011-04-01
Omfattning
upph. 37 kap. 4 §;ändr. 37 kap. 3, 5, 6, 7, 8, 11 §§, 38 kap. 12 §
SFS-nummer
2010:612
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 april 2011. Ärenden som kommit in till hovrätten före ikraftträdandet men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre bestämmelser.

Rubrik
Lag (2010:612) om ändring i brottsbalken

Lag (2010:636) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:160, bet. 2009/10:FöU8 och 2009/10:JuU34, rskr. 2009/10:269 och 2009/10:335
Omfattning
ändr. 2 kap. 3, 5 §§
Ikraft
2011-01-01
SFS-nummer
2010:636
Rubrik
Lag (2010:636) om ändring i brottsbalken

Lag (2010:637) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2009/10:JuU35, rskr. 2009/10:336
Omfattning
ändr. 36 kap. 1 b §
Ikraft
2010-07-01
SFS-nummer
2010:637
Rubrik
Lag (2010:637) om ändring i brottsbalken

Lag (2010:1357) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:70, bet. 2009/10:KU34, rskr. 2009/10:274, bet. 2010/11:KU5, rskr. 2010/11:27
Omfattning
ändr. 16 kap. 10 a §
Ikraft
2011-01-01
SFS-nummer
2010:1357
Rubrik
Lag (2010:1357) om ändring i brottsbalken

Lag (2010:1394) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:181, bet. 2010/11:JuU3, rskr. 2010/11:31
Omfattning
ändr. 20 kap. 5 §
Ikraft
2011-01-01
SFS-nummer
2010:1394
Rubrik
Lag (2010:1394) om ändring i brottsbalken

Lag (2010:1881) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:228, bet. 2010/11:KrU2, rskr. 2010/11:61
Ikraft
2011-01-01
Omfattning
upph. 16 kap. 19 §;ändr. 16 kap. 10 c, 10 d §§
SFS-nummer
2010:1881
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
  • 2. För filmer eller videogram som Statens biografbyrå har godkänt för visning före ikraftträdandet gäller 16 kap. 10 c § i sin äldre lydelse. Detsamma gäller tekniska upptagningar med rörliga bilder med samma innehåll som en film eller ett videogram som har godkänts av Statens biografbyrå.
  • 3. De nya bestämmelserna i 16 kap. 10 d § andra och tredje styckena om filmer, videogram och andra tekniska upptagningar med rörliga bilder med samma innehåll som en framställning som Statens medieråd har godkänt för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år gäller också för filmer och videogram som före ikraftträdandet godkänts av Statens biografbyrå för visning för någon åldersgrupp av barn under femton år. Detsamma gäller tekniska upptagningar med rörliga bilder med samma innehåll som en film eller ett videogram som har godkänts av Statens biografbyrå.
Rubrik
Lag (2010:1881) om ändring i brottsbalken

Lag (2011:115) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2010/11:4, bet. 2010/11:SoU5, rskr. 2010/11:158
Omfattning
ändr. 36 kap. 1 b §
Ikraft
2011-04-01
SFS-nummer
2011:115
Rubrik
Lag (2011:115) om ändring i brottsbalken

Lag (2011:422) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2010/11:JuU29, rskr. 2010/11:219
Omfattning
ändr. 37 kap. 10 §
Ikraft
2011-05-01
SFS-nummer
2011:422
Rubrik
Lag (2011:422) om ändring i brottsbalken

Lag (2011:485) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2010/11:45, bet. 2010/11:JuU5, rskr. 2010/11:236
Omfattning
ny 4 kap. 4 b §
Ikraft
2011-10-01
SFS-nummer
2011:485
Rubrik
Lag (2011:485) om ändring i brottsbalken

Lag (2011:511) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2010/11:76, bet. 2010/11:JuU26, rskr. 2010/11:255
Omfattning
ändr. 6 kap. 15 §, 10 kap. 9 §, 11 kap. 6 §, 17 kap. 16, 17 §§
Ikraft
2011-07-01
SFS-nummer
2011:511
Rubrik
Lag (2011:511) om ändring i brottsbalken

Lag (2011:517) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2010/11:77, bet. 2010/11:JuU22, rskr. 2010/11:251
Omfattning
ändr. 6 kap. 11 §
Ikraft
2011-07-01
SFS-nummer
2011:517
Rubrik
Lag (2011:517) om ändring i brottsbalken

Lag (2011:1298) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2010/11:166, bet. 2011/12:SkU4, rskr. 2011/12:29
Omfattning
ändr. 35 kap. 4 §
Ikraft
2012-01-01
SFS-nummer
2011:1298
Rubrik
Lag (2011:1298) om ändring i brottsbalken

Lag (2012:280) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2011/12:55, bet. 2011/12:JuU8, rskr. 2011/12:212
Omfattning
ändr. 4 kap. 8 §
Ikraft
2012-07-01
SFS-nummer
2012:280
Rubrik
Lag (2012:280) om ändring i brottsbalken

Lag (2012:301) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2011/12:79, bet. 2011/12:JuU23, rskr. 2011/12:222
Omfattning
upph. 17 kap. 7, 17 §§, 20 kap. 2 §;ändr. 10 kap. 9, 10 §§, 17 kap. 8, 16 §§, 20 kap. 5 §, rubr. till 10 kap.;nya 10 kap. 5 a, 5 b, 5 c, 5 d, 5 e §§
Ikraft
2012-07-01
SFS-nummer
2012:301
Rubrik
Lag (2012:301) om ändring i brottsbalken

Lag (2012:625) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2012/13:JuU6, rskr. 2012/13:7
Omfattning
ändr. 20 kap. 4 §
Ikraft
2012-11-15
SFS-nummer
2012:625
Rubrik
Lag (2012:625) om ändring i brottsbalken

Lag (2013:216) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2012/13:61, bet. 2012/13:CU15, rskr. 2012/13:190
Omfattning
ändr. 11 kap. 8 §
Ikraft
2013-06-01
SFS-nummer
2013:216
Rubrik
Lag (2013:216) om ändring i brottsbalken

Lag (2013:365) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2012/13:111, bet. 2012/13:JuU20, rskr. 2012/13:234
Ikraft
2013-07-01
Omfattning
ändr. 2 kap. 2 §, 6 kap. 1, 4, 6 §§, 35 kap. 4 §
SFS-nummer
2013:365
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
  • 2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket i sin nya lydelse tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.
Rubrik
Lag (2013:365) om ändring i brottsbalken

Lag (2013:366) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2012/13:69, bet. 2012/13:JuU21, rskr. 2012/13:250
Omfattning
ändr. 4 kap. 4 b, 9 b, 11 §§;ny 4 kap. 6 a §
Ikraft
2013-07-01
SFS-nummer
2013:366
Rubrik
Lag (2013:366) om ändring i brottsbalken

Lag (2013:367) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2012/13:108, bet. 2012/13:JuU25, rskr. 2012/13:251
Omfattning
ändr. 4 kap. 4 a §
Ikraft
2013-07-01
SFS-nummer
2013:367
Rubrik
Lag (2013:367) om ändring i brottsbalken

Lag (2013:425) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Omfattning
ändr. 14 kap. 15 kap. 10, 11, 12, 13, 14, 15 §§
Ikraft
2013-07-01
SFS-nummer
2013:425
Rubrik
Lag (2013:425) om ändring i brottsbalken

Lag (2013:856) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2012/13:194, bet. 2013/14:JuU8, rskr. 2013/14:36, EUTL335/2011 s1, EUTL18/2012 s7
Ikraft
2013-12-18
CELEX-nr
32011L0093, 32011L0093R[01
Omfattning
ändr. 35 kap. 4 §
SFS-nummer
2013:856
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 18 december 2013.
  • 2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket i sin nya lydelse tillämpas även på brott som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.
Rubrik
Lag (2013:856) om ändring i brottsbalken

Lag (2014:222) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2013/14:47, bet. 2013/14:KU17, rskr. 2013/14:211
Omfattning
ändr. 5 kap. 5 §
Ikraft
2014-07-01
SFS-nummer
2014:222
Rubrik
Lag (2014:222) om ändring i brottsbalken

Lag (2014:274) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2013/14:194, bet. 2013/14:JuU28, rskr. 2013/14:223
Omfattning
ändr. 3 kap. 1 §
Ikraft
2014-07-01
SFS-nummer
2014:274
Rubrik
Lag (2014:274) om ändring i brottsbalken

Lag (2014:302) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2013/14:92, bet. 2013/14:JuU27, rskr. 2013/14:244, EUTL218/2013 s8-14
Ikraft
2014-07-01
CELEX-nr
32013L0040
Omfattning
ändr. 4 kap. 9 c, 10 §§
SFS-nummer
2014:302
Rubrik
Lag (2014:302) om ändring i brottsbalken

Lag (2014:303) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2013/14:120, bet. 2013/14:JuU24, rskr. 2013/14:252
Omfattning
ändr. 7 kap. 4 §
Ikraft
2014-07-01
SFS-nummer
2014:303
Rubrik
Lag (2014:303) om ändring i brottsbalken

Lag (2014:308) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2013/14:121, bet. 2013/14:JuU25, rskr. 2013/14:253
Omfattning
upph. 9 kap. 6 a, 7 a §§;ändr. 9 kap. 11 §
Ikraft
2014-07-01
SFS-nummer
2014:308
Rubrik
Lag (2014:308) om ändring i brottsbalken

Lag (2014:381) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2013/14:208, bet. 2013/14:JuU30, rskr. 2013/14:263
Omfattning
ändr. 2 kap. 2 §;nya 4 kap. 4 c, 4 d §§
Ikraft
2014-07-01
SFS-nummer
2014:381
Rubrik
Lag (2014:381) om ändring i brottsbalken

Lag (2014:382) om ändring i lagen (2014:302) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2013/14:208, bet. 2013/14:JuU30, rskr. 2013/14:263
Omfattning
ändr. 4 kap. 10 §
SFS-nummer
2014:382
Rubrik
Lag (2014:382) om ändring i lagen (2014:302) om ändring i brottsbalken

Lag (2014:383) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2013/14:51, bet. 2013/14:KU29, rskr. 2013/14:259
Omfattning
ändr. 19 kap. 5, 7, 9, 10, 14, 16 §§, rubr. till 19 kap.;nya 10 a, 10 b §§
Ikraft
2014-07-01
SFS-nummer
2014:383
Rubrik
Lag (2014:383) om ändring i brottsbalken

Lag (2014:407) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2013/14:146, bet. 2013/14:JuU10, rskr. 2013/14:261
Ikraft
2014-07-01
Omfattning
upph. 22 kap. 6, 8 §§;ändr. 2 kap. 3 §, 22 kap. 6 a, 6 b §§, 35 kap. 2 §
SFS-nummer
2014:407
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
  • 2. Bestämmelserna i 35 kap. 2 § tillämpas även på gärningar som utgör folkmord, försök till detta brott och grov krigsförbrytelse som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att döma till påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.
Rubrik
Lag (2014:407) om ändring i brottsbalken

Lag (2014:408) om ändring i lagen (1998:1703) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2013/14:146, bet. 2013/14:JuU10, rskr. 2013/14:261
Omfattning
ändr. 22 kap. 6 c §
SFS-nummer
2014:408
Rubrik
Lag (2014:408) om ändring i lagen (1998:1703) om ändring i brottsbalken

Lag (2014:615) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2013/14:110, bet. 2013/14:JuU23, rskr. 2013/14:262
Omfattning
ändr. 15 kap. 7 §, 16 kap. 15 §
Ikraft
2015-01-01
SFS-nummer
2014:615
Rubrik
Lag (2014:615) om ändring i brottsbalken

Lag (2015:78) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2014/15:37, bet. 2014/15:JuU8, rskr. 2014/15:111
Omfattning
ändr. 29 kap. 5 §
Ikraft
2015-04-01
SFS-nummer
2015:78
Rubrik
Lag (2015:78) om ändring i brottsbalken

Lag (2015:80) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2014/15:25, bet. 2014/15:JuU9, rskr. 2014/15:102
Ikraft
2015-07-01
Omfattning
ändr. 32 kap. 2 §
SFS-nummer
2015:80
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
  • 2. Bestämmelsen i den nya lydelsen ska tillämpas även på gärningar som begåtts före ikraftträdandet.
Rubrik
Lag (2015:80) om ändring i brottsbalken

Lag (2015:97) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2014/15:29, bet. 2014/15:JuU07, rskr. 2014/15:110
Omfattning
ändr. 34 kap. 18 §
Ikraft
2015-04-01
SFS-nummer
2015:97
Rubrik
Lag (2015:97) om ändring i brottsbalken

Lag (2016:348) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2015/16:83, bet. 2015/16:JuU14, rskr. 2015/16:181, direktiv 2014/62/EU
Omfattning
ändr. 14 kap. 7 §
Ikraft
2016-05-01
SFS-nummer
2016:348
Rubrik
Lag (2016:348) om ändring i brottsbalken

Lag (2016:485) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2015/16:150, bet. 2015/16:JuU29, rskr. 2015/16:240
Omfattning
ändr. 4 kap. 4 b, 11 §§;ny 4 kap. 6 b §
Ikraft
2016-07-01
SFS-nummer
2016:485
Rubrik
Lag (2016:485) om ändring i brottsbalken

Lag (2016:486) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2015/16:155, bet. 2015/16:JuU28, rskr. 2015/16:239, direktiv 2014/42/EU
Omfattning
ändr. 36 kap. 1 b, 5, 14 §§
Ikraft
2016-07-01
SFS-nummer
2016:486
Rubrik
Lag (2016:486) om ändring i brottsbalken

Lag (2016:491) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2015/16:151, bet. 2015/16:JuU30, rskr. 2015/16:241
Omfattning
upph. 34 kap. 10, 11, 18 §§;ändr. 27 kap. 6 §, 28 kap. 7, 9 §§, 30 kap. 3 §, 32 kap. 4 §, 33 kap. 6 §, 34 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 §§, 38 kap. 3, 4, 6, 8, 9 §§, rubr. till 34 kap.
Ikraft
2016-07-01
SFS-nummer
2016:491
Rubrik
Lag (2016:491) om ändring i brottsbalken

Lag (2016:508) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2015/16:113, bet. 2015/16:JuU16, rskr. 2015/16:234
Omfattning
ändr. 3 kap. 11 §, 4 kap. 4, 5, 10 §§, 6 kap. 15 §, 8 kap. 6, 12 §§, 9 kap. 4, 11 §§, 10 kap. 5, 9 §§, 11 kap. 6 §, 12 kap. 5 §, 13 kap. 12 §, 14 kap. 13 §, 16 kap. 17 §, 17 kap. 1, 2, 10, 16 §§, 18 kap. 7 §, 19 kap. 14 §, 21 kap. 15 §, 22 kap. 7 §, 23 kap. 2, 6 §§
Ikraft
2016-07-01
SFS-nummer
2016:508
Rubrik
Lag (2016:508) om ändring i brottsbalken

Lag (2016:509) om ändring i lagen (1998:1703) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2015/16:113, bet. 2015/16:JuU16, rskr. 2015/16:234
Omfattning
ändr. 22 kap. 7 § i 1998:1703
SFS-nummer
2016:509
Rubrik
Lag (2016:509) om ändring i lagen (1998:1703) om ändring i brottsbalken

Lag (2016:677) om ändring i brottsbalken

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2015/16:125, bet. 2015/16:CU19, rskr. 2015/16:235
Omfattning
ändr. 11 kap. 2 §
Ikraft
2016-11-01
SFS-nummer
2016:677
Rubrik
Lag (2016:677) om ändring i brottsbalken
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation