1 §  Tillägg enligt denna lag utgår till livränta som utges

1. enligt lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon eller på grund av annan försäkring mot ansvar för skada till följd av trafik med motorfordon som avses i 2 § nämnda lag, och
2. av statsmedel eller på grund av en av staten tagen ansvarsförsäkring i anledning av skada som uppkommit till följd av trafik med sådant motorfordon som avses i 2 § lagen om trafikförsäkring å motorfordon.

Livränta som omfattas av denna lag benämns i det följande trafiklivränta.

Tillägg utgår endast om den händelse som föranlett livräntan inträffat före utgången av år 1973.

Lagen gäller inte trafiklivränta till följd av skada som uppkommit utomlands, om inte livräntetagaren vid tiden för den händelse som föranlett livräntan var svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige.

För sådana fall som avses i första stycket 1 gäller lagen inte heller livränta på grund av försäkring på motorfordon som används uteslutande inom järnvägs- eller fabriksområde eller inhägnat tävlingsområde eller annat sådant inhägnat område. Lag (2003:827).

2 §  Tillägg utgår i form av allmänt tillägg, särskilt tillägg, extra tillägg och indextillägg.

3 §  Tillägg enligt denna lag tillkommer livräntetagaren som en särskild förmån utöver det skadestånd som försäkringen har att täcka eller som staten är ansvarig för.

När livränta utges enligt 1 § första stycket 1 utgår tillägg även om det innebär att det belopp som ansvaret är begränsat till enligt 11 § lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon eller på grund av försäkringsavtalet överskrids.

När livränta utges enligt 1 § första stycket 2 utgår tillägg även om det innebär att det belopp som ansvaret är begränsat till överskrids. Lag (2003:827).

4 §  Allmänt tillägg till trafiklivränta, som fastställts före utgången av år 1965 till följd av skada som uppkommit i Sverige, utgår enligt en procentsats som utgör, om livräntan fastställts

år 1939 eller tidigare, tvåhundratjugofem procent, år 1940, etthundrasjuttiofem procent, år 1941, etthundrafyrtio procent, åren 1942-1947, etthundratjugo procent, åren 1948-1950, etthundra procent, år 1951, sjuttio procent, åren 1952-1955, femtiofem procent, år 1956 eller 1957, fyrtio procent, år 1958 eller 1959, trettio procent, år 1960 eller 1961, tjugofem procent, år 1962 eller 1963, femton procent, år 1964, tio procent, år 1965, fem procent.

Allmänt tillägg till trafiklivränta, som fastställts före utgången av år 1971 till följd av skada som uppkommit utomlands, utgår enligt de procentsatser som anges i 4 § lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor. Lag (1973:216).

5 §  Allmänt tillägg beräknas på trafiklivräntans belopp ökat med särskilt tillägg.

Göres vid utbetalning av livräntan avdrag för annan periodisk förmån som innefattar gottgörelse för penningvärdets förändring, skall vid beräkning av allmänt tillägg livräntan minskas med den andra förmånen, dock icke till den del den motsvarar sådan gottgörelse.

6 §  Särskilt tillägg utgår till sådan trafiklivränta till skadad som på grund av föreskrift i lag eller försäkringsavtal utgår med lägre belopp än vad livräntetagaren varit berättigad att få i skadestånd, dock endast om försäkringsfallet inträffat före utgången av år 1961 och livräntetagarens arbetsförmåga var nedsatt genom skadan med minst hälften vid livräntans fastställande. Motsvarande gäller när livränta utges enligt 1 § första stycket 2.

Särskilt tillägg utgår inte i den mån livräntetagaren av någon som är ansvarig för skadan fått eller får gottgörelse utöver livräntan. Lag (2003:827).

7 §  Särskilt tillägg utgår med det belopp som motsvarar skillnaden mellan vad livräntetagaren kan antagas ha varit berättigad att få i skadestånd och det belopp till vilket livräntan fastställts.

Särskilt tillägg utgår ej, om det skulle understiga etthundra kronor för år, och får ej överstiga tvåtusen kronor för år.

8 §  Extra tillägg utgår till trafiklivränta till skadad, som icke fyllt sexton år vid skadans uppkomst och vars arbetsförmåga var nedsatt genom skadan med minst hälften vid livräntans fastställande, dock endast om livräntan fastställts före utgången av år 1959.

Extra tillägg utgår med ettusenfemhundra kronor för år, om arbetsförmågan var nedsatt med minst två tredjedelar, och ettusen kronor för år i övriga fall.

9 §  Indextillägg till trafiklivränta utgår den 1 januari varje år som prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året överskrider prisbasbeloppet för det närmast föregående år då indextillägg utgick.

Indextillägg utgår första gången den 1 januari det år närmast efter det då livräntan fastställdes som prisbasbeloppet överskrider prisbasbeloppet för fastställandeåret.

Indextillägg utgår med det procenttal som prisbasbeloppet har ökat med. Brutet procenttal avrundas nedåt till två decimaler. Det procenttal med vilket indextillägg skall utgå fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2003:827).

10 §  Indextillägg beräknas på trafiklivräntans belopp ökat med tillägg enligt denna lag. Bestämmelsen i 5 § andra stycket äger därvid motsvarande tillämpning.

11 §  Om särskilda skäl föreligger, kan regeringen för viss tid, högst ett år i taget, förordna att nytt indextillägg ej skall utgå eller utgå endast i mindre omfattning än som följer av 9 §.

Efter det att förordnande enligt första stycket upphört att gälla, utgår indextillägg första gången med procenttal som regeringen bestämmer enligt grunderna för denna lag. Lag (1981:1193).

12 §  Ändras trafiklivräntas belopp i enlighet med vad som bestämts vid dess fastställande, ökas eller minskas allmänt tillägg, särskilt tillägg och indextillägg i motsvarande mån.

13 §  Denna lag tillämpas inte på sådan del av trafiklivränta som bytts ut mot engångsbelopp.

Bestämmelserna om livränta i 13 § lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon skall tillämpas på motsvarande sätt på tillägg som avses i 1 § första stycket 1.Lag (2003:827).

14 §  Tillägg utges av den försäkringsinrättning som skall utge trafiklivränta. Ansvaret för tillägget säkerställs i den ordning som gäller för livräntan enligt försäkringsrörelselagen (1982:713) eller, om tillägget utges av Riksförsäkringsverket, enligt motsvarande bestämmelser för verket.

För livränta som avses i 1 § första stycket 2 skall den myndighet som betalar ut livräntan eller är ansvarig för utbetalningen även ansvara för att tilllägget betalas ut. Lag (2003:827).

15 §  De försäkringsbolag, som meddelar trafikförsäkring, svarar solidariskt för kostnader som uppstår till följd av att tillägg till trafiklivräntor som avses i 1 § första stycket 1 utgår enligt denna lag.

De sammanlagda kostnader för tillägg som uppstått under ett år fördelas mellan försäkringsbolagen i förhållande till beloppen av de premier för direkt tecknade trafikförsäkringar som för var och en av dem belöper på näst föregående kalenderår.

Kostnad som uppstår till följd av att tillägg till trafiklivränta som avses i 1 § första stycket 2 utgår betalas av statsmedel. Lag (2003:827).

16 §  En fordran hos ett försäkringsbolag eller staten på tillägg enligt denna lag får inte utmätas.

Bestämmelsen i första stycket hindrar inte utmätning av livräntebelopp enligt vad som föreskrivs i 7 kap.utsökningsbalken.

I fråga om förbud mot utmätning sedan tillägg har betalats ut gäller 5 kap. 7 § andra stycket utsökningsbalken. Lag (2003:827).

17 §  Föreskrifter om verkställigheten av lagen meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2003:827).