1. Där ej annat följer av bestämmelsen i fjärde stycket skall konventionen jämväl tillämpas på lagstiftning som kodifierar, ändrar eller kompletterar den lagstiftning som anges i första stycket.
2. Konventionen skall tillämpas på lagstiftning om ett nytt system eller en ny gren av social trygghet utöver dem som angetts i första stycket endast om de fördragsslutande staterna träffar överenskommelse härom.
3. Konventionen skall icke tillämpas på lagstiftning som utvidgar tillämpningsområdet för den i första stycket nämnda lagstiftningen till nya grupper av förmånstagare, om behörig myndighet i den berörda staten inom tre månader efter lagens offentliggörande meddelar den andra statens behöriga myndighet, att en sådan utvidgning av konventionen icke är avsedd.

1. medborgare i den andra fördragsslutande staten,
2. flyktingar som avses i konventionen den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning och protokollet den 31 januari 1967 till nämnda konvention,
3. statslösa personer varmed förstås personer, som ej någon stat med tillämpning av dess lagstiftning anser såsom dess medborgare,
4. andra personer med avseende på rättigheter som de härleder från personer som avses i punkterna ovan.

1. Pensioner och andra kontantförmåner med undantag av förmåner vid arbetslöshet får, i den mån ej annat föreskrives i denna konvention, icke minskas, ändras, innehållas eller indragas på grund av att förmånstagaren uppehåller sig inom den andra statens territorium.
2. Kontantförmåner som en av de fördragsslutande staterna har att utge skall, i den mån ej annat föreskrives i denna konvention, utbetalas till medborgare i den andra staten som är bosatta i en tredje stat på samma villkor och i samma omfattning som till där bosatta medborgare i den förstnämnda staten.

LAGSTIFTNING

Artikel 6

1. 1) svensk lagstiftning om de är bosatta i Sverige eller, med avseende på arbetsskadeförsäkring för arbetstagare, om de är sysselsatta i Sverige,
2. 2) spansk lagstiftning om de är bosatta i Spanien och inom landet arbetar såsom anställda eller för egen räkning eller eljest är försäkrade eller likställda med försäkrade.

1. Arbetstagare som av sin arbetsgivare sänds till den andra statens territorium för att utföra ett bestämt arbete av tillfällig natur, vars varaktighet icke överstiger en tidrymd av högst två år, skall undantas från tillämpningen av lagstiftningen i den stat, inom vars territorium de arbetar, och skall alltjämt omfattas av lagstiftningen i den stat varifrån de utsänts.
2. Resande personal vid land- eller lufttransportföretag med arbete i båda fördragsslutande staterna skall omfattas av lagstiftningen i den stat, där företaget har sitt säte. Är vederbörande bosatt i den andra staten, skall dock lagstiftningen i den staten tillämpas.
3. Ett fartygs besättning och andra ej blott tillfälligt på ett fartyg sysselsatta personer skall omfattas av lagstiftningen i den stat vars flagga fartyget för. Arbetstagare som används för lastning, lossning eller reparationsarbeten ombord eller för vakttjänst i hamn skall omfattas av lagstiftningen i den stat där hamnen är belägen.
4. Arbetstagare, som med tillämpning av bestämmelserna i denna artikel skall omfattas av svensk lagstiftning betraktas därvid som bosatta i Sverige.

1. För diplomatiska företrädare och karriärkonsuler samt för den administrativa och tekniska personalen vid beskickning och vid konsulat, som förestås av karriärkonsul, liksom även för medlemmar av beskickningarnas respektive konsulatens tjänstepersonal och för personer som uteslutande är anställda i privat tjänst, i hushållet hos diplomatiska företrädare, karriärkonsuler och medlemmar av konsulat som förestås av karriärkonsul skall, i den mån denna personkrets omfattas av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser respektive Wienkonventionen om konsulära förbindelser, bestämmelserna i dessa konventioner vara tillämpliga.
2. För andra offentligt anställda än de som avses i första stycket äger vid utsändning till den andra statens territorium bestämmelserna i artikel 7 första stycket tillämpning.

1. På gemensam framställning av arbetstagare och arbetsgivare eller på framställning av en självständigt förvärvsverksam person kan de behöriga myndigheterna överenskomma om undantag från bestämmelserna i artiklarna 6--8 för vissa personer eller persongrupper. De behöriga myndigheterna kan också utan att sådan framställning föreligger överenskomma om sådant undantag efter hörande av berörda personer.
2. Bestämmelserna i artikel 7 fjärde styck-et tillämpas i fall som här avses.

Kapitel 1. Förmåner vid ålderdom, invaliditet och till efterlevande

Tillämpning av svensk lagstiftning

1. Övergångsbestämmelserna i den svenska lagstiftningen om beräkning av folkpension för personer födda 1929 eller tidigare berörs ej av denna konvention.
2. Bestämmelserna i den svenska lagstiftningen om rätt till folkpension för svenska medborgare som är bosatta utom Sverige berörs ej av artikel 5 i denna konvention.

1. Den som ej är svensk medborgare tillgodoräknas pensionspoäng endast på grund av förvärvsverksamhet under bosättning i Sverige eller på grund av anställning ombord på svenskt handelsfartyg.
2. Har någon fullgjort försäkringsperioder inom både den svenska försäkringen för till-läggspension och den spanska pensionsförsäkringen, skall dessa för förvärv av rätt till tilläggspension i erforderlig omfattning sammanräknas i den mån de ej sammanfaller. Härvid likställs tolv inom den spanska pensionsförsäkringen fullgjorda försäkringsmånader med ett kalenderår, för vilket pensionspoäng tillgodoräknats.
3. För beräkning av storleken av tilläggs-pensionen beaktas endast försäkringsperioder enligt den svenska lagstiftningen.
4. Den svenska lagstiftningens bestämmelser om beräkning av tilläggspension för personer som är födda före år 1924 berörs ej av denna konvention.

Tillämpning av spansk lagstiftning

1. För att fastställa beräknings- eller regleringsunderlaget för en förmån tillämpar det behöriga spanska försäkringsorganet sin egen lagstiftning.
2. När hela eller en del av den försäkringsperiod som den sökande utväljer för beräkning av regleringsunderlaget för förmåner har fullgjorts i Sverige, skall det behöriga spanska försäkringsorganet fastställa detta regleringsunderlag på grundval av det minsta försäkringsunderlag som under perioden eller del därav enligt dess lagstiftning gällde för försäkrade i samma yrkeskategori som den försäkrade senast tillhört eller tillhör i Spanien eller på grundval av det försäkringsunderlag som den försäkrade själv utvalt.
3. Regleringsunderlaget för förmåner för arbetstagare får inte understiga genomsnittet för den allmänna minimilönen under den utvalda tidsperioden.

1. Om den försäkrade uppfyller de villkor som den spanska lagstiftningen uppställer för rätt till pension skall det behöriga spanska försäkringsorganet fastställa förmånens storlek enligt de bestämmelser som organet har att tillämpa varvid hänsyn endast tas till de försäkringsperioder som fullgjorts enligt denna lagstiftning.
2. Om den försäkrade inte uppfyller villkoren om försäkringstid bestäms först ett pensionsbelopp enligt den spanska lagstiftningen efter sammanläggning av försäkringsperioder och därmed likvärdiga perioder ("teoretisk pension"). Därefter minskas beloppet enligt den proportion som råder mellan de försäkringsperioder som fullgjorts av den försäkrade enligt spansk lagstiftning och summan av de perioder som tillgodoräknats enligt båda staternas lagstiftning ("proratapension").
3. När den teoretiska pensionen blir lägre än den minimipension som vid varje tidpunkt gäller enligt spansk lagstiftning, skall sistnämnda pension ligga till grund vid beräkningen av den spanska proratapensionens storlek.
4. De höjningar av pensionsbeloppen som vidtas enligt spansk lagstiftning beroende på höjd allmän inkomstnivå, högre levnadsomkostnader och andra jämförliga faktorer skall minskas med användande av samma proportionella förfarande som anges i andra stycket.

Kapitel 2. Sjukdom, moderskap och barns födelse

1. Är någon bosatt i en fördragsslutande stat och enligt lagstiftningen i denna stat berättigad till sjukvårdsförmåner, erhåller han under tillfällig vistelse i den andra fördragsslutande staten sjukvårdsförmåner om han på grund av sitt tillstånd är i omedelbart behov av sådana förmåner.
2. I fråga om omfattningen och sättet för tillhandahållande av förmåner tillämpas den för vistelseortens försäkringsorgan gällande lagstiftningen.
3. De behöriga myndigheterna i de fördragsslutande staterna skall fastställa de avgifter som den vårdsökande skall erlägga för vården på grundval av gällande officiella taxor eller genomsnittskostnader.

1. Familjemedlemmar till en i Sverige försäkrad svensk medborgare erhåller sjukvårdsförmåner under bosättning på spanskt territorium på grundval av särskilt avtal mellan den försäkrade eller en representant för familjen och försäkringsorganet för familjemedlemmarnas bosättningsort mot en familjeavgift som fastställs för detta ändamål av den spanska behöriga myndigheten.
2. I fråga om omfattningen och sättet för tillhandahållande av förmåner tillämpas spansk lagstiftning.

1. En person, som uppbär pension enligt båda de fördragsslutande staternas lagstiftning, har rätt till sjukvårdsförmåner enligt lagstiftningen i den stat där han är bosatt. Förmånerna utgår på bekostnad av behörigt organ i den stat där pensionstagaren är bosatt.
2. Den som är bosatt i Spanien och som erhåller pension enbart enligt svensk lagstiftning har, liksom familjemedlemmar som åtföljer honom, rätt till de sjukvårdsförmåner den spanska lagstiftningen tillförsäkrar pensionärer. Denna rätt beviljas på grundval av särskilt avtal mellan pensionären och försäkringsorganet på bosättningsorten, mot en avgift som årligen fastställes av behörig spansk myndighet.

Kapitel 3. Familjeförmåner

Kapitel 4. Förmåner vid olycksfall i arbetet och vid arbetssjukdomar

1. Rätten till förmåner vid olycksfall i arbetet bestäms av den lagstiftning som gällde för den försäkrade vid tidpunkten för olyckan enligt bestämmelserna i artiklarna 6--9.
2. Ersättningen för ett nytt olycksfall i arbetet eller en ny arbetssjukdom skall fastställas av behörigt försäkringsorgan med beaktande av den nedsättning i arbetsförmågan som förorsakats av det nya olycksfallet eller den nya arbetssjukdomen enligt den lagstiftning som nämnda organ har att tillämpa.

1. Förmåner vid arbetssjukdom bestäms enligt lagstiftningen i den fördragsslutande stat, vars lagstiftning var tillämplig då den försäkrade innehade en anställning, som medförde risk för arbetssjukdomen, även om sjukdomen först konstaterats i den andra staten.
2. Skulle den försäkrade ha innehaft sådan anställning i båda staterna, tillämpas lagstiftningen i den stat där han senast haft sådan anställning.
3. Om en arbetssjukdom föranlett beviljande av förmån enligt en fördragsslutande stats lagstiftning, skall även ersättning för en försämring av sjukdomen som inträffar inom den andra fördragsslutande statens territorium utgå enligt förstnämnda stats lagstiftning. Detta gäller dock ej om försämringen är att hänföra till arbete inom den andra statens territorium i verksamhet, vari fara för sådan sjukdom föreligger.

Kapitel 5. Dödsfallsersättningar

Kapitel 6. Förmåner vid arbetslöshet

1. Har någon varit omfattad av båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar, sammanräknas för förvärv av rätt till ersättning vid arbetslöshet försäkrings- eller sysselsättningsperioder, som skall beaktas enligt båda lagstiftningarna, i den mån de ej sammanfaller.
2. För tillämpning av första stycket krävs att sökanden under de senaste tolv månaderna före framställningen om ersättning utfört förvärvsarbete sammanlagt minst fyra veckor i den fördragsslutande stat, enligt vars lagstiftning han gör framställningen. Har en anställning utan arbetstagarens förvållande upphört tidigare än efter fyra veckor, skall första stycket likväl tillämpas om anställningen var avsedd att vara längre tid.

Artikel 36

1. utse förbindelseorgan,
2. hålla varandra underrättade om de åtgärder som vidtas för tillämpningen av denna konvention,
3. meddela varandra alla ändringar i den lagstiftning som anges i artikel 2.

1. De båda staternas behöriga myndigheter skall genom förhandlingar bilägga sådana tolkningstvister beträffande konventionen och de administrativa överenskommelserna till denna, som kan uppstå mellan de båda staternas försäkringsorgan.
2. Skulle tvisten icke kunna lösas genom förhandlingar inom en tidrymd av tre månader räknat från förhandlingarnas början skall den hänskjutas till en skiljenämnd, vars sammansättning och procedur skall fastställas genom överenskommelse mellan de fördragsslutande staterna eller, om sådan överenskommelse icke uppnås inom en tidrymd av ytterligare tre månader, av en skiljeman, som på begäran av vilken som helst av de båda staterna utses av presidenten för den Internationella Domstolen. Det beslut som fattas av skiljenämnden eller skiljemannen skall betraktas som bindande och slutgiltigt.

Artikel 38

1. verkställa de tekniska och administrativa kontroller som rör förvärv, innehållande, återfående, ändring eller indragning av de förmåner som omfattas av denna konvention, varvid kostnaderna för medicinsk kontroll skall erläggas på det sätt och de villkor som anges i den administrativa överenskommelsen,
2. samarbeta i fråga om utbetalning av förmåner för den andra statens försäkringsorgans räkning på sätt som föreskrivs i den administrativa överenskommelsen,
3. ta emot och till den andra statens försäkringsorgan vidarebefordra alla meddelanden, ansökningar, förklaringar, besvär eller andra handlingar, som rör tillämpningen av denna konvention och som inlämnas i detta syfte samt
4. bistå varandra på alla sätt som kan främja tillämpningen av denna konvention.

1. De båda staternas behöriga myndigheter och försäkringsorgan kan träda i direkt förbindelse med varandra och med enskilda personer. De kan för dessa förbindelser även använda sig av respektive stats diplomatiska representationer.
2. De båda staternas behöriga myndigheter och försäkringsorgan skall meddela sig sinsemellan och med enskilda personer på svenska, spanska, franska eller engelska.

1. Det behöriga försäkringsorganet kan bevilja en försäkrad förskott under den tid hans ärende är under behandling.
2. Förskott beviljas efter en prövning i varje enskilt fall, som främst skall avse den försäkrades behov samt grunda sig på en bedömning av rätten till den sökta förmånen och på den tid som krävs för slutligt beslut i ärendet.
3. När försäkringsorganet i en av de fördragsslutande staterna utgivit förskott kan detta organ eller, på begäran av detta, motsvarande försäkringsorgan i den andra staten avräkna förskottet från de utbetalningar som skall göras till förmånstagaren.

1. Ansökningar, bevis, besvär och andra handlingar, som enligt den ena statens lagstiftning inom en viss tid skall inges till behörig myndighet eller behörigt organ, skall anses ha inkommit i rätt tid om de inom fastställd tid ingivits till motsvarande myndighet eller organ i den andra staten.
2. En ansökan om förmån, som inges enligt den ena statens lagstiftning, skall i tillämpliga fall anses som en ansökan om motsvarande förmån enligt den andra statens lagstiftning. I ålderspensionsfall gäller detta dock ej om sökanden anger att ansökan avser pension endast enligt den förstnämnda statens lagstiftning.

1. Utbetalningar enligt denna konvention kan göras i den stats valuta, vars försäkringsorgan är betalningsskyldigt.
2. Om valutarestriktioner införs i någon av de fördragsslutande staterna, skall staterna omedelbart vidta åtgärder för att säkerställa de rättigheter som härrör ur denna konvention.

1. Befrielse från eller nedsättning av skatter, stämpel-, sekretariats-, registrerings- eller andra liknande avgifter, som i en av de fördragsslutande staternas lagstiftning medges för handlingar eller bevis som utfärdas enligt denna stats lagstiftning, skall även omfatta handlingar och bevis som utfärdas enligt den andra statens lagstiftning eller enligt denna konvention.
2. Handlingar och bevis, som utfärdas för tillämpning av denna konvention, behöver ej legaliseras eller bestyrkas.

1. Denna konvention äger tillämpning även på försäkringsfall som inträffat före dess ikraftträdande. Konventionen grundar likväl ingen rätt till utbetalning av förmåner för tid före dess ikraftträdande.
2. En förmån som på grund av den försäkrades nationalitet icke beviljats eller som på grund av dennes bosättning inom den andra statens territorium indragits skall, när konventionen träder i kraft, på därom gjord ansökan beviljas eller åter utbetalas.
3. På därom gjord ansökan skall en förmån som beviljats före konventionens ikraftträdande omräknas, varvid konventionens bestämmelser skall tillämpas. Sådan förmån kan också omräknas utan ansökan. Omräkning som nu sagts får ej medföra minskning av utgående förmån.
4. Bestämmelser i de fördragsslutande staternas lagstiftning om preskription och upphörande av rätt till förmåner skall icke tillämpas på rätt enligt bestämmelserna i första--tredje styckena ovan under förutsättning att den försäkrade inkommer med ansökan inom en tidrymd av två år från konventionens ikraftträdande.
5. Inkommer ansökan efter utgången av nämnda tidsperiod föreligger rätt till förmån, i den mån rätten icke preskriberats eller upphört, från och med ansökningsdagen såvida icke förmånligare regler gäller enligt lagstiftningen i staten i fråga.

1. Denna konvention skall gälla utan tidsbegränsning. Den kan uppsägas av var och en av de fördragsslutande staterna. Uppsägningen skall meddelas senast tre månader före utgången av det löpande kalenderåret, varvid konventionen upphör att gälla vid kalenderårets slut.
2. Uppsäges konventionen, skall dess bestämmelser äga fortsatt giltighet i fråga om sådana rättigheter som förvärvats med tillämpning av dess bestämmelser.
3. De fördragsslutande staterna skall träffa särskild överenskommelse för att garantera intjänade rättigheter, som grundas på försäkringsperioder vilka tillgodoräknats före uppsägningen av konventionen.

För Sveriges regering Por el Gobierno de Suecia Sten Andersson

För Spaniens regering Por el Gobierno de EspaRna Carlos Gamir