1 §  I lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg ges bestämmelser om tillstånd för en utlänning att ha anställning som avser befattning på svenskt fartyg i utrikes trafik (anställningstillstånd).

2 §  En utlänning behöver inte ha anställningstillstånd om han

1. har arbetstillstånd som gäller för anställning inom sjömansyrket,
2. enligt 4 kap. 2 § 5 eller 3 §utlänningsförordningen (1989:547) är undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd, eller
3. i tolv månader under de senaste 18 månaderna haft befattning på svenskt fartyg,
4. efter senaste inträdet i svensk arbetslöshetskassa för sjömän varit medlem i minst tolv månader och under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde utfört förvärvsarbete såsom arbetstagare i minst fem månader samt är anmäld vid svensk arbetsförmedling.

Med tid för befattning på svenskt fartyg enligt första stycket 3 jämställs väntetid enligt 3 § sjömanslagen (1973:282) och tid, under vilken sjömannen i pågående anställning har semester eller ledighet till följd av sjukdom eller skada.

3 §  En utlänning får befrias från skyldigheten att ha anställningstillstånd

1. för resa till närmaste bestämmelsehamn, eller
2. för en tid av högst 30 dagar eller för resa till närmaste lastnings- eller lossningshamn som fartyget anlöper under resan eller, om sådan hamn inte anlöps under denna tid, till nästa hamn.

Beslut om befrielse får meddelas i efterhand och tiden för befrielse får förlängas, om det finns särskilda skäl.

Befrielse från tillståndsskyldigheten får medges endast om utlänningens arbetsgivare har åtagit sig att, om utlänningen inte väljer att stanna i den hamn där han lämnar anställningen, bekosta utlänningens återresa till den hamn där han tillträtt anställningen eller resa till en närmare belägen plats efter det att giltighetstiden för befrielsen gått ut utan att anställningstillstånd har beviljats.

4 §  Ärenden om anställningstillstånd och befrielse från tillståndsskyldigheten enligt 3 § prövas av sjöarbetsförmedlingen i Göteborg.

5 §  En ansökan om anställningstillstånd ges in till en sjöarbetsförmedling i Sverige. Ansökningshandlingarna skall överlämnas till sjöarbetsförmedlingen i Göteborg.

6 §  Innan ett ärende om anställningstillstånd avgörs skall berörda svenska organisationer av redare och ombordanställda få tillfälle att yttra sig.

Om någon av organisationerna avstyrker att anställningstillstånd beviljas, skall ärendet överlämnas till arbetsmarknadsstyrelsen.

7 §  Har ett fartygs redare eller ägare helt eller delvis upplåtit driften av fartyget till en utlänning, får Sjöfartsverket, om det finns särskilda skäl, efter ansökan av redaren eller, om denne är utlänning, ägaren medge att 1 § lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg inte skall gälla i fråga om anställning för befattning på fartyget eller inom avdelning av fartyget. Medgivandet skall begränsas till viss tid och får förenas med de villkor som behövs.

Beträffande handläggningen av frågor om medgivande enligt första stycket och om överklagande av beslut i sådana frågor finns bestämmelser i förordningen (1991:1881) om medgivande enligt sjömanslagen (1973:282), m.m. Förordning (1998:961).

8 §  Beslut i ärende om anställningstillstånd eller befrielse från tillståndsskyldigheten enligt 3 § får inte överklagas.

9 §  Bestämmelser om begäran om indrivning m. m. finns i 4--9 §§indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige skall uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgår av 3 § nämnda förordning.

Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt. Förordning (1993:1253).

10 §  Närmare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning får meddelas av arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med sjöfartsverket, Migrationsverket, andra myndigheter som berörs samt redarnas och de ombordanställdas organisationer. Förordning (2000:400).