1 §  Vid föredragning i regeringsrätten och i kammarrätterna skall protokoll föras, om det förekommer skiljaktig mening eller om det behövs av någon annan orsak.

2 §  Vid föredragning i länsrätterna skall protokoll föras, om nämndemän deltar i avgörandet eller om det behövs av någon annan orsak. Förordning (1991:1240).

3 §  Ett protokoll kan föras gemensamt för flera mål.

4 §  I 17 och 23 §§förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns bestämmelser om skyldighet att föra protokoll vid muntlig förhandling och vid syn på stället.

5 §  Ett protokoll som anges i 1 och 4 §§ förs och undertecknas av föredraganden eller av annan som ordföranden utser.

6 §  Ett protokoll som anges i 2 § förs och undertecknas av ordföranden eller av annan som ordföranden utser.

7 §  Om ett protokoll förs gemensamt för flera mål vid länsrätterna, förs och undertecknas protokollet av ordföranden. Ordföranden får utse någon annan att föra och underteckna ett sådant protokoll. Förordning (1991:1240).

8 §  Till protokollförare får inte utses någon vars tillförlitlighet kan anses vara ifrågasatt på grund av hans förhållande till någon som för talan i målet eller på grund av någon annan liknande omständighet. Förordning (2001:691).

9 §  Ett protokoll skall innehålla uppgifter om

1. rätten samt tid och plats för handläggningen,
2. rättens ledamöter, protokollföraren och, vid föredragning, föredraganden,
3. tolk, om sådan anlitas,
4. parterna samt, om protokollet inte förs gemensamt för flera mål, deras ombud och biträden samt vilka av dem som är närvarande,
5. saken, om protokollet inte förs gemensamt för flera mål,
6. fullmakter, som lämnas muntligen inför rätten,
7. förordnande av rätten om att handläggning skall ske inom stängda dörrar,
8. beslut av rätten, om beslutet inte sätts upp särskilt, samt
9. skiljaktig mening.

Beträffande särskilda uppgifter som skall antecknas i protokoll vid muntlig förhandling eller syn på stället finns bestämmelser i 17 och 23 §§förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Om något, som enligt 17 eller 23 §§förvaltningsprocesslagen skall antecknas i protokollet, finns i en handling i akten får det i protokollet göras en hänvisning till handlingen.

10 §  För protokoll som förs vid föredragning i regeringsrätten får regeringsrätten besluta om avvikelser från vad som har föreskrivits i 9 § första stycket.

11 §  Utsagor av vittnen eller sakkunniga och iakttagelser som rätten gör vid syn på stället skall antecknas i protokollet i den omfattning utsagorna eller iakttagelserna kan antas vara av någon betydelse i målet.

Utsagor som avges inför regeringsrätten och iakttagelser som regeringsrätten gör vid syn på stället behöver dock inte antecknas i protokollet.

12 §  Ett protokoll över muntlig förhandling eller syn på stället skall om det är möjligt sättas upp efter hand under förhandlingen eller synen. Om det inte kan ske skall minnesanteckningar föras och protokollet sättas upp snarast möjligt sedan förhandlingen eller synen har avslutats.

13 §  När ett protokoll har satts upp skall ordföranden göra en anteckning om detta på protokollet. Dagen för anteckningen skall anges och namn eller signatur sättas ut.

14 §  Utsagor av vittnen eller sakkunniga skall upptecknas. Uppteckningen skall läsas upp för vittnet eller den sakkunnige. Denne kan även på annat sätt beredas tillfälle att granska uppteckningen.

Den som hörts skall tillfrågas om han har något att erinra mot innehållet i uppteckningen. En erinran som inte leder till någon ändring skall antecknas. Därefter får uppteckningen inte ändras.

15 §  Om minnesanteckningar används för att uppteckna en utsaga som skall granskas av den som har hörts och om granskningen sker innan utsagan har antecknats i protokollet, skall minnesanteckningarna i denna del avfattas slutligt i samband med granskningen.

16 §  Rätten får förordna att en utsaga av ett vittne eller en sakkunnig ska dokumenteras genom en ljudupptagning. En sådan utsaga behöver inte antecknas i protokollet. Förordning (2008:781).

18 §  Minnesanteckningar ska tas in i akten i målet. Förordning (2008:781).

19 §  En ljudupptagning ska gallras senast sex veckor efter det att målet har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft. Förordning (2008:781).

21 §  Varje mål skall registreras. Vid registreringen skall målen ges löpande nummer för kalenderår i den ordning som de kommer in till domstolen. Registret skall för varje mål utvisa dagen då målet har kommit in och dagen då det har avgjorts. Det får finnas skilda målnummerserier för olika grupper av mål. Förordning (2006:1275).

22 §  Registreringen sker i dagböcker eller enligt förordningen (2001:640) om registerföring m.m. vid länsrätt med hjälp av automatiserad behandling eller förordningen (2001:641) om registerföring m.m. vid Regeringsrätten och kammarrätterna med hjälp av automatiserad behandling.

Domstolsverket får meddela föreskrifter om registrering. Förordning (2006:1275).

23 §  Under handläggningen av ett mål skall det fortlöpande registreras vilka handlingar som kommer in till domstolen, vilka åtgärder som domstolen utför i målet och vad som i övrigt förekommer i detta eller i samband med överklagande av ett avgörande. Förordning (2006:1275).

26 §  De handlingar som har givits in eller har upprättats i ett mål skall föras samman till en akt.

Handlingarna skall, med undantag för sådana som avses i 29 § första stycket, numreras i löpande följd efter hand som de kommer in eller upprättas. De skall förses med uppgift om rätten och målets nummer i målförteckningen. En handling som kommer in skall dessutom förses med en uppgift om den dag handlingen kom in.

27 §  Ett protokoll som förs gemensamt för flera mål skall förvaras särskilt. I den utsträckning som det behövs skall en avskrift av ett sådant protokoll tillföras akten i målet. Om en akt inte har tillförts en avskrift av protokollet skall en hänvisning till protokollet göras på dagboksbladet eller på annat lämpligt sätt. Förordning (1981:566).

28 §  Uppgifter om vilka som har deltagit i handläggningen av ett mål, om åtgärd som har beslutats och om dagen för beslutet skall antecknas på en handling i akten eller på aktomslaget, om uppgifterna inte har tagits in i ett protokoll.

29 §  När ett mål har avgjorts och avgörandet har vunnit laga kraft, får ur akten gallras minnesanteckningar, dubbletter av handlingar samt sådana följebrev och delgivningskvitton som inte innehåller någon uppgift av betydelse.

Riksarkivet får meddela föreskrifter om gallring av akter utöver det som följer av första stycket och om andra åtgärder i anslutning till arkivering av akter. Förordning (2008:781).

30 §  Rättens avgörande av saken betecknas dom.

31 §  En dom skall sättas upp särskilt. Ett annat beslut får sättas upp särskilt eller tas in i protokollet eller tecknas på en handling i akten.

32 §  I en dom eller ett annat beslut som sätts upp särskilt skall det anges, utöver vad som följer av 30 och 31 §§förvaltningsprocesslagen (1971:291)

1. domstolen samt tid och plats för meddelande av domen eller beslutet,
2. parterna samt deras ombud eller biträden,
3. kort beteckning av saken samt
4. parternas yrkanden och invändningar.

En dom eller ett annat beslut skall i den mån det erfordras innehålla en redogörelse för den dom eller det beslut som har överklagats eller underställts.

33 §  För domar och andra beslut som sätts upp särskilt av regeringsrätten får regeringsrätten besluta om avvikelser från vad som har föreskrivits i 32 § 1-4.

34 §  Domar och andra beslut av regeringsrätten, som har satts upp särskilt eller har tecknats på en handling i akten, undertecknas av den eller dem som har deltagit i avgörandet.

I kammarrätterna och länsrätterna undertecknas domar och andra beslut som har satts upp särskilt eller har tecknats på en handling i akten av den eller de lagfarna ledamöter som har deltagit i avgörandet. Har en kammarrättsassessor som inte är lagfaren deltagit, skall också denne underteckna avgörandet. Förordning (1992:21).

35 §  Domar och andra beslut som sätts upp särskilt och som innebär att rätten skiljer målet från sig, skall årsvis föras samman i en inbunden dombok. Inom boken ordnas avgörandena efter tidpunkten då de meddelades.

Beslut som inte sätts upp särskilt men som innebär att rätten skiljer målet från sig, skall årsvis föras samman i en beslutsbok. Inom boken ordnas avgörandena efter tidpunkten då de meddelades.

Om ett beslut tagits in i ett protokoll eller tecknats på en handling i akten, behöver till beslutsboken föras endast beslutet samt sådan del av handlingen som visar i vilket mål beslutet fattats.

Domböcker och beslutsböcker får föras särskilt för skilda grupper av mål. Förordning (2000:954).

36 §  Rättelse eller komplettering av en dom eller ett annat beslut enligt 32 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall antecknas av ordföranden på originalet till domen eller beslutet eller, när beslutet har tagits in i ett protokoll, i detta protokoll. I anteckningen skall dagen för rättelsen eller kompletteringen anges.

En motsvarande anteckning skall göras på utskrifter av domen eller beslutet om detta kan ske. Förordning (1990:458).