1 §  En förteckning över de myndigheter m.fl. som har fått tjänstebrevsrätt finns i en bilaga till publikationen Allmän poststadga som ges ut av postverket.

Den tjänstebrevsrätt som tidigare beviljats icke statliga organ skall enligt statsmakternas beslut avvecklas. Icke statliga organs tjänstebrevsrätt skall omprövas av postverket i samband med organisatoriska ändringar, när verksamhetens inriktning ändras eller när det finns andra skäl till en omprövning. Dessa organ skall därför underrätta postverket om alla sådana förhållanden som kan vara av betydelse för postverkets prövning. Vad som har sagts nu gäller inte kyrkliga organ eller sjukvårdsinrättningar som ägs av primärkommuner eller landsting.

2 §  Avsändaren skall anges med den benämning som den tjänstebrevsberättigade har i förteckningen över de tjänstebrevsberättigade. Om en kollektiv benämning används i förteckningen (t.ex. Försvarsmakten), skall förutom den kollektiva benämningen anges en underrubrik så att någon tvekan inte behöver uppstå om vem som är avsändare (t.ex. Älvsborgs regemente, Box 852, 50115 Borås). Vissa kollektiva benämningar behöver emellertid inte kompletteras med underrubrik (t.ex. Skogsvårdsstyrelser, Fiskeriintendenter). Avsändarbeteckningen bör dock i dessa fall anges på ett sådant sätt att det är lätt att finna den i förteckningen, t.ex. Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län, Box 39, 83121 Östersund resp. Fiskeriintendenten i Östra distriktet, Box 175, 39122 Kalmar.

Den som är tjänstebrevsberättigad skall anmäla namnändring till postverket.

Avsändaruppgifterna placeras i övre vänstra hörnet på adressidan. På inbetalningskort, postanvisningar och adresskort anges de dock på plats som framgår av blanketten.

3 §  Att en försändelse är tjänsteförsändelse skall anges genom en särskild frankeringsbeteckning. Beteckningen skall innehålla orden "Tjänste, Taxe per/cue, Sverige" och anges inom en ram, vars area inte får inte understiga 300 mm. På tjänsteförsändelser som lämnas till postbefordran i normal omfattning skall ramen ha rektangulär form. På brev, postkort och trycksaker som ingår i större utsändningar (storsändningar), skall frankeringsbeteckningen ha triangulär form. Inom ett särskilt fält i triangelns bas skall anges ordet "Följesedel". Frankeringsbeteckningen placeras i övre högra hörnet på adressidan.

Från de allmänna regler som angetts i första stycket gäller följande undantag.

1. På masskorsband, gruppkorsband, varukorsband, utgivarkorsband och kommissionärskorsband anges endast ordet ''Tjänste'' samt försändelseslagsbeteckning.
2. På inbetalningskort, inrikes postanvisningar och inrikes adresskort anges endast ordet "Tjänste".

4 §  Avsändaruppgifterna och frankeringsbeteckningen skall i regel anges med tryck eller stämpel. På inrikes försändelse kan de dock anges för hand, t.ex. av tjänsteman som befinner sig på resa.

Om anteckningarna görs skriftligen skall de bestyrkas med avsändarens namnteckning och tjänsteställning. Anteckning om avsändarens namn och tjänsteställning skall även göras på myndighetens tryckta tjänstekuvert, om försändelsen lämnas till postbefordran på annan ort än den där myndigheten finns.

5 §  När tjänsteförsändelser av nedan angivna slag lämnas till postbefordran, skall de åtföljas av en ifylld följesedel eller en inlämningsuppgift i två exemplar.

1. Försändelser som är försedda med triangulär frankeringsbeteckning enligt 3 § första stycket (storsändningar).
2. Försändelser som anges i 3 § andra stycket 1.
3. Rek, ass och paket.

Blankett till följesedel och inlämningsuppgift tillhandahålls av inlämningspostkontoret, som även lämnar anvisningar om rutiner för inlämning etc. Postkontoret kan också lämna upplysningar om de villkor som gäller för att få rabatter.

6 §  Den som är tjänstebrevsberättigad skall informera sin personal om innebörden av tjänstebrevsbestämmelserna och se till att tjänstebetecknade kuvert förvaras på sådant sätt att obehörig inte kan komma åt dem. Detsamma gäller om stämpel som används för att ange frankeringsbeteckning.

Tjänstebrevsrätten får användas endast för försändelser som i tjänsteärenden lämnas till postbefordran från de myndigheter m.fl., som erhållit tjänstebrevsrätt. En tjänsteförsändelse får inte innehålla meddelanden av privat natur o.d. Den som är tjänstebrevsberättigad avgör i första hand själv med ledning av instruktion o.d. vad som är att anse som tjänsteärende. I tveksamma fall prövas frågan av postverket, som enligt 10 § tjänstebrevsförordningen får besluta om hur tjänstebrevsrätten får utnyttjas.

En person som anlitas av en tjänstebrevsberättigad för ett visst uppdrag - tillfälligt eller för längre tid - utan att anställas som tjänsteman får inte självständigt använda tjänstebrevsrätten. Tjänstebrevsrätten får dock användas för försändelser som sänds på grund av uppdraget under förutsättning att de expedieras genom myndighetens expedition.

7 §  Tjänstebrevsrätten får inte överlåtas. Detta innebär bl.a., att tjänstebrevsrätten inte får användas för skriftväxling som sker i samverkan med någon som inte är tjänstebrevsberättigad. Med samverkan jämställs reklam och annonsering som sker till förmån för privata företagare, organisationer o.d.

Det är inte medgivet att sända med tjänstebetecknade svarskuvert i samband med förfrågningar, infordrande av uppgifter eller dylikt.

Tjänstebrevsrätten får inte användas för att sända postförskott. Om en tjänstebrevsberättigad vill skicka postförskott måste alltså portot betalas. Portokostnaden kan tas ut genom att postförskottsbeloppet ökas. Statlig myndighet får dock inkassera rena statsmedel, t.ex. stämpelavgifter, genom tjänstepostförskott.

De begränsningar som har angetts i denna pragraf gäller inte de direktbetalande myndigheter som avses i tjänstebrevsförordningen.

8 §  För de icke statliga organ som har beviljats tjänstebrevsrätt gäller i regel - utöver de allmänna inskränkningarna - särskilda begränsningar i fråga om tjänstebrevsrättens omfattning. I många fall har dessa organs centrala ledning utfärdat anvisningar härom efter samråd med postverket. Därför nämns här endast några allmänna riktlinjer.

Den tjänstebrevsrätt som beviljats ett icke statligt organ avser endast den verksamhet som bedrevs då tjänstebrevsrätten beviljades. Tjänstebrevsrätten får således inte utvidgas till att omfatta nytillkommande verksamhetsgrenar.

Kallelser eller inbjudningar till allmänheten att delta i sammankomster får inte sändas som tjänsteförsändelser. I allmänhet gäller också inskränkningar i fråga om möjligheten att utnyttja tjänstebrevsrätten för massändningar av olika slag.