1 §  Denna förordning gäller arbetstagare som omfattas av pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. (PA 03) eller förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke- statlig anställning eller motsvarande äldre bestämmelser. Förordning (2003:58).

2 §  Under de villkor som anges i 3 § får arbetstagaren som pensionsgrundande tjänstetid tillgodoräkna sig den tid då han eller hon är eller har varit tjänstledig utan lön

1. vid en internationell organisation eller sammanslutning utanför Norden till vilken Sverige är officiellt anslutet,
2. vid en myndighet i ett icke-nordiskt land, när anställningen möjliggjorts genom bidrag från Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (SIDA),
3. inom nordisk biståndsverksamhet, i vilken Sverige medverkar, eller
4. inom ramen för Förenta nationernas OPEX-program.

Vad som sägs i första stycket gäller också lärare/forskare vid högskola eller forskningsinstitut som är tjänstledig för att som universitetslärare eller motsvarande tjänstgöra vid utländska lärosäten och forskningsinstitut eller motsvarande. Förordning (1999:869).

2 a §  För en arbetstagare som varit tjänstledig utan lön för anställning hos en institution för vilken Nordiska ministerrådet beslutat om tillämpning av överenskommelsen den 9 december 1988 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om de anställdas rättsställning vid nordiska institutioner gäller följande vid beräkning av pension enligt pensionsplanen.

Om tjänstetidsfaktorn är större än poängårsfaktorn enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tjänstepensionen höjas med ett belopp som beräknas på följande sätt.

För varje poängår som arbetstagaren förlorat på grund av anställningen hos institutionen beräknas ett belopp som utgör 1,8 procent av den pensionsgrundande lönen begränsat till 7,5 gånger det basbelopp som gällde när anställningen vid institutionen upphörde. Förordning (1991:1432).

3 §  Som villkor för tillgodoräkningen enligt 2 § gäller att den internationella anställningen inte medför rätt till pension eller motsvarande förmån eller avgångsvederlag.

4 §  Med avgångsvederlag enligt 3 § avses också återbetalning av pensionsavgifter som arbetstagaren själv har haft att betala på grund av anställningen såvida inte de återbetalade medlen betalas till Statens pensionsverk. Som förfallodag skall därvid gälla den dag då tjänstledigheten upphör eller den senare dag då återbetalningen sker. Förordning (1999:869).

5 §  När tjänstledigheten upphört skall arbetstagaren införskaffa ett intyg om anställningen.

Intyget skall vara utfärdat av den arbetsgivare hos vilken anställningen innehafts. Det skall innehålla uppgifter om anställningens art, omfattning och varaktighet. Dessutom skall det framgå om anställningen varit förenad med rätt till pension eller avgångsvederlag.

6 §  Vill arbetstagaren tillgodoräkna sig tjänstledighetstiden enligt 2 §, skall han eller hon ansöka om detta hos Statens pensionsverk och då överlämna intyget enligt 5 § samt betala återbetalda medel enligt 4 §. Om betalning sker senare än 30 dagar efter förfallodagen, skall ränta betalas enligt gällande referensränta enligt 9 § räntelagen (1975:635). Förordning (2002:359).