1 §  För att utjämna skillnaderna i konkurrensvillkor mellan svenska och utländska varvsföretag kan statligt stöd till fartygsfinansiering lämnas enligt denna förordning.

2 §  Stöd får endast avse fartyg som har eller avses få en bruttodräktighet av minst 200 och som är byggda eller byggs för att få högsta klass i klassificeringssällskap som godkänns av statens industriverk, eller för att uppfylla motsvarande krav.

Till fartyg räknas även dess tillbehör.

3 §  Stöd får lämnas för fartyg under byggnad (nybyggnad) eller för större ombyggnad av fartyg.

Med större ombyggnad av fartyg avses arbete för att förändra, förbättra eller modernisera ett fartyg, om priset för ombyggnaden uppgår till minst 1,5 miljoner kronor.

Stöd får inte lämnas för beställning av plattform som skall användas till havs inom oljeindustrin eller för liknande havstekniska anläggningar.

4 §  Stöd får lämnas endast om varvsföretagets självkostnader för nybyggnaden eller ombyggnaden täcks av priset eller, i fråga om beställning som ger underskott, underskottet kan täckas av överskott på andra beställningar.

5 §  Stöd skall förenas med de villkor som behövs med hänsyn till syftet med stödet.

6 §  Stöd får göras beroende av att varvsföretaget eller beställaren till industridepartementet, riksgäldskontoret eller statens industriverk lämnar uppgifter om förhållanden av betydelse för stödet.

7 §  Stöd lämnas i form av kontantstöd. Då sådant stöd lämnas får under fartygets byggnadstid även kreditgaranti utfärdas enligt vad som närmare anges i 12 §.

8 §  Kontantstöd får lämnas som kontant bidrag till beställare av nybyggnad eller större ombyggnad av fartyg vid ett svenskt varvsföretag.

9 §  Kontantstöd förutsätter att varvsföretaget inte påtagit sig betalningsansvar i någon form för lån som beställaren tagit upp för att finansiera beställningen.

10 §  Storleken av ett kontantstöd skall bestämmas med utgångspunkt i en kredit enligt de överenskommelser som Sverige har biträtt inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt i överensstämmelse med andra internationella överenskommelser om begränsning av stöd till varvsindustrin som Sverige kan komma att biträda.

Ett kontantstöd skall utbetalas med ett engångsbelopp efter leverans av fartyget. Förordning (1990:199).

11 §  Ingen del av ett kontantstöd får betalas ut innan beställaren helt fullgjort sin betalning till varvsföretaget för fartygsbeställningen.

12 §  Under förutsättning att kontantstöd beviljats får statlig garanti (kreditgaranti) utfärdas för lån som svenska varvsföretag tar upp för att finansiera beställda nybyggnader eller större ombyggnader (fartygsbyggnadslån). I fråga om större ombyggnad för vilken priset understiger 7,5 miljoner kronor får dock garanti för fartygsbyggnadslån endast utfärdas om det finns särskilda skäl.

13 §  Kreditgaranti får utfärdas tidigast tolv månader eller, när det är fråga om ett fartyg med särskilt lång byggnadstid, tjugofyra månader före avsett leveransdatum.

Garanti för fartygsbyggnadslån som avser en större ombyggnad får utfärdas endast om ombyggnadstiden överstiger sex månader och tidigast fyra månader före avsett leveransdatum.

14 §  Kreditgaranti får utfärdas endast i överensstämmelse med de överenskommelser som avses i 10 § första stycket.

15 §  Kreditgaranti som avser annat lån än lån av svensk bank eller svenskt kreditaktiebolag får utfärdas endast om långivaren godkänns av riksgäldskontoret.

16 §  För kreditgaranti skall den säkerhet ställas som statens industriverk godkänner. Godkännande kan lämnas tidigast i samband med att kontrakt tecknas.

Om inte särskilda skäl föranleder annat skall beträffande säkerheten följande gälla.

Säkerheten skall så långt möjligt vara hänförlig till det fartyg för vilket garanti skall utfärdas.

Riksgäldskontoret eller statens industriverk får begära att säkerhet skall ställas utöver vad som anges i föregående stycke.

17 §  Kreditgaranti för vilken säkerhet lämnas i form av panträtt i ett fartyg under byggnad eller fartyg får utfärdas endast om detta är försäkrat på ett betryggande sätt.

18 §  Kreditgaranti får utfärdas endast om sådan svensk bank eller sådant svenskt kreditinstitut som riksgäldskontoret godkänner, åtar sig att enligt anvisningar av kontoret förvara ställda säkerheter och bevaka statens intresse som garantigivare.

19 §  Kreditgaranti får utfärdas för lån i svensk eller utländsk valuta och kan avse kapitalbelopp, ränta och kostnader.

20 §  För garanti som utfärdas skall låntagare årsvis i förskott till riksgäldskontoret betala avgift med 1.25 procent på utestående garantibelopp.

21 §  Frågor om kontantstöd prövas av statens industriverk.

Frågor om kreditgaranti prövas av riksgäldskontoret, om inte annat anges.

22 §  Statens industriverk kan lämna utfästelse om att kreditgaranti kommer att utfärdas vid en senare tidpunkt mot viss säkerhet och på de villkor i övrigt som riksgäldskontoret då bestämmer.

I ett beslut om utfästelse skall erinras om att utfästelsen endast gäller om förutsättningarna inte väsentligen förändrats när garantin skall utfärdas.

23 §  Beslut av statens industriverk får överklagas till regeringen. Beslut i fråga om säkerhet får dock inte överklagas.

Om överklagande av riksgäldskontorets beslut finns bestämmelser i 16 § förordningen (1989:248) med instruktion för riksgäldskontoret. Beslut i fråga om säkerhet får dock inte överklagas.

24 §  Ansökan om stöd eller utfästelse skall ges in till den myndighet som skall pröva ansökan. Om ansökan grundas på en utfästelse enligt 22 § och om förutsättningarna har ändrats sedan utfästelsen beslutades skall de ändrade förutsättningarna anges i ansökan.

25 §  Statens industriverk skall på begäran av riksgäldskontoret yttra sig i ärenden om kreditgaranti.

26 §  Om det i ett visst fall är oklart om stödet står i överensstämmelse med stödgivningens syfte, får riksgäldskontoret eller statens industriverk hänskjuta ärendet till regeringen för prövning.

27 §  Om ett varvsföretag försätts i konkurs eller får till stånd offentligt ackord och om inte fartyget levereras till beställare, får riksgäldskontoret avstå från att rikta krav mot beställaren på grund av förskottsväxlar som utgör säkerhet för lämnad kreditgaranti. Sådant avstående från krav får utfästas när kreditgaranti tidigast kan beviljas.