1 §  Om det oundgängligen behövs för att tillgodose behovet av personal inom andra delar av totalförsvaret än försvarsmakten, får värnpliktiga och vid försvarsmakten fast anställda undantagas från skyldighet att tjänstgöra vid försvarsmakten under höjd beredskap enligt denna kungörelse. Förordning (1993:254).

2 §  Statsråd och ledamot av riksdagen är undantagna från skyldighet att tjänstgöra vid försvarsmakten under höjd beredskap. Expeditionschefen i justitiedepartementet skall anmäla till Värnpliktsverket när värnpliktig eller vid försvarsmakten fast anställd utses till statsråd. Motsvarande anmälningsskyldighet åligger chefen för riksdagens förvaltningskontor i fråga om ledamot av riksdagen. Förordning (1993:254).

3 §  Undantagande enligt 1 § meddelas i form av uppskov eller kollektiv yrkesledighet.

4 §  I denna kungörelse förstås med

uppskov: för värnpliktig att han under höjd beredskap tills vidare eller för viss tid inte inkallas till tjänstgöring enligt 28 § värnpliktslagen (1941:967) och för den som är fast anställd vid Försvarsmakten att han under höjd beredskap tills vidare eller för viss tid undantas från skyldighet att tjänstgöra vid Försvarsmakten,

kollektiv yrkesledighet: undantagande för viss tid från tjänstgöring enligt 28 § värnpliktslagen för värnpliktiga som tillhör yrke med utpräglat säsongarbete eller av särskild vikt för folkförsörjningen,

värnpliktig: en värnpliktig enligt värnpliktslagen som inte är fast anställd vid Försvarsmakten och inte är helt befriad enligt 4 § nämnda lag från skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring,

verk: annan statlig myndighet än Försvarsmakten, sådan statlig institution eller organisation eller statligt företag som inte är kommunikationsverk, riksdagens förvaltningskontor och verk samt myndighet, institution, organisation eller företag av kommunal eller enskild natur,

kommunikationsverk: enskilda post- eller teleföretag enligt bestämmande av Post- och telestyrelsen, Statens järnvägar, Banverket, enskilda järnvägar, Affärsverket svenska kraftnät, kommunala och enskilda kraft- och vattenregleringsföretag enligt bestämmande av Arbetsmarknadsstyrelsen och Närings- och teknikutvecklingsverket i samråd, Vägverket, Luftfarts- verket, enskilda lufttrafikföretag enligt bestämmande av Arbetsmarknadsstyrelsen och Luftfartsverket i samråd, Tullverket, Sjöfartsverket utom dess regionala och lokala organisation för lots- och fyrväsendet samt Sjöfartsverket underlydande organ för förvaltning av kanal eller farled,

uppskovsmyndighet: myndighet som prövar fråga om uppskov. Förordning (1994:707).

5 §  Uppskov meddelas för värnpliktiga och vid försvarsmakten fast anställda som skall fullgöra arbetsuppgifter vid verk vars verksamhet är så nödvändig för totalförsvaret att verksamheten måste upprätthållas under höjd beredskap. Förordning (1993:254).

6 §  Uppskov får ej meddelas i större omfattning och för längre tid än som är absolut nödvändigt.

7 §  Behov av uppskov skall grundas på en personalplan som visar verkets behov av och tillgång på arbetskraft under krigsförhållanden. När sådan plan görs upp skall eftersträvas att sådan personal som är värnpliktig eller fast anställd vid försvarsmakten i största möjliga utsträckning ej tages i anspråk för verkets behov. Förordning (1976:422).

8 §  Om det kan ske utan väsentlig olägenhet med hänsyn till arbetsupp- gifternas art, skall uppskov i första hand sökas för äldre värnpliktig eller värnpliktig som är i begränsad omfattning lämplig för tjänstgöring vid försvarsmakten. Förordning (1976:422).

9 §  Uppskov får ej meddelas värnpliktig förrän han fullgjort grundutbildning enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967).

10 §  Om förhållandena föranleder det, kan regeringen förordna att uppskov eller grupp av uppskov skall hävas omedelbart eller inom viss tid. Förordning (1976:422).

11 §  Verk där värnpliktiga eller vid försvarsmakten fast anställda kan komma i fråga för uppskov hänföres till någon av följande fyra uppskovs- grupper.

Uppskovsgrupp 1: statliga verk som ej är kommunikationsverk eller ingår i uppskovsgrupp 3, riksdagens förvaltningskontor och verk samt civilbefäl- havarnas kanslier.

Uppskovsgrupp 2: kommunikationsverk.

Uppskovsgrupp 3: landsting, länsstyrelser, den regionala och lokala polis- organisationen, civilförsvaret utom statens räddningsverk, ledningsorgan för vägtrafikområden och verk inom den kommunala förvaltningen utom kommunikationsverk.

Uppskovsgrupp 4: övriga verk. Förordning (1989:450).

12 §  Arbetsmarknadsstyrelsen får i samråd med överstyrelsen för civil beredskap förordna att verk som ingår i uppskovsgrupp 3 skall hänföras till uppskovsgrupp 4 och att verk som ingår i uppskovsgrupp 4 skall hänföras till uppskovsgrupp 3. Förordning (1989:450).

13 §  Uppskovsmyndighet är för

1. statliga verk inom uppskovsgrupp 1 den centrala förvaltningsmyndigheten eller, om verket ej lyder under central förvaltningsmyndighet, verket,
2. riksdagens förvaltningskontor kontoret,
3. riksdagens verk respektive verk,
4. civilbefälhavarnas kanslier respektive civilbefälhavare,
5. statliga kommunikationsverk den centrala förvaltningsmyndigheten,
6. enskilda järnvägar Statens järnvägar,
7. kommunala och enskilda kraft- och vattenregleringsföretag som är kommunikationsverk Närings- och teknikutvecklingsverket,
8. enskilda lufttrafikföretag som är kommunikationsverk Luftfartsverket,
9. Sjöfartsverket underlydande organ för förvaltning av kanal eller farled Sjöfartsverket,
10. verk inom uppskovsgrupp 3 respektive länsstyrelse,
11. verk inom uppskovsgrupp 4 Arbetsmarknadsstyrelsen,
12. enskilda post- och teleföretag Post- och telestyrelsen. Förordning (1993:1722).

14 §  Vad som föreskrives om uppskovsmyndighet gäller i fråga om statsråds- beredningen expeditionschefen i justitiedepartementet, i fråga om annat departement än utrikesdepartementet respektive expeditionschef samt i fråga om utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen chefen för utrikesdepartementets administrativa avdelning. Förordning (1976:422).

15 §  Regeringen fastställer med giltighet tills vidare det högsta antal uppskov som får meddelas inom var och en av uppskovsgrupperna 2 -- 4. Det för uppskovsgrupperna 2 och 3 fastställda högsta antalet uppskov fördelas av arbetsmarknadsstyrelsen på uppskovsmyndigheter inom uppskovsgruppen. Förordning (1976:422).

16 §  Uppskov får ej meddelas utan medgivande av truppregistreringsmyndighet i fråga om värnpliktig och av Försvarsmakten i fråga om fast anställd vid Försvarsmakten.

Medgivande skall lämnas, om det kan antagas att totalförsvaret bäst tillgodoses genom att den värnpliktige eller fast anställde tjänstgör inom en annan del av totalförsvaret än Försvarsmakten. Förordning (1994:707).

17 §  Har annan truppregistreringsmyndighet än chefen för Värnpliktsverket inte lämnat medgivande om uppskov, kan uppskovsmyndigheten begära omprövning av beslutet hos chefen för Värnpliktsverket.

Har chefen för Värnpliktsverket eller Försvarsmakten inte lämnat medgivande om uppskov, kan uppskovsmyndigheten underställa frågan regeringens prövning. Förordning (1994:707).

18 §  Uppskovsmyndighet skall fortlöpande undersöka behovet av uppskov och meddela beslut om hävande när anledning till uppskov ej längre föreligger. Det åligger verk som ej är uppskovsmyndighet att till uppskovsmyndigheten för verket anmäla när uppskov bör hävas.

19 §  Arbetsmarknadsstyrelsen skall i samråd med Försvarsmakten, överstyrelsen för civil beredskap och statens jordbruksnämnd fastställa dels de yrken inom vilka behov av kollektiv yrkesledighet finns, dels de kategorier värnpliktiga inom varje yrke och det högsta antal värnpliktiga inom varje kategori som bör beviljas sådan ledighet, dels tiden för ledigheten. Förordning (1994:707).

20 §  Arbetsmarknadsstyrelsen eller, enligt styrelsens bestämmande, länsarbetsnämnd uttager de värnpliktiga som skall komma i fråga för kollektiv yrkesledighet.

21 §  I samband med att värnpliktiga inkallas till tjänstgöring enligt 28 § värnpliktslagen (1941:967) bestämmer Försvarsmakten på gemensam framställning av arbetsmarknadsstyrelsen, överstyrelsen för civil beredskap och statens jordbruksnämnd vilka av de enligt 20 § uttagna värnpliktiga som skall beviljas kollektiv yrkesledighet samt den tid ledigheten skall vara. Förordning (1994:707).

22 §  Denna kungörelse gäller inte för den som är underkastad tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. eller för personal vid sjöfartsverkets regionala och lokala organisation för lots- och fyrväsendet. Förordning (1981:646).

23 §  Om skyldighet att tjänstgöra i hemvärnet för den som har beviljats uppskov eller kollektiv yrkesledighet finns bestämmelser i hemvärnskungörelsen (1970:304). Förordning (1979:402).

24 §  Vad som i denna kungörelse gäller för värnpliktig äger motsvarande tillämpning på vapenfri tjänstepliktig. Bestämmelse om Försvarsmakten avser därvid arbetsmarknadsstyrelsen. Förordning (1994:707).

25 §  Värnpliktsverket skall till arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för civil beredskap före den 1 december överlämna statistik över uppskov som gällde den 1 september samma år. Förordning (1989:450).

26 §  Arbetsmarknadsstyrelsen utövar den allmänna tillsynen över uppskovs- väsendet samt utfärdar efter erforderligt samråd med berörda myndigheter och verk föreskrifter för tillämpningen av denna kungörelse.